CINXE.COM
Elitteori – Wikipedia
<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Elitteori – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"88dbaf5d-fa3b-4742-95d9-3cf53438c241","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Elitteori","wgTitle":"Elitteori","wgCurRevisionId":54812593,"wgRevisionId":54812593,"wgArticleId":789072,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Alla artiklar som behöver källor","Artiklar som behöver fotnoter 2012-09","Alla artiklar som behöver fotnoter","Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN","Wikipediaartiklar med identifierare från BNF","Wikipediaartiklar med identifierare från BNE","Organisationsteori","Statsvetenskap","Sociologi","Teorier inom samhällsfilosofi","Social status"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName": "Elitteori","wgRelevantArticleId":789072,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":30000,"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgCentralAuthMobileDomain":false,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q1728701","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"], "GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready", "ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022", "ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession","wikibase.sidebar.tracking"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.babel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.4"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/95/Michael_Parenti.jpg"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="1038"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/95/Michael_Parenti.jpg"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="692"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="554"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Elitteori – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Elitteori"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Elitteori&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Elitteori"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="//login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Elitteori rootpage-Elitteori skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-menu mw-ui-icon-wikimedia-menu"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Huvudmeny</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z"><span>Huvudsida</span></a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion"><span>Introduktion</span></a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker"><span>Deltagarportalen</span></a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen"><span>Bybrunnen</span></a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r"><span>Senaste ändringarna</span></a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x"><span>Slumpartikel</span></a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons"><span>Ladda upp filer</span></a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt"><span>Kontakta Wikipedia</span></a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp"><span>Hjälp</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <span class="mw-logo-container skin-invert"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </span> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"><span class="vector-icon mw-ui-icon-search mw-ui-icon-wikimedia-search"></span> <span>Sök</span> </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > <span class="cdx-text-input__icon cdx-text-input__start-icon"></span> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-appearance mw-ui-icon-wikimedia-appearance"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Utseende</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv" class=""><span>Stöd Wikipedia</span></a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Elitteori" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class=""><span>Skapa konto</span></a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Elitteori" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class=""><span>Logga in</span></a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-ellipsis mw-ui-icon-wikimedia-ellipsis"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Personliga verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv"><span>Stöd Wikipedia</span></a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Elitteori" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"><span class="vector-icon mw-ui-icon-userAdd mw-ui-icon-wikimedia-userAdd"></span> <span>Skapa konto</span></a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Elitteori" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"><span class="vector-icon mw-ui-icon-logIn mw-ui-icon-wikimedia-logIn"></span> <span>Logga in</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering"><span>läs mer</span></a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y"><span>Bidrag</span></a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"><!-- CentralNotice --></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-De_tidiga_elitteoretikerna" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#De_tidiga_elitteoretikerna"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1</span> <span>De tidiga elitteoretikerna</span> </div> </a> <ul id="toc-De_tidiga_elitteoretikerna-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Utvecklingen_av_elitteorin" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Utvecklingen_av_elitteorin"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2</span> <span>Utvecklingen av elitteorin</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Utvecklingen_av_elitteorin-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Utvecklingen av elitteorin</span> </button> <ul id="toc-Utvecklingen_av_elitteorin-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Koordination_och_rollbyten_inom_eliten" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Koordination_och_rollbyten_inom_eliten"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1</span> <span>Koordination och rollbyten inom eliten</span> </div> </a> <ul id="toc-Koordination_och_rollbyten_inom_eliten-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Massamhället_och_eliterna" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Massamhället_och_eliterna"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.2</span> <span>Massamhället och eliterna</span> </div> </a> <ul id="toc-Massamhället_och_eliterna-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Elitstyrets_fyra_dimensioner" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Elitstyrets_fyra_dimensioner"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3</span> <span>Elitstyrets fyra dimensioner</span> </div> </a> <ul id="toc-Elitstyrets_fyra_dimensioner-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Språkets_betydelse" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Språkets_betydelse"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4</span> <span>Språkets betydelse</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Språkets_betydelse-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Språkets betydelse</span> </button> <ul id="toc-Språkets_betydelse-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Språkets_betydelse_(bakgrund)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Språkets_betydelse_(bakgrund)"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.1</span> <span>Språkets betydelse (bakgrund)</span> </div> </a> <ul id="toc-Språkets_betydelse_(bakgrund)-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Olika_typer_av_Integration" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Olika_typer_av_Integration"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5</span> <span>Olika typer av Integration</span> </div> </a> <ul id="toc-Olika_typer_av_Integration-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kritik_av_elitteorin" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Kritik_av_elitteorin"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6</span> <span>Kritik av elitteorin</span> </div> </a> <ul id="toc-Kritik_av_elitteorin-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Källor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Källor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7</span> <span>Källor</span> </div> </a> <ul id="toc-Källor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Se_även" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Se_även"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8</span> <span>Se även</span> </div> </a> <ul id="toc-Se_även-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Referenser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Referenser"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9</span> <span>Referenser</span> </div> </a> <ul id="toc-Referenser-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Externa_länkar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Externa_länkar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">10</span> <span>Externa länkar</span> </div> </a> <ul id="toc-Externa_länkar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-listBullet mw-ui-icon-wikimedia-listBullet"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Växla innehållsförteckningen</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading"><span class="mw-page-title-main">Elitteori</span></h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 24 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-24" aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-language-progressive mw-ui-icon-wikimedia-language-progressive"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">24 språk</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-ar mw-list-item"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D9%86%D8%B8%D8%B1%D9%8A%D8%A9_%D8%A7%D9%84%D9%86%D8%AE%D8%A8%D8%A9" title="نظرية النخبة – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="نظرية النخبة" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>العربية</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/Teorie_elit" title="Teorie elit – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Teorie elit" data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target"><span>Čeština</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de mw-list-item"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/Elitesoziologie" title="Elitesoziologie – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Elitesoziologie" data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target"><span>Deutsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en mw-list-item"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Elite_theory" title="Elite theory – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="Elite theory" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target"><span>English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es mw-list-item"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Teor%C3%ADas_de_la_%C3%A9lite" title="Teorías de la élite – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Teorías de la élite" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target"><span>Español</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%D9%86%D8%B8%D8%B1%DB%8C%D9%87_%D9%86%D8%AE%D8%A8%DA%AF%D8%A7%D9%86" title="نظریه نخبگان – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="نظریه نخبگان" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target"><span>فارسی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr mw-list-item"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/Th%C3%A9orie_des_%C3%A9lites" title="Théorie des élites – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Théorie des élites" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target"><span>Français</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hi mw-list-item"><a href="https://hi.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%85%E0%A4%AD%E0%A4%BF%E0%A4%9C%E0%A4%BE%E0%A4%A4_%E0%A4%B8%E0%A4%BF%E0%A4%A6%E0%A5%8D%E0%A4%A7%E0%A4%BE%E0%A4%A8%E0%A5%8D%E0%A4%A4" title="अभिजात सिद्धान्त – hindi" lang="hi" hreflang="hi" data-title="अभिजात सिद्धान्त" data-language-autonym="हिन्दी" data-language-local-name="hindi" class="interlanguage-link-target"><span>हिन्दी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr mw-list-item"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Teorija_elite" title="Teorija elite – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Teorija elite" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hrvatski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-he mw-list-item"><a href="https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%92%D7%99%D7%A9%D7%AA_%D7%94%D7%90%D7%9C%D7%99%D7%98%D7%95%D7%AA" title="גישת האליטות – hebreiska" lang="he" hreflang="he" data-title="גישת האליטות" data-language-autonym="עברית" data-language-local-name="hebreiska" class="interlanguage-link-target"><span>עברית</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kk mw-list-item"><a href="https://kk.wikipedia.org/wiki/%D0%AD%D0%BB%D0%B8%D1%82%D0%B0_%D1%82%D0%B5%D0%BE%D1%80%D0%B8%D1%8F%D1%81%D1%8B" title="Элита теориясы – kazakiska" lang="kk" hreflang="kk" data-title="Элита теориясы" data-language-autonym="Қазақша" data-language-local-name="kazakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Қазақша</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mn mw-list-item"><a href="https://mn.wikipedia.org/wiki/%D0%AD%D0%BB%D0%B8%D1%82%D0%B8%D0%B9%D0%BD_%D0%BE%D0%BD%D0%BE%D0%BB" title="Элитийн онол – mongoliska" lang="mn" hreflang="mn" data-title="Элитийн онол" data-language-autonym="Монгол" data-language-local-name="mongoliska" class="interlanguage-link-target"><span>Монгол</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-my mw-list-item"><a href="https://my.wikipedia.org/wiki/%E1%80%A1%E1%80%AE%E1%80%9C%E1%80%85%E1%80%BA%E1%80%9E%E1%80%AE%E1%80%A1%E1%80%AD%E1%80%AF%E1%80%9B%E1%80%AE" title="အီလစ်သီအိုရီ – burmesiska" lang="my" hreflang="my" data-title="အီလစ်သီအိုရီ" data-language-autonym="မြန်မာဘာသာ" data-language-local-name="burmesiska" class="interlanguage-link-target"><span>မြန်မာဘာသာ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Elitetheorie" title="Elitetheorie – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Elitetheorie" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target"><span>Nederlands</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E3%82%A8%E3%83%AA%E3%83%BC%E3%83%88%E7%90%86%E8%AB%96" title="エリート理論 – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="エリート理論" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target"><span>日本語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl mw-list-item"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/Teoria_elit" title="Teoria elit – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Teoria elit" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target"><span>Polski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt badge-Q70894304 mw-list-item" title=""><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/Teoria_das_elites" title="Teoria das elites – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="Teoria das elites" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Português</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru mw-list-item"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D0%B5%D0%BE%D1%80%D0%B8%D1%8F_%D1%8D%D0%BB%D0%B8%D1%82" title="Теория элит – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="Теория элит" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target"><span>Русский</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sk mw-list-item"><a href="https://sk.wikipedia.org/wiki/Te%C3%B3ria_elity" title="Teória elity – slovakiska" lang="sk" hreflang="sk" data-title="Teória elity" data-language-autonym="Slovenčina" data-language-local-name="slovakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenčina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr mw-list-item"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D0%B5%D0%BE%D1%80%D0%B8%D1%98%D0%B5_%D0%B5%D0%BB%D0%B8%D1%82%D0%B0" title="Теорије елита – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Теорије елита" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Српски / srpski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-th mw-list-item"><a href="https://th.wikipedia.org/wiki/%E0%B8%97%E0%B8%A4%E0%B8%A9%E0%B8%8E%E0%B8%B5%E0%B8%AD%E0%B8%95%E0%B8%B4%E0%B8%8A%E0%B8%99" title="ทฤษฎีอติชน – thailändska" lang="th" hreflang="th" data-title="ทฤษฎีอติชน" data-language-autonym="ไทย" data-language-local-name="thailändska" class="interlanguage-link-target"><span>ไทย</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/Se%C3%A7kinci_teori" title="Seçkinci teori – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="Seçkinci teori" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target"><span>Türkçe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D0%B5%D0%BE%D1%80%D1%96%D1%8F_%D0%B5%D0%BB%D1%96%D1%82" title="Теорія еліт – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Теорія еліт" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target"><span>Українська</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E7%B2%BE%E8%8B%B1%E4%B8%BB%E4%B9%89%E6%B0%91%E4%B8%BB" title="精英主义民主 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="精英主义民主" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target"><span>中文</span></a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><span class="wb-langlinks-edit wb-langlinks-link"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q1728701#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></span></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Elitteori" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c"><span>Artikel</span></a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Elitteori" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">svenska</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Elitteori"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Elitteori&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Elitteori&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Elitteori&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">Verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Elitteori"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Elitteori&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Elitteori&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Elitteori&action=history"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Elitteori" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j"><span>Sidor som länkar hit</span></a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Elitteori" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k"><span>Relaterade ändringar</span></a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q"><span>Specialsidor</span></a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Elitteori&oldid=54812593" title="Permanent länk till den här versionen av sidan"><span>Permanent länk</span></a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Elitteori&action=info" title="Mer information om denna sida"><span>Sidinformation</span></a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Elitteori&id=54812593&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens"><span>Använd som referens</span></a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FElitteori"><span>Hämta förkortad url</span></a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FElitteori"><span>Ladda ner QR-kod</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Elitteori"><span>Skapa en bok</span></a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Elitteori&action=show-download-screen"><span>Ladda ned som PDF</span></a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Elitteori&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p"><span>Utskriftsvänlig version</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q1728701" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g"><span>Wikidata-objekt</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Michael_Parenti.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/95/Michael_Parenti.jpg/250px-Michael_Parenti.jpg" decoding="async" width="250" height="216" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/95/Michael_Parenti.jpg 1.5x" data-file-width="260" data-file-height="225" /></a><figcaption>Den amerikanske statsvetaren och författaren <a href="/wiki/Michael_Parenti" title="Michael Parenti">Michael Parenti</a> har skrivit debatterande böcker med elitteori som utgångspunkt.</figcaption></figure> <p><b>Elitteori</b> är en samhällsteori som beskriver hur <a href="/wiki/Makt" title="Makt">makten</a> i större eller mer komplexa <a href="/wiki/Samh%C3%A4lle_(sociologi)" title="Samhälle (sociologi)">samhällen</a> är starkt ojämnt fördelad. Det vill säga, inflytandet över centrala eller mer långsiktiga <a href="/wiki/Val_(filosofi)" title="Val (filosofi)">beslut</a> <a href="/wiki/Str%C3%B6mning_(organisation)" title="Strömning (organisation)">tenderar</a> att koncentreras till <i><a href="/wiki/Elit" title="Elit">eliten</a></i>, en fåtalig och mer eller mindre enhetlig samhällsgrupp som <a href="/w/index.php?title=Reproduktion_(sociologi)&action=edit&redlink=1" class="new" title="Reproduktion (sociologi) [inte skriven än]">reproduceras</a> över tid. Enligt elitteorin vinner denna <a href="/wiki/Minoritet" title="Minoritet">minoritet</a> sin dominerande ställning genom metoder, vilka ligger bortom <a href="/wiki/Legitim" class="mw-redirect" title="Legitim">legitima</a> val. Skenet av <a href="/wiki/Demokrati" title="Demokrati">demokratisk</a> majoritetskontroll kan därför anses bedrägligt för många. Minoriteten kan via en rad metoder, från tvång till <a href="/wiki/Propaganda" title="Propaganda">propaganda</a>, <a href="/wiki/Manipulation" title="Manipulation">manipulera</a> <a href="/wiki/Majoritet" title="Majoritet">majoriteten</a> för sina syften. På grund av sin makt, sin organisation, sin politiska skicklighet, eller sina personliga egenskaper, kan eliten bevara sin <a href="/wiki/Hegemoni" title="Hegemoni">hegemoni</a>. Elitens enhet betraktas ibland som ett resultat av dess <a href="/wiki/Socialgrupp" class="mw-redirect" title="Socialgrupp">sociala bakgrund</a> och ibland som ett resultat av elitens egen organisation, det vill säga den anda av enhet som är baserad på sammanfallande intressen och deras <a href="/wiki/Homogen" class="mw-redirect" title="Homogen">homogena</a> uppträdande. Elitens sammanhållning skapar också en självmedvetenhet som fungerar som en extra drivkraft. </p><p>Elitteori har nära samband med teorier om <a href="/wiki/Samh%C3%A4llsklass" title="Samhällsklass">klass</a> och <a href="/wiki/Social_stratifiering" title="Social stratifiering">social stratifiering</a> men även med <a href="/wiki/Public_choice" title="Public choice">public-choice teori</a>. </p> <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="De_tidiga_elitteoretikerna">De tidiga elitteoretikerna</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: De tidiga elitteoretikerna" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: De tidiga elitteoretikerna"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Tre <a href="/wiki/Sociologi" title="Sociologi">sociologer</a> räknas in i denna skola, även kallad elitdoktrinen, de båda italienarna <a href="/wiki/Vilfredo_Pareto" title="Vilfredo Pareto">Vilfredo Pareto</a> och <a href="/wiki/Gaetano_Mosca" title="Gaetano Mosca">Gaetano Mosca</a>, och den tyske, i Italien verksamme, <a href="/wiki/Robert_Michels" title="Robert Michels">Robert Michels</a>. De var aktiva under sekelskiftet mellan andra halvan av 1800-talet första halvan av 1900-talet. Som mest kända verk räknas; Paretos <i>The Mind and Society</i> (1935), Moscas <i>The Ruling Class</i> (1939) och Michels <i>Zur Soziologie der Parteiwesens</i> (1911). </p><p>Vad dessa samhällsforskare och deras efterföljare har försökt besvara, är frågeställningen; om ett <a href="/wiki/Samh%C3%A4lle_(sociologi)" title="Samhälle (sociologi)">samhälle</a> styrs enligt <a href="/wiki/Demokrati" title="Demokrati">demokratiska</a> principer eller om det i själva verket i varierande grad är en hägring. Är vi då utsatta för maktutövning bortom demokratisk kontroll? </p><p>Storleken på de eliter, vilka teoretikerna försöker skilja från majoriteten, varierar beroende på var de drar gränsen mellan de som har stort eller litet inflytande. Ofta delar man in eliten i två nivåer, vilket också Pareto och Mosca gjorde. Denna nivågruppering innebär, att de olika teoretikerna gör skillnader i såväl graden som typen av inflytande. Ofta har de lägre graderna inom eliten en <a href="/wiki/Medlare" class="mw-redirect" title="Medlare">medlande</a> funktion, mellan eliten och <a href="/wiki/Massa_(sociologi)" title="Massa (sociologi)">massan</a>. Mosca menar dessutom, att det lägre lagret i eliten utgör rekryteringsbasen för de högre skikten. Denna "<a href="/wiki/Medelklass" title="Medelklass">medelklass</a>" är <a href="/wiki/Opinionsbildare" class="mw-redirect" title="Opinionsbildare">opinionsbildare</a> och tjänar den högre eliten genom att kontrollera att fattade beslut genomförs. Därför är <a href="/wiki/Byr%C3%A5krati" title="Byråkrati">byråkratins</a> personal ofta rekryterad från den nedre eliten. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Utvecklingen_av_elitteorin">Utvecklingen av elitteorin</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Utvecklingen av elitteorin" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Utvecklingen av elitteorin"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Den amerikanske sociologen <a href="/wiki/C._Wright_Mills" title="C. Wright Mills">C. Wright Mills</a> ser också två skikt hos eliten, den inre och den yttre kärnan. Den inre kärnan består av de verkliga beslutsfattarna, medan den yttre består av folk som har ett visst inflytande och vars <a href="/wiki/%C3%85sikt" title="Åsikt">åsikter</a> man måste beakta, men som inte har någon avgörande betydelse i beslutsfattandet. Pareto gjorde för sin del en skillnad i elitens sammansättning genom att dela den i en styrande elit och i en icke-styrande elit. Den icke styrande eliten finns i verksamheter som inte är av politisk karaktär. Elitteoretikerna av den klassiska skolan hade, i motsats till Mills, uppfattningen att en styrande elit var ett ofrånkomligt drag i varje samhälle. Michels hävdar i sitt klassiska arbete om "<a href="/wiki/Oligarkins_j%C3%A4rnlag" title="Oligarkins järnlag">oligarkins järnlag</a>" följande: "Uppkomsten av <a href="/wiki/Oligarki" title="Oligarki">oligarkier</a> inom de många olika demokratiska strukturerna bygger på en organisk nödvändighet" <sup id="cite_ref-1" class="reference"><a href="#cite_note-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. I sin definition av oligarkins järnlag, hävdar <a href="/wiki/Robert_Michels" title="Robert Michels">Michels</a> att varje demokratisk organisation inom sig bär fröet till en diktatur. Detta skeende beror inte på ledarnas ondska utan är en strukturell nödvändighet. När en organisation blir permanent, bildas ofrånkomligt ett funktionärsskikt som förr eller senare skapar ett fåtalsvälde. </p><p>C. Wright Mills delar inte den <a href="/wiki/Determinism" title="Determinism">deterministiska</a> synen. Han menar att människan i hög grad är ett handlande väsen, som själv, inom vissa gränser, formar sin framtid. Strukturerna är starka, men de är inte oföränderliga. Mills var också klart skild från de andra elitteoretikerna vad det gällde politisk åskådning. <a href="/wiki/Vilfredo_Pareto" title="Vilfredo Pareto">Pareto</a>, <a href="/wiki/Gaetano_Mosca" title="Gaetano Mosca">Mosca</a> och <a href="/wiki/Robert_Michels" title="Robert Michels">Michels</a> kom alla tre att tjäna som mer eller mindre medvetna <a href="/wiki/Ideolog" class="mw-redirect" title="Ideolog">ideologer</a> för den framväxande <a href="/wiki/Fascism" title="Fascism">fascismen</a>. Varken Pareto eller Mosca var fascister men delar av deras teorier användes för att legitimera denna rörelse. Michels gick från att vara <a href="/wiki/V%C3%A4nsterradikalism" class="mw-redirect" title="Vänsterradikalism">radikal</a> <a href="/wiki/Socialism" title="Socialism">socialist</a> och besviken demokrat till att bli fascist och professor i Italien under <a href="/wiki/Mussolini" class="mw-redirect" title="Mussolini">Mussolinis</a> styre.) </p><p>Även om Mills intar en radikal politisk ståndpunkt när han studerar eliten, kan man inte som många gjort anse att hans arbete <i><a href="/wiki/Makteliten" title="Makteliten">Makteliten</a></i> är en studie enligt renodlad <a href="/wiki/Marxism" title="Marxism">marxistisk</a> teori. Andra som gjort studier av eliten, till exempel James Burnham i <i>The Managerial revolution</i><sup id="cite_ref-2" class="reference"><a href="#cite_note-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, har gjort det med utgångspunkt att kontroll över <a href="/wiki/Produktionsmedel" title="Produktionsmedel">produktionsmedel</a> är liktydigt med <a href="/wiki/Samh%C3%A4lle_(sociologi)" title="Samhälle (sociologi)">samhällelig</a> makt. Men Mills har en mycket vidare definition av maktbegreppet, vilket är kopplat till samhällets alla <a href="/wiki/Institution" title="Institution">institutioner</a>. Här skiljer sig Mills också från Pareto, som gjorde sina studier utifrån det <a href="/wiki/Psykologi" title="Psykologi">psykologiska</a> <a href="/wiki/Perspektiv" title="Perspektiv">perspektivet</a>, men också från Michels och Mosca, som båda hade en organisatorisk utgångspunkt. Enligt Mills är den ekonomiska institutionen den kanske i grunden viktigaste samhällsföreteelsen, men man kan inte hävda, att all makt utgår från den, menar han. Benämningen "härskande klass" är en dålig definition av total makt, enligt Mills, då "härskande" är en term hämtad från den politiska sfären, medan "klass" är hämtad från den ekonomiska sfären. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Koordination_och_rollbyten_inom_eliten">Koordination och rollbyten inom eliten</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Koordination och rollbyten inom eliten" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Koordination och rollbyten inom eliten"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>För att en nationell maktelit skall kunna existera krävs, menar Mills, någon form av kontakt mellan <a href="/wiki/Hierarki" title="Hierarki">hierarkiernas</a> ledare. Mills menar att sådana kontakter kan sträcka sig från medveten <a href="/wiki/Konspiration" title="Konspiration">konspiration</a> till enbart ett fastställande av gemensamma synsätt hos ledarna vad gäller värderingar och politiska riktlinjer. Denna form av institutionell närhet är starkast när individer byter chefsfunktioner i toppen av en dominerande institutionell apparat med personer i en annan dylik. Mills anför som exempel de talrika fall då <a href="/wiki/Verkst%C3%A4llande_direkt%C3%B6r" title="Verkställande direktör">verkställande direktörer</a> och styrelseledamöter i stora företag i USA övergått till viktiga regeringsbefattningar och sedan återvänt till affärsvärlden eller till någon stor <a href="/wiki/Stiftelse" title="Stiftelse">stiftelse</a>. Eller som Mills själv uttrycker det:<sup id="cite_ref-3" class="reference"><a href="#cite_note-3"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">"I och med att kraven på toppmännen i var och en av de stora <a href="/wiki/Hierarki" title="Hierarki">hierarkierna</a> blir alltmer likartade, blir också de personer som besätter dessa toppositioner - genom urvalsförfarandet och den träning de får på dessa poster - allt mer lika varandra. Detta är inte bara en <a href="/wiki/Slutledning" title="Slutledning">slutledning</a> från struktur till individ. Det är tvärtom ett konstaterande av en faktisk verklighet, som avslöjas av den omfattande <a href="/wiki/Trafik" title="Trafik">trafik</a> som pågår mellan de tre strukturerna, ofta i mycket komplicerade mönster. Bolagscheferna, krigsherrarna och utvalda politiker kom i intim och samarbetande kontakt med varandra under <a href="/wiki/Andra_v%C3%A4rldskriget" title="Andra världskriget">andra världskriget</a>, och efter krigsslutet fortsatte de att hålla kontakten, på grundval av gemensamma uppfattningar, gemensamt socialt ursprung och gemensamma intressen". </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>En hel del ledande män från den militära, den ekonomiska och den politiska världen hade åren efter andra världskriget suttit på höga poster i någon eller båda av de andra världarna. Mellan dessa högre kretsar finner man en hög grad av utbyte som formellt grundas på att de här människornas exekutiva förmåga gör dem användbara var som helst, men i realiteten grundas på inval i olika klickar. Många av de som ägnat sig åt denna trafik har som medlemmar av makteliten alltmer börjat betrakta statsmakten som ett slags paraply som de arbetar under" menade Mills.<sup id="cite_ref-4" class="reference"><a href="#cite_note-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Den lätthet, med vilken sådana nämnda rollbyten genomförs, indikerar för Mills, elitens grad av sammanhållning. Ju högre grad av utbyte och institutionell närhet, desto mer enhetlig är eliten. Fast denna enhetlighet i första hand är ett resultat av den institutionella strukturen, märks också maktens <a href="/wiki/Kumulativ" title="Kumulativ">kumulativa</a> karaktär genom att förbindelserna mellan eliterna leder till gemensam livsstil och en känsla av enighet. "Medvetenhet" tillkommer alltså, utöver "sammanhållning". Denna livsstil har en tendens att bli permanent, eftersom en likartad rekrytering leder till att den blir allmänt omfattad. Som följd av detta, är eliten i USA, fastän den inte kommer från ett litet antal framstående familjer, ändå rekryterade från de välsituerade klasserna. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Massamhället_och_eliterna"><span id="Massamh.C3.A4llet_och_eliterna"></span>Massamhället och eliterna</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Massamhället och eliterna" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Massamhället och eliterna"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>En av orsakerna till varför eliten kan dominera som den gör ligger, enligt C. Wright Mills, i förekomsten av det han kallar "massamhället". Enligt de som studerat samhället med utgångspunkt från att det <i>kan</i> finnas en ledande elit i varje samhälle, har motsatsen till en "<a href="/wiki/Elit" title="Elit">elit</a>" alltid varit en "<a href="/wiki/Massa_(sociologi)" title="Massa (sociologi)">massa</a>". Definitionen av massans <a href="/wiki/Egenskap" title="Egenskap">egenskaper</a> har också varit tämligen likartade. Det kännetecknande för "massan" är, "att den sönderfaller i sina delar". Medlemmarna i massan är inte organiserade för samordnat politiskt handlande. Individerna i massan förefaller leva ett närmast totalt privat liv. De koncentrerar sig på sina egna intressen både på arbetet och fritiden. Umgänget hos massan är tämligen begränsat och inskränker sig i stort sett till familjen, grannarna och arbetskamraterna. Genom att leva i en miljö med så snäva gränser inskränks också individens kännedom om allmänna angelägenheter. I motsats till eliten saknar massan en utsiktspunkt, från vilken den kan överblicka den samhälleliga strukturen i sin helhet. </p><p>Mills hävdar, att massans medlemmar är fångar i sin egen miljö. Endast eliten kan gå utanför den miljö där den befinner sig, så länge "massamhället" råder. Bara eliten på samhällets befälsposter når fram till en allmän överblick. <a href="/wiki/Varseblivning" class="mw-redirect" title="Varseblivning">Varseblivningen</a> hos massan är splittrad. Den kan oftast inte ens uppfatta syftet med den egna verksamheten, då den har svårt att urskilja vilken roll den spelar i det samlade samhällsbygget. Individerna i massan har inga egna uppslag, utan följer endast med i de existerande rutinerna, menar Mills. </p><p>Även Mosca och Michels uppfattar massan i en <a href="/wiki/Representativ_demokrati" title="Representativ demokrati">representativ demokrati</a>, som politiskt inkompetent, <a href="/wiki/Apati" title="Apati">apatisk</a> och i avsaknad av handlingsförmåga. Individerna i massan har ingen önskan att axla något politiskt beslutsfattande. Mosca menar exempelvis, att det politiska initiativet blivit elitens ansvarsområde, främst på grund av massans likgiltighet. Medan eliten försöker vidmakthålla sin sammanhållning, söker man gentemot massan inta en <a href="/wiki/Attityd" title="Attityd">attityd</a> av att söndra och härska. Mills ser ett samhälle till största delen befolkat av en massa, som en direkt motsats till ett samhälle där de klassiska <a href="/wiki/Demokrati" title="Demokrati">demokratiska</a> idealen förverkligats. Mills anser att det råder en diskrepans mellan de i USA allmänt omfattade <a href="/wiki/Liberalism" title="Liberalism">liberala</a> idealen och den faktiska verkligheten. Enligt Mills <a href="/wiki/Terminologi" title="Terminologi">terminologi</a> kan man säga, att den upplysta allmänheten har förvandlats till en lättmanipulerad massa. För att förstå denna förvandling måste man begripa vilka fundamentala föreställningar en sådan demokrati bygger på. Mills nämner några sådana: </p> <ol><li><a href="/wiki/Individualism" title="Individualism">Individualismen</a>, vilken i massamhället ersatts av kollektiva, ekonomiska och politiska former.</li> <li>En föreställning om en fridfull och naturlig <a href="/wiki/Harmoni" class="mw-redirect" title="Harmoni">harmoni</a> av intressen som skapar en <a href="/wiki/Social" class="mw-disambig" title="Social">social</a> balans. Denna föreställning har i massamhället ersatts av klassmotsättningar och organiserade påtryckningsgrupper.</li> <li>En föreställning om en "förnuftig", mänsklig hållning, vilken förutsätter att allt handlande sker genom att beslut fattas efter överläggningar mellan olika individer. I stället grundas nu beslut på expertråd med mera, vilkas beslut tjänar vissa intressen. Som tidigare beskrivits, menar Mills, att "<a href="/wiki/F%C3%B6rnuft" title="Förnuft">förnuftet</a>" har övergått i någon slags "<a href="/wiki/Rationalism" title="Rationalism">instrumentell-rationalitet</a>".</li></ol> <p>Det bör tilläggas att såväl "allmänhet" som "massa", av Mills, beskrivs som <a href="/wiki/Idealtyp" title="Idealtyp">idealtyper</a>, vilka aldrig existerat som rena samhällsformationer. Mills hävdar heller inte, att det moderna USA är ett <a href="/wiki/Totalit%C3%A4r" class="mw-redirect" title="Totalitär">totalitärt</a> samhälle, men han ser en tendens där utvecklingen mot idealtillstånden fått ge vika för en utveckling som nyss beskrivits. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Elitstyrets_fyra_dimensioner">Elitstyrets fyra dimensioner</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Elitstyrets fyra dimensioner" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Elitstyrets fyra dimensioner"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>C. Wright Mills utvecklar fyra <a href="/wiki/Kriterium" title="Kriterium">kriterier</a> eller <a href="/wiki/Dimension" title="Dimension">dimensioner</a> mot vilka man kan bedöma i hur hög grad ett massamhälle och därmed om ett elitstyre, utvecklats strukturellt sett. </p> <ul><li>Den första dimensionen (1) berör förhållandet mellan <a href="/wiki/Opinion" title="Opinion">opinionsskapare</a> och opinionstagare. I det moderna samhället finns ofta en <a href="/wiki/Opinionsbildare" class="mw-redirect" title="Opinionsbildare">opinionsbildare</a> som på ett opersonligt vis, genom <a href="/wiki/Masskommunikation" title="Masskommunikation">masskommunikation</a>, vänder sig till miljontals tittare och åhörare.</li></ul> <ul><li>Den andra dimensionen (2) handlar om i hur hög grad framförda <a href="/wiki/%C3%85sikt" title="Åsikt">åsikter</a> kan <a href="/w/index.php?title=Ifr%C3%A5gas%C3%A4tta&action=edit&redlink=1" class="new" title="Ifrågasätta [inte skriven än]">ifrågasättas</a> och kritiseras. Masskommunikationen har genom sin avancerade <a href="/wiki/Teknik" title="Teknik">teknik</a> skapat en struktur, där <a href="/wiki/Opinion" title="Opinion">opinionsledarna</a> bestämmer vilka som skall delta i det <a href="/wiki/Offentlig" title="Offentlig">offentliga</a> samtalet. I extrema fall <a href="/wiki/Monopol" title="Monopol">monopoliseras</a> <a href="/wiki/Massmedia" class="mw-redirect" title="Massmedia">massmedia</a> och <a href="/wiki/Kommunikation" title="Kommunikation">kommunikation</a> sker endast i en riktning, vilket får till följd att mottagarna blir passiva åhörare.</li></ul> <ul><li>Den tredje dimensionen (3) berör i vilken utsträckning den allmänna <a href="/wiki/Opinion" title="Opinion">opinionen</a> kan påverka de <a href="/wiki/Offentlig" title="Offentlig">offentliga</a> besluten och då speciellt beslut, vilka är av allmän betydelse. Graden av inflytande i beslutsprocessen berör främst på vilken position man har i maktstrukturen. Ofta är inflytandet för folkflertalet begränsat till frågor av marginell, lokal karaktär.</li></ul> <ul><li>Den fjärde dimensionen (4) slutligen, berör i vilken utsträckning <a href="/wiki/Institution" title="Institution">institutionaliserade</a> <a href="/wiki/Auktoritet" title="Auktoritet">auktoriteter</a> kan kontrollera och utöva <a href="/wiki/Sanktion" title="Sanktion">sanktioner</a> mot individen. Vid ena ändan av en sådan här dimension är <a href="/wiki/Individ" title="Individ">individen</a> <a href="/wiki/Autonom" class="mw-redirect" title="Autonom">autonom</a> och fri från kontroll. Vid den andra ändpunkten är individen ständigt övervakad av ett nätverk av ledare. Som exempel på sådana nätverk, anger Mills bland annat det <a href="/wiki/Nazism" title="Nazism">nazistiska</a> kvarterssystemet och det <a href="/wiki/Sovjetunionen" title="Sovjetunionen">sovjetiska</a> cellsystemet, vilka båda byggde på <a href="/wiki/Angiveri" title="Angiveri">angiveri</a> och kväsande av <a href="/wiki/Debatt" title="Debatt">debatt</a>.</li></ul> <p>Genom att studera samhället och ange <a href="/wiki/V%C3%A4rden" title="Värden">värdena</a> på dessa fyra dimensioner kan man också fastställa i vilken grad ett samhälle har utvecklats i <a href="/wiki/Totalit%C3%A4r" class="mw-redirect" title="Totalitär">totalitär</a> riktning. Eller som Mills själv sammanfattar och definierar:<sup id="cite_ref-5" class="reference"><a href="#cite_note-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">"Genom att kombinera dessa olika punkter kan vi åstadkomma små modeller av eller <a href="/wiki/Diagram" title="Diagram">diagram</a> över flera olika typer av samhällen. Eftersom 'problemet med den allmänna opinionen' från vår utgångspunkt uppställs genom den klassiska <a href="/wiki/Borgerlig" title="Borgerlig">borgerliga</a> allmänhetens nedgång och fall, behöver vi här bara intressera oss för två typer; <a href="/wiki/Allm%C3%A4nheten" title="Allmänheten">allmänheten</a> och <a href="/wiki/Massa_(sociologi)" title="Massa (sociologi)">massan</a>. </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">I en allmänhet, sådan termen används här, finns det (1) lika många åsiktsframförare som åsiktsmottagare... (2) kommunikationerna från det allmännas sida är organiserade på sådant sätt att det finns möjlighet att snabbt och effektivt besvara varje åsikt som uttrycks från allmänhetens sida. De opinioner som bildats genom en sådan debatt kan (3) utan svårigheter finna utlopp i <a href="/wiki/Effektiv" class="mw-redirect" title="Effektiv">effektiv</a> handling, till och med - om så erfordras - i strid med härskande myndigheters vilja. Och (4) inga auktoritativa institutioner penetrerar allmänheten såsom sådan, som alltså blir mer eller mindre självständig i sitt handlande. Där dessa betingelser råder har vi en fungerande modell av ett samhälle av självständiga <a href="/wiki/Medborgare" class="mw-redirect" title="Medborgare">medborgare</a>, en modell som väl ansluter sig till de antaganden som bär upp den klassiska teorin om en demokrati. I den <a href="/w/index.php?title=Motsatt&action=edit&redlink=1" class="new" title="Motsatt [inte skriven än]">motsatta</a> ytterligheten, massan finns det (1) mycket färre människor som framför åsikter än antalet åsiktsmottagare; för här blir allmänheten en abstrakt samling individer som mottager intryck från massmedia. (2) De förhärskande kommunikationerna är organiserade på sådant sätt, att det blir svårt eller omöjligt för individen att <a href="/wiki/Replik_(svarsanf%C3%B6rande)" title="Replik (svarsanförande)">replikera</a> genast eller med någon som helst verkan. (3) Opinionernas omsättande i handling härskas av <a href="/wiki/Myndighet" title="Myndighet">myndigheterna</a>, som organiserar och kontrollerar medierna för ett sådant handlande. (4) Massan har ingen självständighet gentemot institutionerna; tvärtom penetreras den av agenter för de auktoriserade institutionerna, som därmed ytterligare <a href="/wiki/Reducera" class="mw-redirect" title="Reducera">reducerar</a> dess eventuella möjligheter att forma <a href="/wiki/%C3%85sikt" title="Åsikt">åsikter</a> genom debatt". </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Språkets_betydelse"><span id="Spr.C3.A5kets_betydelse"></span>Språkets betydelse</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Språkets betydelse" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Språkets betydelse"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Att studera språket blir också en viktig uppgift, menar Mills om man vill förstå Makten. Det kan säga oss mycket om de skilda <a href="/wiki/Institution" title="Institution">institutionerna</a> och deras natur. Mills menar, att i likhet med samhällets institutioner, genomgår även språket ibland historiska, <a href="/wiki/Funktionalism_(sociologi)" title="Funktionalism (sociologi)">funktionella</a> förändringar. I det moderna samhällets institutioner finns en mängd olika språkliga mönster, vilka passar för den typ av situation man för stunden befinner sig i. Inget språk i moderna samhällen innehar någon <a href="/wiki/Monopol" title="Monopol">monopolställning</a>, utan skiftar utifrån de olika <a href="/wiki/Roll_(sociologi)" title="Roll (sociologi)">roller</a> människor befinner sig i dagligen. Olika institutioner har också ofta <a href="/w/index.php?title=Konkurrera&action=edit&redlink=1" class="new" title="Konkurrera [inte skriven än]">konkurrerande</a> intressen och motiv. Denna konkurrens återspeglas genom att de olika <a href="/wiki/Institution" title="Institution">institutionernas</a> <a href="/wiki/Vokabul%C3%A4r" class="mw-redirect" title="Vokabulär">vokabulär</a> tävlar om att vinna herravälde. Språket ingår i det som Mills kallar <a href="/wiki/Symbol" title="Symbol">symbolsfären</a>. Symboler används ofta av institutioner för att rättfärdiga sin <a href="/wiki/Auktoritet" title="Auktoritet">auktoritet</a> och sitt handlande. Detta är vad <a href="/wiki/Max_Weber" title="Max Weber">Max Weber</a> benämner som "<a href="/wiki/Legitimitet" title="Legitimitet">legitimeringsprocessen</a>". I detta avseende är Mills klart inspirerade av Weber. När man studerar hur ett samhälle fungerar, bör vissa frågor av konkret empirisk art ställas, till exempel vilken typ av handlande eller institutioner rättfärdigar eller motiverar den eller de specifika <a href="/wiki/Symbol" title="Symbol">symbolerna</a> och i vilket/vilka <a href="/wiki/Social" class="mw-disambig" title="Social">sociala</a> <a href="/wiki/System" title="System">system</a> finner man de specifika <a href="/wiki/Symbol" title="Symbol">symbolerna</a>, och vilken funktion har de, menar Mills. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Språkets_betydelse_(bakgrund)"><span id="Spr.C3.A5kets_betydelse_.28bakgrund.29"></span>Språkets betydelse (bakgrund)</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Språkets betydelse (bakgrund)" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Språkets betydelse (bakgrund)"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Att tilldela språket en så pass stor roll som Mills gjorde är inte unikt inom samhällsvetenskapen. Det finns en väsentlig tradition som tilldelat språket en stor betydelse. Slutsatserna om på vilket vis språket och symbolerna påverkat samhället och individerna är många och skilda. Mills menade i likhet med <a href="/wiki/Karl_Marx" title="Karl Marx">Karl Marx</a>, att ekonomin visserligen bestämmer politiken indirekt, men att det finns en tolkande instans med betydande <a href="/wiki/Autonomi" title="Autonomi">autonomi</a> i det <a href="/wiki/Civila_samh%C3%A4llet" class="mw-redirect" title="Civila samhället">civila samhället</a>. Huvudpersonerna i denna relativt självreglerande sfär är de <a href="/wiki/Intellektuell" title="Intellektuell">intellektuella</a>. Genom sin makt över språket och <a href="/wiki/Ideologi" title="Ideologi">föreställningarna</a> kan dessa skapa oreda i historiens maskineri, så att det som <i>inte kan hända</i>, <i>ändå händer</i>. <a href="/wiki/Fascism" title="Fascism">Fascisternas</a> förmåga att styra sin tids samhälle, där gatuteater var ett bestående inslag, kunde ge viktiga insikter i syfte att förstå ett framtida informationssamhälle, enligt Mills. </p><p>Företrädare för den så kallade <a href="/wiki/Frankfurtskolan" title="Frankfurtskolan">Frankfurtskolan</a> bland annat, <a href="/wiki/Herbert_Marcuse" title="Herbert Marcuse">Herbert Marcuse</a>, hävdar att individerna hela tiden utsätts för massmedias språkliga <a href="/wiki/Indoktrinering" title="Indoktrinering">indoktrinering</a>. Tankeprocesserna blir därför endimensionella och likriktade, vilket leder till att vi styrs in i ett torftigt <a href="/wiki/Konsumtion" title="Konsumtion">konsumtionsschema</a>, via massmedia. Resultatet blir skapandet av "<a href="/wiki/Falskt_medvetande" title="Falskt medvetande">falskt medvetande</a>", vilket tränger undan möjligheten till ett kritiskt förhållningssätt och skapar förutsättning för ett elitstyre. </p><p>Mills och kollegan Hans H. Gerth är i sin studie Charachter and Social Structure,(1954),är inne på likartade tankegångar, att massmedia och dess symbolspråk riskerar att bli <a href="/wiki/Monopol" title="Monopol">monopoliserat</a>. De är dock inte lika säkra på att massmedia totalt kommer att dominera människan. Det finns många <a href="/wiki/Symbol" title="Symbol">symbolscener</a> i samhället och det är inte säkert att just massmedia blir den allt igenom förhärskande, menar de. Att massmedierna har stort inflytande är man dock övertygad om. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Olika_typer_av_Integration">Olika typer av Integration</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Olika typer av Integration" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Olika typer av Integration"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Med ovanstående utgångspunkter försökte Mills och Gerth i sin bok att göra en <a href="/w/index.php?title=Makrosociolog&action=edit&redlink=1" class="new" title="Makrosociolog [inte skriven än]">makrosociologisk</a> överblick av den sociala strukturen i samhället och visa på fyra <a href="/wiki/Idealtyp" title="Idealtyp">idealtyper</a> av <a href="/wiki/Integration_(samh%C3%A4lle)" class="mw-redirect" title="Integration (samhälle)">integrerade</a> samhällen som historiskt kunnat skönjas. Här följer en sammanställning av de fyra idealtyperna: </p> <ol><li>Correspondence (Överensstämmelse). Med det menas, att de olika institutionerna är förenade av och utvecklade i överensstämmelse med en allmän princip. Ett exempel på en sådan samhällstyp är det liberala kapitalistiska USA under 1900-talet. Där var olika institutionella system förenade av en gemensam <a href="/wiki/Princip" title="Princip">princip</a>, <a href="/wiki/Konkurrens" title="Konkurrens">konkurrens</a>.</li> <li>Coincidence (Sammanträffande). Olika strukturella principer eller utvecklingar i olika institutionella system producerar tillsammans en ofta oförutsedd enhet för hela den sociala strukturen. Som exempel ger Mills och Gerth den typen av samhällen som Weber beskriver i <a href="/wiki/Protestantism" title="Protestantism">Protestantismens</a> <a href="/wiki/Etik" title="Etik">etik</a> och kapitalismens anda, där sådana tillsynes, divergerande element som <a href="/wiki/Reformert_kristendom" title="Reformert kristendom">kalvinism</a> och modern <a href="/wiki/Kapitalism" title="Kapitalism">kapitalism</a> samsas.</li> <li>Coordination (Samordning). En eller flera institutionella system dominerar övriga likartade system. Ett exempel på ett sådant system är Hitlers Tyskland.</li> <li>Convergence (Sammanstrålande). Två eller flera institutionella system sammanfaller till ett enda institutionellt system. Som exempel ger man USA:s gränsområden i början av 1900-talet, där bönderna blev en del av den militära institutionen.</li></ol> <p>I sista kapitlet av boken hävdar Mills och Gert, att både USA och Sovjet håller på att utveckla den strukturella principen om coordination. En maktelit bestående av de institutionella systemen "<a href="/wiki/Politik" title="Politik">politik</a>", "<a href="/wiki/Milit%C3%A4r" title="Militär">militär</a>" och "<a href="/wiki/Ekonomi" title="Ekonomi">ekonomi</a>", går samman och dominerar båda dessa stater. Den pågående <a href="/wiki/Byr%C3%A5krati" title="Byråkrati">byråkratiseringsprocessen</a> tillsammans med ett <a href="/wiki/Korporativism" title="Korporativism">korporativ</a> kapitalistiskt system har i stort sett underminerat den liberala demokratin i USA. <a href="/wiki/Josef_Stalin" title="Josef Stalin">Stalins</a> <a href="/wiki/Sovjetunionen" title="Sovjetunionen">Sovjetunionen</a> är jämförbart med <a href="/wiki/Adolf_Hitler" title="Adolf Hitler">Hitlers</a> <a href="/wiki/Tyskland" title="Tyskland">Tyskland</a>, menar Mills och Gerth. De <a href="/wiki/Intellektuell" title="Intellektuell">intellektuellas</a> roll är att motstå en sådan utveckling och inte minst är det viktigt att studera samhället i ett sådant skede. </p><p>Ett annat sätt att ta sig an maktkoncentration i samhället har den franske sociologen <a href="/wiki/Pierre_Bourdieu" title="Pierre Bourdieu">Pierre Bourdieu</a>. Han har undersökt hur makten i det franska samhället går i arv, och konstaterat både familjetraditionens inflytande, liksom att vissa elitskolor i Paris är en lätt farbar väg till maktpositioner inom det politiska, ekonomiska och kulturella <a href="/wiki/Etablissemang" title="Etablissemang">etablissemanget</a>. I anslutning till detta använder han begreppen <a href="/wiki/Socialt_kapital" title="Socialt kapital">socialt kapital</a>, och <a href="/wiki/Symboliskt_kapital" title="Symboliskt kapital">kulturellt kapital</a>, för att beskriva vilka fördelar dessa arvingar har i sin väg mot makten. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Kritik_av_elitteorin">Kritik av elitteorin</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Kritik av elitteorin" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Kritik av elitteorin"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Enligt sociologen <a href="/w/index.php?title=David_Riesman&action=edit&redlink=1" class="new" title="David Riesman [inte skriven än]">David Riesman</a> består inte den högsta maktnivån av en elit utan av det han kallar "<a href="/wiki/Veto" title="Veto">vetogrupper</a>". Dessa är olika <a href="/wiki/Intresseorganisation" title="Intresseorganisation">intressegrupper</a>, vilka utövar sin makt genom att blockera andra gruppers handlande. Han menar vidare, att det inte finns någon dominerande maktgrupp, utan att de olika vetogrupperna uppväger varandra, så att en viss balans uppstår. Vetogrupperna försöker vinna den oorganiserade massan till sig. Riesman menar, att makten och <a href="/wiki/Byr%C3%A5krati" title="Byråkrati">byråkratin</a> inte har centraliserats, utan att den spridits ut på ett större antal grupper. Mills hävdade att sådana vetogrupper till viss del existerade på lägre nivåer som städer och ibland hade visst inflytande på <a href="/wiki/Delstat" title="Delstat">delstater</a> men inte på <a href="/wiki/Federal" class="mw-redirect" title="Federal">federal</a> <a href="/wiki/Nation" title="Nation">nationsnivå</a>. Där härskade Makteliten. Mills och Riesman var dock eniga om att den stora massans inflytande har minskat. </p><p><a href="/wiki/Statsvetare" class="mw-redirect" title="Statsvetare">Statsvetaren</a> <a href="/wiki/Robert_Dahl" class="mw-redirect" title="Robert Dahl">Robert Dahl</a> publicerade den mest citerade kritiken av elitteorin i studien <i>Who Governs</i> (1961). Dahl studerade nätverk av centrala beslutsfattare i staden <a href="/wiki/New_Haven,_Connecticut" title="New Haven, Connecticut">New Haven</a> i <a href="/wiki/Connecticut" title="Connecticut">Connecticut</a> i USA. Dahls huvudargument mot elitteorin var att de nätverk som kartlades inte överlappade varandra. Således balanserade de olika elitgrupperna varandra. Upprepande studier av de sociala nätverken i New Haven har dock kritiserat Dahls metoder som bristfälliga och argumenterat för tydlig överlappning hos de centrala elitnätverken i New Haven (Domhoff 1987). </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Källor"><span id="K.C3.A4llor"></span>Källor</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Källor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Källor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r51224235">.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+link+.ambox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f8f9fa;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}</style><table class="metadata ambox ambox-content" style=""> <tbody><tr> <td class="ambox-image"> <div style="width:52px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Text_document_with_red_question_mark.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a4/Text_document_with_red_question_mark.svg/50px-Text_document_with_red_question_mark.svg.png" decoding="async" width="50" height="50" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a4/Text_document_with_red_question_mark.svg/75px-Text_document_with_red_question_mark.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a4/Text_document_with_red_question_mark.svg/100px-Text_document_with_red_question_mark.svg.png 2x" data-file-width="48" data-file-height="48" /></a></span></div></td> <td class="ambox-text">Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas <i><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">fotnoter</a></i> är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. <b><small>(2012-09)</small></b> <br /><small>Hjälp gärna till med att <b><a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Elitteori&action=edit">redigera artikeln</a></b>, eller diskutera saken på <a href="/wiki/Diskussion:Elitteori" title="Diskussion:Elitteori">diskussionssidan</a>. </small></td> </tr> </tbody></table> <ul><li>Bottomore, Tom, (1969). <i>Klass och Elit</i>, Surte. Raben Sjögren</li> <li>Burnham, James, (1942). <i>The Managerial revolution</i>,Bloomington and London,Indiana University Press.</li> <li>Dahl, Robert (1961). <i>Who Governs?: Democracy and Power in an American City</i>, New Haven: Yale University Press.</li> <li>Domhoff, William G (1987). <i>Who Really Rules?: New Haven and Community Power Reexamined.</i> Transaction Publishers.</li> <li>Gerth, H.H. .Mills,C. Wright Character and Social Structure, London 1954.</li> <li>Mosca, Gaetano, (1939). <i>The Ruling Class</i>, New York - London:Graw Hill.</li> <li>Milch, Jan, (1992) . <i>C.Wright Mills och hans sociologiska vision Om hans syn på makt och metod och vetenskap</i> Uppsats i Sociologi Göteborgs Universitet H-T 1992</li> <li>Mills C. Wright, (1971). <i>Makteliten</i>, Stockholm. (Originalets titel <i>The Power Elite</i>, New York, Oxford Press, (1956)</li> <li>Michels, Robert, (1983), <i>Organisationer och demokrati: en studie,av oligarkiska tendenserna i vår tid</i>, Uppsala.Ratio förlag , (Originalets titel , <i>Zur Soziologie des Parteiwesens in der modernen Demokratie</i>, Stuttgart, Alfred Kröner , (1911)</li> <li>Pareto, Vilfredo, (1935). <i>The mind and society</i>, New York.Harcourt and Brace.</li> <li>Riesman, David (1961). <i>The Lonely Crowd</i>, New Haven:Yale.University Press</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Se_även"><span id="Se_.C3.A4ven"></span>Se även</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Se även" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Se även"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/wiki/Elitism" title="Elitism">Elitism</a></li> <li><a href="/wiki/Etablissemang" title="Etablissemang">Etablissemang</a></li> <li><a href="/wiki/Makteliten" title="Makteliten">Makteliten</a></li> <li><a href="/wiki/Massa_(sociologi)" title="Massa (sociologi)">Massa (sociologi)</a></li> <li><a href="/wiki/Oligarkins_j%C3%A4rnlag" title="Oligarkins järnlag">Oligarkins järnlag</a></li> <li><a href="/wiki/Politisk_klass" title="Politisk klass">Politisk klass</a></li> <li><a href="/wiki/Rationalitetens_j%C3%A4rnbur" class="mw-redirect" title="Rationalitetens järnbur">Rationalitetens järnbur</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Referenser">Referenser</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Referenser" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Referenser"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-references-wrap"><ol class="references"> <li id="cite_note-1"><a href="#cite_ref-1">^</a> <span class="reference-text">Michels (1911). (<i>Soziologie der Partiewesens</i>)</span> </li> <li id="cite_note-2"><a href="#cite_ref-2">^</a> <span class="reference-text">(London, 1942)</span> </li> <li id="cite_note-3"><a href="#cite_ref-3">^</a> <span class="reference-text">(Mills,Makteliten,1971.sid330ff.)</span> </li> <li id="cite_note-4"><a href="#cite_ref-4">^</a> <span class="reference-text">(Mills,Makteliten,1971.sid.119)</span> </li> <li id="cite_note-5"><a href="#cite_ref-5">^</a> <span class="reference-text">citat från C. Wright Mills: Makteliten sidorna (332-337).</span> </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Externa_länkar"><span id="Externa_l.C3.A4nkar"></span>Externa länkar</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Externa länkar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elitteori&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Externa länkar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.eindtijdinbeeld.nl/EiB-Bibliotheek/Boeken/The_Power_Elite_-_New_Edition__first_full-scale_study_of_structure_and_distribution_of_power_in_USA___2000_.pdf">The Power Elite full book</a> (engelska)</li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.thirdworldtraveler.com/Book_Excerpts/PowerElite.html">Utdrag från C. Wright Mills: Makteliten</a> (engelska)</li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20110912205034/http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidview/D7E75939D1A3368CC1257553002881AA/$file/Makteliten_10.pdf">Studie av Makteliten i Sverige gjord av LO,2009</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20130108014213/http://www.csub.edu/~akebede/SOC502Mills2.pdf">C. Wright Mills,Structure of Power in American Society,British Journal of Sociology,Vol.9.No.1 1958</a> hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a> (arkiverat 8 januari 2013).</li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20080526183815/http://www.uni-muenster.de/PeaCon/dgs-mills/Millspage-info.htm">Sociologi-Kongress i Köln 2000 workshop: <i>C. Wright Mills och hans Maktelit och dess aktualitet idag?</i></a> hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a> (arkiverat 26 maj 2008).</li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://sociology.ucsc.edu/whorulesamerica/power/new_haven.html">Sociologen William Domhoffs studie av elitnätverk i New Haven</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://culturalapparatus.wordpress.com/intellectual-craftsmanship/paying-homage-to-the-father-c-wright-mills-and-radical-sociology/">C. Wright Mills and Radical Sociology-Joseph A. Scimecca</a></li></ul> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="collapsible collapsed" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style=";" colspan="2" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Politisk_filosofi" title="Mall:Politisk filosofi"><span title="Visa denna mall" style="border:none;;">v</span></a> <span style="font-size:80%;">•</span> <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Politisk_filosofi&action=edit"><span style="border:none;;" title="Redigera den här mallen">r</span></a></div></div><span style="font-size:110%;"><a href="/wiki/Politisk_filosofi" title="Politisk filosofi">Politisk filosofi</a></span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Termer</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Auktoritet" title="Auktoritet">Auktoritet</a> • <a href="/wiki/Egendom" title="Egendom">Egendom</a> • <a href="/wiki/Elit" title="Elit">Elit</a> • <a href="/wiki/Emancipation" title="Emancipation">Emancipation</a> • <a href="/wiki/Folk" title="Folk">Folk</a> • <a href="/wiki/Fred" title="Fred">Fred</a> • <a href="/wiki/Frihet" title="Frihet">Frihet</a> • <a href="/wiki/Hegemoni" title="Hegemoni">Hegemoni</a> • <a href="/wiki/Hierarki" title="Hierarki">Hierarki</a> • <a href="/wiki/Krig" title="Krig">Krig</a> • <a href="/wiki/Lag" title="Lag">Lag</a> • <a href="/wiki/Legitimitet" title="Legitimitet">Legitimitet</a> • <a href="/wiki/Lydnad" title="Lydnad">Lydnad</a> • <a href="/wiki/Makt" title="Makt">Makt</a> • <a href="/wiki/Monopol" title="Monopol">Monopol</a> • <a href="/wiki/Nation" title="Nation">Nation</a> • <a href="/wiki/Plikt" title="Plikt">Plikt</a> • <a href="/wiki/Pluralism" title="Pluralism">Pluralism</a> • <a href="/wiki/Propaganda" title="Propaganda">Propaganda</a> • <a href="/wiki/Regering" title="Regering">Regering</a> • <a href="/wiki/Revolution" title="Revolution">Revolution</a> • <a href="/wiki/R%C3%A4ttighet" title="Rättighet">Rättigheter</a> • <a href="/wiki/R%C3%A4ttvisa" title="Rättvisa">Rättvisa</a> • <a href="/wiki/Samh%C3%A4lle_(sociologi)" title="Samhälle (sociologi)">Samhälle</a> • <a href="/wiki/Kontraktualism" title="Kontraktualism">Samhällskontrakt</a> • <a href="/wiki/Stat" title="Stat">Stat</a> • <a href="/wiki/Suver%C3%A4nitet" title="Suveränitet">Suveränitet</a> • <a href="/wiki/Utopi" title="Utopi">Utopi</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Statsskick</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Aristokrati" title="Aristokrati">Aristokrati</a> • <a href="/wiki/Env%C3%A4lde" title="Envälde">Autokrati</a> • <a href="/wiki/Byr%C3%A5krati" title="Byråkrati">Byråkrati</a> • <a href="/wiki/Diktatur" title="Diktatur">Diktatur</a> • <a href="/wiki/Demokrati" title="Demokrati">Demokrati</a> • <a href="/wiki/Gerontokrati" title="Gerontokrati">Gerontokrati</a> • <a href="/wiki/Meritokrati" title="Meritokrati">Meritokrati</a> • <a href="/wiki/Monarki" title="Monarki">Monarki</a> • <a href="/wiki/Oligarki" title="Oligarki">Oligarki</a> • <a href="/wiki/Plutokrati" title="Plutokrati">Plutokrati</a> • <a href="/wiki/Teknokrati" title="Teknokrati">Teknokrati</a> • <a href="/wiki/Teokrati" title="Teokrati">Teokrati</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Ideologier</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Agrarianism" title="Agrarianism">Agrarianism</a> • <a href="/wiki/Anarkism" title="Anarkism">Anarkism</a> • <a href="/wiki/Ekologism" title="Ekologism">Ekologism</a> • <a href="/wiki/Fascism" title="Fascism">Fascism</a> • <a href="/wiki/Feminism" title="Feminism">Feminism</a> • <a href="/wiki/Feodalism" title="Feodalism">Feodalism</a> • <a href="/wiki/Islamism" title="Islamism">Islamism</a> • <a href="/wiki/Kapitalism" title="Kapitalism">Kapitalism</a> • <a href="/wiki/Kolonialism" title="Kolonialism">Kolonialism</a> • <a href="/wiki/Kommunism" title="Kommunism">Kommunism</a> • <a href="/wiki/Kommunitarism" title="Kommunitarism">Kommunitarism</a> • <a href="/wiki/Konfucianism" title="Konfucianism">Konfucianism</a> • <a href="/wiki/Konservatism" title="Konservatism">Konservatism</a> • <a href="/wiki/Korporativism" title="Korporativism">Korporativism</a> • <a href="/wiki/Kristdemokrati" title="Kristdemokrati">Kristdemokrati</a> • <a href="/wiki/Liberalism" title="Liberalism">Liberalism</a> • <a href="/wiki/Libertarianism" title="Libertarianism">Libertarianism</a> • <a href="/wiki/Marxism" title="Marxism">Marxism</a> • <a href="/wiki/Monarkism" title="Monarkism">Monarkism</a> • <a href="/wiki/M%C3%A5ngkultur" title="Mångkultur">Multikulturalism</a> • <a href="/wiki/Nationalism" title="Nationalism">Nationalism</a> • <a href="/wiki/Nazism" title="Nazism">Nazism</a> • <a href="/wiki/Republikanism" title="Republikanism">Republikanism</a> • <a href="/wiki/Socialdarwinism" title="Socialdarwinism">Socialdarwinism</a> • <a href="/wiki/Socialdemokrati" title="Socialdemokrati">Socialdemokrati</a> • <a href="/wiki/Socialism" title="Socialism">Socialism</a> • <a href="/wiki/Tredje_v%C3%A4gens_politik" title="Tredje vägens politik">Tredje vägen</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Teorier</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><i><a href="/wiki/Bellum_omnium_contra_omnes" title="Bellum omnium contra omnes">Bellum omnium contra omnes</a></i> • <a href="/wiki/Civilisationernas_kamp" class="mw-redirect" title="Civilisationernas kamp">Civilisationernas kamp</a> • <a href="/wiki/Familjen_som_statsmodell" title="Familjen som statsmodell">Familjen som statsmodell</a> • <a href="/wiki/Folkhemmet" title="Folkhemmet">Folkhemmet</a> • <a href="/wiki/Kungad%C3%B6met_av_Guds_n%C3%A5de" title="Kungadömet av Guds nåde">Kungadömet av Guds nåde</a> • <a href="/wiki/Majoritetsf%C3%B6rtryck" title="Majoritetsförtryck">Majoritetsförtryck</a> • <a href="/wiki/Maktdelningsprincipen" title="Maktdelningsprincipen">Maktdelning</a> • <a href="/wiki/Maktbalans" title="Maktbalans">Maktbalans</a> • <a href="/wiki/Nattv%C3%A4ktarstat" title="Nattväktarstat">Nattväktarstat</a> • <a href="/wiki/Naturr%C3%A4tt" title="Naturrätt">Naturrätt</a> • <a href="/wiki/Naturtillst%C3%A5nd" title="Naturtillstånd">Naturtillstånd</a> • <a href="/wiki/Negativa_och_positiva_r%C3%A4ttigheter" title="Negativa och positiva rättigheter">Negativa och positiva rättigheter</a> • <i><a href="/wiki/Noblesse_oblige" class="mw-redirect" title="Noblesse oblige">Noblesse oblige</a></i> • <a href="/wiki/Ursprungspositionen" title="Ursprungspositionen">Okunnighetens slöja</a> • <a href="/wiki/Organismtanken" title="Organismtanken">Organismtanken</a> • <a href="/wiki/Overton-f%C3%B6nstret" title="Overton-fönstret">Overton-fönstret</a> • <a href="/wiki/Samh%C3%A4llskontrakt" class="mw-redirect" title="Samhällskontrakt">Samhällskontrakt</a> • <a href="/wiki/Statolatri" title="Statolatri">Statolatri</a> • <a href="/wiki/Triangulering_(politik)" title="Triangulering (politik)">Triangulering</a> • <a href="/wiki/V%C3%A5gm%C3%A4stare_(politik)" title="Vågmästare (politik)">Vågmästare</a> • <a href="/wiki/V%C3%A5ldsmonopol" title="Våldsmonopol">Våldsmonopol</a> • <a href="/wiki/%C3%84del_l%C3%B6gn" title="Ädel lögn">Ädel lögn</a> • <a href="/wiki/%C3%96ppet_samh%C3%A4lle" title="Öppet samhälle">Öppet samhälle</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Filosofer</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style=";;">Antiken</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Aristoteles" title="Aristoteles">Aristoteles</a> • <a href="/wiki/Chanakya" title="Chanakya">Chanakya</a> • <a href="/wiki/Cicero" title="Cicero">Cicero</a> • <a href="/wiki/Han_Feizi" title="Han Feizi">Han Feizi</a> • <a href="/wiki/Konfucius" title="Konfucius">Konfucius</a> • <a href="/wiki/Mencius" title="Mencius">Mencius</a> • <a href="/wiki/Mozi" title="Mozi">Mozi</a> • <a href="/wiki/Platon" title="Platon">Platon</a> • <a href="/wiki/Shang_Yang" title="Shang Yang">Shang</a> • <a href="/wiki/Sun_Zi" title="Sun Zi">Sun Zi</a> • <a href="/wiki/Thukydides" title="Thukydides">Thukydides</a> • <a href="/wiki/Xenofon" title="Xenofon">Xenofon</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Medeltiden</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Al_Farabi" title="Al Farabi">Al Farabi</a> • <a href="/wiki/Thomas_av_Aquino" title="Thomas av Aquino">Aquino</a> • <a href="/wiki/Averro%C3%ABs" title="Averroës">Averroës</a> • <a href="/wiki/Leonardo_Bruni" title="Leonardo Bruni">Bruni</a> • <a href="/wiki/Dante_Alighieri" title="Dante Alighieri">Dante</a> • <a href="/wiki/Gelasius_I" title="Gelasius I">Gelasius</a> • <a href="/wiki/Mohammad_Ghazali" title="Mohammad Ghazali">Ghazali</a> • <a href="/wiki/Ibn_Khaldun" title="Ibn Khaldun">Ibn Khaldun</a> • <a href="/wiki/Muhammed" title="Muhammed">Muhammed</a> • <a href="/wiki/William_Ockham" title="William Ockham">Ockham</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Tidigmodern tid</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/%C3%89tienne_de_La_Bo%C3%A9tie" title="Étienne de La Boétie">Boétie</a> • <a href="/wiki/Jean_Bodin" title="Jean Bodin">Bodin</a> • <a href="/wiki/Jacques-B%C3%A9nigne_Bossuet" title="Jacques-Bénigne Bossuet">Bossuet</a> • <a href="/wiki/Jean_Calvin" title="Jean Calvin">Calvin</a> • <a href="/wiki/Hugo_Grotius" title="Hugo Grotius">Grotius</a> • <a href="/wiki/Thomas_Hobbes" title="Thomas Hobbes">Hobbes</a> • <a href="/wiki/John_Locke" title="John Locke">Locke</a> • <a href="/wiki/Martin_Luther" title="Martin Luther">Luther</a> • <a href="/wiki/Niccol%C3%B2_Machiavelli" title="Niccolò Machiavelli">Machiavelli</a> • <a href="/wiki/John_Milton" title="John Milton">Milton</a> • <a href="/wiki/Thomas_More" title="Thomas More">More</a> • <a href="/wiki/Samuel_von_Pufendorf" title="Samuel von Pufendorf">Pufendorf</a> • <a href="/wiki/Baruch_Spinoza" title="Baruch Spinoza">Spinoza</a> • <a href="/wiki/Francisco_Su%C3%A1rez" title="Francisco Suárez">Suárez</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">17- och 18-<br />hundratalen</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Michail_Bakunin" title="Michail Bakunin">Bakunin</a> • <a href="/wiki/Fr%C3%A9d%C3%A9ric_Bastiat" title="Frédéric Bastiat">Bastiat</a> • <a href="/wiki/Jeremy_Bentham" title="Jeremy Bentham">Bentham</a> • <a href="/wiki/Edmund_Burke" title="Edmund Burke">Burke</a> • <a href="/wiki/Thomas_Carlyle" title="Thomas Carlyle">Carlyle</a> • <a href="/wiki/Auguste_Comte" title="Auguste Comte">Comte</a> • <a href="/wiki/Nicolas_de_Condorcet" title="Nicolas de Condorcet">Condorcet</a> • <a href="/wiki/Benjamin_Constant" title="Benjamin Constant">Constant</a> • <a href="/wiki/Friedrich_Engels" title="Friedrich Engels">Engels</a> • <a href="/wiki/Johann_Gottlieb_Fichte" title="Johann Gottlieb Fichte">Fichte</a> • <a href="/wiki/Charles_Fourier" title="Charles Fourier">Fourier</a> • <a href="/wiki/Benjamin_Franklin" title="Benjamin Franklin">Franklin</a> • <a href="/wiki/William_Godwin" title="William Godwin">Godwin</a> • <a href="/wiki/Georg_Wilhelm_Friedrich_Hegel" title="Georg Wilhelm Friedrich Hegel">Hegel</a> • <a href="/wiki/Johann_Gottfried_Herder" title="Johann Gottfried Herder">Herder</a> • <a href="/wiki/David_Hume" title="David Hume">Hume</a> • <a href="/wiki/Mohammad_Iqbal" title="Mohammad Iqbal">Iqbal</a> • <a href="/wiki/Thomas_Jefferson" title="Thomas Jefferson">Jefferson</a> • <a href="/wiki/Immanuel_Kant" title="Immanuel Kant">Kant</a> • <a href="/wiki/Gustave_Le_Bon" title="Gustave Le Bon">Le Bon</a> • <a href="/wiki/Joseph_de_Maistre" title="Joseph de Maistre">Maistre</a> • <a href="/wiki/Karl_Marx" title="Karl Marx">Marx</a> • <a href="/wiki/John_Stuart_Mill" title="John Stuart Mill">Mill</a> • <a href="/wiki/Charles-Louis_de_Secondat_Montesquieu" title="Charles-Louis de Secondat Montesquieu">Montesquieu</a> • <a href="/wiki/Friedrich_Nietzsche" title="Friedrich Nietzsche">Nietzsche</a> • <a href="/wiki/Robert_Owen" title="Robert Owen">Owen</a> • <a href="/wiki/Thomas_Paine" title="Thomas Paine">Paine</a> • <a href="/wiki/Ernest_Renan" title="Ernest Renan">Renan</a> • <a href="/wiki/Jean-Jacques_Rousseau" title="Jean-Jacques Rousseau">Rousseau</a> • <a href="/wiki/Henri_de_Saint-Simon" title="Henri de Saint-Simon">Saint-Simon</a> • <a href="/wiki/Adam_Smith" title="Adam Smith">Smith</a> • <a href="/wiki/Herbert_Spencer" title="Herbert Spencer">Spencer</a> • <a href="/wiki/Germaine_de_Sta%C3%ABl" title="Germaine de Staël">de Staël</a> • <a href="/wiki/Max_Stirner" title="Max Stirner">Stirner</a> • <a href="/wiki/Hippolyte_Taine" title="Hippolyte Taine">Taine</a> • <a href="/wiki/Henry_David_Thoreau" title="Henry David Thoreau">Thoreau</a> • <a href="/wiki/Alexis_de_Tocqueville" title="Alexis de Tocqueville">Tocqueville</a> • <a href="/wiki/Voltaire" title="Voltaire">Voltaire</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">19- och 20-<br />hundratalen</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Giorgio_Agamben" title="Giorgio Agamben">Agamben</a> • <a href="/wiki/Bhimrao_Ramji_Ambedkar" title="Bhimrao Ramji Ambedkar">Ambedkar</a> • <a href="/wiki/Hannah_Arendt" title="Hannah Arendt">Arendt</a> • <a href="/wiki/Raymond_Aron" title="Raymond Aron">Aron</a> • <a href="/wiki/Alain_de_Benoist" title="Alain de Benoist">Benoist</a> • <a href="/wiki/Isaiah_Berlin" title="Isaiah Berlin">Berlin</a> • <a href="/wiki/Eduard_Bernstein" title="Eduard Bernstein">Bernstein</a> • <a href="/wiki/Noam_Chomsky" title="Noam Chomsky">Chomsky</a> • <a href="/wiki/W.E.B._Du_Bois" title="W.E.B. Du Bois">Du Bois</a> • <a href="/wiki/Aleksandr_Dugin" title="Aleksandr Dugin">Dugin</a> • <a href="/wiki/Julius_Evola" title="Julius Evola">Evola</a> • <a href="/wiki/Michel_Foucault" title="Michel Foucault">Foucault</a> • <a href="/wiki/Erich_Fromm" title="Erich Fromm">Fromm</a> • <a href="/wiki/Francis_Fukuyama" title="Francis Fukuyama">Fukuyama</a> • <a href="/wiki/Giovanni_Gentile" title="Giovanni Gentile">Gentile</a> • <a href="/wiki/Antonio_Gramsci" title="Antonio Gramsci">Gramsci</a> • <a href="/wiki/Ren%C3%A9_Gu%C3%A9non" title="René Guénon">Guénon</a> • <a href="/wiki/J%C3%BCrgen_Habermas" title="Jürgen Habermas">Habermas</a> • <a href="/wiki/Friedrich_von_Hayek" title="Friedrich von Hayek">Hayek</a> • <a href="/wiki/Hans-Hermann_Hoppe" title="Hans-Hermann Hoppe">Hoppe</a> • <a href="/wiki/Samuel_P._Huntington" title="Samuel P. Huntington">Huntington</a> • <a href="/wiki/Russell_Kirk" title="Russell Kirk">Kirk</a> • <a href="/wiki/Pjotr_Kropotkin" title="Pjotr Kropotkin">Kropotkin</a> • <a href="/wiki/Vladimir_Lenin" title="Vladimir Lenin">Lenin</a> • <a href="/wiki/Rosa_Luxemburg" title="Rosa Luxemburg">Luxemburg</a> • <a href="/wiki/Harvey_Mansfield" title="Harvey Mansfield">Mansfield</a> • <a href="/wiki/Mao_Zedong" title="Mao Zedong">Mao</a> • <a href="/wiki/Herbert_Marcuse" title="Herbert Marcuse">Marcuse</a> • <a href="/wiki/Charles_Maurras" title="Charles Maurras">Maurras</a> • <a href="/wiki/Ludwig_von_Mises" title="Ludwig von Mises">Mises</a> • <a href="/wiki/Antonio_Negri" title="Antonio Negri">Negri</a> • <a href="/wiki/Robert_Nozick" title="Robert Nozick">Nozick</a> • <a href="/wiki/Martha_Nussbaum" title="Martha Nussbaum">Nussbaum</a> • <a href="/wiki/Michael_Oakeshott" title="Michael Oakeshott">Oakeshott</a> • <a href="/wiki/Jos%C3%A9_Ortega_y_Gasset" title="José Ortega y Gasset">Ortega</a> • <a href="/wiki/Vilfredo_Pareto" title="Vilfredo Pareto">Pareto</a> • <a href="/wiki/Karl_Popper" title="Karl Popper">Popper</a> • <a href="/wiki/Sayyid_Qutb" title="Sayyid Qutb">Qutb</a> • <a href="/wiki/Ayn_Rand" title="Ayn Rand">Rand</a> • <a href="/wiki/John_Rawls" title="John Rawls">Rawls</a> • <a href="/wiki/Wilhelm_R%C3%B6pke" title="Wilhelm Röpke">Röpke</a> • <a href="/wiki/Murray_Rothbard" title="Murray Rothbard">Rothbard</a> • <a href="/wiki/Carl_Schmitt" title="Carl Schmitt">Schmitt</a> • <a href="/wiki/Roger_Scruton" title="Roger Scruton">Scruton</a> • <a href="/wiki/Georges_Sorel" title="Georges Sorel">Sorel</a> • <a href="/wiki/Oswald_Spengler" title="Oswald Spengler">Spengler</a> • <a href="/wiki/Leo_Strauss" title="Leo Strauss">Strauss</a> • <a href="/wiki/Sun_Yat-sen" title="Sun Yat-sen">Sun</a> • <a href="/wiki/Eric_Voegelin" title="Eric Voegelin">Voegelin</a> • <a href="/wiki/Max_Weber" title="Max Weber">Weber</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Verk</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><i><a href="/wiki/Staten_(Platon)" title="Staten (Platon)">Staten</a></i> <span style="font-size:90%;">(ca 375 f.Kr.)</span> • <i><a href="/wiki/Politiken" title="Politiken">Politiken</a></i> <span style="font-size:90%;">(ca 350 f.Kr.)</span> • <i><a href="/wiki/Fursten" title="Fursten">Fursten</a></i> <span style="font-size:90%;">(1532)</span> • <i><a href="/wiki/Leviathan_(Thomas_Hobbes)" title="Leviathan (Thomas Hobbes)">Leviathan</a></i> <span style="font-size:90%;">(1651)</span> • <i><a href="/wiki/De_l%27esprit_des_lois" title="De l'esprit des lois">Om lagarnas anda</a></i> <span style="font-size:90%;">(1748)</span> • <i><a href="/wiki/Om_samh%C3%A4llsf%C3%B6rdraget" title="Om samhällsfördraget">Om samhällsfördraget</a></i> <span style="font-size:90%;">(1762)</span> • <i><a href="/wiki/Reflektioner_om_franska_revolutionen" title="Reflektioner om franska revolutionen">Reflektioner om franska revolutionen</a></i> <span style="font-size:90%;">(1790)</span> • <i><a href="/wiki/Grundlinien_der_Philosophie_des_Rechts" title="Grundlinien der Philosophie des Rechts">Rättsfilosofins grunddrag</a></i> <span style="font-size:90%;">(1820)</span> • <i><a href="/wiki/Kommunistiska_manifestet" title="Kommunistiska manifestet">Kommunistiska manifestet</a></i> <span style="font-size:90%;">(1848)</span> • <i><a href="/wiki/Om_friheten" title="Om friheten">Om friheten</a></i> <span style="font-size:90%;">(1859)</span> • <i><a href="/wiki/Massornas_uppror" title="Massornas uppror">Massornas uppror</a></i> <span style="font-size:90%;">(1929)</span> • <i><a href="/wiki/V%C3%A4gen_till_tr%C3%A4ldom" title="Vägen till träldom">Vägen till träldom</a></i> <span style="font-size:90%;">(1944)</span> • <i><a href="/wiki/Det_%C3%B6ppna_samh%C3%A4llet_och_dess_fiender" title="Det öppna samhället och dess fiender">Det öppna samhället och dess fiender</a></i> <span style="font-size:90%;">(1945)</span> • <i><a href="/wiki/En_teori_om_r%C3%A4ttvisa" title="En teori om rättvisa">En teori om rättvisa</a></i> <span style="font-size:90%;">(1971)</span></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Se även</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Auktoritarianism" title="Auktoritarianism">Auktoritarianism</a> • <a href="/wiki/De_politiska_id%C3%A9ernas_historia" title="De politiska idéernas historia">De politiska idéernas historia</a> • <a href="/wiki/Egalitarism" title="Egalitarism">Egalitarism</a> • <a href="/wiki/Ekonomikritik" title="Ekonomikritik">Ekonomikritik</a> • <a href="/wiki/Elitism" title="Elitism">Elitism</a> • <a class="mw-selflink selflink">Elitteori</a> • <a href="/wiki/GAL%E2%80%93TAN" title="GAL–TAN">GAL–TAN</a> • <a href="/wiki/Politiskt_spektrum" title="Politiskt spektrum">Politiskt spektrum</a> (<a href="/wiki/Politisk_v%C3%A4nster" title="Politisk vänster">Vänster</a> • <a href="/wiki/Politisk_mitt" title="Politisk mitt">Mitt</a> • <a href="/wiki/Politisk_h%C3%B6ger" title="Politisk höger">Höger</a>) • <a href="/wiki/R%C3%A4ttsfilosofi" title="Rättsfilosofi">Rättsfilosofi</a> • <a href="/wiki/R%C3%A4ttsvetenskap" title="Rättsvetenskap">Rättsvetenskap</a> • <a href="/wiki/Separatism_(statsvetenskap)" title="Separatism (statsvetenskap)">Separatism</a> • <a href="/wiki/Etatism" title="Etatism">Statism</a> • <a href="/wiki/Totalitarism" title="Totalitarism">Totalitarism</a></div></td></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-abovebelow" style=";" colspan="2"><a href="/wiki/Kategori:Politisk_filosofi" title="Kategori:Politisk filosofi">Kategori:Politisk filosofi</a></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"><table cellspacing="0" class="navbox" style="border-spacing:0;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table cellspacing="0" class="nowraplinks hlist auktoritetsdata navbox-inner" style="border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;"><tbody><tr><th scope="row" class="navbox-group"><a href="/wiki/Auktoritetsdata" title="Auktoritetsdata">Auktoritetsdata</a></th><td class="navbox-list navbox-odd" style="text-align:left;border-left-width:2px;border-left-style:solid;width:100%;padding:0px;"><div style="padding:0em 0.25em;"> • <a href="/wiki/Library_of_Congress_Control_Number" title="Library of Congress Control Number">LCCN</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.loc.gov/authorities/subjects/sh85042580">sh85042580</a></span> • <a href="/wiki/Biblioth%C3%A8que_nationale_de_France" title="Bibliothèque nationale de France">BNF</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb119313476">cb119313476</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://data.bnf.fr/ark:/12148/cb119313476">(data)</a></span> • <a href="/wiki/Tjeckiska_nationalbiblioteket" title="Tjeckiska nationalbiblioteket">NKC</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleph.nkp.cz/F/?func=find-c&local_base=aut&ccl_term=ica=ph126552&CON_LNG=ENG">ph126552</a></span> • <a href="/wiki/Spaniens_nationalbibliotek" title="Spaniens nationalbibliotek">BNE</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogo.bne.es/uhtbin/authoritybrowse.cgi?action=display&authority_id=XX525263">XX525263</a></span></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <!-- NewPP limit report Parsed by mw‐api‐int.codfw.main‐849f99967d‐xzsqk Cached time: 20241122174552 Cache expiry: 2592000 Reduced expiry: false Complications: [show‐toc] CPU time usage: 0.164 seconds Real time usage: 0.220 seconds Preprocessor visited node count: 1547/1000000 Post‐expand include size: 49782/2097152 bytes Template argument size: 43095/2097152 bytes Highest expansion depth: 14/100 Expensive parser function count: 0/500 Unstrip recursion depth: 0/20 Unstrip post‐expand size: 7902/5000000 bytes Lua time usage: 0.019/10.000 seconds Lua memory usage: 960202/52428800 bytes Number of Wikibase entities loaded: 1/400 --> <!-- Transclusion expansion time report (%,ms,calls,template) 100.00% 115.529 1 -total 30.97% 35.774 1 Mall:Politisk_filosofi 30.85% 35.646 2 Mall:Navbox 27.13% 31.340 1 Mall:Auktoritetsdata 22.41% 25.891 1 Mall:Fotnoter 16.86% 19.474 1 Mall:Ambox 14.23% 16.437 2 Mall:Wayback 3.93% 4.535 14 Mall:Smaller 3.85% 4.449 1 Mall:Navbar 2.63% 3.040 3 Mall:Citat --> <!-- Saved in parser cache with key svwiki:pcache:idhash:789072-0!canonical and timestamp 20241122174552 and revision id 54812593. Rendering was triggered because: api-parse --> </div><!--esi <esi:include src="/esitest-fa8a495983347898/content" /> --><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Elitteori&oldid=54812593">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Elitteori&oldid=54812593</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategorier</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Organisationsteori" title="Kategori:Organisationsteori">Organisationsteori</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Statsvetenskap" title="Kategori:Statsvetenskap">Statsvetenskap</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Sociologi" title="Kategori:Sociologi">Sociologi</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Teorier_inom_samh%C3%A4llsfilosofi" title="Kategori:Teorier inom samhällsfilosofi">Teorier inom samhällsfilosofi</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Social_status" title="Kategori:Social status">Social status</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_som_beh%C3%B6ver_k%C3%A4llor" title="Kategori:Alla artiklar som behöver källor">Alla artiklar som behöver källor</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_som_beh%C3%B6ver_fotnoter_2012-09" title="Kategori:Artiklar som behöver fotnoter 2012-09">Artiklar som behöver fotnoter 2012-09</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_som_beh%C3%B6ver_fotnoter" title="Kategori:Alla artiklar som behöver fotnoter">Alla artiklar som behöver fotnoter</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LCCN" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN">Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNF" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNF">Wikipediaartiklar med identifierare från BNF</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNE" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNE">Wikipediaartiklar med identifierare från BNE</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 29 maj 2024 kl. 15.29.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Elitteori&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-f69cdc8f6-bjwd6","wgBackendResponseTime":206,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"0.164","walltime":"0.220","ppvisitednodes":{"value":1547,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":49782,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":43095,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":14,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":7902,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":1,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 115.529 1 -total"," 30.97% 35.774 1 Mall:Politisk_filosofi"," 30.85% 35.646 2 Mall:Navbox"," 27.13% 31.340 1 Mall:Auktoritetsdata"," 22.41% 25.891 1 Mall:Fotnoter"," 16.86% 19.474 1 Mall:Ambox"," 14.23% 16.437 2 Mall:Wayback"," 3.93% 4.535 14 Mall:Smaller"," 3.85% 4.449 1 Mall:Navbar"," 2.63% 3.040 3 Mall:Citat"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.019","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":960202,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-api-int.codfw.main-849f99967d-xzsqk","timestamp":"20241122174552","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Elitteori","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Elitteori","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q1728701","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q1728701","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2008-03-31T00:14:50Z","dateModified":"2024-05-29T14:29:38Z","image":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/9\/95\/Michael_Parenti.jpg","headline":"samh\u00e4llsteori"}</script> </body> </html>