CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Fåglar – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"a3c910dd-5cb4-4451-a9d0-4d5a754b520f","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Fåglar","wgTitle":"Fåglar","wgCurRevisionId":56001481,"wgRevisionId":56001481,"wgArticleId":548,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Artiklar med text på engelska","Wikipedia:Projekt översätta källmallar","Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN","Wikipediaartiklar med identifierare från GND","Wikipediaartiklar med identifierare från BNF","Wikipediaartiklar med identifierare från BNE","Wikipediaartiklar med identifierare från AFD","Wikipediaartiklar med identifierare från Dyntaxa","Wikipediaartiklar med identifierare från EoL","Wikipediaartiklar med identifierare från GBIF", "Wikipediaartiklar med identifierare från Inaturalist","Wikipediaartiklar med identifierare från ITIS","Wikipediaartiklar med identifierare från NCBI","Wikipediaartiklar med identifierare från Fossilworks","Wikipediaartiklar med identifierare från WoRMS","Wikipediaartiklar med identifierare från ZooBank","Wikipediaartiklar med identifierare från Fauna Europaea","Wikipediaartiklar med identifierare från Plazi","Wikipedia:Bra artiklar","Wikipedia:Basartiklar","Ryggradsdjur","Fåglar","Ornitologi"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Fåglar","wgRelevantArticleId":548,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr", "pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":100000,"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgCentralAuthMobileDomain":false,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q5113","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready", "ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges", "ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022","ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession","wikibase.sidebar.tracking"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.babel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.4"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f7/Pieni_2_0622.jpg/1200px-Pieni_2_0622.jpg"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="931"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f7/Pieni_2_0622.jpg/800px-Pieni_2_0622.jpg"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="621"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f7/Pieni_2_0622.jpg/640px-Pieni_2_0622.jpg"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="497"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Fåglar – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/F%C3%A5glar"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%A5glar"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="//login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Fåglar rootpage-Fåglar skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Huvudmeny </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z">Huvudsida</a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion">Introduktion</a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker">Deltagarportalen</a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen">Bybrunnen</a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r">Senaste ändringarna</a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x">Slumpartikel</a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons">Ladda upp filer</a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt">Kontakta Wikipedia</a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp">Hjälp</a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"> Sök </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Utseende </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv" class="">Stöd Wikipedia</a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=F%C3%A5glar" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class="">Skapa konto</a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=F%C3%A5glar" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class="">Logga in</a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Personliga verktyg </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv">Stöd Wikipedia</a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=F%C3%A5glar" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"> Skapa konto</a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=F%C3%A5glar" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"> Logga in</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering">läs mer</a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y">Bidrag</a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n">Diskussion</a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Systematik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Systematik"> <div class="vector-toc-text"> 1 Systematik </div> </a> <button aria-controls="toc-Systematik-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Systematik </button> <ul id="toc-Systematik-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Överlevande_dinosaurier" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Överlevande_dinosaurier"> <div class="vector-toc-text"> 1.1 Överlevande dinosaurier </div> </a> <ul id="toc-Överlevande_dinosaurier-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Alternativa_teorier_och_kontroverser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Alternativa_teorier_och_kontroverser"> <div class="vector-toc-text"> 1.1.1 Alternativa teorier och kontroverser </div> </a> <ul id="toc-Alternativa_teorier_och_kontroverser-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Fåglarnas_tidiga_evolution" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Fåglarnas_tidiga_evolution"> <div class="vector-toc-text"> 1.2 Fåglarnas tidiga evolution </div> </a> <ul id="toc-Fåglarnas_tidiga_evolution-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-De_nutida_fåglarnas_radiation" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#De_nutida_fåglarnas_radiation"> <div class="vector-toc-text"> 1.3 De nutida fåglarnas radiation </div> </a> <ul id="toc-De_nutida_fåglarnas_radiation-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Taxonomi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Taxonomi"> <div class="vector-toc-text"> 1.4 Taxonomi </div> </a> <ul id="toc-Taxonomi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Den_globala_fågelfaunans_sammansättning_och_utbredning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Den_globala_fågelfaunans_sammansättning_och_utbredning"> <div class="vector-toc-text"> 2 Den globala fågelfaunans sammansättning och utbredning </div> </a> <ul id="toc-Den_globala_fågelfaunans_sammansättning_och_utbredning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Anatomi_och_fysiologi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Anatomi_och_fysiologi"> <div class="vector-toc-text"> 3 Anatomi och fysiologi </div> </a> <button aria-controls="toc-Anatomi_och_fysiologi-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Anatomi och fysiologi </button> <ul id="toc-Anatomi_och_fysiologi-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Skelett" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Skelett"> <div class="vector-toc-text"> 3.1 Skelett </div> </a> <ul id="toc-Skelett-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Matspjälkning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Matspjälkning"> <div class="vector-toc-text"> 3.2 Matspjälkning </div> </a> <ul id="toc-Matspjälkning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Respirationssystem" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Respirationssystem"> <div class="vector-toc-text"> 3.3 Respirationssystem </div> </a> <ul id="toc-Respirationssystem-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Reglering_av_kroppstemperatur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Reglering_av_kroppstemperatur"> <div class="vector-toc-text"> 3.4 Reglering av kroppstemperatur </div> </a> <ul id="toc-Reglering_av_kroppstemperatur-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Flygförmåga" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Flygförmåga"> <div class="vector-toc-text"> 3.5 Flygförmåga </div> </a> <ul id="toc-Flygförmåga-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Nervsystem_och_sinnen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Nervsystem_och_sinnen"> <div class="vector-toc-text"> 3.6 Nervsystem och sinnen </div> </a> <ul id="toc-Nervsystem_och_sinnen-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Synsinne" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Synsinne"> <div class="vector-toc-text"> 3.6.1 Synsinne </div> </a> <ul id="toc-Synsinne-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Sömn" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Sömn"> <div class="vector-toc-text"> 3.6.2 Sömn </div> </a> <ul id="toc-Sömn-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Fjädrar_och_fjäderdräkt" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Fjädrar_och_fjäderdräkt"> <div class="vector-toc-text"> 3.7 Fjädrar och fjäderdräkt </div> </a> <ul id="toc-Fjädrar_och_fjäderdräkt-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Fjäll" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Fjäll"> <div class="vector-toc-text"> 3.8 Fjäll </div> </a> <ul id="toc-Fjäll-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Ekologi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Ekologi"> <div class="vector-toc-text"> 4 Ekologi </div> </a> <button aria-controls="toc-Ekologi-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Ekologi </button> <ul id="toc-Ekologi-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Föda_och_födosök" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Föda_och_födosök"> <div class="vector-toc-text"> 4.1 Föda och födosök </div> </a> <ul id="toc-Föda_och_födosök-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Flyttning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Flyttning"> <div class="vector-toc-text"> 4.2 Flyttning </div> </a> <ul id="toc-Flyttning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Vila_och_sömn" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Vila_och_sömn"> <div class="vector-toc-text"> 4.3 Vila och sömn </div> </a> <ul id="toc-Vila_och_sömn-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kommunikation" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kommunikation"> <div class="vector-toc-text"> 4.4 Kommunikation </div> </a> <ul id="toc-Kommunikation-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Fågelläten" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Fågelläten"> <div class="vector-toc-text"> 4.4.1 Fågelläten </div> </a> <ul id="toc-Fågelläten-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Flockbildning_och_andra_sammanslutningar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Flockbildning_och_andra_sammanslutningar"> <div class="vector-toc-text"> 4.5 Flockbildning och andra sammanslutningar </div> </a> <ul id="toc-Flockbildning_och_andra_sammanslutningar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Häckningsprocess" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Häckningsprocess"> <div class="vector-toc-text"> 4.6 Häckningsprocess </div> </a> <ul id="toc-Häckningsprocess-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Sociala_system" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Sociala_system"> <div class="vector-toc-text"> 4.6.1 Sociala system </div> </a> <ul id="toc-Sociala_system-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Revir,_bobygge_och_ruvning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Revir,_bobygge_och_ruvning"> <div class="vector-toc-text"> 4.6.2 Revir, bobygge och ruvning </div> </a> <ul id="toc-Revir,_bobygge_och_ruvning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Föräldrarnas_omvårdnad" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Föräldrarnas_omvårdnad"> <div class="vector-toc-text"> 4.6.3 Föräldrarnas omvårdnad </div> </a> <ul id="toc-Föräldrarnas_omvårdnad-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Häckningsparasiter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Häckningsparasiter"> <div class="vector-toc-text"> 4.6.4 Häckningsparasiter </div> </a> <ul id="toc-Häckningsparasiter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Ekologisk_position" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Ekologisk_position"> <div class="vector-toc-text"> 4.7 Ekologisk position </div> </a> <ul id="toc-Ekologisk_position-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Livslängd_och_faror" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Livslängd_och_faror"> <div class="vector-toc-text"> 5 Livslängd och faror </div> </a> <ul id="toc-Livslängd_och_faror-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Fåglar_och_människor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Fåglar_och_människor"> <div class="vector-toc-text"> 6 Fåglar och människor </div> </a> <button aria-controls="toc-Fåglar_och_människor-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Fåglar och människor </button> <ul id="toc-Fåglar_och_människor-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Ekonomisk_betydelse" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Ekonomisk_betydelse"> <div class="vector-toc-text"> 6.1 Ekonomisk betydelse </div> </a> <ul id="toc-Ekonomisk_betydelse-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Ornitologi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Ornitologi"> <div class="vector-toc-text"> 6.2 Ornitologi </div> </a> <ul id="toc-Ornitologi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Religion,_folklore_och_kultur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Religion,_folklore_och_kultur"> <div class="vector-toc-text"> 6.3 Religion, folklore och kultur </div> </a> <ul id="toc-Religion,_folklore_och_kultur-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Människans_påverkan_på_fågelfaunan" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Människans_påverkan_på_fågelfaunan"> <div class="vector-toc-text"> 6.4 Människans påverkan på fågelfaunan </div> </a> <ul id="toc-Människans_påverkan_på_fågelfaunan-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Se_även" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Se_även"> <div class="vector-toc-text"> 7 Se även </div> </a> <button aria-controls="toc-Se_även-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Se även </button> <ul id="toc-Se_även-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Noter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Noter"> <div class="vector-toc-text"> 7.1 Noter </div> </a> <ul id="toc-Noter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Tryckta_källor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Tryckta_källor"> <div class="vector-toc-text"> 7.2 Tryckta källor </div> </a> <ul id="toc-Tryckta_källor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Källor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Källor"> <div class="vector-toc-text"> 8 Källor </div> </a> <ul id="toc-Källor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Externa_länkar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Externa_länkar"> <div class="vector-toc-text"> 9 Externa länkar </div> </a> <ul id="toc-Externa_länkar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Växla innehållsförteckningen </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading">Fåglar</h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 238 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-238" aria-hidden="true" > 238 språk </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-ace mw-list-item"><a href="https://ace.wikipedia.org/wiki/Cic%C3%A9m" title="Cicém – acehnesiska" lang="ace" hreflang="ace" data-title="Cicém" data-language-autonym="Acèh" data-language-local-name="acehnesiska" class="interlanguage-link-target">Acèh</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kbd mw-list-item"><a href="https://kbd.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D1%8A%D1%83%D0%B0%D0%BB%D1%8D%D0%B1%D0%B7%D1%83%D1%85%D1%8D%D1%80" title="Къуалэбзухэр – kabardinska" lang="kbd" hreflang="kbd" data-title="Къуалэбзухэр" data-language-autonym="Адыгэбзэ" data-language-local-name="kabardinska" class="interlanguage-link-target">Адыгэбзэ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ady mw-list-item"><a href="https://ady.wikipedia.org/wiki/%D0%91%D0%B7%D1%8B%D1%83" title="Бзыу – adygeiska" lang="ady" hreflang="ady" data-title="Бзыу" data-language-autonym="Адыгабзэ" data-language-local-name="adygeiska" class="interlanguage-link-target">Адыгабзэ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-af mw-list-item"><a href="https://af.wikipedia.org/wiki/Vo%C3%ABl" title="Voël – afrikaans" lang="af" hreflang="af" data-title="Voël" data-language-autonym="Afrikaans" data-language-local-name="afrikaans" class="interlanguage-link-target">Afrikaans</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-als mw-list-item"><a href="https://als.wikipedia.org/wiki/V%C3%B6gel" title="Vögel – schweizertyska" lang="gsw" hreflang="gsw" data-title="Vögel" data-language-autonym="Alemannisch" data-language-local-name="schweizertyska" class="interlanguage-link-target">Alemannisch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-am mw-list-item"><a href="https://am.wikipedia.org/wiki/%E1%8B%88%E1%8D%8D" title="ወፍ – amhariska" lang="am" hreflang="am" data-title="ወፍ" data-language-autonym="አማርኛ" data-language-local-name="amhariska" class="interlanguage-link-target">አማርኛ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-smn mw-list-item"><a href="https://smn.wikipedia.org/wiki/Lodeh" title="Lodeh – enaresamiska" lang="smn" hreflang="smn" data-title="Lodeh" data-language-autonym="Anarâškielâ" data-language-local-name="enaresamiska" class="interlanguage-link-target">Anarâškielâ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-anp mw-list-item"><a href="https://anp.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AA%E0%A4%95%E0%A5%8D%E0%A4%B7%E0%A5%80" title="पक्षी – angika" lang="anp" hreflang="anp" data-title="पक्षी" data-language-autonym="अंगिका" data-language-local-name="angika" class="interlanguage-link-target">अंगिका</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ang mw-list-item"><a href="https://ang.wikipedia.org/wiki/Fugol" title="Fugol – fornengelska" lang="ang" hreflang="ang" data-title="Fugol" data-language-autonym="Ænglisc" data-language-local-name="fornengelska" class="interlanguage-link-target">Ænglisc</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ar badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D8%B7%D8%A7%D8%A6%D8%B1" title="طائر – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="طائر" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target">العربية</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-an mw-list-item"><a href="https://an.wikipedia.org/wiki/Aves" title="Aves – aragonesiska" lang="an" hreflang="an" data-title="Aves" data-language-autonym="Aragonés" data-language-local-name="aragonesiska" class="interlanguage-link-target">Aragonés</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arc mw-list-item"><a href="https://arc.wikipedia.org/wiki/%DC%9B%DC%9D%DC%AA%DC%90" title="ܛܝܪܐ – arameiska" lang="arc" hreflang="arc" data-title="ܛܝܪܐ" data-language-autonym="ܐܪܡܝܐ" data-language-local-name="arameiska" class="interlanguage-link-target">ܐܪܡܝܐ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-roa-rup mw-list-item"><a href="https://roa-rup.wikipedia.org/wiki/Pu%C4%BEiu" title="Puľiu – arumänska" lang="rup" hreflang="rup" data-title="Puľiu" data-language-autonym="Armãneashti" data-language-local-name="arumänska" class="interlanguage-link-target">Armãneashti</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-frp mw-list-item"><a href="https://frp.wikipedia.org/wiki/Us%C3%A9l" title="Usél – frankoprovensalska" lang="frp" hreflang="frp" data-title="Usél" data-language-autonym="Arpetan" data-language-local-name="frankoprovensalska" class="interlanguage-link-target">Arpetan</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-as mw-list-item"><a href="https://as.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%9A%E0%A7%B0%E0%A6%BE%E0%A6%87" title="চৰাই – assamesiska" lang="as" hreflang="as" data-title="চৰাই" data-language-autonym="অসমীয়া" data-language-local-name="assamesiska" class="interlanguage-link-target">অসমীয়া</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ast mw-list-item"><a href="https://ast.wikipedia.org/wiki/Aves" title="Aves – asturiska" lang="ast" hreflang="ast" data-title="Aves" data-language-autonym="Asturianu" data-language-local-name="asturiska" class="interlanguage-link-target">Asturianu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-atj mw-list-item"><a href="https://atj.wikipedia.org/wiki/Pirecic" title="Pirecic – atikamekw" lang="atj" hreflang="atj" data-title="Pirecic" data-language-autonym="Atikamekw" data-language-local-name="atikamekw" class="interlanguage-link-target">Atikamekw</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gn mw-list-item"><a href="https://gn.wikipedia.org/wiki/Guyra" title="Guyra – guaraní" lang="gn" hreflang="gn" data-title="Guyra" data-language-autonym="Avañe'ẽ" data-language-local-name="guaraní" class="interlanguage-link-target">Avañe'ẽ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-av mw-list-item"><a href="https://av.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D3%80%D0%B8%D0%BD%D1%87%D3%80" title="ХӀинчӀ – avariska" lang="av" hreflang="av" data-title="ХӀинчӀ" data-language-autonym="Авар" data-language-local-name="avariska" class="interlanguage-link-target">Авар</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ay mw-list-item"><a href="https://ay.wikipedia.org/wiki/Jamach%27i" title="Jamach'i – aymara" lang="ay" hreflang="ay" data-title="Jamach'i" data-language-autonym="Aymar aru" data-language-local-name="aymara" class="interlanguage-link-target">Aymar aru</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-az mw-list-item"><a href="https://az.wikipedia.org/wiki/Qu%C5%9F" title="Quş – azerbajdzjanska" lang="az" hreflang="az" data-title="Quş" data-language-autonym="Azərbaycanca" data-language-local-name="azerbajdzjanska" class="interlanguage-link-target">Azərbaycanca</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-azb mw-list-item"><a href="https://azb.wikipedia.org/wiki/%D9%82%D9%88%D8%B4" title="قوش – South Azerbaijani" lang="azb" hreflang="azb" data-title="قوش" data-language-autonym="تۆرکجه" data-language-local-name="South Azerbaijani" class="interlanguage-link-target">تۆرکجه</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ban mw-list-item"><a href="https://ban.wikipedia.org/wiki/Kedis" title="Kedis – balinesiska" lang="ban" hreflang="ban" data-title="Kedis" data-language-autonym="Basa Bali" data-language-local-name="balinesiska" class="interlanguage-link-target">Basa Bali</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bn mw-list-item"><a href="https://bn.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%AA%E0%A6%BE%E0%A6%96%E0%A6%BF" title="পাখি – bengali" lang="bn" hreflang="bn" data-title="পাখি" data-language-autonym="বাংলা" data-language-local-name="bengali" class="interlanguage-link-target">বাংলা</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bjn mw-list-item"><a href="https://bjn.wikipedia.org/wiki/Burung" title="Burung – banjariska" lang="bjn" hreflang="bjn" data-title="Burung" data-language-autonym="Banjar" data-language-local-name="banjariska" class="interlanguage-link-target">Banjar</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-min-nan mw-list-item"><a href="https://zh-min-nan.wikipedia.org/wiki/Chi%C3%A1u" title="Chiáu – min nan" lang="nan" hreflang="nan" data-title="Chiáu" data-language-autonym="閩南語 / Bân-lâm-gú" data-language-local-name="min nan" class="interlanguage-link-target">閩南語 / Bân-lâm-gú</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ba mw-list-item"><a href="https://ba.wikipedia.org/wiki/%D2%A0%D0%BE%D1%88%D1%82%D0%B0%D1%80" title="Ҡоштар – basjkiriska" lang="ba" hreflang="ba" data-title="Ҡоштар" data-language-autonym="Башҡортса" data-language-local-name="basjkiriska" class="interlanguage-link-target">Башҡортса</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be mw-list-item"><a href="https://be.wikipedia.org/wiki/%D0%9F%D1%82%D1%83%D1%88%D0%BA%D1%96" title="Птушкі – belarusiska" lang="be" hreflang="be" data-title="Птушкі" data-language-autonym="Беларуская" data-language-local-name="belarusiska" class="interlanguage-link-target">Беларуская</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be-x-old mw-list-item"><a href="https://be-tarask.wikipedia.org/wiki/%D0%9F%D1%82%D1%83%D1%88%D0%BA%D1%96" title="Птушкі – belarusiska (tarasjkevitsa)" lang="be-tarask" hreflang="be-tarask" data-title="Птушкі" data-language-autonym="Беларуская (тарашкевіца)" data-language-local-name="belarusiska (tarasjkevitsa)" class="interlanguage-link-target">Беларуская (тарашкевіца)</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bh mw-list-item"><a href="https://bh.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%9A%E0%A4%BF%E0%A4%B0%E0%A4%88" title="चिरई – Bhojpuri" lang="bh" hreflang="bh" data-title="चिरई" data-language-autonym="भोजपुरी" data-language-local-name="Bhojpuri" class="interlanguage-link-target">भोजपुरी</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bcl mw-list-item"><a href="https://bcl.wikipedia.org/wiki/Gamgam" title="Gamgam – Central Bikol" lang="bcl" hreflang="bcl" data-title="Gamgam" data-language-autonym="Bikol Central" data-language-local-name="Central Bikol" class="interlanguage-link-target">Bikol Central</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bi mw-list-item"><a href="https://bi.wikipedia.org/wiki/Pijin" title="Pijin – bislama" lang="bi" hreflang="bi" data-title="Pijin" data-language-autonym="Bislama" data-language-local-name="bislama" class="interlanguage-link-target">Bislama</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bg badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%9F%D1%82%D0%B8%D1%86%D0%B8" title="Птици – bulgariska" lang="bg" hreflang="bg" data-title="Птици" data-language-autonym="Български" data-language-local-name="bulgariska" class="interlanguage-link-target">Български</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bar mw-list-item"><a href="https://bar.wikipedia.org/wiki/Vegl" title="Vegl – bayerska" lang="bar" hreflang="bar" data-title="Vegl" data-language-autonym="Boarisch" data-language-local-name="bayerska" class="interlanguage-link-target">Boarisch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bo mw-list-item"><a href="https://bo.wikipedia.org/wiki/%E0%BD%96%E0%BE%B1%E0%BC%8D" title="བྱ། – tibetanska" lang="bo" hreflang="bo" data-title="བྱ།" data-language-autonym="བོད་ཡིག" data-language-local-name="tibetanska" class="interlanguage-link-target">བོད་ཡིག</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bs mw-list-item"><a href="https://bs.wikipedia.org/wiki/Ptice" title="Ptice – bosniska" lang="bs" hreflang="bs" data-title="Ptice" data-language-autonym="Bosanski" data-language-local-name="bosniska" class="interlanguage-link-target">Bosanski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-br mw-list-item"><a href="https://br.wikipedia.org/wiki/Evn" title="Evn – bretonska" lang="br" hreflang="br" data-title="Evn" data-language-autonym="Brezhoneg" data-language-local-name="bretonska" class="interlanguage-link-target">Brezhoneg</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bxr badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://bxr.wikipedia.org/wiki/%D0%A8%D1%83%D0%B1%D1%83%D1%83%D0%BD" title="Шубуун – Russia Buriat" lang="bxr" hreflang="bxr" data-title="Шубуун" data-language-autonym="Буряад" data-language-local-name="Russia Buriat" class="interlanguage-link-target">Буряад</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Ocells" title="Ocells – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="Ocells" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target">Català</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cv mw-list-item"><a href="https://cv.wikipedia.org/wiki/%D0%92%C4%95%C3%A7%D0%B5%D0%BD%D0%BA%D0%B0%D0%B9%C4%83%D0%BA" title="Вĕçенкайăк – tjuvasjiska" lang="cv" hreflang="cv" data-title="Вĕçенкайăк" data-language-autonym="Чӑвашла" data-language-local-name="tjuvasjiska" class="interlanguage-link-target">Чӑвашла</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ceb mw-list-item"><a href="https://ceb.wikipedia.org/wiki/Langgam" title="Langgam – cebuano" lang="ceb" hreflang="ceb" data-title="Langgam" data-language-autonym="Cebuano" data-language-local-name="cebuano" class="interlanguage-link-target">Cebuano</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/Pt%C3%A1ci" title="Ptáci – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Ptáci" data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target">Čeština</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sn mw-list-item"><a href="https://sn.wikipedia.org/wiki/Shiri" title="Shiri – shona" lang="sn" hreflang="sn" data-title="Shiri" data-language-autonym="ChiShona" data-language-local-name="shona" class="interlanguage-link-target">ChiShona</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tum mw-list-item"><a href="https://tum.wikipedia.org/wiki/Viyuni" title="Viyuni – tumbuka" lang="tum" hreflang="tum" data-title="Viyuni" data-language-autonym="ChiTumbuka" data-language-local-name="tumbuka" class="interlanguage-link-target">ChiTumbuka</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cy mw-list-item"><a href="https://cy.wikipedia.org/wiki/Aderyn" title="Aderyn – walesiska" lang="cy" hreflang="cy" data-title="Aderyn" data-language-autonym="Cymraeg" data-language-local-name="walesiska" class="interlanguage-link-target">Cymraeg</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dag mw-list-item"><a href="https://dag.wikipedia.org/wiki/Noo%C5%8Ba" title="Nooŋa – Dagbani" lang="dag" hreflang="dag" data-title="Nooŋa" data-language-autonym="Dagbanli" data-language-local-name="Dagbani" class="interlanguage-link-target">Dagbanli</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-da badge-Q17559452 badge-recommendedarticle mw-list-item" title="rekommenderad artikel"><a href="https://da.wikipedia.org/wiki/Fugle" title="Fugle – danska" lang="da" hreflang="da" data-title="Fugle" data-language-autonym="Dansk" data-language-local-name="danska" class="interlanguage-link-target">Dansk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ary mw-list-item"><a href="https://ary.wikipedia.org/wiki/%D8%B7%D9%8A%D8%B1" title="طير – marockansk arabiska" lang="ary" hreflang="ary" data-title="طير" data-language-autonym="الدارجة" data-language-local-name="marockansk arabiska" class="interlanguage-link-target">الدارجة</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-se mw-list-item"><a href="https://se.wikipedia.org/wiki/Loddi" title="Loddi – nordsamiska" lang="se" hreflang="se" data-title="Loddi" data-language-autonym="Davvisámegiella" data-language-local-name="nordsamiska" class="interlanguage-link-target">Davvisámegiella</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pdc mw-list-item"><a href="https://pdc.wikipedia.org/wiki/Voggel" title="Voggel – Pennsylvaniatyska" lang="pdc" hreflang="pdc" data-title="Voggel" data-language-autonym="Deitsch" data-language-local-name="Pennsylvaniatyska" class="interlanguage-link-target">Deitsch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de mw-list-item"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/V%C3%B6gel" title="Vögel – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Vögel" data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target">Deutsch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nv mw-list-item"><a href="https://nv.wikipedia.org/wiki/Ts%C3%ADdii" title="Tsídii – navaho" lang="nv" hreflang="nv" data-title="Tsídii" data-language-autonym="Diné bizaad" data-language-local-name="navaho" class="interlanguage-link-target">Diné bizaad</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dsb mw-list-item"><a href="https://dsb.wikipedia.org/wiki/Pta%C5%A1ki" title="Ptaški – lågsorbiska" lang="dsb" hreflang="dsb" data-title="Ptaški" data-language-autonym="Dolnoserbski" data-language-local-name="lågsorbiska" class="interlanguage-link-target">Dolnoserbski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/Linnud" title="Linnud – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Linnud" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target">Eesti</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-el mw-list-item"><a href="https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%A0%CF%84%CE%B7%CE%BD%CE%AC" title="Πτηνά – grekiska" lang="el" hreflang="el" data-title="Πτηνά" data-language-autonym="Ελληνικά" data-language-local-name="grekiska" class="interlanguage-link-target">Ελληνικά</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Bird" title="Bird – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="Bird" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target">English</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-myv mw-list-item"><a href="https://myv.wikipedia.org/wiki/%D0%9D%D0%B0%D1%80%D0%BC%D1%83%D0%BD%D1%82%D1%8C" title="Нармунть – erjya" lang="myv" hreflang="myv" data-title="Нармунть" data-language-autonym="Эрзянь" data-language-local-name="erjya" class="interlanguage-link-target">Эрзянь</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Aves" title="Aves – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Aves" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target">Español</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Birdoj" title="Birdoj – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Birdoj" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target">Esperanto</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ext mw-list-item"><a href="https://ext.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1xaru" title="Páxaru – extremaduriska" lang="ext" hreflang="ext" data-title="Páxaru" data-language-autonym="Estremeñu" data-language-local-name="extremaduriska" class="interlanguage-link-target">Estremeñu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu mw-list-item"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Hegazti" title="Hegazti – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Hegazti" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target">Euskara</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ee mw-list-item"><a href="https://ee.wikipedia.org/wiki/Xewo" title="Xewo – ewe" lang="ee" hreflang="ee" data-title="Xewo" data-language-autonym="Eʋegbe" data-language-local-name="ewe" class="interlanguage-link-target">Eʋegbe</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%D9%BE%D8%B1%D9%86%D8%AF%D9%87" title="پرنده – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="پرنده" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target">فارسی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hif mw-list-item"><a href="https://hif.wikipedia.org/wiki/Chirriya" title="Chirriya – Fiji-hindi" lang="hif" hreflang="hif" data-title="Chirriya" data-language-autonym="Fiji Hindi" data-language-local-name="Fiji-hindi" class="interlanguage-link-target">Fiji Hindi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fo mw-list-item"><a href="https://fo.wikipedia.org/wiki/Fuglur" title="Fuglur – färöiska" lang="fo" hreflang="fo" data-title="Fuglur" data-language-autonym="Føroyskt" data-language-local-name="färöiska" class="interlanguage-link-target">Føroyskt</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/Oiseau" title="Oiseau – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Oiseau" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target">Français</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fy mw-list-item"><a href="https://fy.wikipedia.org/wiki/F%C3%BBgels" title="Fûgels – västfrisiska" lang="fy" hreflang="fy" data-title="Fûgels" data-language-autonym="Frysk" data-language-local-name="västfrisiska" class="interlanguage-link-target">Frysk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ga mw-list-item"><a href="https://ga.wikipedia.org/wiki/Aves" title="Aves – iriska" lang="ga" hreflang="ga" data-title="Aves" data-language-autonym="Gaeilge" data-language-local-name="iriska" class="interlanguage-link-target">Gaeilge</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gv mw-list-item"><a href="https://gv.wikipedia.org/wiki/Ushag" title="Ushag – manx" lang="gv" hreflang="gv" data-title="Ushag" data-language-autonym="Gaelg" data-language-local-name="manx" class="interlanguage-link-target">Gaelg</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gd mw-list-item"><a href="https://gd.wikipedia.org/wiki/Eun" title="Eun – skotsk gäliska" lang="gd" hreflang="gd" data-title="Eun" data-language-autonym="Gàidhlig" data-language-local-name="skotsk gäliska" class="interlanguage-link-target">Gàidhlig</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gl badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Aves" title="Aves – galiciska" lang="gl" hreflang="gl" data-title="Aves" data-language-autonym="Galego" data-language-local-name="galiciska" class="interlanguage-link-target">Galego</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-inh mw-list-item"><a href="https://inh.wikipedia.org/wiki/%D0%9E%D0%B0%D0%BB%D1%85%D0%B0%D0%B7%D0%B0%D1%80%D0%B0%D1%88" title="Оалхазараш – ingusjiska" lang="inh" hreflang="inh" data-title="Оалхазараш" data-language-autonym="ГӀалгӀай" data-language-local-name="ingusjiska" class="interlanguage-link-target">ГӀалгӀай</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gan mw-list-item"><a href="https://gan.wikipedia.org/wiki/%E9%9B%80%E4%BB%94" title="雀仔 – gan" lang="gan" hreflang="gan" data-title="雀仔" data-language-autonym="贛語" data-language-local-name="gan" class="interlanguage-link-target">贛語</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gu mw-list-item"><a href="https://gu.wikipedia.org/wiki/%E0%AA%AA%E0%AA%95%E0%AB%8D%E0%AA%B7%E0%AB%80" title="પક્ષી – gujarati" lang="gu" hreflang="gu" data-title="પક્ષી" data-language-autonym="ગુજરાતી" data-language-local-name="gujarati" class="interlanguage-link-target">ગુજરાતી</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hak mw-list-item"><a href="https://hak.wikipedia.org/wiki/Ti%C3%A2u" title="Tiâu – hakka" lang="hak" hreflang="hak" data-title="Tiâu" data-language-autonym="客家語 / Hak-kâ-ngî" data-language-local-name="hakka" class="interlanguage-link-target">客家語 / Hak-kâ-ngî</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-xal mw-list-item"><a href="https://xal.wikipedia.org/wiki/%D0%A8%D0%BE%D0%B2%D1%83%D0%B4" title="Шовуд – kalmuckiska" lang="xal" hreflang="xal" data-title="Шовуд" data-language-autonym="Хальмг" data-language-local-name="kalmuckiska" class="interlanguage-link-target">Хальмг</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%EC%83%88" title="새 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="새" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target">한국어</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ha mw-list-item"><a href="https://ha.wikipedia.org/wiki/Tsuntsu" title="Tsuntsu – hausa" lang="ha" hreflang="ha" data-title="Tsuntsu" data-language-autonym="Hausa" data-language-local-name="hausa" class="interlanguage-link-target">Hausa</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hy mw-list-item"><a href="https://hy.wikipedia.org/wiki/%D4%B9%D5%BC%D5%B9%D5%B8%D6%82%D5%B6%D5%B6%D5%A5%D6%80" title="Թռչուններ – armeniska" lang="hy" hreflang="hy" data-title="Թռչուններ" data-language-autonym="Հայերեն" data-language-local-name="armeniska" class="interlanguage-link-target">Հայերեն</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hi mw-list-item"><a href="https://hi.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AA%E0%A4%95%E0%A5%8D%E0%A4%B7%E0%A5%80" title="पक्षी – hindi" lang="hi" hreflang="hi" data-title="पक्षी" data-language-autonym="हिन्दी" data-language-local-name="hindi" class="interlanguage-link-target">हिन्दी</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hsb mw-list-item"><a href="https://hsb.wikipedia.org/wiki/Ptaki" title="Ptaki – högsorbiska" lang="hsb" hreflang="hsb" data-title="Ptaki" data-language-autonym="Hornjoserbsce" data-language-local-name="högsorbiska" class="interlanguage-link-target">Hornjoserbsce</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Ptice" title="Ptice – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Ptice" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target">Hrvatski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-io mw-list-item"><a href="https://io.wikipedia.org/wiki/Ucelo" title="Ucelo – ido" lang="io" hreflang="io" data-title="Ucelo" data-language-autonym="Ido" data-language-local-name="ido" class="interlanguage-link-target">Ido</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ilo mw-list-item"><a href="https://ilo.wikipedia.org/wiki/Billit" title="Billit – iloko" lang="ilo" hreflang="ilo" data-title="Billit" data-language-autonym="Ilokano" data-language-local-name="iloko" class="interlanguage-link-target">Ilokano</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-id mw-list-item"><a href="https://id.wikipedia.org/wiki/Burung" title="Burung – indonesiska" lang="id" hreflang="id" data-title="Burung" data-language-autonym="Bahasa Indonesia" data-language-local-name="indonesiska" class="interlanguage-link-target">Bahasa Indonesia</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ia mw-list-item"><a href="https://ia.wikipedia.org/wiki/Ave" title="Ave – interlingua" lang="ia" hreflang="ia" data-title="Ave" data-language-autonym="Interlingua" data-language-local-name="interlingua" class="interlanguage-link-target">Interlingua</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ie mw-list-item"><a href="https://ie.wikipedia.org/wiki/Avie" title="Avie – interlingue" lang="ie" hreflang="ie" data-title="Avie" data-language-autonym="Interlingue" data-language-local-name="interlingue" class="interlanguage-link-target">Interlingue</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ik mw-list-item"><a href="https://ik.wikipedia.org/wiki/Ti%C5%8Bmiaq" title="Tiŋmiaq – inupiak" lang="ik" hreflang="ik" data-title="Tiŋmiaq" data-language-autonym="Iñupiatun" data-language-local-name="inupiak" class="interlanguage-link-target">Iñupiatun</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-os mw-list-item"><a href="https://os.wikipedia.org/wiki/%D0%9C%C3%A6%D1%80%D0%B3%D1%8A%D1%82%C3%A6" title="Мæргътæ – ossetiska" lang="os" hreflang="os" data-title="Мæргътæ" data-language-autonym="Ирон" data-language-local-name="ossetiska" class="interlanguage-link-target">Ирон</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-is mw-list-item"><a href="https://is.wikipedia.org/wiki/Fugl" title="Fugl – isländska" lang="is" hreflang="is" data-title="Fugl" data-language-autonym="Íslenska" data-language-local-name="isländska" class="interlanguage-link-target">Íslenska</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Aves" title="Aves – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Aves" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target">Italiano</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-he mw-list-item"><a href="https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%A2%D7%95%D7%A4%D7%95%D7%AA" title="עופות – hebreiska" lang="he" hreflang="he" data-title="עופות" data-language-autonym="עברית" data-language-local-name="hebreiska" class="interlanguage-link-target">עברית</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jv mw-list-item"><a href="https://jv.wikipedia.org/wiki/Manuk" title="Manuk – javanesiska" lang="jv" hreflang="jv" data-title="Manuk" data-language-autonym="Jawa" data-language-local-name="javanesiska" class="interlanguage-link-target">Jawa</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kbp mw-list-item"><a href="https://kbp.wikipedia.org/wiki/Suma%C9%A3" title="Sumaɣ – Kabiye" lang="kbp" hreflang="kbp" data-title="Sumaɣ" data-language-autonym="Kabɩyɛ" data-language-local-name="Kabiye" class="interlanguage-link-target">Kabɩyɛ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kn mw-list-item"><a href="https://kn.wikipedia.org/wiki/%E0%B2%AA%E0%B2%95%E0%B3%8D%E0%B2%B7%E0%B2%BF" title="ಪಕ್ಷಿ – kannada" lang="kn" hreflang="kn" data-title="ಪಕ್ಷಿ" data-language-autonym="ಕನ್ನಡ" data-language-local-name="kannada" class="interlanguage-link-target">ಕನ್ನಡ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pam mw-list-item"><a href="https://pam.wikipedia.org/wiki/Ayup" title="Ayup – pampanga" lang="pam" hreflang="pam" data-title="Ayup" data-language-autonym="Kapampangan" data-language-local-name="pampanga" class="interlanguage-link-target">Kapampangan</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ka mw-list-item"><a href="https://ka.wikipedia.org/wiki/%E1%83%A4%E1%83%A0%E1%83%98%E1%83%9C%E1%83%95%E1%83%94%E1%83%9A%E1%83%94%E1%83%91%E1%83%98" title="ფრინველები – georgiska" lang="ka" hreflang="ka" data-title="ფრინველები" data-language-autonym="ქართული" data-language-local-name="georgiska" class="interlanguage-link-target">ქართული</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ks mw-list-item"><a href="https://ks.wikipedia.org/wiki/%D8%AC%D8%A7%D9%86%D8%A7%D9%88%D8%A7%D8%B1" title="جاناوار – kashmiriska" lang="ks" hreflang="ks" data-title="جاناوار" data-language-autonym="कॉशुर / کٲشُر" data-language-local-name="kashmiriska" class="interlanguage-link-target">कॉशुर / کٲشُر</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-csb mw-list-item"><a href="https://csb.wikipedia.org/wiki/Pt%C3%B4ch%C3%AB" title="Ptôchë – kasjubiska" lang="csb" hreflang="csb" data-title="Ptôchë" data-language-autonym="Kaszëbsczi" data-language-local-name="kasjubiska" class="interlanguage-link-target">Kaszëbsczi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kk mw-list-item"><a href="https://kk.wikipedia.org/wiki/%D2%9A%D2%B1%D1%81%D1%82%D0%B0%D1%80" title="Құстар – kazakiska" lang="kk" hreflang="kk" data-title="Құстар" data-language-autonym="Қазақша" data-language-local-name="kazakiska" class="interlanguage-link-target">Қазақша</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kw mw-list-item"><a href="https://kw.wikipedia.org/wiki/Edhen" title="Edhen – korniska" lang="kw" hreflang="kw" data-title="Edhen" data-language-autonym="Kernowek" data-language-local-name="korniska" class="interlanguage-link-target">Kernowek</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sw mw-list-item"><a href="https://sw.wikipedia.org/wiki/Ndege_(mnyama)" title="Ndege (mnyama) – swahili" lang="sw" hreflang="sw" data-title="Ndege (mnyama)" data-language-autonym="Kiswahili" data-language-local-name="swahili" class="interlanguage-link-target">Kiswahili</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-avk mw-list-item"><a href="https://avk.wikipedia.org/wiki/Zveri_(Aves)" title="Zveri (Aves) – kotava" lang="avk" hreflang="avk" data-title="Zveri (Aves)" data-language-autonym="Kotava" data-language-local-name="kotava" class="interlanguage-link-target">Kotava</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ht mw-list-item"><a href="https://ht.wikipedia.org/wiki/Zwazo" title="Zwazo – haitiska" lang="ht" hreflang="ht" data-title="Zwazo" data-language-autonym="Kreyòl ayisyen" data-language-local-name="haitiska" class="interlanguage-link-target">Kreyòl ayisyen</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gcr mw-list-item"><a href="https://gcr.wikipedia.org/wiki/Zozo" title="Zozo – Guianan Creole" lang="gcr" hreflang="gcr" data-title="Zozo" data-language-autonym="Kriyòl gwiyannen" data-language-local-name="Guianan Creole" class="interlanguage-link-target">Kriyòl gwiyannen</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ku mw-list-item"><a href="https://ku.wikipedia.org/wiki/Balinde" title="Balinde – kurdiska" lang="ku" hreflang="ku" data-title="Balinde" data-language-autonym="Kurdî" data-language-local-name="kurdiska" class="interlanguage-link-target">Kurdî</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ky mw-list-item"><a href="https://ky.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D1%83%D1%88" title="Куш – kirgiziska" lang="ky" hreflang="ky" data-title="Куш" data-language-autonym="Кыргызча" data-language-local-name="kirgiziska" class="interlanguage-link-target">Кыргызча</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mrj mw-list-item"><a href="https://mrj.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B5%D0%BA" title="Кек – västmariska" lang="mrj" hreflang="mrj" data-title="Кек" data-language-autonym="Кырык мары" data-language-local-name="västmariska" class="interlanguage-link-target">Кырык мары</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lld mw-list-item"><a href="https://lld.wikipedia.org/wiki/Vicel" title="Vicel – Ladin" lang="lld" hreflang="lld" data-title="Vicel" data-language-autonym="Ladin" data-language-local-name="Ladin" class="interlanguage-link-target">Ladin</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lbe mw-list-item"><a href="https://lbe.wikipedia.org/wiki/%D0%9B%D0%B5%D0%BB%D1%83%D1%85%D1%85%D0%B8" title="Лелуххи – Lak" lang="lbe" hreflang="lbe" data-title="Лелуххи" data-language-autonym="Лакку" data-language-local-name="Lak" class="interlanguage-link-target">Лакку</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lo mw-list-item"><a href="https://lo.wikipedia.org/wiki/%E0%BA%AA%E0%BA%B1%E0%BA%94%E0%BA%9B%E0%BA%B5%E0%BA%81" title="ສັດປີກ – laotiska" lang="lo" hreflang="lo" data-title="ສັດປີກ" data-language-autonym="ລາວ" data-language-local-name="laotiska" class="interlanguage-link-target">ລາວ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ltg mw-list-item"><a href="https://ltg.wikipedia.org/wiki/Putni" title="Putni – lettgalliska" lang="ltg" hreflang="ltg" data-title="Putni" data-language-autonym="Latgaļu" data-language-local-name="lettgalliska" class="interlanguage-link-target">Latgaļu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-la mw-list-item"><a href="https://la.wikipedia.org/wiki/Aves" title="Aves – latin" lang="la" hreflang="la" data-title="Aves" data-language-autonym="Latina" data-language-local-name="latin" class="interlanguage-link-target">Latina</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lv mw-list-item"><a href="https://lv.wikipedia.org/wiki/Putni" title="Putni – lettiska" lang="lv" hreflang="lv" data-title="Putni" data-language-autonym="Latviešu" data-language-local-name="lettiska" class="interlanguage-link-target">Latviešu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lb mw-list-item"><a href="https://lb.wikipedia.org/wiki/Vullen" title="Vullen – luxemburgiska" lang="lb" hreflang="lb" data-title="Vullen" data-language-autonym="Lëtzebuergesch" data-language-local-name="luxemburgiska" class="interlanguage-link-target">Lëtzebuergesch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lez mw-list-item"><a href="https://lez.wikipedia.org/wiki/%D0%9D%D1%83%D1%8C%D0%BA%D3%80" title="НуькӀ – lezghien" lang="lez" hreflang="lez" data-title="НуькӀ" data-language-autonym="Лезги" data-language-local-name="lezghien" class="interlanguage-link-target">Лезги</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lt badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://lt.wikipedia.org/wiki/Pauk%C5%A1%C4%8Diai" title="Paukščiai – litauiska" lang="lt" hreflang="lt" data-title="Paukščiai" data-language-autonym="Lietuvių" data-language-local-name="litauiska" class="interlanguage-link-target">Lietuvių</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lij mw-list-item"><a href="https://lij.wikipedia.org/wiki/Aves" title="Aves – liguriska" lang="lij" hreflang="lij" data-title="Aves" data-language-autonym="Ligure" data-language-local-name="liguriska" class="interlanguage-link-target">Ligure</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-li mw-list-item"><a href="https://li.wikipedia.org/wiki/Veugel" title="Veugel – limburgiska" lang="li" hreflang="li" data-title="Veugel" data-language-autonym="Limburgs" data-language-local-name="limburgiska" class="interlanguage-link-target">Limburgs</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ln mw-list-item"><a href="https://ln.wikipedia.org/wiki/Nd%C9%9Bk%C9%9B" title="Ndɛkɛ – lingala" lang="ln" hreflang="ln" data-title="Ndɛkɛ" data-language-autonym="Lingála" data-language-local-name="lingala" class="interlanguage-link-target">Lingála</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lfn mw-list-item"><a href="https://lfn.wikipedia.org/wiki/Avia" title="Avia – lingua franca nova" lang="lfn" hreflang="lfn" data-title="Avia" data-language-autonym="Lingua Franca Nova" data-language-local-name="lingua franca nova" class="interlanguage-link-target">Lingua Franca Nova</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-olo mw-list-item"><a href="https://olo.wikipedia.org/wiki/Linnut" title="Linnut – Livvi-Karelian" lang="olo" hreflang="olo" data-title="Linnut" data-language-autonym="Livvinkarjala" data-language-local-name="Livvi-Karelian" class="interlanguage-link-target">Livvinkarjala</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jbo mw-list-item"><a href="https://jbo.wikipedia.org/wiki/lo_cipni" title="lo cipni – lojban" lang="jbo" hreflang="jbo" data-title="lo cipni" data-language-autonym="La .lojban." data-language-local-name="lojban" class="interlanguage-link-target">La .lojban.</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hu mw-list-item"><a href="https://hu.wikipedia.org/wiki/Madarak" title="Madarak – ungerska" lang="hu" hreflang="hu" data-title="Madarak" data-language-autonym="Magyar" data-language-local-name="ungerska" class="interlanguage-link-target">Magyar</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mk mw-list-item"><a href="https://mk.wikipedia.org/wiki/%D0%9F%D1%82%D0%B8%D1%86%D0%B8" title="Птици – makedonska" lang="mk" hreflang="mk" data-title="Птици" data-language-autonym="Македонски" data-language-local-name="makedonska" class="interlanguage-link-target">Македонски</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mg mw-list-item"><a href="https://mg.wikipedia.org/wiki/Vorona" title="Vorona – malagassiska" lang="mg" hreflang="mg" data-title="Vorona" data-language-autonym="Malagasy" data-language-local-name="malagassiska" class="interlanguage-link-target">Malagasy</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ml mw-list-item"><a href="https://ml.wikipedia.org/wiki/%E0%B4%AA%E0%B4%95%E0%B5%8D%E0%B4%B7%E0%B4%BF" title="പക്ഷി – malayalam" lang="ml" hreflang="ml" data-title="പക്ഷി" data-language-autonym="മലയാളം" data-language-local-name="malayalam" class="interlanguage-link-target">മലയാളം</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mt mw-list-item"><a href="https://mt.wikipedia.org/wiki/G%C4%A7asfur" title="Għasfur – maltesiska" lang="mt" hreflang="mt" data-title="Għasfur" data-language-autonym="Malti" data-language-local-name="maltesiska" class="interlanguage-link-target">Malti</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mr mw-list-item"><a href="https://mr.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AA%E0%A4%95%E0%A5%8D%E0%A4%B7%E0%A5%80" title="पक्षी – marathi" lang="mr" hreflang="mr" data-title="पक्षी" data-language-autonym="मराठी" data-language-local-name="marathi" class="interlanguage-link-target">मराठी</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-xmf mw-list-item"><a href="https://xmf.wikipedia.org/wiki/%E1%83%9B%E1%83%90%E1%83%A4%E1%83%A3%E1%83%A0%E1%83%98%E1%83%9C%E1%83%AF%E1%83%94%E1%83%94%E1%83%A4%E1%83%98" title="მაფურინჯეეფი – mingrelianska" lang="xmf" hreflang="xmf" data-title="მაფურინჯეეფი" data-language-autonym="მარგალური" data-language-local-name="mingrelianska" class="interlanguage-link-target">მარგალური</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arz mw-list-item"><a href="https://arz.wikipedia.org/wiki/%D8%B7%D9%8A%D8%B1" title="طير – egyptisk arabiska" lang="arz" hreflang="arz" data-title="طير" data-language-autonym="مصرى" data-language-local-name="egyptisk arabiska" class="interlanguage-link-target">مصرى</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mzn mw-list-item"><a href="https://mzn.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%B1%D8%BA" title="مرغ – mazanderani" lang="mzn" hreflang="mzn" data-title="مرغ" data-language-autonym="مازِرونی" data-language-local-name="mazanderani" class="interlanguage-link-target">مازِرونی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ms mw-list-item"><a href="https://ms.wikipedia.org/wiki/Burung" title="Burung – malajiska" lang="ms" hreflang="ms" data-title="Burung" data-language-autonym="Bahasa Melayu" data-language-local-name="malajiska" class="interlanguage-link-target">Bahasa Melayu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mni mw-list-item"><a href="https://mni.wikipedia.org/wiki/%EA%AF%8E%EA%AF%86%EA%AF%A6%EA%AF%9B" title="ꯎꯆꯦꯛ – manipuri" lang="mni" hreflang="mni" data-title="ꯎꯆꯦꯛ" data-language-autonym="ꯃꯤꯇꯩ ꯂꯣꯟ" data-language-local-name="manipuri" class="interlanguage-link-target">ꯃꯤꯇꯩ ꯂꯣꯟ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-min mw-list-item"><a href="https://min.wikipedia.org/wiki/Buruang" title="Buruang – minangkabau" lang="min" hreflang="min" data-title="Buruang" data-language-autonym="Minangkabau" data-language-local-name="minangkabau" class="interlanguage-link-target">Minangkabau</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cdo mw-list-item"><a href="https://cdo.wikipedia.org/wiki/C%C4%93u" title="Cēu – Mindong" lang="cdo" hreflang="cdo" data-title="Cēu" data-language-autonym="閩東語 / Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄" data-language-local-name="Mindong" class="interlanguage-link-target">閩東語 / Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mdf mw-list-item"><a href="https://mdf.wikipedia.org/wiki/%D0%9D%D0%B0%D1%80%D0%BC%D0%BE%D1%82%D1%82%D0%BD%D0%B5" title="Нармоттне – moksja" lang="mdf" hreflang="mdf" data-title="Нармоттне" data-language-autonym="Мокшень" data-language-local-name="moksja" class="interlanguage-link-target">Мокшень</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mn mw-list-item"><a href="https://mn.wikipedia.org/wiki/%D0%A8%D1%83%D0%B2%D1%83%D1%83" title="Шувуу – mongoliska" lang="mn" hreflang="mn" data-title="Шувуу" data-language-autonym="Монгол" data-language-local-name="mongoliska" class="interlanguage-link-target">Монгол</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-my mw-list-item"><a href="https://my.wikipedia.org/wiki/%E1%80%84%E1%80%BE%E1%80%80%E1%80%BA" title="ငှက် – burmesiska" lang="my" hreflang="my" data-title="ငှက်" data-language-autonym="မြန်မာဘာသာ" data-language-local-name="burmesiska" class="interlanguage-link-target">မြန်မာဘာသာ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fj mw-list-item"><a href="https://fj.wikipedia.org/wiki/Manumanu_vuka" title="Manumanu vuka – fijianska" lang="fj" hreflang="fj" data-title="Manumanu vuka" data-language-autonym="Na Vosa Vakaviti" data-language-local-name="fijianska" class="interlanguage-link-target">Na Vosa Vakaviti</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Vogels" title="Vogels – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Vogels" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target">Nederlands</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds-nl mw-list-item"><a href="https://nds-nl.wikipedia.org/wiki/Voegel" title="Voegel – lågsaxiska" lang="nds-NL" hreflang="nds-NL" data-title="Voegel" data-language-autonym="Nedersaksies" data-language-local-name="lågsaxiska" class="interlanguage-link-target">Nedersaksies</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ne mw-list-item"><a href="https://ne.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%9A%E0%A4%B0%E0%A4%BE" title="चरा – nepalesiska" lang="ne" hreflang="ne" data-title="चरा" data-language-autonym="नेपाली" data-language-local-name="nepalesiska" class="interlanguage-link-target">नेपाली</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-new mw-list-item"><a href="https://new.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%9D%E0%A4%82%E0%A4%97%E0%A4%83" title="झंगः – newariska" lang="new" hreflang="new" data-title="झंगः" data-language-autonym="नेपाल भाषा" data-language-local-name="newariska" class="interlanguage-link-target">नेपाल भाषा</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E9%B3%A5%E9%A1%9E" title="鳥類 – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="鳥類" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target">日本語</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nap mw-list-item"><a href="https://nap.wikipedia.org/wiki/Auciello" title="Auciello – napolitanska" lang="nap" hreflang="nap" data-title="Auciello" data-language-autonym="Napulitano" data-language-local-name="napolitanska" class="interlanguage-link-target">Napulitano</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ce mw-list-item"><a href="https://ce.wikipedia.org/wiki/%D0%9E%D0%BB%D1%85%D0%B0%D0%B7%D0%B0%D1%80%D1%88" title="Олхазарш – tjetjenska" lang="ce" hreflang="ce" data-title="Олхазарш" data-language-autonym="Нохчийн" data-language-local-name="tjetjenska" class="interlanguage-link-target">Нохчийн</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-frr badge-Q17506997 badge-featuredlist mw-list-item" title="utmärkt lista"><a href="https://frr.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6gler" title="Fögler – nordfrisiska" lang="frr" hreflang="frr" data-title="Fögler" data-language-autonym="Nordfriisk" data-language-local-name="nordfrisiska" class="interlanguage-link-target">Nordfriisk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pih mw-list-item"><a href="https://pih.wikipedia.org/wiki/Berd" title="Berd – Norfuk / Pitkern" lang="pih" hreflang="pih" data-title="Berd" data-language-autonym="Norfuk / Pitkern" data-language-local-name="Norfuk / Pitkern" class="interlanguage-link-target">Norfuk / Pitkern</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Fugler" title="Fugler – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Fugler" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target">Norsk bokmål</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nn badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://nn.wikipedia.org/wiki/Fuglar" title="Fuglar – nynorska" lang="nn" hreflang="nn" data-title="Fuglar" data-language-autonym="Norsk nynorsk" data-language-local-name="nynorska" class="interlanguage-link-target">Norsk nynorsk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nrm mw-list-item"><a href="https://nrm.wikipedia.org/wiki/Oua%C3%AEs%C3%A9" title="Ouaîsé – Norman" lang="nrf" hreflang="nrf" data-title="Ouaîsé" data-language-autonym="Nouormand" data-language-local-name="Norman" class="interlanguage-link-target">Nouormand</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-oc mw-list-item"><a href="https://oc.wikipedia.org/wiki/Aus%C3%A8l" title="Ausèl – occitanska" lang="oc" hreflang="oc" data-title="Ausèl" data-language-autonym="Occitan" data-language-local-name="occitanska" class="interlanguage-link-target">Occitan</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mhr mw-list-item"><a href="https://mhr.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B0%D0%B9%D1%8B%D0%BA" title="Кайык – Eastern Mari" lang="mhr" hreflang="mhr" data-title="Кайык" data-language-autonym="Олык марий" data-language-local-name="Eastern Mari" class="interlanguage-link-target">Олык марий</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-or mw-list-item"><a href="https://or.wikipedia.org/wiki/%E0%AC%AA%E0%AC%95%E0%AD%8D%E0%AC%B7%E0%AD%80" title="ପକ୍ଷୀ – oriya" lang="or" hreflang="or" data-title="ପକ୍ଷୀ" data-language-autonym="ଓଡ଼ିଆ" data-language-local-name="oriya" class="interlanguage-link-target">ଓଡ଼ିଆ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-om mw-list-item"><a href="https://om.wikipedia.org/wiki/Allaattiiwan" title="Allaattiiwan – oromo" lang="om" hreflang="om" data-title="Allaattiiwan" data-language-autonym="Oromoo" data-language-local-name="oromo" class="interlanguage-link-target">Oromoo</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uz mw-list-item"><a href="https://uz.wikipedia.org/wiki/Qushlar" title="Qushlar – uzbekiska" lang="uz" hreflang="uz" data-title="Qushlar" data-language-autonym="Oʻzbekcha / ўзбекча" data-language-local-name="uzbekiska" class="interlanguage-link-target">Oʻzbekcha / ўзбекча</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pa mw-list-item"><a href="https://pa.wikipedia.org/wiki/%E0%A8%AA%E0%A9%B0%E0%A8%9B%E0%A9%80" title="ਪੰਛੀ – punjabi" lang="pa" hreflang="pa" data-title="ਪੰਛੀ" data-language-autonym="ਪੰਜਾਬੀ" data-language-local-name="punjabi" class="interlanguage-link-target">ਪੰਜਾਬੀ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pnb mw-list-item"><a href="https://pnb.wikipedia.org/wiki/%D9%BE%D9%86%DA%86%DA%BE%DB%8C" title="پنچھی – Western Punjabi" lang="pnb" hreflang="pnb" data-title="پنچھی" data-language-autonym="پنجابی" data-language-local-name="Western Punjabi" class="interlanguage-link-target">پنجابی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ps mw-list-item"><a href="https://ps.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%B1%D8%BA%D9%87" title="مرغه – pashto" lang="ps" hreflang="ps" data-title="مرغه" data-language-autonym="پښتو" data-language-local-name="pashto" class="interlanguage-link-target">پښتو</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jam mw-list-item"><a href="https://jam.wikipedia.org/wiki/Bod" title="Bod – jamaikansk engelsk kreol" lang="jam" hreflang="jam" data-title="Bod" data-language-autonym="Patois" data-language-local-name="jamaikansk engelsk kreol" class="interlanguage-link-target">Patois</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-koi mw-list-item"><a href="https://koi.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B0%D0%B9%D0%B5%D0%B7" title="Кайез – komi-permjakiska" lang="koi" hreflang="koi" data-title="Кайез" data-language-autonym="Перем коми" data-language-local-name="komi-permjakiska" class="interlanguage-link-target">Перем коми</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-km mw-list-item"><a href="https://km.wikipedia.org/wiki/%E1%9E%94%E1%9E%80%E1%9F%92%E1%9E%9F%E1%9E%B8" title="បក្សី – kambodjanska" lang="km" hreflang="km" data-title="បក្សី" data-language-autonym="ភាសាខ្មែរ" data-language-local-name="kambodjanska" class="interlanguage-link-target">ភាសាខ្មែរ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pcd mw-list-item"><a href="https://pcd.wikipedia.org/wiki/Oizo" title="Oizo – pikardiska" lang="pcd" hreflang="pcd" data-title="Oizo" data-language-autonym="Picard" data-language-local-name="pikardiska" class="interlanguage-link-target">Picard</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pms mw-list-item"><a href="https://pms.wikipedia.org/wiki/Osej" title="Osej – piemontesiska" lang="pms" hreflang="pms" data-title="Osej" data-language-autonym="Piemontèis" data-language-local-name="piemontesiska" class="interlanguage-link-target">Piemontèis</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds mw-list-item"><a href="https://nds.wikipedia.org/wiki/Vagels" title="Vagels – lågtyska" lang="nds" hreflang="nds" data-title="Vagels" data-language-autonym="Plattdüütsch" data-language-local-name="lågtyska" class="interlanguage-link-target">Plattdüütsch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/Ptaki" title="Ptaki – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Ptaki" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target">Polski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/Aves" title="Aves – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="Aves" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target">Português</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kaa mw-list-item"><a href="https://kaa.wikipedia.org/wiki/Qus" title="Qus – karakalpakiska" lang="kaa" hreflang="kaa" data-title="Qus" data-language-autonym="Qaraqalpaqsha" data-language-local-name="karakalpakiska" class="interlanguage-link-target">Qaraqalpaqsha</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ro mw-list-item"><a href="https://ro.wikipedia.org/wiki/Pas%C4%83re" title="Pasăre – rumänska" lang="ro" hreflang="ro" data-title="Pasăre" data-language-autonym="Română" data-language-local-name="rumänska" class="interlanguage-link-target">Română</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rm mw-list-item"><a href="https://rm.wikipedia.org/wiki/Utschels" title="Utschels – rätoromanska" lang="rm" hreflang="rm" data-title="Utschels" data-language-autonym="Rumantsch" data-language-local-name="rätoromanska" class="interlanguage-link-target">Rumantsch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-qu mw-list-item"><a href="https://qu.wikipedia.org/wiki/Pisqu" title="Pisqu – quechua" lang="qu" hreflang="qu" data-title="Pisqu" data-language-autonym="Runa Simi" data-language-local-name="quechua" class="interlanguage-link-target">Runa Simi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rue mw-list-item"><a href="https://rue.wikipedia.org/wiki/%D0%9F%D1%82%D0%B0%D1%85%D1%8B" title="Птахы – rusyn" lang="rue" hreflang="rue" data-title="Птахы" data-language-autonym="Русиньскый" data-language-local-name="rusyn" class="interlanguage-link-target">Русиньскый</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%9F%D1%82%D0%B8%D1%86%D1%8B" title="Птицы – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="Птицы" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target">Русский</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sah mw-list-item"><a href="https://sah.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D3%A9%D1%82%D3%A9%D1%80%D0%B4%D3%A9%D1%80" title="Көтөрдөр – jakutiska" lang="sah" hreflang="sah" data-title="Көтөрдөр" data-language-autonym="Саха тыла" data-language-local-name="jakutiska" class="interlanguage-link-target">Саха тыла</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-szy mw-list-item"><a href="https://szy.wikipedia.org/wiki/paayam" title="paayam – Sakizaya" lang="szy" hreflang="szy" data-title="paayam" data-language-autonym="Sakizaya" data-language-local-name="Sakizaya" class="interlanguage-link-target">Sakizaya</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sa mw-list-item"><a href="https://sa.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AA%E0%A4%95%E0%A5%8D%E0%A4%B7%E0%A4%BF%E0%A4%A3%E0%A4%83" title="पक्षिणः – sanskrit" lang="sa" hreflang="sa" data-title="पक्षिणः" data-language-autonym="संस्कृतम्" data-language-local-name="sanskrit" class="interlanguage-link-target">संस्कृतम्</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sat mw-list-item"><a href="https://sat.wikipedia.org/wiki/%E1%B1%AA%E1%B1%AE%E1%B1%AC%E1%B1%AE" title="ᱪᱮᱬᱮ – santali" lang="sat" hreflang="sat" data-title="ᱪᱮᱬᱮ" data-language-autonym="ᱥᱟᱱᱛᱟᱲᱤ" data-language-local-name="santali" class="interlanguage-link-target">ᱥᱟᱱᱛᱟᱲᱤ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sc mw-list-item"><a href="https://sc.wikipedia.org/wiki/Aves" title="Aves – sardinska" lang="sc" hreflang="sc" data-title="Aves" data-language-autonym="Sardu" data-language-local-name="sardinska" class="interlanguage-link-target">Sardu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sco mw-list-item"><a href="https://sco.wikipedia.org/wiki/Bird" title="Bird – skotska" lang="sco" hreflang="sco" data-title="Bird" data-language-autonym="Scots" data-language-local-name="skotska" class="interlanguage-link-target">Scots</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-stq mw-list-item"><a href="https://stq.wikipedia.org/wiki/Fuugele" title="Fuugele – saterfrisiska" lang="stq" hreflang="stq" data-title="Fuugele" data-language-autonym="Seeltersk" data-language-local-name="saterfrisiska" class="interlanguage-link-target">Seeltersk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sq mw-list-item"><a href="https://sq.wikipedia.org/wiki/Zogu" title="Zogu – albanska" lang="sq" hreflang="sq" data-title="Zogu" data-language-autonym="Shqip" data-language-local-name="albanska" class="interlanguage-link-target">Shqip</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-scn mw-list-item"><a href="https://scn.wikipedia.org/wiki/Aceddu" title="Aceddu – sicilianska" lang="scn" hreflang="scn" data-title="Aceddu" data-language-autonym="Sicilianu" data-language-local-name="sicilianska" class="interlanguage-link-target">Sicilianu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-si mw-list-item"><a href="https://si.wikipedia.org/wiki/%E0%B6%9A%E0%B7%94%E0%B6%BB%E0%B7%94%E0%B6%BD%E0%B7%8A%E0%B6%BD%E0%B7%9D" title="කුරුල්ලෝ – singalesiska" lang="si" hreflang="si" data-title="කුරුල්ලෝ" data-language-autonym="සිංහල" data-language-local-name="singalesiska" class="interlanguage-link-target">සිංහල</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-simple badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://simple.wikipedia.org/wiki/Bird" title="Bird – Simple English" lang="en-simple" hreflang="en-simple" data-title="Bird" data-language-autonym="Simple English" data-language-local-name="Simple English" class="interlanguage-link-target">Simple English</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sd mw-list-item"><a href="https://sd.wikipedia.org/wiki/%D9%BE%DA%A9%D9%8A" title="پکي – sindhi" lang="sd" hreflang="sd" data-title="پکي" data-language-autonym="سنڌي" data-language-local-name="sindhi" class="interlanguage-link-target">سنڌي</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ss mw-list-item"><a href="https://ss.wikipedia.org/wiki/Tinyoni" title="Tinyoni – swati" lang="ss" hreflang="ss" data-title="Tinyoni" data-language-autonym="SiSwati" data-language-local-name="swati" class="interlanguage-link-target">SiSwati</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sk mw-list-item"><a href="https://sk.wikipedia.org/wiki/Vt%C3%A1ky" title="Vtáky – slovakiska" lang="sk" hreflang="sk" data-title="Vtáky" data-language-autonym="Slovenčina" data-language-local-name="slovakiska" class="interlanguage-link-target">Slovenčina</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sl badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://sl.wikipedia.org/wiki/Pti%C4%8Di" title="Ptiči – slovenska" lang="sl" hreflang="sl" data-title="Ptiči" data-language-autonym="Slovenščina" data-language-local-name="slovenska" class="interlanguage-link-target">Slovenščina</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-szl mw-list-item"><a href="https://szl.wikipedia.org/wiki/Pt%C5%8Fki" title="Ptŏki – silesiska" lang="szl" hreflang="szl" data-title="Ptŏki" data-language-autonym="Ślůnski" data-language-local-name="silesiska" class="interlanguage-link-target">Ślůnski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-so mw-list-item"><a href="https://so.wikipedia.org/wiki/Shimbir" title="Shimbir – somaliska" lang="so" hreflang="so" data-title="Shimbir" data-language-autonym="Soomaaliga" data-language-local-name="somaliska" class="interlanguage-link-target">Soomaaliga</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ckb mw-list-item"><a href="https://ckb.wikipedia.org/wiki/%D9%85%DB%95%D9%84" title="مەل – centralkurdiska" lang="ckb" hreflang="ckb" data-title="مەل" data-language-autonym="کوردی" data-language-local-name="centralkurdiska" class="interlanguage-link-target">کوردی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr mw-list-item"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%9F%D1%82%D0%B8%D1%86%D0%B5" title="Птице – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Птице" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target">Српски / srpski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sh mw-list-item"><a href="https://sh.wikipedia.org/wiki/Ptica" title="Ptica – serbokroatiska" lang="sh" hreflang="sh" data-title="Ptica" data-language-autonym="Srpskohrvatski / српскохрватски" data-language-local-name="serbokroatiska" class="interlanguage-link-target">Srpskohrvatski / српскохрватски</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-su mw-list-item"><a href="https://su.wikipedia.org/wiki/Manuk" title="Manuk – sundanesiska" lang="su" hreflang="su" data-title="Manuk" data-language-autonym="Sunda" data-language-local-name="sundanesiska" class="interlanguage-link-target">Sunda</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Linnut" title="Linnut – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Linnut" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target">Suomi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tl mw-list-item"><a href="https://tl.wikipedia.org/wiki/Ibon" title="Ibon – tagalog" lang="tl" hreflang="tl" data-title="Ibon" data-language-autonym="Tagalog" data-language-local-name="tagalog" class="interlanguage-link-target">Tagalog</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ta mw-list-item"><a href="https://ta.wikipedia.org/wiki/%E0%AE%AA%E0%AE%B1%E0%AE%B5%E0%AF%88" title="பறவை – tamil" lang="ta" hreflang="ta" data-title="பறவை" data-language-autonym="தமிழ்" data-language-local-name="tamil" class="interlanguage-link-target">தமிழ்</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-shi mw-list-item"><a href="https://shi.wikipedia.org/wiki/Ag%E1%B8%8Di%E1%B8%8D" title="Agḍiḍ – tachelhit" lang="shi" hreflang="shi" data-title="Agḍiḍ" data-language-autonym="Taclḥit" data-language-local-name="tachelhit" class="interlanguage-link-target">Taclḥit</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kab mw-list-item"><a href="https://kab.wikipedia.org/wiki/Aylal" title="Aylal – kabyliska" lang="kab" hreflang="kab" data-title="Aylal" data-language-autonym="Taqbaylit" data-language-local-name="kabyliska" class="interlanguage-link-target">Taqbaylit</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tt mw-list-item"><a href="https://tt.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%BE%D1%88%D0%BB%D0%B0%D1%80" title="Кошлар – tatariska" lang="tt" hreflang="tt" data-title="Кошлар" data-language-autonym="Татарча / tatarça" data-language-local-name="tatariska" class="interlanguage-link-target">Татарча / tatarça</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-shn mw-list-item"><a href="https://shn.wikipedia.org/wiki/%E1%81%BC%E1%80%B0%E1%81%B5%E1%80%BA%E1%82%89" title="ၼူၵ်ႉ – shan" lang="shn" hreflang="shn" data-title="ၼူၵ်ႉ" data-language-autonym="ၽႃႇသႃႇတႆး " data-language-local-name="shan" class="interlanguage-link-target">ၽႃႇသႃႇတႆး </a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tay mw-list-item"><a href="https://tay.wikipedia.org/wiki/qbhniq" title="qbhniq – Tayal" lang="tay" hreflang="tay" data-title="qbhniq" data-language-autonym="Tayal" data-language-local-name="Tayal" class="interlanguage-link-target">Tayal</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-te mw-list-item"><a href="https://te.wikipedia.org/wiki/%E0%B0%AA%E0%B0%95%E0%B1%8D%E0%B0%B7%E0%B0%BF" title="పక్షి – telugu" lang="te" hreflang="te" data-title="పక్షి" data-language-autonym="తెలుగు" data-language-local-name="telugu" class="interlanguage-link-target">తెలుగు</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-th mw-list-item"><a href="https://th.wikipedia.org/wiki/%E0%B8%AA%E0%B8%B1%E0%B8%95%E0%B8%A7%E0%B9%8C%E0%B8%9B%E0%B8%B5%E0%B8%81" title="สัตว์ปีก – thailändska" lang="th" hreflang="th" data-title="สัตว์ปีก" data-language-autonym="ไทย" data-language-local-name="thailändska" class="interlanguage-link-target">ไทย</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tg mw-list-item"><a href="https://tg.wikipedia.org/wiki/%D0%9F%D0%B0%D1%80%D0%B0%D0%BD%D0%B4%D0%B0" title="Паранда – tadzjikiska" lang="tg" hreflang="tg" data-title="Паранда" data-language-autonym="Тоҷикӣ" data-language-local-name="tadzjikiska" class="interlanguage-link-target">Тоҷикӣ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-chr mw-list-item"><a href="https://chr.wikipedia.org/wiki/%E1%8E%AF%E1%8E%B8%E1%8F%8D%E1%8E%A9_%E1%8F%A5%E1%8F%8D%E1%8F%86" title="ᎯᎸᏍᎩ ᏥᏍᏆ – cherokesiska" lang="chr" hreflang="chr" data-title="ᎯᎸᏍᎩ ᏥᏍᏆ" data-language-autonym="ᏣᎳᎩ" data-language-local-name="cherokesiska" class="interlanguage-link-target">ᏣᎳᎩ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-chy mw-list-item"><a href="https://chy.wikipedia.org/wiki/Ve%27kese" title="Ve'kese – cheyenne" lang="chy" hreflang="chy" data-title="Ve'kese" data-language-autonym="Tsetsêhestâhese" data-language-local-name="cheyenne" class="interlanguage-link-target">Tsetsêhestâhese</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tcy mw-list-item"><a href="https://tcy.wikipedia.org/wiki/%E0%B2%AA%E0%B2%95%E0%B3%8D%E0%B2%95%E0%B2%BF" title="ಪಕ್ಕಿ – tulu" lang="tcy" hreflang="tcy" data-title="ಪಕ್ಕಿ" data-language-autonym="ತುಳು" data-language-local-name="tulu" class="interlanguage-link-target">ತುಳು</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/Ku%C5%9F" title="Kuş – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="Kuş" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target">Türkçe</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tk mw-list-item"><a href="https://tk.wikipedia.org/wiki/Gu%C5%9F" title="Guş – turkmeniska" lang="tk" hreflang="tk" data-title="Guş" data-language-autonym="Türkmençe" data-language-local-name="turkmeniska" class="interlanguage-link-target">Türkmençe</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tw mw-list-item"><a href="https://tw.wikipedia.org/wiki/Nnomaa" title="Nnomaa – twi" lang="tw" hreflang="tw" data-title="Nnomaa" data-language-autonym="Twi" data-language-local-name="twi" class="interlanguage-link-target">Twi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-udm mw-list-item"><a href="https://udm.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%8B%D0%BB%D0%BE%D0%B1%D1%83%D1%80%D0%B4%D0%BE" title="Тылобурдо – udmurtiska" lang="udm" hreflang="udm" data-title="Тылобурдо" data-language-autonym="Удмурт" data-language-local-name="udmurtiska" class="interlanguage-link-target">Удмурт</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%9F%D1%82%D0%B0%D1%85%D0%B8" title="Птахи – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Птахи" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target">Українська</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ur mw-list-item"><a href="https://ur.wikipedia.org/wiki/%D9%BE%D8%B1%D9%86%D8%AF%DB%81" title="پرندہ – urdu" lang="ur" hreflang="ur" data-title="پرندہ" data-language-autonym="اردو" data-language-local-name="urdu" class="interlanguage-link-target">اردو</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ug mw-list-item"><a href="https://ug.wikipedia.org/wiki/%D9%82%DB%87%D8%B4%D9%84%D8%A7%D8%B1" title="قۇشلار – uiguriska" lang="ug" hreflang="ug" data-title="قۇشلار" data-language-autonym="ئۇيغۇرچە / Uyghurche" data-language-local-name="uiguriska" class="interlanguage-link-target">ئۇيغۇرچە / Uyghurche</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-za mw-list-item"><a href="https://za.wikipedia.org/wiki/Duzroeg" title="Duzroeg – zhuang" lang="za" hreflang="za" data-title="Duzroeg" data-language-autonym="Vahcuengh" data-language-local-name="zhuang" class="interlanguage-link-target">Vahcuengh</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vec mw-list-item"><a href="https://vec.wikipedia.org/wiki/Aves" title="Aves – venetianska" lang="vec" hreflang="vec" data-title="Aves" data-language-autonym="Vèneto" data-language-local-name="venetianska" class="interlanguage-link-target">Vèneto</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vep mw-list-item"><a href="https://vep.wikipedia.org/wiki/Lindud" title="Lindud – veps" lang="vep" hreflang="vep" data-title="Lindud" data-language-autonym="Vepsän kel’" data-language-local-name="veps" class="interlanguage-link-target">Vepsän kel’</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vi mw-list-item"><a href="https://vi.wikipedia.org/wiki/Chim" title="Chim – vietnamesiska" lang="vi" hreflang="vi" data-title="Chim" data-language-autonym="Tiếng Việt" data-language-local-name="vietnamesiska" class="interlanguage-link-target">Tiếng Việt</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vo mw-list-item"><a href="https://vo.wikipedia.org/wiki/B%C3%B6ds" title="Böds – volapük" lang="vo" hreflang="vo" data-title="Böds" data-language-autonym="Volapük" data-language-local-name="volapük" class="interlanguage-link-target">Volapük</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fiu-vro mw-list-item"><a href="https://fiu-vro.wikipedia.org/wiki/Tsirk" title="Tsirk – võru" lang="vro" hreflang="vro" data-title="Tsirk" data-language-autonym="Võro" data-language-local-name="võru" class="interlanguage-link-target">Võro</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wa mw-list-item"><a href="https://wa.wikipedia.org/wiki/Oujhea" title="Oujhea – vallonska" lang="wa" hreflang="wa" data-title="Oujhea" data-language-autonym="Walon" data-language-local-name="vallonska" class="interlanguage-link-target">Walon</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-classical mw-list-item"><a href="https://zh-classical.wikipedia.org/wiki/%E9%B3%A5" title="鳥 – litterär kineiska" lang="lzh" hreflang="lzh" data-title="鳥" data-language-autonym="文言" data-language-local-name="litterär kineiska" class="interlanguage-link-target">文言</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vls mw-list-item"><a href="https://vls.wikipedia.org/wiki/Veugel" title="Veugel – västflamländska" lang="vls" hreflang="vls" data-title="Veugel" data-language-autonym="West-Vlams" data-language-local-name="västflamländska" class="interlanguage-link-target">West-Vlams</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-war mw-list-item"><a href="https://war.wikipedia.org/wiki/Tamsi" title="Tamsi – waray" lang="war" hreflang="war" data-title="Tamsi" data-language-autonym="Winaray" data-language-local-name="waray" class="interlanguage-link-target">Winaray</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wuu mw-list-item"><a href="https://wuu.wikipedia.org/wiki/%E9%B8%9F" title="鸟 – wu" lang="wuu" hreflang="wuu" data-title="鸟" data-language-autonym="吴语" data-language-local-name="wu" class="interlanguage-link-target">吴语</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-yi mw-list-item"><a href="https://yi.wikipedia.org/wiki/%D7%A4%D7%95%D7%99%D7%92%D7%9C" title="פויגל – jiddisch" lang="yi" hreflang="yi" data-title="פויגל" data-language-autonym="ייִדיש" data-language-local-name="jiddisch" class="interlanguage-link-target">ייִדיש</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-yo mw-list-item"><a href="https://yo.wikipedia.org/wiki/%E1%BA%B8y%E1%BA%B9" title="Ẹyẹ – yoruba" lang="yo" hreflang="yo" data-title="Ẹyẹ" data-language-autonym="Yorùbá" data-language-local-name="yoruba" class="interlanguage-link-target">Yorùbá</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-yue mw-list-item"><a href="https://zh-yue.wikipedia.org/wiki/%E9%9B%80" title="雀 – kantonesiska" lang="yue" hreflang="yue" data-title="雀" data-language-autonym="粵語" data-language-local-name="kantonesiska" class="interlanguage-link-target">粵語</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-diq mw-list-item"><a href="https://diq.wikipedia.org/wiki/M%C4%B1ri%C3%A7%C4%B1ki" title="Mıriçıki – Zazaki" lang="diq" hreflang="diq" data-title="Mıriçıki" data-language-autonym="Zazaki" data-language-local-name="Zazaki" class="interlanguage-link-target">Zazaki</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zea mw-list-item"><a href="https://zea.wikipedia.org/wiki/Veugels" title="Veugels – zeeländska" lang="zea" hreflang="zea" data-title="Veugels" data-language-autonym="Zeêuws" data-language-local-name="zeeländska" class="interlanguage-link-target">Zeêuws</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bat-smg mw-list-item"><a href="https://bat-smg.wikipedia.org/wiki/Pauk%C5%A1t%C4%93" title="Paukštē – samogitiska" lang="sgs" hreflang="sgs" data-title="Paukštē" data-language-autonym="Žemaitėška" data-language-local-name="samogitiska" class="interlanguage-link-target">Žemaitėška</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E9%B8%9F" title="鸟 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="鸟" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target">中文</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bdr mw-list-item"><a href="https://bdr.wikipedia.org/wiki/Memanuk" title="Memanuk – West Coast Bajau" lang="bdr" hreflang="bdr" data-title="Memanuk" data-language-autonym="Bajau Sama" data-language-local-name="West Coast Bajau" class="interlanguage-link-target">Bajau Sama</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dtp mw-list-item"><a href="https://dtp.wikipedia.org/wiki/Tombolog" title="Tombolog – centraldusun" lang="dtp" hreflang="dtp" data-title="Tombolog" data-language-autonym="Kadazandusun" data-language-local-name="centraldusun" class="interlanguage-link-target">Kadazandusun</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-iba mw-list-item"><a href="https://iba.wikipedia.org/wiki/Burung" title="Burung – ibanska" lang="iba" hreflang="iba" data-title="Burung" data-language-autonym="Jaku Iban" data-language-local-name="ibanska" class="interlanguage-link-target">Jaku Iban</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tdd mw-list-item"><a href="https://tdd.wikipedia.org/wiki/%E1%A5%98%E1%A5%A8%E1%A5%90" title="ᥘᥨᥐ – Tai Nuea" lang="tdd" hreflang="tdd" data-title="ᥘᥨᥐ" data-language-autonym="ᥖᥭᥰ ᥖᥬᥲ ᥑᥨᥒᥰ" data-language-local-name="Tai Nuea" class="interlanguage-link-target">ᥖᥭᥰ ᥖᥬᥲ ᥑᥨᥒᥰ</a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q5113#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/F%C3%A5glar" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c">Artikel</a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:F%C3%A5glar" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t">Diskussion</a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" >svenska </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/F%C3%A5glar">Läs</a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v">Redigera</a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e">Redigera wikitext</a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h">Visa historik</a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" >Verktyg </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/F%C3%A5glar">Läs</a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v">Redigera</a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e">Redigera wikitext</a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=history">Visa historik</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/F%C3%A5glar" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j">Sidor som länkar hit</a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/F%C3%A5glar" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k">Relaterade ändringar</a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q">Specialsidor</a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&oldid=56001481" title="Permanent länk till den här versionen av sidan">Permanent länk</a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=info" title="Mer information om denna sida">Sidinformation</a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=F%C3%A5glar&id=56001481&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens">Använd som referens</a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FF%25C3%25A5glar">Hämta förkortad url</a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FF%25C3%25A5glar">Ladda ner QR-kod</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=F%C3%A5glar">Skapa en bok</a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=F%C3%A5glar&action=show-download-screen">Ladda ned som PDF</a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p">Utskriftsvänlig version</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Aves" hreflang="en">Commons</a></li><li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-species mw-list-item"><a href="https://species.wikimedia.org/wiki/Aves" hreflang="en">Wikispecies</a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q5113" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g">Wikidata-objekt</a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> <div id="mw-indicator-featured-star" class="mw-indicator"><div class="mw-parser-output"><a href="/wiki/Wikipedia:Bra_artiklar" title="Den här artikeln har av Wikipedias skribenter bedömts vara en bra artikel."><img alt="Den här artikeln har av Wikipedias skribenter bedömts vara en bra artikel." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/37/Bra_alt.svg/19px-Bra_alt.svg.png" decoding="async" width="19" height="18" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/37/Bra_alt.svg/29px-Bra_alt.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/37/Bra_alt.svg/38px-Bra_alt.svg.png 2x" data-file-width="462" data-file-height="438" /></a></div></div> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r53696904">.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton button,.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}</style><table class="infobox" style="border-spacing:3px; font-size:95%;width:20.3788em;padding:.18em;"><tbody><tr><td colspan="2" class="" style="padding:2px; text-align:center; font-size: 125%; font-weight: bold; background:pink">Fåglar</td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"> <a href="/wiki/Fil:Pieni_2_0622.jpg" class="mw-file-description"><img alt="" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f7/Pieni_2_0622.jpg/250px-Pieni_2_0622.jpg" decoding="async" width="250" height="194" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f7/Pieni_2_0622.jpg/375px-Pieni_2_0622.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f7/Pieni_2_0622.jpg/500px-Pieni_2_0622.jpg 2x" data-file-width="3096" data-file-height="2403" /></a> </td></tr><tr><th colspan="2" style="text-align:center;background:pink"><a href="/wiki/Systematik_(biologi)" title="Systematik (biologi)">Systematik</a></th></tr><tr><th style="text-align:left;"><a href="/wiki/Dom%C3%A4n_(biologi)" title="Domän (biologi)">Domän</a></th><td class="" style=""><a href="/wiki/Eukaryoter" title="Eukaryoter">Eukaryoter</a> Eukaryota</td></tr><tr><th style="text-align:left;"><a href="/wiki/Rike_(biologi)" title="Rike (biologi)">Rike</a></th><td class="" style=""><a href="/wiki/Djur" title="Djur">Djur</a> Animalia</td></tr><tr><th style="text-align:left;"><a href="/wiki/Fylum" title="Fylum">Stam</a></th><td class="" style=""><a href="/wiki/Ryggstr%C3%A4ngsdjur" title="Ryggsträngsdjur">Ryggsträngsdjur</a> Chordata</td></tr><tr><th style="text-align:left;"><a href="/wiki/Understam" title="Understam">Understam</a></th><td class="" style=""><a href="/wiki/Ryggradsdjur" title="Ryggradsdjur">Ryggradsdjur</a> Vertebrata</td></tr><tr><th style="text-align:left;"><a href="/wiki/Klass_(biologi)" title="Klass (biologi)">Klass</a></th><td class="" style="">Fåglar Aves</td></tr><tr><th colspan="2" style="text-align:center;background:pink"><a href="/wiki/Vetenskapligt_namn" title="Vetenskapligt namn">Vetenskapligt namn</a></th></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a href="https://species.wikimedia.org/wiki/Aves" class="extiw" title="wikispecies:Aves">§</a> Aves</td></tr><tr><th colspan="2" style="text-align:center;background:pink"><a href="/wiki/Ordning_(biologi)" title="Ordning (biologi)">Ordningar</a><a href="#cite_note-CC-1">[1]</a><a href="#cite_note-SOFname-2">[2]</a></th></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"> Infraklass <a href="/wiki/Paleognata_f%C3%A5glar" title="Paleognata fåglar">Paleognata fåglar</a> (<a href="/wiki/Paleognata_f%C3%A5glar" title="Paleognata fåglar">Paleognathae</a>) <ul><li><a href="/wiki/Strutsar" title="Strutsar">Strutsfåglar</a> (Struthioniformes)</li> <li><a href="/wiki/Nanduer" title="Nanduer">Nandufåglar</a> (Rheiformes)</li> <li><a href="/wiki/Kasuarf%C3%A5glar" title="Kasuarfåglar">Kasuarfåglar</a> (Casuariformes)</li> <li><a href="/wiki/Kivier" title="Kivier">Kivifåglar</a> (Apterygiformes)</li> <li><a href="/wiki/Tinamof%C3%A5glar" title="Tinamofåglar">Tinamofåglar</a> (Tinamiformes)</li></ul> Infraklass <a href="/wiki/Neognata_f%C3%A5glar" title="Neognata fåglar">Neognata fåglar</a> (<a href="/wiki/Neognata_f%C3%A5glar" title="Neognata fåglar">Neognathae</a>) <ul><li><a href="/wiki/Andf%C3%A5glar" title="Andfåglar">Andfåglar</a> (Anseriformes)</li> <li><a href="/wiki/H%C3%B6nsf%C3%A5glar" title="Hönsfåglar">Hönsfåglar</a> (Galliformes)</li> <li><a href="/wiki/Lommar" title="Lommar">Lomfåglar</a> (Gaviiformes)</li> <li><a href="/wiki/Doppingar" title="Doppingar">Doppingfåglar</a> (Podicipediformes)</li> <li><a href="/wiki/Flamingor" title="Flamingor">Flamingofåglar</a> (Phoenicopteriformes)</li> <li><a href="/wiki/Pingviner" title="Pingviner">Pingvinfåglar</a> (Sphenisciformes)</li> <li><a href="/wiki/Stormf%C3%A5glar" title="Stormfåglar">Stormfåglar</a> (Procellariiformes)</li> <li><a href="/wiki/Tropikf%C3%A5glar" title="Tropikfåglar">Tropikfåglar</a> (Phaethontiformes)</li> <li><a href="/wiki/Sulf%C3%A5glar" title="Sulfåglar">Sulfåglar</a> (Suliformes)</li> <li><a href="/wiki/Pelikanf%C3%A5glar" title="Pelikanfåglar">Pelikanfåglar</a> (Pelecaniformes)</li> <li><a href="/wiki/Storkf%C3%A5glar" title="Storkfåglar">Storkfåglar</a> (Ciconiiformes)</li> <li><a href="/wiki/H%C3%B6kf%C3%A5glar" title="Hökfåglar">Hökfåglar</a> (Accipitriformes)</li> <li><a href="/wiki/Trappar" title="Trappar">Trappfåglar</a> (Otidiformes)</li> <li><a href="/wiki/Mesiter" title="Mesiter">Mesitfåglar</a> (Mesitornithiformes)</li> <li><a href="/wiki/Solrallf%C3%A5glar" title="Solrallfåglar">Solrallfåglar</a> (Eurypygiformes)</li> <li><a href="/wiki/Tran-_och_rallf%C3%A5glar" title="Tran- och rallfåglar">Tran- och rallfåglar</a> (Gruiformes)</li> <li><a href="/wiki/Vadarf%C3%A5glar" title="Vadarfåglar">Vadarfåglar</a> (Charadriiformes)</li> <li><a href="/wiki/Flygh%C3%B6ns" title="Flyghöns">Flyghöns</a> (Pterocliformes)</li> <li><a href="/wiki/Duvf%C3%A5glar" title="Duvfåglar">Duvfåglar</a> (Columbiformes)</li> <li><a href="/wiki/G%C3%B6kf%C3%A5glar" title="Gökfåglar">Gökfåglar</a> (Cuculiformes)</li> <li><a href="/wiki/Ugglef%C3%A5glar" title="Ugglefåglar">Ugglefåglar</a> (Strigiformes)</li> <li><a href="/wiki/Nattsk%C3%A4rrf%C3%A5glar" title="Nattskärrfåglar">Nattskärrfåglar</a> (Caprimulgiformes)</li> <li><a href="/wiki/Seglar-_och_kolibrif%C3%A5glar" title="Seglar- och kolibrifåglar">Seglar- och kolibrifåglar</a> (Apodiformes)</li> <li><a href="/wiki/Musf%C3%A5glar" title="Musfåglar">Musfåglar</a> (Coliiformes)</li> <li><a href="/wiki/Trogoner" title="Trogoner">Trogoner</a> (Trogoniformes)</li> <li><a href="/wiki/Praktf%C3%A5glar" title="Praktfåglar">Praktfåglar</a> (Coraciiformes)</li> <li><a href="/wiki/Jakamarf%C3%A5glar" title="Jakamarfåglar">Jakamarfåglar</a> (Galbuliformes)</li> <li><a href="/wiki/Hackspettartade_f%C3%A5glar" title="Hackspettartade fåglar">Hackspettartade fåglar</a> (Piciformes)</li> <li><a href="/wiki/Seriemor" title="Seriemor">Seriemor</a> (Cariamiformes)</li> <li><a href="/wiki/Falkf%C3%A5glar" title="Falkfåglar">Falkfåglar</a> (Falconiformes)</li> <li><a href="/wiki/Papegojf%C3%A5glar" title="Papegojfåglar">Papegojfåglar</a> (Psittaciformes)</li> <li><a href="/wiki/T%C3%A4ttingar" title="Tättingar">Tättingar</a> (Passeriformes)</li></ul></td></tr></tbody></table> Fåglar (<a href="/wiki/Latin" title="Latin">latin</a>: Aves) är en <a href="/wiki/Klass_(biologi)" title="Klass (biologi)">klass</a> tvåbenta, <a href="/wiki/Termoreglering" title="Termoreglering">endoterma</a> (<a href="/wiki/Kroppstemperatur" title="Kroppstemperatur">jämnvarma</a>), <a href="/wiki/%C3%84gg" title="Ägg">äggläggande</a> <a href="/wiki/Ryggradsdjur" title="Ryggradsdjur">ryggradsdjur</a> med <a href="/wiki/N%C3%A4bb" title="Näbb">näbb</a>, vingar och <a href="/wiki/Fj%C3%A4der_(biologi)" title="Fjäder (biologi)">fjädrar</a>. De flesta fåglar kan flyga, men inte alla. Det finns idag över 10 000 olika fågelarter i världen, vilket gör dem till de mest skiftande <a href="/wiki/Tetrapoda" title="Tetrapoda">landryggradsdjuren</a><a href="#cite_note-IOC-3">[3]</a>. De bebor <a href="/wiki/Ekosystem" title="Ekosystem">ekosystem</a> över hela jordklotet, från <a href="/wiki/Arktis" title="Arktis">Arktis</a> till <a href="/wiki/Antarktis" title="Antarktis">Antarktis</a>. Fåglar varierar i storlek från den 5 centimeter stora <a href="/wiki/Bikolibri" title="Bikolibri">bikolibrin</a> till den 2,7 meter stora <a href="/wiki/Struts" title="Struts">strutsen</a>. Fossilfynd tyder på att fåglarna <a href="/wiki/Evolution" title="Evolution">utvecklades</a> från <a href="/wiki/Dinosaurier" title="Dinosaurier">dinosaurier</a> under <a href="/wiki/Jura_(geologi)" title="Jura (geologi)">juraperioden</a>, för omkring 150–200 miljoner år sedan. Under 1900-talet började de flesta <a href="/wiki/Paleontolog" title="Paleontolog">paleontologer</a> betrakta fåglarna som den enda <a href="/wiki/Klad" title="Klad">kladen</a> av dinosaurier som överlevde <a href="/wiki/Krita%E2%80%93terti%C3%A4r-gr%C3%A4nsen" title="Krita–tertiär-gränsen">krita/tertiär-utdöendet</a> för ungefär 65,5 miljoner år sedan, och klassen fåglar definierades som alla ättlingar till den gemensamma stamfadern för <a href="/wiki/Archaeopteryx" title="Archaeopteryx">Archaeopteryx</a> och nu levande fåglar. Upptäckten av <a href="/wiki/Befj%C3%A4drade_dinosaurier" title="Befjädrade dinosaurier">befjädrade dinosaurier</a> har gjort att det har blivit vanligare att avgränsa förhistoriska fåglar till dem som är närmare besläktade med nu levande fåglar än med Archaeopteryx. Karakteristiskt för nutida fåglar är dessutom att de har en <a href="/wiki/N%C3%A4bb" title="Näbb">näbb</a> utan tänder, att de lägger <a href="/wiki/%C3%84gg" title="Ägg">ägg</a> med hårda skal, har hög <a href="/wiki/Metabolism" title="Metabolism">metabolism</a>, ett <a href="/wiki/Hj%C3%A4rta" title="Hjärta">hjärta</a> med fyra kamrar, spolformade kroppar, och ett lättviktigt men starkt <a href="/wiki/Skelett" title="Skelett">skelett</a>. Alla fåglar har främre extremiteter som utvecklats till vingar och de flesta kan <a href="/wiki/Flygning" title="Flygning">flyga</a>, med några undantag, däribland <a href="/wiki/Strutsar" title="Strutsar">strutsfåglar</a>, <a href="/wiki/Pingviner" title="Pingviner">pingviner</a>, och ett antal olika <a href="/wiki/Endemism" title="Endemism">endemiska</a> arter på öar. Fåglarna har också unika <a href="/wiki/Matspj%C3%A4lkning" title="Matspjälkning">matspjälknings</a>- och <a href="/wiki/Respirationssystemet" title="Respirationssystemet">respirationssystem</a> som är mycket anpassade till flygning. Vissa fåglar, särskilt <a href="/wiki/Kr%C3%A5kf%C3%A5glar" title="Kråkfåglar">kråkfåglar</a> och <a href="/wiki/Papegojf%C3%A5glar" title="Papegojfåglar">papegojor</a>, är bland de mest intelligenta av djurarter. Ett antal fågelarter har observerats tillverka och använda <a href="/wiki/Verktyg" title="Verktyg">verktyg</a>, och många sociala arter uppvisar <a href="/wiki/Kultur" title="Kultur">kulturell</a> förmedling av kunskap över generationer. Många arter genomför långdistans<a href="/wiki/Flyttf%C3%A5gel" title="Flyttfågel">flyttningar</a>, och många utför kortare oregelbundna rörelser. I normalfall räknar man med att en <a href="/wiki/Adult" title="Adult">adult</a> fågel energimässigt har tre årliga huvudposter: <a href="/wiki/H%C3%A4ckning" title="Häckning">häckning</a>, <a href="/wiki/Ruggning_(biologi)" title="Ruggning (biologi)">ruggning</a> och flyttning. För stannfåglar är övervintring i kallt eller extremt torrt klimat en av huvudposterna istället för flyttningen.<a href="#cite_note-4">[4]</a> Fåglar är sociala; de kommunicerar med användning av visuella signaler och genom <a href="/wiki/F%C3%A5gell%C3%A4te" title="Fågelläte">sång</a>, och deltar i sociala beteenden som kooperativ <a href="/wiki/H%C3%A4ckning" title="Häckning">häckning</a> och jakt, <a href="/wiki/Flock" title="Flock">flockbildning</a>, och <a href="/wiki/Mobbning_(djurbeteende)" title="Mobbning (djurbeteende)">mobbning</a> mot predatorer. Det stora flertalet fågelarter är socialt <a href="/wiki/Monogami" title="Monogami">monogama</a>, vanligen för en kull eller häckningssäsong åt gången, men ibland även i åratal, men sällan för livet. Andra arter har häckningssystem som är <a href="/wiki/Polygami" title="Polygami">polygyna</a> ("många honor") eller <a href="/wiki/Polygami" title="Polygami">polyandriska</a> ("många hanar"). Ägg läggs vanligen i ett rede och <a href="/wiki/H%C3%A4ckning#Ruvning" title="Häckning">ruvas</a> av föräldrarna. De flesta fåglar har en lång period efter kläckningen då föräldrarna tar hand om ungarna. Många arter har ekonomisk betydelse, mestadels som källor till mat som utvinns genom jakt eller lantbruk. Vissa arter, särskilt <a href="/wiki/Osciner" title="Osciner">sångfåglar</a> och <a href="/wiki/Papegojf%C3%A5glar" title="Papegojfåglar">papegojor</a>, är populära som <a href="/wiki/S%C3%A4llskapsdjur" title="Sällskapsdjur">sällskapsdjur</a>. En annan användning är skörd av <a href="/wiki/Guano" title="Guano">guano</a> (spillning) för användning som <a href="/wiki/G%C3%B6dsel" title="Gödsel">gödsel</a>. Fåglar har framträdande roller i alla aspekter av mänsklig kultur från religion till poesi till populärmusik. Omkring 120–130 arter har <a href="/wiki/Utrotning" title="Utrotning">dött ut</a> som en följd av mänsklig aktivitet sedan 1600-talet, och ytterligare hundratals innan dess. För närvarande är ungefär 1 200 fågelarter hotade av utrotning av mänsklig aktivitet, fastän det görs insatser för att skydda dem. <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Systematik">Systematik</h2>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Systematik" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Systematik">redigera wikitext</a>]</div> <dl><dd><div class="noprint">Detta avsnitt är en sammanfattning av <a href="/wiki/F%C3%A5glarnas_uppkomst_och_utveckling" title="Fåglarnas uppkomst och utveckling">Fåglarnas uppkomst och utveckling</a>.</div></dd></dl> <figure class="mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Vegavistree.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e4/Vegavistree.png/180px-Vegavistree.png" decoding="async" width="180" height="233" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e4/Vegavistree.png/270px-Vegavistree.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e4/Vegavistree.png/360px-Vegavistree.png 2x" data-file-width="386" data-file-height="500" /></a><figcaption>Släktträd över fåglar. Klicka på bilden för att förstora.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:SArchaeopteryxBerlin2.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d6/SArchaeopteryxBerlin2.jpg" decoding="async" width="238" height="361" class="mw-file-element" data-file-width="238" data-file-height="361" /></a><figcaption><a href="/wiki/Archaeopteryx" title="Archaeopteryx">Archaeopteryx</a> kallades länge för den äldst kända fågeln men studier visar att den utgör ett <a href="/wiki/Systertaxon" class="mw-redirect" title="Systertaxon">systertaxon</a> till fåglarna.</figcaption></figure> Fåglar (Aves) är en <a href="/wiki/Monofyletisk" class="mw-redirect" title="Monofyletisk">monofyletisk</a> grupp vars huvudlinjer utvecklades under den geologiska perioden <a href="/wiki/Jura_(period)" class="mw-redirect" title="Jura (period)">jura</a>, vilket innebär att de var samtida med <a href="/wiki/Dinosaurier" title="Dinosaurier">dinosaurierna</a>. Den första <a href="/wiki/Kladistik" title="Kladistik">klassificeringen</a> av fåglar utvecklades av <a href="/wiki/Francis_Willughby" title="Francis Willughby">Francis Willughby</a> och <a href="/wiki/John_Ray" title="John Ray">John Ray</a> i deras verk Ornithologiae från 1676.<a href="#cite_note-5">[5]</a> <a href="/wiki/Carl_von_Linn%C3%A9" title="Carl von Linné">Carl von Linné</a> modifierade det verket 1758 för att upprätta det taxonomiska klassificeringssystem som för närvarande används.<a href="#cite_note-6">[6]</a> Fåglar kategoriseras som den <a href="/wiki/Klass_(biologi)" title="Klass (biologi)">biologiska klassen</a> Aves i <a href="/w/index.php?title=Linn%C3%A9s_taxonomi&action=edit&redlink=1" class="new" title="Linnés taxonomi [inte skriven än]">Linnés taxonomi</a>. Inom <a href="/w/index.php?title=Fylogenetisk_taxonomi&action=edit&redlink=1" class="new" title="Fylogenetisk taxonomi [inte skriven än]">fylogenetisk taxonomi</a> placeras Aves i dinosaurie<a href="/wiki/Klad" title="Klad">kladen</a> <a href="/wiki/Theropoda" class="mw-redirect" title="Theropoda">Theropoda</a>.<a href="#cite_note-Theropoda-7">[7]</a> Aves och <a href="/wiki/Systertaxon" class="mw-redirect" title="Systertaxon">systergruppen</a> <a href="/wiki/Krokodildjur" title="Krokodildjur">Crocodilia</a> (krokodildjur) är tillsammans de enda levande medlemmarna av <a href="/wiki/Reptil" class="mw-redirect" title="Reptil">reptilkladen</a> <a href="/wiki/H%C3%A4rskar%C3%B6dlor" title="Härskarödlor">Archosauria</a> (härskarödlor). Fylogenetiskt definieras Aves vanligen som alla efterkommande till den senaste gemensamma förfadern till de nutida fåglarna.<a href="#cite_note-8">[8]</a> Andra har definierat Aves så att gruppen enbart innehåller de moderna fågelgrupperna, och utesluter merparten av de grupper som endast är kända från fossil. Enligt denna klassificering förs dessa fossiler istället till gruppen <a href="/wiki/Avialae" title="Avialae">Avialae</a>.<a href="#cite_note-9">[9]</a> Alla nutida fåglar ingår i <a href="/wiki/Underklass_(biologi)" class="mw-redirect" title="Underklass (biologi)">underklassen</a> <a href="/wiki/Neornithes" title="Neornithes">Neornithes</a>, som har två underindelningar. <a href="/wiki/Paleognata_f%C3%A5glar" title="Paleognata fåglar">Paleognata fåglar</a> (Paleognathae), som mestadels omfattar fåglar utan flygförmåga, exempelvis <a href="/wiki/Strutsar" title="Strutsar">strutsarna</a>. Den andra gruppen är de kraftigt skiftande <a href="/wiki/Neognata_f%C3%A5glar" title="Neognata fåglar">neognata fåglarna</a> (Neognathae), som omfattar alla andra fåglar.<a href="#cite_note-Theropoda-7">[7]</a> Dessa två underindelningar ges ofta <a href="/wiki/Taxonomisk_rang" class="mw-redirect" title="Taxonomisk rang">rangen</a> av <a href="/wiki/%C3%96verordning" class="mw-redirect" title="Överordning">överordningar</a>.<a href="#cite_note-10">[10]</a> Beroende på <a href="/wiki/Systematik_(biologi)" title="Systematik (biologi)">taxonomiskt</a> synsätt varierar antalet kända levande fågelarter från 9 800<a href="#cite_note-11">[11]</a> till 10 050.<a href="#cite_note-12">[12]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Överlevande_dinosaurier">Överlevande dinosaurier</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Överlevande dinosaurier" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Överlevande dinosaurier">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Befj%C3%A4drade_dinosaurier" title="Befjädrade dinosaurier">Befjädrade dinosaurier</a></dd></dl></div> <figure class="mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Guardabarranco.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/52/Guardabarranco.JPG/180px-Guardabarranco.JPG" decoding="async" width="180" height="254" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/52/Guardabarranco.JPG/270px-Guardabarranco.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/52/Guardabarranco.JPG 2x" data-file-width="301" data-file-height="425" /></a><figcaption><a href="/wiki/Turkosbrynad_motmot" title="Turkosbrynad motmot">Turkosbrynad motmot</a> (Baryphthengus martii). <a href="/wiki/Nicaragua" title="Nicaragua">Nicaraguas</a> nationalfågel.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Confuciusornis_sanctus_(2).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0e/Confuciusornis_sanctus_%282%29.jpg/250px-Confuciusornis_sanctus_%282%29.jpg" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0e/Confuciusornis_sanctus_%282%29.jpg/375px-Confuciusornis_sanctus_%282%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0e/Confuciusornis_sanctus_%282%29.jpg/500px-Confuciusornis_sanctus_%282%29.jpg 2x" data-file-width="1024" data-file-height="768" /></a><figcaption><a href="/wiki/Confuciusornis" title="Confuciusornis">Confuciusornis</a>, en fågel från kritperioden från <a href="/wiki/Kina" title="Kina">Kina</a>.</figcaption></figure> Fossilfynd och intensiva biologiska analyser har lett till att nästan alla <a href="/wiki/Paleontolog" title="Paleontolog">paleontologer</a> idag är överens om att fåglar härstammar från köttätande <a href="/wiki/Dinosaurier" title="Dinosaurier">dinosaurier</a>, även om avgörande bevis tills vidare saknas. Fåglarna tillhör enligt dessa teorier en grupp <a href="/wiki/Coelurosaurier" title="Coelurosaurier">coelurosaurier</a> (en ordning köttätande <a href="/wiki/Dinosaurier" title="Dinosaurier">dinosaurier</a>) som kallas <a href="/wiki/Maniraptorer" title="Maniraptorer">maniraptorer</a>. Maniraptorer är en grupp theropoder som bland annat omfattar <a href="/wiki/Dromeosaurider" class="mw-redirect" title="Dromeosaurider">dromeosaurider</a> och <a href="/wiki/Oviraptoider" title="Oviraptoider">oviraptoider</a>.<a href="#cite_note-13">[13]</a> I Kina har man under 1990-talet och framåt funnit fossil av befjädrade dinosaurier. Med dessa fynd blir gränsen mellan dinosaurie och fågel allt mer otydlig. Fossila fynd i <a href="/wiki/Liaoning" title="Liaoning">Liaoning</a>-provinsen i nordöstra <a href="/wiki/Kina" title="Kina">Kina</a>, visar att många små <a href="/wiki/Befj%C3%A4drade_dinosaurier" title="Befjädrade dinosaurier">theropoddinosaurier hade fjädrar</a> vilket bidrar till denna tvetydighet.<a href="#cite_note-14">[14]</a> 2003 publicerades även en artikel om en trädlevande dinosaurie, <a href="/wiki/Microraptor" title="Microraptor">Microraptor</a>, med fyra vingar som man funnit fossil av i Kina.<a href="#cite_note-15">[15]</a> Den allmänna uppfattningen i samtida <a href="/wiki/Paleontologi" title="Paleontologi">paleontologi</a> är att fåglarna, Aves, är de närmaste släktingarna till <a href="/wiki/Deinonychosaurier" class="mw-redirect" title="Deinonychosaurier">deinonychosaurierna</a>, som inbegriper <a href="/wiki/Dromeosaurider" class="mw-redirect" title="Dromeosaurider">dromeosaurider</a> och <a href="/wiki/Troodontider" title="Troodontider">troodontider</a>. Tillsammans bildar dessa en grupp som kallas <a href="/w/index.php?title=Paraves&action=edit&redlink=1" class="new" title="Paraves [inte skriven än]">Paraves</a>. Den <a href="/wiki/Basal_(biologi)" title="Basal (biologi)">basala</a> dromeosauriden <a href="/wiki/Microraptor" title="Microraptor">Microraptor</a> har drag som kan ha gjort det möjligt för den att främst glidflyga. De mest basala deinonychosaurierna är mycket små och trädlevande. Detta indikerar möjligheten att förfadern till alla Paraves kan ha varit trädlevande, och/eller haft förmåga att glidflyga.<a href="#cite_note-AHTetal07-16">[16]</a><a href="#cite_note-xuetal2003-17">[17]</a> Den närmaste mellanform mellan dessa dinosaurier och fåglar som man hittills funnit fossil av är <a href="/wiki/Archaeopteryx" title="Archaeopteryx">Archaeopteryx</a> från <a href="/wiki/Yngre_jura" title="Yngre jura">yngre jura</a>, som är välkänd som en av de första <a href="/wiki/Felande_l%C3%A4nk" title="Felande länk">felande länkar</a> som dokumenterades och som gav stöd till <a href="/wiki/Evolution" title="Evolution">evolutionsteorin</a> i slutet av 1800-talet. <a href="/wiki/Archaeopteryx" title="Archaeopteryx">Archaeopteryx</a> har tydligt reptillika drag: tänder, fingrar med klor, och en lång ödlelik svans, men den har fint bevarade vingar med flygfjädrar, mycket lika dem hos nutida fåglar. Den anses inte vara en direkt förfader till dagens fåglar, men är den äldsta och mest primitiva medlemmen av <a href="/wiki/Avialae" title="Avialae">Avialae</a>, och troligen närbesläktad med den verkliga förfadern. Utifrån forskningsläget idag så är i praktiken fåglarna överlevande dinosaurier. Enligt det stora flertalet paleontologer som stödjer teorin att fåglarna utvecklats från köttätande dinosaurier är fåglarna (<a href="/wiki/Aves" class="mw-redirect" title="Aves">Aves</a>) "avian dinosaurs", det vill säga "fågeldinosaurier" medan resten av deras utdöda släktingar är "non avian dinosaurs", det vill säga "icke fågeldinosaurier". Aves var den grupp av dinosaurierna som klarade <a href="/wiki/Krita/Terti%C3%A4r-gr%C3%A4nsen" class="mw-redirect" title="Krita/Tertiär-gränsen">massutdöendet för 65 miljoner år sedan</a> när en stor del av livet på jorden utplånades, inklusive alla "icke fågeldinosaurier". <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Alternativa_teorier_och_kontroverser">Alternativa teorier och kontroverser</h4>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Alternativa teorier och kontroverser" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Alternativa teorier och kontroverser">redigera wikitext</a>]</div> Det har varit många kontroverser i studiet av fåglarnas ursprung. Tidiga skiljaktigheter var bland annat om fåglar utvecklades från dinosaurier eller mer primitiva <a href="/wiki/Arkosaurier" class="mw-redirect" title="Arkosaurier">arkosaurier</a>. Inom dinosaurielägret fanns åsiktsskillnader om huruvida <a href="/wiki/Ornithischier" class="mw-redirect" title="Ornithischier">ornithischier</a> eller <a href="/wiki/Theropoder" title="Theropoder">theropoder</a> var de troligaste förfäderna bland dinosaurierna.<a href="#cite_note-Heilmann1927-18">[18]</a> Fastän ornithischier (fågelhöftade dinosaurier) delar höftstrukturen med dagens fåglar, anses fåglar ha utvecklats från <a href="/wiki/Saurischier" class="mw-redirect" title="Saurischier">saurischier</a> (ödlehöftade dinosaurier), och utvecklade därmed sin höftstruktur självständigt.<a href="#cite_note-19">[19]</a> En mycket liten mängd forskare har fortsatt att bestrida huruvida fåglarna är dinosaurier<a href="#cite_note-20">[20]</a> men teorin accepteras idag av en överväldigande majoritet av paleontologer.<a href="#cite_note-21">[21]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Fåglarnas_tidiga_evolution">Fåglarnas tidiga evolution</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Fåglarnas tidiga evolution" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Fåglarnas tidiga evolution">redigera wikitext</a>]</div> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style="font-size:75%"> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center">Aves </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Archaeopteryx" title="Archaeopteryx">Archaeopteryx</a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> <a href="/w/index.php?title=Pygostylia&action=edit&redlink=1" class="new" title="Pygostylia [inte skriven än]">Pygostylia</a> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/w/index.php?title=Confuciusornithidae&action=edit&redlink=1" class="new" title="Confuciusornithidae [inte skriven än]">Confuciusornithidae</a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> <a href="/w/index.php?title=Ornithothoraces&action=edit&redlink=1" class="new" title="Ornithothoraces [inte skriven än]">Ornithothoraces</a> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/w/index.php?title=Enantiornithes&action=edit&redlink=1" class="new" title="Enantiornithes [inte skriven än]">Enantiornithes</a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> <a href="/w/index.php?title=Ornithurae&action=edit&redlink=1" class="new" title="Ornithurae [inte skriven än]">Ornithurae</a> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Hesperornithiformes" class="mw-redirect" title="Hesperornithiformes">Hesperornithiformes</a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Neornithes" title="Neornithes">Neornithes</a> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> <center>Grundläggande fågelfylogeni förenklad efter Chiappe, 2007<a href="#cite_note-chiappe2007-22">[22]</a></center> Fåglarna diversifierades till en stor mångfald former under <a href="/wiki/Kritperioden" class="mw-redirect" title="Kritperioden">kritperioden</a>.<a href="#cite_note-chiappe2007-22">[22]</a> Många grupper behöll primitiva kännetecken, såsom kloförsedda vingar och tänder, även om de senare försvann oberoende av varandra i ett antal fågelgrupper, däribland Neornithes. Medan de tidigaste formerna, som Archaeopteryx och <a href="/wiki/Jeholornis" title="Jeholornis">Jeholornis</a>, behöll sina förfäders långa beniga stjärtar,<a href="#cite_note-chiappe2007-22">[22]</a> blev de mer framskridna fåglarnas stjärtar kortare när <a href="/wiki/Pygostyl" title="Pygostyl">pygostylbenet</a> framträdde i kladen Pygostylia. Den första stora, mångfaldiga härstamning av kortstjärtade fåglar som utvecklades var <a href="/w/index.php?title=Enantiornithes&action=edit&redlink=1" class="new" title="Enantiornithes [inte skriven än]">Enantiornithes</a>, eller "motsatta fåglar", som fått sitt namn eftersom uppbyggnaden av deras skulderben var tvärtemot den hos nutida fåglar. Enantiornithes intog en stor uppsättning ekologiska nischer, från sand-letande kustfåglar och fiskätare till trädlevande former och fröätare.<a href="#cite_note-chiappe2007-22">[22]</a> Mer framskridna härstamningar specialiserade sig också på att äta fisk, som den ytligt sett <a href="/wiki/M%C3%A5sar_och_trutar" title="Måsar och trutar">måsliknande</a> underklassen <a href="/w/index.php?title=Ichthyornithes&action=edit&redlink=1" class="new" title="Ichthyornithes [inte skriven än]">Ichthyornithes</a> ("fiskfåglar").<a href="#cite_note-23">[23]</a> En ordning av mesozoiska havsfåglar, <a href="/wiki/Hesperornithiformes" class="mw-redirect" title="Hesperornithiformes">Hesperornithiformes</a>, blev så väl anpassade till att jaga fisk i havsmiljöer att de förlorade flygförmågan och blev primärt vattenlevande. Trots deras extrema specialiseringar utgör Hesperornithiformes några av de närmaste släktingarna till nutida fåglar.<a href="#cite_note-chiappe2007-22">[22]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="De_nutida_fåglarnas_radiation">De nutida fåglarnas radiation</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: De nutida fåglarnas radiation" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: De nutida fåglarnas radiation">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint" style="font-style:italic; ;"> <dl><dd>Se även: <a href="/wiki/Sibley-Ahlquists_taxonomi" title="Sibley-Ahlquists taxonomi">Sibley-Ahlquists taxonomi</a></dd></dl></div> Alla nutida fåglar tillhör underklassen <a href="/wiki/Neornithes" title="Neornithes">Neornithes</a> och flera av de grundläggande <a href="/wiki/Utvecklingslinje" class="mw-redirect" title="Utvecklingslinje">utvecklingslinjerna</a> inom denna grupp härstammar från slutet av <a href="/wiki/Krita_(geologi)" class="mw-redirect" title="Krita (geologi)">kritaperioden</a><a href="#cite_note-24">[24]</a> och dessa delas upp i de två överordningarna: <a href="/wiki/Paleognata_f%C3%A5glar" title="Paleognata fåglar">paleognata fåglar</a> och <a href="/wiki/Neognata_f%C3%A5glar" title="Neognata fåglar">neognata fåglar</a>. Paleognathae innehåller <a href="/wiki/Tinamoer" class="mw-redirect" title="Tinamoer">tinamoerna</a> i <a href="/wiki/Centralamerika" title="Centralamerika">Central-</a> och <a href="/wiki/Sydamerika" title="Sydamerika">Sydamerika</a> och <a href="/wiki/Strutsf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Strutsfåglar">strutsfåglarna</a>. De flygoförmögna <a href="/wiki/Strutsf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Strutsfåglar">strutsfåglarna</a> (Struthioniformes) är den äldsta och därmed mest basala ordningen bland nu existerande fåglar. Denna <a href="/wiki/Klad" title="Klad">klad</a> separerade från övriga fåglar för över 100 miljoner år sedan. Nästa klad bland nu existerande fåglar att separera var <a href="/wiki/Galloanserae" title="Galloanserae">Galloanserae</a>, den överordning som innehåller <a href="/wiki/H%C3%B6nsf%C3%A5glar" title="Hönsfåglar">hönsfåglarna</a> och <a href="/wiki/Andf%C3%A5glar" title="Andfåglar">andfåglarna</a>, vilket skedde för ungefär 95 miljoner år sedan. För cirka 75 miljoner år sedan började den tredje huvudgruppen, <a href="/wiki/Neoaves" title="Neoaves">Neoaves</a> utvecklas. Den omfattar i dag runt 95 procent av världens alla fågelarter. I och med massutdöendet av dinosaurier för omkring 65 miljoner år sedan så började fåglarna evolutionärt utvecklas åt olika håll och en stor mängd familjer och släkten uppstod på kort tid. DNA-analyser visar hur Neoaves splittrades i fyra klader där den första bland annat omfattar <a href="/wiki/Duvf%C3%A5glar" title="Duvfåglar">duvfåglar</a> (Columbiformes), <a href="/wiki/Flamingor" title="Flamingor">flamingor</a> (Phoenicopteriformes) och <a href="/wiki/Doppingf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Doppingfåglar">doppingfåglar</a>. Nästa klad omfattar bland annat <a href="/wiki/Seglar-_och_kolibrif%C3%A5glar" title="Seglar- och kolibrifåglar">seglar- och kolibrifåglar</a> (Apodiformes) och <a href="/wiki/Sk%C3%A4rrf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Skärrfåglar">skärrfåglar</a> (Caprimulgiformes). Den tredje kladen omfattar vadarfåglar (Charadriiformes), <a href="/wiki/Pelikanf%C3%A5glar" title="Pelikanfåglar">pelikanfåglar</a>, (Pelecaniformes), <a href="/wiki/Stormf%C3%A5glar" title="Stormfåglar">stormfåglar</a> (Procellariidae), lomfåglar (Gaviiformes) och <a href="/wiki/Pingvinf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Pingvinfåglar">pingvinfåglar</a> (Sphenisciformes). Den fjärde kladen omfattar fåglar som återfinns på land och som ofta är trädlevande, exempelvis tättingar (Passeriformes), <a href="/wiki/Papegojf%C3%A5glar" title="Papegojfåglar">papegojfåglar</a> (Psittaciformes) och <a href="/wiki/Falkf%C3%A5glar" title="Falkfåglar">falkfåglar</a> (Falconiformes). Tidpunkterna för uppdelningen är mycket omdiskuterade bland forskare. Det råder enighet om att Neornithes utvecklades under kritperioden, och att uppdelningen mellan Galloanseri och de andra neognata fåglarna skedde före <a href="/wiki/Krita/Terti%C3%A4r-gr%C3%A4nsen" class="mw-redirect" title="Krita/Tertiär-gränsen">krita/tertiär-utdöendet</a>, men det råder delade meningar om huruvida <a href="/wiki/Adaptiv_radiering" title="Adaptiv radiering">radiationen</a> av de återstående neognata fåglarna skedde före eller efter de andra dinosauriernas utdöende.<a href="#cite_note-Ericson-25">[25]</a> Denna oenighet orsakas delvis av avvikelser i olika data. Molekylär datering tyder på att radiationen skedde under krita, medan fossilfynd stöder en radiation under <a href="/wiki/Terti%C3%A4r" title="Tertiär">tertiär</a>. Försök att sammanföra resultaten ifrån de molekylära och de fossila studierna har visat sig vara kontroversiella.<a href="#cite_note-Ericson-25">[25]</a><a href="#cite_note-26">[26]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Taxonomi">Taxonomi</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Taxonomi" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Taxonomi">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Kestrel444.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/35/Kestrel444.jpg/250px-Kestrel444.jpg" decoding="async" width="250" height="176" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/35/Kestrel444.jpg/375px-Kestrel444.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/35/Kestrel444.jpg/500px-Kestrel444.jpg 2x" data-file-width="1705" data-file-height="1200" /></a><figcaption>Australiska <a href="/wiki/Nankinfalk" title="Nankinfalk">nankinfalken</a> (Falco cenchroides).</figcaption></figure> Fåglar (Aves) delas precis som alla andra organismer in i grupper som kallas <a href="/wiki/Ordning_(biologi)" title="Ordning (biologi)">ordningar</a>. Ordningarna bland fåglar har ändelsen iformes i sitt vetenskapliga namn. Dessa ordningar delas sedan in i <a href="/wiki/Familj_(biologi)" title="Familj (biologi)">familjer</a> som har ändelsen idae i sitt vetenskapliga namn. Familjen delas sedan upp i <a href="/wiki/Sl%C3%A4kte" title="Släkte">släkten</a> som delas upp i <a href="/wiki/Art" title="Art">arter</a> som ibland delas upp i <a href="/wiki/Underart" title="Underart">underarter</a>. Underart är för vissa taxonomer synonymt med <a href="/wiki/Ras" title="Ras">ras</a> medan andra taxonomer bara använder begreppet ras om domesticerade djur, som tamhöns och dylikt. Läs mer om <a href="/wiki/Art" title="Art">artbegreppet</a> Indelningarna av fåglar har tidigare baserats på anatomisk likhet. Med utgångspunkt i hur man ansett att ordningar varit släkt, och därmed hur de har bildats genom evolution, har man skapat ett klassificeringssystem – en <a href="/wiki/Taxonomi" title="Taxonomi">taxonomi</a>. Den listning av ordningar som ses till höger kallas för <a href="/w/index.php?title=James_Clements&action=edit&redlink=1" class="new" title="James Clements [inte skriven än]">Clements</a>-taxonomi. Nya kunskaper om <a href="/wiki/DNA" title="DNA">DNA</a> har visat att den klassiska taxonomin för fåglar på många punkter inte stämmer, utan ofta återspeglat <a href="/wiki/Konvergent_evolution" title="Konvergent evolution">konvergent evolution</a>. Klassificeringen av fåglarna har länge varit en tvistefråga. En milstolpe bland modernare klassificeringssystem är exempelvis <a href="/wiki/Sibley-Ahlquists_taxonomi" title="Sibley-Ahlquists taxonomi">Sibley-Ahlquists taxonomi</a>,<a href="#cite_note-27">[27]</a> efterföljd av en mängd vetenskapliga studier baserade på anatomi, fossil och inte minst DNA. Den mest omfattande och uppdaterade studien av nu levande fåglars släktskap integrerade information från fossila fåglar med avancerade <a href="/wiki/Fylogenetik" title="Fylogenetik">fylogenetiska</a> anlyser av stora delar av 363 nutida fågelarters arvsmassa.<a href="#cite_note-28">[28]</a>, vilket resulterade i följande <a href="/wiki/Kladogram" class="mw-redirect" title="Kladogram">kladogram</a>: <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style="font-size:95%;line-height:95%"> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center">Aves</td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"><a href="/wiki/Palaeognathae" class="mw-redirect" title="Palaeognathae">Palaeognathae</a></td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Strutsf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Strutsfåglar">Strutsfåglar</a> (Struthioniformes) <a href="/wiki/Fil:Struthio_camelus_-_Etosha_2014_(1)_white_background.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Struthio_camelus_-_Etosha_2014_%281%29_white_background.jpg/50px-Struthio_camelus_-_Etosha_2014_%281%29_white_background.jpg" decoding="async" width="50" height="56" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Struthio_camelus_-_Etosha_2014_%281%29_white_background.jpg/75px-Struthio_camelus_-_Etosha_2014_%281%29_white_background.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Struthio_camelus_-_Etosha_2014_%281%29_white_background.jpg/100px-Struthio_camelus_-_Etosha_2014_%281%29_white_background.jpg 2x" data-file-width="411" data-file-height="462" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Tinamof%C3%A5glar" title="Tinamofåglar">Tinamofåglar</a> (Tinamiformes) <a href="/wiki/Fil:NothuraDarwiniiSmit_white_background.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fc/NothuraDarwiniiSmit_white_background.jpg/50px-NothuraDarwiniiSmit_white_background.jpg" decoding="async" width="50" height="57" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fc/NothuraDarwiniiSmit_white_background.jpg/75px-NothuraDarwiniiSmit_white_background.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fc/NothuraDarwiniiSmit_white_background.jpg/100px-NothuraDarwiniiSmit_white_background.jpg 2x" data-file-width="374" data-file-height="428" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Nanduf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Nandufåglar">Nandufåglar</a> (Rheiformes) <a href="/wiki/Fil:Rhea_white_background.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5f/Rhea_white_background.jpg/50px-Rhea_white_background.jpg" decoding="async" width="50" height="74" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5f/Rhea_white_background.jpg/75px-Rhea_white_background.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5f/Rhea_white_background.jpg/100px-Rhea_white_background.jpg 2x" data-file-width="418" data-file-height="616" /></a> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Kivif%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Kivifåglar">Kivifåglar</a> (Apterygiformes) <a href="/wiki/Fil:Little_spotted_kiwi,_Apteryx_owenii,_Auckland_War_Memorial_Museum_white_background.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/72/Little_spotted_kiwi%2C_Apteryx_owenii%2C_Auckland_War_Memorial_Museum_white_background.jpg/50px-Little_spotted_kiwi%2C_Apteryx_owenii%2C_Auckland_War_Memorial_Museum_white_background.jpg" decoding="async" width="50" height="34" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/72/Little_spotted_kiwi%2C_Apteryx_owenii%2C_Auckland_War_Memorial_Museum_white_background.jpg/75px-Little_spotted_kiwi%2C_Apteryx_owenii%2C_Auckland_War_Memorial_Museum_white_background.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/72/Little_spotted_kiwi%2C_Apteryx_owenii%2C_Auckland_War_Memorial_Museum_white_background.jpg/100px-Little_spotted_kiwi%2C_Apteryx_owenii%2C_Auckland_War_Memorial_Museum_white_background.jpg 2x" data-file-width="430" data-file-height="296" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Kasuarf%C3%A5glar" title="Kasuarfåglar">Kasuarfåglar</a> (Casuariiformes) <a href="/wiki/Fil:Emu_RWD2_white_background.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/00/Emu_RWD2_white_background.jpg/50px-Emu_RWD2_white_background.jpg" decoding="async" width="50" height="63" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/00/Emu_RWD2_white_background.jpg/75px-Emu_RWD2_white_background.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/00/Emu_RWD2_white_background.jpg/100px-Emu_RWD2_white_background.jpg 2x" data-file-width="427" data-file-height="534" /></a> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"><a href="/wiki/Neognathae" class="mw-redirect" title="Neognathae">Neognathae</a></td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"><a href="/wiki/Galloanseres" class="mw-redirect" title="Galloanseres">Galloanseres</a></td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/H%C3%B6nsf%C3%A5glar" title="Hönsfåglar">Hönsfåglar</a> (Galliformes) <a href="/wiki/Fil:Red_Junglefowl_by_George_Edward_Lodge_white_background.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/38/Red_Junglefowl_by_George_Edward_Lodge_white_background.png/60px-Red_Junglefowl_by_George_Edward_Lodge_white_background.png" decoding="async" width="60" height="45" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/38/Red_Junglefowl_by_George_Edward_Lodge_white_background.png/90px-Red_Junglefowl_by_George_Edward_Lodge_white_background.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/38/Red_Junglefowl_by_George_Edward_Lodge_white_background.png/120px-Red_Junglefowl_by_George_Edward_Lodge_white_background.png 2x" data-file-width="940" data-file-height="710" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Andf%C3%A5glar" title="Andfåglar">Andfåglar</a> (Anseriformes) <a href="/wiki/Fil:Cuvier-97-Canard_colvert.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b1/Cuvier-97-Canard_colvert.jpg/60px-Cuvier-97-Canard_colvert.jpg" decoding="async" width="60" height="33" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b1/Cuvier-97-Canard_colvert.jpg/90px-Cuvier-97-Canard_colvert.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b1/Cuvier-97-Canard_colvert.jpg/120px-Cuvier-97-Canard_colvert.jpg 2x" data-file-width="625" data-file-height="346" /></a> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"><a href="/wiki/Neoaves" title="Neoaves">Neoaves</a></td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"><a href="/wiki/Mirandornithes" title="Mirandornithes">Mirandornithes</a></td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Flamingof%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Flamingofåglar">Flamingofåglar</a> (Phoenicopteriformes)<a href="/wiki/Fil:Cuvier-87-Flamant_rouge.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Cuvier-87-Flamant_rouge.jpg/50px-Cuvier-87-Flamant_rouge.jpg" decoding="async" width="50" height="65" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Cuvier-87-Flamant_rouge.jpg/75px-Cuvier-87-Flamant_rouge.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Cuvier-87-Flamant_rouge.jpg/100px-Cuvier-87-Flamant_rouge.jpg 2x" data-file-width="844" data-file-height="1098" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Doppingf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Doppingfåglar">Doppingfåglar</a> (Podicipediformes)<a href="/wiki/Fil:Podiceps_cristatus_Naumann_white_background.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/17/Podiceps_cristatus_Naumann_white_background.jpg/50px-Podiceps_cristatus_Naumann_white_background.jpg" decoding="async" width="50" height="54" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/17/Podiceps_cristatus_Naumann_white_background.jpg/75px-Podiceps_cristatus_Naumann_white_background.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/17/Podiceps_cristatus_Naumann_white_background.jpg/100px-Podiceps_cristatus_Naumann_white_background.jpg 2x" data-file-width="710" data-file-height="772" /></a> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center">Columbaves</td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center">Columbimorphae</td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Duvf%C3%A5glar" title="Duvfåglar">Duvfåglar</a> (Columbiformes) <a href="/wiki/Fil:Meyers_grosses_Konversations-Lexikon_-_ein_Nachschlagewerk_des_allgemeinen_Wissens_(1908)_(Antwerpener_Breiftaube).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Meyers_grosses_Konversations-Lexikon_-_ein_Nachschlagewerk_des_allgemeinen_Wissens_%281908%29_%28Antwerpener_Breiftaube%29.jpg/50px-Meyers_grosses_Konversations-Lexikon_-_ein_Nachschlagewerk_des_allgemeinen_Wissens_%281908%29_%28Antwerpener_Breiftaube%29.jpg" decoding="async" width="50" height="55" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Meyers_grosses_Konversations-Lexikon_-_ein_Nachschlagewerk_des_allgemeinen_Wissens_%281908%29_%28Antwerpener_Breiftaube%29.jpg/75px-Meyers_grosses_Konversations-Lexikon_-_ein_Nachschlagewerk_des_allgemeinen_Wissens_%281908%29_%28Antwerpener_Breiftaube%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Meyers_grosses_Konversations-Lexikon_-_ein_Nachschlagewerk_des_allgemeinen_Wissens_%281908%29_%28Antwerpener_Breiftaube%29.jpg/100px-Meyers_grosses_Konversations-Lexikon_-_ein_Nachschlagewerk_des_allgemeinen_Wissens_%281908%29_%28Antwerpener_Breiftaube%29.jpg 2x" data-file-width="638" data-file-height="698" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Mesitf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Mesitfåglar">Mesitfåglar</a> (Mesitornithiformes)<a href="/wiki/Fil:Monias_benschi_1912_white_background.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d6/Monias_benschi_1912_white_background.jpg/50px-Monias_benschi_1912_white_background.jpg" decoding="async" width="50" height="19" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d6/Monias_benschi_1912_white_background.jpg/75px-Monias_benschi_1912_white_background.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d6/Monias_benschi_1912_white_background.jpg/100px-Monias_benschi_1912_white_background.jpg 2x" data-file-width="1010" data-file-height="375" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Flygh%C3%B6nsf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Flyghönsfåglar">Flyghönsfåglar</a> (Pterocliformes)<a href="/wiki/Fil:Pterocles_quadricinctus_white_background.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/be/Pterocles_quadricinctus_white_background.jpg/50px-Pterocles_quadricinctus_white_background.jpg" decoding="async" width="50" height="52" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/be/Pterocles_quadricinctus_white_background.jpg/75px-Pterocles_quadricinctus_white_background.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/be/Pterocles_quadricinctus_white_background.jpg/100px-Pterocles_quadricinctus_white_background.jpg 2x" data-file-width="482" data-file-height="500" /></a> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center">Otidimorphae</td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/G%C3%B6kf%C3%A5glar" title="Gökfåglar">Gökfåglar</a> (Cuculiformes)<a href="/wiki/Fil:British_birds_in_their_haunts_(Cuculus_canorus).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/10/British_birds_in_their_haunts_%28Cuculus_canorus%29.jpg/50px-British_birds_in_their_haunts_%28Cuculus_canorus%29.jpg" decoding="async" width="50" height="39" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/10/British_birds_in_their_haunts_%28Cuculus_canorus%29.jpg/75px-British_birds_in_their_haunts_%28Cuculus_canorus%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/10/British_birds_in_their_haunts_%28Cuculus_canorus%29.jpg/100px-British_birds_in_their_haunts_%28Cuculus_canorus%29.jpg 2x" data-file-width="680" data-file-height="528" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Trappf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Trappfåglar">Trappfåglar</a> (Otidiformes)<a href="/wiki/Fil:Cayley_Ardeotis_australis_flipped.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/29/Cayley_Ardeotis_australis_flipped.jpg/50px-Cayley_Ardeotis_australis_flipped.jpg" decoding="async" width="50" height="60" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/29/Cayley_Ardeotis_australis_flipped.jpg/75px-Cayley_Ardeotis_australis_flipped.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/29/Cayley_Ardeotis_australis_flipped.jpg/100px-Cayley_Ardeotis_australis_flipped.jpg 2x" data-file-width="1423" data-file-height="1708" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Turakof%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Turakofåglar">Turakofåglar</a> (Musophagiformes)<a href="/wiki/Fil:Planches_enlumin%C3%A9es_d%27histoire_naturelle_(1765)_(Tauraco_persa).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/88/Planches_enlumin%C3%A9es_d%27histoire_naturelle_%281765%29_%28Tauraco_persa%29.jpg/50px-Planches_enlumin%C3%A9es_d%27histoire_naturelle_%281765%29_%28Tauraco_persa%29.jpg" decoding="async" width="50" height="63" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/88/Planches_enlumin%C3%A9es_d%27histoire_naturelle_%281765%29_%28Tauraco_persa%29.jpg/75px-Planches_enlumin%C3%A9es_d%27histoire_naturelle_%281765%29_%28Tauraco_persa%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/88/Planches_enlumin%C3%A9es_d%27histoire_naturelle_%281765%29_%28Tauraco_persa%29.jpg/100px-Planches_enlumin%C3%A9es_d%27histoire_naturelle_%281765%29_%28Tauraco_persa%29.jpg 2x" data-file-width="592" data-file-height="744" /></a> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center">Elementaves</td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Hoatzinf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Hoatzinfåglar">Hoatzinfåglar</a> (Opisthocomiformes)<a href="/wiki/Fil:Cuvier-59-Hoazin_hupp%C3%A9.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/94/Cuvier-59-Hoazin_hupp%C3%A9.jpg/60px-Cuvier-59-Hoazin_hupp%C3%A9.jpg" decoding="async" width="60" height="43" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/94/Cuvier-59-Hoazin_hupp%C3%A9.jpg/90px-Cuvier-59-Hoazin_hupp%C3%A9.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/94/Cuvier-59-Hoazin_hupp%C3%A9.jpg/120px-Cuvier-59-Hoazin_hupp%C3%A9.jpg 2x" data-file-width="850" data-file-height="603" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center">Gruimorphae</td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Tran-_och_rallf%C3%A5glar" title="Tran- och rallfåglar">Tran- och rallfåglar</a> (Gruiformes)<a href="/wiki/Fil:Cuvier-72-Grue_cendr%C3%A9e.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6f/Cuvier-72-Grue_cendr%C3%A9e.jpg/50px-Cuvier-72-Grue_cendr%C3%A9e.jpg" decoding="async" width="50" height="71" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6f/Cuvier-72-Grue_cendr%C3%A9e.jpg/75px-Cuvier-72-Grue_cendr%C3%A9e.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6f/Cuvier-72-Grue_cendr%C3%A9e.jpg/100px-Cuvier-72-Grue_cendr%C3%A9e.jpg 2x" data-file-width="576" data-file-height="820" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Vadarf%C3%A5glar" title="Vadarfåglar">Vadarfåglar</a> (Charadriiformes)<a href="/wiki/Fil:D%27Orbigny-Mouette_rieuse_et_Bec-en-ciseaux_white_background.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/20/D%27Orbigny-Mouette_rieuse_et_Bec-en-ciseaux_white_background.jpg/50px-D%27Orbigny-Mouette_rieuse_et_Bec-en-ciseaux_white_background.jpg" decoding="async" width="50" height="33" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/20/D%27Orbigny-Mouette_rieuse_et_Bec-en-ciseaux_white_background.jpg/75px-D%27Orbigny-Mouette_rieuse_et_Bec-en-ciseaux_white_background.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/20/D%27Orbigny-Mouette_rieuse_et_Bec-en-ciseaux_white_background.jpg/100px-D%27Orbigny-Mouette_rieuse_et_Bec-en-ciseaux_white_background.jpg 2x" data-file-width="834" data-file-height="552" /></a> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center">Strisores/Caprimulgimorphae</td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Sk%C3%A4rrf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Skärrfåglar">Skärrfåglar</a> (Caprimulgiformes) <a href="/wiki/Fil:Chordeiles_acutipennis_texensisAQBIP06CA.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a0/Chordeiles_acutipennis_texensisAQBIP06CA.jpg/50px-Chordeiles_acutipennis_texensisAQBIP06CA.jpg" decoding="async" width="50" height="46" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a0/Chordeiles_acutipennis_texensisAQBIP06CA.jpg/75px-Chordeiles_acutipennis_texensisAQBIP06CA.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a0/Chordeiles_acutipennis_texensisAQBIP06CA.jpg/100px-Chordeiles_acutipennis_texensisAQBIP06CA.jpg 2x" data-file-width="1024" data-file-height="934" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Potof%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Potofåglar">Potofåglar</a> (Nyctibiiformes) <a href="/wiki/Fil:NyctibiusBracteatusSmit.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6f/NyctibiusBracteatusSmit.jpg/60px-NyctibiusBracteatusSmit.jpg" decoding="async" width="60" height="45" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6f/NyctibiusBracteatusSmit.jpg/90px-NyctibiusBracteatusSmit.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6f/NyctibiusBracteatusSmit.jpg/120px-NyctibiusBracteatusSmit.jpg 2x" data-file-width="1388" data-file-height="1044" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Oljef%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Oljefåglar">Oljefåglar</a> (Steatornithiformes) <a href="/wiki/Fil:Steatornis_caripensis_MHNT_ZON_STEA_1.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Steatornis_caripensis_MHNT_ZON_STEA_1.jpg/60px-Steatornis_caripensis_MHNT_ZON_STEA_1.jpg" decoding="async" width="60" height="45" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Steatornis_caripensis_MHNT_ZON_STEA_1.jpg/90px-Steatornis_caripensis_MHNT_ZON_STEA_1.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Steatornis_caripensis_MHNT_ZON_STEA_1.jpg/120px-Steatornis_caripensis_MHNT_ZON_STEA_1.jpg 2x" data-file-width="3762" data-file-height="2844" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Grodmunf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Grodmunfåglar">Grodmunfåglar</a> (Podargiformes) <a href="/wiki/Fil:Batrachostomus_septimus_01.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/32/Batrachostomus_septimus_01.jpg/50px-Batrachostomus_septimus_01.jpg" decoding="async" width="50" height="64" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/32/Batrachostomus_septimus_01.jpg/75px-Batrachostomus_septimus_01.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/32/Batrachostomus_septimus_01.jpg/100px-Batrachostomus_septimus_01.jpg 2x" data-file-width="2000" data-file-height="2563" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Ugglesk%C3%A4rrf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Uggleskärrfåglar">Uggleskärrfåglar</a> (Aegotheliformes) <a href="/wiki/Fil:Aegotheles_savesi.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Aegotheles_savesi.jpg/40px-Aegotheles_savesi.jpg" decoding="async" width="40" height="60" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Aegotheles_savesi.jpg/60px-Aegotheles_savesi.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Aegotheles_savesi.jpg/80px-Aegotheles_savesi.jpg 2x" data-file-width="1603" data-file-height="2405" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Seglar-_och_kolibrif%C3%A5glar" title="Seglar- och kolibrifåglar">Seglar- och kolibrifåglar</a> (Apodiformes) <a href="/wiki/Fil:White-eared_Hummingbird_(Basilinna_leucotis)_white_background.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/White-eared_Hummingbird_%28Basilinna_leucotis%29_white_background.jpg/50px-White-eared_Hummingbird_%28Basilinna_leucotis%29_white_background.jpg" decoding="async" width="50" height="55" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/White-eared_Hummingbird_%28Basilinna_leucotis%29_white_background.jpg/75px-White-eared_Hummingbird_%28Basilinna_leucotis%29_white_background.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/White-eared_Hummingbird_%28Basilinna_leucotis%29_white_background.jpg/100px-White-eared_Hummingbird_%28Basilinna_leucotis%29_white_background.jpg 2x" data-file-width="499" data-file-height="547" /></a> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center">Phaethoquornithes</td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center">Eurypygimorphae</td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Tropikf%C3%A5glar" title="Tropikfåglar">Tropikfåglar</a> (Phaethontiformes)<a href="/wiki/Fil:Cuvier-95-Phaeton_%C3%A0_bec_rouge.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c4/Cuvier-95-Phaeton_%C3%A0_bec_rouge.jpg/90px-Cuvier-95-Phaeton_%C3%A0_bec_rouge.jpg" decoding="async" width="90" height="17" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c4/Cuvier-95-Phaeton_%C3%A0_bec_rouge.jpg/135px-Cuvier-95-Phaeton_%C3%A0_bec_rouge.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c4/Cuvier-95-Phaeton_%C3%A0_bec_rouge.jpg/180px-Cuvier-95-Phaeton_%C3%A0_bec_rouge.jpg 2x" data-file-width="1350" data-file-height="260" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Solrallf%C3%A5glar" title="Solrallfåglar">Solrallfåglar</a> (Eurypygiformes)<a href="/wiki/Fil:Cuvier-72-Caurale_soleil.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e7/Cuvier-72-Caurale_soleil.jpg/50px-Cuvier-72-Caurale_soleil.jpg" decoding="async" width="50" height="45" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e7/Cuvier-72-Caurale_soleil.jpg/75px-Cuvier-72-Caurale_soleil.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e7/Cuvier-72-Caurale_soleil.jpg/100px-Cuvier-72-Caurale_soleil.jpg 2x" data-file-width="758" data-file-height="677" /></a> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center">Aequornithes</td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Lomf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Lomfåglar">Lomfåglar</a> (Gaviiformes) <a href="/wiki/Fil:Loon_(PSF).png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e0/Loon_%28PSF%29.png/50px-Loon_%28PSF%29.png" decoding="async" width="50" height="60" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e0/Loon_%28PSF%29.png/75px-Loon_%28PSF%29.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e0/Loon_%28PSF%29.png/100px-Loon_%28PSF%29.png 2x" data-file-width="2460" data-file-height="2932" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Stormf%C3%A5glar" title="Stormfåglar">Stormfåglar</a> (Procellariiformes) <a href="/wiki/Fil:Thalassarche_chlororhynchos_1838.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/73/Thalassarche_chlororhynchos_1838.jpg/40px-Thalassarche_chlororhynchos_1838.jpg" decoding="async" width="40" height="51" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/73/Thalassarche_chlororhynchos_1838.jpg/60px-Thalassarche_chlororhynchos_1838.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/73/Thalassarche_chlororhynchos_1838.jpg/80px-Thalassarche_chlororhynchos_1838.jpg 2x" data-file-width="3426" data-file-height="4406" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Pingvinf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Pingvinfåglar">Pingvinfåglar</a> (Sphenisciformes) <a href="/wiki/Fil:Chinstrap_Penguin_white_background.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/78/Chinstrap_Penguin_white_background.jpg/40px-Chinstrap_Penguin_white_background.jpg" decoding="async" width="40" height="62" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/78/Chinstrap_Penguin_white_background.jpg/60px-Chinstrap_Penguin_white_background.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/78/Chinstrap_Penguin_white_background.jpg/80px-Chinstrap_Penguin_white_background.jpg 2x" data-file-width="257" data-file-height="396" /></a> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Storkf%C3%A5glar" title="Storkfåglar">Storkfåglar</a> (Ciconiiformes) <a href="/wiki/Fil:Wei%C3%9Fstorch_(Ciconia_ciconia)_white_background.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d1/Wei%C3%9Fstorch_%28Ciconia_ciconia%29_white_background.jpg/50px-Wei%C3%9Fstorch_%28Ciconia_ciconia%29_white_background.jpg" decoding="async" width="50" height="71" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d1/Wei%C3%9Fstorch_%28Ciconia_ciconia%29_white_background.jpg/75px-Wei%C3%9Fstorch_%28Ciconia_ciconia%29_white_background.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d1/Wei%C3%9Fstorch_%28Ciconia_ciconia%29_white_background.jpg/100px-Wei%C3%9Fstorch_%28Ciconia_ciconia%29_white_background.jpg 2x" data-file-width="407" data-file-height="574" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Sulf%C3%A5glar" title="Sulfåglar">Sulfåglar</a> (Suliformes) <a href="/wiki/Fil:Cormorant_in_Strunjan,_white_background.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c7/Cormorant_in_Strunjan%2C_white_background.png/70px-Cormorant_in_Strunjan%2C_white_background.png" decoding="async" width="70" height="55" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c7/Cormorant_in_Strunjan%2C_white_background.png/105px-Cormorant_in_Strunjan%2C_white_background.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c7/Cormorant_in_Strunjan%2C_white_background.png/140px-Cormorant_in_Strunjan%2C_white_background.png 2x" data-file-width="832" data-file-height="649" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Pelikanf%C3%A5glar" title="Pelikanfåglar">Pelikanfåglar</a> (Pelecaniformes) <a href="/wiki/Fil:Spot-billed_pelican_takeoff_white_background.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/53/Spot-billed_pelican_takeoff_white_background.jpg/70px-Spot-billed_pelican_takeoff_white_background.jpg" decoding="async" width="70" height="72" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/53/Spot-billed_pelican_takeoff_white_background.jpg/105px-Spot-billed_pelican_takeoff_white_background.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/53/Spot-billed_pelican_takeoff_white_background.jpg/140px-Spot-billed_pelican_takeoff_white_background.jpg 2x" data-file-width="830" data-file-height="858" /></a> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center">Telluraves</td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center">Afroaves</td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Ugglef%C3%A5glar" title="Ugglefåglar">Ugglefåglar</a> (Strigiformes)<a href="/wiki/Fil:Cuvier-12-Hibou_%C3%A0_huppe_courte.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e7/Cuvier-12-Hibou_%C3%A0_huppe_courte.jpg/40px-Cuvier-12-Hibou_%C3%A0_huppe_courte.jpg" decoding="async" width="40" height="52" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e7/Cuvier-12-Hibou_%C3%A0_huppe_courte.jpg/60px-Cuvier-12-Hibou_%C3%A0_huppe_courte.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e7/Cuvier-12-Hibou_%C3%A0_huppe_courte.jpg/80px-Cuvier-12-Hibou_%C3%A0_huppe_courte.jpg 2x" data-file-width="514" data-file-height="670" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Rovf%C3%A5glar" title="Rovfåglar">Rovfåglar</a> (Accipitriformes) <a href="/wiki/Fil:Golden_Eagle_Illustration_white_background.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b2/Golden_Eagle_Illustration_white_background.jpg/40px-Golden_Eagle_Illustration_white_background.jpg" decoding="async" width="40" height="53" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b2/Golden_Eagle_Illustration_white_background.jpg/60px-Golden_Eagle_Illustration_white_background.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b2/Golden_Eagle_Illustration_white_background.jpg/80px-Golden_Eagle_Illustration_white_background.jpg 2x" data-file-width="362" data-file-height="481" /></a> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center">Coraciimorphae</td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Musf%C3%A5glar" title="Musfåglar">Musfåglar</a> (Coliiformes) <a href="/wiki/Fil:ColiusCastanonotusKeulemans.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/89/ColiusCastanonotusKeulemans.jpg/50px-ColiusCastanonotusKeulemans.jpg" decoding="async" width="50" height="68" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/89/ColiusCastanonotusKeulemans.jpg/75px-ColiusCastanonotusKeulemans.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/89/ColiusCastanonotusKeulemans.jpg/100px-ColiusCastanonotusKeulemans.jpg 2x" data-file-width="2166" data-file-height="2936" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Kurolf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Kurolfåglar">Kurolfåglar</a> (Leptosomiformes) <a href="/wiki/Fil:Leptosomus_discolor_-_1825-1834_-_Print_-_Iconographia_Zoologica_-_Special_Collections_University_of_Amsterdam_-_(cropped).tif" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/aa/Leptosomus_discolor_-_1825-1834_-_Print_-_Iconographia_Zoologica_-_Special_Collections_University_of_Amsterdam_-_%28cropped%29.tif/lossy-page1-50px-Leptosomus_discolor_-_1825-1834_-_Print_-_Iconographia_Zoologica_-_Special_Collections_University_of_Amsterdam_-_%28cropped%29.tif.jpg" decoding="async" width="50" height="60" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/aa/Leptosomus_discolor_-_1825-1834_-_Print_-_Iconographia_Zoologica_-_Special_Collections_University_of_Amsterdam_-_%28cropped%29.tif/lossy-page1-75px-Leptosomus_discolor_-_1825-1834_-_Print_-_Iconographia_Zoologica_-_Special_Collections_University_of_Amsterdam_-_%28cropped%29.tif.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/aa/Leptosomus_discolor_-_1825-1834_-_Print_-_Iconographia_Zoologica_-_Special_Collections_University_of_Amsterdam_-_%28cropped%29.tif/lossy-page1-100px-Leptosomus_discolor_-_1825-1834_-_Print_-_Iconographia_Zoologica_-_Special_Collections_University_of_Amsterdam_-_%28cropped%29.tif.jpg 2x" data-file-width="2000" data-file-height="2400" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Trogonf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Trogonfåglar">Trogonfåglar</a> (Trogoniformes) <a href="/wiki/Fil:Harpactes_fasciatus_1838_white_background.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Harpactes_fasciatus_1838_white_background.jpg/40px-Harpactes_fasciatus_1838_white_background.jpg" decoding="async" width="40" height="47" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Harpactes_fasciatus_1838_white_background.jpg/60px-Harpactes_fasciatus_1838_white_background.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Harpactes_fasciatus_1838_white_background.jpg/80px-Harpactes_fasciatus_1838_white_background.jpg 2x" data-file-width="598" data-file-height="708" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/H%C3%A4rf%C3%A5glar_och_n%C3%A4shornsf%C3%A5glar" title="Härfåglar och näshornsfåglar">Härfåglar och näshornsfåglar</a> (Bucerotiformes) <a href="/wiki/Fil:A_monograph_of_the_Bucerotid%C3%A6,_or_family_of_the_hornbills_(Plate_II)_(white_background).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/A_monograph_of_the_Bucerotid%C3%A6%2C_or_family_of_the_hornbills_%28Plate_II%29_%28white_background%29.jpg/50px-A_monograph_of_the_Bucerotid%C3%A6%2C_or_family_of_the_hornbills_%28Plate_II%29_%28white_background%29.jpg" decoding="async" width="50" height="38" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/A_monograph_of_the_Bucerotid%C3%A6%2C_or_family_of_the_hornbills_%28Plate_II%29_%28white_background%29.jpg/75px-A_monograph_of_the_Bucerotid%C3%A6%2C_or_family_of_the_hornbills_%28Plate_II%29_%28white_background%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/A_monograph_of_the_Bucerotid%C3%A6%2C_or_family_of_the_hornbills_%28Plate_II%29_%28white_background%29.jpg/100px-A_monograph_of_the_Bucerotid%C3%A6%2C_or_family_of_the_hornbills_%28Plate_II%29_%28white_background%29.jpg 2x" data-file-width="594" data-file-height="450" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Praktf%C3%A5glar" title="Praktfåglar">Praktfåglar</a> (Coraciiformes) <a href="/wiki/Fil:Cuvier-46-Martin-p%C3%AAcheur_d%27Europe.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5f/Cuvier-46-Martin-p%C3%AAcheur_d%27Europe.jpg/50px-Cuvier-46-Martin-p%C3%AAcheur_d%27Europe.jpg" decoding="async" width="50" height="43" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5f/Cuvier-46-Martin-p%C3%AAcheur_d%27Europe.jpg/75px-Cuvier-46-Martin-p%C3%AAcheur_d%27Europe.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5f/Cuvier-46-Martin-p%C3%AAcheur_d%27Europe.jpg/100px-Cuvier-46-Martin-p%C3%AAcheur_d%27Europe.jpg 2x" data-file-width="478" data-file-height="409" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Hackspettartade_f%C3%A5glar" title="Hackspettartade fåglar">Hackspettartade fåglar</a> (Piciformes) <a href="/wiki/Fil:Dendrocopos_major_-Durham,_England_-female-8_white_background.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c6/Dendrocopos_major_-Durham%2C_England_-female-8_white_background.jpg/50px-Dendrocopos_major_-Durham%2C_England_-female-8_white_background.jpg" decoding="async" width="50" height="39" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c6/Dendrocopos_major_-Durham%2C_England_-female-8_white_background.jpg/75px-Dendrocopos_major_-Durham%2C_England_-female-8_white_background.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c6/Dendrocopos_major_-Durham%2C_England_-female-8_white_background.jpg/100px-Dendrocopos_major_-Durham%2C_England_-female-8_white_background.jpg 2x" data-file-width="437" data-file-height="337" /></a> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center">Australaves</td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Seriemaf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Seriemafåglar">Seriemafåglar</a> (Cariamiformes) <a href="/wiki/Fil:Cariama_cristata_1838_white_background.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9c/Cariama_cristata_1838_white_background.jpg/50px-Cariama_cristata_1838_white_background.jpg" decoding="async" width="50" height="64" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9c/Cariama_cristata_1838_white_background.jpg/75px-Cariama_cristata_1838_white_background.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9c/Cariama_cristata_1838_white_background.jpg/100px-Cariama_cristata_1838_white_background.jpg 2x" data-file-width="3369" data-file-height="4291" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center">Eufalconimorphae</td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Falkf%C3%A5glar" title="Falkfåglar">Falkfåglar</a> (Falconiformes) <a href="/wiki/Fil:NewZealandFalconBuller_white_background.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4e/NewZealandFalconBuller_white_background.jpg/35px-NewZealandFalconBuller_white_background.jpg" decoding="async" width="35" height="71" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4e/NewZealandFalconBuller_white_background.jpg/53px-NewZealandFalconBuller_white_background.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4e/NewZealandFalconBuller_white_background.jpg/70px-NewZealandFalconBuller_white_background.jpg 2x" data-file-width="263" data-file-height="530" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center">Psittacopasserae</td> <td rowspan="2"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style=""> <tbody><tr> <td style="width:1.5em;border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/Papegojf%C3%A5glar" title="Papegojfåglar">Papegojfåglar</a> (Psittaciformes) <a href="/wiki/Fil:Pyrrhura_lucianii_-_Castelnau_2.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2f/Pyrrhura_lucianii_-_Castelnau_2.jpg/60px-Pyrrhura_lucianii_-_Castelnau_2.jpg" decoding="async" width="60" height="58" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2f/Pyrrhura_lucianii_-_Castelnau_2.jpg/90px-Pyrrhura_lucianii_-_Castelnau_2.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2f/Pyrrhura_lucianii_-_Castelnau_2.jpg/120px-Pyrrhura_lucianii_-_Castelnau_2.jpg 2x" data-file-width="1680" data-file-height="1624" /></a> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black;" valign="top"> </td></tr> <tr> <td style="border-left:1px solid black; border-bottom:1px solid black;" valign="bottom" align="center"> </td> <td rowspan="2"> <a href="/wiki/T%C3%A4ttingar" title="Tättingar">Tättingar</a> (Passeriformes) <a href="/wiki/Fil:Cuvier-33-Moineau_domestique.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/50/Cuvier-33-Moineau_domestique.jpg/50px-Cuvier-33-Moineau_domestique.jpg" decoding="async" width="50" height="30" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/50/Cuvier-33-Moineau_domestique.jpg/75px-Cuvier-33-Moineau_domestique.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/50/Cuvier-33-Moineau_domestique.jpg/100px-Cuvier-33-Moineau_domestique.jpg 2x" data-file-width="614" data-file-height="371" /></a> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td valign="top"> </td></tr></tbody></table> Referenser för några av kladerna är: Mirandornithes<a href="#cite_note-Sangster-29">[29]</a>; Strisores<a href="#cite_note-Mayr_1-30">[30]</a>; Afroaves, Australaves<a href="#cite_note-EricsonPer-31">[31]</a>; Psittacopasserae.<a href="#cite_note-Suh_et._al.-32">[32]</a> I både klassisk som modern taxonomi placeras ordningen <a href="/wiki/Strutsf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Strutsfåglar">strutsfåglar</a> (Struthioniformes) först eftersom den utgör en av de tidigaste utvecklingslinjerna bland fåglarna. Merparten av världens fågelarter tillhör den största ordningen i världen, <a href="/wiki/T%C3%A4ttingar" title="Tättingar">tättingar</a> Passeriformes, vilken utvecklades sent och är en av de sista ordningarna i både klassisk och modern taxonomi. <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Den_globala_fågelfaunans_sammansättning_och_utbredning">Den globala fågelfaunans sammansättning och utbredning</h2>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Den globala fågelfaunans sammansättning och utbredning" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Den globala fågelfaunans sammansättning och utbredning">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:House_sparrow04.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/32/House_sparrow04.jpg/250px-House_sparrow04.jpg" decoding="async" width="250" height="167" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/32/House_sparrow04.jpg/375px-House_sparrow04.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/32/House_sparrow04.jpg/500px-House_sparrow04.jpg 2x" data-file-width="1600" data-file-height="1067" /></a><figcaption><a href="/wiki/Gr%C3%A5sparv" title="Gråsparv">Gråsparvens</a> utbredningsområde har expanderat dramatiskt på grund av mänsklig aktivitet.<a href="#cite_note-33">[33]</a> </figcaption></figure> Det finns idag ungefär 9 000 till 10 000 olika fågelarter i världen beroende på hur man kategoriserar en art (se <a href="/wiki/Art" title="Art">artbegreppet</a>). Fåglar lever och häckar i de flesta miljöer på jorden, på alla sju kontinenter och når sin allra sydligaste punkt, vad gäller häckningsutbredning, i <a href="/wiki/Ispetrell" title="Ispetrell">ispetrellens</a> kolonier som finns upp till 440 km inåt land i <a href="/wiki/Antarktis" title="Antarktis">Antarktis</a>.<a href="#cite_note-34">[34]</a> Flera fågelfamiljer har också anpassat sig till ett liv på och i världshaven. Vissa <a href="/wiki/Havsf%C3%A5gel" class="mw-redirect" title="Havsfågel">havsfågelarter</a> befinner sig på land enbart vid häckningstid<a href="#cite_note-Burger-35">[35]</a> och vissa <a href="/wiki/Pingviner" title="Pingviner">pingviner</a> har observerats dyka upp till 300 meter.<a href="#cite_note-36">[36]</a> Många fågelarter har etablerat häckande populationer i områden dit de har <a href="/wiki/Introducerad_art" title="Introducerad art">introducerats</a> av människor. Några av dessa introduktioner har varit avsiktliga. Exempelvis har <a href="/wiki/Fasan" title="Fasan">fasan</a> introducerats runtom i världen som <a href="/wiki/Vilt" title="Vilt">viltfågel</a>.<a href="#cite_note-37">[37]</a> Andra har varit oavsiktliga, som etablerandet av vilda <a href="/wiki/Munkparakit" title="Munkparakit">munkparakiter</a> i flera nordamerikanska städer efter deras flykt från fångenskap.<a href="#cite_note-38">[38]</a> Vissa arter, däribland <a href="/wiki/Koh%C3%A4ger" title="Kohäger">kohäger</a><a href="#cite_note-39">[39]</a> och <a href="/wiki/Rosenkakadua" title="Rosenkakadua">rosenkakadua</a>,<a href="#cite_note-40">[40]</a> har spridit sig naturligt långt bortom sina ursprungliga utbredningsområden då jordbruksmetoder skapade lämpliga nya habitat. Under ett längre tidsperspektiv minskar den totala mängden individer och även artantalet. Under de senaste årtusenden räknar man med att cirka en fjärdedel av det totala antal arter som existerade vid tidsrymdens början har försvunnit.<a href="#cite_note-41">[41]</a> De områden i världen som har störst <a href="/wiki/Biologisk_m%C3%A5ngfald" title="Biologisk mångfald">artrikedom</a> i fråga om fåglar är <a href="/wiki/Tropikerna" class="mw-redirect" title="Tropikerna">tropikerna</a> med länder som <a href="/wiki/Colombia" title="Colombia">Colombia</a>, <a href="/wiki/Brasilien" title="Brasilien">Brasilien</a>, <a href="/wiki/Kamerun" title="Kamerun">Kamerun</a>, <a href="/wiki/Uganda" title="Uganda">Uganda</a>, <a href="/wiki/Indonesien" title="Indonesien">Indonesien</a> och <a href="/wiki/Nya_Guinea" title="Nya Guinea">Nya Guinea</a> medan exempelvis <a href="/wiki/Nordamerika" title="Nordamerika">Nordamerika</a> och <a href="/wiki/Europa" title="Europa">Europa</a> i jämförelse är artfattiga.<a href="#cite_note-42">[42]</a> I ett globalt perspektiv har den absoluta merparten av fågelarter små utbredningsområden och är få till antalet. I tropikerna är arter med små utbredningsområden och mindre populationer vanligare än norr om 40 eller 50 graders bredd där arternas genomsnittliga utbredningsområde ökar markant, samtidigt som artrikedomen minskar. <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Anatomi_och_fysiologi">Anatomi och fysiologi</h2>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Anatomi och fysiologi" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Anatomi och fysiologi">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/F%C3%A5glars_anatomi" title="Fåglars anatomi">Fåglars anatomi</a></dd></dl></div> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Birdtopography.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cb/Birdtopography.jpg/350px-Birdtopography.jpg" decoding="async" width="350" height="209" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cb/Birdtopography.jpg/525px-Birdtopography.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cb/Birdtopography.jpg/700px-Birdtopography.jpg 2x" data-file-width="828" data-file-height="495" /></a><figcaption>Fågelns topografi (bofinkshona). På denna bild syns knappt de mellersta täckarna och de mindre täckarna är helt dolda av skulderfjädrarna.</figcaption></figure> <a href="/wiki/F%C3%A5glars_anatomi" title="Fåglars anatomi">Fåglars anatomi</a> och <a href="/wiki/Fysiologi" title="Fysiologi">fysiologi</a> uppvisar flera unika anpassningar, främst för att underlätta <a href="/wiki/Flygning" title="Flygning">flygning</a>. Fåglar har lätta <a href="/wiki/Skelett" title="Skelett">skelett</a> och lätt men kraftfull <a href="/wiki/Muskulatur" class="mw-redirect" title="Muskulatur">muskulatur</a> som, tillsammans med <a href="/wiki/Hj%C3%A4rt-_och_k%C3%A4rlsystemet" title="Hjärt- och kärlsystemet">hjärt-, kärl-</a> och <a href="/wiki/Respirationssystemet" title="Respirationssystemet">respirationssystemen</a> möjliggör en mycket hög <a href="/wiki/Metabolism" title="Metabolism">metabolism</a> och <a href="/wiki/Syreupptagningsf%C3%B6rm%C3%A5ga" class="mw-redirect" title="Syreupptagningsförmåga">syreupptagningsförmåga</a>, vilket gör att fåglar kan flyga. Utvecklingen av en <a href="/wiki/N%C3%A4bb" title="Näbb">näbb</a> har lett till evolutionära anpassningar vad gäller <a href="/wiki/Matsm%C3%A4ltningssystemet" class="mw-redirect" title="Matsmältningssystemet">matsmältningssystemet</a>. Alla dessa anatomiska specialiseringar gör att fåglar, bland <a href="/wiki/Ryggradsdjur" title="Ryggradsdjur">ryggradsdjuren</a>, placeras i en egen <a href="/wiki/Klass_(biologi)" title="Klass (biologi)">vetenskaplig klass</a> inom <a href="/wiki/Systematik_(biologi)" title="Systematik (biologi)">systematiken</a>. Bland nu levande djur är det lätt att särskilja fåglar rent anatomiskt och det är inte flygförmågan utan <a href="/wiki/Fj%C3%A4der_(biologi)" title="Fjäder (biologi)">fjäderdräkten</a> som är deras mest typiska drag. Inga andra djur har fjädrar vilket alla fåglar har. Däremot kan inte alla fåglar flyga vilket många andra djur kan. Om man däremot ser till paleontologiska fynd av fossil så blir det genast svårare att särskilja fåglar från befjädrade dinosaurier. Dock har man inte funnit någon dinosaurie som har en fot konstruerad som fåglarnas, det vill säga med en bakåtriktad "stortå" som gör det möjligt för fågeln att gripa om trädgrenar och liknande. En annan anatomisk egenskap är fåglarnas sammanväxta svanskotor som bildar deras enda svansben.<a href="#cite_note-43">[43]</a> Fåglar är för övrigt jämnvarma <a href="/wiki/%C3%84gg" title="Ägg">äggläggare</a> med <a href="/wiki/Vinge" title="Vinge">vingar</a> som är omvandlade framben. De har tre fingrar varav endast det andra fingret är någorlunda välutvecklat. De har en <a href="/wiki/N%C3%A4bb" title="Näbb">näbb</a> utan tänder och spolformade kroppar. Några arter har förmåga att använda kemiska försvar mot predatorer; vissa <a href="/wiki/Petrellf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Petrellfåglar">petrellfåglar</a> kan utstöta en obehaglig olja mot en angripare,<a href="#cite_note-44">[44]</a> och några arter av <a href="/wiki/Pitohui" title="Pitohui">pitohui</a> från <a href="/wiki/Nya_Guinea" title="Nya Guinea">Nya Guinea</a> utsöndrar ett kraftfullt <a href="/wiki/Neurotoxin" class="mw-redirect" title="Neurotoxin">neurotoxin</a> i huden och fjädrarna.<a href="#cite_note-45">[45]</a> Fåglar har två kön: hane och hona. Fåglars kön bestäms av <a href="/wiki/ZW-systemet" title="ZW-systemet">Z- och W-könskromosomer</a>, istället för X- och Y-kromosomer som hos däggdjur. Hanarna bär två Z-kromosomer (ZZ), och honorna bär en W-kromosom och en Z-kromosom (WZ).<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> Hos nästan alla arter bestäms en individs kön vid befruktningen. Dock har en studie av <a href="/wiki/Australisk_buskh%C3%B6na" title="Australisk buskhöna">australisk buskhöna</a> (Alectura lathami) visat på <a href="/w/index.php?title=Temperaturberoende_k%C3%B6nsbest%C3%A4mning&action=edit&redlink=1" class="new" title="Temperaturberoende könsbestämning [inte skriven än]">temperaturberoende könsbestämning</a> hos denna art, där högre temperaturer under ruvningen medför en högre andel honor än hanar.<a href="#cite_note-47">[47]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Skelett">Skelett</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Skelett" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Skelett">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Storskarv_-_Kranium_-_Phalacrocorax_carbo.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/27/Storskarv_-_Kranium_-_Phalacrocorax_carbo.jpg/200px-Storskarv_-_Kranium_-_Phalacrocorax_carbo.jpg" decoding="async" width="200" height="87" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/27/Storskarv_-_Kranium_-_Phalacrocorax_carbo.jpg/300px-Storskarv_-_Kranium_-_Phalacrocorax_carbo.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/27/Storskarv_-_Kranium_-_Phalacrocorax_carbo.jpg/400px-Storskarv_-_Kranium_-_Phalacrocorax_carbo.jpg 2x" data-file-width="1275" data-file-height="553" /></a><figcaption>Storskarvskranium.</figcaption></figure> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Vogelskelett.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/14/Vogelskelett.jpg/150px-Vogelskelett.jpg" decoding="async" width="150" height="235" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/14/Vogelskelett.jpg/225px-Vogelskelett.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/14/Vogelskelett.jpg/300px-Vogelskelett.jpg 2x" data-file-width="319" data-file-height="500" /></a><figcaption>Skelett av en duva.</figcaption></figure> Fåglars kroppar är lätta i förhållande till deras storlek och den största orsaken till detta är deras lätta skelett som ofta bara utgör cirka 10 procent av kroppsvikten. Bland annat har flera av benen och kraniet stora luftfyllda håligheter som har förbindelse med <a href="/wiki/Respirationssystem" class="mw-redirect" title="Respirationssystem">respirationssystemet</a>.<a href="#cite_note-48">[48]</a> Skallbenen är sammansmälta och kraniet har inga suturer.<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> <a href="/wiki/%C3%96gonh%C3%A5la" title="Ögonhåla">Ögonhålorna</a> är stora och åtskilda av en benvägg. <a href="/wiki/Ryggrad" title="Ryggrad">Ryggraden</a> har halsdel, bröstdel, länddel, bäckendel och bakparti. Antalet <a href="/wiki/Halskotor" class="mw-redirect" title="Halskotor">halskotor</a> är mycket skiftande och särskilt flexibelt, men rörelsen är reducerad i de övre <a href="/wiki/Br%C3%B6stkotor" class="mw-redirect" title="Bröstkotor">bröstkotorna</a> och saknas i de senare ryggkotorna.<a href="#cite_note-49">[49]</a> Till skillnad från de allra flesta ryggradsdjur har fåglar ett varierande antal halskotor. Det största antalet, tjugofem stycken, har <a href="/wiki/Svanar" title="Svanar">svanar</a> medan somliga <a href="/wiki/Papegojf%C3%A5glar" title="Papegojfåglar">papegojfåglar</a> enbart har elva.<a href="#cite_note-50">[50]</a> De sista ryggkotorna är sammanvuxna med <a href="/wiki/B%C3%A4cken" title="Bäcken">bäckenet</a> och bildar <a href="/w/index.php?title=Synsacrum&action=edit&redlink=1" class="new" title="Synsacrum [inte skriven än]">synsacrum</a>.<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> <a href="/wiki/Revben" title="Revben">Revbenen</a> är tillplattade och <a href="/wiki/Br%C3%B6stben" title="Bröstben">bröstbenet</a> är anpassat för att fästa flygmuskler, utom hos de flygoförmögna grupperna. Frambenen är modifierade till vingar.<a href="#cite_note-51">[51]</a> Hos duvor utgör skelettet endast 4,5 procent av kroppsvikten. Stabilitet skapas till exempel genom att flera av fågelns ben, bland annat några av ryggkotorna, samt nyckelben och höftben sammanvuxit och bildar något som kan liknas vid en inre rustning. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Matspjälkning">Matspjälkning</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Matspjälkning" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Matspjälkning">redigera wikitext</a>]</div> Hos fåglar, liksom hos <a href="/wiki/Reptiler" class="mw-redirect" title="Reptiler">reptiler</a>, skiljer <a href="/wiki/Njure" title="Njure">njurarna</a> ut restprodukter från blodomloppet och utsöndrar det som <a href="/wiki/Urinsyra" title="Urinsyra">urinsyra</a> istället för <a href="/wiki/Urea" title="Urea">urea</a> eller <a href="/wiki/Ammoniak" title="Ammoniak">ammoniak</a>. Urinsyra utsöndras tillsammans med <a href="/wiki/Fekalier" class="mw-redirect" title="Fekalier">fekalier</a> som halvfast spillning eftersom fåglar inte har separat urinblåsa eller urinrör.<a href="#cite_note-52">[52]</a><a href="#cite_note-53">[53]</a> Vissa fåglar, som kolibrier, kan dock utsöndra det mesta av de kvävehaltiga restprodukterna som ammoniak.<a href="#cite_note-54">[54]</a> De utsöndrar också <a href="/wiki/Kreatin" title="Kreatin">kreatin</a>, snarare än <a href="/wiki/Kreatinin" title="Kreatinin">kreatinin</a> som däggdjur.<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> Detta material, liksom tarmarnas utsöndringar, kommer ut ur fågelns <a href="/wiki/Kloak%C3%B6ppning" title="Kloaköppning">kloaköppning</a>.<a href="#cite_note-55">[55]</a><a href="#cite_note-56">[56]</a> Kloaköppningen är en öppning som används till mycket: restprodukter lämnar kroppen genom den, fåglar parar sig genom att förena sina kloaköppningar, och honor lägger ägg genom den. Dessutom spyr många fågelarter upp <a href="/wiki/Spyboll" title="Spyboll">spybollar</a>.<a href="#cite_note-57">[57]</a> Fåglarnas <a href="/wiki/Matspj%C3%A4lkning" title="Matspjälkning">matspjälkningssystem</a> är unikt, med en <a href="/wiki/Kr%C3%A4va" title="Kräva">kräva</a> för förvaring och en <a href="/wiki/Muskelmage" title="Muskelmage">muskelmage</a> som innehåller svalda stenar som används till att mala föda för att kompensera för frånvaron av tänder.<a href="#cite_note-58">[58]</a> De flesta fåglar är mycket anpassade till snabb matspjälkning för att underlätta flygning (då de blir lättare för den att flyga).<a href="#cite_note-Attenborough-59">[59]</a> Vissa flyttfåglar har dessutom förmåga att minska delar av inälvorna före flyttningen.<a href="#cite_note-Battley-60">[60]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Respirationssystem">Respirationssystem</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Respirationssystem" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Respirationssystem">redigera wikitext</a>]</div> Fåglarna har ett av de mest komplexa <a href="/wiki/Respirationssystem" class="mw-redirect" title="Respirationssystem">respirationssystemen</a> av alla djurgrupper.<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> Efter inandning går 75 procent av den friska luften förbi lungorna och flödar direkt in i en lägre luftsäck som sträcker sig från lungorna och har förbindelse med luftfickor i benen, som fylls med luft. De övriga 25 procent av luften går direkt in i lungorna. När fågeln andas ut flödar den använda luften ut ur lungan och den sparade friska luften från den lägre luftsäcken tvingas samtidigt in i lungorna. Därmed får en fågels lungor ständigt tillgång till frisk luft under både inandning och utandning.<a href="#cite_note-61">[61]</a> Fåglar framställer ljud genom användning av <a href="/wiki/F%C3%A5gell%C3%A4te#Anatomi" title="Fågelläte">syrinx</a>, en muskelkammare med flera trumhinnor som är belägen vid nedre änden av <a href="/wiki/Luftstrupe" title="Luftstrupe">luftstrupen</a>, varifrån den avskiljer sig.<a href="#cite_note-Suthers-62">[62]</a> Fågelns <a href="/wiki/Hj%C3%A4rta" title="Hjärta">hjärta</a> har fyra kammare och den högra <a href="/w/index.php?title=Aortab%C3%A5ge&action=edit&redlink=1" class="new" title="Aortabåge [inte skriven än]">aortabågen</a> ger upphov till <a href="/w/index.php?title=Systemisk_cirkulation&action=edit&redlink=1" class="new" title="Systemisk cirkulation [inte skriven än]">systemisk cirkulation</a> (till skillnad från hos däggdjuren där den vänstra bågen är inblandad).<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> <a href="/wiki/Undre_h%C3%A5lvenen" title="Undre hålvenen">Undre hålvenen</a> mottar blod från extremiteterna via <a href="/w/index.php?title=Renala_portasystemet&action=edit&redlink=1" class="new" title="Renala portasystemet [inte skriven än]">renala portasystemet</a>. Till skillnad från hos däggdjuren har de <a href="/wiki/R%C3%B6d_blodkropp" title="Röd blodkropp">röda blodkropparna</a> hos fåglarna en <a href="/wiki/Cellk%C3%A4rna" title="Cellkärna">cellkärna</a>.<a href="#cite_note-63">[63]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Reglering_av_kroppstemperatur">Reglering av kroppstemperatur</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Reglering av kroppstemperatur" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Reglering av kroppstemperatur">redigera wikitext</a>]</div> Alla fåglar har en kroppstemperatur på 40 °C plus/minus 2 °C. Precis som däggdjur har de en normal daglig fluktuation av sin kroppstemperatur på 1–2 °C. Dagaktiva fåglar har sin temperaturtopp på dagen medan de nattaktiva har den på natten. Dessa cykler styrs av ljustillgången. De flesta fåglar är endoterma, <a href="/wiki/Homeoterm" class="mw-redirect" title="Homeoterm">homeoterma</a> och <a href="/wiki/Termoreglering" title="Termoreglering">termoreglerande</a>. Det vill säga de producerar sin egen värme, deras kroppar försöker hålla en jämn temperatur och deras kroppar reglerar den egna kroppstemperaturen. Däremot är många mindre fåglar <a href="/wiki/Heteroterm" class="mw-redirect" title="Heteroterm">heteroterma</a> då de är endoterma, homeoterma och termoreglerande på dagen men <a href="/wiki/Poikiloterm" class="mw-redirect" title="Poikiloterm">poikiloterma</a> och <a href="/wiki/Bradymetabolism" class="mw-redirect" title="Bradymetabolism">bradymetaboliska</a> när de sover. Detta innebär att de under natten har en varierande temperatur och en mycket låg ämnesomsättning. Andra fåglar, exempelvis <a href="/wiki/Pingviner" title="Pingviner">pingviner</a>, är regionalt heteroterma då de har olika temperaturer i ben och vingar än i resten av kroppen. Blodkärl i ben och vingar fungerar som värmeväxlare som håller kvar värmen i kroppen och därmed blir benen och vingarna kalla. Fotens hudtemperatur hos en pingvin som står på isen kan vara 0 °C. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Flygförmåga">Flygförmåga</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Flygförmåga" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Flygförmåga">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Restless_flycatcher04.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5d/Restless_flycatcher04.jpg/250px-Restless_flycatcher04.jpg" decoding="async" width="250" height="167" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5d/Restless_flycatcher04.jpg/375px-Restless_flycatcher04.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5d/Restless_flycatcher04.jpg/500px-Restless_flycatcher04.jpg 2x" data-file-width="1600" data-file-height="1067" /></a><figcaption>En <a href="/wiki/Rastl%C3%B6s_monark" title="Rastlös monark">rastlös monark</a> (Myiagra inquieta) i flykten.</figcaption></figure> De flesta fåglar kan <a href="/wiki/Flygning" title="Flygning">flyga</a>, vilket skiljer dem från nästan alla andra ryggradsdjur. Flygning är det främsta sättet att förflytta sig för de flesta fågelarter och används för häckning, födosök, för att undkomma predatorer och, hos många arter, för att förflytta sig mellan häckningsområde och övervintringsområde. Fåglarna har på olika sätt anpassat sig till flygning, bland annat med ett lättviktigt skelett, två stora flygmuskler och modifierade framben (<a href="/wiki/Vinge" title="Vinge">vingar</a>).<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> Vingens form och storlek bestämmer i allmänhet fågelns flygningstyp. Många fåglar kombinerar driven, flaxande flykt med mindre energiintensiv svävande flykt. Omkring 60 befintliga fågelarter saknar flygförmåga, liksom många utdöda fåglar.<a href="#cite_note-64">[64]</a> Flygoförmåga uppstår ofta hos fåglar på isolerade öar, troligen på grund av begränsade resurser och frånvaro av landrovdjur.<a href="#cite_note-65">[65]</a> Fastän de saknar flygförmåga använder pingviner liknande muskulatur och rörelser för att "flyga" genom vattnet, liksom <a href="/wiki/Alkor" title="Alkor">alkor</a>, <a href="/wiki/Liror" title="Liror">liror</a> och <a href="/wiki/Str%C3%B6mstarar" title="Strömstarar">strömstarar</a>.<a href="#cite_note-66">[66]</a> De flesta fåglars <a href="/wiki/Anatomi" title="Anatomi">anatomi</a>, <a href="/wiki/Fysionomi" class="mw-redirect" title="Fysionomi">fysionomi</a> och <a href="/wiki/Fysiologi" title="Fysiologi">fysiologi</a> är anpassade för flygning<a href="#cite_note-östling-67">[67]</a> och <a href="/wiki/Aerodynamik" title="Aerodynamik">aerodynamiken</a> spelar därför stor roll. Lyftkraften får fåglar genom en kombination av vingens form, precis som på ett <a href="/wiki/Flygplan" title="Flygplan">flygplan</a>, och genom att flaxa med vingarna. Fågelns vingrörelser alstrar en kraft som för den framåt men de alstrar också virvelströmmar, <a href="/wiki/Vorticitet" title="Vorticitet">vorticitet</a>, som lyfter fågeln. Vid låga hastigheter är det framför allt vingens rörelse nedåt som alstrar lyftkraft men ju högre hastighet fågeln har desto större lyftkraft alstras även vid den uppåtgående vingrörelsen. De fjädrar som driver fågeln framåt i flykten är vingpennorna. De kraftigaste musklerna hos fåglar är de som svarar för vingrörelserna och dessa muskler är fästade vid den stora bröstbenskammen. Till skillnad från hos exempelvis människor och hästar förekommer det inte någon fysiologisk förändring i rörelsemekanik när fågeln växlar från långsam till snabb rörelse, utan skeendet är kontinuerligt och utan någon abrupt förändring av muskelrörelser eller vingslagsmönster. För att stabilisera luftströmmar på ovan- och undersidan av vingen, mest vid låghastighetsflygning för att öka manöverdugligheten används Alula eller lillvingen. Det är en liten grupp fjädrar som sitter ovanför vingknogen på fågelns vinge. Alula utgörs av två till sex breda och styva fjädrar som ligger ovanpå varandra med den minsta fjädern överst och innerst mot kroppen. Dessa fjädrar skapar en sorts stel bladliknande funktion och de sitter fast på det enda rörliga benet på fågelns hand, motsvarande människans tumme, vars ben annars är sammanvuxna. Alula används framförallt vid start och landning. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Nervsystem_och_sinnen">Nervsystem och sinnen</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Nervsystem och sinnen" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Nervsystem och sinnen">redigera wikitext</a>]</div> <a href="/wiki/Nervsystemet" title="Nervsystemet">Nervsystemet</a> är stort i förhållande till fågelns storlek.<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> Den mest utvecklade delen av hjärnan är den som styr de funktioner som har anknytning till flygning, medan <a href="/wiki/Lillhj%C3%A4rnan" class="mw-redirect" title="Lillhjärnan">lillhjärnan</a> koordinerar rörelse och <a href="/wiki/Storhj%C3%A4rnan" class="mw-redirect" title="Storhjärnan">storhjärnan</a> styr beteendemönster, navigation, parning och bobygge. De flesta fåglar har dåligt <a href="/wiki/Luktsinne" title="Luktsinne">luktsinne</a>, med nämnvärda undantag som <a href="/wiki/Kivier" title="Kivier">kivier</a>,<a href="#cite_note-68">[68]</a> <a href="/wiki/Nya_v%C3%A4rldens_gamar" class="mw-redirect" title="Nya världens gamar">Nya världens gamar</a><a href="#cite_note-Avian_Sense_of_Smell-69">[69]</a> och <a href="/wiki/Procellariiformes" class="mw-redirect" title="Procellariiformes">Procellariiformes</a>.<a href="#cite_note-70">[70]</a> Fåglars <a href="/wiki/%C3%96ron" class="mw-redirect" title="Öron">öron</a> saknar <a href="/wiki/Ytter%C3%B6ra" title="Ytteröra">ytteröra</a> men är täckta av fjädrar, men hos vissa fåglar, såsom ugglor i släktena <a href="/wiki/Asio" title="Asio">Asio</a>, <a href="/wiki/Bubo" title="Bubo">Bubo</a> och <a href="/wiki/Otus" class="mw-redirect" title="Otus">Otus</a>, bildar fjädrarna tofsar som ser ut som öron. Innerörat har en <a href="/wiki/H%C3%B6rselsn%C3%A4ckan" title="Hörselsnäckan">hörselsnäcka</a>, men den är inte spiralformad som hos däggdjuren.<a href="#cite_note-71">[71]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Synsinne">Synsinne</h4>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Synsinne" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Synsinne">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/F%C3%A5glars_syn" title="Fåglars syn">Fåglars syn</a></dd></dl></div> Fåglarnas synsinne är väl utvecklat. Jämfört med däggdjuren har de proportionellt sett en betydligt större ögonglob och oftast en bättre synskärpa och ett mer utvecklat färgseende. Synen hos de flesta fåglar omfattar ett brett färgspektrum som sträcker sig från kortvågigt ultraviolett ljus till långvågigt rött ljus. Deras ögon verkar även ha en förmåga att uppfatta såväl polariserat ljus som jordens magnetfält. Sitt välutvecklade synsinne utnyttjar de för att söka föda, navigera, välja partner och upptäcka rovdjur. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Sömn">Sömn</h4>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Sömn" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Sömn">redigera wikitext</a>]</div> <dl><dd>Se även <a href="/wiki/S%C3%B6mn_hos_djur#Sömn_hos_fåglar" title="Sömn hos djur">sömn hos fåglar</a>.</dd></dl> Det finns stora likheter mellan sömn hos fåglar och sömn hos <a href="/wiki/D%C3%A4ggdjur" title="Däggdjur">däggdjur</a>,<a href="#cite_note-72">[72]</a> vilket är en av anledningarna till att man tänker sig att sömnen hos högre djur med dess uppdelning i <a href="/wiki/REM-s%C3%B6mn" title="REM-sömn">REM-</a> och icke-REM-sömn, har utvecklats evolutionärt tillsammans med <a href="/wiki/Varmblodig" class="mw-redirect" title="Varmblodig">varmblodighet</a>.<a href="#cite_note-73">[73]</a> En egenhet som dock skiljer dem från landlevande däggdjur men som de delar med exempelvis vattenlevande däggdjur är förmågan till så kallad <a href="/wiki/Unihemisf%C3%A4risk_s%C3%B6mn" class="mw-redirect" title="Unihemisfärisk sömn">unihemisfärisk sömn</a>, det vill säga förmågan att sova med en hjärnhalva i taget medan den andra är vaken.<a href="#cite_note-74">[74]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Fjädrar_och_fjäderdräkt">Fjädrar och fjäderdräkt</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Fjädrar och fjäderdräkt" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Fjädrar och fjäderdräkt">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartiklar: <a href="/wiki/Ruggning_(biologi)" title="Ruggning (biologi)">Ruggning (biologi)</a> och <a href="/wiki/Fj%C3%A4der_(biologi)" title="Fjäder (biologi)">Fjäder (biologi)</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:African_Scops_owl.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f1/African_Scops_owl.jpg/250px-African_Scops_owl.jpg" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f1/African_Scops_owl.jpg/375px-African_Scops_owl.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f1/African_Scops_owl.jpg/500px-African_Scops_owl.jpg 2x" data-file-width="1600" data-file-height="1200" /></a><figcaption><a href="/wiki/Afrikansk_dv%C3%A4rguv" title="Afrikansk dvärguv">Afrikansk dvärguv</a> har en fjäderdräkt som gör att den kan smälta in i omgivningen.</figcaption></figure> <a href="/wiki/Fj%C3%A4der_(biologi)" title="Fjäder (biologi)">Fjädrar</a> är ett drag som är unikt för fåglar. De underlättar <a href="/wiki/Flygning" title="Flygning">flygning</a>, ger isolering som hjälper till vid <a href="/wiki/Termoreglering" title="Termoreglering">termoreglering</a>, och används för uppvisning, kamouflage och signalering.<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> Det finns flera typer av fjädrar, som var och en tjänar sin egen uppsättning syften. Fjädrar är utväxter från överhuden som sitter fast i huden och endast uppstår i specifika hudområden. Mönstret för dessa fjäderområdens fördelning används i taxonomi och systematik. Fjädrarnas ordning och utseende på kroppen, fjäderdräkten, kan variera inom arter efter ålder, social status<a href="#cite_note-75">[75]</a> och <a href="/wiki/K%C3%B6nsdimorfism" title="Könsdimorfism">kön</a>.<a href="#cite_note-76">[76]</a> Fjäderdräkten <a href="/wiki/Ruggning_(biologi)" title="Ruggning (biologi)">ruggas</a> regelbundet. De flesta arter ruggar årligen, men vissa kan ha två ruggningar om året, och stora rovfåglar kan rugga bara en gång på flera år. Ruggningens mönster varierar mellan arter. Vissa tappar och återväxer vingens flygfjädrar, börjar i sekvens från de yttersta fjädrarna och fortsätter inåt (centripetalt), medan andra ersätter fjädrar med början från de innersta (centrifugalt). Ett litet antal arter, såsom änder och gäss, tappar alla flygfjädrar på en gång och blir tillfälligt utan flygförmåga.<a href="#cite_note-debeeretal-77">[77]</a> Centripetala ruggningar av stjärtfjädrar ses exempelvis hos <a href="/wiki/F%C3%A4lth%C3%B6ns" class="mw-redirect" title="Fälthöns">fälthöns</a>.<a href="#cite_note-78">[78]</a> Centrifugal ruggning förekommer, exempelvis, i stjärtfjädrarna hos <a href="/wiki/Hackspettar" title="Hackspettar">hackspettar</a> och <a href="/wiki/Tr%C3%A4dkrypare_(familj)" title="Trädkrypare (familj)">trädkrypare</a>, fastän det börjar med det näst innersta paret stjärtfjädrar och slutar med det centrala fjäderparet så att fågeln behåller en funktionell stjärt för klättring.<a href="#cite_note-79">[79]</a> Det allmänna mönstret hos <a href="/wiki/T%C3%A4ttingar" title="Tättingar">tättingar</a> är att <a href="/wiki/Fj%C3%A4der_(biologi)#Vingen" title="Fjäder (biologi)">handpennorna</a> ersätts utåt, armpennorna inåt, och stjärten utåt från mitten.<a href="#cite_note-80">[80]</a> Innan de bygger bo får honorna i de flesta arter en naken <a href="/wiki/Ruvfl%C3%A4ck" title="Ruvfläck">ruvfläck</a> genom att de förlorar fjädrar nära buken. Huden där är väl utrustad med blodkärl och hjälper fågeln under ruvningen.<a href="#cite_note-81">[81]</a> Fjädrar kräver underhåll och fåglar putsar eller ansar dem dagligen. De ägnar i genomsnitt 9 procent av dagen åt detta.<a href="#cite_note-82">[82]</a> Näbben används för att borsta bort främmande partiklar och applicera <a href="/wiki/Vax" title="Vax">vaxutsöndringar</a> från <a href="/wiki/Uropygialk%C3%B6rtel" title="Uropygialkörtel">uropygialkörteln</a>. Dessa utsöndringar skyddar fjädrarnas flexibilitet och hämmar tillväxten av <a href="/wiki/Bakterier" title="Bakterier">bakterier</a> som bryter ned fjädrarna.<a href="#cite_note-83">[83]</a> Detta kan kompletteras med utsöndringar av <a href="/wiki/Myrsyra" title="Myrsyra">myrsyra</a> från myror, vilket fåglar upptar genom ett beteende som kallas <a href="/w/index.php?title=Myrning&action=edit&redlink=1" class="new" title="Myrning [inte skriven än]">myrning</a>, för att få bort fjäderparasiter.<a href="#cite_note-84">[84]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Fjäll">Fjäll</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Fjäll" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Fjäll">redigera wikitext</a>]</div> Fåglars <a href="/wiki/Fj%C3%A4ll_(zoologi)" title="Fjäll (zoologi)">fjäll</a> består av samma <a href="/wiki/Keratin" title="Keratin">keratin</a> som näbbar, klor och sporrar. De återfinns främst på tårna och <a href="/wiki/Mellanfot" title="Mellanfot">mellanfoten</a>, men kan befinna sig högre upp på vristen hos vissa fåglar. De flesta fågelfjäll överlappar inte påtagligt, utom hos <a href="/wiki/Alcedines" class="mw-redirect" title="Alcedines">kungsfiskare</a> och <a href="/wiki/Hackspettar" title="Hackspettar">hackspettar</a>. Fågelembryon börjar sin utveckling med len hud. På fötterna kan hudens yttersta lager, <a href="/wiki/%C3%96verhuden#hornlagret" class="mw-redirect" title="Överhuden">hornlagret</a>, keratiniseras, tjockna och bilda fjäll. Fjädrar kan blandas med fjäll på vissa fåglars fötter. Fjädersäckar kan ligga mellan fjäll eller till och med direkt under dem, i det djupare hudlagret <a href="/wiki/L%C3%A4derhuden" class="mw-redirect" title="Läderhuden">läderhuden</a>. I detta sista fall kan fjädrar framträda direkt genom fjäll och omges helt av fjällets keratin.<a href="#cite_note-85">[85]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Ekologi">Ekologi</h2>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: Ekologi" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: Ekologi">redigera wikitext</a>]</div> De flesta fåglar är dagaktiva, men vissa fåglar, som många <a href="/wiki/Ugglor" title="Ugglor">ugglearter</a> och <a href="/wiki/Nattsk%C3%A4rror" title="Nattskärror">nattskärror</a>, är nattaktiva eller skymnings- och gryningsaktiva, och många kust<a href="/wiki/Vadare" title="Vadare">vadare</a> födosöker när <a href="/wiki/Tidvatten" title="Tidvatten">tidvattnet</a> är lämpligt, på dagen eller natten.<a href="#cite_note-86">[86]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Föda_och_födosök">Föda och födosök</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Föda och födosök" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Föda och födosök">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:BirdBeaksA_sv.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5b/BirdBeaksA_sv.svg/250px-BirdBeaksA_sv.svg.png" decoding="async" width="250" height="753" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5b/BirdBeaksA_sv.svg/375px-BirdBeaksA_sv.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5b/BirdBeaksA_sv.svg/500px-BirdBeaksA_sv.svg.png 2x" data-file-width="465" data-file-height="1400" /></a><figcaption>Födoanpassningar i näbbar.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Sparvh%C3%B6ks_klor_-_Claws_of_Eurasian_sparrowhawk_(Accipiter_nisus)_-_Ystad_-_2024.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3f/Sparvh%C3%B6ks_klor_-_Claws_of_Eurasian_sparrowhawk_%28Accipiter_nisus%29_-_Ystad_-_2024.jpg/250px-Sparvh%C3%B6ks_klor_-_Claws_of_Eurasian_sparrowhawk_%28Accipiter_nisus%29_-_Ystad_-_2024.jpg" decoding="async" width="250" height="312" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3f/Sparvh%C3%B6ks_klor_-_Claws_of_Eurasian_sparrowhawk_%28Accipiter_nisus%29_-_Ystad_-_2024.jpg/375px-Sparvh%C3%B6ks_klor_-_Claws_of_Eurasian_sparrowhawk_%28Accipiter_nisus%29_-_Ystad_-_2024.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3f/Sparvh%C3%B6ks_klor_-_Claws_of_Eurasian_sparrowhawk_%28Accipiter_nisus%29_-_Ystad_-_2024.jpg/500px-Sparvh%C3%B6ks_klor_-_Claws_of_Eurasian_sparrowhawk_%28Accipiter_nisus%29_-_Ystad_-_2024.jpg 2x" data-file-width="990" data-file-height="1234" /></a><figcaption><a href="/wiki/Rovf%C3%A5glar" title="Rovfåglar">Rovfåglar</a> sätter klorna i sitt <a href="/wiki/Bytesdjur" title="Bytesdjur">byte</a> vid födosök, på bilden en <a href="/wiki/Sparvh%C3%B6k" title="Sparvhök">Sparvhöks</a> <a href="/wiki/Klo" title="Klo">klor</a>.</figcaption></figure> Bland fågelarterna finns många olika födoämnesspecialiseringar representerade. De kan till exempel äta nektar, frukt, hela växter, frön, as, och små djur (även andra fåglar).<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> Eftersom fåglar inte har tänder är deras <a href="/wiki/Matsm%C3%A4ltningssystem" class="mw-redirect" title="Matsmältningssystem">matsmältningssystem</a> anpassat för att bearbeta otuggad föda som svalts hel. Fåglar som har många olika sätt att skaffa sig mat och äter många olika sorters mat kallas generalister. Andra koncentrerar sina födosökningsansträngningar på speciella födoämnen och har speciella metoder att få tag i dessa. De kallas specialister.<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> Många arter samlar små munsbitar, till exempel insekter, ryggradslösa djur, frön eller frukter. En del jagar insekter genom att plötsligt attackera dem från en trädgren. Nektarätare såsom <a href="/wiki/Kolibrier" title="Kolibrier">kolibrier</a>, <a href="/wiki/Solf%C3%A5glar" title="Solfåglar">solfåglar</a>, <a href="/wiki/Loripapegojor" class="mw-redirect" title="Loripapegojor">loripapegojor</a> bland andra har särskilt anpassade borstiga tungor och i många fall näbbar utformade för att passa medanpassade blommor.<a href="#cite_note-87">[87]</a> <a href="/wiki/Kivier" title="Kivier">Kivier</a> och <a href="/wiki/Vadare" title="Vadare">vadare</a> med långa näbbar söker efter ryggradslösa djur; vadares varierande näbblängder och födosöksmetoder får följden att <a href="/wiki/Ekologisk_nisch" title="Ekologisk nisch">ekologiska nischer</a> åtskiljs.<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a><a href="#cite_note-88">[88]</a> <a href="/wiki/Lommar" title="Lommar">Lommar</a>, <a href="/wiki/Dyk%C3%A4nder" class="mw-redirect" title="Dykänder">dykänder</a>, <a href="/wiki/Pingviner" title="Pingviner">pingviner</a> och <a href="/wiki/Alkor" title="Alkor">alkor</a> jagar sitt byte under vattnet med vingar eller fötter som hjälp för att ta sig fram,<a href="#cite_note-Burger-35">[35]</a> medan luftburna predatorer såsom <a href="/wiki/Sulor" title="Sulor">sulor</a>, <a href="/wiki/Alcedines" class="mw-redirect" title="Alcedines">kungsfiskare</a> och <a href="/wiki/T%C3%A4rnor" title="Tärnor">tärnor</a> störtdyker efter sitt byte. <a href="/wiki/Flamingor" title="Flamingor">Flamingor</a>, tre arter av <a href="/wiki/Valf%C3%A5glar" title="Valfåglar">valfåglar</a> och vissa änder är <a href="/wiki/Filtrerare" title="Filtrerare">filtrerare</a>.<a href="#cite_note-89">[89]</a><a href="#cite_note-90">[90]</a> <a href="/wiki/G%C3%A4ss" title="Gäss">Gäss</a> och <a href="/wiki/%C3%84nder" title="Änder">änder</a> är i första hand gräsätare. Vissa arter, däribland <a href="/wiki/Fregattf%C3%A5glar" title="Fregattfåglar">fregattfåglar</a>, <a href="/wiki/M%C3%A5sar_och_trutar" title="Måsar och trutar">måsar och trutar</a><a href="#cite_note-91">[91]</a> och <a href="/wiki/Labbar" title="Labbar">labbar</a>,<a href="#cite_note-92">[92]</a> ägnar sig åt <a href="/wiki/Kleptoparasitism" title="Kleptoparasitism">kleptoparasitism</a>, stjäl föda från andra fåglar. Kleptoparasitism tros vara ett supplement till föda som fås genom jakt, snarare än en betydande del av någon arts föda; en studie av <a href="/wiki/St%C3%B6rre_fregattf%C3%A5gel" title="Större fregattfågel">större fregattfåglar</a> som stal från <a href="/wiki/Masksula" title="Masksula">masksulor</a> uppskattade att fregattfåglarna stal högst 40 procent av sin föda och i genomsnitt stal bara 5 procent.<a href="#cite_note-93">[93]</a> Andra fåglar är <a href="/wiki/As%C3%A4tare" title="Asätare">asätare</a>; vissa av dessa, som <a href="/wiki/Gamar" title="Gamar">gamar</a>, är specialiserade på att äta as, medan andra, som måsar och trutar, <a href="/wiki/Kr%C3%A5kf%C3%A5glar" title="Kråkfåglar">kråkfåglar</a>, eller andra rovfåglar, är opportunister.<a href="#cite_note-94">[94]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Flyttning">Flyttning</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: Flyttning" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: Flyttning">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Flyttf%C3%A5gel" title="Flyttfågel">Flyttfågel</a></dd></dl></div> Många fågelarter flyttar för att dra fördel av globala skillnader i <a href="/wiki/%C3%85rstid" title="Årstid">årstidstemperaturer</a> och få så god tillgång till födokällor och häckningsområden som möjligt. Flyttningarna varierar bland de olika grupperna. Många landfåglar, kustfåglar och vattenfåglar genomför årliga långdistansflyttningar, som vanligen utlöses av dagsljusets längd samt väderförhållanden. Dessa fåglar kännetecknas av att de tillbringar häckningssäsongen i de <a href="/wiki/Tempererad" class="mw-redirect" title="Tempererad">tempererade</a> eller <a href="/wiki/Arktis" title="Arktis">arktiska</a>-<a href="/wiki/Antarktis" title="Antarktis">antarktiska</a> områdena och en icke-häckningssäsong i de <a href="/wiki/Tropisk" class="mw-redirect" title="Tropisk">tropiska</a> områdena eller motsatta halvklotet. Före flyttningen ökar fåglarna kroppsfetter och reserver betydligt och minskar storleken på en del av sina organ.<a href="#cite_note-Battley-60">[60]</a><a href="#cite_note-Klaassen-95">[95]</a> Flyttningen kräver stora mängder energi, särskilt då fåglar behöver korsa öknar och hav utan att tanka. Landfåglar kan flyga runt 2500 km och kustfåglar kan flyga upp till 4000 km,<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> men <a href="/wiki/Myrspov" title="Myrspov">myrspoven</a> kan flyga utan uppehåll upp till 10 200 km.<a href="#cite_note-96">[96]</a> <a href="/wiki/Havsf%C3%A5glar" title="Havsfåglar">Havsfåglar</a> genomför också långa flyttningar. Den längsta årliga flyttningen är <a href="/wiki/Gr%C3%A5lira" title="Grålira">grålirans</a>. Gråliror bygger bo i <a href="/wiki/Nya_Zeeland" title="Nya Zeeland">Nya Zeeland</a> och <a href="/wiki/Chile" title="Chile">Chile</a> och tillbringar den nordliga sommaren på födosök i norra Stilla havet utanför <a href="/wiki/Japan" title="Japan">Japan</a>, <a href="/wiki/Alaska" title="Alaska">Alaska</a> och <a href="/wiki/Kalifornien" title="Kalifornien">Kalifornien</a>, en årlig rundtur på 64 000 km.<a href="#cite_note-97">[97]</a> Andra havsfåglar skingras efter häckning, färdas långt men har ingen bestämd flyttningsrutt. Albatrosser som bygger bo i <a href="/wiki/Antarktiska_oceanen" title="Antarktiska oceanen">Antarktiska oceanen</a> genomför ofta cirkumpolära resor mellan häckningssäsonger.<a href="#cite_note-98">[98]</a> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Bar-tailed_Godwit_migration.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fe/Bar-tailed_Godwit_migration.jpg/250px-Bar-tailed_Godwit_migration.jpg" decoding="async" width="250" height="245" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fe/Bar-tailed_Godwit_migration.jpg/375px-Bar-tailed_Godwit_migration.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/fe/Bar-tailed_Godwit_migration.jpg 2x" data-file-width="416" data-file-height="408" /></a><figcaption>Rutter för satellitmärkta <a href="/wiki/Myrspov" title="Myrspov">myrspovar</a> som flyttar norrut från <a href="/wiki/Nya_Zeeland" title="Nya Zeeland">Nya Zeeland</a>. Denna art har den längsta kända flyttningen utan uppehåll av alla arter, upp till 10200 km.</figcaption></figure> Vissa fågelarter genomför kortare flyttningar, där de bara färdas så långt som krävs för att undvika dåligt väder eller skaffa mat. Invasionsarter såsom de nordliga <a href="/wiki/Finkar" title="Finkar">finkarna</a> är en sådan grupp och kan vanligen hittas på en plats ett år och saknas nästa år. Denna typ av flyttning förknippas vanligen med tillgång på mat.<a href="#cite_note-99">[99]</a> Arter kan också förflytta sig kortare distanser över delar av sitt utbredningsområde, då individer från högre latituder flyttar in i artfrändernas etablerade utbredningsområde. Andra genomför partiella flyttningar, där bara en liten del av populationen, vanligen honor och underdominanta hanar, flyttar.<a href="#cite_note-100">[100]</a> Partiell flyttning kan bilda en stor andel av flyttningsbeteendet för fåglar i vissa regioner. I <a href="/wiki/Australien" title="Australien">Australien</a> visade undersökningar att 44 procent av icke-tättingar och 32 procent av tättingar var partiella flyttfåglar.<a href="#cite_note-101">[101]</a> Altitudinell flyttning är en form av kortdistansflyttning där fåglar tillbringar häckningssäsongen på högre höjder och flyttar till lägre höjder under suboptimala förhållanden. Det utlöses oftast av temperaturförändringar och sker vanligen när de normala reviren också blir ogästvänliga på grund av brist på föda.<a href="#cite_note-102">[102]</a> Vissa arter kan också vara nomadiska. De har då inget bestämt revir och flyttar efter väder och tillgång på föda. <a href="/wiki/%C3%84kta_papegojor" class="mw-redirect" title="Äkta papegojor">Äkta papegojor</a> som <a href="/wiki/Familj_(biologi)" title="Familj (biologi)">familj</a> är varken flyttfåglar eller stannfåglar utan anses antingen vara spridningsflyttare, invasionsflyttare, nomadiska eller genomföra små och oregelbundna flyttningar.<a href="#cite_note-103">[103]</a> Fåglars förmåga att återvända till exakta platser över stora avstånd har varit känd en längre tid. I ett experiment som utfördes på 1950-talet återvände en <a href="/wiki/Mindre_lira" title="Mindre lira">mindre lira</a> som släppts i <a href="/wiki/Boston" title="Boston">Boston</a> till sin koloni i <a href="/wiki/Skomer_Island" title="Skomer Island">Skomer Island</a> i <a href="/wiki/Wales" title="Wales">Wales</a> inom 13 dagar över ett avstånd på 5 150 km.<a href="#cite_note-104">[104]</a> Fåglar navigerar under flyttningen med hjälp av en mångfald metoder. För dagaktiva flyttfåglar används <a href="/wiki/Solen" title="Solen">solen</a> för att flytta på dagen, och en stjärnkompass på natten. Fåglar som använder solen kompenserar för solens föränderliga position genom att använda en <a href="/wiki/Kronobiologi" title="Kronobiologi">inre klocka</a>.<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> Orientering med stjärnkompass beror på hur <a href="/wiki/Stj%C3%A4rnbild" title="Stjärnbild">stjärnbilderna</a> runt <a href="/wiki/Polstj%C3%A4rnan" title="Polstjärnan">Polstjärnan</a> står.<a href="#cite_note-105">[105]</a> Dessa backas upp hos några arter av deras förmåga att förnimma <a href="/wiki/Jordens_magnetf%C3%A4lt" title="Jordens magnetfält">jordens magnetfält</a> genom specialiserade <a href="/w/index.php?title=Fotoreceptor&action=edit&redlink=1" class="new" title="Fotoreceptor [inte skriven än]">fotoreceptorer</a>.<a href="#cite_note-106">[106]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Vila_och_sömn">Vila och sömn</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Vila och sömn" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Vila och sömn">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint" style="font-style:italic; ;"> <dl><dd>Se även: <a href="/wiki/S%C3%B6mn_hos_djur#Sömn_hos_fåglar" title="Sömn hos djur">Sömn hos djur § Sömn hos fåglar</a></dd></dl></div> Fåglarnas höga nivåer av metabolism under dygnets aktiva timmar kompletteras av vila vid andra tidpunkter. Sovande fåglar använder ofta en sorts sömn som kallas vaksam sömn, där perioder av vila omväxlar med snabba "tittar" då fågeln snabbt öppnar ögonen, vilket gör det möjligt för dem att vara känsliga för störningar och tillåter snabb flykt från hot.<a href="#cite_note-107">[107]</a> Det har i stor utsträckning ansetts att <a href="/wiki/Seglare" title="Seglare">seglare</a> kan sova medan de flyger, men detta har inte bekräftats experimentellt. Det kan dock finnas vissa former av sömn som är möjliga även under flygning.<a href="#cite_note-108">[108]</a> Vissa fåglar har också demonstrerat förmåga att falla i <a href="/wiki/Djups%C3%B6mn" title="Djupsömn">djupsömn</a> med en <a href="/wiki/Hj%C3%A4rnhalva" class="mw-redirect" title="Hjärnhalva">hjärnhalva</a> åt gången. Fåglarna tenderar att utöva denna förmåga beroende på position i förhållanden till utsidan av flocken. Detta kan tillåta ögat som är motsatt den sovande hjärnhalvan att fortsätta att hålla utkik efter <a href="/wiki/Predator" class="mw-redirect" title="Predator">predatorer</a> genom att betrakta flockens yttre delar. Denna adaption har också observerats hos <a href="/wiki/Marina_d%C3%A4ggdjur" title="Marina däggdjur">marina däggdjur</a>.<a href="#cite_note-109">[109]</a> Gemensam sömn är vanlig eftersom den sänker förlusten av kroppsvärme och minskar de risker som förknippas med predatorer.<a href="#cite_note-110">[110]</a> Sovplatserna väljs ofta ut med tanke på termoreglering och säkerhet.<a href="#cite_note-111">[111]</a> Många sovande fåglar böjer huvudet över ryggen och stoppar in näbben i ryggfjädrarna, men andra placerar näbben bland bröstfjädrarna. Många fåglar vilar på ett ben, medan andra kan dra upp benen i fjädrarna, särskilt vid kallt väder. Fåglar som sitter på grenar har en senlåsande mekanism som hjälper dem att hålla sig kvar på grenen när de sover. Många marklevande fåglar, som vaktlar och fasaner, sover i träd. Några få papegojor av släktet <a href="/wiki/Loriculus" class="mw-redirect" title="Loriculus">Loriculus</a> sover hängande upp och ned.<a href="#cite_note-112">[112]</a> Vissa <a href="/wiki/Kolibrier" title="Kolibrier">kolibrier</a> faller i <a href="/wiki/Dvala" title="Dvala">dvala</a> på natten och nivåerna för deras ämnesomsättning sjunker.<a href="#cite_note-113">[113]</a> Denna <a href="/wiki/Adaption_(biologisk)" class="mw-redirect" title="Adaption (biologisk)">fysiologiska adaption</a> finns även hos nästan hundra andra arter, däribland <a href="/wiki/Ugglesk%C3%A4rror" title="Uggleskärror">uggleskärror</a> och <a href="/wiki/Nattsk%C3%A4rror" title="Nattskärror">nattskärror</a>. En art, <a href="/wiki/Dvalnattsk%C3%A4rra" title="Dvalnattskärra">dvalnattskärran</a>, faller till och med i <a href="/wiki/Vinterdvala" class="mw-redirect" title="Vinterdvala">vinterdvala</a>.<a href="#cite_note-114">[114]</a> Fåglar har inga svettkörtlar, men de kan kyla ned sig genom att flytta till skuggan, ställa sig i vatten, flämta, förstora sin yta, fladdra med halsen eller använda andra särskilda beteenden. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kommunikation">Kommunikation</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Kommunikation" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Kommunikation">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Stavenn_Eurypiga_helias_00.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/69/Stavenn_Eurypiga_helias_00.jpg/250px-Stavenn_Eurypiga_helias_00.jpg" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/69/Stavenn_Eurypiga_helias_00.jpg/375px-Stavenn_Eurypiga_helias_00.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/69/Stavenn_Eurypiga_helias_00.jpg 2x" data-file-width="480" data-file-height="360" /></a><figcaption><a href="/wiki/Solrall" title="Solrall">Solrallens</a> slående uppvisning härmar ett stort rovdjur.</figcaption></figure> Fåglar <a href="/wiki/Kommunikation" title="Kommunikation">kommunicerar</a> med främst synliga och hörbara signaler. Signalerna kan användas mellan arter eller inom arter. Fåglar använder ibland fjäderdräkten för att avgöra och hävda social dominans,<a href="#cite_note-115">[115]</a> för att visa upp häckningskondition i arter med <a href="/wiki/Sexuellt_urval" class="mw-redirect" title="Sexuellt urval">sexuellt urval</a>, eller för att göra hotande uppvisningar, som <a href="/wiki/Solrall" title="Solrall">solrallens</a> härmning av ett stort rovdjur för att avvärja <a href="/wiki/H%C3%B6kar" title="Hökar">hökar</a> och skydda ungfåglar.<a href="#cite_note-116">[116]</a> Variationen i fjäderdräkt tillåter också identifiering av fåglar, särskilt urskillning av olika arter. Den visuella kommunikationen bland fåglar kan också inbegripa ritualiserade uppvisningar, som har utvecklats från icke-signalerande handlingar som putsning, justering av fjäderposition, hackande och andra beteenden. Dessa uppvisningar kan signalera aggression eller undergivenhet eller kan bidra till att bilda parband.<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> De mest utarbetade uppvisningarna sker under parningsleken, där "danser" ofta bildas av komplexa kombinationer av många möjliga ingående rörelser.<a href="#cite_note-117">[117]</a> Hanarnas häckningsframgång kan bero på kvaliteten i sådana uppvisningar.<a href="#cite_note-118">[118]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Fågelläten">Fågelläten</h4>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=24" title="Redigera avsnitt: Fågelläten" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=24" title="Redigera avsnitts källkod: Fågelläten">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/F%C3%A5gell%C3%A4te" title="Fågelläte">Fågelläte</a></dd></dl></div> Fåglar kan åstadkomma en mängd olika ljud, för en mängd olika syften, däribland att locka till sig en partner,<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> utvärdera potentiella partner,<a href="#cite_note-119">[119]</a> bilda samhörighetsband, göra anspråk på och behålla revir,<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> identifiera andra individer (såsom när föräldrar letar efter ungar i kolonier eller när partner återförenas vid början av häckningssäsongen),<a href="#cite_note-120">[120]</a> varna andra fåglar för potentiella predatorer, ibland med specifik information om hotets natur,<a href="#cite_note-121">[121]</a> och ge respons på individer av samma art. Det är framför allt de sjungande och visslande läten som fåglar, främst <a href="/wiki/T%C3%A4ttingar" title="Tättingar">tättingar</a>, åstadkommer som vi brukar förknippa med fågelläten. Dessa läten bildas i <a href="/w/index.php?title=Syrinx_(biologi)&action=edit&redlink=1" class="new" title="Syrinx (biologi) [inte skriven än]">syrinx</a> och är den främsta metoden med vilken fåglar kommunicerar med <a href="/wiki/Ljud" title="Ljud">ljud</a>. Lätena delas in i olika kategorier som sång, lockläte, varningsläte, skuggsång och tiggläte. De olika lätena används av fågeln vid olika tillfällen och i olika perioder i fågelns liv. Många arter har en stor repertoar av läten medan andra arter är i det närmaste stumma. Denna kommunikation kan vara mycket komplex. Vissa arter kan hålla igång båda sidorna av syrinx oberoende av varandra, vilket tillåter att två olika sånger framförs samtidigt.<a href="#cite_note-Suthers-62">[62]</a> Vissa fåglar använder även mekaniska ljud för att kommunicera. <a href="/wiki/Coenocorypha" title="Coenocorypha">Coenocorypha</a>-<a href="/wiki/Beckasiner" title="Beckasiner">beckasinerna</a> i <a href="/wiki/Nya_Zeeland" title="Nya Zeeland">Nya Zeeland</a> framdriver luft genom sina fjädrar,<a href="#cite_note-Miskelly-122">[122]</a> <a href="/wiki/Hackspettar" title="Hackspettar">hackspettar</a> trummar för att hävda revir,<a href="#cite_note-Attenborough-59">[59]</a> <a href="/wiki/Palmkakadua" title="Palmkakadua">palmkakaduor</a> använder verktyg för att trumma,<a href="#cite_note-123">[123]</a> <a href="/wiki/Stork" class="mw-redirect" title="Stork">storken</a> klapprar med näbben och <a href="/wiki/Enkelbeckasin" title="Enkelbeckasin">enkelbeckasinen</a> åstadkommer ett vinande läte med hjälp av sina stjärtfjädrar när den störtdyker vid <a href="/wiki/Spelflykt" title="Spelflykt">spelflykt</a>. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Flockbildning_och_andra_sammanslutningar">Flockbildning och andra sammanslutningar</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=25" title="Redigera avsnitt: Flockbildning och andra sammanslutningar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=25" title="Redigera avsnitts källkod: Flockbildning och andra sammanslutningar">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Red-billed_quelea_flocking_at_waterhole.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/95/Red-billed_quelea_flocking_at_waterhole.jpg/250px-Red-billed_quelea_flocking_at_waterhole.jpg" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/95/Red-billed_quelea_flocking_at_waterhole.jpg/375px-Red-billed_quelea_flocking_at_waterhole.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/95/Red-billed_quelea_flocking_at_waterhole.jpg/500px-Red-billed_quelea_flocking_at_waterhole.jpg 2x" data-file-width="1600" data-file-height="1200" /></a><figcaption><a href="/wiki/Blodn%C3%A4bbsv%C3%A4vare" title="Blodnäbbsvävare">Blodnäbbsvävare</a>, världens mest talrika fågelart,<a href="#cite_note-flycatcher-124">[124]</a> bildar enorma flockar – ibland med tiotusentals individer.</figcaption></figure> Medan vissa fåglar i huvudsak är revirbundna eller lever i små familjegrupper, kan andra fåglar bilda stora <a href="/wiki/Flock" title="Flock">flockar</a>. De främsta fördelarna med flockbildning är säkerheten i större antal och ökad effektivitet vid födosök.<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> Försvar mot predatorer är särskilt viktigt i slutna miljöer som skogar, där <a href="/w/index.php?title=%C3%96verfallspredation&action=edit&redlink=1" class="new" title="Överfallspredation [inte skriven än]">överfallspredation</a> är vanligt och många ögon kan ge ett värdefullt system för tidig varning. Detta har lett till utvecklingen av många flockar med olika arter som födosöker tillsammans. Dessa består vanligen av många arter i små antal och ger säkerhet i större antal men ökar potentiell konkurrens om resurser.<a href="#cite_note-125">[125]</a> Bland nackdelarna med flockbildning finns att socialt underordnade fåglar utsätts för mobbning av mer dominanta fåglar och i vissa fall minskad effektivitet vid födosök.<a href="#cite_note-126">[126]</a> Fåglar bildar ibland också sammanslutningar med icke-fåglar. Störtdykande havsfåglar samarbetar med <a href="/wiki/Delfiner" title="Delfiner">delfiner</a> och <a href="/wiki/Tonfisk" title="Tonfisk">tonfisk</a>, som driver stimmande fiskar mot ytan.<a href="#cite_note-AU-127">[127]</a> <a href="/wiki/N%C3%A4shornsf%C3%A5glar" title="Näshornsfåglar">Näshornsfåglar</a> har en <a href="/wiki/Mutualism_(biologi)" title="Mutualism (biologi)">mutualistisk relation</a> med <a href="/wiki/Helogale" title="Helogale">Helogale</a>-<a href="/wiki/Manguster" title="Manguster">manguster</a>, där de födosöker tillsammans och varnar varandra för <a href="/wiki/Rovf%C3%A5glar" title="Rovfåglar">rovfåglar</a> och andra predatorer i närheten.<a href="#cite_note-128">[128]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Häckningsprocess">Häckningsprocess</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=26" title="Redigera avsnitt: Häckningsprocess" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=26" title="Redigera avsnitts källkod: Häckningsprocess">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/H%C3%A4ckning" title="Häckning">Häckning</a></dd></dl></div> Fåglarnas reproduktionsperiod, från <a href="/wiki/Parningsspel" class="mw-redirect" title="Parningsspel">parningsspel</a> och <a href="/wiki/Parning" title="Parning">parning</a> till dess att ungarna kan lämna boet, kallas häckning. De flesta arter skapar ett revir som de försvarar på olika vis. Vissa fåglar häckar i <a href="/wiki/F%C3%A5gelkoloni" class="mw-redirect" title="Fågelkoloni">kolonier</a> och andra enskilt. Många fåglar bygger ett rede som kan vara allt ifrån en grund urgröpning i marken till enorma risbon. Parningen sker oftast på en gren eller på marken. Dock parar sig de flesta <a href="/wiki/Andf%C3%A5glar" title="Andfåglar">andfåglar</a> i vattnet och <a href="/wiki/Seglare" title="Seglare">seglare</a> parar sig i luften. Parningen sker oftast genom att hanen och honans <a href="/wiki/Kloak%C3%B6ppning" title="Kloaköppning">kloak</a> möts för att <a href="/wiki/Sperma" class="mw-redirect" title="Sperma">sperma</a> ska överföras. Vissa fåglar har så kallad <a href="/w/index.php?title=Omv%C3%A4nd_k%C3%B6nsordning&action=edit&redlink=1" class="new" title="Omvänd könsordning [inte skriven än]">omvänd könsordning</a> och andra arter har ett <a href="/wiki/Polyandri" class="mw-redirect" title="Polyandri">polyandriskt</a> parningssystem. Hos de flesta arter tar båda föräldrarna hand om ruvningen. Vissa arter, exempelvis <a href="/wiki/G%C3%B6k" title="Gök">göken</a>, är så kallade <a href="/wiki/H%C3%A4ckningsparasitism" title="Häckningsparasitism">häckningsparasiter</a>, vilket innebär att arten lägger sitt ägg i någon annan arts bo och överlåter ruvning och uppfödning helt åt en annan fågel. De flesta fåglar lägger flera ägg, vanligtvis ett om dagen. Ruvningstiden tar allt från tättingarnas 10 dagar till albatrossens 80 dagar. Kläckningsprocessen tar allt från några minuter till de stora albatrossarna som kan ta uppemot fyra timmar att kläckas. Fåglar brukar grovt delas in i grupperna <a href="/wiki/H%C3%A4ckning#Borymmare_och_bostannare" title="Häckning">borymmare</a>, <a href="/wiki/H%C3%A4ckning#Borymmare_och_bostannare" title="Häckning">bostannare</a> och <a href="/wiki/H%C3%A4ckning#Borymmare_och_bostannare" title="Häckning">intermediära</a>. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Sociala_system">Sociala system</h4>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=27" title="Redigera avsnitt: Sociala system" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=27" title="Redigera avsnitts källkod: Sociala system">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Phalaropus_lobatus.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/14/Phalaropus_lobatus.jpg/250px-Phalaropus_lobatus.jpg" decoding="async" width="250" height="167" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/14/Phalaropus_lobatus.jpg/375px-Phalaropus_lobatus.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/14/Phalaropus_lobatus.jpg/500px-Phalaropus_lobatus.jpg 2x" data-file-width="3000" data-file-height="2000" /></a><figcaption><a href="/wiki/Smaln%C3%A4bbad_simsn%C3%A4ppa" title="Smalnäbbad simsnäppa">Smalnäbbade simsnäppor</a> har ett ovanligt polyandriskt häckningssystem där hanar tar hand om äggen och ungarna och bjärt färgade honor konkurrerar om hanar.<a href="#cite_note-129">[129]</a></figcaption></figure> Nittiofem procent av världens fågelarter är <a href="/wiki/Monogami" title="Monogami">socialt monogama</a>, det vill säga lever socialt som par om än inte sexuellt. Dessa arter bildar par för åtminstone hela häckningssäsongen eller – i vissa fall – i flera år eller tills en av partnerna dör.<a href="#cite_note-130">[130]</a> Monogami möjliggör omvårdnad från båda föräldrar, vilket är särskilt viktigt för arter där honor behöver hanars hjälp för att framgångsrikt föda upp ungarna.<a href="#cite_note-131">[131]</a> Bland många socialt monogama arter är kopulation utanför paret (otrohet) vanligt.<a href="#cite_note-132">[132]</a> Sådant beteende sker vanligen mellan dominanta hanar och honor i par med underordnade hanar, men kan också vara en följd av tvångskopulation hos änder och andra <a href="/wiki/Egentliga_andf%C3%A5glar" class="mw-redirect" title="Egentliga andfåglar">egentliga andfåglar</a>.<a href="#cite_note-133">[133]</a> För honor är möjliga fördelar av kopulation utanför paret att få bättre gener till sin avkomma och att försäkra sig mot möjlig infertilitet hos partnern.<a href="#cite_note-134">[134]</a> Hanar av arter som ägnar sig åt kopulationer utanför parbildningen bevakar sina partner närgånget för att försäkra sig om föräldraskapet till den avkomma som de föder upp.<a href="#cite_note-135">[135]</a> Andra häckningssystem, däribland <a href="/wiki/Polygyni" class="mw-redirect" title="Polygyni">polygyni</a>, <a href="/wiki/Polyandri" class="mw-redirect" title="Polyandri">polyandri</a>, <a href="/wiki/Polygami" title="Polygami">polygami</a> och <a href="/wiki/Polygynandri" class="mw-redirect" title="Polygynandri">polygynandri</a>, förekommer också.<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> Polygama häckningssystem uppstår när honor kan uppföda ungar utan hjälp från hanar.<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> Vissa arter kan använda mer än ett system beroende på omständigheterna. Häckningen inbegriper vanligtvis någon sorts parningslek, som oftast utförs av hanen.<a href="#cite_note-136">[136]</a> De flesta uppvisningar är ganska enkla och innehåller någon sorts <a href="/wiki/F%C3%A5gell%C3%A4te" title="Fågelläte">sång</a>. Vissa uppvisningar är dock ganska utarbetade. Beroende på art kan dessa omfatta trumning med vinge eller stjärt, dans, flyguppvisningar eller gemensam <a href="/wiki/Lek_(fortplantningsbeteende)" title="Lek (fortplantningsbeteende)">lek</a>. Honorna är vanligen de som driver partnervalet,<a href="#cite_note-137">[137]</a> men hos de polyandriska <a href="/wiki/Simsn%C3%A4ppor" title="Simsnäppor">simsnäpporna</a> är detta omvänt: mer enkelt färgade hanar väljer bjärt färgade honor.<a href="#cite_note-138">[138]</a> Partnerna genomför vanligen matning, näbbkontakt och putsning med varandra, i allmänhet efter att fåglarna har bildat par och kopulerat.<a href="#cite_note-Attenborough-59">[59]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Revir,_bobygge_och_ruvning">Revir, bobygge och ruvning</h4>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=28" title="Redigera avsnitt: Revir, bobygge och ruvning" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=28" title="Redigera avsnitts källkod: Revir, bobygge och ruvning">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint" style="font-style:italic; ;"> <dl><dd>Se även: <a href="/wiki/Rede" title="Rede">Rede</a></dd></dl></div> Många fåglar försvarar aktivt ett revir från andra av samma art under häckningssäsongen. Att upprätthålla reviret försvarar födokällan för deras ungar. Arter som saknar förmåga att försvara födorevir såsom havsfåglar och <a href="/wiki/Seglare" title="Seglare">seglare</a>, häckar ofta i <a href="/wiki/Kolonih%C3%A4ckning" title="Kolonihäckning">kolonier</a> istället. Detta anses erbjuda skydd från predatorer. Kolonihäckare försvarar små boplatser och konkurrensen mellan och inom arter för boplatser kan vara intensiv.<a href="#cite_note-139">[139]</a> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Webervogelnst_Auoblodge.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/91/Webervogelnst_Auoblodge.JPG/250px-Webervogelnst_Auoblodge.JPG" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/91/Webervogelnst_Auoblodge.JPG/375px-Webervogelnst_Auoblodge.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/91/Webervogelnst_Auoblodge.JPG/500px-Webervogelnst_Auoblodge.JPG 2x" data-file-width="1600" data-file-height="1200" /></a><figcaption><a href="/wiki/Koloniv%C3%A4vare" title="Kolonivävare">Kolonivävares</a> häckningskolonier är bland de största strukturer som skapas av fåglar.</figcaption></figure> Alla fåglar lägger <a href="/wiki/Amnioter" title="Amnioter">amniotiska ägg</a> med hårda skal som mestadels består av <a href="/wiki/Kalciumkarbonat" title="Kalciumkarbonat">kalciumkarbonat</a>.<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> Arter som häckar i hålor tenderar att lägga vita eller bleka ägg, medan arter med öppna bon lägger <a href="/wiki/Kamouflage" title="Kamouflage">kamouflerade</a> ägg. Det finns dock många undantag från detta mönster; de markhäckande <a href="/wiki/Nattsk%C3%A4rror" title="Nattskärror">nattskärrorna</a> har bleka ägg, och ger istället kamouflage med sin fjäderdräkt. Arter som är offer för <a href="/wiki/H%C3%A4ckningsparasit" class="mw-redirect" title="Häckningsparasit">häckningsparasiter</a> har varierande äggfärger för att förbättra chanserna att upptäcka en parasits ägg, vilket tvingar honor av parasiter att anpassa sina ägg till värddjurens.<a href="#cite_note-140">[140]</a> Fågelägg läggs vanligen i ett <a href="/wiki/Rede" title="Rede">rede</a>. De flesta arter skapar ganska utarbetade reden, som kan vara skålformiga, kupolformiga, platta, gropar, högar eller hålor.<a href="#cite_note-Hansell-141">[141]</a> Vissa fågelbon är dock extremt primitiva; <a href="/wiki/Albatrosser" title="Albatrosser">albatrossbon</a> är inte mer än en grund fördjupning i marken. De flesta fåglar bygger bon i skyddade, gömda områden för att undvika predation, men stora eller kolonihäckande fåglar – som har större försvarsförmåga – kan bygga mer öppna bon. Under bobygget letar vissa arter upp växtmaterial från växter med parasitbegränsande gifter för att förbättra ungarnas överlevnad,<a href="#cite_note-142">[142]</a> och fjädrar används ofta för att isolera boet.<a href="#cite_note-Hansell-141">[141]</a> Vissa fågelarter har inga bon: den klipphäckande <a href="/wiki/Sillgrissla" title="Sillgrissla">sillgrisslan</a> lägger sina ägg på bar klippa, och <a href="/wiki/Kejsarpingvin" title="Kejsarpingvin">kejsarpingvinhanar</a> håller ägg mellan kroppen och fötterna. Frånvaro av bon är särskilt vanligt hos markhäckande arter där de nykläckta ungarna är <a href="/wiki/Borymmare" class="mw-redirect" title="Borymmare">borymmare</a>. Ruvningen, som optimerar temperaturen för ungarnas utveckling, börjar vanligen efter att det sista ägget har lagts.<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> Hos socialt monogama arter delas ofta ruvningen mellan föräldrarna, medan ofta en förälder är helt ansvarig för ruvningen hos polygama arter. Värmen från föräldrarna passerar till äggen genom <a href="/wiki/Ruvfl%C3%A4ck" title="Ruvfläck">ruvfläckar</a>, områden med naken hud på buken eller bröstet på de ruvande fåglarna. Ruvning kan vara en energikrävande process. Adulta albatrosser, till exempel, förlorar så mycket som 83 gram av sin kroppsvikt per dag under ruvningen.<a href="#cite_note-143">[143]</a> Värmen för ruvningen av ägg hos <a href="/wiki/Storfotsh%C3%B6ns" title="Storfotshöns">storfotshöns</a> kommer från solen, ruttnande vegetation eller vulkaniska källor.<a href="#cite_note-144">[144]</a> Ruvningsperioderna varierar från 10 dagar (hos <a href="/wiki/Hackspettar" title="Hackspettar">hackspettar</a>, <a href="/wiki/G%C3%B6kar" title="Gökar">gökar</a> och <a href="/wiki/T%C3%A4ttingar" title="Tättingar">tättingar</a>) till över 80 dagar (hos albatrosser och <a href="/wiki/Kivier" title="Kivier">kivier</a>).<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Föräldrarnas_omvårdnad">Föräldrarnas omvårdnad</h4>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=29" title="Redigera avsnitt: Föräldrarnas omvårdnad" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=29" title="Redigera avsnitts källkod: Föräldrarnas omvårdnad">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Nectarinia_dussumieri_feeding_young.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1f/Nectarinia_dussumieri_feeding_young.jpg/190px-Nectarinia_dussumieri_feeding_young.jpg" decoding="async" width="190" height="254" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1f/Nectarinia_dussumieri_feeding_young.jpg/285px-Nectarinia_dussumieri_feeding_young.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1f/Nectarinia_dussumieri_feeding_young.jpg/380px-Nectarinia_dussumieri_feeding_young.jpg 2x" data-file-width="1712" data-file-height="2288" /></a><figcaption>Hona av <a href="/wiki/Seychellsolf%C3%A5gel" title="Seychellsolfågel">seychellsolfågel</a> (Cinnyris dussumieri) med <a href="/wiki/Spindlar" title="Spindlar">spindel</a> som byte vid redet.</figcaption></figure> Vid tiden för kläckningen varierar ungarna i utveckling från hjälplös till självständig, beroende på art. Hjälplösa ungar kallas "<a href="/wiki/H%C3%A4ckning#Borymmare_och_bostannare" title="Häckning">bostannare</a>", och tenderar att födas små, <a href="/wiki/Blind" class="mw-redirect" title="Blind">blinda</a>, orörliga och nakna. Ungar som föds rörliga och befjädrade kallas "<a href="/wiki/H%C3%A4ckning#Borymmare_och_bostannare" title="Häckning">borymmare</a>". Bostannare behöver hjälp med <a href="/wiki/Termoreglering" title="Termoreglering">termoreglering</a> och måste ruvas längre tid än borymmare. Ungar som ligger mellan dessa ytterligheter kallas intermediära. Längden och karaktären av föräldrarnas omvårdnad varierar kraftigt mellan olika ordningar och arter. En ytterlighet är <a href="/wiki/Storfotsh%C3%B6ns" title="Storfotshöns">storfotshöns</a>, där föräldrarnas omvårdnad upphör när äggen kläcks. Den nykläckta ungen gräver ut sig själv från boet utan hjälp från föräldrarna och kan klara sig själv omedelbart.<a href="#cite_note-145">[145]</a> Andra ytterligheten representeras av många havsfåglar som har långa perioder av omvårdnad från föräldrarna. Den längsta omvårdnadsperioden förekommer hos <a href="/wiki/St%C3%B6rre_fregattf%C3%A5gel" title="Större fregattfågel">större fregattfågel</a>, vars ungar tar upp till sex månader för att bli <a href="/wiki/Flygg" class="mw-redirect" title="Flygg">flygga</a> och uppföds av föräldrarna i ytterligare upp till 14 månader.<a href="#cite_note-146">[146]</a> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Ardea_herodias_at_the_nest_11.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/65/Ardea_herodias_at_the_nest_11.jpg/250px-Ardea_herodias_at_the_nest_11.jpg" decoding="async" width="250" height="198" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/65/Ardea_herodias_at_the_nest_11.jpg/375px-Ardea_herodias_at_the_nest_11.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/65/Ardea_herodias_at_the_nest_11.jpg/500px-Ardea_herodias_at_the_nest_11.jpg 2x" data-file-width="1777" data-file-height="1407" /></a><figcaption>Föräldrar och ungar av <a href="/wiki/Amerikansk_gr%C3%A5h%C3%A4ger" title="Amerikansk gråhäger">amerikansk gråhäger</a> vid boet.</figcaption></figure> Hos vissa arter tar båda föräldrar hand om boungar och flygga ungar, medan detta sköts av bara ena föräldern hos andra arter. Hos vissa arter hjälper andra medlemmar av samma art – vanligen nära släktingar till det häckande paret, såsom avkomma från tidigare kullar – till med att föda upp ungarna.<a href="#cite_note-147">[147]</a> Detta beteende är särskilt vanligt bland <a href="/wiki/Kr%C3%A5kf%C3%A5glar" title="Kråkfåglar">kråkfåglar</a><a href="#cite_note-148">[148]</a> men har observerats hos så olika arter som <a href="/wiki/Kl%C3%A4ttersmyg" title="Klättersmyg">klättersmyg</a> (Acanthisitta chloris) och <a href="/wiki/R%C3%B6d_glada" title="Röd glada">röd glada</a>. Bland de flesta grupper av djur är det ovanligt att hanen sköter om ungarna. Hos fåglar är det däremot ganska vanligt – mer än hos någon annan klass av ryggradsdjur.<a href="#cite_note-Gill-46">[46]</a> Fastän försvaret av revir och boplats, ruvning och uppfödning av ungar ofta är delade uppgifter, finns det ibland en arbetsdelning där ena partnern utför allt eller det mesta av en viss uppgift.<a href="#cite_note-149">[149]</a> Tidpunkten då ungarna blir flygga varierar dramatiskt. Ungarna hos <a href="/wiki/Synthliboramphus" title="Synthliboramphus">Synthliboramphus</a>, såsom <a href="/wiki/Kragalka" title="Kragalka">kragalka</a>, lämnar boet natten efter att de kläckts och följer sina föräldrar ut till havs, där de föds upp utom räckhåll för landlevande predatorer.<a href="#cite_note-150">[150]</a> Vissa andra arter, såsom änder, flyttar sina ungar bort från boet vid tidig ålder. Hos de flesta arter lämnar ungarna boet precis innan, eller strax efter, de har fått flygförmåga. Mängden omvårdnad från föräldrarna efter att ungarna blivit flygfärdiga varierar. Albatrossungar lämnar boet på egen hand och får ingen ytterligare hjälp, medan andra arter fortsätter att ge kompletterande utfodring efter att ungarna blivit flygga.<a href="#cite_note-151">[151]</a> Hos viss arter åtföljer årsungarna sina föräldrar under den första flyttningen.<a href="#cite_note-152">[152]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Häckningsparasiter">Häckningsparasiter</h4>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=30" title="Redigera avsnitt: Häckningsparasiter" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=30" title="Redigera avsnitts källkod: Häckningsparasiter">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/H%C3%A4ckningsparasitism" title="Häckningsparasitism">Häckningsparasitism</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Reed_warbler_cuckoo.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/Reed_warbler_cuckoo.jpg/190px-Reed_warbler_cuckoo.jpg" decoding="async" width="190" height="268" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/Reed_warbler_cuckoo.jpg/285px-Reed_warbler_cuckoo.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/Reed_warbler_cuckoo.jpg/380px-Reed_warbler_cuckoo.jpg 2x" data-file-width="446" data-file-height="628" /></a><figcaption><a href="/wiki/R%C3%B6rs%C3%A5ngare" title="Rörsångare">Rörsångare</a> som föder upp en <a href="/wiki/G%C3%B6k" title="Gök">gökunge</a> vilken är en <a href="/wiki/H%C3%A4ckningsparasit" class="mw-redirect" title="Häckningsparasit">häckningsparasit</a>.</figcaption></figure> <a href="/wiki/H%C3%A4ckningsparasitism" title="Häckningsparasitism">Häckningsparasitism</a>, där en äggläggare lämnar sina ägg i en annan individs kull, är vanligare bland fåglar än hos någon annan sorts organism.<a href="#cite_note-brood-153">[153]</a> Efter att en parasitisk fågel lagt sina ägg i en annan fågels rede accepteras dessa ofta och föds upp av värddjuret på bekostnad av värdens egen kull. Häckningsparasiter kan vara antingen obligata häckningsparasiter, som måste lägga sina ägg i andra arters reden eftersom de är oförmögna att föda upp sina egna ungar, eller icke-obligata häckningsparasiter, som ibland lägger ägg i artfränders bon för att öka mängden avkomma fastän de kunde ha fött upp sina egna ungar.<a href="#cite_note-154">[154]</a> Ungefär etthundra fågelarter, däribland arter av <a href="/wiki/Honungsvisare" title="Honungsvisare">honungsvisare</a>, <a href="/wiki/Trupialer" title="Trupialer">trupialer</a>, <a href="/wiki/Astrilder" title="Astrilder">astrilder</a> och <a href="/wiki/Andf%C3%A5glar" title="Andfåglar">andfåglar</a>, är obligata parasiter, men de mest kända är <a href="/wiki/G%C3%B6kar" title="Gökar">gökarna</a>.<a href="#cite_note-brood-153">[153]</a> Vissa häckningsparasiter är anpassade för att kläckas före värdfågelns ungar, vilket låter dem förstöra värdens ägg genom att knuffa ut dem från boet eller döda värdens ungar. Detta försäkrar att all föda som tas till boet kommer att ges till parasitungarna.<a href="#cite_note-155">[155]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Ekologisk_position">Ekologisk position</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=31" title="Redigera avsnitt: Ekologisk position" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=31" title="Redigera avsnitts källkod: Ekologisk position">redigera wikitext</a>]</div> Fåglar intar en stor uppsättning ekologiska positioner.<a href="#cite_note-flycatcher-124">[124]</a> Vissa fåglar är generalister, medan andra är högt specialiserade i sitt habitat eller krav på föda. Även inom en enskild miljö, såsom en skog, varierar de <a href="/wiki/Ekologisk_nisch" title="Ekologisk nisch">ekologiska nischerna</a> som intas av olika fågelarter. Vissa arter födosöker i skogens tak, andra under taket och ytterligare andra på skogens golv. Skogsfåglar kan vara insektsätare, fruktätare och nektarätare. Vattenlevande fåglar livnär sig vanligen av fisk, växter och <a href="/wiki/Kleptoparasitism" title="Kleptoparasitism">kleptoparasitism</a>. Rovfåglar specialiserar sig på att jaga däggdjur eller andra fåglar, medan gamar är specialiserade <a href="/wiki/As%C3%A4tare" title="Asätare">asätare</a>. Vissa nektarätande fåglar är viktiga som pollinerare, och många fruktätare spelar en nyckelroll i att sprida frön.<a href="#cite_note-Clout-156">[156]</a> Växter och pollinerande fåglar <a href="/wiki/Samevolution" title="Samevolution">utvecklas ofta tillsammans</a>,<a href="#cite_note-157">[157]</a> och i vissa fall är en blommas primära pollinerare den enda art som förmår nå dess nektar.<a href="#cite_note-158">[158]</a> Fåglar är ofta viktiga för öars ekologi. Fåglar har många gånger nått öar som däggdjur inte har nått. På dessa öar kan fåglarna uppfylla ekologiska roller som vanligen spelas av större djur. Exempelvis var <a href="/wiki/Moaf%C3%A5glar" title="Moafåglar">moafåglarna</a> viktiga växtätare på Nya Zeeland, liksom <a href="/wiki/Kereru" class="mw-redirect" title="Kereru">kereru</a> och <a href="/wiki/Nord%C3%B6kokako" title="Nordökokako">nordökokako</a> är idag.<a href="#cite_note-Clout-156">[156]</a> Idag behåller växterna på Nya Zeeland de försvarsanpassningar som utvecklats för att skydda dem från de utdöda <a href="/wiki/Moaf%C3%A5glar" title="Moafåglar">moafåglarna</a>.<a href="#cite_note-159">[159]</a> Häckande havsfåglar kan också påverka öars och omgivande havs ekologi, främst genom koncentration av stora mängder <a href="/wiki/Guano" title="Guano">guano</a>, som kan berika den lokala jorden<a href="#cite_note-160">[160]</a> och de omgivande haven.<a href="#cite_note-161">[161]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Livslängd_och_faror">Livslängd och faror</h2>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=32" title="Redigera avsnitt: Livslängd och faror" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=32" title="Redigera avsnitts källkod: Livslängd och faror">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Pilfink_-_(Passer_montanus)_-_Ystad-2024.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/52/Pilfink_-_%28Passer_montanus%29_-_Ystad-2024.jpg/250px-Pilfink_-_%28Passer_montanus%29_-_Ystad-2024.jpg" decoding="async" width="250" height="131" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/52/Pilfink_-_%28Passer_montanus%29_-_Ystad-2024.jpg/375px-Pilfink_-_%28Passer_montanus%29_-_Ystad-2024.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/52/Pilfink_-_%28Passer_montanus%29_-_Ystad-2024.jpg/500px-Pilfink_-_%28Passer_montanus%29_-_Ystad-2024.jpg 2x" data-file-width="1850" data-file-height="967" /></a><figcaption>En sjuk och döende <a href="/wiki/Pilfink" title="Pilfink">Pilfink</a>, apatisk och reagerar ej på beröring.</figcaption></figure> Havsfåglar lever generellt längre än landlevande fåglar. Hos småfåglar som exempelvis <a href="/wiki/S%C3%A5ngare" title="Sångare">sångare</a>, <a href="/wiki/Trastar" title="Trastar">trastar</a> och <a href="/wiki/Mesar" title="Mesar">mesar</a> dör 50 till 70 procent av beståndet varje år, vilket innebär att en <a href="/wiki/Bl%C3%A5mes" title="Blåmes">blåmes</a> som är fem år gammal hör till ovanligheten. Fåglar möter ständigt faror som exempelvis rovdjur, födobrist, kyla, värme och sjukdomar. Under fåglarnas årliga flyttningar utgör stora hav och dålig väderlek som regn och motvind en livshotande fara och man beräknar att många hundratals miljoner fåglar drunknar årligen. Hur stort antal fåglar som totalt dör under sin flyttning är det ingen som vet. Dessa faktorer utgör alla förutsättningen för det <a href="/wiki/Charles_Darwin" title="Charles Darwin">Darwin</a> beskrev i sin teori om <a href="/wiki/Evolution" title="Evolution">evolution</a>. Utöver detta "naturliga" bortfall har människans påverkan på naturen skapat nya hot med habitatförändringar, skövling, jakt, miljögifter, fåglar som dödas i trafiken och fågelpopulationer som trängs undan eller dödas av djur som introduceras av människan. Statistik visar till exempel att Sveriges cirka 1 miljoner <a href="/wiki/Katt" title="Katt">katter</a> varje år tar cirka 6 miljoner fåglar <a href="#cite_note-162">[162]</a> och är därmed de djur, utöver fåglar själva, som dödar flest fåglar i Sverige. Under modern tid känner man till mellan 90 och 120 arter (beroende på hur man ser på arter och underarter) som har utrotats. För ålder- och dräktbeteckningar se <a href="/wiki/Ruggning_(biologi)#Benämningar_på_utvecklingsstadier" title="Ruggning (biologi)">ruggning</a>. <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Fåglar_och_människor">Fåglar och människor</h2>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=33" title="Redigera avsnitt: Fåglar och människor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=33" title="Redigera avsnitts källkod: Fåglar och människor">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Industrial-Chicken-Coop.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7c/Industrial-Chicken-Coop.JPG/250px-Industrial-Chicken-Coop.JPG" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7c/Industrial-Chicken-Coop.JPG/375px-Industrial-Chicken-Coop.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7c/Industrial-Chicken-Coop.JPG/500px-Industrial-Chicken-Coop.JPG 2x" data-file-width="2304" data-file-height="1728" /></a><figcaption>Industriell hönsuppfödning.</figcaption></figure> Eftersom fåglar är mycket synliga och vanliga djur har människor haft ett förhållande till dem i alla tider.<a href="#cite_note-163">[163]</a> Ibland är dessa relationer <a href="/wiki/Mutualism_(biologi)" title="Mutualism (biologi)">mutualistiska</a>, som den kooperativa honungsinsamlingen bland <a href="/wiki/Honungsvisare" title="Honungsvisare">honungsvisare</a> och afrikanska folk som <a href="/wiki/Borana" class="mw-redirect" title="Borana">borana</a>.<a href="#cite_note-164">[164]</a> De kan också vara <a href="/wiki/Kommensalism" class="mw-redirect" title="Kommensalism">kommensalistiska</a>, som när arter som <a href="/wiki/Gr%C3%A5sparv" title="Gråsparv">gråsparven</a><a href="#cite_note-165">[165]</a> har gynnats av mänsklig verksamhet. Flera fågelarter har blivit ekonomiskt betydande skadedjur i jordbruket,<a href="#cite_note-166">[166]</a> och vissa utgör en fara för <a href="/wiki/Flygtrafik" class="mw-redirect" title="Flygtrafik">flygtrafiken</a>.<a href="#cite_note-167">[167]</a> Mänsklig påverkan på miljön har också resulterat i att många fågelarter är hotade eller har dött ut. Fåglar kan sprida sjukdomar som <a href="/wiki/Papegojsjuka" title="Papegojsjuka">papegojsjuka</a>, <a href="/wiki/Salmonella" title="Salmonella">salmonella</a>, <a href="/w/index.php?title=Kampylobakterios&action=edit&redlink=1" class="new" title="Kampylobakterios [inte skriven än]">kampylobakterios</a>, <a href="/w/index.php?title=Mykobakterios&action=edit&redlink=1" class="new" title="Mykobakterios [inte skriven än]">mykobakterios</a>, <a href="/wiki/F%C3%A5gelinfluensa" title="Fågelinfluensa">fågelinfluensa</a>, <a href="/wiki/Giardiasis" title="Giardiasis">giardiasis</a> och <a href="/wiki/Kryptosporidios" title="Kryptosporidios">kryptosporidios</a> över långa avstånd. Några av dessa är <a href="/wiki/Zoonos" title="Zoonos">zoonoser</a> som också kan överföras till människor.<a href="#cite_note-168">[168]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Ekonomisk_betydelse">Ekonomisk betydelse</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=34" title="Redigera avsnitt: Ekonomisk betydelse" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=34" title="Redigera avsnitts källkod: Ekonomisk betydelse">redigera wikitext</a>]</div> Många arter av fåglar hålls i fångenskap av människor, som nyttodjur för kött, <a href="/wiki/%C3%84gg" title="Ägg">ägg</a> och <a href="/wiki/Fj%C3%A4der_(biologi)" title="Fjäder (biologi)">fjädrar</a>, samt som sällskapsdjur för deras skönhet, sällskaplighet, <a href="/wiki/F%C3%A5gell%C3%A4te" title="Fågelläte">sång</a> eller förmåga att härma tal och andra ljud. När man beskriver fåglar brukar man dela upp dem i å ena sidan de vilda fåglarna och å andra sidan de <a href="/wiki/Domesticering" title="Domesticering">domesticerade</a>. I <a href="/wiki/Jakt" title="Jakt">jakt</a>- och <a href="/wiki/Avel" title="Avel">avelsammanhang</a> benämner man ofta fåglarna i singularis trots att det kan röra sig om ett större släkte eller om olika raser. Några vanliga exempel på termer för fågel som jaktbyte, föremål för <a href="/wiki/Fj%C3%A4derf%C3%A4" title="Fjäderfä">fjäderfäavel</a> och mat är <a href="/wiki/Anka" title="Anka">anka</a>, <a href="/wiki/Broiler" title="Broiler">broiler</a>, <a href="/wiki/H%C3%B6nsf%C3%A5glar" title="Hönsfåglar">höna</a>, <a href="/wiki/Kramsf%C3%A5gel" title="Kramsfågel">kramsfågel</a>, <a href="/wiki/Kyckling" class="mw-redirect" title="Kyckling">kyckling</a>, <a href="/wiki/Tamg%C3%A5s" title="Tamgås">tamgås</a> och <a href="/w/index.php?title=Viltf%C3%A5gel&action=edit&redlink=1" class="new" title="Viltfågel [inte skriven än]">viltfågel</a>. Domesticerade fåglar som föds upp för deras kött och ägg, så kallat <a href="/wiki/Fj%C3%A4derf%C3%A4" title="Fjäderfä">fjäderfä</a>, är den största källan till animaliskt <a href="/wiki/Protein" title="Protein">protein</a> som äts av människor. År 2003 producerades 76 miljoner ton fjäderfä och 61 miljoner ton ägg i världen.<a href="#cite_note-169">[169]</a> <a href="/wiki/Tamh%C3%B6na" title="Tamhöna">Höns</a> står för en stor del av människors konsumtion av fjäderfä, men kalkon, anka och gås är också relativt vanliga. Många fågelarter jagas också för köttets skull. Idag är fågeljakt främst en fritidssysselsättning men på vissa håll utövas det för inkomst eller föda. De fåglarna som främst jagas i Nord- och Sydamerika är vattenfågel. Andra fåglar som jagas i stor utsträckning är <a href="/wiki/Fasan" title="Fasan">fasan</a>, <a href="/wiki/Kalkon" title="Kalkon">kalkon</a>, <a href="/wiki/Vaktlar" title="Vaktlar">vaktel</a>, <a href="/wiki/Duvor" title="Duvor">duva</a>, <a href="/wiki/Rapph%C3%B6na" title="Rapphöna">rapphöna</a>, <a href="/wiki/Skogsh%C3%B6ns" title="Skogshöns">skogshöns</a>, <a href="/wiki/Beckasiner" title="Beckasiner">beckasin</a> och <a href="/wiki/Morkullor" title="Morkullor">morkulla</a>.<a href="#cite_note-170">[170]</a> Så kallad "<a href="/wiki/Stormf%C3%A5glar#Exploatering" title="Stormfåglar">muttonbirding</a>" förekommer också i <a href="/wiki/Australien" title="Australien">Australien</a> och <a href="/wiki/Nya_Zeeland" title="Nya Zeeland">Nya Zeeland</a> vilket innebär att man fångar fågelungar av olika arter av <a href="/wiki/Stormf%C3%A5glar" title="Stormfåglar">stormfåglar</a>, främst för att utvinna fjädrar och olja.<a href="#cite_note-171">[171]</a> Även om viss fågeljakt kan vara ekologiskt hållbar, har jakt också gjort att dussintals fågelarter utrotats och flera hotas av utrotning.<a href="#cite_note-172">[172]</a> Andra ekonomiskt värdefulla produkter från fåglar är bland annat fjädrar (särskilt <a href="/wiki/Dun" title="Dun">dun</a> från gäss och änder), som används som isolering i kläder och sängkläder, och spillning från havsfåglar (<a href="/wiki/Guano" title="Guano">guano</a>), som är en värdefull källa till fosfor och kväve. <a href="/wiki/Stillahavskrigen" class="mw-redirect" title="Stillahavskrigen">Stillahavskrigen</a> utkämpades delvis för att få kontroll över guanotillgångar.<a href="#cite_note-173">[173]</a> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:FishingCormorants.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0d/FishingCormorants.jpg/190px-FishingCormorants.jpg" decoding="async" width="190" height="278" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0d/FishingCormorants.jpg/285px-FishingCormorants.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0d/FishingCormorants.jpg/380px-FishingCormorants.jpg 2x" data-file-width="522" data-file-height="764" /></a><figcaption>Asiatiska fiskares användning av skarvar minskar kraftigt men överlever i vissa områden som turistattraktion.</figcaption></figure> Fåglar har domesticerats av människor både som sällskapsdjur och för praktiska syften. Färgstarka fåglar, som <a href="/wiki/Papegojf%C3%A5glar" title="Papegojfåglar">papegojor</a> och <a href="/wiki/Majnor" class="mw-redirect" title="Majnor">majnor</a>, avlas i fångenskap eller hålls som sällskapsdjur, vilket har lett till olaglig handel med vissa hotade arter.<a href="#cite_note-174">[174]</a> <a href="/wiki/Egentliga_falkar" title="Egentliga falkar">Falkar</a> och <a href="/wiki/Skarvar" title="Skarvar">skarvar</a> har länge använts för jakt respektive fiske. <a href="/wiki/Brevduva" title="Brevduva">Brevduvor</a>, som använts åtminstone sedan år 1 e.Kr., var viktiga så nyligen som under <a href="/wiki/Andra_v%C3%A4rldskriget" title="Andra världskriget">andra världskriget</a>. Idag är sådana verksamheter vanligare som hobby, underhållning, turistattraktion,<a href="#cite_note-175">[175]</a> eller sporter som <a href="/w/index.php?title=Duvsport&action=edit&redlink=1" class="new" title="Duvsport [inte skriven än]">duvsport</a>. Det finns miljontals fågelentusiaster, så kallade <a href="/wiki/F%C3%A5gelsk%C3%A5dare" class="mw-redirect" title="Fågelskådare">fågelskådare</a>, i världen.<a href="#cite_note-176">[176]</a> Många husägare sätter upp <a href="/wiki/F%C3%A5gelbord" title="Fågelbord">fågelbord</a> nära sina hem för att dra till sig olika arter. Utfodring av fåglar har vuxit till en mångmiljonindustri. Exempelvis ger uppskattningsvis 75 procent av hushållen i Storbritannien någon gång mat till fåglar på vintern.<a href="#cite_note-177">[177]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Ornitologi">Ornitologi</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=35" title="Redigera avsnitt: Ornitologi" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=35" title="Redigera avsnitts källkod: Ornitologi">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Ornitologi" title="Ornitologi">Ornitologi</a></dd></dl></div> Studiet av fåglar heter ornitologi. Ända sedan <a href="/wiki/Aristoteles" title="Aristoteles">Aristoteles</a> har människan studerat och skrivit ned information angående fåglar och deras beteende. Till en början var mycket av detta informationssamlande kopplat till jakt, men <a href="/wiki/Upplysningstiden" title="Upplysningstiden">upplysningstiden</a>, vetenskapsmän som <a href="/wiki/Linn%C3%A9" class="mw-redirect" title="Linné">Linné</a> och senare den <a href="/w/index.php?title=Naturromantisk&action=edit&redlink=1" class="new" title="Naturromantisk [inte skriven än]">naturromantiska</a> vågen på 1800-talet kom att popularisera ornitologin till att bli det vi idag allmänt kallar fågelskådning. I slutet av 1800-talet började enstaka personer experimentera med att individmärka fåglar för olika studier. Ganska snart ledde dessa experiment till den form av <a href="/wiki/Ringm%C3%A4rkning" title="Ringmärkning">ringmärkning</a> som har varit en källa till stor kunskap om fåglars förflyttningar och dylikt. Rent vetenskapligt är det framförallt det senaste femtio åren som forskningen av fåglar har inneburit att många hemligheter och egenheter med fåglars liv och leverne har avslöjats. Ornitologin har spelat ett viktigt roll inom vetenskapsgrenar som <a href="/wiki/Systematik_(biologi)" title="Systematik (biologi)">systematik</a>, <a href="/wiki/Genetik" title="Genetik">genetik</a>, <a href="/wiki/Zoogeografi" class="mw-redirect" title="Zoogeografi">zoogeografi</a>, <a href="/w/index.php?title=Zooekologi&action=edit&redlink=1" class="new" title="Zooekologi [inte skriven än]">zooekologi</a> och <a href="/wiki/Beteendevetenskap" title="Beteendevetenskap">beteendevetenskap</a>. Fåglar fungerar mycket bra som indikatorer på det allmänna miljötillståndet. Detta beror på att de befinner sig högt i <a href="/wiki/N%C3%A4ringskedja" title="Näringskedja">näringskedjan</a> och därmed snabbt svarar på förändringar. De täcker upp ett brett spektrum av olika ekologiska nischer och kunskapen om olika fågelarters ekologi är dessutom generellt sett högre än hos andra djurgrupper eller växter. Dessutom är fåglar relativt enkla att identifiera till art och det finns många kvalificerade ornitologer som är möjliga att anlita för fältarbete. <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Vogel_Drei_(Meister_der_Spielkarten).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/eb/Vogel_Drei_%28Meister_der_Spielkarten%29.jpg/190px-Vogel_Drei_%28Meister_der_Spielkarten%29.jpg" decoding="async" width="190" height="290" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/eb/Vogel_Drei_%28Meister_der_Spielkarten%29.jpg/285px-Vogel_Drei_%28Meister_der_Spielkarten%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/eb/Vogel_Drei_%28Meister_der_Spielkarten%29.jpg 2x" data-file-width="323" data-file-height="493" /></a><figcaption>"Fågel 3" av <a href="/w/index.php?title=Spelkortsm%C3%A4staren&action=edit&redlink=1" class="new" title="Spelkortsmästaren [inte skriven än]">Spelkortsmästaren</a>, 1500-talets Tyskland.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Religion,_folklore_och_kultur">Religion, folklore och kultur</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=36" title="Redigera avsnitt: Religion, folklore och kultur" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=36" title="Redigera avsnitts källkod: Religion, folklore och kultur">redigera wikitext</a>]</div> Fåglar spelar framträdande och skiftande roller i <a href="/wiki/Folklore" title="Folklore">folklore</a>, <a href="/wiki/Religion" title="Religion">religion</a> och <a href="/wiki/Popul%C3%A4rkultur" title="Populärkultur">populärkultur</a>. Inom olika religioner fungera fåglar som budbärare eller präster, och ledare för en <a href="/wiki/Gudom" title="Gudom">gudom</a>, som i <a href="/wiki/Makemake_(mytologi)" title="Makemake (mytologi)">Makemakereligionen</a> där <a href="/w/index.php?title=Tangata_manu&action=edit&redlink=1" class="new" title="Tangata manu [inte skriven än]">Tangata manu</a> på <a href="/wiki/P%C3%A5sk%C3%B6n" title="Påskön">Påskön</a> fungerade som hövdingar,<a href="#cite_note-178">[178]</a> eller som tjänare, som i fallet <a href="/wiki/Hugin_och_Munin" title="Hugin och Munin">Hugin och Munin</a>, två <a href="/wiki/Korp" title="Korp">korpar</a> som viskade nyheter i öronen på den <a href="/wiki/Nordisk_mytologi" title="Nordisk mytologi">nordiske guden</a> <a href="/wiki/Oden" title="Oden">Oden</a>.<a href="#cite_note-179">[179]</a> De kan också fungera som religiösa symboler, som när <a href="/wiki/Jona" title="Jona">Jona</a> (hebreiska: יוֹנָה, <a href="/wiki/Duvor" title="Duvor">duva</a>) förkroppsligade skräcken, passiviteten, sörjandet och skönheten som traditionellt förknippas med duvor.<a href="#cite_note-180">[180]</a> Fåglar har upphöjts till gudar, som <a href="/wiki/P%C3%A5f%C3%A5gel" title="Påfågel">påfågeln</a>, som uppfattades som Moder Jord av <a href="/wiki/Dravidfolk" title="Dravidfolk">draviderna</a> i <a href="/wiki/Indien" title="Indien">Indien</a>.<a href="#cite_note-181">[181]</a> Vissa fåglar har också uppfattats som vidunder, däribland den mytologiska <a href="/wiki/F%C3%A5gel_Rock" title="Fågel Rock">Fågel Rock</a> och <a href="/wiki/Maorier" title="Maorier">maoriernas</a> legendariska Pouākai, en jättefågel som kunde fånga människor.<a href="#cite_note-182">[182]</a> Fåglar har förekommit i kultur och konst sedan förhistorisk tid, då de framställdes på tidiga <a href="/wiki/Grottm%C3%A5lning" title="Grottmålning">grottmålningar</a>.<a href="#cite_note-183">[183]</a> Fåglar användes senare i religiös eller symbolisk konst och konsthantverk, såsom den <a href="/wiki/Mogulriket" title="Mogulriket">mogul</a>- och <a href="/wiki/Perserriket" class="mw-redirect" title="Perserriket">perserkejsarnas</a> magnifika <a href="/wiki/P%C3%A5f%C3%A5gelstronen" title="Påfågelstronen">Påfågelstron</a>.<a href="#cite_note-184">[184]</a> när det vetenskapliga intresset för fåglar vaknade beställdes många målningar av fåglar till böcker. Ett exempel på en av de mer välkända av dessa fågelmålare var <a href="/wiki/John_James_Audubon" title="John James Audubon">John James Audubon</a>, vars målningar av nordamerikanska fåglar blev en stor kommersiell framgång i Europa,<a href="#cite_note-185">[185]</a> och i Norden gjorde <a href="/wiki/Br%C3%B6derna_von_Wright" title="Bröderna von Wright">bröderna von Wrights</a> fågelillustrationer stor succé. Fåglar är också viktiga i poesi. Exempelvis införlivade <a href="/wiki/Homeros" title="Homeros">Homeros</a> <a href="/wiki/Sydn%C3%A4ktergal" title="Sydnäktergal">näktergalar</a> i sin <a href="/wiki/Odyss%C3%A9n" class="mw-redirect" title="Odyssén">Odyssén</a> och <a href="/wiki/Catullus" title="Catullus">Catullus</a> använde en <a href="/wiki/Sparvfinkar" title="Sparvfinkar">sparv</a> som erotisk symbol i en dikt.<a href="#cite_note-186">[186]</a> Relationen mellan en <a href="/wiki/Albatrosser" title="Albatrosser">albatross</a> och en sjöman är det centrala temat i <a href="/wiki/Samuel_Taylor_Coleridge" title="Samuel Taylor Coleridge">Samuel Taylor Coleridges</a> <a href="/wiki/The_Rime_of_the_Ancient_Mariner" class="mw-redirect" title="The Rime of the Ancient Mariner">The Rime of the Ancient Mariner</a>.<a href="#cite_note-187">[187]</a> Uppfattningar om olika fågelarter varierar ofta mellan olika kulturer. <a href="/wiki/Ugglor" title="Ugglor">Ugglor</a> förknippas med otur, <a href="/wiki/H%C3%A4xeri" class="mw-redirect" title="Häxeri">häxeri</a> och död i delar av <a href="/wiki/Afrika" title="Afrika">Afrika</a>,<a href="#cite_note-188">[188]</a> men symboliserar vishet i stora delar av Europa.<a href="#cite_note-189">[189]</a> <a href="/wiki/H%C3%A4rf%C3%A5gel" title="Härfågel">Härfågeln</a> ansågs helig i <a href="/wiki/Antikens_Egypten" class="mw-redirect" title="Antikens Egypten">Antikens Egypten</a>, men betraktades som tjuvar i stora delar av Europa och som förebud om krig i <a href="/wiki/Skandinavien" title="Skandinavien">Skandinavien</a>.<a href="#cite_note-190">[190]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Människans_påverkan_på_fågelfaunan">Människans påverkan på fågelfaunan</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=37" title="Redigera avsnitt: Människans påverkan på fågelfaunan" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=37" title="Redigera avsnitts källkod: Människans påverkan på fågelfaunan">redigera wikitext</a>]</div> Huvudartikel: <a href="/wiki/M%C3%A4nniskans_p%C3%A5verkan_p%C3%A5_f%C3%A5gelfaunan" title="Människans påverkan på fågelfaunan">Människans påverkan på fågelfaunan</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Se_även">Se även</h2>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=38" title="Redigera avsnitt: Se även" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=38" title="Redigera avsnitts källkod: Se även">redigera wikitext</a>]</div> <ul><li><a href="/wiki/Special:PrefixIndex/f%C3%A5gel" title="Special:PrefixIndex/fågel">Alla artiklar på svenska Wikipedia som har förledet "fågel"</a></li> <li><a href="/wiki/F%C3%A5gelrekord" class="mw-redirect" title="Fågelrekord">Fågelrekord</a></li> <li><a href="/wiki/Sveriges_f%C3%A5gelfauna" title="Sveriges fågelfauna">Sveriges fågelfauna</a></li> <li><a href="/wiki/Alfabetisk_lista_%C3%B6ver_f%C3%A5glar_i_Sverige" class="mw-redirect" title="Alfabetisk lista över fåglar i Sverige">Alfabetisk lista över fåglar i Sverige</a></li> <li><a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_auktorer_inom_f%C3%A5geltaxonomin" title="Lista över auktorer inom fågeltaxonomin">Lista över auktorer inom fågeltaxonomin</a></li> <li><a href="/wiki/Aberratiodontus" title="Aberratiodontus">Aberratiodontus</a>, ett släkte utdöda fåglar</li> <li><a href="/wiki/Sveriges_ornitologiska_f%C3%B6rening" title="Sveriges ornitologiska förening">Sveriges ornitologiska förening</a></li> <li><a href="/wiki/Argentavis_magnificens" title="Argentavis magnificens">Argentavis magnificens</a></li> <li><a href="/wiki/Pelagornis_sandersi" title="Pelagornis sandersi">Pelagornis sandersi</a></li> <li><a href="/wiki/Ornitologins_tidslinje" title="Ornitologins tidslinje">Ornitologins tidslinje</a></li> <li><a href="/wiki/F%C3%A5gelcentralen" title="Fågelcentralen">Fågelcentralen</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Noter">Noter</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=39" title="Redigera avsnitt: Noter" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=39" title="Redigera avsnitts källkod: Noter">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-CC-1"><a href="#cite_ref-CC_1-0">^</a> Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, & D. Roberson (2013) <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/wp-content/uploads/2013/08/Clements-Checklists-6.8.xlsx">The Clements checklist of birds of the world: Version 6.8. (xls)</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20140228091009/http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/wp-content/uploads/2013/08/Clements-Checklists-6.8.xlsx">Arkiverad</a> 28 februari 2014 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., från: <<a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download/">www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download/</a>> , läst 2014-12-07 </li> <li id="cite_note-SOFname-2"><a href="#cite_ref-SOFname_2-0">^</a> Erling Jirle (2012): Världens fågelfamiljer, version 6. 19 februari 2012, läst 2012-03-13. Ny version, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.joerl.se/familjelistan7.htm">Världens fågelfamiljer</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20131113123441/http://www.joerl.se/familjelistan7.htm">Arkiverad</a> 13 november 2013 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., version 7. 8 oktober 2012, läst 2013-02-28. </li> <li id="cite_note-IOC-3"><a href="#cite_ref-IOC_3-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.worldbirdnames.org/new/">”IOC World Bird List”</a> (på engelska). Version 10.2. <a href="/wiki/International_Ornithological_Congress" title="International Ornithological Congress">International Ornithological Congress</a>. 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.worldbirdnames.org/new/">https://www.worldbirdnames.org/new/</a>. Läst 23 november 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=IOC+World+Bird+List&rft.atitle=Version+10.2&rft.date=2020&rft.pub=%5B%5BInternational+Ornithological+Congress%5D%5D&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.worldbirdnames.org%2Fnew%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-4"><a href="#cite_ref-4">^</a> Alexander Hellquist (2007) Det hänger på fjädrarna, <a href="/wiki/Roadrunner_(tidskrift)" title="Roadrunner (tidskrift)">Roadrunner</a>, nr.3, 2007, sid:41 </li> <li id="cite_note-5"><a href="#cite_ref-5">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFdel_HoyoAndy_Elliott_&_Jordi_Sargatal1992">del Hoyo, Josep; Andy Elliott & Jordi Sargatal (1992). <a href="/w/index.php?title=Handbook_of_Birds_of_the_World&action=edit&redlink=1" class="new" title="Handbook of Birds of the World [inte skriven än]">Handbook of Birds of the World</a>, Volume 1: Ostrich to Ducks. Barcelona: <a href="/w/index.php?title=Lynx_Edicions&action=edit&redlink=1" class="new" title="Lynx Edicions [inte skriven än]">Lynx Edicions</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/84-87334-10-5" title="Special:Bokkällor/84-87334-10-5">ISBN 84-87334-10-5</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=%5B%5BHandbook+of+Birds+of+the+World%5D%5D%2C+Volume+1%3A+Ostrich+to+Ducks&rft.aulast=del+Hoyo&rft.aufirst=Josep&rft.au=del+Hoyo%2C+Josep&rft.au=Andy+Elliott+%26+Jordi+Sargatal&rft.date=1992&rft.place=Barcelona&rft.pub=%5B%5BLynx+Edicions%5D%5D&rft.isbn=84-87334-10-5&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-6"><a href="#cite_ref-6">^</a> (latin) <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFLinnaeus1758"><a href="/wiki/Carl_von_Linn%C3%A9" title="Carl von Linné">Linnaeus, Carolus</a> (1758). <a href="/wiki/Systema_Naturae" class="mw-redirect" title="Systema Naturae">Systema naturae per regna tria naturae, secundum classes, ordines, genera, species, cum characteribus, differentiis, synonymis, locis. Tomus I. Editio decima, reformata</a>. Holmiae. (Laurentii Salvii). sid. 824</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=%5B%5BSystema+Naturae%7CSystema+naturae+per+regna+tria+naturae%2C+secundum+classes%2C+ordines%2C+genera%2C+species%2C+cum+characteribus%2C+differentiis%2C+synonymis%2C+locis.+Tomus+I.+Editio+decima%2C+reformata%5D%5D&rft.aulast=Linnaeus&rft.aufirst=Carolus&rft.au=Linnaeus%2C+Carolus&rft.date=1758&rft.pages=sid.%26nbsp%3B824&rft.pub=Holmiae.+%28Laurentii+Salvii%29&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-Theropoda-7">^ [<a href="#cite_ref-Theropoda_7-0">a</a> <a href="#cite_ref-Theropoda_7-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFLivezey2007">Livezey, Bradley C. (22 november 2007). ”Higher-order phylogeny of modern birds (Theropoda, Aves: Neornithes) based on comparative anatomy. II. Analysis and discussion”. <a href="/w/index.php?title=Zoological_Journal_of_the_Linnean_Society&action=edit&redlink=1" class="new" title="Zoological Journal of the Linnean Society [inte skriven än]">Zoological Journal of the Linnean Society</a> "149" (1): ss. 1–95. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1111%2Fj.1096-3642.2006.00293.x">10.1111/j.1096-3642.2006.00293.x</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Higher-order+phylogeny+of+modern+birds+%28Theropoda%2C+Aves%3A+Neornithes%29+based+on+comparative+anatomy.+II.+Analysis+and+discussion&rft.jtitle=%5B%5BZoological+Journal+of+the+Linnean+Society%5D%5D&rft.aulast=Livezey&rft.aufirst=Bradley+C.&rft.au=Livezey%2C+Bradley+C.&rft.date=22+november+2007&rft.volume=%22149%22&rft.issue=1&rft.pages=ss.%26nbsp%3B1%E2%80%9395&rft_id=info:doi/10.1111%2Fj.1096-3642.2006.00293.x&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-8"><a href="#cite_ref-8">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFPadianL.M._Chiappe_Chiappe_LM1997"><a href="/w/index.php?title=Kevin_Padian&action=edit&redlink=1" class="new" title="Kevin Padian [inte skriven än]">Padian, Kevin</a>; L.M. Chiappe Chiappe LM (1997). ”Bird Origins”. Encyclopedia of Dinosaurs. San Diego: <a href="/w/index.php?title=Academic_Press&action=edit&redlink=1" class="new" title="Academic Press [inte skriven än]">Academic Press</a>. sid. 41–96. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-12-226810-5" title="Special:Bokkällor/0-12-226810-5">ISBN 0-12-226810-5</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Bird+Origins&rft.atitle=Encyclopedia+of+Dinosaurs&rft.aulast=Padian&rft.aufirst=Kevin&rft.au=Padian%2C+Kevin&rft.au=L.M.+Chiappe+Chiappe+LM&rft.date=1997&rft.pages=sid.%26nbsp%3B41%E2%80%9396&rft.place=San+Diego&rft.pub=%5B%5BAcademic+Press%5D%5D&rft.isbn=0-12-226810-5&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-9"><a href="#cite_ref-9">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFGauthier1986">Gauthier, Jacques (1986). ”Saurischian Monophyly and the origin of birds”. The Origin of Birds and the Evolution of Flight. sid. 1–55. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-940228-14-9" title="Special:Bokkällor/0-940228-14-9">ISBN 0-940228-14-9</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Saurischian+Monophyly+and+the+origin+of+birds&rft.atitle=The+Origin+of+Birds+and+the+Evolution+of+Flight&rft.aulast=Gauthier&rft.aufirst=Jacques&rft.au=Gauthier%2C+Jacques&rft.date=1986&rft.pages=sid.%26nbsp%3B1%E2%80%9355&rft.isbn=0-940228-14-9&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-10"><a href="#cite_ref-10">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070304043432/http://people.eku.edu/ritchisong/birdbiogeography1.htm">”Bird biogeography”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://people.eku.edu/ritchisong/birdbiogeography1.htm">originalet</a> den 4 mars 2007. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20070304043432/http://people.eku.edu/ritchisong/birdbiogeography1.htm">https://web.archive.org/web/20070304043432/http://people.eku.edu/ritchisong/birdbiogeography1.htm</a>. Läst 10 april 2008.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Bird+biogeography&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20070304043432%2Fhttp%3A%2F%2Fpeople.eku.edu%2Fritchisong%2Fbirdbiogeography1.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-11"><a href="#cite_ref-11">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFClements2007"><a href="/w/index.php?title=James_Clements&action=edit&redlink=1" class="new" title="James Clements [inte skriven än]">Clements, James F.</a> (2007). <a href="/w/index.php?title=The_Clements_Checklist_of_Birds_of_the_World&action=edit&redlink=1" class="new" title="The Clements Checklist of Birds of the World [inte skriven än]">The Clements Checklist of Birds of the World</a> (6th edition). Ithaca: <a href="/wiki/Cornell_University_Press" class="mw-redirect" title="Cornell University Press">Cornell University Press</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-8014-4501-9" title="Special:Bokkällor/978-0-8014-4501-9">ISBN 978-0-8014-4501-9</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=%5B%5BThe+Clements+Checklist+of+Birds+of+the+World%5D%5D&rft.aulast=Clements&rft.aufirst=James+F.&rft.au=Clements%2C+James+F.&rft.date=2007&rft.edition=6th+edition&rft.place=Ithaca&rft.pub=%5B%5BCornell+University+Press%5D%5D&rft.isbn=978-0-8014-4501-9&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-12"><a href="#cite_ref-12">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFGill2006"><a href="/w/index.php?title=Frank_Gill_(ornitolog)&action=edit&redlink=1" class="new" title="Frank Gill (ornitolog) [inte skriven än]">Gill, Frank</a> (2006). Birds of the World: Recommended English Names. Princeton: <a href="/wiki/Princeton_University_Press" title="Princeton University Press">Princeton University Press</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-691-12827-6" title="Special:Bokkällor/978-0-691-12827-6">ISBN 978-0-691-12827-6</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Birds+of+the+World%3A+Recommended+English+Names&rft.aulast=Gill&rft.aufirst=Frank&rft.au=Gill%2C+Frank&rft.date=2006&rft.place=Princeton&rft.pub=%5B%5BPrinceton+University+Press%5D%5D&rft.isbn=978-0-691-12827-6&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-13"><a href="#cite_ref-13">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFPaul2002"><a href="/w/index.php?title=Gregory_S._Paul&action=edit&redlink=1" class="new" title="Gregory S. Paul [inte skriven än]">Paul, Gregory S.</a> (2002). ”Looking for the True Bird Ancestor”. Dinosaurs of the Air: The Evolution and Loss of Flight in Dinosaurs and Birds. Baltimore: Johns Hopkins University Press. sid. 171–224. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-8018-6763-0" title="Special:Bokkällor/0-8018-6763-0">ISBN 0-8018-6763-0</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Looking+for+the+True+Bird+Ancestor&rft.atitle=Dinosaurs+of+the+Air%3A+The+Evolution+and+Loss+of+Flight+in+Dinosaurs+and+Birds&rft.aulast=Paul&rft.aufirst=Gregory+S.&rft.au=Paul%2C+Gregory+S.&rft.date=2002&rft.pages=sid.%26nbsp%3B171%E2%80%93224&rft.place=Baltimore&rft.pub=Johns+Hopkins+University+Press&rft.isbn=0-8018-6763-0&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-14"><a href="#cite_ref-14">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFNorellMick_Ellison2005">Norell, Mark; Mick Ellison (2005). Unearthing the Dragon: The Great Feathered Dinosaur Discovery. New York: Pi Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-13-186266-9" title="Special:Bokkällor/0-13-186266-9">ISBN 0-13-186266-9</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Unearthing+the+Dragon%3A+The+Great+Feathered+Dinosaur+Discovery&rft.aulast=Norell&rft.aufirst=Mark&rft.au=Norell%2C+Mark&rft.au=Mick+Ellison&rft.date=2005&rft.place=New+York&rft.pub=Pi+Press&rft.isbn=0-13-186266-9&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-15"><a href="#cite_ref-15">^</a> Xu, X., Zhou., Wang, X., Kuang, X., Zhang, F. & Du,X. 2003. Four-winged dinosaurs from China. - Nature 421:335-340. </li> <li id="cite_note-AHTetal07-16"><a href="#cite_ref-AHTetal07_16-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFTurner2007">Turner, Alan H. (22 november 2007). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.sciencemag.org/cgi/reprint/317/5843/1378.pdf">”A basal dromaeosaurid and size evolution preceding avian flight”</a> (pdf). <a href="/wiki/Science" title="Science">Science</a> "317": ss. 1378–1381. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1126%2Fscience.1144066">10.1126/science.1144066</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17823350?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:17823350">PMID 17823350</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.sciencemag.org/cgi/reprint/317/5843/1378.pdf">http://www.sciencemag.org/cgi/reprint/317/5843/1378.pdf</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=A+basal+dromaeosaurid+and+size+evolution+preceding+avian+flight&rft.jtitle=%5B%5BScience%5D%5D&rft.aulast=Turner&rft.aufirst=Alan+H.&rft.au=Turner%2C+Alan+H.&rft.date=22+november+2007&rft.volume=%22317%22&rft.pages=ss.%26nbsp%3B1378%E2%80%931381&rft_id=info:doi/10.1126%2Fscience.1144066&rft_id=info:pmid/17823350&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.sciencemag.org%2Fcgi%2Freprint%2F317%2F5843%2F1378.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-xuetal2003-17"><a href="#cite_ref-xuetal2003_17-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFXing,_X.,_Zhou,_Z.,_Wang,_X.,_Kuang,_X.,_Zhang,_F._och_Du,_X.2003">Xing, X., Zhou, Z., Wang, X., Kuang, X., Zhang, F. och Du, X. (22 november 2003). ”Four-winged dinosaurs from China”. <a href="/wiki/Nature" title="Nature">Nature</a> "421" (6921): ss. 335–340. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1038%2Fnature01342">10.1038/nature01342</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Four-winged+dinosaurs+from+China&rft.jtitle=%5B%5BNature%5D%5D&rft.aulast=Xing%2C+X.%2C+Zhou%2C+Z.%2C+Wang%2C+X.%2C+Kuang%2C+X.%2C+Zhang%2C+F.+och+Du%2C+X.&rft.au=Xing%2C+X.%2C+Zhou%2C+Z.%2C+Wang%2C+X.%2C+Kuang%2C+X.%2C+Zhang%2C+F.+och+Du%2C+X.&rft.date=22+november+2003&rft.volume=%22421%22&rft.issue=6921&rft.pages=ss.%26nbsp%3B335%E2%80%93340&rft_id=info:doi/10.1038%2Fnature01342&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-Heilmann1927-18"><a href="#cite_ref-Heilmann1927_18-0">^</a> Heilmann, Gerhard. "The origin of birds" (1927) "Dover Publications", New York. </li> <li id="cite_note-19"><a href="#cite_ref-19">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFRasskin-Gutman2001">Rasskin-Gutman, Diego (22 november 2001). ”Theoretical morphology of the Archosaur (Reptilia: Diapsida) pelvic girdle”. <a href="/w/index.php?title=Paleobiology&action=edit&redlink=1" class="new" title="Paleobiology [inte skriven än]">Paleobiology</a> "27" (1): ss. 59–78. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1666%2F0094-8373%282001%29">10.1666/0094-8373(2001)</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Theoretical+morphology+of+the+Archosaur+%28Reptilia%3A+Diapsida%29+pelvic+girdle&rft.jtitle=%5B%5BPaleobiology%5D%5D&rft.aulast=Rasskin-Gutman&rft.aufirst=Diego&rft.au=Rasskin-Gutman%2C+Diego&rft.date=22+november+2001&rft.volume=%2227%22&rft.issue=1&rft.pages=ss.%26nbsp%3B59%E2%80%9378&rft_id=info:doi/10.1666%2F0094-8373%282001%29&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-20"><a href="#cite_ref-20">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFFeduccia2005">Feduccia, Alan (22 november 2005). ”Do feathered dinosaurs exist? Testing the hypothesis on neontological and paleontological evidence”. Journal of Morphology "266" (2): ss. 125–66. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1002%2Fjmor.10382">10.1002/jmor.10382</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16217748?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:16217748">PMID 16217748</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Do+feathered+dinosaurs+exist%3F+Testing+the+hypothesis+on+neontological+and+paleontological+evidence&rft.jtitle=Journal+of+Morphology&rft.aulast=Feduccia&rft.aufirst=Alan&rft.au=Feduccia%2C+Alan&rft.date=22+november+2005&rft.volume=%22266%22&rft.issue=2&rft.pages=ss.%26nbsp%3B125%E2%80%9366&rft_id=info:doi/10.1002%2Fjmor.10382&rft_id=info:pmid/16217748&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-21"><a href="#cite_ref-21">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFPrum2003">Prum, Richard O. (22 november 2003). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://links.jstor.org/sici?sici=0004-8038(200304)120:2%3C550:ACCOTT%3E2.0.CO;2-0">”Are Current Critiques Of The Theropod Origin Of Birds Science? Rebuttal To Feduccia 2002”</a>. <a href="/wiki/The_Auk" title="The Auk">The Auk</a> "120" (2): ss. 550–61. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1642%2F0004-8038%282003%29120%5B0550%3AACCOTT%5D2.0.CO%3B2">10.1642/0004-8038(2003)120[0550:ACCOTT]2.0.CO;2</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://links.jstor.org/sici?sici=0004-8038(200304)120:2%3C550:ACCOTT%3E2.0.CO;2-0">http://links.jstor.org/sici?sici=0004-8038(200304)120:2%3C550:ACCOTT%3E2.0.CO;2-0</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Are+Current+Critiques+Of+The+Theropod+Origin+Of+Birds+Science%3F+Rebuttal+To+Feduccia+2002&rft.jtitle=%5B%5BThe+Auk%5D%5D&rft.aulast=Prum&rft.aufirst=Richard+O.&rft.au=Prum%2C+Richard+O.&rft.date=22+november+2003&rft.volume=%22120%22&rft.issue=2&rft.pages=ss.%26nbsp%3B550%E2%80%9361&rft_id=info:doi/10.1642%2F0004-8038%282003%29120%5B0550%3AACCOTT%5D2.0.CO%3B2&rft_id=http%3A%2F%2Flinks.jstor.org%2Fsici%3Fsici%3D0004-8038%28200304%29120%3A2%253C550%3AACCOTT%253E2.0.CO%3B2-0&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-chiappe2007-22">^ [<a href="#cite_ref-chiappe2007_22-0">a</a> <a href="#cite_ref-chiappe2007_22-1">b</a> <a href="#cite_ref-chiappe2007_22-2">c</a> <a href="#cite_ref-chiappe2007_22-3">d</a> <a href="#cite_ref-chiappe2007_22-4">e</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFChiappe2007">Chiappe, Luis M. (2007). Glorified Dinosaurs: The Origin and Early Evolution of Birds. Sydney: University of New South Wales Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-86840-413-4" title="Special:Bokkällor/978-0-86840-413-4">ISBN 978-0-86840-413-4</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Glorified+Dinosaurs%3A+The+Origin+and+Early+Evolution+of+Birds&rft.aulast=Chiappe&rft.aufirst=Luis+M.&rft.au=Chiappe%2C+Luis+M.&rft.date=2007&rft.place=Sydney&rft.pub=University+of+New+South+Wales+Press&rft.isbn=978-0-86840-413-4&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-23"><a href="#cite_ref-23">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFClarke2004">Clarke, Julia A. (22 november 2004). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://digitallibrary.amnh.org/dspace/bitstream/2246/454/1/B286.pdf">”Morphology, Phylogenetic Taxonomy, and Systematics of Ichthyornis and Apatornis (Avialae: Ornithurae)”</a>. Bulletin of the American Museum of Natural History "286": ss. 1–179. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://digitallibrary.amnh.org/dspace/bitstream/2246/454/1/B286.pdf">http://digitallibrary.amnh.org/dspace/bitstream/2246/454/1/B286.pdf</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Morphology%2C+Phylogenetic+Taxonomy%2C+and+Systematics+of+%27%27Ichthyornis%27%27+and+%27%27Apatornis%27%27+%28Avialae%3A+Ornithurae%29&rft.jtitle=Bulletin+of+the+American+Museum+of+Natural+History&rft.aulast=Clarke&rft.aufirst=Julia+A.&rft.au=Clarke%2C+Julia+A.&rft.date=22+november+2004&rft.volume=%22286%22&rft.pages=ss.%26nbsp%3B1%E2%80%93179&rft_id=http%3A%2F%2Fdigitallibrary.amnh.org%2Fdspace%2Fbitstream%2F2246%2F454%2F1%2FB286.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  <a href="/wiki/Fil:Noia_64_mimetypes_pdf.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/14px-Noia_64_mimetypes_pdf.png" decoding="async" width="14" height="14" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/21px-Noia_64_mimetypes_pdf.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/28px-Noia_64_mimetypes_pdf.png 2x" data-file-width="64" data-file-height="64" /></a> <a href="/wiki/Portable_Document_Format" title="Portable Document Format">PDF</a> </li> <li id="cite_note-24"><a href="#cite_ref-24">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFClarke2005">Clarke, Julia A. (22 november 2005). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.digimorph.org/specimens/Vegavis_iaai/nature03150.pdf">”Definitive fossil evidence for the extant avian radiation in the Cretaceous”</a>. <a href="/wiki/Nature" title="Nature">Nature</a> "433": ss. 305–308. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1038%2Fnature03150">10.1038/nature03150</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15662422?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:15662422">PMID 15662422</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.digimorph.org/specimens/Vegavis_iaai/nature03150.pdf">http://www.digimorph.org/specimens/Vegavis_iaai/nature03150.pdf</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Definitive+fossil+evidence+for+the+extant+avian+radiation+in+the+Cretaceous&rft.jtitle=%5B%5BNature%5D%5D&rft.aulast=Clarke&rft.aufirst=Julia+A.&rft.au=Clarke%2C+Julia+A.&rft.date=22+november+2005&rft.volume=%22433%22&rft.pages=ss.%26nbsp%3B305%E2%80%93308&rft_id=info:doi/10.1038%2Fnature03150&rft_id=info:pmid/15662422&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.digimorph.org%2Fspecimens%2FVegavis_iaai%2Fnature03150.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.nature.com/nature/journal/v433/n7023/suppinfo/nature03150.html">Supporting information</a> </li> <li id="cite_note-Ericson-25">^ [<a href="#cite_ref-Ericson_25-0">a</a> <a href="#cite_ref-Ericson_25-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFEricson2006">Ericson, Per G.P. (22 november 2006). ”Diversification of Neoaves: Integration of molecular sequence data and fossils” (<a rel="nofollow" class="external text" href="http://scholar.google.co.uk/scholar?hl=en&lr=&q=author%3A+intitle%3ADiversification+of+Neoaves%3A+Integration+of+molecular+sequence+data+and+fossils&as_publication=%5B%5BBiology+Letters%5D%5D&as_ylo=2006&as_yhi=2006&btnG=Search">Scholar search</a>). <a href="/w/index.php?title=Biology_Letters&action=edit&redlink=1" class="new" title="Biology Letters [inte skriven än]">Biology Letters</a> "2" (4): ss. 543–547. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1098%2Frsbl.2006.0523">10.1098/rsbl.2006.0523</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17148284?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:17148284">PMID 17148284</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Diversification+of+Neoaves%3A+Integration+of+molecular+sequence+data+and+fossils&rft.jtitle=%5B%5BBiology+Letters%5D%5D&rft.aulast=Ericson&rft.aufirst=Per+G.P.&rft.au=Ericson%2C+Per+G.P.&rft.date=22+november+2006&rft.volume=%222%22&rft.issue=4&rft.pages=ss.%26nbsp%3B543%E2%80%93547&rft_id=info:doi/10.1098%2Frsbl.2006.0523&rft_id=info:pmid/17148284&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-26"><a href="#cite_ref-26">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFBrown2007">Brown, Joseph W. (22 november 2007). ”Nuclear DNA does not reconcile 'rocks' and 'clocks' in Neoaves: a comment on Ericson et al.”. <a href="/w/index.php?title=Biology_Letters&action=edit&redlink=1" class="new" title="Biology Letters [inte skriven än]">Biology Letters</a> "3" (3): ss. 257–259. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1098%2Frsbl.2006.0611">10.1098/rsbl.2006.0611</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17389215?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:17389215">PMID 17389215</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Nuclear+DNA+does+not+reconcile+%27rocks%27+and+%27clocks%27+in+Neoaves%3A+a+comment+on%0A+Ericson+%27%27et+al.%27%27&rft.jtitle=%5B%5BBiology+Letters%5D%5D&rft.aulast=Brown&rft.aufirst=Joseph+W.&rft.au=Brown%2C+Joseph+W.&rft.date=22+november+2007&rft.volume=%223%22&rft.issue=3&rft.pages=ss.%26nbsp%3B257%E2%80%93259&rft_id=info:doi/10.1098%2Frsbl.2006.0611&rft_id=info:pmid/17389215&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-27"><a href="#cite_ref-27">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSibleyJon_Edward_Ahlquist1990"><a href="/wiki/Charles_Sibley" title="Charles Sibley">Sibley</a>, Charles; <a href="/w/index.php?title=Jon_Edward_Ahlquist&action=edit&redlink=1" class="new" title="Jon Edward Ahlquist [inte skriven än]">Jon Edward Ahlquist</a> (1990). Phylogeny and classification of birds. New Haven: Yale University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-300-04085-7" title="Special:Bokkällor/0-300-04085-7">ISBN 0-300-04085-7</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Phylogeny+and+classification+of+birds&rft.aulast=%5B%5BCharles+Sibley%7CSibley%5D%5D&rft.aufirst=Charles&rft.au=%5B%5BCharles+Sibley%7CSibley%5D%5D%2C+Charles&rft.au=%5B%5BJon+Edward+Ahlquist%5D%5D&rft.date=1990&rft.place=New+Haven&rft.pub=Yale+University+Press&rft.isbn=0-300-04085-7&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-28"><a href="#cite_ref-28">^</a> Stiller, J., Feng, S., Chowdhury, AA. et al. Complexity of avian evolution revealed by family-level genomes. Nature (2024). <a rel="nofollow" class="external free" href="https://doi.org/10.1038/s41586-024-07323-1">https://doi.org/10.1038/s41586-024-07323-1</a> </li> <li id="cite_note-Sangster-29"><a href="#cite_ref-Sangster_29-0">^</a> George Sangster: A Name for the Flamingo-Grebe Clade. In: Ibis 147 (3), 2005. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1111%2Fj.1474-919x.2005.00432.x">10.1111/j.1474-919x.2005.00432.x</a>, S. 612–615. </li> <li id="cite_note-Mayr_1-30"><a href="#cite_ref-Mayr_1_30-0">^</a> Gerald Mayr: Phylogenetic relationships of the paraphyletic caprimulgiform birds (nightjars and allies). Journal of Zoological Systematics and Evolution Research, 2009 Blackwell Verlag GmbH, <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1111%2Fj.1439-0469.2009.00552.x">10.1111/j.1439-0469.2009.00552.x</a> </li> <li id="cite_note-EricsonPer-31"><a href="#cite_ref-EricsonPer_31-0">^</a> Per G. P. Ericson: Evolution of terrestrial birds in three continents: biogeography and parallel radiations. Journal of Biogeography (J. Biogeogr.) (2012) 39, 813–824 </li> <li id="cite_note-Suh_et._al.-32"><a href="#cite_ref-Suh_et._al._32-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="Suh">Alexander Suh, Martin Paus, Martin Kiefmann, Gennady Churakov, Franziska Anni Franke, Jürgen Brosius, Jan Ole Kriegs & Jürgen Schmitz (2011). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.nature.com/ncomms/journal/v2/n8/full/ncomms1448.html">”Mesozoic retroposons reveal parrots as the closest living relatives of passerine birds”</a>. Nature Communications 2 (8): sid. 443. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1038%2Fncomms1448">10.1038/ncomms1448</a>. <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/2041-1723">2041-1723</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21863010?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:21863010">PMID 21863010</a>. <a href="/wiki/PubMed_Central" class="mw-redirect" title="PubMed Central">PMC</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3265382">3265382</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.nature.com/ncomms/journal/v2/n8/full/ncomms1448.html">http://www.nature.com/ncomms/journal/v2/n8/full/ncomms1448.html</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Mesozoic+retroposons+reveal+parrots+as+the+closest+living+relatives+of+passerine+birds&rft.jtitle=Nature+Communications&rft.aulast=Alexander+Suh%2C+Martin+Paus%2C+Martin+Kiefmann%2C+Gennady+Churakov%2C+Franziska+Anni+Franke%2C+J%C3%BCrgen+Brosius%2C+Jan+Ole+Kriegs+%26+J%C3%BCrgen+Schmitz&rft.au=Alexander+Suh%2C+Martin+Paus%2C+Martin+Kiefmann%2C+Gennady+Churakov%2C+Franziska+Anni+Franke%2C+J%C3%BCrgen+Brosius%2C+Jan+Ole+Kriegs+%26+J%C3%BCrgen+Schmitz&rft.date=2011&rft.volume=2&rft.issue=8&rft.pages=sid.%26nbsp%3B443&rft_id=info:doi/10.1038%2Fncomms1448&rft_id=info:pmid/21863010&rft.issn=2041-1723&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.nature.com%2Fncomms%2Fjournal%2Fv2%2Fn8%2Ffull%2Fncomms1448.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-33"><a href="#cite_ref-33">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFNewton2003">Newton, Ian (2003). The Speciation and Biogeography of Birds. Amsterdam: Academic Press. sid. s. 463. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-12-517375-X" title="Special:Bokkällor/0-12-517375-X">ISBN 0-12-517375-X</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Speciation+and+Biogeography+of+Birds&rft.aulast=Newton&rft.aufirst=Ian&rft.au=Newton%2C+Ian&rft.date=2003&rft.pages=sid.%26nbsp%3Bs.+463&rft.place=Amsterdam&rft.pub=Academic+Press&rft.isbn=0-12-517375-X&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-34"><a href="#cite_ref-34">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBrooke2004">Brooke, Michael (2004). Albatrosses And Petrels Across The World. Oxford: Oxford University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-19-850125-0" title="Special:Bokkällor/0-19-850125-0">ISBN 0-19-850125-0</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Albatrosses+And+Petrels+Across+The+World&rft.aulast=Brooke&rft.aufirst=Michael&rft.au=Brooke%2C+Michael&rft.date=2004&rft.place=Oxford&rft.pub=Oxford+University+Press&rft.isbn=0-19-850125-0&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-Burger-35">^ [<a href="#cite_ref-Burger_35-0">a</a> <a href="#cite_ref-Burger_35-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSchreiberJoanna_Burger2001">Schreiber, Elizabeth Anne; Joanna Burger (2001). Biology of Marine Birds. Boca Raton: CRC Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-8493-9882-7" title="Special:Bokkällor/0-8493-9882-7">ISBN 0-8493-9882-7</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Biology+of+Marine+Birds&rft.aulast=Schreiber&rft.aufirst=Elizabeth+Anne&rft.au=Schreiber%2C+Elizabeth+Anne&rft.au=Joanna+Burger&rft.date=2001&rft.place=Boca+Raton&rft.pub=CRC+Press&rft.isbn=0-8493-9882-7&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-36"><a href="#cite_ref-36">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFSato2002">Sato, Katsufumi (22 november 2002). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://jeb.biologists.org/cgi/content/full/205/9/1189">”Buoyancy and maximal diving depth in penguins: do they control inhaling air volume?”</a>. Journal of Experimental Biology "205" (9): ss. 1189–1197. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11948196?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:11948196">PMID 11948196</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://jeb.biologists.org/cgi/content/full/205/9/1189">http://jeb.biologists.org/cgi/content/full/205/9/1189</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Buoyancy+and+maximal+diving+depth+in+penguins%3A+do+they+control+inhaling+air+volume%3F&rft.jtitle=Journal+of+Experimental+Biology&rft.aulast=Sato&rft.aufirst=Katsufumi&rft.au=Sato%2C+Katsufumi&rft.date=22+november+2002&rft.volume=%22205%22&rft.issue=9&rft.pages=ss.%26nbsp%3B1189%E2%80%931197&rft_id=info:pmid/11948196&rft_id=http%3A%2F%2Fjeb.biologists.org%2Fcgi%2Fcontent%2Ffull%2F205%2F9%2F1189&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-37"><a href="#cite_ref-37">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFHillPeter_Robertson1988">Hill, David; Peter Robertson (1988). The pheasant: Ecology, Management, and Conservation. Oxford: BSP Professional. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-632-02011-3" title="Special:Bokkällor/0-632-02011-3">ISBN 0-632-02011-3</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+pheasant%3A+Ecology%2C+Management%2C+and+Conservation&rft.aulast=Hill&rft.aufirst=David&rft.au=Hill%2C+David&rft.au=Peter+Robertson&rft.date=1988&rft.place=Oxford&rft.pub=BSP+Professional&rft.isbn=0-632-02011-3&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-38"><a href="#cite_ref-38">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFSpreyer1998">Spreyer, Mark F. (1998). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://bna.birds.cornell.edu/bna/species/322">”Monk Parakeet (Myiopsitta monachus)”</a>. The Birds of North America. Cornell Lab of Ornithology. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2173%2Fbna.322">10.2173/bna.322</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://bna.birds.cornell.edu/bna/species/322">http://bna.birds.cornell.edu/bna/species/322</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Monk+Parakeet+%28Myiopsitta+monachus%29&rft.atitle=The+Birds+of+North+America&rft.aulast=Spreyer&rft.aufirst=Mark+F.&rft.au=Spreyer%2C+Mark+F.&rft.date=1998&rft.pub=Cornell+Lab+of+Ornithology&rft_id=info:doi/10.2173%2Fbna.322&rft_id=http%3A%2F%2Fbna.birds.cornell.edu%2Fbna%2Fspecies%2F322&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-39"><a href="#cite_ref-39">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFArendt1988">Arendt, Wayne J. (22 november 1988). ”Range Expansion of the Cattle Egret, (Bubulcus ibis) in the Greater Caribbean Basin”. Colonial Waterbirds "11" (2): ss. 252–62. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F1521007">10.2307/1521007</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Range+Expansion+of+the+Cattle+Egret%2C+%28%27%27Bubulcus+ibis%27%27%29+in+the+Greater+Caribbean%0A+Basin&rft.jtitle=Colonial+Waterbirds&rft.aulast=Arendt&rft.aufirst=Wayne+J.&rft.au=Arendt%2C+Wayne+J.&rft.date=22+november+1988&rft.volume=%2211%22&rft.issue=2&rft.pages=ss.%26nbsp%3B252%E2%80%9362&rft_id=info:doi/10.2307%2F1521007&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-40"><a href="#cite_ref-40">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFJuniperMike_Parr1998">Juniper, Tony; Mike Parr (1998). Parrots: A Guide to the Parrots of the World. London: <a href="/w/index.php?title=Helm_Identification_Guides&action=edit&redlink=1" class="new" title="Helm Identification Guides [inte skriven än]">Christopher Helm</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-7136-6933-0" title="Special:Bokkällor/0-7136-6933-0">ISBN 0-7136-6933-0</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Parrots%3A+A+Guide+to+the+Parrots+of+the+World&rft.aulast=Juniper&rft.aufirst=Tony&rft.au=Juniper%2C+Tony&rft.au=Mike+Parr&rft.date=1998&rft.place=London&rft.pub=%5B%5BHelm+Identification+Guides%7CChristopher+Helm%5D%5D&rft.isbn=0-7136-6933-0&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-41"><a href="#cite_ref-41">^</a> Ian Newton, The Speciation and Biogeography of birds, Academic Press, London, 2003. </li> <li id="cite_note-42"><a href="#cite_ref-42">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFWeir2007">Weir, Jason T. (22 november 2007). ”The Latitudinal Gradient in Recent Speciation and Extinction Rates of Birds and Mammals”. <a href="/wiki/Science" title="Science">Science</a> "315" (5818): ss. 1574–76. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1126%2Fscience.1135590">10.1126/science.1135590</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17363673?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:17363673">PMID 17363673</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+Latitudinal+Gradient+in+Recent+Speciation+and+Extinction+Rates+of+Birds+and+Mammals&rft.jtitle=%5B%5BScience%5D%5D&rft.aulast=Weir&rft.aufirst=Jason+T.&rft.au=Weir%2C+Jason+T.&rft.date=22+november+2007&rft.volume=%22315%22&rft.issue=5818&rft.pages=ss.%26nbsp%3B1574%E2%80%9376&rft_id=info:doi/10.1126%2Fscience.1135590&rft_id=info:pmid/17363673&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-43"><a href="#cite_ref-43">^</a> Staffan Ulfstrand, Vad nytta gör en halv vinge?, <a href="/wiki/V%C3%A5r_f%C3%A5gelv%C3%A4rld" class="mw-redirect" title="Vår fågelvärld">Vår fågelvärld</a>, nr 6, 2006 </li> <li id="cite_note-44"><a href="#cite_ref-44">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFWarham1977">Warham, John (22 november 1977). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.newzealandecology.org/nzje/free_issues/ProNZES24_84.pdf">”The Incidence, Function and ecological significance of petrel stomach oils”</a>. Proceedings of the New Zealand Ecological Society "24": ss. 84–93. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F1365556">10.2307/1365556</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.newzealandecology.org/nzje/free_issues/ProNZES24_84.pdf">http://www.newzealandecology.org/nzje/free_issues/ProNZES24_84.pdf</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+Incidence%2C+Function+and+ecological+significance+of+petrel+stomach+oils&rft.jtitle=Proceedings+of+the+New+Zealand+Ecological+Society&rft.aulast=Warham&rft.aufirst=John&rft.au=Warham%2C+John&rft.date=22+november+1977&rft.volume=%2224%22&rft.pages=ss.%26nbsp%3B84%E2%80%9393&rft_id=info:doi/10.2307%2F1365556&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.newzealandecology.org%2Fnzje%2Ffree_issues%2FProNZES24_84.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-45"><a href="#cite_ref-45">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFDumbacher1992">Dumbacher, J.P. (22 november 1992). ”omobatrachotoxin in the genus Pitohui: chemical defense in birds?”. Science "258" (5083): ss. 799–801. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1126%2Fscience.1439786">10.1126/science.1439786</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1439786?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:1439786">PMID 1439786</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=omobatrachotoxin+in+the+genus+%27%27Pitohui%27%27%3A+chemical+defense+in+birds%3F&rft.jtitle=Science&rft.aulast=Dumbacher&rft.aufirst=J.P.&rft.au=Dumbacher%2C+J.P.&rft.date=22+november+1992&rft.volume=%22258%22&rft.issue=5083&rft.pages=ss.%26nbsp%3B799%E2%80%93801&rft_id=info:doi/10.1126%2Fscience.1439786&rft_id=info:pmid/1439786&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-Gill-46">^ [<a href="#cite_ref-Gill_46-0">a</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-1">b</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-2">c</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-3">d</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-4">e</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-5">f</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-6">g</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-7">h</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-8">i</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-9">j</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-10">k</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-11">l</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-12">m</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-13">n</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-14">o</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-15">p</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-16">q</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-17">r</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-18">s</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-19">t</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-20">u</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-21">v</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-22">w</a> <a href="#cite_ref-Gill_46-23">x</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFGill1995">Gill, Frank (1995). Ornithology (2nd edition). New York: W.H. Freeman. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-7167-2415-4" title="Special:Bokkällor/0-7167-2415-4">ISBN 0-7167-2415-4</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Ornithology&rft.aulast=Gill&rft.aufirst=Frank&rft.au=Gill%2C+Frank&rft.date=1995&rft.edition=2nd+edition&rft.place=New+York&rft.pub=W.H.+Freeman&rft.isbn=0-7167-2415-4&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-47"><a href="#cite_ref-47">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFGöth2007">Göth, Anne (22 november 2007). ”Incubation temperatures and sex ratios in Australian brush-turkey (Alectura lathami) mounds”. Austral Ecology "32" (4): ss. 278–85. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1111%2Fj.1442-9993.2007.01709.x">10.1111/j.1442-9993.2007.01709.x</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Incubation+temperatures+and+sex+ratios+in+Australian+brush-turkey+%28%27%27Alectura%0A+lathami%27%27%29+mounds&rft.jtitle=Austral+Ecology&rft.aulast=G%C3%B6th&rft.aufirst=Anne&rft.au=G%C3%B6th%2C+Anne&rft.date=22+november+2007&rft.volume=%2232%22&rft.issue=4&rft.pages=ss.%26nbsp%3B278%E2%80%9385&rft_id=info:doi/10.1111%2Fj.1442-9993.2007.01709.x&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-48"><a href="#cite_ref-48">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFEhrlich1988">Ehrlich, Paul R. (22 november 1988). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.stanford.edu/group/stanfordbirds/text/essays/Adaptations.html">”Adaptations for Flight”</a>. Birds of Stanford. <a href="/wiki/Stanford_University" title="Stanford University">Stanford University</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.stanford.edu/group/stanfordbirds/text/essays/Adaptations.html">http://www.stanford.edu/group/stanfordbirds/text/essays/Adaptations.html</a>. Läst 13 december 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Adaptations+for+Flight&rft.atitle=Birds+of+Stanford&rft.aulast=Ehrlich&rft.aufirst=Paul+R.&rft.au=Ehrlich%2C+Paul+R.&rft.date=22+november+1988&rft.pub=%5B%5BStanford+University%5D%5D&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.stanford.edu%2Fgroup%2Fstanfordbirds%2Ftext%2Fessays%2FAdaptations.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  Baserad på The Birder's Handbook (Paul Ehrlich, David Dobkin och Darryl Wheye. 1988. Simon and Schuster, New York.) </li> <li id="cite_note-49"><a href="#cite_ref-49">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.paulnoll.com/Oregon/Birds/Avian-Skeleton.html">”The Avian Skeleton”</a>. paulnoll.com. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.paulnoll.com/Oregon/Birds/Avian-Skeleton.html">http://www.paulnoll.com/Oregon/Birds/Avian-Skeleton.html</a>. Läst 13 december 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+Avian+Skeleton&rft.jtitle=paulnoll.com&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.paulnoll.com%2FOregon%2FBirds%2FAvian-Skeleton.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-50"><a href="#cite_ref-50">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20081121153218/http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/djur/faglar/skelettfranfaglar/faglarsskelett/halskotor.376.html">”Halskotor - Naturhistoriska riksmuseet”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/djur/faglar/skelettfranfaglar/faglarsskelett/halskotor.376.html">originalet</a> den 21 november 2008. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20081121153218/http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/djur/faglar/skelettfranfaglar/faglarsskelett/halskotor.376.html">https://web.archive.org/web/20081121153218/http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/djur/faglar/skelettfranfaglar/faglarsskelett/halskotor.376.html</a>. Läst 18 maj 2009.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Halskotor+-+Naturhistoriska+riksmuseet&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20081121153218%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.nrm.se%2Fsv%2Fmeny%2Ffaktaomnaturen%2Fdjur%2Ffaglar%2Fskelettfranfaglar%2Ffaglarsskelett%2Fhalskotor.376.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-51"><a href="#cite_ref-51">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://fsc.fernbank.edu/Birding/skeleton.htm">”Skeleton of a typical bird”</a>. Fernbank Science Center's Ornithology Web. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://fsc.fernbank.edu/Birding/skeleton.htm">http://fsc.fernbank.edu/Birding/skeleton.htm</a>. Läst 13 december 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Skeleton+of+a+typical+bird&rft.jtitle=Fernbank+Science+Center%27s+Ornithology+Web&rft_id=http%3A%2F%2Ffsc.fernbank.edu%2FBirding%2Fskeleton.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-52"><a href="#cite_ref-52">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFEhrlich1988">Ehrlich, Paul R. (22 november 1988). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.stanford.edu/group/stanfordbirds/text/essays/Drinking.html">”Drinking”</a>. Birds of Stanford. Stanford University. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.stanford.edu/group/stanfordbirds/text/essays/Drinking.html">http://www.stanford.edu/group/stanfordbirds/text/essays/Drinking.html</a>. Läst 13 december 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Drinking&rft.atitle=Birds+of+Stanford&rft.aulast=Ehrlich&rft.aufirst=Paul+R.&rft.au=Ehrlich%2C+Paul+R.&rft.date=22+november+1988&rft.pub=Stanford+University&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.stanford.edu%2Fgroup%2Fstanfordbirds%2Ftext%2Fessays%2FDrinking.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-53"><a href="#cite_ref-53">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFTsahar2005">Tsahar, Ella (22 november 2005). ”Can birds be ammonotelic? Nitrogen balance and excretion in two frugivores”. Journal of Experimental Biology "208" (6): ss. 1025–34. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1242%2Fjeb.01495">10.1242/jeb.01495</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15767304?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:15767304">PMID 15767304</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Can+birds+be+ammonotelic%3F+Nitrogen+balance+and+excretion+in+two+frugivores&rft.jtitle=Journal+of+Experimental+Biology&rft.aulast=Tsahar&rft.aufirst=Ella&rft.au=Tsahar%2C+Ella&rft.date=22+november+2005&rft.volume=%22208%22&rft.issue=6&rft.pages=ss.%26nbsp%3B1025%E2%80%9334&rft_id=info:doi/10.1242%2Fjeb.01495&rft_id=info:pmid/15767304&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-54"><a href="#cite_ref-54">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFPreest1997">Preest, Marion R. (22 november 1997). ”Ammonia excretion by hummingbirds”. Nature "386": ss. 561–62. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1038%2F386561a0">10.1038/386561a0</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Ammonia+excretion+by+hummingbirds&rft.jtitle=Nature&rft.aulast=Preest&rft.aufirst=Marion+R.&rft.au=Preest%2C+Marion+R.&rft.date=22+november+1997&rft.volume=%22386%22&rft.pages=ss.%26nbsp%3B561%E2%80%9362&rft_id=info:doi/10.1038%2F386561a0&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-55"><a href="#cite_ref-55">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFMora1965">Mora, J. (22 november 1965). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.biochemj.org/bj/096/0028/0960028.pdf">”The Regulation of Urea-Biosynthesis Enzymes in Vertebrates”</a>. <a href="/w/index.php?title=Biochemical_Journal&action=edit&redlink=1" class="new" title="Biochemical Journal [inte skriven än]">Biochemical Journal</a> "96": ss. 28–35. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14343146?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:14343146">PMID 14343146</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.biochemj.org/bj/096/0028/0960028.pdf">http://www.biochemj.org/bj/096/0028/0960028.pdf</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+Regulation+of+Urea-Biosynthesis+Enzymes+in+Vertebrates&rft.jtitle=%5B%5BBiochemical+Journal%5D%5D&rft.aulast=Mora&rft.aufirst=J.&rft.au=Mora%2C+J.&rft.date=22+november+1965&rft.volume=%2296%22&rft.pages=ss.%26nbsp%3B28%E2%80%9335&rft_id=info:pmid/14343146&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.biochemj.org%2Fbj%2F096%2F0028%2F0960028.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-56"><a href="#cite_ref-56">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFPackard1966">Packard, Gary C. (22 november 1966). [<a rel="nofollow" class="external free" href="http://links.jstor.org/sici?sici=0003-0147(196611/12)100:916%3C667:TIOATA%3E2.0.CO;2-T">http://links.jstor.org/sici?sici=0003-0147(196611/12)100:916%3C667:TIOATA%3E2.0.CO;2-T</a> ”The Influence of Ambient Temperature and Aridity on Modes of Reproduction and Excretion of Amniote Vertebrates”]. <a href="/w/index.php?title=The_American_Naturalist&action=edit&redlink=1" class="new" title="The American Naturalist [inte skriven än]">The American Naturalist</a> "100" (916): ss. 667–82. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1086%2F282459">10.1086/282459</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://links.jstor.org/sici?sici=0003-0147(196611/12)100:916%3C667:TIOATA%3E2.0.CO;2-T">http://links.jstor.org/sici?sici=0003-0147(196611/12)100:916%3C667:TIOATA%3E2.0.CO;2-T</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+Influence+of+Ambient+Temperature+and+Aridity+on+Modes+of+Reproduction+and+Excretion%0A+of+Amniote+Vertebrates&rft.jtitle=%5B%5BThe+American+Naturalist%5D%5D&rft.aulast=Packard&rft.aufirst=Gary+C.&rft.au=Packard%2C+Gary+C.&rft.date=22+november+1966&rft.volume=%22100%22&rft.issue=916&rft.pages=ss.%26nbsp%3B667%E2%80%9382&rft_id=info:doi/10.1086%2F282459&rft_id=http%3A%2F%2Flinks.jstor.org%2Fsici%3Fsici%3D0003-0147%28196611%2F12%29100%3A916%253C667%3ATIOATA%253E2.0.CO%3B2-T&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-57"><a href="#cite_ref-57">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFBalgooyen1971">Balgooyen, Thomas G. (22 november 1971). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20090325023305/http://elibrary.unm.edu/sora/Condor/files/issues/v073n03/p0382-p0385.pdf">”Pellet Regurgitation by Captive Sparrow Hawks (Falco sparverius)”</a>. <a href="/wiki/Condor" title="Condor">Condor</a> "73" (3): ss. 382–85. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F1365774">10.2307/1365774</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://elibrary.unm.edu/sora/Condor/files/issues/v073n03/p0382-p0385.pdf">originalet</a> den 25 mars 2009. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20090325023305/http://elibrary.unm.edu/sora/Condor/files/issues/v073n03/p0382-p0385.pdf">https://web.archive.org/web/20090325023305/http://elibrary.unm.edu/sora/Condor/files/issues/v073n03/p0382-p0385.pdf</a>. Läst 7 juli 2008.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Pellet+Regurgitation+by+Captive+Sparrow+Hawks+%28%27%27Falco+sparverius%27%27%29&rft.jtitle=%5B%5BCondor%5D%5D&rft.aulast=Balgooyen&rft.aufirst=Thomas+G.&rft.au=Balgooyen%2C+Thomas+G.&rft.date=22+november+1971&rft.volume=%2273%22&rft.issue=3&rft.pages=ss.%26nbsp%3B382%E2%80%9385&rft_id=info:doi/10.2307%2F1365774&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20090325023305%2Fhttp%3A%2F%2Felibrary.unm.edu%2Fsora%2FCondor%2Ffiles%2Fissues%2Fv073n03%2Fp0382-p0385.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-58"><a href="#cite_ref-58">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFGionfriddo1995">Gionfriddo, James P. (22 november 1995). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20090325023232/http://elibrary.unm.edu/sora/Condor/files/issues/v097n01/p0057-p0067.pdf">”Grit Use by House Sparrows: Effects of Diet and Grit Size”</a>. Condor "97" (1): ss. 57–67. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F1368983">10.2307/1368983</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://elibrary.unm.edu/sora/Condor/files/issues/v097n01/p0057-p0067.pdf">originalet</a> den 25 mars 2009. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20090325023232/http://elibrary.unm.edu/sora/Condor/files/issues/v097n01/p0057-p0067.pdf">https://web.archive.org/web/20090325023232/http://elibrary.unm.edu/sora/Condor/files/issues/v097n01/p0057-p0067.pdf</a>. Läst 7 juli 2008.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Grit+Use+by+House+Sparrows%3A+Effects+of+Diet+and+Grit+Size&rft.jtitle=Condor&rft.aulast=Gionfriddo&rft.aufirst=James+P.&rft.au=Gionfriddo%2C+James+P.&rft.date=22+november+1995&rft.volume=%2297%22&rft.issue=1&rft.pages=ss.%26nbsp%3B57%E2%80%9367&rft_id=info:doi/10.2307%2F1368983&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20090325023232%2Fhttp%3A%2F%2Felibrary.unm.edu%2Fsora%2FCondor%2Ffiles%2Fissues%2Fv097n01%2Fp0057-p0067.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-Attenborough-59">^ [<a href="#cite_ref-Attenborough_59-0">a</a> <a href="#cite_ref-Attenborough_59-1">b</a> <a href="#cite_ref-Attenborough_59-2">c</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFAttenborough1998"><a href="/wiki/David_Attenborough" title="David Attenborough">Attenborough, David</a> (1998). <a href="/w/index.php?title=The_Life_of_Birds&action=edit&redlink=1" class="new" title="The Life of Birds [inte skriven än]">The Life of Birds</a>. Princeton: Princeton University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-691-01633-X" title="Special:Bokkällor/0-691-01633-X">ISBN 0-691-01633-X</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=%5B%5BThe+Life+of+Birds%5D%5D&rft.aulast=Attenborough&rft.aufirst=David&rft.au=Attenborough%2C+David&rft.date=1998&rft.place=Princeton&rft.pub=Princeton+University+Press&rft.isbn=0-691-01633-X&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-Battley-60">^ [<a href="#cite_ref-Battley_60-0">a</a> <a href="#cite_ref-Battley_60-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFBattley2000">Battley, Phil F. (22 november 2000). ”Empirical evidence for differential organ reductions during trans-oceanic bird flight”. <a href="/w/index.php?title=Proceedings_of_the_Royal_Society&action=edit&redlink=1" class="new" title="Proceedings of the Royal Society [inte skriven än]">Proceedings of the Royal Society</a> B "267" (1439): ss. 191–5. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1098%2Frspb.2000.0986">10.1098/rspb.2000.0986</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10687826?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:10687826">PMID 10687826</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Empirical+evidence+for+differential+organ+reductions+during+trans-oceanic+bird+flight&rft.jtitle=%5B%5BProceedings+of+the+Royal+Society%5D%5D+B&rft.aulast=Battley&rft.aufirst=Phil+F.&rft.au=Battley%2C+Phil+F.&rft.date=22+november+2000&rft.volume=%22267%22&rft.issue=1439&rft.pages=ss.%26nbsp%3B191%E2%80%935&rft_id=info:doi/10.1098%2Frspb.2000.0986&rft_id=info:pmid/10687826&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  (Erratum i Proceedings of the Royal Society B 267(1461):2567.) </li> <li id="cite_note-61"><a href="#cite_ref-61">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFMaina2006">Maina, John N. (22 november 2006). ”Development, structure, and function of a novel respiratory organ, the lung-air sac system of birds: to go where no other vertebrate has gone”. Biological Reviews "81" (4): ss. 545–79. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1111%2Fj.1469-185X.2006.tb00218.x">10.1111/j.1469-185X.2006.tb00218.x</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17038201?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:17038201">PMID 17038201</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Development%2C+structure%2C+and+function+of+a+novel+respiratory+organ%2C+the+lung-air+sac+system+of+birds%3A+to+go+where+no+other+vertebrate+has+gone&rft.jtitle=Biological+Reviews&rft.aulast=Maina&rft.aufirst=John+N.&rft.au=Maina%2C+John+N.&rft.date=22+november+2006&rft.volume=%2281%22&rft.issue=4&rft.pages=ss.%26nbsp%3B545%E2%80%9379&rft_id=info:doi/10.1111%2Fj.1469-185X.2006.tb00218.x&rft_id=info:pmid/17038201&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-Suthers-62">^ [<a href="#cite_ref-Suthers_62-0">a</a> <a href="#cite_ref-Suthers_62-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSuthersSue_Anne_Zollinger2004">Suthers, Roderick A.; Sue Anne Zollinger (2004). ”Producing song: the vocal apparatus”. Behavioral Neurobiology of Birdsong. Annals of the New York Academy of Sciences 1016. New York: New York Academy of Sciences. sid. 109-129. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1196%2Fannals.1298.041">10.1196/annals.1298.041</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/1-57331-473-0" title="Special:Bokkällor/1-57331-473-0">ISBN 1-57331-473-0</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Producing+song%3A+the+vocal+apparatus&rft.atitle=Behavioral+Neurobiology+of+Birdsong&rft.aulast=Suthers&rft.aufirst=Roderick+A.&rft.au=Suthers%2C+Roderick+A.&rft.au=Sue+Anne+Zollinger&rft.date=2004&rft.series=Annals+of+the+New+York+Academy+of+Sciences+%27%27%271016%27%27%27&rft.pages=sid.%26nbsp%3B109-129&rft.place=New+York&rft.pub=New+York+Academy+of+Sciences&rft_id=info:doi/10.1196%2Fannals.1298.041&rft.isbn=1-57331-473-0&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  <a href="/wiki/PubMed" title="PubMed">PMID</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15313772">15313772</a> </li> <li id="cite_note-63"><a href="#cite_ref-63">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFScott1966">Scott, Robert B. (22 november 1966). ”Comparative hematology: The phylogeny of the erythrocyte”. Annals of Hematology "12" (6): ss. 340–51. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1007%2FBF01632827">10.1007/BF01632827</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/5325853?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:5325853">PMID 5325853</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Comparative+hematology%3A+The+phylogeny+of+the+erythrocyte&rft.jtitle=Annals+of+Hematology&rft.aulast=Scott&rft.aufirst=Robert+B.&rft.au=Scott%2C+Robert+B.&rft.date=22+november+1966&rft.volume=%2212%22&rft.issue=6&rft.pages=ss.%26nbsp%3B340%E2%80%9351&rft_id=info:doi/10.1007%2FBF01632827&rft_id=info:pmid/5325853&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-64"><a href="#cite_ref-64">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFRoots2006">Roots, Clive (2006). Flightless Birds. Westport: Greenwood Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-313-33545-7" title="Special:Bokkällor/978-0-313-33545-7">ISBN 978-0-313-33545-7</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Flightless+Birds&rft.aulast=Roots&rft.aufirst=Clive&rft.au=Roots%2C+Clive&rft.date=2006&rft.place=Westport&rft.pub=Greenwood+Press&rft.isbn=978-0-313-33545-7&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-65"><a href="#cite_ref-65">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFMcNab1994">McNab, Brian K. (22 november 1994). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://links.jstor.org/sici?sici=0003-0147(199410)144:4%3C628:ECATEO%3E2.0.CO;2-D">”Energy Conservation and the Evolution of Flightlessness in Birds”</a>. The American Naturalist "144" (4): ss. 628–42. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1086%2F285697">10.1086/285697</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://links.jstor.org/sici?sici=0003-0147(199410)144:4%3C628:ECATEO%3E2.0.CO;2-D">http://links.jstor.org/sici?sici=0003-0147(199410)144:4%3C628:ECATEO%3E2.0.CO;2-D</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Energy+Conservation+and+the+Evolution+of+Flightlessness+in+Birds&rft.jtitle=The+American+Naturalist&rft.aulast=McNab&rft.aufirst=Brian+K.&rft.au=McNab%2C+Brian+K.&rft.date=22+november+1994&rft.volume=%22144%22&rft.issue=4&rft.pages=ss.%26nbsp%3B628%E2%80%9342&rft_id=info:doi/10.1086%2F285697&rft_id=http%3A%2F%2Flinks.jstor.org%2Fsici%3Fsici%3D0003-0147%28199410%29144%3A4%253C628%3AECATEO%253E2.0.CO%3B2-D&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-66"><a href="#cite_ref-66">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFKovacs2000">Kovacs, Christopher E. (22 november 2000). ”Anatomy and histochemistry of flight muscles in a wing-propelled diving bird, the Atlantic Puffin, Fratercula arctica”. Journal of Morphology "244" (2): ss. 109–25. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1002%2F%28SICI%291097-4687%28200005%29244%3A2%3Cbr+%2F%3E%3C109%3A%3AAID-JMOR2%3E3.0.CO%3B2-0">10.1002/(SICI)1097-4687(200005)244:2 <109::AID-JMOR2>3.0.CO;2-0</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Anatomy+and+histochemistry+of+flight+muscles+in+a+wing-propelled+diving+bird%2C+the+Atlantic+Puffin%2C+%27%27Fratercula+arctica%27%27&rft.jtitle=Journal+of+Morphology&rft.aulast=Kovacs&rft.aufirst=Christopher+E.&rft.au=Kovacs%2C+Christopher+E.&rft.date=22+november+2000&rft.volume=%22244%22&rft.issue=2&rft.pages=ss.%26nbsp%3B109%E2%80%9325&rft_id=info:doi/10.1002%2F%28SICI%291097-4687%28200005%29244%3A2%3Cbr+%2F%3E%3C109%3A%3AAID-JMOR2%3E3.0.CO%3B2-0&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-östling-67"><a href="#cite_ref-östling_67-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFÖstlingÅkesson_Susanne2009">Östling, Brutus; Åkesson Susanne (2009). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.symposion.se/books/nya_09/overleva.pdf">Att överleva dagen: om fåglars sinnen och anpassningsförmåga</a>. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/11565337">11565337</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-91-7139-840-6" title="Special:Bokkällor/978-91-7139-840-6">ISBN 978-91-7139-840-6</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.symposion.se/books/nya_09/overleva.pdf">http://www.symposion.se/books/nya_09/overleva.pdf</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Att+%C3%B6verleva+dagen%3A+om+f%C3%A5glars+sinnen+och+anpassningsf%C3%B6rm%C3%A5ga&rft.aulast=%C3%96stling&rft.aufirst=Brutus&rft.au=%C3%96stling%2C+Brutus&rft.au=%C3%85kesson+Susanne&rft.date=2009&rft.place=Esl%C3%B6v&rft.pub=Brutus+%C3%96stlings+bokf%C3%B6rlag+Symposion&rft.isbn=978-91-7139-840-6&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.symposion.se%2Fbooks%2Fnya_09%2Foverleva.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-68"><a href="#cite_ref-68">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFSales2005">Sales, James (22 november 2005). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070926005337/http://www.ivb.cz/folia/54/1-2/01-20.pdf">”The endangered kiwi: a review”</a>. Folia Zoologica "54" (1–2): ss. 1–20. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ivb.cz/folia/54/1-2/01-20.pdf">originalet</a> den 26 september 2007. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20070926005337/http://www.ivb.cz/folia/54/1-2/01-20.pdf">https://web.archive.org/web/20070926005337/http://www.ivb.cz/folia/54/1-2/01-20.pdf</a>. Läst 7 juli 2008.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+endangered+kiwi%3A+a+review&rft.jtitle=Folia+Zoologica&rft.aulast=Sales&rft.aufirst=James&rft.au=Sales%2C+James&rft.date=22+november+2005&rft.volume=%2254%22&rft.issue=1%E2%80%932&rft.pages=ss.%26nbsp%3B1%E2%80%9320&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20070926005337%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.ivb.cz%2Ffolia%2F54%2F1-2%2F01-20.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-Avian_Sense_of_Smell-69"><a href="#cite_ref-Avian_Sense_of_Smell_69-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFEhrlich1988">Ehrlich, Paul R. (22 november 1988). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.stanford.edu/group/stanfordbirds/text/essays/Avian_Sense.html">”The Avian Sense of Smell”</a>. Birds of Stanford. Stanford University. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.stanford.edu/group/stanfordbirds/text/essays/Avian_Sense.html">http://www.stanford.edu/group/stanfordbirds/text/essays/Avian_Sense.html</a>. Läst 13 december 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=The+Avian+Sense+of+Smell&rft.atitle=Birds+of+Stanford&rft.aulast=Ehrlich&rft.aufirst=Paul+R.&rft.au=Ehrlich%2C+Paul+R.&rft.date=22+november+1988&rft.pub=Stanford+University&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.stanford.edu%2Fgroup%2Fstanfordbirds%2Ftext%2Fessays%2FAvian_Sense.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-70"><a href="#cite_ref-70">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFLequette1989">Lequette, Benoit (22 november 1989). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20120205180101/http://elibrary.unm.edu/sora/Condor/files/issues/v091n03/p0732-p0735.pdf">”Olfaction in Subantarctic seabirds: Its phylogenetic and ecological significance”</a>. The Condor "91" (3): ss. 732–35. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F1368131">10.2307/1368131</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://elibrary.unm.edu/sora/Condor/files/issues/v091n03/p0732-p0735.pdf">originalet</a> den 5 februari 2012. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20120205180101/http://elibrary.unm.edu/sora/Condor/files/issues/v091n03/p0732-p0735.pdf">https://web.archive.org/web/20120205180101/http://elibrary.unm.edu/sora/Condor/files/issues/v091n03/p0732-p0735.pdf</a>. Läst 7 juli 2008.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Olfaction+in+Subantarctic+seabirds%3A+Its+phylogenetic+and+ecological+significance&rft.jtitle=The+Condor&rft.aulast=Lequette&rft.aufirst=Benoit&rft.au=Lequette%2C+Benoit&rft.date=22+november+1989&rft.volume=%2291%22&rft.issue=3&rft.pages=ss.%26nbsp%3B732%E2%80%9335&rft_id=info:doi/10.2307%2F1368131&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20120205180101%2Fhttp%3A%2F%2Felibrary.unm.edu%2Fsora%2FCondor%2Ffiles%2Fissues%2Fv091n03%2Fp0732-p0735.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-71"><a href="#cite_ref-71">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFSaito1978">Saito, Nozomu (22 november 1978). ”Physiology and anatomy of avian ear”. The Journal of the Acoustical Society of America "64" (S1): ss. S3. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1121%2F1.2004193">10.1121/1.2004193</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Physiology+and+anatomy+of+avian+ear&rft.jtitle=The+Journal+of+the+Acoustical+Society+of+America&rft.aulast=Saito&rft.aufirst=Nozomu&rft.au=Saito%2C+Nozomu&rft.date=22+november+1978&rft.volume=%2264%22&rft.issue=S1&rft.pages=ss.%26nbsp%3BS3&rft_id=info:doi/10.1121%2F1.2004193&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-72"><a href="#cite_ref-72">^</a> Rattenborg NC (2006): Evolution of slow-wave sleep and palliopallial connectivity in mammals and birds: a hypothesis; Brain Res Bull 69(1):20-29 </li> <li id="cite_note-73"><a href="#cite_ref-73">^</a> Kavanau JL (2002): REM and NREM sleep as natural accompaniments of the evolution of warm-bloodedness; <a href="/w/index.php?title=Neuroscience_and_Biobehavioral_Reviews&action=edit&redlink=1" class="new" title="Neuroscience and Biobehavioral Reviews [inte skriven än]">Neuroscience and Biobehavioral Reviews</a> 26(8):889-906 </li> <li id="cite_note-74"><a href="#cite_ref-74">^</a> Rattenborg NC, Amlaner CJ, Lima SL (2000): Behavioral, neurophysiological and evolutionary perspectives on unihemispheric sleep; Neurosci Biobehav Rev 24(8):817-42 </li> <li id="cite_note-75"><a href="#cite_ref-75">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFBelthoff1994">Belthoff, James R. (22 november 1994). ”Plumage Variation, Plasma Steroids and Social Dominance in Male House Finches”. The Condor "96" (3): ss. 614–25. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F1369464">10.2307/1369464</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Plumage+Variation%2C+Plasma+Steroids+and+Social+Dominance+in+Male+House+Finches&rft.jtitle=The+Condor&rft.aulast=Belthoff&rft.aufirst=James+R.&rft.au=Belthoff%2C+James+R.&rft.date=22+november+1994&rft.volume=%2296%22&rft.issue=3&rft.pages=ss.%26nbsp%3B614%E2%80%9325&rft_id=info:doi/10.2307%2F1369464&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-76"><a href="#cite_ref-76">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFGuthrie">Guthrie, R. Dale. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20090425205609/http://employees.csbsju.edu/lmealey/hotspots/chapter03.htm">”How We Use and Show Our Social Organs”</a>. Body Hot Spots: The Anatomy of Human Social Organs and Behavior. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://employees.csbsju.edu/lmealey/hotspots/chapter03.htm">originalet</a> den 25 april 2009. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20090425205609/http://employees.csbsju.edu/lmealey/hotspots/chapter03.htm">https://web.archive.org/web/20090425205609/http://employees.csbsju.edu/lmealey/hotspots/chapter03.htm</a>. Läst 25 april 2009.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=How+We+Use+and+Show+Our+Social+Organs&rft.atitle=Body+Hot+Spots%3A+The+Anatomy+of+Human+Social+Organs+and+Behavior&rft.aulast=Guthrie&rft.aufirst=R.+Dale&rft.au=Guthrie%2C+R.+Dale&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20090425205609%2Fhttp%3A%2F%2Femployees.csbsju.edu%2Flmealey%2Fhotspots%2Fchapter03.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-debeeretal-77"><a href="#cite_ref-debeeretal_77-0">^</a> de Beer SJ, Lockwood GM, Raijmakers JHFS, Raijmakers JMH, Scott WA, Oschadleus HD, Underhill LG (2001). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://web.uct.ac.za/depts/stats/adu/ringmanual.htm">SAFRING Bird Ringing Manual.</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20030429105418/http://web.uct.ac.za/depts/stats/adu/ringmanual.htm">Arkiverad</a> 29 april 2003 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. SAFRING. </li> <li id="cite_note-78"><a href="#cite_ref-78">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFGargallo1994">Gargallo, Gabriel (22 november 1994). ”Flight Feather Moult in the Red-Necked Nightjar Caprimulgus ruficollis”. Journal of Avian Biology "25" (2): ss. 119–24. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F3677029">10.2307/3677029</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Flight+Feather+Moult+in+the+Red-Necked+Nightjar+%27%27Caprimulgus+ruficollis%27%27&rft.jtitle=Journal+of+Avian+Biology&rft.aulast=Gargallo&rft.aufirst=Gabriel&rft.au=Gargallo%2C+Gabriel&rft.date=22+november+1994&rft.volume=%2225%22&rft.issue=2&rft.pages=ss.%26nbsp%3B119%E2%80%9324&rft_id=info:doi/10.2307%2F3677029&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-79"><a href="#cite_ref-79">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFMayr1954">Mayr, Ernst (22 november 1954). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20120819113044/http://elibrary.unm.edu/sora/Auk/v071n02/p0172-p0178.pdf">”The tail molt of small owls”</a>. The Auk "71" (2): ss. 172–78. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://elibrary.unm.edu/sora/Auk/v071n02/p0172-p0178.pdf">originalet</a> den 19 augusti 2012. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20120819113044/http://elibrary.unm.edu/sora/Auk/v071n02/p0172-p0178.pdf">https://web.archive.org/web/20120819113044/http://elibrary.unm.edu/sora/Auk/v071n02/p0172-p0178.pdf</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+tail+molt+of+small+owls&rft.jtitle=The+Auk&rft.aulast=Mayr&rft.aufirst=Ernst&rft.au=Mayr%2C+Ernst&rft.date=22+november+1954&rft.volume=%2271%22&rft.issue=2&rft.pages=ss.%26nbsp%3B172%E2%80%9378&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20120819113044%2Fhttp%3A%2F%2Felibrary.unm.edu%2Fsora%2FAuk%2Fv071n02%2Fp0172-p0178.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-80"><a href="#cite_ref-80">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFPayne">Payne, Robert B.. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20120226062512/http://www.ummz.umich.edu/birds/resources/families_otw.html">”Birds of the World, Biology 532”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ummz.umich.edu/birds/resources/families_otw.html">originalet</a> den 26 februari 2012. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20120226062512/http://www.ummz.umich.edu/birds/resources/families_otw.html">https://web.archive.org/web/20120226062512/http://www.ummz.umich.edu/birds/resources/families_otw.html</a>. Läst 26 februari 2012.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Birds+of+the+World%2C+Biology+532&rft.atitle=&rft.aulast=Payne&rft.aufirst=Robert+B.&rft.au=Payne%2C+Robert+B.&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20120226062512%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.ummz.umich.edu%2Fbirds%2Fresources%2Ffamilies_otw.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-81"><a href="#cite_ref-81">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFTurner1997">Turner, J. Scott (22 november 1997). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20130409154944/http://www.esf.edu/efb/turner/publication%20pdfs/thermal%20capacity%20of%20eggs.pdf">”Arkiverade kopian”</a>. Physiological Zoology "70" (4): ss. 470–80. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1086%2F515854">10.1086/515854</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9237308?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:9237308">PMID 9237308</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.esf.edu/efb/turner/publication%20pdfs/thermal%20capacity%20of%20eggs.pdf">originalet</a> den 9 april 2013. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20130409154944/http://www.esf.edu/efb/turner/publication%20pdfs/thermal%20capacity%20of%20eggs.pdf">https://web.archive.org/web/20130409154944/http://www.esf.edu/efb/turner/publication%20pdfs/thermal%20capacity%20of%20eggs.pdf</a>. Läst 9 september 2013.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Arkiverade+kopian&rft.jtitle=Physiological+Zoology&rft.aulast=Turner&rft.aufirst=J.+Scott&rft.au=Turner%2C+J.+Scott&rft.date=22+november+1997&rft.volume=%2270%22&rft.issue=4&rft.pages=ss.%26nbsp%3B470%E2%80%9380&rft_id=info:doi/10.1086%2F515854&rft_id=info:pmid/9237308&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20130409154944%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.esf.edu%2Fefb%2Fturner%2Fpublication%2520pdfs%2Fthermal%2520capacity%2520of%2520eggs.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-82"><a href="#cite_ref-82">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFWalther2005">Walther, Bruno A. (22 november 2005). ”Elaborate ornaments are costly to maintain: evidence for high maintenance handicaps”. Behavioural Ecology "16" (1): ss. 89–95. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1093%2Fbeheco%2Farh135">10.1093/beheco/arh135</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Elaborate+ornaments+are+costly+to+maintain%3A+evidence+for+high+maintenance+handicaps&rft.jtitle=Behavioural+Ecology&rft.aulast=Walther&rft.aufirst=Bruno+A.&rft.au=Walther%2C+Bruno+A.&rft.date=22+november+2005&rft.volume=%2216%22&rft.issue=1&rft.pages=ss.%26nbsp%3B89%E2%80%9395&rft_id=info:doi/10.1093%2Fbeheco%2Farh135&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-83"><a href="#cite_ref-83">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFShawkey2003">Shawkey, Matthew D. (22 november 2003). ”Chemical warfare? Effects of uropygial oil on feather-degrading bacteria”. <a href="/w/index.php?title=Journal_of_Avian_Biology&action=edit&redlink=1" class="new" title="Journal of Avian Biology [inte skriven än]">Journal of Avian Biology</a> "34" (4): ss. 345–49. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1111%2Fj.0908-8857.2003.03193.x">10.1111/j.0908-8857.2003.03193.x</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Chemical+warfare%3F+Effects+of+uropygial+oil+on+feather-degrading+bacteria&rft.jtitle=%5B%5BJournal+of+Avian+Biology%5D%5D&rft.aulast=Shawkey&rft.aufirst=Matthew+D.&rft.au=Shawkey%2C+Matthew+D.&rft.date=22+november+2003&rft.volume=%2234%22&rft.issue=4&rft.pages=ss.%26nbsp%3B345%E2%80%9349&rft_id=info:doi/10.1111%2Fj.0908-8857.2003.03193.x&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-84"><a href="#cite_ref-84">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFEhrlich1986">Ehrlich, Paul R. (22 november 1986). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://sora.unm.edu/node/24339">”The Adaptive Significance of Anting”</a>. The Auk "103" (4): ss. 835. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://sora.unm.edu/node/24339">http://sora.unm.edu/node/24339</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+Adaptive+Significance+of+Anting&rft.jtitle=The+Auk&rft.aulast=Ehrlich&rft.aufirst=Paul+R.&rft.au=Ehrlich%2C+Paul+R.&rft.date=22+november+1986&rft.volume=%22103%22&rft.issue=4&rft.pages=ss.%26nbsp%3B835&rft_id=http%3A%2F%2Fsora.unm.edu%2Fnode%2F24339&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-85"><a href="#cite_ref-85">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFLucas1972">Lucas, Alfred M. (1972). Avian Anatomy - integument. East Lansing, Michigan, USA: USDA Avian Anatomy Project, Michigan State University. sid. 67, 344, 394-601</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Avian+Anatomy+-+integument&rft.aulast=Lucas&rft.aufirst=Alfred+M.&rft.au=Lucas%2C+Alfred+M.&rft.date=1972&rft.pages=sid.%26nbsp%3B67%2C+344%2C+394-601&rft.place=East+Lansing%2C+Michigan%2C+USA&rft.pub=USDA+Avian+Anatomy+Project%2C+Michigan+State+University&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-86"><a href="#cite_ref-86">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFRobert1989">Robert, Michel (22 november 1989). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/auk/v106n01/p0094-p0101.pdf">”Conditions and significance of night feeding in shorebirds and other water birds in a tropical lagoon”</a>. The Auk "106" (1): ss. 94–101. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/auk/v106n01/p0094-p0101.pdf">http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/auk/v106n01/p0094-p0101.pdf</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Conditions+and+significance+of+night+feeding+in+shorebirds+and+other+water+birds+in+a+tropical+lagoon&rft.jtitle=The+Auk&rft.aulast=Robert&rft.aufirst=Michel&rft.au=Robert%2C+Michel&rft.date=22+november+1989&rft.volume=%22106%22&rft.issue=1&rft.pages=ss.%26nbsp%3B94%E2%80%93101&rft_id=http%3A%2F%2Fsora.unm.edu%2Fsites%2Fdefault%2Ffiles%2Fjournals%2Fauk%2Fv106n01%2Fp0094-p0101.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-87"><a href="#cite_ref-87">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFPaton1989">Paton, D. C. (22 november 1989). ”Bills and tongues of nectar-feeding birds: A review of morphology, function, and performance, with intercontinental comparisons”. Australian Journal of Ecology "14" (4): ss. 473–506. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F1942194">10.2307/1942194</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Bills+and+tongues+of+nectar-feeding+birds%3A+A+review+of+morphology%2C+function%2C+and+performance%2C+with+intercontinental+comparisons&rft.jtitle=Australian+Journal+of+Ecology&rft.aulast=Paton&rft.aufirst=D.+C.&rft.au=Paton%2C+D.+C.&rft.date=22+november+1989&rft.volume=%2214%22&rft.issue=4&rft.pages=ss.%26nbsp%3B473%E2%80%93506&rft_id=info:doi/10.2307%2F1942194&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-88"><a href="#cite_ref-88">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFBaker1973">Baker, Myron Charles (22 november 1973). ”Niche Relationships Among Six Species of Shorebirds on Their Wintering and Breeding Ranges”. Ecological Monographs "43" (2): ss. 193–212. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F1942194">10.2307/1942194</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Niche+Relationships+Among+Six+Species+of+Shorebirds+on+Their+Wintering+and+Breeding+Ranges&rft.jtitle=Ecological+Monographs&rft.aulast=Baker&rft.aufirst=Myron+Charles&rft.au=Baker%2C+Myron+Charles&rft.date=22+november+1973&rft.volume=%2243%22&rft.issue=2&rft.pages=ss.%26nbsp%3B193%E2%80%93212&rft_id=info:doi/10.2307%2F1942194&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-89"><a href="#cite_ref-89">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFCherel2002">Cherel, Yves (22 november 2002). ”Food and feeding ecology of the sympatric thin-billed Pachyptila belcheri and Antarctic P. desolata prions at Iles Kerguelen, Southern Indian Ocean”. Marine Ecology Progress Series "228": ss. 263–81. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.3354%2Fmeps228263">10.3354/meps228263</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Food+and+feeding+ecology+of+the+sympatric+thin-billed+%27%27Pachyptila+belcheri%27%27+and+Antarctic+%27%27P.+desolata%27%27+prions+at+Iles+Kerguelen%2C+Southern+Indian+Ocean&rft.jtitle=Marine+Ecology+Progress+Series&rft.aulast=Cherel&rft.aufirst=Yves&rft.au=Cherel%2C+Yves&rft.date=22+november+2002&rft.volume=%22228%22&rft.pages=ss.%26nbsp%3B263%E2%80%9381&rft_id=info:doi/10.3354%2Fmeps228263&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-90"><a href="#cite_ref-90">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFJenkin1957">Jenkin, Penelope M. (22 november 1957). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://links.jstor.org/sici?sici=0080-4622(19570509)240:674%3C401:TFAFOF%3E2.0.CO;2-E">”The Filter-Feeding and Food of Flamingoes (Phoenicopteri).”</a>. Philosophical Transactions of the Royal Society of London. Series B, Biological Sciences "240" (674): ss. 401–93. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1098%2Frstb.1957.0004">10.1098/rstb.1957.0004</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://links.jstor.org/sici?sici=0080-4622(19570509)240:674%3C401:TFAFOF%3E2.0.CO;2-E">http://links.jstor.org/sici?sici=0080-4622(19570509)240:674%3C401:TFAFOF%3E2.0.CO;2-E</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+Filter-Feeding+and+Food+of+Flamingoes+%28Phoenicopteri%29.&rft.jtitle=Philosophical+Transactions+of+the+Royal+Society+of+London.+Series+B%2C+Biological+Sciences&rft.aulast=Jenkin&rft.aufirst=Penelope+M.&rft.au=Jenkin%2C+Penelope+M.&rft.date=22+november+1957&rft.volume=%22240%22&rft.issue=674&rft.pages=ss.%26nbsp%3B401%E2%80%9393&rft_id=info:doi/10.1098%2Frstb.1957.0004&rft_id=http%3A%2F%2Flinks.jstor.org%2Fsici%3Fsici%3D0080-4622%2819570509%29240%3A674%253C401%3ATFAFOF%253E2.0.CO%3B2-E&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-91"><a href="#cite_ref-91">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFMiyazaki1996">Miyazaki, Masamine (22 november 1996). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/auk/v113n03/p0698-p0702.pdf">”Vegetation cover, kleptoparasitism by diurnal gulls and timing of arrival of nocturnal Rhinoceros Auklets”</a>. The Auk "113" (3): ss. 698–702. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F3677021">10.2307/3677021</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/auk/v113n03/p0698-p0702.pdf">http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/auk/v113n03/p0698-p0702.pdf</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Vegetation+cover%2C+kleptoparasitism+by+diurnal+gulls+and+timing+of+arrival+of+nocturnal+Rhinoceros+Auklets&rft.jtitle=The+Auk&rft.aulast=Miyazaki&rft.aufirst=Masamine&rft.au=Miyazaki%2C+Masamine&rft.date=22+november+1996&rft.volume=%22113%22&rft.issue=3&rft.pages=ss.%26nbsp%3B698%E2%80%93702&rft_id=info:doi/10.2307%2F3677021&rft_id=http%3A%2F%2Fsora.unm.edu%2Fsites%2Fdefault%2Ffiles%2Fjournals%2Fauk%2Fv113n03%2Fp0698-p0702.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-92"><a href="#cite_ref-92">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFBélisle1995">Bélisle, Marc (22 november 1995). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/condor/v097n03/p0771-p0781.pdf">”Predation and kleptoparasitism by migrating Parasitic Jaegers”</a>. The Condor "97" (3): ss. 771–781. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F1369185">10.2307/1369185</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/condor/v097n03/p0771-p0781.pdf">http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/condor/v097n03/p0771-p0781.pdf</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Predation+and+kleptoparasitism+by+migrating+Parasitic+Jaegers&rft.jtitle=The+Condor&rft.aulast=B%C3%A9lisle&rft.aufirst=Marc&rft.au=B%C3%A9lisle%2C+Marc&rft.date=22+november+1995&rft.volume=%2297%22&rft.issue=3&rft.pages=ss.%26nbsp%3B771%E2%80%93781&rft_id=info:doi/10.2307%2F1369185&rft_id=http%3A%2F%2Fsora.unm.edu%2Fsites%2Fdefault%2Ffiles%2Fjournals%2Fcondor%2Fv097n03%2Fp0771-p0781.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-93"><a href="#cite_ref-93">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFVickery1994">Vickery, J. A. (22 november 1994). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/condor/v096n02/p0331-p0340.pdf">”The Kleptoparasitic Interactions between Great Frigatebirds and Masked Boobies on Henderson Island, South Pacific”</a>. The Condor "96" (2): ss. 331–40. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F1369318">10.2307/1369318</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/condor/v096n02/p0331-p0340.pdf">http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/condor/v096n02/p0331-p0340.pdf</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+Kleptoparasitic+Interactions+between+Great+Frigatebirds+and+Masked+Boobies+on+Henderson+Island%2C+South+Pacific&rft.jtitle=The+Condor&rft.aulast=Vickery&rft.aufirst=J.+A.&rft.au=Vickery%2C+J.+A.&rft.date=22+november+1994&rft.volume=%2296%22&rft.issue=2&rft.pages=ss.%26nbsp%3B331%E2%80%9340&rft_id=info:doi/10.2307%2F1369318&rft_id=http%3A%2F%2Fsora.unm.edu%2Fsites%2Fdefault%2Ffiles%2Fjournals%2Fcondor%2Fv096n02%2Fp0331-p0340.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-94"><a href="#cite_ref-94">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFHiraldo1991">Hiraldo, F.C. (22 november 1991). ”Unspecialized exploitation of small carcasses by birds”. Bird Studies "38" (3): ss. 200–07. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1080%2F00063659109477089">10.1080/00063659109477089</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Unspecialized+exploitation+of+small+carcasses+by+birds&rft.jtitle=Bird+Studies&rft.aulast=Hiraldo&rft.aufirst=F.C.&rft.au=Hiraldo%2C+F.C.&rft.date=22+november+1991&rft.volume=%2238%22&rft.issue=3&rft.pages=ss.%26nbsp%3B200%E2%80%9307&rft_id=info:doi/10.1080%2F00063659109477089&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-Klaassen-95"><a href="#cite_ref-Klaassen_95-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFKlaassen1996">Klaassen, Marc (22 november 1996). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://jeb.biologists.org/cgi/reprint/199/1/57">”Metabolic constraints on long-distance migration in birds”</a>. Journal of Experimental Biology "199" (1): ss. 57–64. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9317335?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:9317335">PMID 9317335</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://jeb.biologists.org/cgi/reprint/199/1/57">http://jeb.biologists.org/cgi/reprint/199/1/57</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Metabolic+constraints+on+long-distance+migration+in+birds&rft.jtitle=Journal+of+Experimental+Biology&rft.aulast=Klaassen&rft.aufirst=Marc&rft.au=Klaassen%2C+Marc&rft.date=22+november+1996&rft.volume=%22199%22&rft.issue=1&rft.pages=ss.%26nbsp%3B57%E2%80%9364&rft_id=info:pmid/9317335&rft_id=http%3A%2F%2Fjeb.biologists.org%2Fcgi%2Freprint%2F199%2F1%2F57&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-96"><a href="#cite_ref-96">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20131002131732/http://www.birdlife.org/news/news/2007/04/bar-tailed_godwit_journey.html">”Long-distance Godwit sets new record”</a>. <a href="/wiki/BirdLife_International" class="mw-redirect" title="BirdLife International">BirdLife International</a>. 5 april 2007. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.birdlife.org/news/news/2007/04/bar-tailed_godwit_journey.html">originalet</a> den 2 oktober 2013. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20131002131732/http://www.birdlife.org/news/news/2007/04/bar-tailed_godwit_journey.html">https://web.archive.org/web/20131002131732/http://www.birdlife.org/news/news/2007/04/bar-tailed_godwit_journey.html</a>. Läst 13 december 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Long-distance+Godwit+sets+new+record&rft.atitle=&rft.date=5+april+2007&rft.pub=%5B%5BBirdLife+International%5D%5D&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20131002131732%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.birdlife.org%2Fnews%2Fnews%2F2007%2F04%2Fbar-tailed_godwit_journey.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-97"><a href="#cite_ref-97">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFShaffer2006">Shaffer, Scott A. (22 november 2006). ”Migratory shearwaters integrate oceanic resources across the Pacific Ocean in an endless summer”. Proceedings of the National Academy of Sciences "103" (34): ss. 12799–802. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1073%2Fpnas.0603715103">10.1073/pnas.0603715103</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16908846?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:16908846">PMID 16908846</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Migratory+shearwaters+integrate+oceanic+resources+across+the+Pacific+Ocean+in+an+endless+summer&rft.jtitle=Proceedings+of+the+National+Academy+of+Sciences&rft.aulast=Shaffer&rft.aufirst=Scott+A.&rft.au=Shaffer%2C+Scott+A.&rft.date=22+november+2006&rft.volume=%22103%22&rft.issue=34&rft.pages=ss.%26nbsp%3B12799%E2%80%93802&rft_id=info:doi/10.1073%2Fpnas.0603715103&rft_id=info:pmid/16908846&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-98"><a href="#cite_ref-98">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFCroxall2005">Croxall, John P. (22 november 2005). ”Global Circumnavigations: Tracking year-round ranges of nonbreeding Albatrosses”. Science "307" (5707): ss. 249–50. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1126%2Fscience.1106042">10.1126/science.1106042</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15653503?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:15653503">PMID 15653503</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Global+Circumnavigations%3A+Tracking+year-round+ranges+of+nonbreeding+Albatrosses&rft.jtitle=Science&rft.aulast=Croxall&rft.aufirst=John+P.&rft.au=Croxall%2C+John+P.&rft.date=22+november+2005&rft.volume=%22307%22&rft.issue=5707&rft.pages=ss.%26nbsp%3B249%E2%80%9350&rft_id=info:doi/10.1126%2Fscience.1106042&rft_id=info:pmid/15653503&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-99"><a href="#cite_ref-99">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFWilson1999">Wilson, W. Herbert, Jr. (22 november 1999). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/nabb/v024n04/p0113-p0121.pdf">”Bird feeding and irruptions of northern finches:are migrations short stopped?”</a>. North America Bird Bander "24" (4): ss. 113–21. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/nabb/v024n04/p0113-p0121.pdf">http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/nabb/v024n04/p0113-p0121.pdf</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Bird+feeding+and+irruptions+of+northern+finches%3Aare+migrations+short+stopped%3F&rft.jtitle=North+America+Bird+Bander&rft.aulast=Wilson&rft.aufirst=W.+Herbert%2C+Jr.&rft.au=Wilson%2C+W.+Herbert%2C+Jr.&rft.date=22+november+1999&rft.volume=%2224%22&rft.issue=4&rft.pages=ss.%26nbsp%3B113%E2%80%9321&rft_id=http%3A%2F%2Fsora.unm.edu%2Fsites%2Fdefault%2Ffiles%2Fjournals%2Fnabb%2Fv024n04%2Fp0113-p0121.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-100"><a href="#cite_ref-100">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFNilsson2006">Nilsson, Anna L. K. (22 november 2006). ”Do partial and regular migrants differ in their responses to weather?”. The Auk "123" (2): ss. 537–47. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1642%2F0004-8038%282006%29123%5B537%3ADPARMD%5D2.0.CO%3B2">10.1642/0004-8038(2006)123[537:DPARMD]2.0.CO;2</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Do+partial+and+regular+migrants+differ+in+their+responses+to+weather%3F&rft.jtitle=The+Auk&rft.aulast=Nilsson&rft.aufirst=Anna+L.+K.&rft.au=Nilsson%2C+Anna+L.+K.&rft.date=22+november+2006&rft.volume=%22123%22&rft.issue=2&rft.pages=ss.%26nbsp%3B537%E2%80%9347&rft_id=info:doi/10.1642%2F0004-8038%282006%29123%5B537%3ADPARMD%5D2.0.CO%3B2&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-101"><a href="#cite_ref-101">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFChan2001">Chan, Ken (22 november 2001). ”Partial migration in Australian landbirds: a review”. <a href="/w/index.php?title=Emu_(journal)&action=edit&redlink=1" class="new" title="Emu (journal) [inte skriven än]">Emu</a> "101" (4): ss. 281–92. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1071%2FMU00034">10.1071/MU00034</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Partial+migration+in+Australian+landbirds%3A+a+review&rft.jtitle=%5B%5BEmu+%28journal%29%7CEmu%5D%5D&rft.aulast=Chan&rft.aufirst=Ken&rft.au=Chan%2C+Ken&rft.date=22+november+2001&rft.volume=%22101%22&rft.issue=4&rft.pages=ss.%26nbsp%3B281%E2%80%9392&rft_id=info:doi/10.1071%2FMU00034&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-102"><a href="#cite_ref-102">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFRabenold1985">Rabenold, Kerry N. (22 november 1985). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/auk/v102n04/p0805-p0819.pdf">”Variation in Altitudinal Migration, Winter Segregation, and Site Tenacity in two subspecies of Dark-eyed Juncos in the southern Appalachians”</a>. The Auk "102" (4): ss. 805–19. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/auk/v102n04/p0805-p0819.pdf">http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/auk/v102n04/p0805-p0819.pdf</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Variation+in+Altitudinal+Migration%2C+Winter+Segregation%2C+and+Site+Tenacity+in+two+subspecies+of+Dark-eyed+Juncos+in+the+southern+Appalachians&rft.jtitle=The+Auk&rft.aulast=Rabenold&rft.aufirst=Kerry+N.&rft.au=Rabenold%2C+Kerry+N.&rft.date=22+november+1985&rft.volume=%22102%22&rft.issue=4&rft.pages=ss.%26nbsp%3B805%E2%80%9319&rft_id=http%3A%2F%2Fsora.unm.edu%2Fsites%2Fdefault%2Ffiles%2Fjournals%2Fauk%2Fv102n04%2Fp0805-p0819.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-103"><a href="#cite_ref-103">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFCollar1997">Collar, Nigel J. (1997). ”Family Psittacidae (Parrots)”. <a href="/w/index.php?title=Handbook_of_the_Birds_of_the_World&action=edit&redlink=1" class="new" title="Handbook of the Birds of the World [inte skriven än]">Handbook of the Birds of the World</a>, Volume 4: Sandgrouse to Cuckoos. Barcelona: Lynx Edicions. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/84-87334-22-9" title="Special:Bokkällor/84-87334-22-9">ISBN 84-87334-22-9</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Family+Psittacidae+%28Parrots%29&rft.atitle=%5B%5BHandbook+of+the+Birds+of+the+World%5D%5D%2C+Volume+4%3A+Sandgrouse+to+Cuckoos&rft.aulast=Collar&rft.aufirst=Nigel+J.&rft.au=Collar%2C+Nigel+J.&rft.date=1997&rft.place=Barcelona&rft.pub=Lynx+Edicions&rft.isbn=84-87334-22-9&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-104"><a href="#cite_ref-104">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFMatthews1953">Matthews, G. V. T. (22 november 1953). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://journals.biologists.com/jeb/article/30/3/370/12690/Navigation-in-the-Manx-Shearwater">”Navigation in the Manx Shearwater”</a>. Journal of Experimental Biology "30" (2): ss. 370–96. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://journals.biologists.com/jeb/article/30/3/370/12690/Navigation-in-the-Manx-Shearwater">https://journals.biologists.com/jeb/article/30/3/370/12690/Navigation-in-the-Manx-Shearwater</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Navigation+in+the+Manx+Shearwater&rft.jtitle=Journal+of+Experimental+Biology&rft.aulast=Matthews&rft.aufirst=G.+V.+T.&rft.au=Matthews%2C+G.+V.+T.&rft.date=22+november+1953&rft.volume=%2230%22&rft.issue=2&rft.pages=ss.%26nbsp%3B370%E2%80%9396&rft_id=https%3A%2F%2Fjournals.biologists.com%2Fjeb%2Farticle%2F30%2F3%2F370%2F12690%2FNavigation-in-the-Manx-Shearwater&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-105"><a href="#cite_ref-105">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFMouritsen2001">Mouritsen, Henrik (22 november 2001). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://jeb.biologists.org/cgi/content/full/204/22/3855">”Migrating songbirds tested in computer-controlled Emlen funnels use stellar cues for a time-independent compass”</a>. Journal of Experimental Biology "204" (8): ss. 3855–65. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11807103?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:11807103">PMID 11807103</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://jeb.biologists.org/cgi/content/full/204/22/3855">http://jeb.biologists.org/cgi/content/full/204/22/3855</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Migrating+songbirds+tested+in+computer-controlled+Emlen+funnels+use+stellar+cues+for+a+time-independent+compass&rft.jtitle=Journal+of+Experimental+Biology&rft.aulast=Mouritsen&rft.aufirst=Henrik&rft.au=Mouritsen%2C+Henrik&rft.date=22+november+2001&rft.volume=%22204%22&rft.issue=8&rft.pages=ss.%26nbsp%3B3855%E2%80%9365&rft_id=info:pmid/11807103&rft_id=http%3A%2F%2Fjeb.biologists.org%2Fcgi%2Fcontent%2Ffull%2F204%2F22%2F3855&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-106"><a href="#cite_ref-106">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFDeutschlander1999">Deutschlander, Mark E. (22 november 1999). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://jeb.biologists.org/cgi/reprint/202/8/891">”The case for light-dependent magnetic orientation in animals”</a>. Journal of Experimental Biology "202" (8): ss. 891–908. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10085262?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:10085262">PMID 10085262</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://jeb.biologists.org/cgi/reprint/202/8/891">http://jeb.biologists.org/cgi/reprint/202/8/891</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+case+for+light-dependent+magnetic+orientation+in+animals&rft.jtitle=Journal+of+Experimental+Biology&rft.aulast=Deutschlander&rft.aufirst=Mark+E.&rft.au=Deutschlander%2C+Mark+E.&rft.date=22+november+1999&rft.volume=%22202%22&rft.issue=8&rft.pages=ss.%26nbsp%3B891%E2%80%93908&rft_id=info:pmid/10085262&rft_id=http%3A%2F%2Fjeb.biologists.org%2Fcgi%2Freprint%2F202%2F8%2F891&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-107"><a href="#cite_ref-107">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFGauthier-Clerc2000">Gauthier-Clerc, Michael (22 november 2000). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/condor/v102n02/p0307-p0313.pdf">”Sleep-Vigilance Trade-off in Gadwall during the Winter Period”</a>. The Condor "102" (2): ss. 307–13. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1650%2F0010-5422%282000%29102%5B0307%3ASVTOIG%5D2.0.CO%3B2">10.1650/0010-5422(2000)102[0307:SVTOIG]2.0.CO;2</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/condor/v102n02/p0307-p0313.pdf">http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/condor/v102n02/p0307-p0313.pdf</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Sleep-Vigilance+Trade-off+in+Gadwall+during+the+Winter+Period&rft.jtitle=The+Condor&rft.aulast=Gauthier-Clerc&rft.aufirst=Michael&rft.au=Gauthier-Clerc%2C+Michael&rft.date=22+november+2000&rft.volume=%22102%22&rft.issue=2&rft.pages=ss.%26nbsp%3B307%E2%80%9313&rft_id=info:doi/10.1650%2F0010-5422%282000%29102%5B0307%3ASVTOIG%5D2.0.CO%3B2&rft_id=http%3A%2F%2Fsora.unm.edu%2Fsites%2Fdefault%2Ffiles%2Fjournals%2Fcondor%2Fv102n02%2Fp0307-p0313.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-108"><a href="#cite_ref-108">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFRattenborg2006">Rattenborg, Niels C. (22 november 2006). ”Do birds sleep in flight?”. Die Naturwissenschaften "93" (9): ss. 413–25. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1007%2Fs00114-006-0120-3">10.1007/s00114-006-0120-3</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Do+birds+sleep+in+flight%3F&rft.jtitle=Die+Naturwissenschaften&rft.aulast=Rattenborg&rft.aufirst=Niels+C.&rft.au=Rattenborg%2C+Niels+C.&rft.date=22+november+2006&rft.volume=%2293%22&rft.issue=9&rft.pages=ss.%26nbsp%3B413%E2%80%9325&rft_id=info:doi/10.1007%2Fs00114-006-0120-3&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-109"><a href="#cite_ref-109">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFMilius1999">Milius, S. (22 november 1999). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.jstor.org/stable/4011301">”Half-asleep birds choose which half dozes”</a>. Science News Online "155": ss. 86. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F4011301">10.2307/4011301</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.jstor.org/stable/4011301">http://www.jstor.org/stable/4011301</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Half-asleep+birds+choose+which+half+dozes&rft.jtitle=Science+News+Online&rft.aulast=Milius&rft.aufirst=S.&rft.au=Milius%2C+S.&rft.date=22+november+1999&rft.volume=%22155%22&rft.pages=ss.%26nbsp%3B86&rft_id=info:doi/10.2307%2F4011301&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.jstor.org%2Fstable%2F4011301&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-110"><a href="#cite_ref-110">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFBeauchamp1999">Beauchamp, Guy (22 november 1999). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://beheco.oxfordjournals.org/cgi/content/full/10/6/675">”The evolution of communal roosting in birds: origin and secondary losses”</a>. Behavioural Ecology "10" (6): ss. 675–87. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1093%2Fbeheco%2F10.6.675">10.1093/beheco/10.6.675</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://beheco.oxfordjournals.org/cgi/content/full/10/6/675">http://beheco.oxfordjournals.org/cgi/content/full/10/6/675</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+evolution+of+communal+roosting+in+birds%3A+origin+and+secondary+losses&rft.jtitle=Behavioural+Ecology&rft.aulast=Beauchamp&rft.aufirst=Guy&rft.au=Beauchamp%2C+Guy&rft.date=22+november+1999&rft.volume=%2210%22&rft.issue=6&rft.pages=ss.%26nbsp%3B675%E2%80%9387&rft_id=info:doi/10.1093%2Fbeheco%2F10.6.675&rft_id=http%3A%2F%2Fbeheco.oxfordjournals.org%2Fcgi%2Fcontent%2Ffull%2F10%2F6%2F675&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-111"><a href="#cite_ref-111">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFButtemer1985">Buttemer, William A. (22 november 1985). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://deepblue.lib.umich.edu/bitstream/handle/2027.42/47760/442_2004_Article_BF00379484.pdf?sequence=1">”Energy relations of winter roost-site utilization by American goldfinches (Carduelis tristis)”</a>. <a href="/w/index.php?title=Oecologia&action=edit&redlink=1" class="new" title="Oecologia [inte skriven än]">Oecologia</a> "68" (1): ss. 126–32. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1007%2FBF00379484">10.1007/BF00379484</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://deepblue.lib.umich.edu/bitstream/handle/2027.42/47760/442_2004_Article_BF00379484.pdf?sequence=1">http://deepblue.lib.umich.edu/bitstream/handle/2027.42/47760/442_2004_Article_BF00379484.pdf?sequence=1</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Energy+relations+of+winter+roost-site+utilization+by+American+goldfinches+%28%27%27Carduelis+tristis%27%27%29&rft.jtitle=%5B%5BOecologia%5D%5D&rft.aulast=Buttemer&rft.aufirst=William+A.&rft.au=Buttemer%2C+William+A.&rft.date=22+november+1985&rft.volume=%2268%22&rft.issue=1&rft.pages=ss.%26nbsp%3B126%E2%80%9332&rft_id=info:doi/10.1007%2FBF00379484&rft_id=http%3A%2F%2Fdeepblue.lib.umich.edu%2Fbitstream%2Fhandle%2F2027.42%2F47760%2F442_2004_Article_BF00379484.pdf%3Fsequence%3D1&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-112"><a href="#cite_ref-112">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFBuckley1968">Buckley, F. G. (22 november 1968). ”Upside-down Resting by Young Green-Rumped Parrotlets (Forpus passerinus)”. The Condor "70" (1): ss. 89. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F1366517">10.2307/1366517</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Upside-down+Resting+by+Young+Green-Rumped+Parrotlets+%28%27%27Forpus+passerinus%27%27%29&rft.jtitle=The+Condor&rft.aulast=Buckley&rft.aufirst=F.+G.&rft.au=Buckley%2C+F.+G.&rft.date=22+november+1968&rft.volume=%2270%22&rft.issue=1&rft.pages=ss.%26nbsp%3B89&rft_id=info:doi/10.2307%2F1366517&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-113"><a href="#cite_ref-113">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFCarpenter1974">Carpenter, F. Lynn (22 november 1974). ”Torpor in an Andean Hummingbird: Its Ecological Significance”. Science "183" (4124): ss. 545–47. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1126%2Fscience.183.4124.545">10.1126/science.183.4124.545</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17773043?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:17773043">PMID 17773043</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Torpor+in+an+Andean+Hummingbird%3A+Its+Ecological+Significance&rft.jtitle=Science&rft.aulast=Carpenter&rft.aufirst=F.+Lynn&rft.au=Carpenter%2C+F.+Lynn&rft.date=22+november+1974&rft.volume=%22183%22&rft.issue=4124&rft.pages=ss.%26nbsp%3B545%E2%80%9347&rft_id=info:doi/10.1126%2Fscience.183.4124.545&rft_id=info:pmid/17773043&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-114"><a href="#cite_ref-114">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFMcKechnie2007">McKechnie, Andrew E. (22 november 2007). ”Torpor in an African caprimulgid, the freckled nightjar Caprimulgus tristigma”. Journal of Avian Biology "38" (3): ss. 261–66. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1111%2Fj.2007.0908-8857.04116.x">10.1111/j.2007.0908-8857.04116.x</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Torpor+in+an+African+caprimulgid%2C+the+freckled+nightjar+%27%27Caprimulgus+tristigma%27%27&rft.jtitle=Journal+of+Avian+Biology&rft.aulast=McKechnie&rft.aufirst=Andrew+E.&rft.au=McKechnie%2C+Andrew+E.&rft.date=22+november+2007&rft.volume=%2238%22&rft.issue=3&rft.pages=ss.%26nbsp%3B261%E2%80%9366&rft_id=info:doi/10.1111%2Fj.2007.0908-8857.04116.x&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-115"><a href="#cite_ref-115">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFMöller1988">Möller, Anders Pape (22 november 1988). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.jstor.org/stable/4600164">”Badge size in the house sparrow Passer domesticus”</a>. Behavioral Ecology and Sociobiology "22" (5): ss. 373–78. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.jstor.org/stable/4600164">http://www.jstor.org/stable/4600164</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Badge+size+in+the+house+sparrow+%27%27Passer+domesticus%27%27&rft.jtitle=Behavioral+Ecology+and+Sociobiology&rft.aulast=M%C3%B6ller&rft.aufirst=Anders+Pape&rft.au=M%C3%B6ller%2C+Anders+Pape&rft.date=22+november+1988&rft.volume=%2222%22&rft.issue=5&rft.pages=ss.%26nbsp%3B373%E2%80%9378&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.jstor.org%2Fstable%2F4600164&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-116"><a href="#cite_ref-116">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFThomas1990">Thomas, Betsy Trent (22 november 1990). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/condor/v092n03/p0576-p0581.pdf">”Nesting Behavior of Sunbitterns (Eurypyga helias) in Venezuela”</a>. The Condor "92" (3): ss. 576–81. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F1368675">10.2307/1368675</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/condor/v092n03/p0576-p0581.pdf">http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/condor/v092n03/p0576-p0581.pdf</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Nesting+Behavior+of+Sunbitterns+%28%27%27Eurypyga+helias%27%27%29+in+Venezuela&rft.jtitle=The+Condor&rft.aulast=Thomas&rft.aufirst=Betsy+Trent&rft.au=Thomas%2C+Betsy+Trent&rft.date=22+november+1990&rft.volume=%2292%22&rft.issue=3&rft.pages=ss.%26nbsp%3B576%E2%80%9381&rft_id=info:doi/10.2307%2F1368675&rft_id=http%3A%2F%2Fsora.unm.edu%2Fsites%2Fdefault%2Ffiles%2Fjournals%2Fcondor%2Fv092n03%2Fp0576-p0581.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-117"><a href="#cite_ref-117">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFPickering2001">Pickering, S. P. C. (22 november 2001). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.marineornithology.org/PDF/29_1/29_1_6.pdf">”Courtship behaviour of the Wandering Albatross Diomedea exulans at Bird Island, South Georgia”</a>. Marine Ornithology "29" (1): ss. 29–37. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.marineornithology.org/PDF/29_1/29_1_6.pdf">http://www.marineornithology.org/PDF/29_1/29_1_6.pdf</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Courtship+behaviour+of+the+Wandering+Albatross+%27%27Diomedea+exulans%27%27+at+Bird+Island%2C+South+Georgia&rft.jtitle=Marine+Ornithology&rft.aulast=Pickering&rft.aufirst=S.+P.+C.&rft.au=Pickering%2C+S.+P.+C.&rft.date=22+november+2001&rft.volume=%2229%22&rft.issue=1&rft.pages=ss.%26nbsp%3B29%E2%80%9337&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.marineornithology.org%2FPDF%2F29_1%2F29_1_6.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-118"><a href="#cite_ref-118">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFPruett-Jones1990">Pruett-Jones, S. G. (22 november 1990). ”Sexual Selection Through Female Choice in Lawes' Parotia, A Lek-Mating Bird of Paradise”. <a href="/w/index.php?title=Evolution_(journal)&action=edit&redlink=1" class="new" title="Evolution (journal) [inte skriven än]">Evolution</a> "44" (3): ss. 486–501. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F2409431">10.2307/2409431</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Sexual+Selection+Through+Female+Choice+in+Lawes%27+Parotia%2C+A+Lek-Mating+Bird+of+Paradise&rft.jtitle=%5B%5BEvolution+%28journal%29%7CEvolution%5D%5D&rft.aulast=Pruett-Jones&rft.aufirst=S.+G.&rft.au=Pruett-Jones%2C+S.+G.&rft.date=22+november+1990&rft.volume=%2244%22&rft.issue=3&rft.pages=ss.%26nbsp%3B486%E2%80%93501&rft_id=info:doi/10.2307%2F2409431&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-119"><a href="#cite_ref-119">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFGenevois1994">Genevois, F. (22 november 1994). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20111001022117/http://ejour-fup.unifi.it/index.php/eee/article/viewFile/667/613">”Male Blue Petrels reveal their body mass when calling”</a>. Ethology Ecology and Evolution "6" (3): ss. 377–83. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://ejour-fup.unifi.it/index.php/eee/article/viewFile/667/613">originalet</a> den 1 oktober 2011. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20111001022117/http://ejour-fup.unifi.it/index.php/eee/article/viewFile/667/613">https://web.archive.org/web/20111001022117/http://ejour-fup.unifi.it/index.php/eee/article/viewFile/667/613</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Male+Blue+Petrels+reveal+their+body+mass+when+calling&rft.jtitle=Ethology+Ecology+and+Evolution&rft.aulast=Genevois&rft.aufirst=F.&rft.au=Genevois%2C+F.&rft.date=22+november+1994&rft.volume=%226%22&rft.issue=3&rft.pages=ss.%26nbsp%3B377%E2%80%9383&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20111001022117%2Fhttp%3A%2F%2Fejour-fup.unifi.it%2Findex.php%2Feee%2Farticle%2FviewFile%2F667%2F613&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-120"><a href="#cite_ref-120">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFJouventin1999">Jouventin, Pierre (22 november 1999). ”Finding a parent in a king penguin colony: the acoustic system of individual recognition”. Animal Behaviour "57" (6): ss. 1175–83. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1006%2Fanbe.1999.1086">10.1006/anbe.1999.1086</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10373249?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:10373249">PMID 10373249</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Finding+a+parent+in+a+king+penguin+colony%3A+the+acoustic+system+of+individual+%0A+recognition&rft.jtitle=Animal+Behaviour&rft.aulast=Jouventin&rft.aufirst=Pierre&rft.au=Jouventin%2C+Pierre&rft.date=22+november+1999&rft.volume=%2257%22&rft.issue=6&rft.pages=ss.%26nbsp%3B1175%E2%80%9383&rft_id=info:doi/10.1006%2Fanbe.1999.1086&rft_id=info:pmid/10373249&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-121"><a href="#cite_ref-121">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFTempleton2005">Templeton, Christopher N. (22 november 2005). ”Allometry of Alarm Calls: Black-Capped Chickadees Encode Information About Predator Size”. Science "308" (5730): ss. 1934–37. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1126%2Fscience.1108841">10.1126/science.1108841</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15976305?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:15976305">PMID 15976305</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Allometry+of+Alarm+Calls%3A+Black-Capped+Chickadees+Encode+Information+About+Predator++%0A+Size&rft.jtitle=Science&rft.aulast=Templeton&rft.aufirst=Christopher+N.&rft.au=Templeton%2C+Christopher+N.&rft.date=22+november+2005&rft.volume=%22308%22&rft.issue=5730&rft.pages=ss.%26nbsp%3B1934%E2%80%9337&rft_id=info:doi/10.1126%2Fscience.1108841&rft_id=info:pmid/15976305&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-Miskelly-122"><a href="#cite_ref-Miskelly_122-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFMiskelly1987">Miskelly, C. M. (22 november 1987). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20090325235703/http://www.notornis.org.nz/free_issues/Notornis_34-1987/Notornis_34_2.pdf">”The identity of the hakawai”</a>. Notornis "34" (2): ss. 95–116. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.notornis.org.nz/free_issues/Notornis_34-1987/Notornis_34_2.pdf">originalet</a> den 25 mars 2009. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20090325235703/http://www.notornis.org.nz/free_issues/Notornis_34-1987/Notornis_34_2.pdf">https://web.archive.org/web/20090325235703/http://www.notornis.org.nz/free_issues/Notornis_34-1987/Notornis_34_2.pdf</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+identity+of+the+hakawai&rft.jtitle=Notornis&rft.aulast=Miskelly&rft.aufirst=C.+M.&rft.au=Miskelly%2C+C.+M.&rft.date=22+november+1987&rft.volume=%2234%22&rft.issue=2&rft.pages=ss.%26nbsp%3B95%E2%80%93116&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20090325235703%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.notornis.org.nz%2Ffree_issues%2FNotornis_34-1987%2FNotornis_34_2.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-123"><a href="#cite_ref-123">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFMurphy2003">Murphy, Stephen (22 november 2003). ”The breeding biology of palm cockatoos (Probosciger aterrimus): a case of a slow life history”. <a href="/w/index.php?title=Journal_of_Zoology&action=edit&redlink=1" class="new" title="Journal of Zoology [inte skriven än]">Journal of Zoology</a> "261" (4): ss. 327–39. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1017%2FS0952836903004175">10.1017/S0952836903004175</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+breeding+biology+of+palm+cockatoos+%28%27%27Probosciger+aterrimus%27%27%29%3A+a+case+of+a+slow+life+history&rft.jtitle=%5B%5BJournal+of+Zoology%5D%5D&rft.aulast=Murphy&rft.aufirst=Stephen&rft.au=Murphy%2C+Stephen&rft.date=22+november+2003&rft.volume=%22261%22&rft.issue=4&rft.pages=ss.%26nbsp%3B327%E2%80%9339&rft_id=info:doi/10.1017%2FS0952836903004175&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-flycatcher-124">^ [<a href="#cite_ref-flycatcher_124-0">a</a> <a href="#cite_ref-flycatcher_124-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSekercioglu2006">Sekercioglu, Cagan Hakki (2006). ”Foreword”. <a href="/w/index.php?title=Handbook_of_the_Birds_of_the_World&action=edit&redlink=1" class="new" title="Handbook of the Birds of the World [inte skriven än]">Handbook of the Birds of the World</a>, Volume 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Barcelona: Lynx Edicions. sid. p. 48. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/84-96553-06-X" title="Special:Bokkällor/84-96553-06-X">ISBN 84-96553-06-X</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Foreword&rft.atitle=%5B%5BHandbook+of+the+Birds+of+the+World%5D%5D%2C+Volume+11%3A+Old+World+Flycatchers+to+Old+World+Warblers&rft.aulast=Sekercioglu&rft.aufirst=Cagan+Hakki&rft.au=Sekercioglu%2C+Cagan+Hakki&rft.date=2006&rft.pages=sid.%26nbsp%3Bp.+48&rft.place=Barcelona&rft.pub=Lynx+Edicions&rft.isbn=84-96553-06-X&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-125"><a href="#cite_ref-125">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFTerborgh2005">Terborgh, John (22 november 2005). ”Mixed flocks and polyspecific associations: Costs and benefits of mixed groups to birds and monkeys”. American Journal of Primatology "21" (2): ss. 87–100. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1002%2Fajp.1350210203">10.1002/ajp.1350210203</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Mixed+flocks+and+polyspecific+associations%3A+Costs+and+benefits+of+mixed+groups+to+birds+and+monkeys&rft.jtitle=American+Journal+of+Primatology&rft.aulast=Terborgh&rft.aufirst=John&rft.au=Terborgh%2C+John&rft.date=22+november+2005&rft.volume=%2221%22&rft.issue=2&rft.pages=ss.%26nbsp%3B87%E2%80%93100&rft_id=info:doi/10.1002%2Fajp.1350210203&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-126"><a href="#cite_ref-126">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFHutto">Hutto, Richard L. (988). ”Foraging Behavior Patterns Suggest a Possible Cost Associated with Participation in Mixed-Species Bird Flocks”. <a href="/w/index.php?title=Oikos_(journal)&action=edit&redlink=1" class="new" title="Oikos (journal) [inte skriven än]">Oikos</a> "51" (1): ss. 79–83. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F3565809">10.2307/3565809</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Foraging+Behavior+Patterns+Suggest+a+Possible+Cost+Associated+with+Participation+in+Mixed-Species+Bird+Flocks&rft.jtitle=%5B%5BOikos+%28journal%29%7COikos%5D%5D&rft.aulast=Hutto&rft.aufirst=Richard+L.&rft.au=Hutto%2C+Richard+L.&rft.date=988&rft.volume=%2251%22&rft.issue=1&rft.pages=ss.%26nbsp%3B79%E2%80%9383&rft_id=info:doi/10.2307%2F3565809&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-AU-127"><a href="#cite_ref-AU_127-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFAu1986">Au, David W. K. (22 november 1986). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/condor/v088n03/p0304-p0317.pdf">”Seabird interactions with Dolphins and Tuna in the Eastern Tropical Pacific”</a>. The Condor "88" (3): ss. 304–17. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F1368877">10.2307/1368877</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/condor/v088n03/p0304-p0317.pdf">http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/condor/v088n03/p0304-p0317.pdf</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Seabird+interactions+with+Dolphins+and+Tuna+in+the+Eastern+Tropical+Pacific&rft.jtitle=The+Condor&rft.aulast=Au&rft.aufirst=David+W.+K.&rft.au=Au%2C+David+W.+K.&rft.date=22+november+1986&rft.volume=%2288%22&rft.issue=3&rft.pages=ss.%26nbsp%3B304%E2%80%9317&rft_id=info:doi/10.2307%2F1368877&rft_id=http%3A%2F%2Fsora.unm.edu%2Fsites%2Fdefault%2Ffiles%2Fjournals%2Fcondor%2Fv088n03%2Fp0304-p0317.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-128"><a href="#cite_ref-128">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFAnne1983">Anne, O. (22 november 1983). ”Dwarf mongoose and hornbill mutualism in the Taru desert, Kenya”. Behavioral Ecology and Sociobiology "12" (3): ss. 181–90. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1007%2FBF00290770">10.1007/BF00290770</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Dwarf+mongoose+and+hornbill+mutualism+in+the+Taru+desert%2C+Kenya&rft.jtitle=Behavioral+Ecology+and+Sociobiology&rft.aulast=Anne&rft.aufirst=O.&rft.au=Anne%2C+O.&rft.date=22+november+1983&rft.volume=%2212%22&rft.issue=3&rft.pages=ss.%26nbsp%3B181%E2%80%9390&rft_id=info:doi/10.1007%2FBF00290770&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-129"><a href="#cite_ref-129">^</a> Warnock, Nils & Sarah (2001). "Sandpipers, Phalaropes and Allies" in The Sibley Guide to Bird Life and Behaviour (eds Chris Elphick, John B. Dunning, Jr & David Sibley) London: Christopher Helm, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-7136-6250-6" title="Special:Bokkällor/0-7136-6250-6">ISBN 0-7136-6250-6</a> </li> <li id="cite_note-130"><a href="#cite_ref-130">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFFreed1987">Freed, Leonard A. (22 november 1987). ”The Long-Term Pair Bond of Tropical House Wrens: Advantage or Constraint?”. <a href="/w/index.php?title=The_American_Naturalist&action=edit&redlink=1" class="new" title="The American Naturalist [inte skriven än]">The American Naturalist</a> "130" (4): ss. 507–25. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1086%2F284728">10.1086/284728</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+Long-Term+Pair+Bond+of+Tropical+House+Wrens%3A+Advantage+or+Constraint%3F&rft.jtitle=%5B%5BThe+American+Naturalist%5D%5D&rft.aulast=Freed&rft.aufirst=Leonard+A.&rft.au=Freed%2C+Leonard+A.&rft.date=22+november+1987&rft.volume=%22130%22&rft.issue=4&rft.pages=ss.%26nbsp%3B507%E2%80%9325&rft_id=info:doi/10.1086%2F284728&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-131"><a href="#cite_ref-131">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFGowaty1983">Gowaty, Patricia A. (22 november 1983). ”Male Parental Care and Apparent Monogamy among Eastern Bluebirds(Sialia sialis)”. <a href="/w/index.php?title=The_American_Naturalist&action=edit&redlink=1" class="new" title="The American Naturalist [inte skriven än]">The American Naturalist</a> "121" (2): ss. 149–60. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1086%2F284047">10.1086/284047</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Male+Parental+Care+and+Apparent+Monogamy+among+Eastern+Bluebirds%28%27%27Sialia+sialis%27%27%29&rft.jtitle=%5B%5BThe+American+Naturalist%5D%5D&rft.aulast=Gowaty&rft.aufirst=Patricia+A.&rft.au=Gowaty%2C+Patricia+A.&rft.date=22+november+1983&rft.volume=%22121%22&rft.issue=2&rft.pages=ss.%26nbsp%3B149%E2%80%9360&rft_id=info:doi/10.1086%2F284047&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-132"><a href="#cite_ref-132">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFWestneat2003">Westneat, David F. (22 november 2003). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20221101140017/https://www.annualreviews.org/doi/10.1146/annurev.ecolsys.34.011802.132439">”Extra-pair paternity in birds: Causes, correlates, and conflict”</a>. <a href="/w/index.php?title=Annual_Review_of_Ecology,_Evolution,_and_Systematics&action=edit&redlink=1" class="new" title="Annual Review of Ecology, Evolution, and Systematics [inte skriven än]">Annual Review of Ecology, Evolution, and Systematics</a> "34": ss. 365–96. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1146%2Fannurev.ecolsys.34.011802.132439">10.1146/annurev.ecolsys.34.011802.132439</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.annualreviews.org/doi/10.1146/annurev.ecolsys.34.011802.132439">originalet</a> den 1 november 2022. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20221101140017/https://www.annualreviews.org/doi/10.1146/annurev.ecolsys.34.011802.132439">https://web.archive.org/web/20221101140017/https://www.annualreviews.org/doi/10.1146/annurev.ecolsys.34.011802.132439</a>. Läst 1 november 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Extra-pair+paternity+in+birds%3A+Causes%2C+correlates%2C+and+conflict&rft.jtitle=%5B%5BAnnual+Review+of+Ecology%2C+Evolution%2C+and+Systematics%5D%5D&rft.aulast=Westneat&rft.aufirst=David+F.&rft.au=Westneat%2C+David+F.&rft.date=22+november+2003&rft.volume=%2234%22&rft.pages=ss.%26nbsp%3B365%E2%80%9396&rft_id=info:doi/10.1146%2Fannurev.ecolsys.34.011802.132439&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20221101140017%2Fhttps%3A%2F%2Fwww.annualreviews.org%2Fdoi%2F10.1146%2Fannurev.ecolsys.34.011802.132439&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-133"><a href="#cite_ref-133">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFGowaty1998">Gowaty, Patricia A. (22 november 1998). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://icb.oxfordjournals.org/content/38/1/207.full.pdf+html">”Ultimate causation of aggressive and forced copulation in birds: Female resistance, the CODE hypothesis, and social monogamy”</a>. <a href="/w/index.php?title=American_Zoologist&action=edit&redlink=1" class="new" title="American Zoologist [inte skriven än]">American Zoologist</a> "38" (1): ss. 207–25. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1093%2Ficb%2F38.1.207">10.1093/icb/38.1.207</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://icb.oxfordjournals.org/content/38/1/207.full.pdf+html">http://icb.oxfordjournals.org/content/38/1/207.full.pdf+html</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Ultimate+causation+of+aggressive+and+forced+copulation+in+birds%3A+Female+resistance%2C+the+CODE+hypothesis%2C+and+social+monogamy&rft.jtitle=%5B%5BAmerican+Zoologist%5D%5D&rft.aulast=Gowaty&rft.aufirst=Patricia+A.&rft.au=Gowaty%2C+Patricia+A.&rft.date=22+november+1998&rft.volume=%2238%22&rft.issue=1&rft.pages=ss.%26nbsp%3B207%E2%80%9325&rft_id=info:doi/10.1093%2Ficb%2F38.1.207&rft_id=http%3A%2F%2Ficb.oxfordjournals.org%2Fcontent%2F38%2F1%2F207.full.pdf%2Bhtml&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-134"><a href="#cite_ref-134">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFSheldon1994">Sheldon, B (22 november 1994). ”Male Phenotype, Fertility, and the Pursuit of Extra-Pair Copulations by Female Birds”. Proceedings: Biological Sciences "257" (1348): ss. 25–30. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1098%2Frspb.1994.0089">10.1098/rspb.1994.0089</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Male+Phenotype%2C+Fertility%2C+and+the+Pursuit+of+Extra-Pair+Copulations+by+Female+Birds&rft.jtitle=Proceedings%3A+Biological+Sciences&rft.aulast=Sheldon&rft.aufirst=B&rft.au=Sheldon%2C+B&rft.date=22+november+1994&rft.volume=%22257%22&rft.issue=1348&rft.pages=ss.%26nbsp%3B25%E2%80%9330&rft_id=info:doi/10.1098%2Frspb.1994.0089&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-135"><a href="#cite_ref-135">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFWei2005">Wei, G (22 november 2005). ”Copulations and mate guarding of the Chinese Egret”. Waterbirds "28" (4): ss. 527–30. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1675%2F1524-4695%282005%2928%5B527%3ACAMGOT%5D2.0.CO%3B2">10.1675/1524-4695(2005)28[527:CAMGOT]2.0.CO;2</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Copulations+and+mate+guarding+of+the+Chinese+Egret&rft.jtitle=Waterbirds&rft.aulast=Wei&rft.aufirst=G&rft.au=Wei%2C+G&rft.date=22+november+2005&rft.volume=%2228%22&rft.issue=4&rft.pages=ss.%26nbsp%3B527%E2%80%9330&rft_id=info:doi/10.1675%2F1524-4695%282005%2928%5B527%3ACAMGOT%5D2.0.CO%3B2&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-136"><a href="#cite_ref-136">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFShort1993">Short, Lester L. (1993). Birds of the World and their Behavior. New York: Henry Holt and Co. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-8050-1952-9" title="Special:Bokkällor/0-8050-1952-9">ISBN 0-8050-1952-9</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Birds+of+the+World+and+their+Behavior&rft.aulast=Short&rft.aufirst=Lester+L.&rft.au=Short%2C+Lester+L.&rft.date=1993&rft.place=New+York&rft.pub=Henry+Holt+and+Co&rft.isbn=0-8050-1952-9&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-137"><a href="#cite_ref-137">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBurton1985">Burton, R (1985). Bird Behavior. Alfred A. Knopf, Inc. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-394-53957-5" title="Special:Bokkällor/0-394-53957-5">ISBN 0-394-53957-5</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Bird+Behavior&rft.aulast=Burton&rft.aufirst=R&rft.au=Burton%2C+R&rft.date=1985&rft.pub=Alfred+A.+Knopf%2C+Inc.&rft.isbn=0-394-53957-5&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-138"><a href="#cite_ref-138">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFSchamel2004">Schamel, D (22 november 2004). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.researchgate.net/profile/David_Lank/publication/225569528_Mate_guarding_copulation_strategies_and_paternity_in_the_sex-role_reversed_socially_polyandrous_red-necked_phalarope_Phalaropus_lobatus/links/0fcfd505c6fe761395000000/Mate-guarding-copulation-strategies-and-paternity-in-the-sex-role-reversed-socially-polyandrous-red-necked-phalarope-Phalaropus-lobatus.pdf">”Mate guarding, copulation strategies and paternity in the sex-role reversed, socially polyandrous red-necked phalarope Phalaropus lobatus”</a>. Behaviour Ecology and Sociobiology "57" (2): ss. 110–18. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1007%2Fs00265-004-0825-2">10.1007/s00265-004-0825-2</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.researchgate.net/profile/David_Lank/publication/225569528_Mate_guarding_copulation_strategies_and_paternity_in_the_sex-role_reversed_socially_polyandrous_red-necked_phalarope_Phalaropus_lobatus/links/0fcfd505c6fe761395000000/Mate-guarding-copulation-strategies-and-paternity-in-the-sex-role-reversed-socially-polyandrous-red-necked-phalarope-Phalaropus-lobatus.pdf">https://www.researchgate.net/profile/David_Lank/publication/225569528_Mate_guarding_copulation_strategies_and_paternity_in_the_sex-role_reversed_socially_polyandrous_red-necked_phalarope_Phalaropus_lobatus/links/0fcfd505c6fe761395000000/Mate-guarding-copulation-strategies-and-paternity-in-the-sex-role-reversed-socially-polyandrous-red-necked-phalarope-Phalaropus-lobatus.pdf</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Mate+guarding%2C+copulation+strategies+and+paternity+in+the+sex-role+reversed%2C+socially+polyandrous+red-necked+phalarope+%27%27Phalaropus+lobatus%27%27&rft.jtitle=Behaviour+Ecology+and+Sociobiology&rft.aulast=Schamel&rft.aufirst=D&rft.au=Schamel%2C+D&rft.date=22+november+2004&rft.volume=%2257%22&rft.issue=2&rft.pages=ss.%26nbsp%3B110%E2%80%9318&rft_id=info:doi/10.1007%2Fs00265-004-0825-2&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.researchgate.net%2Fprofile%2FDavid_Lank%2Fpublication%2F225569528_Mate_guarding_copulation_strategies_and_paternity_in_the_sex-role_reversed_socially_polyandrous_red-necked_phalarope_Phalaropus_lobatus%2Flinks%2F0fcfd505c6fe761395000000%2FMate-guarding-copulation-strategies-and-paternity-in-the-sex-role-reversed-socially-polyandrous-red-necked-phalarope-Phalaropus-lobatus.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-139"><a href="#cite_ref-139">^</a> Kokko H, Harris M, Wanless S (2004). "Competition for breeding sites and site-dependent population regulation in a highly colonial seabird, the common guillemot Uria aalge." Journal of Animal Ecology 73 (2): 367–76. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1111%2Fj.0021-8790.2004.00813.x">10.1111/j.0021-8790.2004.00813.x</a> </li> <li id="cite_note-140"><a href="#cite_ref-140">^</a> Booker L, Booker M (1991). "Why Are Cuckoos Host Specific?" <a href="/w/index.php?title=Oikos_(journal)&action=edit&redlink=1" class="new" title="Oikos (journal) [inte skriven än]">Oikos</a> 57 (3): 301–09. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F3565958">10.2307/3565958</a> </li> <li id="cite_note-Hansell-141">^ [<a href="#cite_ref-Hansell_141-0">a</a> <a href="#cite_ref-Hansell_141-1">b</a>] Hansell M (2000). Bird Nests and Construction Behaviour. University of Cambridge Press <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-521-46038-7" title="Special:Bokkällor/0-521-46038-7">ISBN 0-521-46038-7</a> </li> <li id="cite_note-142"><a href="#cite_ref-142">^</a> Lafuma L, Lambrechts M, Raymond M (2001). "Aromatic plants in bird nests as a protection against blood-sucking flying insects?" Behavioural Processes 56 (2) 113–20. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1016%2FS0376-6357%2801%2900191-7">10.1016/S0376-6357(01)00191-7</a> </li> <li id="cite_note-143"><a href="#cite_ref-143">^</a> Warham, J. (1990) The Petrels - Their Ecology and Breeding Systems London: <a href="/w/index.php?title=Academic_Press&action=edit&redlink=1" class="new" title="Academic Press [inte skriven än]">Academic Press</a> <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-12-735420-4" title="Special:Bokkällor/0-12-735420-4">ISBN 0-12-735420-4</a>. </li> <li id="cite_note-144"><a href="#cite_ref-144">^</a> Jones DN, Dekker, René WRJ, Roselaar, Cees S (1995). The Megapodes. Bird Families of the World 3. <a href="/wiki/Oxford_University_Press" title="Oxford University Press">Oxford University Press</a>: Oxford. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-19-854651-3" title="Special:Bokkällor/0-19-854651-3">ISBN 0-19-854651-3</a> </li> <li id="cite_note-145"><a href="#cite_ref-145">^</a> Elliot A (1994). "Family Megapodiidae (Megapodes)" i Handbook of the Birds of the World. Volume 2; New World Vultures to Guineafowl (eds del Hoyo J, Elliott A, Sargatal J) Lynx Edicions:Barcelona. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/84-87334-15-6" title="Special:Bokkällor/84-87334-15-6">ISBN 84-87334-15-6</a> </li> <li id="cite_note-146"><a href="#cite_ref-146">^</a> Metz VG, Schreiber EA (2002). "Great Frigatebird (Fregata minor)" I The Birds of North America, No 681, (Poole, A. & Gill, F., red.) The Birds of North America Inc: Philadelphia </li> <li id="cite_note-147"><a href="#cite_ref-147">^</a> Ekman J (2006). "Family living amongst birds." <a href="/w/index.php?title=Journal_of_Avian_Biology&action=edit&redlink=1" class="new" title="Journal of Avian Biology [inte skriven än]">Journal of Avian Biology</a> 37 (4): 289–98. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1111%2Fj.2006.0908-8857.03666.x">10.1111/j.2006.0908-8857.03666.x</a> </li> <li id="cite_note-148"><a href="#cite_ref-148">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFCockburn_A1996">Cockburn A (1996). ”Why do so many Australian birds cooperate? Social evolution in the Corvida”. Frontiers in Population Ecology. Melbourne: CSIRO. sid. 21–42</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Why+do+so+many+Australian+birds+cooperate%3F+Social+evolution+in+the+Corvida&rft.atitle=Frontiers+in+Population+Ecology&rft.aulast=Cockburn+A&rft.au=Cockburn+A&rft.date=1996&rft.pages=sid.%26nbsp%3B21%E2%80%9342&rft.place=Melbourne&rft.pub=CSIRO&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-149"><a href="#cite_ref-149">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFCockburn2006">Cockburn, Andrew (22 november 2006). ”Prevalence of different modes of parental care in birds”. Proceedings: Biological Sciences "273" (1592): ss. 1375–83. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1098%2Frspb.2005.3458">10.1098/rspb.2005.3458</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16777726?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:16777726">PMID 16777726</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Prevalence+of+different+modes+of+parental+care+in+birds&rft.jtitle=Proceedings%3A+Biological+Sciences&rft.aulast=Cockburn&rft.aufirst=Andrew&rft.au=Cockburn%2C+Andrew&rft.date=22+november+2006&rft.volume=%22273%22&rft.issue=1592&rft.pages=ss.%26nbsp%3B1375%E2%80%9383&rft_id=info:doi/10.1098%2Frspb.2005.3458&rft_id=info:pmid/16777726&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-150"><a href="#cite_ref-150">^</a> Gaston AJ (1994). Ancient Murrelet (Synthliboramphus antiquus). I The Birds of North America, No. 132 (A. Poole and F. Gill, red.). Philadelphia: The Academy of Natural Sciences; Washington, D.C.: The American Ornithologists' Union. </li> <li id="cite_note-151"><a href="#cite_ref-151">^</a> Schaefer HC, Eshiamwata GW, Munyekenye FB, Bohning-Gaese K (2004). "Life-history of two African Sylvia warblers: low annual fecundity and long post-fledging care." <a href="/w/index.php?title=Ibis_(journal)&action=edit&redlink=1" class="new" title="Ibis (journal) [inte skriven än]">Ibis</a> 146 (3): 427–37. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1111%2Fj.1474-919X.2004.00276.x">10.1111/j.1474-919X.2004.00276.x</a> </li> <li id="cite_note-152"><a href="#cite_ref-152">^</a> Alonso JC, Bautista LM, Alonso JA (2004). "Family-based territoriality vs flocking in wintering common cranes Grus grus." <a href="/w/index.php?title=Journal_of_Avian_Biology&action=edit&redlink=1" class="new" title="Journal of Avian Biology [inte skriven än]">Journal of Avian Biology</a> 35 (5): 434–44. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1111%2Fj.0908-8857.2004.03290.x">10.1111/j.0908-8857.2004.03290.x</a> </li> <li id="cite_note-brood-153">^ [<a href="#cite_ref-brood_153-0">a</a> <a href="#cite_ref-brood_153-1">b</a>] Davies N (2000). Cuckoos, Cowbirds and other Cheats. <a href="/w/index.php?title=T._%26_A._D._Poyser&action=edit&redlink=1" class="new" title="T. & A. D. Poyser [inte skriven än]">T. & A. D. Poyser</a>: London <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-85661-135-2" title="Special:Bokkällor/0-85661-135-2">ISBN 0-85661-135-2</a> </li> <li id="cite_note-154"><a href="#cite_ref-154">^</a> Sorenson M (1997). "Effects of intra- and interspecific brood parasitism on a precocial host, the canvasback, Aythya valisineria." Behavioral Ecology 8 (2) 153–61. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://beheco.oxfordjournals.org/cgi/reprint/8/2/153.pdf">PDF</a> </li> <li id="cite_note-155"><a href="#cite_ref-155">^</a> Spottiswoode C, Colebrook-Robjent J (2007). "Egg puncturing by the brood parasitic Greater Honeyguide and potential host counteradaptations." Behavioral Ecology <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1093%2Fbeheco%2Farm025">10.1093/beheco/arm025</a> </li> <li id="cite_note-Clout-156">^ [<a href="#cite_ref-Clout_156-0">a</a> <a href="#cite_ref-Clout_156-1">b</a>] Clout M, Hay J (1989). "The importance of birds as browsers, pollinators and seed dispersers in New Zealand forests." New Zealand Journal of Ecology 12 27–33 <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.newzealandecology.org/nzje/free_issues/NZJEcol12_s_27.pdf">PDF</a> </li> <li id="cite_note-157"><a href="#cite_ref-157">^</a> Stiles F (1981). "Geographical Aspects of Bird–Flower Coevolution, with Particular Reference to Central America." Annals of the Missouri Botanical Garden 68 (2) 323–51. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F2398801">10.2307/2398801</a> </li> <li id="cite_note-158"><a href="#cite_ref-158">^</a> Temeles E, Linhart Y, Masonjones M, Masonjones H (2002). "The Role of Flower Width in Hummingbird Bill Length–Flower Length Relationships." Biotropica 34 (1): 68–80. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.amherst.edu/~ejtemeles/Temeles%20et%20al%202002%20biotropica.pdf">PDF</a> </li> <li id="cite_note-159"><a href="#cite_ref-159">^</a> Bond W, Lee W, Craine J (2004). "Plant structural defences against browsing birds: a legacy of New Zealand's extinct moas." <a href="/w/index.php?title=Oikos_(journal)&action=edit&redlink=1" class="new" title="Oikos (journal) [inte skriven än]">Oikos</a> 104 (3), 500–08. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1111%2Fj.0030-1299.2004.12720.x">10.1111/j.0030-1299.2004.12720.x</a> </li> <li id="cite_note-160"><a href="#cite_ref-160">^</a> Wainright S, Haney J, Kerr C, Golovkin A, Flint M (1998). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://link.springer.com/article/10.1007/s002270050297">"Utilization of nitrogen derived from seabird guano by terrestrial and marine plants at St. Paul, Pribilof Islands, Bering Sea, Alaska."</a> Marine Ecology 131 (1) 63–71. </li> <li id="cite_note-161"><a href="#cite_ref-161">^</a> Bosman A, Hockey A (1986). "Seabird guano as a determinant of rocky intertidal community structure." Marine Ecology Progress Series 32: 247–57 <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.int-res.com/articles/meps/32/m032p247.pdf">PDF</a> </li> <li id="cite_note-162"><a href="#cite_ref-162">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070807055810/http://www.sofnet.org/apps/nyheter/arkiv_period.asp?NewsStart=2001-03-01&NewsEnd=2001-03-31&lev=1">SOF</a> - omräkning från engelsk studie utförd av The Mammal Society 1998 </li> <li id="cite_note-163"><a href="#cite_ref-163">^</a> <cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFBonneyRohrbaugh,_Jr.2004">Bonney, Rick; Rohrbaugh, Jr., Ronald (2004), Handbook of Bird Biology (Second), Princeton, NJ: Princeton University Press, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-938-02762-X" title="Special:Bokkällor/0-938-02762-X">ISBN 0-938-02762-X</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Handbook+of+Bird+Biology&rft.aulast=Bonney&rft.aufirst=Rick&rft.au=Bonney%2C+Rick&rft.au=Rohrbaugh%2C+Jr.%2C+Ronald&rft.date=2004&rft.edition=Second&rft.place=Princeton%2C+NJ&rft.pub=Princeton+University+Press&rft.isbn=0-938-02762-X&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar">  </li> <li id="cite_note-164"><a href="#cite_ref-164">^</a> Dean W, Siegfried R, MacDonald I (1990). "The Fallacy, Fact, and Fate of Guiding Behavior in the Greater Honeyguide." Conservation Biology 4 (1) 99–101. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://conbio.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1523-1739.1990.tb00272.x">abstrakt</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20170601201539/https://conbio.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1523-1739.1990.tb00272.x">Arkiverad</a> 1 juni 2017 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. </li> <li id="cite_note-165"><a href="#cite_ref-165">^</a> Singer R, Yom-Tov Y (1988). "The Breeding Biology of the House Sparrow Passer domesticus in Israel." <a href="/w/index.php?title=Ornis_Scandinavica&action=edit&redlink=1" class="new" title="Ornis Scandinavica [inte skriven än]">Ornis Scandinavica</a> 19 139–44. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F3676463">10.2307/3676463</a> </li> <li id="cite_note-166"><a href="#cite_ref-166">^</a> Dolbeer R (1990). "Ornithology and integrated pest management: Red-winged blackbirds Agleaius phoeniceus and corn." <a href="/w/index.php?title=Ibis_(journal)&action=edit&redlink=1" class="new" title="Ibis (journal) [inte skriven än]">Ibis</a> 132 (2): 309–22. </li> <li id="cite_note-167"><a href="#cite_ref-167">^</a> Dolbeer R, Belant J, Sillings J (1993). "Shooting Gulls Reduces Strikes with Aircraft at John F. Kennedy International Airport." Wildlife Society Bulletin 21: 442–50. </li> <li id="cite_note-168"><a href="#cite_ref-168">^</a> Reed KD, Meece JK, Henkel JS, Shukla SK (2003). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?artid=1069015">"Birds, Migration and Emerging Zoonoses: West Nile Virus, Lyme Disease, Influenza A and Enteropathogens."</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20200527144020/http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?artid=1069015">Arkiverad</a> 27 maj 2020 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. Clin Med Res. 1 (1):5–12. <a href="/wiki/PubMed" title="PubMed">PMID</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15931279">15931279</a> </li> <li id="cite_note-169"><a href="#cite_ref-169">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.earth-policy.org/Books/Out/Ote3_3.htm">Shifting protein sources: Chapter 3: Moving Up the Food Chain Efficiently.</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20080430212726/http://www.earth-policy.org/Books/Out/Ote3_3.htm">Arkiverad</a> 30 april 2008 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. Earth Policy Institute. Hämtad <a href="/wiki/18_december" title="18 december">18 december</a> <a href="/wiki/2007" title="2007">2007</a>. </li> <li id="cite_note-170"><a href="#cite_ref-170">^</a> Simeone A, Navarro X (2002). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.scielo.cl/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0716-078X2002000200012&lng=es&nrm=iso&tlng=en">"Human exploitation of seabirds in coastal southern Chile during the mid-Holocene."</a> Rev. chil. hist. nat 75 (2): 423–31 </li> <li id="cite_note-171"><a href="#cite_ref-171">^</a> Hamilton S (2000). "How precise and accurate are data obtained using. an infra-red scope on burrow-nesting sooty shearwaters Puffinus griseus?" Marine Ornithology 28 (1): 1–6 <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.marineornithology.org/PDF/28_1/28_1_1.pdf">PDF</a> </li> <li id="cite_note-172"><a href="#cite_ref-172">^</a> Keane A, Brooke MD, Mcgowan PJK (2005). "Correlates of extinction risk and hunting pressure in gamebirds (Galliformes)." Biological Conservation 126 (2): 216–33. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1016%2Fj.biocon.2005.05.011">10.1016/j.biocon.2005.05.011</a> </li> <li id="cite_note-173"><a href="#cite_ref-173">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.zum.de/whkmla/military/19cen/guanowar.html">The Guano War of 1865-1866.</a> World History at KMLA. Hämtad <a href="/wiki/18_december" title="18 december">18 december</a> <a href="/wiki/2007" title="2007">2007</a>. </li> <li id="cite_note-174"><a href="#cite_ref-174">^</a> Cooney R, Jepson P (2006). "The international wild bird trade: what's wrong with blanket bans?" Oryx 40 (1): 18–23. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://journals.cambridge.org/production/action/cjoGetFulltext?fulltextid=409231">PDF</a> </li> <li id="cite_note-175"><a href="#cite_ref-175">^</a> Manzi M (2002). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://archive.is/20120529004902/findarticles.com/p/articles/mi_go1895/is_200210/ai_n8674873">"Cormorant fishing in Southwestern China: a Traditional Fishery under Siege. (Geographical Field Note)."</a> Geographic Review 92 (4): 597–603. </li> <li id="cite_note-176"><a href="#cite_ref-176">^</a> Pullis La Rouche, G. (2006). Birding in the United States: a demographic and economic analysis. Waterbirds around the world. Eds. G.C. Boere, C.A. Galbraith & D.A. Stroud. <a href="/w/index.php?title=The_Stationery_Office&action=edit&redlink=1" class="new" title="The Stationery Office [inte skriven än]">The Stationery Office</a>, Edinburgh, UK. pp. 841–46. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.jncc.gov.uk/PDF/pub07_waterbirds_part6.2.5.pdf">PDF</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20110304124708/http://www.jncc.gov.uk/PDF/pub07_waterbirds_part6.2.5.pdf">Arkiverad</a> 4 mars 2011 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. </li> <li id="cite_note-177"><a href="#cite_ref-177">^</a> Chamberlain DE, Vickery JA, Glue DE, Robinson RA, Conway GJ, Woodburn RJW, Cannon AR (2005). "Annual and seasonal trends in the use of garden feeders by birds in winter." <a href="/w/index.php?title=Ibis_(journal)&action=edit&redlink=1" class="new" title="Ibis (journal) [inte skriven än]">Ibis</a> 147 (3): 563–75. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1474-919x.2005.00430.x">abstrakt</a> </li> <li id="cite_note-178"><a href="#cite_ref-178">^</a> Routledge S, Routledge K (1917). "The Bird Cult of Easter Island." Folklore 28 (4): 337–55. </li> <li id="cite_note-179"><a href="#cite_ref-179">^</a> Chappell J (2006). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?artid=1326277">"Living with the Trickster: Crows, Ravens, and Human Culture."</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20060414000954/http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?artid=1326277">Arkiverad</a> 14 april 2006 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. PLoS Biol 4 (1):e14. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1371%2Fjournal.pbio.0040014">10.1371/journal.pbio.0040014</a> </li> <li id="cite_note-180"><a href="#cite_ref-180">^</a> Hauser A (1985). "Jonah: In Pursuit of the Dove." Journal of Biblical Literature 104 (1): 21–37. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F3260591">10.2307/3260591</a> </li> <li id="cite_note-181"><a href="#cite_ref-181">^</a> Nair P (1974). "The Peacock Cult in Asia." Asian Folklore Studies 33 (2): 93–170. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F1177550">10.2307/1177550</a> </li> <li id="cite_note-182"><a href="#cite_ref-182">^</a> Tennyson A, Martinson P (2006). Extinct Birds of New Zealand Te Papa Press, Wellington <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-909010-21-8" title="Special:Bokkällor/978-0-909010-21-8">ISBN 978-0-909010-21-8</a> </li> <li id="cite_note-183"><a href="#cite_ref-183">^</a> Meighan C (1966). "Prehistoric Rock Paintings in Baja California." American Antiquity 31 (3): 372–92. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F2694739">10.2307/2694739</a> </li> <li id="cite_note-184"><a href="#cite_ref-184">^</a> Clarke CP (1908). "A Pedestal of the Platform of the Peacock Throne." The Metropolitan Museum of Art Bulletin 3 (10): 182–83. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F3252550">10.2307/3252550</a> </li> <li id="cite_note-185"><a href="#cite_ref-185">^</a> Boime A (1999). "John James Audubon, a birdwatcher's fanciful flights." Art History 22 (5) 728–55. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1111%2F1467-8365.00184">10.1111/1467-8365.00184</a> </li> <li id="cite_note-186"><a href="#cite_ref-186">^</a> Chandler A (1934). "The Nightingale in Greek and Latin Poetry." The Classical Journal 30 (2): 78–84. </li> <li id="cite_note-187"><a href="#cite_ref-187">^</a> Lasky E (1992). "A Modern Day Albatross: The Valdez and Some of Life's Other Spills." The English Journal, 81 (3): 44–46. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F820195">10.2307/820195</a> </li> <li id="cite_note-188"><a href="#cite_ref-188">^</a> Enriquez PL, Mikkola H (1997). "Comparative study of general public owl knowledge in Costa Rica, Central America and Malawi, Africa." Pp. 160–66 In: J.R. Duncan, D.H. Johnson, T.H. Nicholls, (Eds). Biology and conservation of owls of the Northern Hemisphere. General Technical Report NC-190, USDA Forest Service, St. Paul, Minnesota. 635 ss. </li> <li id="cite_note-189"><a href="#cite_ref-189">^</a> Lewis DP (2005). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.owlpages.com/articles.php?section=Owl+Mythology&title=Myth+and+Culture">Owls in Mythology and Culture.</a> The Owl Pages. Hämtad <a href="/wiki/15_september" title="15 september">15 september</a> <a href="/wiki/2007" title="2007">2007</a>. </li> <li id="cite_note-190"><a href="#cite_ref-190">^</a> Dupree N (1974). "An Interpretation of the Role of the Hoopoe in Afghan Folklore and Magic." Folklore 85 (3): 173–93. </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Tryckta_källor">Tryckta källor</h3>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=40" title="Redigera avsnitt: Tryckta källor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=40" title="Redigera avsnitts källkod: Tryckta källor">redigera wikitext</a>]</div> <ul><li>Jacques Perrin & Jean-François Mongibeaux (2003) Flyttfåglar, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-7054-968-0" title="Special:Bokkällor/91-7054-968-0">ISBN 91-7054-968-0</a></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSvenssonPeter_J._Grant,_Killian_Mullarney,_Dan_Zetterström2009">Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-91-7424-039-9" title="Special:Bokkällor/978-91-7424-039-9">ISBN 978-91-7424-039-9</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=F%C3%A5gelguiden%3A+Europas+och+Medelhavsomr%C3%A5dets+f%C3%A5glar+i+f%C3%A4lt&rft.aulast=Svensson&rft.aufirst=Lars&rft.au=Svensson%2C+Lars&rft.au=Peter+J.+Grant%2C+Killian+Mullarney%2C+Dan+Zetterstr%C3%B6m&rft.date=2009&rft.edition=andra+upplagan&rft.place=Stockholm&rft.pub=Bonnier+Fakta&rft.isbn=978-91-7424-039-9&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFWahlberg,_Tage1993">Wahlberg, Tage (1993). Kunskapen om fåglar: Alla häckande arter i Sverige (första upplagan). Stockholm: Rabén & Sjögren. 91-29-61772-3</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Kunskapen+om+f%C3%A5glar%3A+Alla+h%C3%A4ckande+arter+i+Sverige&rft.aulast=Wahlberg%2C+Tage&rft.au=Wahlberg%2C+Tage&rft.date=1993&rft.edition=f%C3%B6rsta+upplagan&rft.place=Stockholm&rft.pub=Rab%C3%A9n+%26+Sj%C3%B6gren&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:F%C3%A5glar"> </li> <li>Rudolf Schreiber, Anthony W. Diamond, Sven G. Nilsson, Staffan Ulfstrand (1987) Skydda fåglarna, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-7886-029-6" title="Special:Bokkällor/91-7886-029-6">ISBN 91-7886-029-6</a></li> <li>Roy Brown, John Ferguson, Michel Lawrence & David Lees (2003) Tracks & Signs, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-7136-5382-5" title="Special:Bokkällor/0-7136-5382-5">ISBN 0-7136-5382-5</a></li> <li>Per Ericson (i intervju) (2006-09-19) Fåglarnas evolutionära historia kartlagd, <a href="/wiki/Tidningarnas_Telegrambyr%C3%A5" class="mw-redirect" title="Tidningarnas Telegrambyrå">Tidningarnas Telegrambyrå</a></li> <li>Stafan Ulfstrand (2004) Jordens fågelfauna - ett Newtonskt försök till överblick, <a href="/wiki/V%C3%A5r_F%C3%A5gelv%C3%A4rld" title="Vår Fågelvärld">Vår Fågelvärld</a>, nr.2</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Källor">Källor</h2>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=41" title="Redigera avsnitt: Källor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=41" title="Redigera avsnitts källkod: Källor">redigera wikitext</a>]</div> <dl><dd>Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från <a href="/wiki/Engelskspr%C3%A5kiga_Wikipedia" title="Engelskspråkiga Wikipedia">engelskspråkiga Wikipedia</a>, <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Bird&oldid=222259642">Bird</a>, 30 juni 2008.</dd></dl> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Externa_länkar">Externa länkar</h2>[<a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&veaction=edit&section=42" title="Redigera avsnitt: Externa länkar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=F%C3%A5glar&action=edit&section=42" title="Redigera avsnitts källkod: Externa länkar">redigera wikitext</a>]</div> <ul><li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/faglar/utrotadefaglar.195.html">Utrotade fåglar, lista på Naturhistoriska.</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20080620175244/http://www.globaltwitcher.com/taxa_order.asp?classid=1">GlobalTwitcher.com - Alla världens fågelarter och raser med bilder och utbredning</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.zoonomen.net/avtax/frame.html">Fåglars taxonomi</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20050529235249/http://www.pheromone.ekol.lu.se/familjelistan2.html">Familjennamn på svenska - EuroBirdNet Sweden</a></li> <li><a href="/wiki/BirdLife_Sverige" class="mw-redirect" title="BirdLife Sverige">BirdLife Sverige</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20161228000854/http://www.birdlife.se/1.0.1.0/411/download_26273.php">Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2018</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20180716054135/https://artportalen.desk.com/customer/sv/portal/articles/2830867-om-rapportering">Rapporteringssystemet för fåglar</a></li></ul> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table cellspacing="0" class="navbox" style="border-spacing:0;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table cellspacing="0" class="nowraplinks hlist auktoritetsdata navbox-inner" style="border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;"><tbody><tr><th scope="row" class="navbox-group"><a href="/wiki/Auktoritetsdata" title="Auktoritetsdata">Auktoritetsdata</a></th><td class="navbox-list navbox-odd" style="text-align:left;border-left-width:2px;border-left-style:solid;width:100%;padding:0px;"><div style="padding:0em 0.25em;"> • <a href="/wiki/Library_of_Congress_Control_Number" title="Library of Congress Control Number">LCCN</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.loc.gov/authorities/subjects/sh85014310">sh85014310</a> • <a href="/wiki/Gemeinsame_Normdatei" title="Gemeinsame Normdatei">GND</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://d-nb.info/gnd/4063673-2">4063673-2</a> • <a href="/wiki/Biblioth%C3%A8que_nationale_de_France" title="Bibliothèque nationale de France">BNF</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb11932889r">cb11932889r</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://data.bnf.fr/ark:/12148/cb11932889r">(data)</a> • <a href="/wiki/Nationella_parlamentsbiblioteket" title="Nationella parlamentsbiblioteket">NDL</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.ndl.go.jp/auth/ndlna/00573307">00573307</a> • <a href="/wiki/Tjeckiska_nationalbiblioteket" title="Tjeckiska nationalbiblioteket">NKC</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleph.nkp.cz/F/?func=find-c&local_base=aut&ccl_term=ica=ph115956&CON_LNG=ENG">ph115956</a> • <a href="/wiki/Spaniens_nationalbibliotek" title="Spaniens nationalbibliotek">BNE</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogo.bne.es/uhtbin/authoritybrowse.cgi?action=display&authority_id=XX525524">XX525524</a></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style=";letter-spacing:0.1px;;"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Wikidata:WikiProject_Taxonomy" class="extiw" title="wikidata:Wikidata:WikiProject Taxonomy">Katalogdata</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><div class="hlist hlist-separated"> • AFD: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://biodiversity.org.au/afd/taxa/Aves">Aves</a> • <a href="/wiki/Artdatabanken" title="Artdatabanken">Dyntaxa</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.dyntaxa.se/taxon/info/4000104">4000104</a> • <a href="/wiki/Encyclopedia_of_Life" title="Encyclopedia of Life">EoL</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://eol.org/pages/695">695</a> • <a href="/wiki/Global_Biodiversity_Information_Facility" title="Global Biodiversity Information Facility">GBIF</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.gbif.org/species/212">212</a> • <a href="/wiki/Inaturalist" title="Inaturalist">Inaturalist</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://inaturalist.org/taxa/3">3</a> • <a href="/wiki/Integrated_Taxonomic_Information_System" title="Integrated Taxonomic Information System">ITIS</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=174371">174371</a> • <a href="/wiki/National_Center_for_Biotechnology_Information" title="National Center for Biotechnology Information">NCBI</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/Taxonomy/Browser/wwwtax.cgi?mode=Info&id=8782">8782</a> • <a href="/wiki/Fossilworks" title="Fossilworks">Fossilworks</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/0/http://www.fossilworks.org/cgi-bin/bridge.pl?a=taxonInfo&taxon_no=36616">36616</a> • <a href="/wiki/WoRMS" class="mw-redirect" title="WoRMS">WoRMS</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1836">1836</a> • <a href="/wiki/ZooBank" title="ZooBank">ZooBank</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://zoobank.org/NomenclaturalActs/AAFCA22F-1980-4B62-9149-8887F1C1FDC1">AAFCA22F-1980-4B62-9149-8887F1C1FDC1</a> • <a href="/wiki/Fauna_Europaea" title="Fauna Europaea">Fauna Europaea</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.eu-nomen.eu/portal/taxon.php?GUID=urn:lsid:faunaeur.org:taxname:10699">10699</a> • <a href="/wiki/Plazi" title="Plazi">Plazi</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://treatment.plazi.org/id/E1E0B077-76F6-D736-3B27-36617A705C73,%2077323C29-FFD0-B426-FF1E-9ADBF94FF5EB,%20732C96C8-224E-709D-E8CA-750C51014FF5,%20EDCCA0D1-2CF0-90AE-6A65-9D797DB8C2F7">E1E0B077-76F6-D736-3B27-36617A705C73, 77323C29-FFD0-B426-FF1E-9ADBF94FF5EB, 732C96C8-224E-709D-E8CA-750C51014FF5, EDCCA0D1-2CF0-90AE-6A65-9D797DB8C2F7</a> </div></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table>    </div><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fåglar&oldid=56001481">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fåglar&oldid=56001481</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategorier</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Ryggradsdjur" title="Kategori:Ryggradsdjur">Ryggradsdjur</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:F%C3%A5glar" title="Kategori:Fåglar">Fåglar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Ornitologi" title="Kategori:Ornitologi">Ornitologi</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_med_text_p%C3%A5_engelska" title="Kategori:Artiklar med text på engelska">Artiklar med text på engelska</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Projekt_%C3%B6vers%C3%A4tta_k%C3%A4llmallar" title="Kategori:Wikipedia:Projekt översätta källmallar">Wikipedia:Projekt översätta källmallar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LCCN" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN">Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_GND" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från GND">Wikipediaartiklar med identifierare från GND</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNF" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNF">Wikipediaartiklar med identifierare från BNF</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNE" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNE">Wikipediaartiklar med identifierare från BNE</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_AFD" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från AFD">Wikipediaartiklar med identifierare från AFD</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_Dyntaxa" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från Dyntaxa">Wikipediaartiklar med identifierare från Dyntaxa</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_EoL" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från EoL">Wikipediaartiklar med identifierare från EoL</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_GBIF" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från GBIF">Wikipediaartiklar med identifierare från GBIF</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_Inaturalist" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från Inaturalist">Wikipediaartiklar med identifierare från Inaturalist</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_ITIS" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från ITIS">Wikipediaartiklar med identifierare från ITIS</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_NCBI" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från NCBI">Wikipediaartiklar med identifierare från NCBI</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_Fossilworks" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från Fossilworks">Wikipediaartiklar med identifierare från Fossilworks</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_WoRMS" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från WoRMS">Wikipediaartiklar med identifierare från WoRMS</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_ZooBank" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från ZooBank">Wikipediaartiklar med identifierare från ZooBank</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_Fauna_Europaea" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från Fauna Europaea">Wikipediaartiklar med identifierare från Fauna Europaea</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_Plazi" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från Plazi">Wikipediaartiklar med identifierare från Plazi</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Bra_artiklar" title="Kategori:Wikipedia:Bra artiklar">Wikipedia:Bra artiklar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Basartiklar" title="Kategori:Wikipedia:Basartiklar">Wikipedia:Basartiklar</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 30 september 2024 kl. 19.21.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=F%C3%A5glar&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-f69cdc8f6-ktpz4","wgBackendResponseTime":206,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"2.404","walltime":"3.321","ppvisitednodes":{"value":136864,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":1264944,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":709863,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":41,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":12,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":259541,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":13,"limit":400},"timingprofile":["118.33% 2481.456 47 Mall:Clade","100.00% 2097.010 1 -total"," 38.85% 814.595 127 Mall:Citation/core"," 31.15% 653.156 88 Mall:Tidningsref"," 30.47% 638.881 88 Mall:Cite_news"," 12.22% 256.162 1 Mall:Taxonbar"," 12.11% 253.915 1 Mall:Navbox"," 11.78% 247.022 1 Mall:Flatlist"," 11.71% 245.534 1 Mall:1x"," 11.42% 239.547 37 Mall:Taxonbar/Link"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.275","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":4219642,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-web.eqiad.main-5dc468848-x24nb","timestamp":"20241122162329","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"F\u00e5glar","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/F%C3%A5glar","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q5113","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q5113","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2002-11-21T05:23:56Z","dateModified":"2024-09-30T18:21:03Z","image":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/f\/f7\/Pieni_2_0622.jpg","headline":"klass bland ryggradsdjuren"}</script> </body> </html>