CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Reformert kristendom – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"50883eed-f126-4ed3-8e64-664b53498b8b","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Reformert_kristendom","wgTitle":"Reformert kristendom","wgCurRevisionId":55462982,"wgRevisionId":55462982,"wgArticleId":49965,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Artiklar med döda externa länkar 2017-05","Alla artiklar med döda externa länkar","Enwp","Ugglan","Kalvinism"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Reformert_kristendom","wgRelevantArticleId":49965,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive": true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":50000,"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgCentralAuthMobileDomain":false,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q101849","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready", "ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp", "ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022","ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession","wikibase.sidebar.tracking"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.babel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.4"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/32/De_Hervormde_kerk_van_Scherpenzeel_Gld..JPG"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="801"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/32/De_Hervormde_kerk_van_Scherpenzeel_Gld..JPG"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="534"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/32/De_Hervormde_kerk_van_Scherpenzeel_Gld..JPG/640px-De_Hervormde_kerk_van_Scherpenzeel_Gld..JPG"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="427"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Reformert kristendom – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Reformert_kristendom"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Reformert_kristendom"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="//login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Reformert_kristendom rootpage-Reformert_kristendom skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-menu mw-ui-icon-wikimedia-menu"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Huvudmeny</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z"><span>Huvudsida</span></a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion"><span>Introduktion</span></a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker"><span>Deltagarportalen</span></a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen"><span>Bybrunnen</span></a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r"><span>Senaste ändringarna</span></a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x"><span>Slumpartikel</span></a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons"><span>Ladda upp filer</span></a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt"><span>Kontakta Wikipedia</span></a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp"><span>Hjälp</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <span class="mw-logo-container skin-invert"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </span> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"><span class="vector-icon mw-ui-icon-search mw-ui-icon-wikimedia-search"></span> <span>Sök</span> </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > <span class="cdx-text-input__icon cdx-text-input__start-icon"></span> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-appearance mw-ui-icon-wikimedia-appearance"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Utseende</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv" class=""><span>Stöd Wikipedia</span></a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Reformert+kristendom" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class=""><span>Skapa konto</span></a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Reformert+kristendom" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class=""><span>Logga in</span></a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-ellipsis mw-ui-icon-wikimedia-ellipsis"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Personliga verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv"><span>Stöd Wikipedia</span></a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Reformert+kristendom" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"><span class="vector-icon mw-ui-icon-userAdd mw-ui-icon-wikimedia-userAdd"></span> <span>Skapa konto</span></a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Reformert+kristendom" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"><span class="vector-icon mw-ui-icon-logIn mw-ui-icon-wikimedia-logIn"></span> <span>Logga in</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering"><span>läs mer</span></a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y"><span>Bidrag</span></a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Statistik_och_avgränsning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Statistik_och_avgränsning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1</span> <span>Statistik och avgränsning</span> </div> </a> <ul id="toc-Statistik_och_avgränsning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Skillnaden_mot_lutherdomen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Skillnaden_mot_lutherdomen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2</span> <span>Skillnaden mot lutherdomen</span> </div> </a> <ul id="toc-Skillnaden_mot_lutherdomen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Dogmatik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Dogmatik"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3</span> <span>Dogmatik</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Dogmatik-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Dogmatik</span> </button> <ul id="toc-Dogmatik-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Predestinationsläran" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Predestinationsläran"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1</span> <span>Predestinationsläran</span> </div> </a> <ul id="toc-Predestinationsläran-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Bekännelseskrifter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Bekännelseskrifter"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.2</span> <span>Bekännelseskrifter</span> </div> </a> <ul id="toc-Bekännelseskrifter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kalvinismens_fem_punkter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kalvinismens_fem_punkter"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.3</span> <span>Kalvinismens fem punkter</span> </div> </a> <ul id="toc-Kalvinismens_fem_punkter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Amyraldism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Amyraldism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.4</span> <span>Amyraldism</span> </div> </a> <ul id="toc-Amyraldism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Styrelseform" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Styrelseform"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4</span> <span>Styrelseform</span> </div> </a> <ul id="toc-Styrelseform-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Sakramentslära_och_kristologi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Sakramentslära_och_kristologi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5</span> <span>Sakramentslära och kristologi</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Sakramentslära_och_kristologi-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Sakramentslära och kristologi</span> </button> <ul id="toc-Sakramentslära_och_kristologi-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Stridigheter_mellan_lutheraner_och_reformerta" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Stridigheter_mellan_lutheraner_och_reformerta"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.1</span> <span>Stridigheter mellan lutheraner och reformerta</span> </div> </a> <ul id="toc-Stridigheter_mellan_lutheraner_och_reformerta-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Nattvard" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Nattvard"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.2</span> <span>Nattvard</span> </div> </a> <ul id="toc-Nattvard-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-De_reformertas_inre_utveckling" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#De_reformertas_inre_utveckling"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6</span> <span>De reformertas inre utveckling</span> </div> </a> <ul id="toc-De_reformertas_inre_utveckling-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Reformert_teologi_i_Sverige" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Reformert_teologi_i_Sverige"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7</span> <span>Reformert teologi i Sverige</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Reformert_teologi_i_Sverige-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Reformert teologi i Sverige</span> </button> <ul id="toc-Reformert_teologi_i_Sverige-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Historia" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Historia"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.1</span> <span>Historia</span> </div> </a> <ul id="toc-Historia-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Kalvinism_under_reformationen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Kalvinism_under_reformationen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.1.1</span> <span>Kalvinism under reformationen</span> </div> </a> <ul id="toc-Kalvinism_under_reformationen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Reformert_inflytande_i_1800-talets_folkväckelser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Reformert_inflytande_i_1800-talets_folkväckelser"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.1.2</span> <span>Reformert inflytande i 1800-talets folkväckelser</span> </div> </a> <ul id="toc-Reformert_inflytande_i_1800-talets_folkväckelser-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Reformerta_samfund_i_Norden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Reformerta_samfund_i_Norden"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.2</span> <span>Reformerta samfund i Norden</span> </div> </a> <ul id="toc-Reformerta_samfund_i_Norden-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Samfund_med_reformerta_inslag" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Samfund_med_reformerta_inslag"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.3</span> <span>Samfund med reformerta inslag</span> </div> </a> <ul id="toc-Samfund_med_reformerta_inslag-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Viktiga_personer_i_reformert_teologi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Viktiga_personer_i_reformert_teologi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8</span> <span>Viktiga personer i reformert teologi</span> </div> </a> <ul id="toc-Viktiga_personer_i_reformert_teologi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Referenser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Referenser"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9</span> <span>Referenser</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Referenser-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Referenser</span> </button> <ul id="toc-Referenser-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Noter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Noter"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9.1</span> <span>Noter</span> </div> </a> <ul id="toc-Noter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Källor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Källor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9.2</span> <span>Källor</span> </div> </a> <ul id="toc-Källor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Externa_länkar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Externa_länkar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">10</span> <span>Externa länkar</span> </div> </a> <ul id="toc-Externa_länkar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-listBullet mw-ui-icon-wikimedia-listBullet"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Växla innehållsförteckningen</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading"><span class="mw-page-title-main">Reformert kristendom</span></h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 89 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-89" aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-language-progressive mw-ui-icon-wikimedia-language-progressive"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">89 språk</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-af mw-list-item"><a href="https://af.wikipedia.org/wiki/Calvinisme" title="Calvinisme – afrikaans" lang="af" hreflang="af" data-title="Calvinisme" data-language-autonym="Afrikaans" data-language-local-name="afrikaans" class="interlanguage-link-target"><span>Afrikaans</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-als mw-list-item"><a href="https://als.wikipedia.org/wiki/Reformierte_Kirchen" title="Reformierte Kirchen – schweizertyska" lang="gsw" hreflang="gsw" data-title="Reformierte Kirchen" data-language-autonym="Alemannisch" data-language-local-name="schweizertyska" class="interlanguage-link-target"><span>Alemannisch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ar mw-list-item"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D9%83%D8%A7%D9%84%D9%81%D9%8A%D9%86%D9%8A%D8%A9" title="كالفينية – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="كالفينية" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>العربية</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-an mw-list-item"><a href="https://an.wikipedia.org/wiki/Calvinismo" title="Calvinismo – aragonesiska" lang="an" hreflang="an" data-title="Calvinismo" data-language-autonym="Aragonés" data-language-local-name="aragonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Aragonés</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-frp mw-list-item"><a href="https://frp.wikipedia.org/wiki/Carvinismo" title="Carvinismo – frankoprovensalska" lang="frp" hreflang="frp" data-title="Carvinismo" data-language-autonym="Arpetan" data-language-local-name="frankoprovensalska" class="interlanguage-link-target"><span>Arpetan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ast mw-list-item"><a href="https://ast.wikipedia.org/wiki/Calvinismu" title="Calvinismu – asturiska" lang="ast" hreflang="ast" data-title="Calvinismu" data-language-autonym="Asturianu" data-language-local-name="asturiska" class="interlanguage-link-target"><span>Asturianu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-az mw-list-item"><a href="https://az.wikipedia.org/wiki/Kalvinizm" title="Kalvinizm – azerbajdzjanska" lang="az" hreflang="az" data-title="Kalvinizm" data-language-autonym="Azərbaycanca" data-language-local-name="azerbajdzjanska" class="interlanguage-link-target"><span>Azərbaycanca</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be mw-list-item"><a href="https://be.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B0%D0%BB%D1%8C%D0%B2%D1%96%D0%BD%D1%96%D0%B7%D0%BC" title="Кальвінізм – belarusiska" lang="be" hreflang="be" data-title="Кальвінізм" data-language-autonym="Беларуская" data-language-local-name="belarusiska" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be-x-old mw-list-item"><a href="https://be-tarask.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B0%D0%BB%D1%8C%D0%B2%D1%96%D0%BD%D1%96%D0%B7%D0%BC" title="Кальвінізм – belarusiska (tarasjkevitsa)" lang="be-tarask" hreflang="be-tarask" data-title="Кальвінізм" data-language-autonym="Беларуская (тарашкевіца)" data-language-local-name="belarusiska (tarasjkevitsa)" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская (тарашкевіца)</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bg mw-list-item"><a href="https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B0%D0%BB%D0%B2%D0%B8%D0%BD%D0%B8%D0%B7%D1%8A%D0%BC" title="Калвинизъм – bulgariska" lang="bg" hreflang="bg" data-title="Калвинизъм" data-language-autonym="Български" data-language-local-name="bulgariska" class="interlanguage-link-target"><span>Български</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bs mw-list-item"><a href="https://bs.wikipedia.org/wiki/Kalvinizam" title="Kalvinizam – bosniska" lang="bs" hreflang="bs" data-title="Kalvinizam" data-language-autonym="Bosanski" data-language-local-name="bosniska" class="interlanguage-link-target"><span>Bosanski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-br mw-list-item"><a href="https://br.wikipedia.org/wiki/Kalvinouriezh" title="Kalvinouriezh – bretonska" lang="br" hreflang="br" data-title="Kalvinouriezh" data-language-autonym="Brezhoneg" data-language-local-name="bretonska" class="interlanguage-link-target"><span>Brezhoneg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca mw-list-item"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Calvinisme" title="Calvinisme – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="Calvinisme" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target"><span>Català</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/Kalvinismus" title="Kalvinismus – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Kalvinismus" data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target"><span>Čeština</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cy mw-list-item"><a href="https://cy.wikipedia.org/wiki/Calfiniaeth" title="Calfiniaeth – walesiska" lang="cy" hreflang="cy" data-title="Calfiniaeth" data-language-autonym="Cymraeg" data-language-local-name="walesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Cymraeg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-da mw-list-item"><a href="https://da.wikipedia.org/wiki/Calvinisme" title="Calvinisme – danska" lang="da" hreflang="da" data-title="Calvinisme" data-language-autonym="Dansk" data-language-local-name="danska" class="interlanguage-link-target"><span>Dansk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de mw-list-item"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/Calvinismus" title="Calvinismus – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Calvinismus" data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target"><span>Deutsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/Kalvinism" title="Kalvinism – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Kalvinism" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target"><span>Eesti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-el mw-list-item"><a href="https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%9A%CE%B1%CE%BB%CE%B2%CE%B9%CE%BD%CE%B9%CF%83%CE%BC%CF%8C%CF%82" title="Καλβινισμός – grekiska" lang="el" hreflang="el" data-title="Καλβινισμός" data-language-autonym="Ελληνικά" data-language-local-name="grekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ελληνικά</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en mw-list-item"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Reformed_Christianity" title="Reformed Christianity – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="Reformed Christianity" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target"><span>English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es mw-list-item"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Calvinismo" title="Calvinismo – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Calvinismo" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target"><span>Español</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo mw-list-item"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Kalvinismo" title="Kalvinismo – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Kalvinismo" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target"><span>Esperanto</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu mw-list-item"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Kalbinismo" title="Kalbinismo – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Kalbinismo" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target"><span>Euskara</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%DA%A9%D8%A7%D9%84%D9%88%DB%8C%D9%86%DB%8C%D8%B3%D9%85" title="کالوینیسم – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="کالوینیسم" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target"><span>فارسی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr mw-list-item"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/Calvinisme" title="Calvinisme – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Calvinisme" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target"><span>Français</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fy mw-list-item"><a href="https://fy.wikipedia.org/wiki/Kalvinisme" title="Kalvinisme – västfrisiska" lang="fy" hreflang="fy" data-title="Kalvinisme" data-language-autonym="Frysk" data-language-local-name="västfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Frysk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ga mw-list-item"><a href="https://ga.wikipedia.org/wiki/Cailv%C3%ADneachas" title="Cailvíneachas – iriska" lang="ga" hreflang="ga" data-title="Cailvíneachas" data-language-autonym="Gaeilge" data-language-local-name="iriska" class="interlanguage-link-target"><span>Gaeilge</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gd mw-list-item"><a href="https://gd.wikipedia.org/wiki/Calbhanaich" title="Calbhanaich – skotsk gäliska" lang="gd" hreflang="gd" data-title="Calbhanaich" data-language-autonym="Gàidhlig" data-language-local-name="skotsk gäliska" class="interlanguage-link-target"><span>Gàidhlig</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gl mw-list-item"><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Calvinismo" title="Calvinismo – galiciska" lang="gl" hreflang="gl" data-title="Calvinismo" data-language-autonym="Galego" data-language-local-name="galiciska" class="interlanguage-link-target"><span>Galego</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%EC%B9%BC%EB%B1%85%EC%A3%BC%EC%9D%98" title="칼뱅주의 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="칼뱅주의" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target"><span>한국어</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hy mw-list-item"><a href="https://hy.wikipedia.org/wiki/%D4%BF%D5%A1%D5%AC%D5%BE%D5%AB%D5%B6%D5%A1%D5%AF%D5%A1%D5%B6%D5%B8%D6%82%D5%A9%D5%B5%D5%B8%D6%82%D5%B6" title="Կալվինականություն – armeniska" lang="hy" hreflang="hy" data-title="Կալվինականություն" data-language-autonym="Հայերեն" data-language-local-name="armeniska" class="interlanguage-link-target"><span>Հայերեն</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hi mw-list-item"><a href="https://hi.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%95%E0%A5%88%E0%A4%B2%E0%A5%8D%E0%A4%B5%E0%A4%BF%E0%A4%A8%E0%A4%B5%E0%A4%BE%E0%A4%A6" title="कैल्विनवाद – hindi" lang="hi" hreflang="hi" data-title="कैल्विनवाद" data-language-autonym="हिन्दी" data-language-local-name="hindi" class="interlanguage-link-target"><span>हिन्दी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr mw-list-item"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Kalvinizam" title="Kalvinizam – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Kalvinizam" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hrvatski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-io mw-list-item"><a href="https://io.wikipedia.org/wiki/Kalvinismo" title="Kalvinismo – ido" lang="io" hreflang="io" data-title="Kalvinismo" data-language-autonym="Ido" data-language-local-name="ido" class="interlanguage-link-target"><span>Ido</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-id mw-list-item"><a href="https://id.wikipedia.org/wiki/Calvinisme" title="Calvinisme – indonesiska" lang="id" hreflang="id" data-title="Calvinisme" data-language-autonym="Bahasa Indonesia" data-language-local-name="indonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Indonesia</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ia mw-list-item"><a href="https://ia.wikipedia.org/wiki/Calvinismo" title="Calvinismo – interlingua" lang="ia" hreflang="ia" data-title="Calvinismo" data-language-autonym="Interlingua" data-language-local-name="interlingua" class="interlanguage-link-target"><span>Interlingua</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-is mw-list-item"><a href="https://is.wikipedia.org/wiki/Kalv%C3%ADnismi" title="Kalvínismi – isländska" lang="is" hreflang="is" data-title="Kalvínismi" data-language-autonym="Íslenska" data-language-local-name="isländska" class="interlanguage-link-target"><span>Íslenska</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Calvinismo" title="Calvinismo – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Calvinismo" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target"><span>Italiano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-he mw-list-item"><a href="https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%A7%D7%9C%D7%95%D7%95%D7%99%D7%A0%D7%99%D7%96%D7%9D" title="קלוויניזם – hebreiska" lang="he" hreflang="he" data-title="קלוויניזם" data-language-autonym="עברית" data-language-local-name="hebreiska" class="interlanguage-link-target"><span>עברית</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ka mw-list-item"><a href="https://ka.wikipedia.org/wiki/%E1%83%99%E1%83%90%E1%83%9A%E1%83%95%E1%83%98%E1%83%9C%E1%83%98%E1%83%96%E1%83%9B%E1%83%98" title="კალვინიზმი – georgiska" lang="ka" hreflang="ka" data-title="კალვინიზმი" data-language-autonym="ქართული" data-language-local-name="georgiska" class="interlanguage-link-target"><span>ქართული</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kk mw-list-item"><a href="https://kk.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B0%D0%BB%D1%8C%D0%B2%D0%B8%D0%BD%D0%B8%D0%B7%D0%BC" title="Кальвинизм – kazakiska" lang="kk" hreflang="kk" data-title="Кальвинизм" data-language-autonym="Қазақша" data-language-local-name="kazakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Қазақша</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sw mw-list-item"><a href="https://sw.wikipedia.org/wiki/Wakalvini" title="Wakalvini – swahili" lang="sw" hreflang="sw" data-title="Wakalvini" data-language-autonym="Kiswahili" data-language-local-name="swahili" class="interlanguage-link-target"><span>Kiswahili</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ku mw-list-item"><a href="https://ku.wikipedia.org/wiki/Kalv%C3%AEn%C3%AEzm" title="Kalvînîzm – kurdiska" lang="ku" hreflang="ku" data-title="Kalvînîzm" data-language-autonym="Kurdî" data-language-local-name="kurdiska" class="interlanguage-link-target"><span>Kurdî</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ky mw-list-item"><a href="https://ky.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B0%D0%BB%D1%8C%D0%B2%D0%B8%D0%BD%D0%B8%D0%B7%D0%BC" title="Кальвинизм – kirgiziska" lang="ky" hreflang="ky" data-title="Кальвинизм" data-language-autonym="Кыргызча" data-language-local-name="kirgiziska" class="interlanguage-link-target"><span>Кыргызча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-la mw-list-item"><a href="https://la.wikipedia.org/wiki/Calvinismus" title="Calvinismus – latin" lang="la" hreflang="la" data-title="Calvinismus" data-language-autonym="Latina" data-language-local-name="latin" class="interlanguage-link-target"><span>Latina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lv mw-list-item"><a href="https://lv.wikipedia.org/wiki/Kalvinisms" title="Kalvinisms – lettiska" lang="lv" hreflang="lv" data-title="Kalvinisms" data-language-autonym="Latviešu" data-language-local-name="lettiska" class="interlanguage-link-target"><span>Latviešu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lb mw-list-item"><a href="https://lb.wikipedia.org/wiki/Calvinismus" title="Calvinismus – luxemburgiska" lang="lb" hreflang="lb" data-title="Calvinismus" data-language-autonym="Lëtzebuergesch" data-language-local-name="luxemburgiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lëtzebuergesch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lt mw-list-item"><a href="https://lt.wikipedia.org/wiki/Kalvinizmas" title="Kalvinizmas – litauiska" lang="lt" hreflang="lt" data-title="Kalvinizmas" data-language-autonym="Lietuvių" data-language-local-name="litauiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lietuvių</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-li mw-list-item"><a href="https://li.wikipedia.org/wiki/Calvinisme" title="Calvinisme – limburgiska" lang="li" hreflang="li" data-title="Calvinisme" data-language-autonym="Limburgs" data-language-local-name="limburgiska" class="interlanguage-link-target"><span>Limburgs</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lfn mw-list-item"><a href="https://lfn.wikipedia.org/wiki/Calvinisme" title="Calvinisme – lingua franca nova" lang="lfn" hreflang="lfn" data-title="Calvinisme" data-language-autonym="Lingua Franca Nova" data-language-local-name="lingua franca nova" class="interlanguage-link-target"><span>Lingua Franca Nova</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hu mw-list-item"><a href="https://hu.wikipedia.org/wiki/K%C3%A1lvinizmus" title="Kálvinizmus – ungerska" lang="hu" hreflang="hu" data-title="Kálvinizmus" data-language-autonym="Magyar" data-language-local-name="ungerska" class="interlanguage-link-target"><span>Magyar</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mk mw-list-item"><a href="https://mk.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B0%D0%BB%D0%B2%D0%B8%D0%BD%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%BC" title="Калвинизам – makedonska" lang="mk" hreflang="mk" data-title="Калвинизам" data-language-autonym="Македонски" data-language-local-name="makedonska" class="interlanguage-link-target"><span>Македонски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mg mw-list-item"><a href="https://mg.wikipedia.org/wiki/Kalvinisma" title="Kalvinisma – malagassiska" lang="mg" hreflang="mg" data-title="Kalvinisma" data-language-autonym="Malagasy" data-language-local-name="malagassiska" class="interlanguage-link-target"><span>Malagasy</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ml mw-list-item"><a href="https://ml.wikipedia.org/wiki/%E0%B4%95%E0%B4%BE%E0%B5%BD%E0%B4%B5%E0%B4%BF%E0%B5%BB%E0%B4%B5%E0%B4%BE%E0%B4%A6%E0%B4%82" title="കാൽവിൻവാദം – malayalam" lang="ml" hreflang="ml" data-title="കാൽവിൻവാദം" data-language-autonym="മലയാളം" data-language-local-name="malayalam" class="interlanguage-link-target"><span>മലയാളം</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arz mw-list-item"><a href="https://arz.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%84%D9%83%D9%86%D9%8A%D8%B3%D9%87_%D8%A7%D9%84%D9%83%D8%A7%D9%84%D9%81%D9%8A%D9%86%D9%8A%D9%87" title="الكنيسه الكالفينيه – egyptisk arabiska" lang="arz" hreflang="arz" data-title="الكنيسه الكالفينيه" data-language-autonym="مصرى" data-language-local-name="egyptisk arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>مصرى</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ms mw-list-item"><a href="https://ms.wikipedia.org/wiki/Calvinisme" title="Calvinisme – malajiska" lang="ms" hreflang="ms" data-title="Calvinisme" data-language-autonym="Bahasa Melayu" data-language-local-name="malajiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Melayu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Gereformeerd_protestantisme" title="Gereformeerd protestantisme – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Gereformeerd protestantisme" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target"><span>Nederlands</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E3%82%AB%E3%83%AB%E3%83%B4%E3%82%A1%E3%83%B3%E4%B8%BB%E7%BE%A9" title="カルヴァン主義 – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="カルヴァン主義" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target"><span>日本語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no mw-list-item"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Kalvinisme" title="Kalvinisme – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Kalvinisme" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk bokmål</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nn mw-list-item"><a href="https://nn.wikipedia.org/wiki/Kalvinisme" title="Kalvinisme – nynorska" lang="nn" hreflang="nn" data-title="Kalvinisme" data-language-autonym="Norsk nynorsk" data-language-local-name="nynorska" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk nynorsk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-oc mw-list-item"><a href="https://oc.wikipedia.org/wiki/Calvinisme" title="Calvinisme – occitanska" lang="oc" hreflang="oc" data-title="Calvinisme" data-language-autonym="Occitan" data-language-local-name="occitanska" class="interlanguage-link-target"><span>Occitan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uz mw-list-item"><a href="https://uz.wikipedia.org/wiki/Kalvinizm" title="Kalvinizm – uzbekiska" lang="uz" hreflang="uz" data-title="Kalvinizm" data-language-autonym="Oʻzbekcha / ўзбекча" data-language-local-name="uzbekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Oʻzbekcha / ўзбекча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pnb mw-list-item"><a href="https://pnb.wikipedia.org/wiki/%DA%A9%D8%A7%D9%84%D9%88%DB%8C%D9%86%DB%8C%D8%AA" title="کالوینیت – Western Punjabi" lang="pnb" hreflang="pnb" data-title="کالوینیت" data-language-autonym="پنجابی" data-language-local-name="Western Punjabi" class="interlanguage-link-target"><span>پنجابی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pcd mw-list-item"><a href="https://pcd.wikipedia.org/wiki/Calvinnime" title="Calvinnime – pikardiska" lang="pcd" hreflang="pcd" data-title="Calvinnime" data-language-autonym="Picard" data-language-local-name="pikardiska" class="interlanguage-link-target"><span>Picard</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds mw-list-item"><a href="https://nds.wikipedia.org/wiki/Calvinismus" title="Calvinismus – lågtyska" lang="nds" hreflang="nds" data-title="Calvinismus" data-language-autonym="Plattdüütsch" data-language-local-name="lågtyska" class="interlanguage-link-target"><span>Plattdüütsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl mw-list-item"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/Kalwinizm" title="Kalwinizm – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Kalwinizm" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target"><span>Polski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt mw-list-item"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/Calvinismo" title="Calvinismo – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="Calvinismo" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Português</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rue mw-list-item"><a href="https://rue.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B0%D0%BB%D0%B2%D0%B8%D0%BD%D0%B8%D0%B7%D0%BC" title="Калвинизм – rusyn" lang="rue" hreflang="rue" data-title="Калвинизм" data-language-autonym="Русиньскый" data-language-local-name="rusyn" class="interlanguage-link-target"><span>Русиньскый</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru mw-list-item"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B0%D0%BB%D1%8C%D0%B2%D0%B8%D0%BD%D0%B8%D0%B7%D0%BC" title="Кальвинизм – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="Кальвинизм" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target"><span>Русский</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sq mw-list-item"><a href="https://sq.wikipedia.org/wiki/Kalvinizmi" title="Kalvinizmi – albanska" lang="sq" hreflang="sq" data-title="Kalvinizmi" data-language-autonym="Shqip" data-language-local-name="albanska" class="interlanguage-link-target"><span>Shqip</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-scn mw-list-item"><a href="https://scn.wikipedia.org/wiki/Calvinismu" title="Calvinismu – sicilianska" lang="scn" hreflang="scn" data-title="Calvinismu" data-language-autonym="Sicilianu" data-language-local-name="sicilianska" class="interlanguage-link-target"><span>Sicilianu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-simple mw-list-item"><a href="https://simple.wikipedia.org/wiki/Calvinism" title="Calvinism – Simple English" lang="en-simple" hreflang="en-simple" data-title="Calvinism" data-language-autonym="Simple English" data-language-local-name="Simple English" class="interlanguage-link-target"><span>Simple English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sk mw-list-item"><a href="https://sk.wikipedia.org/wiki/Kalvinizmus" title="Kalvinizmus – slovakiska" lang="sk" hreflang="sk" data-title="Kalvinizmus" data-language-autonym="Slovenčina" data-language-local-name="slovakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenčina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sl mw-list-item"><a href="https://sl.wikipedia.org/wiki/Kalvinizem" title="Kalvinizem – slovenska" lang="sl" hreflang="sl" data-title="Kalvinizem" data-language-autonym="Slovenščina" data-language-local-name="slovenska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenščina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr mw-list-item"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B0%D0%BB%D0%B2%D0%B8%D0%BD%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%BC" title="Калвинизам – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Калвинизам" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Српски / srpski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sh mw-list-item"><a href="https://sh.wikipedia.org/wiki/Kalvinizam" title="Kalvinizam – serbokroatiska" lang="sh" hreflang="sh" data-title="Kalvinizam" data-language-autonym="Srpskohrvatski / српскохрватски" data-language-local-name="serbokroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Srpskohrvatski / српскохрватски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi mw-list-item"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Kalvinismi" title="Kalvinismi – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Kalvinismi" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target"><span>Suomi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ta mw-list-item"><a href="https://ta.wikipedia.org/wiki/%E0%AE%95%E0%AE%BE%E0%AE%B2%E0%AF%8D%E0%AE%B5%E0%AE%BF%E0%AE%A9%E0%AE%BF%E0%AE%9A%E0%AE%AE%E0%AF%8D" title="கால்வினிசம் – tamil" lang="ta" hreflang="ta" data-title="கால்வினிசம்" data-language-autonym="தமிழ்" data-language-local-name="tamil" class="interlanguage-link-target"><span>தமிழ்</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-th mw-list-item"><a href="https://th.wikipedia.org/wiki/%E0%B8%A5%E0%B8%B1%E0%B8%97%E0%B8%98%E0%B8%B4%E0%B8%84%E0%B8%B2%E0%B8%A5%E0%B8%A7%E0%B8%B4%E0%B8%99" title="ลัทธิคาลวิน – thailändska" lang="th" hreflang="th" data-title="ลัทธิคาลวิน" data-language-autonym="ไทย" data-language-local-name="thailändska" class="interlanguage-link-target"><span>ไทย</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/Kalvinizm" title="Kalvinizm – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="Kalvinizm" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target"><span>Türkçe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B0%D0%BB%D1%8C%D0%B2%D1%96%D0%BD%D1%96%D1%81%D1%82%D1%81%D1%8C%D0%BA%D0%B0_%D1%86%D0%B5%D1%80%D0%BA%D0%B2%D0%B0" title="Кальвіністська церква – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Кальвіністська церква" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target"><span>Українська</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ur mw-list-item"><a href="https://ur.wikipedia.org/wiki/%DA%A9%D8%A7%D9%84%D9%88%DB%8C%D9%86%DB%8C%D8%AA" title="کالوینیت – urdu" lang="ur" hreflang="ur" data-title="کالوینیت" data-language-autonym="اردو" data-language-local-name="urdu" class="interlanguage-link-target"><span>اردو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vi mw-list-item"><a href="https://vi.wikipedia.org/wiki/Th%E1%BA%A7n_h%E1%BB%8Dc_Calvin" title="Thần học Calvin – vietnamesiska" lang="vi" hreflang="vi" data-title="Thần học Calvin" data-language-autonym="Tiếng Việt" data-language-local-name="vietnamesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Tiếng Việt</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-war mw-list-item"><a href="https://war.wikipedia.org/wiki/Calvinismo" title="Calvinismo – waray" lang="war" hreflang="war" data-title="Calvinismo" data-language-autonym="Winaray" data-language-local-name="waray" class="interlanguage-link-target"><span>Winaray</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wuu mw-list-item"><a href="https://wuu.wikipedia.org/wiki/%E5%8A%A0%E5%B0%94%E6%96%87%E4%B8%BB%E4%B9%89" title="加尔文主义 – wu" lang="wuu" hreflang="wuu" data-title="加尔文主义" data-language-autonym="吴语" data-language-local-name="wu" class="interlanguage-link-target"><span>吴语</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-yue mw-list-item"><a href="https://zh-yue.wikipedia.org/wiki/%E5%8A%A0%E7%88%BE%E6%96%87%E4%B8%BB%E7%BE%A9" title="加爾文主義 – kantonesiska" lang="yue" hreflang="yue" data-title="加爾文主義" data-language-autonym="粵語" data-language-local-name="kantonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>粵語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-diq mw-list-item"><a href="https://diq.wikipedia.org/wiki/Kalvinizm" title="Kalvinizm – Zazaki" lang="diq" hreflang="diq" data-title="Kalvinizm" data-language-autonym="Zazaki" data-language-local-name="Zazaki" class="interlanguage-link-target"><span>Zazaki</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zea mw-list-item"><a href="https://zea.wikipedia.org/wiki/Calvinisme" title="Calvinisme – zeeländska" lang="zea" hreflang="zea" data-title="Calvinisme" data-language-autonym="Zeêuws" data-language-local-name="zeeländska" class="interlanguage-link-target"><span>Zeêuws</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E5%8A%A0%E7%88%BE%E6%96%87%E4%B8%BB%E7%BE%A9" title="加爾文主義 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="加爾文主義" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target"><span>中文</span></a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><span class="wb-langlinks-edit wb-langlinks-link"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q101849#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></span></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Reformert_kristendom" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c"><span>Artikel</span></a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Reformert_kristendom" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">svenska</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Reformert_kristendom"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">Verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Reformert_kristendom"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=history"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Reformert_kristendom" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j"><span>Sidor som länkar hit</span></a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Reformert_kristendom" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k"><span>Relaterade ändringar</span></a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q"><span>Specialsidor</span></a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&oldid=55462982" title="Permanent länk till den här versionen av sidan"><span>Permanent länk</span></a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=info" title="Mer information om denna sida"><span>Sidinformation</span></a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Reformert_kristendom&id=55462982&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens"><span>Använd som referens</span></a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FReformert_kristendom"><span>Hämta förkortad url</span></a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FReformert_kristendom"><span>Ladda ner QR-kod</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Reformert+kristendom"><span>Skapa en bok</span></a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Reformert_kristendom&action=show-download-screen"><span>Ladda ned som PDF</span></a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p"><span>Utskriftsvänlig version</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Reformed_Church" hreflang="en"><span>Commons</span></a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q101849" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g"><span>Wikidata-objekt</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r53696904">.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton button,.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}</style><table class="infobox" style="border-spacing:3px;"><tbody><tr><td colspan="2" class="" style="padding:2px; text-align:center; font-size: 125%; font-weight: bold;">Reformert kristendom</td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"> <span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:De_Hervormde_kerk_van_Scherpenzeel_Gld..JPG" class="mw-file-description" title="Reformert kyrka i Scherpenzeel, Nederländerna"><img alt="Reformert kyrka i Scherpenzeel, Nederländerna" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/32/De_Hervormde_kerk_van_Scherpenzeel_Gld..JPG/240px-De_Hervormde_kerk_van_Scherpenzeel_Gld..JPG" decoding="async" width="240" height="160" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/32/De_Hervormde_kerk_van_Scherpenzeel_Gld..JPG/360px-De_Hervormde_kerk_van_Scherpenzeel_Gld..JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/32/De_Hervormde_kerk_van_Scherpenzeel_Gld..JPG/480px-De_Hervormde_kerk_van_Scherpenzeel_Gld..JPG 2x" data-file-width="800" data-file-height="534" /></a></span> <div style="">Reformert kyrka i <a href="/wiki/Scherpenzeel" title="Scherpenzeel">Scherpenzeel</a>, <a href="/wiki/Nederl%C3%A4nderna" title="Nederländerna">Nederländerna</a></div></td></tr><tr><th style="text-align:left;">Ursprung</th><td class="" style=""><a href="/wiki/Centraleuropa" title="Centraleuropa">Centraleuropa</a>, <a href="/wiki/V%C3%A4steuropa" title="Västeuropa">Västeuropa</a></td></tr><tr><th style="text-align:left;">Växte fram</th><td class="" style=""><a href="/wiki/1520-talet" title="1520-talet">1520-talet</a> och framåt</td></tr><tr><th style="text-align:left;">Grundare</th><td class="" style=""><a href="/wiki/Jean_Calvin" title="Jean Calvin">Jean Calvin</a>, <a href="/wiki/Huldrych_Zwingli" title="Huldrych Zwingli">Huldrych Zwingli</a></td></tr><tr><th style="text-align:left;">Överhuvud idag</th><td class="" style="">ej gemensamt överhuvud</td></tr><tr><th style="text-align:left;">Helig skrift</th><td class="" style=""><a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a></td></tr><tr><th style="text-align:left;">Utbredning</th><td class="" style=""><a href="/wiki/Centraleuropa" title="Centraleuropa">Centraleuropa</a></td></tr></tbody></table> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Interior_of_a_Calvinist_church.PNG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/Interior_of_a_Calvinist_church.PNG/250px-Interior_of_a_Calvinist_church.PNG" decoding="async" width="250" height="303" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/Interior_of_a_Calvinist_church.PNG/375px-Interior_of_a_Calvinist_church.PNG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/Interior_of_a_Calvinist_church.PNG/500px-Interior_of_a_Calvinist_church.PNG 2x" data-file-width="659" data-file-height="800" /></a><figcaption>Kyrkointeriör av Emanuel de Witte, c 1660.</figcaption></figure> <p><b>Reformert kristendom</b> (av ordet "<a href="/wiki/Reformera" class="mw-redirect" title="Reformera">reformera</a>") är de <a href="/wiki/Kyrka" title="Kyrka">kyrko</a>- och samfundsbildningar, som leder sitt ursprung tillbaka till de <a href="/wiki/Kristendom" title="Kristendom">kristna</a> <a href="/wiki/Reformationen" title="Reformationen">reformationsrörelser</a> som leddes av <a href="/wiki/Huldrych_Zwingli" title="Huldrych Zwingli">Huldrych Zwingli</a> och <a href="/wiki/Jean_Calvin" title="Jean Calvin">Jean Calvin</a> i Schweiz på 1520-talet. Snart följde expansion till andra länder i <a href="/wiki/V%C3%A4steuropa" title="Västeuropa">Västeuropa</a>. Varje land där den reformerta rörelsen dragit fram hade sin egen lokala kyrkoledning. Flera av dessa lokala kyrkor har utvecklats till världsomfattande samfund och de flesta har varit med om splittringar till flera nya samfund. </p><p><b>Kalvinism</b> är den teologi som har sitt ursprung hos Jean Calvin och andra <a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">teologer</a> och den utgör en teologisk grund för den reformerta kyrkan. Utmärkande för kalvinismen är dess betoning på Guds härskande över allt i världen, Guds suveränitet. Viktiga i utvecklingen av kalvinism var på kontinenten <a href="/wiki/Martin_Bucer" title="Martin Bucer">Martin Bucer</a>, <a href="/wiki/Heinrich_Bullinger" title="Heinrich Bullinger">Heinrich Bullinger</a>, <a href="/wiki/Peter_Martyr_Vermigli" class="mw-redirect" title="Peter Martyr Vermigli">Peter Martyr Vermigli</a> och Huldrych Zwingli och i <a href="/wiki/England" title="England">England</a> <a href="/wiki/Reformatorer" class="mw-redirect" title="Reformatorer">reformatorer</a> som <a href="/wiki/Thomas_Cranmer" title="Thomas Cranmer">Thomas Cranmer</a> och <a href="/wiki/John_Jewel" title="John Jewel">John Jewel</a>. På grund av att Calvin hade stort inflytande och spelade en viktig roll i debatterna om bekännelse och kyrkoordning under 1600-talet, kom denna tradition att bli känd som kalvinism. Kalvinismen är mest känd för läran om <a href="/wiki/Predestination" class="mw-redirect" title="Predestination">predestination</a> och läran om <a href="/wiki/Kalvinismens_fem_punkter" title="Kalvinismens fem punkter">människans totala fördärv</a>. Sin största utbredning har kalvinismen i <a href="/wiki/Schweiz" title="Schweiz">Schweiz</a>, <a href="/wiki/Skottland" title="Skottland">Skottland</a>, västra <a href="/wiki/Tyskland" title="Tyskland">Tyskland</a>, <a href="/wiki/Nederl%C3%A4nderna" title="Nederländerna">Nederländerna</a> och <a href="/wiki/USA" title="USA">USA</a>. Till det sistnämnda landet har kalvinismen kommit genom <a href="/wiki/Invandring" title="Invandring">invandring</a> från tidigare nämnda länder, och satt sin teologiska prägel på många protestantiska samfund. </p><p>De franska kalvinisterna kallades under tiden för de <a href="/wiki/Franska_religionskrigen" class="mw-redirect" title="Franska religionskrigen">franska religionskrigen</a> på 1500-talet för <a href="/wiki/Hugenotter" title="Hugenotter">hugenotter</a>. Omkring 300 000 emigrerade under slutet av 1600-talet på grund av förföljelser till Nordamerika, Sydafrika, Nederländerna, Schweiz, Tyskland, England och Skandinavien. </p><p>Den reformerta kyrkan består av många fristående samfund, inte en enhetlig ledning på samma sätt som den <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">romersk-katolska kyrkan</a>. Till skillnad från <a href="/wiki/Luthersk" class="mw-redirect" title="Luthersk">lutherska</a> kyrkosamfunden, som alla i varje fall har någon <a href="/wiki/Augsburgska_bek%C3%A4nnelsen" title="Augsburgska bekännelsen">symbolisk bok</a> gemensam, har de reformerta kyrkobildningarna ofta olika <a href="/wiki/Bek%C3%A4nnelseskrift" class="mw-redirect" title="Bekännelseskrift">bekännelseskrifter</a>. Trots det har de reformerta kyrkobildningarna flera gemensamma drag, i teologi, i organisation och i former för <a href="/wiki/Gudstj%C3%A4nst" title="Gudstjänst">gudstjänstfirande</a>. En vanlig organisation är <a href="/wiki/Presbyterianism" title="Presbyterianism">presbyterianism</a> eller så kallad <a href="/wiki/Synod" title="Synod">synodalförfattning</a>, även <a href="/wiki/Kongregationalism" title="Kongregationalism">kongregationalism</a> förekommer. För en <a href="/wiki/Lutherdom" title="Lutherdom">lutheran</a> kan gudstjänsterna verka en aning enkla och kanske torftiga, detta genom att många reformerta kyrkor praktiserar den <i>regulativa principen</i>, som innebär att bara det som <a href="/wiki/Gud" title="Gud">Gud</a> explicit påbjuder i <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a> ska förekomma i gudstjänsten.<sup id="cite_ref-Barber_1-0" class="reference"><a href="#cite_note-Barber-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En viss återhållsamhet kan också ses i kyrkornas utsmyckning. </p> <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Statistik_och_avgränsning"><span id="Statistik_och_avgr.C3.A4nsning"></span>Statistik och avgränsning</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Statistik och avgränsning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Statistik och avgränsning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Protestantbranches_sv.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/81/Protestantbranches_sv.svg/500px-Protestantbranches_sv.svg.png" decoding="async" width="500" height="320" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/81/Protestantbranches_sv.svg/750px-Protestantbranches_sv.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/81/Protestantbranches_sv.svg/1000px-Protestantbranches_sv.svg.png 2x" data-file-width="800" data-file-height="512" /></a><figcaption>Diagram som visar huvudsakliga grenar och rörelser inom protestantismen</figcaption></figure> <p>Det kan vara svårt att bestämt ange vilka kyrko- och samfundsbildningar som bör räknas till "den reformerta kyrkan". Ett sätt att avgränsa är att se på medlemskap i en internationell reformert organisation som <a href="/wiki/Reformerta_kyrkornas_v%C3%A4rldsallians" title="Reformerta kyrkornas världsallians">Reformerta kyrkornas världsallians</a>, World Reformed Fellowship, Reformed Ecumenical Council eller International Conference of Reformed Churches. En svaghet med den indelningen är att det finns fristående reformerta samfund. </p><p>Flera på <a href="/wiki/England" title="England">engelsk</a> och <a href="/wiki/USA" title="USA">amerikansk</a> botten uppvuxna <a href="/wiki/Frikyrka" title="Frikyrka">frikyrkoliknande</a> trosriktningar har starkt reformerta drag. <a href="/wiki/Kongregationalistkyrkan" title="Kongregationalistkyrkan">Kongregationalisterna</a> till exempel har ofta en tydligt reformert teologi. En undergrupp av reformerta kyrkor är reformerta <a href="/wiki/Baptism" title="Baptism">baptistkyrkor</a> som har en modifierad reformert bekännelse (1689 Baptist Confession of Faith) med en baptistisk syn på <a href="/wiki/Sakrament" title="Sakrament">sakrament</a> och styrelseform. I det största amerikanska baptistsamfundet, <a href="/wiki/Southern_Baptist_Convention" title="Southern Baptist Convention">Southern Baptist Convention</a> (sydstatsbaptisterna) är runt 10% av pastorerna kalvinister.<sup id="cite_ref-baptiststandard.com_2-0" class="reference"><a href="#cite_note-baptiststandard.com-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Inflytande från Huldrych Zwingli och Jean Calvin på <a href="/wiki/Baptism" title="Baptism">baptismen</a> har varit mycket stort ända sedan reformationen.<sup id="cite_ref-ReferenceA_3-0" class="reference"><a href="#cite_note-ReferenceA-3"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. </p><p><a href="/wiki/Anglikanska_kyrkan" class="mw-redirect" title="Anglikanska kyrkan">Anglikanska kyrkan</a> är mycket bred i sin teologi och bland medlemmarna ryms såväl <a href="/wiki/Anglokatolicism" title="Anglokatolicism">anglokatolicism</a>, liberal kristendom som kalvinism. Ett exempel på kalvinistiska anglikaner är <a href="/w/index.php?title=James_Innell_Packer&action=edit&redlink=1" class="new" title="James Innell Packer [inte skriven än]">J.I. Packer</a> som är en viktig person i den <a href="/wiki/Evangelikal" class="mw-redirect" title="Evangelikal">evangelikala</a> rörelsen. Bland det som talar <i>mot</i> att generellt räkna anglikanerna till de reformerta är sådana faktorer som: </p> <ul><li>att <a href="/wiki/Lambethkonferensen" title="Lambethkonferensen">Lambethkonferensen</a> har deklarerat att anglikanska kyrkor "upprätthåller och förmedlar den Katolska och Apostoliska tron och kyrkoordningen" <sup id="cite_ref-4" class="reference"><a href="#cite_note-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li>att anglikanska kyrkors <i>officiella</i> presentationer, betraktar sin kyrka som "katolsk och reformerad" <sup id="cite_ref-5" class="reference"><a href="#cite_note-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li>att anglikaner betraktar Förnuft och Tradition som läromässiga kunskapskällor <sup id="cite_ref-6" class="reference"><a href="#cite_note-6"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>6<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li>att anglikaner läser ur <a href="/wiki/Apokryferna" title="Apokryferna">apokryferna</a> i det offentliga gudstjänstlivet,</li> <li>att anglikanska kyrkor (åtminstone sedan 1662) anser det historiska biskopsämbetet vara en nödvändig del av den kristna kyrkans liv,<sup id="cite_ref-7" class="reference"><a href="#cite_note-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och</li> <li>att förbön för hädangångna och anrop av helgonens förbön förekommer i anglikanska hymner. <sup id="cite_ref-8" class="reference"><a href="#cite_note-8"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>8<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li></ul> <p>Att räkna in Anglikanska kyrkan och frikyrkoliknande trosriktningar kan motiveras med att båda har historiska förbindelselinjer till den ursprungliga reformerta <a href="/wiki/Protestantism" title="Protestantism">protestantismen</a>. En snävare indelning kommer å andra sidan att ge en flytande gränsdragning. Till "den reformerta kyrkans" område hör de protestantiska delarna av tyska och franska <a href="/wiki/Schweiz" title="Schweiz">Schweiz</a>, den <a href="/wiki/Frankrike" title="Frankrike">franska</a> och <a href="/wiki/Nederl%C3%A4nderna" title="Nederländerna">holländska</a> protestantismen, delar av särskilt västra <a href="/wiki/Tyskland" title="Tyskland">Tyskland</a>, enskilda församlingar på eljest luthersk mark samt, om "reformert" tas i sin vidsträcktaste bemärkelse, huvuddelen av all protestantism på det engelska språkområdet. Därtill kommer de delar av den tyska unionskyrkan som ursprungligen var reformerta. </p><p><a href="/wiki/Reformerta_kyrkornas_v%C3%A4rldsallians" title="Reformerta kyrkornas världsallians">Reformerta kyrkornas världsallians</a>, WARC, samlar mer än 75 miljoner reformerta kristna i mer än 200 kyrkor/samfund i 107 länder.<sup id="cite_ref-9" class="reference"><a href="#cite_note-9"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Samtidigt finns det ett stort antal samfund som betecknar sig som reformerta som står utanför Reformerta kyrkornas världsallians.<sup id="cite_ref-10" class="reference"><a href="#cite_note-10"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>10<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-11" class="reference"><a href="#cite_note-11"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>11<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-12" class="reference"><a href="#cite_note-12"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>12<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Skillnaden_mot_lutherdomen">Skillnaden mot lutherdomen</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Skillnaden mot lutherdomen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Skillnaden mot lutherdomen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Martin_Luther,_1529.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/Martin_Luther%2C_1529.jpg/250px-Martin_Luther%2C_1529.jpg" decoding="async" width="250" height="268" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/Martin_Luther%2C_1529.jpg/375px-Martin_Luther%2C_1529.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/Martin_Luther%2C_1529.jpg/500px-Martin_Luther%2C_1529.jpg 2x" data-file-width="600" data-file-height="643" /></a><figcaption><i><a href="/wiki/Portr%C3%A4tt_av_Martin_Luther" title="Porträtt av Martin Luther">Porträtt av Martin Luther</a></i> (1529) av <a href="/wiki/Lucas_Cranach_d.%C3%A4." class="mw-redirect" title="Lucas Cranach d.ä.">Lucas Cranach d.ä.</a></figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Taiwanese_Bible_Chim-gian_1933.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/05/Taiwanese_Bible_Chim-gian_1933.jpg/250px-Taiwanese_Bible_Chim-gian_1933.jpg" decoding="async" width="250" height="198" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/05/Taiwanese_Bible_Chim-gian_1933.jpg/375px-Taiwanese_Bible_Chim-gian_1933.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/05/Taiwanese_Bible_Chim-gian_1933.jpg/500px-Taiwanese_Bible_Chim-gian_1933.jpg 2x" data-file-width="1944" data-file-height="1536" /></a><figcaption><a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a></figcaption></figure> <p>Den äldre reformerta protestantismen skiljer sig från lutherdomen i första hand på grund av Calvin. Zwinglis kortvariga verksamhet tål, över huvud taget och särskilt vad det <a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">teologiska</a> inflytandet beträffar, ingen jämförelse med Calvins. Calvins motsats till Luther träder klarast fram i följande fem huvudpunkter: </p> <ol><li>Ställningen till <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Skriften</a></li> <li><a href="/wiki/Predestination" class="mw-redirect" title="Predestination">Predestinationen</a></li> <li><a href="/wiki/Sakramentsl%C3%A4ra" class="mw-redirect" title="Sakramentslära">Sakramentslära</a></li> <li><a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">Kristologi</a></li> <li><a href="/wiki/Kyrkan" title="Kyrkan">Kyrkobegreppet</a></li></ol> <p>Det finns också en skillnad i <a href="/wiki/Bibelsyn" title="Bibelsyn">bibelsyn</a> mellan lutherdom och de reformerta. Både Luther och Calvin ser Bibeln som reformationens fasta grund, skillnaden är att Luther praktiskt sett bara bekymrar sig om det, som "driver <a href="/wiki/Kristus" title="Kristus">Kristus</a>", och låter detta vara värderingsprincip ifråga om Skriftens innehåll, har Calvin ofta en mera abstrakt-lagisk uppfattning vid användningen av bibelordet. Från renlärigt lutherskt håll var det tidigare vanligt att anklaga den reformerta kyrkan för lagiskhet. Nordisk familjebok skriver år 1921 följande om <a href="/wiki/Svenska_Missionskyrkan" title="Svenska Missionskyrkan">Svenska missionsförbundets</a> förgrundsgestalt <a href="/wiki/Paul_Petter_Waldenstr%C3%B6m" class="mw-redirect" title="Paul Petter Waldenström">Paul Petter Waldenström</a>, Waldenströms slagord var "Var står det skrivet?" <sup id="cite_ref-13" class="reference"><a href="#cite_note-13"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>13<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> med innebörden att han ville att kyrkans lära skulle kunna styrkas med bibelverser: </p> <dl><dd>"W:s slagord: "Hvar står det skrifvet?" är prägladt af reformert lagiskhet och icke af luthersk evangelisk frihet." <sup id="cite_ref-runeberg.org_14-0" class="reference"><a href="#cite_note-runeberg.org-14"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>14<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></dd></dl> <p>Jämfört med Luther lägger Calvin mindre vikt vid skillnaden mellan <a href="/wiki/Gamla_Testamentet" class="mw-redirect" title="Gamla Testamentet">Gamla</a> och <a href="/wiki/Nya_Testamentet" class="mw-redirect" title="Nya Testamentet">Nya Testamentet</a>, och tenderar mer att se Bibelns ord som stadgar för den kristna tron och det kristna livet. Calvin har visserligen, liksom Luther, talat om "en kristen människas frihet" samt framhållit som kännetecknande för denna frihet, att den utanför lagens tvång villigt lyder <a href="/wiki/Gud" title="Gud">Gud</a>, men han kommer faktiskt inte ifrån att binda tron och det kristna livet under Skriftens som yttre lag fattade bokstav. Detta förklarar också varför teorin om Skriftens <a href="/wiki/Verbalinspiration" title="Verbalinspiration">verbalinspiration</a> utbildades tidigare på reformert än på luthersk mark. En bok av en reformert författare som har en hög syn på Bibeln är <a href="/wiki/R.C._Sproul" class="mw-redirect" title="R.C. Sproul">R.C. Sprouls</a> <i>Lär Känna Guds Ord</i> (1984) (Knowing Scripture 1977).<sup id="cite_ref-15" class="reference"><a href="#cite_note-15"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>15<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Den främsta skillnaden mellan luthersk och reformert kristendom är synen på sakramenten. Lutherdomen menar att sakramenten är de medel som Gud använder för att omvända människor, medan reformerta vill ge sakramenten en mer symbolisk innebörd. Lutherdomen har en mer liturgisk inriktning med en starkare betoning av det särskilda predikoämbetet, medan den reformerta kristendomen har en mer <a href="/wiki/L%C3%A5gkyrklig" class="mw-redirect" title="Lågkyrklig">lågkyrklig</a> inriktning. Lutherdomen var i högre grad mån om att behålla sådana kyrkliga seder och traditioner som inte direkt stred mot Bibelordet medan många reformerta kyrkor praktiserar den <i>regulativa principen</i>, som innebär att bara det som <a href="/wiki/Gud" title="Gud">Gud</a> explicit påbjudit i <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a> ska förekomma i Gudstjänsten. </p><p>En bild det specifika i klassisk reformert tro ger en jämförelse mellan nutidens <a href="/wiki/Evangelikal" class="mw-redirect" title="Evangelikal">evangelikala</a> <a href="/wiki/Megakyrka" title="Megakyrka">megakyrkor</a> och den på 1800-talet verksamma reformerta baptisten <a href="/wiki/Charles_Spurgeon" title="Charles Spurgeon">Charles Spurgeon</a>. Någon instrumentalmusik förekom aldrig i Spurgeons församlingar. Han var konfessionellt medveten och förtröstade på att ordet ensamt väcker tro hos de utvalda, utan att man behöver hjälpa på traven med olika effekter och åthävor. Sålunda praktiserade han inte seden att bjuda dem som vill ge sitt liv till Jesus att komma fram till altaret för förbön (så kallade "altar calls"). I hans predikningar härskade den <a href="/wiki/Puritanism" title="Puritanism">gammalpuritanska</a> andan och han fasthöll strängt vid äldre tiders inspirationslära, och <a href="/wiki/Gamla_Testamentet" class="mw-redirect" title="Gamla Testamentet">Gamla</a> och <a href="/wiki/Nya_Testamentet" class="mw-redirect" title="Nya Testamentet">Nya Testamentet</a> ägde samma tyngd. </p><p>Den svenske teologen <a href="/wiki/Lars_Lindberg_(teolog)" title="Lars Lindberg (teolog)">Lars Lindberg</a>, verksam inom <a href="/wiki/Svenska_Missionskyrkan" title="Svenska Missionskyrkan">Svenska Missionskyrkan</a> beskriver följande skillnad mellan lutherska och reformerta kyrkor: </p> <dl><dd>"Vissa reformerta kyrkor i Europa har varit folkkyrkor och statskyrkor, men de reformerta tenderar till en frikyrklig hållning mycket mer än sina lutherska syskon. Det yttrar sig till exempel i att de ger plats för både barndop och troendedop. Tongivande teologer som <a href="/wiki/Karl_Barth" title="Karl Barth">Karl Barth</a>, <a href="/wiki/Emil_Brunner" title="Emil Brunner">Emil Brunner</a> och <a href="/wiki/J%C3%BCrgen_Moltmann" title="Jürgen Moltmann">Jürgen Moltmann</a> har en frikyrklig syn på församling och kyrka. De reformerta talar mer än lutheranerna om helgelsen, det vill säga betonar att en människa som blir kristen förvandlas genom tron och evangeliet och utför kärlekens gärningar mot medmänniskor i Kristi efterföljd. Som en konsekvens av detta uppfattar man arbetet med samhällsliv och politik som en del av det kristna livet." <sup id="cite_ref-immanuel.se_16-0" class="reference"><a href="#cite_note-immanuel.se-16"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>16<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></dd></dl> <p>Om man ser i Sverige idag är det främst inom den <a href="/wiki/Frikyrka" title="Frikyrka">frikyrkliga</a> världen som reformert tänkande har fått inflytande. Särskilt då i Svenska missionskyrkan men också i baptistsamfundet. Internationellt finns många frikyrkor, särskilt baptistiska, med reformerta inslag. Den reformerte teologen Karl Barth har haft ett stort inflytande i många samfund. Viktigt är dock att göra skillnad mellan reformert och kalvinistiskt, Lars Lindberg skriver om missionskyrkans förhållande till kalvinism: </p> <dl><dd>"Men är vi då kalvinister? Nej, det är inte många i vår värld i dag som vill kalla sig så, eftersom man ofta förknippar Calvin med stränghet och lagiskhet och dystra gudstjänster. Benämningen reformert är då öppnare och mer inspirerande." <sup id="cite_ref-immanuel.se_16-1" class="reference"><a href="#cite_note-immanuel.se-16"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>16<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></dd></dl> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Dogmatik">Dogmatik</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Dogmatik" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Dogmatik"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Predestinationsläran"><span id="Predestinationsl.C3.A4ran"></span>Predestinationsläran</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Predestinationsläran" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Predestinationsläran"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:John_Calvin.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c4/John_Calvin.jpg/250px-John_Calvin.jpg" decoding="async" width="250" height="348" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/c/c4/John_Calvin.jpg 1.5x" data-file-width="350" data-file-height="487" /></a><figcaption>Jean Calvin</figcaption></figure> <p>Som den reformerta protestantismens "centraldogm" har man ofta och, i varje fall vad den äldre tiden beträffar, med en viss rätt betraktat dess <a href="/wiki/Predestinationsl%C3%A4ran" title="Predestinationsläran">predestinationslära</a>. I överensstämmelse med Calvins åskådning heter det i en av de reformerta bekännelseskrifterna, "Consensus Genevensis": </p> <dl><dd>"Man måste bekänna, att Gud efter sitt eviga, av ingen och intet beroende rådslut har bestämt somliga - vilka Honom synts för gott - till salighet, samt att han upplyser dem, som han värdigats oförtjänt upptaga, med sin <a href="/wiki/Den_helige_Andes" class="mw-redirect" title="Den helige Andes">helige Ande</a>, så att de kan motta det i Kristus erbjudna livet, vidare att Han likaledes efter sitt fria val bestämt de andra till att icke bli troende, så att de berövade trons ljus måste förbli i mörkret."</dd></dl> <p>När Calvin så hävdar <a href="/wiki/Dubbel_predestination" title="Dubbel predestination">"den dubbla predestinationen"</a>, är det hans tanke, att utkorelsen till salighet står som ett bevis på Guds barmhärtighet, vilket driver människorna till att prisa och lova densamma, medan utkorelsen till fördömelse står som bevis på Guds rättfärdighet, enligt Calvins ord "genom domen illustrerande Guds ära". Som en konsekvens vill Calvin hävda, att Gud, vars rådslut till utkorelse skett före syndafallet (lapsus), direkt velat detta (den så kallade <a href="/wiki/Supralapsarismen" class="mw-redirect" title="Supralapsarismen">supralapsarismen</a>) och inte bara förutsett och tillåtit fallet (<a href="/wiki/Infralapsarismen" class="mw-redirect" title="Infralapsarismen">infralapsarismen</a>), som saken annars ofta på reformert mark beskrevs. När Calvin så starkt betonar predestinationen sker detta inte bara för att han fann sin lära om den biblisk och därför kände sig förpliktigad till densamma, inte heller bara för att han i den dubbla predestinationen såg en konsekvens av den absolut oförtjänta nådens tanke. Han hade tillsammans med detta ett direkt religiöst intresse att i och genom sin predestinationslära på det eftertryckligaste betona Guds makt och suveränitet. </p><p>Idag är det inte självklart att en reformert kyrka omfattar läran om "den dubbla predestinationen". Ett exempel är Franska reformerta kyrkan i Stockholm, man berättar: </p> <dl><dd>"Men mycket har nog ändrats under årens lopp i den reformerta traditionen. Någon predestinationslära finns inte längre. Däremot kan det förekomma intressanta debatter om ödet – det som helt enkelt drabbar människan." <sup id="cite_ref-17" class="reference"><a href="#cite_note-17"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>17<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></dd></dl> <p>Karl Barth är en av de mest omdiskuterade reformerta teologerna i idag. Han har en annan syn på "den dubbla predestinationen" än Calvin. Läran om Guds utkorelse eller Guds nådeval är central i Karl Barths teologi. Han kallar den för "summan av evangeliet" eller "evangeliet in nuce". Barths kristocentriska teologi är här som tydligast. Denna centrala dogm måste förstås mot bakgrund av den klassiska läran om utkorelsen, så som den kommer till uttryck hos exempelvis Jean Calvin. Calvin menade att Gud i sin allmakt och vishet, före världens skapelse, har utvalt somliga människor till frälsning och andra till förtappelse. Det är därmed en dubbel predestination. Barth talade också om en dubbel predestination, men med en helt annorlunda betydelse. Gud har valt ut en människa, Jesus Kristus, till att både uppleva förtappelse och frälsning. Men genom Jesus är alla människor utvalda till frälsning eftersom Jesus inte bara är den utvalda utan också den som utväljer. I Jesu död och uppståndelse blir det tydligt att Gud av evighet har tagit ställning för människan. Vi behöver bara acceptera detta i tro och tacksamhet. </p><p>Barth har ofta kritiserats för att han skulle företräda <a href="/wiki/Apokatastasis" title="Apokatastasis">apokatastasisläran</a>, det vill säga idén om att alla människor blir frälsta. Detta är dock en missuppfattning. Barth menade att kyrkan inte ska predika apokatastasis, eftersom det ligger utanför hennes kunskapsområde. Däremot finns det hos Barth ett tydligt fokus på Guds handlande i frälsningen. I detta sammanhang citerar Barth en av sina teologiska favoriter, holländaren Koehlbruegge, som fick frågan om när han blev frälst. "På Golgata", svarade han. Det är enligt Barth varje kristens enda möjliga svar. Det var där och då människan räddades, på grund av vad Jesus gjort för oss. Barth hade också en ovilja att dela in människor i kristna och icke-kristna. Gud är verkligen alla människors Gud, och ingen sekt-Gud. Det Gud har gjort i Jesus Kristus är något universellt. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Bekännelseskrifter"><span id="Bek.C3.A4nnelseskrifter"></span>Bekännelseskrifter</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Bekännelseskrifter" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Bekännelseskrifter"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Reformert dogmatik uttrycks i olika bekännelseskrifter. Några bekännelser delas av flera samfund. Olika samfund använder olika bekännelser, ofta grundat på historiska orsaker. Några av de bekännelser som ofta används är: </p> <ul><li>French confession (1559),</li> <li>Scots Confession (1560),</li> <li>Tre enhetsformulären <ul><li><a href="/wiki/Tre_enhetsformul%C3%A4ren" title="Tre enhetsformulären">Heidelbergkatekesen</a> (1563),</li> <li><a href="/wiki/Tre_enhetsformul%C3%A4ren" title="Tre enhetsformulären">Confessio Belgica</a> (1566),</li> <li><a href="/wiki/Tre_enhetsformul%C3%A4ren" title="Tre enhetsformulären">Dortteserna</a> (1619),</li></ul></li> <li>Second Helvetic Confession (1566)</li> <li><a href="/wiki/Westminsterbek%C3%A4nnelsen" title="Westminsterbekännelsen">Westminster Standards</a> <ul><li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20160328015828/http://www.immanuelskyrkan.info/tro/bekannelseskrifter/westminsterbekannelsen/">Westminsterbekännelsen</a> (1646)</li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.immanuelskyrkan.info/tro/bekannelseskrifter/westminsters-lilla-katekes/">Westminsters lilla katekes</a> (1649)</li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.immanuelskyrkan.info/tro/bekannelseskrifter/westminsters-stora-katekes/">Westminsters stora katekes</a> (1649)</li></ul></li> <li>Baptist <ul><li><a href="/wiki/1689_Baptist_Confession_of_Faith" title="1689 Baptist Confession of Faith">1689 Baptist Confession of Faith</a> (1689)</li></ul></li></ul> <p>De <a href="/wiki/Tre_enhetsformul%C3%A4ren" title="Tre enhetsformulären">tre enhetsformulären</a> är vanliga bland reformerta kyrkor som har sitt ursprung på den europeiska kontinenten (särskilt Nederländerna). Westminster standards är ofta använda bland reformerta kyrkor ( kända som <a href="/wiki/Presbyteriansk" class="mw-redirect" title="Presbyteriansk">presbyterianska</a> kyrkor) som har sitt ursprung på de brittiska öarna. </p><p>Förhållandet till bekännelseskrifterna varierar mellan samfunden och graden av trohet mot bekännelseskrifterna är ett vanligt ämne för diskussion inom samfunden. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kalvinismens_fem_punkter">Kalvinismens fem punkter</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Kalvinismens fem punkter" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Kalvinismens fem punkter"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:The-Synod-of-Dort-in-a-seventeenth-century-Dutch-engraving.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a8/The-Synod-of-Dort-in-a-seventeenth-century-Dutch-engraving.jpg/250px-The-Synod-of-Dort-in-a-seventeenth-century-Dutch-engraving.jpg" decoding="async" width="250" height="301" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a8/The-Synod-of-Dort-in-a-seventeenth-century-Dutch-engraving.jpg/375px-The-Synod-of-Dort-in-a-seventeenth-century-Dutch-engraving.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a8/The-Synod-of-Dort-in-a-seventeenth-century-Dutch-engraving.jpg/500px-The-Synod-of-Dort-in-a-seventeenth-century-Dutch-engraving.jpg 2x" data-file-width="553" data-file-height="665" /></a><figcaption>Arminianismen avvisades vid <a href="/wiki/Synoden_i_Dordrecht" title="Synoden i Dordrecht">synoden i Dordrecht</a>, 1619.</figcaption></figure> <p>Sedan <a href="/wiki/Arminism" class="mw-redirect" title="Arminism">arminianerna</a> inom de <a href="/wiki/Reformert" class="mw-redirect" title="Reformert">reformerta</a> kyrkorna antagit fem artiklar <a href="/wiki/Remonstranterna" title="Remonstranterna">(<i>The Five Articles of Remonstrance</i>)</a> i protest mot den <a href="/wiki/Ortodox" class="mw-redirect" title="Ortodox">ortodoxa</a> <a href="/wiki/Kalvinism" class="mw-redirect" title="Kalvinism">kalvinismen</a> svarade det ortodoxt-kalvinistiska <a href="/wiki/Kyrkom%C3%B6tet_i_Dort" class="mw-redirect" title="Kyrkomötet i Dort">kyrkomötet i Dort</a> med att anta <b>kalvinismens fem punkter</b>. De fem punkterna är en summering av skillnaderna mellan kalvinism och <a href="/wiki/Arminianism" title="Arminianism">arminianism</a>, men inte en komplett summering av <a href="/wiki/Jean_Calvin" title="Jean Calvin">Calvins</a> lära heller inte som en generell summering av den reformerta kyrkans teologi. </p><p>På engelska bildar de första bokstäverna från varje artikel ordet "TULIP". De fem punkterna i svensk översättning: </p> <dl><dd>I. Total depravity - Människans totala fördärv, innebär att människan efter <a href="/wiki/Syndafallet" title="Syndafallet">syndafallet</a> är fullständigt fördärvad utan förmåga att vända sig till Gud.</dd> <dd>II. Unconditional grace - Ovillkorlig <a href="/wiki/Predestinationsl%C3%A4ran" title="Predestinationsläran">utkorelse</a>, innebär att Gud utvalt somliga till att bli frälsta utan hänseende till någon beskaffenhet hos dem.</dd> <dd>III. Limited atonement - Begränsad <a href="/wiki/F%C3%B6rsoningsl%C3%A4ra" title="Försoningslära">försoning</a>, innebär att Jesu försoningsdöd är begränsad till de utvalda. Kristus har enligt denna artikel inte dött för alla människor utan enbart för vissa.</dd> <dd>IV. Irresistible grace - Oemotståndlig <a href="/wiki/N%C3%A5den_som_kristen_princip" class="mw-redirect" title="Nåden som kristen princip">nåd</a>, innebär att den utkorade människans vilja förändras till att glatt och villigt tro på Jesus till <a href="/wiki/Fr%C3%A4lsning" title="Frälsning">frälsning</a>.</dd> <dd>V. Perseverence of the saints - De heligas bevarande, innebär att den som en gång kommit till tro kommer att bevaras i tron och kan inte falla av.</dd></dl> <p>Kalvinism i den form som omfattar alla fem punkter är levande i många samfund trots kritik.<sup id="cite_ref-18" class="reference"><a href="#cite_note-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Ett exempel är Presbyterian Church in America som i en bok som introducerar dess tro och teologi för nyfikna och nyblivna medlemmar står klart och fast vid kalvinismens fem punkter och man konstaterar gällande de fem punkterna att "While there is much more to Presbytarian beliefs than these five points, they are a helpful summary of our understanding of God's grace demonstrated in his redeeming us from our sin."<sup id="cite_ref-19" class="reference"><a href="#cite_note-19"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>19<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. </p><p>Något som gläder vissa och oroar andra är det ökade intresset för kalvinism bland unga amerikaner och flera ställer frågan var alla unga kalvinister kommer från.<sup id="cite_ref-20" class="reference"><a href="#cite_note-20"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>20<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-21" class="reference"><a href="#cite_note-21"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>21<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-22" class="reference"><a href="#cite_note-22"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>22<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Det är svårt att hitta tydliga uppgifter om antal men många är överens om att kalvinism ökar i popularitet, särskilt bland vissa baptister och man har gjort undersökning att bland nyexaminerade pastorer för <a href="/wiki/Southern_Baptist_Convention" title="Southern Baptist Convention">Southern Baptist Convention</a> (sydstatsbaptisterna) så är cirka 30 % kalvinister och när man tar med samtliga åldersgrupper hamnar man runt 10 % vilket innebär en betydande ökning av andelen kalvinister i den unga åldersgruppen.<sup id="cite_ref-baptiststandard.com_2-1" class="reference"><a href="#cite_note-baptiststandard.com-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Amyraldism">Amyraldism</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Amyraldism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Amyraldism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Moses_Amyraut" title="Moses Amyraut">Moses Amyraut</a>, en fransk reformert teolog, f. 1596 i Bourgueil i Touraine, väckte uppseende genom sin lära om en så kallade universalismus hypotheticus, eller att Gud beslutat frälsa alla människor, så vida de trodde på Kristus, men att han förlänade trons gåva endast åt vissa utkorade. Amyraut, som därigenom trodde sig mildra den kalvinistiska predestinationslärans hårdhet, rönte ett häftigt motstånd av den reformerta kyrkans ortodoxa och samma kyrkas sista symboliska bok, den så kallade Formula consensus, (utg. 1675, efter hans död), var huvudsakligen riktad mot hans lära, den så kallade amyraldismen. I <a href="/wiki/Baptism" title="Baptism">baptistiska</a> och <a href="/wiki/Evangelikal" class="mw-redirect" title="Evangelikal">evangelikala</a> samfund, särskilt på amerikansk mark, är det vanligt att tala om hur många av Kalvins fem punkter man tror på. En "fempunktare" är fullt ut kalvinist, medan en "fyrpunktare" inte omfattar punkten om begränsad försoning och har därför en lära som är detsamma som amyraldism. Många "fyrpunktare" menar att de har en form av kalvinism och att de är reformerta, men flera motsätter sig och <a href="/wiki/B._B._Warfield" class="mw-redirect" title="B. B. Warfield">B. B. Warfield</a> har kallat amyraldism för "en inkonsistent och därför instabil form av kalvinism."<sup id="cite_ref-23" class="reference"><a href="#cite_note-23"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Trots kritiken från kalvinister ser många amyraldism som en mer moderat version av klassisk kalvinism. </p><p>I USA kan man hitta amyraldism i flera olika <a href="/wiki/Evangelikal" class="mw-redirect" title="Evangelikal">evangelikala</a> grupperingar, särskilt bland <a href="/wiki/Dispensationalism" title="Dispensationalism">dispensationalister</a> i fria Bibel-församlingar och fria Baptistförsamlingar. I Australien omfattar många i det <a href="/wiki/Anglikansk" class="mw-redirect" title="Anglikansk">anglikanska</a> <a href="/wiki/Stift_(kyrkligt_f%C3%B6rvaltningsomr%C3%A5de)" title="Stift (kyrkligt förvaltningsområde)">stiftet</a> i Sydney en modifierad "fyrpunkts" kalvinism. I England har amyraldismen försvarats i en nyligen publicerad pamflett <i>Amyraut Affirmed</i>.<sup id="cite_ref-24" class="reference"><a href="#cite_note-24"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Ändå är fortfarande "fempunkts" kalvinism vitt spridd särskilt i konservativa grupper bland reformerta och presbyterianska kyrkor, reformerta baptister, bland evangelikala anglikaner i England och i några icke-samfundsbunda evangelikala kyrkor. Särskilt levande är diskussionen om kalvinismens fem punkter i ett samfund som <a href="/wiki/Southern_Baptist_Convention" title="Southern Baptist Convention">Southern Baptist Convention</a> där en ökande minoritet omfattar alla fem punkter.<sup id="cite_ref-25" class="reference"><a href="#cite_note-25"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>25<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Styrelseform">Styrelseform</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Styrelseform" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Styrelseform"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:USVA_headstone_emb-04.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2e/USVA_headstone_emb-04.svg/250px-USVA_headstone_emb-04.svg.png" decoding="async" width="250" height="354" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2e/USVA_headstone_emb-04.svg/375px-USVA_headstone_emb-04.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2e/USVA_headstone_emb-04.svg/500px-USVA_headstone_emb-04.svg.png 2x" data-file-width="412" data-file-height="584" /></a><figcaption>Presbyterianskt kors.</figcaption></figure> <p>I kontrast till det <a href="/wiki/Episkopalism" title="Episkopalism">episkopala</a> styrelsesätt som finns i <a href="/wiki/Svenska_kyrkan" title="Svenska kyrkan">svenska kyrkan</a>, anglikanska kyrkan, och många <a href="/wiki/Lutherdom" title="Lutherdom">lutherska</a> och <a href="/wiki/Metodism" title="Metodism">metodistiska</a> kyrkor har reformerta kyrkor två huvudsakliga styrelsesätt: </p> <ul><li><a href="/wiki/Presbyterianism" title="Presbyterianism">Presbyterianism</a> eller synodalförfattning. I praktiken innebär det att man inte vill att kyrkan skall styras av en påve, ärkebiskop eller av biskopar (episkopos) utan av valda lokala ledare, äldste (presbyteros).</li> <li><a href="/wiki/Kongregationalism" title="Kongregationalism">Kongregationalism</a>. Av <a href="/wiki/Engelska" title="Engelska">engelskans</a> ord för "<a href="/wiki/F%C3%B6rsamling" title="Församling">församling</a>". Kongregationalism är ett begrepp som enbart rör <a href="/wiki/Kristendom" title="Kristendom">Kristendomen</a>. Församlingar och <a href="/wiki/Samfund" title="Samfund">samfund</a> som har denna inriktning utgår från den enskilda församlingen och att församlingsmötet är högsta beslutande instans. De styrs alltså inte i första hand av beslut som fattas på central nivå, såsom är fallet i <a href="/wiki/Episkopalism" title="Episkopalism">episkopalistiska</a> samfund. Den anses ofta vara nära besläktad med <a href="/wiki/Presbyterianism" title="Presbyterianism">presbyterianism</a>. Se även <a href="/wiki/Kongregationalistkyrkan" title="Kongregationalistkyrkan">kongregationalistkyrkan</a>.</li> <li>Reformerta kyrkan i Ungern, och dess systerkyrka i Rumänien och dotterkyrka i USA och polska reformerta kyrkan är de enda kyrkorna i den reformerta traditionen som har behållit <a href="/wiki/Biskop" title="Biskop">biskopsämbetet</a>.</li></ul> <p>En underfamilj av reformerta kyrkor är reformerta <a href="/wiki/Baptism" title="Baptism">baptistkyrkor</a> som har en modifierad reformert bekännelse, <a href="/wiki/1689_Baptist_Confession_of_Faith" title="1689 Baptist Confession of Faith">1689 Baptist Confession of Faith</a>, och har en baptistisk syn på <a href="/wiki/Sakrament" title="Sakrament">sakrament</a> och styrelseform. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Sakramentslära_och_kristologi"><span id="Sakramentsl.C3.A4ra_och_kristologi"></span>Sakramentslära och kristologi</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Sakramentslära och kristologi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Sakramentslära och kristologi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Stridigheter_mellan_lutheraner_och_reformerta">Stridigheter mellan lutheraner och reformerta</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Stridigheter mellan lutheraner och reformerta" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Stridigheter mellan lutheraner och reformerta"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Sakrament" title="Sakrament">Sakramentsläran</a> och <a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">kristologin</a> var de frågor som gav anledning till mest stridigheter mellan lutheraner och reformerta. Det var också dessa frågor som särskilt lutheranerna uppfattade som särskiljande. <a href="/wiki/Sakramentsstriden" title="Sakramentsstriden">Sakramentsstriden</a> kallas den strid om nattvardsläran (sakramenten) som uppstod mellan reformatorerna och som blev huvudorsak till splittringen mellan den lutherska och den reformerta kyrkan. De gamla <a href="/wiki/Bek%C3%A4nnelseskrifter" title="Bekännelseskrifter">bekännelseskrifterna</a> innehåller ömsesidiga lärofördömanden på dessa områden.<sup id="cite_ref-26" class="reference"><a href="#cite_note-26"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>26<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det förekom också <a href="/wiki/Kryptokalvinister" class="mw-redirect" title="Kryptokalvinister">kryptokalvinister</a>, "förtäckta kalvinister", som var anklagade för att i smyg införa den kalvinistiska nattvardsläran i inom den lutherska kyrkan årtiondena efter Martin Luthers död. </p><p>För att nå enhet mellan lutheraner och reformerta i de skiljande lärofrågorna <a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">kristologi</a>, <a href="/wiki/Predestination" class="mw-redirect" title="Predestination">predestination</a>, <a href="/wiki/Nattvard" title="Nattvard">nattvard</a> och <a href="/wiki/R%C3%A4ttf%C3%A4rdigg%C3%B6relse" title="Rättfärdiggörelse">rättfärdiggörelse</a> har man i <a href="/wiki/Leuenbergdeklarationen" title="Leuenbergdeklarationen">Leuenbergdeklarationen</a> 1973 utgått från vad man är i grunden är överens om och sedan noterat att de lärostrider som reflekteras i de gamla <a href="/wiki/Bek%C3%A4nnelseskrifter" title="Bekännelseskrifter">bekännelseskrifterna</a> med dess ömsesidiga lärofördömanden inte är tillämpligt i dag.<sup id="cite_ref-27" class="reference"><a href="#cite_note-27"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Man har därigenom nått en lösning på de lärostrider som skilt de lutherska och reformerta kyrkorna i 450 år.<sup id="cite_ref-28" class="reference"><a href="#cite_note-28"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>28<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Nattvard">Nattvard</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Nattvard" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Nattvard"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Nattvard" title="Nattvard">Nattvard</a></dd></dl></div> <p>Den reformerta traditionen har tagit starkt avstånd från den katolska <a href="/wiki/Transsubstantiationsl%C3%A4ran" class="mw-redirect" title="Transsubstantiationsläran">transsubstantiationsläran</a> som säger att brödet och vinet upphör att finnas till (även om brödets och vinets yttre egenskaper kvarstår) för att fullt ut ersättas av Kristi kropp och blod. I Westminsterbekännelsen skriver man: </p> <dl><dd><i>Den lära som vidhåller en förvandling av brödets och vinets väsen till Kristi kropps och blods väsen (allmänt kallad transsubstantiation), genom en prästs konsekration eller på något annat sätt, strider inte bara emot Skriften utan också alla sinnena och förnuftet; tillintetgör sakramentets natur och har varit och är orsak till mångahanda vidskepelser; ja, till grova avguderier</i></dd> <dd>Westminsterbekännelsen 29:6 <sup id="cite_ref-29" class="reference"><a href="#cite_note-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></dd></dl> <p>Den reformerta delen av kristenheten tar också avstånd från den lutherska <a href="/wiki/Konsubstantiation" title="Konsubstantiation">Konsubstantiationsläran</a> då man anser att denna saknar stöd i <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a>. Westminsterbekännelsen som är en av presbyterianismens viktigaste bekännelser beskriver hur Jesu kropp inte på lutherskt vis är <i>i, med, eller under brödet och vinet</i>, men ändå <i>lika verkligt, men andligt, närvarande</i>. Därmed förnekar man konsubstantiationsläran säger Jesu närvaro är "i med och under" brödets och vinets gestalt. </p> <dl><dd><i>Värdiga mottagare som till det yttre tar del av de synliga elementen i detta sakrament, mottager och närs då också av Kristus korsfäst och hans döds alla välgärningar till det inre genom tron, verkligen och förvisso, dock ej köttsligt och kroppsligt, utan andligt: Kristi kropp och blod varande då, inte kroppsligt eller köttsligt, i, med, eller under brödet och vinet; dock lika verkligt, men andligt, närvarande för de troendes tröst i den ordningen, såsom elementen själva är för deras yttre sinnen</i></dd> <dd>Westminsterbekännelsen 29:7 <sup id="cite_ref-30" class="reference"><a href="#cite_note-30"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>30<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></dd></dl> <p>Under reformationstiden utformades flera olika läror, av bland andra Calvin och Zwingli, som dock har det gemensamt att de inte räknar med någon <a href="/wiki/Realpresens" title="Realpresens">realpresens</a> i traditionell mening, vilket den <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">romersk-katolska kyrkan</a> har gemensamt med den lutheranerna. </p><p>Calvin ville hävda en Kristi "virtuella" närvaro i Nattvarden samt tala om att ett andligt åtnjutande av Kristi lekamen där ägde rum för de troende. Att emellertid den ursprungliga kalvinska åskådningen bjuder på minst lika stora svårigheter som den ursprungliga lutherska visar sig bland annat däri att enligt Calvin den helige Ande i nattvarden meddelar oss livskrafter från Kristi på en bestämd plats i himmelen befintliga lekamen. Särskilt att observera är dessutom att det för Calvin är en väsentlig tanke att vi i nattvarden som en särskild gåva undfår näring för uppståndelsekroppen, under det att Luther endast en eller ett par gånger snuddar vid en dylik tanke och annars framhåller att den gåva, som skänks oss i nattvarden är detsamma som det vilket skänks oss genom "Ordet", nämligen syndernas förlåtelse – "där syndernas förlåtelse är, där är också liv och salighet". Enligt Jean Calvin blir Kristi kropp och blod inte närvarande i brödet och vinet, men dessa element blir redskap genom vilka den troende kommunikanten simultant kan ta emot Kristi sanna kropp och blod i himlen. Detta syn har påverkat <a href="/wiki/Metodism" title="Metodism">metodister</a> och många <a href="/wiki/Evangelikalism" title="Evangelikalism">evangelikala</a> anglikaner. </p><p>Zwingli gick långt i sin kritik av den katolska sakramentsläran och intog till en början en med <a href="/wiki/Anabaptism" title="Anabaptism">anabaptisterna</a> besläktad radikal hållning till sakramenten, kom han så småningom att i motsats till dessas rena subjektivism starkare framhålla det objektiva momentet; han fattade emellertid barndopet som ett tecken på upptagandet i kyrkan och <a href="/wiki/Nattvard" title="Nattvard">nattvarden</a> som en åminnelsefest. Dagens baptister följer ofta Zwingli och ser nattvarden som symbolisk.<sup id="cite_ref-31" class="reference"><a href="#cite_note-31"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>31<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Baptister omfattar till skillnad från Zwingli läran om <a href="/wiki/Troendedop" title="Troendedop">troendedopet</a>, Europeiska Baptistfederationen anger när de beskriver sin teologiska identitet att troendedopet med nedsänkning är det bibliska dopet.<sup id="cite_ref-32" class="reference"><a href="#cite_note-32"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>I reformert teologi är nattvarden en symbolisk måltid som firas på Jesu uppdrag "till min åminnelse" (<a href="/wiki/Lukasevangeliet" title="Lukasevangeliet">Lukasevangeliet</a> 22:19). Måltiden sätter fokus dels på Jesu frälsande död på korset, dels på församlingens nuvarande gemenskap med honom och därmed varandra, dels på den framtida himmelska måltiden i <a href="/wiki/Gud" title="Gud">Guds</a> rike. Brödet och vinet ses som konkreta tecken för dessa tre verkligheter och har ingen kraft i sig själv utan får sin kraft från ordet.<sup id="cite_ref-33" class="reference"><a href="#cite_note-33"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>33<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Måltiden är en tacksägelse för det som <a href="/wiki/Gud" title="Gud">Gud</a> i <a href="/wiki/Jesus_Kristus" class="mw-redirect" title="Jesus Kristus">Jesus Kristus</a> har gjort, gör nu och kommer att göra. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="De_reformertas_inre_utveckling">De reformertas inre utveckling</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: De reformertas inre utveckling" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: De reformertas inre utveckling"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Den reformerta protestantismens inre utveckling är naturligt nog till sina allmänna huvuddrag besläktad med den lutherska protestantismens – så har den liksom denna sin ortodoxi, sin <a href="/wiki/Pietism" title="Pietism">pietism</a> och sin <a href="/wiki/Rationalism" title="Rationalism">rationalism</a>. Ortodoxins tid var fylld av omsorgen att befästa det reformatoriska arvet och att skydda det såväl mot katolicism och lutherdom som mot vederdöparrörelsens och med den besläktade riktningars upplösande verkningar på det egna kyrkoskicket. Reaktionen mot ortodoxin kom inom den reformerta protestantismen så gott som samtidigt från pietism och rationalism. I England kom "upplysningen" före pietismen, på fastlandet tvärtom. Ett av den reformerta pietismens främsta namn är <a href="/wiki/Jean_de_Labadie" title="Jean de Labadie">Jean de Labadie</a>, som genom föreningar och sträng kyrkotukt i Calvins anda sökte reformera det reformerta kyrkoväsendet. En annan betydande man, som till sin allmänna åskådning stod rationalismen ungefär lika nära som pietismen, var <a href="/wiki/Johann_Caspar_Lavater" title="Johann Caspar Lavater">Johann Caspar Lavater</a>. </p><p>Den senare protestantismens främste teolog, <a href="/wiki/Friedrich_Schleiermacher" title="Friedrich Schleiermacher">Friedrich Schleiermacher</a>, härstammade från ett reformert hem. Väckelserörelserna under <a href="/wiki/1800-talet" title="1800-talet">1800-talets</a> förra del har bland de reformerta många stora namn, bland vilka märks <a href="/wiki/Alexandre_Vinet" title="Alexandre Vinet">Alexandre Vinet</a>, <a href="/wiki/Gottfried_Daniel_Krummacher" title="Gottfried Daniel Krummacher">Gottfried Daniel Krummacher</a> och <a href="/w/index.php?title=Johann_Gottlob_Krafft&action=edit&redlink=1" class="new" title="Johann Gottlob Krafft [inte skriven än]">Johann Gottlob Krafft</a>. Bland mera betydande <a href="/wiki/Teolog" class="mw-redirect" title="Teolog">teologer</a> under 1800-talet kan slutligen nämnas schweizarna <a href="/wiki/Alois_Emanuel_Biedermann" title="Alois Emanuel Biedermann">Alois Emanuel Biedermann</a>, <a href="/wiki/Albert_Schweitzer" title="Albert Schweitzer">Albert Schweitzer</a>, <a href="/wiki/Fr%C3%A9d%C3%A9ric_Godet" title="Frédéric Godet">Frédéric Godet</a>, <a href="/wiki/Adolf_Schlatter" title="Adolf Schlatter">Adolf Schlatter</a> och <a href="/w/index.php?title=Paul_Wernle&action=edit&redlink=1" class="new" title="Paul Wernle [inte skriven än]">Paul Wernle</a>, holländarna <a href="/wiki/Johannes_Jacobus_van_Oosterzee" title="Johannes Jacobus van Oosterzee">Johannes Jacobus van Oosterzee</a> och <a href="/wiki/Abraham_Kuyper" title="Abraham Kuyper">Abraham Kuyper</a>, tyskarna <a href="/wiki/Heinrich_Heppe" title="Heinrich Heppe">Heinrich Heppe</a> och <a href="/wiki/Karl_M%C3%BCller_(teolog)" title="Karl Müller (teolog)">Karl Müller</a>, fransmännen <a href="/wiki/Adolphe_Monod" title="Adolphe Monod">Adolphe Monod</a>, <a href="/wiki/Edmond_de_Pressens%C3%A9" title="Edmond de Pressensé">Edmond de Pressensé</a> och <a href="/wiki/%C3%89mile_Doumergue" title="Émile Doumergue">Émile Doumergue</a>, engelsmännen <a href="/wiki/Charles_Kingsley" title="Charles Kingsley">Charles Kingsley</a>, <a href="/wiki/Frederick_William_Robertson" title="Frederick William Robertson">Frederick William Robertson</a> och <a href="/wiki/William_Robertson_Smith" title="William Robertson Smith">William Robertson Smith</a> samt amerikanerna <a href="/wiki/Theodore_Parker" title="Theodore Parker">Theodore Parker</a>, <a href="/wiki/William_Ellery_Channing" title="William Ellery Channing">William Ellery Channing</a> och <a href="/wiki/Francis_Greenwood_Peabody" title="Francis Greenwood Peabody">Francis Greenwood Peabody</a>. </p><p>I de reformerta kyrkor som ligger i huvudfåran har kalvinismen genomgått en utveckling och revision genom inflytande av Karl Barth och neo-ortodox (eller <a href="/wiki/Dialektisk_teologi" title="Dialektisk teologi">dialektisk</a>) teologi. Barth var en viktig schweizisk reformert teolog som började skriva tidigt på 1900-talet, vars största verk att motverka <a href="/wiki/Upplysningen" class="mw-redirect" title="Upplysningen">upplysningens</a> inverkan på kyrkorna, särskilt som upplysningens inverkan lett till att man tolererat <a href="/wiki/Nazism" title="Nazism">nazism</a> i de tyska kyrkorna. Påverkad bland andra av <a href="/wiki/Martin_Luther" title="Martin Luther">Martin Luther</a>, <a href="/wiki/Johannes_Calvin" class="mw-redirect" title="Johannes Calvin">Johannes Calvin</a> och <a href="/wiki/S%C3%B8ren_Kierkegaard" title="Søren Kierkegaard">Søren Kierkegaard</a> och i motsättning till <a href="/wiki/Schleiermacher" class="mw-redirect" title="Schleiermacher">Schleiermacher</a> och <a href="/wiki/Liberalteologi" title="Liberalteologi">liberalteologin</a> avvisade Barth tanken på en "naturlig" väg till <a href="/wiki/Gud" title="Gud">Gud</a>, vare sig genom <a href="/wiki/Religion" title="Religion">religion</a>, <a href="/wiki/Politik" title="Politik">politik</a> eller genom något annat mänskligt företag. Teologin och det kristna vittnesbördet överhuvud måste ta sin utgångspunkt i det goda budskapet om Guds Ord (se <i><a href="/wiki/Kerygma" title="Kerygma">kerygma</a></i>) och själv-uppenbarelse, i <a href="/wiki/Jesus_Kristus" class="mw-redirect" title="Jesus Kristus">Jesus Kristus</a>. <a href="/wiki/Barmendeklarationen" title="Barmendeklarationen">Barmendeklarationen</a> är ett uttryck för Barts reform av kalvinismen. Konservativa kalvinister menar att det är förvirrande att använda benämningen "Kalvinism" för Barths teologi eller för andra liberala revisioner av kalvinistisk teologi, detta på grund av att man menar att det finns betydande teologiska skillnader. </p><p>Bland mer <a href="/wiki/Evangelikal" class="mw-redirect" title="Evangelikal">evangelikala</a> reformerta kyrkor finns det flera rörelser som propagerar för att åter sätta reformationens principer och de reformerta <a href="/wiki/Bek%C3%A4nnelseskrifter" title="Bekännelseskrifter">bekännelseskrifterna</a> i centrum. Man ser de gamla bekännelserna från <a href="/wiki/Reformationen" title="Reformationen">reformationen</a> som relevanta och pålitliga idag <sup id="cite_ref-34" class="reference"><a href="#cite_note-34"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>34<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Bland sådana rörelser finns <i>Alliance of Confessing Evangelicals</i><sup id="cite_ref-35" class="reference"><a href="#cite_note-35"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>35<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, som bland annat ger ut <a href="/wiki/Webbtidning" title="Webbtidning">webbtidningen</a> <i>Reformation 21</i>,<sup id="cite_ref-36" class="reference"><a href="#cite_note-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>36<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. En annan rörelse är <a href="/wiki/Ligonier_Ministries" class="mw-redirect" title="Ligonier Ministries">Ligonier Ministries</a> som bland annat har radioutsändningar där man undervisar i reformert <a href="/wiki/Systematisk_teologi" title="Systematisk teologi">systematisk teologi</a> och <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a>, ger ut månadsmagasinet <i>Tabletalk</i> som förutom artiklar utifrån reformert synvinkel också förklarar en bibeltext för varje dag <sup id="cite_ref-37" class="reference"><a href="#cite_note-37"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>37<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och man ger dessutom ut <a href="/wiki/Studiebibel" title="Studiebibel">studiebibeln</a> <i>The Reformation Study Bible</i><sup id="cite_ref-38" class="reference"><a href="#cite_note-38"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>38<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Ett intresse för de gamla bekännelserna kan man se till exempel i den relativt nyutgivna kommentaren för <a href="/wiki/Lekman" title="Lekman">lekmän</a> till westminsterbekännelsen i tre band, <i>Truths We Confess: A Layman's Guide to the Westminster Confession of Faith</i> (P & R Publishing).<sup id="cite_ref-39" class="reference"><a href="#cite_note-39"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>39<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Reformert_teologi_i_Sverige">Reformert teologi i Sverige</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Reformert teologi i Sverige" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Reformert teologi i Sverige"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Karl_IX.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8d/Karl_IX.jpg/250px-Karl_IX.jpg" decoding="async" width="250" height="336" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8d/Karl_IX.jpg/375px-Karl_IX.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8d/Karl_IX.jpg/500px-Karl_IX.jpg 2x" data-file-width="2540" data-file-height="3416" /></a><figcaption>Karl IX</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Rosenius_predikar_i_Betlehemskyrkan.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/00/Rosenius_predikar_i_Betlehemskyrkan.jpg/250px-Rosenius_predikar_i_Betlehemskyrkan.jpg" decoding="async" width="250" height="356" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/00/Rosenius_predikar_i_Betlehemskyrkan.jpg 1.5x" data-file-width="322" data-file-height="458" /></a><figcaption>Rosenius predikar i Betlehemskyrkan.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Historia">Historia</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Historia" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Historia"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Kalvinism_under_reformationen">Kalvinism under reformationen</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Kalvinism under reformationen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Kalvinism under reformationen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>I Sverige har många varnat för reformert teologi och menat att kalvinism är farlig.<sup id="cite_ref-40" class="reference"><a href="#cite_note-40"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>40<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Man kan se spår av denna kritik i uggleupplagan av <a href="/wiki/Nordisk_familjebok" title="Nordisk familjebok">Nordisk familjebok</a>. Mycket beror detta på den lutherska teologi som dominerat i Sverige sedan reformationen. I den <a href="/wiki/Reformationen_i_Sverige" title="Reformationen i Sverige">svenska</a> <a href="/wiki/Reformationen" title="Reformationen">reformationen</a> blev övergången från katolicism till luthersk statskyrka en utdragen process som delvis motarbetades dels av <a href="/wiki/Johan_III" title="Johan III">Johan III</a> som föredrog <a href="/w/index.php?title=Reformkatolicism&action=edit&redlink=1" class="new" title="Reformkatolicism [inte skriven än]">reformkatolicismen</a>, samt <a href="/wiki/Karl_IX" title="Karl IX">Karl IX</a>, som tilltalades av kalvinismen. Ett kyrkomöte i Stockholm avvisade kalvinismen <a href="/wiki/1565" title="1565">1565</a>. Det ansågs att den så kallade <a href="/wiki/Kryptokalvinism" title="Kryptokalvinism">kryptokalvinismen</a> hade en mäktig förkämpe och gynnare i <a href="/wiki/Karl_IX" title="Karl IX">Karl IX</a>. Kryptokalvinismen var en inom den <a href="/wiki/Luthersk" class="mw-redirect" title="Luthersk">lutherska</a> kyrkan framträdande riktning, som, under sken av äkta lutherdom, sökte bana väg för den kalvinska <a href="/wiki/Nattvard" title="Nattvard">nattvardsläran</a>. För denna bedrevs vid denna tid runt om i Tyskland ivrig propaganda och enskilda tidigare lutherska områden, såsom <a href="/wiki/Bremen" title="Bremen">Bremen</a> och <a href="/wiki/Kurpfalz" title="Kurpfalz">Pfalz</a>, övergick småningom helt till kalvinismen. Den svenska reformationen anses inte som avslutad förrän vid <a href="/wiki/Uppsala_m%C3%B6te_1593" class="mw-redirect" title="Uppsala möte 1593">Uppsala möte 1593</a>, då <a href="/wiki/Augsburgska_bek%C3%A4nnelsen" title="Augsburgska bekännelsen">augsburgska bekännelsen</a> antogs som rikets lära och man beslutade sig för att återgå till <a href="/wiki/Laurentius_Petris_kyrkoordning" class="mw-redirect" title="Laurentius Petris kyrkoordning">Laurentius Petris kyrkoordning</a> från 1571. Den enda kyrkliga lära som skulle tillåtas var <a href="/wiki/Lutherdom" title="Lutherdom">lutherdom</a> - <a href="/wiki/Kalvinism" class="mw-redirect" title="Kalvinism">kalvinism</a>, <a href="/wiki/Katolicism" title="Katolicism">katolicism</a> och zwinglism förbjöds. Det fanns alltså under reformationen svensk kalvinism som under luthersk renlärighetsiver lagstiftades bort. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Reformert_inflytande_i_1800-talets_folkväckelser"><span id="Reformert_inflytande_i_1800-talets_folkv.C3.A4ckelser"></span>Reformert inflytande i 1800-talets folkväckelser</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Reformert inflytande i 1800-talets folkväckelser" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Reformert inflytande i 1800-talets folkväckelser"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Tillsammans med <a href="/wiki/Pietism" title="Pietism">pietistiska rörelser</a> gav baptismen en folklig väckelse som släpptes loss när <a href="/wiki/Konventikelplakatet" title="Konventikelplakatet">konventikelplakatet</a> avskaffades 1858 och det blev tillåtet med bönemöten i hemmen. Det finns de som ser ett reformert inflytande i väckelsens centralgestalt <a href="/wiki/Carl_Olof_Rosenius" title="Carl Olof Rosenius">Carl Olof Rosenius</a>, ett inflytande som kanske kom från <a href="/wiki/Metodism" title="Metodism">metodistpredikanten</a> George Scott.<sup id="cite_ref-41" class="reference"><a href="#cite_note-41"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>41<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Även i <a href="/wiki/Svenska_Missionsf%C3%B6rbundet" class="mw-redirect" title="Svenska Missionsförbundet">Svenska Missionsförbundets</a> <a href="/wiki/Paul_Petter_Waldenstr%C3%B6m" class="mw-redirect" title="Paul Petter Waldenström">Paul Petter Waldenström</a> finns ett reformert inflytande. I Nordisk familjebok skriver man år 1921 följande: </p> <dl><dd>"Efter uteslutningen ur Evangeliska fosterlandsstiftelsen behöfde W:s vänner ett nytt enande organ. Då visade det sig, huru det reformerta inflytandet genom metodister och baptister på väckelserörelsen burit frukt. W:s slagord: "Hvar står det skrifvet?" är prägladt af reformert lagiskhet och icke af luthersk evangelisk frihet."<sup id="cite_ref-runeberg.org_14-1" class="reference"><a href="#cite_note-runeberg.org-14"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>14<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></dd></dl> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Reformerta_samfund_i_Norden">Reformerta samfund i Norden</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Reformerta samfund i Norden" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Reformerta samfund i Norden"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/wiki/Evangelisk-reformerta_kyrkan" class="mw-redirect" title="Evangelisk-reformerta kyrkan">Evangelisk-reformerta kyrkan</a>, svenska församlingar i <a href="/wiki/Tran%C3%A5s" title="Tranås">Tranås</a> och Åkersberga som bekänner sig till <a href="/wiki/Westminstersynoden" title="Westminstersynoden">Westminstersynodens</a> trosbekännelser.</li> <li><a href="/wiki/Franska_reformerta_f%C3%B6rsamlingen" title="Franska reformerta församlingen">Franska reformerta kyrkan</a> <sup id="cite_ref-42" class="reference"><a href="#cite_note-42"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>42<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, grundad av franska kalvinister (<a href="/wiki/Hugenotter" title="Hugenotter">hugenotter</a>), i Stockholm på 1700-talet, delvis var dessa flyende från <a href="/wiki/Hugenottkrigen" title="Hugenottkrigen">hugenottkrigen</a>. Har sedan 1984 organisatoriska kopplingar till Svenska Missionskyrkan.</li> <li><a href="/wiki/Den_reformerte_Synode_i_Danmark" title="Den reformerte Synode i Danmark">Den reformerte Synode i Danmark</a>, Synoden fungerar som ett slags <a href="/wiki/Paraplyorganisation" title="Paraplyorganisation">paraplyorganisation</a> för fyra reformerta församlingar i <a href="/wiki/Danmark" title="Danmark">Danmark</a>, med var sitt språk. En dansktalande församlingen i <a href="/wiki/Fredericia" title="Fredericia">Fredericia</a>, från 1736. I Köpenhamn finns en fransk, en tysk och en koreansk församling.</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Samfund_med_reformerta_inslag">Samfund med reformerta inslag</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Samfund med reformerta inslag" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Samfund med reformerta inslag"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Betelk%C3%B6ren.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Betelk%C3%B6ren.JPG/250px-Betelk%C3%B6ren.JPG" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Betelk%C3%B6ren.JPG/375px-Betelk%C3%B6ren.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Betelk%C3%B6ren.JPG/500px-Betelk%C3%B6ren.JPG 2x" data-file-width="2272" data-file-height="1704" /></a><figcaption> Betelkören i Ljustorps baptistförsamling</figcaption></figure> <ul><li><a href="/wiki/Svenska_Missionskyrkan" title="Svenska Missionskyrkan">Svenska Missionskyrkans</a> tradition av <a href="/wiki/Ekumenik" title="Ekumenik">ekumenik</a> och frihet gör att det kan vara svårt att placera Missionskyrkan på den <a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">teologiska</a> kartan. Samtidigt som Missionskyrkan är medlem i <a href="/wiki/Reformerta_kyrkornas_v%C3%A4rldsallians" title="Reformerta kyrkornas världsallians">Reformerta kyrkornas världsallians</a> finns delar i dess teologi och praktik som visar ett arv från <a href="/wiki/Martin_Luther" title="Martin Luther">Luther</a> snarare än från <a href="/wiki/Jean_Calvin" title="Jean Calvin">Calvin</a>. Historiskt har man haft utbyte med <a href="/wiki/Kongregationalistkyrkan" title="Kongregationalistkyrkan">kongregationalistkyrkan</a>.<sup id="cite_ref-immanuel.se_16-2" class="reference"><a href="#cite_note-immanuel.se-16"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>16<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. För missionsförbundet var medlemskapet i Internationella kongregationalistrådet mer en fråga om <a href="/wiki/Kongregationalism" title="Kongregationalism">kongregationalism</a> som princip och styrelsesätt som var i centrum "inte så mycket den reformert inriktade bekännelsen".<sup id="cite_ref-43" class="reference"><a href="#cite_note-43"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>43<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Svenska Missionsförbundet blev medlemmar i Reformerta kyrkornas världsallians 1971. Man såg vissa problem med att vara i samma organisation som <a href="/wiki/Presbyterian" class="mw-redirect" title="Presbyterian">presbyterianska</a> samfund, det var "vissa nationella kyrkors stats- eller folkkyrkor, de reformerta bekännelsedokumentens förpliktigande karaktär, läran om predestinationen" samt risken att äventyra ekumeniska relationer, efter vidare efterforskningar valde man att söka medlemskap.<sup id="cite_ref-44" class="reference"><a href="#cite_note-44"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>44<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Teologen Lars Lindberg har varit en viktig medlare av reformerta Karl Barths teologi in i missionsförbundet, även om Karl Barth inte "blivit Svenska Missionskyrkans normalteolog"<sup id="cite_ref-45" class="reference"><a href="#cite_note-45"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>45<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-46" class="reference"><a href="#cite_note-46"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>46<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li></ul> <ul><li><a href="/wiki/Svenska_baptistsamfundet" class="mw-redirect" title="Svenska baptistsamfundet">Svenska baptistsamfundet</a>. Reformert tänkande har haft inflytande på <a href="/wiki/Baptism" title="Baptism">baptismens</a> utveckling. <a href="/wiki/Baptisternas_V%C3%A4rldsallians" class="mw-redirect" title="Baptisternas Världsallians">Baptisternas Världsallians</a> och <a href="/wiki/Reformerta_kyrkornas_v%C3%A4rldsallians" title="Reformerta kyrkornas världsallians">Reformerta kyrkornas världsallians</a> menar att inflytande varit mycket stort ända sedan reformationen, i en rapport skriver man: "It is interesting to observe that historically the theology of Calvin and Zwingli has had a very great influence on the development of Baptist thinking since the Reformation." <sup id="cite_ref-ReferenceA_3-1" class="reference"><a href="#cite_note-ReferenceA-3"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Redan på 1600-talet finns baptister i London som har förbindelser med <a href="/wiki/Mennoniterna" title="Mennoniterna">mennoniter</a> och därför har en <a href="/wiki/Arminianism" title="Arminianism">arminiansk</a> försoningslära. Samtidigt framgår tydligt av trosbekännelsen "London confession" från 1644 att det fanns kalvinistiska baptister i England vid den tiden.<sup id="cite_ref-47" class="reference"><a href="#cite_note-47"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>47<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I baptismen har det därför ända från 1600-talet funnits både kalvinistister och de som förespråkat arminianism. I ett av de största baptistsamfunden, det amerikanska <a href="/wiki/Southern_Baptist_Convention" title="Southern Baptist Convention">Southern Baptist Convention</a> är ca 10% av pastorerna kalvinister.<sup id="cite_ref-baptiststandard.com_2-2" class="reference"><a href="#cite_note-baptiststandard.com-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Till Sverige kom baptismen 1848 med ett ursprung i kontinental <a href="/wiki/Baptism" title="Baptism">baptism</a> samt svensk <a href="/wiki/Lutherdom" title="Lutherdom">lutherdom</a>. Samtidigt har internationellt utbyte med mer reformerta baptister givit spår i Svenska Baptistsamfundet. Exempel på detta är <a href="/wiki/%C3%96verste" title="Överste">överste</a> <a href="/wiki/K.O._Broady" class="mw-redirect" title="K.O. Broady">K.O. Broady</a> som var <a href="/wiki/Betelseminariet" title="Betelseminariet">Betelseminariet</a> förste <a href="/wiki/Rektor" title="Rektor">rektor</a> från grundandet 1866 till 1906, och i viss mån <a href="/wiki/Anders_Wiberg" title="Anders Wiberg">Anders Wiberg</a>, båda hade tillbringat tid i <a href="/wiki/USA" title="USA">USA</a> och Broady hade sin utbildning vid Madison university (nu <a href="/wiki/Colgate_University" title="Colgate University">Colgate University</a>) i staten <a href="/wiki/New_York_(delstat)" title="New York (delstat)">New York</a> och de tog båda med en del av den ofta mer <a href="/wiki/Reformert" class="mw-redirect" title="Reformert">reformerta</a> amerikanska baptismen.<sup id="cite_ref-48" class="reference"><a href="#cite_note-48"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>48<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-49" class="reference"><a href="#cite_note-49"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>49<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Viktiga_personer_i_reformert_teologi">Viktiga personer i reformert teologi</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: Viktiga personer i reformert teologi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: Viktiga personer i reformert teologi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Spurgeon.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/67/Spurgeon.png" decoding="async" width="184" height="357" class="mw-file-element" data-file-width="184" data-file-height="357" /></a><figcaption>Charles Spurgeon</figcaption></figure> <ul><li><a href="/wiki/Jean_Calvin" title="Jean Calvin">Jean Calvin</a></li> <li><a href="/wiki/John_Knox" title="John Knox">John Knox</a></li> <li><a href="/wiki/Huldrych_Zwingli" title="Huldrych Zwingli">Huldrych Zwingli</a></li> <li><a href="/wiki/Jacques_Saurin" title="Jacques Saurin">Jacques Saurin</a></li> <li><a href="/wiki/Charles_Spurgeon" title="Charles Spurgeon">Charles Spurgeon</a></li> <li><a href="/wiki/Benjamin_Breckinridge_Warfield" title="Benjamin Breckinridge Warfield">Benjamin Breckinridge Warfield</a></li> <li><a href="/wiki/Karl_Barth" title="Karl Barth">Karl Barth</a></li> <li><a href="/w/index.php?title=James_Innell_Packer&action=edit&redlink=1" class="new" title="James Innell Packer [inte skriven än]">J.I. Packer</a></li> <li><a href="/wiki/Robert_Charles_Sproul" title="Robert Charles Sproul">Robert Charles Sproul</a> Redaktör för <a href="/wiki/Reformation_Study_Bible" class="mw-redirect" title="Reformation Study Bible">Reformation Study Bible</a>.</li> <li><a href="/wiki/John_F._MacArthur" title="John F. MacArthur">John F. MacArthur</a></li> <li><a href="/wiki/Lars_Lindberg_(teolog)" title="Lars Lindberg (teolog)">Lars Lindberg</a></li> <li>Jan van Herboville, som blev en av de ledande kalvinistiska personerna i Sverige under 1560-talet. Han kom till Sverige mars 1558</li> <li>Johan Åkerberg, som blev delaktig ledare av de mennoniter som hade förbindelser i London under 1550-talet.</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Referenser">Referenser</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Referenser" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Referenser"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Noter">Noter</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: Noter" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: Noter"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-Barber-1"><a href="#cite_ref-Barber_1-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFBarber2006">Barber, John (25 juni 2006). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://thirdmill.org/newfiles/joh_barber/PT.joh_barber.Luther.Calvin.Music.Worship.html">”Luther and Calvin on Music and Worship”</a>. <i>Reformed Perspectives Magazine</i> "8" (26)<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://thirdmill.org/newfiles/joh_barber/PT.joh_barber.Luther.Calvin.Music.Worship.html">http://thirdmill.org/newfiles/joh_barber/PT.joh_barber.Luther.Calvin.Music.Worship.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 21 juli 2008</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Luther+and+Calvin+on+Music+and+Worship&rft.jtitle=Reformed+Perspectives+Magazine&rft.aulast=Barber&rft.aufirst=John&rft.au=Barber%2C+John&rft.date=25+juni+2006&rft.volume=%228%22&rft.issue=26&rft_id=http%3A%2F%2Fthirdmill.org%2Fnewfiles%2Fjoh_barber%2FPT.joh_barber.Luther.Calvin.Music.Worship.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Reformert_kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-baptiststandard.com-2">^ [<a href="#cite_ref-baptiststandard.com_2-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-baptiststandard.com_2-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-baptiststandard.com_2-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFKen_Camp2008"><a href="/w/index.php?title=Ken_Camp&action=edit&redlink=1" class="new" title="Ken Camp [inte skriven än]">Ken Camp</a> (28 april 2008). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.baptiststandard.com/index.php?option=com_content&task=view&id=137&Itemid=53">””Calvinism: Tiptoe through the TULIP””</a>. <i><a href="/w/index.php?title=The_Baptist_Standard_The_Texas_Baptists_News_Journal&action=edit&redlink=1" class="new" title="The Baptist Standard The Texas Baptists News Journal [inte skriven än]">The Baptist Standard The Texas Baptists News Journal</a></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.baptiststandard.com/index.php?option=com_content&task=view&id=137&Itemid=53">http://www.baptiststandard.com/index.php?option=com_content&task=view&id=137&Itemid=53</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=%E2%80%9DCalvinism%3A+Tiptoe+through+the+TULIP%E2%80%9D&rft.jtitle=%5B%5BThe+Baptist+Standard+The+Texas+Baptists+News+Journal%5D%5D&rft.aulast=%5B%5BKen+Camp%5D%5D&rft.au=%5B%5BKen+Camp%5D%5D&rft.date=28+april+2008&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.baptiststandard.com%2Findex.php%3Foption%3Dcom_content%26task%3Dview%26id%3D137%26Itemid%3D53&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Reformert_kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-ReferenceA-3">^ [<a href="#cite_ref-ReferenceA_3-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ReferenceA_3-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Report of theological conversations sponsored by the World Alliance of Reformed Churches and the Baptist World Alliance, 1973-77, Geneva-Washington, WARC-BWA,</span> </li> <li id="cite_note-4"><a href="#cite_ref-4">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.lambethconference.org/resolutions/1930/1930-49.cfm">Lambeth conference, officiell hemsida resolution 49 1930</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20120418234155/http://www.lambethconference.org/resolutions/1930/1930-49.cfm">Arkiverad</a> 18 april 2012 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.</span> </li> <li id="cite_note-5"><a href="#cite_ref-5">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://ireland.anglican.org/about/">Irländska kyrkan, officiell hemsida</a></span> </li> <li id="cite_note-6"><a href="#cite_ref-6">^</a> <span class="reference-text">Sykes, S., Booty, J. & Knight J. (ed.): <i>The Study of Anglicanism</i>, Rev. ed. London, 1998, s. 107 ff, 115</span> </li> <li id="cite_note-7"><a href="#cite_ref-7">^</a> <span class="reference-text">Sykes, S., Booty, J. & Knight J. (ed.): <i>The Study of Anglicanism</i>, Rev. ed. London, 1998, s. 111, 340, 342 ff</span> </li> <li id="cite_note-8"><a href="#cite_ref-8">^</a> <span class="reference-text">Exempelvis <i>Hymns Ancient and Modern New Standard</i>, St. Ives, 1983, Nr. 281 och <i>English hymnal</i>, Oxford, 1933, Nr. 218</span> </li> <li id="cite_note-9"><a href="#cite_ref-9">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://warc.jalb.de/warcajsp/side.jsp?news_id=708&part_id=0&navi=9">Reformerta Världsalliansens webbplats</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20090815041702/http://warc.jalb.de/warcajsp/side.jsp?news_id=708&part_id=0&navi=9">Arkiverad</a> 15 augusti 2009 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. hämtad 7 juli 2008</span> </li> <li id="cite_note-10"><a href="#cite_ref-10">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.wrfnet.org/">World Reformed Fellowship</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20131107044059/http://www.wrfnet.org/">Arkiverad</a> 7 november 2013 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. hämtad 24 oktober 2008</span> </li> <li id="cite_note-11"><a href="#cite_ref-11">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://rec.gospelcom.net">Reformed Ecumenical Council</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20080709135950/http://rec.gospelcom.net/">Arkiverad</a> 9 juli 2008 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. hämtad 24 oktober 2008</span> </li> <li id="cite_note-12"><a href="#cite_ref-12">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.icrconline.com/">International Conference of Reformed Churches</a> hämtad 24 oktober 2008</span> </li> <li id="cite_note-13"><a href="#cite_ref-13">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://runeberg.org/waldminn/0273.html">Paul Peter Waldenströms minnesanteckningar 1838-1875 1928 sid 269</a> hämtad 19 juli 2008</span> </li> <li id="cite_note-runeberg.org-14">^ [<a href="#cite_ref-runeberg.org_14-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-runeberg.org_14-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://runeberg.org/nfck/0218.html">Nordisk Familjebok Uggleupplagan Uppslagsorder "Waldenström" sid 399</a> hämtad 25 juli 2008</span> </li> <li id="cite_note-15"><a href="#cite_ref-15">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.biblicum.se/tidskriften-2/aldre-nummer-av-tidskriften/biblicum-1985/19854-lar-kanna-guds-ord/">Lär känna Guds Ord! - Stiftelsen Biblicum </a> hämtad 15 juli 2008</span> </li> <li id="cite_note-immanuel.se-16">^ [<a href="#cite_ref-immanuel.se_16-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-immanuel.se_16-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-immanuel.se_16-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFLars_Lindberg"><a href="/wiki/Lars_Lindberg_(teolog)" title="Lars Lindberg (teolog)">Lars Lindberg</a> (April-Maj 2004). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20071020213108/http://www.immanuel.se/upload/tidning/2004/2004-3/Immanuel3-04%20webbversion.pdf">””Svenska Missionskyrkan – en reformert kyrka””</a>. <i><a href="/wiki/F%C3%B6rsamlingstidningen_%E2%80%A2_NEWS_MAGAZINE_Immanuelskyrkan" class="mw-redirect" title="Församlingstidningen • NEWS MAGAZINE Immanuelskyrkan">Församlingstidningen • NEWS MAGAZINE Immanuelskyrkan</a></i>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.immanuel.se/upload/tidning/2004/2004-3/Immanuel3-04%20webbversion.pdf">originalet</a> den 20 oktober 2007<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20071020213108/http://www.immanuel.se/upload/tidning/2004/2004-3/Immanuel3-04%20webbversion.pdf">https://web.archive.org/web/20071020213108/http://www.immanuel.se/upload/tidning/2004/2004-3/Immanuel3-04%20webbversion.pdf</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=%E2%80%9DSvenska+Missionskyrkan+%E2%80%93+en+reformert+kyrka%E2%80%9D&rft.jtitle=%5B%5BF%C3%B6rsamlingstidningen+%E2%80%A2+NEWS+MAGAZINE+Immanuelskyrkan%5D%5D&rft.aulast=Lars+Lindberg&rft.au=Lars+Lindberg&rft.date=April-Maj+2004&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20071020213108%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.immanuel.se%2Fupload%2Ftidning%2F2004%2F2004-3%2FImmanuel3-04%2520webbversion.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Reformert_kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-17"><a href="#cite_ref-17">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFStefan_Nilszén"><a href="/w/index.php?title=Stefan_Nilsz%C3%A9n&action=edit&redlink=1" class="new" title="Stefan Nilszén [inte skriven än]">Stefan Nilszén</a> (April-Maj 2004). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20071020213108/http://www.immanuel.se/upload/tidning/2004/2004-3/Immanuel3-04%20webbversion.pdf">””Franska-reformerta – Vår systerkyrka i City””</a>. <i><a href="/wiki/F%C3%B6rsamlingstidningen_%E2%80%A2_NEWS_MAGAZINE_Immanuelskyrkan" class="mw-redirect" title="Församlingstidningen • NEWS MAGAZINE Immanuelskyrkan">Församlingstidningen • NEWS MAGAZINE Immanuelskyrkan</a></i>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.immanuel.se/upload/tidning/2004/2004-3/Immanuel3-04%20webbversion.pdf">originalet</a> den 20 oktober 2007<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20071020213108/http://www.immanuel.se/upload/tidning/2004/2004-3/Immanuel3-04%20webbversion.pdf">https://web.archive.org/web/20071020213108/http://www.immanuel.se/upload/tidning/2004/2004-3/Immanuel3-04%20webbversion.pdf</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=%E2%80%9DFranska-reformerta+%E2%80%93+V%C3%A5r+systerkyrka+i+City%E2%80%9D&rft.jtitle=%5B%5BF%C3%B6rsamlingstidningen+%E2%80%A2+NEWS+MAGAZINE+Immanuelskyrkan%5D%5D&rft.aulast=%5B%5BStefan+Nilsz%C3%A9n%5D%5D&rft.au=%5B%5BStefan+Nilsz%C3%A9n%5D%5D&rft.date=April-Maj+2004&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20071020213108%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.immanuel.se%2Fupload%2Ftidning%2F2004%2F2004-3%2FImmanuel3-04%2520webbversion.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Reformert_kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-18"><a href="#cite_ref-18">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.desiringgod.org/ResourceLibrary/Articles/ByDate/1985/1487_What_We_Believe_About_the_Five_Points_of_Calvinism/">What We Believe About the Five Points of Calvinism - By Bethlehem Baptist Church Staff</a> hämtad 21 juli 2008</span> </li> <li id="cite_note-19"><a href="#cite_ref-19">^</a> <span class="reference-text">Sean Michael Lucas (2006). <i>On Being Presbyterian: Our Beliefs, Practices, And Stories</i> P & R Publishing</span> </li> <li id="cite_note-20"><a href="#cite_ref-20">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://blog.9marks.org/whered_all_these_calvanists_come_from/index.html">Where'd All These Calvinists Come From? The 9Marks blogg</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20080719152650/http://blog.9marks.org/whered_all_these_calvanists_come_from/index.html">Arkiverad</a> 19 juli 2008 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. hämtad 8 juli 2008</span> </li> <li id="cite_note-21"><a href="#cite_ref-21">^</a> <span class="reference-text">Collin Hansen (2008). <i>Young, Restless, Reformed: A Journalist's Journey with the New Calvinists</i> Crossway Books.</span> </li> <li id="cite_note-22"><a href="#cite_ref-22">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFKen_Camp2008"><a href="/w/index.php?title=Ken_Camp&action=edit&redlink=1" class="new" title="Ken Camp [inte skriven än]">Ken Camp</a> (28 april 2008). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.baptiststandard.com/index.php?option=com_content&task=view&id=139&Itemid=53">””Baby Boomer Baptist theologians tilt toward Calvinism””</a>. <i><a href="/w/index.php?title=The_Baptist_Standard_The_Texas_Baptists_News_Journal&action=edit&redlink=1" class="new" title="The Baptist Standard The Texas Baptists News Journal [inte skriven än]">The Baptist Standard The Texas Baptists News Journal</a></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.baptiststandard.com/index.php?option=com_content&task=view&id=139&Itemid=53">http://www.baptiststandard.com/index.php?option=com_content&task=view&id=139&Itemid=53</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=%E2%80%9DBaby+Boomer+Baptist+theologians+tilt+toward+Calvinism%E2%80%9D&rft.jtitle=%5B%5BThe+Baptist+Standard+The+Texas+Baptists+News+Journal%5D%5D&rft.aulast=%5B%5BKen+Camp%5D%5D&rft.au=%5B%5BKen+Camp%5D%5D&rft.date=28+april+2008&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.baptiststandard.com%2Findex.php%3Foption%3Dcom_content%26task%3Dview%26id%3D139%26Itemid%3D53&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Reformert_kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-23"><a href="#cite_ref-23">^</a> <span class="reference-text"><a href="/wiki/B._B._Warfield" class="mw-redirect" title="B. B. Warfield">Warfield, B. B.</a>, <i>The Plan of Salvation</i> (Grand Rapids: Eerdmans, 1973)</span> </li> <li id="cite_note-24"><a href="#cite_ref-24">^</a> <span class="reference-text">Clifford, Alan Charles, <i>Amyraut Affirmed, or Owenism, a Caricature of Calvinism</i>, Charenton Reformed Publishing, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-9526716-7-0" title="Special:Bokkällor/0-9526716-7-0">ISBN 0-9526716-7-0</a>, which was critically reviewed in <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.e-n.org.uk/2749-Amyraut-affirmed-or-Owenism-a-caricature-of-Calvinism'.htm"><i>Evangelicals Now</i></a> by Paul Helm.</span> </li> <li id="cite_note-25"><a href="#cite_ref-25">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFMalcolm_B._Yarnell_III2006"><a href="/w/index.php?title=Malcolm_B._Yarnell_III&action=edit&redlink=1" class="new" title="Malcolm B. Yarnell III [inte skriven än]">Malcolm B. Yarnell III</a> (1 april 2006). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.sbclife.org/articles/2006/04/sla8.asp">””The TULIP of Calvinism In Light of History and the Baptist Faith and Message””</a>. <i><a href="/w/index.php?title=SBC_Life&action=edit&redlink=1" class="new" title="SBC Life [inte skriven än]">SBC Life</a></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.sbclife.org/articles/2006/04/sla8.asp">http://www.sbclife.org/articles/2006/04/sla8.asp</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=%E2%80%9DThe+TULIP+of+Calvinism+In+Light+of+History+and+the+Baptist+Faith+and+Message%E2%80%9D&rft.jtitle=%5B%5BSBC+Life%5D%5D&rft.aulast=%5B%5BMalcolm+B.+Yarnell+III%5D%5D&rft.au=%5B%5BMalcolm+B.+Yarnell+III%5D%5D&rft.date=1+april+2006&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.sbclife.org%2Farticles%2F2006%2F04%2Fsla8.asp&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Reformert_kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-26"><a href="#cite_ref-26">^</a> <span class="reference-text">"Samarbetsrådet mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan" (2006). <i>Ekumenisk överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan 2 december 2006</i> "Reformationen på kontinenten medförde inte bara hårda ömsesidiga lärofördömanden i bekännelseskrifterna och tiden därefter, utan också skarpa strider/krig mellan lutheraner och reformerta." <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.missionskyrkan.se/upload/9584/Ekumenisk_overenskommelse.pdf?epslanguage=sv">Överenskommelsen på internet</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20160307081030/http://www.missionskyrkan.se/upload/9584/Ekumenisk_overenskommelse.pdf?epslanguage=sv">Arkiverad</a> 7 mars 2016 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.</span> </li> <li id="cite_note-27"><a href="#cite_ref-27">^</a> <span class="reference-text">"Leuenberg Church Fellowship" (1973). <i>Leuenberg-konkordien på Norska</i> Översättning av <a href="/wiki/Norska_kyrkan" title="Norska kyrkan">Norska kyrkan</a> punkt (27) "Hvor det som her er slått fast blir anerkjent, rammer ikke fordømmelsene i de reformatoriske bekjennelsesskrifter om nattverd, kristologi og predestinasjon hva kirkene lærer i dag. Med dette skal det ikke være sagt at de fordømmelser som fedrene gjorde gjeldende ikke var sakssvarende, men i dag er de ikke lenger noe hinder for kirkefellesskap." <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.leuenberg.net/2214-0-16">Leuenberg-konkordien på internet</a><sup class="noprint Inline-Template"><a href="/wiki/Wikipedia:D%C3%B6da_l%C3%A4nkar" title="Wikipedia:Döda länkar">[<span title="Denna externa länk fungerar inte (2017-05)"><i>död länk</i></span>]</a></sup></span> </li> <li id="cite_note-28"><a href="#cite_ref-28">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFAnna_Bieniaszewski_Sandberg2008"><a href="/w/index.php?title=Anna_Bieniaszewski_Sandberg&action=edit&redlink=1" class="new" title="Anna Bieniaszewski Sandberg [inte skriven än]">Anna Bieniaszewski Sandberg</a> (22 Oktober 2008). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=1591548">”Europas protestanter ska enas i dödshjälpsfrågan”</a>. <i><a href="/wiki/Dagen" title="Dagen">Dagen</a></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=1591548">http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=1591548</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Europas+protestanter+ska+enas+i+d%C3%B6dshj%C3%A4lpsfr%C3%A5gan&rft.jtitle=%5B%5BDagen%5D%5D&rft.aulast=%5B%5BAnna+Bieniaszewski+Sandberg%5D%5D&rft.au=%5B%5BAnna+Bieniaszewski+Sandberg%5D%5D&rft.date=22+Oktober+2008&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.dagen.se%2Fdagen%2Farticle.aspx%3Fid%3D1591548&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Reformert_kristendom"><span style="display: none;"> </span></span><sup class="noprint Inline-Template"><a href="/wiki/Wikipedia:D%C3%B6da_l%C3%A4nkar" title="Wikipedia:Döda länkar">[<span title="Denna externa länk fungerar inte (2017-05)"><i>död länk</i></span>]</a></sup></span> </li> <li id="cite_note-29"><a href="#cite_ref-29">^</a> <span class="reference-text"><a href="/wiki/Westminsterbek%C3%A4nnelsen" title="Westminsterbekännelsen">Westminsterbekännelsen</a> 29:6 i Preliminär översättning av Sebastian Rehnman</span> </li> <li id="cite_note-30"><a href="#cite_ref-30">^</a> <span class="reference-text"><a href="/wiki/Westminsterbek%C3%A4nnelsen" title="Westminsterbekännelsen">Westminsterbekännelsen</a> 29:7 i Preliminär översättning av Sebastian Rehnman</span> </li> <li id="cite_note-31"><a href="#cite_ref-31">^</a> <span class="reference-text">Herschel H. Hobbs (1964). <i>What Baptists Believe</i> Broadman Press. sid 84 "Baptists Believe that the Lord's Supper is symbolic. The bread and fruit of the wine are but symbols of the broken body and spilled blood of Jesus"</span> </li> <li id="cite_note-32"><a href="#cite_ref-32">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ebf.org/about-ebf/statement/">Europeiska Baptistfederationen Statement of Identity</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20080615152834/http://www.ebf.org/about-ebf/statement/">Arkiverad</a> 15 juni 2008 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. hämtad 9 juli 2008</span> </li> <li id="cite_note-33"><a href="#cite_ref-33">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20071012180445/http://www.reformed.org/documents/wcf_with_proofs/ch_XXIX.html">”Of the Lord's Supper”</a>. <i><span><a href="/w/index.php?title=Westminster_Confession&action=edit&redlink=1" class="new" title="Westminster Confession [inte skriven än]">Westminster Confession</a></span></i>. 22 november 1646. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.reformed.org/documents/wcf_with_proofs/ch_XXIX.html">originalet</a> den 12 oktober 2007<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20071012180445/http://www.reformed.org/documents/wcf_with_proofs/ch_XXIX.html">https://web.archive.org/web/20071012180445/http://www.reformed.org/documents/wcf_with_proofs/ch_XXIX.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 16 juli 2008</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Of+the+Lord%27s+Supper&rft.atitle=%5B%5BWestminster+Confession%5D%5D&rft.date=22+november+1646&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20071012180445%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.reformed.org%2Fdocuments%2Fwcf_with_proofs%2Fch_XXIX.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Reformert_kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-34"><a href="#cite_ref-34">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFChad_Van_Dixhoorn2008"><a href="/w/index.php?title=Chad_Van_Dixhoorn&action=edit&redlink=1" class="new" title="Chad Van Dixhoorn [inte skriven än]">Chad Van Dixhoorn</a> (Januari 2008). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.reformation21.org/articles/the-westminster-confession-of.php">””The Westminster Confession of Faith Today””</a>. <i><a href="/w/index.php?title=Reformation_21&action=edit&redlink=1" class="new" title="Reformation 21 [inte skriven än]">Reformation 21</a></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.reformation21.org/articles/the-westminster-confession-of.php">http://www.reformation21.org/articles/the-westminster-confession-of.php</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=%E2%80%9DThe+Westminster+Confession+of+Faith+Today%E2%80%9D&rft.jtitle=%5B%5BReformation+21%5D%5D&rft.aulast=%5B%5BChad+Van+Dixhoorn%5D%5D&rft.au=%5B%5BChad+Van+Dixhoorn%5D%5D&rft.date=Januari+2008&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.reformation21.org%2Farticles%2Fthe-westminster-confession-of.php&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Reformert_kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-35"><a href="#cite_ref-35">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.alliancenet.org/">Webbplats för Alliance of Confessing Evangelicals</a> hämtad 22 juli 2008</span> </li> <li id="cite_note-36"><a href="#cite_ref-36">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.reformation21.org/">Webbtidningen Reformatiion 21</a> hämtad 22 Juli 2008</span> </li> <li id="cite_note-37"><a href="#cite_ref-37">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ligonier.org/tt.php">Månadstidningen Tabletalk</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20080820000758/http://www.ligonier.org/tt.php">Arkiverad</a> 20 augusti 2008 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. hämtad 22 Juli 2008</span> </li> <li id="cite_note-38"><a href="#cite_ref-38">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ligonier.org/publishing_studybible.php">Webbplats för Reformation Study Bible</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20080916191941/http://www.ligonier.org/publishing_studybible.php">Arkiverad</a> 16 september 2008 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. hämtad 22 Juli 2008</span> </li> <li id="cite_note-39"><a href="#cite_ref-39">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFJeremy_Smith2006"><a href="/wiki/Jeremy_Smith" title="Jeremy Smith">Jeremy Smith</a> (1 december 2006). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20081123125342/http://www.reformation21.org/shelf-life/truths-we-confess-a-laymens-guide-to-the-westminster-confession-of-faith.php">””Truths We Confess: A Laymen's Guide to the Westminster Confession of Faith””</a>. <i><a href="/w/index.php?title=Reformation_21&action=edit&redlink=1" class="new" title="Reformation 21 [inte skriven än]">Reformation 21</a></i>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.reformation21.org/shelf-life/truths-we-confess-a-laymens-guide-to-the-westminster-confession-of-faith.php">originalet</a> den 23 november 2008<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20081123125342/http://www.reformation21.org/shelf-life/truths-we-confess-a-laymens-guide-to-the-westminster-confession-of-faith.php">https://web.archive.org/web/20081123125342/http://www.reformation21.org/shelf-life/truths-we-confess-a-laymens-guide-to-the-westminster-confession-of-faith.php</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=%E2%80%9DTruths+We+Confess%3A+A+Laymen%27s+Guide+to+the+Westminster+Confession+of+Faith%E2%80%9D&rft.jtitle=%5B%5BReformation+21%5D%5D&rft.aulast=%5B%5BJeremy+Smith%5D%5D&rft.au=%5B%5BJeremy+Smith%5D%5D&rft.date=1+december+2006&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20081123125342%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.reformation21.org%2Fshelf-life%2Ftruths-we-confess-a-laymens-guide-to-the-westminster-confession-of-faith.php&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Reformert_kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-40"><a href="#cite_ref-40">^</a> <span class="reference-text">Lars Lindberg (1986). <i>Ny skapelse</i> sid 233 Verbum</span> </li> <li id="cite_note-41"><a href="#cite_ref-41">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFIngemar_Furberg"><a href="/w/index.php?title=Ingemar_Furberg&action=edit&redlink=1" class="new" title="Ingemar Furberg [inte skriven än]">Ingemar Furberg</a> (nr 4-5, 1975). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20050502075930/http://lbk.cc/biblicum/19754505.HTM">””ÅTER NÅGOT OM ROSENIUS””</a>. <i><a href="/wiki/Tidskriften_Biblicum" class="mw-redirect" title="Tidskriften Biblicum">Tidskriften Biblicum</a></i>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://lbk.cc/biblicum/19754505.HTM">originalet</a> den 2 maj 2005<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20050502075930/http://lbk.cc/biblicum/19754505.HTM">https://web.archive.org/web/20050502075930/http://lbk.cc/biblicum/19754505.HTM</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 juli 2008</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=%E2%80%9D%C3%85TER+N%C3%85GOT+OM+ROSENIUS%E2%80%9D&rft.jtitle=%5B%5BTidskriften+Biblicum%5D%5D&rft.aulast=%5B%5BIngemar+Furberg%5D%5D&rft.au=%5B%5BIngemar+Furberg%5D%5D&rft.date=nr+4-5%2C+1975&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20050502075930%2Fhttp%3A%2F%2Flbk.cc%2Fbiblicum%2F19754505.HTM&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Reformert_kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-42"><a href="#cite_ref-42">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.franskareformkyrkan.se/">Franska reformerta kyrkan</a></span> </li> <li id="cite_note-43"><a href="#cite_ref-43">^</a> <span class="reference-text">Hans Andreasson (2007). <i>Liv och rörelse Svenska Missionskyrkans historia och identitet</i> sid 188 Verbum förlag</span> </li> <li id="cite_note-44"><a href="#cite_ref-44">^</a> <span class="reference-text">Hans Andreasson (2007). <i>Liv och rörelse Svenska Missionskyrkans historia och identitet</i> sid 215 Verbum förlag</span> </li> <li id="cite_note-45"><a href="#cite_ref-45">^</a> <span class="reference-text">Hans Andreasson (2007). <i>Liv och rörelse Svenska Missionskyrkans historia och identitet</i> sid 271 Verbum förlag</span> </li> <li id="cite_note-46"><a href="#cite_ref-46">^</a> <span class="reference-text">Lars Lindberg (1986). <i>Ny skapelse</i> Verbum förlag</span> </li> <li id="cite_note-47"><a href="#cite_ref-47">^</a> <span class="reference-text">Roger Hayden (2005). <i>English Baptist History and Heritage.</i> Baptist Union of Great Britain</span> </li> <li id="cite_note-48"><a href="#cite_ref-48">^</a> <span class="reference-text">Gunnar Westin (1955). <i>Den kristna friförsamlingen genom tiderna- Martyrer och frihetskämpar</i> Westerbergs. Sid. 295 Broady beskrivs som "ganska strikt reformert och anti-hierarkisk i sin teologi." sid. 364 "I Betelseminariet var överste Broady den tongivande ledaren, och hans reformerta, antiklerikala åskådning satte sin prägel på predikantkåren."</span> </li> <li id="cite_note-49"><a href="#cite_ref-49">^</a> <span class="reference-text">Berit Åqvist (1998). <i>Tro Frihet Gemenskap - Svensk baptism genom 150 år</i> Bokförlaget Libris. sid 190 Om Broady "Det är ofrånkomligt att han kom att spela en viktig roll för den teologiska utvecklingen i det unga samfundet genom sin mångåriga lärargärning bland blivande baptistpastorer"</span> </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Källor"><span id="K.C3.A4llor"></span>Källor</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Källor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Källor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://runeberg.org/nfcb/0609.html">Reformerta kyrkan</a> i <i><a href="/wiki/Nordisk_familjebok" title="Nordisk familjebok">Nordisk familjebok</a></i> (andra upplagan, 1915)</li> <li class="mw-empty-elt"></li></ul> <dl><dd><span class="plainlinks"><i>Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från <a href="/wiki/Engelskspr%C3%A5kiga_Wikipedia" title="Engelskspråkiga Wikipedia">engelskspråkiga Wikipedia</a>, <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/wiki/Reformed_churches">Reformed churches</a>, <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Continental_Reformed_church&oldid=213446684">8 juli 2008</a>.</i></span></dd></dl> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Externa_länkar"><span id="Externa_l.C3.A4nkar"></span>Externa länkar</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Externa länkar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Reformert_kristendom&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Externa länkar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20190423092655/http://www.immanuelskyrkan.info/tro/en-kort-och-enkel-forklaring-av-den-reformerta-tron/">Kort och enkel förklaring av den reformerta tron</a> av <a href="/wiki/BB_Warfield" class="mw-redirect" title="BB Warfield">BB Warfield</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20040801232708/http://www.warc.ch/">World Alliance of Reformed Churches</a>, officiell webbplats för <a href="/wiki/Reformerta_kyrkornas_v%C3%A4rldsallians" title="Reformerta kyrkornas världsallians">Reformerta kyrkornas världsallians</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.erkis.se">Evangelisk-reformerta kyrkan</a> finns i Tranås Sverige</li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20160328015828/http://www.immanuelskyrkan.info/tro/bekannelseskrifter/westminsterbekannelsen/">Westminsterbekännelsen på svenska</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.franskareformkyrkan.se/">Franska reformerta kyrkan</a> finns i Stockholm</li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20100407070838/http://www.spurgeon.org/~phil/creeds/bcof.htm">The Baptist Confession of Faith 1689 - Med mindre ändringar av C. H. Spurgeon </a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.reformert.dk/">Reformerta kyrkor i Danmark</a></li></ul> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="collapsible collapsed" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style="background:#D0A0F0;;" colspan="3" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Kristendom" title="Mall:Kristendom"><span title="Visa denna mall" style="border:none;;">v</span></a> <span style="font-size:80%;">•</span> <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Kristendom&action=edit"><span style="border:none;;" title="Redigera den här mallen">r</span></a></div></div><span style="font-size:110%;"><a href="/wiki/Kristendom" title="Kristendom">Kristendom</a></span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Gud#Gud_i_kristendomen" title="Gud">Gud</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/JHWH" class="mw-redirect" title="JHWH">JHWH</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Herren" title="Herren">Herren</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Treenighetsl%C3%A4ran" title="Treenighetsläran">Treenigheten</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fadern" title="Fadern">Fadern</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">Sonen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesus" title="Jesus">Jesus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristus" title="Kristus">Kristus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Den_Helige_Ande" title="Den Helige Ande">Den Helige Ande</a></div></td><td style="width:0%;padding:0px 0px 0px 2px;" rowspan="19"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Rosa_Mystica.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ee/Rosa_Mystica.jpg/100px-Rosa_Mystica.jpg" decoding="async" width="100" height="145" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ee/Rosa_Mystica.jpg/150px-Rosa_Mystica.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ee/Rosa_Mystica.jpg/200px-Rosa_Mystica.jpg 2x" data-file-width="873" data-file-height="1269" /></a></span></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Helig_skrift" title="Helig skrift">Helig skrift</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Gamla_testamentet" title="Gamla testamentet">Gamla testamentet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nya_testamentet" title="Nya testamentet">Nya testamentet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Gamla_testamentets_apokryfer" class="mw-redirect" title="Gamla testamentets apokryfer">Gamla testamentets apokryfer</a>/<a href="/wiki/Deuterokanoniska_skrifter" title="Deuterokanoniska skrifter">Deuterokanoniska skrifter</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Personer i Gamla testamentet</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Adam_och_Eva" title="Adam och Eva">Adam och Eva</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Noa" title="Noa">Noa</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Patriark_(Bibeln)" title="Patriark (Bibeln)">Patriark</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Abraham_(patriark)" title="Abraham (patriark)">Abraham</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Isak_(Bibeln)" title="Isak (Bibeln)">Isak</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jakob_(patriark)" title="Jakob (patriark)">Jakob</a>/Israel<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Josef,_Jakobs_son" title="Josef, Jakobs son">Josef</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mose" title="Mose">Mose</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Aron" title="Aron">Aron</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kung_David" title="Kung David">Kung David</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Profet" title="Profet">Profet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Elia" title="Elia">Elia</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesaja" title="Jesaja">Jesaja</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jeremia" title="Jeremia">Jeremia</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Hesekiel" title="Hesekiel">Hesekiel</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Daniel_(biblisk_person)" title="Daniel (biblisk person)">Daniel</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Personer i Nya testamentet</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Jesus" title="Jesus">Jesus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jungfru_Maria" title="Jungfru Maria">Jungfru Maria</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Johannes_D%C3%B6paren" title="Johannes Döparen">Johannes Döparen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/L%C3%A4rjunge" title="Lärjunge">Lärjunge</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristendomens_apostlar" title="Kristendomens apostlar">Apostlar</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Petrus" title="Petrus">Petrus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Paulus" title="Paulus">Paulus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Evangelisten_Johannes" class="mw-redirect" title="Evangelisten Johannes">Johannes</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jakob_(apostel)" title="Jakob (apostel)">Jakob, Sebedaios son</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jakob_den_r%C3%A4ttf%C3%A4rdige" title="Jakob den rättfärdige">Jakob, Herrens broder</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Maria_fr%C3%A5n_Magdala" title="Maria från Magdala">Maria från Magdala</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/%C3%84ngel" title="Ängel">Änglar</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Mikael_(%C3%A4rke%C3%A4ngel)" title="Mikael (ärkeängel)">Mikael</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%84rke%C3%A4ngeln_Gabriel" title="Ärkeängeln Gabriel">Gabriel</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Demon" title="Demon">Demoner</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Satan" title="Satan">Satan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dj%C3%A4vulen" title="Djävulen">Djävulen</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Händelser i Gamla testamentet</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Skapelseber%C3%A4ttelse" title="Skapelseberättelse">Skapelsen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Syndafallet" title="Syndafallet">Syndafallet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Syndafloden" title="Syndafloden">Syndafloden</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Utt%C3%A5get_ur_Egypten" title="Uttåget ur Egypten">Uttåget ur Egypten</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mose#Ökenvandringen" title="Mose">Mose lag</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tabernaklet" title="Tabernaklet">Tabernaklet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jerusalems_tempel" title="Jerusalems tempel">Jerusalems tempel</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Händelser i Nya testamentet</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Jesu_liv_enligt_Nya_testamentet" title="Jesu liv enligt Nya testamentet">Jesu liv enligt Nya testamentet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_undervisning_enligt_Nya_testamentet" title="Jesu undervisning enligt Nya testamentet">Jesu undervisning enligt Nya testamentet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Beb%C3%A5delsen" title="Bebådelsen">Bebådelsen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_f%C3%B6delse" title="Jesu födelse">Jesu födelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristi_f%C3%B6rklaring" title="Kristi förklaring">Kristi förklaring</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_lidande_och_d%C3%B6d" title="Jesu lidande och död">Jesu lidande och död</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_uppst%C3%A5ndelse" title="Jesu uppståndelse">Jesu uppståndelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristi_himmelsf%C3%A4rdsdag" title="Kristi himmelsfärdsdag">Jesu himmelsfärd</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_%C3%A5terkomst" class="mw-redirect" title="Jesu återkomst">Jesu återkomst</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Yttersta_domen" title="Yttersta domen">Yttersta domen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Himmelriket" title="Himmelriket">Himmelriket</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/L%C3%A4ra" class="mw-disambig" title="Lära">Lära</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Trosbek%C3%A4nnelse" title="Trosbekännelse">Trosbekännelsen</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Apostoliska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Apostoliska trosbekännelsen">Apostoliska trosbekännelsen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nicaenska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Nicaenska trosbekännelsen">Nicaenska trosbekännelsen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Athanasianska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Athanasianska trosbekännelsen">Athanasianska trosbekännelsen</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Bekännelsetexter</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Ekumeniskt_koncilium" title="Ekumeniskt koncilium">Ekumeniskt koncilium</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ex_cathedra" title="Ex cathedra">Ex cathedra</a> (<a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Katolska kyrkan</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Konkordieboken" title="Konkordieboken">Konkordieboken</a> (<a href="/wiki/Lutherdom" title="Lutherdom">luthersk</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tre_enhetsformul%C3%A4ren" title="Tre enhetsformulären">Tre enhetsformulären</a> (<a class="mw-selflink selflink">reformerta</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Westminsterbek%C3%A4nnelsen" title="Westminsterbekännelsen">Westminsterbekännelsen</a> (<a class="mw-selflink selflink">reformert</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/De_trettionio_artiklarna" title="De trettionio artiklarna">De trettionio artiklarna</a> (<a href="/wiki/Anglikanska_kyrkogemenskapen" title="Anglikanska kyrkogemenskapen">anglikanska</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Lausannedeklarationen" title="Lausannedeklarationen">Lausannedeklarationen</a> (<a href="/wiki/Evangelikalism" title="Evangelikalism">evangelikal</a>)</div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">Teologi</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Skapelseber%C3%A4ttelse" title="Skapelseberättelse">Skapelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/F%C3%B6rsyn" title="Försyn">Försyn</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/R%C3%A4ttf%C3%A4rdighet" title="Rättfärdighet">Rättfärdighet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Synd" title="Synd">Synd</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Syndafallet" title="Syndafallet">Syndafallet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/N%C3%A5d_(teologi)" title="Nåd (teologi)">Nåd</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tro" title="Tro">Tro</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Profetia" title="Profetia">Profetia</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Inkarnation" title="Inkarnation">Inkarnation</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fr%C3%A4lsning" title="Frälsning">Frälsning</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/F%C3%B6rsoningsl%C3%A4ra" title="Försoningslära">Försoning</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/R%C3%A4ttf%C3%A4rdigg%C3%B6relse" title="Rättfärdiggörelse">Rättfärdiggörelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/P%C3%A5nyttf%C3%B6delse" title="Pånyttfödelse">Pånyttfödelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Helgelse" title="Helgelse">Helgelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Andedop" title="Andedop">Andedop</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mirakel" title="Mirakel">Under</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Predestinationsl%C3%A4ran" title="Predestinationsläran">Predestination</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Uppst%C3%A5ndelse" title="Uppståndelse">Uppståndelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Uppryckandet" title="Uppryckandet">Uppryckandet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Himmelriket" title="Himmelriket">Evigt liv</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Guds_rike" title="Guds rike">Guds rike</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Yttersta_domen" title="Yttersta domen">Yttersta domen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Messiasprofetior_och_Jesus" class="mw-redirect" title="Messiasprofetior och Jesus">Profetior om Jesus i Gamla testamentet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Homoousios" title="Homoousios">Homoousios</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Guds_moder" title="Guds moder">Guds moder</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Filioque" title="Filioque">Filioque</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Subdiscipliner</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">Kristologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pneumatologi" title="Pneumatologi">Pneumatologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Soteriologi" title="Soteriologi">Soteriologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Hamartiologi" title="Hamartiologi">Hamartiologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mariologi" title="Mariologi">Mariologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ecklesiologi" title="Ecklesiologi">Ecklesiologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%84ngel" title="Ängel">Angelologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Demonologi" title="Demonologi">Demonologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Eskatologi#Kristendomen" title="Eskatologi">Eskatologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Bibelvetenskap" title="Bibelvetenskap">Bibelvetenskap</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dogmatik" class="mw-redirect" title="Dogmatik">Dogmatik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Systematisk_teologi" title="Systematisk teologi">Systematisk teologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Apologetik" title="Apologetik">Apologetik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Teologi#Historia" title="Teologi">Teologihistoria</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Praktisk_teologi" title="Praktisk teologi">Praktisk teologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kyrkohistoria" title="Kyrkohistoria">Kyrkohistoria</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Religionsfilosofi" title="Religionsfilosofi">Religionsfilosofi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Religionspsykolog" class="mw-redirect" title="Religionspsykolog">Religionspsykolog</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Religionssociologi" title="Religionssociologi">Religionssociologi</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Etik" title="Etik">Etik</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Tio_Guds_bud" class="mw-redirect" title="Tio Guds bud">Tio Guds bud</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dubbla_k%C3%A4rleksbudet" title="Dubbla kärleksbudet">Dubbla kärleksbudet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Gyllene_regeln" class="mw-redirect" title="Gyllene regeln">Gyllene regeln</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Andens_frukter" title="Andens frukter">Andens frukter</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kardinaldygder" title="Kardinaldygder">Kardinaldygder</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Teologala_dygder" title="Teologala dygder">Teologala dygder</a> (<a href="/wiki/Tro" title="Tro">Tro</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Hopp_(dygd)" title="Hopp (dygd)">Hopp</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/K%C3%A4rlek" title="Kärlek">Kärlek</a>)</div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Rit" title="Rit">Rit</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/B%C3%B6n_(kristendom)" title="Bön (kristendom)">Bön</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Fader_v%C3%A5r" class="mw-redirect" title="Fader vår">Fader vår</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ave_Maria" title="Ave Maria">Ave Maria</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesusb%C3%B6nen" title="Jesusbönen">Jesusbönen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tillbedjan" class="mw-redirect" title="Tillbedjan">Tillbedjan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kontemplation" title="Kontemplation">Kontemplation</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristen_meditation" title="Kristen meditation">Meditation</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/F%C3%B6rb%C3%B6n" title="Förbön">Förbön</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fasta" title="Fasta">Fasta</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Lovs%C3%A5ng" title="Lovsång">Lovsång</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tungotal" class="mw-redirect" title="Tungotal">Tungotal</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristen_mystik" title="Kristen mystik">Mystik</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Gudstj%C3%A4nst" title="Gudstjänst">Gudstjänst</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/O_Guds_lamm" title="O Guds lamm">Agnus Dei</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Andens_g%C3%A5vor" class="mw-redirect" title="Andens gåvor">Andens gåvor</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Credo_(liturgi)" title="Credo (liturgi)">Credo</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Eukaristiska_b%C3%B6nen" title="Eukaristiska bönen">Eukaristiska bönen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Gloria_in_excelsis_Deo" title="Gloria in excelsis Deo">Gloria</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Koinonia" title="Koinonia">Koinonia</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Kommunion" title="Kommunion">Kommunion</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Kyrie_eleison" title="Kyrie eleison">Kyrie</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Laudamus" title="Laudamus">Laudamus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Liturgi" title="Liturgi">Liturgi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Predikan" title="Predikan">Predikan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Sanctus" title="Sanctus">Sanctus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/V%C3%A4lsignelsen" title="Välsignelsen">Välsignelsen</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Sakrament" title="Sakrament">Sakrament</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Dop" title="Dop">Dop</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Nattvard" title="Nattvard">Nattvard</a>/<a href="/wiki/Eukaristi" title="Eukaristi">Eukaristi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Bikt" title="Bikt">Bikt</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Konfirmation" title="Konfirmation">Konfirmation</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/%C3%84ktenskap" title="Äktenskap">Äktenskap</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Pr%C3%A4stvigning" title="Prästvigning">Prästvigning</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/De_sjukas_sm%C3%B6rjelse" title="De sjukas smörjelse">De sjukas smörjelse</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Tideg%C3%A4rd" class="mw-redirect" title="Tidegärd">Tidegärd</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Matutin" class="mw-redirect" title="Matutin">Matutin</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Laudes" title="Laudes">Laudes</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Vesper" title="Vesper">Vesper</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Completorium" title="Completorium">Completorium</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Kyrko%C3%A5ret" title="Kyrkoåret">Kyrkoåret</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/S%C3%B6ndag" title="Söndag">Söndag</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Advent" title="Advent">Advent</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jul" title="Jul">Jul</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/P%C3%A5skfastan" title="Påskfastan">Påskfastan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sk%C3%A4rtorsdagen" title="Skärtorsdagen">Skärtorsdagen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/L%C3%A5ngfredagen" title="Långfredagen">Långfredagen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/P%C3%A5sk" title="Påsk">Påsk</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristi_himmelsf%C3%A4rdsdag" title="Kristi himmelsfärdsdag">Kristi himmelsfärdsdag</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pingst" title="Pingst">Pingst</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;">Verksamheter</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Kristen_mission" title="Kristen mission">Mission</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Diakoni" title="Diakoni">Diakoni</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sj%C3%A4lav%C3%A5rd" title="Själavård">Själavård</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kloster" title="Kloster">Kloster</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Kyrkligt_%C3%A4mbete" title="Kyrkligt ämbete">Ämbete</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Biskop" title="Biskop">Biskop</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pr%C3%A4st" title="Präst">Präst</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Diakon" title="Diakon">Diakon</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Patriark_(kyrkligt_%C3%A4mbete)" title="Patriark (kyrkligt ämbete)">Patriark</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/P%C3%A5ve" title="Påve">Påve</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pastor" title="Pastor">Pastor</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%84ldste_(kristendom)" title="Äldste (kristendom)">Äldste</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Byggnader" class="mw-redirect" title="Byggnader">Byggnader</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Kyrka" title="Kyrka">Kyrka</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kapell_(byggnad)" title="Kapell (byggnad)">Kapell</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Domkyrka" class="mw-redirect" title="Domkyrka">Domkyrka</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Katedral" title="Katedral">Katedral</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/B%C3%B6nhus" title="Bönhus">Bönhus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kloster" title="Kloster">Kloster</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Kristendom#Historia" title="Kristendom">Kyrkohistoria</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Personer</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/De_apostoliska_f%C3%A4derna" title="De apostoliska fäderna">Apostoliska fäderna</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kyrkofader" class="mw-redirect" title="Kyrkofader">Kyrkofäderna</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Helgon" title="Helgon">Helgon</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Den_helige_Antonius" title="Den helige Antonius">Den helige Antonius</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Athanasius" class="mw-redirect" title="Athanasius">Athanasius</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Konstantin_den_store" title="Konstantin den store">Konstantin den store</a> <span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Basileios_den_store" title="Basileios den store">Basileios den store</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Gregorios_av_Nazianzos" title="Gregorios av Nazianzos">Gregorios av Nazianzos</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Gregorios_av_Nyssa" title="Gregorios av Nyssa">Gregorios av Nyssa</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Augustinus" title="Augustinus">Augustinus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Katarina_av_Siena" title="Katarina av Siena">Katarina av Siena</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Thomas_av_Aquino" title="Thomas av Aquino">Thomas av Aquino</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Franciskus_av_Assisi" title="Franciskus av Assisi">Franciskus av Assisi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ansgar" title="Ansgar">S:t Ansgar</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sigfrid_(mission%C3%A4r)" title="Sigfrid (missionär)">S:t Sigfrid</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Heliga_Birgitta" title="Heliga Birgitta">Heliga Birgitta</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Martin_Luther" title="Martin Luther">Martin Luther</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Philipp_Melanchthon" title="Philipp Melanchthon">Philipp Melanchthon</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jean_Calvin" title="Jean Calvin">Jean Calvin</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Olaus_Petri" title="Olaus Petri">Olaus Petri</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Th%C3%A9r%C3%A8se_av_Jesusbarnet" title="Thérèse av Jesusbarnet">Thérèse av Jesusbarnet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Henric_Schartau" title="Henric Schartau">Henric Schartau</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/P.P._Waldenstr%C3%B6m" title="P.P. Waldenström">P.P. Waldenström</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Lewi_Pethrus" title="Lewi Pethrus">Lewi Pethrus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Moder_Teresa" title="Moder Teresa">Moder Teresa</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Händelser</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Tidsaxel_%C3%B6ver_kristendomens_historia" title="Tidsaxel över kristendomens historia">Tidsaxel</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Apostoliska_tids%C3%A5ldern" title="Apostoliska tidsåldern">Apostoliska tidsåldern</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tidig_kristendom" title="Tidig kristendom">Tidig kristendom</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kyrkom%C3%B6te" title="Kyrkomöte">Kyrkomöten</a> <span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ekumeniskt_koncilium" title="Ekumeniskt koncilium">Ekumeniskt koncilium</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%96stliga_schismen" title="Östliga schismen">Den stora schismen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sveriges_kristnande" title="Sveriges kristnande">Sveriges kristnande</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Reformationen" title="Reformationen">Reformationen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/V%C3%A4ckelse" title="Väckelse">Väckelser</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ekumenik" title="Ekumenik">Ekumenik</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;">Grenar</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Orientaliska_kyrkor" title="Orientaliska kyrkor">Orientaliska kyrkor</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/%C3%96sterns_assyriska_kyrka" title="Österns assyriska kyrka">Österns assyriska kyrka</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Armeniska_ortodoxa_kyrkan" class="mw-redirect" title="Armeniska ortodoxa kyrkan">Armeniska ortodoxa kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Miafysitism" title="Miafysitism">Miafysitiska</a> kyrkor: <a href="/wiki/Koptiska_ortodoxa_kyrkan" class="mw-redirect" title="Koptiska ortodoxa kyrkan">Koptiska ortodoxa kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Etiopiska_ortodoxa_kyrkan" class="mw-redirect" title="Etiopiska ortodoxa kyrkan">Etiopiska ortodoxa kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Syrisk-ortodoxa_kyrkan" title="Syrisk-ortodoxa kyrkan">Syrisk-ortodoxa kyrkan</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkor" title="Ortodoxa kyrkor">Ortodoxa kyrkor</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Konstantinopels_ekumeniska_patriarkat" title="Konstantinopels ekumeniska patriarkat">Konstantinopels ekumeniska patriarkat</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Greklands_kyrka" title="Greklands kyrka">Greklands kyrka</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Serbisk-ortodoxa_kyrkan" title="Serbisk-ortodoxa kyrkan">Serbisk-ortodoxa kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Rysk-ortodoxa_kyrkan" title="Rysk-ortodoxa kyrkan">Rysk-ortodoxa kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Finska_ortodoxa_kyrkan" class="mw-redirect" title="Finska ortodoxa kyrkan">Finska ortodoxa kyrkan</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Katolska_%C3%B6stkyrkor" title="Katolska östkyrkor">Katolska östkyrkor</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Evangelisk" title="Evangelisk">Evangeliska kyrkor</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Protestantism" title="Protestantism">Protestantism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Anglikanska_kyrkogemenskapen" title="Anglikanska kyrkogemenskapen">Anglikaner</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Lutherdom" title="Lutherdom">Lutherdom</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a class="mw-selflink selflink">Reformert kristendom</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Baptism" title="Baptism">Baptism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Evangelikalism" title="Evangelikalism">Evangelikalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pentekostalism" title="Pentekostalism">Pentekostalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Svenska_kyrkan" title="Svenska kyrkan">Svenska kyrkan</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Tidiga alternativa<br />tolkningar, "<a href="/wiki/Heresi" class="mw-redirect" title="Heresi">heresier</a>"</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Gnosticism" title="Gnosticism">Gnosticism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Doketism" title="Doketism">Doketism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dynamism" title="Dynamism">Dynamism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Modalism" title="Modalism">Modalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Arianism" title="Arianism">Arianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Apollinarism" title="Apollinarism">Apollinarism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nestorianism" title="Nestorianism">Nestorianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Eutychianism" title="Eutychianism">Eutychianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Monoteletism" title="Monoteletism">Monoteletism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pelagianism" title="Pelagianism">Pelagianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Donatism" title="Donatism">Donatism</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Modernism" title="Modernism">Moderna</a> tolkningar<br />(ej <a href="/wiki/Trossamfund" title="Trossamfund">samfundsbildande</a>)</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Deism" title="Deism">Deism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Neologi" title="Neologi">Neologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Liberalteologi" title="Liberalteologi">Liberalteologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Modernism_(teologi)" title="Modernism (teologi)">Modernism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Narrativ_teologi" title="Narrativ teologi">Narrativ teologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Befrielseteologi" title="Befrielseteologi">Befrielseteologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Postmodern" class="mw-redirect" title="Postmodern">Postmodern</a> teologi<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Feministteologi" title="Feministteologi">Feministteologi</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Antitrinitarism" title="Antitrinitarism">Icketrinitarier</a><br />(omtvistade som kristna)</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Jehovas_vittnen" title="Jehovas vittnen">Jehovas vittnen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_Kristi_Kyrka_av_Sista_Dagars_Heliga" title="Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga">Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga</a> (Mormoner)</div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table>    </div><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Reformert_kristendom&oldid=55462982">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Reformert_kristendom&oldid=55462982</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategori</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Kalvinism" title="Kategori:Kalvinism">Kalvinism</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_med_d%C3%B6da_externa_l%C3%A4nkar_2017-05" title="Kategori:Artiklar med döda externa länkar 2017-05">Artiklar med döda externa länkar 2017-05</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_med_d%C3%B6da_externa_l%C3%A4nkar" title="Kategori:Alla artiklar med döda externa länkar">Alla artiklar med döda externa länkar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Enwp" title="Kategori:Enwp">Enwp</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Ugglan" title="Kategori:Ugglan">Ugglan</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 28 juli 2024 kl. 23.37.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Reformert_kristendom&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-6b8d669998-thg4k","wgBackendResponseTime":191,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"0.524","walltime":"0.608","ppvisitednodes":{"value":14170,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":201274,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":174461,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":16,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":53346,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":0,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 394.756 1 -total"," 27.64% 109.129 10 Mall:Tidningsref"," 27.61% 109.004 11 Mall:Citation/core"," 26.69% 105.353 10 Mall:Cite_news"," 22.87% 90.291 6 Mall:Navbox"," 20.46% 80.753 1 Mall:Religiös_tro"," 19.76% 77.999 1 Mall:Faktamall"," 16.68% 65.860 1 Mall:Kristendom"," 6.72% 26.546 23 Mall:Date"," 5.09% 20.076 1 Mall:Huvudartikel"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.031","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":1377367,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-api-int.codfw.main-849f99967d-9vfsd","timestamp":"20241122163253","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Reformert kristendom","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Reformert_kristendom","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q101849","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q101849","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2004-05-29T16:14:17Z","dateModified":"2024-07-28T22:37:34Z","image":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/3\/32\/De_Hervormde_kerk_van_Scherpenzeel_Gld..JPG","headline":"gren av den protestantiska kristendomen"}</script> </body> </html>