CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html lang="sv-SE" class="no-js"> <head> <meta charset="UTF-8" /> <meta name="viewport" content="width=device-width, initial-scale=1.0">  <meta name="description" content="Svenska Akademiens ordböcker"> <title>stav | SAOB | svenska.se</title> <meta name='robots' content='max-image-preview:large' /> <link rel='dns-prefetch' href='//netdna.bootstrapcdn.com' /> <link rel='dns-prefetch' href='//s.w.org' /> <link rel='stylesheet' id='fnts-css' href='https://svenska.se/wp-content/themes/wiki-child/fonts/fonts.css' type='text/css' media='all' /> <link rel='stylesheet' id='font-awesome-css' href='//netdna.bootstrapcdn.com/font-awesome/4.4.0/css/font-awesome.min.css?ver=4.4.0' type='text/css' media='all' /> <link rel='stylesheet' id='saob-stil-css' href='https://svenska.se/wp-content/themes/wiki-child/css/saob.css?ver=1.0.1' type='text/css' media='all' /> <style id='global-styles-inline-css' type='text/css'> body{--wp--preset--color--black: #000000;--wp--preset--color--cyan-bluish-gray: #abb8c3;--wp--preset--color--white: #ffffff;--wp--preset--color--pale-pink: #f78da7;--wp--preset--color--vivid-red: #cf2e2e;--wp--preset--color--luminous-vivid-orange: #ff6900;--wp--preset--color--luminous-vivid-amber: #fcb900;--wp--preset--color--light-green-cyan: #7bdcb5;--wp--preset--color--vivid-green-cyan: #00d084;--wp--preset--color--pale-cyan-blue: #8ed1fc;--wp--preset--color--vivid-cyan-blue: #0693e3;--wp--preset--color--vivid-purple: #9b51e0;--wp--preset--gradient--vivid-cyan-blue-to-vivid-purple: linear-gradient(135deg,rgba(6,147,227,1) 0%,rgb(155,81,224) 100%);--wp--preset--gradient--light-green-cyan-to-vivid-green-cyan: linear-gradient(135deg,rgb(122,220,180) 0%,rgb(0,208,130) 100%);--wp--preset--gradient--luminous-vivid-amber-to-luminous-vivid-orange: linear-gradient(135deg,rgba(252,185,0,1) 0%,rgba(255,105,0,1) 100%);--wp--preset--gradient--luminous-vivid-orange-to-vivid-red: linear-gradient(135deg,rgba(255,105,0,1) 0%,rgb(207,46,46) 100%);--wp--preset--gradient--very-light-gray-to-cyan-bluish-gray: linear-gradient(135deg,rgb(238,238,238) 0%,rgb(169,184,195) 100%);--wp--preset--gradient--cool-to-warm-spectrum: linear-gradient(135deg,rgb(74,234,220) 0%,rgb(151,120,209) 20%,rgb(207,42,186) 40%,rgb(238,44,130) 60%,rgb(251,105,98) 80%,rgb(254,248,76) 100%);--wp--preset--gradient--blush-light-purple: linear-gradient(135deg,rgb(255,206,236) 0%,rgb(152,150,240) 100%);--wp--preset--gradient--blush-bordeaux: linear-gradient(135deg,rgb(254,205,165) 0%,rgb(254,45,45) 50%,rgb(107,0,62) 100%);--wp--preset--gradient--luminous-dusk: linear-gradient(135deg,rgb(255,203,112) 0%,rgb(199,81,192) 50%,rgb(65,88,208) 100%);--wp--preset--gradient--pale-ocean: linear-gradient(135deg,rgb(255,245,203) 0%,rgb(182,227,212) 50%,rgb(51,167,181) 100%);--wp--preset--gradient--electric-grass: linear-gradient(135deg,rgb(202,248,128) 0%,rgb(113,206,126) 100%);--wp--preset--gradient--midnight: linear-gradient(135deg,rgb(2,3,129) 0%,rgb(40,116,252) 100%);--wp--preset--duotone--dark-grayscale: url('#wp-duotone-dark-grayscale');--wp--preset--duotone--grayscale: url('#wp-duotone-grayscale');--wp--preset--duotone--purple-yellow: url('#wp-duotone-purple-yellow');--wp--preset--duotone--blue-red: url('#wp-duotone-blue-red');--wp--preset--duotone--midnight: url('#wp-duotone-midnight');--wp--preset--duotone--magenta-yellow: url('#wp-duotone-magenta-yellow');--wp--preset--duotone--purple-green: url('#wp-duotone-purple-green');--wp--preset--duotone--blue-orange: url('#wp-duotone-blue-orange');--wp--preset--font-size--small: 13px;--wp--preset--font-size--medium: 20px;--wp--preset--font-size--large: 36px;--wp--preset--font-size--x-large: 42px;}.has-black-color{color: var(--wp--preset--color--black) !important;}.has-cyan-bluish-gray-color{color: var(--wp--preset--color--cyan-bluish-gray) !important;}.has-white-color{color: var(--wp--preset--color--white) !important;}.has-pale-pink-color{color: var(--wp--preset--color--pale-pink) !important;}.has-vivid-red-color{color: var(--wp--preset--color--vivid-red) !important;}.has-luminous-vivid-orange-color{color: var(--wp--preset--color--luminous-vivid-orange) !important;}.has-luminous-vivid-amber-color{color: var(--wp--preset--color--luminous-vivid-amber) !important;}.has-light-green-cyan-color{color: var(--wp--preset--color--light-green-cyan) !important;}.has-vivid-green-cyan-color{color: var(--wp--preset--color--vivid-green-cyan) !important;}.has-pale-cyan-blue-color{color: var(--wp--preset--color--pale-cyan-blue) !important;}.has-vivid-cyan-blue-color{color: var(--wp--preset--color--vivid-cyan-blue) !important;}.has-vivid-purple-color{color: var(--wp--preset--color--vivid-purple) !important;}.has-black-background-color{background-color: var(--wp--preset--color--black) !important;}.has-cyan-bluish-gray-background-color{background-color: var(--wp--preset--color--cyan-bluish-gray) !important;}.has-white-background-color{background-color: var(--wp--preset--color--white) !important;}.has-pale-pink-background-color{background-color: var(--wp--preset--color--pale-pink) !important;}.has-vivid-red-background-color{background-color: var(--wp--preset--color--vivid-red) !important;}.has-luminous-vivid-orange-background-color{background-color: var(--wp--preset--color--luminous-vivid-orange) !important;}.has-luminous-vivid-amber-background-color{background-color: var(--wp--preset--color--luminous-vivid-amber) !important;}.has-light-green-cyan-background-color{background-color: var(--wp--preset--color--light-green-cyan) !important;}.has-vivid-green-cyan-background-color{background-color: var(--wp--preset--color--vivid-green-cyan) !important;}.has-pale-cyan-blue-background-color{background-color: var(--wp--preset--color--pale-cyan-blue) !important;}.has-vivid-cyan-blue-background-color{background-color: var(--wp--preset--color--vivid-cyan-blue) !important;}.has-vivid-purple-background-color{background-color: var(--wp--preset--color--vivid-purple) !important;}.has-black-border-color{border-color: var(--wp--preset--color--black) !important;}.has-cyan-bluish-gray-border-color{border-color: var(--wp--preset--color--cyan-bluish-gray) !important;}.has-white-border-color{border-color: var(--wp--preset--color--white) !important;}.has-pale-pink-border-color{border-color: var(--wp--preset--color--pale-pink) !important;}.has-vivid-red-border-color{border-color: var(--wp--preset--color--vivid-red) !important;}.has-luminous-vivid-orange-border-color{border-color: var(--wp--preset--color--luminous-vivid-orange) !important;}.has-luminous-vivid-amber-border-color{border-color: var(--wp--preset--color--luminous-vivid-amber) !important;}.has-light-green-cyan-border-color{border-color: var(--wp--preset--color--light-green-cyan) !important;}.has-vivid-green-cyan-border-color{border-color: var(--wp--preset--color--vivid-green-cyan) !important;}.has-pale-cyan-blue-border-color{border-color: var(--wp--preset--color--pale-cyan-blue) !important;}.has-vivid-cyan-blue-border-color{border-color: var(--wp--preset--color--vivid-cyan-blue) !important;}.has-vivid-purple-border-color{border-color: var(--wp--preset--color--vivid-purple) !important;}.has-vivid-cyan-blue-to-vivid-purple-gradient-background{background: var(--wp--preset--gradient--vivid-cyan-blue-to-vivid-purple) !important;}.has-light-green-cyan-to-vivid-green-cyan-gradient-background{background: var(--wp--preset--gradient--light-green-cyan-to-vivid-green-cyan) !important;}.has-luminous-vivid-amber-to-luminous-vivid-orange-gradient-background{background: var(--wp--preset--gradient--luminous-vivid-amber-to-luminous-vivid-orange) !important;}.has-luminous-vivid-orange-to-vivid-red-gradient-background{background: var(--wp--preset--gradient--luminous-vivid-orange-to-vivid-red) !important;}.has-very-light-gray-to-cyan-bluish-gray-gradient-background{background: var(--wp--preset--gradient--very-light-gray-to-cyan-bluish-gray) !important;}.has-cool-to-warm-spectrum-gradient-background{background: var(--wp--preset--gradient--cool-to-warm-spectrum) !important;}.has-blush-light-purple-gradient-background{background: var(--wp--preset--gradient--blush-light-purple) !important;}.has-blush-bordeaux-gradient-background{background: var(--wp--preset--gradient--blush-bordeaux) !important;}.has-luminous-dusk-gradient-background{background: var(--wp--preset--gradient--luminous-dusk) !important;}.has-pale-ocean-gradient-background{background: var(--wp--preset--gradient--pale-ocean) !important;}.has-electric-grass-gradient-background{background: var(--wp--preset--gradient--electric-grass) !important;}.has-midnight-gradient-background{background: var(--wp--preset--gradient--midnight) !important;}.has-small-font-size{font-size: var(--wp--preset--font-size--small) !important;}.has-medium-font-size{font-size: var(--wp--preset--font-size--medium) !important;}.has-large-font-size{font-size: var(--wp--preset--font-size--large) !important;}.has-x-large-font-size{font-size: var(--wp--preset--font-size--x-large) !important;} </style> <link rel='stylesheet' id='siteorigin-panels-front-css' href='https://svenska.se/wp-content/plugins/siteorigin-panels/css/front-legacy.css?ver=2.16.0' type='text/css' media='all' /> <link rel='stylesheet' id='parent-style-css' href='https://svenska.se/wp-content/themes/mywiki/style.css?ver=4.9' type='text/css' media='all' /> <link rel='stylesheet' id='bootstrap-css' href='https://svenska.se/wp-content/themes/mywiki/css/bootstrap.min.css?ver=3.0.1' type='text/css' media='all' /> <link rel='stylesheet' id='style-css' href='https://svenska.se/wp-content/themes/wiki-child/style.css?ver=5.9' type='text/css' media='all' /> <script type='text/javascript' src='https://svenska.se/wp-includes/js/jquery/jquery.min.js?ver=3.6.0' id='jquery-core-js'></script> <script type='text/javascript' src='https://svenska.se/wp-includes/js/jquery/jquery-migrate.min.js?ver=3.3.2' id='jquery-migrate-js'></script> <script type='text/javascript' src='https://svenska.se/wp-content/themes/mywiki/js/bootstrap.min.js?ver=3.0.1' id='bootstrap-js'></script> <link rel="https://api.w.org/" href="https://svenska.se/wp-json/" /><link rel="alternate" type="application/json" href="https://svenska.se/wp-json/wp/v2/pages/12" /><link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" title="RSD" href="https://svenska.se/xmlrpc.php?rsd" /> <meta name="generator" content="WordPress 5.9" /> <link rel="alternate" type="application/json+oembed" href="https://svenska.se/wp-json/oembed/1.0/embed?url=https%3A%2F%2Fsvenska.se%2Fsaob%2F" /> <link rel="alternate" type="text/xml+oembed" href="https://svenska.se/wp-json/oembed/1.0/embed?url=https%3A%2F%2Fsvenska.se%2Fsaob%2F&format=xml" />  <script> (function(i,s,o,g,r,a,m){i['GoogleAnalyticsObject']=r;i[r]=i[r]||function(){ (i[r].q=i[r].q||[]).push(arguments)},i[r].l=1*new Date();a=s.createElement(o), m=s.getElementsByTagName(o)[0];a.async=1;a.src=g;m.parentNode.insertBefore(a,m) })(window,document,'script','https://www.google-analytics.com/analytics.js','ga'); ga('create', 'UA-17037384-4', 'auto'); ga('set', 'anonymizeIp', true); ga('send', 'pageview'); </script> <style type="text/css" media="screen">body{position:relative}#dynamic-to-top{display:none;overflow:hidden;width:auto;z-index:90;position:fixed;bottom:20px;right:20px;top:auto;left:auto;font-family:sans-serif;font-size:1em;color:#fff;text-decoration:none;text-shadow:0 1px 0 #333;font-weight:bold;padding:17px 16px;border:1px solid #222;background:#001A50;-webkit-background-origin:border;-moz-background-origin:border;-icab-background-origin:border;-khtml-background-origin:border;-o-background-origin:border;background-origin:border;-webkit-background-clip:padding-box;-moz-background-clip:padding-box;-icab-background-clip:padding-box;-khtml-background-clip:padding-box;-o-background-clip:padding-box;background-clip:padding-box;-webkit-box-shadow:0 1px 3px rgba( 0, 0, 0, 0.4 ), inset 0 0 0 1px rgba( 0, 0, 0, 0.2 ), inset 0 1px 0 rgba( 255, 255, 255, .4 ), inset 0 10px 10px rgba( 255, 255, 255, .1 );-ms-box-shadow:0 1px 3px rgba( 0, 0, 0, 0.4 ), inset 0 0 0 1px rgba( 0, 0, 0, 0.2 ), inset 0 1px 0 rgba( 255, 255, 255, .4 ), inset 0 10px 10px rgba( 255, 255, 255, .1 );-moz-box-shadow:0 1px 3px rgba( 0, 0, 0, 0.4 ), inset 0 0 0 1px rgba( 0, 0, 0, 0.2 ), inset 0 1px 0 rgba( 255, 255, 255, .4 ), inset 0 10px 10px rgba( 255, 255, 255, .1 );-o-box-shadow:0 1px 3px rgba( 0, 0, 0, 0.4 ), inset 0 0 0 1px rgba( 0, 0, 0, 0.2 ), inset 0 1px 0 rgba( 255, 255, 255, .4 ), inset 0 10px 10px rgba( 255, 255, 255, .1 );-khtml-box-shadow:0 1px 3px rgba( 0, 0, 0, 0.4 ), inset 0 0 0 1px rgba( 0, 0, 0, 0.2 ), inset 0 1px 0 rgba( 255, 255, 255, .4 ), inset 0 10px 10px rgba( 255, 255, 255, .1 );-icab-box-shadow:0 1px 3px rgba( 0, 0, 0, 0.4 ), inset 0 0 0 1px rgba( 0, 0, 0, 0.2 ), inset 0 1px 0 rgba( 255, 255, 255, .4 ), inset 0 10px 10px rgba( 255, 255, 255, .1 );box-shadow:0 1px 3px rgba( 0, 0, 0, 0.4 ), inset 0 0 0 1px rgba( 0, 0, 0, 0.2 ), inset 0 1px 0 rgba( 255, 255, 255, .4 ), inset 0 10px 10px rgba( 255, 255, 255, .1 );-webkit-border-radius:0px;-moz-border-radius:0px;-icab-border-radius:0px;-khtml-border-radius:0px;border-radius:0px}#dynamic-to-top:hover{background:#4d4dc0;background:#001A50 -webkit-gradient( linear, 0% 0%, 0% 100%, from( rgba( 255, 255, 255, .2 ) ), to( rgba( 0, 0, 0, 0 ) ) );background:#001A50 -webkit-linear-gradient( top, rgba( 255, 255, 255, .2 ), rgba( 0, 0, 0, 0 ) );background:#001A50 -khtml-linear-gradient( top, rgba( 255, 255, 255, .2 ), rgba( 0, 0, 0, 0 ) );background:#001A50 -moz-linear-gradient( top, rgba( 255, 255, 255, .2 ), rgba( 0, 0, 0, 0 ) );background:#001A50 -o-linear-gradient( top, rgba( 255, 255, 255, .2 ), rgba( 0, 0, 0, 0 ) );background:#001A50 -ms-linear-gradient( top, rgba( 255, 255, 255, .2 ), rgba( 0, 0, 0, 0 ) );background:#001A50 -icab-linear-gradient( top, rgba( 255, 255, 255, .2 ), rgba( 0, 0, 0, 0 ) );background:#001A50 linear-gradient( top, rgba( 255, 255, 255, .2 ), rgba( 0, 0, 0, 0 ) );cursor:pointer}#dynamic-to-top:active{background:#001A50;background:#001A50 -webkit-gradient( linear, 0% 0%, 0% 100%, from( rgba( 0, 0, 0, .3 ) ), to( rgba( 0, 0, 0, 0 ) ) );background:#001A50 -webkit-linear-gradient( top, rgba( 0, 0, 0, .1 ), rgba( 0, 0, 0, 0 ) );background:#001A50 -moz-linear-gradient( top, rgba( 0, 0, 0, .1 ), rgba( 0, 0, 0, 0 ) );background:#001A50 -khtml-linear-gradient( top, rgba( 0, 0, 0, .1 ), rgba( 0, 0, 0, 0 ) );background:#001A50 -o-linear-gradient( top, rgba( 0, 0, 0, .1 ), rgba( 0, 0, 0, 0 ) );background:#001A50 -ms-linear-gradient( top, rgba( 0, 0, 0, .1 ), rgba( 0, 0, 0, 0 ) );background:#001A50 -icab-linear-gradient( top, rgba( 0, 0, 0, .1 ), rgba( 0, 0, 0, 0 ) );background:#001A50 linear-gradient( top, rgba( 0, 0, 0, .1 ), rgba( 0, 0, 0, 0 ) )}#dynamic-to-top,#dynamic-to-top:active,#dynamic-to-top:focus,#dynamic-to-top:hover{outline:none}#dynamic-to-top span{display:block;overflow:hidden;width:14px;height:12px;background:url( https://svenska.se/wp-content/plugins/dynamic-to-top/css/images/up.png )no-repeat center center}</style><style type="text/css" id="custom-background-css"> body.custom-background { background-color: #d9d8d3; } </style> <style type="text/css" media="all" id="siteorigin-panels-layouts-head">/* Layout 12 */ #pgc-12-0-0 , #pgc-12-2-0 { width:100% } #pg-12-0 , #pg-12-1 , #pl-12 .so-panel { margin-bottom:20px } #pg-12-0 , #pg-12-1 , #pg-12-2 { margin-left:-15px;margin-right:-15px } #pg-12-0 > .panel-grid-cell , #pg-12-0 > .panel-row-style > .panel-grid-cell , #pg-12-1 > .panel-grid-cell , #pg-12-1 > .panel-row-style > .panel-grid-cell , #pg-12-2 > .panel-grid-cell , #pg-12-2 > .panel-row-style > .panel-grid-cell { padding-left:15px;padding-right:15px } #pgc-12-1-0 { width:66.644% } #pgc-12-1-1 { width:33.356% } #pl-12 .so-panel:last-child { margin-bottom:0px } @media (max-width:768px){ #pl-12 .panel-grid-cell { float:none;width:auto } #pl-12 .panel-grid { margin-left:0;margin-right:0 } #pl-12 .panel-grid-cell { padding:0 } #pl-12 .panel-grid .panel-grid-cell-empty { display:none } #pl-12 .panel-grid .panel-grid-cell-mobile-last , #pg-12-0 > .panel-grid-cell , #pg-12-0 > .panel-row-style > .panel-grid-cell:last-child , #pg-12-1 > .panel-grid-cell , #pg-12-1 > .panel-row-style > .panel-grid-cell:last-child , #pg-12-2 > .panel-grid-cell , #pg-12-2 > .panel-row-style > .panel-grid-cell:last-child { margin-bottom:0px } #pg-12-0 > .panel-grid-cell , #pg-12-0 > .panel-row-style > .panel-grid-cell , #pg-12-1 > .panel-grid-cell , #pg-12-1 > .panel-row-style > .panel-grid-cell , #pg-12-2 > .panel-grid-cell , #pg-12-2 > .panel-row-style > .panel-grid-cell { margin-bottom:20px } } </style><link rel="icon" href="https://svenska.se/wp-content/uploads/2017/10/cropped-krans_sa-32x32.png" sizes="32x32" /> <link rel="icon" href="https://svenska.se/wp-content/uploads/2017/10/cropped-krans_sa-192x192.png" sizes="192x192" /> <link rel="apple-touch-icon" href="https://svenska.se/wp-content/uploads/2017/10/cropped-krans_sa-180x180.png" /> <meta name="msapplication-TileImage" content="https://svenska.se/wp-content/uploads/2017/10/cropped-krans_sa-270x270.png" /> <style type="text/css" id="wp-custom-css"> /* Visa disclaimer i huvudet? .disclaimer { display: none; } */ div#wrap > hr { display: none; } .page .post_content { padding: 0px 0px !important; } /* SA text i huvudet */ .tricolor { width: 100%; text-align: center; } @media screen and (min-width: 769px) { .tricolor { width: 100%; height: 450px; text-align: center; background-image: url(/img/nb610.jpg); background-size: cover; background-repeat: no-repeat; background-position: center; } #seekform, .vitis { opacity: 95%; } .page-id-15 .col-sm-12, .page-id-18 .col-sm-12, .page-id-12 .col-sm-12 { background: rgba(240, 240, 240, 0.95); margin-top: -140px; } .ovald { /*border: solid #001A50 1px;*/ border: solid white 1px; /*background: #E8E8E8;*/ } .linkas { margin-bottom: 20px; } } .puff { margin: 20px 10px 10px; font-size: 18px; border: 1px solid gray; padding: 20px; min-height: 55px; } @media screen and (min-width: 769px) { .puff { min-height: 610px; } .col-md-4 { width: 33.33333333333333%; float: left; } } @media screen and (min-width: 820px) { .puff { min-height: 530px; } } @media screen and (min-width: 950px) { .puff { min-height: 405px; } } @media screen and (min-width: 1100px) { .puff { min-height: 350px; } } @media screen and (min-width: 1450px) { .puff { min-height: 250px; } } /* text i footer */ #widget-footer { margin-bottom: 10px; } .deep { text-align: center; } .deep h2 { margin-top: 40px; display: inline-block; } .hink { font-size: 14px; margin-right: 10px; } #widget-footer .shortcodes-ultimate { font-size: 10px; display: none; } .hanv .LitenRubrik { color: #8B5D20; } .hanv .Formstil { color: #8B5D20; } /* Små pilar på menyer med underval. */ @media screen and (min-width: 768px) { .mywiki-header-menu .menu-item-has-children > a:after { content: ' ▼'; /* &#25BC; */ font-size: 50%; /* color: #000033; */ } } /* Formulär, ge enkel style. */ .wpforms-container { border: #e0e0e0 solid 2px; margin-top: 20px; background: #DBDAD5; font-weight: 400; padding-bottom: 20px; } @media screen and (min-width: 400px) { .wpforms-container { padding: 20px 20px 50px 20px; } } .wpforms-container .wpforms-field-label { font-weight: 400 !important; } .wpforms-submit { color: #b38e26; background-color: #dbdad5; border: 1px solid #b38e26; border-radius: 20px; width: 80px; padding: 4px; } .wpforms-container .wpforms-required-label { color: #402010 !important; } /* till alla */ .treo { margin-left: 15px } @media screen and (max-width: 400px) { .homelink { display: none; } } .wp-caption { background-color: white; } .wp-caption-text { color: #666; text-align: left; font-style: italic; } </style>  <script type="text/javascript"> var _paq = window._paq = window._paq || []; /* tracker methods like "setCustomDimension" should be called before "trackPageView" */ _paq.push(['trackPageView']); _paq.push(['enableLinkTracking']); (function() { var u="https://statistik.svenskaakademien.se/"; _paq.push(['setTrackerUrl', u+'matomo.php']); _paq.push(['setSiteId', '5']); var d=document, g=d.createElement('script'), s=d.getElementsByTagName('script')[0]; g.type='text/javascript'; g.async=true; g.src=u+'matomo.js'; s.parentNode.insertBefore(g,s); })(); </script>  </head> <body class="page-template page-template-full-width-template page-template-full-width-template-php page page-id-12 custom-background siteorigin-panels siteorigin-panels-before-js"> <div id="wrap"> <header role="banner"> <div id="inner-header" class="clearfix">  <div class="disclaimer"> <a href="/nyheter-2/">   Nyhet   </a> </div> <div class="navbar navbar-default top-bg"> <div class="container" id="navbarcont"> <div class="nav-container col-md-9"> <nav role="navigation"> <div class="navbar-header"> <button type="button" class="navbar-toggle" data-toggle="collapse" data-target=".navbar-collapse">Meny</button> <a class="navbar-brand logo" id="logo" titel="Akademiens ordböcker" href="https://svenska.se/"><img src=https://svenska.se/wp-content/themes/wiki-child/img/logo_162x.png height="81" widthX="170" alt="logo" /></a> </div>  </nav> </div> <div class="navbar-collapse collapse top-menu"> <div class="menu-toppmeny-container"><ul id="menu" class="nav navbar-nav navbar-right mywiki-header-menu"><li id="menu-item-23" class="menu-item menu-item-type-post_type menu-item-object-page menu-item-home menu-item-23"><a href="https://svenska.se/">Hem</a></li> <li id="menu-item-5894" class="menu-item menu-item-type-custom menu-item-object-custom menu-item-has-children menu-item-5894"><a href="#">Om</a> <ul class="sub-menu"> <li id="menu-item-288" class="menu-item menu-item-type-post_type menu-item-object-page menu-item-288"><a href="https://svenska.se/om/om-ordbockerna/">Ordböckerna</a></li> <li id="menu-item-293" class="menu-item menu-item-type-post_type menu-item-object-page menu-item-293"><a href="https://svenska.se/om/om-akademien/">Akademien</a></li> <li id="menu-item-5895" class="menu-item menu-item-type-post_type menu-item-object-page menu-item-5895"><a href="https://svenska.se/om/om-webbplatsen/">Webbplatsen</a></li> <li id="menu-item-5896" class="menu-item menu-item-type-post_type menu-item-object-page menu-item-5896"><a href="https://svenska.se/om/cookies/">Cookies</a></li> </ul> </li> <li id="menu-item-5897" class="menu-item menu-item-type-custom menu-item-object-custom menu-item-has-children menu-item-5897"><a href="#">Hjälp</a> <ul class="sub-menu"> <li id="menu-item-5898" class="menu-item menu-item-type-post_type menu-item-object-page menu-item-5898"><a href="https://svenska.se/hjalp/sokhjalp/">Sökhjälp</a></li> <li id="menu-item-6543" class="menu-item menu-item-type-post_type menu-item-object-page menu-item-6543"><a href="https://svenska.se/hjalp/uttal/">Uttal</a></li> <li id="menu-item-6542" class="menu-item menu-item-type-post_type menu-item-object-page menu-item-6542"><a href="https://svenska.se/hjalp/forkortningar-so/">Förkortningar SO</a></li> <li id="menu-item-5899" class="menu-item menu-item-type-post_type menu-item-object-page menu-item-5899"><a href="https://svenska.se/hjalp/forkortningar-saob/">Förkortningar SAOB</a></li> </ul> </li> <li id="menu-item-389" class="menu-item menu-item-type-post_type menu-item-object-page menu-item-389"><a href="https://svenska.se/grammatik/">Grammatik</a></li> <li id="menu-item-390" class="menu-item menu-item-type-post_type menu-item-object-page menu-item-390"><a href="https://svenska.se/kontakt/">Kontakt</a></li> </ul></div> </div>  </div>  </div>  </div>  </header>   <div class="tricolor"> <h1 class="hrubrik">Sök i tre ordböcker på en gång</h1>   <div class="searchwrap col-md-3"> <div class="search-main container" id="search-main"> <form class="searchform" role="search" method="get" id="seekform" name="sform" action="/saob/"> <table class="sokt"> <tr> <td class="vanster"> <input name="sok" id="seeker" type="text" class="searchbox" placeholder="Sök i SAOB …" /> </td> <td class="mglass"> <button type="submit" class="knapp"> <img src="/img/fglas.png" alt="Sök" /> </button> </td> </tr> </table> <input type="hidden" name="pz" value="1"/> </form> <div class="help"> <a href="/hjalp/sokhjalp/">Sökhjälp</a> </div> </div> </div> </div> <div class="mobmsg"> <h1 class="mrubrik">Sök i tre ordböcker på en gång</h1> </div> <div class="container margin-top" id="maincnot"> <div id="content" class="clearfix"> <div id="main" class="col-sm-12 clearfix" role="main"> <article id="post-12" class="clearfix post-12 page type-page status-publish hentry" role="article" itemscope itemtype="http://schema.org/BlogPosting">  <section class="post_content clearfix" itemprop="articleBody"> <div id="pl-12" class="panel-layout" ><div id="pg-12-0" class="panel-grid panel-no-style" ><div id="pgc-12-0-0" class="panel-grid-cell" ><div id="panel-12-0-0-0" class="so-panel widget_execphp panel-first-child panel-last-child" data-index="0" > <div class="execphpwidget"><div class="treval"><a class="t_val" href="/saol/?sok=stav&pz=4" onclick="tracklink('tabb','saol','/saol/?sok=stav&pz=4'); return false;">   SAOL   </a> <a class="t_val" href="/so/?sok=stav&pz=4" onclick="tracklink('tabb','so','/so/?sok=stav&pz=4'); return false;">   SO   </a>   SAOB   <a class="t_val" href="/tre/?sok=stav&pz=8" onclick="tracklink('tabb', 'tre', '/tre/?sok=stav&pz=8'); return false;">   Alla tre   </a><a href="https://www.saob.se/artikel/?unik=S_11233-0063.PuDL" target="_blank" onclick="ga('send', 'event', 'link', 'saob', 'https://www.saob.se/artikel/?unik=S_11233-0063.PuDL');" >läs på saob.se</a></div> <div class="bldtxt"><img class="third" src="/img/book_39.png" /> SAOB </div> <div class="pid_left">Svenska Akademiens ordbok</div> </div> </div></div></div><div id="pg-12-1" class="panel-grid panel-no-style" ><div id="pgc-12-1-0" class="panel-grid-cell" ><div id="panel-12-1-0-0" class="so-panel widget_execphp panel-first-child panel-last-child" data-index="1" > <div class="execphpwidget"><div class="artikel saob"> <div class="spaltnr">publicerad: 1989   </div> <div class="rawcontent"> <div class="jamn"> STAV sta4v, sbst.2, r. l. m. (<a class="slink" href="/source/mr.php?id=282" relZ="modal:open" title="Biblia, thet är all then helgha scrifft på swensko.">Jes. 28: 27</a> (Bib. 1541) osv.), äv. (i bet. 6 a, mindre br.) n. (<a class="slink" href="/source/mr.php?id=18096" relZ="modal:open" title="De Geer — Sveriges naturrikedomar. 1–2.">De Geer SvNatRiked. 1: 50</a> (1946: tunnstavet, sg. best.); se äv. anm. 1:o); best. -en, ss. n. -et; pl. -ar (<a class="slink" href="/source/mr.php?id=6380" relZ="modal:open" title="Konung Gustaf den förstes registratur. Utg. af Riksarki...">G1R 4: 133</a> (1527: staffua), (<a class="slink" href="/source/mr.php?id=497" relZ="modal:open" title="Varuhus och handling från Stockholms slott. Handskrift.">VaruhusR 1541</a> osv.) l. (numera nästan bl. i bet. 6 a) stäver stä4ver (förr äv. steffuer, stäffuer, stäfver o. d., <a class="slink" href="/source/mr.php?id=14404" relZ="modal:open" title="Nya Lödöse tänkeböcker (1586–1621). Utg. av S Grauers. ...">TbLödöse 28</a> (1587) osv.), äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) staver sta4ver (i bygdemålsfärgat spr. äv. att hänföra till sg. STAVER (se äv. anm. 1:o vid d. o.)) (<a class="slink" href="/source/mr.php?id=14404" relZ="modal:open" title="Nya Lödöse tänkeböcker (1586–1621). Utg. av S Grauers. ...">TbLödöse 28</a> (1587), <a class="slink" href="/source/mr.php?id=5338" relZ="modal:open" title="Urkunder upplysande Finlands öden och tillstånd i slute...">UrkFinlÖ I. 1: 57</a> (c. 1597: Stafwe), <a class="slink" href="/source/mr.php?id=5671" relZ="modal:open" title="Munch, PA, Forn-swenskans (svænsku og gøzku) och forn-n...">Munch FsvFnoSpr. 114</a> (1849: hufwudstafwerna, pl. best.), <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7677" relZ="modal:open" title="Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och...">Landsm. B 2: 25</a> (1908: gärdesgårdsstaverna, pl. best.) osv.) Anm. 1:o Ordet uppträder ngn gg (i bet. 6 a) i förening med pluralt räkneord l. ord betecknande antal l. mängd i anv. som kan uppfattas ss. pl. (till ett n. sg. med individuell anv.). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=12867" relZ="modal:open" title="Östergren — Nusvensk ordbok. 1–10.">Östergren</a> (cit. fr. 1917: 900,000 drittelstav), <a class="slink" href="/source/mr.php?id=12867" relZ="modal:open" title="Östergren — Nusvensk ordbok. 1–10.">Dens.</a> (cit. fr. 1918: 143 buntar lådstav). 2:o I ä. tid kunde ordet alternativt få en pluralform på -rar. Då det emellertid ej med visshet går att avgöra i varje enskilt fall, när en pluralform stavrar går tillbaka på en singular form stav, behandlas pluralformen -rar i artikeln STAVER. Jfr äv. anm. 2:o under d. o.</div> <div class="su-accordion"> <div class="su-spoiler su-spoiler-style-fancy su-spoiler-icon-plus su-spoiler-closed"> <div class="su-spoiler-title"> Ordformer</div> <div class="su-spoiler-content su-clearfix"> <div> (staaf (-aaff) 1526—1706 (: födostaaff). stav (-af(f) m. m.) 1525 (: staffwen, sg. best.) osv.)</div> </div> </div> </div> <div class="su-accordion"> <div class="su-spoiler su-spoiler-style-fancy su-spoiler-icon-plus su-spoiler-closed"> <div class="su-spoiler-title"> Etymologi</div> <div class="su-spoiler-content su-clearfix"> <div> [runsv. stafR, fsv. staver, käpp, råmärke, bokstav o. d.; jfr fd. staf (d. stav), fvn. stafr, nor. dial. stav; av ett urnord. stabaR, anträffat i staba, ack. pl., motsv. fsax. staf, mlt. staf, mnl. staf (nl. staf), ffris. stef, fht. stab (t. stab), alla med bet.: stav, feng. stæf (eng. staff), stav, stab; jfr got. stabim, dat. pl., elementer (översättning av gr. στοιχεῖα, språkljud, bokstäver, element, elementer); till den rot som bl. a. föreligger i lett. stabs, pelare, fht. staben (t. dial. staben), vara styv. — Jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=B_3723-0041.VU67" title="BOKSTAV, sbst.2,">BOKSTAV, sbst.2,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_10609-0075.htbs" title="STAB">STAB,</a> STAVA, sbst. (se STÄVA, mjölkstäva), <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0068.3Cy5" title="STAVA, v.2,">STAVA, v.2,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0077.w63A" title="STAVER">STAVER,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0081.2Zb1" title="STAVLA">STAVLA,</a> STÄV, stav, fartygsstäv, omkväde, STÄVA, mjölkstäva]</div> </div> </div> </div> <div class="udda"> A.</div> <div class="jamn"> 1) om jämförelsevis smalt, långsträckt o. jämntjockt, i regel mer l. mindre cylindriskt (stundom äv. skivformigt l. fyrkantigt o. d. (se särsk. c)) föremål av trä (l. annat material, t. ex. järn), tillskuret l. bearbetat l. avpassat för olika praktiska ändamål (stundom äv. använt ss. (primitivt) vapen l. tillhygge o. d.); ofta liktydigt med: käpp l. (smal) stång l. stake; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0077.w63A#M_S11233_91502" title="STAVER 1 b">STAVER 1 b,</a> 3. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8856" relZ="modal:open" title="Variarum rerum vocabula cum sueca interpretatione Sthlm...">VarRerV 49</a> (1538). Ärter slåår man vth medh en staff, och kummin medh itt spöödh. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=282" relZ="modal:open" title="Biblia, thet är all then helgha scrifft på swensko.">Jes. 28: 27</a> (Bib. 1541). Om Barnen synda .. straffar man medh Rijset. Men när Tienare synda .. tager man staffen åth them. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=20282" relZ="modal:open" title="Rudbeckius — Beatum regis sceptrum vel felix populi regimen. Thet är...">Rudbeckius KonReg. 370</a> (1618). Till att ersätta kårtheten var längs under fjölen (på en plog) fastspikad en staf el(ler) stake om 2 alnars längd, med samma vridning som fjöln ungeferl(igen). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=14618" relZ="modal:open" title="Barchæus — Underrättelser angående landthushållningen i Halland sa...">Barchæus LandthHall. 29</a> (1773). (Spjutet) utbyttes .. mot en lång stav, vilken, i likhet med spjutet, alltid greps från sidan och vid gåendet fördes upprätt. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16094" relZ="modal:open" title="Alm — Blanka vapen och skyddsvapen från och med 1500-talet ti...">Alm BlVap. 134</a> (1932). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=17929" relZ="modal:open" title="Arv. Tidskrift för nordisk folkminnesforskning.">Arv 1946, s. 173.</a> — jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=A_0787-0196.jhyI#U_A787_117700" title="AL-STAV">AL-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=B_0161-0047.t4j6#U_B161_28073" title="BAMBU-STAV">BAMBU-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=B_2931-0043.d60L#U_B2931_29487" title="BJÖRK-STAV">BJÖRK-,</a> BLOSS-, <a class="hanv" href="/saob/?id=E_0221-0309.h62d#U_E221_145865" title="EK-STAV">EK-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=E_0435-0051.oNt1#U_E435_34076" title="ELFENBENS-STAV">ELFENBENS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=F_1761-0066.m5yX#U_F1761_84402" title="FURU-STAV">FURU-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=G_0441-0063.1MN2#U_G441_104686" title="GLAS-STAV">GLAS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=G_1121-0215.cWnD#U_G1121_240556" title="GULD-STAV">GULD-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=H_1199-0077.bfvk#U_H1199_73994" title="HOV-STAV">HOV-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=H_1999-0251.RCOZ#U_H1999_187504" title="HÄST-STAV">HÄST-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=J_0001-0045.7N71#U_J1_43204" title="JAKOBS-STAV">JAKOBS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=J_0259-0201.r47K#U_J259_198057" title="JÄRN-STAV">JÄRN-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=K_2219-0194.2cvR#U_K2219_160709" title="KOPPAR-STAV">KOPPAR-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=L_0561-0172.2DXr#U_L561_142296" title="LIK-STAV">LIK-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=L_0799-0191.Yf85#U_L799_207731" title="LJUS-STAV">LJUS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=M_0001-0109.RQ7s#U_M1_52849" title="MAGNET-STAV">MAGNET-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=M_0157-0041.4ytR#U_M157_69548" title="MANDEL-STAV">MANDEL-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=M_0157-0303.9DAo#U_M157_189150" title="MARKERINGS-STAV">MARKERINGS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=M_0805-0135.M9yj#U_M805_73750" title="METALL-STAV">METALL-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=M_1931-0073.c3Zb#U_M1931_100394" title="MÄSSINGS-STAV">MÄSSINGS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=P_0633-0556.D3B7#U_P633_190670" title="PIGG-STAV">PIGG-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=P_0633-0578.IsA0#U_P633_201413" title="PIK-STAV">PIK-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=P_1433-0194.7OEw#U_P1433_55645" title="PORSLINS-STAV">PORSLINS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=P_1843-0176.Fq3Y#U_P1843_107541" title="PROCESSIONS-STAV">PROCESSIONS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=P_2055-0147.C760#U_P2055_91112" title="PROV-STAV">PROV-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=P_2273-0243.YS8T#U_P2273_124654" title="PUMP-STAV">PUMP-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=P_2557-0082.Cu2x#U_P2557_295023" title="PÅKÖRAR-STAV">PÅKÖRAR-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_0259-0274.OMwF#U_R259_136264" title="RASSEL-STAV">RASSEL-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_2879-0103.709y#U_R2879_143672" title="RUND-STAV">RUND-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_4197-0053.8PGM#U_R4197_109046" title="RÖD-STAV">RÖD-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_4409-0047.ZFzW#U_R4409_15246" title="RÖNN-STAV">RÖNN-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_4409-0067.kGGj#U_R4409_55802" title="RÖR-STAV">RÖR-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_02345-0022.fLV9#U_S2345_139310" title="SILVER-STAV">SILVER-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_07157-0060.wMUH#U_S7157_70131" title="SLÄND-STAV">SLÄND-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_08241-0204.Wn7N#U_S8241_193392" title="SNÖ-STAV">SNÖ-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_09787-0146.vQq9#U_S9787_72364" title="SPJUT-STAV">SPJUT-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_13799-0012.aOON#U_S13799_25000" title="STÅL-STAV">STÅL-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=T_2787-0090.OzOl#U_T2787_108123" title="TRÄ-STAV">TRÄ-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=%C3%84_0001-0121.E4XQ#U_%C3%841_233589" title="ÄMNES-STAV">ÄMNES-STAV</a> m. fl. — särsk.</div> <div class="udda"> a) i uttr. rida stav, se <a class="hanv" href="/saob/?id=R_1497-0432.DjGn#M_R1497_243530" title="RIDA, v. 5 a">RIDA, v. 5 a.</a></div> <div class="jamn"> b) (numera i sht i vitter l. högre stil) om (längre) käpp l. stång osv. (vanl. med rund form o. upptill böjd till en krok l. dyl. o. huvudsakligen) använd ss. stöd vid vandring, vandringsstav, l. ss. medel att pådriva (l. infånga) får, herdestav (se d. o. 1); jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0077.w63A#M_S11233_91969" title="STAVER 3">STAVER 3</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1068" relZ="modal:open" title="Thet nyia testamentit på swensko.">Mat. 10: 10</a> (NT 1526; äv. i NT 1981). Then som longt bort förresa wil, honom tiena .. en Staff, eller Staka, ther på han må stödia sigh. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1437" relZ="modal:open" title="Schroderus — Comenius, JA, Vpläste gyllene tungomåls dör. Eller alle...">Schroderus Comenius 481</a> (1639). Fäherden lade stafwen på axlarna, och tog till språngs thet mesta han orkade. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1662" relZ="modal:open" title="Verelius — Hervarar saga på gammal götska med Olai Vereli vttolkni...">Verelius Herv. 90</a> (1672). Han hade staf i handen och lutad sågs han gå, / men högre än de andra den gamle var ändå. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=19391" relZ="modal:open" title="Tegnér — Samlade dikter. Utg. av Tegnérsamfundet. 1–7.">Tegnér (TegnS) 4: 110</a> (1820). Fjällappen medför vid sina vandringar nästan alltid en 6—8 fot lång, 1 1/2 tum tjock staf af björk .. dels för springet i bergen, dels för öfvervadandet af de tallösa bäckar, som möta på hans väg. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7150" relZ="modal:open" title="von Düben — Om Lappland och lapparne, företrädesvis de svenske. Eth...">Düben Lappl. 89</a> (1873). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1062" relZ="modal:open" title="Illustrerad svensk ordbok. Red. Bertil Molde.">IllSvOrdb.</a> (1955). — jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=A_0979-0207.8kyt#U_A979_176260" title="ALP-STAV">ALP-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=B_1123-0173.GMyL#U_B1123_168255" title="BERG-STAV">BERG-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=K_2633-0352.Ewg3#U_K2633_254422" title="KROK-STAV">KROK-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=K_2877-0088.3c8w#U_K2877_80680" title="KRUM-STAV">KRUM-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_1987-0049.7M6N#U_R1987_74398" title="RING-STAV">RING-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_14153-0064.4618#U_S14153_41476" title="STÖD-STAV">STÖD-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_14153-0078.ohLH#U_S14153_53053" title="STÖDJE-STAV">STÖDJE-STAV</a> m. fl. — särsk.</div> <div class="udda"> α) i ordspråk o. ordspråksliknande talesätt. Staffuen kommer stodmären til gångs. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1211" relZ="modal:open" title="Swenske ordsedher, eller ordsaghor.">SvOrds. C 2 b</a> (1604). Soon drömmer om Draaff, och Käringen om sin Staaff. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1595" relZ="modal:open" title="Grubb — Penu proverbiale dhet är ett ymnigt förrådh aff allehan...">Grubb 564</a> (1665). Ärligheten är en säker staf att luta sig vid. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=175" relZ="modal:open" title="Granlund — En samling ordspråk, ordstäv och talesätt. Handskrift.">Granlund Ordspr.</a> (c. 1880); jfr ζ.</div> <div class="jamn"> β) (i bibeln o. bibelpåverkat spr.) om stav med övernaturlig l. undergörande kraft l. verkan; i synnerhet i anv. o. uttr. hänförande sig till Aron (se <a class="hanv" href="/saob/?id=A_2157-0209.DW14" title="ARON, sbst.1)">ARON, sbst.1)</a> o. Moses; särsk. i uttr. Arons stav, om Arons stav som enl. 4Mos. 17: 8 grönskade (till tecken på att Herren utvalt honom till prästadömet), Moses' (i sht förr äv. Mose) stav, om Moses' undergörande stav varmed enligt 4Mos. 20: 11 Moses framkallade vatten ur en klippa; äv. bildl. (jfr ζ); jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0077.w63A#M_S11233_91969" title="STAVER 3">STAVER 3</a>. Aarons staaff vpsluckte theras (dvs. de egyptiska trollkarlarnas) staffrar. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=282" relZ="modal:open" title="Biblia, thet är all then helgha scrifft på swensko.">2Mos. 7: 12</a> (Bib. 1541; äv. i Bib. 1917). Aaron giorde såsom Herren them budhit hadhe, och hooff vp staffuen och slogh j watnet som j elffuenne war, för Pharao och hans tienare, och alt watnet j elffuenne wardt wendt j blodh. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=282" relZ="modal:open" title="Biblia, thet är all then helgha scrifft på swensko.">Därs. 20</a> (Därs.; äv. i Bib. 1917). Om morghonen tå Mose gick in vthi witnes byrdzens tabernakel, fan han Aarons staaff .. grönskas. 4Mos. 17: 8 (Därs.; äv. i Bib. 1917). Mose hooff vp sina hand, och sloogh på helleberghit medh sin staaff twå gångor. Tå gick ther vth mykit watn, så at menigheten fick dricka och theras booscap. Därs. 20: 11 (Därs.; äv. i Bib. 1917). Thet hårda hellebergs hierta må af Mose staf så bultas, så twingas och så kroszas, at ther kommer bätrings tårar vt. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1956" relZ="modal:open" title="Swedberg — David och Nathan. Huru en Herrans tienare skal predika ...">Swedberg Dav. § 67</a> (1713). Undret, det skedde icke, / och staven stod aldrig i blom. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=17316" relZ="modal:open" title="Gripenberg — Sista ronden.">Gripenberg SistRond. 51</a> (1941). jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=A_2157-0209.DW14#U_A2157_199926" title="ARONS-STAV">ARONS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=M_0001-0213.Q95w#U_M1_116680" title="MAKT-STAV">MAKT-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=M_1261-0450.0q6D#U_M1261_159825" title="MOSES-STAV">MOSES-STAV.</a></div> <div class="udda"> γ) [jfr Sak. 11: 7 ff.] eg. om herdestav ss. redskap för att driva (på) l. leda hjorden; bildl. (jfr ζ), i fråga om människor, särsk. om (medel för) påverkan (gm hårdhet l. bestraffning l. mildhet o. d.); jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0077.w63A#M_S11233_91969" title="STAVER 3">STAVER 3</a> slutet. Iagh toogh then ena staffuen, Lust, och brööt honom sönder. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=282" relZ="modal:open" title="Biblia, thet är all then helgha scrifft på swensko.">Sak. 11: 10</a> (Bib. 1541). Iagh brööt sönder then andra min staff, Wee. Därs. 14. (M. Arenchil hade) sökt at Börje Rijmans salighet befrämja så med den söta som hårda stafwen, hwarefter denne gifwit sin revers på bättring. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=5976" relZ="modal:open" title="Cavallin — Lunds stifts herdaminne. Efter mestadels otryckta källo...">Cavallin Herdam. 2: 206</a> (i handl. fr. c. 1685). För en Del hjelper hvarken Stafven Lust eller Stafven We. De fortfara likafullt en Del med sitt Bränvinsbruk och en Del med sitt fördömda Lönnkrögeri. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=10324" relZ="modal:open" title="Kyrkohistorisk årsskrift.">KyrkohÅ 1927, s. 233</a> (1842). Så blev jag en herde för slaktfåren, de arma fåren. Och jag tog mig två stavar, den ena kallade jag Ljuvlig ro, den andra kallade jag Endräkt; och jag vaktade så fåren. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=20609" relZ="modal:open" title="Bibeln eller Den heliga skrift. I fullständig överensst...">Sak. 11: 7</a> (Bib. 1917).</div> <div class="jamn"> δ) [jfr liknande anv. i t.] (förr) om vit stav buren ss. tecken på underkastelse, onåd, ödmjukhet, fattigdom o. d. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=14635" relZ="modal:open" title="Stiernhielm — Samlade skrifter. 1 ff. (Svenska författare utg. av Sve...">Stiernhielm (SVS) III. 1: 157</a> (1653). De .. som wedersakade (dvs. vägrade) at taga tienst hos Hertigen, lät Han til spott och wanheder gifwa hwita stafwar i händerne, och sedan dermed, förutan någre andre wärjor, fara hem til Pålen igen. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2403" relZ="modal:open" title="Werwing — Konung Sigismunds och konung Carl den IX:des historier,...">Werwing Hist. 1: 458</a> (c. 1690).</div> <div class="udda"> ε) om staven ss. tiggarens l. pilgrimens l. munkens attribut. Welwilioge fatige bröder, the wandra altijdh, tala medh ingen, äre gråclädde, och bära en crucifix på theres staaff. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=12669" relZ="modal:open" title="Petri — Samlade skrifter. Under red. af Bengt Hesselman. 1–4.">OPetri 1: 480</a> (1528). Hon hade gått medh enn staff ij monge årr och tigdt sigh thill föda. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=14847" relZ="modal:open" title="Uppländska domböcker. Utg. av Kungl. Humanistiska veten...">UpplDomb. 2: 9</a> (1578). Han tog hatt och stav och drog på pilgrimsfärd och fick sin grav långt borta. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11575" relZ="modal:open" title="von Heidenstam — Svenskarna och deras hövdingar. Berättelser för unga oc...">Heidenstam Svensk. 1: 138</a> (1908). Vit faller snön, över rikmans boning, / Vit över tiggarens stav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=15118" relZ="modal:open" title="Knape — Tankar i natten.">Knape Tank. 28</a> (1927). jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=B_1921-0155.9tet#U_B1921_203858" title="BETTLAR-STAV">BETTLAR-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=B_1921-0153.mhhF#U_B1921_202063" title="BETTLE-STAV">BETTLE-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=P_0633-0637.THFz#U_P633_230482" title="PILGRIMS-STAV">PILGRIMS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=T_0915-0257.BFSN#U_T915_223161" title="TIGGAR-STAV">TIGGAR-STAV.</a> särsk. (numera föga br.) mer l. mindre metonymiskt l. bildl. (jfr ζ), i uttr. för att beteckna att ngn går omkring o. tigger l. vallfärdar l. drar på pilgrimsfärd; särsk. i sådana uttr. som gå med staven l. med säck och stav l. med stav och påse, l. med käpp och stav, gå omkring o. tigga, taga staven, dra på pilgrimsfärd, äv.: börja tigga. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=241" relZ="modal:open" title="Växjö domkapitels akter. Handskrift.">VDAkt. 1659, nr 288 (: medh kiäp och staaff).</a> <a class="slink" href="/source/mr.php?id=241" relZ="modal:open" title="Växjö domkapitels akter. Handskrift.">Därs. 1712, nr 122 (: med Säck och Staf).</a> Vij .. hafva intet haft en Styfver af vår ränta öfver, sedan vij betalt Contribution, utan mången måst gåt med stafven. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7329" relZ="modal:open" title="Sveriges ridderskaps och adels riksdags-protokoll från ...">2RARP I. 2: 49</a> (1720). Pavo, Pavo, olycksfödde gubbe! / Tagom stafven; Gud har oss förskjutit; / Svårt är tigga, men att svälta, värre. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16247" relZ="modal:open" title="Runeberg — Samlade skrifter. 1–19. (Svenska författare utg. av Sve...">Runeberg (SVS) 1: 117</a> (1830). Kringvandrande tiggare kallades .. i de gamla lagarne Stafkarl, en man som gick omkring med staf och påse. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=5073" relZ="modal:open" title="Nordström — Bidrag till den svenska samhällsförfattningens historia...">Nordström Samh. 2: 120</a> (1840). Nu ställde sig magister Petrus framför pilgrimerna .. många tjänare, renlefnadsmän och riddare, hvilka alla samma morgon tagit stafven. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=10416" relZ="modal:open" title="von Heidenstam — Heliga Birgittas pilgrimsfärd. Berättelse.">Heidenstam Birg. 82</a> (1901). Om jag måste gripa till armodets staf och slitna kappa. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=10969" relZ="modal:open" title="Lamberg — Wilde, O, De profundis. Övers.">Lamberg Wilde DeProf. 28</a> (1905). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=12137" relZ="modal:open" title="Carlsson — Min bok, din bok, alla vackra flickors bok.">Carlsson MinB 124</a> (1912).</div> <div class="jamn"> ζ) i mer l. mindre bildl. anv. (jfr α, β, γ, ε slutet, 2 f, 7); särsk. om ngn l. ngt som är till stöd l. hjälp l. tröst (i sht i uttr. där människan l. människorna (l. det judiska folket) tillhör l. utgör en hjord o. Gud l. Kristus är herden). Tu (Gud) est när mich, tijn staaff och käpp trösta mich. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1086" relZ="modal:open" title="Dauidz Psaltare (översättning 1536). (Samlingar utgivna...">Psalt. 23: 4</a> (öv. 1536). Hans (dvs. Jakobs) yngsta son och ålderdoms staaf Ioseph blef af hans äldsta söner bortstulen, och sålder in vthi Egypten. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1231" relZ="modal:open" title="Phrygius — Een christeligh predikning, öfwer then Gudhfruchtighe o...">Phrygius MOlai A 8 a</a> (1608). Gode wänner äro stafwar, wid hwilka man kan hålla sig. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2176" relZ="modal:open" title="Scherping — Cober, G, Then vprichtige cabinet-predikanten, hwilken,...">Scherping Cober 2: 253</a> (1737). Plikten skulle bli hans starka och trofasta staf. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11319" relZ="modal:open" title="Fahlcrantz — Kyrkoherden i Östervik. En berättelse från en svunnen t...">Fahlcrantz Kyrkoh. 247</a> (1907). Den gamles råd är den unges stav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=20303" relZ="modal:open" title="Svensk handordbok. Konstruktioner och fraseologi. Red. ...">SvHandordb.</a> (1966). jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_14153-0064.4618#U_S14153_41476" title="STÖD-STAV">STÖD-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_14153-0078.ohLH#U_S14153_53053" title="STÖDJE-STAV">STÖDJE-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=%C3%85_0001-0130.4Nie#U_%C3%851_140064" title="ÅLDERDOMS-STAV">ÅLDERDOMS-STAV.</a> särsk.</div> <div class="udda"> α') [efter t. seinen stab weiter setzen] (†) i uttr. fortsätta sin stav vidare, fortsätta sin vandring. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1861" relZ="modal:open" title="Weise, C, The tre yppersta ertz-narrar vti hela werden,...">Weise 62</a> (1697).</div> <div class="jamn"> β') i uttr. lägga ned sin stav, för att beteckna att ngns liv är till ända. För dig (Jesus) jag lägger neder / Min börda och min staf, / Och sista bönen beder, / Förrän jag somnar af. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=20356" relZ="modal:open" title="Den Swenska Psalmboken af konungen gillad och stadfästa...">Ps. 1819, 477: 2.</a> <a class="slink" href="/source/mr.php?id=9758" relZ="modal:open" title="Skarstedt — Våra pennfäktare. Lefnads- och karaktärsteckningar öfve...">Skarstedt Pennfäkt. 91</a> (i handl. fr. 1882).</div> <div class="udda"> γ') i uttr. Jakobs stav (jfr c ϑ slutet), se <a class="hanv" href="/saob/?id=J_0001-0045.7N71#M_J1_42091" title="JAKOB 1 b α">JAKOB 1 b α</a>; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=J_0001-0045.7N71#M_J1_43357" title="JAKOBS-STAV 3">JAKOBS-STAV 3</a>. Jägaren (Orion) med dess fyra stjärnor i fyrkant och dess tre midt i. Dessa tre kalla vi Hebreer Jakobs staf. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11050" relZ="modal:open" title="Strindberg — Historiska miniatyrer. 1–2.">Strindberg HMin. 1: 18</a> (1905).</div> <div class="jamn"> δ') (†) i uttr. få staven, få smaka käppen, anträffat bl. bildl.: få ta ”stöten” l. ”smällen”. Oss twiffler jnthet när the (dvs. bundsförvanterna) haffua sprungit szaa faa wij staffwenn. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6380" relZ="modal:open" title="Konung Gustaf den förstes registratur. Utg. af Riksarki...">G1R 10: 276</a> (1535).</div> <div class="udda"> ε') om redskap l. medel varmed ngn bereder sig utkomst; i ssgn <a class="hanv" href="/saob/?id=F_2023-0222.a47c#U_F2023_218185" title="FÖDO-STAV">FÖDO-STAV.</a></div> <div class="jamn"> c) om (i regel mindre) käpp osv. använd ss. redskap l. instrument l. dyl. l. ingående som del i redskap l. maskin l. apparat l. konstruktion l. om kortare, runt l. fyrkantigt stycke av ngt med teknisk användning o. d. (ofta i l. elliptiskt för ssg med förled som anger l. antyder användningen); stundom (särsk. i vissa ssgr) liktydigt med: pinne l. spröt o. d. Een staff aff lackarbete. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=17644" relZ="modal:open" title="Karlson — Ebba Brahes hem. Ett herremansinventarium från 1600-tal...">Karlson EBraheHem 85</a> (i handling fr. c. 1672). (Lat.) Stimulus .. (sv.) En Staf med skarp Udd uppå, ther med man fordom Oxar dref för Plogen. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1848" relZ="modal:open" title="Florinus — Vocabularium latino- sveco-germanico-finnonicum. In usu...">Florinus Voc. 126</a> (1695). Han fästade .. på framänden af en vagn en rätlinig skärapparat, som bestod af två öfver hvarandra liggande, med knifvar försedda stafvar, af hvilka den ena var fast och den andra rörlig. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7045" relZ="modal:open" title="Illustrerad teknisk tidning. 1–2. Teknisk tidskrift. 2 ...">TT 1874, s. 137.</a> Under skirandet, som räcker omkring 3 timmar, omröres talgen då och då sakta med en staf, snarlik stöten i en kerna. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7805" relZ="modal:open" title="Grotenfelt — Handledning i mejerihushållningen.">Grotenfelt Mejerih. 152</a> (1886). Stavar av elfenben eller metall, som (vid transplantation) insatts som ersättning för ett förlorat stycke av en benpipa. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=15041" relZ="modal:open" title="Nyström — Kirurgi. 1–2.">Nyström Kir. 1: 131</a> (1926). En (atom-)reaktor kan byggas så, att uranet i form av inkapslade stavar, bränsleelement, placeras med noga beräknade mellanrum inom moderatorsubstansen. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=15943" relZ="modal:open" title="Dædalus. Tekniska museets årsbok.">Dædalus 1960, s. 77.</a> — jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=D_1475-0033.W4bk#U_D1475_28881" title="DIRIGENT-STAV">DIRIGENT-,</a> DRIV-, <a class="hanv" href="/saob/?id=G_0001-0393.sL24#U_G1_185097" title="GEHÖR-STAV">GEHÖR-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=N_0877-0142.FQ1s#U_N877_127796" title="NÅL-STAV">NÅL-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=P_1053-0264.220w#U_P1053_170838" title="PLOG-STAV">PLOG-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_0745-0050.MH9R#U_R745_88709" title="REGISTER-STAV">REGISTER-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_1987-0270.9vDh#U_R1987_240303" title="RIT-STAV">RIT-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_2425-0240.r0E0#U_R2425_139221" title="ROST-STAV">ROST-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_2647-0382.3C19#U_R2647_242966" title="RULL-STAV">RULL-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_4197-0151.p3mz#U_R4197_229801" title="RÖKELSE-STAV">RÖKELSE-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=T_0185-0064.Ihwi#U_T185_58082" title="TAKT-STAV">TAKT-STAV</a> m. fl. — särsk.</div> <div class="udda"> α) om kärnstav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6636" relZ="modal:open" title="Lilljebjörn — Hågkomster från ungdomen. Fortsättning på Hågkomster fr...">HLilljebjörn Hågk. 2: 83</a> (1867). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7677" relZ="modal:open" title="Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och...">Landsm. 1911, s. 497.</a></div> <div class="jamn"> β) om stav l. visare på solur. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=9784" relZ="modal:open" title="Ericsson — Praktisk lärobok i urmakeri.">Ericsson Ur. 330</a> (1897). Tallqvist UrH 23 (1939). jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_05205-0084.Rzfy#U_S5205_70549" title="SKUGG-STAV">SKUGG-STAV.</a></div> <div class="udda"> γ) om spröt l. spjäla i l. till solfjäder l. korg o. d. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3863" relZ="modal:open" title="Weste — Svenskt och fransyskt lexicon. 1–2.">Weste</a> (1807; i en korg). Stället (till solfjädern) är gjort av elfenben med genombrutna och målade stavar. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=14589" relZ="modal:open" title="Svensk rokoko. En samling stilprov ur Nordiska museets ...">SvRokoko 42</a> (1924). jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_08449-0133.dGCh#U_S8449_180762" title="SOLFJÄDER-STAV">SOLFJÄDER-STAV.</a></div> <div class="jamn"> δ) om trollstav l. trollspö o. d. Trullkararna i Ägypten wände sina Stafwar i Ormar. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1708" relZ="modal:open" title="Rudbeck d. ä. — Atland eller Manheim. 1–4.">Rudbeck Atl. 3: 44</a> (1698). Det (finns) trollkonster där staven är det viktigaste hjälpmedlet. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=23708" relZ="modal:open" title="Berglund — Permin, I, Trolleri som hobby. Övers.">Berglund Permin Trolleri 16</a> (1969). jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=G_0001-0199.fr06#U_G1_99607" title="GAN-STAV">GAN-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=M_0001-0213.Q95w#U_M1_116680" title="MAKT-STAV">MAKT-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_01713-0069.2320#U_S1713_29435" title="SEJD-STAV">SEJD-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_10193-0180.efs1#U_S10193_228420" title="SPÅ-STAV">SPÅ-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_10193-0180.efs1#U_S10193_228114" title="SPÅMANS-STAV">SPÅMANS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=T_2555-0054.IKDf#U_T2555_86188" title="TROLL-STAV">TROLL-STAV</a> m. fl.</div> <div class="udda"> ε) om linstav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11231" relZ="modal:open" title="Fataburen. Kulturhistorisk tidskrift.">Fatab. 1930, s. 165.</a></div> <div class="jamn"> ζ) om smal stav l. stång i vävstol; särsk. om rittstav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8869" relZ="modal:open" title="Skrifter utgifna af Lorénska stiftelsen. 1–17.">SLorS 12: 18</a> (1896). Själfva ritten eller väfskeden utgöres af ett galler af plattvalsade stål- eller mässingstrådar bundna mellan två par trälister. Gallerstafvarna kallas rittänder, stafvar eller rör. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=9875" relZ="modal:open" title="Uppfinningarnas bok. Ny, fullständigt omarb. upplaga. 1...">2UB 8: 286</a> (1900). Vid handvävning (av varpsammet) använder man vanligen i stället för järnstavar något rundade stavar av trä, upptill försedda med en längsgående ränna. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16421" relZ="modal:open" title="Hantverkets bok. I: 1–8.">HantvB I. 8. 2: 130</a> (1940).</div> <div class="udda"> η) (†) om kolstav, elektrod. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7186" relZ="modal:open" title="Uppfinningarnas bok. Öfversigt af det industriela arbet...">UB 2: 377</a> (1873).</div> <div class="jamn"> ϑ) graderad (l. ograderad) stav använd ss. (l. ingående ss. del i) måttsverktyg l. mätinstrument l. räkneinstrument. Längdernes Staf blir således updragen (dvs. mätt): Stig upföre Stafwen med ett quarters Diameter .. så långt du wilt (osv.). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1805" relZ="modal:open" title="Rålamb — Adelig öfning. 1, 4, 8, 10, 13, 14.">Rålamb 1: 42</a> (1690). Gymnasii Cassan (nödgades) bestå ett antal stafwer med jernskodda fötter att nedsätta i jorden till winklars och afstånds utmärkande. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13455" relZ="modal:open" title="Ödmann — Hågkomster från hembygden och skolan. (Svenska bygder i...">Ödmann Hågk. 98</a> (c. 1805). Det enklaste sättet att gå till väga (vid indirekt höjdmätning) är höjdmätning medelst stafvar. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8803" relZ="modal:open" title="Kinman — Guttenberg, AR von, Skogsuppskattningslära. Fri bearbet...">Kinman Guttenberg 14</a> (1890). I sitt enklaste utförande består strykmåttet av en kloss, anslaget, och en genom klossen löpande, rund eller fyrkantig, skjutbar stav, regeln, vilken kan skruvas fast i anslaget i önskat läge. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=17537" relZ="modal:open" title="Varulexikon. Utg. av Kooperativa förbundet 1–4a–e.">Varulex. Byggn. 2: 83</a> (1955). jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=J_0001-0045.7N71#U_J1_43204" title="JAKOBS-STAV">JAKOBS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=K_2421-0090.8rGh#U_K2421_84034" title="KORS-STAV">KORS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=L_0225-0027.VWFP#U_L225_34169" title="LANTMÄTAR-STAV">LANTMÄTAR-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=M_1713-0174.Ymcj#U_M1713_100070" title="MÅL-STAV">MÅL-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=M_1713-0326.xhMH#U_M1713_197084" title="MÅTT-STAV">MÅTT-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=M_1931-0089.09yo#U_M1931_136518" title="MÄT-STAV">MÄT-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=P_1843-0149.D7GZ#U_P1843_87956" title="PROBER-STAV">PROBER-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_3779-0026.9wAV#U_R3779_70453" title="RÄKNE-STAV">RÄKNE-STAV.</a> särsk. (†) i uttr. Jakobs stav (jfr b ζ γ'), = <a class="hanv" href="/saob/?id=J_0001-0045.7N71#M_J1_43276" title="JAKOBS-STAV 2">JAKOBS-STAV 2</a>; anträffat bl. bildl., om Guds ord (använda ss. ett slags gradstock (se d. o. b)). Lätom os med Jacobs staf, Guds heliga Ord, noga och granneligen mäta wåra synders storlek. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2046" relZ="modal:open" title="Spegel — Passions-andackt, eller Trettijo predikningar öfwer wår...">Spegel Pass. 180</a> (c. 1680).</div> <div class="udda"> ι) (†) ss. smides- l. bergverksterm: stång av metall (särsk.: stångjärn). Jtt(e)m 26. Januarij kom hem Från ham(m)arssmidien 12. staffuar till yxar vtslagna wogho — 16 lisspu(n)dt 13 m(a)rch. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=497" relZ="modal:open" title="Varuhus och handling från Stockholms slott. Handskrift.">VaruhusR 1541. Holmkvist BergslHyttspr. 91</a> (i handl. fr. 1545).</div> <div class="jamn"> κ) (†) i bandkniv: om blad med halvrund, urholkad egg. Om man (i bandkniven) insätter ett blad med halfrundt urhålkad egg (en staf), så kunna äfven kullriga staflister beskäras eller afskafvas. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6201" relZ="modal:open" title="Eneberg — Karmarsch, K, Handbok i mekanisk teknologi. Övers. 1–2.">Eneberg Karmarsch 1: 111</a> (1858).</div> <div class="udda"> λ) (mera tillf.) om cylinderformad, mindre käpp l. stång innehållande läkemedelssubstanser i angiven koncentration l. mängd, avsedd att införas o. sönderfalla i sårkanaler l. rörformiga håligheter i kroppen (t. ex. urinröret). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=20787" relZ="modal:open" title="Nordisk familjebok. 2 uppl.">2NF 2: 600</a> (1904).</div> <div class="jamn"> d) om skivformigt l. svärdformigt stycke av ngt (stundom bräda o. dyl.) l. käpp o. d. varpå ngt ristats l. skrivits; särsk. om sådant stycke l. sådan käpp med inristade runor, runstav (se d. o. I 1, 2). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16097" relZ="modal:open" title="Schück — Kgl. Vitterhets historie och antikvitets akademien. 1–8...">Schück VittA 4: 593</a> (i handl. fr. 1741). — jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=K_0001-0207.Z7Q9#U_K1_101317" title="KALENDER-STAV">KALENDER-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=P_1843-0028.6Lgl" title="PRIM-STAV">PRIM-,</a> RIM-, <a class="hanv" href="/saob/?id=R_3779-0026.9wAV#U_R3779_70453" title="RÄKNE-STAV">RÄKNE-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_03445-0244.DVD5#U_S3445_240376" title="SKATTE-STAV">SKATTE-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_04769-0103.Tv8A#U_S4769_74888" title="SKRIFT-STAV">SKRIFT-STAV.</a></div> <div class="udda"> B. i vissa specialanv. l. utvidgade anv. av 1.</div> <div class="jamn"> 2) om (i regel utsirad l. på annat sätt prydd) stav (i bet. 1) symboliserande viss värdighet l. visst ämbete l. makt l. myndighet o. d.; ofta i l. elliptiskt för ssg med förled som anger l. antyder användningen; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0077.w63A#M_S11233_92295" title="STAVER 4">STAVER 4</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7129" relZ="modal:open" title="Kyrko-ordningar och förslag dertill före 1686. 1–3. (Ha...">KOF 1: 344</a> (1575; om biskopsstav). Mercurius med sin Wing-hielm, och med Ormar bewicklade Staf. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1623" relZ="modal:open" title="Stiernhielm — Virtutes. Repertæ. The ingenfundne Dygders Vptog Vppå t...">Stiernhielm Virt. C 1 b</a> (1650, 1668). Staf eller spira, som betjenter i Retterne bruka. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2285" relZ="modal:open" title="Serenius — Dictionarium suethico-anglo-latinum.">Serenius</a> (1741). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6783" relZ="modal:open" title="von Fersen — Riksrådet och fältmarskalken m.m. grefve Fredrik Axel v...">Fersen HistSkr. 1: 50</a> (c. 1790; om lantmarskalksstav). En rikt silverprydd ceremonimästare stötte en stav mot golvet och utropade: — Monsieur le Président de la République! <a class="slink" href="/source/mr.php?id=15449" relZ="modal:open" title="Berg — Lie, E, Minnen från ett diktarhem. Övers.">Berg Lie Minn. 96</a> (1929). Mycket vanlig har staven varit såsom igenkänningstecken för statstjänstemän av olika grader och såsom spira för ålderman och åltgesäll i de gamla hantverksämbetena. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16588" relZ="modal:open" title="Kulturen. En årsbok.">Kulturen 1940, s. 18.</a> Den äldsta svenska rätten kände icke skriftlig form. Rättshandlingar utfördes i form av muntliga förklaringar, ofta i förening med vissa åtbörder såsom hållande på en stav, handslag o. s. v. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11233" relZ="modal:open" title="Fornvännen. Meddelanden från K. Vitterhets, historie oc...">Fornv. 1942, s. 343.</a> — jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=A_0001-0016.94Qk#U_A1_8127" title="ABBOTS-STAV">ABBOTS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=A_1175-0071.cpIi#U_A1175_28385" title="AMIRALS-STAV">AMIRALS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=A_1371-0072.Fr5O#U_A1371_33795" title="ANFÖRAR-STAV">ANFÖRAR-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=A_2573-0077.62q1#U_A2573_99898" title="AUGUR-STAV">AUGUR-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=B_0521-0174.3JU0#U_B521_111943" title="BEFALLNINGS-STAV">BEFALLNINGS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=B_0521-0278.5429#U_B521_190677" title="BEFÄLHAVAR-STAV">BEFÄLHAVAR-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=B_0521-0276.cU31#U_B521_187965" title="BEFÄLS-STAV">BEFÄLS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=B_2721-0124.XqD4#U_B2721_47420" title="BISKOPS-STAV">BISKOPS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=B_2931-0026.5279#U_B2931_12341" title="BJÄLLER-STAV">BJÄLLER-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=E_0669-0503.6SD4#U_E669_155557" title="EXEKUTIONS-STAV">EXEKUTIONS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=F_2023-0085.9daM#U_F2023_77927" title="FÄLTMARSKALKS-STAV">FÄLTMARSKALKS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=G_0221-0231.nP98#U_G221_149280" title="GEVALDIGER-STAV">GEVALDIGER-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=H_0801-0005.O5K0#U_H801_4984" title="HERDE-STAV">HERDE-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=H_0801-0072.cO2I#U_H801_48660" title="HERRSKAPS-STAV">HERRSKAPS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=H_1999-0149.l4M8#U_H1999_137996" title="HÄROLDS-STAV">HÄROLDS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=H_1999-0176.N5m1#U_H1999_144671" title="HÄRSKAR-STAV">HÄRSKAR-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=K_1987-0001.xj61#U_K1987_2848" title="KOMMANDO-STAV">KOMMANDO-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=K_1987-0009.vKN8#U_K1987_7754" title="KOMMENDER-STAV">KOMMENDER-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=K_1987-0012.Q3AK#U_K1987_10055" title="KOMMENDÖR-STAV">KOMMENDÖR-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=K_2877-0088.3c8w#U_K2877_80680" title="KRUM-STAV">KRUM-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=L_0225-0026.PO92#U_L225_32501" title="LANTMARSKALKS-STAV">LANTMARSKALKS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=M_0337-0078.HH67#U_M337_36065" title="MARSKALKS-STAV">MARSKALKS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=N_0001-0177.Y89k#U_N1_112294" title="NARR-STAV">NARR-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=O_1289-0023.AKqO#U_O1289_24047" title="ORM-STAV">ORM-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=P_0001-0413.agIb#U_P1_180116" title="PANT-STAV">PANT-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=P_0425-0149.95tk#U_P425_60670" title="PATRIARK-STAV">PATRIARK-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=P_0425-0150.NOIO#U_P425_62161" title="PATRIARKAL-STAV">PATRIARKAL-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=P_0425-0286.08s3#U_P425_111976" title="PEDELL-STAV">PEDELL-,</a> REGEMENTS-, <a class="hanv" href="/saob/?id=R_0745-0003.o7Y1#U_R745_25152" title="REGEMENTSVÄBELS-STAV">REGEMENTSVÄBELS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_0745-0023.HH8Y#U_R745_59981" title="REGERINGS-STAV">REGERINGS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_1747-0154.HlG6#U_R1747_134179" title="RIKS-STAV">RIKS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_1747-0154.HlG6#U_R1747_97512" title="RIKSHÄROLDS-STAV">RIKSHÄROLDS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_1747-0154.HlG6#U_R1747_111693" title="RIKSMARSKALKS-STAV">RIKSMARSKALKS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_08875-0080.sEZ8#U_S8875_56673" title="SORG-STAV">SORG-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=%C3%84_0001-0114.mNyb#U_%C3%841_199151" title="ÄMBETS-STAV">ÄMBETS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=%C3%96_0619-0080.MUV8#U_%C3%96619_246015" title="ÖVERSTEMARSKALKS-STAV">ÖVERSTEMARSKALKS-STAV</a> m. fl. — särsk.</div> <div class="udda"> a) (förr) till prästs ämbetsskrud hörande stav. Then Prästerlighe Stafwen eller Kryckian. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1411" relZ="modal:open" title="Schroderus — Osiander, L, Then christelige kyrkiones historia. Övers...">Schroderus Os. 1: 42</a> (1635; lat. orig.: virgam pastoralem). Därs. 2: 440.</div> <div class="jamn"> b) om kommandostav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1911" relZ="modal:open" title="Schmedeman — Kongl. stadgar, förordningar bref och resolutioner, ifr...">Schmedeman Just. 557</a> (1668). Särskilda tjenstetecken skola bäras till de olika uniformsdrägterna .. nämligen: staf af chefen för landtförsvarsdepartementet, fältmarskalkar och kommendanter under all tjensteutöfning. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=20887" relZ="modal:open" title="Kongl. Maj:ts nådiga tjenstgörings-reglemente för dess ...">TjReglArm. 1889, s. 56.</a></div> <div class="udda"> c) knoppförsedd stav med vilken regementstrumslagare l. tamburmajor gör tecken, när musikkåren skall börja o. sluta spela o. d. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=20884" relZ="modal:open" title="Kongl. Maj:ts nådiga tjenstgörings-reglemente för dess ...">TjReglArm. 1858, 2: 181.</a> Regementstrumslagare för stav och bär axelskärp. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18206" relZ="modal:open" title="Svensk uppslagsbok. 2 uppl. 1–32.">2SvUppslB 23: 1018</a> (1952).</div> <div class="jamn"> d) i uttr. Backi stav, se <a class="hanv" href="/saob/?id=B_0001-0070.Lx6N#M_B1_35233" title="BACKUS a">BACKUS a.</a> <a class="slink" href="/source/mr.php?id=5262" relZ="modal:open" title="Dalin — Nytt fransyskt och svenskt lexikon, med utförlig fraseo...">Dalin FrSvLex. 2: 528</a> (1843). — jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=B_0001-0070.Lx6N#U_B1_35892" title="BACKI-STAV">BACKI-,</a> TYRSUS-STAV.</div> <div class="udda"> e) (numera föga br.) i uttr. Merkurii stav, merkuriistav, kaducé. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3175" relZ="modal:open" title="Björkegren — Dictionnaire françois-suédois et suédois-françois. Fran...">Björkegren 315</a> (1784). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8713" relZ="modal:open" title="Björkman — Svensk-engelsk ordbok.">Björkman</a> (1889).</div> <div class="jamn"> f) mer l. mindre bildl. (jfr 1 b ζ, 7).</div> <div class="udda"> α) (†) övergående till att vara en beteckning för viss värdighet l. (person innehavande) visst ämbete l. makt l. myndighet; särsk. dels i sådana uttr. som föra l. ha staven, betecknande att ngn innehar viss värdighet osv., dels i uttr. spela krigshärens stav i ngns händer, gm intriger o. d. få ngn utnämnd till befälhavare för armén. Sij Ewigheten står och trampar Staaff och Thron, / Hon går på Alt, en Slaaff och Rådande-Person / Är vnder hennes Foot. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1750" relZ="modal:open" title="Wexionius — Sinneafwel.">Wexionius Sinn. 3: B 4 a</a> (1684). (Eng.) To let the Staff go out of one's Hand, (sv.) gie stafwen (mackten) ur händerna på sig. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2165" relZ="modal:open" title="Serenius — Dictionarium anglo-svethico-latinum.">Serenius</a> (1734; under staff). Tiomannaväldet (Decemviri), som efter ateniensiska lagar skulle regera (i Rom), förde stafven väl det första året. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7758" relZ="modal:open" title="Chydenius — Politiska skrifter utg. av E.G. Palmén.">Chydenius 11</a> (1765). Han skall, om ej till Fältherrns staf, / Dock vackert högt i grader växa. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=4076" relZ="modal:open" title="Leopold — Samlade skrifter. 1–3 (2 uppl.), 4–6.">Leopold 2: 356</a> (1801, 1815). Öfver Commendants Expeditionen för Stockholms Garnizon. Chef, Öfver-Commendanten, som har Stafven. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=4104" relZ="modal:open" title="Sveriges och Norriges stats-calender för år 1816–23.">SvNorStatscal. 1819, s. 104. (Baron Nordin)</a> utförde Wirséns plan att aflägsna Björnstierna och spelade krigshärens staf i Brahes händer. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=5444" relZ="modal:open" title="Crusenstolpe — Carl Johan och svenskarne. 1–3.">Crusenstolpe CJ III. 1: 283</a> (1846).</div> <div class="jamn"> β) [efter t. den stab über einen brechen, fördöma ngn (urspr. om domare: efter ngns dödsdom bryta sin ämbetsstav över den dömdes huvud (till tecken på att dennes livsgärning är slut o. bödeln kan ta vid))] i uttr. bryta staven över ngn l. ngt o. d. samt i vissa ombildningar härav.</div> <div class="udda"> α') (†) i uttr. bryta staven över ngn, döma ngn till döden; äv.: ge ngn ett hårt straff l. hård dom; fördöma ngn. (Sv.) Bryta stafwen öfwer någon .. (lat.) capitis quem damnare. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=4103" relZ="modal:open" title="Lindfors — Fullständigt svenskt och latinskt lexicon. 1–2.">Lindfors</a> (1824). Hon, som min enda fröjd i lifvet var, / Hon ligger bäddad i den kalla grafven! / O, öde! grymt du öfver mig bröt stafven! <a class="slink" href="/source/mr.php?id=5356" relZ="modal:open" title="von Braun — Carolina. Poetisk kalender.">Braun Carol. 75</a> (1844). De .. / .. kände, att tacksamhet, heder och dygd / med rätt öfver dem brutit stafven. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7868" relZ="modal:open" title="Scholander — Skrifter. Utg. av John Böttiger. 1–3.">Scholander I. 1: 68</a> (1868).</div> <div class="jamn"> β') i uttr. bryta staven över ngt, med sakligt subj.: innebära l. medföra ngts undergång l. upphörande o. dyl. l. innebära ett dråpslag mot ngt, döma ngt till undergång. Upptäckandet af nya läkekroppar har brutit stafven öfver (många förr använda läkemedel). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=5079" relZ="modal:open" title="Hygiea. Medicinsk och pharmaceutisk månads-skrift. 1–10...">Hygiea 1839, s. 293.</a> Om Turkarne förlora .. (Kalafat), så är stafwen bruten öfwer deras militäriska makt. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=5012" relZ="modal:open" title="Östgöta correspondenten.">ÖgCorr. 1854, nr 8, s. 2.</a> Ett missväxtår bröt stafven öfver deras ekonomi. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8503" relZ="modal:open" title="Idun. Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet.">Idun 1888, s. 210.</a> Efter .. (1800-talets) mitt bröt industrialismen staven över denna gamla hemindustri (dvs. tillverkningen av schwarzwalderur). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16588" relZ="modal:open" title="Kulturen. En årsbok.">Kulturen 1954, s. 157.</a></div> <div class="udda"> γ') i uttr. bryta staven över ngn (förr äv. ngns huvud) l. ngt (jfr β'), (skarpt) fördöma ngn l. ngt l. fälla en hård dom över ngn l. ngt l. uttala sin förkastelsedom över ngn l. ngt; äv.: utdöma l. underkänna ngn l. ngt. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8390" relZ="modal:open" title="Förhandlingar och uppsatser. Utg av Svenska Literatur-s...">FoU 20: 374</a> (1786: hufvud). Man (får) icke bryta stafwen öfwer ett Språk, emedan det .. icke har ett lika wälljudande ord, som ett annat. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=4036" relZ="modal:open" title="Svensk literatur-tidning.">SvLitTidn. 1818, sp. 356.</a> Qvinnan får aldrig vara svärmisk eller exalterad, ty då bryter verlden för alltid stafven öfver henne. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=5668" relZ="modal:open" title="Jolin — Barnhusbarnen eller Verldens dom. Skådespel i 5 akter, ...">Jolin Barnhusb. 163</a> (1849). Hwilken rättighet hafwe wäl wi, som sjelfwe äro syndare, att bryta stafwen öfwer wåra likar? <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6650" relZ="modal:open" title="Emanuelsson — Predikningar öfver förra årgången af svenska kyrkans ny...">Emanuelsson 1PredHögm. 1: 293</a> (1865). Ingen menniska kunde .. tro den beskedlige, folkskygge och fridsamme gamle Bergvall agera mellanlöpare i något som helst ärende; utan stafven bröts öfver Almqvist i allmänna opinionen. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6987" relZ="modal:open" title="Hellberg — Ur minnet och dagboken om mina samtida. Personer och hä...">Hellberg Samtida 1: 146</a> (1870). Stafven (är) redan på förhand bruten öfver förslagen (i statsverkspropositionen), så fort man fått se kostnadsberäkningarnes slutsiffror. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6981" relZ="modal:open" title="Samtiden. Veckoskrift för politik och litteratur.">Samtiden 1870—71, s. 59.</a> Franzén .. bröt sjelf stafven öfver sitt första försök (dvs. till dikten Det nya Eden). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8504" relZ="modal:open" title="Svenska akademiens handlingar ifrån år 1886. 1–92.">Wirsén i 3SAH 2: 200</a> (1887). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=17781" relZ="modal:open" title="Fåhræus — Läkekonstens historia. En översikt. 1–3. (Vår tids medi...">Fåhræus LäkH 3: 36</a> (1950).</div> <div class="jamn"> δ') (†) utan efterföljande prep.-bestämning; anträffat bl. i pass., i fråga om att Mose lag upphävs o. dess makt bryts gm Kristi död. Han (dvs. Kristus) måste döden dö, therpå blir stafwen bruten, / Och så Capitletz dom til werdzlig domstol skuten. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2073" relZ="modal:open" title="Brenner — Wårs herres och frälsares Jesu Christi alldraheligaste ...">Brenner Pijn. 51</a> (1727).</div> <div class="udda"> 3) käpp l. stång o. d. använd ss. redskap i gymnastik l. sport o. d. — jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=J_0259-0201.r47K#U_J259_198057" title="JÄRN-STAV">JÄRN-STAV.</a></div> <div class="jamn"> a) (numera nästan bl. om ä. l. utländska förh.) rund käpp av trä l. järn o. d. (i regel av c. 1 meters längd), avsedd att användas vid utförande av fristående gymnastiska armrörelser (i syfte att förstärka deras verkan). Med en rund svarfvad käpp om en meters längd, som hålles i båda händerna, yttersidorna nedåt, kunna några stärkande rörelser (i gymnastik) göras. Sådana äro (bl. a.): Staf upp! .. Staf fram! .. Staf böj! .. Staf ned! <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7658" relZ="modal:open" title="Hubendick — Ungdomens bok. 2. Flickornas lekar.">Hubendick FlickLek. 36</a> (1879). Bland nödiga gymnastikredskap märkas .. plintar och bockar samt en del annan lös redskap, såsom stafvar o. dyl. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11217" relZ="modal:open" title="Bergqvist — Undervisningsplan för realskolan med flera författninga...">Bergqvist UndPlanRealsk. 180</a> (1906). Medan staven en tid varit på avskrivning, har den numera kommit till mångsidigt bruk i den nyare österrikiska skolgymnastiken. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18206" relZ="modal:open" title="Svensk uppslagsbok. 2 uppl. 1–32.">2SvUppslB</a> (1953).</div> <div class="udda"> b) (knappast br.) om bollträ. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=10925" relZ="modal:open" title="Cannelin — Svenskt-finskt lexikon.">Cannelin</a> (1904, 1939).</div> <div class="jamn"> c) stav som skidåkare håller i handen (l. händerna) o. med vars hjälp han stakar sig fram l. håller balansen o. d., skidstav (se d. o.); äv. (om ä. förh.) om broddad stav använd vid färd på rännskor (särsk. i ssgn <a class="hanv" href="/saob/?id=R_3779-0079.8z4f#U_R3779_158135" title="RÄNNSKO-STAV">RÄNNSKO-STAV</a>). (Skridfinnarna) löpa på ett slagz trää, som thee Skijde kalla .. hwilket ähr slätt vnder och något bredt, framman till krokot som en boga, vnder fötterna bundet, stödiandes sigh wed en staf. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1253" relZ="modal:open" title="Tempeus — Messenius, J, Specula thet är, Sweriges rijkes skådheto...">Tempeus Messenius 116</a> (1612). Stafven bör i allmänhet vid skidlöpning användas så litet som möjligt, och bör hvar och en, som önskar blifva god skidlöpare, öfva sig både att ränna utför backar och gå på jemn mark utan staf. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7861" relZ="modal:open" title="Tidning för idrott.">TIdr. 1883, s. 32.</a> Till varje par skidor höra två stavar, lika långa .. och av samma vikt. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13227" relZ="modal:open" title="Skidlöpningsinstruktion för armén.">SkidlöpnIArmén 1917, s. 19.</a> Man fick styra rätt med .. staven för att icke handlöst rulla utför. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=10490" relZ="modal:open" title="På skidor. Årsskrift utg. af Föreningen för skidlöpning...">PåSkid. 1928, s. 87.</a> — jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=L_0225-0073.57q2#U_L225_59158" title="LAPP-STAV">LAPP-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_3779-0079.8z4f#U_R3779_159030" title="RÄNN-STAV">RÄNN-STAV.</a></div> <div class="udda"> d) stång avsedd att göra språng l. hopp med; numera i sht om en vid idrottsgrenen stavhopp använd (av trä l. bamburör l. metall l., o. numera företrädesvis, av konstfibermaterial (glasfiber) bestående) rund o. böjlig stång av varierande längd o. diameter; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=H_1009-0224.4W97#U_H1009_188567" title="HOPP-STAV">HOPP-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_10001-0074.jMIG#U_S10001_136402" title="SPRING-STAV">SPRING-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_10193-0024.3073#U_S10193_103599" title="SPRÅNG-STAV">SPRÅNG-STAV.</a> (Bundna) Språng .. ske .. med stöd på sidokamrater, voltigehäst, staf. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=4891" relZ="modal:open" title="Ling — Reglemente för gymnastik.">Ling Regl. 96</a> (1836). Staven (i stavhopp) måste vara så lätt som möjligt och får på inga villkor svikta. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=12532" relZ="modal:open" title="Idrottsboken. En handledning för skolungdom samt prakti...">Idrottsbok. 114</a> (1914). Tävlande (i stavhopp) får använda sin egen stav om den godkänts av tävlingsledningen. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=19833" relZ="modal:open" title="IPC Stora sportlexikon.">IPCStSportlex. 23</a> (1975). Staven (i stavhopp) är som regel 4,5—4,9 m lång. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=19787" relZ="modal:open" title="Bra böckers lexikon. 1–25.">BraBöckLex. 21: 302</a> (1979).</div> <div class="jamn"> e) [sannol. delvis utlöst ur ssgn <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_66062" title="STAV-HOPP">STAV-HOPP</a>] i utvidgad anv.: om stavhopp ss. idrottsgren. I stav och på 200 meter äro inga uttagna (till olympiaden). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11917" relZ="modal:open" title="Idrottsbladet.">IdrBl. 1924, nr 73, s. 3.</a> Hoppa stav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=20303" relZ="modal:open" title="Svensk handordbok. Konstruktioner och fraseologi. Red. ...">SvHandordb.</a> (1966). Vinna i stav. Därs.</div> <div class="udda"> 4) (numera nästan bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) stör l. påle l. stång o. d. av ett avhugget o. barkat ungt träd; särsk. om en i marken lodrätt nedsatt stör i gärdsgård, gärdsgårdsstör; äv. koll.; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0077.w63A#M_S11233_90952" title="STAVER 1">STAVER 1</a>. (Lat.) Stipes (sv.) staff eller påle som settes j iordena. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8856" relZ="modal:open" title="Variarum rerum vocabula cum sueca interpretatione Sthlm...">VarRerV 56</a> (1538). (De) skola .. upsättian (dvs. säden) på stafwar til des de få afskurit. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16252" relZ="modal:open" title="Kulturbilder från 1700-talets Västergötland. Av Carl-Ma...">KulturbVg. 3: 183</a> (1707). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18741" relZ="modal:open" title="von Linné — Linnés Dalaresa, Iter Dalekarlicum, jämte Utlandsresan,...">Linné Dal. 10</a> (1734; koll.). Hos torp(aren) Simon Larsson fans nytt trinne och stafwar, som Magnus Larsson kj(ä)ndes som han förleden sommar har fört opp till en gärsgårds för bätrande. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=17429" relZ="modal:open" title="Etnologiska källskrifter. 1–5.">EtnolKällskr. 2: 9</a> (1801). De flätade gärdesgårdarna bestå av i jorden nedslagna pålar eller störar av diverse trädslag. Dessa kallas i det följande stavar. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13486" relZ="modal:open" title="Rig. Föreningens för svensk kulturhistoria tidskrift.">Rig 1925, s. 81.</a> — jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=A_0787-0196.jhyI#U_A787_117700" title="AL-STAV">AL-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=E_0435-0159.J60a#U_E435_106487" title="EN-STAV">EN-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=F_1761-0066.m5yX#U_F1761_84402" title="FURU-STAV">FURU-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=G_1565-0097.g1R8#U_G1565_65511" title="GÄRDSGÅRDS-STAV">GÄRDSGÅRDS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_1747-0037.istJ#U_R1747_30402" title="RI-STAV">RI(E)-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_2879-0103.709y#U_R2879_143672" title="RUND-STAV">RUND-STAV</a> m. fl. — särsk. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) om råmärke (se d. o. 1) i form av en påle l. stör l. stång, gränspåle; ofta i (tautologisk) förb. med rå (se <a class="hanv" href="/saob/?id=R_3321-0199.79zX#M_R3321_144670" title="RÅ, sbst.3 1">RÅ, sbst.3 1</a>) l. rö (se <a class="hanv" href="/saob/?id=R_4197-0035.28j7" title="RÖ, sbst.1)">RÖ, sbst.1)</a> l. rör (se <a class="hanv" href="/saob/?id=R_4409-0068.r7TX#M_R4409_63288" title="RÖR, sbst.4 a">RÖR, sbst.4 a</a>) l. sten, i uttr. som anger gränser för en gårds o. d. ägor; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0077.w63A#M_S11233_91338" title="STAVER 1 a">STAVER 1 a.</a> In öffuer dalssenghena saa langdt som raan och staffwen tiilsægher. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6380" relZ="modal:open" title="Konung Gustaf den förstes registratur. Utg. af Riksarki...">G1R 2: 216</a> (1525). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6380" relZ="modal:open" title="Konung Gustaf den förstes registratur. Utg. af Riksarki...">Därs. 4: 133</a> (1527: staffua oc rör). Vnder staden (Hudiksvall) skall lyde och ligge Hwdwiksby medh alle the ägor ther vnder lydhe sampt alle andre ägor vthi fiskewatn och vttmark, som tillförende vnder staden effterlathet är .. hwilke och framdeles medh staf och röö skole aflagdhe och ifrå andre ägor åttskildhe blifwe. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=15254" relZ="modal:open" title="Privilegier, resolutioner och förordningar för Sveriges...">PrivSvStäd. 4: 286</a> (1602). Ähr såledis Synen begynt, först ginge Nempde(n) til Rijsinges kierr, Huilchitt kierr de dömpnde halfparten till Ösby, Seden der ifrån och till Stafuen, Biörnehuarfz åkrar, Och gårdestoden, emillan Norremoszan och hagan. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=440" relZ="modal:open" title="Risinge, Regna och Skedevi dombok. Handskrift.">RisingeRegnaSkedviDomb. 18/4 1605.</a> Urfjäll kan kallas den jord, som uti en annan Bolby, annat Härad, en annan Sockn eller på någon allmän mark är belägen, men medelst offgammal häfd en Bolby eller et Hemman utom des Rå och Rör oklandrat tilkommer, den der antingen med staf och sten, eller urminnes .. gjärdslegård, dike eller rehn, och under et hemmans Ränta begripen och häfdad warder. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2784" relZ="modal:open" title="Samling af kongl. förordningar, resolutioner, bref och ...">LandtmFörordn. 34</a> (1765). jfr: Gränsmärken finnas .. dels uti stora sjöar och strömmar .. och dels uti stora skogar, där ägorna äro med stav och sten fördelade. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=15355" relZ="modal:open" title="Svenska lantmäteriet 1628–1928. Utg. av Sällskapet för ...">SvLantmät. 1: 160</a> (1928; om förh. 1670). jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=H_1199-0021.F9GV#U_H1199_38699" title="HORN-STAV">HORN-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_3321-0199.79zX#U_R3321_152451" title="RÅ-STAV">RÅ-STAV.</a> särsk.</div> <div class="jamn"> a) (†) med tanke väsentligen på det område som begränsas av vissa gränsmärken; anträffat bl. i vissa (i synnerhet tautologiska) uttr.</div> <div class="udda"> α) under stav och rå, inom gränserna (för ngns ägor). Een part försvara mehr under staff och råå, ähn som medh rätta bör. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7588" relZ="modal:open" title="Svenska riksrådets protokoll. 1 ff. (Handlingar rörande...">RP 7: 138</a> (1638).</div> <div class="jamn"> β) inom och utom stör och stav, inom och utom (ngts) gränser l. ”hank o. stör”. Bostället, som .. är med hus och bygnad, samt inom och utom stör och staf. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=241" relZ="modal:open" title="Växjö domkapitels akter. Handskrift.">VDAkt. 1769, nr 275</a> (1768).</div> <div class="udda"> b) (†) mer l. mindre bildl.: gränsmärke l. (ngts) yttersta gräns l. slutpunkt o. d.; anträffat bl. i uttr. utsätta stav och rå för ngt, uppdraga l. utstaka gräns(er) för ngt, sticka upp i stav och rå mot ngn, för att beteckna att ngn markerar gräns gentemot ngn l. avskiljer sig från ngn. Hvad förmätenhet at tiltro sig at utsätta staf och rå, utpeka en punkt — et non plus ultra, för medlefvandes och oföddas kunskaper, skicklighet och industri? <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3288" relZ="modal:open" title="Kungl. Vitterhets, historie- och antikvitetsakademiens ...">2VittAH 5: 205</a> (1790, 1796). Du Stiftets Biskop blifva må / bland dess Representanter / att sticka upp i Staf och Rå / mot ståndets dilettanter. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=15555" relZ="modal:open" title="Engström — Vid en milstolpe.">Engström Milst. 199</a> (i handl. fr. 1833).</div> <div class="jamn"> 5) i vägg o. d.: stående stolpe l. planka l. stång l. stake o. d.; i sht (om ä. förh.) om var o. en av plankorna i stavbyggnad; äv. koll., särsk.: resvirke (i l. utgörande stavbyggnad); jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0077.w63A#M_S11233_91708" title="STAVER 2">STAVER 2</a>. En (huse-)syn från Köksmåla korpralsgård i Misterhult i Småland .. där det påtalas, att ladugården icke har timrade båsbalkar utan av ”stavar och vedjor”. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=15591" relZ="modal:open" title="Svenska kulturbilder. Under redaktion av Sigurd Erixon ...">SvKulturb. 5—6: 136</a> (cit. fr. 1763). (Gotiken) lät hela murytan mellan två stöd ersättas af ett enda fönster, som genom stafvar (Poster) af sten delades i vertikal riktning. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7041" relZ="modal:open" title="Upmark d.ä. — Lübke, W, De bildande konsternas historia. Övers.">Upmark Lübke 415</a> (1871); jfr 8. Stommen (i en norsk stavkyrka) består af en ram af bottensyllar med i dem intappade grofva, lodräta stolpar — stafvar, häraf kyrkornas namn. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7345" relZ="modal:open" title="Nordisk familjebok.">NF 15: 335</a> (1891). De cylindriska västsvenska dopfuntarna ha mycket utpräglat brunnskarsform, Böjafunten .. verkar sammansatt av en rad invid varandra ställda stavar eller plankor. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11231" relZ="modal:open" title="Fataburen. Kulturhistorisk tidskrift.">Fatab. 1930, s. 147.</a> De första kyrkorna i Norden voro stavkyrkor: enkla byggnader av omsorgsfullt huggna stockar, ”stavar”, resta mot ett underlag av en kraftig syllram eller helt enkelt ställda i en uppgrävd ränna i marken. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8384" relZ="modal:open" title="Svenska turistföreningens årsskrift (1886–1985). Svensk...">TurÅ 1942, s. 39.</a> <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1062" relZ="modal:open" title="Illustrerad svensk ordbok. Red. Bertil Molde.">IllSvOrdb.</a> (1955; äv. koll.). — jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=V_1801-0087.ARAg#U_V1801_168827" title="VÄGG-STAV">VÄGG-STAV.</a></div> <div class="udda"> 6) om rektangulärt trästycke med viss anv.</div> <div class="jamn"> a) om vart o. ett av de trästycken som ingår i l. är avsett att ingå i sidorna (l. bottnen) i tunnor o. andra slags kärl av trä, lagg (se <a class="hanv" href="/saob/?id=L_0001-0109.qu5E#M_L1_107005" title="LAGG, sbst.1 3">LAGG, sbst.1 3</a>), kim; äv. om lådbräda; ofta koll., särsk.: uppsågat timmer avsett för framställning av stäver; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0077.w63A#M_S11233_92425" title="STAVER 5">STAVER 5</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=S_14153-0052.iLos" title="STÄVER">STÄVER.</a> Byrge Gunnersson .. läth .. bära någre steffuer aff en balie på rådstuffuen. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=14404" relZ="modal:open" title="Nya Lödöse tänkeböcker (1586–1621). Utg. av S Grauers. ...">TbLödöse 28</a> (1587). En järn-cirkel, hwari tunnbindaren samlar stafwarna, när han wil gjöra en tunna. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2372" relZ="modal:open" title="Möller — Nouveau dictionaire françois–svedois et svedois–françoi...">Möller 1: 172</a> (1755). De smala trästycken, af hvilka laggkärl sammansättas, kallas kimmar eller stäfver och utskäras vanligen af klufvet virke, som bör vara fullkomligt friskt och qvistfritt. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8420" relZ="modal:open" title="Arbetets bok. Bearb. från tyskan.">ArbB 244</a> (1887). Af affallet från timret tillverkas många sorters list och staf. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2016" relZ="modal:open" title="Post- och Inrikes Tidningar.">PT 1898, nr 146, s. 3.</a> Bolaget byggde en lådfabrik, så de skulle ha väldigt med stav till lådor. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18260" relZ="modal:open" title="Sågverksminnen. (Svenskt liv och arbete 2.)">Sågverksminn. 145</a> (1948). Förbrukning av bokvirke till stäver i silltunnor, salttunnor och öl- och brännvinskaggar mångdubblades .. (på Västkusten o. utmed Öresund) under de stora sillfiskeperioderna. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18872" relZ="modal:open" title="Selander — Det levande landskapet i Sverige.">Selander LevLandsk. 348</a> (1955). — jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=A_1371-0210.18DA#U_A1371_116187" title="ANKAR-STAV">ANKAR-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=B_2931-0043.d60L#U_B2931_29487" title="BJÖRK-STAV">BJÖRK-,</a> BOK-, <a class="hanv" href="/saob/?id=B_3961-0185.NsTb#U_B3961_162981" title="BOTTEN-STAV">BOTTEN-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=D_2173-0027.8jv2#U_D2173_11806" title="DRITTEL-STAV">DRITTEL-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=E_0221-0309.h62d#U_E221_145865" title="EK-STAV">EK-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=E_0435-0159.J60a#U_E435_106487" title="EN-STAV">EN-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=F_1761-0066.m5yX#U_F1761_84402" title="FURU-STAV">FURU-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=L_0001-0109.qu5E#U_L1_107660" title="LAGG-STAV">LAGG-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=O_1537-0192.HEif#U_O1537_229314" title="OXHUVUD-STAV">OXHUVUD-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=P_0849-0234.91g3#U_P849_88301" title="PIP-STAV">PIP-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_2879-0095.8y3D#U_R2879_88000" title="RUNMÄRKES-STAV">RUNMÄRKES-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_02113-0013.t6Fi#U_S2113_80150" title="SIDO-STAV">SIDO-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_02345-0005.do8e#U_S2345_55314" title="SILL-STAV">SILL-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_02345-0005.do8e#U_S2345_56855" title="SILLTUNN-STAV">SILLTUNN(E)-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_10001-0170.4X5T#U_S10001_202622" title="SPRUND-STAV">SPRUND-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=T_3009-0257.06cX#U_T3009_210387" title="TUNN-STAV">TUNN-STAV</a> m. fl.</div> <div class="udda"> b) (i fackspr.) rektangulärt, ej särskilt brett trästycke som hopfoga(t)s till ngt (l. infoga(t)s i ngt); särsk. om vart o. ett av de med fjäder (se d. o. II 3) o. not (se <a class="hanv" href="/saob/?id=N_0641-0147.Q2S9" title="NOT, sbst.4)">NOT, sbst.4)</a> försedda, massiva trästyckena (av ek l. bok l. teak o. d.) som lagda bredvid varandra i rut- l. kilmönster ingår i l. är avsedda att ingå i ett parkettgolv, parkettstav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7045" relZ="modal:open" title="Illustrerad teknisk tidning. 1–2. Teknisk tidskrift. 2 ...">TT 1877, s. 6 (i stavparkett).</a> Lamellträ består i princip av ett inre skikt sammansatt av hoplimmade stavar eller lameller, bildande stora plattor på ömse sidor beklädda med tunnare fanerskikt. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16421" relZ="modal:open" title="Hantverkets bok. I: 1–8.">HantvB I. 2: 58</a> (1934). Parkettgolv, bestående av korta, med fjäder och not försedda stavar, av ek, bok el. teak o. s. v., vilka läggas i mönster på ett s. k. blindgolv av vanliga bräder och spikas. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18206" relZ="modal:open" title="Svensk uppslagsbok. 2 uppl. 1–32.">2SvUppslB 11: 931</a> (1949). — jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=P_0211-0181.K4Uf#U_P211_97995" title="PARKETT-STAV">PARKETT-STAV.</a></div> <div class="jamn"> c) om tunt, i nedre ändan avtunnat, mindre trästycke (i sht av ek) använt ss. täckningsmaterial (särsk. för tak) o. d.; vanl. i pl. l. koll. sg. Av staven, spånen, som väggarna (i den nedrivna kyrkan) voro täckta med, gjordes hvarjehanda kärl. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8384" relZ="modal:open" title="Svenska turistföreningens årsskrift (1886–1985). Svensk...">TurÅ 1907, s. 268.</a></div> <div class="udda"> 7) i utvidgad l. bildl. anv. av 1, särsk. 1 c (jfr 1 b ζ, 2 f), om ngt som till formen liknar en stav i bet. 1 (särsk. 1 c). Ehrenberg har .. beskrifvit flera fällningars utseende under mikroskopet och visat, att de afskilja sig i ett tillstånd af obestämd form, såsom .. ringar, stafvar o. d. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=4331" relZ="modal:open" title="Årsberättelser om vetenskapernas framsteg, afgifne af k...">Berzelius ÅrsbVetA 1840, s. 3.</a> Kalkstommen är .. (hos kalksvamparna) sammansatt af idel små vackra kalkfigurer, som sedda under mikroskopet visa för det mesta trestråliga, någon gång fyrstråliga stjernor och för öfrigt nålar eller stafvar af allehanda slag. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8090" relZ="modal:open" title="Kruhs — Undrens verld. Illustr. framställning af underbara före...">Kruhs UndrV 139</a> (1884). En vapenbild med nio fält, innehållande (bl. a.) .. två korslagda stafvar med en ros i hvar vinkel. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6560" relZ="modal:open" title="Antiqvarisk tidskrift. 1–22.">AntT IX. 1: 51</a> (1887). Luktorganen (hos insekterna) utgöras av små fina stavar eller käglor, vanligen nedsänkta i små gropar eller hålor, som stå i förbindelse med nervtrådar. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=12625" relZ="modal:open" title="Trägårdh — Sveriges skogsinsekter.">Trägårdh Skogsins. 15</a> (1914). (På ortolansparvens ägg) finnas ofta bland ytfläckarna dels mycket korta och smala streck eller ”stavar” .. dels också mera komplicerade och större kroklinjer. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=12491" relZ="modal:open" title="Rosenius — Sveriges fåglar och fågelbon. 1–7">Rosenius SvFågl. 1: 368</a> (1920). (Galalitmassan) pressas till en sträng, som sedan på olika sätt formas till plattor, stavar etc. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=17513" relZ="modal:open" title="Bolin — I kemistens verkstad.">Bolin KemVerkst. 132</a> (1942). — jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_07371-0124.q32k#U_S7371_71077" title="SMAK-STAV">SMAK-STAV.</a> — särsk.</div> <div class="jamn"> a) om växt(släkte) med rak, styv stjälk.</div> <div class="udda"> α) om prydnadsväxten Liatris spicata Willd., som har violetta, i långa ax samlade blommor; i ssgn <a class="hanv" href="/saob/?id=R_2425-0098.Awp4#U_R2425_78754" title="ROSEN-STAV">ROSEN-STAV.</a></div> <div class="jamn"> β) (†) om växtsläktet Pedicularis Lin., spirsläktet; äv. om växt tillhörande detta släkte (ss. senare led i ssgrna <a class="hanv" href="/saob/?id=K_2219-0110.8FR6#U_K2219_102961" title="KUNGS-STAV">KUNGS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=K_3627-0076.1EJ5#U_K3627_139789" title="KÄRR-STAV">KÄRR-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=L_0225-0073.57q2#U_L225_59158" title="LAPP-STAV">LAPP-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=L_1039-0190.wdK4#U_L1039_94116" title="LUDD-STAV">LUDD-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_04339-0039.W299#U_S4339_104552" title="SKOGS-STAV">SKOGS-STAV</a>). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3386" relZ="modal:open" title="Liljeblad — Utkast til en svensk flora, eller Afhandling om svenska...">Liljeblad Fl. 231</a> (1792; ss. släktnamn). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=5750" relZ="modal:open" title="Dalin — Ordbok öfver svenska språket. 1–2.">Dalin</a> (1854). jfr: Staf .. benämnes af Liljeblad slägtet Frier. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7753" relZ="modal:open" title="Fries — Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen.">Fries Ordb.</a> (c. 1870).</div> <div class="udda"> b) anat. om stavformig, ljuskänslig sinnescell i ögats näthinna; i sht i pl. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=5079" relZ="modal:open" title="Hygiea. Medicinsk och pharmaceutisk månads-skrift. 1–10...">Hygiea 1863, s. 154.</a> <a class="slink" href="/source/mr.php?id=19787" relZ="modal:open" title="Bra böckers lexikon. 1–25.">BraBöckLex. 25: 274</a> (1981). jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_02545-0064.0C17#U_S2545_87823" title="SINNES-STAV">SINNES-STAV.</a></div> <div class="jamn"> c) (†) i uttr. Cortis stavar, Cortis pelare (se <a class="hanv" href="/saob/?id=P_0425-0375.4VTM#M_P425_142639" title="PELARE 2 e">PELARE 2 e</a>). I snäckan (i örat) .. är det små staflika bildningar, kallade Corti's stafvar. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7033" relZ="modal:open" title="Lovén — Huxley, TH, Menniskokroppens byggnad och förrättningar....">Lovén Huxley 157</a> (1871). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8258" relZ="modal:open" title="Schulthess — Svensk-fransk ordbok. Efter de bästa källor och med bit...">Schulthess</a> (1885).</div> <div class="udda"> d) (i fackspr.) om stavformig, sporbildande bakterie; särsk. om sjukdomsalstrande bakterie, bacill. Den organism, som åstadkommer smörsyrejäsningen, utgöres af små, rörliga, långsträckta stafvar (bakterier). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7186" relZ="modal:open" title="Uppfinningarnas bok. Öfversigt af det industriela arbet...">UB 5: 142</a> (1873). Pestbacillen .. är en kort, orörlig stav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18206" relZ="modal:open" title="Svensk uppslagsbok. 2 uppl. 1–32.">2SvUppslB 2: 1154</a> (1947). Resistensutvecklingen — genom att bakterierna vant sig vid att klara sig mot antibiotika — är särskilt markant bland stafylokocker och gramnegativa stavar. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8184" relZ="modal:open" title="Svenska dagbladet.">SvD 1972, nr 329, s. 9.</a> jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=B_0001-0030.20o4#U_B1_12378" title="BACILL-STAV">BACILL-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=M_1037-0203.Hw55#U_M1037_123753" title="MJÄLTBRANDS-STAV">MJÄLTBRANDS-STAV.</a></div> <div class="jamn"> e) textil. stavliknande stygn l. figur o. d. ingående i prydnadssöm; äv. i utvidgad anv., om sådan söm; äv. dels om bård l. rand o. d. utgörande l. ingående i mönster i tyg l. vävnad o. d., dels om stavliknande knypplad figur. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7606" relZ="modal:open" title="Damernas bok. Handbok för fruntimmersarbeten.">DamBok 117</a> (1879; vid broderi på filet). De små stafvarne mellan mönsterfigurerna (i alliansbroderiet) sys .. på maskin med kedjestygn. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8282" relZ="modal:open" title="Hagdahl — Det bästa af allt! En nödvändig bok för hvarje hem. Med...">Hagdahl DBäst. 184</a> (1885). På de flesta äldre skånska spetsar .. förekommer en rytmisk indelning genom snedlagda stavar, i Skåne kallade skack. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18174" relZ="modal:open" title="Skånska spetsar. En kort handbok utarbetad av Ingegerd ...">SkånSpets. 9</a> (1947). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18340" relZ="modal:open" title="Henschen — Svenska vävnader.">Henschen SvVävn. 37</a> (1949; utgörande mönster). Åtdragen kastsöm kallas ofta stav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=19465" relZ="modal:open" title="Svennås — Petersen, G, Sömmar och stygn. 200 tecknade och uppsydd...">Svennås Petersen SömSt. 40</a> (1966).</div> <div class="udda"> f) (†) om taktstreck på notplan. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8713" relZ="modal:open" title="Björkman — Svensk-engelsk ordbok.">Björkman</a> (1889).</div> <div class="jamn"> g) (†) på notplan: grovt, horisontalt streck utmärkande helnots- l. halvnotspaus. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3761" relZ="modal:open" title="Envallsson — Svenskt musikaliskt lexikon, efter grekiska, latinska, ...">Envallsson 27</a> (1802). Därs. 248.</div> <div class="udda"> 8) byggn. o. konst. list(verk); i sht om list- (verk) med rund profil på byggnad l. pelare l. möbel o. d.; särsk. dels om ornamentlist som i genomskärning har formen av en halvcirkel (l. del av cirkel), rundstav (se d. o. 2), dels om rund, skruvformig l. likt ett grovt vridet rep utformad prydnadslist (med snedräfflor), repstav; förr äv. om fyllning i räfflorna på en kolonn eller pilaster (ett stycke uppifrån basen). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2527" relZ="modal:open" title="König — Inledning til mecaniken och bygnings-konsten, jämte en ...">König Mec. 82</a> (1752). Bord af ahl .. med ahlfris och Staf. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=362" relZ="modal:open" title="Husgerådskammarens räkenskaper. Handskrift.">HusgKamRSthm 1769, s. 453.</a> Stafvar i refflade pelare, (dvs.) runda upphöjningar som till en del uppfylla refflorna. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=849" relZ="modal:open" title="Weste — Förslag till ordbok utg. av Svenska Akademien. Handskr...">Weste FörslSAOB</a> (c. 1817). Staf eller rundstaf är en framstående list, hvars genomskärning bildar en qvarthalf- eller treqvartscirkel. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=5718" relZ="modal:open" title="Brunius — Skånes konsthistoria för medeltiden. (Skånes historia o...">Brunius SkK 700</a> (1850). Kanten listas med en platt och staf. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6257" relZ="modal:open" title="Allmännyttigt handbibliotek. 1–146.">AHB 116: 19</a> (1883). (Portalerna) vidga .. sig inifrån och utåt, ha å sidorna stafvar eller halfkolonner, sammanbundna af spetsbågar. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=10621" relZ="modal:open" title="Hahr — Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning för...">Hahr ArkitH 247</a> (1902). Väggfälten (i rummen i de små herrgårdarna från 1700-talet) omgifvas vanligen af ett sirligt ramverk, en staf eller dyl. virad med blad- och blomsterrankor. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=10502" relZ="modal:open" title="Uppland. Skildring af land och folk. 1–2.">Uppl. 1: 647</a> (1905). Stav .. (dvs.) listverk med rund profil. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1062" relZ="modal:open" title="Illustrerad svensk ordbok. Red. Bertil Molde.">IllSvOrdb.</a> (1955). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=19259" relZ="modal:open" title="Bonniers lexikon. Huvudred. Uno Dalén. 1–15.">BonnierLex.</a> (1966). — jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=B_2931-0077.F8BU#U_B2931_97869" title="BLAD-STAV">BLAD-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=F_0213-0158.9RPT#U_F213_117905" title="FASETT-STAV">FASETT-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=F_0663-0045.6A99#U_F663_42680" title="FJÄRDEDELS-STAV">FJÄRDEDELS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=H_0001-0218.R2oM#U_H1_201611" title="HALV-STAV">HALV-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=H_0593-0092.0MQu#U_H593_72862" title="HEL-STAV">HEL-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=K_3133-0444.13Ko#U_K3133_240917" title="KVART-STAV">KVART-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=P_2837-0186.oqIx#U_P2837_278595" title="PÄRL-STAV">PÄRL-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_1023-0231.51A3#U_R1023_169784" title="REP-STAV">REP-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_2879-0103.709y#U_R2879_143672" title="RUND-STAV">RUND-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_3101-0197.eYe1#U_R3101_191631" title="RYGG-STAV">RYGG-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=%C3%84_0001-0037.u6T7#U_%C3%841_74268" title="ÄGG-STAV">ÄGG-STAV</a> m. fl.</div> <div class="jamn"> 9) [eg. specialanv. av 7; jfr likn. anv. i d.] (lodrätt) streck l. stapel o. d. på skrivtecken; bokstav l. runbokstav l. språkljud l. stavelse l. ord o. d.</div> <div class="udda"> a) språkv. på skrivtecken, särsk. runbokstav: lodrätt streck l. lodrät stapel varifrån de streck (kännestreck) utgår som ger skrivtecknet dess karakteristiska utseende, huvudstav (se d. o. 2); äv. om streck som utgår från det lodräta strecket osv. i runbokstav o. som karakteriserar runan (särsk. i ssgn <a class="hanv" href="/saob/?id=B_2721-0183.OI9X" title="BI-STAV">BI-STAV</a>); jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0077.w63A#M_S11233_92492" title="STAVER 6">STAVER 6</a>. I en .. handskrift har .. (J. Bureus) antecknat: ”de röde stafvarna (på en runsten) syntes utan på först gula, men rifne voro de röde med skönste ferger”. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11233" relZ="modal:open" title="Fornvännen. Meddelanden från K. Vitterhets, historie oc...">Fornv. 1931, s. 259</a> (c. 1595). Runorna .. bestå aff ett rätt strek ofwan ifrån och nideråth, som kallas staf, efter thet är likt en käpp. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1687" relZ="modal:open" title="Verelius — Manuductio compendiosa ad runographiam scandicam antiqv...">Verelius Run. 19</a> (1675). Sedan .. (M. Celsius) 1675 bröt skalet, och uttog kärnan, wisandes thenna skriften (dvs. hälsingerunorna) wara så gammul som godan; allenast then bekante Stafwen tilsattes. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=12103" relZ="modal:open" title="Broman — Glysisvallur och öfriga skrifter rörande Helsingland. U...">Broman Glys. 2: 267</a> (c. 1730). z (i fragmentet av äldre västgötalagen) har alltid en vågrätt tvärstreck, som skär den diagonala stafvens midt. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8878" relZ="modal:open" title="Skrifter utg. av Humanistiska vetenskapssamfundet i Ups...">SkrHVSamfU IX. 3: 12</a> (1904). Den raka lodräta linjen, som är gemensam för de flesta af .. (den yngre runradens) runor, kallas staf, stundom hufvudstaf, de linjer, hvarigenom runorna skiljas från hvarandra, kallades af Liljegren kännestreck, nu oftast bistafvar. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=20787" relZ="modal:open" title="Nordisk familjebok. 2 uppl.">2NF 23: 1214</a> (1916). Typerna (för a och l i Codex Argenteus) skiljas därpå att vänstra staven i a är vertikal. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=15414" relZ="modal:open" title="von Friesen o. Grape — Om codex argentus.">Friesen (o. Grape) CodArg. 88</a> (1928). Stav .. (dvs.) streck i del av runa. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1062" relZ="modal:open" title="Illustrerad svensk ordbok. Red. Bertil Molde.">IllSvOrdb.</a> (1955). — jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=R_2879-0095.8y3D#U_R2879_92316" title="RUN-STAV">RUN-STAV.</a></div> <div class="jamn"> b) (utom i ε ålderdomligt) bokstav (se <a class="hanv" href="/saob/?id=B_3723-0041.VU67#M_B3723_44341" title="BOKSTAV, sbst.2 1">BOKSTAV, sbst.2 1</a>), särsk. om runbokstav, runa (se <a class="hanv" href="/saob/?id=R_2879-0095.8y3D#M_R2879_77123" title="RUNA, sbst.1 2">RUNA, sbst.1 2</a>); äv. om språkljud l. ljudförbindelse o. d. (se särsk. α—ε); jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0077.w63A#M_S11233_92492" title="STAVER 6">STAVER 6</a>. Mem som är främsta Stawen vthi .. (det hebreiska ordet) Maveth mercker Dödhen. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1459" relZ="modal:open" title="Bureus — Nord landa lejonsens rytande, som aff koppar altarsens ...">Bureus NordlL 1</a> (1644). Stafwen Ijs och des påbygde Runor. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1708" relZ="modal:open" title="Rudbeck d. ä. — Atland eller Manheim. 1–4.">Rudbeck Atl. 1: 857</a> (1679). Nie Stafwar Namnet bär. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16248" relZ="modal:open" title="Runius — Samlade skrifter. 1–4. (Svenska författare utgivna av S...">Runius (SVS) 2: 195</a> (1707). En bokstaf kallades en Runa .. och desse de gamle Göters eller Seveboers stafvar hafva från början warit de samme som Grækernes. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2427" relZ="modal:open" title="von Dalin — Svea rikes historia. 1–3.">Dalin Hist. 1: 232</a> (1747). Somlige föra ut den der blåsningen H helt tunt, at den föga höres framför en annan staf. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=10464" relZ="modal:open" title="Wettersten — Forssa och Högs ålder och wärde ibland andra socknar i ...">Wettersten Forssa 7</a> (c. 1750). Äldre runradens stavar. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=17350" relZ="modal:open" title="När vi sutto i vår bänk. Femton författare berätta skol...">NärSuttoBänk 134</a> (1941). Både Sven och jag kunde .. tyda de runstavar som Osmundus skar för vår övnings skull, och även Asbjörn hade hjälpligen lärt sig stavarnas namn. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18633" relZ="modal:open" title="Lindström — Österhus brinner.">Lindström Österhus 134</a> (1952). — jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=A_1175-0273.30u1#U_A1175_168061" title="ANDE-STAV">ANDE-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=B_0713-0067.3U1H#U_B713_85680" title="BEGYNNELSE-STAV">BEGYNNELSE-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=B_3521-0036.sjEZ#U_B3521_61693" title="BLÅSE-STAV">BLÅSE-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=G_1121-0215.cWnD#U_G1121_240556" title="GULD-STAV">GULD-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=L_0799-0159.0C2h#U_L799_161813" title="LJUD-STAV">LJUD-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=L_1519-0153.a5tw#U_L1519_182159" title="LÄPP-STAV">LÄPP-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=O_1055-0080.6uGN#U_O1055_80051" title="ORD-STAV">ORD-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_2879-0095.8y3D#U_R2879_92316" title="RUN-STAV">RUN-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=R_4409-0148.DTMv#U_R4409_192245" title="RÖST-STAV">RÖST-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_04769-0103.Tv8A#U_S4769_74888" title="SKRIFT-STAV">SKRIFT-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_04769-0177.Mpdu#U_S4769_204504" title="SKRIV-STAV">SKRIV-STAV</a> m. fl. — särsk.</div> <div class="udda"> α) i uttr. medljudande stav, se <a class="hanv" href="/saob/?id=M_0805-0235.1MBr#U_M805_112479" title="MEDLJUDANDE">MEDLJUDANDE</a> 2 slutet; jfr β.</div> <div class="jamn"> β) (†) om konsonant; jfr α. Bokstäferna äro dels Ljud (vocales) a, e, i, o, u, y; dels Stafar (consonantes) b, c, d (osv.). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2614" relZ="modal:open" title="Ljungberg — Svenska språkets redighet.">Ljungberg SvSpr. 1</a> (1756). När ft och fs stå i böjelse, är f en len staf. Därs. 15; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=L_0401-0190.7M5K#M_L401_138958" title="LEN, adj. 1 a">LEN, adj. 1 a</a> slutet. jfr: (I sina) mindre lyckade försök att försvenska den grammatikaliska terminologien .. kallar (C. F. Ljungberg) .. t. ex. .. konsonanter stafvar. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=9872" relZ="modal:open" title="Hagström — Strengnäs stifts herdaminne. 1–4.">Hagström Herdam. 1: 241</a> (1897).</div> <div class="udda"> γ) (†) i uttr. enfald stav, om bokstaven v (i motsats till w som uppkommit gm dubblering av det enkla v). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1241" relZ="modal:open" title="Bureus — Rvna ABC boken.">Bureus Abcb. 2</a> (1611). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1251" relZ="modal:open" title="Bureus — Svenska ABC boken medh runor.">Därs.</a> (1612).</div> <div class="jamn"> δ) (†) om ljud- l. bokstavsförbindelse. Stawar- (ne) gh dh th och ch. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=704" relZ="modal:open" title="Bureus — Runaräfst eller runakänslo. Handskrift.">Bureus Runaräfst 228</a> (1602).</div> <div class="udda"> ε) (i fackspr.) om allittererande ljud l. ljudförbindelse (l. bokstav); särsk. ss. förled i ssgr o. ss. efterled i ssgrna <a class="hanv" href="/saob/?id=A_0979-0072.1ZDR#U_A979_37551" title="ALLITTERATIONS-STAV">ALLITTERATIONS-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=B_2721-0183.OI9X" title="BI-STAV">BI-,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=H_1393-0134.jn7n#U_H1393_190969" title="HUVUD-STAV">HUVUD-STAV.</a> En stavelse, som uppbär en stav, skall alltid ha taktslag, men varje ord med taktslag behöver inte ha stav. DOZetterholm (c. 1935) hos Östergren. Stav .. (dvs.) bokstav el. ljud som allittererar med annan bokstav osv. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1062" relZ="modal:open" title="Illustrerad svensk ordbok. Red. Bertil Molde.">IllSvOrdb.</a> (1955).</div> <div class="jamn"> c) (†) stavelse; särsk. dels ss. förled i ssgrna <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_63401" title="STAV-BYGGNAD">STAV-BYGGNAD,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_64509" title="STAV-DELNING">-DELNING,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_65381" title="STAV-FÖRDELNING">-FÖRDELNING,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_69552" title="STAV-MÅTT">-MÅTT,</a> -SKILLNAD, sbst.1, <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_73372" title="STAV-SÄTTA">-SÄTTA,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_73477" title="STAV-SÄTTNING">-SÄTTNING,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_73814" title="STAV-TAL">-TAL,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_73868" title="STAV-TECKEN">-TECKEN,</a> <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_75108" title="STAV-ÄNDELSE">-ÄNDELSE,</a> dels i avledn. -STAVIG, -STAVING, -STAVLIG.</div> <div class="udda"> C. i vissa (eg.) elliptiska anv.</div> <div class="jamn"> 10) [elliptiskt för <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_70930" title="STAV-RUM">STAV-RUM</a>] (†) stavrum (se d. o. 1); jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0077.w63A#M_S11233_92671" title="STAVER 7">STAVER 7</a>. I Dalernne låfua de .. att giöre ut 4 stiger kol eller 4 stafuer vedh. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8615" relZ="modal:open" title="Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexlin...">OxBr. 11: 24</a> (1616). I Rättvik erlade finnarne .. (år 1694) säd (i skatt), utom tvänne torpare på Dalstugan, hvilka tillsammans betalade 4 1/2 stigar kol, 3 stafvar rostved och 2 årliga hästar. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8526" relZ="modal:open" title="Nordmann — Finnarne i mellersta Sverige.">Nordmann FinnMellSv. 39</a> (1888).</div> <div class="udda"> 11) hyvel avsedd för hyvling av runda stavar l. lister.</div> <div class="jamn"> a) [eg. elliptiskt för <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_66819" title="STAV-HYVEL">STAV-HYVEL</a>] (†) stavhyvel. En Hyfwel bänck med .. (tvenne) skrufwar Sex .. (stycken) stafwar Fyra Hålkjälar. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=286" relZ="modal:open" title="Bouppteckningar från Växjö. Handskrift.">BoupptVäxjö 1781 (efter snickare).</a> Staf .. (dvs.) Ett slags listhyfvel. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=5750" relZ="modal:open" title="Dalin — Ordbok öfver svenska språket. 1–2.">Dalin</a> (1854).</div> <div class="udda"> b) om platt- o. stavhyvel; i ssgn <a class="hanv" href="/saob/?id=P_1053-0107.9l7r#U_P1053_63377" title="PLATT-STAV">PLATT-STAV.</a></div> <div class="jamn"> 12) [efter eng. stake; mormonerna liknar sin kyrka vid ett tält vars tältstänger symboliserar olika stift o. d. (jfr Isaiah 33: 20 (The English Bible 1611))] i Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga (mormonkyrkan): organisatorisk enhet bestående av ett antal församlingar inom ett begränsat geografiskt område (närmast motsv. stift i Svenska kyrkan). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7506" relZ="modal:open" title="Nordstjernan resp. Nordstjärnan. Organ för Jesu Kristi ...">Nordstj. 1877, s. 293.</a> Stavens organisation. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=19377" relZ="modal:open" title="Wennerlund — Richards, LG, Ett stort och förunderligt verk. Övers.">Wennerlund StFörundV 172</a> (1964).</div> <div class="overbar udda"> Ssgr (Anm. Vissa av de nedan anförda ssgr som förs till bet. 9 kan äv. hänföras till STAVA, v.2): A: (1 (c)) STAV-ANTENN. (i fackspr.) radioantenn som utgörs av en lång (hopfällbar) metallstav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=17777" relZ="modal:open" title="Radioteknisk ordlista. Utarb. av Krigsmaterielverkets t...">RadioteknOrdl.</a> (1944). —</div> <div class="jamn"> (1—8) -ARTAD, p. adj. jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=A_2365-0020.73F7#M_A2365_35202" title="arta, v. V 3">arta, v. V 3</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=4331" relZ="modal:open" title="Årsberättelser om vetenskapernas framsteg, afgifne af k...">Wikström ÅrsbVetA 1849, s. 258 (om stärkelsekorn).</a> —</div> <div class="udda"> (7 d) -BAKTERIE. (numera bl. mera tillf.) stavformig bakterie, stav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7345" relZ="modal:open" title="Nordisk familjebok.">NF 14: 650</a> (1890). Stavbakterier med utpräglad, rak längdaxel och skruvbakterier med spiralvriden längdaxel. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=15004" relZ="modal:open" title="Pettersson — Om bakterier och av dem framkallade sjukdomar.">Pettersson Bakt. 10</a> (1926). —</div> <div class="jamn"> (7) -BATTERI. stavformigt batteri (se d. o. 5 a α). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=866" relZ="modal:open" title="Åhlén och Holm. Katalog.">KatalÅhlénHolm 95: 175</a> (1928). —</div> <div class="udda"> (3 c) -BROMSA, -ning. sport. vid skidåkning (särsk. utför en backe o. d.): bromsa med hjälp av stavarna. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11917" relZ="modal:open" title="Idrottsbladet.">IdrBl. 1935, nr 26, s. 4.</a> —</div> <div class="jamn"> (3 c) -BROTT. jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=B_4207-0147.2tYQ#M_B4207_92187" title="brott I 1">brott I 1</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=10490" relZ="modal:open" title="På skidor. Årsskrift utg. af Föreningen för skidlöpning...">PåSkid. 1919, s. 52.</a> —</div> <div class="udda"> (2 f β γ') -BRYTNING. (†) om kritik. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3007" relZ="modal:open" title="Lunds veckoblad.">LdVBl. 1840, nr 50,</a> Bih. s. 1. —</div> <div class="jamn"> (6 a) -BRÄDA. (i sht förr) i pl., om (tunnare) bräder avsedda för framställning av stäver. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13858" relZ="modal:open" title="Hufvudkatalog. Aktiebolaget Wilh. Sonesson & Co.">HufvudkatalSonesson 1920, 2: 27.</a> —</div> <div class="udda"> (1 c ϑ) -BULT. (i fackspr.) jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=B_4445-0182.uqqv#M_B4445_145304" title="bult, sbst.1 11">bult, sbst.1 11</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18700" relZ="modal:open" title="Forsberg o. Gustafsson — Verktygslära för mekaniker. Handverktyg och mätdon.">Forsberg o. Gustafsson VerktMek. 112</a> (1953; i stavmått). —</div> <div class="jamn"> (5) -BYGGE. byggn. jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=B_4445-0383.4960#M_B4445_215854" title="bygge 2">bygge 2</a> o. <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#M_S11233_63403" title="stav-byggnad 1">-byggnad 1</a>. Stavbygget bevarar .. ett säkerligen icke ringa arv från romerska byggnadsvanor. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13486" relZ="modal:open" title="Rig. Föreningens för svensk kulturhistoria tidskrift.">Rig 1949, s. 153.</a> —</div> <div class="udda"> -BYGGNAD.</div> <div class="jamn"> 1) byggn. till 5: byggnad (se d. o. 3) i stavkonstruktion; byggnadsform med l. byggnadskonst som använder sig av stavkonstruktion (l., i utvidgad anv., liknande konstruktion). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6637" relZ="modal:open" title="Ny illustrerad tidning. 1–36.">NIllT 1896, s. 374 (om byggnad).</a> Tidsskeden, som ligga efter de perioder, när stavbyggnaden blomstrade som arkitektur. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11231" relZ="modal:open" title="Fataburen. Kulturhistorisk tidskrift.">Fatab. 1930, s. 144.</a> Ibland har termen stavbyggnad använts i en mycket vidsträckt betydelse, så att t. ex. även ramverksbyggnader med påspikade lodrätta ytterelement inbegripits. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11233" relZ="modal:open" title="Fornvännen. Meddelanden från K. Vitterhets, historie oc...">Fornv. 1968, s. 229.</a></div> <div class="udda"> 2) (†) till 9 c, om stavelses byggnad l. struktur o. d.; stundom närmande sig bet.: stavsätt l. stavning. En vokal kan utgöra en stafvelse ensam, såsom i å-stunda, o-trogen; kan sluta en stafvelse af en enda enkel consonant, såsom bestå, bero, eller kan följas i samma stafvelse af en enda enkel consonant, såsom i sår, ljud, sak, m. fl. Se der redan tre särskilta slag af stafbyggnad. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3737" relZ="modal:open" title="Svenska akademiens handlingar ifrån år 1796. 1–62.">Leopold i 2SAH 1: 27</a> (1801). (Det) kunde ifrågakomma, att uppoffra det ena s och t framför l, hvilket senare gerna gör stafbyggnaden lättare, och sålunda skrifva tasla, vasla .. hutla. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=5748" relZ="modal:open" title="Rydqvist — Svenska språkets lagar. Kritisk afhandling. 1–6.">Rydqvist SSL 4: 388</a> (1870).</div> <div class="secd jamn"> Ssgr: stavbyggnads-art. (†) till <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#M_S11233_63550" title="stav-byggnad 2">-byggnad 2:</a> sort l. slag av stavelsebyggnad. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3737" relZ="modal:open" title="Svenska akademiens handlingar ifrån år 1796. 1–62.">Leopold i 2SAH 1: 27</a> (1801).</div> <div class="secd udda"> -grund. (†) till <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#M_S11233_63550" title="stav-byggnad 2">-byggnad 2:</a> av stavelsebyggnad bestämd grund (l. princip) för (rätt)-stavning; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_63945" title="stav-byggnads-princip">-byggnads-princip</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3737" relZ="modal:open" title="Svenska akademiens handlingar ifrån år 1796. 1–62.">Leopold i 2SAH 1: 27</a> (1801); jfr <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6415" relZ="modal:open" title="Tullberg — Svensk rättskrivningslära, stödd på vettenskaplig grund...">Tullberg SvRättskr. 102</a> (1862).</div> <div class="secd jamn"> -konst. till <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#M_S11233_63403" title="stav-byggnad 1">-byggnad 1</a>, om konsten att bygga stavbyggnader. Som helhet må .. denna enda som levande byggnad bevarade nordiska 1000-tals stavkyrka (dvs. Urnes kyrka i Norge) framstå som vittnesbörd om den dåtida för både Sverige, Norge och Danmark gemensamma stavbyggnadskonsten. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=15746" relZ="modal:open" title="Roosval — Romansk konst. (Bonniers allmänna konsthistoria 5.)">Roosval RomK 356</a> (1930).</div> <div class="secd udda"> -princip. (†) till <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#M_S11233_63550" title="stav-byggnad 2">-byggnad 2:</a> av stavelsebyggnad bestämd princip (se d. o. 3) för (rätt)stavning; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_63796" title="stav-byggnads-grund">-byggnads-grund</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3737" relZ="modal:open" title="Svenska akademiens handlingar ifrån år 1796. 1–62.">Leopold i 2SAH 1: 29</a> (1801); jfr <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8475" relZ="modal:open" title="Tegnér d.y. — Svensk rättstavning. Ändringsförslag framlagda i Svensk...">Tegnér SvRättstavn. 11</a> (1887). —</div> <div class="jamn"> (6 a) -BYTTA. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) bytta (se d. o. 1) hopfogad av stäver; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0077.w63A#U_S11233_93295" title="stavra-bytta">stavra-bytta</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=286" relZ="modal:open" title="Bouppteckningar från Växjö. Handskrift.">BoupptVäxjö 1783.</a> —</div> <div class="udda"> (6 a) -BÄNK. (i sht förr) arbetsbänk (l. bockliknande anordning) använd av tunnbindare för tillskärning av stäver l. elliptiskt för: stavsågsbänk. (Sv.) stafbänk .. (fr.) âne. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8258" relZ="modal:open" title="Schulthess — Svensk-fransk ordbok. Efter de bästa källor och med bit...">Schulthess</a> (1885). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2016" relZ="modal:open" title="Post- och Inrikes Tidningar.">PT 1907, nr 106 A, s. 4 (om stavsågsbänk).</a> —</div> <div class="jamn"> -BÄRANDE, p. adj.</div> <div class="udda"> 1) till 1, 2; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_64239" title="stav-bärare">-bärare</a>. I Sverige introducerades bruket med stavbärande marskalkar vid Johan III:s bisättning 1592. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13486" relZ="modal:open" title="Rig. Föreningens för svensk kulturhistoria tidskrift.">Rig 1959, s. 33.</a></div> <div class="jamn"> 2) (mera tillf.) till 9 b ε, om stavelse o. d.: som uppbär en stav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16408" relZ="modal:open" title="Zetterholm — Atlamál. Studier i en eddadikts stil och meter. (Nordis...">Zetterholm Atlam. 31</a> (1934). —</div> <div class="udda"> (1, 2) -BÄRARE. [jfr t. stabträger] person som bär en stav; särsk. till 2: person som går (l. rider l. springer) först i en procession o. d. bärande en stav; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_09537-0381.vmQj#U_S9537_254231" title="spir-bärare">spir-bärare</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=P_1633-0371.lfD4#M_P1633_174428" title="prestav 5">prestav 5</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2452" relZ="modal:open" title="Lind — Teutsch-schwedisches und schwedisch-teutsches Lexicon.">Lind</a> (1749; under stab-träger). särsk.</div> <div class="jamn"> a) i sg. best., om Mercurius vars speciella attribut är häroldsstaven. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11652" relZ="modal:open" title="Andersson — Latinsk antologi för gymnasierna.">Andersson Antol. 267</a> (1909).</div> <div class="udda"> b) (numera bl. tillf.) allmännare, om person som bär en stav ss. tecken på att han innehar viss värdighet l. visst ämbete o. d. Arvid Posse .. nämnes såsom den blifvande staf-bäraren (dvs. lantmarskalk). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8504" relZ="modal:open" title="Svenska akademiens handlingar ifrån år 1886. 1–92.">Beskow</a> (1833) i 3SAH XL. 2: 187. —</div> <div class="jamn"> (7 b) -CELL. anat. stavformig cell i ögats näthinna. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=14825" relZ="modal:open" title="Broman — Människokroppens vävnader och organ. 1–2. (Medicinskt f...">Broman Männ. 2: 126</a> (1925). —</div> <div class="udda"> (7) -DEKOR. dekor i form av en stav l. stavar, stavformig dekor. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16588" relZ="modal:open" title="Kulturen. En årsbok.">Kulturen 1954, s. 106.</a> —</div> <div class="jamn"> (9 c) -DELNING. (†) stavelsedelning; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_65381" title="stav-fördelning">-fördelning</a>, -skillnad, sbst.1, o. <a class="hanv" href="/saob/?id=S_04769-0177.Mpdu#U_S4769_186183" title="skriv-delning">skriv-delning</a>. Rosenstein i 2SAH 1: Föret. 59 (1801). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=5508" relZ="modal:open" title="Meurman — Svenskt och ryskt lexikon. 1–2.">Meurman</a> (1847). —</div> <div class="udda"> (7) -DIAGRAM. (i fackspr.) stapeldiagram. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=15615" relZ="modal:open" title="Svensk uppslagsbok. 1–31.">SvUppslB 11: 679</a> (1932). —</div> <div class="jamn"> (1—3) -FATTNING. fattning (se d. o. 3) av stav; särsk. till 3 c, d. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13533" relZ="modal:open" title="Dyhlén — Skidlöpningens allmänna grunder. (Idrottsbiblioteket 5....">Dyhlén SkidlöpnGr. 72</a> (1919; i fråga om skidåkning). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8184" relZ="modal:open" title="Svenska dagbladet.">SvD 1972, nr 230, s. 23 (i fråga om stavhopp).</a> —</div> <div class="udda"> (7) -FICKLAMPA~020. stavformig ficklampa; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_68971" title="stav-lampa">-lampa</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=19404" relZ="modal:open" title="Lundquist — Sanningen om Marie-Claire.">Lundquist SannMCl. 203</a> (1965). —</div> <div class="jamn"> (3 e) -FINAL. i sht sport. jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=F_0443-0290.z187#M_F443_133619" title="final II b">final II b.</a> <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11917" relZ="modal:open" title="Idrottsbladet.">IdrBl. 1924, nr 85, s. 2.</a> —</div> <div class="udda"> (6 a) -FOGMASKIN. (i sht förr) för hyvling av kanterna på stäver avsedd maskin, fogmaskin. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13858" relZ="modal:open" title="Hufvudkatalog. Aktiebolaget Wilh. Sonesson & Co.">HufvudkatalSonesson 1920, 2: 119.</a> <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18258" relZ="modal:open" title="Sveriges industrilexikon. Flerspråkigt, beskrivande tek...">SvIndLex. 1: 461</a> (1948). —</div> <div class="jamn"> -FORM, sbst.1 (sbst.2 se sp. 11309).</div> <div class="udda"> 1) till 1—6, 8: form (se d. o. I 1) som kännetecknar l. liknar l. påminner om en stavs; i sht i uttr. i (äv. av) stavform. Juvelarmband .. i platina, brett och kantat med saphirer i stavform. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8184" relZ="modal:open" title="Svenska dagbladet.">SvD(A) 1927,</a> nr 81, s. 10. I de bevarade resterna av våra stavkyrkor tyda många detaljer på att det är den ålderdomliga palissadväggens hörnstavar, som övergår till hörnstolpe av stav- och slutligen plankform. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13486" relZ="modal:open" title="Rig. Föreningens för svensk kulturhistoria tidskrift.">Rig 1949, s. 156.</a></div> <div class="jamn"> 2) (i fackspr.) till 7 d: form (se d. o. I 9) av stav. ”Bakterier” har numera blifvit samlingsbegreppet för alla .. (till bakterier hörande) protofyter, och stafformerna bland dem, bacillerna, benämnas sporbildande eller icke-sporbildande. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=9548" relZ="modal:open" title="Sundberg — Mikroorganismerna från läkarens synpunkt. Läro- och kor...">Sundberg Mikroorg. 39</a> (1895). —</div> <div class="udda"> (1—8) -FORMAD, p. adj. formad som l. lik en stav, stavformig. Tärningarna äro av ben, kubiska eller stavformade och märkta med punkter och ringar. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=17427" relZ="modal:open" title="Näsström — Forna dagars Sverige. 1–3.">Näsström FornDSv. 1: 82</a> (1941). —</div> <div class="jamn"> (1—8) -FORMIG. som har formen av l. till formen liknar en stav; äv. i överförd anv., om ngts utseende o. d. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=4331" relZ="modal:open" title="Årsberättelser om vetenskapernas framsteg, afgifne af k...">Lovén ÅrsbVetA 1843—44, s. 162 (om kroppar i öga hos mollusk).</a> <a class="slink" href="/source/mr.php?id=9548" relZ="modal:open" title="Sundberg — Mikroorganismerna från läkarens synpunkt. Läro- och kor...">Sundberg Mikroorg. 9</a> (1895; om bakterier). Han slog innehållet, en samling vita, stavformiga gryn, i ett dricksglas. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=14162" relZ="modal:open" title="von Wendt — Den indiska dosan. Den sällsamma historien om Gustaf Ha...">Wendt IndDos. 19</a> (1922). I .. (det s. k. elektronmikroskopet) har det äggviteämne, som förorsakar mosaiksjukan, visat sig ha ett stavformigt utseende. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=17513" relZ="modal:open" title="Bolin — I kemistens verkstad.">Bolin KemVerkst. 44</a> (1942).</div> <div class="secd udda"> Avledn.: stavformighet, r. l. f. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=12867" relZ="modal:open" title="Östergren — Nusvensk ordbok. 1–10.">Östergren</a> (1946). —</div> <div class="jamn"> (8) -FRÄS. (i sht förr) = <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_65294" title="stav-fräs-maskin">-fräs-maskin</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13858" relZ="modal:open" title="Hufvudkatalog. Aktiebolaget Wilh. Sonesson & Co.">HufvudkatalSonesson 1920, 3: 228.</a> —</div> <div class="udda"> (8) -FRÄS-MASKIN. (i sht förr) fräsmaskin för tillverkning av rundstav l. smärre list; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_65267" title="stav-fräs">-fräs</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18258" relZ="modal:open" title="Sveriges industrilexikon. Flerspråkigt, beskrivande tek...">SvIndLex. 1: 542</a> (1948). —</div> <div class="jamn"> (3 c) -FÄSTE. vid skidåkning: fäste (se d. o. 4) för skidstav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11917" relZ="modal:open" title="Idrottsbladet.">IdrBl. 1925, nr 25, s. 2.</a> —</div> <div class="udda"> (9 c) -FÖRDELNING. (†) = <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_64509" title="stav-delning">-delning</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=5748" relZ="modal:open" title="Rydqvist — Svenska språkets lagar. Kritisk afhandling. 1–6.">Rydqvist SSL 4: 543</a> (1870). —</div> <div class="jamn"> (1—3) -FÖRING, förr äv. -FÖRNING. förande l. hanterande l. manövrerande av stav(ar); särsk. (sport.) till 3 c, om förande av skidstavar vid skidåkning; särsk. i uttr. samtidig, i sht förr äv. samsidig stavföring, om stavisättning som görs med båda armarna samtidigt utan l. i förening med frånskjut med benen, stakning. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=9288" relZ="modal:open" title="Wretlind — Läkarebok för alla! Helso- och sjukvårdslära i populär ...">Wretlind Läk. 3: 125</a> (1895; i fråga om gymnastik). Ett lugnt och sansadt, men på samma gång vägvinnande glid med ypperlig hållning och stafföring. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=10317" relZ="modal:open" title="Nordiskt idrottslif. 1–19.">NordIdrL 1900, s. 141.</a> <a class="slink" href="/source/mr.php?id=14892" relZ="modal:open" title="Dyhlén — Skidlöparutbildning. (Idrottsbiblioteket 7.)">Dyhlén SkidlöpUtb. 36</a> (1926: samtidig). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=15615" relZ="modal:open" title="Svensk uppslagsbok. 1–31.">SvUppslB 24: 1182</a> (1935: samsidig). —</div> <div class="udda"> (1—8) -FÖRSEDD, p. adj. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13486" relZ="modal:open" title="Rig. Föreningens för svensk kulturhistoria tidskrift.">Rig 1959, s. 34 (om marskalkar i furstlig begravningsprocession).</a> —</div> <div class="jamn"> (1 b (ε)) -GUBBE. (†) tiggare; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_67507" title="stav-karl">-karl</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=20472" relZ="modal:open" title="Björner — Wolsunga Saga. (Nordiska kämpa dater 13.)">Björner Vols. 111</a> (1737). —</div> <div class="udda"> (3 a) -GYMNASTIK. (numera nästan bl. om ä. l. utländska förh.) gymnastik med stav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6262" relZ="modal:open" title="Ling — Samlade arbeten.">Ling</a> (1882) hos LGBranting 3: VIII. —</div> <div class="jamn"> (4 slutet) -GÅNG. (†) = <a class="hanv" href="/saob/?id=R_3543-0057.n7o3#M_R3543_80417" title="rågång, sbst.2 2">rågång, sbst.2 2</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=338" relZ="modal:open" title="Gullbergs härads domböcker. Handskrift.">GullbgDomb. 14/6 1652.</a> —</div> <div class="udda"> (4) -GÅRD. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om stängsel l. staket l. gärdsgård o. d. bestående av stavar; äv. om den av stängslet osv. inhägnade platsen. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3288" relZ="modal:open" title="Kungl. Vitterhets, historie- och antikvitetsakademiens ...">2VittAH 14: 43</a> (1828, 1838). Medan Gutarne ännu voro hedningar och dyrkade Valhall's gudar, åt hvilka de offrade i heliga lundar, på högar och inom stafgårdar. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6965" relZ="modal:open" title="Bergman — Gotlands geografi och historia i lättfattligt sammandra...">Bergman GotlGeogr. 54</a> (1870). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=12657" relZ="modal:open" title="Svenska folkets historia. Av Henrik Schück m. fl. 1–5.">SvFolkH I. 1: 264</a> (1914; om inhägnad plats). —</div> <div class="jamn"> (4) -GÄRDE. (i vissa trakter) stavgärdsgård. (Skogen) med sina granspiror och furukronor och sina fallfärdiga stafgärden. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=10726" relZ="modal:open" title="Rosenius — Under skilda himmelstreck.">Rosenius Himmelstr. 81</a> (1903). —</div> <div class="udda"> (4) -GÄRDSGÅRD. (i vissa trakter) hägnad av snedställt virke o. band mellan parvis ställda störar, skidgård, gärdsgård. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=12491" relZ="modal:open" title="Rosenius — Sveriges fåglar och fågelbon. 1–7">Rosenius SvFågl. 1: 66</a> (1914). —</div> <div class="jamn"> (1 c) -HASPEL. (i sht i skildring av ä. förh.) på skördemaskin o. d.: haspel (se <a class="hanv" href="/saob/?id=H_0399-0191.au8e#M_H399_105770" title="haspel, sbst.1 4">haspel, sbst.1 4</a>) med stavar l. pinnar som från sidan skjuts in under säden (o. därför äv. kan användas i liggsäd). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7498" relZ="modal:open" title="Kungl. Landtbruks-akademiens handlingar och tidskrift.">LAHT 1933, s. 201.</a> —</div> <div class="udda"> (1, 3 d) -HOPP. hopp (över ngt) med hjälp av hävkraften hos en stav; i sht (sport.) till 3 d, om sådant hopp över ribba, varvid staven placeras i en i marken nedgrävd låda av trä l. metall o. d. lodrätt under stavhoppsribban o. den hoppande svingar sig över med fötterna före; äv. (i utvidgad anv.) ss. (tävlings)gren i friidrott; i sht förr äv. i uttr. stavhopp på längd, i fråga om längdhopp medelst stav; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_72768" title="stav-språng">-språng</a>. Stafhopp, verldsmästerskap: 1:a J. K. Baxter, Amerika, 3, 30 mtr. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=10317" relZ="modal:open" title="Nordiskt idrottslif. 1–19.">NordIdrL 1900, s. 275.</a> Stafhopp .. anses i det moderna idrottslifvet härstamma från Frankrike, där äfven stafhopp på längd förekommer. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=20787" relZ="modal:open" title="Nordisk familjebok. 2 uppl.">2NF</a> (1917). Pyramus och Thisbe skiljas inte längre av någon mur, och finns det någon, så klarar han den med ett stavhopp. Och hon med. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16887" relZ="modal:open" title="Zetterström — Ett tjusigt panoptikon. Kåserier.">Zetterström TjusPanopt. 211</a> (1937).</div> <div class="secd jamn"> Ssgr (i sht sport.): stavhopps-bana. jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=B_0161-0053.cjoW#M_B161_33561" title="bana, sbst.1 3">bana, sbst.1 3</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11917" relZ="modal:open" title="Idrottsbladet.">IdrBl. 1924, nr 62, s. 7.</a></div> <div class="secd udda"> -final. jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=F_0443-0290.z187#M_F443_133619" title="final II b">final II b.</a> <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8184" relZ="modal:open" title="Svenska dagbladet.">SvD(B) 1924, nr 187, s. 9.</a></div> <div class="secd jamn"> -mästare. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11917" relZ="modal:open" title="Idrottsbladet.">IdrBl. 1935, nr 65, s. 2.</a></div> <div class="secd udda"> -rekord. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11917" relZ="modal:open" title="Idrottsbladet.">IdrBl. 1935, nr 102, s. 1.</a></div> <div class="secd jamn"> -resultat. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11917" relZ="modal:open" title="Idrottsbladet.">IdrBl. 1924, nr 76, s. 6.</a></div> <div class="secd udda"> -ribba. ribba som anbringas på stolparna i en stavhoppsställning. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8184" relZ="modal:open" title="Svenska dagbladet.">SvD 1972, nr 144, s. 18.</a></div> <div class="secd jamn"> -ställning. En stavhoppsställning av enkla störar. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16994" relZ="modal:open" title="Tegnér — Stadion. Idrottsglimtar och idrottsstudier.">Tegnér Stadion 268</a> (1923, 1938).</div> <div class="secd udda"> -tävlan. (mera tillf.) stavhoppstävling. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11917" relZ="modal:open" title="Idrottsbladet.">IdrBl. 1924, nr 43, s. 8.</a></div> <div class="secd jamn"> -tävling. tävling i stavhopp (varvid de(n) tävlande med hjälp av en böjlig, i regel 4,5—4,9 m lång, stav svingar sig över stavhoppsribban som höjs efter varje klarad omgång). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=17955" relZ="modal:open" title="All sport.">AllSport 1965, nr 12, s. 79.</a> —</div> <div class="udda"> (1, 3 d) -HOPPARE. i sht sport. till 3 d; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=H_1009-0229.Ct5i#M_H1009_190309" title="hoppare 1">hoppare 1</a> o. <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_66062" title="stav-hopp">-hopp</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8184" relZ="modal:open" title="Svenska dagbladet.">SvD(A) 1917, nr 215, s. 10.</a></div> <div class="secd jamn"> Ssg: stavhoppar-ämne. person som har anlag o. förutsättningar för att bli en god stavhoppare. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11917" relZ="modal:open" title="Idrottsbladet.">IdrBl. 1935, nr 57, s. 6.</a> —</div> <div class="udda"> (1, 3 c) -HUGG. särsk. sport. till 3 c: (kraftigt) stavtag vid dubbelstakning. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=4395" relZ="modal:open" title="Stockholms Dagblad.">SD(L) 1902, nr 76, s. 5.</a> —</div> <div class="jamn"> (4, 6 a) -HUGGARE. (förr) = <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0077.w63A#U_S11233_92814" title="staver-huggare">staver-huggare</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6568" relZ="modal:open" title="Dagens nyheter.">DN 1899, nr 10420 A, s. 3.</a> —</div> <div class="udda"> (5) -HUS. byggn. jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#M_S11233_63403" title="stav-byggnad 1">-byggnad 1</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11233" relZ="modal:open" title="Fornvännen. Meddelanden från K. Vitterhets, historie oc...">Fornv. 1942, s. 329.</a> —</div> <div class="jamn"> (1 c ϑ) -HYLSA. (i fackspr.) jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=H_1601-0079.L6qz#M_H1601_37298" title="hylsa 1">hylsa 1</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18700" relZ="modal:open" title="Forsberg o. Gustafsson — Verktygslära för mekaniker. Handverktyg och mätdon.">Forsberg o. Gustafsson VerktMek. 112</a> (1953; i stavmått). —</div> <div class="udda"> (8) -HYVEL. snick. hyvel (med konkavt järn o. konkav sula) för hyvling av runda stavar; särsk. i uttr. platt- och stavhyvel, äv. stav- och platthyvel, se <a class="hanv" href="/saob/?id=P_1053-0107.9l7r#U_P1053_63248" title="platt-hyvel">platt-hyvel;</a> jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#M_S11233_62690" title="stav, sbst.2 11">stav, sbst.2 11</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=157" relZ="modal:open" title="Bouppteckningar från Rasbo. Handskrift.">BoupptRasbo 1769. Stål Byggn. 1: 152</a> (1834: Staf- och Platt-hyfvel). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=17537" relZ="modal:open" title="Varulexikon. Utg. av Kooperativa förbundet 1–4a–e.">Varulex. Byggn. 2: 60</a> (1955). —</div> <div class="jamn"> (6 a) -HYVEL-MASKIN. (föga br.) hyvelmaskin för hyvling av stäver. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13858" relZ="modal:open" title="Hufvudkatalog. Aktiebolaget Wilh. Sonesson & Co.">HufvudkatalSonesson 1920, 2: 120.</a> <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18258" relZ="modal:open" title="Sveriges industrilexikon. Flerspråkigt, beskrivande tek...">SvIndLex. 1: 462</a> (1948). —</div> <div class="udda"> (1 c ι) -ISER. [jfr t. stabeisen] (†) stångjärn; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#M_S11233_67136" title="stav-järn 1">-järn 1</a>. Opbyggia en vatnhammar til att vdreckia (dvs. utsmida) plåtar och staffiser. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6380" relZ="modal:open" title="Konung Gustaf den förstes registratur. Utg. af Riksarki...">G1R 5: 103</a> (1528). —</div> <div class="jamn"> (3 c, d) -ISÄTTNING~020. i sht sport. isättning av stav i marken vid skidåkning l. stavhopp. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11917" relZ="modal:open" title="Idrottsbladet.">IdrBl. 1935, nr 85, s. 12.</a> <a class="slink" href="/source/mr.php?id=19882" relZ="modal:open" title="Lind — Vinterutrustning för friluftsliv.">Lind Vinterutrustn. 130</a> (1976; vid skidåkning). —</div> <div class="udda"> (6 a) -JUSTERSÅG~020 l. ~200. (i sht förr) såg avsedd för justering av stäver. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13858" relZ="modal:open" title="Hufvudkatalog. Aktiebolaget Wilh. Sonesson & Co.">HufvudkatalSonesson 1920, 2: 121.</a> —</div> <div class="jamn"> -JÄRN. [jfr t. stabeisen]</div> <div class="udda"> 1) (†) till 1 c ι: stångjärn; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_66966" title="stav-iser">-iser</a>. Vpbördh Påå StaffJernn. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=497" relZ="modal:open" title="Varuhus och handling från Stockholms slott. Handskrift.">VaruhusR 1539, s. 6 a.</a> Måns Månson äger svara thill .. bly, rullebly, koper, utslaghenn koper, elgzhudor, staffjärnn, åszmunde järnn. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13242" relZ="modal:open" title="Almquist — Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523–1630 med s...">Almquist CivLokalförv. 3: 150</a> (i handl. fr. 1540). Staffiernn 264 st(ycke)r woge — 16 skipundh 14 (lispund). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=497" relZ="modal:open" title="Varuhus och handling från Stockholms slott. Handskrift.">VaruhusR 1542.</a> Hwar hann förnöden haffwer må hann .. årligenn köpe widt the hammersmidier her j Rijkit, någre skippundt Staffiern till sitt eigit behoff. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6380" relZ="modal:open" title="Konung Gustaf den förstes registratur. Utg. af Riksarki...">G1R 16: 167</a> (1544). jfr: Stångjärnssmidet vid en särskild hyttetyp, hamrar, torde gå tillbaka till Sturetiden, då ”stavjärn” börjar omtalas i de litterära källorna, men någon större betydelse torde det inte ha fått förrän under Gustav Vasa. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=17035" relZ="modal:open" title="Svenska folket genom tiderna. Vårt lands kulturhistoria...">SvFolket 2: 352</a> (1938).</div> <div class="jamn"> 2) snick. till 6 a: eggverktyg avsett för bearbetning av stäver o. d. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11422" relZ="modal:open" title="Auerbach — Svensk-tysk ordbok.">Auerbach</a> (1913). —</div> <div class="udda"> (6 a) -KANTVERK~02 l. ~20. (i sht förr) kantverk (klyvsåg) för kantning (se <a class="hanv" href="/saob/?id=K_0233-0247.w9ou#M_K233_178516" title="kanta 2">kanta 2</a>) av stäver. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13858" relZ="modal:open" title="Hufvudkatalog. Aktiebolaget Wilh. Sonesson & Co.">HufvudkatalSonesson 1920, 2: 22.</a> <a class="slink" href="/source/mr.php?id=14183" relZ="modal:open" title="Handbok i skogsteknologi.">HbSkogstekn. 490</a> (1922). —</div> <div class="jamn"> (6 a) -KAPARE. (förr) person som (yrkesmässigt) kapade stäver till viss bestämd längd. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18260" relZ="modal:open" title="Sågverksminnen. (Svenskt liv och arbete 2.)">Sågverksminn. 43</a> (1948). —</div> <div class="udda"> (1 b (ε)) -KARL. (stav- 1555 osv. stava- 1686—1865) [fsv. stafkarl] (numera bl. arkaiserande) eg.: man som stödjer sig på en stav; (kringvandrande) tiggare l. fattighjon; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_10609-0121.3wnY" title="stackare, sbst.2,">stackare, sbst.2,</a> o. <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_69411" title="stav-man">-man</a>. Ingen tienare eller tienarinna är så ringa, ingen så arm staffkarl, at han jw til thetta Barnet (dvs. Jesus) komma kan. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3615" relZ="modal:open" title="Petri — Postilla. 1. Postilla öffuer winterdelen, thet är, öffu...">LPetri 1Post. L 5 b</a> (1555). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18542" relZ="modal:open" title="Lindström — Den leende guden.">Lindström LeendGud. 268</a> (1951; arkaiserande).</div> <div class="secd jamn"> Ssgr: stavkarls-kung. (†) Diger nesa det är, en Stafkarls Kunger at heta. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2703" relZ="modal:open" title="Nicander — Lefnads reglor och ord-qväden utur Konunga- och höfding...">Nicander KonStyr. 11</a> (1760).</div> <div class="secd udda"> -lik. adj. (numera bl. arkaiserande) <a class="slink" href="/source/mr.php?id=20873" relZ="modal:open" title="Lucidor — Samlade dikter. Utg. av Fredrik Sandwall. 1–2. (Svenska...">Lucidor (SVS) 122</a> (1669).</div> <div class="secd jamn"> -munk. (†) tiggarmunk. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18426" relZ="modal:open" title="Petri — Postilla. 2. Postilla öffuer sommardelen, thz är, öffue...">LPetri 2Post. 193 a</a> (1555). —</div> <div class="udda"> -KASTNING.</div> <div class="jamn"> 1) (om forngermanska förh.) till 1 d, i fråga om kastande av trästav(ar) med inristade tecken på en duk, varefter hövdingen l. familjefadern tolkade stavens (stavarnas) tecken. Huruvida man i stav- eller lottkastningen har att söka något samband med runkonsten, i det att de inristade tecknen skulle varit latinska skrivtecken, må lämnas oavgjordt. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13240" relZ="modal:open" title="Svenska litteraturens historia av Fredrik Böök, under r...">SvLittH 1: 19</a> (1917).</div> <div class="udda"> 2) (i sht förr) sport. till 3 a: kastning av stav (under gymnastik). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8273" relZ="modal:open" title="von Willebrand o. Rancken — Fem sportsmäns resa till kontinenten berättad af två af...">Willebrand o. Rancken 156</a> (1885). —</div> <div class="jamn"> (6 a) -KLYV. [senare leden till <a class="hanv" href="/saob/?id=K_1317-0163.Q8GM" title="klyva, v.2">klyva, v.2</a>] (förr) vid sågverk: avdelning med apparat l. maskin för klyvning av stäver. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18260" relZ="modal:open" title="Sågverksminnen. (Svenskt liv och arbete 2.)">Sågverksminn. 43</a> (1948). —</div> <div class="udda"> (6 a) -KLYVARE. (förr) person som (yrkesmässigt) klöv träämne till stäver. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2117" relZ="modal:open" title="Nordencrantz — Arcana oeconomiæ et commercii. 1.">Nordencrantz Arc. 283</a> (1730). —</div> <div class="jamn"> (6 a) -KNIV. (i sht förr) kniv försedd med två handtag o. använd vid tillskärande av stäver. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6201" relZ="modal:open" title="Eneberg — Karmarsch, K, Handbok i mekanisk teknologi. Övers. 1–2.">Eneberg Karmarsch 1: 110</a> (1858). Tunnbindarens förnämsta verktyg äro skarvyxa, stav-, band- och krumkniv. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=14183" relZ="modal:open" title="Handbok i skogsteknologi.">HbSkogstekn. 883</a> (1922). —</div> <div class="udda"> (5) -KOJA. (förr) jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#M_S11233_63403" title="stav-byggnad 1">-byggnad 1</a> o. <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_66753" title="stav-hus">-hus</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=9875" relZ="modal:open" title="Uppfinningarnas bok. Ny, fullständigt omarb. upplaga. 1...">2UB 1: 6</a> (1897). —</div> <div class="jamn"> (5) -KONSTRUKTION. byggn. (primitiv) byggnadskonstruktion kännetecknad av väggar uppbyggda av i varandra falsade l. spontade (l. i jorden direkt neddrivna l. på syllar vilande) stavar (mellan stolpar); äv. om sådan (l. liknande) konstruktion av l. hos andra byggda inrättningar av trä med väggar l. vägglika partier; särsk. i uttr. i, äv. av stavkonstruktion. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7663" relZ="modal:open" title="Hildebrand — Sveriges medeltid. Kulturhistorisk skildring.">Hildebrand Medelt. 1: 143</a> (1880). I Sverige funnos byggnader både af resvirke (stafkonstruktion) och liggande timmer. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=10894" relZ="modal:open" title="Wrangel — Byggnadskonstens historia i kort sammandrag.">Wrangel ByggnH 19</a> (1904). I Norge, där träkyrkorna under medeltiden nästan utan undantag voro af stafkonstruktion, utbildades småningom en egenartad stafkyrkoarkitektur. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=20787" relZ="modal:open" title="Nordisk familjebok. 2 uppl.">2NF 26: 931</a> (1917). Brunn i stavkonstruktion från Selja, Mora. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11231" relZ="modal:open" title="Fataburen. Kulturhistorisk tidskrift.">Fatab. 1930,</a> s. 142. I Hedared möter man .. Sveriges enda i stavkonstruktion fullständigt bevarade byggnad. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16425" relZ="modal:open" title="Svenska kulturbilder. Ny följd. Under redaktion av Sigu...">2SvKulturb. 5—6: 131</a> (1936). —</div> <div class="udda"> (1 c) -KOPPAR. (förr) om koppar (se d. o. 1) som smälts i form av stavar. Så snart Skeppet var til hälften utlastadt, börjades med inlastande af Stafkoppar uti brädlådor. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3270" relZ="modal:open" title="Thunberg — Resa uti Europa, Africa, Asia, förrättad åren 1770–1779...">Thunberg Resa 3: 27</a> (1791). —</div> <div class="jamn"> (1 (c) o. 2) -KORS. (i fackspr.) kors fäst vid en stav; särsk. om sådant kors som bäres i täten av en kyrklig procession, processionskors; äv. om bild av sådant kors (avsedd som dekoration o. d.). Gardell Gravmonum. 1: 128 (1937). Stavkorset samt vid sidan därav växt- och djurornamentik präglar utstyrseln på våra gravminnen från den äldre medeltiden. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13486" relZ="modal:open" title="Rig. Föreningens för svensk kulturhistoria tidskrift.">Rig 1940, s. 59.</a> <a class="slink" href="/source/mr.php?id=529" relZ="modal:open" title="Broby-Johansen, R, Konstordbok. Övers. o. bearbetning ...">Broby-Johansen Konstordb.</a> (1968; om processionskors). —</div> <div class="udda"> (3 c) -KRINGLA. trissa på skidstav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11917" relZ="modal:open" title="Idrottsbladet.">IdrBl. 1935, nr 25, s. 5.</a> —</div> <div class="jamn"> (6 a) -KRÖS-MASKIN. (i sht förr) krösmaskin. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18258" relZ="modal:open" title="Sveriges industrilexikon. Flerspråkigt, beskrivande tek...">SvIndLex. 1: 463</a> (1948). —</div> <div class="udda"> (8) -KUTTER. (i sht förr) kutter (se <a class="hanv" href="/saob/?id=K_3133-0319.72J7" title="kutter, sbst.1)">kutter, sbst.1)</a> på hyvelmaskin för framställning av stavlist. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7045" relZ="modal:open" title="Illustrerad teknisk tidning. 1–2. Teknisk tidskrift. 2 ...">TT 1897, Allm. s. 199.</a> —</div> <div class="jamn"> (5) -KYRKA. [jfr nor. stavkirke] byggn. (nordisk medeltida) kyrka i stavkonstruktion. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=4869" relZ="modal:open" title="Läsning för (svenska) folket. 1–90.">LfF 1854,</a> s. 221. I Norge äro flera stavkyrkor bevarade, medan i Sverige endast en finns kvar (Hedareds kapell i Västergötland). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16096" relZ="modal:open" title="Hellerström — Liturgik.">Hellerström Liturg. 23</a> (1932).</div> <div class="secd udda"> Ssgr: stavkyrko-arkitektur. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=20787" relZ="modal:open" title="Nordisk familjebok. 2 uppl.">2NF 26: 931</a> (1917).</div> <div class="secd jamn"> -hall. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11233" relZ="modal:open" title="Fornvännen. Meddelanden från K. Vitterhets, historie oc...">Fornv. 1923, s. 105.</a></div> <div class="secd udda"> -konstruktion. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11231" relZ="modal:open" title="Fataburen. Kulturhistorisk tidskrift.">Fatab. 1915, s. 87.</a></div> <div class="secd jamn"> -stil. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7045" relZ="modal:open" title="Illustrerad teknisk tidning. 1–2. Teknisk tidskrift. 2 ...">TT 1895, Byggn. s. 57.</a></div> <div class="secd udda"> -takstol. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11233" relZ="modal:open" title="Fornvännen. Meddelanden från K. Vitterhets, historie oc...">Fornv. 1910, s. 197.</a></div> <div class="secd jamn"> -virke. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11231" relZ="modal:open" title="Fataburen. Kulturhistorisk tidskrift.">Fatab. 1930, s. 144.</a> —</div> <div class="udda"> (5) -KYRKO-BYGGNAD. kyrkobyggnad i stavkonstruktion l. kyrkobyggnad som är en stavkyrka. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13486" relZ="modal:open" title="Rig. Föreningens för svensk kulturhistoria tidskrift.">Rig 1956, s. 112.</a></div> <div class="secd jamn"> Ssg: stavkyrkobyggnads-konst. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11233" relZ="modal:open" title="Fornvännen. Meddelanden från K. Vitterhets, historie oc...">Fornv. 1910, s. 197.</a> —</div> <div class="udda"> (1 c α) -KÄRNA. (i sht förr) (hög o. smal, cylinderformig) kärna (se <a class="hanv" href="/saob/?id=K_3627-0070.q0T5#M_K3627_132462" title="kärna, sbst.2 1">kärna, sbst.2 1</a>), vari grädden bearbetas gm upprepade stötningar med en stav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6203" relZ="modal:open" title="Smärre samlade skrifter i landthushållningen. Utg. af J...">SmSkrLandth. 9: 29</a> (1868). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18375" relZ="modal:open" title="Thorsén — Uppländskt torparliv. (Svenskt liv och arbete 6.)">Thorsén UpplTorp. 39</a> (1949). —</div> <div class="jamn"> (7) -KÄRNIG. som har en stavformig kärna; särsk. (med.) om vit blodkropp. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13881" relZ="modal:open" title="Svenska läkartidningen.">SvLäkT 1935, s. 910.</a> —</div> <div class="udda"> (1 (c)) -LADDNING. (i fackspr.) rörladdning. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=17525" relZ="modal:open" title="Tekniska nomenklaturcentralens publikationer (1–98). Pu...">TNCPubl. 73: 135</a> (1979). —</div> <div class="jamn"> (7) -LAMPA. (mindre,) stavformig (i regel cylinderformad) ficklampa. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13493" relZ="modal:open" title="Soldatinstruktion för infanteriet.">SoldatIInf. 1944, s. 150.</a> —</div> <div class="udda"> (4 slutet) -LED. (†) eg.: led (se <a class="hanv" href="/saob/?id=L_0225-0257.9l7r#M_L225_180106" title="led, sbst.2 1 b">led, sbst.2 1 b</a>) som utmärkes av i marken nedsatta stavar; rågång (se <a class="hanv" href="/saob/?id=R_3543-0057.n7o3#M_R3543_80417" title="rågång, sbst.2 2">rågång, sbst.2 2</a>). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=14847" relZ="modal:open" title="Uppländska domböcker. Utg. av Kungl. Humanistiska veten...">UpplDomb. 4: 9</a> (1638). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2197" relZ="modal:open" title="Sweriges Rikes Lag Gillad och antagen på Riksdagen Åhr ...">JB 12: 1</a> (Lag 1734). —</div> <div class="jamn"> (4 slutet) -LEDARE. (†) mellan ett par råmärken utsatt stav som utvisar gränslinjens riktning; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=L_0401-0007.0Mw1#M_L401_22548" title="ledare 3">ledare 3</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13718" relZ="modal:open" title="Aktsamling till Kungsådreinstitutets historia utgiven a...">AktsamlKungsådreinst. 234</a> (1699). —</div> <div class="udda"> (1—8) -LIK, adj. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=4914" relZ="modal:open" title="Brunius — Nordens äldsta metropolitankyrka eller Historisk och ar...">Brunius Metr. 81</a> (1836). —</div> <div class="jamn"> (1—8) -LIKNANDE, p. adj. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7552" relZ="modal:open" title="Retzius — Finska kranier jemte några natur- och literaturstudier ...">Retzius FinKran. 143</a> (1878; om redskap). —</div> <div class="udda"> (8) -LIST. (i sht i skildring av ä. förh.) rundstav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=9821" relZ="modal:open" title="Sandberg — Det gamla husets historia. En skildring från 1870-talet...">Sandberg GHusH 23</a> (1897). —</div> <div class="jamn"> (1—8) -LÄNGD. jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=L_1519-0108.XA5A#M_L1519_139029" title="längd 1">längd 1</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7045" relZ="modal:open" title="Illustrerad teknisk tidning. 1–2. Teknisk tidskrift. 2 ...">TT 1899, Byggn. s. 157.</a> —</div> <div class="udda"> (9 a) -LÖS. (i fackspr.) om runtecken: som saknar stav; särsk. om hälsingeruna; äv. om runskrift: som kännetecknas av stavlösa runtecken. Såsom i fornåldern werkligen i bruk warande skriftecken, finna wi Staflösa Runor först blott i Helsingland, der de utgöra hela inskrifter, hwarföre de ock fått namn af Helsing-Runor. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=4675" relZ="modal:open" title="Liljegren — Run-lära.">Liljegren Runl. 36</a> (1832). (M. Celsius) namn är förbundet med de s. k. hälsingerunorna, en radikalt förenklad, stavlös kortskrift. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=19865" relZ="modal:open" title="Lindroth — Svensk lärdomshistoria. 1–4.">Lindroth SvLärdH 2: 326</a> (1975). —</div> <div class="jamn"> (7) -MAGNET. (i fackspr.) stavformig magnet. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8090" relZ="modal:open" title="Kruhs — Undrens verld. Illustr. framställning af underbara före...">Kruhs UndrV 588</a> (1884). —</div> <div class="udda"> (1 b (ε)) -MAN. (numera bl. arkaiserande) jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_67507" title="stav-karl">-karl</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=5084" relZ="modal:open" title="Afzelius — Svenska folkets sago-häfder, eller Fäderneslandets hist...">Afzelius Sag. 1: 135</a> (1839). De dramatiska omkastningarna i ödet hade Fröding själv upplevat. Han hade själv känt sig som en stavman, tiggande brödet. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18455" relZ="modal:open" title="Olsson — Fröding. Ett diktarporträtt.">Olsson Fröding 349</a> (1950). —</div> <div class="jamn"> (6 a) -MASKIN. (i sht förr) maskin för tillverkning av stäver. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13858" relZ="modal:open" title="Hufvudkatalog. Aktiebolaget Wilh. Sonesson & Co.">HufvudkatalSonesson 1920, 2: 119.</a> —</div> <div class="udda"> (9 b) -MYND. (†) om sammansatt runtecken; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=M_1481-0546.3wwF#M_M1481_242410" title="mynd 2">mynd 2</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=4675" relZ="modal:open" title="Liljegren — Run-lära.">Liljegren Runl. 35</a> (1832). —</div> <div class="jamn"> -MÅTT.</div> <div class="udda"> 1) (i fackspr.) till 1 c ϑ, om mätinstrument.</div> <div class="jamn"> a) för längdmätning avsett redskap bestående av en (förr i tum o. linjer, numera äv. enl. metersystemet) graderad smal skiva av trä (l. stål l. plast) l. av flera gm leder förenade sådana skivor, måttstock (se d. o. 1); jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=T_3009-0178.0FO3#U_T3009_115579" title="tum-stock">tum-stock</a>. De enklaste mätdonen för längdmätning och utan krav på noggrannhet är måttstocken (stavmått, ”tumstock”). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=19099" relZ="modal:open" title="Focus Uppslagsbok. Almqvists & Wiksells stora illustrer...">Focus 10: 403</a> (1969).</div> <div class="udda"> b) vid inställning av verktyg, stoppklackar i maskiner o. d. använt mätinstrument bestående av en sats måttbrickor, stavhylsor o. stavbultar varpå brickorna trädes varefter stavbulten låses fast i stavhylsan. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18700" relZ="modal:open" title="Forsberg o. Gustafsson — Verktygslära för mekaniker. Handverktyg och mätdon.">Forsberg o. Gustafsson VerktMek. 112</a> (1953).</div> <div class="jamn"> 2) (†) till 9 c: stavelsers kvantitet (se d. o. 2 a); jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=M_1713-0326.xhMH#M_M1713_194217" title="mått, sbst.4 5">mått, sbst.4 5</a>, o. <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0075.606X#M_S11233_89039" title="stavelse-mått 1">stavelse-mått 1</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3229" relZ="modal:open" title="Kellgren — Underrättelser om det som bör iagttagas af de ledamöter...">Kellgren UnderrSvOrdab. 33</a> (1787). Vi äga i Svenskan en oändelig hop ord som lika till Stafmåttet, likväl uttalas olika, såsom: Dagen och Magen, Försvinna och Furstinna. Därs. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2251" relZ="modal:open" title="Tal hållna i vetenskapsakademien vid præsidii nedläggan...">Beskow PVetA 1856, s. 29.</a></div> <div class="udda"> 3) (†) till 9 c: bestämt l. fast antal stavelser i versmått, ofta övergående i bet.: meter, versmått; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0075.606X#M_S11233_89117" title="stavelse-mått 2">stavelse-mått 2</a>. Den Alexandrinska vers-arten .. har et visst staf-mått, bestående i feminina verser af 13, i maskulina af 12 stafvelser. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13068" relZ="modal:open" title="Lenngren — Samlade skrifter. 1–3. (Svenska författare utg. av Sven...">Lenngren (SVS) 2: 443</a> (1801). (Sv.) Stafmått .. (t.) das Sylbenmasz, das Metrum in Versen. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3890" relZ="modal:open" title="Möller — Schwedisch-deutsches Wörterbuch. 2 uppl.">Möller</a> (1807). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8258" relZ="modal:open" title="Schulthess — Svensk-fransk ordbok. Efter de bästa källor och med bit...">Schulthess</a> (1885).</div> <div class="secd jamn"> Ssg (†): stavmåtts-tecken. till <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#M_S11233_69765" title="stav-mått 2">-mått 2:</a> tecken markerande stavelsens kvantitet, kvantitetstecken. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3229" relZ="modal:open" title="Kellgren — Underrättelser om det som bör iagttagas af de ledamöter...">Kellgren UnderrSvOrdab. 34</a> (1787). —</div> <div class="udda"> (3) -MÄRKE. särsk. till 3 c: märke åstadkommet av skidstav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16341" relZ="modal:open" title="Munsterhjelm — Ett farligt uppdrag. Äventyr i gränstrakterna.">Munsterhjelm FarlUppdr. 117</a> (1934). —</div> <div class="jamn"> (9 b) -NAMN. (stava- 1675) (ålderdomligt) runbokstavs namn. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1687" relZ="modal:open" title="Verelius — Manuductio compendiosa ad runographiam scandicam antiqv...">Verelius Run. 11</a> (1675). —</div> <div class="udda"> (5, 6 b) -NÅT. (i fackspr.) särsk. till 5; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=N_0641-0147.Q2S9" title="not, sbst.4">not, sbst.4 </a><a class="slink" href="/source/mr.php?id=13486" relZ="modal:open" title="Rig. Föreningens för svensk kulturhistoria tidskrift.">Rig 1949, s. 160.</a> —</div> <div class="jamn"> (9 b) -ORDNING. (†)</div> <div class="udda"> 1) bokstavsordning (se d. o. 1). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1812" relZ="modal:open" title="Verelius — Index lingvæ veteris scythoscandicæ sive gothicæ ex vet...">Verelius 241</a> (1681).</div> <div class="jamn"> 2) = <a class="hanv" href="/saob/?id=B_3723-0041.VU67#M_B3723_50672" title="bokstavs-ordning 2">bokstavs-ordning 2</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3737" relZ="modal:open" title="Svenska akademiens handlingar ifrån år 1796. 1–62.">Leopold</a> (c. 1807) i 2SAH 17: 97. —</div> <div class="udda"> (7) -ORNAMENT. konst. stavformigt ornament. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7576" relZ="modal:open" title="Meddelanden från Svenska slöjdföreningen.">MeddSlöjdF 1898, 1: 17 (på amfora).</a> —</div> <div class="jamn"> (6 b) -PARKETT. (i fackspr.) jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=P_0211-0181.K4Uf#M_P211_96750" title="parkett 4">parkett 4</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7045" relZ="modal:open" title="Illustrerad teknisk tidning. 1–2. Teknisk tidskrift. 2 ...">TT 1877, s. 6.</a> <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16421" relZ="modal:open" title="Hantverkets bok. I: 1–8.">HantvB I. 2: 343</a> (1934).</div> <div class="secd udda"> Ssgr: stavparkett-golv. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7045" relZ="modal:open" title="Illustrerad teknisk tidning. 1–2. Teknisk tidskrift. 2 ...">TT 1895, Byggn. s. 81.</a></div> <div class="secd jamn"> -mönster. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8184" relZ="modal:open" title="Svenska dagbladet.">SvD(A) 1921, nr 325 A, s. 1.</a> —</div> <div class="udda"> (1) -PIK. pik (se <a class="hanv" href="/saob/?id=P_0633-0578.IsA0#M_P633_197920" title="pik, sbst.1 I 1">pik, sbst.1 I 1</a>) på pikstav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8384" relZ="modal:open" title="Svenska turistföreningens årsskrift (1886–1985). Svensk...">TurÅ 1948, s. 364.</a> —</div> <div class="jamn"> (5) -PLANKA. (i fackspr.) planka som ingår i l. är avsedd att ingå i stavbyggnads vägg. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13036" relZ="modal:open" title="Ekhoff — Svenska stavkyrkor jämte iakttagelser över de norska sa...">Ekhoff SvStavKyrk. 344</a> (1916). —</div> <div class="udda"> (6 b) -PLATTA. (i fackspr.) platta (se <a class="hanv" href="/saob/?id=P_1053-0113.3L3s#M_P1053_83520" title="platta, sbst.2 1">platta, sbst.2 1</a>) av hoplimmade lameller l. stavar, lamellträ. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16421" relZ="modal:open" title="Hantverkets bok. I: 1–8.">HantvB I. 2: 194</a> (1934). —</div> <div class="jamn"> (12) -PRESIDENT. [jfr eng. stake president] i Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga (mormonkyrkan): högste ledare för en ”stav” (närmast motsv. biskop i Svenska kyrkan). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7506" relZ="modal:open" title="Nordstjernan resp. Nordstjärnan. Organ för Jesu Kristi ...">Nordstj. 1877, s. 343.</a> —</div> <div class="udda"> (8) -PROFIL. (i fackspr.) jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=P_1843-0240.3Sc4#M_P1843_142499" title="profil 2 e α">profil 2 e α</a>. Stavprofiler uthyvlas med simshyvel och efterrundas med fil. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16421" relZ="modal:open" title="Hantverkets bok. I: 1–8.">HantvB I. 2: 192</a> (1934). —</div> <div class="jamn"> (8) -PRYDD, p. adj. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=5039" relZ="modal:open" title="Brunius — Antiqvarisk och arkitektonisk resa genom Halland, Bohus...">Brunius Resa 1838 291</a> (1839; om skiljebågar). —</div> <div class="udda"> -RAD. (stav- 1664 osv. stave- 1775)</div> <div class="jamn"> 1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) till 4: rad av gärdsgårdsstörar. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2959" relZ="modal:open" title="Gadd — Försök til en systematisk inledning i swenska landt-skö...">Gadd Landtsk. 2: 5</a> (1775).</div> <div class="udda"> 2) (†) till 9 b: förteckning i bokstavsföljd. Staf-Rad eller A. B. C. Lengd. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1589" relZ="modal:open" title="Verelius — Göthreks och Rolfs Wesgötha kongars historia på gammal ...">Verelius Gothr. Notae I 1 b</a> (1664). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1975" relZ="modal:open" title="Swedberg — Schibboleth. Swenska språketz rycht och richtighet.">Swedberg Schibb. 111</a> (1716). —</div> <div class="jamn"> (9 b) -RADAD, p. adj. (†) förtecknad i bokstavsföljd. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2251" relZ="modal:open" title="Tal hållna i vetenskapsakademien vid præsidii nedläggan...">Stiernman PVetA 1758, s. 80 (om kungalängd).</a> —</div> <div class="udda"> (3 c) -RIDANDE, n. ifråga om att under skidåkning utför en backe o. d. sätta sig grensle över stavarna (sätta stavarna mellan benen) för att med stavspetsarna bromsa farten. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=10490" relZ="modal:open" title="På skidor. Årsskrift utg. af Föreningen för skidlöpning...">PåSkid. 1928, s. 342.</a> —</div> <div class="jamn"> (9 b ε) -RIM.</div> <div class="udda"> 1) metr. allitteration. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6560" relZ="modal:open" title="Antiqvarisk tidskrift. 1–22.">AntT 5: 171</a> (1878).</div> <div class="jamn"> 2) (†) slutrim; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0075.606X#U_S11233_89347" title="stavelse-rim">stavelse-rim</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6852" relZ="modal:open" title="Ekbohrn — Förklaringar öfver 23000 främmande ord och namn m. m. i...">Ekbohrn</a> (1936). —</div> <div class="udda"> (9 b ε) -RIMMA. metr. allitterera; särsk. i p. pf. i adjektivisk anv.: som har l. är försedd med stavrim, allittererande (särsk. om vers). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6560" relZ="modal:open" title="Antiqvarisk tidskrift. 1–22.">AntT 5: 168</a> (1878; i p. pf., om vers). —</div> <div class="jamn"> (9 b ε) -RIMMANDE, p. adj. jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_70825" title="stav-rimma">-rimma</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=15376" relZ="modal:open" title="Celander — Nordisk jul. 1. Julen i gammaldags bondesed.">Celander NordJul 1: 53</a> (1928). —</div> <div class="udda"> (1 (c ϑ)) -RUM. [fsv. stafrum] (stav- 1530 osv. stave- 1548—1554)</div> <div class="jamn"> 1) (förr) vid mätning av ved (särsk. för gruvdrift o. kolning) använt mått av efter tid o. ort växlande storlek, varvid en stav användes ss. mätstång l. famnstake; särsk.: famn (se d. o. II 4 a) innehållande 2,36 kubikmeter (6 × 6 fot med vedlängd om 2 1/2 fot), skogsfamn, trealnarsfamn l. 5,65 kubikmeter (6 × 6 fot med vedlängd om 6 fot), kubikfamn; så stor mängd ved som går på en sådan famn; äv. (o. urspr.) om (mått på) i skogen upplagd sådan famn (med ett kvarters övermått på höjden o. bredden (o. längden) l. två kvarters övermått enbart på bredden); jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=K_0873-0441.udGU#M_K873_184096" title="klafter 2">klafter 2</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=S_10817-0023.tC3S" title="staklödja">staklödja</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_71873" title="stavrums-ved">stavrums-ved</a> 2. Itt helt staffrwm weedh skall wara .. (3 1/2) alen breeth och sammalunda högtt. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6380" relZ="modal:open" title="Konung Gustaf den förstes registratur. Utg. af Riksarki...">G1R 7: 139</a> (1530). En fullkommen arbetskarl kan hugga tre til fyra stafrum om dagen. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2195" relZ="modal:open" title="Kongl. stadgar, förordningar, privilegier och resolutio...">Bergv. 3: 18</a> (1757). Jag har .. tagit mig före, at .. uplägga all veden uti Staf-rum, efter allmänna bruket så inrättadt, at hvarje staf-rum håller 3 1/2 alnars lång ved, samt 3 alnar i högd och bredd (dvs. 6,59 m3). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2297" relZ="modal:open" title="Kungl. Svenska vetenskapsakademiens handlingar.">VetAH 1758, s. 204.</a> Stafrum betyder allmänt en upstaplad vedhop uti cubisk form, tätt sammanlagd, eller utan tvärträd, en famn eller 3 alnar hög samt lika bred och lång (dvs. 5,65 m3). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3268" relZ="modal:open" title="Rinman — Bergverks-lexicon. 1–2.">Rinman</a> (1789). Enligt 1627 års ordinans för Kopparberget skulle .. (stavrumsmåttet) mäta 3 × 3 × 1 1/4 alnar (dvs. 2,36 m3); men redan året därefter .. utfärdades en ny förordning, enligt vilken stavrummet gruvved sattes till 3 1/2 × 3 1/2 × 1 alnar (dvs. 2,56 m3). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18897" relZ="modal:open" title="Lindroth — Gruvbrytning och kopparhantering vid Stora Kopparberget...">Lindroth Gruvbrytn. 1: 266</a> (1955). särsk. (†) ss. genitivattribut till sbst. som betecknar föremålet vars mått skall anges: stavrum. Efftersom en gång är resolverat om staffrumsveden, att almogen skole giffva sex mark penninger, eller och en staffrums ved till bruket framföra, derföre må och der vidh bliffva. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7588" relZ="modal:open" title="Svenska riksrådets protokoll. 1 ff. (Handlingar rörande...">RP 3: 154</a> (1633). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2195" relZ="modal:open" title="Kongl. stadgar, förordningar, privilegier och resolutio...">Bergv. 1: 98</a> (1637).</div> <div class="udda"> 2) (†) stavrumsved, långved (se d. o. 1). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=19585" relZ="modal:open" title="Uppsala universitet. Akademiska konsistoriets protokoll...">UUKonsP 2: 30</a> (1637). Huru mycket Kol och Stafrum åtgår för hwart slags tilwärkning på Skeppundet (vid hyttor o. smältverk o. d.). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2297" relZ="modal:open" title="Kungl. Svenska vetenskapsakademiens handlingar.">VetAH 1741, s. 19.</a> <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11052" relZ="modal:open" title="Teknikern. Tidskrift för byggnadskonst, ingeniörvetensk...">Teknikern 1905, s. 233</a> (1767). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11052" relZ="modal:open" title="Teknikern. Tidskrift för byggnadskonst, ingeniörvetensk...">Därs. 286</a> (1769).</div> <div class="secd jamn"> Ssgr (i allm. till <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#M_S11233_70950" title="stav-rum 1">-rum 1</a>; förr): stavrums-, äv. stavrum-avgift. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2195" relZ="modal:open" title="Kongl. stadgar, förordningar, privilegier och resolutio...">Bergv. 2: 219</a> (1741).</div> <div class="secd udda"> -hop. jfr hop, sbst.3 I 1. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2290" relZ="modal:open" title="Wallner — Dissertatio academica, artem carbonariam in patria sist...">Wallner ArtCarb. 23</a> (1741).</div> <div class="secd jamn"> -hygge. till <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#M_S11233_71594" title="stav-rum 2">-rum 2</a>, = <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_72176" title="stavrums-veds-hygge">stavrums-veds-hygge</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2423" relZ="modal:open" title="Berch — Inledning til almänna hushålningen, innefattande grunde...">Berch Hush. 181</a> (1747: stafrums och wedhygge).</div> <div class="secd udda"> -karl. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11742" relZ="modal:open" title="Svenska riksdagsakter. Serie. 2. Tidehvarfvet 1719–1800...">2RA 2: 482</a> (1727).</div> <div class="secd jamn"> -körsel. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8506" relZ="modal:open" title="Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra t...">RA II. 2: 323</a> (1617).</div> <div class="secd udda"> -mått. om måttet stavrum, stavrum ss. mått. Stavrumsmåttet förändrades under 1600-talet något. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18897" relZ="modal:open" title="Lindroth — Gruvbrytning och kopparhantering vid Stora Kopparberget...">Lindroth Gruvbrytn. 1: 266</a> (1955).</div> <div class="secd jamn"> -tal. antal stavrum (särsk. om sådant antal stavrum lämpligt för kolning). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2195" relZ="modal:open" title="Kongl. stadgar, förordningar, privilegier och resolutio...">Bergv. 2: 549</a> (1750). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3268" relZ="modal:open" title="Rinman — Bergverks-lexicon. 1–2.">Rinman 2: 674</a> (1789).</div> <div class="secd udda"> -ved. 1) (huggen) ved upplagd (l. avsedd att huggas o. uppläggas) o. mätt i stavrum; särsk. om i Bergslagen o. vissa andra bruksdistrikt (ss. skatt erlagd) sådan ved avsedd att användas ss. bränsle vid brytning i gruva; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#M_S11233_74380" title="stav-ved 1">stav-ved 1</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7337" relZ="modal:open" title="Historiskt bibliotek utg. af Carl Silfverstolpe. 1–7.">HB 1: 221</a> (1579). Borgerskapet i Jöneköping hafwe .. begeret, at them måtte frijt blifwe effterlatit till at bruke thet jernbruck, som ther widh .. Jönköping liggiendes är, såsom och obehindret hugge der opå skogen så mykin stafrums widh, som the nödtorffteligen behöfwe kunne. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=15254" relZ="modal:open" title="Privilegier, resolutioner och förordningar för Sveriges...">PrivSvStäd. 4: 217</a> (1599). (Bönderna) skola .. wara plicktige, i stället för Kohlen at hugga och in natura til Silfwer-wärcket (i Sala) framföra Stafrums-wed. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2315" relZ="modal:open" title="Utdrag Utur alle ifrån den 7 dec. 1718 utkomne Publique...">PH 1: 599</a> (1724). (I Ore, Mora, Orsa o. Älvdalen) utgjorde stavrumsved till gruvan (dvs. Stora Kopparberget) den viktigaste skattepersedeln. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13486" relZ="modal:open" title="Rig. Föreningens för svensk kulturhistoria tidskrift.">Rig 1933, s. 11.</a> 2) (†) i uttr. en stavrumsved, ett stavrum; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#M_S11233_70950" title="stav-rum 1">stav-rum 1</a> slutet. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1506" relZ="modal:open" title="Kongl. M:tz åthskillighe vthgångne privilegier, ordning...">PrivBergsbr. 1649,</a> 7: mom. 11.</div> <div class="secd jamn"> -veds-hygge. jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=H_1601-0027.m9o8#M_H1601_16711" title="hygge, sbst.2 1">hygge, sbst.2 1</a>, o. <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_71739" title="stav-rumshygge">-rumshygge</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2195" relZ="modal:open" title="Kongl. stadgar, förordningar, privilegier och resolutio...">Bergv. 1: 400</a> (1690). —</div> <div class="udda"> (4 slutet) -RÅ. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=R_3321-0199.79zX#M_R3321_144670" title="rå, sbst.3 1">rå, sbst.3 1</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=9383" relZ="modal:open" title="Trolle Bonde — Hesselby. Arkivalier rörande egendomen och dess egare s...">Trolle-Bonde Hesselby 310</a> (i handl. fr. 1659). —</div> <div class="jamn"> (1) -RÖR. (numera bl. i skildring av ä. förh.) rör (se <a class="hanv" href="/saob/?id=R_4409-0068.r7TX#M_R4409_63288" title="rör, sbst.4 a">rör, sbst.4 a</a>) av ”stavstenar”. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=9383" relZ="modal:open" title="Trolle Bonde — Hesselby. Arkivalier rörande egendomen och dess egare s...">Trolle-Bonde Hesselby 311</a> (i handl. fr. 1659). —</div> <div class="udda"> (7 b) -SEENDE, n. (i fackspr.) seende medelst de i näthinnan befintliga stavarna (sinnescellerna) som percipierar ljuset. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13984" relZ="modal:open" title="Öhrvall — Om sinnesvillor. 1–2. (Studentföreningen Verdandis smås...">Öhrvall Sinnesvill. 2: 28</a> (1921). —</div> <div class="jamn"> (1) -SILL. [jfr d. stavsild, lt. staffhering. — Jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_10817-0025.8P2G" title="staksill">staksill</a>] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) fisken Alosa fallax Lacép., staksill; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_10817-0123.QZrS" title="stamsill">stamsill</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6212" relZ="modal:open" title="Åström — Några iakttagelser rörande de vertebrerade djur, som fö...">Åström VertebrDj. 28</a> (1859). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=9170" relZ="modal:open" title="Smitt — Skandinaviens fiskar. Målade af W. von Wright. 2 uppl. ...">Smitt SkandFisk. 989</a> (1895; i Laholmsbukten). —</div> <div class="udda"> (5) -SILO. silo av trä i stavkonstruktion. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=15243" relZ="modal:open" title="Meddelanden från Jordbrukstekniska föreningen.">MeddJordbrTeknF 73: 38</a> (1941). —</div> <div class="jamn"> (9 c) -SKILLNAD, sbst.1 (sbst.2 se sp. 11309). (†) = <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_64509" title="stav-delning">-delning</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=4904" relZ="modal:open" title="Enberg — Svensk språklära utg. af Svenska akademien.">Enberg SvSpr. 13</a> (1836). —</div> <div class="udda"> (6 a) -SKÄRERI. (numera föga br.) anläggning l. fabrik(savdelning) för tillskärning av stäver. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=9423" relZ="modal:open" title="Svenska turistföreningens resehandböcker. 1 ff">TurHb. 1: 63</a> (1894). —</div> <div class="jamn"> (6 a) -SKÄRNING. (i sht förr) <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2016" relZ="modal:open" title="Post- och Inrikes Tidningar.">PT 1904, nr 118 A, s. 4.</a> —</div> <div class="udda"> (1 (c)) -SLUNGA. [fsv. stafsliunga] (förr) slunga (se <a class="hanv" href="/saob/?id=S_06727-0135.cYJO#M_S6727_78071" title="slunga, sbst. 2 d">slunga, sbst. 2 d</a>) fäst vid en stav (varmed sten o. d. slungades mot fienden); jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_03257-0119.PO1N#U_S3257_99388" title="skaft-slunga">skaft-slunga</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6977" relZ="modal:open" title="Svart — Gustaf I:s krönika. Fragment slutande med år 1533. Efte...">Svart G1 23</a> (1561). Käpp- eller stafslungan .. förekom ännu på 1500-talet i de europeiska härarna för kastande af granater och glödande kulor. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=9875" relZ="modal:open" title="Uppfinningarnas bok. Ny, fullständigt omarb. upplaga. 1...">2UB 6: 328</a> (1904). —</div> <div class="jamn"> (1—8) -SPETS. spets på stav; särsk. till 3 c. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13227" relZ="modal:open" title="Skidlöpningsinstruktion för armén.">SkidlöpnIArmén 1917, s. 51 (på skidstav).</a> —</div> <div class="udda"> (1) -SPJUT. (förr) om lång stav försedd med spjutspets. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16883" relZ="modal:open" title="Westerlund — Mitt nybyggarår i Lappland.">Westerlund NybyggLappl. 183</a> (1937). —</div> <div class="jamn"> (1, 3 d) -SPRÅNG. [jfr t. stabsprung] språng (över bäck l. dyl.) med hjälp av stav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=17091" relZ="modal:open" title="Malm — Roberts, KL, Arundel. En berättelse om staten Maine och...">Malm Roberts Arund. 262</a> (1939). särsk. (numera föga br.) sport. = <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_66062" title="stav-hopp">-hopp;</a> äv. i uttr. stavsprång på l. i höjd, i fråga om stavhopp över ribba, stavsprång på längd, i fråga om längdhopp medelst stav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7861" relZ="modal:open" title="Tidning för idrott.">TIdr. 1881, s. 34.</a> <a class="slink" href="/source/mr.php?id=10317" relZ="modal:open" title="Nordiskt idrottslif. 1–19.">NordIdrL 1902, s. 266 (: i höjd).</a> Därs. (: på längd). Därs. 1903, s. 305 (: på höjd). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7262" relZ="modal:open" title="Ordlista över svenska språket utg. af Svenska akademien...">SAOL</a> (1950). —</div> <div class="udda"> (6 c) -SPÅN. (i sht förr) särsk. koll., om tunna, kluvna l. sågade, i nedre ändan avtunnade, mindre trästycken (i sht av ek) använda ss. täckningsmaterial (särsk. för tak), varvid trästyckena uppläggs så att de täcker varandra fjällartat; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=H_1601-0211.zrQf#U_H1601_91368" title="hyvel-spån">hyvel-spån</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=20787" relZ="modal:open" title="Nordisk familjebok. 2 uppl.">2NF 26: 838</a> (1917). —</div> <div class="jamn"> (1) -STEN. [jfr sv. dial. stavsten, bautasten] (numera bl. i skildring av ä. förh.) stående (jämförelsevis hög) rågångssten i ”stavrör”. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6836" relZ="modal:open" title="Björkman — Handbok i skogs-skötsel.">Björkman Skogssk. 300</a> (1868). —</div> <div class="udda"> (3 e) -STJÄRNA. sport. om framstående stavhoppare. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8184" relZ="modal:open" title="Svenska dagbladet.">SvD 1972, nr 174, s. 16.</a> —</div> <div class="jamn"> (1) -SVÄRD. [fsv. stafsvärdh; jfr fd. stavsværd, spjut med lång spets, mlt. stafswert, dolk, jaktspjut, mnl. stafswert, dolk, fht. stapaswert, kastspjut, mht. stapswert, dolk, värjkäpp, feng. stæfsweord, meng. staffsword, värjkäpp] (förr) om ett slags (jakt)spjut (med svärdliknande blad?). (Lat.) Venabulum .. (sv.) swijn spett staff swärdh. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8856" relZ="modal:open" title="Variarum rerum vocabula cum sueca interpretatione Sthlm...">VarRerV 35</a> (1538). —</div> <div class="udda"> (6 a) -SÅG. (i sht förr) (maskindriven) såg för sågning av stäver; förr äv. om avdelning inom sågverk, där sådan sågning bedrevs; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0077.w63A#U_S11233_93117" title="staver-såg">staver-såg</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8382" relZ="modal:open" title="Svenska mosskultur-föreningens tidskrift.">MosskT 1887, s. 182.</a> År 1898 fick jag arbete på stavsågen på Hovids sågverk, beläget strax intill Eriksdal. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=18260" relZ="modal:open" title="Sågverksminnen. (Svenskt liv och arbete 2.)">Sågverksminn. 86</a> (1948).</div> <div class="secd jamn"> Ssg (i sht förr): stavsågs-bänk. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=286" relZ="modal:open" title="Bouppteckningar från Växjö. Handskrift.">BoupptVäxjö 1895.</a> —</div> <div class="udda"> (6 a) -SÅGNING. (i sht förr) framställning av stäver gm sågning. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=15399" relZ="modal:open" title="Sveriges skogar och huru vi utnyttja dem. Med bidrag av...">SvSkog. 1008</a> (1928).</div> <div class="secd jamn"> Ssg (i sht förr): stavsågnings-maskin. maskindriven stavsåg. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7045" relZ="modal:open" title="Illustrerad teknisk tidning. 1–2. Teknisk tidskrift. 2 ...">TT 1885, s. 80.</a> —</div> <div class="udda"> -SÄTTA.</div> <div class="jamn"> 1) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) lantmät. till 4 slutet: utstaka (gräns l. rågång o. d.). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1641" relZ="modal:open" title="Raam — Then swenske åkermätningen.">Raam Åkerm. 87</a> (1670).</div> <div class="udda"> 2) (†) till 9 b, c: stava (ord o. d.). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2432" relZ="modal:open" title="Bromann — Uphov til en bättrad stavsättning i flere än tuhundrad ...">Bromann Stavs. 7</a> (1748; i p. pf., om ord). —</div> <div class="jamn"> (4 slutet, 9 b, c) -SÄTTNING. särsk. (†) till 9 b, c: rättstavning, ortografi; riktigt sätt att stava l. skriva. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2432" relZ="modal:open" title="Bromann — Uphov til en bättrad stavsättning i flere än tuhundrad ...">Bromann Stavs. 12</a> (1748). Om tofs kommen af toupet, eller toupet av tofs wet man icke, dock mena somliga, at man efter ursprunget bör skrifwa tops och icke tofs, hwilket hörer till det man kallar Stafsättningen eller Skrifriktigheten i wårt Modersmål. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2660" relZ="modal:open" title="Sahlstedt — Sagan om tuppen. 1–6.">Sahlstedt SagTupp. 21</a> (1758). Han (hade) i de till tryckning bestämda Handlingarne funnit .. mycken och skiljaktig ostadighet i stafsättningen. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3288" relZ="modal:open" title="Kungl. Vitterhets, historie- och antikvitetsakademiens ...">2VittAH 11: 40</a> (i handl. fr. 1779). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3734" relZ="modal:open" title="Svenska akademiens handlingar ifrån år 1786. 1–5.">Murberg i 1SAH 2: 21</a> (1787, 1802). jfr (med anslutning till <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL" title="stav, sbst.2,">stav, sbst.2,</a> i bet. 1): Där bredewid war en annan wärkstad (för arbetet på reformation av språket), där man war i fullt arbete, at tillwärka en hop käppar eller stafwar, dem man reste up rad-tals, hwilket kallades Stafsättning och brukades sedan till inslag i orda-wäfwen. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2673" relZ="modal:open" title="Sahlstedt — Tuppen om sagan. 1–7.">Sahlstedt TuppSag. 7</a> (1758). —</div> <div class="udda"> (3 c) -TAG. jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_66681" title="stav-hugg">-hugg</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8384" relZ="modal:open" title="Svenska turistföreningens årsskrift (1886–1985). Svensk...">TurÅ 1912, s. 256 (i fråga om skidåkning).</a> —</div> <div class="jamn"> (9 c) -TAL. (†) stavelseantal. (Versen) bör äga sitt ljud, sin takt, sin hvila, sitt staftal, sina tidmått och tjenliga rimslut. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=4955" relZ="modal:open" title="Bergklint — Vittra arbeten.">Bergklint Vitt. 143</a> (1761). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8258" relZ="modal:open" title="Schulthess — Svensk-fransk ordbok. Efter de bästa källor och med bit...">Schulthess</a> (1885). —</div> <div class="udda"> -TECKEN.</div> <div class="jamn"> 1) (numera bl. tillf.) till 1 c: tecken som regementstrumslagare l. tamburmajor gör med sin stav, då musikkåren skall börja o. sluta att spela o. d. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=20884" relZ="modal:open" title="Kongl. Maj:ts nådiga tjenstgörings-reglemente för dess ...">TjReglArm. 1858, 2: 181.</a></div> <div class="udda"> 2) (†) till 9 b: bokstavstecken, bokstav. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3737" relZ="modal:open" title="Svenska akademiens handlingar ifrån år 1796. 1–62.">Leopold i 2SAH 1: 215</a> (1801).</div> <div class="jamn"> 3) (†) till 9 b, c: (förkortnings)tecken för ett ord l. en stavelse, bestående av en l. några av ordets osv. bokstäver; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_02113-0176.Msx4" title="sigel, sbst.2">sigel, sbst.2 </a><a class="slink" href="/source/mr.php?id=8258" relZ="modal:open" title="Schulthess — Svensk-fransk ordbok. Efter de bästa källor och med bit...">Schulthess</a> (1885). —</div> <div class="udda"> (9 b) -TECKNING. (†) beteckning medelst bokstäver, stavning, skrivning. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3737" relZ="modal:open" title="Svenska akademiens handlingar ifrån år 1796. 1–62.">Leopold</a> (1805) i 2SAH 17: 7. —</div> <div class="jamn"> (5) -TEKNIK. (i fackspr.) teknik som används vid uppförande av byggnad o. d. i stavkonstruktion. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11231" relZ="modal:open" title="Fataburen. Kulturhistorisk tidskrift.">Fatab. 1930, s. 143.</a> —</div> <div class="udda"> (1 c) -TENN. (†) om tenn i stav- l. stångform. Klåckgiutaren sjelf tillagdt: 2 schep:dh 8 ℔ .. staft teen (sannol. felaktigt för staff teen). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8185" relZ="modal:open" title="Bidrag till Åbo stads historia. Utg. på föranstaltande ...">BtÅboH I. 1: 127</a> (1633). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=39" relZ="modal:open" title="Hovförtäringen, Stockholm. Handskrift.">HovförtärSthm 1643, s. 539.</a> —</div> <div class="jamn"> (2, 3, 5, 6, 8) -TILLVERKNING~020. särsk. till 6 a. Vårt inhemska bok- och ekvirke är icke lämpligt för stavtillverkning. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=14183" relZ="modal:open" title="Handbok i skogsteknologi.">HbSkogstekn. 883</a> (1922). —</div> <div class="udda"> -TIMMER. (föga br.)</div> <div class="jamn"> 1) till 5, om planka i stavbyggnad. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13036" relZ="modal:open" title="Ekhoff — Svenska stavkyrkor jämte iakttagelser över de norska sa...">Ekhoff SvStavkyrk. 342</a> (1916).</div> <div class="udda"> 2) till 6 a: timmer avsett för tillverkning av stäver i laggkärl o. d.; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0076.2863" title="stavenholt">stavenholt</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=25020" relZ="modal:open" title="Flensburg — Advokaten. Juridisk rådgivare och formulärbok. 3 uppl.">Flensburg Advokaten 373</a> (1901). —</div> <div class="jamn"> (3 c) -TRISSA. trissa på skidstav; jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_68535" title="stav-kringla">-kringla</a>. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=14742" relZ="modal:open" title="Munsterhjelm — Järvlyan. Jakter och strider i Lapplands ödemarker.">Munsterhjelm Järvl. 216</a> (1925). —</div> <div class="udda"> (6 a) -VAGNARE. (förr) i sågverk: person som (yrkesmässigt) lastade o. transporterade stäver på vagnar. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2016" relZ="modal:open" title="Post- och Inrikes Tidningar.">PT 1917, nr 221 A, s. 3.</a> —</div> <div class="jamn"> -VED. (†)</div> <div class="udda"> 1) [sannol. utlöst ur ssgn <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_71873" title="stavrums-ved">stavrums-ved</a>] till 1: stavrumsved (se d. o. 1). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6380" relZ="modal:open" title="Konung Gustaf den förstes registratur. Utg. af Riksarki...">G1R 18: 861</a> (1547).</div> <div class="jamn"> 2) [jfr t. stabholz] till 6 a: virke avsett för tillverkning av stäver. Staf-wed til tunnor. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=2452" relZ="modal:open" title="Lind — Teutsch-schwedisches und schwedisch-teutsches Lexicon.">Lind</a> (1749; under taubholtz). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=4102" relZ="modal:open" title="Synnerberg — Svenskt varu-lexicon. 1–2.">Synnerberg</a> (1815). —</div> <div class="udda"> -VERK.</div> <div class="jamn"> 1) (i fackspr.) till 5: stavkonstruktion l. väggdel o. d. som arrangerats i enlighet med denna konstruktion; särsk. i uttr. i stavverk, i stavkonstruktion. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11231" relZ="modal:open" title="Fataburen. Kulturhistorisk tidskrift.">Fatab. 1912, s. 237 (: i).</a> Man får ett levande intryck av den stora roll som skiftes- och stavverket av ek spelade i äldre tid (i Danmark). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13486" relZ="modal:open" title="Rig. Föreningens för svensk kulturhistoria tidskrift.">Rig 1953, s. 41.</a></div> <div class="udda"> 2) (i sht i skildring av ä. förh.) till 6 a: i sågverk: stavsåg med klinga, arbetsbord l. dyl.; äv. sammanfattande, om samtliga sågmaskiner (ss. stav-, klyv-, kant-, kap-, justersågar) avsedda för sågning av stäver; äv. om hus l. lokal o. d. där sådan sågning bedrivs. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=9423" relZ="modal:open" title="Svenska turistföreningens resehandböcker. 1 ff">TurHb. 1: 63</a> (1894). Förädlingen af det gröfre affallet till staf, laths o. d. sker i särskilda mindre verk, som äro belägna i såghusets bottenvåning och få namn af stafverk, lathsverk o. s. v. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11486" relZ="modal:open" title="Ekman — Skogsteknisk handbok.">Ekman SkogstHb. 181</a> (1908). De vanligaste av .. (småvirkesmaskinerna vid sågverken) äro klyvsågen .. mindre kantverk samt kap- eller justersågar av olika slag. Dessa maskiner bilda tillsammans det s. k. stavverket, som ofta är inrymt i en särskild del av sågen eller i egen byggnad. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=15399" relZ="modal:open" title="Sveriges skogar och huru vi utnyttja dem. Med bidrag av...">SvSkog. 956</a> (1928).</div> <div class="jamn"> 3) (numera mindre br.) till 8, sammanfattande, om ornamental utsmyckning i form av stavar på byggnad, i fönster o. d. (särsk. under en viss tid l. hos ett visst folk o. d.), ornamentik av stavar. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=4914" relZ="modal:open" title="Brunius — Nordens äldsta metropolitankyrka eller Historisk och ar...">Brunius Metr. 501</a> (1854). Terrakottaorneringen griper in .. i fönstrens omfattning och stavverk. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=15190" relZ="modal:open" title="Hahr — Nordeuropeisk renässans-arkitektur. (Bonniers allmänna ...">Hahr NordeurRenässArkit. 126</a> (1927). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=1062" relZ="modal:open" title="Illustrerad svensk ordbok. Red. Bertil Molde.">IllSvOrdb.</a> (1964).</div> <div class="secd udda"> Ssg (till <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#M_S11233_74471" title="stav-verk 1">-verk 1</a>; i fackspr.): stavverks-konstruktion. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=10621" relZ="modal:open" title="Hahr — Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning för...">Hahr ArkitH 219</a> (1902). —</div> <div class="jamn"> (5) -VÄGG. (mindre br.) vägg som består av lodrätt ställda stavar, vägg i stavbyggnad. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=13036" relZ="modal:open" title="Ekhoff — Svenska stavkyrkor jämte iakttagelser över de norska sa...">Ekhoff SvStavkyrk. 341</a> (1916). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11233" relZ="modal:open" title="Fornvännen. Meddelanden från K. Vitterhets, historie oc...">Fornv. 1942, s. 338.</a> —</div> <div class="udda"> (1—9) -ÄNDA l. -ÄNDE. (yttersta) ända(n) av en stav; särsk. dels till 3 c, dels till 9. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=6560" relZ="modal:open" title="Antiqvarisk tidskrift. 1–22.">AntT X. 1: 327</a> (1890; på runor). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=10254" relZ="modal:open" title="Hülphers — Ångermanländingar. Humoresker och skisser.">Hülphers Ångermanl. 191</a> (1900; på skidstav). —</div> <div class="jamn"> (9 b, c) -ÄNDELSE. (†) ordslut l. slutstavelse. Tio ord af lika stafändelse: Hof, lof, skof (osv.). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=3737" relZ="modal:open" title="Svenska akademiens handlingar ifrån år 1796. 1–62.">Leopold i 2SAH 1: 136</a> (1801). Ord af olika stafändelser: honom, konung, honung. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=4394" relZ="modal:open" title="Svedbom — Inledning till svenska språkläran för begynnare.">Svedbom SvSpr. 10</a> (1824). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=4701" relZ="modal:open" title="Almqvist — Svensk språklära till ungdomens tjenst vid lägre och hö...">Almqvist SvSpr. 30</a> (1832). —</div> <div class="udda"> (3) -ÖVNING, sbst.1 (sbst.2 se sp. 11310). övning med stav; särsk. (numera nästan bl. om ä. l. utländska förh.) till 3 a. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7901" relZ="modal:open" title="Branting — Delar af L.G. Brantings efterlemnade handskrifter. Utg....">LGBranting 3: 232</a> (c. 1860).</div> <div class="jamn"> B (†): (9 b, c) STAVA-BAND. (†) abbreviatur, förkortningstecken. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=704" relZ="modal:open" title="Bureus — Runaräfst eller runakänslo. Handskrift.">Bureus Runaräfst 206</a> (1602). —</div> <div class="udda"> -KARL, se A. —</div> <div class="jamn"> (9 b, c) -LYMN? [jfr med avs. på bildningen orda-lymn] (†) accent. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=12086" relZ="modal:open" title="Lindroth — J. Th. Bureus, den svenska grammatikens fader. (Samling...">JBureus</a> (c. 1635) hos Lindroth Bureus 106. —</div> <div class="udda"> -NAMN, se A.</div> <div class="jamn"> C (†): (4 slutet) STAVE-JORD. jordstycke som är försett med råmärken (i form av störar). <a class="slink" href="/source/mr.php?id=7326" relZ="modal:open" title="Johansson — Om Noraskog. Äldre och nyare anteckningar. 1–3.">Johansson Noraskog 3: 167</a> (i handl. fr. 1545). —</div> <div class="udda"> -RAD, -RUM, se A.</div> <div class="jamn"> D [till <a class="hanv" href="/saob/?id=S_14153-0052.iLos" title="stäver">stäver</a>, pl.] (i sht i fackspr.): (6 a) STÄVER-HUGGNING. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=10774" relZ="modal:open" title="Skogsvårdsföreningens tidskrift (1903–26). Svenska skog...">SkogsvT 1909, Fackupps. s. 372.</a> <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11921" relZ="modal:open" title="Sveriges natur. Svenska naturskyddsföreningens årsskrif...">SvNat. 1915, s. 104.</a> —</div> <div class="udda"> (6 a) -STAPEL. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=5585" relZ="modal:open" title="Tiden.">Tiden 1848, nr 266, s. 4.</a> —</div> <div class="jamn"> (6 a) -TILLVERKNING~020. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=11921" relZ="modal:open" title="Sveriges natur. Svenska naturskyddsföreningens årsskrif...">SvNat. 1936, s. 63.</a> —</div> <div class="udda"> (6 a) -ÄMNE. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=8965" relZ="modal:open" title="Wenström, E, o. Jeurling, O, Svenska språkets ordförråd...">WoJ</a> (1891).</div> <div class="overbar jamn"> Avledn.: STAVA, v.1 [jfr nyisl. stafa, inväva med ränder, nor. dial. stava, stödja (sig) på en stav, infälla stäver i laggkärl, vara randig. — Jfr <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0071.LWrG" title="stavad">stavad</a>]</div> <div class="udda"> 1) (mera tillf.) till 1 (c): förse (ngt) med en stav l. käpp o. d., sätta fast (ngt) på en stav osv.; särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Hon låg på knä under sitt stavade paraply och skrapade vresigt sina betor. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16675" relZ="modal:open" title="Martinson — Vägen ut.">Martinson VägUt 185</a> (1936).</div> <div class="jamn"> 2) till 1: lägga upp stavrum i skogen medelst en stav som famnstake; anträffat bl. i den särsk. förb. <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_75860" title="stava upp">stava upp</a>.</div> <div class="udda"> 3) (mera tillf.) till 3 c: förflytta sig (fram l. framåt o. d.) på skidor med hjälp av skidstavarna så, att stavisättning görs med båda armarna samtidigt (utan l. i förening med frånskjut med benen), staka; äv. refl., i uttr. stava sig (fram l. framåt o. d.). När han med små metodiska knyckar stavade framåt i Nilas spår. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=14008" relZ="modal:open" title="Siwertz — Ställverket.">Siwertz Ställv. 77</a> (1921). Medan jag stavade mig fram genom skogen, skrämde jag upp en spillkråka. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=16542" relZ="modal:open" title="Tigerstedt — Utan örnar.">Tigerstedt Örn. 13</a> (1935).</div> <div class="secd jamn"> Särsk. förb.: stava upp, äv. opp. (förr) till 2: lägga upp (stavrumsved) i skogen medelst en stav som famnstake. <a class="slink" href="/source/mr.php?id=14847" relZ="modal:open" title="Uppländska domböcker. Utg. av Kungl. Humanistiska veten...">UpplDomb. 9: 92</a> (1736). —</div> <div class="udda"> -STAVA, adj. oböjl. till 9 a, om runtecken i förhållande till ett l. flera andra runtecken: som har gemensam huvudstav (se d. o. 2); äv. till 9 b, om rungrupp: som är en binderuna; i ssgn <a class="hanv" href="/saob/?id=S_00849-0052.yp3Z#U_S849_33742" title="sam-stava">sam-stava</a>. —</div> <div class="jamn"> -STAVELIG, se <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_76176" title="-stavlig">-stavlig</a>. —</div> <div class="udda"> -STAVIG, adj. [jfr d. -stavet, ävensom t. -silbig] i ssgr; till 9 c: som har (så l. så många) stavelser l. (så l. så beskaffad) stavelse; i ssgrna <a class="hanv" href="/saob/?id=E_0435-0082.Qw3P#U_E435_52258" title="elva-stavig">elva-</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=E_0435-0160.pGyG#U_E435_151768" title="en-stavig">en-</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=F_0663-0005.QH29#U_F663_2102" title="fjorton-stavig">fjorton-</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=F_0663-0283.pbKY#U_F663_139152" title="fler-stavig">fler-</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=F_1761-0238.iaIA#U_F1761_188408" title="få-stavig">få-</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=K_2421-0111.K8hO#U_K2421_122473" title="kort-stavig">kort-</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=L_0561-0175.D9NS#U_L561_165849" title="lik-stavig">lik-</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=L_1275-0228.CGZ6#U_L1275_185209" title="lång-stavig">lång-</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=M_1713-0238.sw37#U_M1713_162230" title="mång-stavig">mång-</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=N_0445-0338.u2N0#U_N445_120421" title="nio-stavig">nio-</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=O_0569-0039.ngK9#U_O569_20521" title="olik-stavig">olik-</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=S_01923-0249.79zi#U_S1923_141675" title="sex-stavig">sex-</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=S_02777-0163.YuVg#U_S2777_50017" title="sju-stavig">sju-</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=T_2391-0035.w42x#U_T2391_43508" title="tre-stavig">tre-stavig</a> m. fl.; jfr -stavlig. —</div> <div class="jamn"> -STAVING, r. l. m. till 9 c, i ssg betecknande ord l. versrad o. d. med ett visst, av förleden angivet antal stavelser; i ssgrna <a class="hanv" href="/saob/?id=E_0435-0082.Qw3P#U_E435_52314" title="elva-staving">elva-</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=E_0435-0160.pGyG#U_E435_152172" title="en-staving">en-</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=F_0663-0283.pbKY#U_F663_139239" title="fler-staving">fler-</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=S_02777-0163.YuVg#U_S2777_50049" title="sju-staving">sju-</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=T_1881-0087.bB9g#U_T1881_42003" title="tolv-staving">tolv-</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=%C3%85_0211-0137.KWbN#U_%C3%85211_244527" title="åtta-staving">åtta-staving</a> m. fl. —</div> <div class="udda"> -STAVLIG l. -STAVELIG, adj. (-stav- 1696 (: enstaflige, pl.)—1748 (: flerstavlige, pl.). -stave- 1651 (: flerestafwelige, pl.)—1766 (: enstafweliga, pl.)) till 9 c, = <a class="hanv" href="/saob/?id=S_11233-0063.PuDL#U_S11233_75992" title="-stavig">-stavig;</a> i ssgrna <a class="hanv" href="/saob/?id=E_0435-0160.pGyG#U_E435_151700" title="en-stavelig">en-stavelig</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=F_0663-0283.pbKY#U_F663_139269" title="fler-stavlig">fler-</a>, <a class="hanv" href="/saob/?id=M_1713-0238.sw37#U_M1713_162319" title="mång-stavlig">mång-stavlig</a>.</div> </div> <script type="text/javascript"> var ankare = ""; </script> </div></div> </div></div><div id="pgc-12-1-1" class="panel-grid-cell" ><div id="panel-12-1-1-0" class="so-panel widget_execphp panel-first-child" data-index="2" > <div class="execphpwidget"><div class="blddiv"><img class="halv" alt="saob" src="/img/book_39.png" />SAOB</div> </div> </div><div id="panel-12-1-1-1" class="so-panel widget_execphp panel-last-child" data-index="3" > <div class="execphpwidget"><div id="navi-div"> Alfabetisk lista <div class="listas"> <div class="pilupp"><a class="pila" href="#" dir="upp" dict="saob" unik="S_11233-0058.1Zdp"><img class="pilimg" src="../wp-content/themes/wiki-child/img/pilupp2.png" title="Bläddra upp" alt="Upp" /></a></div> <a class="slank debug_searchfn" href="https://svenska.se/saob/?id=S_11233-0058.1Zdp&pz=5">   statzie- ssgled </a> <a class="slank debug_searchfn" href="https://svenska.se/saob/?id=S_11233-0059.SJXm&pz=5">   statär subst. </a> <a class="slank debug_searchfn" href="https://svenska.se/saob/?id=S_11233-0060.yQor&pz=5">   staurolit subst. </a> <a class="slank debug_searchfn" href="https://svenska.se/saob/?id=S_11233-0061.B9U0&pz=5">   staurotid subst. </a> <a class="slank debug_searchfn" href="https://svenska.se/saob/?id=S_11233-0062.h8ju&pz=5">   stav subst.1 </a> <a class="slank debug_searchfn" href="https://svenska.se/saob/?id=S_11233-0063.PuDL&pz=5">   stav subst.2 </a> <a class="slank debug_searchfn" href="https://svenska.se/saob/?id=S_11233-0064.WDT5&pz=5">   stav subst.3 </a> <a class="slank debug_searchfn" href="https://svenska.se/saob/?id=S_11233-0065.4gA6&pz=5">   stav adv. </a> <a class="slank debug_searchfn" href="https://svenska.se/saob/?id=S_11233-0066.1PQP&pz=5">   stava subst. </a> <a class="slank debug_searchfn" href="https://svenska.se/saob/?id=S_11233-0067.7Xlc&pz=5">   stava verb1 </a> <a class="slank debug_searchfn" href="https://svenska.se/saob/?id=S_11233-0068.3Cy5&pz=5">   stava verb2 </a> <div class="pilned"><a class="pila" href="#" dir="ned" dict="saob" unik="S_11233-0068.3Cy5"><img class="pilimg" src="../wp-content/themes/wiki-child/img/pilned2.png" title="Bläddra ned" alt="Ned" /></a></div> </div> </div> <div class="linkas"> <div class="synops"><a href="/tre/?sok=stav&pz=8" onclick="tracklink('link', 'tre', '/tre/?sok=stav&pz=8'); return false;">   Till   alla ordböcker</a></div> </div> </div> </div></div></div><div id="pg-12-2" class="panel-grid panel-no-style" ><div id="pgc-12-2-0" class="panel-grid-cell" ><div id="panel-12-2-0-0" class="so-panel widget_execphp panel-first-child panel-last-child" data-index="4" > <div class="execphpwidget"><div class="dold"> <div class="su-spoiler su-spoiler-style-fancy su-spoiler-icon-plus su-spoiler-closed" data-scroll-offset="0" data-anchor-in-url="no"><div class="su-spoiler-title" tabindex="0" role="button">Spoiler title</div><div class="su-spoiler-content su-u-clearfix su-u-trim"> Spoiler content </div></div> </div></div> </div></div></div></div> </section>  </article>  <div class="clearfix"></div> </div>  </div>  </div> <hr /><footer role="contentinfo" id="footer"> <div id="inner-footer" class="clearfix container padding-top-bottom"> <div class="deep"><h2>Fördjupa dig i svenska språket</h2></div> <div id="widget-footer" class="clearfix row"> <div class="col-md-4"> <div id="siteorigin-panels-builder-2" class="widget widget_siteorigin-panels-builder"><div id="pl-w675b0c13e7e91" class="panel-layout" ><div id="pg-w675b0c13e7e91-0" class="panel-grid panel-no-style" ><div id="pgc-w675b0c13e7e91-0-0" class="panel-grid-cell" ><div class="puff panel-cell-style panel-cell-style-for-w675b0c13e7e91-0-0" ><div id="panel-w675b0c13e7e91-0-0-0" class="widget_text so-panel widget_custom_html panel-first-child panel-last-child" data-index="0" ><div class="textwidget custom-html-widget">Har du frågor om språk? Svar på språkfrågor om skrivregler, grammatik, uttal, stavning, dialekter, ortnamn och mycket annat finns i <a href="https://www.isof.se/frageladan" target="_blank" onclick="ga('send', 'event', 'extern', 'språkrådet', 'https://www.isof.se/sprak/sprakradgivning/frageladan.html');" rel="noopener"> Språkrådets frågelåda</a> Vill du få information om intensivutbildning i svenska för nyanlända gymnasieelever? Läs mer här  <a href="" target="_blank_" rel="noopener"> <a href="http://intensivsvenska.se/" target="_blank" onclick="ga('send', 'event', 'extern', 'intensivsvenska', 'http://intensivsvenska.se/');" rel="noopener"> intensivsvenska.se. </a></a> </div></div></div></div></div></div></div> </div> <div class="col-md-4"> <div id="siteorigin-panels-builder-3" class="widget widget_siteorigin-panels-builder"><div id="pl-w675b0c2f39c6c" class="panel-layout" ><div id="pg-w675b0c2f39c6c-0" class="panel-grid panel-no-style" ><div id="pgc-w675b0c2f39c6c-0-0" class="panel-grid-cell" ><div class="puff panel-cell-style panel-cell-style-for-w675b0c2f39c6c-0-0" ><div id="panel-w675b0c2f39c6c-0-0-0" class="widget_text so-panel widget_custom_html panel-first-child panel-last-child" data-index="0" ><div class="textwidget custom-html-widget">Vill du veta mer om litteratur och få fri tillgång till tusentals texter ur vårt litterära kulturarv? Det hittar du hos <a href="https://litteraturbanken.se/" target="_blank" onclick="ga('send', 'event', 'extern', 'litteraturbanken', 'https://litteraturbanken.se/');" rel="noopener"> litteraturbanken.se.</a> </div></div></div></div></div></div></div> </div> <div class="col-md-4"> <div id="siteorigin-panels-builder-4" class="widget widget_siteorigin-panels-builder"><div id="pl-w675b0c3d8d0ba" class="panel-layout" ><div id="pg-w675b0c3d8d0ba-0" class="panel-grid panel-no-style" ><div id="pgc-w675b0c3d8d0ba-0-0" class="panel-grid-cell" ><div class="puff panel-cell-style panel-cell-style-for-w675b0c3d8d0ba-0-0" ><div id="panel-w675b0c3d8d0ba-0-0-0" class="widget_text so-panel widget_custom_html panel-first-child panel-last-child" data-index="0" ><div class="textwidget custom-html-widget">Vill du vara med i en bokcirkel och diskutera litteratur? Hos <a href="https://bokcirklar.se/" target="_blank" onclick="ga('send', 'event', 'extern', 'bokcirklar', 'https://bokcirklar.se/');" rel="noopener">bokcirklar.se</a> får du inspiration till läsning och boksamtal. </div></div></div></div></div></div></div><div id="shortcodes-ultimate-2" class="widget shortcodes-ultimate"><h4 class="widgettitle">Shortcodes Ultimate</h4><div class="textwidget"><div class="su-spoiler su-spoiler-style-default su-spoiler-icon-plus su-spoiler-closed" data-scroll-offset="0" data-anchor-in-url="no"><div class="su-spoiler-title" tabindex="0" role="button">Mer</div><div class="su-spoiler-content su-u-clearfix su-u-trim">Ytterligare…</div></div> Källan</div></div> </div> </div> <nav class="footer-menu-nav"> <ul class="footer-nav nav navbar-nav"> Tidigare upplagor av SAOL hittar du på:   <a href="http://spraakdata.gu.se/saolhist/" target="_blank">SAOLhist</a>  </ul> </nav> © 2024 Svenska Akademien </footer> </div>    <style type="text/css" media="all" id="siteorigin-panels-layouts-footer">/* Layout w675b0c13e7e91 */ #pgc-w675b0c13e7e91-0-0 { width:100% } #pg-w675b0c13e7e91-0 { margin-left:-15px;margin-right:-15px } #pg-w675b0c13e7e91-0 > .panel-grid-cell , #pg-w675b0c13e7e91-0 > .panel-row-style > .panel-grid-cell { padding-left:15px;padding-right:15px } #pl-w675b0c13e7e91 .so-panel { margin-bottom:20px } #pl-w675b0c13e7e91 .so-panel:last-child { margin-bottom:0px } #pgc-w675b0c13e7e91-0-0 { align-self:auto } @media (max-width:768px){ #pl-w675b0c13e7e91 .panel-grid-cell { float:none;width:auto } #pl-w675b0c13e7e91 .panel-grid { margin-left:0;margin-right:0 } #pl-w675b0c13e7e91 .panel-grid-cell { padding:0 } #pl-w675b0c13e7e91 .panel-grid .panel-grid-cell-empty { display:none } #pl-w675b0c13e7e91 .panel-grid .panel-grid-cell-mobile-last , #pg-w675b0c13e7e91-0 > .panel-grid-cell , #pg-w675b0c13e7e91-0 > .panel-row-style > .panel-grid-cell:last-child { margin-bottom:0px } #pg-w675b0c13e7e91-0 > .panel-grid-cell , #pg-w675b0c13e7e91-0 > .panel-row-style > .panel-grid-cell { margin-bottom:20px } } /* Layout w675b0c2f39c6c */ #pgc-w675b0c2f39c6c-0-0 { width:100% } #pg-w675b0c2f39c6c-0 { margin-left:-15px;margin-right:-15px } #pg-w675b0c2f39c6c-0 > .panel-grid-cell , #pg-w675b0c2f39c6c-0 > .panel-row-style > .panel-grid-cell { padding-left:15px;padding-right:15px } #pl-w675b0c2f39c6c .so-panel { margin-bottom:20px } #pl-w675b0c2f39c6c .so-panel:last-child { margin-bottom:0px } @media (max-width:768px){ #pl-w675b0c2f39c6c .panel-grid-cell { float:none;width:auto } #pl-w675b0c2f39c6c .panel-grid { margin-left:0;margin-right:0 } #pl-w675b0c2f39c6c .panel-grid-cell { padding:0 } #pl-w675b0c2f39c6c .panel-grid .panel-grid-cell-empty { display:none } #pl-w675b0c2f39c6c .panel-grid .panel-grid-cell-mobile-last , #pg-w675b0c2f39c6c-0 > .panel-grid-cell , #pg-w675b0c2f39c6c-0 > .panel-row-style > .panel-grid-cell:last-child { margin-bottom:0px } #pg-w675b0c2f39c6c-0 > .panel-grid-cell , #pg-w675b0c2f39c6c-0 > .panel-row-style > .panel-grid-cell { margin-bottom:20px } } /* Layout w675b0c3d8d0ba */ #pgc-w675b0c3d8d0ba-0-0 { width:100% } #pg-w675b0c3d8d0ba-0 { margin-left:-15px;margin-right:-15px } #pg-w675b0c3d8d0ba-0 > .panel-grid-cell , #pg-w675b0c3d8d0ba-0 > .panel-row-style > .panel-grid-cell { padding-left:15px;padding-right:15px } #pl-w675b0c3d8d0ba .so-panel { margin-bottom:20px } #pl-w675b0c3d8d0ba .so-panel:last-child { margin-bottom:0px } @media (max-width:768px){ #pl-w675b0c3d8d0ba .panel-grid-cell { float:none;width:auto } #pl-w675b0c3d8d0ba .panel-grid { margin-left:0;margin-right:0 } #pl-w675b0c3d8d0ba .panel-grid-cell { padding:0 } #pl-w675b0c3d8d0ba .panel-grid .panel-grid-cell-empty { display:none } #pl-w675b0c3d8d0ba .panel-grid .panel-grid-cell-mobile-last , #pg-w675b0c3d8d0ba-0 > .panel-grid-cell , #pg-w675b0c3d8d0ba-0 > .panel-row-style > .panel-grid-cell:last-child { margin-bottom:0px } #pg-w675b0c3d8d0ba-0 > .panel-grid-cell , #pg-w675b0c3d8d0ba-0 > .panel-row-style > .panel-grid-cell { margin-bottom:20px } } </style><link rel='stylesheet' id='su-icons-css' href='https://svenska.se/wp-content/plugins/shortcodes-ultimate/includes/css/icons.css?ver=1.1.5' type='text/css' media='all' /> <link rel='stylesheet' id='su-shortcodes-css' href='https://svenska.se/wp-content/plugins/shortcodes-ultimate/includes/css/shortcodes.css?ver=5.12.0' type='text/css' media='all' /> <link rel='stylesheet' id='magnific-popup-css' href='https://svenska.se/wp-content/plugins/shortcodes-ultimate/vendor/magnific-popup/magnific-popup.css?ver=1.1.0' type='text/css' media='all' /> <script type='text/javascript' src='https://svenska.se/wp-content/themes/wiki-child/js/jquery.dataTables.min.js' id='dtbl-js'></script> <script type='text/javascript' src='https://svenska.se/wp-includes/js/jquery/ui/core.min.js?ver=1.13.0' id='jquery-ui-core-js'></script> <script type='text/javascript' src='https://svenska.se/wp-includes/js/jquery/ui/menu.min.js?ver=1.13.0' id='jquery-ui-menu-js'></script> <script type='text/javascript' src='https://svenska.se/wp-includes/js/dist/vendor/regenerator-runtime.min.js?ver=0.13.9' id='regenerator-runtime-js'></script> <script type='text/javascript' src='https://svenska.se/wp-includes/js/dist/vendor/wp-polyfill.min.js?ver=3.15.0' id='wp-polyfill-js'></script> <script type='text/javascript' src='https://svenska.se/wp-includes/js/dist/dom-ready.min.js?ver=ecda74de0221e1c2ce5c57cbb5af09d5' id='wp-dom-ready-js'></script> <script type='text/javascript' src='https://svenska.se/wp-includes/js/dist/hooks.min.js?ver=1e58c8c5a32b2e97491080c5b10dc71c' id='wp-hooks-js'></script> <script type='text/javascript' src='https://svenska.se/wp-includes/js/dist/i18n.min.js?ver=30fcecb428a0e8383d3776bcdd3a7834' id='wp-i18n-js'></script> <script type='text/javascript' id='wp-i18n-js-after'> wp.i18n.setLocaleData( { 'text direction\u0004ltr': [ 'ltr' ] } ); </script> <script type='text/javascript' id='wp-a11y-js-translations'> ( function( domain, translations ) { var localeData = translations.locale_data[ domain ] || translations.locale_data.messages; localeData[""].domain = domain; wp.i18n.setLocaleData( localeData, domain ); } )( "default", {"translation-revision-date":"2022-01-18 06:40:23+0000","generator":"GlotPress\/3.0.0-alpha.2","domain":"messages","locale_data":{"messages":{"":{"domain":"messages","plural-forms":"nplurals=2; plural=n != 1;","lang":"sv_SE"},"Notifications":["Aviseringar"]}},"comment":{"reference":"wp-includes\/js\/dist\/a11y.js"}} ); </script> <script type='text/javascript' src='https://svenska.se/wp-includes/js/dist/a11y.min.js?ver=68e470cf840f69530e9db3be229ad4b6' id='wp-a11y-js'></script> <script type='text/javascript' id='jquery-ui-autocomplete-js-extra'> /* <![CDATA[ */ var uiAutocompleteL10n = {"noResults":"Inga resultat hittades.","oneResult":"1 resultat hittades. Anv\u00e4nd upp\u00e5t- och ned\u00e5tpilarna f\u00f6r att navigera.","manyResults":"%d resultat hittades. Anv\u00e4nd upp\u00e5t- och ned\u00e5tpilarna f\u00f6r att navigera.","itemSelected":"Objekt valt."}; /* ]]> */ </script> <script type='text/javascript' src='https://svenska.se/wp-includes/js/jquery/ui/autocomplete.min.js?ver=1.13.0' id='jquery-ui-autocomplete-js'></script> <script type='text/javascript' id='my_tri-js-extra'> /* <![CDATA[ */ var MyAcSearch = {"url":"https:\/\/svenska.se\/wp-admin\/admin-ajax.php"}; var MyScrollList = {"ajaxurl":"https:\/\/svenska.se\/wp-admin\/admin-ajax.php"}; var MyTable = {"ajaxurl":"https:\/\/svenska.se\/wp-admin\/admin-ajax.php"}; /* ]]> */ </script> <script type='text/javascript' src='https://svenska.se/wp-content/themes/wiki-child/js/ajax.js?ver=1.1' id='my_tri-js'></script> <script type='text/javascript' src='https://svenska.se/wp-content/themes/wiki-child/js/tri.js?ver=1.01' id='myjs-js'></script> <script type='text/javascript' src='https://svenska.se/wp-content/themes/wiki-child/js/saob.js' id='saob_script-js'></script> <script type='text/javascript' src='https://svenska.se/wp-content/plugins/dynamic-to-top/js/libs/jquery.easing.js?ver=1.3' id='jquery-easing-js'></script> <script type='text/javascript' id='dynamic-to-top-js-extra'> /* <![CDATA[ */ var mv_dynamic_to_top = {"text":"To Top","version":"0","min":"500","speed":"500","easing":"easeInExpo","margin":"20"}; /* ]]> */ </script> <script type='text/javascript' src='https://svenska.se/wp-content/plugins/dynamic-to-top/js/dynamic.to.top.min.js?ver=3.5' id='dynamic-to-top-js'></script> <script type='text/javascript' id='su-shortcodes-js-extra'> /* <![CDATA[ */ var SUShortcodesL10n = {"noPreview":"This shortcode doesn't work in live preview. Please insert it into editor and preview on the site.","magnificPopup":{"close":"Close (Esc)","loading":"Loading...","prev":"Previous (Left arrow key)","next":"Next (Right arrow key)","counter":"%curr% of %total%","error":"Failed to load content. <a href=\"%url%\" target=\"_blank\">Open link<\/u><\/a>"}}; /* ]]> */ </script> <script type='text/javascript' src='https://svenska.se/wp-content/plugins/shortcodes-ultimate/includes/js/shortcodes/index.js?ver=5.12.0' id='su-shortcodes-js'></script> <script type='text/javascript' src='https://svenska.se/wp-content/plugins/shortcodes-ultimate/vendor/magnific-popup/magnific-popup.js?ver=1.1.0' id='magnific-popup-js'></script>  <style type="text/css"> .su-spoiler-style-fancy > .su-spoiler-title { -webkit-border-radius: 0px; -moz-border-radius: 0px; border-radius: 0px; background: #FFF; } .su-spoiler-style-fancy { border: 1px solid #b38e26; -webkit-border-radius: 0px; -moz-border-radius: 0px; border-radius: 0px; } .mfp-iframe-holder .mfp-content { max-width: 500px; } @media screen and (max-width: 550px) { .mfp-iframe-holder .mfp-content { max-width: 90%; } } .mfp-iframe-holder .mfp-close { top: 0px; color: #001A50; right: 10px; } .mfp-iframe-scaler iframe { background: #444; overflow-y: scroll; min-height: 330px; } .mfp-bg { background: #0b0b0b; opacity: 0.55; } </style>  <script type="text/javascript">document.body.className = document.body.className.replace("siteorigin-panels-before-js","");</script><script> var $ = jQuery jQuery(function() { jQuery(document).on("keyup", (evt) => { if (event.metaKey || event.ctrlKey || event.altKey || $("input:focus").length) return switch (event.key) { case "-": // hyphen case "/": // slash $("#seeker").focus() break; } }) }) </script> </body> </html>