CINXE.COM

<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN" "http://www.w3.org/TR/1998/REC-html40-19980424/loose.dtd"> <html lang="sv"><head><title>1427-1428 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker)</title> <script type="text/javascript" language="JavaScript"></script> <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"> <link rel='shortcut icon' href='/favicon.png'> <base href="https://runeberg.org/nfbg/">  <link rev="made" href="mailto:editors@runeberg.org" > <link rel="image_src" href="https://runeberg.org/img/nfbg/0764.4.png" > <link rel="toc" href="/nfbg/" > <link rel="previous" href="0763.html" > <link rel="next" href="0765.html" > <meta name="keywords" content="Nordic, Literature, Swedish, svenska" > <meta http-equiv="content-language" content="sv">  <meta name="DC.Language" scheme="ISO639-1" content="sv" > <meta name="DC.Publisher" content="Project Runeberg" > <meta name="DC.Publisher.Address" content="editors@runeberg.org" > <meta name="DC.Date" content="1907" > <meta name="DC.Relation.IsPartOf" scheme="URL" content="/nfbg/" > <meta name="DC.Relation.IsPartOf" content="Nordisk familjebok. Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker" > <meta name="DC.Title" content="1427-1428 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker)" > <link rel="StyleSheet" href="/runeberg.css" type="text/css" title="Main style-sheet" media="screen, print"> </head> <body bgcolor="#ffffff" alink="#ff8000" vlink="#780000" link="#c00000" text="#000000" > <form action="/search.pl" method=get enctype="application/x-www-form-urlencoded" accept-charset="UTF-8"><table cellpadding=0 cellspacing=0 > <tr > <td valign=top rowspan=2 bgcolor=black ><a href="/" ><img src="/img/runeberg.gif" width=64 height=122 border=0 alt="- Project Runeberg - " ></a></td><td > </td><td valign=top align=left height=100 ><a href="/nf/" >Nordisk familjebok</a> / <a href="/nfbg/" >Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker</a> / 1427-1428 (1907) Tema: <a href="/tema/refer.html" >Reference</a> <a href="/nfbg/" >Table of Contents / Inneh氓ll</a> | <a href="0763.html" ><< Previous</a> | <a href="0765.html" >Next >></a> </td></tr> <tr > <td colspan=2 bgcolor=black style=" font-family: helvetica; text-decoration: none; color: white" >  <a href="/" style="font-family: helvetica; text-decoration: none; color: white">Project Runeberg</a> | <a href="/katalog.html" style="font-family: helvetica; text-decoration: none; color: white">Catalog</a> | <a href="/rc.pl" style="font-family: helvetica; text-decoration: none; color: white" >Recent Changes</a> | <a href="/admin/sponsors.html" title="Your donation keeps us going" style="font-family: helvetica; text-decoration: none; color: orange; ">Donate</a> | <a href="mailto:editors@runeberg.org?subject=Comments on nfbg/0764.html" style="font-family: helvetica; text-decoration: none; color: white">Comments?</a> | <input type=text value="" name=q size=18 maxlength=256> <input type=hidden value="nfbg" name=dir > <input name=btnG type=submit value="search" title="Search with Google or Bing, limited to the current directory (nfbg). An empty search brings up the author search form.">   </td></tr></table></form> <a href="/admin/sponsors.html" ><img src="/admin/donation.png" width="468" height="60" alt="" border="0" ></a> <a href="/img/nfbg/0764.1.tif" >Full resolution (TIFF)</a> - On this page / p氓 denna sida - Fasta - Fasta block - Fastage - Fast anst盲lld - Fastbom, Ernst Fredrik - Fast docka - Faste - Fastebref <img src="/img/nfbg/0764.4.png" alt="scanned image" width="920" height="1387" > <a href="0763.html" ><< prev. page << f枚reg. sida <<</a>     <a href="0765.html" >>> n盲sta sida >> next page >></a> <hr noshade> Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? <a href="/proof.pl?src=nfbg/0764&size=4" >Proofread the page now!</a> H盲r nedan syns maskintolkade texten fr氓n faksimilbilden ovan. Ser du n氓got fel? <a href="/proof.pl?src=nfbg/0764&size=4" >Korrekturl盲s sidan nu!</a>  This page has been proofread at least once. <a href="/rc.pl?action=diff&src=nfbg/0764" >(diff)</a> <a href="/rc.pl?action=history&src=nfbg/0764" >(history)</a> Denna sida har korrekturl盲sts minst en g氓ng. <a href="/rc.pl?action=diff&src=nfbg/0764" >(skillnad)</a> <a href="/rc.pl?action=history&src=nfbg/0764" >(historik)</a> fastedagen 9 ab till minne af Jerusalems intagande af kald茅erna och af romarna (utom den stora f枚rsoningsdagen) den mest betydande fastan under 氓ret. Om 枚friga fastedagar bland judarna under denna tid se n盲rmare G. Dalmans artikel i "Realencyklop盲die f眉r protestantische theologie und kirche", bd 17, s. 16 ff. Nu f枚r tiden ha judarna fem st枚rre fastedagar, s盲rskildt f枚rsoningsdagen och dagarna f枚r Jerusalems intagande af Nebukadnessar och af Titus. E. S-e. I den kristna kyrkan inkom fastan i anslutning till det judiska bruket med fasta tv氓 veckodagar; i motsats mot faris茅erna fastade de kristna onsdag och fredag, s盲kerligen redan i apostolisk tid. I 3:e 氓rh. utbildade sig i Rom seden att fasta l枚rdag; i st盲llet fick onsdag sm氓ningom falla bort. Hela Orienten och en del af Occidenten bibeh枚llo dock det 盲ldsta bruket. – Redan i efterapostolisk tid begynte seden att fira p氓sk; och till denna ankn枚t sig fr氓n b枚rjan en f枚reg氓ende fasta. Denna fasta 盲r specifikt kristen, m氓h盲nda uppkommen ur det missf枚rst氓dda st盲llet Matt. 9:15. Till fastandebrukets snabba utbredning inom kyrkan bidrog ock ber盲ttelsen om Jesu 40 dagars fasta efter dopet. Det innebar dock ej i urkristen tid n氓gon h枚gre sedlighet; s氓dan inneb枚rd fick det, trots Jesu kamp d盲remot, med kyrkans katolisering. Olika sed i fr氓ga om fastans l盲ngd fanns l盲nge, men l枚rdagen var alltid hufvudsaken. Ur denna fasta utvecklade sig, m氓h盲nda under diokletianska f枚rf枚ljelsens n枚d, 40-dagars-fastan f枚re p氓sk (quadragesima), som numera vanligen 氓syftas med namnet fastan. Efter mycket vacklande f枚rlades sedan 7:e 氓rh. dess b枚rjan till askonsdag; och detta g盲ller f枚r hela latinska kyrkan. Blott Milano h氓ller alltj盲mt kvar sin gamla sed med 36-dagars-fasta. I Orienten hade utbildat sig seden att fira l枚rdag som festdag j盲mte s枚ndag och s氓lunda undandraga dessa dagar fr氓n fastan. Quadragesima har s氓 i grekiska kyrkan best盲mts till 8 veckor (8 脳 5 dagar), likaledes alltsedan 7:e 氓rh. I grekiska kyrkan utbildade sig ock tre andra stora fastetider: adventsfastan fr氓n 15 nov. till jul, apostlafastan fr氓n f枚rsta s枚ndagen efter Trefaldighet till Peter-Paulsdagen 29 juni och Mariafastan fr氓n 1 till 15 aug. – I grekiska kyrkan iakttages fastan med mycken str盲nghet, i det endast vegetabilisk f枚da f氓r f枚rt盲ras. 脰fver hufvud taget st氓r fastan i Orienten mera i medelpunkten f枚r det religi枚sa lifvet 盲n i den romerska v盲stern; orientalerna ha ock mera godt om tid. – I romerska kyrkan finnes kvar sp氓r af adventsfastan (M氓rtensfastan), d盲remot ej af apostla- och Mariafastan. Ett specifikt romerskt bruk 盲r quatemberfastan vissa dagar i hvarje kvartal (urspr. sk枚rdefester); denna fasta 盲r mest inrotad i folkmedvetandet. St枚rsta vikt l盲gger dock kyrkan vid den ofvann盲mnda quadragesima, f枚r hvilken hvarje biskop 氓rligen utf盲rdar en f枚reskrift om hur fastandet skall ske. F枚rbjuden f枚da 盲r hufvudsakligen k枚tt, under det mj枚lk- och mj枚lr盲tter, vegetabilier, fisk, 盲gg och sm枚r 盲ro till氓tna faster盲tter. Personer, som f枚rr盲tta tungt arbete, soldater i f盲lt, barn, sjuka och hafvande kvinnor 盲ro fritagna fr氓n fastan, och 盲fven andra kunna i s盲rskilda fall af biskopen eller skriftefadern erh氓lla dispens fr氓n fastan. – Reformatorerna gillade fastan blott s氓som "en utv盲rtes anst盲ndighet", men f枚rkastade hvarje p氓bud d盲rom och gjorde 盲fven i detta fall samvetsfrihetens grundsats g盲llande. Dock fastade man p氓氓tskilliga st盲llen inom den protestantiska v盲rlden 盲nda till midten af 18:e 氓rh. Namnet kvarlefver 盲nnu, i det att s枚ndagarna mellan fastlagss枚ndagen och palms枚ndagen kallas f枚rsta, andra o. s. v. s枚ndagen i fastan (den fj盲rde s枚ndagen i fastan heter midfastos枚ndagen). De 氓rligen p氓bjudna fyra b枚ndagarna (se d. o.) ha ock till fullst盲ndig titel "allm盲nna tacks盲gelse-, faste-, bot-聽och b枚ndagar". Jfr L. Duchesne, "Origines du culte chr茅tien" (3:e uppl. 1903), F. X. Funk, "Die entwicklung des osterfastens" (i "Kirchengeschichtl. abhandlungen", I, 1897). Hj. H-t. Fasta block, skpsb. Se Block 2. Fastage [-staJ], stort laggk盲rl, fat. (Ordet 盲r ej franskt, utan endast bildadt med franskt suffix, likasom t. ex. lastage och l盲ckage.) Fast anst盲lld, krigsv., kallas vid Sveriges krigsmakt all personal, som icke tj盲nar p氓 grund af v盲rnpliktslagens bud, s氓ledes allt bef盲l, alla vid krigsmakten anst盲llda tj盲nstem盲n och allt manskap, som frivilligt ing氓tt i tj盲nst. Vanligen anv盲ndes ben盲mningen f枚r detta sistn盲mnda, hvari infattas allt bef盲l af korprals- (konstapels-)graderna. Ben盲mningen har kommit till efter 1901 och ersatt den i samma bem盲rkelse f枚rut anv盲nda ben盲mningen stam. C. O. N. Fastbom, Ernst Fredrik, dramatisk f枚rfattare och sk氓despelare, f. 1 jan. 1871 i Stockholm, d盲r han genomgick Maria folkskola, hvarefter han hade anst盲llning i ett par aff盲rer, tills han h枚sten 1892 engagerades vid Folkteatern, som han alltj盲mt sedan tillh枚rt, med undantag af 氓ren 1904 och 1905, d氓 han var anst盲lld vid S枚dra teatern. F. har f枚rfattat 氓tskilliga popul盲ra folksk氓despel, Betj盲ntens debut (1894), I k盲rleksyran (1895), F枚rbjuden lycka (1902), Jag gifta mig - aldrig (s. 氓.), En k盲rlekssaga (1903), Elaka tungor (1904), En kvinnostrid (1905) och Hvad kvinnan vill... (1906), som ega dialogiska och sceniska f枚rtj盲nster af enkelhet, fart, humor, och till hvilkas framg氓ng han sj盲lf i h枚g grad bidragit som hufvudrollernas utf枚rare. Utom i dessa har F. upptr盲dt som Anders i "Anna Stina i Stockholm", Kumlin i "Stabstrumpetaren", Hin i "Hin och sm氓l盲nningen" m. m. Fast docka, sj枚v. Se Docka, sp. 601. Faste. Se Fastebref och Vapentag. Fastebref, jur., var, intill dess det genom k. f枚rordn. 16 juni 1875 ang. lagfart 氓 f氓ng till fast egendom blifvit annorlunda stadgadt, det bevis, som af r盲tten meddelades 枚fver oklandrad lagfart (1734 氓rs lag Jordab. 4:l, 2). Ordets f枚rsta del kommer af fastar, med hvilken ben盲mning i det 盲ldre svenska lagspr氓ket betecknas de gode m盲n, som voro n盲rvarande vid k枚p, skifte, g氓fva eller f枚rpantning af jord samt vid vissa andra juridiska handlingar. D氓 sedermera domare och n盲mnd eller stadsr盲ttens ledam枚ter nyttjades s氓som fastar, d. v. s. d氓 sj盲lfva r盲ttshandlingen f枚rsiggick inf枚r domstolen, blef det d盲rom af denna utf盲rdade bevis kalladt fastebref, d. 盲. fastarnas intyg. Den senare r盲ttsutvecklingen f枚rlade sj盲lfva f枚ryttringen af jorden till ett tidigare moment och l盲t vissa uppbud inf枚r r盲tta f枚reg氓 meddelandet af fastebref. Enligt f枚ren盲mnda k. f枚rordn, meddelas nu ej l盲ngre fastebref, utan gifves i st盲llet ett lagfartsbevis, som dock (p氓 grund af uppbudens afskaffande) ej har   <a href="0763.html" ><< prev. page << f枚reg. sida <<</a>     <a href="0765.html" >>> n盲sta sida >> next page >></a> <hr noshade><tt>Project Runeberg, Sun Dec 10 18:44:40 2023 (aronsson) <a href="/rc.pl?action=diff&src=nfbg/0764" >(diff)</a> <a href="/rc.pl?action=history&src=nfbg/0764" >(history)</a> <a href="/download.pl?mode=work&work=nfbg" >(download)</a> <a href="0763.html" ><< Previous</a> <a href="0765.html" >Next >></a> https://runeberg.org/nfbg/0764.html</tt> <a href="https://validator.w3.org/check?uri=https://runeberg.org/nfbg/0764.html" ><img border="0" src="/admin/html40.png" alt="Valid HTML 4.0!" height="31" width="88"></a> <a href="https://www.defectivebydesign.org/drm-free" ><img border=0 src="/admin/drmfree.png" alt="All our files are DRM-free" height=31 width=88></a>  </body></html>