CINXE.COM

<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN" "http://www.w3.org/TR/1998/REC-html40-19980424/loose.dtd"> <html lang="sv"><head><title>378 (Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926)</title> <script type="text/javascript" language="JavaScript"></script> <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"> <link rel='shortcut icon' href='/favicon.png'> <base href="https://runeberg.org/indunord/1926/">  <link rev="made" href="mailto:editors@runeberg.org" > <link rel="image_src" href="https://runeberg.org/img/indunord/1926/0380.5.png" > <link rel="toc" href="/indunord/1926/" > <link rel="previous" href="0379.html" > <link rel="next" href="0381.html" > <meta name="keywords" content="Nordic, Literature, Swedish, svenska" > <meta http-equiv="content-language" content="sv">  <meta name="DC.Language" scheme="ISO639-1" content="sv" > <meta name="DC.Publisher" content="Project Runeberg" > <meta name="DC.Publisher.Address" content="editors@runeberg.org" > <meta name="DC.Relation.IsPartOf" scheme="URL" content="/indunord/1926/" > <meta name="DC.Relation.IsPartOf" content="Industritidningen Norden" > <meta name="DC.Title" content="378 (Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926)" > <link rel="StyleSheet" href="/runeberg.css" type="text/css" title="Main style-sheet" media="screen, print"> </head> <body bgcolor="#ffffff" alink="#ff8000" vlink="#780000" link="#c00000" text="#000000" > <form action="/search.pl" method=get enctype="application/x-www-form-urlencoded" accept-charset="UTF-8"><table cellpadding=0 cellspacing=0 > <tr > <td valign=top rowspan=2 bgcolor=black ><a href="/" ><img src="/img/runeberg.gif" width=64 height=122 border=0 alt="- Project Runeberg - " ></a></td><td > </td><td valign=top align=left height=100 ><a href="/indunord/" >Industritidningen Norden</a> / <a href="/indunord/1926/" >Femtiofjärde årgången, 1926</a> / 378 <a href="/indunord/1926/" >Table of Contents / Innehåll</a> | <a href="0379.html" ><< Previous</a> | <a href="0381.html" >Next >></a> </td></tr> <tr > <td colspan=2 bgcolor=black style=" font-family: helvetica; text-decoration: none; color: white" >  <a href="/" style="font-family: helvetica; text-decoration: none; color: white">Project Runeberg</a> | <a href="/katalog.html" style="font-family: helvetica; text-decoration: none; color: white">Catalog</a> | <a href="/rc.pl" style="font-family: helvetica; text-decoration: none; color: white" >Recent Changes</a> | <a href="/admin/sponsors.html" title="Your donation keeps us going" style="font-family: helvetica; text-decoration: none; color: orange; ">Donate</a> | <a href="mailto:editors@runeberg.org?subject=Comments on indunord/1926/0380.html" style="font-family: helvetica; text-decoration: none; color: white">Comments?</a> | <input type=text value="" name=q size=18 maxlength=256> <input type=hidden value="indunord/1926" name=dir > <input name=btnG type=submit value="search" title="Search with Google or Bing, limited to the current directory (indunord/1926). An empty search brings up the author search form.">   </td></tr></table></form> <a href="/admin/sponsors.html" ><img src="/admin/donation.png" width="468" height="60" alt="" border="0" ></a> <a href="/img/indunord/1926/0380.1.jpg" >Full resolution (JPEG)</a> - On this page / på denna sida - Sidor ... <img src="/img/indunord/1926/0380.5.png" alt="scanned image" width="1023" height="1414" > <a href="0379.html" ><< prev. page << föreg. sida <<</a>     <a href="0381.html" >>> nästa sida >> next page >></a> <hr noshade> Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? <a href="/proof.pl?src=indunord/1926/0380&size=5" >Proofread the page now!</a> Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? <a href="/proof.pl?src=indunord/1926/0380&size=5" >Korrekturläs sidan nu!</a>  This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs. 378 INDU STRITIDN INGEN NORDEN tanter för en och samma fysikaliskt-kemiska forskningsriktning, kolloidkemin, som förut saknar representation bland nobelpristagarnas led, medan Franck och Hertz äro företrädare för ren atomfysik. Deras arbeten kunna m. a. o. hänföras till samma kategori som de tidigare’ med nobelpris belönade forskningarna av Bohr, Rutherford, Aston och Millikan. Bland kolloidkemisterna intar Richard Zsigmondy sedan 20 år tillbaka en ledande ställning. Föremål för den av honom med seg energi företrädda, forskningsriktningen, vars arbetsmetoder tillkommit till största delen på hans initiativ, utgör materien i dess lägsta grad av finfördelning, oberoende av materiens art., dvs 0111 grundämnen eller kemiska föreningar av organisk eller oorganisk natur föreligga. Kolloidkemiens upphov kan räknas från engelsmannen Grahams 1861 offentliggjorda indelning av materien i kristalloida och kolloida ämnen, dvs i ämnen, vilka i likhet med de vanliga kristalliserande salterna, rörsocker mfl i sina lösningar ha förmåga att diffundera (de utbreda sig likformigt genom lösningsmedlet) och genomtränga tunna hinnor samt nedsätta lösningsmedlets fryspunkt och i sådana ämnen, såsom lim (colla), gelatin och andra, vilkas lösningar sakna dessa de »äkta lösningarnas» typiska egenskaper, eller ha dem i hög grad nedsatta (kolloider). Först efter Zsigmondys tillsammans med Siedentoj)f utarbetade ul-ti a mikroskopiska metod (1903), varigenom småpartiklar med en diameter ned till några milliondels millimeter blevo tillgängliga för direkt iakttagelse, blevo emellertid förutsättningar skapade för ett närmare inträngande i de kolloidala lösningarnas mysterier. Det visade sig nämligen — och i första hand blev detta fallet vid vissa metallösningar (guld- och silveremulsioner) — att de kolloida lösningarna besitta en heterogen natur, att cle endast bestå av uppslamningar i respektive lösningsmedel, men med det uppslammade ämnet i så stor finfördelning, att ett obeväpnat eller blott med vanligt mikroskop beväpnat öga alltid får ett homogent intryck av den kolloida lösningen. Ultra-mikroskopets princip består däri, att objektet (den kolloida lösningen) betraktas i ett vanlig mikroskop av stark förstoring (egentligen: stor upplösningsförmåga eller apertur), medan genom ett annat liknande mikroskop en kraftig ljusstråle riktas mot synfältet, vinkelrätt mot betraktarens mikroskop. Partiklar, som vid vanlig anordning undandraga sig upptäckt, lysa nu upp, förutsatt att deras ljusbrytningsförmåga tillräckligt skiljer sig från lösningsmedlets, och framstå som lysande punkter mot en mörk bakgrund. I och med ultramikroskopens införlivande med vetenskapsmännens utrustning har kolloidkemin kommit att uppleva en blomstringsperiod, som skaffat den en framskjuten plats som fristående vetenskapsgren, vilken skapat storartade forskningsresultat inom förut vitt skilda områden. För den rena fysikaliska kemin blev i första hand den omständigheten av intresse, att genom den nya metodiken möjligheterna till direkt iakttagelse med ett stort språng närmade sig cle molekylära dimensionerna. Efter ett närmare studium av kolloidala småpartiklars uppträdande och jämviktsvillkor i olika lösningar erhölls också nya stöd för molekylernas existens och möjlighet till ett noggrannare beräknande av deras absoluta storlek och vikt (antalet molekyler pr grammolekyl) mot vad förut varit fallet. På denna punkt har kolloidkemin genom The Svedbergs arbeten frambragt resultat av högsta fulländning. Svedberg bestämde (1911) diffusionshastigheten hos kolloida guldlösningar och beräknade därav som sannolikt värde på den Avogadroska konstanten (antalet atomer pr grammatom, eller, vilket är detsamma, antalet molekyler pr grammolekyl) siffran 5,8 . 1023. Ungefär samtidigt bestämde vår store landsman genom noggranna försök enskilda guldpartiklars vä.rmerörelse (»moleky-larrörelse») och erhöll ur dessa mätningar, som medeltal ur flera hundra observationer, värdet 6,2.1023. Dessa arbeten ha till utgångspunkt, att lösta molekyler eller kolloidala småpartiklar följa samma lagar, som antagas gälla för gaser, varignom Svedbergs arbeten blivit av största intresse även för flera problem inom värmeteorin. Det hittills noggrannaste värdet på den Avogadroska konstanten härleddes av den amerikanske nobelpristagaren Millikan (se Ind. Norden, dec. 1923) 6 år senare i samband med bestämningen av elektronens (den negativa elektricitetsatomens) laddning, och utgör detta Millikans värde 6,06 . 1023. Av överensstämmelsen mellan denna siffra och cle av Svedberg funna, torde framgå till vilken hög grad av fullkomning Svedberg redan på ett tidigt stadium bragt sina kolloidkemi-ska mätningar. I samband med dessa Svedbergs tidigare kolloiclkemiska arbeten beskriver han även nya metoder för kolloidala metallösningars framställande genom för-stoftning medelst elektrisk ljusbåge — dispersions-metoden — och ger nya talrika stöd för riktigheten av den kinetiska värmeteorin, över vilka nobelpristagaren Nernst fäller vitsordet: »Angesichts so augenfälliger Bestätigungen der Auffassung, die uns die kinetische Theorie über die Welt der Moleküle liefert, wird man zugestehen müssen dass diese Theorie ihrén hypotheti-schen Charakter verloren hat.» Professor Svedbergs arbeten under de senaste åren befatta sig med noggranna bestämningar av äggviteämnenas molekylarvikt. Principiellt förete dessa forskningar stor likhet med Perrins arbeten över sedimentations-jämvikten, men de experimentella svårigheter, som här måste övervinnas, äro av en betydligt högre storleksordning. Försöken gå i första hand ut på att mäta de koncentrationsdifferenser, som uppkomma i äggvitelös-ningar därigenom, att gravitationen påverkar de lösta partiklarna i ensidig riktning, medan molekylarrörelsen (värmerörelsen) strävar att åstadkomma deras likformiga utbredning över bela lösningsmedlet, vilka krafter medföra inställandet av en koncentrationsjämvikt, liknande lufthavets vid stigande höjd inträdande tryckminskning (täthetsminskning) i enlighet med den s. k. hypsometriska formeln. Då gravitationen vid studiet av mycket lätta partiklar, såsom hos äggviteämnena, vid vår jordyta är alltför obetydlig för sedimentations-fenomenets inträdande, måste den på konstgjord väg förstoras, vilket i Svedbergs laboratorium sker genom att placera äggvitelösningen i en hastigt roterande centrifug, en »ultracentrifug» med ett varvtal upp till 40 000 pr min. Den inträdande koncentrationsjämvikten studeras sedan med hjälp av fotogram, erhållna medelst en kombination av ultramikroskop och kamera. Jean Perrins med nobelpris belönade forskningar över materiens diskontinuerliga struktur (molekylarteorins riktighet) innebära en förebildlig kombination av med relativt enkla   <a href="0379.html" ><< prev. page << föreg. sida <<</a>     <a href="0381.html" >>> nästa sida >> next page >></a> <hr noshade><tt>Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023 (aronsson) <a href="/download.pl?mode=work&work=indunord/1926" >(download)</a> <a href="0379.html" ><< Previous</a> <a href="0381.html" >Next >></a> https://runeberg.org/indunord/1926/0380.html</tt> <a href="https://validator.w3.org/check?uri=https://runeberg.org/indunord/1926/0380.html" ><img border="0" src="/admin/html40.png" alt="Valid HTML 4.0!" height="31" width="88"></a> <a href="https://www.defectivebydesign.org/drm-free" ><img border=0 src="/admin/drmfree.png" alt="All our files are DRM-free" height=31 width=88></a>  </body></html>