CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Kristendom – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"4d3261bd-484f-4897-88ab-bea37cd9db03","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Kristendom","wgTitle":"Kristendom","wgCurRevisionId":56069625,"wgRevisionId":56069625,"wgArticleId":15099,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN","Wikipediaartiklar med identifierare från GND","Wikipediaartiklar med identifierare från BNF","Wikipediaartiklar med identifierare från BNE","Wikipedia:Rekommenderade artiklar","Wikipedia:Basartiklar","Kristendom","Religion"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Kristendom","wgRelevantArticleId":15099,"wgIsProbablyEditable":true, "wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":100000,"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgCentralAuthMobileDomain":false,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q5043","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false, "wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements", "mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022","ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession", "wikibase.sidebar.tracking"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.babel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.4"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d7/Cristo_crucificado.jpg/1200px-Cristo_crucificado.jpg"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="1789"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d7/Cristo_crucificado.jpg/800px-Cristo_crucificado.jpg"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="1193"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d7/Cristo_crucificado.jpg/640px-Cristo_crucificado.jpg"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="954"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Kristendom – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Kristendom"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Kristendom"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="//login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Kristendom rootpage-Kristendom skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-menu mw-ui-icon-wikimedia-menu"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Huvudmeny</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z"><span>Huvudsida</span></a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion"><span>Introduktion</span></a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker"><span>Deltagarportalen</span></a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen"><span>Bybrunnen</span></a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r"><span>Senaste ändringarna</span></a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x"><span>Slumpartikel</span></a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons"><span>Ladda upp filer</span></a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt"><span>Kontakta Wikipedia</span></a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp"><span>Hjälp</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <span class="mw-logo-container skin-invert"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </span> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"><span class="vector-icon mw-ui-icon-search mw-ui-icon-wikimedia-search"></span> <span>Sök</span> </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > <span class="cdx-text-input__icon cdx-text-input__start-icon"></span> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-appearance mw-ui-icon-wikimedia-appearance"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Utseende</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv" class=""><span>Stöd Wikipedia</span></a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Kristendom" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class=""><span>Skapa konto</span></a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Kristendom" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class=""><span>Logga in</span></a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-ellipsis mw-ui-icon-wikimedia-ellipsis"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Personliga verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv"><span>Stöd Wikipedia</span></a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Kristendom" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"><span class="vector-icon mw-ui-icon-userAdd mw-ui-icon-wikimedia-userAdd"></span> <span>Skapa konto</span></a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Kristendom" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"><span class="vector-icon mw-ui-icon-logIn mw-ui-icon-wikimedia-logIn"></span> <span>Logga in</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering"><span>läs mer</span></a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y"><span>Bidrag</span></a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Kristen_tro" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Kristen_tro"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1</span> <span>Kristen tro</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Kristen_tro-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Kristen tro</span> </button> <ul id="toc-Kristen_tro-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Kärnan_i_kristen_tro" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kärnan_i_kristen_tro"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.1</span> <span>Kärnan i kristen tro</span> </div> </a> <ul id="toc-Kärnan_i_kristen_tro-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Jesus_Kristus" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Jesus_Kristus"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.2</span> <span>Jesus Kristus</span> </div> </a> <ul id="toc-Jesus_Kristus-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Jesu_död_och_uppståndelse" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Jesu_död_och_uppståndelse"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.2.1</span> <span>Jesu död och uppståndelse</span> </div> </a> <ul id="toc-Jesu_död_och_uppståndelse-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Frälsning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Frälsning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.3</span> <span>Frälsning</span> </div> </a> <ul id="toc-Frälsning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Synd" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Synd"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.4</span> <span>Synd</span> </div> </a> <ul id="toc-Synd-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Treenigheten" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Treenigheten"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.5</span> <span>Treenigheten</span> </div> </a> <ul id="toc-Treenigheten-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Antitrinitarism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Antitrinitarism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.5.1</span> <span>Antitrinitarism</span> </div> </a> <ul id="toc-Antitrinitarism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Bibeln" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Bibeln"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2</span> <span>Bibeln</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Bibeln-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Bibeln</span> </button> <ul id="toc-Bibeln-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Tillägg_till_Gamla_Testamentet" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Tillägg_till_Gamla_Testamentet"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1</span> <span>Tillägg till Gamla Testamentet</span> </div> </a> <ul id="toc-Tillägg_till_Gamla_Testamentet-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Nya_Testamentets_kanons_tillkomst" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Nya_Testamentets_kanons_tillkomst"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.2</span> <span>Nya Testamentets kanons tillkomst</span> </div> </a> <ul id="toc-Nya_Testamentets_kanons_tillkomst-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Bibeltolkning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Bibeltolkning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.3</span> <span>Bibeltolkning</span> </div> </a> <ul id="toc-Bibeltolkning-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Romersk-katolsk_tolkning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Romersk-katolsk_tolkning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.3.1</span> <span>Romersk-katolsk tolkning</span> </div> </a> <ul id="toc-Romersk-katolsk_tolkning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Protestantisk_tolkning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Protestantisk_tolkning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.3.2</span> <span>Protestantisk tolkning</span> </div> </a> <ul id="toc-Protestantisk_tolkning-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Läromässig_klarhet" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#Läromässig_klarhet"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.3.2.1</span> <span>Läromässig klarhet</span> </div> </a> <ul id="toc-Läromässig_klarhet-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Historisk-grammatisk_metod" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#Historisk-grammatisk_metod"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.3.2.2</span> <span>Historisk-grammatisk metod</span> </div> </a> <ul id="toc-Historisk-grammatisk_metod-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Trosbekännelse" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Trosbekännelse"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3</span> <span>Trosbekännelse</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Trosbekännelse-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Trosbekännelse</span> </button> <ul id="toc-Trosbekännelse-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Nicaenska_trosbekännelsen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Nicaenska_trosbekännelsen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1</span> <span>Nicaenska trosbekännelsen</span> </div> </a> <ul id="toc-Nicaenska_trosbekännelsen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Eskatologi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Eskatologi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.2</span> <span>Eskatologi</span> </div> </a> <ul id="toc-Eskatologi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Liturgi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Liturgi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4</span> <span>Liturgi</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Liturgi-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Liturgi</span> </button> <ul id="toc-Liturgi-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Eukaristifirandet" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Eukaristifirandet"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.1</span> <span>Eukaristifirandet</span> </div> </a> <ul id="toc-Eukaristifirandet-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Morgonböner,_aftonböner_och_dylikt" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Morgonböner,_aftonböner_och_dylikt"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.2</span> <span>Morgonböner, aftonböner och dylikt</span> </div> </a> <ul id="toc-Morgonböner,_aftonböner_och_dylikt-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Förbönsgudstjänster" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Förbönsgudstjänster"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.3</span> <span>Förbönsgudstjänster</span> </div> </a> <ul id="toc-Förbönsgudstjänster-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Söndagen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Söndagen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.4</span> <span>Söndagen</span> </div> </a> <ul id="toc-Söndagen-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Anglikaners_och_metodisters_söndag" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Anglikaners_och_metodisters_söndag"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.4.1</span> <span>Anglikaners och metodisters söndag</span> </div> </a> <ul id="toc-Anglikaners_och_metodisters_söndag-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Lutheraners_huvudgudstjänster" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Lutheraners_huvudgudstjänster"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.4.2</span> <span>Lutheraners huvudgudstjänster</span> </div> </a> <ul id="toc-Lutheraners_huvudgudstjänster-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Den_reformerta_söndagen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Den_reformerta_söndagen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.4.3</span> <span>Den reformerta söndagen</span> </div> </a> <ul id="toc-Den_reformerta_söndagen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Ovanliga_trossamfunds_huvudgudstjänster" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Ovanliga_trossamfunds_huvudgudstjänster"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.4.4</span> <span>Ovanliga trossamfunds huvudgudstjänster</span> </div> </a> <ul id="toc-Ovanliga_trossamfunds_huvudgudstjänster-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Tillfälliga_gudstjänster" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Tillfälliga_gudstjänster"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.5</span> <span>Tillfälliga gudstjänster</span> </div> </a> <ul id="toc-Tillfälliga_gudstjänster-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Sakrament" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Sakrament"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.6</span> <span>Sakrament</span> </div> </a> <ul id="toc-Sakrament-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Liturgisk_kalender" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Liturgisk_kalender"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.7</span> <span>Liturgisk kalender</span> </div> </a> <ul id="toc-Liturgisk_kalender-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Symbolik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Symbolik"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.8</span> <span>Symbolik</span> </div> </a> <ul id="toc-Symbolik-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Historia" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Historia"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5</span> <span>Historia</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Historia-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Historia</span> </button> <ul id="toc-Historia-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Urkyrkan_och_kyrkomötena" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Urkyrkan_och_kyrkomötena"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.1</span> <span>Urkyrkan och kyrkomötena</span> </div> </a> <ul id="toc-Urkyrkan_och_kyrkomötena-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-De_sju_"stora"_kyrkomötena" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#De_sju_"stora"_kyrkomötena"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.1.1</span> <span>De sju "stora" kyrkomötena</span> </div> </a> <ul id="toc-De_sju_"stora"_kyrkomötena-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kristendomens_utveckling_i_romerska_riket" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Kristendomens_utveckling_i_romerska_riket"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.1.2</span> <span>Kristendomens utveckling i romerska riket</span> </div> </a> <ul id="toc-Kristendomens_utveckling_i_romerska_riket-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Medeltida_kristendom" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Medeltida_kristendom"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.2</span> <span>Medeltida kristendom</span> </div> </a> <ul id="toc-Medeltida_kristendom-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Nordens_kristnande" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Nordens_kristnande"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.2.1</span> <span>Nordens kristnande</span> </div> </a> <ul id="toc-Nordens_kristnande-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Stora_schismen_1054" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Stora_schismen_1054"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.2.2</span> <span>Stora schismen 1054</span> </div> </a> <ul id="toc-Stora_schismen_1054-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Investiturstriden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Investiturstriden"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.2.3</span> <span>Investiturstriden</span> </div> </a> <ul id="toc-Investiturstriden-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Medeltida_lärostrider" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Medeltida_lärostrider"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.2.4</span> <span>Medeltida lärostrider</span> </div> </a> <ul id="toc-Medeltida_lärostrider-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Reformationen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Reformationen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.3</span> <span>Reformationen</span> </div> </a> <ul id="toc-Reformationen-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Martin_Luther" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Martin_Luther"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.3.1</span> <span>Martin Luther</span> </div> </a> <ul id="toc-Martin_Luther-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Jean_Calvin" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Jean_Calvin"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.3.2</span> <span>Jean Calvin</span> </div> </a> <ul id="toc-Jean_Calvin-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Den_radikala_reformationen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Den_radikala_reformationen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.3.3</span> <span>Den radikala reformationen</span> </div> </a> <ul id="toc-Den_radikala_reformationen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Reformationen_i_Sverige" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Reformationen_i_Sverige"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.3.4</span> <span>Reformationen i Sverige</span> </div> </a> <ul id="toc-Reformationen_i_Sverige-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Religionsstridernas_tid_och_upplysningstiden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Religionsstridernas_tid_och_upplysningstiden"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.4</span> <span>Religionsstridernas tid och upplysningstiden</span> </div> </a> <ul id="toc-Religionsstridernas_tid_och_upplysningstiden-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kristendomen_i_modern_tid" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kristendomen_i_modern_tid"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.5</span> <span>Kristendomen i modern tid</span> </div> </a> <ul id="toc-Kristendomen_i_modern_tid-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Kristna_riktningar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Kristna_riktningar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6</span> <span>Kristna riktningar</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Kristna_riktningar-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Kristna riktningar</span> </button> <ul id="toc-Kristna_riktningar-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Den_assyriska_kyrkofamiljen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Den_assyriska_kyrkofamiljen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.1</span> <span>Den assyriska kyrkofamiljen</span> </div> </a> <ul id="toc-Den_assyriska_kyrkofamiljen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Orientaliskt_ortodoxa_kyrkor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Orientaliskt_ortodoxa_kyrkor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.2</span> <span>Orientaliskt ortodoxa kyrkor</span> </div> </a> <ul id="toc-Orientaliskt_ortodoxa_kyrkor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Östortodoxa_kyrkor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Östortodoxa_kyrkor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.3</span> <span>Östortodoxa kyrkor</span> </div> </a> <ul id="toc-Östortodoxa_kyrkor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Romersk_katolicism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Romersk_katolicism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.4</span> <span>Romersk katolicism</span> </div> </a> <ul id="toc-Romersk_katolicism-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Katolska_östkyrkor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Katolska_östkyrkor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.4.1</span> <span>Katolska östkyrkor</span> </div> </a> <ul id="toc-Katolska_östkyrkor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Anglikanism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Anglikanism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.5</span> <span>Anglikanism</span> </div> </a> <ul id="toc-Anglikanism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Protestantism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Protestantism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.6</span> <span>Protestantism</span> </div> </a> <ul id="toc-Protestantism-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Lutherdom" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Lutherdom"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.6.1</span> <span>Lutherdom</span> </div> </a> <ul id="toc-Lutherdom-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Anabaptism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Anabaptism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.6.2</span> <span>Anabaptism</span> </div> </a> <ul id="toc-Anabaptism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Baptism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Baptism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.6.3</span> <span>Baptism</span> </div> </a> <ul id="toc-Baptism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Den_radikala_reformationens_mystiker" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Den_radikala_reformationens_mystiker"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.6.4</span> <span>Den radikala reformationens mystiker</span> </div> </a> <ul id="toc-Den_radikala_reformationens_mystiker-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Reformert_kristendom" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Reformert_kristendom"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.6.5</span> <span>Reformert kristendom</span> </div> </a> <ul id="toc-Reformert_kristendom-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Pentekostalism_och_karismatism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Pentekostalism_och_karismatism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.6.6</span> <span>Pentekostalism och karismatism</span> </div> </a> <ul id="toc-Pentekostalism_och_karismatism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Primitivism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Primitivism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.7</span> <span>Primitivism</span> </div> </a> <ul id="toc-Primitivism-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Unitarism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Unitarism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.7.1</span> <span>Unitarism</span> </div> </a> <ul id="toc-Unitarism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Gammalkatolska_kyrkor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Gammalkatolska_kyrkor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.8</span> <span>Gammalkatolska kyrkor</span> </div> </a> <ul id="toc-Gammalkatolska_kyrkor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Oberoende_episkopala_kyrkor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Oberoende_episkopala_kyrkor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.9</span> <span>Oberoende episkopala kyrkor</span> </div> </a> <ul id="toc-Oberoende_episkopala_kyrkor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Inhemska_afrikanska_kyrkor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Inhemska_afrikanska_kyrkor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.10</span> <span>Inhemska afrikanska kyrkor</span> </div> </a> <ul id="toc-Inhemska_afrikanska_kyrkor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Släktträd_för_kristna_riktningar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Släktträd_för_kristna_riktningar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7</span> <span>Släktträd för kristna riktningar</span> </div> </a> <ul id="toc-Släktträd_för_kristna_riktningar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Ekumenik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Ekumenik"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8</span> <span>Ekumenik</span> </div> </a> <ul id="toc-Ekumenik-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Se_även" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Se_även"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9</span> <span>Se även</span> </div> </a> <ul id="toc-Se_även-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Källor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Källor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">10</span> <span>Källor</span> </div> </a> <ul id="toc-Källor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Externa_länkar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Externa_länkar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11</span> <span>Externa länkar</span> </div> </a> <ul id="toc-Externa_länkar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-listBullet mw-ui-icon-wikimedia-listBullet"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Växla innehållsförteckningen</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading"><span class="mw-page-title-main">Kristendom</span></h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 259 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-259" aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-language-progressive mw-ui-icon-wikimedia-language-progressive"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">259 språk</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-ace mw-list-item"><a href="https://ace.wikipedia.org/wiki/Kristen" title="Kristen – acehnesiska" lang="ace" hreflang="ace" data-title="Kristen" data-language-autonym="Acèh" data-language-local-name="acehnesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Acèh</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kbd mw-list-item"><a href="https://kbd.wikipedia.org/wiki/%D0%A7%D1%8B%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D1%8D%D0%BD%D1%8B%D0%B3%D1%8A%D1%8D" title="Чыристэныгъэ – kabardinska" lang="kbd" hreflang="kbd" data-title="Чыристэныгъэ" data-language-autonym="Адыгэбзэ" data-language-local-name="kabardinska" class="interlanguage-link-target"><span>Адыгэбзэ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ady mw-list-item"><a href="https://ady.wikipedia.org/wiki/%D0%A7%D1%8B%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD_%D0%B4%D0%B8%D0%BD" title="Чыристан дин – adygeiska" lang="ady" hreflang="ady" data-title="Чыристан дин" data-language-autonym="Адыгабзэ" data-language-local-name="adygeiska" class="interlanguage-link-target"><span>Адыгабзэ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-af mw-list-item"><a href="https://af.wikipedia.org/wiki/Christendom" title="Christendom – afrikaans" lang="af" hreflang="af" data-title="Christendom" data-language-autonym="Afrikaans" data-language-local-name="afrikaans" class="interlanguage-link-target"><span>Afrikaans</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-als mw-list-item"><a href="https://als.wikipedia.org/wiki/Christentum" title="Christentum – schweizertyska" lang="gsw" hreflang="gsw" data-title="Christentum" data-language-autonym="Alemannisch" data-language-local-name="schweizertyska" class="interlanguage-link-target"><span>Alemannisch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-alt mw-list-item"><a href="https://alt.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B8%D0%B0%D0%BD_%D1%98%D0%B0%D2%A5" title="Христиан јаҥ – sydaltaiska" lang="alt" hreflang="alt" data-title="Христиан јаҥ" data-language-autonym="Алтай тил" data-language-local-name="sydaltaiska" class="interlanguage-link-target"><span>Алтай тил</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-am mw-list-item"><a href="https://am.wikipedia.org/wiki/%E1%8A%AD%E1%88%AD%E1%88%B5%E1%89%B5%E1%8A%93" title="ክርስትና – amhariska" lang="am" hreflang="am" data-title="ክርስትና" data-language-autonym="አማርኛ" data-language-local-name="amhariska" class="interlanguage-link-target"><span>አማርኛ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-anp mw-list-item"><a href="https://anp.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%88%E0%A4%B8%E0%A4%BE%E0%A4%88_%E0%A4%A7%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%AE" title="ईसाई धर्म – angika" lang="anp" hreflang="anp" data-title="ईसाई धर्म" data-language-autonym="अंगिका" data-language-local-name="angika" class="interlanguage-link-target"><span>अंगिका</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ang mw-list-item"><a href="https://ang.wikipedia.org/wiki/Cr%C4%ABstend%C5%8Dm" title="Crīstendōm – fornengelska" lang="ang" hreflang="ang" data-title="Crīstendōm" data-language-autonym="Ænglisc" data-language-local-name="fornengelska" class="interlanguage-link-target"><span>Ænglisc</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ab mw-list-item"><a href="https://ab.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D2%9B%D1%8C%D1%8B%D1%80%D1%81%D0%B8%D0%B0%D0%BD%D1%80%D0%B0" title="Ақьырсианра – abchaziska" lang="ab" hreflang="ab" data-title="Ақьырсианра" data-language-autonym="Аԥсшәа" data-language-local-name="abchaziska" class="interlanguage-link-target"><span>Аԥсшәа</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ar badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B3%D9%8A%D8%AD%D9%8A%D8%A9" title="المسيحية – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="المسيحية" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>العربية</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-an mw-list-item"><a href="https://an.wikipedia.org/wiki/Cristianismo" title="Cristianismo – aragonesiska" lang="an" hreflang="an" data-title="Cristianismo" data-language-autonym="Aragonés" data-language-local-name="aragonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Aragonés</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arc mw-list-item"><a href="https://arc.wikipedia.org/wiki/%DC%A1%DC%AB%DC%9D%DC%9A%DC%9D%DC%98%DC%AC%DC%90" title="ܡܫܝܚܝܘܬܐ – arameiska" lang="arc" hreflang="arc" data-title="ܡܫܝܚܝܘܬܐ" data-language-autonym="ܐܪܡܝܐ" data-language-local-name="arameiska" class="interlanguage-link-target"><span>ܐܪܡܝܐ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hyw mw-list-item"><a href="https://hyw.wikipedia.org/wiki/%D5%94%D6%80%D5%AB%D5%BD%D5%BF%D5%B8%D5%B6%D5%A7%D5%B8%D6%82%D5%A9%D5%AB%D6%82%D5%B6" title="Քրիստոնէութիւն – Western Armenian" lang="hyw" hreflang="hyw" data-title="Քրիստոնէութիւն" data-language-autonym="Արեւմտահայերէն" data-language-local-name="Western Armenian" class="interlanguage-link-target"><span>Արեւմտահայերէն</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-roa-rup mw-list-item"><a href="https://roa-rup.wikipedia.org/wiki/Cri%C8%99tinismu" title="Criștinismu – arumänska" lang="rup" hreflang="rup" data-title="Criștinismu" data-language-autonym="Armãneashti" data-language-local-name="arumänska" class="interlanguage-link-target"><span>Armãneashti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-frp mw-list-item"><a href="https://frp.wikipedia.org/wiki/Cristianismo" title="Cristianismo – frankoprovensalska" lang="frp" hreflang="frp" data-title="Cristianismo" data-language-autonym="Arpetan" data-language-local-name="frankoprovensalska" class="interlanguage-link-target"><span>Arpetan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-as mw-list-item"><a href="https://as.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%96%E0%A7%8D%E0%A7%B0%E0%A7%80%E0%A6%B7%E0%A7%8D%E0%A6%9F%E0%A6%BE%E0%A6%A8_%E0%A6%A7%E0%A7%B0%E0%A7%8D%E0%A6%AE" title="খ্ৰীষ্টান ধৰ্ম – assamesiska" lang="as" hreflang="as" data-title="খ্ৰীষ্টান ধৰ্ম" data-language-autonym="অসমীয়া" data-language-local-name="assamesiska" class="interlanguage-link-target"><span>অসমীয়া</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ast mw-list-item"><a href="https://ast.wikipedia.org/wiki/Cristianismu" title="Cristianismu – asturiska" lang="ast" hreflang="ast" data-title="Cristianismu" data-language-autonym="Asturianu" data-language-local-name="asturiska" class="interlanguage-link-target"><span>Asturianu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-awa mw-list-item"><a href="https://awa.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%88%E0%A4%B8%E0%A4%BE%E0%A4%88_%E0%A4%A7%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%AE" title="ईसाई धर्म – awadhi" lang="awa" hreflang="awa" data-title="ईसाई धर्म" data-language-autonym="अवधी" data-language-local-name="awadhi" class="interlanguage-link-target"><span>अवधी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gn mw-list-item"><a href="https://gn.wikipedia.org/wiki/Hesu_rape" title="Hesu rape – guaraní" lang="gn" hreflang="gn" data-title="Hesu rape" data-language-autonym="Avañe'ẽ" data-language-local-name="guaraní" class="interlanguage-link-target"><span>Avañe'ẽ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-av mw-list-item"><a href="https://av.wikipedia.org/wiki/%D0%9D%D0%B0%D1%81%D1%80%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%8F%D0%B1_%D0%B4%D0%B8%D0%BD" title="Насранияб дин – avariska" lang="av" hreflang="av" data-title="Насранияб дин" data-language-autonym="Авар" data-language-local-name="avariska" class="interlanguage-link-target"><span>Авар</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-az mw-list-item"><a href="https://az.wikipedia.org/wiki/Xristianl%C4%B1q" title="Xristianlıq – azerbajdzjanska" lang="az" hreflang="az" data-title="Xristianlıq" data-language-autonym="Azərbaycanca" data-language-local-name="azerbajdzjanska" class="interlanguage-link-target"><span>Azərbaycanca</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-azb mw-list-item"><a href="https://azb.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%B3%DB%8C%D8%AD%DB%8C%D8%AA" title="مسیحیت – South Azerbaijani" lang="azb" hreflang="azb" data-title="مسیحیت" data-language-autonym="تۆرکجه" data-language-local-name="South Azerbaijani" class="interlanguage-link-target"><span>تۆرکجه</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ban mw-list-item"><a href="https://ban.wikipedia.org/wiki/Agama_Kristen" title="Agama Kristen – balinesiska" lang="ban" hreflang="ban" data-title="Agama Kristen" data-language-autonym="Basa Bali" data-language-local-name="balinesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Basa Bali</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bn mw-list-item"><a href="https://bn.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%96%E0%A7%8D%E0%A6%B0%E0%A6%BF%E0%A6%B8%E0%A7%8D%E0%A6%9F%E0%A6%A7%E0%A6%B0%E0%A7%8D%E0%A6%AE" title="খ্রিস্টধর্ম – bengali" lang="bn" hreflang="bn" data-title="খ্রিস্টধর্ম" data-language-autonym="বাংলা" data-language-local-name="bengali" class="interlanguage-link-target"><span>বাংলা</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bjn mw-list-item"><a href="https://bjn.wikipedia.org/wiki/Karistin" title="Karistin – banjariska" lang="bjn" hreflang="bjn" data-title="Karistin" data-language-autonym="Banjar" data-language-local-name="banjariska" class="interlanguage-link-target"><span>Banjar</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-min-nan mw-list-item"><a href="https://zh-min-nan.wikipedia.org/wiki/Ki-tok-k%C3%A0u" title="Ki-tok-kàu – min nan" lang="nan" hreflang="nan" data-title="Ki-tok-kàu" data-language-autonym="閩南語 / Bân-lâm-gú" data-language-local-name="min nan" class="interlanguage-link-target"><span>閩南語 / Bân-lâm-gú</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-map-bms mw-list-item"><a href="https://map-bms.wikipedia.org/wiki/Kristen" title="Kristen – Banyumasan" lang="jv-x-bms" hreflang="jv-x-bms" data-title="Kristen" data-language-autonym="Basa Banyumasan" data-language-local-name="Banyumasan" class="interlanguage-link-target"><span>Basa Banyumasan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ba mw-list-item"><a href="https://ba.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B8%D0%B0%D0%BD%D0%BB%D1%8B%D2%A1" title="Христианлыҡ – basjkiriska" lang="ba" hreflang="ba" data-title="Христианлыҡ" data-language-autonym="Башҡортса" data-language-local-name="basjkiriska" class="interlanguage-link-target"><span>Башҡортса</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be mw-list-item"><a href="https://be.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%80%D1%8B%D1%81%D1%86%D1%96%D1%8F%D0%BD%D1%81%D1%82%D0%B2%D0%B0" title="Хрысціянства – belarusiska" lang="be" hreflang="be" data-title="Хрысціянства" data-language-autonym="Беларуская" data-language-local-name="belarusiska" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be-x-old mw-list-item"><a href="https://be-tarask.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%80%D1%8B%D1%81%D1%8C%D1%86%D1%96%D1%8F%D0%BD%D1%81%D1%82%D0%B2%D0%B0" title="Хрысьціянства – belarusiska (tarasjkevitsa)" lang="be-tarask" hreflang="be-tarask" data-title="Хрысьціянства" data-language-autonym="Беларуская (тарашкевіца)" data-language-local-name="belarusiska (tarasjkevitsa)" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская (тарашкевіца)</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bh mw-list-item"><a href="https://bh.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%88%E0%A4%B8%E0%A4%BE%E0%A4%88_%E0%A4%A7%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%AE" title="ईसाई धर्म – Bhojpuri" lang="bh" hreflang="bh" data-title="ईसाई धर्म" data-language-autonym="भोजपुरी" data-language-local-name="Bhojpuri" class="interlanguage-link-target"><span>भोजपुरी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bcl mw-list-item"><a href="https://bcl.wikipedia.org/wiki/Kristianismo" title="Kristianismo – Central Bikol" lang="bcl" hreflang="bcl" data-title="Kristianismo" data-language-autonym="Bikol Central" data-language-local-name="Central Bikol" class="interlanguage-link-target"><span>Bikol Central</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bi mw-list-item"><a href="https://bi.wikipedia.org/wiki/Kristaniti" title="Kristaniti – bislama" lang="bi" hreflang="bi" data-title="Kristaniti" data-language-autonym="Bislama" data-language-local-name="bislama" class="interlanguage-link-target"><span>Bislama</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bg mw-list-item"><a href="https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B8%D1%8F%D0%BD%D1%81%D1%82%D0%B2%D0%BE" title="Християнство – bulgariska" lang="bg" hreflang="bg" data-title="Християнство" data-language-autonym="Български" data-language-local-name="bulgariska" class="interlanguage-link-target"><span>Български</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bar mw-list-item"><a href="https://bar.wikipedia.org/wiki/Kristndum" title="Kristndum – bayerska" lang="bar" hreflang="bar" data-title="Kristndum" data-language-autonym="Boarisch" data-language-local-name="bayerska" class="interlanguage-link-target"><span>Boarisch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bo mw-list-item"><a href="https://bo.wikipedia.org/wiki/%E0%BD%A1%E0%BD%BA%E0%BC%8B%E0%BD%A4%E0%BD%B4%E0%BD%A0%E0%BD%B2%E0%BC%8B%E0%BD%86%E0%BD%BC%E0%BD%A6%E0%BC%8B%E0%BD%A3%E0%BD%B4%E0%BD%82%E0%BD%A6%E0%BC%8D" title="ཡེ་ཤུའི་ཆོས་ལུགས། – tibetanska" lang="bo" hreflang="bo" data-title="ཡེ་ཤུའི་ཆོས་ལུགས།" data-language-autonym="བོད་ཡིག" data-language-local-name="tibetanska" class="interlanguage-link-target"><span>བོད་ཡིག</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bs mw-list-item"><a href="https://bs.wikipedia.org/wiki/Kr%C5%A1%C4%87anstvo" title="Kršćanstvo – bosniska" lang="bs" hreflang="bs" data-title="Kršćanstvo" data-language-autonym="Bosanski" data-language-local-name="bosniska" class="interlanguage-link-target"><span>Bosanski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-br mw-list-item"><a href="https://br.wikipedia.org/wiki/Kristeniezh" title="Kristeniezh – bretonska" lang="br" hreflang="br" data-title="Kristeniezh" data-language-autonym="Brezhoneg" data-language-local-name="bretonska" class="interlanguage-link-target"><span>Brezhoneg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bxr mw-list-item"><a href="https://bxr.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%81%D0%BE%D0%B9_%D1%88%D0%B0%D0%B6%D0%B0%D0%BD" title="Христосой шажан – Russia Buriat" lang="bxr" hreflang="bxr" data-title="Христосой шажан" data-language-autonym="Буряад" data-language-local-name="Russia Buriat" class="interlanguage-link-target"><span>Буряад</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca mw-list-item"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Cristianisme" title="Cristianisme – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="Cristianisme" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target"><span>Català</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cv mw-list-item"><a href="https://cv.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B8%D0%B0%D0%BD%D0%BB%C4%83%D1%85" title="Христианлăх – tjuvasjiska" lang="cv" hreflang="cv" data-title="Христианлăх" data-language-autonym="Чӑвашла" data-language-local-name="tjuvasjiska" class="interlanguage-link-target"><span>Чӑвашла</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ceb mw-list-item"><a href="https://ceb.wikipedia.org/wiki/Kristiyanismo" title="Kristiyanismo – cebuano" lang="ceb" hreflang="ceb" data-title="Kristiyanismo" data-language-autonym="Cebuano" data-language-local-name="cebuano" class="interlanguage-link-target"><span>Cebuano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/K%C5%99es%C5%A5anstv%C3%AD" title="Křesťanství – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Křesťanství" data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target"><span>Čeština</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sn mw-list-item"><a href="https://sn.wikipedia.org/wiki/Chitendero_chechiKristu" title="Chitendero chechiKristu – shona" lang="sn" hreflang="sn" data-title="Chitendero chechiKristu" data-language-autonym="ChiShona" data-language-local-name="shona" class="interlanguage-link-target"><span>ChiShona</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-co mw-list-item"><a href="https://co.wikipedia.org/wiki/Cristianisimu" title="Cristianisimu – korsikanska" lang="co" hreflang="co" data-title="Cristianisimu" data-language-autonym="Corsu" data-language-local-name="korsikanska" class="interlanguage-link-target"><span>Corsu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cy mw-list-item"><a href="https://cy.wikipedia.org/wiki/Cristnogaeth" title="Cristnogaeth – walesiska" lang="cy" hreflang="cy" data-title="Cristnogaeth" data-language-autonym="Cymraeg" data-language-local-name="walesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Cymraeg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dag mw-list-item"><a href="https://dag.wikipedia.org/wiki/Kristatali" title="Kristatali – Dagbani" lang="dag" hreflang="dag" data-title="Kristatali" data-language-autonym="Dagbanli" data-language-local-name="Dagbani" class="interlanguage-link-target"><span>Dagbanli</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-da mw-list-item"><a href="https://da.wikipedia.org/wiki/Kristendom" title="Kristendom – danska" lang="da" hreflang="da" data-title="Kristendom" data-language-autonym="Dansk" data-language-local-name="danska" class="interlanguage-link-target"><span>Dansk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ary mw-list-item"><a href="https://ary.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%B3%D9%8A%D8%AD%D9%8A%D8%A9" title="مسيحية – marockansk arabiska" lang="ary" hreflang="ary" data-title="مسيحية" data-language-autonym="الدارجة" data-language-local-name="marockansk arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>الدارجة</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-se mw-list-item"><a href="https://se.wikipedia.org/wiki/Risttala%C5%A1vuohta" title="Risttalašvuohta – nordsamiska" lang="se" hreflang="se" data-title="Risttalašvuohta" data-language-autonym="Davvisámegiella" data-language-local-name="nordsamiska" class="interlanguage-link-target"><span>Davvisámegiella</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de mw-list-item"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/Christentum" title="Christentum – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Christentum" data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target"><span>Deutsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dv mw-list-item"><a href="https://dv.wikipedia.org/wiki/%DE%89%DE%A6%DE%90%DE%A9%DE%80%DE%A9%DE%8B%DE%A9%DE%82%DE%B0" title="މަސީހީދީން – divehi" lang="dv" hreflang="dv" data-title="މަސީހީދީން" data-language-autonym="ދިވެހިބަސް" data-language-local-name="divehi" class="interlanguage-link-target"><span>ދިވެހިބަސް</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dsb mw-list-item"><a href="https://dsb.wikipedia.org/wiki/K%C5%9Bes%C4%87ija%C5%84stwo" title="Kśesćijaństwo – lågsorbiska" lang="dsb" hreflang="dsb" data-title="Kśesćijaństwo" data-language-autonym="Dolnoserbski" data-language-local-name="lågsorbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Dolnoserbski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/Kristlus" title="Kristlus – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Kristlus" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target"><span>Eesti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-el mw-list-item"><a href="https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%A7%CF%81%CE%B9%CF%83%CF%84%CE%B9%CE%B1%CE%BD%CE%B9%CF%83%CE%BC%CF%8C%CF%82" title="Χριστιανισμός – grekiska" lang="el" hreflang="el" data-title="Χριστιανισμός" data-language-autonym="Ελληνικά" data-language-local-name="grekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ελληνικά</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en mw-list-item"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Christianity" title="Christianity – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="Christianity" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target"><span>English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-myv mw-list-item"><a href="https://myv.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD%D1%8C%D1%87%D0%B8" title="Кристаньчи – erjya" lang="myv" hreflang="myv" data-title="Кристаньчи" data-language-autonym="Эрзянь" data-language-local-name="erjya" class="interlanguage-link-target"><span>Эрзянь</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es mw-list-item"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Cristianismo" title="Cristianismo – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Cristianismo" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target"><span>Español</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo mw-list-item"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Kristanismo" title="Kristanismo – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Kristanismo" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target"><span>Esperanto</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ext mw-list-item"><a href="https://ext.wikipedia.org/wiki/Cristianismu" title="Cristianismu – extremaduriska" lang="ext" hreflang="ext" data-title="Cristianismu" data-language-autonym="Estremeñu" data-language-local-name="extremaduriska" class="interlanguage-link-target"><span>Estremeñu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu mw-list-item"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Kristautasun" title="Kristautasun – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Kristautasun" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target"><span>Euskara</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%B3%DB%8C%D8%AD%DB%8C%D8%AA" title="مسیحیت – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="مسیحیت" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target"><span>فارسی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hif mw-list-item"><a href="https://hif.wikipedia.org/wiki/Isai_Dharam" title="Isai Dharam – Fiji-hindi" lang="hif" hreflang="hif" data-title="Isai Dharam" data-language-autonym="Fiji Hindi" data-language-local-name="Fiji-hindi" class="interlanguage-link-target"><span>Fiji Hindi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fo mw-list-item"><a href="https://fo.wikipedia.org/wiki/Kristind%C3%B3mur" title="Kristindómur – färöiska" lang="fo" hreflang="fo" data-title="Kristindómur" data-language-autonym="Føroyskt" data-language-local-name="färöiska" class="interlanguage-link-target"><span>Føroyskt</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr mw-list-item"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/Christianisme" title="Christianisme – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Christianisme" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target"><span>Français</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fy mw-list-item"><a href="https://fy.wikipedia.org/wiki/Kristendom" title="Kristendom – västfrisiska" lang="fy" hreflang="fy" data-title="Kristendom" data-language-autonym="Frysk" data-language-local-name="västfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Frysk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ff mw-list-item"><a href="https://ff.wikipedia.org/wiki/Kiristanci" title="Kiristanci – fulani" lang="ff" hreflang="ff" data-title="Kiristanci" data-language-autonym="Fulfulde" data-language-local-name="fulani" class="interlanguage-link-target"><span>Fulfulde</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fur mw-list-item"><a href="https://fur.wikipedia.org/wiki/Cristianesim" title="Cristianesim – friulianska" lang="fur" hreflang="fur" data-title="Cristianesim" data-language-autonym="Furlan" data-language-local-name="friulianska" class="interlanguage-link-target"><span>Furlan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ga mw-list-item"><a href="https://ga.wikipedia.org/wiki/An_Chr%C3%ADosta%C3%ADocht" title="An Chríostaíocht – iriska" lang="ga" hreflang="ga" data-title="An Chríostaíocht" data-language-autonym="Gaeilge" data-language-local-name="iriska" class="interlanguage-link-target"><span>Gaeilge</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gv mw-list-item"><a href="https://gv.wikipedia.org/wiki/Yn_Chreestiaght" title="Yn Chreestiaght – manx" lang="gv" hreflang="gv" data-title="Yn Chreestiaght" data-language-autonym="Gaelg" data-language-local-name="manx" class="interlanguage-link-target"><span>Gaelg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gag mw-list-item"><a href="https://gag.wikipedia.org/wiki/Hristianl%C4%B1k" title="Hristianlık – gagauziska" lang="gag" hreflang="gag" data-title="Hristianlık" data-language-autonym="Gagauz" data-language-local-name="gagauziska" class="interlanguage-link-target"><span>Gagauz</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gd mw-list-item"><a href="https://gd.wikipedia.org/wiki/Cr%C3%ACosdaidheachd" title="Crìosdaidheachd – skotsk gäliska" lang="gd" hreflang="gd" data-title="Crìosdaidheachd" data-language-autonym="Gàidhlig" data-language-local-name="skotsk gäliska" class="interlanguage-link-target"><span>Gàidhlig</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gl mw-list-item"><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Cristianismo" title="Cristianismo – galiciska" lang="gl" hreflang="gl" data-title="Cristianismo" data-language-autonym="Galego" data-language-local-name="galiciska" class="interlanguage-link-target"><span>Galego</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-inh mw-list-item"><a href="https://inh.wikipedia.org/wiki/%D0%96%D3%80%D0%B0%D1%80%D0%B3%D0%B0%D1%85%D0%BE%D0%B9_%D0%B4%D0%B8" title="ЖӀаргахой ди – ingusjiska" lang="inh" hreflang="inh" data-title="ЖӀаргахой ди" data-language-autonym="ГӀалгӀай" data-language-local-name="ingusjiska" class="interlanguage-link-target"><span>ГӀалгӀай</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gan mw-list-item"><a href="https://gan.wikipedia.org/wiki/%E5%9F%BA%E7%9D%A3%E6%95%99" title="基督教 – gan" lang="gan" hreflang="gan" data-title="基督教" data-language-autonym="贛語" data-language-local-name="gan" class="interlanguage-link-target"><span>贛語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ki mw-list-item"><a href="https://ki.wikipedia.org/wiki/%C5%A8kristiano" title="Ũkristiano – kikuyu" lang="ki" hreflang="ki" data-title="Ũkristiano" data-language-autonym="Gĩkũyũ" data-language-local-name="kikuyu" class="interlanguage-link-target"><span>Gĩkũyũ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gu mw-list-item"><a href="https://gu.wikipedia.org/wiki/%E0%AA%96%E0%AB%8D%E0%AA%B0%E0%AA%BF%E0%AA%B8%E0%AB%8D%E0%AA%A4%E0%AB%80_%E0%AA%A7%E0%AA%B0%E0%AB%8D%E0%AA%AE" title="ખ્રિસ્તી ધર્મ – gujarati" lang="gu" hreflang="gu" data-title="ખ્રિસ્તી ધર્મ" data-language-autonym="ગુજરાતી" data-language-local-name="gujarati" class="interlanguage-link-target"><span>ગુજરાતી</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gom mw-list-item"><a href="https://gom.wikipedia.org/wiki/Kristanvponn" title="Kristanvponn – Goa-konkani" lang="gom" hreflang="gom" data-title="Kristanvponn" data-language-autonym="गोंयची कोंकणी / Gõychi Konknni" data-language-local-name="Goa-konkani" class="interlanguage-link-target"><span>गोंयची कोंकणी / Gõychi Konknni</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hak mw-list-item"><a href="https://hak.wikipedia.org/wiki/K%C3%AE-tuk-kau" title="Kî-tuk-kau – hakka" lang="hak" hreflang="hak" data-title="Kî-tuk-kau" data-language-autonym="客家語 / Hak-kâ-ngî" data-language-local-name="hakka" class="interlanguage-link-target"><span>客家語 / Hak-kâ-ngî</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%EA%B8%B0%EB%8F%85%EA%B5%90" title="기독교 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="기독교" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target"><span>한국어</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ha mw-list-item"><a href="https://ha.wikipedia.org/wiki/Kiristanci" title="Kiristanci – hausa" lang="ha" hreflang="ha" data-title="Kiristanci" data-language-autonym="Hausa" data-language-local-name="hausa" class="interlanguage-link-target"><span>Hausa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hy mw-list-item"><a href="https://hy.wikipedia.org/wiki/%D5%94%D6%80%D5%AB%D5%BD%D5%BF%D5%B8%D5%B6%D5%A5%D5%B8%D6%82%D5%A9%D5%B5%D5%B8%D6%82%D5%B6" title="Քրիստոնեություն – armeniska" lang="hy" hreflang="hy" data-title="Քրիստոնեություն" data-language-autonym="Հայերեն" data-language-local-name="armeniska" class="interlanguage-link-target"><span>Հայերեն</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hi mw-list-item"><a href="https://hi.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%88%E0%A4%B8%E0%A4%BE%E0%A4%88_%E0%A4%A7%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%AE" title="ईसाई धर्म – hindi" lang="hi" hreflang="hi" data-title="ईसाई धर्म" data-language-autonym="हिन्दी" data-language-local-name="hindi" class="interlanguage-link-target"><span>हिन्दी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hsb mw-list-item"><a href="https://hsb.wikipedia.org/wiki/K%C5%99es%C4%87anstwo" title="Křesćanstwo – högsorbiska" lang="hsb" hreflang="hsb" data-title="Křesćanstwo" data-language-autonym="Hornjoserbsce" data-language-local-name="högsorbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hornjoserbsce</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr mw-list-item"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Kr%C5%A1%C4%87anstvo" title="Kršćanstvo – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Kršćanstvo" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hrvatski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-io mw-list-item"><a href="https://io.wikipedia.org/wiki/Kristanismo" title="Kristanismo – ido" lang="io" hreflang="io" data-title="Kristanismo" data-language-autonym="Ido" data-language-local-name="ido" class="interlanguage-link-target"><span>Ido</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ig mw-list-item"><a href="https://ig.wikipedia.org/wiki/Efefe_Kra%E1%BB%8Bst" title="Efefe Kraịst – igbo" lang="ig" hreflang="ig" data-title="Efefe Kraịst" data-language-autonym="Igbo" data-language-local-name="igbo" class="interlanguage-link-target"><span>Igbo</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ilo mw-list-item"><a href="https://ilo.wikipedia.org/wiki/Kristianidad" title="Kristianidad – iloko" lang="ilo" hreflang="ilo" data-title="Kristianidad" data-language-autonym="Ilokano" data-language-local-name="iloko" class="interlanguage-link-target"><span>Ilokano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-id mw-list-item"><a href="https://id.wikipedia.org/wiki/Kekristenan" title="Kekristenan – indonesiska" lang="id" hreflang="id" data-title="Kekristenan" data-language-autonym="Bahasa Indonesia" data-language-local-name="indonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Indonesia</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ia mw-list-item"><a href="https://ia.wikipedia.org/wiki/Christianismo" title="Christianismo – interlingua" lang="ia" hreflang="ia" data-title="Christianismo" data-language-autonym="Interlingua" data-language-local-name="interlingua" class="interlanguage-link-target"><span>Interlingua</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ie mw-list-item"><a href="https://ie.wikipedia.org/wiki/Cristianisme" title="Cristianisme – interlingue" lang="ie" hreflang="ie" data-title="Cristianisme" data-language-autonym="Interlingue" data-language-local-name="interlingue" class="interlanguage-link-target"><span>Interlingue</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ik mw-list-item"><a href="https://ik.wikipedia.org/wiki/Ukpiqtuaq" title="Ukpiqtuaq – inupiak" lang="ik" hreflang="ik" data-title="Ukpiqtuaq" data-language-autonym="Iñupiatun" data-language-local-name="inupiak" class="interlanguage-link-target"><span>Iñupiatun</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-os mw-list-item"><a href="https://os.wikipedia.org/wiki/%D0%A7%D1%8B%D1%80%D1%8B%D1%81%D1%82%D0%BE%D0%BD_%D0%B4%D0%B8%D0%BD" title="Чырыстон дин – ossetiska" lang="os" hreflang="os" data-title="Чырыстон дин" data-language-autonym="Ирон" data-language-local-name="ossetiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ирон</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-is mw-list-item"><a href="https://is.wikipedia.org/wiki/Kristni" title="Kristni – isländska" lang="is" hreflang="is" data-title="Kristni" data-language-autonym="Íslenska" data-language-local-name="isländska" class="interlanguage-link-target"><span>Íslenska</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Cristianesimo" title="Cristianesimo – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Cristianesimo" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target"><span>Italiano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-he mw-list-item"><a href="https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%A0%D7%A6%D7%A8%D7%95%D7%AA" title="נצרות – hebreiska" lang="he" hreflang="he" data-title="נצרות" data-language-autonym="עברית" data-language-local-name="hebreiska" class="interlanguage-link-target"><span>עברית</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jv mw-list-item"><a href="https://jv.wikipedia.org/wiki/Kristen" title="Kristen – javanesiska" lang="jv" hreflang="jv" data-title="Kristen" data-language-autonym="Jawa" data-language-local-name="javanesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Jawa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kbp mw-list-item"><a href="https://kbp.wikipedia.org/wiki/Kr%C9%A9stiyaniism" title="Krɩstiyaniism – Kabiye" lang="kbp" hreflang="kbp" data-title="Krɩstiyaniism" data-language-autonym="Kabɩyɛ" data-language-local-name="Kabiye" class="interlanguage-link-target"><span>Kabɩyɛ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kn mw-list-item"><a href="https://kn.wikipedia.org/wiki/%E0%B2%95%E0%B3%8D%E0%B2%B0%E0%B3%88%E0%B2%B8%E0%B3%8D%E0%B2%A4_%E0%B2%A7%E0%B2%B0%E0%B3%8D%E0%B2%AE" title="ಕ್ರೈಸ್ತ ಧರ್ಮ – kannada" lang="kn" hreflang="kn" data-title="ಕ್ರೈಸ್ತ ಧರ್ಮ" data-language-autonym="ಕನ್ನಡ" data-language-local-name="kannada" class="interlanguage-link-target"><span>ಕನ್ನಡ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pam mw-list-item"><a href="https://pam.wikipedia.org/wiki/Kristianismu" title="Kristianismu – pampanga" lang="pam" hreflang="pam" data-title="Kristianismu" data-language-autonym="Kapampangan" data-language-local-name="pampanga" class="interlanguage-link-target"><span>Kapampangan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-krc mw-list-item"><a href="https://krc.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B8%D0%B0%D0%BD%D0%BB%D1%8B%D0%BA%D1%8A" title="Христианлыкъ – karachay-balkar" lang="krc" hreflang="krc" data-title="Христианлыкъ" data-language-autonym="Къарачай-малкъар" data-language-local-name="karachay-balkar" class="interlanguage-link-target"><span>Къарачай-малкъар</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ka mw-list-item"><a href="https://ka.wikipedia.org/wiki/%E1%83%A5%E1%83%A0%E1%83%98%E1%83%A1%E1%83%A2%E1%83%98%E1%83%90%E1%83%9C%E1%83%9D%E1%83%91%E1%83%90" title="ქრისტიანობა – georgiska" lang="ka" hreflang="ka" data-title="ქრისტიანობა" data-language-autonym="ქართული" data-language-local-name="georgiska" class="interlanguage-link-target"><span>ქართული</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ks mw-list-item"><a href="https://ks.wikipedia.org/wiki/%D8%B9%DB%8C%D9%96%D8%B3%D9%B2%DB%8C%D9%90%DB%8C%D9%8E%D8%AA%DA%BE" title="عیٖسٲیِیَتھ – kashmiriska" lang="ks" hreflang="ks" data-title="عیٖسٲیِیَتھ" data-language-autonym="कॉशुर / کٲشُر" data-language-local-name="kashmiriska" class="interlanguage-link-target"><span>कॉशुर / کٲشُر</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kk mw-list-item"><a href="https://kk.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B8%D0%B0%D0%BD%D0%B4%D1%8B%D2%9B" title="Христиандық – kazakiska" lang="kk" hreflang="kk" data-title="Христиандық" data-language-autonym="Қазақша" data-language-local-name="kazakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Қазақша</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kw mw-list-item"><a href="https://kw.wikipedia.org/wiki/Kristoneth" title="Kristoneth – korniska" lang="kw" hreflang="kw" data-title="Kristoneth" data-language-autonym="Kernowek" data-language-local-name="korniska" class="interlanguage-link-target"><span>Kernowek</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rw mw-list-item"><a href="https://rw.wikipedia.org/wiki/Ubukirisitu" title="Ubukirisitu – kinjarwanda" lang="rw" hreflang="rw" data-title="Ubukirisitu" data-language-autonym="Ikinyarwanda" data-language-local-name="kinjarwanda" class="interlanguage-link-target"><span>Ikinyarwanda</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sw mw-list-item"><a href="https://sw.wikipedia.org/wiki/Ukristo" title="Ukristo – swahili" lang="sw" hreflang="sw" data-title="Ukristo" data-language-autonym="Kiswahili" data-language-local-name="swahili" class="interlanguage-link-target"><span>Kiswahili</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kg mw-list-item"><a href="https://kg.wikipedia.org/wiki/Kiyesu" title="Kiyesu – kikongo" lang="kg" hreflang="kg" data-title="Kiyesu" data-language-autonym="Kongo" data-language-local-name="kikongo" class="interlanguage-link-target"><span>Kongo</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-avk mw-list-item"><a href="https://avk.wikipedia.org/wiki/Kristeva" title="Kristeva – kotava" lang="avk" hreflang="avk" data-title="Kristeva" data-language-autonym="Kotava" data-language-local-name="kotava" class="interlanguage-link-target"><span>Kotava</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ht mw-list-item"><a href="https://ht.wikipedia.org/wiki/Krisyanis" title="Krisyanis – haitiska" lang="ht" hreflang="ht" data-title="Krisyanis" data-language-autonym="Kreyòl ayisyen" data-language-local-name="haitiska" class="interlanguage-link-target"><span>Kreyòl ayisyen</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gcr mw-list-item"><a href="https://gcr.wikipedia.org/wiki/Kristyanism" title="Kristyanism – Guianan Creole" lang="gcr" hreflang="gcr" data-title="Kristyanism" data-language-autonym="Kriyòl gwiyannen" data-language-local-name="Guianan Creole" class="interlanguage-link-target"><span>Kriyòl gwiyannen</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ku mw-list-item"><a href="https://ku.wikipedia.org/wiki/Xiristiyan%C3%AE" title="Xiristiyanî – kurdiska" lang="ku" hreflang="ku" data-title="Xiristiyanî" data-language-autonym="Kurdî" data-language-local-name="kurdiska" class="interlanguage-link-target"><span>Kurdî</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ky mw-list-item"><a href="https://ky.wikipedia.org/wiki/%D0%9C%D0%B0%D1%88%D0%B0%D1%8F%D0%BA%D1%87%D1%8B%D0%BB%D1%8B%D0%BA" title="Машаякчылык – kirgiziska" lang="ky" hreflang="ky" data-title="Машаякчылык" data-language-autonym="Кыргызча" data-language-local-name="kirgiziska" class="interlanguage-link-target"><span>Кыргызча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lld mw-list-item"><a href="https://lld.wikipedia.org/wiki/Cristianejim" title="Cristianejim – Ladin" lang="lld" hreflang="lld" data-title="Cristianejim" data-language-autonym="Ladin" data-language-local-name="Ladin" class="interlanguage-link-target"><span>Ladin</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lad mw-list-item"><a href="https://lad.wikipedia.org/wiki/Kristianizmo" title="Kristianizmo – ladino" lang="lad" hreflang="lad" data-title="Kristianizmo" data-language-autonym="Ladino" data-language-local-name="ladino" class="interlanguage-link-target"><span>Ladino</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lbe mw-list-item"><a href="https://lbe.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%85%D0%B0%D1%87%D0%BF%D0%B0%D1%80%D0%B0%D1%81_%D0%B4%D0%B8%D0%BD" title="Ххачпарас дин – Lak" lang="lbe" hreflang="lbe" data-title="Ххачпарас дин" data-language-autonym="Лакку" data-language-local-name="Lak" class="interlanguage-link-target"><span>Лакку</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lo mw-list-item"><a href="https://lo.wikipedia.org/wiki/%E0%BA%84%E0%BA%B4%E0%BA%94%E0%BA%95%E0%BA%B0%E0%BA%AA%E0%BA%B2%E0%BA%AA%E0%BA%B0%E0%BB%9C%E0%BA%B2" title="ຄິດຕະສາສະໜາ – laotiska" lang="lo" hreflang="lo" data-title="ຄິດຕະສາສະໜາ" data-language-autonym="ລາວ" data-language-local-name="laotiska" class="interlanguage-link-target"><span>ລາວ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-la mw-list-item"><a href="https://la.wikipedia.org/wiki/Religio_Christiana" title="Religio Christiana – latin" lang="la" hreflang="la" data-title="Religio Christiana" data-language-autonym="Latina" data-language-local-name="latin" class="interlanguage-link-target"><span>Latina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lv mw-list-item"><a href="https://lv.wikipedia.org/wiki/Kristiet%C4%ABba" title="Kristietība – lettiska" lang="lv" hreflang="lv" data-title="Kristietība" data-language-autonym="Latviešu" data-language-local-name="lettiska" class="interlanguage-link-target"><span>Latviešu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lb mw-list-item"><a href="https://lb.wikipedia.org/wiki/Chr%C3%ABschtentum" title="Chrëschtentum – luxemburgiska" lang="lb" hreflang="lb" data-title="Chrëschtentum" data-language-autonym="Lëtzebuergesch" data-language-local-name="luxemburgiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lëtzebuergesch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lez mw-list-item"><a href="https://lez.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B0%D1%88%D0%BF%D0%B0%D1%80%D0%B0_%D0%B4%D0%B8%D0%BD" title="Хашпара дин – lezghien" lang="lez" hreflang="lez" data-title="Хашпара дин" data-language-autonym="Лезги" data-language-local-name="lezghien" class="interlanguage-link-target"><span>Лезги</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lt mw-list-item"><a href="https://lt.wikipedia.org/wiki/Krik%C5%A1%C4%8Dionyb%C4%97" title="Krikščionybė – litauiska" lang="lt" hreflang="lt" data-title="Krikščionybė" data-language-autonym="Lietuvių" data-language-local-name="litauiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lietuvių</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nia mw-list-item"><a href="https://nia.wikipedia.org/wiki/Banua_Niha_Keriso" title="Banua Niha Keriso – nias" lang="nia" hreflang="nia" data-title="Banua Niha Keriso" data-language-autonym="Li Niha" data-language-local-name="nias" class="interlanguage-link-target"><span>Li Niha</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lij mw-list-item"><a href="https://lij.wikipedia.org/wiki/Crestian%C3%AAximo" title="Crestianêximo – liguriska" lang="lij" hreflang="lij" data-title="Crestianêximo" data-language-autonym="Ligure" data-language-local-name="liguriska" class="interlanguage-link-target"><span>Ligure</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-li mw-list-item"><a href="https://li.wikipedia.org/wiki/Christend%C3%B3m" title="Christendóm – limburgiska" lang="li" hreflang="li" data-title="Christendóm" data-language-autonym="Limburgs" data-language-local-name="limburgiska" class="interlanguage-link-target"><span>Limburgs</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ln mw-list-item"><a href="https://ln.wikipedia.org/wiki/Bokl%C3%ADsto" title="Boklísto – lingala" lang="ln" hreflang="ln" data-title="Boklísto" data-language-autonym="Lingála" data-language-local-name="lingala" class="interlanguage-link-target"><span>Lingála</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lfn mw-list-item"><a href="https://lfn.wikipedia.org/wiki/Cristianisme" title="Cristianisme – lingua franca nova" lang="lfn" hreflang="lfn" data-title="Cristianisme" data-language-autonym="Lingua Franca Nova" data-language-local-name="lingua franca nova" class="interlanguage-link-target"><span>Lingua Franca Nova</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-olo mw-list-item"><a href="https://olo.wikipedia.org/wiki/Hristianskoi_usko" title="Hristianskoi usko – Livvi-Karelian" lang="olo" hreflang="olo" data-title="Hristianskoi usko" data-language-autonym="Livvinkarjala" data-language-local-name="Livvi-Karelian" class="interlanguage-link-target"><span>Livvinkarjala</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jbo mw-list-item"><a href="https://jbo.wikipedia.org/wiki/xi%27ojda" title="xi'ojda – lojban" lang="jbo" hreflang="jbo" data-title="xi'ojda" data-language-autonym="La .lojban." data-language-local-name="lojban" class="interlanguage-link-target"><span>La .lojban.</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lmo mw-list-item"><a href="https://lmo.wikipedia.org/wiki/Cristianesim" title="Cristianesim – lombardiska" lang="lmo" hreflang="lmo" data-title="Cristianesim" data-language-autonym="Lombard" data-language-local-name="lombardiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lombard</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hu mw-list-item"><a href="https://hu.wikipedia.org/wiki/Kereszt%C3%A9nys%C3%A9g" title="Kereszténység – ungerska" lang="hu" hreflang="hu" data-title="Kereszténység" data-language-autonym="Magyar" data-language-local-name="ungerska" class="interlanguage-link-target"><span>Magyar</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mai mw-list-item"><a href="https://mai.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%88%E0%A4%B8%E0%A4%BE%E0%A4%88_%E0%A4%A7%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%AE" title="ईसाई धर्म – maithili" lang="mai" hreflang="mai" data-title="ईसाई धर्म" data-language-autonym="मैथिली" data-language-local-name="maithili" class="interlanguage-link-target"><span>मैथिली</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mk badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://mk.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B8%D1%98%D0%B0%D0%BD%D1%81%D1%82%D0%B2%D0%BE" title="Христијанство – makedonska" lang="mk" hreflang="mk" data-title="Христијанство" data-language-autonym="Македонски" data-language-local-name="makedonska" class="interlanguage-link-target"><span>Македонски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mg mw-list-item"><a href="https://mg.wikipedia.org/wiki/Kristianisma" title="Kristianisma – malagassiska" lang="mg" hreflang="mg" data-title="Kristianisma" data-language-autonym="Malagasy" data-language-local-name="malagassiska" class="interlanguage-link-target"><span>Malagasy</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ml mw-list-item"><a href="https://ml.wikipedia.org/wiki/%E0%B4%95%E0%B5%8D%E0%B4%B0%E0%B4%BF%E0%B4%B8%E0%B5%8D%E0%B4%A4%E0%B5%81%E0%B4%AE%E0%B4%A4%E0%B4%82" title="ക്രിസ്തുമതം – malayalam" lang="ml" hreflang="ml" data-title="ക്രിസ്തുമതം" data-language-autonym="മലയാളം" data-language-local-name="malayalam" class="interlanguage-link-target"><span>മലയാളം</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mt mw-list-item"><a href="https://mt.wikipedia.org/wiki/Kristjane%C5%BCmu" title="Kristjaneżmu – maltesiska" lang="mt" hreflang="mt" data-title="Kristjaneżmu" data-language-autonym="Malti" data-language-local-name="maltesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Malti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mi mw-list-item"><a href="https://mi.wikipedia.org/wiki/Whakapono_Karaitiana" title="Whakapono Karaitiana – maori" lang="mi" hreflang="mi" data-title="Whakapono Karaitiana" data-language-autonym="Māori" data-language-local-name="maori" class="interlanguage-link-target"><span>Māori</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mr mw-list-item"><a href="https://mr.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%96%E0%A5%8D%E0%A4%B0%E0%A4%BF%E0%A4%B6%E0%A5%8D%E0%A4%9A%E0%A4%A8_%E0%A4%A7%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%AE" title="ख्रिश्चन धर्म – marathi" lang="mr" hreflang="mr" data-title="ख्रिश्चन धर्म" data-language-autonym="मराठी" data-language-local-name="marathi" class="interlanguage-link-target"><span>मराठी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-xmf mw-list-item"><a href="https://xmf.wikipedia.org/wiki/%E1%83%A5%E1%83%98%E1%83%A0%E1%83%A1%E1%83%98%E1%83%90%E1%83%9C%E1%83%9D%E1%83%91%E1%83%90" title="ქირსიანობა – mingrelianska" lang="xmf" hreflang="xmf" data-title="ქირსიანობა" data-language-autonym="მარგალური" data-language-local-name="mingrelianska" class="interlanguage-link-target"><span>მარგალური</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arz mw-list-item"><a href="https://arz.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%B3%D9%8A%D8%AD%D9%8A%D9%87" title="مسيحيه – egyptisk arabiska" lang="arz" hreflang="arz" data-title="مسيحيه" data-language-autonym="مصرى" data-language-local-name="egyptisk arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>مصرى</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mnw mw-list-item"><a href="https://mnw.wikipedia.org/wiki/%E1%80%81%E1%80%9B%E1%80%B1%E1%80%90%E1%80%BA%E1%80%9A%E1%80%AC%E1%80%94%E1%80%BA" title="ခရေတ်ယာန် – Mon" lang="mnw" hreflang="mnw" data-title="ခရေတ်ယာန်" data-language-autonym="ဘာသာမန်" data-language-local-name="Mon" class="interlanguage-link-target"><span>ဘာသာမန်</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mzn mw-list-item"><a href="https://mzn.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%B3%DB%8C%D8%AD%DB%8C_%D8%AF%DB%8C%D9%86" title="مسیحی دین – mazanderani" lang="mzn" hreflang="mzn" data-title="مسیحی دین" data-language-autonym="مازِرونی" data-language-local-name="mazanderani" class="interlanguage-link-target"><span>مازِرونی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ms mw-list-item"><a href="https://ms.wikipedia.org/wiki/Kristian" title="Kristian – malajiska" lang="ms" hreflang="ms" data-title="Kristian" data-language-autonym="Bahasa Melayu" data-language-local-name="malajiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Melayu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-min mw-list-item"><a href="https://min.wikipedia.org/wiki/Kristen" title="Kristen – minangkabau" lang="min" hreflang="min" data-title="Kristen" data-language-autonym="Minangkabau" data-language-local-name="minangkabau" class="interlanguage-link-target"><span>Minangkabau</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cdo mw-list-item"><a href="https://cdo.wikipedia.org/wiki/G%C4%AD-d%C3%B3k-g%C3%A1u" title="Gĭ-dók-gáu – Mindong" lang="cdo" hreflang="cdo" data-title="Gĭ-dók-gáu" data-language-autonym="閩東語 / Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄" data-language-local-name="Mindong" class="interlanguage-link-target"><span>閩東語 / Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mwl mw-list-item"><a href="https://mwl.wikipedia.org/wiki/Cristandade" title="Cristandade – mirandesiska" lang="mwl" hreflang="mwl" data-title="Cristandade" data-language-autonym="Mirandés" data-language-local-name="mirandesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Mirandés</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mdf mw-list-item"><a href="https://mdf.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%BE%D0%B7%D1%88%D0%B8" title="Кристозши – moksja" lang="mdf" hreflang="mdf" data-title="Кристозши" data-language-autonym="Мокшень" data-language-local-name="moksja" class="interlanguage-link-target"><span>Мокшень</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mn mw-list-item"><a href="https://mn.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82_%D0%B8%D1%82%D0%B3%D1%8D%D0%BB" title="Христ итгэл – mongoliska" lang="mn" hreflang="mn" data-title="Христ итгэл" data-language-autonym="Монгол" data-language-local-name="mongoliska" class="interlanguage-link-target"><span>Монгол</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-my mw-list-item"><a href="https://my.wikipedia.org/wiki/%E1%80%81%E1%80%9B%E1%80%85%E1%80%BA%E1%80%9A%E1%80%AC%E1%80%94%E1%80%BA%E1%80%98%E1%80%AC%E1%80%9E%E1%80%AC" title="ခရစ်ယာန်ဘာသာ – burmesiska" lang="my" hreflang="my" data-title="ခရစ်ယာန်ဘာသာ" data-language-autonym="မြန်မာဘာသာ" data-language-local-name="burmesiska" class="interlanguage-link-target"><span>မြန်မာဘာသာ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nah mw-list-item"><a href="https://nah.wikipedia.org/wiki/Cristianoyotl" title="Cristianoyotl – Nahuatl" lang="nah" hreflang="nah" data-title="Cristianoyotl" data-language-autonym="Nāhuatl" data-language-local-name="Nahuatl" class="interlanguage-link-target"><span>Nāhuatl</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Christendom" title="Christendom – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Christendom" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target"><span>Nederlands</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds-nl mw-list-item"><a href="https://nds-nl.wikipedia.org/wiki/Christendom" title="Christendom – lågsaxiska" lang="nds-NL" hreflang="nds-NL" data-title="Christendom" data-language-autonym="Nedersaksies" data-language-local-name="lågsaxiska" class="interlanguage-link-target"><span>Nedersaksies</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ne mw-list-item"><a href="https://ne.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%87%E0%A4%B8%E0%A4%BE%E0%A4%88_%E0%A4%A7%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%AE" title="इसाई धर्म – nepalesiska" lang="ne" hreflang="ne" data-title="इसाई धर्म" data-language-autonym="नेपाली" data-language-local-name="nepalesiska" class="interlanguage-link-target"><span>नेपाली</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E3%82%AD%E3%83%AA%E3%82%B9%E3%83%88%E6%95%99" title="キリスト教 – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="キリスト教" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target"><span>日本語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nap mw-list-item"><a href="https://nap.wikipedia.org/wiki/Crestianesemo" title="Crestianesemo – napolitanska" lang="nap" hreflang="nap" data-title="Crestianesemo" data-language-autonym="Napulitano" data-language-local-name="napolitanska" class="interlanguage-link-target"><span>Napulitano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nqo mw-list-item"><a href="https://nqo.wikipedia.org/wiki/%DF%8C%DF%9B%DF%9F%DF%8A%DF%9E%DF%A6%DF%8A" title="ߌߛߟߊߞߦߊ – n-kå" lang="nqo" hreflang="nqo" data-title="ߌߛߟߊߞߦߊ" data-language-autonym="ߒߞߏ" data-language-local-name="n-kå" class="interlanguage-link-target"><span>ߒߞߏ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ce mw-list-item"><a href="https://ce.wikipedia.org/wiki/%D0%9D%D0%B0%D1%81%D0%B0%D1%80%D0%B0%D0%BB%D0%BB%D0%B0" title="Насаралла – tjetjenska" lang="ce" hreflang="ce" data-title="Насаралла" data-language-autonym="Нохчийн" data-language-local-name="tjetjenska" class="interlanguage-link-target"><span>Нохчийн</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-frr mw-list-item"><a href="https://frr.wikipedia.org/wiki/Krastendoom" title="Krastendoom – nordfrisiska" lang="frr" hreflang="frr" data-title="Krastendoom" data-language-autonym="Nordfriisk" data-language-local-name="nordfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Nordfriisk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pih mw-list-item"><a href="https://pih.wikipedia.org/wiki/Kreschenitii" title="Kreschenitii – Norfuk / Pitkern" lang="pih" hreflang="pih" data-title="Kreschenitii" data-language-autonym="Norfuk / Pitkern" data-language-local-name="Norfuk / Pitkern" class="interlanguage-link-target"><span>Norfuk / Pitkern</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no mw-list-item"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Kristendom" title="Kristendom – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Kristendom" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk bokmål</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nn mw-list-item"><a href="https://nn.wikipedia.org/wiki/Kristendommen" title="Kristendommen – nynorska" lang="nn" hreflang="nn" data-title="Kristendommen" data-language-autonym="Norsk nynorsk" data-language-local-name="nynorska" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk nynorsk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nrm mw-list-item"><a href="https://nrm.wikipedia.org/wiki/Chr%C3%AAtchiennet%C3%A9" title="Chrêtchienneté – Norman" lang="nrf" hreflang="nrf" data-title="Chrêtchienneté" data-language-autonym="Nouormand" data-language-local-name="Norman" class="interlanguage-link-target"><span>Nouormand</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nov mw-list-item"><a href="https://nov.wikipedia.org/wiki/Kristanisme" title="Kristanisme – novial" lang="nov" hreflang="nov" data-title="Kristanisme" data-language-autonym="Novial" data-language-local-name="novial" class="interlanguage-link-target"><span>Novial</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-oc mw-list-item"><a href="https://oc.wikipedia.org/wiki/Cristianisme" title="Cristianisme – occitanska" lang="oc" hreflang="oc" data-title="Cristianisme" data-language-autonym="Occitan" data-language-local-name="occitanska" class="interlanguage-link-target"><span>Occitan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mhr mw-list-item"><a href="https://mhr.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B8%D0%B0%D0%BD%D0%BB%D1%8B%D0%BA" title="Христианлык – Eastern Mari" lang="mhr" hreflang="mhr" data-title="Христианлык" data-language-autonym="Олык марий" data-language-local-name="Eastern Mari" class="interlanguage-link-target"><span>Олык марий</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-or mw-list-item"><a href="https://or.wikipedia.org/wiki/%E0%AC%96%E0%AD%8D%E0%AC%B0%E0%AD%80%E0%AC%B7%E0%AD%8D%E0%AC%9F_%E0%AC%A7%E0%AC%B0%E0%AD%8D%E0%AC%AE" title="ଖ୍ରୀଷ୍ଟ ଧର୍ମ – oriya" lang="or" hreflang="or" data-title="ଖ୍ରୀଷ୍ଟ ଧର୍ମ" data-language-autonym="ଓଡ଼ିଆ" data-language-local-name="oriya" class="interlanguage-link-target"><span>ଓଡ଼ିଆ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-om mw-list-item"><a href="https://om.wikipedia.org/wiki/Kiristaanummaa" title="Kiristaanummaa – oromo" lang="om" hreflang="om" data-title="Kiristaanummaa" data-language-autonym="Oromoo" data-language-local-name="oromo" class="interlanguage-link-target"><span>Oromoo</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uz mw-list-item"><a href="https://uz.wikipedia.org/wiki/Xristianlik" title="Xristianlik – uzbekiska" lang="uz" hreflang="uz" data-title="Xristianlik" data-language-autonym="Oʻzbekcha / ўзбекча" data-language-local-name="uzbekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Oʻzbekcha / ўзбекча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pa mw-list-item"><a href="https://pa.wikipedia.org/wiki/%E0%A8%87%E0%A8%B8%E0%A8%BE%E0%A8%88_%E0%A8%A7%E0%A8%B0%E0%A8%AE" title="ਇਸਾਈ ਧਰਮ – punjabi" lang="pa" hreflang="pa" data-title="ਇਸਾਈ ਧਰਮ" data-language-autonym="ਪੰਜਾਬੀ" data-language-local-name="punjabi" class="interlanguage-link-target"><span>ਪੰਜਾਬੀ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pnb mw-list-item"><a href="https://pnb.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%B3%DB%8C%D8%AD%DB%8C%D8%AA" title="مسیحیت – Western Punjabi" lang="pnb" hreflang="pnb" data-title="مسیحیت" data-language-autonym="پنجابی" data-language-local-name="Western Punjabi" class="interlanguage-link-target"><span>پنجابی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-blk mw-list-item"><a href="https://blk.wikipedia.org/wiki/%E1%80%81%E1%80%9B%E1%80%AD%E1%80%9A%E1%80%AC%E1%80%94%E1%80%BA%E1%82%8F%E1%80%98%E1%80%AC%E1%82%8F%E1%80%9E%E1%80%AC%E1%82%8F" title="ခရိယာန်ႏဘာႏသာႏ – Pa'O" lang="blk" hreflang="blk" data-title="ခရိယာန်ႏဘာႏသာႏ" data-language-autonym="ပအိုဝ်ႏဘာႏသာႏ" data-language-local-name="Pa'O" class="interlanguage-link-target"><span>ပအိုဝ်ႏဘာႏသာႏ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pap mw-list-item"><a href="https://pap.wikipedia.org/wiki/Kristianismo" title="Kristianismo – papiamento" lang="pap" hreflang="pap" data-title="Kristianismo" data-language-autonym="Papiamentu" data-language-local-name="papiamento" class="interlanguage-link-target"><span>Papiamentu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ps mw-list-item"><a href="https://ps.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%B3%D9%8A%D8%AD%D9%8A%D8%AA" title="مسيحيت – pashto" lang="ps" hreflang="ps" data-title="مسيحيت" data-language-autonym="پښتو" data-language-local-name="pashto" class="interlanguage-link-target"><span>پښتو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jam mw-list-item"><a href="https://jam.wikipedia.org/wiki/Kristianiti" title="Kristianiti – jamaikansk engelsk kreol" lang="jam" hreflang="jam" data-title="Kristianiti" data-language-autonym="Patois" data-language-local-name="jamaikansk engelsk kreol" class="interlanguage-link-target"><span>Patois</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-km mw-list-item"><a href="https://km.wikipedia.org/wiki/%E1%9E%82%E1%9F%92%E1%9E%9A%E1%9E%B7%E1%9E%9F%E1%9F%92%E1%9E%8F%E1%9E%9F%E1%9E%B6%E1%9E%9F%E1%9E%93%E1%9E%B6" title="គ្រិស្តសាសនា – kambodjanska" lang="km" hreflang="km" data-title="គ្រិស្តសាសនា" data-language-autonym="ភាសាខ្មែរ" data-language-local-name="kambodjanska" class="interlanguage-link-target"><span>ភាសាខ្មែរ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pcd mw-list-item"><a href="https://pcd.wikipedia.org/wiki/Cristiannime" title="Cristiannime – pikardiska" lang="pcd" hreflang="pcd" data-title="Cristiannime" data-language-autonym="Picard" data-language-local-name="pikardiska" class="interlanguage-link-target"><span>Picard</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pms mw-list-item"><a href="https://pms.wikipedia.org/wiki/Cristian%C3%A9sim" title="Cristianésim – piemontesiska" lang="pms" hreflang="pms" data-title="Cristianésim" data-language-autonym="Piemontèis" data-language-local-name="piemontesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Piemontèis</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tpi mw-list-item"><a href="https://tpi.wikipedia.org/wiki/Lotu_Kristen" title="Lotu Kristen – tok pisin" lang="tpi" hreflang="tpi" data-title="Lotu Kristen" data-language-autonym="Tok Pisin" data-language-local-name="tok pisin" class="interlanguage-link-target"><span>Tok Pisin</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds mw-list-item"><a href="https://nds.wikipedia.org/wiki/Christendom" title="Christendom – lågtyska" lang="nds" hreflang="nds" data-title="Christendom" data-language-autonym="Plattdüütsch" data-language-local-name="lågtyska" class="interlanguage-link-target"><span>Plattdüütsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl mw-list-item"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/Chrze%C5%9Bcija%C5%84stwo" title="Chrześcijaństwo – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Chrześcijaństwo" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target"><span>Polski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt mw-list-item"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/Cristianismo" title="Cristianismo – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="Cristianismo" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Português</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-crh mw-list-item"><a href="https://crh.wikipedia.org/wiki/Hristianl%C4%B1q" title="Hristianlıq – krimtatariska" lang="crh" hreflang="crh" data-title="Hristianlıq" data-language-autonym="Qırımtatarca" data-language-local-name="krimtatariska" class="interlanguage-link-target"><span>Qırımtatarca</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ro mw-list-item"><a href="https://ro.wikipedia.org/wiki/Cre%C8%99tinism" title="Creștinism – rumänska" lang="ro" hreflang="ro" data-title="Creștinism" data-language-autonym="Română" data-language-local-name="rumänska" class="interlanguage-link-target"><span>Română</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rmy mw-list-item"><a href="https://rmy.wikipedia.org/wiki/Kristiyanismo" title="Kristiyanismo – Vlax Romani" lang="rmy" hreflang="rmy" data-title="Kristiyanismo" data-language-autonym="Romani čhib" data-language-local-name="Vlax Romani" class="interlanguage-link-target"><span>Romani čhib</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rm mw-list-item"><a href="https://rm.wikipedia.org/wiki/Cristianissem" title="Cristianissem – rätoromanska" lang="rm" hreflang="rm" data-title="Cristianissem" data-language-autonym="Rumantsch" data-language-local-name="rätoromanska" class="interlanguage-link-target"><span>Rumantsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-qu mw-list-item"><a href="https://qu.wikipedia.org/wiki/Kiristuyuyay_i%C3%B1iy" title="Kiristuyuyay iñiy – quechua" lang="qu" hreflang="qu" data-title="Kiristuyuyay iñiy" data-language-autonym="Runa Simi" data-language-local-name="quechua" class="interlanguage-link-target"><span>Runa Simi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rue mw-list-item"><a href="https://rue.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%80%D1%96%D1%81%D1%82%D1%96%D0%B0%D0%BD%D1%81%D1%82%D0%B2%D0%BE" title="Хрістіанство – rusyn" lang="rue" hreflang="rue" data-title="Хрістіанство" data-language-autonym="Русиньскый" data-language-local-name="rusyn" class="interlanguage-link-target"><span>Русиньскый</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru mw-list-item"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B8%D0%B0%D0%BD%D1%81%D1%82%D0%B2%D0%BE" title="Христианство – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="Христианство" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target"><span>Русский</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sah mw-list-item"><a href="https://sah.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B8%D0%B0%D0%BD%D1%81%D1%82%D0%B2%D0%BE" title="Христианство – jakutiska" lang="sah" hreflang="sah" data-title="Христианство" data-language-autonym="Саха тыла" data-language-local-name="jakutiska" class="interlanguage-link-target"><span>Саха тыла</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sm mw-list-item"><a href="https://sm.wikipedia.org/wiki/Kerisiano" title="Kerisiano – samoanska" lang="sm" hreflang="sm" data-title="Kerisiano" data-language-autonym="Gagana Samoa" data-language-local-name="samoanska" class="interlanguage-link-target"><span>Gagana Samoa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sa mw-list-item"><a href="https://sa.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%95%E0%A5%8D%E0%A4%B0%E0%A5%88%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E0%A4%A4%E0%A4%AE%E0%A4%A4%E0%A4%AE%E0%A5%8D" title="क्रैस्तमतम् – sanskrit" lang="sa" hreflang="sa" data-title="क्रैस्तमतम्" data-language-autonym="संस्कृतम्" data-language-local-name="sanskrit" class="interlanguage-link-target"><span>संस्कृतम्</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sat mw-list-item"><a href="https://sat.wikipedia.org/wiki/%E1%B1%A4%E1%B1%A5%E1%B1%9F%E1%B1%B9%E1%B1%AD_%E1%B1%AB%E1%B1%B7%E1%B1%9A%E1%B1%A8%E1%B1%9A%E1%B1%A2" title="ᱤᱥᱟᱹᱭ ᱫᱷᱚᱨᱚᱢ – santali" lang="sat" hreflang="sat" data-title="ᱤᱥᱟᱹᱭ ᱫᱷᱚᱨᱚᱢ" data-language-autonym="ᱥᱟᱱᱛᱟᱲᱤ" data-language-local-name="santali" class="interlanguage-link-target"><span>ᱥᱟᱱᱛᱟᱲᱤ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-skr mw-list-item"><a href="https://skr.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%B3%DB%8C%D8%AD%DB%8C%D8%AA" title="مسیحیت – Saraiki" lang="skr" hreflang="skr" data-title="مسیحیت" data-language-autonym="سرائیکی" data-language-local-name="Saraiki" class="interlanguage-link-target"><span>سرائیکی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sc mw-list-item"><a href="https://sc.wikipedia.org/wiki/Cristian%C3%A8simu" title="Cristianèsimu – sardinska" lang="sc" hreflang="sc" data-title="Cristianèsimu" data-language-autonym="Sardu" data-language-local-name="sardinska" class="interlanguage-link-target"><span>Sardu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sco mw-list-item"><a href="https://sco.wikipedia.org/wiki/Christianity" title="Christianity – skotska" lang="sco" hreflang="sco" data-title="Christianity" data-language-autonym="Scots" data-language-local-name="skotska" class="interlanguage-link-target"><span>Scots</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-stq mw-list-item"><a href="https://stq.wikipedia.org/wiki/Kristendum" title="Kristendum – saterfrisiska" lang="stq" hreflang="stq" data-title="Kristendum" data-language-autonym="Seeltersk" data-language-local-name="saterfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Seeltersk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nso mw-list-item"><a href="https://nso.wikipedia.org/wiki/Sekriste" title="Sekriste – nordsotho" lang="nso" hreflang="nso" data-title="Sekriste" data-language-autonym="Sesotho sa Leboa" data-language-local-name="nordsotho" class="interlanguage-link-target"><span>Sesotho sa Leboa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tn mw-list-item"><a href="https://tn.wikipedia.org/wiki/Sekeresete" title="Sekeresete – tswana" lang="tn" hreflang="tn" data-title="Sekeresete" data-language-autonym="Setswana" data-language-local-name="tswana" class="interlanguage-link-target"><span>Setswana</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sq mw-list-item"><a href="https://sq.wikipedia.org/wiki/Krisht%C3%ABrimi" title="Krishtërimi – albanska" lang="sq" hreflang="sq" data-title="Krishtërimi" data-language-autonym="Shqip" data-language-local-name="albanska" class="interlanguage-link-target"><span>Shqip</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-scn mw-list-item"><a href="https://scn.wikipedia.org/wiki/Cristian%C3%A8simu" title="Cristianèsimu – sicilianska" lang="scn" hreflang="scn" data-title="Cristianèsimu" data-language-autonym="Sicilianu" data-language-local-name="sicilianska" class="interlanguage-link-target"><span>Sicilianu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-si mw-list-item"><a href="https://si.wikipedia.org/wiki/%E0%B6%9A%E0%B7%8A%E2%80%8D%E0%B6%BB%E0%B7%92%E0%B7%83%E0%B7%8A%E0%B6%AD%E0%B7%92%E0%B6%BA%E0%B7%8F%E0%B6%B1%E0%B7%92_%E0%B6%86%E0%B6%9C%E0%B6%B8" title="ක්‍රිස්තියානි ආගම – singalesiska" lang="si" hreflang="si" data-title="ක්‍රිස්තියානි ආගම" data-language-autonym="සිංහල" data-language-local-name="singalesiska" class="interlanguage-link-target"><span>සිංහල</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-simple mw-list-item"><a href="https://simple.wikipedia.org/wiki/Christianity" title="Christianity – Simple English" lang="en-simple" hreflang="en-simple" data-title="Christianity" data-language-autonym="Simple English" data-language-local-name="Simple English" class="interlanguage-link-target"><span>Simple English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sd mw-list-item"><a href="https://sd.wikipedia.org/wiki/%D8%B9%D9%8A%D8%B3%D8%A7%D8%A6%D9%8A%D8%AA" title="عيسائيت – sindhi" lang="sd" hreflang="sd" data-title="عيسائيت" data-language-autonym="سنڌي" data-language-local-name="sindhi" class="interlanguage-link-target"><span>سنڌي</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ss mw-list-item"><a href="https://ss.wikipedia.org/wiki/Bukhristu" title="Bukhristu – swati" lang="ss" hreflang="ss" data-title="Bukhristu" data-language-autonym="SiSwati" data-language-local-name="swati" class="interlanguage-link-target"><span>SiSwati</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sk mw-list-item"><a href="https://sk.wikipedia.org/wiki/Kres%C5%A5anstvo" title="Kresťanstvo – slovakiska" lang="sk" hreflang="sk" data-title="Kresťanstvo" data-language-autonym="Slovenčina" data-language-local-name="slovakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenčina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sl mw-list-item"><a href="https://sl.wikipedia.org/wiki/Kr%C5%A1%C4%8Danstvo" title="Krščanstvo – slovenska" lang="sl" hreflang="sl" data-title="Krščanstvo" data-language-autonym="Slovenščina" data-language-local-name="slovenska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenščina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cu mw-list-item"><a href="https://cu.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%80%D1%97%D1%81%D1%82%D1%97%D0%B0%D0%BD%D1%8C%D1%81%D1%82%D0%B2%D0%BE" title="Хрїстїаньство – kyrkslaviska" lang="cu" hreflang="cu" data-title="Хрїстїаньство" data-language-autonym="Словѣньскъ / ⰔⰎⰑⰂⰡⰐⰠⰔⰍⰟ" data-language-local-name="kyrkslaviska" class="interlanguage-link-target"><span>Словѣньскъ / ⰔⰎⰑⰂⰡⰐⰠⰔⰍⰟ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-szl mw-list-item"><a href="https://szl.wikipedia.org/wiki/Krze%C5%9Bcij%C5%8D%C5%84stwo" title="Krześcijōństwo – silesiska" lang="szl" hreflang="szl" data-title="Krześcijōństwo" data-language-autonym="Ślůnski" data-language-local-name="silesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ślůnski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-so mw-list-item"><a href="https://so.wikipedia.org/wiki/Masiixiyad" title="Masiixiyad – somaliska" lang="so" hreflang="so" data-title="Masiixiyad" data-language-autonym="Soomaaliga" data-language-local-name="somaliska" class="interlanguage-link-target"><span>Soomaaliga</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ckb mw-list-item"><a href="https://ckb.wikipedia.org/wiki/%D9%85%DB%95%D8%B3%DB%8C%D8%AD%DB%8C%DB%8C%DB%95%D8%AA" title="مەسیحییەت – centralkurdiska" lang="ckb" hreflang="ckb" data-title="مەسیحییەت" data-language-autonym="کوردی" data-language-local-name="centralkurdiska" class="interlanguage-link-target"><span>کوردی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr mw-list-item"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%88%D1%9B%D0%B0%D0%BD%D1%81%D1%82%D0%B2%D0%BE" title="Хришћанство – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Хришћанство" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Српски / srpski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sh mw-list-item"><a href="https://sh.wikipedia.org/wiki/Hri%C5%A1%C4%87anstvo" title="Hrišćanstvo – serbokroatiska" lang="sh" hreflang="sh" data-title="Hrišćanstvo" data-language-autonym="Srpskohrvatski / српскохрватски" data-language-local-name="serbokroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Srpskohrvatski / српскохрватски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-su mw-list-item"><a href="https://su.wikipedia.org/wiki/Kar%C3%A9sten" title="Karésten – sundanesiska" lang="su" hreflang="su" data-title="Karésten" data-language-autonym="Sunda" data-language-local-name="sundanesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Sunda</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi mw-list-item"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Kristinusko" title="Kristinusko – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Kristinusko" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target"><span>Suomi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tl mw-list-item"><a href="https://tl.wikipedia.org/wiki/Kristiyanismo" title="Kristiyanismo – tagalog" lang="tl" hreflang="tl" data-title="Kristiyanismo" data-language-autonym="Tagalog" data-language-local-name="tagalog" class="interlanguage-link-target"><span>Tagalog</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ta mw-list-item"><a href="https://ta.wikipedia.org/wiki/%E0%AE%95%E0%AE%BF%E0%AE%B1%E0%AE%BF%E0%AE%B8%E0%AF%8D%E0%AE%A4%E0%AE%B5%E0%AE%AE%E0%AF%8D" title="கிறிஸ்தவம் – tamil" lang="ta" hreflang="ta" data-title="கிறிஸ்தவம்" data-language-autonym="தமிழ்" data-language-local-name="tamil" class="interlanguage-link-target"><span>தமிழ்</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kab mw-list-item"><a href="https://kab.wikipedia.org/wiki/Tamasi%E1%B8%A5it" title="Tamasiḥit – kabyliska" lang="kab" hreflang="kab" data-title="Tamasiḥit" data-language-autonym="Taqbaylit" data-language-local-name="kabyliska" class="interlanguage-link-target"><span>Taqbaylit</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tt mw-list-item"><a href="https://tt.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B8%D0%B0%D0%BD%D0%BB%D1%8B%D0%BA" title="Христианлык – tatariska" lang="tt" hreflang="tt" data-title="Христианлык" data-language-autonym="Татарча / tatarça" data-language-local-name="tatariska" class="interlanguage-link-target"><span>Татарча / tatarça</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-shn mw-list-item"><a href="https://shn.wikipedia.org/wiki/%E1%80%9E%E1%82%83%E1%82%87%E1%80%9E%E1%81%BC%E1%82%83%E1%82%87%E1%81%B6%E1%80%9B%E1%80%AD%E1%80%90%E1%80%BA%E1%82%89" title="သႃႇသၼႃႇၶရိတ်ႉ – shan" lang="shn" hreflang="shn" data-title="သႃႇသၼႃႇၶရိတ်ႉ" data-language-autonym="ၽႃႇသႃႇတႆး " data-language-local-name="shan" class="interlanguage-link-target"><span>ၽႃႇသႃႇတႆး </span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-te mw-list-item"><a href="https://te.wikipedia.org/wiki/%E0%B0%95%E0%B1%8D%E0%B0%B0%E0%B1%88%E0%B0%B8%E0%B1%8D%E0%B0%A4%E0%B0%B5_%E0%B0%AE%E0%B0%A4%E0%B0%82" title="క్రైస్తవ మతం – telugu" lang="te" hreflang="te" data-title="క్రైస్తవ మతం" data-language-autonym="తెలుగు" data-language-local-name="telugu" class="interlanguage-link-target"><span>తెలుగు</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-th mw-list-item"><a href="https://th.wikipedia.org/wiki/%E0%B8%A8%E0%B8%B2%E0%B8%AA%E0%B8%99%E0%B8%B2%E0%B8%84%E0%B8%A3%E0%B8%B4%E0%B8%AA%E0%B8%95%E0%B9%8C" title="ศาสนาคริสต์ – thailändska" lang="th" hreflang="th" data-title="ศาสนาคริสต์" data-language-autonym="ไทย" data-language-local-name="thailändska" class="interlanguage-link-target"><span>ไทย</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-din mw-list-item"><a href="https://din.wikipedia.org/wiki/K%C3%ABr%C3%ABth%C3%A4nu%C9%94%C9%94i" title="Kërëthänuɔɔi – dinka" lang="din" hreflang="din" data-title="Kërëthänuɔɔi" data-language-autonym="Thuɔŋjäŋ" data-language-local-name="dinka" class="interlanguage-link-target"><span>Thuɔŋjäŋ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ti mw-list-item"><a href="https://ti.wikipedia.org/wiki/%E1%8A%AD%E1%88%AD%E1%88%B5%E1%89%B5%E1%8A%93" title="ክርስትና – tigrinja" lang="ti" hreflang="ti" data-title="ክርስትና" data-language-autonym="ትግርኛ" data-language-local-name="tigrinja" class="interlanguage-link-target"><span>ትግርኛ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tg mw-list-item"><a href="https://tg.wikipedia.org/wiki/%D0%9C%D0%B0%D1%81%D0%B5%D2%B3%D0%B8%D1%8F%D1%82" title="Масеҳият – tadzjikiska" lang="tg" hreflang="tg" data-title="Масеҳият" data-language-autonym="Тоҷикӣ" data-language-local-name="tadzjikiska" class="interlanguage-link-target"><span>Тоҷикӣ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tcy mw-list-item"><a href="https://tcy.wikipedia.org/wiki/%E0%B2%95%E0%B3%8D%E0%B2%B0%E0%B2%BF%E0%B2%B6%E0%B3%8D%E0%B2%9A%E0%B2%BF%E0%B2%AF%E0%B2%A8%E0%B3%8D_%E0%B2%A7%E0%B2%B0%E0%B3%8D%E0%B2%AE" title="ಕ್ರಿಶ್ಚಿಯನ್ ಧರ್ಮ – tulu" lang="tcy" hreflang="tcy" data-title="ಕ್ರಿಶ್ಚಿಯನ್ ಧರ್ಮ" data-language-autonym="ತುಳು" data-language-local-name="tulu" class="interlanguage-link-target"><span>ತುಳು</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/Hristiyanl%C4%B1k" title="Hristiyanlık – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="Hristiyanlık" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target"><span>Türkçe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tw mw-list-item"><a href="https://tw.wikipedia.org/wiki/Kristosom" title="Kristosom – twi" lang="tw" hreflang="tw" data-title="Kristosom" data-language-autonym="Twi" data-language-local-name="twi" class="interlanguage-link-target"><span>Twi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kcg mw-list-item"><a href="https://kcg.wikipedia.org/wiki/Khwikristi" title="Khwikristi – tyap" lang="kcg" hreflang="kcg" data-title="Khwikristi" data-language-autonym="Tyap" data-language-local-name="tyap" class="interlanguage-link-target"><span>Tyap</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B8%D1%8F%D0%BD%D1%81%D1%82%D0%B2%D0%BE" title="Християнство – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Християнство" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target"><span>Українська</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ur mw-list-item"><a href="https://ur.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%B3%DB%8C%D8%AD%DB%8C%D8%AA" title="مسیحیت – urdu" lang="ur" hreflang="ur" data-title="مسیحیت" data-language-autonym="اردو" data-language-local-name="urdu" class="interlanguage-link-target"><span>اردو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ug mw-list-item"><a href="https://ug.wikipedia.org/wiki/%D8%AE%D8%B1%D9%89%D8%B3%D8%AA%D9%89%D8%A6%D8%A7%D9%86_%D8%AF%D9%89%D9%86%D9%89" title="خرىستىئان دىنى – uiguriska" lang="ug" hreflang="ug" data-title="خرىستىئان دىنى" data-language-autonym="ئۇيغۇرچە / Uyghurche" data-language-local-name="uiguriska" class="interlanguage-link-target"><span>ئۇيغۇرچە / Uyghurche</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-za mw-list-item"><a href="https://za.wikipedia.org/wiki/Geidoekgauq" title="Geidoekgauq – zhuang" lang="za" hreflang="za" data-title="Geidoekgauq" data-language-autonym="Vahcuengh" data-language-local-name="zhuang" class="interlanguage-link-target"><span>Vahcuengh</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vec badge-Q17437796 badge-featuredarticle badge-Q17437798 badge-goodarticle badge-Q17559452 badge-recommendedarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel, bra artikel, rekommenderad artikel"><a href="https://vec.wikipedia.org/wiki/Cristian%C3%A8zemo" title="Cristianèzemo – venetianska" lang="vec" hreflang="vec" data-title="Cristianèzemo" data-language-autonym="Vèneto" data-language-local-name="venetianska" class="interlanguage-link-target"><span>Vèneto</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vep mw-list-item"><a href="https://vep.wikipedia.org/wiki/Hristanuskond" title="Hristanuskond – veps" lang="vep" hreflang="vep" data-title="Hristanuskond" data-language-autonym="Vepsän kel’" data-language-local-name="veps" class="interlanguage-link-target"><span>Vepsän kel’</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vi mw-list-item"><a href="https://vi.wikipedia.org/wiki/Kit%C3%B4_gi%C3%A1o" title="Kitô giáo – vietnamesiska" lang="vi" hreflang="vi" data-title="Kitô giáo" data-language-autonym="Tiếng Việt" data-language-local-name="vietnamesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Tiếng Việt</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vo mw-list-item"><a href="https://vo.wikipedia.org/wiki/Krit" title="Krit – volapük" lang="vo" hreflang="vo" data-title="Krit" data-language-autonym="Volapük" data-language-local-name="volapük" class="interlanguage-link-target"><span>Volapük</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fiu-vro mw-list-item"><a href="https://fiu-vro.wikipedia.org/wiki/Ristiusk" title="Ristiusk – võru" lang="vro" hreflang="vro" data-title="Ristiusk" data-language-autonym="Võro" data-language-local-name="võru" class="interlanguage-link-target"><span>Võro</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wa mw-list-item"><a href="https://wa.wikipedia.org/wiki/Crustinnisse" title="Crustinnisse – vallonska" lang="wa" hreflang="wa" data-title="Crustinnisse" data-language-autonym="Walon" data-language-local-name="vallonska" class="interlanguage-link-target"><span>Walon</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-classical mw-list-item"><a href="https://zh-classical.wikipedia.org/wiki/%E5%9F%BA%E7%9D%A3%E6%95%99" title="基督教 – litterär kineiska" lang="lzh" hreflang="lzh" data-title="基督教" data-language-autonym="文言" data-language-local-name="litterär kineiska" class="interlanguage-link-target"><span>文言</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vls mw-list-item"><a href="https://vls.wikipedia.org/wiki/Christndom" title="Christndom – västflamländska" lang="vls" hreflang="vls" data-title="Christndom" data-language-autonym="West-Vlams" data-language-local-name="västflamländska" class="interlanguage-link-target"><span>West-Vlams</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-war mw-list-item"><a href="https://war.wikipedia.org/wiki/Kristohanon" title="Kristohanon – waray" lang="war" hreflang="war" data-title="Kristohanon" data-language-autonym="Winaray" data-language-local-name="waray" class="interlanguage-link-target"><span>Winaray</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wuu mw-list-item"><a href="https://wuu.wikipedia.org/wiki/%E5%9F%BA%E7%9D%A3%E5%AE%97%E6%95%99" title="基督宗教 – wu" lang="wuu" hreflang="wuu" data-title="基督宗教" data-language-autonym="吴语" data-language-local-name="wu" class="interlanguage-link-target"><span>吴语</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ts mw-list-item"><a href="https://ts.wikipedia.org/wiki/Vukreste" title="Vukreste – tsonga" lang="ts" hreflang="ts" data-title="Vukreste" data-language-autonym="Xitsonga" data-language-local-name="tsonga" class="interlanguage-link-target"><span>Xitsonga</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-yi mw-list-item"><a href="https://yi.wikipedia.org/wiki/%D7%A7%D7%A8%D7%99%D7%A1%D7%98%D7%A0%D7%98%D7%95%D7%9D" title="קריסטנטום – jiddisch" lang="yi" hreflang="yi" data-title="קריסטנטום" data-language-autonym="ייִדיש" data-language-local-name="jiddisch" class="interlanguage-link-target"><span>ייִדיש</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-yo mw-list-item"><a href="https://yo.wikipedia.org/wiki/%E1%BA%B8%CC%80s%C3%ACn_Kr%C3%ADst%C3%AC" title="Ẹ̀sìn Krístì – yoruba" lang="yo" hreflang="yo" data-title="Ẹ̀sìn Krístì" data-language-autonym="Yorùbá" data-language-local-name="yoruba" class="interlanguage-link-target"><span>Yorùbá</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-yue mw-list-item"><a href="https://zh-yue.wikipedia.org/wiki/%E5%9F%BA%E7%9D%A3%E6%95%99" title="基督教 – kantonesiska" lang="yue" hreflang="yue" data-title="基督教" data-language-autonym="粵語" data-language-local-name="kantonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>粵語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-diq mw-list-item"><a href="https://diq.wikipedia.org/wiki/X%C4%B1ristiyaniye" title="Xıristiyaniye – Zazaki" lang="diq" hreflang="diq" data-title="Xıristiyaniye" data-language-autonym="Zazaki" data-language-local-name="Zazaki" class="interlanguage-link-target"><span>Zazaki</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zea mw-list-item"><a href="https://zea.wikipedia.org/wiki/Chrissendom" title="Chrissendom – zeeländska" lang="zea" hreflang="zea" data-title="Chrissendom" data-language-autonym="Zeêuws" data-language-local-name="zeeländska" class="interlanguage-link-target"><span>Zeêuws</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bat-smg mw-list-item"><a href="https://bat-smg.wikipedia.org/wiki/Kr%C4%97k%C5%A1tiuon%C4%ABb%C4%97" title="Krėkštiuonībė – samogitiska" lang="sgs" hreflang="sgs" data-title="Krėkštiuonībė" data-language-autonym="Žemaitėška" data-language-local-name="samogitiska" class="interlanguage-link-target"><span>Žemaitėška</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E5%9F%BA%E7%9D%A3%E6%95%99" title="基督教 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="基督教" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target"><span>中文</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ann mw-list-item"><a href="https://ann.wikipedia.org/wiki/Kiristien" title="Kiristien – obolo" lang="ann" hreflang="ann" data-title="Kiristien" data-language-autonym="Obolo" data-language-local-name="obolo" class="interlanguage-link-target"><span>Obolo</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bbc mw-list-item"><a href="https://bbc.wikipedia.org/wiki/Kristen" title="Kristen – batak-toba" lang="bbc" hreflang="bbc" data-title="Kristen" data-language-autonym="Batak Toba" data-language-local-name="batak-toba" class="interlanguage-link-target"><span>Batak Toba</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-btm mw-list-item"><a href="https://btm.wikipedia.org/wiki/Karisten" title="Karisten – Batak Mandailing" lang="btm" hreflang="btm" data-title="Karisten" data-language-autonym="Batak Mandailing" data-language-local-name="Batak Mandailing" class="interlanguage-link-target"><span>Batak Mandailing</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dtp mw-list-item"><a href="https://dtp.wikipedia.org/wiki/Agama_Kristian" title="Agama Kristian – centraldusun" lang="dtp" hreflang="dtp" data-title="Agama Kristian" data-language-autonym="Kadazandusun" data-language-local-name="centraldusun" class="interlanguage-link-target"><span>Kadazandusun</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-iba mw-list-item"><a href="https://iba.wikipedia.org/wiki/Kristian" title="Kristian – ibanska" lang="iba" hreflang="iba" data-title="Kristian" data-language-autonym="Jaku Iban" data-language-local-name="ibanska" class="interlanguage-link-target"><span>Jaku Iban</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tdd mw-list-item"><a href="https://tdd.wikipedia.org/wiki/%E1%A5%9A%E1%A5%A3%E1%A5%B1_%E1%A5%94%E1%A5%A3%E1%A5%B1_%E1%A5%91%E1%A5%A3_%E1%A5%98%E1%A5%A4%E1%A5%96%E1%A5%B3_%E1%A5%95%E1%A5%A3%E1%A5%A2%E1%A5%B1" title="ᥚᥣᥱ ᥔᥣᥱ ᥑᥣ ᥘᥤᥖᥳ ᥕᥣᥢᥱ – Tai Nuea" lang="tdd" hreflang="tdd" data-title="ᥚᥣᥱ ᥔᥣᥱ ᥑᥣ ᥘᥤᥖᥳ ᥕᥣᥢᥱ" data-language-autonym="ᥖᥭᥰ ᥖᥬᥲ ᥑᥨᥒᥰ" data-language-local-name="Tai Nuea" class="interlanguage-link-target"><span>ᥖᥭᥰ ᥖᥬᥲ ᥑᥨᥒᥰ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tly mw-list-item"><a href="https://tly.wikipedia.org/wiki/Xacp%C9%99r%C9%99st%C9%99ti" title="Xacpərəstəti – talysh" lang="tly" hreflang="tly" data-title="Xacpərəstəti" data-language-autonym="Tolışi" data-language-local-name="talysh" class="interlanguage-link-target"><span>Tolışi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zgh mw-list-item"><a href="https://zgh.wikipedia.org/wiki/%E2%B5%9C%E2%B4%B0%E2%B5%8E%E2%B4%B0%E2%B5%99%E2%B5%89%E2%B5%83%E2%B5%89%E2%B5%9C" title="ⵜⴰⵎⴰⵙⵉⵃⵉⵜ – marockansk standard-tamazight" lang="zgh" hreflang="zgh" data-title="ⵜⴰⵎⴰⵙⵉⵃⵉⵜ" data-language-autonym="ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ ⵜⴰⵏⴰⵡⴰⵢⵜ" data-language-local-name="marockansk standard-tamazight" class="interlanguage-link-target"><span>ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ ⵜⴰⵏⴰⵡⴰⵢⵜ</span></a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><span class="wb-langlinks-edit wb-langlinks-link"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q5043#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></span></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Kristendom" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c"><span>Artikel</span></a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Kristendom" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">svenska</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Kristendom"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">Verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Kristendom"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=history"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Kristendom" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j"><span>Sidor som länkar hit</span></a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Kristendom" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k"><span>Relaterade ändringar</span></a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q"><span>Specialsidor</span></a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kristendom&oldid=56069625" title="Permanent länk till den här versionen av sidan"><span>Permanent länk</span></a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=info" title="Mer information om denna sida"><span>Sidinformation</span></a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Kristendom&id=56069625&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens"><span>Använd som referens</span></a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FKristendom"><span>Hämta förkortad url</span></a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FKristendom"><span>Ladda ner QR-kod</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Kristendom"><span>Skapa en bok</span></a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Kristendom&action=show-download-screen"><span>Ladda ned som PDF</span></a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kristendom&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p"><span>Utskriftsvänlig version</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Christianity" hreflang="en"><span>Commons</span></a></li><li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikinews mw-list-item"><a href="https://sv.wikinews.org/wiki/Kategori:Kristendom" hreflang="sv"><span>Wikinews</span></a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q5043" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g"><span>Wikidata-objekt</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> <div id="mw-indicator-featured-star" class="mw-indicator"><div class="mw-parser-output"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Wikipedia:Rekommenderade_artiklar" title="En eller flera av Wikipedias användare rekommenderar denna artikel på grund av dess goda kvalitet."><img alt="En eller flera av Wikipedias användare rekommenderar denna artikel på grund av dess goda kvalitet." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Rekommenderad.svg/19px-Rekommenderad.svg.png" decoding="async" width="19" height="18" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Rekommenderad.svg/29px-Rekommenderad.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Rekommenderad.svg/38px-Rekommenderad.svg.png 2x" data-file-width="462" data-file-height="438" /></a></span></div></div> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r53696904">.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton button,.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}</style><table class="infobox" style="border-spacing:3px;"><tbody><tr><td colspan="2" class="" style="padding:2px; text-align:center; font-size: 125%; font-weight: bold;">Kristendom<br /><small>Χριστιανισμός<small></small></small></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"> <span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Cristo_crucificado.jpg" class="mw-file-description" title="Jesu korsfästelse. Enligt kristendomen dog Jesus för människornas synder."><img alt="Jesu korsfästelse. Enligt kristendomen dog Jesus för människornas synder." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d7/Cristo_crucificado.jpg/240px-Cristo_crucificado.jpg" decoding="async" width="240" height="358" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d7/Cristo_crucificado.jpg/360px-Cristo_crucificado.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d7/Cristo_crucificado.jpg/480px-Cristo_crucificado.jpg 2x" data-file-width="2046" data-file-height="3051" /></a></span> <div style=""><a href="/wiki/Jesu_lidande_och_d%C3%B6d" title="Jesu lidande och död">Jesu korsfästelse</a>. Enligt kristendomen dog <a href="/wiki/Jesus" title="Jesus">Jesus</a> för människornas synder.</div></td></tr><tr><th style="text-align:left;">Ursprung</th><td class="" style=""><a href="/wiki/Mellan%C3%B6stern" title="Mellanöstern">Mellanöstern</a></td></tr><tr><th style="text-align:left;">Växte fram</th><td class="" style="">Cirka <a href="/wiki/30-talet" title="30-talet">30-talet efter Kristus</a> och framåt.</td></tr><tr><th style="text-align:left;">Grundare</th><td class="" style=""><a href="/wiki/Jesus" title="Jesus">Jesus</a> <a href="/wiki/Kristus" title="Kristus">Kristus</a> (traditionell)</td></tr><tr><th style="text-align:left;">Anhängare idag</th><td class="" style="">2,18 miljarder människor (<a href="/wiki/2010" title="2010">2010</a>)</td></tr><tr><th style="text-align:left;">Överhuvud idag</th><td class="" style="">Ej gemensamt överhuvud</td></tr><tr><th style="text-align:left;">Helig skrift</th><td class="" style=""><a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a></td></tr><tr><th style="text-align:left;">Riktningar</th><td class="" style=""><a href="/wiki/Tidig_kristendom" title="Tidig kristendom">Urkristendom</a><br /><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a><br />- <a href="/wiki/Katolska_%C3%B6stkyrkor" title="Katolska östkyrkor">Östkatolska kyrkor</a><br /><a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkor" title="Ortodoxa kyrkor">Östortodoxa kyrkor</a><br /><a href="/wiki/Orientaliskt_ortodoxa_kyrkor" title="Orientaliskt ortodoxa kyrkor">Orientaliskt ortodoxa kyrkor</a><br /><a href="/wiki/Protestantism" title="Protestantism">Protestantism</a><br />Se <i>Kristna riktningar</i> och <i>Släktträd för kristna riktningar</i> nedan.</td></tr></tbody></table> <p><b>Kristendom</b> (från <a href="/wiki/Grekiska" title="Grekiska">grekiskans</a> Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, <i>Christós</i>, <a href="/wiki/Kristus" title="Kristus">Kristus</a>, som är det grekiska ordet för det <a href="/wiki/Hebreiska" title="Hebreiska">hebreiska</a> <a href="/wiki/Messias" title="Messias">Messias</a>) är den största <a href="/wiki/Religion" title="Religion">religionen</a> i världen, med omkring 3 miljarder anhängare (2011).<sup id="cite_ref-1" class="reference"><a href="#cite_note-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Kristendomen uppstod i början av första århundradet, i <a href="/wiki/Judendom" title="Judendom">judisk</a> miljö i det dåvarande <a href="/wiki/Romerska_riket" title="Romerska riket">romarriket</a>, utifrån den <a href="/wiki/Jesu_undervisning_enligt_Nya_testamentet" title="Jesu undervisning enligt Nya testamentet">undervisning</a> och de påstådda <a href="/wiki/Mirakel" title="Mirakel">mirakel</a> som hör ihop med den <a href="/wiki/Korsf%C3%A4stelse" title="Korsfästelse">korsfäste</a> <a href="/wiki/Jesus" title="Jesus">Jesus från Nasaret</a>.<sup id="cite_ref-2" class="reference"><a href="#cite_note-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Kristendomen utgår dels från Jesus egen undervisning i <a href="/wiki/Evangelium_(bok)" title="Evangelium (bok)">evangelierna</a>, dels från hans lärjungars tro på honom som <a href="/wiki/Messias" title="Messias">Messias</a> och <a href="/wiki/Herren" title="Herren">Herren</a> och <a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">Guds son</a>. I och med att läran först nedtecknades på och spreds på grekiska, i form av <a href="/wiki/Nya_testamentet" title="Nya testamentet">Nya testamentet</a> (andra delen av kristendomens <a href="/wiki/Helig_skrift" title="Helig skrift">heliga skrift</a>, <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a>), har kristendomen rötter i både judiskt och <a href="/wiki/Grekland" title="Grekland">grekiskt</a>.<sup id="cite_ref-3" class="reference"><a href="#cite_note-3"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Kristendomen är särskilt framträdande i <a href="/wiki/V%C3%A4stv%C3%A4rlden" title="Västvärlden">västvärlden</a> och dagens kristendom har ett mycket brett register av former, tro och praxis, som alla kretsar kring tron på Jesus Kristus och mänsklighetens försoning med <a href="/wiki/Gud" title="Gud">Gud</a> genom honom.<sup id="cite_ref-4" class="reference"><a href="#cite_note-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Kristendomens troende anhängare anser att Jesus är den utlovade Messias/<a href="/wiki/Kristus" title="Kristus">Kristus</a>, och den kristna majoriteten menar att Jesus även är Guds son. Kristendomen uppfattar sig som en gemenskap i Kristus, sammanhållen av <a href="/wiki/Tro" title="Tro">tron</a>, <a href="/wiki/Sakrament" title="Sakrament">sakramenten</a> och <a href="/wiki/B%C3%B6n" title="Bön">bönen</a>. Kristendomen är i dag <a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_trosuppfattningar_efter_antalet_bek%C3%A4nnare" title="Lista över trosuppfattningar efter antalet bekännare">världens största religion</a> med omkring 2,4 miljarder anhängare, eller 33 procent av världens befolkning år <a href="/wiki/2007" title="2007">2007</a> (av jordens befolkning är 17,33 procent <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">katoliker</a>, 5,8 procent <a href="/wiki/Protestantism" title="Protestantism">protestanter</a>, 3,42 procent <a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkor" title="Ortodoxa kyrkor">östortodoxa</a> och 1,23 procent <a href="/wiki/Anglikanska_kyrkogemenskapen" title="Anglikanska kyrkogemenskapen">anglikaner</a>). </p><p>I likhet med judendomen och <a href="/wiki/Islam" title="Islam">islam</a> räknas kristendomen som en <a href="/wiki/Abrahamitiska_religioner" title="Abrahamitiska religioner">abrahamitisk religion</a>. Den är även till sin karaktär en <a href="/wiki/Uppenbarelsereligion" title="Uppenbarelsereligion">uppenbarelsereligion</a>. Genom <a href="/wiki/Mission" title="Mission">missionsarbete</a> och <a href="/wiki/Kolonisation" title="Kolonisation">kolonisering</a> spreds kristendomen för det första i <a href="/wiki/Mellan%C3%B6stern" title="Mellanöstern">Mellanöstern</a>, <a href="/wiki/Nordafrika" title="Nordafrika">Nordafrika</a>, <a href="/wiki/Europa" title="Europa">Europa</a> och delar av <a href="/wiki/Indien" title="Indien">Indien</a>, och senare till hela världen. Den är i dag <a href="/wiki/Statsreligion" title="Statsreligion">statsreligion</a> i sexton länder. </p> <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Kristen_tro">Kristen tro</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Kristen tro" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Kristen tro"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Trots vägande skillnader mellan några tolkningar och uppfattningar delar de kristna en mängd föreställningar som menas vara väsentliga för deras tro. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kärnan_i_kristen_tro"><span id="K.C3.A4rnan_i_kristen_tro"></span>Kärnan i kristen tro</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Kärnan i kristen tro" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Kärnan i kristen tro"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Kärnan i kristen tro är att de <a href="/wiki/Synd" title="Synd">syndiga</a> människorna genom Jesu död och <a href="/wiki/Uppst%C3%A5ndelse" title="Uppståndelse">uppståndelse</a> kan bli <a href="/wiki/F%C3%B6rsoning" title="Försoning">försonade</a> med Gud, erhålla <a href="/wiki/N%C3%A5d_(teologi)" title="Nåd (teologi)">nåd</a> och löftet om <a href="/wiki/Livet_efter_detta" title="Livet efter detta">evigt liv</a>. Genom att bekänna Jesus Kristus som Guds Son och Herre, och tro på hans uppståndelse från de döda (<a href="/wiki/Romarbrevet" title="Romarbrevet">Romarbrevet</a> 10:9) får den troende frukterna av Jesu <a href="/wiki/Fr%C3%A4lsning" title="Frälsning">frälsargärning</a> (räddning). Mänsklighetens synd (missande av målet) och lidande har enligt de flesta kristna trosinriktningar sina rötter i att <a href="/wiki/Adam_och_Eva" title="Adam och Eva">Adam och Eva</a> som, enligt Gamla testamentets skapelsemyt, gick emot Guds vilja när de åt av ett träd som ger kunskap om gott och ont. Detta kunskapens träd växte bland träd och blommor i <a href="/wiki/Edens_lustg%C3%A5rd" class="mw-redirect" title="Edens lustgård">Edens lustgård</a> – en trädgård som Gud skapat åt dem och som de skulle leva i med perfekt hälsa och evigt liv. Gud testade dem genom att varna dem i förväg och sa att om de valde att äta från det trädet skulle de dö, så det var inget misstag utan ett val som detta mytens första människopar begick (1 Mos 2: 15–17). Detta val medförde att Adam och Eva sade nej till att låta Gud leda dem, att de förstörde sina möjligheter att få en andlig, evig tillvaro.<sup id="cite_ref-5" class="reference"><a href="#cite_note-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-algonet.se_6-0" class="reference"><a href="#cite_note-algonet.se-6"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>6<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-alltombibeln.se_7-0" class="reference"><a href="#cite_note-alltombibeln.se-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <table class="infobox" cellpadding="1" cellspacing="0" style="float: right; clear: right; margin: 0 0 1em 1em; text-align:center; border: 1px solid lightgrey"> <tbody><tr> <td colspan="2"> <p><b><span style="font-size: 160%; line-height: 160%"><a href="/wiki/Religion" title="Religion">Religion</a></span></b><br /> <span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Religious_syms.svg" class="mw-file-description" title="Världreligionerna symboler"><img alt="Världreligionerna symboler" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6c/Religious_syms.svg/100px-Religious_syms.svg.png" decoding="async" width="100" height="100" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6c/Religious_syms.svg/150px-Religious_syms.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6c/Religious_syms.svg/200px-Religious_syms.svg.png 2x" data-file-width="768" data-file-height="768" /></a></span><br /> </p> <div style="width:99%; background:; font-size:10px"> <table width="100%" style="background:#eee;"> <tbody><tr align="left" style="font-size: 100%"> <td> <ul><li><a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_trosuppfattningar_efter_antalet_bek%C3%A4nnare" title="Lista över trosuppfattningar efter antalet bekännare">Antal troende</a> (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_trossamfund_i_Sverige_efter_antal_anh%C3%A4ngare" title="Lista över trossamfund i Sverige efter antal anhängare">i Sverige</a>)</li> <li><a href="/wiki/Religionsstiftare" title="Religionsstiftare">Religionsstiftare</a></li> <li><a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">Teologi</a></li> <li><a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_mytologiska_gestalter_i_tematisk_ordning" title="Lista över mytologiska gestalter i tematisk ordning">Mytologiska gestalter</a></li></ul> </td></tr></tbody></table> <div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; ; color: inherit;">Denna tabell: <a href="/wiki/Mall:Religionsh%C3%A4nvisning" title="Mall:Religionshänvisning"><span title="Visa denna mall" style=";">visa</span></a> <span style="font-size:80%;">•</span> <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Religionsh%C3%A4nvisning&action=edit"><span style=";" title="Redigera den här mallen">redigera</span></a></div> </div> </td></tr></tbody></table><p><a href="/wiki/Aposteln_Paulus" class="mw-redirect" title="Aposteln Paulus">Aposteln Paulus</a> skriver (Rom 5) att <a href="/wiki/Syndafallet" title="Syndafallet">syndafallet</a> medfört att döden kommit in i människans värld, och att Jesus Kristus har återgett oss möjligheten till evigt liv genom gudomlig nåd. Många kristna teologer och författare har talat om en "<a href="/wiki/Arvsynd" title="Arvsynd">arvsynd</a>", och det är teologen och kyrkofadern Augustinus (354–430) som anses ha utformat läran om att alla människor bär på Adams synd (syndafallet) och därmed är hemfallna åt döden.<sup id="cite_ref-8" class="reference"><a href="#cite_note-8"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>8<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Adam och Eva var olydiga och gick emot Gud, och det har drabbat alla efterkommande generationer. När de åt av kunskapens träd blev de medvetna, och därmed också benägna att välja bort dygden och att synda – något som förde in döden i människans värld: alla människor blir sjuka, åldras och dör, och människorna måste arbeta för att få tak över huvudet och mat på bordet.<sup id="cite_ref-9" class="reference"><a href="#cite_note-9"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Numera anser de flesta kristna att synden inte kan ärvas genetiskt eller att miljarder människor fått betala för Adams och Evas handlingar, utan att mänskligheten generation efter generation <i>väljer</i> att upprepa samma mönster, nämligen att själva bestämma vad som är rätt och fel och negligera Gud och Guds vilja. Människan kan vara kärleksfull och barmhärtig, men också begå de mest fruktansvärda illdåd. Varje människa brottas dagligen med sina synder, och den enda syndfria människa som någonsin levt är Jesus från Nasaret – avlad av Gud men som människa ihjältorterad för påhittade brott. Jesus har även kallats för "<i>den andre Adam</i>"<sup id="cite_ref-algonet.se_6-1" class="reference"><a href="#cite_note-algonet.se-6"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>6<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-alltombibeln.se_7-1" class="reference"><a href="#cite_note-alltombibeln.se-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, eftersom han sluter cirkeln och genom att offra sig själv befriar mänskligheten från "arvet" efter Adam.</p><figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:.Christianity_percent_population_in_each_nation_World_Map_Christian_data_by_Pew_Research.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/99/.Christianity_percent_population_in_each_nation_World_Map_Christian_data_by_Pew_Research.png/250px-.Christianity_percent_population_in_each_nation_World_Map_Christian_data_by_Pew_Research.png" decoding="async" width="250" height="128" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/99/.Christianity_percent_population_in_each_nation_World_Map_Christian_data_by_Pew_Research.png/375px-.Christianity_percent_population_in_each_nation_World_Map_Christian_data_by_Pew_Research.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/99/.Christianity_percent_population_in_each_nation_World_Map_Christian_data_by_Pew_Research.png/500px-.Christianity_percent_population_in_each_nation_World_Map_Christian_data_by_Pew_Research.png 2x" data-file-width="863" data-file-height="443" /></a><figcaption>Kristendomen i världen i blåa färger.</figcaption></figure><p><a href="/wiki/Baptism" title="Baptism">Baptistiska</a> samfund tar avstånd från tanken på arvsynd och ser det nyfödda barnet som utan skuld, och därmed utan behov av dop. Detta är en konsekvens av att man definierar synd som verksynd, det vill säga medveten och avsiktlig handling mot Gud, inte ett tillstånd som det nyfödda barnet är i. Endast personlig synd betraktas som synd. Man menar att människan inte ärver synd eller skuld, eller straff för denna, utan endast en ondskefull natur som en effekt av Adams syndafall. Skapelsen och människans natur är sedan syndafallet skadad, vilket innebär sjukdom, död och att människan inte besitter förmågan att alltid välja det som är rätt. Denna skada är emellertid inte ett straff. På grund av skadan kommer varje vuxen individ att synda. </p><div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Jesus_Kristus">Jesus Kristus</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Jesus Kristus" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Jesus Kristus"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Jesus" title="Jesus">Jesus</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Christus_statue_temple_square_salt_lake_city.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0b/Christus_statue_temple_square_salt_lake_city.jpg/250px-Christus_statue_temple_square_salt_lake_city.jpg" decoding="async" width="250" height="187" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0b/Christus_statue_temple_square_salt_lake_city.jpg/375px-Christus_statue_temple_square_salt_lake_city.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0b/Christus_statue_temple_square_salt_lake_city.jpg/500px-Christus_statue_temple_square_salt_lake_city.jpg 2x" data-file-width="1067" data-file-height="800" /></a><figcaption>En staty av Jesus i <a href="/wiki/Salt_Lake_City" title="Salt Lake City">Salt Lake City</a>, kopia av en staty av <a href="/wiki/Bertel_Thorvaldsen" title="Bertel Thorvaldsen">Bertel Thorvaldsen</a> i <a href="/wiki/Vor_Frue_Kirke,_K%C3%B6penhamn" title="Vor Frue Kirke, Köpenhamn">Vor Frue Kirke i Köpenhamn</a>.</figcaption></figure> <p>Centralt i den <a href="/wiki/Kristna" class="mw-redirect" title="Kristna">kristna</a> tron är <a href="/wiki/Tro" title="Tro">tron</a> på Jesus som "Guds son" och <a href="/wiki/Messias" title="Messias">Messias</a> eller "<a href="/wiki/Kristus" title="Kristus">Kristus</a>", och att denne Jesus Kristus befriat mänskligheten. Titeln "Messias" kommer från det <a href="/wiki/Hebreiska" title="Hebreiska">hebreiska</a> ordet מָשִׁיחַ (<i>māšiáħ</i>) med betydelsen "smord" och det <a href="/wiki/Grekiska" title="Grekiska">grekiska</a> ordet Χριστός (<i>Christos</i>) är en direkt översättning från hebreiskan. Titeln "Messias" kommer sig av traditionen i den judiska kulturen, att man smorde kungarna, men även profeter<sup id="cite_ref-10" class="reference"><a href="#cite_note-10"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>10<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och präster<sup id="cite_ref-11" class="reference"><a href="#cite_note-11"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>11<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, med olja. Att Jesus är Messias har alltså innebörden att han är kung och härskare över både jord och himmel men han är också den sista översteprästen vilket är Hebreerbrevets tolkning<sup id="cite_ref-12" class="reference"><a href="#cite_note-12"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>12<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. </p><p>De flesta trosriktningar anser dessutom att Jesus är Gud inkarnerad (förkroppsligad) och del i en <a href="/wiki/Treenigheten" class="mw-redirect" title="Treenigheten">treenig Gud</a>. Denna tolkning av nya testamentet fastslogs i <a href="/wiki/Nicaenska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Nicaenska trosbekännelsen">Nicaenska trosbekännelsen</a>, formulerad år 325, och är så central och dominerande att kristna majoritetsriktningar inte ser det som kontroversiellt att beteckna <a href="/wiki/Antitrinitarism" title="Antitrinitarism">trosinriktningar som avviker</a> från den som icke kristna, även om dessa avvikande minoritetsriktningar själva betraktar sig som kristna. Kristna menar vidare att Jesu ankomst fullbordade <a href="/wiki/Messiasprofetior_och_Jesus" class="mw-redirect" title="Messiasprofetior och Jesus">messiasprofetiorna</a> i <a href="/wiki/Gamla_Testamentet" class="mw-redirect" title="Gamla Testamentet">Gamla Testamentet</a>. Till några av de viktigaste av dessa kan nämnas, Jesaja 53 och Psalm 22. </p><p>Den kristna föreställningen av Messias skiljer sig avsevärt från det samtida <a href="/wiki/Judisk" class="mw-redirect" title="Judisk">judiska</a> begreppet. Det judiska folket väntade på en politisk "kung" som skulle rädda dem från det romerska kejsardömet. Detta kan man se återspeglingar av i Nya Testamentet, till exempel är så syftar texten <a href="/wiki/INRI" title="INRI">INRI</a> (Lat: "Iesus Nazarenus, Rex Iudaeorum") som enligt Nya Testamentet skrevs på korset, på att han skulle vara en slags upprorsmakare som ville bli kung. </p><p>De kristna tror att Jesus kommer att återvända till jorden inför <a href="/wiki/Domedagen" class="mw-redirect" title="Domedagen">domedagen</a>, för att hämta hem de frälsta och för att styra över jorden som kung. Man menar att han skall komma tillbaka på samma sätt som han lämnade jorden på Kristi himmelsfärdsdag och "skilja de onda från de goda". </p><p>Enligt <a href="/wiki/Matteusevangeliet" title="Matteusevangeliet">Matteusevangeliet</a> och <a href="/wiki/Lukasevangeliet" title="Lukasevangeliet">Lukasevangeliet</a> avlades Jesus av <a href="/wiki/Den_Helige_Ande" title="Den Helige Ande">Den Helige Ande</a>, och föddes av <a href="/wiki/Jungfru_Maria" title="Jungfru Maria">Jungfru Maria</a>. I de <a href="/wiki/Kanon_(religion)" title="Kanon (religion)">kanoniska</a> evangelierna finns mycket lite material om Jesu barndom och liv innan hans dop i <a href="/wiki/Jordan" title="Jordan">Jordan</a>. Jämförelsevis är hans verksamhet från dopet till korsfästelsen och i synnerhet sjudagarsperioden innan hans död väldigt väldokumenterad i Nya Testamentets <a href="/wiki/Evangelier" class="mw-redirect" title="Evangelier">evangelier</a>. De bibliska redogörelserna för Jesu verksamhet inbegriper <a href="/wiki/Dop" title="Dop">dopet</a>, <a href="/wiki/Mirakel" title="Mirakel">mirakel</a>, <a href="/wiki/Bergspredikan" title="Bergspredikan">predikan</a>, <a href="/wiki/Parabel_(liknelse)" title="Parabel (liknelse)">liknelser</a>, <a href="/wiki/Jesu_undervisning_enligt_Nya_testamentet" title="Jesu undervisning enligt Nya testamentet">budskap</a> och gärningar. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Jesu_död_och_uppståndelse"><span id="Jesu_d.C3.B6d_och_uppst.C3.A5ndelse"></span>Jesu död och uppståndelse</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Jesu död och uppståndelse" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Jesu död och uppståndelse"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Jesu_uppst%C3%A5ndelse" title="Jesu uppståndelse">Jesu uppståndelse</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:CzechowiczSzymon.1758.Zmartwychwstanie.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/89/CzechowiczSzymon.1758.Zmartwychwstanie.jpg/250px-CzechowiczSzymon.1758.Zmartwychwstanie.jpg" decoding="async" width="250" height="177" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/89/CzechowiczSzymon.1758.Zmartwychwstanie.jpg/375px-CzechowiczSzymon.1758.Zmartwychwstanie.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/89/CzechowiczSzymon.1758.Zmartwychwstanie.jpg/500px-CzechowiczSzymon.1758.Zmartwychwstanie.jpg 2x" data-file-width="1000" data-file-height="709" /></a><figcaption><a href="/wiki/Jesu_uppst%C3%A5ndelse" title="Jesu uppståndelse">Jesu uppståndelse</a>.</figcaption></figure> <p>Jesu död och uppståndelse är en för den absoluta majoriteten av alla troende kristna central händelse som, enligt Nya testamentet, ägde rum under <a href="/wiki/P%C3%A5sk" title="Påsk">påsken</a>, sannolikt runt år 30. </p><p>Jesus <a href="/wiki/Korsf%C3%A4stelse" title="Korsfästelse">korsfästes</a> klockan 9 mitt emellan två brottslingar. Klockan 12 föll ett mörker, som varade ända till Jesu död klockan 15. För att förvissa sig om att Jesus verkligen var död, genomborrade en romersk soldat honom med en lans. (Matteusevangeliet 27:32–56; Markusevangeliet 15:21–41; Lukasevangeliet 23:26–49; Johannesevangeliet 19:17–37). En högt uppsatt man vid namn <a href="/wiki/Josef_fr%C3%A5n_Arimataia" title="Josef från Arimataia">Josef från Arimataia</a> begravde Jesus i en klippgrav och rullade en sten för ingången. Pontius Pilatus beslutade på begäran av de judiska religiösa ledarna att graven skulle förseglas och vaktas (Matteusevangeliet 27:57–66). </p><p>På söndagens morgon besökte några kvinnor graven, bland andra Maria Magdalena, och fann den då öppen och tom. De mötte änglar som sade att Jesus lever. Fler än 500 lärjungar fick enligt uppgift sedan se honom levande (1 Korinthierbrevet 15:3–8). De fick tillfälle att ta i honom och se honom äta (Lukasevangeliet 24:36–43) och de fick se honom vid flera olika tillfällen under fyrtio dagar (<a href="/wiki/Apostlag%C3%A4rningarna" title="Apostlagärningarna">Apostlagärningarna</a> 1:3). (Uppståndelsen beskrivs i Matteusevangeliet 28; Markusevangeliet 16; Lukasevangeliet 24; Johannesevangeliet 20–21; Apostlagärningarna 1:1–11; 1 Kor. 15:3–8.) </p><p>I och med Jesu död på korset slöts ett nytt <a href="/wiki/F%C3%B6rbund" title="Förbund">förbund</a> mellan <a href="/wiki/Gud" title="Gud">Gud</a> och alla människor som bekänner Jesus som Herre. Det tidigare förbundet som slutits på Sinai när Gud gav lagen till <a href="/wiki/Judarna" class="mw-redirect" title="Judarna">Judarna</a> gick upp i ett nytt förbund genom Jesu död. <i>"När ett testamente föreligger måste det ju styrkas att den som har skrivit det är död; testamentet blir giltigt först efter dödsfallet och har ingen verkan så länge dess upphovsman lever"</i> (Hebreerbrevet. 9:16–17). Genom Jesu död upphävdes alltså <a href="/w/index.php?title=Sinaif%C3%B6rbundet&action=edit&redlink=1" class="new" title="Sinaiförbundet [inte skriven än]">sinaiförbundet</a> eftersom Jesus anses vara Gud. Samtidigt så instiftas också det nya förbundet genom att Jesus dör. Detta har djupa rötter i den judiska traditionen, där man instiftade förbund genom blod. Det hebreiska ordet för att sluta ett förbund är כָּרַת <i>(karāt)</i> har betydelsen "skära", det vill säga man skar ett förbund och detta innefattar blodsutgjutelse. Jesu död var alltså ett sätt att "skära" ett nytt förbund. </p><p>En annan aspekt av Jesu död är den tydliga parallellen till <a href="/wiki/Utt%C3%A5get_ur_Egypten" title="Uttåget ur Egypten">Exodus</a> (berättelsen om Judarnas uttåg ur Egypten). Jesus identifieras då av påskalammet. Enligt Exodus så sände Gud olika typer av plågor över Egypten innan farao släppte israeliterna. Inför den sista plågan (allt förstfött i Egypten skulle dö) blev israeliterna instruerade av Mose att de skulle äta en speciell måltid där de slaktade ett lamm, vars kött de åt och vars blod de strök på dörrposten till sitt hus. På så sätt skulle inte döden nå israeliterna. Lammets död fick på så sätt bli ett <a href="/w/index.php?title=Substitut&action=edit&redlink=1" class="new" title="Substitut [inte skriven än]">substitut</a> för de förstfödda hos israeliterna. Denna måltid blev mönsterbilden för den Judiska påskmåltiden (2 Moseboken 12). Jesu död kom att identifieras som lammet <i>(vi kan bland annat i Uppenbarelseboken läsa hur Jesus beskrivs som lammet)</i> och den syndiga människan kom att identifieras med det förstfödda som skulle dö. Liksom påskalammet slaktades och på så sätt räddade de förstfödda israeliterna från döden i Egypten, så slaktas Jesus på korset och räddar syndaren från döden i synden <i>(synden identifieras med Egypten där människan är slav. Romarbrevet 6)</i>. Påskmåltiden fick också sin motsvarighet i <a href="/wiki/Nattvard" title="Nattvard">nattvarden</a> där lammets kött i kristen tradition blev brödet som fick beteckna Jesu kropp/kött (<i>"Detta är min kropp som blir offrad för er. Gör detta till minne av mig".</i> Lukasevangeliet 22:19). För de kristna blir Jesu död på detta sätt ett syndaoffer. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Frälsning"><span id="Fr.C3.A4lsning"></span>Frälsning</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Frälsning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Frälsning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Fr%C3%A4lsning" title="Frälsning">Frälsning</a></dd></dl></div> <p><a href="/wiki/Fr%C3%A4lsning" title="Frälsning">Frälsning</a> är ett grundbegrepp inom kristen <a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">teologi</a>. Det beskriver hur människan till kropp och själ räddas från synd, lidande och död till evigt liv i gemenskap med Gud i <a href="/wiki/Himmelriket" title="Himmelriket">himmelen</a>, eller på en paradisisk jord. Detta skedde genom att Jesus dog för människornas synder och uppstod igen. </p> <ul><li><i>"Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv"</i> (<a href="/wiki/Johannes_3:16" title="Johannes 3:16">Johannes evangelium 3:16</a>, även kallat <i>Lilla Bibeln</i>).</li></ul> <p>Olika kristna traditioner betonar även <a href="/wiki/Sakrament" title="Sakrament">sakramenten</a> – främst <a href="/wiki/Dopet" class="mw-redirect" title="Dopet">dopet</a> och <a href="/wiki/Nattvard" title="Nattvard">nattvarden</a> – samt goda gärningar som visar på att man tar emot frälsningen. Frälsningen kommer att fullbordas på <a href="/wiki/Domedagen" class="mw-redirect" title="Domedagen">yttersta dagen</a>. </p><p>Människan har i alla tider lidit under <a href="/wiki/Sjukdomar" class="mw-redirect" title="Sjukdomar">sjukdomar</a>, <a href="/wiki/Naturkatastrof" title="Naturkatastrof">naturkatastrofer</a>, sin egen och andras ondska och svagheter – det som kristen tro kallar <a href="/wiki/Synd" title="Synd">synd</a>, och ytterst sett <a href="/wiki/D%C3%B6den" title="Döden">döden</a>. Kristendomen har ett hopp om att vi kan befrias från detta. Människans lidande uppstod enligt kristen tro genom att människan vände sig bort från Gud, all godhets källa. Vänder man sig bort från honom, blir det mörkt. Guds vilja är god, och vänder man sig bort från hans vilja, gör man det onda. Detta var just vad som skedde i människosläktets urhistoria – en händelse som kallas <a href="/wiki/Syndafallet" title="Syndafallet">syndafallet</a>. Syndafallet fick alltså genomgripande och ödesdigra konsekvenser för hela världen alltsedan dess. Detta beskrivs i <a href="/wiki/F%C3%B6rsta_Mosebok" class="mw-redirect" title="Första Mosebok">Första Mosebok</a> och i <a href="/wiki/Romarbrevet" title="Romarbrevet">Romarbrevet</a> – ett kapitel som tolkas olika bokstavligt av olika kristna. </p><p>Gud har (enligt den <a href="/wiki/F%C3%B6rsoningsl%C3%A4ra#Objektiv_försoningslära" title="Försoningslära">objektiva eller juridiska försoningsläran</a>) på ett objektivt sätt förvärvat frälsning åt alla människor genom att Jesus har tagit straffet i människans ställe. Det är genom Guds nåd som människor kan räddas/bli frälsta och få evigt liv. Bibeln talar om att frälsningen utgår till var och en som tror, och i vissa bibelställen även om till var och en som tror och blir döpt. Inom samfund som predikar <a href="/wiki/Enkel_predestination" title="Enkel predestination">enkel predestination</a> är nåden förutsättningslös och given en gång för alla av Kristus. Dock har dessa kyrkor tidvis predikat att frälsningen förutsätter medlemskap i en församling. Inom samfund som predikar <a href="/wiki/Synergism_(teologi)" title="Synergism (teologi)">synergism</a> krävs människans samverkan i form av ett aktivt val. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Synd">Synd</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Synd" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Synd"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Synd" title="Synd">Synd</a></dd></dl></div> <p>Grundbetydelsen av ordet "synd" kommer från hebreiskan och betyder "att missa målet", vilket det också gör i grekiskan. I 1 Joh 3:4 definieras synd också som "överträdelse av lagen". Kristna kategoriserar många former av mänskligt beteende som "<a href="/wiki/Synd" title="Synd">synd</a>"; en term som används för att beskriva en handling som bryter mot Guds bud. I enlighet med Jesu ord refereras synden redan till en sinnesförfattning snarare än en specifik handling – någon tanke, ett ord eller en handling bedömd som omoralisk, skamlig, vådlig eller fjärmande kan benämnas som syndfull. Det är alltså inte i de synliga gärningarna som synden – det som avviker från det heliga och fläckfria – uppstår, utan redan i vad människan beslutar sig för i hjärtat, om detta leder till en distansering från Gud. Själva grunden i synden är att människan väljer att gå en annan väg än Gud, det vill säga hon vänder sig från Gud och vill styra själv. I Romarbrevet 1:18ff skriver Paulus hur "de", det vill säga människorna, vänder sig bort från Gud och följer sina egna begär. Handlingarna i sig är egentligen inte synden utan viljan att gå sin egen väg oberoende av Gud. Handlingarna blir enligt Paulus, en konsekvens av synden snarare än synden själv. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Treenigheten">Treenigheten</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Treenigheten" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Treenigheten"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Botticelli_Trinity.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b8/Botticelli_Trinity.jpg/250px-Botticelli_Trinity.jpg" decoding="async" width="250" height="276" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b8/Botticelli_Trinity.jpg/375px-Botticelli_Trinity.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b8/Botticelli_Trinity.jpg/500px-Botticelli_Trinity.jpg 2x" data-file-width="950" data-file-height="1048" /></a><figcaption><i><a href="/wiki/Treenighetsl%C3%A4ran" title="Treenighetsläran">Treenigheten</a></i>, målning av <a href="/wiki/Sandro_Botticelli" title="Sandro Botticelli">Botticelli</a>, <a href="/wiki/1465" title="1465">1465</a>–<a href="/wiki/1467" title="1467">1467</a>.</figcaption></figure> <dl><dd><i>Huvudartiklar: <a href="/wiki/Treenighetsl%C3%A4ran" title="Treenighetsläran">Treenighetsläran</a> och <a href="/wiki/Trinitarisk_teologi" title="Trinitarisk teologi">Trinitarisk teologi</a></i></dd></dl> <p><a href="/wiki/Treenighetsl%C3%A4ran" title="Treenighetsläran">Treenighetsläran</a> är läran om kristendomens <a href="/wiki/Gud" title="Gud">Gudsföreställning</a>. Enligt den är <a href="/wiki/Gud" title="Gud">Gud</a> en enda till sitt väsen, men samtidigt tre <i>hypostaser</i> eller <i>personer</i> – <a href="/wiki/Fadern" title="Fadern">Fadern</a>, <a href="/wiki/Sonen" title="Sonen">Sonen</a> (<a href="/wiki/Jesus" title="Jesus">Jesus</a> Kristus enligt sin <a href="/wiki/Preexistens" title="Preexistens">preexistenta</a> natur) och Anden (<a href="/wiki/Den_Helige_Ande" title="Den Helige Ande">Den Helige Ande</a>). Principen om tre <i>hypostaser</i> möjliggjorde för Jesus att nedstiga till jorden samtidigt som Gud var kvar i himlen, även om det ändå finns en enda Gud i <a href="/wiki/De_tio_budorden" title="De tio budorden">första budets</a> mening. Treenighetsläran stöds av de flesta kristna kyrkor och samfund, både de västliga (<a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">katolska</a> och <a href="/wiki/Protestantism" title="Protestantism">protestantiska</a>) och de östliga kyrkorna (<a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkor" title="Ortodoxa kyrkor">Ortodoxa kyrkor</a>) liksom de förkalcedonensiska (eller orientaliska) och assyriska kyrkorna. </p><p>Treenighetsläran förnekas av andra rörelser som, även de, åberopar <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a> som sin inspirationskälla, i antiken främst <a href="/wiki/Arianism" title="Arianism">Arianism</a>, och i nutid exempelvis <a href="/wiki/Jehovas_vittnen" title="Jehovas vittnen">Jehovas vittnen</a>, <a href="/wiki/Jesu_Kristi_Kyrka_av_Sista_Dagars_Heliga" title="Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga">Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga</a><sup id="cite_ref-13" class="reference"><a href="#cite_note-13"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>13<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och <a href="/wiki/Unitarism" title="Unitarism">Unitarismen</a>. Från de andra <a href="/wiki/Abrahamitiska_religioner" title="Abrahamitiska religioner">abrahamitiska religionerna</a>, <a href="/wiki/Judendom" title="Judendom">judendom</a> och <a href="/wiki/Islam" title="Islam">islam</a>, kritiseras treenighetsläran för att undergräva den för alla dessa tre religioner mycket grundläggande <a href="/wiki/Monoteism" title="Monoteism">monoteistiska</a> bekännelsen. </p><p>Treenighetsläran växte fram successivt under de första århundradena, med anspråk på att uttrycka och sammanfatta <a href="/wiki/Apostel" title="Apostel">apostlarnas</a> och <a href="/wiki/Profeterna" title="Profeterna">profeternas</a>, alltså Bibelns, lära om Gud. De bibliskt orienterade kritikerna av läran menar dock att man dragit felaktiga och alltför långtgående slutsatser av materialet. Man kan dock vara helt säker på att Jesus identifieras med Gud i NT. Tydligast blir detta i Johannesevangeliets första kapitel, så även om man kan tycka att Nya Testamentet inte är tillräckligt tydlig ifråga om den Helige Anden som en person, så är Jesu Gudom klar och man har åtminstone en tvåenighetslära. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Antitrinitarism">Antitrinitarism</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Antitrinitarism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Antitrinitarism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <dl><dd><i>Huvudartiklar: <a href="/wiki/Antitrinitarism" title="Antitrinitarism">Antitrinitarism</a> och <a href="/wiki/Kritik_mot_Treenighetsl%C3%A4ran" title="Kritik mot Treenighetsläran">Kritik mot Treenighetsläran</a></i></dd></dl> <p>Ett antal rörelser förnekar treenighetstanken, däribland <a href="/wiki/Jesu_Kristi_Kyrka_av_Sista_Dagars_Heliga" title="Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga">Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga</a><sup id="cite_ref-14" class="reference"><a href="#cite_note-14"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>14<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, <a href="/wiki/Jehovas_vittnen" title="Jehovas vittnen">Jehovas vittnen</a>, <a href="/wiki/Swedenborgianism" title="Swedenborgianism">swedenborgianismen</a> och <a href="/wiki/Unitarism" title="Unitarism">unitarismen</a>, på grund av en sträng tolkning av första budet. Den anses vidare bryta mot judendomens och <a href="/wiki/Gamla_testamentet" title="Gamla testamentet">Gamla testamentets</a> strikta <a href="/wiki/Monoteism" title="Monoteism">monoteism</a>, som Jesus själv bekände sig till (”Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en” (<a href="/wiki/Markusevangeliet" title="Markusevangeliet">Mark. 12:29</a>) och "Gud har förhärligat sin <i>tjänare</i> Jesus" (<a href="/wiki/Apostlag%C3%A4rningarna" title="Apostlagärningarna">Apostlagärningarna</a> 3:13). Kritiker menar att vad Jesus och de första kristna trodde skiljer sig mycket från treenigheten, som lärs ut i kyrkorna i dag. Vissa avvisar även tron på Jesus som Gud, och tror istället på honom som en stor <a href="/wiki/Profet" title="Profet">profet</a>, en perfekt skapad människa eller som <a href="/wiki/Messias" title="Messias">Messias</a>. Enligt <a href="/wiki/Arianism" title="Arianism">arianismen</a> är Sonen (Jesus Kristus) ett skapat väsen, den första och högsta av alla skapade varelser, men inte en gud (även om han kunde uppfyllas av Den Helige Ande för att utföra under). Det har funnits en tid när Guds Son ännu inte skapats. Fadern (Gud) har skapat Sonen ur intet, senare än vid tidens början. Även om Sonen är Faderns fullkomligaste verk är de väsensskilda och Guds Son kallas Son endast i samma mening som människorna kallas Guds folk. </p><p>Treenigheten nämns inte explicit i Bibeln. “<i>The New Encyclopædia Britannica</i>” säger: ”Varken ordet treenighet eller den uttryckliga läran förekommer i Nya testamentet”. Enligt bibelforskaren, professor <a href="/wiki/Bart_D._Ehrman" title="Bart D. Ehrman">Bart D. Ehrman</a>, uppfattar inte flertalet författare av Nya Testamentet att Jesus själv var Gud, även om Johannesevangeliets författare alldeles tydligt gör det. Det finns flera verser i <a href="/wiki/Nya_testamentet" title="Nya testamentet">Nya testamentet</a> som vid första anblicken kan framstå som motsatta treenighetsläran. De har på olika vis förklarats eller tolkats av kyrkofäderna och andra under historiens lopp, ofta som svar på heretiska tendenser och med hänvisning till den ovan nämnda spänningen mellan motsatser. </p><p>Redan i den <a href="/wiki/Tidig_kristendom" title="Tidig kristendom">äldsta kyrkan</a> (100-talet och 200-talet) uppträdde åtskilliga som i strid med den kyrkliga treenighetsläran som då utvecklades påstod antingen att endast Fadern är <a href="/wiki/Gud" title="Gud">Gud</a>, men Sonen och Anden endast opersonliga krafter (<a href="/wiki/Dynamism" title="Dynamism">dynamism</a>), eller att Fadern i egen person blivit människa och lidit döden för människornas <a href="/wiki/Synd" title="Synd">synder</a> (<a href="/wiki/Patripassianism" title="Patripassianism">patripassianism</a>). Med ett gemensamt namn kallades de <i><a href="/wiki/Monarkianism" title="Monarkianism">monarkianer</a></i>, eftersom deras valspråk var ”monarchiam tenemus” (vi håller fast vid Guds enhet). </p><p>I <a href="/wiki/Reformationen" title="Reformationen">reformationstidevarvet</a> uppträdde (i synnerhet i Italien, Sydtyskland och Schweiz) en hel rad av <a href="/wiki/Protestantism" title="Protestantism">protestantiska</a> antitrinitarier, även kallade <a href="/wiki/Unitarism" title="Unitarism">unitarier</a> (av <a href="/wiki/Latin" title="Latin">latin</a> <i>unitas</i>, “enhet”), som också försökte bekämpa den kyrkliga treenighetsläran. De förnämsta bland dem var Hetzer, Denck och Campanus samt <a href="/wiki/Miguel_Serveto" title="Miguel Serveto">Miguel Serveto</a>, som <a href="/wiki/Br%C3%A4nning_p%C3%A5_b%C3%A5l" title="Bränning på bål">brändes på bål</a> 1553. Den mest utbildade antitrinitariska <a href="/wiki/Unitarism" title="Unitarism">unitarism</a> finns dock hos <a href="/wiki/Socinianism" title="Socinianism">socinianerna</a>. Under 1800- och 1900-talen har unitarismen brett ut sig särskilt i Nordamerika och Storbritannien. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Bibeln">Bibeln</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Bibeln" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Bibeln"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Bible-KJV.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Bible-KJV.JPG/250px-Bible-KJV.JPG" decoding="async" width="250" height="191" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Bible-KJV.JPG/375px-Bible-KJV.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Bible-KJV.JPG/500px-Bible-KJV.JPG 2x" data-file-width="1425" data-file-height="1089" /></a><figcaption><b><a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a></b>, <a href="/wiki/King_James_Bible" title="King James Bible">Engelske Kung Jakobs översättning</a>.</figcaption></figure> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a></dd></dl></div> <p>Bibeln (latin <i>Bíblia</i>), av <a href="/wiki/Grekiska" title="Grekiska">grekiska</a> (τα) βιβλία "böcker(na)", är de kristnas heliga skrift, som utgörs av en samling böcker som tillkommit under en tidsrymd av omkring 900 år, från cirka 800 f.Kr. till cirka 130 e.Kr. </p><p>Bibeln är indelad i två delar; dels <a href="/wiki/Gamla_Testamentet" class="mw-redirect" title="Gamla Testamentet">Gamla Testamentet</a> som handlar om världens uppkomst, det judiska folkets historia, en del poesi och många profetior om vad som ska hända (eller som redan har hänt, eftersom det var länge sedan som det skrevs ned), dels <a href="/wiki/Nya_Testamentet" class="mw-redirect" title="Nya Testamentet">Nya Testamentet</a> som handlar om Jesu liv och förkunnelse samt de första kristna församlingarnas tillväxt och utbredning i det <a href="/wiki/Romarriket" class="mw-redirect" title="Romarriket">romerska riket</a>. </p><p>Gamla Testamentet (GT) består av mytiska texter, <a href="/wiki/Etiologi" title="Etiologi">etiologiska</a> folksägner, historieskrivning av det slag som förekom under <a href="/wiki/Antiken" title="Antiken">antiken</a>, profetiska texter, böner, poesi, ordspråk och exempelberättelser. Böckerna i GT förefaller vara skrivna under en tidsperiod cirka 800 till 30 f.Kr. (till 120 e.Kr. om man räknar med enstaka skrifter i de assyriska och ryska tilläggen till GT) och berättar om judarnas historia. Några av de ingående berättelserna <i>tilldrar</i> sig under en tidigare period: 1700 f.Kr. till 800 f.Kr. Gamla Testamentet utgörs huvudsakligen av judendomens heliga skrift, <a href="/wiki/Tanach" class="mw-redirect" title="Tanach">Tanach</a>, men till detta lägger flera kyrkofamiljer ett tillägg till Gamla Testamentet, bestående av judiska skrifter bevarade på grekiska. Omfattningen av detta tillägg varierar mellan olika kyrkofamiljer. </p><p>Nya Testamentet (NT) består av fyra evangelier, <a href="/wiki/Apostlag%C3%A4rningarna" title="Apostlagärningarna">Apostlagärningarna</a> som är en tendentiös skildring av tidig kyrkohistoria, ett antal brevskrifter, samt en <a href="/wiki/Apokalyps" title="Apokalyps">apokalyps</a>, <a href="/wiki/Uppenbarelseboken" title="Uppenbarelseboken">Uppenbarelseboken</a>. De ingående böckerna skrevs ned under en tidsperiod cirka 60 e.Kr. till 130 e.Kr. men <i>tilldrar</i> sig under tidsperioden cirka 28 e.Kr. till cirka 60 e.Kr. </p><p>Även i Nya Testamentets sista bok är profetior nedskrivna, gällande bland annat <a href="/wiki/Yttersta_domen" title="Yttersta domen">Yttersta domen</a> och Jesu återkomst. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Tillägg_till_Gamla_Testamentet"><span id="Till.C3.A4gg_till_Gamla_Testamentet"></span>Tillägg till Gamla Testamentet</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Tillägg till Gamla Testamentet" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Tillägg till Gamla Testamentet"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Deuterokanoniska_skrifter" title="Deuterokanoniska skrifter">Deuterokanoniska skrifter</a></dd></dl></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Apokryferna" title="Apokryferna">Apokryferna</a></dd></dl></div> <p>Förutom de av samtliga <a href="/wiki/Samfund" title="Samfund">samfund</a> och judendomen godkända 39 böckerna i den hebreiska Bibeln (GT), finns även "<a href="/wiki/Deuterokanoniska_skrifter" title="Deuterokanoniska skrifter">tillägg till Gamla Testamentet</a>", som betecknas på skiftande sätt av kristna trossamfund, och varav elva böcker finns med i <a href="/wiki/Bibel_2000" title="Bibel 2000">Bibel 2000</a>. Reformatoriska kyrkor kallar dessa skrifter för "Gammaltestamentliga <a href="/wiki/Apokryferna" title="Apokryferna">apokryfer</a>" (apokryf = “fördold”), medan den <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a> kallar tio av dem för <a href="/wiki/Deuterokanoniska_skrifter" title="Deuterokanoniska skrifter">deuterokanoniska böcker</a> (<i>deutero</i> = “andra”). Dessa tio skrifter fanns med i den kanon som fastslogs av koncilierna i Hippo och <a href="/wiki/Karthago" title="Karthago">Karthago</a> år 393 och 397, och bekräftades av Katolska kyrkans koncilium i <a href="/wiki/Trento" title="Trento">Trento</a> år 1545–1563. Mellan andra kristna trossamfund varierar deras exakta antal. </p><p>Lutheraner nöjer sig med att tillägga <a href="/wiki/Manasses_b%C3%B6n" title="Manasses bön">Manasses bön</a>, vilket förklarar varför denna skrift finns med i Bibel 2000. <a href="/wiki/Anglikan" title="Anglikan">Anglikaner</a>, <a href="/wiki/Rysk-ortodoxa_kyrkan" title="Rysk-ortodoxa kyrkan">rysk-ortodoxt</a> och <a href="/wiki/Georgiska_apostoliska,_autokefala_och_ortodoxa_kyrkan" title="Georgiska apostoliska, autokefala och ortodoxa kyrkan">georgisk-ortodoxt</a> kristna räknar Manasses bön, <a href="/wiki/Tredje_Esra" title="Tredje Esra">Tredje Esra</a> (eng. <i>First Esdras</i>) och <a href="/wiki/Fj%C3%A4rde_Esra" title="Fjärde Esra">Fjärde Esra</a> (eng. <i>Second Esdras</i>) – som numreras på skilda sätt i olika språkområden – till detta tillägg till Gamla Testamentet, medan <a href="/wiki/Greklands_kyrka" title="Greklands kyrka">Greklands kyrka</a> gör bruk av ytterligare några: <b>Psaltarpsalm 151</b>, <b>Tredje Mackabéerboken</b>, <b>Fjärde Mackabéerboken</b> och de så kallade <b>Odena</b>, men däremot inte <b>Fjärde Esra</b>. <a href="/wiki/%C3%96sterns_assyriska_kyrka" title="Österns assyriska kyrka">Assyriska kyrkan</a> läser <a href="/wiki/Andra_Baruksboken" title="Andra Baruksboken">Andra Baruksboken</a> och en handfull ytterligare psaltarpsalmer. <a href="/wiki/Etiopisk-ortodoxa_kyrkan" title="Etiopisk-ortodoxa kyrkan">Etiopisk-ortodoxa kyrkan</a> läser <a href="/wiki/Henoks_bok" title="Henoks bok">Henoks bok</a>, <a href="/wiki/Jubileerboken" title="Jubileerboken">Jubileerboken</a>, första till och med tredje <b>Meqabyan</b> (som inte skall förväxlas med de i övrigt kända Mackabéerböckerna), <b>Pseudo-Josefus</b> och ett antal fornkyrkliga kyrkoordningar. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Nya_Testamentets_kanons_tillkomst">Nya Testamentets kanons tillkomst</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Nya Testamentets kanons tillkomst" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Nya Testamentets kanons tillkomst"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Förutom Nya Testamentet finns det ett antal böcker från efterapostolisk tid, som av kristna samfund räknas som <a href="/wiki/Nytestamentliga_apokryfer" title="Nytestamentliga apokryfer">apokryfer</a> i meningen att de inte är normativa för kristen tro och liv. Några av dessa är av <a href="/wiki/Gnostisk" class="mw-redirect" title="Gnostisk">gnostisk</a> härkomst, det vill säga de härrör ur en inriktning som inom kristendomens dominerande grenar kom att bedömas som irrlärig. Den äldsta kristna förteckningen över auktoritativa skrifter, den så kallade <a href="/wiki/Muratoriska_kanon" class="mw-redirect" title="Muratoriska kanon">Muratoriska kanon</a> från slutet av 100-talet, överensstämmer med Nya Testamentet som vi känner det idag, förutom att några av de kortaste breven saknas. Några av de omtvistade skrifterna var i bruk i Egypten under 100-, 200- och 300-talen, bland annat <a href="/wiki/F%C3%B6rsta_Clemensbrevet" title="Första Clemensbrevet">Första Clemensbrevet</a>, <a href="/wiki/Petrusapokalypsen" title="Petrusapokalypsen">Petrusapokalypsen</a> och <a href="/wiki/Hermas_Herden" title="Hermas Herden">Hermas Herden</a>, men utsållades från den egyptiska bibelkanon genom <a href="/wiki/Athanasius" class="mw-redirect" title="Athanasius">Athanasius</a>' berömda påskbrev år <a href="/wiki/367" title="367">367</a>. Den exakta omfattningen av Nya Testamentets kanon fastslogs emellertid slutgiltigt först år 508 vid ett kyrkomöte i Syrien. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Bibeltolkning">Bibeltolkning</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Bibeltolkning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Bibeltolkning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Romersk-katolsk_tolkning">Romersk-katolsk tolkning</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Romersk-katolsk tolkning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Romersk-katolsk tolkning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Under <a href="/wiki/Antiken" title="Antiken">antiken</a> utvecklades två skolor inom bibeltolkning i <a href="/wiki/Alexandria" title="Alexandria">Alexandria</a> och <a href="/wiki/Antiochia_vid_Orontes" class="mw-redirect" title="Antiochia vid Orontes">Antiochia</a>. Alexandrinsk tolkning, exemplifierad av <a href="/wiki/Origenes" title="Origenes">Origenes</a>, tenderade att läsa Skriften <a href="/wiki/Allegori" title="Allegori">allegoriskt</a>, medan antiokensk tolkning höll fast i en <a href="/wiki/Bokstavstro" title="Bokstavstro">bokstavstrogen</a> bemärkelse. De menade att andra betydelser (<i>theoria</i>) inte kunde accepteras om de inte baserades på en bokstavlig betydelse.<sup id="cite_ref-15" class="reference"><a href="#cite_note-15"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>15<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolsk</a> <a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">teologi</a> skiljer på två bemärkelser av den heliga skriften: den bokstavliga och den <a href="/wiki/Andlighet" title="Andlighet">andliga</a>.<sup id="cite_ref-16" class="reference"><a href="#cite_note-16"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>16<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Saint_Peter%27s_Square_Vatican_04.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/35/Saint_Peter%27s_Square_Vatican_04.jpg/250px-Saint_Peter%27s_Square_Vatican_04.jpg" decoding="async" width="250" height="176" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/35/Saint_Peter%27s_Square_Vatican_04.jpg/375px-Saint_Peter%27s_Square_Vatican_04.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/35/Saint_Peter%27s_Square_Vatican_04.jpg/500px-Saint_Peter%27s_Square_Vatican_04.jpg 2x" data-file-width="4706" data-file-height="3311" /></a><figcaption><a href="/wiki/Petersplatsen" title="Petersplatsen">Petersplatsen</a> (<i>Piazza S. Pietro</i>) i <a href="/wiki/Vatikanstaten" title="Vatikanstaten">Vatikanstaten</a>.</figcaption></figure> <p>Den bokstavliga bemärkelsen av att förstå skriften syftar till innebörden förmedlad genom skriftens ord. Den <i>andliga</i> bemärkelsen är underindelad i: </p> <ul><li>den <i><a href="/wiki/Allegori" title="Allegori">allegoriska</a></i> bemärkelsen, vilken inkluderar <a href="/wiki/Typologi_(teologi)" title="Typologi (teologi)">typologi</a>. Ett exempel är att <a href="/wiki/Utt%C3%A5get_ur_Egypten" title="Uttåget ur Egypten">delandet av Röda Havet</a> kan förstås som ett "tecken" på <a href="/wiki/Dop" title="Dop">dopet</a>;</li> <li>den <i><a href="/wiki/Moral" title="Moral">moraliska</a></i> bemärkelsen, som förstår att skriften innehåller vissa <a href="/wiki/Etik" title="Etik">etiska</a> läror;</li> <li>den <i><a href="/wiki/Mystik" title="Mystik">mystiska</a></i> bemärkelsen, vilken behandlar <a href="/wiki/Eskatologi" title="Eskatologi">eskatologi</a>, evighet och <a href="/wiki/Apokalyps" title="Apokalyps">världens undergång</a> (fullbordande).</li></ul> <p>Rörande bibeltolkning och att följa reglerna för förnuftig tolkning, anser Romersk-katolsk teologi: </p> <ul><li>föreläggandet att alla andra bemärkelser av den heliga skriften baseras på den <i>bokstavliga</i><sup id="cite_ref-17" class="reference"><a href="#cite_note-17"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>17<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>;</li> <li>att <a href="/wiki/Evangelierna" class="mw-redirect" title="Evangelierna">evangeliernas</a> historicitet måste anses fullständigt och konstant;</li> <li>att skriften måste läsas inom den "levande traditionen av hela Kyrkan"<sup id="cite_ref-18" class="reference"><a href="#cite_note-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och</li> <li>att uppgiften att tolka skriften har överlämnats till <a href="/wiki/Biskop" title="Biskop">biskoparna</a> i samfundet med <a href="/wiki/Petrus" title="Petrus">Petri</a> efterträdare, <a href="/wiki/Biskopen_av_Rom" class="mw-redirect" title="Biskopen av Rom">Biskopen av Rom</a>.</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Protestantisk_tolkning">Protestantisk tolkning</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Protestantisk tolkning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Protestantisk tolkning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="Läromässig_klarhet"><span id="L.C3.A4rom.C3.A4ssig_klarhet"></span>Läromässig klarhet</h5><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Läromässig klarhet" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Läromässig klarhet"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Protestantism" title="Protestantism">Protestantiska</a> kristna tror att Bibeln är en självtillräcklig uppenbarelse, den yttersta instans mot vilken alla kristna läror måste prövas, och innehållande all sanning nödvändig för frälsning. Detta koncept är känt som <a href="/wiki/Sola_Scriptura" class="mw-redirect" title="Sola Scriptura">Sola Scriptura</a>. Protestanter tror karaktäristiskt att vanliga troende kan få en fullvärdig förståelse för Skriften eftersom den är klar (eller "åskådlig") med <a href="/wiki/Den_Helige_Ande" title="Den Helige Ande">Den Helige Andes</a> hjälp. <a href="/wiki/Martin_Luther" title="Martin Luther">Martin Luther</a> trodde att Skriften utan Guds hjälp skulle "inlindas i mörker". Han förespråkade "en bestämd och enkel förståelse av Skriften". <a href="/wiki/Jean_Calvin" title="Jean Calvin">Jean Calvin</a> skrev: "Alla som … följer Den Helige Andes vägledning, finner i Skriften ett klart ljus". </p> <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="Historisk-grammatisk_metod">Historisk-grammatisk metod</h5><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Historisk-grammatisk metod" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Historisk-grammatisk metod"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Protestanter understryker generellt meningen förmedlad genom Skriftens ord med den historisk-grammatiska metoden. Den historisk-grammatiska metoden är en metod inom biblisk <a href="/wiki/Hermeneutik" title="Hermeneutik">hermeneutik</a> för att försöka finna den avsedda, ursprungliga meningen i texten. Den ursprungliga passagen tros bara innehålla en enda mening eller bemärkelse. Metoden kallas historisk för att man tänker sig att texten hänvisar till verkliga, avgränsade och sammankopplade historiska händelser som behöver accepteras innan en texttolkning fortsätter. Det grammatiska ledet hänvisar till att metoden använder språket på samma sätt i tolkningen som i andra, mer vardagliga sammanhang. Detta kan kontrasteras mot vissa hermeneutiska metoder som har tolkat in avancerade bilder och allegorier i texten.<sup id="cite_ref-19" class="reference"><a href="#cite_note-19"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>19<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Vissa protestantiska bibeltolkare använder sig av <a href="/wiki/Typologi_(teologi)" title="Typologi (teologi)">typologi</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Trosbekännelse"><span id="Trosbek.C3.A4nnelse"></span>Trosbekännelse</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Trosbekännelse" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Trosbekännelse"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Nicaenska_trosbekännelsen"><span id="Nicaenska_trosbek.C3.A4nnelsen"></span>Nicaenska trosbekännelsen</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Nicaenska trosbekännelsen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Nicaenska trosbekännelsen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Nicaenska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Nicaenska trosbekännelsen">Nicaenska trosbekännelsen</a></dd></dl></div> <p>Den <a href="/wiki/Nicaenska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Nicaenska trosbekännelsen">nicaenska (nicenska) trosbekännelsen</a> – också kallad Credo, eftersom den på <a href="/wiki/Latin" title="Latin">latin</a> inleds med detta ord – är, sånär som på två ord, gemensam för både västliga och östliga kyrkor. Trosbekännelsen, som antogs vid det <a href="/wiki/F%C3%B6rsta_konciliet_i_Konstantinopel" title="Första konciliet i Konstantinopel">första konciliet i Konstantinopel</a> <a href="/wiki/381" title="381">381</a> heter egentligen den <i>nicaeno-konstantinopolitanska trosbekännelsen</i> och är i västkyrklig tradition en av de tre <a href="/wiki/Ekumeniska_trosbek%C3%A4nnelserna" title="Ekumeniska trosbekännelserna">ekumeniska trosbekännelserna</a>. </p> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Nicaea_icon.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/31/Nicaea_icon.jpg/250px-Nicaea_icon.jpg" decoding="async" width="250" height="339" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/31/Nicaea_icon.jpg/375px-Nicaea_icon.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/31/Nicaea_icon.jpg/500px-Nicaea_icon.jpg 2x" data-file-width="1024" data-file-height="1388" /></a><figcaption><a href="/wiki/Ikon_(religion)" title="Ikon (religion)">Ikon</a> föreställande <a href="/wiki/F%C3%B6rsta_konciliet_i_Nicaea" title="Första konciliet i Nicaea">första konciliet i Nicaea</a>.</figcaption></figure> <p><b>Formulering</b> </p> <ol><li>Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är;</li> <li>och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, (Gud av Gud,) ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat; som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen och tagit mandom genom den Helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa; som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna, och stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida; därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, på vilkens rike icke skall varda någon ände;</li> <li>och på den helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern (och Sonen), på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har talat genom profeterna; och på en enda, helig, allmännelig/katolsk och apostolisk kyrka. Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse, och förväntar de dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv. Amen.</li></ol> <p>Se även den <a href="/wiki/Apostoliska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Apostoliska trosbekännelsen">apostoliska</a> och <a href="/wiki/Athanasianska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Athanasianska trosbekännelsen">Athanasianska trosbekännelsen</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Eskatologi">Eskatologi</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: Eskatologi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: Eskatologi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartiklar: <a href="/wiki/Uppenbarelseboken" title="Uppenbarelseboken">Uppenbarelseboken</a> och <a href="/wiki/Uppryckandet" title="Uppryckandet">Uppryckandet</a></dd></dl></div> <p><a href="/wiki/Eskatologi" title="Eskatologi">Eskatologi</a> är läran om de yttersta tingen, inom kristendomens <a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">teologi</a> i princip detsamma som den mest berömda <a href="/wiki/Apokalyps" title="Apokalyps">apokalypsen</a> (uppenbarelsen): Bibelns sista bok, Johannes uppenbarelse om Jesu makt vid dennes återkomst och om hur detta sker, om fullbordandet av <a href="/wiki/Guds_rike" title="Guds rike">Guds rike</a> och om världens undergång och förnyelse. </p><p>Inom kristendomen är <a href="/wiki/Uppenbarelseboken" title="Uppenbarelseboken">Uppenbarelseboken</a> i Nya Testamentet det mest kända eskatologiska resonemanget. I denna beskrivs Guds slutgiltiga seger över <a href="/wiki/Dj%C3%A4vulen" title="Djävulen">Ondskan</a>, världens förnyelse och Ondskans motstånd före Guds dom. Uppenbarelseboken använder en mängd symboler, som t.ex. <a href="/wiki/Vilddjurets_tal" class="mw-redirect" title="Vilddjurets tal">Vilddjurets tal</a>, "666". Eskatologisk undervisning finns även i evangelierna, där Jesus undervisar om sin återkomst vid historiens slut (se Matteusevangeliet 24–25; Markusevangeliet 13; Lukasevangeliet 21), och i Nya testamentets brev (exempelvis 1 Thessalonikerbrevet 4–5; 2 Thessalonikerbrevet 2; 2 Petrusbrevet 3). Gemensamt för Nya testamentets syn är att "den yttersta tiden" börjar med Jesu första ankomst, och att detta är Jesu egen undervisning. När han förkunnar att "Guds rike är nära" (Mark 1:15), syftar Jesus bland annat på att tiden inom kort är inne för Guds ingripande i världens historia. Från Nya testamentets perspektiv är allt som händer efter Jesu liv och död en del av "den yttersta tiden". Många trodde att Jesus skulle återvända år 1000 e.Kr. och jordbrukare avstod därför från att så sitt utsäde våren detta år eftersom de inte skulle behöva äta någon skörd den kommande vintern eftersom alla människor ändå skulle vara borta, dömda till himmel eller helvete. </p><p>Kristna rörelser ägnar sig i varierande grad åt eskatologi. Fenomenet är kanske mest utmärkande för stora delar av <a href="/wiki/Pentekostalism" title="Pentekostalism">pingströrelsen</a>, <a href="/wiki/Sjundedagsadventism" class="mw-redirect" title="Sjundedagsadventism">sjundedagsadventisterna</a> och andra <a href="/wiki/Frikyrkor" class="mw-redirect" title="Frikyrkor">frikyrkor</a>. Särskilt de nya, så kallade karismatiska kyrkorna och de något äldre trosrörelserna <a href="/wiki/Jehovas_vittnen" title="Jehovas vittnen">Jehovas vittnen</a> och <a href="/wiki/Jesu_Kristi_kyrka_av_sista_dagars_heliga" class="mw-redirect" title="Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga">Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga</a> (mormonerna) anses ha ett starkt eskatologiskt fokus. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Liturgi">Liturgi</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Liturgi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Liturgi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Wiki_%C5%A0umadija_V_Crkva_Sv._Petra_i_Pavla_(Aran%C4%91elovac)_612.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ec/Wiki_%C5%A0umadija_V_Crkva_Sv._Petra_i_Pavla_%28Aran%C4%91elovac%29_612.jpg/250px-Wiki_%C5%A0umadija_V_Crkva_Sv._Petra_i_Pavla_%28Aran%C4%91elovac%29_612.jpg" decoding="async" width="250" height="333" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ec/Wiki_%C5%A0umadija_V_Crkva_Sv._Petra_i_Pavla_%28Aran%C4%91elovac%29_612.jpg/375px-Wiki_%C5%A0umadija_V_Crkva_Sv._Petra_i_Pavla_%28Aran%C4%91elovac%29_612.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ec/Wiki_%C5%A0umadija_V_Crkva_Sv._Petra_i_Pavla_%28Aran%C4%91elovac%29_612.jpg/500px-Wiki_%C5%A0umadija_V_Crkva_Sv._Petra_i_Pavla_%28Aran%C4%91elovac%29_612.jpg 2x" data-file-width="3000" data-file-height="4000" /></a><figcaption><a href="/wiki/Heliga_apostlarna_Petrus_och_Paulus_kyrka,_Aran%C4%91elovac" title="Heliga apostlarna Petrus och Paulus kyrka, Aranđelovac">Heliga apostlarna Petrus och Paulus kyrka i Aranđelovac</a>, Serbien.</figcaption></figure> <p>Kristen <a href="/wiki/Gudstj%C3%A4nst" title="Gudstjänst">gudstjänst</a> kan vara av flera slag, och sönderfaller till att börja med i en grupp <b>regelbundna</b> gudstjänster och en grupp <b>tillfälliga</b> gudstjänster. Beroende på trossamfund understryks i gudstjänsten antingen läsningarna ur skriften och undervisningen av församlingen eller gudstjänstens karaktär av tillbedjan av Gud. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Eukaristifirandet">Eukaristifirandet</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: Eukaristifirandet" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: Eukaristifirandet"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Till de <b>regelbundna</b> gudstjänsterna räknas <b><a href="/wiki/Eukaristi" title="Eukaristi">eukaristifirandet</a></b>, som även (i skiftande miljöer) kallas för Herrens måltid, <a href="/wiki/M%C3%A4ssa" title="Mässa">mässan</a>, <a href="/wiki/Nattvard" title="Nattvard">nattvarden</a> eller den gudomliga liturgin. Den har en stark ställning inom kristendomen och är delvis en fortsättning av den judiska <a href="/wiki/Synagoga" title="Synagoga">synagogsgudstjänsten</a> med inslag från den judiska <a href="/wiki/Tempel" title="Tempel">tempelkulten</a>. I de flesta <a href="/wiki/Trossamfund" title="Trossamfund">trossamfund</a> eller kyrkor leds eukaristin av en <a href="/wiki/Pr%C3%A4st" title="Präst">präst</a> eller <a href="/wiki/Pastor" title="Pastor">pastor</a>. I romersk-katolska kyrkan, de ortodoxa kyrkorna, de gammalkatolska kyrkorna och många anglikanska kyrkor utgörs höjdpunkten av <a href="/wiki/M%C3%A4ssoffret" class="mw-redirect" title="Mässoffret">mässoffret</a> och <a href="/wiki/Kommunionen" class="mw-redirect" title="Kommunionen">kommunionen</a>. Eukaristifirandet brukar bestå av en inledning (vars utformning varierar kraftigt mellan olika trossamfund), en del bestående av bibelläsningar (ofta tre stycken), ett frambärande av brödet och vinet, en <a href="/wiki/Eukaristiska_b%C3%B6nen" title="Eukaristiska bönen">eukaristibön</a> som vanligtvis innehåller tacksägelse, <a href="/wiki/Instiftelseorden" title="Instiftelseorden">Instiftelseorden</a> och <a href="/wiki/Epikles" title="Epikles">Epikles</a> (bön om Anden), följd av brytande av det invigda brödet, utdelande av sakramentet, en tackbön och en utsändning. Det är brukligt att sånger, förböner, <a href="/wiki/Nicaenska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Nicaenska trosbekännelsen">Nicaenska trosbekännelsen</a> (i några västliga trossamfund <a href="/wiki/Apostoliska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Apostoliska trosbekännelsen">Apostoliska trosbekännelsen</a>) och <a href="/wiki/Herrens_b%C3%B6n" title="Herrens bön">Herrens bön</a> förekommer någon gång under eukaristifirandets lopp, men deras exakta placeringar har varierat avsevärt under historiens gång, och deras placeringar varierar mellan olika kristna trossamfund. Valet av sånger varierar också kraftigt, både mellan trossamfund och inom trossamfund. I de östligt ortodoxa och orientaliska kyrkorna är valet av sånger för varje dag detaljerat föreskrivna i gudstjänstböckerna, och får inte variera lokalt. </p><p>I den romersk-katolska kyrkan, och i många gammalkatolska och anglikanska församlingar, firas eukaristin varje dag. I östligt ortodoxa församlingar och många anglikanska församlingar firas eukaristin både på söndagar och på helgondagar med större högtidlighetsgrad, men i östligt ortodoxa kloster firas eukaristin varje dag. I övriga kristna trossamfund varierar eukaristifirandets frekvens avsevärt. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Morgonböner,_aftonböner_och_dylikt"><span id="Morgonb.C3.B6ner.2C_aftonb.C3.B6ner_och_dylikt"></span>Morgonböner, aftonböner och dylikt</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Morgonböner, aftonböner och dylikt" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Morgonböner, aftonböner och dylikt"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>En annan typ av regelbunden gudstjänst är det <b>dagliga officiet</b> (<a href="/wiki/Tideg%C3%A4rd" class="mw-redirect" title="Tidegärd">Tidegärd</a>), som består av ett antal bönegudstjänster som firas varje dag i högtidlig form offentligt, i förenklad form i en smågrupp eller beds enskilt, allt efter omständigheterna. <a href="/wiki/Psaltaren" title="Psaltaren">Psaltaren</a>, en judisk bönbok som finns i både den hebreiska bibeln och i den kristna bibeln, utgör en viktig del av officiet, även om officiets exakta struktur varierar kraftigt mellan olika kyrkofamiljer. I orientaliska kyrkor och i anglikanska kyrkor är ottesången och aftonsången viktigast. Romersk-katolska kyrkan och de östligt ortodoxa kyrkorna firar upp till 7–8 tideböner per dygn, men detta sker vanligtvis endast i klostren. Det kan däremot förekomma att laudes (morgonbön) och vesper (aftonsång) firas i vanliga församlingar. I Svenska kyrkan firas officiets gudstjänster främst på retreatgårdar och andra kyrkliga kursgårdar, men undantagsvis kan laudes och completorium (som sedan 2005 finns i <a href="/wiki/Den_svenska_psalmboken" title="Den svenska psalmboken">Den svenska psalmboken</a>) förekomma som församlingsgudstjänst. I den engelskspråkiga världen har officiet länge påverkat <i>mainstream</i>-frikyrklighetens gudstjänstliv, p.g.a. anglikanskt och metodistiskt inflytande, och omvandlats till en predikogudstjänst. I den svenska frikyrkliga världen (utanför metodistkyrkan) var officiet länge ovanligt, men sedan 1990-talets början har officiets popularitet ökat inom svensk frikyrklighet, bland annat under inflytande av den ekumeniska retreatgården i Bjärka-Säby. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Förbönsgudstjänster"><span id="F.C3.B6rb.C3.B6nsgudstj.C3.A4nster"></span>Förbönsgudstjänster</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Förbönsgudstjänster" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Förbönsgudstjänster"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>I åtminstone några kristna trossamfund utgör gudstjänster präglade av <b>förbön</b> en del av det regelbundna gudstjänstlivet. Östligt ortodoxa kyrkor firar några slags förbönsgudstjänster som kallas <i>moleben</i> och <i>panychida</i>. I den medeltida västkyrka i vilken dagens romersk-katolska kyrka, anglikanska kyrkor och evangelisk-lutherska kyrkor har sina rötter, bads <a href="/wiki/Litania" title="Litania">litanian</a> flera gånger i veckan – i vissa stift dagligen. Anglikanska kyrkor firar sedan 1549 traditionellt en <a href="/wiki/Litania" title="Litania">litaniegudstjänst</a> på söndagar (före eukaristifirandet), onsdagar och fredagar (efter ottesången), men den nutida efterlevnaden av denna anvisning varierar kraftigt beroende på församlingarnas lokala traditioner. I den romersk-katolska kyrkan och Svenska kyrkan har bruket av litanian med tiden inskränkts till vissa delar av kyrkoåret: Fastetiden för Svenska kyrkans del och påsknatten för romersk-katolsk del. I den romersk-katolska kyrkan används vid sidan av denna allhelgonalitania även fem andra litanior offentligt, men frekvensen av detta bruk varierar avsevärt. I några frikyrkor och i andra <a href="/wiki/Karismatisk_kristendom" title="Karismatisk kristendom">karismatiska</a> miljöer förekommer förbönsgudstjänster med möjlighet till enskild förbön. En läkegudstjänst med förbön för sjuka förekommer inom <a href="/wiki/Liberala_katolska_kyrkan" title="Liberala katolska kyrkan">Liberala katolska kyrkan</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Söndagen"><span id="S.C3.B6ndagen"></span>Söndagen</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=24" title="Redigera avsnitt: Söndagen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=24" title="Redigera avsnitts källkod: Söndagen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><b>Söndagen</b> har ett viktigt symbolvärde för kristna, eftersom uppståndelsen anses ha ägt rum på en söndag. Det skildras i <a href="/wiki/Apostlag%C3%A4rningarna" title="Apostlagärningarna">Apostlagärningarna</a> 20:7 hur den urkyrkliga församlingen i <a href="/wiki/Troas" title="Troas">Troas</a> firade eukaristin på söndagar, och under de första 1500 åren var detta allmänt förekommande bland kristna. I evangelisk-lutherska och reformerta kyrkor infördes på 1500-talet ett förbud mot eukaristifirande utan kommunikanter, men däremot behöll man de medeltida kraven på noggrann förberedelse inför mottagandet av sakramentet. Effekten av detta förhållningssätt blev en minskad frekvens av eukaristifirande. För att inte söndagen skulle bli gudstjänstlös, införde dessa kyrkor anvisningar för hur predikogudstjänster skulle firas i eukaristins ställe. Dessa predikogudstjänster övertogs av baptistsamfunden och de yngre frikyrkorna. Den <a href="/wiki/%C3%96sterns_assyriska_kyrka" title="Österns assyriska kyrka">assyriska kyrkofamiljen</a>, de <a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkor" title="Ortodoxa kyrkor">östortodoxa</a>, <a href="/wiki/Orientaliskt_ortodoxa_kyrkor" title="Orientaliskt ortodoxa kyrkor">orientaliskt ortodoxa kyrkorna</a> och <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">romersk-katolska kyrkan</a> har alltid fortsatt att fira <a href="/wiki/M%C3%A4ssa" title="Mässa">mässa</a> på söndagar. Sådana distinkta drag i gudstjänstlivet, som förr gjorde att man kunde igenkänna västkristna kyrkofamiljer på deras respektive sätt att fira gudstjänst, har emellertid sedan 1960-talet börjat suddas ut, och idag kan skillnaderna vara större inom ett trossamfund än mellan respektive trossamfund och andra. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Anglikaners_och_metodisters_söndag"><span id="Anglikaners_och_metodisters_s.C3.B6ndag"></span>Anglikaners och metodisters söndag</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=25" title="Redigera avsnitt: Anglikaners och metodisters söndag" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=25" title="Redigera avsnitts källkod: Anglikaners och metodisters söndag"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Under en mellantid växte officiets betydelse på eukaristins bekostnad, även på söndagar, i anglikanska och metodistiska miljöer, men denna utvecklingslinje vände i anglikanska kyrkor på 1830-talet. Eukaristi varje söndag är numera normen i anglikanska kyrkor. Utformningen av eukaristin kan variera avsevärt mellan olika anglikanska lokalförsamlingar: Från en läst kommunionsgudstjänst i 1600-talsstil ledd av präst i kassock och röcklin i en konservativ evangelikal församling, via en sjungen eukaristi enligt nutida gudstjänstböcker ledd av präst i alba och mässhake i bredkyrkliga församlingar, till en <a href="/wiki/Anglokatolicism" title="Anglokatolicism">anglokatolsk</a> mässa med rikt ceremoniel enligt en gudstjänstordning som i skiftande utsträckning berikats med böner hämtade ur medeltida engelska mässordningar eller ur det nutida romerska missalet. I allmänhet är <i>körsång</i> av stor betydelse i anglikanskt gudstjänstliv, bland annat genom att kören sjunger stämmor som kompletterar församlingssångens melodistämma. Många anglikanska församlingar firar dessutom en kvällsgudstjänst på söndagar, men denna är inte alltid längre utformad som aftonsång. Den metodistiska söndagsgudstjänsten (som utformades av <a href="/wiki/John_Wesley" title="John Wesley">John Wesley</a>) är en förenkling av den anglikanska ottesången. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Lutheraners_huvudgudstjänster"><span id="Lutheraners_huvudgudstj.C3.A4nster"></span>Lutheraners huvudgudstjänster</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=26" title="Redigera avsnitt: Lutheraners huvudgudstjänster" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=26" title="Redigera avsnitts källkod: Lutheraners huvudgudstjänster"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Till skillnad från anglikanerna, som lät officiet utgöra sin nattvardslösa gudstjänst, och de reformerta, som skrev nya nattvardslösa gudstjänster, baserade lutheranerna sina predikogudstjänster på den traditionella mässans första två delar: Inledningen och ordets gudstjänst. Denna struktur användes informellt i Svenska kyrkan sedan 1572, men formaliserades inte förrän 1811, då en ny kyrkohandbok trädde i kraft. Den svenska kyrkohandboken reviderades 1894, 1942 och 1986. Svenska kyrkan kallar sex av sina gudstjänstformer för <i>huvudgudstjänster</i>. Dessa är: Högmässa, söndagsmässa, familjemässa (som är tre former av eukaristifirande), högmässogudstjänst, söndagsgudstjänst och familjegudstjänst (som är nattvardslösa gudstjänster, vars resp. inledningar liknar de tre ovannämnda mässformernas). Under vardagarna kan <b>veckomässa</b> (en förenklad eukaristi) förekomma. Sedan 1960-talet förekommer även andra musikinstrument vid sidan av orgel i evangelisk-lutherskt gudstjänstliv, bland annat piano, flygel och gitarr. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Den_reformerta_söndagen"><span id="Den_reformerta_s.C3.B6ndagen"></span>Den reformerta söndagen</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=27" title="Redigera avsnitt: Den reformerta söndagen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=27" title="Redigera avsnitts källkod: Den reformerta söndagen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Reformerta kyrkor kan numera vara mycket olika varandra vad gäller frekvensen av eukaristifirandet. Inte heller var predikogudstjänstens utformning likadan i Schweiz (I Calvins gudstjänstordning utgjorde <a href="/wiki/De_tio_budorden" title="De tio budorden">de tio budorden</a> en söndagligen återkommande sång i gudstjänstens början), Skottland (som genom John Knox 1564 antog gudstjänstboken <i>Common Order</i>) och England (tre långa improviserade böner åtskilda av bibelläsning och predikan, enligt Westminsterdirektoriet 1645) ens på 1600-talet. Under 1700- och 1800-talen var reformert kristna djupt splittrade över frågan om det var tillåtet att sjunga några andra sånger än psaltarpsalmer. Den engelske kongregationalisten Isaac Watts populariserade på 1700-talet nyskrivna sånger, men i Skottland var de länge förbjudna. Medan franska hugenotter redan på 1700-talet insisterade på en fast föreskriven liturgisk ordning med vissa kyrkoårsvariationer, tenderade nordamerikanska reformerta vid samma tid att övergå till en improviserad gudstjänstform i form av väckelsemöte. Engelskt reformert gudstjänstliv splittrades under 1700-talet, så att några grupper höll fast vid 1645 års Westminsterdirektorium, medan andra valde att bearbeta den anglikanska ottesången, och ytterligare andra institutionaliserade väckelsemötets form. Under inflytande av <i>Mercersburg-teologin</i> på 1800-talet och <a href="/wiki/Kommuniteten_i_Taiz%C3%A9" title="Kommuniteten i Taizé">Kommuniteten i Taizé</a> på 1900-talet har somliga, men långt ifrån alla, reformerta kyrkor tagit för vana att åter fira eukaristi varje söndag. I skotska och nordamerikanska reformerta miljöer förekom fram till 1800-talets slut en misstro mot musikinstrument, eftersom de nytestamentliga breven inte nämner orglar. Den första reformerta kyrkorgeln i Skottland installerades på 1790-talet under stark kritik från omgivningen. Sedan mitten av 1900-talet är dock musikinstrument okontroversiella bland de flesta reformerta, och den berömda <i><a href="/wiki/Iona" title="Iona">Iona</a> Community</i> har populariserat modern kyrkomusik. I karismatiska miljöer förekommer ofta att söndagens predikogudstjänst utformas på ett konsert-liknande sätt med populärmusik. I reformerta miljöer har söndagen ofta övertagit drag från den judiska sabbaten, så att man länge har sett med ogillande på exempelvis hushållsarbete, nöjen och rekreation på söndagar. Detta synsätt har uppmjukats under de senaste decennierna. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Ovanliga_trossamfunds_huvudgudstjänster"><span id="Ovanliga_trossamfunds_huvudgudstj.C3.A4nster"></span>Ovanliga trossamfunds huvudgudstjänster</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=28" title="Redigera avsnitt: Ovanliga trossamfunds huvudgudstjänster" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=28" title="Redigera avsnitts källkod: Ovanliga trossamfunds huvudgudstjänster"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Fr%C3%A4lsningsarm%C3%A9n" title="Frälsningsarmén">Frälsningsarmén</a> och <a href="/wiki/Kv%C3%A4kare" class="mw-redirect" title="Kväkare">kväkarna</a> skiljer sig från andra kristna trossamfund på så sätt att de aldrig firar vare sig dop eller eukaristi. Frälsningsarméns gudstjänst på söndagar kallas för <i>helgelsemöte</i>, och präglas av musik. Vid en tidpunkt då andra trossamfund nästan uteslutande använde orgel, var Frälsningsarmén på 1800-talet nydanande och originell genom sitt bruk av bleckblås och stränginstrument. Kväkarnas kväkarandakt äger rum helt i tystnad. <a href="/wiki/Sjundedagsadventisterna" title="Sjundedagsadventisterna">Sjundedagsadventisterna</a>, och ett fåtal andra trossamfund i världen, skiljer sig från andra kristna trossamfund genom att fira veckans huvudgudstjänst på lördagen istället för söndagen, därför att de anser att det judiska sabbatsbudet även åligger kristna av icke-judisk bakgrund. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Tillfälliga_gudstjänster"><span id="Tillf.C3.A4lliga_gudstj.C3.A4nster"></span>Tillfälliga gudstjänster</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=29" title="Redigera avsnitt: Tillfälliga gudstjänster" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=29" title="Redigera avsnitts källkod: Tillfälliga gudstjänster"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Till de <b>tillfälliga</b> gudstjänsterna hör bland annat <a href="/wiki/Dop" title="Dop">dopgudstjänst</a>, <a href="/wiki/Vigsel" title="Vigsel">vigselgudstjänst</a>, ordination till uppdragen som <a href="/wiki/Diakon" title="Diakon">diakon</a>, präst/pastor och biskop/föreståndare och <a href="/wiki/Kyrklig_begravning" title="Kyrklig begravning">begravningsgudstjänst</a>. Många kristna trossamfund firar ibland <a href="/wiki/Konfirmation" title="Konfirmation">konfirmationsgudstjänst</a>. Östligt ortodoxa kyrkor firar en mariaandakt som kallas för Akathist. I romersk-katolska kyrkan, gammalkatolska kyrkor och bland många anglikaner förekommer ibland <a href="/wiki/Sakramental_v%C3%A4lsignelse" class="mw-redirect" title="Sakramental välsignelse">sakramental välsignelse</a>, och i samma trossamfund förekommer en folklig mariaandakt, majandakten, under månaden maj. I sådana trossamfund som har <a href="/wiki/Kristna_kommuniteter" title="Kristna kommuniteter">kristna kommuniteter</a> eller <a href="/wiki/Kloster" title="Kloster">kloster</a> utgör avläggandet av kommunitetslöften en gudstjänst som kan firas separat eller infogas i en annan gudstjänst. I kristna miljöer präglade av pietism, evangelikalism eller den karismatiska rörelsen kan <i>väckelsemöten</i>, innehållande känslosam musik, vittnesbörd, bibelläsning, appeller och omvändelseböner, vara ett inte ovanligt komplement till söndagens huvudsakliga gudstjänst. </p><p>Många kristna trossamfund har föreskrivna gudstjänstordningar även för sådan bön som äger rum med endast präst och en konfident närvarande vid själavård (eller med en grupp anhöriga): <a href="/wiki/Bikt" title="Bikt">Bikt</a>, sjukbesök, <a href="/wiki/De_sjukas_sm%C3%B6rjelse" title="De sjukas smörjelse">De sjukas smörjelse</a>, sjukkommunion, <a href="/wiki/Sockenbud" title="Sockenbud">sockenbud</a> eller <a href="/wiki/Viaticum" title="Viaticum">viaticum</a>, vaka vid en döendes bädd, anförtroende av själen till Gud (<i>commendatio</i>), <a href="/wiki/Utf%C3%A4rdsb%C3%B6n" title="Utfärdsbön">utfärdsbön</a>, bisättning, visningsgudstjänst, <a href="/wiki/Likvaka" title="Likvaka">likvaka</a> och <a href="/wiki/Parentation" title="Parentation">parentation</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Sakrament">Sakrament</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=30" title="Redigera avsnitt: Sakrament" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=30" title="Redigera avsnitts källkod: Sakrament"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Sakrament" title="Sakrament">Sakrament</a></dd></dl></div> <p>Med begreppet sakrament betecknas kristendomens mest centrala heliga handlingar. Termen myntades tidigt av västkristna teologer, då ordet <i>sakrament</i> (<a href="/wiki/Latin" title="Latin">latin</a> <i>sacramentum</i> “edgång”) fick tjäna som översättning av det <a href="/wiki/Grekiska" title="Grekiska">grekiska</a> <i>mysterion</i>, “hemlighet”, som återfinns i <a href="/wiki/Nya_Testamentet" class="mw-redirect" title="Nya Testamentet">Nya Testamentet</a>. Detta är också bakgrunden till att sakramenten kallas <i>mysterier</i> i de ortodoxa kyrkorna. </p><p>Enligt <a href="/wiki/Romersk-katolsk" class="mw-redirect" title="Romersk-katolsk">romersk-katolsk</a> och ortodox <a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">teologi</a> efterlämnade <a href="/wiki/Jesus" title="Jesus">Jesus</a> åt den <a href="/wiki/Kyrka" title="Kyrka">kyrka</a> han grundat dels den kristna <a href="/wiki/Uppenbarelse" title="Uppenbarelse">uppenbarelsen</a> (läran), dels <a href="/wiki/N%C3%A5d_(teologi)" title="Nåd (teologi)">nådemedel</a> (sakramenten). Sakramentet är en <a href="/wiki/Helig" title="Helig">helig</a> handling som genom att symboliskt gestalta nådens verkan på ett hemlighetsfullt sätt förmedlar denna nåd till människorna. Så till exempel <a href="/wiki/Dop" title="Dop">dopets</a> vatten (vattnet är ett ämne som renar) som <a href="/wiki/Symbol" title="Symbol">symboliserar</a> nådens renande från <a href="/wiki/Synd" title="Synd">synd</a> och därigenom åstadkommer denna verkan. De olika <a href="/wiki/Protestantisk" class="mw-redirect" title="Protestantisk">protestantiska</a> samfunden ansluter sig i skiftande grad till denna definition. </p><p>I <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a> och de <a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkorna" class="mw-redirect" title="Ortodoxa kyrkorna">ortodoxa kyrkorna</a> är sakramenten till antalet sju: <a href="/wiki/Dop" title="Dop">dopet</a>, <a href="/wiki/Konfirmation" title="Konfirmation">konfirmationen</a>, <a href="/wiki/Bikt" title="Bikt">bikten</a>, <a href="/wiki/%C3%84ktenskap" title="Äktenskap">äktenskapet</a>, <a href="/wiki/De_sjukas_sm%C3%B6rjelse" title="De sjukas smörjelse">de sjukas smörjelse</a> (även kallad sista smörjelsen), <a href="/wiki/Pr%C3%A4stvigning" title="Prästvigning">prästvigningen</a> samt <a href="/wiki/Eukaristi" title="Eukaristi">eukaristin</a> (intimt förbunden med <a href="/wiki/M%C3%A4ssan" class="mw-redirect" title="Mässan">mässan</a>). De ortodoxa kyrkorna, som inte skiljer mellan sakrament och <a href="/wiki/Sakramentalier" title="Sakramentalier">sakramentalier</a>, kan dock ibland räkna även sakramentalierna (i synnerhet klosterlöftena och begravningsgudstjänsten) till sakramenten. </p><p>Anglikanska kyrkor skiljer mellan de två stora sakramenten och de fem små sakramenten. </p><p>Genom att anta läroskriften <i>Augsburgska bekännelsens apologi</i> (artikel XIII) byggde de evangelisk-lutherska kyrkorna in flera olika, samexisterande, sakramentsdefinitioner i sin lära: <i>Vi anse det icke heller vara av någon större betydelse, om några för undervisningens skull räkna på ett sätt, andra på ett annat, blott man bevarar det i Skriften meddelade. (...) Sakrament i egentlig mening äro sålunda dopet, Herrens nattvard och avlösningen eller botens sakrament.</i> Lutherska sakrament kan därför vara två, tre, fem, sju, tio eller flera, beroende på vilken av Apologins definitioner som används. </p><p>De reformerta och baptistiska samfunden erkänner vanligtvis bara två sakrament – med olika definitioner och varianter av dem. I bland annat <a href="/wiki/Pentekostalism" title="Pentekostalism">pingstkyrkan</a> beskrivs således dopet inte som ett sakrament utan som en <a href="/wiki/Trosbek%C3%A4nnelse" title="Trosbekännelse">trosbekännelse</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Liturgisk_kalender">Liturgisk kalender</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=31" title="Redigera avsnitt: Liturgisk kalender" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=31" title="Redigera avsnitts källkod: Liturgisk kalender"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Kyrko%C3%A5ret" title="Kyrkoåret">Kyrkoåret</a></dd></dl></div> <p><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romerska katoliker</a>, <a href="/wiki/Anglikanska_kyrkogemenskapen" title="Anglikanska kyrkogemenskapen">anglikaner</a>, <a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkor" title="Ortodoxa kyrkor">östortodoxa kristna</a> och traditionella <a href="/wiki/Protestantism" title="Protestantism">protestantiska</a> <a href="/wiki/F%C3%B6rsamling" title="Församling">församlingar</a> formar gudstjänsten kring en <a href="/wiki/Liturgi" title="Liturgi">liturgisk kalender</a>. Gemensamt är firandet av varje söndag, Herrens dag, till åminnelse av Jesu uppståndelse. Kalendern anger religiösa högtider (långt ifrån alltid på en ledig dag) till minne av någon händelse i Jesu eller något <a href="/wiki/Helgon" title="Helgon">helgons</a> liv, högtidernas relativa högtidlighetsgrad, perioder av <a href="/wiki/Fasta" title="Fasta">fasta</a> såsom fastetiden, och andra fromma evenemang. </p><p>De viktigaste högtiderna är <a href="/wiki/Jul" title="Jul">julen</a> (som firas till åminnelse av Jesu födelse), <a href="/wiki/Trettondedag_jul" title="Trettondedag jul">Epifania</a> (som ursprungligen ihågkommer Jesu uppenbarelse genom hans födelse, dop och underverk), den flera dagar långa <a href="/wiki/P%C3%A5sk" title="Påsk">påsken</a> (som firas för att minnas Jesu död och uppståndelse), <a href="/wiki/Kristi_himmelsf%C3%A4rdsdag" title="Kristi himmelsfärdsdag">Kristi himmelsfärdsdag</a> och <a href="/wiki/Pingst" title="Pingst">pingsten</a> (som firas för att minnas den första gång då lärjungarna fick del av <a href="/wiki/Den_Helige_Ande" title="Den Helige Ande">den Helige Ande</a>, vilket ledde fram till <a href="/wiki/Kyrka" title="Kyrka">Kyrkans</a> framträdande). Både julen och påsken föregås av en flera veckor lång fastetid: <a href="/wiki/Advent" title="Advent">Advent</a> före jul och <a href="/wiki/P%C3%A5skfastan" title="Påskfastan">Påskfastan</a> före påsk. </p><p>Inom många västkyrkor (men inte östkyrkor) förekommer <a href="/wiki/Askonsdagen" title="Askonsdagen">Askonsdagen</a> (som inleder fastetiden före påsk), <a href="/wiki/Den_helige_Mikaels_dag" class="mw-redirect" title="Den helige Mikaels dag">den helige Mikaels dag</a> i september och <a href="/wiki/Alla_helgons_dag" title="Alla helgons dag">Alla helgons dag</a> i november. Inom ett fåtal västkyrkor firas <a href="/wiki/Corpus_Christi" title="Corpus Christi">Corpus Christi</a> (som tacksägelse för altarets sakrament och Jesu kroppsliga närvaro i sakramentet). Både Romersk-katolska kyrkan, <a href="/wiki/Gammalkatolska_kyrkor" title="Gammalkatolska kyrkor">gammalkatolska kyrkor</a>, anglikanska kyrkor och Östortodoxa kyrkan firar <a href="/wiki/Kristendomens_apostlar" title="Kristendomens apostlar">apostlarnas</a> minnesdagar och <a href="/wiki/Jungfru_Maria" title="Jungfru Maria">mariadagar</a> (något som även skedde i <a href="/wiki/Svenska_kyrkan" title="Svenska kyrkan">Svenska kyrkan</a> före <a href="/wiki/1772" title="1772">1772</a>). Den svenska <a href="/wiki/Tacks%C3%A4gelsedagen" title="Tacksägelsedagen">Tacksägelsedagen</a> och den nordamerikanska högtiden <a href="/wiki/Thanksgiving" title="Thanksgiving">Thanksgiving</a> är <i>inte</i> av samma historiska ursprung. </p><p>Ett stort antal trossamfund, med relativt litet medlemsantal, använder sig inte alls av en liturgisk kalender. I dessa miljöer anses söndagen vara den enda kristna högtidsdagen: Julen, <a href="/wiki/Sk%C3%A4rtorsdagen" title="Skärtorsdagen">Skärtorsdagen</a>, <a href="/wiki/L%C3%A5ngfredagen" title="Långfredagen">Långfredagen</a> och Kristi himmelsfärds dag firas inte, därför att de inte infaller på en söndag. Denna inställning till högtider vid sidan av söndagen mjukades upp i baptistiska miljöer under 1800-talets lopp, och inom skotsk presbyterianism så sent som på 1960-talet, men präglar fortfarande små trossamfund med rötter i engelskspråkig reformert eller baptistisk kristendom, framför allt i USA. <a href="/wiki/Jehovas_vittnen" title="Jehovas vittnen">Jehovas vittnen</a> har vidarefört denna traditionellt reformerta negativa inställning till firande av Jesu födelse. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Symbolik">Symbolik</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=32" title="Redigera avsnitt: Symbolik" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=32" title="Redigera avsnitts källkod: Symbolik"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Kors" title="Kors">Korset</a> är en kristen symbol för religionens grundare, <a href="/wiki/Jesus_fr%C3%A5n_Nasaret" class="mw-redirect" title="Jesus från Nasaret">Jesus från Nasaret</a>, vilken enligt <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a> skall ha avrättats genom att bli <a href="/wiki/Korsf%C3%A4stelse" title="Korsfästelse">korsfäst</a> på <a href="/wiki/Golgata" title="Golgata">Golgata</a> i <a href="/wiki/Jerusalem" title="Jerusalem">Jerusalem</a> av den <a href="/wiki/Romersk" class="mw-redirect" title="Romersk">romerska</a> ockupationsmakten på begäran av <a href="/wiki/Sanhedrin" title="Sanhedrin">Sanhedrin</a>. Även flera andra av kristendomens ledare, bland andra <a href="/wiki/Petrus" title="Petrus">Petrus</a>, skall ha blivit korsfästa.</p><figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Sorrow5crop.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/42/Sorrow5crop.jpg" decoding="async" width="224" height="336" class="mw-file-element" data-file-width="224" data-file-height="336" /></a><figcaption><a href="/wiki/Jesu_korsf%C3%A4stelse" class="mw-redirect" title="Jesu korsfästelse">Jesu korsfästelse</a>.</figcaption></figure><p>En <a href="/wiki/Ikon_(religion)" title="Ikon (religion)">Ikon</a>, av <a href="/wiki/Grekiska" title="Grekiska">grekiskans</a> εικων, <i>eikon</i> – "bild", är en helig avbildning inom den <a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkor" title="Ortodoxa kyrkor">ortodoxa kyrkan</a>, vanligtvis i form av en på trä målad bild, men andra media såsom <a href="/wiki/Mosaik" title="Mosaik">mosaik</a>, textilier och även skulpturer förekommer. Ofta framställs <a href="/wiki/Jungfru_Maria" title="Jungfru Maria">Madonnan</a> med Jesusbarnet. Avbildningen betraktas inte bara som en ren illustration utan utgör en del av det religiösa budskapet och uppfattas ofta som en fysisk manifestation av det den representerar. I de ortodoxa kyrkorna sitter ikoner uppsatta på <a href="/wiki/Ikonostas" title="Ikonostas">ikonostasen</a>, och i hemmen kan man finna familjeikoner samlade i en speciell rumshörna, ett "fönster mot himlen" eller "vackra hörnet", tillsammans med en brinnande <a href="/wiki/Oljelampa" title="Oljelampa">oljelampa</a>. </p><div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Historia">Historia</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=33" title="Redigera avsnitt: Historia" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=33" title="Redigera avsnitts källkod: Historia"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Den kristna religionens, församlingslivets och kyrkliga organisationens historiska utveckling kallas traditionellt <a href="/wiki/Kyrkohistoria" title="Kyrkohistoria">kyrkohistoria</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Urkyrkan_och_kyrkomötena"><span id="Urkyrkan_och_kyrkom.C3.B6tena"></span>Urkyrkan och kyrkomötena</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=34" title="Redigera avsnitt: Urkyrkan och kyrkomötena" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=34" title="Redigera avsnitts källkod: Urkyrkan och kyrkomötena"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Kristendomen uppstod ur <a href="/wiki/Judendom" title="Judendom">judendomen</a> under första århundradet e.Kr. Till en början betraktades kristendomen som en liten gren inom judendomen. Den nya tron spred sig dock snabbt kring <a href="/wiki/Medelhavet" title="Medelhavet">Medelhavet</a> även bland icke-judar tack vare flitig <a href="/wiki/Mission" title="Mission">mission</a>, bland annat av <a href="/wiki/Apostel" title="Apostel">aposteln</a> <a href="/wiki/Paulus" title="Paulus">Paulus</a>. Redan tidigt bestod urförsamlingen i <a href="/wiki/Jerusalem" title="Jerusalem">Jerusalem</a> av både <a href="/wiki/Arameiska" title="Arameiska">arameisktalande</a> och grekisktalande judar. <a href="/wiki/Den_heliga_gravens_kyrka" class="mw-redirect" title="Den heliga gravens kyrka">Den heliga gravens kyrka</a> i Jerusalem finns skriftligt omnämnd på 300-talet, men det var då en väl etablerad tradition att anse att detta var platsen för Jesu grav. Den första biskopen över församlingen där var aposteln <a href="/wiki/Jakob_(apostel)" title="Jakob (apostel)">Jakob</a>. </p><p>På grund av förföljelser och krig lämnade många kristna <a href="/wiki/Syria_Palaestina" class="mw-redirect" title="Syria Palaestina">Palestina</a> och flyttade till andra delar av <a href="/wiki/Romarriket" class="mw-redirect" title="Romarriket">det romerska riket</a>, bland annat till <a href="/wiki/Antiochia_vid_Orontes" class="mw-redirect" title="Antiochia vid Orontes">Antiochia</a>, där <a href="/wiki/Ortodox_patriark_av_Antiokia" title="Ortodox patriark av Antiokia">patriarken</a> sedan dess räknar apostolisk succession från <a href="/wiki/Petrus" title="Petrus">Petrus</a> som skall ha fört kristendomen till staden. Enligt <a href="/wiki/Apostlag%C3%A4rningarna" title="Apostlagärningarna">Apostlagärningarna</a> var det där som den nya trons bekännare började kallas för kristna (efter Kristus). </p> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Saint_Paul%27s_martyrdom.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/ff/Saint_Paul%27s_martyrdom.jpg/250px-Saint_Paul%27s_martyrdom.jpg" decoding="async" width="250" height="168" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/ff/Saint_Paul%27s_martyrdom.jpg/375px-Saint_Paul%27s_martyrdom.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/ff/Saint_Paul%27s_martyrdom.jpg/500px-Saint_Paul%27s_martyrdom.jpg 2x" data-file-width="549" data-file-height="368" /></a><figcaption><a href="/wiki/Paulus" title="Paulus">Paulus</a> <a href="/wiki/Martyr" title="Martyr">martyrdöd</a>.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Mindre_Asien" class="mw-redirect" title="Mindre Asien">Mindre Asien</a> (nuvarande Turkiet) övertog snart tillsammans med Syrien rollen som kristendomens kärnområden. Kristendomen spreds västerut och nådde snart rikets huvudstad <a href="/wiki/Rom" title="Rom">Rom</a>. Dit sändes även Petrus som anses ha blivit den romerska församlingens förste ledare (<a href="/wiki/Biskop" title="Biskop">biskop</a>), vilket är grunden till dagens <a href="/wiki/P%C3%A5ve" title="Påve">påveämbete</a>. Aposteln <a href="/wiki/Markus_(apostel)" class="mw-redirect" title="Markus (apostel)">Markus</a> begav sig enligt traditionen till <a href="/wiki/Alexandria" title="Alexandria">Alexandria</a>, och grundade den <a href="/wiki/Koptiska_kyrkan" class="mw-redirect" title="Koptiska kyrkan">Koptiska kyrkan</a>. Det är möjligt att <a href="/wiki/Filippos" title="Filippos">Filippos</a> kristnade <a href="/wiki/Kush" title="Kush">Kush</a>. <a href="/wiki/Andreas_(apostel)" title="Andreas (apostel)">Andreas</a> skall ha kristnat <a href="/wiki/Konstantinopel" title="Konstantinopel">Konstantinopel</a> och predikat längs <a href="/wiki/Svarta_havet" title="Svarta havet">Svarta havet</a>. <a href="/wiki/Tomas_(apostel)" title="Tomas (apostel)">Tomas</a> skall ha grundat de <a href="/wiki/Tomaskristna" title="Tomaskristna">Tomaskristnas</a> kyrka i <a href="/wiki/Indien" title="Indien">Indien</a> och Österns assyriska kyrka. <a href="/wiki/Judas_Taddeus" class="mw-redirect" title="Judas Taddeus">Judas Taddeus</a> förde kristendomen till <a href="/wiki/Armenien" title="Armenien">Armenien</a> omkring år <a href="/wiki/40" title="40">40</a>, vars urförsamling ligger till grund för <a href="/wiki/Armeniska_apostoliska_kyrkan" title="Armeniska apostoliska kyrkan">Armeniska apostoliska kyrkan</a>. </p><p>På 90-talet e.Kr. skedde en definitiv brytning mellan judendom och kristendom. De kristna slutade att delta i judarnas gudstjänster och romarna insåg skillnaden mellan judar och kristna vilket ledde till att de kristna inte längre behandlas med den tolerans som var bruklig mot judarna. </p><p>Kristendomen var till en början bred och öppen för tolkningar om bland annat Jesu natur och vilka texter som gällde, och eventuellt hade kvinnor till en början en starkare ställning än efter 200-talet. Efter några århundraden, hetsiga kyrkomöten mellan biskopar med omröstningar i trosfrågor segrade på 300-talet emellertid en riktning, den allmänna eller <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">romersk-katolska</a>, som leds av en <a href="/wiki/P%C3%A5ven" class="mw-redirect" title="Påven">påve</a> med säte i Rom utifrån tanken att Jesu lärjunge <a href="/wiki/Petrus" title="Petrus">Petrus</a> var den förste påven i Rom. Man bestämde också vilka texter som skulle tillåtas i <a href="/wiki/Nya_testamentet" title="Nya testamentet">Nya testamentet</a> och vilka texter som skulle bannlysas som hädiska. </p><p>Under 100-talet byggdes organisationen ut, och varje lokalkyrka blev självständig under en biskop, efter den syriska kyrkans förebild, som hade infört detta system redan strax före år 100. En grupp tidiga teologer, apologeterna, försökte försvara kyrkans tro mot förföljelser och knöt an till tidens <a href="/wiki/Filosofi" title="Filosofi">filosofi</a> och <a href="/wiki/Retorik" title="Retorik">retorik</a>. Flera grupper bröt med den kristna huvudtraditionen och bildade tidvis framgångsrika avvikande minoritetsriktningar. Bland dem fanns <a href="/wiki/Gnosticism" title="Gnosticism">gnosticismen</a>, <a href="/wiki/Markionism" class="mw-redirect" title="Markionism">markionismen</a> och <a href="/wiki/Montanism" title="Montanism">montanismen</a>. </p><p>Under 200-talet ökade antalet kristna kraftigt vilket ledde till att de tidigare sporadiska förföljelserna från den romerska staten tilltog i styrka. De svåraste förföljelserna inföll under kejsarna <a href="/wiki/Decius" title="Decius">Decius</a> och <a href="/wiki/Diocletianus" title="Diocletianus">Diocletianus</a>. Under kejsar <a href="/wiki/Konstantin_den_store" title="Konstantin den store">Konstantin den store</a> utfärdades år 312–313 det så kallade <i>toleransediktet i Milano</i>. Detta innebar att förföljelsen mot kristna avbröts, och att dessa erhöll religionsfrihet och ökat inflytande. På 380-talet började kristna i romarrikets östra delar förfölja oliktänkande, och rev ner flera <a href="/wiki/Tempel" title="Tempel">tempel</a>.<sup id="cite_ref-20" class="reference"><a href="#cite_note-20"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>20<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> År 391–392 lät Kejsar <a href="/wiki/Theodosius_den_store" class="mw-redirect" title="Theodosius den store">Theodosius den store</a>, som själv var kristen, avskaffa <a href="/wiki/Religionsfrihet" title="Religionsfrihet">religionsfriheten</a> och införde kristendomen som enda statsreligion.<sup id="cite_ref-21" class="reference"><a href="#cite_note-21"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>21<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="De_sju_"stora"_kyrkomötena"><span id="De_sju_.22stora.22_kyrkom.C3.B6tena"></span>De sju "stora" kyrkomötena</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=35" title="Redigera avsnitt: De sju "stora" kyrkomötena" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=35" title="Redigera avsnitts källkod: De sju "stora" kyrkomötena"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Vid sidan av ett stort antal små och lokala kyrkomöten (lokalsynoder) som endast hade regional betydelse, samlades under det första kristna årtusendet <i>sju</i> kyrkomöten (även kända som ekumeniska koncilier eller synoder) som i efterhand kommit att betraktas som normerande för alla kristna av <i>både</i> den romersk-katolska kyrkan, den östortodoxa kyrkofamiljen, den gammalkatolska kyrkofamiljen och några anglikaner. De två första av dessa bejakas även av den assyriska kyrkofamiljen. De tre första av dessa bejakas även av den orientaliska kyrkofamiljen. De fyra första av dessa bejakas av alla anglikaner och även av lutherska och reformerta kyrkor. </p> <ul><li>År 325 samlades biskopar från hela riket i Nicaea till det <b>första ekumeniska kyrkomötet</b> (även känt som <a href="/wiki/F%C3%B6rsta_konciliet_i_Nicaea" title="Första konciliet i Nicaea">Första konciliet i Nicaea</a>). Avsikten med konciliet var att lösa konflikter i kyrkan i <a href="/wiki/Alexandria" title="Alexandria">Alexandria</a> rörande frågan om likvärdigheten mellan <a href="/wiki/Treenigheten" class="mw-redirect" title="Treenigheten">Treenighetens</a> första och andra personer (<a href="/wiki/Fadern" title="Fadern">Fadern</a> och <a href="/wiki/Jesus" title="Jesus">Sonen</a>). <a href="/wiki/Alexander_av_Alexandria" title="Alexander av Alexandria">Alexander</a>, biskop i Alexandria, betraktade dem som likvärdiga i <a href="/wiki/Polemik" title="Polemik">polemik</a> mot <a href="/wiki/Presbyter" title="Presbyter">presbytern</a> <a href="/wiki/Arius" title="Arius">Arius</a>, som givit <a href="/wiki/Arianism" title="Arianism">arianismen</a> dess namn. Mötet tog ställning <i>mot</i> arianerna, som lärde att Sonen (Jesus Kristus) var ett <i>skapat</i> väsen, den första och högsta av alla skapade varelser, men inte Gud. Mötet tog ställning <i>för</i> formuleringen att Jesus är "av samma väsen som Fadern". Konciliet var historiskt betydelsefullt eftersom det var det första försöket att uppnå <a href="/wiki/Konsensus" title="Konsensus">konsensus</a> i den kristna världen genom att sammankalla representanter för <i>alla</i> kyrkoprovinser. Därmed lades grunden för en världskyrka.</li> <li>Efter en långvarig och uppslitande efterdebatt, under vilken arianerna tidvis var i majoritet och hade flera kejsares stöd, samlades år 381 i Konstantinopel biskopar till det <b>andra ekumeniska kyrkomötet</b> (även känt som <a href="/wiki/F%C3%B6rsta_konciliet_i_Konstantinopel" title="Första konciliet i Konstantinopel">Första konciliet i Konstantinopel</a>). Mötet tog förnyad ställning mot arianerna, och mot makedonierna, som lärde att den helige Ande inte är Gud. Mötet tog ställning <i>för</i> den trosbekännelse som numera, något missvisande, brukar kallas för den <a href="/wiki/Nicaenska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Nicaenska trosbekännelsen">nicaenska trosbekännelsen</a>.</li> <li>Det <b>tredje ekumeniska kyrkomötet</b> (även känt som <a href="/wiki/Konciliet_i_Efesos" class="mw-redirect" title="Konciliet i Efesos">konciliet i Efesos</a>) samlades år 431 i staden Efesos. Mötet tog ställning <i>mot</i> <a href="/wiki/Nestorianism" title="Nestorianism">nestorianismen</a>, som hävdade att Jesu gudomliga natur och mänskliga natur var två skilda personer. Mötet tog ställning <i>för</i> den lära som <a href="/wiki/Kyrillos_av_Alexandria" title="Kyrillos av Alexandria">Kyrillos av Alexandria</a> försvarade: Att Jesus är en enda person av en enda gudomlig-mänsklig natur. Mötet förstärkte den assyriska kyrkofamiljens isolering från de andra kristna kyrkofamiljerna.</li> <li>Det <b>fjärde ekumeniska kyrkomötet</b> (även känt som <a href="/wiki/Konciliet_i_Chalkedon" title="Konciliet i Chalkedon">Konciliet i Chalkedon</a>) samlades år 451 i staden Kalcedon. Mötet tog ställning <i>mot</i> eutykianismen (även känd som <a href="/wiki/Monofysitism" title="Monofysitism">monofysitism</a>), som innebar en extremistisk tolkning av vad som hade beslutats vid föregående koncilium: Att Jesu mänskliga natur skulle ha uppgått i den gudomliga naturen på ett sådant sätt att han förlorat sina mänskliga egenskaper. Mötet tog ställning <i>för</i> den förmedlande lära som <a href="/wiki/Leo_I_(p%C3%A5ve)" title="Leo I (påve)">Leo den store</a> formulerade: Att "Jesu gudomliga natur och mänskliga natur är oupplösligt och oskiljaktigt förenade utan förvandling eller sammanblandning". Under konciliets efterdebatt ansåg somliga, de så kallade miafysiterna, fast de inte sympatiserade med eutykianismen, att Kalcedon-mötets definition i praktiken avvisade Efesos-mötets beslut. Under början av 500-talet, mer än ett halvsekel efter Kalcedon-mötet, ledde detta till en splittring mellan de orientalisk-ortodoxa kyrkorna och de europeiska delarna av den kristna kyrkan.</li> <li>Det <b>femte ekumeniska kyrkomötet</b> (även känt som <a href="/wiki/Andra_konciliet_i_Konstantinopel" title="Andra konciliet i Konstantinopel">andra konciliet i Konstantinopel</a>) samlades år 553. Det antog den lära som Leontios av Konstantinopel hade formulerat: Att Jesu gudomliga natur och mänskliga natur är förenade i Jesu gudomliga persons väsensenhet. Formuleringen var avsedd att underlätta återförening med de orientaliska kyrkorna.</li> <li>Det <b>sjätte ekumeniska kyrkomötet</b> (även känt som <a href="/wiki/Tredje_konciliet_i_Konstantinopel" title="Tredje konciliet i Konstantinopel">tredje konciliet i Konstantinopel</a>) samlades år 680–681. Mötet tog ställning <i>mot</i> <a href="/wiki/Monoteletism" title="Monoteletism">monoteletismen</a> (även känd som monoenergismen), det vill säga att Jesus endast skulle ha gudomliga egenskaper (inklusive gudomlig vilja), men inte antagit några mänskliga egenskaper. Mötet tog ställning <i>för</i> den lära som <a href="/wiki/Maximos_Bek%C3%A4nnaren" title="Maximos Bekännaren">Maximos Bekännaren</a> hade formulerat: Att Jesus hade både gudomliga egenskaper och mänskliga egenskaper (inklusive gudomlig vilja och mänsklig vilja), vilande på resonemanget: "Det som inte har antagits av den gudomliga personen har inte heller återlösts".</li> <li>Det <b>sjunde ekumeniska kyrkomötet</b> (även känt som <a href="/wiki/Andra_konciliet_i_Nicaea" title="Andra konciliet i Nicaea">andra konciliet i Nicaea</a>) samlades år 787). Mötet tog ställning <i>mot</i> <a href="/wiki/Ikonoklasm" title="Ikonoklasm">ikonoklasm</a> (vanvördnad för, och vandalism av, kyrkokonst) och ikonolatri (dyrkan av bilder). Mötet tog ställning <i>för</i> ikonodouli (vördnadsyttringar inför den som avbildas med hjälp av kyrkokonst, exempelvis genom kyssar, bugningar och ljuständning).</li></ul> <p>Sedan 300-talet var kristendomen statsreligion i <a href="/wiki/Armenien" title="Armenien">Armenien</a> och <a href="/wiki/Etiopien" title="Etiopien">Etiopien</a>, oberoende av Rom. Guldmynt från riket <a href="/wiki/Aksum" title="Aksum">Aksum</a>, som senare blev <a href="/wiki/Abessinien" class="mw-redirect" title="Abessinien">Abessinien</a> och därefter Etiopien har från 290-talet kristna kors. Den etiopiska kyrkan har sedan dess behållit den religiösa makten i landet trots muslimska anstormningar och framstötar från katolikerna. En förklaring är att detta afrikanska land aldrig koloniserades och kristendomens koppling till det mäktiga kejsarhuset. Etiopierna hävdar att de har förbundsarken gömd i en kyrka i landet. </p><p>En betydande tidig kristen knutpunkt var <a href="/wiki/Nubien" title="Nubien">Nubien</a> som hade biskopssäte i <a href="/w/index.php?title=Faras&action=edit&redlink=1" class="new" title="Faras [inte skriven än]">Faras</a> från omkring 500-talet och som verkar ha haft en <a href="/wiki/Katedral" title="Katedral">katedral</a> under tidig <a href="/wiki/Medeltiden" title="Medeltiden">medeltid</a>. De romerska provinserna i Nordafrika kristnades av romarna när dessa antagit kristendomen som statsreligion på 300-talet, om vilket <a href="/wiki/Basilika_(arkitektur)" title="Basilika (arkitektur)">basilikan</a> i <a href="/wiki/Cuicul" class="mw-redirect" title="Cuicul">Cuicul</a> från 411 vittnar, men många nordafrikanskt kristna konverterade senare till <a href="/wiki/Islam" title="Islam">islam</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Kristendomens_utveckling_i_romerska_riket">Kristendomens utveckling i romerska riket</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=36" title="Redigera avsnitt: Kristendomens utveckling i romerska riket" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=36" title="Redigera avsnitts källkod: Kristendomens utveckling i romerska riket"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <table class="wikitable"> <caption>Estimerad utveckling av kristendomen i romerska riket under åren 30–400 e.Kr. </caption> <tbody><tr> <th>Årtal </th> <th>Antal kristna i romerska riket </th></tr> <tr> <td>30 e.Kr. </td> <td>20 </td></tr> <tr> <td>60 e.Kr. </td> <td>1,000-1,500 </td></tr> <tr> <td>100 e.Kr. </td> <td>7,000-10,000 </td></tr> <tr> <td>150 e.Kr. </td> <td>30,000-40,000 </td></tr> <tr> <td>200 e.Kr. </td> <td>140,000-160,000 </td></tr> <tr> <td>250 e.Kr. </td> <td>600,000-700,000 </td></tr> <tr> <td>300 e.Kr. </td> <td>2,500,000-3,500,000 </td></tr> <tr> <td>312 e.Kr. </td> <td>3,500,000-4,000,000 </td></tr> <tr> <td>400 e.Kr. </td> <td>25,000,000-35,000,000 </td></tr></tbody></table> <p>Kristendomens utveckling i romerska riket var mycket långsam till en början men utvecklades stadigt med 30-35% ökning av kristna troende per årtionde. Denna utveckling påskyndades märkbart med införandet av kristendom som statsreligion i det Romerska riket år 312 e.Kr.<sup id="cite_ref-22" class="reference"><a href="#cite_note-22"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>22<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-23" class="reference"><a href="#cite_note-23"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Medeltida_kristendom">Medeltida kristendom</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=37" title="Redigera avsnitt: Medeltida kristendom" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=37" title="Redigera avsnitts källkod: Medeltida kristendom"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Viking_age_christian_cross_found_in_Lund_sweden.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/18/Viking_age_christian_cross_found_in_Lund_sweden.jpg/250px-Viking_age_christian_cross_found_in_Lund_sweden.jpg" decoding="async" width="250" height="258" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/18/Viking_age_christian_cross_found_in_Lund_sweden.jpg/375px-Viking_age_christian_cross_found_in_Lund_sweden.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/18/Viking_age_christian_cross_found_in_Lund_sweden.jpg/500px-Viking_age_christian_cross_found_in_Lund_sweden.jpg 2x" data-file-width="1836" data-file-height="1893" /></a><figcaption>Ett tidigt <a href="/wiki/Vikingatid" class="mw-redirect" title="Vikingatid">vikingatida</a> <a href="/wiki/Krucifix" title="Krucifix">krucifix</a> funnet i <a href="/wiki/Upp%C3%A5kra" title="Uppåkra">Uppåkra</a> utanför <a href="/wiki/Lund" title="Lund">Lund</a> i <a href="/wiki/Sk%C3%A5ne" title="Skåne">Skåne</a>.</figcaption></figure> <p>Under slutet av 700-talet bröts det sista organiserade motståndet i de <a href="/wiki/Germansk" class="mw-redirect" title="Germansk">germanska</a> rikena ner av <a href="/wiki/Karl_den_store" title="Karl den store">Karl den store</a>. </p> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Pope_Vitalian.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Pope_Vitalian.jpg/250px-Pope_Vitalian.jpg" decoding="async" width="250" height="369" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d5/Pope_Vitalian.jpg 1.5x" data-file-width="316" data-file-height="466" /></a><figcaption>Påve <a href="/wiki/Vitalianus" title="Vitalianus">Vitalianus</a>.</figcaption></figure> <p>Kyrkan före 900- och 1000-talen var en relativt löst sammansatt institution. Det <a href="/wiki/P%C3%A5ve" title="Påve">påvliga</a> ämbetet var svagt, i synnerhet under <a href="/wiki/Saeculum_obscurum" title="Saeculum obscurum">saeculum obscurum</a>, och centralstyret inom kyrkan mycket begränsat. Enskilda <a href="/wiki/Kloster" title="Kloster">kloster</a> och <a href="/wiki/Biskop" title="Biskop">biskopsstolar</a> var autonoma och hade mycket nära samarbete med lokala kungar och godsägare, som de ofta var starkt beroende av. Den teologiska renlärigheten bland kyrkans män var tveksam. Idealet var att kyrkan inte skulle blanda sig i världsliga angelägenheter utan överlåta detta till kejsare, kungar och adel att sköta. Verkligheten var en helt annan; många <a href="/wiki/Pr%C3%A4st" title="Präst">präster</a> levde inte i <a href="/wiki/Celibat" title="Celibat">celibat</a>, biskopar agerade som världsliga adelsmän och kunde dra ut i strid som suveräna krigsherrar och agera vasaller åt kungar. Påvestolen var under en lång period i händerna på <a href="/wiki/Italienare" title="Italienare">italiensk</a> <a href="/wiki/Adel" title="Adel">adel</a> utan större ambitioner att se till det kristna samhällets andliga behov. </p><p>Under 900-talet föddes en reaktion mot vad man betecknade som en moralisk förslappning bland de troende. Stora kloster som det i <a href="/wiki/Cluny" title="Cluny">Cluny</a> i dagens Frankrike beredde vägen för en kyrka med större trovärdighet och inflytande som åtnjöt respekt från såväl allmoge som elit. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Nordens_kristnande">Nordens kristnande</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=38" title="Redigera avsnitt: Nordens kristnande" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=38" title="Redigera avsnitts källkod: Nordens kristnande"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartiklar: <a href="/wiki/Nordens_kristnande" title="Nordens kristnande">Nordens kristnande</a> och <a href="/wiki/Sveriges_kristnande" title="Sveriges kristnande">Sveriges kristnande</a></dd></dl></div> <p><a href="/wiki/Nordens_kristnande" title="Nordens kristnande">Nordens övergång till kristendomen</a> och <a href="/wiki/Sveriges_kristnande" title="Sveriges kristnande">Sveriges kristnande</a> var en utdragen process, med skillnader mellan olika landsändar. Den församling <a href="/wiki/Ansgar" title="Ansgar">Ansgar</a> grundade i <a href="/wiki/Birka" title="Birka">Birka</a> på 800-talet blev inte beständig. Västergötland och Danmark inklusive Skåne hade tidigt en växande andel kristen befolkning. Rester av en träkyrka byggd på 800-talet hittades av arkeologer i Varnhem i mitten av <a href="/wiki/2000-talet_(decennium)" title="2000-talet (decennium)">nollnolltalet</a>. <a href="/wiki/Olof_Sk%C3%B6tkonung" title="Olof Skötkonung">Olof Skötkonung</a> betraktas traditionellt som Sveriges förste döpte kung som inte återföll från sin tro. Sedan avrättandet av den asatroende kungen <a href="/wiki/Blot-Sven" title="Blot-Sven">Blot-Sven</a> cirka 1087 har Sveriges kungar varit krönta kristna kungar. Mälardalen kan dock ha haft en signifikant icke-kristen befolkningsandel så sent som på 1120- eller 1130-talet. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Stora_schismen_1054">Stora schismen 1054</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=39" title="Redigera avsnitt: Stora schismen 1054" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=39" title="Redigera avsnitts källkod: Stora schismen 1054"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Stora_schismen_1054" class="mw-redirect" title="Stora schismen 1054">Stora schismen 1054</a></dd></dl></div> <p>Den stora schismen 1054 var den händelse som permanent separerade den <a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkor" title="Ortodoxa kyrkor">östliga ortodoxin</a> från den västliga <a href="/wiki/Katolicism" title="Katolicism">katolicismen</a>. De två kyrkoorganisationerna söndrades <a href="/wiki/Doktrin" title="Doktrin">doktrinärt</a>, <a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">teologiskt</a>, <a href="/wiki/Spr%C3%A5k" title="Språk">språkligt</a>, <a href="/wiki/Politisk" class="mw-redirect" title="Politisk">politiskt</a> och <a href="/wiki/Geografi" title="Geografi">geografiskt</a>. Trots allt tätare <a href="/wiki/Ekumenisk" class="mw-redirect" title="Ekumenisk">ekumeniska</a> kontakter under 1900-talet kvarstår den fullständiga brytningen dem emellan. </p><p>I det romerska riket flyttade kejsaren och den politiska makten från <a href="/wiki/Rom" title="Rom">Rom</a> till <a href="/wiki/Konstantinopel" title="Konstantinopel">Konstantinopel</a>, något som medförde förändringar även i det andliga klimatet i riket. Traditionen hade ditintills bjudit att kejsaren skulle ha auktoritet i såväl världsliga som andliga frågor. De som starkast höll fast vid denna princip kom att befinna sig på den ortodoxa sidan i konflikten, medan de som höll fast vid biskopen av Rom (<a href="/wiki/P%C3%A5ve" title="Påve">påven</a>), vilken hela tiden varit den främste kyrklige potentaten, kom att befinna sig på den katolska sidan i konflikten. De utlösande faktorerna till schismen (splittringen) var bland annat tillägget av <a href="/wiki/Filioque" title="Filioque">filioque</a> i <a href="/wiki/Nicaenska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Nicaenska trosbekännelsen">Nicaenska trosbekännelsen</a> av kyrkan i Rom, bruket av <a href="/wiki/Osyrat_br%C3%B6d" class="mw-redirect" title="Osyrat bröd">osyrat bröd</a> i den västliga kyrkan, och bruket av <a href="/wiki/Syrat_br%C3%B6d" title="Syrat bröd">syrat bröd</a> i den östliga kyrkan vid utdelandet av <a href="/wiki/Nattvard" title="Nattvard">Nattvarden</a> samt utnämnandet av <a href="/wiki/Patriark_(kyrkligt_%C3%A4mbete)" title="Patriark (kyrkligt ämbete)">patriarken</a> av Konstantinopel till ekumenisk patriark och skillnaderna i utformningen av <a href="/wiki/Liturgi" title="Liturgi">liturgin</a>. </p><p>Schismen ledde till utbytandet av exkommunikationer (att var och en av patriarkerna upphörde att ta emot kommunionen från, och dela ut kommunionen till, den andre, och att de upphörde att be för varandra i den offentliga gudstjänsten) från dels påven <a href="/wiki/Leo_IX" title="Leo IX">Leo IX</a>, dels Michael Keroularios, patriark av Konstantinopel, under året 1054. Det skulle dröja innan denna splittring utvidgades till att gälla även Alexandria-patriarkatet, Antiokia-patriarkatet och Jerusalems-patriarkatet (som följde med Konstantinopel vid splittringen), och under kortare perioder under medeltiden återställdes sakramentsgemenskapen, men schismen tog sin början 1054. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Investiturstriden">Investiturstriden</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=40" title="Redigera avsnitt: Investiturstriden" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=40" title="Redigera avsnitts källkod: Investiturstriden"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Dock ledde kyrkans hävdande av sin ställning som en maktfaktor till konflikter med den världsliga makten. Under slutet av 1000-talet och början av 1100-talet ledde detta till en 50 år lång maktkamp mellan påvar å ena sidan och kungar och kejsare å andra sidan. Konflikten har senare fått namnet <a href="/wiki/Investiturstriden" title="Investiturstriden">investiturstriden</a>, och gällde vem som hade rätten att tillsätta kyrkliga ämbeten. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Medeltida_lärostrider"><span id="Medeltida_l.C3.A4rostrider"></span>Medeltida lärostrider</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=41" title="Redigera avsnitt: Medeltida lärostrider" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=41" title="Redigera avsnitts källkod: Medeltida lärostrider"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Under medeltiden räknades varje avvikelse från <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">katolska kyrkans</a> lärosystem som <a href="/wiki/K%C3%A4tteri" title="Kätteri">kätteri</a>, men trots detta åtnjöt universiteten och katedralskolorna under 1100-talet avsevärd tankefrihet, vilket bland annat kan iakttas bland förgrundsgestalterna vid katedralskolan i Chartres. Genom intellektuellt utbyte med arabvärlden, återupptäcktes den antika grekiska filosofin, och under 1100-talets lopp ledde översättningar av <a href="/wiki/Aristoteles" title="Aristoteles">Aristoteles</a> skrifter till nya ansatser inom den västkristna teologin: <a href="/wiki/Skolastik" title="Skolastik">Skolastiken</a>. De mest framstående <i>tidiga</i> skolastikerna, som huvudsakligen var verksamma innan översättningen av Aristoteles tagit fart, är <a href="/wiki/Anselm_av_Canterbury" title="Anselm av Canterbury">Anselm av Canterbury</a>, <a href="/wiki/Pierre_Ab%C3%A9lard" title="Pierre Abélard">Pierre Abélard</a>, <a href="/wiki/Hugo_av_Sankt_Victor" title="Hugo av Sankt Victor">Hugo av Sankt Victor</a> och Richard av Sankt Victor. </p><p><a href="/wiki/Katarer" title="Katarer">Katarerna</a> i Sydfrankrike och Norditalien utövade en religion som innebar att den materiella världen skulle vara skapad av djävulen, men de betraktade sig som de sanna kristna, och var starkt kyrkokritiska. <a href="/wiki/Valdenser" title="Valdenser">Valdenserna</a> avvek inte lika kraftigt från den katolska kristendomen, men var kritiska mot kyrkoorganisationens stora jordinnehav och politiska inflytande. Inledningsvis bemöttes rörelserna med dialog och debatt. De i enkelhet levande cistercisensmunkarna fick i uppdrag att samtala med kyrkokritikerna, och ett antal nya inomkyrkliga ordnar, bland annat <a href="/wiki/Franciskanorden" title="Franciskanorden">Franciskanorden</a> och <a href="/wiki/Dominikanorden" title="Dominikanorden">Dominikanorden</a> odlade ett fattigdomsideal som påminde om katarernas och valdensernas. </p><p>Den fredliga och dialoginriktade inriktningen förbyttes stegvis under <a href="/wiki/Albigenserkriget" title="Albigenserkriget">albigenserkriget</a> (1209–1229) och under <a href="/wiki/Gregorius_IX" title="Gregorius IX">Gregorius IX</a>:s tid som påve (1227–1241) i en hållning alltmera präglad av tvång och våld. <a href="/wiki/Inkvisition" title="Inkvisition">Inkvisitionen</a> växte fram i början av 1230-talet. </p><p>Till <i>högskolastikens</i> mest inflytelserika tänkare räknas <a href="/wiki/Albertus_Magnus" title="Albertus Magnus">Albertus Magnus</a>, <a href="/wiki/Thomas_av_Aquino" title="Thomas av Aquino">Thomas av Aquino</a>, <a href="/wiki/Bonaventura" title="Bonaventura">Bonaventura</a> och <a href="/wiki/Johannes_Duns_Scotus" title="Johannes Duns Scotus">Johannes Duns Scotus</a>. Störst inflytande på eftervärldens vetenskapsteoretiska reflektion hade dock franciskanbrodern <a href="/wiki/William_Ockham" title="William Ockham">William Ockham</a>. </p><p>För svenskt vidkommande är 1300-talets mest inflytelserika kristna gestalt den <a href="/wiki/Heliga_Birgitta" title="Heliga Birgitta">heliga Birgitta</a>, som grundade <a href="/wiki/Birgittinorden" title="Birgittinorden">birgittinorden</a>. </p><p>Påvestolens seger över kejsarmakten i investiturstriden på 1000- och 1100-talen, började på 1300-talet att vända. Tänkaren <a href="/wiki/Marsilius_av_Padua" title="Marsilius av Padua">Marsilius av Padua</a> banade väg för det som skulle bli till 1500-talets statskyrkosystem, och det faktum att påvestolen under perioden 1378–1449 hade flera innehavare samtidigt ("<a href="/wiki/Motp%C3%A5ve" title="Motpåve">motpåvar</a>") undergrävde påveämbetets auktoritet i världsliga makthavares ögon. </p><p>Kyrkomötet i Florens och Ferrara sammanträdde under ett stort antal sessioner 1431–1449. Syftet var att återförena <a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkor" title="Ortodoxa kyrkor">Ortodoxa kyrkor</a> med den katolska västkyrkan, men den östkyrklige delegaten Markus av Efesos protesterade på ett sådant sätt, att detta syfte inte uppnåddes, trots att patriarken Josef II av Konstantinopel undertecknade ett återföreningsbeslut. Den mest bestående effekten av Florens-Ferrara-konciliet var istället att göra läran om <a href="/wiki/Sk%C3%A4rselden" title="Skärselden">skärselden</a> till en normerande dogm inom västkyrkan. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Reformationen">Reformationen</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=42" title="Redigera avsnitt: Reformationen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=42" title="Redigera avsnitts källkod: Reformationen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Reformationen" title="Reformationen">Reformationen</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Martin_Luther,_1529.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/Martin_Luther%2C_1529.jpg/250px-Martin_Luther%2C_1529.jpg" decoding="async" width="250" height="268" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/Martin_Luther%2C_1529.jpg/375px-Martin_Luther%2C_1529.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/Martin_Luther%2C_1529.jpg/500px-Martin_Luther%2C_1529.jpg 2x" data-file-width="600" data-file-height="643" /></a><figcaption><a href="/wiki/Martin_Luther" title="Martin Luther">Martin Luther</a>, <a href="/wiki/Protestantism" title="Protestantism">protestantismens</a> grundare.</figcaption></figure> <p>Reformationen påbörjades som en process inom kyrkan vars mening var att reformera, ombilda, kyrkan till något modernare och mer tidsenligt. Den började under andra hälften av 1200-talet men nådde sin kulmen först 250 år senare. Det som börjat som något internt hade då förvandlats till en splittring, där delar av den kristna kyrkan brutit helt med <a href="/wiki/P%C3%A5ve" title="Påve">påvedömet</a>, men där även Sydeuropas latinska stift hade genomgått stora reformer. </p><p>Orsakerna till reformationen är omstridda. Den <a href="/wiki/Latinska_kyrkan" title="Latinska kyrkan">latinska kyrkan</a> hade på sina håll förfallit, renässanspåvarnas vandel påminde stundtals mera om de världsliga furstarnas än om det för andliga ledare passande. Inte sällan påverkade världsliga intressen biskopsutnämningarna samtidigt som alltför många biskopar begagnade sig av sin ställning för att gynna släkt och vänner. </p><p>Både de nordvästeuropeiska reformerna (som skulle leda till ombildning till separata reformatoriska statskyrkor) och de sydeuropeiska reformerna (som ägde rum i fortsatt romersk-katolska stift) präglades av vissa gemensamma förutsättningar och ideal. </p> <ul><li>Under senmedeltiden och renässansen hade det västkristna bönelivet blivit alltmera individualistiskt, känslomässigt och inriktat på att leva sig in i Jesu lidande (<a href="/wiki/Devotio_moderna" title="Devotio moderna">Devotio moderna</a>). Denna tendens vidareutvecklades och förstärktes i alla reformrörelserna (möjligtvis i mindre utsträckning bland anglikaner, som gick emot tidsandan genom att göra ottesångs- och aftonsångsfirande i grupp till en angelägenhet för lekfolket).</li> <li><a href="/wiki/Ren%C3%A4ssanshumanism" title="Renässanshumanism">Renässanshumanismen</a> innebar ett förnyat intresse för bibelns originalspråk, <a href="/wiki/Hebreiska" title="Hebreiska">hebreiska</a> och <a href="/wiki/Grekiska" title="Grekiska">grekiska</a>.</li> <li>Förbättring av prästutbildning och intensifierad lekmannabildning var också två ideal som förenade alla reformrörelserna, oavsett om de fanns i Nordvästeuropa eller Sydeuropa. Den sistnämnda kallas traditionellt – men polemiskt – för "<a href="/wiki/Motreformationen" title="Motreformationen">motreformationen</a>", men bör kanske mera neutralt kallas för den <a href="/wiki/Tridentinska_reformen" title="Tridentinska reformen">tridentinska reformen</a>.</li> <li>De ekonomiska och politiska orsakerna var naturligtvis också viktiga. En växande kungamakt såg inte alltid med blida ögon på kyrkomännens (eller för den delen adelns) konkurrerande maktställning. Kungar och furstar kunde genom reformationen (efter <a href="/wiki/Marsilius_av_Padua" title="Marsilius av Padua">Marsilius av Padua</a> statskyrkomodell) övertaga kyrkans rikedomar. Även i de kyrkoprovinser som förblev en del av romersk-katolska kyrkan, stärktes kungamaktens inflytande över kyrkan under 1500-, 1600- och 1700-talen (<a href="/wiki/Gallikanism" title="Gallikanism">gallikanismen</a>, <a href="/wiki/Josefinism" title="Josefinism">josefinismen</a> och liknande utvecklingar i Portugal och Spanien).</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Martin_Luther">Martin Luther</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=43" title="Redigera avsnitt: Martin Luther" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=43" title="Redigera avsnitts källkod: Martin Luther"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Reformationen började med att <a href="/wiki/Augustinerorden" class="mw-redirect" title="Augustinerorden">augustineremitmunken</a> och professorn <a href="/wiki/Martin_Luther" title="Martin Luther">Martin Luther</a> 1517 i <a href="/wiki/Wittenberg" title="Wittenberg">Wittenberg</a> publicerade 95 teser som angrep den dåtida handeln med <a href="/wiki/Avlat" title="Avlat">avlat</a>. Vidare kom Luther att hävda att människan blir <a href="/wiki/R%C3%A4ttf%C3%A4rdig" class="mw-redirect" title="Rättfärdig">rättfärdig</a> enbart genom <a href="/wiki/Tro" title="Tro">tro</a> och inte genom gärningar. Dessutom menade han att enbart <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a> var bindande för kyrkan och avvisade därmed läror och bruk som han inte kunde finna stöd för i Bibeln. Han betonade även det <a href="/wiki/Allm%C3%A4nna_pr%C3%A4stad%C3%B6met" title="Allmänna prästadömet">allmänna prästadömet</a>, avvisade <a href="/wiki/Transsubstantiationsl%C3%A4ran" class="mw-redirect" title="Transsubstantiationsläran">transsubstantiationsläran</a> och <a href="/wiki/M%C3%A4ssoffer" title="Mässoffer">mässofferläran</a>, förkastade klosterlivet, reducerade antalet <a href="/wiki/Sakrament" title="Sakrament">sakrament</a> till tre (senare två) och kallade <a href="/wiki/P%C3%A5ve" title="Påve">påven</a> för <a href="/wiki/Antikrist" title="Antikrist">antikrist</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Jean_Calvin">Jean Calvin</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=44" title="Redigera avsnitt: Jean Calvin" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=44" title="Redigera avsnitts källkod: Jean Calvin"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Jurist" title="Jurist">Juristen</a> <a href="/wiki/Jean_Calvin" title="Jean Calvin">Jean Calvin</a> publicerade 1536 i <a href="/wiki/Basel" title="Basel">Basel</a> <i>Institutio religionis Christianae</i>, efter att ha tvingats fly från sitt hemland Frankrike. Calvin anslöt sig till Luthers lära om <a href="/wiki/R%C3%A4ttf%C3%A4rdigg%C3%B6relse_genom_tro" class="mw-redirect" title="Rättfärdiggörelse genom tro">rättfärdiggörelse genom tro</a> och Bibelns auktoritet, men intog en ståndpunkt mellan Luther och <a href="/wiki/Zwingli" class="mw-redirect" title="Zwingli">Zwingli</a> (sekular präst och <a href="/wiki/Humanism" title="Humanism">humanist</a>) i <a href="/wiki/Nattvard" title="Nattvard">nattvardsläran</a>. Calvin menade att Jesus inte var fysiskt närvarande i nattvarden, men att det ändå skedde en andlig kommunion. Han avfärdade allt materiellt i <a href="/wiki/Gudstj%C3%A4nst" title="Gudstjänst">gudstjänsterna</a>, men tillät sång och användandet av enkla kors, dock inte <a href="/wiki/Krucifix" title="Krucifix">krucifix</a>. </p><p>Calvin lärde även ut att Gud förutbestämt (<a href="/wiki/Predestination" class="mw-redirect" title="Predestination">predestinerat</a>) vilka som skulle bli <a href="/wiki/Fr%C3%A4lsning" title="Frälsning">frälsta</a> och vilka som inte skulle bli det. De utvalda skulle styra, inte bara över kyrkan, utan över hela samhället. Staden <a href="/wiki/Gen%C3%A8ve" title="Genève">Genève</a> blev modell för denna lära. </p> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Jean_Calvin.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/44/Jean_Calvin.png/250px-Jean_Calvin.png" decoding="async" width="250" height="299" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/44/Jean_Calvin.png/375px-Jean_Calvin.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/44/Jean_Calvin.png 2x" data-file-width="402" data-file-height="480" /></a><figcaption><a href="/wiki/Jean_Calvin" title="Jean Calvin">Jean Calvin</a>.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Den_radikala_reformationen">Den radikala reformationen</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=45" title="Redigera avsnitt: Den radikala reformationen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=45" title="Redigera avsnitts källkod: Den radikala reformationen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Den radikala reformationen var en rörelse under 1500-talet. Rörelsen bestod av ett stort antal olika personer och grupper. Till dem kan räknas radikala reformatorer som <a href="/wiki/Thomas_M%C3%BCntzer" title="Thomas Müntzer">Thomas Müntzer</a>, <a href="/wiki/Andreas_Karlstadt" title="Andreas Karlstadt">Andreas Karlstadt</a> och <a href="/wiki/Kaspar_Schwenckfeld" title="Kaspar Schwenckfeld">Kaspar Schwenckfeld</a> och <a href="/wiki/Anabaptism" title="Anabaptism">anabaptisterna</a> (vederdöpare). </p><p>Anabaptisterna förkastade barndopet och förkunnade i stället <a href="/wiki/Dop" title="Dop">dop</a> vid medveten ålder och blev på så sätt pionjärer för den <a href="/wiki/Frikyrka" title="Frikyrka">frikyrkliga</a> uppfattningen att den kristna tron kräver ett medvetet ställningstagande. </p><p>Många anabaptister var ivriga förespråkare av en livsstil präglad av <a href="/wiki/Pacifism" title="Pacifism">pacifism</a>, församlingsfostran, omsorg, <a href="/wiki/Egendomsgemenskap" title="Egendomsgemenskap">egendomsgemenskap</a> och enkelhet, något man såg som en självklar konsekvens av en spiritualitet baserad på evangeliernas Jesus. Ett mycket stort antal anabaptister förföljdes på grund av sina övertygelser och sin praxis, både "revolutionärer" och fredliga företrädare. </p><p>Det yngsta av reformationssamfunden, <a href="/wiki/Kv%C3%A4karna" title="Kväkarna">Vännernas samfund</a> (Kväkarna), växte fram i England i slutet av 1640-talet under ledning av <a href="/wiki/George_Fox" title="George Fox">George Fox</a>, som var påverkad av den, sedan länge avlidne, tyske reformationsteologen <a href="/wiki/Sebastian_Franck" title="Sebastian Franck">Sebastian Franck</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Reformationen_i_Sverige">Reformationen i Sverige</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=46" title="Redigera avsnitt: Reformationen i Sverige" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=46" title="Redigera avsnitts källkod: Reformationen i Sverige"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <dl><dd><div class="noprint"><i>Detta avsnitt är en sammanfattning av <a href="/wiki/Reformationen_i_Sverige" title="Reformationen i Sverige">Reformationen i Sverige</a>.</i></div></dd></dl> <p>Reformationen pågick i Sverige under <a href="/wiki/Gustav_Vasa" title="Gustav Vasa">Gustav Vasas</a> och hans tre söners styre under hela 1500-talet. Detta innebar att Sverige bröt med <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">romersk-katolska kyrkan</a>, och att den medeltida kyrkoprovinsen under <a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_biskopar_i_Uppsala_stift" title="Lista över biskopar i Uppsala stift">ärkebiskopen av Uppsala</a> (grundad 1164) omorganiserades till ett fristående trossamfund, <a href="/wiki/Svenska_kyrkan" title="Svenska kyrkan">Svenska kyrkan</a>, som därefter styrdes av svenska staten ända fram till den 1 januari år 2000. Reformationen markerar <a href="/wiki/Medeltiden" title="Medeltiden">medeltidens</a> slut i Sverige. <a href="/wiki/Uppsala_m%C3%B6te" title="Uppsala möte">Uppsala möte</a> år 1593, då <a href="/wiki/Augsburgska_bek%C3%A4nnelsen" title="Augsburgska bekännelsen">Augsburgska bekännelsen</a> antogs, utgjorde slutpunkten för Sveriges reformationstid. </p><p>I samband med reformationen utgavs <a href="/wiki/Gustav_Vasas_bibel" title="Gustav Vasas bibel">Gustav Vasas bibel</a>. Sverige blev genom reformationen <a href="/wiki/Lutherdom" title="Lutherdom">evangelisk-lutherskt</a>, och från och med 1598 tilläts svenska medborgare inte tillhöra något annat trossamfund än Svenska kyrkan. <a href="/wiki/Konventikelplakatet" title="Konventikelplakatet">Konventikelplakatet</a> var en svensk förordning från 1726 som förbjöd bönemöten i andra än Svenska kyrkans regi. Först 1868 blev detta lagligt. Begränsad religionsfrihet för svenska medborgare skulle dröja till 1860 (den första religionsfrihetslagen), fullständig religionsfrihet till 1951 (den nya religionsfrihetslagen) och 1977 (klosterparagrafens avskaffande). </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Religionsstridernas_tid_och_upplysningstiden">Religionsstridernas tid och upplysningstiden</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=47" title="Redigera avsnitt: Religionsstridernas tid och upplysningstiden" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=47" title="Redigera avsnitts källkod: Religionsstridernas tid och upplysningstiden"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>De stora upptäcktsfärderna under 1400- och 1500-talen gjorde att framför allt den romersk-katolska kyrkan spreds till nya områden. De inledningsvis två största sjöfararmakterna, Spanien och Portugal, delade genom påven Alexander VI:s medling, världen mellan sig 1494. Alla parter hade förväntat sig att längdmeridianen skulle vara belägen i Atlanten, och så säkerställa hela Latinamerika för Spaniens räkning, men då det visat sig att vad som nu motsvarar Brasiliens östkust föll på den portugisiska sidan, blev Brasilien en portugisisk koloni. Portugals kolonisering av Indien ledde bland annat till att några <a href="/wiki/Tomaskristna" title="Tomaskristna">tomaskristna</a> kyrkogemenskaper 1599 blev ställda under påvestolen – föregångarna till det trossamfund som sedan 1887 är den <b>Syromalabariska katolska kyrkan</b>. Den romersk-katolska kyrkan i Latinamerika är än idag starkt präglad av de kulturella ideal som präglade 1600-talet, inte minst genom det stora antalet bevarade och rikt smyckade barockkyrkor. </p><p>Sextonhundratalets Europa kom i hög utsträckning att präglas av vad som, åtminstone i propagandan, kallades <i>religionsstrider</i>: Inom det Tysk-romerska riket, mellan Spanien och Nederländerna, samt inom de tre länderna på brittiska öarna. </p><p>När sextonhundratalet började, var reformert kristendom inte så strängt dogmatiskt definierad som den senare skulle bli. <a href="/wiki/Synoden_i_Dordrecht" title="Synoden i Dordrecht">Synoden i Dordrecht</a> var ett nederländskt kyrkomöte 1618–1619, som gjorde en mycket sträng tolkning av predestinationsläran normerande för hela den nederländska statskyrkan. Följden blev att <a href="/wiki/Arminianism" title="Arminianism">arminianerna</a> sammanslöt sig i <a href="/wiki/Remonstranterna" title="Remonstranterna">remonstrant</a>-kyrkan, som betonar att människan i vissa avseenden har en fri vilja. Några arminianer flydde till England. </p><p>En bräcklig överenskommelse hade slutits inom <a href="/wiki/Tysk-romerska_riket" title="Tysk-romerska riket">Tysk-romerska riket</a> 1555 (<a href="/wiki/Religionsfreden_i_Augsburg" title="Religionsfreden i Augsburg">Religionsfreden i Augsburg</a>), som innebar att det var tillåtet att vara lutheran i furstendömen ledda av en luthersk furste, och att det var tillåtet att vara katolik i furstendömen ledda av en romersk-katolsk furste. Det var däremot förbjudet att utöva någon annan kristendomsriktning än fursten, och reformert kristendom var förbjuden i hela kejsardömet. </p><p>Furstendömet <a href="/wiki/Hessen-Kassel" title="Hessen-Kassel">Hessen-Kassel</a> var sedan 1566 till namnet lutherskt, men dess furstar tillät i verkligheten att reformert kristendom utövades i furstendömet, och <a href="/wiki/Vilhelm_IV_av_Hessen-Kassel" title="Vilhelm IV av Hessen-Kassel">Vilhelm IV av Hessen-Kassel</a> övergick 1605 själv till reformert kristendom. <a href="/wiki/Kurpfalz" title="Kurpfalz">Kurpfalz</a> var i allt väsentligt reformert sedan 1559, och Simon VI införde 1605 reformert bekännelse i <a href="/wiki/Furstend%C3%B6met_Lippe" title="Furstendömet Lippe">Furstendömet Lippe</a>. Med dessa steg ansågs furstarna ha brutit överenskommelsen från 1555. Under <a href="/wiki/Rudolf_II,_tysk-romersk_kejsare" class="mw-redirect" title="Rudolf II, tysk-romersk kejsare">Rudolf II</a> och <a href="/wiki/Mattias,_tysk-romersk_kejsare" class="mw-redirect" title="Mattias, tysk-romersk kejsare">Mattias</a> förde kejsarmakten en förhållandevis tolerant och försonlig politik gentemot dissidenterna, men när <a href="/wiki/B%C3%B6hmen" title="Böhmen">Böhmen</a> förklarade sig självständigt under en reformert kung 1619, anklagade kejsar <a href="/wiki/Ferdinand_II,_tysk-romersk_kejsare" class="mw-redirect" title="Ferdinand II, tysk-romersk kejsare">Ferdinand II</a> de reformerta furstarna för att ha brutit fredsöverenskommelsen från 1555. <a href="/wiki/Trettio%C3%A5riga_kriget" title="Trettioåriga kriget">Trettioåriga kriget</a>, som blev följden, var dock inte ett renodlat religionskrig: Somliga lutherska furstar stred på kejsarens sida, och somliga romersk-katolska furstar stred på den "protestantiska" sidan. Den "protestantiska" sidan backades upp av det huvudsakligen romersk-katolska Frankrike, på inrådan av kardinal <a href="/wiki/Armand_Jean_du_Plessis_de_Richelieu" title="Armand Jean du Plessis de Richelieu">Richelieu</a> och <a href="/wiki/Kardinal_Mazarin" class="mw-redirect" title="Kardinal Mazarin">Kardinal Mazarin</a> (som själva var ämbetsmän inom den romersk-katolska kyrkoorganisationen). Framför allt handlade konflikten om hur centraliserat (kejsarsidan) eller decentraliserat (den franska och protestantiska sidan) kejsardömet skulle vara. Kriget ledde dock, när <a href="/wiki/Westfaliska_freden" title="Westfaliska freden">Westfaliska freden</a> slöts 1648, till, att reformert bekännelse blev ett tillåtet tredje alternativ bland kejsardömets statskyrkor, men det var fortfarande förbjudet att tillhöra någonting annat än statskyrkan i det furstendöme där man befann sig. </p><p><a href="/wiki/Puritanism" title="Puritanism">Puritanismen</a> var en extrem reformert riktning som ansåg <a href="/wiki/Engelska_kyrkan" title="Engelska kyrkan">Engelska kyrkan</a> vara otillräckligt reformerad. Rörelsen ville avskaffa biskopsämbetet, <a href="/wiki/Den_allm%C3%A4nna_b%C3%B6nboken" title="Den allmänna bönboken">Den allmänna bönboken</a>, all kyrkokonst, orglar, julfirande, vigselringar och ordet "söndag", då dessa inte förekommer i bibeln. Man önskade också förbjuda dans, teater, opera och idrott genom världslig lagstiftning. Rörelsen vann politiskt gehör under <a href="/wiki/Engelska_inb%C3%B6rdeskriget" title="Engelska inbördeskriget">engelska inbördeskriget</a> 1642–1651 och <a href="/wiki/Engelska_samv%C3%A4ldet" title="Engelska samväldet">Engelska samväldet</a> 1653–1659, men den <a href="/wiki/Anglikanska_kyrkan" class="mw-redirect" title="Anglikanska kyrkan">anglikanska kyrkan</a> återinfördes vid <a href="/wiki/Engelska_restaurationen" title="Engelska restaurationen">engelska restaurationen</a> 1660, och den världsliga lagstiftningen började åter tillåta julfirande, kulturliv och sport. Några av företrädarna för rörelsen utvandrade till de nordamerikanska kolonierna, där de bildade självständiga trossamfund, eller bildade fria dissentersamfund i England som tolererades under restaurationen och den georgianska eran. </p><p>I Frankrike hade de reformert kristna, <a href="/wiki/Hugenotter" title="Hugenotter">hugenotterna</a>, förföljts 1559–1598, men det sistnämnda året utfärdades ett edikt, <a href="/wiki/Ediktet_i_Nantes" title="Ediktet i Nantes">ediktet i Nantes</a>, som tillerkände dem rätten att fira gudstjänst (men inte överallt) och inneha statliga ämbeten. Denna relativa religionsfrihet avskaffades 1685 genom ett påbud av <a href="/wiki/Ludvig_XIV" class="mw-redirect" title="Ludvig XIV">Ludvig XIV</a>, och under de följande decennierna pågick allvarliga religionsförföljelser av hugenotter i Frankrike. </p><p>Under 1600-talet växte <a href="/wiki/Deism" title="Deism">deismen</a> fram i England, först som en inomkristen rörelse, sedan som en från kristendomen skild religion. En motsvarande rörelse inom lutherska miljöer, <a href="/wiki/Neologi" title="Neologi">neologin</a>, växte fram under 1700-talet, och tonade ned sådana delar av kristendomen som underverken. </p><p>I lutherska (och med tiden reformerta) miljöer på kontinenten växte <a href="/wiki/Pietism" title="Pietism">pietismen</a> fram från och med 1675. Det var en samling väckelserörelser, som betonade individens religiösa upplevelser (främst omvändelseupplevelser) och sambandet mellan tro och stram levnadsföring. Några pietistiska rörelser skulle senare orsaka uppkomsten av frikyrkor, men utgjorde inledningsvis ett antal rörelser inom statskyrkorna. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kristendomen_i_modern_tid">Kristendomen i modern tid</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=48" title="Redigera avsnitt: Kristendomen i modern tid" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=48" title="Redigera avsnitts källkod: Kristendomen i modern tid"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Napoleonkrigen" title="Napoleonkrigen">Napoleonkrigen</a> gjorde att det inte längre förekom, att biskopar samtidigt var statschefer: Biskopsfurstendömen föll ur bruk, och inlemmades i sekulära stater. </p><p><a href="/wiki/Fredrik_Vilhelm_III_av_Preussen" title="Fredrik Vilhelm III av Preussen">Fredrik Vilhelm III av Preussen</a> försökte 1817 tvinga de evangelisk-lutherska och reformerta trossamfunden i sitt rike, att förenas i en kyrkounion. Den av kungen utfärdade obligatoriska gudstjänstordningen – <i>Agendan</i> – var baserad på lutherska mässordningar från 1500-talet, men uttryckligen avsedd att kunna tolkas på ett reformert sätt. Den preussiska kyrkounionen misslyckades: Visserligen bildades en förenad kyrka, men vid sidan av denna bildades nykonfessionella lutherska resp. reformerta kyrkor, som kom att förföljas av statsmakten under decennier. Trots denna motgång, inspirerade steget till bildandet av protestantiska unionskyrkor i andra tyska furstendömen. </p><p>Under 1800-talets lopp förlorade romersk-katolska monarker (och republiker med romersk-katolsk majoritetsbefolkning) successivt inflytandet över vilka biskopar påven utnämnde (<a href="/wiki/Ultramontanism" title="Ultramontanism">ultramontanismen</a>), och påven förklarades ofelbar vid <a href="/wiki/F%C3%B6rsta_Vatikankonciliet" title="Första Vatikankonciliet">första Vatikankonciliet</a> 1870. Ofelbarhetsförklaringen orsakade en utbrytning av små så kallade <a href="/wiki/Gammalkatolska_kyrkor" title="Gammalkatolska kyrkor">gammalkatolska kyrkor</a> i Tyskland, Schweiz och Österrike, som ställde sig i gemenskap med en sedan länge schismatisk ärkebiskop av Utrecht och påbörjade dialog med anglikanska och östligt ortodoxa kyrkor. </p><p>Den portugisiska inkvisitionen avskaffades 1821, och den spanska inkvisitionen avskaffades 1834. Den romerska inkvisitionen förlorade världsliga juridiska maktmedel 1870, och omorganiserades till ett organ för bokrecensioner och tjänsteavsättningar, sedan 1908 som "heliga kontoret", sedan 1965 som <a href="/wiki/Troskongregationen" class="mw-redirect" title="Troskongregationen">Troskongregationen</a>. </p><p>Litteratur och musik i början, i mitten och i slutet av 1800-talet präglades av <a href="/wiki/Romantiken#Romantiken_som_epok" title="Romantiken">romantiken</a>, bland annat ett intresse för medeltiden och renässansen. Tvärs över samfundsgränserna blev <a href="/wiki/Nygotik" title="Nygotik">nygotiken</a> den mest populära byggnadsstilen när nya 1800-talskyrkor skulle uppföras. Med historieintresset följde också olika slags nykonfessionalism eller studier av den tidiga kyrkan. I anglikanska sammanhang tog detta sig uttryck i uppkomsten av <a href="/wiki/Anglokatolicism" title="Anglokatolicism">anglokatolicismen</a>, i de lutherska kyrkorna bland annat uttryck i <a href="/wiki/Nikolaj_Frederik_Severin_Grundtvig" title="Nikolaj Frederik Severin Grundtvig">Nikolaj Frederik Severin Grundtvigs</a> författarskap och den lundensiska högkyrkligheten. </p><p>Pionjärer för (ett visst mått av) religionsfrihet var Nederländerna (successivt växande, men på vissa punkter inskränkt, religionsfrihet från och med sent 1620-tal), Storbritannien (1689/1829/1858), <a href="/wiki/Kurfurstend%C3%B6met_Braunschweig-L%C3%BCneburg" title="Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg">Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg</a> (1704) och USA (1791). Under 1800-talets lopp kom principen om religionsfrihet i skiftande, men växande, omfattning, att prägla många andra länders lagstiftning. Detta gjorde det möjligt för fler trossamfund än respektive statskyrka, att vara aktiv inom ett territorium: Det blev vanligt att det fanns många kristna (och med tiden även icke-kristna) trossamfund i ett land. Genom nordamerikanska trossamfunds mission spreds metodistiska, reformerta, baptistiska och primitivistiska trossamfund med nordamerikanska rötter till andra delar av världen. Trossamfund i de europeiska kolonialmakterna grundade främst dotterkyrkor i respektive lands kolonier. </p><p>Argument har framlagts för att kristna idéer har haft betydelse för att modern demokrati utvecklades i kristna länder.<sup id="cite_ref-24" class="reference"><a href="#cite_note-24"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-25" class="reference"><a href="#cite_note-25"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>25<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-26" class="reference"><a href="#cite_note-26"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>26<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I modern tid har kristendomen blivit utmanad av diverse former av <a href="/wiki/Skepticism" title="Skepticism">skepticism</a> och av vissa moderna <a href="/wiki/Politisk" class="mw-redirect" title="Politisk">politiska</a> <a href="/wiki/Ideologi" title="Ideologi">ideologier</a> såsom <a href="/wiki/Liberalism" title="Liberalism">liberalism</a>, <a href="/wiki/Nationalism" title="Nationalism">nationalism</a> och <a href="/wiki/Socialism" title="Socialism">socialism</a>. Detta inkluderade <a href="/wiki/Antiklerikalism" title="Antiklerikalism">antiklerikalismen</a> under <a href="/wiki/Franska_revolutionen" title="Franska revolutionen">franska revolutionen</a>, det <a href="/wiki/Spanska_inb%C3%B6rdeskriget" title="Spanska inbördeskriget">spanska inbördeskriget</a> och generell fientlighet bland <a href="/wiki/Marxism" title="Marxism">marxistiska</a> rörelser, speciellt <a href="/wiki/Statsateism" title="Statsateism">statsateism</a> efter den <a href="/wiki/Ryska_revolutionen" title="Ryska revolutionen">ryska revolutionen</a> och i Kina. </p><p>Statskyrkosystemet har alltmera fallit ur bruk sedan franska revolutionen (se tabell med exempel). </p> <table class="wikitable"> <tbody><tr> <th>Land</th> <th>Kyrka</th> <th>År då statskyrkan avskaffas </th></tr> <tr> <td><a href="/wiki/New_Hampshire" title="New Hampshire">New Hampshire</a></td> <td><a href="/wiki/Kongregationalism" title="Kongregationalism">Kongregationalistkyrkan</a></td> <td>1790 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Nederl%C3%A4nderna" title="Nederländerna">Nederländerna</a></td> <td><a href="/wiki/Nederl%C3%A4ndska_reformerta_kyrkan" title="Nederländska reformerta kyrkan">Nederländska reformerta kyrkan</a></td> <td>1795 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Connecticut" title="Connecticut">Connecticut</a></td> <td><a href="/wiki/Kongregationalism" title="Kongregationalism">Kongregationalistkyrkan</a></td> <td>1818 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Massachusetts" title="Massachusetts">Massachusetts</a></td> <td>Endast ett statligt trossamfund per kommun</td> <td>1833/34 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Schweiz" title="Schweiz">Schweiz</a></td> <td>Endast ett statligt trossamfund per kanton</td> <td>1848 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Irland_(%C3%B6)" title="Irland (ö)">Irland (hela ön)</a></td> <td><a href="/wiki/Irl%C3%A4ndska_kyrkan" title="Irländska kyrkan">Irländska kyrkan</a></td> <td>1871 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Mexiko" title="Mexiko">Mexiko</a></td> <td><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a></td> <td>1874 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Brasilien" title="Brasilien">Brasilien</a></td> <td><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a></td> <td>1890 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Filippinerna" title="Filippinerna">Filippinerna</a></td> <td><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a></td> <td>1898 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Kuba" title="Kuba">Kuba</a></td> <td><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a></td> <td>1902 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Frankrike" title="Frankrike">Frankrike</a></td> <td><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a></td> <td>Slutgiltigt 1905 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Kejsard%C3%B6met_Tyskland" title="Kejsardömet Tyskland">Många tyska delstater</a></td> <td>Endast ett statligt trossamfund per delstat</td> <td>1918 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/%C3%96sterrike" title="Österrike">Österrike</a></td> <td><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a></td> <td>1918 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Wales" title="Wales">Wales</a></td> <td><a href="/wiki/Engelska_kyrkan" title="Engelska kyrkan">Engelska kyrkan</a><sup id="cite_ref-27" class="reference"><a href="#cite_note-27"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></td> <td>1920 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Skottland" title="Skottland">Skottland</a></td> <td><a href="/wiki/Skotska_kyrkan" title="Skotska kyrkan">Skotska kyrkan</a></td> <td>1921 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Portugal" title="Portugal">Portugal</a></td> <td><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a></td> <td>Slutgiltigt 1976 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Spanien" title="Spanien">Spanien</a></td> <td><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a></td> <td>1978 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Italien" title="Italien">Italien</a></td> <td><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a></td> <td>1985 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Sverige" title="Sverige">Sverige</a></td> <td><a href="/wiki/Svenska_kyrkan" title="Svenska kyrkan">Svenska kyrkan</a></td> <td>2000 </td></tr></tbody></table> <p>Under en tidsperiod mellan 1860-talet och 1970-talet blev dotterkyrkor i de västeuropeiska ländernas kolonier stegvis självständiga, i somliga fall redan innan kolonierna ifråga blev självständiga stater. </p><p>Den framväxande religionsfriheten, 1800-talets missionsvågor och de snabbare resor som blev möjliga med hjälp av järnvägar och tåg, ångbåtar och under 1900-talet även flygplanstrafik orsakade intensifierade internationella kontakter, och under 1800- och 1900-talens lopp växte <i>samarbetsorgan</i> av skiftande slag fram, bland annat <a href="/wiki/Anglikanska_kyrkogemenskapen" title="Anglikanska kyrkogemenskapen">Anglikanska kyrkogemenskapen</a> (1867), <a href="/wiki/Baptistiska_v%C3%A4rldsalliansen" class="mw-redirect" title="Baptistiska världsalliansen">Baptistiska världsalliansen</a> (1905), <a href="/wiki/Lutherska_v%C3%A4rldsf%C3%B6rbundet" title="Lutherska världsförbundet">Lutherska världsförbundet</a> (1947), <a href="/wiki/Kyrkornas_v%C3%A4rldsr%C3%A5d" title="Kyrkornas världsråd">Kyrkornas världsråd</a> (1948) och <a href="/wiki/Reformerta_kyrkornas_v%C3%A4rldsallians" title="Reformerta kyrkornas världsallians">Reformerta kyrkornas världsallians</a> (1970). </p><p>Utövandet av kristendom i Europa dämpades genom uppkomsten av <a href="/wiki/Modernism" title="Modernism">modernism</a> och <a href="/wiki/Sekularism" title="Sekularism">sekularism</a> i Västeuropa, medan religionsutövning i Amerika har varit generellt högre i jämförelse med Västeuropa. Under det sena nittonhundratalet var antalet kristna utövare betydligt större i <a href="/wiki/Tredje_v%C3%A4rlden" title="Tredje världen">tredje världen</a>, än i Europa, och den västerländska civilisationen är inte längre den ledande innehavaren av kristendomen. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Kristna_riktningar">Kristna riktningar</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=49" title="Redigera avsnitt: Kristna riktningar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=49" title="Redigera avsnitts källkod: Kristna riktningar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Den_assyriska_kyrkofamiljen">Den assyriska kyrkofamiljen</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=50" title="Redigera avsnitt: Den assyriska kyrkofamiljen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=50" title="Redigera avsnitts källkod: Den assyriska kyrkofamiljen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/%C3%96sterns_apostoliska_och_katolska_assyriska_kyrka" class="mw-redirect" title="Österns apostoliska och katolska assyriska kyrka">Österns apostoliska och katolska assyriska kyrka</a></dd></dl></div> <p><b>Österns apostoliska och katolska assyriska kyrka</b> är en kristen kyrka som ibland även kallas Österns assyriska kyrka eller Österns apostoliska kyrka. Bland utomstående förekommer den nedsättande benämningen "<a href="/wiki/Nestorianism" title="Nestorianism">Nestorianska</a> kyrkan". Den assyriska kyrkan, som inte tillhör den orientaliskt ortodoxa kyrkofamiljen, skiljer sig från de flesta andra kristna kyrkor när det gäller kristologin och vilka <a href="/wiki/Bibel" class="mw-redirect" title="Bibel">bibelböcker</a> den erkänner. Den har två systerkyrkor: Den <a href="/wiki/Tomaskristna" title="Tomaskristna">tomaskristna</a> <b>Kaldeisk-syriska kyrkan</b>, som sedan nästan två årtusenden finns i Indien, och <b>Österns Gamla Kyrka</b>, som bildades 1964 (i syfte att behålla den <a href="/wiki/Julianska_kalendern" title="Julianska kalendern">julianska kalendern</a> när den assyriska kyrkans huvuddel övergick till den <a href="/wiki/Gregorianska_kalendern" title="Gregorianska kalendern">gregorianska kalendern</a>). </p><p>De assyriska kristna stiften hamnade av storpolitiska orsaker utanför <a href="/wiki/Romerska_riket" title="Romerska riket">Romerska riket</a>, och, för att undgå att den <a href="/wiki/Persiska_riket" title="Persiska riket">persiska</a> överheten skulle misstänka att de assyriskt kristna var romerska femtekolonnare, förklarade sig kyrkoprovinsen under biskopen av Seleukia-Ktesifon självständig från <a href="/wiki/Ortodox_patriark_av_Antiokia" title="Ortodox patriark av Antiokia">patriarken av Antiokia</a> år 424. Kyrkans geografiska isolering förhindrade dess biskopar från att vara närvarande vid <a href="/wiki/Konciliet_i_Efesus" title="Konciliet i Efesus">kyrkomötet i Efesos</a> år 431. </p><p>Kyrkofamiljen bejakar en variant av <a href="/wiki/Dyofysitism" title="Dyofysitism">dyofysitismen</a>, eller <a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">tvånatursläran</a>, som den antog år 484. Den menar, i likhet med de flesta övriga kristna trossamfund, att <a href="/wiki/Jesus" title="Jesus">Jesus</a> är både Gud och människa, men inte på ett sådant <i>förenat</i> sätt som de övriga gamla kristna kyrkorna bekänner. <a href="/wiki/Jungfru_Maria" title="Jungfru Maria">Maria</a> ska kallas "Kristusföderska" och inte "<a href="/wiki/Guds_moder" title="Guds moder">Gudsföderska</a>", eftersom Maria inte kan föda Gud – Gud är Gud och Jesus är <a href="/wiki/Guds_son" class="mw-redirect" title="Guds son">Guds son</a>. Därför har Maria inte fullt lika stor status hos de assyriska kristna som hos <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">katoliker</a>. Den assyriska kyrkofamiljens tvånaturslära, som har sina rötter i den förhärskande teologin i Antiokia under 200- och 300-talen, skiljer sig dock från den extrema version som Nestorios hävdade. Istället hävdar den assyriska kyrkan existensen av två <i>qnoma</i> (en svåröversatt fackterm) inom Jesu enda person. </p><p>Assyriska kyrkan har egen <a href="/wiki/Patriark_(kyrkligt_%C3%A4mbete)" title="Patriark (kyrkligt ämbete)">patriark</a> och hans officiella titel är "<i>The Reverend and Honoured Father of Fathers and Great Shepherd, the Catholikos and Patriarch of the East</i>". <a href="/wiki/P%C3%A5ve" title="Påve">Påven</a> erkänns följaktligen inte som en överhöghet, såsom i katolska kyrkor. </p><p>Två ytterligare trossamfund med assyrisk bakgrund, <a href="/wiki/Kaldeisk-katolska_kyrkan" title="Kaldeisk-katolska kyrkan">Kaldeisk-katolska kyrkan</a> och <a href="/wiki/Malabariska_kyrkan" class="mw-redirect" title="Malabariska kyrkan">Syro-malabariska kyrkan</a>, har (1553 resp. 1599) brutit med sina modersamfund, övergivit diofysitismen, inträtt i kyrkogemenskap med den <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a>, men behållit sitt assyriska gudstjänstliv och sin östliga kyrkorätt. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Orientaliskt_ortodoxa_kyrkor">Orientaliskt ortodoxa kyrkor</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=51" title="Redigera avsnitt: Orientaliskt ortodoxa kyrkor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=51" title="Redigera avsnitts källkod: Orientaliskt ortodoxa kyrkor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Orientaliskt_ortodoxa" class="mw-redirect" title="Orientaliskt ortodoxa">Orientaliskt ortodoxa</a></dd></dl></div> <p>Orientaliskt ortodoxa kyrkor är <a href="/wiki/%C3%96stlig_kristendom" title="Östlig kristendom">östligt kristna</a> <a href="/wiki/Kyrka" title="Kyrka">kyrkor</a> som avsöndrade sig från majoritetslinjen vid <a href="/wiki/Konciliet_i_Chalkedon" title="Konciliet i Chalkedon">Konciliet i Chalkedon</a> under de <a href="/wiki/Kristologiska_striderna" class="mw-redirect" title="Kristologiska striderna">kristologiska striderna</a>. De orientaliskt ortodoxa kyrkorna ansåg att Chalkedonmötet hade övergivit vad som hade beslutats vid <a href="/wiki/Konciliet_i_Efesus" title="Konciliet i Efesus">kyrkomötet i Efesos</a> tjugo år tidigare. Chalkedonmötet följdes av en lång efterdebatt. Anhängare av, och motståndare till, Chalkedonmötet växlade på posterna som patriark av Alexandria och patriark av Antiokia under flera decennier, och det var först på 500-talet som patriarksätena klövs itu till att bli åtskilda östortodoxa resp. orientalisk-ortodoxa trossamfund på samma plats. De orientaliska kyrkornas en-naturslära har sina rötter i den förhärskande teologin i Alexandria under 200- och 300-talen, och försvarar Efesos-mötets teologi, men är inte lika extrem som den <a href="/wiki/Monofysitism" title="Monofysitism">monofysitism</a> som hade avvisats vid Chalkedonmötet. </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Pantokrator_13cent.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Pantokrator_13cent.jpg/250px-Pantokrator_13cent.jpg" decoding="async" width="250" height="330" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Pantokrator_13cent.jpg/375px-Pantokrator_13cent.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Pantokrator_13cent.jpg/500px-Pantokrator_13cent.jpg 2x" data-file-width="737" data-file-height="973" /></a><figcaption>Inom de <a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkor" title="Ortodoxa kyrkor">ortodoxa kyrkorna</a> är det väldigt vanligt med <a href="/wiki/Ikon_(religion)" title="Ikon (religion)">ikoner</a>. Denna ikon föreställer <a href="/wiki/Jesus" title="Jesus">Jesus</a>.</figcaption></figure> <p>De orientaliskt ortodoxa kyrkorna är </p> <ul><li><a href="/wiki/Koptisk-ortodoxa_kyrkan" title="Koptisk-ortodoxa kyrkan">Koptiska ortodoxa kyrkan</a> (separerad från östortodoxa kyrkan <a href="/wiki/536" title="536">536</a>).</li> <li><a href="/wiki/Syrisk-ortodoxa_kyrkan" title="Syrisk-ortodoxa kyrkan">Syrisk-ortodoxa kyrkan</a> (separerad från östortodoxa kyrkan <a href="/wiki/518" title="518">518</a>).</li> <li><a href="/wiki/Armeniska_apostoliska_kyrkan" title="Armeniska apostoliska kyrkan">Armeniska apostoliska kyrkan</a> (separerad från östortodoxa kyrkan <a href="/wiki/554" title="554">554</a>).</li> <li><a href="/wiki/Etiopisk-ortodoxa_kyrkan" title="Etiopisk-ortodoxa kyrkan">Etiopisk-ortodoxa kyrkan</a>.</li> <li><a href="/wiki/Eritreansk-ortodoxa_kyrkan" title="Eritreansk-ortodoxa kyrkan">Eritreansk-ortodoxa kyrkan</a>.</li></ul> <p>Samt två <a href="/wiki/Tomaskristna" title="Tomaskristna">tomaskristna</a> kyrkor: </p> <ul><li><a href="/w/index.php?title=Jakobitisk-syriska_kristna_kyrkan&action=edit&redlink=1" class="new" title="Jakobitisk-syriska kristna kyrkan [inte skriven än]">Jakobitisk-syriska kristna kyrkan</a>.</li> <li><a href="/w/index.php?title=Malankarisk-ortodoxa_syriska_kyrkan&action=edit&redlink=1" class="new" title="Malankarisk-ortodoxa syriska kyrkan [inte skriven än]">Malankarisk-ortodoxa syriska kyrkan</a>.</li></ul> <p>Ur den <a href="/wiki/Orientaliskt_ortodoxa_kyrkor" title="Orientaliskt ortodoxa kyrkor">orientalisk-ortodoxa</a> kyrkofamiljen har utbrutits ett antal kyrkor, som har inträtt i kyrkogemenskap med den <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a>, men behållit orientaliskt gudstjänstliv och östlig kyrkorätt (årtal anger union med <a href="/wiki/Heliga_stolen" title="Heliga stolen">Heliga stolen</a>): </p> <ul><li><a href="/wiki/Koptisk-katolska_kyrkan" title="Koptisk-katolska kyrkan">Koptisk-katolska kyrkan</a> (1741).</li> <li><a href="/wiki/Armenisk-katolska_kyrkan" title="Armenisk-katolska kyrkan">Armenisk-katolska kyrkan</a> (1742).</li> <li><a href="/wiki/Syrisk-katolska_kyrkan" title="Syrisk-katolska kyrkan">Syrisk-katolska kyrkan</a> (1783).</li></ul> <ul><li><a href="/wiki/Den_unierade_syro-malankariska_kyrkan" class="mw-redirect" title="Den unierade syro-malankariska kyrkan">Syro-malankariska kyrkan</a> (1926/1930).</li></ul> <ul><li><a href="/wiki/Etiopisk-katolska_kyrkan" title="Etiopisk-katolska kyrkan">Etiopisk-katolska kyrkan</a> (I <a href="/wiki/Etiopien" title="Etiopien">Etiopien</a> 1961, i <a href="/wiki/Eritrea" title="Eritrea">Eritrea</a> redan 1930).</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Östortodoxa_kyrkor"><span id=".C3.96stortodoxa_kyrkor"></span>Östortodoxa kyrkor</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=52" title="Redigera avsnitt: Östortodoxa kyrkor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=52" title="Redigera avsnitts källkod: Östortodoxa kyrkor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Patriarch_Daniel_2018.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e6/Patriarch_Daniel_2018.jpg/250px-Patriarch_Daniel_2018.jpg" decoding="async" width="250" height="331" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e6/Patriarch_Daniel_2018.jpg/375px-Patriarch_Daniel_2018.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e6/Patriarch_Daniel_2018.jpg/500px-Patriarch_Daniel_2018.jpg 2x" data-file-width="784" data-file-height="1039" /></a><figcaption><a href="/wiki/Rum%C3%A4nsk-ortodoxa_kyrkan" title="Rumänsk-ortodoxa kyrkan">Rumänsk-ortodoxa kyrkans</a> patriark, <a href="/w/index.php?title=Daniel_(patriark)&action=edit&redlink=1" class="new" title="Daniel (patriark) [inte skriven än]">Daniel</a>.</figcaption></figure> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/%C3%96stortodoxa_kyrkor" class="mw-redirect" title="Östortodoxa kyrkor">Östortodoxa kyrkor</a></dd></dl></div> <p>De östliga ortodoxa kyrkorna är en samling östligt kristna oberoende nationalkyrkor. Den leds av <a href="/wiki/Patriark_av_Konstantinopel" title="Patriark av Konstantinopel">patriarken av Konstantinopel</a>. Nuvarande patriark är <a href="/wiki/Bartolomaios_I" title="Bartolomaios I">Bartolomaios I av Konstantinopel</a>. </p><p>Redan tidigt under kristendomens historia uppstod skillnader mellan den grekiska kristenheten i östra Romarriket och den latinska kristenheten i den västra rikshalvan. Romarrikets uppdelning, <a href="/wiki/V%C3%A4strom" class="mw-redirect" title="Västrom">Västroms</a> fall och en allt större okunskap i grekiska i västerlandet kom att fördjupa klyftorna och ledde till <a href="/wiki/Schism" class="mw-redirect" title="Schism">schismer</a> mellan öst och väst. Kyrkan var organiserad i fem stycken (före år 451 tre stycken) större organisatoriska enheter, <i>patriarkat</i>, mellan 451 och 1054. <a href="/wiki/%C3%96stliga_schismen" title="Östliga schismen">Stora schismen</a> år 1054 ledde i längden till att fyra av patriarkaten å ena sidan (<a href="/wiki/Konstantinopel" title="Konstantinopel">Konstantinopel</a>, <a href="/wiki/Alexandria" title="Alexandria">Alexandria</a>, <a href="/wiki/Antiokia" title="Antiokia">Antiokia</a> och <a href="/wiki/Jerusalem" title="Jerusalem">Jerusalem</a>), och det romerska patriarkatet å andra sidan, bröt med varandra. </p><p>Stridsfrågorna mellan <a href="/wiki/Rom" title="Rom">Rom</a> och <a href="/wiki/Konstantinopel" title="Konstantinopel">Konstantinopel</a> har framför allt varit två: </p> <ul><li><a href="/wiki/P%C3%A5ve" title="Påve">Påvens</a> jurisdiktionella anspråk.</li> <li>Frågan om <a href="/wiki/Filioque" title="Filioque">filioque</a>.</li></ul> <p>Exempel på östortodoxa kyrkorː </p> <ul><li><a href="/wiki/Serbisk-ortodoxa_kyrkan" title="Serbisk-ortodoxa kyrkan">Serbisk-ortodoxa kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Montenegrinsk-ortodoxa_kyrkan" title="Montenegrinsk-ortodoxa kyrkan">Montenegrinsk-ortodoxa kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Rysk-ortodoxa_kyrkan" title="Rysk-ortodoxa kyrkan">Rysk-ortodoxa kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Bulgarisk-ortodoxa_kyrkan" title="Bulgarisk-ortodoxa kyrkan">Bulgarisk-ortodoxa kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Grekisk-ortodoxa_kyrkan" title="Grekisk-ortodoxa kyrkan">Grekisk-ortodoxa kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Makedoniska_ortodoxa_kyrkan" title="Makedoniska ortodoxa kyrkan">Makedoniska ortodoxa kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Rum%C3%A4nsk-ortodoxa_kyrkan" title="Rumänsk-ortodoxa kyrkan">Rumänsk-ortodoxa kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkan_i_Ukraina" title="Ortodoxa kyrkan i Ukraina">Ukrainska ortodoxa kyrkan</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Romersk_katolicism">Romersk katolicism</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=53" title="Redigera avsnitt: Romersk katolicism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=53" title="Redigera avsnitts källkod: Romersk katolicism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Pope_Francis_in_March_2013.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Pope_Francis_in_March_2013.jpg/250px-Pope_Francis_in_March_2013.jpg" decoding="async" width="250" height="250" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Pope_Francis_in_March_2013.jpg/375px-Pope_Francis_in_March_2013.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Pope_Francis_in_March_2013.jpg/500px-Pope_Francis_in_March_2013.jpg 2x" data-file-width="996" data-file-height="996" /></a><figcaption><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkans</a> nuvarande (oktober 2024) <a href="/wiki/P%C3%A5ve" title="Påve">påve</a>, <a href="/wiki/Franciskus_(p%C3%A5ve)" title="Franciskus (påve)">Franciskus</a>.</figcaption></figure> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a></dd></dl></div> <p>Romersk-katolska kyrkan, eller Katolska kyrkan, består av de olika kristna kyrkor av såväl östliga som västliga riter som erkänner <a href="/wiki/P%C3%A5ve" title="Påve">påvens</a> (biskopen av Rom) överhöghet och står i <a href="/wiki/Kommunion" title="Kommunion">kommunion</a> med honom. Katolska kyrkan tillhör, tillsammans med de assyriska kyrkorna, de orientaliskt ortodoxa kyrkorna och de östortodoxa kyrkorna, de äldsta kristna kyrkorna. 2006 hade Katolska kyrkan 1,131 miljarder medlemmar runt om i världen, vilket gör den till världens största kyrka. </p><p>Katolska kyrkan betraktar påven som efterföljare till aposteln <a href="/wiki/Petrus" title="Petrus">Petrus</a> (<a href="/wiki/Apostolisk_succession" title="Apostolisk succession">apostolisk succession</a>), vilken enligt katolsk lära av Kristus tilldelades överhöghet över de övriga <a href="/wiki/Apostel" title="Apostel">apostlarna</a> – en överhöghet som påvestolen än idag menar sig förvalta. Den nuvarande påven heter <a href="/wiki/Franciskus_(p%C3%A5ve)" title="Franciskus (påve)">Franciskus</a>. </p><p>Katolska kyrkan lär att Jesus Kristus (som ses som sann Gud och sann människa) under sin tid på jorden samlade lärjungar omkring sig. Av dessa utsåg han tolv män till apostlar. Detta är den "urcell" som sedan blev Hans kyrka. Helig Ande utgöts på den första <a href="/wiki/Pingst" title="Pingst">pingsten</a>, vilket innebar kyrkans egentliga grundande. I apostlaskaran hade <a href="/wiki/Petrus" title="Petrus">Petrus</a> ett särskilt uppdrag, ett uppdrag som biskopen (påven) av Rom, i egenskap av Petri ställföreträdare, för vidare. </p><p><a href="/wiki/Jungfru_Maria" title="Jungfru Maria">Jungfru Maria</a> vördas i hela Romersk-katolska kyrkan som det främsta av <a href="/wiki/Helgon" title="Helgon">helgonen</a>. I Katolska kyrkan finns sju <a href="/wiki/Sakrament" title="Sakrament">sakrament</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Katolska_östkyrkor"><span id="Katolska_.C3.B6stkyrkor"></span>Katolska östkyrkor</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=54" title="Redigera avsnitt: Katolska östkyrkor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=54" title="Redigera avsnitts källkod: Katolska östkyrkor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Katolska_%C3%B6stkyrkor" title="Katolska östkyrkor">Katolska östkyrkor</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Sobor_Sv_Yura_Lviv.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1f/Sobor_Sv_Yura_Lviv.JPG/250px-Sobor_Sv_Yura_Lviv.JPG" decoding="async" width="250" height="187" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1f/Sobor_Sv_Yura_Lviv.JPG/375px-Sobor_Sv_Yura_Lviv.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1f/Sobor_Sv_Yura_Lviv.JPG/500px-Sobor_Sv_Yura_Lviv.JPG 2x" data-file-width="2848" data-file-height="2134" /></a><figcaption><a href="/wiki/Sankt_G%C3%B6rans_katedral,_Lviv" title="Sankt Görans katedral, Lviv">Sankt Görans katedral i Lviv</a>, Ukraina tillhörande den <a href="/wiki/Ukrainska_grekisk-katolska_kyrkan" title="Ukrainska grekisk-katolska kyrkan">Ukrainska grekisk-katolska kyrkan</a>.</figcaption></figure> <p>Katolska östkyrkor, eller östkatolska kyrkor, avser de <a href="/wiki/Autonomi" title="Autonomi">autonoma</a> och <a href="/wiki/%C3%96stlig_kristendom" title="Östlig kristendom">östliga</a> <a href="/wiki/Delkyrka" title="Delkyrka">delkyrkor</a> med <a href="/wiki/%C3%96stlig_rit" title="Östlig rit">östlig rit</a> som står i <a href="/wiki/Kyrkogemenskap" title="Kyrkogemenskap">full kommunion</a> med den <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">romersk-katolska kyrkan</a>. </p><p>Exempel på östkatolska samfund: </p> <ul><li><a href="/wiki/Grekisk-katolska_kyrkan_i_Kroatien_och_Serbien" title="Grekisk-katolska kyrkan i Kroatien och Serbien">Grekisk-katolska kyrkan i Kroatien och Serbien</a></li> <li><a href="/wiki/Ukrainska_grekisk-katolska_kyrkan" title="Ukrainska grekisk-katolska kyrkan">Ukrainska grekisk-katolska kyrkan</a></li> <li><a href="/w/index.php?title=Bulgariska_grekisk-katolska_kyrkan&action=edit&redlink=1" class="new" title="Bulgariska grekisk-katolska kyrkan [inte skriven än]">Bulgariska grekisk-katolska kyrkan</a></li> <li><a href="/w/index.php?title=Italiensk-albanska_grekisk-katolska_kyrkan&action=edit&redlink=1" class="new" title="Italiensk-albanska grekisk-katolska kyrkan [inte skriven än]">Italiensk-albanska grekisk-katolska kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Syrisk-katolska_kyrkan" title="Syrisk-katolska kyrkan">Syrisk-katolska kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Albanska_grekisk-katolska_kyrkan" title="Albanska grekisk-katolska kyrkan">Albanska grekisk-katolska kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Melkitiska_grekisk-katolska_kyrkan" title="Melkitiska grekisk-katolska kyrkan">Melkitiska grekisk-katolska kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Koptisk-katolska_kyrkan" title="Koptisk-katolska kyrkan">Koptisk-katolska kyrkan</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Anglikanism">Anglikanism</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=55" title="Redigera avsnitt: Anglikanism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=55" title="Redigera avsnitts källkod: Anglikanism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Anglikanska_kyrkogemenskapen" title="Anglikanska kyrkogemenskapen">Anglikanska kyrkogemenskapen</a></dd></dl></div><p> Anglikanism är en kristendomsform som utgör en kompromisslinje (<i>Via Media</i>) mellan katolicism och protestantism<sup id="cite_ref-28" class="reference"><a href="#cite_note-28"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>28<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-29" class="reference"><a href="#cite_note-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-30" class="reference"><a href="#cite_note-30"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>30<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-31" class="reference"><a href="#cite_note-31"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>31<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-32" class="reference"><a href="#cite_note-32"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Många anglikaner betraktar sin kyrka som "katolsk och reformerad"<sup id="cite_ref-33" class="reference"><a href="#cite_note-33"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>33<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, men inom kyrkofamiljen ryms såväl <a href="/wiki/Anglokatolicism" title="Anglokatolicism">anglokatoliker</a> som sådana anglikaner som självidentifierar sig som protestanter. Sedan 1931 befinner sig de anglikanska kyrkorna och de gammalkatolska kyrkorna i full kyrkogemenskap, och i <a href="/wiki/Kyrkornas_v%C3%A4rldsr%C3%A5d" title="Kyrkornas världsråd">Kyrkornas världsråd</a> representeras dessa båda kyrkofamiljer som en gemensam grupp. Till skillnad från protestanter avvisar anglikaner principen om "Skriften allena" (I enlighet med den inflytelserike<sup id="cite_ref-34" class="reference"><a href="#cite_note-34"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>34<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Richard Hookers teologi betraktar anglikaner Skriften, Förnuftet och Traditionen som tre källor till kristen lära), men hävdar istället principen om "Skriftens tillräcklighet".</p><figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Chasublepurple.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b1/Chasublepurple.jpg/250px-Chasublepurple.jpg" decoding="async" width="250" height="333" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b1/Chasublepurple.jpg/375px-Chasublepurple.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/b1/Chasublepurple.jpg 2x" data-file-width="480" data-file-height="640" /></a><figcaption><a href="/wiki/Anglikanska_kyrkogemenskapen" title="Anglikanska kyrkogemenskapen">Anglikansk</a> <a href="/wiki/Pr%C3%A4st" title="Präst">präst</a>.</figcaption></figure><p>Anglikanska kyrkogemenskapen har tre moderkyrkor: <a href="/wiki/Engelska_kyrkan" title="Engelska kyrkan">Engelska kyrkan</a>, <a href="/wiki/Irl%C3%A4ndska_kyrkan" title="Irländska kyrkan">Irländska kyrkan</a> och <a href="/wiki/Skotska_episkopalkyrkan" title="Skotska episkopalkyrkan">Skotska episkopalkyrkan</a>, som har uppkommit och reformerats oberoende av varandra (Varken Irländska kyrkan eller Skotska episkopalkyrkan är alltså dotterkyrkor till Engelska kyrkan). Med tiden har ett antal dotterkyrkor till någon av dessa tre, bland annat i de före detta <a href="/wiki/Brittiska_kolonier" class="mw-redirect" title="Brittiska kolonier">brittiska kolonierna</a>, förklarats självständiga. De uppgår numera till ett fyrtiotal<sup id="cite_ref-35" class="reference"><a href="#cite_note-35"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>35<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. <a href="/wiki/%C3%84rkebiskopen_av_Canterbury" class="mw-redirect" title="Ärkebiskopen av Canterbury">Ärkebiskopen av Canterbury</a> är kyrkogemenskapens främste biskop. </p><p>Anglikanismen började utkristalliseras när <a href="/wiki/Henrik_VIII" class="mw-redirect" title="Henrik VIII">Henrik VIII</a> av England bröt med påven 1534, och själv började utnämna biskopar. Sedan <a href="/wiki/Elisabet_I" title="Elisabet I">Elisabet I</a>:s tid är den engelska monarken den engelska kyrkans <i>Supreme Governor</i>, men Engelska kyrkan är sedan 1920 den anglikanska kyrkogemenskapens enda statskyrka. Först från och med 1660-talet är det möjligt att tala om en fullt utvecklad självmedveten anglikansk kyrkoidentitet, men <i>ordet</i> "anglikansk" är ännu yngre, och är först belagt i början av 1800-talet. Den Anglikanska kyrkogemenskapen grundades 1867. Till skillnad från de tre stora kontinentala kyrkofamiljerna har anglikanismens läroidentitet varit föränderlig och inkluderande, med biskopsämbetet och <a href="/wiki/Den_allm%C3%A4nna_b%C3%B6nboken" title="Den allmänna bönboken">Den allmänna bönboken</a> som minsta gemensamma nämnare. </p><p>Den teologiska bredden och mångfalden inom den anglikanska kyrkogemenskapen är mycket stor, men på följande punkter skiljer sig anglikansk teologi från kalvinism: Anglikaner skiljer mellan "Evangeliets två stora sakrament" (dop och eukaristi) och vad som vanligtvis kallas för de fem små sakramenten (konfirmation, bikt, äktenskapet, ordination och förbön för sjuka). Det tredelade apostoliska kyrkliga ämbetet som diakon, präst och biskop betraktas av anglikaner sedan 1550 som en urkyrklig ordning som skall förbli i bruk för alltid. Biskopens utdelande av konfirmationens sakrament har behållits. Dopet betraktas i <a href="/wiki/Den_Allm%C3%A4nna_B%C3%B6nboken" class="mw-redirect" title="Den Allmänna Bönboken">Den Allmänna Bönboken</a> 1662 som en verklig pånyttfödelse. Kristi verkliga kropp och blod är altarsakramentets "osynliga och inre nåd" enligt 1604 års katekes, som fortfarande hör till 1662 års bönbok. Anglikaner läser apokryferna i den gemensamma gudstjänsten. Den kalvinska <a href="/wiki/Predestinationsl%C3%A4ran" title="Predestinationsläran">predestinationsläran</a> avvisades 1595 och 1628. I anglikanska sångböcker, exempelvis <i>New English Hymnal</i> förekommer förbön för de hädangångnas själar och anrop av helgonens förbön. </p><p>Det finns ett antal kyrkor som vidareför anglikanskt gudstjänstliv, anglikansk teologi, anglikansk kyrkorätt och anglikansk spiritualitet, men som inte längre står i kyrkogemenskap med ärkebiskopen av <a href="/wiki/Canterbury" title="Canterbury">Canterbury</a>, och som därför inte kan räknas till den anglikanska <i>kyrkogemenskapen</i> i organisatorisk mening, men däremot till en anglikansk <i>kyrkofamilj</i> i vidare mening. Några, men inte alla, av dessa trossamfund kallar sig för <i>continuing churches</i>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Protestantism">Protestantism</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=56" title="Redigera avsnitt: Protestantism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=56" title="Redigera avsnitts källkod: Protestantism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Protestantism" title="Protestantism">Protestantism</a></dd></dl></div> <p>Ordet Protestantism används ibland som en gemensam beteckning för de <a href="/wiki/Lutherdom" title="Lutherdom">lutherska</a> och de <a href="/wiki/Reformert_kristendom" title="Reformert kristendom">reformerta</a> kyrkorna, det vill säga de kyrkliga riktningar som utgår från <a href="/wiki/Martin_Luther" title="Martin Luther">Martin Luthers</a> och <a href="/wiki/Jean_Calvin" title="Jean Calvin">Calvins</a> brytning med den katolska kyrkan. Understundom räknas också anglikanska kyrkan hit, dock inte av flertalet anglikaner själva. </p><p><a href="/wiki/Svenska_kyrkan" title="Svenska kyrkan">Svenska kyrkan</a> är en <a href="/wiki/Lutherdom" title="Lutherdom">evangelisk-luthersk</a> kyrka, och har aldrig officiellt kallat sig själv för protestantisk. Försiktiga reformer infördes officiellt i Sverige efter <a href="/wiki/Riksdagen_1527" title="Riksdagen 1527">riksdagen i Västerås</a> år 1527 (under <a href="/wiki/Gustav_Vasa" title="Gustav Vasa">Gustav Vasas</a> tid som regent), men den <a href="/wiki/Augsburgska_bek%C3%A4nnelsen" title="Augsburgska bekännelsen">Augsburgska bekännelsen</a>, som är den evangelisk-lutherska kyrkofamiljens främsta bekännelseskrift, infördes inte förrän vid <a href="/wiki/Uppsala_m%C3%B6te" title="Uppsala möte">Uppsala möte</a> 1593. Svenska kyrkan kättarförklarade reformert kristendom vid ett kyrkomöte i Stockholm 1565, och även efter de svenska frikyrkornas framväxt från och med 1848 åtnjöt inte kalvinsk teologi någon större popularitet i Sverige utanför den franska reformerta utlandsförsamlingen i Stockholm, något som inte förändrades förrän 1971, då <a href="/wiki/Svenska_Missionskyrkan" title="Svenska Missionskyrkan">Svenska Missionskyrkan</a> (som tidigare betraktat sig som evangelisk-luthersk) inträdde i Reformerta kyrkornas världsallians, och i början av 2000-talet då Evangelisk-reformerta Immanuelskyrkan påbörjade sin verksamhet. </p><p>En <i>tidig</i> definition av ordet protestant från tyskt 1520- och 1530-tal inkluderar endast den evangelisk-lutherska kristendomsriktningen, men inte den reformerta kyrkofamiljen eller någon annan riktning. En <i>nutida</i> definition av ordet protestant vanlig bland reformerta konfessionalister inkluderar endast den reformerta kyrkofamiljen i motsatsställning till evangelisk-lutherska kyrkor. En <i>vid</i> definition av ordet protestantism inkluderar många andra grupper. Till dessa hör bland annat <a href="/wiki/Reformert_kristendom" title="Reformert kristendom">reformerta</a> (<a href="/wiki/Reformert_kristendom" title="Reformert kristendom">kalvinister</a>), <a href="/wiki/Anabaptism" title="Anabaptism">anabaptister</a>, <a href="/wiki/Baptism" title="Baptism">baptister</a>, <a href="/wiki/Metodism" title="Metodism">metodister</a> och <a href="/wiki/Sjundedagsadventisterna" title="Sjundedagsadventisterna">adventister</a>. Vad som inkluderas i ordet "protestantism" är därför varierande från fall till fall efter vilken definition som används. </p><p>Se vidare <a href="/wiki/Metodism" title="Metodism">Metodism</a>, <a href="/wiki/Evangelikal" class="mw-redirect" title="Evangelikal">Evangelism</a>, <a href="/wiki/Nyevangelism" title="Nyevangelism">Nyevangelism</a>, <a href="/wiki/Pietism" title="Pietism">Pietism</a> och <a href="/wiki/Puritanism" title="Puritanism">Puritanism</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Lutherdom">Lutherdom</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=57" title="Redigera avsnitt: Lutherdom" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=57" title="Redigera avsnitts källkod: Lutherdom"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Lutherdom" title="Lutherdom">Lutherdom</a></dd></dl></div> <p>En av de viktigare grenarna av protestantismen är den <a href="/wiki/Lutherdom" title="Lutherdom">evangelisk-lutherska</a> rörelsen, även kallad lutherdom eller ibland lutheranism (vilket dock nu får anses vara en anglicism). Personen bakom denna var <a href="/wiki/Martin_Luther" title="Martin Luther">Martin Luther</a> från Tyskland. Hans avsikt var en reformering av den romersk-katolska kyrkan, inte att åstadkomma en ny kristendomsriktning. Han ville bland annat ta bort delar av de läror denna kyrka hade, som han inte ansåg hade någon härkomst i Bibeln. De människor som anslöt sig till Luthers protester blev kända som protestanter. I den evangelisk-luthersk läran betonas vikten av Bibeln som Guds ord och att det är endast genom tron och Guds <a href="/wiki/N%C3%A5d_(teologi)" title="Nåd (teologi)">nåd</a> som man blir <a href="/wiki/R%C3%A4ttf%C3%A4rdig" class="mw-redirect" title="Rättfärdig">rättfärdig</a>. </p><p>Luther kritiserade på flera punkter den dåtida romersk-katolska kyrkan. Under åren 1516–1517 gjorde han upp med flera av dess föreställningar, exempelvis <i><a href="/wiki/Quadriga_(bibeltolkningsmetod)" title="Quadriga (bibeltolkningsmetod)">quadriga</a></i> (den fyrfaldiga bibeltolkningen) och <a href="/wiki/Skolastik" title="Skolastik">den skolastiska teologin</a>. Genom de lutherska teologerna <a href="/wiki/Leonhard_Hutter" title="Leonhard Hutter">Leonhard Hutter</a>, <a href="/wiki/Johann_Gerhard" title="Johann Gerhard">Johann Gerhard</a> och Johannes Andreas Quenstedt återinfördes emellertid en luthersk form av den skolastiska teologin, som var förhärskande ända fram till <a href="/wiki/Friedrich_Schleiermacher" title="Friedrich Schleiermacher">Friedrich Schleiermachers</a> tid. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Anabaptism">Anabaptism</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=58" title="Redigera avsnitt: Anabaptism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=58" title="Redigera avsnitts källkod: Anabaptism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Anabaptism" title="Anabaptism">Anabaptism</a></dd></dl></div> <p>Anabaptism är en kristen riktning som uppstod under reformationen på 1500-talet vid sidan av den lutherska och reformerta kyrkan. Den första anabaptistförsamlingen grundades av bland andra <a href="/wiki/Conrad_Grebel" title="Conrad Grebel">Conrad Grebel</a> i <a href="/wiki/Z%C3%BCrich" title="Zürich">Zürich</a> i <a href="/wiki/Schweiz" title="Schweiz">Schweiz</a> 1525. Anabaptister har en symbolisk <a href="/wiki/Nattvard" title="Nattvard">nattvardssyn</a>, förkastar <a href="/wiki/Barndop" title="Barndop">barndop</a> och kyrkohierarkien, vägrar att svära <a href="/wiki/Ed_(juridik)" title="Ed (juridik)">eden</a>, kräver separation av stat och kyrka och betonar den <a href="/wiki/Fri_vilja" title="Fri vilja">fria vilja</a>. De flesta anabaptister är pacifister. Centralt för den anabaptiska teologi är <a href="/wiki/Bergspredikan" title="Bergspredikan">Bergspredikan</a>. Dop och nattvard uppfattas inte som sakrament. </p><p>Dagens anabaptistiska samfund är <a href="/wiki/Mennoniterna" title="Mennoniterna">mennoniterna</a>, <a href="/wiki/Hutteriter" title="Hutteriter">hutteriterna</a> och <a href="/wiki/Amish" title="Amish">amish</a>, som är en utbrytning ur mennoniterna. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Baptism">Baptism</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=59" title="Redigera avsnitt: Baptism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=59" title="Redigera avsnitts källkod: Baptism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Baptism" title="Baptism">Baptism</a></dd></dl></div> <p>Baptister är en kristen riktning där man i <a href="/wiki/Dop" title="Dop">dopfrågan</a> tar avstånd från <a href="/wiki/Barndop" title="Barndop">barndop</a> och istället anser att endast den som tagit ställning i trosfrågan och gör ett medvetet val enligt Bibeln och kristen tro rätteligen kan döpas. </p><p>Baptismen har sin bakgrund i den engelske <a href="/wiki/Puritanism" title="Puritanism">puritanism</a> eller separatism på 1600-talet, men var också påverkat av den nederländska <a href="/wiki/Mennoniterna" title="Mennoniterna">mennonitism</a>. Den första baptistförsamlingen grundades av engelsmannen John Smyth i Nederländerna 1607. Under 1600-talet växte baptismen i England, och spreds därifrån främst till Amerika och senare till andra länder. </p><p>Baptismens historia i Sverige börjar i september 1848 då den första baptistförsamlingen bildades i Borekullastugan i <a href="/wiki/Landa_socken,_Halland" title="Landa socken, Halland">Landa socken</a>, nära <a href="/wiki/Frilles%C3%A5s" title="Frillesås">Frillesås</a> vid Hallandskusten, under ledning av den nydöpte <a href="/wiki/Fredrik_Olaus_Nilsson" title="Fredrik Olaus Nilsson">F.O. Nilsson</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Den_radikala_reformationens_mystiker">Den radikala reformationens mystiker</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=60" title="Redigera avsnitt: Den radikala reformationens mystiker" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=60" title="Redigera avsnitts källkod: Den radikala reformationens mystiker"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Kv%C3%A4karna" title="Kväkarna">Kväkarna</a></dd></dl></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Radikalpietism" title="Radikalpietism">Radikalpietism</a></dd></dl></div> <p>Under 1500-talet uppkom även strömningar som inte lät sig bindas av de framväxande evangelisk-lutherska resp. reformerta statskyrkorna, och som läromässigt skilde sig från anabaptismen på ett eller annat sätt. Reformatorn <a href="/wiki/Sebastian_Franck" title="Sebastian Franck">Sebastian Franck</a> (1499–1543) i Strassbourg och Ulm kom i konflikt med de tre nyss nämnda kristendomsriktningarna, och förespråkade en kristendomsform utan sakrament, men där tyst bön och en förväntan om direkt ledning från den helige Ande var viktiga. </p><p>Franck påverkade bland annat <a href="/wiki/Kaspar_Schwenckfeld" title="Kaspar Schwenckfeld">Kaspar Schwenckfeld</a>, grundaren av schwenckfeldianismen, men schwenckfeldianerna behöll dock sakramentsfirande. De pacifistiska schwenckfeldianerna distanserade sig snabbt från både Müntzers våldsamma sätt att genomdriva sina reformidéer och det schwenckfeldianerna upplevde som ett konfliktorienterat debattklimat bland anabaptisterna. Schwenckfeldianerna betraktade sig själva som "mitten-ståndpunktens reformation", men denna självbild delades inte av lutheraner och reformerta. På grund av återuppblossande förföljelser flydde det schwenckfeldianska trossamfundet till Nordamerika på 1730-talet. </p><p>På 1650-talet skulle brittiska kretsar, under ledning av <a href="/wiki/George_Fox" title="George Fox">George Fox</a> (1624–1691), organisera tysta, meditativa gudstjänster av det slag som Franck hade propagerat för. Detta ledde till uppkomsten av <a href="/wiki/Kv%C3%A4karna" title="Kväkarna">Vännernas samfund</a>, av utomstående kända som <i>kväkarna</i>. Kväkare firar varken dop eller eukaristi. </p><p>Inom de evangelisk-lutherska kyrkorna rymdes inledningsvis mystiker påverkade av <a href="/wiki/Paracelsus" title="Paracelsus">Paracelsus</a>, exempelvis <a href="/wiki/Valentin_Weigel" title="Valentin Weigel">Valentin Weigel</a> och <a href="/wiki/Jacob_B%C3%B6hme" title="Jacob Böhme">Jacob Böhme</a>, men weigelianerna kättarförklarades uttryckligen av lutheranerna i <a href="/wiki/Konkordieformeln" title="Konkordieformeln">Konkordieformeln</a> 1577. Strömningarna från Weigel och Böhme skulle under 1670- och 1680-talen påverka delar av <a href="/wiki/Radikalpietism" title="Radikalpietism">radikalpietismen</a>. Ur dessa pietistiska miljöer uppkom nya trossamfund, exempelvis <i>Philadelphian Society</i> i England, <a href="/wiki/Gr%C3%A5koltarna" title="Gråkoltarna">gråkoltarna</a>, <a href="/wiki/Skevikarna" title="Skevikarna">skevikarna</a> och <a href="/wiki/Filadelfiska_Societ%C3%A9n" title="Filadelfiska Societén">Filadelfiska Societén</a> i Sverige, samt <i>Schwarzenaubröderna</i>, <i>Woman in the wilderness</i>, <i>Ephrata Cloister</i> och <i>Harmony Society</i> i USA. Av dessa trossamfund har endast Schwarzenaubröderna överlevt till vår tid. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Reformert_kristendom">Reformert kristendom</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=61" title="Redigera avsnitt: Reformert kristendom" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=61" title="Redigera avsnitts källkod: Reformert kristendom"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Reformert_kristendom" title="Reformert kristendom">Reformert kristendom</a></dd></dl></div> <p>Den reformerta kristenheten (av "reformera") är en beteckning för de kyrko- och samfundsbildningar, som leder sitt ursprung tillbaka till de kristna reformationsrörelser som leddes av <a href="/wiki/Huldrych_Zwingli" title="Huldrych Zwingli">Huldrych Zwingli</a> och <a href="/wiki/Jean_Calvin" title="Jean Calvin">Jean Calvin</a> i Schweiz på 1520-talet. Ofta talar man om den som "<a href="/wiki/Reformert_kristendom" title="Reformert kristendom">kalvinismen</a>". I några länder (Schweiz och Nederländerna) blev den reformerta kyrkan snabbt statskyrka. I Tyskland blev det formellt tillåtet för furstar att göra den reformerta kyrkan till statskyrka i sina furstendömen först från och med <a href="/wiki/Westfaliska_freden" title="Westfaliska freden">Westfaliska freden</a> <a href="/wiki/1648" title="1648">1648</a>. Försöket att göra den reformerta kyrkan till statskyrka i England 1646 blev inte varaktigt, och den <a href="/wiki/Anglikanska_kyrkogemenskapen" title="Anglikanska kyrkogemenskapen">Anglikanska kyrkogemenskapen</a> återinfördes 1660. Efter en invecklad 130-årig dragkamp mellan anglikaner och reformerta blev <a href="/wiki/Skotska_kyrkan" title="Skotska kyrkan">Skotska kyrkan</a> reformert 1689. </p><p>Den reformerta protestantismen skiljer sig från lutherdomen på flera sätt. <a href="/wiki/Presbyterianism" title="Presbyterianism">Presbyterianism</a>, även kallad synodalförfattning, är en kyrkoförfattning som praktiseras av bland andra de reformerta kyrkorna i engelskspråkiga delar av världen, där de vanligen kallas presbyterianska kyrkor. Man förkastar <a href="/wiki/Episkopalism" title="Episkopalism">episkopalismen</a>, uppfattningen att kyrkans högsta ledning ligger hos <a href="/wiki/Biskop" title="Biskop">biskoparna</a> (och till exempel inte hos <a href="/wiki/P%C3%A5ve" title="Påve">påven</a>). Franska reformerta kristna kallas traditionellt för <a href="/wiki/Hugenotter" title="Hugenotter">Hugenotter</a>. Engelska reformerta kristna som kritiserade den anglikanska kyrkan under perioden 1570–1662 brukade kallas för <a href="/wiki/Puritanism" title="Puritanism">puritaner</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Pentekostalism_och_karismatism">Pentekostalism och karismatism</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=62" title="Redigera avsnitt: Pentekostalism och karismatism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=62" title="Redigera avsnitts källkod: Pentekostalism och karismatism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartiklar: <a href="/wiki/Pentekostalism" title="Pentekostalism">Pentekostalism</a> och <a href="/wiki/Karismatisk_kristendom" title="Karismatisk kristendom">Karismatisk kristendom</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Gian_Lorenzo_Bernini_-_Dove_of_the_Holy_Spirit.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/52/Gian_Lorenzo_Bernini_-_Dove_of_the_Holy_Spirit.JPG/250px-Gian_Lorenzo_Bernini_-_Dove_of_the_Holy_Spirit.JPG" decoding="async" width="250" height="166" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/52/Gian_Lorenzo_Bernini_-_Dove_of_the_Holy_Spirit.JPG 1.5x" data-file-width="323" data-file-height="215" /></a><figcaption><a href="/wiki/Den_Helige_Ande" title="Den Helige Ande">Den Helige Ande</a> brukar avbildas som en <a href="/wiki/Duvor" title="Duvor">duva</a> och användas som symbol för <a href="/wiki/Pentekostalism" title="Pentekostalism">pentekostalismen</a>.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Pentekostalism" title="Pentekostalism">Pentekostalism</a>, av <a href="/wiki/Grekiska" title="Grekiska">grekiskans</a> <i>pentekoste</i> "<a href="/wiki/Pingst" title="Pingst">pingst</a>", är en <a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">teologi</a> inom de religiöst <a href="/wiki/Extas" title="Extas">extatiska</a> rörelser som har sitt ursprung i <a href="/wiki/V%C3%A4ckelse" title="Väckelse">väckelserörelser</a> i <a href="/wiki/Los_Angeles" title="Los Angeles">Los Angeles</a> och <a href="/wiki/Wales" title="Wales">Wales</a> under 1900-talets första årtionde, ofta kallad <b>pingströrelsen</b> eller <b>pingströrelser</b>. Rörelsen var ursprungligen inter-denominell, det vill säga att anhängarna kom från de flesta kyrkobildningar och samfund, även om en majoritet av dessa främst hade bakgrund i <a href="/wiki/Helgelser%C3%B6relsen" title="Helgelserörelsen">helgelserörelsen</a> eller de <a href="/wiki/Metodism" title="Metodism">metodistiska</a> eller <a href="/wiki/Baptism" title="Baptism">baptistiska</a> samfunden. Under 1900-talets första hälft kom emellertid en rad egna samfund och rörelser att formeras, däribland den <a href="/wiki/Pingstr%C3%B6relsen_i_Sverige" title="Pingströrelsen i Sverige">svenska pingströrelsen</a>. </p><p>Under 1960-talet började även traditionella kyrkor såsom <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">katolska kyrkan</a> ta till sig rörelsens yttringar. En breddning och vidare spridning av rörelsen tog fart. Denna gång var acceptansen inom de etablerade kyrkorna större och medlemmarna blev i högre grad kvar i de samfund som var deras ursprung. Därtill bildades en stor mängd kyrkor, samfund och rörelser som hämtade inspiration både från pentekostalismen och de sammanhang de kom från, den blandrörelse som uppstod, med stor mångfald i teologier och uttryck kom att kallas neo-pentekostala eller <a href="/wiki/Karismatisk_kristendom" title="Karismatisk kristendom">karismatiska rörelser</a>. </p><p>De traditionella pentekostala rörelserna räknar över hela världen cirka 80 miljoner. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Primitivism">Primitivism</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=63" title="Redigera avsnitt: Primitivism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=63" title="Redigera avsnitts källkod: Primitivism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Kristen primitivism, som ibland även kallas <i>reformationism</i> eller <i>restaurationism</i>, innefattar de religiösa rörelser som lär att en återställelse av kristendomen har blivit nödvändig, eftersom katolska, ortodoxa och protestantiska kristna infört allvarliga brister i kristen tro och praxis och därmed förlorat en viktig del av den rena eller "sanna" kristendomen. Dessa olika grupper tror ofta att den ursprungliga kristendomen till en betydande grad är återställd i deras egna kyrkor. </p><p>Primitivism förknippas främst med <a href="/wiki/Stone-Campbells_reformationsr%C3%B6relse" class="mw-redirect" title="Stone-Campbells reformationsrörelse">Reformationsrörelsen</a>, men också med bland annat <a href="/wiki/Jesu_Kristi_Kyrka_av_Sista_Dagars_Heliga" title="Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga">Sista Dagars Heliga</a>-rörelsen, som även kallas <i><a href="/wiki/Mormon" class="mw-redirect" title="Mormon">mormonism</a></i>, med hänvisning till den period som började med <a href="/wiki/Joseph_Smith" title="Joseph Smith">Joseph Smith</a> och offentliggörandet av <a href="/wiki/Mormons_bok" title="Mormons bok">Mormons bok</a>. </p><p>Andra grupper som hör till primitivismen är bland andra <a href="/wiki/Anabaptism" title="Anabaptism">anabaptister</a>/radikala <a href="/wiki/Baptism" title="Baptism">baptister</a>, <a href="/wiki/Jehovas_Vittnen" class="mw-redirect" title="Jehovas Vittnen">Jehovas Vittnen</a>, <a href="/wiki/Swedenborgianism" title="Swedenborgianism">Swedenborgianer</a>, <a href="/wiki/Universalister" class="mw-redirect" title="Universalister">universalister</a>, <a href="/wiki/Kristadelfianer" title="Kristadelfianer">kristadelfianer</a> och flera frikyrkor, såsom <a href="/wiki/Iglesia_ni_Cristo" title="Iglesia ni Cristo">Iglesia ni Cristo</a> och <a href="/wiki/V%C3%A4rldsmissionssamfundet_Guds_F%C3%B6rsamling" class="mw-redirect" title="Världsmissionssamfundet Guds Församling">Världsmissionssamfundet Guds Församling</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Unitarism">Unitarism</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=64" title="Redigera avsnitt: Unitarism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=64" title="Redigera avsnitts källkod: Unitarism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Unitarism" title="Unitarism">Unitarism</a></dd></dl></div> <p>Unitarismen (av <a href="/wiki/Latin" title="Latin">lat</a>. <i>unitas</i> "enhet", <i>unus</i> "en"), är en rörelse som uppstod på 1500-talet och avvisade läran om <a href="/wiki/Treenighetsl%C3%A4ran" title="Treenighetsläran">treenigheten</a>, jfr <a href="/wiki/Antitrinitarism" title="Antitrinitarism">antitrinitarism</a>. Rörelsens anhängare, <i>unitarierna</i>, ville förena en sträng <a href="/wiki/Monoteism" title="Monoteism">monoteism</a> med en kristen <a href="/wiki/Humanism" title="Humanism">humanism</a>. Därför förnekade de <a href="/wiki/Jesu" class="mw-redirect" title="Jesu">Jesu</a> <a href="/wiki/Gud" title="Gud">gudomlighet</a> och framhöll honom i stället som en <a href="/wiki/M%C3%A4nniska" title="Människa">människa</a> som Gud utsett till budbärare. Unitarierna hänvisar ofta till den romerska statsmaktens påtryckningar under koncilierna åren 325–451. Då bestämdes dels att Jesus var Gud själv och hans mor <a href="/wiki/Jungfru_Maria" title="Jungfru Maria">Maria</a> upphöjdes till att vara <a href="/wiki/Guds_Moder" class="mw-redirect" title="Guds Moder">Guds Moder</a> – en av världshistoriens mest förödande förfalskningar, enligt unitarierna. </p><p>På det europeiska fastlandet skapade <a href="/wiki/Socinianism" title="Socinianism">socinianerna</a> en unitarisk kyrka i Polen, men de förtrycktes under <a href="/wiki/Motreformationen" title="Motreformationen">motreformationen</a> och fördrevs till andra länder. I 1600- och 1700-talens England förenades unitarismen med <a href="/wiki/Deism" title="Deism">deismen</a> till en förnuftsreligion. I <a href="/wiki/USA" title="USA">USA</a> grundades på 1800-talet ett unitariskt samfund som senare har förenats med de besläktade <a href="/wiki/Universalister" class="mw-redirect" title="Universalister">universalisterna</a>. I Sverige grundades på 1800-talet några unitariska samfund. Det finns 0,8 miljoner unitarier världen över. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Gammalkatolska_kyrkor">Gammalkatolska kyrkor</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=65" title="Redigera avsnitt: Gammalkatolska kyrkor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=65" title="Redigera avsnitts källkod: Gammalkatolska kyrkor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Gammalkatolska_kyrkor" title="Gammalkatolska kyrkor">Gammalkatolska kyrkor</a></dd></dl></div> <p>Gammalkatolska kyrkor är ett samlingsnamn för katolska kyrkor som står utanför kyrkogemenskapen med den <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a> och som tillhör <a href="/wiki/Utrechtunionen" title="Utrechtunionen">Utrechtunionen</a> eller dess internationella biskopskonferens. Det finns därutöver ett antal <a href="/wiki/Oberoende_episkopala_kyrkor" title="Oberoende episkopala kyrkor">oberoende episkopala kyrkor</a> som kallar sig för gammalkatolska utan att ha denna organisatoriska koppling. Den äldsta gammalkatolska kyrkan uppkom 1723 i Nederländerna i samband med striden om <a href="/wiki/Jansenism" title="Jansenism">jansenismen</a> och då den Romersk-katolske ärkebiskopen av Utrecht Peter Codde avsattes 1702. Under de följande decennierna skärptes spänningsförhållandet mellan Rom och Utrecht. En definitiv brytning kom det till då domkapitlet i Utrecht mot Roms vilja valde C. Steenhoven till ärkebiskop 1723. Namnet <i>gammalkatolska kyrkan</i> syns inte kunna beläggas före 1870 och striden kring <a href="/wiki/Dogm" title="Dogm">dogmen</a> om <a href="/wiki/P%C3%A5vens_ofelbarhet" class="mw-redirect" title="Påvens ofelbarhet">påvens ofelbarhet</a>, då antalet gammalkatoliker växte kraftigt. Rörelsen antog läroskriften <i>Utrechtdeklarationen</i> 1889. De gammalkatolska kyrkorna är episkopala, det vill säga leds av biskopar som gör anspråk på att ha del i den <a href="/wiki/Apostolisk_succession" title="Apostolisk succession">apostoliska successionen</a>. I Sverige finns sedan 1976 några små gammalkatolska församlingar som är anslutna till Utrechtunionen. Gammalkatolska kyrkor ordinerar sedan 1996 kvinnor till uppdragen som diakon, präst och biskop, och välsignar sedan början av 2000-talet (varierande efter land) enkönade partnerskap eller enkönade äktenskap. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Oberoende_episkopala_kyrkor">Oberoende episkopala kyrkor</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=66" title="Redigera avsnitt: Oberoende episkopala kyrkor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=66" title="Redigera avsnitts källkod: Oberoende episkopala kyrkor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Oberoende_episkopala_kyrkor" title="Oberoende episkopala kyrkor">Oberoende episkopala kyrkor</a></dd></dl></div> <p><b>Oberoende episkopala kyrkor</b> (ibland <b>oberoende katolska kyrkor</b>) används som samlingsbeteckning på sådana kyrkor som har sitt ursprung i någon av de katolska, gammalkatolska, assyriska, orientaliskt ortodoxa, östligt ortodoxa eller anglikanska kyrkorna, brutit gemenskapen med dessa, men likväl behållit det historiska biskopsämbetet och en starkt <a href="/wiki/Donatism" title="Donatism">anti-donatistisk</a> syn på diakonvigning, <a href="/wiki/Pr%C3%A4stvigning" title="Prästvigning">prästvigning</a> och biskopsvigning. Gudstjänstlivet består vanligtvis av någon traditionell <a href="/wiki/V%C3%A4stlig_rit" title="Västlig rit">västlig rit</a> eller <a href="/wiki/%C3%96stlig_rit" title="Östlig rit">östlig rit</a>, eller utgör någon bearbetad form av några av dessa. De flesta av dem är mycket små, men det finns ett litet antal undantag från denna regel. </p><p>En av dem är den <a href="/wiki/Liberala_katolska_kyrkan" title="Liberala katolska kyrkan">Liberala katolska kyrkan</a>, som har sin successionslinje från den gammalkatolska kyrkan, och som tidvis stått läromässigt långt ifrån denna, på den tid då LKK starkt betonade en <a href="/wiki/Teosofi" title="Teosofi">teosofiskt</a> inspirerad syn, men står idag väldig nära den gammalkatolska kyrkans teologi. </p><p>Oberoende episkopala kyrkor är läromässigt sinsemellan mycket olika varandra. <a href="/wiki/Nordisk-katolska_kyrkan_i_Sverige" class="mw-redirect" title="Nordisk-katolska kyrkan i Sverige">Nordisk-katolska kyrkan i Sverige</a> ordinerar exempelvis inte kvinnor till uppdragen som diakon, präst och biskop, och välsignar inte enkönade äktenskap, något som däremot <a href="/wiki/Liberala_katolska_kyrkan" title="Liberala katolska kyrkan">Liberala katolska kyrkan</a> gör. <a href="/wiki/Allm%C3%A4nna_apostoliska_kyrkan_av_Heliga_Treenigheten" title="Allmänna apostoliska kyrkan av Heliga Treenigheten">Allmänna apostoliska kyrkan av Heliga Treenigheten</a> ordinerar kvinnor, men välsignar inte enkönade äktenskap. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Inhemska_afrikanska_kyrkor">Inhemska afrikanska kyrkor</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=67" title="Redigera avsnitt: Inhemska afrikanska kyrkor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=67" title="Redigera avsnitts källkod: Inhemska afrikanska kyrkor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Med <b>inhemska afrikanska kyrkor</b> menas sådana trossamfund som betraktar sig som kristna och som har uppkommit på den afrikanska kontinenten utan medverkan av koloniala missionärer. De är sinsemellan mycket olika vad gäller organisationsform, teologi och gudstjänstliv. De avviker inte sällan avsevärt från Europas traditionella kyrkofamiljer. Exempel på sådana kyrkor är <a href="/wiki/Kimbanguism" title="Kimbanguism">den kimbanguistiska kyrkan</a>, <i>Zion Christian Church</i> och <i>Christ Apostolic Church</i>. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Släktträd_för_kristna_riktningar"><span id="Sl.C3.A4kttr.C3.A4d_f.C3.B6r_kristna_riktningar"></span>Släktträd för kristna riktningar</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=68" title="Redigera avsnitt: Släktträd för kristna riktningar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=68" title="Redigera avsnitts källkod: Släktträd för kristna riktningar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Kyrkliga <a href="/wiki/Samfund" title="Samfund">samfund</a> kan indelas efter deras kultur och tradition, och en distinktion uppställs då mellan <a href="/wiki/V%C3%A4stlig_kristendom" title="Västlig kristendom">västlig kristendom</a> och <a href="/wiki/%C3%96stlig_kristendom" title="Östlig kristendom">östlig kristendom</a>, vilkas brytning blev fullständig vid <a href="/wiki/Stora_schismen_1054" class="mw-redirect" title="Stora schismen 1054">den stora schismen</a>. </p><p>Ett mycket förenklat släktträd skulle se ut som nedan. Förhållandena har förenklats för att en illustration skall var möjlig, och särskild vikt har lagts vid samfundsbildningen i Sverige. Endast östkyrkor (och underliggande jurisdiktioner) försedda med asterisk (*) står i kyrkogemenskap med varandra. Trossamfunden näst längst ned i trädet är utdöda fornkyrkliga minoritetsriktningar. Trossamfunden allra längst ned i trädet är primitivistsamfund från 1700- och 1800-talen. </p> <ul><li><ul><li><a href="/wiki/Urkristendom" class="mw-redirect" title="Urkristendom">Den tidiga fornkyrkan</a> <ul><li><a href="/wiki/Tidig_kristendom" title="Tidig kristendom">Fornkyrkan</a> <ul><li><ul><li><ul><li><a href="/wiki/V%C3%A4stlig_kristendom" title="Västlig kristendom">Västlig kristendom</a> <ul><li><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a> <ul><li><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a> <ul><li><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Sedevakantism" title="Sedevakantism">Sedevakantister</a></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Gammalkatolska_kyrkor" title="Gammalkatolska kyrkor">Gammalkatolska kyrkan</a> <ul><li><b>Polska nationalkatolska kyrkan</b> <ul><li><a href="/wiki/Nordisk-katolska_kyrkan" title="Nordisk-katolska kyrkan">Nordisk-katolska kyrkan i Sverige</a></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Oberoende_filippinska_kyrkan" title="Oberoende filippinska kyrkan">Oberoende filippinska kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Mariavitkyrkan" title="Mariavitkyrkan">Mariaviterna</a></li> <li><a href="/wiki/Oberoende_episkopala_kyrkor" title="Oberoende episkopala kyrkor">Oberoende episkopala kyrkor</a> utanför Gammalkatolska kyrkan <ul><li><a href="/wiki/Liberala_katolska_kyrkan" title="Liberala katolska kyrkan">Liberala katolska kyrkan</a></li></ul></li> <li><b>Brasiliens katolska apostoliska nationalkyrka</b> <ul><li><a href="/wiki/Allm%C3%A4nna_apostoliska_kyrkan_av_Heliga_Treenigheten" title="Allmänna apostoliska kyrkan av Heliga Treenigheten">Allmänna apostoliska kyrkan av Heliga Treenigheten</a></li></ul></li></ul></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Valdenser" title="Valdenser">Valdenserna</a></li> <li><a href="/wiki/Husiterna" class="mw-redirect" title="Husiterna">Husiterna</a> <ul><li><a href="/wiki/B%C3%B6hmiska_br%C3%B6derna" title="Böhmiska bröderna">Böhmiska bröderna</a> <ul><li><a href="/wiki/Evangeliska_br%C3%B6draf%C3%B6rsamlingen_i_Norden" class="mw-redirect" title="Evangeliska brödraförsamlingen i Norden">Evangeliska brödraförsamlingen i Norden</a></li></ul></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Anglikanska_kyrkogemenskapen" title="Anglikanska kyrkogemenskapen">Anglikanska kyrkan</a> <ul><li><a href="/wiki/Engelska_kyrkan" title="Engelska kyrkan">Engelska kyrkan</a> <ul><li><a href="/wiki/F%C3%B6renade_Metodistkyrkan" title="Förenade Metodistkyrkan">Metodistkyrkan</a> <ul><li><a href="/wiki/Fr%C3%A4lsningsarm%C3%A9n" title="Frälsningsarmén">Frälsningsarmén</a> <ul><li><a href="/wiki/Svenska_Fr%C3%A4lsningsarm%C3%A9n" title="Svenska Frälsningsarmén">Svenska Frälsningsarmén</a></li></ul></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Anglikanska_kyrkan_i_Aotearoa,_Nya_Zeeland_och_Polynesien" title="Anglikanska kyrkan i Aotearoa, Nya Zeeland och Polynesien">Anglikanska kyrkan i Aotearoa, Nya Zeeland och Polynesien</a></li> <li><a href="/wiki/Anglican_Church_of_Southern_Africa" title="Anglican Church of Southern Africa">Anglican Church of Southern Africa</a></li> <li><a href="/wiki/Anglikanska_kyrkan_i_Kanada" title="Anglikanska kyrkan i Kanada">Anglikanska kyrkan i Kanada</a></li> <li><a href="/wiki/Kyrkan_i_Wales" title="Kyrkan i Wales">Kyrkan i Wales</a></li> <li><a href="/wiki/Anglikanska_kyrkan_i_Australien" title="Anglikanska kyrkan i Australien">Anglikanska kyrkan i Australien</a></li> <li><a href="/wiki/Sudans_episkopalkyrka" title="Sudans episkopalkyrka">Sudans episkopalkyrka</a></li> <li><a href="/wiki/Nigerias_kyrka" title="Nigerias kyrka">Nigerias kyrka</a></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Irl%C3%A4ndska_kyrkan" title="Irländska kyrkan">Irländska kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Skotska_episkopalkyrkan" title="Skotska episkopalkyrkan">Skotska episkopalkyrkan</a> <ul><li><a href="/wiki/Episkopalkyrkan_i_USA" title="Episkopalkyrkan i USA">Episkopalkyrkan i USA</a> <ul><li><a href="/wiki/Japanska_heliga_katolska_kyrkan" class="mw-redirect" title="Japanska heliga katolska kyrkan">Japanska heliga katolska kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Anglikanska_kyrkan_i_Sydamerika" title="Anglikanska kyrkan i Sydamerika">Anglikanska kyrkan i Sydamerika</a></li></ul></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Spanska_reformerade_episkopalkyrkan" title="Spanska reformerade episkopalkyrkan">Spanska reformerade episkopalkyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Lusitanska_kyrkan" title="Lusitanska kyrkan">Lusitanska kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Church_of_Ceylon" title="Church of Ceylon">Church of Ceylon</a></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Evangelisk" title="Evangelisk">Evangelisk</a> <a href="/wiki/Lutherdom" title="Lutherdom">lutherdom</a> <ul><li><a href="/wiki/Svenska_kyrkan" title="Svenska kyrkan">Svenska kyrkan</a> <ul><li><a href="/wiki/Evangelisk-lutherska_kyrkan_i_Finland" title="Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland">Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland</a> (avskild till följd av <a href="/wiki/Freden_i_Fredrikshamn" title="Freden i Fredrikshamn">Sveriges delning 1809</a>)</li> <li><a href="/wiki/Laestadianerna" class="mw-redirect" title="Laestadianerna">Laestadianerna</a></li> <li><a href="/wiki/Svenska_Alliansmissionen" title="Svenska Alliansmissionen">Svenska Alliansmissionen</a></li> <li><a href="/wiki/Evangeliska_Fosterlandsstiftelsen" title="Evangeliska Fosterlandsstiftelsen">Evangeliska Fosterlandsstiftelsen</a> <ul><li><a href="/wiki/Bibeltrogna_V%C3%A4nner" class="mw-redirect" title="Bibeltrogna Vänner">Bibeltrogna Vänner</a> <ul><li><a href="/wiki/Lutherska_f%C3%B6rsamlingen" title="Lutherska församlingen">Lutherska församlingen</a></li></ul></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Evangelisk-lutherska_kyrkan_i_Sverige" title="Evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige">Evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige</a></li> <li><a href="/wiki/Lutherska_bek%C3%A4nnelsekyrkan" title="Lutherska bekännelsekyrkan">Lutherska bekännelsekyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Evangelisk-lutherska_bek%C3%A4nnelsekyrkan" title="Evangelisk-lutherska bekännelsekyrkan">Evangelisk-lutherska bekännelsekyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Lutherska_konkordiekyrkan" class="mw-redirect" title="Lutherska konkordiekyrkan">Lutherska konkordiekyrkan</a></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Danska_folkkyrkan" title="Danska folkkyrkan">Danska folkkyrkan</a> <ul><li><a href="/wiki/Norska_kyrkan" title="Norska kyrkan">Norska kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Isl%C3%A4ndska_kyrkan" title="Isländska kyrkan">Isländska kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/F%C3%A4r%C3%B6arnas_folkkyrka" title="Färöarnas folkkyrka">Färöarnas folkkyrka</a></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Tysklands_evangeliska_kyrka" title="Tysklands evangeliska kyrka">Tysklands evangeliska kyrka</a></li> <li><a href="/wiki/Estniska_evangelisk-lutherska_kyrkan" title="Estniska evangelisk-lutherska kyrkan">Estniska evangelisk-lutherska kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Lettlands_evangelisk-lutherska_kyrka" title="Lettlands evangelisk-lutherska kyrka">Lettlands evangelisk-lutherska kyrka</a></li> <li><a href="/wiki/Evangelisk-lutherska_kyrkan_i_Litauen" title="Evangelisk-lutherska kyrkan i Litauen">Evangelisk-lutherska kyrkan i Litauen</a></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Reformerta_kyrkor" class="mw-redirect" title="Reformerta kyrkor">Reformerta kyrkor</a> <ul><li><a href="/wiki/Schweiz_evangeliska_kyrkof%C3%B6rbund" title="Schweiz evangeliska kyrkoförbund">Schweiz evangeliska kyrkoförbund</a></li> <li><a href="/wiki/Skotska_kyrkan" title="Skotska kyrkan">Skotska kyrkan</a> <ul><li><a href="/wiki/Skotska_frikyrkan" title="Skotska frikyrkan">Skotska frikyrkan</a></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Nederl%C3%A4ndska_reformerta_kyrkan" title="Nederländska reformerta kyrkan">Nederländska reformerta kyrkan</a> <ul><li><a href="/wiki/Remonstranterna" title="Remonstranterna">Remonstranterna</a></li> <li><a href="/wiki/Christelijke_Afgescheiden_Gemeenten" title="Christelijke Afgescheiden Gemeenten">Christelijke Afgescheiden Gemeenten</a></li> <li><a href="/wiki/Gereformeerde_Kerken_onder_het_Kruis" title="Gereformeerde Kerken onder het Kruis">Gereformeerde Kerken onder het Kruis</a> <ul><li><a href="/wiki/Kristna_Reformerta_Kyrkan_i_Nederl%C3%A4nderna" title="Kristna Reformerta Kyrkan i Nederländerna">Kristna Reformerta Kyrkan i Nederländerna</a> <ul><li><a href="/wiki/Reformerta_kyrkan_i_Nederl%C3%A4nderna" title="Reformerta kyrkan i Nederländerna">Reformerta kyrkan i Nederländerna</a> <ul><li><a href="/wiki/Reformerta_kyrkor_i_Nederl%C3%A4nderna_(befriade)" title="Reformerta kyrkor i Nederländerna (befriade)">Reformerta kyrkor i Nederländerna (befriade)</a> <ul><li><a href="/wiki/Gereformeerde_Kerken_in_Nederland_(hersteld)" title="Gereformeerde Kerken in Nederland (hersteld)">Gereformeerde Kerken in Nederland (hersteld)</a></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Den_fortsatta_Reformerta_kyrkan_i_Nederl%C3%A4nderna" title="Den fortsatta Reformerta kyrkan i Nederländerna">Den fortsatta Reformerta kyrkan i Nederländerna</a></li></ul></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Reformerta_f%C3%B6rsamlingarna_i_Nederl%C3%A4nderna_och_Nordamerika" title="Reformerta församlingarna i Nederländerna och Nordamerika">Reformerta församlingarna i Nederländerna och Nordamerika</a> <ul><li><a href="/wiki/Reformerta_f%C3%B6rsamlingar_i_Nederl%C3%A4nderna" title="Reformerta församlingar i Nederländerna">Reformerta församlingar i Nederländerna</a> <ul><li><a href="/wiki/Reformerta_f%C3%B6rsamlingar_i_Nederl%C3%A4nderna_(utanf%C3%B6r_f%C3%B6rbundet)" title="Reformerta församlingar i Nederländerna (utanför förbundet)">Reformerta församlingar i Nederländerna (utanför förbundet)</a></li></ul></li></ul></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Protestantiska_Kyrkan_i_Nederl%C3%A4nderna" class="mw-redirect" title="Protestantiska Kyrkan i Nederländerna">Protestantiska Kyrkan i Nederländerna</a></li> <li><a href="/wiki/%C3%85teruppr%C3%A4ttade_reformerta_kyrkan" title="Återupprättade reformerta kyrkan">Återupprättade reformerta kyrkan</a></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Presbyterian_Church_in_Ireland" title="Presbyterian Church in Ireland">Presbyterian Church in Ireland</a> <ul><li><a href="/wiki/Ulsters_Fria_Presbyterianska_Kyrka" title="Ulsters Fria Presbyterianska Kyrka">Ulsters Fria Presbyterianska Kyrka</a></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Reformed_Church_in_America" title="Reformed Church in America">Reformed Church in America</a></li> <li><a href="/wiki/Presbyterian_Church_in_the_United_States_of_America" title="Presbyterian Church in the United States of America">Presbyterian Church in the United States of America</a> <ul><li><a href="/wiki/Presbyterianska_kyrkan" title="Presbyterianska kyrkan">Presbyterianska kyrkan</a></li></ul></li> <li><a href="/wiki/United_Presbyterian_Church_of_North_America" title="United Presbyterian Church of North America">United Presbyterian Church of North America</a> <ul><li><a href="/wiki/F%C3%B6renade_presbyterianska_kyrkan_i_USA" title="Förenade presbyterianska kyrkan i USA">Förenade presbyterianska kyrkan i USA</a> <ul><li><a href="/wiki/Presbyterian_Church_(USA)" title="Presbyterian Church (USA)">Presbyterian Church (USA)</a></li></ul></li></ul></li> <li><a href="/wiki/United_Church_of_Christ" title="United Church of Christ">United Church of Christ</a></li> <li><a href="/wiki/Equmeniakyrkan" title="Equmeniakyrkan">Equmeniakyrkan</a></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Anabaptism" title="Anabaptism">Anabaptisterna</a> <ul><li><a href="/wiki/Baptist" class="mw-redirect" title="Baptist">Baptistkyrkan</a> <ul><li><a href="/wiki/Evangeliska_Frikyrkan" title="Evangeliska Frikyrkan">Evangeliska frikyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Pentekostalism" title="Pentekostalism">Pingströrelsen</a> <ul><li><a href="/wiki/Trosr%C3%B6relsen_i_Sverige" title="Trosrörelsen i Sverige">Trosrörelsen</a></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Engudsl%C3%A4ran" title="Engudsläran">Engudsläran</a></li></ul></li></ul></li> <li>Reformationens radikala mystiker <ul><li><b>Schwenkfelderkyrkan</b></li> <li><a href="/wiki/Kv%C3%A4karna" title="Kväkarna">Vännernas samfund</a> (kväkarna)</li> <li><b>Schwarzenaubröderna</b></li></ul></li></ul></li> <li><a href="/wiki/%C3%96stligt_ortodoxa_kyrkorna" class="mw-redirect" title="Östligt ortodoxa kyrkorna">Östligt ortodoxa kyrkor</a> <ul><li><a href="/wiki/Konstantinopels_ekumeniska_patriarkat" title="Konstantinopels ekumeniska patriarkat">Konstantinopels ekumeniska patriarkat</a> * <ul><li><a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkan_i_Finland" title="Ortodoxa kyrkan i Finland">Finska ortodoxa kyrkan</a> *</li> <li><a href="/wiki/Estlands_apostoliska_ortodoxa_kyrka" title="Estlands apostoliska ortodoxa kyrka">Estlands apostoliska ortodoxa kyrka</a> *</li> <li><b>Ryska Parisjurisdiktionen</b> *</li> <li><b>Grekisk-ortodoxa kyrkan i Sverige</b>*</li></ul></li> <li><a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkan_av_Alexandria" title="Ortodoxa kyrkan av Alexandria">Alexandrias kyrka</a> *</li> <li><a href="/wiki/Grekisk-ortodoxa_kyrkan_i_Antiokia" title="Grekisk-ortodoxa kyrkan i Antiokia">Antiokias kyrka</a> *</li> <li><a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkan_av_Jerusalem" class="mw-redirect" title="Ortodoxa kyrkan av Jerusalem">Ortodoxa Jerusalem-patriarkatet</a> * <ul><li><a href="/wiki/Sinais_ortodoxa_kyrka" class="mw-redirect" title="Sinais ortodoxa kyrka">Sinais ortodoxa kyrka</a> *</li></ul></li> <li><a href="/wiki/Rysk-ortodoxa_kyrkan" title="Rysk-ortodoxa kyrkan">Rysk-ortodoxa kyrkan</a> * <ul><li><a href="/wiki/Gammaltroende" title="Gammaltroende">Gammaltroende</a> <ul><li><a href="/wiki/Ortodoxa_gammalrituella_kyrkan" title="Ortodoxa gammalrituella kyrkan">Ortodoxa gammalrituella kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Ryska_gammal-ortodoxa_kyrkan" title="Ryska gammal-ortodoxa kyrkan">Ryska gammal-ortodoxa kyrkan</a> <ul><li><a href="/wiki/Slavo-Georgiska_gammal-ortodoxa_kyrkan" title="Slavo-Georgiska gammal-ortodoxa kyrkan">Slavo-Georgiska gammal-ortodoxa kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Gammal-ortodoxa_kyrkan_i_Ryssland" title="Gammal-ortodoxa kyrkan i Ryssland">Gammal-ortodoxa kyrkan i Ryssland</a></li></ul></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Ukrainska_autokefala_ortodoxa_kyrkan" title="Ukrainska autokefala ortodoxa kyrkan">Ukrainska autokefala ortodoxa kyrkan</a> *</li> <li><b><a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkan_i_Ukraina" title="Ortodoxa kyrkan i Ukraina">Ukrainska ortodoxa kyrkan</a> – <a href="/wiki/Kiev-patriarkatet" title="Kiev-patriarkatet">Kiev-patriarkatet</a></b></li> <li><a href="/wiki/Ryska_utlandskyrkan" title="Ryska utlandskyrkan">Ryska utlandskyrkan</a> *</li> <li><b><a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkan_i_Amerika" title="Ortodoxa kyrkan i Amerika">Amerikanska Ortodoxa Katolska Kyrkan</a></b> <ul><li><a href="/wiki/Oberoende_episkopala_kyrkor" title="Oberoende episkopala kyrkor">Oberoende episkopala kyrkor</a> utanför den östligt ortodoxa kyrkogemenskapen</li></ul></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Serbisk-ortodoxa_kyrkan" title="Serbisk-ortodoxa kyrkan">Serbisk-ortodoxa kyrkan</a> * <ul><li><b><a href="/wiki/Svenska_ortodoxa_prosteriet" title="Svenska ortodoxa prosteriet">Svenska ortodoxa prosteriet</a></b> *</li> <li><b><a href="/wiki/Makedoniska_ortodoxa_kyrkan" title="Makedoniska ortodoxa kyrkan">Makedonsk-ortodoxa kyrkan</a></b></li> <li><a href="/wiki/Montenegrinsk-ortodoxa_kyrkan" title="Montenegrinsk-ortodoxa kyrkan">Montenegrinsk-ortodoxa kyrkan</a></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Rum%C3%A4nsk-ortodoxa_kyrkan" title="Rumänsk-ortodoxa kyrkan">Rumänsk-ortodoxa kyrkan</a> * <ul><li><b>Fransk-ortodoxa kyrkan</b> <ul><li><b>Gallisk-ortodoxa kyrkan</b></li></ul></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Bulgarisk-ortodoxa_kyrkan" title="Bulgarisk-ortodoxa kyrkan">Bulgarisk-ortodoxa kyrkan</a> *</li> <li><a href="/wiki/Georgiska_apostoliska,_autokefala_och_ortodoxa_kyrkan" title="Georgiska apostoliska, autokefala och ortodoxa kyrkan">Georgiska kyrkan</a> *</li> <li><a href="/wiki/Cyperns_kyrka" title="Cyperns kyrka">Cyperns kyrka</a> *</li> <li><a href="/wiki/Greklands_kyrka" title="Greklands kyrka">Greklands kyrka</a> * <ul><li><a href="/wiki/Den_sanna_grekisk-ortodoxa_kyrkan" title="Den sanna grekisk-ortodoxa kyrkan">Den sanna grekisk-ortodoxa kyrkan</a></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Polsk-ortodoxa_kyrkan" title="Polsk-ortodoxa kyrkan">Polsk-ortodoxa kyrkan</a> *</li> <li><a href="/wiki/Albansk-ortodoxa_kyrkan" title="Albansk-ortodoxa kyrkan">Albansk-ortodoxa kyrkan</a> *</li> <li><a href="/wiki/Tjeckiska_och_slovakiska_ortodoxa_kyrkan" title="Tjeckiska och slovakiska ortodoxa kyrkan">Tjeckiska och slovakiska ortodoxa kyrkan</a> *</li> <li><a href="/wiki/Amerikansk-ortodoxa_kyrkan" class="mw-redirect" title="Amerikansk-ortodoxa kyrkan">Amerikansk-ortodoxa kyrkan</a> *</li></ul></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Nestorianer" class="mw-redirect" title="Nestorianer">Nestorianer</a> <ul><li><a href="/wiki/%C3%96sterns_apostoliska_och_katolska_assyriska_kyrka" class="mw-redirect" title="Österns apostoliska och katolska assyriska kyrka">Österns apostoliska och katolska assyriska kyrka</a></li> <li><b>Österns gamla kyrka</b></li> <li><a href="/wiki/Tomaskristna" title="Tomaskristna">Tomaskristna</a> <ul><li><a href="/wiki/Oberoende_episkopala_kyrkor" title="Oberoende episkopala kyrkor">Oberoende episkopala kyrkor</a> utanför den assyriska kyrkofamiljen</li></ul></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Monofysiter" class="mw-redirect" title="Monofysiter">Monofysiter</a> <ul><li><a href="/wiki/Koptiska_kyrkan" class="mw-redirect" title="Koptiska kyrkan">Koptiska kyrkan</a> <ul><li><b>British Orthodox Church</b></li> <li><b>Franska koptisk-ortodoxa kyrkan</b></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Syrisk-ortodoxa_kyrkan" title="Syrisk-ortodoxa kyrkan">Syrisk-ortodoxa kyrkan</a> <ul><li><a href="/wiki/Tomaskristna" title="Tomaskristna">Tomaskristna</a></li> <li><a href="/wiki/Oberoende_episkopala_kyrkor" title="Oberoende episkopala kyrkor">Oberoende episkopala kyrkor</a> utanför den orientaliska kyrkogemenskapen</li></ul></li> <li><a href="/wiki/Armeniska_apostoliska_kyrkan" title="Armeniska apostoliska kyrkan">Armeniska apostoliska kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Etiopisk-ortodoxa_kyrkan" title="Etiopisk-ortodoxa kyrkan">Etiopisk-ortodoxa kyrkan</a> <ul><li><a href="/wiki/Eritreansk-ortodoxa_kyrkan" title="Eritreansk-ortodoxa kyrkan">Eritreansk-ortodoxa kyrkan</a></li></ul></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Monoteletism" title="Monoteletism">Monoteletism</a> <ul><li><a href="/wiki/Syrisk-Maronitiska_kyrkan" class="mw-redirect" title="Syrisk-Maronitiska kyrkan">Syrisk-Maronitiska kyrkan</a></li></ul></li></ul></li> <li><b><a href="/wiki/Enkratiter" title="Enkratiter">Enkratiter</a></b> <ul><li><b>Hydroparastater</b></li> <li><b>Sakkoforer</b></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Aloger" title="Aloger">Aloger</a></li> <li><a href="/wiki/Ebioniter" title="Ebioniter">Ebioniter</a></li> <li><a href="/wiki/Nasar%C3%A9erna" title="Nasaréerna">Nasaréerna</a></li> <li><a href="/wiki/Gnosticismen" class="mw-redirect" title="Gnosticismen">Gnostiker</a></li> <li><a href="/wiki/Markioniter" class="mw-redirect" title="Markioniter">Markioniter</a> <ul><li><a href="/wiki/Paulicianer" title="Paulicianer">Paulicianer</a> <ul><li><a href="/wiki/Bogomiler" title="Bogomiler">Bogomiler</a> <ul><li><a href="/wiki/Katarer" title="Katarer">Katarer</a></li></ul></li></ul></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Montanister" class="mw-redirect" title="Montanister">Montanister</a></li> <li><a href="/wiki/Monarkianism" title="Monarkianism">Monarkianer</a> <ul><li><a href="/wiki/Dynamism" title="Dynamism">Dynamister</a></li> <li><a href="/wiki/Adoptianism" title="Adoptianism">Adoptianer</a></li> <li><a href="/wiki/Patripassianism" title="Patripassianism">Patripassianer</a> (<a href="/wiki/Modalism" title="Modalism">Modalister</a>)</li> <li><a href="/wiki/Sabellianism" title="Sabellianism">Sabellianer</a> (<a href="/wiki/Modalism" title="Modalism">Modalister</a>)</li></ul></li> <li><a href="/wiki/Novatianer" title="Novatianer">Novatianer</a></li> <li><a href="/wiki/Manik%C3%A9er" class="mw-redirect" title="Manikéer">Manikéer</a> <ul><li><b>Apotaktiter</b></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Donatism" title="Donatism">Donatister</a></li> <li><a href="/wiki/Arianer" class="mw-redirect" title="Arianer">Arianer</a> <ul><li><a href="/wiki/Anomoeanism" title="Anomoeanism">Anomoeanism</a> (Anhomoianism)</li> <li><b>Homoianism</b></li> <li><a href="/wiki/Akakianerna" title="Akakianerna">Akakianerna</a> (Homoiousianism)</li></ul></li> <li><b>Pneumatomaker</b> (Makedonianer)</li> <li><b>Audianer</b></li> <li><a href="/wiki/Apollinarism" title="Apollinarism">Apollinarister</a></li> <li><b>Messalianer</b></li> <li><a href="/wiki/Pelagianer" class="mw-redirect" title="Pelagianer">Pelagianer</a> <ul><li><a href="/wiki/Semipelagianism" title="Semipelagianism">Semipelagianer</a></li></ul></li> <li><b>Priscillianer</b></li> <li><b>Kollyridianer</b></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Unitarism" title="Unitarism">Unitarister</a></li> <li><a href="/wiki/Swedenborgianism" title="Swedenborgianism">Swedenborgare</a> <ul><li><a href="/wiki/Nya_kyrkan" class="mw-redirect" title="Nya kyrkan">Nya kyrkan</a></li> <li><b>Herrens nya kyrka</b></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Plymouthbr%C3%B6derna" title="Plymouthbröderna">Plymouthbröderna</a></li> <li><a href="/wiki/Jesu_Kristi_Kyrka_av_Sista_Dagars_Heliga" title="Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga">Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga</a></li> <li><a href="/wiki/Stone-Campbells_reformationsr%C3%B6relse" class="mw-redirect" title="Stone-Campbells reformationsrörelse">Campbelliter</a> <ul><li><a href="/wiki/Kristi_f%C3%B6rsamlingar" title="Kristi församlingar">Kristi församlingar</a> <ul><li><a href="/wiki/Kristi_f%C3%B6rsamling" class="mw-redirect" title="Kristi församling">Kristi församling</a></li></ul></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Katolsk-apostoliska_kyrkan" title="Katolsk-apostoliska kyrkan">Katolsk-apostoliska kyrkan</a> <ul><li><a href="/wiki/Nyapostoliska_kyrkan" title="Nyapostoliska kyrkan">Nyapostoliska kyrkan</a></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Sjundedagsadventister" class="mw-redirect" title="Sjundedagsadventister">Sjundedagsadventister</a> <ul><li><a href="/wiki/Adventistkyrkan" class="mw-redirect" title="Adventistkyrkan">Adventistkyrkan</a> <ul><li><a href="/wiki/V%C3%A4rldsmissionssamfundet_Guds_F%C3%B6rsamling" class="mw-redirect" title="Världsmissionssamfundet Guds Församling">Världsmissionssamfundet Guds Församling</a></li> <li><a href="/wiki/Jehovas_vittnen" title="Jehovas vittnen">Jehovas vittnen</a></li></ul></li></ul></li> <li><a href="/wiki/Iglesia_ni_Cristo" title="Iglesia ni Cristo">Iglesia ni Cristo</a></li> <li><a href="/wiki/Kristensamfundet" title="Kristensamfundet">Kristensamfundet</a></li></ul></li></ul></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Ekumenik">Ekumenik</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=69" title="Redigera avsnitt: Ekumenik" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=69" title="Redigera avsnitts källkod: Ekumenik"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Ekumenik" title="Ekumenik">Ekumenik</a></dd></dl></div> <p>Ekumenik är strävan efter att uppnå enhet i tron på Kristus, en enhet som inte i sig förutsätter likriktning eller <a href="/wiki/Konformism" title="Konformism">konformism</a>, men som däremot räknar med en både <a href="/wiki/Dogm" title="Dogm">dogmatisk</a> och ämbetsmässig försoning mellan de nu splittrade kristna kyrkorna. Enheten skall vara synlig och i någon grad också strukturell. Internationellt finns det flera ekumeniska samarbetsorgan och mötesplatser för samtal och samarbete inom olika områden. Många är specifikt inriktade på enskilda frågor, såsom <a href="/wiki/Mission" title="Mission">mission</a>, <a href="/wiki/Diakoni" title="Diakoni">diakoni</a> eller bibelöversättning, medan andra arbetar bredare för samsyn och/eller förståelse mellan kyrkor. Den största internationella ekumeniska samarbetsorganisationen är <a href="/wiki/Kyrkornas_v%C3%A4rldsr%C3%A5d" title="Kyrkornas världsråd">Kyrkornas världsråd</a>, vars medlemskyrkor accepterar den <a href="/wiki/Nicenska_trosbek%C3%A4nnelsen" class="mw-redirect" title="Nicenska trosbekännelsen">Nicenska trosbekännelsen</a>. I Sverige finns ekumeniska samarbetsorgan på såväl nationell som lokal nivå. Det bredaste nationella organet är <a href="/wiki/Sveriges_kristna_r%C3%A5d" title="Sveriges kristna råd">Sveriges kristna råd</a> där de flesta kristna samfunden finns representerade. </p><p>Det största enskilda hindret för enhet mellan kristna är frågan om auktoritet. Vem, vad eller vilka det är som har sista ordet i kyrkan leder därpå till frågan om vad kyrkan egentligen är. </p><p>Ekumeniken är ett relativt nytt fenomen, även om strävan efter att bevara den kristna kyrkans enhet har funnits med allt sedan <a href="/wiki/Apostlarna" class="mw-redirect" title="Apostlarna">apostlarnas</a> tid (jfr <a href="/wiki/Paulus" title="Paulus">Paulus</a> brev till i <a href="/wiki/Nya_testamentet" title="Nya testamentet">Nya testamentet</a>). Den tidigare strävan tog sig först uttryck i verbala strider som mynnade ut i konciliära beslut där en grupp eller en alternativ strömning inom kyrkan förklarades för <a href="/wiki/K%C3%A4tteri" title="Kätteri">kättersk</a> och därmed uteslöts. Många är de grupper som helt har försvunnit efter detta, långsamt eller snabbt – till exempel <a href="/wiki/Arianism" title="Arianism">arianer</a>, messalianer, donatister och så vidare. Redan i den tidiga kyrkan uppstod emellertid den problematiska situation där det fanns två eller flera fungerande, levande kyrkor som vägrade att erkänna varandra. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Se_även"><span id="Se_.C3.A4ven"></span>Se även</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=70" title="Redigera avsnitt: Se även" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=70" title="Redigera avsnitts källkod: Se även"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/wiki/Frikyrka" title="Frikyrka">Frikyrka</a></li> <li><a href="/wiki/Hedning" title="Hedning">Hedning</a></li> <li><a href="/wiki/Kloster" title="Kloster">Kloster</a></li> <li><a href="/wiki/Kristendomen_i_Afrika" class="mw-redirect" title="Kristendomen i Afrika">Kristendomen i Afrika</a></li> <li><a href="/wiki/Nicaenska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Nicaenska trosbekännelsen">Nicaenska trosbekännelsen</a></li> <li><a href="/wiki/Svenska_kyrkan" title="Svenska kyrkan">Svenska kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Lutherska_kyrkan" class="mw-redirect" title="Lutherska kyrkan">Lutherska kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkor" title="Ortodoxa kyrkor">Ortodoxa kyrkorna</a></li> <li><a href="/wiki/%C3%96stortodoxa_kyrkor" class="mw-redirect" title="Östortodoxa kyrkor">Östortodoxa kyrkor</a></li> <li><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a></li> <li><a href="/wiki/Religionskritik" title="Religionskritik">Religionskritik</a></li> <li><a href="/wiki/Kristen_ateism" title="Kristen ateism">Kristen ateism</a></li> <li><a href="/wiki/Kritik_av_kristendomen" title="Kritik av kristendomen">Kritik av kristendomen</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Källor"><span id="K.C3.A4llor"></span>Källor</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=71" title="Redigera avsnitt: Källor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=71" title="Redigera avsnitts källkod: Källor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-1"><a href="#cite_ref-1">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFKerstin_Doyle2011">Kerstin Doyle (22 december 2011). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.dagen.se/s%C3%A5-m%C3%A5nga-kristna-finns-det-i-v%C3%A4rlden-1.133595">”Så många kristna finns det i världen”</a>. Dagen<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.dagen.se/s%C3%A5-m%C3%A5nga-kristna-finns-det-i-v%C3%A4rlden-1.133595">http://www.dagen.se/s%C3%A5-m%C3%A5nga-kristna-finns-det-i-v%C3%A4rlden-1.133595</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 1 januari 2016</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=S%C3%A5+m%C3%A5nga+kristna+finns+det+i+v%C3%A4rlden&rft.atitle=&rft.aulast=Kerstin+Doyle&rft.au=Kerstin+Doyle&rft.date=22+december+2011&rft.pub=Dagen&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.dagen.se%2Fs%25C3%25A5-m%25C3%25A5nga-kristna-finns-det-i-v%25C3%25A4rlden-1.133595&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-2"><a href="#cite_ref-2">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFReligion_Facts">Religion Facts. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.religionfacts.com/christianity/index.htm">”Christianity. Introduction”</a>. <i>ReligionFacts</i> (2004–2013)<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.religionfacts.com/christianity/index.htm">http://www.religionfacts.com/christianity/index.htm</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 april 2013</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Christianity.+Introduction&rft.atitle=&rft.aulast=Religion+Facts&rft.au=Religion+Facts&rft.pub=%27%27ReligionFacts%27%27+%282004%E2%80%932013%29&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.religionfacts.com%2Fchristianity%2Findex.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-3"><a href="#cite_ref-3">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFEwald,_Stefan,_Denzler,_G.,_Lohner,_A._&_Graf,_W_(svensk_bearbetning_&_granskning:_Beskow,_Per_&_Svensson,_Jonas._Bidrag_från_Bryder,_Peter,_Vramming,_Ylva_&_Peterson,_Bengt)">Ewald, Stefan, Denzler, G., Lohner, A. & Graf, W (svensk bearbetning & granskning: Beskow, Per & Svensson, Jonas. Bidrag från Bryder, Peter, Vramming, Ylva & Peterson, Bengt), (tysk originalupplaga1990; svensk upplaga 1996). <i><span>Religionslexikonet</span></i>. Stockholm: Bokförlaget Forum. sid. 279 – Uppslagsord: "kristendom". <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-37-11539-1" title="Special:Bokkällor/91-37-11539-1">ISBN 91-37-11539-1</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Religionslexikonet&rft.aulast=Ewald%2C+Stefan%2C+Denzler%2C+G.%2C+Lohner%2C+A.+%26+Graf%2C+W+%28svensk+bearbetning+%26+granskning%3A+Beskow%2C+Per+%26+Svensson%2C+Jonas.+Bidrag+fr%C3%A5n+Bryder%2C+Peter%2C+Vramming%2C+Ylva+%26+Peterson%2C+Bengt%29&rft.aufirst=%28tysk+originalupplaga1990%3B+svensk+upplaga+1996%29&rft.au=Ewald%2C+Stefan%2C+Denzler%2C+G.%2C+Lohner%2C+A.+%26+Graf%2C+W+%28svensk+bearbetning+%26+granskning%3A+Beskow%2C+Per+%26+Svensson%2C+Jonas.+Bidrag+fr%C3%A5n+Bryder%2C+Peter%2C+Vramming%2C+Ylva+%26+Peterson%2C+Bengt%29%2C+%28tysk+originalupplaga1990%3B+svensk+upplaga+1996%29&rft.pages=sid.%26nbsp%3B279+%E2%80%93+Uppslagsord%3A+%22kristendom%22&rft.pub=Stockholm%3A+Bokf%C3%B6rlaget+Forum&rft.isbn=91-37-11539-1&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-4"><a href="#cite_ref-4">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBowker,_John_(ed),">Bowker, John (ed),, (1997). <i><span>The Oxford Dictionary of World Religions</span></i>. Oxford: Oxford University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-19-213965-7" title="Special:Bokkällor/0-19-213965-7">ISBN 0-19-213965-7</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Oxford+Dictionary+of+World+Religions&rft.aulast=Bowker%2C+John+%28ed%29%2C&rft.aufirst=%281997%29&rft.au=Bowker%2C+John+%28ed%29%2C%2C+%281997%29&rft.pub=Oxford%3A+Oxford+University+Press&rft.isbn=0-19-213965-7&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-5"><a href="#cite_ref-5">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20130424152114/http://religionfacts.com/christianity/beliefs/human.htm">”Christian Beliefs about Human Nature”</a>. <i>ReligionFacts</i> (2004–2013). Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.religionfacts.com/christianity/beliefs/human.htm">originalet</a> den 24 april 2013<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20130424152114/http://religionfacts.com/christianity/beliefs/human.htm">https://web.archive.org/web/20130424152114/http://religionfacts.com/christianity/beliefs/human.htm</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 april 2013</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Christian+Beliefs+about+Human+Nature&rft.atitle=&rft.pub=%27%27ReligionFacts%27%27+%282004%E2%80%932013%29&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20130424152114%2Fhttp%3A%2F%2Freligionfacts.com%2Fchristianity%2Fbeliefs%2Fhuman.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-algonet.se-6">^ [<a href="#cite_ref-algonet.se_6-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-algonet.se_6-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20120106190010/http://www.algonet.se/~luther/forsteadam.htm">”Förste och andre Adam”</a>. S:t Paulus evangelisk-lutherska församling. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.algonet.se/~luther/forsteadam.htm">originalet</a> den 6 januari 2012<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20120106190010/http://www.algonet.se/~luther/forsteadam.htm">https://web.archive.org/web/20120106190010/http://www.algonet.se/~luther/forsteadam.htm</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 14 april 2013</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=F%C3%B6rste+och+andre+Adam&rft.atitle=&rft.pub=S%3At+Paulus+evangelisk-lutherska+f%C3%B6rsamling&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20120106190010%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.algonet.se%2F%7Eluther%2Fforsteadam.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-alltombibeln.se-7">^ [<a href="#cite_ref-alltombibeln.se_7-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-alltombibeln.se_7-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFThor-Leif_Strindberg">Thor-Leif Strindberg. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/ejfrukt.htm">”Om Adam och Eva aldrig tagit den förbjudna frukten …”</a>. <i>Bibelfrågan</i>. Ett interaktivt lexikon över bibeln och kristen tro<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/ejfrukt.htm">http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/ejfrukt.htm</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 14 april 2013</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Om+Adam+och+Eva+aldrig+tagit+den+f%C3%B6rbjudna+frukten+%E2%80%A6&rft.atitle=&rft.aulast=Thor-Leif+Strindberg&rft.au=Thor-Leif+Strindberg&rft.pub=%27%27Bibelfr%C3%A5gan%27%27.+Ett+interaktivt+lexikon+%C3%B6ver+bibeln+och+kristen+tro.&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.alltombibeln.se%2Fbibelfragan%2Fejfrukt.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-8"><a href="#cite_ref-8">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFEwald,_Stefan,_Denzler,_G.,_Lohner,_A._&_Graf,_W_(sv._bearbetn._&_granskn:_Beskow,_Per_&_Svensson,_Jonas._Bidrag_fr._Bryder,_Peter,_Vramming,_Ylva_&_Peterson,_Bengt)">Ewald, Stefan, Denzler, G., Lohner, A. & Graf, W (sv. bearbetn. & granskn: Beskow, Per & Svensson, Jonas. Bidrag fr. Bryder, Peter, Vramming, Ylva & Peterson, Bengt), (tysk originalupplaga1990; svensk upplaga 1996). <i><span>Religionslexikonet</span></i>. Stockholm: Bokförlaget Forum. sid. 37 – Uppslagsord: "arvssynd". <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-37-11539-1" title="Special:Bokkällor/91-37-11539-1">ISBN 91-37-11539-1</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Religionslexikonet&rft.aulast=Ewald%2C+Stefan%2C+Denzler%2C+G.%2C+Lohner%2C+A.+%26+Graf%2C+W+%28sv.+bearbetn.+%26+granskn%3A+Beskow%2C+Per+%26+Svensson%2C+Jonas.+Bidrag+fr.+Bryder%2C+Peter%2C+Vramming%2C+Ylva+%26+Peterson%2C+Bengt%29&rft.aufirst=%28tysk+originalupplaga1990%3B+svensk+upplaga+1996%29&rft.au=Ewald%2C+Stefan%2C+Denzler%2C+G.%2C+Lohner%2C+A.+%26+Graf%2C+W+%28sv.+bearbetn.+%26+granskn%3A+Beskow%2C+Per+%26+Svensson%2C+Jonas.+Bidrag+fr.+Bryder%2C+Peter%2C+Vramming%2C+Ylva+%26+Peterson%2C+Bengt%29%2C+%28tysk+originalupplaga1990%3B+svensk+upplaga+1996%29&rft.pages=sid.%26nbsp%3B37+%E2%80%93+Uppslagsord%3A+%22arvssynd%22&rft.pub=Stockholm%3A+Bokf%C3%B6rlaget+Forum&rft.isbn=91-37-11539-1&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-9"><a href="#cite_ref-9">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBowker,_John_(ed),">Bowker, John (ed),, (1997). <i><span>The Oxford Dictionary of World Religions</span></i>. Oxford: Oxford University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-19-213965-7" title="Special:Bokkällor/0-19-213965-7">ISBN 0-19-213965-7</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Oxford+Dictionary+of+World+Religions&rft.aulast=Bowker%2C+John+%28ed%29%2C&rft.aufirst=%281997%29&rft.au=Bowker%2C+John+%28ed%29%2C%2C+%281997%29&rft.pub=Oxford%3A+Oxford+University+Press&rft.isbn=0-19-213965-7&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-10"><a href="#cite_ref-10">^</a> <span class="reference-text">1 kung. 19:16</span> </li> <li id="cite_note-11"><a href="#cite_ref-11">^</a> <span class="reference-text">3 mos. 8:12</span> </li> <li id="cite_note-12"><a href="#cite_ref-12">^</a> <span class="reference-text">Heb. 4:14, 9:11</span> </li> <li id="cite_note-13"><a href="#cite_ref-13">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://mormon.org/">”Mormon.org”</a>. Mormon.org<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://mormon.org/">http://mormon.org/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 6 juli 2011</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Mormon.org&rft.atitle=&rft.pub=Mormon.org&rft_id=http%3A%2F%2Fmormon.org%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-14"><a href="#cite_ref-14">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://mormon.org/">”Mormon.org”</a>. Mormon.org. 15 juli 2010<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://mormon.org/">http://mormon.org/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 6 juli 2011</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Mormon.org&rft.atitle=&rft.date=15+juli+2010&rft.pub=Mormon.org&rft_id=http%3A%2F%2Fmormon.org%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-15"><a href="#cite_ref-15">^</a> <span class="reference-text">Kelly. <i>Early Christian Doctrines</i>. sid. 69–78.</span> </li> <li id="cite_note-16"><a href="#cite_ref-16">^</a> <span class="reference-text">Katolska kyrkans katekes, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.vatican.va/archive/catechism/p1s1c2a3.htm#III,"><i>The Holy Spirit</i> (Den Helige Ande), <i>Interpreter of Scripture</i> § 115–118</a> (engelska)</span> </li> <li id="cite_note-17"><a href="#cite_ref-17">^</a> <span class="reference-text">Thomas av Aquino, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.newadvent.org/summa/100110.htm">"Whether in Holy Scripture a word may have several senses"</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20060906114843/http://www.newadvent.org/summa/100110.htm">Arkiverad</a> 6 september 2006 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. (engelska)</span> </li> <li id="cite_note-18"><a href="#cite_ref-18">^</a> <span class="reference-text">Katolska kyrkans katekes, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.vatican.va/archive/catechism/p1s1c2a3.htm#III">"<i>The Holy Spirit</i> (Den Helige Ande), <i>Interpreter of Scripture"</i> § 113</a> (engelska)</span> </li> <li id="cite_note-19"><a href="#cite_ref-19">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.monergism.com/thethreshold/articles/onsite/qna/grammatical.html">”What does the term “grammatical-historical hermeneutic” mean, and why is it important?”</a>. <i><span>www.monergism.com</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.monergism.com/thethreshold/articles/onsite/qna/grammatical.html">https://www.monergism.com/thethreshold/articles/onsite/qna/grammatical.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 november 2023</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=What+does+the+term+%E2%80%9Cgrammatical-historical+hermeneutic%E2%80%9D+mean%2C+and+why+is+it+important%3F&rft.atitle=www.monergism.com&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.monergism.com%2Fthethreshold%2Farticles%2Fonsite%2Fqna%2Fgrammatical.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-20"><a href="#cite_ref-20">^</a> <span class="reference-text">Alla Tider, Henrikson Alf, Berg Björn 380-talet</span> </li> <li id="cite_note-21"><a href="#cite_ref-21">^</a> <span class="reference-text">Tidens – Världshistoria, Herman Kinder, Werner Hilgemann, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-550-3318-0" title="Special:Bokkällor/91-550-3318-0">ISBN 91-550-3318-0</a>, sid 103</span> </li> <li id="cite_note-22"><a href="#cite_ref-22">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFEhrman2020">Ehrman, Bart D. (2020). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.worldcat.org/oclc/1107152456">The New Testament: a historical introduction to the early Christian writings</a></i> (Seventh edition). sid. ss. 517. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-19-090900-0" title="Special:Bokkällor/978-0-19-090900-0">ISBN 978-0-19-090900-0</a>. <a href="/wiki/Online_Computer_Library_Center" title="Online Computer Library Center">OCLC</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/oclc/1107152456">1107152456</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.worldcat.org/oclc/1107152456">https://www.worldcat.org/oclc/1107152456</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 18 maj 2022</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+New+Testament%3A+a+historical+introduction+to+the+early+Christian+writings&rft.aulast=Ehrman&rft.aufirst=Bart+D.&rft.au=Ehrman%2C+Bart+D.&rft.date=2020&rft.pages=sid.%26nbsp%3Bss.+517&rft.edition=Seventh+edition&rft_id=info:oclcnum/1107152456&rft.isbn=978-0-19-090900-0&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.worldcat.org%2Foclc%2F1107152456&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-23"><a href="#cite_ref-23">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFEhrman2018">Ehrman, Bart (2018). <i><span>The Triumph of Christianity</span></i>. New York: Simon and Schuster<span class="reference-accessdate">. Läst 18 maj 2022</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Triumph+of+Christianity&rft.aulast=Ehrman&rft.aufirst=Bart&rft.au=Ehrman%2C+Bart&rft.date=2018&rft.place=New+York&rft.pub=Simon+and+Schuster&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-24"><a href="#cite_ref-24">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.academia.edu/35769782/Polygyny_and_Democracy_A_Cross-Cultural_Comparison">Polygyny and democracy: a cross-cultural comparison. Cross-Cultural Research, 34/2 (2000), 190-208.</a></span> </li> <li id="cite_note-25"><a href="#cite_ref-25">^</a> <span class="reference-text">Korotayev, A. (2003). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.academia.edu/36002782/Christianity_and_Democracy_A_Cross-Cultural_Study_Afterthoughts_">Christianity and democracy: A cross-cultural study (afterthoughts). <i>World Cultures</i>, 13(2), sid 195-212</a>.</span> </li> <li id="cite_note-26"><a href="#cite_ref-26">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.academia.edu/35902348/Unilineal_Descent_Organization_and_Deep_Christianization_A_Cross-Cultural_Comparison">Unilineal descent organization and deep Christianization: A cross-cultural comparison. <i>Cross-Cultural Research</i>, 37/1 (2003), 133-157</a>.</span> </li> <li id="cite_note-27"><a href="#cite_ref-27">^</a> <span class="reference-text">Genom avskaffandet av statskyrkosystemet i Wales 1920, ombildades Engelska kyrkans stift i Wales till, det från staten fria, trossamfundet <a href="/wiki/Kyrkan_i_Wales" title="Kyrkan i Wales">Kyrkan i Wales</a>.</span> </li> <li id="cite_note-28"><a href="#cite_ref-28">^</a> <span class="reference-text">McAdoo, H.R. <i>The Unity of Anglicanism: Catholic and Reformed</i>, Wilton, CT: Morehouse-Barlow, 1983, bland annat s.34</span> </li> <li id="cite_note-29"><a href="#cite_ref-29">^</a> <span class="reference-text">Sykes, S. & Booty, J. <i>Study of Anglicanism</i>, London, SPCK 1988, s. 412</span> </li> <li id="cite_note-30"><a href="#cite_ref-30">^</a> <span class="reference-text">Hefling, C.C. & Shattuck C.L. <i>The Oxford Guide to the Book of Common Prayer</i>, s. 138, OUP 2006</span> </li> <li id="cite_note-31"><a href="#cite_ref-31">^</a> <span class="reference-text">Fahlbusch, E. <i>Encyclopedia of Christianity, vol. 4</i>, s. 543, Eerdmans Publishing Company 2005</span> </li> <li id="cite_note-32"><a href="#cite_ref-32">^</a> <span class="reference-text">Mannion, G. <i>Routledge Companion to the Christian Church</i>, s. 207, Routledge 2008</span> </li> <li id="cite_note-33"><a href="#cite_ref-33">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://ireland.anglican.org/about/">"About Us", Church of Ireland website</a></span> </li> <li id="cite_note-34"><a href="#cite_ref-34">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFMarshall1963">Marshall, John S. (1963), <i><span>Hooker and the Anglican Tradition</span></i>, London, s. 66.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Hooker+and+the+Anglican+Tradition&rft.aulast=Marshall&rft.aufirst=John+S.&rft.au=Marshall%2C+John+S.&rft.date=1963&rft.pages=s.%26nbsp%3B66.&rft.place=London&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kristendom"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-35"><a href="#cite_ref-35">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.anglicancommunion.org/tour/index.cfm">The Anglican Communion official website</a></span> </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Externa_länkar"><span id="Externa_l.C3.A4nkar"></span>Externa länkar</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&veaction=edit&section=72" title="Redigera avsnitt: Externa länkar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kristendom&action=edit&section=72" title="Redigera avsnitts källkod: Externa länkar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><span typeof="mw:File"><span><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/15px-Commons-logo.svg.png" decoding="async" width="15" height="20" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/23px-Commons-logo.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/30px-Commons-logo.svg.png 2x" data-file-width="1024" data-file-height="1376" /></span></span> Wikimedia Commons har media som rör <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Christianity" class="extiw" title="commons:Category:Christianity">Kristendom</a>.<div class="interProject commons" style="display:none;"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Christianity" class="extiw" title="commons:Category:Christianity">Bilder & media</a></div></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.alltombibeln.se/kristendomenshistoria/index.htm">Kristendomens historia</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.katekesen.se/">Katolska kyrkans katekes</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.logosmappen.net/bekskrifter/index.html">De lutherska bekännelseskrifterna</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ortodoxakyrkan.se/omort/kort.htm">Ortodoxa kyrkan i Sverige om Ortodoxa kyrkan</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20090304122111/http://www.bibelsajten.nu/">Bibelsajten</a>, kristen webbsida riktad till ungdomar. Samarbete mellan ungdomsavdelningar i <a href="/wiki/Svenska_kyrkan" title="Svenska kyrkan">Svenska kyrkan</a>, <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a> och <a href="/wiki/Evangeliska_Fosterlandsstiftelsen" title="Evangeliska Fosterlandsstiftelsen">EFS</a></li></ul> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="collapsible collapsed" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style="background:#D0A0F0;;" colspan="3" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Kristendom" title="Mall:Kristendom"><span title="Visa denna mall" style="border:none;;">v</span></a> <span style="font-size:80%;">•</span> <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Kristendom&action=edit"><span style="border:none;;" title="Redigera den här mallen">r</span></a></div></div><span style="font-size:110%;"><a class="mw-selflink selflink">Kristendom</a></span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Gud#Gud_i_kristendomen" title="Gud">Gud</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/JHWH" class="mw-redirect" title="JHWH">JHWH</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Herren" title="Herren">Herren</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Treenighetsl%C3%A4ran" title="Treenighetsläran">Treenigheten</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fadern" title="Fadern">Fadern</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">Sonen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesus" title="Jesus">Jesus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristus" title="Kristus">Kristus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Den_Helige_Ande" title="Den Helige Ande">Den Helige Ande</a></div></td><td style="width:0%;padding:0px 0px 0px 2px;" rowspan="19"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Rosa_Mystica.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ee/Rosa_Mystica.jpg/100px-Rosa_Mystica.jpg" decoding="async" width="100" height="145" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ee/Rosa_Mystica.jpg/150px-Rosa_Mystica.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ee/Rosa_Mystica.jpg/200px-Rosa_Mystica.jpg 2x" data-file-width="873" data-file-height="1269" /></a></span></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Helig_skrift" title="Helig skrift">Helig skrift</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Gamla_testamentet" title="Gamla testamentet">Gamla testamentet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nya_testamentet" title="Nya testamentet">Nya testamentet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Gamla_testamentets_apokryfer" class="mw-redirect" title="Gamla testamentets apokryfer">Gamla testamentets apokryfer</a>/<a href="/wiki/Deuterokanoniska_skrifter" title="Deuterokanoniska skrifter">Deuterokanoniska skrifter</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Personer i Gamla testamentet</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Adam_och_Eva" title="Adam och Eva">Adam och Eva</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Noa" title="Noa">Noa</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Patriark_(Bibeln)" title="Patriark (Bibeln)">Patriark</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Abraham_(patriark)" title="Abraham (patriark)">Abraham</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Isak_(Bibeln)" title="Isak (Bibeln)">Isak</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jakob_(patriark)" title="Jakob (patriark)">Jakob</a>/Israel<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Josef,_Jakobs_son" title="Josef, Jakobs son">Josef</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mose" title="Mose">Mose</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Aron" title="Aron">Aron</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kung_David" title="Kung David">Kung David</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Profet" title="Profet">Profet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Elia" title="Elia">Elia</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesaja" title="Jesaja">Jesaja</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jeremia" title="Jeremia">Jeremia</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Hesekiel" title="Hesekiel">Hesekiel</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Daniel_(biblisk_person)" title="Daniel (biblisk person)">Daniel</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Personer i Nya testamentet</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Jesus" title="Jesus">Jesus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jungfru_Maria" title="Jungfru Maria">Jungfru Maria</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Johannes_D%C3%B6paren" title="Johannes Döparen">Johannes Döparen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/L%C3%A4rjunge" title="Lärjunge">Lärjunge</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristendomens_apostlar" title="Kristendomens apostlar">Apostlar</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Petrus" title="Petrus">Petrus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Paulus" title="Paulus">Paulus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Evangelisten_Johannes" class="mw-redirect" title="Evangelisten Johannes">Johannes</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jakob_(apostel)" title="Jakob (apostel)">Jakob, Sebedaios son</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jakob_den_r%C3%A4ttf%C3%A4rdige" title="Jakob den rättfärdige">Jakob, Herrens broder</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Maria_fr%C3%A5n_Magdala" title="Maria från Magdala">Maria från Magdala</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/%C3%84ngel" title="Ängel">Änglar</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Mikael_(%C3%A4rke%C3%A4ngel)" title="Mikael (ärkeängel)">Mikael</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%84rke%C3%A4ngeln_Gabriel" title="Ärkeängeln Gabriel">Gabriel</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Demon" title="Demon">Demoner</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Satan" title="Satan">Satan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dj%C3%A4vulen" title="Djävulen">Djävulen</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Händelser i Gamla testamentet</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Skapelseber%C3%A4ttelse" title="Skapelseberättelse">Skapelsen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Syndafallet" title="Syndafallet">Syndafallet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Syndafloden" title="Syndafloden">Syndafloden</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Utt%C3%A5get_ur_Egypten" title="Uttåget ur Egypten">Uttåget ur Egypten</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mose#Ökenvandringen" title="Mose">Mose lag</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tabernaklet" title="Tabernaklet">Tabernaklet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jerusalems_tempel" title="Jerusalems tempel">Jerusalems tempel</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Händelser i Nya testamentet</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Jesu_liv_enligt_Nya_testamentet" title="Jesu liv enligt Nya testamentet">Jesu liv enligt Nya testamentet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_undervisning_enligt_Nya_testamentet" title="Jesu undervisning enligt Nya testamentet">Jesu undervisning enligt Nya testamentet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Beb%C3%A5delsen" title="Bebådelsen">Bebådelsen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_f%C3%B6delse" title="Jesu födelse">Jesu födelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristi_f%C3%B6rklaring" title="Kristi förklaring">Kristi förklaring</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_lidande_och_d%C3%B6d" title="Jesu lidande och död">Jesu lidande och död</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_uppst%C3%A5ndelse" title="Jesu uppståndelse">Jesu uppståndelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristi_himmelsf%C3%A4rdsdag" title="Kristi himmelsfärdsdag">Jesu himmelsfärd</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_%C3%A5terkomst" class="mw-redirect" title="Jesu återkomst">Jesu återkomst</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Yttersta_domen" title="Yttersta domen">Yttersta domen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Himmelriket" title="Himmelriket">Himmelriket</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/L%C3%A4ra" class="mw-disambig" title="Lära">Lära</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Trosbek%C3%A4nnelse" title="Trosbekännelse">Trosbekännelsen</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Apostoliska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Apostoliska trosbekännelsen">Apostoliska trosbekännelsen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nicaenska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Nicaenska trosbekännelsen">Nicaenska trosbekännelsen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Athanasianska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Athanasianska trosbekännelsen">Athanasianska trosbekännelsen</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Bekännelsetexter</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Ekumeniskt_koncilium" title="Ekumeniskt koncilium">Ekumeniskt koncilium</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ex_cathedra" title="Ex cathedra">Ex cathedra</a> (<a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Katolska kyrkan</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Konkordieboken" title="Konkordieboken">Konkordieboken</a> (<a href="/wiki/Lutherdom" title="Lutherdom">luthersk</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tre_enhetsformul%C3%A4ren" title="Tre enhetsformulären">Tre enhetsformulären</a> (<a href="/wiki/Reformert_kristendom" title="Reformert kristendom">reformerta</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Westminsterbek%C3%A4nnelsen" title="Westminsterbekännelsen">Westminsterbekännelsen</a> (<a href="/wiki/Reformert_kristendom" title="Reformert kristendom">reformert</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/De_trettionio_artiklarna" title="De trettionio artiklarna">De trettionio artiklarna</a> (<a href="/wiki/Anglikanska_kyrkogemenskapen" title="Anglikanska kyrkogemenskapen">anglikanska</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Lausannedeklarationen" title="Lausannedeklarationen">Lausannedeklarationen</a> (<a href="/wiki/Evangelikalism" title="Evangelikalism">evangelikal</a>)</div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">Teologi</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Skapelseber%C3%A4ttelse" title="Skapelseberättelse">Skapelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/F%C3%B6rsyn" title="Försyn">Försyn</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/R%C3%A4ttf%C3%A4rdighet" title="Rättfärdighet">Rättfärdighet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Synd" title="Synd">Synd</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Syndafallet" title="Syndafallet">Syndafallet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/N%C3%A5d_(teologi)" title="Nåd (teologi)">Nåd</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tro" title="Tro">Tro</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Profetia" title="Profetia">Profetia</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Inkarnation" title="Inkarnation">Inkarnation</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fr%C3%A4lsning" title="Frälsning">Frälsning</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/F%C3%B6rsoningsl%C3%A4ra" title="Försoningslära">Försoning</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/R%C3%A4ttf%C3%A4rdigg%C3%B6relse" title="Rättfärdiggörelse">Rättfärdiggörelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/P%C3%A5nyttf%C3%B6delse" title="Pånyttfödelse">Pånyttfödelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Helgelse" title="Helgelse">Helgelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Andedop" title="Andedop">Andedop</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mirakel" title="Mirakel">Under</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Predestinationsl%C3%A4ran" title="Predestinationsläran">Predestination</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Uppst%C3%A5ndelse" title="Uppståndelse">Uppståndelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Uppryckandet" title="Uppryckandet">Uppryckandet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Himmelriket" title="Himmelriket">Evigt liv</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Guds_rike" title="Guds rike">Guds rike</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Yttersta_domen" title="Yttersta domen">Yttersta domen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Messiasprofetior_och_Jesus" class="mw-redirect" title="Messiasprofetior och Jesus">Profetior om Jesus i Gamla testamentet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Homoousios" title="Homoousios">Homoousios</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Guds_moder" title="Guds moder">Guds moder</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Filioque" title="Filioque">Filioque</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Subdiscipliner</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">Kristologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pneumatologi" title="Pneumatologi">Pneumatologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Soteriologi" title="Soteriologi">Soteriologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Hamartiologi" title="Hamartiologi">Hamartiologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mariologi" title="Mariologi">Mariologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ecklesiologi" title="Ecklesiologi">Ecklesiologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%84ngel" title="Ängel">Angelologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Demonologi" title="Demonologi">Demonologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Eskatologi#Kristendomen" title="Eskatologi">Eskatologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Bibelvetenskap" title="Bibelvetenskap">Bibelvetenskap</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dogmatik" class="mw-redirect" title="Dogmatik">Dogmatik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Systematisk_teologi" title="Systematisk teologi">Systematisk teologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Apologetik" title="Apologetik">Apologetik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Teologi#Historia" title="Teologi">Teologihistoria</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Praktisk_teologi" title="Praktisk teologi">Praktisk teologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kyrkohistoria" title="Kyrkohistoria">Kyrkohistoria</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Religionsfilosofi" title="Religionsfilosofi">Religionsfilosofi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Religionspsykolog" class="mw-redirect" title="Religionspsykolog">Religionspsykolog</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Religionssociologi" title="Religionssociologi">Religionssociologi</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Etik" title="Etik">Etik</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Tio_Guds_bud" class="mw-redirect" title="Tio Guds bud">Tio Guds bud</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dubbla_k%C3%A4rleksbudet" title="Dubbla kärleksbudet">Dubbla kärleksbudet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Gyllene_regeln" class="mw-redirect" title="Gyllene regeln">Gyllene regeln</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Andens_frukter" title="Andens frukter">Andens frukter</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kardinaldygder" title="Kardinaldygder">Kardinaldygder</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Teologala_dygder" title="Teologala dygder">Teologala dygder</a> (<a href="/wiki/Tro" title="Tro">Tro</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Hopp_(dygd)" title="Hopp (dygd)">Hopp</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/K%C3%A4rlek" title="Kärlek">Kärlek</a>)</div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Rit" title="Rit">Rit</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/B%C3%B6n_(kristendom)" title="Bön (kristendom)">Bön</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Fader_v%C3%A5r" class="mw-redirect" title="Fader vår">Fader vår</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ave_Maria" title="Ave Maria">Ave Maria</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesusb%C3%B6nen" title="Jesusbönen">Jesusbönen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tillbedjan" class="mw-redirect" title="Tillbedjan">Tillbedjan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kontemplation" title="Kontemplation">Kontemplation</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristen_meditation" title="Kristen meditation">Meditation</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/F%C3%B6rb%C3%B6n" title="Förbön">Förbön</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fasta" title="Fasta">Fasta</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Lovs%C3%A5ng" title="Lovsång">Lovsång</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tungotal" class="mw-redirect" title="Tungotal">Tungotal</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristen_mystik" title="Kristen mystik">Mystik</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Gudstj%C3%A4nst" title="Gudstjänst">Gudstjänst</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/O_Guds_lamm" title="O Guds lamm">Agnus Dei</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Andens_g%C3%A5vor" class="mw-redirect" title="Andens gåvor">Andens gåvor</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Credo_(liturgi)" title="Credo (liturgi)">Credo</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Eukaristiska_b%C3%B6nen" title="Eukaristiska bönen">Eukaristiska bönen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Gloria_in_excelsis_Deo" title="Gloria in excelsis Deo">Gloria</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Koinonia" title="Koinonia">Koinonia</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Kommunion" title="Kommunion">Kommunion</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Kyrie_eleison" title="Kyrie eleison">Kyrie</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Laudamus" title="Laudamus">Laudamus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Liturgi" title="Liturgi">Liturgi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Predikan" title="Predikan">Predikan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Sanctus" title="Sanctus">Sanctus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/V%C3%A4lsignelsen" title="Välsignelsen">Välsignelsen</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Sakrament" title="Sakrament">Sakrament</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Dop" title="Dop">Dop</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Nattvard" title="Nattvard">Nattvard</a>/<a href="/wiki/Eukaristi" title="Eukaristi">Eukaristi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Bikt" title="Bikt">Bikt</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Konfirmation" title="Konfirmation">Konfirmation</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/%C3%84ktenskap" title="Äktenskap">Äktenskap</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Pr%C3%A4stvigning" title="Prästvigning">Prästvigning</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/De_sjukas_sm%C3%B6rjelse" title="De sjukas smörjelse">De sjukas smörjelse</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Tideg%C3%A4rd" class="mw-redirect" title="Tidegärd">Tidegärd</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Matutin" class="mw-redirect" title="Matutin">Matutin</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Laudes" title="Laudes">Laudes</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Vesper" title="Vesper">Vesper</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Completorium" title="Completorium">Completorium</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Kyrko%C3%A5ret" title="Kyrkoåret">Kyrkoåret</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/S%C3%B6ndag" title="Söndag">Söndag</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Advent" title="Advent">Advent</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jul" title="Jul">Jul</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/P%C3%A5skfastan" title="Påskfastan">Påskfastan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sk%C3%A4rtorsdagen" title="Skärtorsdagen">Skärtorsdagen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/L%C3%A5ngfredagen" title="Långfredagen">Långfredagen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/P%C3%A5sk" title="Påsk">Påsk</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristi_himmelsf%C3%A4rdsdag" title="Kristi himmelsfärdsdag">Kristi himmelsfärdsdag</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pingst" title="Pingst">Pingst</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;">Verksamheter</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Kristen_mission" title="Kristen mission">Mission</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Diakoni" title="Diakoni">Diakoni</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sj%C3%A4lav%C3%A5rd" title="Själavård">Själavård</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kloster" title="Kloster">Kloster</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Kyrkligt_%C3%A4mbete" title="Kyrkligt ämbete">Ämbete</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Biskop" title="Biskop">Biskop</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pr%C3%A4st" title="Präst">Präst</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Diakon" title="Diakon">Diakon</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Patriark_(kyrkligt_%C3%A4mbete)" title="Patriark (kyrkligt ämbete)">Patriark</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/P%C3%A5ve" title="Påve">Påve</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pastor" title="Pastor">Pastor</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%84ldste_(kristendom)" title="Äldste (kristendom)">Äldste</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Byggnader" class="mw-redirect" title="Byggnader">Byggnader</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Kyrka" title="Kyrka">Kyrka</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kapell_(byggnad)" title="Kapell (byggnad)">Kapell</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Domkyrka" class="mw-redirect" title="Domkyrka">Domkyrka</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Katedral" title="Katedral">Katedral</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/B%C3%B6nhus" title="Bönhus">Bönhus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kloster" title="Kloster">Kloster</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a class="mw-selflink-fragment" href="#Historia">Kyrkohistoria</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Personer</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/De_apostoliska_f%C3%A4derna" title="De apostoliska fäderna">Apostoliska fäderna</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kyrkofader" class="mw-redirect" title="Kyrkofader">Kyrkofäderna</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Helgon" title="Helgon">Helgon</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Den_helige_Antonius" title="Den helige Antonius">Den helige Antonius</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Athanasius" class="mw-redirect" title="Athanasius">Athanasius</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Konstantin_den_store" title="Konstantin den store">Konstantin den store</a> <span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Basileios_den_store" title="Basileios den store">Basileios den store</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Gregorios_av_Nazianzos" title="Gregorios av Nazianzos">Gregorios av Nazianzos</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Gregorios_av_Nyssa" title="Gregorios av Nyssa">Gregorios av Nyssa</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Augustinus" title="Augustinus">Augustinus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Katarina_av_Siena" title="Katarina av Siena">Katarina av Siena</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Thomas_av_Aquino" title="Thomas av Aquino">Thomas av Aquino</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Franciskus_av_Assisi" title="Franciskus av Assisi">Franciskus av Assisi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ansgar" title="Ansgar">S:t Ansgar</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sigfrid_(mission%C3%A4r)" title="Sigfrid (missionär)">S:t Sigfrid</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Heliga_Birgitta" title="Heliga Birgitta">Heliga Birgitta</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Martin_Luther" title="Martin Luther">Martin Luther</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Philipp_Melanchthon" title="Philipp Melanchthon">Philipp Melanchthon</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jean_Calvin" title="Jean Calvin">Jean Calvin</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Olaus_Petri" title="Olaus Petri">Olaus Petri</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Th%C3%A9r%C3%A8se_av_Jesusbarnet" title="Thérèse av Jesusbarnet">Thérèse av Jesusbarnet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Henric_Schartau" title="Henric Schartau">Henric Schartau</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/P.P._Waldenstr%C3%B6m" title="P.P. Waldenström">P.P. Waldenström</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Lewi_Pethrus" title="Lewi Pethrus">Lewi Pethrus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Moder_Teresa" title="Moder Teresa">Moder Teresa</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Händelser</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Tidsaxel_%C3%B6ver_kristendomens_historia" title="Tidsaxel över kristendomens historia">Tidsaxel</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Apostoliska_tids%C3%A5ldern" title="Apostoliska tidsåldern">Apostoliska tidsåldern</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tidig_kristendom" title="Tidig kristendom">Tidig kristendom</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kyrkom%C3%B6te" title="Kyrkomöte">Kyrkomöten</a> <span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ekumeniskt_koncilium" title="Ekumeniskt koncilium">Ekumeniskt koncilium</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%96stliga_schismen" title="Östliga schismen">Den stora schismen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sveriges_kristnande" title="Sveriges kristnande">Sveriges kristnande</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Reformationen" title="Reformationen">Reformationen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/V%C3%A4ckelse" title="Väckelse">Väckelser</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ekumenik" title="Ekumenik">Ekumenik</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;">Grenar</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Orientaliska_kyrkor" title="Orientaliska kyrkor">Orientaliska kyrkor</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/%C3%96sterns_assyriska_kyrka" title="Österns assyriska kyrka">Österns assyriska kyrka</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Armeniska_ortodoxa_kyrkan" class="mw-redirect" title="Armeniska ortodoxa kyrkan">Armeniska ortodoxa kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Miafysitism" title="Miafysitism">Miafysitiska</a> kyrkor: <a href="/wiki/Koptiska_ortodoxa_kyrkan" class="mw-redirect" title="Koptiska ortodoxa kyrkan">Koptiska ortodoxa kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Etiopiska_ortodoxa_kyrkan" class="mw-redirect" title="Etiopiska ortodoxa kyrkan">Etiopiska ortodoxa kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Syrisk-ortodoxa_kyrkan" title="Syrisk-ortodoxa kyrkan">Syrisk-ortodoxa kyrkan</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkor" title="Ortodoxa kyrkor">Ortodoxa kyrkor</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Konstantinopels_ekumeniska_patriarkat" title="Konstantinopels ekumeniska patriarkat">Konstantinopels ekumeniska patriarkat</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Greklands_kyrka" title="Greklands kyrka">Greklands kyrka</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Serbisk-ortodoxa_kyrkan" title="Serbisk-ortodoxa kyrkan">Serbisk-ortodoxa kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Rysk-ortodoxa_kyrkan" title="Rysk-ortodoxa kyrkan">Rysk-ortodoxa kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Finska_ortodoxa_kyrkan" class="mw-redirect" title="Finska ortodoxa kyrkan">Finska ortodoxa kyrkan</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Katolska_%C3%B6stkyrkor" title="Katolska östkyrkor">Katolska östkyrkor</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Evangelisk" title="Evangelisk">Evangeliska kyrkor</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Protestantism" title="Protestantism">Protestantism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Anglikanska_kyrkogemenskapen" title="Anglikanska kyrkogemenskapen">Anglikaner</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Lutherdom" title="Lutherdom">Lutherdom</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Reformert_kristendom" title="Reformert kristendom">Reformert kristendom</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Baptism" title="Baptism">Baptism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Evangelikalism" title="Evangelikalism">Evangelikalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pentekostalism" title="Pentekostalism">Pentekostalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Svenska_kyrkan" title="Svenska kyrkan">Svenska kyrkan</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Tidiga alternativa<br />tolkningar, "<a href="/wiki/Heresi" class="mw-redirect" title="Heresi">heresier</a>"</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Gnosticism" title="Gnosticism">Gnosticism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Doketism" title="Doketism">Doketism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dynamism" title="Dynamism">Dynamism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Modalism" title="Modalism">Modalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Arianism" title="Arianism">Arianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Apollinarism" title="Apollinarism">Apollinarism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nestorianism" title="Nestorianism">Nestorianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Eutychianism" title="Eutychianism">Eutychianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Monoteletism" title="Monoteletism">Monoteletism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pelagianism" title="Pelagianism">Pelagianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Donatism" title="Donatism">Donatism</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Modernism" title="Modernism">Moderna</a> tolkningar<br />(ej <a href="/wiki/Trossamfund" title="Trossamfund">samfundsbildande</a>)</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Deism" title="Deism">Deism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Neologi" title="Neologi">Neologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Liberalteologi" title="Liberalteologi">Liberalteologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Modernism_(teologi)" title="Modernism (teologi)">Modernism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Narrativ_teologi" title="Narrativ teologi">Narrativ teologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Befrielseteologi" title="Befrielseteologi">Befrielseteologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Postmodern" class="mw-redirect" title="Postmodern">Postmodern</a> teologi<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Feministteologi" title="Feministteologi">Feministteologi</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Antitrinitarism" title="Antitrinitarism">Icketrinitarier</a><br />(omtvistade som kristna)</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Jehovas_vittnen" title="Jehovas vittnen">Jehovas vittnen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_Kristi_Kyrka_av_Sista_Dagars_Heliga" title="Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga">Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga</a> (Mormoner)</div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="collapsible autocollapse" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style=";" colspan="2" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Abrahamitiska_religioner" title="Mall:Abrahamitiska religioner"><span title="Visa denna mall" style="border:none;;">v</span></a> <span style="font-size:80%;">•</span> <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Abrahamitiska_religioner&action=edit"><span style="border:none;;" title="Redigera den här mallen">r</span></a></div></div><span style="font-size:110%;"><a href="/wiki/Abrahamitiska_religioner" title="Abrahamitiska religioner">Abrahamitiska religioner</a></span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td colspan="2" style="width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Judendom" title="Judendom">Judendom</a> (<a href="/wiki/1400-talet_f.Kr." title="1400-talet f.Kr.">1400-talet f.Kr.</a>-) <span style="font-weight:bold;"> · </span> <a class="mw-selflink selflink">Kristendom</a> (<a href="/wiki/F%C3%B6rsta_%C3%A5rhundradet" class="mw-redirect" title="Första århundradet">Första århundradet</a>-) <span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Islam" title="Islam">Islam</a> (<a href="/wiki/610" title="610">610</a>-)</div></td></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-abovebelow" style=";" colspan="2"><a href="/wiki/Religion" title="Religion">Religion</a></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="collapsible autocollapse" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style=";" colspan="2" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Livs%C3%A5sk%C3%A5dning" title="Mall:Livsåskådning"><span title="Visa denna mall" style="border:none;;">v</span></a> <span style="font-size:80%;">•</span> <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Livs%C3%A5sk%C3%A5dning&action=edit"><span style="border:none;;" title="Redigera den här mallen">r</span></a></div></div><span style="font-size:110%;"><a href="/wiki/Livs%C3%A5sk%C3%A5dning" title="Livsåskådning">Livsåskådning</a></span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-abovebelow" style=";" colspan="2"><a href="/wiki/Religion" title="Religion">Religiös livsåskådning</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/w/index.php?title=Sekul%C3%A4r_livs%C3%A5sk%C3%A5dning&action=edit&redlink=1" class="new" title="Sekulär livsåskådning [inte skriven än]">Sekulär livsåskådning</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Postmodernism" title="Postmodernism">Postmodern livsåskådning</a></td></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td colspan="2" style="width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="collapsible autocollapse navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><th style=";" colspan="2" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"> </div><span style="font-size:100%;">Religiösa livsåskådningar</span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;"><a href="/wiki/V%C3%A4rldsreligion" title="Världsreligion">Världsreligion</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Abrahamitiska_religioner" title="Abrahamitiska religioner">Abrahamitiska religioner</a>(<a class="mw-selflink selflink">Kristendom</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Islam" title="Islam">Islam</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Judendom" title="Judendom">Judendom</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Hinduism" title="Hinduism">Hinduism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Buddhism" title="Buddhism">Buddhism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Sikhism" title="Sikhism">Sikhism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Bah%C3%A1%27%C3%AD" title="Bahá'í">Bahá'í</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Konfucianism" title="Konfucianism">Konfucianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Jainism" title="Jainism">Jainism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Shinto" title="Shinto">Shinto</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Viktiga individer</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Abraham_(patriark)" title="Abraham (patriark)">Abraham (patriark)</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Buddha" title="Buddha">Buddha</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Jesus" title="Jesus">Jesus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Muhammed" title="Muhammed">Muhammed</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td colspan="2" style="width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="collapsible autocollapse navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><th style=";" colspan="2" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"> </div><span style="font-size:100%;">Sekulära livsåskådningar</span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Framträdande rörelser</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Existentialism" title="Existentialism">Existentialism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Sekul%C3%A4r_humanism" title="Sekulär humanism">Sekulär humanism</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Viktiga individer</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Richard_Dawkins" title="Richard Dawkins">Richard Dawkins</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Sam_Harris" title="Sam Harris">Sam Harris</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Julian_Huxley" title="Julian Huxley">Julian Huxley</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Ingemar_Hedenius" title="Ingemar Hedenius">Ingemar Hedenius</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Albert_Einstein" title="Albert Einstein">Albert Einstein</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Steven_Pinker" title="Steven Pinker">Steven Pinker</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Carl_Sagan" title="Carl Sagan">Carl Sagan</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td colspan="2" style="width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="collapsible autocollapse navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><th style=";" colspan="2" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"> </div><span style="font-size:100%;">Postmoderna livsåskådningar</span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Framträdande rörelser</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Subjektivism" title="Subjektivism">Subjektivism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Relativism" title="Relativism">Relativism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/New_Age" title="New Age">New Age</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Viktiga individer</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Jacques_Derrida" title="Jacques Derrida">Jacques Derrida</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"><table cellspacing="0" class="navbox" style="border-spacing:0;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table cellspacing="0" class="nowraplinks hlist auktoritetsdata navbox-inner" style="border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;"><tbody><tr><th scope="row" class="navbox-group"><a href="/wiki/Auktoritetsdata" title="Auktoritetsdata">Auktoritetsdata</a></th><td class="navbox-list navbox-odd" style="text-align:left;border-left-width:2px;border-left-style:solid;width:100%;padding:0px;"><div style="padding:0em 0.25em;"> • <a href="/wiki/Library_of_Congress_Control_Number" title="Library of Congress Control Number">LCCN</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.loc.gov/authorities/subjects/sh85025219">sh85025219</a></span> • <a href="/wiki/Gemeinsame_Normdatei" title="Gemeinsame Normdatei">GND</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://d-nb.info/gnd/4010074-1">4010074-1</a></span> • <a href="/wiki/Biblioth%C3%A8que_nationale_de_France" title="Bibliothèque nationale de France">BNF</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb133183300">cb133183300</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://data.bnf.fr/ark:/12148/cb133183300">(data)</a></span> • <a href="/wiki/Schweiz_historielexikon" title="Schweiz historielexikon">HDS</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.hls-dhs-dss.ch/textes/f/F042730.php">042730</a></span> • <a href="/wiki/Nationella_parlamentsbiblioteket" title="Nationella parlamentsbiblioteket">NDL</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.ndl.go.jp/auth/ndlna/00565950">00565950</a></span> • <a href="/wiki/Tjeckiska_nationalbiblioteket" title="Tjeckiska nationalbiblioteket">NKC</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleph.nkp.cz/F/?func=find-c&local_base=aut&ccl_term=ica=ph115073&CON_LNG=ENG">ph115073</a></span> • <a href="/wiki/Spaniens_nationalbibliotek" title="Spaniens nationalbibliotek">BNE</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogo.bne.es/uhtbin/authoritybrowse.cgi?action=display&authority_id=XX525466">XX525466</a></span></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table>    </div><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kristendom&oldid=56069625">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kristendom&oldid=56069625</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategorier</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Kristendom" title="Kategori:Kristendom">Kristendom</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Religion" title="Kategori:Religion">Religion</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LCCN" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN">Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_GND" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från GND">Wikipediaartiklar med identifierare från GND</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNF" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNF">Wikipediaartiklar med identifierare från BNF</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNE" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNE">Wikipediaartiklar med identifierare från BNE</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Rekommenderade_artiklar" title="Kategori:Wikipedia:Rekommenderade artiklar">Wikipedia:Rekommenderade artiklar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Basartiklar" title="Kategori:Wikipedia:Basartiklar">Wikipedia:Basartiklar</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 15 oktober 2024 kl. 20.38.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Kristendom&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.canary-84779d6bf6-jf9pb","wgBackendResponseTime":232,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"0.769","walltime":"0.933","ppvisitednodes":{"value":19465,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":249342,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":200164,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":18,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":50992,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":1,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 552.234 1 -total"," 27.43% 151.461 15 Mall:Citation/core"," 23.73% 131.071 11 Mall:Navbox"," 18.62% 102.828 8 Mall:Webbref"," 15.96% 88.149 8 Mall:Cite_web"," 13.81% 76.255 1 Mall:Kristendom"," 11.02% 60.852 1 Mall:Religiös_tro"," 10.65% 58.839 6 Mall:Bokref"," 10.56% 58.340 1 Mall:Commonscat"," 10.48% 57.889 1 Mall:Faktamall"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.098","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":3146418,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-web.eqiad.main-5dc468848-p92w8","timestamp":"20241122172503","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Kristendom","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Kristendom","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q5043","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q5043","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2004-04-07T08:24:57Z","dateModified":"2024-10-15T19:38:37Z","image":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/d\/d7\/Cristo_crucificado.jpg","headline":"abrahamitisk religion"}</script> </body> </html>