CINXE.COM
Internets historia i Sverige – Wikipedia
<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Internets historia i Sverige – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"da66a7c4-132f-48f3-b4ef-a53339280838","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Internets_historia_i_Sverige","wgTitle":"Internets historia i Sverige","wgCurRevisionId":55678752,"wgRevisionId":55678752,"wgArticleId":1420142,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Artiklar med döda externa länkar 2023-10","Alla artiklar med döda externa länkar","Alla artiklar som behöver källor","Alla artiklar som behöver enstaka källor","Artiklar som behöver enstaka källor 2017-11","Wikipedia:Sidor med mallen Auktoritetsdata utan referenser i Wikidata","Portal: Internet i Sverige","Internets historia i Sverige","Sveriges datorhistoria"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv", "wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Internets_historia_i_Sverige","wgRelevantArticleId":1420142,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":40000,"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q5290529","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform", "platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready", "wikibase.client.init":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions", "wikibase.client.vector-2022","ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession","wikibase.sidebar.tracking"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.babel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.5"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/40/Internettillg%C3%A5ng_i_hemmet_1995%E2%80%932017.jpg"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="800"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/40/Internettillg%C3%A5ng_i_hemmet_1995%E2%80%932017.jpg/800px-Internettillg%C3%A5ng_i_hemmet_1995%E2%80%932017.jpg"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="533"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/40/Internettillg%C3%A5ng_i_hemmet_1995%E2%80%932017.jpg/640px-Internettillg%C3%A5ng_i_hemmet_1995%E2%80%932017.jpg"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="427"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Internets historia i Sverige – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Internets_historia_i_Sverige"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Internets_historia_i_Sverige"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="//login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Internets_historia_i_Sverige rootpage-Internets_historia_i_Sverige skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-menu mw-ui-icon-wikimedia-menu"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Huvudmeny</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z"><span>Huvudsida</span></a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion"><span>Introduktion</span></a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker"><span>Deltagarportalen</span></a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen"><span>Bybrunnen</span></a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r"><span>Senaste ändringarna</span></a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x"><span>Slumpartikel</span></a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons"><span>Ladda upp filer</span></a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt"><span>Kontakta Wikipedia</span></a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp"><span>Hjälp</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <span class="mw-logo-container skin-invert"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </span> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"><span class="vector-icon mw-ui-icon-search mw-ui-icon-wikimedia-search"></span> <span>Sök</span> </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > <span class="cdx-text-input__icon cdx-text-input__start-icon"></span> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-appearance mw-ui-icon-wikimedia-appearance"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Utseende</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv" class=""><span>Stöd Wikipedia</span></a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Internets+historia+i+Sverige" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class=""><span>Skapa konto</span></a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Internets+historia+i+Sverige" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class=""><span>Logga in</span></a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-ellipsis mw-ui-icon-wikimedia-ellipsis"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Personliga verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv"><span>Stöd Wikipedia</span></a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Internets+historia+i+Sverige" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"><span class="vector-icon mw-ui-icon-userAdd mw-ui-icon-wikimedia-userAdd"></span> <span>Skapa konto</span></a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Internets+historia+i+Sverige" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"><span class="vector-icon mw-ui-icon-logIn mw-ui-icon-wikimedia-logIn"></span> <span>Logga in</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering"><span>läs mer</span></a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y"><span>Bidrag</span></a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"><!-- CentralNotice --></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-1970-_och_80-talen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#1970-_och_80-talen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1</span> <span>1970- och 80-talen</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-1970-_och_80-talen-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet 1970- och 80-talen</span> </button> <ul id="toc-1970-_och_80-talen-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-TCP/IP_eller_X.25" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#TCP/IP_eller_X.25"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.1</span> <span>TCP/IP eller X.25</span> </div> </a> <ul id="toc-TCP/IP_eller_X.25-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-E-post" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#E-post"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.2</span> <span>E-post</span> </div> </a> <ul id="toc-E-post-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Universitetsvärlden_är_pionjärer" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Universitetsvärlden_är_pionjärer"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.3</span> <span>Universitetsvärlden är pionjärer</span> </div> </a> <ul id="toc-Universitetsvärlden_är_pionjärer-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-1990-talet" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#1990-talet"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2</span> <span>1990-talet</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-1990-talet-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet 1990-talet</span> </button> <ul id="toc-1990-talet-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Populariteten_ökar,_webbyråer_och_forum_startas" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Populariteten_ökar,_webbyråer_och_forum_startas"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1</span> <span>Populariteten ökar, webbyråer och forum startas</span> </div> </a> <ul id="toc-Populariteten_ökar,_webbyråer_och_forum_startas-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Allt_fler_erbjuds_internettillgång" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Allt_fler_erbjuds_internettillgång"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.2</span> <span>Allt fler erbjuds internettillgång</span> </div> </a> <ul id="toc-Allt_fler_erbjuds_internettillgång-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-2000-talet" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#2000-talet"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3</span> <span>2000-talet</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-2000-talet-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet 2000-talet</span> </button> <ul id="toc-2000-talet-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Spel,_bloggar,_censur,_fildelning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Spel,_bloggar,_censur,_fildelning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1</span> <span>Spel, bloggar, censur, fildelning</span> </div> </a> <ul id="toc-Spel,_bloggar,_censur,_fildelning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-2010-talet" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#2010-talet"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4</span> <span>2010-talet</span> </div> </a> <ul id="toc-2010-talet-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-2020-talet" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#2020-talet"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5</span> <span>2020-talet</span> </div> </a> <ul id="toc-2020-talet-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Mobil_datauppkoppling" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Mobil_datauppkoppling"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6</span> <span>Mobil datauppkoppling</span> </div> </a> <ul id="toc-Mobil_datauppkoppling-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Se_även" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Se_även"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7</span> <span>Se även</span> </div> </a> <ul id="toc-Se_även-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Källor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Källor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8</span> <span>Källor</span> </div> </a> <ul id="toc-Källor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Externa_länkar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Externa_länkar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9</span> <span>Externa länkar</span> </div> </a> <ul id="toc-Externa_länkar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-listBullet mw-ui-icon-wikimedia-listBullet"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Växla innehållsförteckningen</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading"><span class="mw-page-title-main">Internets historia i Sverige</span></h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 1 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-1" aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-language-progressive mw-ui-icon-wikimedia-language-progressive"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">1 språk</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-en mw-list-item"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_the_Internet_in_Sweden" title="History of the Internet in Sweden – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="History of the Internet in Sweden" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target"><span>English</span></a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><span class="wb-langlinks-edit wb-langlinks-link"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q5290529#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></span></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Internets_historia_i_Sverige" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c"><span>Artikel</span></a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Internets_historia_i_Sverige" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">svenska</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Internets_historia_i_Sverige"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">Verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Internets_historia_i_Sverige"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&action=history"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Internets_historia_i_Sverige" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j"><span>Sidor som länkar hit</span></a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Internets_historia_i_Sverige" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k"><span>Relaterade ändringar</span></a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q"><span>Specialsidor</span></a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&oldid=55678752" title="Permanent länk till den här versionen av sidan"><span>Permanent länk</span></a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&action=info" title="Mer information om denna sida"><span>Sidinformation</span></a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Internets_historia_i_Sverige&id=55678752&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens"><span>Använd som referens</span></a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FInternets_historia_i_Sverige"><span>Hämta förkortad url</span></a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FInternets_historia_i_Sverige"><span>Ladda ner QR-kod</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Internets+historia+i+Sverige"><span>Skapa en bok</span></a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Internets_historia_i_Sverige&action=show-download-screen"><span>Ladda ned som PDF</span></a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p"><span>Utskriftsvänlig version</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q5290529" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g"><span>Wikidata-objekt</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Internettillg%C3%A5ng_i_hemmet_1995%E2%80%932017.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/40/Internettillg%C3%A5ng_i_hemmet_1995%E2%80%932017.jpg/400px-Internettillg%C3%A5ng_i_hemmet_1995%E2%80%932017.jpg" decoding="async" width="400" height="267" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/40/Internettillg%C3%A5ng_i_hemmet_1995%E2%80%932017.jpg/600px-Internettillg%C3%A5ng_i_hemmet_1995%E2%80%932017.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/40/Internettillg%C3%A5ng_i_hemmet_1995%E2%80%932017.jpg/800px-Internettillg%C3%A5ng_i_hemmet_1995%E2%80%932017.jpg 2x" data-file-width="1200" data-file-height="800" /></a><figcaption>Andel av den svenska befolkningen (12+ år) som har tillgång till dator, internet, bredband, respektive surfplatta i hemmet, samt andel som har tillgång till en smart mobil. Åren 1995–2017.</figcaption></figure> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Tillg%C3%A5ng_till_internet_i_hush%C3%A5llet,_%C3%A5r_1995%E2%80%932020.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/84/Tillg%C3%A5ng_till_internet_i_hush%C3%A5llet%2C_%C3%A5r_1995%E2%80%932020.jpg/400px-Tillg%C3%A5ng_till_internet_i_hush%C3%A5llet%2C_%C3%A5r_1995%E2%80%932020.jpg" decoding="async" width="400" height="182" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/84/Tillg%C3%A5ng_till_internet_i_hush%C3%A5llet%2C_%C3%A5r_1995%E2%80%932020.jpg/600px-Tillg%C3%A5ng_till_internet_i_hush%C3%A5llet%2C_%C3%A5r_1995%E2%80%932020.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/84/Tillg%C3%A5ng_till_internet_i_hush%C3%A5llet%2C_%C3%A5r_1995%E2%80%932020.jpg/800px-Tillg%C3%A5ng_till_internet_i_hush%C3%A5llet%2C_%C3%A5r_1995%E2%80%932020.jpg 2x" data-file-width="2640" data-file-height="1200" /></a><figcaption> Andel av den svenska befolkningen (16+ år) som hade tillgång till internet i hushållet, år 1995–2020. </figcaption></figure> <p><b>Internets historia i Sverige</b> kan anses ha inletts 1984, då ett svenskt <a href="/wiki/Datorn%C3%A4tverk" title="Datornätverk">nät</a> för första gången blev en del av <a href="/wiki/Internet" title="Internet">internet</a>. Redan tidigare hade man dock dataförbindelser mellan vissa <a href="/wiki/H%C3%B6gskola" title="Högskola">högskolor</a> och <a href="/wiki/Universitet" title="Universitet">universitet</a> via koppling med <a href="/wiki/Modem" title="Modem">modem</a> och <a href="/wiki/UUCP" class="mw-redirect" title="UUCP">UUCP</a> till den europeiska delen av internet. <a href="/wiki/Internet" title="Internet">Internets</a> föregångare <a href="/wiki/Arpanet" title="Arpanet">Arpanet</a> tog sin start runt 1969 i <a href="/wiki/Kalifornien" title="Kalifornien">Kalifornien</a> i USA. Det Arpanet-liknande nätet <a href="/wiki/TIDAS" title="TIDAS">TIDAS</a> utvecklades av <a href="/wiki/Asea" title="Asea">Asea</a> i Sverige 1972 till 1975, och innefattade en innovation av den svenska forskaren <a href="/wiki/Torsten_Cegrell" title="Torsten Cegrell">Torsten Cegrell</a> som tidigt även kom att byggas in i Arpanet och därmed internet.<sup id="cite_ref-1" class="reference"><a href="#cite_note-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Rent generellt så har det svenska nätets uppbyggnad börjat med högskolor och universitet för att sedan expandera med renodlat kommersiella operatörer som erbjudit tillgång först till stora företag; och 1994 till allmänheten. </p><p>Det dröjde till 1988 innan det skapades tillgång till ett direktkopplat <a href="/wiki/Internet" title="Internet">internet</a> i form av universitets- och högskolenätet <a href="/wiki/Sunet" title="Sunet">SUNET</a> som i sin tur sammankopplades med en direkt förbindelse till <a href="/wiki/USA" title="USA">USA</a>, även om hastigheten var låg <span style="white-space:nowrap">(9,6 kbit/s).</span> År 1991 startade <a href="/wiki/Swipnet" title="Swipnet">Swipnet</a> sin verksamhet och blev därmed Sveriges första kommersiella internetleverantör. År 1994 började leverantörer erbjuda Internetuppkoppling till privatpersoner; då via modem. </p> <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="1970-_och_80-talen">1970- och 80-talen</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: 1970- och 80-talen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: 1970- och 80-talen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Den 15 juni 1973 kopplas en dator i Norge upp till <a href="/wiki/Arpanet" title="Arpanet">Arpanet</a> via en markstation i Tanum, Bohuslän. Storbritannien fick en uppkoppling månaden därpå och internet började växa.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-0" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:QZ_small.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/QZ_small.svg/200px-QZ_small.svg.png" decoding="async" width="200" height="200" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/QZ_small.svg/300px-QZ_small.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/QZ_small.svg/400px-QZ_small.svg.png 2x" data-file-width="450" data-file-height="450" /></a><figcaption><a href="/wiki/QZ" title="QZ">Stockholms Datamaskincentral</a> för högre utbildning och forskning, som utvecklade <a href="/wiki/KOM-systemet" title="KOM-systemet">KOM-systemet</a> och inhyste den första svenska noden för <a href="/wiki/Internet" title="Internet">Internet</a>.</figcaption></figure> <p>I Sverige är <a href="/wiki/KOM-systemet" title="KOM-systemet">KOM-systemet</a> centralt i internethistorien. År 1978 utvecklades det på <a href="/wiki/Stockholms_Datamaskincentral" class="mw-redirect" title="Stockholms Datamaskincentral">Stockholms Datamaskincentral</a>, QZ, av <a href="/wiki/Jacob_Palme" title="Jacob Palme">Jacob Palme</a> och <a href="/wiki/Torgny_Tholerus" title="Torgny Tholerus">Torgny Tholerus</a>. KOM-systemet var en <a href="/wiki/Bulletin_board_system" title="Bulletin board system">BBS</a> där användare kunde koppla upp sig mot en central dator och diskutera med varandra, spela spel och byta filer. Via en koppling till Arpanet kunde användarna av KOM-systemet från 1982 även skicka e-post.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-1" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>År 1979 startade <a href="/wiki/Televerket" title="Televerket">Televerket</a> sin <a href="/wiki/Videotex" title="Videotex">Datavisionstjänst</a> (senare kallad Videotex) som man kopplade upp sig till med <a href="/wiki/Modem" title="Modem">modem</a> samt speciell programvara och <a href="/wiki/Abonnemang" title="Abonnemang">abonnemang</a>. Kommersiellt erbjöds det 1982. Många större företag anammade tjänsten, men i övrigt fick den ingen större utbredning. Tjänsten lades ner 1993.<sup id="cite_ref-3" class="reference"><a href="#cite_note-3"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-to11_4-0" class="reference"><a href="#cite_note-to11-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Det första svenska <a href="/wiki/Ideell" title="Ideell">ideellt</a> drivna elektroniska diskussionsforumet (<a href="/wiki/Bulletin_board_system" title="Bulletin board system">BBS</a>) som var tillgängligt via <a href="/wiki/Modem" title="Modem">modemuppkoppling</a> startades 1980 av <a href="/wiki/ABC-klubben" title="ABC-klubben">ABC-klubben</a>.<sup id="cite_ref-:0_5-0" class="reference"><a href="#cite_note-:0-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="TCP/IP_eller_X.25"><span id="TCP.2FIP_eller_X.25"></span>TCP/IP eller X.25</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: TCP/IP eller X.25" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: TCP/IP eller X.25"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Under 1980-talet rådde det delade meningar om huruvida protokollen <a href="/wiki/TCP/IP" title="TCP/IP">TCP/IP</a> eller <a href="/wiki/X.25" title="X.25">X.25</a> skulle användas som teknik för att skicka information. Televerken i Europa föredrog X.25-systemet, som förutom att vara säkert även lät myndigheterna ta betalt för trafiken. I Sverige hette <a href="/wiki/Televerket" title="Televerket">Televerkets</a> system för detta <a href="/wiki/Datapak" class="mw-redirect" title="Datapak">Datapak</a>. Systemet används fortfarande på platser som behöver extra hög säkerhet, exempelvis på kontokortsterminaler och i uttagsautomater. Slutligen var det TCP/IP med sin flexibilitet som stod som segrare och vissa anser att internet föddes 1 januari 1983 när Arpanet gick över från tvåvägskommunikation med <a href="/wiki/Point-to-Point_Protocol" title="Point-to-Point Protocol">NCP</a> till TCP/IP.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-2" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="E-post">E-post</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: E-post" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: E-post"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:VAX_11-780_intero.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9a/VAX_11-780_intero.jpg/190px-VAX_11-780_intero.jpg" decoding="async" width="190" height="256" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9a/VAX_11-780_intero.jpg/285px-VAX_11-780_intero.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9a/VAX_11-780_intero.jpg/380px-VAX_11-780_intero.jpg 2x" data-file-width="1298" data-file-height="1748" /></a><figcaption>En <a href="/wiki/VAX" title="VAX">VAX 780</a>.</figcaption></figure> <p>Det första <a href="/wiki/E-post" title="E-post">e-postmeddelandet</a> som togs emot i Sverige skickades av <a href="/w/index.php?title=Jim_McKie&action=edit&redlink=1" class="new" title="Jim McKie [inte skriven än]">Jim McKie</a> från Amsterdams matematikcentrum till <a href="/wiki/Bj%C3%B6rn_Eriksen" title="Björn Eriksen">Björn Eriksen</a> på <a href="/wiki/Enea" title="Enea">Enea</a> i Stockholm den 7 april 1983.<sup id="cite_ref-computersweden_2023_6-0" class="reference"><a href="#cite_note-computersweden_2023-6"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>6<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> För att kunna ta emot meddelandet hade Eriksen kopplat en <a href="/wiki/VAX" title="VAX">VAX 780</a>-dator till den europeiska delen av Internet med ett <a href="/wiki/Modem" title="Modem">modem</a> för <span style="white-space:nowrap">1200 bit/s</span>.<sup id="cite_ref-inetbygg_7-0" class="reference"><a href="#cite_note-inetbygg-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Datorterminal" title="Datorterminal">Datorterminalen</a> som tog emot meddelandet, en Digital DECwriter III, finns sedan oktober 2023 på <a href="/wiki/Tekniska_museet" title="Tekniska museet">Tekniska museet</a> i Stockholm.<sup id="cite_ref-tekniskamuseet_2023_8-0" class="reference"><a href="#cite_note-tekniskamuseet_2023-8"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>8<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>År 1983 upphörde <a href="/wiki/Televerket" title="Televerket">Televerkets</a> ensamrätt på att leverera <a href="/wiki/Modem" title="Modem">modem</a> för hastigheter upp till <span style="white-space:nowrap">1200 bit/s</span>.<sup id="cite_ref-bikrasch_9-0" class="reference"><a href="#cite_note-bikrasch-9"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>På försommaren 1984 fick Sverige sin första egna del av internet, genom att forskningsassistenten <a href="/wiki/Ulf_Bilting" title="Ulf Bilting">Ulf Bilting</a> på <a href="/wiki/Chalmers" class="mw-redirect" title="Chalmers">Chalmers</a> i Göteborg kopplade in det lokala nätet på Institutionen för Informationsbehandling som IP-nätnummer 192.5.50.0<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-3" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-ibilt_10-0" class="reference"><a href="#cite_note-ibilt-10"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>10<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-11" class="reference"><a href="#cite_note-11"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>11<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Universitetsvärlden_är_pionjärer"><span id="Universitetsv.C3.A4rlden_.C3.A4r_pionj.C3.A4rer"></span>Universitetsvärlden är pionjärer</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Universitetsvärlden är pionjärer" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Universitetsvärlden är pionjärer"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Ber%C3%A4ttelsen_om_internet_7.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d0/Ber%C3%A4ttelsen_om_internet_7.jpg/190px-Ber%C3%A4ttelsen_om_internet_7.jpg" decoding="async" width="190" height="270" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d0/Ber%C3%A4ttelsen_om_internet_7.jpg/285px-Ber%C3%A4ttelsen_om_internet_7.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d0/Ber%C3%A4ttelsen_om_internet_7.jpg/380px-Ber%C3%A4ttelsen_om_internet_7.jpg 2x" data-file-width="1024" data-file-height="1453" /></a><figcaption>Skildring av internetutvecklingen under 1980-talet, ur serietidningen "Berättelsen om internet".</figcaption></figure> <p>Under 1980-talet handlade internets utveckling i Sverige till stor del om universiteten. Universitetsnätverket <a href="/wiki/Sunet" title="Sunet">Sunet</a> skapades och kopplade ihop de svenska lärosätena. Detta möjliggjorde för forskare och studenter att kommunicera digitalt med varandra samt att skicka meddelanden och dokument. Efterhand kopplades även de nordiska universitetsnäten ihop till <a href="/wiki/Nordunet" title="Nordunet">Nordunet</a>, och i december 1988 fick de nordiska universiteten en lina till <a href="/wiki/Princeton_University" title="Princeton University">Princeton University</a> i New Jersey. I och med detta fick studenter och forskare i Sverige tillgång till det internationella internet på riktigt. Mellan 1979 och 1988 använde universitetsnätverket <a href="/wiki/Sunet" title="Sunet">Sunet</a> <a href="/wiki/Televerket" title="Televerket">Televerkets</a> <a href="/wiki/X.25" title="X.25">X.25</a> för att sedan lämna det permanent till förmån för hyrda direktförbindelser.<sup id="cite_ref-inetbygg_7-1" class="reference"><a href="#cite_note-inetbygg-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-sammanfattning_2-4" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-nordhist_12-0" class="reference"><a href="#cite_note-nordhist-12"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>12<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Utanför universitetsväsendet fick gemene man fortsatt nöja sig med klotterplank och spel via BBS:er. Datorerna i dessa nåddes via vanlig telefon och hade ofta bara utrymme för ett samtal åt gången. Det kunde alltså bara användas av en användare åt gången och ofta stod de hemma hos den som ägde BBS:en.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-5" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> År 1985 startades en ny <a href="/wiki/Bulletin_board_system" title="Bulletin board system">BBS</a>, <i>Q-Zentralen</i>, av <a href="/wiki/ABC-klubben" title="ABC-klubben">ABC-klubben</a>. Denna version tillät flera samtidiga användare, tack vare en <a href="/wiki/PDP-10" title="PDP-10">DEC-10</a>-dator som ABC-klubben fick tillgång till, och därmed diskussioner i <a href="/wiki/Realtid" title="Realtid">realtid</a>. Diskussionsforumets utformning påminde om det amerikanska <a href="/wiki/Usenet" title="Usenet">Usenet</a>-systemet, med en funktion som påminde om utländska onlinetjänster såsom amerikanska <a href="/wiki/Prodigy_(onlinetj%C3%A4nst)" title="Prodigy (onlinetjänst)">Prodigy</a> samt engelska <a href="/wiki/Compunet_(onlinetj%C3%A4nst)" class="mw-redirect" title="Compunet (onlinetjänst)">Compunet</a>. Q-Zentralen var tillgänglig på ideell grund via uppkoppling med <a href="/wiki/Modem" title="Modem">modem</a>.<sup id="cite_ref-:0_5-1" class="reference"><a href="#cite_note-:0-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I diskussionsgrupperna på Q-Zentralen figurerade många av de personer som senare skulle bli viktiga nyckelpersoner i det kommande elektroniska Sverige: Sven Wickberg, <a href="/wiki/Anders_Franz%C3%A9n" title="Anders Franzén">Anders Franzén</a>, <a href="/wiki/Henrik_Schyffert" title="Henrik Schyffert">Henrik Schyffert</a> och Jan-Inge Flücht.<sup id="cite_ref-:0_5-2" class="reference"><a href="#cite_note-:0-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>År 1983 motionerade några socialdemokratiska riksdagsledamöter om en skatt på allt datoranvändande,<sup id="cite_ref-13" class="reference"><a href="#cite_note-13"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>13<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> se <a href="/wiki/Motion_(f%C3%B6rslag)" title="Motion (förslag)">motion</a> "<i>1983/84:596 av <a href="/wiki/Kurt_Ove_Johansson" title="Kurt Ove Johansson">Kurt Ove Johansson</a> (s) och Stig Gustafsson (s) I molionen yrkas atl riksdagen hos regeringen begär en utredning om alt beskatta eller avgiftsbelägga användningen av datorer.</i>". (<a href="/wiki/Sic" title="Sic">sic!</a>)<sup id="cite_ref-14" class="reference"><a href="#cite_note-14"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>14<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-15" class="reference"><a href="#cite_note-15"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>15<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>År 1986 registrerade <a href="/wiki/Bj%C3%B6rn_Eriksen" title="Björn Eriksen">Björn Eriksen</a> <a href="/wiki/Toppdom%C3%A4n" title="Toppdomän">toppdomänen</a> <a href="/wiki/.se" title=".se">.se</a> vilken han kom att administrera fram till 1997.<sup id="cite_ref-inetbygg_7-2" class="reference"><a href="#cite_note-inetbygg-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="1990-talet">1990-talet</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: 1990-talet" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: 1990-talet"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>År 1990 skapade <a href="/wiki/Tim_Berners-Lee" title="Tim Berners-Lee">Tim Berners-Lee</a> <a href="/wiki/World_Wide_Web" class="mw-redirect" title="World Wide Web">World Wide Web</a>. Webben är fri och gratis att använda för både utvecklare och surfare. Den första webbplatsen lanserades 1991 vid forskningscentrumet <a href="/wiki/CERN" class="mw-redirect" title="CERN">CERN</a> i Schweiz, och finns fortfarande kvar. I maj 1990 togs ett initiativ till att bilda <a href="/wiki/Swedish_Network_Users%27_Society" title="Swedish Network Users' Society">Swedish Network Users' Society</a> (SNUS) som skulle främja användandet av nätverk baserat på TCP/IP.<sup id="cite_ref-inetbygg_7-3" class="reference"><a href="#cite_note-inetbygg-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Föreningen var också instrumentella i att företag och vanliga svenskar året därpå kunde börja använda nätet när <a href="/wiki/Swipnet" title="Swipnet">Swipnet</a>, en del av <a href="/wiki/Stenbecksf%C3%A4ren" title="Stenbecksfären">Stenbecksfären</a>, blev den första kommersiella internetleverantören. Televerket hade kunnat bli först, men de föredrog X.25-tekniken och tackade nej.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-6" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Televerket skapade dock via Unisource <a href="/wiki/Tipnet" title="Tipnet">Tipnet</a> som ett snabbt men halvhjärtat försök till motdrag.<sup id="cite_ref-inetbygg_7-4" class="reference"><a href="#cite_note-inetbygg-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Parallellt med webben fanns också det mer mappliknande systemet <a href="/wiki/Gopher" title="Gopher">Gopher</a>. Med tiden tog webben överhanden och Gopher blev allt mer inaktuellt när webbläsaren <a href="/wiki/Mosaic" title="Mosaic">Mosaic</a> lanserades 1993. I och med den kunde man nämligen också titta på bilder, till skillnad från tidigare varianter som bara visat text.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-7" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>År 1990 uppgraderades <a href="/wiki/Nordunet" title="Nordunet">Nordunets</a> atlantlänk till USA till <span style="white-space:nowrap">64 kbit/s</span>, år 1991 uppgraderades den till <span style="white-space:nowrap">128 kbit/s</span> och 1992 till <span style="white-space:nowrap">512 kbit/s</span><sup id="cite_ref-nordhist_12-1" class="reference"><a href="#cite_note-nordhist-12"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>12<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/Televerket" title="Televerket">Televerkets</a> monopol på fasta förbindelser upphörde 1993.<sup id="cite_ref-16" class="reference"><a href="#cite_note-16"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>16<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Samma år installerade <a href="/wiki/Link%C3%B6pings_universitet" title="Linköpings universitet">Linköpings universitets</a> datorförening <a href="/wiki/Lysator" title="Lysator">Lysator</a> fast anslutning i <a href="/wiki/Studentbostadsn%C3%A4t" class="mw-redirect" title="Studentbostadsnät">studentbostadsområdet</a> <a href="/wiki/Ryd,_Link%C3%B6ping" title="Ryd, Linköping">Ryd</a> via en <a href="/wiki/Radiol%C3%A4nk" title="Radiolänk">radiolänk</a> (mikrovågslänk) under projektnamnet Rydnet.<sup id="cite_ref-17" class="reference"><a href="#cite_note-17"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>17<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Populariteten_ökar,_webbyråer_och_forum_startas"><span id="Populariteten_.C3.B6kar.2C_webbyr.C3.A5er_och_forum_startas"></span>Populariteten ökar, webbyråer och forum startas</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Populariteten ökar, webbyråer och forum startas" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Populariteten ökar, webbyråer och forum startas"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Clinton_Bildt.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d4/Clinton_Bildt.jpg/250px-Clinton_Bildt.jpg" decoding="async" width="250" height="167" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d4/Clinton_Bildt.jpg/375px-Clinton_Bildt.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d4/Clinton_Bildt.jpg/500px-Clinton_Bildt.jpg 2x" data-file-width="573" data-file-height="383" /></a><figcaption><a href="/wiki/Bill_Clinton" title="Bill Clinton">Bill Clinton</a> och <a href="/wiki/Carl_Bildt" title="Carl Bildt">Carl Bildt</a>, som var de första regeringscheferna att växla e-post med varandra.</figcaption></figure> <p>I Sverige blev 1994 ett nyckelår i internetutvecklingen. Som första regeringschefer i världen mailade <a href="/wiki/Carl_Bildt" title="Carl Bildt">Carl Bildt</a> med <a href="/wiki/Bill_Clinton" title="Bill Clinton">Bill Clinton</a> med varandra och samma år lade staten en miljard svenska kronor till den nyskapade <a href="/wiki/KK-stiftelsen" class="mw-redirect" title="KK-stiftelsen">KK-stiftelsen</a> för att satsa på teknik bland annat i skolan. I samma veva bildades <a href="/wiki/IT-kommissionen" title="IT-kommissionen">IT-kommissionen</a> som sjösatte en rad digitala satsningar, bland annat i skolan. I samband med <a href="/wiki/Riksdagsvalet_1994" class="mw-redirect" title="Riksdagsvalet 1994">riksdagsvalet 1994</a> skickades valresultatet för första gången ut via e-post och med anledning av det skaffade många svenska tidningar sina första hemsidor. Allra först ut blev <a href="/wiki/Aftonbladet" title="Aftonbladet">Aftonbladet</a> som la ut sina kultursidor på webben den 25 augusti 1994.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-8" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-18" class="reference"><a href="#cite_note-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Samma år startades svenska Internetleverantörer. I maj 1994 öppnade Kuai Connection (Kuai betyder <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_hexagrams_of_the_I_Ching#Hexagram_43" class="extiw" title="en:List of hexagrams of the I Ching">genombrott och beslutsamhet</a>) och strax där efter i juli 1994 startade den 20-årige <a href="/wiki/Ragnar_L%C3%B6nn" title="Ragnar Lönn">Ragnar Lönn</a> <a href="/wiki/Algonet" title="Algonet">Algonet</a> (Älgö-nät, efter <a href="/wiki/%C3%84lg%C3%B6,_Nacka_kommun" title="Älgö, Nacka kommun">Älgö</a> i Nacka där Lönn växt upp). <sup id="cite_ref-DMZ199415_19-0" class="reference"><a href="#cite_note-DMZ199415-19"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>19<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <sup id="cite_ref-DMZ199416_20-0" class="reference"><a href="#cite_note-DMZ199416-20"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>20<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Dessa riktade sig till privatpersoner (Algonet hoppades inledningsvis på 400 betalande kunder) och fick gemene man att börja surfa i större antal.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-9" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Kostnaden för nyttjande bestod i fast månadsavgift och minutavgift i form av samtalstaxa som på grund av <a href="/wiki/Telia" class="mw-redirect" title="Telia">Telias</a> naturliga <a href="/wiki/Monopol" title="Monopol">monopol</a> på telefoni gjorde denna avgift hög.<sup id="cite_ref-21" class="reference"><a href="#cite_note-21"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>21<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Även <a href="/wiki/ABC-klubben" title="ABC-klubben">ABC-klubben</a> kopplades upp och erbjöd modemuppkoppling till Internet. Eftersom uppkoppling över längre tid var dyrt tog en del till olovliga metoder som gratisnummer (<a href="/wiki/020" class="mw-redirect" title="020">020-</a>) med kapade <a href="/wiki/Kreditkort" title="Kreditkort">kreditkort</a> för att kunna vara uppkopplade länge utan kostnad.<sup id="cite_ref-mobil_tjuvring_22-0" class="reference"><a href="#cite_note-mobil_tjuvring-22"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>22<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-txt_kbb09_23-0" class="reference"><a href="#cite_note-txt_kbb09-23"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Vid denna tiden började internet att växa i Sverige, företagsledare skaffade mailadresser och <a href="/wiki/Webbyr%C3%A5" title="Webbyrå">webbyråer</a> startades. År 1995 drogs en ny kabel över Atlanten vilket medförde att förbindelsen blev 34 Mbit/s, vilket ökade den svenska kapaciteten avsevärt. Det var vid tiden den kraftfullaste internationella förbindelsen då det tidigare rekordet låg på 6 Mbit/s.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-10" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Sveriges Televisions nyhetsprogram <a href="/wiki/Rapport" title="Rapport">Rapport</a> sände 1995 ett reportage varje dag under en vecka om Internet. År 1995 hade 2 procent av den svenska befolkningen (+12 år) tillgång till internet i hemmet medan 25 procent hade tillgång till dator i hemmet.<sup id="cite_ref-:1_24-0" class="reference"><a href="#cite_note-:1-24"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>År 1995 startade även punktidningen <a href="/wiki/Flashback_Forum" title="Flashback Forum">Flashback</a> sin första hemsida. Där kunde läsarna chatta via en <a href="/wiki/IRC-kanal" class="mw-redirect" title="IRC-kanal">IRC-kanal</a> och delta i <a href="/wiki/S%C3%A4ndlista" title="Sändlista">mejlinglistor</a>. Först fem år senare startades det diskussionsforum som namnet Flashback associeras med i dag.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-11" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Lunarstorm_logo_orig_rgb.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d9/Lunarstorm_logo_orig_rgb.jpg/250px-Lunarstorm_logo_orig_rgb.jpg" decoding="async" width="250" height="32" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d9/Lunarstorm_logo_orig_rgb.jpg/375px-Lunarstorm_logo_orig_rgb.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d9/Lunarstorm_logo_orig_rgb.jpg 2x" data-file-width="400" data-file-height="51" /></a><figcaption><a href="/wiki/Lunarstorm" title="Lunarstorm">Lunarstorm</a>, ett av världens första <a href="/wiki/Sociala_medier" title="Sociala medier">sociala nätverk</a>.</figcaption></figure> <p>Samtidigt lanserade <a href="/wiki/Telia" class="mw-redirect" title="Telia">Telias</a> <a href="/wiki/Webbportal" title="Webbportal">portal</a> <a href="/wiki/Passagen" title="Passagen">Passagen</a>. Webbportaler är ett begrepp som var på modet vid denna tiden. Under dessa år exploderar mängden hemsidor på internet och år 1996 blev ett internetabonnemang <a href="/wiki/%C3%85rets_julklapp" title="Årets julklapp">årets julklapp</a> i Sverige. Vid samma tid startades communityt <a href="/wiki/Stajlplejs" class="mw-redirect" title="Stajlplejs">Stajlplejs</a> (som år 2000 kommersialiserades och bytte namn till Lunarstorm) av <a href="/wiki/Rickard_Ericsson" class="mw-redirect" title="Rickard Ericsson">Rickard Ericsson</a> vilket var ett av världens allra första <a href="/wiki/Sociala_medier" title="Sociala medier">sociala nätverk</a>. Sidan blev populär i Sverige, främst bland ungdomar.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-12" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Allt_fler_erbjuds_internettillgång"><span id="Allt_fler_erbjuds_internettillg.C3.A5ng"></span>Allt fler erbjuds internettillgång</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Allt fler erbjuds internettillgång" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Allt fler erbjuds internettillgång"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Det <a href="/wiki/%C3%84ngelholms_kommun" title="Ängelholms kommun">kommunala</a> bolaget Ängelholms Kabel-TV AB var 1996 en av de första i landet att erbjuda internetåtkomst via kabel-TV anslutningen till 7 000 hushåll med 2 000 kr i anslutningsavgift och 300 kr/mån. Under det första året nappade ett hundratal hushåll på erbjudandet och kopplade upp sig.<sup id="cite_ref-wf250_25-0" class="reference"><a href="#cite_note-wf250-25"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>25<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-26" class="reference"><a href="#cite_note-26"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>26<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-27" class="reference"><a href="#cite_note-27"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Samma år kopplades <a href="/wiki/Ume%C3%A5" title="Umeå">Umeås</a> bostadsrättsförening Irrblosset som en av de första in på internet med <span style="white-space:nowrap">10 Mbit/s</span> <a href="/wiki/Ethernet" title="Ethernet">Ethernet</a> till låg fast månadskostnad. Andra liknande projekt i Umeå var Baldakinen och Kvarteret Vittran.<sup><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[<span title="Denna uppgift behöver källa (2017-11)"><i>källa behövs</i></span>]</a></sup> Redan 1996 hade många studentbostäderna i Umeå fast internetuppkoppling 10Mbit/s. </p><p>År 1997 testade Telia ostrypt ADSL-bredband och fiber till studenter och surfkiosker i <a href="/wiki/Sundsvall" title="Sundsvall">Sundsvall</a>, i ett pilotprojekt kallat Supernet. Projektet testades och visades många av de applikationer som vi idag tar för givna, ex Live Streamad Radio och Tv-kanaler, webbaserad multimedial och interaktiv utbildning och Live videomötestjänster. Tjänsterna producerades tillsammans med externa samarbetspartners, ex Sundsvall Tidning/Radio RIX, Mitthögskolan, Sundsvalls Kommun mfl. <sup id="cite_ref-28" class="reference"><a href="#cite_note-28"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>28<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>1997 sålde <a href="/wiki/Sunet" title="Sunet">Sunet</a> sin och Sveriges enda <a href="/wiki/Internetknutpunkt" title="Internetknutpunkt">internetknutpunkt</a> (D-GIX) till företaget <a href="/wiki/Netnod" title="Netnod">Netnod</a> efter att regeringen 1996 begärde att Internet i Sverige skulle <a href="/wiki/Formalism" title="Formalism">formaliseras</a> och säkras. 1998 öppnades en knutpunkt även i Göteborg och fler följde.<sup id="cite_ref-29" class="reference"><a href="#cite_note-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Fram till 1997 skötte <a href="/wiki/Bj%C3%B6rn_Eriksen" title="Björn Eriksen">Björn Eriksen</a> på egen hand registreringen av alla .se-domäner i Sverige. Detta skötte han på fritiden hemifrån sin källare. Möjligheten att få ett eget .se-domännamn var förbehållen företag och organisationer. En utredning föreslog att en stiftelse skulle ta över registreringen och den 8 oktober 1997 skrev Björn Eriksen över ansvaret till nystartade <a href="/wiki/Stiftelsen_f%C3%B6r_Internetinfrastruktur" class="mw-redirect" title="Stiftelsen för Internetinfrastruktur">Stiftelsen för Internetinfrastruktur</a> (numera Internetstiftelsen i Sverige).<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-13" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>År 1997 beslutade Sveriges regering att alla som skaffade en persondator hemma kunde göra avdrag för den. Syftet med reformen var att höja den digitala kompetensen i Sverige. Detta beslut, som kallades <a href="/wiki/Hem-PC-reformen" title="Hem-PC-reformen">hem-PC-reformen</a>, revolutionerade pc-försäljningen och ledde till att många svenska hushåll fick sin första dator och internetanslutning.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-14" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-30" class="reference"><a href="#cite_note-30"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>30<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:MG_5135_(2485267421).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/45/MG_5135_%282485267421%29.jpg/190px-MG_5135_%282485267421%29.jpg" decoding="async" width="190" height="285" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/45/MG_5135_%282485267421%29.jpg/285px-MG_5135_%282485267421%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/45/MG_5135_%282485267421%29.jpg/380px-MG_5135_%282485267421%29.jpg 2x" data-file-width="2912" data-file-height="4368" /></a><figcaption><a href="/wiki/Jonas_Birgersson" title="Jonas Birgersson">Jonas Birgersson</a>.</figcaption></figure> <p>Vid denna tid gick it-bolag som <a href="/wiki/Framfab" title="Framfab">Framfab</a>, <a href="/wiki/Icon_Medialab" title="Icon Medialab">Icon Medialab</a> och <a href="/wiki/Spray.se" title="Spray.se">Spray</a> i bräschen för internetutvecklingen i Sverige och såväl Sverige som världen befann sig i den så kallade <a href="/wiki/IT-bubblan" title="IT-bubblan">IT-bubblan</a>. <a href="/wiki/Jonas_Birgersson" title="Jonas Birgersson">Jonas Birgersson</a>, vd för Framfab, kallades "Bredbands-Jesus" och symboliserade en ny typ av företagsledare. Birgersson brann för att skapa ett fibernät över hela Sverige och liknade det vid 00-talets motsvarighet till 1800-talets järnvägsutbyggnad. År 1999 startades <a href="/wiki/Bredbandsbolaget" title="Bredbandsbolaget">Bredbandsbolaget</a> och meddelade samma dag att <a href="/wiki/HSB" title="HSB">HSB</a>:s 350 000 bostadsrätter skulle kopplas upp med bredband, vilket utgjorde cirka 10 procent av det totala antalet i flerfamiljshus. Målet var att surfandet, som hittills skett via modem över tunna telefontrådar, skulle gå riktigt snabbt.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-15" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-31" class="reference"><a href="#cite_note-31"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>31<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Telia kontrade med att man skulle investera <span style="white-space:nowrap">1,4 miljarder kr</span><sup id="cite_ref-32" class="reference"><a href="#cite_note-32"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-33" class="reference"><a href="#cite_note-33"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>33<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="2000-talet">2000-talet</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: 2000-talet" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: 2000-talet"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Under 2000-talets början var <a href="/wiki/IT-kraschen" class="mw-redirect" title="IT-kraschen">IT-kraschen</a> ett faktum. Den 6 mars 2000 föll börsen och många företag drogs med. Innan fallet stod <a href="/wiki/Ericsson" title="Ericsson">Ericsson</a> för nästan 40 procent av <a href="/wiki/Stockholmsb%C3%B6rsen" title="Stockholmsbörsen">Stockholmsbörsens</a> samlade värde (1 800 miljarder kronor). På två och ett halvt år rasade företagets börskurs från 826 kronor till 16,85 kronor. Andra svenska företag som drogs med i fallet var e-handelssajterna <a href="/wiki/Boo.com" title="Boo.com">Boo.com</a> och <a href="/wiki/Letsbuyit.com" title="Letsbuyit.com">Letsbuyit.com</a>.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-16" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>År 2001 lanseras encyklopedin <a href="/wiki/Wikipedia" title="Wikipedia">Wikipedia</a> och samma år startas <a href="/wiki/Svenskspr%C3%A5kiga_Wikipedia" title="Svenskspråkiga Wikipedia">svenskspråkiga Wikipedia</a>. Även det liknande svenska uppslagsverket <a href="/wiki/Susning.nu" title="Susning.nu">Susning.nu</a> startades detta år och var i många år större än Wikipedia i Sverige.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-17" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/Digital_Subscriber_Line#ADSL" class="mw-redirect" title="Digital Subscriber Line">ADSL</a> introducerades 2001 på 25 prioriterade orter via Telias ADSL-tjänst.<sup id="cite_ref-34" class="reference"><a href="#cite_note-34"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>34<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Med <span style="white-space:nowrap">150 kbit/s</span> sändningshastighet och <span style="white-space:nowrap">512 kbit/s</span> mottagningshastighet.<sup id="cite_ref-wf250_25-1" class="reference"><a href="#cite_note-wf250-25"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>25<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Till en början försökte Telia debitera per överförd datamängd men detta fick man snart ge upp i den uppkomna konkurrenssituationen.<sup><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[<span title="Denna uppgift behöver källa (2017-11)"><i>källa behövs</i></span>]</a></sup> </p><p>År 2000 hade 51 procent av den svenska befolkningen (+12 år) tillgång till internet i hemmet medan 62 procent hade tillgång till dator i hemmet. På fem år hade internettillgången ökat med 49 procent. Två procent hade tillgång till <a href="/wiki/Bredband" title="Bredband">bredband</a>.<sup id="cite_ref-:1_24-1" class="reference"><a href="#cite_note-:1-24"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Spel,_bloggar,_censur,_fildelning"><span id="Spel.2C_bloggar.2C_censur.2C_fildelning"></span>Spel, bloggar, censur, fildelning</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Spel, bloggar, censur, fildelning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Spel, bloggar, censur, fildelning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Under denna period flyttade <a href="/wiki/Datorspel" title="Datorspel">datorspelandet</a> i allt högre grad ut på nätet. År 2001 vann det svenska laget <a href="/wiki/Ninjas_in_Pyjamas" title="Ninjas in Pyjamas">Ninjas in Pyjamas</a> de första världsmästerskapen i <a href="/wiki/Counter-Strike" title="Counter-Strike">Counter-Strike</a>.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-18" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Niklas_Zennstr%C3%B6m2.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/22/Niklas_Zennstr%C3%B6m2.jpg/250px-Niklas_Zennstr%C3%B6m2.jpg" decoding="async" width="250" height="216" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/22/Niklas_Zennstr%C3%B6m2.jpg/375px-Niklas_Zennstr%C3%B6m2.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/22/Niklas_Zennstr%C3%B6m2.jpg/500px-Niklas_Zennstr%C3%B6m2.jpg 2x" data-file-width="1280" data-file-height="1104" /></a><figcaption><a href="/wiki/Niklas_Zennstr%C3%B6m" title="Niklas Zennström">Niklas Zennström</a>, som startade både tjänsterna <a href="/wiki/Kazaa" title="Kazaa">Kazaa</a> och <a href="/wiki/Skype" title="Skype">Skype</a>.</figcaption></figure> <p>Musik i <a href="/wiki/MP3" title="MP3">MP3</a>-format började nu vinna mark gentemot CD-skivan. <a href="/wiki/Niklas_Zennstr%C3%B6m" title="Niklas Zennström">Niklas Zennström</a> skapade fildelningstjänsten <a href="/wiki/Kazaa" title="Kazaa">Kazaa</a> som tillsammans med <a href="/wiki/Napster" title="Napster">Napster</a> störde musikbranschen då filerna gratis kan delas mellan användarna. Till följd av det ökande fildelandet startades <a href="/wiki/Piratbyr%C3%A5n" title="Piratbyrån">Piratbyrån</a> och <a href="/wiki/Antipiratbyr%C3%A5n" class="mw-redirect" title="Antipiratbyrån">Antipiratbyrån</a>. Även den svenska bittorrentsajten <a href="/wiki/The_Pirate_Bay" title="The Pirate Bay">The Pirate Bay</a> startas, där kan alla ladda ner filmer, datorprogram och spel.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-19" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>År 2003 flyttade även en del av telefonin till nätet, genom <a href="/wiki/Niklas_Zennstr%C3%B6m" title="Niklas Zennström">Niklas Zennströms</a> tjänst <a href="/wiki/Skype" title="Skype">Skype</a>. Skype köptes sedan upp av auktionssajten <a href="/wiki/Ebay" title="Ebay">Ebay</a> för miljardbelopp. Genom tjänsten blev bland annat utrikessamtal gratis.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-20" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Isabella_L%C3%B6wengrip_(Blondinbella)_2012-09-28_001.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/36/Isabella_L%C3%B6wengrip_%28Blondinbella%29_2012-09-28_001.jpg/190px-Isabella_L%C3%B6wengrip_%28Blondinbella%29_2012-09-28_001.jpg" decoding="async" width="190" height="287" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/36/Isabella_L%C3%B6wengrip_%28Blondinbella%29_2012-09-28_001.jpg/285px-Isabella_L%C3%B6wengrip_%28Blondinbella%29_2012-09-28_001.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/36/Isabella_L%C3%B6wengrip_%28Blondinbella%29_2012-09-28_001.jpg/380px-Isabella_L%C3%B6wengrip_%28Blondinbella%29_2012-09-28_001.jpg 2x" data-file-width="530" data-file-height="800" /></a><figcaption><a href="/wiki/Isabella_L%C3%B6wengrip" title="Isabella Löwengrip">Isabella Löwengrip</a>, som under namnet Blondinbella, blev en inflytelserik <a href="/wiki/Blogg" title="Blogg">bloggare</a>.</figcaption></figure> <p>Under mitten av 00-talet började webben bygga mer på interaktion och samarbete snarare än statiska hemsidor, vissa kallar detta fenomenet för <a href="/wiki/Webb_2.0" title="Webb 2.0">webb 2.0</a>. År 2005 startades <a href="/wiki/Youtube" title="Youtube">Youtube</a>, följande år kom <a href="/wiki/Twitter" title="Twitter">Twitter</a> och <a href="/wiki/Facebook" title="Facebook">Facebook</a> som snabbt blev populära i Sverige. Dessa tjänster bygger på användarnas material vilket är något som svenskarna sedan tidigare varit duktiga på med sociala nätverk som <a href="/wiki/Lunarstorm" title="Lunarstorm">Lunarstorm</a> och <a href="/wiki/Skunk_(community)" title="Skunk (community)">Skunk</a>. Under denna period, mitten på 00-talet, blev fenomenet med <a href="/wiki/Blogg" title="Blogg">bloggar</a> mycket populärt. En av de svenska pionjärerna och de mest populära bloggarna drevs vid denna tid av <a href="/wiki/Isabella_L%C3%B6wengrip" title="Isabella Löwengrip">Isabella Löwengrip</a>, då mer känd under namnet "Blondinbella".<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-21" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>I takt med att en allt större del av livet flyttade ut på nätet blev även <a href="/wiki/Fildelning" title="Fildelning">fildelning</a> och integritet på nätet en allt viktigare fråga, i synnerhet för de unga vuxna. År 2006 startades <a href="/wiki/Piratpartiet_(Sverige)" title="Piratpartiet (Sverige)">Piratpartiet</a>. Partiet står för personlig integritet, fri kultur och begränsning av upphovsrätt och patent. Vid <a href="/wiki/Europaparlamentsvalet_i_Sverige_2009" title="Europaparlamentsvalet i Sverige 2009">Europaparlamentsvalet 2009</a> blev de en av valets stora vinnare när de röstades in i EU-parlamentet med 7,1 procent av rösterna.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-22" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Samma år som Piratpartiet grundades, 2006, grundades också streamingtjänsten <a href="/wiki/Spotify" title="Spotify">Spotify</a>, av den då 23-årige <a href="/wiki/Daniel_Ek" title="Daniel Ek">Daniel Ek</a> och <a href="/wiki/Tradedoubler" title="Tradedoubler">Tradedoublergrundaren</a> <a href="/wiki/Martin_Lorentzon" title="Martin Lorentzon">Martin Lorentzon</a>. 2008 lanserades tjänsten för allmänheten samt blev mycket populär och kom att ta död på mycket av musikfildelningen i Sverige.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-23" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/St%C3%A4ngningen_av_Sverigedemokraternas_webbplatser_2006" title="Stängningen av Sverigedemokraternas webbplatser 2006">Sverigedemokraternas webbplats stängdes</a> den 9 februari 2006 efter att en tjänsteman vid <a href="/wiki/Utrikesdepartementet" title="Utrikesdepartementet">Utrikesdepartementet</a> och personal från <a href="/wiki/S%C3%A4kerhetspolisen" title="Säkerhetspolisen">Säkerhetspolisen</a> (Säpo) hade kontaktatat webbhotellet Levonline AB. Det ledde till utrikesminister <a href="/wiki/St%C3%A4ngningen_av_Sverigedemokraternas_webbplatser_2006#Laila_Freivalds_avgång" title="Stängningen av Sverigedemokraternas webbplatser 2006">Laila Freivalds avgång</a>. </p><p>År 2007 lanserades <a href="/wiki/Iphone" title="Iphone">Iphone</a> och det samt framväxten av andra smartmobiler har gjort mycket för användningen av internet i Sverige. Jämfört med tiden före Iphones lansering år 2007 lägger svenskar fyra till fem gånger så mycket tid på internet år 2020.<sup id="cite_ref-35" class="reference"><a href="#cite_note-35"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>35<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>År 2009 kom en mycket uppmärksammad <a href="/wiki/Pirate_Bay-m%C3%A5let" title="Pirate Bay-målet">dom mot The Pirate Bay</a>; företrädarna <a href="/wiki/Fredrik_Neij" title="Fredrik Neij">Fredrik Neij</a>, <a href="/wiki/Gottfrid_Svartholm_Warg" class="mw-redirect" title="Gottfrid Svartholm Warg">Gottfrid Svartholm Warg</a>, <a href="/wiki/Peter_Sunde" title="Peter Sunde">Peter Sunde</a> och <a href="/wiki/Carl_Lundstr%C3%B6m" title="Carl Lundström">Carl Lundström</a> dömdes till fängelse och skadestånd på 46 miljoner kronor för upphovsrättintrång. Enligt <a href="/wiki/The_Pirate_Bay" title="The Pirate Bay">The Pirate Bay</a> själva stod de ett tag för 40 procent av världens internettrafik. Webbplatsen lever vidare även om fildelningen i viss mån minskat, till följd av framgångsrika lagliga alternativ.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-24" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="2010-talet">2010-talet</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: 2010-talet" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: 2010-talet"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>År 2010 använde cirka 92 procent av Sveriges befolkning internet, vilket gjorde Sverige till det land i <a href="/wiki/EU" class="mw-redirect" title="EU">EU</a> där det finns flest internetanvändare i förhållande till folkmängden. I hela Europa är det bara <a href="/wiki/Island" title="Island">Island</a> som ligger före med 97 procent.<sup id="cite_ref-36" class="reference"><a href="#cite_note-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>36<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> År 2011 hade 5 procent av den svenska befolkningen (+12 år) tillgång till <a href="/wiki/Surfplatta" title="Surfplatta">surfplatta</a> i hemmet och 27 procent använde sig av <a href="/wiki/Smartmobil" title="Smartmobil">smartmobil</a>.<sup id="cite_ref-:1_24-2" class="reference"><a href="#cite_note-:1-24"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Det var vid denna tiden vanligt att titta på film och serier genom tjänster som <a href="/wiki/Netflix" title="Netflix">Netflix</a>, <a href="/wiki/HBO_Nordic" title="HBO Nordic">HBO Nordic</a>, <a href="/wiki/Viaplay" title="Viaplay">Viaplay</a> och <a href="/wiki/SVT_Play" title="SVT Play">SVT Play</a>. Ett spel som slog igenom stort vid denna tid är <a href="/wiki/Minecraft" title="Minecraft">Minecraft</a> som lanserades för köp 2011. Spelet är skapat av svensken <a href="/wiki/Markus_Persson" title="Markus Persson">Markus "Notch" Persson</a> från <a href="/wiki/Norsborg" class="mw-redirect" title="Norsborg">Norsborg</a>. I spelet kan användaren bygga egna världar i ett gränssnitt som till viss del liknar <a href="/wiki/Lego" title="Lego">Lego</a>. När "Notch" några år senare sålde företaget till Microsoft blev han multimiljardär.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-25" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Under 2010-talet utmärkte sig Sverige när det kom till framgångsrika <a href="/wiki/Uppstartsbolag" title="Uppstartsbolag">uppstartsbolag</a> inom tekniksektorn. År 2018 hade Sverige producerat flest <a href="/wiki/Enh%C3%B6rningsf%C3%B6retag" title="Enhörningsföretag">enhörningsföretag</a> i världen per capita, efter Silicon Valley, och låg högt när det kom till antalet <a href="/wiki/F%C3%B6retagsf%C3%B6rs%C3%A4ljning" title="Företagsförsäljning">exits</a>, det vill säga uppstartsföretag som antingen sålts till ett annat bolag eller börsnoterats. Dessa framgångar har bland annat förklarats med Sveriges starka och långa ingenjörstradition, öppenhet för nya idéer, en tidig och bred internetanvändning, sociala skyddsnät, <a href="/wiki/Hem-PC-reformen" title="Hem-PC-reformen">hem-PC-reformen</a> samt lärdomar från den första <a href="/wiki/IT-boomen" class="mw-redirect" title="IT-boomen">IT-boomen</a> under 1990-talet.<sup id="cite_ref-37" class="reference"><a href="#cite_note-37"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>37<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-38" class="reference"><a href="#cite_note-38"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>38<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-39" class="reference"><a href="#cite_note-39"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>39<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Anne-Marie_Eklund_L%C3%B6winder.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ce/Anne-Marie_Eklund_L%C3%B6winder.jpg/250px-Anne-Marie_Eklund_L%C3%B6winder.jpg" decoding="async" width="250" height="272" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/c/ce/Anne-Marie_Eklund_L%C3%B6winder.jpg 1.5x" data-file-width="304" data-file-height="331" /></a><figcaption><a href="/wiki/Anne-Marie_Eklund_L%C3%B6winder" title="Anne-Marie Eklund Löwinder">Anne-Marie Eklund Löwinder</a>, den första svensk som valts in i <a href="/wiki/Internet_Hall_of_Fame" title="Internet Hall of Fame">Internet Hall of Fame</a> och som har en av de sju nycklarna till <a href="/wiki/Dom%C3%A4nnamnssystemet" title="Domännamnssystemet">domännamnssystemets</a> rotservrar.</figcaption></figure> <p>År 2013 blev säkerhetsexperten <a href="/wiki/Anne-Marie_Eklund_L%C3%B6winder" title="Anne-Marie Eklund Löwinder">Anne-Marie Eklund Löwinder</a> första svensk att väljas in i <a href="/wiki/Internet_Hall_of_Fame" title="Internet Hall of Fame">Internet Hall of Fame</a>. Följande år startas initiativet <a href="/w/index.php?title=The_Global_Commission_on_Internet_Governance&action=edit&redlink=1" class="new" title="The Global Commission on Internet Governance [inte skriven än]">The Global Commission on Internet Governance</a> som ska utreda nätets framtida styrning. <a href="/wiki/Carl_Bildt" title="Carl Bildt">Carl Bildt</a> fick till uppdrag att leda arbetet.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-26" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>I september 2013 blev <a href="/wiki/Pewdiepie" title="Pewdiepie">Pewdiepie</a>, alias för Felix Kjellberg, världens mest prenumererade <a href="/wiki/Youtube" title="Youtube">Youtuber</a>. Han hade då 13 miljoner följare och drog in mångmiljonbelopp på sin Youtubekanal där han spelar och kommenterar datorspel. Tre år senare, 2016 hade han 45 miljoner prenumeranter och tidningen <a href="/wiki/Time_(tidskrift)" title="Time (tidskrift)">Time</a> rankade honom som en av världens 100 mest inflytelserika personer.<sup id="cite_ref-40" class="reference"><a href="#cite_note-40"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>40<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-41" class="reference"><a href="#cite_note-41"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>41<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/Telia" class="mw-redirect" title="Telia">Telia</a> upphörde 2014 med uppringt internet via telefon.<sup id="cite_ref-42" class="reference"><a href="#cite_note-42"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>42<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Den 4 december 2014 invigdes Sveriges <a href="/wiki/Internetmuseum" title="Internetmuseum">Internetmuseum</a>.<sup id="cite_ref-sammanfattning_2-27" class="reference"><a href="#cite_note-sammanfattning-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>År 2017 hade 69 procent av den svenska befolkningen (+12 år) tillgång till <a href="/wiki/Surfplatta" title="Surfplatta">surfplatta</a> i hemmet, användningen hade då ökat med 64 procentenheter sedan 2011. År 2017 använde sig 93 procent av befolkningen av smartmobil vilket var en ökning med 66 procentenheter sedan 2011.<sup id="cite_ref-:1_24-3" class="reference"><a href="#cite_note-:1-24"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Den 1 mars 2018 införde <a href="/wiki/Regeringen_L%C3%B6fven_I" title="Regeringen Löfven I">regeringen Löfven</a> en statlig internetgaranti som innebär att oavsett var i Sverige man bor ska man ha tillgång till digitala tjänster. Regeringen ger därför ett stöd till privatpersoner som ska ge dem telefoni och internet på minst 10Mbit/s. Stödet administreras av <a href="/wiki/Post-_och_telestyrelsen" title="Post- och telestyrelsen">Post- och telestyrelsen</a>.<sup id="cite_ref-43" class="reference"><a href="#cite_note-43"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>43<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den 1 september inrättade regeringen en ny myndighet: <a href="/wiki/Myndigheten_f%C3%B6r_digital_f%C3%B6rvaltning" title="Myndigheten för digital förvaltning">Myndigheten för digital förvaltning</a> (DIGG eller digitaliseringsmyndigheten) vars uppgift är att stödja, samordna och följa upp <a href="/wiki/Digitalisering" title="Digitalisering">digitalisering</a> inom svensk <a href="/wiki/Offentlig_f%C3%B6rvaltning" title="Offentlig förvaltning">offentlig förvaltning</a>. Myndigheten skapades i syfte att minska fragmenteringen av styrningen av svensk <a href="/wiki/Digital_f%C3%B6rvaltning" class="mw-redirect" title="Digital förvaltning">digital förvaltning</a> och är bland annat <a href="/wiki/Tillsynsmyndighet" class="mw-redirect" title="Tillsynsmyndighet">tillsynsmyndighet</a> för <a href="/wiki/Webbtillg%C3%A4nglighetsdirektivet" class="mw-redirect" title="Webbtillgänglighetsdirektivet">webbtillgänglighetsdirektivet</a>. </p><p>Enligt <a href="/wiki/Organisationen_f%C3%B6r_ekonomiskt_samarbete_och_utveckling" title="Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling">OECD</a> är Sverige ledande i användningen av digital teknik och har mindre digitala klyftor än de flesta andra länder.<sup id="cite_ref-44" class="reference"><a href="#cite_note-44"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>44<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Enligt Internetstiftelsen upplevde en dryg miljon svenskar att de levde i ett <a href="/wiki/Digital_klyfta" title="Digital klyfta">digitalt utanförskap</a> i slutet av decenniet. Framförallt var det de äldre åldersgrupperna som sällan använde internet.<sup id="cite_ref-45" class="reference"><a href="#cite_note-45"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>45<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> År 2018 visade en brittisk undersökning att Sverige hade näst snabbast bredband i världen med 46 Mbit/s. Endast <a href="/wiki/Singapore" title="Singapore">Singapore</a> hade snabbare med 60,39 Mbit/s.<sup id="cite_ref-46" class="reference"><a href="#cite_note-46"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>46<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="2020-talet">2020-talet</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: 2020-talet" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: 2020-talet"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>2020-talet inleddes med <a href="/wiki/Coronavirusutbrottet_2020%E2%80%932021_i_Sverige" class="mw-redirect" title="Coronavirusutbrottet 2020–2021 i Sverige">Coronaviruspandemin</a> vilket ledde till ökad användning av internet på flera fronter i samhället. Exempelvis övergick många arbetsplatser till hemarbete och många skolor ställde om från skolundervisning till <a href="/wiki/Distansundervisning" title="Distansundervisning">distansundervisning</a>. <a href="/wiki/Social_distansering" title="Social distansering">Social distansering</a> rekommenderades i Sverige vilket ledde till att många var hänvisade till att hålla kontakten med sin familj och vänner över <a href="/wiki/Videosamtal" title="Videosamtal">videosamtal</a> och e-handeln i Sverige ökade. Undersökningen <a href="/wiki/Svenskarna_och_internet" class="mw-redirect" title="Svenskarna och internet">Svenskarna och internet</a> visade att framförallt äldre invånare nyttjade internet i större utsträckning under pandemin.<sup id="cite_ref-47" class="reference"><a href="#cite_note-47"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>47<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Mobil_datauppkoppling">Mobil datauppkoppling</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Mobil datauppkoppling" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Mobil datauppkoppling"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>År 1981 blev <a href="/wiki/Nordisk_mobiltelefoni" title="Nordisk mobiltelefoni">Nordiska mobiltelefonisystemet</a> (NMT) tillgängligt. Systemet gör NMT DATA tillgängligt vilket gör det möjligt att etablera mobil datorkommunikation med specialmodem i en hastighet av <span style="white-space:nowrap">1200 bit/s</span>.<sup id="cite_ref-48" class="reference"><a href="#cite_note-48"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>48<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Uppkopplingen debiterades med dyr samtalstaxa per minut. NMT-nätet stängdes ner 31 dec 2007, men frekvenserna och namnet NMT övertogs av det amerikanska 3G-systemet <a href="/wiki/CDMA2000" title="CDMA2000">CDMA2000</a> och operatören <a href="/wiki/Net_1" class="mw-redirect" title="Net 1">Net 1</a> med en licens från <a href="/wiki/Post-_och_telestyrelsen" title="Post- och telestyrelsen">PTS</a> som går ut 2015. År 1992 blev mobiltelefoninätet <a href="/wiki/Groupe_sp%C3%A9cial_mobile" class="mw-redirect" title="Groupe spécial mobile">GSM</a> tillgängligt med möjlighet till datakommunikation med en datahastighet på <span style="white-space:nowrap">9600 bit/s</span> som debiterades med dyr samtalstaxa per minut. </p><p>År 2000 försågs 2G-mobiltelefonnätet <a href="/wiki/Groupe_sp%C3%A9cial_mobile" class="mw-redirect" title="Groupe spécial mobile">GSM</a> med paketförmedling (<a href="/wiki/General_Packet_Radio_Service" title="General Packet Radio Service">GPRS</a>, ibland kallat 2.5G)<sup id="cite_ref-49" class="reference"><a href="#cite_note-49"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>49<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-50" class="reference"><a href="#cite_note-50"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>50<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> som gör det möjligt att överföra enstaka databitar, med <a href="/wiki/Debitering" title="Debitering">debitering</a> per databit istället för per uppkoppling och dess varaktighet. Prissättningen med hög avgift per MByte gjorde möjligheten endast ekonomiskt möjlig för användningsområden med högt värde per databit. År 2003 lanserades <a href="/wiki/3G" title="3G">3G</a>-mobiltelefonnät med <a href="/wiki/W-CDMA" title="W-CDMA">W-CDMA</a>-tekniken vilket gjorde effektiv, och därmed billig, mobil uppkoppling möjlig. Några år senare, 2006, lanserades dessutom <a href="/wiki/High-Speed_Downlink_Packet_Access" title="High-Speed Downlink Packet Access">HSDPA</a> med hastigheten <span style="white-space:nowrap">7,2 Mbit/s</span>. </p><p>År 2007 erbjöd en av operatörerna med W-CDMA teknik <span style="white-space:nowrap">0,384 Mbit/s</span> för 99 SEK/månad där det ingick <span style="white-space:nowrap">1 GB dataöverföring</span> varje månad. Mer dataöverföring kostade <span style="white-space:nowrap">1,49 SEK/MB</span>, med <a href="/wiki/Pristak" title="Pristak">ett pristak</a> på <span style="white-space:nowrap">399 SEK/månad</span>.<sup id="cite_ref-51" class="reference"><a href="#cite_note-51"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>51<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Stockholm och Oslo blev 2009 först i världen med <a href="/wiki/4G" title="4G">4G</a>-mobilnätet <a href="/wiki/LTE" title="LTE">LTE</a>, ursprungligen med hastigheter på 50 respektive 100 Mbit/s. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Se_även"><span id="Se_.C3.A4ven"></span>Se även</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Se även" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Se även"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/wiki/Internets_historia" title="Internets historia">Internets historia</a></li> <li><a href="/wiki/Internetanv%C3%A4ndning_i_Sverige" title="Internetanvändning i Sverige">Internetanvändning i Sverige</a></li> <li><a href="/wiki/Norrnod" title="Norrnod">Norrnod</a> - Grunden till stadsnätet i Umeå 1996</li> <li><a href="/wiki/Bulletin_board_system" title="Bulletin board system">Bulletin board system</a> (BBS)</li> <li><a href="/wiki/Internetmuseum" title="Internetmuseum">Internetmuseum</a></li> <li><a href="/wiki/Amat%C3%B6rradio" title="Amatörradio">Amatörradio</a></li> <li><a href="/wiki/Radions_historia" class="mw-redirect" title="Radions historia">Radions historia</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Källor"><span id="K.C3.A4llor"></span>Källor</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Källor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Källor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-1"><a href="#cite_ref-1">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/den-svenska-routingupptackten-som-byggs-in-i-Arpanet/">”1972 Svensk upptäckt byggs in i Arpanet”</a>. <i><span>www.internetmuseum.se</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/den-svenska-routingupptackten-som-byggs-in-i-Arpanet/">https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/den-svenska-routingupptackten-som-byggs-in-i-Arpanet/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 30 oktober 2019</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=1972+Svensk+uppt%C3%A4ckt+byggs+in+i+Arpanet&rft.atitle=www.internetmuseum.se&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.internetmuseum.se%2Ftidslinjen%2Fden-svenska-routingupptackten-som-byggs-in-i-Arpanet%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-sammanfattning-2">^ [<a href="#cite_ref-sammanfattning_2-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-3"><small>d</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-4"><small>e</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-5"><small>f</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-6"><small>g</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-7"><small>h</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-8"><small>i</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-9"><small>j</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-10"><small>k</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-11"><small>l</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-12"><small>m</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-13"><small>n</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-14"><small>o</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-15"><small>p</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-16"><small>q</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-17"><small>r</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-18"><small>s</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-19"><small>t</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-20"><small>u</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-21"><small>v</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-22"><small>w</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-23"><small>x</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-24"><small>y</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-25"><small>z</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-26"><small>aa</small></a> <a href="#cite_ref-sammanfattning_2-27"><small>ab</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.internetmuseum.se/berattelsen-om-internets-historia/">”Sammanfattningen: Den stora berättelsen om internets historia”</a>. <i>Internetmuseum</i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.internetmuseum.se/berattelsen-om-internets-historia/">https://www.internetmuseum.se/berattelsen-om-internets-historia/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 2 oktober 2017</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Sammanfattningen%3A+Den+stora+ber%C3%A4ttelsen+om+internets+historia&rft.jtitle=Internetmuseum&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.internetmuseum.se%2Fberattelsen-om-internets-historia%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-3"><a href="#cite_ref-3">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via3.pdf">”En konferensrapport från Videotex 87”</a> (<span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Noia_64_mimetypes_pdf.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/14px-Noia_64_mimetypes_pdf.png" decoding="async" width="14" height="14" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/21px-Noia_64_mimetypes_pdf.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/28px-Noia_64_mimetypes_pdf.png 2x" data-file-width="64" data-file-height="64" /></a></span> <small><a href="/wiki/Portable_Document_Format" title="Portable Document Format">PDF</a></small>). <i><span>Via Teldok</span></i>. Teldok. september 1987. sid. 9<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via3.pdf">http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via3.pdf</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=En+konferensrapport+fr%C3%A5n+Videotex+87&rft.atitle=Via+Teldok&rft.date=september+1987&rft.pages=sid.%26nbsp%3B9&rft.pub=Teldok&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.teldok.net%2Fpdf%2FTeldok-via3.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-to11-4"><a href="#cite_ref-to11_4-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20150621232514/http://www.jpe.se/To11.htm">”Minnet av en gulbrun dator”</a>. <i><span>jpe.se</span></i>. Per Eriksson. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.jpe.se/To11.htm">originalet</a> den 21 juni 2015<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20150621232514/http://www.jpe.se/To11.htm">https://web.archive.org/web/20150621232514/http://www.jpe.se/To11.htm</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Minnet+av+en+gulbrun+dator&rft.atitle=jpe.se&rft.pub=Per+Eriksson&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20150621232514%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.jpe.se%2FTo11.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-:0-5">^ [<a href="#cite_ref-:0_5-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-:0_5-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-:0_5-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://dflund.se/~triad/book/grasrotter.html">Hackerkulturens Gräsrötter</a>, ur <a rel="nofollow" class="external text" href="http://dflund.se/~triad/book/">Copyright finns inte V3.0</a>, <a href="/wiki/Linus_Walleij" title="Linus Walleij">Linus Walleij</a>, 1998</span> </li> <li id="cite_note-computersweden_2023-6"><a href="#cite_ref-computersweden_2023_6-0">^</a> <span class="reference-text"> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFMarcus_Jerräng">Marcus Jerräng (10 oktober 2023). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20231011072702/https://computersweden.idg.se/2.2683/1.780173/terminalen-som-tog-emot-forsta-mejlet-i-sverige-hittad-i-forrad--hamnar-pa-museum">”Terminalen som tog emot första mejlet i Sverige hittad i förråd – hamnar på museum”</a>. <i><span><a href="/wiki/Computer_Sweden" title="Computer Sweden">Computer Sweden</a></span></i>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://computersweden.idg.se/2.2683/1.780173/terminalen-som-tog-emot-forsta-mejlet-i-sverige-hittad-i-forrad--hamnar-pa-museum">originalet</a> den 11 oktober 2023<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20231011072702/https://computersweden.idg.se/2.2683/1.780173/terminalen-som-tog-emot-forsta-mejlet-i-sverige-hittad-i-forrad--hamnar-pa-museum">https://web.archive.org/web/20231011072702/https://computersweden.idg.se/2.2683/1.780173/terminalen-som-tog-emot-forsta-mejlet-i-sverige-hittad-i-forrad--hamnar-pa-museum</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 20 oktober 2023</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Terminalen+som+tog+emot+f%C3%B6rsta+mejlet+i+Sverige+hittad+i+f%C3%B6rr%C3%A5d+%E2%80%93+hamnar+p%C3%A5+museum&rft.atitle=%5B%5BComputer+Sweden%5D%5D&rft.aulast=Marcus+Jerr%C3%A4ng&rft.au=Marcus+Jerr%C3%A4ng&rft.date=10+oktober+2023&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20231011072702%2Fhttps%3A%2F%2Fcomputersweden.idg.se%2F2.2683%2F1.780173%2Fterminalen-som-tog-emot-forsta-mejlet-i-sverige-hittad-i-forrad--hamnar-pa-museum&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-inetbygg-7">^ [<a href="#cite_ref-inetbygg_7-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-inetbygg_7-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-inetbygg_7-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-inetbygg_7-3"><small>d</small></a> <a href="#cite_ref-inetbygg_7-4"><small>e</small></a>] <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://isoc.se/wp-content/uploads/2016/02/De-byggde-Internet_2009_inlaga_webb.pdf">De byggde internet i Sverige</a>, ISOC-SE, upplaga 2, 2009.</span> </li> <li id="cite_note-tekniskamuseet_2023-8"><a href="#cite_ref-tekniskamuseet_2023_8-0">^</a> <span class="reference-text"> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20231020141751/https://digitaltmuseum.se/0210213948513/terminal">”Terminal”</a>. <i><span><a href="/wiki/Tekniska_museet" title="Tekniska museet">Tekniska museet</a></span></i>. 12 oktober 2023. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://digitaltmuseum.se/0210213948513/terminal">originalet</a> den 20 oktober 2023<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20231020141751/https://digitaltmuseum.se/0210213948513/terminal">https://web.archive.org/web/20231020141751/https://digitaltmuseum.se/0210213948513/terminal</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 20 oktober 2023</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Terminal&rft.atitle=%5B%5BTekniska+museet%5D%5D&rft.date=12+oktober+2023&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20231020141751%2Fhttps%3A%2F%2Fdigitaltmuseum.se%2F0210213948513%2Fterminal&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-bikrasch-9"><a href="#cite_ref-bikrasch_9-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20130710150409/http://blogg.binero.se/2012/03/hur-80-talets-svenska-it-under-nastan-kraschlandade/">”Hur 80-talets svenska IT-under nästan kraschlandade”</a>. 8 mars 2012. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://blogg.binero.se/2012/03/hur-80-talets-svenska-it-under-nastan-kraschlandade/">originalet</a> den 10 juli 2013<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20130710150409/http://blogg.binero.se/2012/03/hur-80-talets-svenska-it-under-nastan-kraschlandade/">https://web.archive.org/web/20130710150409/http://blogg.binero.se/2012/03/hur-80-talets-svenska-it-under-nastan-kraschlandade/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 3 juli 2013</span>.  ”Att Televerket dessutom hade monopol på att leverera modem med hastigheter på upp till 1200 baud fram till 1983 framstår idag som närmast vansinnigt, men så var det på den tiden.”</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Hur+80-talets+svenska+IT-under+n%C3%A4stan+kraschlandade&rft.atitle=&rft.date=8+mars+2012&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20130710150409%2Fhttp%3A%2F%2Fblogg.binero.se%2F2012%2F03%2Fhur-80-talets-svenska-it-under-nastan-kraschlandade%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-ibilt-10"><a href="#cite_ref-ibilt_10-0">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.metro.se/metro-teknik/ulf-bilting-kopplade-in-sverige-pa-internet/Objifp!51780/">metro.se - Ulf Bilting kopplade in Sverige på internet</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20150518133244/http://www.metro.se/metro-teknik/ulf-bilting-kopplade-in-sverige-pa-internet/Objifp!51780/">Arkiverad</a> 18 maj 2015 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., 2009-06-16</span> </li> <li id="cite_note-11"><a href="#cite_ref-11">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/ulf-bilting-kopplade-upp-sverige-pa-internet/">”Forskningsassistenten Ulf Bilting kopplar upp Sverige på internet”</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/ulf-bilting-kopplade-upp-sverige-pa-internet/">http://www.internetmuseum.se/tidslinjen/ulf-bilting-kopplade-upp-sverige-pa-internet/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 19 april 2017</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Forskningsassistenten+Ulf+Bilting+kopplar+upp+Sverige+p%C3%A5+internet&rft.atitle=&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.internetmuseum.se%2Ftidslinjen%2Fulf-bilting-kopplade-upp-sverige-pa-internet%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-nordhist-12">^ [<a href="#cite_ref-nordhist_12-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-nordhist_12-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.nordu.net/history/TheHistoryOfNordunet_simple.pdf">NorduNet history.pdf</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20160304031416/http://www.nordu.net/history/TheHistoryOfNordunet_simple.pdf">Arkiverad</a> 4 mars 2016 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. 2005</span> </li> <li id="cite_note-13"><a href="#cite_ref-13">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://data.riksdagen.se/fil/5C89ED2B-77B2-446C-B4F8-91368C9F7C6A">riksdagen.se - Kammarens protokoll</a> 1983</span> </li> <li id="cite_note-14"><a href="#cite_ref-14">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://data.riksdagen.se/fil/D649DCCA-6F35-48C5-B3FF-6C4F06905722">riksdagen.se - Betänkande 1983/84:SkU22 om nya förfaranderegler för punktskatter och prisregleringsavgifter (prop. 1983/84:71)</a> 1983 <span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Noia_64_mimetypes_pdf.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/14px-Noia_64_mimetypes_pdf.png" decoding="async" width="14" height="14" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/21px-Noia_64_mimetypes_pdf.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/28px-Noia_64_mimetypes_pdf.png 2x" data-file-width="64" data-file-height="64" /></a></span> <small><a href="/wiki/Portable_Document_Format" title="Portable Document Format">PDF</a></small></span> </li> <li id="cite_note-15"><a href="#cite_ref-15">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://eforum.idg.se/topic/14749-ta-upp-ett-gammalt-inlagg/">idg/eforum - Ta upp ett gammalt inlägg</a> 2000</span> </li> <li id="cite_note-16"><a href="#cite_ref-16">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.yumpu.com/sv/document/read/25677961/harifran-till-bredband-regionfarbundet-sarmland">sormland.se - Regionförbundet Sörmland, Härifrån till bredband - slutrapport över bredbandsbygget i Sörmland, maj-2006</a></span> </li> <li id="cite_note-17"><a href="#cite_ref-17">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.lysator.liu.se/history/lys-32/rydnet.pdf">lysator.liu.se - RydNet, En kort historisk genomgång</a> 2005</span> </li> <li id="cite_note-18"><a href="#cite_ref-18">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/aftonbladet-se/">”Aftonbladet.se blir den första svenska tidningen på internet”</a>. <i>Internetmuseum</i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/aftonbladet-se/">https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/aftonbladet-se/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 4 oktober 2017</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Aftonbladet.se+blir+den+f%C3%B6rsta+svenska+tidningen+p%C3%A5+internet&rft.jtitle=Internetmuseum&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.internetmuseum.se%2Ftidslinjen%2Faftonbladet-se%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-DMZ199415-19"><a href="#cite_ref-DMZ199415_19-0">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://dmzarkivet.se/pdf/199415.pdf">Datormagazin 1994 #15 Advertisement for Kuai Connection</a></span> </li> <li id="cite_note-DMZ199416-20"><a href="#cite_ref-DMZ199416_20-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://dmzarkivet.se/pdf/199416.pdf">”Datormagazin 1994 #16 Editorial”</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://dmzarkivet.se/pdf/199416.pdf">https://dmzarkivet.se/pdf/199416.pdf</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Datormagazin+1994+%2316+Editorial&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fdmzarkivet.se%2Fpdf%2F199416.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-21"><a href="#cite_ref-21">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9803/12/telia.html">aftonbladet.se - Telia satsar – du får betala</a>, 1998-03-12</span> </li> <li id="cite_note-mobil_tjuvring-22"><a href="#cite_ref-mobil_tjuvring_22-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.mobil.se/nyheter/telia-intensifierar-jakten-pa-tjuvringare-fem-mister-telefonerna-i-tre-manader/136398">”Telia intensifierar jakten på tjuvringare - fem mister telefonerna i tre månader”</a>. mobil.se. 13 oktober 1997<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.mobil.se/nyheter/telia-intensifierar-jakten-pa-tjuvringare-fem-mister-telefonerna-i-tre-manader/136398">https://www.mobil.se/nyheter/telia-intensifierar-jakten-pa-tjuvringare-fem-mister-telefonerna-i-tre-manader/136398</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 1 juni 2013</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Telia+intensifierar+jakten+p%C3%A5+tjuvringare+-+fem+mister+telefonerna+i+tre+m%C3%A5nader&rft.atitle=&rft.date=13+oktober+1997&rft.pub=mobil.se&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.mobil.se%2Fnyheter%2Ftelia-intensifierar-jakten-pa-tjuvringare-fem-mister-telefonerna-i-tre-manader%2F136398&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-txt_kbb09-23"><a href="#cite_ref-txt_kbb09_23-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.textfiles.com/magazines/SWEDISH/kbb09.txt">”KBB Nummer 9 - 1997”</a>. textfiles.com. 16 september 2003<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.textfiles.com/magazines/SWEDISH/kbb09.txt">http://www.textfiles.com/magazines/SWEDISH/kbb09.txt</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 1 juni 2013</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=KBB+Nummer+9+-+1997&rft.atitle=&rft.date=16+september+2003&rft.pub=textfiles.com&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.textfiles.com%2Fmagazines%2FSWEDISH%2Fkbb09.txt&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-:1-24">^ [<a href="#cite_ref-:1_24-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-:1_24-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-:1_24-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-:1_24-3"><small>d</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20180528215755/http://www.soi2017.se/allmant-om-utvecklingen/allmant-om-internet-sammanfattning/">”Sammanfattning av utvecklingen”</a>. <i>Svenskarna och internet 2017</i> (Internetstiftelsen i Sverige). Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.soi2017.se/allmant-om-utvecklingen/allmant-om-internet-sammanfattning/">originalet</a> den 28 maj 2018<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20180528215755/http://www.soi2017.se/allmant-om-utvecklingen/allmant-om-internet-sammanfattning/">https://web.archive.org/web/20180528215755/http://www.soi2017.se/allmant-om-utvecklingen/allmant-om-internet-sammanfattning/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 28 maj 2018</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Sammanfattning+av+utvecklingen&rft.jtitle=Svenskarna+och+internet+2017&rft.pub=Internetstiftelsen+i+Sverige&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20180528215755%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.soi2017.se%2Fallmant-om-utvecklingen%2Fallmant-om-internet-sammanfattning%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-wf250-25">^ [<a href="#cite_ref-wf250_25-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-wf250_25-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.webforum.nu/showthread.php?t=35250">WF: Datakom i Sverige - politisk fråga</a> 2000-12-17</span> </li> <li id="cite_note-26"><a href="#cite_ref-26">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.engelholm.se/ektv.htm">engelholm.se - Ängelholms KabelTV AB</a> 1997-04-27 <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/19970703141121/http://www.engelholm.se/ektv.htm">Arkiverad</a> 3 juli 1997 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.</span> </li> <li id="cite_note-27"><a href="#cite_ref-27">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/angelholm-forst-med-bredband/">”Boende i Ängelholm blir först i Sverige med bredbandsuppkoppling”</a>. Internetmuseum<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/angelholm-forst-med-bredband/">https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/angelholm-forst-med-bredband/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 10 november 2020</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Boende+i+%C3%84ngelholm+blir+f%C3%B6rst+i+Sverige+med+bredbandsuppkoppling&rft.atitle=&rft.pub=Internetmuseum&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.internetmuseum.se%2Ftidslinjen%2Fangelholm-forst-med-bredband%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-28"><a href="#cite_ref-28">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.sk3bg.se/pdf/qrx972.pdf">http://www.sk3bg.se/pdf/qrx972.pdf</a></span> </li> <li id="cite_note-29"><a href="#cite_ref-29">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.netnod.se/about/background">netnod.se - Background</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20110208013506/http://www.netnod.se/about/background">Arkiverad</a> 8 februari 2011 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.</span> </li> <li id="cite_note-30"><a href="#cite_ref-30">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://internetkunskap.se/sa-funkar-internet/vi-tar-internet-for-givet-men-vad-ar-det-egentligen/">”Vi tar internet för givet – men vad är det egentligen?”</a>. <i><span>Internetkunskap</span></i>. 27 oktober 2020<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://internetkunskap.se/sa-funkar-internet/vi-tar-internet-for-givet-men-vad-ar-det-egentligen/">https://internetkunskap.se/sa-funkar-internet/vi-tar-internet-for-givet-men-vad-ar-det-egentligen/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 25 februari 2021</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Vi+tar+internet+f%C3%B6r+givet+%E2%80%93+men+vad+%C3%A4r+det+egentligen%3F&rft.atitle=Internetkunskap&rft.date=27+oktober+2020&rft_id=https%3A%2F%2Finternetkunskap.se%2Fsa-funkar-internet%2Fvi-tar-internet-for-givet-men-vad-ar-det-egentligen%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-31"><a href="#cite_ref-31">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.cisionwire.se/bredbandsbolaget/r/jonas-birgersson-kommenterar-avtalet-med-hsb,c11357">cisionwire.se - Jonas Birgersson kommenterar avtalet med HSB</a> 1999</span> </li> <li id="cite_note-32"><a href="#cite_ref-32">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9908/27/bredband2.html">AF: Jonas, 27, utmanar telefonijätten</a> 1999-08-27</span> </li> <li id="cite_note-33"><a href="#cite_ref-33">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9908/27/bredband.html">AF: Nu blir det strid om nätsurfarna</a> 1999-08-27</span> </li> <li id="cite_note-34"><a href="#cite_ref-34">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ida.liu.se/~TDIU05/rapporter/Dib4.pdf">ida.liu.se - ADSL, Asymmetric Digital Subscriber Line</a><sup class="noprint Inline-Template"><a href="/wiki/Wikipedia:D%C3%B6da_l%C3%A4nkar" title="Wikipedia:Döda länkar">[<span title="Denna externa länk fungerar inte (2023-10)"><i>död länk</i></span>]</a></sup> 2000 </span> </li> <li id="cite_note-35"><a href="#cite_ref-35">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://internetkunskap.se/sa-funkar-internet/vi-tar-internet-for-givet-men-vad-ar-det-egentligen/">”Vad är internet? Skaffa dig koll på 3 minuter”</a>. <i><span>Internetkunskap</span></i>. 27 oktober 2020<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://internetkunskap.se/sa-funkar-internet/vi-tar-internet-for-givet-men-vad-ar-det-egentligen/">https://internetkunskap.se/sa-funkar-internet/vi-tar-internet-for-givet-men-vad-ar-det-egentligen/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 26 februari 2021</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Vad+%C3%A4r+internet%3F+Skaffa+dig+koll+p%C3%A5+3+minuter&rft.atitle=Internetkunskap&rft.date=27+oktober+2020&rft_id=https%3A%2F%2Finternetkunskap.se%2Fsa-funkar-internet%2Fvi-tar-internet-for-givet-men-vad-ar-det-egentligen%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-36"><a href="#cite_ref-36">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20100124233137/http://www.internetworldstats.com/stats4.htm">”WP-sv "Internetworldstats" 2010-06-30”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.internetworldstats.com/stats4.htm">originalet</a> den 24 januari 2010<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20100124233137/http://www.internetworldstats.com/stats4.htm">https://web.archive.org/web/20100124233137/http://www.internetworldstats.com/stats4.htm</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 20 april 2011</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=WP-sv+%22Internetworldstats%22+2010-06-30&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20100124233137%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.internetworldstats.com%2Fstats4.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-37"><a href="#cite_ref-37">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/stockholm-startup-metropol/">”Stockholm hyllas som startup-metropol”</a>. Internetmuseum<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/stockholm-startup-metropol/">https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/stockholm-startup-metropol/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 26 maj 2020</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Stockholm+hyllas+som+startup-metropol&rft.atitle=&rft.pub=Internetmuseum&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.internetmuseum.se%2Ftidslinjen%2Fstockholm-startup-metropol%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-38"><a href="#cite_ref-38">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/enhorningen-blir-verklighet/">”Enhörningen blir verklighet”</a>. Internetmuseum<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/enhorningen-blir-verklighet/">https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/enhorningen-blir-verklighet/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 26 maj 2020</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Enh%C3%B6rningen+blir+verklighet&rft.atitle=&rft.pub=Internetmuseum&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.internetmuseum.se%2Ftidslinjen%2Fenhorningen-blir-verklighet%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-39"><a href="#cite_ref-39">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://venturebeat.com/2018/09/07/beyond-spotify-and-izettle-how-sweden-became-europes-capital-of-startup-exits/">”Beyond Spotify and iZettle: How Sweden became Europe’s capital of startup exits”</a> (på amerikansk engelska). <i><span>VentureBeat</span></i>. 7 september 2018<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://venturebeat.com/2018/09/07/beyond-spotify-and-izettle-how-sweden-became-europes-capital-of-startup-exits/">https://venturebeat.com/2018/09/07/beyond-spotify-and-izettle-how-sweden-became-europes-capital-of-startup-exits/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 26 maj 2020</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Beyond+Spotify+and+iZettle%3A+How+Sweden+became+Europe%E2%80%99s+capital+of+startup+exits&rft.atitle=VentureBeat&rft.date=7+september+2018&rft_id=https%3A%2F%2Fventurebeat.com%2F2018%2F09%2F07%2Fbeyond-spotify-and-izettle-how-sweden-became-europes-capital-of-startup-exits%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-40"><a href="#cite_ref-40">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.dagensmedia.se/medier/digitalt/svenske-felix-ar-storst-i-varlden-pa-youtube-6103723">”Svenske Felix är störst i världen på Youtube”</a>. <i>Dagens Media</i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.dagensmedia.se/medier/digitalt/svenske-felix-ar-storst-i-varlden-pa-youtube-6103723">https://www.dagensmedia.se/medier/digitalt/svenske-felix-ar-storst-i-varlden-pa-youtube-6103723</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 7 november 2017</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Svenske+Felix+%C3%A4r+st%C3%B6rst+i+v%C3%A4rlden+p%C3%A5+Youtube&rft.jtitle=Dagens+Media&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.dagensmedia.se%2Fmedier%2Fdigitalt%2Fsvenske-felix-ar-storst-i-varlden-pa-youtube-6103723&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-41"><a href="#cite_ref-41">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/pewdiepie-blir-varldskand-genom-youtube/">”Pewdiepie youtubar sitt spelande – når Guinness rekordbok”</a>. <i>Internetmuseum</i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/pewdiepie-blir-varldskand-genom-youtube/">https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/pewdiepie-blir-varldskand-genom-youtube/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 7 november 2017</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Pewdiepie+youtubar+sitt+spelande+%E2%80%93+n%C3%A5r+Guinness+rekordbok&rft.jtitle=Internetmuseum&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.internetmuseum.se%2Ftidslinjen%2Fpewdiepie-blir-varldskand-genom-youtube%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-42"><a href="#cite_ref-42">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20140723160325/http://www.telia.se/privat/aktuellt/2014/Maj/Telia-avvecklar-uppringt-internet">”Telia avvecklar uppringt internet”</a>. Telia. 9 maj 2014. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.telia.se/privat/aktuellt/2014/Maj/Telia-avvecklar-uppringt-internet">originalet</a> den 23 juli 2014<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20140723160325/http://www.telia.se/privat/aktuellt/2014/Maj/Telia-avvecklar-uppringt-internet">https://web.archive.org/web/20140723160325/http://www.telia.se/privat/aktuellt/2014/Maj/Telia-avvecklar-uppringt-internet</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Telia+avvecklar+uppringt+internet&rft.atitle=&rft.date=9+maj+2014&rft.pub=Telia&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20140723160325%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.telia.se%2Fprivat%2Faktuellt%2F2014%2FMaj%2FTelia-avvecklar-uppringt-internet&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-43"><a href="#cite_ref-43">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/03/ny-sidanu-borjar-den-statliga-internetgarantin-galla/">”Nu börjar den statliga internetgarantin gälla”</a>. <i><span>Regeringskansliet</span></i>. 1 mars 2018<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/03/ny-sidanu-borjar-den-statliga-internetgarantin-galla/">https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/03/ny-sidanu-borjar-den-statliga-internetgarantin-galla/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 23 oktober 2019</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Nu+b%C3%B6rjar+den+statliga+internetgarantin+g%C3%A4lla&rft.atitle=Regeringskansliet&rft.date=1+mars+2018&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.regeringen.se%2Fpressmeddelanden%2F2018%2F03%2Fny-sidanu-borjar-den-statliga-internetgarantin-galla%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-44"><a href="#cite_ref-44">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/digitala-samhallstjanster/">”Digitala samhällstjänster”</a>. <i><span>Svenskarna och internet 2019</span></i>. Internetstiftelsen<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/digitala-samhallstjanster/">https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/digitala-samhallstjanster/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 27 november 2019</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Digitala+samh%C3%A4llstj%C3%A4nster&rft.atitle=Svenskarna+och+internet+2019&rft.pub=Internetstiftelsen&rft_id=https%3A%2F%2Fsvenskarnaochinternet.se%2Frapporter%2Fsvenskarna-och-internet-2019%2Fdigitala-samhallstjanster%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-45"><a href="#cite_ref-45">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/sammanfattning/">”Sammanfattning”</a>. <i><span>Svenskarna och internet 2019</span></i>. Internetstiftelsen<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/sammanfattning/">https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/sammanfattning/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 27 november 2019</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Sammanfattning&rft.atitle=Svenskarna+och+internet+2019&rft.pub=Internetstiftelsen&rft_id=https%3A%2F%2Fsvenskarnaochinternet.se%2Frapporter%2Fsvenskarna-och-internet-2019%2Fsammanfattning%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-46"><a href="#cite_ref-46">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/sverige-har-nastan-snabbast-bredband-i-varlden/">”Sverige har (nästan) snabbast bredband i världen”</a>. Internetmuseum<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/sverige-har-nastan-snabbast-bredband-i-varlden/">https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/sverige-har-nastan-snabbast-bredband-i-varlden/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 3 december 2020</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Sverige+har+%28n%C3%A4stan%29+snabbast+bredband+i+v%C3%A4rlden&rft.atitle=&rft.pub=Internetmuseum&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.internetmuseum.se%2Ftidslinjen%2Fsverige-har-nastan-snabbast-bredband-i-varlden%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-47"><a href="#cite_ref-47">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2020/sammanfattning/">”Sammanfattning”</a>. <i><span>Svenskarna och internet 2020</span></i>. Internetstiftelsen<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2020/sammanfattning/">https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2020/sammanfattning/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 13 april 2021</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Sammanfattning&rft.atitle=Svenskarna+och+internet+2020&rft.pub=Internetstiftelsen&rft_id=https%3A%2F%2Fsvenskarnaochinternet.se%2Frapporter%2Fsvenskarna-och-internet-2020%2Fsammanfattning%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-48"><a href="#cite_ref-48">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20051031084546/http://www.telia.se/PrivatWebben/Attachment/20030610/NMT_Data.pdf">telia.se - NMT Data – dataöverföring för NMT 450.</a></span> </li> <li id="cite_note-49"><a href="#cite_ref-49">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20151222152359/http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2570489.ece">”affarsvarlden.se - GPRS fortfarande stendött”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2570489.ece">originalet</a> den 22 december 2015<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20151222152359/http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2570489.ece">https://web.archive.org/web/20151222152359/http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2570489.ece</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 23 september 2011</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=affarsvarlden.se+-+GPRS+fortfarande+stend%C3%B6tt&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20151222152359%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.affarsvarlden.se%2Fhem%2Fnyheter%2Farticle2570489.ece&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Internets_historia_i_Sverige"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-50"><a href="#cite_ref-50">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.mobil.se/nyheter/pa-fredag-lanseras-gprs/179278">mobil.se - På fredag lanseras GPRS</a></span> </li> <li id="cite_note-51"><a href="#cite_ref-51">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.laptopguiden.se/2007/09/09/5-leverantorer-av-mobilt-bredband">laptopguiden.se - 5 leverantörer av mobilt bredband</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20160306202841/http://www.laptopguiden.se/2007/09/09/5-leverantorer-av-mobilt-bredband">Arkiverad</a> 6 mars 2016 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., 2007-09-09</span> </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Externa_länkar"><span id="Externa_l.C3.A4nkar"></span>Externa länkar</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Externa länkar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Externa länkar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.internetmuseum.se/">Internetmuseum</a></li></ul> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="collapsible autocollapse" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style=";" colspan="3" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Internet" title="Mall:Internet"><span title="Visa denna mall" style="border:none;;">v</span></a> <span style="font-size:80%;">•</span> <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Internet&action=edit"><span style="border:none;;" title="Redigera den här mallen">r</span></a></div></div><span style="font-size:110%;"><a href="/wiki/Internet" title="Internet">Internet</a></span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Allmänt</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-odd"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Digital_klyfta" title="Digital klyfta">digital klyfta</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Digitala_r%C3%A4ttigheter" title="Digitala rättigheter">digitala rättigheter</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/E-demokrati" title="E-demokrati">e-demokrati</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Informationsfrihet" title="Informationsfrihet">informationsfrihet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Netikett" title="Netikett">netikett</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/N%C3%A4tneutralitet" title="Nätneutralitet">nätneutralitet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Internetuppkoppling" title="Internetuppkoppling">uppkoppling</a> (<i><a href="/wiki/Bredband" title="Bredband">bredband</a></i>)</div></td><td style="width:0%;padding:0px 0px 0px 2px;" rowspan="9"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Internet_map_1024_-_transparent,_inverted.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3f/Internet_map_1024_-_transparent%2C_inverted.png/80px-Internet_map_1024_-_transparent%2C_inverted.png" decoding="async" width="80" height="80" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3f/Internet_map_1024_-_transparent%2C_inverted.png/120px-Internet_map_1024_-_transparent%2C_inverted.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3f/Internet_map_1024_-_transparent%2C_inverted.png/160px-Internet_map_1024_-_transparent%2C_inverted.png 2x" data-file-width="1280" data-file-height="1280" /></a></span></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Administration</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-even"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Internet_Assigned_Numbers_Authority" title="Internet Assigned Numbers Authority">IANA</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Internet_Corporation_for_Assigned_Names_and_Numbers" title="Internet Corporation for Assigned Names and Numbers">ICANN</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Internet_Engineering_Task_Force" title="Internet Engineering Task Force">IETF</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Internet_Society" title="Internet Society">ISOC</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Protokoll</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-odd"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Dom%C3%A4nnamnssystemet" title="Domännamnssystemet">DNS</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/File_Transfer_Protocol" title="File Transfer Protocol">FTP</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Hypertext_Transfer_Protocol" title="Hypertext Transfer Protocol">HTTP</a> (<i><a href="/wiki/Hypertext" title="Hypertext">hypertext</a></i>)<span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Internet_Message_Access_Protocol" title="Internet Message Access Protocol">IMAP</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Internetforum" title="Internetforum">Internetforum</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Internetknutpunkt" title="Internetknutpunkt">Internetknutpunkt</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Internetleverant%C3%B6r" title="Internetleverantör">Internetleverantör</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/IP-adress" title="IP-adress">IP-adress</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Simple_Mail_Transfer_Protocol" title="Simple Mail Transfer Protocol">SMTP</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/TCP/IP" title="TCP/IP">TCP/IP</a> (<i><a href="/wiki/Transmission_Control_Protocol" title="Transmission Control Protocol">TCP</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Internetprotokoll" title="Internetprotokoll">IP-protokollet</a></i>)<span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Usenet" title="Usenet">Usenet</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Tjänster</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-even"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Blogg" title="Blogg">blogg</a> (<i><a href="/wiki/Mikroblogg" title="Mikroblogg">mikroblogg</a></i>)<span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Chatt" title="Chatt">chatt</a> (<i><a href="/wiki/Snabbmeddelanden" title="Snabbmeddelanden">snabbmeddelanden</a></i>)<span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/E-handel" title="E-handel">e-handel</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/E-post" title="E-post">e-post</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Fildelning" title="Fildelning">fildelning</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/IP-telefoni" title="IP-telefoni">IP-telefoni</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Katalogtj%C3%A4nst" title="Katalogtjänst">katalogtjänst</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Onlinespel" title="Onlinespel">onlinespel</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Poddradio" title="Poddradio">podd</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Sociala_medier" title="Sociala medier">sociala medier</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Str%C3%B6mmande_media" title="Strömmande media">strömmande media</a> (<i><a href="/wiki/Webb-TV" title="Webb-TV">webb-TV</a></i>)<span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/S%C3%B6ktj%C3%A4nst" title="Söktjänst">söktjänst</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/World_Wide_Web" class="mw-redirect" title="World Wide Web">webben</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Webbkonferens" title="Webbkonferens">webbkonferens</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Historia</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-odd"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Internets_historia" title="Internets historia">Internets historia</a> (<i><a class="mw-selflink selflink">Sverige</a></i>)</div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"> <!-- NewPP limit report Parsed by mw‐web.eqiad.main‐75c465f4c6‐vp8xb Cached time: 20241125100011 Cache expiry: 2592000 Reduced expiry: false Complications: [show‐toc] CPU time usage: 0.451 seconds Real time usage: 0.786 seconds Preprocessor visited node count: 20797/1000000 Post‐expand include size: 165378/2097152 bytes Template argument size: 73048/2097152 bytes Highest expansion depth: 18/100 Expensive parser function count: 0/500 Unstrip recursion depth: 0/20 Unstrip post‐expand size: 72943/5000000 bytes Lua time usage: 0.051/10.000 seconds Lua memory usage: 1432156/52428800 bytes Number of Wikibase entities loaded: 1/400 --> <!-- Transclusion expansion time report (%,ms,calls,template) 100.00% 396.219 1 -total 50.97% 201.952 29 Mall:Citation/core 49.95% 197.910 23 Mall:Webbref 44.59% 176.671 23 Mall:Cite_web 16.70% 66.183 68 Mall:Date 11.13% 44.093 6 Mall:Tidningsref 10.25% 40.603 6 Mall:Cite_news 8.42% 33.350 1 Mall:Internet 7.80% 30.922 1 Mall:Auktoritetsdata 7.70% 30.491 1 Mall:Navbox --> <!-- Saved in parser cache with key svwiki:pcache:1420142:|#|:idhash:canonical and timestamp 20241125100011 and revision id 55678752. Rendering was triggered because: page-view --> </div><!--esi <esi:include src="/esitest-fa8a495983347898/content" /> --><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1&useformat=desktop" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&oldid=55678752">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&oldid=55678752</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategorier</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Internets_historia_i_Sverige" title="Kategori:Internets historia i Sverige">Internets historia i Sverige</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Sveriges_datorhistoria" title="Kategori:Sveriges datorhistoria">Sveriges datorhistoria</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_med_d%C3%B6da_externa_l%C3%A4nkar_2023-10" title="Kategori:Artiklar med döda externa länkar 2023-10">Artiklar med döda externa länkar 2023-10</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_med_d%C3%B6da_externa_l%C3%A4nkar" title="Kategori:Alla artiklar med döda externa länkar">Alla artiklar med döda externa länkar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_som_beh%C3%B6ver_k%C3%A4llor" title="Kategori:Alla artiklar som behöver källor">Alla artiklar som behöver källor</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_som_beh%C3%B6ver_enstaka_k%C3%A4llor" title="Kategori:Alla artiklar som behöver enstaka källor">Alla artiklar som behöver enstaka källor</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_som_beh%C3%B6ver_enstaka_k%C3%A4llor_2017-11" title="Kategori:Artiklar som behöver enstaka källor 2017-11">Artiklar som behöver enstaka källor 2017-11</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Sidor_med_mallen_Auktoritetsdata_utan_referenser_i_Wikidata" title="Kategori:Wikipedia:Sidor med mallen Auktoritetsdata utan referenser i Wikidata">Wikipedia:Sidor med mallen Auktoritetsdata utan referenser i Wikidata</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Portal:_Internet_i_Sverige" title="Kategori:Portal: Internet i Sverige">Portal: Internet i Sverige</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 11 augusti 2024 kl. 22.44.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Internets_historia_i_Sverige&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-5c59558b9d-s6hkz","wgBackendResponseTime":159,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"0.451","walltime":"0.786","ppvisitednodes":{"value":20797,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":165378,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":73048,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":18,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":72943,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":1,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 396.219 1 -total"," 50.97% 201.952 29 Mall:Citation/core"," 49.95% 197.910 23 Mall:Webbref"," 44.59% 176.671 23 Mall:Cite_web"," 16.70% 66.183 68 Mall:Date"," 11.13% 44.093 6 Mall:Tidningsref"," 10.25% 40.603 6 Mall:Cite_news"," 8.42% 33.350 1 Mall:Internet"," 7.80% 30.922 1 Mall:Auktoritetsdata"," 7.70% 30.491 1 Mall:Navbox"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.051","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":1432156,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-web.eqiad.main-75c465f4c6-vp8xb","timestamp":"20241125100011","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Internets historia i Sverige","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Internets_historia_i_Sverige","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q5290529","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q5290529","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2011-03-16T20:20:53Z","dateModified":"2024-08-11T21:44:52Z","image":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/4\/40\/Internettillg%C3%A5ng_i_hemmet_1995%E2%80%932017.jpg","headline":"historieartikel"}</script> </body> </html>