CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Stoicism – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"d30ab193-a72b-40f2-b27b-3e6c3c92de97","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Stoicism","wgTitle":"Stoicism","wgCurRevisionId":55906913,"wgRevisionId":55906913,"wgArticleId":54315,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Stoicism"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Stoicism","wgRelevantArticleId":54315,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv", "pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":60000,"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgCentralAuthMobileDomain":false,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q48235","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly": "ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges", "ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022","ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession","wikibase.sidebar.tracking"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.babel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.4"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/e2/Zeno_of_Citium_in_Thomas_Stanley_History_of_Philosophy.jpg"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="1733"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e2/Zeno_of_Citium_in_Thomas_Stanley_History_of_Philosophy.jpg/800px-Zeno_of_Citium_in_Thomas_Stanley_History_of_Philosophy.jpg"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="1156"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e2/Zeno_of_Citium_in_Thomas_Stanley_History_of_Philosophy.jpg/640px-Zeno_of_Citium_in_Thomas_Stanley_History_of_Philosophy.jpg"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="924"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Stoicism – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Stoicism"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Stoicism"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="//login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Stoicism rootpage-Stoicism skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-menu mw-ui-icon-wikimedia-menu"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Huvudmeny</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z"><span>Huvudsida</span></a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion"><span>Introduktion</span></a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker"><span>Deltagarportalen</span></a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen"><span>Bybrunnen</span></a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r"><span>Senaste ändringarna</span></a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x"><span>Slumpartikel</span></a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons"><span>Ladda upp filer</span></a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt"><span>Kontakta Wikipedia</span></a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp"><span>Hjälp</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <span class="mw-logo-container skin-invert"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </span> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"><span class="vector-icon mw-ui-icon-search mw-ui-icon-wikimedia-search"></span> <span>Sök</span> </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > <span class="cdx-text-input__icon cdx-text-input__start-icon"></span> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-appearance mw-ui-icon-wikimedia-appearance"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Utseende</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv" class=""><span>Stöd Wikipedia</span></a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Stoicism" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class=""><span>Skapa konto</span></a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Stoicism" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class=""><span>Logga in</span></a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-ellipsis mw-ui-icon-wikimedia-ellipsis"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Personliga verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv"><span>Stöd Wikipedia</span></a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Stoicism" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"><span class="vector-icon mw-ui-icon-userAdd mw-ui-icon-wikimedia-userAdd"></span> <span>Skapa konto</span></a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Stoicism" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"><span class="vector-icon mw-ui-icon-logIn mw-ui-icon-wikimedia-logIn"></span> <span>Logga in</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering"><span>läs mer</span></a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y"><span>Bidrag</span></a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Historia" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Historia"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1</span> <span>Historia</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Historia-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Historia</span> </button> <ul id="toc-Historia-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Influenser_på_senare_tänkare" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Influenser_på_senare_tänkare"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.1</span> <span>Influenser på senare tänkare</span> </div> </a> <ul id="toc-Influenser_på_senare_tänkare-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Stoikernas_syn_på_filosofi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Stoikernas_syn_på_filosofi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2</span> <span>Stoikernas syn på filosofi</span> </div> </a> <ul id="toc-Stoikernas_syn_på_filosofi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Fysik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Fysik"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3</span> <span>Fysik</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Fysik-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Fysik</span> </button> <ul id="toc-Fysik-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Kosmologi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kosmologi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1</span> <span>Kosmologi</span> </div> </a> <ul id="toc-Kosmologi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Koncept_och_idéer" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Koncept_och_idéer"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.2</span> <span>Koncept och idéer</span> </div> </a> <ul id="toc-Koncept_och_idéer-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Människans_natur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Människans_natur"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.3</span> <span>Människans natur</span> </div> </a> <ul id="toc-Människans_natur-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Passioner_och_känslor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Passioner_och_känslor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.3.1</span> <span>Passioner och känslor</span> </div> </a> <ul id="toc-Passioner_och_känslor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Vad_som_är_att_föredra" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Vad_som_är_att_föredra"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.3.2</span> <span>Vad som är att föredra</span> </div> </a> <ul id="toc-Vad_som_är_att_föredra-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Determinism_och_fri_vilja" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Determinism_och_fri_vilja"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.4</span> <span>Determinism och fri vilja</span> </div> </a> <ul id="toc-Determinism_och_fri_vilja-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Fri_vilja_i_ett_deterministiskt_kosmos" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Fri_vilja_i_ett_deterministiskt_kosmos"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.4.1</span> <span>Fri vilja i ett deterministiskt kosmos</span> </div> </a> <ul id="toc-Fri_vilja_i_ett_deterministiskt_kosmos-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Alla_icke_dygdiga_är_slavar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Alla_icke_dygdiga_är_slavar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.4.2</span> <span>Alla icke dygdiga är slavar</span> </div> </a> <ul id="toc-Alla_icke_dygdiga_är_slavar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Dikotomin_av_kontroll" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Dikotomin_av_kontroll"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.4.3</span> <span>Dikotomin av kontroll</span> </div> </a> <ul id="toc-Dikotomin_av_kontroll-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Logik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Logik"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4</span> <span>Logik</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Logik-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Logik</span> </button> <ul id="toc-Logik-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Argumentationsanalys" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Argumentationsanalys"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.1</span> <span>Argumentationsanalys</span> </div> </a> <ul id="toc-Argumentationsanalys-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Epistemologi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Epistemologi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.2</span> <span>Epistemologi</span> </div> </a> <ul id="toc-Epistemologi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Värderingar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Värderingar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.3</span> <span>Värderingar</span> </div> </a> <ul id="toc-Värderingar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Etik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Etik"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5</span> <span>Etik</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Etik-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Etik</span> </button> <ul id="toc-Etik-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Självmord" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Självmord"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.1</span> <span>Självmord</span> </div> </a> <ul id="toc-Självmord-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Det_enda_som_är_bra_respektive_dåligt" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Det_enda_som_är_bra_respektive_dåligt"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.2</span> <span>Det enda som är bra respektive dåligt</span> </div> </a> <ul id="toc-Det_enda_som_är_bra_respektive_dåligt-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Antingen_eller_–_god_eller_ond" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Antingen_eller_–_god_eller_ond"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.2.1</span> <span>Antingen eller – god eller ond</span> </div> </a> <ul id="toc-Antingen_eller_–_god_eller_ond-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Eudaimonia_(lycka)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Eudaimonia_(lycka)"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.2.2</span> <span>Eudaimonia (lycka)</span> </div> </a> <ul id="toc-Eudaimonia_(lycka)-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Vägen_till_dygd" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Vägen_till_dygd"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.2.3</span> <span>Vägen till dygd</span> </div> </a> <ul id="toc-Vägen_till_dygd-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Filosofiska_utmaningar/övningar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Filosofiska_utmaningar/övningar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.2.4</span> <span>Filosofiska utmaningar/övningar</span> </div> </a> <ul id="toc-Filosofiska_utmaningar/övningar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Se_även" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Se_även"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6</span> <span>Se även</span> </div> </a> <ul id="toc-Se_även-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Referenser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Referenser"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7</span> <span>Referenser</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Referenser-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Referenser</span> </button> <ul id="toc-Referenser-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Anmärkningslista" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Anmärkningslista"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.1</span> <span>Anmärkningslista</span> </div> </a> <ul id="toc-Anmärkningslista-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Noter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Noter"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.2</span> <span>Noter</span> </div> </a> <ul id="toc-Noter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Källor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Källor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.3</span> <span>Källor</span> </div> </a> <ul id="toc-Källor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Externa_länkar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Externa_länkar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8</span> <span>Externa länkar</span> </div> </a> <ul id="toc-Externa_länkar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-listBullet mw-ui-icon-wikimedia-listBullet"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Växla innehållsförteckningen</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading"><span class="mw-page-title-main">Stoicism</span></h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 97 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-97" aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-language-progressive mw-ui-icon-wikimedia-language-progressive"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">97 språk</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-af mw-list-item"><a href="https://af.wikipedia.org/wiki/Sto%C3%AFsisme" title="Stoïsisme – afrikaans" lang="af" hreflang="af" data-title="Stoïsisme" data-language-autonym="Afrikaans" data-language-local-name="afrikaans" class="interlanguage-link-target"><span>Afrikaans</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-als mw-list-item"><a href="https://als.wikipedia.org/wiki/Stoa" title="Stoa – schweizertyska" lang="gsw" hreflang="gsw" data-title="Stoa" data-language-autonym="Alemannisch" data-language-local-name="schweizertyska" class="interlanguage-link-target"><span>Alemannisch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ar mw-list-item"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D8%B1%D9%88%D8%A7%D9%82%D9%8A%D8%A9" title="رواقية – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="رواقية" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>العربية</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-an mw-list-item"><a href="https://an.wikipedia.org/wiki/Estoicismo" title="Estoicismo – aragonesiska" lang="an" hreflang="an" data-title="Estoicismo" data-language-autonym="Aragonés" data-language-local-name="aragonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Aragonés</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ast mw-list-item"><a href="https://ast.wikipedia.org/wiki/Estoicismu" title="Estoicismu – asturiska" lang="ast" hreflang="ast" data-title="Estoicismu" data-language-autonym="Asturianu" data-language-local-name="asturiska" class="interlanguage-link-target"><span>Asturianu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-az badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://az.wikipedia.org/wiki/Stoa%C3%A7%C4%B1l%C4%B1q" title="Stoaçılıq – azerbajdzjanska" lang="az" hreflang="az" data-title="Stoaçılıq" data-language-autonym="Azərbaycanca" data-language-local-name="azerbajdzjanska" class="interlanguage-link-target"><span>Azərbaycanca</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bn mw-list-item"><a href="https://bn.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%AC%E0%A7%88%E0%A6%B0%E0%A6%BE%E0%A6%97%E0%A7%8D%E0%A6%AF%E0%A6%A6%E0%A6%B0%E0%A7%8D%E0%A6%B6%E0%A6%A8" title="বৈরাগ্যদর্শন – bengali" lang="bn" hreflang="bn" data-title="বৈরাগ্যদর্শন" data-language-autonym="বাংলা" data-language-local-name="bengali" class="interlanguage-link-target"><span>বাংলা</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-min-nan mw-list-item"><a href="https://zh-min-nan.wikipedia.org/wiki/Su-to%CD%98-%C3%A0_Ch%C3%BA-g%C4%AB%EF%BC%88Stoicism%EF%BC%89" title="Su-to͘-à Chú-gī（Stoicism） – min nan" lang="nan" hreflang="nan" data-title="Su-to͘-à Chú-gī（Stoicism）" data-language-autonym="閩南語 / Bân-lâm-gú" data-language-local-name="min nan" class="interlanguage-link-target"><span>閩南語 / Bân-lâm-gú</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be mw-list-item"><a href="https://be.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D1%82%D0%B0%D1%96%D1%86%D1%8B%D0%B7%D0%BC" title="Стаіцызм – belarusiska" lang="be" hreflang="be" data-title="Стаіцызм" data-language-autonym="Беларуская" data-language-local-name="belarusiska" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bcl mw-list-item"><a href="https://bcl.wikipedia.org/wiki/Estoisismo" title="Estoisismo – Central Bikol" lang="bcl" hreflang="bcl" data-title="Estoisismo" data-language-autonym="Bikol Central" data-language-local-name="Central Bikol" class="interlanguage-link-target"><span>Bikol Central</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bg mw-list-item"><a href="https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D1%82%D0%BE%D0%B8%D1%86%D0%B8%D0%B7%D1%8A%D0%BC" title="Стоицизъм – bulgariska" lang="bg" hreflang="bg" data-title="Стоицизъм" data-language-autonym="Български" data-language-local-name="bulgariska" class="interlanguage-link-target"><span>Български</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bs mw-list-item"><a href="https://bs.wikipedia.org/wiki/Stoicizam" title="Stoicizam – bosniska" lang="bs" hreflang="bs" data-title="Stoicizam" data-language-autonym="Bosanski" data-language-local-name="bosniska" class="interlanguage-link-target"><span>Bosanski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-br mw-list-item"><a href="https://br.wikipedia.org/wiki/Stoikegezh" title="Stoikegezh – bretonska" lang="br" hreflang="br" data-title="Stoikegezh" data-language-autonym="Brezhoneg" data-language-local-name="bretonska" class="interlanguage-link-target"><span>Brezhoneg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca mw-list-item"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Esto%C3%AFcisme" title="Estoïcisme – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="Estoïcisme" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target"><span>Català</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/Stoicismus" title="Stoicismus – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Stoicismus" data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target"><span>Čeština</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-da mw-list-item"><a href="https://da.wikipedia.org/wiki/Stoicisme" title="Stoicisme – danska" lang="da" hreflang="da" data-title="Stoicisme" data-language-autonym="Dansk" data-language-local-name="danska" class="interlanguage-link-target"><span>Dansk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de mw-list-item"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/Stoa" title="Stoa – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Stoa" data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target"><span>Deutsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/Stoitsism" title="Stoitsism – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Stoitsism" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target"><span>Eesti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-el mw-list-item"><a href="https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%A3%CF%84%CF%89%CE%B9%CE%BA%CE%B9%CF%83%CE%BC%CF%8C%CF%82" title="Στωικισμός – grekiska" lang="el" hreflang="el" data-title="Στωικισμός" data-language-autonym="Ελληνικά" data-language-local-name="grekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ελληνικά</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Stoicism" title="Stoicism – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="Stoicism" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target"><span>English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es mw-list-item"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Estoicismo" title="Estoicismo – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Estoicismo" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target"><span>Español</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo mw-list-item"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Stoikismo" title="Stoikismo – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Stoikismo" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target"><span>Esperanto</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu mw-list-item"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Estoizismo" title="Estoizismo – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Estoizismo" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target"><span>Euskara</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%D8%B1%D9%88%D8%A7%D9%82%DB%8C%E2%80%8C%DA%AF%D8%B1%DB%8C" title="رواقی‌گری – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="رواقی‌گری" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target"><span>فارسی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr mw-list-item"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/Sto%C3%AFcisme" title="Stoïcisme – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Stoïcisme" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target"><span>Français</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ga mw-list-item"><a href="https://ga.wikipedia.org/wiki/St%C3%B3chas" title="Stóchas – iriska" lang="ga" hreflang="ga" data-title="Stóchas" data-language-autonym="Gaeilge" data-language-local-name="iriska" class="interlanguage-link-target"><span>Gaeilge</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gd mw-list-item"><a href="https://gd.wikipedia.org/wiki/St%C3%B2thachd" title="Stòthachd – skotsk gäliska" lang="gd" hreflang="gd" data-title="Stòthachd" data-language-autonym="Gàidhlig" data-language-local-name="skotsk gäliska" class="interlanguage-link-target"><span>Gàidhlig</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gl mw-list-item"><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Estoicismo" title="Estoicismo – galiciska" lang="gl" hreflang="gl" data-title="Estoicismo" data-language-autonym="Galego" data-language-local-name="galiciska" class="interlanguage-link-target"><span>Galego</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%EC%8A%A4%ED%86%A0%EC%95%84_%ED%95%99%ED%8C%8C" title="스토아 학파 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="스토아 학파" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target"><span>한국어</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hy mw-list-item"><a href="https://hy.wikipedia.org/wiki/%D5%8D%D5%BF%D5%B8%D5%AB%D6%81%D5%AB%D5%A6%D5%B4" title="Ստոիցիզմ – armeniska" lang="hy" hreflang="hy" data-title="Ստոիցիզմ" data-language-autonym="Հայերեն" data-language-local-name="armeniska" class="interlanguage-link-target"><span>Հայերեն</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hi mw-list-item"><a href="https://hi.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E0%A4%9F%E0%A5%8B%E0%A4%87%E0%A4%95_%E0%A4%A6%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%B6%E0%A4%A8" title="स्टोइक दर्शन – hindi" lang="hi" hreflang="hi" data-title="स्टोइक दर्शन" data-language-autonym="हिन्दी" data-language-local-name="hindi" class="interlanguage-link-target"><span>हिन्दी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr mw-list-item"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Stoicizam" title="Stoicizam – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Stoicizam" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hrvatski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-io mw-list-item"><a href="https://io.wikipedia.org/wiki/Stoikismo" title="Stoikismo – ido" lang="io" hreflang="io" data-title="Stoikismo" data-language-autonym="Ido" data-language-local-name="ido" class="interlanguage-link-target"><span>Ido</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-id mw-list-item"><a href="https://id.wikipedia.org/wiki/Stoikisme" title="Stoikisme – indonesiska" lang="id" hreflang="id" data-title="Stoikisme" data-language-autonym="Bahasa Indonesia" data-language-local-name="indonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Indonesia</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ia mw-list-item"><a href="https://ia.wikipedia.org/wiki/Stoicismo" title="Stoicismo – interlingua" lang="ia" hreflang="ia" data-title="Stoicismo" data-language-autonym="Interlingua" data-language-local-name="interlingua" class="interlanguage-link-target"><span>Interlingua</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-is mw-list-item"><a href="https://is.wikipedia.org/wiki/St%C3%B3uspeki" title="Stóuspeki – isländska" lang="is" hreflang="is" data-title="Stóuspeki" data-language-autonym="Íslenska" data-language-local-name="isländska" class="interlanguage-link-target"><span>Íslenska</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Stoicismo" title="Stoicismo – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Stoicismo" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target"><span>Italiano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-he mw-list-item"><a href="https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%94%D7%90%D7%A1%D7%9B%D7%95%D7%9C%D7%94_%D7%94%D7%A1%D7%98%D7%95%D7%90%D7%99%D7%AA" title="האסכולה הסטואית – hebreiska" lang="he" hreflang="he" data-title="האסכולה הסטואית" data-language-autonym="עברית" data-language-local-name="hebreiska" class="interlanguage-link-target"><span>עברית</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jv mw-list-item"><a href="https://jv.wikipedia.org/wiki/Stoisisme" title="Stoisisme – javanesiska" lang="jv" hreflang="jv" data-title="Stoisisme" data-language-autonym="Jawa" data-language-local-name="javanesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Jawa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ka badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://ka.wikipedia.org/wiki/%E1%83%A1%E1%83%A2%E1%83%9D%E1%83%98%E1%83%AA%E1%83%98%E1%83%96%E1%83%9B%E1%83%98" title="სტოიციზმი – georgiska" lang="ka" hreflang="ka" data-title="სტოიციზმი" data-language-autonym="ქართული" data-language-local-name="georgiska" class="interlanguage-link-target"><span>ქართული</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kk mw-list-item"><a href="https://kk.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D1%82%D0%BE%D0%B8%D1%86%D0%B8%D0%B7%D0%BC" title="Стоицизм – kazakiska" lang="kk" hreflang="kk" data-title="Стоицизм" data-language-autonym="Қазақша" data-language-local-name="kazakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Қазақша</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ky mw-list-item"><a href="https://ky.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D1%82%D0%BE%D0%B8%D1%86%D0%B8%D0%B7%D0%BC" title="Стоицизм – kirgiziska" lang="ky" hreflang="ky" data-title="Стоицизм" data-language-autonym="Кыргызча" data-language-local-name="kirgiziska" class="interlanguage-link-target"><span>Кыргызча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-la mw-list-item"><a href="https://la.wikipedia.org/wiki/Placita_Stoicorum" title="Placita Stoicorum – latin" lang="la" hreflang="la" data-title="Placita Stoicorum" data-language-autonym="Latina" data-language-local-name="latin" class="interlanguage-link-target"><span>Latina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lv mw-list-item"><a href="https://lv.wikipedia.org/wiki/Stoicisms" title="Stoicisms – lettiska" lang="lv" hreflang="lv" data-title="Stoicisms" data-language-autonym="Latviešu" data-language-local-name="lettiska" class="interlanguage-link-target"><span>Latviešu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lt mw-list-item"><a href="https://lt.wikipedia.org/wiki/Stoicizmas" title="Stoicizmas – litauiska" lang="lt" hreflang="lt" data-title="Stoicizmas" data-language-autonym="Lietuvių" data-language-local-name="litauiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lietuvių</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-li mw-list-item"><a href="https://li.wikipedia.org/wiki/Sto%C3%AFcisme" title="Stoïcisme – limburgiska" lang="li" hreflang="li" data-title="Stoïcisme" data-language-autonym="Limburgs" data-language-local-name="limburgiska" class="interlanguage-link-target"><span>Limburgs</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lfn mw-list-item"><a href="https://lfn.wikipedia.org/wiki/Stoicisme" title="Stoicisme – lingua franca nova" lang="lfn" hreflang="lfn" data-title="Stoicisme" data-language-autonym="Lingua Franca Nova" data-language-local-name="lingua franca nova" class="interlanguage-link-target"><span>Lingua Franca Nova</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lmo mw-list-item"><a href="https://lmo.wikipedia.org/wiki/Stoicismo" title="Stoicismo – lombardiska" lang="lmo" hreflang="lmo" data-title="Stoicismo" data-language-autonym="Lombard" data-language-local-name="lombardiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lombard</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hu mw-list-item"><a href="https://hu.wikipedia.org/wiki/Sztoikus_filoz%C3%B3fia" title="Sztoikus filozófia – ungerska" lang="hu" hreflang="hu" data-title="Sztoikus filozófia" data-language-autonym="Magyar" data-language-local-name="ungerska" class="interlanguage-link-target"><span>Magyar</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mk mw-list-item"><a href="https://mk.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D1%82%D0%BE%D0%B8%D1%86%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%BC" title="Стоицизам – makedonska" lang="mk" hreflang="mk" data-title="Стоицизам" data-language-autonym="Македонски" data-language-local-name="makedonska" class="interlanguage-link-target"><span>Македонски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mg mw-list-item"><a href="https://mg.wikipedia.org/wiki/St%C3%B4ikisma" title="Stôikisma – malagassiska" lang="mg" hreflang="mg" data-title="Stôikisma" data-language-autonym="Malagasy" data-language-local-name="malagassiska" class="interlanguage-link-target"><span>Malagasy</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ml mw-list-item"><a href="https://ml.wikipedia.org/wiki/%E0%B4%B8%E0%B5%8D%E0%B4%B1%E0%B5%8D%E0%B4%B1%E0%B5%8B%E0%B4%AF%E0%B4%BF%E0%B4%95%E0%B5%8D%E0%B4%95%E0%B5%8D_%E0%B4%A4%E0%B4%A4%E0%B5%8D%E0%B4%B5%E0%B4%9A%E0%B4%BF%E0%B4%A8%E0%B5%8D%E0%B4%A4" title="സ്റ്റോയിക്ക് തത്വചിന്ത – malayalam" lang="ml" hreflang="ml" data-title="സ്റ്റോയിക്ക് തത്വചിന്ത" data-language-autonym="മലയാളം" data-language-local-name="malayalam" class="interlanguage-link-target"><span>മലയാളം</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mt mw-list-item"><a href="https://mt.wikipedia.org/wiki/Stoj%C4%8Bi%C5%BCmu" title="Stojċiżmu – maltesiska" lang="mt" hreflang="mt" data-title="Stojċiżmu" data-language-autonym="Malti" data-language-local-name="maltesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Malti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mr mw-list-item"><a href="https://mr.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%A4%E0%A4%BF%E0%A4%A4%E0%A4%BF%E0%A4%95%E0%A5%8D%E0%A4%B7%E0%A4%BE%E0%A4%B5%E0%A4%BE%E0%A4%A6" title="तितिक्षावाद – marathi" lang="mr" hreflang="mr" data-title="तितिक्षावाद" data-language-autonym="मराठी" data-language-local-name="marathi" class="interlanguage-link-target"><span>मराठी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-xmf mw-list-item"><a href="https://xmf.wikipedia.org/wiki/%E1%83%A1%E1%83%A2%E1%83%9D%E1%83%98%E1%83%AA%E1%83%98%E1%83%96%E1%83%9B%E1%83%98" title="სტოიციზმი – mingrelianska" lang="xmf" hreflang="xmf" data-title="სტოიციზმი" data-language-autonym="მარგალური" data-language-local-name="mingrelianska" class="interlanguage-link-target"><span>მარგალური</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arz mw-list-item"><a href="https://arz.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%84%D8%B1%D9%88%D8%A7%D9%82%D9%8A%D9%87" title="الرواقيه – egyptisk arabiska" lang="arz" hreflang="arz" data-title="الرواقيه" data-language-autonym="مصرى" data-language-local-name="egyptisk arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>مصرى</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mzn mw-list-item"><a href="https://mzn.wikipedia.org/wiki/%D8%B1%D9%88%D8%A7%D9%82%DB%8C%D9%88%D9%86" title="رواقیون – mazanderani" lang="mzn" hreflang="mzn" data-title="رواقیون" data-language-autonym="مازِرونی" data-language-local-name="mazanderani" class="interlanguage-link-target"><span>مازِرونی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ms mw-list-item"><a href="https://ms.wikipedia.org/wiki/Stoikisme" title="Stoikisme – malajiska" lang="ms" hreflang="ms" data-title="Stoikisme" data-language-autonym="Bahasa Melayu" data-language-local-name="malajiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Melayu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mwl mw-list-item"><a href="https://mwl.wikipedia.org/wiki/Estoicismo" title="Estoicismo – mirandesiska" lang="mwl" hreflang="mwl" data-title="Estoicismo" data-language-autonym="Mirandés" data-language-local-name="mirandesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Mirandés</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mdf mw-list-item"><a href="https://mdf.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D1%82%D0%BE%D0%B8%D1%86%D0%B8%D0%B7%D0%BC%D0%B0%D1%81%D1%8C" title="Стоицизмась – moksja" lang="mdf" hreflang="mdf" data-title="Стоицизмась" data-language-autonym="Мокшень" data-language-local-name="moksja" class="interlanguage-link-target"><span>Мокшень</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Stoa" title="Stoa – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Stoa" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target"><span>Nederlands</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E3%82%B9%E3%83%88%E3%82%A2%E6%B4%BE" title="ストア派 – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="ストア派" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target"><span>日本語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no mw-list-item"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Stoisisme" title="Stoisisme – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Stoisisme" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk bokmål</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nn mw-list-item"><a href="https://nn.wikipedia.org/wiki/Stoa" title="Stoa – nynorska" lang="nn" hreflang="nn" data-title="Stoa" data-language-autonym="Norsk nynorsk" data-language-local-name="nynorska" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk nynorsk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nov mw-list-item"><a href="https://nov.wikipedia.org/wiki/Stoikisme" title="Stoikisme – novial" lang="nov" hreflang="nov" data-title="Stoikisme" data-language-autonym="Novial" data-language-local-name="novial" class="interlanguage-link-target"><span>Novial</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-oc mw-list-item"><a href="https://oc.wikipedia.org/wiki/Esto%C3%AFcisme" title="Estoïcisme – occitanska" lang="oc" hreflang="oc" data-title="Estoïcisme" data-language-autonym="Occitan" data-language-local-name="occitanska" class="interlanguage-link-target"><span>Occitan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uz mw-list-item"><a href="https://uz.wikipedia.org/wiki/Stoitsizm" title="Stoitsizm – uzbekiska" lang="uz" hreflang="uz" data-title="Stoitsizm" data-language-autonym="Oʻzbekcha / ўзбекча" data-language-local-name="uzbekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Oʻzbekcha / ўзбекча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pa mw-list-item"><a href="https://pa.wikipedia.org/wiki/%E0%A8%B8%E0%A8%9F%E0%A9%8B%E0%A8%87%E0%A8%95%E0%A8%B5%E0%A8%BE%E0%A8%A6" title="ਸਟੋਇਕਵਾਦ – punjabi" lang="pa" hreflang="pa" data-title="ਸਟੋਇਕਵਾਦ" data-language-autonym="ਪੰਜਾਬੀ" data-language-local-name="punjabi" class="interlanguage-link-target"><span>ਪੰਜਾਬੀ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pnb mw-list-item"><a href="https://pnb.wikipedia.org/wiki/%D8%B1%D9%88%D8%A7%D9%82%DB%8C%D8%AA" title="رواقیت – Western Punjabi" lang="pnb" hreflang="pnb" data-title="رواقیت" data-language-autonym="پنجابی" data-language-local-name="Western Punjabi" class="interlanguage-link-target"><span>پنجابی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl mw-list-item"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/Stoicyzm" title="Stoicyzm – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Stoicyzm" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target"><span>Polski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt mw-list-item"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/Estoicismo" title="Estoicismo – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="Estoicismo" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Português</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ro mw-list-item"><a href="https://ro.wikipedia.org/wiki/Stoicism" title="Stoicism – rumänska" lang="ro" hreflang="ro" data-title="Stoicism" data-language-autonym="Română" data-language-local-name="rumänska" class="interlanguage-link-target"><span>Română</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru mw-list-item"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D1%82%D0%BE%D0%B8%D1%86%D0%B8%D0%B7%D0%BC" title="Стоицизм – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="Стоицизм" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target"><span>Русский</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-stq mw-list-item"><a href="https://stq.wikipedia.org/wiki/Stoa" title="Stoa – saterfrisiska" lang="stq" hreflang="stq" data-title="Stoa" data-language-autonym="Seeltersk" data-language-local-name="saterfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Seeltersk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sq mw-list-item"><a href="https://sq.wikipedia.org/wiki/Stoicizmi" title="Stoicizmi – albanska" lang="sq" hreflang="sq" data-title="Stoicizmi" data-language-autonym="Shqip" data-language-local-name="albanska" class="interlanguage-link-target"><span>Shqip</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-simple mw-list-item"><a href="https://simple.wikipedia.org/wiki/Stoicism" title="Stoicism – Simple English" lang="en-simple" hreflang="en-simple" data-title="Stoicism" data-language-autonym="Simple English" data-language-local-name="Simple English" class="interlanguage-link-target"><span>Simple English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sk mw-list-item"><a href="https://sk.wikipedia.org/wiki/Stoicizmus" title="Stoicizmus – slovakiska" lang="sk" hreflang="sk" data-title="Stoicizmus" data-language-autonym="Slovenčina" data-language-local-name="slovakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenčina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sl mw-list-item"><a href="https://sl.wikipedia.org/wiki/Stoicizem" title="Stoicizem – slovenska" lang="sl" hreflang="sl" data-title="Stoicizem" data-language-autonym="Slovenščina" data-language-local-name="slovenska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenščina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-so mw-list-item"><a href="https://so.wikipedia.org/wiki/Qaayib" title="Qaayib – somaliska" lang="so" hreflang="so" data-title="Qaayib" data-language-autonym="Soomaaliga" data-language-local-name="somaliska" class="interlanguage-link-target"><span>Soomaaliga</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ckb mw-list-item"><a href="https://ckb.wikipedia.org/wiki/%D8%B3%D8%AA%DB%86%DB%8C%D8%B3%DB%8C%D8%B2%D9%85" title="ستۆیسیزم – centralkurdiska" lang="ckb" hreflang="ckb" data-title="ستۆیسیزم" data-language-autonym="کوردی" data-language-local-name="centralkurdiska" class="interlanguage-link-target"><span>کوردی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr mw-list-item"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/Stoicizam" title="Stoicizam – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Stoicizam" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Српски / srpski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sh mw-list-item"><a href="https://sh.wikipedia.org/wiki/Stoicizam" title="Stoicizam – serbokroatiska" lang="sh" hreflang="sh" data-title="Stoicizam" data-language-autonym="Srpskohrvatski / српскохрватски" data-language-local-name="serbokroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Srpskohrvatski / српскохрватски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi mw-list-item"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Stoalaisuus" title="Stoalaisuus – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Stoalaisuus" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target"><span>Suomi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tl mw-list-item"><a href="https://tl.wikipedia.org/wiki/Estoisismo" title="Estoisismo – tagalog" lang="tl" hreflang="tl" data-title="Estoisismo" data-language-autonym="Tagalog" data-language-local-name="tagalog" class="interlanguage-link-target"><span>Tagalog</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ta mw-list-item"><a href="https://ta.wikipedia.org/wiki/%E0%AE%89%E0%AE%B1%E0%AF%81%E0%AE%A4%E0%AE%BF%E0%AE%AA%E0%AF%8D%E0%AE%AA%E0%AE%BE%E0%AE%9F%E0%AF%8D%E0%AE%9F%E0%AF%81%E0%AE%B5%E0%AE%BE%E0%AE%A4%E0%AE%AE%E0%AF%8D" title="உறுதிப்பாட்டுவாதம் – tamil" lang="ta" hreflang="ta" data-title="உறுதிப்பாட்டுவாதம்" data-language-autonym="தமிழ்" data-language-local-name="tamil" class="interlanguage-link-target"><span>தமிழ்</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tt badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://tt.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D1%82%D0%BE%D0%B8%D0%BA%D0%BB%D1%8B%D0%BA" title="Стоиклык – tatariska" lang="tt" hreflang="tt" data-title="Стоиклык" data-language-autonym="Татарча / tatarça" data-language-local-name="tatariska" class="interlanguage-link-target"><span>Татарча / tatarça</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-te mw-list-item"><a href="https://te.wikipedia.org/wiki/%E0%B0%B8%E0%B1%8D%E0%B0%9F%E0%B1%8B%E0%B0%AF%E0%B0%BF%E0%B0%B8%E0%B0%BF%E0%B0%9C%E0%B0%82" title="స్టోయిసిజం – telugu" lang="te" hreflang="te" data-title="స్టోయిసిజం" data-language-autonym="తెలుగు" data-language-local-name="telugu" class="interlanguage-link-target"><span>తెలుగు</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-th mw-list-item"><a href="https://th.wikipedia.org/wiki/%E0%B8%A5%E0%B8%B1%E0%B8%97%E0%B8%98%E0%B8%B4%E0%B8%AA%E0%B9%82%E0%B8%95%E0%B8%AD%E0%B8%B4%E0%B8%81" title="ลัทธิสโตอิก – thailändska" lang="th" hreflang="th" data-title="ลัทธิสโตอิก" data-language-autonym="ไทย" data-language-local-name="thailändska" class="interlanguage-link-target"><span>ไทย</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/Stoac%C4%B1l%C4%B1k" title="Stoacılık – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="Stoacılık" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target"><span>Türkçe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D1%82%D0%BE%D1%97%D1%86%D0%B8%D0%B7%D0%BC" title="Стоїцизм – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Стоїцизм" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target"><span>Українська</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ur mw-list-item"><a href="https://ur.wikipedia.org/wiki/%D8%B1%D9%88%D8%A7%D9%82%DB%8C%D8%AA" title="رواقیت – urdu" lang="ur" hreflang="ur" data-title="رواقیت" data-language-autonym="اردو" data-language-local-name="urdu" class="interlanguage-link-target"><span>اردو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vi mw-list-item"><a href="https://vi.wikipedia.org/wiki/Ch%E1%BB%A7_ngh%C4%A9a_kh%E1%BA%AFc_k%E1%BB%B7" title="Chủ nghĩa khắc kỷ – vietnamesiska" lang="vi" hreflang="vi" data-title="Chủ nghĩa khắc kỷ" data-language-autonym="Tiếng Việt" data-language-local-name="vietnamesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Tiếng Việt</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-classical mw-list-item"><a href="https://zh-classical.wikipedia.org/wiki/%E6%96%AF%E5%A4%9A%E8%91%9B%E5%AE%97" title="斯多葛宗 – litterär kineiska" lang="lzh" hreflang="lzh" data-title="斯多葛宗" data-language-autonym="文言" data-language-local-name="litterär kineiska" class="interlanguage-link-target"><span>文言</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-war mw-list-item"><a href="https://war.wikipedia.org/wiki/Estoisismo" title="Estoisismo – waray" lang="war" hreflang="war" data-title="Estoisismo" data-language-autonym="Winaray" data-language-local-name="waray" class="interlanguage-link-target"><span>Winaray</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wuu mw-list-item"><a href="https://wuu.wikipedia.org/wiki/%E6%96%AF%E5%A4%9A%E8%91%9B%E4%B8%BB%E4%B9%89" title="斯多葛主义 – wu" lang="wuu" hreflang="wuu" data-title="斯多葛主义" data-language-autonym="吴语" data-language-local-name="wu" class="interlanguage-link-target"><span>吴语</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-yue mw-list-item"><a href="https://zh-yue.wikipedia.org/wiki/%E6%96%AF%E5%A4%9A%E8%91%9B%E4%B8%BB%E7%BE%A9" title="斯多葛主義 – kantonesiska" lang="yue" hreflang="yue" data-title="斯多葛主義" data-language-autonym="粵語" data-language-local-name="kantonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>粵語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E6%96%AF%E5%A4%9A%E8%91%9B%E4%B8%BB%E7%BE%A9" title="斯多葛主義 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="斯多葛主義" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target"><span>中文</span></a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><span class="wb-langlinks-edit wb-langlinks-link"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q48235#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></span></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Stoicism" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c"><span>Artikel</span></a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Stoicism" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">svenska</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Stoicism"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">Verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Stoicism"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=history"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Stoicism" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j"><span>Sidor som länkar hit</span></a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Stoicism" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k"><span>Relaterade ändringar</span></a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q"><span>Specialsidor</span></a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Stoicism&oldid=55906913" title="Permanent länk till den här versionen av sidan"><span>Permanent länk</span></a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=info" title="Mer information om denna sida"><span>Sidinformation</span></a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Stoicism&id=55906913&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens"><span>Använd som referens</span></a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FStoicism"><span>Hämta förkortad url</span></a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FStoicism"><span>Ladda ner QR-kod</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Stoicism"><span>Skapa en bok</span></a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Stoicism&action=show-download-screen"><span>Ladda ned som PDF</span></a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Stoicism&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p"><span>Utskriftsvänlig version</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Stoicism" hreflang="en"><span>Commons</span></a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q48235" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g"><span>Wikidata-objekt</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Zeno_of_Citium_in_Thomas_Stanley_History_of_Philosophy.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e2/Zeno_of_Citium_in_Thomas_Stanley_History_of_Philosophy.jpg/250px-Zeno_of_Citium_in_Thomas_Stanley_History_of_Philosophy.jpg" decoding="async" width="250" height="361" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e2/Zeno_of_Citium_in_Thomas_Stanley_History_of_Philosophy.jpg/375px-Zeno_of_Citium_in_Thomas_Stanley_History_of_Philosophy.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e2/Zeno_of_Citium_in_Thomas_Stanley_History_of_Philosophy.jpg/500px-Zeno_of_Citium_in_Thomas_Stanley_History_of_Philosophy.jpg 2x" data-file-width="900" data-file-height="1300" /></a><figcaption><a href="/wiki/Zenon_fr%C3%A5n_Kition" title="Zenon från Kition">Zenon från Kition</a>, stoicismens grundare</figcaption></figure> <p><b>Stoicismen</b> är en filosofisk riktning som grundades omkring år 300 f.Kr. i <a href="/wiki/Antikens_Grekland" title="Antikens Grekland">antikens Grekland</a> av <a href="/wiki/Zenon_fr%C3%A5n_Kition" title="Zenon från Kition">Zenon från Kition</a>. Stoicismen var en populär filosofi under antiken. Eftersom stoikerna i det offentliga höll till i en <a href="/wiki/Stoa" title="Stoa">stoa</a> (namnet "stoicism" kommer därifrån), kunde de samla en betydligt bredare publik än vad de mer "akademiska" filosofiska riktningarna förmådde. Endast fragment finns bevarade från de tidiga stoikerna, men flera av dem omnämns i verk av bland andra <a href="/wiki/Cicero" title="Cicero">Cicero</a> och <a href="/wiki/Diogenes_Laertios" title="Diogenes Laertios">Diogenes Laertios</a>. Bland de stoiker vars verk är mer välbevarade finns de romerska stoikerna <a href="/wiki/Marcus_Aurelius" title="Marcus Aurelius">Marcus Aurelius</a>, <a href="/wiki/Epiktetos" title="Epiktetos">Epiktetos</a> (genom hans lärjunge <a href="/wiki/Arrianos" title="Arrianos">Arrianos</a>) och <a href="/wiki/Seneca_den_yngre" title="Seneca den yngre">Seneca den yngre</a>. Stoicismen fick senare ett starkt inflytande över bland annat kristendomens utveckling, och under modern tid har intresset för stoicismen ökat, även utanför akademierna. </p><p>De antika stoikerna skrev om allt från grammatik till fysik, men de ansåg att alla filosofiska ämnesområden tjänade ett och samma syfte: att förändra människors sätt att leva. Vidare menar stoikerna att alla filosofiska ämnesområden är lika viktiga. De liknade filosofin vid ett djur, eller ett ägg, där varje liten beståndsdel är avgörande för att helheten ska hålla samman och fungera. Det högsta målet är <i>arete</i>, som vanligen översätts till "dygd", men också kan översättas till "excellens" eller "fulländad förnuftighet". De menar att dygd är det enda som är "gott" eller "bra", det enda som ger verklig <a href="/wiki/Eudaimonia" title="Eudaimonia">eudaimonia</a> (ett övergripande och bestående själsligt välmående) och det enda som utvecklar och bevarar förnuftet till fullo. </p><p>Deras etik utgår från vad de ansåg vara "i enlighet med naturen". Vad gäller människor, innebär detta först och främst att bevara och främja rationaliteten. De menade att rationaliteten är av omätbart högre värde än den primitiva överlevnaden, så till den grad att de ansåg det vara bättre att dö än att gå emot sina rationella principer. Vidare menade de att det enda sättet att bevara och främja rationaliteten är att sträva efter dygd, som kan åstadkommas oberoende av livsomständigheterna. Den dygdige är lika nöjd med tillvaron oavsett om denne är en slav som torteras (dygd är det enda som ger verklig eudaimonia; dygd är oberoende av yttre omständigheter), eller en kung som lever i lyx. </p><p>Trots stoikernas uppmanande till jämnmod och acceptans inför allt som sker, förespråkade de varken passivitet eller likgiltighet. De trodde starkt på att människan (av sin natur) har plikter att utföra, såsom plikter gentemot sina medmänniskor (och kosmos), sitt land, sin familj, och så vidare<sup id="cite_ref-1" class="reference"><a href="#cite_note-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Vad gäller känslor hade de en utförlig filosofi vars grund vilade på en uppdelning mellan "rationella" och "irrationella" känslor (likgiltighet skulle innebära avsaknad av alla känslor, vilket stoikerna alltså inte strävade efter). </p><p>Stoikerna ansåg att kosmos är ett medvetet, runt och gudomligt djur som omges av oändligt tomrum. De menade att "Gud" finns inom allt och alla (de var således <a href="/wiki/Panteism" title="Panteism">panteister</a>), och att förnuftet är den gudomliga delen hos människan. Vidare menade de att allting som sker i universum är förutbestämt, men att människan samtidigt ändå har en fri vilja (en filosofisk uppfattning som kallas <a href="/wiki/Kompatibilism" class="mw-redirect" title="Kompatibilism">kompatibilism</a>). De ansåg dessutom att kosmos ordning är av högre värde än den enskilda individen. Marcus Aurelius har skrivit: "gläd dig åt allt som sker, om det så tycks dig aldrig så bittert¸ ty det leder ju till målet: världens hälsa och Zeus framgång i sitt verk".<sup id="cite_ref-2" class="reference"><a href="#cite_note-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Krysippos" title="Krysippos">Krysippos</a> till och med önskade att bli sjuk, om han visste att det var hans öde att insjukna.<sup id="cite_ref-Epiktetos_1877_2_6_3-0" class="reference"><a href="#cite_note-Epiktetos_1877_2_6-3"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <table cellspacing="2" style="float:right; margin:4px; border:3px solid #f5e1b7; background:#fff2d7; text-align:center;"> <tbody><tr> <td><b><a href="/wiki/Antikens_filosofi" class="mw-redirect" title="Antikens filosofi">Antikens filosofi</a></b> </td></tr> <tr> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Sanzio_01_Plato_Aristotle.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/98/Sanzio_01_Plato_Aristotle.jpg/80px-Sanzio_01_Plato_Aristotle.jpg" decoding="async" width="80" height="105" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/98/Sanzio_01_Plato_Aristotle.jpg/120px-Sanzio_01_Plato_Aristotle.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/98/Sanzio_01_Plato_Aristotle.jpg/160px-Sanzio_01_Plato_Aristotle.jpg 2x" data-file-width="804" data-file-height="1052" /></a></span> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Epikurism" title="Epikurism">Epikurism</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Gnosticism" title="Gnosticism">Gnosticism</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Nyplatonism" title="Nyplatonism">Nyplatonism</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Platonism" title="Platonism">Platonism</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Filosofisk_skepticism" title="Filosofisk skepticism">Skepticism</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Sofister" title="Sofister">Sofism</a> </td></tr> <tr> <td><a class="mw-selflink selflink">Stoicism</a> </td> <td> </td></tr></tbody></table> <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Historia">Historia</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Historia" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Historia"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Peter_Paul_Rubens_-_Dying_Seneca.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/04/Peter_Paul_Rubens_-_Dying_Seneca.jpg/250px-Peter_Paul_Rubens_-_Dying_Seneca.jpg" decoding="async" width="250" height="301" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/04/Peter_Paul_Rubens_-_Dying_Seneca.jpg/375px-Peter_Paul_Rubens_-_Dying_Seneca.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/04/Peter_Paul_Rubens_-_Dying_Seneca.jpg/500px-Peter_Paul_Rubens_-_Dying_Seneca.jpg 2x" data-file-width="3111" data-file-height="3749" /></a><figcaption><a href="/wiki/Peter_Paul_Rubens" title="Peter Paul Rubens">Peter Paul Rubens</a>, <i>Der sterbende Seneca</i> (1612–1613; "Den döende Seneca"). <a href="/wiki/Seneca_den_yngre" title="Seneca den yngre">Seneca den yngre</a> blev av kejsar <a href="/wiki/Nero" title="Nero">Nero</a> beordrad att begå självmord år 62 e.Kr.</figcaption></figure> <p>Stoicismen grundades omkring år 300 f.Kr. i Aten av filosofen <a href="/wiki/Zenon_fr%C3%A5n_Kition" title="Zenon från Kition">Zenon från Kition</a> (ca 333–264 f.Kr.). Zenon hade varit elev hos bland andra den kyniske filosofen <a href="/wiki/Krates_fr%C3%A5n_Thebe" title="Krates från Thebe">Krates från Thebe</a>, men han hade även studerat under flera andra filosofer. Zenons stoicism har tydliga rötter hos såväl <a href="/wiki/Sokrates" title="Sokrates">Sokrates</a> som <a href="/wiki/Platon" title="Platon">Platon</a>.<sup id="cite_ref-Holo_2008_6-9_4-0" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_6-9-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Till skillnad från många av hans samtida filosofer, var dock Zenon troligen vida känd bland allmänheten. Stoikernas samlingspunkt var en <a href="/wiki/Stoa" title="Stoa">stoa</a>, det vill säga en allmän plats, där de både diskuterade och lärde ut. Under antiken restes en staty av Zenon i Aten med en inskription, där det bland annat stod: "Zenon från Kition, son av Mnaseas, har i många år varit hängiven filosofin i staden, och har i alla andra avseenden fortsatt vara en aktningsvärd man. Han har uppmanat de ungdomar som har kommit till honom för att undervisas att leva dygdigt och avhållsamt ...".<sup id="cite_ref-Baltzly_2019_5-0" class="reference"><a href="#cite_note-Baltzly_2019-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Efter Zenons död ledde <a href="/wiki/Kleanthes" title="Kleanthes">Kleanthes</a> (ca 330–230 f.Kr.) skolan vidare. Därefter följde <a href="/wiki/Krysippos" title="Krysippos">Krysippos</a> (ca 282–206 f.Kr.), som spred stoicismen kraftigt, och enligt utsago skrev över 700 verk, varav endast fragment finns bevarade.<sup id="cite_ref-Holo_2008_6-9_4-1" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_6-9-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Under hundra- och nollhundratalen f.Kr. inföll "den andra vågen" av stoicism, även kallad "platonsk stoicism". Denna period inleddes sannolikt med <a href="/wiki/Antipatros_fr%C3%A5n_Tarsos" title="Antipatros från Tarsos">Antipatros från Tarsos</a> (död ca 130 f.Kr.), elev till <a href="/wiki/Diogenes_fr%C3%A5n_Seleukia" title="Diogenes från Seleukia">Diogenes från Seleukia</a>. De mest framträdande filosoferna under denna period var <a href="/wiki/Panaitios" title="Panaitios">Panaitios</a> (död ca 110 f.Kr.), som spred stoicismen till <a href="/wiki/Rom" title="Rom">Rom</a>, och <a href="/wiki/Poseidonios" title="Poseidonios">Poseidonios</a> (död ca 45 f.Kr.). Panaitios och Poseidonios finns omnämnda i <a href="/wiki/Cicero" title="Cicero">Ciceros</a> verk, men inga av deras egna texter finns bevarade.<sup id="cite_ref-Holo_2008_6-9_4-2" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_6-9-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Den "tredje vågen" av tidig stoicism, även kallad "romersk stoicism", dominerades av filosoferna <a href="/wiki/Seneca_den_yngre" title="Seneca den yngre">Seneca den yngre</a> (4 f.Kr.–65 e.Kr.), <a href="/wiki/Epiktetos" title="Epiktetos">Epiktetos</a> (ca 55–135 e.Kr.) och kejsaren <a href="/wiki/Marcus_Aurelius" title="Marcus Aurelius">Marcus Aurelius</a> (121–180 e.Kr.).<sup id="cite_ref-Holo_2008_6-9_4-3" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_6-9-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Influenser_på_senare_tänkare"><span id="Influenser_p.C3.A5_senare_t.C3.A4nkare"></span>Influenser på senare tänkare</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Influenser på senare tänkare" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Influenser på senare tänkare"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Justus_Lipsius.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2a/Justus_Lipsius.png/250px-Justus_Lipsius.png" decoding="async" width="250" height="365" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2a/Justus_Lipsius.png/375px-Justus_Lipsius.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/2a/Justus_Lipsius.png 2x" data-file-width="464" data-file-height="677" /></a><figcaption><a href="/wiki/Justus_Lipsius" title="Justus Lipsius">Justus Lipsius</a> (1547–1606) lade grunden till det som kom att kallas för "nystoicismen", med sitt verk <i>De Constantia</i>.<sup id="cite_ref-6" class="reference"><a href="#cite_note-6"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>6<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></figcaption></figure> <p>Stoicismen har influerat många senare tänkare, men även mottagit stark kritik efter antiken.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_135-156_7-0" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_135-156-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>I <a href="/wiki/Apokryferna" title="Apokryferna">Apokryferna</a> finns en fabricerad brevväxling mellan Seneca och <a href="/wiki/Paulus" title="Paulus">Paulus</a>. Även om breven senare visat sig vara just fabricerade, har de refererats till av bland andra kyrkofäderna <a href="/wiki/Hieronymus" title="Hieronymus">Hieronymus</a> och <a href="/wiki/Augustinus" title="Augustinus">Augustinus</a>. Stoicismens subtila påverkan på kristendomen har studerats av flera forskare; exempelvis menar <a href="/w/index.php?title=Richard_Sorabji&action=edit&redlink=1" class="new" title="Richard Sorabji [inte skriven än]">Richard Sorabji</a> att katolicismens lära om <a href="/wiki/De_sju_d%C3%B6dssynderna" title="De sju dödssynderna">de sju dödssynderna</a> härstammar från stoicismens syn på känslor eller passioner,<sup id="cite_ref-8" class="reference"><a href="#cite_note-8"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>a<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-Baltzly_2019_5-2" class="reference"><a href="#cite_note-Baltzly_2019-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och under sent 1500-tal utvecklades till och med en "ny" stoicism, som utgjordes av en blandning av kristendom och stoicism.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_135-156_7-1" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_135-156-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Intresset för stoicismen ökade under 1900- och 2000-talen.<sup id="cite_ref-9" class="reference"><a href="#cite_note-9"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>b<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Bland annat grundades organisationen "Modern Stoicism" 2012 (som årligen håller i "Stoicon") och "Stoic week".<sup id="cite_ref-10" class="reference"><a href="#cite_note-10"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>8<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Dessutom menar <a href="/w/index.php?title=Dirk_Baltzly&action=edit&redlink=1" class="new" title="Dirk Baltzly [inte skriven än]">Dirk Baltzly</a> att den moderna terapiformen <a href="/wiki/Kognitiv_beteendeterapi" title="Kognitiv beteendeterapi">kognitiv beteendeterapi</a> har stora likheter med stoicismen.<sup id="cite_ref-Baltzly_2019_5-3" class="reference"><a href="#cite_note-Baltzly_2019-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Följande är en lista över kända tänkare som skrivit om, kritiserat eller influerats av stoicismen, sorterad efter tänkarnas födelseår:<sup id="cite_ref-Sellars_2006_135-156_7-2" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_135-156-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r54800189">.mw-parser-output .mall-kolumner2{column-width:16em;column-count:3}.mw-parser-output .mall-kolumner2.med-bredd{column-count:auto}.mw-parser-output .mall-kolumner2>:first-child{margin-top:0}</style> <div class="mall-kolumner2 utan-bredd med-antal" style="column-count:2;"> <ul><li><a href="/wiki/Tertullianus" title="Tertullianus">Tertullianus</a> (ca 160–225), <a href="/wiki/Berber" title="Berber">berbisk</a> teolog, författare och kyrkofader.</li> <li><a href="/wiki/Plotinos" title="Plotinos">Plotinos</a> (ca 204–270), <a href="/wiki/Nyplatonism" title="Nyplatonism">nyplatonismens</a> främsta filosof.</li> <li><a href="/wiki/Lactantius" title="Lactantius">Lactantius</a> (ca 250–320), teolog och kyrkofader från <a href="/wiki/Gallien" title="Gallien">Gallien</a>.</li> <li><a href="/wiki/Augustinus" title="Augustinus">Augustinus</a> (354–430), biskop, filosof, teolog, retoriker och kyrkofader från <a href="/wiki/Numidien" title="Numidien">Numidien</a>.</li> <li><a href="/wiki/Damaskius" title="Damaskius">Damaskius</a> (född ca 480), nyplatonsk filosof från <a href="/wiki/Bysantinska_riket" title="Bysantinska riket">Bysantinska riket</a>.</li> <li><a href="/wiki/Simplikios" title="Simplikios">Simplikios</a> (ca 490–560), nyplatonsk filosof från <a href="/wiki/Kilikien" title="Kilikien">Kilikien</a>.</li> <li><a href="/w/index.php?title=Olympiodoros_den_yngre&action=edit&redlink=1" class="new" title="Olympiodoros den yngre [inte skriven än]">Olympiodoros den yngre</a> (ca 495–570), nyplatonsk filosof från Bysantinska riket.</li> <li><a href="/wiki/Al-Kindi" title="Al-Kindi">Al-Kindi</a> (ca 801–873), muslimsk filosof, matematiker, fysiker och musiker.</li> <li><a href="/wiki/Arethas_fr%C3%A5n_Caesarea" title="Arethas från Caesarea">Arethas från Caesarea</a> (född ca 860), ärkebiskop av <a href="/wiki/Caesarea_Cappadociae" title="Caesarea Cappadociae">Caesarea Cappadociae</a>.</li> <li><a href="/wiki/Pierre_Ab%C3%A9lard" title="Pierre Abélard">Pierre Abélard</a> (1079–1142), teolog, filosof och poet från <a href="/wiki/Frankrike" title="Frankrike">Frankrike</a>.</li> <li><a href="/w/index.php?title=Barlaam_fr%C3%A5n_Kalabrien&action=edit&redlink=1" class="new" title="Barlaam från Kalabrien [inte skriven än]">Barlaam av Seminara</a> (ca 1290–1348), forskare, teolog, präst, humanist, filolog från <a href="/wiki/Italien" title="Italien">Italien</a>.</li> <li><a href="/wiki/Francesco_Petrarca" title="Francesco Petrarca">Francesco Petrarca</a> (1304–1374), lyriker och historieskrivare från <a href="/wiki/Italien" title="Italien">Italien</a>.</li> <li><a href="/w/index.php?title=Niccol%C3%B2_Perotti&action=edit&redlink=1" class="new" title="Niccolò Perotti [inte skriven än]">Niccolò Perotti</a> (1429–1480), humanist och författare från Italien.</li> <li><a href="/wiki/Angelo_Poliziano" title="Angelo Poliziano">Angelo Poliziano</a> (1454–1494), forskare, poet och humanist från Italien.</li> <li><a href="/wiki/Pietro_Pomponazzi" title="Pietro Pomponazzi">Pietro Pomponazzi</a> (1462–1525), filosof från Italien.</li> <li><a href="/wiki/Erasmus_av_Rotterdam" title="Erasmus av Rotterdam">Erasmus av Rotterdam</a> (1466–1536), kristen humanist och forskare från <a href="/wiki/Nederl%C3%A4nderna" title="Nederländerna">Nederländerna</a>.</li> <li><a href="/wiki/Jean_Calvin" title="Jean Calvin">Jean Calvin</a> (1509–1564), kristen reformator från Frankrike.</li> <li><a href="/wiki/Michel_de_Montaigne" title="Michel de Montaigne">Michel de Montaigne</a> (1533–1592), författare och filosof från Frankrike.</li> <li><a href="/wiki/Pierre_Charron" title="Pierre Charron">Pierre Charron</a> (1541–1603), teolog och filosof från Frankrike.</li> <li><a href="/wiki/Justus_Lipsius" title="Justus Lipsius">Justus Lipsius</a> (1547–1606), filolog, filosof och humanist från <a href="/wiki/Belgien" title="Belgien">Belgien</a>.</li> <li><a href="/w/index.php?title=Guillaume_du_Vair&action=edit&redlink=1" class="new" title="Guillaume du Vair [inte skriven än]">Guillaume du Vair</a> (1556–1621), författare, jurist och framstående nystoiker från Frankrike.</li> <li><a href="/w/index.php?title=Thomas_Gataker&action=edit&redlink=1" class="new" title="Thomas Gataker [inte skriven än]">Thomas Gataker</a> (1574–1654), teolog och präst från <a href="/wiki/England" title="England">England</a>.</li> <li><a href="/wiki/Daniel_Heinsius" title="Daniel Heinsius">Daniel Heinsius</a> (1580–1655), forskare, filolog och poet från Nederländerna.</li> <li><a href="/wiki/Hugo_Grotius" title="Hugo Grotius">Hugo Grotius</a> (1583–1645), humanist, historiker, teolog, advokat och filosof från Nederländerna.</li> <li><a href="/wiki/Thomas_Hobbes" title="Thomas Hobbes">Thomas Hobbes</a> (1588–1679), filosof och politisk teoretiker från England.</li> <li><a href="/w/index.php?title=John_Bramhall&action=edit&redlink=1" class="new" title="John Bramhall [inte skriven än]">John Bramhall</a> (1594–1663), ärkebiskop av <a href="/wiki/Irl%C3%A4ndska_kyrkan" title="Irländska kyrkan">Irländska kyrkan</a>.</li> <li><a href="/wiki/Ren%C3%A9_Descartes" title="René Descartes">René Descartes</a> (1596–1650), forskare, matematiker, präst, jurist och filosof från Frankrike.</li> <li><a href="/wiki/Ralph_Cudworth" title="Ralph Cudworth">Ralph Cudworth</a> (1617–1688), teolog och filosof från England.</li> <li><a href="/wiki/Anthony_Ashley_Cooper,_1:e_earl_av_Shaftesbury" title="Anthony Ashley Cooper, 1:e earl av Shaftesbury">Anthony Ashley Cooper, 1:e earl av Shaftesbury</a> (1621–1683).</li> <li><a href="/w/index.php?title=Jakob_Thomasius&action=edit&redlink=1" class="new" title="Jakob Thomasius [inte skriven än]">Jakob Thomasius</a> (1622–1684), filosof och jurist från Tyskland.</li> <li><a href="/wiki/Blaise_Pascal" title="Blaise Pascal">Blaise Pascal</a> (1623–1662), matematiker, fysiker, filosof och skriftställare från Frankrike.</li> <li><a href="/wiki/Baruch_Spinoza" title="Baruch Spinoza">Baruch Spinoza</a> (1632–1677), filosof från Nederländerna.</li> <li><a href="/wiki/Nicolas_Malebranche" title="Nicolas Malebranche">Nicolas Malebranche</a> (1638–1715), filosof från Frankrike.</li> <li><a href="/wiki/Gottfried_Wilhelm_von_Leibniz" class="mw-redirect" title="Gottfried Wilhelm von Leibniz">Gottfried Wilhelm von Leibniz</a> (1646–1716), matematiker, filosof och friherre från <a href="/wiki/Tyskland" title="Tyskland">Tyskland</a>.</li> <li><a href="/wiki/Pierre_Bayle" title="Pierre Bayle">Pierre Bayle</a> (1647–1706), filosof och författare från Frankrike.</li> <li><a href="/wiki/Johann_Franz_Buddeus" title="Johann Franz Buddeus">Johann Franz Buddeus</a> (1667–1729), teolog från Tyskland.</li> <li><a href="/wiki/Giambattista_Vico" title="Giambattista Vico">Giambattista Vico</a> (1688–1744), historiker, retoriker, filosof och jurist från Italien.</li> <li><a href="/wiki/Johann_Jakob_Brucker" title="Johann Jakob Brucker">Johann Jakob Brucker</a> (1696–1770), filosof från Tyskland.</li> <li><a href="/wiki/Julien_Offray_de_La_Mettrie" title="Julien Offray de La Mettrie">Julien Offray de La Mettrie</a> (1709–1751), läkare och filosof från Frankrike.</li> <li><a href="/wiki/Immanuel_Kant" title="Immanuel Kant">Immanuel Kant</a> (1724–1804), filosof från Tyskland.</li> <li><a href="/wiki/Friedrich_Hegel" class="mw-redirect" title="Friedrich Hegel">Friedrich Hegel</a> (1770–1831), filosof från Tyskland.</li> <li><a href="/wiki/Max_Stirner" title="Max Stirner">Max Stirner</a> (1806–1856), filosof från Tyskland.</li> <li><a href="/wiki/Karl_Marx" title="Karl Marx">Karl Marx</a> (1818–1883), sociolog, nationalekonom, historiker och filosof från <a href="/wiki/Preussen" title="Preussen">Preussen</a>.</li> <li><a href="/wiki/Friedrich_Engels" title="Friedrich Engels">Friedrich Engels</a> (1820–1895), sociolog och filosof från <a href="/wiki/Preussen" title="Preussen">Preussen</a>.</li> <li><a href="/wiki/Friedrich_Nietzsche" title="Friedrich Nietzsche">Friedrich Nietzsche</a> (1844–1900), filosof, författare och filolog från Preussen.</li> <li><a href="/wiki/Bertrand_Russell" title="Bertrand Russell">Bertrand Russell</a> (1872–1970), filosof, logiker, matematiker, historiker och pacifist från <a href="/wiki/Wales" title="Wales">Wales</a>.</li> <li><a href="/wiki/Jean-Paul_Sartre" title="Jean-Paul Sartre">Jean-Paul Sartre</a> (1905–1980), författare och filosof från Frankrike.</li> <li><a href="/wiki/Gilles_Deleuze" title="Gilles Deleuze">Gilles Deleuze</a> (1925–1995), filosof från Frankrike.</li> <li><a href="/wiki/Michel_Foucault" title="Michel Foucault">Michel Foucault</a> (1926–1984), filosof och idéhistoriker från Frankrike.</li></ul> </div> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Stoikernas_syn_på_filosofi"><span id="Stoikernas_syn_p.C3.A5_filosofi"></span>Stoikernas syn på filosofi</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Stoikernas syn på filosofi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Stoikernas syn på filosofi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:1991-Silje_Studio_11%C3%A5r_cropped.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/34/1991-Silje_Studio_11%C3%A5r_cropped.jpg/250px-1991-Silje_Studio_11%C3%A5r_cropped.jpg" decoding="async" width="250" height="266" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/34/1991-Silje_Studio_11%C3%A5r_cropped.jpg/375px-1991-Silje_Studio_11%C3%A5r_cropped.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/34/1991-Silje_Studio_11%C3%A5r_cropped.jpg/500px-1991-Silje_Studio_11%C3%A5r_cropped.jpg 2x" data-file-width="801" data-file-height="853" /></a><figcaption>Stoikerna betraktade filosofi som en konst, likt dans, där utövaren behövde såväl teoretisk som praktisk skolning.</figcaption></figure> <p>De antika stoiska filosoferna ägnade sig åt flera filosofiska områden, såsom <a href="/wiki/Logik" title="Logik">logik</a>, <a href="/wiki/Epistemologi" title="Epistemologi">epistemologi</a>, <a href="/wiki/Ontologi" title="Ontologi">ontologi</a>, kosmologi, <a href="/wiki/Etik" title="Etik">etik</a> och <a href="/wiki/Retorik" title="Retorik">retorik</a>. De ansåg att alla dessa filosofiska områden (direkt eller indirekt) tjänar ett och samma syfte: att förändra människors levnadssätt.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_36_11-0" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_36-11"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Stoikernas idéer, såsom de formuleras i tal och skrift, kan delas upp i tre kategorier: logik, fysik och etik. Detta är dock bara hur stoikerna delade upp den "teoretiska" delen av filosofin. De liknade filosofin (i sin helhet) vid en människa, där logiken utgör benen och senorna, etiken de köttiga delarna och fysiken själen. Med denna liknelse menade stoikerna att filosofins uppdelning i olika kategorier enbart är en tankekonstruktion, eftersom de inte går att separera från varandra utan att helheten faller samman.<sup id="cite_ref-12" class="reference"><a href="#cite_note-12"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>10<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den praktiska synen på filosofin kan ha härstammat från <a href="/wiki/Kyniker" class="mw-redirect" title="Kyniker">kynikerna</a>, hos vilka Zenon studerade innan han grundade stoicismen.<sup id="cite_ref-13" class="reference"><a href="#cite_note-13"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>11<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Senare antika stoiker (Seneca, Epiktetos, Marcus Aurelius) har i sina skrifter fokuserat mer direkt på "praktiska frågor" än på teoretiska, men detta betyder egentligen inte att de var mer intresserade av etik än sina föregångare, eftersom etiken är beroende av fysiken och logiken.<sup id="cite_ref-14" class="reference"><a href="#cite_note-14"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>12<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epiktetos och Seneca framhäver dock att en människas levnadssätt är ett bättre mått på hennes livsfilosofi, än vilken filosofi hon än argumenterar för (vilket kan vara ett skäl till fokuset på "praktiska frågor"). Epiktetos bedömde, utifrån sina studenters levnadssätt, att majoriteten egentligen var <a href="/wiki/Epikurism" title="Epikurism">epikuréer</a> (en filosofisk skola som såg njutning som grunden för lycka), att en del var <a href="/wiki/Peripatetiker" class="mw-redirect" title="Peripatetiker">peripatetiker</a> (en filosofisk skola som ansåg att både dygd och gynnsamma levnadsförhållanden behövs för att uppnå lycka) och att endast ett fåtal var stoiker.<sup id="cite_ref-15" class="reference"><a href="#cite_note-15"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>13<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Krysippos liknar filosofen vid en själsläkare, som (till skillnad från "vanliga läkare") framför allt bekymrar sig om sig själv snarare än om andra. Detta påminner om <a href="/wiki/Sokrates" title="Sokrates">Sokrates</a>, som enligt utsago sagt att det mest akuta som varje människa har framför sig, är att ta hand om sin egen själ.<sup id="cite_ref-16" class="reference"><a href="#cite_note-16"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>14<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Fysik">Fysik</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Fysik" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Fysik"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:No%C3%ABl_Coypel_-_Jupiter_Chariot_between_Justice_and_Piety_(study).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/No%C3%ABl_Coypel_-_Jupiter_Chariot_between_Justice_and_Piety_%28study%29.jpg/250px-No%C3%ABl_Coypel_-_Jupiter_Chariot_between_Justice_and_Piety_%28study%29.jpg" decoding="async" width="250" height="243" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/No%C3%ABl_Coypel_-_Jupiter_Chariot_between_Justice_and_Piety_%28study%29.jpg/375px-No%C3%ABl_Coypel_-_Jupiter_Chariot_between_Justice_and_Piety_%28study%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/No%C3%ABl_Coypel_-_Jupiter_Chariot_between_Justice_and_Piety_%28study%29.jpg/500px-No%C3%ABl_Coypel_-_Jupiter_Chariot_between_Justice_and_Piety_%28study%29.jpg 2x" data-file-width="1962" data-file-height="1905" /></a><figcaption><a href="/wiki/No%C3%ABl_Coypel" title="Noël Coypel">Noël Coypel</a>, <i>Jupiter accompagne de la Juistice et de la Piete</i> (~1671). Stoikerna trodde inte på en personifierad Gud, som <a href="/wiki/Zeus" title="Zeus">Zeus</a> (bland romarna <a href="/wiki/Jupiter_(gud)" title="Jupiter (gud)">Jupiter</a>), eftersom de var <a href="/wiki/Panteism" title="Panteism">panteister</a>, men i stoiska skrifter hänvisar de ibland likväl till "Zeus", "Jupiter" eller "gudarna".</figcaption></figure> <p>Stoikerna var <a href="/wiki/Materialist" class="mw-redirect" title="Materialist">materialister</a>, och menade att allting som existerar har en "kropp". Zenon definierar "kropp" som något som kan vara både subjekt och objekt (inte nödvändigtvis samtidigt). Det vill säga, allt som existerar kan agera, utföra och påverka något annat, men också vara passiv mottagare av yttre skeenden. Stoikerna talar i viss mån om "kroppsliga" och "icke-kroppsliga" ting, där det sistnämnda inkluderar tid och tomrum, men deras syn på verkligheten är samtidigt materialistisk och <a href="/wiki/Monism" title="Monism">monistisk</a>. John Sellars menar att ett skäl till att de (trots den materialistiska monismen) ändå valde att diskutera "det icke-kroppsliga", var att de ville tydliggöra att ingenting annat än det fysiskt existerande krävs för naturens gång. Stoikerna menade med andra ord att naturen (ur ett kosmologiskt perspektiv) är både subjekt och objekt samtidigt – det behövs ingen "yttre kraft" för att naturen ska leva.<sup id="cite_ref-17" class="reference"><a href="#cite_note-17"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>15<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>De menade dock att även själen, visdomen och dygden har "kroppar" (och därför är materiellt existerande).<sup id="cite_ref-18" class="reference"><a href="#cite_note-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>16<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> All materia hålls samman av vad de kallar "<a href="/w/index.php?title=Pneuma&action=edit&redlink=1" class="new" title="Pneuma [inte skriven än]">pneuma</a>" ("ande"). Pneuma utgör dessutom kärnan i allt som existerar (<a href="/w/index.php?title=Fysis&action=edit&redlink=1" class="new" title="Fysis [inte skriven än]">fysis</a>), vilket i människors fall syftar till själen (psyche). Skillnaderna mellan de tre formerna av pneuma (sammanhållningskraften, icke-djurs "natur", och djurens "själ") är komplexiteten. Pneuma är för stoikerna synonymt med "Gud", men Sellars menar att det går att tolka på andra sätt. Han anser att idén om pneuma eventuellt kan ses som kompatibel med evolutionsteorin, om man betraktar evolutionsprocessen som en process som består av att pneuma blir alltmer komplex, och därmed skapar alltmer komplexa djur och växter, etcetera.<sup id="cite_ref-19" class="reference"><a href="#cite_note-19"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>17<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kosmologi">Kosmologi</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Kosmologi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Kosmologi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Stoikerna var <a href="/wiki/Panteism" title="Panteism">panteister</a>. De såg på universum som ett gudomligt och rationellt djur.<sup id="cite_ref-Holo_2008_41_20-0" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_41-20"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Detta djur skulle enligt stoikerna bestå dels av passiv och "vattnig" materia, dels av Gud, som "ger liv" åt materien. Dessa två "delar" sågs dock inte som separata, utan som olika aspekter av samma sak (det gudomliga djuret eller kosmos).<sup id="cite_ref-Holo_2008_20-21_21-0" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_20-21-21"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>19<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/Krysippos" title="Krysippos">Krysippos</a> menar att kosmos är större och bättre än allting annat. Eftersom djur är bättre än icke-djur, är således kosmos ett djur, enligt Krysippos. På liknande sätt argumenterar Zenon för att kosmos är evigt, förnuftigt, vist, välsignat, med mera.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_93-97_22-0" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_93-97-22"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>20<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Stoikernas kosmologi har beskrivits som "kosmobiologi", i och med deras syn på naturen som ett självreglerande och medvetet biologiskt system (djur).<sup id="cite_ref-Sellars_2006_93-97_22-1" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_93-97-22"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>20<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det har dock funnits stoiker (exempelvis <a href="/w/index.php?title=Boethos_av_Sidon&action=edit&redlink=1" class="new" title="Boethos av Sidon [inte skriven än]">Boethos av Sidon</a>) som motsatt sig teorin om att kosmos skulle vara ett medvetet djur. Dessa stoiker har i stället sett "pneuma" och "Gud" som processer i naturen utan medvetande.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_93-97_22-2" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_93-97-22"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>20<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Även de "kristna stoikerna" (exempelvis Justus Lipsius) har haft andra uppfattningar än de antika stoikerna. </p><p>De antika stoikerna menade att kosmos är runt, och omges av oändlig mängd tomrum.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_93-97_22-3" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_93-97-22"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>20<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Enligt dem skapas och förgörs kosmos cykliskt, i all evighet,<sup id="cite_ref-Holo_2008_20-21_21-1" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_20-21-21"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>19<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och under denna process expanderar kosmos stundvis ut i det oändliga tomrum som omger kosmos.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_93-97_22-4" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_93-97-22"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>20<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Koncept_och_idéer"><span id="Koncept_och_id.C3.A9er"></span>Koncept och idéer</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Koncept och idéer" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Koncept och idéer"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Stoikerna menade att koncept och idéer är tankekonstruktioner. Medan exempelvis Platon, utifrån sin "idévärld" eller formvärld (där idén "människa" är rationell), kunde hävda att "människan är rationell", hävdade stoikerna i stället att "om något är en människa, är detta något också ett rationellt djur". "Rationalitet" betraktade de som något verkligt, och som ett gemensamt drag hos alla människor, men de menade att konceptet "människa" bara är en språklig konstruktion, som saknar en egen fristående existens.<sup id="cite_ref-23" class="reference"><a href="#cite_note-23"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>21<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Människans_natur"><span id="M.C3.A4nniskans_natur"></span>Människans natur</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Människans natur" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Människans natur"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Den romerske senatorn och stoikern <a href="/wiki/Cato_den_yngre" title="Cato den yngre">Cato den yngre</a> (95–46 f.Kr.) menade att allt som är naturligt är att föredra framför det som är onaturligt. Cato ansåg att det som är eller leder till något som är i enlighet med naturen är värdefullt, och därmed att det som inte är i enlighet med naturen är värdelöst.<sup id="cite_ref-24" class="reference"><a href="#cite_note-24"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>22<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det Cato avsåg är självbevarelsedriften – att söka sig till det som gynnar bevarandet av kroppen och medvetandet, och att undvika det som är skadligt och missgynnar kroppen och medvetandet. Eftersom människan också är rationell, har hon dock även en självbevarelsedrift vad gäller rationaliteten.<sup id="cite_ref-Holo_2008_36-38_25-0" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_36-38-25"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Dessa självcentrerade impulser betraktas som uttryck för självkärlek. Cato menar att det är naturligt för människan att även bry sig om andra, till en början sina föräldrar, men sedermera även vänner, grupper, samhällen, mänskligheten, och slutligen hela kosmos.<sup id="cite_ref-Holo_2008_41_20-1" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_41-20"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det är ur denna kärlek och omtanke som människor bildar samhällen, menade stoikerna. Krysippos ansåg att allmänmänsklig omtanke är ett resultat av en utvecklad rationalitet, och att denna allmänmänskliga omtanke är en naturlag. Seneca liknade mänskligheten vid ett stenvalv – om vi inte stöttar upp varandra rasar hela valvet samman.<sup id="cite_ref-Holo_2008_36-38_25-1" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_36-38-25"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Marcus Aurelius menade att njutning inte tillhör människans natur. Som människa har vi ett uppdrag, en uppgift, en roll att fylla i världen. Att vila, äta och dricka är nödvändigt, och en del av människans roll i världen, men att sova, äta och dricka mer än nödvändigt är onödigt, och är således inte i enlighet med naturen.<sup id="cite_ref-MA_1967_43_26-0" class="reference"><a href="#cite_note-MA_1967_43-26"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Passioner_och_känslor"><span id="Passioner_och_k.C3.A4nslor"></span>Passioner och känslor</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Passioner och känslor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Passioner och känslor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:DickseeRomeoandJuliet.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a3/DickseeRomeoandJuliet.jpg/250px-DickseeRomeoandJuliet.jpg" decoding="async" width="250" height="362" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a3/DickseeRomeoandJuliet.jpg/375px-DickseeRomeoandJuliet.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a3/DickseeRomeoandJuliet.jpg/500px-DickseeRomeoandJuliet.jpg 2x" data-file-width="1000" data-file-height="1449" /></a><figcaption><a href="/wiki/Frank_Bernard_Dicksee" title="Frank Bernard Dicksee">Frank Bernard Dicksee</a>, <i>Romeo och Julia</i> (1884). Stoikerna menade att i stort sett alla känslor (även romantisk kärlek) är resultatet av felaktiga värderingar av verkligheten. De menade inte att romantisk kärlek är någonting dåligt, men att det är ett misstag att betrakta det som någonting bra – för endast dygd är bra.</figcaption></figure> <p>Stoikerna definierade känslor, som passioner och affekter, på flera sätt.<sup id="cite_ref-Rubarth_2006_27-0" class="reference"><a href="#cite_note-Rubarth_2006-27"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>25<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Med känslor eller passioner syftade de dock aldrig på ofrivilliga reaktioner och impulser såsom <a href="/wiki/Flykt-_och_kamprespons" title="Flykt- och kamprespons">flykt- och kampresponsen</a> (vid en omedelbar fara), utan på de värderingar, tankar och känslor som uppstår <i>efter</i> att sådana okontrollerbara impulser uppkommit.<sup id="cite_ref-Pigliucci_2016_28-0" class="reference"><a href="#cite_note-Pigliucci_2016-28"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>26<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De vanligaste definitionerna (dessa motsäger inte varandra, utan beskriver olika aspekter av samma sak) är: </p> <ul><li>Överdrivna impulser.<sup id="cite_ref-Rubarth_2006_27-1" class="reference"><a href="#cite_note-Rubarth_2006-27"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>25<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li>Impulser som inte lyder förnuftet.<sup id="cite_ref-Rubarth_2006_27-2" class="reference"><a href="#cite_note-Rubarth_2006-27"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>25<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li>Falska värderingar eller åsikter.<sup id="cite_ref-Rubarth_2006_27-3" class="reference"><a href="#cite_note-Rubarth_2006-27"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>25<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li>Själens "fladdrande" (<a href="/wiki/Klassisk_grekiska" title="Klassisk grekiska">grekiska</a> πτοία, <i>ptoia</i>).<sup id="cite_ref-Rubarth_2006_27-4" class="reference"><a href="#cite_note-Rubarth_2006-27"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>25<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Fladdrandet kan syfta på dels den kroppsliga påverkan som känslor har, dels känslomässig instabilitet – ett "fladdrande" mellan känsloladdade omdömen av omvärlden.<sup id="cite_ref-Rubarth_2006_27-5" class="reference"><a href="#cite_note-Rubarth_2006-27"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>25<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li></ul> <p>Stoikerna menade att ohälsosamma känslor är irrationella gensvar på någonting. De ansåg att ett känslosvar består av tre delar. Det börjar med en ofrivillig kroppslig reaktion. Därefter följer ett medvetet värderande av intrycket, som ofrånkomligen leder till känslosvaret. Seneca ger ett exempel (med ilsken hämnd som känslosvar på ett fysiskt angrepp), där en person först får den kroppsliga reaktionen, därefter värderar smärtan som någonting dåligt – och att den som utförde angreppet därför förtjänar skada – vilket kort därefter följs av ett (irrationellt) begär efter hämnd.<sup id="cite_ref-Holo_2008_47-53_29-0" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_47-53-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En dygdig person känner smärtan, men ger till skillnad från den icke dygdige inte bifall till intrycken och värderingarna som kan följa på den omedelbara kroppsliga reaktionen. På så vis undviker den dygdige de två sista delarna av det känslomässiga gensvaret.<sup id="cite_ref-Holo_2008_47-53_29-1" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_47-53-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Stoikerna ansåg att smärta eller lidande, rädsla, lust och njutning är ohälsosamma känslor, men att försiktighet, önskningar och glädje är hälsosamma sådana. De såg dessa båda grupper som varandras motsatser, där de ohälsosamma känslorna eller passionerna sågs som irrationella, och de hälsosamma som rationella.<sup id="cite_ref-Holo_2008_47-53_29-2" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_47-53-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De menade att det inte finns någon rationell motsvarighet till lidande, och att de irrationella känslosvaren är ett resultat av irrationella värderingar (enligt stoikerna är det bara dygd som är bra, och ondska som är dåligt – således är det irrationellt att värdera något annat som bra eller dåligt).<sup id="cite_ref-Pigliucci_2016_28-1" class="reference"><a href="#cite_note-Pigliucci_2016-28"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>26<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De "bra" känslorna däremot, grundar sig på korrekta värderingar och tolkningar av verkligheten, menade stoikerna.<sup id="cite_ref-Holo_2008_47-53_29-3" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_47-53-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De nämner ett flertal underkategorier till de "rationella" känslorna: </p> <ul><li>Önskningar: välvilja, nåd, vänskaplighet, respekt och omsorg.<sup id="cite_ref-Holo_2008_47-53_29-4" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_47-53-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li>Försiktighet: vördnad och ödmjukhet.<sup id="cite_ref-Holo_2008_47-53_29-5" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_47-53-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li>Glädje: behag och munterhet.<sup id="cite_ref-Holo_2008_47-53_29-6" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_47-53-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li></ul> <p>Med andra ord strävade stoiker inte efter känslomässig likgiltighet, utan efter kontroll över känsloreaktionerna och efter ett robust psyke.<sup id="cite_ref-Baltzly_2019_5-4" class="reference"><a href="#cite_note-Baltzly_2019-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Seneca skriver att den dygdige känner smärta (och andra känslor), men att smärtan och andra känslor inte övervinner eller påverkar den dygdige. Likaså påverkas inte den dygdiges lycka av känslor och impulser.<sup id="cite_ref-Holo_2008_47-53_29-7" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_47-53-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Vad_som_är_att_föredra"><span id="Vad_som_.C3.A4r_att_f.C3.B6redra"></span>Vad som är att föredra</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Vad som är att föredra" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Vad som är att föredra"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Arm_und_Reich_(fl%C3%A4misch_17_Jh).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ac/Arm_und_Reich_%28fl%C3%A4misch_17_Jh%29.jpg/250px-Arm_und_Reich_%28fl%C3%A4misch_17_Jh%29.jpg" decoding="async" width="250" height="196" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ac/Arm_und_Reich_%28fl%C3%A4misch_17_Jh%29.jpg/375px-Arm_und_Reich_%28fl%C3%A4misch_17_Jh%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ac/Arm_und_Reich_%28fl%C3%A4misch_17_Jh%29.jpg/500px-Arm_und_Reich_%28fl%C3%A4misch_17_Jh%29.jpg 2x" data-file-width="2276" data-file-height="1780" /></a><figcaption><i>Arm und Reich oder Krieg und Frieden</i> (1600-tal). Stoikerna betraktade hälsa och rikedom som "något att föredra", eftersom det gynnar den primitiva överlevnaden, men ansåg inte att det är någonting "bra". Dygd är det enda som är bra, allting annat ansåg de att man ska bemöta med jämnmod.</figcaption></figure> <p>Utifrån deras syn på människans natur, resonerade stoikerna om vad som (generellt sett) är att "föredra" respektive att "inte föredra". Exempelvis menade de att hälsa generellt sett är att föredra framför sjukdom. Terminologin grundar sig på att stoikerna inte ansåg att någonting annat än dygd och ondska är bra respektive dåligt. Således är allting utanför sinnet i sig självt oviktigt (och saknar moraliskt värde), men stoikerna ansåg ändå att yttre omständigheter kan ha instrumentella och ändamålsenliga "värden".<sup id="cite_ref-30" class="reference"><a href="#cite_note-30"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>28<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Förenklat kan man säga att det som har med människans primära överlevnad att göra kan kategoriseras som något "att föredra" respektive "att inte föredra", medan det som har med människans förnuft och rationalitet att göra kan kategoriseras som "bra" respektive "dåligt". Hälsa är "att föredra", för det gynnar människans primitiva överlevnad, och dygd är "bra" för det gynnar rationaliteten och förnuftets överlevnad. Sjukdom är "inte att föredra" för det missgynnar människans primitiva överlevnad, och ondska är "dåligt" för det missgynnar rationaliteten och förnuftets överlevnad. Eftersom stoikerna ansåg att rationaliteten och förnuftet är mer värda än den primitiva överlevnaden, menade de att "det som är att föredra" endast är "att föredra" när det inte går emot förnuftet, dygden, eller kosmos ordning.<sup id="cite_ref-31" class="reference"><a href="#cite_note-31"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>c<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Stoiker såsom Epiktetos var dock kritiska till diskussionen om det som "är att föredra" respektive "inte är att föredra". Han motsatte sig inte lärorna, men menade att det är riskabelt att lägga energi på sådant som är bortom vår kontroll. Han varnade för att om man lägger energi på yttre omständigheter, kan man börja värdera "det som är att föredra" som "bra", vilket vore ett misstag. Han menade att man helhjärtat ska lägga sin energi på att utveckla dygden, som är det enda goda.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_110-4_32-0" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_110-4-32"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Marcus Aurelius uttryckte det på följande sätt: </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Marcus_Aurelius_Louvre_MR561_n02.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Marcus_Aurelius_Louvre_MR561_n02.jpg/190px-Marcus_Aurelius_Louvre_MR561_n02.jpg" decoding="async" width="190" height="285" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Marcus_Aurelius_Louvre_MR561_n02.jpg/285px-Marcus_Aurelius_Louvre_MR561_n02.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Marcus_Aurelius_Louvre_MR561_n02.jpg/380px-Marcus_Aurelius_Louvre_MR561_n02.jpg 2x" data-file-width="2773" data-file-height="4160" /></a><figcaption>Byst på <a href="/wiki/Louvren" title="Louvren">Louvren </a> föreställande den romerske kejsaren och stoikern <a href="/wiki/Marcus_Aurelius" title="Marcus Aurelius">Marcus Aurelius</a>.</figcaption></figure> <blockquote><p>Nej, säger jag, välj med fritt och oförvillat sinne det bästa och håll fast vid det! Men det bästa är det gagneliga. Är det gagneligt för dig såsom förnuftigt väsen, så sök förvärva det; är det däremot gagneligt blott för ditt djuriska jag, så låt det fara och bevara ditt omdöme fritt från fördomar så att det må döma rätt.</p><div style="line-height: 1.5em; padding-left: 1.6em;">–<a href="/wiki/Marcus_Aurelius" title="Marcus Aurelius">Marcus Aurelius</a>, <i>Självbetraktelser</i>, bok 3.<sup id="cite_ref-33" class="reference"><a href="#cite_note-33"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>30<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></div></blockquote> <p>Seneca menar att en vis dygdig man vill ha vänner och en frisk kropp, men om den vise mannen förlorar sina vänner och blir sjuk, påverkar det ändå inte hans lycka. Den vise dygdige mannen är tillfreds med sig själv såtillvida att denne är lycklig utan hälsa och vänner, men detta innebär inte att han frivilligt och utan anledning avstår från hälsa och vänner.<sup id="cite_ref-Seneca_1969_51_34-0" class="reference"><a href="#cite_note-Seneca_1969_51-34"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>31<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <blockquote><p>Vad gäller lycka [eudaimonia] [...] behöver [den dygdige] ett rationellt och upphöjt sinne [...] men för att leva behöver han en hel del.</p><div style="line-height: 1.5em; padding-left: 1.6em;">–<a href="/wiki/Seneca_den_yngre" title="Seneca den yngre">Seneca den yngre</a>, brev 9.<sup id="cite_ref-35" class="reference"><a href="#cite_note-35"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>d<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></div></blockquote> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Determinism_och_fri_vilja">Determinism och fri vilja</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Determinism och fri vilja" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Determinism och fri vilja"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Enligt stoikerna är allt som sker förutbestämt. De var kausala determinister, vilket innebär att de betraktade allt som sker i nutid som ett resultat av allt som skett tidigare (från tidernas begynnelse), och att det som sker i nutid leder till allt som kommer att ske i framtiden.<sup id="cite_ref-Seddon_1999_36-0" class="reference"><a href="#cite_note-Seddon_1999-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Krysippos liknar ödet vid en cylinder som rullar nedför en brant kulle. För att cylindern ska rulla, krävs det dels att cylindern är rund, dels att någon eller något puttar cylindern över kanten.<sup id="cite_ref-Seddon_1999_36-1" class="reference"><a href="#cite_note-Seddon_1999-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Krysippos beskriver orsakssambandet på följande sätt: </p> <ul><li>Att cylindern puttas över kullens kant är den mest näraliggande orsaken till att cylindern rullar nedför kullen, men är samtidigt bara en bidragande orsak till detta.<sup id="cite_ref-Seddon_1999_36-2" class="reference"><a href="#cite_note-Seddon_1999-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li>Den primära orsaken till att cylindern rullar nedför kullen är, enligt Krysippos, cylinderns utformning. Enligt Krysippos sätt att se på händelser, är det någonting som "utlöser" händelseförloppet (såsom puttandet), men själva händelsen i sig är mer beroende av <a href="/wiki/Agent_(semantik)" title="Agent (semantik)">agentens</a> och objektets natur än av den direkt utlösande händelsen. Orsaken är att om det hade varit en kub snarare än en cylinder, hade puttandet av objektet nedför kullen inte gett samma resultat. På samma sätt agerar inte två människor nödvändigtvis likadant, även om de utsätts för samma externa stimuli.<sup id="cite_ref-Seddon_1999_36-3" class="reference"><a href="#cite_note-Seddon_1999-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Cylindern kan alltså liknas vid själen. Cylinderns utformning och disposition avgör vad som sker när den puttas nedför en brant kulle. På samma sätt avgör själens disposition hur människor reagerar och svarar på yttre omständigheter. Enligt stoikerna är filosofins främsta uppgift att förändra denna disposition.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_36_11-1" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_36-11"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li></ul> <p>Krysippos vill med cylinderexemplet även tydliggöra att varje händelse är ett resultat av flera sammanvävda händelseförlopp med orsakssamband. Cylinderns runda form är en följd av hur den har tillverkats, vilket i sin tur är en följd på något annat. Att cylindern puttas över kullens kant har likaså en orsak, som i sin tur hade en orsak, och så vidare. Likväl leder cylinderns rullande till någonting. Inga händelser sker i ett kausalt vakuum – alla händelseförlopp sträcker sig från tidernas begynnelse och oändligt långt framåt i tiden.<sup id="cite_ref-Seddon_1999_36-4" class="reference"><a href="#cite_note-Seddon_1999-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Fri_vilja_i_ett_deterministiskt_kosmos">Fri vilja i ett deterministiskt kosmos</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Fri vilja i ett deterministiskt kosmos" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Fri vilja i ett deterministiskt kosmos"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Trots sin deterministiska syn på världen, ansåg stoikerna att människan har en fri vilja.<sup id="cite_ref-37" class="reference"><a href="#cite_note-37"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>e<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De menade att människans valfrihet ligger i att kunna ge bifall till eller avvisa intryck och impulser. Dock menade de att även dessa har en orsak. Om någon väljer att köpa en tårta sker inte detta av en slump – det finns såväl fysiologiska, psykologiska som sociala orsaker till att någon gör detta val. Detsamma gäller alla andra beslut, tankar, med mera.<sup id="cite_ref-Seddon_1999_36-5" class="reference"><a href="#cite_note-Seddon_1999-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Keith Seddon menar att kompatibilismens paradox (att ha fri vilja i ett deterministiskt kosmos) i stoikernas fall, kan förklaras genom stoikernas teologi. Enligt Seddon använde de antika stoikerna inte detta argument, men han menar att det är förenligt med deras doktriner. Seddon skriver att de antika stoikerna ansåg att universum styrs av logik, öde, och Gud.<sup id="cite_ref-38" class="reference"><a href="#cite_note-38"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>f<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Till följd av deras panteistiska föreställningsvärld, ansåg de att Gud finns inom allt och alla. Vidare ansåg de att den del av människans själ som fattar beslut också är en del av Gud. På så vis menade de att människan inte "utsätts" för ödet, som om ödet vore en yttre kraft som styrde och ställde, utan att människor – tillsammans med andra, med kosmos och med Gud – genom utövandet av sin fria vilja ser till att världen blir såsom det är tänkt.<sup id="cite_ref-Seddon_1999_36-6" class="reference"><a href="#cite_note-Seddon_1999-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Alla_icke_dygdiga_är_slavar"><span id="Alla_icke_dygdiga_.C3.A4r_slavar"></span>Alla icke dygdiga är slavar</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Alla icke dygdiga är slavar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Alla icke dygdiga är slavar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Epicteti_Enchiridion_Latinis_versibus_adumbratum_(Oxford_1715)_frontispiece_-_greyscale.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1d/Epicteti_Enchiridion_Latinis_versibus_adumbratum_%28Oxford_1715%29_frontispiece_-_greyscale.jpg/250px-Epicteti_Enchiridion_Latinis_versibus_adumbratum_%28Oxford_1715%29_frontispiece_-_greyscale.jpg" decoding="async" width="250" height="442" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1d/Epicteti_Enchiridion_Latinis_versibus_adumbratum_%28Oxford_1715%29_frontispiece_-_greyscale.jpg/375px-Epicteti_Enchiridion_Latinis_versibus_adumbratum_%28Oxford_1715%29_frontispiece_-_greyscale.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1d/Epicteti_Enchiridion_Latinis_versibus_adumbratum_%28Oxford_1715%29_frontispiece_-_greyscale.jpg/500px-Epicteti_Enchiridion_Latinis_versibus_adumbratum_%28Oxford_1715%29_frontispiece_-_greyscale.jpg 2x" data-file-width="1904" data-file-height="3364" /></a><figcaption>Epiktetos, som föddes som slav men senare frigavs, skriver: "Den som vill vara fri, bör alltså varken vilja ha eller vilja slippa någonting som är underkastat någon annans vilja. I annat fall blir han oundvikligen förslavad.<sup id="cite_ref-39" class="reference"><a href="#cite_note-39"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>33<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></figcaption></figure> <p>Stoikerna menade dock att ingen annan än den dygdige är fri på riktigt – alla andra är slavar,<sup id="cite_ref-40" class="reference"><a href="#cite_note-40"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>34<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> under sina egna (och andras) affekter, impulser, omdömen, värderingar, etcetera. </p> <blockquote><p>Om någon överlämnade din kropp till första bästa person på vägen, skulle du helt säkert bli upprörd. Men själv utlämnar du din själ åt första bästa person du möter, så att han kan störa den och göra den förvirrad genom att håna dig; skäms du inte?</p><div style="line-height: 1.5em; padding-left: 1.6em;">–Epiktetos, <i>Handbok i livets konst</i>, v. 28.<sup id="cite_ref-41" class="reference"><a href="#cite_note-41"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>35<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></div></blockquote> <blockquote><p>Vad som ligger utanför min tankevärld har alls ingen betydelse för den. Lär dig inse detta, så står du orubblig. Det är på dig själv det beror att börja ett nytt liv. Betrakta blott tingen annorlunda än du hittills gjort. Däri består det nya livet.</p><div style="line-height: 1.5em; padding-left: 1.6em;">–Marcus Aurelius, <i>Självbetraktelser</i>, bok 7.<sup id="cite_ref-42" class="reference"><a href="#cite_note-42"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>36<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></div></blockquote> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Dikotomin_av_kontroll">Dikotomin av kontroll</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Dikotomin av kontroll" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Dikotomin av kontroll"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Stoikerna ansåg att det enda som är inom vår kontroll, är våra sinnen – åsikter, impulser, begär, motvilja, och så vidare. Allting annat – våra kroppar, våra ägodelar, vårt rykte, och så vidare – är bortom vår kontroll. Detta andra (det vill säga allt utom våra egna sinnen) betraktade stoikerna som sådant man bör anse vara moraliskt likgiltigt och bortom vår kontroll.<sup id="cite_ref-Seddon_2003_43-0" class="reference"><a href="#cite_note-Seddon_2003-43"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>37<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Samtidigt uppmanade de inte till passivitet – tvärtom uppmanade de till samhällsengagemang med mera. </p> <blockquote><p>Skall jag vara trög när jag går att göra det för var skull jag är till och har kommit till världen? Eller är jag kanske skapad för att ligga på mitt läger och må gott? – Men det är så skönt. – Alltså är du skapad för att njuta och alls inte för att verka och göra nytta? Ser du då inte plantorna, sparvarna, myrorna, spindlarna och bina? Alla utför de sitt arbete och tjänar världen var och en på sitt sätt.</p><div style="line-height: 1.5em; padding-left: 1.6em;">–<a href="/wiki/Marcus_Aurelius" title="Marcus Aurelius">Marcus Aurelius</a>, <i>Självbetraktelser</i>, bok 5.<sup id="cite_ref-MA_1967_43_26-1" class="reference"><a href="#cite_note-MA_1967_43-26"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></div></blockquote> <blockquote><p>Har jag gjort något allmännyttigt? I så fall har jag själv fördel därav. Ha alltid denna tanke för ögonen, och upphör aldrig att handla i enlighet därmed.</p><div style="line-height: 1.5em; padding-left: 1.6em;">–Marcus Aurelius, <i>Självbetraktelser</i>, bok 11.<sup id="cite_ref-44" class="reference"><a href="#cite_note-44"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>38<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></div></blockquote> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Logik">Logik</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Logik" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Logik"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Argumentationsanalys">Argumentationsanalys</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Argumentationsanalys" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Argumentationsanalys"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Stoikerna ansåg att sanningsvärdet i ett visst antagande eller ett visst argument kan förändras över tid (exempelvis kan påståendet "det är dag" vara sant nu, men falskt senare). Vidare menade de att alla argument kan reduceras till någon av följande <a href="/wiki/Syllogism" title="Syllogism">syllogismer</a>:<sup id="cite_ref-45" class="reference"><a href="#cite_note-45"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>39<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <ul><li>Om A, gäller B; A; således gäller B (<a href="/wiki/Modus_ponendo_ponens" class="mw-redirect" title="Modus ponendo ponens">modus ponendo ponens</a>)</li> <li>Om A, gäller B; inte A; således gäller inte B (<a href="/wiki/Modus_tollendo_tollens" class="mw-redirect" title="Modus tollendo tollens">modus tollendo tollens</a>)</li> <li>Inte A och B samtidigt; A; därför, inte B</li> <li>Antingen A eller B; A; således, inte B (<a href="/w/index.php?title=Modus_ponendo_tollens&action=edit&redlink=1" class="new" title="Modus ponendo tollens [inte skriven än]">modus ponendo tollens</a>)</li> <li>Antingen A eller B; inte A; således, B (<a href="/wiki/Modus_tollendo_ponens" title="Modus tollendo ponens">modus tollendo ponens</a>)</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Epistemologi">Epistemologi</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Epistemologi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Epistemologi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Stoikerna ansåg (likt Sokrates) att kunskap, förnuft eller rationalitet är grunden till all dygd, och att okunnighet är grunden till all ondska.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_46-49_46-0" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_46-49-46"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>40<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vidare menade de att "intryck" är grunden till all kunskap. Förutom sinnesintryck ansåg stoikerna att även logiska resonemang är en form av intryck, vilket innebär att logiska resonemang också kan leda till kunskap.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_64-68_47-0" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_64-68-47"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>41<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De ansåg att det finns två typer av intryck: kataleptiska och icke-kataleptiska. Icke-kataleptiska intryck är de intryck som är direkt illusoriska, eller (utifrån tillgänglig information) kan betvivlas. De kataleptiska ger en korrekt återgivning av existerande ting, samtidigt som intrycket är "otvivelaktigt".<sup id="cite_ref-Pigliucci_2016_28-2" class="reference"><a href="#cite_note-Pigliucci_2016-28"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>26<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Ett exempel på ett sådant intryck är solens sken mitt på dagen. Epiktetos menade att det är omöjligt att i god tro påstå att det är natt, när man med alla sinnen uppfattar att solen skiner. De flesta intryck är dock inte lika självklara, och stoikerna menade därför att förmågan att skilja mellan kataleptiska och icke-kataleptiska intryck är en förmåga som behöver tränas upp.<sup id="cite_ref-48" class="reference"><a href="#cite_note-48"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>42<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I och med deras empirism ansåg de att människor vid födelsen inte har någon medfödd kunskap (man föds "som ett oskrivet blad", <a href="/wiki/Tabula_rasa" title="Tabula rasa">tabula rasa</a>).<sup id="cite_ref-49" class="reference"><a href="#cite_note-49"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>43<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Paolo_Monti_-_Servizio_fotografico_(Napoli,_1969)_-_BEIC_6353768.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bc/Paolo_Monti_-_Servizio_fotografico_%28Napoli%2C_1969%29_-_BEIC_6353768.jpg/190px-Paolo_Monti_-_Servizio_fotografico_%28Napoli%2C_1969%29_-_BEIC_6353768.jpg" decoding="async" width="190" height="281" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bc/Paolo_Monti_-_Servizio_fotografico_%28Napoli%2C_1969%29_-_BEIC_6353768.jpg/285px-Paolo_Monti_-_Servizio_fotografico_%28Napoli%2C_1969%29_-_BEIC_6353768.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bc/Paolo_Monti_-_Servizio_fotografico_%28Napoli%2C_1969%29_-_BEIC_6353768.jpg/380px-Paolo_Monti_-_Servizio_fotografico_%28Napoli%2C_1969%29_-_BEIC_6353768.jpg 2x" data-file-width="867" data-file-height="1280" /></a><figcaption>Antik byst föreställande <a href="/wiki/Zenon_fr%C3%A5n_Kition" title="Zenon från Kition">Zenon från Kition</a>, stoicismens grundare; Neapel.</figcaption></figure> <p>Med "kunskap" avses dock inte enbart teoretisk kunskap. Epiktetos liknade filosofin vid praktiska konstarter, som behöver såväl teoretisk som praktisk övning eller skolning. Teoretisk kunskap utan praktisk kunskap är ofullständig kunskap, menade han. Samtidigt ansåg stoikerna att inga andra än de vars dygd är fulländad äger fulländad kunskap.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_46-49_46-1" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_46-49-46"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>40<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Alla andra kan som bäst nå en "katalepsis", det vill säga en teori som "i god tro" kan antas vara sann, men som inte nödvändigtvis är det. Zenon liknar intryck vid en öppen hand, ett accepterat intryck vid en hand med indragna fingrar, en katalepsis vid en knytnäve, och kunskap vid en sluten hand över en knytnäve.<sup id="cite_ref-50" class="reference"><a href="#cite_note-50"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>44<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Värderingar"><span id="V.C3.A4rderingar"></span>Värderingar</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Värderingar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Värderingar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Stoikerna ansåg att det är ett objektivt faktum att dygd är det enda goda, och ondska det enda dåliga. Således betraktade de alla värderingar som avvek från detta som <a href="/wiki/Epistemologi" title="Epistemologi">epistemologiska</a> misstag. Yttre omständigheter kan varken vara bra eller vara dåliga, enligt stoikerna.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_64-68_47-1" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_64-68-47"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>41<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Värderingen av intryck sker dock oftast omedvetet. De intryck som mottas genom människors sinnen frambär ett såväl beskrivande som värderande förslag eller uppslag till medvetandet, men eftersom detta sker undermedvetet kommer intrycken som ett och samma förslag. Stoikerna menade att detta oftast är bortom vår kontroll, men att det är inom vår kontroll att acceptera eller avslå sinnesintryckens förslag. Det är vid detta steg som människor riskerar att göra epistemologiska, kunskapsmässiga, misstag.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_64-68_47-2" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_64-68-47"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>41<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Exempelvis, om man under en båttur hamnar mitt i en storm, skulle sinnesintrycken kunna frambringa uppslagen "det är en storm" och "det här är förfärligt". Stoikerna skulle acceptera det första uppslaget, men inte det andra. </p> <blockquote><p>Ser du någon ha bråttom när han tvättar sig, säg då inte: ”Han tvättar sig slarvigt”, utan säg: ”Det går undan när han tvättar sig.” Ser du någon dricka mycket vin, säg då inte: ”Han dricker för mycket vin” utan säg: ”Han dricker mycket vin! Hur vet du att han handlar olämpligt, innan du har undersökt hans handlingssätt närmare?</p><div style="line-height: 1.5em; padding-left: 1.6em;">–Epiktetos, <i>Handbok i livets konst</i>, v. 45.<sup id="cite_ref-51" class="reference"><a href="#cite_note-51"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>45<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></div></blockquote> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Etik">Etik</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Etik" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Etik"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Grunden för stoisk etik är "oikeiosis" (<a href="/wiki/Klassisk_grekiska" title="Klassisk grekiska">grekiska</a> οἰκείωσις), som kan översättas till bland annat "orientering", "anpassning". Medvetna varelser uppsöker från födelsen det som gynnar överlevnaden, och undviker det som missgynnar överlevnaden (detta är "oikeiosis"). För primitiva medvetna varelser inkluderar detta enbart fysisk överlevnad, det vill säga mat, vatten, med mera. Människor är dock rationella, och har således fler och andra behov än primitiva djur. Stoikerna menade att dygd innebär perfekt rationalitet, och är det enda som bevarar och utvecklar rationaliteten till fullo.<sup id="cite_ref-52" class="reference"><a href="#cite_note-52"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>46<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De menade dessutom att rationella varelser naturligt lär sig att leva mer principfast (som är ett steg mot dygd), i takt med en ökad filosofisk insikt.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_107-9_53-0" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_107-9-53"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>47<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Stoikerna ansåg därutöver att rationaliteten är mer värd än den primitiva överlevnaden. Detta ansåg de vara förenligt med "oikeiosis", eftersom de menade att "självet" i människors fall ligger i rationaliteten. Med andra ord innebär "självbevarelsedrift" för stoikerna framförallt att bevara rationaliteten. Sokrates hade en liknande inställning – han menade att principfasthet är viktigare än blotta överlevnaden.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_107-9_53-1" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_107-9-53"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>47<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <blockquote><p>'Nåväl, gå in', säger kejsaren, 'men säg inte ett ord'. 'Fråga inte efter min åsikt, så förblir jag tyst'. 'Men jag måste fråga efter din åsikt'. 'Och då måste jag svara med det jag anser vara rätt'. 'Men om du gör det, kommer jag att döda dig'. 'När sa jag att jag var odödlig? Du har din roll, och jag har min: din roll är att döda, och min att dö, men utan rädsla; det är din roll att förvisa mig, och det är min roll att ge mig av utan sorg'</p><div style="line-height: 1.5em; padding-left: 1.6em;">–Epiktetos, <i>Diskurserna</i> bok 1, kapitel 2.<sup id="cite_ref-55" class="reference"><a href="#cite_note-55"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>g<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></div></blockquote> <blockquote><p>'Kom, Epiktetos, raka dig'. Jag svarar: 'Om jag är en filosof, så kommer jag inte att raka mig'. 'Men jag kommer att halshugga dig?'. 'Om det gör dig gott, var så god och halshugg mig'</p><div style="line-height: 1.5em; padding-left: 1.6em;">–Epiktetos, <i>Diskurserna</i>, bok 1, kapitel 2.<sup id="cite_ref-56" class="reference"><a href="#cite_note-56"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>h<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></div></blockquote> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Självmord"><span id="Sj.C3.A4lvmord"></span>Självmord</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: Självmord" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: Självmord"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Eftersom stoikerna ansåg att rationaliteten är viktigare än medvetandet och kroppen, ansåg de att döden i vissa fall är att föredra, även om den sker genom självmord.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_107-9_53-2" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_107-9-53"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>47<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vidare menade de att ett gott liv (det vill säga ett dygdigt liv) är lika gott oavsett hur kort eller långt det varar.<sup id="cite_ref-57" class="reference"><a href="#cite_note-57"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>49<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Flera av de antika stoikerna har också tagit sina egna liv, däribland Zenon, Kleanthes, Cato den yngre och Seneca den yngre.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_107-9_53-3" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_107-9-53"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>47<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Det_enda_som_är_bra_respektive_dåligt"><span id="Det_enda_som_.C3.A4r_bra_respektive_d.C3.A5ligt"></span>Det enda som är bra respektive dåligt</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Det enda som är bra respektive dåligt" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Det enda som är bra respektive dåligt"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Alcibades_being_taught_by_Socrates,_Fran%C3%A7ois-Andr%C3%A9_Vincent.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/10/Alcibades_being_taught_by_Socrates%2C_Fran%C3%A7ois-Andr%C3%A9_Vincent.jpg/250px-Alcibades_being_taught_by_Socrates%2C_Fran%C3%A7ois-Andr%C3%A9_Vincent.jpg" decoding="async" width="250" height="190" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/10/Alcibades_being_taught_by_Socrates%2C_Fran%C3%A7ois-Andr%C3%A9_Vincent.jpg/375px-Alcibades_being_taught_by_Socrates%2C_Fran%C3%A7ois-Andr%C3%A9_Vincent.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/10/Alcibades_being_taught_by_Socrates%2C_Fran%C3%A7ois-Andr%C3%A9_Vincent.jpg/500px-Alcibades_being_taught_by_Socrates%2C_Fran%C3%A7ois-Andr%C3%A9_Vincent.jpg 2x" data-file-width="1950" data-file-height="1480" /></a><figcaption><a href="/wiki/Fran%C3%A7ois-Andr%C3%A9_Vincent" title="François-André Vincent">François-André Vincent</a>, <i><a href="/wiki/Alkibiades" title="Alkibiades">Alkibiades</a> undervisas av <a href="/wiki/Sokrates" title="Sokrates">Sokrates</a></i> (1776). Epiktetos lyfter fram Sokrates som ett exempel på en dygdig person; "Du för din del är visserligen inte än någon Sokrates, men du bör i varje fall leva som en som vill bli en Sokrates!"<sup id="cite_ref-58" class="reference"><a href="#cite_note-58"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>50<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></figcaption></figure> <p>Enligt stoikerna är "<a href="/wiki/Arete_(retorik)" title="Arete (retorik)">arete</a>" det enda som är bra, och "kakia" det enda som är dåligt. Arete kan översättas till "dygd" eller "excellens", en duglighet gränsande till fullkomnad, och kakia till "ondska", "lastbarhet", eller "ofullkomlighet".<sup id="cite_ref-Sellars_2006_122-124_59-0" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_122-124-59"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>51<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-60" class="reference"><a href="#cite_note-60"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>52<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Enligt Krysippos är dygd detsamma som "att leva i enlighet med vår erfarenhet av vad som sker naturligt".<sup id="cite_ref-Holo_2008_36-38_25-2" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_36-38-25"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Men utöver detta (att leva i enlighet med naturen), syftar "dygd" framför allt till <a href="/wiki/Kardinaldygderna" class="mw-redirect" title="Kardinaldygderna">kardinaldygderna</a> (rättrådighet, mod, vishet och måttfullhet).<sup id="cite_ref-Baltzly_2019_5-5" class="reference"><a href="#cite_note-Baltzly_2019-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Allting förutom dygd och ondska saknar moraliskt värde, men är för den skull inte värdelöst. Mat, vatten och en plats att söka skydd kan ha ett värde för människor, eftersom det gynnar deras överlevnad (och är således i enlighet med naturen), men är för den skull inte "bra" ur ett etiskt perspektiv. Stoikerna menar att dygd är det enda goda, eftersom:<sup id="cite_ref-Sellars_2006_110-4_32-1" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_110-4-32"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <ul><li>Dygd innebär bevarad och perfekt rationalitet, och i människors fall är rationaliteten värd mer än den primitiva överlevnaden.</li> <li>Allt förutom dygd, som exempelvis hälsa och rikedom, kan användas till både gott och ont. Därför kan inget annat än dygd vara gott av sig självt.</li> <li>Ingenting annat än dygd kan garantera eudaimonia, lycka.</li></ul> <p>Det enda som egentligen spelar någon roll för stoikerna, är att beslut och val grundar sig på förnuft, visdom, rationalitet och dygd. Utfallet av en människas val är därför betydelselöst emedan det ligger bortom hennes kontroll. Om den dygdige väljer någonting, men inte får detta, bryr sig den dygdige inte – för det enda som spelade någon roll var dygden och beslutsfattandeprocessen (eftersom detta är det enda som är inom den dygdiges kontroll).<sup id="cite_ref-Baltzly_2019_5-6" class="reference"><a href="#cite_note-Baltzly_2019-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Eller, som Krysippos uttrycker det: ”Om jag visste att mitt öde var att bli sjuk, skulle jag till och med önska mig det”.<sup id="cite_ref-61" class="reference"><a href="#cite_note-61"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>i<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Orsaken är att stoikerna ansåg att den dygdige framförallt bryr sig om kosmos ordning, att leva i enlighet med naturen, snarare än sig själv.<sup id="cite_ref-Baltzly_2019_5-7" class="reference"><a href="#cite_note-Baltzly_2019-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Antingen_eller_–_god_eller_ond"><span id="Antingen_eller_.E2.80.93_god_eller_ond"></span>Antingen eller – god eller ond</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: Antingen eller – god eller ond" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: Antingen eller – god eller ond"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Stoikerna ansåg att det förelåg en skarp gräns mellan dygd och ondska. Alla som inte är dygdiga, är onda, och eftersom stoikernas bild av dygd var kraftigt perfektionistisk och idealistisk, var i stort sett alla onda i deras ögon.<sup id="cite_ref-Baltzly_2019_5-8" class="reference"><a href="#cite_note-Baltzly_2019-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Stoikerna fick under antiken omfattande kritik för sin skarpa gräns mellan ondska och godhet eller dygd, men de höll kritiken till trots fast vid sin ståndpunkt. De menade att gränsdragningen annars blir för godtycklig.<sup id="cite_ref-Holo_2008_24_62-0" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_24-62"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>53<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Kyniker" class="mw-redirect" title="Kyniker">Kynikerna</a> ansåg likt stoikerna att dygd är det enda goda, men de höll inte med om stoikernas indelning av andra ting och omständigheter som "föredragna" respektive "icke-föredragna". <a href="/wiki/Peripatetiker" class="mw-redirect" title="Peripatetiker">Peripatetikerna</a> (<a href="/wiki/Aristoteles" title="Aristoteles">Aristoteles</a> skola) ansåg på samma sätt att dygd är bra, men att det förutom dygd även behövs gynnsamma levnadsförhållanden (hälsa, vänner, med mera) för att garantera lycka. Stoikernas synsätt är således ett mellanting mellan peripatetikernas och kynikernas.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_110-4_32-2" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_110-4-32"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Flera liknelser har använts för att beskriva stoikernas skarpa gräns mellan dygd och ondska.<sup id="cite_ref-Holo_2008_24_62-1" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_24-62"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>53<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De följande liknelserna anses härröra från Krysippos:<sup id="cite_ref-63" class="reference"><a href="#cite_note-63"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>54<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <ul><li>En person som drunknar en meter från land, drunknar lika mycket som en person som drunknar 500 meter från land.<sup id="cite_ref-Holo_2008_24_62-2" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_24-62"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>53<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li>En blind man är blind ända fram till den dag då han ser.<sup id="cite_ref-Holo_2008_24_62-3" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_24-62"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>53<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Eudaimonia_(lycka)"><span id="Eudaimonia_.28lycka.29"></span>Eudaimonia (lycka)</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Eudaimonia (lycka)" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Eudaimonia (lycka)"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Eudaimonia" title="Eudaimonia">Eudaimonia</a> " (<a href="/wiki/Klassisk_grekiska" title="Klassisk grekiska">grekiska</a> εὐδαιμονία) betyder i första hand "lycka", men är egentligen ett mycket bredare begrepp än "lycka". Eudaimonia åsyftar inte en subjektiv tillfredsställelse, utan en genomgående själslig blomstring och ett övergripande välmående. Dygd och eudaimonia betraktas av stoikerna som eftersträvansvärda i sig själva (det vill säga dygd är inte "bra" i egenskap av att det ger lycka utan i sig själv). Dygd och eudaimonia är dock mycket tätt förknippade med varandra inom stoicismen; <a href="/wiki/Diogenes_Laertios" title="Diogenes Laertios">Diogenes Laertios</a> skriver att "lyckan består av dygd".<sup id="cite_ref-Sellars_2006_122-124_59-1" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_122-124-59"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>51<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Vidare ansåg stoikerna att filosofi är "som medicin för själen". Med andra ord är strävan efter dygd en strävan efter en hälsosam själ, vilket står i stark kontrast till uppfattningen att stoicismen skulle innefatta självuppoffring.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_122-124_59-2" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_122-124-59"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>51<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Vägen_till_dygd"><span id="V.C3.A4gen_till_dygd"></span>Vägen till dygd</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Vägen till dygd" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Vägen till dygd"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Harmen_Steenwijck_-_Vanitas.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/Harmen_Steenwijck_-_Vanitas.JPG/250px-Harmen_Steenwijck_-_Vanitas.JPG" decoding="async" width="250" height="246" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/Harmen_Steenwijck_-_Vanitas.JPG/375px-Harmen_Steenwijck_-_Vanitas.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/Harmen_Steenwijck_-_Vanitas.JPG/500px-Harmen_Steenwijck_-_Vanitas.JPG 2x" data-file-width="1593" data-file-height="1565" /></a><figcaption><a href="/w/index.php?title=Harmen_Steenwijck&action=edit&redlink=1" class="new" title="Harmen Steenwijck [inte skriven än]">Harmen Steenwijck</a>, <a href="/wiki/Vanitas" title="Vanitas">Vanitasstilleben</a>: En allegori över det mänskliga livets förgänglighet (1640). Marcus Aurelius, med flera, menar att man dagligen bör kontemplera över döden (<a href="/wiki/Memento_mori" title="Memento mori">memento mori</a>); "Lev icke som om du hade tusen år framför dig. Döden svävar över dig. Så länge du ännu lever, så länge du ännu kan – var god. (<i>Självbetraktelser</i> 4:17).<sup id="cite_ref-64" class="reference"><a href="#cite_note-64"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>55<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Duble_herma_of_Socrates_and_Seneca_Antikensammlung_Berlin_03_.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/40/Duble_herma_of_Socrates_and_Seneca_Antikensammlung_Berlin_03_.jpg/190px-Duble_herma_of_Socrates_and_Seneca_Antikensammlung_Berlin_03_.jpg" decoding="async" width="190" height="236" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/40/Duble_herma_of_Socrates_and_Seneca_Antikensammlung_Berlin_03_.jpg/285px-Duble_herma_of_Socrates_and_Seneca_Antikensammlung_Berlin_03_.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/40/Duble_herma_of_Socrates_and_Seneca_Antikensammlung_Berlin_03_.jpg/380px-Duble_herma_of_Socrates_and_Seneca_Antikensammlung_Berlin_03_.jpg 2x" data-file-width="1862" data-file-height="2311" /></a><figcaption>Antik byst föreställande stoikern <a href="/wiki/Seneca_den_yngre" title="Seneca den yngre">Seneca den yngre</a>; Berlin.</figcaption></figure> <p>Paradoxalt nog ansåg stoikerna att det finns en "väg" som leder till dygden, även om man förblir ond fram till den dag då man blir dygdig.<sup id="cite_ref-Holo_2008_24_62-4" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_24-62"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>53<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De menade att vägen från ondska till dygd består av att successivt förstå hur naturen fungerar och harmonierar. Vidare menade de att man i takt med att denna förståelse ökar, också börjar värdera naturens ordning högre än sig själv.<sup id="cite_ref-Holo_2008_39-45_65-0" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_39-45-65"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>56<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epiktetos anser att det är naturligt att sträva efter ett långt liv, rikedom och hälsa, om man ser det som att man lever i ett isolerat sammanhang (oberoende av den yttre världen). Men om man ser på sig själv som en del i ett större sammanhang – som en del i kosmos – förstår man varför det är naturligt och lämpligt att insjukna, vara fattig och dö, med mera.<sup id="cite_ref-Epiktetos_1877_2_66-0" class="reference"><a href="#cite_note-Epiktetos_1877_2-66"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>57<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Enligt Seneca är till och med spädbarn rationella, även om deras rationella natur ännu är outvecklad. Stoikerna ansåg att endast fullt utvecklade rationella varelser kan bli dygdiga; således var dygden utesluten för barn. Cato menade att vägen till dygd består av fem steg,<sup id="cite_ref-Holo_2008_39-45_65-1" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_39-45-65"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>56<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> där det första steget börjar vid födelsen: </p><p>1. Primitiv självbevarelse (den första "lämpliga handlingen").<sup id="cite_ref-Holo_2008_39-45_65-2" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_39-45-65"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>56<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>2. Strävan mot det som är i enlighet med naturen (i detta fall innebär detta "det som gynnar överlevnaden"), och undvikande av det som inte är i enlighet med naturen.<sup id="cite_ref-Holo_2008_39-45_65-3" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_39-45-65"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>56<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>3. Att man inser och förstår sin egen förmåga till förnuftiga beslut. Detta används sedermera till att medvetet välja lämpliga handlingar som gynnar rationaliteten och kosmos ordning, snarare än den primitiva överlevnaden (detta är också i enlighet med naturen).<sup id="cite_ref-Holo_2008_39-45_65-4" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_39-45-65"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>56<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>4. Lämpliga handlingar blir en vana.<sup id="cite_ref-Holo_2008_39-45_65-5" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_39-45-65"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>56<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>5. Individens alla val blir helt rationella, förnuftiga, och i enlighet med naturen.<sup id="cite_ref-Holo_2008_39-45_65-6" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_39-45-65"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>56<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Med "lämpliga handlingar" avsåg Cato handlingar som "förnuftet tillåter". Vidare menade han att vissa lämpliga handlingar, såsom "att bry sig om sin hälsa", är allmängiltiga, medan andra lämpliga handlingar bara är lämpliga under vissa omständigheter. Ett exempel på en lämplig handling som bara är lämplig under vissa omständigheter, är "att offra sig själv".<sup id="cite_ref-Holo_2008_39-45_65-7" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_39-45-65"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>56<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Skillnaden mellan den icke dygdiges "lämpliga handlingar", och den dygdiges "lämpliga handlingar", är att den dygdige är konsekvent, helt rationell, förnuftig, vis och dygdig i sina beslutsfattandeprocesser. Cato menade att "lämpliga handlingar" är i enlighet med naturen – men att en lämplig handling inte nödvändigtvis behöver utföras med förnuftiga motiv. En icke dygdig person kan, exempelvis, vara vänlig mot sina medmänniskor av egenintresse. En dygdig person skulle i samma situation vara vänlig för att det principiellt är förnuftigt och dygdigt.<sup id="cite_ref-Holo_2008_39-45_65-8" class="reference"><a href="#cite_note-Holo_2008_39-45-65"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>56<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Filosofiska_utmaningar/övningar"><span id="Filosofiska_utmaningar.2F.C3.B6vningar"></span>Filosofiska utmaningar/övningar</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=24" title="Redigera avsnitt: Filosofiska utmaningar/övningar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=24" title="Redigera avsnitts källkod: Filosofiska utmaningar/övningar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Enligt Epiktetos består den första filosofiska utmaningen av att inse att dygd är det enda som är bra, och att ondska är det enda som är dåligt. Han menar att människor tenderar att värdera sina yttre omständigheter som bra respektive dåliga, medan de yttre omständigheterna enligt stoikerna aldrig kan vara vare sig bra eller dåliga.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_46-49_46-2" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_46-49-46"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>40<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Därefter följer övningar i att förändra sin disposition, eller som Marcus Aurelius uttrycker det: "att långsamt färga om själen", med andra ord att successivt förändra invanda och olämpliga beteenden till lämpliga sådana. För detta ändamål menar Epiktetos att filosofer bör börja varje dag med att skriva ned centrala doktriner. Likaledes uppmanar Seneca till att varje dag reflektera över om man har levt upp till sina filosofiska ideal eller inte.<sup id="cite_ref-Sellars_2006_46-49_46-3" class="reference"><a href="#cite_note-Sellars_2006_46-49-46"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>40<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Epiktetos beskriver tre övningar i filosofiskt leverne. En del forskare har dragit paralleller mellan denna uppdelning och stoicismens uppdelning av den "teoretiska" filosofin (fysik, logik och etik). Andra forskare är dock skeptiska till att dra sådana paralleller:<sup id="cite_ref-67" class="reference"><a href="#cite_note-67"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>58<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>1. Övning i hantering av begär och motvilja. </p><p>2. Övning i impulshantering och i att utföra lämpliga handlingar. </p><p>3. Övning i omdöme, värdering, tolkning och intryckshantering. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Se_även"><span id="Se_.C3.A4ven"></span>Se även</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=25" title="Redigera avsnitt: Se även" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=25" title="Redigera avsnitts källkod: Se även"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/wiki/Sextierna" title="Sextierna">Sextierna</a></li> <li><a href="/wiki/Epikurism" title="Epikurism">Epikurism</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Referenser">Referenser</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=26" title="Redigera avsnitt: Referenser" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=26" title="Redigera avsnitts källkod: Referenser"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Anmärkningslista"><span id="Anm.C3.A4rkningslista"></span>Anmärkningslista</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=27" title="Redigera avsnitt: Anmärkningslista" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=27" title="Redigera avsnitts källkod: Anmärkningslista"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r47958313">.mw-parser-output .fotnotslista .references{list-style-type:inherit}.mw-parser-output .skin-minerva .fotnotslista .references{list-style-type:lower-alpha}</style><div class="fotnotslista" style="list-style-type: lower-alpha;"><div class="mw-references-wrap"><ol class="references"> <li id="cite_note-8"><a href="#cite_ref-8">^</a> <span class="reference-text">Baltzly (2018)<sup id="cite_ref-Baltzly_2019_5-1" class="reference"><a href="#cite_note-Baltzly_2019-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> hänvisar till del fyra av Sorabji, R. (2000) <i>Emotion and Peace of Mind: From Stoic Agitation to Christian Temptation, Oxford: Oxford University Press</i>.</span> </li> <li id="cite_note-9"><a href="#cite_ref-9">^</a> <span class="reference-text">Se även artikeln <i><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Modern_Stoicism" class="extiw" title="en:Modern Stoicism">Modern Stoicism</a></i> på engelska Wikipedia, och hemsidan <i>The Daily Stoics</i> lista över <a rel="nofollow" class="external text" href="https://dailystoic.com/stoicism-pop-culture/">populärkulturella referenser till stoicismen</a>.</span> </li> <li id="cite_note-31"><a href="#cite_ref-31">^</a> <span class="reference-text">Se avsnittet "Vägen till dygd"</span> </li> <li id="cite_note-35"><a href="#cite_ref-35">^</a> <span class="reference-text">“It applies to him so far as happiness in life is concerned: for this all he needs is a rational and elevated spirit that treats fortune with disdain; for the actual business of living he needs a great number of things.”<sup id="cite_ref-Seneca_1969_51_34-1" class="reference"><a href="#cite_note-Seneca_1969_51-34"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>31<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></span> </li> <li id="cite_note-37"><a href="#cite_ref-37">^</a> <span class="reference-text">Att samtidigt tro på determinism och fri vilja, kallas för <a href="/wiki/Kompatibilism" class="mw-redirect" title="Kompatibilism">kompatibilism</a>.</span> </li> <li id="cite_note-38"><a href="#cite_ref-38">^</a> <span class="reference-text">Tre aspekter av samma kropp, se kosmologiavsnittet</span> </li> <li id="cite_note-55"><a href="#cite_ref-55">^</a> <span class="reference-text">"Well, go in then," says the emperor, "but say nothing." "Do not ask my opinion, and I will be silent." "But I must ask your opinion." "And I must say what I think right." "But if you do, I shall put you to death." "When then did I tell you that I am immortal? You will do your part, and I will do mine: it is your part to kill; it is mine to die, but not in fear: yours to banish me; mine to depart without sorrow."<sup id="cite_ref-Epiktetos_1877_1_2_54-0" class="reference"><a href="#cite_note-Epiktetos_1877_1_2-54"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>48<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></span> </li> <li id="cite_note-56"><a href="#cite_ref-56">^</a> <span class="reference-text">“'Come, then, Epictetus, shave yourself.' 'If I am a philosopher,' I answer, 'I will not shave myself.' 'But I will take off your head?' If that will do you any good, take it off.”<sup id="cite_ref-Epiktetos_1877_1_2_54-1" class="reference"><a href="#cite_note-Epiktetos_1877_1_2-54"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>48<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></span> </li> <li id="cite_note-61"><a href="#cite_ref-61">^</a> <span class="reference-text">”But if I knew that it was fated for me to be sick, I would even move toward it”.<sup id="cite_ref-Epiktetos_1877_2_6_3-1" class="reference"><a href="#cite_note-Epiktetos_1877_2_6-3"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></span> </li> </ol></div></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Noter">Noter</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=28" title="Redigera avsnitt: Noter" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=28" title="Redigera avsnitts källkod: Noter"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-1"><a href="#cite_ref-1">^</a> <span class="reference-text">Epiktetos handbok i livets konst</span> </li> <li id="cite_note-2"><a href="#cite_ref-2">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFMarcus_Aurelius1967">Marcus Aurelius 1967</a>, s. 46: 5:8.</span> </li> <li id="cite_note-Epiktetos_1877_2_6-3">^ [<a href="#cite_ref-Epiktetos_1877_2_6_3-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Epiktetos_1877_2_6_3-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFEpiktetos1877">Epiktetos 1877</a>, s. – 2:6.</span> </li> <li id="cite_note-Holo_2008_6-9-4">^ [<a href="#cite_ref-Holo_2008_6-9_4-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_6-9_4-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_6-9_4-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_6-9_4-3"><small>d</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFHolowchak2008">Holowchak 2008</a>, s. 6–9.</span> </li> <li id="cite_note-Baltzly_2019-5">^ [<a href="#cite_ref-Baltzly_2019_5-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Baltzly_2019_5-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Baltzly_2019_5-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-Baltzly_2019_5-3"><small>d</small></a> <a href="#cite_ref-Baltzly_2019_5-4"><small>e</small></a> <a href="#cite_ref-Baltzly_2019_5-5"><small>f</small></a> <a href="#cite_ref-Baltzly_2019_5-6"><small>g</small></a> <a href="#cite_ref-Baltzly_2019_5-7"><small>h</small></a> <a href="#cite_ref-Baltzly_2019_5-8"><small>i</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFBaltzly2019">Baltzly 2019</a>.</span> </li> <li id="cite_note-6"><a href="#cite_ref-6">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 144.</span> </li> <li id="cite_note-Sellars_2006_135-156-7">^ [<a href="#cite_ref-Sellars_2006_135-156_7-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Sellars_2006_135-156_7-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Sellars_2006_135-156_7-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 135–156.</span> </li> <li id="cite_note-10"><a href="#cite_ref-10">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSadler2014">Sadler 2014</a>.</span> </li> <li id="cite_note-Sellars_2006_36-11">^ [<a href="#cite_ref-Sellars_2006_36_11-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Sellars_2006_36_11-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 36.</span> </li> <li id="cite_note-12"><a href="#cite_ref-12">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 42–44.</span> </li> <li id="cite_note-13"><a href="#cite_ref-13">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 33–34.</span> </li> <li id="cite_note-14"><a href="#cite_ref-14">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 52.</span> </li> <li id="cite_note-15"><a href="#cite_ref-15">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 32.</span> </li> <li id="cite_note-16"><a href="#cite_ref-16">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 35.</span> </li> <li id="cite_note-17"><a href="#cite_ref-17">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 86–90.</span> </li> <li id="cite_note-18"><a href="#cite_ref-18">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 82–86.</span> </li> <li id="cite_note-19"><a href="#cite_ref-19">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 91.</span> </li> <li id="cite_note-Holo_2008_41-20">^ [<a href="#cite_ref-Holo_2008_41_20-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_41_20-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFHolowchak2008">Holowchak 2008</a>, s. 41.</span> </li> <li id="cite_note-Holo_2008_20-21-21">^ [<a href="#cite_ref-Holo_2008_20-21_21-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_20-21_21-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFHolowchak2008">Holowchak 2008</a>, s. 20–21.</span> </li> <li id="cite_note-Sellars_2006_93-97-22">^ [<a href="#cite_ref-Sellars_2006_93-97_22-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Sellars_2006_93-97_22-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Sellars_2006_93-97_22-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-Sellars_2006_93-97_22-3"><small>d</small></a> <a href="#cite_ref-Sellars_2006_93-97_22-4"><small>e</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 93–97.</span> </li> <li id="cite_note-23"><a href="#cite_ref-23">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 84–86.</span> </li> <li id="cite_note-24"><a href="#cite_ref-24">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFCicero2001">Cicero 2001</a>, s. 70–71.</span> </li> <li id="cite_note-Holo_2008_36-38-25">^ [<a href="#cite_ref-Holo_2008_36-38_25-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_36-38_25-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_36-38_25-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFHolowchak2008">Holowchak 2008</a>, s. 36–38.</span> </li> <li id="cite_note-MA_1967_43-26">^ [<a href="#cite_ref-MA_1967_43_26-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-MA_1967_43_26-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFMarcus_Aurelius1967">Marcus Aurelius 1967</a>, s. 43: 5:1.</span> </li> <li id="cite_note-Rubarth_2006-27">^ [<a href="#cite_ref-Rubarth_2006_27-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Rubarth_2006_27-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Rubarth_2006_27-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-Rubarth_2006_27-3"><small>d</small></a> <a href="#cite_ref-Rubarth_2006_27-4"><small>e</small></a> <a href="#cite_ref-Rubarth_2006_27-5"><small>f</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFRubarth2006">Rubarth 2006</a>.</span> </li> <li id="cite_note-Pigliucci_2016-28">^ [<a href="#cite_ref-Pigliucci_2016_28-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Pigliucci_2016_28-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Pigliucci_2016_28-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFPigliucci2016">Pigliucci 2016</a>.</span> </li> <li id="cite_note-Holo_2008_47-53-29">^ [<a href="#cite_ref-Holo_2008_47-53_29-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_47-53_29-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_47-53_29-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_47-53_29-3"><small>d</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_47-53_29-4"><small>e</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_47-53_29-5"><small>f</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_47-53_29-6"><small>g</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_47-53_29-7"><small>h</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFHolowchak2008">Holowchak 2008</a>, s. 47–53.</span> </li> <li id="cite_note-30"><a href="#cite_ref-30">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFCicero2001">Cicero 2001</a>, s. 81.</span> </li> <li id="cite_note-Sellars_2006_110-4-32">^ [<a href="#cite_ref-Sellars_2006_110-4_32-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Sellars_2006_110-4_32-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Sellars_2006_110-4_32-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 110–114.</span> </li> <li id="cite_note-33"><a href="#cite_ref-33">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFMarcus_Aurelius1967">Marcus Aurelius 1967</a>, s. 26; 3:6.</span> </li> <li id="cite_note-Seneca_1969_51-34">^ [<a href="#cite_ref-Seneca_1969_51_34-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Seneca_1969_51_34-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSeneca1969">Seneca 1969</a>, s. 51; brev 9.</span> </li> <li id="cite_note-Seddon_1999-36">^ [<a href="#cite_ref-Seddon_1999_36-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Seddon_1999_36-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Seddon_1999_36-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-Seddon_1999_36-3"><small>d</small></a> <a href="#cite_ref-Seddon_1999_36-4"><small>e</small></a> <a href="#cite_ref-Seddon_1999_36-5"><small>f</small></a> <a href="#cite_ref-Seddon_1999_36-6"><small>g</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSeddon1999">Seddon 1999</a>.</span> </li> <li id="cite_note-39"><a href="#cite_ref-39">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFEpiktetos2000">Epiktetos 2000</a>, s. 21; v. 14.</span> </li> <li id="cite_note-40"><a href="#cite_ref-40">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFHolowchak2008">Holowchak 2008</a>, s. 61.</span> </li> <li id="cite_note-41"><a href="#cite_ref-41">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFEpiktetos2000">Epiktetos 2000</a>, s. 35; v. 28.</span> </li> <li id="cite_note-42"><a href="#cite_ref-42">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFMarcus_Aurelius1967">Marcus Aurelius 1967</a>, s. 67; 7:2.</span> </li> <li id="cite_note-Seddon_2003-43"><a href="#cite_ref-Seddon_2003_43-0">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSeddon2003">Seddon 2003</a>.</span> </li> <li id="cite_note-44"><a href="#cite_ref-44">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFMarcus_Aurelius1967">Marcus Aurelius 1967</a>, s. 118; 11:4.</span> </li> <li id="cite_note-45"><a href="#cite_ref-45">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 59–60.</span> </li> <li id="cite_note-Sellars_2006_46-49-46">^ [<a href="#cite_ref-Sellars_2006_46-49_46-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Sellars_2006_46-49_46-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Sellars_2006_46-49_46-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-Sellars_2006_46-49_46-3"><small>d</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 46–49.</span> </li> <li id="cite_note-Sellars_2006_64-68-47">^ [<a href="#cite_ref-Sellars_2006_64-68_47-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Sellars_2006_64-68_47-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Sellars_2006_64-68_47-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 64–68.</span> </li> <li id="cite_note-48"><a href="#cite_ref-48">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 69–70.</span> </li> <li id="cite_note-49"><a href="#cite_ref-49">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 75.</span> </li> <li id="cite_note-50"><a href="#cite_ref-50">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 71.</span> </li> <li id="cite_note-51"><a href="#cite_ref-51">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFEpiktetos2000">Epiktetos 2000</a>, s. 53; v. 45.</span> </li> <li id="cite_note-52"><a href="#cite_ref-52">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 107–114.</span> </li> <li id="cite_note-Sellars_2006_107-9-53">^ [<a href="#cite_ref-Sellars_2006_107-9_53-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Sellars_2006_107-9_53-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Sellars_2006_107-9_53-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-Sellars_2006_107-9_53-3"><small>d</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 107–109.</span> </li> <li id="cite_note-Epiktetos_1877_1_2-54">^ [<a href="#cite_ref-Epiktetos_1877_1_2_54-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Epiktetos_1877_1_2_54-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFEpiktetos1877">Epiktetos 1877</a>, s. – 1:2.</span> </li> <li id="cite_note-57"><a href="#cite_ref-57">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 112.</span> </li> <li id="cite_note-58"><a href="#cite_ref-58">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFEpiktetos2000">Epiktetos 2000</a>, s. 59; v. 51.</span> </li> <li id="cite_note-Sellars_2006_122-124-59">^ [<a href="#cite_ref-Sellars_2006_122-124_59-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Sellars_2006_122-124_59-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Sellars_2006_122-124_59-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 122–124.</span> </li> <li id="cite_note-60"><a href="#cite_ref-60">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 110.</span> </li> <li id="cite_note-Holo_2008_24-62">^ [<a href="#cite_ref-Holo_2008_24_62-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_24_62-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_24_62-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_24_62-3"><small>d</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_24_62-4"><small>e</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFHolowchak2008">Holowchak 2008</a>, s. 24.</span> </li> <li id="cite_note-63"><a href="#cite_ref-63">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 38.</span> </li> <li id="cite_note-64"><a href="#cite_ref-64">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFMarcus_Aurelius1967">Marcus Aurelius 1967</a>, s. 34: 4:17.</span> </li> <li id="cite_note-Holo_2008_39-45-65">^ [<a href="#cite_ref-Holo_2008_39-45_65-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_39-45_65-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_39-45_65-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_39-45_65-3"><small>d</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_39-45_65-4"><small>e</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_39-45_65-5"><small>f</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_39-45_65-6"><small>g</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_39-45_65-7"><small>h</small></a> <a href="#cite_ref-Holo_2008_39-45_65-8"><small>i</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFHolowchak2008">Holowchak 2008</a>, s. 39–45.</span> </li> <li id="cite_note-Epiktetos_1877_2-66"><a href="#cite_ref-Epiktetos_1877_2_66-0">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFEpiktetos1877">Epiktetos 1877</a>, s. – bok 2.</span> </li> <li id="cite_note-67"><a href="#cite_ref-67">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSellars2006">Sellars 2006</a>, s. 50–52.</span> </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Källor"><span id="K.C3.A4llor"></span>Källor</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=29" title="Redigera avsnitt: Källor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=29" title="Redigera avsnitts källkod: Källor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFBaltzly2019">Baltzly, Dirk (2019), Zalta, Edward N., red., ”<a rel="nofollow" class="external text" href="https://plato.stanford.edu/archives/spr2019/entries/stoicism/">Stoicism</a>”, <i>The Stanford Encyclopedia of Philosophy</i></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=%5Bhttps%3A%2F%2Fplato.stanford.edu%2Farchives%2Fspr2019%2Fentries%2Fstoicism%2F+Stoicism%5D&rft.jtitle=The+Stanford+Encyclopedia+of+Philosophy&rft.aulast=Baltzly&rft.aufirst=Dirk&rft.au=Baltzly%2C+Dirk&rft.date=2019&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Stoicism"><span style="display: none;"> </span></span> (Spring 2019 Edition). Läst 29 mars 2019.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFCicero2001"><a href="/wiki/Cicero" title="Cicero">Cicero, Marcus Tullius</a> (2001). Raphael Woolf. övers.; Julia Annas. red (på engelska). <i><span>On Moral Ends</span></i>. Cambridge: Cambridge University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-511-04060-1" title="Special:Bokkällor/0-511-04060-1">ISBN 0-511-04060-1</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=On+Moral+Ends&rft.aulast=Cicero&rft.aufirst=Marcus+Tullius&rft.au=Cicero%2C+Marcus+Tullius&rft.date=2001&rft.place=Cambridge&rft.pub=Cambridge+University+Press&rft.isbn=0-511-04060-1&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Stoicism"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFEpiktetos2000"><a href="/wiki/Epiktetos" title="Epiktetos">Epiktetos</a> (2000). Anders Håkansson. övers. red. <i><span>Handbok i livets konst</span></i>. Lund: Bakhåll. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/8376560">8376560</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9177421779" title="Special:Bokkällor/9177421779">ISBN 9177421779</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Handbok+i+livets+konst&rft.aulast=Epiktetos&rft.au=Epiktetos&rft.date=2000&rft.place=Lund&rft.pub=Bakh%C3%A5ll&rft.isbn=9177421779&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Stoicism"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFEpiktetos1877"><a href="/wiki/Epiktetos" title="Epiktetos">Epiktetos</a> (1877), <i>George Long övers.</i>, ”<a rel="nofollow" class="external text" href="http://classics.mit.edu/Epictetus/discourses.html">The Discourses</a>”, <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://classics.mit.edu/index.html">The Internet Classics Archive</a></i></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=%5Bhttp%3A%2F%2Fclassics.mit.edu%2FEpictetus%2Fdiscourses.html+The+Discourses%5D&rft.jtitle=%5Bhttp%3A%2F%2Fclassics.mit.edu%2Findex.html+The+Internet+Classics+Archive%5D&rft.aulast=Epiktetos&rft.au=Epiktetos&rft.date=1877&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Stoicism"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFEpiktetos1758"><a href="/wiki/Epiktetos" title="Epiktetos">Epiktetos</a> (1758), <i>Elizabeth Carter övers.</i>, ”<a rel="nofollow" class="external text" href="http://classics.mit.edu/Epictetus/epicench.html">Enchiridion</a>”, <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://classics.mit.edu/index.html">The Internet Classics Archive</a></i></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=%5Bhttp%3A%2F%2Fclassics.mit.edu%2FEpictetus%2Fepicench.html+Enchiridion%5D&rft.jtitle=%5Bhttp%3A%2F%2Fclassics.mit.edu%2Findex.html+The+Internet+Classics+Archive%5D&rft.aulast=Epiktetos&rft.au=Epiktetos&rft.date=1758&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Stoicism"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFHolowchak2008">Holowchak, Mark A. (2008). <i><span>The Stoics: A Guide for the Perplexed (Continuum Guides for the Perplexed)</span></i>. Continuum International Publishing Group Ltd. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/1847060447" title="Special:Bokkällor/1847060447">ISBN 1847060447</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Stoics%3A+A+Guide+for+the+Perplexed+%28Continuum+Guides+for+the+Perplexed%29&rft.aulast=Holowchak&rft.aufirst=Mark+A.&rft.au=Holowchak%2C+Mark+A.&rft.date=2008&rft.pub=Continuum+International+Publishing+Group+Ltd&rft.isbn=1847060447&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Stoicism"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFMarcus_Aurelius1967"><a href="/wiki/Marcus_Aurelius" title="Marcus Aurelius">Marcus Aurelius</a> (1967). Ellen Wester övers.; Vera Silverstolpe. red. <i><span>Självbetraktelser</span></i>. Stockholm: Forum. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/7254076">7254076</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Sj%C3%A4lvbetraktelser&rft.aulast=Marcus+Aurelius&rft.au=Marcus+Aurelius&rft.date=1967&rft.place=Stockholm&rft.pub=Forum&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Stoicism"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFMarcus_Aurelius1910"><a href="/wiki/Marcus_Aurelius" title="Marcus Aurelius">Marcus Aurelius</a> (1910), <i>George Long övers.</i>, ”<a rel="nofollow" class="external text" href="http://classics.mit.edu/Antoninus/meditations.html">Meditations</a>”, <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://classics.mit.edu/index.html">The Internet Classics Archive</a></i></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=%5Bhttp%3A%2F%2Fclassics.mit.edu%2FAntoninus%2Fmeditations.html+Meditations%5D&rft.jtitle=%5Bhttp%3A%2F%2Fclassics.mit.edu%2Findex.html+The+Internet+Classics+Archive%5D&rft.aulast=Marcus+Aurelius&rft.au=Marcus+Aurelius&rft.date=1910&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Stoicism"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFPigliucci2016"><a href="/wiki/Massimo_Pigliucci" title="Massimo Pigliucci">Pigliucci, Massimo</a> (2016), Fieser, James; Dowden, Bradley, red., ”<a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.iep.utm.edu/stoicism/">Stoicism</a>”, <i><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.iep.utm.edu/">Internet Encyclopedia of Philosophy</a></i>, <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/2161-0002">2161-0002</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=%5Bhttps%3A%2F%2Fwww.iep.utm.edu%2Fstoicism%2F+Stoicism%5D&rft.jtitle=%5Bhttps%3A%2F%2Fwww.iep.utm.edu%2F+Internet+Encyclopedia+of+Philosophy%5D&rft.aulast=Pigliucci&rft.aufirst=Massimo&rft.au=Pigliucci%2C+Massimo&rft.date=2016&rft.issn=2161-0002&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Stoicism"><span style="display: none;"> </span></span> Läst 29 mars 2019.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFRubarth2006">Rubarth, Scott (2006), Fieser, James; Dowden, Bradley, red., ”<a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.iep.utm.edu/stoicmind/">Stoic Philosophy of Mind</a>”, <i><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.iep.utm.edu/">Internet Encyclopedia of Philosophy</a></i>, <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/2161-0002">2161-0002</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=%5Bhttps%3A%2F%2Fwww.iep.utm.edu%2Fstoicmind%2F+Stoic+Philosophy+of+Mind%5D&rft.jtitle=%5Bhttps%3A%2F%2Fwww.iep.utm.edu%2F+Internet+Encyclopedia+of+Philosophy%5D&rft.aulast=Rubarth&rft.aufirst=Scott&rft.au=Rubarth%2C+Scott&rft.date=2006&rft.issn=2161-0002&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Stoicism"><span style="display: none;"> </span></span> Läst 29 mars 2019.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFSadler2014">Sadler, Greg (2014), ”<a rel="nofollow" class="external text" href="https://modernstoicism.com/what-we-do/">What We Do</a>”, <i><a rel="nofollow" class="external text" href="https://modernstoicism.com/">Modern Stoicism: Home of Stoic Week, Stoicism Today and Stoicon</a></i></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=%5Bhttps%3A%2F%2Fmodernstoicism.com%2Fwhat-we-do%2F+What+We+Do%5D&rft.jtitle=%5Bhttps%3A%2F%2Fmodernstoicism.com%2F+Modern+Stoicism%3A+Home+of+Stoic+Week%2C+Stoicism+Today+and+Stoicon%5D&rft.aulast=Sadler&rft.aufirst=Greg&rft.au=Sadler%2C+Greg&rft.date=2014&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Stoicism"><span style="display: none;"> </span></span> Läst 24 april 2019</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFSeddon1999">Seddon, Keith (1999), ”Do the Stoics Succeed in Showing How People Can be Morally Responsible for Some of Their Actions Within the Framework of Causal Determinism?”, <i>Volga Journal of Philosophy and Social Sciences</i> 6</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Do+the+Stoics+Succeed+in+Showing+How+People+Can+be+Morally+Responsible+for+Some+of+Their+Actions+Within+the+Framework+of+Causal+Determinism%3F&rft.jtitle=Volga+Journal+of+Philosophy+and+Social+Sciences&rft.aulast=Seddon&rft.aufirst=Keith&rft.au=Seddon%2C+Keith&rft.date=1999&rft.volume=6&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Stoicism"><span style="display: none;"> </span></span> (Tillgänglig online <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20010708142637/http://www.ssu.samara.ru/research/philosophy/frame.asp?journal=6">här</a> och <a rel="nofollow" class="external text" href="http://people.wku.edu/jan.garrett/stoa/seddon1.htm">här</a>.)</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFSeddon2003">Seddon, Keith H. (2003), Fieser, James; Dowden, Bradley, red., ”<a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.iep.utm.edu/epictetu/">Epictetus (55–135 C.E.)</a>”, <i><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.iep.utm.edu/">Internet Encyclopedia of Philosophy</a></i>, <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/2161-0002">2161-0002</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=%5Bhttps%3A%2F%2Fwww.iep.utm.edu%2Fepictetu%2F+Epictetus+%2855%E2%80%93135+C.E.%29%5D&rft.jtitle=%5Bhttps%3A%2F%2Fwww.iep.utm.edu%2F+Internet+Encyclopedia+of+Philosophy%5D&rft.aulast=Seddon&rft.aufirst=Keith+H.&rft.au=Seddon%2C+Keith+H.&rft.date=2003&rft.issn=2161-0002&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Stoicism"><span style="display: none;"> </span></span> Läst 29 mars 2019.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSellars2006">Sellars, John (2006) (på engelska). <i><span>Stoicism</span></i>. Ancient philosophies; 1. Chesham, Bucks: Acumen Pub. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/19529473">19529473</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-1-84465-052-1" title="Special:Bokkällor/978-1-84465-052-1">ISBN 978-1-84465-052-1</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Stoicism&rft.aulast=Sellars&rft.aufirst=John&rft.au=Sellars%2C+John&rft.date=2006&rft.series=Ancient+philosophies%3B+1&rft.place=Chesham%2C+Bucks&rft.pub=Acumen+Pub.&rft.isbn=978-1-84465-052-1&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Stoicism"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSeneca1969"><a href="/wiki/Seneca_den_yngre" title="Seneca den yngre">Seneca, Lucius Annaeus</a> (1969). Robin Campbell. övers. red (på engelska). <i><span>Letters From a Stoic – Epistulae Morales Ad Lucilium</span></i>. Penguin Books Ltd. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/22176739">22176739</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9780140442106" title="Special:Bokkällor/9780140442106">ISBN 9780140442106</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Letters+From+a+Stoic+%E2%80%93+Epistulae+Morales+Ad+Lucilium&rft.aulast=Seneca&rft.aufirst=Lucius+Annaeus&rft.au=Seneca%2C+Lucius+Annaeus&rft.date=1969&rft.pub=Penguin+Books+Ltd&rft.isbn=9780140442106&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Stoicism"><span style="display: none;"> </span></span></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Externa_länkar"><span id="Externa_l.C3.A4nkar"></span>Externa länkar</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&veaction=edit&section=30" title="Redigera avsnitt: Externa länkar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Stoicism&action=edit&section=30" title="Redigera avsnitts källkod: Externa länkar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><span typeof="mw:File"><span><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Wikisource-logo.svg/15px-Wikisource-logo.svg.png" decoding="async" width="15" height="16" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Wikisource-logo.svg/23px-Wikisource-logo.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Wikisource-logo.svg/30px-Wikisource-logo.svg.png 2x" data-file-width="410" data-file-height="430" /></span></span> Wikisource har originalverk som rör <a href="https://sv.wikisource.org/wiki/en:Author:Seneca" class="extiw" title="src:en:Author:Seneca">Seneca (på engelska)</a>. <div class="interProject wikisource" style="display:none;"><a href="https://sv.wikisource.org/wiki/en:Author:Seneca" class="extiw" title="src:en:Author:Seneca">Seneca (på engelska)</a></div></li> <li><span typeof="mw:File"><span><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Wikisource-logo.svg/15px-Wikisource-logo.svg.png" decoding="async" width="15" height="16" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Wikisource-logo.svg/23px-Wikisource-logo.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Wikisource-logo.svg/30px-Wikisource-logo.svg.png 2x" data-file-width="410" data-file-height="430" /></span></span> Wikisource har originalverk som rör <a href="https://sv.wikisource.org/wiki/en:Author:Epictetus" class="extiw" title="src:en:Author:Epictetus">Epiktetos (på engelska)</a>. <div class="interProject wikisource" style="display:none;"><a href="https://sv.wikisource.org/wiki/en:Author:Epictetus" class="extiw" title="src:en:Author:Epictetus">Epiktetos (på engelska)</a></div></li> <li><span typeof="mw:File"><span><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Wikisource-logo.svg/15px-Wikisource-logo.svg.png" decoding="async" width="15" height="16" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Wikisource-logo.svg/23px-Wikisource-logo.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Wikisource-logo.svg/30px-Wikisource-logo.svg.png 2x" data-file-width="410" data-file-height="430" /></span></span> Wikisource har originalverk som rör <a href="https://sv.wikisource.org/wiki/en:Author:Marcus_Aurelius_Antoninus" class="extiw" title="src:en:Author:Marcus Aurelius Antoninus">Marcus Aurelius (på engelska)</a>. <div class="interProject wikisource" style="display:none;"><a href="https://sv.wikisource.org/wiki/en:Author:Marcus_Aurelius_Antoninus" class="extiw" title="src:en:Author:Marcus Aurelius Antoninus">Marcus Aurelius (på engelska)</a></div></li> <li><span typeof="mw:File"><span><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Wikisource-logo.svg/15px-Wikisource-logo.svg.png" decoding="async" width="15" height="16" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Wikisource-logo.svg/23px-Wikisource-logo.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Wikisource-logo.svg/30px-Wikisource-logo.svg.png 2x" data-file-width="410" data-file-height="430" /></span></span> Wikisource har originalverk som rör <a href="https://sv.wikisource.org/wiki/en:Author:Diogenes_La%C3%ABrtius" class="extiw" title="src:en:Author:Diogenes Laërtius">Diogenes Laërtius (på engelska)</a>. <div class="interProject wikisource" style="display:none;"><a href="https://sv.wikisource.org/wiki/en:Author:Diogenes_La%C3%ABrtius" class="extiw" title="src:en:Author:Diogenes Laërtius">Diogenes Laërtius (på engelska)</a></div></li> <li><span typeof="mw:File"><span><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Wikibooks-logo.svg/15px-Wikibooks-logo.svg.png" decoding="async" width="15" height="15" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Wikibooks-logo.svg/23px-Wikibooks-logo.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Wikibooks-logo.svg/30px-Wikibooks-logo.svg.png 2x" data-file-width="300" data-file-height="300" /></span></span> <a href="https://sv.wikibooks.org/wiki/Om_Plikterna,_Cicero" class="extiw" title="b:Om Plikterna, Cicero">"Om plikterna" av Cicero</a> på Wikibooks.<div class="interProject wikibooks" style="display:none;"><a href="https://sv.wikibooks.org/wiki/Om_Plikterna,_Cicero" class="extiw" title="b:Om Plikterna, Cicero">Böcker</a></div></li></ul> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="collapsible collapsed" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style="background:#ceecee;;" colspan="2" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Filosofi_navigation" title="Mall:Filosofi navigation"><span title="Visa denna mall" style="border:none;;">v</span></a> <span style="font-size:80%;">•</span> <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Filosofi_navigation&action=edit"><span style="border:none;;" title="Redigera den här mallen">r</span></a></div></div><span style="font-size:110%;"><a href="/wiki/Filosofi" title="Filosofi">Filosofi</a></span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Allmänt</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Filosofi" title="Filosofi">Filosofi</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/V%C3%A4sterl%C3%A4ndsk_filosofi" title="Västerländsk filosofi">Västerländsk</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Islamisk_filosofi" title="Islamisk filosofi">Islamisk</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%96sterl%C3%A4ndsk_filosofi" title="Österländsk filosofi">Österländsk</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Filosofins_historia" title="Filosofins historia">Historia</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/F%C3%B6rsokratisk_filosofi" title="Försokratisk filosofi">Försokratisk</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Filosofins_historia#Antikens_filosofi" title="Filosofins historia">Antiken</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Medeltidens_filosofi" title="Medeltidens filosofi">Medeltiden</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ren%C3%A4ssansens_filosofi" title="Renässansens filosofi">Renässansen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/1600-talets_filosofi" title="1600-talets filosofi">1600-talet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Upplysningstidens_filosofi" title="Upplysningstidens filosofi">Upplysningstiden</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nutidens_filosofi" title="Nutidens filosofi">Nutid</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Kategori:Filosofer" title="Kategori:Filosofer">Filosofer</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em">Sortering efter: <a href="/wiki/Kategori:Filosofer_efter_epok" title="Kategori:Filosofer efter epok">epok</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kategori:Filosofer_efter_nationalitet" title="Kategori:Filosofer efter nationalitet">nationalitet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kategori:Filosofer_efter_religion" title="Kategori:Filosofer efter religion">religion</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kategori:Filosofer_efter_tradition" title="Kategori:Filosofer efter tradition">tradition</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kategori:Filosofer_efter_verksamhetsomr%C3%A5de" title="Kategori:Filosofer efter verksamhetsområde">verksamhetsområde</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Grenar</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Traditionella</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Axiologi" title="Axiologi">Axiologi</a> (<a href="/wiki/Estetik" title="Estetik">Estetik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Etik" title="Etik">Etik</a>) <span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Epistemologi" title="Epistemologi">Epistemologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Logik" title="Logik">Logik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Metafysik" title="Metafysik">Metafysik</a> (<a href="/wiki/Ontologi" title="Ontologi">Ontologi</a>)</div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Filosofi om…</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Filosofin_kring_artificiell_intelligens" title="Filosofin kring artificiell intelligens">Artificiell intelligens</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Bioetik" title="Bioetik">Bioetik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Feministisk_filosofi" title="Feministisk filosofi">Feminism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Handlingsteori" title="Handlingsteori">Handling</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Historiefilosofi" title="Historiefilosofi">Historia</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Krigsfilosofi" title="Krigsfilosofi">Krig</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Matematikfilosofi" title="Matematikfilosofi">Matematik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Medicinsk_filosofi" title="Medicinsk filosofi">Medicin</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Medvetandefilosofi" title="Medvetandefilosofi">Medvetande</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Metafilosofi" title="Metafilosofi">Meta</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Naturfilosofi" title="Naturfilosofi">Natur</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pedagogikens_filosofi" title="Pedagogikens filosofi">Pedagogik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/R%C3%A4ttsfilosofi" title="Rättsfilosofi">Rätt</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Socialfilosofi" title="Socialfilosofi">Social</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Spr%C3%A5kfilosofi" title="Språkfilosofi">Språk</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Politisk_filosofi" title="Politisk filosofi">Politik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Religionsfilosofi" title="Religionsfilosofi">Religion</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Vetenskapsteori" title="Vetenskapsteori">Vetenskap</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Skolor</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Filosofins_historia#Antikens_filosofi" title="Filosofins historia">Antiken</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Kinesisk_filosofi" title="Kinesisk filosofi">Kinesisk</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Konfucianism" title="Konfucianism">Konfucianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Legalism_(kinesisk_filosofi)" title="Legalism (kinesisk filosofi)">Legalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mohism" title="Mohism">Mohism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Namnskolan" title="Namnskolan">Namnskolan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Daoism" title="Daoism">Taoism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Yin-yang-skolan" title="Yin-yang-skolan">Yin-yang-skolan</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Grekisk-romersk</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Aristotelism" title="Aristotelism">Aristotelism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Atomism" title="Atomism">Atomism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Eleaterna" title="Eleaterna">Eleaterna</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Epikurism" title="Epikurism">Epikurism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/F%C3%B6rsokratisk_filosofi" title="Försokratisk filosofi">Försokrater</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/De_joniska_naturfilosoferna" title="De joniska naturfilosoferna">Joniska skolan</a> (<a href="/wiki/Efesiska_skolan" title="Efesiska skolan">Efesiska skolan</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kyniska_skolan" title="Kyniska skolan">Kyniska skolan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kyrenaiker" title="Kyrenaiker">Kyrenaiker</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mithraism" title="Mithraism">Mithraism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Peripatetiska_skolan" title="Peripatetiska skolan">Peripatetiska skolan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Platonism" title="Platonism">Platonism</a> (<a href="/wiki/Nyplatonism" title="Nyplatonism">Ny</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pythagor%C3%A9erna" title="Pythagoréerna">Pytagoreism</a> (<a href="/wiki/Nypytagoreism" title="Nypytagoreism">Ny</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sofister" title="Sofister">Sofister</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a class="mw-selflink selflink">Stoicism</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Indisk_filosofi" title="Indisk filosofi">Indisk</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Ajivika" title="Ajivika">Ajivika</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Madhyamaka" title="Madhyamaka">Madhyamaka</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Samkhya" title="Samkhya">Samkhya</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sautrantika" title="Sautrantika">Sautrantika</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Vaisheshika" title="Vaisheshika">Vaisheshika</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Yogacara" title="Yogacara">Yogacara</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Yoga_sutra" title="Yoga sutra">Yoga sutra</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Medeltidens_filosofi" title="Medeltidens filosofi">Medeltiden</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/V%C3%A4sterl%C3%A4ndsk_filosofi" title="Västerländsk filosofi">Västerländsk</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Kristen_filosofi" title="Kristen filosofi">Kristen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Skolastik" title="Skolastik">Skolastik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Thomism" title="Thomism">Thomism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ren%C3%A4ssanshumanism" title="Renässanshumanism">Renässanshumanism</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Islamisk_filosofi" title="Islamisk filosofi">Islamisk</a> och <a href="/wiki/%C3%96sterl%C3%A4ndsk_filosofi" title="Österländsk filosofi">österländsk</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Advaita" title="Advaita">Advaita</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dvaita" title="Dvaita">Dvaita</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kalam" title="Kalam">Kalam</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Neokonfucianism" title="Neokonfucianism">Neokonfucianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sufism" title="Sufism">Sufism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Vedanta" title="Vedanta">Vedanta</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Modern tid</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Allmänt</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Anarkism" title="Anarkism">Anarkism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Cartesianism" title="Cartesianism">Cartesianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Determinism" title="Determinism">Determinism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Empirism" title="Empirism">Empirism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Existentialism" title="Existentialism">Existentialism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fenomenologi" title="Fenomenologi">Fenomenologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fundamentism" title="Fundamentism">Fundamentism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Historicism_(filosofi_och_historia)" title="Historicism (filosofi och historia)">Historicism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Holism" title="Holism">Holism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Humanism" title="Humanism">Humanism</a> (<a href="/wiki/Antihumanism" title="Antihumanism">Anti-</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Idealism" title="Idealism">Idealism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Individualism" title="Individualism">Individualism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kollektivism" title="Kollektivism">Kollektivism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Konservatism" title="Konservatism">Konservatism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kontraktualism" title="Kontraktualism">Kontraktualism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Liberalism" title="Liberalism">Liberalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Marxism" title="Marxism">Marxism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Materialism" title="Materialism">Materialism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Modernism" title="Modernism">Modernism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Monism" title="Monism">Monism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Naturalism_(filosofi)" title="Naturalism (filosofi)">Naturalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nihilism" title="Nihilism">Nihilism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nykantianism" title="Nykantianism">Nykantianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nyskolastik" title="Nyskolastik">Nyskolastik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Positivism" title="Positivism">Positivism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pragmatism" title="Pragmatism">Pragmatism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Rationalism" title="Rationalism">Rationalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Socialism" title="Socialism">Socialism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Transcendentalism" title="Transcendentalism">Transcendentalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Utilitarism" title="Utilitarism">Utilitarism</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Nutidens_filosofi" title="Nutidens filosofi">Nutid</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Analytisk_filosofi" title="Analytisk filosofi">Analytisk</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Analytisk_marxism" title="Analytisk marxism">Analytisk marxism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Experimentell_filosofi" title="Experimentell filosofi">Experimentell filosofi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Filosofisk_kvietism" title="Filosofisk kvietism">Filosofisk kvietism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Internalism_och_externalism" title="Internalism och externalism">Internalism och externalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Koherentism" title="Koherentism">Koherentism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kommunitarism" title="Kommunitarism">Kommunitarism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Konsekventialism" title="Konsekventialism">Konsekventialism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Logisk_positivism" title="Logisk positivism">Logisk positivism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Metaetik" title="Metaetik">Metaetik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Normativ_etik" title="Normativ etik">Normativ etik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/R%C3%A4ttspositivism" title="Rättspositivism">Rättspositivism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Scientism" title="Scientism">Scientism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Till%C3%A4mpad_etik" title="Tillämpad etik">Tillämpad etik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Vardagsspr%C3%A5ksfilosofi" title="Vardagsspråksfilosofi">Vardagsspråksfilosofi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Vetenskaplig_skepticism" title="Vetenskaplig skepticism">Vetenskaplig skepticism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/V%C3%A4rderealism" title="Värderealism">Värderealism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Wienkretsen" title="Wienkretsen">Wienkretsen</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Kontinental_filosofi" title="Kontinental filosofi">Kontinental</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Dekonstruktion" title="Dekonstruktion">Dekonstruktion</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Existentialism" title="Existentialism">Existentialism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Feministisk_filosofi" title="Feministisk filosofi">Feministisk</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fenomenologi" title="Fenomenologi">Fenomenologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Frankfurtskolan" title="Frankfurtskolan">Frankfurtskolan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kritisk_teori" title="Kritisk teori">Kritisk teori</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Hermeneutik" title="Hermeneutik">Hermeneutik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Marxism" title="Marxism">Marxism</a> (<a href="/wiki/Nymarxism" title="Nymarxism">Ny</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/V%C3%A4sterl%C3%A4ndsk_marxism" title="Västerländsk marxism">Västerländsk</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Socialkonstruktivism" title="Socialkonstruktivism">Socialkonstruktivism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Strukturalism" title="Strukturalism">Strukturalism</a> (<a href="/wiki/Poststrukturalism" title="Poststrukturalism">Post</a>)</div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Övrigt</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td colspan="2" style="width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Dialektik" title="Dialektik">Dialektik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Formalism" title="Formalism">Formalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nythomism" title="Nythomism">Nythomism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Objektivism_(Ayn_Rand)" title="Objektivism (Ayn Rand)">Objektivism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Relativism" title="Relativism">Relativism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Filosofisk_skepticism" title="Filosofisk skepticism">Skepticism</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table>    </div><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stoicism&oldid=55906913">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stoicism&oldid=55906913</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategori</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Stoicism" title="Kategori:Stoicism">Stoicism</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 10 september 2024 kl. 19.42.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Stoicism&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-f69cdc8f6-w7plk","wgBackendResponseTime":169,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"0.489","walltime":"0.961","ppvisitednodes":{"value":17429,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":180771,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":104641,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":14,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":1,"limit":20},"unstrip-size":{"value":69076,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":0,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 368.422 1 -total"," 29.77% 109.692 15 Mall:Citation/core"," 24.99% 92.070 9 Mall:Navbox"," 20.51% 75.548 6 Mall:Bokref"," 19.49% 71.808 6 Mall:Cite_book"," 15.74% 58.001 1 Mall:Filosofi_navigation"," 13.47% 49.642 9 Mall:Citation"," 6.56% 24.184 57 Mall:Harvnb"," 3.27% 12.034 9 Mall:Quote"," 3.25% 11.959 9 Mall:Anmärkning"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.008","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":955153,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-web.eqiad.main-5dc468848-nd9j8","timestamp":"20241122161436","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Stoicism","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Stoicism","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q48235","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q48235","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2004-06-27T16:50:01Z","dateModified":"2024-09-10T18:42:11Z","image":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/e\/e2\/Zeno_of_Citium_in_Thomas_Stanley_History_of_Philosophy.jpg"}</script> </body> </html>