CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Jesus – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"62e33260-b672-47c4-a569-362ec7fc4fed","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Jesus","wgTitle":"Jesus","wgCurRevisionId":56207629,"wgRevisionId":56207629,"wgArticleId":909,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Wikipedia:Projekt översätta källmallar","Artiklar med ospecificerade källor","Alla artiklar som behöver källor","Artiklar som behöver enstaka källor 2011-12","Artiklar som behöver förtydligas 2015-01","Artiklar som behöver förtydligas-samtliga","Samtliga artiklar med vem-mallar","Artiklar med vem-mallar 2022-02","Alla artiklar som behöver enstaka källor","Artiklar som behöver enstaka källor 2023-06","Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF", "Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN","Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI","Wikipediaartiklar med identifierare från ORCID","Wikipediaartiklar med identifierare från GND","Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL","Wikipediaartiklar med identifierare från BNF","Wikipediaartiklar med identifierare från BIBSYS","Wikipediaartiklar med identifierare från ULAN","Wikipediaartiklar med identifierare från NLA","Wikipediaartiklar med identifierare från BNE","Wikipediaartiklar med identifierare från kulturnav","Wikipediaartiklar med identifierare från Alvin","Wikipedia:Basartiklar","Wikipedia:Projekt neutralitet","Jesus","Kristologi","Kristen teologi","Bibeln","Personer i Bibeln","Personer i Nya testamentet","Personligheter inom kristendomen","Män","Islamisk teologi","Islamiska profeter","Födda 00-talet f.Kr.","Avlidna 30-talet","Religionsstiftare","Personer som blivit avrättade under antiken","Gudaförklarade personer","Personer i Koranen"], "wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Jesus","wgRelevantArticleId":909,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":90000,"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgCentralAuthMobileDomain":false,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q302","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture", "bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","ext.math.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready", "ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming", "ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022","ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession","wikibase.sidebar.tracking"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.math.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.babel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.4"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/55/Spas_vsederzhitel_sinay_%28cropped%29.jpg"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="1980"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/55/Spas_vsederzhitel_sinay_%28cropped%29.jpg/800px-Spas_vsederzhitel_sinay_%28cropped%29.jpg"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="1320"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/55/Spas_vsederzhitel_sinay_%28cropped%29.jpg/640px-Spas_vsederzhitel_sinay_%28cropped%29.jpg"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="1056"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Jesus – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Jesus"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Jesus"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="//login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Jesus rootpage-Jesus skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-menu mw-ui-icon-wikimedia-menu"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Huvudmeny</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z"><span>Huvudsida</span></a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion"><span>Introduktion</span></a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker"><span>Deltagarportalen</span></a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen"><span>Bybrunnen</span></a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r"><span>Senaste ändringarna</span></a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x"><span>Slumpartikel</span></a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons"><span>Ladda upp filer</span></a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt"><span>Kontakta Wikipedia</span></a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp"><span>Hjälp</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <span class="mw-logo-container skin-invert"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </span> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"><span class="vector-icon mw-ui-icon-search mw-ui-icon-wikimedia-search"></span> <span>Sök</span> </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > <span class="cdx-text-input__icon cdx-text-input__start-icon"></span> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-appearance mw-ui-icon-wikimedia-appearance"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Utseende</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv" class=""><span>Stöd Wikipedia</span></a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Jesus" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class=""><span>Skapa konto</span></a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Jesus" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class=""><span>Logga in</span></a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-ellipsis mw-ui-icon-wikimedia-ellipsis"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Personliga verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv"><span>Stöd Wikipedia</span></a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Jesus" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"><span class="vector-icon mw-ui-icon-userAdd mw-ui-icon-wikimedia-userAdd"></span> <span>Skapa konto</span></a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Jesus" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"><span class="vector-icon mw-ui-icon-logIn mw-ui-icon-wikimedia-logIn"></span> <span>Logga in</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering"><span>läs mer</span></a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y"><span>Bidrag</span></a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Biografi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Biografi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1</span> <span>Biografi</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Biografi-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Biografi</span> </button> <ul id="toc-Biografi-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Jesu_liv_enligt_Bibeln_och_etablerad_forskning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Jesu_liv_enligt_Bibeln_och_etablerad_forskning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.1</span> <span>Jesu liv enligt Bibeln och etablerad forskning</span> </div> </a> <ul id="toc-Jesu_liv_enligt_Bibeln_och_etablerad_forskning-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Födelse_och_barndom" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Födelse_och_barndom"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.1.1</span> <span>Födelse och barndom</span> </div> </a> <ul id="toc-Födelse_och_barndom-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Jesu_verksamhet" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Jesu_verksamhet"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.1.2</span> <span>Jesu verksamhet</span> </div> </a> <ul id="toc-Jesu_verksamhet-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Jesu_lidande,_död_och_uppståndelse" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Jesu_lidande,_död_och_uppståndelse"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.1.3</span> <span>Jesu lidande, död och uppståndelse</span> </div> </a> <ul id="toc-Jesu_lidande,_död_och_uppståndelse-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Kyrkans_syn_på_Jesus_från_Nasaret" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Kyrkans_syn_på_Jesus_från_Nasaret"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2</span> <span>Kyrkans syn på Jesus från Nasaret</span> </div> </a> <ul id="toc-Kyrkans_syn_på_Jesus_från_Nasaret-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Källor_till_kunskap" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Källor_till_kunskap"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3</span> <span>Källor till kunskap</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Källor_till_kunskap-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Källor till kunskap</span> </button> <ul id="toc-Källor_till_kunskap-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Nya_testamentet" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Nya_testamentet"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1</span> <span>Nya testamentet</span> </div> </a> <ul id="toc-Nya_testamentet-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kyrkofädernas_vittnesbörd" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kyrkofädernas_vittnesbörd"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.2</span> <span>Kyrkofädernas vittnesbörd</span> </div> </a> <ul id="toc-Kyrkofädernas_vittnesbörd-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kanonbildningen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kanonbildningen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.3</span> <span>Kanonbildningen</span> </div> </a> <ul id="toc-Kanonbildningen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Oberoende_källor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Oberoende_källor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.4</span> <span>Oberoende källor</span> </div> </a> <ul id="toc-Oberoende_källor-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Suetonius" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Suetonius"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.4.1</span> <span>Suetonius</span> </div> </a> <ul id="toc-Suetonius-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Plinius_den_yngre" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Plinius_den_yngre"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.4.2</span> <span>Plinius den yngre</span> </div> </a> <ul id="toc-Plinius_den_yngre-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Josefus" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Josefus"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.4.3</span> <span>Josefus</span> </div> </a> <ul id="toc-Josefus-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Tacitus" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Tacitus"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.4.4</span> <span>Tacitus</span> </div> </a> <ul id="toc-Tacitus-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Talmud" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Talmud"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.4.5</span> <span>Talmud</span> </div> </a> <ul id="toc-Talmud-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Kristna_minoritetsriktningars_syn_på_Jesus_från_Nasaret" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Kristna_minoritetsriktningars_syn_på_Jesus_från_Nasaret"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4</span> <span>Kristna minoritetsriktningars syn på Jesus från Nasaret</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Kristna_minoritetsriktningars_syn_på_Jesus_från_Nasaret-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Kristna minoritetsriktningars syn på Jesus från Nasaret</span> </button> <ul id="toc-Kristna_minoritetsriktningars_syn_på_Jesus_från_Nasaret-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Messianska_judar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Messianska_judar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.1</span> <span>Messianska judar</span> </div> </a> <ul id="toc-Messianska_judar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Gnosticism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Gnosticism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.2</span> <span>Gnosticism</span> </div> </a> <ul id="toc-Gnosticism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Unitarism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Unitarism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.3</span> <span>Unitarism</span> </div> </a> <ul id="toc-Unitarism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Nya_kyrkan" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Nya_kyrkan"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.4</span> <span>Nya kyrkan</span> </div> </a> <ul id="toc-Nya_kyrkan-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Liberalteologi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Liberalteologi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.5</span> <span>Liberalteologi</span> </div> </a> <ul id="toc-Liberalteologi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Sista_dagars_heliga" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Sista_dagars_heliga"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.6</span> <span>Sista dagars heliga</span> </div> </a> <ul id="toc-Sista_dagars_heliga-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Övriga_synsätt" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Övriga_synsätt"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.7</span> <span>Övriga synsätt</span> </div> </a> <ul id="toc-Övriga_synsätt-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Andra_religioners_syn_på_Jesus_från_Nasaret" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Andra_religioners_syn_på_Jesus_från_Nasaret"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5</span> <span>Andra religioners syn på Jesus från Nasaret</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Andra_religioners_syn_på_Jesus_från_Nasaret-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Andra religioners syn på Jesus från Nasaret</span> </button> <ul id="toc-Andra_religioners_syn_på_Jesus_från_Nasaret-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Judendom" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Judendom"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.1</span> <span>Judendom</span> </div> </a> <ul id="toc-Judendom-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Islam" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Islam"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.2</span> <span>Islam</span> </div> </a> <ul id="toc-Islam-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Ahmadiyyarörelsen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Ahmadiyyarörelsen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.3</span> <span>Ahmadiyyarörelsen</span> </div> </a> <ul id="toc-Ahmadiyyarörelsen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Bahá'í" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Bahá'í"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.4</span> <span>Bahá'í</span> </div> </a> <ul id="toc-Bahá'í-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Hinduism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Hinduism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.5</span> <span>Hinduism</span> </div> </a> <ul id="toc-Hinduism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Cao_Dai" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Cao_Dai"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.6</span> <span>Cao Dai</span> </div> </a> <ul id="toc-Cao_Dai-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Vetenskapens_syn_på_Jesus_från_Nasaret" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Vetenskapens_syn_på_Jesus_från_Nasaret"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6</span> <span>Vetenskapens syn på Jesus från Nasaret</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Vetenskapens_syn_på_Jesus_från_Nasaret-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Vetenskapens syn på Jesus från Nasaret</span> </button> <ul id="toc-Vetenskapens_syn_på_Jesus_från_Nasaret-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Tidig_historisk_kritisk_forskning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Tidig_historisk_kritisk_forskning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.1</span> <span>Tidig historisk kritisk forskning</span> </div> </a> <ul id="toc-Tidig_historisk_kritisk_forskning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Jesu_existens" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Jesu_existens"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.2</span> <span>Jesu existens</span> </div> </a> <ul id="toc-Jesu_existens-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Handskriftsläget" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Handskriftsläget"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.3</span> <span>Handskriftsläget</span> </div> </a> <ul id="toc-Handskriftsläget-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Skriften_P52" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Skriften_P52"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.3.1</span> <span>Skriften P52</span> </div> </a> <ul id="toc-Skriften_P52-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Textkritik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Textkritik"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.4</span> <span>Textkritik</span> </div> </a> <ul id="toc-Textkritik-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Arkeologi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Arkeologi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.5</span> <span>Arkeologi</span> </div> </a> <ul id="toc-Arkeologi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Isagogik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Isagogik"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.6</span> <span>Isagogik</span> </div> </a> <ul id="toc-Isagogik-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Jesus_och_Kristus_som_ord" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Jesus_och_Kristus_som_ord"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7</span> <span>Jesus och Kristus som ord</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Jesus_och_Kristus_som_ord-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Jesus och Kristus som ord</span> </button> <ul id="toc-Jesus_och_Kristus_som_ord-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Etymologi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Etymologi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.1</span> <span>Etymologi</span> </div> </a> <ul id="toc-Etymologi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Svenska_böjningsformer" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Svenska_böjningsformer"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.2</span> <span>Svenska böjningsformer</span> </div> </a> <ul id="toc-Svenska_böjningsformer-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Användande_som_kraftuttryck" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Användande_som_kraftuttryck"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.3</span> <span>Användande som kraftuttryck</span> </div> </a> <ul id="toc-Användande_som_kraftuttryck-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Omdiskuterade_frågeställningar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Omdiskuterade_frågeställningar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8</span> <span>Omdiskuterade frågeställningar</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Omdiskuterade_frågeställningar-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Omdiskuterade frågeställningar</span> </button> <ul id="toc-Omdiskuterade_frågeställningar-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Jesu_syskon" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Jesu_syskon"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8.1</span> <span>Jesu syskon</span> </div> </a> <ul id="toc-Jesu_syskon-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Jesu_påstådda_brev_till_Abgar_V" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Jesu_påstådda_brev_till_Abgar_V"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8.2</span> <span>Jesu påstådda brev till Abgar V</span> </div> </a> <ul id="toc-Jesu_påstådda_brev_till_Abgar_V-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Svepduken_i_Turin" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Svepduken_i_Turin"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8.3</span> <span>Svepduken i Turin</span> </div> </a> <ul id="toc-Svepduken_i_Turin-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Se_även" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Se_även"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9</span> <span>Se även</span> </div> </a> <ul id="toc-Se_även-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Referenser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Referenser"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">10</span> <span>Referenser</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Referenser-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Referenser</span> </button> <ul id="toc-Referenser-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Noter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Noter"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">10.1</span> <span>Noter</span> </div> </a> <ul id="toc-Noter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Tryckta_källor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Tryckta_källor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">10.2</span> <span>Tryckta källor</span> </div> </a> <ul id="toc-Tryckta_källor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Vidare_läsning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Vidare_läsning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11</span> <span>Vidare läsning</span> </div> </a> <ul id="toc-Vidare_läsning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Externa_länkar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Externa_länkar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">12</span> <span>Externa länkar</span> </div> </a> <ul id="toc-Externa_länkar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-listBullet mw-ui-icon-wikimedia-listBullet"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Växla innehållsförteckningen</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading"><span class="mw-page-title-main">Jesus</span></h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 271 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-271" aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-language-progressive mw-ui-icon-wikimedia-language-progressive"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">271 språk</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-kbd mw-list-item"><a href="https://kbd.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%8C%D0%B8%D1%81%D1%8D-%D0%9C%D1%8D%D1%81%D1%8B%D1%85%D1%8C" title="Хьисэ-Мэсыхь – kabardinska" lang="kbd" hreflang="kbd" data-title="Хьисэ-Мэсыхь" data-language-autonym="Адыгэбзэ" data-language-local-name="kabardinska" class="interlanguage-link-target"><span>Адыгэбзэ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-af badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://af.wikipedia.org/wiki/Jesus_van_Nasaret" title="Jesus van Nasaret – afrikaans" lang="af" hreflang="af" data-title="Jesus van Nasaret" data-language-autonym="Afrikaans" data-language-local-name="afrikaans" class="interlanguage-link-target"><span>Afrikaans</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-als mw-list-item"><a href="https://als.wikipedia.org/wiki/Jesus_Christus" title="Jesus Christus – schweizertyska" lang="gsw" hreflang="gsw" data-title="Jesus Christus" data-language-autonym="Alemannisch" data-language-local-name="schweizertyska" class="interlanguage-link-target"><span>Alemannisch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-am mw-list-item"><a href="https://am.wikipedia.org/wiki/%E1%8A%A2%E1%8B%A8%E1%88%B1%E1%88%B5" title="ኢየሱስ – amhariska" lang="am" hreflang="am" data-title="ኢየሱስ" data-language-autonym="አማርኛ" data-language-local-name="amhariska" class="interlanguage-link-target"><span>አማርኛ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-smn mw-list-item"><a href="https://smn.wikipedia.org/wiki/Jeesus" title="Jeesus – enaresamiska" lang="smn" hreflang="smn" data-title="Jeesus" data-language-autonym="Anarâškielâ" data-language-local-name="enaresamiska" class="interlanguage-link-target"><span>Anarâškielâ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-anp mw-list-item"><a href="https://anp.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%88%E0%A4%B8%E0%A4%BE_%E0%A4%AE%E0%A4%B8%E0%A5%80%E0%A4%B9" title="ईसा मसीह – angika" lang="anp" hreflang="anp" data-title="ईसा मसीह" data-language-autonym="अंगिका" data-language-local-name="angika" class="interlanguage-link-target"><span>अंगिका</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ang mw-list-item"><a href="https://ang.wikipedia.org/wiki/Iesus" title="Iesus – fornengelska" lang="ang" hreflang="ang" data-title="Iesus" data-language-autonym="Ænglisc" data-language-local-name="fornengelska" class="interlanguage-link-target"><span>Ænglisc</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ab mw-list-item"><a href="https://ab.wikipedia.org/wiki/%D0%98%D0%B0%D1%81%D0%B0_%D2%9A%D1%8C%D1%8B%D1%80%D1%81%D0%B0" title="Иаса Қьырса – abchaziska" lang="ab" hreflang="ab" data-title="Иаса Қьырса" data-language-autonym="Аԥсшәа" data-language-local-name="abchaziska" class="interlanguage-link-target"><span>Аԥсшәа</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ar badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D9%8A%D8%B3%D9%88%D8%B9" title="يسوع – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="يسوع" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>العربية</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-an mw-list-item"><a href="https://an.wikipedia.org/wiki/Ches%C3%BAs_de_Nazaret" title="Chesús de Nazaret – aragonesiska" lang="an" hreflang="an" data-title="Chesús de Nazaret" data-language-autonym="Aragonés" data-language-local-name="aragonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Aragonés</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arc mw-list-item"><a href="https://arc.wikipedia.org/wiki/%DC%9D%DC%AB%DC%98%DC%A5" title="ܝܫܘܥ – arameiska" lang="arc" hreflang="arc" data-title="ܝܫܘܥ" data-language-autonym="ܐܪܡܝܐ" data-language-local-name="arameiska" class="interlanguage-link-target"><span>ܐܪܡܝܐ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hyw mw-list-item"><a href="https://hyw.wikipedia.org/wiki/%D5%85%D5%AB%D5%BD%D5%B8%D6%82%D5%BD" title="Յիսուս – Western Armenian" lang="hyw" hreflang="hyw" data-title="Յիսուս" data-language-autonym="Արեւմտահայերէն" data-language-local-name="Western Armenian" class="interlanguage-link-target"><span>Արեւմտահայերէն</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-roa-rup mw-list-item"><a href="https://roa-rup.wikipedia.org/wiki/Isa_Hristo" title="Isa Hristo – arumänska" lang="rup" hreflang="rup" data-title="Isa Hristo" data-language-autonym="Armãneashti" data-language-local-name="arumänska" class="interlanguage-link-target"><span>Armãneashti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-frp mw-list-item"><a href="https://frp.wikipedia.org/wiki/J%C3%A8sus_Crist" title="Jèsus Crist – frankoprovensalska" lang="frp" hreflang="frp" data-title="Jèsus Crist" data-language-autonym="Arpetan" data-language-local-name="frankoprovensalska" class="interlanguage-link-target"><span>Arpetan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-as mw-list-item"><a href="https://as.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%AF%E0%A7%80%E0%A6%B6%E0%A7%81" title="যীশু – assamesiska" lang="as" hreflang="as" data-title="যীশু" data-language-autonym="অসমীয়া" data-language-local-name="assamesiska" class="interlanguage-link-target"><span>অসমীয়া</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ast mw-list-item"><a href="https://ast.wikipedia.org/wiki/Xes%C3%BAs" title="Xesús – asturiska" lang="ast" hreflang="ast" data-title="Xesús" data-language-autonym="Asturianu" data-language-local-name="asturiska" class="interlanguage-link-target"><span>Asturianu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-atj mw-list-item"><a href="https://atj.wikipedia.org/wiki/Cecoc" title="Cecoc – atikamekw" lang="atj" hreflang="atj" data-title="Cecoc" data-language-autonym="Atikamekw" data-language-local-name="atikamekw" class="interlanguage-link-target"><span>Atikamekw</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gn mw-list-item"><a href="https://gn.wikipedia.org/wiki/Hesu" title="Hesu – guaraní" lang="gn" hreflang="gn" data-title="Hesu" data-language-autonym="Avañe'ẽ" data-language-local-name="guaraní" class="interlanguage-link-target"><span>Avañe'ẽ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ay mw-list-item"><a href="https://ay.wikipedia.org/wiki/Jesus" title="Jesus – aymara" lang="ay" hreflang="ay" data-title="Jesus" data-language-autonym="Aymar aru" data-language-local-name="aymara" class="interlanguage-link-target"><span>Aymar aru</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-az mw-list-item"><a href="https://az.wikipedia.org/wiki/%C4%B0sa" title="İsa – azerbajdzjanska" lang="az" hreflang="az" data-title="İsa" data-language-autonym="Azərbaycanca" data-language-local-name="azerbajdzjanska" class="interlanguage-link-target"><span>Azərbaycanca</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-azb mw-list-item"><a href="https://azb.wikipedia.org/wiki/%D8%B9%DB%8C%D8%B3%DB%8C_%D9%BE%D8%A6%DB%8C%D8%BA%D9%85%D8%A8%D8%B1" title="عیسی پئیغمبر – South Azerbaijani" lang="azb" hreflang="azb" data-title="عیسی پئیغمبر" data-language-autonym="تۆرکجه" data-language-local-name="South Azerbaijani" class="interlanguage-link-target"><span>تۆرکجه</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bm mw-list-item"><a href="https://bm.wikipedia.org/wiki/Yesu_Krista" title="Yesu Krista – bambara" lang="bm" hreflang="bm" data-title="Yesu Krista" data-language-autonym="Bamanankan" data-language-local-name="bambara" class="interlanguage-link-target"><span>Bamanankan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bn mw-list-item"><a href="https://bn.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%AF%E0%A6%BF%E0%A6%B6%E0%A7%81" title="যিশু – bengali" lang="bn" hreflang="bn" data-title="যিশু" data-language-autonym="বাংলা" data-language-local-name="bengali" class="interlanguage-link-target"><span>বাংলা</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bjn mw-list-item"><a href="https://bjn.wikipedia.org/wiki/Yesus_Kristus" title="Yesus Kristus – banjariska" lang="bjn" hreflang="bjn" data-title="Yesus Kristus" data-language-autonym="Banjar" data-language-local-name="banjariska" class="interlanguage-link-target"><span>Banjar</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-min-nan mw-list-item"><a href="https://zh-min-nan.wikipedia.org/wiki/I%C3%A2-so%CD%98" title="Iâ-so͘ – min nan" lang="nan" hreflang="nan" data-title="Iâ-so͘" data-language-autonym="閩南語 / Bân-lâm-gú" data-language-local-name="min nan" class="interlanguage-link-target"><span>閩南語 / Bân-lâm-gú</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-map-bms mw-list-item"><a href="https://map-bms.wikipedia.org/wiki/Yesus_Kristus" title="Yesus Kristus – Banyumasan" lang="jv-x-bms" hreflang="jv-x-bms" data-title="Yesus Kristus" data-language-autonym="Basa Banyumasan" data-language-local-name="Banyumasan" class="interlanguage-link-target"><span>Basa Banyumasan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ba mw-list-item"><a href="https://ba.wikipedia.org/wiki/%D2%92%D0%B0%D0%B9%D1%81%D0%B0_(%D0%BF%D3%99%D0%B9%D2%93%D3%99%D0%BC%D0%B1%D3%99%D1%80)" title="Ғайса (пәйғәмбәр) – basjkiriska" lang="ba" hreflang="ba" data-title="Ғайса (пәйғәмбәр)" data-language-autonym="Башҡортса" data-language-local-name="basjkiriska" class="interlanguage-link-target"><span>Башҡортса</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://be.wikipedia.org/wiki/%D0%86%D1%81%D1%83%D1%81_%D0%A5%D1%80%D1%8B%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%81" title="Ісус Хрыстос – belarusiska" lang="be" hreflang="be" data-title="Ісус Хрыстос" data-language-autonym="Беларуская" data-language-local-name="belarusiska" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be-x-old mw-list-item"><a href="https://be-tarask.wikipedia.org/wiki/%D0%86%D1%81%D1%83%D1%81_%D0%A5%D1%80%D1%8B%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%81" title="Ісус Хрыстос – belarusiska (tarasjkevitsa)" lang="be-tarask" hreflang="be-tarask" data-title="Ісус Хрыстос" data-language-autonym="Беларуская (тарашкевіца)" data-language-local-name="belarusiska (tarasjkevitsa)" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская (тарашкевіца)</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bh mw-list-item"><a href="https://bh.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%88%E0%A4%B8%E0%A4%BE_%E0%A4%AE%E0%A4%B8%E0%A5%80%E0%A4%B9" title="ईसा मसीह – Bhojpuri" lang="bh" hreflang="bh" data-title="ईसा मसीह" data-language-autonym="भोजपुरी" data-language-local-name="Bhojpuri" class="interlanguage-link-target"><span>भोजपुरी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bcl mw-list-item"><a href="https://bcl.wikipedia.org/wiki/Hesus" title="Hesus – Central Bikol" lang="bcl" hreflang="bcl" data-title="Hesus" data-language-autonym="Bikol Central" data-language-local-name="Central Bikol" class="interlanguage-link-target"><span>Bikol Central</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bi mw-list-item"><a href="https://bi.wikipedia.org/wiki/Jisas_Kraes" title="Jisas Kraes – bislama" lang="bi" hreflang="bi" data-title="Jisas Kraes" data-language-autonym="Bislama" data-language-local-name="bislama" class="interlanguage-link-target"><span>Bislama</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bg mw-list-item"><a href="https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%98%D0%B8%D1%81%D1%83%D1%81_%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%81" title="Иисус Христос – bulgariska" lang="bg" hreflang="bg" data-title="Иисус Христос" data-language-autonym="Български" data-language-local-name="bulgariska" class="interlanguage-link-target"><span>Български</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bar mw-list-item"><a href="https://bar.wikipedia.org/wiki/Jesus_vo_Nazaret" title="Jesus vo Nazaret – bayerska" lang="bar" hreflang="bar" data-title="Jesus vo Nazaret" data-language-autonym="Boarisch" data-language-local-name="bayerska" class="interlanguage-link-target"><span>Boarisch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bo mw-list-item"><a href="https://bo.wikipedia.org/wiki/%E0%BD%A1%E0%BD%BA%E0%BC%8B%E0%BD%A4%E0%BD%B4%E0%BC%8D" title="ཡེ་ཤུ། – tibetanska" lang="bo" hreflang="bo" data-title="ཡེ་ཤུ།" data-language-autonym="བོད་ཡིག" data-language-local-name="tibetanska" class="interlanguage-link-target"><span>བོད་ཡིག</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bs mw-list-item"><a href="https://bs.wikipedia.org/wiki/Isus" title="Isus – bosniska" lang="bs" hreflang="bs" data-title="Isus" data-language-autonym="Bosanski" data-language-local-name="bosniska" class="interlanguage-link-target"><span>Bosanski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-br mw-list-item"><a href="https://br.wikipedia.org/wiki/Jezuz_Nazaret" title="Jezuz Nazaret – bretonska" lang="br" hreflang="br" data-title="Jezuz Nazaret" data-language-autonym="Brezhoneg" data-language-local-name="bretonska" class="interlanguage-link-target"><span>Brezhoneg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bxr mw-list-item"><a href="https://bxr.wikipedia.org/wiki/%D0%98%D0%B8%D1%81%D1%83%D1%81_%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%81" title="Иисус Христос – Russia Buriat" lang="bxr" hreflang="bxr" data-title="Иисус Христос" data-language-autonym="Буряад" data-language-local-name="Russia Buriat" class="interlanguage-link-target"><span>Буряад</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Jes%C3%BAs_de_Natzaret" title="Jesús de Natzaret – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="Jesús de Natzaret" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target"><span>Català</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cv mw-list-item"><a href="https://cv.wikipedia.org/wiki/%D0%98%D0%B8%D1%81%D1%83%D1%81_%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%81" title="Иисус Христос – tjuvasjiska" lang="cv" hreflang="cv" data-title="Иисус Христос" data-language-autonym="Чӑвашла" data-language-local-name="tjuvasjiska" class="interlanguage-link-target"><span>Чӑвашла</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ceb mw-list-item"><a href="https://ceb.wikipedia.org/wiki/Hes%C3%BAs" title="Hesús – cebuano" lang="ceb" hreflang="ceb" data-title="Hesús" data-language-autonym="Cebuano" data-language-local-name="cebuano" class="interlanguage-link-target"><span>Cebuano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/Je%C5%BE%C3%AD%C5%A1_Kristus" title="Ježíš Kristus – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Ježíš Kristus" data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target"><span>Čeština</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ny mw-list-item"><a href="https://ny.wikipedia.org/wiki/Yesu_Kristu" title="Yesu Kristu – nyanja" lang="ny" hreflang="ny" data-title="Yesu Kristu" data-language-autonym="Chi-Chewa" data-language-local-name="nyanja" class="interlanguage-link-target"><span>Chi-Chewa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sn mw-list-item"><a href="https://sn.wikipedia.org/wiki/Yesu" title="Yesu – shona" lang="sn" hreflang="sn" data-title="Yesu" data-language-autonym="ChiShona" data-language-local-name="shona" class="interlanguage-link-target"><span>ChiShona</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tum mw-list-item"><a href="https://tum.wikipedia.org/wiki/Yesu_Khristu" title="Yesu Khristu – tumbuka" lang="tum" hreflang="tum" data-title="Yesu Khristu" data-language-autonym="ChiTumbuka" data-language-local-name="tumbuka" class="interlanguage-link-target"><span>ChiTumbuka</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-co mw-list-item"><a href="https://co.wikipedia.org/wiki/Ges%C3%B9_Cristu" title="Gesù Cristu – korsikanska" lang="co" hreflang="co" data-title="Gesù Cristu" data-language-autonym="Corsu" data-language-local-name="korsikanska" class="interlanguage-link-target"><span>Corsu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cy mw-list-item"><a href="https://cy.wikipedia.org/wiki/Iesu" title="Iesu – walesiska" lang="cy" hreflang="cy" data-title="Iesu" data-language-autonym="Cymraeg" data-language-local-name="walesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Cymraeg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dag mw-list-item"><a href="https://dag.wikipedia.org/wiki/Issa" title="Issa – Dagbani" lang="dag" hreflang="dag" data-title="Issa" data-language-autonym="Dagbanli" data-language-local-name="Dagbani" class="interlanguage-link-target"><span>Dagbanli</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-da badge-Q17559452 badge-recommendedarticle mw-list-item" title="rekommenderad artikel"><a href="https://da.wikipedia.org/wiki/Jesus" title="Jesus – danska" lang="da" hreflang="da" data-title="Jesus" data-language-autonym="Dansk" data-language-local-name="danska" class="interlanguage-link-target"><span>Dansk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ary mw-list-item"><a href="https://ary.wikipedia.org/wiki/%D9%8A%D8%B3%D9%88%D8%B9" title="يسوع – marockansk arabiska" lang="ary" hreflang="ary" data-title="يسوع" data-language-autonym="الدارجة" data-language-local-name="marockansk arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>الدارجة</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-se mw-list-item"><a href="https://se.wikipedia.org/wiki/Jesus" title="Jesus – nordsamiska" lang="se" hreflang="se" data-title="Jesus" data-language-autonym="Davvisámegiella" data-language-local-name="nordsamiska" class="interlanguage-link-target"><span>Davvisámegiella</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pdc mw-list-item"><a href="https://pdc.wikipedia.org/wiki/Yeesus_Grischdus" title="Yeesus Grischdus – Pennsylvaniatyska" lang="pdc" hreflang="pdc" data-title="Yeesus Grischdus" data-language-autonym="Deitsch" data-language-local-name="Pennsylvaniatyska" class="interlanguage-link-target"><span>Deitsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de mw-list-item"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/Jesus_Christus" title="Jesus Christus – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Jesus Christus" data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target"><span>Deutsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dv mw-list-item"><a href="https://dv.wikipedia.org/wiki/%DE%87%DE%A9%DE%90%DE%A7%DE%8E%DE%AC%DE%8A%DE%A7%DE%82%DE%AA" title="އީސާގެފާނު – divehi" lang="dv" hreflang="dv" data-title="އީސާގެފާނު" data-language-autonym="ދިވެހިބަސް" data-language-local-name="divehi" class="interlanguage-link-target"><span>ދިވެހިބަސް</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nv mw-list-item"><a href="https://nv.wikipedia.org/wiki/Doodaatsaahii_(J%C3%AD%C3%ADsas)" title="Doodaatsaahii (Jíísas) – navaho" lang="nv" hreflang="nv" data-title="Doodaatsaahii (Jíísas)" data-language-autonym="Diné bizaad" data-language-local-name="navaho" class="interlanguage-link-target"><span>Diné bizaad</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dsb mw-list-item"><a href="https://dsb.wikipedia.org/wiki/Jezus_Kristus" title="Jezus Kristus – lågsorbiska" lang="dsb" hreflang="dsb" data-title="Jezus Kristus" data-language-autonym="Dolnoserbski" data-language-local-name="lågsorbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Dolnoserbski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/Jeesus" title="Jeesus – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Jeesus" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target"><span>Eesti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-el mw-list-item"><a href="https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%99%CE%B7%CF%83%CE%BF%CF%8D%CF%82_%CE%A7%CF%81%CE%B9%CF%83%CF%84%CF%8C%CF%82" title="Ιησούς Χριστός – grekiska" lang="el" hreflang="el" data-title="Ιησούς Χριστός" data-language-autonym="Ελληνικά" data-language-local-name="grekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ελληνικά</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eml mw-list-item"><a href="https://eml.wikipedia.org/wiki/Ge%E1%B9%A1%C3%BC" title="Geṡü – Emiliano-Romagnolo" lang="egl" hreflang="egl" data-title="Geṡü" data-language-autonym="Emiliàn e rumagnòl" data-language-local-name="Emiliano-Romagnolo" class="interlanguage-link-target"><span>Emiliàn e rumagnòl</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Jesus" title="Jesus – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="Jesus" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target"><span>English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-myv mw-list-item"><a href="https://myv.wikipedia.org/wiki/%D0%98%D0%B8%D1%81%D1%83%D1%81_%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%81" title="Иисус Христос – erjya" lang="myv" hreflang="myv" data-title="Иисус Христос" data-language-autonym="Эрзянь" data-language-local-name="erjya" class="interlanguage-link-target"><span>Эрзянь</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Jes%C3%BAs_de_Nazaret" title="Jesús de Nazaret – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Jesús de Nazaret" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target"><span>Español</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo mw-list-item"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Jesuo_Kristo" title="Jesuo Kristo – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Jesuo Kristo" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target"><span>Esperanto</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ext mw-list-item"><a href="https://ext.wikipedia.org/wiki/Jesucristu" title="Jesucristu – extremaduriska" lang="ext" hreflang="ext" data-title="Jesucristu" data-language-autonym="Estremeñu" data-language-local-name="extremaduriska" class="interlanguage-link-target"><span>Estremeñu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Jesus_Nazaretekoa" title="Jesus Nazaretekoa – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Jesus Nazaretekoa" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target"><span>Euskara</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ee mw-list-item"><a href="https://ee.wikipedia.org/wiki/Yesu" title="Yesu – ewe" lang="ee" hreflang="ee" data-title="Yesu" data-language-autonym="Eʋegbe" data-language-local-name="ewe" class="interlanguage-link-target"><span>Eʋegbe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gur mw-list-item"><a href="https://gur.wikipedia.org/wiki/Yeesu" title="Yeesu – farefare" lang="gur" hreflang="gur" data-title="Yeesu" data-language-autonym="Farefare" data-language-local-name="farefare" class="interlanguage-link-target"><span>Farefare</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%D8%B9%DB%8C%D8%B3%DB%8C" title="عیسی – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="عیسی" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target"><span>فارسی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hif mw-list-item"><a href="https://hif.wikipedia.org/wiki/Jesus" title="Jesus – Fiji-hindi" lang="hif" hreflang="hif" data-title="Jesus" data-language-autonym="Fiji Hindi" data-language-local-name="Fiji-hindi" class="interlanguage-link-target"><span>Fiji Hindi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fo mw-list-item"><a href="https://fo.wikipedia.org/wiki/Jesus" title="Jesus – färöiska" lang="fo" hreflang="fo" data-title="Jesus" data-language-autonym="Føroyskt" data-language-local-name="färöiska" class="interlanguage-link-target"><span>Føroyskt</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr mw-list-item"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/J%C3%A9sus-Christ" title="Jésus-Christ – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Jésus-Christ" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target"><span>Français</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fy mw-list-item"><a href="https://fy.wikipedia.org/wiki/Jezus_(tradisjoneel-kristlik)" title="Jezus (tradisjoneel-kristlik) – västfrisiska" lang="fy" hreflang="fy" data-title="Jezus (tradisjoneel-kristlik)" data-language-autonym="Frysk" data-language-local-name="västfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Frysk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ff mw-list-item"><a href="https://ff.wikipedia.org/wiki/Y%C3%A9esu_Kristaa" title="Yéesu Kristaa – fulani" lang="ff" hreflang="ff" data-title="Yéesu Kristaa" data-language-autonym="Fulfulde" data-language-local-name="fulani" class="interlanguage-link-target"><span>Fulfulde</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fur mw-list-item"><a href="https://fur.wikipedia.org/wiki/Jesus" title="Jesus – friulianska" lang="fur" hreflang="fur" data-title="Jesus" data-language-autonym="Furlan" data-language-local-name="friulianska" class="interlanguage-link-target"><span>Furlan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ga mw-list-item"><a href="https://ga.wikipedia.org/wiki/%C3%8Dosa_Cr%C3%ADost" title="Íosa Críost – iriska" lang="ga" hreflang="ga" data-title="Íosa Críost" data-language-autonym="Gaeilge" data-language-local-name="iriska" class="interlanguage-link-target"><span>Gaeilge</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gv mw-list-item"><a href="https://gv.wikipedia.org/wiki/Yeesey_Chreest" title="Yeesey Chreest – manx" lang="gv" hreflang="gv" data-title="Yeesey Chreest" data-language-autonym="Gaelg" data-language-local-name="manx" class="interlanguage-link-target"><span>Gaelg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gag mw-list-item"><a href="https://gag.wikipedia.org/wiki/%C4%B0isus" title="İisus – gagauziska" lang="gag" hreflang="gag" data-title="İisus" data-language-autonym="Gagauz" data-language-local-name="gagauziska" class="interlanguage-link-target"><span>Gagauz</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gd mw-list-item"><a href="https://gd.wikipedia.org/wiki/%C3%8Cosa_Cr%C3%ACosd" title="Ìosa Crìosd – skotsk gäliska" lang="gd" hreflang="gd" data-title="Ìosa Crìosd" data-language-autonym="Gàidhlig" data-language-local-name="skotsk gäliska" class="interlanguage-link-target"><span>Gàidhlig</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gl mw-list-item"><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Xes%C3%BAs_de_Nazaret" title="Xesús de Nazaret – galiciska" lang="gl" hreflang="gl" data-title="Xesús de Nazaret" data-language-autonym="Galego" data-language-local-name="galiciska" class="interlanguage-link-target"><span>Galego</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gan mw-list-item"><a href="https://gan.wikipedia.org/wiki/%E8%80%B6%E7%A9%8C" title="耶穌 – gan" lang="gan" hreflang="gan" data-title="耶穌" data-language-autonym="贛語" data-language-local-name="gan" class="interlanguage-link-target"><span>贛語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gu mw-list-item"><a href="https://gu.wikipedia.org/wiki/%E0%AA%87%E0%AA%B8%E0%AB%81" title="ઇસુ – gujarati" lang="gu" hreflang="gu" data-title="ઇસુ" data-language-autonym="ગુજરાતી" data-language-local-name="gujarati" class="interlanguage-link-target"><span>ગુજરાતી</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-got mw-list-item"><a href="https://got.wikipedia.org/wiki/%F0%90%8C%B9%F0%90%8C%B4%F0%90%8D%83%F0%90%8C%BF%F0%90%8D%83_%F0%90%8D%87%F0%90%8D%82%F0%90%8C%B9%F0%90%8D%83%F0%90%8D%84%F0%90%8C%BF%F0%90%8D%83" title="𐌹𐌴𐍃𐌿𐍃 𐍇𐍂𐌹𐍃𐍄𐌿𐍃 – gotiska" lang="got" hreflang="got" data-title="𐌹𐌴𐍃𐌿𐍃 𐍇𐍂𐌹𐍃𐍄𐌿𐍃" data-language-autonym="𐌲𐌿𐍄𐌹𐍃𐌺" data-language-local-name="gotiska" class="interlanguage-link-target"><span>𐌲𐌿𐍄𐌹𐍃𐌺</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gom mw-list-item"><a href="https://gom.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%9C%E0%A5%87%E0%A4%9C%E0%A5%82_%E0%A4%95%E0%A5%8D%E0%A4%B0%E0%A4%BF%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E0%A4%A4" title="जेजू क्रिस्त – Goa-konkani" lang="gom" hreflang="gom" data-title="जेजू क्रिस्त" data-language-autonym="गोंयची कोंकणी / Gõychi Konknni" data-language-local-name="Goa-konkani" class="interlanguage-link-target"><span>गोंयची कोंकणी / Gõychi Konknni</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hak mw-list-item"><a href="https://hak.wikipedia.org/wiki/Y%C3%A2-s%C3%BB" title="Yâ-sû – hakka" lang="hak" hreflang="hak" data-title="Yâ-sû" data-language-autonym="客家語 / Hak-kâ-ngî" data-language-local-name="hakka" class="interlanguage-link-target"><span>客家語 / Hak-kâ-ngî</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%EC%98%88%EC%88%98" title="예수 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="예수" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target"><span>한국어</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ha mw-list-item"><a href="https://ha.wikipedia.org/wiki/Isa" title="Isa – hausa" lang="ha" hreflang="ha" data-title="Isa" data-language-autonym="Hausa" data-language-local-name="hausa" class="interlanguage-link-target"><span>Hausa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-haw mw-list-item"><a href="https://haw.wikipedia.org/wiki/Ies%C5%AB_Kristo" title="Iesū Kristo – hawaiiska" lang="haw" hreflang="haw" data-title="Iesū Kristo" data-language-autonym="Hawaiʻi" data-language-local-name="hawaiiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hawaiʻi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hy mw-list-item"><a href="https://hy.wikipedia.org/wiki/%D5%80%D5%AB%D5%BD%D5%B8%D6%82%D5%BD" title="Հիսուս – armeniska" lang="hy" hreflang="hy" data-title="Հիսուս" data-language-autonym="Հայերեն" data-language-local-name="armeniska" class="interlanguage-link-target"><span>Հայերեն</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hi mw-list-item"><a href="https://hi.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AF%E0%A5%80%E0%A4%B6%E0%A5%81" title="यीशु – hindi" lang="hi" hreflang="hi" data-title="यीशु" data-language-autonym="हिन्दी" data-language-local-name="hindi" class="interlanguage-link-target"><span>हिन्दी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hsb mw-list-item"><a href="https://hsb.wikipedia.org/wiki/J%C4%9Bzus" title="Jězus – högsorbiska" lang="hsb" hreflang="hsb" data-title="Jězus" data-language-autonym="Hornjoserbsce" data-language-local-name="högsorbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hornjoserbsce</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Isus" title="Isus – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Isus" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hrvatski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-io mw-list-item"><a href="https://io.wikipedia.org/wiki/Iesu_de_Nazaret" title="Iesu de Nazaret – ido" lang="io" hreflang="io" data-title="Iesu de Nazaret" data-language-autonym="Ido" data-language-local-name="ido" class="interlanguage-link-target"><span>Ido</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ig mw-list-item"><a href="https://ig.wikipedia.org/wiki/Jis%E1%BB%8Ds_Kra%E1%BB%8Bst" title="Jisọs Kraịst – igbo" lang="ig" hreflang="ig" data-title="Jisọs Kraịst" data-language-autonym="Igbo" data-language-local-name="igbo" class="interlanguage-link-target"><span>Igbo</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ilo mw-list-item"><a href="https://ilo.wikipedia.org/wiki/Hes%C3%BAs" title="Hesús – iloko" lang="ilo" hreflang="ilo" data-title="Hesús" data-language-autonym="Ilokano" data-language-local-name="iloko" class="interlanguage-link-target"><span>Ilokano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-id badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://id.wikipedia.org/wiki/Yesus" title="Yesus – indonesiska" lang="id" hreflang="id" data-title="Yesus" data-language-autonym="Bahasa Indonesia" data-language-local-name="indonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Indonesia</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ia mw-list-item"><a href="https://ia.wikipedia.org/wiki/Jesus_Christo" title="Jesus Christo – interlingua" lang="ia" hreflang="ia" data-title="Jesus Christo" data-language-autonym="Interlingua" data-language-local-name="interlingua" class="interlanguage-link-target"><span>Interlingua</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ie mw-list-item"><a href="https://ie.wikipedia.org/wiki/Jesu" title="Jesu – interlingue" lang="ie" hreflang="ie" data-title="Jesu" data-language-autonym="Interlingue" data-language-local-name="interlingue" class="interlanguage-link-target"><span>Interlingue</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-iu mw-list-item"><a href="https://iu.wikipedia.org/wiki/%E1%90%B1%E1%90%85%E1%93%95%E1%91%A6%E1%93%AF%E1%94%A8" title="ᐱᐅᓕᑦᓯᔨ – inuktitut" lang="iu" hreflang="iu" data-title="ᐱᐅᓕᑦᓯᔨ" data-language-autonym="ᐃᓄᒃᑎᑐᑦ / inuktitut" data-language-local-name="inuktitut" class="interlanguage-link-target"><span>ᐃᓄᒃᑎᑐᑦ / inuktitut</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-os mw-list-item"><a href="https://os.wikipedia.org/wiki/%D0%99%D0%B5%D1%81%D0%BE_%D0%A7%D1%8B%D1%80%D1%8B%D1%81%D1%82%D0%B8" title="Йесо Чырысти – ossetiska" lang="os" hreflang="os" data-title="Йесо Чырысти" data-language-autonym="Ирон" data-language-local-name="ossetiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ирон</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-xh mw-list-item"><a href="https://xh.wikipedia.org/wiki/UYesu_Kristu" title="UYesu Kristu – xhosa" lang="xh" hreflang="xh" data-title="UYesu Kristu" data-language-autonym="IsiXhosa" data-language-local-name="xhosa" class="interlanguage-link-target"><span>IsiXhosa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zu mw-list-item"><a href="https://zu.wikipedia.org/wiki/UJesu" title="UJesu – zulu" lang="zu" hreflang="zu" data-title="UJesu" data-language-autonym="IsiZulu" data-language-local-name="zulu" class="interlanguage-link-target"><span>IsiZulu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-is mw-list-item"><a href="https://is.wikipedia.org/wiki/Jes%C3%BAs" title="Jesús – isländska" lang="is" hreflang="is" data-title="Jesús" data-language-autonym="Íslenska" data-language-local-name="isländska" class="interlanguage-link-target"><span>Íslenska</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Ges%C3%B9" title="Gesù – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Gesù" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target"><span>Italiano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-he mw-list-item"><a href="https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%99%D7%A9%D7%95" title="ישו – hebreiska" lang="he" hreflang="he" data-title="ישו" data-language-autonym="עברית" data-language-local-name="hebreiska" class="interlanguage-link-target"><span>עברית</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jv mw-list-item"><a href="https://jv.wikipedia.org/wiki/Y%C3%A9sus_Kristus" title="Yésus Kristus – javanesiska" lang="jv" hreflang="jv" data-title="Yésus Kristus" data-language-autonym="Jawa" data-language-local-name="javanesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Jawa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kbp mw-list-item"><a href="https://kbp.wikipedia.org/wiki/Yeesu_Nazar%C9%9B%C9%9Bt%C9%A9_t%CA%8B" title="Yeesu Nazarɛɛtɩ tʋ – Kabiye" lang="kbp" hreflang="kbp" data-title="Yeesu Nazarɛɛtɩ tʋ" data-language-autonym="Kabɩyɛ" data-language-local-name="Kabiye" class="interlanguage-link-target"><span>Kabɩyɛ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kn mw-list-item"><a href="https://kn.wikipedia.org/wiki/%E0%B2%AF%E0%B3%87%E0%B2%B8%E0%B3%81_%E0%B2%95%E0%B3%8D%E0%B2%B0%E0%B2%BF%E0%B2%B8%E0%B3%8D%E0%B2%A4" title="ಯೇಸು ಕ್ರಿಸ್ತ – kannada" lang="kn" hreflang="kn" data-title="ಯೇಸು ಕ್ರಿಸ್ತ" data-language-autonym="ಕನ್ನಡ" data-language-local-name="kannada" class="interlanguage-link-target"><span>ಕನ್ನಡ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pam mw-list-item"><a href="https://pam.wikipedia.org/wiki/Jesus" title="Jesus – pampanga" lang="pam" hreflang="pam" data-title="Jesus" data-language-autonym="Kapampangan" data-language-local-name="pampanga" class="interlanguage-link-target"><span>Kapampangan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ka mw-list-item"><a href="https://ka.wikipedia.org/wiki/%E1%83%98%E1%83%94%E1%83%A1%E1%83%9D_%E1%83%A5%E1%83%A0%E1%83%98%E1%83%A1%E1%83%A2%E1%83%94" title="იესო ქრისტე – georgiska" lang="ka" hreflang="ka" data-title="იესო ქრისტე" data-language-autonym="ქართული" data-language-local-name="georgiska" class="interlanguage-link-target"><span>ქართული</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ks mw-list-item"><a href="https://ks.wikipedia.org/wiki/%D8%B9%DB%8C%D8%B3%DB%8C%D9%B0" title="عیسیٰ – kashmiriska" lang="ks" hreflang="ks" data-title="عیسیٰ" data-language-autonym="कॉशुर / کٲشُر" data-language-local-name="kashmiriska" class="interlanguage-link-target"><span>कॉशुर / کٲشُر</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kk mw-list-item"><a href="https://kk.wikipedia.org/wiki/%D0%98%D1%81%D0%B0_%D0%9C%D3%99%D1%81%D0%B8%D1%85" title="Иса Мәсих – kazakiska" lang="kk" hreflang="kk" data-title="Иса Мәсих" data-language-autonym="Қазақша" data-language-local-name="kazakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Қазақша</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kw mw-list-item"><a href="https://kw.wikipedia.org/wiki/Yesu_Krist" title="Yesu Krist – korniska" lang="kw" hreflang="kw" data-title="Yesu Krist" data-language-autonym="Kernowek" data-language-local-name="korniska" class="interlanguage-link-target"><span>Kernowek</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rw mw-list-item"><a href="https://rw.wikipedia.org/wiki/Yezu_Kirisitu" title="Yezu Kirisitu – kinjarwanda" lang="rw" hreflang="rw" data-title="Yezu Kirisitu" data-language-autonym="Ikinyarwanda" data-language-local-name="kinjarwanda" class="interlanguage-link-target"><span>Ikinyarwanda</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rn mw-list-item"><a href="https://rn.wikipedia.org/wiki/Yezu_Kirisitu" title="Yezu Kirisitu – rundi" lang="rn" hreflang="rn" data-title="Yezu Kirisitu" data-language-autonym="Ikirundi" data-language-local-name="rundi" class="interlanguage-link-target"><span>Ikirundi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sw mw-list-item"><a href="https://sw.wikipedia.org/wiki/Yesu" title="Yesu – swahili" lang="sw" hreflang="sw" data-title="Yesu" data-language-autonym="Kiswahili" data-language-local-name="swahili" class="interlanguage-link-target"><span>Kiswahili</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kv mw-list-item"><a href="https://kv.wikipedia.org/wiki/%D0%98%D1%81%D1%83%D1%81_%D0%9A%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%81" title="Исус Кристос – kome" lang="kv" hreflang="kv" data-title="Исус Кристос" data-language-autonym="Коми" data-language-local-name="kome" class="interlanguage-link-target"><span>Коми</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kg mw-list-item"><a href="https://kg.wikipedia.org/wiki/Yesu" title="Yesu – kikongo" lang="kg" hreflang="kg" data-title="Yesu" data-language-autonym="Kongo" data-language-local-name="kikongo" class="interlanguage-link-target"><span>Kongo</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-avk mw-list-item"><a href="https://avk.wikipedia.org/wiki/Yesus_Kristos" title="Yesus Kristos – kotava" lang="avk" hreflang="avk" data-title="Yesus Kristos" data-language-autonym="Kotava" data-language-local-name="kotava" class="interlanguage-link-target"><span>Kotava</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ht mw-list-item"><a href="https://ht.wikipedia.org/wiki/Jezi" title="Jezi – haitiska" lang="ht" hreflang="ht" data-title="Jezi" data-language-autonym="Kreyòl ayisyen" data-language-local-name="haitiska" class="interlanguage-link-target"><span>Kreyòl ayisyen</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gcr mw-list-item"><a href="https://gcr.wikipedia.org/wiki/J%C3%A9zi_di_Nazareth" title="Jézi di Nazareth – Guianan Creole" lang="gcr" hreflang="gcr" data-title="Jézi di Nazareth" data-language-autonym="Kriyòl gwiyannen" data-language-local-name="Guianan Creole" class="interlanguage-link-target"><span>Kriyòl gwiyannen</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ku mw-list-item"><a href="https://ku.wikipedia.org/wiki/%C3%8Esa" title="Îsa – kurdiska" lang="ku" hreflang="ku" data-title="Îsa" data-language-autonym="Kurdî" data-language-local-name="kurdiska" class="interlanguage-link-target"><span>Kurdî</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ky mw-list-item"><a href="https://ky.wikipedia.org/wiki/%D0%AB%D0%B9%D1%81%D0%B0" title="Ыйса – kirgiziska" lang="ky" hreflang="ky" data-title="Ыйса" data-language-autonym="Кыргызча" data-language-local-name="kirgiziska" class="interlanguage-link-target"><span>Кыргызча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lld mw-list-item"><a href="https://lld.wikipedia.org/wiki/Gej%C3%BA_Crist" title="Gejú Crist – Ladin" lang="lld" hreflang="lld" data-title="Gejú Crist" data-language-autonym="Ladin" data-language-local-name="Ladin" class="interlanguage-link-target"><span>Ladin</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lad mw-list-item"><a href="https://lad.wikipedia.org/wiki/Yeshu_de_Nazaret" title="Yeshu de Nazaret – ladino" lang="lad" hreflang="lad" data-title="Yeshu de Nazaret" data-language-autonym="Ladino" data-language-local-name="ladino" class="interlanguage-link-target"><span>Ladino</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lbe mw-list-item"><a href="https://lbe.wikipedia.org/wiki/%D0%AD%D1%81%D0%B0_%D0%B8%D0%B4%D0%B0%D0%B2%D1%81" title="Эса идавс – Lak" lang="lbe" hreflang="lbe" data-title="Эса идавс" data-language-autonym="Лакку" data-language-local-name="Lak" class="interlanguage-link-target"><span>Лакку</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lo mw-list-item"><a href="https://lo.wikipedia.org/wiki/%E0%BA%9E%E0%BA%A3%E0%BA%B0%E0%BB%80%E0%BA%A2%E0%BA%8A%E0%BA%B9" title="ພຣະເຢຊູ – laotiska" lang="lo" hreflang="lo" data-title="ພຣະເຢຊູ" data-language-autonym="ລາວ" data-language-local-name="laotiska" class="interlanguage-link-target"><span>ລາວ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ltg mw-list-item"><a href="https://ltg.wikipedia.org/wiki/Jezus_Krystus" title="Jezus Krystus – lettgalliska" lang="ltg" hreflang="ltg" data-title="Jezus Krystus" data-language-autonym="Latgaļu" data-language-local-name="lettgalliska" class="interlanguage-link-target"><span>Latgaļu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-la mw-list-item"><a href="https://la.wikipedia.org/wiki/Iesus" title="Iesus – latin" lang="la" hreflang="la" data-title="Iesus" data-language-autonym="Latina" data-language-local-name="latin" class="interlanguage-link-target"><span>Latina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lv mw-list-item"><a href="https://lv.wikipedia.org/wiki/J%C4%93zus_Kristus" title="Jēzus Kristus – lettiska" lang="lv" hreflang="lv" data-title="Jēzus Kristus" data-language-autonym="Latviešu" data-language-local-name="lettiska" class="interlanguage-link-target"><span>Latviešu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lb mw-list-item"><a href="https://lb.wikipedia.org/wiki/Jesus_vun_Nazaret" title="Jesus vun Nazaret – luxemburgiska" lang="lb" hreflang="lb" data-title="Jesus vun Nazaret" data-language-autonym="Lëtzebuergesch" data-language-local-name="luxemburgiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lëtzebuergesch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lez mw-list-item"><a href="https://lez.wikipedia.org/wiki/%D0%98%D1%81%D0%B0_(%D0%BF%D0%B0%D0%B9%D0%B3%D1%8A%D0%B0%D0%BC%D0%B1%D0%B0%D1%80)" title="Иса (пайгъамбар) – lezghien" lang="lez" hreflang="lez" data-title="Иса (пайгъамбар)" data-language-autonym="Лезги" data-language-local-name="lezghien" class="interlanguage-link-target"><span>Лезги</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lt mw-list-item"><a href="https://lt.wikipedia.org/wiki/J%C4%97zus_Kristus" title="Jėzus Kristus – litauiska" lang="lt" hreflang="lt" data-title="Jėzus Kristus" data-language-autonym="Lietuvių" data-language-local-name="litauiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lietuvių</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nia mw-list-item"><a href="https://nia.wikipedia.org/wiki/Yesu" title="Yesu – nias" lang="nia" hreflang="nia" data-title="Yesu" data-language-autonym="Li Niha" data-language-local-name="nias" class="interlanguage-link-target"><span>Li Niha</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lij mw-list-item"><a href="https://lij.wikipedia.org/wiki/G%C3%AAx%C3%B9" title="Gêxù – liguriska" lang="lij" hreflang="lij" data-title="Gêxù" data-language-autonym="Ligure" data-language-local-name="liguriska" class="interlanguage-link-target"><span>Ligure</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-li mw-list-item"><a href="https://li.wikipedia.org/wiki/Zjezus_Christus" title="Zjezus Christus – limburgiska" lang="li" hreflang="li" data-title="Zjezus Christus" data-language-autonym="Limburgs" data-language-local-name="limburgiska" class="interlanguage-link-target"><span>Limburgs</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ln mw-list-item"><a href="https://ln.wikipedia.org/wiki/Y%C3%A9su" title="Yésu – lingala" lang="ln" hreflang="ln" data-title="Yésu" data-language-autonym="Lingála" data-language-local-name="lingala" class="interlanguage-link-target"><span>Lingála</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lfn mw-list-item"><a href="https://lfn.wikipedia.org/wiki/Jesus_Cristo" title="Jesus Cristo – lingua franca nova" lang="lfn" hreflang="lfn" data-title="Jesus Cristo" data-language-autonym="Lingua Franca Nova" data-language-local-name="lingua franca nova" class="interlanguage-link-target"><span>Lingua Franca Nova</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-olo mw-list-item"><a href="https://olo.wikipedia.org/wiki/Iisus" title="Iisus – Livvi-Karelian" lang="olo" hreflang="olo" data-title="Iisus" data-language-autonym="Livvinkarjala" data-language-local-name="Livvi-Karelian" class="interlanguage-link-target"><span>Livvinkarjala</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jbo mw-list-item"><a href="https://jbo.wikipedia.org/wiki/iesus" title="iesus – lojban" lang="jbo" hreflang="jbo" data-title="iesus" data-language-autonym="La .lojban." data-language-local-name="lojban" class="interlanguage-link-target"><span>La .lojban.</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lg mw-list-item"><a href="https://lg.wikipedia.org/wiki/Jesu_Kristo" title="Jesu Kristo – luganda" lang="lg" hreflang="lg" data-title="Jesu Kristo" data-language-autonym="Luganda" data-language-local-name="luganda" class="interlanguage-link-target"><span>Luganda</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lmo mw-list-item"><a href="https://lmo.wikipedia.org/wiki/Ges%C3%B9_de_Nazaret" title="Gesù de Nazaret – lombardiska" lang="lmo" hreflang="lmo" data-title="Gesù de Nazaret" data-language-autonym="Lombard" data-language-local-name="lombardiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lombard</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hu mw-list-item"><a href="https://hu.wikipedia.org/wiki/J%C3%A9zus" title="Jézus – ungerska" lang="hu" hreflang="hu" data-title="Jézus" data-language-autonym="Magyar" data-language-local-name="ungerska" class="interlanguage-link-target"><span>Magyar</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mk badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://mk.wikipedia.org/wiki/%D0%98%D1%81%D1%83%D1%81_%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%81" title="Исус Христос – makedonska" lang="mk" hreflang="mk" data-title="Исус Христос" data-language-autonym="Македонски" data-language-local-name="makedonska" class="interlanguage-link-target"><span>Македонски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mg mw-list-item"><a href="https://mg.wikipedia.org/wiki/Jesoa" title="Jesoa – malagassiska" lang="mg" hreflang="mg" data-title="Jesoa" data-language-autonym="Malagasy" data-language-local-name="malagassiska" class="interlanguage-link-target"><span>Malagasy</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ml mw-list-item"><a href="https://ml.wikipedia.org/wiki/%E0%B4%AF%E0%B5%87%E0%B4%B6%E0%B5%81" title="യേശു – malayalam" lang="ml" hreflang="ml" data-title="യേശു" data-language-autonym="മലയാളം" data-language-local-name="malayalam" class="interlanguage-link-target"><span>മലയാളം</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mt mw-list-item"><a href="https://mt.wikipedia.org/wiki/%C4%A0es%C3%B9" title="Ġesù – maltesiska" lang="mt" hreflang="mt" data-title="Ġesù" data-language-autonym="Malti" data-language-local-name="maltesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Malti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mi mw-list-item"><a href="https://mi.wikipedia.org/wiki/Ihu_Karaiti" title="Ihu Karaiti – maori" lang="mi" hreflang="mi" data-title="Ihu Karaiti" data-language-autonym="Māori" data-language-local-name="maori" class="interlanguage-link-target"><span>Māori</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mr mw-list-item"><a href="https://mr.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AF%E0%A5%87%E0%A4%B6%E0%A5%82_%E0%A4%96%E0%A5%8D%E0%A4%B0%E0%A4%BF%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E0%A4%A4" title="येशू ख्रिस्त – marathi" lang="mr" hreflang="mr" data-title="येशू ख्रिस्त" data-language-autonym="मराठी" data-language-local-name="marathi" class="interlanguage-link-target"><span>मराठी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-xmf mw-list-item"><a href="https://xmf.wikipedia.org/wiki/%E1%83%98%E1%83%9D%E1%83%A1%E1%83%94_%E1%83%A5%E1%83%98%E1%83%A0%E1%83%A1%E1%83%94" title="იოსე ქირსე – mingrelianska" lang="xmf" hreflang="xmf" data-title="იოსე ქირსე" data-language-autonym="მარგალური" data-language-local-name="mingrelianska" class="interlanguage-link-target"><span>მარგალური</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arz mw-list-item"><a href="https://arz.wikipedia.org/wiki/%D9%8A%D8%B3%D9%88%D8%B9" title="يسوع – egyptisk arabiska" lang="arz" hreflang="arz" data-title="يسوع" data-language-autonym="مصرى" data-language-local-name="egyptisk arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>مصرى</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mnw mw-list-item"><a href="https://mnw.wikipedia.org/wiki/%E1%80%9A%E1%80%B1%E1%80%9E%E1%80%BE%E1%80%AF" title="ယေသှု – Mon" lang="mnw" hreflang="mnw" data-title="ယေသှု" data-language-autonym="ဘာသာမန်" data-language-local-name="Mon" class="interlanguage-link-target"><span>ဘာသာမန်</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mzn mw-list-item"><a href="https://mzn.wikipedia.org/wiki/%D8%B9%DB%8C%D8%B3%DB%8C" title="عیسی – mazanderani" lang="mzn" hreflang="mzn" data-title="عیسی" data-language-autonym="مازِرونی" data-language-local-name="mazanderani" class="interlanguage-link-target"><span>مازِرونی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ms mw-list-item"><a href="https://ms.wikipedia.org/wiki/Jesus_Christ" title="Jesus Christ – malajiska" lang="ms" hreflang="ms" data-title="Jesus Christ" data-language-autonym="Bahasa Melayu" data-language-local-name="malajiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Melayu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mni mw-list-item"><a href="https://mni.wikipedia.org/wiki/%EA%AF%96%EA%AF%A4%EA%AF%96%EA%AF%81" title="ꯖꯤꯖꯁ – manipuri" lang="mni" hreflang="mni" data-title="ꯖꯤꯖꯁ" data-language-autonym="ꯃꯤꯇꯩ ꯂꯣꯟ" data-language-local-name="manipuri" class="interlanguage-link-target"><span>ꯃꯤꯇꯩ ꯂꯣꯟ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-min mw-list-item"><a href="https://min.wikipedia.org/wiki/Yesus" title="Yesus – minangkabau" lang="min" hreflang="min" data-title="Yesus" data-language-autonym="Minangkabau" data-language-local-name="minangkabau" class="interlanguage-link-target"><span>Minangkabau</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cdo mw-list-item"><a href="https://cdo.wikipedia.org/wiki/I%C3%A0-s%C5%AD" title="Ià-sŭ – Mindong" lang="cdo" hreflang="cdo" data-title="Ià-sŭ" data-language-autonym="閩東語 / Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄" data-language-local-name="Mindong" class="interlanguage-link-target"><span>閩東語 / Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mwl mw-list-item"><a href="https://mwl.wikipedia.org/wiki/Jasus" title="Jasus – mirandesiska" lang="mwl" hreflang="mwl" data-title="Jasus" data-language-autonym="Mirandés" data-language-local-name="mirandesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Mirandés</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mn mw-list-item"><a href="https://mn.wikipedia.org/wiki/%D0%95%D1%81%D2%AF%D1%81_%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82" title="Есүс Христ – mongoliska" lang="mn" hreflang="mn" data-title="Есүс Христ" data-language-autonym="Монгол" data-language-local-name="mongoliska" class="interlanguage-link-target"><span>Монгол</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-my mw-list-item"><a href="https://my.wikipedia.org/wiki/%E1%80%9A%E1%80%B1%E1%80%9B%E1%80%BE%E1%80%AF_%E1%80%81%E1%80%9B%E1%80%85%E1%80%BA%E1%80%90%E1%80%B1%E1%80%AC%E1%80%BA" title="ယေရှု ခရစ်တော် – burmesiska" lang="my" hreflang="my" data-title="ယေရှု ခရစ်တော်" data-language-autonym="မြန်မာဘာသာ" data-language-local-name="burmesiska" class="interlanguage-link-target"><span>မြန်မာဘာသာ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nah mw-list-item"><a href="https://nah.wikipedia.org/wiki/Jesucristo" title="Jesucristo – Nahuatl" lang="nah" hreflang="nah" data-title="Jesucristo" data-language-autonym="Nāhuatl" data-language-local-name="Nahuatl" class="interlanguage-link-target"><span>Nāhuatl</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pcm mw-list-item"><a href="https://pcm.wikipedia.org/wiki/Jizos_Kraist" title="Jizos Kraist – nigeriansk pidgin" lang="pcm" hreflang="pcm" data-title="Jizos Kraist" data-language-autonym="Naijá" data-language-local-name="nigeriansk pidgin" class="interlanguage-link-target"><span>Naijá</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fj mw-list-item"><a href="https://fj.wikipedia.org/wiki/Jisu_Karisito" title="Jisu Karisito – fijianska" lang="fj" hreflang="fj" data-title="Jisu Karisito" data-language-autonym="Na Vosa Vakaviti" data-language-local-name="fijianska" class="interlanguage-link-target"><span>Na Vosa Vakaviti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Jezus_(traditioneel-christelijk)" title="Jezus (traditioneel-christelijk) – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Jezus (traditioneel-christelijk)" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target"><span>Nederlands</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds-nl mw-list-item"><a href="https://nds-nl.wikipedia.org/wiki/Jezus_Christus" title="Jezus Christus – lågsaxiska" lang="nds-NL" hreflang="nds-NL" data-title="Jezus Christus" data-language-autonym="Nedersaksies" data-language-local-name="lågsaxiska" class="interlanguage-link-target"><span>Nedersaksies</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ne mw-list-item"><a href="https://ne.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AF%E0%A4%B6%E0%A5%82_%E0%A4%96%E0%A5%8D%E0%A4%B0%E0%A4%BF%E0%A4%B7%E0%A5%8D%E0%A4%9F" title="यशू ख्रिष्ट – nepalesiska" lang="ne" hreflang="ne" data-title="यशू ख्रिष्ट" data-language-autonym="नेपाली" data-language-local-name="nepalesiska" class="interlanguage-link-target"><span>नेपाली</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E3%82%A4%E3%82%A8%E3%82%B9%E3%83%BB%E3%82%AD%E3%83%AA%E3%82%B9%E3%83%88" title="イエス・キリスト – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="イエス・キリスト" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target"><span>日本語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nap mw-list-item"><a href="https://nap.wikipedia.org/wiki/Gies%C3%B9_Cristo" title="Giesù Cristo – napolitanska" lang="nap" hreflang="nap" data-title="Giesù Cristo" data-language-autonym="Napulitano" data-language-local-name="napolitanska" class="interlanguage-link-target"><span>Napulitano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ce mw-list-item"><a href="https://ce.wikipedia.org/wiki/%D3%80%D0%B8%D0%B9%D1%81%D0%B0" title="Ӏийса – tjetjenska" lang="ce" hreflang="ce" data-title="Ӏийса" data-language-autonym="Нохчийн" data-language-local-name="tjetjenska" class="interlanguage-link-target"><span>Нохчийн</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-frr mw-list-item"><a href="https://frr.wikipedia.org/wiki/Jiises_Krast" title="Jiises Krast – nordfrisiska" lang="frr" hreflang="frr" data-title="Jiises Krast" data-language-autonym="Nordfriisk" data-language-local-name="nordfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Nordfriisk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pih mw-list-item"><a href="https://pih.wikipedia.org/wiki/Jesus" title="Jesus – Norfuk / Pitkern" lang="pih" hreflang="pih" data-title="Jesus" data-language-autonym="Norfuk / Pitkern" data-language-local-name="Norfuk / Pitkern" class="interlanguage-link-target"><span>Norfuk / Pitkern</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no mw-list-item"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Jesus_Kristus" title="Jesus Kristus – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Jesus Kristus" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk bokmål</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nn mw-list-item"><a href="https://nn.wikipedia.org/wiki/Jesus" title="Jesus – nynorska" lang="nn" hreflang="nn" data-title="Jesus" data-language-autonym="Norsk nynorsk" data-language-local-name="nynorska" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk nynorsk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nrm mw-list-item"><a href="https://nrm.wikipedia.org/wiki/J%C3%A9sus-Chr%C3%AEt" title="Jésus-Chrît – Norman" lang="nrf" hreflang="nrf" data-title="Jésus-Chrît" data-language-autonym="Nouormand" data-language-local-name="Norman" class="interlanguage-link-target"><span>Nouormand</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nov mw-list-item"><a href="https://nov.wikipedia.org/wiki/Jesu_Kristo" title="Jesu Kristo – novial" lang="nov" hreflang="nov" data-title="Jesu Kristo" data-language-autonym="Novial" data-language-local-name="novial" class="interlanguage-link-target"><span>Novial</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-oc mw-list-item"><a href="https://oc.wikipedia.org/wiki/J%C3%A8sus_de_Nazaret" title="Jèsus de Nazaret – occitanska" lang="oc" hreflang="oc" data-title="Jèsus de Nazaret" data-language-autonym="Occitan" data-language-local-name="occitanska" class="interlanguage-link-target"><span>Occitan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mhr mw-list-item"><a href="https://mhr.wikipedia.org/wiki/%D0%98%D1%81%D1%83%D1%81_%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%81" title="Исус Христос – Eastern Mari" lang="mhr" hreflang="mhr" data-title="Исус Христос" data-language-autonym="Олык марий" data-language-local-name="Eastern Mari" class="interlanguage-link-target"><span>Олык марий</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-or mw-list-item"><a href="https://or.wikipedia.org/wiki/%E0%AC%AF%E0%AD%80%E0%AC%B6%E0%AD%81" title="ଯୀଶୁ – oriya" lang="or" hreflang="or" data-title="ଯୀଶୁ" data-language-autonym="ଓଡ଼ିଆ" data-language-local-name="oriya" class="interlanguage-link-target"><span>ଓଡ଼ିଆ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-om mw-list-item"><a href="https://om.wikipedia.org/wiki/Yesuus" title="Yesuus – oromo" lang="om" hreflang="om" data-title="Yesuus" data-language-autonym="Oromoo" data-language-local-name="oromo" class="interlanguage-link-target"><span>Oromoo</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uz mw-list-item"><a href="https://uz.wikipedia.org/wiki/Iso_Masih" title="Iso Masih – uzbekiska" lang="uz" hreflang="uz" data-title="Iso Masih" data-language-autonym="Oʻzbekcha / ўзбекча" data-language-local-name="uzbekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Oʻzbekcha / ўзбекча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pa mw-list-item"><a href="https://pa.wikipedia.org/wiki/%E0%A8%88%E0%A8%B8%E0%A8%BE_%E0%A8%AE%E0%A8%B8%E0%A9%80%E0%A8%B9" title="ਈਸਾ ਮਸੀਹ – punjabi" lang="pa" hreflang="pa" data-title="ਈਸਾ ਮਸੀਹ" data-language-autonym="ਪੰਜਾਬੀ" data-language-local-name="punjabi" class="interlanguage-link-target"><span>ਪੰਜਾਬੀ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pfl mw-list-item"><a href="https://pfl.wikipedia.org/wiki/Jesus_Christus" title="Jesus Christus – Pfalz-tyska" lang="pfl" hreflang="pfl" data-title="Jesus Christus" data-language-autonym="Pälzisch" data-language-local-name="Pfalz-tyska" class="interlanguage-link-target"><span>Pälzisch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pnb mw-list-item"><a href="https://pnb.wikipedia.org/wiki/%DB%8C%D8%B3%D9%88%D8%B9" title="یسوع – Western Punjabi" lang="pnb" hreflang="pnb" data-title="یسوع" data-language-autonym="پنجابی" data-language-local-name="Western Punjabi" class="interlanguage-link-target"><span>پنجابی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pap mw-list-item"><a href="https://pap.wikipedia.org/wiki/Hesus" title="Hesus – papiamento" lang="pap" hreflang="pap" data-title="Hesus" data-language-autonym="Papiamentu" data-language-local-name="papiamento" class="interlanguage-link-target"><span>Papiamentu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ps mw-list-item"><a href="https://ps.wikipedia.org/wiki/%D8%B9%D9%8A%D8%B3%DB%8C" title="عيسی – pashto" lang="ps" hreflang="ps" data-title="عيسی" data-language-autonym="پښتو" data-language-local-name="pashto" class="interlanguage-link-target"><span>پښتو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jam mw-list-item"><a href="https://jam.wikipedia.org/wiki/Jiizas_Kraist" title="Jiizas Kraist – jamaikansk engelsk kreol" lang="jam" hreflang="jam" data-title="Jiizas Kraist" data-language-autonym="Patois" data-language-local-name="jamaikansk engelsk kreol" class="interlanguage-link-target"><span>Patois</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-koi mw-list-item"><a href="https://koi.wikipedia.org/wiki/%D0%98%D0%B8%D1%81%D1%83%D1%81_%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%81" title="Иисус Христос – komi-permjakiska" lang="koi" hreflang="koi" data-title="Иисус Христос" data-language-autonym="Перем коми" data-language-local-name="komi-permjakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Перем коми</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-km mw-list-item"><a href="https://km.wikipedia.org/wiki/%E1%9E%96%E1%9F%92%E1%9E%9A%E1%9F%87%E1%9E%99%E1%9F%81%E1%9E%9F%E1%9F%8A%E1%9E%BC" title="ព្រះយេស៊ូ – kambodjanska" lang="km" hreflang="km" data-title="ព្រះយេស៊ូ" data-language-autonym="ភាសាខ្មែរ" data-language-local-name="kambodjanska" class="interlanguage-link-target"><span>ភាសាខ្មែរ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pcd mw-list-item"><a href="https://pcd.wikipedia.org/wiki/J%C3%A9sus-Crisse" title="Jésus-Crisse – pikardiska" lang="pcd" hreflang="pcd" data-title="Jésus-Crisse" data-language-autonym="Picard" data-language-local-name="pikardiska" class="interlanguage-link-target"><span>Picard</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pms mw-list-item"><a href="https://pms.wikipedia.org/wiki/Ges%C3%B9_%C3%ABd_N%C3%A0saret" title="Gesù ëd Nàsaret – piemontesiska" lang="pms" hreflang="pms" data-title="Gesù ëd Nàsaret" data-language-autonym="Piemontèis" data-language-local-name="piemontesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Piemontèis</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tpi mw-list-item"><a href="https://tpi.wikipedia.org/wiki/Jisas" title="Jisas – tok pisin" lang="tpi" hreflang="tpi" data-title="Jisas" data-language-autonym="Tok Pisin" data-language-local-name="tok pisin" class="interlanguage-link-target"><span>Tok Pisin</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds mw-list-item"><a href="https://nds.wikipedia.org/wiki/Jesus_Christus" title="Jesus Christus – lågtyska" lang="nds" hreflang="nds" data-title="Jesus Christus" data-language-autonym="Plattdüütsch" data-language-local-name="lågtyska" class="interlanguage-link-target"><span>Plattdüütsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl mw-list-item"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/Jezus_Chrystus" title="Jezus Chrystus – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Jezus Chrystus" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target"><span>Polski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/Jesus" title="Jesus – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="Jesus" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Português</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-crh mw-list-item"><a href="https://crh.wikipedia.org/wiki/%C4%B0sa_ibn_Meryem" title="İsa ibn Meryem – krimtatariska" lang="crh" hreflang="crh" data-title="İsa ibn Meryem" data-language-autonym="Qırımtatarca" data-language-local-name="krimtatariska" class="interlanguage-link-target"><span>Qırımtatarca</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ty mw-list-item"><a href="https://ty.wikipedia.org/wiki/Iesu_Mesia" title="Iesu Mesia – tahitiska" lang="ty" hreflang="ty" data-title="Iesu Mesia" data-language-autonym="Reo tahiti" data-language-local-name="tahitiska" class="interlanguage-link-target"><span>Reo tahiti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ksh mw-list-item"><a href="https://ksh.wikipedia.org/wiki/Jesus_Christus" title="Jesus Christus – kölniska" lang="ksh" hreflang="ksh" data-title="Jesus Christus" data-language-autonym="Ripoarisch" data-language-local-name="kölniska" class="interlanguage-link-target"><span>Ripoarisch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ro mw-list-item"><a href="https://ro.wikipedia.org/wiki/Isus_din_Nazaret" title="Isus din Nazaret – rumänska" lang="ro" hreflang="ro" data-title="Isus din Nazaret" data-language-autonym="Română" data-language-local-name="rumänska" class="interlanguage-link-target"><span>Română</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rm mw-list-item"><a href="https://rm.wikipedia.org/wiki/Jesus_da_Nazaret" title="Jesus da Nazaret – rätoromanska" lang="rm" hreflang="rm" data-title="Jesus da Nazaret" data-language-autonym="Rumantsch" data-language-local-name="rätoromanska" class="interlanguage-link-target"><span>Rumantsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-qu mw-list-item"><a href="https://qu.wikipedia.org/wiki/Hisus" title="Hisus – quechua" lang="qu" hreflang="qu" data-title="Hisus" data-language-autonym="Runa Simi" data-language-local-name="quechua" class="interlanguage-link-target"><span>Runa Simi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rue mw-list-item"><a href="https://rue.wikipedia.org/wiki/%D0%86%D1%81%D1%83%D1%81_%D0%A5%D1%80%D1%96%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%81" title="Ісус Хрістос – rusyn" lang="rue" hreflang="rue" data-title="Ісус Хрістос" data-language-autonym="Русиньскый" data-language-local-name="rusyn" class="interlanguage-link-target"><span>Русиньскый</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru mw-list-item"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%98%D0%B8%D1%81%D1%83%D1%81_%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%81" title="Иисус Христос – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="Иисус Христос" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target"><span>Русский</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sah mw-list-item"><a href="https://sah.wikipedia.org/wiki/%D0%98%D0%B8%D1%81%D1%83%D1%81_%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%81" title="Иисус Христос – jakutiska" lang="sah" hreflang="sah" data-title="Иисус Христос" data-language-autonym="Саха тыла" data-language-local-name="jakutiska" class="interlanguage-link-target"><span>Саха тыла</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-szy mw-list-item"><a href="https://szy.wikipedia.org/wiki/Ye-su" title="Ye-su – Sakizaya" lang="szy" hreflang="szy" data-title="Ye-su" data-language-autonym="Sakizaya" data-language-local-name="Sakizaya" class="interlanguage-link-target"><span>Sakizaya</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sm mw-list-item"><a href="https://sm.wikipedia.org/wiki/Iesu_Keriso" title="Iesu Keriso – samoanska" lang="sm" hreflang="sm" data-title="Iesu Keriso" data-language-autonym="Gagana Samoa" data-language-local-name="samoanska" class="interlanguage-link-target"><span>Gagana Samoa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sa mw-list-item"><a href="https://sa.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AE%E0%A4%B0%E0%A5%80%E0%A4%AF%E0%A4%AE%E0%A4%BF%E0%A4%AA%E0%A5%81%E0%A4%A4%E0%A5%8D%E0%A4%B0" title="मरीयमिपुत्र – sanskrit" lang="sa" hreflang="sa" data-title="मरीयमिपुत्र" data-language-autonym="संस्कृतम्" data-language-local-name="sanskrit" class="interlanguage-link-target"><span>संस्कृतम्</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sat mw-list-item"><a href="https://sat.wikipedia.org/wiki/%E1%B1%A1%E1%B1%A4%E1%B1%A5%E1%B1%A9" title="ᱡᱤᱥᱩ – santali" lang="sat" hreflang="sat" data-title="ᱡᱤᱥᱩ" data-language-autonym="ᱥᱟᱱᱛᱟᱲᱤ" data-language-local-name="santali" class="interlanguage-link-target"><span>ᱥᱟᱱᱛᱟᱲᱤ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-skr mw-list-item"><a href="https://skr.wikipedia.org/wiki/%DB%8C%D8%B3%D9%88%D8%B9_%D9%85%D8%B3%DB%8C%D8%AD" title="یسوع مسیح – Saraiki" lang="skr" hreflang="skr" data-title="یسوع مسیح" data-language-autonym="سرائیکی" data-language-local-name="Saraiki" class="interlanguage-link-target"><span>سرائیکی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sc mw-list-item"><a href="https://sc.wikipedia.org/wiki/Ges%C3%B9s" title="Gesùs – sardinska" lang="sc" hreflang="sc" data-title="Gesùs" data-language-autonym="Sardu" data-language-local-name="sardinska" class="interlanguage-link-target"><span>Sardu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sco mw-list-item"><a href="https://sco.wikipedia.org/wiki/Jesus_Christ" title="Jesus Christ – skotska" lang="sco" hreflang="sco" data-title="Jesus Christ" data-language-autonym="Scots" data-language-local-name="skotska" class="interlanguage-link-target"><span>Scots</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-stq mw-list-item"><a href="https://stq.wikipedia.org/wiki/Jesus_Kristus" title="Jesus Kristus – saterfrisiska" lang="stq" hreflang="stq" data-title="Jesus Kristus" data-language-autonym="Seeltersk" data-language-local-name="saterfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Seeltersk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nso mw-list-item"><a href="https://nso.wikipedia.org/wiki/Jesu" title="Jesu – nordsotho" lang="nso" hreflang="nso" data-title="Jesu" data-language-autonym="Sesotho sa Leboa" data-language-local-name="nordsotho" class="interlanguage-link-target"><span>Sesotho sa Leboa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tn mw-list-item"><a href="https://tn.wikipedia.org/wiki/Jeso_Keresete" title="Jeso Keresete – tswana" lang="tn" hreflang="tn" data-title="Jeso Keresete" data-language-autonym="Setswana" data-language-local-name="tswana" class="interlanguage-link-target"><span>Setswana</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sq mw-list-item"><a href="https://sq.wikipedia.org/wiki/Jezusi" title="Jezusi – albanska" lang="sq" hreflang="sq" data-title="Jezusi" data-language-autonym="Shqip" data-language-local-name="albanska" class="interlanguage-link-target"><span>Shqip</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-scn mw-list-item"><a href="https://scn.wikipedia.org/wiki/Ges%C3%B9_Cristu" title="Gesù Cristu – sicilianska" lang="scn" hreflang="scn" data-title="Gesù Cristu" data-language-autonym="Sicilianu" data-language-local-name="sicilianska" class="interlanguage-link-target"><span>Sicilianu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-si mw-list-item"><a href="https://si.wikipedia.org/wiki/%E0%B6%A2%E0%B7%9A%E0%B7%83%E0%B7%94%E0%B7%83%E0%B7%8A_%E0%B7%80%E0%B7%84%E0%B6%B1%E0%B7%8A%E0%B7%83%E0%B7%9A" title="ජේසුස් වහන්සේ – singalesiska" lang="si" hreflang="si" data-title="ජේසුස් වහන්සේ" data-language-autonym="සිංහල" data-language-local-name="singalesiska" class="interlanguage-link-target"><span>සිංහල</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-simple mw-list-item"><a href="https://simple.wikipedia.org/wiki/Jesus" title="Jesus – Simple English" lang="en-simple" hreflang="en-simple" data-title="Jesus" data-language-autonym="Simple English" data-language-local-name="Simple English" class="interlanguage-link-target"><span>Simple English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sd mw-list-item"><a href="https://sd.wikipedia.org/wiki/%D8%B9%D9%8A%D8%B3%D9%8A%D9%B0_%D8%B9%D9%84%D9%8A%D9%87_%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%84%D8%A7%D9%85" title="عيسيٰ عليه السلام – sindhi" lang="sd" hreflang="sd" data-title="عيسيٰ عليه السلام" data-language-autonym="سنڌي" data-language-local-name="sindhi" class="interlanguage-link-target"><span>سنڌي</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ss mw-list-item"><a href="https://ss.wikipedia.org/wiki/Jesu" title="Jesu – swati" lang="ss" hreflang="ss" data-title="Jesu" data-language-autonym="SiSwati" data-language-local-name="swati" class="interlanguage-link-target"><span>SiSwati</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sk mw-list-item"><a href="https://sk.wikipedia.org/wiki/Je%C5%BEi%C5%A1_Kristus" title="Ježiš Kristus – slovakiska" lang="sk" hreflang="sk" data-title="Ježiš Kristus" data-language-autonym="Slovenčina" data-language-local-name="slovakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenčina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sl mw-list-item"><a href="https://sl.wikipedia.org/wiki/Jezus_Kristus" title="Jezus Kristus – slovenska" lang="sl" hreflang="sl" data-title="Jezus Kristus" data-language-autonym="Slovenščina" data-language-local-name="slovenska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenščina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cu mw-list-item"><a href="https://cu.wikipedia.org/wiki/%D0%87%D0%B8%D1%81%D1%8A_%D0%A5%D1%80%D1%97%D1%81%D1%82%D1%8A" title="Їисъ Хрїстъ – kyrkslaviska" lang="cu" hreflang="cu" data-title="Їисъ Хрїстъ" data-language-autonym="Словѣньскъ / ⰔⰎⰑⰂⰡⰐⰠⰔⰍⰟ" data-language-local-name="kyrkslaviska" class="interlanguage-link-target"><span>Словѣньскъ / ⰔⰎⰑⰂⰡⰐⰠⰔⰍⰟ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-szl mw-list-item"><a href="https://szl.wikipedia.org/wiki/Jezus_Krystus" title="Jezus Krystus – silesiska" lang="szl" hreflang="szl" data-title="Jezus Krystus" data-language-autonym="Ślůnski" data-language-local-name="silesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ślůnski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-so mw-list-item"><a href="https://so.wikipedia.org/wiki/Ciise" title="Ciise – somaliska" lang="so" hreflang="so" data-title="Ciise" data-language-autonym="Soomaaliga" data-language-local-name="somaliska" class="interlanguage-link-target"><span>Soomaaliga</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ckb mw-list-item"><a href="https://ckb.wikipedia.org/wiki/%DB%8C%DB%95%D8%B3%D9%88%D9%88%D8%B9" title="یەسووع – centralkurdiska" lang="ckb" hreflang="ckb" data-title="یەسووع" data-language-autonym="کوردی" data-language-local-name="centralkurdiska" class="interlanguage-link-target"><span>کوردی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr mw-list-item"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%98%D1%81%D1%83%D1%81" title="Исус – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Исус" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Српски / srpski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sh mw-list-item"><a href="https://sh.wikipedia.org/wiki/Isus" title="Isus – serbokroatiska" lang="sh" hreflang="sh" data-title="Isus" data-language-autonym="Srpskohrvatski / српскохрватски" data-language-local-name="serbokroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Srpskohrvatski / српскохрватски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi mw-list-item"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Jeesus" title="Jeesus – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Jeesus" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target"><span>Suomi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tl mw-list-item"><a href="https://tl.wikipedia.org/wiki/Hesus" title="Hesus – tagalog" lang="tl" hreflang="tl" data-title="Hesus" data-language-autonym="Tagalog" data-language-local-name="tagalog" class="interlanguage-link-target"><span>Tagalog</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ta mw-list-item"><a href="https://ta.wikipedia.org/wiki/%E0%AE%87%E0%AE%AF%E0%AF%87%E0%AE%9A%E0%AF%81" title="இயேசு – tamil" lang="ta" hreflang="ta" data-title="இயேசு" data-language-autonym="தமிழ்" data-language-local-name="tamil" class="interlanguage-link-target"><span>தமிழ்</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-shi mw-list-item"><a href="https://shi.wikipedia.org/wiki/%C6%90isa" title="Ɛisa – tachelhit" lang="shi" hreflang="shi" data-title="Ɛisa" data-language-autonym="Taclḥit" data-language-local-name="tachelhit" class="interlanguage-link-target"><span>Taclḥit</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kab mw-list-item"><a href="https://kab.wikipedia.org/wiki/%C6%90isa" title="Ɛisa – kabyliska" lang="kab" hreflang="kab" data-title="Ɛisa" data-language-autonym="Taqbaylit" data-language-local-name="kabyliska" class="interlanguage-link-target"><span>Taqbaylit</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tt mw-list-item"><a href="https://tt.wikipedia.org/wiki/%D0%93%D0%B0%D0%B9%D1%81%D3%99_%D0%BF%D3%99%D0%B9%D0%B3%D0%B0%D0%BC%D0%B1%D3%99%D1%80" title="Гайсә пәйгамбәр – tatariska" lang="tt" hreflang="tt" data-title="Гайсә пәйгамбәр" data-language-autonym="Татарча / tatarça" data-language-local-name="tatariska" class="interlanguage-link-target"><span>Татарча / tatarça</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-te mw-list-item"><a href="https://te.wikipedia.org/wiki/%E0%B0%AF%E0%B1%87%E0%B0%B8%E0%B1%81" title="యేసు – telugu" lang="te" hreflang="te" data-title="యేసు" data-language-autonym="తెలుగు" data-language-local-name="telugu" class="interlanguage-link-target"><span>తెలుగు</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-th mw-list-item"><a href="https://th.wikipedia.org/wiki/%E0%B8%9E%E0%B8%A3%E0%B8%B0%E0%B9%80%E0%B8%A2%E0%B8%8B%E0%B8%B9" title="พระเยซู – thailändska" lang="th" hreflang="th" data-title="พระเยซู" data-language-autonym="ไทย" data-language-local-name="thailändska" class="interlanguage-link-target"><span>ไทย</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-din mw-list-item"><a href="https://din.wikipedia.org/wiki/Yecu_Kritho" title="Yecu Kritho – dinka" lang="din" hreflang="din" data-title="Yecu Kritho" data-language-autonym="Thuɔŋjäŋ" data-language-local-name="dinka" class="interlanguage-link-target"><span>Thuɔŋjäŋ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tg mw-list-item"><a href="https://tg.wikipedia.org/wiki/%D0%98%D1%81%D0%BE" title="Исо – tadzjikiska" lang="tg" hreflang="tg" data-title="Исо" data-language-autonym="Тоҷикӣ" data-language-local-name="tadzjikiska" class="interlanguage-link-target"><span>Тоҷикӣ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-to mw-list-item"><a href="https://to.wikipedia.org/wiki/S%C4%ABs%C5%AB_Kalaisi" title="Sīsū Kalaisi – tonganska" lang="to" hreflang="to" data-title="Sīsū Kalaisi" data-language-autonym="Lea faka-Tonga" data-language-local-name="tonganska" class="interlanguage-link-target"><span>Lea faka-Tonga</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/%C4%B0sa" title="İsa – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="İsa" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target"><span>Türkçe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tk mw-list-item"><a href="https://tk.wikipedia.org/wiki/Nasyraly_Isa" title="Nasyraly Isa – turkmeniska" lang="tk" hreflang="tk" data-title="Nasyraly Isa" data-language-autonym="Türkmençe" data-language-local-name="turkmeniska" class="interlanguage-link-target"><span>Türkmençe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tw mw-list-item"><a href="https://tw.wikipedia.org/wiki/Yesu_Kristo" title="Yesu Kristo – twi" lang="tw" hreflang="tw" data-title="Yesu Kristo" data-language-autonym="Twi" data-language-local-name="twi" class="interlanguage-link-target"><span>Twi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kcg mw-list-item"><a href="https://kcg.wikipedia.org/wiki/Yesu" title="Yesu – tyap" lang="kcg" hreflang="kcg" data-title="Yesu" data-language-autonym="Tyap" data-language-local-name="tyap" class="interlanguage-link-target"><span>Tyap</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%86%D1%81%D1%83%D1%81_%D0%A5%D1%80%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%81" title="Ісус Христос – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Ісус Христос" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target"><span>Українська</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ur mw-list-item"><a href="https://ur.wikipedia.org/wiki/%DB%8C%D8%B3%D9%88%D8%B9_%D9%85%D8%B3%DB%8C%D8%AD" title="یسوع مسیح – urdu" lang="ur" hreflang="ur" data-title="یسوع مسیح" data-language-autonym="اردو" data-language-local-name="urdu" class="interlanguage-link-target"><span>اردو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ug mw-list-item"><a href="https://ug.wikipedia.org/wiki/%D8%A6%D9%89%D8%B3%D8%A7_%D8%A6%DB%95%D9%84%DB%95%D9%8A%DA%BE%D9%89%D8%B3%D8%B3%D8%A7%D9%84%D8%A7%D9%85" title="ئىسا ئەلەيھىسسالام – uiguriska" lang="ug" hreflang="ug" data-title="ئىسا ئەلەيھىسسالام" data-language-autonym="ئۇيغۇرچە / Uyghurche" data-language-local-name="uiguriska" class="interlanguage-link-target"><span>ئۇيغۇرچە / Uyghurche</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-za mw-list-item"><a href="https://za.wikipedia.org/wiki/Yezsuh" title="Yezsuh – zhuang" lang="za" hreflang="za" data-title="Yezsuh" data-language-autonym="Vahcuengh" data-language-local-name="zhuang" class="interlanguage-link-target"><span>Vahcuengh</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vec mw-list-item"><a href="https://vec.wikipedia.org/wiki/Jez%C3%B9" title="Jezù – venetianska" lang="vec" hreflang="vec" data-title="Jezù" data-language-autonym="Vèneto" data-language-local-name="venetianska" class="interlanguage-link-target"><span>Vèneto</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vep mw-list-item"><a href="https://vep.wikipedia.org/wiki/Iisus_Hristos" title="Iisus Hristos – veps" lang="vep" hreflang="vep" data-title="Iisus Hristos" data-language-autonym="Vepsän kel’" data-language-local-name="veps" class="interlanguage-link-target"><span>Vepsän kel’</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vi mw-list-item"><a href="https://vi.wikipedia.org/wiki/Gi%C3%AA-su" title="Giê-su – vietnamesiska" lang="vi" hreflang="vi" data-title="Giê-su" data-language-autonym="Tiếng Việt" data-language-local-name="vietnamesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Tiếng Việt</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vo mw-list-item"><a href="https://vo.wikipedia.org/wiki/Yesus_Kristus" title="Yesus Kristus – volapük" lang="vo" hreflang="vo" data-title="Yesus Kristus" data-language-autonym="Volapük" data-language-local-name="volapük" class="interlanguage-link-target"><span>Volapük</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fiu-vro mw-list-item"><a href="https://fiu-vro.wikipedia.org/wiki/Jeesus" title="Jeesus – võru" lang="vro" hreflang="vro" data-title="Jeesus" data-language-autonym="Võro" data-language-local-name="võru" class="interlanguage-link-target"><span>Võro</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wa mw-list-item"><a href="https://wa.wikipedia.org/wiki/Djezus_d%27_Nazarete" title="Djezus d' Nazarete – vallonska" lang="wa" hreflang="wa" data-title="Djezus d' Nazarete" data-language-autonym="Walon" data-language-local-name="vallonska" class="interlanguage-link-target"><span>Walon</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-classical mw-list-item"><a href="https://zh-classical.wikipedia.org/wiki/%E8%80%B6%E7%A9%8C" title="耶穌 – litterär kineiska" lang="lzh" hreflang="lzh" data-title="耶穌" data-language-autonym="文言" data-language-local-name="litterär kineiska" class="interlanguage-link-target"><span>文言</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vls mw-list-item"><a href="https://vls.wikipedia.org/wiki/Jezus_van_Nazareth" title="Jezus van Nazareth – västflamländska" lang="vls" hreflang="vls" data-title="Jezus van Nazareth" data-language-autonym="West-Vlams" data-language-local-name="västflamländska" class="interlanguage-link-target"><span>West-Vlams</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-war mw-list-item"><a href="https://war.wikipedia.org/wiki/Jesucristo" title="Jesucristo – waray" lang="war" hreflang="war" data-title="Jesucristo" data-language-autonym="Winaray" data-language-local-name="waray" class="interlanguage-link-target"><span>Winaray</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wo mw-list-item"><a href="https://wo.wikipedia.org/wiki/Y%C3%A9esu-kristaa" title="Yéesu-kristaa – wolof" lang="wo" hreflang="wo" data-title="Yéesu-kristaa" data-language-autonym="Wolof" data-language-local-name="wolof" class="interlanguage-link-target"><span>Wolof</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wuu mw-list-item"><a href="https://wuu.wikipedia.org/wiki/%E8%80%B6%E7%A8%A3" title="耶稣 – wu" lang="wuu" hreflang="wuu" data-title="耶稣" data-language-autonym="吴语" data-language-local-name="wu" class="interlanguage-link-target"><span>吴语</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-yi mw-list-item"><a href="https://yi.wikipedia.org/wiki/%D7%90%D7%95%D7%AA%D7%95_%D7%94%D7%90%D7%99%D7%A9" title="אותו האיש – jiddisch" lang="yi" hreflang="yi" data-title="אותו האיש" data-language-autonym="ייִדיש" data-language-local-name="jiddisch" class="interlanguage-link-target"><span>ייִדיש</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-yo mw-list-item"><a href="https://yo.wikipedia.org/wiki/J%C3%A9s%C3%B9" title="Jésù – yoruba" lang="yo" hreflang="yo" data-title="Jésù" data-language-autonym="Yorùbá" data-language-local-name="yoruba" class="interlanguage-link-target"><span>Yorùbá</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-yue mw-list-item"><a href="https://zh-yue.wikipedia.org/wiki/%E8%80%B6%E7%A9%8C" title="耶穌 – kantonesiska" lang="yue" hreflang="yue" data-title="耶穌" data-language-autonym="粵語" data-language-local-name="kantonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>粵語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-diq mw-list-item"><a href="https://diq.wikipedia.org/wiki/%C4%B0sa" title="İsa – Zazaki" lang="diq" hreflang="diq" data-title="İsa" data-language-autonym="Zazaki" data-language-local-name="Zazaki" class="interlanguage-link-target"><span>Zazaki</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zea mw-list-item"><a href="https://zea.wikipedia.org/wiki/Jezus" title="Jezus – zeeländska" lang="zea" hreflang="zea" data-title="Jezus" data-language-autonym="Zeêuws" data-language-local-name="zeeländska" class="interlanguage-link-target"><span>Zeêuws</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bat-smg mw-list-item"><a href="https://bat-smg.wikipedia.org/wiki/Jiezos_Kr%C4%97stos" title="Jiezos Krėstos – samogitiska" lang="sgs" hreflang="sgs" data-title="Jiezos Krėstos" data-language-autonym="Žemaitėška" data-language-local-name="samogitiska" class="interlanguage-link-target"><span>Žemaitėška</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E8%80%B6%E7%A8%A3" title="耶稣 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="耶稣" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target"><span>中文</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ann mw-list-item"><a href="https://ann.wikipedia.org/wiki/Jis%E1%BB%8Ds_Karais" title="Jisọs Karais – obolo" lang="ann" hreflang="ann" data-title="Jisọs Karais" data-language-autonym="Obolo" data-language-local-name="obolo" class="interlanguage-link-target"><span>Obolo</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bbc mw-list-item"><a href="https://bbc.wikipedia.org/wiki/Jesus" title="Jesus – batak-toba" lang="bbc" hreflang="bbc" data-title="Jesus" data-language-autonym="Batak Toba" data-language-local-name="batak-toba" class="interlanguage-link-target"><span>Batak Toba</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bew mw-list-item"><a href="https://bew.wikipedia.org/wiki/Isa" title="Isa – betawiska" lang="bew" hreflang="bew" data-title="Isa" data-language-autonym="Betawi" data-language-local-name="betawiska" class="interlanguage-link-target"><span>Betawi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-btm mw-list-item"><a href="https://btm.wikipedia.org/wiki/Jesus" title="Jesus – Batak Mandailing" lang="btm" hreflang="btm" data-title="Jesus" data-language-autonym="Batak Mandailing" data-language-local-name="Batak Mandailing" class="interlanguage-link-target"><span>Batak Mandailing</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dtp mw-list-item"><a href="https://dtp.wikipedia.org/wiki/Yesus_Kristus" title="Yesus Kristus – centraldusun" lang="dtp" hreflang="dtp" data-title="Yesus Kristus" data-language-autonym="Kadazandusun" data-language-local-name="centraldusun" class="interlanguage-link-target"><span>Kadazandusun</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fon mw-list-item"><a href="https://fon.wikipedia.org/wiki/Jezu_Klisu" title="Jezu Klisu – fonspråket" lang="fon" hreflang="fon" data-title="Jezu Klisu" data-language-autonym="Fɔ̀ngbè" data-language-local-name="fonspråket" class="interlanguage-link-target"><span>Fɔ̀ngbè</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-iba mw-list-item"><a href="https://iba.wikipedia.org/wiki/Jesus" title="Jesus – ibanska" lang="iba" hreflang="iba" data-title="Jesus" data-language-autonym="Jaku Iban" data-language-local-name="ibanska" class="interlanguage-link-target"><span>Jaku Iban</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zgh mw-list-item"><a href="https://zgh.wikipedia.org/wiki/%E2%B5%84%E2%B5%89%E2%B5%99%E2%B4%B0" title="ⵄⵉⵙⴰ – marockansk standard-tamazight" lang="zgh" hreflang="zgh" data-title="ⵄⵉⵙⴰ" data-language-autonym="ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ ⵜⴰⵏⴰⵡⴰⵢⵜ" data-language-local-name="marockansk standard-tamazight" class="interlanguage-link-target"><span>ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ ⵜⴰⵏⴰⵡⴰⵢⵜ</span></a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><span class="wb-langlinks-edit wb-langlinks-link"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q302#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></span></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Jesus" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c"><span>Artikel</span></a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Jesus" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">svenska</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Jesus"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">Verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Jesus"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=history"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Jesus" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j"><span>Sidor som länkar hit</span></a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Jesus" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k"><span>Relaterade ändringar</span></a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q"><span>Specialsidor</span></a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Jesus&oldid=56207629" title="Permanent länk till den här versionen av sidan"><span>Permanent länk</span></a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=info" title="Mer information om denna sida"><span>Sidinformation</span></a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Jesus&id=56207629&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens"><span>Använd som referens</span></a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FJesus"><span>Hämta förkortad url</span></a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FJesus"><span>Ladda ner QR-kod</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Jesus"><span>Skapa en bok</span></a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Jesus&action=show-download-screen"><span>Ladda ned som PDF</span></a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Jesus&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p"><span>Utskriftsvänlig version</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/%D7%99%D7%A9%D7%95%D7%A2" hreflang="en"><span>Commons</span></a></li><li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikiquote mw-list-item"><a href="https://sv.wikiquote.org/wiki/Jesus" hreflang="sv"><span>Wikiquote</span></a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q302" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g"><span>Wikidata-objekt</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><dl class="noexcerpt dablink"><dd><i>För andra betydelser, se <a href="/wiki/Jesus_(olika_betydelser)" class="mw-disambig" title="Jesus (olika betydelser)">Jesus (olika betydelser)</a>.</i></dd></dl> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r53696904">.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton button,.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}</style><table class="infobox biography vcard" cellspacing="3" style="width: 22em; text-align: left; font-size: 88%; line-height: 1.6em;"><tbody><tr><td colspan="2" class="" style="padding:2px; text-align:center; font-size: 125%; font-weight: bold;"><span class="fn">Jesus</span></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"> <span class="mw-default-size" typeof="mw:File/Frameless"><a href="/wiki/Fil:Spas_vsederzhitel_sinay_(cropped).jpg" class="mw-file-description"><img alt="" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/55/Spas_vsederzhitel_sinay_%28cropped%29.jpg/250px-Spas_vsederzhitel_sinay_%28cropped%29.jpg" decoding="async" width="250" height="413" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/55/Spas_vsederzhitel_sinay_%28cropped%29.jpg/375px-Spas_vsederzhitel_sinay_%28cropped%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/55/Spas_vsederzhitel_sinay_%28cropped%29.jpg/500px-Spas_vsederzhitel_sinay_%28cropped%29.jpg 2x" data-file-width="1023" data-file-height="1688" /></a></span> <div style="">Den äldsta kända avbildningen av Jesus i <a href="/wiki/Pantokrator" title="Pantokrator">pantokrator</a>-stil, från <a href="/wiki/Katarinaklostret" title="Katarinaklostret">Katarinaklostret</a> vid <a href="/wiki/Sinaiberget" title="Sinaiberget">Sinaiberget</a> (<a href="/wiki/500-talet" title="500-talet">c. 550</a>).</div></td></tr><tr><th style="text-align:left;">Född</th><td class="" style=""><a href="/wiki/25_december" title="25 december">25 december</a> (traditionellt datum) <a href="/wiki/7_f.Kr." title="7 f.Kr.">7 f.Kr.</a> – <a href="/wiki/4_f.Kr." title="4 f.Kr.">4 f.Kr.</a><br />enligt <a href="/wiki/Nya_testamentet" title="Nya testamentet">NT</a> i <a href="/wiki/Betlehem" title="Betlehem">Betlehem</a>, <a href="/wiki/Judeen" title="Judeen">Judeen</a>.</td></tr><tr><th style="text-align:left;">Död</th><td class="" style="">Början av <a href="/wiki/30-talet" title="30-talet">30-talet</a>, sannolikt <a href="/wiki/3_april" title="3 april">3 april</a> <a href="/wiki/33" title="33">33</a>.<sup id="cite_ref-Pratt1_1-0" class="reference"><a href="#cite_note-Pratt1-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-Carson,_D._A._1992_2-0" class="reference"><a href="#cite_note-Carson,_D._A._1992-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><br />Dog i <a href="/wiki/Jerusalem" title="Jerusalem">Jerusalem</a> genom <a href="/wiki/Korsf%C3%A4stelse" title="Korsfästelse">korsfästelse</a> (enligt <a href="/wiki/Nya_Testamentet" class="mw-redirect" title="Nya Testamentet">Nya Testamentet</a> <a href="/wiki/Jesu_uppst%C3%A5ndelse" title="Jesu uppståndelse">återuppstånden</a> på tredje dagen efter sin död).</td></tr><tr><th style="text-align:left;">Språk</th><td class="kategori" style=""><a href="/wiki/Arameiska" title="Arameiska">Arameiska</a></td></tr><tr><th style="text-align:left;">Yrke/uppdrag</th><td class="roll" style="">Timmerman, förkunnare och predikant, <a href="/wiki/Rabbin" title="Rabbin">rabbin</a>, <a href="/wiki/Kristendom" title="Kristendom">kristendomens</a> centralgestalt och enligt kristen tro den utlovade <a href="/wiki/Kristus" title="Kristus">Kristus</a>/<a href="/wiki/Messias" title="Messias">Messias</a>, <a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">Guds son</a> och världens <a href="/wiki/Fr%C3%A4lsare" title="Frälsare">frälsare</a>.</td></tr><tr><th style="text-align:left;">Föräldrar</th><td class="" style=""><a href="/wiki/Josef_fr%C3%A5n_Nasaret" title="Josef från Nasaret">Josef</a> (far)<br /><a href="/wiki/Jungfru_Maria" title="Jungfru Maria">Maria</a> (moder)<br /><a href="/wiki/Gud" title="Gud">Gud</a> (fader, enligt <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a>)</td></tr></tbody></table> <p><b>Jesus</b> (<a href="/wiki/Svensk_fonologi#Vokaler" title="Svensk fonologi">sv. uttal</a> /jeːsɵs/) från <a href="/wiki/Nasaret" title="Nasaret">Nasaret</a>, också kallad <b><a href="/wiki/Kristus" title="Kristus">Kristus</a></b>, var en i <a href="/wiki/Galileen" title="Galileen">Galileen</a> och <a href="/wiki/Judeen" title="Judeen">Judeen</a> kringvandrande <a href="/wiki/Judar" title="Judar">judisk</a> <a href="/wiki/Predikant" title="Predikant">predikant</a>. Enligt <a href="/wiki/Evangelium_(bok)" title="Evangelium (bok)">evangelierna</a> i <a href="/wiki/Nya_testamentet" title="Nya testamentet">Nya Testamentet</a> i <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a> verkade han i omkring tre år innan han dömdes till döden, avrättades genom <a href="/wiki/Jesu_lidande_och_d%C3%B6d" title="Jesu lidande och död">korsfästelse</a> och därefter <a href="/wiki/Jesu_uppst%C3%A5ndelse" title="Jesu uppståndelse">uppstod</a>. Jesus är <a href="/wiki/Kristendom" title="Kristendom">kristendomens</a> centralgestalt och ses där som <a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">Guds son</a> och den utlovade <a href="/wiki/Messias" title="Messias">Messias</a> (på <a href="/wiki/Grekiska" title="Grekiska">grekiska</a> <i>Kristus</i>). För de flesta kristna är Jesus även <a href="/wiki/Gud" title="Gud">Gud</a> (se <a href="/wiki/Treenighetsl%C3%A4ran" title="Treenighetsläran">treenighetsläran</a>). Jesus är även en mycket betydelsefull <a href="/wiki/Profet" title="Profet">profet</a> inom bland annat <a href="/wiki/Islam" title="Islam">islam</a> och <a href="/wiki/Bah%C3%A1%27%C3%AD" title="Bahá'í">bahá'í</a>. </p><p>Jesus <a href="/wiki/Etik" title="Etik">etiska</a> undervisning i <a href="/wiki/Bergspredikan" title="Bergspredikan">Bergspredikan</a>, bland annat om kärlek till fiender, <a href="/wiki/M%C3%A4nniskov%C3%A4rde" title="Människovärde">människovärde</a>, <a href="/wiki/Den_gyllene_regeln" title="Den gyllene regeln">den gyllene regeln</a> och att "vända andra kinden till", har haft betydelse även för <a href="/wiki/Sekularism" title="Sekularism">sekulära</a> <a href="/wiki/Ideologi" title="Ideologi">ideologier</a> såsom <a href="/wiki/Fredsr%C3%B6relsen" title="Fredsrörelsen">fredsrörelsen</a> och <a href="/wiki/Humanism" title="Humanism">humanismen</a>.<sup id="cite_ref-3" class="reference"><a href="#cite_note-3"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Av större betydelse är hans död och berättelser om hans uppståndelse, som anses sedan <a href="/wiki/Tidig_kristendom" title="Tidig kristendom">den tidigaste kyrkans</a> tro ge <a href="/wiki/Synd" title="Synd">syndernas</a> förlåtelse och evigt liv (se <a href="/wiki/Fr%C3%A4lsning" title="Frälsning">frälsning</a>).<sup id="cite_ref-4" class="reference"><a href="#cite_note-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Den profet i <a href="/wiki/Koranen" title="Koranen">Koranen</a> som benämns "<a href="/wiki/Isa" title="Isa">Isa</a>" (<a href="/wiki/Arabiska" title="Arabiska">arabiska</a>: عيسى) ses inom islam som identisk med kristendomens Jesus och räknas som en av Guds fem viktigaste profeter,<sup id="cite_ref-5" class="reference"><a href="#cite_note-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-6" class="reference"><a href="#cite_note-6"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>6<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Isa skiljer sig dock på många punkter från den Jesus som framställs i Nya Testamentet – inte minst eftersom Isa inte korsfästes utan uppsteg direkt till Gud enligt <a href="/wiki/An-Nisa" title="An-Nisa">sura 4</a>:157-8.<sup id="cite_ref-7" class="reference"><a href="#cite_note-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vidare var Isa en förkunnare av Koranens budskap och en mirakelgörare. Isa kallas dock också för "Messias" inom islam men ses inte som gudomlig utan en mänsklig profet. </p><p>Inom <a href="/wiki/Judendom" title="Judendom">judendomen</a> har Jesus inte någon religiös funktion, man förnekar därmed även uppfattningen om att Jesus är Gud eller <a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">Guds son</a>. Det finns dock ett antal medlemmar av <a href="/wiki/Judar" title="Judar">det judiska folket</a> som tror på Jesus (Yeshua) som Messias. Dessa kallar sig själva <a href="/wiki/Messiansk_judendom" title="Messiansk judendom">messianska judar</a>, men betraktas vanligen av andra judar som <a href="/wiki/Konvertering_(religion)" title="Konvertering (religion)">konvertiter</a> till kristendomen.<sup id="cite_ref-thordson_8-0" class="reference"><a href="#cite_note-thordson-8"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>8<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/Jesu_f%C3%B6delse" title="Jesu födelse">Jesu födelse</a> är nominellt utgångspunkten för <a href="/wiki/Efter_Kristus" title="Efter Kristus">den tideräkning</a> som har störst spridning i världen idag. Nutida historiker menar dock att den tidiga <a href="/wiki/Kyrkan" title="Kyrkan">kyrkan</a> räknade fel och att Jesus förmodligen föddes senast år <a href="/wiki/4_f.Kr." title="4 f.Kr.">4 f.Kr.</a> </p> <table style="text-align:center; float:right; border: 1px solid #aaa; margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; width:18em; padding:0; clear: right;"> <tbody><tr> <th><small>Denna artikel är en del i en <a href="/wiki/Kategori:Jesus" title="Kategori:Jesus">serie</a> om</small><br /><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Christian_cross.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/87/Christian_cross.svg/18px-Christian_cross.svg.png" decoding="async" width="18" height="25" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/87/Christian_cross.svg/27px-Christian_cross.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/87/Christian_cross.svg/36px-Christian_cross.svg.png 2x" data-file-width="404" data-file-height="564" /></a></span><br /><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:JesusYeshua.svg" class="mw-file-description" title="Jesus"><img alt="Jesus" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1a/JesusYeshua.svg/160px-JesusYeshua.svg.png" decoding="async" width="160" height="46" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1a/JesusYeshua.svg/240px-JesusYeshua.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1a/JesusYeshua.svg/320px-JesusYeshua.svg.png 2x" data-file-width="819" data-file-height="234" /></a></span> </th></tr> <tr> <td> <p><b><a href="/wiki/Jesu_liv_enligt_Nya_testamentet" title="Jesu liv enligt Nya testamentet">Jesu liv enligt Nya testamentet</a></b><br /> <a class="mw-selflink selflink">Jesus Kristus</a><br /> <a href="/wiki/Jesu_f%C3%B6delse" title="Jesu födelse">Jesu födelse</a><br /> <a href="/wiki/Jesu_undervisning_enligt_Nya_testamentet" title="Jesu undervisning enligt Nya testamentet">Jesu undervisning</a><br /> <a href="/wiki/Jesu_liknelser" title="Jesu liknelser">Jesu liknelser</a><br /> <a href="/wiki/Jesusord" title="Jesusord">Jesusord</a><br /> <a href="/wiki/Kristi_f%C3%B6rklaring" title="Kristi förklaring">Kristi förklaring</a><br /> <a href="/wiki/Jesu_lidande_och_d%C3%B6d" title="Jesu lidande och död">Jesu lidande och död</a><br /> <a href="/wiki/Jesu_uppst%C3%A5ndelse" title="Jesu uppståndelse">Jesu uppståndelse</a><br /> <a href="/wiki/Kristi_%C3%A5terkomst" title="Kristi återkomst">Kristi återkomst</a><br /> </p> </td></tr> <tr> <td> <p><b>Kontext och perspektiv</b><br /> <a href="/wiki/Kristus" title="Kristus">Kristus</a><br /> <a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">Kristologi</a><br /> <a href="/wiki/Messiasprofetior_och_Jesus" class="mw-redirect" title="Messiasprofetior och Jesus">Messiasprofetior och Jesus</a><br /> </p> </td></tr> <tr> <td> <p><b>Historicitet</b><br /> <a href="/wiki/Jesu_historicitet" title="Jesu historicitet">Jesu historicitet</a><br /> <a href="/wiki/Ahistoriska_hypotesen" title="Ahistoriska hypotesen">Ahistoriska hypotesen</a> </p> </td></tr> <tr> <td> <p> <span class="noprint plainlinks" style="white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; ;">Denna tabell: <a href="/wiki/Mall:Jesus" title="Mall:Jesus"><span title="Visa denna mall" style=";">visa</span></a> <span style="font-size:80%;">•</span> <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Jesus&action=edit"><span style=";" title="Redigera den här mallen">redigera</span></a></span>  </p> </td></tr></tbody></table> <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Biografi">Biografi</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Biografi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Biografi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Utifrån <a href="/wiki/Textkritik" title="Textkritik">textkritisk</a> analys av källorna är den etablerade uppfattningen bland nutida forskare att <a href="/wiki/Jesu_historicitet" title="Jesu historicitet">den historiske Jesus</a> existerade, i sin livstid vann många judar och andra till att följa honom, att han blev korsfäst av <a href="/wiki/Pontius_Pilatus" title="Pontius Pilatus">Pontius Pilatus</a> (oavsett orsak) och att han gav upphov till kristendomen (avsiktligt eller oavsiktligt).<sup id="cite_ref-Tuckett_9-0" class="reference"><a href="#cite_note-Tuckett-9"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Talrika försök har gjorts att ge en bild av den historiske Jesus och hans avsikter, men det går inte att vetenskapligt säkerställa en av dessa bilder framför alla andra.<sup id="cite_ref-10" class="reference"><a href="#cite_note-10"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>10<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De tidigaste källorna som nämner Jesus är några av <a href="/wiki/Paulus_brev" title="Paulus brev">Paulus brev</a>, skrivna kring år 50–65 e.Kr., samt <a href="/wiki/Markusevangeliet" title="Markusevangeliet">Markusevangeliet</a> från ungefär år 70 e.Kr.<sup id="cite_ref-11" class="reference"><a href="#cite_note-11"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>11<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Enligt en hypotes har <a href="/wiki/Matteusevangeliet" title="Matteusevangeliet">Matteus</a>- och <a href="/wiki/Lukasevangeliet" title="Lukasevangeliet">Lukasevangeliet</a> en gemensam källa, kallad <a href="/wiki/Q-k%C3%A4llan" title="Q-källan">Q</a>, som kan vara författad på 40- eller 50-talet e.Kr. Även icke-kristna tidiga källor åberopas, främst fragment av den judiske historikern <a href="/wiki/Josefus" title="Josefus">Josefus</a> (37–cirka 100 e.Kr.). </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Jesu_liv_enligt_Bibeln_och_etablerad_forskning">Jesu liv enligt Bibeln och etablerad forskning</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Jesu liv enligt Bibeln och etablerad forskning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Jesu liv enligt Bibeln och etablerad forskning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Jesu_liv_enligt_Nya_testamentet" title="Jesu liv enligt Nya testamentet">Jesu liv enligt Nya testamentet</a></dd></dl></div> <p>Nedanstående avsnitt redogör för Jesu liv och Jesu budskap såsom det skildras i <a href="/wiki/Nya_Testamentet" class="mw-redirect" title="Nya Testamentet">Nya Testamentet</a>, samt uppskattningar om tidpunkter för händelser i hans liv enligt etablerad bibelforskning. Alternativa uppfattningar i frågan om Jesus existerat som historisk person diskuteras i <a href="/wiki/Jesu_historicitet" title="Jesu historicitet">Jesu historicitet</a>. </p><p>Jesus anses ha fötts i intervallet <a href="/wiki/7_f.Kr." title="7 f.Kr.">7 f.Kr.</a> till <a href="/wiki/4_f.Kr." title="4 f.Kr.">4 f.Kr.</a>,<sup id="cite_ref-Carson,_D._A._1992_2-1" class="reference"><a href="#cite_note-Carson,_D._A._1992-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> enligt Matteusevangeliet i <a href="/wiki/Betlehem" title="Betlehem">Betlehem</a>, vuxit upp i <a href="/wiki/Nasaret" title="Nasaret">Nasaret</a> i <a href="/wiki/Galileen" title="Galileen">Galileen</a> utbildats till <a href="/wiki/Timmerman" title="Timmerman">timmerman</a> (eventuellt <a href="/wiki/Snickare" title="Snickare">snickare</a> eller möbel- och husbyggare i både sten och trä), sedan slutet av tonåren flyttat till den större staden <a href="/wiki/Kapernaum" class="mw-redirect" title="Kapernaum">Kapernaum</a> vid Gennesaretsjön i Galileen. Han avrättades i början av <a href="/wiki/30-talet" title="30-talet">30-talet</a> <a href="/wiki/E.Kr." class="mw-redirect" title="E.Kr.">e.Kr.</a>, sannolikt fredagen den <a href="/wiki/3_april" title="3 april">3 april</a> <a href="/wiki/33" title="33">33</a> e.Kr., i <a href="/wiki/Jerusalem" title="Jerusalem">Jerusalem</a>.<sup id="cite_ref-Pratt1_1-1" class="reference"><a href="#cite_note-Pratt1-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-Carson,_D._A._1992_2-2" class="reference"><a href="#cite_note-Carson,_D._A._1992-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-12" class="reference"><a href="#cite_note-12"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>12<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-13" class="reference"><a href="#cite_note-13"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>13<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Gerard_van_Honthorst_%E2%80%94_Adoration_of_the_Shepherds.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/46/Gerard_van_Honthorst_%E2%80%94_Adoration_of_the_Shepherds.jpg/190px-Gerard_van_Honthorst_%E2%80%94_Adoration_of_the_Shepherds.jpg" decoding="async" width="190" height="226" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/46/Gerard_van_Honthorst_%E2%80%94_Adoration_of_the_Shepherds.jpg/285px-Gerard_van_Honthorst_%E2%80%94_Adoration_of_the_Shepherds.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/46/Gerard_van_Honthorst_%E2%80%94_Adoration_of_the_Shepherds.jpg/380px-Gerard_van_Honthorst_%E2%80%94_Adoration_of_the_Shepherds.jpg 2x" data-file-width="1576" data-file-height="1873" /></a><figcaption>Herdarnas tillbedjan, målning av <a href="/wiki/Gerard_van_Honthorst" title="Gerard van Honthorst">Gerard van Honthorst</a>.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Födelse_och_barndom"><span id="F.C3.B6delse_och_barndom"></span>Födelse och barndom</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Födelse och barndom" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Födelse och barndom"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <dl><dd><div class="noprint"><i>Detta avsnitt är en sammanfattning av <a href="/wiki/Jesu_f%C3%B6delse" title="Jesu födelse">Jesu födelse</a>.</i></div></dd></dl> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Bartolom%C3%A9_Esteban_Perez_Murillo_011.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2f/Bartolom%C3%A9_Esteban_Perez_Murillo_011.jpg/250px-Bartolom%C3%A9_Esteban_Perez_Murillo_011.jpg" decoding="async" width="250" height="211" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2f/Bartolom%C3%A9_Esteban_Perez_Murillo_011.jpg/375px-Bartolom%C3%A9_Esteban_Perez_Murillo_011.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2f/Bartolom%C3%A9_Esteban_Perez_Murillo_011.jpg/500px-Bartolom%C3%A9_Esteban_Perez_Murillo_011.jpg 2x" data-file-width="3051" data-file-height="2570" /></a><figcaption>Jesus som barn, målad av <a href="/wiki/Bartolom%C3%A9_Esteban_Murillo" title="Bartolomé Esteban Murillo">Bartolomé Esteban Murillo</a>.</figcaption></figure> <p>Forskare vet inte exakt år eller dag för Jesu födelse. Enligt både <a href="/wiki/Matteusevangeliet" title="Matteusevangeliet">Matteusevangeliet</a> och <a href="/wiki/Lukasevangeliet" title="Lukasevangeliet">Lukasevangeliet</a> föddes Jesus under <a href="/wiki/Herodes_den_store" title="Herodes den store">Herodes den stores</a> regeringstid, alltså senast 4 f.Kr.,<sup id="cite_ref-14" class="reference"><a href="#cite_note-14"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>14<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> men enligt Lukasevangeliet föddes Jesus också under <a href="/wiki/Quirinius" class="mw-redirect" title="Quirinius">Quirinius</a> ämbetstid, omkring år 6 e.Kr.<sup id="cite_ref-15" class="reference"><a href="#cite_note-15"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>15<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den allmänna uppfattningen bland bibelforskare är i dag ett födelsedatum mellan <a href="/wiki/7_f.Kr." title="7 f.Kr.">7 f.Kr.</a> och <a href="/wiki/4_f.Kr." title="4 f.Kr.">4 f.Kr.</a><sup id="cite_ref-16" class="reference"><a href="#cite_note-16"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>16<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Den <a href="/wiki/Gregorianska_kalendern" title="Gregorianska kalendern">västerländska tidräkningen</a> bygger på ett medeltida försök att räkna åren från Jesu födelse. <a href="/wiki/Jul" title="Jul">Julen</a> firas traditionellt av kristna den <a href="/wiki/25_december" title="25 december">25 december</a> till minne av Jesu födelse, men det finns inget (vilket heller inte kyrkan har hävdat) som stöder att just denna dag var hans egentliga födelsedag. En utbredd men numera ifrågasatt<sup id="cite_ref-17" class="reference"><a href="#cite_note-17"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>17<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> hypotes är att man valde 25 december till hans födelsedag eftersom den sammanföll med den romerska solgudens (<a href="/wiki/Sol_Invictus" class="mw-redirect" title="Sol Invictus">Sol Invictus</a>) festival. Firandet av <a href="/wiki/Vintersolst%C3%A5ndet" title="Vintersolståndet">vintersolståndet</a> på eller omkring den 25 december var däremot väletablerat i Romerska riket.<sup id="cite_ref-Hijmans_18-0" class="reference"><a href="#cite_note-Hijmans-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En alternativ uppfattning är att datumet valdes för att det ligger 9 månader efter <a href="/wiki/Marie_beb%C3%A5delsedag" class="mw-redirect" title="Marie bebådelsedag">Marie bebådelsedag</a> vid <a href="/wiki/V%C3%A5rdagj%C3%A4mningen" title="Vårdagjämningen">vårdagjämningen</a>.<sup id="cite_ref-19" class="reference"><a href="#cite_note-19"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>19<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/Matteusevangeliet" title="Matteusevangeliet">Matteus</a>- och <a href="/wiki/Lukasevangeliet" title="Lukasevangeliet">Lukasevangeliet</a> beskriver Jesu <a href="/wiki/Genealogi" title="Genealogi">genealogi</a>,<sup id="cite_ref-20" class="reference"><a href="#cite_note-20"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>20<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> men uppgifterna är väsentligt olika<sup id="cite_ref-21" class="reference"><a href="#cite_note-21"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>21<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och dagens teologer ser i allmänhet släkttavlorna som <a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">teologiska</a> konstruktioner.<sup id="cite_ref-22" class="reference"><a href="#cite_note-22"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>22<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vissa har menat att Matteus vill understryka att Jesus var ett <a href="/wiki/Messias" title="Messias">messianskt</a> barn av <a href="/wiki/Kung" title="Kung">kunglig</a> härstamning, då han nämner <a href="/wiki/Salomo" title="Salomo">kung Salomo</a>, medan Lukas släktforskning är <a href="/wiki/Pr%C3%A4st" title="Präst">prästerlig</a> och nämner <a href="/wiki/Levi" title="Levi">Levi</a>.<sup id="cite_ref-23" class="reference"><a href="#cite_note-23"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/Lukasevangeliet" title="Lukasevangeliet">Lukasevangeliet</a> berättar hur <a href="/wiki/%C3%84ngel" title="Ängel">ängeln</a> <a href="/wiki/%C3%84rke%C3%A4ngeln_Gabriel" title="Ärkeängeln Gabriel">Gabriel</a> besökte en ung israelitisk kvinna vid namn <a href="/wiki/Maria,_Jesu_mor" class="mw-redirect" title="Maria, Jesu mor">Maria</a> (<i>Maryam</i>) i <a href="/wiki/Nasaret" title="Nasaret">Nasaret</a> och förkunnar att hon skulle föda "den Högstes son" (alltså Guds son), genom befruktning av <a href="/wiki/Den_Helige_Ande" title="Den Helige Ande">den Helige Ande</a>, alltså <a href="/wiki/Jungfruf%C3%B6delse" title="Jungfrufödelse">jungfrufödelse</a>. Marias trolovade <a href="/wiki/Josef_fr%C3%A5n_Nasaret" title="Josef från Nasaret">Josef</a> var alltså enligt <a href="/wiki/Nya_Testamentet" class="mw-redirect" title="Nya Testamentet">Nya Testamentet</a> inte far till barnet, och Maria betraktas i den kristna kyrkan traditionellt som <a href="/wiki/Jungfru" title="Jungfru">jungfru</a>. Josef nämns ett fåtal gånger i beskrivningen av Jesu barndom. </p><p>Enligt Lukasevangeliet reste paret till <a href="/wiki/Betlehem" title="Betlehem">Betlehem</a>, strax söder om <a href="/wiki/Jerusalem" title="Jerusalem">Jerusalem</a> för att skattskrivas. Maria födde där sin son och lade honom i en <a href="/wiki/Foderbord" title="Foderbord">krubba</a>, eftersom det var fullbelagt i härbärget. I samband med födelsen uppenbarade sig en grupp <a href="/wiki/%C3%84nglar" class="mw-redirect" title="Änglar">änglar</a> för några herdar i närheten. Enligt Matteus evangelium fick den unga familjen en tid senare besök av <a href="/wiki/Stj%C3%A4rntydare" class="mw-redirect" title="Stjärntydare">stjärntydare</a> (de <a href="/wiki/Tre_vise_m%C3%A4nnen" title="Tre vise männen">tre vise männen</a>) som kommit österifrån med guld, rökelse och myrra som gåvor. Männen frågade i <a href="/wiki/Hov_(uppvaktning)" title="Hov (uppvaktning)">hovet</a> i <a href="/wiki/Jerusalem" title="Jerusalem">Jerusalem</a> om judarnas nyfödde konung. Kung <a href="/wiki/Herodes_den_store" title="Herodes den store">Herodes den store</a> blev misstänksam över denne "konung" och lät döda alla gossebarn under 2 år i trakten. Jesu familj <a href="/wiki/Flykten_till_Egypten" title="Flykten till Egypten">flydde</a> till <a href="/wiki/Forntidens_Egypten" class="mw-redirect" title="Forntidens Egypten">Egypten</a> och återvände först när kungen var död. De bosatte sig i Nasaret för att undvika att leva under Herodes son och efterträdare <a href="/wiki/Herodes_Archelaos" title="Herodes Archelaos">Herodes Archelaos</a> styre.<sup id="cite_ref-24" class="reference"><a href="#cite_note-24"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> När Jesus var 12 år besökte han enligt Lukasevangeliet Jerusalems <a href="/wiki/Tempel" title="Tempel">tempel</a> och förde kloka samtal med lärarna. Det finns inga uppgifter i Nya Testamentet om vad Jesus gjorde eller var han befann sig mellan 12- och 30-årsåldern. </p><p>I Markusevangeliet i <a href="/wiki/Bibel_2000" title="Bibel 2000">Bibel 2000</a> kallas Jesus en <a href="/wiki/Snickare" title="Snickare">snickare</a>. Matteus säger att han var son till en snickare, men det <a href="/wiki/Grekiska" title="Grekiska">grekiska</a> ordet som används i evangeliet är <i>tekton</i> som betyder bland annat "byggmästare", vilket tyder på att han kan ha varit en <a href="/wiki/Hantverkare" title="Hantverkare">hantverkare</a>, till exempel en <a href="/wiki/Timmerman" title="Timmerman">timmerman</a>.<sup id="cite_ref-25" class="reference"><a href="#cite_note-25"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>25<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Jesu_verksamhet">Jesu verksamhet</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Jesu verksamhet" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Jesu verksamhet"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Jesu_undervisning_enligt_Nya_testamentet" title="Jesu undervisning enligt Nya testamentet">Jesu undervisning enligt Nya testamentet</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Rembrandt_Christ_in_the_Storm_on_the_Lake_of_Galilee.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f3/Rembrandt_Christ_in_the_Storm_on_the_Lake_of_Galilee.jpg/250px-Rembrandt_Christ_in_the_Storm_on_the_Lake_of_Galilee.jpg" decoding="async" width="250" height="311" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f3/Rembrandt_Christ_in_the_Storm_on_the_Lake_of_Galilee.jpg/375px-Rembrandt_Christ_in_the_Storm_on_the_Lake_of_Galilee.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f3/Rembrandt_Christ_in_the_Storm_on_the_Lake_of_Galilee.jpg/500px-Rembrandt_Christ_in_the_Storm_on_the_Lake_of_Galilee.jpg 2x" data-file-width="3002" data-file-height="3731" /></a><figcaption>Jesus och hans lärjungar när det stormar på <a href="/wiki/Galileiska_sj%C3%B6n" class="mw-redirect" title="Galileiska sjön">Galileiska sjön</a>. Målad av <a href="/wiki/Rembrandt" title="Rembrandt">Rembrandt</a>.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Bloch-SermonOnTheMount.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/96/Bloch-SermonOnTheMount.jpg/250px-Bloch-SermonOnTheMount.jpg" decoding="async" width="250" height="281" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/96/Bloch-SermonOnTheMount.jpg/375px-Bloch-SermonOnTheMount.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/96/Bloch-SermonOnTheMount.jpg/500px-Bloch-SermonOnTheMount.jpg 2x" data-file-width="1377" data-file-height="1545" /></a><figcaption><a href="/wiki/Bergspredikan" title="Bergspredikan">Jesu bergspredikan</a>, målning av Carl Heinrich Bloch.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Palma_il_Giovane_001.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/53/Palma_il_Giovane_001.jpg/250px-Palma_il_Giovane_001.jpg" decoding="async" width="250" height="294" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/53/Palma_il_Giovane_001.jpg/375px-Palma_il_Giovane_001.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/53/Palma_il_Giovane_001.jpg/500px-Palma_il_Giovane_001.jpg 2x" data-file-width="850" data-file-height="1001" /></a><figcaption><i>Jesus helar den förlamade mannen,</i> målning av Jacopo Palma il Giovane.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Johannes_(apostel)" title="Johannes (apostel)">Johannes</a> beskriver tre olika <a href="/wiki/P%C3%A5sk" title="Påsk">påskhögtider</a> under Jesu verksamma år, vilket måste innebära att Jesus predikade i minst "två år plus en månad eller två".<sup id="cite_ref-26" class="reference"><a href="#cite_note-26"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>26<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De <a href="/wiki/Synoptiska_evangelier" title="Synoptiska evangelier">synoptiska evangelierna</a> talar om en tidsperiod på bara ett år.<sup id="cite_ref-fivegospels_27-0" class="reference"><a href="#cite_note-fivegospels-27"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-28" class="reference"><a href="#cite_note-28"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>28<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Jesus är verksam huvudsakligen i <a href="/wiki/Galileen" title="Galileen">Galileen</a>, tills han reser till <a href="/wiki/Jerusalem" title="Jerusalem">Jerusalem</a> där han rensar <a href="/wiki/Jerusalems_tempel" title="Jerusalems tempel">Templet</a> och avrättas.<sup id="cite_ref-funk_29-0" class="reference"><a href="#cite_note-funk-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I Johannesevangeliet utför Jesus den större delen av sin mission i och runt Jerusalem och rensar i början av sin verksamhet Templet där.<sup id="cite_ref-funk_29-1" class="reference"><a href="#cite_note-funk-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Jesu offentliga verksamhet började när han var i trettioårsåldern. Han lät då <a href="/wiki/Dop" title="Dop">döpa</a> sig av Jochanan ben Sacharja (<a href="/wiki/Johannes_D%C3%B6paren" title="Johannes Döparen">Johannes Döparen</a>), en profet som verkade i öknen vid floden <a href="/wiki/Jordan" title="Jordan">Jordan</a>. Denne förkunnade <a href="/wiki/Messias" title="Messias">Messias</a> nära ankomst och döpte dem som ville omvända sig. När Jesus döpts, berättas det att <a href="/wiki/Den_Helige_Ande" title="Den Helige Ande">den Helige Ande</a> sänkte sig ner över Jesus i form av en <a href="/wiki/Duvor" title="Duvor">duva</a> och en röst hördes från himlen som sade: "Du är min älskade son, du är min utvalde," (Mark. 1:11). Markus börjar sin berättelse om Jesu dop med att ange att det är ett tecken på ånger och syndernas förlåtelse.<sup id="cite_ref-mayfield_30-0" class="reference"><a href="#cite_note-mayfield-30"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>30<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Matteus utelämnar denna hänvisning och betonar Jesu överlägsenhet över Johannes Döparen.<sup id="cite_ref-mayfield_30-1" class="reference"><a href="#cite_note-mayfield-30"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>30<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-31" class="reference"><a href="#cite_note-31"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>31<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Matteus beskriver Johannes som först tveksam till att följa Jesu begäran att döpas, och uppger att det var Jesus som borde döpa honom. Jesus sade: "Låt det ske. Det är så vi skall uppfylla allt som hör till rättfärdigheten" (Matt. 3:15). </p><p>I Matteusevangeliet informerar Guds offentliga engagemang läsaren om att Jesus blivit Guds smorde ("Kristus").<sup id="cite_ref-mayfield_30-2" class="reference"><a href="#cite_note-mayfield-30"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>30<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Johannesevangeliet beskriver inte Jesu dop eller den efterföljande frestelsen, men talar om att Jesus är (vilken Johannes Döparen predikat) Guds son. Döparen förklarar två gånger att Jesus är <a href="/wiki/Guds_lamm" class="mw-redirect" title="Guds lamm">Guds lamm</a>, en term som inte förekommer någon annanstans i evangelierna, men det förekommer dock i <a href="/wiki/Gamla_Testamentet" class="mw-redirect" title="Gamla Testamentet">Gamla Testamentet</a>. Johannes Döparen hänvisar här till en <a href="/wiki/Profetia" title="Profetia">profetia</a> av <a href="/wiki/Jesaja" title="Jesaja">Jesaja</a> 53:7, där det talas om en man som blivit sargad och har burit våra synder; hans lidande leder till försoning och räddning för andra och han liknas vid "ett lamm som förs bort för att slaktas". Efter dopet <a href="/wiki/Fasta" title="Fasta">fastade</a> Jesus fyrtio dagar och fyrtio nätter i öknen och blev av <a href="/wiki/Dj%C3%A4vulen" title="Djävulen">djävulen</a> frestad att utföra övernaturliga handlingar för sin egen vinnings skull (se <a href="/wiki/Jesus_frestas" title="Jesus frestas">Jesus frestas</a>). </p><p>I början av sin verksamhet valde Jesus ut tolv av sina <a href="/wiki/Kristendomens_apostlar" title="Kristendomens apostlar">lärjungar</a> till <a href="/wiki/Apostel" title="Apostel">apostlar</a> (<a href="/wiki/Grekiska" title="Grekiska">grekiska</a>: <i>apóstolos,</i> "sändebud"). De viktigaste var <a href="/wiki/Petrus" title="Petrus">Petrus</a>, <a href="/wiki/Jakob_(apostel)" title="Jakob (apostel)">Jakob</a> och <a href="/wiki/Johannes_(apostel)" title="Johannes (apostel)">Johannes</a>. Verksamheten var i huvudsak förlagd till <a href="/wiki/Galileen" title="Galileen">Galileen</a> på västra stranden av <a href="/wiki/Genesarets_Sj%C3%B6" class="mw-redirect" title="Genesarets Sjö">Genesarets Sjö</a>. Den bestod enligt Bibeln främst av förkunnelse, botande av sjukdomar, utdrivande av <a href="/wiki/Demon" title="Demon">demoner</a> och andra <a href="/wiki/Underverk" class="mw-redirect" title="Underverk">underverk</a>. Till exempel skall han enligt Bibeln vid ett par tillfällen ha mättat tusenden med knappa resurser, en symbolisk handling som både hänvisar till profeten <a href="/wiki/Elisha" title="Elisha">Elishas</a> gärning då han utspisar hundra man med tjugo kornbröd (Andra kungaboken, Brödundret, 4:42), men även till den <a href="/wiki/Heliga_anden" class="mw-redirect" title="Heliga anden">Heliga andens</a> ankomst och att den delas och räcker till alla. Jesus har <a href="/wiki/Jesus_g%C3%A5r_p%C3%A5_vattnet" title="Jesus går på vattnet">gått på vatten</a>, därmed hänvisar han till <a href="/wiki/Daniel_(biblisk_person)" title="Daniel (biblisk person)">profeten Daniels</a> syn (Dan 6:5) och uppväckt minst tre döda. Markus sade att Jesus hade kommit för att "ge sitt liv till lösen för många" (Mark. 10:45). Lukas sade att han hade blivit utsänd för att "förkunna budskapet om Guds rike" (Luk. 4:43) och Johannes sade att han kommit för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv (<a href="/wiki/Johannes_3:16" title="Johannes 3:16">Joh. 3:16</a>, "Lilla Bibeln"). Jesus talar om kraven om apostelskap och säger till en rik man att sälja sina egendomar och ge pengarna till de fattiga. Han uppger att hans budskap skiljer familjemedlemmar ifrån varandra.<sup id="cite_ref-32" class="reference"><a href="#cite_note-32"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>I Markusevangeliet är lärjungarna egendomligt oförstående och inser inte betydelsen av Jesu gärningar och <a href="/wiki/Jesu_liknelser" title="Jesu liknelser">Jesu liknelser</a>.<sup id="cite_ref-33" class="reference"><a href="#cite_note-33"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>33<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I Matteusevangeliet säger Jesus till apostlarna att "gå till de förlorade fåren i Israels folk (Matt. 10:6, Matt. 15:24). Jesus ger även <a href="/wiki/Petrus" title="Petrus">Petrus</a> en särskild auktoritet då han ger honom "nycklarna till <a href="/wiki/Himmelriket" title="Himmelriket">himmelriket</a>" och säger: "Allt du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt du löser på jorden skall vara löst i himlen" (Matt. 16:19). Lukas lägger särskild tonvikt på de kvinnor som följde Jesus, bland dem <a href="/wiki/Maria_Magdalena" class="mw-redirect" title="Maria Magdalena">Maria Magdalena</a>.<sup id="cite_ref-34" class="reference"><a href="#cite_note-34"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>34<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>I de synoptiska evangelierna talar Jesus främst om Guds rike (eller himmelriket).<sup id="cite_ref-fivegospels_27-1" class="reference"><a href="#cite_note-fivegospels-27"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I Matteus- och Lukasevangeliet talar han vidare om <a href="/wiki/Moral" title="Moral">moral</a> och <a href="/wiki/B%C3%B6n_(kristendom)" title="Bön (kristendom)">bön</a>. I Johannesevangeliet talar han länge om sig själv och sin gudomliga roll.<sup id="cite_ref-fivegospels_27-2" class="reference"><a href="#cite_note-fivegospels-27"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vid höjden av sin verksamhet skall Jesus ha lockat till sig enorma folkmassor och anhängare i tusental, främst inom områdena <a href="/wiki/Galileen" title="Galileen">Galileen</a> och <a href="/wiki/Pereen" title="Pereen">Pereen</a> (i dagens <a href="/w/index.php?title=Israel/Palestina&action=edit&redlink=1" class="new" title="Israel/Palestina [inte skriven än]">Israel/Palestina</a> och <a href="/wiki/Jordanien" title="Jordanien">Jordanien</a>). Några av Jesu mest kända läror kommer från <a href="/wiki/Bergspredikan" title="Bergspredikan">Bergspredikan</a> som innehåller saligprisningarna och <a href="/wiki/Herrens_b%C3%B6n" title="Herrens bön">Herrens bön</a>. Det är en av fem samlingar undervisningar i Matteusevangeliet.<sup id="cite_ref-stephenharris_35-0" class="reference"><a href="#cite_note-stephenharris-35"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>35<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I de synoptiska evangelierna använder Jesus ofta sig av liknelser, såsom <a href="/wiki/Liknelsen_om_den_f%C3%B6rlorade_sonen" title="Liknelsen om den förlorade sonen">liknelsen om den förlorade sonen</a> (Lukasevangeliet) och <a href="/wiki/S%C3%A5ningsmannen_och_jordm%C3%A5nerna" title="Såningsmannen och jordmånerna">liknelsen om såningsmannen och jordmånerna</a>. I de synoptiska evangelierna leder Jesus en <a href="/wiki/Apokalyps" title="Apokalyps">apokalyptisk</a> rörelse. Han lär att slutet av den nuvarande världen kommer oväntat och att han kommer att återvända för att döma världen, framför allt beroende på hur de behandlade de utsatta. Han uppmanar sina följeslagare att vara ständigt vaksamma och trogna. I Markusevangeliet är Guds rike en gudomlig regering. Matteus beskriver den <a href="/wiki/Antikrist" title="Antikrist">falska Messias</a>, katastrofer, vedermödor och tecken på himlen som kommer att förebåda Jesu återkomst, som också beskrivs som oväntad.<sup id="cite_ref-stephenharris_35-1" class="reference"><a href="#cite_note-stephenharris-35"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>35<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Jesus lärde också att ånger är nödvändig för att få tillträde till <a href="/wiki/Himmelriket" title="Himmelriket">himmelriket</a>. </p><p>Gemenskap vid bordet är centralt i Jesu verksamhet i evangelierna.<sup id="cite_ref-johndominic_36-0" class="reference"><a href="#cite_note-johndominic-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>36<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Han och hans lärjungar äter tillsammans med <a href="/wiki/Synd" title="Synd">syndare</a> (som försummar renhetsregler)<sup id="cite_ref-funk_29-2" class="reference"><a href="#cite_note-funk-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och skatteindrivare (föraktade som utpressare). <a href="/wiki/Matteus" title="Matteus">Aposteln Matteus</a> är en tullindrivare. När <a href="/wiki/Faris%C3%A9" class="mw-redirect" title="Farisé">fariséerna</a> invänder mot att Jesus äter med syndare och skatteindrivare svarar Jesus att det är de sjuka som behöver läkare, inte de friska.<sup id="cite_ref-funk_29-3" class="reference"><a href="#cite_note-funk-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-37" class="reference"><a href="#cite_note-37"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>37<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Jesus försvarar också sina lärjungar mot anklagelser att de inte följer renhetslagarna när de äter. Jesus anklagas själv för att vara <a href="/wiki/Alkoholism" title="Alkoholism">drucken</a> och en <a href="/wiki/Frosseri" title="Frosseri">frossare</a>.<sup id="cite_ref-funk_29-4" class="reference"><a href="#cite_note-funk-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Jesu mirakel och läror handlar ofta om mat och festhögtider.<sup id="cite_ref-johndominic_36-1" class="reference"><a href="#cite_note-johndominic-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>36<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Han instruerar sina missionärer att äta med de människor som de predikar för och <a href="/wiki/Helande" class="mw-redirect" title="Helande">helar</a>.<sup id="cite_ref-johndominic_36-2" class="reference"><a href="#cite_note-johndominic-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>36<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I de synoptiska evangelierna inrättar Jesus ett <a href="/wiki/Nya_testamentet" title="Nya testamentet">nytt förbund</a> med en rituell måltid (<a href="/wiki/Nattvard" title="Nattvard">nattvard</a>) innan han korsfästs. </p><p>Jesus når även ut till utomstående, bland annat <a href="/wiki/Samariter" class="mw-redirect" title="Samariter">samariterna</a>, som följer en annan form av den israelitiska religionen, vilket återspeglas i hans predikan för samariterna i Sykar (Joh. 4:5–42) och i <a href="/wiki/Den_barmh%C3%A4rtige_samariten" class="mw-redirect" title="Den barmhärtige samariten">den barmhärtige samariten</a>. Vid flera olika tillfällen välkomnar Jesus syndare, barn, kvinnor, fattiga, samariter, utlänningar och invandrare. </p><p>Vid ett tillfälle tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes upp på ett högt <a href="/wiki/Berg" title="Berg">berg</a>. Enligt Matteusevangeliet förvandlades han inför dem, hans ansikte lyste som solen och hans kläder blev vita som ljuset. Ett moln sänkte sig över dem och ur molnet kom en röst som sade: "Detta är min älskade son, han är min utvalde. Lyssna till honom" (Matt 17:1–8) (<a href="/wiki/Kristi_f%C3%B6rklaring" title="Kristi förklaring">Kristi förklaring</a>). </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Jesu_lidande,_död_och_uppståndelse"><span id="Jesu_lidande.2C_d.C3.B6d_och_uppst.C3.A5ndelse"></span>Jesu lidande, död och uppståndelse</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Jesu lidande, död och uppståndelse" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Jesu lidande, död och uppståndelse"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <dl><dd><div class="noprint"><i>Detta avsnitt är en sammanfattning av <a href="/wiki/Jesu_lidande_och_d%C3%B6d" title="Jesu lidande och död">Jesu lidande och död</a> och <a href="/wiki/Jesu_uppst%C3%A5ndelse" title="Jesu uppståndelse">Jesu uppståndelse</a>.</i></div></dd></dl> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Leonardo_da_Vinci_002.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5b/Leonardo_da_Vinci_002.jpg/250px-Leonardo_da_Vinci_002.jpg" decoding="async" width="250" height="135" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5b/Leonardo_da_Vinci_002.jpg/375px-Leonardo_da_Vinci_002.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5b/Leonardo_da_Vinci_002.jpg/500px-Leonardo_da_Vinci_002.jpg 2x" data-file-width="4096" data-file-height="2216" /></a><figcaption><a href="/wiki/Nattvarden" title="Nattvarden">Sista måltiden</a> av <a href="/wiki/Leonardo_Da_Vinci" class="mw-redirect" title="Leonardo Da Vinci">Leonardo Da Vinci</a>.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Munk%C3%A1csy_Ecce_Homo_part.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8e/Munk%C3%A1csy_Ecce_Homo_part.JPG/250px-Munk%C3%A1csy_Ecce_Homo_part.JPG" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8e/Munk%C3%A1csy_Ecce_Homo_part.JPG/375px-Munk%C3%A1csy_Ecce_Homo_part.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8e/Munk%C3%A1csy_Ecce_Homo_part.JPG/500px-Munk%C3%A1csy_Ecce_Homo_part.JPG 2x" data-file-width="2592" data-file-height="1944" /></a><figcaption><i><a href="/wiki/Ecce_homo" title="Ecce homo">Ecce homo</a>,</i> ”Se denne man”, den uppmaning som uttalades av Pontius Pilatus då han visade fram Jesus för folket (Johannesevangeliet 19:5). Målning av Munkácsy Mihály 1896.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Grunewald_-_christ.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/31/Grunewald_-_christ.jpg/250px-Grunewald_-_christ.jpg" decoding="async" width="250" height="394" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/31/Grunewald_-_christ.jpg/375px-Grunewald_-_christ.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/31/Grunewald_-_christ.jpg/500px-Grunewald_-_christ.jpg 2x" data-file-width="641" data-file-height="1010" /></a><figcaption>Jesu uppståndelse, målad av <a href="/wiki/Matthias_Gr%C3%BCnewald" title="Matthias Grünewald">Matthias Grünewald</a>.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Pantokrator_13cent.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Pantokrator_13cent.jpg/250px-Pantokrator_13cent.jpg" decoding="async" width="250" height="330" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Pantokrator_13cent.jpg/375px-Pantokrator_13cent.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Pantokrator_13cent.jpg/500px-Pantokrator_13cent.jpg 2x" data-file-width="737" data-file-height="973" /></a><figcaption>Jesus Kristus livgivaren, framställd på en <a href="/wiki/Grekland" title="Grekland">grekisk</a> <a href="/wiki/Ikon_(religion)" title="Ikon (religion)">ikon</a> av <a href="/wiki/Pantokrator" title="Pantokrator">Pantokrator</a>-typ. Pantokrator betyder ’den allsmäktige’.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Cefalu_Christus_Pantokrator_cropped.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/19/Cefalu_Christus_Pantokrator_cropped.jpg/250px-Cefalu_Christus_Pantokrator_cropped.jpg" decoding="async" width="250" height="216" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/19/Cefalu_Christus_Pantokrator_cropped.jpg/375px-Cefalu_Christus_Pantokrator_cropped.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/19/Cefalu_Christus_Pantokrator_cropped.jpg/500px-Cefalu_Christus_Pantokrator_cropped.jpg 2x" data-file-width="1032" data-file-height="892" /></a><figcaption>Jesus Kristus, avbildad i <a href="/wiki/Katedral" title="Katedral">katedralen</a> i <a href="/wiki/Cefal%C3%B9" title="Cefalù">Cefalù</a>, <a href="/wiki/Sicilien" title="Sicilien">Sicilien</a>.</figcaption></figure> <p>Jesu lidande inleddes med att han under <a href="/wiki/P%C3%A5sk" title="Påsk">påskhögtiden</a> red in i <a href="/wiki/Jerusalem" title="Jerusalem">Jerusalem</a> på en <a href="/wiki/%C3%85sna" title="Åsna">åsna</a>, något som traditionellt har tolkats som uppfyllelsen av en profetia om Messias ankomst (<a href="/wiki/Sakarja" title="Sakarja">Sak</a>. 9:9). En stor skara kom för att möta honom och ropade: "<a href="/wiki/Hosianna" title="Hosianna">Hoshana</a>! Välsignad är han som kommer i Herrens namn! Välsignat vår fader Davids rike som nu kommer! Hosianna i höjden!"<sup id="cite_ref-38" class="reference"><a href="#cite_note-38"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>38<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Därefter gick Jesus och drev ut de som sålde varor i <a href="/wiki/Jerusalems_tempel" title="Jerusalems tempel">templet</a> och välte omkull borden för dem som växlade pengar och stolarna för dem som sålde duvor. Han tyckte att de vanhelgade helgedomen och hävdade att de gjort templet till "ett rövarnäste" (Mark. 11:17). Vid denna tid undervisade Jesus också om tidens slut. </p><p>Sista kvällen i livet samlade Jesus sina lärjungar till måltid. Han tvättade deras fötter – något som annars var tjänarens uppgift (Joh. 13:1–17). Han tog under måltiden bröd och <a href="/wiki/Vin" title="Vin">vin</a> och sade att det var hans kropp och blod, och uppmanade dem att göra detsamma till minne av honom (Matt. 26:26–30) Denna händelse blev ursprunget till <a href="/wiki/Nattvard" title="Nattvard">nattvarden</a>. I trädgården <a href="/wiki/Getsemane" title="Getsemane">Getsemane</a> bad han Gud att få slippa sitt lidande, men böjde sig för hans vilja. Sedan kom en av hans lärjungar – <a href="/wiki/Judas_Iskariot" title="Judas Iskariot">Judas Iskariot</a> – med tempelvakten och förrådde honom (Mark 14:32–42). Han arresterades på order från <a href="/wiki/Sanhedrin" title="Sanhedrin">sanhedrin</a> och översteprästen <a href="/wiki/Kajafas" title="Kajafas">Kajafas</a> (Luk. 22:47–52, Matt. 26:47–56). Gripandet ägde rum på natten för att undvika ett upplopp, eftersom Jesus var populär bland folket (Mark. 14:2). Simon Petrus använde ett svärd för att attackera en av Jesu tillfångatagare och skar av honom hans öra, vilket Jesus enligt Lukas omedelbart helade på ett mirakulöst sätt. Jesus kritiserade aposteln och sade: "Stick tillbaka ditt svärd. Alla som griper till svärd skall dödas med svärd" (Matt. 26:52). Efter hans gripande gick Jesu lärjungar under jorden. </p><p>Enligt evangelierna förhördes Jesus i flera omgångar och dömdes av den romerska <a href="/wiki/Pontius_Pilatus" title="Pontius Pilatus">Pontius Pilatus</a> till gissling och korsfästelse (Luk. 22:63; 23:25). För att förnedra Jesus kläddes han en purpurröd mantel över sin sargade kropp och fick en törnekrona nedtryckt över sitt huvud. Detta var för att Jesus kallades för Judarnas konung. Vi vet från andra källor att Pilatus var <a href="/wiki/Praefectus_urbis" title="Praefectus urbis">prefekt</a> i <a href="/wiki/Judeen" title="Judeen">Judeen</a> mellan 26 och 36 e.Kr.<sup id="cite_ref-39" class="reference"><a href="#cite_note-39"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>39<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> När Jesus kom inför Pilatus, frågade Pilatus honom, "Du är alltså judarnas kung?" på vilket han svarade: "Du själv säger det". Enligt evangelierna ansåg Pilatus personligen att Jesus inte var skyldig till något brott mot romarna och ville därför släppa Jesus fri. Eftersom det var tradition för den romerske landshövdingen att till påsk frigöra en fånge erbjöd Pilatus publiken att göra ett val mellan Jesus från Nasaret och en upprorsman vid namn <a href="/wiki/Barabbas" title="Barabbas">Barabbas</a>. Det var här Pilatus sa de bevingade orden om Jesus "Ecce Homo" (Se människan). Publiken valde att Barabbas skulle friges och Jesus korsfästas. Pilatus tvättade sina händer för att visa att han var oskyldig till det orättvisa i beslutet (Matt 27:11–26). </p><p>Jesus <a href="/wiki/Korsf%C3%A4stelse" title="Korsfästelse">korsfästes</a> klockan 9<sup id="cite_ref-40" class="reference"><a href="#cite_note-40"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>40<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> mitt emellan två brottslingar, enligt traditionen benämnda <a href="/wiki/Dismas" title="Dismas">Dismas</a> och <a href="/wiki/Gestas" title="Gestas">Gestas</a><sup id="cite_ref-Nikodemus_41-0" class="reference"><a href="#cite_note-Nikodemus-41"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>41<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Klockan 12 föll ett mörker, som varade ända till Jesu död klockan 15.<sup id="cite_ref-42" class="reference"><a href="#cite_note-42"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>42<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> För att förvissa sig om att Jesus verkligen var död, genomborrade en romersk soldat, som enligt traditionen hette <a href="/wiki/Longinus_(helgon)" title="Longinus (helgon)">Longinus</a><sup id="cite_ref-Nikodemus_41-1" class="reference"><a href="#cite_note-Nikodemus-41"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>41<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, honom med en lans, se den <a href="/wiki/Heliga_lansen" title="Heliga lansen">heliga lansen</a>.<sup id="cite_ref-43" class="reference"><a href="#cite_note-43"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>43<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>En högt uppsatt man vid namn <a href="/wiki/Josef_fr%C3%A5n_Arimataia" title="Josef från Arimataia">Josef från Arimataia</a> begravde Jesus i en klippgrav och rullade en sten för ingången. Enligt Johannes fick Josef hjälp av <a href="/wiki/Nikodemus_(faris%C3%A9)" class="mw-redirect" title="Nikodemus (farisé)">Nikodemus</a> som hjälpte till att begrava Jesus och som framträder på ett par andra ställen i Johannesevangeliet (Joh. 19:38–42). Pontius Pilatus beslutade på begäran av de judiska religiösa ledarna att graven skulle förseglas och vaktas (Matt. 27:57–66). På söndagens morgon besökte några kvinnor graven, och fann den då öppen och tom. De mötte <a href="/wiki/%C3%84ngel" title="Ängel">änglar</a> som sade: Varför söker ni den levande här bland de döda? I Lukasevangeliet var det två änglar (Luk. 24:4) och i Markusevangeliet såg ängeln ut som en yngling klädd i vitt (Mark. 16:5). Det längre slutet i Markusevangeliet berättar att Jesus först visade sig för <a href="/wiki/Maria_Magdalena" class="mw-redirect" title="Maria Magdalena">Maria från Magdala</a> (Mark. 16:9). Johannes förklarar att Maria tittade in i den tomma graven och att två änglar då frågade henne varför hon grät. När hon vände sig om kände hon först inte igen Jesus, förrän han kallade henne vid namn (Joh. 20:11–18). Fler än 500 lärjungar fick enligt uppgift sedan se honom uppstånden och levande (1 Kor. 15:3–8). De fick tillfälle att ta i honom och se honom äta (Luk. 24:36–43) och de fick se honom vid flera olika tillfällen under fyrtio dagar (Apg. 1:3) (<a href="/wiki/Jesu_uppst%C3%A5ndelse" title="Jesu uppståndelse">Uppståndelsen</a> beskrivs i Matt. 28; Mark. 16; Luk. 24; Joh. 20–21; Apg. 1:1–11; 1 Kor. 15:3–8.) Enligt Johannesevangeliet bevisade Jesus även för <a href="/wiki/Tomas_(apostel)" title="Tomas (apostel)">aposteln Tomas</a>, ibland kallad <i>Tomas tvivlaren,</i> att han levde. </p><p>Vid slutet av dessa fyrtio dagar samlade Jesus lärjungarna på <a href="/wiki/Olivberget" title="Olivberget">Olivberget</a>, välsignade dem och togs sedan upp till himlen (Luk. 24:50–51; Apg 1:6–11). Lärjungarna föll ner och hyllade honom och återvände sedan till Jerusalem under stor glädje, där de ständigt var i templet och prisade Gud (Luk. 24:52–53). Berättelsen fortsätter i <a href="/wiki/Apostlag%C3%A4rningarna" title="Apostlagärningarna">Apostlagärningarna</a>, om den första judisk-kristna <a href="/wiki/F%C3%B6rsamling" title="Församling">församlingens</a> utbredning, från dess bildande på <a href="/wiki/Pingstdagen" title="Pingstdagen">pingstdagen</a> 10 dagar efter Jesu himmelsfärd och den spridning den judisk-kristna rörelsen fick på grund av den första vågen av förföljelser som startade efter <a href="/wiki/Stefanus" class="mw-redirect" title="Stefanus">Stefanus</a> <a href="/wiki/Martyr" title="Martyr">martyrdöd</a> och som även ledde till <a href="/wiki/Paulus" title="Paulus">Paulus</a> omvändelse (Apg. kapitel 9). </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Kyrkans_syn_på_Jesus_från_Nasaret"><span id="Kyrkans_syn_p.C3.A5_Jesus_fr.C3.A5n_Nasaret"></span>Kyrkans syn på Jesus från Nasaret</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Kyrkans syn på Jesus från Nasaret" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Kyrkans syn på Jesus från Nasaret"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">Kristologi</a></dd></dl></div> <p>Den vanligaste kristna synen på Jesus (se även <a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">kristologi</a>) utgår ifrån övertygelsen att Jesus är gudomlig och den utlovade <a href="/wiki/Messias" title="Messias">Messias</a> vars ankomst <a href="/wiki/Messiasprofetior_och_Jesus" class="mw-redirect" title="Messiasprofetior och Jesus">profeterades i Gamla Testamentet</a>, och att han <a href="/wiki/Jesu_uppst%C3%A5ndelse" title="Jesu uppståndelse">återuppstod</a> efter korsfästelsen. De flesta kristna tror även att Jesus är Guds son, och kom för att ge <a href="/wiki/Fr%C3%A4lsning" title="Frälsning">frälsning</a> och erbjuda försoning med Gud genom sin död för människornas synder. Andra kristna trosuppfattningar omfattar Jesu <a href="/wiki/Jungfruf%C3%B6delse" title="Jungfrufödelse">jungfrufödelse</a>, utförandet av underverk och mirakel, <a href="/wiki/Kristi_himmelsf%C3%A4rd" class="mw-redirect" title="Kristi himmelsfärd">Jesu himmelsfärd</a> (upptagandet till himlen) och att han skall <a href="/wiki/Kristi_%C3%A5terkomst" title="Kristi återkomst">komma tillbaka vid tidens slut</a> för att "skilja de onda från de goda" (<a href="/wiki/Matteusevangeliet" title="Matteusevangeliet">Matteusevangeliet</a> 16:27). Läran om <a href="/wiki/Inkarnationen" class="mw-redirect" title="Inkarnationen">inkarnationen</a> och om <a href="/wiki/Treenighetsl%C3%A4ran" title="Treenighetsläran">treenigheten</a> är allmänt accepterad bland kristna, men <a href="/wiki/Kritik_mot_Treenighetsl%C3%A4ran" title="Kritik mot Treenighetsläran">förnekas</a> av ett antal <a href="/wiki/Antitrinitarism" title="Antitrinitarism">rörelser som avvisar tron på Jesus som gudomlig</a>, bland annat på grund av en sträng tolkning av <a href="/wiki/De_tio_budorden" title="De tio budorden">det första budet</a>.<sup id="cite_ref-44" class="reference"><a href="#cite_note-44"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>44<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I urkristendomen finns ett antal benämningar på Jesus. Han har kallats <a href="/wiki/Guds_son" class="mw-redirect" title="Guds son">Guds son</a>, <a href="/wiki/Herren" title="Herren">Herren</a>, <a href="/wiki/Davids_son" class="mw-redirect" title="Davids son">Davids son</a>, <a href="/wiki/Den_gode_herden" title="Den gode herden">Den gode herden</a>, Profeten, Frälsaren med mera. Bara i <a href="/wiki/Nya_Testamentet" class="mw-redirect" title="Nya Testamentet">Nya Testamentet</a> förekommer fler än femtio olika beteckningar. Titlarna används parallellt med varandra. Tre titlar har med tiden blivit dominerande: </p> <ul><li>Messias (Kristus); den "smorde", alltså den konung som judarna väntade på.</li> <li>Guds son; en messiastitel som också angav Jesu intima förening med <a href="/wiki/Gud" title="Gud">Gud</a> ("Fadern").</li> <li>Herren; en anspelning på det arameiska "adonai" ("herre") som användes istället för Guds namn vid läsning av <a href="/wiki/Torah" title="Torah">Torah</a>.</li></ul> <p>Kyrkan identifierar ofta det ord genom vilket Gud skapade världen (<a href="/wiki/Johannesevangeliet" title="Johannesevangeliet">Johannesevangeliet</a> 1:1–14) med Jesus. Enligt denna tolkning fanns han hos Gud i begynnelsen (<a href="/wiki/Johannesevangeliet" title="Johannesevangeliet">Johannesevangeliet</a> 1:1–3). Även <a href="/wiki/Paulus" title="Paulus">Paulus</a> säger att Jesus fanns före allting, att Gud skapade världen genom honom och att världen upprätthålls genom honom (<a href="/wiki/Kolosserbrevet" title="Kolosserbrevet">Kolosserbrevet</a> 1:16–17, jämför <a href="/wiki/Hebreerbrevet" title="Hebreerbrevet">Hebreerbrevet</a> 1:2–3). Han hävdar att det är genom att bekänna att Jesus är Herre/Herren, som man blir frälst (<a href="/wiki/Romarbrevet" title="Romarbrevet">Romarbrevet</a> 10:9). Denna tolkning stöds av hans hänvisning till <a href="/wiki/Joel" class="mw-redirect" title="Joel">Joel</a> 2:32 (i den hebreiska Bibeln 3:5), där Gudsnamnet Herren/<a href="/wiki/JHVH" class="mw-redirect" title="JHVH">JHVH</a> används (Romarbrevet 10:13). </p><p>I den tidiga kyrkan uppstod snabbt en diskussion om Jesus som Messias, påskyndad av en mängd spekulationer av <a href="/wiki/Gnosticism" title="Gnosticism">gnostiskt</a> slag om Jesu person och relation till Gud. Vid <a href="/wiki/F%C3%B6rsta_konciliet_i_Nicaea" title="Första konciliet i Nicaea">första konciliet i Nicaea</a> 325 fastslog kyrkan att Jesus Kristus är "sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern". Det bekräftades i <a href="/wiki/F%C3%B6rsta_konciliet_i_Konstantinopel" title="Första konciliet i Konstantinopel">Konstantinopel</a> 381 (se <a href="/wiki/Nicaenska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Nicaenska trosbekännelsen">nicaenska trosbekännelsen</a>). </p><p>Vid <a href="/wiki/Konciliet_i_Chalkedon" title="Konciliet i Chalkedon">kyrkomötet i Chalkedon</a> 451 antogs den så kallade tvånatursläran, det vill säga läran att Jesus var både sann människa och sann Gud.<sup id="cite_ref-45" class="reference"><a href="#cite_note-45"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>45<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>; att Gud är ett väsen, men tre personer eller <a href="/wiki/Hypostas" title="Hypostas">hypostaser</a>. Jesus ses som en person eller hypostas, men med två naturer. Denna lära blev norm för traditionell kristen <a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">kristologi</a><sup id="cite_ref-46" class="reference"><a href="#cite_note-46"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>46<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> (se <a href="/wiki/Treenighetsl%C3%A4ran" title="Treenighetsläran">treenighetsläran</a>), men förnekas av andra rörelser som också åberopar <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a> som sin inspirationskälla (se <a href="/wiki/Kritik_mot_Treenighetsl%C3%A4ran" title="Kritik mot Treenighetsläran">Kritik mot Treenighetsläran</a>). Fram till <a href="/wiki/600-talet" title="600-talet">600-talet</a> kämpade kyrkan med definitionen av sin Guds- och Jesusbild, varvid kontroverserna inom kyrkan delvis utmynnade i blodiga strider och förföljelser.<sup id="cite_ref-47" class="reference"><a href="#cite_note-47"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>47<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Källor_till_kunskap"><span id="K.C3.A4llor_till_kunskap"></span>Källor till kunskap</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Källor till kunskap" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Källor till kunskap"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Jesu_historicitet" title="Jesu historicitet">Jesu historicitet</a></dd></dl></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Nya_testamentet">Nya testamentet</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Nya testamentet" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Nya testamentet"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Den etablerade uppfattningen bland historiker är att Bibelns evangelier (<a href="/wiki/Matteusevangeliet" title="Matteusevangeliet">Matteus-</a>, <a href="/wiki/Markusevangeliet" title="Markusevangeliet">Markus-</a>, <a href="/wiki/Lukasevangeliet" title="Lukasevangeliet">Lukas-</a> och <a href="/wiki/Johannesevangeliet" title="Johannesevangeliet">Johannesevangeliet</a>) tillhandahåller trovärdiga historiska uppgifter om Jesus och att det är rimligt att författarna hade kontakt med ögonvittnen till händelserna som skildras (se Lukas beskrivning av sitt arbetssätt i Lukas 1:1-4). De är skrivna tidigast omkring 30 år efter Jesu död (uppskattningar sträcker sig över perioden omkring 67–90 e.Kr.). Matteus, Markus och Lukas, författarna till de tre <a href="/wiki/Synoptiska_evangelier" title="Synoptiska evangelier">synoptiska evangelierna</a> är sannolikt inte ögonvittnen till de händelser de skildrar (det skriver Lukas uttryckligen), men kan ha träffat ögonvittnen som fortfarande levde när evangelierna skrevs. I evangelierna finns beskrivningar av Jesus och hans liv och lära enligt kristen uppfattning. Författarna till de tre <a href="/wiki/Synoptiska_evangelier" title="Synoptiska evangelier">synoptiska evangelierna</a> förefaller i stor utsträckning ha haft tillgång till samma källor,<sup id="cite_ref-48" class="reference"><a href="#cite_note-48"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>48<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> medan det yngre Johannesevangeliet framstår som mer självständigt i relation till de övriga. (se även <a href="/wiki/Tv%C3%A5k%C3%A4llshypotesen" title="Tvåkällshypotesen">Tvåkällshypotesen</a><sup id="cite_ref-Tarald_49-0" class="reference"><a href="#cite_note-Tarald-49"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>49<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>) </p><p>Johannesevangeliets författare uppger sig själv vara Jesu lärjunge, vilket han med största sannolikhet också var.<sup id="cite_ref-ReferenceA_50-0" class="reference"><a href="#cite_note-ReferenceA-50"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>50<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Även flera av de brev som kom att ingå i Bibeln innehåller referenser till Jesu liv. <a href="/wiki/F%C3%B6rsta_Thessalonikerbrevet" title="Första Thessalonikerbrevet">Första Thessalonikerbrevet</a> kan vara skrivet så tidigt som år 50.<sup id="cite_ref-51" class="reference"><a href="#cite_note-51"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>51<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-52" class="reference"><a href="#cite_note-52"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>52<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De senare breven kan vara mer influerade av senare utvecklad teologi. Det är ett källkritiskt problem att Bibelns böcker inte i första hand syftade till att ge en historisk skildring av Jesu liv utan att de präglades av och ville förmedla <a href="/wiki/Tro" title="Tro">tron</a> på hans under, korsfästelse och uppståndelse,<sup id="cite_ref-teologiskt_fokus_53-0" class="reference"><a href="#cite_note-teologiskt_fokus-53"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>53<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> samt att de ville påvisa att Jesus uppfyllde Gamla testamentets profetior om <a href="/wiki/Messias" title="Messias">Messias</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kyrkofädernas_vittnesbörd"><span id="Kyrkof.C3.A4dernas_vittnesb.C3.B6rd"></span>Kyrkofädernas vittnesbörd</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Kyrkofädernas vittnesbörd" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Kyrkofädernas vittnesbörd"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>De tidiga kristna författarna, <a href="/wiki/Kyrkof%C3%A4derna" title="Kyrkofäderna">kyrkofäderna</a>, menade att <a href="/wiki/Matteusevangeliet" title="Matteusevangeliet">Matteus</a> och <a href="/wiki/Johannesevangeliet" title="Johannesevangeliet">Johannes evangelier</a> är skrivna av Jesu apostlar <a href="/wiki/Aposteln_Matteus" class="mw-redirect" title="Aposteln Matteus">Matteus</a> och <a href="/wiki/Johannes_(apostel)" title="Johannes (apostel)">Johannes</a>.<sup id="cite_ref-ReferenceA_50-1" class="reference"><a href="#cite_note-ReferenceA-50"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>50<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Markus_evangelium" class="mw-redirect" title="Markus evangelium">Markus evangelium</a> ansågs vara skrivet av aposteln Petrus tolk <a href="/wiki/Markus_(evangelist)" title="Markus (evangelist)">Markus</a>, och Lukas evangelium av aposteln Paulus följeslagare <a href="/wiki/Evangelisten_Lukas" class="mw-redirect" title="Evangelisten Lukas">Lukas</a>.<sup id="cite_ref-54" class="reference"><a href="#cite_note-54"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>54<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Matteusevangeliet skall, enligt en teori, från början ha skrivits på hebreiska.<sup id="cite_ref-55" class="reference"><a href="#cite_note-55"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>55<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Eusebios_av_Caesarea" title="Eusebios av Caesarea">Eusebios av Caesarea</a> skrev under åren 303–324 en kyrkohistoria, där han samlade vittnesbörd bland annat om evangeliernas tillkomst. Han återger till exempel vittnesbörd från <a href="/wiki/Papias_av_Hierapolis" class="mw-redirect" title="Papias av Hierapolis">Papias av Hierapolis</a>, som troligen föddes ca år 60, som talar om Markus och Matteus (Eusebios, Kyrkohistoria III:39:15–16), <a href="/wiki/Klemens_av_Alexandria" title="Klemens av Alexandria">Klemens av Alexandria</a>, som verkade mot slutet av 100-talet.<sup id="cite_ref-ReferenceA_50-2" class="reference"><a href="#cite_note-ReferenceA-50"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>50<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> (Eusebios, Kyrkohistoria VI:14:5–7), och Irenaeus av Lyon, som likaså verkade mot slutet av 100-talet (Eusebios, Kyrkohistoria V:8:2–4. Finns också bevarat i Irenaeus, <a href="/wiki/Mot_heresierna" title="Mot heresierna">Mot heresierna</a> III:1:1).<sup id="cite_ref-ReferenceA_50-3" class="reference"><a href="#cite_note-ReferenceA-50"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>50<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kanonbildningen">Kanonbildningen</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Kanonbildningen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Kanonbildningen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Kanon är de böcker som av Kyrkan accepteras som normativa. Beträffande Jesu liv är det alltså de böcker som ingår i Nya Testamentet, framför allt de fyra evangelierna. Kanonbildningen avslutades i den egyptiska kyrkan år 361, men i den syriska kyrkan först år 508, och det var först på det Tridentiska kyrkomötet (1543–1563) som Katolska kyrkan formellt fastslog vilka böcker som skall ingå. Vid kanonbildningen använde Kyrkan principer som tillämpade ett metodiskt tänkesätt, intresserat av den historiska bakgrunden. För att kunna bedöma vilka skrifter som var äkta undersökte man bland annat skrifternas spridning. Skrifter som användes i alla församlingar var mer sannolikt av apostoliskt ursprung, än de som bara fanns i enstaka församlingar. Särskild vikt lade man vid de församlingar där apostlar verkat. Man kunde också avvisa skrifter på läromässiga grunder. Man menade att den rätta läran traderats (förts vidare) i Kyrkan genom biskoparna, och därför kunde användas vid bedömningen av skrifters äkthet. Irenaeus argumenterar till exempel, vid 100-talets slut, för att den obrutna successionen av biskopar garanterar kyrkans lära, mot till exempel gnostikerna, som inte kunde hänvisa till något sådant historiskt samband med Jesus.<sup id="cite_ref-56" class="reference"><a href="#cite_note-56"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>56<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Böcker som är omtvistade då de används av bara vissa kristna grenar kallas <a href="/wiki/Deuterokanonisk" class="mw-redirect" title="Deuterokanonisk">deuterokanoniska</a> eller ibland <a href="/wiki/Apokryfer" class="mw-redirect" title="Apokryfer">apokryfer</a>. Bland apokryfer räknas också sådana texter som handlade om Jesus men inte blev kanoniserade. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Oberoende_källor"><span id="Oberoende_k.C3.A4llor"></span>Oberoende källor</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Oberoende källor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Oberoende källor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Utanför <a href="/wiki/Nya_Testamentet" class="mw-redirect" title="Nya Testamentet">Nya Testamentet</a> är uppgifterna om Jesus knapphändiga.<sup id="cite_ref-57" class="reference"><a href="#cite_note-57"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>57<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Några av de oberoende historiska källor som anförs är följande: </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Suetonius">Suetonius</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Suetonius" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Suetonius"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Suetonius" title="Suetonius">Suetonius</a> talar i sin Divus Claudius 25.4 om en man vid namn Chrestus (vilket kan hänföra till ett vanligt namn,<sup id="cite_ref-58" class="reference"><a href="#cite_note-58"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>58<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> eller vara en missuppfattning av Christus/Kristus)<sup id="cite_ref-59" class="reference"><a href="#cite_note-59"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>59<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-60" class="reference"><a href="#cite_note-60"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>60<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> som lär ha agiterat för att <a href="/wiki/Judar" title="Judar">judarna</a> i <a href="/wiki/Rom" title="Rom">Rom</a><sup id="cite_ref-61" class="reference"><a href="#cite_note-61"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>61<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> skulle göra uppror, till följd varav judarna fördrevs från staden. Detta ska då ha skett under <a href="/wiki/Claudius" title="Claudius">Claudius</a> tid som <a href="/wiki/Kejsare" title="Kejsare">kejsare</a>. Detta bekräftas även i början av Apostlagärningarnas artonde kapitel, där det står att Paulus lämnade "Athen och for till Korinth. Där träffade han en jude vid namn Aquila, som stammade från Pontos men som tillsammans med sin hustru Priscilla nyligen hade kommit från Italien, eftersom <b>kejsar Claudius hade låtit utvisa alla judar från Rom</b>." </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Plinius_den_yngre">Plinius den yngre</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Plinius den yngre" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Plinius den yngre"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Den romerske författaren <a href="/wiki/Plinius_d.y." class="mw-redirect" title="Plinius d.y.">Plinius d.y.</a> bekräftar att det fanns kristna, vilka dyrkade Kristus såsom en gud.<sup id="cite_ref-62" class="reference"><a href="#cite_note-62"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>62<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Miljön där Jesus verkade är väl dokumenterad i olika källor och genom den forskning som koncentrerats till tiden för Jesu liv. Några officiella romerska dokument om Jesu död och korsfästelse har inte återfunnits, men denna typ av dokument är inte heller vanliga från denna tid. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Josefus">Josefus</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Josefus" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Josefus"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Jesusomn%C3%A4mnandena_hos_Josefus" title="Jesusomnämnandena hos Josefus">Jesusomnämnandena hos Josefus</a></dd></dl></div> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r46404281/mw-parser-output/.tmulti">.mw-parser-output .tmulti .thumbinner{display:flex;flex-direction:column}.mw-parser-output .tmulti .trow{display:flex;flex-direction:row;clear:left;flex-wrap:wrap;width:100%;box-sizing:border-box}.mw-parser-output .tmulti .tsingle{margin:1px;float:left}.mw-parser-output .tmulti .theader{clear:both;font-weight:bold;text-align:center;align-self:center;background-color:transparent;width:100%}.mw-parser-output .tmulti .thumbcaption{text-align:left;background-color:transparent}.mw-parser-output .tmulti .text-align-left{text-align:left}.mw-parser-output .tmulti .text-align-right{text-align:right}.mw-parser-output .tmulti .text-align-center{text-align:center}@media all and (max-width:720px){.mw-parser-output .tmulti .thumbinner{width:100%!important;box-sizing:border-box;max-width:none!important;align-items:center}.mw-parser-output .tmulti .trow{justify-content:center}.mw-parser-output .tmulti .tsingle{float:none!important;max-width:100%!important;box-sizing:border-box;text-align:center}.mw-parser-output .tmulti .thumbcaption{text-align:center}}</style><div class="thumb tmulti tright"><div class="thumbinner" style="width:302px;max-width:302px"><div class="trow"><div class="tsingle" style="width:146px;max-width:146px"><div class="thumbimage"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Josephusbust.jpg" class="mw-file-description"><img alt="" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d7/Josephusbust.jpg/144px-Josephusbust.jpg" decoding="async" width="144" height="178" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d7/Josephusbust.jpg/216px-Josephusbust.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d7/Josephusbust.jpg/288px-Josephusbust.jpg 2x" data-file-width="768" data-file-height="949" /></a></span></div></div><div class="tsingle" style="width:152px;max-width:152px"><div class="thumbimage"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:WorksJosephus1640TP.jpg" class="mw-file-description"><img alt="" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/32/WorksJosephus1640TP.jpg/150px-WorksJosephus1640TP.jpg" decoding="async" width="150" height="225" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/32/WorksJosephus1640TP.jpg/225px-WorksJosephus1640TP.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/32/WorksJosephus1640TP.jpg/300px-WorksJosephus1640TP.jpg 2x" data-file-width="688" data-file-height="1032" /></a></span></div></div></div><div class="trow"><div class="thumbcaption" style="text-align:left;background-color:transparent">En 1640-årsupplaga av arbetena av Josefus, en romersk-judisk historiker från nollhundratalet som hänvisade till Jesus.</div></div></div></div> <p>Den judiske historikern <a href="/wiki/Flavius_Josefus" class="mw-redirect" title="Flavius Josefus">Flavius Josefus</a> föddes i Jerusalem år 37 eller 38. I det senare av hans två stora historieverk, <i>Judiska fornminnen</i> som färdigställdes år 93 eller 94, finns två textstycken där Bibelns Jesus omnämns. Dessa lyder sålunda i översättning från grekiska. </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Ungefär vid denna tid uppträdde Jesus, en vis man, <b>om det nu är tillbörligt att kalla honom en man</b>. För han var en som gjorde förunderliga gärningar, en lärare för människor som gärna tar emot sanningen, och han drog till sig många både judar och av grekiskt ursprung. <b>Han var Messias.</b> Och när Pilatus, på grund av en anklagelse från våra ledande män, dömde honom till korset, upphörde inte de som först hade älskat honom [att göra det]. <b>Ty han visade sig för dem på den tredje dagen levande igen, [just som] de gudomliga profeterna hade förutsagt dessa och tiotusen andra underbara ting om honom.</b> Och ända till nu har de kristnas stam, uppkallad efter honom, inte dött ut. </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr> <tr> <td colspan="3" style="padding-right: 4em;text-align:right;font-size:smaller">– Flavius Josefus, <i>Judiska fornminnen</i> 18:63–64, i översättning av prof. <a href="/wiki/Bengt_Holmberg_(teolog)" title="Bengt Holmberg (teolog)">Bengt Holmberg</a>).<sup id="cite_ref-63" class="reference"><a href="#cite_note-63"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>63<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </td></tr></tbody></table> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Han kallade samman stora rådet, förde inför det fram en man vid namn Jakob, bror till Jesus, som kallades Kristus, samt vissa andra. Han anklagade dem för att ha överträtt lagen och utlämnade dem till att stenas. </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr> <tr> <td colspan="3" style="padding-right: 4em;text-align:right;font-size:smaller">– Flavius Josefus, <i>Judiska fornminnen</i> 20:200 </td></tr></tbody></table> <p>Huruvida <a href="/wiki/Josefus" title="Josefus">Josefus</a> skrivit något om Jesus har under lång tid varit föremål för intensiv debatt bland forskare. Det senare textstycket där Jesus omnämns som en broder till Jakob i bok 20 av <i>Judiska fornminnen</i> anses av det stora flertalet forskare var skrivet av Josefus,<sup id="cite_ref-64" class="reference"><a href="#cite_note-64"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>64<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-65" class="reference"><a href="#cite_note-65"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>65<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-66" class="reference"><a href="#cite_note-66"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>66<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-67" class="reference"><a href="#cite_note-67"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>67<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-68" class="reference"><a href="#cite_note-68"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>68<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> även om vissa argumenterar för motsatsen.<sup id="cite_ref-69" class="reference"><a href="#cite_note-69"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>69<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-70" class="reference"><a href="#cite_note-70"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>70<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det längre omnämnandet av Jesus i bok 18 av <i>Judiska fornminnen</i>, en passage som går under benämningen <i><a href="/wiki/Jesusomn%C3%A4mnandena_hos_Josefus#Testimonium_Flavianum" title="Jesusomnämnandena hos Josefus">Testimonium Flavianum</a></i>, har varit utsatt för betydligt större ifrågasättanden. De allra flesta positioner har sina företrädare, alltifrån att Josefus skrivit vartenda ord i <i>Testimonium Flavianum</i> till att han inte skrivit något alls däri. Trots att ytterst få forskare i dag hävdar att Josefus har skrivit alltsammans anser ändå flertalet att Josefus bör ha skrivit något ursprungligt om Jesus. De kanske oftast föreslagna kristna tilläggen till en ursprunglig och äkta Josefustext är i citatet ovan markerade i fetstil. Men ingen konsensus föreligger i frågan och debatten om vad Josefus kan tänkas ha skrivit om Jesus, om något alls, fortsätter med oförminskad intensitet. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Tacitus">Tacitus</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Tacitus" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Tacitus"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r46404281/mw-parser-output/.tmulti"><div class="thumb tmulti tright"><div class="thumbinner" style="width:310px;max-width:310px"><div class="trow"><div class="tsingle" style="width:152px;max-width:152px"><div class="thumbimage"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Wien-_Parlament-Tacitus.jpg" class="mw-file-description"><img alt="" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d3/Wien-_Parlament-Tacitus.jpg/150px-Wien-_Parlament-Tacitus.jpg" decoding="async" width="150" height="198" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d3/Wien-_Parlament-Tacitus.jpg/225px-Wien-_Parlament-Tacitus.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d3/Wien-_Parlament-Tacitus.jpg/300px-Wien-_Parlament-Tacitus.jpg 2x" data-file-width="1952" data-file-height="2576" /></a></span></div></div><div class="tsingle" style="width:154px;max-width:154px"><div class="thumbimage"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:MII.png" class="mw-file-description"><img alt="" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1d/MII.png/152px-MII.png" decoding="async" width="152" height="197" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1d/MII.png/228px-MII.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1d/MII.png/304px-MII.png 2x" data-file-width="2600" data-file-height="3373" /></a></span></div></div></div><div class="trow"><div class="thumbcaption" style="text-align:left;background-color:transparent">Romersk senator och historikern Tacitus skrev om Jesu korsfästelse i Annals, en historia av det romerska riket under det första århundradet.</div></div></div></div> <p><a href="/wiki/Tacitus" title="Tacitus">Tacitus</a> var en romersk statsman och historiker. Han skrev år <a href="/wiki/115" title="115">115</a> i Annaler: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Nero lade skulden på en grupp som var avskydd för sina vederstyggligheter, av massan kristna (i den tidigaste handskriften ursprungligen <i>krestna</i>)<sup id="cite_ref-71" class="reference"><a href="#cite_note-71"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>71<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> kallad, som han också utsatte för den mest intensiva tortyr. Kristus, som namnet kom av, led det hårdaste straffet under Tiberius regering för en av våra prokuratorers hand, Pontius Pilatus, och en mycket illasinnad vidskepelse, som på detta sätt tillfälligt hejdades, bröt på nytt ut inte bara i Judeen, som var den ursprungliga källan till det onda, utan också i Rom... Följaktligen arresterades till att börja med alla som erkände sig skyldiga. Utifrån deras upplysningar dömdes sedan en väldig mängd, mindre för att ha satt eld på staden än för hat mot mänskligheten. </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr> <tr> <td colspan="3" style="padding-right: 4em;text-align:right;font-size:smaller">– 15.44 </td></tr></tbody></table> <p>Tacitus högt uppsatta politiska ställning och hans skeptiska noggrannhet har gjort att han ofta antagits ha tillgång till offentliga rättegångsprotokoll som stöd för sin skrivning.<sup id="cite_ref-72" class="reference"><a href="#cite_note-72"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>72<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Detta, som idag endast anses av en minoritet av forskarna,<sup id="cite_ref-73" class="reference"><a href="#cite_note-73"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>73<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> har emellertid ifrågasatts, bland annat eftersom Tacitus skriver "Kristus", den smorde frälsaren, och inte Jesus Josefs son, som det snarare torde ha stått i ett rättegångsprotokoll. Dessutom borde Pilatus ha angivits vara <i>prefekt,</i> som han var, och inte <i>prokurator,</i> som dylika befattningshavare kallades under Tacitus egen tid. Professorn i Nya Testamentet Robert E. Van Voorst skriver att "den mest sannolika källan till Tacitus information är Tacitus egen befattning med kristna, direkt eller indirekt".<sup id="cite_ref-74" class="reference"><a href="#cite_note-74"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>74<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Talmud">Talmud</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Talmud" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Talmud"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>I <a href="/wiki/Talmud" title="Talmud">Talmud</a> finns också vissa utsagor om Jesus. Bland annat sägs att hans far vara en romersk soldat som hette Pantera, vars älskarinna hette Miriam (hebreiska för Maria), vilket indirekt kan tolkas som <a href="/wiki/Maria,_Jesu_mor" class="mw-redirect" title="Maria, Jesu mor">Jesu mor</a>. Vidare uppges att han undervisade, att han hade fem lärjungar, att han gjorde under genom trolldom, att han var en falsk Messias, samt att alla judiska <a href="/wiki/Skriftl%C3%A4rd" title="Skriftlärd">skriftlärda</a> inte från början ansåg honom vara en kättare.<sup id="cite_ref-75" class="reference"><a href="#cite_note-75"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>75<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Kristna_minoritetsriktningars_syn_på_Jesus_från_Nasaret"><span id="Kristna_minoritetsriktningars_syn_p.C3.A5_Jesus_fr.C3.A5n_Nasaret"></span>Kristna minoritetsriktningars syn på Jesus från Nasaret</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Kristna minoritetsriktningars syn på Jesus från Nasaret" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Kristna minoritetsriktningars syn på Jesus från Nasaret"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Ett antal religiösa riktningar som själva beskriver sig som kristna, eller, som är fallet med de messianska grupperna, beskrivs av judar som kristna, betraktas vanligtvis inte som kristna av den kristna majoritetsriktningen. Deras syn på Jesus av Nasaret behandlas här. </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Czestochowska.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/30/Czestochowska.jpg/250px-Czestochowska.jpg" decoding="async" width="250" height="382" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/30/Czestochowska.jpg/375px-Czestochowska.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/30/Czestochowska.jpg/500px-Czestochowska.jpg 2x" data-file-width="688" data-file-height="1050" /></a><figcaption>Den svarta madonnan från <a href="/wiki/Cz%C4%99stochowa" title="Częstochowa">Częstochowa</a>, <a href="/wiki/Polen" title="Polen">Polen</a>.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Messianska_judar">Messianska judar</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Messianska judar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Messianska judar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Messiansk_judendom" title="Messiansk judendom">Messiansk judendom</a></dd></dl></div> <p>Det finns ett begränsat antal medlemmar av det judiska folket som tror på Jesus som Messias. Dessa kallar sig själva <a href="/wiki/Messiansk_judendom" title="Messiansk judendom">messianska judar</a>, men betraktas vanligen av andra judar som konvertiter till kristendomen.<sup id="cite_ref-thordson_8-1" class="reference"><a href="#cite_note-thordson-8"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>8<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det finns även <a href="/wiki/Antitrinitarism" title="Antitrinitarism">icke-trinitariska</a> kristna som sökt att närma sig judendomen eller som lever helt och fullt enligt judendomen men som har kvar sin tro på Jesus/Yeshua som profet och Messias och som kallar sig själva messianska judar, messianer eller messianskt troende. Messianska judar brukar vanligtvis hålla fast vid många judiska traditioner, inklusive att fira <a href="/wiki/Sabbat" title="Sabbat">sabbat</a> på lördagen. Den evangelikala organisationen "Jews for Jesus" är starkt kontroversiell bland många judar, och även bland många messianska judar, som inte anser att organisationen är messiansk-judisk över huvud taget.<sup id="cite_ref-76" class="reference"><a href="#cite_note-76"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>76<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I Sverige företräds messianskt troende av bland annat Messianska Föreningen Shalom.<sup id="cite_ref-77" class="reference"><a href="#cite_note-77"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>77<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Gnosticism">Gnosticism</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: Gnosticism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: Gnosticism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>"<a href="/wiki/Gnosticismen" class="mw-redirect" title="Gnosticismen">Gnosticismen</a>" är en religionshistorisk fackterm från 1800-talet, myntad i syfte att användas som samlingsterm för ett antal, inbördes olika, synkretistiska och mystiska religiösa riktningar, vars utövare inte själva kallade sin religion för gnosticism. Några av de gnostiska rörelserna hade judiska eller samaritanska rötter, men på ett tidigt stadium kom dessa rörelser att utöva ett starkt inflytande inom den kristna kyrkan och det utvecklade kristna former av gnosticism. Bland annat skrev somliga gnostiker ned sina läror i skrifter som liknade de proto-ortodoxt kristnas evangelier och brev. För att öka trovärdigheten angav de ofta någon apostel som författare (detta var ett vanligt förfarande under antiken). Deras läror var ofta hemliga och man kunde ta del av dem först efter initiation i rörelsen. </p><p>Enligt vissa gnostiska riktningar är det andliga gott och det materiella ont. Andra gnostiska riktningar har varit monistiska. Materien har kommit till genom ett syndafall eller genom en ond, alternativt god men naivt okunnig, skapargud. Människan är egentligen en gudomlig ande, som fängslats i materien, men genom rätt kunskap eller erfarenhet av insikt (grekiska: <i>gnôsis</i>) kan hon befrias och återvända till sitt rätta hem. De kristna versionerna av gnosticism går ofta ut på att Jesus är en gudomlig ande som kommer med hemlig och frigörande kunskap. Enligt några gnostiska riktningar korsfästes Jesus aldrig, hade inte en fysisk kropp, och dog aldrig. Istället återvände han till Gud.<sup id="cite_ref-78" class="reference"><a href="#cite_note-78"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>78<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Unitarism">Unitarism</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Unitarism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Unitarism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Unitarism" title="Unitarism">Unitarism</a> är en kristen rörelse som uppstod på <a href="/wiki/1500-talet" title="1500-talet">1500-talet</a>. Unitarismen ser Jesus som en av Gud utvald människa, och endast människa, och inte av <a href="/wiki/Gudom" title="Gudom">gudomligt</a> ursprung. De avvisar helt läran om <a href="/wiki/Treenigheten" class="mw-redirect" title="Treenigheten">treenigheten</a> (jämför <a href="/wiki/Antitrinitarism" title="Antitrinitarism">antitrinitarism</a>). </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Nya_kyrkan">Nya kyrkan</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: Nya kyrkan" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: Nya kyrkan"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Nya_kyrkan" class="mw-redirect" title="Nya kyrkan">Nya kyrkan</a> eller <b>swedenborgarna</b> betraktar Jesus som Gud, men förnekar att Fadern och den helige Ande skulle vara egna hypostaser. Dessa två ses endast som två av Jesu titlar. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Liberalteologi">Liberalteologi</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Liberalteologi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Liberalteologi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>På 1800-talet fick <a href="/wiki/Neologi" title="Neologi">neologin</a>, den av <a href="/wiki/Rationalism" title="Rationalism">rationalism</a> präglade tyska <a href="/wiki/Protestantisk" class="mw-redirect" title="Protestantisk">protestantiska</a> <a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">teologin</a> en efterföljare i den liberala teologin. Liberalteologin innefattar nästan alltid en historisk-kritisk bibelsyn som dock ofta återfinns även bland dem som inte alls ansluter sig till kärnan i de liberalteologiska ståndpunkterna.<sup id="cite_ref-79" class="reference"><a href="#cite_note-79"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>79<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Liberalteologi anses särskilt utbredd i den <a href="/wiki/Protestantism" title="Protestantism">protestantiska</a> <a href="/wiki/Kristendom" title="Kristendom">kristna</a> världen, då främst inom <a href="/wiki/Nyprotestantism" title="Nyprotestantism">nyprotestantismen</a>. <a href="/wiki/Liberalteologi" title="Liberalteologi">Liberalteologin</a> tar avstånd från lärorna om Jesus som Gud och om <a href="/wiki/Fr%C3%A4lsning" title="Frälsning">frälsningen</a> genom Jesu död, och betonar Jesu etiska förkunnelse. En central person inom liberalteologin är <a href="/wiki/Adolf_von_Harnack" title="Adolf von Harnack">Adolf von Harnack</a> (1851–1930). Han talar om Jesu etiska förkunnelse som "Jesu enkla lära". Han menar också, utifrån sin tids bibelvetenskap, att tankarna om Jesu gudom och frälsningen inte härstammar från Jesus, utan har kommit in i kristendomen i dess senare möte med <a href="/wiki/Hellenism" title="Hellenism">hellenismen</a>, den grekiska kulturen. Dessa trender existerar sida vid sida med den starkt kristocentriska visionen både i en förnyad patristisk och klassisk teologi (inom vissa delar av ortodoxin och den <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a>) och i så kallad <a href="/wiki/Fundamentalism" title="Fundamentalism">fundamentalism</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Sista_dagars_heliga">Sista dagars heliga</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Sista dagars heliga" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Sista dagars heliga"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Christus_statue_temple_square_salt_lake_city.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0b/Christus_statue_temple_square_salt_lake_city.jpg/250px-Christus_statue_temple_square_salt_lake_city.jpg" decoding="async" width="250" height="187" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0b/Christus_statue_temple_square_salt_lake_city.jpg/375px-Christus_statue_temple_square_salt_lake_city.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0b/Christus_statue_temple_square_salt_lake_city.jpg/500px-Christus_statue_temple_square_salt_lake_city.jpg 2x" data-file-width="1067" data-file-height="800" /></a><figcaption>Staty av Jesus i <a href="/wiki/Salt_Lake_City" title="Salt Lake City">Salt Lake City</a>, kopia av en staty av <a href="/wiki/Bertel_Thorvaldsen" title="Bertel Thorvaldsen">Bertel Thorvaldsen</a> i <a href="/wiki/Vor_Frue_Kirke_i_K%C3%B6penhamn" class="mw-redirect" title="Vor Frue Kirke i Köpenhamn">Vor Frue Kirke i Köpenhamn</a>.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Sista_dagars_heliga-r%C3%B6relsen" title="Sista dagars heliga-rörelsen">Sista dagars heliga-rörelsen</a> (mormonerna, inom vilken <a href="/wiki/Jesu_Kristi_Kyrka_av_Sista_Dagars_Heliga" title="Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga">Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga</a> har flest medlemmar) tror att människorna levt med <a href="/wiki/Gud" title="Gud">Fadern</a> i himlen innan jordelivet. Vid ett rådslag i himlen beslutades att jorden skulle skapas och människorna få bo där och att om man följer Faderns plan ska man bli lik honom. Eftersom människorna skulle glömma sin tidigare himmelska tillvaro skulle de komma att <a href="/wiki/Synd" title="Synd">synda</a> och behövde därför en frälsare. Jesus, som kallades Jehova, var villig att ta på sig detta uppdrag, att bli offrad för människornas synders förlåtelse. Liksom Fadern ville han att människorna skulle få välja att lyda Faderns bud. <a href="/wiki/Satan" title="Satan">Satan</a>, Lucifer, ville också bli skickad som frälsare men ville tvinga alla människor att lyda och således ta bort <a href="/wiki/Fri_vilja" title="Fri vilja">den fria viljan</a>. Gud valde Jesus, som blev förordinerad till frälsare. Satan blev då arg och det blev stridigheter i himlen och Satan och hans anhängare besegrades och kastades ned, utan kroppar, och försöker förföra människorna i fördärvet.<sup id="cite_ref-ep_80-0" class="reference"><a href="#cite_note-ep-80"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>80<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Enligt <a href="/wiki/Mormons_bok" title="Mormons bok">Mormons bok</a>, som betraktas som helig skrift av Sista dagars heliga-rörelsen, besökte Jesus efter sin återuppståndelse den amerikanska kontinenten och predikade för dess invånare. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Övriga_synsätt"><span id=".C3.96vriga_syns.C3.A4tt"></span>Övriga synsätt</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=24" title="Redigera avsnitt: Övriga synsätt" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=24" title="Redigera avsnitts källkod: Övriga synsätt"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Jehovas_vittnen" title="Jehovas vittnen">Jehovas vittnen</a> betraktar honom som en himmelsk andevarelse, som Guds Son, en person skild från den allsmäktige guden <a href="/wiki/Jehova" title="Jehova">Jehova</a>.<sup id="cite_ref-81" class="reference"><a href="#cite_note-81"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>81<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-82" class="reference"><a href="#cite_note-82"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>82<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Andra_religioners_syn_på_Jesus_från_Nasaret"><span id="Andra_religioners_syn_p.C3.A5_Jesus_fr.C3.A5n_Nasaret"></span>Andra religioners syn på Jesus från Nasaret</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=25" title="Redigera avsnitt: Andra religioners syn på Jesus från Nasaret" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=25" title="Redigera avsnitts källkod: Andra religioners syn på Jesus från Nasaret"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Judendom">Judendom</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=26" title="Redigera avsnitt: Judendom" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=26" title="Redigera avsnitts källkod: Judendom"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Inom <a href="/wiki/Judendom" title="Judendom">judendomen</a> har Jesus inte någon religiös funktion. Judar betraktar i allmänhet Jesus som en historisk person, och ser honom som en kringvandrande lärare vars anspråk saknar relevans för den judiska religionen. Judenheten tror på de löften som finns i <a href="/wiki/Tanach" class="mw-redirect" title="Tanach">Tanach</a> (Gamla Testamentet) om en Messias, men avvisar att denne skulle vara Jesus. Istället väntar de ännu på Messias, som enligt judisk lära inte kommer att vara gudomlig utan mänsklig. Specifikt avvisar judendomen vidare treenighetsläran (med hänvisning till bland annat 5 Mos. 6:4), tanken att Jesu död sonade människornas synder samt läran om Jesu uppståndelse. Att Jesus skulle vara likställd Gud eller en förmedlare mellan Gud och människan ses av judar som <a href="/wiki/K%C3%A4tteri" title="Kätteri">kätteri</a>.<sup id="cite_ref-83" class="reference"><a href="#cite_note-83"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>83<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Denna uppfattning delas av kristna <a href="/wiki/Antitrinitarism" title="Antitrinitarism">antitrinitariska</a> grupper. </p><p>Judar kan uppskatta Jesu etiska undervisning, men inte heller detta är självklart. Särskilt gäller att det inom judisk etik finns en omfattande diskussion angående under vilka omständigheter självförsvar är acceptabelt, vilket åtminstone potentiellt är i konflikt med den radikala pacifism som Jesus kan sägas representera. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Islam">Islam</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=27" title="Redigera avsnitt: Islam" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=27" title="Redigera avsnitts källkod: Islam"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Isa" title="Isa">Isa</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Virgin_Mary_and_Jesus_(old_Persian_miniature).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f4/Virgin_Mary_and_Jesus_%28old_Persian_miniature%29.jpg/250px-Virgin_Mary_and_Jesus_%28old_Persian_miniature%29.jpg" decoding="async" width="250" height="416" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f4/Virgin_Mary_and_Jesus_%28old_Persian_miniature%29.jpg/375px-Virgin_Mary_and_Jesus_%28old_Persian_miniature%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f4/Virgin_Mary_and_Jesus_%28old_Persian_miniature%29.jpg 2x" data-file-width="385" data-file-height="640" /></a><figcaption><a href="/wiki/Jungfru_Maria" title="Jungfru Maria">Jungfru Maria</a> (<i><a href="/wiki/Maryam" class="mw-redirect" title="Maryam">Maryam</a></i>) och Jesus (<i>Isa</i>). <a href="/wiki/Persisk" class="mw-redirect" title="Persisk">Persisk</a> miniatyr.</figcaption></figure> <p>Jesus (<a href="/wiki/Isa" title="Isa">'Īsā</a> inom islam) intar en framträdande plats inom islam och erkänns som en av de fem viktigaste profeterna. Han är omnämnd i ett flertal suror i <a href="/wiki/Koranen" title="Koranen">Koranen</a>, exempelvis i <a href="/wiki/Al-Imran" title="Al-Imran">Al-Imran</a>. Muslimerna tror på <a href="/wiki/Beb%C3%A5delsen" title="Bebådelsen">bebådelsen</a>, <a href="/wiki/Jungfruf%C3%B6delse" title="Jungfrufödelse">jungfrufödelsen</a> och <a href="/wiki/Kristi_himmelsf%C3%A4rds_dag" class="mw-redirect" title="Kristi himmelsfärds dag">himmelsfärden</a>. Enligt en vidspridd uppfattning i den muslimska världen är det Jesus som skall <a href="/wiki/Kristi_%C3%A5terkomst" title="Kristi återkomst">återkomma vid tidens slut</a> för att döma världen, återställa rättvisa och besegra al-Dajjal ("den falske messias", även känd som <a href="/wiki/Antikrist" title="Antikrist">Antikrist</a>). </p><p>Muslimerna avvisar dock att Jesus hade lidit, dött på korset och återuppstått. De tror heller inte att Jesus korsfästes, utan hävdar att det var någon som liknade Jesus som korsfästes i hans ställe (Koranen 30:31).<sup id="cite_ref-84" class="reference"><a href="#cite_note-84"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>84<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Islam avvisar tanken att Jesus skulle vara Guds son och avvisar även tanken på <a href="/wiki/Treenigheten" class="mw-redirect" title="Treenigheten">treenigheten</a>, till följd av en sträng form av monoteism. </p><p>Islam utgår från Koranen och inte de kristna evangelierna i sin förståelse av Jesus. Muslimer menar att evangelierna förvanskats av kyrkan och att den verkliga sanningen om Jesus uppenbarades för <a href="/wiki/Muhammed" title="Muhammed">Muhammed</a> på <a href="/wiki/600-talet" title="600-talet">600-talet</a>. De kristna sägs av sin kärlek till Jesus ha upphöjt och överdrivit hans ställning över tid genom att man ansåg honom vara en del av en treenig Gud: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">De har tagit sina rabbiner och klosterbröder till herrar och beskyddare i Guds ställe, och [detsamma har de gjort med] Kristus, Marias son, trots att de har förmanats att inte dyrka någon annan än den Ende Guden – det finns ingen gud utom Han; stor är Han i Sin härlighet, fjärran från allt vad de vill sätta vid Hans sida! </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr> <tr> <td colspan="3" style="padding-right: 4em;text-align:right;font-size:smaller">– Koranen 9:31 </td></tr></tbody></table> <p>Profeten Muhammed rapporteras ha beordrat muslimerna att undvika att upprepa detta misstag i sin vördnad för honom själv och istället säga "ʾašhadu ʾanna muḥammadan rasūlu-llāh" ("jag vittnar om att Muhammed är Guds budbärare"). </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Ahmadiyyarörelsen"><span id="Ahmadiyyar.C3.B6relsen"></span>Ahmadiyyarörelsen</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=28" title="Redigera avsnitt: Ahmadiyyarörelsen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=28" title="Redigera avsnitts källkod: Ahmadiyyarörelsen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Ahmadiyya" title="Ahmadiyya">Ahmadiyyamuslimer</a> tror att Jesus överlevde korsfästelsen och emigrerade österut för att söka efter <a href="/wiki/Israels_tio_f%C3%B6rsvunna_stammar" title="Israels tio försvunna stammar">Israels tio försvunna stammar</a> och förmedla budskapet till dem. Han kom fram ända till Kashmir där han dog en naturlig död. De anser att profetian om Jesus återkomst endast var symbolisk<sup class="noprint Inline-Template"><a href="/wiki/Wikipedia:Inledning_och_sammanhang#Förklara_sammanhanget" title="Wikipedia:Inledning och sammanhang">[<span title="om den endast var symbolisk, hur går det ihop med att de verkar anse att den uppfylldes? Då var den väl inte bara en symbol, utan något verkligt? (2015-01)"><i>förtydliga</i></span>]</a></sup>, och att denna uppfylldes i och med <a href="/wiki/Mirza_Ghulam_Ahmad" title="Mirza Ghulam Ahmad">Mirza Ghulam Ahmads</a> (1835–1908) framträdande som den utlovade Messias och <a href="/wiki/Mahdi" title="Mahdi">Mahdi</a>, i Qadian i Punjab i Indien. De säger sig också hittat Jesus grav i den indiska staden Sirinagar. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Bahá'í"><span id="Bah.C3.A1.27.C3.AD"></span>Bahá'í</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=29" title="Redigera avsnitt: Bahá'í" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=29" title="Redigera avsnitts källkod: Bahá'í"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Bah%C3%A1%27%C3%AD_och_Kristus" title="Bahá'í och Kristus">Bahá'í och Kristus</a></dd></dl></div> <p>Enligt <a href="/wiki/Bah%C3%A1%27%C3%AD" title="Bahá'í">Bahá'í</a> är Jesus Kristus i likhet med bahá'ís grundare <a href="/wiki/Bahaullah" title="Bahaullah"><i>Bahá’u’lláh</i></a> en gudomlig budbärare – en så kallad <i>gudsmanifestation,</i> vilket också bland andra <a href="/wiki/Zarathustra" title="Zarathustra">Zarathustra</a>, <a href="/wiki/Moses" class="mw-redirect" title="Moses">Moses</a>, <a href="/wiki/Buddha" title="Buddha">Buddha</a> och Muhammed anses ha varit. Bahá'í erkänner jungfrufödelsen, men tror inte på <a href="/wiki/Treenigheten" class="mw-redirect" title="Treenigheten">Treenigheten</a> och tenderar att tolka Jesus mirakel symboliskt och inte bokstavligt. Vidare kan inte Gud och Jesus vara av samma väsen eftersom Guds natur ligger långt bortom människans förståelseförmåga. Jesus var däremot just det verktyg som kunde förmedla Guds kärlek och budskap för i första hand sin samtid och i det geografiska område som Gud valt (Romerska riket). Jesus speglar enligt bahá'í Guds strålglans: i spegeln finns den andliga avbilden av den andliga solen, det vill säga Gud. Bahá'íerna tror att Jesus korsfästes och hans ande (men inte hans fysiska kropp) inträdde i himlen för att återkomma, men med ett nytt namn: Herrens Härlighet. Denne Gudomlige Budbärare, som skulle ge mänskligheten instruktioner om vad som måste göras för att en andlig civilisation (ett Gudsrike) till slut ska kunna upprättas på jorden, anses av bahá'íerna vara Bahá'u'lláh. </p><p><i>Enhet,</i> som är ett centralt begrepp inom Bahá'í-tron, betonar bland annat <i>profeternas enhet</i> och <i>religionernas enhet</i>. Jesus, Bahá'u'lláh och de andra stora profeterna och religionsgrundarna är visserligen olika människor, men som Guds budbärare är de av samma ande, sprungna ur en verklighet som människan inte kan förstå. </p><p>Moses, Buddha, Jesus, Muhammed, Báb och Bahá'u'lláh har samma budskap, dock anpassat genom historiens gång beroende på att mänskligheten mognar andligen och kan ta emot mer av Gud, samt beroende på att människorna, för att det ska passa deras materiella syften, har en tendens att med tiden förvanska Gudsmanifestationernas budskap. Egentligen finns därför endast Guds religion. Jesus och Bahá'u'lláh och de andra Gudsmanifestationerna är olika människor, men som återspeglingar av Guds härlighet är de samma väsen. </p><p>Enligt Bahá'í omvandlade människor på ett tidigt stadium Jesu andliga uppdrag till något materiellt. Till och med Jesu uppståndelse gjordes till något fysiskt, varvid man, enligt Bahá'í, missförstod dess verkliga innebörd. Dessutom kan inte något av den invecklade ordning, de ceremonier och ritualer som finns inom kyrkan tillskrivas Jesus. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Hinduism">Hinduism</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=30" title="Redigera avsnitt: Hinduism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=30" title="Redigera avsnitts källkod: Hinduism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>De hinduiska uppfattningarna om Jesus varierar. <a href="/wiki/Hare_Krishna" title="Hare Krishna">Hare Krishna</a> anser Jesus vara <a href="/wiki/Krishna" title="Krishna">Krishnas</a> älskade son, som kom ner till jorden för att predika Guds "medvetande". Moderna <i>Sant Mat</i>-rörelser beaktar Jesus som en <a href="/wiki/Guru" title="Guru">Satguru</a>. Ramakrishna trodde att Jesus var en <a href="/wiki/Inkarnationen" class="mw-redirect" title="Inkarnationen">inkarnation</a> av Gud.<sup id="cite_ref-85" class="reference"><a href="#cite_note-85"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>85<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Swami Vivekananda har prisat Jesus och hänvisat till honom som en källa till styrka och en symbol för perfektion.<sup id="cite_ref-86" class="reference"><a href="#cite_note-86"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>86<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Paramahansa Yogananda lärde att Jesus var en <a href="/wiki/Reinkarnation" class="mw-redirect" title="Reinkarnation">reinkarnation</a> av <a href="/wiki/Elisha" title="Elisha">Elisha</a> och en <a href="/wiki/Elev" title="Elev">elev</a> till <a href="/wiki/Johannes_D%C3%B6paren" title="Johannes Döparen">Johannes Döparen</a>, den reinkarnerade <a href="/wiki/Elia" title="Elia">Elia</a>.<sup id="cite_ref-87" class="reference"><a href="#cite_note-87"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>87<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Cao_Dai">Cao Dai</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=31" title="Redigera avsnitt: Cao Dai" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=31" title="Redigera avsnitts källkod: Cao Dai"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Inom den vietnamesiska religionen <a href="/wiki/Cao_Dai" title="Cao Dai">Cao Dai</a> räknas Jesus som ett <a href="/wiki/Helgon" title="Helgon">helgon</a>, eller buddha, direkt kommen av sin far, Gud. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Vetenskapens_syn_på_Jesus_från_Nasaret"><span id="Vetenskapens_syn_p.C3.A5_Jesus_fr.C3.A5n_Nasaret"></span>Vetenskapens syn på Jesus från Nasaret</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=32" title="Redigera avsnitt: Vetenskapens syn på Jesus från Nasaret" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=32" title="Redigera avsnitts källkod: Vetenskapens syn på Jesus från Nasaret"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Tidig_historisk_kritisk_forskning">Tidig historisk kritisk forskning</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=33" title="Redigera avsnitt: Tidig historisk kritisk forskning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=33" title="Redigera avsnitts källkod: Tidig historisk kritisk forskning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Under <a href="/wiki/Upplysningstiden" title="Upplysningstiden">upplysningstiden</a> och därefter har en historisk kritisk forskning växt fram som ofta har kritiserat <a href="/wiki/Kyrkom%C3%B6te" title="Kyrkomöte">kyrkomötenas</a> diskussioner och slutsatser som spekulationer. Bland annat uppstod på <a href="/wiki/1700-talet" title="1700-talet">1700-talet</a> en teologisk strömning kallad <a href="/wiki/Neologin" class="mw-redirect" title="Neologin">neologin</a> (av <a href="/wiki/Grekiska" title="Grekiska">grekiska</a> νέος ’ny’ och λόγος ’ord’, ’kunskap’, ’lära’). Den avvisar de kristna <a href="/wiki/Dogm" title="Dogm">dogmerna</a> om <a href="/wiki/Treenigheten" class="mw-redirect" title="Treenigheten">Treenigheten</a> och <a href="/wiki/Kristi" class="mw-redirect" title="Kristi">Kristi</a> gudomlighet och intar en <a href="/wiki/Deism" title="Deism">deistisk</a> syn på tillvaron (jämför <i><a href="/wiki/Antitrinitarism" title="Antitrinitarism">Antitrinitarism</a></i>). För dessa teser argumenterade man utifrån en historisk-kritisk metod enligt sin tids <a href="/wiki/Bibelvetenskap" title="Bibelvetenskap">bibelvetenskap</a>. Senare har det funnits en tendens att söka efter den "<a href="/wiki/Jesu_historicitet" title="Jesu historicitet">historiske Jesus</a>" bakom kyrkotraditionen (främst under <a href="/wiki/1800-talet" title="1800-talet">1800-talet</a>). </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Jesu_existens">Jesu existens</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=34" title="Redigera avsnitt: Jesu existens" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=34" title="Redigera avsnitts källkod: Jesu existens"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Jesu_historicitet" title="Jesu historicitet">Jesu historicitet</a></dd></dl></div> <p>De allra flesta forskare menar att Jesus från Nasaret existerat som en historisk person.<sup id="cite_ref-88" class="reference"><a href="#cite_note-88"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>88<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Som motpol till detta finns den så kallade <a href="/wiki/Ahistoriska_hypotesen" title="Ahistoriska hypotesen">ahistoriska hypotesen</a> som tillsammans med <a href="/wiki/Jesusmyten" class="mw-redirect" title="Jesusmyten">Jesusmyten</a> anser att det inte finns någon säker historisk information om Jesus och att berättelserna kring honom är myter. Anhängare av Jesusmyten (till exempel teologiprofessorn Robert Price) utesluter inte att det kan ha funnits en verklig person bakom evangeliernas Jesus, men att det saknas kunskaper om den verklige Jesus. Den <a href="/wiki/Vetenskap" title="Vetenskap">vetenskapliga</a> diskussionen om Jesu existens började redan under <a href="/wiki/Upplysningstiden" title="Upplysningstiden">upplysningstiden</a> på 1700-talet. </p><p>Utifrån uppgifter ur evangelierna om regenter och folkräkningar har man slutit sig till att Jesu födelse troligen ägde rum någon gång under tiden år 7–4 f.Kr. Vår tideräkning skapades av munken <a href="/wiki/Dionysius_Exiguus" title="Dionysius Exiguus">Dionysius Exiguus</a> år 532, utgångspunkten var att <a href="/wiki/Anno_Domini" class="mw-redirect" title="Anno Domini">Herrens År</a> 1 skulle börja med den första veckodagen (<a href="/wiki/Herrens_dag" class="mw-redirect" title="Herrens dag">Herrens dag</a>, söndagen, då Jesus uppstod från de döda). Tidpunkten för korsfästelsen har inte med säkerhet kunnat fastställas, men två tänkbara datum är fredagen den 5 april 30 och fredagen den 3 april 33.<sup id="cite_ref-89" class="reference"><a href="#cite_note-89"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>89<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Jesus talade sannolikt <a href="/wiki/Arameiska" title="Arameiska">arameiska</a> som <a href="/wiki/Modersm%C3%A5l" title="Modersmål">modersmål</a>, men förstod troligen även <a href="/wiki/Hebreiska" title="Hebreiska">hebreiska</a> och <a href="/wiki/Grekiska" title="Grekiska">grekiska</a>.<sup id="cite_ref-90" class="reference"><a href="#cite_note-90"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>90<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Bibelvetenskapen har som regel inte velat uttala sig om de övernaturliga inslagen i jesusberättelserna och inte heller om det som starkt avviker från vår vardagserfarenhet. Däremot kan man behandla trovärdigheten i texterna med hjälp av <a href="/wiki/Paleografi" title="Paleografi">paleografi</a>, <a href="/wiki/Textkritik" title="Textkritik">textkritik</a>, <a href="/wiki/Arkeologi" title="Arkeologi">arkeologi</a> och <a href="/wiki/Isagogik" title="Isagogik">isagogik</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Handskriftsläget"><span id="Handskriftsl.C3.A4get"></span>Handskriftsläget</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=35" title="Redigera avsnitt: Handskriftsläget" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=35" title="Redigera avsnitts källkod: Handskriftsläget"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Jämfört med all annan antik litteratur är handskriftsläget extremt gott vad beträffar Nya testamentet. På grekiska finns mer än 5 000 handskrifter bevarade. Den förmodligen tidigaste, <a href="/wiki/P52" class="mw-redirect" title="P52">P52</a>, en bit <a href="/wiki/Papyrus" title="Papyrus">papyrus</a> som innehåller några verser från Johannes 18, är daterad så tidigt som cirka år 110-125.<sup id="cite_ref-91" class="reference"><a href="#cite_note-91"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>91<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-:0_92-0" class="reference"><a href="#cite_note-:0-92"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>92<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Andra anser att fragmentet kan vara skrivet i slutet av 100- eller början av 200-talet.<sup id="cite_ref-93" class="reference"><a href="#cite_note-93"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>93<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Mer än 30 handskrifter är daterade från sent 100-tal till tidigt 200-tal. Av dessa täcker <a href="/w/index.php?title=P45&action=edit&redlink=1" class="new" title="P45 [inte skriven än]">P45</a> stora delar av evangelierna och Apostlagärningarna och <a href="/w/index.php?title=P46&action=edit&redlink=1" class="new" title="P46 [inte skriven än]">P46</a> stora delar av <a href="/wiki/Paulus_brev" title="Paulus brev">Paulus brev</a>. Fyra tillförlitliga och så gott som kompletta handskrifter av NT (<span class="mwe-math-element"><span class="mwe-math-mathml-inline mwe-math-mathml-a11y" style="display: none;"><math xmlns="http://www.w3.org/1998/Math/MathML" alttext="{\displaystyle \aleph }"> <semantics> <mrow class="MJX-TeXAtom-ORD"> <mstyle displaystyle="true" scriptlevel="0"> <mi mathvariant="normal">ℵ</mi> </mstyle> </mrow> <annotation encoding="application/x-tex">{\displaystyle \aleph }</annotation> </semantics> </math></span><img src="https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/306c55e6bc96d94db729ff5821c8f45a34c72bce" class="mwe-math-fallback-image-inline mw-invert skin-invert" aria-hidden="true" style="vertical-align: -0.338ex; width:1.42ex; height:2.176ex;" alt="{\displaystyle \aleph }"></span>, B, A, C) finns bevarade från 300- och 400-talen.<sup id="cite_ref-94" class="reference"><a href="#cite_note-94"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>94<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-95" class="reference"><a href="#cite_note-95"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>95<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Som en jämförelse kan nämnas att den grekiska skrift som näst efter NT har flest handskrifter bevarade är <a href="/wiki/Homeros" title="Homeros">Homeros</a> <a href="/wiki/Iliaden" title="Iliaden">Iliaden</a>, med 650 handskrifter, varav den äldsta är från 100-talet e.Kr., vilket är 800 år efter dess tillkomst. Vi kan också jämföra med NT samtida historiska verk, vilka som regel anses relativt tillförlitliga: Den romerske historikern <a href="/wiki/Publius_Cornelius_Tacitus" class="mw-redirect" title="Publius Cornelius Tacitus">Tacitus</a> skrev sina Annales med början år 116 e.Kr. De sex första böckerna finns bevarade i en enda handskrift från omkring år 850. Böckerna 11–16 i en handskrift från 1000-talet. Böckerna 7–10 har gått förlorade. Den judiske historikern Josefus verk finns bevarade i nio grekiska handskrifter från 900–1100-talen, en latinsk översättning från 300-talet och i ryskt material från 1000- eller 1100-talet.<sup id="cite_ref-96" class="reference"><a href="#cite_note-96"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>96<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>År 1972 upptäckte man bland <a href="/wiki/Qumran" title="Qumran">Qumranfynden</a> fragmentet <a href="/w/index.php?title=7Q5&action=edit&redlink=1" class="new" title="7Q5 [inte skriven än]">7Q5</a> som kan vara en del av Markus evangelium. Detta hävdades åter och studerades ytterligare i början av 1990-talet. Om detta skulle visa sig vara riktigt bör Markus dateras till före år 68, eftersom det var då dessa skrifter gömdes i <a href="/wiki/Qumran" title="Qumran">Qumran</a>, undan den romerska armén. Teorin om att fragmentet skulle innehålla en del av Markusevangeliet har främst förespråkats av den spanske jesuiten tillika teologen och forskaren O'Callaghan, samt den tyske pastorn tillika teologiprofessorn och forskaren Thiede. Deras argument har inte övertygat majoriteten av forskarvärlden om fragmentet.<sup id="cite_ref-97" class="reference"><a href="#cite_note-97"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>97<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-98" class="reference"><a href="#cite_note-98"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>98<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/Paleografi" title="Paleografi">Paleografi</a> (grekiska: palaiós – gammal, grafé – skrift) är vetenskapen om vilka handstilar som förekommit i olika tidsperioder och kulturer. Detta kan användas som <a href="/wiki/Dateringsmetod" class="mw-redirect" title="Dateringsmetod">dateringsmetod</a>, dock med relativt låg precision. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Skriften_P52">Skriften P52</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=36" title="Redigera avsnitt: Skriften P52" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=36" title="Redigera avsnitts källkod: Skriften P52"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>1934 hittades handskriften <a href="/wiki/P52" class="mw-redirect" title="P52">P52</a> (Ryland-fragmentet) från Johannesevangeliet, som med paleografi placeras till Egypten och daterades till mellan år 110–160, det äldsta erkända avskriftsfragmentet ur något av evangelierna. Den påföljande debatten ledde till att Johannesevangeliet fick dateras om från att under 1800-talet och förra hälften av 1900-tal ha ansetts mycket sent (efter 150, under 1800-talet ännu senare), till att den senaste möjliga dateringen idag är 110–125 e.Kr. för den slutliga versionen.<sup id="cite_ref-:0_92-1" class="reference"><a href="#cite_note-:0-92"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>92<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-99" class="reference"><a href="#cite_note-99"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>99<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Textkritik">Textkritik</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=37" title="Redigera avsnitt: Textkritik" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=37" title="Redigera avsnitts källkod: Textkritik"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Textkritik" title="Textkritik">Textkritik</a> är den vetenskap som söker etablera en text som är så nära originalet som möjligt. Eftersom handskrifterna inte är identiska, gäller det att försöka avgöra hur den ursprungliga texten såg ut. Detta gör man dels genom yttre kriterier, till exempel hur gammal handskriften är; och inre kriterier, som handlar om att man kan tänka ut sätt som fel kan uppkomma på. Till exempel är det lätt att en avskrivare hoppar över en mening, för att den föregående slutar på samma sätt. Den på detta sätt vetenskapligt etablerade grekiska texten över Nya Testamentet heter Novum Testamentum.<sup id="cite_ref-100" class="reference"><a href="#cite_note-100"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>100<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Arkeologi">Arkeologi</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=38" title="Redigera avsnitt: Arkeologi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=38" title="Redigera avsnitts källkod: Arkeologi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Mycket av det som berättas om den miljö Jesus levde i, har kunnat bekräftas av arkeologiska fynd. Ett exempel är Jesu domare, den romerske ståthållaren över Judeen Pontius Pilatus. Dennes namn återfinns på den så kallade Pilatus-stenen. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Isagogik">Isagogik</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=39" title="Redigera avsnitt: Isagogik" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=39" title="Redigera avsnitts källkod: Isagogik"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Vetenskapen om skrifters tillkomst och datering kallas <a href="/wiki/Isagogik" title="Isagogik">isagogik</a> (grekiska: eiságo, 'inleda'). Dateringen är viktig för trovärdigheten som stärks av en tidig datering. Paulus första brev till Korinthierna, som innehåller en redogörelse för Jesu uppståndelse (15:3–8), är troligen den äldsta skrift som mer i detalj redogör för något från Jesu liv. Den skall troligen dateras till år 55 eller 56. Det har ifrågasatts om inte verserna 15:3–8, i vilka det bland annat står att Jesus blev begravd och sedd <a href="/wiki/Kefas" class="mw-redirect" title="Kefas">Kefas</a> och de tolv<sup id="cite_ref-101" class="reference"><a href="#cite_note-101"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>101<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> "i enlighet med/enligt <a href="/wiki/Gamla_Testamentet" class="mw-redirect" title="Gamla Testamentet">skrifterna</a>", är ett senare inskott.<sup id="cite_ref-102" class="reference"><a href="#cite_note-102"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>102<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En vanlig uppfattning är att de synoptiska evangelierna (Matteus, Markus, Lukas) bör dateras till efter år 70. Då förstördes nämligen Jerusalem och dess tempel av romarna. Detta förutsades av Jesus (Matt. 24:1–2; Mark. 13:1–2; Luk. 21:5–6, 20–24). Eftersom många forskare<sup class="noprint Inline-Template"><a href="/wiki/Wikipedia:Undvik_f%C3%B6rs%C3%A5tliga_referenser" title="Wikipedia:Undvik försåtliga referenser">[<span title="vilka (2022-02)"><i>vilka?</i></span>]</a></sup> anser en sådan förutsägelse osannolik, menar de att dessa texter måste ha kommit till i efterhand och att evangelierna följaktligen bör dateras till efter år 70. Andra forskare vänder på det och säger, att om Jerusalem och templet hade förstörts innan evangelierna skrivits, borde de ha försetts med kommentaren, att profetian också gått i uppfyllelse. Så sker vid andra tillfällen (Apg 11:27–28). Det av en minoritet förmodade Markusfragmentet från Qumran (se ovan) kan också beaktas vid dateringen.<sup><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[<span title="Denna uppgift behöver källa (2023-06)"><i>källa behövs</i></span>]</a></sup> </p><p>Johannes evangelium har troligen en lång tillkomsthistoria och bör ha varit färdigt under 90-talet. Johannes skall enligt <a href="/wiki/Irenaeus" title="Irenaeus">Irenaeus</a> ha dött under kejsar <a href="/wiki/Trajanus" title="Trajanus">Trajanus</a> (98–117). Vissa<sup class="noprint Inline-Template"><a href="/wiki/Wikipedia:Undvik_f%C3%B6rs%C3%A5tliga_referenser" title="Wikipedia:Undvik försåtliga referenser">[<span title="vilka (2022-02)"><i>vilka?</i></span>]</a></sup> anser att det på grund av handskriften P52 inte kan vara senare än år 125<sup id="cite_ref-Guthrie,_1990;_Hartman,_1969,_1989_103-0" class="reference"><a href="#cite_note-Guthrie,_1990;_Hartman,_1969,_1989-103"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>103<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, vilket inte alla forskare<sup class="noprint Inline-Template"><a href="/wiki/Wikipedia:Undvik_f%C3%B6rs%C3%A5tliga_referenser" title="Wikipedia:Undvik försåtliga referenser">[<span title="vilka (2022-02)"><i>vilka?</i></span>]</a></sup> håller med om. </p><p>De synoptiska evangelierna (Matteus, Markus och Lukas) utgör ett särskilt problem, eftersom de är så lika varandra. Det ligger nära till hands att de på något sätt är beroende av varandra. En vanlig hypotes är att Markus är äldst. Matteus och Lukas har sedan använt Markus och en annan källa Q (tyska <i>Quelle</i>, 'källa'); se <a href="/wiki/Tv%C3%A5k%C3%A4llshypotesen" title="Tvåkällshypotesen">tvåkällshypotesen</a>. Denna källa är en ren konstruktion och någon handskrift har aldrig hittats<sup id="cite_ref-Guthrie,_1990;_Hartman,_1969,_1989_103-1" class="reference"><a href="#cite_note-Guthrie,_1990;_Hartman,_1969,_1989-103"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>103<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Jesus_och_Kristus_som_ord">Jesus och Kristus som ord</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=40" title="Redigera avsnitt: Jesus och Kristus som ord" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=40" title="Redigera avsnitts källkod: Jesus och Kristus som ord"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Etymologi">Etymologi</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=41" title="Redigera avsnitt: Etymologi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=41" title="Redigera avsnitts källkod: Etymologi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Etymologiskt härrör namnet Jesus från <a href="/wiki/Arameiska" title="Arameiska">arameiska</a> ישוע, <i>Yeshua,</i> med betydelsen "<a href="/wiki/Tetragrammaton" title="Tetragrammaton">JHVH</a> frälser", och motsvarar <a href="/wiki/Hebreiska" title="Hebreiska">hebreiska</a> יהושע <i>Yehoshua,</i> "<a href="/wiki/Josua" title="Josua">Josua</a>", och <a href="/wiki/Grekiska" title="Grekiska">grekiska</a> Ἰησοῦς, <i>Iēsoûs</i>. Namnet <a href="/wiki/Kristus" title="Kristus">Kristus</a> kommer av grekiska Χριστός, <i>Christos</i>, "den smorde", en anspelning på <a href="/wiki/Pr%C3%A4st" title="Präst">präst</a>-, <a href="/wiki/Kung" title="Kung">kunga</a>- och <a href="/wiki/Profet" title="Profet">profetsmörjelsen</a>. I <a href="/wiki/Evangelium_(bok)" title="Evangelium (bok)">evangelierna</a> benämns Jesus Kristus även <a href="/wiki/Messias" title="Messias">Messias</a> (<i>den smorde</i>), Herre, <a href="/wiki/M%C3%A4nniskosonen" title="Människosonen">Människosonen</a>, <a href="/wiki/Fr%C3%A4lsning" title="Frälsning">Frälsaren</a>, <a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">Guds son</a>, <a href="/wiki/Guds_ord" title="Guds ord">Ordet</a> och <i><a href="/wiki/Lejonet_av_Juda" title="Lejonet av Juda">lejonet av Juda stam</a></i>.<sup><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[<span title="Denna uppgift behöver källa (2023-06)"><i>källa behövs</i></span>]</a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Svenska_böjningsformer"><span id="Svenska_b.C3.B6jningsformer"></span>Svenska böjningsformer</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=42" title="Redigera avsnitt: Svenska böjningsformer" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=42" title="Redigera avsnitts källkod: Svenska böjningsformer"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>I tidigare svenskt skriftspråk behöll man ofta de latinska böjningsformerna på latinska eller <a href="/wiki/Latiniserade_namn" title="Latiniserade namn">latiniserade namn</a>. Traditionellt används därför i svenska språket den grekiska <a href="/wiki/Genitiv" title="Genitiv">genitivformen</a> "Jesu", exempelvis "Jesu liv", eftersom Jesus är ett grekiskt (latiniserat) egennamn som slutar på "us". På samma sätt används traditionellt den latinska genitivformen Kristi av Kristus, till exempel i "Kristi brud". I översättningen <a href="/wiki/NT_81" title="NT 81">NT 81</a> av Nya testamentet, och därmed i <a href="/wiki/Bibel_2000" title="Bibel 2000">Bibel 2000</a>, användes enbart dessa äldre genitivformer. Språkutvecklingen går emellertid mot att genitivformen "Jesus" blir allt vanligare i modernt språkbruk i tillfälliga genitivbildningar, till exempel "Jesus återkomst", medan den äldre formen behålles i äldre fasta begrepp såsom <a href="/wiki/Kristi_himmelsf%C3%A4rdsdag" title="Kristi himmelsfärdsdag">Kristi himmelsfärdsdag</a> och <a href="/wiki/Jesu_Kristi_Kyrka_av_Sista_Dagars_Heliga" title="Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga">Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga</a>.<sup id="cite_ref-104" class="reference"><a href="#cite_note-104"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>104<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Uppslagsverk som <a href="/wiki/Nationalencyklopedin" title="Nationalencyklopedin">Nationalencyklopedin</a>, liksom akademiska publikationer, använder i dagsläget olika genitivformer i olika artiklar. I psalmer och andra kristna sångtexter används generellt genitivformerna "Jesu" och "Kristi", som exempelvis i <a href="/wiki/V%C3%A5r_Herres_Jesu_Kristi_d%C3%B6d" title="Vår Herres Jesu Kristi död">Vår Herres Jesu Kristi död</a><sup id="cite_ref-psalmbok03_105-0" class="reference"><a href="#cite_note-psalmbok03-105"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>105<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och <a href="/wiki/Vi_%C3%A4r_Kristi_medarvingar" title="Vi är Kristi medarvingar">Vi är Kristi medarvingar</a>. </p><p>I några äldre svenska psalmer används än idag <a href="/wiki/Vokativ" title="Vokativ">vokativen</a> (tilltalsformen) Jesu och Kriste: (<a href="/wiki/Du_bar_ditt_kors,_o_Jesu_mild" title="Du bar ditt kors, o Jesu mild">Du bar ditt kors, o Jesu mild</a>, <a href="/wiki/O_Kriste,_oss_ben%C3%A5da" class="mw-redirect" title="O Kriste, oss benåda">O Kriste, oss benåda</a> samt <a href="/wiki/O_Kriste,_du_som_ljuset_%C3%A4r" title="O Kriste, du som ljuset är">O Kriste, du som ljuset är</a>).<sup id="cite_ref-psalmbok03_105-1" class="reference"><a href="#cite_note-psalmbok03-105"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>105<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I flera psalmer har dessa former emellertid moderniserats i senare utgåvor av vissa samfunds psalmböcker (ex; I <a href="/wiki/Jesu_k%C3%A4r,_var_mig_n%C3%A4r" class="mw-redirect" title="Jesu kär, var mig när">Jesu kär, var mig när</a> och <a href="/wiki/Jesu,_djupa_s%C3%A5ren_dina" class="mw-redirect" title="Jesu, djupa såren dina">Jesu, djupa såren dina</a> har "Jesu" ersatts av "Jesus"). I äldre bibelöversättningar användes objektsformen Jesum och Kristum: "När de fick se Jesum", "Jesum begabbade de", "till Jesum". Denna form har helt försvunnit i dagens psalmböcker. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Användande_som_kraftuttryck"><span id="Anv.C3.A4ndande_som_kraftuttryck"></span>Användande som kraftuttryck</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=43" title="Redigera avsnitt: Användande som kraftuttryck" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=43" title="Redigera avsnitts källkod: Användande som kraftuttryck"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>I flera språk, däribland <a href="/wiki/Engelska" title="Engelska">engelska</a><sup id="cite_ref-106" class="reference"><a href="#cite_note-106"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>106<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och kanadensisk <a href="/wiki/Franska" title="Franska">franska</a> <sup id="cite_ref-107" class="reference"><a href="#cite_note-107"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>107<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> används Jesus och/eller Kristus regelbundet som kraftuttryck. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Omdiskuterade_frågeställningar"><span id="Omdiskuterade_fr.C3.A5gest.C3.A4llningar"></span>Omdiskuterade frågeställningar</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=44" title="Redigera avsnitt: Omdiskuterade frågeställningar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=44" title="Redigera avsnitts källkod: Omdiskuterade frågeställningar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Jesu_syskon">Jesu syskon</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=45" title="Redigera avsnitt: Jesu syskon" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=45" title="Redigera avsnitts källkod: Jesu syskon"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Enligt <a href="/wiki/Matteusevangeliet" title="Matteusevangeliet">Matteusevangeliet</a> 13:55f och <a href="/wiki/Markusevangeliet" title="Markusevangeliet">Markusevangeliet</a> 6:3 skall Jesus ha haft fyra bröder/manliga kusiner och minst två systrar/kvinnliga kusiner. Jesu bröder bär namnen <a href="/wiki/Jakob_den_r%C3%A4ttf%C3%A4rdige" title="Jakob den rättfärdige">Jakob</a> (de kristnas ledare i Jerusalem under <a href="/wiki/Apostlam%C3%B6tet" class="mw-redirect" title="Apostlamötet">apostlamötet</a> år 49), Joses (Josef), Judas och Simon; systrarna namnges inte. Detta kan tyckas motsäga <a href="/wiki/Jungfru_Maria" title="Jungfru Maria">jungfru Marias</a> eviga oskuld; en central lärosats inom <a href="/wiki/Romersk_katolicism" class="mw-redirect" title="Romersk katolicism">romersk katolicism</a>,<sup id="cite_ref-108" class="reference"><a href="#cite_note-108"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>108<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/%C3%96stortodox_kristendom" class="mw-redirect" title="Östortodox kristendom">östortodox kristendom</a>, <a href="/wiki/Orientaliskt_ortodoxa" class="mw-redirect" title="Orientaliskt ortodoxa">orientaliskt ortodoxa</a> kyrkor och i <a href="/wiki/Koranen" title="Koranen">Koranen</a>; en uppfattning som också accepterades av Luther,<sup id="cite_ref-109" class="reference"><a href="#cite_note-109"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>109<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> med flera tidiga reformatorer, men senare har övergivits av de flesta protestantiska rörelser.<sup id="cite_ref-Nally170_110-0" class="reference"><a href="#cite_note-Nally170-110"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>110<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-Ted47_111-0" class="reference"><a href="#cite_note-Ted47-111"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>111<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Flera <a href="/wiki/%C3%96kenf%C3%A4derna" title="Ökenfäderna">ökenfäder</a> tolkade "bröder" och "systrar" som möjliga kusiner eller mer avlägsna släktingar till Jesus, vilket är en spridd uppfattning inom katolska kyrkan.<sup id="cite_ref-112" class="reference"><a href="#cite_note-112"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>112<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De grekiska orden <i>adelfoi</i> och <i>adelfai,</i> kan förutom manliga respektive kvinnliga syskon, betyda manliga respektive kvinnliga kusiner. En annan tolkning gör gällande att det rör sig om Marias man Josefs barn från ett tidigare äktenskap.<sup id="cite_ref-oxford1_113-0" class="reference"><a href="#cite_note-oxford1-113"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>113<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Inom protestantiska kyrkor anses vanligen den naturliga slutsatsen vara att Jesu bröder var barn till Maria och Josef, födda efter Jesus.<sup id="cite_ref-oxford1_113-1" class="reference"><a href="#cite_note-oxford1-113"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>113<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Tertullianus" title="Tertullianus">Tertullianus</a>, eventuellt <a href="/wiki/Hegesippos" title="Hegesippos">Hegesippos</a> och <a href="/w/index.php?title=Helvidius&action=edit&redlink=1" class="new" title="Helvidius [inte skriven än]">Helvidius</a>, företrädde detta synsätt.<sup id="cite_ref-oxford1_113-2" class="reference"><a href="#cite_note-oxford1-113"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>113<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Jesu_påstådda_brev_till_Abgar_V"><span id="Jesu_p.C3.A5st.C3.A5dda_brev_till_Abgar_V"></span>Jesu påstådda brev till Abgar V</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=46" title="Redigera avsnitt: Jesu påstådda brev till Abgar V" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=46" title="Redigera avsnitts källkod: Jesu påstådda brev till Abgar V"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Enligt <a href="/wiki/Eusebios_av_Caesarea" title="Eusebios av Caesarea">Eusebios av Caesarea</a>, (263–339), skrev Jesus ett svarsbrev till den arameiske härskaren <a href="/wiki/Abgar" title="Abgar">Abgar</a> den femte av Edessa, vilken bett honom om ett besök i syfte att få sin sjukdom botad. Jesus lät i sitt brev hälsa att han skulle skicka en av sina lärjungar, för att bota Abgar, när Jesus uppstigit till Fadern.<sup id="cite_ref-114" class="reference"><a href="#cite_note-114"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>114<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Brevet till Abgar anses numera av forskare allmänt vara förfalskat, och avfärdades redan av påven <a href="/wiki/Gelasius_I" title="Gelasius I">Gelasius I</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Svepduken_i_Turin">Svepduken i Turin</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=47" title="Redigera avsnitt: Svepduken i Turin" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=47" title="Redigera avsnitts källkod: Svepduken i Turin"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Turinsvepningen" title="Turinsvepningen">Turinsvepningen</a></dd></dl></div> <p>Svepduken förvaras i <a href="/wiki/Turin" title="Turin">Turin</a> i Italien men förevisades från början i en liten kyrka byggd för ändamålet vid Lirey i norra Frankrike. Det är en linneduk om 4,5 × 1,2 m med bilden av ett korsfäst manslik som sedan 1357 påståtts vara Jesu <a href="/wiki/Liksvepning" title="Liksvepning">liksvepning</a>. Redan vid den ursprungliga förevisningen krävde stiftets biskop att duken skulle tas undan eftersom han menade att den var en förfalskning. Påven <a href="/wiki/Clemens_VII" title="Clemens VII">Clemens VII</a> deklarerade <a href="/wiki/1389" title="1389">1389</a> att den var en målad "representation". Mätningar med <a href="/wiki/C14-metoden" class="mw-redirect" title="C14-metoden">C14-metoden</a> <a href="/wiki/1988" title="1988">1988</a> har visat att duken daterar sig från tiden 1260–1390.<sup id="cite_ref-115" class="reference"><a href="#cite_note-115"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>115<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Duken är dock fortfarande omdiskuterad eftersom duken blev utsatt för och räddad från en brand omkring 1300-talets mitt, och vissa forskare menar att detta kan förändra dateringen.<sup id="cite_ref-116" class="reference"><a href="#cite_note-116"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>116<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vissa kristna vill se den som ett konkret stöd för den bibliska berättelsen om Jesu död. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Se_även"><span id="Se_.C3.A4ven"></span>Se även</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=48" title="Redigera avsnitt: Se även" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=48" title="Redigera avsnitts källkod: Se även"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="collapsible collapsed" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style="background:#D0A0F0;;" colspan="3" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Kristendom" title="Mall:Kristendom"><span title="Visa denna mall" style="border:none;;">v</span></a> <span style="font-size:80%;">•</span> <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Kristendom&action=edit"><span style="border:none;;" title="Redigera den här mallen">r</span></a></div></div><span style="font-size:110%;"><a href="/wiki/Kristendom" title="Kristendom">Kristendom</a></span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Gud#Gud_i_kristendomen" title="Gud">Gud</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/JHWH" class="mw-redirect" title="JHWH">JHWH</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Herren" title="Herren">Herren</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Treenighetsl%C3%A4ran" title="Treenighetsläran">Treenigheten</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fadern" title="Fadern">Fadern</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">Sonen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a class="mw-selflink selflink">Jesus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristus" title="Kristus">Kristus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Den_Helige_Ande" title="Den Helige Ande">Den Helige Ande</a></div></td><td style="width:0%;padding:0px 0px 0px 2px;" rowspan="19"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Rosa_Mystica.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ee/Rosa_Mystica.jpg/100px-Rosa_Mystica.jpg" decoding="async" width="100" height="145" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ee/Rosa_Mystica.jpg/150px-Rosa_Mystica.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ee/Rosa_Mystica.jpg/200px-Rosa_Mystica.jpg 2x" data-file-width="873" data-file-height="1269" /></a></span></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Helig_skrift" title="Helig skrift">Helig skrift</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Gamla_testamentet" title="Gamla testamentet">Gamla testamentet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nya_testamentet" title="Nya testamentet">Nya testamentet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Gamla_testamentets_apokryfer" class="mw-redirect" title="Gamla testamentets apokryfer">Gamla testamentets apokryfer</a>/<a href="/wiki/Deuterokanoniska_skrifter" title="Deuterokanoniska skrifter">Deuterokanoniska skrifter</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Personer i Gamla testamentet</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Adam_och_Eva" title="Adam och Eva">Adam och Eva</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Noa" title="Noa">Noa</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Patriark_(Bibeln)" title="Patriark (Bibeln)">Patriark</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Abraham_(patriark)" title="Abraham (patriark)">Abraham</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Isak_(Bibeln)" title="Isak (Bibeln)">Isak</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jakob_(patriark)" title="Jakob (patriark)">Jakob</a>/Israel<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Josef,_Jakobs_son" title="Josef, Jakobs son">Josef</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mose" title="Mose">Mose</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Aron" title="Aron">Aron</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kung_David" title="Kung David">Kung David</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Profet" title="Profet">Profet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Elia" title="Elia">Elia</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesaja" title="Jesaja">Jesaja</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jeremia" title="Jeremia">Jeremia</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Hesekiel" title="Hesekiel">Hesekiel</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Daniel_(biblisk_person)" title="Daniel (biblisk person)">Daniel</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Personer i Nya testamentet</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a class="mw-selflink selflink">Jesus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jungfru_Maria" title="Jungfru Maria">Jungfru Maria</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Johannes_D%C3%B6paren" title="Johannes Döparen">Johannes Döparen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/L%C3%A4rjunge" title="Lärjunge">Lärjunge</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristendomens_apostlar" title="Kristendomens apostlar">Apostlar</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Petrus" title="Petrus">Petrus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Paulus" title="Paulus">Paulus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Evangelisten_Johannes" class="mw-redirect" title="Evangelisten Johannes">Johannes</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jakob_(apostel)" title="Jakob (apostel)">Jakob, Sebedaios son</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jakob_den_r%C3%A4ttf%C3%A4rdige" title="Jakob den rättfärdige">Jakob, Herrens broder</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Maria_fr%C3%A5n_Magdala" title="Maria från Magdala">Maria från Magdala</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/%C3%84ngel" title="Ängel">Änglar</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Mikael_(%C3%A4rke%C3%A4ngel)" title="Mikael (ärkeängel)">Mikael</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%84rke%C3%A4ngeln_Gabriel" title="Ärkeängeln Gabriel">Gabriel</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Demon" title="Demon">Demoner</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Satan" title="Satan">Satan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dj%C3%A4vulen" title="Djävulen">Djävulen</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Händelser i Gamla testamentet</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Skapelseber%C3%A4ttelse" title="Skapelseberättelse">Skapelsen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Syndafallet" title="Syndafallet">Syndafallet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Syndafloden" title="Syndafloden">Syndafloden</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Utt%C3%A5get_ur_Egypten" title="Uttåget ur Egypten">Uttåget ur Egypten</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mose#Ökenvandringen" title="Mose">Mose lag</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tabernaklet" title="Tabernaklet">Tabernaklet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jerusalems_tempel" title="Jerusalems tempel">Jerusalems tempel</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Händelser i Nya testamentet</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Jesu_liv_enligt_Nya_testamentet" title="Jesu liv enligt Nya testamentet">Jesu liv enligt Nya testamentet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_undervisning_enligt_Nya_testamentet" title="Jesu undervisning enligt Nya testamentet">Jesu undervisning enligt Nya testamentet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Beb%C3%A5delsen" title="Bebådelsen">Bebådelsen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_f%C3%B6delse" title="Jesu födelse">Jesu födelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristi_f%C3%B6rklaring" title="Kristi förklaring">Kristi förklaring</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_lidande_och_d%C3%B6d" title="Jesu lidande och död">Jesu lidande och död</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_uppst%C3%A5ndelse" title="Jesu uppståndelse">Jesu uppståndelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristi_himmelsf%C3%A4rdsdag" title="Kristi himmelsfärdsdag">Jesu himmelsfärd</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_%C3%A5terkomst" class="mw-redirect" title="Jesu återkomst">Jesu återkomst</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Yttersta_domen" title="Yttersta domen">Yttersta domen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Himmelriket" title="Himmelriket">Himmelriket</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/L%C3%A4ra" class="mw-disambig" title="Lära">Lära</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Trosbek%C3%A4nnelse" title="Trosbekännelse">Trosbekännelsen</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Apostoliska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Apostoliska trosbekännelsen">Apostoliska trosbekännelsen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nicaenska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Nicaenska trosbekännelsen">Nicaenska trosbekännelsen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Athanasianska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Athanasianska trosbekännelsen">Athanasianska trosbekännelsen</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Bekännelsetexter</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Ekumeniskt_koncilium" title="Ekumeniskt koncilium">Ekumeniskt koncilium</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ex_cathedra" title="Ex cathedra">Ex cathedra</a> (<a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Katolska kyrkan</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Konkordieboken" title="Konkordieboken">Konkordieboken</a> (<a href="/wiki/Lutherdom" title="Lutherdom">luthersk</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tre_enhetsformul%C3%A4ren" title="Tre enhetsformulären">Tre enhetsformulären</a> (<a href="/wiki/Reformert_kristendom" title="Reformert kristendom">reformerta</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Westminsterbek%C3%A4nnelsen" title="Westminsterbekännelsen">Westminsterbekännelsen</a> (<a href="/wiki/Reformert_kristendom" title="Reformert kristendom">reformert</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/De_trettionio_artiklarna" title="De trettionio artiklarna">De trettionio artiklarna</a> (<a href="/wiki/Anglikanska_kyrkogemenskapen" title="Anglikanska kyrkogemenskapen">anglikanska</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Lausannedeklarationen" title="Lausannedeklarationen">Lausannedeklarationen</a> (<a href="/wiki/Evangelikalism" title="Evangelikalism">evangelikal</a>)</div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">Teologi</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Skapelseber%C3%A4ttelse" title="Skapelseberättelse">Skapelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/F%C3%B6rsyn" title="Försyn">Försyn</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/R%C3%A4ttf%C3%A4rdighet" title="Rättfärdighet">Rättfärdighet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Synd" title="Synd">Synd</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Syndafallet" title="Syndafallet">Syndafallet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/N%C3%A5d_(teologi)" title="Nåd (teologi)">Nåd</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tro" title="Tro">Tro</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Profetia" title="Profetia">Profetia</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Inkarnation" title="Inkarnation">Inkarnation</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fr%C3%A4lsning" title="Frälsning">Frälsning</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/F%C3%B6rsoningsl%C3%A4ra" title="Försoningslära">Försoning</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/R%C3%A4ttf%C3%A4rdigg%C3%B6relse" title="Rättfärdiggörelse">Rättfärdiggörelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/P%C3%A5nyttf%C3%B6delse" title="Pånyttfödelse">Pånyttfödelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Helgelse" title="Helgelse">Helgelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Andedop" title="Andedop">Andedop</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mirakel" title="Mirakel">Under</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Predestinationsl%C3%A4ran" title="Predestinationsläran">Predestination</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Uppst%C3%A5ndelse" title="Uppståndelse">Uppståndelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Uppryckandet" title="Uppryckandet">Uppryckandet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Himmelriket" title="Himmelriket">Evigt liv</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Guds_rike" title="Guds rike">Guds rike</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Yttersta_domen" title="Yttersta domen">Yttersta domen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Messiasprofetior_och_Jesus" class="mw-redirect" title="Messiasprofetior och Jesus">Profetior om Jesus i Gamla testamentet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Homoousios" title="Homoousios">Homoousios</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Guds_moder" title="Guds moder">Guds moder</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Filioque" title="Filioque">Filioque</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Subdiscipliner</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">Kristologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pneumatologi" title="Pneumatologi">Pneumatologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Soteriologi" title="Soteriologi">Soteriologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Hamartiologi" title="Hamartiologi">Hamartiologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mariologi" title="Mariologi">Mariologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ecklesiologi" title="Ecklesiologi">Ecklesiologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%84ngel" title="Ängel">Angelologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Demonologi" title="Demonologi">Demonologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Eskatologi#Kristendomen" title="Eskatologi">Eskatologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Bibelvetenskap" title="Bibelvetenskap">Bibelvetenskap</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dogmatik" class="mw-redirect" title="Dogmatik">Dogmatik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Systematisk_teologi" title="Systematisk teologi">Systematisk teologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Apologetik" title="Apologetik">Apologetik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Teologi#Historia" title="Teologi">Teologihistoria</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Praktisk_teologi" title="Praktisk teologi">Praktisk teologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kyrkohistoria" title="Kyrkohistoria">Kyrkohistoria</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Religionsfilosofi" title="Religionsfilosofi">Religionsfilosofi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Religionspsykolog" class="mw-redirect" title="Religionspsykolog">Religionspsykolog</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Religionssociologi" title="Religionssociologi">Religionssociologi</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Etik" title="Etik">Etik</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Tio_Guds_bud" class="mw-redirect" title="Tio Guds bud">Tio Guds bud</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dubbla_k%C3%A4rleksbudet" title="Dubbla kärleksbudet">Dubbla kärleksbudet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Gyllene_regeln" class="mw-redirect" title="Gyllene regeln">Gyllene regeln</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Andens_frukter" title="Andens frukter">Andens frukter</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kardinaldygder" title="Kardinaldygder">Kardinaldygder</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Teologala_dygder" title="Teologala dygder">Teologala dygder</a> (<a href="/wiki/Tro" title="Tro">Tro</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Hopp_(dygd)" title="Hopp (dygd)">Hopp</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/K%C3%A4rlek" title="Kärlek">Kärlek</a>)</div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Rit" title="Rit">Rit</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/B%C3%B6n_(kristendom)" title="Bön (kristendom)">Bön</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Fader_v%C3%A5r" class="mw-redirect" title="Fader vår">Fader vår</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ave_Maria" title="Ave Maria">Ave Maria</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesusb%C3%B6nen" title="Jesusbönen">Jesusbönen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tillbedjan" class="mw-redirect" title="Tillbedjan">Tillbedjan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kontemplation" title="Kontemplation">Kontemplation</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristen_meditation" title="Kristen meditation">Meditation</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/F%C3%B6rb%C3%B6n" title="Förbön">Förbön</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fasta" title="Fasta">Fasta</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Lovs%C3%A5ng" title="Lovsång">Lovsång</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tungotal" class="mw-redirect" title="Tungotal">Tungotal</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristen_mystik" title="Kristen mystik">Mystik</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Gudstj%C3%A4nst" title="Gudstjänst">Gudstjänst</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/O_Guds_lamm" title="O Guds lamm">Agnus Dei</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Andens_g%C3%A5vor" class="mw-redirect" title="Andens gåvor">Andens gåvor</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Credo_(liturgi)" title="Credo (liturgi)">Credo</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Eukaristiska_b%C3%B6nen" title="Eukaristiska bönen">Eukaristiska bönen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Gloria_in_excelsis_Deo" title="Gloria in excelsis Deo">Gloria</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Koinonia" title="Koinonia">Koinonia</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Kommunion" title="Kommunion">Kommunion</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Kyrie_eleison" title="Kyrie eleison">Kyrie</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Laudamus" title="Laudamus">Laudamus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Liturgi" title="Liturgi">Liturgi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Predikan" title="Predikan">Predikan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Sanctus" title="Sanctus">Sanctus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/V%C3%A4lsignelsen" title="Välsignelsen">Välsignelsen</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Sakrament" title="Sakrament">Sakrament</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Dop" title="Dop">Dop</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Nattvard" title="Nattvard">Nattvard</a>/<a href="/wiki/Eukaristi" title="Eukaristi">Eukaristi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Bikt" title="Bikt">Bikt</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Konfirmation" title="Konfirmation">Konfirmation</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/%C3%84ktenskap" title="Äktenskap">Äktenskap</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Pr%C3%A4stvigning" title="Prästvigning">Prästvigning</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/De_sjukas_sm%C3%B6rjelse" title="De sjukas smörjelse">De sjukas smörjelse</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Tideg%C3%A4rd" class="mw-redirect" title="Tidegärd">Tidegärd</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Matutin" class="mw-redirect" title="Matutin">Matutin</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Laudes" title="Laudes">Laudes</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Vesper" title="Vesper">Vesper</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Completorium" title="Completorium">Completorium</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Kyrko%C3%A5ret" title="Kyrkoåret">Kyrkoåret</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/S%C3%B6ndag" title="Söndag">Söndag</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Advent" title="Advent">Advent</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jul" title="Jul">Jul</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/P%C3%A5skfastan" title="Påskfastan">Påskfastan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sk%C3%A4rtorsdagen" title="Skärtorsdagen">Skärtorsdagen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/L%C3%A5ngfredagen" title="Långfredagen">Långfredagen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/P%C3%A5sk" title="Påsk">Påsk</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristi_himmelsf%C3%A4rdsdag" title="Kristi himmelsfärdsdag">Kristi himmelsfärdsdag</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pingst" title="Pingst">Pingst</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;">Verksamheter</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Kristen_mission" title="Kristen mission">Mission</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Diakoni" title="Diakoni">Diakoni</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sj%C3%A4lav%C3%A5rd" title="Själavård">Själavård</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kloster" title="Kloster">Kloster</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Kyrkligt_%C3%A4mbete" title="Kyrkligt ämbete">Ämbete</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Biskop" title="Biskop">Biskop</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pr%C3%A4st" title="Präst">Präst</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Diakon" title="Diakon">Diakon</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Patriark_(kyrkligt_%C3%A4mbete)" title="Patriark (kyrkligt ämbete)">Patriark</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/P%C3%A5ve" title="Påve">Påve</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pastor" title="Pastor">Pastor</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%84ldste_(kristendom)" title="Äldste (kristendom)">Äldste</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Byggnader" class="mw-redirect" title="Byggnader">Byggnader</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Kyrka" title="Kyrka">Kyrka</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kapell_(byggnad)" title="Kapell (byggnad)">Kapell</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Domkyrka" class="mw-redirect" title="Domkyrka">Domkyrka</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Katedral" title="Katedral">Katedral</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/B%C3%B6nhus" title="Bönhus">Bönhus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kloster" title="Kloster">Kloster</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Kristendom#Historia" title="Kristendom">Kyrkohistoria</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Personer</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/De_apostoliska_f%C3%A4derna" title="De apostoliska fäderna">Apostoliska fäderna</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kyrkofader" class="mw-redirect" title="Kyrkofader">Kyrkofäderna</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Helgon" title="Helgon">Helgon</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Den_helige_Antonius" title="Den helige Antonius">Den helige Antonius</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Athanasius" class="mw-redirect" title="Athanasius">Athanasius</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Konstantin_den_store" title="Konstantin den store">Konstantin den store</a> <span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Basileios_den_store" title="Basileios den store">Basileios den store</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Gregorios_av_Nazianzos" title="Gregorios av Nazianzos">Gregorios av Nazianzos</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Gregorios_av_Nyssa" title="Gregorios av Nyssa">Gregorios av Nyssa</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Augustinus" title="Augustinus">Augustinus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Katarina_av_Siena" title="Katarina av Siena">Katarina av Siena</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Thomas_av_Aquino" title="Thomas av Aquino">Thomas av Aquino</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Franciskus_av_Assisi" title="Franciskus av Assisi">Franciskus av Assisi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ansgar" title="Ansgar">S:t Ansgar</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sigfrid_(mission%C3%A4r)" title="Sigfrid (missionär)">S:t Sigfrid</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Heliga_Birgitta" title="Heliga Birgitta">Heliga Birgitta</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Martin_Luther" title="Martin Luther">Martin Luther</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Philipp_Melanchthon" title="Philipp Melanchthon">Philipp Melanchthon</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jean_Calvin" title="Jean Calvin">Jean Calvin</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Olaus_Petri" title="Olaus Petri">Olaus Petri</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Th%C3%A9r%C3%A8se_av_Jesusbarnet" title="Thérèse av Jesusbarnet">Thérèse av Jesusbarnet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Henric_Schartau" title="Henric Schartau">Henric Schartau</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/P.P._Waldenstr%C3%B6m" title="P.P. Waldenström">P.P. Waldenström</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Lewi_Pethrus" title="Lewi Pethrus">Lewi Pethrus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Moder_Teresa" title="Moder Teresa">Moder Teresa</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Händelser</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Tidsaxel_%C3%B6ver_kristendomens_historia" title="Tidsaxel över kristendomens historia">Tidsaxel</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Apostoliska_tids%C3%A5ldern" title="Apostoliska tidsåldern">Apostoliska tidsåldern</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tidig_kristendom" title="Tidig kristendom">Tidig kristendom</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kyrkom%C3%B6te" title="Kyrkomöte">Kyrkomöten</a> <span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ekumeniskt_koncilium" title="Ekumeniskt koncilium">Ekumeniskt koncilium</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%96stliga_schismen" title="Östliga schismen">Den stora schismen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sveriges_kristnande" title="Sveriges kristnande">Sveriges kristnande</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Reformationen" title="Reformationen">Reformationen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/V%C3%A4ckelse" title="Väckelse">Väckelser</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ekumenik" title="Ekumenik">Ekumenik</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;">Grenar</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Orientaliska_kyrkor" title="Orientaliska kyrkor">Orientaliska kyrkor</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/%C3%96sterns_assyriska_kyrka" title="Österns assyriska kyrka">Österns assyriska kyrka</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Armeniska_ortodoxa_kyrkan" class="mw-redirect" title="Armeniska ortodoxa kyrkan">Armeniska ortodoxa kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Miafysitism" title="Miafysitism">Miafysitiska</a> kyrkor: <a href="/wiki/Koptiska_ortodoxa_kyrkan" class="mw-redirect" title="Koptiska ortodoxa kyrkan">Koptiska ortodoxa kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Etiopiska_ortodoxa_kyrkan" class="mw-redirect" title="Etiopiska ortodoxa kyrkan">Etiopiska ortodoxa kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Syrisk-ortodoxa_kyrkan" title="Syrisk-ortodoxa kyrkan">Syrisk-ortodoxa kyrkan</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkor" title="Ortodoxa kyrkor">Ortodoxa kyrkor</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Konstantinopels_ekumeniska_patriarkat" title="Konstantinopels ekumeniska patriarkat">Konstantinopels ekumeniska patriarkat</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Greklands_kyrka" title="Greklands kyrka">Greklands kyrka</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Serbisk-ortodoxa_kyrkan" title="Serbisk-ortodoxa kyrkan">Serbisk-ortodoxa kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Rysk-ortodoxa_kyrkan" title="Rysk-ortodoxa kyrkan">Rysk-ortodoxa kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Finska_ortodoxa_kyrkan" class="mw-redirect" title="Finska ortodoxa kyrkan">Finska ortodoxa kyrkan</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Katolska_%C3%B6stkyrkor" title="Katolska östkyrkor">Katolska östkyrkor</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Evangelisk" title="Evangelisk">Evangeliska kyrkor</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Protestantism" title="Protestantism">Protestantism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Anglikanska_kyrkogemenskapen" title="Anglikanska kyrkogemenskapen">Anglikaner</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Lutherdom" title="Lutherdom">Lutherdom</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Reformert_kristendom" title="Reformert kristendom">Reformert kristendom</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Baptism" title="Baptism">Baptism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Evangelikalism" title="Evangelikalism">Evangelikalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pentekostalism" title="Pentekostalism">Pentekostalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Svenska_kyrkan" title="Svenska kyrkan">Svenska kyrkan</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Tidiga alternativa<br />tolkningar, "<a href="/wiki/Heresi" class="mw-redirect" title="Heresi">heresier</a>"</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Gnosticism" title="Gnosticism">Gnosticism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Doketism" title="Doketism">Doketism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dynamism" title="Dynamism">Dynamism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Modalism" title="Modalism">Modalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Arianism" title="Arianism">Arianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Apollinarism" title="Apollinarism">Apollinarism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nestorianism" title="Nestorianism">Nestorianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Eutychianism" title="Eutychianism">Eutychianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Monoteletism" title="Monoteletism">Monoteletism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pelagianism" title="Pelagianism">Pelagianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Donatism" title="Donatism">Donatism</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Modernism" title="Modernism">Moderna</a> tolkningar<br />(ej <a href="/wiki/Trossamfund" title="Trossamfund">samfundsbildande</a>)</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Deism" title="Deism">Deism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Neologi" title="Neologi">Neologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Liberalteologi" title="Liberalteologi">Liberalteologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Modernism_(teologi)" title="Modernism (teologi)">Modernism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Narrativ_teologi" title="Narrativ teologi">Narrativ teologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Befrielseteologi" title="Befrielseteologi">Befrielseteologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Postmodern" class="mw-redirect" title="Postmodern">Postmodern</a> teologi<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Feministteologi" title="Feministteologi">Feministteologi</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Antitrinitarism" title="Antitrinitarism">Icketrinitarier</a><br />(omtvistade som kristna)</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Jehovas_vittnen" title="Jehovas vittnen">Jehovas vittnen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_Kristi_Kyrka_av_Sista_Dagars_Heliga" title="Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga">Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga</a> (Mormoner)</div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <table class="infobox" cellpadding="1" cellspacing="0" style="float: right; clear: right; margin: 0 0 1em 1em; text-align:center; border: 1px solid lightgrey"> <tbody><tr> <td colspan="2"> <p><b><span style="font-size: 160%; line-height: 160%"><a href="/wiki/Religion" title="Religion">Religion</a></span></b><br /> <span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Religious_syms.svg" class="mw-file-description" title="Världreligionerna symboler"><img alt="Världreligionerna symboler" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6c/Religious_syms.svg/100px-Religious_syms.svg.png" decoding="async" width="100" height="100" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6c/Religious_syms.svg/150px-Religious_syms.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6c/Religious_syms.svg/200px-Religious_syms.svg.png 2x" data-file-width="768" data-file-height="768" /></a></span><br /> </p> <div style="width:99%; background:; font-size:10px"> <table width="100%" style="background:#eee;"> <tbody><tr align="left" style="font-size: 100%"> <td> <ul><li><a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_trosuppfattningar_efter_antalet_bek%C3%A4nnare" title="Lista över trosuppfattningar efter antalet bekännare">Antal troende</a> (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_trossamfund_i_Sverige_efter_antal_anh%C3%A4ngare" title="Lista över trossamfund i Sverige efter antal anhängare">i Sverige</a>)</li> <li><a href="/wiki/Religionsstiftare" title="Religionsstiftare">Religionsstiftare</a></li> <li><a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">Teologi</a></li> <li><a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_mytologiska_gestalter_i_tematisk_ordning" title="Lista över mytologiska gestalter i tematisk ordning">Mytologiska gestalter</a></li></ul> </td></tr></tbody></table> <div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; ; color: inherit;">Denna tabell: <a href="/wiki/Mall:Religionsh%C3%A4nvisning" title="Mall:Religionshänvisning"><span title="Visa denna mall" style=";">visa</span></a> <span style="font-size:80%;">•</span> <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Religionsh%C3%A4nvisning&action=edit"><span style=";" title="Redigera den här mallen">redigera</span></a></div> </div> </td></tr></tbody></table> <dl><dt><b>Jesu historicitet</b></dt></dl> <ul><li><a href="/wiki/Jesu_historicitet" title="Jesu historicitet">Jesu historicitet</a></li> <li><a href="/wiki/Ahistoriska_hypotesen" title="Ahistoriska hypotesen">Ahistoriska hypotesen</a></li> <li><a href="/wiki/Jesusmyten" class="mw-redirect" title="Jesusmyten">Jesusmyten</a></li></ul> <dl><dt><b>Jesus i Nya Testamentet</b></dt></dl> <ul><li><a href="/wiki/Jesu_liv_enligt_Nya_testamentet" title="Jesu liv enligt Nya testamentet">Jesu liv enligt Nya testamentet</a></li> <li><a href="/wiki/Jesu_undervisning_enligt_Nya_testamentet" title="Jesu undervisning enligt Nya testamentet">Jesu undervisning enligt Nya testamentet</a></li> <li><a href="/wiki/Jesus_g%C3%A5r_p%C3%A5_vattnet" title="Jesus går på vattnet">Jesus går på vattnet</a></li> <li><a href="/wiki/Jesus_frestas" title="Jesus frestas">Jesus frestas</a></li> <li><a href="/wiki/Jesu_sm%C3%B6rjelse" title="Jesu smörjelse">Jesu smörjelse</a></li> <li><a href="/wiki/Jesu_liknelser" title="Jesu liknelser">Jesu liknelser</a></li> <li><a href="/wiki/Jesusord" title="Jesusord">Jesusord</a></li> <li><a href="/wiki/Messiasprofetior_och_Jesus" class="mw-redirect" title="Messiasprofetior och Jesus">Messiasprofetior och Jesus</a></li> <li><a href="/wiki/Messias" title="Messias">Messias</a></li> <li><a href="/wiki/M%C3%A4nniskosonen" title="Människosonen">Människosonen</a></li> <li><a href="/wiki/Kristi_f%C3%B6rklaring" title="Kristi förklaring">Kristi förklaring</a></li> <li><a href="/wiki/Jesu_uppst%C3%A5ndelse" title="Jesu uppståndelse">Jesu uppståndelse</a></li></ul> <dl><dt><b>Relaterade ämnen</b></dt></dl> <ul><li><a href="/wiki/Kristendom" title="Kristendom">Kristendom</a></li> <li><a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">Kristologi</a></li> <li><a href="/wiki/Kristi_%C3%A5terkomst" title="Kristi återkomst">Kristi återkomst</a></li> <li><a href="/wiki/Agnus_Dei" title="Agnus Dei">Agnus Dei</a>/<a href="/wiki/Guds_lamm" class="mw-redirect" title="Guds lamm">Guds lamm</a></li> <li><a href="/wiki/T%C3%B6rnekrona" title="Törnekrona">Törnekrona</a></li> <li><a href="/wiki/Kristi_himmelsf%C3%A4rd" class="mw-redirect" title="Kristi himmelsfärd">Kristi himmelsfärd</a></li> <li><a href="/wiki/Inkarnationen" class="mw-redirect" title="Inkarnationen">Inkarnationen</a></li> <li><a href="/wiki/Treenighetsl%C3%A4ran" title="Treenighetsläran">Treenighetsläran</a></li> <li><a href="/wiki/Herrens_%C3%A4ngel" title="Herrens ängel">Herrens ängel</a></li> <li><a href="/wiki/Jungfru_Maria" title="Jungfru Maria">Jungfru Maria</a></li> <li><a href="/wiki/Isa" title="Isa">Isa</a></li> <li><a href="/wiki/Arameiska" title="Arameiska">Arameiska</a></li> <li><a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">Teologi</a></li> <li><a href="/wiki/Treenighetsl%C3%A4ran" title="Treenighetsläran">Treenighetsläran</a></li> <li><a href="/wiki/Kritik_mot_Treenighetsl%C3%A4ran" title="Kritik mot Treenighetsläran">Kritik mot Treenighetsläran</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Referenser">Referenser</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=49" title="Redigera avsnitt: Referenser" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=49" title="Redigera avsnitts källkod: Referenser"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Noter">Noter</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=50" title="Redigera avsnitt: Noter" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=50" title="Redigera avsnitts källkod: Noter"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-Pratt1-1">^ [<a href="#cite_ref-Pratt1_1-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Pratt1_1-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFPratt1991">Pratt, J. P. (1991). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.johnpratt.com/items/docs/newton.html">”Newton's Date for the Crucifixion”</a>. <i>Journal of the Royal Astronomical Society</i> 32 (3): sid. 301–304. <a href="/wiki/Bibcode" title="Bibcode">Bibcode</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://adsabs.harvard.edu/abs/1991QJRAS..32..301P">1991QJRAS..32..301P</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.johnpratt.com/items/docs/newton.html">http://www.johnpratt.com/items/docs/newton.html</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Newton%27s+Date+for+the+Crucifixion&rft.jtitle=Journal+of+the+Royal+Astronomical+Society&rft.aulast=Pratt&rft.aufirst=J.+P.&rft.au=Pratt%2C+J.+P.&rft.date=1991&rft.volume=32&rft.issue=3&rft.pages=sid.%26nbsp%3B301%E2%80%93304&rft_id=info:bibcode/1991QJRAS..32..301P&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.johnpratt.com%2Fitems%2Fdocs%2Fnewton.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Jesus"><span style="display: none;"> </span></span> <a rel="nofollow" class="external autonumber" href="http://adsabs.harvard.edu/full/1991QJRAS..32..301P">[1]</a></span> </li> <li id="cite_note-Carson,_D._A._1992-2">^ [<a href="#cite_ref-Carson,_D._A._1992_2-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Carson,_D._A._1992_2-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Carson,_D._A._1992_2-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text">Carson, D. A., Moo, Douglas J. & Morris, Leon, <i>An introduction to the New Testament</i>. Grand Rapids, MI: Zondervan Publishing House 1992, sid. 54, 56.; Sanders, E.P., <i>The historical figure of Jesus</i>. London: Penguin 1995, s. 10f.; <a href="/wiki/Bengt_Holmberg_(teolog)" title="Bengt Holmberg (teolog)">Holmberg, Bengt</a>, <i>Människa och mer: Jesus i forskningens ljus</i>. Lund: Arcus 2005, passim.</span> </li> <li id="cite_note-3"><a href="#cite_ref-3">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://archive.is/20120524184138/http://www.enlightennext.org/magazine/j26/pacifist.asp">"Is God a Pacifist?"</a></span> </li> <li id="cite_note-4"><a href="#cite_ref-4">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFKelly2000">Kelly, J. N. D. (2000-11-20) (på engelska). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=UivDgM0WywoC&printsec=frontcover&dq=early+christian+christology&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwj-qKiX1ZDnAhVC_SoKHZiaAyIQ6AEIXDAG#v=onepage&q=early%20christian%20christology&f=false">Early Christian Doctrines</a></i>. A&C Black. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-8264-5252-8" title="Special:Bokkällor/978-0-8264-5252-8">ISBN 978-0-8264-5252-8</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.se/books?id=UivDgM0WywoC&printsec=frontcover&dq=early+christian+christology&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwj-qKiX1ZDnAhVC_SoKHZiaAyIQ6AEIXDAG#v=onepage&q=early%20christian%20christology&f=false">https://books.google.se/books?id=UivDgM0WywoC&printsec=frontcover&dq=early+christian+christology&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwj-qKiX1ZDnAhVC_SoKHZiaAyIQ6AEIXDAG#v=onepage&q=early%20christian%20christology&f=false</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 19 januari 2020</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Early+Christian+Doctrines&rft.aulast=Kelly&rft.aufirst=J.+N.+D.&rft.au=Kelly%2C+J.+N.+D.&rft.date=2000-11-20&rft.pub=A%26C+Black&rft.isbn=978-0-8264-5252-8&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.se%2Fbooks%3Fid%3DUivDgM0WywoC%26printsec%3Dfrontcover%26dq%3Dearly%2Bchristian%2Bchristology%26hl%3Den%26sa%3DX%26ved%3D0ahUKEwj-qKiX1ZDnAhVC_SoKHZiaAyIQ6AEIXDAG%23v%3Donepage%26q%3Dearly%2520christian%2520christology%26f%3Dfalse&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Jesus"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-5"><a href="#cite_ref-5">^</a> <span class="reference-text">James Leslie Houlden, "Jesus: The Complete Guide," Continuum International Publishing Group, 2005, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-8264-8011-X" title="Special:Bokkällor/0-8264-8011-X">ISBN 0-8264-8011-X</a></span> </li> <li id="cite_note-6"><a href="#cite_ref-6">^</a> <span class="reference-text">Prof. Dr. Şaban Ali Düzgün, "<a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.diyanet.gov.tr/English/web_kitap.asp?yid=30">Uncovering Islam: Questions and Answers about Islamic Beliefs and Teachings</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20090201122618/http://www.diyanet.gov.tr/English/web_kitap.asp?yid=30">Arkiverad</a> 1 februari 2009 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.," Ankara: The Presidency of Religious Affairs Publishing, 2004</span> </li> <li id="cite_note-7"><a href="#cite_ref-7">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://tanzil.net/#trans/sv.bernstrom/4:158">”Tanzil – Quran Navigator | القرآن الكريم”</a>. <i><span>tanzil.net</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://tanzil.net/#trans/sv.bernstrom/4:158">http://tanzil.net/#trans/sv.bernstrom/4:158</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 4 augusti 2020</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Tanzil+%E2%80%93+Quran+Navigator+%7C+%D8%A7%D9%84%D9%82%D8%B1%D8%A2%D9%86+%D8%A7%D9%84%D9%83%D8%B1%D9%8A%D9%85&rft.atitle=tanzil.net&rft_id=http%3A%2F%2Ftanzil.net%2F%23trans%2Fsv.bernstrom%2F4%3A158&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Jesus"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-thordson-8">^ [<a href="#cite_ref-thordson_8-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-thordson_8-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Thordson, Maria, <i>In Israel after 2.000 years: Jewish believers in Jesus or Messianic Jews</i>. London: Minerva Press 1999. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-7541-0732-9" title="Special:Bokkällor/0-7541-0732-9">ISBN 0-7541-0732-9</a></span> </li> <li id="cite_note-Tuckett-9"><a href="#cite_ref-Tuckett_9-0">^</a> <span class="reference-text">Markus N. A. Bockmuehl (editor), Christoffer Tuckett (section author), <a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.com/books?id=vSehrtQpcYcC&pg=PA124&dq=jesus+existed+crucified&hl=sv&ei=OWE_TOK6JsGD4Qa64PHKCg&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=9&ved=0CFYQ6AEwCA#v=onepage&q=jesus%20existed%20crucified&f=true"><i>The cambridge companion to Jesus</i></a>, "part II – The history of Jesus", sid 124, Cambridge press</span> </li> <li id="cite_note-10"><a href="#cite_ref-10">^</a> <span class="reference-text">Svend Erik Stybe, <i>Idéhistorie. Vor kulturs idéer og tanker i historisk perspektiv,</i> s. 75, Munksgaard 4. udgave 9. oplag 1996, första utgåvan 1961. Citat "...så bliver det dog bestandigt et omstritt spørgsmål, hvilken historisk værdi de enkelte beretninger om Jesus har." "Talrika vitt skilda försök har gjorts för att ge en bild av den historiske Jesus, hans utveckling och hans egen avsikt med sin förkunnelse. Men i stort sett saknas möjligheter till att vetenskapligt framhäva en av dessa bilder på bekostnad av de andra".</span> </li> <li id="cite_note-11"><a href="#cite_ref-11">^</a> <span class="reference-text">Kirby, Peter. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.earlychristianwritings.com/mark.html">"Gospel of Mark"</a> <i>earlychristianwritings.com</i> Retrieved January 30, 2010.</span> </li> <li id="cite_note-12"><a href="#cite_ref-12">^</a> <span class="reference-text"><a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/wiki/Chronology_of_Jesus">Chronology of Jesus</a></span> </li> <li id="cite_note-13"><a href="#cite_ref-13">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFGeologer_har_genom_att_studera_spår_av_jordbävningsaktivitet_vid_Döda_havet_funnit_att_en_jordbävning_inträffade_fredagen_den_3_april_år_33._Enligt_Matteusevangeliet_inträffade_en_jordbävning_när_Jesus_sent_på_eftermiddagen_gav_upp_andan_på_korset._Viegas,_Jennifer">Geologer har genom att studera spår av jordbävningsaktivitet vid Döda havet funnit att en jordbävning inträffade fredagen den 3 april år 33. Enligt Matteusevangeliet inträffade en jordbävning när Jesus sent på eftermiddagen gav upp andan på korset. Viegas, Jennifer. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20121022202230/http://news.discovery.com/history/jesus-crucifixion-120524.html">”Day of Jesus' Crucifixion Believed Determined”</a>. Discovery News, 3 maj 2012. Originalkälla: International Geology Review. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://news.discovery.com/history/jesus-crucifixion-120524.html">originalet</a> den 22 oktober 2012<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20121022202230/http://news.discovery.com/history/jesus-crucifixion-120524.html">https://web.archive.org/web/20121022202230/http://news.discovery.com/history/jesus-crucifixion-120524.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 21 oktober 2012</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Day+of+Jesus%27+Crucifixion+Believed+Determined&rft.atitle=&rft.aulast=Geologer+har+genom+att+studera+sp%C3%A5r+av+jordb%C3%A4vningsaktivitet+vid+D%C3%B6da+havet+funnit+att+en+jordb%C3%A4vning+intr%C3%A4ffade+fredagen+den+3+april+%C3%A5r+33.+Enligt+Matteusevangeliet+intr%C3%A4ffade+en+jordb%C3%A4vning+n%C3%A4r+Jesus+sent+p%C3%A5+eftermiddagen+gav+upp+andan+p%C3%A5+korset.+Viegas%2C+Jennifer&rft.au=Geologer+har+genom+att+studera+sp%C3%A5r+av+jordb%C3%A4vningsaktivitet+vid+D%C3%B6da+havet+funnit+att+en+jordb%C3%A4vning+intr%C3%A4ffade+fredagen+den+3+april+%C3%A5r+33.+Enligt+Matteusevangeliet+intr%C3%A4ffade+en+jordb%C3%A4vning+n%C3%A4r+Jesus+sent+p%C3%A5+eftermiddagen+gav+upp+andan+p%C3%A5+korset.+Viegas%2C+Jennifer&rft.pub=Discovery+News%2C+3+maj+2012.+Originalk%C3%A4lla%3A+International+Geology+Review&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20121022202230%2Fhttp%3A%2F%2Fnews.discovery.com%2Fhistory%2Fjesus-crucifixion-120524.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Jesus"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-14"><a href="#cite_ref-14">^</a> <span class="reference-text">Edwin D. Freed, <i>Stories of Jesus' Birth</i> (Continuum International, 2004), sidan 119.</span> </li> <li id="cite_note-15"><a href="#cite_ref-15">^</a> <span class="reference-text">Geza Vermes,<i>The Nativity: History and Legend,</i> London, Penguin , 2006, sidan 22.</span> </li> <li id="cite_note-16"><a href="#cite_ref-16">^</a> <span class="reference-text">James D. G. Dunn, Jesus Remembered, Eerdmans Publishing (2003), sidan 324.</span> </li> <li id="cite_note-17"><a href="#cite_ref-17">^</a> <span class="reference-text">"Although this view is still very common, it has been seriously challenged" - Church of England Liturgical Commission, The Promise of His Glory: Services and Prayers for the Season from All Saints to Candlemas" (Church House Publishing 1991 <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-71513738-3" title="Special:Bokkällor/978-0-71513738-3">ISBN 978-0-71513738-3</a>), citerat i <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.oremus.org/liturgy/etc/ktf/intro.html#xmas">The Date of Christmas and Epiphany</a></span> </li> <li id="cite_note-Hijmans-18"><a href="#cite_ref-Hijmans_18-0">^</a> <span class="reference-text">Hijmans, S.E., <i><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20120718213607/http://www.scribd.com/doc/33490806/Hijmans-Sol-The-Sun-in-the-Art-and-Religions-of-Rome">Sol, the sun in the art and religions of Rome</a>,</i> 2009, s. 588. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-90-367-3931-3" title="Special:Bokkällor/978-90-367-3931-3">ISBN 978-90-367-3931-3</a></span> </li> <li id="cite_note-19"><a href="#cite_ref-19">^</a> <span class="reference-text">Oxford Dictionary of the Christian Church (Oxford University Press 2005 <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-19-280290-3" title="Special:Bokkällor/978-0-19-280290-3">ISBN 978-0-19-280290-3</a>), article "Christmas"</span> </li> <li id="cite_note-20"><a href="#cite_ref-20">^</a> <span class="reference-text">Se Matteusevangeliet 1:1–17 och Lukasevangeliet 3:23–28.</span> </li> <li id="cite_note-21"><a href="#cite_ref-21">^</a> <span class="reference-text">Joseph A. Fitzmyer, <i>The Gospel According to Luke I-IX</i>. Anchor Bible. Garden City: Doubleday, 1981, s. 499–500; I. Howard Marshall, <i>The Gospel of Luke (The New International Greek Testament Commentary)</i>. Grand Rapids: Eerdmans, 1978, s. 158.</span> </li> <li id="cite_note-22"><a href="#cite_ref-22">^</a> <span class="reference-text">Bienert, Wolfgang E. (2003). [9780664227210 "The Relatives of Jesus"]. i Wilhelm Schneemelcher, Robert McLachlan Wilson. <i>New Testament Apocrypha: Gospels and Related Writings</i>. Westminster John Knox Press. s. 487. 9780664227210.</span> </li> <li id="cite_note-23"><a href="#cite_ref-23">^</a> <span class="reference-text">Howard W. Clarke, <i>The Gospel of Matthew and Its Readers,</i> Indiana University Press, 2003, s.1</span> </li> <li id="cite_note-24"><a href="#cite_ref-24">^</a> <span class="reference-text">Se Matteusevangeliet 2:19–23.</span> </li> <li id="cite_note-25"><a href="#cite_ref-25">^</a> <span class="reference-text">Se Markusevangeliet 6:3 och Matteusevangeliet 13:55.</span> </li> <li id="cite_note-26"><a href="#cite_ref-26">^</a> <span class="reference-text">Meier 1991 vol. 1:405</span> </li> <li id="cite_note-fivegospels-27">^ [<a href="#cite_ref-fivegospels_27-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-fivegospels_27-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-fivegospels_27-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text">Introduction. Funk, Robert W., Roy W. Hoover, and the Jesus Seminar. <i>The five gospels</i>. HarperSanFrancisco. 1993.</span> </li> <li id="cite_note-28"><a href="#cite_ref-28">^</a> <span class="reference-text">The Thompson Chain-Reference Study Bible NIV," publicerad december 1999, B.B. Kirkbride Bible Co., Inc.; William Adler & Paul Tuffin, "The Chronography of George Synkellos: A Byzantine Chronicle of Universal History from the Creation," Oxford University Press (2002), s. 466</span> </li> <li id="cite_note-funk-29">^ [<a href="#cite_ref-funk_29-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-funk_29-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-funk_29-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-funk_29-3"><small>d</small></a> <a href="#cite_ref-funk_29-4"><small>e</small></a>] <span class="reference-text">Funk, Robert W. and the Jesus Seminar. <i>The acts of Jesus: the search for the authentic deeds of Jesus,</i> HarperSanFrancisco. 1998.</span> </li> <li id="cite_note-mayfield-30">^ [<a href="#cite_ref-mayfield_30-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-mayfield_30-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-mayfield_30-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text">Harris, Stephen L., Understanding the Bible. Palo Alto: Mayfield. 1985.</span> </li> <li id="cite_note-31"><a href="#cite_ref-31">^</a> <span class="reference-text">Cross, F. L., ed. The Oxford dictionary of the Christian church. New York: Oxford University Press. 2005</span> </li> <li id="cite_note-32"><a href="#cite_ref-32">^</a> <span class="reference-text">Se Lukasevangeliet 14:26 och Matteusevangeliet 10:37. Funk, Robert W., Roy W. Hoover, and the Jesus Seminar. <i>The five gospels.</i> HarperSanFrancisco. 1993. s. 353</span> </li> <li id="cite_note-33"><a href="#cite_ref-33">^</a> <span class="reference-text">Harris, Stephen L., Understanding the Bible. Palo Alto: Mayfield. 1985. "Mark" s. 285–296</span> </li> <li id="cite_note-34"><a href="#cite_ref-34">^</a> <span class="reference-text">Harris, Stephen L., Understanding the Bible. Palo Alto: Mayfield. 1985. "Luke" s. 297–301</span> </li> <li id="cite_note-stephenharris-35">^ [<a href="#cite_ref-stephenharris_35-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-stephenharris_35-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Harris, Stephen L., Understanding the Bible. Palo Alto: Mayfield. 1985. "Matthew" s. 272–285.</span> </li> <li id="cite_note-johndominic-36">^ [<a href="#cite_ref-johndominic_36-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-johndominic_36-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-johndominic_36-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text">Crossan, John Dominic. The essential Jesus. Edison: Castle Books. 1998.</span> </li> <li id="cite_note-37"><a href="#cite_ref-37">^</a> <span class="reference-text">Se Matteusevangeliet 9:12</span> </li> <li id="cite_note-38"><a href="#cite_ref-38">^</a> <span class="reference-text">Se Psaltaren 118:26 och Johannesevangeliet 12:13–16.</span> </li> <li id="cite_note-39"><a href="#cite_ref-39">^</a> <span class="reference-text">Joel B. Green, The Gospel of Luke, (Eerdmans, 1997), sidan 168.</span> </li> <li id="cite_note-40"><a href="#cite_ref-40">^</a> <span class="reference-text">I tredje timmen enligt <span style="white-space:nowrap"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.bibeln.se/las/2k/mark#q=Mark+15%3A25">Mark 15:25</a></span>, <span style="white-space:nowrap"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.bibeln.se/las/2k/mark#q=Mark+15%3A44-45">Mark 15:44-45</a></span></span> </li> <li id="cite_note-Nikodemus-41">^ [<a href="#cite_ref-Nikodemus_41-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Nikodemus_41-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="/wiki/Nikodemusevangeliet" title="Nikodemusevangeliet">Nikodemusevangeliet</a></span> </li> <li id="cite_note-42"><a href="#cite_ref-42">^</a> <span class="reference-text"><span style="white-space:nowrap"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.bibeln.se/las/2k/mark#q=Mark+15%3A34-37">Mark 15:34-37</a></span></span> </li> <li id="cite_note-43"><a href="#cite_ref-43">^</a> <span class="reference-text">Matt. 27:32–56; Mark. 15:21–41; Luk. 23:26–49; Joh. 19:17–37.</span> </li> <li id="cite_note-44"><a href="#cite_ref-44">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFFriedmann1953">Friedmann, Robert (1953). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.gameo.org/encyclopedia/contents/A597.html">Antitrinitarianism</a></i>. Global Anabaptist Mennonite Encyclopedia Online<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.gameo.org/encyclopedia/contents/A597.html">http://www.gameo.org/encyclopedia/contents/A597.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 8 juni 2008</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Antitrinitarianism&rft.aulast=Friedmann&rft.aufirst=Robert&rft.au=Friedmann%2C+Robert&rft.date=1953&rft.pub=Global+Anabaptist+Mennonite+Encyclopedia+Online&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.gameo.org%2Fencyclopedia%2Fcontents%2FA597.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Jesus"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-45"><a href="#cite_ref-45">^</a> <span class="reference-text">Latourette, Kenneth Scott, <i>A History of Christianity</i>. San Francisco: Harper & Row 1975, vol. I, s. 171. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-06-064952-6" title="Special:Bokkällor/0-06-064952-6">ISBN 0-06-064952-6</a> Citat: "Christ, Son, Lord, Only-begotten, in two natures, inconfusedly, immutably, indivisibly, inseparately, the distinction of natures being in no means taken away by the union."</span> </li> <li id="cite_note-46"><a href="#cite_ref-46">^</a> <span class="reference-text">Latourette, a.a., s. 171.</span> </li> <li id="cite_note-47"><a href="#cite_ref-47">^</a> <span class="reference-text"><i>Illustrerad världshistoria,</i> "Kristendomen", s. 130. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-1-4054-8220-2" title="Special:Bokkällor/978-1-4054-8220-2">ISBN 978-1-4054-8220-2</a></span> </li> <li id="cite_note-48"><a href="#cite_ref-48">^</a> <span class="reference-text">Peisker, Carl Heinz, <i>Evangeliesynops</i>. Örebro: Libris 1994, passim. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-7194-978-X" title="Special:Bokkällor/91-7194-978-X">ISBN 91-7194-978-X</a></span> </li> <li id="cite_note-Tarald-49"><a href="#cite_ref-Tarald_49-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFRasmussen2007">Rasmussen, Tarald (2007). <i><span>Kristendomen: En historisk introduktion</span></i>. Artos. sid. 17–19. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-91-7580-336-4" title="Special:Bokkällor/978-91-7580-336-4">ISBN 978-91-7580-336-4</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Kristendomen%3A+En+historisk+introduktion&rft.aulast=Rasmussen&rft.aufirst=Tarald&rft.au=Rasmussen%2C+Tarald&rft.date=2007&rft.pages=sid.%26nbsp%3B17%E2%80%9319&rft.pub=Artos&rft.isbn=978-91-7580-336-4&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Jesus"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-ReferenceA-50">^ [<a href="#cite_ref-ReferenceA_50-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ReferenceA_50-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-ReferenceA_50-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-ReferenceA_50-3"><small>d</small></a>] <span class="reference-text">Den tidiga kyrkans historia, Henry Chadwick. 10-915780043X</span> </li> <li id="cite_note-51"><a href="#cite_ref-51">^</a> <span class="reference-text"><i>The New Jerome Biblical Commentary,</i> s. 773.</span> </li> <li id="cite_note-52"><a href="#cite_ref-52">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.earlychristianwritings.com/1thessalonians.html">Early Christian Writings: 1 Thessalonians</a></span> </li> <li id="cite_note-teologiskt_fokus-53"><a href="#cite_ref-teologiskt_fokus_53-0">^</a> <span class="reference-text">Blomberg, Craig L., artikeln "Gospels (Historical Reliability)" i Green, Joel B. med flera (red.), "Dictionary of Jesus and the Gospels", s. 291. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-8308-1777-8" title="Special:Bokkällor/0-8308-1777-8">ISBN 0-8308-1777-8</a>.</span> </li> <li id="cite_note-54"><a href="#cite_ref-54">^</a> <span class="reference-text"><i>Religionslexikonet</i>, Bokförlaget forum 2006, artiklar om evangelierna.</span> </li> <li id="cite_note-55"><a href="#cite_ref-55">^</a> <span class="reference-text"><i>The New Jerome Biblical Commentary,</i> s. 630.</span> </li> <li id="cite_note-56"><a href="#cite_ref-56">^</a> <span class="reference-text">(Adversus haeresis III, 3). (<i>Decrees of the Ecumenical Councils</i>; Hartman, 1969, 1989; Metzger, 1987).<sup class="noprint Inline-Template"><a href="/wiki/Wikipedia:K%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Källhänvisningar">[<span title="Sidnummer behövs (2011-12)"><i>sidnummer behövs</i></span>]</a></sup></span> </li> <li id="cite_note-57"><a href="#cite_ref-57">^</a> <span class="reference-text">Gardner, J <i>Jesus who?,</i> 2006 sid 42, Citat: "The information inside the New Testament is questionable, outside the New Testament, references to Jesus is virtually non-existent."</span> </li> <li id="cite_note-58"><a href="#cite_ref-58">^</a> <span class="reference-text">Linck, Kurt, <i>De antiquissimis veterum, quae ad Iesum Nazarenum spectant testimoniis,</i> sid. 106, n.2 (Giessen 1913)</span> </li> <li id="cite_note-59"><a href="#cite_ref-59">^</a> <span class="reference-text"><i>The New Jerome Biblical Commentary,</i> s. 1317.</span> </li> <li id="cite_note-60"><a href="#cite_ref-60">^</a> <span class="reference-text">"‘Chrestus’, a common slave-name, was a popular mis-spelling of the name of Christ" påstår F. F. Bruce i <i>Jesus and Christian Origins Outside the New Testament,</i> s 21</span> </li> <li id="cite_note-61"><a href="#cite_ref-61">^</a> <span class="reference-text">Texten lyder: "[Claudius] fördrev från Rom de av Chrestus uppeggade, oavlåtligt oroliga judarna."</span> </li> <li id="cite_note-62"><a href="#cite_ref-62">^</a> <span class="reference-text">Texten lyder: "[D]e [kristna] hade för vana att på en utsatt dag samlas före soluppgången och att växelvis med varandra sjunga en sång till Christus liksom till en gud".</span> </li> <li id="cite_note-63"><a href="#cite_ref-63">^</a> <span class="reference-text">Översättningen är gjord av Bengt Holmberg och återfinns i Bengt Holmberg, <i>Människa och mer: Jesus i forskningens ljus</i>, 2., rev. uppl. (Lund: Arcus, 2005), s. 123. Samma text med endast den skillnaden att där står ”uppkallade” (vilket alltså senare korrigerats till ”uppkallad”) förekommer också i 1. uppl., Lund: Arcus, 2001, s. 132. Den text som i citatet är markerad i fetstil är i boken kursiverad och utgörs av det Holmberg anser vara ”kristna interpolationer”.</span> </li> <li id="cite_note-64"><a href="#cite_ref-64">^</a> <span class="reference-text">Robert E. Van Voorst, <i>Jesus Outside the New Testament: An Introduction to the Ancient Evidence</i> (Grand Rapids: Eerdmans, 2000), s. 93.</span> </li> <li id="cite_note-65"><a href="#cite_ref-65">^</a> <span class="reference-text">Louis H. Feldman, <i>Josephus and Modern Scholarship (1937–1980)</i> (Berlin: W. de Gruyter, 1984).</span> </li> <li id="cite_note-66"><a href="#cite_ref-66">^</a> <span class="reference-text">Louis H. Feldman, ”A Selective Critical Bibliography of Josephus”, i Louis H. Feldman, Gōhei Hata (eds.), <i>Josephus, the Bible, and History</i> (Leiden: E.J. Brill, 1989), s. 430.</span> </li> <li id="cite_note-67"><a href="#cite_ref-67">^</a> <span class="reference-text">James N. B. Carleton Paget, ”Some Observations on Josephus and Christianity”, <i>Journal of Theological Studies</i> 52:2 (2001), s. 579.</span> </li> <li id="cite_note-68"><a href="#cite_ref-68">^</a> <span class="reference-text">Alice Whealey, <i>Josephus on Jesus, The Testimonium Flavianum Controversy from Late Antiquity to Modern Times</i>, Studies in Biblical Literature 36 (New York: Peter Lang, 2003), s. 31–33.</span> </li> <li id="cite_note-69"><a href="#cite_ref-69">^</a> <span class="reference-text">Richard Carrier, ”Origen, Eusebius, and the Accidental Interpolation in Josephus, <i>Jewish Antiquities</i> 20.200”, <i>Journal of Early Christian Studies</i> (Vol. 20, No. 4, Winter 2012), s. 489–514.</span> </li> <li id="cite_note-70"><a href="#cite_ref-70">^</a> <span class="reference-text">Ken A. Olson, ”Eusebius and the Testimonium Flavianum,” <i>Catholic Biblical Quarterly</i> 61 (1999), s. 305–322.</span> </li> <li id="cite_note-71"><a href="#cite_ref-71">^</a> <span class="reference-text"><i>"Det 'e' som ursprungligen skrivits, av vilket det fortfarande finns spår på den raderade ytan, har ändrats till ett 'i' genom borttagande av den övre öglan och den vågräta linjen, medan den återstående delen har rättats, enligt min mening med samma bläck och samma hand, för att skapa ett 'i'. En annan hand har lagt till ett märke på i:et och sammanbundit i:et med s:et med ett streck."</i> –Teresa Lodi, dåvarande direktör för <a href="/wiki/Biblioteca_Medicea_Laurenziana" title="Biblioteca Medicea Laurenziana">Biblioteca Medicea Laurenziana</a>, där handskriften förvaras, citerad i Harald Fuchs, <i>Tacitus über die Christen,</i> i Vigiliae Christianae, 1950, s. 70, not 6.</span> </li> <li id="cite_note-72"><a href="#cite_ref-72">^</a> <span class="reference-text">Mellor, Ronald, <i>Tacitus</i>. London: Routledge 1993. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-415-90665-2" title="Special:Bokkällor/0-415-90665-2">ISBN 0-415-90665-2</a></span> </li> <li id="cite_note-73"><a href="#cite_ref-73">^</a> <span class="reference-text">"Even if Pilate had drawn up a report of Jesus' trial, a view held today by only a few, it would have gone into the closed imperial archive and not have been available to Tacitus or any other writer." står det i Van Voorst, Robert, <i>Jesus Outside the New Testament : An Introduction to the Ancient Evidence,</i> s. 51</span> </li> <li id="cite_note-74"><a href="#cite_ref-74">^</a> <span class="reference-text">Van Voorst, Robert, <i>Jesus Outside the New Testament : An Introduction to the Ancient Evidence,</i> s. 52</span> </li> <li id="cite_note-75"><a href="#cite_ref-75">^</a> <span class="reference-text">Schaefer, Peter, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.com/books?id=T0lQRfBHGyIC&pg=PR3&dq=Schaefer,+Peter,+Jesus+in+the+Talmud,+Princeton+University+Press,+2007&hl=sv&ei=d9KlTa3LCIXwsgbek4yaCA&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CCkQ6AEwAA#v=onepage&q&f=false">Jesus in the Talmud</a>, Princeton University Press, 2007</span> </li> <li id="cite_note-76"><a href="#cite_ref-76">^</a> <span class="reference-text">Bernay, Adam J. (3 december 2007). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20080409073515/http://beit-tefillah.com/index.php?option=com_content&task=view&id=19&Itemid=40">"Who we are"</a> Hämtad 22 oktober 2010.</span> </li> <li id="cite_note-77"><a href="#cite_ref-77">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.messianskaforeningen.se/faith.htm">Messianska Föreningen Shalom</a></span> </li> <li id="cite_note-78"><a href="#cite_ref-78">^</a> <span class="reference-text">Gebremedhin, 1992; Hägglund, 1956, 1981; Kelley, 1977; Williams 1999.</span> </li> <li id="cite_note-79"><a href="#cite_ref-79">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFMichael_Öjermo">Michael Öjermo. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=85813">”Historisk-kritisk bibelsyn”</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=85813">http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=85813</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 1 februari 2010</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Historisk-kritisk+bibelsyn&rft.atitle=&rft.aulast=Michael+%C3%96jermo&rft.au=Michael+%C3%96jermo&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.svenskakyrkan.se%2Fdefault.aspx%3Fdi%3D85813&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Jesus"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-ep-80"><a href="#cite_ref-ep_80-0">^</a> <span class="reference-text"><i>Evangeliets principer</i>, <a href="/wiki/Jesu_Kristi_Kyrka_av_Sista_Dagars_Heliga" title="Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga">Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga</a>, 2009, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9789186881672" title="Special:Bokkällor/9789186881672">ISBN 9789186881672</a></span> </li> <li id="cite_note-81"><a href="#cite_ref-81">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.jw.org/sv/bibelns-praktiska-v%C3%A4rde/fr%C3%A5gor/%C3%A4r-jesus-allsm%C3%A4ktig/">Är Jesus den allsmäktige Guden?</a>. jw.org. Läst 31 oktober 2013.</span> </li> <li id="cite_note-82"><a href="#cite_ref-82">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.jw.org/sv/bibelns-praktiska-v%C3%A4rde/fr%C3%A5gor/jesus-guds-son/">Varför kallas Jesus Guds son?</a> jw.org. Läst 31 oktober 2013.</span> </li> <li id="cite_note-83"><a href="#cite_ref-83">^</a> <span class="reference-text">Rabbi Saadia Gaon,אמונות ודעות, <i>Emunoth ve-Deoth,</i> II:5.</span> </li> <li id="cite_note-84"><a href="#cite_ref-84">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.usc.edu/dept/MSA/quran/004.qmt.html#004.157">Compendium of Muslim Texts</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070610054838/http://www.usc.edu/dept/MSA/quran/004.qmt.html">Arkiverad</a> 10 juni 2007 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.</span> </li> <li id="cite_note-85"><a href="#cite_ref-85">^</a> <span class="reference-text"><i>The Gospel of Sri Ramakrishna,</i> introduktion av Swami Nikhilananda, s. 34.</span> </li> <li id="cite_note-86"><a href="#cite_ref-86">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ramakrishnavivekananda.info/vivekananda/volume_4/lectures_and_discourses/christ_the_messenger.htm">Christ the Messenger</a></span> </li> <li id="cite_note-87"><a href="#cite_ref-87">^</a> <span class="reference-text">Paramahansa Yogananda, <i>Autobiography of a Yogi,</i> 2nd ed., Crystal Clarity Publishers, 2005. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/1-56589-212-7" title="Special:Bokkällor/1-56589-212-7">ISBN 1-56589-212-7</a>.</span> </li> <li id="cite_note-88"><a href="#cite_ref-88">^</a> <span class="reference-text"><a href="/wiki/S%C3%B6ren_Wibeck" title="Sören Wibeck">Wibeck, Sören</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://popularhistoria.se/artiklar/myten-om-betlehem-jesus-vem-var-han">Jesus – vem var han?</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20131209102547/http://www.popularhistoria.se/artiklar/jesus-%E2%80%93-vem-var-han/">Arkiverad</a> 9 december 2013 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. Populär Historia <b>8</b> 2000</span> </li> <li id="cite_note-89"><a href="#cite_ref-89">^</a> <span class="reference-text">Humphreys, Colin J., ”The Mystery of The Last Supper” <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-521-73200-0" title="Special:Bokkällor/978-0-521-73200-0">ISBN 978-0-521-73200-0</a></span> </li> <li id="cite_note-90"><a href="#cite_ref-90">^</a> <span class="reference-text">Wise, Michael O., artikeln "Languages of Palestine" i Green, Joel B. med flera (red.), "Dictionary of Jesus and the Gospels", s. 434–443. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-8308-1777-8" title="Special:Bokkällor/0-8308-1777-8">ISBN 0-8308-1777-8</a>. Sammanfattande citat, s. 443: "One may also conclude, although without such good evidence as for Aramaic, that Jesus propably knew both the H and one or more L forms of Hebrew, and that he had at least minimal competence in Greek."</span> </li> <li id="cite_note-91"><a href="#cite_ref-91">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFPhillip_Comfort2005">Phillip Comfort (2005). <i><span>Encountering the Manuscripts: An Introduction to New Testament Paleography & Textual Criticism</span></i>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-8054-3145-4" title="Special:Bokkällor/0-8054-3145-4">ISBN 0-8054-3145-4</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Encountering+the+Manuscripts%3A+An+Introduction+to+New+Testament+Paleography+%26+Textual+Criticism&rft.aulast=Phillip+Comfort&rft.au=Phillip+Comfort&rft.date=2005&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Jesus"><span style="display: none;"> </span></span> Denna datering beror emellertid främst på att fragmentet är skrivet med hadrianisk stil, vilket gör det sannolikt att det författats någon gång mellan 125 och 160.</span> </li> <li id="cite_note-:0-92">^ [<a href="#cite_ref-:0_92-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-:0_92-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFHouse2021">House, Christian Publishing (1 september 2021). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://christianpublishinghouse.co/2021/09/01/papyrus-52-p52-and-the-nomina-sacra-part-ii/">”PAPYRUS 52 (P52) and the Nomina Sacra Part II”</a> (på amerikansk engelska). <i><span>Christian Publishing House Blog</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://christianpublishinghouse.co/2021/09/01/papyrus-52-p52-and-the-nomina-sacra-part-ii/">https://christianpublishinghouse.co/2021/09/01/papyrus-52-p52-and-the-nomina-sacra-part-ii/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 29 april 2023</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=PAPYRUS+52+%28P52%29+and+the+Nomina+Sacra+Part+II&rft.atitle=Christian+Publishing+House+Blog&rft.aulast=House&rft.aufirst=Christian+Publishing&rft.au=House%2C+Christian+Publishing&rft.date=1+september+2021&rft_id=https%3A%2F%2Fchristianpublishinghouse.co%2F2021%2F09%2F01%2Fpapyrus-52-p52-and-the-nomina-sacra-part-ii%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Jesus"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-93"><a href="#cite_ref-93">^</a> <span class="reference-text">"What I have done is to show that any serious consideration of the window of possible dates for P52 must include dates in the later second and early third centuries. Thus, P52 cannot be used as evidence to silence other debates about the existence (or non-existence) of the Gospel of John in the first half of the second century." – Nongbri, Brent, <i>The Use and Abuse of P52: Papyrological Pitfalls in the Dating of the Fourth Gospel,</i> Harvard Theological Review 98 (2005), s 23–48</span> </li> <li id="cite_note-94"><a href="#cite_ref-94">^</a> <span class="reference-text">Blomberg, 1994, sid 193–194</span> </li> <li id="cite_note-95"><a href="#cite_ref-95">^</a> <span class="reference-text">Aland, med flera 1993.</span> </li> <li id="cite_note-96"><a href="#cite_ref-96">^</a> <span class="reference-text">Metzger, Bruce M. Intervjuad i Strobel, 2002, s. 64–65</span> </li> <li id="cite_note-97"><a href="#cite_ref-97">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFMillard2000">Millard, A. R. (2000). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.com/books?id=TCrfgC6QWp0C&pg=PA56&vq=%22without+convincing+the+majority+of+leading+specialists%22&dq=%22reading+and+writing+in+the+time+of+jesus%22&sig=bwLoqmD7bv1FhweRKjTUZ81RPkQ">Reading and Writing in the Time of Jesus</a></i>. NYU Press. sid. 56. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0814756379" title="Special:Bokkällor/0814756379">ISBN 0814756379</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://books.google.com/books?id=TCrfgC6QWp0C&pg=PA56&vq=%22without+convincing+the+majority+of+leading+specialists%22&dq=%22reading+and+writing+in+the+time+of+jesus%22&sig=bwLoqmD7bv1FhweRKjTUZ81RPkQ">http://books.google.com/books?id=TCrfgC6QWp0C&pg=PA56&vq=%22without+convincing+the+majority+of+leading+specialists%22&dq=%22reading+and+writing+in+the+time+of+jesus%22&sig=bwLoqmD7bv1FhweRKjTUZ81RPkQ</a></span>.  ”C.P. Thiede drew on papyrology, statistics and forensic microscopy to try to prove O'Callaghan's case, yet without convincing the majority of leading specialists.”</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Reading+and+Writing+in+the+Time+of+Jesus&rft.aulast=Millard&rft.aufirst=A.+R.&rft.au=Millard%2C+A.+R.&rft.date=2000&rft.pages=sid.%26nbsp%3B56&rft.pub=NYU+Press&rft.isbn=0814756379&rft_id=http%3A%2F%2Fbooks.google.com%2Fbooks%3Fid%3DTCrfgC6QWp0C%26pg%3DPA56%26vq%3D%2522without%2Bconvincing%2Bthe%2Bmajority%2Bof%2Bleading%2Bspecialists%2522%26dq%3D%2522reading%2Band%2Bwriting%2Bin%2Bthe%2Btime%2Bof%2Bjesus%2522%26sig%3DbwLoqmD7bv1FhweRKjTUZ81RPkQ&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Jesus"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-98"><a href="#cite_ref-98">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFMcCready1997">McCready, Wayne O. (1997). Arnal, William E.; Desjardins, Michael. red. <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.com/books?id=UB4u-y-4laEC&pg=PA193&vq=%22met+with+scholarly+skepticism%22&dq=%22Whose+Historical+Jesus%3F%22&sig=jVTfw5eyB8uwMMbrNhyJcjdCAZM">Whose Historical Jesus?</a></i>. Waterloo, ON: Wilfrid Laurier University Press. sid. 193. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0889202958" title="Special:Bokkällor/0889202958">ISBN 0889202958</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://books.google.com/books?id=UB4u-y-4laEC&pg=PA193&vq=%22met+with+scholarly+skepticism%22&dq=%22Whose+Historical+Jesus%3F%22&sig=jVTfw5eyB8uwMMbrNhyJcjdCAZM">http://books.google.com/books?id=UB4u-y-4laEC&pg=PA193&vq=%22met+with+scholarly+skepticism%22&dq=%22Whose+Historical+Jesus%3F%22&sig=jVTfw5eyB8uwMMbrNhyJcjdCAZM</a></span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Whose+Historical+Jesus%3F&rft.aulast=McCready&rft.aufirst=Wayne+O.&rft.au=McCready%2C+Wayne+O.&rft.date=1997&rft.pages=sid.%26nbsp%3B193&rft.place=Waterloo%2C+ON&rft.pub=Wilfrid+Laurier+University+Press&rft.isbn=0889202958&rft_id=http%3A%2F%2Fbooks.google.com%2Fbooks%3Fid%3DUB4u-y-4laEC%26pg%3DPA193%26vq%3D%2522met%2Bwith%2Bscholarly%2Bskepticism%2522%26dq%3D%2522Whose%2BHistorical%2BJesus%253F%2522%26sig%3DjVTfw5eyB8uwMMbrNhyJcjdCAZM&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Jesus"><span style="display: none;"> </span></span>. "On the whole, O'Callaghan's thesis has met with scholarly skepticism since the fragments are extremely small, almost illegible, and his strongest case does not agree with known versions of Mark."</span> </li> <li id="cite_note-99"><a href="#cite_ref-99">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBrown1966">Brown, Raymond Edward (1966) (på engelska). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.com/books?id=eRcSAQAAIAAJ&q=Brown,+The+Gospel+according+to+John&dq=Brown,+The+Gospel+according+to+John&hl=sv&ei=uNKlTYbiJdHDswbq8ciDBw&sa=X&oi=book_result&ct=result">The Gospel According to John</a></i>. Doubleday. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-385-01517-2" title="Special:Bokkällor/978-0-385-01517-2">ISBN 978-0-385-01517-2</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.com/books?id=eRcSAQAAIAAJ&q=Brown,+The+Gospel+according+to+John&dq=Brown,+The+Gospel+according+to+John&hl=sv&ei=uNKlTYbiJdHDswbq8ciDBw&sa=X&oi=book_result&ct=result">https://books.google.com/books?id=eRcSAQAAIAAJ&q=Brown,+The+Gospel+according+to+John&dq=Brown,+The+Gospel+according+to+John&hl=sv&ei=uNKlTYbiJdHDswbq8ciDBw&sa=X&oi=book_result&ct=result</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 29 april 2023</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Gospel+According+to+John&rft.aulast=Brown&rft.aufirst=Raymond+Edward&rft.au=Brown%2C+Raymond+Edward&rft.date=1966&rft.pub=Doubleday&rft.isbn=978-0-385-01517-2&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.com%2Fbooks%3Fid%3DeRcSAQAAIAAJ%26q%3DBrown%2C%2BThe%2BGospel%2Baccording%2Bto%2BJohn%26dq%3DBrown%2C%2BThe%2BGospel%2Baccording%2Bto%2BJohn%26hl%3Dsv%26ei%3DuNKlTYbiJdHDswbq8ciDBw%26sa%3DX%26oi%3Dbook_result%26ct%3Dresult&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Jesus"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-100"><a href="#cite_ref-100">^</a> <span class="reference-text">Graece, ed: Aland. B., med flera (Nestle–Aland). 27:e upplagan. Stuttgart: Deutsche Bibelgesellschaft 1993</span> </li> <li id="cite_note-101"><a href="#cite_ref-101">^</a> <span class="reference-text">Grekiskans <i>opthe</i> betyder att bli synlig för, att bli sedd av. Jämför med "han wardt sedd af Kefas, sedan af de tolf" i 1887 års upplaga av Bibeln.</span> </li> <li id="cite_note-102"><a href="#cite_ref-102">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20130313080824/http://www.depts.drew.edu/jhc/rp1cor15.html">”Price, M Robert: 1 Corinthians 15:3–11 as a Post-Pauline Interpolation”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://depts.drew.edu/jhc/rp1cor15.html">originalet</a> den 13 mars 2013<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20130313080824/http://www.depts.drew.edu/jhc/rp1cor15.html">https://web.archive.org/web/20130313080824/http://www.depts.drew.edu/jhc/rp1cor15.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 9 juni 2008</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Price%2C+M+Robert%3A+1+Corinthians+15%3A3%E2%80%9311+as+a+Post-Pauline+Interpolation&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20130313080824%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.depts.drew.edu%2Fjhc%2Frp1cor15.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Jesus"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-Guthrie,_1990;_Hartman,_1969,_1989-103">^ [<a href="#cite_ref-Guthrie,_1990;_Hartman,_1969,_1989_103-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Guthrie,_1990;_Hartman,_1969,_1989_103-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Guthrie, 1990; Hartman, 1969, 1989</span> </li> <li id="cite_note-104"><a href="#cite_ref-104">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.dn.se/kultur-noje/spraket/jesu-liv-och-jesus-sandaler"><i>Jesu liv och Jesus sandaler</i></a>, <a href="/wiki/Catharina_Gr%C3%BCnbaum" title="Catharina Grünbaum">Catharina Grünbaum</a>, DN:s språkspalter 2004-06-14.</span> </li> <li id="cite_note-psalmbok03-105">^ [<a href="#cite_ref-psalmbok03_105-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-psalmbok03_105-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Svenska kyrkans psalmbok 1986 med tillägg 2003</span> </li> <li id="cite_note-106"><a href="#cite_ref-106">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external free" href="http://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/jesus-christ">http://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/jesus-christ</a></span> </li> <li id="cite_note-107"><a href="#cite_ref-107">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2006/12/04/AR2006120401286.html">http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2006/12/04/AR2006120401286.html</a></span> </li> <li id="cite_note-108"><a href="#cite_ref-108">^</a> <span class="reference-text"><i>Katolska Kyrkans Katekes</i>, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.katoliknu.se/html/kkk_maria.htm">§499</a></span> </li> <li id="cite_note-109"><a href="#cite_ref-109">^</a> <span class="reference-text"><i>Schmalkaldiska artiklarna. Del 1, latinska utgåvan.</i></span> </li> <li id="cite_note-Nally170-110"><a href="#cite_ref-Nally170_110-0">^</a> <span class="reference-text"><i>What Every Catholic Should Know about Mary</i> av Terrence J. McNally, 2009 <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/1-4415-1051-6" title="Special:Bokkällor/1-4415-1051-6">ISBN 1-4415-1051-6</a>, sidan 170.</span> </li> <li id="cite_note-Ted47-111"><a href="#cite_ref-Ted47_111-0">^</a> <span class="reference-text"><i>Christian confessions: a historical introduction</i> av Ted Campbell, 1996, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-664-25650-3" title="Special:Bokkällor/0-664-25650-3">ISBN 0-664-25650-3</a>, sidan 47.</span> </li> <li id="cite_note-112"><a href="#cite_ref-112">^</a> <span class="reference-text">Revue biblique, 1895, sid. 173–183</span> </li> <li id="cite_note-oxford1-113">^ [<a href="#cite_ref-oxford1_113-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-oxford1_113-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-oxford1_113-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text">"Brethren of the Lord." Cross, F. L., red. The Oxford dictionary of the Christian church. New York: Oxford University Press. 2005.</span> </li> <li id="cite_note-114"><a href="#cite_ref-114">^</a> <span class="reference-text">Eusebios, <i>Kyrkohistoria</i> 1.13</span> </li> <li id="cite_note-115"><a href="#cite_ref-115">^</a> <span class="reference-text">Damon. P. E., Donahue, D. J., Gore, B. H., Hathaway, A. L., Jull, A. J. T., Linick, T. W., Sercel, P. J., Toolin, L. J., Bronk, C. R., Hall, E. T., Hedges, R. E. M., Law, I. A., Perry, C., Bonani, G., Trumbore, S. & Wölfli, W. (1989). <i>Radiocarbon dating of the Shroud of Turin</i>. Nature 337, 611–615.</span> </li> <li id="cite_note-116"><a href="#cite_ref-116">^</a> <span class="reference-text">Möten mellan himmel och jord. "Niels Christian Hvidt Bokförlaget Cordia, Svenska, 2003, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9789170852657" title="Special:Bokkällor/9789170852657">ISBN 9789170852657</a></span> </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Tryckta_källor"><span id="Tryckta_k.C3.A4llor"></span>Tryckta källor</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=51" title="Redigera avsnitt: Tryckta källor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=51" title="Redigera avsnitts källkod: Tryckta källor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li>Aland, B., med flera, ”Codices Graeci et Latini in hac Editione Adhibiti”. <i>Novum Testamentum Graece,</i> ed: Aland. B., med flera (Nestle–Aland). 27:e upplagan. Stuttgart: Deutsche Bibelgesellschaft 1993.</li> <li>Barnett, Paul, <i>Is the New Testament History?</i> London: Hodder & Stoughton 1986.</li> <li><a href="/wiki/Benedictus_XVI" title="Benedictus XVI">Benedikt XVI</a>, <i>Jesus från Nasaret. 1. Från dopet i Jordan till Kristi förklaring</i>. Skellefteå: Artos & Norma bokförlag 2007. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-91-7580-343-2" title="Special:Bokkällor/978-91-7580-343-2">ISBN 978-91-7580-343-2</a></li> <li><a href="/w/index.php?title=Blomberg,_Craig_L.&action=edit&redlink=1" class="new" title="Blomberg, Craig L. [inte skriven än]">Blomberg, Craig L.</a>, ”The Historical Reliability of the New Testament”. <i>Reasonable Faith: Christian Truth and Apologetics</i>. Ed. William Lane Craig. Wheaton, Illinois: Crossway Books 1994. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-89107-764-2" title="Special:Bokkällor/0-89107-764-2">ISBN 0-89107-764-2</a></li> <li>Copan, Paul, <i>”True For You, But Not For Me”: Deflating the Slogans that Leave Christians Speechless</i>. Minneapolis, Minnesota: Bethany House Publishers 1998.</li> <li><i>Decrees of the Ecumenical Councils</i>. Tanner, Norman P. (ed.). London: Sheed & Ward, and Washington DC: Georgetown University Press.</li> <li>Dwyer, John C., <i>Church History: Twenty Centuries of Catholic Christianity</i>. New York: Paulist Press 1998. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-8091-3830-1" title="Special:Bokkällor/0-8091-3830-1">ISBN 0-8091-3830-1</a></li> <li><a href="/wiki/Eusebios_av_Caesarea" title="Eusebios av Caesarea">Eusebios av Caesarea</a>, <i>Kyrkohistoria</i>. 3 uppl. Skellefteå: Artos & Norma bokförlag 2007. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-7580-353-4" title="Special:Bokkällor/91-7580-353-4">ISBN 91-7580-353-4</a></li> <li><a href="/wiki/Ezra_Gebremedhin" title="Ezra Gebremedhin">Gebremedhin, Ezra</a>, <i>Arvet från kyrkofäderna : den kristna läroutvecklingen under den patristiska perioden</i>. Skellefteå: Artos 1992. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-7580-073-X" title="Special:Bokkällor/91-7580-073-X">ISBN 91-7580-073-X</a></li> <li><a href="/w/index.php?title=Guthrie,_Donald&action=edit&redlink=1" class="new" title="Guthrie, Donald [inte skriven än]">Guthrie, Donald</a>, <i>New Testament Introduction</i>. 4th ed. Downers Grove, Illinois: Inter-Varsity Press 1990. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-8308-1402-7" title="Special:Bokkällor/0-8308-1402-7">ISBN 0-8308-1402-7</a></li> <li><a href="/wiki/Hartman,_Lars" class="mw-redirect" title="Hartman, Lars">Hartman, Lars</a>, ”Nytestamentlig isagogik”, <i>En bok om Nya Testamentet</i>. Red. Birger Gerhardsson, s. 11–132. Malmö: Liber 1989. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-40-61019-5" title="Special:Bokkällor/91-40-61019-5">ISBN 91-40-61019-5</a></li> <li><a href="/wiki/Bengt_H%C3%A4gglund" title="Bengt Hägglund">Hägglund, Bengt</a>, <i>Teologins historia: en dogmhistorisk översikt</i>. 5 uppl. Göteborg: Församlingsförlaget 2003. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-7271-028-4" title="Special:Bokkällor/91-7271-028-4">ISBN 91-7271-028-4</a></li> <li>Kelly, John Norman Davidson, <i>Early Christian doctrines</i>. 5th ed. London: Continuum 2003. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-8264-5252-3" title="Special:Bokkällor/0-8264-5252-3">ISBN 0-8264-5252-3</a></li> <li>Metzger, Bruce M. <i>The Canon of the New Testament: Its Origin, Development, and Significance</i>. Oxford: Clarendon 1987. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-19-826180-2" title="Special:Bokkällor/0-19-826180-2">ISBN 0-19-826180-2</a></li> <li>Strobel, Lee, <i>Fallet Jesus: fakta och indicier: en reporters personliga granskning</i>. Örebro: Libris 2006. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-7195-878-9" title="Special:Bokkällor/91-7195-878-9">ISBN 91-7195-878-9</a></li> <li><i>The New Jerome Biblical Commentary</i>. Edited by Raymond E. Brown, Joseph A. Fitzmyer & Roland E. Murphy. Upper Saddle River, N.J.: Prentice Hall 1999. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-13-859836-3" title="Special:Bokkällor/0-13-859836-3">ISBN 0-13-859836-3</a></li> <li>Michael Allen Williams, <i>Rethinking "Gnosticism"</i>. Princeton 1999. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-691-00542-7" title="Special:Bokkällor/0-691-00542-7">ISBN 0-691-00542-7</a></li> <li>Yamauchi, Edwin, ”Josephus and the Scriptures”, Fides et Historia 13, 1980.</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Vidare_läsning"><span id="Vidare_l.C3.A4sning"></span>Vidare läsning</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=52" title="Redigera avsnitt: Vidare läsning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=52" title="Redigera avsnitts källkod: Vidare läsning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li>Gibran, Khalil (2020): <i>Människosonen : människors intryck av Jesus</i>, Nova Förlag. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9789163985942" title="Special:Bokkällor/9789163985942">ISBN 9789163985942</a></li> <li>Harrison, Dick (2021): <i>Jesus</i>, Historiska Media. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9789177896005" title="Special:Bokkällor/9789177896005">ISBN 9789177896005</a></li> <li>Rasmussen, Tarald och Thomassen, Einar (2007): <i>Kristendomen: en historisk introduktion</i>, Artos & Norma bokförlag. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-7580-336-4" title="Special:Bokkällor/91-7580-336-4">ISBN 91-7580-336-4</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Externa_länkar"><span id="Externa_l.C3.A4nkar"></span>Externa länkar</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Jesus&veaction=edit&section=53" title="Redigera avsnitt: Externa länkar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Jesus&action=edit&section=53" title="Redigera avsnitts källkod: Externa länkar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><span typeof="mw:File"><span><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/15px-Commons-logo.svg.png" decoding="async" width="15" height="20" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/23px-Commons-logo.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/30px-Commons-logo.svg.png 2x" data-file-width="1024" data-file-height="1376" /></span></span> Wikimedia Commons har media som rör <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Jesus_Christ" class="extiw" title="commons:Category:Jesus Christ">Jesus</a>.<div class="interProject commons" style="display:none;"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Jesus_Christ" class="extiw" title="commons:Category:Jesus Christ">Bilder & media</a></div></li> <li><div style="display: inline;"><span typeof="mw:File"><span><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Wikiquote-logo.svg/15px-Wikiquote-logo.svg.png" decoding="async" width="15" height="18" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Wikiquote-logo.svg/23px-Wikiquote-logo.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Wikiquote-logo.svg/30px-Wikiquote-logo.svg.png 2x" data-file-width="300" data-file-height="355" /></span></span> Wikiquote har citat av eller om <a href="https://sv.wikiquote.org/wiki/Jesus" class="extiw" title="q:Jesus">Jesus</a>.<div class="interProject wikiquote" style="display:none;"><a href="https://sv.wikiquote.org/wiki/Jesus" class="extiw" title="q:Jesus">Citat</a></div></div></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.latinvulgate.com/christverse.aspx">The Sayings of Jesus Christ</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://libris.kb.se/hitlist.jsp?q=f%C3%B6rf%3A%28%5EJesus%5E%2C+%29&m=50">Jesus</a> i <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a></li></ul> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="collapsible autocollapse" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style=";" colspan="2" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Livs%C3%A5sk%C3%A5dning" title="Mall:Livsåskådning"><span title="Visa denna mall" style="border:none;;">v</span></a> <span style="font-size:80%;">•</span> <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Livs%C3%A5sk%C3%A5dning&action=edit"><span style="border:none;;" title="Redigera den här mallen">r</span></a></div></div><span style="font-size:110%;"><a href="/wiki/Livs%C3%A5sk%C3%A5dning" title="Livsåskådning">Livsåskådning</a></span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-abovebelow" style=";" colspan="2"><a href="/wiki/Religion" title="Religion">Religiös livsåskådning</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/w/index.php?title=Sekul%C3%A4r_livs%C3%A5sk%C3%A5dning&action=edit&redlink=1" class="new" title="Sekulär livsåskådning [inte skriven än]">Sekulär livsåskådning</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Postmodernism" title="Postmodernism">Postmodern livsåskådning</a></td></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td colspan="2" style="width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="collapsible autocollapse navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><th style=";" colspan="2" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"> </div><span style="font-size:100%;">Religiösa livsåskådningar</span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;"><a href="/wiki/V%C3%A4rldsreligion" title="Världsreligion">Världsreligion</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Abrahamitiska_religioner" title="Abrahamitiska religioner">Abrahamitiska religioner</a>(<a href="/wiki/Kristendom" title="Kristendom">Kristendom</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Islam" title="Islam">Islam</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Judendom" title="Judendom">Judendom</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Hinduism" title="Hinduism">Hinduism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Buddhism" title="Buddhism">Buddhism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Sikhism" title="Sikhism">Sikhism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Bah%C3%A1%27%C3%AD" title="Bahá'í">Bahá'í</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Konfucianism" title="Konfucianism">Konfucianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Jainism" title="Jainism">Jainism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Shinto" title="Shinto">Shinto</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Viktiga individer</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Abraham_(patriark)" title="Abraham (patriark)">Abraham (patriark)</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Buddha" title="Buddha">Buddha</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a class="mw-selflink selflink">Jesus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Muhammed" title="Muhammed">Muhammed</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td colspan="2" style="width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="collapsible autocollapse navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><th style=";" colspan="2" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"> </div><span style="font-size:100%;">Sekulära livsåskådningar</span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Framträdande rörelser</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Existentialism" title="Existentialism">Existentialism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Sekul%C3%A4r_humanism" title="Sekulär humanism">Sekulär humanism</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Viktiga individer</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Richard_Dawkins" title="Richard Dawkins">Richard Dawkins</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Sam_Harris" title="Sam Harris">Sam Harris</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Julian_Huxley" title="Julian Huxley">Julian Huxley</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Ingemar_Hedenius" title="Ingemar Hedenius">Ingemar Hedenius</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Albert_Einstein" title="Albert Einstein">Albert Einstein</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Steven_Pinker" title="Steven Pinker">Steven Pinker</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Carl_Sagan" title="Carl Sagan">Carl Sagan</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td colspan="2" style="width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="collapsible autocollapse navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><th style=";" colspan="2" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"> </div><span style="font-size:100%;">Postmoderna livsåskådningar</span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Framträdande rörelser</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Subjektivism" title="Subjektivism">Subjektivism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Relativism" title="Relativism">Relativism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/New_Age" title="New Age">New Age</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Viktiga individer</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Jacques_Derrida" title="Jacques Derrida">Jacques Derrida</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"><table cellspacing="0" class="navbox" style="border-spacing:0;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table cellspacing="0" class="nowraplinks hlist auktoritetsdata navbox-inner" style="border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;"><tbody><tr><th scope="row" class="navbox-group"><a href="/wiki/Auktoritetsdata" title="Auktoritetsdata">Auktoritetsdata</a></th><td class="navbox-list navbox-odd" style="text-align:left;border-left-width:2px;border-left-style:solid;width:100%;padding:0px;"><div style="padding:0em 0.25em;"> • <a rel="nofollow" class="external text" href="//www.worldcat.org/identities/lccn-n79084784">WorldCat</a> • <a href="/wiki/Virtual_International_Authority_File" title="Virtual International Authority File">VIAF</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://viaf.org/viaf/141145970137232251241">141145970137232251241</a></span> • <a href="/wiki/Library_of_Congress_Control_Number" title="Library of Congress Control Number">LCCN</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.loc.gov/authorities/names/n79084784">n79084784</a></span> • <a href="/wiki/International_Standard_Name_Identifier" title="International Standard Name Identifier">ISNI</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://isni.org/0000000120370699">0000 0001 2037 0699</a></span> • <a href="/wiki/ORCID" title="ORCID">ORCID</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://orcid.org/0000-0002-3680-7848">0000-0002-3680-7848</a></span> • <a href="/wiki/Gemeinsame_Normdatei" title="Gemeinsame Normdatei">GND</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://d-nb.info/gnd/118557513">118557513</a></span> • <a href="/wiki/Libris_XL" title="Libris XL">Libris XL</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="//libris.kb.se/sq468j4b191w1hm">sq468j4b191w1hm</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="//libris.kb.se/katalogisering/search/libris?_limit=20&o=https%3A%2F%2Flibris.kb.se%2Fsq468j4b191w1hm%23it">Katalogiserade verk.</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="//libris.kb.se/katalogisering/search/libris?_limit=20&o=https%3A%2F%2Flibris.kb.se%2Fsq468j4b191w1hm%23it&p=contribution.agent.%40id&p=instanceOf.contribution.agent.%40id">Andra katalogiserade bidrag.</a></span> • <a href="/wiki/Syst%C3%A8me_universitaire_de_documentation" title="Système universitaire de documentation">SUDOC</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.idref.fr/027325636">027325636</a></span> • <a href="/wiki/Biblioth%C3%A8que_nationale_de_France" title="Bibliothèque nationale de France">BNF</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb119392246">cb119392246</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://data.bnf.fr/ark:/12148/cb119392246">(data)</a></span> • <a href="/wiki/BIBSYS" title="BIBSYS">BIBSYS</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://authority.bibsys.no/authority/rest/authorities/html/90053303">90053303</a></span> • <a href="/wiki/Union_List_of_Artist_Names" title="Union List of Artist Names">ULAN</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="//www.getty.edu/vow/ULANFullDisplay?find=&role=&nation=&subjectid=500344051">500344051</a></span> • <a href="/w/index.php?title=Historical_Dictionary_of_Switzerland&action=edit&redlink=1" class="new" title="Historical Dictionary of Switzerland [inte skriven än]">LIR</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.e-lir.ch/e-LIR___Lexicon.598.450.0.html">598</a></span> • <a href="/wiki/National_Library_of_Australia" title="National Library of Australia">NLA</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="//nla.gov.au/anbd.aut-an35246449">35246449</a></span> • <a href="/wiki/Nationella_parlamentsbiblioteket" title="Nationella parlamentsbiblioteket">NDL</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.ndl.go.jp/auth/ndlna/00565948">00565948</a></span> • <a href="/w/index.php?title=National_Central_Library&action=edit&redlink=1" class="new" title="National Central Library [inte skriven än]">NCL</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleweb.ncl.edu.tw/F/?func=accref&acc_sequence=004313686&CON_LNG=ENG">004313686</a></span> • <a href="/wiki/Tjeckiska_nationalbiblioteket" title="Tjeckiska nationalbiblioteket">NKC</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleph.nkp.cz/F/?func=find-c&local_base=aut&ccl_term=ica=ola2002103454&CON_LNG=ENG">ola2002103454</a></span> • <a href="/wiki/Russian_State_Library" class="mw-redirect" title="Russian State Library">RLS</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleph.rsl.ru/F?func=find-b&find_code=SYS&adjacent=Y&local_base=RSL11&request=000008166&CON_LNG=ENG">000008166</a></span> • <a href="/wiki/Spaniens_nationalbibliotek" title="Spaniens nationalbibliotek">BNE</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogo.bne.es/uhtbin/authoritybrowse.cgi?action=display&authority_id=XX1724284">XX1724284</a></span> • <a href="/wiki/CiNii" title="CiNii">CiNii</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://ci.nii.ac.jp/author/DA11512117?l=en">DA11512117</a></span> • <a href="/wiki/Kulturnav" title="Kulturnav">Kulturnav</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://kulturnav.org/9ef47cdc-471d-4863-9c7e-0f78bdfc05fb">9ef47cdc-471d-4863-9c7e-0f78bdfc05fb</a></span> • <a href="/wiki/Alvin_(digital_kulturarvsplattform)" title="Alvin (digital kulturarvsplattform)">Alvin</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?pid=alvin-person:28118">alvin-person:28118</a></span></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table>    </div><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jesus&oldid=56207629">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jesus&oldid=56207629</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategorier</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Jesus" title="Kategori:Jesus">Jesus</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Kristologi" title="Kategori:Kristologi">Kristologi</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Kristen_teologi" title="Kategori:Kristen teologi">Kristen teologi</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Bibeln" title="Kategori:Bibeln">Bibeln</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Personer_i_Bibeln" title="Kategori:Personer i Bibeln">Personer i Bibeln</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Personer_i_Nya_testamentet" title="Kategori:Personer i Nya testamentet">Personer i Nya testamentet</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Personligheter_inom_kristendomen" title="Kategori:Personligheter inom kristendomen">Personligheter inom kristendomen</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:M%C3%A4n" title="Kategori:Män">Män</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Islamisk_teologi" title="Kategori:Islamisk teologi">Islamisk teologi</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Islamiska_profeter" title="Kategori:Islamiska profeter">Islamiska profeter</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:F%C3%B6dda_00-talet_f.Kr." title="Kategori:Födda 00-talet f.Kr.">Födda 00-talet f.Kr.</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Avlidna_30-talet" title="Kategori:Avlidna 30-talet">Avlidna 30-talet</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Religionsstiftare" title="Kategori:Religionsstiftare">Religionsstiftare</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Personer_som_blivit_avr%C3%A4ttade_under_antiken" title="Kategori:Personer som blivit avrättade under antiken">Personer som blivit avrättade under antiken</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Gudaf%C3%B6rklarade_personer" title="Kategori:Gudaförklarade personer">Gudaförklarade personer</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Personer_i_Koranen" title="Kategori:Personer i Koranen">Personer i Koranen</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Projekt_%C3%B6vers%C3%A4tta_k%C3%A4llmallar" title="Kategori:Wikipedia:Projekt översätta källmallar">Wikipedia:Projekt översätta källmallar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_med_ospecificerade_k%C3%A4llor" title="Kategori:Artiklar med ospecificerade källor">Artiklar med ospecificerade källor</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_som_beh%C3%B6ver_k%C3%A4llor" title="Kategori:Alla artiklar som behöver källor">Alla artiklar som behöver källor</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_som_beh%C3%B6ver_enstaka_k%C3%A4llor_2011-12" title="Kategori:Artiklar som behöver enstaka källor 2011-12">Artiklar som behöver enstaka källor 2011-12</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_som_beh%C3%B6ver_f%C3%B6rtydligas_2015-01" title="Kategori:Artiklar som behöver förtydligas 2015-01">Artiklar som behöver förtydligas 2015-01</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_som_beh%C3%B6ver_f%C3%B6rtydligas-samtliga" title="Kategori:Artiklar som behöver förtydligas-samtliga">Artiklar som behöver förtydligas-samtliga</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Samtliga_artiklar_med_vem-mallar" title="Kategori:Samtliga artiklar med vem-mallar">Samtliga artiklar med vem-mallar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_med_vem-mallar_2022-02" title="Kategori:Artiklar med vem-mallar 2022-02">Artiklar med vem-mallar 2022-02</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_som_beh%C3%B6ver_enstaka_k%C3%A4llor" title="Kategori:Alla artiklar som behöver enstaka källor">Alla artiklar som behöver enstaka källor</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_som_beh%C3%B6ver_enstaka_k%C3%A4llor_2023-06" title="Kategori:Artiklar som behöver enstaka källor 2023-06">Artiklar som behöver enstaka källor 2023-06</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_VIAF" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF">Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LCCN" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN">Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_ISNI" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI">Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_ORCID" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från ORCID">Wikipediaartiklar med identifierare från ORCID</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_GND" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från GND">Wikipediaartiklar med identifierare från GND</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LibrisXL" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL">Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNF" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNF">Wikipediaartiklar med identifierare från BNF</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BIBSYS" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BIBSYS">Wikipediaartiklar med identifierare från BIBSYS</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_ULAN" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från ULAN">Wikipediaartiklar med identifierare från ULAN</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_NLA" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från NLA">Wikipediaartiklar med identifierare från NLA</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNE" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNE">Wikipediaartiklar med identifierare från BNE</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_kulturnav" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från kulturnav">Wikipediaartiklar med identifierare från kulturnav</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_Alvin" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från Alvin">Wikipediaartiklar med identifierare från Alvin</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Basartiklar" title="Kategori:Wikipedia:Basartiklar">Wikipedia:Basartiklar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Projekt_neutralitet" title="Kategori:Wikipedia:Projekt neutralitet">Wikipedia:Projekt neutralitet</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 11 november 2024 kl. 07.09.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Jesus&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-6d67bf974d-qq2c5","wgBackendResponseTime":229,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"0.963","walltime":"1.145","ppvisitednodes":{"value":20612,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":272243,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":207280,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":18,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":106784,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":1,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 765.372 1 -total"," 20.56% 157.353 1 Mall:Faktamall_biografi"," 19.19% 146.908 13 Mall:Citation/core"," 14.03% 107.366 10 Mall:Navbox"," 10.92% 83.579 1 Mall:Faktamall/tung"," 10.87% 83.160 5 Mall:Webbref"," 10.50% 80.363 7 Mall:Bokref"," 9.97% 76.291 7 Mall:Cite_book"," 9.55% 73.087 5 Mall:Cite_web"," 9.20% 70.428 1 Mall:Wikidata_image"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.121","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":6220645,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-web.codfw.main-f69cdc8f6-rzfvc","timestamp":"20241123023247","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Jesus","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Jesus","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q302","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q302","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2002-08-13T19:59:48Z","dateModified":"2024-11-11T06:09:22Z","image":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/5\/55\/Spas_vsederzhitel_sinay_%28cropped%29.jpg","headline":"centralgestalt inom kristendomen"}</script> </body> </html>