CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Medeltiden – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"1387ab9f-3d17-431c-a656-cb8472a8e630","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Medeltiden","wgTitle":"Medeltiden","wgCurRevisionId":55904586,"wgRevisionId":55904586,"wgArticleId":1306,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Alla artiklar som behöver källor","Artiklar som behöver fler fotnoter 2021-06","Alla artiklar som behöver fler fotnoter","Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN","Wikipediaartiklar med identifierare från GND","Wikipediaartiklar med identifierare från BNF","Wikipediaartiklar med identifierare från kulturnav","Wikipedia:Basartiklar","Medeltiden"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName": "Medeltiden","wgRelevantArticleId":1306,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":60000,"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgCentralAuthMobileDomain":false,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q12554","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"], "GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready", "ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022", "ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession","wikibase.sidebar.tracking"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.babel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.4"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/fb/Middle_Ages-b.jpg"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="1192"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/fb/Middle_Ages-b.jpg"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="795"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="636"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Medeltiden – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Medeltiden"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Medeltiden"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="//login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Medeltiden rootpage-Medeltiden skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-menu mw-ui-icon-wikimedia-menu"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Huvudmeny</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z"><span>Huvudsida</span></a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion"><span>Introduktion</span></a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker"><span>Deltagarportalen</span></a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen"><span>Bybrunnen</span></a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r"><span>Senaste ändringarna</span></a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x"><span>Slumpartikel</span></a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons"><span>Ladda upp filer</span></a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt"><span>Kontakta Wikipedia</span></a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp"><span>Hjälp</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <span class="mw-logo-container skin-invert"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </span> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"><span class="vector-icon mw-ui-icon-search mw-ui-icon-wikimedia-search"></span> <span>Sök</span> </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > <span class="cdx-text-input__icon cdx-text-input__start-icon"></span> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-appearance mw-ui-icon-wikimedia-appearance"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Utseende</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv" class=""><span>Stöd Wikipedia</span></a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Medeltiden" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class=""><span>Skapa konto</span></a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Medeltiden" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class=""><span>Logga in</span></a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-ellipsis mw-ui-icon-wikimedia-ellipsis"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Personliga verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv"><span>Stöd Wikipedia</span></a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Medeltiden" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"><span class="vector-icon mw-ui-icon-userAdd mw-ui-icon-wikimedia-userAdd"></span> <span>Skapa konto</span></a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Medeltiden" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"><span class="vector-icon mw-ui-icon-logIn mw-ui-icon-wikimedia-logIn"></span> <span>Logga in</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering"><span>läs mer</span></a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y"><span>Bidrag</span></a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Historiografi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Historiografi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1</span> <span>Historiografi</span> </div> </a> <ul id="toc-Historiografi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Tidigmedeltid" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Tidigmedeltid"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2</span> <span>Tidigmedeltid</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Tidigmedeltid-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Tidigmedeltid</span> </button> <ul id="toc-Tidigmedeltid-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Folkvandringar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Folkvandringar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1</span> <span>Folkvandringar</span> </div> </a> <ul id="toc-Folkvandringar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Germanerna" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Germanerna"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.2</span> <span>Germanerna</span> </div> </a> <ul id="toc-Germanerna-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Frankerna" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Frankerna"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.3</span> <span>Frankerna</span> </div> </a> <ul id="toc-Frankerna-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Muslimska_invasioner" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Muslimska_invasioner"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.4</span> <span>Muslimska invasioner</span> </div> </a> <ul id="toc-Muslimska_invasioner-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Jordbruket_utvecklas" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Jordbruket_utvecklas"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.5</span> <span>Jordbruket utvecklas</span> </div> </a> <ul id="toc-Jordbruket_utvecklas-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Högmedeltid" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Högmedeltid"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3</span> <span>Högmedeltid</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Högmedeltid-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Högmedeltid</span> </button> <ul id="toc-Högmedeltid-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Befolkningstillväxt" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Befolkningstillväxt"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1</span> <span>Befolkningstillväxt</span> </div> </a> <ul id="toc-Befolkningstillväxt-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Urbanisering" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Urbanisering"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.2</span> <span>Urbanisering</span> </div> </a> <ul id="toc-Urbanisering-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Ståndssamhället_grundas" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Ståndssamhället_grundas"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.3</span> <span>Ståndssamhället grundas</span> </div> </a> <ul id="toc-Ståndssamhället_grundas-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-De_som_bad" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#De_som_bad"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.3.1</span> <span>De som bad</span> </div> </a> <ul id="toc-De_som_bad-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-De_som_krigade" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#De_som_krigade"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.3.2</span> <span>De som krigade</span> </div> </a> <ul id="toc-De_som_krigade-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-De_som_försörjde" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#De_som_försörjde"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.3.3</span> <span>De som försörjde</span> </div> </a> <ul id="toc-De_som_försörjde-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Kyrklig_reform" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kyrklig_reform"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.4</span> <span>Kyrklig reform</span> </div> </a> <ul id="toc-Kyrklig_reform-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Senmedeltid" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Senmedeltid"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4</span> <span>Senmedeltid</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Senmedeltid-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Senmedeltid</span> </button> <ul id="toc-Senmedeltid-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Svält_och_digerdöd" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Svält_och_digerdöd"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.1</span> <span>Svält och digerdöd</span> </div> </a> <ul id="toc-Svält_och_digerdöd-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Anpassning_till_nya_villkor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Anpassning_till_nya_villkor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.2</span> <span>Anpassning till nya villkor</span> </div> </a> <ul id="toc-Anpassning_till_nya_villkor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Kultur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Kultur"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5</span> <span>Kultur</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Kultur-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Kultur</span> </button> <ul id="toc-Kultur-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Den_medeltida_staden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Den_medeltida_staden"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.1</span> <span>Den medeltida staden</span> </div> </a> <ul id="toc-Den_medeltida_staden-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kost" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kost"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.2</span> <span>Kost</span> </div> </a> <ul id="toc-Kost-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Försörjning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Försörjning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6</span> <span>Försörjning</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Försörjning-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Försörjning</span> </button> <ul id="toc-Försörjning-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Handel" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Handel"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.1</span> <span>Handel</span> </div> </a> <ul id="toc-Handel-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Teknik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Teknik"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7</span> <span>Teknik</span> </div> </a> <ul id="toc-Teknik-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Se_även" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Se_även"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8</span> <span>Se även</span> </div> </a> <ul id="toc-Se_även-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Referenser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Referenser"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9</span> <span>Referenser</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Referenser-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Referenser</span> </button> <ul id="toc-Referenser-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Noter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Noter"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9.1</span> <span>Noter</span> </div> </a> <ul id="toc-Noter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Tryckta_källor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Tryckta_källor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9.2</span> <span>Tryckta källor</span> </div> </a> <ul id="toc-Tryckta_källor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Vidare_läsning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Vidare_läsning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">10</span> <span>Vidare läsning</span> </div> </a> <ul id="toc-Vidare_läsning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Externa_länkar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Externa_länkar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11</span> <span>Externa länkar</span> </div> </a> <ul id="toc-Externa_länkar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-listBullet mw-ui-icon-wikimedia-listBullet"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Växla innehållsförteckningen</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading"><span class="mw-page-title-main">Medeltiden</span></h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 164 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-164" aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-language-progressive mw-ui-icon-wikimedia-language-progressive"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">164 språk</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-af mw-list-item"><a href="https://af.wikipedia.org/wiki/Middeleeue" title="Middeleeue – afrikaans" lang="af" hreflang="af" data-title="Middeleeue" data-language-autonym="Afrikaans" data-language-local-name="afrikaans" class="interlanguage-link-target"><span>Afrikaans</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-als mw-list-item"><a href="https://als.wikipedia.org/wiki/Mittelalter" title="Mittelalter – schweizertyska" lang="gsw" hreflang="gsw" data-title="Mittelalter" data-language-autonym="Alemannisch" data-language-local-name="schweizertyska" class="interlanguage-link-target"><span>Alemannisch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-am mw-list-item"><a href="https://am.wikipedia.org/wiki/%E1%88%98%E1%8A%AB%E1%8A%A8%E1%88%88%E1%8A%9B_%E1%8B%98%E1%88%98%E1%8A%95" title="መካከለኛ ዘመን – amhariska" lang="am" hreflang="am" data-title="መካከለኛ ዘመን" data-language-autonym="አማርኛ" data-language-local-name="amhariska" class="interlanguage-link-target"><span>አማርኛ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ar badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%84%D8%B9%D8%B5%D9%88%D8%B1_%D8%A7%D9%84%D9%88%D8%B3%D8%B7%D9%89" title="العصور الوسطى – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="العصور الوسطى" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>العربية</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-an mw-list-item"><a href="https://an.wikipedia.org/wiki/Edat_Meya" title="Edat Meya – aragonesiska" lang="an" hreflang="an" data-title="Edat Meya" data-language-autonym="Aragonés" data-language-local-name="aragonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Aragonés</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hyw mw-list-item"><a href="https://hyw.wikipedia.org/wiki/%D5%84%D5%AB%D5%BB%D5%B6%D5%A1%D5%A4%D5%A1%D6%80" title="Միջնադար – Western Armenian" lang="hyw" hreflang="hyw" data-title="Միջնադար" data-language-autonym="Արեւմտահայերէն" data-language-local-name="Western Armenian" class="interlanguage-link-target"><span>Արեւմտահայերէն</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-frp mw-list-item"><a href="https://frp.wikipedia.org/wiki/Moyen_%C3%82jo" title="Moyen Âjo – frankoprovensalska" lang="frp" hreflang="frp" data-title="Moyen Âjo" data-language-autonym="Arpetan" data-language-local-name="frankoprovensalska" class="interlanguage-link-target"><span>Arpetan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ast mw-list-item"><a href="https://ast.wikipedia.org/wiki/Ed%C3%A1_Media" title="Edá Media – asturiska" lang="ast" hreflang="ast" data-title="Edá Media" data-language-autonym="Asturianu" data-language-local-name="asturiska" class="interlanguage-link-target"><span>Asturianu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gn mw-list-item"><a href="https://gn.wikipedia.org/wiki/%C3%81ra_Mbytegua" title="Ára Mbytegua – guaraní" lang="gn" hreflang="gn" data-title="Ára Mbytegua" data-language-autonym="Avañe'ẽ" data-language-local-name="guaraní" class="interlanguage-link-target"><span>Avañe'ẽ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-az mw-list-item"><a href="https://az.wikipedia.org/wiki/Orta_%C9%99srl%C9%99r" title="Orta əsrlər – azerbajdzjanska" lang="az" hreflang="az" data-title="Orta əsrlər" data-language-autonym="Azərbaycanca" data-language-local-name="azerbajdzjanska" class="interlanguage-link-target"><span>Azərbaycanca</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-azb mw-list-item"><a href="https://azb.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%88%D8%B1%D8%AA%D8%A7_%D8%B9%D8%B5%D8%B1%D9%84%D8%B1" title="اورتا عصرلر – South Azerbaijani" lang="azb" hreflang="azb" data-title="اورتا عصرلر" data-language-autonym="تۆرکجه" data-language-local-name="South Azerbaijani" class="interlanguage-link-target"><span>تۆرکجه</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bn mw-list-item"><a href="https://bn.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%AE%E0%A6%A7%E0%A7%8D%E0%A6%AF%E0%A6%AF%E0%A7%81%E0%A6%97" title="মধ্যযুগ – bengali" lang="bn" hreflang="bn" data-title="মধ্যযুগ" data-language-autonym="বাংলা" data-language-local-name="bengali" class="interlanguage-link-target"><span>বাংলা</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-min-nan mw-list-item"><a href="https://zh-min-nan.wikipedia.org/wiki/Tiong-s%C3%A8-k%C3%AD" title="Tiong-sè-kí – min nan" lang="nan" hreflang="nan" data-title="Tiong-sè-kí" data-language-autonym="閩南語 / Bân-lâm-gú" data-language-local-name="min nan" class="interlanguage-link-target"><span>閩南語 / Bân-lâm-gú</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ba mw-list-item"><a href="https://ba.wikipedia.org/wiki/%D0%A3%D1%80%D1%82%D0%B0_%D0%B1%D1%8B%D1%83%D0%B0%D1%82%D1%82%D0%B0%D1%80" title="Урта быуаттар – basjkiriska" lang="ba" hreflang="ba" data-title="Урта быуаттар" data-language-autonym="Башҡортса" data-language-local-name="basjkiriska" class="interlanguage-link-target"><span>Башҡортса</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be mw-list-item"><a href="https://be.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D1%8F%D1%80%D1%8D%D0%B4%D0%BD%D0%B5%D0%B2%D1%8F%D0%BA%D0%BE%D1%9E%D0%B5" title="Сярэдневякоўе – belarusiska" lang="be" hreflang="be" data-title="Сярэдневякоўе" data-language-autonym="Беларуская" data-language-local-name="belarusiska" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be-x-old mw-list-item"><a href="https://be-tarask.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D1%8F%D1%80%D1%8D%D0%B4%D0%BD%D1%8F%D0%B2%D0%B5%D1%87%D1%87%D0%B0" title="Сярэднявечча – belarusiska (tarasjkevitsa)" lang="be-tarask" hreflang="be-tarask" data-title="Сярэднявечча" data-language-autonym="Беларуская (тарашкевіца)" data-language-local-name="belarusiska (tarasjkevitsa)" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская (тарашкевіца)</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bg mw-list-item"><a href="https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D1%80%D0%B5%D0%B4%D0%BD%D0%BE%D0%B2%D0%B5%D0%BA%D0%BE%D0%B2%D0%B8%D0%B5" title="Средновековие – bulgariska" lang="bg" hreflang="bg" data-title="Средновековие" data-language-autonym="Български" data-language-local-name="bulgariska" class="interlanguage-link-target"><span>Български</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bar mw-list-item"><a href="https://bar.wikipedia.org/wiki/Middloita" title="Middloita – bayerska" lang="bar" hreflang="bar" data-title="Middloita" data-language-autonym="Boarisch" data-language-local-name="bayerska" class="interlanguage-link-target"><span>Boarisch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bs mw-list-item"><a href="https://bs.wikipedia.org/wiki/Srednji_vijek" title="Srednji vijek – bosniska" lang="bs" hreflang="bs" data-title="Srednji vijek" data-language-autonym="Bosanski" data-language-local-name="bosniska" class="interlanguage-link-target"><span>Bosanski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-br mw-list-item"><a href="https://br.wikipedia.org/wiki/Krennamzer" title="Krennamzer – bretonska" lang="br" hreflang="br" data-title="Krennamzer" data-language-autonym="Brezhoneg" data-language-local-name="bretonska" class="interlanguage-link-target"><span>Brezhoneg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bxr mw-list-item"><a href="https://bxr.wikipedia.org/wiki/%D0%94%D1%83%D0%BD%D0%B4%D0%B0_%D0%B7%D1%83%D1%83%D0%BD" title="Дунда зуун – Russia Buriat" lang="bxr" hreflang="bxr" data-title="Дунда зуун" data-language-autonym="Буряад" data-language-local-name="Russia Buriat" class="interlanguage-link-target"><span>Буряад</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Edat_mitjana" title="Edat mitjana – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="Edat mitjana" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target"><span>Català</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cv mw-list-item"><a href="https://cv.wikipedia.org/wiki/%D0%92%C4%83%D1%82%D0%B0%D0%BC_%C4%95%D0%BC%C4%95%D1%80%D1%81%D0%B5%D0%BC" title="Вăтам ĕмĕрсем – tjuvasjiska" lang="cv" hreflang="cv" data-title="Вăтам ĕмĕрсем" data-language-autonym="Чӑвашла" data-language-local-name="tjuvasjiska" class="interlanguage-link-target"><span>Чӑвашла</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ceb mw-list-item"><a href="https://ceb.wikipedia.org/wiki/Tungang_Panahon" title="Tungang Panahon – cebuano" lang="ceb" hreflang="ceb" data-title="Tungang Panahon" data-language-autonym="Cebuano" data-language-local-name="cebuano" class="interlanguage-link-target"><span>Cebuano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/St%C5%99edov%C4%9Bk" title="Středověk – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Středověk" data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target"><span>Čeština</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-co mw-list-item"><a href="https://co.wikipedia.org/wiki/Medievu" title="Medievu – korsikanska" lang="co" hreflang="co" data-title="Medievu" data-language-autonym="Corsu" data-language-local-name="korsikanska" class="interlanguage-link-target"><span>Corsu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cy mw-list-item"><a href="https://cy.wikipedia.org/wiki/Yr_Oesoedd_Canol" title="Yr Oesoedd Canol – walesiska" lang="cy" hreflang="cy" data-title="Yr Oesoedd Canol" data-language-autonym="Cymraeg" data-language-local-name="walesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Cymraeg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-da badge-Q17559452 badge-recommendedarticle mw-list-item" title="rekommenderad artikel"><a href="https://da.wikipedia.org/wiki/Middelalderen" title="Middelalderen – danska" lang="da" hreflang="da" data-title="Middelalderen" data-language-autonym="Dansk" data-language-local-name="danska" class="interlanguage-link-target"><span>Dansk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ary mw-list-item"><a href="https://ary.wikipedia.org/wiki/%D9%84%D9%82%D8%B1%D9%88%D9%86_%D9%84%D9%88%D8%B3%D8%B7%D8%A7%D9%86%D9%8A%D8%A9" title="لقرون لوسطانية – marockansk arabiska" lang="ary" hreflang="ary" data-title="لقرون لوسطانية" data-language-autonym="الدارجة" data-language-local-name="marockansk arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>الدارجة</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de mw-list-item"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/Mittelalter" title="Mittelalter – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Mittelalter" data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target"><span>Deutsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dsb mw-list-item"><a href="https://dsb.wikipedia.org/wiki/Srjej%C5%BAow%C4%9Bk" title="Srjejźowěk – lågsorbiska" lang="dsb" hreflang="dsb" data-title="Srjejźowěk" data-language-autonym="Dolnoserbski" data-language-local-name="lågsorbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Dolnoserbski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/Keskaeg" title="Keskaeg – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Keskaeg" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target"><span>Eesti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-el mw-list-item"><a href="https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%9C%CE%B5%CF%83%CE%B1%CE%AF%CF%89%CE%BD%CE%B1%CF%82" title="Μεσαίωνας – grekiska" lang="el" hreflang="el" data-title="Μεσαίωνας" data-language-autonym="Ελληνικά" data-language-local-name="grekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ελληνικά</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en mw-list-item"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Middle_Ages" title="Middle Ages – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="Middle Ages" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target"><span>English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-myv mw-list-item"><a href="https://myv.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D1%83%D0%BD%D1%88%D0%BA%D0%B0%D0%BF%D0%B8%D0%BD%D0%B3%D0%B5" title="Куншкапинге – erjya" lang="myv" hreflang="myv" data-title="Куншкапинге" data-language-autonym="Эрзянь" data-language-local-name="erjya" class="interlanguage-link-target"><span>Эрзянь</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Edad_Media" title="Edad Media – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Edad Media" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target"><span>Español</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Mezepoko" title="Mezepoko – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Mezepoko" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target"><span>Esperanto</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ext mw-list-item"><a href="https://ext.wikipedia.org/wiki/Ed%C3%A1_Meia" title="Edá Meia – extremaduriska" lang="ext" hreflang="ext" data-title="Edá Meia" data-language-autonym="Estremeñu" data-language-local-name="extremaduriska" class="interlanguage-link-target"><span>Estremeñu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu mw-list-item"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Erdi_Aroa" title="Erdi Aroa – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Erdi Aroa" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target"><span>Euskara</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%D9%82%D8%B1%D9%88%D9%86_%D9%88%D8%B3%D8%B7%DB%8C" title="قرون وسطی – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="قرون وسطی" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target"><span>فارسی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hif mw-list-item"><a href="https://hif.wikipedia.org/wiki/Middle_Ages" title="Middle Ages – Fiji-hindi" lang="hif" hreflang="hif" data-title="Middle Ages" data-language-autonym="Fiji Hindi" data-language-local-name="Fiji-hindi" class="interlanguage-link-target"><span>Fiji Hindi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fo mw-list-item"><a href="https://fo.wikipedia.org/wiki/Mi%C3%B0%C3%B8ldin" title="Miðøldin – färöiska" lang="fo" hreflang="fo" data-title="Miðøldin" data-language-autonym="Føroyskt" data-language-local-name="färöiska" class="interlanguage-link-target"><span>Føroyskt</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr mw-list-item"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/Moyen_%C3%82ge" title="Moyen Âge – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Moyen Âge" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target"><span>Français</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fy mw-list-item"><a href="https://fy.wikipedia.org/wiki/Midsiuwen" title="Midsiuwen – västfrisiska" lang="fy" hreflang="fy" data-title="Midsiuwen" data-language-autonym="Frysk" data-language-local-name="västfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Frysk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fur mw-list-item"><a href="https://fur.wikipedia.org/wiki/Et%C3%A2t_di_mie%C3%A7" title="Etât di mieç – friulianska" lang="fur" hreflang="fur" data-title="Etât di mieç" data-language-autonym="Furlan" data-language-local-name="friulianska" class="interlanguage-link-target"><span>Furlan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ga mw-list-item"><a href="https://ga.wikipedia.org/wiki/An_Mhe%C3%A1naois" title="An Mheánaois – iriska" lang="ga" hreflang="ga" data-title="An Mheánaois" data-language-autonym="Gaeilge" data-language-local-name="iriska" class="interlanguage-link-target"><span>Gaeilge</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gd mw-list-item"><a href="https://gd.wikipedia.org/wiki/Meadhan-aoisean" title="Meadhan-aoisean – skotsk gäliska" lang="gd" hreflang="gd" data-title="Meadhan-aoisean" data-language-autonym="Gàidhlig" data-language-local-name="skotsk gäliska" class="interlanguage-link-target"><span>Gàidhlig</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gl mw-list-item"><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Idade_Media" title="Idade Media – galiciska" lang="gl" hreflang="gl" data-title="Idade Media" data-language-autonym="Galego" data-language-local-name="galiciska" class="interlanguage-link-target"><span>Galego</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-inh mw-list-item"><a href="https://inh.wikipedia.org/wiki/%D0%AE%D0%BA%D1%8A%D0%B5%D1%80%D0%B0_%D0%B1%D3%80%D0%B0%D1%8C%D1%88%D0%B5%D1%80%D0%B0%D1%88" title="Юкъера бӀаьшераш – ingusjiska" lang="inh" hreflang="inh" data-title="Юкъера бӀаьшераш" data-language-autonym="ГӀалгӀай" data-language-local-name="ingusjiska" class="interlanguage-link-target"><span>ГӀалгӀай</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gan mw-list-item"><a href="https://gan.wikipedia.org/wiki/%E4%B8%AD%E4%B8%96%E7%B4%80" title="中世紀 – gan" lang="gan" hreflang="gan" data-title="中世紀" data-language-autonym="贛語" data-language-local-name="gan" class="interlanguage-link-target"><span>贛語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%EC%A4%91%EC%84%B8" title="중세 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="중세" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target"><span>한국어</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hy mw-list-item"><a href="https://hy.wikipedia.org/wiki/%D5%84%D5%AB%D5%BB%D5%B6%D5%A1%D5%A4%D5%A1%D6%80" title="Միջնադար – armeniska" lang="hy" hreflang="hy" data-title="Միջնադար" data-language-autonym="Հայերեն" data-language-local-name="armeniska" class="interlanguage-link-target"><span>Հայերեն</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hi mw-list-item"><a href="https://hi.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AE%E0%A4%A7%E0%A5%8D%E0%A4%AF%E0%A4%AF%E0%A5%81%E0%A4%97" title="मध्ययुग – hindi" lang="hi" hreflang="hi" data-title="मध्ययुग" data-language-autonym="हिन्दी" data-language-local-name="hindi" class="interlanguage-link-target"><span>हिन्दी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hsb mw-list-item"><a href="https://hsb.wikipedia.org/wiki/Srjed%C5%BAow%C4%9Bk" title="Srjedźowěk – högsorbiska" lang="hsb" hreflang="hsb" data-title="Srjedźowěk" data-language-autonym="Hornjoserbsce" data-language-local-name="högsorbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hornjoserbsce</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr mw-list-item"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Srednji_vijek" title="Srednji vijek – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Srednji vijek" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hrvatski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-io mw-list-item"><a href="https://io.wikipedia.org/wiki/Mezepoko" title="Mezepoko – ido" lang="io" hreflang="io" data-title="Mezepoko" data-language-autonym="Ido" data-language-local-name="ido" class="interlanguage-link-target"><span>Ido</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ilo mw-list-item"><a href="https://ilo.wikipedia.org/wiki/Tengnga_a_Panpanawen" title="Tengnga a Panpanawen – iloko" lang="ilo" hreflang="ilo" data-title="Tengnga a Panpanawen" data-language-autonym="Ilokano" data-language-local-name="iloko" class="interlanguage-link-target"><span>Ilokano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-id badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://id.wikipedia.org/wiki/Abad_Pertengahan" title="Abad Pertengahan – indonesiska" lang="id" hreflang="id" data-title="Abad Pertengahan" data-language-autonym="Bahasa Indonesia" data-language-local-name="indonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Indonesia</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ia mw-list-item"><a href="https://ia.wikipedia.org/wiki/Medievo" title="Medievo – interlingua" lang="ia" hreflang="ia" data-title="Medievo" data-language-autonym="Interlingua" data-language-local-name="interlingua" class="interlanguage-link-target"><span>Interlingua</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ie mw-list-item"><a href="https://ie.wikipedia.org/wiki/Medievie" title="Medievie – interlingue" lang="ie" hreflang="ie" data-title="Medievie" data-language-autonym="Interlingue" data-language-local-name="interlingue" class="interlanguage-link-target"><span>Interlingue</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-os mw-list-item"><a href="https://os.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%81%D1%82%C3%A6%D1%83%D0%B7%D0%B0%D0%BC%D0%B0%D0%BD" title="Астæузаман – ossetiska" lang="os" hreflang="os" data-title="Астæузаман" data-language-autonym="Ирон" data-language-local-name="ossetiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ирон</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-is mw-list-item"><a href="https://is.wikipedia.org/wiki/Mi%C3%B0aldir" title="Miðaldir – isländska" lang="is" hreflang="is" data-title="Miðaldir" data-language-autonym="Íslenska" data-language-local-name="isländska" class="interlanguage-link-target"><span>Íslenska</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Medioevo" title="Medioevo – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Medioevo" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target"><span>Italiano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-he mw-list-item"><a href="https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%99%D7%9E%D7%99_%D7%94%D7%91%D7%99%D7%A0%D7%99%D7%99%D7%9D" title="ימי הביניים – hebreiska" lang="he" hreflang="he" data-title="ימי הביניים" data-language-autonym="עברית" data-language-local-name="hebreiska" class="interlanguage-link-target"><span>עברית</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jv mw-list-item"><a href="https://jv.wikipedia.org/wiki/Abad_Tengahan" title="Abad Tengahan – javanesiska" lang="jv" hreflang="jv" data-title="Abad Tengahan" data-language-autonym="Jawa" data-language-local-name="javanesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Jawa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kbp mw-list-item"><a href="https://kbp.wikipedia.org/wiki/H%C9%9Bk%CA%8A_n%C9%9B_H%C9%9Bk%CA%8A_Al%C9%A9waat%CA%8A" title="Hɛkʊ nɛ Hɛkʊ Alɩwaatʊ – Kabiye" lang="kbp" hreflang="kbp" data-title="Hɛkʊ nɛ Hɛkʊ Alɩwaatʊ" data-language-autonym="Kabɩyɛ" data-language-local-name="Kabiye" class="interlanguage-link-target"><span>Kabɩyɛ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ka mw-list-item"><a href="https://ka.wikipedia.org/wiki/%E1%83%A8%E1%83%A3%E1%83%90_%E1%83%A1%E1%83%90%E1%83%A3%E1%83%99%E1%83%A3%E1%83%9C%E1%83%94%E1%83%94%E1%83%91%E1%83%98" title="შუა საუკუნეები – georgiska" lang="ka" hreflang="ka" data-title="შუა საუკუნეები" data-language-autonym="ქართული" data-language-local-name="georgiska" class="interlanguage-link-target"><span>ქართული</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-csb mw-list-item"><a href="https://csb.wikipedia.org/wiki/Strz%C3%A9dnowiek" title="Strzédnowiek – kasjubiska" lang="csb" hreflang="csb" data-title="Strzédnowiek" data-language-autonym="Kaszëbsczi" data-language-local-name="kasjubiska" class="interlanguage-link-target"><span>Kaszëbsczi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kk mw-list-item"><a href="https://kk.wikipedia.org/wiki/%D0%9E%D1%80%D1%82%D0%B0%D2%93%D0%B0%D1%81%D1%8B%D1%80" title="Ортағасыр – kazakiska" lang="kk" hreflang="kk" data-title="Ортағасыр" data-language-autonym="Қазақша" data-language-local-name="kazakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Қазақша</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kw mw-list-item"><a href="https://kw.wikipedia.org/wiki/Osow_Kres" title="Osow Kres – korniska" lang="kw" hreflang="kw" data-title="Osow Kres" data-language-autonym="Kernowek" data-language-local-name="korniska" class="interlanguage-link-target"><span>Kernowek</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sw mw-list-item"><a href="https://sw.wikipedia.org/wiki/Enzi_ya_kati" title="Enzi ya kati – swahili" lang="sw" hreflang="sw" data-title="Enzi ya kati" data-language-autonym="Kiswahili" data-language-local-name="swahili" class="interlanguage-link-target"><span>Kiswahili</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ht mw-list-item"><a href="https://ht.wikipedia.org/wiki/Mway%C3%A8naj" title="Mwayènaj – haitiska" lang="ht" hreflang="ht" data-title="Mwayènaj" data-language-autonym="Kreyòl ayisyen" data-language-local-name="haitiska" class="interlanguage-link-target"><span>Kreyòl ayisyen</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gcr mw-list-item"><a href="https://gcr.wikipedia.org/wiki/Mwayen-Aj" title="Mwayen-Aj – Guianan Creole" lang="gcr" hreflang="gcr" data-title="Mwayen-Aj" data-language-autonym="Kriyòl gwiyannen" data-language-local-name="Guianan Creole" class="interlanguage-link-target"><span>Kriyòl gwiyannen</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ku mw-list-item"><a href="https://ku.wikipedia.org/wiki/Serdema_Nav%C3%AEn" title="Serdema Navîn – kurdiska" lang="ku" hreflang="ku" data-title="Serdema Navîn" data-language-autonym="Kurdî" data-language-local-name="kurdiska" class="interlanguage-link-target"><span>Kurdî</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ky mw-list-item"><a href="https://ky.wikipedia.org/wiki/%D0%9E%D1%80%D1%82%D0%BE_%D0%BA%D1%8B%D0%BB%D1%8B%D0%BC%D0%B4%D0%B0%D1%80" title="Орто кылымдар – kirgiziska" lang="ky" hreflang="ky" data-title="Орто кылымдар" data-language-autonym="Кыргызча" data-language-local-name="kirgiziska" class="interlanguage-link-target"><span>Кыргызча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lld mw-list-item"><a href="https://lld.wikipedia.org/wiki/Et%C3%A9_medievala" title="Eté medievala – Ladin" lang="lld" hreflang="lld" data-title="Eté medievala" data-language-autonym="Ladin" data-language-local-name="Ladin" class="interlanguage-link-target"><span>Ladin</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lo mw-list-item"><a href="https://lo.wikipedia.org/wiki/%E0%BA%AA%E0%BA%B0%E0%BB%84%E0%BB%9D%E0%BA%81%E0%BA%B2%E0%BA%87" title="ສະໄໝກາງ – laotiska" lang="lo" hreflang="lo" data-title="ສະໄໝກາງ" data-language-autonym="ລາວ" data-language-local-name="laotiska" class="interlanguage-link-target"><span>ລາວ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-la mw-list-item"><a href="https://la.wikipedia.org/wiki/Medium_aevum" title="Medium aevum – latin" lang="la" hreflang="la" data-title="Medium aevum" data-language-autonym="Latina" data-language-local-name="latin" class="interlanguage-link-target"><span>Latina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lv mw-list-item"><a href="https://lv.wikipedia.org/wiki/Viduslaiki" title="Viduslaiki – lettiska" lang="lv" hreflang="lv" data-title="Viduslaiki" data-language-autonym="Latviešu" data-language-local-name="lettiska" class="interlanguage-link-target"><span>Latviešu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lb mw-list-item"><a href="https://lb.wikipedia.org/wiki/M%C3%ABttelalter" title="Mëttelalter – luxemburgiska" lang="lb" hreflang="lb" data-title="Mëttelalter" data-language-autonym="Lëtzebuergesch" data-language-local-name="luxemburgiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lëtzebuergesch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lt mw-list-item"><a href="https://lt.wikipedia.org/wiki/Viduram%C5%BEiai" title="Viduramžiai – litauiska" lang="lt" hreflang="lt" data-title="Viduramžiai" data-language-autonym="Lietuvių" data-language-local-name="litauiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lietuvių</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lij mw-list-item"><a href="https://lij.wikipedia.org/wiki/Et%C3%A6_de_M%C3%ABzo" title="Etæ de Mëzo – liguriska" lang="lij" hreflang="lij" data-title="Etæ de Mëzo" data-language-autonym="Ligure" data-language-local-name="liguriska" class="interlanguage-link-target"><span>Ligure</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-li mw-list-item"><a href="https://li.wikipedia.org/wiki/Middeliewe" title="Middeliewe – limburgiska" lang="li" hreflang="li" data-title="Middeliewe" data-language-autonym="Limburgs" data-language-local-name="limburgiska" class="interlanguage-link-target"><span>Limburgs</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lfn mw-list-item"><a href="https://lfn.wikipedia.org/wiki/Eda_medieval" title="Eda medieval – lingua franca nova" lang="lfn" hreflang="lfn" data-title="Eda medieval" data-language-autonym="Lingua Franca Nova" data-language-local-name="lingua franca nova" class="interlanguage-link-target"><span>Lingua Franca Nova</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lmo mw-list-item"><a href="https://lmo.wikipedia.org/wiki/Medio%C3%A9v" title="Medioév – lombardiska" lang="lmo" hreflang="lmo" data-title="Medioév" data-language-autonym="Lombard" data-language-local-name="lombardiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lombard</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hu mw-list-item"><a href="https://hu.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6z%C3%A9pkor" title="Középkor – ungerska" lang="hu" hreflang="hu" data-title="Középkor" data-language-autonym="Magyar" data-language-local-name="ungerska" class="interlanguage-link-target"><span>Magyar</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mk mw-list-item"><a href="https://mk.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D1%80%D0%B5%D0%B4%D0%B5%D0%BD_%D0%B2%D0%B5%D0%BA" title="Среден век – makedonska" lang="mk" hreflang="mk" data-title="Среден век" data-language-autonym="Македонски" data-language-local-name="makedonska" class="interlanguage-link-target"><span>Македонски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mg mw-list-item"><a href="https://mg.wikipedia.org/wiki/Andro_Antenatenany" title="Andro Antenatenany – malagassiska" lang="mg" hreflang="mg" data-title="Andro Antenatenany" data-language-autonym="Malagasy" data-language-local-name="malagassiska" class="interlanguage-link-target"><span>Malagasy</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ml mw-list-item"><a href="https://ml.wikipedia.org/wiki/%E0%B4%AE%E0%B4%A6%E0%B5%8D%E0%B4%A7%E0%B5%8D%E0%B4%AF%E0%B4%95%E0%B4%BE%E0%B4%B2%E0%B4%82" title="മദ്ധ്യകാലം – malayalam" lang="ml" hreflang="ml" data-title="മദ്ധ്യകാലം" data-language-autonym="മലയാളം" data-language-local-name="malayalam" class="interlanguage-link-target"><span>മലയാളം</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mt mw-list-item"><a href="https://mt.wikipedia.org/wiki/Medjuevu" title="Medjuevu – maltesiska" lang="mt" hreflang="mt" data-title="Medjuevu" data-language-autonym="Malti" data-language-local-name="maltesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Malti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mr mw-list-item"><a href="https://mr.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AE%E0%A4%A7%E0%A5%8D%E0%A4%AF_%E0%A4%AF%E0%A5%81%E0%A4%97" title="मध्य युग – marathi" lang="mr" hreflang="mr" data-title="मध्य युग" data-language-autonym="मराठी" data-language-local-name="marathi" class="interlanguage-link-target"><span>मराठी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-xmf mw-list-item"><a href="https://xmf.wikipedia.org/wiki/%E1%83%A8%E1%83%A5%E1%83%90_%E1%83%9D%E1%83%A8%E1%83%AC%E1%83%90%E1%83%9C%E1%83%A3%E1%83%A0%E1%83%94%E1%83%A4%E1%83%98" title="შქა ოშწანურეფი – mingrelianska" lang="xmf" hreflang="xmf" data-title="შქა ოშწანურეფი" data-language-autonym="მარგალური" data-language-local-name="mingrelianska" class="interlanguage-link-target"><span>მარგალური</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arz mw-list-item"><a href="https://arz.wikipedia.org/wiki/%D8%B9%D8%B5%D9%88%D8%B1_%D9%88%D8%B3%D8%B7%D8%A7%D9%86%D9%8A%D9%87" title="عصور وسطانيه – egyptisk arabiska" lang="arz" hreflang="arz" data-title="عصور وسطانيه" data-language-autonym="مصرى" data-language-local-name="egyptisk arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>مصرى</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mzn mw-list-item"><a href="https://mzn.wikipedia.org/wiki/%D9%82%D8%B1%D9%88%D9%86_%D9%88%D8%B3%D8%B7%D8%A7" title="قرون وسطا – mazanderani" lang="mzn" hreflang="mzn" data-title="قرون وسطا" data-language-autonym="مازِرونی" data-language-local-name="mazanderani" class="interlanguage-link-target"><span>مازِرونی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ms mw-list-item"><a href="https://ms.wikipedia.org/wiki/Zaman_Pertengahan" title="Zaman Pertengahan – malajiska" lang="ms" hreflang="ms" data-title="Zaman Pertengahan" data-language-autonym="Bahasa Melayu" data-language-local-name="malajiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Melayu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-min mw-list-item"><a href="https://min.wikipedia.org/wiki/Abaik_Patangahan" title="Abaik Patangahan – minangkabau" lang="min" hreflang="min" data-title="Abaik Patangahan" data-language-autonym="Minangkabau" data-language-local-name="minangkabau" class="interlanguage-link-target"><span>Minangkabau</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mwl mw-list-item"><a href="https://mwl.wikipedia.org/wiki/Eidade_M%C3%A9dia" title="Eidade Média – mirandesiska" lang="mwl" hreflang="mwl" data-title="Eidade Média" data-language-autonym="Mirandés" data-language-local-name="mirandesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Mirandés</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mn mw-list-item"><a href="https://mn.wikipedia.org/wiki/%D0%94%D1%83%D0%BD%D0%B4%D0%B0%D0%B4_%D0%B7%D1%83%D1%83%D0%BD" title="Дундад зуун – mongoliska" lang="mn" hreflang="mn" data-title="Дундад зуун" data-language-autonym="Монгол" data-language-local-name="mongoliska" class="interlanguage-link-target"><span>Монгол</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-my mw-list-item"><a href="https://my.wikipedia.org/wiki/%E1%80%A1%E1%80%9C%E1%80%9A%E1%80%BA%E1%80%81%E1%80%B1%E1%80%90%E1%80%BA" title="အလယ်ခေတ် – burmesiska" lang="my" hreflang="my" data-title="အလယ်ခေတ်" data-language-autonym="မြန်မာဘာသာ" data-language-local-name="burmesiska" class="interlanguage-link-target"><span>မြန်မာဘာသာ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Middeleeuwen" title="Middeleeuwen – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Middeleeuwen" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target"><span>Nederlands</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds-nl mw-list-item"><a href="https://nds-nl.wikipedia.org/wiki/Middeleywen" title="Middeleywen – lågsaxiska" lang="nds-NL" hreflang="nds-NL" data-title="Middeleywen" data-language-autonym="Nedersaksies" data-language-local-name="lågsaxiska" class="interlanguage-link-target"><span>Nedersaksies</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E4%B8%AD%E4%B8%96" title="中世 – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="中世" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target"><span>日本語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nap mw-list-item"><a href="https://nap.wikipedia.org/wiki/Medioevo" title="Medioevo – napolitanska" lang="nap" hreflang="nap" data-title="Medioevo" data-language-autonym="Napulitano" data-language-local-name="napolitanska" class="interlanguage-link-target"><span>Napulitano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-frr mw-list-item"><a href="https://frr.wikipedia.org/wiki/Madel%C3%A4%C3%A4ler" title="Madelääler – nordfrisiska" lang="frr" hreflang="frr" data-title="Madelääler" data-language-autonym="Nordfriisk" data-language-local-name="nordfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Nordfriisk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no mw-list-item"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Middelalderen" title="Middelalderen – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Middelalderen" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk bokmål</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nn mw-list-item"><a href="https://nn.wikipedia.org/wiki/Mellomalderen" title="Mellomalderen – nynorska" lang="nn" hreflang="nn" data-title="Mellomalderen" data-language-autonym="Norsk nynorsk" data-language-local-name="nynorska" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk nynorsk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nrm mw-list-item"><a href="https://nrm.wikipedia.org/wiki/Meyen_%C3%82ge" title="Meyen Âge – Norman" lang="nrf" hreflang="nrf" data-title="Meyen Âge" data-language-autonym="Nouormand" data-language-local-name="Norman" class="interlanguage-link-target"><span>Nouormand</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-oc mw-list-item"><a href="https://oc.wikipedia.org/wiki/Edat_Mejana" title="Edat Mejana – occitanska" lang="oc" hreflang="oc" data-title="Edat Mejana" data-language-autonym="Occitan" data-language-local-name="occitanska" class="interlanguage-link-target"><span>Occitan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uz mw-list-item"><a href="https://uz.wikipedia.org/wiki/O%CA%BBrta_asr" title="Oʻrta asr – uzbekiska" lang="uz" hreflang="uz" data-title="Oʻrta asr" data-language-autonym="Oʻzbekcha / ўзбекча" data-language-local-name="uzbekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Oʻzbekcha / ўзбекча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pa mw-list-item"><a href="https://pa.wikipedia.org/wiki/%E0%A8%AE%E0%A9%B1%E0%A8%A7%E0%A8%95%E0%A8%BE%E0%A8%B2" title="ਮੱਧਕਾਲ – punjabi" lang="pa" hreflang="pa" data-title="ਮੱਧਕਾਲ" data-language-autonym="ਪੰਜਾਬੀ" data-language-local-name="punjabi" class="interlanguage-link-target"><span>ਪੰਜਾਬੀ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pnb mw-list-item"><a href="https://pnb.wikipedia.org/wiki/%D9%88%DA%86%DA%A9%D8%A7%D8%B1%D9%84%D8%A7_%D9%88%DB%8C%D9%84%D8%A7" title="وچکارلا ویلا – Western Punjabi" lang="pnb" hreflang="pnb" data-title="وچکارلا ویلا" data-language-autonym="پنجابی" data-language-local-name="Western Punjabi" class="interlanguage-link-target"><span>پنجابی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-blk mw-list-item"><a href="https://blk.wikipedia.org/wiki/%E1%80%81%E1%80%B1%E1%80%90%E1%80%BA%E1%80%91%E1%80%AC%E1%82%8F%E1%80%9D" title="ခေတ်ထာႏဝ – Pa'O" lang="blk" hreflang="blk" data-title="ခေတ်ထာႏဝ" data-language-autonym="ပအိုဝ်ႏဘာႏသာႏ" data-language-local-name="Pa'O" class="interlanguage-link-target"><span>ပအိုဝ်ႏဘာႏသာႏ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pap mw-list-item"><a href="https://pap.wikipedia.org/wiki/Edad_Media" title="Edad Media – papiamento" lang="pap" hreflang="pap" data-title="Edad Media" data-language-autonym="Papiamentu" data-language-local-name="papiamento" class="interlanguage-link-target"><span>Papiamentu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ps mw-list-item"><a href="https://ps.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D9%86%DA%81%D9%86%DB%8D_%D9%BE%DB%90%DA%93%DB%8D" title="منځنۍ پېړۍ – pashto" lang="ps" hreflang="ps" data-title="منځنۍ پېړۍ" data-language-autonym="پښتو" data-language-local-name="pashto" class="interlanguage-link-target"><span>پښتو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jam mw-list-item"><a href="https://jam.wikipedia.org/wiki/Migl_Iejiz" title="Migl Iejiz – jamaikansk engelsk kreol" lang="jam" hreflang="jam" data-title="Migl Iejiz" data-language-autonym="Patois" data-language-local-name="jamaikansk engelsk kreol" class="interlanguage-link-target"><span>Patois</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pcd mw-list-item"><a href="https://pcd.wikipedia.org/wiki/Mo%C3%A9yin_Ache" title="Moéyin Ache – pikardiska" lang="pcd" hreflang="pcd" data-title="Moéyin Ache" data-language-autonym="Picard" data-language-local-name="pikardiska" class="interlanguage-link-target"><span>Picard</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pms mw-list-item"><a href="https://pms.wikipedia.org/wiki/Et%C3%A0_%C3%ABd_mes" title="Età ëd mes – piemontesiska" lang="pms" hreflang="pms" data-title="Età ëd mes" data-language-autonym="Piemontèis" data-language-local-name="piemontesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Piemontèis</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds mw-list-item"><a href="https://nds.wikipedia.org/wiki/Middel%C3%B6ller" title="Middelöller – lågtyska" lang="nds" hreflang="nds" data-title="Middelöller" data-language-autonym="Plattdüütsch" data-language-local-name="lågtyska" class="interlanguage-link-target"><span>Plattdüütsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/%C5%9Aredniowiecze" title="Średniowiecze – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Średniowiecze" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target"><span>Polski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/Idade_M%C3%A9dia" title="Idade Média – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="Idade Média" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Português</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ro mw-list-item"><a href="https://ro.wikipedia.org/wiki/Evul_Mediu" title="Evul Mediu – rumänska" lang="ro" hreflang="ro" data-title="Evul Mediu" data-language-autonym="Română" data-language-local-name="rumänska" class="interlanguage-link-target"><span>Română</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rm mw-list-item"><a href="https://rm.wikipedia.org/wiki/Temp_medieval" title="Temp medieval – rätoromanska" lang="rm" hreflang="rm" data-title="Temp medieval" data-language-autonym="Rumantsch" data-language-local-name="rätoromanska" class="interlanguage-link-target"><span>Rumantsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rue mw-list-item"><a href="https://rue.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D0%B5%D1%80%D0%B5%D0%B4%D0%BD%D0%BE%D0%B2%D1%96%D0%BA" title="Середновік – rusyn" lang="rue" hreflang="rue" data-title="Середновік" data-language-autonym="Русиньскый" data-language-local-name="rusyn" class="interlanguage-link-target"><span>Русиньскый</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru mw-list-item"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D1%80%D0%B5%D0%B4%D0%BD%D0%B8%D0%B5_%D0%B2%D0%B5%D0%BA%D0%B0" title="Средние века – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="Средние века" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target"><span>Русский</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sah mw-list-item"><a href="https://sah.wikipedia.org/wiki/%D0%9E%D1%80%D1%82%D0%BE_%D2%AF%D0%B9%D1%8D%D0%BB%D1%8D%D1%80" title="Орто үйэлэр – jakutiska" lang="sah" hreflang="sah" data-title="Орто үйэлэр" data-language-autonym="Саха тыла" data-language-local-name="jakutiska" class="interlanguage-link-target"><span>Саха тыла</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-szy mw-list-item"><a href="https://szy.wikipedia.org/wiki/cung-se-ci" title="cung-se-ci – Sakizaya" lang="szy" hreflang="szy" data-title="cung-se-ci" data-language-autonym="Sakizaya" data-language-local-name="Sakizaya" class="interlanguage-link-target"><span>Sakizaya</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-skr mw-list-item"><a href="https://skr.wikipedia.org/wiki/%D9%82%D8%B1%D9%88%D9%86_%D9%88%D8%B3%D8%B7%D9%B0%DB%8C" title="قرون وسطٰی – Saraiki" lang="skr" hreflang="skr" data-title="قرون وسطٰی" data-language-autonym="سرائیکی" data-language-local-name="Saraiki" class="interlanguage-link-target"><span>سرائیکی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sc mw-list-item"><a href="https://sc.wikipedia.org/wiki/Edade_m%C3%A8dia" title="Edade mèdia – sardinska" lang="sc" hreflang="sc" data-title="Edade mèdia" data-language-autonym="Sardu" data-language-local-name="sardinska" class="interlanguage-link-target"><span>Sardu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sco mw-list-item"><a href="https://sco.wikipedia.org/wiki/Middle_Ages" title="Middle Ages – skotska" lang="sco" hreflang="sco" data-title="Middle Ages" data-language-autonym="Scots" data-language-local-name="skotska" class="interlanguage-link-target"><span>Scots</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-stq mw-list-item"><a href="https://stq.wikipedia.org/wiki/Middeloaler" title="Middeloaler – saterfrisiska" lang="stq" hreflang="stq" data-title="Middeloaler" data-language-autonym="Seeltersk" data-language-local-name="saterfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Seeltersk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sq mw-list-item"><a href="https://sq.wikipedia.org/wiki/Mesjeta" title="Mesjeta – albanska" lang="sq" hreflang="sq" data-title="Mesjeta" data-language-autonym="Shqip" data-language-local-name="albanska" class="interlanguage-link-target"><span>Shqip</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-scn mw-list-item"><a href="https://scn.wikipedia.org/wiki/Mediuevu" title="Mediuevu – sicilianska" lang="scn" hreflang="scn" data-title="Mediuevu" data-language-autonym="Sicilianu" data-language-local-name="sicilianska" class="interlanguage-link-target"><span>Sicilianu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-simple mw-list-item"><a href="https://simple.wikipedia.org/wiki/Middle_Ages" title="Middle Ages – Simple English" lang="en-simple" hreflang="en-simple" data-title="Middle Ages" data-language-autonym="Simple English" data-language-local-name="Simple English" class="interlanguage-link-target"><span>Simple English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sd mw-list-item"><a href="https://sd.wikipedia.org/wiki/%D9%88%DA%86%D9%88%D9%86_%D8%AF%D9%88%D8%B1" title="وچون دور – sindhi" lang="sd" hreflang="sd" data-title="وچون دور" data-language-autonym="سنڌي" data-language-local-name="sindhi" class="interlanguage-link-target"><span>سنڌي</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sk mw-list-item"><a href="https://sk.wikipedia.org/wiki/Stredovek" title="Stredovek – slovakiska" lang="sk" hreflang="sk" data-title="Stredovek" data-language-autonym="Slovenčina" data-language-local-name="slovakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenčina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sl mw-list-item"><a href="https://sl.wikipedia.org/wiki/Srednji_vek" title="Srednji vek – slovenska" lang="sl" hreflang="sl" data-title="Srednji vek" data-language-autonym="Slovenščina" data-language-local-name="slovenska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenščina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-szl mw-list-item"><a href="https://szl.wikipedia.org/wiki/Strzed%C5%84e_Storocza" title="Strzedńe Storocza – silesiska" lang="szl" hreflang="szl" data-title="Strzedńe Storocza" data-language-autonym="Ślůnski" data-language-local-name="silesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ślůnski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ckb mw-list-item"><a href="https://ckb.wikipedia.org/wiki/%D8%B3%DB%95%D8%AF%DB%95%DA%A9%D8%A7%D9%86%DB%8C_%D9%86%D8%A7%D9%88%DB%8C%D9%86" title="سەدەکانی ناوین – centralkurdiska" lang="ckb" hreflang="ckb" data-title="سەدەکانی ناوین" data-language-autonym="کوردی" data-language-local-name="centralkurdiska" class="interlanguage-link-target"><span>کوردی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D1%80%D0%B5%D0%B4%D1%9A%D0%B8_%D0%B2%D0%B5%D0%BA" title="Средњи век – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Средњи век" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Српски / srpski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sh badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://sh.wikipedia.org/wiki/Srednji_vijek" title="Srednji vijek – serbokroatiska" lang="sh" hreflang="sh" data-title="Srednji vijek" data-language-autonym="Srpskohrvatski / српскохрватски" data-language-local-name="serbokroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Srpskohrvatski / српскохрватски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi mw-list-item"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Keskiaika" title="Keskiaika – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Keskiaika" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target"><span>Suomi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tl mw-list-item"><a href="https://tl.wikipedia.org/wiki/Gitnang_Kapanahunan" title="Gitnang Kapanahunan – tagalog" lang="tl" hreflang="tl" data-title="Gitnang Kapanahunan" data-language-autonym="Tagalog" data-language-local-name="tagalog" class="interlanguage-link-target"><span>Tagalog</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ta mw-list-item"><a href="https://ta.wikipedia.org/wiki/%E0%AE%A8%E0%AE%9F%E0%AF%81%E0%AE%95%E0%AF%8D%E0%AE%95%E0%AE%BE%E0%AE%B2%E0%AE%AE%E0%AF%8D_(%E0%AE%90%E0%AE%B0%E0%AF%8B%E0%AE%AA%E0%AF%8D%E0%AE%AA%E0%AE%BE)" title="நடுக்காலம் (ஐரோப்பா) – tamil" lang="ta" hreflang="ta" data-title="நடுக்காலம் (ஐரோப்பா)" data-language-autonym="தமிழ்" data-language-local-name="tamil" class="interlanguage-link-target"><span>தமிழ்</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kab mw-list-item"><a href="https://kab.wikipedia.org/wiki/Tallit-Tanammast" title="Tallit-Tanammast – kabyliska" lang="kab" hreflang="kab" data-title="Tallit-Tanammast" data-language-autonym="Taqbaylit" data-language-local-name="kabyliska" class="interlanguage-link-target"><span>Taqbaylit</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tt mw-list-item"><a href="https://tt.wikipedia.org/wiki/%D0%A3%D1%80%D1%82%D0%B0_%D0%B3%D0%B0%D1%81%D1%8B%D1%80%D0%BB%D0%B0%D1%80" title="Урта гасырлар – tatariska" lang="tt" hreflang="tt" data-title="Урта гасырлар" data-language-autonym="Татарча / tatarça" data-language-local-name="tatariska" class="interlanguage-link-target"><span>Татарча / tatarça</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-th mw-list-item"><a href="https://th.wikipedia.org/wiki/%E0%B8%AA%E0%B8%A1%E0%B8%B1%E0%B8%A2%E0%B8%81%E0%B8%A5%E0%B8%B2%E0%B8%87" title="สมัยกลาง – thailändska" lang="th" hreflang="th" data-title="สมัยกลาง" data-language-autonym="ไทย" data-language-local-name="thailändska" class="interlanguage-link-target"><span>ไทย</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/Orta_%C3%87a%C4%9F" title="Orta Çağ – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="Orta Çağ" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target"><span>Türkçe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tk mw-list-item"><a href="https://tk.wikipedia.org/wiki/Orta_asyrlar" title="Orta asyrlar – turkmeniska" lang="tk" hreflang="tk" data-title="Orta asyrlar" data-language-autonym="Türkmençe" data-language-local-name="turkmeniska" class="interlanguage-link-target"><span>Türkmençe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D0%B5%D1%80%D0%B5%D0%B4%D0%BD%D1%8C%D0%BE%D0%B2%D1%96%D1%87%D1%87%D1%8F" title="Середньовіччя – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Середньовіччя" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target"><span>Українська</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ur mw-list-item"><a href="https://ur.wikipedia.org/wiki/%D9%82%D8%B1%D9%88%D9%86_%D9%88%D8%B3%D8%B7%DB%8C" title="قرون وسطی – urdu" lang="ur" hreflang="ur" data-title="قرون وسطی" data-language-autonym="اردو" data-language-local-name="urdu" class="interlanguage-link-target"><span>اردو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vec mw-list-item"><a href="https://vec.wikipedia.org/wiki/Et%C3%A0_de_mezo" title="Età de mezo – venetianska" lang="vec" hreflang="vec" data-title="Età de mezo" data-language-autonym="Vèneto" data-language-local-name="venetianska" class="interlanguage-link-target"><span>Vèneto</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vi badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://vi.wikipedia.org/wiki/Trung_C%E1%BB%95" title="Trung Cổ – vietnamesiska" lang="vi" hreflang="vi" data-title="Trung Cổ" data-language-autonym="Tiếng Việt" data-language-local-name="vietnamesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Tiếng Việt</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vo mw-list-item"><a href="https://vo.wikipedia.org/wiki/Z%C3%A4nodatim%C3%A4d" title="Zänodatimäd – volapük" lang="vo" hreflang="vo" data-title="Zänodatimäd" data-language-autonym="Volapük" data-language-local-name="volapük" class="interlanguage-link-target"><span>Volapük</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fiu-vro mw-list-item"><a href="https://fiu-vro.wikipedia.org/wiki/Keskaig" title="Keskaig – võru" lang="vro" hreflang="vro" data-title="Keskaig" data-language-autonym="Võro" data-language-local-name="võru" class="interlanguage-link-target"><span>Võro</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wa mw-list-item"><a href="https://wa.wikipedia.org/wiki/Moyin%C3%A5dje" title="Moyinådje – vallonska" lang="wa" hreflang="wa" data-title="Moyinådje" data-language-autonym="Walon" data-language-local-name="vallonska" class="interlanguage-link-target"><span>Walon</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-classical mw-list-item"><a href="https://zh-classical.wikipedia.org/wiki/%E4%B8%AD%E4%B8%96" title="中世 – litterär kineiska" lang="lzh" hreflang="lzh" data-title="中世" data-language-autonym="文言" data-language-local-name="litterär kineiska" class="interlanguage-link-target"><span>文言</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vls mw-list-item"><a href="https://vls.wikipedia.org/wiki/Middel%C3%AAeuwn" title="Middelêeuwn – västflamländska" lang="vls" hreflang="vls" data-title="Middelêeuwn" data-language-autonym="West-Vlams" data-language-local-name="västflamländska" class="interlanguage-link-target"><span>West-Vlams</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-war mw-list-item"><a href="https://war.wikipedia.org/wiki/Kabutngaay_nga_Panahon" title="Kabutngaay nga Panahon – waray" lang="war" hreflang="war" data-title="Kabutngaay nga Panahon" data-language-autonym="Winaray" data-language-local-name="waray" class="interlanguage-link-target"><span>Winaray</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wuu mw-list-item"><a href="https://wuu.wikipedia.org/wiki/%E4%B8%AD%E4%B8%96" title="中世 – wu" lang="wuu" hreflang="wuu" data-title="中世" data-language-autonym="吴语" data-language-local-name="wu" class="interlanguage-link-target"><span>吴语</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-yi mw-list-item"><a href="https://yi.wikipedia.org/wiki/%D7%9E%D7%99%D7%98%D7%9C_%D7%90%D7%9C%D7%98%D7%A2%D7%A8" title="מיטל אלטער – jiddisch" lang="yi" hreflang="yi" data-title="מיטל אלטער" data-language-autonym="ייִדיש" data-language-local-name="jiddisch" class="interlanguage-link-target"><span>ייִדיש</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-yue mw-list-item"><a href="https://zh-yue.wikipedia.org/wiki/%E4%B8%AD%E4%B8%96%E7%B4%80" title="中世紀 – kantonesiska" lang="yue" hreflang="yue" data-title="中世紀" data-language-autonym="粵語" data-language-local-name="kantonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>粵語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zea mw-list-item"><a href="https://zea.wikipedia.org/wiki/Middele%C3%AAuwen" title="Middeleêuwen – zeeländska" lang="zea" hreflang="zea" data-title="Middeleêuwen" data-language-autonym="Zeêuws" data-language-local-name="zeeländska" class="interlanguage-link-target"><span>Zeêuws</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bat-smg mw-list-item"><a href="https://bat-smg.wikipedia.org/wiki/V%C4%97dorom%C5%BE%C4%93" title="Vėdoromžē – samogitiska" lang="sgs" hreflang="sgs" data-title="Vėdoromžē" data-language-autonym="Žemaitėška" data-language-local-name="samogitiska" class="interlanguage-link-target"><span>Žemaitėška</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E4%B8%AD%E4%B8%96%E7%BA%AA" title="中世纪 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="中世纪" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target"><span>中文</span></a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><span class="wb-langlinks-edit wb-langlinks-link"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q12554#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></span></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Medeltiden" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c"><span>Artikel</span></a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Medeltiden" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">svenska</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Medeltiden"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">Verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Medeltiden"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=history"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Medeltiden" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j"><span>Sidor som länkar hit</span></a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Medeltiden" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k"><span>Relaterade ändringar</span></a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q"><span>Specialsidor</span></a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&oldid=55904586" title="Permanent länk till den här versionen av sidan"><span>Permanent länk</span></a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=info" title="Mer information om denna sida"><span>Sidinformation</span></a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Medeltiden&id=55904586&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens"><span>Använd som referens</span></a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FMedeltiden"><span>Hämta förkortad url</span></a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FMedeltiden"><span>Ladda ner QR-kod</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Medeltiden"><span>Skapa en bok</span></a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Medeltiden&action=show-download-screen"><span>Ladda ned som PDF</span></a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p"><span>Utskriftsvänlig version</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Middle_Ages" hreflang="en"><span>Commons</span></a></li><li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikiquote mw-list-item"><a href="https://sv.wikiquote.org/wiki/Medeltiden" hreflang="sv"><span>Wikiquote</span></a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q12554" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g"><span>Wikidata-objekt</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r51224235">.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+link+.ambox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f8f9fa;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}</style><table class="metadata ambox ambox-content" style=""> <tbody><tr> <td class="ambox-image"> <div style="width:52px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Text_document_with_red_question_mark.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a4/Text_document_with_red_question_mark.svg/50px-Text_document_with_red_question_mark.svg.png" decoding="async" width="50" height="50" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a4/Text_document_with_red_question_mark.svg/75px-Text_document_with_red_question_mark.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a4/Text_document_with_red_question_mark.svg/100px-Text_document_with_red_question_mark.svg.png 2x" data-file-width="48" data-file-height="48" /></a></span></div></td> <td class="ambox-text">Den här artikeln har <a href="/wiki/Wikipedia:K%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Källhänvisningar">källor</a>, men den <b>behöver <i>fler <a href="/wiki/Wikipedia:Fotnoter" class="mw-redirect" title="Wikipedia:Fotnoter">fotnoter</a></i> för att kunna <a href="/wiki/Wikipedia:Verifierbarhet" title="Wikipedia:Verifierbarhet">verifieras</a></b>. <small>(2021-06)</small> <br />Motivering: <i>Artikeln är skriven svepande och det är svårt att verifiera enskilda utsagor. Fotnoter behövs.</i><br /><small>Hjälp gärna Wikipedia med att <b><a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit">lägga till fotnoter</a></b> om du kan, eller diskutera saken på <a href="/wiki/Diskussion:Medeltiden" title="Diskussion:Medeltiden">diskussionssidan</a>. Material som inte verifieras kan tas bort.</small></td> </tr> </tbody></table> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Middle_Ages-b.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fb/Middle_Ages-b.jpg/250px-Middle_Ages-b.jpg" decoding="async" width="250" height="248" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fb/Middle_Ages-b.jpg/375px-Middle_Ages-b.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/fb/Middle_Ages-b.jpg 2x" data-file-width="463" data-file-height="460" /></a><figcaption>Byggplats under högmedeltiden.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Conversation-saints_01.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/27/Conversation-saints_01.jpg/250px-Conversation-saints_01.jpg" decoding="async" width="250" height="235" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/27/Conversation-saints_01.jpg 1.5x" data-file-width="272" data-file-height="256" /></a><figcaption><a href="/wiki/Illumination" title="Illumination">Illumination</a> i en medeltida handskrift.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Karl_den_store_krons_av_leo_III.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/af/Karl_den_store_krons_av_leo_III.jpg/250px-Karl_den_store_krons_av_leo_III.jpg" decoding="async" width="250" height="257" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/af/Karl_den_store_krons_av_leo_III.jpg/375px-Karl_den_store_krons_av_leo_III.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/af/Karl_den_store_krons_av_leo_III.jpg/500px-Karl_den_store_krons_av_leo_III.jpg 2x" data-file-width="600" data-file-height="617" /></a><figcaption><a href="/wiki/Karl_den_store" title="Karl den store">Karl den store</a> kröns av <a href="/wiki/Leo_III_(p%C3%A5ve)" title="Leo III (påve)">Leo III</a>. Från kalendern <i><a href="/wiki/Les_Tr%C3%A8s_Riches_Heures_du_Duc_de_Berry" title="Les Très Riches Heures du Duc de Berry">Les Très Riches Heures du Duc de Berry</a></i>.</figcaption></figure> <p><b>Medeltiden</b> är en traditionell benämning på en period av <a href="/wiki/V%C3%A4sterlandet" class="mw-redirect" title="Västerlandet">Västerlandets</a> historia som ligger mellan <a href="/wiki/Antiken" title="Antiken">antiken</a> och <a href="/wiki/Modern_tid" class="mw-redirect" title="Modern tid">modern tid</a>. Medeltiden anses avgränsad från antiken särskilt genom <a href="/wiki/Romerska_riket" title="Romerska riket">Romerska rikets</a> fall i väst år 476, <a href="/wiki/Kristendomen" class="mw-redirect" title="Kristendomen">kristendomens</a> avgörande seger och de stora <a href="/wiki/Folkvandringarna" class="mw-redirect" title="Folkvandringarna">folkvandringarna</a>. Senare datum används ibland i de yttre delarna av <a href="/wiki/Europa" title="Europa">Europa</a>. Mer tänjbar är medeltidens gräns mot <a href="/wiki/Nyare_tiden" class="mw-redirect" title="Nyare tiden">nyare tiden</a>. För Europa som helhet anses 1500 ofta vara slutet på medeltiden. Vanligen används ibland händelser som erövring av <a href="/wiki/Konstantinopel" title="Konstantinopel">Konstantinopel</a> av turkarna 1453, <a href="/wiki/Christopher_Columbus" class="mw-redirect" title="Christopher Columbus">Christopher Columbus</a> första resa till Amerika 1492 eller den <a href="/wiki/Protestantiska_reformationen" class="mw-redirect" title="Protestantiska reformationen">protestantiska reformationen</a> 1517.<sup id="cite_ref-1" class="reference"><a href="#cite_note-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-SNL_2-0" class="reference"><a href="#cite_note-SNL-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Medan man under <a href="/wiki/Ren%C3%A4ssansen" title="Renässansen">renässansen</a> och <a href="/wiki/Upplysningstiden" title="Upplysningstiden">upplysningstiden</a>, och länge under <a href="/wiki/Modernitet" title="Modernitet">moderniteten</a>, såg på medeltiden som en mörk och barbarisk tid, ser dagens historiker denna tid som den grundläggande perioden för det moderna Europa.<sup id="cite_ref-SNL_2-1" class="reference"><a href="#cite_note-SNL-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-:0_3-0" class="reference"><a href="#cite_note-:0-3"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Medeltiden delas in i tre större perioder: </p> <ul><li><b><a href="#tidig">Tidigmedeltid</a></b><sup id="cite_ref-shm:_medeltiden_4-0" class="reference"><a href="#cite_note-shm:_medeltiden-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> eller <i>äldre medeltid</i>,<sup id="cite_ref-NE-medeltiden_5-0" class="reference"><a href="#cite_note-NE-medeltiden-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> en tid av stark <a href="/wiki/Decentralisering" title="Decentralisering">decentralisering</a> och låg tillväxt, i Västeuropa från omkring 450 till 1000.</li> <li><b><a href="#hög">Högmedeltiden</a></b>, en tid som kännetecknas av stark ekonomisk tillväxt och befolkningsökning, stabilisering och centralisering av makten, från omkring 1000 till 1350.</li> <li><b><a href="#sen">Senmedeltiden</a></b> eller, en tid då tillväxten fick ett abrupt slut och en period av demografisk stagnation, ökad samhällelig turbulens tog vid, men då även en konsolidering av centralmakter som skulle fortsätta in på den <a href="/wiki/Tidigmoderna_perioden" class="mw-redirect" title="Tidigmoderna perioden">tidigmoderna perioden</a>, från omkring 1350 till 1500.</li></ul> <p>I nordisk historia placeras istället <a href="/wiki/Sverige_under_%C3%A4ldre_medeltiden" title="Sverige under äldre medeltiden">äldre medeltid</a> till cirka 1050 till 1200, högmedeltiden cirka 1200 till 1350, och senmedeltiden från cirka 1350 till 1520 (skandinavisk yngre medeltid),<sup id="cite_ref-NE-medeltiden_5-1" class="reference"><a href="#cite_note-NE-medeltiden-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-NE-högmedeltiden_6-0" class="reference"><a href="#cite_note-NE-högmedeltiden-6"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>6<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> de två senare ibland hopklumpat till <i>yngre medeltid</i>, följt av <i><a href="/wiki/Vasatiden" title="Vasatiden">Vasatiden</a></i> i svensk historia. </p><p>Utmärkande särskilt för europeisk hög- och senmedeltid är det sociala system som senare kallats <a href="/wiki/Feodalism" title="Feodalism">feodalism</a>. Detta system innebar personliga band mellan <a href="/wiki/Vasall" title="Vasall">vasall</a> och feodalherre som innebar rättigheter och skyldigheter för båda parter. En särprägel som skiljer medeltiden från <a href="/wiki/Antiken" title="Antiken">antiken</a> är den tekniska utveckling, särskilt inom <a href="/wiki/Jordbruk" title="Jordbruk">jordbruket</a>, som ägde rum från 700-talet och framåt. Ett tredje kännetecken är <a href="/wiki/Kristendomen" class="mw-redirect" title="Kristendomen">kristendomens</a> utbredning över hela Europa, vilket kom att fungera som en förenande länk mellan olika regioner. Det var under senmedeltiden som <a href="/wiki/Europa" title="Europa">Europa</a> som en någorlunda enhetlig civilisation uppstod och grunden för många moderna <a href="/wiki/Nationalstat" title="Nationalstat">nationalstater</a> som <a href="/wiki/Frankrike" title="Frankrike">Frankrike</a>, <a href="/wiki/Spanien" title="Spanien">Spanien</a> och de <a href="/wiki/Norden" title="Norden">nordiska länderna</a> lades. </p><p>Medeltiden var också den period när starka centralmakter återigen uppstod i Europa. Många av dagens europeiska storstäder växte fram under medeltiden tillsammans med en stark <a href="/wiki/Borgarklass" class="mw-redirect" title="Borgarklass">borgarklass</a>. <a href="/wiki/Gille" title="Gille">Gillen</a> och <a href="/wiki/Skr%C3%A5v%C3%A4sen" title="Skråväsen">skrån</a> bildades framförallt under senmedeltiden som skulle bestå långt in i modern tid. I slutet av medeltiden inleddes också en kraftfull europeisk expansion och kolonisering av <a href="/wiki/Amerika" title="Amerika">Amerika</a>, <a href="/wiki/Afrika" title="Afrika">Afrika</a> och <a href="/wiki/Asien" title="Asien">Asien</a> och detta föregicks av ett tidigt försök till erövring i och utanför Europa i form av <a href="/wiki/Korst%C3%A5g" title="Korståg">korståg</a> mot <a href="/wiki/Bysantinska_riket" title="Bysantinska riket">Bysantinska riket</a><sup id="cite_ref-7" class="reference"><a href="#cite_note-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, muslimska stater på <a href="/wiki/Iberiska_halv%C3%B6n" title="Iberiska halvön">Iberiska halvön</a>, i <a href="/wiki/Palestina_(region)" title="Palestina (region)">Palestina</a>, och mot <a href="/wiki/Hedning" title="Hedning">hedningar</a> i <a href="/wiki/%C3%96steuropa" title="Östeuropa">Östeuropa</a>, <a href="/wiki/Baltikum" title="Baltikum">Baltikum</a><sup id="cite_ref-8" class="reference"><a href="#cite_note-8"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>8<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och <a href="/wiki/Finland" title="Finland">Finland</a>. </p> <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Historiografi">Historiografi</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Historiografi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Historiografi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Begreppet ”medeltiden” härrör från en indelning av historien som grundar sig i idealiserandet av <a href="/wiki/Antiken" title="Antiken">antiken</a>. Under 1350-talets mitt började italienska författare och akademiker odla ett allt starkare intresse för den klassiska antika perioden. <a href="/wiki/Francesco_Petrarca" title="Francesco Petrarca">Francesco Petrarca</a> (1304–74) var den första som formulerade idén om att hans egen tid var ett återuppväckande av bortglömda antika ideal, och betraktade tiden från Västromerska rikets fall till mitten av 1300-talet en tid av stagnation och intellektuellt mörker. Petrarca hänvisade själv till tidens <i>tenebrae</i> (dimmor) och i början av 1400-talet hade historikern <a href="/wiki/Flavius_Blondus" title="Flavius Blondus">Flavius Blondus</a> varit den första som beskrivit perioden som en mellanperiod, en historisk transportsträcka från utslocknandet av antikens lysande intellektuella tankevärld till dess återupplivande nästan 1000 år senare. Den första historiker som definitivt cementerade begreppet i tidigmodern historiebeskrivning var den franske historikern <a href="/wiki/Charles_Du_Cange" title="Charles Du Cange">Charles Du Cange</a> som 1678 gav ut verket <i>Glossarium</i> i två volymer om <a href="/wiki/Latin" title="Latin">latinets</a> klassiska och medeltida historia. Tio år senare kom <i>Historia Medii Aevi</i> ("Medeltidens historia") ut, skrivet av den tyska historikern <a href="/wiki/Christoph_Cellarius" title="Christoph Cellarius">Kristoffer Cellarius</a>. Under tidigmodern tid (cirka 1500–1800) betraktade man medeltiden som "<a href="/wiki/Den_m%C3%B6rka_tiden" title="Den mörka tiden">den mörka tiden</a>" för att man ansåg att antikens kultur helt försvann under medeltiden, och återkom först i och med <a href="/wiki/Ren%C3%A4ssansen" title="Renässansen">renässansens</a> upplivning av antika ideal. Från upplysningstiden kritiserade många tänkare den katolska kyrkans absoluta och intoleranta auktoritet under medeltiden. Denna syn kvarstod i stort fram till tidigt 1800-tal, då exempelvis <a href="/wiki/Gotik" title="Gotik">gotiken</a> kom på modet igen. Många av <a href="/wiki/Romantiken" title="Romantiken">romantikens</a> konstnärer hade däremot en positiv bild av åtminstone hög- och senmedeltiden, bland annat genom tolkningar av <a href="/wiki/Epos" title="Epos">epos</a> och <a href="/wiki/Legend" title="Legend">legender</a>. Författare som <a href="/wiki/Walter_Scott" title="Walter Scott">Walter Scott</a> och <a href="/wiki/Victor_Hugo" title="Victor Hugo">Victor Hugo</a> använde medeltida teman för romaner och senare använde nationalromantiska konstnärer som <a href="/wiki/Richard_Wagner" title="Richard Wagner">Richard Wagner</a> tidiga medeltida germanska sägner som inspiration för det storslagna operastycket <a href="/wiki/Nibelungens_ring" title="Nibelungens ring">Nibelungens ring</a>.<sup id="cite_ref-9" class="reference"><a href="#cite_note-9"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Idag betonar historiker att medeltiden är den period då grunderna för senare europeisk samhällsutveckling lades och att det i många avseenden, kulturellt, samhälleligt och tekniskt, var en dynamisk och expansiv epok.<sup id="cite_ref-:0_3-1" class="reference"><a href="#cite_note-:0-3"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det blir således bara den tidiga medeltidens första århundraden, mellan Västroms fall och <a href="/wiki/Karl_den_store" title="Karl den store">Karl den stores</a> enande av <a href="/wiki/Frankerriket" title="Frankerriket">frankerriket</a>, som fortfarande kallas "mörka" i historiska kretsar eftersom de lämnat efter sig få skriftliga källor och större byggnadsverk, och all maktutövning och organisation var geografiskt begränsad. "Mörk" får i dessa sammanhang främst betydelsen "tyst" snarare än att vara ett allmänt negativt omdöme. </p><p>I norra och östra Europa anses medeltiden börja betydligt senare: i till exempel <a href="/wiki/Skandinavien" title="Skandinavien">Skandinavien</a> först någon gång under <a href="/wiki/1000" title="1000">1000</a>-talet<sup id="cite_ref-NE-medeltiden_5-2" class="reference"><a href="#cite_note-NE-medeltiden-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-10" class="reference"><a href="#cite_note-10"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>10<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-11" class="reference"><a href="#cite_note-11"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>11<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> beroende på källa, och följer på skandinavisk <a href="/wiki/J%C3%A4rn%C3%A5ldern" title="Järnåldern">järnålder</a> och <a href="/wiki/F%C3%B6rhistorisk_tid" title="Förhistorisk tid">förhistorisk tid</a>. <a href="/wiki/Svensk_medeltid" class="mw-redirect" title="Svensk medeltid">Svensk medeltid</a> börjar således med att den siste kungen i <a href="/wiki/Erik_Segers%C3%A4lls_%C3%A4tt" title="Erik Segersälls ätt">Erik Segersälls ätt</a>, <a href="/wiki/Emund_den_gamle" title="Emund den gamle">Emund den gamle</a>, blir kung 1050 eller dör cirka 1060, eller vid <a href="/wiki/Sveriges_kristnande" title="Sveriges kristnande">Sveriges kristnande</a> (olika tidpunkter i olika landsdelar). I svensk historieskrivning anses medeltiden ha varat fram till omkring 1520 och upplösningen av <a href="/wiki/Kalmarunionen" title="Kalmarunionen">Kalmarunionen</a>. I <a href="/wiki/Danmark" title="Danmark">Danmark</a> och <a href="/wiki/Norge" title="Norge">Norge</a> räknas 1536 som medeltidens slut, då <a href="/wiki/Reformationen" title="Reformationen">reformationen</a> påbörjades av kung <a href="/wiki/Kristian_III" class="mw-redirect" title="Kristian III">Kristian III</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Tidigmedeltid">Tidigmedeltid<span id="tidig"></span></h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Tidigmedeltid" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Tidigmedeltid"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Byzantine_Palaiologos_Eagle.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b4/Byzantine_Palaiologos_Eagle.svg/250px-Byzantine_Palaiologos_Eagle.svg.png" decoding="async" width="250" height="306" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b4/Byzantine_Palaiologos_Eagle.svg/375px-Byzantine_Palaiologos_Eagle.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b4/Byzantine_Palaiologos_Eagle.svg/500px-Byzantine_Palaiologos_Eagle.svg.png 2x" data-file-width="630" data-file-height="770" /></a><figcaption>Det Bysantinska rikets vapen.</figcaption></figure> <p>Under 400-talet började <a href="/wiki/Romarriket" class="mw-redirect" title="Romarriket">Romarrikets</a> <a href="/wiki/Gruppsammanh%C3%A5llning" title="Gruppsammanhållning">sociala sammanhållning</a> att lösas upp, skattebasen för de västra provinserna minskade kraftigt och arméerna som krävdes för försvaret av gränserna rekryterades i allt större utsträckning från allierade germanstammar från trakterna av det moderna Tyskland, Österrike och Ungern. Senaten i Rom blev så småningom i hög grad beroende av germanernas hövdingar och generaler för ledning av den samlade romerska armén. I egenskap av legosoldater, i princip utan eget land, hade dessa föga lojalitet mot den markägande senaten som försökte styra det romerska riket. </p><p>Den <a href="/wiki/4_september" title="4 september">4 september</a> <a href="/wiki/476" title="476">476</a> avsattes den siste romerske kejsaren, <a href="/wiki/Romulus_Augustus" class="mw-redirect" title="Romulus Augustus">Romulus Augustus</a>, av den <a href="/wiki/Heruler" title="Heruler">heruliske</a> krigsherren <a href="/wiki/Odovakar" title="Odovakar">Odovakar</a>. Odovakar sände kejsartecknen (<i>insignia imperialia</i>) till Östroms kejsare. I gengäld önskade Odovakar att bli utsedd till <i>dux</i>, militärbefälhavare, över de västra provinserna. Detta godkändes delvis av Östroms kejsare och Odovakar blev härskare över den italienska halvön och delar av <a href="/wiki/Gallien" title="Gallien">Gallien</a>, det moderna Frankrike. Större delen av den romerska senaten (adeln) lämnade omgående Rom. Att 476 är det år romarriket föll anses vara en förenkling bland historiker eftersom det är väl visat att livet gick vidare och den romerska kulturen styrde som vanligt i de flesta provinserna även om kejsaren och senaten var avsatt. De romerska provinserna, med skatteintäkter och legioner, togs helt enkelt över av antingen regionala generaler, adel eller erövrande barbarhövdingar. </p><p>Östrom, oftast kallat <a href="/wiki/Bysantinska_riket" title="Bysantinska riket">Bysantinska riket</a> eller Bysans, gjorde i början på 500-talet försök att återerövra provinserna i det forna Västrom. Inledningsvis var denna kampanj framgångsrik och den italienska halvön, <a href="/wiki/Sicilien" title="Sicilien">Sicilien</a> samt <a href="/wiki/Nordafrika" title="Nordafrika">Nordafrika</a> återtogs. År 541 utbröt dock den <a href="/wiki/Justinianska_pesten" title="Justinianska pesten">Justinianska pesten</a>, som härjade i Bysans till år 700. Pesten dödade cirka 50 procent av befolkningen i Bysans och kejsardömet förlorade med pestens utbrott all kraft att återta de västra provinserna. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Folkvandringar">Folkvandringar</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Folkvandringar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Folkvandringar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Folkvandringstiden" title="Folkvandringstiden">Folkvandringstiden</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Folkevandringene.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e1/Folkevandringene.jpg/250px-Folkevandringene.jpg" decoding="async" width="250" height="177" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e1/Folkevandringene.jpg/375px-Folkevandringene.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e1/Folkevandringene.jpg/500px-Folkevandringene.jpg 2x" data-file-width="1400" data-file-height="991" /></a><figcaption>En karta över några av de större folkförflyttningarna under <a href="/wiki/Folkvandringstiden" title="Folkvandringstiden">folkvandringstiden</a>.</figcaption></figure> <p>Från 300-talet till slutet av 500-talet flyttade en rad olika nomadiska eller halvnomadiska grupper in i västra Europa från norr och öster och hade stor inverkan på politiska och kulturella strukturer. Under flera stora migrationsvågor med början med <a href="/wiki/Ostrogoter" title="Ostrogoter">ostrogoternas</a> vandringar år 340 slogs mycket av det gamla romerska systemet sönder och en ny fusion av germansk kultur och romersk tradition i kombination med en kristen tro skapade början till den kultur som senare skulle konsolideras som Europa. </p><p>I samband med det västromerska rikets sönderfall från cirka 200- till 500-talet skedde en rad större migrationer av framförallt germanska stammar från Öst- och Centraleuropa. De underliggande orsakerna till förflyttningarna är oklara men den omedelbara orsaken var tryck från centralasiatiska nomadfolk som var i rörelse västerut. Först kom <a href="/wiki/Hunner" title="Hunner">hunnerna</a> under sin kung <a href="/wiki/Attila" title="Attila">Attila</a>, därefter avarerna (567–811) och sist <a href="/wiki/Magyarer" class="mw-redirect" title="Magyarer">magyarerna</a> (862, 895–907) som grundade <a href="/wiki/Kungariket_Ungern" title="Kungariket Ungern">Kungariket Ungern</a>. Det romerska gränsförsvarets sammanbrott i och med inbördes strider mellan romerska fältherrar gjorde det möjligt för de olika grupperna att flytta in på romerskt territorium utan större motstånd. Det romerska riket hade under de första århundradena e.Kr. även börjat anlita allt större antal germanska krigare i sina arméer. Många av dessa kom från stamsamhällen som befann sig i relativt nyerövrade områden eller i gränstrakterna mellan det romerska riket och områden i Central- och Östeuropa som inte låg under imperiets kontroll. Bland de större germanska grupperna var goterna som härjade över stora delar av kontinenten och sedan grundade lösa statsbildningar på Iberiska halvön och södra Centraleuropa. Frankerna, ett folk från Lågländerna, tog över det mesta av norra Gallien. Vandalerna bildade riken i Nordafrika och anföll och plundrade senare Rom. Anglosaxare från södra delar av dagens Danmark och norra Tyskland invaderade Brittiska öarna och överväldigade den tidigare romerska utposten. Bland de mest destruktiva invasionerna var den som utfördes av hunnerna, ett centralasiatiskt stäppfolk. Hunnerna plundrade och förstörde städer över stora delar av Väst- och Östeuropa. De otaliga invasionerna svepte undan mycket av det antika samhället som vilade på grekisk-romerska traditioner; en tidigare stark centralmakt slogs sönder. En decentralisering och, i förlängningen, en feodalisering av Europa var resultatet. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Germanerna">Germanerna</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Germanerna" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Germanerna"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Germanska politiska och kulturella traditioner tog över och omformade den gamla samhällsstrukturen. De germanska folken bestod av en brokig uppsättning stammar med likartade, men ingalunda homogena, traditioner. Bosättningarna var små och mobila och jordbruket primitivt. Fokus låg framförallt på boskapsuppfödning och animalier dominerade kosten tillsammans med öl. Ekonomin var främst självhushållande med lågintensiv handel. Hantverkare som med metall framställde smycken och framförallt vapen (av järn) av hög kvalitet, men i liten skala. Politiskt sett styrdes samhället av mäktiga stormän som formade lösa allianser med varandra för att bekämpa andra allianser eller för att försvara sig mot andra folkgrupper. Lagar bestod av muntliga traditioner och sågs som brott mot person, inte politiska institutioner. Lagar kunde variera från stam till stam (kallade <i>folk</i> av germanerna), men allierade stammar respekterade ofta varandras lagar. Straff utmättes främst i form av böter, men konflikter kunde ofta leda till hämndaktioner som drog igång långvariga <a href="/w/index.php?title=Blodsfejd&action=edit&redlink=1" class="new" title="Blodsfejd [inte skriven än]">blodsfejder</a>. Familjestrukturen var strikt patriarkal och patrilinjär och det fanns en skarp uppdelning av olika uppgifter mellan män och kvinnor; männen krigade och representerade familjen socialt och politiskt; kvinnor hade ansvar för hushåll, barnuppfostran, jordbruk och hantverk som sömnad. Slavar förekom, särskilt som krigsbyte, men bara i större hushåll.<sup id="cite_ref-12" class="reference"><a href="#cite_note-12"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>12<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Frankerna">Frankerna</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Frankerna" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Frankerna"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Ur den nya samhällsstrukturen växte successivt maktbaser upp. Till en början var det främst stora lokala godsägare som mot ett löfte om militärt beskydd från krigsherrar och andra godsägare lät bönder bruka jorden samt avlägga diverse avgifter. Runt 700-talet hade större politiska enheter bildats, framförallt i norra Frankrike, och bland dessa enheter, ledda av en tidig krigararistokrati, framträdde nominellt erkända kungar. Även om kungarnas makt var föga institutionaliserad och till stor del byggde på personlig auktoritet, fanns ändå grunder för en centralmakt. Den frankiske krigsherren Karl den store, med avstamp i sina förfäder, Karl Martells och Pippin den lilles erövringar, tog initiativ till att konsolidera denna framväxande centralmakt. Under en rad fälttåg erövrade han hela Frankrike, Lågländerna, delar av västra Tyskland och hela norra och centrala Italien, inklusive Rom. Kulmen för hans insats blev när han kröntes som västromersk kejsare av påven i början av 800-talet. Idén om det gamla kejserliga ämbetet hade återuppväckts i Västeuropa. Karl den stores rike överlevde dock inte honom själv utan delades snart upp i tre delar av hans sonsöner. Det antika idealet om ett kejsarrike, som nu fick sin legitimitet genom dess arvtagare, den romersk-katolska kyrkan (och mer specifikt påven) var dock återetablerat och togs senare över av tyska kungar under 800- och 900-talet. </p><p>Utöver den militära och politiska insatsen innebar Karl den stores gripande av makten ett uppsving i det intellektuella livet. Studier av antiken ledde till ny förståelse av dess idéer och Karl själv sponsrade kloster som fungerade som tidigmedeltida akademiska centra. Bland de viktigaste innovationerna var uppfinningar av den så kallade karolingiska <a href="/wiki/Minuskel" class="mw-redirect" title="Minuskel">minuskeln</a>, föregångaren till dagens textade <a href="/wiki/Gemen" title="Gemen">gemener</a>. Kyrkan stärktes genom donationer och grunden till det som senare skulle bli <a href="/wiki/Kyrkostaten" title="Kyrkostaten">Kyrkostaten</a> bildades genom en donation av Karl den store till det påvliga ämbetet. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Muslimska_invasioner">Muslimska invasioner</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Muslimska invasioner" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Muslimska invasioner"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Islamiska_expansionen" title="Islamiska expansionen">Islamiska expansionen</a></dd></dl></div> <p>Under 600-talet och början av 700-talet invaderade muslimska arméer ledda av profeten Muhammeds efterträdare samtliga områden längs <a href="/wiki/Medelhavet" title="Medelhavet">Medelhavets</a> södra kust. Det relativt svaga visigotiska riket på <a href="/wiki/Iberiska_halv%C3%B6n" title="Iberiska halvön">Iberiska halvön</a> besegrades av det <a href="/wiki/Umayyadiska_kalifatet" class="mw-redirect" title="Umayyadiska kalifatet">Umayyadiska kalifatets</a> arméer i början av 700-talet och det mesta av dagens Portugal och Spanien föll under muslimsk kontroll. Under 800–900-talet lades <a href="/wiki/Sicilien" title="Sicilien">Sicilien</a>, <a href="/wiki/Korsika" title="Korsika">Korsika</a>, <a href="/wiki/Sardinien" title="Sardinien">Sardinien</a>, <a href="/wiki/Kreta" title="Kreta">Kreta</a> och <a href="/wiki/Cypern" title="Cypern">Cypern</a> till de muslimska erövringarna. Följden blev att många kristna västeuropeiska kungadömen och furstestater försvagades och tvingades till reträtt. Det en gång mäktiga bysantinska riket utsattes för anfall som det aldrig riktigt hämtade sig från. Islams framgångar hade effekten att centrum för den kristna makten gradvis förflyttades till kontinentala Europa. Samtidigt innebar det muslimska styret en kulturell och ekonomisk blomstringsperiod i erövrade områden. Intensivt jordbruk, effektiv stadsplanering och skolor infördes. <a href="/wiki/C%C3%B3rdoba,_Spanien" title="Córdoba, Spanien">Cordoba</a>, huvudstaden för det muslimska Spanien, hade flera hundra tusen invånare och var centrum för en avancerad urban kultur med långväga handel och ett spirande intellektuellt liv, och likaså blev <a href="/wiki/Palermo" title="Palermo">Palermo</a> på 900-talet en av Europas största städer. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Jordbruket_utvecklas">Jordbruket utvecklas</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Jordbruket utvecklas" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Jordbruket utvecklas"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Detail_of_Les_tres_riches_heures_-_March.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/Detail_of_Les_tres_riches_heures_-_March.jpg/250px-Detail_of_Les_tres_riches_heures_-_March.jpg" decoding="async" width="250" height="161" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/Detail_of_Les_tres_riches_heures_-_March.jpg/375px-Detail_of_Les_tres_riches_heures_-_March.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/Detail_of_Les_tres_riches_heures_-_March.jpg/500px-Detail_of_Les_tres_riches_heures_-_March.jpg 2x" data-file-width="988" data-file-height="636" /></a><figcaption><i><a href="/wiki/Les_Tr%C3%A8s_Riches_Heures_du_Duc_de_Berry" title="Les Très Riches Heures du Duc de Berry">Très Riches Heures</a></i> är en <a href="/wiki/Tidebok" title="Tidebok">tidebok</a> med teckningar av <a href="/wiki/Br%C3%B6derna_Limbourg" title="Bröderna Limbourg">bröderna Limbourg</a> från 1410-talet som visar liv på den franska landsbygden. På bilden har en bonde spänt två oxar framför en hjulplog till vårsådden.</figcaption></figure> <p>Under medeltiden utvecklades jordbruket. Från 700-talet finns de första beläggen för att man inom jordbruket gått över från <a href="/wiki/Jordbrukets_historia" title="Jordbrukets historia">tvåskiftesbruk</a> till treskiftesbruk. Den främsta fördelen med treskiftesbruket var att endast en tredjedel av fälten låg i träda jämfört med hälften av fälten tidigare. Genom att odla havre och introduktionen av kragsele till hästar möjliggjorde en bredare användning av hästar i jordbruket som bland annat gjorde att plogar av metall kunde användas mer. Introduktion av <a href="/wiki/V%C3%A4derkvarn" title="Väderkvarn">väderkvarnar</a> och <a href="/wiki/Vattenkvarn" title="Vattenkvarn">vattenkvarnar</a> underlättade mjölframställningen.<sup id="cite_ref-13" class="reference"><a href="#cite_note-13"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>13<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Högmedeltid"><span id="H.C3.B6gmedeltid"></span>Högmedeltid<span id="hög"></span></h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Högmedeltid" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Högmedeltid"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/H%C3%B6gmedeltiden" title="Högmedeltiden">Högmedeltiden</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Europe_map_998.PNG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/95/Europe_map_998.PNG/250px-Europe_map_998.PNG" decoding="async" width="250" height="173" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/95/Europe_map_998.PNG/375px-Europe_map_998.PNG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/95/Europe_map_998.PNG/500px-Europe_map_998.PNG 2x" data-file-width="800" data-file-height="554" /></a><figcaption><a href="/wiki/Europa" title="Europa">Europa</a> år 998.</figcaption></figure> <p>Under 1000-talet blev länderna i västra Europa stabilare. Med undantag för <a href="/wiki/Mongolernas_invasion_av_Europa" title="Mongolernas invasion av Europa">mongolinvasionen</a> upphörde barbarinvasionerna. Kristnandet och framväxandet av kungadömen i norra Europa skapade ytterligare assimilering i den europeiska enheten. Högmedeltiden är en mer expansionistisk period och ett intellektuellt uppvaknande. Vidare förekom en <a href="/wiki/Befolkningsexplosion" title="Befolkningsexplosion">befolkningsexplosion</a> i Medelhavsområdet. I centrala och norra Italien och i <a href="/wiki/Flandern" title="Flandern">Flandern</a> började självstyrande städer att växa fram och en reurbanisering av västra Europa att ske. </p><p>På Iberiska halvön började en långsam återerövring av de muslimska territorierna. En konsekvens av detta var att den latinska världen fick tillgång till den <a href="/wiki/Klassiska_litteraturen" class="mw-redirect" title="Klassiska litteraturen">klassiska litteraturen</a>. Genom att översätta denna kom man att återupptäcka <a href="/wiki/Aristoteles" title="Aristoteles">Aristoteles</a>. Samtidigt minskade farorna med handeln och en stadig ekonomisk tillväxt skedde till följd av detta. Under denna period började <a href="/wiki/Hansan" title="Hansan">Hansan</a> och andra handels- och banksammanslutningar att växa fram, vilka drev sin verksamhet över hela Europa. De första medeltida universiteten bildades från <a href="/wiki/1080" title="1080">1080</a> och framåt, vilket bidrog till att ny kunskap började växa fram. Läskunnigheten blev allt mera spridd och bildkonst, skulptur och arkitektur gjorde stora framsteg. Stora katedraler började uppföras över hela kontinenten, först i den <a href="/wiki/Romansk_stil" title="Romansk stil">romanska stilen</a> och senare i den <a href="/wiki/Gotisk_stil" class="mw-redirect" title="Gotisk stil">gotiska stilen</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Befolkningstillväxt"><span id="Befolkningstillv.C3.A4xt"></span>Befolkningstillväxt</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Befolkningstillväxt" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Befolkningstillväxt"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Fram till 1000-talet var Europa till största delen uppfyllt av skogar, ödemarker och träskområden. Den befolkning som fanns var liten. Under 1000-talet inleddes en kraftig befolkningstillväxt som innebar att tidigare outnyttjade områden började brukas och befolkas. Orsaken kan sägas vara ett förändrat andligt klimat som gynnade spridandet av tekniska uppfinningar. I <a href="/wiki/Romerska_riket" title="Romerska riket">Romarriket</a> som ju använde slavar fanns inte rätt betingelser för att sprida arbetsbesparande teknik. Från 500-talet och framåt tillkommer en mängd tekniska uppfinningar, särskilt inom jordbruket. Romarna använde <a href="/wiki/%C3%85rder" title="Årder">årder</a> för att plöja fält vilket inte är särskilt lämpligt för tyngre lerjordar. Någon gång före 900-talet kom <a href="/wiki/Plog" title="Plog">hjulplogen</a> i bruk. Denna krävde fler dragdjur men kunde plöja djupare och vända upp jorden. Med hjulplogen kunde man odla på tidigare outnyttjad mark, särskilt de bördiga lerjordarna i södra England, norra Frankrike och norra Italien. I dessa områden kunde man skörda <a href="/wiki/Br%C3%B6ds%C3%A4d" class="mw-redirect" title="Brödsäd">brödsäd</a> som kunde föda en växande befolkning. En annan nyhet var att man började använda <a href="/wiki/H%C3%A4st" title="Häst">hästar</a> som dragdjur istället för <a href="/wiki/Oxe" title="Oxe">oxar</a>. Hästarna var snabbare än oxarna om man använde de nyutvecklade <a href="/wiki/H%C3%A4stsele" title="Hästsele">seldon</a> som gjorde att hästens kraft kom till bättre användning.<sup id="cite_ref-14" class="reference"><a href="#cite_note-14"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>14<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Att försöka att komma fram till hur stor befolkningen i Europa var innebär stora svårigheter. I några fall finns det bevarade skattelängder vilka endast upptar den del av befolkningen som hade inkomster att beskatta. Den engelske kungen <a href="/wiki/Vilhelm_Er%C3%B6vraren" title="Vilhelm Erövraren">Vilhelm Erövraren</a> upprättade år <a href="/wiki/1086" title="1086">1086</a> en förteckning över alla fastigheter i England, <i>Doomsday Book</i>, och utifrån denna har invånarantalet i England beräknats till ungefär 1,1 miljoner människor vid denna tid. Denna siffra ökade till 3,7 miljoner under första hälften av 1300-talet. Befolkningen i Frankrike (inom 1328 års gränser) har beräknats till mellan 16 och 20 miljoner människor. Som jämförelse kan nämnas folkmängden i det geografiskt större Frankrike år 1789, som har beräknats till ungefär 25 miljoner människor. Befolkningen i norra, södra och västra Europa har sammanlagt beräknats till ungefär 60 miljoner människor.<sup id="cite_ref-15" class="reference"><a href="#cite_note-15"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>15<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Urbanisering">Urbanisering</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Urbanisering" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Urbanisering"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>På befolkningstillväxten följde också en <a href="/wiki/Urbanisering" title="Urbanisering">urbanisering</a>, tillkomsten av fler städer, och en stadskarta uppstod som i stort skulle bestå fram till industrialismen. De städer som redan fanns växte också betydligt. Denna utveckling följde ungefär samma geografiska mönster som den övriga demografiska utvecklingen där den största tillväxten skedde i söder och i väster, och i mindre utsträckning i norr och öster. De flesta städerna var fortfarande förhållandevis små, särskilt i jämförelse med samtida jättestäder som Cordoba, Konstantinopel och Baghdad. De största städerna, Venedig, Milano, Florens och Paris hade som mest 100 000 invånare. Utöver dessa fanns ett antal städer som Brygge, Ghent, Lübeck och London som kunde ha mellan 10 000 och 40 000 invånare, och alla dessa låg vid havet eller vid en större flod. I övrigt hade de flesta städer bara några hundra till några tusen invånare och låg då ofta i inlandet. Stadsbefolkningen förblev en minoritet av den totala befolkningen i Europa långt in i modern tid, även om det fanns stora lokala variationer. I Norditalien och Lågländerna kunde stadsbefolkningen vara upp till var tredje person, i Centraleuropa endast en på tio.<sup id="cite_ref-16" class="reference"><a href="#cite_note-16"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>16<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Den stora koncentrationen av människor utan avancerade former av infrastruktur i form av avlopp och avfallshantering gjorde att dödligheten i de medeltida städerna var betydligt högre än på landsbygden. Epidemier spreds också snabbt längs de tättbefolkade gränderna, och likaså kunde eldsvådor ödelägga hela stadsdelar på bara några timmar. Städer led i allmänhet av ett konstant mortalitetsöverskott, att det var fler som dog än föddes, och krävde därför en konstant ström av nya invånare från landsbygden.<sup id="cite_ref-17" class="reference"><a href="#cite_note-17"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>17<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Städerna ledde till centralisering av makt och resurser och en intensifiering av kringliggande jordbruk och handel, samt en ökad specialisering av produktion. Eftersom städer inte var självförsörjande med mat var de beroende av den omgivande landsbygden för mat. Ju större en stad blev, desto större område behövde den som försåg den med allt fler typer av resurser. Genom sin koncentration av människor, makt och pengar, och därmed även idéer, gav städerna också upphov till en kulturell utveckling. Medeltida städer var grundade som mer eller mindre självständiga enheter och lydde under egen lagstiftning. De betalade oftast skatt till den lokale länsfursten eller kungen, men hade en egen beslutsfattande och lagstiftande församling i form av råd av mäktiga borgare som oftast var rika handelsmän. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Ståndssamhället_grundas"><span id="St.C3.A5ndssamh.C3.A4llet_grundas"></span>Ståndssamhället grundas</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Ståndssamhället grundas" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Ståndssamhället grundas"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Cleric-Knight-Workman.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Cleric-Knight-Workman.jpg/250px-Cleric-Knight-Workman.jpg" decoding="async" width="250" height="247" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Cleric-Knight-Workman.jpg/375px-Cleric-Knight-Workman.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Cleric-Knight-Workman.jpg/500px-Cleric-Knight-Workman.jpg 2x" data-file-width="1278" data-file-height="1262" /></a><figcaption>En <a href="/wiki/Illuminering" class="mw-redirect" title="Illuminering">illuminering</a> som föreställer representanter för de tre medeltida stånden.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/St%C3%A5ndssamh%C3%A4lle" title="Ståndssamhälle">Ståndssamhället</a>, det som senare skulle utgöra grunden för många länders riksdagar grundlades på medeltiden. Det tidigaste omnämnandet av ett samhälle uppdelat i olika klasser härstammar redan från 800-talet, men det var först i början av 1000-talet som det konkretiserades. I <i>Carmen ad Rothbertum regem</i> ("Sången för kung Robert") skriven av <a href="/w/index.php?title=Adalbero&action=edit&redlink=1" class="new" title="Adalbero [inte skriven än]">Adalbero</a>, biskop av <a href="/wiki/Laon" title="Laon">Laon</a> är det klara uppdelningar mellan tre grupper: <i>oratores</i>, "de som ber", kyrkans män (och enbart män); <i>bellatores</i>, "de som krigar", som senare skulle utgöra en klart definierad adel och <i>laboratores</i>, "de som arbetar", som främst bestod av bönder och andra som brukade jorden och producerade mat åt samtliga tre klasser. Högst i hierarkin stod de som bad och de som krigade och dessa utgjorde under hela medeltiden en mycket begränsad elit på samhällets topp som högst var några procent av befolkningen. Det var krigarnas ansvar att se till att upprätthålla lag och ordning och att försvara samhället mot yttre fiender. Bedjarnas uppgift var att se till samhället fick sina andliga behov uppfyllda. De som arbetade utgjorde den stora massan och det var de som var arbetskraften som möjliggjorde krigarnas och bedjarnas välstånd. Tanken var att dessa klasser utgjorde delar av en gemensam samhällskropp som skulle samarbeta harmoniskt och fredligt för samhällets bästa.<sup id="cite_ref-18" class="reference"><a href="#cite_note-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Stånden var en starkt idealiserad och ideologisk social indelning definierad av kyrkan som i stort ignorerade faktiska förhållanden. Exempelvis stadsbor (<a href="/wiki/Borgare" title="Borgare">borgare</a>), som utgjorde en betydande och inflytelserik minoritet hamnade utanför detta ideal. Maktförhållande i städerna, särskilt i Norditalien och Flandern, byggde i högre grad på rikedom och politiskt inflytande snarare än börd, och här skedde en ny indelning i <i>maiores</i>, <i>mediocres</i> och <i>minores</i>, över-, medel- och underklass.<sup id="cite_ref-19" class="reference"><a href="#cite_note-19"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>19<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Utanför indelningen stod förstås icke-kristna som <a href="/wiki/Judar" title="Judar">judar</a> och <a href="/wiki/Muslimer" title="Muslimer">muslimer</a>, men även de som trodde på andra tolkningar av kristendomen, som alla ansågs kätterska av den katolska kyrkan. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="De_som_bad">De som bad</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: De som bad" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: De som bad"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Kr%C3%A4kla_fr%C3%A5n_medeltiden_av_f%C3%B6rgylld_koppar_med_enkel_punsad_och_st%C3%A4mplad_dekor_-_Skoklosters_slott_-_91923.tif" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/81/Kr%C3%A4kla_fr%C3%A5n_medeltiden_av_f%C3%B6rgylld_koppar_med_enkel_punsad_och_st%C3%A4mplad_dekor_-_Skoklosters_slott_-_91923.tif/lossy-page1-250px-Kr%C3%A4kla_fr%C3%A5n_medeltiden_av_f%C3%B6rgylld_koppar_med_enkel_punsad_och_st%C3%A4mplad_dekor_-_Skoklosters_slott_-_91923.tif.jpg" decoding="async" width="250" height="167" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/81/Kr%C3%A4kla_fr%C3%A5n_medeltiden_av_f%C3%B6rgylld_koppar_med_enkel_punsad_och_st%C3%A4mplad_dekor_-_Skoklosters_slott_-_91923.tif/lossy-page1-375px-Kr%C3%A4kla_fr%C3%A5n_medeltiden_av_f%C3%B6rgylld_koppar_med_enkel_punsad_och_st%C3%A4mplad_dekor_-_Skoklosters_slott_-_91923.tif.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/81/Kr%C3%A4kla_fr%C3%A5n_medeltiden_av_f%C3%B6rgylld_koppar_med_enkel_punsad_och_st%C3%A4mplad_dekor_-_Skoklosters_slott_-_91923.tif/lossy-page1-500px-Kr%C3%A4kla_fr%C3%A5n_medeltiden_av_f%C3%B6rgylld_koppar_med_enkel_punsad_och_st%C3%A4mplad_dekor_-_Skoklosters_slott_-_91923.tif.jpg 2x" data-file-width="5616" data-file-height="3744" /></a><figcaption><a href="/wiki/Kr%C3%A4kla" title="Kräkla">Kräkla</a> tillverkad i Frankrike, från medeltiden, 1200-tal cirka.</figcaption></figure> <p>Kyrkans män var de som stod överst i ståndshierarkin i de flesta skildringar och det var också de som hade definierat indelningen. Liksom aristokratin utgjorde de som mest ett fåtal procent av den totala befolkningen och på högre nivå var det också just frälset som försåg kyrkan med nya biskopar och påvar. Kyrkan hade det ideologiska och akademiska monopolet i det kristna Europa under så gott som hela medeltiden. <a href="/wiki/P%C3%A5ve" title="Påve">Påven</a> ansågs länge vara det andliga överhuvudet för alla kristna och den som, åtminstone i teorin, försåg den världsliga makten med sin legitimet. <a href="/wiki/Kurian" title="Kurian">Kurian</a>, det påvliga hovet och administrationen, var under lång tid det största, rikaste och bäst organiserade i hela Europa. Efter den romerska centralmaktens kollaps var det kyrkan som under tidig medeltid företrädde den mest välorganiserade administrationen. Det var kyrkan genom först kloster och senare katedralskolor och till slut <a href="/wiki/Universitet" title="Universitet">universitet</a> som organiserade undervisning. Kyrkan var också den främsta institutionen för socialt stöd i form av fattigvård och ett moraliskt stöd för befolkningen. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="De_som_krigade">De som krigade</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: De som krigade" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: De som krigade"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Även om den krigande klassen mycket tidigt begränsades till en jordägande aristokrati, så var det inte förrän runt 1000-talet som den började förknippas och begränsas nästan helt och hållet med <a href="/wiki/Riddare" title="Riddare">riddare</a>. Det är först i slutet av 900-talet och början av 1000-talet som kungar som <a href="/wiki/Otto_I_(tysk-romersk_kejsare)" title="Otto I (tysk-romersk kejsare)">Otto I</a> började avbilda sig själva på hästrygg snarare än på en tron, något som konkretiserades av <a href="/wiki/Vilhelm_Er%C3%B6vraren" title="Vilhelm Erövraren">Vilhelm Erövraren</a> på <a href="/wiki/Bayeuxtapeten" title="Bayeuxtapeten">Bayeuxtapeten</a>. Innovationer inom vapenteknik och ny utrustning för ryttare, som <a href="/wiki/Stigbygel" title="Stigbygel">stigbygeln</a> och stabilare <a href="/wiki/Sadel" class="mw-redirect" title="Sadel">sadlar</a> gjorde att krigare till häst nu kunde bära betydligt tyngre vapen och rustning. En ryttare kunde nu galoppera in i strid och anfalla även tungt beväpnade fotsoldater med långa spjut eller <a href="/wiki/Lans" title="Lans">lansar</a>. Beridna förband som inte tillhörde frälset hade funnits tidigare i såväl Tyskland som Spanien, men snart var det främst den krigande klassens förmåga att kunna uppbåda skaror av tungt beväpnat kavalleri som avgjorde vem som tillhörde den militära eliten. Inom denna elit utvecklades snart en allt mer avancerad <a href="/wiki/Social_stratifiering" title="Social stratifiering">stratifiering</a> av olika klasser och grader som främst avgjordes av börd. </p><p>Inom krigarklassen utvecklades under högmedeltiden en social kod som definierade koncept som bottnade i krigares <a href="/wiki/%C3%84ra" class="mw-redirect" title="Ära">ära</a>; en god <a href="/wiki/Riddare" title="Riddare">riddare</a> skulle rättvis, modig, återhållsam och försvara den kristna tron och de svaga. Ett starkt romantiserat ideal om hövisk kärlek mellan riddare och unga adelsdamer odlades också inom krigarklassen och har sedan gett upphov till klassiska sagor om sköna jungfrur som räddas ur fångenskap av tappra riddare. I en värld av män som sedan barnsben fick lära sig att i strid ta det som ansågs vara deras rätt, var riddaridealen och de sentimentala riddarlegenderna, som <i><a href="/wiki/Rolandss%C3%A5ngen" title="Rolandssången">Rolandssången</a></i> och andra så kallade <i><a href="/wiki/Chanson_de_geste" title="Chanson de geste">chanson de geste</a></i> ("sånger om gärningar") en mycket motsägelsefull kontrast till en våldsfixerad manskultur.<sup id="cite_ref-20" class="reference"><a href="#cite_note-20"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>20<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="De_som_försörjde"><span id="De_som_f.C3.B6rs.C3.B6rjde"></span>De som försörjde</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: De som försörjde" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: De som försörjde"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Inställningen till människorna, som man i dagens samhälle skulle definiera som <a href="/wiki/B%C3%B6nder" class="mw-redirect" title="Bönder">bönder</a>, var kluven. Krönikörer, som själva inte var bönder, beskrev dem som lata, dumma och ociviliserade halvvildar. Stereotyper florerade som ofta jämställde bönderna med djur och påminde starkt om hur man karaktäriserade icke-kristna utbölingar och slavar. Man tillskrev dem en rad egenskaper som kunde variera från simpel galenskap till rena plumpheter som "en säregen benägenhet till <a href="/wiki/Flatulens" title="Flatulens">väderspänning</a>". Den hovromantik som föreskrevs för att uppvakta adelskvinnor ansågs vara bortkastad på bondkvinnor, och författare som biskop Adalbero uppmanade sina manliga läsare att "bestiga dem utan omsvep". Samtidigt uttryckte många författare en rädsla för den stora <a href="/wiki/Allmoge" title="Allmoge">allmogen</a>, och med viss rätt. Status och inflytande bland bönder kunde variera kraftigt, från landbor som levde precis över existensminimum till rika storbönder med omfattande gårdar och stora hushåll. Adliga furstar kunde inte heller utöva total tyranni över dem som bodde på deras ägor. Lokala sedvänjor och traditioner behövde respekteras och det gick inte att behandla bönder enbart som personliga ägodelar utan en reaktion. När bönder utsattes för vad de ansåg vara för hårt tryck och utsugning av en landsfurste hände det ofta att de organiserade sig och gjorde motstånd antingen genom juridiska <a href="/wiki/Petition" title="Petition">petitioner</a>, genom att erbjuda överhöghet till en annan furste, eller till och med genom att organisera bondehärar. Det finns flera exempel på adliga arméer som besegrats av välorganiserade och disciplinerade bondearméer; 1227 i Ane i dagens <a href="/wiki/Nederl%C3%A4nderna" title="Nederländerna">Nederländerna</a>, cirka 1230 vid ett uppror i det lägre <a href="/wiki/Weser" title="Weser">Weser</a>-området och 1315 vid <a href="/wiki/Morgarten" title="Morgarten">Morgarten</a> i Schweiz.<sup id="cite_ref-21" class="reference"><a href="#cite_note-21"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>21<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kyrklig_reform">Kyrklig reform</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Kyrklig reform" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Kyrklig reform"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Foundersofciteaux.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5f/Foundersofciteaux.jpg/250px-Foundersofciteaux.jpg" decoding="async" width="250" height="274" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/5f/Foundersofciteaux.jpg 1.5x" data-file-width="350" data-file-height="384" /></a><figcaption>En illustration som visar grundandet av klostret i Citeaux i dagens <a href="/wiki/Bourgogne" title="Bourgogne">Bourgogne</a> som gav namn åt <a href="/wiki/Cisterciensorden" title="Cisterciensorden">Cisterciensorden</a>, en av de många och framgångsrika klosterordnar som grundades under högmedeltiden.</figcaption></figure> <p>Kyrkan före 900- och 1000-talet var en relativt löst sammansatt institution. Det påvliga ämbetet var svagt, i synnerhet under <i><a href="/wiki/Saeculum_obscurum" title="Saeculum obscurum">saeculum obscurum</a></i>, och centralstyret inom kyrkan mycket begränsat. Enskilda kloster och biskopsstolar var autonoma och hade mycket nära samarbete med lokala kungar och godsägare, som de ofta var starkt beroende av. Den teologiska renlärigheten bland kyrkans män var tveksam. Idealet var att kyrkan inte skulle blanda sig i världsliga angelägenheter utan överlåta detta till kejsare, kungar och adel att sköta. Verkligheten var en helt annan; många präster levde inte i <a href="/wiki/Celibat" title="Celibat">celibat</a>, biskopar agerade som världsliga adelsmän och kunde dra ut i strid som suveräna krigsherrar och agera vasaller åt kungar. Påvestolen var under en lång period i händerna på italiensk adel utan större ambitioner att se till det kristna samhällets andliga behov. </p><p>Under 900-talet föddes en reaktion mot vad man betecknade som en moralisk förslappning bland de troende. Stora kloster som det i <a href="/wiki/Cluny" title="Cluny">Cluny</a> i dagens Frankrike beredde vägen för en kyrka med större trovärdighet och inflytande som åtnjöt respekt från såväl allmoge som elit. Dock ledde kyrkans hävdande av sin ställning som en maktfaktor till konflikter med den världsliga makten. Under slutet av 1000-talet och början av 1100-talet ledde detta till en 50 år lång maktkamp mellan påvar å ena sidan och <a href="/wiki/Kungar" class="mw-redirect" title="Kungar">kungar</a> och kejsare å andra sidan. Konflikten har senare fått namnet <a href="/wiki/Investiturstriden" title="Investiturstriden">investiturstriden</a>, och gällde vem som hade rätten att tillsätta kyrkliga ämbeten. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Senmedeltid">Senmedeltid<span id="sen"></span></h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Senmedeltid" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Senmedeltid"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Senmedeltiden" title="Senmedeltiden">Senmedeltiden</a></dd></dl></div> <p>I kontrast till den föregående perioden av ekonomisk och demografisk expansion inleddes 1300-talet med ett flertal bakslag. Flera perioder av svår missväxt och hungersnöd följdes av den förödande epidemin kallad <a href="/wiki/Digerd%C3%B6den" title="Digerdöden">digerdöden</a>, som dödade upp till hälften av Europas befolkning. Kristendomen upplevde också ett antal kriser. Den franske kungen <a href="/wiki/Filip_IV_av_Frankrike" title="Filip IV av Frankrike">Filip IV</a> flyttade <a href="/wiki/P%C3%A5ve" title="Påve">påvedömet</a> från <a href="/wiki/Rom" title="Rom">Rom</a> till <a href="/wiki/Avignon" title="Avignon">Avignon</a> i södra <a href="/wiki/Frankrike" title="Frankrike">Frankrike</a> mellan 1305 och 1378, något som gick under benämningen "<a href="/wiki/Avignonp%C3%A5varna" class="mw-redirect" title="Avignonpåvarna">den babyloniska fångenskapen</a>". På detta följde <a href="/wiki/%C3%96stliga_schismen" title="Östliga schismen">den stora schismen</a> mellan 1378 och 1417 då först två och till slut tre påvar samtidigt var tillsatta och vägrade lämna ifrån sig sina titlar. Detta skapade ökad lojalitet till den regionala och den nationella kyrkan och sekulära lösningar söktes allt mer för sociala problem. Luthers uppgörelse med den katolska kyrkan år 1517 och skapandet av protestantismen signalerade slutet på den gamla ordningen. Den politiska makten började under senmedeltiden att institutionaliseras, särskilt i stater som England, Frankrike, i kungarikena på Iberiska halvön och i Norden. Detta skedde i hög grad genom resultaten av bland annat <a href="/wiki/Hundra%C3%A5riga_kriget" class="mw-redirect" title="Hundraåriga kriget">hundraåriga kriget</a>, som drog skarpare gränser mellan olika nationella intressesfärer. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Svält_och_digerdöd"><span id="Sv.C3.A4lt_och_digerd.C3.B6d"></span>Svält och digerdöd</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Svält och digerdöd" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Svält och digerdöd"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Bubonic_plague_map_2.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/30/Bubonic_plague_map_2.png/250px-Bubonic_plague_map_2.png" decoding="async" width="250" height="262" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/30/Bubonic_plague_map_2.png/375px-Bubonic_plague_map_2.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/30/Bubonic_plague_map_2.png/500px-Bubonic_plague_map_2.png 2x" data-file-width="1000" data-file-height="1048" /></a><figcaption>Pestens framfart under <a href="/wiki/Digerd%C3%B6den" title="Digerdöden">digerdöden</a> 1347-1352.</figcaption></figure> <p>I början av 1300-talet nådde befolkningstalen i Europa en kulmen efter flera hundra år av stadig ökning, och minskade istället kraftigt för att återhämta sig först någon gång på 1500-talet. Detta skeende har fått många förklaringar av moderna historiker; bland annat har man kunnat fastställa att den gynnsamma <a href="/wiki/Medeltida_v%C3%A4rmeperioden" title="Medeltida värmeperioden">värmeperiod</a> som rått under högmedeltiden tog slut runt 1300 och följdes av kallare och ostadigare väder som orsakade missväxt och omfattande svält från 1310-talet och flera decennier framöver. Det var en försvagad befolkning som till stor del levde på nyuppodlade jordar i relativt obördiga gränsområden som överrumplades av medeltidens största demografiska chock, <a href="/wiki/Digerd%C3%B6den" title="Digerdöden">digerdöden</a>. Uppskattningarna av dödstalen varierar kraftigt, och vissa regioner drabbades värre än andra, men även de lägre uppskattningarna talar om att minst 25 procent av Europas befolkning dog på bara några år medan vissa uppskattar dödstalen till hela 50 procent. Vissa städer förlorade upp till 80 procent av sin befolkning och gårdar och åkermark lades öde över hela Europa när det inte längre fanns någon som brukade dem. Detta förvärrades senare av en period av ovanligt långvariga och förödande krig, exempelvis <a href="/wiki/Hundra%C3%A5rskriget" title="Hundraårskriget">hundraårskriget</a> mellan England och Frankrike, <a href="/wiki/Reconquista" title="Reconquista">Reconquistan</a> på Iberiska halvön samt maktstrider och inbördeskrig i Flandern, Italien, Skandinavien och Tyskland. Resultatet blev en minskning eller total kollaps av särskilt långväga handel med baslivsmedel. De stora spannmålstransporterna från traditionella kornbodar som Syditalien, Sicilien och Egypten till stora städer i Medelhavsområdet bar inte längre sina kostnader och ersattes av mer lokal handel. De mindre gynnsamma väderförhållandena satte också det gamla jordbrukssystemet i svajning. Tidigare hade kosthållningen förlitat sig på vete, något som särskilt norra Europa var illa anpassat för. I stort upphörde runt 1350 den stabila expansion som pågått sedan runt år 1000.<sup id="cite_ref-22" class="reference"><a href="#cite_note-22"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>22<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Utöver den ekonomiska inverkan som digerdöden hade, utlöste den också en utbredd fatalism kopplad till insikten om hur skör tillvaron egentligen visade sig vara. Epidemierna som digerdöden hade satt igång upphörde inte heller med det första utbrottet, utan återkom med jämna mellanrum och höll nere befolkningsökningen så att återhämtning tog längre tid. Orsaken till massdöden fann man oftast vara ett Guds straff för samhällets synder. Man beskyllde också ofta minoriteter för att ha spridit sjukdom genom anklagelser om förgiftade brunnar, och hysterin utlöste <a href="/wiki/Pogrom" title="Pogrom">pogromer</a> mot judar<sup id="cite_ref-23" class="reference"><a href="#cite_note-23"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Anpassning_till_nya_villkor">Anpassning till nya villkor</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Anpassning till nya villkor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Anpassning till nya villkor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Efter de senmedeltida kriserna började många regioner inrikta sig på mer specialiserade former av grödor som kunde säljas till fördelaktiga priser på en större internationell marknad. Den kraftigt reducerade befolkning som var kvar efter de många farsoternas härjningar kunde unna sig ett större välstånd och ledde till ökad produktion av animaliska produkter, något som bland annat visade sig genom att slaktarskråna fick fler medlemmar och större inflytande i många städer. Överlag blev kosten mer diversifierad och en mindre andel bestod av bara spannmål i form av bröd.<sup id="cite_ref-24" class="reference"><a href="#cite_note-24"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, vilket sannolikt bidrog till att <a href="/wiki/H%C3%B6gadel" title="Högadel">högadeln</a> senare under renässansen stärkte greppet om kyrkan för att berika sig själva. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Kultur">Kultur</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: Kultur" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: Kultur"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:JuengeresMathildenkreuz.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/JuengeresMathildenkreuz.jpg/250px-JuengeresMathildenkreuz.jpg" decoding="async" width="250" height="353" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/JuengeresMathildenkreuz.jpg/375px-JuengeresMathildenkreuz.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/JuengeresMathildenkreuz.jpg/500px-JuengeresMathildenkreuz.jpg 2x" data-file-width="1700" data-file-height="2403" /></a><figcaption><i><a href="/w/index.php?title=Mathildenkreuz&action=edit&redlink=1" class="new" title="Mathildenkreuz [inte skriven än]">Mathildenkreuz</a></i></figcaption></figure> <p>Medeltiden kännetecknas främst av religionens centrala roll som samhällsideologi. Intellektuellt liv och utbildning var under hela perioden något kyrkan hade nästan totalt monopol på. I början var klostren centrum för utbildning och det var främst här som böcker författades och idéer diskuterades. Grunden för den medeltida <a href="/wiki/V%C3%A4rldsuppfattning" class="mw-redirect" title="Världsuppfattning">världsuppfattningen</a> var Bibeln. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Den_medeltida_staden">Den medeltida staden</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Den medeltida staden" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Den medeltida staden"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Den medeltida staden fungerade som en samlingsplats på marknadsdagar dit alla bönder kom med sina jordbruksvaror. Dessa kunde vara bland annat säd, ägg, mjöl, kött och frukt. Fisk blev medtaget av kustbönderna och skogsbönder hade med sig viltkött. Marknaden höll till på stadens torg och dit kom också handelsmän. De köpte varor för att senare sälja dem vidare för ett högre pris. Gårdar och små bodar i städerna kunde ägas av adelsmän. Men adeln bodde mest på stora gårdar utanför städerna. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kost">Kost</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: Kost" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: Kost"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Medeltidens_mat" title="Medeltidens mat">Medeltidens mat</a></dd></dl></div> <p>För de allra flesta människor var bröd den dominerande födan. I Väst- och Sydeuropa bakade man vetebröd medan man i norra och östra Europa istället odlade korn och råg som blev till bröd, gröt eller öl. Man har beräknat att under 1300-talet täcktes 80–90 procent av kaloribehovet genom bröd. I lantbruket odlade man också <a href="/wiki/K%C3%A5l" title="Kål">kål</a>, <a href="/wiki/Spenat" title="Spenat">spenat</a>, <a href="/wiki/Mor%C3%B6tter" class="mw-redirect" title="Morötter">morötter</a> och <a href="/wiki/L%C3%B6k_(art)" title="Lök (art)">lök</a> som komplement till brödet. Det är också troligt att man under 1300- och 1400-talen åt betydligt mer kött jämfört med följande århundraden.<sup id="cite_ref-25" class="reference"><a href="#cite_note-25"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>25<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Försörjning"><span id="F.C3.B6rs.C3.B6rjning"></span>Försörjning</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Försörjning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Försörjning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Three_Field_System.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f5/Three_Field_System.svg/250px-Three_Field_System.svg.png" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f5/Three_Field_System.svg/375px-Three_Field_System.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f5/Three_Field_System.svg/500px-Three_Field_System.svg.png 2x" data-file-width="800" data-file-height="600" /></a><figcaption>Treskiftessystemet blev vanligare från 700-talet i Europa och gav större skördar.</figcaption></figure> <p>Den medeltida försörjningen var till största del baserad på jordbruket. Över 90 procent av befolkningen var direkt eller indirekt sysselsatta med jordbruk och ekonomin var i hög grad inriktad på självhushållning. Fram till tidig medeltid var handeln främst lokal eller regional, även om viss långväga handel förekom för att tillfredsställa efterfrågan på lyxvaror, särskilt av kryddor och siden. Under tidig medeltid var det mesta av norra Europa glest befolkat och jordbruket primitivt. Boskapshållning var mer dominerande och det var framförallt i södra Europa och Nordafrika där jordbruket var intensivt. Befolkningsökning, agrartekniska innovationer, politisk stabilisering och en period av gynnsamt klimat med start runt år 1000 bäddade för en intensiv tillväxtperiod. Förutom införandet av nya jordbruksredskap och metoder som tresäde odlades ny åkermark upp. Stora delar av exempelvis Lågländerna dikades ur och en omfattande kolonisering österut skedde under tyska furstars och kyrkans beskydd. Den ökade produktionen ledde till att en större del av jordbruket inriktades på export till tätbefolkade områden, framförallt Flandern och de mäktiga stadsstaterna i Italien. Det nyuppväckta stadslivet skapade <a href="/wiki/Skr%C3%A5" class="mw-redirect" title="Skrå">skrån</a> för många yrken, en högre grad av specialisering och ett återinförande av lönearbetet, som i stort sett varit frånvarande i Europa sedan senantiken. Perioden av flera hundra års stadig tillväxt upphörde i mitten på 1300-talet då klimatet försämrades och hela Europa drabbades av den demografiska kollaps som digerdöden hade orsakat. </p><p>En primitiv form av bankväsende fanns under medeltiden, men var sällan långvarigt och mycket riskfyllt. Komplexiteten i att kunna bedriva omfattande låneverksamhet där utlåningen monetärt översteg inlåningen var för riskfylld och i många regioner förbjöds sådan praxis. Likheterna med senare bankverksamhet är i vissa fall slående, men ingen tydlig kontinuitet kan spåras in i modern tid. Utvecklingen av handelsverktyg som hållbara och stabila växlar skedde först runt 1500, och var bland de värdepapper som snart skulle komma att omsättas på börser i städer som Antwerpen och Amsterdam. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Handel">Handel</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Handel" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Handel"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Adler_von_L%C3%BCbeck.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/aa/Adler_von_L%C3%BCbeck.jpg/250px-Adler_von_L%C3%BCbeck.jpg" decoding="async" width="250" height="286" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/aa/Adler_von_L%C3%BCbeck.jpg/375px-Adler_von_L%C3%BCbeck.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/aa/Adler_von_L%C3%BCbeck.jpg/500px-Adler_von_L%C3%BCbeck.jpg 2x" data-file-width="1454" data-file-height="1663" /></a><figcaption>Målning av <a href="/wiki/Adler_von_L%C3%BCbeck" title="Adler von Lübeck">Adler von Lübeck</a>, på sin tid världens största skepp.</figcaption></figure> <p>Handeln under tidig medeltid, särskilt i norra Europa, var lågintensiv och i hög grad lokal. Lyxvaror importerades fortfarande österifrån via Medelhavet, men handel med billigare konsumtionsvaror blev inte vanlig förrän under högmedeltiden. Det fanns två huvudsakliga handelsområden: länder kring <a href="/wiki/%C3%96stersj%C3%B6n" title="Östersjön">Östersjön</a> och <a href="/wiki/Nordsj%C3%B6n" title="Nordsjön">Nordsjön</a> samt Medelhavsbäckenet. Utbytet mellan dessa två stora handelsområden skedde under 1100–1200-talet i hög grad landvägen, och utbytet av varor mellan nord och syd skapade enorma marknader i <a href="/wiki/Champagne" title="Champagne">Champagne</a> i norra Frankrike. Stora marknader som återkom i regelbundna cykler uppstod och började bli reglerade. Ursprunget till dessa marknader var främst de olika <a href="/wiki/Helgon" title="Helgon">helgonfester</a> som firades i olika regioner.<sup id="cite_ref-26" class="reference"><a href="#cite_note-26"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>26<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Dessa marknader avtog i storlek och betydelse på 1300-talet då de mest högintensiva handelszonerna, <a href="/wiki/Flandern" title="Flandern">Flandern</a> och <a href="/w/index.php?title=Norditalien&action=edit&redlink=1" class="new" title="Norditalien [inte skriven än]">Norditalien</a>, övergick till att i högre grad skeppa varor sjövägen istället för via långsammare och dyrare landtransporter. </p><p>Högmedeltiden såg en intensifiering av handel. De instabila tiderna före och efter den <a href="/wiki/Karolingisk" class="mw-redirect" title="Karolingisk">karolingiska</a> konsolideringen av makt i Västeuropa gjorde att det mesta av långväga handel ströps, och osäkerheten som muslimska invasioner och räder, vikingatåg och anfall från nomadfolk som <a href="/w/index.php?title=Magyarerna&action=edit&redlink=1" class="new" title="Magyarerna [inte skriven än]">magyarerna</a> orsakade missgynnade kommers. En svag rännil av varor österifrån fanns dock under hela perioden, och växte sig allt starkare allt eftersom centralmakten stärktes och kunde säkra fred och goda villkor för köpmän. Krig kunde ge enstaka tillfällen till affärer, men var till övervägande del skadligt för handeln och köpmännens intressen. Osäkerheten som väpnade konflikter skapade gjorde att handeln ofta skalades ner eller upphörde helt för att riskerna blev för stora. Den typ av militarism som gynnade köpmännen i stort var de stående arméer i fredstid som uppstod under senmedeltiden. </p><p>Den ledande regionen inom handel under hela medeltiden och långt in på 1500-talet var stadsstaterna i Norditalien där <a href="/wiki/Republiken_Genua" title="Republiken Genua">Genua</a>, <a href="/wiki/Florens" title="Florens">Florens</a> och inte minst den maritima republiken <a href="/wiki/Republiken_Venedig" title="Republiken Venedig">Venedig</a> var ledande. Italienska köpmän dominerade den europeiska handeln på Medelhavet och drev de mest avancerade och vidsträckta handelsorganisationerna. Under högmedeltiden uppstod enklaver av italienska entreprenörer i hela Europa och verkade som finansiärer för <a href="/wiki/Furste" title="Furste">furstar</a> och organisatörer av den lukrativa handeln med lyxartiklar. Många andra varor ingick i handeln, men utöver exklusiva kryddor och silkestyger var det handeln med textilier tillverkade av engelsk ull (och även ullen i sig) som gav betydande vinster. Handeln mellan Norditalien och England stimulerade båda regionernas ekonomier genom en produktiv symbios. När till exempel fartyg från Genua exporterade engelsk ull fick engelsmännen tillgång till marknader som de själva skulle haft mycket svårt att nå. </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Haupthandelsroute_Hanse.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d0/Haupthandelsroute_Hanse.png/250px-Haupthandelsroute_Hanse.png" decoding="async" width="250" height="191" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d0/Haupthandelsroute_Hanse.png/375px-Haupthandelsroute_Hanse.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d0/Haupthandelsroute_Hanse.png/500px-Haupthandelsroute_Hanse.png 2x" data-file-width="789" data-file-height="603" /></a><figcaption>Hansans huvudsakliga handelsrutter.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Hansan" title="Hansan">Hansan</a> var den ledande aktören för handeln i ett område som sträckte sig från <a href="/wiki/Novgorod" class="mw-redirect" title="Novgorod">Novgorod</a> i öst till <a href="/wiki/London" title="London">London</a> i väst och från <a href="/wiki/Bergen" title="Bergen">Bergen</a> i nord till <a href="/wiki/Brygge" title="Brygge">Brygge</a> i syd. Det var ett nordeuropeiskt handelsförbund av varierande sammansättning som leddes av mäktiga handelsstäder som <a href="/wiki/L%C3%BCbeck" title="Lübeck">Lübeck</a>, <a href="/wiki/Hamburg" title="Hamburg">Hamburg</a> och <a href="/wiki/Danzig" class="mw-redirect" title="Danzig">Danzig</a> med filialkontor spridda över norra Europa. Hansans handel skilde sig på många sätt från handeln i andra områden. Det fungerade som en mindre lukrativ nordlig motsvarighet till Medelhavets italiendominerade nätverk, men med skillnaden att den mest handlade med mindre lönsamma råvaror som virke, livsmedel och metaller. På 1360-talet hade Hansan skaffat ett totalt <a href="/wiki/Monopol" title="Monopol">monopol</a> på all transport och handel med de vanligaste exportprodukterna. </p><p>Mellan dessa två handelssfärer låg den andra av Europas befolkningstäta och starkt urbaniserade regioner, <a href="/wiki/Flandern" title="Flandern">Flandern</a>. Där förädlades den engelska ullen till kläder för både lyx- och masskonsumtion. Här befann sig också Europas andra ekonomiska nav, som senare skulle ta över de italienska städernas dominerande roll. </p><p>Det utbredda bruket av <a href="/wiki/Slavar" class="mw-redirect" title="Slavar">slavar</a> hade kraftigt minskat efter <a href="/wiki/Romarrikets_fall" class="mw-redirect" title="Romarrikets fall">Romarrikets fall</a> senantiken. Bruket och handeln med slavar upphörde aldrig helt, särskilt inte i <a href="/wiki/S%C3%B6dra_Europa" class="mw-redirect" title="Södra Europa">södra Europa</a>. Stora plantager som brukades av slavar återuppstod under senmedeltiden i och med upprättandet av sockerodlingar i Spanien, på Sicilien, Kreta och, på 1400-talet, på de atlantiska öarna Madeira och Azorerna. </p><p>Detta kan betraktas som ett slags generalrepetition inför den gigantiska slavekonomin som skulle uppstå efter upptäckten och koloniseringen av Amerika runt 1500. I kombination med en kraftig demografisk expansion i norr bidrog detta till att centrum för den europeiska ekonomin flyttades norrut, först till Lågländerna och Nordfrankrike och senare England. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Teknik">Teknik</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=24" title="Redigera avsnitt: Teknik" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=24" title="Redigera avsnitts källkod: Teknik"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Många nya uppfinningar och tekniker importerades utifrån under medeltiden. <a href="/wiki/Kompass" title="Kompass">Kompassen</a>, <a href="/wiki/Pappret" class="mw-redirect" title="Pappret">pappret</a>, <a href="/wiki/Krut" title="Krut">krutet</a>, <a href="/wiki/Armborst" title="Armborst">armborstet</a> och en mängd andra hjälpmedel kom österifrån, medan innovationer som <a href="/wiki/V%C3%A4derkvarn" title="Väderkvarn">väderkvarnen</a> och det mekaniska <a href="/wiki/Ur" title="Ur">uret</a> utvecklades eller fulländades i Europa. <a href="/wiki/Vattenkvarn" title="Vattenkvarn">Vattenkvarnar</a> kom att bli särskilt nyttiga när de tillämpades till att driva tidigare varianter av <a href="/w/index.php?title=St%C3%A5nghammare&action=edit&redlink=1" class="new" title="Stånghammare [inte skriven än]">stånghammare</a>, <a href="/wiki/S%C3%A5g" title="Såg">sågar</a> och <a href="/w/index.php?title=Valkningsmaskin&action=edit&redlink=1" class="new" title="Valkningsmaskin [inte skriven än]">valkningsmaskiner</a>. En av de kanske viktigaste uppfinningarna var dock <a href="/wiki/Boktryckarkonst" title="Boktryckarkonst">tryckningstekniken</a>. Dess inverkan på spridning av nya idéer kan knappast övervärderas, och befrämjade även en explosionsartad utveckling i <a href="/wiki/Papper" title="Papper">pappersindustrin</a>. </p><p>Teknikutvecklingen gick ofta hand i hand med utvecklingen av handel. De tätare förbindelserna mellan nord och syd spred bruket av skeppsbyggeri, särskilt under senmedeltiden. <a href="/wiki/Kogg" title="Kogg">Koggen</a>, norra Europas främsta sjötransportmedel, inspirerade till exempel italienska skeppsbyggare till att bygga förbättrade varianter av den som var skräddarsydda för att ta stora mängder skrymmande varor som <a href="/wiki/Alun" title="Alun">alun</a> till färgning av kläder och ull. Runt Nederländerna främjades den allt mer expansiva fiskenäringen genom byggandet av allt mer specialiserade fiskebåtar med utrustning för konservering ombord. Till lands utvecklades nya typer av vagnar med järnskodda hjul och axlar på upphängningsanordningar som var bättre lämpade för de primitiva landsvägarna. </p><p><a href="/wiki/Gruvdrift" title="Gruvdrift">Gruvnäringen</a> stimulerade till många nya uppfinningar i och med behovet av metaller för maskiner, vapen och myntslagning. <a href="/wiki/Pump" title="Pump">Pumpar</a> utvecklades för att föra vatten ur gruvor och man upptäckte tekniker för att utvinna metaller ur annars värdelös <a href="/wiki/Malm" title="Malm">malm</a>, något som gjorde att tidigare nedlagda eller olönsamma gruvor kunde öppnas igen. Tillverkningen av metallredskap ökade under perioden, särskilt produktionen av <a href="/wiki/J%C3%A4rn" title="Järn">järn</a> och man beräknar att den varit upp i runt 60 000 ton per år runt 1500. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Se_även"><span id="Se_.C3.A4ven"></span>Se även</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=25" title="Redigera avsnitt: Se även" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=25" title="Redigera avsnitts källkod: Se även"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/wiki/Alain_Guerreau" title="Alain Guerreau">Alain Guerreau</a></li> <li><a href="/wiki/Jacques_Le_Goff" title="Jacques Le Goff">Jacques Le Goff</a></li> <li><a href="/wiki/Medeltidens_filosofi" title="Medeltidens filosofi">Medeltidens filosofi</a></li> <li><a href="/wiki/Medeltidens_konst" title="Medeltidens konst">Medeltidens konst</a></li> <li><a href="/wiki/Medeltidens_musik" title="Medeltidens musik">Medeltidens musik</a></li> <li><a href="/wiki/Medeltidens_mat" title="Medeltidens mat">Medeltidens mat</a></li> <li><a href="/wiki/Medeltidens_litteratur" title="Medeltidens litteratur">Medeltidens litteratur</a></li> <li>Sverige: <a href="/wiki/Sverige_under_%C3%A4ldre_medeltid" class="mw-redirect" title="Sverige under äldre medeltid">Äldre medeltid</a></li> <li>Sverige: <a href="/wiki/Folkungatiden" title="Folkungatiden">Folkungatiden</a></li> <li>Sverige: <a href="/wiki/Kalmarunionen" title="Kalmarunionen">Kalmarunionen</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Referenser">Referenser</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=26" title="Redigera avsnitt: Referenser" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=26" title="Redigera avsnitts källkod: Referenser"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Noter">Noter</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=27" title="Redigera avsnitt: Noter" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=27" title="Redigera avsnitts källkod: Noter"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-1"><a href="#cite_ref-1">^</a> <span class="reference-text"><a href="/wiki/Nordisk_familjebok" title="Nordisk familjebok">Nordisk familjebok</a> 1951-1955 års upplaga, Medeltidem</span> </li> <li id="cite_note-SNL-2">^ [<a href="#cite_ref-SNL_2-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-SNL_2-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://snl.no/middelalderen">Store norske leksikon, middelalderen</a></span> </li> <li id="cite_note-:0-3">^ [<a href="#cite_ref-:0_3-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-:0_3-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFAhlberg1959">Ahlberg, Alf (1959). <i><span>Filosofins historia</span></i>. sid. 66.  ”Det alltjämt gänse talet om "den mörka medeltiden" måste anses i hög grad felaktigt. Högmedeltiden, 11- och 1200-talen, var en tid av en mycket livaktig andlig kultur, en tid av andligt uppvaknande i vetenskap, konst och dikt.”</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Filosofins+historia&rft.aulast=Ahlberg&rft.aufirst=Alf&rft.au=Ahlberg%2C+Alf&rft.date=1959&rft.pages=sid.%26nbsp%3B66&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Medeltiden"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-shm:_medeltiden-4"><a href="#cite_ref-shm:_medeltiden_4-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://historiska.se/upptack-historien/artikel/medeltid-nar-var-hur/">”Medeltid – när, var, hur?”</a>. <i><span><a href="/wiki/Statens_historiska_museum" title="Statens historiska museum">Statens historiska museum</a></span></i>. historiska<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://historiska.se/upptack-historien/artikel/medeltid-nar-var-hur/">https://historiska.se/upptack-historien/artikel/medeltid-nar-var-hur/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 14 juni 2024</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Medeltid+%E2%80%93+n%C3%A4r%2C+var%2C+hur%3F&rft.atitle=%5B%5BStatens+historiska+museum%5D%5D&rft.pub=historiska&rft_id=https%3A%2F%2Fhistoriska.se%2Fupptack-historien%2Fartikel%2Fmedeltid-nar-var-hur%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Medeltiden"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-NE-medeltiden-5">^ [<a href="#cite_ref-NE-medeltiden_5-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-NE-medeltiden_5-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-NE-medeltiden_5-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><a href="/wiki/Eva_%C3%96sterberg_(historiker)" title="Eva Österberg (historiker)">Eva Österberg</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/medeltiden"><i>Medeltiden</i></a> i <i><a href="/wiki/Nationalencyklopedin" title="Nationalencyklopedin">Nationalencyklopedins</a></i> nätupplaga. Läst 8 juli 2015.</span> </li> <li id="cite_note-NE-högmedeltiden-6"><a href="#cite_ref-NE-högmedeltiden_6-0">^</a> <span class="reference-text"><a href="/wiki/Lars-Arne_Norborg" title="Lars-Arne Norborg">Lars-Arne Norborg</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/högmedeltiden"><i>Högmedeltiden</i></a> i <i><a href="/wiki/Nationalencyklopedin" title="Nationalencyklopedin">Nationalencyklopedins</a></i> nätupplaga. Läst 8 juli 2015.</span> </li> <li id="cite_note-7"><a href="#cite_ref-7">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://historylearning.com/medieval-england/the-crusades/fourth-crusade/">”The Fourth Crusade”</a> (på amerikansk engelska). <i><span>historylearning.com</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://historylearning.com/medieval-england/the-crusades/fourth-crusade/">https://historylearning.com/medieval-england/the-crusades/fourth-crusade/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 13 november 2023</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=The+Fourth+Crusade&rft.atitle=historylearning.com&rft_id=https%3A%2F%2Fhistorylearning.com%2Fmedieval-england%2Fthe-crusades%2Ffourth-crusade%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Medeltiden"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-8"><a href="#cite_ref-8">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.britannica.com/event/Crusades/The-Latin-East-after-the-Third-Crusade">”Crusades - Latin East, Reconquista, Saladin | Britannica”</a> (på engelska). <i><span>www.britannica.com</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.britannica.com/event/Crusades/The-Latin-East-after-the-Third-Crusade">https://www.britannica.com/event/Crusades/The-Latin-East-after-the-Third-Crusade</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 13 november 2023</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Crusades+-+Latin+East%2C+Reconquista%2C+Saladin+%7C+Britannica&rft.atitle=www.britannica.com&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.britannica.com%2Fevent%2FCrusades%2FThe-Latin-East-after-the-Third-Crusade&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Medeltiden"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-9"><a href="#cite_ref-9">^</a> <span class="reference-text">Blockmans & Hoppenbrouwer, s. 2-3</span> </li> <li id="cite_note-10"><a href="#cite_ref-10">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/medeltiden">SO-rummet: Medeltiden</a>, läst 2015-10-13</span> </li> <li id="cite_note-11"><a href="#cite_ref-11">^</a> <span class="reference-text">Alf Henriksson (2005), <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=kWBgAgAAQBAJ&pg=PT99&dq=medeltiden+1060&hl=sv&sa=X&ved=0CFUQ6AEwCDgUahUKEwi48Jvxj8DIAhVH3CwKHVDqCJU#v=onepage&q=medeltiden%201060&f=false">Sveriges historia</a></span> </li> <li id="cite_note-12"><a href="#cite_ref-12">^</a> <span class="reference-text"><i>History of World Societies</i>, s. 204-205</span> </li> <li id="cite_note-13"><a href="#cite_ref-13">^</a> <span class="reference-text">Nordberg (1995), s. 61-70</span> </li> <li id="cite_note-14"><a href="#cite_ref-14">^</a> <span class="reference-text">Nordberg (1995), s. 61-65</span> </li> <li id="cite_note-15"><a href="#cite_ref-15">^</a> <span class="reference-text">Nordberg (1995), s. 17-19</span> </li> <li id="cite_note-16"><a href="#cite_ref-16">^</a> <span class="reference-text">Blockmans & Hoppenbrouwer, s. 217-220</span> </li> <li id="cite_note-17"><a href="#cite_ref-17">^</a> <span class="reference-text">Blockmans & Hoppenbrouwer, s. 218</span> </li> <li id="cite_note-18"><a href="#cite_ref-18">^</a> <span class="reference-text">Blockmans & Hoppenbrouwer, s. 117</span> </li> <li id="cite_note-19"><a href="#cite_ref-19">^</a> <span class="reference-text">Dahl, s. 13</span> </li> <li id="cite_note-20"><a href="#cite_ref-20">^</a> <span class="reference-text">Blockmans & Hoppenbrouwer, s. 117-124</span> </li> <li id="cite_note-21"><a href="#cite_ref-21">^</a> <span class="reference-text">Blockmans & Hoppenbrouwer, s. 124-126</span> </li> <li id="cite_note-22"><a href="#cite_ref-22">^</a> <span class="reference-text">Hunt & Murray, s. 126</span> </li> <li id="cite_note-23"><a href="#cite_ref-23">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFTzafrir_Barzilay">Tzafrir Barzilay (Copyright Date: 2022). ”Poisoned Wells: Accusations, Persecution, and Minorities in Medieval Europe, 1321-1422”. <i>okänd?</i> (University of Pennsylvania Press).</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Poisoned+Wells%3A+Accusations%2C+Persecution%2C+and+Minorities+in+Medieval+Europe%2C+1321-1422&rft.jtitle=ok%C3%A4nd%3F&rft.aulast=Tzafrir+Barzilay&rft.au=Tzafrir+Barzilay&rft.date=Copyright+Date%3A+2022&rft.pub=University+of+Pennsylvania+Press&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Medeltiden"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-24"><a href="#cite_ref-24">^</a> <span class="reference-text">Hunt & Murray, s. 188-189</span> </li> <li id="cite_note-25"><a href="#cite_ref-25">^</a> <span class="reference-text">Nordberg (1995), s. 40-48</span> </li> <li id="cite_note-26"><a href="#cite_ref-26">^</a> <span class="reference-text">Hunt & Murray, s. 52-54</span> </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Tryckta_källor"><span id="Tryckta_k.C3.A4llor"></span>Tryckta källor</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=28" title="Redigera avsnitt: Tryckta källor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=28" title="Redigera avsnitts källkod: Tryckta källor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><i>A History of World Societies</i> (2007, 7:e upplagan) redaktörer: McKay, Hill, Buckler, Ebrey <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-618-61093-6" title="Special:Bokkällor/0-618-61093-6">ISBN 0-618-61093-6</a></li> <li>Blockmans, Wim & Hoppenbrouwers, Peter (2007) <i>Introduction to Medieval Europe 300-1550</i> översättning av Isola van den Hoven <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-415-34699-1" title="Special:Bokkällor/0-415-34699-1">ISBN 0-415-34699-1</a></li> <li>Dahl, Gunnar (2002) <i>Gud, pengar och moral i affärslivets gryning</i> <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-89442-61-X" title="Special:Bokkällor/91-89442-61-X">ISBN 91-89442-61-X</a></li> <li>Hunt, Edwin S. och Murray, James M. (2001) <i>Företagande och handel i det medeltida Europa 1200-1550</i> översättning av <a href="/wiki/Margareta_Ekl%C3%B6f" title="Margareta Eklöf">Margareta Eklöf</a> och fackgranskning av Bo Franzén <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-7150-815-5" title="Special:Bokkällor/91-7150-815-5">ISBN 91-7150-815-5</a></li> <li>Nordberg, Michael (1995, 2:a upplagan) <i>Den dynamiska medeltiden</i> <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-550-4145-0" title="Special:Bokkällor/91-550-4145-0">ISBN 91-550-4145-0</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Vidare_läsning"><span id="Vidare_l.C3.A4sning"></span>Vidare läsning</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=29" title="Redigera avsnitt: Vidare läsning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=29" title="Redigera avsnitts källkod: Vidare läsning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFHarrison2002"><a href="/wiki/Dick_Harrison" title="Dick Harrison">Harrison, Dick</a> (2002). <i><span>Jarlens sekel: en berättelse om 1200-talets Sverige</span></i>. Stockholm: Ordfront. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/8449618">8449618</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9173248983" title="Special:Bokkällor/9173248983">ISBN 9173248983</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Jarlens+sekel%3A+en+ber%C3%A4ttelse+om+1200-talets+Sverige&rft.aulast=Harrison&rft.aufirst=Dick&rft.au=Harrison%2C+Dick&rft.date=2002&rft.place=Stockholm&rft.pub=Ordfront&rft.isbn=9173248983&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Medeltiden"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFLinton1997"><a href="/wiki/Michael_Linton" title="Michael Linton">Linton, Michael</a> (1997). <i><span>Margareta, Nordens drottning 1375-1412</span></i>. Stockholm: Atlantis. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/7644597">7644597</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9174864718" title="Special:Bokkällor/9174864718">ISBN 9174864718</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Margareta%2C+Nordens+drottning+1375-1412&rft.aulast=Linton&rft.aufirst=Michael&rft.au=Linton%2C+Michael&rft.date=1997&rft.place=Stockholm&rft.pub=Atlantis&rft.isbn=9174864718&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Medeltiden"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFLarsson2003">Larsson, Inger (2003). <i><span>Svenska medeltidsbrev: framväxten av ett offentligt skriftspråk</span></i> ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Norstedt. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/8859448">8859448</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9113011251" title="Special:Bokkällor/9113011251">ISBN 9113011251</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Svenska+medeltidsbrev%3A+framv%C3%A4xten+av+ett+offentligt+skriftspr%C3%A5k&rft.aulast=Larsson&rft.aufirst=Inger&rft.au=Larsson%2C+Inger&rft.date=2003&rft.edition=%5BNy%2C+rev.+utg.%5D&rft.place=Stockholm&rft.pub=Norstedt&rft.isbn=9113011251&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Medeltiden"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFOrrling_Carin2001">Orrling Carin, red (2001). <i><span>Medeltidens ABC</span></i> ([Ny, rev. utg.]redaktör: Carin Orrling ; [illustrationer: Statens historiska museum ...]). Stockholm: Prisma. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/8358062">8358062</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9151839261" title="Special:Bokkällor/9151839261">ISBN 9151839261</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Medeltidens+ABC&rft.date=2001&rft.edition=%5BNy%2C+rev.+utg.%5Dredakt%C3%B6r%3A+Carin+Orrling+%3B+%5Billustrationer%3A+Statens+historiska+museum+...%5D&rft.place=Stockholm&rft.pub=Prisma&rft.isbn=9151839261&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Medeltiden"><span style="display: none;"> </span></span></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Externa_länkar"><span id="Externa_l.C3.A4nkar"></span>Externa länkar</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&veaction=edit&section=30" title="Redigera avsnitt: Externa länkar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Medeltiden&action=edit&section=30" title="Redigera avsnitts källkod: Externa länkar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><span typeof="mw:File"><span><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/15px-Commons-logo.svg.png" decoding="async" width="15" height="20" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/23px-Commons-logo.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/30px-Commons-logo.svg.png 2x" data-file-width="1024" data-file-height="1376" /></span></span> Wikimedia Commons har media som rör <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Middle_Ages" class="extiw" title="commons:Middle Ages">Medeltiden</a>.<div class="interProject commons" style="display:none;"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Middle_Ages" class="extiw" title="commons:Middle Ages">Bilder & media</a></div></li> <li><div style="display: inline;"><span typeof="mw:File"><span><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Wikiquote-logo.svg/15px-Wikiquote-logo.svg.png" decoding="async" width="15" height="18" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Wikiquote-logo.svg/23px-Wikiquote-logo.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Wikiquote-logo.svg/30px-Wikiquote-logo.svg.png 2x" data-file-width="300" data-file-height="355" /></span></span> Wikiquote har citat av eller om <a href="https://sv.wikiquote.org/wiki/Medeltiden" class="extiw" title="q:Medeltiden">Medeltiden</a>.<div class="interProject wikiquote" style="display:none;"><a href="https://sv.wikiquote.org/wiki/Medeltiden" class="extiw" title="q:Medeltiden">Citat</a></div></div></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.formonline.se/kyrkor/index.html">Medeltida konst</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://medeltidsmuseet.stockholm.se/">Medeltidsmuseet</a></li></ul> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="collapsible autocollapse" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style=";" colspan="2" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Medeltiden" title="Mall:Medeltiden"><span title="Visa denna mall" style="border:none;;">v</span></a> <span style="font-size:80%;">•</span> <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Medeltiden&action=edit"><span style="border:none;;" title="Redigera den här mallen">r</span></a></div></div><span style="font-size:110%;"><a class="mw-selflink selflink">Medeltiden</a></span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Artiklar om medeltiden</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Medeltidens_filosofi" title="Medeltidens filosofi">Medeltidens filosofi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Medeltidens_konst" title="Medeltidens konst">Medeltidens konst</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Medeltidens_litteratur" title="Medeltidens litteratur">Medeltidens litteratur</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Medeltidens_mat" title="Medeltidens mat">Medeltidens mat</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Medeltidens_musik" title="Medeltidens musik">Medeltidens musik</a></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"><table cellspacing="0" class="navbox" style="border-spacing:0;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table cellspacing="0" class="nowraplinks hlist auktoritetsdata navbox-inner" style="border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;"><tbody><tr><th scope="row" class="navbox-group"><a href="/wiki/Auktoritetsdata" title="Auktoritetsdata">Auktoritetsdata</a></th><td class="navbox-list navbox-odd" style="text-align:left;border-left-width:2px;border-left-style:solid;width:100%;padding:0px;"><div style="padding:0em 0.25em;"> • <a href="/wiki/Library_of_Congress_Control_Number" title="Library of Congress Control Number">LCCN</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.loc.gov/authorities/subjects/sh85085001">sh85085001</a></span> • <a href="/wiki/Gemeinsame_Normdatei" title="Gemeinsame Normdatei">GND</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://d-nb.info/gnd/4129108-6">4129108-6</a></span> • <a href="/wiki/Biblioth%C3%A8que_nationale_de_France" title="Bibliothèque nationale de France">BNF</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb133185191">cb133185191</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://data.bnf.fr/ark:/12148/cb133185191">(data)</a></span> • <a href="/wiki/Tjeckiska_nationalbiblioteket" title="Tjeckiska nationalbiblioteket">NKC</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleph.nkp.cz/F/?func=find-c&local_base=aut&ccl_term=ica=ph126223&CON_LNG=ENG">ph126223</a></span> • <a href="/wiki/Kulturnav" title="Kulturnav">Kulturnav</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://kulturnav.org/8186a38a-1c8d-4d43-8c60-5ebfbdbad5e4">8186a38a-1c8d-4d43-8c60-5ebfbdbad5e4</a></span></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table>    </div><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Medeltiden&oldid=55904586">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Medeltiden&oldid=55904586</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategori</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Medeltiden" title="Kategori:Medeltiden">Medeltiden</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_som_beh%C3%B6ver_k%C3%A4llor" title="Kategori:Alla artiklar som behöver källor">Alla artiklar som behöver källor</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_som_beh%C3%B6ver_fler_fotnoter_2021-06" title="Kategori:Artiklar som behöver fler fotnoter 2021-06">Artiklar som behöver fler fotnoter 2021-06</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_som_beh%C3%B6ver_fler_fotnoter" title="Kategori:Alla artiklar som behöver fler fotnoter">Alla artiklar som behöver fler fotnoter</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LCCN" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN">Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_GND" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från GND">Wikipediaartiklar med identifierare från GND</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNF" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNF">Wikipediaartiklar med identifierare från BNF</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_kulturnav" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från kulturnav">Wikipediaartiklar med identifierare från kulturnav</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Basartiklar" title="Kategori:Wikipedia:Basartiklar">Wikipedia:Basartiklar</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 10 september 2024 kl. 10.29.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Medeltiden&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-f69cdc8f6-tfkkl","wgBackendResponseTime":197,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"0.396","walltime":"0.473","ppvisitednodes":{"value":8330,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":51907,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":15496,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":16,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":21108,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":1,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 325.606 1 -total"," 25.56% 83.213 9 Mall:Citation/core"," 16.36% 53.263 1 Mall:Auktoritetsdata"," 15.88% 51.719 5 Mall:Bokref"," 15.06% 49.021 3 Mall:Webbref"," 14.58% 47.482 5 Mall:Cite_book"," 12.77% 41.583 3 Mall:Cite_web"," 10.42% 33.937 1 Mall:Fler_fotnoter"," 10.02% 32.640 1 Mall:Medeltiden"," 9.50% 30.917 1 Mall:Navbox"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.056","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":1517940,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-api-int.codfw.main-849f99967d-bcprg","timestamp":"20241122161031","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Medeltiden","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Medeltiden","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q12554","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q12554","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2002-11-30T12:20:51Z","dateModified":"2024-09-10T09:29:21Z","image":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/f\/fb\/Middle_Ages-b.jpg","headline":"period i Europas historia mellan antiken och ren\u00e4ssansen fr\u00e5n slutet av 400-talet till 1400-talet"}</script> </body> </html>