CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Design – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"34065bed-2ba4-411d-a294-1bc03a68ad7b","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Design","wgTitle":"Design","wgCurRevisionId":55525267,"wgRevisionId":55525267,"wgArticleId":10658,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Alla artiklar som behöver källor","Alla artiklar som behöver enstaka källor","Artiklar som behöver enstaka källor 2012-01","Artiklar med när-mallar 2023-08","Samtliga artiklar med när-mallar","Formgivning","Yrken"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Design","wgRelevantArticleId":10658,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[ ],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":50000,"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgCentralAuthMobileDomain":false,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q82604","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE ={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","mediawiki.page.gallery.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.gallery","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","mediawiki.toc","skins.vector.js", "ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022","ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession","wikibase.sidebar.tracking"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cmediawiki.page.gallery.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.babel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.4"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/15/PH-lampa_Ericofon_2012.jpg/1200px-PH-lampa_Ericofon_2012.jpg"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="1466"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/15/PH-lampa_Ericofon_2012.jpg/800px-PH-lampa_Ericofon_2012.jpg"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="978"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/15/PH-lampa_Ericofon_2012.jpg/640px-PH-lampa_Ericofon_2012.jpg"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="782"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Design – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Design"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Design&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Design"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="//login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Design rootpage-Design skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-menu mw-ui-icon-wikimedia-menu"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Huvudmeny</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z"><span>Huvudsida</span></a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion"><span>Introduktion</span></a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker"><span>Deltagarportalen</span></a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen"><span>Bybrunnen</span></a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r"><span>Senaste ändringarna</span></a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x"><span>Slumpartikel</span></a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons"><span>Ladda upp filer</span></a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt"><span>Kontakta Wikipedia</span></a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp"><span>Hjälp</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <span class="mw-logo-container skin-invert"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </span> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"><span class="vector-icon mw-ui-icon-search mw-ui-icon-wikimedia-search"></span> <span>Sök</span> </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > <span class="cdx-text-input__icon cdx-text-input__start-icon"></span> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-appearance mw-ui-icon-wikimedia-appearance"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Utseende</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv" class=""><span>Stöd Wikipedia</span></a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Design" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class=""><span>Skapa konto</span></a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Design" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class=""><span>Logga in</span></a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-ellipsis mw-ui-icon-wikimedia-ellipsis"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Personliga verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv"><span>Stöd Wikipedia</span></a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Design" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"><span class="vector-icon mw-ui-icon-userAdd mw-ui-icon-wikimedia-userAdd"></span> <span>Skapa konto</span></a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Design" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"><span class="vector-icon mw-ui-icon-logIn mw-ui-icon-wikimedia-logIn"></span> <span>Logga in</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering"><span>läs mer</span></a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y"><span>Bidrag</span></a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Formgivningsprocessen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Formgivningsprocessen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1</span> <span>Formgivningsprocessen</span> </div> </a> <ul id="toc-Formgivningsprocessen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Terminologi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Terminologi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2</span> <span>Terminologi</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Terminologi-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Terminologi</span> </button> <ul id="toc-Terminologi-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Design_och_konstruktion" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Design_och_konstruktion"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1</span> <span>Design och konstruktion</span> </div> </a> <ul id="toc-Design_och_konstruktion-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Design_och_produktion" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Design_och_produktion"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.2</span> <span>Design och produktion</span> </div> </a> <ul id="toc-Design_och_produktion-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Processdesign" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Processdesign"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.3</span> <span>Processdesign</span> </div> </a> <ul id="toc-Processdesign-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Filosofier_och_studier_om_formgivning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Filosofier_och_studier_om_formgivning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3</span> <span>Filosofier och studier om formgivning</span> </div> </a> <ul id="toc-Filosofier_och_studier_om_formgivning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Historik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Historik"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4</span> <span>Historik</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Historik-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Historik</span> </button> <ul id="toc-Historik-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Mänsklighetens_tidiga_formgivning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Mänsklighetens_tidiga_formgivning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.1</span> <span>Mänsklighetens tidiga formgivning</span> </div> </a> <ul id="toc-Mänsklighetens_tidiga_formgivning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Formgivning_före_1900" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Formgivning_före_1900"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.2</span> <span>Formgivning före 1900</span> </div> </a> <ul id="toc-Formgivning_före_1900-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-1900–1910" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#1900–1910"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.3</span> <span>1900–1910</span> </div> </a> <ul id="toc-1900–1910-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-1910–1920" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#1910–1920"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.4</span> <span>1910–1920</span> </div> </a> <ul id="toc-1910–1920-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-1920–1930" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#1920–1930"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.5</span> <span>1920–1930</span> </div> </a> <ul id="toc-1920–1930-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-1930–1940" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#1930–1940"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.6</span> <span>1930–1940</span> </div> </a> <ul id="toc-1930–1940-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-1940–1950" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#1940–1950"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.7</span> <span>1940–1950</span> </div> </a> <ul id="toc-1940–1950-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-1950–1960" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#1950–1960"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.8</span> <span>1950–1960</span> </div> </a> <ul id="toc-1950–1960-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-1960–1970" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#1960–1970"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.9</span> <span>1960–1970</span> </div> </a> <ul id="toc-1960–1970-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-1970–1980" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#1970–1980"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.10</span> <span>1970–1980</span> </div> </a> <ul id="toc-1970–1980-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-1980–1990" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#1980–1990"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.11</span> <span>1980–1990</span> </div> </a> <ul id="toc-1980–1990-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-1990–2000" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#1990–2000"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.12</span> <span>1990–2000</span> </div> </a> <ul id="toc-1990–2000-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Formgivning_och_design_i_Sverige_under_2000-talet" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Formgivning_och_design_i_Sverige_under_2000-talet"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5</span> <span>Formgivning och design i Sverige under 2000-talet</span> </div> </a> <ul id="toc-Formgivning_och_design_i_Sverige_under_2000-talet-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Genus_och_design" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Genus_och_design"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6</span> <span>Genus och design</span> </div> </a> <ul id="toc-Genus_och_design-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Svenska_formgivare_och_designföretag_(urval)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Svenska_formgivare_och_designföretag_(urval)"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7</span> <span>Svenska formgivare och designföretag (urval)</span> </div> </a> <ul id="toc-Svenska_formgivare_och_designföretag_(urval)-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Utbildning_i_Sverige" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Utbildning_i_Sverige"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8</span> <span>Utbildning i Sverige</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Utbildning_i_Sverige-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Utbildning i Sverige</span> </button> <ul id="toc-Utbildning_i_Sverige-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Utbildningsplatser_för_grafisk_design" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Utbildningsplatser_för_grafisk_design"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8.1</span> <span>Utbildningsplatser för grafisk design</span> </div> </a> <ul id="toc-Utbildningsplatser_för_grafisk_design-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Utbildningsplatser_för_industridesign" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Utbildningsplatser_för_industridesign"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8.2</span> <span>Utbildningsplatser för industridesign</span> </div> </a> <ul id="toc-Utbildningsplatser_för_industridesign-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-På_konstnärlig_grund" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#På_konstnärlig_grund"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8.2.1</span> <span>På konstnärlig grund</span> </div> </a> <ul id="toc-På_konstnärlig_grund-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-På_vetenskaplig_grund" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#På_vetenskaplig_grund"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8.2.2</span> <span>På vetenskaplig grund</span> </div> </a> <ul id="toc-På_vetenskaplig_grund-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Olika_designdiscipliner_(urval)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Olika_designdiscipliner_(urval)"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9</span> <span>Olika designdiscipliner (urval)</span> </div> </a> <ul id="toc-Olika_designdiscipliner_(urval)-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Designutmärkelser_(urval)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Designutmärkelser_(urval)"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">10</span> <span>Designutmärkelser (urval)</span> </div> </a> <ul id="toc-Designutmärkelser_(urval)-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Se_även" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Se_även"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11</span> <span>Se även</span> </div> </a> <ul id="toc-Se_även-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Källor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Källor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">12</span> <span>Källor</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Källor-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Källor</span> </button> <ul id="toc-Källor-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Noter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Noter"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">12.1</span> <span>Noter</span> </div> </a> <ul id="toc-Noter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Tryckta_källor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Tryckta_källor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">12.2</span> <span>Tryckta källor</span> </div> </a> <ul id="toc-Tryckta_källor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Vidare_läsning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Vidare_läsning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">13</span> <span>Vidare läsning</span> </div> </a> <ul id="toc-Vidare_läsning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Externa_länkar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Externa_länkar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">14</span> <span>Externa länkar</span> </div> </a> <ul id="toc-Externa_länkar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-listBullet mw-ui-icon-wikimedia-listBullet"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Växla innehållsförteckningen</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading"><span class="mw-page-title-main">Design</span></h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 79 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-79" aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-language-progressive mw-ui-icon-wikimedia-language-progressive"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">79 språk</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-af mw-list-item"><a href="https://af.wikipedia.org/wiki/Ontwerp" title="Ontwerp – afrikaans" lang="af" hreflang="af" data-title="Ontwerp" data-language-autonym="Afrikaans" data-language-local-name="afrikaans" class="interlanguage-link-target"><span>Afrikaans</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ar mw-list-item"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D8%AA%D8%B5%D9%85%D9%8A%D9%85" title="تصميم – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="تصميم" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>العربية</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-an mw-list-item"><a href="https://an.wikipedia.org/wiki/Disenyo" title="Disenyo – aragonesiska" lang="an" hreflang="an" data-title="Disenyo" data-language-autonym="Aragonés" data-language-local-name="aragonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Aragonés</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ast mw-list-item"><a href="https://ast.wikipedia.org/wiki/Dise%C3%B1u" title="Diseñu – asturiska" lang="ast" hreflang="ast" data-title="Diseñu" data-language-autonym="Asturianu" data-language-local-name="asturiska" class="interlanguage-link-target"><span>Asturianu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-az mw-list-item"><a href="https://az.wikipedia.org/wiki/Dizayn" title="Dizayn – azerbajdzjanska" lang="az" hreflang="az" data-title="Dizayn" data-language-autonym="Azərbaycanca" data-language-local-name="azerbajdzjanska" class="interlanguage-link-target"><span>Azərbaycanca</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bn mw-list-item"><a href="https://bn.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%A8%E0%A6%95%E0%A6%B6%E0%A6%BE" title="নকশা – bengali" lang="bn" hreflang="bn" data-title="নকশা" data-language-autonym="বাংলা" data-language-local-name="bengali" class="interlanguage-link-target"><span>বাংলা</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-min-nan mw-list-item"><a href="https://zh-min-nan.wikipedia.org/wiki/Siat-k%C3%A8" title="Siat-kè – min nan" lang="nan" hreflang="nan" data-title="Siat-kè" data-language-autonym="閩南語 / Bân-lâm-gú" data-language-local-name="min nan" class="interlanguage-link-target"><span>閩南語 / Bân-lâm-gú</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be mw-list-item"><a href="https://be.wikipedia.org/wiki/%D0%94%D1%8B%D0%B7%D0%B0%D0%B9%D0%BD" title="Дызайн – belarusiska" lang="be" hreflang="be" data-title="Дызайн" data-language-autonym="Беларуская" data-language-local-name="belarusiska" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be-x-old mw-list-item"><a href="https://be-tarask.wikipedia.org/wiki/%D0%94%D1%8B%D0%B7%D0%B0%D0%B9%D0%BD" title="Дызайн – belarusiska (tarasjkevitsa)" lang="be-tarask" hreflang="be-tarask" data-title="Дызайн" data-language-autonym="Беларуская (тарашкевіца)" data-language-local-name="belarusiska (tarasjkevitsa)" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская (тарашкевіца)</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bcl mw-list-item"><a href="https://bcl.wikipedia.org/wiki/Desenyo" title="Desenyo – Central Bikol" lang="bcl" hreflang="bcl" data-title="Desenyo" data-language-autonym="Bikol Central" data-language-local-name="Central Bikol" class="interlanguage-link-target"><span>Bikol Central</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bg mw-list-item"><a href="https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%94%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%B9%D0%BD" title="Дизайн – bulgariska" lang="bg" hreflang="bg" data-title="Дизайн" data-language-autonym="Български" data-language-local-name="bulgariska" class="interlanguage-link-target"><span>Български</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bar mw-list-item"><a href="https://bar.wikipedia.org/wiki/Design" title="Design – bayerska" lang="bar" hreflang="bar" data-title="Design" data-language-autonym="Boarisch" data-language-local-name="bayerska" class="interlanguage-link-target"><span>Boarisch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bs mw-list-item"><a href="https://bs.wikipedia.org/wiki/Dizajn" title="Dizajn – bosniska" lang="bs" hreflang="bs" data-title="Dizajn" data-language-autonym="Bosanski" data-language-local-name="bosniska" class="interlanguage-link-target"><span>Bosanski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca mw-list-item"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Disseny" title="Disseny – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="Disseny" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target"><span>Català</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/Design" title="Design – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Design" data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target"><span>Čeština</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sn mw-list-item"><a href="https://sn.wikipedia.org/wiki/Mutaru" title="Mutaru – shona" lang="sn" hreflang="sn" data-title="Mutaru" data-language-autonym="ChiShona" data-language-local-name="shona" class="interlanguage-link-target"><span>ChiShona</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cy mw-list-item"><a href="https://cy.wikipedia.org/wiki/Dylunio" title="Dylunio – walesiska" lang="cy" hreflang="cy" data-title="Dylunio" data-language-autonym="Cymraeg" data-language-local-name="walesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Cymraeg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-da mw-list-item"><a href="https://da.wikipedia.org/wiki/Design" title="Design – danska" lang="da" hreflang="da" data-title="Design" data-language-autonym="Dansk" data-language-local-name="danska" class="interlanguage-link-target"><span>Dansk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de mw-list-item"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/Design" title="Design – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Design" data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target"><span>Deutsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/Disain" title="Disain – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Disain" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target"><span>Eesti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-el mw-list-item"><a href="https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%A3%CF%87%CE%B5%CE%B4%CE%B9%CE%B1%CF%83%CE%BC%CF%8C%CF%82" title="Σχεδιασμός – grekiska" lang="el" hreflang="el" data-title="Σχεδιασμός" data-language-autonym="Ελληνικά" data-language-local-name="grekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ελληνικά</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en mw-list-item"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Design" title="Design – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="Design" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target"><span>English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es mw-list-item"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Dise%C3%B1o" title="Diseño – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Diseño" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target"><span>Español</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo mw-list-item"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Fasonado" title="Fasonado – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Fasonado" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target"><span>Esperanto</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu mw-list-item"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Diseinu" title="Diseinu – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Diseinu" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target"><span>Euskara</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%D8%B7%D8%B1%D8%A7%D8%AD%DB%8C" title="طراحی – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="طراحی" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target"><span>فارسی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr mw-list-item"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/Design" title="Design – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Design" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target"><span>Français</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gl mw-list-item"><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Dese%C3%B1o" title="Deseño – galiciska" lang="gl" hreflang="gl" data-title="Deseño" data-language-autonym="Galego" data-language-local-name="galiciska" class="interlanguage-link-target"><span>Galego</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%EB%94%94%EC%9E%90%EC%9D%B8" title="디자인 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="디자인" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target"><span>한국어</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hy mw-list-item"><a href="https://hy.wikipedia.org/wiki/%D4%B4%D5%AB%D5%A6%D5%A1%D5%B5%D5%B6" title="Դիզայն – armeniska" lang="hy" hreflang="hy" data-title="Դիզայն" data-language-autonym="Հայերեն" data-language-local-name="armeniska" class="interlanguage-link-target"><span>Հայերեն</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hi mw-list-item"><a href="https://hi.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%A1%E0%A4%BF%E0%A4%9C%E0%A4%BC%E0%A4%BE%E0%A4%87%E0%A4%A8" title="डिज़ाइन – hindi" lang="hi" hreflang="hi" data-title="डिज़ाइन" data-language-autonym="हिन्दी" data-language-local-name="hindi" class="interlanguage-link-target"><span>हिन्दी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr mw-list-item"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Dizajn" title="Dizajn – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Dizajn" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hrvatski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-io mw-list-item"><a href="https://io.wikipedia.org/wiki/Fasono" title="Fasono – ido" lang="io" hreflang="io" data-title="Fasono" data-language-autonym="Ido" data-language-local-name="ido" class="interlanguage-link-target"><span>Ido</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-id mw-list-item"><a href="https://id.wikipedia.org/wiki/Rancangan" title="Rancangan – indonesiska" lang="id" hreflang="id" data-title="Rancangan" data-language-autonym="Bahasa Indonesia" data-language-local-name="indonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Indonesia</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-is mw-list-item"><a href="https://is.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6nnun" title="Hönnun – isländska" lang="is" hreflang="is" data-title="Hönnun" data-language-autonym="Íslenska" data-language-local-name="isländska" class="interlanguage-link-target"><span>Íslenska</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Design" title="Design – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Design" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target"><span>Italiano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-he mw-list-item"><a href="https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%A2%D7%99%D7%A6%D7%95%D7%91" title="עיצוב – hebreiska" lang="he" hreflang="he" data-title="עיצוב" data-language-autonym="עברית" data-language-local-name="hebreiska" class="interlanguage-link-target"><span>עברית</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jv mw-list-item"><a href="https://jv.wikipedia.org/wiki/Desain" title="Desain – javanesiska" lang="jv" hreflang="jv" data-title="Desain" data-language-autonym="Jawa" data-language-local-name="javanesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Jawa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kn mw-list-item"><a href="https://kn.wikipedia.org/wiki/%E0%B2%B5%E0%B2%BF%E0%B2%A8%E0%B3%8D%E0%B2%AF%E0%B2%BE%E0%B2%B8" title="ವಿನ್ಯಾಸ – kannada" lang="kn" hreflang="kn" data-title="ವಿನ್ಯಾಸ" data-language-autonym="ಕನ್ನಡ" data-language-local-name="kannada" class="interlanguage-link-target"><span>ಕನ್ನಡ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ka mw-list-item"><a href="https://ka.wikipedia.org/wiki/%E1%83%93%E1%83%98%E1%83%96%E1%83%90%E1%83%98%E1%83%9C%E1%83%98" title="დიზაინი – georgiska" lang="ka" hreflang="ka" data-title="დიზაინი" data-language-autonym="ქართული" data-language-local-name="georgiska" class="interlanguage-link-target"><span>ქართული</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kk mw-list-item"><a href="https://kk.wikipedia.org/wiki/%D0%94%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%B9%D0%BD" title="Дизайн – kazakiska" lang="kk" hreflang="kk" data-title="Дизайн" data-language-autonym="Қазақша" data-language-local-name="kazakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Қазақша</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gcr mw-list-item"><a href="https://gcr.wikipedia.org/wiki/D%C3%A9sen" title="Désen – Guianan Creole" lang="gcr" hreflang="gcr" data-title="Désen" data-language-autonym="Kriyòl gwiyannen" data-language-local-name="Guianan Creole" class="interlanguage-link-target"><span>Kriyòl gwiyannen</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ky mw-list-item"><a href="https://ky.wikipedia.org/wiki/%D0%94%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%B9%D0%BD" title="Дизайн – kirgiziska" lang="ky" hreflang="ky" data-title="Дизайн" data-language-autonym="Кыргызча" data-language-local-name="kirgiziska" class="interlanguage-link-target"><span>Кыргызча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lv mw-list-item"><a href="https://lv.wikipedia.org/wiki/Dizains" title="Dizains – lettiska" lang="lv" hreflang="lv" data-title="Dizains" data-language-autonym="Latviešu" data-language-local-name="lettiska" class="interlanguage-link-target"><span>Latviešu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lt mw-list-item"><a href="https://lt.wikipedia.org/wiki/Dizainas" title="Dizainas – litauiska" lang="lt" hreflang="lt" data-title="Dizainas" data-language-autonym="Lietuvių" data-language-local-name="litauiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lietuvių</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mk mw-list-item"><a href="https://mk.wikipedia.org/wiki/%D0%94%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D1%98%D0%BD" title="Дизајн – makedonska" lang="mk" hreflang="mk" data-title="Дизајн" data-language-autonym="Македонски" data-language-local-name="makedonska" class="interlanguage-link-target"><span>Македонски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ml mw-list-item"><a href="https://ml.wikipedia.org/wiki/%E0%B4%B0%E0%B5%82%E0%B4%AA%E0%B4%95%E0%B4%B2%E0%B5%8D%E0%B4%AA%E0%B4%A8" title="രൂപകല്പന – malayalam" lang="ml" hreflang="ml" data-title="രൂപകല്പന" data-language-autonym="മലയാളം" data-language-local-name="malayalam" class="interlanguage-link-target"><span>മലയാളം</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ms mw-list-item"><a href="https://ms.wikipedia.org/wiki/Reka_bentuk" title="Reka bentuk – malajiska" lang="ms" hreflang="ms" data-title="Reka bentuk" data-language-autonym="Bahasa Melayu" data-language-local-name="malajiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Melayu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mn mw-list-item"><a href="https://mn.wikipedia.org/wiki/%D0%94%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%B9%D0%BD" title="Дизайн – mongoliska" lang="mn" hreflang="mn" data-title="Дизайн" data-language-autonym="Монгол" data-language-local-name="mongoliska" class="interlanguage-link-target"><span>Монгол</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-my mw-list-item"><a href="https://my.wikipedia.org/wiki/%E1%80%92%E1%80%AE%E1%80%87%E1%80%AD%E1%80%AF%E1%80%84%E1%80%BA%E1%80%B8" title="ဒီဇိုင်း – burmesiska" lang="my" hreflang="my" data-title="ဒီဇိုင်း" data-language-autonym="မြန်မာဘာသာ" data-language-local-name="burmesiska" class="interlanguage-link-target"><span>မြန်မာဘာသာ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Ontwerp" title="Ontwerp – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Ontwerp" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target"><span>Nederlands</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E3%83%87%E3%82%B6%E3%82%A4%E3%83%B3" title="デザイン – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="デザイン" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target"><span>日本語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no mw-list-item"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Design" title="Design – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Design" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk bokmål</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nn mw-list-item"><a href="https://nn.wikipedia.org/wiki/Formgjeving" title="Formgjeving – nynorska" lang="nn" hreflang="nn" data-title="Formgjeving" data-language-autonym="Norsk nynorsk" data-language-local-name="nynorska" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk nynorsk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uz mw-list-item"><a href="https://uz.wikipedia.org/wiki/Dizayn" title="Dizayn – uzbekiska" lang="uz" hreflang="uz" data-title="Dizayn" data-language-autonym="Oʻzbekcha / ўзбекча" data-language-local-name="uzbekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Oʻzbekcha / ўзбекча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ps mw-list-item"><a href="https://ps.wikipedia.org/wiki/%D8%AC%D9%88%DA%93%DA%9A%D8%AA_(%DA%89%DB%8C%D8%B2%D8%A7%DB%8C%D9%86)" title="جوړښت (ډیزاین) – pashto" lang="ps" hreflang="ps" data-title="جوړښت (ډیزاین)" data-language-autonym="پښتو" data-language-local-name="pashto" class="interlanguage-link-target"><span>پښتو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl mw-list-item"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/Design" title="Design – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Design" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target"><span>Polski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt mw-list-item"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/Design" title="Design – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="Design" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Português</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ro mw-list-item"><a href="https://ro.wikipedia.org/wiki/Design" title="Design – rumänska" lang="ro" hreflang="ro" data-title="Design" data-language-autonym="Română" data-language-local-name="rumänska" class="interlanguage-link-target"><span>Română</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-qu mw-list-item"><a href="https://qu.wikipedia.org/wiki/Ch%27anta" title="Ch'anta – quechua" lang="qu" hreflang="qu" data-title="Ch'anta" data-language-autonym="Runa Simi" data-language-local-name="quechua" class="interlanguage-link-target"><span>Runa Simi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rue mw-list-item"><a href="https://rue.wikipedia.org/wiki/%D0%94%D1%96%D0%B7%D0%B0%D0%B9%D0%BD" title="Дізайн – rusyn" lang="rue" hreflang="rue" data-title="Дізайн" data-language-autonym="Русиньскый" data-language-local-name="rusyn" class="interlanguage-link-target"><span>Русиньскый</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru mw-list-item"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%94%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%B9%D0%BD" title="Дизайн – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="Дизайн" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target"><span>Русский</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-simple mw-list-item"><a href="https://simple.wikipedia.org/wiki/Design" title="Design – Simple English" lang="en-simple" hreflang="en-simple" data-title="Design" data-language-autonym="Simple English" data-language-local-name="Simple English" class="interlanguage-link-target"><span>Simple English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sl mw-list-item"><a href="https://sl.wikipedia.org/wiki/Oblikovanje" title="Oblikovanje – slovenska" lang="sl" hreflang="sl" data-title="Oblikovanje" data-language-autonym="Slovenščina" data-language-local-name="slovenska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenščina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr mw-list-item"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%94%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D1%98%D0%BD" title="Дизајн – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Дизајн" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Српски / srpski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sh mw-list-item"><a href="https://sh.wikipedia.org/wiki/Dizajn" title="Dizajn – serbokroatiska" lang="sh" hreflang="sh" data-title="Dizajn" data-language-autonym="Srpskohrvatski / српскохрватски" data-language-local-name="serbokroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Srpskohrvatski / српскохрватски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi mw-list-item"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Muotoilu" title="Muotoilu – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Muotoilu" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target"><span>Suomi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tl mw-list-item"><a href="https://tl.wikipedia.org/wiki/Disenyo" title="Disenyo – tagalog" lang="tl" hreflang="tl" data-title="Disenyo" data-language-autonym="Tagalog" data-language-local-name="tagalog" class="interlanguage-link-target"><span>Tagalog</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ta mw-list-item"><a href="https://ta.wikipedia.org/wiki/%E0%AE%B5%E0%AE%9F%E0%AE%BF%E0%AE%B5%E0%AE%AE%E0%AF%88%E0%AE%AA%E0%AF%8D%E0%AE%AA%E0%AF%81" title="வடிவமைப்பு – tamil" lang="ta" hreflang="ta" data-title="வடிவமைப்பு" data-language-autonym="தமிழ்" data-language-local-name="tamil" class="interlanguage-link-target"><span>தமிழ்</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-th mw-list-item"><a href="https://th.wikipedia.org/wiki/%E0%B8%81%E0%B8%B2%E0%B8%A3%E0%B8%AD%E0%B8%AD%E0%B8%81%E0%B9%81%E0%B8%9A%E0%B8%9A" title="การออกแบบ – thailändska" lang="th" hreflang="th" data-title="การออกแบบ" data-language-autonym="ไทย" data-language-local-name="thailändska" class="interlanguage-link-target"><span>ไทย</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/Tasar%C4%B1m" title="Tasarım – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="Tasarım" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target"><span>Türkçe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%94%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%B9%D0%BD" title="Дизайн – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Дизайн" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target"><span>Українська</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ur mw-list-item"><a href="https://ur.wikipedia.org/wiki/%D8%AA%D8%B1%D8%AA%DB%8C%D8%A8" title="ترتیب – urdu" lang="ur" hreflang="ur" data-title="ترتیب" data-language-autonym="اردو" data-language-local-name="urdu" class="interlanguage-link-target"><span>اردو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vi mw-list-item"><a href="https://vi.wikipedia.org/wiki/Thi%E1%BA%BFt_k%E1%BA%BF" title="Thiết kế – vietnamesiska" lang="vi" hreflang="vi" data-title="Thiết kế" data-language-autonym="Tiếng Việt" data-language-local-name="vietnamesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Tiếng Việt</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-war mw-list-item"><a href="https://war.wikipedia.org/wiki/Disenyo" title="Disenyo – waray" lang="war" hreflang="war" data-title="Disenyo" data-language-autonym="Winaray" data-language-local-name="waray" class="interlanguage-link-target"><span>Winaray</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wuu mw-list-item"><a href="https://wuu.wikipedia.org/wiki/%E8%AE%BE%E8%AE%A1" title="设计 – wu" lang="wuu" hreflang="wuu" data-title="设计" data-language-autonym="吴语" data-language-local-name="wu" class="interlanguage-link-target"><span>吴语</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-yi mw-list-item"><a href="https://yi.wikipedia.org/wiki/%D7%93%D7%A2%D7%96%D7%99%D7%99%D7%9F" title="דעזיין – jiddisch" lang="yi" hreflang="yi" data-title="דעזיין" data-language-autonym="ייִדיש" data-language-local-name="jiddisch" class="interlanguage-link-target"><span>ייִדיש</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-yue mw-list-item"><a href="https://zh-yue.wikipedia.org/wiki/%E8%A8%AD%E8%A8%88" title="設計 – kantonesiska" lang="yue" hreflang="yue" data-title="設計" data-language-autonym="粵語" data-language-local-name="kantonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>粵語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E8%A8%AD%E8%A8%88" title="設計 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="設計" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target"><span>中文</span></a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><span class="wb-langlinks-edit wb-langlinks-link"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q82604#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></span></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Design" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c"><span>Artikel</span></a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Design" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">svenska</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Design"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Design&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">Verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Design"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Design&action=history"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Design" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j"><span>Sidor som länkar hit</span></a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Design" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k"><span>Relaterade ändringar</span></a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q"><span>Specialsidor</span></a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Design&oldid=55525267" title="Permanent länk till den här versionen av sidan"><span>Permanent länk</span></a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Design&action=info" title="Mer information om denna sida"><span>Sidinformation</span></a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Design&id=55525267&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens"><span>Använd som referens</span></a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FDesign"><span>Hämta förkortad url</span></a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FDesign"><span>Ladda ner QR-kod</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Design"><span>Skapa en bok</span></a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Design&action=show-download-screen"><span>Ladda ned som PDF</span></a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Design&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p"><span>Utskriftsvänlig version</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Design" hreflang="en"><span>Commons</span></a></li><li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikinews mw-list-item"><a href="https://sv.wikinews.org/wiki/Design" hreflang="sv"><span>Wikinews</span></a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q82604" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g"><span>Wikidata-objekt</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:PH-lampa_Ericofon_2012.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/15/PH-lampa_Ericofon_2012.jpg/250px-PH-lampa_Ericofon_2012.jpg" decoding="async" width="250" height="305" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/15/PH-lampa_Ericofon_2012.jpg/375px-PH-lampa_Ericofon_2012.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/15/PH-lampa_Ericofon_2012.jpg/500px-PH-lampa_Ericofon_2012.jpg 2x" data-file-width="2109" data-file-height="2577" /></a><figcaption><a href="/wiki/Poul_Henningsen" title="Poul Henningsen">Poul Henningsens</a> "<a href="/wiki/PH-lampa" title="PH-lampa">PH-lampa</a>" som bordsmodell och <a href="/wiki/Ralph_Lysell" title="Ralph Lysell">Ralph Lysells</a> "<a href="/wiki/Ericofon" title="Ericofon">Ericofon</a>" för <a href="/wiki/LM_Ericsson" class="mw-redirect" title="LM Ericsson">LM Ericsson</a> på ett soffbord från <a href="/wiki/Swedese" class="mw-redirect" title="Swedese">Swedese</a>.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:R%C3%B6da_Clara_-_Sigvard_Bernadotte.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b1/R%C3%B6da_Clara_-_Sigvard_Bernadotte.jpg/250px-R%C3%B6da_Clara_-_Sigvard_Bernadotte.jpg" decoding="async" width="250" height="141" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b1/R%C3%B6da_Clara_-_Sigvard_Bernadotte.jpg/375px-R%C3%B6da_Clara_-_Sigvard_Bernadotte.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b1/R%C3%B6da_Clara_-_Sigvard_Bernadotte.jpg/500px-R%C3%B6da_Clara_-_Sigvard_Bernadotte.jpg 2x" data-file-width="1900" data-file-height="1075" /></a><figcaption>Konservöppnaren <i>Röda Clara</i> för <a href="/wiki/Nilsjohan" title="Nilsjohan">Nilsjohan</a>. Design av <a href="/wiki/Sigvard_Bernadotte" title="Sigvard Bernadotte">Sigvard Bernadotte</a> 1966.</figcaption></figure> <p><b>Design</b>, eller formgivning, är ett begrepp som beskriver ett föremåls konstruktion, utseende eller den gestaltningsprocess<sup id="cite_ref-1" class="reference"><a href="#cite_note-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> som används från idéstadiet till färdig produkt. Dessa produkter utvecklas efter funktionella och <a href="/wiki/Estetisk" class="mw-redirect" title="Estetisk">estetiska</a> krav med utgångspunkt från brukarens behov. Design tillämpas för utveckling av varor, tjänster, processer och miljöer.<sup id="cite_ref-2" class="reference"><a href="#cite_note-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Då inkluderas funktioner som teknik, användarvänlighet, miljövänlighet, utseende, affärslösningar och även marknadsföring. Det finns emellertid ingen allmänt accepterad definition av ordet design, då termen har olika betydelser inom olika designdiscipliner och användarområden. </p><p>Ordet design kommer från <a href="/wiki/Latin" title="Latin">latinets</a> <i>designo</i> = peka ut, avbilda, framställa. Design är en <a href="/wiki/England" title="England">engelsk</a> term med den ursprungliga innebörden för plan, skiss, ritning, vilken motsvarades av <i>dessein</i> i 1600-talets Sverige. År 1650 sägs exempelvis att <a href="/wiki/Drottning_Kristina" title="Drottning Kristina">drottning Kristina</a> hade fullföljt sin faders "högberömlige och förnäme desseiner". Det syftade då på den pågående <a href="/wiki/Stadsplan" class="mw-redirect" title="Stadsplan">stadsplaneringen</a> i <a href="/wiki/Stockholm" title="Stockholm">Stockholm</a> och att <a href="/wiki/Gustav_II_Adolf" title="Gustav II Adolf">Gustav II Adolf</a> själv aktivt hade påverkat den.<sup id="cite_ref-3" class="reference"><a href="#cite_note-3"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Design/formgivning är den ändamålsenliga utformningen genom en designer/formgivare av <a href="/wiki/Hantverk" title="Hantverk">hantverksmässigt</a> eller <a href="/wiki/Industri" title="Industri">industriellt</a> framställda produkter och miljöer.<sup id="cite_ref-s.7_4-0" class="reference"><a href="#cite_note-s.7-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Formgivning används för att beskriva gestaltningen av hantverk eller industriellt framställda produkter och miljöer.<sup id="cite_ref-5" class="reference"><a href="#cite_note-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Syftet med formgivning och design är huvudsakligen att ge ett föremål eller en miljö en väl fungerade form, att underlätta dess användning, att förbättra användarupplevelsen, att optimera materialåtgången och att ge den ett tilltalande yttre.<sup id="cite_ref-6" class="reference"><a href="#cite_note-6"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>6<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Gränserna mellan <a href="/wiki/Konst" title="Konst">konst</a>, <a href="/wiki/Formgivning" class="mw-redirect" title="Formgivning">formgivning</a> och design är inte helt tydliga, mycket tack vare den mängd områden begreppen design kan användas i. Formgivning används ofta i samband med områden som industridesign, grafisk design, mode etc. Begreppet "<a href="/wiki/Konsthantverk" title="Konsthantverk">konsthantverk</a>" är en traditionell term som används i historiska diskurser för att beskriva hantverksobjekt. Formgivningen innebär gestaltningen av produkten, vad åskådaren ser, känner och vilket uttryck som förmedlas. Material, form och färg är element som formgivare arbetar med för att gestalta produkten<sup id="cite_ref-7" class="reference"><a href="#cite_note-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. </p><p>Beroende på lärogrund avser begreppet formgivning utformningen av <a href="/wiki/Gr%C3%A4nssnitt" title="Gränssnitt">gränssnittet</a> mellan produktens funktioner och användaren. Ännu mer begränsat används begreppet för att beteckna ett föremåls utseende eller den del av processen som innehåller konstnärligt skapande eller estetiska överväganden. Populärt används ordet också för att beteckna produkter, tjänster eller miljöer med tydligt estetiskt uttryck, som "väl formgiven", "snygg design" eller "tilltalande gestaltad". Ibland görs en distinktion mellan formgivning och design, som till exempel av <i><a href="/wiki/Stiftelsen_Svensk_Industridesign" title="Stiftelsen Svensk Industridesign">Stiftelsen Svensk Industridesign</a></i>, vilken definierar formgivning som en "verksamhet att skapa yttre form och dekor på främst bruksföremål, trycksaker och digitala medier".<sup id="cite_ref-8" class="reference"><a href="#cite_note-8"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>8<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Den svenske formgivaren <a href="/wiki/Hans_Ehrich" title="Hans Ehrich">Hans Ehrich</a> använder "gestaltning" om den skapande delen av sin yrkesutövning.<sup id="cite_ref-9" class="reference"><a href="#cite_note-9"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Designskribenten <a href="/wiki/Hedvig_Hedqvist" title="Hedvig Hedqvist">Hedvig Hedqvist</a> menar att ordet <i>design</i> "är egentligen till intet förpliktande om det inte definieras ur en estetisk och funktionell synvinkel."<sup id="cite_ref-s.7_4-1" class="reference"><a href="#cite_note-s.7-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Genom <a href="/wiki/Globalisering" title="Globalisering">globaliseringen</a> har begreppet <i>design</i> blivit allt mer vanligt även i Sverige.<sup id="cite_ref-10" class="reference"><a href="#cite_note-10"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>10<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I vissa sammanhang är användning av ordet <i>design</i> att föredra, exempelvis i begrepp som <a href="/wiki/Industridesign" title="Industridesign">industridesign</a> eller <a href="/wiki/Programvaruutveckling" title="Programvaruutveckling"> programvarudesign</a>. I efterföljande avsnitt har begreppen <i>design</i> och <i>formgivning</i> likställts. </p> <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Formgivningsprocessen">Formgivningsprocessen</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Formgivningsprocessen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Formgivningsprocessen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Det råder oenighet bland designer inom många områden för hur, både amatörer eller professionella, ensamma eller i lag, framställer produkter med hjälp av design. Den nederländske industridesignern Kees Dorst hävdade att "det finns många sätt att beskriva designprocessen" och diskuterade "två grundläggande och fundamentalt olika sätt", som båda har flera namn<sup id="cite_ref-11" class="reference"><a href="#cite_note-11"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>11<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Den allmänna uppfattningen har kallats "den rationella modellen",<sup id="cite_ref-12" class="reference"><a href="#cite_note-12"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>12<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> "teknisk problemlösning" <sup id="cite_ref-ReferenceA_13-0" class="reference"><a href="#cite_note-ReferenceA-13"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>13<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och "orsakscentrerat perspektiv".<sup id="cite_ref-ReferenceB_14-0" class="reference"><a href="#cite_note-ReferenceB-14"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>14<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den avvikande uppfattningen har kallats "reflektion i handling",<sup id="cite_ref-ReferenceA_13-1" class="reference"><a href="#cite_note-ReferenceA-13"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>13<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>"samutveckling"<sup id="cite_ref-15" class="reference"><a href="#cite_note-15"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>15<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och "handlingscentrerat perspektiv".<sup id="cite_ref-ReferenceB_14-1" class="reference"><a href="#cite_note-ReferenceB-14"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>14<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Terminologi">Terminologi</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Terminologi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Terminologi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:M-T4.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1a/M-T4.jpg/250px-M-T4.jpg" decoding="async" width="250" height="375" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1a/M-T4.jpg/375px-M-T4.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1a/M-T4.jpg/500px-M-T4.jpg 2x" data-file-width="1024" data-file-height="1536" /></a><figcaption>Terminal på Barajas flygplats i <a href="/wiki/Madrid" title="Madrid">Madrid</a>.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Design_och_konstruktion">Design och konstruktion</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Design och konstruktion" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Design och konstruktion"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Termen design kan användas för att beskriva en produkts konstruktion i samband med ingenjörsarbete.<sup id="cite_ref-16" class="reference"><a href="#cite_note-16"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>16<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Inom ingenjörsyrken och teknik ses design som en del av utvecklingsprocessen. Inom detta område överlappar många metoder med såväl <a href="/wiki/Produktdesign" class="mw-redirect" title="Produktdesign">produktdesign</a> som <a href="/wiki/Ingenj%C3%B6rsvetenskap" title="Ingenjörsvetenskap">ingenjörsvetenskap</a>. Design anses i inom teknik och konstruktion som en form av problemlösning, ofta med hjälp av vetenskapliga och matematiska principer. Då teknikfokuset har tagit stor del i utvecklingen av nya produkter har vikten av "människocentrerad" design ökat.<sup><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[<span title="Denna uppgift behöver källa (2012-01-15)"><i>källa behövs</i></span>]</a></sup> På engelska används termen <i>design engineer</i> som motsvarande titel för <a href="/wiki/Konstrukt%C3%B6r" title="Konstruktör">konstruktör</a> på svenska.<sup id="cite_ref-17" class="reference"><a href="#cite_note-17"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>17<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Design_och_produktion">Design och produktion</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Design och produktion" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Design och produktion"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>När begreppet design används i samband med produktion är innebörden utformningen av planering och utförande. Fokus läggs på att förutse och skapa handlingsplaner som kan kompensera eventuella problem i utförandeprocessen. Design och produktion är sammanflätade i många kreativa yrken, som innebär att problemlösning är en del av utförandet och tvärtom. Design behöver nödvändigtvis inte innefatta <a href="/wiki/Kreativitet" title="Kreativitet">kreativitet</a>, den kan bestå av en enkel upprepning av en känd och redan existerande lösning som kräver minimal kreativitet eller förmåga till problemlösning från designern.<sup><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[<span title="Denna uppgift behöver källa (2012-01-15)"><i>källa behövs</i></span>]</a></sup> För att optimera producerbarheten och kostnad av produkter används med fördel processverktyget <a href="/w/index.php?title=Design_for_Manufacturing&action=edit&redlink=1" class="new" title="Design for Manufacturing [inte skriven än]">Design for Manufacturing</a>, produktionsanpassad konstruktion på svenska.<sup id="cite_ref-18" class="reference"><a href="#cite_note-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Processdesign">Processdesign</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Processdesign" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Processdesign"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Processdesign hänvisar till planering av rutinsteg i en process där fokus inte ligger på det förväntade resultatet. Istället behandlas processen som en produkt, inte metoden för design. Begreppet har sitt ursprung i industriell design av kemiska processer. Med den ökande komplexiteten i <a href="/wiki/Informationsteknologi" class="mw-redirect" title="Informationsteknologi">informationsåldern</a>, har konsulter och chefer funnit att termen även är användbar för att beskriva utformningen av affärsprocesser och tillverkningsprocesser.<sup id="cite_ref-19" class="reference"><a href="#cite_note-19"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>19<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Filosofier_och_studier_om_formgivning">Filosofier och studier om formgivning</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Filosofier och studier om formgivning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Filosofier och studier om formgivning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Det finns otaliga <a href="/wiki/Filosofi" title="Filosofi">filosofier</a> för att styra design då värderingar gällande design och dess medföljande aspekter inom modern design varierar, både mellan olika skolutbildningar och bland utövande designers.<sup id="cite_ref-20" class="reference"><a href="#cite_note-20"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>20<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Designfilosofier används vanligen för att bestämma målet med design. Ett designmål kan vara allt från att lösa den minst signifikanta individuella problem för det minsta elementet, till de mest <a href="/wiki/Holistisk" class="mw-redirect" title="Holistisk">holistiska</a> inflytelserika <a href="/wiki/Utopi" title="Utopi">utopiska</a> mål. Designmål är vanligtvis till för att vägleda design, trots detta kan dessa mål, stora som små kan ibland motsäga syftet med designen, vilket då måste vägas upp mot förbättring av mål långsiktigt eller ett ultimat mål som stödjer designen. </p><p>Filosofierna kan skilja sig för synen på design, det vill säga om brukaren utgår från exempelvis "hållbar" design eller "ekologisk" design. Inom designfilosofin finns det olika tillvägagångssätt för att styra det övergripande målet med designen. Några av de mera kända är <a href="/wiki/KISS-principen" title="KISS-principen">KISS-principen</a>, "användarcentrerad" design och "kritisk" design.<sup><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[<span title="Denna uppgift behöver källa (2012-01-16)"><i>källa behövs</i></span>]</a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Historik">Historik</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Historik" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Historik"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Mänsklighetens_tidiga_formgivning"><span id="M.C3.A4nsklighetens_tidiga_formgivning"></span>Mänsklighetens tidiga formgivning</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Mänsklighetens tidiga formgivning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Mänsklighetens tidiga formgivning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Formgivning av, genom människan framställda, föremål går hand i hand med önskemålet att förbättra föremålet i fråga. Så är en noggrann bearbetning av en <a href="/wiki/Pil_(projektil)" title="Pil (projektil)">pilspets</a> på <a href="/wiki/Sten%C3%A5ldern" title="Stenåldern">stenåldern</a> redan ett tidigt exempel för formgivning, likaså att tillverka denna pilspets senare i <a href="/wiki/Brons" title="Brons">brons</a> eller <a href="/wiki/J%C3%A4rn" title="Järn">järn</a>. I exemplet med pilspetsen berörs även formgivarens insats. Utöver hantverksskicklighet krävs även att han eller hon måste vara kunnig i att behärska materialet (flinta, brons, järn) och användningsområdet (jakten). Att utföra pilspetsen dessutom "vacker" är säkert ingen slump. Det behövs alltså en tidig form av "<a href="/wiki/Tv%C3%A4rvetenskap" title="Tvärvetenskap">tvärvetenskaplig</a>" kunskap. Begrepp som <a href="/wiki/Material" title="Material">materiallära</a>, funktion, <a href="/wiki/Ergonomi" title="Ergonomi">ergonomi</a> och <a href="/wiki/Estetik" title="Estetik">estetik</a> finns redan vid framställningen av en pilspets på stenåldern. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Formgivning_före_1900"><span id="Formgivning_f.C3.B6re_1900"></span>Formgivning före 1900</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Formgivning före 1900" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Formgivning före 1900"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Michael_Thonet_14.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/71/Michael_Thonet_14.jpg/250px-Michael_Thonet_14.jpg" decoding="async" width="250" height="338" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/71/Michael_Thonet_14.jpg 1.5x" data-file-width="370" data-file-height="500" /></a><figcaption><a href="/wiki/Michael_Thonet" title="Michael Thonet">Michael Thonets</a> "Stuhl nr. 14", 1859</figcaption></figure> <p><b>Formgivning</b> </p><p>Den moderna formgivningen föds i samband med <a href="/wiki/Industriella_revolutionen" title="Industriella revolutionen">industrialismens</a> framväxt i <a href="/wiki/England" title="England">England</a>. Man insåg tidigt behovet av att tillverka först en <a href="/wiki/Prototyp" title="Prototyp">prototyp</a>, som kunde utprovas och förbättras, innan en lång, möjligtvis felaktig, serie gick i produktion. På <a href="/wiki/Londonutst%C3%A4llningen_1851" title="Londonutställningen 1851">världsutställningen i London 1851</a> frågade sig en grupp formmedvetna människor varför maskingjorda varor var så "fula". Kampen mot den "fula vardagsvaran" hade börjad och engelsmannen <a href="/wiki/William_Morris" title="William Morris">William Morris</a>, konsthantverkare och poet, var en av portalfigurerna i kampen mot industriellt framställda föremål av dålig kvalitet och form. <a href="/wiki/Arts_and_Crafts" title="Arts and Crafts">Arts and Crafts-rörelsen</a> sprids över Europa.<sup id="cite_ref-21" class="reference"><a href="#cite_note-21"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>21<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Så fort konstnärer och arkitekter började formge industriprodukter följde dessa även tidens allmänna konstnärliga trender. I Paris hyllades 1889 och 1900 <a href="/wiki/Art_Nouveau" class="mw-redirect" title="Art Nouveau">Art Nouveau</a> (den nya konsten), i Nordeuropa även kallad <a href="/wiki/Jugendstil" class="mw-redirect" title="Jugendstil">jugendstil</a>. Stilen återfanns snabbt i formgivningen som i <a href="/wiki/Paris_metro" title="Paris metro">Paris’ Metrostationer</a> och i österrikaren <a href="/wiki/Otto_Wagner" title="Otto Wagner">Otto Wagners</a> samt <a href="/wiki/Belgien" title="Belgien">belgaren</a> <a href="/wiki/Henry_van_de_Velde" title="Henry van de Velde">Henry van de Veldes</a> arkitektur och interiörer. I sekelskiftets <a href="/wiki/Skottland" title="Skottland">Skottland</a> utvecklade <a href="/wiki/Charles_Rennie_Mackintosh" title="Charles Rennie Mackintosh">Charles Rennie Mackintosh</a> tillsammans med hustrun <a href="/wiki/Margaret_Macdonald_Mackintosh" class="mw-redirect" title="Margaret Macdonald Mackintosh">Margaret Macdonald Mackintosh</a> sin alldeles egen stil, en sorts "stram" jugendstil, som kallades <i>Modern Style</i>. Hans stolar med extremt höga ryggstöd blev hans bestående kännetecken. I Sverige kom trenderna alltid lite senare och i något svagare uttryck, en av företrädarna för svensk jugend var arkitekten <a href="/wiki/Ferdinand_Boberg" title="Ferdinand Boberg">Ferdinand Boberg</a>. Inom möbelindustrin blev <a href="/wiki/Tyskland" title="Tyskland">tysken</a> <a href="/wiki/Michael_Thonet" title="Michael Thonet">Michael Thonet</a> en av pionjärerna med sina stolar i <a href="/wiki/B%C3%B6jtr%C3%A4" title="Böjträ">böjträ</a> under 1800-talets mitt.<sup id="cite_ref-22" class="reference"><a href="#cite_note-22"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>22<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><b>Historia</b> </p><p>Till en början var det konstnärer som anlitades att formge produkter och i England kallade man detta nya yrke <i>"modeller"</i> (med betoning på <i>o</i>). Kring 1840 arbetade i <a href="/wiki/Manchester" title="Manchester">Manchesters</a> <a href="/wiki/Textilindustri" title="Textilindustri">textilindustri</a> cirka 500 sådana <i>"modeller"</i>. </p><p>I Sverige startas redan 1845 <a href="/wiki/Svenska_Sl%C3%B6jdf%C3%B6reningen" class="mw-redirect" title="Svenska Slöjdföreningen">Svenska Slöjdföreningen</a> (numera "Svensk Form") som i slutet av 1800-talet under <a href="/wiki/Erik_Gustaf_Folcker" title="Erik Gustaf Folcker">Erik Gustaf Folcker</a> fick en nyorientering mot en mera ändamålsenlig formgivning av vardagsföremål och möbler. Folcker hade inspirerats efter studieresor i England av bland annat William Morris och <a href="/wiki/Walter_Crane" title="Walter Crane">Walter Crane</a>. Svenska Slöjdföreningen ville slå vakt om kvaliteten på de svenska slöjdvarorna. Hoten ansågs komma från massproduktionen i industrin.<sup id="cite_ref-23" class="reference"><a href="#cite_note-23"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Länderna visade gärna upp sina formgivna produkter på nationella eller internationella utställningar, exempelvis i <a href="/wiki/Stockholm" title="Stockholm">Stockholm</a> 1897 (<a href="/wiki/Allm%C3%A4nna_konst-_och_industriutst%C3%A4llningen" title="Allmänna konst- och industriutställningen">Allmänna konst- och industriutställningen</a>) och i <a href="/wiki/Paris" title="Paris">Paris</a> 1889 (<a href="/wiki/Exposition_Universelle_1889" class="mw-redirect" title="Exposition Universelle 1889">Exposition Universelle 1889</a>) , där <a href="/wiki/Eiffeltornet" title="Eiffeltornet">Eiffeltornet</a> blev ett synbart tecken på formgivning och fransk ingenjörs<i>konst</i>. Det var inte ovanligt att ingenjören även var formgivaren av produkten. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="1900–1910"><span id="1900.E2.80.931910"></span>1900–1910</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: 1900–1910" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: 1900–1910"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><b>Formgivning</b> </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Aeg_peter-behrens03.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/02/Aeg_peter-behrens03.jpg/250px-Aeg_peter-behrens03.jpg" decoding="async" width="250" height="250" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/02/Aeg_peter-behrens03.jpg/375px-Aeg_peter-behrens03.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/02/Aeg_peter-behrens03.jpg/500px-Aeg_peter-behrens03.jpg 2x" data-file-width="1530" data-file-height="1530" /></a><figcaption><a href="/wiki/Peter_Behrens" title="Peter Behrens">Peter Behrens</a> elektriska vattenkokare för <a href="/wiki/AEG" title="AEG">AEG</a> 1909.</figcaption></figure> <p>I början av 1900-talet gjordes en rad viktiga tekniska framsteg som påverkade samhället och dess utveckling. Dessa tekniska framsteg gjorde det möjligt att sträva mot tidigare oanade nivåer, främst vad gäller effektivitet, där maskiner hade stor påverkan. Detta möjliggjordes av bland annat <a href="/wiki/F%C3%B6rbr%C3%A4nningsmotor" title="Förbränningsmotor">förbränningsmotorn</a>, och den <a href="/wiki/Elektrisk_motor" title="Elektrisk motor">eldrivna motorn</a>.<sup id="cite_ref-24" class="reference"><a href="#cite_note-24"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Varor och produkter kunde med hjälp av maskiner och industrialisering framställas snabbare och billigare, detta undergrävde betydelsen av <a href="/wiki/Hantverk" title="Hantverk">hantverkarskicklighet</a>. Som en reaktion till dessa industriprodukter skapades rörelsen <a href="/wiki/Arts_and_Crafts" title="Arts and Crafts">Arts and Crafts</a> som en motpol där fokuset var att framhäva hantverkarskickligheten där varje produkt var unik. Trots att rörelsen framkom redan under den <a href="/wiki/Viktoriansk_tid" title="Viktoriansk tid">viktorianska tiden</a> har konstinriktningen och dess grundinställning till produktion lämnat spår efter sig långt in på 1900-talet. Hos centralgestalterna inom <a href="/w/index.php?title=Maskin%C3%A5ldern&action=edit&redlink=1" class="new" title="Maskinåldern [inte skriven än]">maskinålderns</a> producenter var inriktningen <a href="/wiki/Kvantitet" title="Kvantitet">kvantitet</a> snarare än <a href="/wiki/Kvalitet" title="Kvalitet">kvalitet</a>.<sup id="cite_ref-25" class="reference"><a href="#cite_note-25"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>25<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Utmärkande drag för Arts and Crafts-rörelsen är att den präglades av <a href="/wiki/Medeltidens_konst" title="Medeltidens konst">medeltida</a> och <a href="/wiki/Gotik" title="Gotik">gotiska</a> influenser. Det var viktigt att hantverket syntes i produkten och därigenom skilja den från maskintillverkade. För att hantverket skulle synas kunde <a href="/wiki/Fog" class="mw-redirect" title="Fog">fogar</a> lämnas synliga på möbler och i metall<a href="/wiki/Smide" title="Smide">smidet</a> lämnades märkena efter hammarslaget synliga. </p><p><b>Historia</b> </p><p>Kring år 1900 anlitade industriföretag gärna arkitekter att ge deras produkter en identitet. Tyska arkitekten <a href="/wiki/Peter_Behrens" title="Peter Behrens">Peter Behrens</a> engagerades av <a href="/wiki/AEG" title="AEG">AEG</a>, han räknas till en av de första professionella formgivarna. Han skapade en lång rad produkter och AEG:s logo, som fortfarande gäller.<sup id="cite_ref-26" class="reference"><a href="#cite_note-26"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>26<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Ragnar_%C3%96stberg" title="Ragnar Östberg">Ragnar Östberg</a> skapade 1910 den välkända gula brevlådan i form av ett hus. I Österrike startas <a href="/wiki/Wiener_Werkst%C3%A4tte" title="Wiener Werkstätte">Wiener Werkstätte</a> 1903 och i Tyskland <a href="/wiki/Deutscher_Werkbund" title="Deutscher Werkbund">Deutscher Werkbund</a> 1907, alla har gemensamt att de kämpar för förädlade, dvs. av konstnärer eller av konstnärlig skolade personer, formgivna industrivaror. Även om de flesta moderna designen-pionjärer runt sekelskiftet fanns i <a href="/wiki/Europa" title="Europa">Europa</a>, så spelade <a href="/wiki/USA" title="USA">USA</a> en viktig roll i övergången till den moderna tidens form. Liksom i Europa var det även i USA huvudsakligen arkitekter som stod för omdaningen. En av dessa var arkitekten <a href="/wiki/Frank_Lloyd_Wright" title="Frank Lloyd Wright">Frank Lloyd Wright</a>. Han skapade med sin arkitektur ett så kallat <i><a href="/wiki/Gesamtkunstwerk" title="Gesamtkunstwerk">Gesamtkunstwerk</a></i> (en term som kommer ursprungligen från scenkonsten), där byggnaden och helst den kompletta inredningen ända fram till porslin, kniv och gaffel var formgiven av honom själv i total harmoni med husets omgivning.<sup id="cite_ref-27" class="reference"><a href="#cite_note-27"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I Sverige var <a href="/wiki/Carl_Larsson" title="Carl Larsson">Carl Larsson</a> på samma linje, dock bara med sitt eget hem i <a href="/wiki/Sundborn" title="Sundborn">Sundborn</a>.<sup id="cite_ref-28" class="reference"><a href="#cite_note-28"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>28<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>I Stockholm visade <a href="/wiki/Konstindustriutst%C3%A4llningen_1909" title="Konstindustriutställningen 1909">Konstindustriutställningen 1909</a> en uppföljning av <a href="/wiki/Stockholmsutst%C3%A4llningen_1897" class="mw-redirect" title="Stockholmsutställningen 1897">Stockholmsutställningen 1897</a>, i båda utställningar höll arkitekten Ferdinand Boberg i utformningen. Efteråt framstod utställningen i många avseenden som en pompös, osvensk uppvisning av den etablerade jugendstilen<sup id="cite_ref-29" class="reference"><a href="#cite_note-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="1910–1920"><span id="1910.E2.80.931920"></span>1910–1920</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: 1910–1920" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: 1910–1920"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Rietveld_chair_1bb.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a1/Rietveld_chair_1bb.jpg/250px-Rietveld_chair_1bb.jpg" decoding="async" width="250" height="239" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a1/Rietveld_chair_1bb.jpg/375px-Rietveld_chair_1bb.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a1/Rietveld_chair_1bb.jpg/500px-Rietveld_chair_1bb.jpg 2x" data-file-width="1201" data-file-height="1150" /></a><figcaption><i><a href="/wiki/R%C3%B6d_och_bl%C3%A5_stol" title="Röd och blå stol">Röd och blå stol</a></i> formgiven av <a href="/wiki/Gerrit_Rietveld" title="Gerrit Rietveld">Gerrit Rietveld</a> år 1917, anses vara en av de första av De Stijls-rörelsens verk.</figcaption></figure> <p><b>Formgivning</b> </p><p>Allt fler blev intresserade av maskinell tillverkning och hantverksmässig produktion fick ge efter på många håll. En grupp holländska konstnärer bildade <a href="/wiki/De_Stijl" title="De Stijl">De Stijl</a>, även känd som neoplasticism, vilket var en rörelse som avlägsnade sig från den naturliga formen inom arkitektur och formgivning för att finna formspråk baserade på estetik med geometriska former, linjer och grundfärger. Med hjälp av maskiner kunde produkter standardiseras vilket underlättade för montering i <a href="/wiki/L%C3%B6pandebandprincipen" title="Löpandebandprincipen">löpandebandprincipen</a>. Detta var en stor faktor till biltillverkaren <a href="/wiki/Ford" class="mw-redirect" title="Ford">Fords</a> framgång och att många fler hade råd att köpa bil. För privatpersoner dök även tidsbesparande produkter upp, så som tvättmaskiner, hårtorkar och strykjärn. Gemensamt för dessa var att de drevs av elektricitet vilket var en ny företeelse. År 1919 grundades <a href="/wiki/Bauhaus" title="Bauhaus">Bauhaus</a> med syftet att utbilda formgivare till industrin, där fokus var att använda nya industrimaterial fria från detaljer och pålagd dekor som skulle undvika att referera bakåt i tiden. </p><p><b>Historia</b> </p><p>Först på <a href="/wiki/Hemutst%C3%A4llningen_1917" title="Hemutställningen 1917">Hemutställningen 1917</a> på <a href="/wiki/Liljevalchs_konsthall" title="Liljevalchs konsthall">Liljevalchs konsthall</a> kom kravet på den <i>"vackrare vardagsvaran"</i>, som formulerades 1919 av <a href="/wiki/Gregor_Paulsson" title="Gregor Paulsson">Gregor Paulsson</a>. Paulsson hade i sina unga år tagit fasta på Deutscher Werkbunds evangelium. Hans insatser satte fart på den moderna svenska designen och på formgivningen av just industriprodukter.<sup id="cite_ref-30" class="reference"><a href="#cite_note-30"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>30<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Wilhelm_K%C3%A5ge" title="Wilhelm Kåge">Wilhelm Kåge</a> skapade både katalog och porslin till utställningen. Han var även en tidig förkämpe för den stilen som skulle kallas <a href="/wiki/Swedish_modern" class="mw-redirect" title="Swedish modern">Swedish modern</a>.<sup id="cite_ref-s.42_31-0" class="reference"><a href="#cite_note-s.42-31"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>31<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/F%C3%B6rsta_v%C3%A4rldskriget" title="Första världskriget">Första världskriget</a> var en sorts vattendelare för Europas konst och design. Den lekfulla <a href="/wiki/Jugendstil" class="mw-redirect" title="Jugendstil">jugendstilen</a> var inte längre en designrörelse utan mera en modestil, dessutom föråldrad.<sup id="cite_ref-s.42_31-1" class="reference"><a href="#cite_note-s.42-31"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>31<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I Tyskland grundades 1919 <a href="/wiki/Bauhaus" title="Bauhaus">Bauhausskolan</a> av <a href="/wiki/Walter_Gropius" title="Walter Gropius">Walter Gropius</a> i <a href="/wiki/Weimar" title="Weimar">Weimar</a>, en experimentskola för arkitekter, formgivare och hantverkare, som skulle inspirera hela Europa med sina idéer om form och funktion. En viktig del i den formgivningsideologin som Bauhaus förmedlade var "trohet mot materialet" och att föremålets utseende skulle bestämmas av dess konstruktion.<sup id="cite_ref-s.86_32-0" class="reference"><a href="#cite_note-s.86-32"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="1920–1930"><span id="1920.E2.80.931930"></span>1920–1930</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: 1920–1930" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: 1920–1930"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Mies_van_der_Rohe_stol_1927.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Mies_van_der_Rohe_stol_1927.jpg/250px-Mies_van_der_Rohe_stol_1927.jpg" decoding="async" width="250" height="196" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Mies_van_der_Rohe_stol_1927.jpg/375px-Mies_van_der_Rohe_stol_1927.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Mies_van_der_Rohe_stol_1927.jpg/500px-Mies_van_der_Rohe_stol_1927.jpg 2x" data-file-width="2925" data-file-height="2292" /></a><figcaption>Exempel för funktionalistisk formgivning:<br /><a href="/wiki/Mies_van_der_Rohe" class="mw-redirect" title="Mies van der Rohe">Mies van der Rohes</a> <a href="/w/index.php?title=MR10&action=edit&redlink=1" class="new" title="MR10 [inte skriven än]">MR10</a>, 1927.</figcaption></figure> <p><b>Formgivning</b> </p><p>Under 1920-talet började <a href="/wiki/Modernismen" class="mw-redirect" title="Modernismen">modernismen</a> växa fram och i Europa tog den ordentlig fart under 1920-talet. Modernismen var till skillnad från tidigare tankesätt mer experimentell och testade samhällets normer. Från denna kultur uppstod ett flertal olika stilar bland annat <a href="/wiki/Funktionalism_(arkitektur)" title="Funktionalism (arkitektur)">funktionalismen</a>. Denna spred sig från <a href="/wiki/Arkitektur" title="Arkitektur">arkitekturen</a> till gestaltningen av bruksföremål som möbler, glas, keramik, metall, textil och slutligen till industridesignen.<sup id="cite_ref-s.86_32-1" class="reference"><a href="#cite_note-s.86-32"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Funktionalismen utmärks genom att föremål ska utformas utifrån dess funktion, släta ytor, geometriska former utan utsmyckning och dekoration. Föremålets funktion sattes i större fokus än att den skulle vara estetisk vacker, detta innebar att onödiga attribut och utsmycknader som inte fyllde någon funktion valdes bort. Ofta formgavs produkter utifrån vanliga enkla geometriska figurer, så som rätblock, kuber och cylindrar. Några kända exempel inom möbelbranschen för årtiondet är Grand Confort, Barcelona och MR10. Som en reaktion mot funktionalismen strama och avskalade formspråk skapades <a href="/wiki/Art_deco" class="mw-redirect" title="Art deco">art deco</a> där man istället ville framhäva det individuella, dekorativa och exklusiva. Konststilen hade sin höjdpunkt 1925 men var populär i USA till början av 1950-talet. </p><p><b>Historia</b> </p><p>Inom funktionalismen har många föremål blivit klassiker, exempelvis <a href="/wiki/Wilhelm_Wagenfeld" title="Wilhelm Wagenfeld">Wilhelm Wagenfelds</a> bordslampa WG 24 eller <a href="/wiki/Ludwig_Mies_van_der_Rohe" title="Ludwig Mies van der Rohe">Ludwig Mies van der Rohes</a> och <a href="/wiki/Marcel_Breuer" title="Marcel Breuer">Marcel Breuers</a> berömda stålrörsmöbler. Innan dess följde svenska formgivare den franska trenden med Art Decoratif (<a href="/wiki/Art_deco" class="mw-redirect" title="Art deco">art deco</a>), den "dekorativa konsten" som hade lanserats på <a href="/wiki/Parisutst%C3%A4llningen_1925" title="Parisutställningen 1925">Parisutställningen 1925</a>. I Sverige fick art deco sin alldeles egen stil; <a href="/wiki/Swedish_grace" class="mw-redirect" title="Swedish grace">Swedish grace</a> även kallad "Swedish modern" eller "20-tals klassicismen", manifesterad i inredningen av kryssningsfartyget <a href="/wiki/M/S_Kungsholm_(1928)" title="M/S Kungsholm (1928)">M/S Kungsholm (1928)</a>, där <a href="/wiki/Carl_Bergsten" title="Carl Bergsten">Carl Bergsten</a> stod för inredningen.<sup id="cite_ref-33" class="reference"><a href="#cite_note-33"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>33<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Somliga svenska formgivare lämnade aldrig Swedish grace. <a href="/wiki/Josef_Frank" title="Josef Frank">Josef Frank</a>, <a href="/wiki/%C3%96sterrike" title="Österrike">österrikaren</a> som var formgivare på <a href="/wiki/Svenskt_Tenn" title="Svenskt Tenn">Svenskt Tenn</a>, är ett exempel, <a href="/wiki/Carl_Malmsten" title="Carl Malmsten">Carl Malmsten</a> är ett annat. Malmsten fördömde funktionalismen i hårda ordalag. Stockholmsutställningen 1930 tyckte han var ett "fattigt program". I Sveriges grannländer <a href="/wiki/Danmark" title="Danmark">Danmark</a> och <a href="/wiki/Finland" title="Finland">Finland</a> var arkitekter som <a href="/wiki/Hans_J._Wegner" title="Hans J. Wegner">Hans J. Wegner</a> och <a href="/wiki/Alvar_Aalto" title="Alvar Aalto">Alvar Aalto</a> föregångarna för funktionalismens idéer. Bland danska formgivare märks <a href="/wiki/Poul_Henningsen" title="Poul Henningsen">Poul Henningsen</a>, som redan 1924 började utvecklade en serie bords- och taklampor med skärmar som reducerade det bländade skenet. Han förenade formgivning med djupgående ljusstudier. Målsättningen var att genom vetenskapligt arbete åstadkomma en renare, mer ekonomisk och vackrare belysning. Till hans arbeten hör bland annat den berömda <a href="/wiki/PH-lampa" title="PH-lampa">PH-lampan</a> som säljs fortfarande.<sup id="cite_ref-34" class="reference"><a href="#cite_note-34"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>34<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I den nybildade <a href="/wiki/Sovjetunionen" title="Sovjetunionen">Sovjetunionen</a> var unga ryska formgivare som <a href="/wiki/Aleksandr_Rodtjenko" title="Aleksandr Rodtjenko">Aleksandr Rodtjenko</a> och <a href="/wiki/Vladimir_Tatlin" title="Vladimir Tatlin">Vladimir Tatlin</a> drivande krafter för en mera radikal, politiskt tolkning av funktionalismen. Tatlins mest kända verk var <a href="/wiki/Tatlins_torn" title="Tatlins torn">Tatlins torn</a>. Förslaget till "monument över Tredje internationalen" kom till 1919 och föreställer en lutande järnspiral, högre än <a href="/wiki/Eiffeltornet" title="Eiffeltornet">Eiffeltornet</a>. Under 1920-talet började Rodtjenko att arbeta som typograf, scenograf, fotograf och möbelformgivare och använde samma principer som för sina abstrakta kompositioner till att skapa ett modernt formgivningssystem, kallad <a href="/wiki/Konstruktivism_(konst)" title="Konstruktivism (konst)">konstruktivism</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="1930–1940"><span id="1930.E2.80.931940"></span>1930–1940</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: 1930–1940" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: 1930–1940"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Beolit_39.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2f/Beolit_39.jpg/250px-Beolit_39.jpg" decoding="async" width="250" height="151" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2f/Beolit_39.jpg/375px-Beolit_39.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2f/Beolit_39.jpg/500px-Beolit_39.jpg 2x" data-file-width="2559" data-file-height="1542" /></a><figcaption><a href="/wiki/Bang_%26_Olufsen" title="Bang & Olufsen">Bang & Olufsens</a> <a href="/wiki/Beolit_39" title="Beolit 39">Beolit 39</a>.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:PRR_S1.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/06/PRR_S1.jpg/250px-PRR_S1.jpg" decoding="async" width="250" height="129" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/06/PRR_S1.jpg/375px-PRR_S1.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/06/PRR_S1.jpg/500px-PRR_S1.jpg 2x" data-file-width="5484" data-file-height="2835" /></a><figcaption><a href="/wiki/Raymond_Loewy" title="Raymond Loewy">Loewys</a> ånglokomotiv <i>PRR S1</i> från 1934.</figcaption></figure> <p><b>Formgivning</b> </p><p>På 1930-talet började ett nytt material revolutionera formgivarens möjligheter att gestalta industriprodukter, nämligen <a href="/wiki/Bakelit" title="Bakelit">bakelit</a>, en osmältbar <a href="/wiki/H%C3%A4rdplast" title="Härdplast">härdplast</a> som hade uppfunnits 1907 av <a href="/wiki/Leo_Baekeland" title="Leo Baekeland">Leo Baekeland</a>.<sup id="cite_ref-35" class="reference"><a href="#cite_note-35"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>35<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Tidigare stansades apparatkåpor i plåt eller tillverkades av olika träslag, vilket tog lång tid och begränsade formgivarens svängrum. Nu blev det möjlig att skapa nya former på ett enkelt sätt och i långa serier till låga kostnader. Eftersom bakelit varken brinner eller leder elektrisk ström lämpade det sig särskilt bra för radioapparaternas höljen och introducerades främst i England och <a href="/wiki/USA" title="USA">USA</a>. I Danmark lanserade <a href="/wiki/Bang_%26_Olufsen" title="Bang & Olufsen">Bang & Olufsen</a> 1938 sin bakelitradio <i><a href="/wiki/Beolit_39" title="Beolit 39">Beolit 39</a></i>, formgiven av delägaren i företaget <a href="/wiki/Peter_Bang" title="Peter Bang">Peter Bang</a> och som tillverkades fram till 1940. I Sverige var <a href="/wiki/Ericsson" title="Ericsson">Ericssons</a> <a href="/wiki/Bakelittelefon" class="mw-redirect" title="Bakelittelefon">bakelittelefon</a> från 1931 världens första telefon med klyka och fingerskiva helt integrerade med apparatkåpan. </p><p>Under årtiondet föddes även ett nytt begrepp; <a href="/wiki/Industridesign" title="Industridesign">industridesign</a>. Den amerikanska varianten av funktionalismen var "<a href="/wiki/Str%C3%B6mlinjeform" title="Strömlinjeform">strömlinjeform</a>". Nästan allt skulle vara strömlinjeformat; från ånglokomotivet över bilen till pennvässaren. </p><p><b>Historia</b> </p><p>"<a href="/wiki/Form_follows_function" title="Form follows function">Form follows function</a>" (formen följer funktionen) myntades redan kring sekelskiftet 1900 av den amerikanske arkitekten <a href="/wiki/Louis_Sullivan" title="Louis Sullivan">Louis Sullivan</a> och fick genomslagskraft inom arkitektur och design under 1930-talet. I Sverige dröjde det ända till 1930-talet innan funktionalismen fick sitt genombrott i och med <a href="/wiki/Stockholmsutst%C3%A4llningen_1930" title="Stockholmsutställningen 1930">Stockholmsutställningen 1930</a> med <a href="/wiki/Gunnar_Asplund" title="Gunnar Asplund">Gunnar Asplund</a> som utställningsarkitekt. I april 1939, kort innan utbrottet av <a href="/wiki/Andra_v%C3%A4rldskriget" title="Andra världskriget">andra världskriget</a>, visade USA upp sin egen designmedvetenhet i <a href="/wiki/1939_New_York_World%E2%80%99s_Fair" class="mw-redirect" title="1939 New York World’s Fair">1939 New York World’s Fair</a>. Utställningen var uppdelat i sju zoner; transport, kommunikation, livsmedel, samhällsstyre, produktion, hälsa och vetenskap. Utställningens tema var "Att bygga morgondagens värld".<sup id="cite_ref-36" class="reference"><a href="#cite_note-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>36<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Den fransktfödde designern <a href="/wiki/Raymond_Loewy" title="Raymond Loewy">Raymond Loewy</a> blev en nästan mytisk gestalt inom USA:s designvärld och känd för att kunna sälja sina produkter trots depressionsåren under 1930-talet.<sup id="cite_ref-37" class="reference"><a href="#cite_note-37"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>37<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Hans mest kända designarbete blev cigarettlogon <i><a href="/wiki/Lucky_Strike" title="Lucky Strike">Lucky Strike</a></i>. Vid sidan om utställningsbyggnader för de stora amerikanska företagen fanns även en svensk paviljong med uppmärksammad heminredning. Den visade ett sportstugerum formgivet och inrett av <a href="/wiki/Elias_Svedberg" title="Elias Svedberg">Elias Svedberg</a> och <a href="/wiki/Astrid_Sampe" title="Astrid Sampe">Astrid Sampe</a>. Inredningens mjuka former skilde sig markant från USA:s utopiska estetik. Det var här begreppet <a href="/wiki/Swedish_modern" class="mw-redirect" title="Swedish modern">Swedish modern</a> (tjugotalsklassicism) präglades.<sup id="cite_ref-38" class="reference"><a href="#cite_note-38"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>38<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="1940–1950"><span id="1940.E2.80.931950"></span>1940–1950</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: 1940–1950" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: 1940–1950"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Hasselblad_1600F.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fd/Hasselblad_1600F.jpg/250px-Hasselblad_1600F.jpg" decoding="async" width="250" height="280" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fd/Hasselblad_1600F.jpg/375px-Hasselblad_1600F.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fd/Hasselblad_1600F.jpg/500px-Hasselblad_1600F.jpg 2x" data-file-width="1745" data-file-height="1952" /></a><figcaption><a href="/wiki/Sixten_Sason" title="Sixten Sason">Sixten Sasons</a> <a href="/wiki/Hasselblad_(kamera)" title="Hasselblad (kamera)">Hasselblad 1600F</a>.</figcaption></figure> <p><b>Formgivning</b> </p><p>Andra världskriget påverkade industridesign och produktion genom att förbrukning av råmaterial begränsades. En del material som silver och aluminium gick inte att få tag på och många fabriker ställde om till militär produktion. Möbler som tillverkades skulle vara hållbara utan att slösa på material, detta gjorde att produkter kunde vara både billiga och välgjorda men kunde sakna känslan av lyx. Bristen på råmaterial drev statliga kommissioner att experimentera med nya material, såsom plaster. Detta material hade tidigare inte använts i stor utsträckning och när den började ersätta tidigare material kunde tekniska förändringar göra som påverkade varornas utseende markant. </p><p>Plaster i olika slag började bland annat användas som material till stolar, <a href="/wiki/Eero_Saarinen" title="Eero Saarinen">Eero Saarinens</a> <i>Womb</i> och <a href="/wiki/Charles_Eames" title="Charles Eames">Charles Eames</a> <i>DAR</i>-stol i glasfiber är två exempel. År 1942 introducerade <a href="/wiki/Earl_Tupper" title="Earl Tupper">Earl Tupper</a> polyetenkärl med lufttäta lock i pastellfärger som även kallas <i>Tupperware</i>. <a href="/wiki/Plexiglas" class="mw-redirect" title="Plexiglas">Plexiglas</a> användes som substitut till glas, <a href="/wiki/Nylon" title="Nylon">nylon</a> användes i fallskärmar och <a href="/wiki/PVC" class="mw-redirect" title="PVC">PVC</a> användes till regnkläder och paraplyer. Televisionen introducerades till hemmet och tillsammans med radion och grammofonen byggdes de ofta in i traditionella möbler. </p><p>I Sverige tog <a href="/wiki/Sixten_Sason" title="Sixten Sason">Sixten Sason</a> fram <a href="/wiki/Hasselblad_(kamera)" title="Hasselblad (kamera)">Hasselbladkameror</a> för 6x6 cm <a href="/wiki/Mellanformat" class="mw-redirect" title="Mellanformat">mellanformat</a>. Den första hette "1600 F" och lanserades den 6 oktober 1948 av <a href="/wiki/Victor_Hasselblad" title="Victor Hasselblad">Victor Hasselblad</a> på New York Athletic Club i <a href="/wiki/New_York" title="New York">New York</a>, inför ett tjugotal av USA:s ledande fotoskribenter.<sup id="cite_ref-39" class="reference"><a href="#cite_note-39"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>39<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="1950–1960"><span id="1950.E2.80.931960"></span>1950–1960</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: 1950–1960" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: 1950–1960"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Eameslounch.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e3/Eameslounch.jpg/250px-Eameslounch.jpg" decoding="async" width="250" height="178" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e3/Eameslounch.jpg/375px-Eameslounch.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/e3/Eameslounch.jpg 2x" data-file-width="400" data-file-height="285" /></a><figcaption><a href="/wiki/Charles_Eames" title="Charles Eames">Eames</a> "Lounge chair 670", 1956.</figcaption></figure> <p><b>Formgivning</b> </p><p>På 1950-talet var det åter plast som gav designerna nya gestaltningsmöjligheter. I motsats till <a href="/wiki/Bakelit" title="Bakelit">bakelit</a> som måste formas under högt tryck i stora pressverktyg kunde nu en ny plastsort, <a href="/wiki/Termoplast" title="Termoplast">termoplast</a>, sprutas i en form eller genom värme och tryck ges det önskade utseendet. </p><p>Den amerikanska arkitekten <a href="/wiki/Charles_Eames" title="Charles Eames">Charles Eames</a> var en av de mest inflytelserika möbeldesignerna under årtiondet. Eames använde sig av ett formspråk som utnyttjade nya teknologiska uppfinningar inom behandling och bearbetning av plast, trä och metall. Hans experiment med formpressad <a href="/wiki/Plywood" title="Plywood">plywood</a> ledde så småningom till den berömda fåtöljen med fotpall “Eames Lounge chair 670” från 1956. Den var tillverkad av tre formpressade rosenträskålar med stoppad skinnklädsel och en gjuten aluminiumfot.<sup id="cite_ref-40" class="reference"><a href="#cite_note-40"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>40<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><b>Historia</b> </p><p>År 1955 organiserade Svenska Slöjdföreningen <a href="/wiki/H55" class="mw-redirect" title="H55">H55</a>, en <a href="/wiki/V%C3%A4rldsutst%C3%A4llning" title="Världsutställning">världsutställning</a> i <a href="/wiki/Helsingborg" title="Helsingborg">Helsingborg</a> för arkitektur, bostad och formgivning. H55 visade hur Slöjdföreningens gamla krav på den "vackrare vardagsvaran" uppfyllts i en allmän välfärd och demokratisk livsform.<sup id="cite_ref-41" class="reference"><a href="#cite_note-41"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>41<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Annars spelade Danmark en viktig roll i den internationella utvecklingen av modern formgivning. Danmarks möbeldesign under 1950- och 1960-talen stod för den "nordiska stilen", träslagen i dessa möblar var dock inte alls nordiska. Det var exotiskt <a href="/wiki/Teak" title="Teak">teak</a> med mjuka, rundade former som gällde. Bredvid enskilda formgivare som <a href="/wiki/Arne_Jacobsen" title="Arne Jacobsen">Arne Jacobsen</a>, <a href="/wiki/Finn_Juhl" title="Finn Juhl">Finn Juhl</a>, <a href="/wiki/Hans_J._Wegner" title="Hans J. Wegner">Hans J. Wegner</a> och <a href="/wiki/Herbert_Krenchel" title="Herbert Krenchel">Herbert Krenchel</a>, uppträdde nu även hela företag med ”designmedvetenhet” som policy, till exempel <a href="/wiki/Georg_Jensen" title="Georg Jensen">Georg Jensen</a> och <a href="/wiki/Bang_%26_Olufsen" title="Bang & Olufsen">Bang & Olufsen</a>. Även i andra länder fanns denna trend. Många företag anställde egna formgivare eller anlitade utomstående designers som <a href="/wiki/Alessi" title="Alessi">Alessi</a> i <a href="/wiki/Italien" title="Italien">Italien</a> med <a href="/wiki/Philippe_Starck" title="Philippe Starck">Philippe Starck</a>, <a href="/wiki/Michael_Graves" title="Michael Graves">Michael Graves</a> och <a href="/wiki/Richard_Sapper" title="Richard Sapper">Richard Sapper</a>, elektronikfirman <a href="/wiki/Braun_(f%C3%B6retag)" title="Braun (företag)">Braun</a> i Tyskland med <a href="/wiki/Hans_Gugelot" title="Hans Gugelot">Hans Gugelot</a> och <a href="/wiki/Dieter_Rams" title="Dieter Rams">Dieter Rams</a>, de skapade designikoner som rakapparaten <i>Sixtant</i> och radiogrammofonen <i>SK 4</i>. </p><p>Den dansk-svenska designfirman <i>Bernadotte & Bjørn Industridesign A/S</i> (<a href="/wiki/Sigvard_Bernadotte" title="Sigvard Bernadotte">Sigvard Bernadotte</a> och <a href="/wiki/Acton_Bj%C3%B8rn" title="Acton Bjørn">Acton Bjørn</a>) använde sig av termoplast för bland annat köksredskap som konservöppnaren <i>Röda Klara</i> och skålserien <i>Margrethe</i>.<sup id="cite_ref-42" class="reference"><a href="#cite_note-42"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>42<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="1960–1970"><span id="1960.E2.80.931970"></span>1960–1970</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: 1960–1970" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: 1960–1970"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Panton_Stuhl.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e2/Panton_Stuhl.jpg/250px-Panton_Stuhl.jpg" decoding="async" width="250" height="292" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e2/Panton_Stuhl.jpg/375px-Panton_Stuhl.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e2/Panton_Stuhl.jpg/500px-Panton_Stuhl.jpg 2x" data-file-width="603" data-file-height="704" /></a><figcaption>Verner Pantons <a href="/wiki/Pantonstolen" title="Pantonstolen">Pantonstolen</a> från 1965</figcaption></figure> <p><b>Formgivning</b> Efter andra världskriget uppstod en kraftig ökning av födelsetal, dessa barn har under 60-talet vuxit upp och blivit en viktig ung <a href="/wiki/M%C3%A5lgrupp" title="Målgrupp">målgrupp</a> för företag. Dessa unga människor såg modernismen och funktionalismen, som deras föräldrar följt, som omodern. Istället för beständighet och enhetlighet ville de unga ha förändring och mångfald. Teknikens snabba utveckling gjorde det möjligt för en slit och släng-kultur och detta blev uppkomsten till <a href="/wiki/Konsumism" title="Konsumism">masskonsumtion</a>. En kombination av nya former, ny teknik, nya material och nya färger förändrade formgivningen inom alla områden. </p><p>Slit och släng-tanken slog igenom på många fronter och engångsbestick, engångsblöjor och engångständare blev allt vanligare. Papperskläder och möbler skapades, mer som en gimmick men visar på genomslaget av den kulturen.<sup id="cite_ref-43" class="reference"><a href="#cite_note-43"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>43<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>USA och Ryssland tävlade om vilket land som kunde ta sig ut i rymden och bestiga månen. Denna rymdålder påverkade formgivningen och produkter tillverkades ofta i plast med ett futuristisk utseende. </p><p>Några inflytelserika formgivare under denna period var <a href="/wiki/Verner_Panton" title="Verner Panton">Verner Panton</a> mest känd för sin plaststol gjutet i ett stycke, <a href="/wiki/Gunnar_Aagaard_Andersen" title="Gunnar Aagaard Andersen">Gunnar Aagaard Andersen</a> som bland annat formgav en fåtölj i materialet <a href="/wiki/Polyuretan" title="Polyuretan">polyuretan</a>. <a href="/wiki/Eero_Aarnio" title="Eero Aarnio">Eero Aarnio</a> skapade <a href="/w/index.php?title=Ball_chair&action=edit&redlink=1" class="new" title="Ball chair [inte skriven än]">Ball chair</a> 1963 i materialet akryl och glasfiber med en aluminiumfot och klädsel, formad som en kapsel. Eero Aarnio skapade även <a href="/w/index.php?title=Bubble_chair&action=edit&redlink=1" class="new" title="Bubble chair [inte skriven än]">Bubble chair</a> 1968 som en vidareutveckling där kapseln tillverkades i transparent plast och hängdes ovanifrån istället för att stå på en fot. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="1970–1980"><span id="1970.E2.80.931980"></span>1970–1980</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: 1970–1980" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: 1970–1980"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Walkman_TPS-L2.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/94/Walkman_TPS-L2.jpg/250px-Walkman_TPS-L2.jpg" decoding="async" width="250" height="166" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/94/Walkman_TPS-L2.jpg/375px-Walkman_TPS-L2.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/94/Walkman_TPS-L2.jpg/500px-Walkman_TPS-L2.jpg 2x" data-file-width="1300" data-file-height="865" /></a><figcaption>Sonys första Walkman, modell TPS-L2.</figcaption></figure> <p><b>Formgivning</b> </p><p>Årtiondets viktigaste rörelse var <a href="/wiki/Postmodernismen" class="mw-redirect" title="Postmodernismen">postmodernismen</a> som huvudsakligen var motståndare till <a href="/wiki/Modernismen" class="mw-redirect" title="Modernismen">modernismen</a> som ansågs vara elitisk. Istället för att söka en universell estetik lånade formgivare verk från tidigare epoker och omarbetade dem med färg, material och struktur. Under årtiondet blev det även lättare att flytta tonvikten från massproduktion till att skräddarsy produkter för färre individer, vilket gjorde att man kunde nå ut till en begränsad marknad. Mikrochipsen som kan anses som en av århundradets viktigaste uppfinningar gjorde att elektroniska komponenter kunde reduceras i storlek, ett exempel är den bärbara stereon <a href="/wiki/Sony_Walkman" class="mw-redirect" title="Sony Walkman">Sony Walkman</a> som introducerades 1979. </p><p><b>Historia</b> </p><p>Den svenske industridesignern <a href="/wiki/Carl-Arne_Breger" title="Carl-Arne Breger">Carl-Arne Breger</a> utgick, till skillnad från tidigare formgivare som försökt efterlikna porslin, från plastens egna egenskaper och kom fram till ett formspråk som både var smidigt, hållbart och perfekt anpassat för massproduktion. Han fick så småningom smeknamnet “Mister Plast”.<sup id="cite_ref-44" class="reference"><a href="#cite_note-44"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>44<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Till hans produkter räknas bland annat TV-kannan <i>Signatur</i> och telefonen <i><a href="/wiki/Diavox" title="Diavox">Diavox</a></i>. </p><p>I takt med en allt mer komplexare sammansättning och produktion av <a href="/wiki/Artefakt" title="Artefakt">artefakter</a>, började även en specialisering inom formgivningen. Bredvid industridesign eller produktdesign som föddes på 1940-talet i USA, uppstod nu bland annat grafisk design, kläddesign, textildesign, möbeldesign, fordonsdesign som helt egna designgrenar. Dessa discipliner har visserligen funnits före 1945 dock då arbetade formgivare inom flera av dessa specialområden samtidigt. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="1980–1990"><span id="1980.E2.80.931990"></span>1980–1990</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: 1980–1990" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: 1980–1990"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Kessel_R_Sapper.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a6/Kessel_R_Sapper.jpg/250px-Kessel_R_Sapper.jpg" decoding="async" width="250" height="191" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a6/Kessel_R_Sapper.jpg/375px-Kessel_R_Sapper.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a6/Kessel_R_Sapper.jpg/500px-Kessel_R_Sapper.jpg 2x" data-file-width="2496" data-file-height="1908" /></a><figcaption>Flöjtkittel "9091 (Bollitore)" av <a href="/wiki/Richard_Sapper" title="Richard Sapper">Richard Sapper</a> för <a href="/wiki/Alessi" title="Alessi">Alessi</a>, 1983.</figcaption></figure> <p>Utvecklingen inom elektronik gjorde att en rad banbrytande produkter kunde släppas på marknaden för privatpersoner. Bland annat lanserade <a href="/wiki/IBM" title="IBM">IBM</a> den första persondatorn under namnet IBM PC 1981 och tre år senare, 1984, lanserades <a href="/wiki/Apple" class="mw-redirect" title="Apple">Apples</a> <a href="/wiki/Macintosh_128k" title="Macintosh 128k">Macintosh 128k</a> som använde sig av en <a href="/wiki/Datormus" title="Datormus">datormus</a>. Produkter som behandlade information och data var i fokus, <a href="/wiki/CD-skiva" class="mw-redirect" title="CD-skiva">CD-skivan</a> introducerades och <a href="/wiki/Fax" class="mw-redirect" title="Fax">faxen</a> var vanlig att se på kontoren. <a href="/wiki/Ericsson" title="Ericsson">Ericsson</a> utvecklade den första mobiltelefonen 1979 och blev en vardagsvara under 1980-talet. </p><p><a href="/wiki/Punk" title="Punk">Punken</a> kom från Storbritannien och var inflytelserik inom mode, grafik och kultur. En av årtiondets viktigaste grupper var Memphis som bestod av en rad internationella arkitekter, möbel-, textil- och keramikformgivare. De utgick från postmodernismen och gjorde vid framtagning av sina produkter ett urval från klassisk arkitektur till 1950-talets kitsch. De använde sig av djärv och chockerande färgsättning och lade större vikt på föremålets utseende än funktion och praktiska användning. </p><p>Under årtiondet riktades större fokus mot frågor relaterade till miljö och ekologisk omsorg till skillnad från tidigare då produktion och konsumtion varit de viktigaste områdena. Detta ledde till att formgivare och konstruktörer skapade produkter som kunde återvinnas. <a href="/wiki/Philippe_Starck" title="Philippe Starck">Philippe Starck</a> skapade exempelvis stolen <i>Louis 20</i> där benen skruvades fast istället för att limmas så att delarna kunde tas isär och återvinnas var för sig. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="1990–2000"><span id="1990.E2.80.932000"></span>1990–2000</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: 1990–2000" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: 1990–2000"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Nobel-banquet-table.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Nobel-banquet-table.jpg/250px-Nobel-banquet-table.jpg" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Nobel-banquet-table.jpg/375px-Nobel-banquet-table.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Nobel-banquet-table.jpg/500px-Nobel-banquet-table.jpg 2x" data-file-width="2304" data-file-height="1728" /></a><figcaption>Nobelservisen av <a href="/wiki/Karin_Bj%C3%B6rquist" title="Karin Björquist">Karin Björquist</a>, 1991.</figcaption></figure> <p><b>Formgivning</b> </p><p>1990-talet blev till en stor förnyelse av designen och i spåren av en lågkonjunktur i stora delar av världen ersätter nu <a href="/wiki/Minimalism" title="Minimalism">minimalism</a> den tidigare uppblåsta stilen.<sup id="cite_ref-45" class="reference"><a href="#cite_note-45"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>45<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Internationellt upplevde <a href="/wiki/Shakerstil" title="Shakerstil">shakerstilen</a> en renässans med möbler från Italien. <a href="/wiki/Christopher_Dresser" title="Christopher Dresser">Christopher Dressers</a> sockerskål i silver med tre ben från 1885 nytillverkades av <a href="/wiki/Alessi" title="Alessi">Alessi</a>, nu av plast och i klara färger. <a href="/wiki/Ikea" title="Ikea">Ikea</a> började kopiera möbler i den <a href="/wiki/Gustaviansk_stil" title="Gustaviansk stil">Gustavianska stilen</a>. Ny datastödd designarbete underlättar skapelseprocessen speciellt inom industridesign. </p><p>För svensk del inleds decenniet med en stor skandinavisk idéutställning i Malmö som kallades <a href="/wiki/Nordform_90" title="Nordform 90">Nordform 90</a>. Bland svenska formgivare märks <a href="/wiki/Thomas_Sandell_(arkitekt)" title="Thomas Sandell (arkitekt)">Thomas Sandell</a> som skapade bland annat <i>Bröllopspallen</i> för Ikea. Företaget började nu satsa på unga formgivare för att skapa en specialkollektion vid sidan av den ordinarie.<sup id="cite_ref-46" class="reference"><a href="#cite_note-46"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>46<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Bland kvinnliga designers bör nämnas <a href="/wiki/Karin_Bj%C3%B6rquist" title="Karin Björquist">Karin Björquist</a> som fick uppdraget att formge en ny Nobelservis som framdukades första gången på <a href="/wiki/Nobelbanketten" title="Nobelbanketten">Nobelbanketten</a> den 10 december 1991. </p><p><a href="/wiki/Mats_Theselius" title="Mats Theselius">Mats Theselius</a>’ cylinderformade <i>Älgskinnsfåtöljen</i> kom 1991 och blev snart en klassiker och tillverkas fortfarande av <a href="/wiki/K%C3%A4llemo" title="Källemo">Källemo</a>.<sup id="cite_ref-47" class="reference"><a href="#cite_note-47"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>47<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Likaså bokhyllan <i>Pilaster</i> av <a href="/wiki/John_Kandell" title="John Kandell">John Kandell</a> som tillverkas av samma företag. Pilaster blev till och med avbildad på postens frimärke under <i>Designåret 2005</i>. <a href="/wiki/A%26E_Design" title="A&E Design">A&E Design</a> specialiserade sig på bland annat hjälpmedel för sjukhus och vårdinrättningar och lanserade 1998 sin dusch- och toalettstol <i>clean</i>. Barnstolen <i>Robust</i> ritades 1962 av <a href="/wiki/Stephan_Gip" title="Stephan Gip">Stephan Gip</a> och blev en klassiker bland barnstolar. Den har sålts i över 200 000 exemplar<sup id="cite_ref-48" class="reference"><a href="#cite_note-48"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>48<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och produceras fortfarande (2018). </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Formgivning_och_design_i_Sverige_under_2000-talet">Formgivning och design i Sverige under 2000-talet</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Formgivning och design i Sverige under 2000-talet" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Formgivning och design i Sverige under 2000-talet"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Ofta slår sig flera designer ihop i ett designkontor. <a href="/wiki/A%26E_Design" title="A&E Design">A&E Design</a>, ett av Sveriges äldsta, fortfarande (2018) aktiva företag inom <a href="/wiki/Produktdesign" class="mw-redirect" title="Produktdesign">produktdesign</a>, grundades 1968 av <a href="/wiki/Tom_Ahlstr%C3%B6m" title="Tom Ahlström">Tom Ahlström</a> och <a href="/wiki/Hans_Ehrich" title="Hans Ehrich">Hans Ehrich</a> och har blivit internationellt känt för sina handikappanpassade föremål.<sup id="cite_ref-49" class="reference"><a href="#cite_note-49"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>49<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Ett annat är <a href="/wiki/Ergonomidesign" class="mw-redirect" title="Ergonomidesign">Ergonomidesign</a> (numera Veryday) i <a href="/wiki/Stockholm" title="Stockholm">Stockholm</a>, grundat 1969, som arbetat med bland annat luftverktyg, kabin-kannor för flyget, babyföremål och många olika hjälpmedel för <a href="/wiki/Reumatism" title="Reumatism">reumatiker</a>. </p><p>Under de senaste åren<sup style="white-space:nowrap;">[<i><a href="/wiki/Wikipedia:Tidl%C3%B6shet" title="Wikipedia:Tidlöshet">när?</a></i>]</sup> har intresset för svensk design och formgivning ökat utomlands. Bidragande till de svenska framgångarna är bland annat <a href="/wiki/Ikea" title="Ikea">Ikea</a>, som sprider svensk design via sina varuhus världen över. <a href="/wiki/Ellen_Key" title="Ellen Key">Ellen Keys</a> paroll "skönhet för alla" och <a href="/wiki/Svenska_sl%C3%B6jdf%C3%B6reningen" class="mw-redirect" title="Svenska slöjdföreningen">Svenska slöjdföreningens</a> slogan "vackrare vardagsvara" har blivit till ett vinnande koncept.<sup id="cite_ref-s.7_4-2" class="reference"><a href="#cite_note-s.7-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Utbildningen till designer sker på <a href="/wiki/H%C3%B6gskola" title="Högskola">högskola</a> och det finns flera olika inriktningar att välja. En formgivare kan erhålla skydd för sin design genom ansökan (registrering) hos <a href="/wiki/Patent-_och_registreringsverket" title="Patent- och registreringsverket">Patent- och registreringsverket</a> för Sverige eller hos <a href="/wiki/Byr%C3%A5n_f%C3%B6r_harmonisering_inom_den_inre_marknaden_(varum%C3%A4rken_och_formgivning)" class="mw-redirect" title="Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning)">Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning)</a> för <a href="/wiki/EU" class="mw-redirect" title="EU">EU</a>. </p> <ul class="gallery mw-gallery-packed"> <li class="gallerycaption">Svensk design (urval)</li> <li class="gallerybox" style="width: 212px"> <div class="thumb" style="width: 210px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Mathsson,_Pernilla_3.jpg" class="mw-file-description" title="Bruno Mathssons "Pernilla 3" från 1944."><img alt="Bruno Mathssons "Pernilla 3" från 1944." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4b/Mathsson%2C_Pernilla_3.jpg/315px-Mathsson%2C_Pernilla_3.jpg" decoding="async" width="210" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4b/Mathsson%2C_Pernilla_3.jpg/473px-Mathsson%2C_Pernilla_3.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4b/Mathsson%2C_Pernilla_3.jpg/630px-Mathsson%2C_Pernilla_3.jpg 2x" data-file-width="4595" data-file-height="3284" /></a></span></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/Bruno_Mathsson" title="Bruno Mathsson">Bruno Mathssons</a> "<a href="/wiki/Pernilla_(stol)" title="Pernilla (stol)">Pernilla 3</a>" från 1944.</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 212.66666666667px"> <div class="thumb" style="width: 210.66666666667px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Lindberg,_Sampe_2008.jpg" class="mw-file-description" title="Astrid Sampes köksduk "Persons kryddskåp" och Stig Lindbergs "Adam"."><img alt="Astrid Sampes köksduk "Persons kryddskåp" och Stig Lindbergs "Adam"." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c9/Lindberg%2C_Sampe_2008.jpg/316px-Lindberg%2C_Sampe_2008.jpg" decoding="async" width="211" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c9/Lindberg%2C_Sampe_2008.jpg/475px-Lindberg%2C_Sampe_2008.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c9/Lindberg%2C_Sampe_2008.jpg/632px-Lindberg%2C_Sampe_2008.jpg 2x" data-file-width="2560" data-file-height="1824" /></a></span></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/Astrid_Sampe" title="Astrid Sampe">Astrid Sampes</a> köksduk "Persons kryddskåp" och <a href="/wiki/Stig_Lindberg" title="Stig Lindberg">Stig Lindbergs</a> "Adam".</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 246.66666666667px"> <div class="thumb" style="width: 244.66666666667px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Sas_Cofee_pot_hand_holding_pot.JPG" class="mw-file-description" title="Verydays serveringskanna för SAS, 1988"><img alt="Verydays serveringskanna för SAS, 1988" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/33/Sas_Cofee_pot_hand_holding_pot.JPG/367px-Sas_Cofee_pot_hand_holding_pot.JPG" decoding="async" width="245" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/33/Sas_Cofee_pot_hand_holding_pot.JPG/551px-Sas_Cofee_pot_hand_holding_pot.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/33/Sas_Cofee_pot_hand_holding_pot.JPG/733px-Sas_Cofee_pot_hand_holding_pot.JPG 2x" data-file-width="4866" data-file-height="2988" /></a></span></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/Veryday" title="Veryday">Verydays</a> serveringskanna för <a href="/wiki/Scandinavian_Airlines" title="Scandinavian Airlines">SAS</a>, 1988</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 202px"> <div class="thumb" style="width: 200px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Ericsson_Diavox_008.jpg" class="mw-file-description" title="Carl-Arne Bregers "Diavox", 1984."><img alt="Carl-Arne Bregers "Diavox", 1984." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/69/Ericsson_Diavox_008.jpg/300px-Ericsson_Diavox_008.jpg" decoding="async" width="200" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/69/Ericsson_Diavox_008.jpg/451px-Ericsson_Diavox_008.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/69/Ericsson_Diavox_008.jpg/600px-Ericsson_Diavox_008.jpg 2x" data-file-width="1024" data-file-height="768" /></a></span></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/Carl-Arne_Breger" title="Carl-Arne Breger">Carl-Arne Bregers</a> "<a href="/wiki/Diavox" title="Diavox">Diavox</a>", 1984.</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 198px"> <div class="thumb" style="width: 196px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:A%26E_Diskborste_prototyp.jpg" class="mw-file-description" title="A&E Designs diskborste från 1974."><img alt="A&E Designs diskborste från 1974." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/75/A%26E_Diskborste_prototyp.jpg/294px-A%26E_Diskborste_prototyp.jpg" decoding="async" width="196" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/75/A%26E_Diskborste_prototyp.jpg/442px-A%26E_Diskborste_prototyp.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/75/A%26E_Diskborste_prototyp.jpg/588px-A%26E_Diskborste_prototyp.jpg 2x" data-file-width="3940" data-file-height="3015" /></a></span></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/A%26E_Design" title="A&E Design">A&E Designs</a> diskborste från 1974.</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 196.66666666667px"> <div class="thumb" style="width: 194.66666666667px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Y_Ekstroem_lamino.jpg" class="mw-file-description" title="Yngve Ekströms "Lamino", vald till "Århundradets svenska möbel, 1999"."><img alt="Yngve Ekströms "Lamino", vald till "Århundradets svenska möbel, 1999"." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/20/Y_Ekstroem_lamino.jpg/292px-Y_Ekstroem_lamino.jpg" decoding="async" width="195" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/20/Y_Ekstroem_lamino.jpg/439px-Y_Ekstroem_lamino.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/20/Y_Ekstroem_lamino.jpg/585px-Y_Ekstroem_lamino.jpg 2x" data-file-width="2364" data-file-height="1820" /></a></span></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/Yngve_Ekstr%C3%B6m" title="Yngve Ekström">Yngve Ekströms</a> "<a href="/wiki/Lamino" title="Lamino">Lamino</a>", vald till "Århundradets svenska möbel, 1999".</div> </li> </ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Genus_och_design">Genus och design</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: Genus och design" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: Genus och design"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Så kallade könsskript är ofta integrerade i designen hos produkter, där vissa attribut associeras med manlighet respektive femininitet <sup id="cite_ref-50" class="reference"><a href="#cite_note-50"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>50<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Där å ena sidan, produkter avsedda för män kan använda sig av kantigare geometrier, mörkare färger och uttrycker prestandaegenskaper medan å andra sidan produkter med ljusare färger, rundade kanter och geometrier förekommer i produkter avsedda för kvinnor<sup id="cite_ref-51" class="reference"><a href="#cite_note-51"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>51<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Designen hos en produkt kan därmed, beroende på bearbetning, underrepresentera vissa användare vilket i sin tur kan resultera i mer eller mindre kritiska konsekvenser för specifika grupper i samhället. Ett exempel på detta är krockolyckor med bilar där kvinnor löper en substantiell större risk att allvarligt skadas i en bilolycka då bilar historiskt varit designade baserat på den genomsnittliga mannen <sup id="cite_ref-52" class="reference"><a href="#cite_note-52"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>52<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. </p><p>Ett annat exempel på en produkt som utvecklats med åtanke på den ena användaren men inte den andra är gynekologstolen. Gynekologstolen är framtagen för att underlätta arbetet för läkaren, där hänsyn till patientens upplevelse ej har varit en central del i framtagandet av designen <sup id="cite_ref-:0_53-0" class="reference"><a href="#cite_note-:0-53"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>53<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Patienten i fråga har sannolikt, betraktats som ett objekt vid framtagandet av stolens design <sup id="cite_ref-:0_53-1" class="reference"><a href="#cite_note-:0-53"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>53<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. </p><p>I artikeln (The Androchair: Performing Gynaecology through the Practice och Gender Critical Design) <sup id="cite_ref-:0_53-2" class="reference"><a href="#cite_note-:0-53"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>53<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> har de samlat intervjuer från patienter där den genomgående upplevelsen av stolen samt läkarbesöken var övervägande negativa, stolen anses vara steril i sin design, kvinnorna blir placerade i en position där de känner sig utsatta och blir immobila då de inte kan ta sig ur stolen utan hjälp av läkaren. De beskriver även att de inte kan se vad som händer vilket också kan bidra till obehag och dessutom är det inte ovanligt att kvinnorna upplever smärta under besöket. För att illustrera designens påverkan på användaren vidare har de <sup id="cite_ref-:0_53-3" class="reference"><a href="#cite_note-:0-53"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>53<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> skapat den fiktiva produkten Androchair. De är tydliga med att förklara hur stolen inte rakt av kan jämföras med gynekologstol då det finns flera sociala skillnader som bidrar till en komplexitet. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Svenska_formgivare_och_designföretag_(urval)"><span id="Svenska_formgivare_och_designf.C3.B6retag_.28urval.29"></span>Svenska formgivare och designföretag (urval)</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Svenska formgivare och designföretag (urval)" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Svenska formgivare och designföretag (urval)"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>I alfabetisk ordning, huvudsakliga designområden i parentes. <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r54800189">.mw-parser-output .mall-kolumner2{column-width:16em;column-count:3}.mw-parser-output .mall-kolumner2.med-bredd{column-count:auto}.mw-parser-output .mall-kolumner2>:first-child{margin-top:0}</style> </p> <div class="mall-kolumner2 utan-bredd med-antal" style="column-count:3;"> <ul><li><a href="/wiki/A%26E_Design" title="A&E Design">A&E Design</a> med <a href="/wiki/Tom_Ahlstr%C3%B6m" title="Tom Ahlström">Tom Ahlström</a> och <a href="/wiki/Hans_Ehrich" title="Hans Ehrich">Hans Ehrich</a> (industri)</li> <li><a href="/wiki/Maria_Benktzon" title="Maria Benktzon">Maria Benktzon</a> (industri),</li> <li><a href="/wiki/Sigvard_Bernadotte" title="Sigvard Bernadotte">Sigvard Bernadotte</a> (industri),</li> <li><a href="/wiki/Karin_Bj%C3%B6rquist" title="Karin Björquist">Karin Björquist</a> (keramik),</li> <li><a href="/wiki/Carl-Arne_Breger" title="Carl-Arne Breger">Carl-Arne Breger</a> (industri),</li> <li><a href="/wiki/Jonas_Bohlin" title="Jonas Bohlin">Jonas Bohlin</a> (möbel),</li> <li><a href="/wiki/Yngve_Ekstr%C3%B6m" title="Yngve Ekström">Yngve Ekström</a> (möbel),</li> <li><a href="/wiki/Simon_Gate" title="Simon Gate">Simon Gate</a> (glas),</li> <li><a href="/wiki/Katja_Geiger" title="Katja Geiger">Katja Geiger</a> (kläder),</li> <li><a href="/wiki/Stephan_Gip" title="Stephan Gip">Stephan Gip</a> (möbler),</li> <li><a href="/wiki/Elsa_Gullberg" title="Elsa Gullberg">Elsa Gullberg</a> (textil),</li> <li><a href="/wiki/Anna_Kraitz" title="Anna Kraitz">Anna Kraitz</a> (möbler, porslin),</li> <li><a href="/wiki/Hans_Krondahl" title="Hans Krondahl">Hans Krondahl</a> (textil),</li> <li><a href="/wiki/Wilhelm_K%C3%A5ge" title="Wilhelm Kåge">Wilhelm Kåge</a> (keramik),</li> <li><a href="/wiki/Lisa_Larson" title="Lisa Larson">Lisa Larson</a> (keramik),</li> <li><a href="/wiki/Stig_Lindberg" title="Stig Lindberg">Stig Lindberg</a> (keramik och industri),</li> <li><a href="/wiki/Ralph_Lysell" title="Ralph Lysell">Ralph Lysell</a> (industri),</li> <li><a href="/wiki/Bruno_Mathsson" title="Bruno Mathsson">Bruno Mathsson</a> (möbel),</li> <li><a href="/wiki/Sven_Palmqvist" title="Sven Palmqvist">Sven Palmqvist</a> (glas),</li> <li><a href="/wiki/Signe_Persson_Melin" class="mw-redirect" title="Signe Persson Melin">Signe Persson Melin</a> (keramik, glas, metall),</li> <li><a href="/wiki/Sigurd_Persson" title="Sigurd Persson">Sigurd Persson</a> (metall),</li> <li><a href="/wiki/Sixten_Sason" title="Sixten Sason">Sixten Sason</a> (industri),</li> <li><a href="/wiki/Astrid_Sampe" title="Astrid Sampe">Astrid Sampe</a> (textil),</li> <li><a href="/wiki/Gudrun_Sj%C3%B6d%C3%A9n" title="Gudrun Sjödén">Gudrun Sjödén</a> (kläder),</li> <li><a href="/wiki/Mats_Theselius" title="Mats Theselius">Mats Theselius</a> (möbel),</li> <li><a href="/wiki/Bertil_Vallien" title="Bertil Vallien">Bertil Vallien</a> (glas),</li> <li><a href="/wiki/Ulrica_Hydman-Vallien" class="mw-redirect" title="Ulrica Hydman-Vallien">Ulrica Hydman-Vallien</a> (glas, textil),</li> <li><a href="/wiki/Veryday" title="Veryday">Veryday</a>, tidigare namn Ergonomidesign (industri),</li> <li><a href="/wiki/10-gruppen" title="10-gruppen">10-gruppen</a> (textil)</li></ul> </div> <ul class="gallery mw-gallery-packed"> <li class="gallerycaption">Svenska formgivare och designer (urval)</li> <li class="gallerybox" style="width: 134.66666666667px"> <div class="thumb" style="width: 132.66666666667px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Astrid_Sampe.jpg" class="mw-file-description" title="Astrid Sampe"><img alt="Astrid Sampe" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f3/Astrid_Sampe.jpg/199px-Astrid_Sampe.jpg" decoding="async" width="133" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f3/Astrid_Sampe.jpg/299px-Astrid_Sampe.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f3/Astrid_Sampe.jpg 2x" data-file-width="339" data-file-height="383" /></a></span></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/Astrid_Sampe" title="Astrid Sampe">Astrid Sampe</a></div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 155.33333333333px"> <div class="thumb" style="width: 153.33333333333px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Lindberg_och_Kage_1938.jpg" class="mw-file-description" title="Wilhelm Kåge och Stig Lindberg"><img alt="Wilhelm Kåge och Stig Lindberg" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/70/Lindberg_och_Kage_1938.jpg/230px-Lindberg_och_Kage_1938.jpg" decoding="async" width="154" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/70/Lindberg_och_Kage_1938.jpg/346px-Lindberg_och_Kage_1938.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/70/Lindberg_och_Kage_1938.jpg/461px-Lindberg_och_Kage_1938.jpg 2x" data-file-width="781" data-file-height="763" /></a></span></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/Wilhelm_K%C3%A5ge" title="Wilhelm Kåge">Wilhelm Kåge</a> och <a href="/wiki/Stig_Lindberg" title="Stig Lindberg">Stig Lindberg</a></div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 130.66666666667px"> <div class="thumb" style="width: 128.66666666667px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Yngve_Ekstroem.jpg" class="mw-file-description" title="Yngve Ekström"><img alt="Yngve Ekström" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d4/Yngve_Ekstroem.jpg/193px-Yngve_Ekstroem.jpg" decoding="async" width="129" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d4/Yngve_Ekstroem.jpg/289px-Yngve_Ekstroem.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d4/Yngve_Ekstroem.jpg/385px-Yngve_Ekstroem.jpg 2x" data-file-width="394" data-file-height="460" /></a></span></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/Yngve_Ekstr%C3%B6m" title="Yngve Ekström">Yngve Ekström</a></div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 181.33333333333px"> <div class="thumb" style="width: 179.33333333333px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Sixten_Sason_1959.jpg" class="mw-file-description" title="Sixten Sason"><img alt="Sixten Sason" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/Sixten_Sason_1959.jpg/269px-Sixten_Sason_1959.jpg" decoding="async" width="180" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/Sixten_Sason_1959.jpg/404px-Sixten_Sason_1959.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/Sixten_Sason_1959.jpg/538px-Sixten_Sason_1959.jpg 2x" data-file-width="563" data-file-height="471" /></a></span></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/Sixten_Sason" title="Sixten Sason">Sixten Sason</a></div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 230.66666666667px"> <div class="thumb" style="width: 228.66666666667px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Lindberg_Larson.jpg" class="mw-file-description" title="Stig Lindberg och Lisa Larson"><img alt="Stig Lindberg och Lisa Larson" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4f/Lindberg_Larson.jpg/343px-Lindberg_Larson.jpg" decoding="async" width="229" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4f/Lindberg_Larson.jpg/515px-Lindberg_Larson.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4f/Lindberg_Larson.jpg/685px-Lindberg_Larson.jpg 2x" data-file-width="1720" data-file-height="1130" /></a></span></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/Stig_Lindberg" title="Stig Lindberg">Stig Lindberg</a> och <a href="/wiki/Lisa_Larson" title="Lisa Larson">Lisa Larson</a> </div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 107.33333333333px"> <div class="thumb" style="width: 105.33333333333px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:LRK-SigvardB.jpg" class="mw-file-description" title="Sigvard Bernadotte"><img alt="Sigvard Bernadotte" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ef/LRK-SigvardB.jpg/158px-LRK-SigvardB.jpg" decoding="async" width="106" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ef/LRK-SigvardB.jpg/238px-LRK-SigvardB.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ef/LRK-SigvardB.jpg/317px-LRK-SigvardB.jpg 2x" data-file-width="886" data-file-height="1258" /></a></span></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/Sigvard_Bernadotte" title="Sigvard Bernadotte">Sigvard Bernadotte</a></div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 150px"> <div class="thumb" style="width: 148px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Hans_Ehrich_Tom_Ahlstr%C3%B6m_2015_bl%26w.jpg" class="mw-file-description" title="Hans Ehrich (t.v.) och Tom Ahlström"><img alt="Hans Ehrich (t.v.) och Tom Ahlström" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/10/Hans_Ehrich_Tom_Ahlstr%C3%B6m_2015_bl%26w.jpg/222px-Hans_Ehrich_Tom_Ahlstr%C3%B6m_2015_bl%26w.jpg" decoding="async" width="148" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/10/Hans_Ehrich_Tom_Ahlstr%C3%B6m_2015_bl%26w.jpg/334px-Hans_Ehrich_Tom_Ahlstr%C3%B6m_2015_bl%26w.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/10/Hans_Ehrich_Tom_Ahlstr%C3%B6m_2015_bl%26w.jpg/445px-Hans_Ehrich_Tom_Ahlstr%C3%B6m_2015_bl%26w.jpg 2x" data-file-width="2944" data-file-height="2980" /></a></span></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/Hans_Ehrich" title="Hans Ehrich">Hans Ehrich</a> (t.v.) och <a href="/wiki/Tom_Ahlstr%C3%B6m" title="Tom Ahlström">Tom Ahlström</a></div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 168.66666666667px"> <div class="thumb" style="width: 166.66666666667px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Bruno_Mathsson,_1960-tal.jpg" class="mw-file-description" title="Bruno Mathsson"><img alt="Bruno Mathsson" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d6/Bruno_Mathsson%2C_1960-tal.jpg/250px-Bruno_Mathsson%2C_1960-tal.jpg" decoding="async" width="167" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d6/Bruno_Mathsson%2C_1960-tal.jpg/376px-Bruno_Mathsson%2C_1960-tal.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d6/Bruno_Mathsson%2C_1960-tal.jpg/500px-Bruno_Mathsson%2C_1960-tal.jpg 2x" data-file-width="826" data-file-height="743" /></a></span></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/Bruno_Mathsson" title="Bruno Mathsson">Bruno Mathsson</a></div> </li> </ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Utbildning_i_Sverige">Utbildning i Sverige</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Utbildning i Sverige" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Utbildning i Sverige"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>En god bit in på 1970-talet hade Sverige ingen speciell utbildning för blivande formgivare. På <a href="/wiki/Konstfack" title="Konstfack">Konstfack</a> i Stockholm fanns en avdelning för metall, inriktad på hantverk och silversmide. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Utbildningsplatser_för_grafisk_design"><span id="Utbildningsplatser_f.C3.B6r_grafisk_design"></span>Utbildningsplatser för grafisk design</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=24" title="Redigera avsnitt: Utbildningsplatser för grafisk design" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=24" title="Redigera avsnitts källkod: Utbildningsplatser för grafisk design"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/wiki/Malm%C3%B6_universitet" title="Malmö universitet">Malmö universitet</a></li> <li><a href="/wiki/HDK-Valand" title="HDK-Valand">HDK-Valand</a></li> <li><a href="/wiki/Konstfack" title="Konstfack">Konstfack</a></li> <li><a href="/wiki/Link%C3%B6pings_universitet" title="Linköpings universitet">Linköpings universitet</a> (Campus Norrköping)</li> <li><a href="/wiki/M%C3%A4lardalens_h%C3%B6gskola" class="mw-redirect" title="Mälardalens högskola">Mälardalens högskola</a></li> <li><a href="/wiki/Lule%C3%A5_tekniska_universitet" title="Luleå tekniska universitet">Luleå tekniska universitet</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Utbildningsplatser_för_industridesign"><span id="Utbildningsplatser_f.C3.B6r_industridesign"></span>Utbildningsplatser för industridesign</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=25" title="Redigera avsnitt: Utbildningsplatser för industridesign" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=25" title="Redigera avsnitts källkod: Utbildningsplatser för industridesign"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="På_konstnärlig_grund"><span id="P.C3.A5_konstn.C3.A4rlig_grund"></span>På konstnärlig grund</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=26" title="Redigera avsnitt: På konstnärlig grund" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=26" title="Redigera avsnitts källkod: På konstnärlig grund"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/wiki/Beckmans" class="mw-redirect" title="Beckmans">Beckmans</a></li> <li><a href="/wiki/Designh%C3%B6gskolan_i_Ume%C3%A5" title="Designhögskolan i Umeå">Designhögskolan i Umeå</a> vid <a href="/wiki/Ume%C3%A5_universitet" title="Umeå universitet">Umeå universitet</a></li> <li><a href="/wiki/HDK-Valand" title="HDK-Valand">HDK-Valand</a> vid <a href="/wiki/G%C3%B6teborgs_universitet" title="Göteborgs universitet">Göteborgs universitet</a></li> <li><a href="/wiki/Konstfack" title="Konstfack">Konstfack</a></li> <li><a href="/wiki/Linn%C3%A9universitetet" title="Linnéuniversitetet">Linnéuniversitetet</a></li> <li><a href="/wiki/Lunds_Universitet" class="mw-redirect" title="Lunds Universitet">Lunds Universitet</a></li> <li><a href="/wiki/Textilh%C3%B6gskolan" title="Textilhögskolan">Textilhögskolan</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="På_vetenskaplig_grund"><span id="P.C3.A5_vetenskaplig_grund"></span>På vetenskaplig grund</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=27" title="Redigera avsnitt: På vetenskaplig grund" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=27" title="Redigera avsnitts källkod: På vetenskaplig grund"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/wiki/Chalmers_tekniska_h%C3%B6gskola" title="Chalmers tekniska högskola">Chalmers tekniska högskola</a></li> <li><a href="/wiki/KTH" class="mw-redirect" title="KTH">KTH</a></li> <li><a href="/wiki/Link%C3%B6pings_universitet" title="Linköpings universitet">Linköpings universitet</a></li> <li><a href="/wiki/Lule%C3%A5_tekniska_universitet" title="Luleå tekniska universitet">Luleå tekniska universitet</a></li> <li><a href="/wiki/Malm%C3%B6_universitet" title="Malmö universitet">Malmö universitet</a></li> <li><a href="/wiki/M%C3%A4lardalens_h%C3%B6gskola" class="mw-redirect" title="Mälardalens högskola">Mälardalens högskola</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Olika_designdiscipliner_(urval)"><span id="Olika_designdiscipliner_.28urval.29"></span>Olika designdiscipliner (urval)</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=28" title="Redigera avsnitt: Olika designdiscipliner (urval)" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=28" title="Redigera avsnitts källkod: Olika designdiscipliner (urval)"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/wiki/Grafisk_design" class="mw-redirect" title="Grafisk design">Grafisk design</a> (även informations-/visuell kommunikationsdesign)</li> <li><a href="/wiki/Industridesign" title="Industridesign">Industridesign</a> (även produktdesign)</li> <li><a href="/w/index.php?title=Modedesign&action=edit&redlink=1" class="new" title="Modedesign [inte skriven än]">Modedesign</a></li> <li><a href="/wiki/M%C3%B6beldesign" title="Möbeldesign">Möbeldesign</a> (även inredningsdesign)</li> <li><a href="/w/index.php?title=Textildesign&action=edit&redlink=1" class="new" title="Textildesign [inte skriven än]">Textildesign</a></li> <li><a href="/wiki/Webbdesign" title="Webbdesign">Webbdesign</a></li> <li>UX design</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Designutmärkelser_(urval)"><span id="Designutm.C3.A4rkelser_.28urval.29"></span>Designutmärkelser (urval)</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=29" title="Redigera avsnitt: Designutmärkelser (urval)" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=29" title="Redigera avsnitts källkod: Designutmärkelser (urval)"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/wiki/Utm%C3%A4rkt_Svensk_Form" title="Utmärkt Svensk Form">Utmärkt Svensk Form</a></li> <li><a href="/wiki/Stora_Designpriset" title="Stora Designpriset">Stora Designpriset</a></li> <li><a href="/w/index.php?title=Swedish_Design_Award&action=edit&redlink=1" class="new" title="Swedish Design Award [inte skriven än]">Swedish Design Award</a></li> <li><a href="/wiki/Red_dot_award" class="mw-redirect" title="Red dot award">Red dot award</a></li> <li><a href="/wiki/Lunningpriset" title="Lunningpriset">Lunningpriset</a></li> <li><a href="/w/index.php?title=ICSID&action=edit&redlink=1" class="new" title="ICSID [inte skriven än]">ICSID</a> (International Council of Societies of Industrial Design)</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Se_även"><span id="Se_.C3.A4ven"></span>Se även</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=30" title="Redigera avsnitt: Se även" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=30" title="Redigera avsnitts källkod: Se även"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/wiki/Dansk_design" title="Dansk design">Dansk design</a></li> <li><a href="/wiki/Exkluderande_design" title="Exkluderande design">Exkluderande design</a></li> <li><a href="/wiki/Konstindustri" title="Konstindustri">Konstindustri</a></li> <li><a href="/wiki/Exkluderande_design" title="Exkluderande design">Exkluderande design</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Källor"><span id="K.C3.A4llor"></span>Källor</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=31" title="Redigera avsnitt: Källor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=31" title="Redigera avsnitts källkod: Källor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Noter">Noter</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=32" title="Redigera avsnitt: Noter" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=32" title="Redigera avsnitts källkod: Noter"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-1"><a href="#cite_ref-1">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://svid.se/vad-ar-design/#:~:text=Design%20%C3%A4r%20en%20kreativ%20arbetsprocess,beskriver%20problemet%20och%20utvecklar%20l%C3%B6sningar.">”Vad är design?”</a>. Stiftelsen Svensk Industridesign<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://svid.se/vad-ar-design/#:~:text=Design%20%C3%A4r%20en%20kreativ%20arbetsprocess,beskriver%20problemet%20och%20utvecklar%20l%C3%B6sningar">https://svid.se/vad-ar-design/#:~:text=Design%20%C3%A4r%20en%20kreativ%20arbetsprocess,beskriver%20problemet%20och%20utvecklar%20l%C3%B6sningar</a>.</span><span class="reference-accessdate">. Läst 4 juni 2024</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Vad+%C3%A4r+design%3F&rft.atitle=&rft.pub=Stiftelsen+Svensk+Industridesign&rft_id=https%3A%2F%2Fsvid.se%2Fvad-ar-design%2F%23%3A%7E%3Atext%3DDesign%2520%25C3%25A4r%2520en%2520kreativ%2520arbetsprocess%2Cbeskriver%2520problemet%2520och%2520utvecklar%2520l%25C3%25B6sningar.&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-2"><a href="#cite_ref-2">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20140906014331/http://www.svid.se/sv/Designprojektguiden/Om-design/Designordlista/#Design">”Designordlista - Design”</a>. Stiftelsen Svensk Industridesign. 3 november 2012. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.svid.se/sv/Designprojektguiden/Om-design/Designordlista/#Design">originalet</a> den 6 september 2014<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20140906014331/http://www.svid.se/sv/Designprojektguiden/Om-design/Designordlista/#Design">https://web.archive.org/web/20140906014331/http://www.svid.se/sv/Designprojektguiden/Om-design/Designordlista/#Design</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 26 december 2012</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Designordlista+-+Design&rft.atitle=&rft.date=3+november+2012&rft.pub=Stiftelsen+Svensk+Industridesign&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20140906014331%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.svid.se%2Fsv%2FDesignprojektguiden%2FOm-design%2FDesignordlista%2F%23Design&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-3"><a href="#cite_ref-3">^</a> <span class="reference-text">Råberg (1987), s. 179</span> </li> <li id="cite_note-s.7-4">^ [<a href="#cite_ref-s.7_4-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-s.7_4-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-s.7_4-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text">Hedqvist (2002), s. 7</span> </li> <li id="cite_note-5"><a href="#cite_ref-5">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ne.se/formgivning">”Formgivning”</a>. Nationalencyklopedin. 3 november 2012<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.ne.se/formgivning">http://www.ne.se/formgivning</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 26 december 2012</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Formgivning&rft.atitle=&rft.date=3+november+2012&rft.pub=Nationalencyklopedin&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.ne.se%2Fformgivning&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-6"><a href="#cite_ref-6">^</a> <span class="reference-text"><a href="/wiki/Nationalencyklopedin" title="Nationalencyklopedin">Nationalencyklopedin</a> (1990), del 6, s. 508</span> </li> <li id="cite_note-7"><a href="#cite_ref-7">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.scandinaviandesign.com/materia/0512/index.htm">”En ljusbärare till Lucia (Skriven av Kerstin Wickman, Professor i design- och konsthantverkshistoria vid Konstfack)”</a>. ScandinavianDesign.com. 3 november 2012<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.scandinaviandesign.com/materia/0512/index.htm">http://www.scandinaviandesign.com/materia/0512/index.htm</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 14 januari 2012</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=En+ljusb%C3%A4rare+till+Lucia+%28Skriven+av+Kerstin+Wickman%2C+Professor+i+design-+och+konsthantverkshistoria+vid+Konstfack%29&rft.atitle=&rft.date=3+november+2012&rft.pub=ScandinavianDesign.com&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.scandinaviandesign.com%2Fmateria%2F0512%2Findex.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-8"><a href="#cite_ref-8">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20141109223846/http://www.svid.se/sv/Vad-ar-design/Designordlista---vi-reder-ut-begreppen/#Formgivning">”Formgivning”</a>. Stiftelsen Svensk Industridesign. 3 november 2013. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.svid.se/sv/Vad-ar-design/Designordlista---vi-reder-ut-begreppen/#Formgivning">originalet</a> den 9 november 2014<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20141109223846/http://www.svid.se/sv/Vad-ar-design/Designordlista---vi-reder-ut-begreppen/#Formgivning">https://web.archive.org/web/20141109223846/http://www.svid.se/sv/Vad-ar-design/Designordlista---vi-reder-ut-begreppen/#Formgivning</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 3 januari 2013</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Formgivning&rft.atitle=&rft.date=3+november+2013&rft.pub=Stiftelsen+Svensk+Industridesign&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20141109223846%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.svid.se%2Fsv%2FVad-ar-design%2FDesignordlista---vi-reder-ut-begreppen%2F%23Formgivning&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-9"><a href="#cite_ref-9">^</a> <span class="reference-text"><a href="/wiki/Hans_Ehrich" title="Hans Ehrich">Hans Ehrich</a> är en av Sveriges främsta formgivare. För honom är formgivningsarbete "gestaltning", ett begrepp som anknyter till tyska <i>Gestaltung</i>, som betyder "kreativ skapandeprocess".</span> </li> <li id="cite_note-10"><a href="#cite_ref-10">^</a> <span class="reference-text">Design förr och nu (2005), s. 19</span> </li> <li id="cite_note-11"><a href="#cite_ref-11">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFDorstDijkhuis,_J.1995">Dorst, Kees; Dijkhuis, J. (1995) (på engelska). <i><span>"Comparing paradigms for describing design activity," Design Studies (16:2)</span></i>. sid. 261–274</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=%22Comparing+paradigms+for+describing+design+activity%2C%22+Design+Studies+%2816%3A2%29&rft.aulast=Dorst&rft.aufirst=Kees&rft.au=Dorst%2C+Kees&rft.au=Dijkhuis%2C+J.&rft.date=1995&rft.pages=sid.%26nbsp%3B261%E2%80%93274&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-12"><a href="#cite_ref-12">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBrooks2010">Brooks, F.P. (2010) (på engelska). <i><span>The design of design: Essays from a computer scientist</span></i>. Addison-Wesley Professional. sid. 448 sidor</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+design+of+design%3A+Essays+from+a+computer+scientist&rft.aulast=Brooks&rft.aufirst=F.P.&rft.au=Brooks%2C+F.P.&rft.date=2010&rft.pages=sid.%26nbsp%3B448+sidor&rft.pub=Addison-Wesley+Professional&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-ReferenceA-13">^ [<a href="#cite_ref-ReferenceA_13-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ReferenceA_13-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSchön1983">Schön (1983) (på engelska). <i><span>D.A. The reflective practitioner: How professionals think in action</span></i>. USA: Basic Books</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=D.A.+The+reflective+practitioner%3A+How+professionals+think+in+action&rft.aulast=Sch%C3%B6n&rft.au=Sch%C3%B6n&rft.date=1983&rft.place=USA&rft.pub=Basic+Books&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-ReferenceB-14">^ [<a href="#cite_ref-ReferenceB_14-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ReferenceB_14-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFRalph2010">Ralph, P. (2010) (på engelska). <i><span>"Comparing two software design process theories," International Conference on Design Science Research in Information Systems and Technology</span></i>. St. Gallen, Switzerland: Springer. sid. 139–153</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=%22Comparing+two+software+design+process+theories%2C%22+International+Conference+on+Design+Science+Research+in+Information+Systems+and+Technology&rft.aulast=Ralph&rft.aufirst=P.&rft.au=Ralph%2C+P.&rft.date=2010&rft.pages=sid.%26nbsp%3B139%E2%80%93153&rft.place=St.+Gallen%2C+Switzerland&rft.pub=Springer&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-15"><a href="#cite_ref-15">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFCrossDorst,_K._and_Roozenburg,_N.1992">Cross, N.; Dorst, K. and Roozenburg, N. (1992) (på engelska). <i><span>Research in design thinking</span></i>. Delft: Delft University Press</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Research+in+design+thinking&rft.aulast=Cross&rft.aufirst=N.&rft.au=Cross%2C+N.&rft.au=Dorst%2C+K.+and+Roozenburg%2C+N.&rft.date=1992&rft.place=Delft&rft.pub=Delft+University+Press&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-16"><a href="#cite_ref-16">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20130309232249/http://lnu.se/polopoly_fs/1.62035!/Design%20och%20konstruktion%20milj%C3%B6v%C3%A4nliga%20fartyg.pdf">”Design/konstruktion av miljövänliga fartyg för återvinning”</a>. Linnéuniversitetet. 3 november 2012. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://lnu.se/polopoly_fs/1.62035!/Design%20och%20konstruktion%20milj%C3%B6v%C3%A4nliga%20fartyg.pdf">originalet</a> den 9 mars 2013<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20130309232249/http://lnu.se/polopoly_fs/1.62035!/Design%20och%20konstruktion%20milj%C3%B6v%C3%A4nliga%20fartyg.pdf">https://web.archive.org/web/20130309232249/http://lnu.se/polopoly_fs/1.62035!/Design%20och%20konstruktion%20milj%C3%B6v%C3%A4nliga%20fartyg.pdf</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 26 december 2012</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Design%2Fkonstruktion+av+milj%C3%B6v%C3%A4nliga+fartyg+f%C3%B6r+%C3%A5tervinning&rft.atitle=&rft.date=3+november+2012&rft.pub=Linn%C3%A9universitetet&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20130309232249%2Fhttp%3A%2F%2Flnu.se%2Fpolopoly_fs%2F1.62035%21%2FDesign%2520och%2520konstruktion%2520milj%25C3%25B6v%25C3%25A4nliga%2520fartyg.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-17"><a href="#cite_ref-17">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20130305040406/http://www.yhk.se/index.asp?l=1&p=79">”Design Engineer - 40 veckor (200 YH Poäng) / Sverige behöver kreativa konstruktörer och produktutvecklare”</a>. Yrkeshögskolan Höga Kusten. 3 november 2012. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.yhk.se/index.asp?l=1&p=79">originalet</a> den 5 mars 2013<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20130305040406/http://www.yhk.se/index.asp?l=1&p=79">https://web.archive.org/web/20130305040406/http://www.yhk.se/index.asp?l=1&p=79</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 26 december 2012</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Design+Engineer+-+40+veckor+%28200+YH+Po%C3%A4ng%29+%2F+Sverige+beh%C3%B6ver+kreativa+konstrukt%C3%B6rer+och+produktutvecklare&rft.atitle=&rft.date=3+november+2012&rft.pub=Yrkesh%C3%B6gskolan+H%C3%B6ga+Kusten&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20130305040406%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.yhk.se%2Findex.asp%3Fl%3D1%26p%3D79&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-18"><a href="#cite_ref-18">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://hv.diva-portal.org/smash/get/diva2:410624/FULLTEXT01">”Design for Manufacturing - för produktionsanpassad konstruktion på Volvo Aero, avsnitt 2.2.5 Producerbarhet och Design For Manufacturing”</a>. Högskolan Väst. 13 april 2011<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://hv.diva-portal.org/smash/get/diva2:410624/FULLTEXT01">http://hv.diva-portal.org/smash/get/diva2:410624/FULLTEXT01</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 24 november 2012</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Design+for+Manufacturing+-+f%C3%B6r+produktionsanpassad+konstruktion+p%C3%A5+Volvo+Aero%2C+avsnitt+2.2.5+Producerbarhet+och+Design+For+Manufacturing&rft.atitle=&rft.date=13+april+2011&rft.pub=H%C3%B6gskolan+V%C3%A4st&rft_id=http%3A%2F%2Fhv.diva-portal.org%2Fsmash%2Fget%2Fdiva2%3A410624%2FFULLTEXT01&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-19"><a href="#cite_ref-19">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.kth.se/student/kurser/kurs/KE2320">”Processdesign för industri och samhälle”</a>. Kungliga tekniska högskolan. 3 november 2014<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.kth.se/student/kurser/kurs/KE2320">http://www.kth.se/student/kurser/kurs/KE2320</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 30 augusti 2014</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Processdesign+f%C3%B6r+industri+och+samh%C3%A4lle&rft.atitle=&rft.date=3+november+2014&rft.pub=Kungliga+tekniska+h%C3%B6gskolan&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.kth.se%2Fstudent%2Fkurser%2Fkurs%2FKE2320&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-20"><a href="#cite_ref-20">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFHolm2006">Holm, Ivar (2006) (på engelska). <i><span>Ideas and Beliefs in Architecture and Industrial design: How attitudes, orientations and underlying assumptions shape the built environment</span></i>. Oslo: Oslo School of Architecture and Design. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/82-547-0174-1" title="Special:Bokkällor/82-547-0174-1">ISBN 82-547-0174-1</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Ideas+and+Beliefs+in+Architecture+and+Industrial+design%3A+How+attitudes%2C+orientations+and+underlying+assumptions+shape+the+built+environment&rft.aulast=Holm&rft.aufirst=Ivar&rft.au=Holm%2C+Ivar&rft.date=2006&rft.place=Oslo&rft.pub=Oslo+School+of+Architecture+and+Design&rft.isbn=82-547-0174-1&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-21"><a href="#cite_ref-21">^</a> <span class="reference-text">Form genom tiden, s. 31</span> </li> <li id="cite_note-22"><a href="#cite_ref-22">^</a> <span class="reference-text">Industrial Design A-Z (2000), s. 6</span> </li> <li id="cite_note-23"><a href="#cite_ref-23">^</a> <span class="reference-text">Form genom tiden, s. 48</span> </li> <li id="cite_note-24"><a href="#cite_ref-24">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFTambini1998">Tambini, Michael (1998). ”Inledning”. <i><span>1900-talets design - krönika över föremål och formgivare</span></i>. London: Dorling Kindersley Ltd. sid. 10-11. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-46-17447-8" title="Special:Bokkällor/91-46-17447-8">ISBN 91-46-17447-8</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Inledning&rft.atitle=1900-talets+design+-+kr%C3%B6nika+%C3%B6ver+f%C3%B6rem%C3%A5l+och+formgivare&rft.aulast=Tambini&rft.aufirst=Michael&rft.au=Tambini%2C+Michael&rft.date=1998&rft.pages=sid.%26nbsp%3B10-11&rft.place=London&rft.pub=Dorling+Kindersley+Ltd&rft.isbn=91-46-17447-8&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-25"><a href="#cite_ref-25">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFTambini1998">Tambini, Michael (1998). ”Arts and Crafts-rörelsen”. <i><span>1900-talets design - krönika över föremål och formgivare</span></i>. London: Dorling Kindersley Ltd. sid. 10. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-46-17447-8" title="Special:Bokkällor/91-46-17447-8">ISBN 91-46-17447-8</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Arts+and+Crafts-r%C3%B6relsen&rft.atitle=1900-talets+design+-+kr%C3%B6nika+%C3%B6ver+f%C3%B6rem%C3%A5l+och+formgivare&rft.aulast=Tambini&rft.aufirst=Michael&rft.au=Tambini%2C+Michael&rft.date=1998&rft.pages=sid.%26nbsp%3B10&rft.place=London&rft.pub=Dorling+Kindersley+Ltd&rft.isbn=91-46-17447-8&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-26"><a href="#cite_ref-26">^</a> <span class="reference-text">Industrial Design A-Z (2000), s. 12 AEG</span> </li> <li id="cite_note-27"><a href="#cite_ref-27">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.greekarchitects.gr/en/architectural-review/gesamtkunstwerk-id3185">Green architects "Gesamtkunstwerk".</a></span> </li> <li id="cite_note-28"><a href="#cite_ref-28">^</a> <span class="reference-text">Form genom tiden, s. 51</span> </li> <li id="cite_note-29"><a href="#cite_ref-29">^</a> <span class="reference-text">Formgenom tiden, s. 54</span> </li> <li id="cite_note-30"><a href="#cite_ref-30">^</a> <span class="reference-text">Form genom tiden, s. 47</span> </li> <li id="cite_note-s.42-31">^ [<a href="#cite_ref-s.42_31-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-s.42_31-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Design, 1900-talets pionjärer, s. 42</span> </li> <li id="cite_note-s.86-32">^ [<a href="#cite_ref-s.86_32-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-s.86_32-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Design, 1900-talets pionjärer, s. 86</span> </li> <li id="cite_note-33"><a href="#cite_ref-33">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFEricsson2005">Ericsson, Anne-Marie (2005). <i><span>M/S Kungsholms inredning, mästerverk i art deco</span></i>. Lund: Signum. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91_87896_68_0" title="Special:Bokkällor/91 87896 68 0">ISBN 91 87896 68 0</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=M%2FS+Kungsholms+inredning%2C+m%C3%A4sterverk+i+art+deco&rft.aulast=Ericsson&rft.aufirst=Anne-Marie&rft.au=Ericsson%2C+Anne-Marie&rft.date=2005&rft.place=Lund&rft.pub=Signum&rft.isbn=91+87896+68+0&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-34"><a href="#cite_ref-34">^</a> <span class="reference-text">Fiell (2002), s. 242</span> </li> <li id="cite_note-35"><a href="#cite_ref-35">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ne.se/bakelit">Nationalencyklopedin om bakelit.</a></span> </li> <li id="cite_note-36"><a href="#cite_ref-36">^</a> <span class="reference-text">Design, 1900-talets pionjärer, s. 118</span> </li> <li id="cite_note-37"><a href="#cite_ref-37">^</a> <span class="reference-text">Design, 1900-talets pionjärer, s. 120-121</span> </li> <li id="cite_note-38"><a href="#cite_ref-38">^</a> <span class="reference-text">Design, 1900-talets pionjärer, s. 119</span> </li> <li id="cite_note-39"><a href="#cite_ref-39">^</a> <span class="reference-text"><i>HASSELBLAD : En bok tillägnad Victor Hasselblad</i>, Evald Karlsten, Gullers International, Stockholm 1981 <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-85228-59-1" title="Special:Bokkällor/91-85228-59-1">ISBN 91-85228-59-1</a>, s. 5</span> </li> <li id="cite_note-40"><a href="#cite_ref-40">^</a> <span class="reference-text">Design, 1900-talets pionjärer, s. 148-150</span> </li> <li id="cite_note-41"><a href="#cite_ref-41">^</a> <span class="reference-text">Formens rörelse, jubileumsutgåva Svensk Form 150 år, 1995, sida 11</span> </li> <li id="cite_note-42"><a href="#cite_ref-42">^</a> <span class="reference-text">Hedqvist (2002), s. 137</span> </li> <li id="cite_note-43"><a href="#cite_ref-43">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://interior-design-interior-decor.knoji.com/interior-design-of-the-sixties/">”Interior Design of the Sixties”</a>. ZipfWorks, Inc. 3 november 2014<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://interior-design-interior-decor.knoji.com/interior-design-of-the-sixties/">http://interior-design-interior-decor.knoji.com/interior-design-of-the-sixties/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 30 augusti 2014</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Interior+Design+of+the+Sixties&rft.atitle=&rft.date=3+november+2014&rft.pub=ZipfWorks%2C+Inc.&rft_id=http%3A%2F%2Finterior-design-interior-decor.knoji.com%2Finterior-design-of-the-sixties%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-44"><a href="#cite_ref-44">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.sydsvenskan.se/familj/dodsfall/article407763/Skapade-hela-folkets-TV-kanna.html">Sydsvenskan: Industridesigner Carl-Arne Breger, 85 år, Malmö, har avlidit, publicerad 23 januari 2009.</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20090813110218/http://www.sydsvenskan.se/familj/dodsfall/article407763/Skapade-hela-folkets-TV-kanna.html">Arkiverad</a> 13 augusti 2009 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.</span> </li> <li id="cite_note-45"><a href="#cite_ref-45">^</a> <span class="reference-text"> Hedqvist (2002), s. 201</span> </li> <li id="cite_note-46"><a href="#cite_ref-46">^</a> <span class="reference-text">Hedqvist (2002), s. 207</span> </li> <li id="cite_note-47"><a href="#cite_ref-47">^</a> <span class="reference-text"> Hedqvist (2002), s. 219</span> </li> <li id="cite_note-48"><a href="#cite_ref-48">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20181109234658/https://blogg.skonahem.com/oppet-hus/2009/01/30/robust-star-fortfarande-stadigt/">”Robust står fortfarande stadigt.”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://blogg.skonahem.com/oppet-hus/2009/01/30/robust-star-fortfarande-stadigt/">originalet</a> den 9 november 2018<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20181109234658/https://blogg.skonahem.com/oppet-hus/2009/01/30/robust-star-fortfarande-stadigt/">https://web.archive.org/web/20181109234658/https://blogg.skonahem.com/oppet-hus/2009/01/30/robust-star-fortfarande-stadigt/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 9 november 2018</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Robust+st%C3%A5r+fortfarande+stadigt.&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20181109234658%2Fhttps%3A%2F%2Fblogg.skonahem.com%2Foppet-hus%2F2009%2F01%2F30%2Frobust-star-fortfarande-stadigt%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-49"><a href="#cite_ref-49">^</a> <span class="reference-text">Industrial Design A-Z (2000), s. 14 A&E Design</span> </li> <li id="cite_note-50"><a href="#cite_ref-50">^</a> <span class="reference-text"> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFOudshoornSaetnanLie2002">Oudshoorn, Nelly; Saetnan, Ann Rudinow; Lie, Merete (2002). ”On gender and things: Reflections on an exhibition on gendered artifacts” (på engelska). <i>Women's Studies International Forum</i> (USA: Pergamon) 25 (4): sid. 471-483<span class="reference-accessdate">. Läst 28 november 2022</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=On+gender+and+things%3A+Reflections+on+an+exhibition+on+gendered+artifacts&rft.jtitle=Women%27s+Studies+International+Forum&rft.aulast=Oudshoorn&rft.aufirst=Nelly&rft.au=Oudshoorn%2C+Nelly&rft.au=Saetnan%2C+Ann+Rudinow&rft.au=Lie%2C+Merete&rft.date=2002&rft.volume=25&rft.issue=4&rft.pages=sid.%26nbsp%3B471-483&rft.place=USA&rft.pub=Pergamon&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span> </span> </li> <li id="cite_note-51"><a href="#cite_ref-51">^</a> <span class="reference-text"> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFEhrnbergerRäsänenIllstedt2012">Ehrnberger, Karin; Räsänen, Minna; Illstedt, Sara (31 December) (på engelska). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ijdesign.org/index.php/IJDesign/article/view/1070">Visualisizing Gender Norms in Design: Meet the Mega Hurricane Mixer and the Drill Dolphia</a></i>. "6". Stockholm. sid. 85-98<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.ijdesign.org/index.php/IJDesign/article/view/1070">http://www.ijdesign.org/index.php/IJDesign/article/view/1070</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Visualisizing+Gender+Norms+in+Design%3A+Meet+the+Mega+Hurricane+Mixer+and+the+Drill+Dolphia&rft.aulast=Ehrnberger&rft.aufirst=Karin&rft.au=Ehrnberger%2C+Karin&rft.au=R%C3%A4s%C3%A4nen%2C+Minna&rft.au=Illstedt%2C+Sara&rft.date=31+December&rft.volume=6&rft.issue=3&rft.pages=sid.%26nbsp%3B85-98&rft.place=Stockholm&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.ijdesign.org%2Findex.php%2FIJDesign%2Farticle%2Fview%2F1070&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span> </span> </li> <li id="cite_note-52"><a href="#cite_ref-52">^</a> <span class="reference-text"> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://genderedinnovations.stanford.edu/case-studies/crash.html">”Inclusive Crash Test Dummies: Rethinking Standards and Reference Models”</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://genderedinnovations.stanford.edu/case-studies/crash.html">http://genderedinnovations.stanford.edu/case-studies/crash.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 28 november 2022</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Inclusive+Crash+Test+Dummies%3A+Rethinking+Standards+and+Reference+Models&rft.atitle=&rft_id=http%3A%2F%2Fgenderedinnovations.stanford.edu%2Fcase-studies%2Fcrash.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span> </span> </li> <li id="cite_note-:0-53">^ [<a href="#cite_ref-:0_53-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-:0_53-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-:0_53-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-:0_53-3"><small>d</small></a>] <span class="reference-text"> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFEhrnbergerRäsänenBörjessonHertz2017">Ehrnberger, Karin; Räsänen, Minna; Börjesson, Emma; Hertz, Anne- christine; Sundbom, Christine (2017). ”The Androchair: Performing Gynaecology through the Practice och Gender Critical Design” (på engelska). <i>The Design Journal</i> (Stockholm: Taylor and Francis) 20: sid. 471-483<span class="reference-accessdate">. Läst 28 november 2022</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+Androchair%3A+Performing+Gynaecology+through+the+Practice+och+Gender+Critical+Design&rft.jtitle=The+Design+Journal&rft.aulast=Ehrnberger&rft.aufirst=Karin&rft.au=Ehrnberger%2C+Karin&rft.au=R%C3%A4s%C3%A4nen%2C+Minna&rft.au=B%C3%B6rjesson%2C+Emma&rft.au=Hertz%2C+Anne-+christine&rft.au=Sundbom%2C+Christine&rft.date=2017&rft.volume=20&rft.pages=sid.%26nbsp%3B471-483&rft.place=Stockholm&rft.pub=Taylor+and+Francis&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span> </span> </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Tryckta_källor"><span id="Tryckta_k.C3.A4llor"></span>Tryckta källor</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=33" title="Redigera avsnitt: Tryckta källor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=33" title="Redigera avsnitts källkod: Tryckta källor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFRåberg1987"><a href="/wiki/Marianne_R%C3%A5berg" title="Marianne Råberg">Råberg</a>, Marianne (1987). <i><span>Visioner och verklighet, Stockholmskartor från 1600-talet</span></i>. Stockholm: <a href="/wiki/Stockholmsmonografier" class="mw-redirect" title="Stockholmsmonografier">Stockholmsmonografier</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-38-07513-X" title="Special:Bokkällor/91-38-07513-X">ISBN 91-38-07513-X</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Visioner+och+verklighet%2C+Stockholmskartor+fr%C3%A5n+1600-talet&rft.aulast=%5B%5BMarianne+R%C3%A5berg%7CR%C3%A5berg%5D%5D&rft.aufirst=Marianne&rft.au=%5B%5BMarianne+R%C3%A5berg%7CR%C3%A5berg%5D%5D%2C+Marianne&rft.date=1987&rft.place=Stockholm&rft.pub=%5B%5BStockholmsmonografier%5D%5D&rft.isbn=91-38-07513-X&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSparke2000">Sparke, Penny (2000). <i><span>Design, 1900-talets pionjärer</span></i>. Stockholm: Albert Bonniers förlag. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-0057243-8" title="Special:Bokkällor/91-0057243-8">ISBN 91-0057243-8</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Design%2C+1900-talets+pionj%C3%A4rer&rft.aulast=Sparke&rft.aufirst=Penny&rft.au=Sparke%2C+Penny&rft.date=2000&rft.place=Stockholm&rft.pub=Albert+Bonniers+f%C3%B6rlag&rft.isbn=91-0057243-8&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book"> <i><span>Form genom tiden</span></i>. Stockholm: specialnummer av tidskriften FORM. 1992</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Form+genom+tiden&rft.date=1992&rft.place=Stockholm&rft.pub=specialnummer+av+tidskriften+FORM&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFLundahl2005"><a href="/wiki/Gunilla_Lundahl" title="Gunilla Lundahl">Lundahl, Gunilla</a> (2005). <i><span>Design förr och nu</span></i>. Stockholm: LL-förlaget. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-7053-040-8" title="Special:Bokkällor/91-7053-040-8">ISBN 91-7053-040-8</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Design+f%C3%B6rr+och+nu&rft.aulast=Lundahl&rft.aufirst=Gunilla&rft.au=Lundahl%2C+Gunilla&rft.date=2005&rft.place=Stockholm&rft.pub=LL-f%C3%B6rlaget&rft.isbn=91-7053-040-8&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFHedqvist2002">Hedqvist, Hedvig (2002). <i><span>1900 - 2002, Svensk form - internationell design</span></i>. Stockholm: Bokförlaget DN. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91_7588_420_8" title="Special:Bokkällor/91 7588 420 8">ISBN 91 7588 420 8</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=1900+-+2002%2C+Svensk+form+-+internationell+design&rft.aulast=Hedqvist&rft.aufirst=Hedvig&rft.au=Hedqvist%2C+Hedvig&rft.date=2002&rft.place=Stockholm&rft.pub=Bokf%C3%B6rlaget+DN&rft.isbn=91+7588+420+8&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFFiell2000">Fiell, Charlotte och Peter (2000). <i><span>Industrial Design A-Z</span></i>. Köln: Taschen GmbH. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/3-8228-6310-6" title="Special:Bokkällor/3-8228-6310-6">ISBN 3-8228-6310-6</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Industrial+Design+A-Z&rft.aulast=Fiell&rft.aufirst=Charlotte+och+Peter&rft.au=Fiell%2C+Charlotte+och+Peter&rft.date=2000&rft.place=K%C3%B6ln&rft.pub=Taschen+GmbH&rft.isbn=3-8228-6310-6&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFFiell2002">Fiell, Charlotte och Peter (2002). <i><span>Skandinavisk design</span></i>. Köln: Taschen GmbH. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/3-8228-2179-9" title="Special:Bokkällor/3-8228-2179-9">ISBN 3-8228-2179-9</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Skandinavisk+design&rft.aulast=Fiell&rft.aufirst=Charlotte+och+Peter&rft.au=Fiell%2C+Charlotte+och+Peter&rft.date=2002&rft.place=K%C3%B6ln&rft.pub=Taschen+GmbH&rft.isbn=3-8228-2179-9&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Vidare_läsning"><span id="Vidare_l.C3.A4sning"></span>Vidare läsning</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=34" title="Redigera avsnitt: Vidare läsning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=34" title="Redigera avsnitts källkod: Vidare läsning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBrunnström1997">Brunnström, Lasse (1997). <i><span>Svensk industridesign</span></i>. Stockholm: <a href="/wiki/Norstedts_f%C3%B6rlag" title="Norstedts förlag">Norstedts förlag</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-1-970332-5" title="Special:Bokkällor/91-1-970332-5">ISBN 91-1-970332-5</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Svensk+industridesign&rft.aulast=Brunnstr%C3%B6m&rft.aufirst=Lasse&rft.au=Brunnstr%C3%B6m%2C+Lasse&rft.date=1997&rft.place=Stockholm&rft.pub=%5B%5BNorstedts+f%C3%B6rlag%5D%5D&rft.isbn=91-1-970332-5&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Design"><span style="display: none;"> </span></span></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Externa_länkar"><span id="Externa_l.C3.A4nkar"></span>Externa länkar</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Design&veaction=edit&section=35" title="Redigera avsnitt: Externa länkar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Design&action=edit&section=35" title="Redigera avsnitts källkod: Externa länkar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.miljoportalen.se/bo-leva/varor/hallbart-samhaelle-med-hjaelp-av-design">Läs artikeln "Hållbart samhälle med hjälp av design" på Miljöportalen</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070909020635/http://www.designdictionary.co.uk/">Design - Design Dictionary</a> Dictionary and encyclopaedia of all the branches of design.</li> <li><span typeof="mw:File"><span><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/15px-Commons-logo.svg.png" decoding="async" width="15" height="20" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/23px-Commons-logo.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/30px-Commons-logo.svg.png 2x" data-file-width="1024" data-file-height="1376" /></span></span> Wikimedia Commons har media som rör <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Design" class="extiw" title="commons:Category:Design">Design</a>.<div class="interProject commons" style="display:none;"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Design" class="extiw" title="commons:Category:Design">Bilder & media</a></div></li></ul>    </div><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Design&oldid=55525267">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Design&oldid=55525267</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategorier</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Formgivning" title="Kategori:Formgivning">Formgivning</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Yrken" title="Kategori:Yrken">Yrken</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_som_beh%C3%B6ver_k%C3%A4llor" title="Kategori:Alla artiklar som behöver källor">Alla artiklar som behöver källor</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_som_beh%C3%B6ver_enstaka_k%C3%A4llor" title="Kategori:Alla artiklar som behöver enstaka källor">Alla artiklar som behöver enstaka källor</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_som_beh%C3%B6ver_enstaka_k%C3%A4llor_2012-01" title="Kategori:Artiklar som behöver enstaka källor 2012-01">Artiklar som behöver enstaka källor 2012-01</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_med_n%C3%A4r-mallar_2023-08" title="Kategori:Artiklar med när-mallar 2023-08">Artiklar med när-mallar 2023-08</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Samtliga_artiklar_med_n%C3%A4r-mallar" title="Kategori:Samtliga artiklar med när-mallar">Samtliga artiklar med när-mallar</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 3 augusti 2024 kl. 17.19.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Design&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-f69cdc8f6-m825k","wgBackendResponseTime":169,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"0.529","walltime":"0.935","ppvisitednodes":{"value":25857,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":146425,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":48255,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":16,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":62272,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":1,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 464.354 1 -total"," 56.37% 261.772 32 Mall:Citation/core"," 32.28% 149.909 12 Mall:Webbref"," 28.88% 134.114 12 Mall:Cite_web"," 27.52% 127.776 17 Mall:Bokref"," 26.28% 122.047 17 Mall:Cite_book"," 10.44% 48.477 42 Mall:Date"," 7.46% 34.646 1 Mall:Commonscat"," 6.99% 32.451 3 Mall:Tidskriftsref"," 6.14% 28.528 3 Mall:Cite_journal"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.061","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":1456012,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-web.eqiad.main-6b6c9bdc8b-pctzc","timestamp":"20241103194742","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Design","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Design","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q82604","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q82604","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2003-04-09T09:32:59Z","dateModified":"2024-08-03T16:19:16Z","image":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/1\/15\/PH-lampa_Ericofon_2012.jpg","headline":"begrepp som beskriver ett f\u00f6rem\u00e5ls konstruktion, utseende eller den skapandeprocess som anv\u00e4nds fr\u00e5n id\u00e9stadiet till f\u00e4rdig produkt"}</script> </body> </html>