CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Filosofins historia – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"8461bfd8-f69a-4056-910d-4a9d38db935d","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Filosofins_historia","wgTitle":"Filosofins historia","wgCurRevisionId":54541018,"wgRevisionId":54541018,"wgArticleId":122321,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Artiklar med text på grekiska","Filosofins historia"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Filosofins_historia","wgRelevantArticleId":122321,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true, "wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":80000,"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q27654","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error": "ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators", "ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022","ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession","wikibase.sidebar.tracking"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.babel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.5"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/71/Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg/1200px-Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="1600"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/71/Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg/800px-Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="1067"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/71/Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg/640px-Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="853"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Filosofins historia – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Filosofins_historia"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Filosofins_historia"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="//login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Filosofins_historia rootpage-Filosofins_historia skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-menu mw-ui-icon-wikimedia-menu"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Huvudmeny</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z"><span>Huvudsida</span></a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion"><span>Introduktion</span></a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker"><span>Deltagarportalen</span></a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen"><span>Bybrunnen</span></a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r"><span>Senaste ändringarna</span></a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x"><span>Slumpartikel</span></a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons"><span>Ladda upp filer</span></a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt"><span>Kontakta Wikipedia</span></a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp"><span>Hjälp</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <span class="mw-logo-container skin-invert"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </span> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"><span class="vector-icon mw-ui-icon-search mw-ui-icon-wikimedia-search"></span> <span>Sök</span> </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > <span class="cdx-text-input__icon cdx-text-input__start-icon"></span> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-appearance mw-ui-icon-wikimedia-appearance"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Utseende</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv" class=""><span>Stöd Wikipedia</span></a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Filosofins+historia" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class=""><span>Skapa konto</span></a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Filosofins+historia" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class=""><span>Logga in</span></a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-ellipsis mw-ui-icon-wikimedia-ellipsis"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Personliga verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv"><span>Stöd Wikipedia</span></a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Filosofins+historia" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"><span class="vector-icon mw-ui-icon-userAdd mw-ui-icon-wikimedia-userAdd"></span> <span>Skapa konto</span></a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Filosofins+historia" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"><span class="vector-icon mw-ui-icon-logIn mw-ui-icon-wikimedia-logIn"></span> <span>Logga in</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering"><span>läs mer</span></a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y"><span>Bidrag</span></a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Antikens_filosofi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Antikens_filosofi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1</span> <span>Antikens filosofi</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Antikens_filosofi-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Antikens filosofi</span> </button> <ul id="toc-Antikens_filosofi-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Försokratikerna" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Försokratikerna"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.1</span> <span>Försokratikerna</span> </div> </a> <ul id="toc-Försokratikerna-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Sofisterna" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Sofisterna"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.2</span> <span>Sofisterna</span> </div> </a> <ul id="toc-Sofisterna-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-De_tre_giganterna" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#De_tre_giganterna"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.3</span> <span>De tre giganterna</span> </div> </a> <ul id="toc-De_tre_giganterna-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kynikerna" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kynikerna"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.4</span> <span>Kynikerna</span> </div> </a> <ul id="toc-Kynikerna-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Skeptikerna" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Skeptikerna"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.5</span> <span>Skeptikerna</span> </div> </a> <ul id="toc-Skeptikerna-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Epikuréerna" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Epikuréerna"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.6</span> <span>Epikuréerna</span> </div> </a> <ul id="toc-Epikuréerna-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Stoikerna" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Stoikerna"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.7</span> <span>Stoikerna</span> </div> </a> <ul id="toc-Stoikerna-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Österländsk_filosofi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Österländsk_filosofi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2</span> <span>Österländsk filosofi</span> </div> </a> <ul id="toc-Österländsk_filosofi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Medeltiden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Medeltiden"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3</span> <span>Medeltiden</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Medeltiden-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Medeltiden</span> </button> <ul id="toc-Medeltiden-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Muslimsk_filosofi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Muslimsk_filosofi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1</span> <span>Muslimsk filosofi</span> </div> </a> <ul id="toc-Muslimsk_filosofi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Avicenna_och_Averroës" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Avicenna_och_Averroës"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.2</span> <span>Avicenna och Averroës</span> </div> </a> <ul id="toc-Avicenna_och_Averroës-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kristen_filosofi,_universaliestriden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kristen_filosofi,_universaliestriden"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.3</span> <span>Kristen filosofi, universaliestriden</span> </div> </a> <ul id="toc-Kristen_filosofi,_universaliestriden-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Revolution_i_vetenskapen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Revolution_i_vetenskapen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4</span> <span>Revolution i vetenskapen</span> </div> </a> <ul id="toc-Revolution_i_vetenskapen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Revolution_i_samhälle_och_samhällsteori" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Revolution_i_samhälle_och_samhällsteori"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5</span> <span>Revolution i samhälle och samhällsteori</span> </div> </a> <ul id="toc-Revolution_i_samhälle_och_samhällsteori-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Rationalisterna" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Rationalisterna"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6</span> <span>Rationalisterna</span> </div> </a> <ul id="toc-Rationalisterna-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Empiristerna" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Empiristerna"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7</span> <span>Empiristerna</span> </div> </a> <ul id="toc-Empiristerna-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kant_och_romantiken" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Kant_och_romantiken"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8</span> <span>Kant och romantiken</span> </div> </a> <ul id="toc-Kant_och_romantiken-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Utilitarism_och_existentialism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Utilitarism_och_existentialism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9</span> <span>Utilitarism och existentialism</span> </div> </a> <ul id="toc-Utilitarism_och_existentialism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Mognad_i_vetenskap_och_samhällsteori" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Mognad_i_vetenskap_och_samhällsteori"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">10</span> <span>Mognad i vetenskap och samhällsteori</span> </div> </a> <ul id="toc-Mognad_i_vetenskap_och_samhällsteori-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-1900-talets_filosofiska_riktningar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#1900-talets_filosofiska_riktningar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11</span> <span>1900-talets filosofiska riktningar</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-1900-talets_filosofiska_riktningar-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet 1900-talets filosofiska riktningar</span> </button> <ul id="toc-1900-talets_filosofiska_riktningar-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Marxism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Marxism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11.1</span> <span>Marxism</span> </div> </a> <ul id="toc-Marxism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Nythomism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Nythomism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11.2</span> <span>Nythomism</span> </div> </a> <ul id="toc-Nythomism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kontinental_filosofi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kontinental_filosofi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11.3</span> <span>Kontinental filosofi</span> </div> </a> <ul id="toc-Kontinental_filosofi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Analytisk_filosofi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Analytisk_filosofi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11.4</span> <span>Analytisk filosofi</span> </div> </a> <ul id="toc-Analytisk_filosofi-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Fyra_grundare" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Fyra_grundare"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11.4.1</span> <span>Fyra grundare</span> </div> </a> <ul id="toc-Fyra_grundare-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Logisk_Positivism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Logisk_Positivism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11.4.2</span> <span>Logisk Positivism</span> </div> </a> <ul id="toc-Logisk_Positivism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Vardagsspråksfilosofi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Vardagsspråksfilosofi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11.4.3</span> <span>Vardagsspråksfilosofi</span> </div> </a> <ul id="toc-Vardagsspråksfilosofi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Logik,_språk,_kunskap_och_medvetande" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Logik,_språk,_kunskap_och_medvetande"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11.4.4</span> <span>Logik, språk, kunskap och medvetande</span> </div> </a> <ul id="toc-Logik,_språk,_kunskap_och_medvetande-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Analytisk_politisk_filosofi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Analytisk_politisk_filosofi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11.4.5</span> <span>Analytisk politisk filosofi</span> </div> </a> <ul id="toc-Analytisk_politisk_filosofi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Muslimsk_filosofi_2" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Muslimsk_filosofi_2"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11.5</span> <span>Muslimsk filosofi</span> </div> </a> <ul id="toc-Muslimsk_filosofi_2-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Andra_filosofiska_traditioner_i_1900-talet" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Andra_filosofiska_traditioner_i_1900-talet"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11.6</span> <span>Andra filosofiska traditioner i 1900-talet</span> </div> </a> <ul id="toc-Andra_filosofiska_traditioner_i_1900-talet-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-1900-talets_idéhistoria_och_dess_koppling_till_filosofin" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#1900-talets_idéhistoria_och_dess_koppling_till_filosofin"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">12</span> <span>1900-talets idéhistoria och dess koppling till filosofin</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-1900-talets_idéhistoria_och_dess_koppling_till_filosofin-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet 1900-talets idéhistoria och dess koppling till filosofin</span> </button> <ul id="toc-1900-talets_idéhistoria_och_dess_koppling_till_filosofin-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Naturvetenskap" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Naturvetenskap"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">12.1</span> <span>Naturvetenskap</span> </div> </a> <ul id="toc-Naturvetenskap-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Politik_och_samhälle" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Politik_och_samhälle"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">12.2</span> <span>Politik och samhälle</span> </div> </a> <ul id="toc-Politik_och_samhälle-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Tillämpad_etik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Tillämpad_etik"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">12.3</span> <span>Tillämpad etik</span> </div> </a> <ul id="toc-Tillämpad_etik-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Feministisk_filosofi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Feministisk_filosofi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">12.4</span> <span>Feministisk filosofi</span> </div> </a> <ul id="toc-Feministisk_filosofi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Referenser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Referenser"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">13</span> <span>Referenser</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Referenser-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Referenser</span> </button> <ul id="toc-Referenser-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Noter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Noter"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">13.1</span> <span>Noter</span> </div> </a> <ul id="toc-Noter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Källor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Källor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">13.2</span> <span>Källor</span> </div> </a> <ul id="toc-Källor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-listBullet mw-ui-icon-wikimedia-listBullet"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Växla innehållsförteckningen</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading"><span class="mw-page-title-main">Filosofins historia</span></h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 44 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-44" aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-language-progressive mw-ui-icon-wikimedia-language-progressive"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">44 språk</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-af mw-list-item"><a href="https://af.wikipedia.org/wiki/Geskiedenis_van_die_filosofie" title="Geskiedenis van die filosofie – afrikaans" lang="af" hreflang="af" data-title="Geskiedenis van die filosofie" data-language-autonym="Afrikaans" data-language-local-name="afrikaans" class="interlanguage-link-target"><span>Afrikaans</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ar mw-list-item"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D8%AA%D8%A7%D8%B1%D9%8A%D8%AE_%D8%A7%D9%84%D9%81%D9%84%D8%B3%D9%81%D8%A9" title="تاريخ الفلسفة – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="تاريخ الفلسفة" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>العربية</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-az mw-list-item"><a href="https://az.wikipedia.org/wiki/F%C9%99ls%C9%99f%C9%99_tarixi" title="Fəlsəfə tarixi – azerbajdzjanska" lang="az" hreflang="az" data-title="Fəlsəfə tarixi" data-language-autonym="Azərbaycanca" data-language-local-name="azerbajdzjanska" class="interlanguage-link-target"><span>Azərbaycanca</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bn mw-list-item"><a href="https://bn.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%A6%E0%A6%B0%E0%A7%8D%E0%A6%B6%E0%A6%A8%E0%A7%87%E0%A6%B0_%E0%A6%87%E0%A6%A4%E0%A6%BF%E0%A6%B9%E0%A6%BE%E0%A6%B8" title="দর্শনের ইতিহাস – bengali" lang="bn" hreflang="bn" data-title="দর্শনের ইতিহাস" data-language-autonym="বাংলা" data-language-local-name="bengali" class="interlanguage-link-target"><span>বাংলা</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bs mw-list-item"><a href="https://bs.wikipedia.org/wiki/Historija_filozofije" title="Historija filozofije – bosniska" lang="bs" hreflang="bs" data-title="Historija filozofije" data-language-autonym="Bosanski" data-language-local-name="bosniska" class="interlanguage-link-target"><span>Bosanski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-br mw-list-item"><a href="https://br.wikipedia.org/wiki/Istor_ar_brederouriezh" title="Istor ar brederouriezh – bretonska" lang="br" hreflang="br" data-title="Istor ar brederouriezh" data-language-autonym="Brezhoneg" data-language-local-name="bretonska" class="interlanguage-link-target"><span>Brezhoneg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca mw-list-item"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Hist%C3%B2ria_de_la_filosofia" title="Història de la filosofia – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="Història de la filosofia" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target"><span>Català</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-da mw-list-item"><a href="https://da.wikipedia.org/wiki/Filosofiens_historie" title="Filosofiens historie – danska" lang="da" hreflang="da" data-title="Filosofiens historie" data-language-autonym="Dansk" data-language-local-name="danska" class="interlanguage-link-target"><span>Dansk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de mw-list-item"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/Geschichte_der_Philosophie" title="Geschichte der Philosophie – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Geschichte der Philosophie" data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target"><span>Deutsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/Filosoofia_ajalugu" title="Filosoofia ajalugu – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Filosoofia ajalugu" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target"><span>Eesti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_philosophy" title="History of philosophy – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="History of philosophy" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target"><span>English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es mw-list-item"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Historia_de_la_filosof%C3%ADa" title="Historia de la filosofía – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Historia de la filosofía" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target"><span>Español</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo mw-list-item"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Historio_de_filozofio" title="Historio de filozofio – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Historio de filozofio" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target"><span>Esperanto</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu mw-list-item"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Filosofiaren_historia" title="Filosofiaren historia – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Filosofiaren historia" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target"><span>Euskara</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%D8%AA%D8%A7%D8%B1%DB%8C%D8%AE_%D9%81%D9%84%D8%B3%D9%81%D9%87" title="تاریخ فلسفه – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="تاریخ فلسفه" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target"><span>فارسی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gl mw-list-item"><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Historia_da_filosof%C3%ADa" title="Historia da filosofía – galiciska" lang="gl" hreflang="gl" data-title="Historia da filosofía" data-language-autonym="Galego" data-language-local-name="galiciska" class="interlanguage-link-target"><span>Galego</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%EC%B2%A0%ED%95%99%EC%82%AC" title="철학사 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="철학사" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target"><span>한국어</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hi mw-list-item"><a href="https://hi.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%A6%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%B6%E0%A4%A8_%E0%A4%95%E0%A4%BE_%E0%A4%87%E0%A4%A4%E0%A4%BF%E0%A4%B9%E0%A4%BE%E0%A4%B8" title="दर्शन का इतिहास – hindi" lang="hi" hreflang="hi" data-title="दर्शन का इतिहास" data-language-autonym="हिन्दी" data-language-local-name="hindi" class="interlanguage-link-target"><span>हिन्दी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr mw-list-item"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Povijest_filozofije" title="Povijest filozofije – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Povijest filozofije" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hrvatski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Storia_della_filosofia" title="Storia della filosofia – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Storia della filosofia" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target"><span>Italiano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kk mw-list-item"><a href="https://kk.wikipedia.org/wiki/%D0%A4%D0%B8%D0%BB%D0%BE%D1%81%D0%BE%D1%84%D0%B8%D1%8F_%D1%82%D0%B0%D1%80%D0%B8%D1%85%D1%8B" title="Философия тарихы – kazakiska" lang="kk" hreflang="kk" data-title="Философия тарихы" data-language-autonym="Қазақша" data-language-local-name="kazakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Қазақша</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lfn mw-list-item"><a href="https://lfn.wikipedia.org/wiki/Istoria_de_filosofia" title="Istoria de filosofia – lingua franca nova" lang="lfn" hreflang="lfn" data-title="Istoria de filosofia" data-language-autonym="Lingua Franca Nova" data-language-local-name="lingua franca nova" class="interlanguage-link-target"><span>Lingua Franca Nova</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hu mw-list-item"><a href="https://hu.wikipedia.org/wiki/A_filoz%C3%B3fia_t%C3%B6rt%C3%A9nete" title="A filozófia története – ungerska" lang="hu" hreflang="hu" data-title="A filozófia története" data-language-autonym="Magyar" data-language-local-name="ungerska" class="interlanguage-link-target"><span>Magyar</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Geschiedenis_van_de_filosofie" title="Geschiedenis van de filosofie – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Geschiedenis van de filosofie" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target"><span>Nederlands</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E5%93%B2%E5%AD%A6%E5%8F%B2" title="哲学史 – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="哲学史" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target"><span>日本語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no mw-list-item"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Filosofiens_historie" title="Filosofiens historie – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Filosofiens historie" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk bokmål</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl mw-list-item"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/Historia_filozofii" title="Historia filozofii – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Historia filozofii" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target"><span>Polski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt mw-list-item"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/Hist%C3%B3ria_da_filosofia" title="História da filosofia – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="História da filosofia" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Português</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ro mw-list-item"><a href="https://ro.wikipedia.org/wiki/Istoria_filozofiei" title="Istoria filozofiei – rumänska" lang="ro" hreflang="ro" data-title="Istoria filozofiei" data-language-autonym="Română" data-language-local-name="rumänska" class="interlanguage-link-target"><span>Română</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru mw-list-item"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%98%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%80%D0%B8%D1%8F_%D1%84%D0%B8%D0%BB%D0%BE%D1%81%D0%BE%D1%84%D0%B8%D0%B8" title="История философии – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="История философии" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target"><span>Русский</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sq mw-list-item"><a href="https://sq.wikipedia.org/wiki/Historia_e_filozofis%C3%AB" title="Historia e filozofisë – albanska" lang="sq" hreflang="sq" data-title="Historia e filozofisë" data-language-autonym="Shqip" data-language-local-name="albanska" class="interlanguage-link-target"><span>Shqip</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-simple mw-list-item"><a href="https://simple.wikipedia.org/wiki/History_of_philosophy" title="History of philosophy – Simple English" lang="en-simple" hreflang="en-simple" data-title="History of philosophy" data-language-autonym="Simple English" data-language-local-name="Simple English" class="interlanguage-link-target"><span>Simple English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sd mw-list-item"><a href="https://sd.wikipedia.org/wiki/%D9%81%D9%84%D8%B3%D9%81%D9%8A_%D8%AC%D9%8A_%D8%AA%D8%A7%D8%B1%D9%8A%D8%AE" title="فلسفي جي تاريخ – sindhi" lang="sd" hreflang="sd" data-title="فلسفي جي تاريخ" data-language-autonym="سنڌي" data-language-local-name="sindhi" class="interlanguage-link-target"><span>سنڌي</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sk mw-list-item"><a href="https://sk.wikipedia.org/wiki/Dejiny_filozofie" title="Dejiny filozofie – slovakiska" lang="sk" hreflang="sk" data-title="Dejiny filozofie" data-language-autonym="Slovenčina" data-language-local-name="slovakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenčina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr mw-list-item"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%98%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%80%D0%B8%D1%98%D0%B0_%D1%84%D0%B8%D0%BB%D0%BE%D0%B7%D0%BE%D1%84%D0%B8%D1%98%D0%B5" title="Историја филозофије – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Историја филозофије" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Српски / srpski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sh mw-list-item"><a href="https://sh.wikipedia.org/wiki/Historija_filozofije" title="Historija filozofije – serbokroatiska" lang="sh" hreflang="sh" data-title="Historija filozofije" data-language-autonym="Srpskohrvatski / српскохрватски" data-language-local-name="serbokroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Srpskohrvatski / српскохрватски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi mw-list-item"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Filosofian_historia" title="Filosofian historia – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Filosofian historia" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target"><span>Suomi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tl mw-list-item"><a href="https://tl.wikipedia.org/wiki/Kasaysayan_ng_pilosopiya" title="Kasaysayan ng pilosopiya – tagalog" lang="tl" hreflang="tl" data-title="Kasaysayan ng pilosopiya" data-language-autonym="Tagalog" data-language-local-name="tagalog" class="interlanguage-link-target"><span>Tagalog</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/Felsefe_tarihi" title="Felsefe tarihi – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="Felsefe tarihi" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target"><span>Türkçe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tk mw-list-item"><a href="https://tk.wikipedia.org/wiki/Filosofi%C3%BDany%C5%88_taryhy" title="Filosofiýanyň taryhy – turkmeniska" lang="tk" hreflang="tk" data-title="Filosofiýanyň taryhy" data-language-autonym="Türkmençe" data-language-local-name="turkmeniska" class="interlanguage-link-target"><span>Türkmençe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%86%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%80%D1%96%D1%8F_%D1%84%D1%96%D0%BB%D0%BE%D1%81%D0%BE%D1%84%D1%96%D1%97" title="Історія філософії – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Історія філософії" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target"><span>Українська</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ur mw-list-item"><a href="https://ur.wikipedia.org/wiki/%D8%AA%D8%A7%D8%B1%DB%8C%D8%AE_%D9%81%D9%84%D8%B3%D9%81%DB%81" title="تاریخ فلسفہ – urdu" lang="ur" hreflang="ur" data-title="تاریخ فلسفہ" data-language-autonym="اردو" data-language-local-name="urdu" class="interlanguage-link-target"><span>اردو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vi mw-list-item"><a href="https://vi.wikipedia.org/wiki/L%E1%BB%8Bch_s%E1%BB%AD_tri%E1%BA%BFt_h%E1%BB%8Dc" title="Lịch sử triết học – vietnamesiska" lang="vi" hreflang="vi" data-title="Lịch sử triết học" data-language-autonym="Tiếng Việt" data-language-local-name="vietnamesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Tiếng Việt</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E5%93%B2%E5%AD%B8%E5%8F%B2" title="哲學史 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="哲學史" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target"><span>中文</span></a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><span class="wb-langlinks-edit wb-langlinks-link"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q27654#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></span></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Filosofins_historia" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c"><span>Artikel</span></a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Filosofins_historia" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">svenska</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Filosofins_historia"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">Verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Filosofins_historia"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=history"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Filosofins_historia" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j"><span>Sidor som länkar hit</span></a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Filosofins_historia" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k"><span>Relaterade ändringar</span></a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q"><span>Specialsidor</span></a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&oldid=54541018" title="Permanent länk till den här versionen av sidan"><span>Permanent länk</span></a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=info" title="Mer information om denna sida"><span>Sidinformation</span></a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Filosofins_historia&id=54541018&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens"><span>Använd som referens</span></a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FFilosofins_historia"><span>Hämta förkortad url</span></a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FFilosofins_historia"><span>Ladda ner QR-kod</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Filosofins+historia"><span>Skapa en bok</span></a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Filosofins_historia&action=show-download-screen"><span>Ladda ned som PDF</span></a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p"><span>Utskriftsvänlig version</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:History_of_philosophy" hreflang="en"><span>Commons</span></a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q27654" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g"><span>Wikidata-objekt</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/71/Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg/250px-Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg" decoding="async" width="250" height="333" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/71/Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg/375px-Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/71/Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg/500px-Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg 2x" data-file-width="1704" data-file-height="2272" /></a><figcaption><a href="/wiki/T%C3%A4nkaren" title="Tänkaren">Tänkaren</a> av <a href="/wiki/Auguste_Rodin" title="Auguste Rodin">Auguste Rodin</a>.</figcaption></figure> <p><b>Filosofins historia</b> förklarar både hur olika problem och frågeställningar i <a href="/wiki/Filosofi" title="Filosofi">filosofin</a> uppstått och hur de besvarats genom historien. Genom denna kunskapsbank av frågor och svar är en <a href="/wiki/Filosof" title="Filosof">filosof</a> bättre rustad för att hantera både tidlösa och nya frågeställningar. <a href="/wiki/Historia" title="Historia">Historia</a> är därför betydligt viktigare i <a href="/wiki/Filosofi" title="Filosofi">filosofi</a> än de flesta andra ämnen. Genom filosofins historia har argument ställts mot argument och därigenom givit en skatt av uppslag för att lösa filosofiska problem. Genom att filosofin har varit en avancerad vetenskap sedan antiken, finns det ofta mer att hämta i filosofins historia än i flera moderna discipliner. </p><p>Även för ett nytt ämne som exempelvis <a href="/wiki/Bioetik" title="Bioetik">bioetik</a> kan det vara meningsfullt att se vad filosofer genom historien tänkt i liknande frågor. Vilken betydelse har till exempel <a href="/wiki/Jeremy_Bentham" title="Jeremy Bentham">Jeremy Benthams</a> skrifter för en given fråga i <a href="/wiki/Etik" title="Etik">etik</a>, eller kan <a href="/wiki/Konfucianism" title="Konfucianism">konfucianism</a> eller någon gestalt i <a href="/wiki/Indisk_filosofi" title="Indisk filosofi">indisk filosofi</a> ge ett bidrag till frågan? Filosofins historia kan även studeras som en del av <a href="/wiki/Id%C3%A9historia" title="Idéhistoria">idéhistoria</a>.<sup id="cite_ref-1" class="reference"><a href="#cite_note-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Vetenskapshistoria" title="Vetenskapshistoria">Vetenskapshistoria</a> och <a href="/wiki/De_politiska_id%C3%A9ernas_historia" title="De politiska idéernas historia">de politiska idéernas historia</a> är näraliggande ämnen. </p> <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Antikens_filosofi">Antikens filosofi</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Antikens filosofi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Antikens filosofi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Försokratikerna"><span id="F.C3.B6rsokratikerna"></span>Försokratikerna</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Försokratikerna" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Försokratikerna"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/F%C3%B6rsokratisk_filosofi" title="Försokratisk filosofi">Försokratisk filosofi</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Heraclitus,_Johannes_Moreelse.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Heraclitus%2C_Johannes_Moreelse.jpg/250px-Heraclitus%2C_Johannes_Moreelse.jpg" decoding="async" width="250" height="219" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/fa/Heraclitus%2C_Johannes_Moreelse.jpg 1.5x" data-file-width="334" data-file-height="292" /></a><figcaption>Herakleitos, Målning av <a href="/w/index.php?title=Johannes_Moreelse&action=edit&redlink=1" class="new" title="Johannes Moreelse [inte skriven än]">Johannes Moreelse</a> (1604-1634).</figcaption></figure> <p>Den västerländska filosofins historia börjar med <a href="/wiki/F%C3%B6rsokratiker" class="mw-redirect" title="Försokratiker">försokratikerna</a>.<sup id="cite_ref-2" class="reference"><a href="#cite_note-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De är de första som ställer sig frågor om <a href="/wiki/V%C3%A4rlden" title="Världen">världen</a> i syfte att hitta en vetenskaplig förklaring, som inte utgår från <a href="/wiki/Grekisk_mytologi" title="Grekisk mytologi">gudar</a>. Idéer kritiserades och förnyades med de insikter som diskussion gav. Försokratikerna är på detta sätt föregångare till den moderna <a href="/wiki/Vetenskap" title="Vetenskap">vetenskapen</a>. Kända försokratiker är <a href="/wiki/Thales_fr%C3%A5n_Miletos" class="mw-redirect" title="Thales från Miletos">Thales från Miletos</a>, som ansåg att allt består av vatten, <a href="/wiki/Parmenides_fr%C3%A5n_Elea" title="Parmenides från Elea">Parmenides</a>, <a href="/wiki/Pythagoras" title="Pythagoras">Pythagoras</a>, <a href="/wiki/Demokritos" title="Demokritos">Demokritos</a>, som ansåg att allt består av atomer, och <a href="/wiki/Herakleitos" title="Herakleitos">Herakleitos</a>, som ansåg att allt består av eld. Filosofernas svar hade knappast någon större inverkan på efterföljande generationer, men deras metodik och frågorna de ställde fortsatte att sysselsätta västerländska filosofer fram till modern tid. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Sofisterna">Sofisterna</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Sofisterna" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Sofisterna"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Sofister" title="Sofister">Sofisterna</a> var ett slags lärare, som mot betalning delade med sig av sin vishet. De lärde framför allt ut retorik och filosofi, och verkar ha betraktat rättvisa och rätt och fel som sociala konventioner. De tidiga sofisterna hade ännu inte dragit konsekvenserna av skolans läror fullt ut på det etiska området. De mest inflytelserika bland dessa äldre sofister var: <a href="/wiki/Protagoras" title="Protagoras">Protagoras</a> och <a href="/wiki/Gorgias" title="Gorgias">Gorgias</a>. Bland de senare hörde <a href="/wiki/Prodikos" title="Prodikos">Prodikos från Keos</a>, <a href="/wiki/Hippias_fr%C3%A5n_Elis" title="Hippias från Elis">Hippias från Elis</a>, <a href="/w/index.php?title=Dionysiodoros&action=edit&redlink=1" class="new" title="Dionysiodoros [inte skriven än]">Dionysiodoros</a>, <a href="/wiki/Kritias" title="Kritias">Kritias</a> och <a href="/wiki/Diagoras" class="mw-redirect" title="Diagoras">Diagoras</a> till de mest inflytelserika. </p><p>Protagoras mest berömda uttalande är: "<b>Människan är alltings mått</b>: av alla saker som är, det som de är och av saker som inte är, det som de inte är". Citatet finns återgivet i <a href="/wiki/Platon" title="Platon">Platons</a> <i><a href="/wiki/Theaitetos" title="Theaitetos">Theaitetos</a></i>, sektion 152a.<sup id="cite_ref-3" class="reference"><a href="#cite_note-3"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Likt många fragment ur <a href="/wiki/F%C3%B6rsokratisk_filosofi" title="Försokratisk filosofi">försokratisk filosofi</a> har denna fras förmedlats till oss utan sammanhang och dess betydelse är öppen för tolkning. Platon tillskriver Protagoras <a href="/wiki/Relativism" title="Relativism">relativism</a> och använder sina föregångares läror som skärm till hans eget åtagande för <a href="/wiki/Objektiv" title="Objektiv">objektiva</a> och transcendenta verkligheter och värden. Platon tillskriver också Protagoras en tidig form av <a href="/wiki/Fenomenologi" title="Fenomenologi">fenomenologi</a>. Protagoras hävdade att människan inte kan finna några säkra svar, det vill säga <a href="/wiki/Filosofisk_skepticism" title="Filosofisk skepticism">skepticism</a>, och ägnade sig åt människan och hennes plats i samhället. Rätt och fel, ont och gott måste alltid värderas i förhållande till människans behov. Det som är sant för en människa behöver inte vara sant för någon annan. Varje åsikt är lika mycket värd och lika sann, men det finns några som är ”bättre” än andra och han ser det som sin uppgift som <a href="/wiki/Sofist" class="mw-redirect" title="Sofist">sofist</a> att hjälpa människorna att nå de bästa åsikterna i <a href="/wiki/Politisk" class="mw-redirect" title="Politisk">politiska</a> och <a href="/wiki/Moral" title="Moral">moraliska</a> frågor. Sofisterna ansåg att det inte finns några grundläggande <a href="/wiki/Social_norm" title="Social norm">normer</a> för vad som är rätt eller fel, men vissa saker är skadliga och andra gynnsamma för människor och stater, och det är upp till de visa att vägleda människorna så att de håller de gynnsamma sakerna för goda och rättvisa. De var kritiska mot absoluta sanningar och Protagoras har därför haft åsikter om <a href="/wiki/Vetenskaplig_metod" title="Vetenskaplig metod">vetenskaplig metod</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="De_tre_giganterna">De tre giganterna</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: De tre giganterna" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: De tre giganterna"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Four_elements_representation.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/Four_elements_representation.png/250px-Four_elements_representation.png" decoding="async" width="250" height="209" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/0a/Four_elements_representation.png 1.5x" data-file-width="333" data-file-height="278" /></a><figcaption>Aristoteles fyra element.</figcaption></figure> <p>Med <a href="/wiki/Sokrates" title="Sokrates">Sokrates</a> och <a href="/wiki/Platon" title="Platon">Platon</a> mognar filosofin till ett större system. <a href="/wiki/Sokrates" title="Sokrates">Sokrates</a> skrev aldrig något - det är endast de nedteckningar som gjorts av <a href="/wiki/Platon" title="Platon">Platon</a> och Xenofon som ger oss en idé om vem Sokrates var och vad han gjorde. Teorin om <a href="/wiki/Id%C3%A9v%C3%A4rld" class="mw-redirect" title="Idévärld">idévärlden</a> och exempelvis <a href="/wiki/Platons_grottliknelse" title="Platons grottliknelse">Platons grottliknelse</a> är viktiga bidrag från <a href="/wiki/Platon" title="Platon">Platon</a>. Genom sina texter gav Platon bidrag till nästan alla filosofins områden till exempel <a href="/wiki/Kunskapsteori" class="mw-redirect" title="Kunskapsteori">kunskapsteori</a>, <a href="/wiki/Politisk_filosofi" title="Politisk filosofi">politisk filosofi</a>, <a href="/wiki/Etik" title="Etik">etik</a> och <a href="/wiki/Metafysik" title="Metafysik">metafysik</a>. </p><p><a href="/wiki/Aristoteles" title="Aristoteles">Aristoteles</a> studium av korrekta respektive inkorrekta <a href="/wiki/Slutledning" title="Slutledning">slutledningar</a> brukar ses som <a href="/wiki/Logik" title="Logik">logikens</a> ursprung, som <a href="/wiki/Vetenskap" title="Vetenskap">vetenskap</a> betraktat. Se <a href="/wiki/Syllogism" title="Syllogism">syllogismer</a>. Aristoteles tankar kom i hög grad att påverka den lärda medeltida världen. Aristoteles ansåg att människor av naturen är politiska varelser. Det betydde att människor också är sociala varelser och att varje förståelse av mänskligt beteende och behov måste inkludera sociala överväganden. Han analyserade också värdet av olika politiska system, beskrev deras för- och nackdelar och klassificerade dem som <a href="/wiki/Monarki" title="Monarki">monarki</a>, <a href="/wiki/Oligarki" title="Oligarki">oligarki</a>, <a href="/wiki/Tyranni" class="mw-redirect" title="Tyranni">tyranni</a>, <a href="/wiki/Demokrati" title="Demokrati">demokrati</a> och <a href="/wiki/Republik" title="Republik">republik</a>. Aristoteles <a href="/wiki/Fysik" title="Fysik">fysik</a> var för sin tid mycket nyskapande och är ett vidare begrepp än det vi idag kallar fysik. Aristoteles definition av rörelse innefattar till exempel nästan alla former av förändring, alltså även tillväxt, åldrande med mera. Världsalltet sades bestå av fem element och var indelat i åtta sfärer. Fyra av elementen finns i den innersta sfären, det vill säga på, runt och i jorden. Dessa element är <a href="/wiki/Jord" title="Jord">jord</a>, <a href="/wiki/Luft" class="mw-redirect" title="Luft">luft</a>, <a href="/wiki/Eld" title="Eld">eld</a> och <a href="/wiki/Vatten" title="Vatten">vatten</a>. Jorden är tyngst och har en naturlig rörelse som stävar nedåt. </p><p>Aristoteles dog året efter Alexander och i de århundraden av strider som följde upplösandet av Alexanders rike kom livsåskådningsproblem upp i förgrunden och olika filosofiska livsåskådningar dök upp i konkurrens med olika religioner och kulturer som var på uppgående (<a href="/wiki/Mithras" title="Mithras">Mithraskulten</a>, <a href="/wiki/Kristendomen" class="mw-redirect" title="Kristendomen">kristendomen</a> med flera). Bland dessa filosofiska livsåskådningar märks <a href="/wiki/Epikurism" title="Epikurism">epikurismen</a>, <a href="/wiki/Stoicism" title="Stoicism">stoicismen</a>, <a href="/wiki/Filosofisk_skepticism" title="Filosofisk skepticism">skepticismen</a> och kynikerna. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kynikerna">Kynikerna</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Kynikerna" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Kynikerna"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Alexander_den_store" title="Alexander den store">Alexander den stores</a> erövringar kom att förändra filosofin. Plötsligt hade man långt större kunskap om fjärran länder än innan, de grekiska stadsstaternas självständighet försvann och de förlorade sin kulturella dominans. Alla de fyra nya skolorna inom filosofin präglades av det förhållande som rådde efter Alexanders död, med kulturell enhet men politisk splittring.<sup id="cite_ref-kyni_4-0" class="reference"><a href="#cite_note-kyni-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/Kyniker" class="mw-redirect" title="Kyniker">Kynikernas</a> förste företrädare var <a href="/wiki/Antisthenes" title="Antisthenes">Antisthenes</a>, som var samtida med Platon. I och med Sokrates död <a href="/wiki/Aten" title="Aten">Atens</a> fall förändrades hans liv radikalt då han var i medelåldern. Han började klä sig enkelt och bosatte sig bland de fattiga. Han ville inte ha någonting att göra med regeringsmakt, privat egendom, äktenskap eller stadfäst religion.<sup id="cite_ref-kyni_4-1" class="reference"><a href="#cite_note-kyni-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En av Antisthenes anhängare blev mer berömd än han själv, <a href="/wiki/Diogenes" title="Diogenes">Diogenes</a> (404-323 f.Kr.). Diogenes lät bli att tvätta sig, bodde i en tunna och åt motbjudande mat. Hans levnadsstil, som liknade en hunds, gav honom öknamnet "kynikern" (från grekiskans <i>kynikos</i>) som kan översättas med "som en hund".<sup id="cite_ref-kyni_4-2" class="reference"><a href="#cite_note-kyni-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Diogenes är kanske mest känd för en incident som ägde rum när Alexander den store besökte honom. Alexander frågade om han, världens härskare, kunde göra något för honom. Diogenes svarade då: "Ja, du kan flytta dig så att du inte skymmer ljuset för mig." Kynikerna gjorde en viktig distinktion, den mellan sanna och falska värden, och de hyllade därmed <a href="/wiki/Dygd" title="Dygd">dygden</a>. Andra distinktioner föraktade de emellertid; som skillnaden mellan mitt och ditt, naket och påklätt, allmänt och privat. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Skeptikerna">Skeptikerna</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Skeptikerna" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Skeptikerna"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>De första <a href="/wiki/Filosofisk_skepticism" title="Filosofisk skepticism">skeptikerna</a> vi känner till återfinns bland <a href="/wiki/Antikens_filosofi" class="mw-redirect" title="Antikens filosofi">antikens filosofer</a>. <a href="/wiki/Pyrrhon" title="Pyrrhon">Pyrrhon från Elis</a> betraktas ofta vara skepticismens upphovsman.<sup id="cite_ref-skep_5-0" class="reference"><a href="#cite_note-skep-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Han menade att man helt och hållet bör avhålla sig från att fälla omdömen om världen; det har dessutom den fördelen att man når sinnesfrid (<i><a href="/wiki/Ataraxia" class="mw-redirect" title="Ataraxia">ataraxia</a></i>). En del av hans efterföljare kallade avstängning av omdömet för "epoche". </p><p>Bland de andra betydelsefulla antika skeptikerna kan Arkesilaos från Pitane och Karneades från Kyrene nämnas. Båda två verkade i <a href="/wiki/Platons_akademi" title="Platons akademi">Platons akademi</a>, efter Platons död. Under sent <a href="/wiki/100-talet_f.Kr." title="100-talet f.Kr.">100-tal f.Kr.</a> grundades en skeptisk skola i <a href="/wiki/Alexandria" title="Alexandria">Alexandria</a>, av Ainesisdemos från Knossos. Det var där läran om de "pyrrhonska troperna" först formulerades. Dessa "troper" (ungefär "betraktelsesätt") nedtecknades senare av skeptikern <a href="/wiki/Sextus_Empiricus" title="Sextus Empiricus">Sextus Empiricus</a> i slutet av <a href="/wiki/100-talet_e.Kr." class="mw-redirect" title="100-talet e.Kr.">100-talet e.Kr.</a> Denna skeptiska argumentsamling bestod av tio olika faktorer, troperna, som påverkar vår uppfattning av världen. En av dessa troper är att olika arter har olika synorgan; vissa har helt runda ögon och andra avlånga. Givet detta är det rimligt att tänka sig att även deras faktisk synuppfattning skiljer sig åt sinsemellan. Eftersom vår egen syn endast är en av flera möjliga kan vi inte säga att just den på ett riktigt sätt återspeglar verklighetens sanna natur. På samma sätt förhåller det sig med våra olika sinnen: ett objekt kan uppfattas på ett sätt av ögat, men på ett annat sätt av känseln. Med dessa relativistiska faktorer i bakgrunden menade skeptikerna att den enda hållbara positionen var en radikal skepticism. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Epikuréerna"><span id="Epikur.C3.A9erna"></span>Epikuréerna</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Epikuréerna" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Epikuréerna"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Epikur%C3%A9erna" class="mw-redirect" title="Epikuréerna">Epikuréerna</a> har kallats "de första vetenskapliga och liberala humanisterna".<sup id="cite_ref-6" class="reference"><a href="#cite_note-6"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>6<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikurismen var i stort sett en enda persons skapelse, <a href="/wiki/Epikuros" title="Epikuros">Epikuros</a> (341-270 f.Kr.). Epikuros lära var <a href="/wiki/Materialism" title="Materialism">materialistisk</a>, <a href="/wiki/Hedonism" title="Hedonism">njutningsinriktad</a> och icke-religiös. Dess främsta mål var att befria människor från fruktan, från både livet och döden. Man betonade <a href="/wiki/Njutning" title="Njutning">njutningens</a> värde och förklarade att vi inte har någonting att frukta av vår framtida icke-existens. En egenskap som gjorde epikurismen särskilt radikal var att de accepterade kvinnor och slavar i sina grupper. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Stoikerna">Stoikerna</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Stoikerna" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Stoikerna"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Stoikerna" class="mw-redirect" title="Stoikerna">Stoikerna</a> betonade förnuftets roll och hävdade att det inte finns någon högre auktoritet än denna.<sup id="cite_ref-7" class="reference"><a href="#cite_note-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Naturen styrs av rationella principer och det finns därför en anledning till att allting är som det är. Eftersom vi inte kan ändra det bör vi inte önska det annorlunda. Denna hållning, som lever kvar i uttrycket "stoiskt lugn", gjorde att många av de personer som anammade stoicismen var i stånd att lugnt uthärda livets vedermödor. Stoicismens grundare brukar anges vara <a href="/wiki/Zenon_fr%C3%A5n_Kition" title="Zenon från Kition">Zenon från Kition</a> (334-262), men läran hade efterföljare under en lång period efter dennes livstid. Bland de mest välkända stoikerna återfinns <a href="/wiki/Marcus_Aurelius" title="Marcus Aurelius">Marcus Aurelius</a>, romersk kejsare under senantiken. </p><p>Senantiken innebar inte bara livsåskådningar, utan även <a href="/wiki/Vetenskap" title="Vetenskap">vetenskap</a>. <a href="/wiki/Euklides" title="Euklides">Euklides</a> beskrev det som senare kom att kallas <a href="/wiki/Euklidisk_geometri" title="Euklidisk geometri">euklidisk geometri</a>. Euklides mest kända verk heter Stoicheia, eller Elementa på latin. I den sammanfattade han all då känd geometrisk kunskap. Verket är delat i 13 böcker, av vilka de sex första handlar om planfigurer och deras egenskaper, de tre följande om talteori och de fyra återstående om irrationella tal och rymdgeometri. Euklides betydelse för <a href="/wiki/Matematik" title="Matematik">matematiken</a> är lätt att inse, men för filosofin är kanske den betydelse han fick för <a href="/wiki/Rationalism" title="Rationalism">rationalismen</a> viktigare. Genom att utifrån grundläggande antagande bevisa en mängd geometriska satser gav Euklides ett exempel för andra filosofer. <a href="/wiki/Ren%C3%A9_Descartes" title="René Descartes">Descartes</a>, <a href="/wiki/Hobbes" class="mw-redirect" title="Hobbes">Hobbes</a> och <a href="/wiki/Spinoza" class="mw-redirect" title="Spinoza">Spinoza</a> försökte använda metoden för filosofiska system i motsats till <a href="/wiki/Empirism" title="Empirism">empirister</a>, som <a href="/wiki/John_Locke" title="John Locke">John Locke</a>, som menade att kunskapen inte kom från tänkandet utan från erfarenheten. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Österländsk_filosofi"><span id=".C3.96sterl.C3.A4ndsk_filosofi"></span>Österländsk filosofi</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Österländsk filosofi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Österländsk filosofi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/%C3%96sterl%C3%A4ndsk_filosofi" title="Österländsk filosofi">Österländsk filosofi</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Confucius_02.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/2d/Confucius_02.png" decoding="async" width="192" height="390" class="mw-file-element" data-file-width="192" data-file-height="390" /></a><figcaption>Traditionell avbildning av <a href="/wiki/Konfucius" title="Konfucius">Konfucius</a>.</figcaption></figure> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Dharma_wheel.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b0/Dharma_wheel.svg/170px-Dharma_wheel.svg.png" decoding="async" width="170" height="170" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b0/Dharma_wheel.svg/255px-Dharma_wheel.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b0/Dharma_wheel.svg/340px-Dharma_wheel.svg.png 2x" data-file-width="538" data-file-height="538" /></a><figcaption>De åtta spakarna i hjulet representerar <a href="/wiki/Den_%C3%A5ttafaldiga_v%C3%A4gen" class="mw-redirect" title="Den åttafaldiga vägen">den åttafaldiga vägen</a> inom buddhismen.</figcaption></figure> <p>Västerländsk filosofi som en kontinuerligt växande enhet tar sitt ursprung och utvecklas efter <a href="/wiki/Platon" title="Platon">Platon</a>, över den <a href="/wiki/Muslimsk_filosofi" class="mw-redirect" title="Muslimsk filosofi">muslimska världen</a> och västvärlden. Det hindrar inte att filosofi har funnits även i andra världsdelar och i andra sammanhang. Särskilt utvecklad har filosofin varit i österlandet. Termen <a href="/wiki/%C3%96sterl%C3%A4ndsk_filosofi" title="Österländsk filosofi">österländsk filosofi</a> refererar brett till olika filosofier i bland annat det forntida (förislamiska) <a href="/wiki/Iran" title="Iran">Iran</a>, <a href="/wiki/Indien" title="Indien">Indien</a>, <a href="/wiki/Kina" title="Kina">Kina</a> och <a href="/wiki/Japan" title="Japan">Japan</a>. Förutom en mängd berömda <a href="/wiki/Indisk_filosofi" title="Indisk filosofi">indiska filosofer</a> finns bland andra filosofer och läror <a href="/wiki/Lao-tse" class="mw-redirect" title="Lao-tse">Lao-tse</a> och <a href="/wiki/Daoism" title="Daoism">daoismen</a>, <a href="/wiki/Konfucius" title="Konfucius">Kung-Fu Tse</a> och <a href="/wiki/Konfucianism" title="Konfucianism">konfucianism</a> samt <a href="/wiki/Buddha" title="Buddha">Buddha</a> och <a href="/wiki/Buddhism" title="Buddhism">buddhism</a>. </p><p>Filosofins historia i österlandet inleds med <a href="/wiki/Zarathustra" title="Zarathustra">Zarathustra</a> som för första gången formulerade idéer om ontologisk respektive etisk dualism. Den <a href="/wiki/Zoroastrisk_filosofi" class="mw-redirect" title="Zoroastrisk filosofi">zoroastriska filosofin</a> har Zarathustras aforismer i <a href="/wiki/Gatha" title="Gatha">Gatha</a> som huvudkälla. </p><p><b><a href="/wiki/Konfucianism" title="Konfucianism">Konfucianism</a></b> är en av <a href="/wiki/Kina" title="Kina">Kinas</a> tre klassiska <a href="/wiki/Religion" title="Religion">religioner</a> eller <a href="/wiki/Filosofi" title="Filosofi">filosofier</a>. Konfucianismen är i högsta grad en <a href="/wiki/Statsideologi" title="Statsideologi">statsideologi</a>, och starkt <a href="/wiki/Hierarkisk" class="mw-redirect" title="Hierarkisk">hierarkisk</a> (till skillnad från <a href="/wiki/Daoism" title="Daoism">daoismen</a> och buddhismen). Konfucianismen lägger framförallt stor vikt vid de (vid instiftandet) traditionella kinesiska sederna, som viktiga för ett gott samhälle, en god moral, och ett gott liv. Konfucianismens främste tänkare har efter dess konsoliderande blivit filosofen <a href="/wiki/Kong_Fuzi" class="mw-redirect" title="Kong Fuzi">Kong Fuzi</a> ("mästare Kong"), i väst känd som Konfucius, som levde och verkade runt <a href="/wiki/500-talet_f.Kr." title="500-talet f.Kr.">500-talet f.Kr.</a>. </p><p><b><a href="/wiki/Vaisheshika" title="Vaisheshika">Vaisheshika</a></b>, är ett av den <a href="/wiki/Hinduisk" class="mw-redirect" title="Hinduisk">hinduiska</a> <a href="/wiki/Indisk_filosofi" title="Indisk filosofi">indiska filosofins</a> sex klassiska system, grundlagt på 500-talet före Kristus av den vise <a href="/wiki/Kanada_(indisk_filosof)" class="mw-redirect" title="Kanada (indisk filosof)">Kanāda</a> (eller <i>Kana-bhuk</i>, ordagrant "atomätare"), upphovsman till verket <i>Vaisheshika Sutra</i>. Vaisheshika ansluter sig till en form av <a href="/wiki/Atom" title="Atom">atomlära</a> och postulerar, ungefär ett sekel innan de <a href="/wiki/Antikens_Grekland" title="Antikens Grekland">grekiska</a> <a href="/wiki/Atomisterna" class="mw-redirect" title="Atomisterna">atomisterna</a> kom på tanken, att alla objekt i det fysiska <a href="/wiki/Kosmos" title="Kosmos">kosmos</a> kan reduceras till ett ändligt antal <a href="/wiki/Elementarpartikel" title="Elementarpartikel">elementarpartiklar</a>. Vaisheshika var en dominerande filosofisk riktning från ungefär första århundradet e.Kr. till omkring år <a href="/wiki/700" title="700">700</a>. </p><p><b>Buddhismens</b> <a href="/wiki/Etik" title="Etik">etik</a> skiljer sig nämnvärt från den i de <a href="/wiki/Abrahamitiska_religionerna" class="mw-redirect" title="Abrahamitiska religionerna">abrahamitiska religionerna</a> (<a href="/wiki/Kristendom" title="Kristendom">kristendom</a>, <a href="/wiki/Judendom" title="Judendom">judendom</a> och <a href="/wiki/Islam" title="Islam">islam</a>) då dess mål är att ge levnadsråd till människor. Detta för att de ska kunna generera så bra <a href="/wiki/Karma" title="Karma">karma</a> som möjligt. Det är alltså inte fråga om rätt eller fel, snarare om konstruktiva eller destruktiva handlingar - de som leder till lycka och de som leder till det motsatta. Dessa råd är också självpåtagna och praktiseras endast av dem som åtagit sig att göra det, för sitt eget och alla levande varelsers bästa. De fem vanligaste föreskrifterna (reglerna) är : </p> <ol><li>Att inte döda - utan värna allt liv</li> <li>Att inte ta det som inte är givet - utan respektera andras ting</li> <li>Att inte ägna sig åt olämplig <a href="/wiki/Sexualitet" title="Sexualitet">sexualitet</a> - utan vara omtänksam och ansvarsfull</li> <li>Att inte <a href="/wiki/Ljuga" class="mw-redirect" title="Ljuga">ljuga</a> - utan att tala <a href="/wiki/Sanning" title="Sanning">sanning</a></li> <li>Att inte orsaka att andra människor missbrukar <a href="/wiki/Droger" class="mw-redirect" title="Droger">droger</a>, eller själv missbruka dem - utan hålla sinnet klart</li></ol> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Medeltiden">Medeltiden</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Medeltiden" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Medeltiden"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Medeltidens_filosofi" title="Medeltidens filosofi">Medeltidens filosofi</a></dd></dl></div> <p>Medeltida filosofi brukar avgränsas som filosofi till tiden mellan <a href="/wiki/Augustinus" title="Augustinus">Augustinus</a> (350-talet e.Kr.) och <a href="/wiki/Wilhelm_av_Ockham" class="mw-redirect" title="Wilhelm av Ockham">Wilhelm av Ockham</a> (1350-talet e.Kr.). Vid tiden för antikens slut hade Platon kommit att dominera filosofin och det var först en god bit in på medeltiden som Aristoteles återupptäcktes i Europa genom arabiskt förmedling. Nu gjorde han dock succé och genom <a href="/wiki/Thomas_av_Aquino" title="Thomas av Aquino">Thomas av Aquino</a> etablerades han som en auktoritet och den främsta förkristna inspirationskällan. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Muslimsk_filosofi">Muslimsk filosofi</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Muslimsk filosofi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Muslimsk filosofi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Constantinople(1878)-ulema.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/69/Constantinople%281878%29-ulema.png/250px-Constantinople%281878%29-ulema.png" decoding="async" width="250" height="297" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/69/Constantinople%281878%29-ulema.png/375px-Constantinople%281878%29-ulema.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/69/Constantinople%281878%29-ulema.png 2x" data-file-width="400" data-file-height="475" /></a><figcaption>En <a href="/wiki/Osmanska_riket" title="Osmanska riket">osmansk</a> lärd (<b>‘ālim</b>).</figcaption></figure> <p>Under 600-900-talen lade muslimska filosofer grunden för en vetenskaplig <a href="/wiki/Logik" title="Logik">logik</a> med tillhörande funderingar. Under den här perioden kan den aktuella muslimska filosofin delas in i fyra riktningar, här i kronologisk ordning. Under tidig islamsk tid var <a href="/wiki/Profeten_Muhammed" class="mw-redirect" title="Profeten Muhammed">profeten Muhammed</a> den enda auktoriteten, och tänkandet baserar sig på <a href="/wiki/Sunna_(islam)" title="Sunna (islam)">sunna</a>. <a href="/wiki/Kalam" title="Kalam">Kalam</a> är en riktning som började undersöka sunna, men också vetenskap och lag, på ett djupare plan. <a href="/wiki/Mu%27taziliter" title="Mu'taziliter">Den Mutazilitiska skolan</a> integrerade <a href="/wiki/Grekisk_filosofi" class="mw-redirect" title="Grekisk filosofi">grekisk filosofi</a> med islam. Under samma tid utvecklades många av islams <a href="/wiki/Ritual" title="Ritual">ritualer</a>. <a href="/wiki/Ashariteskolan" class="mw-redirect" title="Ashariteskolan">Ashariteskolan</a>, senare, under 1100-talet, tillät filosofi inom vetenskapen men inte religionen. </p><p>Under början av 800-talet påbörjades ett omfattande översättningsarbete av grekiska texter i <a href="/wiki/Bagdad" title="Bagdad">Bagdad</a> under kalif <a href="/wiki/Al-Ma%27mun" class="mw-redirect" title="Al-Ma'mun">al-Ma'muns</a> regering. Det var en intellektuell och vetenskaplig blomstringsperiod då man intresserade sig för ”de nyttiga kunskaperna” som <a href="/wiki/Medicin_(vetenskap)" title="Medicin (vetenskap)">medicin</a>, <a href="/wiki/Matematik" title="Matematik">matematik</a>, <a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">teologi</a> och filosofi. De som arbetade med dessa översättningar påverkades av innehållet och resultatet blev inte bara rena översättningar utan även nya verk som diskuterade filosofin och logiken i förhållande till islamiska läror. Att logisk och med förnuftsmässiga resonemang försöka förklara teologi kallas på arabiska "<a href="/wiki/Kalam" title="Kalam">kalam</a>". Motsättningar inom olika muslimska grupper och muslimernas möte med andra religioner skapade heta debatter inom teologin där <a href="/w/index.php?title=Dirar_ibn-%C3%81mr&action=edit&redlink=1" class="new" title="Dirar ibn-Ámr [inte skriven än]">Dirar ibn-Ámr</a> var en av de första ledarna för kalam. Mu'taziliterna blev hans efterföljare. Religionen blev statsreligion mellan 820 och 850. Tanken på en skapad Koran öppnade möjligheten att hävda att härskarna var gudomligt inspirerade och kunde i sin tur ifrågasätta de koranlärdas (<a href="/wiki/Ulama" title="Ulama">ulamas</a>) anspråk på att sitta inne med ”den enda sanningen”. På så vis gjordes under denna period politiska försök till försoning mellan <a href="/wiki/Shiiter" class="mw-redirect" title="Shiiter">shiiter</a> och <a href="/wiki/Sunniter" class="mw-redirect" title="Sunniter">sunniter</a>. Från 1000-talet och framåt tappade mu'taziliterna alltmer mark och försvann men deras idéer och läror lever vidare i andra inriktningar och påverkar fortfarande den islamiska tron. </p><p>Muslimsk filosofi delades från cirka 1200 i två grenar, <a href="/wiki/Kalam" title="Kalam">kalam</a> och <a href="/w/index.php?title=Falasafa&action=edit&redlink=1" class="new" title="Falasafa [inte skriven än]">falasafa</a>.Inom kalam intresserade man sig för <a href="/wiki/Ijtihad" title="Ijtihad">Ijtihad</a>, en metod att granska islamisk lag med grund i <a href="/wiki/Koranen" title="Koranen">koranen</a> och sunna. Diskussioner uppstod bland annat om den fria viljan. En viktig riktning inom kalam var <a href="/w/index.php?title=Mutakallamin&action=edit&redlink=1" class="new" title="Mutakallamin [inte skriven än]">mutakallamin</a>, med idéer som ligger mellan det ortodoxt muslimska och icke-muslimska. Falasafa påverkades av andra kulturer, främst grekisk filosofi, och gjorde en stor insats genom att förmedla <a href="/w/index.php?title=Asiatisk_litteratur&action=edit&redlink=1" class="new" title="Asiatisk litteratur [inte skriven än]">asiatisk litteratur</a> till <a href="/wiki/Europa" title="Europa">Europa</a>. Dess företrädare kritiserade mutakallamin. En känd representant för falasafa var Ibn Rushd (<a href="/wiki/Averro%C3%ABs" title="Averroës">Averroës</a>).Averroës och <a href="/wiki/Avicenna" title="Avicenna">Avicenna</a> är de mest betydande <a href="/wiki/Medeltiden" title="Medeltiden">medeltida</a> muslimska filosoferna. De tog vara på och utvecklade arvet från <a href="/wiki/Antik_filosofi" class="mw-redirect" title="Antik filosofi">antik filosofi</a> och har en viktig plats i filosofins historia. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Avicenna_och_Averroës"><span id="Avicenna_och_Averro.C3.ABs"></span>Avicenna och Averroës</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Avicenna och Averroës" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Avicenna och Averroës"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:AverroesColor.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/82/AverroesColor.jpg/250px-AverroesColor.jpg" decoding="async" width="250" height="196" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/82/AverroesColor.jpg 1.5x" data-file-width="352" data-file-height="276" /></a><figcaption>Averroës framställd av 1300-talskonstnären <a href="/w/index.php?title=Andrea_Bonaiuto&action=edit&redlink=1" class="new" title="Andrea Bonaiuto [inte skriven än]">Andrea Bonaiuto</a>.</figcaption></figure> <p>Avicenna tolkade systematiskt den del av den antika grekiska <a href="/wiki/Vetenskap" title="Vetenskap">vetenskapen</a> som bevarats i den islamiska kulturkretsen. Han var den förste filosof att skilja mellan <i>essens</i> (vad något är) och <i>existens</i> (att något är). Han menade att de är två olika ting, med undantag av <a href="/wiki/Gud" title="Gud">Gud</a> där de sammanfaller. Han räknade med en substantiell själ, som kan överleva den kroppsliga döden, men förnekade kroppens uppståndelse. Dessa läror väckte häftig kritik hos persern <a href="/wiki/Ghazali" class="mw-redirect" title="Ghazali">Ghazali</a>, vilket ledde till en stagnation i den islamska filosofin efter Avicenna. Mest berömd är Avicenna för sin <a href="/wiki/Medicin_(vetenskap)" title="Medicin (vetenskap)">medicinska</a> <a href="/wiki/Encyklopedi" class="mw-redirect" title="Encyklopedi">encyklopedi</a>, <i><a href="/w/index.php?title=Q%C3%A2n%C3%BBn&action=edit&redlink=1" class="new" title="Qânûn [inte skriven än]">Qânûn</a></i>, med vilken Avicenna etablerade vad som senare under lång tid skulle bli normen för <a href="/wiki/Medicin_(vetenskap)" title="Medicin (vetenskap)">medicinsk</a> undervisning och praktik också i <a href="/wiki/Europa" title="Europa">Europa</a>. Avicenna räknas som en av läkekonstens stora. </p><p>Averroës hade en i grunden <a href="/wiki/Rationalism" title="Rationalism">rationalistisk</a> hållning till filosofin. Han kritiserade Avicennas åtskillnad mellan <a href="/wiki/Essens" title="Essens">essens</a> och <a href="/wiki/Existens" title="Existens">existens</a>, och utvecklade en lära om två slag av tillgång till <a href="/wiki/Sanning" title="Sanning">sanningen</a>. </p> <ul><li><a href="/wiki/Religion" title="Religion">Religionen</a> framställer sanningen på det sätt som lättast gör den tillgänglig för folket, genom bilder, <a href="/wiki/Symbol" title="Symbol">symboler</a> allegoriska berättelser anpassade efter folkets föreställningssätt.</li> <li><a href="/wiki/Filosofi" title="Filosofi">Filosofin</a> å sin sida framställer sanningen bokstavligt med det begreppsliga språkets hjälp.</li></ul> <p>Averroës besatt en bred och djup kännedom om sin tids vetenskaper. Han författade många skrifter, bland annat i polemik mot Mohammad Ghazali, om förhållandet mellan religion och filosofi, och företrädde en elitistisk syn där han menade att filosofi var en syssla för eliten, medan folket nöjde sig med den bokstavliga betydelsen av begrepp. Han menade därför att <a href="/wiki/Koranen" title="Koranen">Koranen</a> inte alltid skulle tolkas bokstavligt; när förnuftet förnekade påståenden i Koranen, skulle Koranen tolkas bildligt. Han fick inte något varaktigt inflytande på det muslimska tänkandet. I den europeiska idéhistorien är han mest känd för sin omfattande <a href="/wiki/Aristoteles" title="Aristoteles">Aristoteleskommentar</a>, och kallas i den medeltida litteraturen ”Kommentatorn”. Han härledde Aristoteles filosofi från <a href="/wiki/Nyplatonismen" class="mw-redirect" title="Nyplatonismen">nyplatonismen</a>. Kommentarerna översattes till <a href="/wiki/Hebreiska" title="Hebreiska">hebreiska</a> och <a href="/wiki/Latin" title="Latin">latin</a>, och fick stor betydelse för Aristotelesutläggningen, särskilt i det latinska västerlandet. Betydelsefull blev även hans teori om intellektet, <i>Nous</i>, som gemensamt för hela människosläktet (och alltså inte individuellt) liksom hans uppfattning om dettas odödlighet. Han omfattade en <a href="/wiki/Panteism" title="Panteism">panteistisk</a> världsbild där den mänskliga själen är en tillfällig aktivitet av <a href="/w/index.php?title=V%C3%A4rldsanden&action=edit&redlink=1" class="new" title="Världsanden [inte skriven än]">världsanden</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kristen_filosofi,_universaliestriden"><span id="Kristen_filosofi.2C_universaliestriden"></span>Kristen filosofi, universaliestriden</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Kristen filosofi, universaliestriden" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Kristen filosofi, universaliestriden"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:St-thomas-aquinas.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e3/St-thomas-aquinas.jpg/250px-St-thomas-aquinas.jpg" decoding="async" width="250" height="375" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e3/St-thomas-aquinas.jpg/375px-St-thomas-aquinas.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e3/St-thomas-aquinas.jpg/500px-St-thomas-aquinas.jpg 2x" data-file-width="4004" data-file-height="6000" /></a><figcaption><a href="/wiki/Thomas_av_Aquino" title="Thomas av Aquino">Thomas av Aquino</a>, postumt porträtt (1476) av <a href="/wiki/Carlo_Crivelli" title="Carlo Crivelli">Carlo Crivelli</a>.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Anselm_av_Canterbury" title="Anselm av Canterbury">Anselm av Canterbury</a> är berömd för sitt <a href="/wiki/Gudsbevis" title="Gudsbevis">gudsbevis</a>. Många av medeltidens filosofer var även teologer, ett typexempel på det är <a href="/wiki/Thomas_av_Aquino" title="Thomas av Aquino">Thomas av Aquino</a> vars stora insats är att förena <a href="/wiki/Aristoteles" title="Aristoteles">Aristoteles</a> filosofi med en tro på den kristna <a href="/wiki/Gud" title="Gud">Guden</a>, resultatet blev <a href="/wiki/Thomism" title="Thomism">thomismen</a>, en filosofisk riktning som har företrädare än idag. </p><p>Thomas av Aquino har utövat ett mycket stort inflytande över västvärldens <a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">teologi</a>, i synnerhet den romersk-katolska, vilket har spritt sig till den allmänna filosofin där han placerar sig i första ledet av <a href="/wiki/Aristotelism" title="Aristotelism">aristotelismen</a>, såsom dess uttolkare, och <a href="/wiki/Skolastik" title="Skolastik">skolastiken</a>. <a href="/wiki/Ayn_Rand" title="Ayn Rand">Ayn Rand</a> (själv <a href="/wiki/Ateism" title="Ateism">ateist</a>) "vidhåller bestämt att <a href="/wiki/Aristoteles" title="Aristoteles">Aristoteles</a> var den störste [filosofen] och att Thomas av Aquino var den näst störste."<sup id="cite_ref-8" class="reference"><a href="#cite_note-8"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>8<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I filosofiskt hänseende är <i>Summa Theologica</i> hans viktigaste och mest livaktiga verk, i vilken han framställer sin systematiska teologi. </p><p>Thomas ansåg "att vad beträffar kunskap av vad för slag av sanning behöver människan gudomlig hjälp, att intellektet må föras av Gud i denna akt." Han menade dock att människor har en naturlig förmåga att veta många saker utan gudomlig uppenbarelse, även om sådan uppenbarelse sker ibland, "särskilt med hänseende på [sådant som handlar om] tro."<sup id="cite_ref-9" class="reference"><a href="#cite_note-9"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Thomas var också en <a href="/wiki/Aristotelism" title="Aristotelism">aristoteliker</a> och en <a href="/wiki/Empiricism" class="mw-redirect" title="Empiricism">empiricist</a>. Dessa två strömningar i västvärldens tänkande gav han ett genomgripande avtryck i. </p><p>Thomas av Aquino menade att <a href="/wiki/Sanning" title="Sanning">sanning</a> utgörs av förnuftsbaserat vetande (naturlig <a href="/wiki/Uppenbarelse" title="Uppenbarelse">uppenbarelse</a>) och <a href="/wiki/Tro" title="Tro">tro</a> (övernaturlig uppenbarelse). <i>Övernaturlig</i> uppenbarelse uppenbaras genom <a href="/wiki/Profeter" class="mw-redirect" title="Profeter">profeterna</a>, <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a>, och magisteriet, det som brukar gå under samlingsbeteckningen "traditionen". <i>Naturlig</i> uppenbarelse är den sanning som är tillgänglig för alla människor till följd av deras mänskliga natur; vissa sanningar kan alla människor ernå genom att använda förnuftet på ett korrekt sätt. Exempelvis ansåg han att det mänskliga förnuftet kunde tillgodogöra sig förnuftsbaserade <a href="/wiki/Gudsbevis" title="Gudsbevis">bevis för Guds existens</a>. Fastän Guds väsen och egenskaper (person, enhet, sanning, godhet, makt, kunskap) kan härledas genom förnuftet, kan vissa sanningar endast bli kända genom särskild uppenbarelse (såsom <a href="/wiki/Treenigheten" class="mw-redirect" title="Treenigheten">treenigheten</a>). I Thomas teoribildning är den särskilda uppenbarelsen jämförbar med uppenbarelsen av Gud i <a href="/wiki/Jesus_Kristus" class="mw-redirect" title="Jesus Kristus">Jesus Kristus</a>. De överordnade teologiska komponenterna av <a href="/wiki/Kristendom" title="Kristendom">kristendomen</a>, till exempel treenigheten och <a href="/wiki/Inkarnation" title="Inkarnation">inkarnationen</a>, uppenbaras i den <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkans</a> förkunnelse och i Bibeln, och må inte härledas ytterligare. Särskild uppenbarelse (tro) och naturlig uppenbarelse (förnuft) kompletterar snarare än strider emot varandra, för de sammanstrålar i samma punkt: sanningen. </p> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Helo%C3%AFse_et_d%27Ab%C3%A9lard.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8e/Helo%C3%AFse_et_d%27Ab%C3%A9lard.jpg/250px-Helo%C3%AFse_et_d%27Ab%C3%A9lard.jpg" decoding="async" width="250" height="300" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8e/Helo%C3%AFse_et_d%27Ab%C3%A9lard.jpg/375px-Helo%C3%AFse_et_d%27Ab%C3%A9lard.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/8e/Helo%C3%AFse_et_d%27Ab%C3%A9lard.jpg 2x" data-file-width="438" data-file-height="526" /></a><figcaption><a href="/wiki/Pierre_Ab%C3%A9lard" title="Pierre Abélard">Pierre Abélard</a> med sin kära <a href="/wiki/H%C3%A9lo%C3%AFse" title="Héloïse">Héloïse</a>.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Pierre_Abaelard" class="mw-redirect" title="Pierre Abaelard">Pierre Abaelard</a> kom att betyda mycket för <a href="/wiki/Skolastik" title="Skolastik">skolastiken</a>, den utvecklade form för argumentation utifrån auktoriteter, särskilt <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Skriften</a>, <a href="/wiki/Kyrkof%C3%A4der" class="mw-redirect" title="Kyrkofäder">kyrkofäder</a> och <a href="/wiki/Aristoteles" title="Aristoteles">Aristoteles</a>, som är så särpräglad för <a href="/wiki/Medeltida_filosofi" class="mw-redirect" title="Medeltida filosofi">medeltida filosofi</a>. Skolastiken försökte förklara alla trossanningar i termer av förnuftssanningar. Utgångspunkten är att den <a href="/wiki/Kristendomen" class="mw-redirect" title="Kristendomen">kristna</a> <a href="/wiki/Tro" title="Tro">tron</a> i princip kan begripas. Innehållet utvecklades i skolor och universitet, i samband med studiet av <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Skriften</a>, av <a href="/wiki/Kyrkofader" class="mw-redirect" title="Kyrkofader">kyrkofäderna</a>, eller erkända (ofta antika) klassiker, kallade <i>auctores.</i> Skolastikens viktigaste redskap var diskussioner, debatter eller <a href="/wiki/Logik" title="Logik">logik</a>, varigenom man via slutledningar ansåg sig kunna uppställa rationella utsagor om <a href="/wiki/Gud" title="Gud">Gud</a>, världen och skapelsen. Målet var att framställa hela <a href="/wiki/Kristendomen" class="mw-redirect" title="Kristendomen">kristendomens</a> sanning och att rationellt vederlägga de invändningar som anförts mot den. Skolastiken var aldrig källkritisk; felaktiga slutsatser ansågs bero på felaktig argumentering, medan källorna sågs som absoluta sanningar. Om källorna däremot innehöll några felaktigheter förkastades de. </p><p>Men, medeltiden var inte bara <a href="/wiki/Religionsfilosofi" title="Religionsfilosofi">religionsfilosofi</a> och skolastisk <a href="/wiki/Vetenskaplig_metod" title="Vetenskaplig metod">metod</a>, det fanns också stor aktivitet inom <a href="/wiki/Metafysik" title="Metafysik">metafysik</a>, <a href="/wiki/Logik" title="Logik">logik</a> och <a href="/wiki/Spr%C3%A5kfilosofi" title="Språkfilosofi">språkfilosofi</a>. <a href="/wiki/Universaliestriden" title="Universaliestriden">Universaliestriden</a> och dess diskussion om allmänbegreppens (universaliernas) realitet engagerade många filosofer. Frågan om förhållandet mellan det universella och det individuella hade dryftats redan i den antika filosofin (Platon, Aristoteles, nyplatonismen) och övertogs av den medeltida filosofin. <a href="/wiki/Anselm_av_Canterbury" title="Anselm av Canterbury">Anselm av Canterbury</a> förfäktade en realistisk uppfattning, det vill säga att allmänbegreppen har en objektiv existens. Nominalisten <a href="/wiki/Roscelin_av_Compi%C3%A8gne" title="Roscelin av Compiègne">Roscelin av Compiègne</a> menade däremot, att universalierna enbart är <a href="/wiki/Namn" class="mw-redirect" title="Namn">namn</a> som inte besitter någon realitet. Frågan fick ny aktualitet genom <a href="/wiki/Wilhelm_av_Ockham" class="mw-redirect" title="Wilhelm av Ockham">Wilhelm av Ockham</a> och den senare <a href="/wiki/Nominalism" title="Nominalism">nominalismen</a>. Utgångspunkten för Ockhams tänkande är kritiken av den <a href="/wiki/Realism" title="Realism">realistiska</a> <a href="/wiki/Kunskapsteori" class="mw-redirect" title="Kunskapsteori">kunskapsteorin</a>. Enligt Wilhelm av Ockham har allmänbegreppen ingen verklig existens utanför medvetandet och är bara tecken för tingen, inte tingen själva. Denna <a href="/wiki/Nominalism" title="Nominalism">nominalism</a> förenade han med ett nytt intresse för det individuella och för den <a href="/wiki/Empirism" title="Empirism">empiriska</a> världen i allmänhet. Hans ståndpunkt innebar en avgörande vändpunkt i <a href="/wiki/Skolastik" title="Skolastik">skolastikens</a> historia. Han formulerade den princip om <i>minsta möjliga antagande</i> som går under beteckningen <a href="/wiki/Ockhams_rakkniv" title="Ockhams rakkniv">Ockhams rakkniv</a>. Den <a href="/wiki/Thomism" title="Thomism">thomistiska</a> filosofins <a href="/wiki/Gudsbevis" title="Gudsbevis">gudsbevis</a>, som utgår från en realistisk syn på allmänbegreppen, saknar enligt nominalisterna giltighet. <a href="/wiki/Tro" title="Tro">Tron</a> kan därför inte bygga på förnuftet utan på <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a> och <a href="/wiki/Kyrka" title="Kyrka">kyrkans</a> auktoritet. Nominalismen har starkt påverkat <a href="/wiki/Martin_Luther" title="Martin Luther">Luther</a> och andra <a href="/wiki/Reformationen" title="Reformationen">reformatoriska</a> teologer. I senare filosofi har nominalistiska åsikter blivit framförda av bland annat <a href="/wiki/Nelson_Goodman" title="Nelson Goodman">Nelson Goodman</a> och <a href="/wiki/Willard_V_Quine" class="mw-redirect" title="Willard V Quine">Willard V Quine</a>. </p><p>Under <a href="/wiki/Ren%C3%A4ssans" class="mw-redirect" title="Renässans">renässansen</a> kom man att vara mycket oförstående inför medeltidens filosofi och de medeltida filosoferna kom att vara baktalade och bortglömda ända fram till i slutet av 1800-talet då man började upptäcka de framsteg som gjorts under medeltiden. Det var till exempel först i och med <a href="/wiki/Gottlob_Frege" title="Gottlob Frege">Gottlob Frege</a> som <a href="/wiki/Logik" title="Logik">logik</a> och <a href="/wiki/Spr%C3%A5kfilosofi" title="Språkfilosofi">språkfilosofi</a> på allvar kunde påstå sig ha överträffat det som åstadkommits under antiken och medeltiden. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Revolution_i_vetenskapen">Revolution i vetenskapen</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Revolution i vetenskapen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Revolution i vetenskapen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Galileo_moon_phases.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7a/Galileo_moon_phases.jpg/250px-Galileo_moon_phases.jpg" decoding="async" width="250" height="350" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7a/Galileo_moon_phases.jpg/375px-Galileo_moon_phases.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7a/Galileo_moon_phases.jpg/500px-Galileo_moon_phases.jpg 2x" data-file-width="585" data-file-height="818" /></a><figcaption>Månfaser av Galilei.</figcaption></figure> <p>Renässansen betecknar återfödelsen av den antika kulturen och filosofin. Under renässansen kom den stora brytningen med den antik-kristna kunskapssynen och man började bygga upp en "ny vetenskap byggd på observationer, orsaksförklaringar och matematik". <a href="/wiki/Konst" title="Konst">Konst</a> och <a href="/wiki/Teknologi" title="Teknologi">teknologi</a> utvecklades av bland andra <a href="/wiki/Leonardo_da_Vinci" title="Leonardo da Vinci">Leonardo da Vinci</a>. </p><p><a href="/wiki/Francis_Bacon" title="Francis Bacon">Francis Bacon</a>, en förelöpare till den brittiska <a href="/wiki/Empirism" title="Empirism">empirismen</a>, var en av de första som tydligt såg behovet av <a href="/wiki/Vetenskaplig_metod" title="Vetenskaplig metod">vetenskaplig metod</a> för vetenskaplig framväxt och dessutom de frukter i form av teknologi vetenskapen kunde ge om man gjorde en satsning på vetenskaplig växt. Man kan säga att Bacon var en av de första som aktivt jobbade med <a href="/wiki/Vetenskapsteori" title="Vetenskapsteori">vetenskapsteori</a>. Bacon är känd för att ha varit en dålig vetenskapsman - trots sina bidrag till vetenskapsteorin. <a href="/wiki/Galileo_Galilei" title="Galileo Galilei">Galileo Galilei</a> - både praktiker och teoretiker inom vetenskapen. Hans fokus på <a href="/wiki/Experiment" title="Experiment">experiment</a> och tester i verkligheten gjorde honom på många sätt närmare oss, än <a href="/wiki/Francis_Bacon" title="Francis Bacon">Francis Bacons</a> metodlära. </p><p><a href="/wiki/Astronomi" title="Astronomi">Astronomin</a> utvecklades starkt av bland andra <a href="/wiki/Nicolaus_Copernicus" title="Nicolaus Copernicus">Nicolaus Copernicus</a> och <a href="/wiki/Giordano_Bruno" title="Giordano Bruno">Bruno</a>. Istället för att ha människan och jorden som självklart centrum i världen visade det sig att den <a href="/wiki/Heliocentriska_v%C3%A4rldsbilden" class="mw-redirect" title="Heliocentriska världsbilden">heliocentriska världsbilden</a>, med solen i centrum, var den rätta. Även Giordano Bruno, <a href="/wiki/Tycho_Brahe" title="Tycho Brahe">Tycho Brahe</a> och <a href="/wiki/Galileo_Galilei" title="Galileo Galilei">Galileo Galilei</a> gav viktiga bidrag till detta. </p><p><a href="/wiki/Isaac_Newton" title="Isaac Newton">Isaac Newton</a> utvecklade den <a href="/wiki/Mekanik" class="mw-disambig" title="Mekanik">mekaniken</a> och <a href="/wiki/Differentialkalkyl" title="Differentialkalkyl">differentialkalkylen</a> och hans modell för mekaniken kom att bestå ända till att <a href="/wiki/Albert_Einstein" title="Albert Einstein">Albert Einstein</a> återigen revolutionerade mekaniken med den <a href="/wiki/Allm%C3%A4nna_relativitetsteorin" title="Allmänna relativitetsteorin">allmänna relativitetsteorin</a> och den <a href="/wiki/Speciella_relativitetsteorin" title="Speciella relativitetsteorin">speciella relativitetsteorin</a>. </p><p><a href="/wiki/Carl_von_Linn%C3%A9" title="Carl von Linné">Carl von Linné</a> revolutionerade <a href="/wiki/Biologi" title="Biologi">biologin</a>, inte minst <a href="/wiki/Botanik" title="Botanik">botaniken</a>, genom sitt <a href="/wiki/Taxonomi" title="Taxonomi">taxonomiska</a> system som gjorde det möjligt att ordna arter efter släktskap på ett enklare sätt. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Revolution_i_samhälle_och_samhällsteori"><span id="Revolution_i_samh.C3.A4lle_och_samh.C3.A4llsteori"></span>Revolution i samhälle och samhällsteori</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Revolution i samhälle och samhällsteori" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Revolution i samhälle och samhällsteori"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Holbein-erasmus.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/30/Holbein-erasmus.jpg/250px-Holbein-erasmus.jpg" decoding="async" width="250" height="354" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/30/Holbein-erasmus.jpg/375px-Holbein-erasmus.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/30/Holbein-erasmus.jpg/500px-Holbein-erasmus.jpg 2x" data-file-width="1618" data-file-height="2290" /></a><figcaption><a href="/wiki/Erasmus_av_Rotterdam" title="Erasmus av Rotterdam">Erasmus av Rotterdam</a>, 1466-1536.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Politisk_filosofi" title="Politisk filosofi">Politisk filosofi</a> och <a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">teologi</a> påverkades av renässansen. I teologin kom det att leda till <a href="/wiki/Reformationen" title="Reformationen">reformationen</a> och <a href="/wiki/Motreformationen" title="Motreformationen">motreformationen</a> och i samhället förändrade sätt att styra länder och ibland gav det till revolutioner, till exempel den <a href="/wiki/Franska_revolutionen" title="Franska revolutionen">franska revolutionen</a>. Samma anda som fick vetenskapsmän att lämna studiet av auktoriteter och istället studera naturen genom experiment fick teologer att studera bibeln på grundspråken och filosofer att läsa klassikerna. Gemensamt ifrågasatte de den kyrka och det samhälle som traditionen givit och prövade med förnuftet vad som var sunt, rätt och värt att behålla. </p><p><a href="/wiki/Erasmus_av_Rotterdam" title="Erasmus av Rotterdam">Erasmus av Rotterdam</a> uppmuntrade det vetenskapliga studiet av bibelns grundspråk och gav ut en grekiska utgåva av <a href="/wiki/Nya_testamentet" title="Nya testamentet">Nya testamentet</a> 1516. Läsningen av grundtexterna var en viktig del av reformationen, när man själva kunde läsa de Heliga texterna kunde man också själva besluta hur man skulle leva efter dem utan att vara beroende av traditionens tolkning. I <a href="/wiki/Sverige" title="Sverige">Sverige</a> är <a href="/wiki/Martin_Luther" title="Martin Luther">Luther</a> den kanske mest kända reformatorn, men i många länder har <a href="/wiki/Jean_Calvin" title="Jean Calvin">Calvin</a> fått större betydelse. <a href="/wiki/Huldrych_Zwingli" title="Huldrych Zwingli">Zwingli</a> är kanske den mer extreme reformatorn, men det gör också att han tydligare illustrerar tidsandan, han avfärdade användandet av bilder och musik i <a href="/wiki/Gudstj%C3%A4nst" title="Gudstjänst">gudstjänsterna</a> och <a href="/wiki/Jesus" title="Jesus">Jesu</a> närvaro i <a href="/wiki/Nattvard" title="Nattvard">nattvarden</a>. Han avskaffade dessutom <a href="/wiki/Altare" title="Altare">altare</a> och mässkläder och införde gudstjänster som enbart bestod av <a href="/wiki/Predikan" title="Predikan">predikan</a> och <a href="/wiki/B%C3%B6n" title="Bön">bön</a>. All yttre <a href="/wiki/Puts" title="Puts">kyrkoputs</a> ogillades, och <a href="/wiki/Kyrka" title="Kyrka">kyrkorummet</a> skulle vara helt odekorerat. I stället för <a href="/wiki/Transsubstantiationsl%C3%A4ran" class="mw-redirect" title="Transsubstantiationsläran">transsubstantiationsläran</a> hos den katolska kyrkan såg Zwingli nattvarden enbart som en minneshögtid. Reformatorerna förde så bort från traditionens dekorationer och komplikationer i kyrkorum och teologi och mot studier av grundtexterna och en direkt relation till den Gud de trodde på. </p><p>Filosifin hade vid den tiden direkt påverkan på samhället. Bakom den <a href="/wiki/Franska_revolutionen" title="Franska revolutionen">franska revolutionen</a> och den <a href="/wiki/Amerikanska_revolutionen" title="Amerikanska revolutionen">amerikanska revolutionen</a> låg inte bara materiella orsaker, (se <a href="/wiki/Marxism" title="Marxism">marxism</a>). Filosofer hade givit teori för hur den fria individen skulle leva i ett gott och rättvist samhälle. <a href="/wiki/Fran%C3%A7ois_Voltaire" class="mw-redirect" title="François Voltaire">François Voltaire</a>, <a href="/wiki/Jean-Jacques_Rousseau" title="Jean-Jacques Rousseau">Jean-Jacques Rousseau</a> och <a href="/wiki/John_Locke" title="John Locke">John Locke</a> var alla filosofer i <a href="/wiki/Upplysningen" class="mw-redirect" title="Upplysningen">upplysningen</a> som genom sina bidrag till <a href="/wiki/Politisk_filosofi" title="Politisk filosofi">politisk filosofi</a> kom att ge en teoretisk grund för revolutioner och <a href="/wiki/De_m%C3%A4nskliga_r%C3%A4ttigheterna" class="mw-redirect" title="De mänskliga rättigheterna">de mänskliga rättigheterna</a> i den tidens samhälle. För dessa filosofer var ett <a href="/wiki/Kontraktualism" title="Kontraktualism">samhällskontrakt</a> och <a href="/wiki/Naturr%C3%A4tt" title="Naturrätt">naturrätt</a> viktiga begrepp. </p><p>Vid sidan om <a href="/wiki/John_Locke" title="John Locke">John Locke</a> gav <a href="/wiki/Thomas_Hobbes" title="Thomas Hobbes">Thomas Hobbes</a> viktiga bidrag till <a href="/wiki/Liberalismen" class="mw-redirect" title="Liberalismen">liberalismens</a> utveckling, även om Hobbes teori naturtillståndet som "allas krig mot alla" ger en mer dyster människosyn än Lockes fria människor som sluter sig samman och genom ett kontrakt bildar en <a href="/wiki/Stat" title="Stat">stat</a>. </p><p>Utifrån en <a href="/wiki/Konservativ" class="mw-redirect" title="Konservativ">konservativ</a> utgångspunkt argumenterade <a href="/wiki/Edmund_Burke" title="Edmund Burke">Edmund Burke</a> för det felaktiga i den <a href="/wiki/Franska_revolutionen" title="Franska revolutionen">franska revolutionen</a> och det sundare i den <a href="/wiki/Amerikanska_revolutionen" title="Amerikanska revolutionen">amerikanska revolutionen</a>. Än idag är frågan om förnuftet eller traditionen ska ha övervikt mycket diskuterad och frågan kanske mer komplicerad än vad den ser ut att vara från början. Den svenska välfärden var från början ett progressivt och lätt revolutionärt projekt, att idag förvaras den med flera konservativa argument. EU-motståndet som drivs starkt av, åtminstone tidigare, revolutionära rörelser försvaras med många argument som påminner mer om Edmund Burke än den franska revolutionens. Detta på samma gång som de så kallade konservativa partierna är snabba att hänvisa till förnuftet i argumentation. </p><p>Många av de grundläggande frågor som diskuteras i samhället idag får sina argument från tankar som tänktes i <a href="/wiki/Ren%C3%A4ssans" class="mw-redirect" title="Renässans">renässansens</a> och <a href="/wiki/Upplysningens_filosofi" class="mw-redirect" title="Upplysningens filosofi">upplysningens</a> intellektuella liv. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Rationalisterna">Rationalisterna</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Rationalisterna" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Rationalisterna"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Frans_Hals_-_Portret_van_Ren%C3%A9_Descartes.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/73/Frans_Hals_-_Portret_van_Ren%C3%A9_Descartes.jpg/250px-Frans_Hals_-_Portret_van_Ren%C3%A9_Descartes.jpg" decoding="async" width="250" height="306" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/73/Frans_Hals_-_Portret_van_Ren%C3%A9_Descartes.jpg/375px-Frans_Hals_-_Portret_van_Ren%C3%A9_Descartes.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/73/Frans_Hals_-_Portret_van_Ren%C3%A9_Descartes.jpg/500px-Frans_Hals_-_Portret_van_Ren%C3%A9_Descartes.jpg 2x" data-file-width="817" data-file-height="1000" /></a><figcaption><a href="/wiki/Ren%C3%A9_Descartes" title="René Descartes">René Descartes</a>, 1596 -1650.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Rationalism" title="Rationalism">Rationalism</a> är en beteckning för alla filosofiska riktningar, som är centrerade kring förnuftet (ratio på latin), tänkandet och tingens logiska ordning. Rationalismen utvecklades under 1600- och 1700-talen då filosoferna René Descartes, Baruch Spinoza och <a href="/wiki/Gottfried_Wilhelm_Leibniz" title="Gottfried Wilhelm Leibniz">Gottfried Wilhelm Leibniz</a> byggde upp <a href="/wiki/Metafysisk" class="mw-redirect" title="Metafysisk">metafysiska</a> system i motsättning till <a href="/wiki/Empirism" title="Empirism">empirismen</a>. Det är viktigt att förstå att vi rör oss med schabloner och karikatyrer när vi talar om så komplexa filosofer som rationalisterna. De hade alla sina svar och idéer på sin tids frågor. Någon antagonism visavi empiristerna handlar det inte om, då rationalisterna inte var främmande för experiment och erfarenhet via sinnena. </p><p>Rationalisterna var starkt påverkade av den moderna världsbildens frammarsch på 1600-talet i och med <a href="/wiki/Galileo_Galilei" title="Galileo Galilei">Galileo Galilei</a> och <a href="/wiki/Isaac_Newton" title="Isaac Newton">Isaac Newtons</a> upptäckter. Den mekanistiska världsbilden växer fram, där universum framstår som ett gigantiskt urverk och lagen om orsak och verkan tycks gälla all materia. Även människor förefaller underställda orsakslagen och bör förstås och förklaras. Att ifrågasätta den medeltida <a href="/wiki/Skolastiken" class="mw-redirect" title="Skolastiken">skolastikens</a> världsbild blev den nya filosofins uppgift men också att hitta en plats för människan i ett teologiskt perspektiv och ge svar på frågor om <a href="/wiki/Fri_vilja" title="Fri vilja">fri vilja</a> och determinism. </p><p><b>Metod</b> </p><p>Descartes var djupt missnöjd med sin tids vetenskap och dess kunskapsteoretiska grund. Ett av hans mål var att med hjälp av reduktionism, nå fram till helt säkra påståenden om världen. Han menade till exempel att man intuitivt kunde se (skåda klart och tydligt) att en triangel hade tre sidor och att man genom <a href="/wiki/Deduktion" title="Deduktion">deduktion</a> kunde nå säker kunskap. Det var med förnuftet, inte känslor eller sinnesintryck, som det var möjligt. Genom att ha några få enkla principer (från latinets <i>principia</i> "början") som utgångspunkt menade de att man kunde förstå och förklara världen. Descartes försökte skapa en säker grundval för tänkandet och vetenskapen genom att tvivla på allt - inklusive matematikens satser. Det fanns dock en sak han inte kunde tvivla på, nämligen att han tänkte under sitt tvivel. Härav kommer hans berömda <i>cogito ergo sum</i> "jag tänker, alltså är jag". Själen blev grundvalen för hans rationalism och människan som "tänkande ting". </p><p><b>Substansläran</b> </p><p>Aristoteles och senare skolastikens filosofer gav stor vikt åt tanken på substanser. Substanser är tillvarons yttersta beståndsdelar. De kan inte delas och är sig själva nog. Rationalisterna tog, trots sitt motstånd mot skolastiskt filosofi; till sig substansläran. Descartes genomför en sträng <a href="/wiki/Dualism" title="Dualism">dualism</a> mellan två substanser - tänkande substans (<i>res cogitans</i>) och utsträckt materia (<i>res exstensa</i>). Denna dualism har haft stor betydelse in i vår tid. Människans kropp är en rent mekanisk automat styrd av själen. Men hur påverkar själen - denna eteriska substans - den fysiska substansen? Kan ett spöke som går genom väggar också öppna dörrar av järn? Detta var en <a href="/wiki/St%C3%B6testen" title="Stötesten">stötesten</a> som redan Descartes samtid kritiserade. Spinoza och Leibniz var djupt påverkade av Descartes men ville utveckla hans tankar och göra någonting bättre. Spinoza genom att anta en <a href="/wiki/Monism" title="Monism">monism</a> det vill säga att allt består av en substans; Leibniz i sin tur genom att påstå allt består av ett oändligt antal substanser. </p><p><b>Materia och ande</b> </p><p>Descartes dualism ledde honom till problemet med hur kropp och själ interagerar. Hans efterföljare - cartesianerna - försökte lösa detta med att anta tanken på <i>synkrona klockor</i>, att viljeakter i själen parallellt yttrar sig i händelser i yttervärlden. Yttersta garanten för detta var gud. För Spinoza fanns bara en substans och denna substans var gud själv, det vill säga en immanent tanke på gud. vi är alla delar av gud. Leibniz resonerade som så, att ingen substans är delbar. Materia är alltid delbart i mindre och mindre entiteter. - alltså kan inte den yttersta substansen vara materiell. I sin så kallade <a href="/wiki/Monadologi" class="mw-redirect" title="Monadologi">Monadologi</a> menade han att allt ytterst består av små andliga punkter, som han kallade monader (av latinets <i>monad</i> "ensam enhet"). Rationalisterna tänkte ofta i den nya mekanistiska "döda" världsbildens termer men önskade också försona den med en religiös gudstro. </p><p><b>Fri vilja och moral</b> </p><p>för rationalisterna fanns inte uppdelningen i praktisk och teoretisk filosofi, det vill säga att strikt syssla med hur världen bör vara och hur den är. Moralfilosofi och metafysik sammanfaller. Att Spinozas huvudverk heter "Etiken" är därför inte så märkligt. I den mekanistiska världsbilden är allt underställt lagen om orsak och verkan, det är i grunden en deterministisk syn. Men om allt är förutbestämt, hur kan då det harmonieras med mänsklig värdighet, frihet och moral? För Descartes dualism utgör helt enkelt lösningen, att människan i kraft av att vara ett tänkande ting har helt fri vilja och kan göra autonoma val. Hon bär därför fullt ansvar för sina handlingar. Spinoza och Leibniz är båda överens om en strikt deterministisk syn på tillvaron men båda intar en position som försöker förena determinism med frihet , så kallad <a href="/wiki/Kompatibilism" class="mw-redirect" title="Kompatibilism">kompatibilism</a>. </p><p>Filosofen Hans-Georg <a href="/wiki/Gadamer" class="mw-redirect" title="Gadamer">Gadamer</a> talade ibland om att vi lever i vetenskapens tidsålder. Rationalisterna försökte "rädda" gud från ett stort och öde universum - men början till ett avkristnat Europa kan nog skönjas redan på 1600-talet efter ett <a href="/wiki/Bigotteri" title="Bigotteri">bigott</a> 1500-tal. En dold agenda, där förnuft, vetenskap och matematik styr våra liv får delvis sägas ha rationalisterna själva som skribenter. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Empiristerna">Empiristerna</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Empiristerna" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Empiristerna"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:David_Hume.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/21/David_Hume.jpg/250px-David_Hume.jpg" decoding="async" width="250" height="303" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/21/David_Hume.jpg/375px-David_Hume.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/21/David_Hume.jpg/500px-David_Hume.jpg 2x" data-file-width="825" data-file-height="1000" /></a><figcaption>David Hume (1711-1776).</figcaption></figure> <p>Den brittiska <a href="/wiki/Empirism" title="Empirism">empirismen</a> förebådades av <a href="/wiki/Francis_Bacon" title="Francis Bacon">Francis Bacon</a> men grundlades av <a href="/wiki/John_Locke" title="John Locke">John Locke</a> som menade att all kunskap kom från sinneserfarenheter, utvecklades av <a href="/wiki/George_Berkeley" title="George Berkeley">George Berkeley</a> som argumenterade för att endast sinnesimpressioner existerar, d.v.s <a href="/wiki/Idealism" title="Idealism">idealism</a>, och fullbordades av <a href="/wiki/David_Hume" title="David Hume">David Hume</a> som fullt ut drog de logiska konsekvenserna av empirismens <a href="/wiki/Premiss" title="Premiss">premisser</a>. En av dessa konsekvenser utmynnar i Humes kritik av orsak-verkanrelationen som leder till en stark kritik av <a href="/wiki/Induktion_(filosofi)" title="Induktion (filosofi)">induktion (filosofi)</a> som en del av den <a href="/wiki/Vetenskaplig_metod" title="Vetenskaplig metod">vetenskaplig metoden</a>. I och med att det inte finns något direkt logiskt samband mellan orsak och verkan och genom att det inte finns någon sinneserfarenhet av sambandet mellan orsak och verkan finns det inte någon grund för att säga att orsak följer efter verkan annan än vanan. Att vi förväntar oss att solen går upp i morgon grundar vi egentligen inte på annat än att den gick upp igår och att vi är vana med att den går upp varje morgon. Som vi ser kan empirism ha både en <a href="/wiki/Epistemologi" title="Epistemologi">epistemologisk</a> och en <a href="/wiki/Ontologi" title="Ontologi">ontologisk</a> del. Epistemologisk så tillvida att vi kan veta och lära endast av det vi får genom sinnena, Ontologisk om man argumenterar att endast det som kommer via sinnena existerar. Ontologisk empirism innebär förnekande av materiens existens, vilket också var det som gjorde <a href="/wiki/George_Berkeley" title="George Berkeley">George Berkeley</a> både känd och ökänd i den samtida filosofin. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Kant_och_romantiken">Kant och romantiken</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Kant och romantiken" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Kant och romantiken"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Immanuel_Kant_(portrait).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cc/Immanuel_Kant_%28portrait%29.jpg/250px-Immanuel_Kant_%28portrait%29.jpg" decoding="async" width="250" height="312" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cc/Immanuel_Kant_%28portrait%29.jpg/375px-Immanuel_Kant_%28portrait%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cc/Immanuel_Kant_%28portrait%29.jpg/500px-Immanuel_Kant_%28portrait%29.jpg 2x" data-file-width="677" data-file-height="845" /></a><figcaption><a href="/wiki/Immanuel_Kant" title="Immanuel Kant">Immanuel Kant</a>, 1724-1804.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Immanuel_Kant" title="Immanuel Kant">Immanuel Kant</a> skrev banbrytande verk, bland annat inom områdena etik och kunskapsteori. Kants <i><a href="/wiki/Kritik_av_det_praktiska_f%C3%B6rnuftet" title="Kritik av det praktiska förnuftet">Kritik av det praktiska förnuftet</a></i> och <i><a href="/wiki/Grundl%C3%A4ggning_av_sedernas_metafysik" title="Grundläggning av sedernas metafysik">Grundläggning av sedernas metafysik</a></i> formulerar ett moralsystem som baseras på vad Kant själv kallade för det <a href="/wiki/Kategoriska_imperativet" title="Kategoriska imperativet">kategoriska imperativet</a>, som i sin mest välkända formulering lyder: "Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag". Detta är enligt Kant en lag som gäller för alla rationella varelser med fri vilja. Man måste, när man handlar, föreställa sig att regeln som stödjer handlingen måste kunna gälla för alla andra i liknande omständigheter, inklusive dig själv i framtiden. Om du inte kan acceptera konsekvenserna av detta <a href="/wiki/Tankeexperiment" title="Tankeexperiment">tankeexperiment</a>, eller om det leder till en motsägelse, så får du inte utföra handlingen. Om du exempelvis vill döda din frus älskare så måste du föreställa dig en regel som säger att alla förorättade makar har rätt att döda sina fruars älskare; vilket även kommer att gälla för dig själv i framtiden, om du skulle få för dig att bli älskare till någon annans fru. Du måste med andra ord kunna <a href="/wiki/Universaliserbarhet" class="mw-redirect" title="Universaliserbarhet">universalisera</a> ditt omdöme. </p><p>I och med Kants kunskapsteori hade en sammanjämkning kunnat ske mellan den rationalistiska traditionen, med Descartes i spetsen via Spinoza och <a href="/wiki/Gottfried_Wilhelm_Leibniz" title="Gottfried Wilhelm Leibniz">Leibniz</a>, samt den empiristiska traditionen med <a href="/wiki/Locke" class="mw-redirect" title="Locke">Locke</a> i spetsen via <a href="/wiki/George_Berkeley" title="George Berkeley">George Berkeley</a> och <a href="/wiki/David_Hume" title="David Hume">David Hume</a>. Rationalisterna menade att själen eller förnuftet, oberoende av all <a href="/wiki/Erfarenhet" title="Erfarenhet">erfarenhet</a>, var bärare av fundamental <a href="/wiki/Kunskap" title="Kunskap">kunskap</a> om <a href="/wiki/Verklighet" title="Verklighet">verkligheten</a>, medan empiristerna hävdade att all giltig kunskap (om den inte var <a href="/wiki/Analytisk" class="mw-redirect" title="Analytisk">analytiskt</a> sann) måste går att återföra på <a href="/wiki/Sinnesintryck" class="mw-redirect" title="Sinnesintryck">sinnesintryck</a>. När vi undersöker vår värld, gör vi detta utifrån en rad grundantaganden om verkligheten, som ter sig nödvändiga men icke desto mindre obevisbara. Dessa grundantaganden betecknade han som syntetiska satser a priori och frågade sig hur de var möjliga. Hur kan vi till exempel säga att "alla händelser har en orsak" när det varken är analytiskt sant eller aposterioriskt, det vill säga empiriskt, verifierbart? I sitt verk Kritik av det rena förnuftet (som lika gärna kunde ha hetat "Det rena förnuftets kritik av sig självt") går Kant till botten med den erfarenhetsoberoende förnufts- eller förståndsförmågan. Hans uttalade mål är att fälla ett avgörande i den synbara konflikten mellan rationalister och empirister angående kunskapens ursprung, och resultatet blir en medelväg: det finns rena förnuftsidéer, men endast som regulativa i erfarenhetens tjänst. Han konstaterar att tid, rum, orsakssamband och andra för den empiriska världen obligatoriska element inte kan existera som oberoende verklighet, utan endast som former för möjlig erfarenhet. </p><p><a href="/wiki/Johann_Gottlieb_Fichte" title="Johann Gottlieb Fichte">Johann Gottlieb Fichte</a> och <a href="/wiki/Friedrich_von_Schelling" title="Friedrich von Schelling">Friedrich von Schelling</a> blev efterföljare till Kant genom att förneka tinget i sig och blev kända för sin <a href="/wiki/Idealism" title="Idealism">idealism</a>. </p><p><a href="/wiki/Friedrich_Hegel" class="mw-redirect" title="Friedrich Hegel">Friedrich Hegels</a> filosofi är inte lätt för nutida läsare; hans idealism, dialektik och tankar om världsandan har ändå kommit att starkt påverka vår tid. Arvtagarna till Hegel delades upp i två läger, <a href="/w/index.php?title=Gammalhegelianer&action=edit&redlink=1" class="new" title="Gammalhegelianer [inte skriven än]">högerhegelianerna</a> framhöll det konservativa draget hos Hegel, större påverkan på världen fick dock <a href="/wiki/Unghegelianer" title="Unghegelianer">vänsterhegelianerna</a> som betonade det revolutionära i Hegels filosofi. Bland vänsterhegelianerna fanns <a href="/wiki/Karl_Marx" title="Karl Marx">Karl Marx</a>. I <a href="/wiki/Berlin" title="Berlin">Berlin</a> kom Marx i kontakt med <a href="/wiki/Friedrich_Engels" title="Friedrich Engels">Friedrich Engels</a> och anslöt sig till en grupp så kallade unghegelianer som följde <a href="/wiki/Friedrich_Hegel" class="mw-redirect" title="Friedrich Hegel">Friedrich Hegels</a> dialektiska teoretiska metod. Senare gjorde han upp med denna teori som han menade "stod på huvudet" och som man var tvungen att ställa på fötter. Marx behöll dialektiken tekniskt i sitt tänkande men bytte ut Hegels idealistiska synpunkter på människans idéer som drivkraft för utvecklingen mot den materialistiska dialektiken, som beskrev människans drivkraft till utveckling som ekonomiska." Marx och jag var väl nära nog de enda ... som räddat den medvetna dialektiken över till den materialistiska uppfattningen av naturen och historien". skrev Engels i Anti-Dühring. <a href="/wiki/Marxism" title="Marxism">Marxism</a>, <a href="/wiki/Kommunism" title="Kommunism">kommunism</a>, <a href="/wiki/Socialism" title="Socialism">socialism</a> och <a href="/wiki/Arbetarr%C3%B6relsen" title="Arbetarrörelsen">arbetarrörelsen</a> har alla Karl Marx att i olika grad tacka för sitt ursprung och idéarv. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Utilitarism_och_existentialism">Utilitarism och existentialism</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: Utilitarism och existentialism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: Utilitarism och existentialism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Jeremy_Bentham_by_Henry_William_Pickersgill_detail.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Jeremy_Bentham_by_Henry_William_Pickersgill_detail.jpg/250px-Jeremy_Bentham_by_Henry_William_Pickersgill_detail.jpg" decoding="async" width="250" height="340" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Jeremy_Bentham_by_Henry_William_Pickersgill_detail.jpg/375px-Jeremy_Bentham_by_Henry_William_Pickersgill_detail.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Jeremy_Bentham_by_Henry_William_Pickersgill_detail.jpg/500px-Jeremy_Bentham_by_Henry_William_Pickersgill_detail.jpg 2x" data-file-width="536" data-file-height="728" /></a><figcaption><a href="/wiki/Jeremy_Bentham" title="Jeremy Bentham">Jeremy Bentham</a> (1748-1832).</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Utilitarism" title="Utilitarism">Utilitarism</a> är en <a href="/wiki/Konsekventialism" title="Konsekventialism">konsekventialistisk</a> <a href="/wiki/Etik" title="Etik">etiklära</a> som syftar till att maximera det totala goda. Som lärans fäder brukar filosoferna <a href="/wiki/Jeremy_Bentham" title="Jeremy Bentham">Jeremy Bentham</a>, <a href="/wiki/James_Mill" title="James Mill">James Mill</a> och <a href="/wiki/John_Stuart_Mill" title="John Stuart Mill">John Stuart Mill</a> nämnas. De brittiska öar som utilitarismen uppstod i hade <a href="/wiki/Lagar" class="mw-redirect" title="Lagar">lagar</a> och <a href="/wiki/Samh%C3%A4lle_(sociologi)" title="Samhälle (sociologi)">samhälle</a> som sakta växt fram utan att någon egentlig genomtänkt plan och många saker kunde inte försvaras eller förklaras av <a href="/wiki/F%C3%B6rnuftet" class="mw-redirect" title="Förnuftet">förnuftet</a>. Hägrande för utilitaristerna var därför inte bara en filosofisk lära, utan även en rationell grund för hur <a href="/wiki/Samh%C3%A4lle_(sociologi)" title="Samhälle (sociologi)">samhället</a> skulle reformeras och <a href="/wiki/Lagar" class="mw-redirect" title="Lagar">lagar</a> stiftas inte på godtycke utan med goda <a href="/wiki/Argumentation" class="mw-redirect" title="Argumentation">argument</a>. </p><p>Till skillnad från samtidens liberaler, som var ekonomer, menade Jeremy Bentham att ett lands välstånd utgjordes av dess invånares lust. Eftersom människor var så obildade krävdes det, enligt Bentham, att en bildad elit gav dem undervisning i lyckans betydelse för deras och därmed landets välstånd. Bentham avvisade därmed att lag och rätt har en inneboende moral, och var av uppfattningen att lagen endast var ett instrument för att se till att människor skulle fritt kunna sträva efter lycka. Hans lyckobegrepp var <a href="/wiki/Hedonism" title="Hedonism">hedonistiskt</a>, och han definierade det som lust, motsatsen till fysisk smärta. I och med denna ståndpunkt i juridiken blev Bentham den förste rättspositivisten. Huvudverket för hans rättsfilosofi är <i>An introduction to the principles of morals and legislation</i> från <a href="/wiki/1789" title="1789">1789</a>. </p><p>John Stuart Mills <a href="/wiki/Moralfilosofi" class="mw-redirect" title="Moralfilosofi">moralfilosofi</a> är <a href="/wiki/Utilitarism" title="Utilitarism">utilitaristisk</a> och går ut på att maximera <a href="/wiki/Lycka" title="Lycka">lyckan</a> för alla kännande varelser. Han byggde vidare på <a href="/wiki/Jeremy_Bentham" title="Jeremy Bentham">Benthams</a> idéer, men höll inte med om dennes optimistiska tanke att individens egennytta sammanfaller med det allmännas bästa. I stället gjorde Mill en <a href="/wiki/Psykologi" title="Psykologi">psykologisk</a> förklaring av moraliska känslors uppkomst, vilket leder till att människan kan offra sin egen lycka för andras. Dessa moraliska känslor beror inte på något medfött moraliskt sinne, utan är en komplex sammansättning som kan ge en mystisk karaktär. Livet i samhället vänjer oss vid gemensamma intressen, och motsatserna mellan individens och samhällets intressen minskar då <a href="/wiki/Bildning" title="Bildning">bildningen</a> ökar, och samhället mer organiseras mot medlemmarnas lycka. I ett framtida idealtillstånd ser Mill att åsidosättandet av det allmänna bästa ses som en skurkaktig handling. Mills största bidrag till utilitarismen var att lyckan inte bara kan mätas i kvantitet. Det finns även en kvalitetsaspekt, där de njutningar som använder sig av högre själskrafter har mer värde än lägre njutningar, som är de som är gemensamma med djuren. Man kan inte nå den verkliga lyckan om man egoistiskt söker den. </p><p>Utilitarismen har utvecklats in i vår tid. Bland de moderna utilitaristerna återfinner vi bland annat <a href="/wiki/Peter_Singer" title="Peter Singer">Peter Singer</a> och <a href="/wiki/Torbj%C3%B6rn_T%C3%A4nnsj%C3%B6" title="Torbjörn Tännsjö">Torbjörn Tännsjö</a>. Men utilitarismen är inte en enhetlig lära utan uppvisar stor variation. </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Nietzsche.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Nietzsche.jpg/250px-Nietzsche.jpg" decoding="async" width="250" height="298" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Nietzsche.jpg/375px-Nietzsche.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Nietzsche.jpg/500px-Nietzsche.jpg 2x" data-file-width="600" data-file-height="715" /></a><figcaption><a href="/wiki/Friedrich_Nietzsche" title="Friedrich Nietzsche">Friedrich Nietzsche</a>, 1844-1900.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Friedrich_Nietzsche" title="Friedrich Nietzsche">Nietzsche</a> betecknas ofta som existentialist och bland hans grundtankar finns teorin om viljan till <a href="/wiki/Makt" title="Makt">makt</a>, ett komplext begrepp som både inrymmer en individuell <a href="/wiki/Makt" title="Makt">makt</a> (självgestaltning), men också en social och politisk makt (<a href="/wiki/Krig" title="Krig">krig</a>, <a href="/wiki/Imperialism" title="Imperialism">imperialism</a> etc). Mest känd är förmodligen Nietzsches uppdelning av moralen i Herre- och slavmoral. Någon allmängiltig moral kan ej finnas skriver Nietzsche, med udden riktad mot <a href="/wiki/Kristendom" title="Kristendom">kristendomen</a>, <a href="/wiki/Kant" class="mw-redirect" title="Kant">Kant</a> och <a href="/wiki/Socialism" title="Socialism">socialismen</a>. Mot <a href="/wiki/J%C3%A4mlikhet" title="Jämlikhet">jämlikhetstänkandet</a> och idén om lika <a href="/wiki/R%C3%A4ttigheter" class="mw-redirect" title="Rättigheter">rättigheter</a> ("slavmoralen") satte Nietzsche de "förnämas" <a href="/wiki/Moral" title="Moral">moral</a>, som tillika var en "omvärdering av alla <a href="/wiki/V%C3%A4rden" title="Värden">värden</a>". Nietzsche sammankopplas ofta med <a href="/wiki/Nihilism" title="Nihilism">nihilismen</a>, även om den inte är hans skötebarn. Däremot har han kommenterat nihilismen med att den - vårdslöst sammanfattat - skulle innebära ett hot mot människan. Delar av Nietzsches <a href="/wiki/Filosofi" title="Filosofi">filosofi</a> har, efter hans död <a href="/wiki/1900" title="1900">1900</a>, anammats av en rad olika politiska och filosofiska riktningar. Mest omhuldad var han av <a href="/wiki/Nazismen" class="mw-redirect" title="Nazismen">nazismens</a> ideologer i <a href="/wiki/Adolf_Hitler" title="Adolf Hitler">Hitlers</a> Tredje rike, där han blev något av statsfilosof. Nietzsche själv tvekade inte att gissla <a href="/wiki/Tyskland" title="Tyskland">Tyskland</a> i skarpaste ordalag. Han brukade ibland (osant) hävda att han var polsk <a href="/wiki/Adel" title="Adel">adel</a>. Nietzsches eventuella idémässiga samband med nazismen är ett tvisteämne inom forskningen. Somliga anser att Nietzsche själv bär ansvaret för mottagandet genom sina maktpolitiska idéer, medan andra istället lägger ansvaret på hans syster, som stödde Hitler vid dennes maktövertagande och därtill redigerade och gav ut broderns kvarlämnade skrifter. </p><p>Vid sidan av Nietzsche märks bland existentialister särskilt <a href="/wiki/Arthur_Schopenhauer" title="Arthur Schopenhauer">Arthur Schopenhauer</a> och <a href="/wiki/S%C3%B8ren_Kierkegaard" title="Søren Kierkegaard">Søren Kierkegaard</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Mognad_i_vetenskap_och_samhällsteori"><span id="Mognad_i_vetenskap_och_samh.C3.A4llsteori"></span>Mognad i vetenskap och samhällsteori</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Mognad i vetenskap och samhällsteori" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Mognad i vetenskap och samhällsteori"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:AdamSmith.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/AdamSmith.jpg/250px-AdamSmith.jpg" decoding="async" width="250" height="373" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/AdamSmith.jpg/375px-AdamSmith.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/AdamSmith.jpg/500px-AdamSmith.jpg 2x" data-file-width="1456" data-file-height="2173" /></a><figcaption>Adam Smith (1723-1790).</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Bakuninfull.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/28/Bakuninfull.jpg" decoding="async" width="250" height="359" class="mw-file-element" data-file-width="250" data-file-height="359" /></a><figcaption>Michail Bakunin, 1814-1876.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Adam_Smith" title="Adam Smith">Adam Smith</a>, ursprungligen <a href="/wiki/Moralfilosofi" class="mw-redirect" title="Moralfilosofi">moralfilosof</a> vid <a href="/wiki/University_of_Glasgow" title="University of Glasgow">University of Glasgow</a>, gav grunden för den <a href="/wiki/Ekonomi" title="Ekonomi">ekonomiska</a> <a href="/wiki/Vetenskap" title="Vetenskap">vetenskapen</a> som senare skulle kallas nationalekonomi, och gav en teoretisk grund för <a href="/wiki/Kapitalism" title="Kapitalism">kapitalismens</a> grundbultar <a href="/wiki/Arbetsf%C3%B6rdelning" title="Arbetsfördelning">arbetsfördelning</a> och <a href="/wiki/Frihandel" title="Frihandel">frihandel</a>. Få nationalekonomiska arbeten har haft så stor global betydelse som <a href="/wiki/Nationernas_v%C3%A4lst%C3%A5nd" title="Nationernas välstånd">The wealth of nations (Nationernas välstånd)</a>. Smith har kallats "nationalekonomins fader" mest beroende på den kraft och klarhet som han uttryckte en mängd grundsatser. Förutom att det var ett omfattande systematiskt arbete så omfattar det i hög grad de typiska företeelserna inom samhällsekonomins område. Dess filosofiska utgångspunkter kan härledas till <a href="/wiki/Anthony_Ashley_Cooper,_3:e_earl_av_Shaftesbury" title="Anthony Ashley Cooper, 3:e earl av Shaftesbury">Shaftesbury</a>, <a href="/wiki/Francis_Hutcheson" title="Francis Hutcheson">Hutcheson</a> och <a href="/wiki/David_Hume" title="David Hume">Hume</a> och dess statsvetenskapliga till <a href="/wiki/Hugo_Grotius" title="Hugo Grotius">Hugo Grotius</a>. Den ekonomiska grundsynen är i huvudsak <a href="/wiki/Fysiokrat" class="mw-redirect" title="Fysiokrat">fysiokratisk</a>: Människornas ekonomiska liv styrs av oföränderliga naturlagar, och den ekonomiska politikens huvudregel är att låta dessa naturlagar gälla fritt, det vill säga utan störande ingrepp från statens sida. Denna grundsyn kallas <i>den osynliga handen</i>. </p><p>Som en reaktion på <a href="/wiki/Franska_revolutionen" title="Franska revolutionen">franska revolutionen</a> utvecklades konservativa läror, till exempel hos <a href="/wiki/Hegel" class="mw-redirect" title="Hegel">Hegel</a>, men den filosof som idag oftast läses som förvarare av en konservativ hållning är <a href="/wiki/Edmund_Burke" title="Edmund Burke">Edmund Burke</a>. <a href="/wiki/Konservatism" title="Konservatism">Konservatism</a> (lat. <i>conservare</i>, bevara) är en generisk benämning för en rad olikartade <a href="/wiki/Ideologi" title="Ideologi">ideologier</a>, politiska teorier och kulturella attityder. Den gemensamma nämnaren är åsikten att det bestående samhället är komplext och att förändringar därför måste genomföras med försiktighet. Konservatismen tar fasta på det som bevisligen fungerar, om än inte perfekt, och ställer sig skeptisk till radikala idéer vars konsekvenser är svårbedömda. </p><p>Med en utgångspunkt i <a href="/wiki/Hegel" class="mw-redirect" title="Hegel">Hegels</a> läror kom <a href="/wiki/Karl_Marx" title="Karl Marx">Karl Marx</a> att ge en stark teoretisk grund för <a href="/wiki/Arbetarr%C3%B6relsen" title="Arbetarrörelsen">arbetarrörelsen</a> och <a href="/wiki/Marxismen" class="mw-redirect" title="Marxismen">marxismen</a> kom också till slut leda till revolutioner under 1900-tal. Två begrepp hos Marx som gärna diskuteras av filosofer är <a href="/wiki/Alienation" title="Alienation">alienation</a> och <a href="/wiki/Merv%C3%A4rde" title="Mervärde">mervärde</a>. Ett tredje viktigt begrepp i marxismen är <a href="/wiki/Historisk_materialism" class="mw-redirect" title="Historisk materialism">historisk materialism</a>. <a href="/wiki/Friedrich_Engels" title="Friedrich Engels">Friedrich Engels</a> definierade den historiska materialismen som: </p> <dl><dd><i>den uppfattning av världshistoriens förlopp, som ser den yttersta orsaken och den avgörande drivkraften till alla viktiga historiska händelser i samhällets ekonomiska utveckling, i de förändringar som produktions- och utbytessättet undergår, i den därav uppkommande splittringen av samhället i olika klasser och i dessa klassers strider med varandra.</i> (Engels, <i>Socialismens utveckling från utopi till vetenskap</i>)</dd></dl> <p>Från början närstående till Karl Marx var <a href="/wiki/Michail_Bakunin" title="Michail Bakunin">Michail Bakunin</a> som företrädare för den mindre auktoritetsberoende <a href="/wiki/Anarkism" title="Anarkism">anarkismen</a>. Bakunin och hans anhängare deltog i <a href="/wiki/F%C3%B6rsta_internationalen" title="Första internationalen">första internationalen</a> men uteslöts snart av marxisterna. Detta blev startpunkten för en aldrig avtagande fiendskap mellan de "auktoritära" och de mer "frihetliga" socialisterna. Något senare kom den ryske adelsmannen <a href="/wiki/Pjotr_Kropotkin" title="Pjotr Kropotkin">Pjotr Kropotkin</a> att bli en central gestalt inom den så kallade <a href="/wiki/Social_anarkism" title="Social anarkism">sociala anarkismen</a>. Kropotkin utvecklade även en egen teoretisk syn på evolutionen, nämligen att det inte var de starkaste individerna som spred sina gener vidare, utan de grupper av individer som samarbetade bäst. Bland Kropotkins många litterära verk kan nämnas <i><a href="/w/index.php?title=Inb%C3%B6rdes_hj%C3%A4lp&action=edit&redlink=1" class="new" title="Inbördes hjälp [inte skriven än]">Inbördes hjälp</a></i> i vilken han tar avstånd från darwinismens "kampen för tillvaron" och hävdar att det inte är konkurrensen utan solidariteten som är huvudfaktorn i evolutionen. </p><p>Läran om <a href="/wiki/Evolutionen" class="mw-redirect" title="Evolutionen">evolutionen</a> framtagen av <a href="/wiki/Charles_Darwin" title="Charles Darwin">Charles Darwin</a> förändrade för alltid vår syn på <a href="/wiki/M%C3%A4nniskan" class="mw-redirect" title="Människan">människans</a> ursprung. Den moderna evolutionsteorin började med en artikel från 1858 av <a href="/wiki/Charles_Darwin" title="Charles Darwin">Charles Darwin</a> och <a href="/wiki/Alfred_Russel_Wallace" title="Alfred Russel Wallace">Alfred Russel Wallace</a>, där de införde begreppet <a href="/wiki/Det_naturliga_urvalet" class="mw-redirect" title="Det naturliga urvalet">det naturliga urvalet</a>. Darwins bok <i><a href="/wiki/Om_arternas_uppkomst" title="Om arternas uppkomst">Om arternas uppkomst</a></i> introducerade teorin för en större publik. På 1930-talet kombinerades Darwins teori med <a href="/wiki/Gregor_Mendel" title="Gregor Mendel">Gregor Mendels</a> <a href="/wiki/Genetik" title="Genetik">genetik</a> vilket gav grunden för den <a href="/wiki/Modern_evolution%C3%A4r_syntes" title="Modern evolutionär syntes">moderna evolutionära syntesen</a> (också kallad neo-darwinism) där evolution och genetik förenades till grundvalen för den moderna <a href="/wiki/Evolutionsbiologi" title="Evolutionsbiologi">evolutionsbiologin</a>. </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:1ermai1891.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1d/1ermai1891.jpg/250px-1ermai1891.jpg" decoding="async" width="250" height="160" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1d/1ermai1891.jpg/375px-1ermai1891.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1d/1ermai1891.jpg/500px-1ermai1891.jpg 2x" data-file-width="1744" data-file-height="1118" /></a><figcaption><a href="/wiki/F%C3%B6rsta_maj" title="Första maj">Första majdemonstration</a> i Paris 1891.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="1900-talets_filosofiska_riktningar">1900-talets filosofiska riktningar</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: 1900-talets filosofiska riktningar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: 1900-talets filosofiska riktningar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Susan_Haack.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/40/Susan_Haack.JPG/250px-Susan_Haack.JPG" decoding="async" width="250" height="297" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/40/Susan_Haack.JPG 1.5x" data-file-width="288" data-file-height="342" /></a><figcaption>Susan Haack.</figcaption></figure> <p>1900-talet kan sägas ha haft fyra filosofiska huvudriktningar: <a href="/wiki/Marxism" title="Marxism">marxism</a>, <a href="/wiki/Nythomism" title="Nythomism">nythomism</a>, <a href="/wiki/Kontinental_filosofi" title="Kontinental filosofi">kontinental filosofi</a> och <a href="/wiki/Analytisk_filosofi" title="Analytisk filosofi">analytisk filosofi</a>. Bland de mest betydande filosoferna från 1900-talets traditioner är <a href="/wiki/Ludwig_Wittgenstein" title="Ludwig Wittgenstein">Ludwig Wittgenstein</a> från den analytiska traditionen och <a href="/wiki/Martin_Heidegger" title="Martin Heidegger">Martin Heidegger</a> från den kontinentala. Av svenskspråkiga filosofer är kanske <a href="/wiki/Georg_Henrik_von_Wright" title="Georg Henrik von Wright">Georg Henrik von Wright</a> tillsammans med <a href="/wiki/Ingemar_Hedenius" title="Ingemar Hedenius">Ingemar Hedenius</a> de för allmänheten mest kända. Det finns dock ett flertal som gjort sig kända internationellt inom respektive specialområden. </p><p>Under 1900-talet har det blivit vanligt att kvinnor studerar filosofi, har höga akademiska positioner och är berömda för forskningsbidrag. Dessutom berättar historien om stora kvinnliga filosofer, till exempel <a href="/wiki/Mary_Wollstonecraft" title="Mary Wollstonecraft">Mary Wollstonecraft</a>, <a href="/wiki/Simone_de_Beauvoir" title="Simone de Beauvoir">Simone de Beauvoir</a>, <a href="/wiki/Martha_Nussbaum" title="Martha Nussbaum">Martha Nussbaum</a> och <a href="/wiki/Hannah_Arendt" title="Hannah Arendt">Hannah Arendt</a>. Bland framstående nu levande kvinnliga filosofer finns <a href="/wiki/Susan_Haack" title="Susan Haack">Susan Haack</a>, berömd bland annat för bidrag till <a href="/wiki/Logik" title="Logik">logik</a> och <a href="/wiki/Kunskapsteori" class="mw-redirect" title="Kunskapsteori">kunskapsteori</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Marxism">Marxism</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Marxism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Marxism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Marxismen' bygger på Karl Marx' utveckling av <a href="/wiki/Friedrich_Hegel" class="mw-redirect" title="Friedrich Hegel">Friedrich Hegels</a> och är starkt materialistiskt och politiskt fokuserad och kom att dominera stora delar av 1900-talets befolkningar genom sin ställning som statsfilosofi i många östländer, till exempel <a href="/wiki/Sovjetunionen" title="Sovjetunionen">sovjetunionen</a> (Se <a href="/wiki/Filosofi_i_Sovjetunionen" title="Filosofi i Sovjetunionen">Filosofi i Sovjetunionen</a>). </p><p>I Sverige och de flesta engelskspråkiga länder kom marxismen som filosofi inte i någon högre grad ta plats på universitetens institutioner för filosofi, men den har funnits att där som ett komplement till den analytiska filosofin. Även om den marxistiska filosofin har förlorat sin ställning som statsfilosofi för miljoner människor och den historiska materialismen, i sin rena form, inte längre har samma tjusning utgör marxism och marxistiskt inspirerade riktningar en levande filosofi med många utövare och som ligger till grund för viktig samhällskritik. </p><p>En intressant utveckling av marxismen under 1900-talet var <a href="/wiki/Analytisk_marxism" title="Analytisk marxism">analytisk marxism</a> med filosofer som <a href="/wiki/Gerald_Cohen" title="Gerald Cohen">Gerald Cohen</a> och <a href="/wiki/Jon_Elster" title="Jon Elster">Jon Elster</a>. Man vill med David Millers ord, arbeta med "klart och strängt tänkande runt frågor som vanligtvis är täckta av ideologisk dimma." </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Nythomism">Nythomism</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Nythomism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Nythomism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Nythomism" title="Nythomism">Nythomism</a> är en katolsk filosofi som har sitt ursprung i upptäckten av den medeltida filosofins rikedom och är en återgång till, och utveckling av, den filosofi som <a href="/wiki/Thomas_av_Aquino" title="Thomas av Aquino">Thomas av Aquino</a> en gång tog fram. Nythomism är främst en filosofi inom den <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">romersk-katolska kyrkan</a>. I dagens alltmer sekulariserade samhälle har riktningen inte varit särskilt dominerande, men nythomistiska filosofer finns och ger genom dess annorlunda angreppssätt ofta viktiga alternativa perspektiv på filosofiska problem. </p><p><a href="/wiki/Analytisk_thomism" title="Analytisk thomism">Analytisk thomism</a> är en <a href="/wiki/Filosofi" title="Filosofi">filosofisk</a> rörelse som söker förena <a href="/wiki/Thomism" title="Thomism">thomismen</a> och <a href="/wiki/Analytisk_filosofi" title="Analytisk filosofi">den moderna analytiska filosofin</a>. Termen analytisk thomism myntades under mitten av <a href="/wiki/1990-talet" title="1990-talet">1990-talet</a> av den skotska filosofen John Haldane, som även är en av rörelsens ledande förespråkare. </p><p>Ett exempel på en modern filosof i thomistisk tradition är <a href="/wiki/Gertrude_Elizabeth_Margaret_Anscombe" class="mw-redirect" title="Gertrude Elizabeth Margaret Anscombe">Gertrude Elizabeth Margaret Anscombe</a>. Hon var en brittisk <a href="/wiki/Filosof" title="Filosof">filosof</a>, som var student till <a href="/wiki/Ludwig_Wittgenstein" title="Ludwig Wittgenstein">Ludwig Wittgenstein</a> och en auktoritet om hans arbeten samt inom analytisk filosofi Hon skrev även betydelsefulla verk inom <a href="/wiki/Dygdetik" title="Dygdetik">dygdetiken</a>. Anscombe studerade vid <a href="/wiki/Oxford_University" class="mw-redirect" title="Oxford University">Oxford University</a> under <a href="/wiki/Andra_v%C3%A4rldskriget" title="Andra världskriget">andra världskriget</a>, och konverterade i samband med detta till katolicismen. Hon fick tjänst vid Oxford, och var från <a href="/wiki/1970" title="1970">1970</a> professor i filosofi vid Cambridge. Som filosof har Anscombe myntat begreppen <a href="/wiki/Konsekventialism" title="Konsekventialism">konsekventialism</a> och "brute facts"; det senare fick betydelse för <a href="/wiki/John_Searle" title="John Searle">John Searle</a> och dennes <a href="/wiki/Talakt" title="Talakt">talaktsteori</a>. Hon räknas som företrädare för vad som på senare tid benämnes <a href="/wiki/Den_analytiska_thomismen" class="mw-redirect" title="Den analytiska thomismen">den analytiska thomismen</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kontinental_filosofi">Kontinental filosofi</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=24" title="Redigera avsnitt: Kontinental filosofi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=24" title="Redigera avsnitts källkod: Kontinental filosofi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Kontinental_filosofi" title="Kontinental filosofi">Kontinental filosofi</a> är ett samlingsnamn för en rad filosofiska riktningar som ofta ställs i motsats till analytisk filosofi. Exempel på filosofiska riktningar som brukar kallas kontinentala är <a href="/wiki/Fenomenologi" title="Fenomenologi">fenomenologi</a>, <a href="/wiki/Existentialism" title="Existentialism">existentialism</a>, <a href="/wiki/Hermeneutik" title="Hermeneutik">hermeneutik</a>, <a href="/wiki/Strukturalism" title="Strukturalism">strukturalism</a>, m.fl. Dessa riktningar kan vara ganska olika, men en viss gemensam nämnare kan vara att de i en högre grad än analytisk filosofi intresserar sig för människans situation och samhället, och inte i lika hög grad som analytisk filosofi använder sig av logik och andra formella metoder. </p><p><a href="/wiki/Edmund_Husserl" title="Edmund Husserl">Edmund Husserl</a>, <a href="/wiki/Martin_Heidegger" title="Martin Heidegger">Martin Heidegger</a>, <a href="/wiki/Hans-Georg_Gadamer" title="Hans-Georg Gadamer">Hans-Georg Gadamer</a>, <a href="/wiki/Michel_Foucault" title="Michel Foucault">Michel Foucault</a>, <a href="/wiki/Jacques_Derrida" title="Jacques Derrida">Jacques Derrida</a> och <a href="/wiki/Jean_Paul_Sartre" class="mw-redirect" title="Jean Paul Sartre">Jean Paul Sartre</a> är berömda kontinentala filosofer. </p><p>Medan beteckningen kontinental filosofi en gång var geografiskt rättvisande genom att kontinentala filosofer bodde och verkade huvudsakligen i <a href="/wiki/Tyskland" title="Tyskland">Tyskland</a> och <a href="/wiki/Frankrike" title="Frankrike">Frankrike</a>, det vill säga på kontinenten, är så inte längre fallet; kontinental filosofi lever och frodas på universitet i hela västvärlden, i USA, på brittiska öarna och även i Sverige, där till exempel <a href="/wiki/S%C3%B6dert%C3%B6rns_h%C3%B6gskola" title="Södertörns högskola">Södertörns högskola</a> är speciellt inriktad på kontinental filosofi - de flesta andra institutioner i landet är mer lagda åt det analytiska hållet. Konflikten mellan kontinental och analytisk filosofi har gått tillbaka och öppningar mellan de båda kan ses då och då. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Analytisk_filosofi">Analytisk filosofi</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=25" title="Redigera avsnitt: Analytisk filosofi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=25" title="Redigera avsnitts källkod: Analytisk filosofi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Fyra_grundare">Fyra grundare</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=26" title="Redigera avsnitt: Fyra grundare" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=26" title="Redigera avsnitts källkod: Fyra grundare"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Analytisk_filosofi" title="Analytisk filosofi">Analytisk filosofi</a> kan sägas ha fyra grundare: På amerikansk sida <a href="/wiki/Charles_Sanders_Peirce" title="Charles Sanders Peirce">Charles Sanders Peirce</a> som stod för det <a href="/wiki/Pragmatism" title="Pragmatism">pragmatismiska</a> inslaget, britten <a href="/wiki/G.E._Moore" class="mw-redirect" title="G.E. Moore">G.E. Moore</a> som gav en humanistisk analys av språket och britten <a href="/wiki/Bertrand_Russell" title="Bertrand Russell">Bertrand Russell</a> som tillsammans med tysken <a href="/wiki/Gottlob_Frege" title="Gottlob Frege">Gottlob Frege</a> gav en matematiskt logisk analys av språkliga, kunskapsteoretiska och matematiska problem. Mitt i allt inträder underbarnet <a href="/wiki/Ludwig_Wittgenstein" title="Ludwig Wittgenstein">Ludwig Wittgenstein</a>. Ur detta strömmar en rik mängd sätt att bedriva filosofi som förenas av en respekt för vetenskapen, en vilja att göra noggranna analyser, och en viss motvilja mot allt vad kontinentala filosofer gör. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Logisk_Positivism">Logisk Positivism</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=27" title="Redigera avsnitt: Logisk Positivism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=27" title="Redigera avsnitts källkod: Logisk Positivism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Ur Russells analyser och Wittgensteins utveckling av dem uppträder <a href="/wiki/Logisk_positivism" title="Logisk positivism">logisk positivism</a> som i protest mot all <a href="/wiki/Metafysik" title="Metafysik">metafysik</a> använder den symboliska logiken för att analysera vetenskapens språk och stänga all ovetenskap ute från vetenskapen. <a href="/wiki/Rudolf_Carnap" title="Rudolf Carnap">Rudolf Carnap</a> var medlem i den berömda <a href="/wiki/Wienkretsen" title="Wienkretsen">Wienkretsen</a> och var kanske den främsta företrädaren för de logiska positivisterna. När de logiska positivisterna splittrades var det dels på grund av <a href="/wiki/Nazismen" class="mw-redirect" title="Nazismen">nazismen</a> dels för att det visade sig att flera av deras utgångspunkter var felaktiga. De har ändå givit viktiga bidrag till <a href="/wiki/Vetenskapsteori" title="Vetenskapsteori">vetenskapsteorin</a> och <a href="/wiki/Willard_van_Orman_Quine" class="mw-redirect" title="Willard van Orman Quine">Willard van Orman Quine</a> har väl förvaltat arvet från både de logiska positivisterna och Peirces pragmatism. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Vardagsspråksfilosofi"><span id="Vardagsspr.C3.A5ksfilosofi"></span>Vardagsspråksfilosofi</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=28" title="Redigera avsnitt: Vardagsspråksfilosofi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=28" title="Redigera avsnitts källkod: Vardagsspråksfilosofi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Vardagsspr%C3%A5ksfilosofi" title="Vardagsspråksfilosofi">Vardagsspråksfilosofin</a> kom att uppträda på de brittiska öarna efter andra världskriget, med <a href="/wiki/G.E._Moore" class="mw-redirect" title="G.E. Moore">G.E. Moore</a> som ursprung och utvecklad framför allt av <a href="/wiki/J.L._Austin" title="J.L. Austin">J.L. Austin</a> och <a href="/wiki/Ludwig_Wittgenstein" title="Ludwig Wittgenstein">Ludwig Wittgenstein</a>. </p><p>Fokus i vardagsspråksfilosofin ligger mindre på logisk analys av språk och vetenskap och mer på analys av det levande vardagsspråket. Om den tidige Wittgenstein avhandlade vetenskapliga och logiska frågor ligger vardagsspråkliga frågor den sene Wittgenstein närmare hjärtat; den tidige Wittgenstein hade varit russellsk, den sene var mooresk. Utgångspunkten är nu inte en ideal logik utan en fallerande människa. Centrala begrepp är nu <a href="/wiki/Spr%C3%A5kspel" title="Språkspel">språkspel</a> och <a href="/wiki/Familjelikhet" title="Familjelikhet">familjelikhet</a> och dessa används för att förklara hur missförstånd kring dessas logik leder och har lett till filosofiska problem. </p><p>Teori för <a href="/wiki/Talakt" title="Talakt">talakter</a> och språklig fenomenologi hos <a href="/wiki/J.L._Austin" title="J.L. Austin">J.L. Austin</a>, <a href="/wiki/Medvetandefilosofi" title="Medvetandefilosofi">medvetandefilosofi</a> hos <a href="/wiki/Gilbert_Ryle" title="Gilbert Ryle">Gilbert Ryle</a> och <a href="/wiki/Spr%C3%A5kspel" title="Språkspel">språkspel</a> och <a href="/wiki/Familjelikhet" title="Familjelikhet">familjelikhet</a> hos <a href="/wiki/Ludwig_Wittgenstein" title="Ludwig Wittgenstein">Ludwig Wittgenstein</a> är de kanske mer bestående frukterna av en filosofisk riktning som idag inte är så i ropet som den en gång var. <a href="/wiki/H_Paul_Grice" class="mw-redirect" title="H Paul Grice">H Paul Grice</a> och hans studier av menande och implikatur studeras ännu flitigt. En anledning till att vardagsspråksfilosofin inte idag är någon betydande filosofisk riktning är att många av dess framsteg och upptäckter nått vetenskapens säkra gång och istället idag studeras och utvecklas inom ämnet <a href="/wiki/Lingvistik" class="mw-redirect" title="Lingvistik">lingvistik</a> </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Logik,_språk,_kunskap_och_medvetande"><span id="Logik.2C_spr.C3.A5k.2C_kunskap_och_medvetande"></span>Logik, språk, kunskap och medvetande</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=29" title="Redigera avsnitt: Logik, språk, kunskap och medvetande" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=29" title="Redigera avsnitts källkod: Logik, språk, kunskap och medvetande"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Logik" title="Logik">Logiken</a> har utvecklats enormt sedan Freges första arbeten med den symboliska logiken och flertusenåriga filosofiska problem har kunnat lösas med dess hjälp. Den analytiska filosofins huvudfåra kan sägas vara att i Russells tradition arbeta med problem i <a href="/wiki/Logik" title="Logik">logik</a>, <a href="/wiki/Kunskapsteori" class="mw-redirect" title="Kunskapsteori">kunskapsteori</a> och <a href="/wiki/Spr%C3%A5kfilosofi" title="Språkfilosofi">språkfilosofi</a>. På senare tid har <a href="/wiki/Politisk_filosofi" title="Politisk filosofi">politisk filosofi</a> och <a href="/wiki/Medvetandefilosofi" title="Medvetandefilosofi">medvetandefilosofi</a> blivit allt mer heta områden. Parallellt med intresset för logik och kunskapsteori har <a href="/wiki/Vetenskapsteori" title="Vetenskapsteori">vetenskapsteorin</a> har haft en stark utveckling inom den analytiska filosofin, med namn som <a href="/wiki/Karl_Popper" title="Karl Popper">Karl Popper</a> och <a href="/wiki/Thomas_Samuel_Kuhn" class="mw-redirect" title="Thomas Samuel Kuhn">Thomas Samuel Kuhn</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Analytisk_politisk_filosofi">Analytisk politisk filosofi</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=30" title="Redigera avsnitt: Analytisk politisk filosofi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=30" title="Redigera avsnitts källkod: Analytisk politisk filosofi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/John_Rawls" title="John Rawls">John Rawls</a> formulerade sin berömda <a href="/wiki/Differensprincipen" title="Differensprincipen">differensprincip</a> i sitt huvudverk <i><a href="/wiki/En_teori_om_r%C3%A4ttvisa" title="En teori om rättvisa">A Theory of Justice</a></i> från 1971. Principen innebär i korthet att ojämlikheter i samhället är rättfärdigade endast om de gynnar de sämst ställda. Rawls ansåg även att alla individer i samhället bör tilldelas en mängd absoluta <a href="/wiki/R%C3%A4ttigheter" class="mw-redirect" title="Rättigheter">rättigheter</a>. Dessa två principer, differensprincipen och rättigheterna, utgör sammanfattat Rawls syn på hur samhället bör se ut. Ett av flera argument som Rawls anförde till sin teoris försvar är argumentet om <a href="/wiki/Okunnighetens_sl%C3%B6ja" class="mw-redirect" title="Okunnighetens slöja">okunnighetens slöja</a>. Rawls ber en att tänka sig en <i>ursprungssituation</i> där alla människor befinner sig bakom en slöja som döljer ens samhälleliga status och personliga egenskaper. Det mest rationella för människor i en sådan situation vid val av samhällstyp är enligt Rawls hans egen, eftersom ingen människa vill riskera att hamna på en av de "dåliga platserna" som en mer ojämlik uppdelning skulle medföra. </p><p>I boken <i>Anarki, stat och utopi</i> från år <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1974" title="Litteraturåret 1974">1974</a> drar <a href="/wiki/Robert_Nozick" title="Robert Nozick">Robert Nozick</a> upp riktlinjerna för hur ett samhälle bör organiseras. Han börjar med att utifrån <a href="/wiki/John_Locke" title="John Locke">John Lockes</a> idéer definiera och vidareutveckla teorier om människans naturliga rättigheter, närmare bestämt hennes liv, frihet och egendom. Dessa rättigheter är lika för alla och får inte kränkas av någon annan individ eller sammanslutning, menade Nozick. Med dessa rättigheter definierar han "den minimala staten" eller "<a href="/wiki/Nattv%C3%A4ktarstat" title="Nattväktarstat">nattväktarstaten</a>" som en sammanslutning för att skydda de individer som frivilligt vill tillhöra sammanslutningen. Nattväktarstaten har inga andra rättigheter än att skydda sina medborgare från dem som kränker dessa rättigheter. <a href="/wiki/F%C3%B6rdelningspolitik" title="Fördelningspolitik">Omfördelning</a> av välfärd är alltså enligt Nozick moraliskt förkastligt. Boken är ett till stor del en motreaktion på John Rawls bok <i>A Theory of Justice</i>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Muslimsk_filosofi_2">Muslimsk filosofi</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=31" title="Redigera avsnitt: Muslimsk filosofi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=31" title="Redigera avsnitts källkod: Muslimsk filosofi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Muslimsk_filosofi" class="mw-redirect" title="Muslimsk filosofi">Muslimsk filosofi</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Iqbal.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/8a/Iqbal.jpg" decoding="async" width="227" height="300" class="mw-file-element" data-file-width="227" data-file-height="300" /></a><figcaption>Allama Muhammad Iqbal</figcaption></figure> <p>Den muslimska filosofiska traditionen är idag väldigt stark trots västerländsk filosofis globalisering. En viktig filosof är <a href="/wiki/Mohammad_Iqbal" title="Mohammad Iqbal">Allama Muhammad Iqbal</a> som har reformerat och gett nytt liv åt konceptet den muslimska filosofin. Som intellektuell fokuserade Iqbal på andlighetens olikartade utvecklingar i väst och öst, inspirerad av <a href="/wiki/Friedrich_Nietzsche" title="Friedrich Nietzsche">Friedrich Nietzsche</a>, <a href="/wiki/Henri_Bergson" title="Henri Bergson">Henri Bergson</a> och <a href="/wiki/Goethe" class="mw-redirect" title="Goethe">Goethe</a>, och kritisk till tendensen i väst att skilja mellan <a href="/wiki/Stat" title="Stat">stat</a> och <a href="/wiki/Religion" title="Religion">religion</a> samt <a href="/wiki/Materialism" title="Materialism">materialismens</a> utbredning. Störst påverkan utövade emellertid <a href="/wiki/Jalal_al-din_Rumi" title="Jalal al-din Rumi">Jalal al-din Rumis</a> poesi och filosofi, vilket tagit sig omistkänliga spår i Iqbals diktning, då han, även influerad av <a href="/wiki/Dante" class="mw-redirect" title="Dante">Dantes</a> <i><a href="/wiki/Divina_Commedia" class="mw-redirect" title="Divina Commedia">Divina Commedia</a></i>, låter Rumi själv framträda som vägvisare i <i>Javid Nama</i> (1932). Iqbal började under Rumis inflytande skriva om det muslimska samhället, <i>Ummah</i>, och sökte förena de politiska barriärerna mellan de muslimska länderna, till exempel i <i>Rumuz-i-Bekhudi</i> (1917). 1915 publicerade Iqbal sin första diktsamling på persiska, <i>Asrar-i-Khudi</i> (Självets hemligheter), och 1924 på urdu, <i>Bang-i-Dara</i> (Ropet från den marscherande klockan). Efter 1930 skrev han huvudsakligen på urdu, men innan dess är hans flesta skrifter på persiska. <i>Bal-i Jibril</i> (1935; Gabriels vingar) brukar framhållas som ett av de främsta verken på urdu. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Andra_filosofiska_traditioner_i_1900-talet">Andra filosofiska traditioner i 1900-talet</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=32" title="Redigera avsnitt: Andra filosofiska traditioner i 1900-talet" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=32" title="Redigera avsnitts källkod: Andra filosofiska traditioner i 1900-talet"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/w/index.php?title=Afrikansk_filosofi&action=edit&redlink=1" class="new" title="Afrikansk filosofi [inte skriven än]">Afrikansk filosofi</a></li> <li><a href="/w/index.php?title=Buddhistisk_filosofi&action=edit&redlink=1" class="new" title="Buddhistisk filosofi [inte skriven än]">Buddhistisk filosofi</a></li> <li><a href="/wiki/Indisk_filosofi" title="Indisk filosofi">Indisk filosofi</a></li> <li><a href="/wiki/Kinesisk_filosofi" title="Kinesisk filosofi">Kinesisk filosofi</a></li> <li><a href="/wiki/Filosofi_i_Sovjetunionen" title="Filosofi i Sovjetunionen">Sovjetisk filosofi</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="1900-talets_idéhistoria_och_dess_koppling_till_filosofin"><span id="1900-talets_id.C3.A9historia_och_dess_koppling_till_filosofin"></span>1900-talets idéhistoria och dess koppling till filosofin</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=33" title="Redigera avsnitt: 1900-talets idéhistoria och dess koppling till filosofin" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=33" title="Redigera avsnitts källkod: 1900-talets idéhistoria och dess koppling till filosofin"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Naturvetenskap">Naturvetenskap</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=34" title="Redigera avsnitt: Naturvetenskap" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=34" title="Redigera avsnitts källkod: Naturvetenskap"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>1900-talets vetenskap har utvecklats i rask takt med <a href="/wiki/Relativitetsteori" title="Relativitetsteori">relativitetsteori</a> och <a href="/wiki/Kvantfysik" class="mw-redirect" title="Kvantfysik">kvantfysik</a> inom fysiken, genteknik och kloning inom genetiken och motsvarande inom många andra vetenskaper. Detta har givit många intressanta, men ibland skrämmande, frågor inom filosofin, tex. inom kunskapsteori, <a href="/wiki/Metafysik" title="Metafysik">metafysik</a> och etik. Att populärt beskriva nya utvecklingar inom vetenskapen har historiskt ofta gjorts av filosofer, men på 1900-talet har uppgiften oftare överlåtits till vetenskapsmännen själva, se till exempel <a href="/wiki/Stephen_Hawking" title="Stephen Hawking">Stephen Hawking</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Politik_och_samhälle"><span id="Politik_och_samh.C3.A4lle"></span>Politik och samhälle</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=35" title="Redigera avsnitt: Politik och samhälle" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=35" title="Redigera avsnitts källkod: Politik och samhälle"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>1900-talets första halva var en tid där <a href="/wiki/Politisk_filosofi" title="Politisk filosofi">politisk filosofi</a> inte stod högt i kurs universitetens på institutioner för filosofi. Något som är intressant med tanke på att 1900-talet kom att bli såväl århundradet där demokratierna ordentligt utvecklades som de totalitära ideologiernas århundrade (se <a href="/wiki/Totalitarism" title="Totalitarism">Totalitarism</a>, <a href="/wiki/Nazism" title="Nazism">nazism</a> och <a href="/wiki/Sovjetunionen" title="Sovjetunionen">Sovjetunionen</a>). </p><p>Med <a href="/wiki/John_Rawls" title="John Rawls">John Rawls</a> och <a href="/wiki/Robert_Nozick" title="Robert Nozick">Robert Nozick</a> kom dock den politiska filosofin tillbaka till universiteten. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Tillämpad_etik"><span id="Till.C3.A4mpad_etik"></span>Tillämpad etik</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=36" title="Redigera avsnitt: Tillämpad etik" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=36" title="Redigera avsnitts källkod: Tillämpad etik"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Utvecklingen inom <a href="/wiki/Biologi" title="Biologi">biologi</a>, <a href="/wiki/Naturvetenskap" title="Naturvetenskap">naturvetenskap</a> och <a href="/wiki/Medicin_(vetenskap)" title="Medicin (vetenskap)">medicin</a> har varit stark. Det finns möjligheter i sjukvården som inte fanns för 50 år sedan. På samma gång ställs fler frågor kring ansvar för <a href="/wiki/Milj%C3%B6_(omgivning)" title="Miljö (omgivning)">miljö</a> och behandling av <a href="/wiki/Djur" title="Djur">djur</a>. Som en konsekvens av detta är en stark trend i den samtida filosofin det ökade intresset för tillämpad etik och bioetik. </p><p>Den australiensiske moralfilosofen <a href="/wiki/Peter_Singer" title="Peter Singer">Peter Singers</a> kanske mest kända verk <i>Animal Liberation</i> (1975; "Djurens frigörelse") kom att utgöra något av en bibel för den spirande djurrättsrörelsen. I Peter Singers mest omfattande verk, <i>Praktisk etik</i> (först utgiven <a href="/wiki/1979" title="1979">1979</a>, andra upplagan <a href="/wiki/1993" title="1993">1993</a>) ges behandlas ämnen i <a href="/wiki/Till%C3%A4mpad_etik" title="Tillämpad etik">tillämpad etik</a> och <a href="/wiki/Bioetik" title="Bioetik">bioetik</a> utifrån <a href="/wiki/Preferensutilitarism" class="mw-redirect" title="Preferensutilitarism">preferensutilitarism</a>. Det finns många andra filosofer som är en del av det nyvaknande intresser för tillämpad etik. I Sverige har <a href="/wiki/Torbj%C3%B6rn_T%C3%A4nnsj%C3%B6" title="Torbjörn Tännsjö">Torbjörn Tännsjö</a> behandlat flera kontroversiella ämnen i tillämpad etik. Ett exempel är att Tännsjö avvisar principen att det är fel att döda. Istället är det enligt honom nödvändigt att analysera konsekvenserna av att döda i varje enskilt fall. Det leder honom till slutsatsen att det i de allra flesta fall är dåligt att döda, men att det även finns undantag: Tännsjö stöder exempelvis rätt till aktiv <a href="/wiki/Eutanasi" class="mw-redirect" title="Eutanasi">dödshjälp</a> vid vissa sjukdomar för personer som tydligt gett uttryck för en vilja att få dö. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Feministisk_filosofi">Feministisk filosofi</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=37" title="Redigera avsnitt: Feministisk filosofi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=37" title="Redigera avsnitts källkod: Feministisk filosofi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Feminist_Suffrage_Parade_in_New_York_City,_1912.jpeg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/87/Feminist_Suffrage_Parade_in_New_York_City%2C_1912.jpeg/250px-Feminist_Suffrage_Parade_in_New_York_City%2C_1912.jpeg" decoding="async" width="250" height="176" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/87/Feminist_Suffrage_Parade_in_New_York_City%2C_1912.jpeg/375px-Feminist_Suffrage_Parade_in_New_York_City%2C_1912.jpeg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/87/Feminist_Suffrage_Parade_in_New_York_City%2C_1912.jpeg/500px-Feminist_Suffrage_Parade_in_New_York_City%2C_1912.jpeg 2x" data-file-width="800" data-file-height="564" /></a><figcaption><a href="/wiki/Suffragetter" title="Suffragetter">Suffragettparad</a> i <a href="/wiki/New_York" title="New York">New York</a> <a href="/wiki/6_maj" title="6 maj">6 maj</a> <a href="/wiki/1912" title="1912">1912</a>.</figcaption></figure> <p>Feministiska synsätt dök upp redan under <a href="/wiki/Upplysningstiden" title="Upplysningstiden">upplysningstiden</a> genom tänkare som <a href="/wiki/Lady_Mary_Wortley_Montagu" class="mw-redirect" title="Lady Mary Wortley Montagu">Lady Mary Wortley Montagu</a> och <a href="/wiki/Marquis_de_Condorcet" class="mw-redirect" title="Marquis de Condorcet">Marquis de Condorcet</a>, vilka kämpade för kvinnors rätt till utbildning. <a href="/wiki/Mary_Wollstonecraft" title="Mary Wollstonecraft">Mary Wollstonecrafts</a> bok ”<a href="/wiki/Till_f%C3%B6rsvar_f%C3%B6r_kvinnans_r%C3%A4ttigheter" title="Till försvar för kvinnans rättigheter">Till försvar för kvinnans rättigheter</a>” (<a href="/wiki/Kultur%C3%A5ret_1792" title="Kulturåret 1792">1792</a>) är ett av de första verk som kan sägas vara uttryckligt feministiskt, även om hennes jämförelser mellan kvinnor och adeln som samhällselit, ömtåliga, i farozonen för moraliskt och intellektuellt förfall, inte förefaller feministiska med dagens mått mätt. </p><p>Kanske tog den feministiska filosofin sin verkliga början med <a href="/wiki/Det_andra_k%C3%B6net" title="Det andra könet">Det andra könet</a>, i original <i>Le Deuxième Sexe</i>, skriven av <a href="/wiki/Simone_de_Beauvoir" title="Simone de Beauvoir">Simone de Beauvoir</a>, en av <a href="/wiki/Feminism" title="Feminism">feminismens</a> riktigt stora klassiker som utkom första gången 1949. Det andra könet handlar om <a href="/wiki/Kvinna" title="Kvinna">kvinnans</a> olika roller, hennes utveckling, kvinnoförtrycket, och vad det innebär att vara <a href="/wiki/Kvinna" title="Kvinna">kvinna</a>. Ur ett historiskt perspektiv förklarar de Beauvoir hur kvinnans roll som "den Andre" skapats och återskapats genom tiderna och konstaterar att "man föds inte till kvinna, man blir det". </p> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Wollstonecraft-right-of-woman.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/00/Wollstonecraft-right-of-woman.jpg/250px-Wollstonecraft-right-of-woman.jpg" decoding="async" width="250" height="214" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/00/Wollstonecraft-right-of-woman.jpg/375px-Wollstonecraft-right-of-woman.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/00/Wollstonecraft-right-of-woman.jpg/500px-Wollstonecraft-right-of-woman.jpg 2x" data-file-width="589" data-file-height="505" /></a><figcaption>Den brittiska originalutgåvan av <i><a href="/wiki/Till_f%C3%B6rsvar_f%C3%B6r_kvinnans_r%C3%A4ttigheter" title="Till försvar för kvinnans rättigheter">Till försvar för kvinnans rättigheter</a></i> från 1792.</figcaption></figure> <p>Många typer av filosofiska problem kan angripas med feministisk utgångspunkt i <a href="/wiki/Feministisk_filosofi" title="Feministisk filosofi">feministisk filosofi</a>. Ett exempel på detta är feministen <a href="/wiki/Carole_Pateman" title="Carole Pateman">Carole Patemans</a> kritik av den filosofiska idén om ett <a href="/wiki/Samh%C3%A4llskontrakt" class="mw-redirect" title="Samhällskontrakt">samhällskontrakt</a>, vilket hon betraktar som misstänkt med tanke på dess historiska bakgrund som enligt henne bland annat legitimerade mäns underordnande av kvinnor. På 1970-talet växte ett fram ett feministiskt intresse för att studera hur kvinnor exkluderats och/eller felrepresenterats i vetenskapen. Utvecklingen av den feministiska vetenskapskritiken liknar den för <a href="/wiki/Feminism" title="Feminism">feministisk</a> teori generellt (se <a href="/wiki/Genusvetenskap" title="Genusvetenskap">genusvetenskap</a>) i att den tagit sitt avstamp i den tidigare vetenskapens förmodade <a href="/wiki/Androcentrism" title="Androcentrism">androcentrism</a>, och att man velat fylla hål i den vetenskap man uppfattade helt eller delvis ignorerat kvinnor och kvinnors erfarenheter. <a href="/wiki/Feministisk_vetenskapsteori" title="Feministisk vetenskapsteori">Feministisk vetenskapsteori</a> har sedan under den senare delen av 1900-talet utvecklats till en mångfacetterad analys av förhållandet mellan vetenskap och olika sociala kategorier som exempelvis kön och <a href="/wiki/Etnicitet" class="mw-redirect" title="Etnicitet">etnicitet</a>.<sup id="cite_ref-K&L_10-0" class="reference"><a href="#cite_note-K&L-10"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>10<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div style="clear:both;"></div> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Referenser">Referenser</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=38" title="Redigera avsnitt: Referenser" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=38" title="Redigera avsnitts källkod: Referenser"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Noter">Noter</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=39" title="Redigera avsnitt: Noter" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=39" title="Redigera avsnitts källkod: Noter"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-references-wrap"><ol class="references"> <li id="cite_note-1"><a href="#cite_ref-1">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFDavid_Walter_Hamlyn1998">David Walter Hamlyn (1998) (pocket). <i><span>Filosofins historia</span></i>. Stockholm: MånPocket. sid. 9. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/7655121">7655121</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-7643-437-0" title="Special:Bokkällor/91-7643-437-0">ISBN 91-7643-437-0</a>.  ”<i>Filosofins historia bör inte enbart vara idéernas historia. Inte heller bör den enbart vara en gren av historien. Filosofins historia bör också vara filosofi.</i>”</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Filosofins+historia&rft.aulast=David+Walter+Hamlyn&rft.au=David+Walter+Hamlyn&rft.date=1998&rft.pages=sid.%26nbsp%3B9&rft.place=Stockholm&rft.pub=M%C3%A5nPocket&rft.isbn=91-7643-437-0&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Filosofins_historia"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-2"><a href="#cite_ref-2">^</a> <span class="reference-text"> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/filosofi"><i>Filosofi</i></a> i <i><a href="/wiki/Nationalencyklopedin" title="Nationalencyklopedin">Nationalencyklopedins</a></i> nätupplaga. Läst 6 december 2007.</span> </li> <li id="cite_note-3"><a href="#cite_ref-3">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/ptext?lookup=Plat.+Theaet.+152a">”Plato, Theaetetus, section 152a”</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/ptext?lookup=Plat.+Theaet.+152a">http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/ptext?lookup=Plat.+Theaet.+152a</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Plato%2C+Theaetetus%2C+section+152a&rft.atitle=&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.perseus.tufts.edu%2Fcgi-bin%2Fptext%3Flookup%3DPlat.%2BTheaet.%2B152a&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Filosofins_historia"><span style="display: none;"> </span></span> <a href="/wiki/Sextus_Empiricus" title="Sextus Empiricus">Sextus Empiricus</a> (<i>Adv. math.</i> 7.60) ger ett direkt citat, <span lang="el">πάντων χρημάτων μέτρον εστίν άνθρωπος, τόν μέν όντων ως έστιν, τών δέ ουκ όντων ως ουκ έστιν</span>. På grekiska gör Protagoras ett allmänt uttalande om mänskliga varelser (<i>anthrōpos</i>), vilket är entydigt till svenska, men har vållat funderingar i engelsk dräkt</span> </li> <li id="cite_note-kyni-4">^ [<a href="#cite_ref-kyni_4-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-kyni_4-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-kyni_4-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><i>Bonniers stora bok om filosofi</i>, s. 40-41</span> </li> <li id="cite_note-skep-5"><a href="#cite_ref-skep_5-0">^</a> <span class="reference-text"><i>Bonniers stora bok om filosofi</i>, s. 42.</span> </li> <li id="cite_note-6"><a href="#cite_ref-6">^</a> <span class="reference-text"><i>Bonniers stora bok om filosofi</i>, s. 44.</span> </li> <li id="cite_note-7"><a href="#cite_ref-7">^</a> <span class="reference-text"><i>Bonniers stora bok om filosofi</i>, s. 46.</span> </li> <li id="cite_note-8"><a href="#cite_ref-8">^</a> <span class="reference-text">Long, Roderick T., "Ayn Rand's contribution to the cause of freedom." <a rel="nofollow" class="external autonumber" href="http://www.mises.org/fullstory.aspx?Id=1738">[1]</a>.</span> </li> <li id="cite_note-9"><a href="#cite_ref-9">^</a> <span class="reference-text"><i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ccel.org/a/aquinas/summa/FS/FS109.html#FSQ109A1THEP1">Summa Theologica</a></i>, First Part of the Second Part, Question 109.</span> </li> <li id="cite_note-K&L-10"><a href="#cite_ref-K&L_10-0">^</a> <span class="reference-text">Keller, Evelyn Fox & Longino, Helen E. (2006). Feminism and science. Oxford, Oxford Univ. Press.</span> </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Källor"><span id="K.C3.A4llor"></span>Källor</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&veaction=edit&section=40" title="Redigera avsnitt: Källor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Filosofins_historia&action=edit&section=40" title="Redigera avsnitts källkod: Källor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><i>Bonniers stora bok om filosofi</i> (1998), på svenska 1999, Albert Bonniers Förlag AB, Stockholm</li> <li><i>The Rationalists</i>. Cottingham John, Opus 1988, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-19-289190-1" title="Special:Bokkällor/0-19-289190-1">ISBN 0-19-289190-1</a></li> <li><i>Filosofins historia</i>, Lars Mouwitz, Gleerups förlag.</li> <li><i>Idéernas historia</i>, Sten Högnäs, Historiska media, 2003, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-89442-92-X" title="Special:Bokkällor/91-89442-92-X">ISBN 91-89442-92-X</a></li> <li><i>Filosofins historia. Antiken och medeltiden</i>, Anders Wedberg, Thales, 2003</li> <li><i>Filosofins historia. Nyare tiden till romantiken</i>, Anders Wedberg, Thales, 2003</li> <li><i>Filosofins historia. Från Bolzano till Wittgenstein</i>, Anders Wedberg, Thales, 2004</li> <li><i>Filosofins historia</i>, Gunnar Skirbekk och Nils Gilje, Daidalos, 1995</li></ul> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="collapsible collapsed" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style="background:#ceecee;;" colspan="2" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Filosofi_navigation" title="Mall:Filosofi navigation"><span title="Visa denna mall" style="border:none;;">v</span></a> <span style="font-size:80%;">•</span> <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Filosofi_navigation&action=edit"><span style="border:none;;" title="Redigera den här mallen">r</span></a></div></div><span style="font-size:110%;"><a href="/wiki/Filosofi" title="Filosofi">Filosofi</a></span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Allmänt</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Filosofi" title="Filosofi">Filosofi</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/V%C3%A4sterl%C3%A4ndsk_filosofi" title="Västerländsk filosofi">Västerländsk</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Islamisk_filosofi" title="Islamisk filosofi">Islamisk</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%96sterl%C3%A4ndsk_filosofi" title="Österländsk filosofi">Österländsk</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a class="mw-selflink selflink">Historia</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/F%C3%B6rsokratisk_filosofi" title="Försokratisk filosofi">Försokratisk</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a class="mw-selflink-fragment" href="#Antikens_filosofi">Antiken</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Medeltidens_filosofi" title="Medeltidens filosofi">Medeltiden</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ren%C3%A4ssansens_filosofi" title="Renässansens filosofi">Renässansen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/1600-talets_filosofi" title="1600-talets filosofi">1600-talet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Upplysningstidens_filosofi" title="Upplysningstidens filosofi">Upplysningstiden</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nutidens_filosofi" title="Nutidens filosofi">Nutid</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Kategori:Filosofer" title="Kategori:Filosofer">Filosofer</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em">Sortering efter: <a href="/wiki/Kategori:Filosofer_efter_epok" title="Kategori:Filosofer efter epok">epok</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kategori:Filosofer_efter_nationalitet" title="Kategori:Filosofer efter nationalitet">nationalitet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kategori:Filosofer_efter_religion" title="Kategori:Filosofer efter religion">religion</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kategori:Filosofer_efter_tradition" title="Kategori:Filosofer efter tradition">tradition</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kategori:Filosofer_efter_verksamhetsomr%C3%A5de" title="Kategori:Filosofer efter verksamhetsområde">verksamhetsområde</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Grenar</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Traditionella</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Axiologi" title="Axiologi">Axiologi</a> (<a href="/wiki/Estetik" title="Estetik">Estetik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Etik" title="Etik">Etik</a>) <span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Epistemologi" title="Epistemologi">Epistemologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Logik" title="Logik">Logik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Metafysik" title="Metafysik">Metafysik</a> (<a href="/wiki/Ontologi" title="Ontologi">Ontologi</a>)</div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Filosofi om…</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Filosofin_kring_artificiell_intelligens" title="Filosofin kring artificiell intelligens">Artificiell intelligens</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Bioetik" title="Bioetik">Bioetik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Feministisk_filosofi" title="Feministisk filosofi">Feminism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Handlingsteori" title="Handlingsteori">Handling</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Historiefilosofi" title="Historiefilosofi">Historia</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Krigsfilosofi" title="Krigsfilosofi">Krig</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Matematikfilosofi" title="Matematikfilosofi">Matematik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Medicinsk_filosofi" title="Medicinsk filosofi">Medicin</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Medvetandefilosofi" title="Medvetandefilosofi">Medvetande</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Metafilosofi" title="Metafilosofi">Meta</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Naturfilosofi" title="Naturfilosofi">Natur</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pedagogikens_filosofi" title="Pedagogikens filosofi">Pedagogik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/R%C3%A4ttsfilosofi" title="Rättsfilosofi">Rätt</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Socialfilosofi" title="Socialfilosofi">Social</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Spr%C3%A5kfilosofi" title="Språkfilosofi">Språk</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Politisk_filosofi" title="Politisk filosofi">Politik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Religionsfilosofi" title="Religionsfilosofi">Religion</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Vetenskapsteori" title="Vetenskapsteori">Vetenskap</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Skolor</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a class="mw-selflink-fragment" href="#Antikens_filosofi">Antiken</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Kinesisk_filosofi" title="Kinesisk filosofi">Kinesisk</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Konfucianism" title="Konfucianism">Konfucianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Legalism_(kinesisk_filosofi)" title="Legalism (kinesisk filosofi)">Legalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mohism" title="Mohism">Mohism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Namnskolan" title="Namnskolan">Namnskolan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Daoism" title="Daoism">Taoism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Yin-yang-skolan" title="Yin-yang-skolan">Yin-yang-skolan</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Grekisk-romersk</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Aristotelism" title="Aristotelism">Aristotelism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Atomism" title="Atomism">Atomism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Eleaterna" title="Eleaterna">Eleaterna</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Epikurism" title="Epikurism">Epikurism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/F%C3%B6rsokratisk_filosofi" title="Försokratisk filosofi">Försokrater</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/De_joniska_naturfilosoferna" title="De joniska naturfilosoferna">Joniska skolan</a> (<a href="/wiki/Efesiska_skolan" title="Efesiska skolan">Efesiska skolan</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kyniska_skolan" title="Kyniska skolan">Kyniska skolan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kyrenaiker" title="Kyrenaiker">Kyrenaiker</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mithraism" title="Mithraism">Mithraism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Peripatetiska_skolan" title="Peripatetiska skolan">Peripatetiska skolan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Platonism" title="Platonism">Platonism</a> (<a href="/wiki/Nyplatonism" title="Nyplatonism">Ny</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pythagor%C3%A9erna" title="Pythagoréerna">Pytagoreism</a> (<a href="/wiki/Nypytagoreism" title="Nypytagoreism">Ny</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sofister" title="Sofister">Sofister</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Stoicism" title="Stoicism">Stoicism</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Indisk_filosofi" title="Indisk filosofi">Indisk</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Ajivika" title="Ajivika">Ajivika</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Madhyamaka" title="Madhyamaka">Madhyamaka</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Samkhya" title="Samkhya">Samkhya</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sautrantika" title="Sautrantika">Sautrantika</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Vaisheshika" title="Vaisheshika">Vaisheshika</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Yogacara" title="Yogacara">Yogacara</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Yoga_sutra" title="Yoga sutra">Yoga sutra</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Medeltidens_filosofi" title="Medeltidens filosofi">Medeltiden</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/V%C3%A4sterl%C3%A4ndsk_filosofi" title="Västerländsk filosofi">Västerländsk</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Kristen_filosofi" title="Kristen filosofi">Kristen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Skolastik" title="Skolastik">Skolastik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Thomism" title="Thomism">Thomism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ren%C3%A4ssanshumanism" title="Renässanshumanism">Renässanshumanism</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Islamisk_filosofi" title="Islamisk filosofi">Islamisk</a> och <a href="/wiki/%C3%96sterl%C3%A4ndsk_filosofi" title="Österländsk filosofi">österländsk</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Advaita" title="Advaita">Advaita</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dvaita" title="Dvaita">Dvaita</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kalam" title="Kalam">Kalam</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Neokonfucianism" title="Neokonfucianism">Neokonfucianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sufism" title="Sufism">Sufism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Vedanta" title="Vedanta">Vedanta</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Modern tid</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Allmänt</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Anarkism" title="Anarkism">Anarkism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Cartesianism" title="Cartesianism">Cartesianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Determinism" title="Determinism">Determinism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Empirism" title="Empirism">Empirism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Existentialism" title="Existentialism">Existentialism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fenomenologi" title="Fenomenologi">Fenomenologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fundamentism" title="Fundamentism">Fundamentism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Historicism_(filosofi_och_historia)" title="Historicism (filosofi och historia)">Historicism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Holism" title="Holism">Holism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Humanism" title="Humanism">Humanism</a> (<a href="/wiki/Antihumanism" title="Antihumanism">Anti-</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Idealism" title="Idealism">Idealism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Individualism" title="Individualism">Individualism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kollektivism" title="Kollektivism">Kollektivism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Konservatism" title="Konservatism">Konservatism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kontraktualism" title="Kontraktualism">Kontraktualism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Liberalism" title="Liberalism">Liberalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Marxism" title="Marxism">Marxism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Materialism" title="Materialism">Materialism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Modernism" title="Modernism">Modernism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Monism" title="Monism">Monism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Naturalism_(filosofi)" title="Naturalism (filosofi)">Naturalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nihilism" title="Nihilism">Nihilism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nykantianism" title="Nykantianism">Nykantianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nyskolastik" title="Nyskolastik">Nyskolastik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Positivism" title="Positivism">Positivism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pragmatism" title="Pragmatism">Pragmatism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Rationalism" title="Rationalism">Rationalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Socialism" title="Socialism">Socialism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Transcendentalism" title="Transcendentalism">Transcendentalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Utilitarism" title="Utilitarism">Utilitarism</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Nutidens_filosofi" title="Nutidens filosofi">Nutid</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Analytisk_filosofi" title="Analytisk filosofi">Analytisk</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Analytisk_marxism" title="Analytisk marxism">Analytisk marxism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Experimentell_filosofi" title="Experimentell filosofi">Experimentell filosofi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Filosofisk_kvietism" title="Filosofisk kvietism">Filosofisk kvietism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Internalism_och_externalism" title="Internalism och externalism">Internalism och externalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Koherentism" title="Koherentism">Koherentism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kommunitarism" title="Kommunitarism">Kommunitarism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Konsekventialism" title="Konsekventialism">Konsekventialism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Logisk_positivism" title="Logisk positivism">Logisk positivism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Metaetik" title="Metaetik">Metaetik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Normativ_etik" title="Normativ etik">Normativ etik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/R%C3%A4ttspositivism" title="Rättspositivism">Rättspositivism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Scientism" title="Scientism">Scientism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Till%C3%A4mpad_etik" title="Tillämpad etik">Tillämpad etik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Vardagsspr%C3%A5ksfilosofi" title="Vardagsspråksfilosofi">Vardagsspråksfilosofi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Vetenskaplig_skepticism" title="Vetenskaplig skepticism">Vetenskaplig skepticism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/V%C3%A4rderealism" title="Värderealism">Värderealism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Wienkretsen" title="Wienkretsen">Wienkretsen</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Kontinental_filosofi" title="Kontinental filosofi">Kontinental</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Dekonstruktion" title="Dekonstruktion">Dekonstruktion</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Existentialism" title="Existentialism">Existentialism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Feministisk_filosofi" title="Feministisk filosofi">Feministisk</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fenomenologi" title="Fenomenologi">Fenomenologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Frankfurtskolan" title="Frankfurtskolan">Frankfurtskolan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kritisk_teori" title="Kritisk teori">Kritisk teori</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Hermeneutik" title="Hermeneutik">Hermeneutik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Marxism" title="Marxism">Marxism</a> (<a href="/wiki/Nymarxism" title="Nymarxism">Ny</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/V%C3%A4sterl%C3%A4ndsk_marxism" title="Västerländsk marxism">Västerländsk</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Socialkonstruktivism" title="Socialkonstruktivism">Socialkonstruktivism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Strukturalism" title="Strukturalism">Strukturalism</a> (<a href="/wiki/Poststrukturalism" title="Poststrukturalism">Post</a>)</div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Övrigt</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td colspan="2" style="width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Dialektik" title="Dialektik">Dialektik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Formalism" title="Formalism">Formalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nythomism" title="Nythomism">Nythomism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Objektivism_(Ayn_Rand)" title="Objektivism (Ayn Rand)">Objektivism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Relativism" title="Relativism">Relativism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Filosofisk_skepticism" title="Filosofisk skepticism">Skepticism</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table>    </div><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1&useformat=desktop" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Filosofins_historia&oldid=54541018">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Filosofins_historia&oldid=54541018</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategori</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Filosofins_historia" title="Kategori:Filosofins historia">Filosofins historia</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dold kategori: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_med_text_p%C3%A5_grekiska" title="Kategori:Artiklar med text på grekiska">Artiklar med text på grekiska</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 21 mars 2024 kl. 21.09.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Filosofins_historia&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-6d94db5ff4-fwg44","wgBackendResponseTime":152,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"0.247","walltime":"0.319","ppvisitednodes":{"value":4689,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":115462,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":82281,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":15,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":20387,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":0,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 127.762 1 -total"," 64.29% 82.141 9 Mall:Navbox"," 40.14% 51.288 1 Mall:Filosofi_navigation"," 16.30% 20.827 1 Mall:Bokref"," 15.64% 19.977 2 Mall:Citation/core"," 14.56% 18.602 1 Mall:Cite_book"," 13.72% 17.530 4 Mall:Huvudartikel"," 8.76% 11.188 1 Mall:Webbref"," 6.48% 8.276 1 Mall:NE"," 5.25% 6.711 1 Mall:Cite_web"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.006","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":956071,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-web.eqiad.canary-c88f79bc4-w4jtf","timestamp":"20241126131105","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Filosofins historia","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Filosofins_historia","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q27654","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q27654","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2005-03-14T18:59:34Z","dateModified":"2024-03-21T20:09:29Z","image":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/7\/71\/Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg","headline":"studie av filosofiska id\u00e9er och begrepp genom tiden"}</script> </body> </html>