CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Elisabet I – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"2a40abf6-30af-48fc-8617-750790d89bd1","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Elisabet_I","wgTitle":"Elisabet I","wgCurRevisionId":54807378,"wgRevisionId":54807378,"wgArticleId":20091,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Artiklar med text på engelska","Artiklar med släktträd","Enwp","Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF","Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN","Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI","Wikipediaartiklar med identifierare från GND","Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL","Wikipediaartiklar med identifierare från BNF","Wikipediaartiklar med identifierare från BIBSYS","Wikipediaartiklar med identifierare från ULAN", "Wikipediaartiklar med identifierare från NLA","Wikipediaartiklar med identifierare från BNE","Wikipediaartiklar med identifierare från CANTIC","Wikipediaartiklar med identifierare från Alvin","Wikipedia:Utmärkta artiklar","Wikipedia:Basartiklar","Elisabet I av England","Englands drottningar","Englands regenter","Huset Tudor","Kvinnliga regenter under 1500-talet","Kvinnliga regenter under 1600-talet","Engelska politiker under 1500-talet","Personer i England under 1600-talet","Födda 1533","Avlidna 1603","Kvinnor","Gravsatta i Westminster Abbey","Pretendenter till Frankrikes tron","Reformationen i England","Personer från Greenwich"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Elisabet_I","wgRelevantArticleId":20091,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick": true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":100000,"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgCentralAuthMobileDomain":false,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q7207","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready", "ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0", "ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022","ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession","wikibase.sidebar.tracking"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.babel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.4"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e5/Elizabeth1England.jpg/1200px-Elizabeth1England.jpg"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="1456"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e5/Elizabeth1England.jpg/800px-Elizabeth1England.jpg"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="971"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e5/Elizabeth1England.jpg/640px-Elizabeth1England.jpg"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="776"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Elisabet I – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Elisabet_I"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Elisabet_I"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="//login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Elisabet_I rootpage-Elisabet_I skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-menu mw-ui-icon-wikimedia-menu"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Huvudmeny</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z"><span>Huvudsida</span></a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion"><span>Introduktion</span></a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker"><span>Deltagarportalen</span></a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen"><span>Bybrunnen</span></a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r"><span>Senaste ändringarna</span></a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x"><span>Slumpartikel</span></a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons"><span>Ladda upp filer</span></a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt"><span>Kontakta Wikipedia</span></a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp"><span>Hjälp</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <span class="mw-logo-container skin-invert"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </span> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"><span class="vector-icon mw-ui-icon-search mw-ui-icon-wikimedia-search"></span> <span>Sök</span> </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > <span class="cdx-text-input__icon cdx-text-input__start-icon"></span> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-appearance mw-ui-icon-wikimedia-appearance"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Utseende</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv" class=""><span>Stöd Wikipedia</span></a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Elisabet+I" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class=""><span>Skapa konto</span></a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Elisabet+I" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class=""><span>Logga in</span></a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-ellipsis mw-ui-icon-wikimedia-ellipsis"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Personliga verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv"><span>Stöd Wikipedia</span></a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Elisabet+I" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"><span class="vector-icon mw-ui-icon-userAdd mw-ui-icon-wikimedia-userAdd"></span> <span>Skapa konto</span></a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Elisabet+I" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"><span class="vector-icon mw-ui-icon-logIn mw-ui-icon-wikimedia-logIn"></span> <span>Logga in</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering"><span>läs mer</span></a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y"><span>Bidrag</span></a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Barndom_och_uppväxt" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Barndom_och_uppväxt"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1</span> <span>Barndom och uppväxt</span> </div> </a> <ul id="toc-Barndom_och_uppväxt-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Thomas_Seymour" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Thomas_Seymour"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2</span> <span>Thomas Seymour</span> </div> </a> <ul id="toc-Thomas_Seymour-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Maria_I:s_regeringstid" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Maria_I:s_regeringstid"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3</span> <span>Maria I:s regeringstid</span> </div> </a> <ul id="toc-Maria_I:s_regeringstid-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Trontillträde" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Trontillträde"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4</span> <span>Trontillträde</span> </div> </a> <ul id="toc-Trontillträde-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Religion" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Religion"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5</span> <span>Religion</span> </div> </a> <ul id="toc-Religion-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Äktenskapsfrågan" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Äktenskapsfrågan"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6</span> <span>Äktenskapsfrågan</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Äktenskapsfrågan-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Äktenskapsfrågan</span> </button> <ul id="toc-Äktenskapsfrågan-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Robert_Dudley" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Robert_Dudley"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.1</span> <span>Robert Dudley</span> </div> </a> <ul id="toc-Robert_Dudley-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Äktenskapsfrågans_politiska_aspekter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Äktenskapsfrågans_politiska_aspekter"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.2</span> <span>Äktenskapsfrågans politiska aspekter</span> </div> </a> <ul id="toc-Äktenskapsfrågans_politiska_aspekter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Utrikespolitik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Utrikespolitik"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7</span> <span>Utrikespolitik</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Utrikespolitik-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Utrikespolitik</span> </button> <ul id="toc-Utrikespolitik-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Skottland" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Skottland"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.1</span> <span>Skottland</span> </div> </a> <ul id="toc-Skottland-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Spanien" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Spanien"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.2</span> <span>Spanien</span> </div> </a> <ul id="toc-Spanien-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Frankrike" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Frankrike"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.3</span> <span>Frankrike</span> </div> </a> <ul id="toc-Frankrike-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Irland" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Irland"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.4</span> <span>Irland</span> </div> </a> <ul id="toc-Irland-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Ryssland" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Ryssland"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.5</span> <span>Ryssland</span> </div> </a> <ul id="toc-Ryssland-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Barbareskstaterna,_det_Osmanska_riket_och_Japan" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Barbareskstaterna,_det_Osmanska_riket_och_Japan"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.6</span> <span>Barbareskstaterna, det Osmanska riket och Japan</span> </div> </a> <ul id="toc-Barbareskstaterna,_det_Osmanska_riket_och_Japan-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Senare_år" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Senare_år"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8</span> <span>Senare år</span> </div> </a> <ul id="toc-Senare_år-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Död" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Död"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9</span> <span>Död</span> </div> </a> <ul id="toc-Död-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Arvet_efter_Elisabet_I" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Arvet_efter_Elisabet_I"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">10</span> <span>Arvet efter Elisabet I</span> </div> </a> <ul id="toc-Arvet_efter_Elisabet_I-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Anfäder" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Anfäder"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11</span> <span>Anfäder</span> </div> </a> <ul id="toc-Anfäder-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Elisabet_I_i_populärkulturen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Elisabet_I_i_populärkulturen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">12</span> <span>Elisabet I i populärkulturen</span> </div> </a> <ul id="toc-Elisabet_I_i_populärkulturen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Se_även" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Se_även"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">13</span> <span>Se även</span> </div> </a> <ul id="toc-Se_även-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Referenser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Referenser"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">14</span> <span>Referenser</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Referenser-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Referenser</span> </button> <ul id="toc-Referenser-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Noter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Noter"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">14.1</span> <span>Noter</span> </div> </a> <ul id="toc-Noter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Tryckta_källor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Tryckta_källor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">14.2</span> <span>Tryckta källor</span> </div> </a> <ul id="toc-Tryckta_källor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Vidare_läsning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Vidare_läsning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">15</span> <span>Vidare läsning</span> </div> </a> <ul id="toc-Vidare_läsning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Externa_länkar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Externa_länkar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">16</span> <span>Externa länkar</span> </div> </a> <ul id="toc-Externa_länkar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-listBullet mw-ui-icon-wikimedia-listBullet"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Växla innehållsförteckningen</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading"><span class="mw-page-title-main">Elisabet I</span></h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 146 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-146" aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-language-progressive mw-ui-icon-wikimedia-language-progressive"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">146 språk</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-af mw-list-item"><a href="https://af.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I_van_Engeland" title="Elizabeth I van Engeland – afrikaans" lang="af" hreflang="af" data-title="Elizabeth I van Engeland" data-language-autonym="Afrikaans" data-language-local-name="afrikaans" class="interlanguage-link-target"><span>Afrikaans</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-als mw-list-item"><a href="https://als.wikipedia.org/wiki/Elisabeth_I." title="Elisabeth I. – schweizertyska" lang="gsw" hreflang="gsw" data-title="Elisabeth I." data-language-autonym="Alemannisch" data-language-local-name="schweizertyska" class="interlanguage-link-target"><span>Alemannisch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-am mw-list-item"><a href="https://am.wikipedia.org/wiki/%E1%8A%A4%E1%88%8D%E1%8B%9B%E1%89%A4%E1%89%B5_I" title="ኤልዛቤት I – amhariska" lang="am" hreflang="am" data-title="ኤልዛቤት I" data-language-autonym="አማርኛ" data-language-local-name="amhariska" class="interlanguage-link-target"><span>አማርኛ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ang mw-list-item"><a href="https://ang.wikipedia.org/wiki/Elisabe%C3%BE_I_Engla_Cwen" title="Elisabeþ I Engla Cwen – fornengelska" lang="ang" hreflang="ang" data-title="Elisabeþ I Engla Cwen" data-language-autonym="Ænglisc" data-language-local-name="fornengelska" class="interlanguage-link-target"><span>Ænglisc</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ar mw-list-item"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D8%A5%D9%84%D9%8A%D8%B2%D8%A7%D8%A8%D9%8A%D8%AB_%D8%A7%D9%84%D8%A3%D9%88%D9%84%D9%89_%D9%85%D9%84%D9%83%D8%A9_%D8%A5%D9%86%D8%AC%D9%84%D8%AA%D8%B1%D8%A7" title="إليزابيث الأولى ملكة إنجلترا – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="إليزابيث الأولى ملكة إنجلترا" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>العربية</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-an mw-list-item"><a href="https://an.wikipedia.org/wiki/Isabel_I_d%27Anglaterra" title="Isabel I d'Anglaterra – aragonesiska" lang="an" hreflang="an" data-title="Isabel I d'Anglaterra" data-language-autonym="Aragonés" data-language-local-name="aragonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Aragonés</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ast mw-list-item"><a href="https://ast.wikipedia.org/wiki/Sabela_I_d%27Inglaterra" title="Sabela I d'Inglaterra – asturiska" lang="ast" hreflang="ast" data-title="Sabela I d'Inglaterra" data-language-autonym="Asturianu" data-language-local-name="asturiska" class="interlanguage-link-target"><span>Asturianu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gn mw-list-item"><a href="https://gn.wikipedia.org/wiki/Isabel_I_Ingyat%C3%A9rra_pegua" title="Isabel I Ingyatérra pegua – guaraní" lang="gn" hreflang="gn" data-title="Isabel I Ingyatérra pegua" data-language-autonym="Avañe'ẽ" data-language-local-name="guaraní" class="interlanguage-link-target"><span>Avañe'ẽ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-az mw-list-item"><a href="https://az.wikipedia.org/wiki/I_Elizabet" title="I Elizabet – azerbajdzjanska" lang="az" hreflang="az" data-title="I Elizabet" data-language-autonym="Azərbaycanca" data-language-local-name="azerbajdzjanska" class="interlanguage-link-target"><span>Azərbaycanca</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-azb mw-list-item"><a href="https://azb.wikipedia.org/wiki/%D8%A8%DB%8C%D8%B1%DB%8C%D9%86%D8%AC%DB%8C_%D8%A7%D9%84%DB%8C%D8%B2%D8%A7%D8%A8%D8%AA_(%D8%A8%D8%B1%DB%8C%D8%AA%D8%A7%D9%86%DB%8C%D8%A7)" title="بیرینجی الیزابت (بریتانیا) – South Azerbaijani" lang="azb" hreflang="azb" data-title="بیرینجی الیزابت (بریتانیا)" data-language-autonym="تۆرکجه" data-language-local-name="South Azerbaijani" class="interlanguage-link-target"><span>تۆرکجه</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bn mw-list-item"><a href="https://bn.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%AA%E0%A7%8D%E0%A6%B0%E0%A6%A5%E0%A6%AE_%E0%A6%8F%E0%A6%B2%E0%A6%BF%E0%A6%9C%E0%A6%BE%E0%A6%AC%E0%A7%87%E0%A6%A5" title="প্রথম এলিজাবেথ – bengali" lang="bn" hreflang="bn" data-title="প্রথম এলিজাবেথ" data-language-autonym="বাংলা" data-language-local-name="bengali" class="interlanguage-link-target"><span>বাংলা</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-min-nan mw-list-item"><a href="https://zh-min-nan.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_1-s%C3%A8" title="Elizabeth 1-sè – min nan" lang="nan" hreflang="nan" data-title="Elizabeth 1-sè" data-language-autonym="閩南語 / Bân-lâm-gú" data-language-local-name="min nan" class="interlanguage-link-target"><span>閩南語 / Bân-lâm-gú</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ba mw-list-item"><a href="https://ba.wikipedia.org/wiki/%D0%95%D0%BB%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%B2%D0%B5%D1%82%D0%B0_I" title="Елизавета I – basjkiriska" lang="ba" hreflang="ba" data-title="Елизавета I" data-language-autonym="Башҡортса" data-language-local-name="basjkiriska" class="interlanguage-link-target"><span>Башҡортса</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be mw-list-item"><a href="https://be.wikipedia.org/wiki/%D0%9B%D1%96%D0%B7%D0%B0%D0%B2%D0%B5%D1%82%D0%B0_I" title="Лізавета I – belarusiska" lang="be" hreflang="be" data-title="Лізавета I" data-language-autonym="Беларуская" data-language-local-name="belarusiska" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be-x-old mw-list-item"><a href="https://be-tarask.wikipedia.org/wiki/%D0%9B%D1%96%D0%B7%D0%B0%D0%B2%D0%B5%D1%82%D0%B0_I" title="Лізавета I – belarusiska (tarasjkevitsa)" lang="be-tarask" hreflang="be-tarask" data-title="Лізавета I" data-language-autonym="Беларуская (тарашкевіца)" data-language-local-name="belarusiska (tarasjkevitsa)" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская (тарашкевіца)</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bg badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%95%D0%BB%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%B1%D0%B5%D1%82_I" title="Елизабет I – bulgariska" lang="bg" hreflang="bg" data-title="Елизабет I" data-language-autonym="Български" data-language-local-name="bulgariska" class="interlanguage-link-target"><span>Български</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bs badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://bs.wikipedia.org/wiki/Elizabeta_I,_kraljica_Engleske" title="Elizabeta I, kraljica Engleske – bosniska" lang="bs" hreflang="bs" data-title="Elizabeta I, kraljica Engleske" data-language-autonym="Bosanski" data-language-local-name="bosniska" class="interlanguage-link-target"><span>Bosanski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-br mw-list-item"><a href="https://br.wikipedia.org/wiki/Elesbed_Ia%C3%B1_(Bro-Saoz)" title="Elesbed Iañ (Bro-Saoz) – bretonska" lang="br" hreflang="br" data-title="Elesbed Iañ (Bro-Saoz)" data-language-autonym="Brezhoneg" data-language-local-name="bretonska" class="interlanguage-link-target"><span>Brezhoneg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bxr mw-list-item"><a href="https://bxr.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D0%BD%D0%B3%D0%BB%D0%B8%D0%B8%D0%BD_I_%D0%95%D0%BB%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%B2%D0%B5%D1%82%D0%B0" title="Англиин I Елизавета – Russia Buriat" lang="bxr" hreflang="bxr" data-title="Англиин I Елизавета" data-language-autonym="Буряад" data-language-local-name="Russia Buriat" class="interlanguage-link-target"><span>Буряад</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca mw-list-item"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Elisabet_I_d%27Anglaterra" title="Elisabet I d'Anglaterra – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="Elisabet I d'Anglaterra" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target"><span>Català</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cv mw-list-item"><a href="https://cv.wikipedia.org/wiki/%D0%95%D0%BB%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%B2%D0%B5%D1%82%D0%B0_I" title="Елизавета I – tjuvasjiska" lang="cv" hreflang="cv" data-title="Елизавета I" data-language-autonym="Чӑвашла" data-language-local-name="tjuvasjiska" class="interlanguage-link-target"><span>Чӑвашла</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ceb mw-list-item"><a href="https://ceb.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I_sa_Ingglatera" title="Elizabeth I sa Ingglatera – cebuano" lang="ceb" hreflang="ceb" data-title="Elizabeth I sa Ingglatera" data-language-autonym="Cebuano" data-language-local-name="cebuano" class="interlanguage-link-target"><span>Cebuano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/Al%C5%BEb%C4%9Bta_I." title="Alžběta I. – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Alžběta I." data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target"><span>Čeština</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cy mw-list-item"><a href="https://cy.wikipedia.org/wiki/Elisabeth_I,_brenhines_Lloegr" title="Elisabeth I, brenhines Lloegr – walesiska" lang="cy" hreflang="cy" data-title="Elisabeth I, brenhines Lloegr" data-language-autonym="Cymraeg" data-language-local-name="walesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Cymraeg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-da mw-list-item"><a href="https://da.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_1._af_England" title="Elizabeth 1. af England – danska" lang="da" hreflang="da" data-title="Elizabeth 1. af England" data-language-autonym="Dansk" data-language-local-name="danska" class="interlanguage-link-target"><span>Dansk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de mw-list-item"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/Elisabeth_I." title="Elisabeth I. – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Elisabeth I." data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target"><span>Deutsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I" title="Elizabeth I – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Elizabeth I" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target"><span>Eesti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-el mw-list-item"><a href="https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%95%CE%BB%CE%B9%CF%83%CE%AC%CE%B2%CE%B5%CF%84_%CE%91%CE%84_%CF%84%CE%B7%CF%82_%CE%91%CE%B3%CE%B3%CE%BB%CE%AF%CE%B1%CF%82" title="Ελισάβετ Α΄ της Αγγλίας – grekiska" lang="el" hreflang="el" data-title="Ελισάβετ Α΄ της Αγγλίας" data-language-autonym="Ελληνικά" data-language-local-name="grekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ελληνικά</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I" title="Elizabeth I – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="Elizabeth I" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target"><span>English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-myv mw-list-item"><a href="https://myv.wikipedia.org/wiki/I_%D0%95%D0%BB%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%B2%D0%B5%D1%82%D0%B0_(%D0%90%D0%BD%D0%B3%D0%BB%D0%B8%D1%8F%D0%BD%D1%8C_%D0%B8%D0%BD%D1%8F%D0%B7%D0%BE%D1%80%D0%B0%D0%B2%D0%B0)" title="I Елизавета (Англиянь инязорава) – erjya" lang="myv" hreflang="myv" data-title="I Елизавета (Англиянь инязорава)" data-language-autonym="Эрзянь" data-language-local-name="erjya" class="interlanguage-link-target"><span>Эрзянь</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es mw-list-item"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Isabel_I_de_Inglaterra" title="Isabel I de Inglaterra – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Isabel I de Inglaterra" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target"><span>Español</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo mw-list-item"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Elizabeto_la_1-a_(Anglio)" title="Elizabeto la 1-a (Anglio) – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Elizabeto la 1-a (Anglio)" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target"><span>Esperanto</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu mw-list-item"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Elisabet_I.a_Ingalaterrakoa" title="Elisabet I.a Ingalaterrakoa – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Elisabet I.a Ingalaterrakoa" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target"><span>Euskara</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%84%DB%8C%D8%B2%D8%A7%D8%A8%D8%AA_%DB%8C%DA%A9%D9%85" title="الیزابت یکم – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="الیزابت یکم" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target"><span>فارسی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hif mw-list-item"><a href="https://hif.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I_of_England" title="Elizabeth I of England – Fiji-hindi" lang="hif" hreflang="hif" data-title="Elizabeth I of England" data-language-autonym="Fiji Hindi" data-language-local-name="Fiji-hindi" class="interlanguage-link-target"><span>Fiji Hindi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr mw-list-item"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/%C3%89lisabeth_Ire_(reine_d%27Angleterre)" title="Élisabeth Ire (reine d'Angleterre) – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Élisabeth Ire (reine d'Angleterre)" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target"><span>Français</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fy mw-list-item"><a href="https://fy.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I_fan_Ingel%C3%A2n" title="Elizabeth I fan Ingelân – västfrisiska" lang="fy" hreflang="fy" data-title="Elizabeth I fan Ingelân" data-language-autonym="Frysk" data-language-local-name="västfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Frysk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ga mw-list-item"><a href="https://ga.wikipedia.org/wiki/Eil%C3%ADs_I_Shasana" title="Eilís I Shasana – iriska" lang="ga" hreflang="ga" data-title="Eilís I Shasana" data-language-autonym="Gaeilge" data-language-local-name="iriska" class="interlanguage-link-target"><span>Gaeilge</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gv mw-list-item"><a href="https://gv.wikipedia.org/wiki/Ealisaid_I_Hostyn" title="Ealisaid I Hostyn – manx" lang="gv" hreflang="gv" data-title="Ealisaid I Hostyn" data-language-autonym="Gaelg" data-language-local-name="manx" class="interlanguage-link-target"><span>Gaelg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gd mw-list-item"><a href="https://gd.wikipedia.org/wiki/B%C3%A0n-righ_Ealasaid_I" title="Bàn-righ Ealasaid I – skotsk gäliska" lang="gd" hreflang="gd" data-title="Bàn-righ Ealasaid I" data-language-autonym="Gàidhlig" data-language-local-name="skotsk gäliska" class="interlanguage-link-target"><span>Gàidhlig</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gl mw-list-item"><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Isabel_I_de_Inglaterra" title="Isabel I de Inglaterra – galiciska" lang="gl" hreflang="gl" data-title="Isabel I de Inglaterra" data-language-autonym="Galego" data-language-local-name="galiciska" class="interlanguage-link-target"><span>Galego</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gan mw-list-item"><a href="https://gan.wikipedia.org/wiki/%E4%BC%8A%E9%BA%97%E8%8E%8E%E7%99%BD%E4%B8%80%E4%B8%96" title="伊麗莎白一世 – gan" lang="gan" hreflang="gan" data-title="伊麗莎白一世" data-language-autonym="贛語" data-language-local-name="gan" class="interlanguage-link-target"><span>贛語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gu mw-list-item"><a href="https://gu.wikipedia.org/wiki/%E0%AA%8F%E0%AA%B2%E0%AA%BF%E0%AA%9D%E0%AA%BE%E0%AA%AC%E0%AB%87%E0%AA%A5_%E0%AA%AA%E0%AB%8D%E0%AA%B0%E0%AA%A5%E0%AA%AE" title="એલિઝાબેથ પ્રથમ – gujarati" lang="gu" hreflang="gu" data-title="એલિઝાબેથ પ્રથમ" data-language-autonym="ગુજરાતી" data-language-local-name="gujarati" class="interlanguage-link-target"><span>ગુજરાતી</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-guw mw-list-item"><a href="https://guw.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I" title="Elizabeth I – Gun" lang="guw" hreflang="guw" data-title="Elizabeth I" data-language-autonym="Gungbe" data-language-local-name="Gun" class="interlanguage-link-target"><span>Gungbe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%EC%97%98%EB%A6%AC%EC%9E%90%EB%B2%A0%EC%8A%A4_1%EC%84%B8" title="엘리자베스 1세 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="엘리자베스 1세" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target"><span>한국어</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ha mw-list-item"><a href="https://ha.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I" title="Elizabeth I – hausa" lang="ha" hreflang="ha" data-title="Elizabeth I" data-language-autonym="Hausa" data-language-local-name="hausa" class="interlanguage-link-target"><span>Hausa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hy mw-list-item"><a href="https://hy.wikipedia.org/wiki/%D4%B5%D5%B2%D5%AB%D5%BD%D5%A1%D5%A2%D5%A5%D5%A9_I" title="Եղիսաբեթ I – armeniska" lang="hy" hreflang="hy" data-title="Եղիսաբեթ I" data-language-autonym="Հայերեն" data-language-local-name="armeniska" class="interlanguage-link-target"><span>Հայերեն</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hi mw-list-item"><a href="https://hi.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%8F%E0%A4%B2%E0%A4%BF%E0%A4%9C%E0%A4%BC%E0%A4%BE%E0%A4%AC%E0%A5%87%E0%A4%A5_%E0%A4%AA%E0%A5%8D%E0%A4%B0%E0%A4%A5%E0%A4%AE" title="एलिज़ाबेथ प्रथम – hindi" lang="hi" hreflang="hi" data-title="एलिज़ाबेथ प्रथम" data-language-autonym="हिन्दी" data-language-local-name="hindi" class="interlanguage-link-target"><span>हिन्दी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hsb mw-list-item"><a href="https://hsb.wikipedia.org/wiki/Hil%C5%BEbjeta_I." title="Hilžbjeta I. – högsorbiska" lang="hsb" hreflang="hsb" data-title="Hilžbjeta I." data-language-autonym="Hornjoserbsce" data-language-local-name="högsorbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hornjoserbsce</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr mw-list-item"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Elizabeta_I." title="Elizabeta I. – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Elizabeta I." data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hrvatski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-io mw-list-item"><a href="https://io.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_la_1ma_di_Anglia" title="Elizabeth la 1ma di Anglia – ido" lang="io" hreflang="io" data-title="Elizabeth la 1ma di Anglia" data-language-autonym="Ido" data-language-local-name="ido" class="interlanguage-link-target"><span>Ido</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ilo mw-list-item"><a href="https://ilo.wikipedia.org/wiki/Isabel_I_iti_Inglatera" title="Isabel I iti Inglatera – iloko" lang="ilo" hreflang="ilo" data-title="Isabel I iti Inglatera" data-language-autonym="Ilokano" data-language-local-name="iloko" class="interlanguage-link-target"><span>Ilokano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-id mw-list-item"><a href="https://id.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I_dari_Inggris" title="Elizabeth I dari Inggris – indonesiska" lang="id" hreflang="id" data-title="Elizabeth I dari Inggris" data-language-autonym="Bahasa Indonesia" data-language-local-name="indonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Indonesia</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ia mw-list-item"><a href="https://ia.wikipedia.org/wiki/Elisabeth_I_de_Anglaterra" title="Elisabeth I de Anglaterra – interlingua" lang="ia" hreflang="ia" data-title="Elisabeth I de Anglaterra" data-language-autonym="Interlingua" data-language-local-name="interlingua" class="interlanguage-link-target"><span>Interlingua</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-is mw-list-item"><a href="https://is.wikipedia.org/wiki/El%C3%ADsabet_1." title="Elísabet 1. – isländska" lang="is" hreflang="is" data-title="Elísabet 1." data-language-autonym="Íslenska" data-language-local-name="isländska" class="interlanguage-link-target"><span>Íslenska</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Elisabetta_I_d%27Inghilterra" title="Elisabetta I d'Inghilterra – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Elisabetta I d'Inghilterra" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target"><span>Italiano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-he mw-list-item"><a href="https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%90%D7%9C%D7%99%D7%96%D7%91%D7%AA_%D7%94%D7%A8%D7%90%D7%A9%D7%95%D7%A0%D7%94,_%D7%9E%D7%9C%D7%9B%D7%AA_%D7%90%D7%A0%D7%92%D7%9C%D7%99%D7%94" title="אליזבת הראשונה, מלכת אנגליה – hebreiska" lang="he" hreflang="he" data-title="אליזבת הראשונה, מלכת אנגליה" data-language-autonym="עברית" data-language-local-name="hebreiska" class="interlanguage-link-target"><span>עברית</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jv mw-list-item"><a href="https://jv.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I_saking_Inggris" title="Elizabeth I saking Inggris – javanesiska" lang="jv" hreflang="jv" data-title="Elizabeth I saking Inggris" data-language-autonym="Jawa" data-language-local-name="javanesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Jawa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kn mw-list-item"><a href="https://kn.wikipedia.org/wiki/%E0%B2%AE%E0%B3%8A%E0%B2%A6%E0%B2%B2%E0%B2%A8%E0%B3%86%E0%B2%AF_%E0%B2%8E%E0%B2%B2%E0%B2%BF%E0%B2%9C%E0%B2%AC%E0%B3%86%E0%B2%A5%E0%B3%8D" title="ಮೊದಲನೆಯ ಎಲಿಜಬೆಥ್ – kannada" lang="kn" hreflang="kn" data-title="ಮೊದಲನೆಯ ಎಲಿಜಬೆಥ್" data-language-autonym="ಕನ್ನಡ" data-language-local-name="kannada" class="interlanguage-link-target"><span>ಕನ್ನಡ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ka mw-list-item"><a href="https://ka.wikipedia.org/wiki/%E1%83%94%E1%83%9A%E1%83%98%E1%83%A1%E1%83%90%E1%83%91%E1%83%94%E1%83%93_I" title="ელისაბედ I – georgiska" lang="ka" hreflang="ka" data-title="ელისაბედ I" data-language-autonym="ქართული" data-language-local-name="georgiska" class="interlanguage-link-target"><span>ქართული</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kk mw-list-item"><a href="https://kk.wikipedia.org/wiki/I_%D0%95%D0%BB%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%B1%D0%B5%D1%82" title="I Елизабет – kazakiska" lang="kk" hreflang="kk" data-title="I Елизабет" data-language-autonym="Қазақша" data-language-local-name="kazakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Қазақша</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kw mw-list-item"><a href="https://kw.wikipedia.org/wiki/Elisabeth_I_a_Bow_Sows" title="Elisabeth I a Bow Sows – korniska" lang="kw" hreflang="kw" data-title="Elisabeth I a Bow Sows" data-language-autonym="Kernowek" data-language-local-name="korniska" class="interlanguage-link-target"><span>Kernowek</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sw mw-list-item"><a href="https://sw.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I_wa_Uingereza" title="Elizabeth I wa Uingereza – swahili" lang="sw" hreflang="sw" data-title="Elizabeth I wa Uingereza" data-language-autonym="Kiswahili" data-language-local-name="swahili" class="interlanguage-link-target"><span>Kiswahili</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ht mw-list-item"><a href="https://ht.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I_(r%C3%A8n_Anglet%C3%A8)" title="Elizabeth I (rèn Angletè) – haitiska" lang="ht" hreflang="ht" data-title="Elizabeth I (rèn Angletè)" data-language-autonym="Kreyòl ayisyen" data-language-local-name="haitiska" class="interlanguage-link-target"><span>Kreyòl ayisyen</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gcr mw-list-item"><a href="https://gcr.wikipedia.org/wiki/%C3%89lisabeth_Ir_di_Angl%C3%A9t%C3%A8r" title="Élisabeth Ir di Anglétèr – Guianan Creole" lang="gcr" hreflang="gcr" data-title="Élisabeth Ir di Anglétèr" data-language-autonym="Kriyòl gwiyannen" data-language-local-name="Guianan Creole" class="interlanguage-link-target"><span>Kriyòl gwiyannen</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lld mw-list-item"><a href="https://lld.wikipedia.org/wiki/Elisabeta_I" title="Elisabeta I – Ladin" lang="lld" hreflang="lld" data-title="Elisabeta I" data-language-autonym="Ladin" data-language-local-name="Ladin" class="interlanguage-link-target"><span>Ladin</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-la mw-list-item"><a href="https://la.wikipedia.org/wiki/Elizabetha_I_(regina_Angliae)" title="Elizabetha I (regina Angliae) – latin" lang="la" hreflang="la" data-title="Elizabetha I (regina Angliae)" data-language-autonym="Latina" data-language-local-name="latin" class="interlanguage-link-target"><span>Latina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lv mw-list-item"><a href="https://lv.wikipedia.org/wiki/Elizabete_I" title="Elizabete I – lettiska" lang="lv" hreflang="lv" data-title="Elizabete I" data-language-autonym="Latviešu" data-language-local-name="lettiska" class="interlanguage-link-target"><span>Latviešu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lb mw-list-item"><a href="https://lb.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I._vun_England" title="Elizabeth I. vun England – luxemburgiska" lang="lb" hreflang="lb" data-title="Elizabeth I. vun England" data-language-autonym="Lëtzebuergesch" data-language-local-name="luxemburgiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lëtzebuergesch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lez mw-list-item"><a href="https://lez.wikipedia.org/wiki/I_%D0%95%D0%BB%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%B2%D0%B5%D1%82%D0%B0" title="I Елизавета – lezghien" lang="lez" hreflang="lez" data-title="I Елизавета" data-language-autonym="Лезги" data-language-local-name="lezghien" class="interlanguage-link-target"><span>Лезги</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lt mw-list-item"><a href="https://lt.wikipedia.org/wiki/El%C5%BEbieta_I" title="Elžbieta I – litauiska" lang="lt" hreflang="lt" data-title="Elžbieta I" data-language-autonym="Lietuvių" data-language-local-name="litauiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lietuvių</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lij mw-list-item"><a href="https://lij.wikipedia.org/wiki/Elizabetta_I_d%27Inghilt%C3%A6ra" title="Elizabetta I d'Inghiltæra – liguriska" lang="lij" hreflang="lij" data-title="Elizabetta I d'Inghiltæra" data-language-autonym="Ligure" data-language-local-name="liguriska" class="interlanguage-link-target"><span>Ligure</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-li mw-list-item"><a href="https://li.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I_van_Ingelandj" title="Elizabeth I van Ingelandj – limburgiska" lang="li" hreflang="li" data-title="Elizabeth I van Ingelandj" data-language-autonym="Limburgs" data-language-local-name="limburgiska" class="interlanguage-link-target"><span>Limburgs</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lfn mw-list-item"><a href="https://lfn.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_1" title="Elizabeth 1 – lingua franca nova" lang="lfn" hreflang="lfn" data-title="Elizabeth 1" data-language-autonym="Lingua Franca Nova" data-language-local-name="lingua franca nova" class="interlanguage-link-target"><span>Lingua Franca Nova</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-olo mw-list-item"><a href="https://olo.wikipedia.org/wiki/Elisabeth_I" title="Elisabeth I – Livvi-Karelian" lang="olo" hreflang="olo" data-title="Elisabeth I" data-language-autonym="Livvinkarjala" data-language-local-name="Livvi-Karelian" class="interlanguage-link-target"><span>Livvinkarjala</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lmo mw-list-item"><a href="https://lmo.wikipedia.org/wiki/Lisabetta_I_d%27Inghilterra" title="Lisabetta I d'Inghilterra – lombardiska" lang="lmo" hreflang="lmo" data-title="Lisabetta I d'Inghilterra" data-language-autonym="Lombard" data-language-local-name="lombardiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lombard</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hu mw-list-item"><a href="https://hu.wikipedia.org/wiki/I._Erzs%C3%A9bet_angol_kir%C3%A1lyn%C5%91" title="I. Erzsébet angol királynő – ungerska" lang="hu" hreflang="hu" data-title="I. Erzsébet angol királynő" data-language-autonym="Magyar" data-language-local-name="ungerska" class="interlanguage-link-target"><span>Magyar</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mai mw-list-item"><a href="https://mai.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%8F%E0%A4%B2%E0%A4%BF%E0%A4%9C%E0%A4%BE%E0%A4%AC%E0%A5%87%E0%A4%A5_%E0%A4%AA%E0%A5%8D%E0%A4%B0%E0%A4%A5%E0%A4%AE" title="एलिजाबेथ प्रथम – maithili" lang="mai" hreflang="mai" data-title="एलिजाबेथ प्रथम" data-language-autonym="मैथिली" data-language-local-name="maithili" class="interlanguage-link-target"><span>मैथिली</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mk badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://mk.wikipedia.org/wiki/%D0%95%D0%BB%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%B1%D0%B5%D1%82%D0%B0_I" title="Елизабета I – makedonska" lang="mk" hreflang="mk" data-title="Елизабета I" data-language-autonym="Македонски" data-language-local-name="makedonska" class="interlanguage-link-target"><span>Македонски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mg mw-list-item"><a href="https://mg.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I_an%27i_Angletera" title="Elizabeth I an'i Angletera – malagassiska" lang="mg" hreflang="mg" data-title="Elizabeth I an'i Angletera" data-language-autonym="Malagasy" data-language-local-name="malagassiska" class="interlanguage-link-target"><span>Malagasy</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ml mw-list-item"><a href="https://ml.wikipedia.org/wiki/%E0%B4%8E%E0%B4%B2%E0%B4%BF%E0%B4%B8%E0%B4%AC%E0%B4%A4%E0%B5%8D%E0%B4%A4%E0%B5%8D_I" title="എലിസബത്ത് I – malayalam" lang="ml" hreflang="ml" data-title="എലിസബത്ത് I" data-language-autonym="മലയാളം" data-language-local-name="malayalam" class="interlanguage-link-target"><span>മലയാളം</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mr mw-list-item"><a href="https://mr.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AA%E0%A4%B9%E0%A4%BF%E0%A4%B2%E0%A5%80_%E0%A4%8F%E0%A4%B2%E0%A4%BF%E0%A4%9D%E0%A4%BE%E0%A4%AC%E0%A5%87%E0%A4%A5" title="पहिली एलिझाबेथ – marathi" lang="mr" hreflang="mr" data-title="पहिली एलिझाबेथ" data-language-autonym="मराठी" data-language-local-name="marathi" class="interlanguage-link-target"><span>मराठी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-xmf mw-list-item"><a href="https://xmf.wikipedia.org/wiki/%E1%83%94%E1%83%9A%E1%83%98%E1%83%96%E1%83%90%E1%83%91%E1%83%94%E1%83%97_I_(%E1%83%98%E1%83%9C%E1%83%92%E1%83%9A%E1%83%98%E1%83%A1%E1%83%98)" title="ელიზაბეთ I (ინგლისი) – mingrelianska" lang="xmf" hreflang="xmf" data-title="ელიზაბეთ I (ინგლისი)" data-language-autonym="მარგალური" data-language-local-name="mingrelianska" class="interlanguage-link-target"><span>მარგალური</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arz mw-list-item"><a href="https://arz.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%84%D9%8A%D8%B2%D8%A7%D8%A8%D9%8A%D8%AB_%D8%A7%D9%84%D8%A7%D9%88%D9%84%D9%89_%D9%85%D9%84%D9%83%D8%A9_%D8%A7%D9%86%D8%AC%D9%84%D8%AA%D8%B1%D8%A7" title="اليزابيث الاولى ملكة انجلترا – egyptisk arabiska" lang="arz" hreflang="arz" data-title="اليزابيث الاولى ملكة انجلترا" data-language-autonym="مصرى" data-language-local-name="egyptisk arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>مصرى</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ms mw-list-item"><a href="https://ms.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I_dari_England" title="Elizabeth I dari England – malajiska" lang="ms" hreflang="ms" data-title="Elizabeth I dari England" data-language-autonym="Bahasa Melayu" data-language-local-name="malajiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Melayu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-min mw-list-item"><a href="https://min.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I_dari_Inggirih" title="Elizabeth I dari Inggirih – minangkabau" lang="min" hreflang="min" data-title="Elizabeth I dari Inggirih" data-language-autonym="Minangkabau" data-language-local-name="minangkabau" class="interlanguage-link-target"><span>Minangkabau</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mn mw-list-item"><a href="https://mn.wikipedia.org/wiki/I_%D0%AD%D0%BB%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%B1%D0%B5%D1%82" title="I Элизабет – mongoliska" lang="mn" hreflang="mn" data-title="I Элизабет" data-language-autonym="Монгол" data-language-local-name="mongoliska" class="interlanguage-link-target"><span>Монгол</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-my mw-list-item"><a href="https://my.wikipedia.org/wiki/%E1%80%A1%E1%80%9A%E1%80%BA%E1%80%9C%E1%80%AE%E1%80%87%E1%80%98%E1%80%80%E1%80%BA_%E1%80%95%E1%80%91%E1%80%99_(%E1%80%A1%E1%80%84%E1%80%BA%E1%80%B9%E1%80%82%E1%80%9C%E1%80%94%E1%80%BA%E1%80%98%E1%80%AF%E1%80%9B%E1%80%84%E1%80%BA%E1%80%99)" title="အယ်လီဇဘက် ပထမ (အင်္ဂလန်ဘုရင်မ) – burmesiska" lang="my" hreflang="my" data-title="အယ်လီဇဘက် ပထမ (အင်္ဂလန်ဘုရင်မ)" data-language-autonym="မြန်မာဘာသာ" data-language-local-name="burmesiska" class="interlanguage-link-target"><span>မြန်မာဘာသာ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I_van_Engeland" title="Elizabeth I van Engeland – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Elizabeth I van Engeland" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target"><span>Nederlands</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ne mw-list-item"><a href="https://ne.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%8F%E0%A4%B2%E0%A4%BF%E0%A4%9C%E0%A4%BE%E0%A4%AC%E0%A5%87%E0%A4%A5_%E0%A4%AA%E0%A5%8D%E0%A4%B0%E0%A4%A5%E0%A4%AE" title="एलिजाबेथ प्रथम – nepalesiska" lang="ne" hreflang="ne" data-title="एलिजाबेथ प्रथम" data-language-autonym="नेपाली" data-language-local-name="nepalesiska" class="interlanguage-link-target"><span>नेपाली</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-new mw-list-item"><a href="https://new.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%8F%E0%A4%B2%E0%A4%BF%E0%A4%9C%E0%A4%BE%E0%A4%AC%E0%A5%87%E0%A4%A5_%E0%A4%AA%E0%A5%8D%E0%A4%B0%E0%A4%A5%E0%A4%AE" title="एलिजाबेथ प्रथम – newariska" lang="new" hreflang="new" data-title="एलिजाबेथ प्रथम" data-language-autonym="नेपाल भाषा" data-language-local-name="newariska" class="interlanguage-link-target"><span>नेपाल भाषा</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E3%82%A8%E3%83%AA%E3%82%B6%E3%83%99%E3%82%B91%E4%B8%96_(%E3%82%A4%E3%83%B3%E3%82%B0%E3%83%A9%E3%83%B3%E3%83%89%E5%A5%B3%E7%8E%8B)" title="エリザベス1世 (イングランド女王) – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="エリザベス1世 (イングランド女王)" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target"><span>日本語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ce mw-list-item"><a href="https://ce.wikipedia.org/wiki/%D0%95%D0%BB%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%B2%D0%B5%D1%82%D0%B0_I" title="Елизавета I – tjetjenska" lang="ce" hreflang="ce" data-title="Елизавета I" data-language-autonym="Нохчийн" data-language-local-name="tjetjenska" class="interlanguage-link-target"><span>Нохчийн</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-frr mw-list-item"><a href="https://frr.wikipedia.org/wiki/Elisabeth_I._(Ingelun)" title="Elisabeth I. (Ingelun) – nordfrisiska" lang="frr" hreflang="frr" data-title="Elisabeth I. (Ingelun)" data-language-autonym="Nordfriisk" data-language-local-name="nordfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Nordfriisk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I_av_England" title="Elizabeth I av England – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Elizabeth I av England" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk bokmål</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nn mw-list-item"><a href="https://nn.wikipedia.org/wiki/Elisabet_I_av_England" title="Elisabet I av England – nynorska" lang="nn" hreflang="nn" data-title="Elisabet I av England" data-language-autonym="Norsk nynorsk" data-language-local-name="nynorska" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk nynorsk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-oc mw-list-item"><a href="https://oc.wikipedia.org/wiki/Elisab%C3%A8t_I_d%27Anglat%C3%A8rra" title="Elisabèt I d'Anglatèrra – occitanska" lang="oc" hreflang="oc" data-title="Elisabèt I d'Anglatèrra" data-language-autonym="Occitan" data-language-local-name="occitanska" class="interlanguage-link-target"><span>Occitan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uz mw-list-item"><a href="https://uz.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I" title="Elizabeth I – uzbekiska" lang="uz" hreflang="uz" data-title="Elizabeth I" data-language-autonym="Oʻzbekcha / ўзбекча" data-language-local-name="uzbekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Oʻzbekcha / ўзбекча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pa mw-list-item"><a href="https://pa.wikipedia.org/wiki/%E0%A8%85%E0%A8%B2%E0%A9%80%E0%A8%9C%E0%A8%BC%E0%A8%BE%E0%A8%AC%E0%A9%88%E0%A8%A5_%E0%A8%AA%E0%A8%B9%E0%A8%BF%E0%A8%B2%E0%A9%80" title="ਅਲੀਜ਼ਾਬੈਥ ਪਹਿਲੀ – punjabi" lang="pa" hreflang="pa" data-title="ਅਲੀਜ਼ਾਬੈਥ ਪਹਿਲੀ" data-language-autonym="ਪੰਜਾਬੀ" data-language-local-name="punjabi" class="interlanguage-link-target"><span>ਪੰਜਾਬੀ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pnb mw-list-item"><a href="https://pnb.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%84%D8%B2%D8%A8%D8%AA%DA%BE_%D8%A7%D9%88%D9%84" title="الزبتھ اول – Western Punjabi" lang="pnb" hreflang="pnb" data-title="الزبتھ اول" data-language-autonym="پنجابی" data-language-local-name="Western Punjabi" class="interlanguage-link-target"><span>پنجابی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ps mw-list-item"><a href="https://ps.wikipedia.org/wiki/%D9%84%D9%88%D9%85%DA%93%DB%8D_%D8%A7%D9%84%DB%8C%D8%B2%D8%A7%D8%A8%DB%90%D8%AA" title="لومړۍ الیزابېت – pashto" lang="ps" hreflang="ps" data-title="لومړۍ الیزابېت" data-language-autonym="پښتو" data-language-local-name="pashto" class="interlanguage-link-target"><span>پښتو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jam mw-list-item"><a href="https://jam.wikipedia.org/wiki/Ilizibet_I_a_Ingglan" title="Ilizibet I a Ingglan – jamaikansk engelsk kreol" lang="jam" hreflang="jam" data-title="Ilizibet I a Ingglan" data-language-autonym="Patois" data-language-local-name="jamaikansk engelsk kreol" class="interlanguage-link-target"><span>Patois</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-km mw-list-item"><a href="https://km.wikipedia.org/wiki/%E1%9E%9F%E1%9E%98%E1%9F%92%E1%9E%8F%E1%9F%81%E1%9E%85%E1%9E%96%E1%9F%92%E1%9E%9A%E1%9F%87%E1%9E%9A%E1%9E%B6%E1%9E%87%E1%9E%93%E1%9E%B8%E1%9E%93%E1%9E%B6%E1%9E%90%E1%9E%A2%E1%9F%81%E1%9E%9B%E1%9E%B8%E1%9E%A0%E1%9F%92%E1%9E%9F%E1%9E%B6%E1%9E%94%E1%9F%8A%E1%9F%82%E1%9E%8F%E1%9E%91%E1%9E%B8%E1%9F%A1_%E1%9E%93%E1%9F%83%E1%9E%85%E1%9E%80%E1%9F%92%E1%9E%9A%E1%9E%97%E1%9E%96%E1%9E%A2%E1%9E%84%E1%9F%8B%E1%9E%82%E1%9F%92%E1%9E%9B%E1%9F%81%E1%9E%9F" title="សម្តេចព្រះរាជនីនាថអេលីហ្សាប៊ែតទី១ នៃចក្រភពអង់គ្លេស – kambodjanska" lang="km" hreflang="km" data-title="សម្តេចព្រះរាជនីនាថអេលីហ្សាប៊ែតទី១ នៃចក្រភពអង់គ្លេស" data-language-autonym="ភាសាខ្មែរ" data-language-local-name="kambodjanska" class="interlanguage-link-target"><span>ភាសាខ្មែរ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pms mw-list-item"><a href="https://pms.wikipedia.org/wiki/Lisab%C3%ABtta_I_d%27Anghilt%C3%A8ra" title="Lisabëtta I d'Anghiltèra – piemontesiska" lang="pms" hreflang="pms" data-title="Lisabëtta I d'Anghiltèra" data-language-autonym="Piemontèis" data-language-local-name="piemontesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Piemontèis</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds mw-list-item"><a href="https://nds.wikipedia.org/wiki/Elisabeth_I._(Tudor)" title="Elisabeth I. (Tudor) – lågtyska" lang="nds" hreflang="nds" data-title="Elisabeth I. (Tudor)" data-language-autonym="Plattdüütsch" data-language-local-name="lågtyska" class="interlanguage-link-target"><span>Plattdüütsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl mw-list-item"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/El%C5%BCbieta_I_Tudor" title="Elżbieta I Tudor – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Elżbieta I Tudor" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target"><span>Polski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt mw-list-item"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/Isabel_I_de_Inglaterra" title="Isabel I de Inglaterra – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="Isabel I de Inglaterra" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Português</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ro mw-list-item"><a href="https://ro.wikipedia.org/wiki/Elisabeta_I_a_Angliei" title="Elisabeta I a Angliei – rumänska" lang="ro" hreflang="ro" data-title="Elisabeta I a Angliei" data-language-autonym="Română" data-language-local-name="rumänska" class="interlanguage-link-target"><span>Română</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-qu mw-list-item"><a href="https://qu.wikipedia.org/wiki/Elisabeth_I" title="Elisabeth I – quechua" lang="qu" hreflang="qu" data-title="Elisabeth I" data-language-autonym="Runa Simi" data-language-local-name="quechua" class="interlanguage-link-target"><span>Runa Simi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rue mw-list-item"><a href="https://rue.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D0%BB%D0%B6%D0%B1%D0%B5%D1%82%D0%B0_I._%D0%90%D0%BD%D2%91%D0%BB%D1%96%D1%86%D1%8C%D0%BA%D0%B0" title="Алжбета I. Анґліцька – rusyn" lang="rue" hreflang="rue" data-title="Алжбета I. Анґліцька" data-language-autonym="Русиньскый" data-language-local-name="rusyn" class="interlanguage-link-target"><span>Русиньскый</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru mw-list-item"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%95%D0%BB%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%B2%D0%B5%D1%82%D0%B0_I" title="Елизавета I – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="Елизавета I" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target"><span>Русский</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sah mw-list-item"><a href="https://sah.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B0%D1%80%D0%B0%D0%BB%D1%8B%D0%B0%D0%B1%D0%B0_%D0%AD%D0%BB%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%B1%D0%B5%D1%82_I" title="Харалыаба Элизабет I – jakutiska" lang="sah" hreflang="sah" data-title="Харалыаба Элизабет I" data-language-autonym="Саха тыла" data-language-local-name="jakutiska" class="interlanguage-link-target"><span>Саха тыла</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-szy mw-list-item"><a href="https://szy.wikipedia.org/wiki/Yi-li-sa-pay_yise" title="Yi-li-sa-pay yise – Sakizaya" lang="szy" hreflang="szy" data-title="Yi-li-sa-pay yise" data-language-autonym="Sakizaya" data-language-local-name="Sakizaya" class="interlanguage-link-target"><span>Sakizaya</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sa mw-list-item"><a href="https://sa.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%8F%E0%A4%B2%E0%A4%BF%E0%A4%9C%E0%A4%AC%E0%A5%87%E0%A4%A5%E0%A5%8D_%E0%A4%AA%E0%A5%8D%E0%A4%B0%E0%A4%A5%E0%A4%AE%E0%A4%BE" title="एलिजबेथ् प्रथमा – sanskrit" lang="sa" hreflang="sa" data-title="एलिजबेथ् प्रथमा" data-language-autonym="संस्कृतम्" data-language-local-name="sanskrit" class="interlanguage-link-target"><span>संस्कृतम्</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sco mw-list-item"><a href="https://sco.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I_o_Ingland" title="Elizabeth I o Ingland – skotska" lang="sco" hreflang="sco" data-title="Elizabeth I o Ingland" data-language-autonym="Scots" data-language-local-name="skotska" class="interlanguage-link-target"><span>Scots</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sq mw-list-item"><a href="https://sq.wikipedia.org/wiki/Elizabeta_I" title="Elizabeta I – albanska" lang="sq" hreflang="sq" data-title="Elizabeta I" data-language-autonym="Shqip" data-language-local-name="albanska" class="interlanguage-link-target"><span>Shqip</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-scn mw-list-item"><a href="https://scn.wikipedia.org/wiki/Lisabbetta_I_di_Ngriterra" title="Lisabbetta I di Ngriterra – sicilianska" lang="scn" hreflang="scn" data-title="Lisabbetta I di Ngriterra" data-language-autonym="Sicilianu" data-language-local-name="sicilianska" class="interlanguage-link-target"><span>Sicilianu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-si mw-list-item"><a href="https://si.wikipedia.org/wiki/%E0%B6%B4%E0%B7%85%E0%B6%B8%E0%B7%94%E0%B7%80%E0%B6%B1_%E0%B6%91%E0%B7%85%E0%B7%92%E0%B7%83%E0%B6%B6%E0%B7%99%E0%B6%AD%E0%B7%8A_%E0%B6%BB%E0%B7%90%E0%B6%A2%E0%B7%92%E0%B6%AB_-_%E0%B6%91%E0%B6%82%E0%B6%9C%E0%B6%BD%E0%B6%B1%E0%B7%8A%E0%B6%AD%E0%B6%BA" title="පළමුවන එළිසබෙත් රැජිණ - එංගලන්තය – singalesiska" lang="si" hreflang="si" data-title="පළමුවන එළිසබෙත් රැජිණ - එංගලන්තය" data-language-autonym="සිංහල" data-language-local-name="singalesiska" class="interlanguage-link-target"><span>සිංහල</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-simple mw-list-item"><a href="https://simple.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I" title="Elizabeth I – Simple English" lang="en-simple" hreflang="en-simple" data-title="Elizabeth I" data-language-autonym="Simple English" data-language-local-name="Simple English" class="interlanguage-link-target"><span>Simple English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sk mw-list-item"><a href="https://sk.wikipedia.org/wiki/Al%C5%BEbeta_I._(Anglicko)" title="Alžbeta I. (Anglicko) – slovakiska" lang="sk" hreflang="sk" data-title="Alžbeta I. (Anglicko)" data-language-autonym="Slovenčina" data-language-local-name="slovakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenčina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sl mw-list-item"><a href="https://sl.wikipedia.org/wiki/Elizabeta_I._Angle%C5%A1ka" title="Elizabeta I. Angleška – slovenska" lang="sl" hreflang="sl" data-title="Elizabeta I. Angleška" data-language-autonym="Slovenščina" data-language-local-name="slovenska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenščina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ckb mw-list-item"><a href="https://ckb.wikipedia.org/wiki/%D8%A6%DB%8E%D9%84%DB%8C%D8%B2%D8%A7%D8%A8%DB%8E%D8%AA%DB%8C_%DB%8C%DB%95%DA%A9%DB%95%D9%85%DB%8C_%D8%A6%DB%8C%D9%86%DA%AF%D9%84%D8%AA%DB%95%D8%B1%D8%A7" title="ئێلیزابێتی یەکەمی ئینگلتەرا – centralkurdiska" lang="ckb" hreflang="ckb" data-title="ئێلیزابێتی یەکەمی ئینگلتەرا" data-language-autonym="کوردی" data-language-local-name="centralkurdiska" class="interlanguage-link-target"><span>کوردی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr mw-list-item"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%95%D0%BB%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%B1%D0%B5%D1%82%D0%B0_I_%D0%A2%D1%98%D1%83%D0%B4%D0%BE%D1%80" title="Елизабета I Тјудор – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Елизабета I Тјудор" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Српски / srpski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sh mw-list-item"><a href="https://sh.wikipedia.org/wiki/Elizabeta_I" title="Elizabeta I – serbokroatiska" lang="sh" hreflang="sh" data-title="Elizabeta I" data-language-autonym="Srpskohrvatski / српскохрватски" data-language-local-name="serbokroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Srpskohrvatski / српскохрватски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi badge-Q17559452 badge-recommendedarticle mw-list-item" title="rekommenderad artikel"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Elisabet_I" title="Elisabet I – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Elisabet I" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target"><span>Suomi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tl mw-list-item"><a href="https://tl.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I_ng_Inglatera" title="Elizabeth I ng Inglatera – tagalog" lang="tl" hreflang="tl" data-title="Elizabeth I ng Inglatera" data-language-autonym="Tagalog" data-language-local-name="tagalog" class="interlanguage-link-target"><span>Tagalog</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ta mw-list-item"><a href="https://ta.wikipedia.org/wiki/%E0%AE%87%E0%AE%99%E0%AF%8D%E0%AE%95%E0%AE%BF%E0%AE%B2%E0%AE%BE%E0%AE%A8%E0%AF%8D%E0%AE%A4%E0%AE%BF%E0%AE%A9%E0%AF%8D_%E0%AE%AE%E0%AF%81%E0%AE%A4%E0%AE%B2%E0%AE%BE%E0%AE%AE%E0%AF%8D_%E0%AE%8E%E0%AE%B2%E0%AE%BF%E0%AE%9A%E0%AE%AA%E0%AF%86%E0%AE%A4%E0%AF%8D" title="இங்கிலாந்தின் முதலாம் எலிசபெத் – tamil" lang="ta" hreflang="ta" data-title="இங்கிலாந்தின் முதலாம் எலிசபெத்" data-language-autonym="தமிழ்" data-language-local-name="tamil" class="interlanguage-link-target"><span>தமிழ்</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tt mw-list-item"><a href="https://tt.wikipedia.org/wiki/Yelizaveta_I_pat%C5%9Fabik%C3%A4" title="Yelizaveta I patşabikä – tatariska" lang="tt" hreflang="tt" data-title="Yelizaveta I patşabikä" data-language-autonym="Татарча / tatarça" data-language-local-name="tatariska" class="interlanguage-link-target"><span>Татарча / tatarça</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-te mw-list-item"><a href="https://te.wikipedia.org/wiki/%E0%B0%8E%E0%B0%B2%E0%B0%BF%E0%B0%9C%E0%B0%AC%E0%B1%86%E0%B0%A4%E0%B1%8D_I" title="ఎలిజబెత్ I – telugu" lang="te" hreflang="te" data-title="ఎలిజబెత్ I" data-language-autonym="తెలుగు" data-language-local-name="telugu" class="interlanguage-link-target"><span>తెలుగు</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-th mw-list-item"><a href="https://th.wikipedia.org/wiki/%E0%B8%AA%E0%B8%A1%E0%B9%80%E0%B8%94%E0%B9%87%E0%B8%88%E0%B8%9E%E0%B8%A3%E0%B8%B0%E0%B8%A3%E0%B8%B2%E0%B8%8A%E0%B8%B4%E0%B8%99%E0%B8%B5%E0%B8%99%E0%B8%B2%E0%B8%96%E0%B9%80%E0%B8%AD%E0%B8%A5%E0%B8%B4%E0%B8%8B%E0%B8%B2%E0%B9%80%E0%B8%9A%E0%B8%98%E0%B8%97%E0%B8%B5%E0%B9%88_1_%E0%B9%81%E0%B8%AB%E0%B9%88%E0%B8%87%E0%B8%AD%E0%B8%B1%E0%B8%87%E0%B8%81%E0%B8%A4%E0%B8%A9" title="สมเด็จพระราชินีนาถเอลิซาเบธที่ 1 แห่งอังกฤษ – thailändska" lang="th" hreflang="th" data-title="สมเด็จพระราชินีนาถเอลิซาเบธที่ 1 แห่งอังกฤษ" data-language-autonym="ไทย" data-language-local-name="thailändska" class="interlanguage-link-target"><span>ไทย</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/I._Elizabeth" title="I. Elizabeth – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="I. Elizabeth" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target"><span>Türkçe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%84%D0%BB%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%B2%D0%B5%D1%82%D0%B0_I" title="Єлизавета I – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Єлизавета I" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target"><span>Українська</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ur mw-list-item"><a href="https://ur.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%DB%8C%D9%84%D8%B2%D8%A8%D8%AA%DA%BE_%D8%A7%D9%88%D9%84" title="ایلزبتھ اول – urdu" lang="ur" hreflang="ur" data-title="ایلزبتھ اول" data-language-autonym="اردو" data-language-local-name="urdu" class="interlanguage-link-target"><span>اردو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-za mw-list-item"><a href="https://za.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I" title="Elizabeth I – zhuang" lang="za" hreflang="za" data-title="Elizabeth I" data-language-autonym="Vahcuengh" data-language-local-name="zhuang" class="interlanguage-link-target"><span>Vahcuengh</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vep mw-list-item"><a href="https://vep.wikipedia.org/wiki/Elizavet_I" title="Elizavet I – veps" lang="vep" hreflang="vep" data-title="Elizavet I" data-language-autonym="Vepsän kel’" data-language-local-name="veps" class="interlanguage-link-target"><span>Vepsän kel’</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vi badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://vi.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I_c%E1%BB%A7a_Anh" title="Elizabeth I của Anh – vietnamesiska" lang="vi" hreflang="vi" data-title="Elizabeth I của Anh" data-language-autonym="Tiếng Việt" data-language-local-name="vietnamesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Tiếng Việt</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fiu-vro mw-list-item"><a href="https://fiu-vro.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I" title="Elizabeth I – võru" lang="vro" hreflang="vro" data-title="Elizabeth I" data-language-autonym="Võro" data-language-local-name="võru" class="interlanguage-link-target"><span>Võro</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-war mw-list-item"><a href="https://war.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I_han_Inglaterra" title="Elizabeth I han Inglaterra – waray" lang="war" hreflang="war" data-title="Elizabeth I han Inglaterra" data-language-autonym="Winaray" data-language-local-name="waray" class="interlanguage-link-target"><span>Winaray</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wuu mw-list-item"><a href="https://wuu.wikipedia.org/wiki/%E4%BC%8A%E4%B8%BD%E8%8E%8E%E7%99%BD%E4%B8%80%E4%B8%96" title="伊丽莎白一世 – wu" lang="wuu" hreflang="wuu" data-title="伊丽莎白一世" data-language-autonym="吴语" data-language-local-name="wu" class="interlanguage-link-target"><span>吴语</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-yi mw-list-item"><a href="https://yi.wikipedia.org/wiki/%D7%A2%D7%9C%D7%99%D7%96%D7%90%D7%91%D7%A2%D7%98_%D7%93%D7%99_%D7%A2%D7%A8%D7%A9%D7%98%D7%A2" title="עליזאבעט די ערשטע – jiddisch" lang="yi" hreflang="yi" data-title="עליזאבעט די ערשטע" data-language-autonym="ייִדיש" data-language-local-name="jiddisch" class="interlanguage-link-target"><span>ייִדיש</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-yo mw-list-item"><a href="https://yo.wikipedia.org/wiki/Elisabeti_K%C3%ACnn%C3%AD_Il%E1%BA%B9%CC%80g%E1%BA%B9%CC%80%E1%BA%B9%CC%81s%C3%AC" title="Elisabeti Kìnní Ilẹ̀gẹ̀ẹ́sì – yoruba" lang="yo" hreflang="yo" data-title="Elisabeti Kìnní Ilẹ̀gẹ̀ẹ́sì" data-language-autonym="Yorùbá" data-language-local-name="yoruba" class="interlanguage-link-target"><span>Yorùbá</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-yue mw-list-item"><a href="https://zh-yue.wikipedia.org/wiki/%E4%BC%8A%E5%88%A9%E6%B2%99%E4%BC%AF%E4%B8%80%E4%B8%96" title="伊利沙伯一世 – kantonesiska" lang="yue" hreflang="yue" data-title="伊利沙伯一世" data-language-autonym="粵語" data-language-local-name="kantonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>粵語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bat-smg mw-list-item"><a href="https://bat-smg.wikipedia.org/wiki/El%C5%BEbieta_I" title="Elžbieta I – samogitiska" lang="sgs" hreflang="sgs" data-title="Elžbieta I" data-language-autonym="Žemaitėška" data-language-local-name="samogitiska" class="interlanguage-link-target"><span>Žemaitėška</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E4%BC%8A%E4%B8%BD%E8%8E%8E%E7%99%BD%E4%B8%80%E4%B8%96" title="伊丽莎白一世 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="伊丽莎白一世" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target"><span>中文</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bew mw-list-item"><a href="https://bew.wikipedia.org/wiki/%C3%89lisab%C3%A8t_I_deri_Inggris" title="Élisabèt I deri Inggris – betawiska" lang="bew" hreflang="bew" data-title="Élisabèt I deri Inggris" data-language-autonym="Betawi" data-language-local-name="betawiska" class="interlanguage-link-target"><span>Betawi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-btm mw-list-item"><a href="https://btm.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I_sian_Inggris" title="Elizabeth I sian Inggris – Batak Mandailing" lang="btm" hreflang="btm" data-title="Elizabeth I sian Inggris" data-language-autonym="Batak Mandailing" data-language-local-name="Batak Mandailing" class="interlanguage-link-target"><span>Batak Mandailing</span></a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><span class="wb-langlinks-edit wb-langlinks-link"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q7207#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></span></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Elisabet_I" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c"><span>Artikel</span></a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Elisabet_I" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">svenska</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Elisabet_I"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">Verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Elisabet_I"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=history"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Elisabet_I" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j"><span>Sidor som länkar hit</span></a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Elisabet_I" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k"><span>Relaterade ändringar</span></a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q"><span>Specialsidor</span></a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&oldid=54807378" title="Permanent länk till den här versionen av sidan"><span>Permanent länk</span></a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=info" title="Mer information om denna sida"><span>Sidinformation</span></a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Elisabet_I&id=54807378&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens"><span>Använd som referens</span></a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FElisabet_I"><span>Hämta förkortad url</span></a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FElisabet_I"><span>Ladda ner QR-kod</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Elisabet+I"><span>Skapa en bok</span></a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Elisabet_I&action=show-download-screen"><span>Ladda ned som PDF</span></a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p"><span>Utskriftsvänlig version</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Elizabeth_I_of_England" hreflang="en"><span>Commons</span></a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q7207" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g"><span>Wikidata-objekt</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> <div id="mw-indicator-featured-star" class="mw-indicator"><div class="mw-parser-output"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Wikipedia:Utm%C3%A4rkta_artiklar" title="Den här artikeln har av Wikipedias skribenter bedömts vara en utmärkt artikel."><img alt="Den här artikeln har av Wikipedias skribenter bedömts vara en utmärkt artikel." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Utmarkt_Guld.svg/19px-Utmarkt_Guld.svg.png" decoding="async" width="19" height="18" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Utmarkt_Guld.svg/29px-Utmarkt_Guld.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Utmarkt_Guld.svg/38px-Utmarkt_Guld.svg.png 2x" data-file-width="462" data-file-height="438" /></a></span></div></div> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r53696904">.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton button,.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}</style> <table class="infobox vcard" style="font-size: 88%; text-align: left; width: 22em;"> <tbody><tr> <th colspan="2" style="background: #CCBBEE; color: #000000; font-size: 120%; text-align: center;" class="fn">Elisabet I </th></tr> <tr> <td colspan="2" style="text-align: center;"><span class="photo"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Elizabeth1England.jpg" class="mw-file-description" title="Porträtt av Elisabet I målat av William Segar 1585."><img alt="" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e5/Elizabeth1England.jpg/250px-Elizabeth1England.jpg" decoding="async" width="250" height="303" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e5/Elizabeth1England.jpg/375px-Elizabeth1England.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e5/Elizabeth1England.jpg/500px-Elizabeth1England.jpg 2x" data-file-width="1266" data-file-height="1536" /></a></span></span> </td></tr> <tr> <td colspan="2" style="text-align: center;">Porträtt av Elisabet I målat av William Segar 1585. </td></tr> <tr> <td colspan="2" style="background: #E4DCF6; font-size: 98%; text-align: right;"><div style="text-align: center;"><b><a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_Englands_regenter" title="Lista över Englands regenter">Regerande drottning av England</a></b> <small></small> </div> </td></tr> <tr> <th style="vertical-align: top;">Regeringstid </th> <td>17 november 1558–24 mars 1603 </td></tr> <tr> <th style="vertical-align: top;"><a href="/wiki/Kr%C3%B6ning" title="Kröning">Kröning</a> </th> <td>15 januari 1559 i <a href="/wiki/Westminster_Abbey" title="Westminster Abbey">Westminster Abbey</a> </td></tr> <tr> <th style="vertical-align: top;">Företrädare </th> <td><a href="/wiki/Maria_I_av_England" title="Maria I av England">Maria I</a> </td></tr> <tr> <th style="vertical-align: top;">Efterträdare </th> <td><a href="/wiki/Jakob_I_av_England" title="Jakob I av England">Jakob VI av Skottland</a> (kung av England) </td></tr> <tr> <td colspan="2" style="background: #E4DCF6; font-size: 98%; text-align: right;"><div style="text-align: center;"><b><a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_Irlands_regenter" title="Lista över Irlands regenter">Regerande drottning av Irland</a></b> <small></small> </div> </td></tr> <tr> <th style="vertical-align: top;">Regeringstid </th> <td>17 november 1558–24 mars 1603 </td></tr> <tr> <th style="vertical-align: top;">Företrädare </th> <td><a href="/wiki/Maria_I_av_England" title="Maria I av England">Maria I</a> </td></tr> <tr> <th style="vertical-align: top;">Efterträdare </th> <td><a href="/wiki/Jakob_I_av_England" title="Jakob I av England">Jakob VI av Skottland</a> (kung av Irland) </td></tr> <tr> <td colspan="2" style="background: #E4DCF6; height: 4px; text-align: center;"> </td></tr> <tr> <th style="vertical-align: top;">Gemål </th> <td>Ogift </td></tr> <tr> <th style="vertical-align: top;">Barn </th> <td>Barnlös </td></tr> <tr> <th style="vertical-align: top;">Ätt </th> <td><a href="/wiki/Huset_Tudor" title="Huset Tudor">Huset Tudor</a> </td></tr> <tr> <th style="vertical-align: top;">Far </th> <td><a href="/wiki/Henrik_VIII_av_England" title="Henrik VIII av England">Henrik VIII</a> </td></tr> <tr> <th style="vertical-align: top;">Mor </th> <td><a href="/wiki/Anne_Boleyn" title="Anne Boleyn">Anne Boleyn</a> </td></tr> <tr> <th style="vertical-align: top;">Född </th> <td><a href="/wiki/7_september" title="7 september">7 september</a> <a href="/wiki/1533" title="1533">1533</a><br />Slottet <a href="/wiki/Palace_of_Placentia" title="Palace of Placentia">Palace of Placentia</a> i <a href="/wiki/Greenwich" title="Greenwich">Greenwich</a> </td></tr> <tr> <th>Namnteckning </th> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Autograph_of_Elizabeth_I_of_England.svg" class="mw-file-description" title="Elisabet Is namnteckning"><img alt="" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Autograph_of_Elizabeth_I_of_England.svg/125px-Autograph_of_Elizabeth_I_of_England.svg.png" decoding="async" width="125" height="43" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Autograph_of_Elizabeth_I_of_England.svg/188px-Autograph_of_Elizabeth_I_of_England.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Autograph_of_Elizabeth_I_of_England.svg/250px-Autograph_of_Elizabeth_I_of_England.svg.png 2x" data-file-width="831" data-file-height="284" /></a></span> </td></tr> <tr> <th style="vertical-align: top;">Död </th> <td><a href="/wiki/24_mars" title="24 mars">24 mars</a> <a href="/wiki/1603" title="1603">1603</a> (69 år)<br />Slottet <a href="/wiki/Richmond_Palace" title="Richmond Palace">Richmond Palace</a> </td></tr> <tr> <th style="vertical-align: top;">Begravd </th> <td><span class="label"><a href="/wiki/Westminster_Abbey" title="Westminster Abbey">Westminster Abbey</a></span> </td></tr> <tr> <td colspan="2" style="background: lavender; font-size: 98%; text-align: right; margin-bottom:5px;"><div style="text-align: center;"><b><a href="/wiki/Heraldiskt_vapen" title="Heraldiskt vapen">Heraldiskt vapen</a></b> <small></small> </div> </td></tr> <tr> <td colspan="2" style="text-align: center;"><span class="photo"><br /><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Coat_of_Arms_of_England_(1558-1603).svg" class="mw-file-description"><img alt="" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3a/Coat_of_Arms_of_England_%281558-1603%29.svg/220px-Coat_of_Arms_of_England_%281558-1603%29.svg.png" decoding="async" width="220" height="220" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3a/Coat_of_Arms_of_England_%281558-1603%29.svg/330px-Coat_of_Arms_of_England_%281558-1603%29.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3a/Coat_of_Arms_of_England_%281558-1603%29.svg/440px-Coat_of_Arms_of_England_%281558-1603%29.svg.png 2x" data-file-width="1550" data-file-height="1550" /></a></span></span> </td></tr> <tr> <td colspan="2" style="background: lavender; font-size: 98%; text-align: right; margin-bottom:5px;"><div style="text-align: center;"><b><a href="/wiki/Monogram" title="Monogram">Monogram</a></b> <small></small> </div> </td></tr> <tr> <td colspan="2" style="text-align: center;"><span class="photo"><br /><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Royal_Monogram_of_Queen_Elizabeth_I_of_England.svg" class="mw-file-description"><img alt="" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Royal_Monogram_of_Queen_Elizabeth_I_of_England.svg/156px-Royal_Monogram_of_Queen_Elizabeth_I_of_England.svg.png" decoding="async" width="156" height="220" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Royal_Monogram_of_Queen_Elizabeth_I_of_England.svg/234px-Royal_Monogram_of_Queen_Elizabeth_I_of_England.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Royal_Monogram_of_Queen_Elizabeth_I_of_England.svg/312px-Royal_Monogram_of_Queen_Elizabeth_I_of_England.svg.png 2x" data-file-width="221" data-file-height="312" /></a></span></span> </td></tr> </tbody></table> <p><b>Elisabet I</b> (<a href="/wiki/Engelska" title="Engelska">engelska</a>: <span lang="en"><i>Elizabeth I</i></span>), född <a href="/wiki/7_september" title="7 september">7 september</a> <a href="/wiki/1533" title="1533">1533</a>, död <a href="/wiki/24_mars" title="24 mars">24 mars</a> <a href="/wiki/1603" title="1603">1603</a>, var regerande drottning av <a href="/wiki/England" title="England">England</a> och <a href="/wiki/Irland" title="Irland">Irland</a> från den 17 november 1558 fram till sin död. Hon har bland annat kallats <i>Gloriana</i>, <i>Jungfrudrottningen</i> (<i>The Virgin Queen</i>) och <i>Good Queen Bess</i>. Elisabet var den femte och sista monarken av <a href="/wiki/Huset_Tudor" title="Huset Tudor">huset Tudor</a>. </p><p>Som dotter till <a href="/wiki/Henrik_VIII_av_England" title="Henrik VIII av England">Henrik VIII av England</a> och dennes andra hustru <a href="/wiki/Anne_Boleyn" title="Anne Boleyn">Anne Boleyn</a> föddes Elisabet som prinsessa, men då modern avrättades två och ett halvt år senare förklarades Elisabet vara <a href="/wiki/O%C3%A4kta_barn" title="Oäkta barn">illegitim</a>, och förlorade rätten till tronen. Då både hennes <a href="/wiki/Edvard_VI_av_England" title="Edvard VI av England">halvbror Edvard</a> och halvsyster <a href="/wiki/Maria_I_av_England" title="Maria I av England">Maria</a> avled i förtid och utan barn tillträdde dock Elisabet tronen år 1558. En av Elisabets första åtgärder som drottning var att tvinga fram en ny ordning för den engelska statskyrkan, för vilken hon blev överhuvud med titeln <i>Supreme Governor of the Church of England</i>. Denna elisabetanska <a href="/wiki/Kyrkoordning" title="Kyrkoordning">kyrkoordning</a> har senare utvecklats till dagens <a href="/wiki/Church_of_England" class="mw-redirect" title="Church of England">Church of England</a>. Det förväntades att Elisabet skulle gifta sig, men det gjorde hon aldrig. En form av kult växte fram kring henne och <i>Jungfrudrottningen</i> hyllades i samtidens porträtt, teaterstycken och litteratur. </p><p>Elisabet var försiktig vad gäller utrikespolitiska åtaganden, och bara av nödtvång ställde hon sig bakom ett antal ineffektiva och dåligt understödda militära kampanjer i <a href="/wiki/Nederl%C3%A4nderna" title="Nederländerna">Nederländerna</a>, <a href="/wiki/Frankrike" title="Frankrike">Frankrike</a> och på <a href="/wiki/Irland" title="Irland">Irland</a>. Segern över den <a href="/wiki/Spanska_armadan" title="Spanska armadan">spanska armadan</a> år 1588 gjorde att hennes namn sedan dess kommit att kopplas samman med vad som populärt betraktats som en av de största segrarna i den engelska historien. Elisabets regeringstid benämns som den <a href="/wiki/Elisabetanska_eran" class="mw-redirect" title="Elisabetanska eran">elisabetanska eran</a>, och är berömd framför allt för det blomstrande kulturlivet. Främst stod den <a href="/wiki/Elisabetansk_teater" title="Elisabetansk teater">elisabetanska teatern</a> med stora stjärnor som <a href="/wiki/William_Shakespeare" title="William Shakespeare">William Shakespeare</a> och <a href="/wiki/Christopher_Marlowe" title="Christopher Marlowe">Christopher Marlowe</a>. <a href="/wiki/Francis_Drake" title="Francis Drake">Francis Drake</a> blev förste engelsman att segla runt jorden. <a href="/wiki/Francis_Bacon" title="Francis Bacon">Francis Bacon</a> redogjorde för sina filosofiska och politiska synpunkter och den engelska kolonisationen av <a href="/wiki/Nordamerika" title="Nordamerika">Nordamerika</a> påbörjades under <a href="/wiki/Walter_Raleigh" title="Walter Raleigh">Sir Walter Raleigh</a> och <a href="/wiki/Humphrey_Gilbert" title="Humphrey Gilbert">Sir Humphrey Gilbert</a>. </p><p>Mot slutet av Elisabets regeringstid bidrog en mängd ekonomiska och militära problem till att minska hennes popularitet. Elisabets regering erbjöd dock England 44 år av kontinuitet efter systerns och broderns korta och konfliktfyllda perioder på tronen. Denna stabilitet bidrog till att lägga grunden till <a href="/wiki/England" title="England">Englands</a> nationella identitet och senare stormakt. </p> <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Barndom_och_uppväxt"><span id="Barndom_och_uppv.C3.A4xt"></span>Barndom och uppväxt</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Barndom och uppväxt" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Barndom och uppväxt"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Henry_VIII_and_Anne_Boleyn.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e6/Henry_VIII_and_Anne_Boleyn.png/250px-Henry_VIII_and_Anne_Boleyn.png" decoding="async" width="250" height="167" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e6/Henry_VIII_and_Anne_Boleyn.png/375px-Henry_VIII_and_Anne_Boleyn.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e6/Henry_VIII_and_Anne_Boleyn.png/500px-Henry_VIII_and_Anne_Boleyn.png 2x" data-file-width="846" data-file-height="564" /></a><figcaption>Elisabet var Henrik VIII:s enda överlevande barn med Anne Boleyn som avrättades mindre än tre år efter Elisabets födelse.</figcaption></figure> <p>Elisabet föddes på <a href="/wiki/Palace_of_Placentia" title="Palace of Placentia">Greenwich Palace</a>, i det rum som kallades <i>the Chamber of Virgins</i>, den 7 september 1533 mellan klockan tre och fyra på eftermiddagen och namngavs efter både sin farmor <a href="/wiki/Elizabeth_av_York" title="Elizabeth av York">Elizabeth av York</a> och mormor <a href="/wiki/Elizabeth_Howard" title="Elizabeth Howard">Elizabeth Boleyn, grevinna av Wiltshire</a>.<sup id="cite_ref-1" class="reference"><a href="#cite_note-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Hon var det andra av kungens legitima barn som överlevde spädbarnsåldern, hennes mor var Henrik VIII:s andra gemål, <a href="/wiki/Anne_Boleyn" title="Anne Boleyn">Anne Boleyn</a>. Elisabet var tronföljare när hon föddes eftersom hennes äldre halvsyster <a href="/wiki/Maria_I_av_England" title="Maria I av England">Maria</a> hade förlorat sin ställning som kungens legitima arvtagare i och med att Henrik VIII annullerade äktenskapet med Marias mor, <a href="/wiki/Katarina_av_Aragonien" title="Katarina av Aragonien">Katarina av Aragonien</a> för att kunna gifta om sig med Anne Boleyn.<sup id="cite_ref-2" class="reference"><a href="#cite_note-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-3" class="reference"><a href="#cite_note-3"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Kung Henrik var mycket angelägen om att få en manlig tronarvinge, för att försäkra sig om <a href="/wiki/Huset_Tudor" title="Huset Tudor">huset Tudors</a> <a href="/wiki/Dynasti" title="Dynasti">dynastiska</a> ställning. Vid Annes kröning användes den engelska kungakronan <i>St. Edward's crown</i>, till skillnad från tidigare drottningar som krönts med särskilda kronor tillverkade för drottning-gemåler. Anledningen till detta var sannolikt att Anne var synbart gravid med Elisabet vid tillfället, och kungen ville understryka arvtagarens status och legitimitet. Både Henrik och Anne utgick från att det väntade barnet var av manligt kön.<sup id="cite_ref-4" class="reference"><a href="#cite_note-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Elisabet döptes den 10 september vid en ceremoni som hölls på Greenwich Palace. <a href="/wiki/Thomas_Cranmer" title="Thomas Cranmer">Ärkebiskop Thomas Cranmer</a>, <a href="/wiki/Henry_Courtenay,_1:e_markis_av_Exeter" title="Henry Courtenay, 1:e markis av Exeter">Henry Courtenay, 1:e markis av Exeter</a>, <a href="/wiki/Hertig_av_Norfolk" title="Hertig av Norfolk">hertiginnan av Norfolk</a> och markisinnan av Dorset utsågs till Elisabets gudföräldrar. Efter Elisabets födelse förväntades drottning Anne snabbt ge liv åt en manlig arvinge, men så skedde inte. Anne genomled minst två missfall, det ena år 1534, det andra någon gång i början av år 1536. Den 2 maj 1536 arresterades drottningen, anklagad för att ha haft flera utomäktenskapliga förhållanden, en anklagelse som moderna forskare huvudsakligen är överens om var falsk. Anne Boleyn avrättades den 19 maj 1536.<sup id="cite_ref-5" class="reference"><a href="#cite_note-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-6" class="reference"><a href="#cite_note-6"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>6<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-7" class="reference"><a href="#cite_note-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Elisabet, som då var två år och åtta månader gammal, förklarades vara oäkta och fråntogs sin prinsesstitel.<sup id="cite_ref-8" class="reference"><a href="#cite_note-8"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>8<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Elva dagar efter Anne Boleyns död gifte Henrik VIII om sig, denna gång med <a href="/wiki/Jane_Seymour" title="Jane Seymour">Jane Seymour</a>,<sup id="cite_ref-9" class="reference"><a href="#cite_note-9"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> som avled 12 dagar efter att hon fött parets son, <a href="/wiki/Edvard_VI_av_England" title="Edvard VI av England">prins Edvard</a>. Elisabet placerades i Edvards hushåll, och det var hon som bar dopklädet vid prinsens <a href="/wiki/Dop" title="Dop">dop</a>.<sup id="cite_ref-10" class="reference"><a href="#cite_note-10"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>10<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Elizabeth_I_when_a_Princess.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/78/Elizabeth_I_when_a_Princess.jpg/250px-Elizabeth_I_when_a_Princess.jpg" decoding="async" width="250" height="330" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/78/Elizabeth_I_when_a_Princess.jpg/375px-Elizabeth_I_when_a_Princess.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/78/Elizabeth_I_when_a_Princess.jpg/500px-Elizabeth_I_when_a_Princess.jpg 2x" data-file-width="1517" data-file-height="2000" /></a><figcaption>Elisabet I, cirka 1546, av en okänd konstnär.</figcaption></figure> <p>Elisabets första över<a href="/wiki/Guvernant" class="mw-redirect" title="Guvernant">guvernant</a>, (<i>Lady Mistress</i>), lady <a href="/wiki/Margaret_Bryan_(guvernant)" title="Margaret Bryan (guvernant)"> Margaret Bryan</a>, skrev att hon var "ett så duktigt barn, och så snäll och välartad som inget annat barn jag träffat" (“as toward a child and as gentle of conditions as ever I knew any in my life”).<sup id="cite_ref-11" class="reference"><a href="#cite_note-11"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>11<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Hösten 1537 hade Elisabet fått en ny överguvernant, <a href="/wiki/Blanche_Milborne" title="Blanche Milborne">Blanche Herbert, lady Troy</a>, som sedan förblev vid denna post fram till sin pension år 1545 eller tidigt 1546.<sup id="cite_ref-12" class="reference"><a href="#cite_note-12"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>12<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Catherine Champernowne, som blivit mer bekant under sitt namn som gift, <a href="/wiki/Katherine_Ashley" title="Katherine Ashley">Katherine (Kat) Ashley</a>, utsågs till Elisabets guvernant år 1537 och hon förblev Elisabets vän fram till sin död år 1565 när <a href="/wiki/Blanche_Parry" title="Blanche Parry">Blanche Parry</a> efterträdde henne på den post hon innehaft sedan drottningens trontillträde, som <i>Chief Gentlewoman of the Privy Chamber</i>, en av de högsta posterna vid drottningens privata hov.<sup id="cite_ref-13" class="reference"><a href="#cite_note-13"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>13<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Kat Ashley gav uppenbarligen Elisabet en god utbildningsgrund, när William Grindal utsågs till hennes informator år 1544 kunde Elisabet skriva engelska såväl som latin och grekiska. Under Grindals ledning skaffade hon sig även goda kunskaper i franska och kunde efter en tid tala flytande grekiska, ett tecken på Grindals skicklighet som pedagog.<sup id="cite_ref-14" class="reference"><a href="#cite_note-14"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>14<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Efter Grindals död år 1548 tog <a href="/wiki/Roger_Ascham" title="Roger Ascham">Roger Ascham</a>, en vänlig och skicklig lärare som ansåg att kunskapsinhämtning borde vara lustfyllt <sup id="cite_ref-15" class="reference"><a href="#cite_note-15"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>15<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> över ansvaret för Elisabets utbildning. När Elisabets utbildning formellt avslutades år 1550 var hon den bäst utbildade kvinnan av sin generation.<sup id="cite_ref-16" class="reference"><a href="#cite_note-16"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>16<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Thomas_Seymour">Thomas Seymour</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Thomas Seymour" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Thomas Seymour"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Embroidered_bookbinding_Elizabeth_I.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Embroidered_bookbinding_Elizabeth_I.jpg/190px-Embroidered_bookbinding_Elizabeth_I.jpg" decoding="async" width="190" height="257" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Embroidered_bookbinding_Elizabeth_I.jpg/285px-Embroidered_bookbinding_Elizabeth_I.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Embroidered_bookbinding_Elizabeth_I.jpg/380px-Embroidered_bookbinding_Elizabeth_I.jpg 2x" data-file-width="1160" data-file-height="1566" /></a><figcaption><i>The Miroir or Glasse of the Synneful Soul</i>, i översättning från franskan utförd av Elisabet. Detta var hennes nyårsgåva till drottning <a href="/wiki/Katarina_Parr" title="Katarina Parr">Katarina Parr</a> år 1544. Det broderade omslaget med monogrammet KP för "Katherine Parr" tros ha utförts av Elisabet.<sup id="cite_ref-17" class="reference"><a href="#cite_note-17"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>17<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></figcaption></figure> <p>Henrik VIII dog år 1547 när Elisabet var 13 år gammal, och han efterträddes av Elisabets halvbror Edvard. <a href="/wiki/Katarina_Parr" title="Katarina Parr">Katarina Parr</a>, Henrik VIII:s sjätte och sista hustru, gifte snart om sig med <a href="/wiki/Thomas_Seymour,_1:e_baron_Seymour_av_Sudeley" title="Thomas Seymour, 1:e baron Seymour av Sudeley">Thomas Seymour av Sudeley</a>, Edvard VI:s morbror och brodern till riksföreståndaren, (<i>Lord Protector</i>), <a href="/wiki/Edward_Seymour,_1:e_hertig_av_Somerset" title="Edward Seymour, 1:e hertig av Somerset">Edward Seymour, hertig av Somerset</a>. Elisabet upptogs i parets hushåll i Chelsea. Där genomgick Elisabet en känslomässig kris, som historiker sedan dess har hävdat kom att påverka resten av hennes liv.<sup id="cite_ref-Ls_18-0" class="reference"><a href="#cite_note-Ls-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Thomas Seymour, som närmade sig 40 men som fortfarande hade både charm och en påtaglig sex appeal,<sup id="cite_ref-Ls_18-1" class="reference"><a href="#cite_note-Ls-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> började ägna sig åt handgripliga lekar med den 14-åriga Elisabet. Han tog för vana att komma till hennes sovrum i bara nattskjortan, kittla henne och klappa henne på rumpan. Efter att Katarina Parr upptäckt dem i en omfamning satte hon stopp för dessa "lekar".<sup id="cite_ref-19" class="reference"><a href="#cite_note-19"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>19<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-20" class="reference"><a href="#cite_note-20"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>20<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I maj år 1548 skickades Elisabet iväg.<sup id="cite_ref-21" class="reference"><a href="#cite_note-21"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>21<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Seymour fortsatte att smida planer för en framtid där han med hjälp av sina förankringar i den kungliga familjen skulle kunna öka sin makt.<sup id="cite_ref-22" class="reference"><a href="#cite_note-22"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>22<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-23" class="reference"><a href="#cite_note-23"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> När Katarina Parr avled i <a href="/wiki/Barns%C3%A4ngsfeber" title="Barnsängsfeber">barnsängsfeber</a> efter att ha givit liv åt en flicka, Mary, den 5 september 1548, återupptog Seymour sin uppvaktning av Elisabet, i förhoppning om att kunna få ett äktenskap till stånd.<sup id="cite_ref-24" class="reference"><a href="#cite_note-24"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Dock kom detaljerna kring hans oförståndiga uppträdande gentemot Elisabet fram till <a href="/wiki/Riksf%C3%B6rest%C3%A5ndare" title="Riksföreståndare">riksföreståndaren</a>, efter att förhör hållits med Kat Ashley, och Thomas Parry som ansvarade för Elisabets ekonomi.<sup id="cite_ref-25" class="reference"><a href="#cite_note-25"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>25<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> För hertigen av Somerset och övriga medlemmar av rådet var detta droppen som fick bägaren att rinna över,<sup id="cite_ref-neale_26-0" class="reference"><a href="#cite_note-neale-26"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>26<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och i januari år 1549 arresterades Seymour, misstänkt för att ha velat gifta sig med Elisabet och störta sin bror. Elisabet, som vid tillfället bodde på <a href="/wiki/Hatfield_House" title="Hatfield House">Hatfield House</a>, gjorde inga medgivanden. Hennes envetna nekanden frustrerade förhörsledaren, sir Robert Tyrwhitt, som rapporterade att: "Jag kan se i hennes ansikte att hon är skyldig". (<i>"I do see it in her face that she is guilty"</i>).<sup id="cite_ref-neale_26-1" class="reference"><a href="#cite_note-neale-26"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>26<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Seymour halshöggs den 20 mars 1549. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Maria_I:s_regeringstid">Maria I:s regeringstid</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Maria I:s regeringstid" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Maria I:s regeringstid"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Mary_I_of_England.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e2/Mary_I_of_England.jpg/250px-Mary_I_of_England.jpg" decoding="async" width="250" height="330" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e2/Mary_I_of_England.jpg/375px-Mary_I_of_England.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e2/Mary_I_of_England.jpg/500px-Mary_I_of_England.jpg 2x" data-file-width="2237" data-file-height="2952" /></a><figcaption><a href="/wiki/Maria_I_av_England" title="Maria I av England">Maria I</a>, av Anthonis Mor, 1554.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Edvard_VI_av_England" title="Edvard VI av England">Edvard VI</a> avled den 6 juli 1553, vid 15 års ålder.<sup id="cite_ref-27" class="reference"><a href="#cite_note-27"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Hans testamente stred mot den successionslag som antagits av parlamentet 1543 och uteslöt både Maria och Elisabet från tronföljden och utsåg istället lady Jane Grey till tronarvinge. Lady Jane Grey var dotterdotter till Henrik VIII:s yngre syster <a href="/wiki/Maria_Tudor_(drottning_av_Frankrike)" title="Maria Tudor (drottning av Frankrike)">Maria Tudor</a> som varit drottning av Frankrike, men som sedan gifte om sig med <a href="/wiki/Charles_Brandon,_1:e_hertig_av_Suffolk" title="Charles Brandon, 1:e hertig av Suffolk">Charles Brandon, 1:e hertig av Suffolk</a>.<sup id="cite_ref-28" class="reference"><a href="#cite_note-28"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>28<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Lady Jane utropades som drottning av <a href="/wiki/Privy_Council" class="mw-redirect" title="Privy Council">Privy Council</a>, men stödet för henne föll snart samman och hon avsattes efter att bara ha regerat i nio dagar.<sup id="cite_ref-29" class="reference"><a href="#cite_note-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Maria kunde triumferande rida in i <a href="/wiki/London" title="London">London</a> som drottning, med halvsystern Elisabet vid sin sida.<sup id="cite_ref-30" class="reference"><a href="#cite_note-30"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>30<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Solidariteten, åtminstone på ytan, mellan systrarna kom dock inte att bli långvarig. Maria, som var landets första oemotsatta regerande drottning,<sup id="cite_ref-31" class="reference"><a href="#cite_note-31"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>31<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> var fast besluten att utplåna den protestantiska tron, som ju Elisabet uppfostrats i, ur England och hon befallde att alla var tvungna att närvara när den katolska mässan firades. Denna befallning omfattade även Elisabet, som tvingades att böja sig, åtminstone till det yttre.<sup id="cite_ref-32" class="reference"><a href="#cite_note-32"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den popularitet som Maria åtnjöt inledningsvis avtog snabbt då det blev känt att hon tänkte gifta sig med <a href="/wiki/Filip_II_av_Spanien" title="Filip II av Spanien">Filip II av Spanien</a>, son till <a href="/wiki/Karl_V_(tysk-romersk_kejsare)" title="Karl V (tysk-romersk kejsare)">Karl V</a>, kejsare av det heliga tysk-romerska riket.<sup id="cite_ref-33" class="reference"><a href="#cite_note-33"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>33<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Missnöjet spred sig kvickt, och många engelsmän satte sitt hopp till Elisabet som sågs som en möjlig ledare för en protestantisk opposition. I januari och februari år 1554 bröt de uppror ut i England och <a href="/wiki/Wales" title="Wales">Wales</a> som leddes av <a href="/wiki/Thomas_Wyatt_d.y." class="mw-redirect" title="Thomas Wyatt d.y.">Thomas Wyatt</a>.<sup id="cite_ref-34" class="reference"><a href="#cite_note-34"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>34<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>När Wyatts uppror misslyckats fördes Elisabet till hovet där hon utsattes för stränga förhör om eventuellt stöd till upprorsmännen. Trots att inget kunde bevisas spärrades Elisabet på drottningens order in i <a href="/wiki/Towern" title="Towern">Towern</a> där lady <a href="/wiki/Jane_Grey" title="Jane Grey">Jane Grey</a> hade avrättats den 12 februari för att inte kunna fungera som samlingspunkt för nya uppror.<sup id="cite_ref-35" class="reference"><a href="#cite_note-35"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>35<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den skräckslagna Elisabet hävdade ivrigt sin oskuld.<sup id="cite_ref-36" class="reference"><a href="#cite_note-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>36<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Även om det är osannolikt att hon aktivt sammansvurit sig med rebellerna, är det känt att vissa av dem försökt sätta sig i kontakt med henne. Marias närmaste förtrogne, den spanske <a href="/wiki/Ambassad%C3%B6r" title="Ambassadör">ambassadören</a> <a href="/wiki/Simon_Renard" title="Simon Renard">Simon Renard</a>, hävdade att drottningen aldrig skulle kunna sitta säkert på sin tron medan Elisabet fanns i livet, och <a href="/wiki/Lordkansler" title="Lordkansler">lordkanslern</a>, <a href="/wiki/Stephen_Gardiner" title="Stephen Gardiner">Stephen Gardiner</a>, gjorde stora ansträngningar för att kunna ställa Elisabet inför rätta.<sup id="cite_ref-37" class="reference"><a href="#cite_note-37"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>37<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Elisabets vänner vid hovet, däribland <a href="/wiki/William_Paget,_1:e_baron_Paget" title="William Paget, 1:e baron Paget">Lord Paget</a>, lyckades övertala drottning Maria att det var bättre för henne att låta Elisabet leva, i avsaknad av fällande bevis. Istället fördes Elisabet den 22 maj från Towern till <a href="/wiki/Woodstocks_slott" title="Woodstocks slott">Woodstocks slott</a>, där hon sedan hölls i husarrest under nästan ett år med sir Henry Bedingfield som motvillig "övervakare". När hon fördes till Woodstock samlades folkskaror längs vägen och hurrade för henne.<sup id="cite_ref-loades29_38-0" class="reference"><a href="#cite_note-loades29-38"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>38<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-39" class="reference"><a href="#cite_note-39"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>39<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Hatfield_House.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e7/Hatfield_House.jpg/250px-Hatfield_House.jpg" decoding="async" width="250" height="169" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e7/Hatfield_House.jpg/375px-Hatfield_House.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e7/Hatfield_House.jpg/500px-Hatfield_House.jpg 2x" data-file-width="1024" data-file-height="691" /></a><figcaption>Hatfield House har byggts om och till många gånger sedan 1500-talet. Det var i det ursprungliga slottet som Elisabet i november år 1558 fick veta att hennes syster var död, och att hon själv var drottning av England.</figcaption></figure> <p>Den 17 april 1555 återkallades Elisabet till hovet för att kunna övervakas under det man trodde var slutet på drottningens graviditet. Om Maria och hennes barn omkom vid förlossningen skulle Elisabet bli drottning. Om, å andra sidan, Maria gav liv åt ett friskt barn, skulle Elisabets chanser att någonsin bestiga tronen drastiskt minska.<sup id="cite_ref-loades29_38-1" class="reference"><a href="#cite_note-loades29-38"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>38<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> När det blev uppenbart att drottningen inte alls varit gravid upphörde folk att tro att hon någonsin skulle kunna få något barn.<sup id="cite_ref-40" class="reference"><a href="#cite_note-40"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>40<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det föreföll allt mer säkert att Elisabet skulle efterträda sin syster på tronen.<sup id="cite_ref-41" class="reference"><a href="#cite_note-41"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>41<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Till och med Marias make Filip, som blev kung av Spanien år 1556, erkände att detta var den politiska verkligheten. Fortsättningsvis behandlade han Elisabet med stor hänsyn, då han föredrog henne som tronarvinge framför alternativet, <a href="/wiki/Maria_Stuart" title="Maria Stuart">Maria Stuart</a>, som vuxit upp i Frankrike och var trolovad med <a href="/wiki/Frans_II_av_Frankrike" title="Frans II av Frankrike">den franske tronarvingen, den blivande Frans II</a>.<sup id="cite_ref-42" class="reference"><a href="#cite_note-42"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>42<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> När hans hustru blev sjuk år 1558 sände Filip ambassadören greve Feria för att rådslå med Elisabet.<sup id="cite_ref-43" class="reference"><a href="#cite_note-43"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>43<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I oktober var Elisabet redan igång med att planera för sitt trontillträde. Den 6 november utnämnde Maria officiellt Elisabet till sin efterträdare.<sup id="cite_ref-44" class="reference"><a href="#cite_note-44"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>44<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-45" class="reference"><a href="#cite_note-45"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>45<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Elva dagar senare blev Elisabet drottning av England och Irland då Maria avled i <a href="/wiki/St._James%27s_Palace" class="mw-redirect" title="St. James's Palace">St. James's Palace</a> den 17 november 1558. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Trontillträde"><span id="Trontilltr.C3.A4de"></span>Trontillträde</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Trontillträde" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Trontillträde"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Elisabet blev drottning vid 25 års ålder. Som monark följde Elisabet huvudsakligen den avsikt hon tillkännagav redan vid sitt trontillträde, att regera "by good counsel", alltså med råds råde.<sup id="cite_ref-46" class="reference"><a href="#cite_note-46"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>46<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och hon kom att utveckla ett nära samarbete med sitt <a href="/wiki/Privy_council" class="mw-redirect" title="Privy council">Privy council</a> under ledning av <a href="/wiki/William_Cecil,_1:e_baron_Burghley" title="William Cecil, 1:e baron Burghley">William Cecil, Baron Burghley</a>. När hon i procession färdades genom London kvällen före sin kröning välkomnades hon helhjärtat av stadsborna och hälsades med tal och <a href="/wiki/Tableaux_vivants" class="mw-redirect" title="Tableaux vivants">tablåer</a>, varav de flesta var fullspäckade med protestantisk symbolik. Elisabets vänliga och spontana svar på hyllningarna mottogs med stor värme av åskådarna som förtrollades av den unga drottningen.<sup id="cite_ref-47" class="reference"><a href="#cite_note-47"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>47<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Dagen därpå, den 15 januari 1559 kröntes Elisabet i <a href="/wiki/Westminster_Abbey" title="Westminster Abbey">Westminster Abbey</a> där hon mottog <a href="/wiki/Sm%C3%B6rjelse" title="Smörjelse">smörjelsen</a> av den katolske <a href="/wiki/Biskop" title="Biskop">biskopen</a> av Carlisle, <a href="/wiki/Owen_Oglethorpe" title="Owen Oglethorpe">Owen Oglethorpe</a>. Hon framträdde sedan för folket och mottog deras bifall mot en ljudkuliss av <a href="/wiki/Trumma" title="Trumma">trummor</a>, <a href="/wiki/Trumpet" title="Trumpet">trumpeter</a>, klockringningar och <a href="/wiki/S%C3%A4ckpipa" title="Säckpipa">säckpipor</a>.<sup id="cite_ref-48" class="reference"><a href="#cite_note-48"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>48<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Elizabeth_I_in_coronation_robes.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/eb/Elizabeth_I_in_coronation_robes.jpg/250px-Elizabeth_I_in_coronation_robes.jpg" decoding="async" width="250" height="336" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/eb/Elizabeth_I_in_coronation_robes.jpg/375px-Elizabeth_I_in_coronation_robes.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/eb/Elizabeth_I_in_coronation_robes.jpg/500px-Elizabeth_I_in_coronation_robes.jpg 2x" data-file-width="2863" data-file-height="3845" /></a><figcaption>Elisabet I i kröningsdräkten som är kantad med <a href="/wiki/Hermelin" title="Hermelin">hermelin</a>, och vars mönster föreställer <a href="/wiki/Tudorros" class="mw-redirect" title="Tudorros">Tudorrosen</a>.</figcaption></figure> <p>Den 20 november 1558 höll Elisabet ett tal inför de rådsmedlemmar och <a href="/wiki/P%C3%A4rsv%C3%A4rdighet" title="Pärsvärdighet">pärer</a> som kommit till Hatfield för att svära henne sin trohetsed. Elisabet tillkännagav i detta tal vilka avsikter hon hade med sin regering, och för första gången finns det nedskrivet att hon använt sig av den <a href="/wiki/Metafor" title="Metafor">metafor</a> som hon sedan så skickligt och ofta kom att utnyttja: de "två kropparna" som syftar på hennes fysiska kropp och hennes andliga, konungsliga, kropp: </p> <blockquote><p>My lords, naturens lag får mig att sörja min syster, den börda som nu tillkommer mig att bära gör mig förundrad, och ändå, med tanke på att jag är Guds skapelse, ålagd att lyda Hans befallningar, ska jag hänge mig åt denna börda och jag önskar av hela mitt hjärta att jag kan få bistånd av Hans nåd att utföra Hans vilja i detta ämbete som anförtrotts mig. Och även om jag bara är en kropp av naturen, så är jag även med Hans tillåtelse en politisk kropp, ämnad att regera, och jag önskar därför att ni alla ska bistå mig...så att jag med mitt styre, och ni genom att tjäna mig, ska kunna göra gott inför Herren, och även åstadkomma lättnader för våra efterkommande här på jorden. Jag avser att låta alla mina handlingar baseras på råds råde. (<i>My lords, the law of nature moves me to sorrow for my sister; the burden that is fallen upon me makes me amazed, and yet, considering I am God's creature, ordained to obey His appointment, I will thereto yield, desiring from the bottom of my heart that I may have assistance of His grace to be the minister of His heavenly will in this office now committed to me. And as I am but one body naturally considered, though by His permission a body politic to govern, so shall I desire you all...to be assistant to me, that I with my ruling and you with your service may make a good account to Almighty God and leave some comfort to our posterity on earth. I mean to direct all my actions by good advice and counsel.</i>)<sup id="cite_ref-49" class="reference"><a href="#cite_note-49"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>49<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></p></blockquote> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Religion">Religion</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Religion" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Religion"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Elisabets politik i religiösa frågor präglades framförallt av <a href="/wiki/Pragmatism" title="Pragmatism">pragmatism</a>, vilket framgår av hur hon handskades med följande viktiga frågor: </p><p>För det första så var frågan om drottningens legitimitet av vikt. Trots att hon rent tekniskt var illegitim enligt både protestantisk och katolsk lag var det faktum att hon retroaktivt förklarats illegitim av den protestantiska kyrkan inte en så stor nackdel för henne som att hon enligt den katolska kyrkan aldrig varit legitim över huvud taget. För hennes egen del förefaller dock det viktigaste ha varit att hon ansåg att frigörelsen från Rom innebar att hon blivit legitim. Av denna anledning var det aldrig sannolikt att Elisabet offentligt skulle säga sig tillhöra något annat än den protestantiska tron. </p><p>Elisabet och hennes rådgivare var också tvungna att planera för att bemöta ett eventuellt katolskt <a href="/wiki/Korst%C3%A5g" title="Korståg">korståg</a> mot det protestantiska England. Elisabet försökte därför erbjuda en lösning på kyrkliga frågor som inte alltför kraftigt stred mot hennes katolska undersåtars samveten men som ändå tillfredsställde protestanterna. Hon var motståndare till de radikala protestanter och <a href="/wiki/Puritan" class="mw-redirect" title="Puritan">puritaner</a> som krävde mer långtgående reformer.<sup id="cite_ref-50" class="reference"><a href="#cite_note-50"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>50<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Följaktligen antog parlamentet år 1559 på drottningens anmodan en kyrkoordning som till stor del byggde på den protestantiska kyrkolag som stiftats under Edvard VI, men som även innehöll flera katolska inslag såsom prästerskapets klädsel.<sup id="cite_ref-51" class="reference"><a href="#cite_note-51"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>51<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Det brittiska underhuset ställde sig i det närmaste enhälligt bakom denna kyrkoordning, men förnyandet av den lag som fastslog att Elisabet, liksom tidigare hennes far och bror, skulle vara kyrkans absoluta överhuvud, <a href="/wiki/Suprematiakten" title="Suprematiakten">Suprematiakten</a> mötte motstånd i överhuset, främst från biskoparna. Elisabet hade dock tur och många biskopssäten råkade vara lediga vid tillfället, däribland posten som <a href="/wiki/%C3%84rkebiskop_av_Canterbury" title="Ärkebiskop av Canterbury">ärkebiskop av Canterbury</a>.<sup id="cite_ref-52" class="reference"><a href="#cite_note-52"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>52<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Detta möjliggjorde för pärerna att rösta ner biskoparnas motstånd. Elisabet tvingades ändå att gå med på att anta titeln <i>Supreme Governor</i> i stället för <i>Supreme Head</i>, då många ansåg att en kvinna inte kunde vara överhuvud för kyrkan, utan fann en titel som innebar <i>beskyddare</i> eller <i>handhavare</i> mer acceptabel. Den nya kyrkoordningen blev lag den 8 maj 1559. Alla offentliga ämbetsmän var tvungna att svära en trohetsed till monarken såsom <i>Supreme Governor of the Church of England</i>, eller riskera att bli av med sina <a href="/wiki/Offentligt_%C3%A4mbete" title="Offentligt ämbete">ämbeten</a>. De gamla <a href="/wiki/K%C3%A4tteri" title="Kätteri">kätterilagarna</a> upphävdes för att undvika framtida religiösa förföljelser liknande dem som ägt rum under Marias regering. Vid samma tillfälle antogs en ny <a href="/wiki/Act_of_Uniformity_1559" title="Act of Uniformity 1559">Act of Uniformity 1559</a>, som innebar att det blev obligatoriskt att närvara vid kyrkans gudstjänster samt att använda en omarbetad version av den år 1552 utgivna böneboken, <a href="/wiki/Book_of_Common_Prayer" class="mw-redirect" title="Book of Common Prayer">Book of Common Prayer</a>. Straffen om man bröt mot denna lag var dock förhållandevis milda.<sup id="cite_ref-53" class="reference"><a href="#cite_note-53"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>53<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Hårdare än mot katoliker betedde sig drottningen till en början mot puritanerna. Englands <a href="/wiki/Primas_(biskop)" title="Primas (biskop)">primas</a>, ärkebiskop <a href="/wiki/Edmund_Grindal" title="Edmund Grindal">Grindal av Canterbury</a>, suspenderades på grund av sympatier för puritanernas läror från sitt ämbete och hölls i fängsligt förvar i sitt eget palats. Andra präster och professorer med samma åskådning avsattes. Puritaner som alltför häftigt och högljutt angrep den anglikanska kyrkans institutioner dömdes till <a href="/wiki/Skamp%C3%A5le" title="Skampåle">skampålen</a>.<sup id="cite_ref-54" class="reference"><a href="#cite_note-54"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>54<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Situationen förändrades efter det <a href="/wiki/Northern_Rebellion" title="Northern Rebellion">katolska upproret 1569</a> och påvens bulla mot Elisabet året därpå. 1571 års parlament stärkte den engelska kyrkans protestantiska karaktär, förbjöd vid kropps- och dödsstraff all katolsk gudstjänst och förklarade varje förbindelse med Rom för högförräderi. England blev nu protestantismens förkämpe i Europa, först och främst gentemot <a href="/wiki/Motreformationen" title="Motreformationen">motreformationens</a> skyddsmakt Spanien.<sup id="cite_ref-:0_55-0" class="reference"><a href="#cite_note-:0-55"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>55<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Totalt under Elisabets regering avrättades bortåt 200 katoliker som statsfiender.<sup id="cite_ref-:0_55-1" class="reference"><a href="#cite_note-:0-55"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>55<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/%C3%84rkebiskop_av_Canterbury" title="Ärkebiskop av Canterbury">Ärkebiskop av Canterbury</a> under längst period av Elisabets regering var <a href="/wiki/Matthew_Parker" title="Matthew Parker">Matthew Parker</a>, som varit <a href="/wiki/Kaplan" title="Kaplan">kaplan</a> åt <a href="/wiki/Anne_Boleyn" title="Anne Boleyn">Anne Boleyn</a>.<sup id="cite_ref-56" class="reference"><a href="#cite_note-56"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>56<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Äktenskapsfrågan"><span id=".C3.84ktenskapsfr.C3.A5gan"></span>Äktenskapsfrågan</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Äktenskapsfrågan" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Äktenskapsfrågan"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Elizabeth_and_Leicester_miniatures_by_Hilliard.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c6/Elizabeth_and_Leicester_miniatures_by_Hilliard.png/250px-Elizabeth_and_Leicester_miniatures_by_Hilliard.png" decoding="async" width="250" height="142" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c6/Elizabeth_and_Leicester_miniatures_by_Hilliard.png/375px-Elizabeth_and_Leicester_miniatures_by_Hilliard.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/c/c6/Elizabeth_and_Leicester_miniatures_by_Hilliard.png 2x" data-file-width="440" data-file-height="250" /></a><figcaption>Elisabet och hennes gunstling Robert Dudley, 1:e earl av Leicester, c. 1575. Ett par miniatyrporträtt av ett frimärkes storlek, utförda av <a href="/wiki/Nicholas_Hilliard" title="Nicholas Hilliard">Nicholas Hilliard</a>.<sup id="cite_ref-57" class="reference"><a href="#cite_note-57"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>57<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Drottningens vänskap med Dudley varade i över 30 år, fram till hans död 1588.</figcaption></figure> <p>Alltifrån trontillträdet förväntades Elisabet gifta sig, och den fråga man kom att ställa sig var vilken make hon skulle välja. Anledningen till att Elisabet kom att leva sitt liv som ogift är oklar och omdiskuterad. Historiker har spekulerat i att händelserna med Thomas Seymour hade avskräckt henne från sexuella relationer, eller i att hon skulle ha vetat om att hon av någon anledning var infertil.<sup id="cite_ref-58" class="reference"><a href="#cite_note-58"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>58<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-59" class="reference"><a href="#cite_note-59"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>59<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Hon övervägde en mängd frierier fram till dess hon uppnått cirka 50 års ålder, hennes sista allvarliga äktenskapsförhandlingar gällde <a href="/wiki/Frans_Hercule_av_Anjou" title="Frans Hercule av Anjou">Frans Hercule av Anjou</a>, som var 22 år yngre än hon själv. Elisabet var dock inte i behov av någon man för att hjälpa henne regera och ett äktenskap skulle ha kunnat äventyra hennes maktmonopol och kunde ha inneburit att en främmande makt skulle kunna tillskansa sig makt i England då en hustru förväntades lyda sin man (detta var vad som hade hänt under Marias regering). Å andra sidan erbjöd ett äktenskap enda möjligheten för Elisabet att få ett barn, en arvinge.<sup id="cite_ref-60" class="reference"><a href="#cite_note-60"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>60<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>En av drottningens utländska friare var <a href="/wiki/Sverige" title="Sverige">Sveriges</a> kronprins och sedermera kung; <a href="/wiki/Erik_XIV" title="Erik XIV">Erik XIV</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Robert_Dudley">Robert Dudley</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Robert Dudley" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Robert Dudley"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Elisabet mottog flera erbjudanden om äktenskap, men det var bara tre eller fyra friare vars erbjudanden hon allvarligt övervägde någon längre tid. Den som kanske kom närmast att vinna hennes hand var drottningens barndomsvän <a href="/wiki/Robert_Dudley,_earl_av_Leicester" title="Robert Dudley, earl av Leicester">Robert Dudley, 1:e earl av Leicester</a>. Under våren 1559 förefaller vänskapen dem emellan ha utvecklats till kärlek.<sup id="cite_ref-61" class="reference"><a href="#cite_note-61"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>61<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Intimiteten mellan dem blev snart ett hett ämne för skvaller, både inom och utom landet. Det sades också att hans hustru, <a href="/wiki/Amy_Robsart" title="Amy Robsart">Amy Robsart</a>, led av en sjukdom i sitt ena bröst, och att drottningen önskade gifta sig med Dudley om hans hustru skulle avlida.<sup id="cite_ref-62" class="reference"><a href="#cite_note-62"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>62<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Flera kungliga friare, och deras utsända representanter, började ägna sig åt allt grövre skvaller om att ett äktenskap mellan drottningen och hennes favorit skulle vara impopulärt i England: "Det finns inte en man här som inte högljutt protesterar mot deras beteende...hon vill inte gifta sig med någon annan än den favoriserade Robert". ("<i>There is not a man who does not cry out on him and her with indignation ... she will marry none but the favoured Robert</i>").<sup id="cite_ref-63" class="reference"><a href="#cite_note-63"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>63<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det är inte förvånansvärt att Amy Robsarts död i september 1560, efter att ha fallit nerför en trappa och brutit nacken, orsakade en väldig skandal. Ryktet att Dudley skulle ha låtit mörda sin hustru för att kunna gifta sig med drottningen kom snart i omlopp.<sup id="cite_ref-64" class="reference"><a href="#cite_note-64"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>64<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En förundersökning kom fram till slutsatsen att det rört sig om en olycka, och Elisabet övervägde en tid på allvar att gifta sig med Dudley. William Cecil och många fler av Englands högadel blev mycket förskräckta av detta, och tillkännagav sitt missnöje högljutt.<sup id="cite_ref-65" class="reference"><a href="#cite_note-65"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>65<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Motståndet var överväldigande, det gick till och med rykten om att adeln skulle göra uppror om giftermålet kom till stånd.<sup id="cite_ref-66" class="reference"><a href="#cite_note-66"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>66<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Elizabeth_I_Steven_Van_Der_Meulen.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fc/Elizabeth_I_Steven_Van_Der_Meulen.jpg/250px-Elizabeth_I_Steven_Van_Der_Meulen.jpg" decoding="async" width="250" height="354" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fc/Elizabeth_I_Steven_Van_Der_Meulen.jpg/375px-Elizabeth_I_Steven_Van_Der_Meulen.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fc/Elizabeth_I_Steven_Van_Der_Meulen.jpg/500px-Elizabeth_I_Steven_Van_Der_Meulen.jpg 2x" data-file-width="1500" data-file-height="2123" /></a><figcaption>"Hampden"-porträttet av Steven van der Meulen, cirka 1563. Detta är det första helfigursporträttet av drottningen, målat innan de ikoniserade och symbolladdade porträtt som utvecklades ur myten om jungfrudrottningen blev stilbildande.<sup id="cite_ref-Portrait_auction_67-0" class="reference"><a href="#cite_note-Portrait_auction-67"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>67<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></figcaption></figure> <p>Trots att det förekom flera seriösa underhandlingar om äktenskap, framstod Dudley som den mest sannolike kandidaten i ytterligare över 10 år.<sup id="cite_ref-68" class="reference"><a href="#cite_note-68"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>68<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Elisabet uppmuntrade hans upprepade frierier, och förblev mycket svartsjuk vad gällde ensamrätten på hans uppmärksamhet, även efter att hon själv slutligen beslutat sig för att inte gifta sig med honom.<sup id="cite_ref-69" class="reference"><a href="#cite_note-69"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>69<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Elisabet upphöjde Dudley till earl av Leicester år 1564. År 1578 gifte han slutligen om sig, med Elisabets släkting <a href="/wiki/Lettice_Knollys" title="Lettice Knollys">Lettice Knollys</a>, vilket orsakade enorma vredesutbrott hos drottningen, som resten av sitt liv refererade till lady Leicester som <i>the She-wolf</i> (varghonan) <sup id="cite_ref-70" class="reference"><a href="#cite_note-70"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>70<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-71" class="reference"><a href="#cite_note-71"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>71<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Dudley behöll trots detta en särskild plats i Elisabets hjärta. Han avled strax efter segern över den <a href="/wiki/Spanska_armadan" title="Spanska armadan">spanska armadan</a>, och hans sista brev till Elisabet hittades efter hennes död bland hennes mest privata ägodelar, märkt med utanskriften "Hans sista brev" (<i>"his last letter"</i>) med drottningens egen handstil.<sup id="cite_ref-72" class="reference"><a href="#cite_note-72"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>72<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Äktenskapsfrågans_politiska_aspekter"><span id=".C3.84ktenskapsfr.C3.A5gans_politiska_aspekter"></span>Äktenskapsfrågans politiska aspekter</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Äktenskapsfrågans politiska aspekter" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Äktenskapsfrågans politiska aspekter"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Elisabet höll frågan om äktenskap öppen, men ofta endast av politiska och diplomatiska skäl.<sup id="cite_ref-H17_73-0" class="reference"><a href="#cite_note-H17-73"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>73<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Parlamentet bad henne vid flera tillfällen ödmjukt att gifta sig, men drottningen kom alltid med undvikande svar.<sup id="cite_ref-74" class="reference"><a href="#cite_note-74"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>74<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> År 1563 meddelade hon en utsänd från det kejserliga hovet att: "Om jag följer min naturs önskemål så är det följande, att vara en ensamstående tiggare hellre än en drottning och gift". (<i>"If I follow the inclination of my nature, it is this: beggar-woman and single, far rather than queen and married"</i>).<sup id="cite_ref-H17_73-1" class="reference"><a href="#cite_note-H17-73"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>73<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Samma år, efter att Elisabet lyckosamt tillfrisknat från att ha drabbats av <a href="/wiki/Smittkoppor" title="Smittkoppor">smittkoppor</a>, blev frågan om tronföljden aktualiserad. Parlamentet bönföll drottningen att gifta sig, eller utnämna en formell tronföljare, för att undvika ett inbördeskrig om hon skulle avlida utan barn. Hon vägrade att göra något av detta.<sup id="cite_ref-75" class="reference"><a href="#cite_note-75"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>75<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I april lät hon suspendera parlamentet, som sedan inte återsammanträdde förrän hon behövde deras godkännande till höjda skatter år 1566. <a href="/wiki/Underhuset" class="mw-redirect" title="Underhuset">Underhuset</a> hotade med att förvägra drottningen att höja skatterna till dess hon utnämnt en efterträdare. </p><p>År 1566 anförtrodde drottningen den spanska ambassadören att om det funnes något sätt för henne att lösa frågan om successionen utan att hon var tvungen att gifta sig så skulle hon göra det. När 1570-talet tog sin början hade flera av Elisabets mest framstående ministrar funnit sig i att drottningen aldrig skulle varken gifta sig eller utnämna en arvinge. William Cecil hade då redan börjat leta andra lösningar på problemet med successionen.<sup id="cite_ref-H17_73-2" class="reference"><a href="#cite_note-H17-73"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>73<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Med anledning av hennes inställning i äktenskapsfrågan, och den därmed sammanhörande successionsfrågan, anklagades drottningen ofta för att vara ansvarslös.<sup id="cite_ref-76" class="reference"><a href="#cite_note-76"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>76<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Elisabets tystnad ökade dock hennes politiska trygghet, hon visste att om hon utsåg en efterträdare skulle detta göra henne sårbar för uppror till fördel för en (främst manlig eller katolsk) tronföljare.<sup id="cite_ref-77" class="reference"><a href="#cite_note-77"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>77<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Elisabets ogifta ställning inspirerade en <a href="/wiki/Personkult" title="Personkult">jungfrukult</a>. Inom både konst och poesi skildrades drottningen som jungfru, gudinna eller både och, inte som en vanlig kvinna.<sup id="cite_ref-Hh_78-0" class="reference"><a href="#cite_note-Hh-78"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>78<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Inledningsvis var det bara Elisabet som såg sin ogifta status som en dygd, år 1559 lät hon parlamentet veta att: "Och slutligen så kommer detta att vara tillräckligt för mig, att en marmorsten kommer att omtala att en drottning, efter att regerat en viss tid, levde och dog som jungfru" ("<i>And, in the end, this shall be for me sufficient, that a marble stone shall declare that a queen, having reigned such a time, lived and died a virgin"</i>).<sup id="cite_ref-Hh_78-1" class="reference"><a href="#cite_note-Hh-78"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>78<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Längre fram, särskilt efter år 1578, hakade poeter och målare på detta uttalande och utvecklade en <a href="/wiki/Ikonografi" title="Ikonografi">ikonografi</a> på temat som upphöjde Elisabet. I en tidsålder av <a href="/wiki/Metafor" title="Metafor">metaforer</a> och <a href="/wiki/Symbol" title="Symbol">symbolik</a> avbildades drottningen som förmäld med sitt kungarike och sina undersåtar, under Guds beskydd. År 1559 talade Elisabet om "alla mina äkta män, mitt goda folk" (<i>"all my husbands, my good people"</i>).<sup id="cite_ref-79" class="reference"><a href="#cite_note-79"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>79<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Utrikespolitik">Utrikespolitik</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Utrikespolitik" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Utrikespolitik"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Nicholas_Hilliard_002.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/68/Nicholas_Hilliard_002.jpg/190px-Nicholas_Hilliard_002.jpg" decoding="async" width="190" height="265" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/68/Nicholas_Hilliard_002.jpg/285px-Nicholas_Hilliard_002.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/68/Nicholas_Hilliard_002.jpg 2x" data-file-width="323" data-file-height="450" /></a><figcaption><a href="/wiki/Frans_Hercule_av_Anjou" title="Frans Hercule av Anjou">Frans Hercule av Anjou</a> av <a href="/wiki/Nicholas_Hilliard" title="Nicholas Hilliard">Nicholas Hilliard</a>. Elisabet kallade hertigen sin "groda", och sade sig inte finna honom "så deformerad som hon hade förletts tro" (<i>"not so deformed as she had been led to expect"</i>).<sup id="cite_ref-80" class="reference"><a href="#cite_note-80"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>80<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></figcaption></figure> <p>Elisabets sätt att regera var mer kompromissvilligt än hennes fars och syskons.<sup id="cite_ref-starkey5_81-0" class="reference"><a href="#cite_note-starkey5-81"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>81<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Ett av hennes motton var "<i>video et taceo</i>" ("Jag ser, men säger inget").<sup id="cite_ref-82" class="reference"><a href="#cite_note-82"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>82<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Denna strategi, som ibland kunde driva hennes rådgivare till frustration, räddade henne ofta från politiska, och äktenskapliga, <a href="/wiki/Mesallians" title="Mesallians">mesallianser</a>. Förutom vad gäller Robert Dudley behandlade Elisabet äktenskapsfrågan som en del av hennes utrikespolitik.<sup id="cite_ref-83" class="reference"><a href="#cite_note-83"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>83<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Trots att hon avslog <a href="/wiki/Filip_II_av_Spanien" title="Filip II av Spanien">Filip II:s</a> frieri år 1559 förhandlade hon under många år om äktenskap med hans kusin, <a href="/wiki/Karl_II_av_Inre_%C3%96sterrike" title="Karl II av Inre Österrike">ärkehertig Karl av Österrike</a>. Relationen med ätten Habsburg försämrades år 1568. Elisabet övervägde då att gifta sig med, i tur och ordning, två franska prinsar, bröderna <a href="/wiki/Henrik_III_av_Frankrike" title="Henrik III av Frankrike">Henrik III av Frankrike</a> och senare hans yngre bror, <a href="/wiki/Frans_Hercule_av_Anjou" title="Frans Hercule av Anjou">Frans Hercule av Anjou</a>. Dessa senare äktenskapsförhandlingar kom att vara av och till från 1572 till 1581,<sup id="cite_ref-84" class="reference"><a href="#cite_note-84"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>84<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och hörde samman med en planerad allians mot Spaniens kontroll över <a href="/wiki/Nederl%C3%A4nderna" title="Nederländerna">Nederländerna</a>.<sup id="cite_ref-85" class="reference"><a href="#cite_note-85"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>85<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Elisabet förefaller ha tagit äktenskapsförhandlingarna på allvar, åtminstone inledningsvis, och tog för vana att bära ett örhänge i form av en <a href="/wiki/Groda" class="mw-redirect" title="Groda">groda</a> som hon fått som gåva av Anjou.<sup id="cite_ref-86" class="reference"><a href="#cite_note-86"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>86<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Elisabets utrikespolitik gick till största del ut på att försvara sig, eller undvika konflikter. Det stora undantaget var den katastrofala belägringen av <a href="/wiki/Le_Havre" title="Le Havre">Le Havre</a> från oktober 1562 till juni 1563, då Elisabets allierade, hugenotterna, slog sig samman med katolikerna för att återerövra hamnen. Elisabet hade haft för avsikt att byta ut Le Havre mot <a href="/wiki/Calais" title="Calais">Calais</a>, som Frankrike hade återerövrat från England i januari år 1558.<sup id="cite_ref-87" class="reference"><a href="#cite_note-87"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>87<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Drottningen skickade trupper till Skottland år 1560 för att förhindra att Frankrike utnyttjade grannlandet som bas för en attack mot England.<sup id="cite_ref-wvwfqz_88-0" class="reference"><a href="#cite_note-wvwfqz-88"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>88<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> År 1585 undertecknade hon <a href="/wiki/Nonsuchf%C3%B6rdraget" title="Nonsuchfördraget">Nonsuchfördraget</a> med Nederländerna, vars syfte var att blockera det spanska hotet mot England.<sup id="cite_ref-haigh135_89-0" class="reference"><a href="#cite_note-haigh135-89"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>89<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det enda område där Elisabet aktivt förde en aggressiv utrikespolitik var flottan. Detta betalade sig i kriget mot Spanien, då 80% av striderna utspelade sig till havs.<sup id="cite_ref-loades61_90-0" class="reference"><a href="#cite_note-loades61-90"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>90<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Hon lät dubba sir <a href="/wiki/Francis_Drake" title="Francis Drake">Francis Drake</a> till riddare efter hans <a href="/wiki/V%C3%A4rldsomsegling" title="Världsomsegling">världsomsegling</a> mellan åren 1577 och 1580, och han vann berömmelse för sina anfall mot spanska hamnar och flottstyrkor. Många av de elisabetanska sjöfararna drevs av vinsterna som stod att hämta genom att agera som <a href="/wiki/Pirat" class="mw-redirect" title="Pirat">pirater</a>, vilket Elisabet hade svårt att förhindra och ibland direkt understödde.<sup id="cite_ref-91" class="reference"><a href="#cite_note-91"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>91<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-92" class="reference"><a href="#cite_note-92"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>92<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Skottland">Skottland</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Skottland" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Skottland"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Mary_Stuart_Queen.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1f/Mary_Stuart_Queen.jpg/190px-Mary_Stuart_Queen.jpg" decoding="async" width="190" height="255" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1f/Mary_Stuart_Queen.jpg/285px-Mary_Stuart_Queen.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1f/Mary_Stuart_Queen.jpg/380px-Mary_Stuart_Queen.jpg 2x" data-file-width="447" data-file-height="600" /></a><figcaption><a href="/wiki/Maria_Stuart" title="Maria Stuart">Maria Stuart</a> var sondotter till Henrik VIII:s syster <a href="/wiki/Margareta_Tudor" title="Margareta Tudor">Margareta</a> och därmed en av Elisabets närmaste släktingar.</figcaption></figure> <p>Elisabets främsta intresse vad gällde Skottland var att undvika att Frankrike befäste sin makt i landet.<sup id="cite_ref-93" class="reference"><a href="#cite_note-93"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>93<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Hon fruktade att fransmännen planerade en invasion av England och att de ville göra den katolska Maria Stuart till drottning istället för Elisabet. Då Elisabet förklarats vara illegitim var det många, främst katoliker, som betraktade den skotska drottningen som den rättmätiga drottningen även av England.<sup id="cite_ref-94" class="reference"><a href="#cite_note-94"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>94<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Elisabet övertalades att skicka en beväpnad styrka till Skottland för att stödja protestantiska upprorsmakare, och trots att denna kampanj inte resulterade i någon tydlig seger så avlägsnade det fredsfördrag som slöts, <a href="/wiki/Edinburghf%C3%B6rdraget" title="Edinburghfördraget">Edinburghfördraget</a>, i att det franska hotet från norr avvärjdes.<sup id="cite_ref-95" class="reference"><a href="#cite_note-95"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>95<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> När Maria Stuart återvände till Skottland år 1561 för att överta styret efter att ha blivit änka, leddes Skottland av en grupp protestantiska adelsmän understödda av Elisabet.<sup id="cite_ref-96" class="reference"><a href="#cite_note-96"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>96<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Maria vägrade ratificera Edinburghfördraget.<sup id="cite_ref-loades_97-0" class="reference"><a href="#cite_note-loades-97"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>97<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Elisabet förolämpade Maria genom att föreslå ett giftermål mellan den skotska drottningen och sin egen gunstling, Robert Dudley.<sup id="cite_ref-loades_97-1" class="reference"><a href="#cite_note-loades-97"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>97<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Istället gifte sig Maria år 1565 med <a href="/wiki/Henry_Stuart,_Lord_Darnley" class="mw-redirect" title="Henry Stuart, Lord Darnley">Henry Stuart, Lord Darnley</a> som genom sin mor kunde hävda arvsrätt till den engelska kronan. Detta äktenskap var det första i en serie allvarliga misstag, baserade på bristande omdöme, som Maria begick och som slutligen innebar att de skotska protestanterna och Elisabet avgick med den politiska segern. Darnley blev snabbt mycket impopulär i Skottland, och efter att han varit en av de ledande deltagarna i mordet på Marias sekreterare <a href="/wiki/David_Rizzio" title="David Rizzio">David Rizzio</a> blev han direkt ökänd. I februari år 1567 mördades Darnley av en grupp konspiratörer som med största sannolikhet stod under ledning av <a href="/wiki/James_Hepburn,_4:e_earl_av_Bothwell" title="James Hepburn, 4:e earl av Bothwell">James Hepburn, 4:e earl av Bothwell</a>. Strax efteråt, den 15 maj år 1567, gifte sig Maria med Bothwell vilket innebar att mordmisstankarna kom att omfatta även henne. Elisabet skrev till Maria Stuart: </p> <blockquote><p>Vilket beslut hade kunnat vara mer skadligt för din heder än att i sådan hast gifta dig med en undersåte, som förutom andra och ökända brister, har anklagats av den allmänna uppfattningen för att vara din avlidne makes mördare, en handling som även har vidrört din egen ära, men i detta hoppas vi att ryktet är falskt. (<i>How could a worse choice be made for your honour than in such haste to marry such a subject, who besides other and notorious lacks, public fame has charged with the murder of your late husband, besides the touching of yourself also in some part, though we trust in that behalf falsely</i>).<sup id="cite_ref-98" class="reference"><a href="#cite_note-98"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>98<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></p></blockquote> <p>Dessa händelser ledde inom kort till att Maria Stuart avsattes och fängslades på <a href="/wiki/Loch_Leven_Castle" title="Loch Leven Castle">Loch Leven Castle</a>. De skotska lorderna tvingade henne att <a href="/wiki/Abdikation" title="Abdikation">abdikera</a> till fördel för sin son, <a href="/wiki/Jakob_VI_av_Skottland" class="mw-redirect" title="Jakob VI av Skottland">Jakob VI av Skottland</a> som hade fötts i juni år 1566. Jakob fördes till slottet i <a href="/wiki/Stirling" title="Stirling">Stirling</a> där han sedan uppfostrades i den protestantiska tron. Maria rymde från <a href="/wiki/Loch_Leven_Castle" title="Loch Leven Castle">Loch Leven Castle</a> år 1568 och lyckades samla en armé. Efter ännu ett nederlag flydde hon över gränsen till England då hon litade på tidigare löften om stöd och vänskap från Elisabet. Elisabets första instinkt var också att komma till Marias hjälp och låta återinsätta henne på den skotska tronen, men vid närmare eftertanke valde hon och kronrådet att agera försiktigt. Hellre än att riskera att skicka Maria vidare till släktingarna i Frankrike, eller utrusta henne med en engelsk armé för att försöka återvinna den skotska tronen, höll de henne kvar i England där hon sedan fick tillbringa 19 år i allt strängare fångenskap, huvudsakligen på <a href="/wiki/Sheffield_Castle" title="Sheffield Castle">Sheffield Castle</a> och <a href="/wiki/Sheffield_Manor" title="Sheffield Manor">Sheffield Manor</a> hos <a href="/wiki/George_Talbot,_6:e_earl_av_Shrewsbury" title="George Talbot, 6:e earl av Shrewsbury">George Talbot</a> och hans maka <a href="/wiki/Bess_av_Hardwick" title="Bess av Hardwick">Bess av Hardwick</a>.<sup id="cite_ref-99" class="reference"><a href="#cite_note-99"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>99<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Sir_Francis_Walsingham_by_John_De_Critz_the_Elder.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3a/Sir_Francis_Walsingham_by_John_De_Critz_the_Elder.jpg/250px-Sir_Francis_Walsingham_by_John_De_Critz_the_Elder.jpg" decoding="async" width="250" height="306" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3a/Sir_Francis_Walsingham_by_John_De_Critz_the_Elder.jpg/375px-Sir_Francis_Walsingham_by_John_De_Critz_the_Elder.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3a/Sir_Francis_Walsingham_by_John_De_Critz_the_Elder.jpg/500px-Sir_Francis_Walsingham_by_John_De_Critz_the_Elder.jpg 2x" data-file-width="2400" data-file-height="2940" /></a><figcaption>sir <a href="/wiki/Francis_Walsingham" title="Francis Walsingham">Francis Walsingham</a>, <a href="/wiki/Secretary_of_State" class="mw-redirect" title="Secretary of State">Secretary of State</a> 1573–1590. Såsom ansvarig för Elisabets <a href="/wiki/S%C3%A4kerhetstj%C3%A4nst" title="Säkerhetstjänst">säkerhetstjänst</a> avslöjade Walsingham flera <a href="/wiki/Komplott" class="mw-redirect" title="Komplott">komplotter</a> mot drottningens liv.</figcaption></figure> <p>För personer som ville göra uppror mot Elisabet blev Maria Stuart ett naturligt fokus. År 1569 utbröt ett uppror i norra England, det så kallade <a href="/wiki/Northern_Rebellion" title="Northern Rebellion">Northern Rebellion</a>, anstiftat av <a href="/wiki/Thomas_Howard,_4:e_hertig_av_Norfolk" title="Thomas Howard, 4:e hertig av Norfolk">Thomas Howard, 4:e hertig av Norfolk</a>, <a href="/wiki/Charles_Neville,_6:e_earl_av_Westmorland" title="Charles Neville, 6:e earl av Westmorland">Charles Neville, 6:e earl av Westmorland</a> och <a href="/wiki/Thomas_Percy,_7:e_earl_av_Northumberland" title="Thomas Percy, 7:e earl av Northumberland">Thomas Percy, 7:e earl av Northumberland</a>, vars syfte var att ersätta Elisabet med Maria, och det förekom planer på att gifta bort henne med hertigen av Norfolk. Elisabets svar på detta var att låta avrätta hertigen. Påven <a href="/wiki/Pius_V" title="Pius V">Pius V</a> lät utfärda en påvlig <a href="/wiki/Bulla" class="mw-redirect" title="Bulla">bulla</a> år 1570, den så kallade <a href="/wiki/Regnans_in_Excelsis" title="Regnans in Excelsis">Regnans in Excelsis</a> som förklarade att "Elisabet, som utger sig för att vara drottning av England, och är brottslighetens tjänare" (<i>"Elizabeth, the pretended Queen of England and the servant of crime"</i>) var en <a href="/wiki/K%C3%A4ttare" class="mw-redirect" title="Kättare">kättare</a> och att hennes undersåtar därför löstes från att visa henne tro och lydnad.<sup id="cite_ref-100" class="reference"><a href="#cite_note-100"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>100<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Engelska katoliker fick därmed ytterligare en anledning att betrakta Maria Stuart som Englands rättmätiga härskare. Maria kanske inte ägde kännedom om varje konspiration som syftade till att sätta henne på Englands tron, men utifrån <a href="/wiki/Ridolfisammansv%C3%A4rjningen" title="Ridolfisammansvärjningen">Ridolfisammansvärjningen</a> år 1571 och <a href="/wiki/Babingtonsammansv%C3%A4rjningen" title="Babingtonsammansvärjningen">Babingtonsammansvärjningen</a> år 1586 kunde Walsingham och drottningens <a href="/wiki/Privy_Council" class="mw-redirect" title="Privy Council">Privy Council</a> ivrigt samla ihop tillräckligt med bevis för att understödja en fällande dom mot Maria Stuart.<sup id="cite_ref-101" class="reference"><a href="#cite_note-101"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>101<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Inledningsvis stod Elisabet emot alla krav på att Maria Stuart skulle avrättas, men mot slutet av 1586 hade hon låtit övertala sig att godkänna en rättegång och sedermera Marias avrättning. De främsta bevisen var brev Maria Stuart skrivit kopplade till Babingtonsammansvärjningen.<sup id="cite_ref-102" class="reference"><a href="#cite_note-102"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>102<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Elisabets tillkännagivande av domen förklarade att "Maria, efter att ha hävdat rätt till vår krona, hade iscensatt och tänkt ut i detta vårt rike, diverse planer och handlingar i syfte att skada, döda och förgöra vår kungliga person. (<i>"the said Mary, pretending title to the same Crown, had compassed and imagined within the same realm divers things tending to the hurt, death and destruction of our royal person."</i>)<sup id="cite_ref-103" class="reference"><a href="#cite_note-103"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>103<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den 8 februari 1587 <a href="/wiki/Halshuggning" title="Halshuggning">halshöggs</a> Maria på slottet <a href="/wiki/Fotheringhay" title="Fotheringhay">Fotheringhay</a> i <a href="/wiki/Northamptonshire" title="Northamptonshire">Northamptonshire</a>.<sup id="cite_ref-104" class="reference"><a href="#cite_note-104"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>104<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Hon blev 44 år gammal.<sup id="cite_ref-105" class="reference"><a href="#cite_note-105"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>105<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Spanien">Spanien</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Spanien" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Spanien"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Den ytliga vänskap som existerade mellan Elisabet och Filip II när Elisabet tillträdde tronen varade inte länge. Elisabet minskade snabbt det spanska inflytandet i England. Trots att Filip II hjälpte henne att avsluta de <a href="/wiki/Italienska_krigen" title="Italienska krigen">italienska krigen</a> med <a href="/wiki/Freden_vid_Cateau_Cambr%C3%A9sis" class="mw-redirect" title="Freden vid Cateau Cambrésis">Freden vid Cateau Cambrésis</a>, förblev Elisabet diplomatiskt oberoende.<sup id="cite_ref-106" class="reference"><a href="#cite_note-106"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>106<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Efter den katastrofala ockupationen, och förlusten, av <a href="/wiki/Le_Havre" title="Le Havre">Le Havre</a> 1562–1563 undvek Elisabet vidare militära företag på kontinenten fram till 1585 då hon sände en engelsk armé för att försöka bistå den protestantiska revolutionen i Nederländerna mot Filip II av Spanien. Detta var en följd av att hennes allierade <a href="/wiki/Vilhelm_I_av_Oranien" title="Vilhelm I av Oranien">Vilhelm av Oranien</a> och hennes tidigare friare hertigen av Anjou båda hade avlidit, och holländarna hade tvingats ge upp en serie städer till Filips härförare <a href="/wiki/Alessandro_Farnese,_hertig_av_Parma_och_Piacenza" class="mw-redirect" title="Alessandro Farnese, hertig av Parma och Piacenza">Alessandro Farnese, hertig av Parma och Piacenza</a> som dessutom var spansk <a href="/wiki/Guvern%C3%B6r" title="Guvernör">guvernör</a> över <a href="/wiki/Nederl%C3%A4nderna" title="Nederländerna">Nederländerna</a>. I december år 1584 bildades en allians mellan Filip II och den franska <a href="/wiki/Katolska_ligan_(hugenottkrigen)" title="Katolska ligan (hugenottkrigen)">katolska ligan</a> genom <a href="/wiki/Joinvillef%C3%B6rdraget" title="Joinvillefördraget">Joinvillefördraget</a> vilket försvårade för <a href="/wiki/Henrik_III_av_Frankrike" title="Henrik III av Frankrike">Henrik III av Frankrike</a> som ville göra motstånd mot den spanska dominansen i Nederländerna. I fördraget utökades också det spanska inflytandet över området längs den franska kusten vid <a href="/wiki/Engelska_kanalen" title="Engelska kanalen">Engelska kanalen</a>, där den katolska ligan var stark, och detta innebar ett uppenbart hot mot England.<sup id="cite_ref-haigh135_89-1" class="reference"><a href="#cite_note-haigh135-89"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>89<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Belägringen av <a href="/wiki/Antwerpen" title="Antwerpen">Antwerpen</a> som utfördes av hertigen av Parma sommaren 1585 gjorde det nödvändigt för engelsmännen och holländarna att reagera. Konsekvensen blev <a href="/wiki/Nonsuchf%C3%B6rdraget" title="Nonsuchfördraget">Nonsuchfördraget</a>, undertecknat i augusti år 1585, vari England utlovade militärt stöd till Holländarna.<sup id="cite_ref-107" class="reference"><a href="#cite_note-107"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>107<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Fördraget markerade början på den <a href="/wiki/Engelsk-spanska_kriget_(1585%E2%80%931604)" title="Engelsk-spanska kriget (1585–1604)">engelsk-spanska kriget</a> som varade fram till <a href="/wiki/Londonf%C3%B6rdraget_(1604)" class="mw-redirect" title="Londonfördraget (1604)">Londonfördraget</a> år 1604. </p><p>Kampanjen i Nederländarna leddes av drottningens favorit, <a href="/wiki/Robert_Dudley,_1:e_earl_av_Leicester" class="mw-redirect" title="Robert Dudley, 1:e earl av Leicester">Robert Dudley, 1:e earl av Leicester</a>. Elisabet var redan från början motvillig till denna aktion. Hennes strategi var att offentligt stödja holländarna med en engelsk armé, men att samtidigt så fort Leicester anlänt till Nederländerna, inleda hemliga fredssamtal med Spanien,<sup id="cite_ref-108" class="reference"><a href="#cite_note-108"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>108<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> vilket naturligtvis gick emot Leicester intressen av att bedriva en aktiv militärkampanj i enlighet med fördraget med holländarna. Elisabet meddelade dock att hon önskade att han "till varje pris skulle undvika varje avgörande handling mot fienden". (<i>"to avoid at all costs any decisive action with the enemy"</i>).<sup id="cite_ref-109" class="reference"><a href="#cite_note-109"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>109<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Leicester väckte Elisabets vrede genom att acceptera titeln <i>Governor-General</i> de holländska <a href="/wiki/Generalstaterna" title="Generalstaterna">Generalstaterna</a>. Elisabet såg detta som ett knep från holländarnas sida för att tvinga henne att ta emot den nederländska kronan, vilket hon alltid vägrat att göra.<sup id="cite_ref-110" class="reference"><a href="#cite_note-110"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>110<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Hon skrev till Leicester: </p> <blockquote><p>Vi hade aldrig kunnat föreställa oss, om vi inte hade egen erfarenhet av att se det hända) att en man som vi själva upphöjt, och på ett utomordentligt sätt visat vår gunst, mer än någon annan undersåte i detta land, skulle på ett så föraktligt sätt ha brutit mot vår befallning i en fråga som i så hög grad rör vår heder...Och det är därför vår uttalade vilja och befallning att, utan vidare förseningar eller ursäkter, du omedelbart vid din heder lyder och fullföljer allt vad bäraren av detta brev ålägger dig att utföra i vårt namn. Om du skulle underlåta att göra detta så kan det bli din undergång. (<i>We could never have imagined (had we not seen it fall out in experience) that a man raised up by ourself and extraordinarily favoured by us, above any other subject of this land, would have in so contemptible a sort broken our commandment in a cause that so greatly touches us in honour....And therefore our express pleasure and commandment is that, all delays and excuses laid apart, you do presently upon the duty of your allegiance obey and fulfill whatsoever the bearer hereof shall direct you to do in our name. Whereof fail you not, as you will answer the contrary at your utmost peril.</i>)<sup id="cite_ref-111" class="reference"><a href="#cite_note-111"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>111<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></p></blockquote> <p>Den befallning Elisabet syftade på var att brev där hon nekade Leicester att acceptera titeln <i>Governor-General</i> skulle läsas upp offentligt inför de nederländska generalstaterna i Leicesters närvaro.<sup id="cite_ref-112" class="reference"><a href="#cite_note-112"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>112<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Denna offentliga förnedring av hennes representant, i kombination med drottningens fortlöpande försök att uppnå en hemlig separatfred med Spanien,<sup id="cite_ref-113" class="reference"><a href="#cite_note-113"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>113<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> undergrävde Leicesters ställning i Nederländerna på ett irreparabelt sätt. Fälttåget hindrades också av Elisabets kontinuerliga vägran att skicka nödvändiga resurser till sina svältande soldater. Hennes ovilja att verkligen stödja kampanjen, Leicesters tillkortakommanden som befälhavare och holländarnas oförmåga att hålla fast vid en enad strategi var alla orsaker till att kampanjen misslyckades.<sup id="cite_ref-114" class="reference"><a href="#cite_note-114"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>114<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Leicester avsade sig slutligen befälet i december år 1587. </p><p>Under tiden hade sir <a href="/wiki/Francis_Drake" title="Francis Drake">Francis Drake</a> företagit en färd till <a href="/wiki/V%C3%A4stindien" title="Västindien">Västindien</a> under 1586 och 1587, och han hade där anfallit och plundrat spanska skepp och hamnar. På vägen hem slog han till mot <a href="/wiki/Cadiz" class="mw-redirect" title="Cadiz">Cadiz</a> där han lyckades sänka den spanska krigsflotta som var avsedd att invadera England.<sup id="cite_ref-115" class="reference"><a href="#cite_note-115"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>115<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Filip II hade slutligen bestämt sig för att föra kriget till engelsk mark.<sup id="cite_ref-haigh138_116-0" class="reference"><a href="#cite_note-haigh138-116"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>116<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Elizabeth_I_(Armada_Portrait).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7b/Elizabeth_I_%28Armada_Portrait%29.jpg/300px-Elizabeth_I_%28Armada_Portrait%29.jpg" decoding="async" width="300" height="240" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7b/Elizabeth_I_%28Armada_Portrait%29.jpg/450px-Elizabeth_I_%28Armada_Portrait%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7b/Elizabeth_I_%28Armada_Portrait%29.jpg/600px-Elizabeth_I_%28Armada_Portrait%29.jpg 2x" data-file-width="1248" data-file-height="1000" /></a><figcaption>Porträtt av Elisabet, målat för att hylla henne efter segern mot den <a href="/wiki/Spanska_armadan" title="Spanska armadan">spanska armadan</a> år 1588. Elisabets hand vilar på jordgloben som symbol för hennes globala makt.</figcaption></figure> <p>Den 12 juli 1588 satte den spanska armadan segel mot <a href="/wiki/Engelska_kanalen" title="Engelska kanalen">Engelska kanalen</a>. Flottan var ämnad att föra en invasionsstyrka under hertigens av Parma ledning från Nederländerna till den engelska kusten. En kombination av felberäkningar,<sup id="cite_ref-117" class="reference"><a href="#cite_note-117"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>117<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> otur, och ett anfall från engelska brandfartyg den 29 juli utanför <a href="/wiki/Gravelines" title="Gravelines">Gravelines</a> som skingrade den spanska flottan ledde till att armadan besegrades.<sup id="cite_ref-118" class="reference"><a href="#cite_note-118"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>118<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Resterna av den stolta armadan kämpade sig tillbaka till Spanien genom stormar och efter att ha förlorat ytterligare fartyg i oväder utanför den <a href="/wiki/Irland" title="Irland">irländska</a> kusten.<sup id="cite_ref-neale300_119-0" class="reference"><a href="#cite_note-neale300-119"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>119<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Då det dröjde innan det blev känt att armadan gått under förberedde sig England på att möta den spanska attacken under ledning av earlen av Leicester. Han bjöd in drottningen att inspektera trupperna vid <a href="/wiki/Tilbury" title="Tilbury">Tilbury</a> i <a href="/wiki/Essex" title="Essex">Essex</a> den 8 augusti. Iförd en bröstplåt av silver över en vit sammetsklänning höll hon där ett av sina mest berömda tal:<sup id="cite_ref-120" class="reference"><a href="#cite_note-120"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>120<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <blockquote><p>Mitt trogna folk, vi har fått höra av sådana personer som är rädda om vår säkerhet att vi borde vara försiktiga med hur vi blottar oss inför väpnade massor för att skydda oss från förräderi, men jag försäkrar er om att jag vill inte leva om det innebär att misstro mitt trogna och kärleksfulla folk...Jag vet att jag endast har en svag och vek kvinnas kropp, men jag har en kungs hjärta och ryggrad, och en kung av England dessutom, och jag känner bara förakt inför att hertigen av Parma, eller någon annan furste, skulle våga invadera gränserna till mitt rike. (<i>My loving people, we have been persuaded by some that are careful of our safety, to take heed how we commit ourself to armed multitudes for fear of treachery; but I assure you, I do not desire to live to distrust my faithful and loving people....I know I have the body but of a weak and feeble woman, but I have the heart and stomach of a king, and of a King of England too, and think foul scorn that Parma or Spain, or any Prince of Europe should dare to invade the borders of my realm.</i>)<sup id="cite_ref-121" class="reference"><a href="#cite_note-121"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>121<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-122" class="reference"><a href="#cite_note-122"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>122<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></p></blockquote> <p>När invasionen uteblev bröt glädje ut i hela nationen. Elisabets procession till en tacksägelsegudstjänst i <a href="/wiki/St_Paul%27s_Cathedral" class="mw-redirect" title="St Paul's Cathedral">St Paul's Cathedral</a> var ett nästan lika stort skådespel som den procession hon genomfört inför sin kröning.<sup id="cite_ref-neale300_119-1" class="reference"><a href="#cite_note-neale300-119"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>119<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Segern över armadan var även en stor propagandaseger, både för Elisabet personligen och för det protestantiska England. Engelsmännen såg segern som ett tecken på Guds särskilda beskydd och på nationens oövervinnerlighet under Jungfrudrottningen.<sup id="cite_ref-loades61_90-1" class="reference"><a href="#cite_note-loades61-90"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>90<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Dock lyckades inte segern sätta punkt för kriget mot Spanien som både fortsatte och utvecklade sig till Spaniens favör.<sup id="cite_ref-xucglh_123-0" class="reference"><a href="#cite_note-xucglh-123"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>123<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Spanien fortsatte att kontrollera Nederländerna, och invasionshotet kvarstod.<sup id="cite_ref-haigh138_116-1" class="reference"><a href="#cite_note-haigh138-116"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>116<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Sir <a href="/wiki/Walter_Raleigh" title="Walter Raleigh">Walter Raleigh</a> hävdade efter Elisabets död att hennes försiktighet hade varit till förfång i kriget mot Spanien: </p> <blockquote><p>Om den avlidna drottningen hade litat lika mycket på sina militärer som på sina sekreterare hade vi under hennes tid kommit att besegra och splittra det stora imperiet, och göra deras kungar av fikon och apelsiner som förr i tiden. Men Hennes Majestät gjorde allt till hälften, och genom småaktiga invasioner lärde hon spanjorerna hur de skulle försvara sig, och att inse sina egna svagheter. (<i>If the late queen would have believed her men of war as she did her scribes, we had in her time beaten that great empire in pieces and made their kings of figs and oranges as in old times. But her Majesty did all by halves, and by petty invasions taught the Spaniard how to defend himself, and to see his own weakness.</i>)<sup id="cite_ref-124" class="reference"><a href="#cite_note-124"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>124<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></p></blockquote> <p>Även om vissa historiker har kritiserat Elisabet av samma orsaker<sup id="cite_ref-125" class="reference"><a href="#cite_note-125"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>125<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> så har likväl Raleighs domslut ofta avfärdats som orättvist. Elisabet hade goda skäl att inte sätta alltför stor tilltro till sina befälhavare som hade en tendens att, när det väl var dags för handling, som hon själv uttryckte det: "styras av en önskan att framhäva sig själva" (<i>"to be transported with an haviour of vainglory"</i>).<sup id="cite_ref-126" class="reference"><a href="#cite_note-126"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>126<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Frankrike">Frankrike</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Frankrike" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Frankrike"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>När den protestantiske <a href="/wiki/Henrik_IV_av_Frankrike" title="Henrik IV av Frankrike">Henrik IV</a> ärvde den franska tronen år 1589 gav Elisabet honom militärt stöd. Det var hennes första inblandning i Frankrike sedan förlusten vid Le Havre år 1563. Henriks trontillträde mötte starkt motstånd från den katolska ligan och Filip II, och Elisabet fruktade att spanjorerna skulle ta över hamnarna längs <a href="/wiki/Engelska_kanalen" title="Engelska kanalen">Engelska kanalen</a>. Den militärkampanj som följde i Frankrike var dock dåligt understödd och illa planerad.<sup id="cite_ref-haigh142_127-0" class="reference"><a href="#cite_note-haigh142-127"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>127<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Peregrine_Bertie,_13:e_baron_Willoughby_de_Eresby" title="Peregrine Bertie, 13:e baron Willoughby de Eresby">Lord Willoughby</a> drog omkring sina styrkor på över 4000 man i norra Frankrike, varvid han i stort åsidosatte Elisabets order. Han tvingades till reträtt i december år 1589 efter att ha förlorat hälften av sina trupper. År 1591 visade sig <a href="/wiki/John_Norris_(1547%E2%80%931597)" class="mw-redirect" title="John Norris (1547–1597)">John Norris (1547–1597)</a> kampanj i Bretagne sluta i en ännu större katastrof. I fråga om dessa, och liknande kampanjer, var Elisabet alltid ovillig att skicka de förstärkningar och resurser som befälhavarna behövde och efterfrågade. Norreys lämnade själv sitt fälttåg för att personligen åka till London för att bönfalla drottningen om hjälp. I hans frånvaro i det närmaste förintades hans armé om 3000 man av den katolska ligan vid Craon i nordvästra Frankrike i maj år 1591. I juli skickade Elisabet ännu en armé under befäl av <a href="/wiki/Robert_Devereux,_2:e_earl_av_Essex" title="Robert Devereux, 2:e earl av Essex">Robert Devereux, earl av Essex</a> för att hjälpa Henrik IV att belägra <a href="/wiki/Rouen" title="Rouen">Rouen</a>. Resultatet blev lika patetiskt. Essex lyckades inte åstadkomma någonting och återvände hem i januari år 1592. Henrik övergav belägringen i april.<sup id="cite_ref-128" class="reference"><a href="#cite_note-128"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>128<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Som vanligt hade Elisabet svårt att utöva kontroll över sina befälhavare så fort de kommit utanför rikets gränser. "Var han är, och vad han gör och vad han tänker göra är oss obekant" (<i>"Where he is, or what he doth, or what he is to do,we are ignorant"</i>), skrev drottningen om Essex.<sup id="cite_ref-129" class="reference"><a href="#cite_note-129"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>129<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Irland">Irland</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Irland" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Irland"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Trots att <a href="/wiki/Irland" title="Irland">Irland</a> var ett av Elisabets två kungadömen, var hennes irländska undersåtar fientligt inställda, i princip självstyrande<sup id="cite_ref-130" class="reference"><a href="#cite_note-130"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>130<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och i huvudsak katoliker, och de sammansvor sig villigt med hennes fiender. Drottningens strategi var att skänka land på Irland till sina hovmän för att därmed försöka förhindra att irländarna kunde erbjuda Irland som en bas för spanjorerna varifrån de skulle kunna anfalla England.<sup id="cite_ref-wvwfqz_88-1" class="reference"><a href="#cite_note-wvwfqz-88"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>88<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Som svar på en rad uppror började de engelska styrkorna att applicera den <a href="/wiki/Br%C3%A4nda_jordens_taktik" title="Brända jordens taktik">brända jordens taktik</a> varvid man brände mark och slaktade män, kvinnor och barn. Under en revolt i <a href="/wiki/Munster,_Irland" title="Munster, Irland">Munster</a> under ledning av <a href="/wiki/Gerald_FitzGerald,_15:e_earl_av_Desmond" title="Gerald FitzGerald, 15:e earl av Desmond">Gerald FitzGerald, earl av Desmond</a> år 1582 uppskattar man att 30 000 irländare svalt ihjäl. Poeten <a href="/wiki/Edmund_Spenser" title="Edmund Spenser">Edmund Spenser</a> skrev att offren "hamnade i sådan misär att även ett hjärta av sten skulle ha begråtit dem" (<i>"were brought to such wretchedness as that any stony heart would have rued the same"</i>).<sup id="cite_ref-131" class="reference"><a href="#cite_note-131"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>131<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Elisabet begärde av sina befälhavare att irländarna "denna otrevliga och <a href="/wiki/Barbari" class="mw-redirect" title="Barbari">barbariska</a> nation" (<i>"that rude and barbarous nation"</i>) skulle behandlas väl, men hon visade ingen ånger när våld och blodsspillan bedömdes vara av nöden.<sup id="cite_ref-132" class="reference"><a href="#cite_note-132"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>132<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Mellan 1594 och 1603 ställdes Elisabet inför sitt svåraste prov på Irland, i form av det uppror som kallats <i>Tyrone's Rebellion</i>, eller <a href="/wiki/Nio%C3%A5rskriget" title="Nioårskriget">Nioårskriget</a>. Dess ledare, <a href="/wiki/Hugh_O%27Neill,_2:e_earl_av_Tyrone" title="Hugh O'Neill, 2:e earl av Tyrone">Hugh O'Neill, earl av Tyrone</a> mottog stöd från Spanien.<sup id="cite_ref-133" class="reference"><a href="#cite_note-133"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>133<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Våren 1599 sände Elisabet <a href="/wiki/Robert_Devereux,_2:e_earl_av_Essex" title="Robert Devereux, 2:e earl av Essex">Robert Devereux, 2:e earl av Essex</a> till Irland för att slå ner upproret. Till drottningens frustration <sup id="cite_ref-134" class="reference"><a href="#cite_note-134"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>134<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> gjorde han inga framsteg utan återvände till England utan att invänta tillstånd från drottningen. Han ersattes på Irland av <a href="/wiki/Charles_Blount,_1:e_earl_av_Devon" title="Charles Blount, 1:e earl av Devon">Charles Blount, Lord Mountjoy</a> som tog tre år på sig innan han besegrade rebellerna. O'Neill kapitulerade slutligen år 1603, några dagar efter Elisabets död.<sup id="cite_ref-135" class="reference"><a href="#cite_note-135"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>135<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Ryssland">Ryssland</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Ryssland" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Ryssland"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Alexander_Litovchenko_-_Ivan_the_Terrible_Showing_Treasures_to_the_English_Ambassador_Jerome_Horsey.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fc/Alexander_Litovchenko_-_Ivan_the_Terrible_Showing_Treasures_to_the_English_Ambassador_Jerome_Horsey.jpg/300px-Alexander_Litovchenko_-_Ivan_the_Terrible_Showing_Treasures_to_the_English_Ambassador_Jerome_Horsey.jpg" decoding="async" width="300" height="193" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fc/Alexander_Litovchenko_-_Ivan_the_Terrible_Showing_Treasures_to_the_English_Ambassador_Jerome_Horsey.jpg/450px-Alexander_Litovchenko_-_Ivan_the_Terrible_Showing_Treasures_to_the_English_Ambassador_Jerome_Horsey.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fc/Alexander_Litovchenko_-_Ivan_the_Terrible_Showing_Treasures_to_the_English_Ambassador_Jerome_Horsey.jpg/600px-Alexander_Litovchenko_-_Ivan_the_Terrible_Showing_Treasures_to_the_English_Ambassador_Jerome_Horsey.jpg 2x" data-file-width="12000" data-file-height="7712" /></a><figcaption><a href="/wiki/Ivan_den_f%C3%B6rskr%C3%A4cklige" class="mw-redirect" title="Ivan den förskräcklige">Ivan den förskräcklige</a> visar sina skatter för Elisabets ambassadör. Målning av <a href="/w/index.php?title=Alexander_Litovchenko&action=edit&redlink=1" class="new" title="Alexander Litovchenko [inte skriven än]">Alexander Litovchenko</a>, 1875.</figcaption></figure> <p>Elisabet vårdade de relationer med Ryssland som inletts av hennes bror, Edvard VI. Hon skrev ofta till <a href="/wiki/Tsar" title="Tsar">tsaren</a> <a href="/wiki/Ivan_IV_av_Ryssland" title="Ivan IV av Ryssland">Ivan IV av Ryssland</a> och de utväxlade vänskapliga komplimanger, trots att tsaren ofta blev irriterad på hennes fokus på handelsutbyten istället för militära allianser. Tsaren till och med friade till henne vid ett tillfälle, och bad mot slutet av sin regering om en garanti från Elisabet att han skulle erhålla <a href="/wiki/Asyl" title="Asyl">asyl</a> i England om han skulle störtas från sin tron. När Ivan avled efterträddes han av sin son <a href="/wiki/Fjodor_I_av_Ryssland" title="Fjodor I av Ryssland">Fjodor I av Ryssland</a>. Till skillnad från sin far var Fjodor inte intresserad av att bibehålla särskilda handelsavtal med England. Den nye tsaren förklarade att hans kungarike var öppet för alla utlänningar och han lät förklara att den engelska ambassadören sir Jerome Bowes, vars pompösa sätt hade tolererats av Ivan IV, inte längre var välkommen vid ryska hovet. Elisabet skickade en ny ambassadör, Dr. Giles Fletcher vars uppdrag var att be regenten, <a href="/wiki/Boris_Godunov" title="Boris Godunov">Boris Godunov</a> att han skulle försöka övertala tsaren att ändra sig. Dessa samtal misslyckades dock på grund av att Fletcher råkade tilltala Fjodor på fel sätt, han utelämnade två av tsarens titlar. Elisabet fortsatte att försöka få till stånd nya avtal med Fjodor, hon skickade honom flera halvt bönfallande, halvt förebrående, brev. Hon föreslog honom till och med en allians, vilket hon hade vägrat göra när Fjodors far önskat det, men Fjodor var inte intresserad heller av detta förslag.<sup id="cite_ref-136" class="reference"><a href="#cite_note-136"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>136<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Barbareskstaterna,_det_Osmanska_riket_och_Japan"><span id="Barbareskstaterna.2C_det_Osmanska_riket_och_Japan"></span>Barbareskstaterna, det Osmanska riket och Japan</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Barbareskstaterna, det Osmanska riket och Japan" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Barbareskstaterna, det Osmanska riket och Japan"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:MoorishAmbassador_to_Elizabeth_I.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ef/MoorishAmbassador_to_Elizabeth_I.jpg/190px-MoorishAmbassador_to_Elizabeth_I.jpg" decoding="async" width="190" height="252" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ef/MoorishAmbassador_to_Elizabeth_I.jpg/285px-MoorishAmbassador_to_Elizabeth_I.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ef/MoorishAmbassador_to_Elizabeth_I.jpg/380px-MoorishAmbassador_to_Elizabeth_I.jpg 2x" data-file-width="949" data-file-height="1260" /></a><figcaption><a href="/wiki/Abd_el-Ouahed_ben_Messaoud" title="Abd el-Ouahed ben Messaoud">Abd el-Ouahed ben Messaoud</a>, <a href="/wiki/Morer" title="Morer">morernas</a> ambassadör från <a href="/wiki/Barbareskstaterna" class="mw-redirect" title="Barbareskstaterna">Barbareskstaterna</a> vid Elisabets hov år 1600.<sup id="cite_ref-tate.org.uk_137-0" class="reference"><a href="#cite_note-tate.org.uk-137"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>137<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></figcaption></figure> <p>Handeln och de diplomatiska relationerna mellan England och <a href="/wiki/Barbareskstaterna" class="mw-redirect" title="Barbareskstaterna">Barbareskstaterna</a> utvecklades under Elisabet I.<sup id="cite_ref-138" class="reference"><a href="#cite_note-138"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>138<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-139" class="reference"><a href="#cite_note-139"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>139<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> England etablerade handelsavtal med <a href="/wiki/Marocko" title="Marocko">Marocko</a> till vilka man sålde <a href="/wiki/Vapen" title="Vapen">vapen</a>, <a href="/wiki/Ammunition" title="Ammunition">ammunition</a>, <a href="/wiki/Timmer" title="Timmer">timmer</a> och <a href="/wiki/Metall" title="Metall">metall</a> i utbyte mot marockanskt socker trots att påven förbjudit det.<sup id="cite_ref-140" class="reference"><a href="#cite_note-140"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>140<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> År 1600 besökte <a href="/wiki/Abd_el-Ouahed_ben_Messaoud" title="Abd el-Ouahed ben Messaoud">Abd el-Ouahed ben Messaoud</a> ,som var den marockanske härskaren <a href="/wiki/Ahmad_al-Mansur" title="Ahmad al-Mansur">Mulai Ahmad al-Mansurs</a> främste minister, England som ambassadör hos Elisabet,<sup id="cite_ref-141" class="reference"><a href="#cite_note-141"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>141<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-142" class="reference"><a href="#cite_note-142"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>142<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> för att försöka förhandla fram en anglo-marockansk <a href="/wiki/Allians" title="Allians">allians</a> mot Spanien.<sup id="cite_ref-tate.org.uk_137-1" class="reference"><a href="#cite_note-tate.org.uk-137"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>137<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-143" class="reference"><a href="#cite_note-143"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>143<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Elisabet gick med på att sälja vapen till Marocko och hon och Mulai Ahmad al-Mansur samtalade ett tag om att göra gemensam sak mot Spanien.<sup id="cite_ref-books.google.com_144-0" class="reference"><a href="#cite_note-books.google.com-144"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>144<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Dessa samtal ledde dock aldrig till något konkret, och båda härskarna avled inom loppet av två år efter detta besök.<sup id="cite_ref-145" class="reference"><a href="#cite_note-145"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>145<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Diplomatiska relationer hade också etablerats med det <a href="/wiki/Osmanska_riket" title="Osmanska riket">Osmanska riket</a>, engelska investerare hade startat ett handelsbolag, <i>Levant Kompaniet</i> för att bedriva handel med turkarna, och den förste engelske ambassadören till den osmanske härskarens hov hade skickats år 1578.<sup id="cite_ref-books.google.com_144-1" class="reference"><a href="#cite_note-books.google.com-144"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>144<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Ett formellt handelsavtal slöts för första gången år 1580.<sup id="cite_ref-146" class="reference"><a href="#cite_note-146"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>146<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En rad diplomater och andra representanter skickades mellan de båda hoven och det förekom brevväxling mellan Elisabet och den osmanske <a href="/wiki/Sultan" title="Sultan">sultanen</a> <a href="/wiki/Murad_III" title="Murad III">Murad III</a>.<sup id="cite_ref-147" class="reference"><a href="#cite_note-147"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>147<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I ett brev framhöll Murad att <a href="/wiki/Islam" title="Islam">islam</a> och protestantism hade mer gemensamt med varandra än vad endera hade med <a href="/wiki/Katolicism" title="Katolicism">katolicismen</a>, eftersom båda förkastade <a href="/wiki/Avgudadyrkan" title="Avgudadyrkan">avgudadyrkan</a>, och han såg detta som ett argument för starkare band mellan England och det Osmanska riket.<sup id="cite_ref-148" class="reference"><a href="#cite_note-148"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>148<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Till det katolska Europas förskräckelse exporterade England bly och stål (för att gjuta kanoner) och även ammunition till det Osmanska riket. Elisabet diskuterade dessutom seriöst att göra gemensam militär sak med Murad III då kriget mot Spanien bröt ut år 1585 och bland annat sir <a href="/wiki/Francis_Walsingham" title="Francis Walsingham">Francis Walsingham</a> pläderade för en militärallians med turkarna mot den gemensamma spanska fienden.<sup id="cite_ref-149" class="reference"><a href="#cite_note-149"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>149<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det förekom också anglo-osmanska <a href="/wiki/Pirat" class="mw-redirect" title="Pirat">pirater</a> i Medelhavet.<sup id="cite_ref-150" class="reference"><a href="#cite_note-150"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>150<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-McCabe_151-0" class="reference"><a href="#cite_note-McCabe-151"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>151<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-152" class="reference"><a href="#cite_note-152"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>152<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Den första engelsmannen att bege sig till <a href="/wiki/Japan" title="Japan">Japan</a> var en sjöman vid namn William Adams som anlände dit som <a href="/wiki/Lots" title="Lots">lots</a> vid det <a href="/wiki/Nederl%C3%A4ndska_Ostindiska_Kompaniet" class="mw-redirect" title="Nederländska Ostindiska Kompaniet">holländska Ostindiska kompaniet</a>. Han kom att spela en nyckelroll vad gällde att etablera de allra första kontakterna mellan den japanske <a href="/wiki/Shogun" title="Shogun">shogunen</a> och England. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Senare_år"><span id="Senare_.C3.A5r"></span>Senare år</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Senare år" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Senare år"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Elizabeth_I._Procession_portrait_(detail).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Elizabeth_I._Procession_portrait_%28detail%29.jpg/250px-Elizabeth_I._Procession_portrait_%28detail%29.jpg" decoding="async" width="250" height="364" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Elizabeth_I._Procession_portrait_%28detail%29.jpg/375px-Elizabeth_I._Procession_portrait_%28detail%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/16/Elizabeth_I._Procession_portrait_%28detail%29.jpg 2x" data-file-width="481" data-file-height="700" /></a><figcaption>Elisabet I bärs i procession år 1600.</figcaption></figure> <p>I takt med att Elisabet åldrades, och det blev allt mer osannolikt att hon skulle komma att gifta sig, förändrades bilden av henne. Hon avporträtterades som en grekisk gudinna och efter segern mot armadan blev hennes alter ego i konsten ofta Gloriana eller den evigt unga Älvadrottningen, <i>Faerie Queene</i> som hos <a href="/wiki/Edmund_Spenser" title="Edmund Spenser">Edmund Spenser</a><sup id="cite_ref-153" class="reference"><a href="#cite_note-153"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>153<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Porträtten som målades av henne blev allt mindre realistiska och istället allt mer ikonografiska. Hon framställdes alltid som mycket yngre än hon var. Egentligen hade hon fått ärr efter de <a href="/wiki/Smittkoppor" title="Smittkoppor">smittkoppor</a> hon drabbades av år 1562, hon kom också att bli beroende av <a href="/wiki/Peruk" title="Peruk">peruker</a> och <a href="/wiki/Smink" title="Smink">smink</a> för att bevara sitt ungdomliga yttre.<sup id="cite_ref-loades92_154-0" class="reference"><a href="#cite_note-loades92-154"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>154<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-155" class="reference"><a href="#cite_note-155"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>155<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Sir <a href="/wiki/Walter_Raleigh" title="Walter Raleigh">Walter Raleigh</a> kallade henne för "en dam som blivit överraskad av tiden" (<i>"a lady whom time had surprised"</i>).<sup id="cite_ref-156" class="reference"><a href="#cite_note-156"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>156<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Men ju mer Elisabets skönhet avtog, desto mer hyllades den av hennes hovmän.<sup id="cite_ref-loades92_154-1" class="reference"><a href="#cite_note-loades92-154"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>154<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Elisabet ställde gärna upp på dessa rollspel,<sup id="cite_ref-157" class="reference"><a href="#cite_note-157"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>157<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> men det är möjligt att hon under sin levnads sista decennium började tro på sitt eget skådespel. Hon blev mycket förtjust i den charmerande men grälsjuke unge <a href="/wiki/Robert_Devereux,_2:e_earl_av_Essex" title="Robert Devereux, 2:e earl av Essex">Robert Devereux, 2:e earl av Essex</a>, och tillät honom att ta sig större friheter gentemot henne än någon tidigare, och hon förlät honom oftast.<sup id="cite_ref-Lds_158-0" class="reference"><a href="#cite_note-Lds-158"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>158<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Hon anförtrodde honom flera militära befäl trots att han flera gånger visade sig vara totalt oansvarig. Efter att Essex deserterade på Irland lät Elisabet placera honom under husarrest och året därpå tog hon ifrån honom de handelsmonopol som var hans främsta inkomstkälla.<sup id="cite_ref-159" class="reference"><a href="#cite_note-159"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>159<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I februari år 1601 försökte earlen starta ett uppror i London. Han hade för avsikt att tillskansa sig makten över drottningens person, men nästan inga människor slöt upp för att stödja honom. Han avrättades den 25 februari. Elisabet visste att den uppståndna situationen till viss del var hennes eget fel och att hon hade brustit i omdöme. Ett vittne beskriver år 1602 hur "Hon tycker om att sitta i mörkret, och ibland låter hon tårarna strömma för att sörja Essex". (<i>"Her delight is to sit in the dark, and sometimes with shedding tears to bewail Essex"</i>).<sup id="cite_ref-160" class="reference"><a href="#cite_note-160"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>160<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Devereaux_essex4.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7b/Devereaux_essex4.jpg/250px-Devereaux_essex4.jpg" decoding="async" width="250" height="345" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7b/Devereaux_essex4.jpg/375px-Devereaux_essex4.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7b/Devereaux_essex4.jpg/500px-Devereaux_essex4.jpg 2x" data-file-width="652" data-file-height="900" /></a><figcaption><a href="/wiki/Robert_Devereux,_2:e_earl_av_Essex" title="Robert Devereux, 2:e earl av Essex">Robert Devereux, 2:e earl av Essex</a>, av <a href="/w/index.php?title=William_Segar&action=edit&redlink=1" class="new" title="William Segar [inte skriven än]">William Segar</a>, 1588.</figcaption></figure> <p>De handelsmonopol Elisabet återtog från Essex var en av de belöningar monarken hade möjlighet att skänka lojala hovmän. Drottningen hade ofta valt denna form av kostnadsfri belöning istället för att begära utökade medel från parlamentet.<sup id="cite_ref-161" class="reference"><a href="#cite_note-161"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>161<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Dessa monopol ledde till stigande priser, att hovmännen berikade sig på allmänhetens bekostnad vilket ledde till starkt missnöje mot bruket.<sup id="cite_ref-162" class="reference"><a href="#cite_note-162"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>162<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> År 1601 ledde detta till en mycket hård missnöjesdebatt i <a href="/wiki/Underhuset" class="mw-redirect" title="Underhuset">Underhuset</a>.<sup id="cite_ref-163" class="reference"><a href="#cite_note-163"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>163<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I sitt berömda "Golden Speech" den 30 november 1601 sade sig Elisabet vara obekant med att hennes hovmän missbrukade monopolen och hon lyckades vinna över debattörerna på sin sida genom löften och känslomässig retorik:<sup id="cite_ref-164" class="reference"><a href="#cite_note-164"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>164<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <blockquote><p>Vilket tack de förtjänar som hjälper sin monark att undvika att begå ett fel som annars genom ovetskap, inte genom uppsåt, hade kunnat begås vet vi inte, fast ni kan nog gissa. Och då inget är så dyrbart för oss som att få behålla våra undersåtars kärlek, som hade kunnat undergrävas av de som missbrukat våra privilegier, dessa vårt folks plågoandar och de fattigas utsugare, om vi inte hade fått kännedom om detta! (<i>who keeps their sovereign from the lapse of error, in which, by ignorance and not by intent they might have fallen, what thank they deserve, we know, though you may guess. And as nothing is more dear to us than the loving conservation of our subjects' hearts, what an undeserved doubt might we have incurred if the abusers of our liberality, the thrallers of our people, the wringers of the poor, had not been told us!</i>)<sup id="cite_ref-165" class="reference"><a href="#cite_note-165"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>165<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></p></blockquote> <p>Tiden efter att den spanska armadan besegrats år 1588 förde med sig nya problem för Elisabet som kom att vara de 15 år som var kvar av hennes regering.<sup id="cite_ref-xucglh_123-1" class="reference"><a href="#cite_note-xucglh-123"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>123<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Konflikterna med Spanien och Irland drog ut på tiden, skatterna ökade och ekonomin drabbades av några år med dåliga skördar och de dyra kostnaderna för krigen. Priserna steg och levnadsstandarden sjönk.<sup id="cite_ref-haigh_166-0" class="reference"><a href="#cite_note-haigh-166"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>166<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-167" class="reference"><a href="#cite_note-167"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>167<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Under denna period skärptes regeringens hållning gentemot katolikerna och Elisabet utsåg år 1591 en kommission som skulle förhöra och övervaka katoliker.<sup id="cite_ref-168" class="reference"><a href="#cite_note-168"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>168<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> För att ändå behålla ett sken av fred och framgång så litade hon alltmer på propaganda.<sup id="cite_ref-haigh_166-1" class="reference"><a href="#cite_note-haigh-166"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>166<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Under drottningens sista år visade ökad offentlig kritik på att hennes popularitet dalade.<sup id="cite_ref-169" class="reference"><a href="#cite_note-169"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>169<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>En av orsakerna till denna andra fas av Elisabets regering<sup id="cite_ref-170" class="reference"><a href="#cite_note-170"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>170<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> var att Elisabets regering, hennes <a href="/wiki/Privy_council" class="mw-redirect" title="Privy council">Privy council</a> hade bytt utseende under 1590-talet. En ny generation hade tagit över makten. Med undantag av <a href="/wiki/William_Cecil,_1:e_baron_Burghley" title="William Cecil, 1:e baron Burghley">Lord Burghley</a> hade de viktigaste politikerna från Elisabets tidiga regering avlidit runt 1590, earlen av Leicester år 1588, sir Francis Walsingham år 1590, sir <a href="/wiki/Christopher_Hatton" title="Christopher Hatton">Christopher Hatton</a> år 1591.<sup id="cite_ref-171" class="reference"><a href="#cite_note-171"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>171<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Strider mellan olika grupperingar i regeringen, som knappt hade förekommit före år 1590<sup id="cite_ref-172" class="reference"><a href="#cite_note-172"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>172<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> blev nu istället kännetecknande för arbetet.<sup id="cite_ref-173" class="reference"><a href="#cite_note-173"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>173<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En bitter rivalitet mellan earlen av Essex och Burghleys son <a href="/wiki/Robert_Cecil,_1:e_earl_av_Salisbury" title="Robert Cecil, 1:e earl av Salisbury">Robert Cecil</a> och deras respektive anhängare försvårade ett effektivt styre.<sup id="cite_ref-174" class="reference"><a href="#cite_note-174"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>174<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Drottningens auktoritet var på väg att minska,<sup id="cite_ref-175" class="reference"><a href="#cite_note-175"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>175<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> vilket framgår till exempel av affären med hennes personliga läkare Dr. Lopez. När han falskeligen anklagades för högförräderi av Essex på grund av ett personligt gräl, så orkade inte drottningen avvärja hans avrättning trots att hon varit arg då han arresterades, och förefaller ha varit övertygad om hans oskuld.(1594).<sup id="cite_ref-176" class="reference"><a href="#cite_note-176"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>176<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Denna period av politisk och ekonomisk nedgång innebar dock en samtidig blomstring vad gäller litteratur.<sup id="cite_ref-177" class="reference"><a href="#cite_note-177"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>177<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De första tecknen på en ny rörelse inom litteraturen hade visat sig under slutet av Elisabets andra decennium vid makten. Exempel på verk från denna tid är <a href="/wiki/John_Lyly" title="John Lyly">John Lylys</a> <i>Euphues</i> och <a href="/wiki/Edmund_Spenser" title="Edmund Spenser">Edmund Spensers</a> <i>The Shepheardes Calender</i> år 1578. Under 1590-talet gick flera av de största namnen inom engelsk litteratur in i sina bästa perioder, däribland <a href="/wiki/William_Shakespeare" title="William Shakespeare">William Shakespeare</a> och <a href="/wiki/Christopher_Marlowe" title="Christopher Marlowe">Christopher Marlowe</a>. Under denna epok och den följande <a href="/wiki/Huset_Stuart" title="Huset Stuart">jakobitiska eran</a> nådde det engelska <a href="/wiki/Dramatik" title="Dramatik">dramat</a> sin högsta höjder.<sup id="cite_ref-178" class="reference"><a href="#cite_note-178"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>178<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Uppfattningen om en elisabetansk gyllene era hänger i hög grad ihop med den stora mängd framstående <a href="/wiki/Poet" title="Poet">poeter</a>, <a href="/wiki/Dramatiker" title="Dramatiker">dramatiker</a>, <a href="/wiki/Konstn%C3%A4r" title="Konstnär">konstnärer</a>, <a href="/wiki/Musiker" title="Musiker">musiker</a> och <a href="/wiki/Arkitekt" title="Arkitekt">arkitekter</a> som verkade under hennes regeringstid. Detta var dock i ganska liten grad tack vare henne, då drottningen inte tillhörde tidens större kultur<a href="/wiki/Mecenat" title="Mecenat">mecenater</a>.<sup id="cite_ref-179" class="reference"><a href="#cite_note-179"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>179<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Död"><span id="D.C3.B6d"></span>Död</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Död" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Död"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Elizabeth_I_Rainbow_Portrait.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/Elizabeth_I_Rainbow_Portrait.jpg/250px-Elizabeth_I_Rainbow_Portrait.jpg" decoding="async" width="250" height="368" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/Elizabeth_I_Rainbow_Portrait.jpg/375px-Elizabeth_I_Rainbow_Portrait.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/Elizabeth_I_Rainbow_Portrait.jpg/500px-Elizabeth_I_Rainbow_Portrait.jpg 2x" data-file-width="2500" data-file-height="3677" /></a><figcaption>Elizabeth I, <i>"Rainbow Portrait"</i>, cirka 1600, en <a href="/wiki/Allegori" title="Allegori">allegorisk</a> representation av drottningen, tidlös i sin ålderdom.</figcaption></figure> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Funeral_Elisabeth.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8f/Funeral_Elisabeth.jpg/300px-Funeral_Elisabeth.jpg" decoding="async" width="300" height="115" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8f/Funeral_Elisabeth.jpg/450px-Funeral_Elisabeth.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8f/Funeral_Elisabeth.jpg/600px-Funeral_Elisabeth.jpg 2x" data-file-width="1182" data-file-height="454" /></a><figcaption>Elisabets begravningskortege år 1603, möjligen av <a href="/wiki/William_Camden" title="William Camden">William Camden</a>.</figcaption></figure> <p>Elisabets främste minister och rådgivare, Burghley, avled den 4 augusti 1598. Hans politiska uppgifter övergick till hans son, Robert Cecil, som blev regeringens nya främsta minister.<sup id="cite_ref-180" class="reference"><a href="#cite_note-180"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>180<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En uppgift han grep sig an var att försöka förbereda för en oproblematisk tronföljd. Eftersom Elisabet vägrade att namnge en efterträdare tvingades Cecil utföra detta arbete i hemlighet.<sup id="cite_ref-Willson,_154_181-0" class="reference"><a href="#cite_note-Willson,_154-181"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>181<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Han påbörjade därför en kodad brevväxling med <a href="/wiki/Jakob_VI_av_Skottland" class="mw-redirect" title="Jakob VI av Skottland">Jakob VI av Skottland</a> som hade starka, men obekräftade, anspråk på tronen.<sup id="cite_ref-182" class="reference"><a href="#cite_note-182"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>182<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Cecil uppmuntrade Jakob att hålla Elisabet på gott humör och försöka följa hennes önskemål.<sup id="cite_ref-Willson,_154_181-1" class="reference"><a href="#cite_note-Willson,_154-181"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>181<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Detta råd fungerade, Elisabet gladdes åt den ton Jakob anslog i sin brevväxling med henne och hon svarade: "Jag hoppas att du inte tvivlar på att dina brev gjort mig så glad att mina tack präglas av denna glädje och jag skickar dem till dig med tacksamhet. (<i>"So trust I that you will not doubt but that your last letters are so acceptably taken as my thanks cannot be lacking for the same, but yield them to you in grateful sort"</i>).<sup id="cite_ref-183" class="reference"><a href="#cite_note-183"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>183<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Enligt historikern J. E. Neale hade Elisabet kanske inte formellt tillkännagivit att Jakob var hennes efterträdare, men han menar att hon ändå genom sina uttalanden gjort det tydligt.<sup id="cite_ref-184" class="reference"><a href="#cite_note-184"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>184<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Drottningens hälsa förblev god fram till hösten år 1602, då en rad dödsfall bland hennes närmaste vänner bidrog till att hon utvecklade en djup <a href="/wiki/Depression" title="Depression">depression</a>. I februari år 1603 avled Catherine Howard, grevinna av Nottingham, systerdotter till Elisabets kära <a href="/wiki/Catherine_Carey" title="Catherine Carey">Catherine Carey</a> vilket var ett särskilt hårt slag för drottningen. I mars blev Elisabet sjuk och hamnade i en obotlig <a href="/wiki/Melankoli" title="Melankoli">melankoli</a>.<sup id="cite_ref-185" class="reference"><a href="#cite_note-185"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>185<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Hon avled den 24 mars 1603 på <a href="/wiki/Richmond_Palace" title="Richmond Palace">Richmond Palace</a>, mellan klockan två och tre på morgonen. Några timmar senare utropade Cecil och kronrådet Jakob VI av Skottland till ny kung, varvid han blev <a href="/wiki/Jakob_I_av_England" title="Jakob I av England">Jakob I av England</a>.<sup id="cite_ref-186" class="reference"><a href="#cite_note-186"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>186<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Elisabets kista fördes på natten via floden till <a href="/wiki/Whitehall_Palace" class="mw-redirect" title="Whitehall Palace">Whitehall Palace</a>, på en flotte upplyst med facklor. Vid hennes begravning den 28 april fördes kistan till <a href="/wiki/Westminster_Abbey" title="Westminster Abbey">Westminster Abbey</a>, dragen av fyra hästar klädda i svart sammet. Som närmast sörjande i drottningens begravningståg gick en svenska, <a href="/wiki/Helena_Snakenborg" title="Helena Snakenborg">Helena Snakenborg</a> (1549–1635). Hon hade kommit till England med <a href="/wiki/Cecilia_Vasa" title="Cecilia Vasa">Cecilia Vasa</a> och sedan stannat som hovdam till Elisabet, gift med först markisen av Northampton och sedan med sir Thomas av Langford. Krönikören John Stow skrev: </p> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Elizabeth_I_of_England_grave_(left)_2013_crop2.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c2/Elizabeth_I_of_England_grave_%28left%29_2013_crop2.jpg/250px-Elizabeth_I_of_England_grave_%28left%29_2013_crop2.jpg" decoding="async" width="250" height="185" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c2/Elizabeth_I_of_England_grave_%28left%29_2013_crop2.jpg/375px-Elizabeth_I_of_England_grave_%28left%29_2013_crop2.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c2/Elizabeth_I_of_England_grave_%28left%29_2013_crop2.jpg/500px-Elizabeth_I_of_England_grave_%28left%29_2013_crop2.jpg 2x" data-file-width="897" data-file-height="662" /></a><figcaption>Elisabet avbildad på graven i <a href="/wiki/Westminster_Abbey" title="Westminster Abbey">Westminster Abbey</a>.</figcaption></figure> <blockquote><p>Westminster fylldes av mängder av olika sorters människor, på gatorna, i husen, fönstren, gränderna och i rännstenen som kom ut för att se processionen, och när de fick se statyn som låg på kistan så hördes så många suckar, stönanden och gråtanfall som aldrig tidigare. (<i>Westminster was surcharged with multitudes of all sorts of people in their streets, houses, windows, leads and gutters, that came out to see the obsequy, and when they beheld her statue lying upon the coffin, there was such a general sighing, groaning and weeping as the like hath not been seen or known in the memory of man.</i>)<sup id="cite_ref-187" class="reference"><a href="#cite_note-187"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>187<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></p></blockquote> <p>Trots att det fanns andra som gjorde anspråk på tronen gick Jakobs trontillträde lugnt till.<sup id="cite_ref-188" class="reference"><a href="#cite_note-188"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>188<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Jakobs trontillträde åsidosatte Henrik VIII:s successionsordning som hade fastslagit att ättlingarna till hans yngre syster <a href="/wiki/Maria_Tudor_(drottning_av_Frankrike)" title="Maria Tudor (drottning av Frankrike)">Mary</a> skulle gå före ättlingarna till hans äldre syster <a href="/wiki/Margareta_Tudor" title="Margareta Tudor">Margareta</a>.<sup id="cite_ref-189" class="reference"><a href="#cite_note-189"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>189<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> För att komma till rätta med detta lät Jakob parlamentet anta en ny successionsordning år 1603. Huruvida detta var lagligt var en fråga som debatterades under hela 1600-talet.<sup id="cite_ref-190" class="reference"><a href="#cite_note-190"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>190<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Arvet_efter_Elisabet_I">Arvet efter Elisabet I</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Arvet efter Elisabet I" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Arvet efter Elisabet I"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Elisabet sörjdes, men många personer var också lättade efter hennes bortgång.<sup id="cite_ref-Ld_191-0" class="reference"><a href="#cite_note-Ld-191"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>191<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Förväntningarna var mycket höga på den nye kungen, Jakob I av England, och till en början verkade han kunna infria dem. Han fick till ett slut på kriget mot <a href="/wiki/Engelsk-spanska_kriget_(1585%E2%80%931604)" title="Engelsk-spanska kriget (1585–1604)">Spanien</a> år 1604, och sänkte skatterna. Fram till Robert Cecils död år 1612 fortgick styret till stor del som det hade gjort under Elisabets tid.<sup id="cite_ref-192" class="reference"><a href="#cite_note-192"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>192<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Jakobs popularitet försvann dock när han valde att överlämna rikets angelägenheter i händerna på sina favoriter vid hovet, och under 1620-talet kom en nostalgisk Elisabet-kult att utvecklas.<sup id="cite_ref-somerset726_193-0" class="reference"><a href="#cite_note-somerset726-193"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>193<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Elisabet hyllades som en protestantisk hjältinna och härskaren över en gyllene tidsålder. Jakob å andra sidan utmålades som en papistsympatisör som härskade över ett korrumperat hov.<sup id="cite_ref-194" class="reference"><a href="#cite_note-194"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>194<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den triumfartade bild av sig själv som Elisabet byggt upp under andra hälften av sin regeringstid,<sup id="cite_ref-195" class="reference"><a href="#cite_note-195"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>195<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> tog man bildligen till sig och hennes eftermäle höjdes till skyarna. <a href="/w/index.php?title=Godfrey_Goodman&action=edit&redlink=1" class="new" title="Godfrey Goodman [inte skriven än]">Godfrey Goodman</a>, biskop av Gloucester, drog sig till minnes att: "När vi hade fått erfara skotskt styre så verkade drottningen återuppstå. Minnet efter henne glorifierades."("<i>When we had experience of a Scottish government, the Queen did seem to revive. Then was her memory much magnified."</i>)<sup id="cite_ref-196" class="reference"><a href="#cite_note-196"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>196<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Elisabets regeringstid idealiserades som en tid då kronan, kyrkan och parlamentet hade arbetat i konstitutionell balans.<sup id="cite_ref-197" class="reference"><a href="#cite_note-197"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>197<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Elizabeth-I-Allegorical-Po.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/aa/Elizabeth-I-Allegorical-Po.jpg/250px-Elizabeth-I-Allegorical-Po.jpg" decoding="async" width="250" height="250" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/aa/Elizabeth-I-Allegorical-Po.jpg/375px-Elizabeth-I-Allegorical-Po.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/aa/Elizabeth-I-Allegorical-Po.jpg/500px-Elizabeth-I-Allegorical-Po.jpg 2x" data-file-width="2048" data-file-height="2048" /></a><figcaption>Elisabet I, målad efter år 1620, då hennes regeringstid upplevde sin första revival. Vid hennes högra skuldra sover Tiden, och Döden tittar fram över hennes vänstra. Två <a href="/wiki/Putto" title="Putto">putti</a> håller kronan över hennes huvud.<sup id="cite_ref-198" class="reference"><a href="#cite_note-198"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>198<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></figcaption></figure> <p>Den bild av Elisabet som målades upp av hennes protestantiska anhängare under tidigt 1600-tal har visat sig bli bestående och inflytelserik.<sup id="cite_ref-199" class="reference"><a href="#cite_note-199"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>199<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Även under napoleonkrigen hyllade man minnet av Elisabet, när nationen åter riskerade en invasion.<sup id="cite_ref-200" class="reference"><a href="#cite_note-200"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>200<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Under den <a href="/wiki/Viktoriansk_tid" title="Viktoriansk tid">viktorianska eran</a> anpassades myten om Elisabet till den tidens imperialistiska ideal.<sup id="cite_ref-Ld_191-1" class="reference"><a href="#cite_note-Ld-191"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>191<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-201" class="reference"><a href="#cite_note-201"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>201<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och under mitten av 1900-talet blev Elisabet en symbol för nationellt motstånd mot yttre hot.<sup id="cite_ref-202" class="reference"><a href="#cite_note-202"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>202<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-203" class="reference"><a href="#cite_note-203"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>203<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Historiker från perioden såsom J. E. Neale (1934) och A. L. Rowse (1950) tolkade Elisabets regering som en gyllene epok baserad på utveckling.<sup id="cite_ref-204" class="reference"><a href="#cite_note-204"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>204<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Neale och Rowse idealiserade även drottningen personligen, hon gjorde alltid allting rätt och hennes mer otrevliga drag bortförklarades som tecken på stress, eller ignorerades helt.<sup id="cite_ref-205" class="reference"><a href="#cite_note-205"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>205<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Samtida historiker har utvecklat en mer komplicerad bild av Elisabet.<sup id="cite_ref-206" class="reference"><a href="#cite_note-206"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>206<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De beskriver drottningen som en lättretad,<sup id="cite_ref-207" class="reference"><a href="#cite_note-207"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>207<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> stundvis beslutsoförmögen härskare,<sup id="cite_ref-208" class="reference"><a href="#cite_note-208"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>208<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> som åtnjöt en stor mängd tur. Hennes regeringstid är berömd för segern över den <a href="/wiki/Spanska_armadan" title="Spanska armadan">spanska armadan</a> och för en rad framgångsrika räder mot spanjorerna, till exempel vid <a href="/wiki/C%C3%A1diz" title="Cádiz">Cádiz</a> år 1587 och 1596, men en del historiker pekar istället på de militära misslyckandena, både till lands och till sjöss.<sup id="cite_ref-haigh142_127-1" class="reference"><a href="#cite_note-haigh142-127"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>127<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Elisabets problem på Irland är också en fläck på hennes minne.<sup id="cite_ref-209" class="reference"><a href="#cite_note-209"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>209<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Snarare än en modig försvarare av de protestantiska nationerna mot Spanien och huset <a href="/wiki/Habsburg" title="Habsburg">Habsburg</a> betraktas hon som en mycket försiktig utrikespolitiker. Hon erbjöd minimalt stöd till utländska protestanter och undlät att förse sina befälhavare med de resurser de hade behövt för att kunna göra effektiva insatser utomlands.<sup id="cite_ref-210" class="reference"><a href="#cite_note-210"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>210<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Elisabets regering erbjöd England 44 år av kontinuitet efter systerns och broderns korta och konfliktfyllda perioder på tronen, och denna stabilitet bidrog till att lägga grunden till <a href="/wiki/England" title="England">Englands</a> nationella identitet och senare stormakt.<sup id="cite_ref-starkey5_81-1" class="reference"><a href="#cite_note-starkey5-81"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>81<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Elisabet etablerade en engelsk statskyrka som även den bidrog till att skapa en nationell identitet, och som förblir intakt än idag.<sup id="cite_ref-211" class="reference"><a href="#cite_note-211"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>211<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-212" class="reference"><a href="#cite_note-212"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>212<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-213" class="reference"><a href="#cite_note-213"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>213<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De som senare hyllat henne som en protestantisk hjältinna bortser från Elisabets vägran att avskaffa alla katolska seder och bruk.<sup id="cite_ref-214" class="reference"><a href="#cite_note-214"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>214<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Historiker påpekar att mer strikta protestanter betraktade Elisabets kyrkoordning som en kompromiss.<sup id="cite_ref-215" class="reference"><a href="#cite_note-215"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>215<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-216" class="reference"><a href="#cite_note-216"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>216<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-217" class="reference"><a href="#cite_note-217"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>217<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Elisabet ansåg att religion och tro egentligen var en personlig fråga och hon ville inte, som sir <a href="/wiki/Francis_Bacon" title="Francis Bacon">Francis Bacon</a> uttryckte det "Göra fönster in till människors själar och hemliga tankar". (<i>"make windows into men's hearts and secret thoughts"</i>).<sup id="cite_ref-218" class="reference"><a href="#cite_note-218"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>218<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-219" class="reference"><a href="#cite_note-219"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>219<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Trots Elisabets i huvudsak defensiva utrikespolitik bidrog hennes regering till att höja Englands status internationellt. "Hon är bara en kvinna, bara härskarinna över en halv ö, och ändå gör hon sig fruktad av Spanien, av Frankrike, av Imperiet, av alla" utropade påven <a href="/wiki/Sixtus_V" title="Sixtus V">Sixtus V</a> beundrande. (<i>"She is only a woman, only mistress of half an island,and yet she makes herself feared by Spain, by France, by the Empire, by all".</i>)<sup id="cite_ref-Sm_220-0" class="reference"><a href="#cite_note-Sm-220"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>220<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Under Elisabet byggde England upp ett nytt nationellt självförtroende och en känsla av självständighet samtidigt som den kristna kyrkan splittrades.<sup id="cite_ref-somerset726_193-1" class="reference"><a href="#cite_note-somerset726-193"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>193<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-221" class="reference"><a href="#cite_note-221"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>221<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-222" class="reference"><a href="#cite_note-222"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>222<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Elisabet var den första av <a href="/wiki/Huset_Tudor" title="Huset Tudor">huset Tudor</a> att inse att en monark regerar med folkets goda vilja.<sup id="cite_ref-223" class="reference"><a href="#cite_note-223"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>223<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Hon samarbetade därför alltid med parlamentet och en grupp rådgivare hon kände förtroende för skulle säga sanningen till henne, ett sätt att regera som hennes efterträdare av huset Stuart undlät att efterfölja. Vissa historiker har kallat henne tursam,<sup id="cite_ref-Sm_220-1" class="reference"><a href="#cite_note-Sm-220"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>220<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> själv trodde hon att hon stod under Guds särskilda beskydd.<sup id="cite_ref-224" class="reference"><a href="#cite_note-224"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>224<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Hon var stolt över att vara helt och hållet engelsk,<sup id="cite_ref-225" class="reference"><a href="#cite_note-225"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>225<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och hon satte sin tilltro till Gud, uppriktiga råd och sina undersåtars kärlek för att bli framgångsrik.<sup id="cite_ref-226" class="reference"><a href="#cite_note-226"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>226<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I en bön tackade hon Gud för att: </p> <blockquote><p>[I en tid] då krig och meningsskiljaktigheter och förfärlig förföljelse har drabbat nästan alla kungar och länder omkring mig, har min regering varit fredlig, och mitt kungarike en mottagare av din kyrka. Mitt folks kärlek har förblivit trogen, och mina fienders ränker har misslyckats. (<i>[At a time] when wars and seditions with grievous persecutions have vexed almost all kings and countries round about me, my reign hath been peacable, and my realm a receptacle to thy afflicted Church. The love of my people hath appeared firm, and the devices of my enemies frustrate.</i>)<sup id="cite_ref-Sm_220-2" class="reference"><a href="#cite_note-Sm-220"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>220<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></p></blockquote> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Anfäder"><span id="Anf.C3.A4der"></span>Anfäder</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: Anfäder" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: Anfäder"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" style="font-size:90%;"><tbody><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="6" rowspan="2" style="border: 2px solid black; padding: 0.1em; ;"><a href="/wiki/Edmund_Tudor" class="mw-redirect" title="Edmund Tudor">Edmund Tudor</a></td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="6" rowspan="2" style="border: 2px solid black; padding: 0.1em; ;"><a href="/wiki/Henrik_VII_av_England" title="Henrik VII av England">Henrik VII av England</a></td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2"><div style="width:1em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="6" rowspan="2" style="border: 2px solid black; padding: 0.1em; ;"><a href="/wiki/Margareta_Beaufort" class="mw-redirect" title="Margareta Beaufort">Margareta Beaufort</a></td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td></tr> <tr style="height: 1px; text-align: center;"><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="6" rowspan="2" style="border: 2px solid black; padding: 0.1em; ;"><a href="/wiki/Henrik_VIII_av_England" title="Henrik VIII av England">Henrik VIII av England</a></td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2"><div style="width:1em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2"><div style="width:1em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="6" rowspan="2" style="border: 2px solid black; padding: 0.1em; ;"><a href="/wiki/Edvard_IV_av_England" title="Edvard IV av England">Edvard IV av England</a></td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2"><div style="width:1em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="6" rowspan="2" style="border: 2px solid black; padding: 0.1em; ;"><a href="/wiki/Elizabeth_av_York" title="Elizabeth av York">Elizabeth av York</a></td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2"><div style="width:1em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="6" rowspan="2" style="border: 2px solid black; padding: 0.1em; ;"><a href="/wiki/Elizabeth_Woodville" class="mw-redirect" title="Elizabeth Woodville">Elizabeth Woodville</a></td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td></tr> <tr style="height: 1px; text-align: center;"><td colspan="6" rowspan="2" style="border: 2px solid black; padding: 0.1em; ;">Elisabet I av England och Irland</td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2"><div style="width:1em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="6" rowspan="2" style="border: 2px solid black; padding: 0.1em; ;">William Boleyn</td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2"><div style="width:1em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="6" rowspan="2" style="border: 2px solid black; padding: 0.1em; ;"><a href="/wiki/Thomas_Boleyn,_1:e_earl_av_Wiltshire" title="Thomas Boleyn, 1:e earl av Wiltshire">Thomas Boleyn</a></td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2"><div style="width:1em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2"><div style="width:1em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="6" rowspan="2" style="border: 2px solid black; padding: 0.1em; ;">Margaret Butler</td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td></tr> <tr style="height: 1px; text-align: center;"><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="6" rowspan="2" style="border: 2px solid black; padding: 0.1em; ;"><a href="/wiki/Anne_Boleyn" title="Anne Boleyn">Anne Boleyn</a></td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2"><div style="width:1em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="6" rowspan="2" style="border: 2px solid black; padding: 0.1em; ;"><a href="/wiki/Thomas_Howard,_2:e_hertig_av_Norfolk" title="Thomas Howard, 2:e hertig av Norfolk">Thomas Howard</a></td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="6" rowspan="2" style="border: 2px solid black; padding: 0.1em; ;"><a href="/wiki/Elizabeth_Howard" title="Elizabeth Howard">Elizabeth Boleyn</a></td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td rowspan="2" colspan="2"><div style="width:2em;height:2em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td style="border-right:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:1em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2" style="border-bottom:1px solid black"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="6" rowspan="2" style="border: 2px solid black; padding: 0.1em; ;">Elizabeth Tilney</td></tr><tr style="height: 1px; text-align: center;"><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td><td colspan="2"><div style="width:2em;height:1em"><span style="font:1px/1px serif"> </span></div></td></tr> </tbody></table> <p><br /> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Elisabet_I_i_populärkulturen"><span id="Elisabet_I_i_popul.C3.A4rkulturen"></span>Elisabet I i populärkulturen</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Elisabet I i populärkulturen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Elisabet I i populärkulturen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Benjamin_Britten" title="Benjamin Britten">Benjamin Britten</a> skrev en opera, <i><a href="/wiki/Gloriana_(opera)" title="Gloriana (opera)">Gloriana</a></i>, om förhållandet mellan Elisabet och Lord Essex, inför <a href="/wiki/Elisabet_II_av_Storbritannien" class="mw-redirect" title="Elisabet II av Storbritannien">Elisabet II:s</a> kröning. </p><p>Många nämnvärda gestaltningar av drottning Elisabet på film och TV har gjorts. Hon är den mest filmade brittiska monarken. Bland dem som har gjort intryck i rollen som Elisabet under de senaste 100 åren finns den <a href="/wiki/Frankrike" title="Frankrike">franska</a> skådespelaren <a href="/wiki/Sarah_Bernhardt" title="Sarah Bernhardt">Sarah Bernhardt</a> i <i><a href="/wiki/Drottning_Elisabeth_(film)" title="Drottning Elisabeth (film)">Drottning Elisabeth</a></i> (1912), <a href="/wiki/Florence_Eldridge" title="Florence Eldridge">Florence Eldridge</a> i <i><a href="/wiki/Maria_Stuart_(film)" title="Maria Stuart (film)">Maria Stuart</a></i> (1936), Flora Robson i <i><a href="/wiki/Eld_%C3%B6ver_England" title="Eld över England">Eld över England</a></i> (<a href="/wiki/1937" title="1937">1937</a>), <a href="/wiki/Bette_Davis" title="Bette Davis">Bette Davis</a> i <i><a href="/wiki/Elizabeth_och_Essex" class="mw-redirect" title="Elizabeth och Essex">Elizabeth och Essex</a></i> (<a href="/wiki/1939" title="1939">1939</a>) och <i><a href="/wiki/Jungfrudrottningen_(film)" title="Jungfrudrottningen (film)">Jungfrudrottningen</a></i> (<a href="/wiki/1955" title="1955">1955</a>) samt <a href="/wiki/Jean_Simmons" title="Jean Simmons">Jean Simmons</a> i <i><a href="/wiki/Hennes_kungarike_(1953)" title="Hennes kungarike (1953)">Hennes kungarike</a></i> (<a href="/wiki/1953" title="1953">1953</a>). </p><p>På senare tid har berättelsen om Elisabet filmats mer än någonsin. 1998 fick den <a href="/wiki/Australien" title="Australien">australiska</a> skådespelaren <a href="/wiki/Cate_Blanchett" title="Cate Blanchett">Cate Blanchett</a> sitt stora genombrott och en <a href="/wiki/Oscar" title="Oscar">Oscarsnominering</a> för bästa kvinnliga huvudroll för sin kritikerrosade insats i <i><a href="/wiki/Elizabeth_(film)" title="Elizabeth (film)">Elizabeth</a></i>. Samma år mottog den brittiska skådespelaren <a href="/wiki/Judi_Dench" title="Judi Dench">Judi Dench</a> en oscar för sin biroll som jungfrudrottningen i den populära filmen <i><a href="/wiki/Shakespeare_in_Love" title="Shakespeare in Love">Shakespeare in Love</a></i>. </p><p>På tv har skådespelarna <a href="/wiki/Glenda_Jackson" title="Glenda Jackson">Glenda Jackson</a> (i BBC:s dramaserie <i><a href="/wiki/Elizabeth_R" title="Elizabeth R">Elizabeth R</a></i> <a href="/wiki/1971" title="1971">1971</a>, och den historiska filmen <i><a href="/wiki/Maria_Stuart_%E2%80%93_drottning_av_Skottland" title="Maria Stuart – drottning av Skottland">Maria Stuart – drottning av Skottland</a></i> 1972) och <a href="/wiki/Miranda_Richardson" title="Miranda Richardson">Miranda Richardson</a> (i BBC:s klassiska komediserie <i><a href="/wiki/Svarte_Orm" title="Svarte Orm">Svarte Orm</a></i> 1986 – en komisk tolkning av Elisabet) båda spelat rollen och skapat kontrasterande porträtt av Elisabet I. <a href="/wiki/Helen_Mirren" title="Helen Mirren">Helen Mirren</a> gestaltade Elisabet i tv-filmen (2 delar) "Elizabeth I" 2005, filmen visades i svensk tv 2007. </p><p>Många romaner om Elisabet har skrivits. Bland dessa finns <i>I, Elizabeth</i> av <a href="/wiki/Rosalind_Miles" title="Rosalind Miles">Rosalind Miles</a>, <i>The Virgin's Lover</i> och <i>The Queen's Fool</i> av <a href="/wiki/Philippa_Gregory" title="Philippa Gregory">Philippa Gregory</a>, <i>Queen of This Realm</i> av <a href="/wiki/Eleanor_Hibbert" class="mw-redirect" title="Eleanor Hibbert">Jean Plaidy</a> och <i>Virgin: Prelude to the Throne</i> av <a href="/wiki/Robin_Maxwell" title="Robin Maxwell">Robin Maxwell</a>. </p><p>Elisabets historia fogas ihop med hennes mors i Maxwells bok <i>The Secret Diary of Anne Boleyn.</i> Maxwell skriver också om ett fiktivt barn till Elisabet och Dudley i <i>The Queen's Bastard.</i> <a href="/wiki/Margaret_Irwin" title="Margaret Irwin">Margaret Irwin</a> har skrivit en trilogi baserad på Elisabets ungdomsår: <i>Young Bess,</i> <i>Elizabeth, Captive Princess</i> och <i>Elizabeth and the Prince of Spain.</i> <a href="/wiki/Susan_Kay" title="Susan Kay">Susan Kay</a> har skrivit en roman om Elisabets liv från hennes födelse till hennes död: <i>Legacy</i>, (översatt till svenska med titeln: <i>Elisabet – Anne Boleyns dotter Gloriana.</i>) </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Se_även"><span id="Se_.C3.A4ven"></span>Se även</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: Se även" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: Se även"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/wiki/Huset_Tudor" title="Huset Tudor">Huset Tudor</a></li> <li><a href="/wiki/Elisabet_I_av_England_i_portr%C3%A4ttkonsten" title="Elisabet I av England i porträttkonsten">Elisabet I av England i porträttkonsten</a></li> <li><a href="/wiki/Elisabetansk_teater" title="Elisabetansk teater">Elisabetansk teater</a></li> <li><a href="/wiki/Ren%C3%A4ssans" class="mw-redirect" title="Renässans">Renässans</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Referenser">Referenser</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Referenser" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Referenser"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <dl><dd><span class="plainlinks"><i>Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från <a href="/wiki/Engelskspr%C3%A5kiga_Wikipedia" title="Engelskspråkiga Wikipedia">engelskspråkiga Wikipedia</a>, <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I_of_England">Elizabeth I of England</a>, <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Elizabeth_I_of_England&oldid=372791054">10 juli 2010</a>.</i></span></dd></dl> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Noter">Noter</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Noter" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Noter"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-1"><a href="#cite_ref-1">^</a> <span class="reference-text">Somerset, 4.</span> </li> <li id="cite_note-2"><a href="#cite_ref-2">^</a> <span class="reference-text">Loades, 3–5</span> </li> <li id="cite_note-3"><a href="#cite_ref-3">^</a> <span class="reference-text">Somerset, 4–5.</span> </li> <li id="cite_note-4"><a href="#cite_ref-4">^</a> <span class="reference-text">Hunt</span> </li> <li id="cite_note-5"><a href="#cite_ref-5">^</a> <span class="reference-text">Loades, 6–7.</span> </li> <li id="cite_note-6"><a href="#cite_ref-6">^</a> <span class="reference-text">Haigh, 1–3.</span> </li> <li id="cite_note-7"><a href="#cite_ref-7">^</a> <span class="reference-text">Annes bror, <a href="/wiki/George_Boleyn" class="mw-redirect" title="George Boleyn">George Boleyn</a>, halshöggs också, för att ha haft ett incestuöst förhållande med systern. Annes äldre syster <a href="/wiki/Mary_Boleyn" title="Mary Boleyn">Mary Boleyn</a>, som tidigare haft ett förhållande med Henrik VIII, blev mor bland annat till Elisabets kusin <a href="/wiki/Catherine_Carey" title="Catherine Carey">Catherine Carey</a>, som ibland har påståtts vara Elisabets halvsyster. Somerset 103,221</span> </li> <li id="cite_note-8"><a href="#cite_ref-8">^</a> <span class="reference-text">I <a href="/wiki/Engelska_successionsakten" title="Engelska successionsakten">Engelska successionsakten</a> som stiftades i juli år 1536 fastslogs det att Elisabet var illegitim, samt utesluten från alla rättigheter till successionen. Elisabet, som var både intelligent och brådmogen, lade först inte märke till sin mors frånvaro, däremot märkte hon genast att hennes titel hade ändrats. Hon sade till sin guvernant att "hur kommer det sig fröken, att igår var jag "my Lady Princess", men idag är jag bara "my Lady Elizabeth"?" Somerset, 10.</span> </li> <li id="cite_note-9"><a href="#cite_ref-9">^</a> <span class="reference-text">"Det hade tagit Henrik VIII en månad att göra sig av med sin hustru genom att döma henne för högförräderi, skicka några av hennes vänner till schavotten med henne, förklara sitt barn illegitimt och skaffa sig en ny drottning. Här ser vi Tudormonarkins makt, med kronrådet, kyrkan och lagen eftergivna för kungens vilja." (<i>"It had taken Henry VIII a month to dispose of his wife on a charge of treason, sweep some of her friends to the block with her, bastardise her child, and acquire a new queen. Here was the power of the Tudor monarchy in action, with the King bending his Council, the Church, and the law to do his will."</i>) Haigh, 1.</span> </li> <li id="cite_note-10"><a href="#cite_ref-10">^</a> <span class="reference-text">Loades, 7–8.</span> </li> <li id="cite_note-11"><a href="#cite_ref-11">^</a> <span class="reference-text">Somerset, 11.</span> </li> <li id="cite_note-12"><a href="#cite_ref-12">^</a> <span class="reference-text">Richardson, 39–46; Lady Troy tjänstgjorde tidvis samtidigt.</span> </li> <li id="cite_note-13"><a href="#cite_ref-13">^</a> <span class="reference-text">Richardson, 56, 75–82, 136</span> </li> <li id="cite_note-14"><a href="#cite_ref-14">^</a> <span class="reference-text">Våra kunskaper om Elisabets skolgång härstammar huvudsakligen från <a href="/wiki/Roger_Ascham" title="Roger Ascham">Roger Aschams</a> memoarer. Loades, 8–10.</span> </li> <li id="cite_note-15"><a href="#cite_ref-15">^</a> <span class="reference-text">Somerset, 25.</span> </li> <li id="cite_note-16"><a href="#cite_ref-16">^</a> <span class="reference-text">Loades, 21.</span> </li> <li id="cite_note-17"><a href="#cite_ref-17">^</a> <span class="reference-text">Davenport, 32.</span> </li> <li id="cite_note-Ls-18">^ [<a href="#cite_ref-Ls_18-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Ls_18-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Loades, 11.</span> </li> <li id="cite_note-19"><a href="#cite_ref-19">^</a> <span class="reference-text">Loades, 14.</span> </li> <li id="cite_note-20"><a href="#cite_ref-20">^</a> <span class="reference-text">Uppgifterna bygger på Kat Ashleys vittnesmål, Somerset, 23.</span> </li> <li id="cite_note-21"><a href="#cite_ref-21">^</a> <span class="reference-text">Hon flyttade in hos Katherine Ashleys syster Joan och dennas man <a href="/wiki/Anthony_Denny" title="Anthony Denny">Sir Anthony Denny</a>, på herrgården Cheshunt. Loades, 16.</span> </li> <li id="cite_note-22"><a href="#cite_ref-22">^</a> <span class="reference-text">Haigh, 8.</span> </li> <li id="cite_note-23"><a href="#cite_ref-23">^</a> <span class="reference-text">Inte bara Elisabet utan även hennes halvsyster Maria och lady <a href="/wiki/Jane_Grey" title="Jane Grey">Jane Grey</a> hade vid olika tillfällen bott i Seymours hushåll. Seymour hade även gjort sitt bästa för att bygga upp en lojalitet mellan sig och den unge kungen, bland annat genom att i smyg ge honom tillskott till de ganska snåla fickpengar Edvard erhöll av riksföreståndaren. Genom att spela på broderns snålhet hade Seymour försökt förmå den unge kungen att ersätta Somerset med Seymour. Neale, 32.</span> </li> <li id="cite_note-24"><a href="#cite_ref-24">^</a> <span class="reference-text">Williams, 24.</span> </li> <li id="cite_note-25"><a href="#cite_ref-25">^</a> <span class="reference-text">Loades, 14, 16.</span> </li> <li id="cite_note-neale-26">^ [<a href="#cite_ref-neale_26-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-neale_26-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Neale, 33.</span> </li> <li id="cite_note-27"><a href="#cite_ref-27">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20110605024015/http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/KingsandQueensofEngland/TheTudors/EdwardVI.aspx">”Edward VI”</a>. The British Monarchy - Official Website. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/KingsandQueensofEngland/TheTudors/EdwardVI.aspx">originalet</a> den 5 juni 2011<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20110605024015/http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/KingsandQueensofEngland/TheTudors/EdwardVI.aspx">https://web.archive.org/web/20110605024015/http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/KingsandQueensofEngland/TheTudors/EdwardVI.aspx</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 23 april 2009</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Edward+VI&rft.atitle=&rft.pub=The+British+Monarchy+-+Official+Website&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20110605024015%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.royal.gov.uk%2FHistoryoftheMonarchy%2FKingsandQueensofEngland%2FTheTudors%2FEdwardVI.aspx&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-28"><a href="#cite_ref-28">^</a> <span class="reference-text">Loades, 24–25.</span> </li> <li id="cite_note-29"><a href="#cite_ref-29">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/KingsandQueensofEngland/TheTudors/Jane.aspx">”Lady Jane Grey”</a>. The British Monarchy - Official Website<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/KingsandQueensofEngland/TheTudors/Jane.aspx">http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/KingsandQueensofEngland/TheTudors/Jane.aspx</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 23 april 2009</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Lady+Jane+Grey&rft.atitle=&rft.pub=The+British+Monarchy+-+Official+Website&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.royal.gov.uk%2FHistoryoftheMonarchy%2FKingsandQueensofEngland%2FTheTudors%2FJane.aspx&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-30"><a href="#cite_ref-30">^</a> <span class="reference-text">Elisabet hade låtit kalla samman 2 000 beridna knektar som red i hennes följe, ett tydligt tecken på att hon hade många som stödde henne (<i>"a remarkable tribute to the size of her affinity"</i>). Loades 25.</span> </li> <li id="cite_note-31"><a href="#cite_ref-31">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/KingsandQueensofEngland/TheTudors/MaryI.aspx">”Mary I”</a>. The British Monarchy - Official Website<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/KingsandQueensofEngland/TheTudors/MaryI.aspx">http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/KingsandQueensofEngland/TheTudors/MaryI.aspx</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 23 april 2009</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Mary+I&rft.atitle=&rft.pub=The+British+Monarchy+-+Official+Website&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.royal.gov.uk%2FHistoryoftheMonarchy%2FKingsandQueensofEngland%2FTheTudors%2FMaryI.aspx&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-32"><a href="#cite_ref-32">^</a> <span class="reference-text">Loades, 26.</span> </li> <li id="cite_note-33"><a href="#cite_ref-33">^</a> <span class="reference-text">Loades, 27.</span> </li> <li id="cite_note-34"><a href="#cite_ref-34">^</a> <span class="reference-text">Neale, 45.</span> </li> <li id="cite_note-35"><a href="#cite_ref-35">^</a> <span class="reference-text">Somerset, 49.</span> </li> <li id="cite_note-36"><a href="#cite_ref-36">^</a> <span class="reference-text">Loades, 28.</span> </li> <li id="cite_note-37"><a href="#cite_ref-37">^</a> <span class="reference-text">Somerset, 51.</span> </li> <li id="cite_note-loades29-38">^ [<a href="#cite_ref-loades29_38-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-loades29_38-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Loades, 29.</span> </li> <li id="cite_note-39"><a href="#cite_ref-39">^</a> <span class="reference-text">"Fruarna i Wycombe gav henne kakor och kex tills hennes vagn var så full att hon tvingades be dem sluta". (<i>"The wives of Wycombe passed cake and wafers to her until her litter became so burdened that she had to beg them to stop.</i>)" Neale, 49.</span> </li> <li id="cite_note-40"><a href="#cite_ref-40">^</a> <span class="reference-text">Loades, 32.</span> </li> <li id="cite_note-41"><a href="#cite_ref-41">^</a> <span class="reference-text">Somerset, 66.</span> </li> <li id="cite_note-42"><a href="#cite_ref-42">^</a> <span class="reference-text">Neale, 53.</span> </li> <li id="cite_note-43"><a href="#cite_ref-43">^</a> <span class="reference-text">Loades, 33.</span> </li> <li id="cite_note-44"><a href="#cite_ref-44">^</a> <span class="reference-text">Neale, 59.</span> </li> <li id="cite_note-45"><a href="#cite_ref-45">^</a> <span class="reference-text">Somerset, 71.</span> </li> <li id="cite_note-46"><a href="#cite_ref-46">^</a> <span class="reference-text">"I mean to direct all my actions by good advice and counsel." Elisabets första tal som drottning, <a href="/wiki/Hatfield_House" title="Hatfield House">Hatfield House</a>, 20 november 1558. Loades, 35.</span> </li> <li id="cite_note-47"><a href="#cite_ref-47">^</a> <span class="reference-text">Somerset, 89–90. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://special-1.bl.uk/treasures/festivalbooks/BookDetails.aspx?strFest=0231">The "Festival Book" account, from the British Library</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20160416020206/http://special-1.bl.uk/treasures/festivalbooks/BookDetails.aspx?strFest=0231">Arkiverad</a> 16 april 2016 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.</span> </li> <li id="cite_note-48"><a href="#cite_ref-48">^</a> <span class="reference-text">Neale, 70.</span> </li> <li id="cite_note-49"><a href="#cite_ref-49">^</a> <span class="reference-text">Full document reproduced by Loades, 36–37.</span> </li> <li id="cite_note-50"><a href="#cite_ref-50">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFLee1998"><a href="/w/index.php?title=Christopher_Lee_(historiker)&action=edit&redlink=1" class="new" title="Christopher Lee (historiker) [inte skriven än]">Lee, Christopher</a> (1995, 1998). ”Disc 1”. <i><span><a href="/w/index.php?title=This_Sceptred_Isle&action=edit&redlink=1" class="new" title="This Sceptred Isle [inte skriven än]">This Sceptred Isle</a> 1547-1660</span></i>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0563557699" title="Special:Bokkällor/0563557699">ISBN 0563557699</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Disc+1&rft.atitle=%5B%5BThis+Sceptred+Isle%5D%5D+1547-1660&rft.aulast=Lee&rft.aufirst=Christopher&rft.au=Lee%2C+Christopher&rft.date=1995%2C+1998&rft.isbn=0563557699&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-51"><a href="#cite_ref-51">^</a> <span class="reference-text">Loades, 46.</span> </li> <li id="cite_note-52"><a href="#cite_ref-52">^</a> <span class="reference-text">"Det var turligt att 10 av 26 biskopssäten var obesatta då det den senaste tiden hade rått hög dödlighet bland biskoparna och en feberepidemi hade lagt beslag på Marias ärkebiskop av Canterbury, <a href="/wiki/Reginald_Pole" title="Reginald Pole">Reginald Pole</a>, mindre än 24 timmar efter hennes egen död." "<i>It was fortunate that ten out of twenty-six bishoprics were vacant, for of late there had been a high rate of mortality among the episcopate, and a fever had conveniently carried off Mary's Archbishop of Canterbury, <a href="/wiki/Reginald_Pole" title="Reginald Pole">Reginald Pole</a>, less than twenty-four hours after her own death</i>". Somerset, 98.</span> </li> <li id="cite_note-53"><a href="#cite_ref-53">^</a> <span class="reference-text">Somerset, 101–103.</span> </li> <li id="cite_note-54"><a href="#cite_ref-54">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFHildebrandHjärnePflugk-Harttung">Hildebrand, Hans; Hjärne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://runeberg.org/vrldhist/4/0594.html">”564 (Världshistoria / Nya tiden 1500-1650)”</a>. <i><span>runeberg.org</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://runeberg.org/vrldhist/4/0594.html">https://runeberg.org/vrldhist/4/0594.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 4 december 2021</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=564+%28V%C3%A4rldshistoria+%2F+Nya+tiden+1500-1650%29&rft.atitle=runeberg.org&rft.aulast=Hildebrand&rft.aufirst=Hans&rft.au=Hildebrand%2C+Hans&rft.au=Hj%C3%A4rne%2C+Harald&rft.au=Pflugk-Harttung%2C+Julius+von&rft_id=https%3A%2F%2Fruneberg.org%2Fvrldhist%2F4%2F0594.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-:0-55">^ [<a href="#cite_ref-:0_55-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-:0_55-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFHildebrandHjärnePflugk-Harttung">Hildebrand, Hans; Hjärne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://runeberg.org/vrldhist/4/0600.html">”570 (Världshistoria / Nya tiden 1500-1650)”</a>. <i><span>runeberg.org</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://runeberg.org/vrldhist/4/0600.html">https://runeberg.org/vrldhist/4/0600.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 5 december 2021</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=570+%28V%C3%A4rldshistoria+%2F+Nya+tiden+1500-1650%29&rft.atitle=runeberg.org&rft.aulast=Hildebrand&rft.aufirst=Hans&rft.au=Hildebrand%2C+Hans&rft.au=Hj%C3%A4rne%2C+Harald&rft.au=Pflugk-Harttung%2C+Julius+von&rft_id=https%3A%2F%2Fruneberg.org%2Fvrldhist%2F4%2F0600.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-56"><a href="#cite_ref-56">^</a> <span class="reference-text">Somerset 98</span> </li> <li id="cite_note-57"><a href="#cite_ref-57">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.telegraph.co.uk/culture/art/art-news/6582953/Stamp-sized-Elizabeth-I-miniatures-to-fetch-80000.html">"Stamp-sized Elizabeth I miniatures to fetch ₤80.000", <i>Daily Telegraph</i>, 17 November 2009</a> Retrieved 2010-05-16</span> </li> <li id="cite_note-58"><a href="#cite_ref-58">^</a> <span class="reference-text">Loades, 38.</span> </li> <li id="cite_note-59"><a href="#cite_ref-59">^</a> <span class="reference-text">Haigh, 19.</span> </li> <li id="cite_note-60"><a href="#cite_ref-60">^</a> <span class="reference-text">Loades, 39.</span> </li> <li id="cite_note-61"><a href="#cite_ref-61">^</a> <span class="reference-text">Wilson, 95, 114; Doran <i>Monarchy</i>, 72</span> </li> <li id="cite_note-62"><a href="#cite_ref-62">^</a> <span class="reference-text">Wilson, 95</span> </li> <li id="cite_note-63"><a href="#cite_ref-63">^</a> <span class="reference-text">Chamberlin, 118; Skidmore, 162, 165, 166–168</span> </li> <li id="cite_note-64"><a href="#cite_ref-64">^</a> <span class="reference-text">Somerset, 166–167. De flesta av dagens historiker menar att det är ytterst osannolikt att det skulle ha rört sig om mord, bröstcancer eller/och självmord är de förklaringar som numera oftast förs fram. (Doran <i>Monarchy</i>, 44). Den rättsliga rapporten, som tills nyligen har trots gått förlorad, upptäcktes under slutet av 2000-talets första decennium i <a href="/wiki/The_National_Archives" class="mw-redirect" title="The National Archives">The National Archives</a> och denna överensstämmer både med teorin om fallet i trappan, och ytterligare våld då den beskriver två sår i Amys huvud. (Skidmore, 230–233).</span> </li> <li id="cite_note-65"><a href="#cite_ref-65">^</a> <span class="reference-text">Wilson, 126–128</span> </li> <li id="cite_note-66"><a href="#cite_ref-66">^</a> <span class="reference-text">Doran <i>Monarchy</i>, 45</span> </li> <li id="cite_note-Portrait_auction-67"><a href="#cite_ref-Portrait_auction_67-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFAnna_Dowdeswell2007">Anna Dowdeswell (28 november 2007). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20090507045125/http://www.bucksherald.co.uk/news/Historic-painting-is-sold-for.3532557.jp">”Historic painting is sold for £2.6 million”</a>. bucksherald.co.uk. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.bucksherald.co.uk/news/Historic-painting-is-sold-for.3532557.jp">originalet</a> den 7 maj 2009<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20090507045125/http://www.bucksherald.co.uk/news/Historic-painting-is-sold-for.3532557.jp">https://web.archive.org/web/20090507045125/http://www.bucksherald.co.uk/news/Historic-painting-is-sold-for.3532557.jp</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 17 december 2008</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Historic+painting+is+sold+for+%C2%A32.6+million&rft.atitle=&rft.aulast=Anna+Dowdeswell&rft.au=Anna+Dowdeswell&rft.date=28+november+2007&rft.pub=bucksherald.co.uk&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20090507045125%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.bucksherald.co.uk%2Fnews%2FHistoric-painting-is-sold-for.3532557.jp&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-68"><a href="#cite_ref-68">^</a> <span class="reference-text">Doran <i>Monarchy</i>, 212</span> </li> <li id="cite_note-69"><a href="#cite_ref-69">^</a> <span class="reference-text">"...och trots allt, hon kommer antingen att inte gifta sig, eller gifta sig med lord Robert som hon ju alltid varit varmt fäst vid. Drottningen är kär i Robert." (<i>"and after all, she will either not marry or else marry Robert, to whom she has always been so much attached...the Queen is in love with Robert"</i>) (<a href="/wiki/Filip_II_av_Spanien" title="Filip II av Spanien">Filip II av Spanien</a> i oktober 1565): Haynes, 47; Hume, 90–104; Adams, 384, 146.</span> </li> <li id="cite_note-70"><a href="#cite_ref-70">^</a> <span class="reference-text">Jenkins, 245, 247; Leicester uttryckte fortfarande år 1585 att: "Hon (drottningen) utnyttjar fortfarande mitt giftermål som orsak att undvika att göra mig något gott" (<i>"She [the Queen] doth take every occasion by my marriage to withdraw any good from me."</i>): Hammer, 46.</span> </li> <li id="cite_note-71"><a href="#cite_ref-71">^</a> <span class="reference-text">Hammer, 34</span> </li> <li id="cite_note-72"><a href="#cite_ref-72">^</a> <span class="reference-text">Wilson, 303</span> </li> <li id="cite_note-H17-73">^ [<a href="#cite_ref-H17_73-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-H17_73-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-H17_73-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text">Haigh, 17.</span> </li> <li id="cite_note-74"><a href="#cite_ref-74">^</a> <span class="reference-text">Loades, 40.</span> </li> <li id="cite_note-75"><a href="#cite_ref-75">^</a> <span class="reference-text">Det fanns flera som kunde göra anspråk på tronen, både systrarna till Jane Grey och <a href="/wiki/Henry_Hastings,_3:e_earl_av_Huntingdon" title="Henry Hastings, 3:e earl av Huntingdon">Henry Hastings, 3:e earl av Huntingdon</a>, samt Maria Stuart.</span> </li> <li id="cite_note-76"><a href="#cite_ref-76">^</a> <span class="reference-text">Haigh, 20–21.</span> </li> <li id="cite_note-77"><a href="#cite_ref-77">^</a> <span class="reference-text">När parlamentet år 1566 bönföll Elisabet att utse en efterträdare hänvisade hon i sitt svar till hur "en andra person, så som jag själv var" ("<i>a second person, as I have been</i>") hade utgjort ett fokus för ränker mot hennes syster, drottning Maria. Haigh, 22–23.</span> </li> <li id="cite_note-Hh-78">^ [<a href="#cite_ref-Hh_78-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Hh_78-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Haigh, 23.</span> </li> <li id="cite_note-79"><a href="#cite_ref-79">^</a> <span class="reference-text">Haigh, 24.</span> </li> <li id="cite_note-80"><a href="#cite_ref-80">^</a> <span class="reference-text">Frieda, 397.</span> </li> <li id="cite_note-starkey5-81">^ [<a href="#cite_ref-starkey5_81-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-starkey5_81-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Starkey, 5.</span> </li> <li id="cite_note-82"><a href="#cite_ref-82">^</a> <span class="reference-text">Neale, 386.</span> </li> <li id="cite_note-83"><a href="#cite_ref-83">^</a> <span class="reference-text">Loades, 51.</span> </li> <li id="cite_note-84"><a href="#cite_ref-84">^</a> <span class="reference-text">Loades, 53–54.</span> </li> <li id="cite_note-85"><a href="#cite_ref-85">^</a> <span class="reference-text">Loades, 54.</span> </li> <li id="cite_note-86"><a href="#cite_ref-86">^</a> <span class="reference-text">Somerset, 408.</span> </li> <li id="cite_note-87"><a href="#cite_ref-87">^</a> <span class="reference-text">Frieda, 191.</span> </li> <li id="cite_note-wvwfqz-88">^ [<a href="#cite_ref-wvwfqz_88-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-wvwfqz_88-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Loades, 55.</span> </li> <li id="cite_note-haigh135-89">^ [<a href="#cite_ref-haigh135_89-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-haigh135_89-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Haigh, 135.</span> </li> <li id="cite_note-loades61-90">^ [<a href="#cite_ref-loades61_90-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-loades61_90-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Loades, 61.</span> </li> <li id="cite_note-91"><a href="#cite_ref-91">^</a> <span class="reference-text">Flynn and Spence, 126–128.</span> </li> <li id="cite_note-92"><a href="#cite_ref-92">^</a> <span class="reference-text">Somerset, 607–611.</span> </li> <li id="cite_note-93"><a href="#cite_ref-93">^</a> <span class="reference-text">Haigh, 131.</span> </li> <li id="cite_note-94"><a href="#cite_ref-94">^</a> <span class="reference-text">Vid Elisabets trontillträde hade Maria Stuarts släktingar, de mäktiga hertigarna av Guise, utropat Maria till drottning av England, och låtit henne bära <a href="/wiki/Heraldik" title="Heraldik">Englands riksvapen</a>. Guy, 96–97.</span> </li> <li id="cite_note-95"><a href="#cite_ref-95">^</a> <span class="reference-text">Enligt detta fördrag skulle både England och Frankrike dra tillbaks sina trupper från Skottland Haigh, 132.</span> </li> <li id="cite_note-96"><a href="#cite_ref-96">^</a> <span class="reference-text">Loades, 67.</span> </li> <li id="cite_note-loades-97">^ [<a href="#cite_ref-loades_97-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-loades_97-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Loades, 68.</span> </li> <li id="cite_note-98"><a href="#cite_ref-98">^</a> <span class="reference-text">Brev till Maria Stuart av den 23 juni år 1567 Citerat i Loades, 69–70.</span> </li> <li id="cite_note-99"><a href="#cite_ref-99">^</a> <span class="reference-text">Loades, 72–73.</span> </li> <li id="cite_note-100"><a href="#cite_ref-100">^</a> <span class="reference-text">McGrath, 69</span> </li> <li id="cite_note-101"><a href="#cite_ref-101">^</a> <span class="reference-text">Loades, 73.</span> </li> <li id="cite_note-102"><a href="#cite_ref-102">^</a> <span class="reference-text">Guy, 483–484.</span> </li> <li id="cite_note-103"><a href="#cite_ref-103">^</a> <span class="reference-text">Loades, 78–79.</span> </li> <li id="cite_note-104"><a href="#cite_ref-104">^</a> <span class="reference-text">Guy, 1–11.</span> </li> <li id="cite_note-105"><a href="#cite_ref-105">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/Scottish%20Monarchs(400ad-1603)/TheStewarts/MaryQueenofScots.aspx">”Mary, Queen of Scots”</a>. The British Monarchy - Official Website<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/Scottish%20Monarchs(400ad-1603)/TheStewarts/MaryQueenofScots.aspx">http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/Scottish%20Monarchs(400ad-1603)/TheStewarts/MaryQueenofScots.aspx</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 23 april 2009</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Mary%2C+Queen+of+Scots&rft.atitle=&rft.pub=The+British+Monarchy+-+Official+Website&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.royal.gov.uk%2FHistoryoftheMonarchy%2FScottish%2520Monarchs%28400ad-1603%29%2FTheStewarts%2FMaryQueenofScots.aspx&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-106"><a href="#cite_ref-106">^</a> <span class="reference-text">Somerset 51</span> </li> <li id="cite_note-107"><a href="#cite_ref-107">^</a> <span class="reference-text">Strong / van Dorsten, 20–26</span> </li> <li id="cite_note-108"><a href="#cite_ref-108">^</a> <span class="reference-text">Strong / van Dorsten, 43</span> </li> <li id="cite_note-109"><a href="#cite_ref-109">^</a> <span class="reference-text">Strong / van Dorsten, 72</span> </li> <li id="cite_note-110"><a href="#cite_ref-110">^</a> <span class="reference-text">Strong / van Dorsten, 50</span> </li> <li id="cite_note-111"><a href="#cite_ref-111">^</a> <span class="reference-text">Brev till Robert Dudley 10 februari år 1586, överlämnat av sir <a href="/wiki/Thomas_Heneage" title="Thomas Heneage">Thomas Heneage</a>. Loades, 94.</span> </li> <li id="cite_note-112"><a href="#cite_ref-112">^</a> <span class="reference-text">Chamberlin, 263–264</span> </li> <li id="cite_note-113"><a href="#cite_ref-113">^</a> <span class="reference-text">Elisabets ambassadör i Frankrike lurade henne vad gäller den spanske kungens intentioner för att förmå henne att fortsätta förhandla om fred medan Filip II kunde upprusta inför en invasion av England: Parker, 193.</span> </li> <li id="cite_note-114"><a href="#cite_ref-114">^</a> <span class="reference-text">Haynes, 15; Strong / van Dorsten, 72–79</span> </li> <li id="cite_note-115"><a href="#cite_ref-115">^</a> <span class="reference-text">Parker, 193–194</span> </li> <li id="cite_note-haigh138-116">^ [<a href="#cite_ref-haigh138_116-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-haigh138_116-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Haigh, 138.</span> </li> <li id="cite_note-117"><a href="#cite_ref-117">^</a> <span class="reference-text">När den spanske <a href="/wiki/Amiral" title="Amiral">amiralen</a> <a href="/wiki/Alonso_de_Guzm%C3%A1n_El_Bueno,_7:e_hertig_av_Medina_Sidonia" class="mw-redirect" title="Alonso de Guzmán El Bueno, 7:e hertig av Medina Sidonia">Hertigen av Medina Sidonia</a> nådde kusten i närheten av Calais fann han att hertigen av Parma och dennes styrkor inte var färdklara varför han tvingades vänta vilket erbjöd engelsmännen möjlighet att sätta in en motattack. Loades, 64.</span> </li> <li id="cite_note-118"><a href="#cite_ref-118">^</a> <span class="reference-text">Black, 349.</span> </li> <li id="cite_note-neale300-119">^ [<a href="#cite_ref-neale300_119-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-neale300_119-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Neale, 300.</span> </li> <li id="cite_note-120"><a href="#cite_ref-120">^</a> <span class="reference-text">Även om de flesta historiker har accepterat att Elisabet höll detta tal har ändå dess äkthet ifrågasatts då talet inte publicerades förrän år 1654. Doran <i>Suitors</i>, 235–236.</span> </li> <li id="cite_note-121"><a href="#cite_ref-121">^</a> <span class="reference-text">Somerset, 591; Neale, 297–98.</span> </li> <li id="cite_note-122"><a href="#cite_ref-122">^</a> <span class="reference-text">Ordet "stomach" har här översatts med "ryggrad", då det inte är kroppsdelen utan dess egenskaper, mod och kurage, som åsyftas.</span> </li> <li id="cite_note-xucglh-123">^ [<a href="#cite_ref-xucglh_123-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-xucglh_123-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Black, 353.</span> </li> <li id="cite_note-124"><a href="#cite_ref-124">^</a> <span class="reference-text">Haigh, 145.</span> </li> <li id="cite_note-125"><a href="#cite_ref-125">^</a> <span class="reference-text">Till exempel riktade C. H. Wilson kritik mot Elisabets halvhjärtade insatser i kriget mot Spanien. Haigh, 183.</span> </li> <li id="cite_note-126"><a href="#cite_ref-126">^</a> <span class="reference-text">Somerset, 655.</span> </li> <li id="cite_note-haigh142-127">^ [<a href="#cite_ref-haigh142_127-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-haigh142_127-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Haigh, 142.</span> </li> <li id="cite_note-128"><a href="#cite_ref-128">^</a> <span class="reference-text">Haigh, 143.</span> </li> <li id="cite_note-129"><a href="#cite_ref-129">^</a> <span class="reference-text">Haigh, 143–144.</span> </li> <li id="cite_note-130"><a href="#cite_ref-130">^</a> <span class="reference-text">Ett vittne beskrev <a href="/wiki/Ulster" title="Ulster">Ulster</a> till exempel som "lika okänt för engelsmännen här som <a href="/wiki/Virginia" title="Virginia">Virginias</a> inland" (<i>"as unknown to the English here as the most inland part of Virginia"</i>). Somerset, 667.</span> </li> <li id="cite_note-131"><a href="#cite_ref-131">^</a> <span class="reference-text">Somerset, 668.</span> </li> <li id="cite_note-132"><a href="#cite_ref-132">^</a> <span class="reference-text">Somerset, 668–669.</span> </li> <li id="cite_note-133"><a href="#cite_ref-133">^</a> <span class="reference-text">Loades, 98.</span> </li> <li id="cite_note-134"><a href="#cite_ref-134">^</a> <span class="reference-text">I ett brev av den 19 juli år 1599 skriver Elisabet till Essex att "För vad kan vara mer med sanningen överensstämmande (om man ska se sanningen i vitögat) än att du efter två månader inte har fångat en enda ledande rebell vars tillfångatagande hade kunnat försvara att 1000 mans liv riskerats". (<i>"For what can be more true (if things be rightly examined) than that your two month's journey has brought in never a capital rebel against whom it had been worthy to have adventured one thousand men"</i>). Loades, 98.</span> </li> <li id="cite_note-135"><a href="#cite_ref-135">^</a> <span class="reference-text">Loades, 98–99.</span> </li> <li id="cite_note-136"><a href="#cite_ref-136">^</a> <span class="reference-text"><i>Russia and Britain</i> av Crankshaw, Edward, utgiven av Collins, 126 sidor. <i>The Nations and Britain</i> serien</span> </li> <li id="cite_note-tate.org.uk-137">^ [<a href="#cite_ref-tate.org.uk_137-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-tate.org.uk_137-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="/wiki/Tate_Gallery" class="mw-redirect" title="Tate Gallery">Tate Gallery</a> utställningen "East-West: Objects between cultures", <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.tate.org.uk/britain/exhibitions/eastwest/rooms/room1.htm">Tate.org.uk</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20090508140507/http://www.tate.org.uk/britain/exhibitions/eastwest/rooms/room1.htm">Arkiverad</a> 8 maj 2009 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.</span> </li> <li id="cite_note-138"><a href="#cite_ref-138">^</a> <span class="reference-text">Vaughan, <i>Performing Blackness on English Stages, 1500-1800</i> Cambridge University Press 2005 s.57 <a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.com/books?id=19_SIlq3ZvsC&pg=PA57">Google Books</a></span> </li> <li id="cite_note-139"><a href="#cite_ref-139">^</a> <span class="reference-text">Nicoll, <i>Shakespeare Survey. The Last Plays</i> Cambridge University Press 2002, s.90 <a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.com/books?id=OeakAOji13EC&pg=PA90">Google Books</a></span> </li> <li id="cite_note-140"><a href="#cite_ref-140">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.com/books?id=S6Z9J0OJmmQC&pg=PA24">”''Speaking of the Moor'', Emily C. Bartels s.24”</a>. Books.google.com<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://books.google.com/books?id=S6Z9J0OJmmQC&pg=PA24">http://books.google.com/books?id=S6Z9J0OJmmQC&pg=PA24</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 2 maj 2010</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=%27%26%2339%3BSpeaking+of+the+Moor%27%26%2339%3B%2C+Emily+C.+Bartels+s.24&rft.atitle=&rft.pub=Books.google.com&rft_id=http%3A%2F%2Fbooks.google.com%2Fbooks%3Fid%3DS6Z9J0OJmmQC%26pg%3DPA24&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-141"><a href="#cite_ref-141">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.com/books?id=19_SIlq3ZvsC&pg=PA57">”Vaughan, s.57”</a>. Books.google.com<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://books.google.com/books?id=19_SIlq3ZvsC&pg=PA57">http://books.google.com/books?id=19_SIlq3ZvsC&pg=PA57</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 2 maj 2010</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Vaughan%2C+s.57&rft.atitle=&rft.pub=Books.google.com&rft_id=http%3A%2F%2Fbooks.google.com%2Fbooks%3Fid%3D19_SIlq3ZvsC%26pg%3DPA57&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-142"><a href="#cite_ref-142">^</a> <span class="reference-text"><a href="/wiki/University_of_Birmingham" class="mw-redirect" title="University of Birmingham">University of Birmingham</a> Collections <a rel="nofollow" class="external text" href="http://mimsy.bham.ac.uk/detail.php?t=objects&type=related&kv=101212">Mimsy.bham.ac.uk</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20090228082016/http://mimsy.bham.ac.uk/detail.php?t=objects&type=related&kv=101212">Arkiverad</a> 28 februari 2009 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.</span> </li> <li id="cite_note-143"><a href="#cite_ref-143">^</a> <span class="reference-text">Vaughan, s.57</span> </li> <li id="cite_note-books.google.com-144">^ [<a href="#cite_ref-books.google.com_144-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-books.google.com_144-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.com/books?id=9VmYYEfyToQC&pg=PA39">”''The Jamestown project'' av Karen Ordahl Kupperman”</a>. Books.google.com<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://books.google.com/books?id=9VmYYEfyToQC&pg=PA39">http://books.google.com/books?id=9VmYYEfyToQC&pg=PA39</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 2 maj 2010</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=%27%26%2339%3BThe+Jamestown+project%27%26%2339%3B+av+Karen+Ordahl+Kupperman&rft.atitle=&rft.pub=Books.google.com&rft_id=http%3A%2F%2Fbooks.google.com%2Fbooks%3Fid%3D9VmYYEfyToQC%26pg%3DPA39&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-145"><a href="#cite_ref-145">^</a> <span class="reference-text">Nicoll, 96</span> </li> <li id="cite_note-146"><a href="#cite_ref-146">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.com/books?id=MziRd4ddZz4C&pg=PA353">”The Encyclopedia of world history av Peter N. Stearns, 353”</a>. Books.google.com<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://books.google.com/books?id=MziRd4ddZz4C&pg=PA353">http://books.google.com/books?id=MziRd4ddZz4C&pg=PA353</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 2 maj 2010</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=The+Encyclopedia+of+world+history+av+Peter+N.+Stearns%2C+353&rft.atitle=&rft.pub=Books.google.com&rft_id=http%3A%2F%2Fbooks.google.com%2Fbooks%3Fid%3DMziRd4ddZz4C%26pg%3DPA353&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-147"><a href="#cite_ref-147">^</a> <span class="reference-text">Kupperman, 39</span> </li> <li id="cite_note-148"><a href="#cite_ref-148">^</a> <span class="reference-text">Kupperman, p.40</span> </li> <li id="cite_note-149"><a href="#cite_ref-149">^</a> <span class="reference-text">Kupperman, 41</span> </li> <li id="cite_note-150"><a href="#cite_ref-150">^</a> <span class="reference-text"><i>New interpretations in naval history</i> av Robert William Love <a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.com/books?id=rZ1mAAAAMAAJ&q=%22Anglo-Turkish+piracy%22">Google Books</a></span> </li> <li id="cite_note-McCabe-151"><a href="#cite_ref-McCabe_151-0">^</a> <span class="reference-text"><i>Orientalism in early modern France</i> av Ina Baghdiantz McCabe 86<i>ff</i></span> </li> <li id="cite_note-152"><a href="#cite_ref-152">^</a> <span class="reference-text"><i>Anglo-Turkish piracy in the reign of James I</i> av Grace Maple Davis, Stanford University. Dept. of History, 1911 <a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.com/books?id=sPPNHAAACAAJ">Google Books</a></span> </li> <li id="cite_note-153"><a href="#cite_ref-153">^</a> <span class="reference-text"><a href="/wiki/Blanche_Parry" title="Blanche Parry">Blanche Parry</a>, Elisabets <i>Chief Lady of the Bedchamber</i>, lät tillverka en minnestavla åt sig i Bacton Church någon gång strax före november år 1578. Denna bild är den första kända där Elisabet framställs som Gloriana: Richardson, 145–148.</span> </li> <li id="cite_note-loades92-154">^ [<a href="#cite_ref-loades92_154-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-loades92_154-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Loades, 92.</span> </li> <li id="cite_note-155"><a href="#cite_ref-155">^</a> <span class="reference-text">Gaunt, 37.</span> </li> <li id="cite_note-156"><a href="#cite_ref-156">^</a> <span class="reference-text">Haigh, 171.</span> </li> <li id="cite_note-157"><a href="#cite_ref-157">^</a> <span class="reference-text">"Genom att ständigt bry sig om detaljerna i sitt skådespel lyckades hon hålla resten av rollbesättningen spänt uppmärksamma, och behålla sin egen roll som drottning."(<i>"By constant attention to the details of her total performance, she kept the rest of the cast on their toes and kept her own part as queen.</i>") Haigh, 179.</span> </li> <li id="cite_note-Lds-158"><a href="#cite_ref-Lds_158-0">^</a> <span class="reference-text">Loades, 93.</span> </li> <li id="cite_note-159"><a href="#cite_ref-159">^</a> <span class="reference-text">Loades, 97.</span> </li> <li id="cite_note-160"><a href="#cite_ref-160">^</a> <span class="reference-text">Black, 410.</span> </li> <li id="cite_note-161"><a href="#cite_ref-161">^</a> <span class="reference-text">Ett monopolbrev gav innehavaren rätt att ta ut avgifter för all handel med vissa, angivna, varor. Se Neale, 382.</span> </li> <li id="cite_note-162"><a href="#cite_ref-162">^</a> <span class="reference-text">Williams, 208.</span> </li> <li id="cite_note-163"><a href="#cite_ref-163">^</a> <span class="reference-text">Black, 192–194.</span> </li> <li id="cite_note-164"><a href="#cite_ref-164">^</a> <span class="reference-text">Hon höll talet i <a href="/wiki/Whitehall_Palace" class="mw-redirect" title="Whitehall Palace">Whitehall Palace</a> inför en deputation bestående av 140 medlemmar av Underhuset, som efteråt samtliga tilläts kyssa hennes hand. Neale, 383–384.</span> </li> <li id="cite_note-165"><a href="#cite_ref-165">^</a> <span class="reference-text">Loades, 86.</span> </li> <li id="cite_note-haigh-166">^ [<a href="#cite_ref-haigh_166-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-haigh_166-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Haigh, 155.</span> </li> <li id="cite_note-167"><a href="#cite_ref-167">^</a> <span class="reference-text">Black, 355–356.</span> </li> <li id="cite_note-168"><a href="#cite_ref-168">^</a> <span class="reference-text">Black, 355.</span> </li> <li id="cite_note-169"><a href="#cite_ref-169">^</a> <span class="reference-text">"The Queen and the People", Haigh, 149–169.</span> </li> <li id="cite_note-170"><a href="#cite_ref-170">^</a> <span class="reference-text">Adams, 7; Hammer, 1</span> </li> <li id="cite_note-171"><a href="#cite_ref-171">^</a> <span class="reference-text">Lacey, 50</span> </li> <li id="cite_note-172"><a href="#cite_ref-172">^</a> <span class="reference-text">Doran <i>Monarchy</i>, 216</span> </li> <li id="cite_note-173"><a href="#cite_ref-173">^</a> <span class="reference-text">Hammer, 1–2</span> </li> <li id="cite_note-174"><a href="#cite_ref-174">^</a> <span class="reference-text">Hammer, 1, 9</span> </li> <li id="cite_note-175"><a href="#cite_ref-175">^</a> <span class="reference-text">Hammer, 9–10</span> </li> <li id="cite_note-176"><a href="#cite_ref-176">^</a> <span class="reference-text">Lacey, 117–120</span> </li> <li id="cite_note-177"><a href="#cite_ref-177">^</a> <span class="reference-text">Black, 239.</span> </li> <li id="cite_note-178"><a href="#cite_ref-178">^</a> <span class="reference-text">Black, 239–245.</span> </li> <li id="cite_note-179"><a href="#cite_ref-179">^</a> <span class="reference-text">Haigh, 176.</span> </li> <li id="cite_note-180"><a href="#cite_ref-180">^</a> <span class="reference-text">Efter Essex fall hänvisade Jakob VI till Cecil som den som "i praktiken var kung där" (<i>"king there in effect"</i>). Croft, 48.</span> </li> <li id="cite_note-Willson,_154-181">^ [<a href="#cite_ref-Willson,_154_181-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Willson,_154_181-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Willson, 154.</span> </li> <li id="cite_note-182"><a href="#cite_ref-182">^</a> <span class="reference-text">Henrik VII var Jakobs morfars morfar, varför han och Elisabet var släkt.</span> </li> <li id="cite_note-183"><a href="#cite_ref-183">^</a> <span class="reference-text">Willson, 155.</span> </li> <li id="cite_note-184"><a href="#cite_ref-184">^</a> <span class="reference-text">Neale, 385.</span> </li> <li id="cite_note-185"><a href="#cite_ref-185">^</a> <span class="reference-text">Black, 411.</span> </li> <li id="cite_note-186"><a href="#cite_ref-186">^</a> <span class="reference-text">Black, 410–411.</span> </li> <li id="cite_note-187"><a href="#cite_ref-187">^</a> <span class="reference-text">Weir, 486.</span> </li> <li id="cite_note-188"><a href="#cite_ref-188">^</a> <span class="reference-text">Enligt Henrik VIII:s testamente var den rättmätiga arvtagaren till tronen antingen <a href="/wiki/Edward_Seymour,_baron_Beauchamp_av_Hache" title="Edward Seymour, baron Beauchamp av Hache">Edward Seymour, baron Beauchamp av Hache</a> eller <a href="/wiki/Anne_Stanley" title="Anne Stanley">Anne Stanley, grevinna av Castlehaven</a> beroende på om man ansåg att den förstnämnde var legitim eller ej. En annan tronpretendent var lady <a href="/wiki/Arabella_Stuart" title="Arabella Stuart">Arabella Stuart</a>.</span> </li> <li id="cite_note-189"><a href="#cite_ref-189">^</a> <span class="reference-text">Goldsworthy, 145</span> </li> <li id="cite_note-190"><a href="#cite_ref-190">^</a> <span class="reference-text">Goldsworthy, 145; se även "The Law of Succession to the Crown in New Zealand" i: <i>Waikato Law Review</i> (1999), kap. III "Power to change descent of the Crown", <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.austlii.edu.au/nz/journals/WkoLRev/1999/3.html#Heading89">Austlii.edu.au</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20110608065941/http://www.austlii.edu.au/nz/journals/WkoLRev/1999/3.html">Arkiverad</a> 8 juni 2011 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.</span> </li> <li id="cite_note-Ld-191">^ [<a href="#cite_ref-Ld_191-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Ld_191-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Loades, 100–101.</span> </li> <li id="cite_note-192"><a href="#cite_ref-192">^</a> <span class="reference-text">Willson, 333.</span> </li> <li id="cite_note-somerset726-193">^ [<a href="#cite_ref-somerset726_193-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-somerset726_193-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Somerset, 726.</span> </li> <li id="cite_note-194"><a href="#cite_ref-194">^</a> <span class="reference-text">Strong, 164.</span> </li> <li id="cite_note-195"><a href="#cite_ref-195">^</a> <span class="reference-text">Haigh, 170.</span> </li> <li id="cite_note-196"><a href="#cite_ref-196">^</a> <span class="reference-text">Weir, 488.</span> </li> <li id="cite_note-197"><a href="#cite_ref-197">^</a> <span class="reference-text">Dobson and Watson, 257.</span> </li> <li id="cite_note-198"><a href="#cite_ref-198">^</a> <span class="reference-text">Strong, 163–164.</span> </li> <li id="cite_note-199"><a href="#cite_ref-199">^</a> <span class="reference-text">Haigh, 175, 182.</span> </li> <li id="cite_note-200"><a href="#cite_ref-200">^</a> <span class="reference-text">Dobson and Watson, 258.</span> </li> <li id="cite_note-201"><a href="#cite_ref-201">^</a> <span class="reference-text">Den elisabetanska epoken framställdes som en tid av ridderlighet, äventyr och dygd. Vissa delar av legenden som uppstod under viktoriansk tid, till exempel hur Raleigh lade ner sin kappa för att drottningen skulle kunna stiga på den utan att bli smutsig om fötterna, har införlivats i den bestående elisabetlegenden. Dobson and Watson, 258.</span> </li> <li id="cite_note-202"><a href="#cite_ref-202">^</a> <span class="reference-text">Haigh, 175.</span> </li> <li id="cite_note-203"><a href="#cite_ref-203">^</a> <span class="reference-text">I sitt förord till nyutgåvan av <i>Queen Elizabeth I</i> 1952 skriver historikern J. E. Neale: Denna bok skrevs långt innan sådana ord som ideologisk, femtekolonnare och kalla kriget blev vanliga, och det kanske är lika bra att de inte ingår. Men idéerna är närvarande, likaväl som föreställningen om ett romantiskt ledarskap under en tid då nationen är i fara, för de idéerna existerade även i Elisabets tid. (<i>"The book was written before such words as "ideological", "fifth column", and "cold war" became current; and it is perhaps as well that they are not there. But the ideas are present, as is the idea of romantic leadership of a nation in peril, because they were present in Elizabethan times"</i>.)</span> </li> <li id="cite_note-204"><a href="#cite_ref-204">^</a> <span class="reference-text">Haigh, 182.</span> </li> <li id="cite_note-205"><a href="#cite_ref-205">^</a> <span class="reference-text">Kenyon, 207</span> </li> <li id="cite_note-206"><a href="#cite_ref-206">^</a> <span class="reference-text">Haigh, 183.</span> </li> <li id="cite_note-207"><a href="#cite_ref-207">^</a> <span class="reference-text">År 1593, då Henrik IV:s konvertering väckt drottningens vrede skrev den franske ambassadören till William Cecil:"Beskydda mig genom din vishet mot ilskan hos denna framstående prinsessa, för vid den levande Guden, när jag ser henne rikta sin vrede mot någon önskar jag att jag vore i Calcutta, jag fruktar hennes vrede lika mycket som döden själv". (<i>"Protect me by your wisdom from the ire of this great princess; for by the living God, when I see her enraged against any person whatever I wish myself in Calcutta, fearing her anger like death itself."</i>). John Lothrop Motley; History of the United Netherlands, 1590-99.</span> </li> <li id="cite_note-208"><a href="#cite_ref-208">^</a> <span class="reference-text">Somerset, 729.</span> </li> <li id="cite_note-209"><a href="#cite_ref-209">^</a> <span class="reference-text">Black, 408–409.</span> </li> <li id="cite_note-210"><a href="#cite_ref-210">^</a> <span class="reference-text">Haigh, 142–147, 174–177.</span> </li> <li id="cite_note-211"><a href="#cite_ref-211">^</a> <span class="reference-text">Loades, 46–50.</span> </li> <li id="cite_note-212"><a href="#cite_ref-212">^</a> <span class="reference-text">Weir, 487.</span> </li> <li id="cite_note-213"><a href="#cite_ref-213">^</a> <span class="reference-text">Hogge, 9–10.</span> </li> <li id="cite_note-214"><a href="#cite_ref-214">^</a> <span class="reference-text">I sin egen tid dömdes den nya statskyrkan ut av vissa protestanter som ett hopkok och som katolicism i det fördolda. Somerset, 102.</span> </li> <li id="cite_note-215"><a href="#cite_ref-215">^</a> <span class="reference-text">Haigh, 45–46, 177.</span> </li> <li id="cite_note-216"><a href="#cite_ref-216">^</a> <span class="reference-text">Black, 14–15.</span> </li> <li id="cite_note-217"><a href="#cite_ref-217">^</a> <span class="reference-text">Collinson, 28–29.</span> </li> <li id="cite_note-218"><a href="#cite_ref-218">^</a> <span class="reference-text">Williams, 50.</span> </li> <li id="cite_note-219"><a href="#cite_ref-219">^</a> <span class="reference-text">Haigh, 42.</span> </li> <li id="cite_note-Sm-220">^ [<a href="#cite_ref-Sm_220-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Sm_220-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Sm_220-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text">Somerset, 727.</span> </li> <li id="cite_note-221"><a href="#cite_ref-221">^</a> <span class="reference-text">Hogge, 9<i>n</i>.</span> </li> <li id="cite_note-222"><a href="#cite_ref-222">^</a> <span class="reference-text">Loades, 1.</span> </li> <li id="cite_note-223"><a href="#cite_ref-223">^</a> <span class="reference-text">Som Elisabets <a href="/wiki/Lord_Keeper_of_the_Great_Seal" class="mw-redirect" title="Lord Keeper of the Great Seal">Lord Keeper</a>, sir <a href="/wiki/Nicholas_Bacon" title="Nicholas Bacon">Nicholas Bacon</a> uttryckte det å hennes vägnar till parlamentet år 1559, drottningen "är inte, och ämnar aldrig blir, så fastlåst vid sin egen vilja och sina önskemål att hon, för att tillfredsställa dessa, är villig att göra vad som helst...att försätta sitt folk i slaveri eller ge dem rätt som klagar och därmed orsaka oroligheter på det sätt som skett tidigare" (<i>"is not, nor ever meaneth to be, so wedded to her own will and fantasy that for the satisfaction thereof she will do anything...to bring any bondage or servitude to her people, or give any just occasion to them of any inward grudge whereby any tumults or stirs might arise as hath done of late days".</i>) Starkey, 7.</span> </li> <li id="cite_note-224"><a href="#cite_ref-224">^</a> <span class="reference-text">Somerset, 75–76.</span> </li> <li id="cite_note-225"><a href="#cite_ref-225">^</a> <span class="reference-text">Edwards, 205.</span> </li> <li id="cite_note-226"><a href="#cite_ref-226">^</a> <span class="reference-text">Starkey, 6–7.</span> </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Tryckta_källor"><span id="Tryckta_k.C3.A4llor"></span>Tryckta källor</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=24" title="Redigera avsnitt: Tryckta källor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=24" title="Redigera avsnitts källkod: Tryckta källor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFAdams2002">Adams, Simon (2002), <i><span>Leicester and the Court: Essays in Elizabethan Politics</span></i>, Manchester: Manchester University Press, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0719053250" title="Special:Bokkällor/0719053250">ISBN 0719053250</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Leicester+and+the+Court%3A+Essays+in+Elizabethan+Politics&rft.aulast=Adams&rft.aufirst=Simon&rft.au=Adams%2C+Simon&rft.date=2002&rft.place=Manchester&rft.pub=Manchester+University+Press&rft.isbn=0719053250&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFBlack1945">Black, J. B. (1945) [1936], <i><span>The Reign of Elizabeth: 1558–1603</span></i>, Oxford: Clarendon, <a href="/wiki/Online_Computer_Library_Center" title="Online Computer Library Center">OCLC</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/oclc/5077207">5077207</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Reign+of+Elizabeth%3A+1558%E2%80%931603&rft.aulast=Black&rft.aufirst=J.+B.&rft.au=Black%2C+J.+B.&rft.date=1945&rft.place=Oxford&rft.pub=Clarendon&rft_id=info:oclcnum/5077207&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFChamberlin1939">Chamberlin, Frederick (1939), <i><span>Elizabeth and Leycester</span></i>, Dodd, Mead & Co.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Elizabeth+and+Leycester&rft.aulast=Chamberlin&rft.aufirst=Frederick&rft.au=Chamberlin%2C+Frederick&rft.date=1939&rft.pub=Dodd%2C+Mead+%26+Co.&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFCollinson2003"><a href="/w/index.php?title=Patrick_Collinson&action=edit&redlink=1" class="new" title="Patrick Collinson [inte skriven än]">Collinson, Patrick</a> (2003), ”The Mongrel Religion of Elizabethan England”, i Doran, Susan, <i><span>Elizabeth: The Exhibition at the National Maritime Museum</span></i>, London: Chatto and Windus, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0701174765" title="Special:Bokkällor/0701174765">ISBN 0701174765</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=The+Mongrel+Religion+of+Elizabethan+England&rft.atitle=Elizabeth%3A+The+Exhibition+at+the+National+Maritime+Museum&rft.aulast=Collinson&rft.aufirst=Patrick&rft.au=Collinson%2C+Patrick&rft.date=2003&rft.place=London&rft.pub=Chatto+and+Windus&rft.isbn=0701174765&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFCroft2003">Croft, Pauline (2003), <i><span>King James</span></i>, Basingstoke and New York: Palgrave Macmillan, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0333613953" title="Special:Bokkällor/0333613953">ISBN 0333613953</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=King+James&rft.aulast=Croft&rft.aufirst=Pauline&rft.au=Croft%2C+Pauline&rft.date=2003&rft.place=Basingstoke+and+New+York&rft.pub=Palgrave+Macmillan&rft.isbn=0333613953&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFDavenport1899">Davenport, Cyril (1899), Pollard, Alfred, red., <i><span>English Embroidered Bookbindings</span></i>, London: Kegan Paul, Trench, Trübner and Co., <a href="/wiki/Online_Computer_Library_Center" title="Online Computer Library Center">OCLC</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/oclc/705685">705685</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=English+Embroidered+Bookbindings&rft.aulast=Davenport&rft.aufirst=Cyril&rft.au=Davenport%2C+Cyril&rft.date=1899&rft.place=London&rft.pub=Kegan+Paul%2C+Trench%2C+Tr%C3%BCbner+and+Co.&rft_id=info:oclcnum/705685&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFDobsonWatson2003">Dobson, Michael & Watson, Nicola (2003), ”Elizabeth's Legacy”, i Doran, Susan, <i><span>Elizabeth: The Exhibition at the National Maritime Museum</span></i>, London: Chatto and Windus, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0701174765" title="Special:Bokkällor/0701174765">ISBN 0701174765</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Elizabeth%27s+Legacy&rft.atitle=Elizabeth%3A+The+Exhibition+at+the+National+Maritime+Museum&rft.aulast=Dobson&rft.aufirst=Michael&rft.au=Dobson%2C+Michael&rft.au=Watson%2C+Nicola&rft.date=2003&rft.place=London&rft.pub=Chatto+and+Windus&rft.isbn=0701174765&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFDoran1996"><a href="/w/index.php?title=Susan_Doran&action=edit&redlink=1" class="new" title="Susan Doran [inte skriven än]">Doran, Susan</a> (1996), <i><span>Monarchy and Matrimony: The Courtships of Elizabeth I</span></i>, London: Routledge, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0415119693" title="Special:Bokkällor/0415119693">ISBN 0415119693</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Monarchy+and+Matrimony%3A+The+Courtships+of+Elizabeth+I&rft.aulast=Doran&rft.aufirst=Susan&rft.au=Doran%2C+Susan&rft.date=1996&rft.place=London&rft.pub=Routledge&rft.isbn=0415119693&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFDoran2003">Doran, Susan (2003), ”The Queen's Suitors and the Problem of the Succession”, i Doran, Susan, <i><span>Elizabeth: The Exhibition at the National Maritime Museum</span></i>, London: Chatto and Windus, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0701174765" title="Special:Bokkällor/0701174765">ISBN 0701174765</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=The+Queen%27s+Suitors+and+the+Problem+of+the+Succession&rft.atitle=Elizabeth%3A+The+Exhibition+at+the+National+Maritime+Museum&rft.aulast=Doran&rft.aufirst=Susan&rft.au=Doran%2C+Susan&rft.date=2003&rft.place=London&rft.pub=Chatto+and+Windus&rft.isbn=0701174765&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFEdwards2004">Edwards, Philip (2004), <i><span>The Making of the Modern English State: 1460–1660</span></i>, Basingstoke and New York: Palgrave Macmillan, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/031223614X" title="Special:Bokkällor/031223614X">ISBN 031223614X</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Making+of+the+Modern+English+State%3A+1460%E2%80%931660&rft.aulast=Edwards&rft.aufirst=Philip&rft.au=Edwards%2C+Philip&rft.date=2004&rft.place=Basingstoke+and+New+York&rft.pub=Palgrave+Macmillan&rft.isbn=031223614X&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFFlynnSpence2003">Flynn, Sian & Spence, David (2003), ”Elizabeth's Adventurers”, i Doran, Susan, <i><span>Elizabeth: The Exhibition at the National Maritime Museum</span></i>, London: Chatto and Windus, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0701174765" title="Special:Bokkällor/0701174765">ISBN 0701174765</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Elizabeth%27s+Adventurers&rft.atitle=Elizabeth%3A+The+Exhibition+at+the+National+Maritime+Museum&rft.aulast=Flynn&rft.aufirst=Sian&rft.au=Flynn%2C+Sian&rft.au=Spence%2C+David&rft.date=2003&rft.place=London&rft.pub=Chatto+and+Windus&rft.isbn=0701174765&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFFrieda2005"><a href="/w/index.php?title=Leonie_Frieda&action=edit&redlink=1" class="new" title="Leonie Frieda [inte skriven än]">Frieda, Leonie</a> (2005), <i><span>Catherine de Medici</span></i>, London: Phoenix, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0753820390" title="Special:Bokkällor/0753820390">ISBN 0753820390</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Catherine+de+Medici&rft.aulast=Frieda&rft.aufirst=Leonie&rft.au=Frieda%2C+Leonie&rft.date=2005&rft.place=London&rft.pub=Phoenix&rft.isbn=0753820390&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFGoldsworthy1999">Goldsworthy, J. D. (1999), <i><span>The Sovereignty of Parliament</span></i>, Oxford University Press, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0198268939" title="Special:Bokkällor/0198268939">ISBN 0198268939</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Sovereignty+of+Parliament&rft.aulast=Goldsworthy&rft.aufirst=J.+D.&rft.au=Goldsworthy%2C+J.+D.&rft.date=1999&rft.pub=Oxford+University+Press&rft.isbn=0198268939&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFGristwood2008">Gristwood, Sarah (2008), <i><span>Elizabeth and Leicester</span></i>, Bantam Books, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9780553817867" title="Special:Bokkällor/9780553817867">ISBN 9780553817867</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Elizabeth+and+Leicester&rft.aulast=Gristwood&rft.aufirst=Sarah&rft.au=Gristwood%2C+Sarah&rft.date=2008&rft.pub=Bantam+Books&rft.isbn=9780553817867&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFGuy2004"><a href="/w/index.php?title=John_Guy_(historiker)&action=edit&redlink=1" class="new" title="John Guy (historiker) [inte skriven än]">Guy, John</a> (2004), <i><span>My Heart is My Own: The Life of Mary Queen of Scots</span></i>, London and New York: Fourth Estate, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/184115752X" title="Special:Bokkällor/184115752X">ISBN 184115752X</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=My+Heart+is+My+Own%3A+The+Life+of+Mary+Queen+of+Scots&rft.aulast=Guy&rft.aufirst=John&rft.au=Guy%2C+John&rft.date=2004&rft.place=London+and+New+York&rft.pub=Fourth+Estate&rft.isbn=184115752X&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFHaigh2000">Haigh, Christopher (2000), <i><span>Elizabeth I</span></i> (2nd), Harlow (UK): Longman Pearson, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0582437547" title="Special:Bokkällor/0582437547">ISBN 0582437547</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Elizabeth+I&rft.aulast=Haigh&rft.aufirst=Christopher&rft.au=Haigh%2C+Christopher&rft.date=2000&rft.edition=2nd&rft.place=Harlow+%28UK%29&rft.pub=Longman+Pearson&rft.isbn=0582437547&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFHammer1999">Hammer, P. E. J. (1999), <i><span>The Polarisation of Elizabethan Politics: The Political Career of Robert Devereux, 2nd Earl of Essex, 1585-1597</span></i>, Cambridge University Press, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0521019419" title="Special:Bokkällor/0521019419">ISBN 0521019419</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Polarisation+of+Elizabethan+Politics%3A+The+Political+Career+of+Robert+Devereux%2C+2nd+Earl+of+Essex%2C+1585-1597&rft.aulast=Hammer&rft.aufirst=P.+E.+J.&rft.au=Hammer%2C+P.+E.+J.&rft.date=1999&rft.pub=Cambridge+University+Press&rft.isbn=0521019419&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFHasler1981">Hasler, P. W, red. (1981), <i><span>History of Parliament. House of Commons 1558–1603 (3 vols)</span></i>, London: Published for the History of Parliament Trust by <a href="/w/index.php?title=HMSO&action=edit&redlink=1" class="new" title="HMSO [inte skriven än]">H.M.S.O.</a>, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0118875019" title="Special:Bokkällor/0118875019">ISBN 0118875019</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=History+of+Parliament.+House+of+Commons+1558%E2%80%931603+%283+vols%29&rft.date=1981&rft.place=London&rft.pub=Published+for+the+History+of+Parliament+Trust+by+%5B%5BHMSO%7CH.M.S.O.%5D%5D&rft.isbn=0118875019&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFHaynes1987">Haynes, Alan (1987), <i><span>The White Bear: The Elizabethan Earl of Leicester</span></i>, London: Peter Owen, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0720606721" title="Special:Bokkällor/0720606721">ISBN 0720606721</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+White+Bear%3A+The+Elizabethan+Earl+of+Leicester&rft.aulast=Haynes&rft.aufirst=Alan&rft.au=Haynes%2C+Alan&rft.date=1987&rft.place=London&rft.pub=Peter+Owen&rft.isbn=0720606721&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFHogge2005">Hogge, Alice (2005), <i><span>God's Secret Agents: Queen Elizabeth's Forbidden Priests and the Hatching of the Gunpowder Plot</span></i>, London: HarperCollins, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0007156375" title="Special:Bokkällor/0007156375">ISBN 0007156375</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=God%27s+Secret+Agents%3A+Queen+Elizabeth%27s+Forbidden+Priests+and+the+Hatching+of+the+Gunpowder+Plot&rft.aulast=Hogge&rft.aufirst=Alice&rft.au=Hogge%2C+Alice&rft.date=2005&rft.place=London&rft.pub=HarperCollins&rft.isbn=0007156375&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFHume1904"><a href="/w/index.php?title=Martin_Sharp_(journalist)&action=edit&redlink=1" class="new" title="Martin Sharp (journalist) [inte skriven än]">Hume, Martin</a> (1904), <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.archive.org/details/courtshipsofquee00humeuoft">The Courtships of Queen Elizabeth</a></i>, London: Eveleigh Nash & Grayson<span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.archive.org/details/courtshipsofquee00humeuoft">http://www.archive.org/details/courtshipsofquee00humeuoft</a></span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Courtships+of+Queen+Elizabeth&rft.aulast=Hume&rft.aufirst=Martin&rft.au=Hume%2C+Martin&rft.date=1904&rft.place=London&rft.pub=Eveleigh+Nash+%26+Grayson&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.archive.org%2Fdetails%2Fcourtshipsofquee00humeuoft&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFHunt2008">Hunt, Alice (2008), <i><span>The Drama of Coronation: Medieval Ceremony in Early Modern England</span></i>, Cambridge: Cambridge University Press</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Drama+of+Coronation%3A+Medieval+Ceremony+in+Early+Modern+England&rft.aulast=Hunt&rft.aufirst=Alice&rft.au=Hunt%2C+Alice&rft.date=2008&rft.place=Cambridge&rft.pub=Cambridge+University+Press&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFJenkins2002">Jenkins, Elizabeth (2002), <i><span>Elizabeth and Leicester</span></i>, The Phoenix Press, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/1842125605" title="Special:Bokkällor/1842125605">ISBN 1842125605</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Elizabeth+and+Leicester&rft.aulast=Jenkins&rft.aufirst=Elizabeth&rft.au=Jenkins%2C+Elizabeth&rft.date=2002&rft.pub=The+Phoenix+Press&rft.isbn=1842125605&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFKenyon1983"><a href="/w/index.php?title=John_Phillipps_Kenyon&action=edit&redlink=1" class="new" title="John Phillipps Kenyon [inte skriven än]">Kenyon, John P.</a> (1983), <i><span>The History Men: The Historical Profession in England since the Renaissance</span></i>, London: Weidenfeld & Nicolson, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0297782541" title="Special:Bokkällor/0297782541">ISBN 0297782541</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+History+Men%3A+The+Historical+Profession+in+England+since+the+Renaissance&rft.aulast=Kenyon&rft.aufirst=John+P.&rft.au=Kenyon%2C+John+P.&rft.date=1983&rft.place=London&rft.pub=Weidenfeld+%26+Nicolson&rft.isbn=0297782541&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFLacey1971">Lacey, Robert (1971), <i><span>Robert Earl of Essex: An Elizabethan Icarus</span></i>, London: Weidenfeld & Nicolson, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0297003208" title="Special:Bokkällor/0297003208">ISBN 0297003208</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Robert+Earl+of+Essex%3A+An+Elizabethan+Icarus&rft.aulast=Lacey&rft.aufirst=Robert&rft.au=Lacey%2C+Robert&rft.date=1971&rft.place=London&rft.pub=Weidenfeld+%26+Nicolson&rft.isbn=0297003208&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFLoades2003">Loades, David (2003), <i><span>Elizabeth I: The Golden Reign of Gloriana</span></i>, London: <a href="/wiki/The_National_Archives" class="mw-redirect" title="The National Archives">The National Archives</a>, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/1903365430" title="Special:Bokkällor/1903365430">ISBN 1903365430</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Elizabeth+I%3A+The+Golden+Reign+of+Gloriana&rft.aulast=Loades&rft.aufirst=David&rft.au=Loades%2C+David&rft.date=2003&rft.place=London&rft.pub=%5B%5BThe+National+Archives%5D%5D&rft.isbn=1903365430&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFLockyer2004">Lockyer, Roger (2004), <i><span>Tudor and Stuart Britain 1485–1714</span></i> (Third), London: Pearson, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0582771889" title="Special:Bokkällor/0582771889">ISBN 0582771889</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Tudor+and+Stuart+Britain+1485%E2%80%931714&rft.aulast=Lockyer&rft.aufirst=Roger&rft.au=Lockyer%2C+Roger&rft.date=2004&rft.edition=Third&rft.place=London&rft.pub=Pearson&rft.isbn=0582771889&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFMcGrath1967">McGrath, Patrick (1967), <i><span>Papists and Puritans under Elizabeth I</span></i>, London: Blandford Press</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Papists+and+Puritans+under+Elizabeth+I&rft.aulast=McGrath&rft.aufirst=Patrick&rft.au=McGrath%2C+Patrick&rft.date=1967&rft.place=London&rft.pub=Blandford+Press&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFNeale1954"><a href="/w/index.php?title=J._E._Neale&action=edit&redlink=1" class="new" title="J. E. Neale [inte skriven än]">Neale, J. E.</a> (1954) [1934], <i><span>Queen Elizabeth I: A Biography</span></i> (reprint), London: Jonathan Cape, <a href="/wiki/Online_Computer_Library_Center" title="Online Computer Library Center">OCLC</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/oclc/220518">220518</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Queen+Elizabeth+I%3A+A+Biography&rft.aulast=Neale&rft.aufirst=J.+E.&rft.au=Neale%2C+J.+E.&rft.date=1954&rft.edition=reprint&rft.place=London&rft.pub=Jonathan+Cape&rft_id=info:oclcnum/220518&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFParker2000"><a href="/w/index.php?title=Geoffrey_Parker_(historiker)&action=edit&redlink=1" class="new" title="Geoffrey Parker (historiker) [inte skriven än]">Parker, Geoffrey</a> (2000), <i><span>The Grand Strategy of Philip II</span></i>, New Haven: Yale University Press, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0300082738" title="Special:Bokkällor/0300082738">ISBN 0300082738</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Grand+Strategy+of+Philip+II&rft.aulast=Parker&rft.aufirst=Geoffrey&rft.au=Parker%2C+Geoffrey&rft.date=2000&rft.place=New+Haven&rft.pub=Yale+University+Press&rft.isbn=0300082738&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFRichardson2007">Richardson, Ruth Elizabeth (2007), <i><span>Mistress Blanche: Queen Elizabeth I's Confidante</span></i>, Woonton: Logaston Press, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9781904396864" title="Special:Bokkällor/9781904396864">ISBN 9781904396864</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Mistress+Blanche%3A+Queen+Elizabeth+I%27s+Confidante&rft.aulast=Richardson&rft.aufirst=Ruth+Elizabeth&rft.au=Richardson%2C+Ruth+Elizabeth&rft.date=2007&rft.place=Woonton&rft.pub=Logaston+Press&rft.isbn=9781904396864&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFRowse1950"><a href="/w/index.php?title=A._L._Rowse&action=edit&redlink=1" class="new" title="A. L. Rowse [inte skriven än]">Rowse, A. L.</a> (1950), <i><span>The England of Elizabeth</span></i>, London: Macmillan, <a href="/wiki/Online_Computer_Library_Center" title="Online Computer Library Center">OCLC</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/oclc/181656553">181656553</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+England+of+Elizabeth&rft.aulast=Rowse&rft.aufirst=A.+L.&rft.au=Rowse%2C+A.+L.&rft.date=1950&rft.place=London&rft.pub=Macmillan&rft_id=info:oclcnum/181656553&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFSkidmore2010"><a href="/w/index.php?title=Chris_Skidmore&action=edit&redlink=1" class="new" title="Chris Skidmore [inte skriven än]">Skidmore, Chris</a> (2010), <i><span>Death and the Virgin: Elizabeth, Dudley and the Mysterious Fate of Amy Robsart</span></i>, London: Weidenfeld & Nicolson, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9780297846505" title="Special:Bokkällor/9780297846505">ISBN 9780297846505</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Death+and+the+Virgin%3A+Elizabeth%2C+Dudley+and+the+Mysterious+Fate+of+Amy+Robsart&rft.aulast=Skidmore&rft.aufirst=Chris&rft.au=Skidmore%2C+Chris&rft.date=2010&rft.place=London&rft.pub=Weidenfeld+%26+Nicolson&rft.isbn=9780297846505&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFSomerset2003">Somerset, Anne (2003), <i><span>Elizabeth I.</span></i> (1st Anchor Books), London: Anchor Books, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0385721579" title="Special:Bokkällor/0385721579">ISBN 0385721579</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Elizabeth+I.&rft.aulast=Somerset&rft.aufirst=Anne&rft.au=Somerset%2C+Anne&rft.date=2003&rft.edition=1st+Anchor+Books&rft.place=London&rft.pub=Anchor+Books&rft.isbn=0385721579&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFStarkey2003"><a href="/wiki/David_Starkey" title="David Starkey">Starkey, David</a> (2003), ”Elizabeth: Woman, Monarch, Mission”, i Doran, Susan, <i><span>Elizabeth: The Exhibition at the National Maritime Museum</span></i>, London: Chatto and Windus, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0701174765" title="Special:Bokkällor/0701174765">ISBN 0701174765</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Elizabeth%3A+Woman%2C+Monarch%2C+Mission&rft.atitle=Elizabeth%3A+The+Exhibition+at+the+National+Maritime+Museum&rft.aulast=Starkey&rft.aufirst=David&rft.au=Starkey%2C+David&rft.date=2003&rft.place=London&rft.pub=Chatto+and+Windus&rft.isbn=0701174765&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFStrong2003"><a href="/w/index.php?title=Roy_Strong&action=edit&redlink=1" class="new" title="Roy Strong [inte skriven än]">Strong, Roy C.</a> (2003) [1987], <i><span>Gloriana: The Portraits of Queen Elizabeth I</span></i>, London: Pimlico, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/071260944X" title="Special:Bokkällor/071260944X">ISBN 071260944X</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Gloriana%3A+The+Portraits+of+Queen+Elizabeth+I&rft.aulast=Strong&rft.aufirst=Roy+C.&rft.au=Strong%2C+Roy+C.&rft.date=2003&rft.place=London&rft.pub=Pimlico&rft.isbn=071260944X&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFStrongvan_Dorsten1964">Strong, R. C. & van Dorsten, J. A. (1964), <i><span>Leicester's Triumph</span></i>, Oxford University Press</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Leicester%27s+Triumph&rft.aulast=Strong&rft.aufirst=R.+C.&rft.au=Strong%2C+R.+C.&rft.au=van+Dorsten%2C+J.+A.&rft.date=1964&rft.pub=Oxford+University+Press&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFWeir1999"><a href="/wiki/Alison_Weir" title="Alison Weir">Weir, Alison</a> (1999), <i><span>Elizabeth the Queen</span></i>, London: Pimlico, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0712673121" title="Special:Bokkällor/0712673121">ISBN 0712673121</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Elizabeth+the+Queen&rft.aulast=Weir&rft.aufirst=Alison&rft.au=Weir%2C+Alison&rft.date=1999&rft.place=London&rft.pub=Pimlico&rft.isbn=0712673121&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFWilliams1972">Williams, Neville (1972), <i><span>The Life and Times of Elizabeth I</span></i>, London: Weidenfeld & Nicolson, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0297831682" title="Special:Bokkällor/0297831682">ISBN 0297831682</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Life+and+Times+of+Elizabeth+I&rft.aulast=Williams&rft.aufirst=Neville&rft.au=Williams%2C+Neville&rft.date=1972&rft.place=London&rft.pub=Weidenfeld+%26+Nicolson&rft.isbn=0297831682&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFWillson1963">Willson, David Harris (1963) [1956], <i><span>King James VI & I</span></i>, London: Jonathan Cape, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0224605720" title="Special:Bokkällor/0224605720">ISBN 0224605720</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=King+James+VI+%26+I&rft.aulast=Willson&rft.aufirst=David+Harris&rft.au=Willson%2C+David+Harris&rft.date=1963&rft.place=London&rft.pub=Jonathan+Cape&rft.isbn=0224605720&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFWilson1981">Wilson, Derek (1981), <i><span>Sweet Robin: A Biography of Robert Dudley Earl of Leicester 1533-1588</span></i>, London: Hamish Hamilton, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0241101492" title="Special:Bokkällor/0241101492">ISBN 0241101492</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Sweet+Robin%3A+A+Biography+of+Robert+Dudley+Earl+of+Leicester+1533-1588&rft.aulast=Wilson&rft.aufirst=Derek&rft.au=Wilson%2C+Derek&rft.date=1981&rft.place=London&rft.pub=Hamish+Hamilton&rft.isbn=0241101492&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span>.</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Vidare_läsning"><span id="Vidare_l.C3.A4sning"></span>Vidare läsning</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=25" title="Redigera avsnitt: Vidare läsning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=25" title="Redigera avsnitts källkod: Vidare läsning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/wiki/William_Camden" title="William Camden">Camden, William.</a> <i>History of the Most Renowned and Victorious Princess Elizabeth</i>. Wallace T. MacCaffrey (ed). Chicago: University of Chicago Press, selected chapters, 1970 edition. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.worldcat.org/oclc/59210072&referer=brief_results">OCLC 59210072.</a></li> <li>Clapham, John. <i>Elizabeth of England</i>. E. P. Read and Conyers Read (eds). Philadelphia: University of Pennsylvania Press, 1951. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.worldcat.org/oclc/1350639&referer=brief_results">OCLC 1350639.</a></li> <li><i>Elizabeth I: The Collected Works</i> Leah S. Marcus, Mary Beth Rose & Janel Mueller (eds.). Chicago: University of Chicago Press, 2002. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-226-50465-4" title="Special:Bokkällor/0-226-50465-4">ISBN 0-226-50465-4</a>.</li> <li><i>Elizabeth: The Exhibition at the National Maritime Museum.</i> Susan Doran (ed.). London: Chatto and Windus, 2003. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-7011-7476-5" title="Special:Bokkällor/0-7011-7476-5">ISBN 0-7011-7476-5</a>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFHarrison,_Dick2002">Harrison, Dick (2002). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.popularhistoria.se/artiklar/elisabet-i-gift-med-england/">”Gift med England”</a>. <i>Populär historia</i> 2002:5,: sid. 14-19. 1102-0822. <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/1102-0822">1102-0822</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.popularhistoria.se/artiklar/elisabet-i-gift-med-england/">http://www.popularhistoria.se/artiklar/elisabet-i-gift-med-england/</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Gift+med+England&rft.jtitle=Popul%C3%A4r+historia&rft.aulast=Harrison%2C+Dick&rft.au=Harrison%2C+Dick&rft.date=2002&rft.volume=2002%3A5%2C&rft.pages=sid.%26nbsp%3B14-19&rft.issn=1102-0822&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.popularhistoria.se%2Fartiklar%2Felisabet-i-gift-med-england%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Elisabet_I"><span style="display: none;"> </span></span> <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/9316410">9316410</a></li> <li><a href="/w/index.php?title=Jasper_Ridley&action=edit&redlink=1" class="new" title="Jasper Ridley [inte skriven än]">Ridley, Jasper</a>. <i>Elizabeth I: The Shrewdness of Virtue.</i> New York : Fromm International, 1989. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-88064-110-X" title="Special:Bokkällor/0-88064-110-X">ISBN 0-88064-110-X</a>.</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Externa_länkar"><span id="Externa_l.C3.A4nkar"></span>Externa länkar</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&veaction=edit&section=26" title="Redigera avsnitt: Externa länkar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Elisabet_I&action=edit&section=26" title="Redigera avsnitts källkod: Externa länkar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><span typeof="mw:File"><span><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/15px-Commons-logo.svg.png" decoding="async" width="15" height="20" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/23px-Commons-logo.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/30px-Commons-logo.svg.png 2x" data-file-width="1024" data-file-height="1376" /></span></span> Wikimedia Commons har media som rör <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Elizabeth_I_of_England" class="extiw" title="commons:Category:Elizabeth I of England">Elisabet I</a>.<div class="interProject commons" style="display:none;"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Elizabeth_I_of_England" class="extiw" title="commons:Category:Elizabeth I of England">Bilder & media</a></div></li> <li><div style="display: inline;"><span typeof="mw:File"><span><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Wikiquote-logo.svg/15px-Wikiquote-logo.svg.png" decoding="async" width="15" height="18" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Wikiquote-logo.svg/23px-Wikiquote-logo.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Wikiquote-logo.svg/30px-Wikiquote-logo.svg.png 2x" data-file-width="300" data-file-height="355" /></span></span> Wikiquote har citat av eller om <a href="https://sv.wikiquote.org/wiki/Elisabet_I" class="extiw" title="q:Elisabet I">Elisabet I</a>.<div class="interProject wikiquote" style="display:none;"><a href="https://sv.wikiquote.org/wiki/Elisabet_I" class="extiw" title="q:Elisabet I">Citat</a></div></div></li> <li><span typeof="mw:File"><span><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Wikisource-logo.svg/15px-Wikisource-logo.svg.png" decoding="async" width="15" height="16" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Wikisource-logo.svg/23px-Wikisource-logo.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Wikisource-logo.svg/30px-Wikisource-logo.svg.png 2x" data-file-width="410" data-file-height="430" /></span></span> Wikisource har originalverk som rör <a href="https://sv.wikisource.org/wiki/en:Speech_to_the_Troops_at_Tilbury" class="extiw" title="src:en:Speech to the Troops at Tilbury">Elisabet I</a>. <div class="interProject wikisource" style="display:none;"><a href="https://sv.wikisource.org/wiki/en:Speech_to_the_Troops_at_Tilbury" class="extiw" title="src:en:Speech to the Troops at Tilbury">Elisabet I</a></div></li> <li><span typeof="mw:File"><span><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Wikisource-logo.svg/15px-Wikisource-logo.svg.png" decoding="async" width="15" height="16" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Wikisource-logo.svg/23px-Wikisource-logo.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Wikisource-logo.svg/30px-Wikisource-logo.svg.png 2x" data-file-width="410" data-file-height="430" /></span></span> Wikisource har originalverk som rör <a href="https://sv.wikisource.org/wiki/en:Elizabeth_I%27s_Farewell_Speech" class="extiw" title="src:en:Elizabeth I's Farewell Speech">Elisabet I</a>. <div class="interProject wikisource" style="display:none;"><a href="https://sv.wikisource.org/wiki/en:Elizabeth_I%27s_Farewell_Speech" class="extiw" title="src:en:Elizabeth I's Farewell Speech">Elisabet I</a></div></li> <li><a href="/wiki/William_Camden" title="William Camden">William Camden</a>. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.philological.bham.ac.uk/camden/"><i>Annales Rerum Gestarum Angliae et Hiberniae Regnante Elizabetha.</i></a> (1615 and 1625.) Hypertext utgåva med engelsk översättning. Dana F. Sutton (red.), 2000. Läst 7 december 2007.</li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.elizabethan-portraits.com/">Tudor and Elizabeth Portraits.</a> Porträtt av Elisabet och andra medlemmar av huset Tudor, för forskning och utbildning. Läst 15 december 2007.</li> <li><i>Annals of the Reformation and Establishment of Religion, and Other Various Occurrences in the Church of England, During Queen Elizabeth's Happy Reign</i> av John Strype (1824 ed.): <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.archive.org/details/annalsofreformat11stry">Vol. I, Pt. I</a>, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.archive.org/details/annalsofreformat0102stry">Vol. I, Pt. II</a>, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.archive.org/details/annalsofreformat0201stry">Vol. II, Pt. I</a>, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.archive.org/details/annalsofreformat0202stry">Vol. II., Pt. II</a>, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.archive.org/details/annalsofreformat0301stry">Vol. III, Pt. I</a>, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.archive.org/details/annalsofreformat0302stry">Vol. III, Pt. II</a>, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.archive.org/details/annalsofreformat04stry">Vol. IV</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.awesomestories.com/flicks/elizabeth-I">Elisabet I med sällsynta bilder från </a><a href="/wiki/British_Museum" title="British Museum">British Museum</a> och British Library</li></ul> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table class="navbox navbox-thlinkcolor" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="collapsible collapsed" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style=";background: #27408B; color: #FFE440;" colspan="3" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Englands_regenter" title="Mall:Englands regenter"><span title="Visa denna mall" style="border:none;;">v</span></a> <span style="font-size:80%;">•</span> <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Englands_regenter&action=edit"><span style="border:none;;" title="Redigera den här mallen">r</span></a></div></div><span style="font-size:110%;">Englands regenter</span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";text-align:center;line-height:1.1;;"><a href="/w/index.php?title=%C3%84tten_Wessex&action=edit&redlink=1" class="new" title="Ätten Wessex [inte skriven än]">Ätten Wessex</a><br /><small><i>(802–1013, 1014–1016 & 1042–1066)</i></small></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;line-height:1.4;;;" class="navbox-list navbox-odd"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Egbert_av_Wessex" title="Egbert av Wessex">Egbert</a> <b>•</b> <a href="/wiki/%C3%86thelwulf_av_Wessex" title="Æthelwulf av Wessex">Æthelwulf</a> <b>•</b> <a href="/wiki/%C3%86thelbald_av_Wessex" title="Æthelbald av Wessex">Æthelbald</a> <b>•</b> <a href="/wiki/%C3%86thelberht_av_Wessex" title="Æthelberht av Wessex">Æthelberht</a> <b>•</b> <a href="/wiki/%C3%86thelred_av_Wessex" title="Æthelred av Wessex">Æthelred</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Alfred_den_store" title="Alfred den store">Alfred den store</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Edvard_den_%C3%A4ldre" title="Edvard den äldre">Edvard den äldre</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Ethelweard_av_England" title="Ethelweard av England">Ethelweard</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Athelstan_av_England" title="Athelstan av England">Æthelstan den ärorike</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Edmund_I_av_England" title="Edmund I av England">Edmund I</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Edred_av_England" title="Edred av England">Edred</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Edwy_av_England" title="Edwy av England">Edwy den rättvise</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Edgar_av_England" title="Edgar av England">Edgar den fredlige</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Edvard_Martyren" title="Edvard Martyren">Edvard Martyren</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Ethelred_II_av_England" title="Ethelred II av England">Ethelred den villrådige</a> <b>•</b> <span style="color:grey">Sven Tveskägg</span> <b>•</b> <a href="/wiki/Ethelred_II_av_England" title="Ethelred II av England">Ethelred II</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Edmund_J%C3%A4rnsida" title="Edmund Järnsida">Edmund Järnsida</a> <b>•</b> <span style="color:grey">Knut den store <b>•</b> Harald Harfot <b>•</b> Hardeknut</span> <b>•</b> <a href="/wiki/Edvard_Bek%C3%A4nnaren" title="Edvard Bekännaren">Edvard Bekännaren</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Harald_Godwinson" class="mw-redirect" title="Harald Godwinson">Harald Godwinson</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Edgar_the_Aetheling" class="mw-redirect" title="Edgar the Aetheling">Edgar den fredlöse</a></div></td><td style="width:0%;padding:0px 0px 0px 2px;" rowspan="15"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Royal_arms_of_England.svg" class="mw-file-description" title="Englands riksvapen"><img alt="Englands riksvapen" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f7/Royal_arms_of_England.svg/100px-Royal_arms_of_England.svg.png" decoding="async" width="100" height="117" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f7/Royal_arms_of_England.svg/150px-Royal_arms_of_England.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f7/Royal_arms_of_England.svg/200px-Royal_arms_of_England.svg.png 2x" data-file-width="410" data-file-height="478" /></a></span></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";text-align:center;line-height:1.1;;"><a href="/w/index.php?title=Knytlinga%C3%A4tten&action=edit&redlink=1" class="new" title="Knytlingaätten [inte skriven än]">Knytlingaätten</a><br /><small><i>(1013–1014 & 1016–1042)</i></small></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;line-height:1.4;;;" class="navbox-list navbox-even"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Sven_Tvesk%C3%A4gg" title="Sven Tveskägg">Sven Tveskägg</a> <b>•</b> <span style="color:grey">Ethelred den villrådige <b>•</b> Edmund Järnsida</span> <b>•</b> <a href="/wiki/Knut_den_store" title="Knut den store">Knut den store</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Harald_Harfot" title="Harald Harfot">Harald Harfot</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Hardeknut" title="Hardeknut">Hardeknut</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";text-align:center;line-height:1.1;;"><a href="/wiki/Normander" title="Normander">Normandiska ätten</a><br /><small><i>(1066–1154)</i></small></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;line-height:1.4;;;" class="navbox-list navbox-odd"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Vilhelm_Er%C3%B6vraren" title="Vilhelm Erövraren">Vilhelm Erövraren</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Vilhelm_II_av_England" title="Vilhelm II av England">Vilhelm Rufus</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Henrik_I_av_England" title="Henrik I av England">Henrik Beauclerc</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Stefan_av_Blois" title="Stefan av Blois">Stefan av Blois</a> <b>•</b> (<a href="/wiki/Matilda_av_England" title="Matilda av England">Kejsarinnan Matilda</a>) <b>•</b> <a href="/wiki/Stefan_av_Blois" title="Stefan av Blois">Stefan av Blois</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";text-align:center;line-height:1.1;;"><a href="/wiki/Huset_Plantagenet" title="Huset Plantagenet">Ätten Plantagenet</a><br /><small><i>(1154–1399)</i></small></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;line-height:1.4;;;" class="navbox-list navbox-even"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Henrik_II_av_England" title="Henrik II av England">Henrik II</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Henrik_den_yngre" title="Henrik den yngre">Henrik den yngre</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Rikard_I_Lejonhj%C3%A4rta" title="Rikard I Lejonhjärta">Rikard Lejonhjärta</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Johan_av_England" title="Johan av England">Johan utan land</a> <b>•</b> (<a href="/wiki/Ludvig_VIII_av_Frankrike" title="Ludvig VIII av Frankrike">Ludvig Lejonet</a>) <b>•</b> <a href="/wiki/Henrik_III_av_England" title="Henrik III av England">Henrik III</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Edvard_I_av_England" title="Edvard I av England">Edvard I</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Edvard_II_av_England" title="Edvard II av England">Edvard II</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Edvard_III_av_England" title="Edvard III av England">Edvard III</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Rikard_II_av_England" title="Rikard II av England">Rikard II</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";text-align:center;line-height:1.1;;">Ätterna <a href="/wiki/Huset_Lancaster" title="Huset Lancaster">Lancaster</a> och <i><a href="/wiki/Huset_York" title="Huset York">York</a></i><br /><small><i>(1399–1485)</i></small></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;line-height:1.4;;;" class="navbox-list navbox-odd"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Henrik_IV_av_England" title="Henrik IV av England">Henrik IV</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Henrik_V_av_England" title="Henrik V av England">Henrik V</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Henrik_VI_av_England" title="Henrik VI av England">Henrik VI</a> <b>•</b> <i><a href="/wiki/Edvard_IV_av_England" title="Edvard IV av England">Edvard IV</a></i> <b>•</b> <a href="/wiki/Henrik_VI_av_England" title="Henrik VI av England">Henrik VI</a> <b>•</b> <i><a href="/wiki/Edvard_IV_av_England" title="Edvard IV av England">Edvard IV</a></i> <b>•</b> <i><a href="/wiki/Edvard_V_av_England" title="Edvard V av England">Edvard V</a></i> <b>•</b> <i><a href="/wiki/Rikard_III_av_England" title="Rikard III av England">Rikard III</a></i></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";text-align:center;line-height:1.1;;"><a href="/wiki/Huset_Tudor" title="Huset Tudor">Ätten Tudor</a><br /><small><i>(1485–1603)</i></small></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;line-height:1.4;;;" class="navbox-list navbox-even"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Henrik_VII_av_England" title="Henrik VII av England">Henrik VII</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Henrik_VIII_av_England" title="Henrik VIII av England">Henrik VIII</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Edvard_VI_av_England" title="Edvard VI av England">Edvard VI</a> <b>•</b> (<a href="/wiki/Jane_Grey" title="Jane Grey">Jane Grey</a>) <b>•</b> <a href="/wiki/Maria_I_av_England" title="Maria I av England">Maria I</a> & <a href="/wiki/Filip_II_av_Spanien" title="Filip II av Spanien">Filip</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Elisabet_I_av_England" class="mw-redirect" title="Elisabet I av England">Elisabet I</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";text-align:center;line-height:1.1;;"><a href="/wiki/Huset_Stuart" title="Huset Stuart">Ätten Stuart</a><br /><small><i>(1603–1649 & 1660–1707)</i></small></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;line-height:1.4;;;" class="navbox-list navbox-odd"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Jakob_I_av_England" title="Jakob I av England">Jakob I</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Karl_I_av_England" title="Karl I av England">Karl I</a> <b>•</b> <span style="color:grey">Samväldet</span> <b>•</b> <a href="/wiki/Karl_II_av_England" title="Karl II av England">Karl II</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Jakob_II_av_England" title="Jakob II av England">Jakob II</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Maria_II_av_England" title="Maria II av England">Maria II</a> & <a href="/wiki/Vilhelm_III_av_England" title="Vilhelm III av England">Vilhelm III</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Anna_av_Storbritannien" title="Anna av Storbritannien">Anna</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";text-align:center;line-height:1.1;;"><a href="/wiki/Engelska_samv%C3%A4ldet" title="Engelska samväldet">Engelska samväldet</a><br /><small><i>(1649–1660)</i></small></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;line-height:1.4;;;" class="navbox-list navbox-even"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Oliver_Cromwell" title="Oliver Cromwell">Oliver Cromwell</a> <b>•</b> <a href="/wiki/Richard_Cromwell" title="Richard Cromwell">Richard Cromwell</a></div></td></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-abovebelow" style=";" colspan="3"><a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_Englands_regenter" title="Lista över Englands regenter">Lista över Englands regenter</a> – <a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_Englands_regenter#Grafisk_tidsaxel_över_Englands_regenter" title="Lista över Englands regenter">Grafisk tidsaxel</a> – Namn inom parentes anger omstridda regenter</td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"><table cellspacing="0" class="navbox" style="border-spacing:0;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table cellspacing="0" class="nowraplinks hlist auktoritetsdata navbox-inner" style="border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;"><tbody><tr><th scope="row" class="navbox-group"><a href="/wiki/Auktoritetsdata" title="Auktoritetsdata">Auktoritetsdata</a></th><td class="navbox-list navbox-odd" style="text-align:left;border-left-width:2px;border-left-style:solid;width:100%;padding:0px;"><div style="padding:0em 0.25em;"> • <a rel="nofollow" class="external text" href="//www.worldcat.org/identities/lccn-n79081709">WorldCat</a> • <a href="/wiki/Virtual_International_Authority_File" title="Virtual International Authority File">VIAF</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://viaf.org/viaf/97107753">97107753</a></span> • <a href="/wiki/Library_of_Congress_Control_Number" title="Library of Congress Control Number">LCCN</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.loc.gov/authorities/names/n79081709">n79081709</a></span> • <a href="/wiki/International_Standard_Name_Identifier" title="International Standard Name Identifier">ISNI</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://isni.org/0000000121446237">0000 0001 2144 6237</a></span> • <a href="/wiki/Gemeinsame_Normdatei" title="Gemeinsame Normdatei">GND</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://d-nb.info/gnd/118529870">118529870</a></span> • <a href="/wiki/Libris_XL" title="Libris XL">Libris XL</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="//libris.kb.se/dbqssqqx3d0qkl9">dbqssqqx3d0qkl9</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="//libris.kb.se/katalogisering/search/libris?_limit=20&o=https%3A%2F%2Flibris.kb.se%2Fdbqssqqx3d0qkl9%23it">Katalogiserade verk.</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="//libris.kb.se/katalogisering/search/libris?_limit=20&o=https%3A%2F%2Flibris.kb.se%2Fdbqssqqx3d0qkl9%23it&p=contribution.agent.%40id&p=instanceOf.contribution.agent.%40id">Andra katalogiserade bidrag.</a></span> • <a href="/wiki/Syst%C3%A8me_universitaire_de_documentation" title="Système universitaire de documentation">SUDOC</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.idref.fr/027474526">027474526</a></span> • <a href="/wiki/Biblioth%C3%A8que_nationale_de_France" title="Bibliothèque nationale de France">BNF</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb12026274d">cb12026274d</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://data.bnf.fr/ark:/12148/cb12026274d">(data)</a></span> • <a href="/wiki/BIBSYS" title="BIBSYS">BIBSYS</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://authority.bibsys.no/authority/rest/authorities/html/12072604">12072604</a></span> • <a href="/wiki/Union_List_of_Artist_Names" title="Union List of Artist Names">ULAN</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="//www.getty.edu/vow/ULANFullDisplay?find=&role=&nation=&subjectid=500356869">500356869</a></span> • <a href="/wiki/National_Library_of_Australia" title="National Library of Australia">NLA</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="//nla.gov.au/anbd.aut-an36202236">36202236</a></span> • <a href="/wiki/Nationella_parlamentsbiblioteket" title="Nationella parlamentsbiblioteket">NDL</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.ndl.go.jp/auth/ndlna/00620625">00620625</a></span> • <a href="/wiki/Tjeckiska_nationalbiblioteket" title="Tjeckiska nationalbiblioteket">NKC</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleph.nkp.cz/F/?func=find-c&local_base=aut&ccl_term=ica=jn20000700037&CON_LNG=ENG">jn20000700037</a></span> • <a href="/wiki/Istituto_Centrale_per_il_Catalogo_Unico" title="Istituto Centrale per il Catalogo Unico">ICCU</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://opac.sbn.it/nome/MILV040355">MILV040355</a></span> • <a href="/wiki/Spaniens_nationalbibliotek" title="Spaniens nationalbibliotek">BNE</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogo.bne.es/uhtbin/authoritybrowse.cgi?action=display&authority_id=XX977626">XX977626</a></span> • <a href="/wiki/CiNii" title="CiNii">CiNii</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://ci.nii.ac.jp/author/DA02153851?l=en">DA02153851</a></span> • <a href="/wiki/Biblioteca_de_Catalunya" title="Biblioteca de Catalunya">CANTIC</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://cantic.bnc.cat/registres/CUCId/a1125354x">a1125354x</a></span> • <a href="/wiki/Alvin_(digital_kulturarvsplattform)" title="Alvin (digital kulturarvsplattform)">Alvin</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?pid=alvin-person:29002">alvin-person:29002</a></span></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table>    </div><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Elisabet_I&oldid=54807378">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Elisabet_I&oldid=54807378</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategorier</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Elisabet_I_av_England" title="Kategori:Elisabet I av England">Elisabet I av England</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Englands_drottningar" title="Kategori:Englands drottningar">Englands drottningar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Englands_regenter" title="Kategori:Englands regenter">Englands regenter</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Huset_Tudor" title="Kategori:Huset Tudor">Huset Tudor</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Kvinnliga_regenter_under_1500-talet" title="Kategori:Kvinnliga regenter under 1500-talet">Kvinnliga regenter under 1500-talet</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Kvinnliga_regenter_under_1600-talet" title="Kategori:Kvinnliga regenter under 1600-talet">Kvinnliga regenter under 1600-talet</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Engelska_politiker_under_1500-talet" title="Kategori:Engelska politiker under 1500-talet">Engelska politiker under 1500-talet</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Personer_i_England_under_1600-talet" title="Kategori:Personer i England under 1600-talet">Personer i England under 1600-talet</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:F%C3%B6dda_1533" title="Kategori:Födda 1533">Födda 1533</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Avlidna_1603" title="Kategori:Avlidna 1603">Avlidna 1603</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Kvinnor" title="Kategori:Kvinnor">Kvinnor</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Gravsatta_i_Westminster_Abbey" title="Kategori:Gravsatta i Westminster Abbey">Gravsatta i Westminster Abbey</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Pretendenter_till_Frankrikes_tron" title="Kategori:Pretendenter till Frankrikes tron">Pretendenter till Frankrikes tron</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Reformationen_i_England" title="Kategori:Reformationen i England">Reformationen i England</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Personer_fr%C3%A5n_Greenwich" title="Kategori:Personer från Greenwich">Personer från Greenwich</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_med_text_p%C3%A5_engelska" title="Kategori:Artiklar med text på engelska">Artiklar med text på engelska</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_med_sl%C3%A4kttr%C3%A4d" title="Kategori:Artiklar med släktträd">Artiklar med släktträd</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Enwp" title="Kategori:Enwp">Enwp</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_VIAF" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF">Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LCCN" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN">Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_ISNI" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI">Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_GND" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från GND">Wikipediaartiklar med identifierare från GND</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LibrisXL" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL">Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNF" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNF">Wikipediaartiklar med identifierare från BNF</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BIBSYS" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BIBSYS">Wikipediaartiklar med identifierare från BIBSYS</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_ULAN" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från ULAN">Wikipediaartiklar med identifierare från ULAN</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_NLA" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från NLA">Wikipediaartiklar med identifierare från NLA</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNE" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNE">Wikipediaartiklar med identifierare från BNE</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_CANTIC" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från CANTIC">Wikipediaartiklar med identifierare från CANTIC</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_Alvin" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från Alvin">Wikipediaartiklar med identifierare från Alvin</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Utm%C3%A4rkta_artiklar" title="Kategori:Wikipedia:Utmärkta artiklar">Wikipedia:Utmärkta artiklar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Basartiklar" title="Kategori:Wikipedia:Basartiklar">Wikipedia:Basartiklar</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 28 maj 2024 kl. 14.15.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Elisabet_I&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-f69cdc8f6-gbbp4","wgBackendResponseTime":191,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"1.001","walltime":"1.136","ppvisitednodes":{"value":51096,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":355521,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":102423,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":18,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":122341,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":1,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 855.656 1 -total"," 33.62% 287.643 54 Mall:Citation/core"," 24.96% 213.560 41 Mall:Citation"," 14.50% 124.057 1 Mall:Regent"," 10.34% 88.439 11 Mall:Webbref"," 9.42% 80.574 1 Mall:Anfäder"," 9.00% 77.006 11 Mall:Cite_web"," 8.45% 72.284 15 Mall:Släktträd"," 7.50% 64.193 15 Mall:Släktträd/steg2"," 4.71% 40.341 1 Mall:Englands_regenter"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.099","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":5841808,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-api-int.codfw.main-849f99967d-twdkw","timestamp":"20241122162217","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Elisabet I","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Elisabet_I","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q7207","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q7207","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2003-10-07T15:23:22Z","dateModified":"2024-05-28T13:15:11Z","image":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/e\/e5\/Elizabeth1England.jpg","headline":"regerande drottning av England och Irland 1558\u20131603"}</script> </body> </html>