CINXE.COM

<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN" "http://www.w3.org/TR/1998/REC-html40-19980424/loose.dtd"> <html lang="sv"><head><title>933-934 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati)</title> <script type="text/javascript" language="JavaScript"></script> <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"> <link rel='shortcut icon' href='/favicon.png'> <base href="https://runeberg.org/nfba/">  <link rev="made" href="mailto:editors@runeberg.org" > <link rel="image_src" href="https://runeberg.org/img/nfba/0529.4.png" > <link rel="toc" href="/nfba/" > <link rel="previous" href="0528.html" > <link rel="next" href="0530.html" > <meta name="keywords" content="Nordic, Literature, Swedish, svenska" > <meta http-equiv="content-language" content="sv">  <meta name="DC.Language" scheme="ISO639-1" content="sv" > <meta name="DC.Publisher" content="Project Runeberg" > <meta name="DC.Publisher.Address" content="editors@runeberg.org" > <meta name="DC.Date" content="1904" > <meta name="DC.Relation.IsPartOf" scheme="URL" content="/nfba/" > <meta name="DC.Relation.IsPartOf" content="Nordisk familjebok. Uggleupplagan. 1. A - Armati" > <meta name="DC.Title" content="933-934 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati)" > <link rel="StyleSheet" href="/runeberg.css" type="text/css" title="Main style-sheet" media="screen, print"> </head> <body bgcolor="#ffffff" alink="#ff8000" vlink="#780000" link="#c00000" text="#000000" > <form action="/search.pl" method=get enctype="application/x-www-form-urlencoded" accept-charset="UTF-8"><table cellpadding=0 cellspacing=0 > <tr > <td valign=top rowspan=2 bgcolor=black ><a href="/" ><img src="/img/runeberg.gif" width=64 height=122 border=0 alt="- Project Runeberg - " ></a></td><td > </td><td valign=top align=left height=100 ><a href="/nf/" >Nordisk familjebok</a> / <a href="/nfba/" >Uggleupplagan. 1. A - Armati</a> / 933-934 (1904) Tema: <a href="/tema/refer.html" >Reference</a> <a href="/nfba/" >Table of Contents / Inneh氓ll</a> | <a href="0528.html" ><< Previous</a> | <a href="0530.html" >Next >></a> </td></tr> <tr > <td colspan=2 bgcolor=black style=" font-family: helvetica; text-decoration: none; color: white" >  <a href="/" style="font-family: helvetica; text-decoration: none; color: white">Project Runeberg</a> | <a href="/katalog.html" style="font-family: helvetica; text-decoration: none; color: white">Catalog</a> | <a href="/rc.pl" style="font-family: helvetica; text-decoration: none; color: white" >Recent Changes</a> | <a href="/admin/sponsors.html" title="Your donation keeps us going" style="font-family: helvetica; text-decoration: none; color: orange; ">Donate</a> | <a href="mailto:editors@runeberg.org?subject=Comments on nfba/0529.html" style="font-family: helvetica; text-decoration: none; color: white">Comments?</a> | <input type=text value="" name=q size=18 maxlength=256> <input type=hidden value="nfba" name=dir > <input name=btnG type=submit value="search" title="Search with Google or Bing, limited to the current directory (nfba). An empty search brings up the author search form.">   </td></tr></table></form> <a href="/admin/sponsors.html" ><img src="/admin/donation.png" width="468" height="60" alt="" border="0" ></a> <a href="/img/nfba/0529.1.tif" >Full resolution (TIFF)</a> - On this page / p氓 denna sida - Andalusien, den sydligaste delen af den pyreneiska - Andalusit, miner., basisk kiselsyrad lerjord - Andamanerna (Andaman-枚arna), asiatisk 枚grupp i Bengaliska viken - Andaman-枚arna. Se Andamanerna - Andamento (it.), fortskridning; mus., mellansats i en fuga - Andante (it.), t盲mligen l氓ngsam - Andantino (it.), mus. Se Andante - Andchoi, stad i norra Afganistan <img src="/img/nfba/0529.4.png" alt="scanned image" width="920" height="1387" > <a href="0528.html" ><< prev. page << f枚reg. sida <<</a>     <a href="0530.html" >>> n盲sta sida >> next page >></a> <hr noshade> Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? <a href="/proof.pl?src=nfba/0529&size=4" >Proofread the page now!</a> H盲r nedan syns maskintolkade texten fr氓n faksimilbilden ovan. Ser du n氓got fel? <a href="/proof.pl?src=nfba/0529&size=4" >Korrekturl盲s sidan nu!</a>  This page has been proofread at least once. <a href="/rc.pl?action=diff&src=nfba/0529" >(diff)</a> <a href="/rc.pl?action=history&src=nfba/0529" >(history)</a> Denna sida har korrekturl盲sts minst en g氓ng. <a href="/rc.pl?action=diff&src=nfba/0529" >(skillnad)</a> <a href="/rc.pl?action=history&src=nfba/0529" >(historik)</a> half枚n, innefattar de gamla moriska konungarikena Granada, Ja茅n, Cordoba och Sevilla. F枚r n盲rvarande 盲r landet indeladt i 8 provinser: Almeria, Granada, M谩laga, Ja茅n, Cordoba, Sevilla, Cadiz och Huelva. Sammanlagda arealen 87,571 kvkm. 3,562,606 inv. (1900). Spanjorerna sj盲lfva skilja mellan H枚g-Andalusien (Andalucia alta) och L氓g-Andalusien (Andalucia baja). De f枚rst氓 med det f枚rra de h枚gl盲nda trakterna omkring Guadalquivirs 枚fre lopp samt Granadas bergsterrasser med deras h枚gplat氓er och v盲ldiga kedjor, af hvilka Sierra Nevada 盲r den h枚gsta. Det motsvarar det moriska konungariket Granada. L氓g-Andalusien utg枚res af det s. k. B忙tiska l氓glandet omkring Guadalquivirs mellersta och nedre lopp med dess hufvuddelar: den sm氓kulliga Campi帽a de Cordoba och sl盲tten omkring Sevilla. Den mot norr bel盲gna delen af landet fylles till en betydande del af det marianska bergsystemet med dess hufvudmassa, den s. k. Sierra Morena, af inv氓narna vanligen blott kallad la Sierra. Stora delar af landet upptagas af st盲pper, s氓som granadinska och b忙tiska st盲pperna, af hvilka den senare utbreder sig p氓枚mse sidor om floden Genils nedre lopp. St盲ppartade 盲ro 盲fven de salthaltiga sumptrakter, som under namn af "las marasuras" finnas p氓 v盲nstra stranden af nedre Guadalquivir. Dessutom finnas andra vidstr盲ckta marker, hvilka ligga fullkomligt ouppodlade dels af brist p氓 folk, dels till f枚ljd af sin fattigdom p氓 vatten. L氓glandet omkring Guadalquivir 盲r visserligen af naturen fruktbart, men endast till en ringa del odladt. De rikaste nejderna i landet 盲ro de s. k. Vegas ("fruktbara sl盲tter"), af hvilka den, som ligger omkring Granada, 盲r mest ber枚md. Oaktadt jordbrukets j盲mf枚relsevis l氓ga st氓ndpunkt frambringar landet, till f枚ljd af sitt omv盲xlande klimat och sin fruktbara jordm氓n, de mest olika v盲xtalster. L氓glandet gifver hvete (vida ut枚fver behofvet), majs, tr盲dg氓rdsv盲xter, olja, vin och sydfrukter, i synnerhet oranger. H枚g-Andalusien bjuder 盲fven p氓 en rik omv盲xling af frukter och s盲desslag; och i den af naturen gynnade kusttrakten vid Medelhafvet finnes olja, vin, alla slags sydfrukter, sockerr枚r, bomull och kochenill. N盲st 氓kerbruket 盲r boskapssk枚tseln inv氓narnas hufvudn盲ring. A:s h盲star hafva vunnit stor ryktbarhet, och fr氓n A. komma de b盲sta tjurarna f枚r tjurf盲ktningarna. Landet 盲r 盲fven rikt p氓 mineral, och bergshandteringen har p氓 de sista 氓ren vunnit i utveckling; 盲fven mycket hafssalt beredes. – Inv氓narna, andalusierna, 盲ro ett blandningsfolk, som uppkommit genom f枚rening mellan de 盲kta spanjorerna och morerna eller araberna, landets forne herrar. F枚r 枚frigt p氓minna b氓de ansiktstyp, seder, spr氓k och nationalkarakt盲r om befolkningens 枚sterl盲ndska ursprung. I n氓gra afl盲gsna trakter 盲ro inbyggarna af n盲stan oblandad morisk ras och kallas moriscos. Utom den morisk-spanska befolkningen finnas 盲fven flere tusen zigenare (gitanos). A. var i 盲ldsta tider bebodt af turdetanerna, ett iberiskt folk. Sedermera anlade fenicierna kolonier d盲rst盲des (Tartessus, Gades), och landet er枚frades af kartagerna, som dock 201 f. Kr. m氓ste afst氓 det till romarna. Under dem bildade det en del af provinsen B忙tica och blef medelpunkten f枚r den romerska odlingen i Spanien. Skalden Lucanus, filosofen Seneca och kejsar Trajanus voro f枚dda d盲r. Under folkvandringen intogs det f枚rst af vandalerna (och fick efter dem namnet Vandalitia eller Vandalusia), sedan af v盲stgoterna. 711 f枚ll det f枚r araberna, och Cordoba blef hufvudstad f枚r det nya kalifat, som 755 bildades i Spanien. D氓 kalif-盲tten 1051 utdog, s枚nderf枚ll landet i flere moriska konungariken. Fr氓n dessa er枚frades 1238–48 Sevilla, Cordoba och Ja茅n af kastilianerna, och slutligen, 1492, f枚ll morernas sista besittning p氓 half枚n, Granada. De kristnes blinda of枚rdragsamhet dref de flitige moriske inbyggarna ur landet, och d盲rigenom lades grunden till A:s f枚rfall. Af landets m氓nga st盲der 盲ro de ber枚mdaste Ja茅n, Cordoba, Sevilla, Jerez de la Frontera och Cadiz samt det lilla Palos, fr氓n hvilket Columbus afseglade p氓 sin f枚rsta uppt盲cktsresa. HJR. (J. F. N.) Andalusit, miner., best氓r af basisk kiselsyrad lerjord, Al2SiO5. Kristalliserar vanligen i rombiska, fyrsidiga prismor med r枚daktig, i blekgr氓tt 枚fverg氓ende f盲rg och n氓got genomskinliga kanter. Antr盲ffades f枚rst i Andalusien (d盲raf namnet), men har sedermera blifvit funnen i m氓nga andra l盲nder. Finnes 盲fven i Falu grufva. P. T. C. (A. HNG.) Andamanerna (Andaman-枚arna), asiatisk 枚grupp i Bengaliska viken s. om Kap Negrais, mellan 10掳 och 14掳 n. br. Arealen 6,497 kvkm. 24,649 inv. (1901). De st枚rsta 枚arna i denna grupp 盲ro Nord-Andaman, Mellersta Andaman och Syd-Andaman, skilda fr氓n hvarandra endast genom smala sund. De 盲ro alla bergiga (h枚gsta toppen 960 m.); bergen best氓 af kvadersten och skiffer, utom p氓 den lilla Barren-枚n, som 盲r vulkanisk. De ega en rik och yppig v盲xtlighet. Klimatet 盲r mycket fuktigt (3,800 mm. nederb枚rd). Deras inf枚dda, f枚ga talrika, befolkning kallas minkopier och tillh枚r samma m枚rkhyade, ullh氓riga ras (negritier), som tr盲ffas flerst盲des i syd枚stra Asien. De 盲ro delade i minst 9 stammar med olika dialekter och st氓 i kulturellt h盲nseende mycket l氓gt. 脜r 1789 anlade engelsm盲nnen en koloni vid Cornwallis p氓 Nord-Andaman, men redan tre 氓r d盲refter 枚fvergafs orten f枚r sitt osunda klimat. 1857 uppstod en ny koloni vid hamnen Blair p氓 Syd-Andaman, hvilken blef f枚rvisningsort f枚r under indiska upproret f氓ngna seapoys och f枚r missd氓dare. Lord Mayo, Indiens engelske generalguvern枚r, m枚rdades d盲r 1872. Straffkolonien, som 盲r tillh氓ll endast f枚r lifstidsf氓ngar, r盲knar omkr. 15,000 pers. Andaman-枚arna. Se Andamanerna. Andamento (it.), fortskridning; mus., mellansats i en fuga. Andante (it.), "g氓ende", mus., en tempobeteckning, som angifver en m氓ttlig och lugn, t盲mligen l氓ngsam r枚relsegrad, emellan adagio och allegro, men n盲rmare det f枚rra. V盲l att m盲rka, betyder pi霉 andante "fortare" (och icke "l氓ngsammare"), meno andante d盲remot "l氓ngsammare". – Andante 盲r 盲fven ben盲mning p氓 frist氓ende tonstycken i detta tempo och ofta namn p氓 den l氓ngsamma satsen (vanligen den andra) i en sonat, symfoni, instrumentalkvartett. Ej s盲llan utg枚res ett andante af tema med variationer. – Andantino (diminutiv, af andante), en tempobeteckning, som egentl. utm盲rker en lindrigt l氓ngsammare r枚relsegrad 盲n andante, men af m氓nga h氓lles f枚r en lindrigt hastigare 盲n detta. Andantino betyder ocks氓 ett andante-stycke af ringare omf氓ng och enklare byggnad. Andantino (it.), mus. Se Andante. Andchoi, stad i norra Afganistan, v. om Balch, p氓 v盲gen mellan Samarkand och Herat. Omkr.   <a href="0528.html" ><< prev. page << f枚reg. sida <<</a>     <a href="0530.html" >>> n盲sta sida >> next page >></a> <hr noshade><tt>Project Runeberg, Sun Feb 25 16:51:51 2024 (aronsson) <a href="/rc.pl?action=diff&src=nfba/0529" >(diff)</a> <a href="/rc.pl?action=history&src=nfba/0529" >(history)</a> <a href="/download.pl?mode=work&work=nfba" >(download)</a> <a href="0528.html" ><< Previous</a> <a href="0530.html" >Next >></a> https://runeberg.org/nfba/0529.html</tt> <a href="https://validator.w3.org/check?uri=https://runeberg.org/nfba/0529.html" ><img border="0" src="/admin/html40.png" alt="Valid HTML 4.0!" height="31" width="88"></a> <a href="https://www.defectivebydesign.org/drm-free" ><img border=0 src="/admin/drmfree.png" alt="All our files are DRM-free" height=31 width=88></a>  </body></html>