CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-enabled skin-theme-clientpref-day vector-sticky-header-enabled vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Den Helige Ande – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-enabled skin-theme-clientpref-day vector-sticky-header-enabled vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""],"wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"14cfbf78-6559-46b0-9445-2d2094716962","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Den_Helige_Ande","wgTitle":"Den Helige Ande","wgCurRevisionId":55331932,"wgRevisionId":55331932,"wgArticleId":139641,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Samtliga artiklar med vem-mallar","Artiklar med vem-mallar 2023-04","Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF","Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN","Wikipediaartiklar med identifierare från GND","Wikipediaartiklar med identifierare från BNF","Wikipediaartiklar med identifierare från BNE","Kristen teologi","Ekumeniska koncilier","Systematisk teologi","Tanakh","Personer i Gamla Testamentet","Personer i Nya testamentet","Judendom","Koranen","Islamisk teologi"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Den_Helige_Ande","wgRelevantArticleId":139641,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":60000,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q37302","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false}; RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.gadget.WikidataDescriptionStyles":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.gadget.WikidataDescription","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022","ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.WikidataDescriptionStyles%2Cbabel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.21"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e8/Rom%2C_Vatikan%2C_Basilika_St._Peter%2C_Die_Taube_des_Heiligen_Geistes_%28Cathedra_Petri%2C_Bernini%29.jpg/1200px-Rom%2C_Vatikan%2C_Basilika_St._Peter%2C_Die_Taube_des_Heiligen_Geistes_%28Cathedra_Petri%2C_Bernini%29.jpg"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="1625"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e8/Rom%2C_Vatikan%2C_Basilika_St._Peter%2C_Die_Taube_des_Heiligen_Geistes_%28Cathedra_Petri%2C_Bernini%29.jpg/960px-Rom%2C_Vatikan%2C_Basilika_St._Peter%2C_Die_Taube_des_Heiligen_Geistes_%28Cathedra_Petri%2C_Bernini%29.jpg"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="1083"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="867"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Den Helige Ande – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Den_Helige_Ande"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Den_Helige_Ande"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Den_Helige_Ande rootpage-Den_Helige_Ande skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" title="Huvudmeny" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-menu mw-ui-icon-wikimedia-menu"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Huvudmeny</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z"><span>Huvudsida</span></a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion"><span>Introduktion</span></a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker"><span>Deltagarportalen</span></a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen"><span>Bybrunnen</span></a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r"><span>Senaste ändringarna</span></a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x"><span>Slumpartikel</span></a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons"><span>Ladda upp filer</span></a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt"><span>Kontakta Wikipedia</span></a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp"><span>Hjälp</span></a></li><li id="n-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor"><span>Specialsidor</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <span class="mw-logo-container skin-invert"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </span> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"><span class="vector-icon mw-ui-icon-search mw-ui-icon-wikimedia-search"></span> <span>Sök</span> </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > <span class="cdx-text-input__icon cdx-text-input__start-icon"></span> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-appearance mw-ui-icon-wikimedia-appearance"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Utseende</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="https://donate.wikimedia.org/?wmf_source=donate&wmf_medium=sidebar&wmf_campaign=sv.wikipedia.org&uselang=sv" class=""><span>Stöd Wikipedia</span></a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Den+Helige+Ande" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class=""><span>Skapa konto</span></a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Den+Helige+Ande" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class=""><span>Logga in</span></a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-ellipsis mw-ui-icon-wikimedia-ellipsis"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Personliga verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="https://donate.wikimedia.org/?wmf_source=donate&wmf_medium=sidebar&wmf_campaign=sv.wikipedia.org&uselang=sv"><span>Stöd Wikipedia</span></a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Den+Helige+Ande" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"><span class="vector-icon mw-ui-icon-userAdd mw-ui-icon-wikimedia-userAdd"></span> <span>Skapa konto</span></a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Den+Helige+Ande" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"><span class="vector-icon mw-ui-icon-logIn mw-ui-icon-wikimedia-logIn"></span> <span>Logga in</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering"><span>läs mer</span></a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y"><span>Bidrag</span></a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Den_Helige_Ande_i_kristendomen_–_Bibelhistorisk_översikt" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Den_Helige_Ande_i_kristendomen_–_Bibelhistorisk_översikt"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1</span> <span>Den Helige Ande i kristendomen – Bibelhistorisk översikt</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Den_Helige_Ande_i_kristendomen_–_Bibelhistorisk_översikt-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Den Helige Ande i kristendomen – Bibelhistorisk översikt</span> </button> <ul id="toc-Den_Helige_Ande_i_kristendomen_–_Bibelhistorisk_översikt-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Den_Helige_Ande_i_Gamla_Testamentet/Tanakh" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Den_Helige_Ande_i_Gamla_Testamentet/Tanakh"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.1</span> <span>Den Helige Ande i Gamla Testamentet/Tanakh</span> </div> </a> <ul id="toc-Den_Helige_Ande_i_Gamla_Testamentet/Tanakh-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Den_Helige_Ande_i_Nya_Testamentet" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Den_Helige_Ande_i_Nya_Testamentet"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.2</span> <span>Den Helige Ande i Nya Testamentet</span> </div> </a> <ul id="toc-Den_Helige_Ande_i_Nya_Testamentet-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Den_Helige_Ande_i_kristendomen_–_systematisk_teologi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Den_Helige_Ande_i_kristendomen_–_systematisk_teologi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2</span> <span>Den Helige Ande i kristendomen – systematisk teologi</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Den_Helige_Ande_i_kristendomen_–_systematisk_teologi-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Den Helige Ande i kristendomen – systematisk teologi</span> </button> <ul id="toc-Den_Helige_Ande_i_kristendomen_–_systematisk_teologi-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Andens_verksamhet" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Andens_verksamhet"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1</span> <span>Andens verksamhet</span> </div> </a> <ul id="toc-Andens_verksamhet-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Livgivare" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Livgivare"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1.1</span> <span>Livgivare</span> </div> </a> <ul id="toc-Livgivare-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Talar_budskap_från_Gud" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Talar_budskap_från_Gud"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1.2</span> <span>Talar budskap från Gud</span> </div> </a> <ul id="toc-Talar_budskap_från_Gud-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Förenar_med_Gud" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Förenar_med_Gud"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1.3</span> <span>Förenar med Gud</span> </div> </a> <ul id="toc-Förenar_med_Gud-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Ber" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Ber"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1.4</span> <span>Ber</span> </div> </a> <ul id="toc-Ber-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Helgar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Helgar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1.5</span> <span>Helgar</span> </div> </a> <ul id="toc-Helgar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kraftgärningar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Kraftgärningar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1.6</span> <span>Kraftgärningar</span> </div> </a> <ul id="toc-Kraftgärningar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Andens_gåvor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Andens_gåvor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1.7</span> <span>Andens gåvor</span> </div> </a> <ul id="toc-Andens_gåvor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kraft_att_vittna" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Kraft_att_vittna"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1.8</span> <span>Kraft att vittna</span> </div> </a> <ul id="toc-Kraft_att_vittna-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Välbefinnande" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Välbefinnande"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1.9</span> <span>Välbefinnande</span> </div> </a> <ul id="toc-Välbefinnande-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Försmak_och_garanti" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Försmak_och_garanti"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1.10</span> <span>Försmak och garanti</span> </div> </a> <ul id="toc-Försmak_och_garanti-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kyrkan" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Kyrkan"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1.11</span> <span>Kyrkan</span> </div> </a> <ul id="toc-Kyrkan-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Att_ta_emot_Anden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Att_ta_emot_Anden"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1.12</span> <span>Att ta emot Anden</span> </div> </a> <ul id="toc-Att_ta_emot_Anden-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Ontologi_–_Andens_väsen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Ontologi_–_Andens_väsen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.2</span> <span>Ontologi – Andens väsen</span> </div> </a> <ul id="toc-Ontologi_–_Andens_väsen-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Anden_är_en_person" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Anden_är_en_person"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.2.1</span> <span>Anden är en person</span> </div> </a> <ul id="toc-Anden_är_en_person-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Anden_interagerar_med_Fadern_och_Sonen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Anden_interagerar_med_Fadern_och_Sonen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.2.2</span> <span>Anden interagerar med Fadern och Sonen</span> </div> </a> <ul id="toc-Anden_interagerar_med_Fadern_och_Sonen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Anden_bär_Gudomliga_namn" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Anden_bär_Gudomliga_namn"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.2.3</span> <span>Anden bär Gudomliga namn</span> </div> </a> <ul id="toc-Anden_bär_Gudomliga_namn-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Anden_omnämns_omväxlande_med_Gud" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Anden_omnämns_omväxlande_med_Gud"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.2.4</span> <span>Anden omnämns omväxlande med Gud</span> </div> </a> <ul id="toc-Anden_omnämns_omväxlande_med_Gud-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Anden_har_en_unik_relation_med_Gud" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Anden_har_en_unik_relation_med_Gud"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.2.5</span> <span>Anden har en unik relation med Gud</span> </div> </a> <ul id="toc-Anden_har_en_unik_relation_med_Gud-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Anden_har_Gudomliga_egenskaper" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Anden_har_Gudomliga_egenskaper"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.2.6</span> <span>Anden har Gudomliga egenskaper</span> </div> </a> <ul id="toc-Anden_har_Gudomliga_egenskaper-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Anden_gör_sådant_som_bara_Gud_kan" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Anden_gör_sådant_som_bara_Gud_kan"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.2.7</span> <span>Anden gör sådant som bara Gud kan</span> </div> </a> <ul id="toc-Anden_gör_sådant_som_bara_Gud_kan-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Anden_utgår" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Anden_utgår"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.2.8</span> <span>Anden utgår</span> </div> </a> <ul id="toc-Anden_utgår-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Ortodox_teologi_–_Anden_utgår_av_Fadern" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Ortodox_teologi_–_Anden_utgår_av_Fadern"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.2.9</span> <span>Ortodox teologi – Anden utgår av Fadern</span> </div> </a> <ul id="toc-Ortodox_teologi_–_Anden_utgår_av_Fadern-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Katolsk_och_protestantisk_teologi_–_Anden_utgår_av_Fadern_och_Sonen_–_Filioque" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Katolsk_och_protestantisk_teologi_–_Anden_utgår_av_Fadern_och_Sonen_–_Filioque"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.2.10</span> <span>Katolsk och protestantisk teologi – Anden utgår av Fadern och Sonen – Filioque</span> </div> </a> <ul id="toc-Katolsk_och_protestantisk_teologi_–_Anden_utgår_av_Fadern_och_Sonen_–_Filioque-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Litteratur_–_Systematisk_teologi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Litteratur_–_Systematisk_teologi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.3</span> <span>Litteratur – Systematisk teologi</span> </div> </a> <ul id="toc-Litteratur_–_Systematisk_teologi-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Pentekostal_och_karismatisk_teologi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Pentekostal_och_karismatisk_teologi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.3.1</span> <span>Pentekostal och karismatisk teologi</span> </div> </a> <ul id="toc-Pentekostal_och_karismatisk_teologi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Den_Helige_Ande_i_kristendomen_–_dogmhistoria" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Den_Helige_Ande_i_kristendomen_–_dogmhistoria"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3</span> <span>Den Helige Ande i kristendomen – dogmhistoria</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Den_Helige_Ande_i_kristendomen_–_dogmhistoria-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Den Helige Ande i kristendomen – dogmhistoria</span> </button> <ul id="toc-Den_Helige_Ande_i_kristendomen_–_dogmhistoria-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Ontologi_–_Andens_väsen_2" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Ontologi_–_Andens_väsen_2"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1</span> <span>Ontologi – Andens väsen</span> </div> </a> <ul id="toc-Ontologi_–_Andens_väsen_2-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Dynamism,_dynamisk_monarkianism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Dynamism,_dynamisk_monarkianism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1.1</span> <span>Dynamism, dynamisk monarkianism</span> </div> </a> <ul id="toc-Dynamism,_dynamisk_monarkianism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Modalism,_modalistisk_monarkianism,_sabellianism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Modalism,_modalistisk_monarkianism,_sabellianism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1.2</span> <span>Modalism, modalistisk monarkianism, sabellianism</span> </div> </a> <ul id="toc-Modalism,_modalistisk_monarkianism,_sabellianism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Arianism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Arianism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1.3</span> <span>Arianism</span> </div> </a> <ul id="toc-Arianism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Athanasios_av_Alexandria" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Athanasios_av_Alexandria"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1.4</span> <span>Athanasios av Alexandria</span> </div> </a> <ul id="toc-Athanasios_av_Alexandria-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Första_ekumeniska_konciliet_i_Nicaea_325" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Första_ekumeniska_konciliet_i_Nicaea_325"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1.5</span> <span>Första ekumeniska konciliet i Nicaea 325</span> </div> </a> <ul id="toc-Första_ekumeniska_konciliet_i_Nicaea_325-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Pneumatomacherna,_makedonierna" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Pneumatomacherna,_makedonierna"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1.6</span> <span>Pneumatomacherna, makedonierna</span> </div> </a> <ul id="toc-Pneumatomacherna,_makedonierna-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kappadokiska_fäderna" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Kappadokiska_fäderna"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1.7</span> <span>Kappadokiska fäderna</span> </div> </a> <ul id="toc-Kappadokiska_fäderna-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Utgår" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Utgår"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1.8</span> <span>Utgår</span> </div> </a> <ul id="toc-Utgår-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Ekumeniska_konciliet_i_Konstantinopel_381" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Ekumeniska_konciliet_i_Konstantinopel_381"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1.9</span> <span>Ekumeniska konciliet i Konstantinopel 381</span> </div> </a> <ul id="toc-Ekumeniska_konciliet_i_Konstantinopel_381-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Filioque" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Filioque"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1.10</span> <span>Filioque</span> </div> </a> <ul id="toc-Filioque-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Athanasianska_trosbekännelsen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Athanasianska_trosbekännelsen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1.11</span> <span>Athanasianska trosbekännelsen</span> </div> </a> <ul id="toc-Athanasianska_trosbekännelsen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Reformationstidevarvet" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Reformationstidevarvet"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1.12</span> <span>Reformationstidevarvet</span> </div> </a> <ul id="toc-Reformationstidevarvet-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Andens_verksamhet_2" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Andens_verksamhet_2"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.2</span> <span>Andens verksamhet</span> </div> </a> <ul id="toc-Andens_verksamhet_2-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Montanismen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Montanismen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.2.1</span> <span>Montanismen</span> </div> </a> <ul id="toc-Montanismen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Ekumeniska_konciliet_i_Konstantinopel_381_2" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Ekumeniska_konciliet_i_Konstantinopel_381_2"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.2.2</span> <span>Ekumeniska konciliet i Konstantinopel 381</span> </div> </a> <ul id="toc-Ekumeniska_konciliet_i_Konstantinopel_381_2-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Reformationen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Reformationen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.2.3</span> <span>Reformationen</span> </div> </a> <ul id="toc-Reformationen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Pingströrelsen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Pingströrelsen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.2.4</span> <span>Pingströrelsen</span> </div> </a> <ul id="toc-Pingströrelsen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Den_karismatiska_väckelsen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Den_karismatiska_väckelsen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.2.5</span> <span>Den karismatiska väckelsen</span> </div> </a> <ul id="toc-Den_karismatiska_väckelsen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Litteratur_–_Dogmhistoria" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Litteratur_–_Dogmhistoria"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.3</span> <span>Litteratur – Dogmhistoria</span> </div> </a> <ul id="toc-Litteratur_–_Dogmhistoria-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Den_Helige_Ande_i_judendomen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Den_Helige_Ande_i_judendomen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4</span> <span>Den Helige Ande i judendomen</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Den_Helige_Ande_i_judendomen-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Den Helige Ande i judendomen</span> </button> <ul id="toc-Den_Helige_Ande_i_judendomen-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Litteratur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Litteratur"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.1</span> <span>Litteratur</span> </div> </a> <ul id="toc-Litteratur-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Den_Helige_Ande_i_islam" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Den_Helige_Ande_i_islam"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5</span> <span>Den Helige Ande i islam</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Den_Helige_Ande_i_islam-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Den Helige Ande i islam</span> </button> <ul id="toc-Den_Helige_Ande_i_islam-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Helig_Ande" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Helig_Ande"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.1</span> <span>Helig Ande</span> </div> </a> <ul id="toc-Helig_Ande-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Sin_Ande" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Sin_Ande"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.2</span> <span>Sin Ande</span> </div> </a> <ul id="toc-Sin_Ande-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Anden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Anden"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.3</span> <span>Anden</span> </div> </a> <ul id="toc-Anden-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Isa/Jesus_och_Anden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Isa/Jesus_och_Anden"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.4</span> <span>Isa/Jesus och Anden</span> </div> </a> <ul id="toc-Isa/Jesus_och_Anden-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Teologi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Teologi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.5</span> <span>Teologi</span> </div> </a> <ul id="toc-Teologi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Litteratur_2" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Litteratur_2"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.6</span> <span>Litteratur</span> </div> </a> <ul id="toc-Litteratur_2-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Källor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Källor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6</span> <span>Källor</span> </div> </a> <ul id="toc-Källor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" title="Innehållsförteckning" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-listBullet mw-ui-icon-wikimedia-listBullet"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Växla innehållsförteckningen</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading"><span class="mw-page-title-main">Den Helige Ande</span></h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 103 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-103" aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-language-progressive mw-ui-icon-wikimedia-language-progressive"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">103 språk</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-af mw-list-item"><a href="https://af.wikipedia.org/wiki/Heilige_Gees" title="Heilige Gees – afrikaans" lang="af" hreflang="af" data-title="Heilige Gees" data-language-autonym="Afrikaans" data-language-local-name="afrikaans" class="interlanguage-link-target"><span>Afrikaans</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ar mw-list-item"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%84%D8%B1%D9%88%D8%AD_%D8%A7%D9%84%D9%82%D8%AF%D8%B3" title="الروح القدس – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="الروح القدس" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>العربية</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arc mw-list-item"><a href="https://arc.wikipedia.org/wiki/%DC%AA%DC%98%DC%9A%DC%90_%DC%95%DC%A9%DC%98%DC%95%DC%AB%DC%90" title="ܪܘܚܐ ܕܩܘܕܫܐ – arameiska" lang="arc" hreflang="arc" data-title="ܪܘܚܐ ܕܩܘܕܫܐ" data-language-autonym="ܐܪܡܝܐ" data-language-local-name="arameiska" class="interlanguage-link-target"><span>ܐܪܡܝܐ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hyw mw-list-item"><a href="https://hyw.wikipedia.org/wiki/%D5%8D%D5%B8%D6%82%D6%80%D5%A2_%D5%80%D5%B8%D5%A3%D5%AB" title="Սուրբ Հոգի – Western Armenian" lang="hyw" hreflang="hyw" data-title="Սուրբ Հոգի" data-language-autonym="Արեւմտահայերէն" data-language-local-name="Western Armenian" class="interlanguage-link-target"><span>Արեւմտահայերէն</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ast mw-list-item"><a href="https://ast.wikipedia.org/wiki/Esp%C3%ADritu_Santu" title="Espíritu Santu – asturiska" lang="ast" hreflang="ast" data-title="Espíritu Santu" data-language-autonym="Asturianu" data-language-local-name="asturiska" class="interlanguage-link-target"><span>Asturianu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-az mw-list-item"><a href="https://az.wikipedia.org/wiki/M%C3%BCq%C9%99dd%C9%99s_Ruh" title="Müqəddəs Ruh – azerbajdzjanska" lang="az" hreflang="az" data-title="Müqəddəs Ruh" data-language-autonym="Azərbaycanca" data-language-local-name="azerbajdzjanska" class="interlanguage-link-target"><span>Azərbaycanca</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bn mw-list-item"><a href="https://bn.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%AA%E0%A6%AC%E0%A6%BF%E0%A6%A4%E0%A7%8D%E0%A6%B0_%E0%A6%86%E0%A6%A4%E0%A7%8D%E0%A6%AE%E0%A6%BE" title="পবিত্র আত্মা – bengali" lang="bn" hreflang="bn" data-title="পবিত্র আত্মা" data-language-autonym="বাংলা" data-language-local-name="bengali" class="interlanguage-link-target"><span>বাংলা</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be mw-list-item"><a href="https://be.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D0%B2%D1%8F%D1%82%D1%8B_%D0%94%D1%83%D1%85" title="Святы Дух – belarusiska" lang="be" hreflang="be" data-title="Святы Дух" data-language-autonym="Беларуская" data-language-local-name="belarusiska" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be-x-old mw-list-item"><a href="https://be-tarask.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D1%8C%D0%B2%D1%8F%D1%82%D1%8B_%D0%94%D1%83%D1%85" title="Сьвяты Дух – belarusiska (tarasjkevitsa)" lang="be-tarask" hreflang="be-tarask" data-title="Сьвяты Дух" data-language-autonym="Беларуская (тарашкевіца)" data-language-local-name="belarusiska (tarasjkevitsa)" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская (тарашкевіца)</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bcl mw-list-item"><a href="https://bcl.wikipedia.org/wiki/Espiritu_Santo" title="Espiritu Santo – Central Bikol" lang="bcl" hreflang="bcl" data-title="Espiritu Santo" data-language-autonym="Bikol Central" data-language-local-name="Central Bikol" class="interlanguage-link-target"><span>Bikol Central</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bg mw-list-item"><a href="https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D0%B2%D0%B5%D1%82%D0%B8_%D0%94%D1%83%D1%85" title="Свети Дух – bulgariska" lang="bg" hreflang="bg" data-title="Свети Дух" data-language-autonym="Български" data-language-local-name="bulgariska" class="interlanguage-link-target"><span>Български</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-br mw-list-item"><a href="https://br.wikipedia.org/wiki/Spered_Santel" title="Spered Santel – bretonska" lang="br" hreflang="br" data-title="Spered Santel" data-language-autonym="Brezhoneg" data-language-local-name="bretonska" class="interlanguage-link-target"><span>Brezhoneg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca mw-list-item"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Esperit_Sant" title="Esperit Sant – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="Esperit Sant" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target"><span>Català</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cv mw-list-item"><a href="https://cv.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%C4%83%D0%B2%D0%B0%D0%BF%D0%BB%C4%83_%D0%A5%D0%B0%D0%BA%C4%83%D0%BB" title="Сăваплă Хакăл – tjuvasjiska" lang="cv" hreflang="cv" data-title="Сăваплă Хакăл" data-language-autonym="Чӑвашла" data-language-local-name="tjuvasjiska" class="interlanguage-link-target"><span>Чӑвашла</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/Duch_svat%C3%BD" title="Duch svatý – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Duch svatý" data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target"><span>Čeština</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sn mw-list-item"><a href="https://sn.wikipedia.org/wiki/Mweya_Mutsvene" title="Mweya Mutsvene – shona" lang="sn" hreflang="sn" data-title="Mweya Mutsvene" data-language-autonym="ChiShona" data-language-local-name="shona" class="interlanguage-link-target"><span>ChiShona</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-co mw-list-item"><a href="https://co.wikipedia.org/wiki/Spiritu_Santu" title="Spiritu Santu – korsikanska" lang="co" hreflang="co" data-title="Spiritu Santu" data-language-autonym="Corsu" data-language-local-name="korsikanska" class="interlanguage-link-target"><span>Corsu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cy mw-list-item"><a href="https://cy.wikipedia.org/wiki/Yr_Ysbryd_Gl%C3%A2n" title="Yr Ysbryd Glân – walesiska" lang="cy" hreflang="cy" data-title="Yr Ysbryd Glân" data-language-autonym="Cymraeg" data-language-local-name="walesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Cymraeg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-da mw-list-item"><a href="https://da.wikipedia.org/wiki/Hellig%C3%A5nden" title="Helligånden – danska" lang="da" hreflang="da" data-title="Helligånden" data-language-autonym="Dansk" data-language-local-name="danska" class="interlanguage-link-target"><span>Dansk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/P%C3%BCha_Vaim" title="Püha Vaim – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Püha Vaim" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target"><span>Eesti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-el mw-list-item"><a href="https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%86%CE%B3%CE%B9%CE%BF_%CE%A0%CE%BD%CE%B5%CF%8D%CE%BC%CE%B1" title="Άγιο Πνεύμα – grekiska" lang="el" hreflang="el" data-title="Άγιο Πνεύμα" data-language-autonym="Ελληνικά" data-language-local-name="grekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ελληνικά</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en mw-list-item"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Holy_Spirit" title="Holy Spirit – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="Holy Spirit" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target"><span>English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Esp%C3%ADritu_Santo" title="Espíritu Santo – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Espíritu Santo" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target"><span>Español</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo mw-list-item"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Sankta_Spirito" title="Sankta Spirito – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Sankta Spirito" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target"><span>Esperanto</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu mw-list-item"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Espiritu_Santua" title="Espiritu Santua – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Espiritu Santua" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target"><span>Euskara</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%D8%B1%D9%88%D8%AD%E2%80%8C%D8%A7%D9%84%D9%82%D8%AF%D8%B3" title="روح‌القدس – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="روح‌القدس" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target"><span>فارسی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr mw-list-item"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/Saint-Esprit" title="Saint-Esprit – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Saint-Esprit" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target"><span>Français</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fy mw-list-item"><a href="https://fy.wikipedia.org/wiki/Hillige_Geast" title="Hillige Geast – västfrisiska" lang="fy" hreflang="fy" data-title="Hillige Geast" data-language-autonym="Frysk" data-language-local-name="västfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Frysk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ga mw-list-item"><a href="https://ga.wikipedia.org/wiki/An_Spiorad_Naomh" title="An Spiorad Naomh – iriska" lang="ga" hreflang="ga" data-title="An Spiorad Naomh" data-language-autonym="Gaeilge" data-language-local-name="iriska" class="interlanguage-link-target"><span>Gaeilge</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gd mw-list-item"><a href="https://gd.wikipedia.org/wiki/An_Spiorad_Naomh" title="An Spiorad Naomh – skotsk gaeliska" lang="gd" hreflang="gd" data-title="An Spiorad Naomh" data-language-autonym="Gàidhlig" data-language-local-name="skotsk gaeliska" class="interlanguage-link-target"><span>Gàidhlig</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gl mw-list-item"><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Esp%C3%ADrito_Santo" title="Espírito Santo – galiciska" lang="gl" hreflang="gl" data-title="Espírito Santo" data-language-autonym="Galego" data-language-local-name="galiciska" class="interlanguage-link-target"><span>Galego</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hak mw-list-item"><a href="https://hak.wikipedia.org/wiki/S%E1%B9%B3n-l%C3%ACn" title="Sṳn-lìn – hakka" lang="hak" hreflang="hak" data-title="Sṳn-lìn" data-language-autonym="客家語 / Hak-kâ-ngî" data-language-local-name="hakka" class="interlanguage-link-target"><span>客家語 / Hak-kâ-ngî</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%EC%84%B1%EB%A0%B9" title="성령 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="성령" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target"><span>한국어</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hy mw-list-item"><a href="https://hy.wikipedia.org/wiki/%D5%8D%D5%B8%D6%82%D6%80%D5%A2_%D5%80%D5%B8%D5%A3%D5%AB" title="Սուրբ Հոգի – armeniska" lang="hy" hreflang="hy" data-title="Սուրբ Հոգի" data-language-autonym="Հայերեն" data-language-local-name="armeniska" class="interlanguage-link-target"><span>Հայերեն</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hi mw-list-item"><a href="https://hi.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AA%E0%A4%B5%E0%A4%BF%E0%A4%A4%E0%A5%8D%E0%A4%B0_%E0%A4%86%E0%A4%A4%E0%A5%8D%E0%A4%AE%E0%A4%BE" title="पवित्र आत्मा – hindi" lang="hi" hreflang="hi" data-title="पवित्र आत्मा" data-language-autonym="हिन्दी" data-language-local-name="hindi" class="interlanguage-link-target"><span>हिन्दी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr mw-list-item"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Duh_Sveti" title="Duh Sveti – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Duh Sveti" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hrvatski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ig mw-list-item"><a href="https://ig.wikipedia.org/wiki/Mmuo_Nso" title="Mmuo Nso – igbo" lang="ig" hreflang="ig" data-title="Mmuo Nso" data-language-autonym="Igbo" data-language-local-name="igbo" class="interlanguage-link-target"><span>Igbo</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bpy mw-list-item"><a href="https://bpy.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%8F%E0%A6%B8%E0%A6%AA%E0%A6%BF%E0%A6%B0%E0%A6%BF%E0%A6%9F%E0%A7%8B_%E0%A6%B8%E0%A6%BE%E0%A6%A8%E0%A7%8D%E0%A6%9F%E0%A7%8B_(%E0%A6%B0%E0%A6%BE%E0%A6%9C%E0%A7%8D%E0%A6%AF)" title="এসপিরিটো সান্টো (রাজ্য) – bishnupriya" lang="bpy" hreflang="bpy" data-title="এসপিরিটো সান্টো (রাজ্য)" data-language-autonym="বিষ্ণুপ্রিয়া মণিপুরী" data-language-local-name="bishnupriya" class="interlanguage-link-target"><span>বিষ্ণুপ্রিয়া মণিপুরী</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-id mw-list-item"><a href="https://id.wikipedia.org/wiki/Roh_Kudus" title="Roh Kudus – indonesiska" lang="id" hreflang="id" data-title="Roh Kudus" data-language-autonym="Bahasa Indonesia" data-language-local-name="indonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Indonesia</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ia mw-list-item"><a href="https://ia.wikipedia.org/wiki/Spirito_Sancte" title="Spirito Sancte – interlingua" lang="ia" hreflang="ia" data-title="Spirito Sancte" data-language-autonym="Interlingua" data-language-local-name="interlingua" class="interlanguage-link-target"><span>Interlingua</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ik mw-list-item"><a href="https://ik.wikipedia.org/wiki/Ilitqusi%C4%A1iksuaq" title="Ilitqusiġiksuaq – inupiak" lang="ik" hreflang="ik" data-title="Ilitqusiġiksuaq" data-language-autonym="Iñupiatun" data-language-local-name="inupiak" class="interlanguage-link-target"><span>Iñupiatun</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-xh mw-list-item"><a href="https://xh.wikipedia.org/wiki/UMoya_oyiNgcwele" title="UMoya oyiNgcwele – xhosa" lang="xh" hreflang="xh" data-title="UMoya oyiNgcwele" data-language-autonym="IsiXhosa" data-language-local-name="xhosa" class="interlanguage-link-target"><span>IsiXhosa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zu mw-list-item"><a href="https://zu.wikipedia.org/wiki/Umoya_ongcwele" title="Umoya ongcwele – zulu" lang="zu" hreflang="zu" data-title="Umoya ongcwele" data-language-autonym="IsiZulu" data-language-local-name="zulu" class="interlanguage-link-target"><span>IsiZulu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-is mw-list-item"><a href="https://is.wikipedia.org/wiki/Heilagur_andi" title="Heilagur andi – isländska" lang="is" hreflang="is" data-title="Heilagur andi" data-language-autonym="Íslenska" data-language-local-name="isländska" class="interlanguage-link-target"><span>Íslenska</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Spirito_Santo" title="Spirito Santo – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Spirito Santo" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target"><span>Italiano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-he mw-list-item"><a href="https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%A8%D7%95%D7%97_%D7%94%D7%A7%D7%95%D7%93%D7%A9_(%D7%A0%D7%A6%D7%A8%D7%95%D7%AA)" title="רוח הקודש (נצרות) – hebreiska" lang="he" hreflang="he" data-title="רוח הקודש (נצרות)" data-language-autonym="עברית" data-language-local-name="hebreiska" class="interlanguage-link-target"><span>עברית</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ka mw-list-item"><a href="https://ka.wikipedia.org/wiki/%E1%83%A1%E1%83%A3%E1%83%9A%E1%83%98%E1%83%AC%E1%83%9B%E1%83%98%E1%83%9C%E1%83%93%E1%83%90" title="სულიწმინდა – georgiska" lang="ka" hreflang="ka" data-title="სულიწმინდა" data-language-autonym="ქართული" data-language-local-name="georgiska" class="interlanguage-link-target"><span>ქართული</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sw mw-list-item"><a href="https://sw.wikipedia.org/wiki/Roho_Mtakatifu" title="Roho Mtakatifu – swahili" lang="sw" hreflang="sw" data-title="Roho Mtakatifu" data-language-autonym="Kiswahili" data-language-local-name="swahili" class="interlanguage-link-target"><span>Kiswahili</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-la mw-list-item"><a href="https://la.wikipedia.org/wiki/Spiritus_Sanctus" title="Spiritus Sanctus – latin" lang="la" hreflang="la" data-title="Spiritus Sanctus" data-language-autonym="Latina" data-language-local-name="latin" class="interlanguage-link-target"><span>Latina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lv mw-list-item"><a href="https://lv.wikipedia.org/wiki/Sv%C4%93tais_Gars" title="Svētais Gars – lettiska" lang="lv" hreflang="lv" data-title="Svētais Gars" data-language-autonym="Latviešu" data-language-local-name="lettiska" class="interlanguage-link-target"><span>Latviešu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lb mw-list-item"><a href="https://lb.wikipedia.org/wiki/Hellege_Geescht" title="Hellege Geescht – luxemburgiska" lang="lb" hreflang="lb" data-title="Hellege Geescht" data-language-autonym="Lëtzebuergesch" data-language-local-name="luxemburgiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lëtzebuergesch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lt mw-list-item"><a href="https://lt.wikipedia.org/wiki/%C5%A0ventoji_Dvasia" title="Šventoji Dvasia – litauiska" lang="lt" hreflang="lt" data-title="Šventoji Dvasia" data-language-autonym="Lietuvių" data-language-local-name="litauiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lietuvių</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ln mw-list-item"><a href="https://ln.wikipedia.org/wiki/Mol%C3%ADmo_Mos%C3%A1ntu" title="Molímo Mosántu – lingala" lang="ln" hreflang="ln" data-title="Molímo Mosántu" data-language-autonym="Lingála" data-language-local-name="lingala" class="interlanguage-link-target"><span>Lingála</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lmo mw-list-item"><a href="https://lmo.wikipedia.org/wiki/Spirit_Sant" title="Spirit Sant – lombardiska" lang="lmo" hreflang="lmo" data-title="Spirit Sant" data-language-autonym="Lombard" data-language-local-name="lombardiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lombard</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hu mw-list-item"><a href="https://hu.wikipedia.org/wiki/Szentl%C3%A9lek" title="Szentlélek – ungerska" lang="hu" hreflang="hu" data-title="Szentlélek" data-language-autonym="Magyar" data-language-local-name="ungerska" class="interlanguage-link-target"><span>Magyar</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mk mw-list-item"><a href="https://mk.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D0%B2%D0%B5%D1%82_%D0%94%D1%83%D1%85" title="Свет Дух – makedonska" lang="mk" hreflang="mk" data-title="Свет Дух" data-language-autonym="Македонски" data-language-local-name="makedonska" class="interlanguage-link-target"><span>Македонски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mg mw-list-item"><a href="https://mg.wikipedia.org/wiki/Fanahy_Masina" title="Fanahy Masina – malagassiska" lang="mg" hreflang="mg" data-title="Fanahy Masina" data-language-autonym="Malagasy" data-language-local-name="malagassiska" class="interlanguage-link-target"><span>Malagasy</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ml mw-list-item"><a href="https://ml.wikipedia.org/wiki/%E0%B4%AA%E0%B4%B0%E0%B4%BF%E0%B4%B6%E0%B5%81%E0%B4%A6%E0%B5%8D%E0%B4%A7%E0%B4%BE%E0%B4%A4%E0%B5%8D%E0%B4%AE%E0%B4%BE%E0%B4%B5%E0%B5%8D" title="പരിശുദ്ധാത്മാവ് – malayalam" lang="ml" hreflang="ml" data-title="പരിശുദ്ധാത്മാവ്" data-language-autonym="മലയാളം" data-language-local-name="malayalam" class="interlanguage-link-target"><span>മലയാളം</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mt mw-list-item"><a href="https://mt.wikipedia.org/wiki/Spirtu_s-Santu" title="Spirtu s-Santu – maltesiska" lang="mt" hreflang="mt" data-title="Spirtu s-Santu" data-language-autonym="Malti" data-language-local-name="maltesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Malti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mr mw-list-item"><a href="https://mr.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AA%E0%A4%B5%E0%A4%BF%E0%A4%A4%E0%A5%8D%E0%A4%B0_%E0%A4%86%E0%A4%A4%E0%A5%8D%E0%A4%AE%E0%A4%BE" title="पवित्र आत्मा – marathi" lang="mr" hreflang="mr" data-title="पवित्र आत्मा" data-language-autonym="मराठी" data-language-local-name="marathi" class="interlanguage-link-target"><span>मराठी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arz mw-list-item"><a href="https://arz.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%84%D8%B1%D9%88%D8%AD_%D8%A7%D9%84%D9%82%D8%AF%D8%B3" title="الروح القدس – egyptisk arabiska" lang="arz" hreflang="arz" data-title="الروح القدس" data-language-autonym="مصرى" data-language-local-name="egyptisk arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>مصرى</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ms mw-list-item"><a href="https://ms.wikipedia.org/wiki/Roh_Kudus" title="Roh Kudus – malajiska" lang="ms" hreflang="ms" data-title="Roh Kudus" data-language-autonym="Bahasa Melayu" data-language-local-name="malajiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Melayu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Heilige_Geest" title="Heilige Geest – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Heilige Geest" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target"><span>Nederlands</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds-nl mw-list-item"><a href="https://nds-nl.wikipedia.org/wiki/Heilige_Geest" title="Heilige Geest – lågsaxiska" lang="nds-NL" hreflang="nds-NL" data-title="Heilige Geest" data-language-autonym="Nedersaksies" data-language-local-name="lågsaxiska" class="interlanguage-link-target"><span>Nedersaksies</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E8%81%96%E9%9C%8A" title="聖霊 – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="聖霊" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target"><span>日本語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no mw-list-item"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Den_hellige_%C3%A5nd" title="Den hellige ånd – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Den hellige ånd" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk bokmål</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nn mw-list-item"><a href="https://nn.wikipedia.org/wiki/Den_heilage_ande" title="Den heilage ande – nynorska" lang="nn" hreflang="nn" data-title="Den heilage ande" data-language-autonym="Norsk nynorsk" data-language-local-name="nynorska" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk nynorsk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mhr mw-list-item"><a href="https://mhr.wikipedia.org/wiki/%D0%A8%D0%BD%D1%83%D0%B9_%D0%A8%D3%B1%D0%BB%D1%8B%D1%88" title="Шнуй Шӱлыш – Eastern Mari" lang="mhr" hreflang="mhr" data-title="Шнуй Шӱлыш" data-language-autonym="Олык марий" data-language-local-name="Eastern Mari" class="interlanguage-link-target"><span>Олык марий</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uz mw-list-item"><a href="https://uz.wikipedia.org/wiki/Muqaddas_ruh" title="Muqaddas ruh – uzbekiska" lang="uz" hreflang="uz" data-title="Muqaddas ruh" data-language-autonym="Oʻzbekcha / ўзбекча" data-language-local-name="uzbekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Oʻzbekcha / ўзбекча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pnb mw-list-item"><a href="https://pnb.wikipedia.org/wiki/%D8%B1%D9%88%D8%AD_%D8%A7%D9%84%D9%82%D8%AF%D8%B3_(%D9%85%D8%B3%DB%8C%D8%AD%DB%8C%D8%AA)" title="روح القدس (مسیحیت) – Western Punjabi" lang="pnb" hreflang="pnb" data-title="روح القدس (مسیحیت)" data-language-autonym="پنجابی" data-language-local-name="Western Punjabi" class="interlanguage-link-target"><span>پنجابی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl mw-list-item"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/Duch_%C5%9Awi%C4%99ty" title="Duch Święty – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Duch Święty" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target"><span>Polski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt mw-list-item"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/Esp%C3%ADrito_Santo" title="Espírito Santo – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="Espírito Santo" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Português</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ty mw-list-item"><a href="https://ty.wikipedia.org/wiki/Te_Varua_Maitai" title="Te Varua Maitai – tahitiska" lang="ty" hreflang="ty" data-title="Te Varua Maitai" data-language-autonym="Reo tahiti" data-language-local-name="tahitiska" class="interlanguage-link-target"><span>Reo tahiti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ro mw-list-item"><a href="https://ro.wikipedia.org/wiki/Duhul_Sf%C3%A2nt" title="Duhul Sfânt – rumänska" lang="ro" hreflang="ro" data-title="Duhul Sfânt" data-language-autonym="Română" data-language-local-name="rumänska" class="interlanguage-link-target"><span>Română</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rm mw-list-item"><a href="https://rm.wikipedia.org/wiki/Sontg_Spiert" title="Sontg Spiert – rätoromanska" lang="rm" hreflang="rm" data-title="Sontg Spiert" data-language-autonym="Rumantsch" data-language-local-name="rätoromanska" class="interlanguage-link-target"><span>Rumantsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-qu mw-list-item"><a href="https://qu.wikipedia.org/wiki/Ch%27uya_Ispiritu" title="Ch'uya Ispiritu – quechua" lang="qu" hreflang="qu" data-title="Ch'uya Ispiritu" data-language-autonym="Runa Simi" data-language-local-name="quechua" class="interlanguage-link-target"><span>Runa Simi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rue mw-list-item"><a href="https://rue.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D0%B2%D1%8F%D1%82%D1%8B%D0%B9_%D0%94%D1%83%D1%85" title="Святый Дух – rusyn" lang="rue" hreflang="rue" data-title="Святый Дух" data-language-autonym="Русиньскый" data-language-local-name="rusyn" class="interlanguage-link-target"><span>Русиньскый</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru mw-list-item"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D0%B2%D1%8F%D1%82%D0%BE%D0%B9_%D0%94%D1%83%D1%85" title="Святой Дух – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="Святой Дух" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target"><span>Русский</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sq mw-list-item"><a href="https://sq.wikipedia.org/wiki/Shpirti_i_Shenjt%C3%AB" title="Shpirti i Shenjtë – albanska" lang="sq" hreflang="sq" data-title="Shpirti i Shenjtë" data-language-autonym="Shqip" data-language-local-name="albanska" class="interlanguage-link-target"><span>Shqip</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-simple mw-list-item"><a href="https://simple.wikipedia.org/wiki/Holy_Spirit" title="Holy Spirit – Simple English" lang="en-simple" hreflang="en-simple" data-title="Holy Spirit" data-language-autonym="Simple English" data-language-local-name="Simple English" class="interlanguage-link-target"><span>Simple English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sd mw-list-item"><a href="https://sd.wikipedia.org/wiki/%D8%B1%D9%88%D8%AD_%D8%A7%D9%84%D9%82%D8%AF%D8%B3" title="روح القدس – sindhi" lang="sd" hreflang="sd" data-title="روح القدس" data-language-autonym="سنڌي" data-language-local-name="sindhi" class="interlanguage-link-target"><span>سنڌي</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sk mw-list-item"><a href="https://sk.wikipedia.org/wiki/Duch_Sv%C3%A4t%C3%BD" title="Duch Svätý – slovakiska" lang="sk" hreflang="sk" data-title="Duch Svätý" data-language-autonym="Slovenčina" data-language-local-name="slovakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenčina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sl mw-list-item"><a href="https://sl.wikipedia.org/wiki/Sveti_Duh" title="Sveti Duh – slovenska" lang="sl" hreflang="sl" data-title="Sveti Duh" data-language-autonym="Slovenščina" data-language-local-name="slovenska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenščina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ckb mw-list-item"><a href="https://ckb.wikipedia.org/wiki/%DA%95%DB%86%D8%AD%DB%8C_%D9%BE%DB%8C%D8%B1%DB%86%D8%B2" title="ڕۆحی پیرۆز – centralkurdiska" lang="ckb" hreflang="ckb" data-title="ڕۆحی پیرۆز" data-language-autonym="کوردی" data-language-local-name="centralkurdiska" class="interlanguage-link-target"><span>کوردی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr mw-list-item"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D0%B2%D0%B5%D1%82%D0%B8_%D0%B4%D1%83%D1%85" title="Свети дух – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Свети дух" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Српски / srpski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sh mw-list-item"><a href="https://sh.wikipedia.org/wiki/Sveti_Duh" title="Sveti Duh – serbokroatiska" lang="sh" hreflang="sh" data-title="Sveti Duh" data-language-autonym="Srpskohrvatski / српскохрватски" data-language-local-name="serbokroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Srpskohrvatski / српскохрватски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi mw-list-item"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Pyh%C3%A4_Henki" title="Pyhä Henki – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Pyhä Henki" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target"><span>Suomi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tl mw-list-item"><a href="https://tl.wikipedia.org/wiki/Espiritu_Santo" title="Espiritu Santo – tagalog" lang="tl" hreflang="tl" data-title="Espiritu Santo" data-language-autonym="Tagalog" data-language-local-name="tagalog" class="interlanguage-link-target"><span>Tagalog</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ta mw-list-item"><a href="https://ta.wikipedia.org/wiki/%E0%AE%A4%E0%AF%82%E0%AE%AF_%E0%AE%86%E0%AE%B5%E0%AE%BF" title="தூய ஆவி – tamil" lang="ta" hreflang="ta" data-title="தூய ஆவி" data-language-autonym="தமிழ்" data-language-local-name="tamil" class="interlanguage-link-target"><span>தமிழ்</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-th mw-list-item"><a href="https://th.wikipedia.org/wiki/%E0%B8%9E%E0%B8%A3%E0%B8%B0%E0%B8%A7%E0%B8%B4%E0%B8%8D%E0%B8%8D%E0%B8%B2%E0%B8%93%E0%B8%9A%E0%B8%A3%E0%B8%B4%E0%B8%AA%E0%B8%B8%E0%B8%97%E0%B8%98%E0%B8%B4%E0%B9%8C" title="พระวิญญาณบริสุทธิ์ – thailändska" lang="th" hreflang="th" data-title="พระวิญญาณบริสุทธิ์" data-language-autonym="ไทย" data-language-local-name="thailändska" class="interlanguage-link-target"><span>ไทย</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/Kutsal_Ruh" title="Kutsal Ruh – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="Kutsal Ruh" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target"><span>Türkçe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tw mw-list-item"><a href="https://tw.wikipedia.org/wiki/Honhom_Kronkron" title="Honhom Kronkron – twi" lang="tw" hreflang="tw" data-title="Honhom Kronkron" data-language-autonym="Twi" data-language-local-name="twi" class="interlanguage-link-target"><span>Twi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D0%B2%D1%8F%D1%82%D0%B8%D0%B9_%D0%94%D1%83%D1%85" title="Святий Дух – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Святий Дух" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target"><span>Українська</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ur mw-list-item"><a href="https://ur.wikipedia.org/wiki/%D8%B1%D9%88%D8%AD_%D8%A7%D9%84%D9%82%D8%AF%D8%B3_(%D9%85%D8%B3%DB%8C%D8%AD%DB%8C%D8%AA)" title="روح القدس (مسیحیت) – urdu" lang="ur" hreflang="ur" data-title="روح القدس (مسیحیت)" data-language-autonym="اردو" data-language-local-name="urdu" class="interlanguage-link-target"><span>اردو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ug mw-list-item"><a href="https://ug.wikipedia.org/wiki/%D9%85%DB%87%D9%82%DB%95%D8%AF%D8%AF%DB%95%D8%B3_%D8%B1%D9%88%DA%BE" title="مۇقەددەس روھ – uiguriska" lang="ug" hreflang="ug" data-title="مۇقەددەس روھ" data-language-autonym="ئۇيغۇرچە / Uyghurche" data-language-local-name="uiguriska" class="interlanguage-link-target"><span>ئۇيغۇرچە / Uyghurche</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vi mw-list-item"><a href="https://vi.wikipedia.org/wiki/Th%C3%A1nh_Linh" title="Thánh Linh – vietnamesiska" lang="vi" hreflang="vi" data-title="Thánh Linh" data-language-autonym="Tiếng Việt" data-language-local-name="vietnamesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Tiếng Việt</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wa mw-list-item"><a href="https://wa.wikipedia.org/wiki/Sint_Esprit" title="Sint Esprit – vallonska" lang="wa" hreflang="wa" data-title="Sint Esprit" data-language-autonym="Walon" data-language-local-name="vallonska" class="interlanguage-link-target"><span>Walon</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-classical mw-list-item"><a href="https://zh-classical.wikipedia.org/wiki/%E8%81%96%E9%9D%88" title="聖靈 – litterär kineiska" lang="lzh" hreflang="lzh" data-title="聖靈" data-language-autonym="文言" data-language-local-name="litterär kineiska" class="interlanguage-link-target"><span>文言</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-war mw-list-item"><a href="https://war.wikipedia.org/wiki/Espiritu_Santo" title="Espiritu Santo – waray" lang="war" hreflang="war" data-title="Espiritu Santo" data-language-autonym="Winaray" data-language-local-name="waray" class="interlanguage-link-target"><span>Winaray</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wuu mw-list-item"><a href="https://wuu.wikipedia.org/wiki/%E8%81%96%E7%A5%9E" title="聖神 – wu" lang="wuu" hreflang="wuu" data-title="聖神" data-language-autonym="吴语" data-language-local-name="wu" class="interlanguage-link-target"><span>吴语</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-yue mw-list-item"><a href="https://zh-yue.wikipedia.org/wiki/%E8%81%96%E9%9D%88" title="聖靈 – kantonesiska" lang="yue" hreflang="yue" data-title="聖靈" data-language-autonym="粵語" data-language-local-name="kantonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>粵語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zea mw-list-item"><a href="https://zea.wikipedia.org/wiki/Heilige_Ge%C3%AAst" title="Heilige Geêst – zeeländska" lang="zea" hreflang="zea" data-title="Heilige Geêst" data-language-autonym="Zeêuws" data-language-local-name="zeeländska" class="interlanguage-link-target"><span>Zeêuws</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E8%81%96%E9%9D%88" title="聖靈 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="聖靈" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target"><span>中文</span></a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><span class="wb-langlinks-edit wb-langlinks-link"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q37302#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></span></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Den_Helige_Ande" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c"><span>Artikel</span></a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Den_Helige_Ande" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">svenska</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Den_Helige_Ande"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">Verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Den_Helige_Ande"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=history"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Den_Helige_Ande" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j"><span>Sidor som länkar hit</span></a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Den_Helige_Ande" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k"><span>Relaterade ändringar</span></a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&oldid=55331932" title="Permanent länk till den här versionen av sidan"><span>Permanent länk</span></a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=info" title="Mer information om denna sida"><span>Sidinformation</span></a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Den_Helige_Ande&id=55331932&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens"><span>Använd som referens</span></a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FDen_Helige_Ande"><span>Hämta förkortad url</span></a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FDen_Helige_Ande"><span>Ladda ner QR-kod</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Den+Helige+Ande"><span>Skapa en bok</span></a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Den_Helige_Ande&action=show-download-screen"><span>Ladda ned som PDF</span></a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p"><span>Utskriftsvänlig version</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Holy_Spirit" hreflang="en"><span>Commons</span></a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q37302" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g"><span>Wikidata-objekt</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Rom,_Vatikan,_Basilika_St._Peter,_Die_Taube_des_Heiligen_Geistes_(Cathedra_Petri,_Bernini).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e8/Rom%2C_Vatikan%2C_Basilika_St._Peter%2C_Die_Taube_des_Heiligen_Geistes_%28Cathedra_Petri%2C_Bernini%29.jpg/250px-Rom%2C_Vatikan%2C_Basilika_St._Peter%2C_Die_Taube_des_Heiligen_Geistes_%28Cathedra_Petri%2C_Bernini%29.jpg" decoding="async" width="250" height="339" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e8/Rom%2C_Vatikan%2C_Basilika_St._Peter%2C_Die_Taube_des_Heiligen_Geistes_%28Cathedra_Petri%2C_Bernini%29.jpg/500px-Rom%2C_Vatikan%2C_Basilika_St._Peter%2C_Die_Taube_des_Heiligen_Geistes_%28Cathedra_Petri%2C_Bernini%29.jpg 1.5x" data-file-width="1874" data-file-height="2538" /></a><figcaption>Den Helige Ande avbildad som en <a href="/wiki/Duvor" title="Duvor">duva</a> på en <a href="/wiki/Glasm%C3%A5lning" title="Glasmålning">glasmålning</a> i <a href="/wiki/Peterskyrkan" title="Peterskyrkan">Peterskyrkan</a> i <a href="/wiki/Vatikanstaten" title="Vatikanstaten">Vatikanstaten</a>.</figcaption></figure> <p><b>Den Helige Ande</b>, också kallad <b>Den Heliga Anden</b>, <b>Helig Ande</b>, <b>Guds Ande</b>, <b>Jesu Ande</b>, <b>Kristi Ande</b>, eller <b>Anden</b>, är ett begrepp som framförallt har utvecklats inom <a href="/wiki/Kristendom" title="Kristendom">kristen</a> <a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">teologi</a>, men som även återfinns inom <a href="/wiki/Judendom" title="Judendom">judendomen</a>, <a href="/wiki/Islam" title="Islam">islam</a><sup id="cite_ref-1" class="reference"><a href="#cite_note-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och andra besläktade <a href="/wiki/Religion" title="Religion">religioner</a>. </p><p>I traditionell kristen teologi betraktas den Helige Ande som <a href="/wiki/Gud#Gud_i_kristendom" title="Gud">Gud</a>, en av de tre personerna i <a href="/wiki/Treenighetsl%C3%A4ran" title="Treenighetsläran">den Heliga Treenigheten</a>; de två övriga är <a href="/wiki/Fadern" title="Fadern">Fadern</a> och <a href="/wiki/Sonen" title="Sonen">Sonen</a>, det vill säga <a href="/wiki/Jesus" title="Jesus">Jesus</a> <a href="/wiki/Kristus" title="Kristus">Kristus</a>. </p><p>I judendomens <a href="/wiki/Tanakh" title="Tanakh">Tanakh</a>, som är detsamma som kristendomens <a href="/wiki/Gamla_testamentet" title="Gamla testamentet">Gamla Testamente</a>, beskrivs hur den Helige Ande på olika sätt kommer över enskilda personer och ger dem kraft och styrka. Särskilt beskrivs hur Anden talar till <a href="/wiki/Profet" title="Profet">profeterna</a>. </p><p>I kristendomens <a href="/wiki/Nya_testamentet" title="Nya testamentet">Nya Testamente</a> bor Anden i alla troende. Anden ger liv, ger kunskap om Gud och visshet om tillhörigheten till Gud, förenar med Gud, vägleder <a href="/wiki/B%C3%B6n" title="Bön">bönen</a>, hjälper den troende att leva efter Guds vilja, ger kraft att berätta om Jesus, ger kraft att göra <a href="/wiki/Mirakel" title="Mirakel">under</a>, ger välbefinnande, ger en försmak och garanti om <a href="/wiki/Himmelriket" title="Himmelriket">himmelriket</a>, förenar de troende i kyrkan och vägleder dessa. </p><p>Den Helige Ande är enligt traditionell kristen teologi Gud, en av de tre personerna i den Heliga Treenigheten. Denna lära växte fram successivt i <a href="/wiki/Tidig_kristendom" title="Tidig kristendom">den tidiga kyrkan</a> och var fullt formulerad i slutet av 300-talet. <a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkor" title="Ortodoxa kyrkor">Ortodoxa kyrkan</a> menar att Anden utgår av Fadern, medan <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">katolska</a> och <a href="/wiki/Protestantism" title="Protestantism">protestantiska kyrkor</a> menar att Anden utgår av Fadern och Sonen, se <i><a href="/wiki/Filioque" title="Filioque">Filioque</a></i>. </p><p>Den Helige Ande uppfattas i traditionell kristen teologi som en person i Treenigheten, som interagerar med de övriga personerna Fadern och Sonen. Anden nämns omväxlande och tillsammans med Fadern och Sonen. Anden har <a href="/wiki/Gud#Gudomliga_egenskaper" title="Gud">gudomliga egenskaper</a> som <a href="/wiki/Allsm%C3%A4ktighet" title="Allsmäktighet">allmakt</a>, <a href="/wiki/Allvetande" title="Allvetande">allvetande</a>, <a href="/wiki/Allest%C3%A4desn%C3%A4rvaro" title="Allestädesnärvaro">allestädesnärvaro</a> och <a href="/wiki/Evighet" title="Evighet">evighet</a>. </p><p>I judendomen uppfattas den Helige Ande dels som en omskrivning för Gud, dels som något mer distinkt, dock mer opersonligt än i kristen tro. Anden talade genom profeterna och lät dem göra under. Anden uppenbarar sig i ljud, eld och som en <a href="/wiki/Duva" class="mw-redirect" title="Duva">duva</a>. </p><p>I islam är den Helige Ande en skapad ande, ibland betraktad som en <a href="/wiki/%C3%84ngel" title="Ängel">ängel</a> eller <a href="/wiki/%C3%84rke%C3%A4ngeln_Gabriel" title="Ärkeängeln Gabriel">ängeln Jibril/Gabriel</a>. Anden ger människan liv, verkade så att <a href="/wiki/Jungfru_Maria#Islam" title="Jungfru Maria">Maria</a> kunde föda <a href="/wiki/Isa" title="Isa">Jesus</a> utan någon mans medverkan, styrkte Jesus och uppenbarade Guds budskap för sändebudet <a href="/wiki/Muhammed" title="Muhammed">Muhammed</a>. </p><p><a href="/wiki/Jehovas_vittnen" title="Jehovas vittnen">Jehovas vittnen</a> ser den Helige Ande som en kraft eller aspekt av Gud. </p><p>Läran om den Helige Ande kallas <b>pneumatologi</b> efter det grekiska <i>pneuma</i> (πνεύμα) ("ande", "vind"). </p> <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Den_Helige_Ande_i_kristendomen_–_Bibelhistorisk_översikt"><span id="Den_Helige_Ande_i_kristendomen_.E2.80.93_Bibelhistorisk_.C3.B6versikt"></span>Den Helige Ande i kristendomen – Bibelhistorisk översikt</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Den Helige Ande i kristendomen – Bibelhistorisk översikt" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Den Helige Ande i kristendomen – Bibelhistorisk översikt"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Den_Helige_Ande_i_Gamla_Testamentet/Tanakh"><span id="Den_Helige_Ande_i_Gamla_Testamentet.2FTanakh"></span>Den Helige Ande i Gamla Testamentet/Tanakh</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Den Helige Ande i Gamla Testamentet/Tanakh" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Den Helige Ande i Gamla Testamentet/Tanakh"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>I <a href="/wiki/Gamla_testamentet" title="Gamla testamentet">Gamla Testamentet</a>/<a href="/wiki/Tanakh" title="Tanakh">Tanakh</a> beskrivs hur Anden var närvarande i skapelsen (1 Mos 1:2). Den var delaktig i skapelsen och gav människan liv (Job 33:4). Gud blåste in livsande i människans näsa (1 Mos 2:7). </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Chapelle_des_Carm%C3%A9lites_-_Interieur_-_%C3%89lis%C3%A9e_divisant_les_eaux_du_Jourdain_avec_le_manteau_d%27%C3%89lie.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/91/Chapelle_des_Carm%C3%A9lites_-_Interieur_-_%C3%89lis%C3%A9e_divisant_les_eaux_du_Jourdain_avec_le_manteau_d%27%C3%89lie.jpg/250px-Chapelle_des_Carm%C3%A9lites_-_Interieur_-_%C3%89lis%C3%A9e_divisant_les_eaux_du_Jourdain_avec_le_manteau_d%27%C3%89lie.jpg" decoding="async" width="250" height="233" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/91/Chapelle_des_Carm%C3%A9lites_-_Interieur_-_%C3%89lis%C3%A9e_divisant_les_eaux_du_Jourdain_avec_le_manteau_d%27%C3%89lie.jpg/500px-Chapelle_des_Carm%C3%A9lites_-_Interieur_-_%C3%89lis%C3%A9e_divisant_les_eaux_du_Jourdain_avec_le_manteau_d%27%C3%89lie.jpg 1.5x" data-file-width="2787" data-file-height="2595" /></a><figcaption>I den Helige Andes kraft delade profeten Elisha floden Jordans vatten (2 Kung 2:4–18).</figcaption></figure> <p>Texterna berättar hur <a href="/wiki/Josef,_Jakobs_son" title="Josef, Jakobs son">Josef</a> tydde <a href="/wiki/Farao" title="Farao">Faraos</a> drömmar i Andens kraft (1 Mos 41:38). Den Helige Ande var över <a href="/wiki/Mose" title="Mose">Mose</a>. Anden föll även över 72 äldste i Israel så att de profeterade (4 Mos 11:25–29; Neh 9:20). Under ökenvandringen var Anden i <a href="/wiki/Israeliter" title="Israeliter">israeliternas</a> bröst och de leddes av den Helige Ande (Jes 63:11, 14). Besalel och Oholiab hade av Anden blivit skicklig konsthantverkare och pedagoger för att kunna tillverka föremålen i <a href="/wiki/Tabernaklet" title="Tabernaklet">Tabernaklet</a> och leda det arbetet (2 Mos 35:30–35). Anden var över <a href="/wiki/Bileam" title="Bileam">Bileam</a> (4 Mos 24:2) och <a href="/wiki/Josua" title="Josua">Josua</a> (4 Mos 27:18). I <a href="/wiki/Domarboken" title="Domarboken">Domarboken</a> kom den Helige Ande kom över domarna och gav dem styrka och seger i strid: Otniel (Dom 3:10), <a href="/wiki/Gideon" title="Gideon">Gideon</a> (6:34), <a href="/wiki/Jefta" title="Jefta">Jefta</a> (11:29) och <a href="/wiki/Simson" title="Simson">Simson</a> (13:25; 14:6; 15:14). Under tidig kungatid (1000–800 f.Kr.) kunde Anden falla så att profeterna drabbades av profetisk extas. Detta hände bland annat kung <a href="/wiki/Saul" title="Saul">Saul</a> (1 Sam 10:6; 19:18–24). Den Helige Ande kom över <a href="/wiki/Kung_David" title="Kung David">kung David</a> och talade genom honom (1 Sam 16:13; 2 Sam 23:2; Matt 22:43; Mark 12:36; Apg 1:16). Profeten <a href="/wiki/Elia" title="Elia">Elia</a> verkade i den Helige Andes kraft. När han gjorde sin himmelsfärd och efterträddes av profeten <a href="/wiki/Elisha" title="Elisha">Elisha</a>, gavs den senare en dubbel andel av Elias Andekraft (2 Kung 2:4–18). Den Helige Ande kom över profeterna Asarja, Jahasiel (2 Krön 15:1; 20:14), <a href="/wiki/Jeremia" title="Jeremia">Jeremia</a> (Hebr 10:15–17), <a href="/wiki/Mika" title="Mika">Mika</a> (Mik 3:8) och <a href="/wiki/Daniel_(biblisk_person)" title="Daniel (biblisk person)">Daniel</a> (Dan 4:5; 5:11–14; 5:3). Profeten <a href="/wiki/Hesekiel" title="Hesekiel">Hesekiel</a> blev av Anden förflyttad i rummet (Hes 11:24; 43:5). </p><p>I profetiorna om den kommande <a href="/wiki/Messias" title="Messias">Messias</a> beskrivs hur han på ett särskilt sätt skall vara uppfylld av, <a href="/wiki/Sm%C3%B6rjelse" title="Smörjelse">smord</a> av, den Helige Ande (Messias betyder den Smorde) (Jes 11:1–2; 42:1; 61:1–3). Inte bara han skall fyllas av Ande, utan hela Gudsfolket. Gud skall genom den Helige Ande lägga sin lag i deras hjärtan, så att de följer den (Jes 32:15–18; 44:3–5; Jer 31:31–34; Hes 36:26–27; Sak 12:10). De skall ha drömmar, se syner och profetera (Joel 2:28–29). </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Den_Helige_Ande_i_Nya_Testamentet">Den Helige Ande i Nya Testamentet</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Den Helige Ande i Nya Testamentet" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Den Helige Ande i Nya Testamentet"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:La_Anunciaci%C3%B3n,_by_Fra_Angelico,_from_Prado_in_Google_Earth_-_main_panel.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e8/La_Anunciaci%C3%B3n%2C_by_Fra_Angelico%2C_from_Prado_in_Google_Earth_-_main_panel.jpg/250px-La_Anunciaci%C3%B3n%2C_by_Fra_Angelico%2C_from_Prado_in_Google_Earth_-_main_panel.jpg" decoding="async" width="250" height="199" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e8/La_Anunciaci%C3%B3n%2C_by_Fra_Angelico%2C_from_Prado_in_Google_Earth_-_main_panel.jpg/375px-La_Anunciaci%C3%B3n%2C_by_Fra_Angelico%2C_from_Prado_in_Google_Earth_-_main_panel.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e8/La_Anunciaci%C3%B3n%2C_by_Fra_Angelico%2C_from_Prado_in_Google_Earth_-_main_panel.jpg/500px-La_Anunciaci%C3%B3n%2C_by_Fra_Angelico%2C_from_Prado_in_Google_Earth_-_main_panel.jpg 2x" data-file-width="20039" data-file-height="15939" /></a><figcaption>Genom den Helige Ande blev Sonen människa (Luk 1:35).</figcaption></figure> <p>När <a href="/wiki/Jesus" title="Jesus">Jesus</a> skulle <a href="/wiki/Inkarnation" title="Inkarnation">komma till världen och bli människa</a>, var det enligt <a href="/wiki/Nya_testamentet" title="Nya testamentet">Nya Testamentet</a> många som berördes av den Helige Ande. Bibeln berättar att <a href="/wiki/%C3%84rke%C3%A4ngeln_Gabriel" title="Ärkeängeln Gabriel">Ärkeängeln Gabriel</a> besökte <a href="/wiki/Jungfru_Maria" title="Jungfru Maria">Jungfru Maria</a> och <a href="/wiki/Beb%C3%A5delsen" title="Bebådelsen">berättade för henne</a> att hon skulle föda en son på ett övernaturligt sätt utan någon mans medverkan. Ängeln sade att det skulle ske genom att den Helige Ande skulle komma över henne och att barnet därför skulle kallas <a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">Guds Son</a> (Luk 1:26–38). Sex månader dessförinnan blev <a href="/wiki/Johannes_D%C3%B6paren" title="Johannes Döparen">Johannes Döparen</a> uppfylld av Helig Ande redan i sin moder <a href="/wiki/Elisabet_(biblisk_person)" title="Elisabet (biblisk person)">Elisabets</a> liv (Luk 1:15). När Elisabet var i sjätte månaden, mötte hon Jungfru Maria, som då just blivit gravid med Jesus. Elisabet uppfylldes då även hon med Helig Ande och utropade en del av de ord som senare sammanfogats till bönen <a href="/wiki/Ave_Maria" title="Ave Maria">Ave Maria</a> (Luk 1:41–42). När Johannes Döparen föddes, blev även hans pappa <a href="/wiki/Sakarias" title="Sakarias">Sakarias</a> uppfylld av Helig Ande och profeterade <a href="/wiki/Sakarias_lovs%C3%A5ng" class="mw-redirect" title="Sakarias lovsång">Sakarias lovsång</a> (Luk 1:67–79). När den Heliga Familjen åttio dagar efter Jesu födelse besökte <a href="/wiki/Jerusalems_tempel" title="Jerusalems tempel">Jerusalems tempel</a>, mötte de <a href="/wiki/Symeon" title="Symeon">Symeon</a>. Han hade av Anden fått veta att han skulle få se <a href="/wiki/Messias" title="Messias">Messias</a> innan han dog. Anden ledde honom fram till Jesusbarnet, och Symeon framförde <a href="/wiki/Symeons_lovs%C3%A5ng" class="mw-redirect" title="Symeons lovsång">Symeons lovsång</a> (Luk 2:25–32). </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Mielno_witraz_Chrzest_Jezusa_w_Jordanie.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/86/Mielno_witraz_Chrzest_Jezusa_w_Jordanie.JPG/250px-Mielno_witraz_Chrzest_Jezusa_w_Jordanie.JPG" decoding="async" width="250" height="333" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/86/Mielno_witraz_Chrzest_Jezusa_w_Jordanie.JPG/500px-Mielno_witraz_Chrzest_Jezusa_w_Jordanie.JPG 1.5x" data-file-width="1536" data-file-height="2048" /></a><figcaption>Den Helige Ande sänkte sig som en duva över Jesus när han döpts av Johannes Döparen (Matt 3:16–17; Luk 3:22; Mark 1:10–11; Joh 1:32).</figcaption></figure> <p>När <a href="/wiki/Jesu_liv_enligt_Nya_testamentet" title="Jesu liv enligt Nya testamentet">Jesu offentliga verksamhet</a> började, lät han sig döpas av Johannes Döparen. Vid detta tillfälle uppenbarade sig den Helige Ande som en duva, och Anden sänkte sig över Jesus, samtidigt som Fadern talade från himlen (Matt 3:16–17; Luk 3:22; Mark 1:10–11; Joh 1:32). Av Anden fördes Jesus sedan ut i öknen för att frestas (Matt 4:1; 14:28; Mark 1:12; Luk 4:1). Sin offentliga verksamhet i form av undervisning, under och <a href="/wiki/Exorcism" title="Exorcism">demonutdrivning</a> utförde Jesus i Andens kraft (Matt 12:28; Luk 4:18; Apg 10:38). Jesus läste profetian om den andefyllde Messias (Jes 61:1–3) och gjorde anspråk på att detta ord gick i uppfyllelse i och med honom (Luk 4:14) – det är han som är smord av den Helige Ande (Apg 10:38). På <a href="/wiki/Kors" title="Kors">korset</a> frambar han sig själv i Andens kraft som ett <a href="/wiki/Offer_(religion)" title="Offer (religion)">offer</a> (Hebr 9:14), och han uppväcks från de döda genom den Helige Ande (Rom 8:11). </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Pentecost_icon.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/db/Pentecost_icon.jpg/250px-Pentecost_icon.jpg" decoding="async" width="250" height="303" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/db/Pentecost_icon.jpg/500px-Pentecost_icon.jpg 1.5x" data-file-width="988" data-file-height="1199" /></a><figcaption>Den Helige Ande utgöts över lärjungarna på Pingsten. Tungor som av eld satte sig på dem (Luk 2).</figcaption></figure> <p>Före <a href="/wiki/Jesu_lidande_och_d%C3%B6d" title="Jesu lidande och död">sitt lidande och död</a> talade Jesus om att han skulle gå till Fadern och i stället sända de troende en annan Hjälpare: den Helige Ande (Joh 14:15–21; 16:5–15). Anden skulle leda lärjungarna fram till hela sanningen (Joh 16:13) och låta människor förstå att de är <a href="/wiki/Synd" title="Synd">syndare</a> (Joh 16:8). Efter <a href="/wiki/Jesu_uppst%C3%A5ndelse" title="Jesu uppståndelse">sin uppståndelse</a> andades Jesus på <a href="/wiki/L%C3%A4rjunge" title="Lärjunge">lärjungarna</a> och sade "tag emot Helig Ande" (Joh 20:22). Han uppmanade dem att stanna kvar i <a href="/wiki/Jerusalem" title="Jerusalem">Jerusalem</a> tills de blev <a href="/wiki/Andedop" title="Andedop">döpta i den Helige Ande</a> och uppfyllda med kraft att bli hans vittnen (Apg 1:4–5, 8). Det är Kristus som döper i Helig Ande (Matt 3:11; Mark 1:8; Luk 3:16; 1 Kor 12:13). <a href="/wiki/Apostel" title="Apostel">Apostlarna</a>, <a href="/wiki/Jungfru_Maria" title="Jungfru Maria">Maria</a> och sammanlagt 120 personer samlades då regelbundet till bön (Apg 1:12–14). På den judiska högtiden <a href="/wiki/Shavuot" title="Shavuot">pingst</a>, femtionde dagen efter Jesu uppståndelse (<i>pingst</i> betyder femtio), <a href="/wiki/Pingst" title="Pingst">föll den Helige Ande över dem</a>. Anden uppenbarade sig den här gången med ett dånande ljud och som skinande eld. Tungor som av eld fördelade sig och satte sig på dem. De började <a href="/wiki/Tungotal" class="mw-redirect" title="Tungotal">tala i tungor</a>, det vill säga de började berätta om Jesu liv och verk på flera olika språk som de själva inte förstod (Apg 2). Detta hände vid detta tillfälle endast med <a href="/wiki/Israeliter" title="Israeliter">israeliter</a>. Vid ett senare tillfälle hände samma sak med ickeisraeliter, varvid lärjungarna drog slutsatsen att <a href="/wiki/Guds_rike" title="Guds rike">Guds rike</a> inte bara är till för Israels folk, utan för alla (Apg 10:44–46; 11:15–17). </p><p>Andra händelser i <a href="/wiki/Apostlag%C3%A4rningarna" title="Apostlagärningarna">Apostlagärningarna</a> där den Helige Ande var aktiv är: Ananias och Safira ljög om hur mycket pengar de givit till församlingen. <a href="/wiki/Petrus" title="Petrus">Petrus</a> tolkade det som att de frestat Herrens Ande, varvid de båda dog (Apg 5:1–11). Diakonen <a href="/wiki/Stefanos" title="Stefanos">Stefanos</a> argumenterade i Andens kraft för tron. I Andens kraft fick han se Jesus på hans tro och styrkt av detta led han som den förste <a href="/wiki/Martyr" title="Martyr">martyrdöden</a> genom <a href="/wiki/Stening" title="Stening">stening</a> (Apg 6:8–10; 7:55–60). <a href="/wiki/Filippos" title="Filippos">Filippos</a> förflyttades i rummet av den Helige Ande (Apg 8:39). Profeten <a href="/wiki/Agabos" title="Agabos">Agabos</a> förutsade genom Anden en hungersnöd (Apg 11:28) och <a href="/wiki/Paulus" title="Paulus">Paulus</a> fångenskap (Apg 21:11). Paulus och <a href="/wiki/Barnabas" title="Barnabas">Barnabas</a> blev av Anden utsända som apostlar (Apg 13:1–4). Paulus uttalade, fylld av Anden, ord som gjorde att trollkarlen Barjesus blev blind (Apg 13:9–12). De <a href="/wiki/%C3%84ldste" class="mw-redirect" title="Äldste">äldste</a> i <a href="/wiki/Efesos" title="Efesos">Efesos</a> var insatta i sin tjänst av den Helige Ande (Apg 20:28). </p><p>I Gamla Testamentet beskrivs hur den Helige Ande på olika sätt fanns över människor eller föll över dem. I Nya Testamentet beskrivs även hur den Helige Ande tar sin boning i de troende och på så sätt gör dem till Guds <a href="/wiki/Tempel" title="Tempel">tempel</a> (Rom 8:9, 11; 1 Kor 3:16–17; 6:19; Joh 14:17). </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Den_Helige_Ande_i_kristendomen_–_systematisk_teologi"><span id="Den_Helige_Ande_i_kristendomen_.E2.80.93_systematisk_teologi"></span>Den Helige Ande i kristendomen – systematisk teologi</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Den Helige Ande i kristendomen – systematisk teologi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Den Helige Ande i kristendomen – systematisk teologi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Den kristna <a href="/wiki/Kyrkan" title="Kyrkan">kyrkan</a> ser <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a> som Guds ord (Matt 15:6), inspirerad av den Helige Ande (2 Petr 1:20–21). Genom att sammanställa texter om samma ämne, menar sig kyrkan därför kunna finna Guds tankar i olika frågor. Här följer en <a href="/wiki/Systematisk_teologi" title="Systematisk teologi">systematisk-teologisk</a> framställning av <a href="/wiki/Pneumatologi" title="Pneumatologi">pneumatologin</a>, så som kyrkan traditionellt förstår den. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Andens_verksamhet">Andens verksamhet</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Andens verksamhet" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Andens verksamhet"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Livgivare">Livgivare</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Livgivare" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Livgivare"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Att Anden är Livgivare är en av de två verksamheter som beskrivs hos Anden i <a href="/wiki/Nicaenska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Nicaenska trosbekännelsen">Nicaenska trosbekännelsen</a>. </p><p>Anden deltog i <a href="/wiki/Skapelseber%C3%A4ttelse#Kristendomens_och_judendomens_skapelseberättelse" title="Skapelseberättelse">världens skapelse</a> (1 Mos. 1:2; Ps. 33:6). Den gav människan liv (1 Mos. 2:7; Job 33:4) och upprätthåller fortlöpande livet hos allt levande (Ps. 104:29). </p><p>Anden verkade att <a href="/wiki/Inkarnation" title="Inkarnation">Sonen blev människa</a> (Luk. 1:35). Anden <a href="/wiki/Jesu_uppst%C3%A5ndelse" title="Jesu uppståndelse">återuppväckte Jesus</a> efter hans korsdöd (Rom. 8:11). </p><p>Anden <a href="/wiki/P%C3%A5nyttf%C3%B6delse" title="Pånyttfödelse">föder den troende till ett nytt andligt liv</a> i <a href="/wiki/Dop" title="Dop">dopet</a> (Joh. 3:3, 5; 6:63; Tit. 3:5). </p><p>På yttersta dagen skall Anden låta den troende uppstå på samma sätt som Jesus (Rom. 8:11). </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Talar_budskap_från_Gud"><span id="Talar_budskap_fr.C3.A5n_Gud"></span>Talar budskap från Gud</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Talar budskap från Gud" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Talar budskap från Gud"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:P._Chester_Beatty_I,_folio_13-14,_recto.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/P._Chester_Beatty_I%2C_folio_13-14%2C_recto.jpg/250px-P._Chester_Beatty_I%2C_folio_13-14%2C_recto.jpg" decoding="async" width="250" height="120" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/P._Chester_Beatty_I%2C_folio_13-14%2C_recto.jpg/375px-P._Chester_Beatty_I%2C_folio_13-14%2C_recto.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/P._Chester_Beatty_I%2C_folio_13-14%2C_recto.jpg/500px-P._Chester_Beatty_I%2C_folio_13-14%2C_recto.jpg 2x" data-file-width="600" data-file-height="287" /></a><figcaption>Anden har inspirerat Bibeln.<br />Bibelhandskrift från Lukas evangelium från 200-talet.</figcaption></figure> <p>Att Anden "talat genom profeterna" är en av de två verksamheter som beskrivs hos Anden i Nicaenska Trosbekännelsen. </p><p>Anden beskrivs ha stor vishet (Jes 11:2; 40:13). Anden vet allt som finns i Gud (1 Kor 2:10–11). Att uppenbara Guds tankar, vilja och planer för människorna är därför en av de verksamheter som i <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a> ofta tillskrivs Anden. </p><p>Bibeln har i <a href="/wiki/Kyrkan" title="Kyrkan">kyrkan</a> en särställning när det gäller Guds uppenbarelse. I Gamla Testamentet beskrivs på många ställen hur den Helige Ande talade genom <a href="/wiki/Profet" title="Profet">profeter</a> (1 Mos 41:38; 4 Mos 11:25–29; 24:2; 27:18; 1 Sam 16:13; 2 Sam 23:2; 2 Kung 2:4–18; 2 Krön 15:1; 20:14; Neh 9:20; Jes 63:11, 14; Dan 4:5; 5:11–14; 5:3; Mik 3:8). I Nya Testamentet sägs att Gamla Testamentets författare varit inspirerade av den Helige Ande (Mark 12:36 ; Apg 1:16; 28:25; Hebr 3:7; 10:15; 1 Petr 1:10–11; 2 Petr 1:20–23). I Nya Testamentet beskrivs på samma sätt hur Anden talade genom profeterna i Gamla Testamentet (Apg 11:28; 13:2; 1 Tim 4:1; Upp 2:7). </p><p>Jesus säger också, att <a href="/wiki/Apostel" title="Apostel">apostlarna</a>, de som skulle komma att skriva Nya Testamentet, av den Helige Ande skulle ledas fram till hela sanningen (Joh 16:13; jfr.Matt 10:20; Mark 13:11) och påminnas om vad Jesus sagt (Joh 14:26). <a href="/wiki/Paulus" title="Paulus">Paulus</a> uppfattade sig ha en sådan full insikt (1 Kor 2:10–16; 1 Tess 1:5), vilket bekräftas av <a href="/wiki/Petrus" title="Petrus">Petrus</a> (Gal 2:9; 2 Petr 3:15–16). Anden medverkade i besluten när apostlarna samlats till rådslag (Apg 15:28). Eftersom det är dessa apostlar som skrivit Nya Testamentet, anses även Nya Testamentet vara inspirerat av Anden. </p><p>Bibeln beskriver även hur den Helige Ande delger den vanlige troende insikt och kunskap från Gud. Flera av <a href="/wiki/Andens_g%C3%A5vor" class="mw-redirect" title="Andens gåvor">Andens gåvor</a> (1 Kor 12:8–10) handlar om detta: Profetians gåva handlar om att förmedla budskap från Gud på ens eget språk (1 Kor 14). <a href="/wiki/Tungom%C3%A5lstal" class="mw-redirect" title="Tungomålstal">Tungotalets gåva/"olika slags språk"</a> (1 Kor 12:10), handlar bland annat om att förmedla budskap från Gud på ett språk man inte förstår (Apg 2). Uttydningens gåva/"språktolkning" (1 Kor 12:10), handlar om det motsatta, att till ett språk man förstår översätta budskap från ett språk man inte förstår. Vishetens och kunskapens ord (v. 8) handlar om vishet och kunskap från Gud, men innebörden beskrivs inte närmare. Gåvan att skilja mellan andar (v. 10) är också en gåva av insikt. </p><p>Bibeln beskriver hur Anden ger den troende en personlig kunskap och insikt om Gud, som inte bara handlar om det som är inlärt genom Bibeln (Jer 31:34) genom att bli <a href="/wiki/Sm%C3%B6rjelse" title="Smörjelse">smorda</a> med den Helige Ande (2 Kor 1:21–22; 1 Joh 2:20–21). Anden ger visshet om det kristna budskapet (1 Kor 2:4–5; 1 Tess 1:5). Anden ger visshet om att den troende är <a href="/wiki/Barn#Definition_och_överförda_betydelser" title="Barn">Guds barn</a> (Rom 8:16). </p><p>Den troende vägleds av Anden i uppdraget att berätta om Jesus (Apg 8:29; 10:19; 11:12; 20:22–23). Anden kan även hindra något, när den har en annan plan (Apg 16:6–7). </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Förenar_med_Gud"><span id="F.C3.B6renar_med_Gud"></span>Förenar med Gud</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Förenar med Gud" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Förenar med Gud"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Eastern_Orthodox_prayer_corner.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4f/Eastern_Orthodox_prayer_corner.jpg/250px-Eastern_Orthodox_prayer_corner.jpg" decoding="async" width="250" height="333" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4f/Eastern_Orthodox_prayer_corner.jpg/375px-Eastern_Orthodox_prayer_corner.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/4f/Eastern_Orthodox_prayer_corner.jpg 2x" data-file-width="477" data-file-height="636" /></a><figcaption>Anden bistår enligt Paulus i bönen (Rom 8:26–27).</figcaption></figure> <p>Den Helige Ande <a href="/wiki/P%C3%A5nyttf%C3%B6delse" title="Pånyttfödelse">föder de troende på nytt</a> i <a href="/wiki/Dop" title="Dop">dopet</a> och gör dem till <a href="/wiki/Barn#Definition_och_överförda_betydelser" title="Barn">Guds barn</a> (Joh 3:1–8; Tit 3:5). I Anden har den troende tillträde till <a href="/wiki/Fadern" title="Fadern">Fadern</a> (Ef 2:18). Den som får Anden utgjuten över sig, vill kalla sig "Herrens egen" (Jes 44:3–5). De som drivs av Anden är Guds barn <b>–</b> inte slavar, utan barn och arvingar till <a href="/wiki/Guds_rike" title="Guds rike">Guds rike</a> (Rom 8:14–17; Gal 4:5–7). Guds kärlek är genom Anden utgjuten i den troendes hjärta (Rom 5:5). Anden blir som en inre källa med levande vatten (Joh 7:38–39). Anden vill bo i den troendes kropp som i ett <a href="/wiki/Tempel" title="Tempel">tempel</a> (Joh 14:17; Rom 8:9; 1 Kor 3:16–17; 6:19). Anden uppfyller den troende (Ef 5:18). Den troende sägs också omvänt vara i den Helige Ande (Rom 14:17; 1 Kor 6:11; 12:3; Ef 2:18, 22). Den Helige Ande skall låta den troende uppstå med sin kropp på <a href="/wiki/Eskatologi#Kristendomen" title="Eskatologi">yttersta dagen</a> (Rom 8:11). </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Ber">Ber</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Ber" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Ber"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Ett medel för denna förening med Gud är <a href="/wiki/B%C3%B6n" title="Bön">bönen</a>. Anden ber för oss "med suckar utan ord", på ett sätt som Faderns förstår (Rom. 8:26–27). Man kan be i den Helige Ande (Ef. 6:18; Jud. v. 20). Paulus skriver också att man kan be med <a href="/wiki/Tungom%C3%A5lstal" class="mw-redirect" title="Tungomålstal">tungotal</a> (1 Kor. 14:14–19). Det är omdiskuterat om det är samma sak som omtalas på dessa båda ställen. Det är också omdiskuterat om det tungotal som här omtalas är ett existerande mänskligt språk som på <a href="/wiki/Pingstdagen" title="Pingstdagen">pingstdagen</a> eller ett särskilt bönespråk som bara Gud förstår. Den senare uppfattningen är vanlig i <a href="/wiki/Pentekostalism" title="Pentekostalism">pentekostal</a> och <a href="/wiki/Karismatisk_kristendom" title="Karismatisk kristendom">karismatisk</a> tradition. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Helgar">Helgar</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Helgar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Helgar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Jesus har dött för människornas <a href="/wiki/Synd" title="Synd">synder</a> och den som <a href="/wiki/Tro" title="Tro">tror</a> på honom räknas enligt <a href="/wiki/Protestantism" title="Protestantism">protestantisk</a> teologi som <a href="/wiki/R%C3%A4ttf%C3%A4rdighet" title="Rättfärdighet">rättfärdig</a>, vilket kallas <a href="/wiki/R%C3%A4ttf%C3%A4rdigg%C3%B6relse" title="Rättfärdiggörelse">rättfärdiggörelse</a> (Rom 5:1–11). Men <a href="/wiki/Fr%C3%A4lsning" title="Frälsning">frälsningen</a> rymmer mer än att bli förlåten och förklarad som rättfärdig. Gud vill också förändra den troendes sinnelag och livsföring, så att han och hon följer Guds vilja. Detta är den Helige Andes verk och kallas i protestantisk teologi för <a href="/wiki/Helgelse" title="Helgelse">helgelse</a>. I <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">katolsk</a> teologi ingår detta verk i rättfärdiggörelsen. </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Johann_Wilhelm_Preyer_Fr%C3%BCchte.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/79/Johann_Wilhelm_Preyer_Fr%C3%BCchte.jpg/250px-Johann_Wilhelm_Preyer_Fr%C3%BCchte.jpg" decoding="async" width="250" height="298" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/79/Johann_Wilhelm_Preyer_Fr%C3%BCchte.jpg/500px-Johann_Wilhelm_Preyer_Fr%C3%BCchte.jpg 1.5x" data-file-width="3065" data-file-height="3648" /></a><figcaption>Andens frukt: Kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning (Gal 5:22–23).</figcaption></figure> <p>Rening och helgelse sker i den Helige Ande (1 Kor 6:11). Anden visar den troende på hans och hennes synder (Joh 16:8). Gud lägger sin Ande och sin <a href="/wiki/Mosaiska_lagen" title="Mosaiska lagen">lag</a> i den troendes hjärta. Detta ger en kunskap om vad som är rätt, och en vilja att leva så (Jes 32:15–18; 44:3–5; Jer 31:31–34; Hes 36:26–27). Anden ingjuter kärlek i hjärtat (Rom 5:5). I Galaterbrevet 5:22–23 räknar Paulus upp nio egenskaper som han kallar <b><a href="/wiki/Andens_frukter" title="Andens frukter">Andens frukt</a></b>: kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet/trofasthet/tro, mildhet/ödmjukhet och självbehärskning (Gal 5:22–23). Den troende har alltså en ny natur, som vill följa Gud, men har också kvar den gamla, som vill leva i synd. Det är enligt Paulus viktigt att välja att låta sig drivas av Anden (Rom 8:14), vandra i Anden (Gal 5:16); annars riskerar man att inte bli frälst (Rom 8:13; Gal 5:21). Men om man "vandrar i Anden", uppfyller man lagen (Rom 8:4; Gal 5:23). Målet med Andens verk är att de troende skall bli lika Jesus (2 Kor 3:18). </p><p>Eftersom det är synden som skiljer människan från Gud och leder till döden (1 Mos 3; Rom 5:12–21; 1 Kor 15:12–34), är det genom Jesu försonande korsdöd och Andens helgande verk som den troende förs allt närmare Gud. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Kraftgärningar"><span id="Kraftg.C3.A4rningar"></span>Kraftgärningar</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Kraftgärningar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Kraftgärningar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Anden beskrivs både i Gamla och Nya Testamentet kunna utföra många olika typer av kraftgärningar, ofta kallade <a href="/wiki/Mirakel" title="Mirakel">under</a> eller mirakel. Domarna i <a href="/wiki/Domarboken" title="Domarboken">Domarboken</a> gavs styrka och seger i strid (Dom 3:10; 6:34; 11:29; 13:25; 14:6; 15:14). <a href="/wiki/Profet" title="Profet">Profeterna</a> <a href="/wiki/Elia" title="Elia">Elia</a> och <a href="/wiki/Elisha" title="Elisha">Elisha</a> gjorde många under i den Helige Andes kraft, tydligast kopplat till att han delade vattnet i <a href="/wiki/Jordan" title="Jordan">Jordan</a> med Elias fallna <a href="/wiki/Mantel_(dr%C3%A4kt)" class="mw-redirect" title="Mantel (dräkt)">mantel</a> (2 Kung 2:6–14). <a href="/wiki/Hesekiel" title="Hesekiel">Hesekiel</a> förflyttades i rummet av den Helige Ande (Hes 11:24; 43:5). </p><p>Jesus säger att hans lärjungar skall göra större under än han själv (Joh 14:12–14). Detta kan förstås utifrån Andens gåvor (1 Kor 12:7–11). Där nämns gåvan att bota sjuka och gåvan att göra kraftgärningar. Några exempel i Nya Testamentet som kopplas till Anden är: <a href="/wiki/Filippos" title="Filippos">Filippos</a> förflyttades i rummet av den Helige Ande (Apg 8:39). Fylld av Anden uttalade Paulus ord som gjorde att trollkarlen Barjesus blev blind (Apg 13:9–12). </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Andens_gåvor"><span id="Andens_g.C3.A5vor"></span>Andens gåvor</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Andens gåvor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Andens gåvor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Heliga_Birgitta_p%C3%A5_ett_altarsk%C3%A5p_i_Salems_kyrka.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/74/Heliga_Birgitta_p%C3%A5_ett_altarsk%C3%A5p_i_Salems_kyrka.jpg/250px-Heliga_Birgitta_p%C3%A5_ett_altarsk%C3%A5p_i_Salems_kyrka.jpg" decoding="async" width="250" height="370" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/74/Heliga_Birgitta_p%C3%A5_ett_altarsk%C3%A5p_i_Salems_kyrka.jpg/375px-Heliga_Birgitta_p%C3%A5_ett_altarsk%C3%A5p_i_Salems_kyrka.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/74/Heliga_Birgitta_p%C3%A5_ett_altarsk%C3%A5p_i_Salems_kyrka.jpg/500px-Heliga_Birgitta_p%C3%A5_ett_altarsk%C3%A5p_i_Salems_kyrka.jpg 2x" data-file-width="985" data-file-height="1457" /></a><figcaption>Den svenska profetissan Heliga Birgitta.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Andeg%C3%A5va" title="Andegåva">Andens gåvor</a>, nådegåvorna eller karismerna, är övernaturliga förmågor som den Helige Ande enligt Paulus kan ge de troende. Den mest citerade uppräkningen omfattar nio nådegåvor och finns i 1 Kor 12:7–11. Där nämns ord av vishet, ord av kunskap, tro, gåvan att bota sjuka, gåvan att utföra kraftgärningar, gåvan att profetera, gåvan att skilja mellan andar, <a href="/wiki/Tungom%C3%A5lstalande" title="Tungomålstalande">gåvan att tala olika slags språk/tungomål/tungotal</a>, gåvan att tolka språk/uttyda tungotal. </p><p>Andens gåvor, karismerna, finns även i <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">katolsk</a> teologi <sup id="cite_ref-2" class="reference"><a href="#cite_note-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. I katolska kyrkan finns ytterligare en lista med Andens gåvor, nämligen de sju egenskaperna vishet, förstånd, råd, styrka, insikt, gudsdyrkan och gudsfruktan<sup id="cite_ref-3" class="reference"><a href="#cite_note-3"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. De nämns i bönen om den Helige Ande i <a href="/wiki/Konfirmation" title="Konfirmation">konfirmationens</a> sakrament <sup id="cite_ref-4" class="reference"><a href="#cite_note-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Dessa sju egenskaper är beskrivningar av den Helige Ande hämtade från Jesaja 11:2–3. </p><p>En del<sup class="noprint Inline-Template"><a href="/wiki/Wikipedia:Undvik_f%C3%B6rs%C3%A5tliga_referenser" title="Wikipedia:Undvik försåtliga referenser">[<span title="vilka (2023-04)"><i>vilka?</i></span>]</a></sup> menar att Andens gåvor är verksamma än i dag, andra att de bara fanns under den första tiden, särskilt de gåvor som handlar om ny uppenbarelse. </p><p>De <a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkor" title="Ortodoxa kyrkor">ortodoxa</a> och <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">katolska</a> kyrkorna tror att Anden bevarar de <a href="/wiki/Ekumeniskt_koncilium" title="Ekumeniskt koncilium">ekumeniska koncilierna</a>, och katolska kyrkan även <a href="/wiki/P%C3%A5ve" title="Påve">påven</a>, från felsteg. Katolska kyrkan har även <a href="/wiki/Helgon" title="Helgon">helgonförklarat</a> många personer som berättat om uppenbarelser av olika slag. Ett framstående exempel är den svenska <a href="/wiki/Profet" title="Profet">profetissan</a> <a href="/wiki/Heliga_Birgitta" title="Heliga Birgitta">Heliga Birgitta</a> från 1300-talet, vars <a href="/wiki/Himmelska_uppenbarelser" title="Himmelska uppenbarelser">uppenbarelser</a><sup id="cite_ref-5" class="reference"><a href="#cite_note-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> finns bevarade. </p><p>En del protestanter<sup class="noprint Inline-Template"><a href="/wiki/Wikipedia:Undvik_f%C3%B6rs%C3%A5tliga_referenser" title="Wikipedia:Undvik försåtliga referenser">[<span title="vilka (2023-04)"><i>vilka?</i></span>]</a></sup> menar att Andens gåvor upphört, särskilt de gåvor som handlar om ny uppenbarelse. De tänker sig att dessa upphörde när <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a> var färdigskriven. Då hade den fulla sanningen samlats och ingen mer uppenbarelse behövs, menar de. "Den profetiska gåvan, den skall förgå. Tungotalet, det skall tystna." (1 Kor 13:8) Profetians gåva var ofullkomlig, men Bibeln är fullkomlig, och "när det fullkomliga kommer skall det begränsade förgå" (v. 10), kan de argumentera. </p><p>Andra protestanter, särskilt <a href="/wiki/Pentekostalism" title="Pentekostalism">pentekostala</a> och <a href="/wiki/Karismatisk_kristendom" title="Karismatisk kristendom">karismatiska</a>, menar att Andens gåvor finns i dag. De menar dock i allmänhet att Bibeln har en särställning och att nya uppenbarelser har en klart underordnad ställning och exempelvis kan ge vägledning i individuella eller lokala frågor. Andens gåvor skall upphöra, men först vid <a href="/wiki/Kristi_%C3%A5terkomst" title="Kristi återkomst">Kristi återkomst</a> – det är då det fullkomliga kommer: "Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig." (v. 12). Detta syftar på <a href="/wiki/Himmelriket" title="Himmelriket">Himlen</a>, argumenterar de. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Kraft_att_vittna">Kraft att vittna</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Kraft att vittna" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Kraft att vittna"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Den funktion Jesus lyfte fram alldeles före <a href="/wiki/Jesu_himmelsf%C3%A4rd" class="mw-redirect" title="Jesu himmelsfärd">sin himmelsfärd</a> var att Anden ger kraft att vittna om Jesus (Luk 24:49; Apg 1:8). En viktig funktion med Andens gåvor är att andra skall komma till insikt och tro (1 Kor 14:1–25). </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Välbefinnande"><span id="V.C3.A4lbefinnande"></span>Välbefinnande</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Välbefinnande" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Välbefinnande"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Anden sägs hos den troende framkalla psykiskt välmående i form av kärlek, glädje och frid, tålamod och självbehärskning (Rom 14:17; Gal 5:22; 1 Thess 1:6), och tröst (Apg 9:31). </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Försmak_och_garanti"><span id="F.C3.B6rsmak_och_garanti"></span>Försmak och garanti</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Försmak och garanti" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Försmak och garanti"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Andens inneboende och verksamhet beskrivs som en förstlingsfrukt (Rom 8:23), en handpenning och ett sigill (2 Kor 1:22; Ef 1:13–14; 4:30). Anden beskrivs alltså som en försmak av, och en garanti för, den härlighet som skall komma den troende till del vid <a href="/wiki/Jesu_%C3%A5terkomst" class="mw-redirect" title="Jesu återkomst">Jesu återkomst</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Kyrkan">Kyrkan</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Kyrkan" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Kyrkan"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Confirmation_in_Mostar_2013b.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3a/Confirmation_in_Mostar_2013b.jpg/250px-Confirmation_in_Mostar_2013b.jpg" decoding="async" width="250" height="166" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3a/Confirmation_in_Mostar_2013b.jpg/500px-Confirmation_in_Mostar_2013b.jpg 1.5x" data-file-width="640" data-file-height="425" /></a><figcaption>Den Helige Andes tas i katolska kyrkan bland annat emot i konfirmation.</figcaption></figure> <p>Anden verkar dels i den enskilde troende, dels i den kristna gemenskapen – <a href="/wiki/Kyrkan" title="Kyrkan">kyrkan</a> eller församlingen. Anden vill skapa enhet mellan de troende, enhet mellan såväl individer (1 Kor 12:12–13; Ef 4:3–6) som Jesustroende <a href="/wiki/Israeliter" title="Israeliter">israeliter</a> och ickeisraeliter (Ef 2:11–18). Den enhet Anden verkar beskrivs som Kristi kropp (1 Kor 12:4–31) och som en byggnad (Ef 2:18–22). Alla formas till samma avbild av Kristus (2 Kor 3:18). </p><p>Anden leder och formar Kyrkans verksamhet. Anden medverkade i besluten när <a href="/wiki/Apostel" title="Apostel">apostlarna</a> samlats till rådslag (Apg 15:28). Anden kallar ledare, insätter i ämbeten (Apg 20:28) och sänder ut i tjänst (Apg 13:2, 4). </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Att_ta_emot_Anden">Att ta emot Anden</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Att ta emot Anden" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Att ta emot Anden"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Anden beskrivs komma till den enskilde genom att han eller hon i <a href="/wiki/Tro" title="Tro">tro</a> lyssnar till budskapet om Jesus (Gal3:2), genom <a href="/wiki/B%C3%B6n" title="Bön">bön</a> (Luk 11:9–13), genom <a href="/wiki/Dop" title="Dop">dopet</a> (Joh 3:1–8; Apg 2:38; 19:1–7; Tit 3:5), och genom <a href="/wiki/Apostel" title="Apostel">apostlarnas</a> handpåläggning (Apg 8:14–17; 19:6). Det sista har inom <a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkor" title="Ortodoxa kyrkor">ortodoxa kyrkan</a> utvecklats till <a href="/wiki/Mysterium" title="Mysterium">myrrasmörjelsen</a> och inom <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">katolska kyrkan</a> till <a href="/wiki/Konfirmation" title="Konfirmation">konfirmationen</a>, vid vilka en <a href="/wiki/Pr%C3%A4st" title="Präst">präst</a> eller <a href="/wiki/Biskop" title="Biskop">biskop</a> lägger händerna på den <a href="/wiki/Dop" title="Dop">döpte</a>, <a href="/wiki/Sm%C3%B6rjelse" title="Smörjelse">smörjer</a> med av biskopen välsignad olja, och ber om den Helige Ande. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Ontologi_–_Andens_väsen"><span id="Ontologi_.E2.80.93_Andens_v.C3.A4sen"></span>Ontologi – Andens väsen</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Ontologi – Andens väsen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Ontologi – Andens väsen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Nedan följer hur kyrkans traditionella pneumatologi traditionell härletts ur Bibeln: </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Anden_är_en_person"><span id="Anden_.C3.A4r_en_person"></span>Anden är en person</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: Anden är en person" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: Anden är en person"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Anden gör sådant som personer gör: </p> <ul><li>har känslor (kan bedrövas) – Jes 63:10; Ef 4:30</li> <li>har en vilja – 1 Kor 12:11</li> <li>har vishet och förstånd – Jes 11:1–2; 1 Kor 2:11</li> <li>hjälper – Joh 14:16, 26; 15:26; 16:7</li> <li>vägleder till sanningen – Joh 16:13</li> <li>talar – Apg 13:2; Upp 2:7; 1 Tim 4:1; Hebr 3:7</li> <li>ber – Rom 8:26–27</li> <li>vittnar – Rom 8:16; Hebr 10:15</li> <li>övertygar – Joh 16:8–11; 1 Tess 1:5</li> <li>utforskar – 1 Kor 2:10</li> <li>förhärligar Kristus – Joh 16:14</li> <li>hindrar – Apg 16:6</li> <li>sänder – Apg 13:4</li> <li>kan utsättas för bedrägeriförsök – Ef 4:30</li> <li>kallas "han" – Joh 14:26; 16:13–15</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Anden_interagerar_med_Fadern_och_Sonen">Anden interagerar med Fadern och Sonen</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Anden interagerar med Fadern och Sonen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Anden interagerar med Fadern och Sonen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Saint_John_the_Evangelist_Church_(Covington,_Kentucky)_-_Father,_Sacred_Heart_of_Jesus,_and_Holy_Spirit_mural_(cropped).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7e/Saint_John_the_Evangelist_Church_%28Covington%2C_Kentucky%29_-_Father%2C_Sacred_Heart_of_Jesus%2C_and_Holy_Spirit_mural_%28cropped%29.jpg/250px-Saint_John_the_Evangelist_Church_%28Covington%2C_Kentucky%29_-_Father%2C_Sacred_Heart_of_Jesus%2C_and_Holy_Spirit_mural_%28cropped%29.jpg" decoding="async" width="250" height="315" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7e/Saint_John_the_Evangelist_Church_%28Covington%2C_Kentucky%29_-_Father%2C_Sacred_Heart_of_Jesus%2C_and_Holy_Spirit_mural_%28cropped%29.jpg/500px-Saint_John_the_Evangelist_Church_%28Covington%2C_Kentucky%29_-_Father%2C_Sacred_Heart_of_Jesus%2C_and_Holy_Spirit_mural_%28cropped%29.jpg 1.5x" data-file-width="1697" data-file-height="2140" /></a><figcaption>Fadern, Sonen och den Helige Ande samverkar med varandra.</figcaption></figure> <p>Anden interagerar med Fadern och Sonen, och är alltså inte identisk med Fadern eller Sonen: </p> <ul><li>Sonen <a href="/wiki/Inkarnation" title="Inkarnation">blev människa</a> genom den Helige Ande – Luk 1:35</li> <li>Jesus <a href="/wiki/Andedop" title="Andedop">döper i Helig Ande</a> – Matt 3:11; Mark 1:8; Luk 3:16; Joh 1:33</li> <li>Anden sänkte sig över Jesus i <a href="/wiki/Jesu_dop" title="Jesu dop">dopet</a>. Samtidigt talade Fadern från himlen. – Matt 3:16–17; Luk 3:22; Mark 1:10–11; Joh 1:32</li> <li>Anden ledde Jesus ut i öknen för att frestas – Matt 4:1; 14:28; Mark 1:12; Luk 4:1</li> <li>Jesus verkade i Andens kraft – Luk 4:14; Apg 10:38</li> <li>Jesus offrade sig på korset i kraft av Evig Ande – Hebr 9:14</li> <li>Hjälparen (Anden) skulle komma när Jesus gick bort – Joh 16:7</li> <li>Jesus skulle sända Hjälparen – Joh 16:7</li> <li>Jesus skulle be Fadern att han skulle ge lärjungarna Hjälparen – Joh 14:16</li> <li>Anden är en <i>annan</i> hjälpare – Joh 14:16</li> <li>Fadern skulle sända Hjälparen i Jesu namn – Joh 14:26</li> <li>Anden utgår från Fadern – Joh 15:26</li> <li>Jesus hade tagit emot Anden av Fadern och utgjutit den över lärjungarna – Apg 2:33</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Anden_bär_Gudomliga_namn"><span id="Anden_b.C3.A4r_Gudomliga_namn"></span>Anden bär Gudomliga namn</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: Anden bär Gudomliga namn" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: Anden bär Gudomliga namn"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li>Herren – 2 Kor 3:17–18</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Anden_omnämns_omväxlande_med_Gud"><span id="Anden_omn.C3.A4mns_omv.C3.A4xlande_med_Gud"></span>Anden omnämns omväxlande med Gud</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Anden omnämns omväxlande med Gud" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Anden omnämns omväxlande med Gud"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li>Israels folk <a href="/wiki/Utt%C3%A5get_ur_Egypten" title="Uttåget ur Egypten">leddes genom öknen</a> av den Helige Ande, av Gud (Jes 63:14)</li> <li>Ananias ljög för den Helige Ande (Apg 5:3) … för Gud (vers 4)</li> <li>De troende är Guds <a href="/wiki/Tempel" title="Tempel">tempel</a> … Anden bor i dem – 1 Kor 3:16</li> <li><a href="/wiki/P%C3%A5nyttf%C3%B6delse" title="Pånyttfödelse">Född av Anden</a> (Joh 3:1–8) … Född av Gud (1 Joh 3:9)</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Anden_har_en_unik_relation_med_Gud">Anden har en unik relation med Gud</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Anden har en unik relation med Gud" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Anden har en unik relation med Gud"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Eternal_clock.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4f/Eternal_clock.jpg/250px-Eternal_clock.jpg" decoding="async" width="250" height="250" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4f/Eternal_clock.jpg/500px-Eternal_clock.jpg 1.5x" data-file-width="1975" data-file-height="1978" /></a><figcaption>Anden är evig, på samma sätt som <a href="/wiki/Gud#Gudomliga_egenskaper" title="Gud">Fadern</a> och <a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">Sonen</a>.<br />Fadern, Sonen och Anden är också allsmäktiga, allvetande och allestädes närvarande.</figcaption></figure> <ul><li>Delar namn med Fadern och Sonen – Matt 28:19 (namn står i singularis)</li> <li>Nämns med Fadern och Sonen i <a href="/wiki/V%C3%A4lsignelse" title="Välsignelse">välsignelsen</a> – 2 Kor 13:14</li> <li>Styr och utrustar <a href="/wiki/Kyrkan" title="Kyrkan">kyrkan</a> tillsammans med Fadern och Sonen – 1 Kor 12:4–6</li> <li>Anden har unik kunskap om Gud – Joh 16:12–13; 1 Kor 2:10–11</li> <li>Endast Andens <a href="/wiki/P%C3%A5nyttf%C3%B6delse" title="Pånyttfödelse">pånyttfödelse</a> leder till Guds rike – Joh 3:3, 5</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Anden_har_Gudomliga_egenskaper">Anden har Gudomliga egenskaper</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=24" title="Redigera avsnitt: Anden har Gudomliga egenskaper" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=24" title="Redigera avsnitts källkod: Anden har Gudomliga egenskaper"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Anden beskrivs ha <a href="/wiki/Gud#Gudomliga_egenskaper" title="Gud">egenskaper som bara Gud har</a>: </p> <ul><li><a href="/wiki/Allsm%C3%A4ktighet" title="Allsmäktighet">Allsmäktig</a> (kan göra allt Han vill) – Luk 1:35, 37</li> <li><a href="/wiki/Allvetande" title="Allvetande">Allvetande</a> – Joh 16:13; 1 Kor 2:10–11; Jes 40:13</li> <li><a href="/wiki/Allest%C3%A4desn%C3%A4rvaro" title="Allestädesnärvaro">Allestädes närvarande</a> (finns överallt) – Ps 139:7–10 (Ej Bibel 2000)</li> <li><a href="/wiki/Evighet" title="Evighet">Evig</a> – 1 Mos 1:1–2 (ej Bibel 2000); Hebr 9:14</li> <li><a href="/wiki/Helig" title="Helig">Helig</a> – Joh 20:22</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Anden_gör_sådant_som_bara_Gud_kan"><span id="Anden_g.C3.B6r_s.C3.A5dant_som_bara_Gud_kan"></span>Anden gör sådant som bara Gud kan</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=25" title="Redigera avsnitt: Anden gör sådant som bara Gud kan" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=25" title="Redigera avsnitts källkod: Anden gör sådant som bara Gud kan"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/wiki/Skapelseber%C3%A4ttelse#Kristendomens_och_judendomens_skapelseberättelse" title="Skapelseberättelse">Skapar världen</a> – Job 33:4; Ps 104:30</li> <li>Ger liv: I skapelsen – Job 33:4, Ps 104:30, <a href="/wiki/Jesu_uppst%C3%A5ndelse" title="Jesu uppståndelse">uppväcker Kristus</a> – Rom 8:11, <a href="/wiki/P%C3%A5nyttf%C3%B6delse" title="Pånyttfödelse">föder den troende på nytt</a> – Joh 3:3, 5; 6:63; Tit 3:5, uppväcker de troende på yttersta dagen – Rom 8:11.</li> <li>Den som talar illa om Anden <a href="/wiki/H%C3%A4delse" title="Hädelse">hädar</a> (och man kan per definition bara häda Gud). – Matt 12:31</li> <li>Verkar <a href="/wiki/Inkarnation" title="Inkarnation">Sonens människoblivande</a> – Luk 1:35</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Anden_utgår"><span id="Anden_utg.C3.A5r"></span>Anden utgår</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=26" title="Redigera avsnitt: Anden utgår" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=26" title="Redigera avsnitts källkod: Anden utgår"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li>Jesus är Gud enfödde Son (Joh 1:18). Anden kan därför inte vara bror till Jesus.</li> <li>Andens sätt att komma från Fadern är i stället att den <i>utgår</i> – Joh 15:26; Apg 2:33.</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Ortodox_teologi_–_Anden_utgår_av_Fadern"><span id="Ortodox_teologi_.E2.80.93_Anden_utg.C3.A5r_av_Fadern"></span>Ortodox teologi – Anden utgår av Fadern</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=27" title="Redigera avsnitt: Ortodox teologi – Anden utgår av Fadern" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=27" title="Redigera avsnitts källkod: Ortodox teologi – Anden utgår av Fadern"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li>Anden utgår av Fadern – Joh 15:26</li> <li>Jesus ber Fadern sända Anden – Joh 14:16</li> <li>Jesus tar emot Anden från Fadern och utgjuter den sedan över lärjungarna – Apg 2:33</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Katolsk_och_protestantisk_teologi_–_Anden_utgår_av_Fadern_och_Sonen_–_Filioque"><span id="Katolsk_och_protestantisk_teologi_.E2.80.93_Anden_utg.C3.A5r_av_Fadern_och_Sonen_.E2.80.93_Filioque"></span>Katolsk och protestantisk teologi – Anden utgår av Fadern och Sonen – <a href="/wiki/Filioque" title="Filioque">Filioque</a></h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=28" title="Redigera avsnitt: Katolsk och protestantisk teologi – Anden utgår av Fadern och Sonen – Filioque" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=28" title="Redigera avsnitts källkod: Katolsk och protestantisk teologi – Anden utgår av Fadern och Sonen – Filioque"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li>Anden kallas Jesu Ande (Apg 16:7), Kristi Ande (Rom 8:9; 1 Petr 1:11) och Jesu Kristi Ande (Fil 1:19).</li> <li>Både Fadern och Sonen är Gud, alltså bör Anden utgå från båda.</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Litteratur_–_Systematisk_teologi"><span id="Litteratur_.E2.80.93_Systematisk_teologi"></span>Litteratur – Systematisk teologi</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=29" title="Redigera avsnitt: Litteratur – Systematisk teologi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=29" title="Redigera avsnitts källkod: Litteratur – Systematisk teologi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFErickson1998">Erickson, Millard J. (1998) (på engelska). <i><span>Christian theology</span></i> (2. ed.). Grand Rapids, Mich.: Baker Book House. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/5667976">5667976</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-8010-2182-0" title="Special:Bokkällor/0-8010-2182-0">ISBN 0-8010-2182-0</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Christian+theology&rft.aulast=Erickson&rft.aufirst=Millard+J.&rft.au=Erickson%2C+Millard+J.&rft.date=1998&rft.edition=2.+ed.&rft.place=Grand+Rapids%2C+Mich.&rft.pub=Baker+Book+House&rft.isbn=0-8010-2182-0&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFGilbrant_Thoralf,_Odeberg_Hugo1967">Gilbrant Thoralf, Odeberg Hugo, red (1967). <i><span>Illustrerat bibel-lexikon</span></i>. Stockholm: Illustrerat Bibel-lexikon. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/783753">783753</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Illustrerat+bibel-lexikon&rft.date=1967&rft.place=Stockholm&rft.pub=Illustrerat+Bibel-lexikon&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFGrudem1994">Grudem, Wayne (1994) (på engelska). <i><span>Systematic theology: an introduction to biblical doctrine</span></i>. Leicester: Inter-Varsity Press. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/6106308">6106308</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-85110-652-8" title="Special:Bokkällor/0-85110-652-8">ISBN 0-85110-652-8</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Systematic+theology%3A+an+introduction+to+biblical+doctrine&rft.aulast=Grudem&rft.aufirst=Wayne&rft.au=Grudem%2C+Wayne&rft.date=1994&rft.place=Leicester&rft.pub=Inter-Varsity+Press&rft.isbn=0-85110-652-8&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFGuthrie1981">Guthrie, Donald (1981) (på engelska). <i><span>New testament theology</span></i>. Leicester: Inter-Varsity. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/6106842">6106842</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-85111-742-2" title="Special:Bokkällor/0-85111-742-2">ISBN 0-85111-742-2</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=New+testament+theology&rft.aulast=Guthrie&rft.aufirst=Donald&rft.au=Guthrie%2C+Donald&rft.date=1981&rft.place=Leicester&rft.pub=Inter-Varsity&rft.isbn=0-85111-742-2&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFHouse1992">House, H. Wayne (1992) (på engelska). <i><span>Charts of christian theology and doctrine</span></i>. Zondervan Academic. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9780310416616" title="Special:Bokkällor/9780310416616">ISBN 9780310416616</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Charts+of+christian+theology+and+doctrine&rft.aulast=House&rft.aufirst=H.+Wayne&rft.au=House%2C+H.+Wayne&rft.date=1992&rft.pub=Zondervan+Academic&rft.isbn=9780310416616&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFLawson1999">Lawson, John (1999) (på engelska). <i><span>Introduction to Christian Doctrine</span></i>. Zondervan Academic. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/031023204X" title="Special:Bokkällor/031023204X">ISBN 031023204X</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Introduction+to+Christian+Doctrine&rft.aulast=Lawson&rft.aufirst=John&rft.au=Lawson%2C+John&rft.date=1999&rft.pub=Zondervan+Academic&rft.isbn=031023204X&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFRyrie1999">Ryrie, Charles C. (1999) (på engelska). <i><span>Basic Theology: A Popular Systematic Guide to Understanding Biblical Truth</span></i>. Moody Publishers. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9780802427342" title="Special:Bokkällor/9780802427342">ISBN 9780802427342</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Basic+Theology%3A+A+Popular+Systematic+Guide+to+Understanding+Biblical+Truth&rft.aulast=Ryrie&rft.aufirst=Charles+C.&rft.au=Ryrie%2C+Charles+C.&rft.date=1999&rft.pub=Moody+Publishers&rft.isbn=9780802427342&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFThiessen1979">Thiessen, Henry C. (1979) (på engelska). <i><span>Lectures in Systematic Theology</span></i>. Grand Rapids, Michigan: Eerdmans. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0802827292" title="Special:Bokkällor/0802827292">ISBN 0802827292</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Lectures+in+Systematic+Theology&rft.aulast=Thiessen&rft.aufirst=Henry+C.&rft.au=Thiessen%2C+Henry+C.&rft.date=1979&rft.place=Grand+Rapids%2C+Michigan&rft.pub=Eerdmans&rft.isbn=0802827292&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Pentekostal_och_karismatisk_teologi">Pentekostal och karismatisk teologi</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=30" title="Redigera avsnitt: Pentekostal och karismatisk teologi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=30" title="Redigera avsnitts källkod: Pentekostal och karismatisk teologi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBruner1997">Bruner, Frederick Dale (1997) (på engelska). <i><span>A theology of the Holy Spirit: The Pentecostal experience and the New Testament witness</span></i>. Eugene, Or.: Wipf and Stock. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/9679693">9679693</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/1-57910-094-5" title="Special:Bokkällor/1-57910-094-5">ISBN 1-57910-094-5</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=A+theology+of+the+Holy+Spirit%3A+The+Pentecostal+experience+and+the+New+Testament+witness&rft.aulast=Bruner&rft.aufirst=Frederick+Dale&rft.au=Bruner%2C+Frederick+Dale&rft.date=1997&rft.place=Eugene%2C+Or.&rft.pub=Wipf+and+Stock&rft.isbn=1-57910-094-5&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFChristensonBystedt-Mellberg_Valborg1990–">Christenson, Larry; Bystedt-Mellberg Valborg (1990–). <i><span>Välkommen, Heliga ande</span></i>. Härnösand: Ekumedia. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/918047">918047</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=V%C3%A4lkommen%2C+Heliga+ande&rft.aulast=Christenson&rft.aufirst=Larry&rft.au=Christenson%2C+Larry&rft.au=Bystedt-Mellberg+Valborg&rft.date=1990%E2%80%93&rft.place=H%C3%A4rn%C3%B6sand&rft.pub=Ekumedia&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFRees1958">Rees, Thomas B. (1958). <i><span>Livets ande</span></i>. Stockholm: Ev. fosterl.-stift. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/742862">742862</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Livets+ande&rft.aulast=Rees&rft.aufirst=Thomas+B.&rft.au=Rees%2C+Thomas+B.&rft.date=1958&rft.place=Stockholm&rft.pub=Ev.+fosterl.-stift.&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSkotteneSøvik_Oddvar,_Holm_Krister1989">Skottene, Ragnar; Søvik Oddvar, Holm Krister (1989). <i><span>Nådegåvorna: församlingens arbetsutrustning</span></i>. Bibelbiblioteket, 99-0132123-9 (2., omarb. uppl.). Uppsala: EFS-förl. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/7599217">7599217</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-7080-872-4" title="Special:Bokkällor/91-7080-872-4">ISBN 91-7080-872-4</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=N%C3%A5deg%C3%A5vorna%3A+f%C3%B6rsamlingens+arbetsutrustning&rft.aulast=Skottene&rft.aufirst=Ragnar&rft.au=Skottene%2C+Ragnar&rft.au=S%C3%B8vik+Oddvar%2C+Holm+Krister&rft.date=1989&rft.series=Bibelbiblioteket%2C+99-0132123-9&rft.edition=2.%2C+omarb.+uppl.&rft.place=Uppsala&rft.pub=EFS-f%C3%B6rl.&rft.isbn=91-7080-872-4&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Den_Helige_Ande_i_kristendomen_–_dogmhistoria"><span id="Den_Helige_Ande_i_kristendomen_.E2.80.93_dogmhistoria"></span>Den Helige Ande i kristendomen – dogmhistoria</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=31" title="Redigera avsnitt: Den Helige Ande i kristendomen – dogmhistoria" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=31" title="Redigera avsnitts källkod: Den Helige Ande i kristendomen – dogmhistoria"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Ontologi_–_Andens_väsen_2"><span id="Ontologi_.E2.80.93_Andens_v.C3.A4sen_2"></span>Ontologi – Andens väsen</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=32" title="Redigera avsnitt: Ontologi – Andens väsen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=32" title="Redigera avsnitts källkod: Ontologi – Andens väsen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Läran om den Helige Ande har utvecklats parallellt med <a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">kristologin</a> – läran om Jesus. I <a href="/wiki/Shema" title="Shema">en passage i Gamla testamentet, som uppfattats som mycket central av både judar och kristna</a>, klargörs att Gud är en enda (<a href="/wiki/Shema" title="Shema">5 Mos 6:4</a>). I <a href="/wiki/De_tio_budorden" title="De tio budorden">Tio Guds bud</a> framhålls, att man inte skall ha några andra gudar än honom (2 Mos 20:3). När Jesus i ord och handling började göra anspråk på att vara Gud, uppfattades det som <a href="/wiki/H%C3%A4delse" title="Hädelse">hädelse</a> av judarna (Mark 14:61–64), och ställde till stora <a href="/wiki/Filosofi" title="Filosofi">filosofiska</a> problem för de kristna: Hur kan Jesus också vara Gud, om Gud bara är en. (Se <a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">kristologi</a>.) </p><p>Samtidigt började man tänka på liknande sätt kring den Helige Ande. Jesus hade till exempel enligt Bibeln uppmanat till <a href="/wiki/Dop" title="Dop">dop</a> "i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn" (Matt 28:19). Anden likställs alltså med Fadern och Sonen och det finns flera <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibelställen</a> där Anden omtalas eller beskrivs som Gud (se ovan). Denna teologiska reflektion mynnade ut i <a href="/wiki/Treenighetsl%C3%A4ran" title="Treenighetsläran">Treenighetsläran</a>, som de flesta kristna kyrkor omfattar. Här behandlas de aspekter av denna som berör den Helige Ande. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Dynamism,_dynamisk_monarkianism"><span id="Dynamism.2C_dynamisk_monarkianism"></span>Dynamism, dynamisk monarkianism</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=33" title="Redigera avsnitt: Dynamism, dynamisk monarkianism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=33" title="Redigera avsnitts källkod: Dynamism, dynamisk monarkianism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Dynamism" title="Dynamism">Dynamismen</a> formulerades mot slutet av 100-talet av <a href="/w/index.php?title=Tedodotus&action=edit&redlink=1" class="new" title="Tedodotus [inte skriven än]">Tedodotus</a> och dess mest kände förespråkar är <a href="/wiki/Paulus_av_Samosata" class="mw-redirect" title="Paulus av Samosata">Paulus av Samosata</a> på 200-talet. Dynamismen menar att den Helige Ande är en Guds <i>kraft</i> (dynamis, δύναμις, på grekiska). Anden är inte en självständig person, utan en gudomlig kraft som kan komma över människor. Denna syn fick aldrig något stort inflytande i kyrkan. I dag kan den sägas vara företrädd av <a href="/wiki/Jehovas_vittnen" title="Jehovas vittnen">Jehovas vittnen</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Modalism,_modalistisk_monarkianism,_sabellianism"><span id="Modalism.2C_modalistisk_monarkianism.2C_sabellianism"></span>Modalism, modalistisk monarkianism, sabellianism</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=34" title="Redigera avsnitt: Modalism, modalistisk monarkianism, sabellianism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=34" title="Redigera avsnitts källkod: Modalism, modalistisk monarkianism, sabellianism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Modalism" title="Modalism">Modalismen</a> formulerades mot slutet av 100-talet. Enligt modalismen är Fadern, Sonen och Anden olika uppenbarelseformer (form = modus på latin) av Gud. De är inte självständiga personer, utan olika sätt som Gud visar sig och verkar på. Mot denna syn argumenterade mer traditionella teologer att Fadern i så fall lidit och dött på korset (<a href="/wiki/Patripassianism" title="Patripassianism">patripassianism</a>), vilket de ansåg orimligt. En mer nyanserad form utvecklades därför av <a href="/wiki/Sabellius" class="mw-redirect" title="Sabellius">Sabellius</a> under 200-talets första hälft – <a href="/wiki/Sabellianism" title="Sabellianism">sabellianism</a>. Sabellius menade att Sonen och Anden var utvidgningar (platysmós, πλατυσμός) av Fadern, såsom solen utstrålar både ljus och värme<sup id="cite_ref-6" class="reference"><a href="#cite_note-6"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>6<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Även denna syn avvisades av den tidiga kyrkan. </p><p><a href="/wiki/Monarkianism" title="Monarkianism">Monarkianism</a> kom senare att användas som en samlande benämning av ovanstående två riktningar, för att beskriva deras strävan efter enhet (<i>monarchía</i>) i Gudomen. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Arianism">Arianism</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=35" title="Redigera avsnitt: Arianism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=35" title="Redigera avsnitts källkod: Arianism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Ikone_Athanasius_von_Alexandria.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/26/Ikone_Athanasius_von_Alexandria.jpg/250px-Ikone_Athanasius_von_Alexandria.jpg" decoding="async" width="250" height="335" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/26/Ikone_Athanasius_von_Alexandria.jpg/500px-Ikone_Athanasius_von_Alexandria.jpg 1.5x" data-file-width="764" data-file-height="1025" /></a><figcaption>Athanasios den Store.</figcaption></figure> <p>Areios, eller <a href="/wiki/Arius" title="Arius">Arius</a> på latin, var präst i Alexandria från slutet av 200-talet. Hans lära (<a href="/wiki/Arianism" title="Arianism">arianismen</a>) innebär att Kristus visserligen var <a href="/wiki/Preexistens" title="Preexistens">preexistent</a> – det vill säga fanns som en ande innan han föddes som människa. Men denne ande var enligt Areios inte Gud, inte av samma väsen som Fadern, utan skapad, den förste och förnämste av Guds skapade varelser. En liknande uppfattning hade han om den Helige Ande. Han ansåg Faderns, Sonens och Andens substanser vara helt olika varandra. Även Anden sågs som skapad, inte som gudomlig. Arianismen vann stort inflytande under 300-talet. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Athanasios_av_Alexandria">Athanasios av Alexandria</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=36" title="Redigera avsnitt: Athanasios av Alexandria" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=36" title="Redigera avsnitts källkod: Athanasios av Alexandria"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Athanasios" title="Athanasios">Athanasios av Alexandria</a> under 300-talet var den teolog som främst argumenterade mot arianismen. Han menade att Sonen och Anden är "av samma väsen" (<a href="/wiki/Homoousios" title="Homoousios">homoousios</a>, ὁμοούσιος) som Fadern. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Första_ekumeniska_konciliet_i_Nicaea_325"><span id="F.C3.B6rsta_ekumeniska_konciliet_i_Nicaea_325"></span>Första ekumeniska konciliet i Nicaea 325</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=37" title="Redigera avsnitt: Första ekumeniska konciliet i Nicaea 325" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=37" title="Redigera avsnitts källkod: Första ekumeniska konciliet i Nicaea 325"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Formulering "av samma väsen" fastställdes om Sonen vid det <a href="/wiki/F%C3%B6rsta_konciliet_i_Nicaea" title="Första konciliet i Nicaea">första ekumeniska konciliet i Nicaea</a> år 325, dock ej om Anden. En synod i Alexandria 362 uttryckte att även den Helige Ande var av samma väsen, dock utan att använda ordet homoousios. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Pneumatomacherna,_makedonierna"><span id="Pneumatomacherna.2C_makedonierna"></span>Pneumatomacherna, makedonierna</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=38" title="Redigera avsnitt: Pneumatomacherna, makedonierna" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=38" title="Redigera avsnitts källkod: Pneumatomacherna, makedonierna"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Vasil.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/62/Vasil.jpg/250px-Vasil.jpg" decoding="async" width="250" height="336" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/62/Vasil.jpg 1.5x" data-file-width="321" data-file-height="432" /></a><figcaption>Basilios den Store.</figcaption></figure> <p>Ytterligare en riktning uppstod som kallades makedonierna, efter Makedonios av Konstantinopel (som dock inte tycks ha varit kopplad till rörelsen); eller pneumatomacherna (andebekämparna). De hävdade att den Helige Ande varken var Gud eller skapad. Om Anden skulle vara Gud, skulle han enligt dem antingen vara likställd med Fadern eller Jesu bror. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Kappadokiska_fäderna"><span id="Kappadokiska_f.C3.A4derna"></span>Kappadokiska fäderna</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=39" title="Redigera avsnitt: Kappadokiska fäderna" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=39" title="Redigera avsnitts källkod: Kappadokiska fäderna"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Mot detta vände sig de <a href="/wiki/Kappadokiska_f%C3%A4derna" title="Kappadokiska fäderna">Kappadokiska fäderna</a>. <a href="/wiki/Basileios_den_store" title="Basileios den store">Basileios den store</a> ansåg att den Helige Ande tillkommer samma ära och tillbedjan som Fadern och Sonen. Han argumenterade också för att Anden måste vara Gud, eftersom han <a href="/wiki/P%C3%A5nyttf%C3%B6delse" title="Pånyttfödelse">föder på nytt</a> i <a href="/wiki/Dop" title="Dop">dopet</a> (Joh 3:1–8). I dopet döps den troende i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn (Matt 28:19). Här står "namn" i singularis, vilket visar på enheten mellan de tre. Basileios frågade sig också vem som kan vara helig, och vem som kan vara ande, utom Gud.<sup id="cite_ref-7" class="reference"><a href="#cite_note-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Gregorios_av_Nyssa" title="Gregorios av Nyssa">Gregorios av Nyssa</a> framhöll enheten avseende naturen mellan Fadern, Sonen och Anden. <a href="/wiki/Gregorios_av_Naziansos" class="mw-redirect" title="Gregorios av Naziansos">Gregorios av Naziansos</a> argumenterade för att den Helige Ande är Gud, av samma väsen som Fadern och Sonen. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Utgår"><span id="Utg.C3.A5r"></span>Utgår</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=40" title="Redigera avsnitt: Utgår" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=40" title="Redigera avsnitts källkod: Utgår"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Pneumatomacherna invände, som sagt, att om Anden också är Gud, så är han Jesu bror; men Jesus är ju enfödd (Joh 1:14, 18), så han kan inte ha någon bror. Basileios svarade att Anden inte är född, utan är Guds andedräkt. Gregorios av Naziansos menade att Anden <i>utgår</i> från Fadern (Joh 15:26). Gregorios av Nyssa sade att Fadern är Sonens och Andens ursprung, men Sonen är <i>född</i> av Fadern, medan Anden <i>utgår</i> av Fadern och tas emot från Sonen. Sonen är direkt alstrad av Fadern, medan Anden utgår via en förmedlare, såsom elden förmedlas från en fackla till en annan. Efter detta har den gängse beskrivningen i östkyrkan kommit att lyda att "Anden utgår av Fadern genom Sonen". </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Ekumeniska_konciliet_i_Konstantinopel_381">Ekumeniska konciliet i Konstantinopel 381</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=41" title="Redigera avsnitt: Ekumeniska konciliet i Konstantinopel 381" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=41" title="Redigera avsnitts källkod: Ekumeniska konciliet i Konstantinopel 381"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Vid det <a href="/wiki/F%C3%B6rsta_konciliet_i_Konstantinopel" title="Första konciliet i Konstantinopel">ekumeniska konciliet i Konstantinopel</a> år 381 fastställdes den text som kallas den <i><a href="/wiki/Nicaenska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Nicaenska trosbekännelsen">Nicaenska trosbekännelsen</a></i>. I den sägs den Helige Ande vara <a href="/wiki/Herren" title="Herren">Herre</a> (to Kýrion, τὸ κύριον) och värdig gudomlig tillbedjan på samma sätt som Fadern och Sonen. Det fastställdes också att den Helige Ande "utgår av Fadern". </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Filioque">Filioque</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=42" title="Redigera avsnitt: Filioque" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=42" title="Redigera avsnitts källkod: Filioque"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Simone_Martini_003.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/13/Simone_Martini_003.jpg/250px-Simone_Martini_003.jpg" decoding="async" width="250" height="441" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/13/Simone_Martini_003.jpg/375px-Simone_Martini_003.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/13/Simone_Martini_003.jpg/500px-Simone_Martini_003.jpg 2x" data-file-width="1576" data-file-height="2779" /></a><figcaption>Augustinus.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Augustinus" title="Augustinus">Augustinus</a> av Hippo beskriver den Helige Ande som en gemenskap mellan Fadern och Sonen. Anden kallas även "Kristi Ande" (Rom 8:9) och är därför en gåva inte bara av Fadern, utan även av Sonen. Anden utgår både av Fadern och Sonen, menade Augustinus. Denna lära om Andens dubbla utgående fastställdes vid det tredje konciliet i Toledo år 589. Tillägget "och Sonen" (<a href="/wiki/Filioque" title="Filioque">filioque</a>) lades i <a href="/wiki/V%C3%A4stlig_kristendom" title="Västlig kristendom">västkyrkan</a> till i den Nicaenska trosbekännelsen: "och på den Helige Ande, som utgår av Fadern <i>och Sonen</i>. </p><p>I <a href="/wiki/%C3%96stlig_kristendom" title="Östlig kristendom">östkyrkan</a> uppskattade man dock inte detta tillägg. Man menade dels att teologin var felaktig: Anden utgår bara av Fadern; och dels var processen felaktig: En lokalsynod i Spanien hade förändrat trosbekännelsen från det ekumeniska konciliet i Konstantinopel. Öst- och västkyrkan är fortfarande delade över denna fråga. Tvisten kulminerade år 1054 när kyrkan delades i den <a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkor" title="Ortodoxa kyrkor">ortodoxa</a> och <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">katolska</a> på grund av denna fråga, tillsammans med frågan om <a href="/wiki/P%C3%A5ve" title="Påve">påvens</a> ställning. De <a href="/wiki/Protestantism" title="Protestantism">protestantiska</a> kyrkorna har utgått från den katolska och har övertagit tron på Andens dubbla utgående. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Athanasianska_trosbekännelsen"><span id="Athanasianska_trosbek.C3.A4nnelsen"></span>Athanasianska trosbekännelsen</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=43" title="Redigera avsnitt: Athanasianska trosbekännelsen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=43" title="Redigera avsnitts källkod: Athanasianska trosbekännelsen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Enligt den <a href="/wiki/Athanasianska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Athanasianska trosbekännelsen">Athanasianska trosbekännelsen</a>, vanligen daterad till 500-talet i <a href="/wiki/V%C3%A4stkyrkan" class="mw-redirect" title="Västkyrkan">västkyrkan</a>, är Anden <a href="/wiki/Skapelseber%C3%A4ttelse#Kristendomens_och_judendomens_skapelseberättelse" title="Skapelseberättelse">oskapad</a>, omätlig, <a href="/wiki/Evighet" title="Evighet">evig</a>, <a href="/wiki/Allsm%C3%A4ktighet" title="Allsmäktighet">allsmäktig</a>, <a href="/wiki/Gud#Gud_i_kristendom" title="Gud">Gud</a> och Herre; lika med Fadern och Sonen i ära och majestät. Anden utgår av Fadern och Sonen. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Reformationstidevarvet">Reformationstidevarvet</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=44" title="Redigera avsnitt: Reformationstidevarvet" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=44" title="Redigera avsnitts källkod: Reformationstidevarvet"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Reformatorerna på 1500-talet, <a href="/wiki/Martin_Luther" title="Martin Luther">Martin Luther</a>, <a href="/wiki/Jean_Calvin" title="Jean Calvin">Jean Calvin</a> och <a href="/wiki/Huldrych_Zwingli" title="Huldrych Zwingli">Huldrych Zwingli</a>, tog över den katolska förståelsen av Andens väsen, inklusive filioque. <a href="/wiki/Socinianism" title="Socinianism">Socinianismen</a> förnekade däremot väsensenheten i Treenigheten, såg Kristus som icke preexistent och Anden som en energi. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Andens_verksamhet_2">Andens verksamhet</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=45" title="Redigera avsnitt: Andens verksamhet" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=45" title="Redigera avsnitts källkod: Andens verksamhet"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Montanismen">Montanismen</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=46" title="Redigera avsnitt: Montanismen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=46" title="Redigera avsnitts källkod: Montanismen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Montanus" title="Montanus">Montanus</a> uppträdde som <a href="/wiki/Profet" title="Profet">profet</a> under andra halvan av 100-talet i Frygien i nuvarande Turkiet tillsammans med profetissorna Priska och Maximilla. De profeterade, det vill säga menade sig få direkta budskap från Gud, så som det beskrivs skedde i <a href="/wiki/Nya_testamentet" title="Nya testamentet">Nya testamentet</a> (Apg 11:27–28; 1 Kor 12–14). </p><p><a href="/wiki/Montanism" title="Montanism">Montanismen</a> var under sin samtid kritiserad av kyrkan, dock ej på grund av profetian i sig. De samtidiga kyrkofäderna <a href="/wiki/Irenaeus_av_Lyon" class="mw-redirect" title="Irenaeus av Lyon">Irenaeus av Lyon</a> och <a href="/wiki/Origenes" title="Origenes">Origenes</a> vittnade om att den samtida kyrkan trodde att den profetiska gåvan skulle fortgå inom kyrkan till <a href="/wiki/Jesu_%C3%A5terkomst" class="mw-redirect" title="Jesu återkomst">Jesu återkomst</a>. <a href="/wiki/Hippolytus_av_Rom" class="mw-redirect" title="Hippolytus av Rom">Hippolytus av Rom</a> menade dock på 200-talet att <a href="/wiki/Johannes_(apostel)" title="Johannes (apostel)">Aposteln Johannes</a> var den siste profeten, och från Hippolytus tid började kyrkan allmänt se uppenbarelsen som avslutad i och med att <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a> sammanställts.<sup id="cite_ref-8" class="reference"><a href="#cite_note-8"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>8<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Ekumeniska_konciliet_i_Konstantinopel_381_2">Ekumeniska konciliet i Konstantinopel 381</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=47" title="Redigera avsnitt: Ekumeniska konciliet i Konstantinopel 381" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=47" title="Redigera avsnitts källkod: Ekumeniska konciliet i Konstantinopel 381"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>I den <a href="/wiki/Nicaenska_Trosbek%C3%A4nnelsen" class="mw-redirect" title="Nicaenska Trosbekännelsen">Nicaenska Trosbekännelsen</a>, som antogs av det ekumeniska konciliet i Konstantinopel år 381, sägs om den Helige Ande att den är livgivare. Här kan man både tänka på <a href="/wiki/Skapelseber%C3%A4ttelse#Kristendomens_och_judendomens_skapelseberättelse" title="Skapelseberättelse">skapelseberättelsen</a>, där Guds Ande svävade över vattnet (1 Mos 1:2), men inte minst även på <a href="/wiki/Dop" title="Dop">dopet</a>, i vilket den Helige Ande sägs <a href="/wiki/P%C3%A5nyttf%C3%B6delse" title="Pånyttfödelse">föda den troende till nytt liv</a> (Joh 3:1–8). </p><p>Andens sägs också ha talat till <a href="/wiki/Profet" title="Profet">profeterna</a>. Detta syftar på <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibelns</a> författare, och innebörden är alltså att Bibeln är inspirerad av den Helige Ande. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Reformationen">Reformationen</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=48" title="Redigera avsnitt: Reformationen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=48" title="Redigera avsnitts källkod: Reformationen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>När kyrkan växte och blev mer institutionaliserad kom Andens gåvor att knytas starkt till <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">katolska kyrkans</a> <a href="/wiki/Biskop" title="Biskop">ämbete</a> och <a href="/wiki/Sakrament" title="Sakrament">sakrament</a>. Under 1500-talets <a href="/wiki/Reformationen" title="Reformationen">reformationsrörelser</a> överflyttade <a href="/wiki/Martin_Luther" title="Martin Luther">Martin Luther</a> denna knytning till <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibelordet</a> och <a href="/wiki/Sakrament" title="Sakrament">sakramenten</a> – <a href="/wiki/N%C3%A5demedel" title="Nådemedel">nådemedlen</a>. Anden hjälper också den enskilde, inte bara kyrkans <a href="/wiki/Biskop" title="Biskop">biskopar</a>, att förstå Bibeln. Luther betonade <a href="/wiki/Helgelse" title="Helgelse">helgelsen</a> som Andens verk: Anden hjälper den troende att leva efter Guds vilja. Även <a href="/wiki/Jean_Calvin" title="Jean Calvin">Jean Calvin</a> betonade sambandet mellan Bibeln och Anden: Anden vittnar om Bibelns sanning. <a href="/wiki/Arminianism" title="Arminianism">Arminianismen</a> betonade i stället människans egen ansträngning för helgelsen. </p><p>På 1700-talet lyfte <a href="/wiki/John_Wesley" title="John Wesley">John Wesley</a> fram Andens uppgift att vittna för den troende att han eller hon är <a href="/wiki/Fr%C3%A4lsning" title="Frälsning">frälst</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Pingströrelsen"><span id="Pingstr.C3.B6relsen"></span>Pingströrelsen</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=49" title="Redigera avsnitt: Pingströrelsen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=49" title="Redigera avsnitts källkod: Pingströrelsen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:AFM_on_azusa_street.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3b/AFM_on_azusa_street.jpg/250px-AFM_on_azusa_street.jpg" decoding="async" width="250" height="177" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3b/AFM_on_azusa_street.jpg/500px-AFM_on_azusa_street.jpg 1.5x" data-file-width="1024" data-file-height="726" /></a><figcaption>Apostolic Faith Mission på Azusa Street, Los Angeles.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Pentekostalism" title="Pentekostalism">Pingströrelsen</a> startade 1901 genom en väckelse i Apostolic Faith Mission på <a href="/wiki/Azusa_Street" title="Azusa Street">Azusa Street</a>, Los Angeles i USA under ledning av predikanten <a href="/wiki/William_J._Seymour" title="William J. Seymour">William J. Seymour</a>. <a href="/wiki/Charles_Fox_Parham" title="Charles Fox Parham">Charles Fox Parham</a> framträdde som den amerikanska pingströrelsens ledare. Han menade att den andeutgjutelse som beskrivs i Nya Testamentet, framför allt i Apostlagärningarna 2, är aktuell även idag. <a href="/wiki/Tungom%C3%A5lstal" class="mw-redirect" title="Tungomålstal">Tungotal</a> är ett tecken på <a href="/wiki/Andedop" title="Andedop">dopet i den Helige Ande</a> och det är något som är till för alla kristna. Pingströrelsen räknar även med de andra <a href="/wiki/Andens_g%C3%A5vor" class="mw-redirect" title="Andens gåvor">andliga gåvorna</a> utifrån 1 Kor 12. I Sverige bildades <a href="/wiki/Pingstr%C3%B6relsen_i_Sverige" title="Pingströrelsen i Sverige">Pingströrelsen</a> i <a href="/wiki/Stockholm" title="Stockholm">Stockholm</a> 1911 med <a href="/wiki/Lewi_Pethrus" title="Lewi Pethrus">Lewi Pethrus</a> som förgrundsgestalt. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Den_karismatiska_väckelsen"><span id="Den_karismatiska_v.C3.A4ckelsen"></span>Den karismatiska väckelsen</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=50" title="Redigera avsnitt: Den karismatiska väckelsen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=50" title="Redigera avsnitts källkod: Den karismatiska väckelsen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Oas_movement_summer_meeting_2006.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ac/Oas_movement_summer_meeting_2006.jpg/250px-Oas_movement_summer_meeting_2006.jpg" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ac/Oas_movement_summer_meeting_2006.jpg/375px-Oas_movement_summer_meeting_2006.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ac/Oas_movement_summer_meeting_2006.jpg/500px-Oas_movement_summer_meeting_2006.jpg 2x" data-file-width="614" data-file-height="461" /></a><figcaption>Karismatisk lovsång i svenska Oasrörelsen.</figcaption></figure> <p>Pingströrelsens <a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">teologi</a> och <a href="/wiki/Spiritualitet" title="Spiritualitet">spiritualitet</a> inspirerade successivt även andra kyrkor. <a href="/wiki/Karismatisk_kristendom" title="Karismatisk kristendom">Karismatisk teologi och spiritualitet</a> finns i dag i många samfund världen över. Två icke samfundsbildande karismatiska rörelser i Sverige är <a href="/wiki/Oasr%C3%B6relsen" title="Oasrörelsen">Oasrörelsen</a> och New wine. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Litteratur_–_Dogmhistoria"><span id="Litteratur_.E2.80.93_Dogmhistoria"></span>Litteratur – Dogmhistoria</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=51" title="Redigera avsnitt: Litteratur – Dogmhistoria" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=51" title="Redigera avsnitts källkod: Litteratur – Dogmhistoria"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFAllison2011">Allison, Gregg R. (2011) (på engelska). <i><span>Historical theology: an introduction to Christian doctrine : a companion to Wayne Grudem's Systematic theology</span></i>. Grand Rapids, Mich.: Zondervan. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/18997762">18997762</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9780310230137" title="Special:Bokkällor/9780310230137">ISBN 9780310230137</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Historical+theology%3A+an+introduction+to+Christian+doctrine+%3A+a+companion+to+Wayne+Grudem%27s+Systematic+theology&rft.aulast=Allison&rft.aufirst=Gregg+R.&rft.au=Allison%2C+Gregg+R.&rft.date=2011&rft.place=Grand+Rapids%2C+Mich.&rft.pub=Zondervan&rft.isbn=9780310230137&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBurgess1984">Burgess, Stanley M. (1984) (på engelska). <i><span>The Holy Spirit: Ancient christian traditions</span></i>. Peabody, MA: Hendrickson Publishers. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0801045789" title="Special:Bokkällor/0801045789">ISBN 0801045789</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Holy+Spirit%3A+Ancient+christian+traditions&rft.aulast=Burgess&rft.aufirst=Stanley+M.&rft.au=Burgess%2C+Stanley+M.&rft.date=1984&rft.place=Peabody%2C+MA&rft.pub=Hendrickson+Publishers&rft.isbn=0801045789&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFErickson1998">Erickson, Millard J. (1998) (på engelska). <i><span>Christian theology</span></i> (2. ed.). Grand Rapids, Mich.: Baker Book House. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/5667976">5667976</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-8010-2182-0" title="Special:Bokkällor/0-8010-2182-0">ISBN 0-8010-2182-0</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Christian+theology&rft.aulast=Erickson&rft.aufirst=Millard+J.&rft.au=Erickson%2C+Millard+J.&rft.date=1998&rft.edition=2.+ed.&rft.place=Grand+Rapids%2C+Mich.&rft.pub=Baker+Book+House&rft.isbn=0-8010-2182-0&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFGebremedhin1992">Gebremedhin, Ezra (1992). <i><span>Arvet från kyrkofäderna: den kristna läroutvecklingen under den patristiska perioden</span></i>. Skellefteå: Artos. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/8375158">8375158</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/917580073X" title="Special:Bokkällor/917580073X">ISBN 917580073X</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Arvet+fr%C3%A5n+kyrkof%C3%A4derna%3A+den+kristna+l%C3%A4routvecklingen+under+den+patristiska+perioden&rft.aulast=Gebremedhin&rft.aufirst=Ezra&rft.au=Gebremedhin%2C+Ezra&rft.date=1992&rft.place=Skellefte%C3%A5&rft.pub=Artos&rft.isbn=917580073X&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFHägglund2003">Hägglund, Bengt (2003). <i><span>Teologins historia: en dogmhistorisk översikt</span></i> (5. uppl.,7. tr.). Göteborg: Församlingsförl. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/9382776">9382776</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-7271-028-4" title="Special:Bokkällor/91-7271-028-4">ISBN 91-7271-028-4</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Teologins+historia%3A+en+dogmhistorisk+%C3%B6versikt&rft.aulast=H%C3%A4gglund&rft.aufirst=Bengt&rft.au=H%C3%A4gglund%2C+Bengt&rft.date=2003&rft.edition=5.+uppl.%2C7.+tr.&rft.place=G%C3%B6teborg&rft.pub=F%C3%B6rsamlingsf%C3%B6rl.&rft.isbn=91-7271-028-4&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFKelly1985">Kelly, John Norman Davidson (1985) (på engelska). <i><span>Early Christian doctrines</span></i> (5., rev. ed.). London: Adam & Charles Black. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/5495141">5495141</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-7136-2723-9" title="Special:Bokkällor/0-7136-2723-9">ISBN 0-7136-2723-9</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Early+Christian+doctrines&rft.aulast=Kelly&rft.aufirst=John+Norman+Davidson&rft.au=Kelly%2C+John+Norman+Davidson&rft.date=1985&rft.edition=5.%2C+rev.+ed.&rft.place=London&rft.pub=Adam+%26+Charles+Black&rft.isbn=0-7136-2723-9&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://archive.org/stream/pdfy-CY7YNVnvFwggDjnT/103911481-J-N-D-Kelly-Early-Christian-Doctrines#page/n11/mode/2up">Fulltext</a></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFLivingstone_Elizabeth_A.,_Cross_Frank_Leslie1997">Livingstone Elizabeth A., Cross Frank Leslie, red (1997) (på engelska). <i><span>The Oxford dictionary of the Christian Church</span></i> (3. ed. /edited by E. A. Livingstone). Oxford: Oxford University Press. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/4601445">4601445</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-19-211655-X" title="Special:Bokkällor/0-19-211655-X">ISBN 0-19-211655-X</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Oxford+dictionary+of+the+Christian+Church&rft.date=1997&rft.edition=3.+ed.+%2Fedited+by+E.+A.+Livingstone&rft.place=Oxford&rft.pub=Oxford+University+Press&rft.isbn=0-19-211655-X&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li>Herv. teol. stud. vol. 67 n. 3 Pretoria Jan. 2011 Johannes van Oort, <i>The Holy Spirit and the Early Church: Doctrine & Confession</i> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.scielo.org.za/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0259-94222011000300020">Fulltext</a></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFRyrie1999">Ryrie, Charles C. (1999) (på engelska). <i><span>Basic Theology: A Popular Systematic Guide to Understanding Biblical Truth</span></i>. Moody Publishers. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9780802427342" title="Special:Bokkällor/9780802427342">ISBN 9780802427342</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Basic+Theology%3A+A+Popular+Systematic+Guide+to+Understanding+Biblical+Truth&rft.aulast=Ryrie&rft.aufirst=Charles+C.&rft.au=Ryrie%2C+Charles+C.&rft.date=1999&rft.pub=Moody+Publishers&rft.isbn=9780802427342&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFTanner_Norman_P.1990">Tanner Norman P., red (1990) (på engelska). <i><span>Decrees of the ecumenical councils. Vol. 1, Nicaea I to Lateran V</span></i>. London: Sheed & Ward. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/6225899">6225899</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-87840-490-2" title="Special:Bokkällor/0-87840-490-2">ISBN 0-87840-490-2</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Decrees+of+the+ecumenical+councils.+Vol.+1%2C+Nicaea+I+to+Lateran+V&rft.date=1990&rft.place=London&rft.pub=Sheed+%26+Ward&rft.isbn=0-87840-490-2&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Den_Helige_Ande_i_judendomen">Den Helige Ande i judendomen</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=52" title="Redigera avsnitt: Den Helige Ande i judendomen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=52" title="Redigera avsnitts källkod: Den Helige Ande i judendomen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Den Helige Ande i <a href="/wiki/Tanakh" title="Tanakh">Tanakh</a> – se ovan: <a class="mw-selflink-fragment" href="#Den_Helige_Ande_i_Gamla_Testamentet/Tanakh">Den Helige Ande i Gamla Testamentet/Tanakh</a>. </p><p>I <a href="/wiki/Rabbinsk_litteratur" title="Rabbinsk litteratur">rabbinsk litteratur</a> används benämningen den Helige Ande, medan man undviker benämningen Guds Ande eller Herrens Ande, för att undvika att uttala det hela Gudsnamnet <a href="/wiki/JHWH" class="mw-redirect" title="JHWH">JHWH</a>. Ibland används istället benämningen Boende/bostad (Shekinah) för Guds närvaro. </p><p>Den Helige Ande uppfattas i den rabbinska litteraturen dels som en omskrivning för Gud, dels som något mer distinkt, dock mer opersonligt än i kristen tro. Anden uppfattas som en vind som rusar fram med starkt ljud, ljus och eld (Soṭah 9b) – något som känns igen i Apostlagärningarnas beskrivning av <a href="/wiki/Pingst" title="Pingst">Pingstundret</a> (Apg 2). Den Helige Ande associeras i den rabbinska litteraturen också med duvans form (Ben Zoma) – vilket känns igen från berättelsen om Jesu dop (Luk 3:21–22). Den Helige Ande sägs i den rabbinska litteraturen också vara ett av de tio ting som skapades den första dagen (Ḥag. 12a, b). </p><p>Anden finns bara hos de fromma. Den Helige Ande talade genom profeterna och gav Elia kraft att uppväcka en död. Anden vägledde kung <a href="/wiki/Salomo" title="Salomo">Salomo</a> att skriva <a href="/wiki/Ordspr%C3%A5ksboken" title="Ordspråksboken">Ordspråksboken</a>, <a href="/wiki/Predikaren" title="Predikaren">Predikaren</a> och <a href="/wiki/H%C3%B6ga_visan" title="Höga visan">Höga visan</a>. Vid Messias ankomst kommer den Helige Ande att utgjutas över alla: judar och icke-judar, män och kvinnor, fria och slavar (Tanna debe Eliyahu). </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Litteratur">Litteratur</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=53" title="Redigera avsnitt: Litteratur" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=53" title="Redigera avsnitts källkod: Litteratur"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li>Jacobs, Joseph; Blau, Ludwig; "Holy Spirit" i <a rel="nofollow" class="external text" href="http://jewishencyclopedia.com/articles/7833-holy-spirit">Jewish Encyclopedia: Holy Spirit</a> 1911</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Den_Helige_Ande_i_islam">Den Helige Ande i islam</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=54" title="Redigera avsnitt: Den Helige Ande i islam" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=54" title="Redigera avsnitts källkod: Den Helige Ande i islam"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Helig_Ande">Helig Ande</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=55" title="Redigera avsnitt: Helig Ande" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=55" title="Redigera avsnitts källkod: Helig Ande"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>I <a href="/wiki/Koranen" title="Koranen">Koranen</a> nämns den Helige Ande, eller Ruh al-qudus, fyra gånger. Vid tre tillfällen sägs den ha givit styrka och insikt till <a href="/wiki/Isa" title="Isa">Isa/Jesus</a>, givit honom budskap från Gud och låtit honom göra under (sura 2:82, 253; 5:110). Vid ett tillfälle sägs den Helige Ande ha uppenbarat Koranen för <a href="/wiki/Muhammed" title="Muhammed">Muhammed</a> (16:102). </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Sin_Ande">Sin Ande</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=56" title="Redigera avsnitt: Sin Ande" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=56" title="Redigera avsnitts källkod: Sin Ande"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Anden omtalas också ur <a href="/wiki/Allah" title="Allah">Allahs/Guds</a> perspektiv som min/sin/hans Ande: Allah/Gud formade <a href="/wiki/Adam_(islamisk_profet)" title="Adam (islamisk profet)">Adam</a> av lera och gav honom liv genom att blåsa in sin Ande i hans näsa (15:28–29; 38:71–72). Detsamma gör han med varje människa som blir till (32:7–9). Allah/Gud blåste in sin Ande i <a href="/wiki/Jungfru_Maria#Islam" title="Jungfru Maria">Marjam/Maria</a> så att hon blev gravid med Isa/Jesus (21:91; 66:12). Gud/Allah sände sin Ande till Marjam/Maria. Den uppenbarade sig som en människa inför henne och berättade att hon skulle föda en son utan mans medverkan (19:17–22). Isa/Jesus är i islam en skapad människa och inte Allah/Gud eller Allahs/Guds son. Ande från Allah/Gud stödjer de trogna (58:22). </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Anden">Anden</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=57" title="Redigera avsnitt: Anden" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=57" title="Redigera avsnitts källkod: Anden"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Ibland omnämns Anden utan bestämning. Anden talar budskap från Allah/Gud (26:192–194; 40:15). Anden omtalas parallellt med änglarna (70:4; 78:38; 97:4). Inte mycket är uppenbarat om Anden (17:85). </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Isa/Jesus_och_Anden"><span id="Isa.2FJesus_och_Anden"></span>Isa/Jesus och Anden</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=58" title="Redigera avsnitt: Isa/Jesus och Anden" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=58" title="Redigera avsnitts källkod: Isa/Jesus och Anden"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Isa/Jesus associeras också själv med Anden (4:171). </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Teologi">Teologi</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=59" title="Redigera avsnitt: Teologi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=59" title="Redigera avsnitts källkod: Teologi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Den Helige Andes främsta uppgifter är att ge människan liv, bland annat Isa/Jesus på övernaturligt sätt samt att förmedla Allahs/Guds budskap till människorna. Muslimska kommentatorer har ibland identifierat den Helige Ande med Anden. Ibland har den Helige Ande/Anden tänkts vara en ängel, ibland <a href="/wiki/%C3%84rke%C3%A4ngeln_Gabriel" title="Ärkeängeln Gabriel">ängeln Jibril/Gabriel</a>, ibland Isa/Jesus (4:171). Anden är i Islam skapad och inte en gudomlig person i Treenigheten. </p><p>Islam tar avstånd från den kristna treenighetsläran, som uppfattas strida mot tron på en enda Allah/Gud. Koranen nämner dock inte uttryckligen den Helige Ande i detta sammanhang, utan tar avstånd från uppfattningen att Isa/Jesus och Marjam/Maria skulle vara gudar vid sidan av Allah/Gud (5:116). </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Litteratur_2">Litteratur</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=60" title="Redigera avsnitt: Litteratur" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=60" title="Redigera avsnitts källkod: Litteratur"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li>Sidney H. Griffith, "Holy Spirit" i:</li></ul> <p><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFMcAuliffe_Jane_Dammen2001–2006">McAuliffe Jane Dammen, red (2001–2006) (på engelska). <i><span>Encyclopaedia of the Qurʾān</span></i>. Leiden: Brill. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/2884403">2884403</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9004146229" title="Special:Bokkällor/9004146229">ISBN 9004146229</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Encyclopaedia+of+the+Qur%CA%BE%C4%81n&rft.date=2001%E2%80%932006&rft.place=Leiden&rft.pub=Brill&rft.isbn=9004146229&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span> volym 2, sidorna 442–444. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Källor"><span id="K.C3.A4llor"></span>Källor</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&veaction=edit&section=61" title="Redigera avsnitt: Källor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&action=edit&section=61" title="Redigera avsnitts källkod: Källor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-references-wrap"><ol class="references"> <li id="cite_note-1"><a href="#cite_ref-1">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.answering-islam.org/svenska/islam/kristendomen/div/heligaandenkoranen.html">”Vem är den Heliga Anden enligt Koranen?”</a>. <i><span>www.answering-islam.org</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.answering-islam.org/svenska/islam/kristendomen/div/heligaandenkoranen.html">https://www.answering-islam.org/svenska/islam/kristendomen/div/heligaandenkoranen.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 26 oktober 2022</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Vem+%C3%A4r+den+Heliga+Anden+enligt+Koranen%3F&rft.atitle=www.answering-islam.org&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.answering-islam.org%2Fsvenska%2Fislam%2Fkristendomen%2Fdiv%2Fheligaandenkoranen.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-2"><a href="#cite_ref-2">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFRomersk-katolska_kyrkan2010">Romersk-katolska kyrkan (2010). <i><span>Katolska kyrkans katekes</span></i> (2. utg. i enlighet med den latinska utg. 1997,2. tr.). Ängelholm: Catholica. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/12040719">12040719</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-91-85608-25-6" title="Special:Bokkällor/978-91-85608-25-6">ISBN 978-91-85608-25-6</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Katolska+kyrkans+katekes&rft.aulast=Romersk-katolska+kyrkan&rft.au=Romersk-katolska+kyrkan&rft.date=2010&rft.edition=2.+utg.+i+enlighet+med+den+latinska+utg.+1997%2C2.+tr.&rft.place=%C3%84ngelholm&rft.pub=Catholica&rft.isbn=978-91-85608-25-6&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.katekesen.se/">Katolska kyrkans katekes</a> § 797–801</span> </li> <li id="cite_note-3"><a href="#cite_ref-3">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFRomersk-katolska_kyrkan2010">Romersk-katolska kyrkan (2010). <i><span>Katolska kyrkans katekes</span></i> (2. utg. i enlighet med den latinska utg. 1997,2. tr.). Ängelholm: Catholica. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/12040719">12040719</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-91-85608-25-6" title="Special:Bokkällor/978-91-85608-25-6">ISBN 978-91-85608-25-6</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Katolska+kyrkans+katekes&rft.aulast=Romersk-katolska+kyrkan&rft.au=Romersk-katolska+kyrkan&rft.date=2010&rft.edition=2.+utg.+i+enlighet+med+den+latinska+utg.+1997%2C2.+tr.&rft.place=%C3%84ngelholm&rft.pub=Catholica&rft.isbn=978-91-85608-25-6&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.katekesen.se/">Katolska kyrkans katekes</a> § 1831</span> </li> <li id="cite_note-4"><a href="#cite_ref-4">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFRomersk-katolska_kyrkan._Stockholms_stift2004">Romersk-katolska kyrkan. Stockholms stift (2004). <i><span>Oremus: svensk katolsk bönbok</span></i> (5., fullständigt omarb. uppl.). Stockholm: Veritas. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/9556841">9556841</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-89684-78-8" title="Special:Bokkällor/91-89684-78-8">ISBN 91-89684-78-8</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Oremus%3A+svensk+katolsk+b%C3%B6nbok&rft.aulast=Romersk-katolska+kyrkan.+Stockholms+stift&rft.au=Romersk-katolska+kyrkan.+Stockholms+stift&rft.date=2004&rft.edition=5.%2C+fullst%C3%A4ndigt+omarb.+uppl.&rft.place=Stockholm&rft.pub=Veritas&rft.isbn=91-89684-78-8&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span> § 469</span> </li> <li id="cite_note-5"><a href="#cite_ref-5">^</a> <span class="reference-text">Den Heliga Birgittas Himmelska Uppenbarelser <ul><li>Latin:</li></ul> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBirgittaJohannes_de_Turrecremata,_Matthias_Lincopensis1517">Birgitta; Johannes de Turrecremata, Matthias Lincopensis (1517) (på latin). <i><span>Reuelationes celestes p̄electe spōse christi beate Birgitte vidue: de regno Suecie: octo libris diuise. Sicq; ordinate a religiosis patrib⁹: originalis monasterij sctārū Marie virginis et Birgitte in Vuatstenis: p̄maturo studio et exq̇sita diligētia: in hos infrascriptos numerū & ordinē accurati⁹ cōportate. Et si forte alique alie reuelationes (sicuti compertū est) btē Birgitte per errorē: aut temerarie a quoq̃; q̊modolibet ascribant̃: p̄ter has q̄ in hoc p̄senti volumine: aut in vita: seu legenda sancte Birgitte maiori cōtinent̃: tanq̃; false & erronee decernant̃. Adiungit̃ etiā in fine libror[um] Tabula principaliū sentētiarū in his libris cōtentarū: vti diligēs lector videre poterit.</span></i> ([3. uppl.]). ... Insu₋p iam alterato in officina Federici Peypus. Sumptibusq; & impensis honesti viri Ioannis Kobergers civem Nuren bergen̄. impressum. Anno virginei partus. M.D.xvij. Decimaquinta. Mensis Novembris.. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/9546980">9546980</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Reuelationes+celestes+p%CC%84electe+sp%C5%8Dse+christi+beate+Birgitte+vidue%3A+de+regno+Suecie%3A+octo+libris+diuise.+Sicq%3B+ordinate+a+religiosis+patrib%E2%81%B9%3A+originalis+monasterij+sct%C4%81r%C5%AB+Marie+virginis+et+Birgitte+in+Vuatstenis%3A+p%CC%84maturo+studio+et+exq%CC%87sita+dilig%C4%93tia%3A+in+hos+infrascriptos+numer%C5%AB+%26+ordin%C4%93+accurati%E2%81%B9+c%C5%8Dportate.+Et+si+forte+alique+alie+reuelationes+%28sicuti+compert%C5%AB+est%29+bt%C4%93+Birgitte+per+error%C4%93%3A+aut+temerarie+a+quoq%CC%83%3B+q%CC%8Amodolibet+ascribant%CC%83%3A+p%CC%84ter+has+q%CC%84+in+hoc+p%CC%84senti+volumine%3A+aut+in+vita%3A+seu+legenda+sancte+Birgitte+maiori+c%C5%8Dtinent%CC%83%3A+tanq%CC%83%3B+false+%26+erronee+decernant%CC%83.+Adiungit%CC%83+eti%C4%81+in+fine+libror%5Bum%5D+Tabula+principali%C5%AB+sent%C4%93tiar%C5%AB+in+his+libris+c%C5%8Dtentar%C5%AB%3A+vti+dilig%C4%93s+lector+videre+poterit.&rft.aulast=Birgitta&rft.au=Birgitta&rft.au=Johannes+de+Turrecremata%2C+Matthias+Lincopensis&rft.date=1517&rft.edition=%5B3.+uppl.%5D&rft.place=...+Insu%E2%82%8Bp+iam+alterato+in+officina+Federici+Peypus.+Sumptibusq%3B+%26+impensis+honesti+viri+Ioannis+Kobergers+civem+Nuren+bergen%CC%84.+impressum.+Anno+virginei+partus.+M.D.xvij.+Decimaquinta.+Mensis+Novembris.&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span> <ul><li>Fornsvenska:</li></ul> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBirgittaKlemming_Gustaf_Edvard1857–1884">Birgitta; Klemming Gustaf Edvard (1857–1884). <i><span>Heliga Birgittas Uppenbarelser</span></i>. Samlingar utgivna av Svenska fornskriftsällskapet. Serie 1, Svenska skrifter, 0347-5026 ; 14:1–5. Stockholm: Norstedt. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/503195">503195</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Heliga+Birgittas+Uppenbarelser&rft.aulast=Birgitta&rft.au=Birgitta&rft.au=Klemming+Gustaf+Edvard&rft.date=1857%E2%80%931884&rft.series=Samlingar+utgivna+av+Svenska+fornskrifts%C3%A4llskapet.+Serie+1%2C+Svenska+skrifter%2C+0347-5026+%3B+14%3A1%E2%80%935&rft.place=Stockholm&rft.pub=Norstedt&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://runeberg.org/birgitta/">Fulltext</a> <ul><li>Modern svenska:</li></ul> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBirgittaLundén_Tryggve1957">Birgitta; Lundén Tryggve (1957). <i><span>Himmelska uppenbarelser.</span></i>. Malmö: Allhem. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/8078621">8078621</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Himmelska+uppenbarelser.&rft.aulast=Birgitta&rft.au=Birgitta&rft.au=Lund%C3%A9n+Tryggve&rft.date=1957&rft.place=Malm%C3%B6&rft.pub=Allhem&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span> <ul><li>Modern svenska i urval:</li></ul> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBirgittaHärdelin_Alf,_Borgehammar_Stephan,_Döbling_Anna2004">Birgitta; Härdelin Alf, Borgehammar Stephan, Döbling Anna (2004). <i><span>Uppenbarelser</span></i>. Enskede: TPB. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/12582384">12582384</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Uppenbarelser&rft.aulast=Birgitta&rft.au=Birgitta&rft.au=H%C3%A4rdelin+Alf%2C+Borgehammar+Stephan%2C+D%C3%B6bling+Anna&rft.date=2004&rft.place=Enskede&rft.pub=TPB&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.svenskaakademien.se/sites/default/files/heliga_birgitta.pdf">fulltext</a>.</span> </li> <li id="cite_note-6"><a href="#cite_ref-6">^</a> <span class="reference-text">Kelly, s. 122</span> </li> <li id="cite_note-7"><a href="#cite_ref-7">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBasileios_den_storeAndrén_Olof2018">Basileios den store; Andrén Olof (2018). <i><span>Om den heliga Anden: till den helige Amfilochios, biskop i Ikonium</span></i>. Skellefteå: Artos. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/22629630">22629630</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9789177770336" title="Special:Bokkällor/9789177770336">ISBN 9789177770336</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Om+den+heliga+Anden%3A+till+den+helige+Amfilochios%2C+biskop+i+Ikonium&rft.aulast=Basileios+den+store&rft.au=Basileios+den+store&rft.au=Andr%C3%A9n+Olof&rft.date=2018&rft.place=Skellefte%C3%A5&rft.pub=Artos&rft.isbn=9789177770336&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-8"><a href="#cite_ref-8">^</a> <span class="reference-text">*<cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBurgess1984">Burgess, Stanley M. (1984) (på engelska). <i><span>The Holy Spirit: Ancient christian traditions</span></i>. Peabody, MA: Hendrickson Publishers. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0801045789" title="Special:Bokkällor/0801045789">ISBN 0801045789</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Holy+Spirit%3A+Ancient+christian+traditions&rft.aulast=Burgess&rft.aufirst=Stanley+M.&rft.au=Burgess%2C+Stanley+M.&rft.date=1984&rft.place=Peabody%2C+MA&rft.pub=Hendrickson+Publishers&rft.isbn=0801045789&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Den_Helige_Ande"><span style="display: none;"> </span></span> s. 49–54.</span> </li> </ol></div> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="navbox-inner collapsible collapsed" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style="background:#D0A0F0;;" colspan="3" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Kristendom" title="Mall:Kristendom"><span title="Visa denna mall" style="border:none;;">v</span></a> <span style="font-size:80%;">•</span> <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Kristendom&action=edit"><span style="border:none;;" title="Redigera den här mallen">r</span></a></div></div><span style="font-size:110%;"><a href="/wiki/Kristendom" title="Kristendom">Kristendom</a></span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Gud#Gud_i_kristendomen" title="Gud">Gud</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/JHWH" class="mw-redirect" title="JHWH">JHWH</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Herren" title="Herren">Herren</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Treenighetsl%C3%A4ran" title="Treenighetsläran">Treenigheten</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fadern" title="Fadern">Fadern</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">Sonen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesus" title="Jesus">Jesus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristus" title="Kristus">Kristus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a class="mw-selflink selflink">Den Helige Ande</a></div></td><td style="width:0%;padding:0px 0px 0px 2px;" rowspan="19"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Rosa_Mystica.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ee/Rosa_Mystica.jpg/120px-Rosa_Mystica.jpg" decoding="async" width="100" height="145" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ee/Rosa_Mystica.jpg/250px-Rosa_Mystica.jpg 1.5x" data-file-width="873" data-file-height="1269" /></a></span></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Helig_skrift" title="Helig skrift">Helig skrift</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950" /></div><table class="navbox-inner navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Gamla_testamentet" title="Gamla testamentet">Gamla testamentet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nya_testamentet" title="Nya testamentet">Nya testamentet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Gamla_testamentets_apokryfer" class="mw-redirect" title="Gamla testamentets apokryfer">Gamla testamentets apokryfer</a>/<a href="/wiki/Deuterokanoniska_skrifter" title="Deuterokanoniska skrifter">Deuterokanoniska skrifter</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Personer i Gamla testamentet</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Adam_och_Eva" title="Adam och Eva">Adam och Eva</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Noa" title="Noa">Noa</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Patriark_(Bibeln)" title="Patriark (Bibeln)">Patriark</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Abraham_(patriark)" title="Abraham (patriark)">Abraham</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Isak_(Bibeln)" title="Isak (Bibeln)">Isak</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jakob_(patriark)" title="Jakob (patriark)">Jakob</a>/Israel<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Josef,_Jakobs_son" title="Josef, Jakobs son">Josef</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mose" title="Mose">Mose</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Aron" title="Aron">Aron</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kung_David" title="Kung David">Kung David</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Profet" title="Profet">Profet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Elia" title="Elia">Elia</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesaja" title="Jesaja">Jesaja</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jeremia" title="Jeremia">Jeremia</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Hesekiel" title="Hesekiel">Hesekiel</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Daniel_(biblisk_person)" title="Daniel (biblisk person)">Daniel</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Personer i Nya testamentet</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Jesus" title="Jesus">Jesus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jungfru_Maria" title="Jungfru Maria">Jungfru Maria</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Johannes_D%C3%B6paren" title="Johannes Döparen">Johannes Döparen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/L%C3%A4rjunge" title="Lärjunge">Lärjunge</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristendomens_apostlar" title="Kristendomens apostlar">Apostlar</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Petrus" title="Petrus">Petrus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Paulus" title="Paulus">Paulus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Evangelisten_Johannes" class="mw-redirect" title="Evangelisten Johannes">Johannes</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jakob_(apostel)" title="Jakob (apostel)">Jakob, Sebedaios son</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jakob_den_r%C3%A4ttf%C3%A4rdige" title="Jakob den rättfärdige">Jakob, Herrens broder</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Maria_fr%C3%A5n_Magdala" title="Maria från Magdala">Maria från Magdala</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/%C3%84ngel" title="Ängel">Änglar</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Mikael_(%C3%A4rke%C3%A4ngel)" title="Mikael (ärkeängel)">Mikael</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%84rke%C3%A4ngeln_Gabriel" title="Ärkeängeln Gabriel">Gabriel</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Demon" title="Demon">Demoner</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Satan" title="Satan">Satan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dj%C3%A4vulen" title="Djävulen">Djävulen</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Händelser i Gamla testamentet</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Skapelseber%C3%A4ttelse" title="Skapelseberättelse">Skapelsen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Syndafallet" title="Syndafallet">Syndafallet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Syndafloden" title="Syndafloden">Syndafloden</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Utt%C3%A5get_ur_Egypten" title="Uttåget ur Egypten">Uttåget ur Egypten</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mose#Ökenvandringen" title="Mose">Mose lag</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tabernaklet" title="Tabernaklet">Tabernaklet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jerusalems_tempel" title="Jerusalems tempel">Jerusalems tempel</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Händelser i Nya testamentet</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Jesu_liv_enligt_Nya_testamentet" title="Jesu liv enligt Nya testamentet">Jesu liv enligt Nya testamentet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_undervisning_enligt_Nya_testamentet" title="Jesu undervisning enligt Nya testamentet">Jesu undervisning enligt Nya testamentet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Beb%C3%A5delsen" title="Bebådelsen">Bebådelsen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_f%C3%B6delse" title="Jesu födelse">Jesu födelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristi_f%C3%B6rklaring" title="Kristi förklaring">Kristi förklaring</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_lidande_och_d%C3%B6d" title="Jesu lidande och död">Jesu lidande och död</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_uppst%C3%A5ndelse" title="Jesu uppståndelse">Jesu uppståndelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristi_himmelsf%C3%A4rdsdag" title="Kristi himmelsfärdsdag">Jesu himmelsfärd</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_%C3%A5terkomst" class="mw-redirect" title="Jesu återkomst">Jesu återkomst</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Yttersta_domen" title="Yttersta domen">Yttersta domen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Himmelriket" title="Himmelriket">Himmelriket</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;">Lära</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950" /></div><table class="navbox-inner navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Trosbek%C3%A4nnelse" title="Trosbekännelse">Trosbekännelsen</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Apostoliska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Apostoliska trosbekännelsen">Apostoliska trosbekännelsen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nicaenska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Nicaenska trosbekännelsen">Nicaenska trosbekännelsen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Athanasianska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Athanasianska trosbekännelsen">Athanasianska trosbekännelsen</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Bekännelsetexter</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Ekumeniskt_koncilium" title="Ekumeniskt koncilium">Ekumeniskt koncilium</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ex_cathedra" title="Ex cathedra">Ex cathedra</a> (<a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Katolska kyrkan</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Konkordieboken" title="Konkordieboken">Konkordieboken</a> (<a href="/wiki/Lutherdom" title="Lutherdom">luthersk</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tre_enhetsformul%C3%A4ren" title="Tre enhetsformulären">Tre enhetsformulären</a> (<a href="/wiki/Reformert_kristendom" title="Reformert kristendom">reformerta</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Westminsterbek%C3%A4nnelsen" title="Westminsterbekännelsen">Westminsterbekännelsen</a> (<a href="/wiki/Reformert_kristendom" title="Reformert kristendom">reformert</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/De_trettionio_artiklarna" title="De trettionio artiklarna">De trettionio artiklarna</a> (<a href="/wiki/Anglikanska_kyrkogemenskapen" title="Anglikanska kyrkogemenskapen">anglikanska</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Lausannedeklarationen" title="Lausannedeklarationen">Lausannedeklarationen</a> (<a href="/wiki/Evangelikalism" title="Evangelikalism">evangelikal</a>)</div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">Teologi</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Skapelseber%C3%A4ttelse" title="Skapelseberättelse">Skapelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/F%C3%B6rsyn" title="Försyn">Försyn</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/R%C3%A4ttf%C3%A4rdighet" title="Rättfärdighet">Rättfärdighet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Synd" title="Synd">Synd</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Syndafallet" title="Syndafallet">Syndafallet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/N%C3%A5d_(teologi)" title="Nåd (teologi)">Nåd</a> <span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/N%C3%A5dens_ordning" title="Nådens ordning">Nådens ordning</a> <span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tro" title="Tro">Tro</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Profetia" title="Profetia">Profetia</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Inkarnation" title="Inkarnation">Inkarnation</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fr%C3%A4lsning" title="Frälsning">Frälsning</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/F%C3%B6rsoningsl%C3%A4ra" title="Försoningslära">Försoning</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/R%C3%A4ttf%C3%A4rdigg%C3%B6relse" title="Rättfärdiggörelse">Rättfärdiggörelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/P%C3%A5nyttf%C3%B6delse" title="Pånyttfödelse">Pånyttfödelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Helgelse" title="Helgelse">Helgelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Andedop" title="Andedop">Andedop</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mirakel" title="Mirakel">Under</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Predestinationsl%C3%A4ran" title="Predestinationsläran">Predestination</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Uppst%C3%A5ndelse" title="Uppståndelse">Uppståndelse</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Uppryckandet" title="Uppryckandet">Uppryckandet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Himmelriket" title="Himmelriket">Evigt liv</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Guds_rike" title="Guds rike">Guds rike</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Yttersta_domen" title="Yttersta domen">Yttersta domen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Messiasprofetior_och_Jesus" class="mw-redirect" title="Messiasprofetior och Jesus">Profetior om Jesus i Gamla testamentet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Homoousios" title="Homoousios">Homoousios</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Guds_moder" title="Guds moder">Guds moder</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Filioque" title="Filioque">Filioque</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Subdiscipliner</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Kristologi" title="Kristologi">Kristologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pneumatologi" title="Pneumatologi">Pneumatologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Soteriologi" title="Soteriologi">Soteriologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Hamartiologi" title="Hamartiologi">Hamartiologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mariologi" title="Mariologi">Mariologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ecklesiologi" title="Ecklesiologi">Ecklesiologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%84ngel" title="Ängel">Angelologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Demonologi" title="Demonologi">Demonologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Eskatologi#Kristendomen" title="Eskatologi">Eskatologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Bibelvetenskap" title="Bibelvetenskap">Bibelvetenskap</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dogmatik" class="mw-redirect" title="Dogmatik">Dogmatik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Systematisk_teologi" title="Systematisk teologi">Systematisk teologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Apologetik" title="Apologetik">Apologetik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Teologi#Historia" title="Teologi">Teologihistoria</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Praktisk_teologi" title="Praktisk teologi">Praktisk teologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kyrkohistoria" title="Kyrkohistoria">Kyrkohistoria</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Religionsfilosofi" title="Religionsfilosofi">Religionsfilosofi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Religionspsykolog" class="mw-redirect" title="Religionspsykolog">Religionspsykolog</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Religionssociologi" title="Religionssociologi">Religionssociologi</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Etik" title="Etik">Etik</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Tio_Guds_bud" class="mw-redirect" title="Tio Guds bud">Tio Guds bud</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dubbla_k%C3%A4rleksbudet" title="Dubbla kärleksbudet">Dubbla kärleksbudet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Gyllene_regeln" class="mw-redirect" title="Gyllene regeln">Gyllene regeln</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Andens_frukter" title="Andens frukter">Andens frukter</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kardinaldygder" title="Kardinaldygder">Kardinaldygder</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Teologala_dygder" title="Teologala dygder">Teologala dygder</a> (<a href="/wiki/Tro" title="Tro">Tro</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Hopp_(dygd)" title="Hopp (dygd)">Hopp</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/K%C3%A4rlek" title="Kärlek">Kärlek</a>)</div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Rit" title="Rit">Rit</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950" /></div><table class="navbox-inner navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/B%C3%B6n_(kristendom)" title="Bön (kristendom)">Bön</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Fader_v%C3%A5r" class="mw-redirect" title="Fader vår">Fader vår</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ave_Maria" title="Ave Maria">Ave Maria</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesusb%C3%B6nen" title="Jesusbönen">Jesusbönen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tillbedjan" class="mw-redirect" title="Tillbedjan">Tillbedjan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kontemplation" title="Kontemplation">Kontemplation</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristen_meditation" title="Kristen meditation">Meditation</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/F%C3%B6rb%C3%B6n" title="Förbön">Förbön</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fasta" title="Fasta">Fasta</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Lovs%C3%A5ng" title="Lovsång">Lovsång</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tungotal" class="mw-redirect" title="Tungotal">Tungotal</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristen_mystik" title="Kristen mystik">Mystik</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Gudstj%C3%A4nst" title="Gudstjänst">Gudstjänst</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/O_Guds_lamm" title="O Guds lamm">Agnus Dei</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Andens_g%C3%A5vor" class="mw-redirect" title="Andens gåvor">Andens gåvor</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Credo_(liturgi)" title="Credo (liturgi)">Credo</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Eukaristiska_b%C3%B6nen" title="Eukaristiska bönen">Eukaristiska bönen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Gloria_in_excelsis_Deo" title="Gloria in excelsis Deo">Gloria</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Koinonia" title="Koinonia">Koinonia</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Kommunion" title="Kommunion">Kommunion</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Kyrie_eleison" title="Kyrie eleison">Kyrie</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Laudamus" title="Laudamus">Laudamus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Liturgi" title="Liturgi">Liturgi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Predikan" title="Predikan">Predikan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Sanctus" title="Sanctus">Sanctus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/V%C3%A4lsignelsen" class="mw-redirect" title="Välsignelsen">Välsignelsen</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Sakrament" title="Sakrament">Sakrament</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Dop" title="Dop">Dop</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Nattvard" title="Nattvard">Nattvard</a>/<a href="/wiki/Eukaristi" title="Eukaristi">Eukaristi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Bikt" title="Bikt">Bikt</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Konfirmation" title="Konfirmation">Konfirmation</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/%C3%84ktenskap" title="Äktenskap">Äktenskap</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Pr%C3%A4stvigning" title="Prästvigning">Prästvigning</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/De_sjukas_sm%C3%B6rjelse" title="De sjukas smörjelse">De sjukas smörjelse</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Tideg%C3%A4rd" class="mw-redirect" title="Tidegärd">Tidegärd</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Matutin" class="mw-redirect" title="Matutin">Matutin</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Laudes" title="Laudes">Laudes</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Vesper" title="Vesper">Vesper</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Completorium" title="Completorium">Completorium</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Kyrko%C3%A5ret" title="Kyrkoåret">Kyrkoåret</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/S%C3%B6ndag" title="Söndag">Söndag</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Advent" title="Advent">Advent</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jul" title="Jul">Jul</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/P%C3%A5skfastan" title="Påskfastan">Påskfastan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sk%C3%A4rtorsdagen" title="Skärtorsdagen">Skärtorsdagen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/L%C3%A5ngfredagen" title="Långfredagen">Långfredagen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/P%C3%A5sk" title="Påsk">Påsk</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kristi_himmelsf%C3%A4rdsdag" title="Kristi himmelsfärdsdag">Kristi himmelsfärdsdag</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pingst" title="Pingst">Pingst</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;">Verksamheter</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Kristen_mission" title="Kristen mission">Mission</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Diakoni" title="Diakoni">Diakoni</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sj%C3%A4lav%C3%A5rd" title="Själavård">Själavård</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kloster" title="Kloster">Kloster</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Kyrkligt_%C3%A4mbete" title="Kyrkligt ämbete">Ämbete</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Biskop" title="Biskop">Biskop</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pr%C3%A4st" title="Präst">Präst</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Diakon" title="Diakon">Diakon</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Patriark_(kyrkligt_%C3%A4mbete)" title="Patriark (kyrkligt ämbete)">Patriark</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/P%C3%A5ve" title="Påve">Påve</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pastor" title="Pastor">Pastor</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%84ldste_(kristendom)" title="Äldste (kristendom)">Äldste</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Byggnader" class="mw-redirect" title="Byggnader">Byggnader</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Kyrka" title="Kyrka">Kyrka</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kapell_(byggnad)" title="Kapell (byggnad)">Kapell</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Domkyrka" class="mw-redirect" title="Domkyrka">Domkyrka</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Katedral" title="Katedral">Katedral</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/B%C3%B6nhus" title="Bönhus">Bönhus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kloster" title="Kloster">Kloster</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;"><a href="/wiki/Kristendom#Historia" title="Kristendom">Kyrkohistoria</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950" /></div><table class="navbox-inner navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Personer</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/De_apostoliska_f%C3%A4derna" title="De apostoliska fäderna">Apostoliska fäderna</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kyrkofader" class="mw-redirect" title="Kyrkofader">Kyrkofäderna</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Helgon" title="Helgon">Helgon</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Den_helige_Antonius" title="Den helige Antonius">Den helige Antonius</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Athanasius" class="mw-redirect" title="Athanasius">Athanasius</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Konstantin_den_store" title="Konstantin den store">Konstantin den store</a> <span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Basileios_den_store" title="Basileios den store">Basileios den store</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Gregorios_av_Nazianzos" title="Gregorios av Nazianzos">Gregorios av Nazianzos</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Gregorios_av_Nyssa" title="Gregorios av Nyssa">Gregorios av Nyssa</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Augustinus" title="Augustinus">Augustinus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Katarina_av_Siena" title="Katarina av Siena">Katarina av Siena</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Thomas_av_Aquino" title="Thomas av Aquino">Thomas av Aquino</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Franciskus_av_Assisi" title="Franciskus av Assisi">Franciskus av Assisi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ansgar" title="Ansgar">S:t Ansgar</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sigfrid_(mission%C3%A4r)" title="Sigfrid (missionär)">S:t Sigfrid</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Heliga_Birgitta" title="Heliga Birgitta">Heliga Birgitta</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Martin_Luther" title="Martin Luther">Martin Luther</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Philipp_Melanchthon" title="Philipp Melanchthon">Philipp Melanchthon</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jean_Calvin" title="Jean Calvin">Jean Calvin</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Olaus_Petri" title="Olaus Petri">Olaus Petri</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Th%C3%A9r%C3%A8se_av_Jesusbarnet" title="Thérèse av Jesusbarnet">Thérèse av Jesusbarnet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Henric_Schartau" title="Henric Schartau">Henric Schartau</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/P.P._Waldenstr%C3%B6m" title="P.P. Waldenström">P.P. Waldenström</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Lewi_Pethrus" title="Lewi Pethrus">Lewi Pethrus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Moder_Teresa" title="Moder Teresa">Moder Teresa</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Händelser</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Tidsaxel_%C3%B6ver_kristendomens_historia" title="Tidsaxel över kristendomens historia">Tidsaxel</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Apostoliska_tids%C3%A5ldern" title="Apostoliska tidsåldern">Apostoliska tidsåldern</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tidig_kristendom" title="Tidig kristendom">Tidig kristendom</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kyrkom%C3%B6te" title="Kyrkomöte">Kyrkomöten</a> <span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ekumeniskt_koncilium" title="Ekumeniskt koncilium">Ekumeniskt koncilium</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%96stliga_schismen" title="Östliga schismen">Den stora schismen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sveriges_kristnande" title="Sveriges kristnande">Sveriges kristnande</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Reformationen" title="Reformationen">Reformationen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/V%C3%A4ckelse" title="Väckelse">Väckelser</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ekumenik" title="Ekumenik">Ekumenik</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#D0A0F0;;;">Grenar</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950" /></div><table class="navbox-inner navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Orientaliska_kyrkor" title="Orientaliska kyrkor">Orientaliska kyrkor</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/%C3%96sterns_assyriska_kyrka" title="Österns assyriska kyrka">Österns assyriska kyrka</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Armeniska_ortodoxa_kyrkan" class="mw-redirect" title="Armeniska ortodoxa kyrkan">Armeniska ortodoxa kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Miafysitism" title="Miafysitism">Miafysitiska</a> kyrkor: <a href="/wiki/Koptiska_ortodoxa_kyrkan" class="mw-redirect" title="Koptiska ortodoxa kyrkan">Koptiska ortodoxa kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Etiopiska_ortodoxa_kyrkan" class="mw-redirect" title="Etiopiska ortodoxa kyrkan">Etiopiska ortodoxa kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Syrisk-ortodoxa_kyrkan" title="Syrisk-ortodoxa kyrkan">Syrisk-ortodoxa kyrkan</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkor" title="Ortodoxa kyrkor">Ortodoxa kyrkor</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Konstantinopels_ekumeniska_patriarkat" title="Konstantinopels ekumeniska patriarkat">Konstantinopels ekumeniska patriarkat</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Greklands_kyrka" title="Greklands kyrka">Greklands kyrka</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Serbisk-ortodoxa_kyrkan" title="Serbisk-ortodoxa kyrkan">Serbisk-ortodoxa kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Rysk-ortodoxa_kyrkan" title="Rysk-ortodoxa kyrkan">Rysk-ortodoxa kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Finska_ortodoxa_kyrkan" class="mw-redirect" title="Finska ortodoxa kyrkan">Finska ortodoxa kyrkan</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">Romersk-katolska kyrkan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Katolska_%C3%B6stkyrkor" title="Katolska östkyrkor">Katolska östkyrkor</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Evangelisk" title="Evangelisk">Evangeliska kyrkor</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Protestantism" title="Protestantism">Protestantism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Anglikanska_kyrkogemenskapen" title="Anglikanska kyrkogemenskapen">Anglikaner</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Lutherdom" title="Lutherdom">Lutherdom</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Reformert_kristendom" title="Reformert kristendom">Reformert kristendom</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Baptism" title="Baptism">Baptism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Evangelikalism" title="Evangelikalism">Evangelikalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pentekostalism" title="Pentekostalism">Pentekostalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Svenska_kyrkan" title="Svenska kyrkan">Svenska kyrkan</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;">Tidiga alternativa<br />tolkningar, "<a href="/wiki/Heresi" class="mw-redirect" title="Heresi">heresier</a>"</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Gnosticism" title="Gnosticism">Gnosticism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Doketism" title="Doketism">Doketism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dynamism" title="Dynamism">Dynamism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Modalism" title="Modalism">Modalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Arianism" title="Arianism">Arianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Apollinarism" title="Apollinarism">Apollinarism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nestorianism" title="Nestorianism">Nestorianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Eutychianism" title="Eutychianism">Eutychianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Monoteletism" title="Monoteletism">Monoteletism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pelagianism" title="Pelagianism">Pelagianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Donatism" title="Donatism">Donatism</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Modernism" title="Modernism">Moderna</a> tolkningar<br />(ej <a href="/wiki/Trossamfund" title="Trossamfund">samfundsbildande</a>)</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Deism" title="Deism">Deism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Neologi" title="Neologi">Neologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Liberalteologi" title="Liberalteologi">Liberalteologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Modernism_(teologi)" title="Modernism (teologi)">Modernism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Narrativ_teologi" title="Narrativ teologi">Narrativ teologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Befrielseteologi" title="Befrielseteologi">Befrielseteologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Postmodern" class="mw-redirect" title="Postmodern">Postmodern</a> teologi<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Feministteologi" title="Feministteologi">Feministteologi</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#F0C0FF;;;"><a href="/wiki/Antitrinitarism" title="Antitrinitarism">Icketrinitarier</a><br />(omtvistade som kristna)</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Jehovas_vittnen" title="Jehovas vittnen">Jehovas vittnen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jesu_Kristi_Kyrka_av_Sista_Dagars_Heliga" title="Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga">Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga</a> (Mormoner)</div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950" /><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="navbox-inner collapsible autocollapse" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style="background-color:#dcf5dc;;" colspan="3" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Koranen" title="Mall:Koranen"><span title="Visa denna mall" style="border:none;;">v</span></a> <span style="font-size:80%;">•</span> <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Koranen&action=edit"><span style="border:none;;" title="Redigera den här mallen">r</span></a></div></div><span style="font-size:110%;"><a href="/wiki/Koranen" title="Koranen">Koranen</a></span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-abovebelow" style="background-color:#dcf5dc;;" colspan="3"><a href="/wiki/Allah" title="Allah">Allah</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%84rke%C3%A4ngeln_Gabriel" title="Ärkeängeln Gabriel">Gabriel (Jibril)</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Muhammed" title="Muhammed">Muhammed</a></td></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background-color:#dcf5dc;;;">Innehåll</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;background-color:#ffffff;;" class="navbox-list navbox-odd"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Sura_(islam)" title="Sura (islam)">Sura</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ayah" title="Ayah">Ayah</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ta%27awwudh" title="Ta'awwudh">Ta'awwudh</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Basmala" title="Basmala">Basmala</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Guds_99_namn" title="Guds 99 namn">Guds 99 namn</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Shahadah" class="mw-redirect" title="Shahadah">Shahadah</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Profet#Profeter_i_Islam" title="Profet">Profeter i islam</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ahl_al-Bayt" title="Ahl al-Bayt">Ahl al-Bayt</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Bokens_folk" title="Bokens folk">Bokens folk</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a class="mw-selflink selflink">Den Helige Ande</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Gog" title="Gog">Gog</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Injil" title="Injil">Injil</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jahannam" title="Jahannam">Jahannam</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jannah" title="Jannah">Jannah</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jihad" title="Jihad">Jihad</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Khums" title="Khums">Khums</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Laylat_al-Qadr" title="Laylat al-Qadr">Laylat al-Qadr</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Qibla" title="Qibla">Qibla</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Qisas" title="Qisas">Qisas</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ramadan" title="Ramadan">Ramadan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sabierna" title="Sabierna">Sabierna</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Salah" title="Salah">Salah</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sawm" title="Sawm">Sawm</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Shahid" title="Shahid">Shahid</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Talaq" title="Talaq">Talaq</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ulama" title="Ulama">Ulama</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Umma" title="Umma">Umma</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Vali" title="Vali">Vali</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Zakat" title="Zakat">Zakat</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Zina" title="Zina">Zina</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%84ngel" title="Ängel">Ängel</a></div></td><td style="width:0%;padding:0px 0px 0px 2px;" rowspan="11"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:HolyQuran.png" class="mw-file-description" title="Texten "Heliga Koranen", skrivet i kalligrafi"><img alt="Texten "Heliga Koranen", skrivet i kalligrafi" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0c/HolyQuran.png/180px-HolyQuran.png" decoding="async" width="180" height="82" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0c/HolyQuran.png/270px-HolyQuran.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0c/HolyQuran.png/360px-HolyQuran.png 2x" data-file-width="463" data-file-height="211" /></a></span></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background-color:#dcf5dc;;;">Personligheter i Koranen</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;background-color:#f7fdf7;;" class="navbox-list navbox-even"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Mall:Profeter_i_Koranen" title="Mall:Profeter i Koranen">Profeter i Koranen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Abu_Lahab" title="Abu Lahab">Abu Lahab</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Azrael" title="Azrael">Azrael</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dhu_al-Qarnayn" title="Dhu al-Qarnayn">Dhu al-Qarnayn</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Drottningen_av_Saba" title="Drottningen av Saba">Bilqis</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Farao" title="Farao">Farao</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%84rke%C3%A4ngeln_Gabriel" title="Ärkeängeln Gabriel">Gabriel</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Goljat" title="Goljat">Goljat</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Lukman" title="Lukman">Lukman</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jungfru_Maria" title="Jungfru Maria">Maria</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mikael_(%C3%A4rke%C3%A4ngel)" title="Mikael (ärkeängel)">Mikael</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Uzayr" title="Uzayr">Uzayr</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Iblis" title="Iblis">Iblis</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Samiri" class="mw-redirect" title="Samiri">Samiri</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Korach" title="Korach">Qarun</a><span style="font-weight:bold;"> · </span><a href="/wiki/Zayd_ibn_Haritha" title="Zayd ibn Haritha">Zayd</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background-color:#dcf5dc;;;">Koranverser</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;background-color:#ffffff;;" class="navbox-list navbox-odd"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Versen_om_religionens_fullkomlighet" title="Versen om religionens fullkomlighet">Fullkomlighet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Khayr_al-Bariyya-versen" title="Khayr al-Bariyya-versen">Khayr al-Bariyya</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ljusversen" title="Ljusversen">Ljus</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Lydnadsversen" title="Lydnadsversen">Lydnad</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mawadda-versen" title="Mawadda-versen">Mawadda</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mubahalaversen" title="Mubahalaversen">Mubahala</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Reningsversen" title="Reningsversen">Rening</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Wilayahversen" title="Wilayahversen">Wilayah</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Versen_om_ahl_al-dhikr" title="Versen om ahl al-dhikr">Ahl al-dhikr</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tablighversen" title="Tablighversen">Tabligh</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Br%C3%B6draskapsversen" title="Brödraskapsversen">Brödraskap</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tronversen" title="Tronversen">Tronversen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Al-Isra,_26" title="Al-Isra, 26">al-Isra, 26</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background-color:#dcf5dc;;;">Återgivning och utläggning</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;background-color:#f7fdf7;;" class="navbox-list navbox-even"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Kalligrafi#Arabisk_eller_islamisk_kalligrafi" title="Kalligrafi">Arabisk kalligrafi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kufisk_skrift" title="Kufisk skrift">Kufisk skrift</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Madrassa" title="Madrassa">Madrassa</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Naskh" title="Naskh">Naskh</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tafs%C4%ABr" title="Tafsīr">Tafsīr</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tajw%C4%ABd" title="Tajwīd">Tajwīd</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ta%27w%C4%ABl" title="Ta'wīl">Ta'wīl</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Muhkam_och_Mutashabih" title="Muhkam och Mutashabih">Muhkam och Mutashabih</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background-color:#dcf5dc;;;">Kommentatorer</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;background-color:#ffffff;;" class="navbox-list navbox-odd"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Muhammad_Asad" title="Muhammad Asad">Muhammad Asad</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Muhammad_ibn_Jarir_at-Tabari" title="Muhammad ibn Jarir at-Tabari">at-Tabari</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ibn_Kathir" title="Ibn Kathir">Ibn Kathir</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Allameh_Tabatabaei" title="Allameh Tabatabaei">Allameh Tabatabaei</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Naser_Makarem_Shirazi" title="Naser Makarem Shirazi">Makarem Shirazi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mohsen_Qara%27ati" title="Mohsen Qara'ati">Qara'ati</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background-color:#dcf5dc;;;">Översättare</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;background-color:#f7fdf7;;" class="navbox-list navbox-even"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950" /></div><table class="navbox-inner navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background-color:#dcf5dc;;padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;">Till <a href="/wiki/Svenska" title="Svenska">svenska</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;background-color:#ffffff;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Mohammed_Knut_Bernstr%C3%B6m" title="Mohammed Knut Bernström">Mohammed Knut Bernström</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Johan_Fredrik_Sebastian_Crusenstolpe" title="Johan Fredrik Sebastian Crusenstolpe">Johan Fredrik Sebastian Crusenstolpe</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%85ke_Ohlmarks" title="Åke Ohlmarks">Åke Ohlmarks</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Johan_Adam_Tingstadius" title="Johan Adam Tingstadius">Johan Adam Tingstadius</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Carl_Johan_Tornberg" title="Carl Johan Tornberg">Carl Johan Tornberg</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Karl_Vilhelm_Zetterst%C3%A9en" title="Karl Vilhelm Zetterstéen">Karl Vilhelm Zetterstéen</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background-color:#dcf5dc;;padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;">Till <a href="/wiki/Engelska" title="Engelska">engelska</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;background-color:#f7fdf7;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Muhammad_Asad" title="Muhammad Asad">Muhammad Asad</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Laleh_Bakhtiar" title="Laleh Bakhtiar">Laleh Bakhtiar</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ali_Quli_Qarai" title="Ali Quli Qarai">Ali Quli Qarai</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tahere_Saffarzade" title="Tahere Saffarzade">Tahere Saffarzade</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950" /><table cellspacing="0" class="navbox" style="border-spacing:0;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table cellspacing="0" class="nowraplinks hlist auktoritetsdata navbox-inner" style="border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;"><tbody><tr><th scope="row" class="navbox-group"><a href="/wiki/Auktoritetsdata" title="Auktoritetsdata">Auktoritetsdata</a></th><td class="navbox-list navbox-odd" style="text-align:left;border-left-width:2px;border-left-style:solid;width:100%;padding:0px;"><div style="padding:0em 0.25em;"> • <a href="/wiki/Virtual_International_Authority_File" title="Virtual International Authority File">VIAF</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://viaf.org/viaf/8156616967028590496">8156616967028590496</a></span> • <a href="/wiki/Library_of_Congress_Control_Number" title="Library of Congress Control Number">LCCN</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.loc.gov/authorities/subjects/sh85061632">sh85061632</a></span> • <a href="/wiki/Gemeinsame_Normdatei" title="Gemeinsame Normdatei">GND</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://d-nb.info/gnd/4024056-3">4024056-3</a></span> • <a href="/wiki/Biblioth%C3%A8que_nationale_de_France" title="Bibliothèque nationale de France">BNF</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb119517451">cb119517451</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://data.bnf.fr/ark:/12148/cb119517451">(data)</a></span> • <a href="/wiki/Nationella_parlamentsbiblioteket" title="Nationella parlamentsbiblioteket">NDL</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.ndl.go.jp/auth/ndlna/00570360">00570360</a></span> • <a href="/wiki/Tjeckiska_nationalbiblioteket" title="Tjeckiska nationalbiblioteket">NKC</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleph.nkp.cz/F/?func=find-c&local_base=aut&ccl_term=ica=ph117519&CON_LNG=ENG">ph117519</a></span> • <a href="/wiki/Spaniens_nationalbibliotek" title="Spaniens nationalbibliotek">BNE</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogo.bne.es/uhtbin/authoritybrowse.cgi?action=display&authority_id=XX526215">XX526215</a></span></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table>    </div><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?useformat=desktop&type=1x1&usesul3=0" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&oldid=55331932">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&oldid=55331932</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategorier</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Kristen_teologi" title="Kategori:Kristen teologi">Kristen teologi</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Ekumeniska_koncilier" title="Kategori:Ekumeniska koncilier">Ekumeniska koncilier</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Systematisk_teologi" title="Kategori:Systematisk teologi">Systematisk teologi</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Tanakh" title="Kategori:Tanakh">Tanakh</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Personer_i_Gamla_Testamentet" title="Kategori:Personer i Gamla Testamentet">Personer i Gamla Testamentet</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Personer_i_Nya_testamentet" title="Kategori:Personer i Nya testamentet">Personer i Nya testamentet</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Judendom" title="Kategori:Judendom">Judendom</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Koranen" title="Kategori:Koranen">Koranen</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Islamisk_teologi" title="Kategori:Islamisk teologi">Islamisk teologi</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Samtliga_artiklar_med_vem-mallar" title="Kategori:Samtliga artiklar med vem-mallar">Samtliga artiklar med vem-mallar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_med_vem-mallar_2023-04" title="Kategori:Artiklar med vem-mallar 2023-04">Artiklar med vem-mallar 2023-04</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_VIAF" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF">Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LCCN" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN">Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_GND" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från GND">Wikipediaartiklar med identifierare från GND</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNF" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNF">Wikipediaartiklar med identifierare från BNF</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNE" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNE">Wikipediaartiklar med identifierare från BNE</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 18 juli 2024 kl. 09.15.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Den_Helige_Ande&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://www.wikimedia.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><picture><source media="(min-width: 500px)" srcset="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29"><img src="/static/images/footer/wikimedia.svg" width="25" height="25" alt="Wikimedia Foundation" lang="en" loading="lazy"></picture></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><picture><source media="(min-width: 500px)" srcset="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" width="88" height="31"><img src="/w/resources/assets/mediawiki_compact.svg" alt="Powered by MediaWiki" lang="en" width="25" height="25" loading="lazy"></picture></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-header-container vector-sticky-header-container"> <div id="vector-sticky-header" class="vector-sticky-header"> <div class="vector-sticky-header-start"> <div class="vector-sticky-header-icon-start vector-button-flush-left vector-button-flush-right" aria-hidden="true"> <button class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-sticky-header-search-toggle" tabindex="-1" data-event-name="ui.vector-sticky-search-form.icon"><span class="vector-icon mw-ui-icon-search mw-ui-icon-wikimedia-search"></span> <span>Sök</span> </button> </div> <div role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box"> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail"> <form action="/w/index.php" id="vector-sticky-search-form" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia"> <span class="cdx-text-input__icon cdx-text-input__start-icon"></span> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <div class="vector-sticky-header-context-bar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-sticky-header-toc" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-sticky-header-toc vector-sticky-header-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-sticky-header-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-sticky-header-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-sticky-header-toc-label" for="vector-sticky-header-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-listBullet mw-ui-icon-wikimedia-listBullet"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Växla innehållsförteckningen</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-sticky-header-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div class="vector-sticky-header-context-bar-primary" aria-hidden="true" ><span class="mw-page-title-main">Den Helige Ande</span></div> </div> </div> <div class="vector-sticky-header-end" aria-hidden="true"> <div class="vector-sticky-header-icons"> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-talk-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="talk-sticky-header"><span class="vector-icon mw-ui-icon-speechBubbles mw-ui-icon-wikimedia-speechBubbles"></span> <span></span> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-subject-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="subject-sticky-header"><span class="vector-icon mw-ui-icon-article mw-ui-icon-wikimedia-article"></span> <span></span> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-history-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="history-sticky-header"><span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-history mw-ui-icon-wikimedia-wikimedia-history"></span> <span></span> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only mw-watchlink" id="ca-watchstar-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="watch-sticky-header"><span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-star mw-ui-icon-wikimedia-wikimedia-star"></span> <span></span> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-ve-edit-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="ve-edit-sticky-header"><span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-edit mw-ui-icon-wikimedia-wikimedia-edit"></span> <span></span> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-edit-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="wikitext-edit-sticky-header"><span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-wikiText mw-ui-icon-wikimedia-wikimedia-wikiText"></span> <span></span> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-viewsource-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="ve-edit-protected-sticky-header"><span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-editLock mw-ui-icon-wikimedia-wikimedia-editLock"></span> <span></span> </a> </div> <div class="vector-sticky-header-buttons"> <button class="cdx-button cdx-button--weight-quiet mw-interlanguage-selector" id="p-lang-btn-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn-sticky-header"><span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-language mw-ui-icon-wikimedia-wikimedia-language"></span> <span>103 språk</span> </button> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive" id="ca-addsection-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="addsection-sticky-header"><span class="vector-icon mw-ui-icon-speechBubbleAdd-progressive mw-ui-icon-wikimedia-speechBubbleAdd-progressive"></span> <span>Nytt ämne</span> </a> </div> <div class="vector-sticky-header-icon-end"> <div class="vector-user-links"> </div> </div> </div> </div> </div> <div class="mw-portlet mw-portlet-dock-bottom emptyPortlet" id="p-dock-bottom"> <ul> </ul> </div> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.eqiad.main-d6f4c4464-c8wj6","wgBackendResponseTime":216,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"0.688","walltime":"0.870","ppvisitednodes":{"value":28601,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":305135,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":219921,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":16,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":28041,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":1,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 581.020 1 -total"," 61.82% 359.213 31 Mall:Bokref"," 60.19% 349.735 31 Mall:Cite_book"," 51.38% 298.526 32 Mall:Citation/core"," 19.88% 115.486 8 Mall:Navbox"," 11.69% 67.924 1 Mall:Auktoritetsdata"," 10.72% 62.288 1 Mall:Kristendom"," 7.27% 42.212 1 Mall:Koranen"," 5.79% 33.659 18 Mall:Språknamn"," 4.24% 24.658 24 Mall:ISBN"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.086","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":1464452,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-web.eqiad.main-7c9555c6d9-72mzq","timestamp":"20250325131052","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Den Helige Ande","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Den_Helige_Ande","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q37302","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q37302","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2005-05-07T09:59:40Z","dateModified":"2024-07-18T08:15:10Z","image":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/e\/e8\/Rom%2C_Vatikan%2C_Basilika_St._Peter%2C_Die_Taube_des_Heiligen_Geistes_%28Cathedra_Petri%2C_Bernini%29.jpg","headline":"I kristna religioner en gudomlig entitet i den Heliga Treenigheten"}</script> </body> </html>