CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-disabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-not-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Visa källa för Liberalism – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-disabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-not-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":true,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"67ccde89-86eb-4fff-93da-ac0938b77d00","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Liberalism","wgTitle":"Liberalism","wgCurRevisionId":56198451,"wgRevisionId":0,"wgArticleId":3898,"wgIsArticle":false,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"edit","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":[],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Liberalism","wgRelevantArticleId":3898,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr", "pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":80000,"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgCentralAuthMobileDomain":false,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE={"ext.gadget.styleEdittools":"ready","ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready", "ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","ext.charinsert.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["mediawiki.action.edit.collapsibleFooter","site","mediawiki.page.ready","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.charinsert","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.EdittoolsAboveSummary","ext.gadget.Namespace-sensitiveEdittools","ext.gadget.Teckenstorlek","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables", "ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession","wikibase.sidebar.tracking"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.charinsert.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.babel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2CstyleEdittools%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.5"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="noindex,nofollow,max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a7/Eug%C3%A8ne_Delacroix_-_La_libert%C3%A9_guidant_le_peuple.jpg/1200px-Eug%C3%A8ne_Delacroix_-_La_libert%C3%A9_guidant_le_peuple.jpg"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="950"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a7/Eug%C3%A8ne_Delacroix_-_La_libert%C3%A9_guidant_le_peuple.jpg/800px-Eug%C3%A8ne_Delacroix_-_La_libert%C3%A9_guidant_le_peuple.jpg"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="633"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a7/Eug%C3%A8ne_Delacroix_-_La_libert%C3%A9_guidant_le_peuple.jpg/640px-Eug%C3%A8ne_Delacroix_-_La_libert%C3%A9_guidant_le_peuple.jpg"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="507"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Visa källa för Liberalism – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Liberalism"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Liberalism&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Liberalism"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Liberalism rootpage-Liberalism skin-vector-2022 action-edit"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-menu mw-ui-icon-wikimedia-menu"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Huvudmeny</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z"><span>Huvudsida</span></a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion"><span>Introduktion</span></a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker"><span>Deltagarportalen</span></a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen"><span>Bybrunnen</span></a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r"><span>Senaste ändringarna</span></a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x"><span>Slumpartikel</span></a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons"><span>Ladda upp filer</span></a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt"><span>Kontakta Wikipedia</span></a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp"><span>Hjälp</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <span class="mw-logo-container skin-invert"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </span> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"><span class="vector-icon mw-ui-icon-search mw-ui-icon-wikimedia-search"></span> <span>Sök</span> </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > <span class="cdx-text-input__icon cdx-text-input__start-icon"></span> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-appearance mw-ui-icon-wikimedia-appearance"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Utseende</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv" class=""><span>Stöd Wikipedia</span></a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Liberalism&returntoquery=action%3Dedit" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class=""><span>Skapa konto</span></a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Liberalism&returntoquery=action%3Dedit" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class=""><span>Logga in</span></a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-ellipsis mw-ui-icon-wikimedia-ellipsis"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Personliga verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv"><span>Stöd Wikipedia</span></a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Liberalism&returntoquery=action%3Dedit" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"><span class="vector-icon mw-ui-icon-userAdd mw-ui-icon-wikimedia-userAdd"></span> <span>Skapa konto</span></a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Liberalism&returntoquery=action%3Dedit" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"><span class="vector-icon mw-ui-icon-logIn mw-ui-icon-wikimedia-logIn"></span> <span>Logga in</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering"><span>läs mer</span></a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y"><span>Bidrag</span></a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading">Visa källa för Liberalism</h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Den här artikeln finns bara på det här språket. Lägg till artikeln på andra språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-0" aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-language-progressive mw-ui-icon-wikimedia-language-progressive"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Lägg till språk</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><span class="uls-after-portlet-link"></span></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Liberalism" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c"><span>Artikel</span></a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Liberalism" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">svenska</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Liberalism"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Liberalism&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-edit" class="selected collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Liberalism&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Liberalism&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">Verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Liberalism"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Liberalism&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-more-edit" class="selected collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Liberalism&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Liberalism&action=history"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Liberalism" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j"><span>Sidor som länkar hit</span></a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Liberalism" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k"><span>Relaterade ändringar</span></a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q"><span>Specialsidor</span></a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Liberalism&action=info" title="Mer information om denna sida"><span>Sidinformation</span></a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DLiberalism%26action%3Dedit"><span>Hämta förkortad url</span></a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DLiberalism%26action%3Dedit"><span>Ladda ner QR-kod</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q6216" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g"><span>Wikidata-objekt</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> </div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle">← <a href="/wiki/Liberalism" title="Liberalism">Liberalism</a></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><p>Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning: </p> <div class="permissions-errors"><div class="mw-permissionerror-globalblocking-blockedtext-range"><b>Your IP address is in a range that has been <a href="https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Global_blocks" class="extiw" title="m:Special:MyLanguage/Global blocks">blocked on all Wikimedia Foundation wikis</a>.</b> <p>The block was made by <a href="/wiki/Anv%C3%A4ndare:Jon_Kolbert" title="Användare:Jon Kolbert">‪Jon Kolbert‬</a>. The reason given is <i><a href="https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/NOP" class="extiw" title="m:Special:MyLanguage/NOP">Open proxy/Webhost</a>: See the <a href="https://meta.wikimedia.org/wiki/WM:OP/H" class="extiw" title="m:WM:OP/H">help page</a> if you are affected </i>. </p> <ul><li>Start of block: 27 augusti 2023 kl. 16.12</li> <li>Expiry of block: 27 augusti 2028 kl. 16.12</li></ul> <p>Your current IP address is 8.222.208.146. The blocked range is 8.222.128.0/17. </p><p>Inkludera alla ovanstående detaljer i alla frågor du ställer. If you believe you were blocked by mistake, you can find additional information and instructions in the <a href="https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/No_open_proxies" class="extiw" title="m:Special:MyLanguage/No open proxies">No open proxies</a> global policy. </p> Otherwise, to discuss the block please <a href="https://meta.wikimedia.org/wiki/Steward_requests/Global" class="extiw" title="m:Steward requests/Global">post a request for review on Meta-Wiki</a>. You could also send an email to the <a href="https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Stewards" class="extiw" title="m:Special:MyLanguage/Stewards">stewards</a> <a href="https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/VRT" class="extiw" title="m:Special:MyLanguage/VRT">VRT</a> queue at <kbd>stewards@wikimedia.org</kbd> including all above details.</div></div><hr /> <p>Du kan se och kopiera denna sidas källtext. </p><textarea readonly="" accesskey="," id="wpTextbox1" cols="80" rows="25" style="" class="mw-editfont-monospace" lang="sv" dir="ltr" name="wpTextbox1">[[Fil:Eugène Delacroix - La liberté guidant le peuple.jpg|miniatyr|''[[Friheten på barrikaderna]]'' av [[Eugène Delacroix]] (1830).|340x340px]] '''Liberalism''' är en [[Politik|politisk]] och [[Filosofi|filosofisk]] [[ideologi]] som utgår från individens [[frihet]] och rätt till [[Sui iuris|självbestämmande]]. Individens förmåga att fatta egna beslut och skapa sitt eget liv, så länge detta inte [[Kränkning|kränker]] andras frihet och rättigheter, är centrala idéer i liberalismen. Frihet under ansvar ses som en central [[princip]]. Denna princip omsätts i [[äganderätt]], [[avtalsfrihet]] och [[rättssäkerhet]]. Att skydda individens frihet och rättigheter mot [[Stat|statlig]] makt är en central idé. Historiskt har liberalismen bidragit till utvecklingen av [[Konstitutionell demokrati|konstitutionella demokratier]] där [[Rättsstat|rättsstatens]] principer och individens fri- och rättigheter skyddas. Liberalismens nära relation till demokratin innebär att ideologin ofta förknippas med vissa särskilt utmärkande fri- och [[rättighet]]er. Till dessa hör [[yttrandefrihet|yttrande-]], [[religionsfrihet|religions-]] och [[organisationsfrihet]], liksom [[Allmän rösträtt|allmän och lika rösträtt]], [[mänskliga rättigheter]] och [[äganderätt]]. Dock finns det en viss motsättning mellan liberalismens betoning av individuella rättigheter och demokratins betoning av majoritetsstyre. Ett statsskick som kombinerar och kompromissar mellan individuella rättigheter och majoritetsstyre brukar benämnas en ''liberal demokrati''.<ref>{{Bokref|titel=Political Liberalism|url=https://books.google.se/books/about/Political_Liberalism.html?id=vXGZRYCkaNsC&redir_esc=y|utgivare=Columbia University Press|datum=2005-03-24|hämtdatum=2023-03-29|isbn=978-0-231-52753-8|språk=en|förnamn=John|efternamn=Rawls}}</ref> Den moderna liberalismen menar att demokrati är ovillkorligt förenat med [[marknadsekonomi]]. Enligt den moderna liberalismen kan därför [[Demokrati|folkstyre]] aldrig till fullo förverkligas i samhällen som präglats av [[socialism]] eller långtgående [[planekonomi]].<ref name=":11" /> Liberaler värderar också [[rättsstat]]en högt, vilket bland annat innebär att de tror på [[lagstyre]] och [[oskuldspresumtion]]. För många, men långt ifrån alla, liberaler är det viktigt med en [[fri marknad]]sekonomi eftersom den fria marknadsekonomin värnar individens rättigheter att själv fatta ekonomiska beslut.<ref>{{Bokref|titel=Capitalism and Freedom|url=https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=jbUCEAAAQBAJ&oi=fnd&pg=PR7&dq=freedom+friedman&ots=0QV_oJyZH1&sig=12IvhoLKqHqepFFEeGykpKZGW5A&redir_esc=y#v=onepage&q=freedom%20friedman&f=false|utgivare=University of Chicago Press|datum=2020-11-17|hämtdatum=2023-03-29|isbn=978-0-226-73482-8|språk=en|förnamn=Milton|efternamn=Friedman}}</ref> Liberalismen kontrasteras ibland till [[socialism]]en och [[konservatism]]en. Vissa former av socialism värderar frihet och rättvisa högt, men begreppen uppfattas då inte på samma sätt. Den liberala friheten innebär i huvudsak individuell valfrihet medan den socialistiska friheten i huvudsak innebär en kollektiv möjlighet till självförverkligande och självutforskande.<ref>{{Bokref|titel=Hegel's Philosophy of Reality, Freedom, and God|url=https://www.amazon.com/Hegels-Philosophy-Reality-Freedom-European-ebook/dp/B00QIT4OTA/ref=sr_1_3?crid=3V0ABDI46OD47&keywords=hegel+freedom&qid=1680095636&sprefix=hegel+freedom,aps,303&sr=8-3|utgivare=Cambridge University Press|datum=2005-04-04|hämtdatum=2023-03-29|språk=English|förnamn=Robert M.|efternamn=Wallace}}</ref> Socialismen betonar i allmänhet ekonomisk jämlikhet medan liberalism betonar individuell ekonomisk frihet. Liberaler menar att marknadsekonomin är den mest effektiva och praktiska ekonomiska modellen medan socialister i allmänhet har tilltro till alternativa ekonomiska system, såsom centralplanering eller korporativa ekonomiska system.<ref>{{Bokref|titel=Parecon: Life After Capitalism|url=https://books.google.se/books?id=Zc4p7vUXZyEC&printsec=frontcover&dq=parecon&hl=sv&sa=X&redir_esc=y#v=onepage&q=parecon&f=false|utgivare=Verso|datum=2004-05-17|hämtdatum=2023-03-29|isbn=978-1-84467-505-0|språk=en|förnamn=Michael|efternamn=Albert}}</ref> Konservatismen betonar i högre utsträckning än liberaler [[tradition]] och små gemenskaper, som exempelvis det höga värdet av [[familj]]en och lokala gemenskaper som till exempel föreningar, grannskap och religiösa samfund.<ref>{{Bokref|titel=How to be a conservative|url=https://books.google.se/books?id=Hui-AwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=how+to+be+a+conservative&hl=sv&sa=X&redir_esc=y#v=onepage&q=how%20to%20be%20a%20conservative&f=false|utgivare=A&C Black|datum=2014-09-11|hämtdatum=2023-03-29|isbn=978-1-4729-0377-8|språk=en|förnamn=Roger|efternamn=Scruton}}</ref> Konservativa är mer benägna än liberaler att bevara lokal kultur och befintliga [[samhällsinstitution]]er. De är även mer restriktiva än liberaler med att genomföra stora och hastiga samhällsförändringar. Enligt konservativa är den individuella friheten, som liberaler eftersträvar, enbart möjlig i samhällen med vissa grundstrukturer och värderingar som förmedlas genom samhällsgemenskapen och samhälletstraditioner.<ref>{{Bokref|titel=Democracy in America (Abridged)|url=https://books.google.se/books?id=S65k1nHzjBEC&printsec=frontcover&dq=tocqueville&hl=sv&sa=X&redir_esc=y#v=onepage&q=tocqueville&f=false|utgivare=Hackett Publishing|datum=2001-03-09|hämtdatum=2023-03-29|isbn=978-0-87220-494-2|språk=en|förnamn=Alexis de|efternamn=Tocqueville}}</ref> == Riktningar inom liberalismen == {{Liberalism stående}} === Svårigheter vid uppdelning === Det existerar flera olika strömningar inom liberalismen. Att kategorisera dem är inte oproblematiskt: alla beskrivningar av liberalismen är tolkningsberoende.<ref>{{Bokref|efternamn=Beckman|förnamn=Ludvig|titel=Grundbok i idéanalys|år=2005}}</ref> En vanligt förekommande uppdelning är mellan [[socialliberalism]] och [[klassisk liberalism]].<ref>{{Webbref|url=https://urplay.se/program/186717-bildningsbyran-politiska-tankare-liberalismen|titel=Liberalismen|hämtdatum=2021-07-18}}</ref> Socialliberalism, å ena sidan, är föreställningen att staten bör göra aktiva insatser för att främja människors [[lika möjligheter]] att leva så som de själva vill, genom att till exempel bistå dem ekonomiskt. Klassisk liberalism, å andra sidan, är föreställningen att staten inte bör ha sådana uppgifter, utan endast åta sig att skydda människor från våldsamheter eller hot om sådana. Uppdelningen av liberalism i socialliberalism och klassisk liberalism kan dock problematiseras. Ett skäl är att sådant som sorteras under socialliberalism i den beskrivningen tidigare i historien helt enkelt bara har kallats för "liberalism", medan sådant som sorteras under klassisk liberalism aldrig har varit vanligt förekommande över huvud taget.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Rosenblatt|förnamn=Helena|titel=The Lost History of Liberalism|år=2018}}</ref> Ytterligare ett skäl är att distinktionen mellan de två inriktningarna utgår från en distinktion mellan så kallat [[negativ och positiv frihet]].<ref>{{Tidskriftsref|författare=Grayson, R. S.|rubrik=Social Democracy or Social Liberalism? Ideological Sources of Liberal Democrat Policy|datum=2007|tidskrift=The Political Quarterly 78}}</ref> Men inte alla liberaler tror på ett frihetsbegrepp som leder till en sådan uppdelning.<ref name=":6" /> Ett annat sätt att beskriva liberalism är i stället som en stor ideologisk familj som omfattar en mångfald skilda uppfattningar, varav vissa urskiljer sig genom särskilt utmärkande egenskaper.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Bell, D.|rubrik=What Is Liberalism?|datum=2014|tidskrift=Political Theory 42(6)}}</ref> Två sådana särskilt utmärkande doktriner är [[libertarianism]] och [[nyliberalism]], som båda är liberala. Liksom andra liberaler delar de [[individualism]]en som ideologisk grund, men de har särskilt utmärkande föreställningar om [[frihet]], [[rättvisa]] och [[Makt|maktkritik]]. De har också skilda syner på [[stat]]ens roll i samhället och skilda uppfattningar om ekonomi.<ref name=":4">{{Bokref|efternamn=Kymlicka|förnamn=Will|titel=Contemporary Political Philosophy|år=2002}}</ref> === Samtida liberalism === Den samtida liberalismen är en inriktning inom liberalt politiskt tänkande som växte fram på 1800-talet och hade stor betydelse under 1900-talet.<ref name=":10">{{Bokref|upplaga=Fifth edition|titel=Political theory: an introduction|utgivare=Bloomsbury Academic|datum=2023|hämtdatum=2023-07-16|isbn=978-1-350-32857-0|förnamn=Andrew|efternamn=Heywood|sid=38-39, 280-281, 260-262}}</ref> Det moderna liberala tänkandet skilde sig från det klassiska liberala idealet om en minimal stat genom att nyttja staten för allt mer för att uppnå sina politiska mål. Exempel på dessa mål är att skydda människor från sociala problem, och hantera dysfunktionella aspekter som uppkommit till följd av det ekonomiska systemet. Men man stöder också en ekonomisk förvaltning från statlig sida, men inte för att ersätta ekonomin, utan för att se till att den fungerar.<ref name=":10" /> Ett centralt mål för den samtida liberalismen är att hjälpa människor att hjälpa sig själva genom att ge dem tillräckligt med resurser och möjligheter för att kunna fatta kvalificerade beslut och göra moraliska val. Moderna liberaler har byggt vidare på den klassiska liberalismen och accepterar både att förorda negativ frihet och positiv frihet beroende på vad sakfrågan gäller.<ref name=":10" /> === Klassisk liberalism === {{Fördjupning2|Klassisk liberalism}} De som kallar sig för "klassiska" liberaler hänvisar till en ideologisk doktrin som tog form under 1930- och 1940-talen.<ref name=":2" /><ref name=":0" /><ref name=":1" /> De förespråkar en marknadsekonomi utan regleringar och en liten stat, ofta med hänvisning till 1800-talstänkare såsom [[Frédéric Bastiat]] och [[Jean-Baptiste Say]]. Den klassiska liberalism angrep envälde och feodala privilegier, och förespråkade individuella naturliga rättigheter och konstitutionell regering. Under 1800-talet utvecklades en tydlig liberal politisk trosbekännelse som hyllade [[laissez-faire]]-[[Kapitalism|kapitalismen]] och fördömde försök att påverka den från statligt håll. Klassiska liberaler delar vanligtvis flera gemensamma drag. De är förankrade i egoistisk individualism, antingen genom teorin om s.k [[naturrätt]] eller via [[utilitarism]].<ref name=":10" /> De betraktar människor som förnuftiga och anser att de drivs av starkt egenintresse. Klassiska liberaler förstår frihet negativt, där individen är fri i den mån hen lämnas ifred och inte störs eller tvingas till någonting alls. De betraktar staten som ett "nödvändigt ont", som fastställer ordningens villkor men begränsar individens frihet och ansvar. Klassisk liberalism värdesätter en [[Kapitalism|kapitalistisk]] [[ekonomi]], som man menar är självreglerande och betonar även fördelarna med [[Ekonomisk tillväxt|tillväxt]] och handel. De stöder doktrinen om laissez-faire och tror att mer handel främjar fred och harmoni internationellt.<ref name=":10" /> En viktig person för den klassiska liberalismen är Herbert Spencer. Spencer utvecklade ett försvar av laissez-faire-doktrinen som skulle bli känt som [[Socialdarwinism|socialdarwinismen]]. Spencer myntade begreppet "''the survival of the fittest''"(ungefär: de starkaste överlever) för att antyda att de människor som är bäst anpassade för att överlevna stiger till toppen av [[Hierarki|samhällshierarkin]], medan de andra faller till botten.<ref name=":10" /> Enligt Spencers argumentation är alltså ojämlikheter i [[Förmögenhet|rikedom]], [[Samhällsklass|klass]] och [[Makt|politisk makt]] därför naturliga, något som ses som ett argument för att samhället inte ska ingripa för att göra något åt det.<ref name=":10" /> === Socialliberalism === {{Fördjupning2|Socialliberalism}} De som kallar sig för "socialliberaler" förespråkar så kallad positiv frihet.{{Källa behövs|datum=2021-08}} De anser att marknaden generellt sett bör vara oreglerad, men kan också tro på till exempel aktiv stimulanspolitik.{{Källa behövs|Påståendet behöver en källa|datum=2023-12}} Framstående tänkare i sammanhanget är [[John Stuart Mill]], [[John Maynard Keynes]] och [[John Rawls]]. I Sverige har [[Bertil Ohlin]] varit en person av central betydelse. === Libertarianism === {{Fördjupning2|Libertarianism}} Libertarianer utmärker sig genom att förespråka en [[Nattväktarstat|minimal stat]] som endast ansvarar för inre och yttre försvar, det vill säga [[polis]], [[militär]] och [[rättsväsende]].<ref name=":7" /> Allt annat i samhället behöver organiseras av privata aktörer. Libertarianer tenderar att rättfärdiga denna samhällsordning med hänvisning till grundläggande moraliska och politiska antaganden, som exempelvis att människan ''äger'' sig själv. Eftersom människan äger sig själv får ingen annan individ eller grupp förbjuda henne att följa sin egen vilja eller tvinga henne att följa någon annans vilja. Libertarianismen är dock mycket bred och överlappar så väl med klassisk liberalism som [[Individualanarkism|individualistisk anarkism]]. Libertarianer strävar efter att maximera individens frihet och minimera statens makt, och ser ofta staten som en av de största hoten mot friheten.<ref name=":10" /> Något som är ett särdrag i kontrast till en mer renodlat [[egoistisk anarkism]] där det kan förekomma en [[ekonomikritik]] vid sidan av att staten också ses som en orättfärdig maktapparat. [[Fil:Max Stirner-k.jpg|miniatyr|218x218px|[[Max Stirner]]]] Libertarianernas rättighetsteorier betonar att människor har absolut rätt till den egendom de producerar, och bygger på en mycket stark tilltro till individualitet och en abstrakt frihet. Libertarianers ekonomiska teorier betonar att [[Kapitalism|kapitalismen]] är självreglerande och betraktar således statlig intervention som onödig och kontraproduktiv. Även om alla libertarianer avvisar all [[fördelningspolitik]] och försök att skapa samhällelig [[rättvisa]] från statens sida, finns det en uppdelning mellan s.k [[Anarkokapitalism|anarkokapitalister]] som anser att staten är helt och hållet onödig, och de som erkänner behovet av en minimal stat. Relationen mellan libertarianism och liberalism är komplex och omdiskuterad. Inom den samtida libertarianism finns ett intresse för idéer från den klassisk liberalism, såsom att [[Kapitalism|kapitalismen]] reglerar sig självt, och en rättighetsbaserad teori angående rättvisa. De flesta libertarianer hävdar dock att liberalism, även i sin klassiska form, inte prioriterar frihet tillräckligt och accepterar för mycket statlig inblandning i samhällslivet. Å andra sidan har det noterats att nyliberalismen under 1900-talet i hög grad överlappat med libertarianernas åsikter om rättigheter och hur kapitalismen ska förvaltas. Men libertarianer och nyliberaler har ofta haft skarpa meningsskiljaktigheter om utrikespolitik och hur staten ska sköta samhällslivet.<ref name=":10" /> Ett exempel på en viktig person för libertarianismen är [[Max Stirner]], en tysk filosof och professor som utvecklade en radikal form av individualism baserad på egoism.<ref name=":10" /> ==== Kritik mot libertarianismen ==== Kritiken mot libertarianism kan generellt delas in i två kategorier. Den första kategorin ser avvisandet av välfärd och [[Fördelningspolitik]] som ett exempel på [[Kapitalism|kapitalistisk]] [[Ideologisk makt|ideologi]] som gynnar en mycket liten andel av befolkningen som redan är extremt rika. Den andra kategorin belyser obalansen i libertarianismens filosofi som betonar rättigheter men förbiser alla former av ansvar, till följd av att den värderar individens prestationer men misslyckas med att erkänna att individer får sina förmågor genom att de deltar i en [[social kontext]].<ref name=":10" /> Genom exempelvis att gå i skolan, [[Socialisation|socialiseras]] av sina klasskamrater eller lära sig [[Social norm|sociala normer]] genom att titta på film. === Nyliberalism === {{Fördjupning2|Nyliberalism}} Nyliberalismen utmärker sig genom ett tydligt fokus på [[ekonomisk politik]].<ref>{{Webbref|url=https://plato.stanford.edu/entries/neoliberalism/|titel=Neoliberalism|hämtdatum=2021-07-15}}</ref> Nyliberaler är vanligtvis välvilligt inställda till [[marknadsekonomi]]n och anser, likt libertarianerna, att staten framför allt bör åta sig att upprätthålla människors friheter och rättigheter. Nyliberaler är dock till skillnad från libertarianer benägna att acceptera statliga interventioner på marknaden om dessa skulle leda till mer önskvärda ekonomiska utfall. == Historia == === Frihetsrevolutionerna === Ordet liberal kommer från latinets ''liber'', vilket betyder 'fri; generös', och ''liberalis'', som betyder 'passande för en person som är född fri'. De [[Romerska republiken|romerska republikanerna]] betraktade ''liberalitas'' som en moralisk attityd, ett nobelt sätt att tänka och agera gentemot sina likar. Beteckningen liberal användes med denna ungefärliga betydelse ända till [[frihetsrevolutionerna]] i slutet av 1700-talet. Då blev liberalismen en ''-ism'', en politisk ideologi. Frihetsrevolutionerna innebar ett brott med den tidigare politiska ordningen i Nordamerika och Europa. De brittiska kolonierna i Nordamerika bröt sig fria från kronans makt i ett inbördeskrig som skulle komma att bli känt som [[amerikanska revolutionen]]. Till liberalismens ideologiska arv från amerikanska revolutionen hör ett motstånd mot avlägsna maktkoncentrationer.<ref>{{Bokref|efternamn=Taylor|förnamn=Alan|titel=American Revolutions: A Continental History, 1750-1804|år=2016}}</ref> I [[franska revolutionen]] gjorde fransmännen uppror mot [[adel]]ns, [[kyrkan]]s och [[monarki]]ns ekonomiska och politiska privilegier. De ville fördela om den politiska makten i samhället till alla med medborgare. Till liberalismens ideologiska arv från den franska revolutionen hör [[jämlikhet]], [[nationalism]] och [[medborgarskap]]et.<ref>{{Bokref|efternamn=McPhee|förnamn=Peter|titel=Liberty or Death: The French Revolution|år=2016}}</ref> === 1800-talet === Efter revolutionerna uppstod liberala, [[Socialism|socialistiska]] och [[Konservatism|konservativa]] politiska grupperingar i framför allt Europa. 1800-talets liberalism kan beskrivas som en politisk praktik.<ref name=":1">{{Bokref|efternamn=Fawcett|förnamn=Edmund|titel=Liberalism: The Life of an Idea|år=2014}}</ref> Denna tids liberaler var inte enade under några politiska ideal och hade en mångfald av olika uppfattningar om exempelvis ekonomi och rättvisa. Men de kan sägas ha samlats under fyra breda idéer, nämligen ''respekt'', ''framsteg'', ''misstro till makt'' och en föreställning om ''konflikter'' i samhället. [[Fil:Benjamin Constant.jpg|miniatyr|[[Benjamin Constant]] (1767–1830), tidig tänkare inom den liberala idétraditionen.|259x259px]] Liberalernas ansåg att människan borde respekteras, vem hon än var och vad hon än företog sig. De föreställde sig att både människan och samhället kunde göra framsteg, att det var möjligt att skapa en bättre värld. Liberalernas misstro till makt yttrade sig genom att de ville begränsa statens storlek och omfång. Men liberalerna invände också mot demokrati, eftersom de ville skydda minoriteten från det de såg som [[Majoritetsförtryck|majoritetens tyranni]]. Slutligen föreställde sig liberalerna att samhället alltid skulle präglas av konflikter. Det är omöjligt, menade de, att skapa ett samhälle utan konflikter som exempelvis de mellan rika och fattiga, troende och ateister eller arbetsgivare och arbetstagare. Föreställningen om konflikter i samhället skilde liberalerna från socialister och konservativa. Socialister trodde att konflikterna hade materiella orsaker. Konflikter existerar för att det råder ekonomisk [[ojämlikhet]] i samhället, menade de, och därför kunde ett samhälle utan konflikter uppnås genom att ekonomiska ojämlikheter jämnades ut. Konservativa hävdade att konflikterna var ett nytt fenomen. Innan frihetsrevolutionerna, menade de, var samhället förhållandevis harmoniskt. De konservativa ansåg att de [[hierarki]]ska strukturerna upprätthöll ordningen i samhället.<ref name=":1" /> Under 1800-talet stod liberaler och socialister enade i många politiska kampfrågor. Det hade då inte uppstått några avgörande konflikter mellan liberaler och socialister i synen på samhällets ekonomi.<ref name=":0" /> Många socialister beskrev sig själva som liberaler, och många liberaler beskrev sig själva som socialister. Till exempel skrev filosofen [[John Stuart Mill]], som ibland kallas för ”liberalismens fader”,<ref>{{Tidningsref|datum=4 augusti 2018|rubrik=Against the tyranny of the majority|url=https://www.economist.com/schools-brief/2018/08/04/against-the-tyranny-of-the-majority|tidning=The Economist}}</ref> att han var ”en demokrat, men inte minst en socialist”.<ref>{{Bokref|efternamn=Mill|förnamn=John Stuart|titel=Autobiography|år=1981 [1873]|sid=239}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Ottow, R.|rubrik=Why John Stuart Mill Called Himself a Socialist|datum=1993|tidskrift=History of European Ideas 17(4)}}</ref> Liberaler och socialister kämpade bland annat tillsammans för arbetarklassens rättigheter och livskvalitet. Runt sekelskiftet stod de också enade när synen på demokrati förändrades och allmän rösträtt infördes. === 1900-talet === Under 1900-talets första hälft drog liberalismen och socialismen åt olika håll. Under mellankrigstiden var [[Totalitarism|totalitära]] krafter på frammarsch i Europa, i synnerhet [[kommunism]]en och [[fascism]]en, men även andra som önskade se en ny ekonomisk ordning som skulle ersätta kapitalismen.<ref name=":1" /> På 1930- och 1940-talen ansåg [[Mont Pelerin-sällskapet|en grupp liberala ideologer]] att de behövde "återuppfinna" liberalismen. De argumenterade för att liberalismen var själva motsatsen till totalitarism såväl politiskt som ekonomiskt.<ref name=":2">{{Bokref|efternamn=Innset|förnamn=Ola|titel=Reinventing Liberalism: Early Neoliberalism in Context, 1920 – 1947|år=2017}}</ref> Idéhistorikern [[Ola Innset]] har visat att de liberala ideologerna explicit uttryckte att de ville "förändra" liberalismen.<ref name=":2" /> [[Edmund Fawcett]] skriver liknande att ideologerna ansåg att det behövdes "en ny liberalism".<ref>{{Bokref|efternamn=Fawcett|förnamn=Edmund|titel=Liberalism: The Life of an Idea|år=2014|sid=276}}</ref> [[Fil:Friedrich Hayek portrait.jpg|miniatyr|[[Friedrich von Hayek]] (1899–1992), en av 1900-talets viktigaste liberala tänkare.|294x294px]] Ideologerna förde fram ett tvådelat argument. Argumentets första del var att ekonomisk planering, som den i [[Sovjetunionen]], ledde till maktkoncentration. Därför måste marknaden lämnas helt fri: så kallad ''[[laissez-faire]]''. Argumentets andra del var att staten hade till uppgift att försvara människors rättigheter, men i övrigt inte skulle blanda sig i hur samhället organiserades. Staten skulle vara ”minimal”. Tänkarna kallade sin nykonstruerade ideologiska produkt för ”[[nyliberalism]]”.<ref name=":2" /> Vissa började använda ”klassisk” liberalism för att beskriva den nya liberalismen.<ref name=":5" /> Detta kan betraktas som ett taktiskt grepp för att ge intrycket att den nya liberalismen var den enda sanna liberalismen. Men under 1800-talet förekom inte benämningen ”klassisk liberalism" över huvud taget, och den ideologiska kombinationen med [[fri marknad]] och [[Nattväktarstat|minimal stat]] var inte alls vida utbredd. Den lilla minoritet liberaler som förespråkade ''laissez-faire'' var kritiserad av andra liberaler, och när de förespråkade ''laissez-faire'' använde de inte ordet "liberalism" för att uttrycka sina uppfattningar om ekonomi.<ref name=":0" /> I och med 1930- och 1940-talets ideologiska nykonstruktioner uppstod nya politiska konfliktlinjer. Nyliberalerna identifierade socialismen som liberalismens huvudsakliga politiska motpart.<ref name=":5">{{Bokref|efternamn=Mises von|förnamn=Ludwig|titel=Liberalism: In the Classical Tradition|år=1962 [1927]}}</ref> Det innebar att liberalismen av praktiska skäl behövde göra gemensam sak med konservativa för att få politiskt inflytande. Under 1800-talet hade alltså liberaler och socialister kämpat tillsammans mot de konservativa som försvarade sociala och politiska hierarkier i samhället. Men under 1900-talet förenades i stället liberaler och konservativa i en politisk kamp mot de [[Totalitarism|totalitärt]] lutande socialisterna. 1900-talets andra hälft präglades av [[kalla kriget]]s politiska konfliktlinjer. Många i västvärlden upplevde att kommunismens förtryck och [[planekonomi]] stod mot den fria världens [[demokrati]], [[Öppet samhälle|öppenhet]] och [[kapitalism]]. Under kalla kriget var det många liberaler som identifierade liberalismen med just det senare: för dem var politiskt förtryck och planekonomi det enda reella alternativet till liberalism. När det blev uppenbart att Sovjetunionen skulle falla tolkade vissa det som att liberalismens tänkesätt och samhällsorganisering hade segrat.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Fukuyama, F.|rubrik=The End of History?|datum=1989|tidskrift=The National Interest 16}}</ref> Liberalismen har under 1900-talet haft stor betydelse för samhällsutvecklingen i [[Västvärlden|västliga]] demokratier. De flesta större [[Politiskt parti|politiska partier]] i västvärldens demokratier kan vid 1900-talets slut sägas mer eller mindre stå på liberal grund.<ref name=":11">{{Webbref|titel=liberalism - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/liberalism|verk=www.ne.se|hämtdatum=2023-12-30}}</ref> Från 1970-talet och framåt växte en mer renodlad liberalism återigen växt sig stark i öppen kritik mot keynesiansk statsinterventionism och protektionistiska handelsteorier. Den så kallade [[Nyliberalism|nyliberalismen]] fick stort praktiskt genomslag i framför allt [[USA]] och [[Storbritannien]]. De huvudsakliga ideologiska frågorna gällde samhällets ekonomi, som nyliberalerna menade behövde befrias från statligt inflytande. Därmed skulle samhället enligt nyliberalerna uppnå effektivitet i sin resurshantering och undvika den maktkoncentration som följer med planekonomi. Under 1970-, 1980- och 1990-talen avreglerades marknader och offentliga verksamheter [[Privatisering|privatiserades]]. Motståndare till den nyliberala doktrinen utmålades ofta som "socialister".<ref>{{Webbref|url=https://fee.org/articles/margaret-thatcher-on-socialism-20-of-her-best-quotes/|titel=Margaret Thatcher on Socialism: 20 of Her Best Quotes|hämtdatum=2021-07-18}}</ref> Liberalismen kom därför i breda grupper att förknippas med kapitalism lika mycket som med öppenhet, tolerans och demokrati. == Liberalt tänkande i historien == === Upplysningen === [[Fil:ANICET-CHARLES-GABRIEL LEMONNIER A READING OF VOLTAIRE.jpg|miniatyr|''Högläsning av [[Voltaire]],'' målning av [[Anicet Charles Gabriel Lemonnier]] (1743–1824).]] Liberalt tänkande har sitt ursprung i [[Upplysningstiden|upplysningen]] och den [[vetenskapliga revolutionen]], då det skedde en förändring i hur människan betraktade sig själv och världen.<ref name=":9">{{Bokref|efternamn=Outram|förnamn=Dorinda|titel=The Enlightenment|år=2013}}</ref> Tidigare hade människan sökt förklaringar på världens fenomen i det mystiska och det religiösa, men nu började man i stället söka förklaringar i det matematiska och det [[empirism|empiriska]]. Därmed fick människans [[förnuft]] och intellektuella förmågor en ny plats i tänkandet. Till exempel hade man sedan det [[Antikens Grekland|antika Grekland]] trott att himlakropparnas rörelser skulle förklaras med att allting har en ”naturlig plats”. Stjärnor och planeter rör sig som de gör för att de genom en inneboende kraft söker sig mot jordens mitt. Men europeiska intellektuella gjorde [[astronomi]]ska observationer som inte stämde överens med denna mystiska förklaring. De såg nya stjärnor uppstå, vilket stred med föreställningen att universum var fixerat och oföränderligt, och utvecklade matematiska och fysiska förklaringar till himlakropparnas rörelser. I stället för föreställningen om en ”naturlig plats” kunde världens fenomen förklaras med att alla fysiska ting är utsatta för gravitationens kraft.<ref>{{Bokref|efternamn=Principe|förnamn=Lawrence M.|titel=The Scientific Revolution: A Very Short Introduction|år=2011}}</ref> Samma rationella tänkande påverkade under upplysningen också hur människan betraktade [[moral]] och [[politik]]. I stället för att söka svar på moraliska och politiska frågor i det mystiska och religiösa, ville upplysningens tänkare söka svar som var grundade i förnuftet. Ett exempel på det nya ”rationella” tankesättet är [[Thomas Hobbes]] filosofi.<ref>{{Webbref|url=https://plato.stanford.edu/entries/hobbes/|titel=Thomas Hobbes|hämtdatum=2021-07-12}}</ref> Hobbes var [[Rojalism|rojalist]] och stöttade således [[Storbritanniens monarki|den brittiska kronan]] i dess kamp mot parlamentaristerna under [[engelska inbördeskriget]]. Han tog sig an att ge ett moraliskt försvar av kronans makt, av ''suveränens'' politiska auktoritet. Hobbes utvecklade därför en teori enligt vilken människan är ett djur (som är utrustad med ett förnuft). Människan drivs av impulser som skapar förnimmelser som ”begär” och ”rädsla”. Hennes handlingar syftar till att tillskansa sig ''makt'', en förnimmelse hon uppfattar är av godo. Eftersom alla människor är impulsdrivna och maktsökande varelser, uppstår i ”[[naturtillstånd]]et” ett [[bellum omnium contra omnes|”allas krig mot alla”]] där livet är ”ensamt, fattigt, plågsamt, djuriskt och kort”. Endast en politisk auktoritet, en suverän, kan upphäva naturtillståndet och inrätta en [[värderealism|objektiv moral]] oberoende från subjektiva förnimmelser.<ref>{{Bokref|efternamn=Hobbes|förnamn=Thomas|titel=The Leviathan|år=1651}}</ref> Med sin teori gav Hobbes ett "vetenskapligt" försvar av politisk legitimitet. Han beskrev människan och hennes viljeliv i ''[[Mekanism (filosofi)|mekanistiska]]'' termer av [[Kausalitet|orsak och verkan]]. Från denna beskrivning härledde Hobbes ett rättfärdigande av den brittiske monarkens politiska auktoritet. Under 1500- och 1600-talen uppfattades inte det nya vetenskapliga förhållningssättet till världen och moralen som oförenligt med religiösa övertygelser. Så gott som alla forskare och intellektuella var troende – eller utgav sig åtminstone för att vara det, för att inte råka i problem.<ref>{{Bokref|efternamn=Nordin|förnamn=Svante|titel=Filosofins historia. Det västerländska förnuftets äventyr från Thales till post-modernismen|år=2003}}</ref> Men under 1700-talet uppstod en konflikt mellan vetenskapen och religionen. Traditionella [[auktoritet]]er, inte minst [[kyrkan]] och konungamakten, hotades när människan uppmanades att söka svar på sina frågor i förnuftet hellre än [[tradition]]en eller [[tro]]n. Till exempel vittnar franska revolutionen vid århundradets slut om hur religionen och monarkin utmanades på allvar: om människans intellekt är tillräckligt fanns det inga skäl för henne att underkasta sig en auktoritet.<ref name=":9" /> ''”Sapere aude!”'' skrev filosofen [[Immanuel Kant]] i en skrift om upplysningen: ”Ha mod att använda ditt eget förstånd!”<ref>{{Webbref|url=https://web.cn.edu/kwheeler/documents/what_is_enlightenment.pdf|titel=An Answer to the Question: “What Is Enlightenment?”|hämtdatum=2021-07-12}}</ref> === Revolutionärernas tänkande === 1700-talets frihetsrevolutionärer var påverkade av upplysningens tankesätt. De sökte stöd i argument som riktats mot föreställningen att [[Kungadömet av Guds nåde|monarkin var sanktionerad av Gud]]. Politisk auktoritet, menade de, måste rättfärdigas förnuftsmässigt – inte religiöst eller med hänvisning till [[auktoritet]] och [[tradition]]. Revolutionärerna ville ha frihet, vilket för dem betydde politiskt inflytande. [[Fil:Maccari-Cicero.jpg|miniatyr|''[[Cicero]]ne denuncia Catilina,'' målning av [[Cesare Maccari]] (1840–1919).]] Revolutionens frihetsbegrepp har sina rötter i det antika grekiska och romerska sättet att tänka.<ref name=":3">{{Bokref|efternamn=Annelien|förnamn=de Dijn|titel=Freedom: An Unruly History|datum=2020}}</ref> I det antika Grekland föreställde man sig att frihet handlade om stater som var självstyrande. Frihet ställdes då i motsats till [[slaveri]]. Till exempel ansåg grekiska tänkare att [[Persiska riket|Persien]] inte var fritt. Perserna styrdes av en [[shah|enväldig härskare]] och saknade politiskt inflytande. Därför var perserna i grekernas mening förslavade. Frihet upptogs senare som centralt begrepp och värde i [[romerska republiken]]. Sedan stadens grundande hade Rom styrts av kungar. När republiken upprättades ville romarna undvika att en central auktoritet skulle erhålla ensam politisk makt. Därför införde de två [[Konsul (Rom)|konsulämbeten]] som skulle väga upp varandras inflytande så att ingen enskild person skulle kunna tillskansa sig all politisk makt, och en [[Romerska senaten|senat]] där republikens politik formulerades. Romarna ville på det viset åstadkomma politiskt självstyre. Med tiden började romarna förknippa självstyre med frihet. I det romersk-republikanska tankesättet var frihet alltså ett begrepp som åsyftade folk som styr sig själva. Men liksom grekerna ställde romarna frihet mot slaveri. En slav, enligt romersk lag, var en person som stod under någon annans godtyckliga makt. En fri person, går det därför att sluta sig till, var alltså en person som inte stod under någon annans godtyckliga makt utan var sin egen härskare.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Skinner, Q.|rubrik=A Third Concept of Liberty|datum=2002|tidskrift=Proceedings of the British Academy 117}}</ref> Det var så frihetsrevolutionärerna i slutet av 1700-talet föreställde sig frihet. För dem betydde frihet politiskt inflytande, frånvaron av godtycklig maktutövning. De ville omkullkasta de gamla [[hierarki]]ska sociala och politiska ordningarna för att i stället etablera politiska institutioner som folket bestämde över utifrån [[folksuveränitetsprincipen]].<ref name=":3" /> === Liberala motreaktioner === [[Fil:Montesquieu (Gravure NYPL) 1.jpg|miniatyr|[[Charles-Louis de Secondat Montesquieu|Montesquieu]] (1689–1755), vars politiska verk ''[[De l'Esprit des lois]]'' förespråkade [[maktdelningsprincipen]].|302x302px]] 1700-talets europeiska frihetsrevolutioner misslyckades, på ett sätt. Under 1800-talet återinrättades monarker som förlorat sin makt i revolutionerna på sina troner. Många tolkade detta som att folkligt politiskt inflytande var en omöjlighet. De menade att den demokrati som revolutionärerna strävat efter ledde till politiskt envälde eller [[majoritetsförtryck|majoritetens tyranni över minoriteten]]. Med stöd i denna tolkning utvecklade 1800-talets liberaler ett nytt sätt att tänka på frihet.<ref name=":3" /> Först skilde tänkare mellan politisk och civil frihet. Politisk frihet var av det slag som revolutionärerna hade kämpat för och som först uppstod i det antika grekiska och romerska tänkandet. Civil frihet handlade i stället om människans personliga sfär i livet, det utrymme som finns mellan lagar dit den politiska makten inte når. Därefter menade liberalerna att det är den civila friheten som bör försvaras. Den liberala frihetskampen under 1800-talet var därför inriktad på att begränsa statens omfång och politikens makt över medborgarna. Medborgarna skulle skyddas i sitt sätt att leva, vilket bland annat omfattade deras religion och privategendom. En viktig liberal som bidrog till detta sätt att tänka var [[Benjamin Constant]]. 1800-talets liberala frihetstänkande skilde sig därför från revolutionärernas. Liberalerna avfärdade föreställningen att frihet hade med folkligt inflytande att göra. De menade att människorna redan var fria under monarkiernas politiska institutioner, trots att de styrdes av mer eller mindre enväldiga härskare. Liberalernas frihetskamp handlade därför inte om att byta ut de politiska institutionerna utan om att förbättra dem. I stället för demokrati förespråkade liberalerna olika former av [[meritokrati]]. Ett sätt att förbättra de politiska institutionerna var att åstadkomma [[Maktdelningsprincipen|maktdelning]]. Läran om maktdelning är vanligtvis förknippad med [[Charles-Louis de Secondat Montesquieu|Montesquieu]]. Med maktdelning menas att makten i samhällets olika domäner är delad mellan oberoende institutioner, så att ingen enskild instans eller aktör kan utöva ett enväldigt inflytande över andra instanser och aktörer.<ref>{{Bokref|efternamn=Callanan|förnamn=Keegan|titel=Montesquieu’s Liberalism and the Problem of Universal Politics|år=2018}}</ref> Bland annat är då samhällets lagstiftande, dömande och verkställande makter inbördes oberoende och ömsesidigt kontrollerande. Vissa av 1800-talets liberaler förknippade frihet med maktdelning. De höll fast vid den antika föreställningen att frihet har att göra med godtycklig maktutövning, men förnekade att godtycklighet skulle undanröjas genom folkligt inflytande över politiken. I stället menade de att politikens makt över människan bör begränsas genom institutioner som kontrollerar varandra. En viktig liberal som bidrog till detta sätt att tänka var [[Germaine de Staël]]. == Liberalt tänkande i modern tid == === Individualism === Till skillnad från under 1800-talet är liberalismen i modern tid nära förknippad med [[individualism]].{{Källa behövs|datum=2021-08}} Individualism är ett socialt mönster i kulturer som bäst förstås genom jämförelser med [[kollektivism]].<ref>{{Bokref|efternamn=Triandis|förnamn=Harry|titel=Individualism & Collectivism|år=1995}}</ref> Kollektivism är ett socialt mönster i kulturer där människor betraktar sig själva som naturliga medlemmar av grupper, som exempelvis [[klan]]en, [[etnicitet]]en, [[nation]]en eller [[samhällsklass|klassen]]. Individer i kollektivistiska kulturer motiveras till handling av de [[social norm|normer]] som råder i gruppen och av gruppens intressen. De är ofta underställda [[tradition]], [[religion]] och [[heder]]. Individualism är i stället ett socialt mönster i kulturer där människor betraktar gruppmedlemskap som ett val. De motiveras till handling av sina egna preferenser och rättigheter och betraktar sig inte som underställda gruppens normer och intressen. Individer i individualistiska kulturer har ett [[Analys|analytiskt]] och [[Rationalism|rationellt förhållningssätt]] till varandra, i stället för ett traditionellt eller hedersbaserat. Organisationen [[World Values Survey]] (WVS) samlar information som kan användas för att visa graden av individualism i olika länder. I WVS mätmetod ställs ''traditionella'' mot ''[[sekularisering|sekulära]]'' värderingar. De förra är ofta närmare förknippade med kollektivism och de senare med individualism. I samma metod ställs också ''överlevnad'' mot ''[[självförverkligande]]''.<ref>{{Webbref|url=https://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp|titel=Inglehart–Welzel Cultural Map|hämtdatum=2021-07-18}}</ref> Även i detta begreppspar är det förra ofta närmare förknippade med kollektivism och det senare med individualism. De två begreppsparen kan sammanställas i en karta (se bild) som i grova drag illustrerar graden av individualism i olika länder. Det bör dock noteras att WVS mätmetod inte är den enda i sammanhanget.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Triandis, H.|rubrik=Individualism-Collectivism and Personality|tidskrift=Journal of Personality 69(6)}}</ref> Dagens liberaler försvarar individualism i två dimensioner.<ref>{{Webbref|url=https://www.liberaldebatt.se/2021/07/individualismen-vart-skydd-mot-auktoritet/|titel=Individualism – vårt skydd mot auktoritet|hämtdatum=2021-07-13}}</ref> För det första försvarar de individualistiska sociala mönster. De betonar rationalitet och val på bekostnad av tradition och underkastelse. För det andra placerar liberaler den enskilde individen i centrum för sina moraliska och politiska analyser.<ref>{{Bokref|efternamn=Blackburn|förnamn=Simon|titel=Oxford Dictionary of Philosophy|år=2008}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Nussbaum|förnamn=Martha|titel=Sex and Social Justice|år=1999}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Lukes|förnamn=Steven|titel=Individualism|år=2006 [1973]}}</ref> De menar att moral och politik borde betraktas och utvärderas med hänsyn till individens intressen. Det betyder inte att liberaler förnekar att grupper har intressen eller att det finns ett värde i [[Allmänintresse|det allmänna goda]]. Till exempel kan även liberaler anse att nationen som grupp har ett intresse av att försvara sig mot yttre hot och att individen är underställd nationen i krigstid (se [[nationalliberalism]]). De kan också utan motsägelse anse att det ligger ett värde i allmänna goda som exempelvis ett hållbart klimat eller generell läs- och skrivfärdighet. Men med individualismen följer en livsåskådning, ett sätt att tolka moral och politik. När liberaler förstår samhället och människan gör de det med [[Metodologisk individualism|utgångspunkt i den enskilde individens intressen]]. Därför betonar de till exempel individuella fri- och [[rättighet]]er och anser att dessa, i någon utsträckning, är mer grundläggande än samhällets andra politiska institutioner. Det har bland annat till följd att liberaler försvarar individens friheter och rättigheter mot demokratiska beslut, så att ett samhälle inte är berättigat att exempelvis inskränka individers [[religionsfrihet]] även om en majoritet i samhället ger sitt stöd till en sådan inskränkning. === Transcendentalism och empirism === {{källor avsnitt|Den enda angivna källan till att liberalism delas upp i transcendental och empirisk är en blogg skriven av samma person som skrev detta avsnitt. (Den tidigare döda länken till källan har uppdaterats.)|månad=2024-10}} [[Fil:Plato and Aristotle in The School of Athens, by italian Rafael.jpg|miniatyr|I sin kända fresk ''Skolan i Aten'' avbildade [[Rafael (konstnär)|Rafael]] filosoferna [[Platon]] och [[Aristoteles]] med olika handgester. Platon syns peka uppåt mot den transcendenta [[idévärlden]], där han menade att tingens sanna former stod att finna. Aristoteles håller i stället handflatan nedåt mot den fysiska verkligheten, där han menade att sanning och kunskap skulle sökas. Uppdelningen mellan transcendent och empiristisk liberalism kan förstås på liknande sätt.|313x313px]] Liberaler har olika uppfattningar om hur deras ideologi bör förstås.<ref>{{Webbref|url=https://plato.stanford.edu/entries/liberalism/|titel=Liberalism|hämtdatum=2021-07-12}}</ref> Vissa ansluter sig till vad som kan kallas för en [[Transcendens|transcendent]] föreställning om liberalismen.<ref name=":8">{{Webbref|url=https://jahlinmarceta.se/transcendent-och-empiristisk-liberalism/ |titel=Transcendent och empiristisk liberalism|datum=2021-07-17|hämtdatum=27 oktober 2024}}</ref> I denna föreställning är liberalismen som ideologi en teoretisk konstruktion, en tankemodell som inte nödvändigtvis finns representerad i verkligheten. De menar att frågan ”vad är liberalism?” borde besvaras med hänvisning till teoretiska konstruktioner. Liberalismen är enligt det transcendenta synsättet oberoende från sin historia och från den sociala och politiska verklighetens faktiska omständigheter. Andra liberaler ansluter sig i stället till vad som kan kallas för en [[Empirism|empiristisk]] föreställning om liberalismen.<ref name=":8" /> I denna föreställning är liberalismen som ideologi nära förknippad med verklighetens liberala samhällen, institutioner och rörelser. Liberalismen, i den empiristiska föreställningen, kan inte förstås oberoende från sin historia och den sociala och politiska verklighetens faktiska omständigheter. De menar att frågan ”vad är liberalism?” borde besvaras med hänsyn till liberalismens tillblivelse, dess betydelse genom historien och dess målsättningar i nuet. Transcendentalistiska och empiristiska liberaler har därför olika uppfattningar om historiens värde för liberalismen. Bara empiristiska liberaler anser att det är viktigt att studera liberalismens historia för att förstå vad liberalismen är och bör vara. De har också olika uppfattningar om huruvida liberalismen kan förändras genom tiderna. Till exempel skriver den svenska transcendentalistiska liberalen [[Lena Andersson (författare)|Lena Andersson]] att liberalismen har ”funnit det ideala system” som bör ”låsas fast inför evigheten”.<ref>{{Bokref|efternamn=Andersson|förnamn=Lena|titel=Om falsk och äkta liberalism|år=2019}}</ref> Liberalismen är inte föränderlig, utan evig. Det som är liberalism idag var även liberalism igår och kommer att vara liberalism imorgon enligt Andersson. Därför, menar Andersson, kan det finnas ”falsk” och ”äkta” liberalism. Falsk liberalism, enligt henne, är sådan liberalism som inte stämmer överens med den teoretiska konstruktionen av liberalismen, den tankemodell av liberalismen som hon föreställer sig. Uppdelningen mellan transcendentalism och empirisism borde i sammanhanget förstås som extrempunkter på en skala, snarare än som två principiellt åtskilda läger. Det betyder att en liberal till exempel kan vara mer eller mindre empiristisk, snarare än antingen empiristisk eller icke-empiristisk. Transcendentalismen och empirismen ger avtryck i en närliggande, men fristående, debatt liberaler emellan. Liberaler är oense kring hur idealistisk respektive realistisk liberalismen borde vara.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Schmidtz, D.|rubrik=A Realistic Political Ideal|datum=2016|tidskrift=Social Philosophy and Policy 33(1–2)}}</ref> Idealister, i den debatten, föreställer sig att liberalt tänkande bör syfta till att konstruera sådana teoretiska konstruktioner som transcendentalister menar bestämmer liberalismens natur. Filosofen [[John Rawls]] liberalism är ett typexempel på idealism. I sin filosofi konstruerade Rawls en teoretisk samhällsmodell som han menade var fullständigt rättvis. Verklighetens politik, menade Rawls, borde sedan jämföras med modellen för att undersöka om verkligheten är rättvis eller inte. Om verkligheten inte är rättvis kan samhället finna moralisk och politisk vägledning i Rawls politiska ideal. Realister menar i stället att liberalt tänkande inte bara bör syfta till att konstruera politiska ideal, utan att det också bör syfta till att förbättra samhället givet verklighetens faktiska sociala och politiska villkor. Liberaler borde inte försöka uppnå det bästa samhället, menar realister. I stället borde de försöka att göra det faktiska samhället bättre, ett litet och praktiskt steg åt gången. Inte heller uppdelningen mellan idealism och realism borde förstås som två principiellt åtskilda läger. En liberal kan till exempel vara mer eller mindre idealistisk på en skala mellan två ändpunkter. === Frihet === [[Fil:IsaiahBerlin1983.jpg|miniatyr|[[Isaiah Berlin]] (1909–1997), [[Idéhistoria|idéhistoriker]] och liberal tänkare under 1900-talet.|320x320px]] Det [[frihet]]sbegrepp som 1800-talets liberaler utvecklade har fortsatt varit centralt för liberalismen sedan dess. Frihet, enligt denna uppfattning, handlar om att begränsa statens omfång och skydda den enskilde människans personliga sfär i livet. Liberaler betonar bland annat människans [[yttrandefrihet|yttrande-]], [[religionsfrihet|religions-]] och [[organisationsfrihet]], men menar också att friheten kräver att hennes privategendom är skyddad. Under 1900-talets början blev distinktionen mellan [[negativ och positiv frihet]] viktig inom liberalismen.<ref>{{Bokref|efternamn=Berlin|förnamn=Isaiah|titel=Essäer om Frihet|år=2011 [1958]}}</ref> Negativ frihet innebär frånvaron av yttre hinder. Dessa hinder kan till exempel vara lagar som förbjuder henne att agera som hon vill, eller lagar som tvingar henne att agera på ett sätt som hon inte vill. Det är också en inskränkning av människans frihet att använda våld eller hot om våld mot henne, som till exempel vid misshandel eller utpressning. Positiv frihet innebär frånvaron av inre hinder. Dessa hinder kan till exempel vara en brist på pengar, vilket har till följd att den enskilde personen inte har kapacitet att agera som hon vill, eller brist på utbildning, vilket har till följd att personen inte har förmåga att formulera och efterleva självvalda ändamål i livet. Både det negativa och det positiva frihetsbegreppet påverkar relationen mellan staten och individen. Värdet av negativ frihet innebär att staten måste skydda individen från andra grupper eller individer som förbjuder henne att agera som hon vill eller tvingar henne att agera på ett sätt som hon inte vill. Den negativa friheten innebär också en begränsning på statens omfång och makt. Om staten tvingar eller förbjuder individen är det staten som kränker hennes frihet. Värdet av positiv frihet kan innebära att staten måste skydda individen från inre hinder, exempelvis genom att erbjuda henne ett ekonomiskt grundskydd eller gratis utbildning. En viktig liberal tänkare kring distinktionen mellan positiv och negativ frihet är [[Isaiah Berlin]]. Han förespråkade negativ frihet, eftersom han menade att den positiva friheten riskerar att leda till tyranni.<ref>{{Bokref|efternamn=Berlin|förnamn=Isaiah|titel=Essäer om Frihet: Isaiah Berlin|år=2011}}</ref> Synen på frihet skiljer olika liberaler åt. Libertarianer och många, men inte alla, nyliberaler förnekar den positiva friheten. De menar att värdet av den negativa friheten trumfar värdet av den positiva friheten. Därför måste staten skydda människor i negativ bemärkelse genom att skydda hennes personliga sfär i livet, men staten får inte erbjuda individen ett skydd i positiv bemärkelse genom att till exempel garantera henne ett ekonomiskt grundskydd. Det libertarianska eller nyliberala försvaret av negativ frihet har bland annat till följd att de betraktar [[välfärdssamhälle|välfärdsstaten]] som orättfärdigad. Välfärdsstaten åtar sig nämligen att skydda individers positiva frihet på bekostnad av deras negativa frihet, eftersom det positiva skyddet måste finansieras genom beskattning. Men inte alla liberaler ansluter sig till det frihetsbegrepp som utvecklades under 1800-talet. I stället förespråkar de så kallad republikansk frihet, alltså det frihetsbegrepp som utvecklades i [[antikens Grekland|det antika Grekland]] och [[romerska riket|Rom]] och som vägledde frihetsrevolutionärerna i slutet av 1700-talet. Den romerska rätten skilde mellan slavar och fria. En slav var enligt rätten någon som hade en härskare, som stod under någon annans makt. En fri människa, går det alltså att sluta sig till, var någon som ''inte'' stod under någon annans makt utan var sin egen härskare.[[Fil:Slavery.1.gif|miniatyr|Slaveri: motsatsen till [[frihet]].]]Den här uppfattningen om frihet kallas vanligtvis för republikansk, eftersom den har sina rötter i [[romersk rätt]]. Republikansk frihet är en social och politisk status som erhålls i samhället. En person som är fri i republikansk bemärkelse står inte under någon annans godtyckliga maktutövning.<ref name=":6">{{Bokref|efternamn=Pettit|förnamn=Philip|titel=Just Freedom: A Moral Compass for a Complex World|år=2014}}</ref> Skillnaden mellan de olika frihetsuppfattningarna kan illustreras med ett exempel. Filosofen [[Philip Pettit]] har använt ett exempel från [[Henrik Ibsen]]s pjäs ''[[Ett dockhem]]'' för att visa på skillnaden mellan det negativa/positiva frihetsbegreppet och det republikanska. Ibsens pjäs utspelar sig på 1800-talet och handlar om Torvald och hans hustru Nora. Lagen gav Torvald en nästan oinskränkt makt över Nora. Den gav honom den juridiska rätten att bestämma hur Nora skulle leva, vilka hon skulle umgås med och hur hon skulle uppföra sig. Men Torvald låter Nora leva som hon vill. Han förnekar henne ingenting och låter henne bestämma över sig själv. Därför har Nora en personlig sfär, ett handlingsutrymme, som få andra kvinnor i Europa under 1800-talet hade. Men, menar Pettit, Nora är ändå inte fri. Torvald hindrar henne inte från att leva så som hon själv vill, och hon har tillgång till de resurser som krävs för att hon ska kunna nyttja sin personliga sfär efter eget tycke. Enligt det negativa frihetsbegreppet har Nora därför frihet: ingenting hindrar henne. Hon är också fri enligt det positiva frihetsbegreppet: hon saknar ingenting hon behöver. Men enligt det republikanska sättet att tänka är Nora ändå inte fri. Torvalds nästintill oinskränkta makt över Nora gör henne beroende av hans välvilja. Hon är underställd sin makes godtyckliga makt. Hon är, som namnet på Ibsens pjäs antyder, en docka i ett dockhem. Både liberaler, libertarianer och nyliberaler kan ansluta sig till det republikanska frihetsbegreppet utan interna motsättningar. Men av historiska skäl har det negativa/positiva frihetsbegreppet blivit det vanligaste sättet för liberaler att analysera frihet. Eftersom libertarianer och (de flesta) nyliberaler förnekar det positiva frihetsbegreppet är frihetssynen ett centralt ideologiskt tvistefrö liberaler emellan. === Rättvisa === [[Fil:HK Central Statue Square Legislative Council Building n Themis s.jpg|miniatyr|Staty av den opartiska [[Rättvisa]]n med förbundna ögon, våg och svärd.]]{{Fler källor | datum = 2023-12 | motivering = Långa stycken i avsnittet som innehåller påståenden som kan ifrågasättas , särskilt i fråga om särskiljande åsikter hos liberaler, nyliberaler och libertarianer, saknar källor }} Liberalt tänkande om rättvisa utgår från opartiskhet.<ref>{{Webbref|url=https://plato.stanford.edu/entries/justice/|titel=Justice|hämtdatum=2021-07-13}}</ref>{{Begär citat|datum=2024-10}} Rättviseproblem, menar liberaler, måste lösas på ett sätt som inte ger godtyckliga fördelar eller nackdelar till någon part. För att undgå godtycklighet söker liberaler efter rättvisans grunder i förnuftet, snarare än i exempelvis [[tradition]], [[religion]] eller [[identitetspolitik|sociala identiteter som ”kvinna” eller ”invandrare”]]. Den liberala rättvisesynen kan delas upp i två huvudsakliga typer av principer, nämligen rättviseprinciper som ''förenar'' människor och rättviseprinciper som ''skiljer dem åt''.<ref>{{Bokref|efternamn=Schmidtz|förnamn=David|titel=Elements of Justice|år=2006}}</ref> Rättviseprinciper av den första typen uttrycker hur människor borde behandlas lika. Artikel 1 i [[Förenta nationerna|FN]]:s deklaration om de [[mänskliga rättigheter]]na är ett exempel. Den lyder: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med [[förnuft]] och [[samvete]] och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.” Artikeln uttrycker människors likhet, att de förenas i sin jämlika värdighet. Exempel på rättviseprinciper som förenar människor är ”ingen på kalaset borde få mer tårta än någon annan”, ”om en av studenterna får använda lexikon på tentan borde alla studenter få göra det” och ”lika lön för alla”. Rättviseprinciper som skiljer människor åt uttrycker i stället hur de borde behandlas olika. Artikel 25:2 i deklarationen om de mänskliga rättigheterna är ett exempel på detta. Den innehåller meningen: ”Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp.” Artikeln uttrycker människors olikhet i bemärkelsen att vissa är mer försvarslösa än andra och i behov av särskilt stöd. Exempel på rättviseprinciper som skiljer människor åt är ”födelsedagsbarnet får välja tårtbit först”, ”studenter med språksvårigheter har rätt att använda särskilda hjälpmedel på tentan” och ”lön utifrån prestation”. Liberalers rättvisesyn kan sägas gälla politisk rättvisa och materiell rättvisa. Exempel på politiska rättviseprinciper som förenar människor är att liberaler anser att alla människor är lika mycket värda och därför borde stå som [[likhet inför lagen|likar inför lagen]]. Ingen människa borde i kraft av att hon till exempel är mörkhyad, homosexuell eller kung betraktas som mer eller mindre värd eller särbehandlas i lag. Ett exempel på en politisk rättviseprincip som skiljer människor åt är att liberaler anser att bara individer som brutit mot en legitim lag är förtjänta av bestraffning. Synen på politisk rättvisa skiljer liberaler, libertarianer och nyliberaler åt. Libertarianer och nyliberaler förnekar bland annat att rättvisan skulle kunna kräva [[särbehandling]] för vissa grupper i samhället. Till exempel skulle liberaler i ett samhälle präglat av ojämlikhet kunna ge sitt stöd till [[kvotering]], med hänvisning till att kvotering bär stöd i opartiska rättviseprinciper som förenar människor. Kvotering, skulle en liberal kunna argumentera, motverkar [[social norm|sociala normer]] som ger godtyckliga nackdelar för vissa grupper i samhället. Libertarianer och nyliberaler godtar inte sådana argument. Enligt dem leder inte sociala normer till rättviseproblem som rättfärdigar statliga interventioner. Liberalers syn på materiell rättvisa handlar om resursfördelningen i samhället, som exempelvis ekonomiska förmögenheter. Liberaler har två huvudsakliga ansatser till materiell rättvisa. Den första gäller fördelningen som sådan. Vissa liberaler menar att materiell ojämlikhet, som till exempel stora skillnader mellan rika och fattiga, kan vara orättvis i sig själv. Den andra ansatsen gäller ursprunget till resursfördelningen. Vissa liberaler menar att materiell ojämlikhet kan vara rättvis om den har uppstått på ett sätt som inte är orättvist. [[Fil:Kissel Lecture with Philippe Van Parijs (41326690252).jpg|miniatyr|[[Thomas M. Scanlon]] (1940–).]] Liberaler har angripit rättvisa och orättvisa resursfördelningar på många olika sätt. Till exempel utvecklade filosofen [[John Rawls]] en teori enligt vilken rättvisan kräver att eventuella ekonomiska ojämlikheter i samhället bör gagna de minst gynnade.<ref>{{Bokref|efternamn=Rawls|förnamn=John|titel=A Theory of Justice|år=1971}}</ref> Rawls rättviseteori är idealistisk, men liberaler har även utvecklat rättviseteorier utan att förbinda sig till politisk [[idealism]]. Filosofen [[Thomas M. Scanlon]] menar exempelvis att det går att identifiera ''rättviseskäl'' kring resursfördelning.<ref>{{Bokref|efternamn=Scanlon|förnamn=T. M.|titel=Why Does Inequality Matter?|år=2018}}</ref> Enligt Scanlon finns det bland annat skäl att invända mot materiell ojämlikhet, om ojämlikheten skapar förnedrande olikheter i status i samhället och om ojämlikheten ger rika en oacceptabel makt över andra. Dessa skäl ska gälla oavsett om rättvisan betraktas från ett idealistiskt eller realistiskt perspektiv. Den andra ansatsen enligt vilken rättvisa gäller ursprunget till resursfördelning förknippas ofta med libertarianen [[Robert Nozick]]. I Nozicks teori – som har både metodologiska och substantiella rötter i [[John Locke]]s politiska filosofi – är det inte en fråga om rättvisa hur samhällets resurser är fördelade, givet att fördelningen inte beror på historiska orättvisor. För rättvisans skull spelar det alltså ingen roll om det råder stor eller liten ekonomisk ojämlikhet i samhället, eller om fåtalet individer förfogar över stora mängder resurser och den stora massan förfogar över små mängder. Historisk rättvisa och orättvisa, i Nozicks teori, gäller hur ägande har uppstått och hur resurser har överlåtits mellan individer. Om en person har förskansat sig egendom genom att exempelvis förvärvsarbeta eller investera sitt kapital är egendomen rättvist ägd. Men om personen i stället till exempel hade stulit egendomen så har den uppkommit på ett sätt som skapar orättvisa.<ref name=":7">{{Bokref|efternamn=Nozick|förnamn=Robert|titel=Anarchy, State, and Utopia|år=2014}}</ref> Synen på materiell rättvisa urskiljer libertarianer och nyliberaler från andra liberaler. Enligt de flesta liberaler kan vissa fördelningar av resurser vara orättvisa i sig själva, oavsett hur de har uppstått. Detta förnekar libertarianer och nyliberaler. Däremot kan alla liberaler enas kring att det finns historiska orättvisor vad gäller resursinnehav och fördelningar. === Maktkritik === [[Fil:Drawing of frontispiece of Leviathan.jpg|miniatyr|Den politiske suveränen på [[Frontespis (typografi)|frontespisen]] i [[Thomas Hobbes]] verk ''[[Leviathan (Thomas Hobbes)|Leviathan]]'' (1651).]] Den liberala maktkritiken gäller tre huvudsakliga relationer, nämligen de mellan individen och staten, [[individ]]en och [[kapital]]et samt mellan individen och [[social norm|samhällsnormer]].{{Källa behövs|datum=2021-08}} Relationen mellan individen och staten är särskilt viktig för liberaler, eftersom staten är en samhällsaktör med stor makt i samhället. Staten förfogar över stora mängder resurser och [[våldsmonopol]], som kan användas för att inskränka individens frihet. Liberaler är därför vaksamma över statens makt. De är restriktiva med att ge staten nya befogenheter även om dessa påstås göra gott. Till exempel skulle staten kunna ges eller få utvidgad befogenhet att [[övervakning|övervaka]] invånarna för att motverka kriminalitet och säkra invånarnas trygghet. Liberaler är generellt sett kritiska till detta, eftersom de hyser en misstro till statens makt. En viktig tänkare i sammanhanget är filosofen [[John Stuart Mill]]. Ett viktigt teoretiskt ramverk för den liberala analysen av statens makt som har utvecklats de senaste femtio åren kallas på engelska för ''[[public reason]]''.<ref>{{Webbref|url=https://plato.stanford.edu/entries/public-reason/|titel=Public Reason|hämtdatum=2021-07-13}}</ref> Det kan översättas till ''allmän giltighet'' på svenska. I korthet lyder principen om allmän giltighet att politisk auktoritet måste rättfärdigas gentemot dem som lyder under auktoriteten med resonemang som resonliga individer inte kan förneka. Principen placerar alltså ”resonlighet” i centrum. En resonlig individ kan sägas vara någon som har vanliga mänskliga förnuftsförmågor, men också en känsla för [[moral]] och en vilja att följa resonliga moraliska påbud. Resonliga individer låter sig motiveras av det förnuftsmässiga även när de vet att det går emot deras egna intressen. Ett typexempel på en oresonlig ''individ'' är någon som tror att alla andra, men inte hon själv, måste följa lagen. Ett typexempel på ett oresonligt ''resonemang'' är ”principen är rättvis men den gynnar inte mig så jag struntar i att följa den”. Viktiga liberala tänkare i sammanhanget är [[John Rawls]] och de samtida filosoferna [[Thomas M. Scanlon]] och [[Jonathan Quong]]. Det bör dock noteras att ''public reason''-ramverket inte är exklusivt för bara liberaler, liksom att inte alla liberaler förbinder sig till det.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Billingham, P., & Taylor, A.|rubrik=A framework for analyzing public reason theories|datum=2020|tidskrift=European Journal of Political Theory|url=https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1474885120925381}}</ref> Synen på maktrelationen mellan individen och staten urskiljer libertarianer och nyliberaler från andra liberaler. För nyliberaler och de flesta andra liberaler är denna maktrelation bara en av flera. De kan vara kritiska även mot andra maktrelationer i samhället. Men för libertarianer är relationen mellan individen och staten den enda maktrelationen som är relevant för politiskt tänkande. Andra maktrelationer i samhället, menar de, hör inte till politikens domäner. [[Fil:Elizabeth Anderson, philosopher.jpg|miniatyr|[[Elizabeth S. Anderson]] (1959–).|300x300px]] Maktrelationen mellan individen och [[Kapitalism|kapitalet]] kan vara viktig för nyliberaler och de flesta liberaler, men förnekas av libertarianer. Med ”kapitalet” åsyftas ekonomiska maktkoncentrationer på marknaden, som exempelvis [[bank]]er och [[multinationellt företag|storföretag]]. Aktörer med stor ekonomisk makt, menar nyliberaler och de flesta andra liberaler, kan använda sin makt på ett sätt som inskränker individens frihet eller leder till orättvisa. Till exempel har arbetsgivare en stor makt över arbetstagare som inte på förhand kan regleras i anställningsavtal. Liberaler kan därför mena att arbetstagare behöver skyddas i lag, eller att samhället behöver utveckla normer som reglerar relationen mellan parterna.<ref>{{Bokref|efternamn=Anderson|förnamn=Elizabeth|titel=Private Government|år=2019}}</ref> Ett annat exempel är [[monopol]] och [[kartell]]bildningar på marknaden. Nyliberaler och de flesta andra liberaler kan ha uppfattningen att sådana fenomen behöver motverkas med lagstiftning. Libertarianer förnekar maktrelationen mellan individ och kapital, eftersom de anser att det inte hör till statens roll att reglera denna relation. Viktiga liberala tänkare i sammanhanget är ekonomerna [[Adam Smith]], [[Milton Friedman]], [[Friedrich von Hayek]] och den samtida filosofen [[Elizabeth S. Anderson]]. Slutligen är maktrelationen mellan individen och samhällsnormer viktig för de flesta liberaler, medan den förnekas av libertarianer och nyliberaler. De flesta liberaler kan mena att den enskilde individen är en socialt och historiskt inbäddad varelse.<ref>{{Bokref|efternamn=Christman|förnamn=John|titel=The Politics of Persons: Individual Autonomy and Socio-historical Selves|år=2009}}</ref> Individen utsätts för sociala influenser som påverkar hur hon uppfattar sig själv och andra, som till exempel när en ung flicka påverkas av [[Genus (könsbegrepp)|genusbaserade]] normer att tro att vuxna kvinnor ska ta hand om hem och familj. Enligt många liberaler kan normer vara destruktiva och leda både till frihetsinskränkningar och orättvisa. Därför kan de ha åsikten att frihetsinskränkande eller orättvisa normer kan behöva motverkas av staten. Libertarianer och nyliberaler motsätter sig detta. Viktiga liberala tänkare i sammanhanget är [[Mary Wollstonecraft]] och [[Harriet Taylor Mill]]. === Rättfärdigande === Liberaler anser att moraliska och politiska uppfattningar måste rättfärdigas förnuftsmässigt för att vara giltiga.<ref>{{Webbref|url=https://plato.stanford.edu/entries/justification-public/|titel=Public Justification|hämtdatum=2021-07-13}}</ref> Det finns två huvudsakliga metoder för rättfärdigande i sammanhanget. Den ena metoden kallas för [[fundamentism]]. Enligt fundamentismen är moraliska och politiska uppfattningar bara rättfärdigade om de följer av, eller bygger på, fundamentala [[axiom]] eller antaganden. Ett exempel på fundamentism återfinns i [[Lena Andersson (författare)|Lena Anderssons]] liberalism. Andersson menar att den enskilde individen ''äger'' sig själv, varav följer att staten endast bör åta sig vissa kärnuppgifter som exempelvis att upprätthålla människors rättigheter.<ref>{{Webbref|url=https://jahlinmarceta.se/lena-andersson-och-sjalvagandeskapet/|titel=Lena Andersson och självägandeskapet|datum=10 juni 2021|hämtdatum=27 oktober 2024}}</ref> [[Fil:John Rawls (1971 photo portrait).jpg|miniatyr|[[John Rawls]] (1921–2002).|280x280px]] Den andra metoden för rättfärdigande kallas för [[koherentism]]. Enligt koherentismen är moraliska och politiska uppfattningar rättfärdigade i den utsträckning som de stämmer överens med andra uppfattningar, relevanta fakta och övertygelser.<ref>{{Webbref|url=https://plato.stanford.edu/entries/reflective-equilibrium/|titel=Reflective Equilibrium|hämtdatum=2021-07-13}}</ref> En uppfattning, som exempelvis ”kvotering är ibland önskvärt”, är därför inte rättfärdigad gentemot något fundamentalt axiom eller antagande. I stället är det rättfärdigat gentemot andra uppfattningar, fakta och övertygelser i ett set. Koherentismen brukar sägas ha till följd att varje moralisk eller politisk uppfattning kan bli föremål för omprövning. Ingenting i den liberala världsbilden är taget för givet, även om till exempel [[John Rawls]] menade att vissa uppfattningar i ett set bör betraktas som viktigare än andra.<ref>{{Bokref|efternamn=Rawls|förnamn=John|titel=Justice as Fairness: A Restatement|år=2001}}</ref> Liberaler utmärker sig genom att ofta anamma en koherentistisk moralisk och politisk världsbild. De brukar betrakta vissa uppfattningar, som exempelvis [[yttrandefrihet]]en och [[rösträtt]]en, som viktigare än andra och därför mindre känsliga för omprövning. Men de tenderar att vara redo att ompröva dessa uppfattningar om det skulle uppstå starka skäl att göra så. Libertarianer utmärker sig genom att ofta anamma en fundamentistisk moralisk och politisk världsbild. De brukar betrakta vissa uppfattningar, som exempelvis att människan äger sig själv, som helt grundläggande. Därför tenderar de vara ovilliga att ompröva denna uppfattning även om det skulle uppstå starka skäl att göra så. Även nyliberaler utmärker sig genom att ofta anamma en fundamentistisk moralisk och politisk världsbild. Men till skillnad från libertarianerna är de mindre benägna att anamma en så kallad [[naturrätt]]slig eller [[deontologi]]sk uppfattning som att människor äger sig själva. I stället brukar de hänvisa till [[Konsekventialism|konsekventialistiska]] resonemang, som exempelvis att en [[fri marknad]] har önskvärda följder. Därför tenderar nyliberaler att vara ovilliga att ompröva sin grundläggande uppfattning att det är följderna av en viss politik som är viktiga, medan de i stället tenderar att vara villiga att ompröva sin uppfattning om politiken ifråga om det finns starka skäl att tro att en annan politik skulle ha mer önskvärda följder. Men trots att det går att urskilja tendenser mellan olika liberaler vad gäller rättfärdigande råder det inga kategoriska åtskillnader mellan dem. Till exempel har libertarianen [[Richard Epstein]] utvecklat ett försvar av libertarianismen på konsekventialistisk grund<ref>{{Bokref|efternamn=Epstein|förnamn=Richard|titel=Principles for a Free Society: Reconciling Individual Liberty with the Common Good|år=1998}}</ref>, liksom att libertarianen [[Jason Brennan]] av allt att döma tycks ansluta sig till koherentismen.<ref>{{Bokref|efternamn=Brennan & van der Vossen|förnamn=Jason & Bas|titel=The Routledge Handbook of Libertarianism|år=2018}}</ref> == Kritik mot liberalismen == === Kommunitarism === Den samtida liberalismen har kritiserats för sin utpräglade [[individualism]]. [[Kommunitarism|Kommunitära]] filosofer som [[Alasdair MacIntyre]], [[Michael Walzer]], [[Charles Taylor (filosof)|Charles Taylor]] och [[Michael Sandel]] har argumenterat för att liberaler har en socialt och [[metafysik|metafysiskt]] ohållbar föreställning om människan. Liberaler, menar de, tror att människan är en social atom. De tror att människan kan verka i världen på självständiga grunder, oberoende av olika sociala, historiska och politiska influenser. Därför, menar kritikerna, är liberalismen till sin själva kärna en bristande ideologi.<ref>{{Webbref|url=https://plato.stanford.edu/entries/communitarianism/|titel=Communitarianism|hämtdatum=2021-07-13}}</ref> === Konservatism === Liberalismens konservativa kritiker som exempelvis [[Edmund Burke]] och [[Russell Kirk]] angriper dess [[framstegsoptimism|framstegstro]] och ovilja att betrakta [[historia]] och [[kultur]] som relevanta moraliska och politiska faktorer. Konservativa tänkare är benägna att vilja bevara [[hierarki]]er och [[samhällsinstitution]]er, eller åtminstone att de ska utvecklas långsamt och stegvis. Liberaler, enligt de konservativa, är för [[Radikal (samhällsvetenskap)|radikala]]. Till exempel anser konservativa att liberaler underskattar värdet och funktionen av ''[[familj]]en'' i samhället. Liberaler, menar de, tar inte tillräcklig hänsyn till hur familjen som institution bevarar värden som exempelvis [[heder]] och [[plikt]]känsla.<ref>{{Webbref|url=https://plato.stanford.edu/entries/conservatism/|titel=Conservatism|hämtdatum=2021-07-13}}</ref> === Marxism === Liberalismens [[marxism|marxistiska]] kritiker som exempelvis [[Karl Marx]] och [[Ian Forbes]] menar att liberaler missförstår samhällets utveckling och funktion. Marxisterna förnekar liberalismens individualism, men ansluter sig också till en egen substantiell teori om hur världen fungerar och borde fungera. Enligt marxister råder det en grundläggande konflikt i samhället mellan de som har och de som inte har, mellan kapitalet och arbetarklassen. Kapitalismen, där det lilla fåtalet äger samhällets produktionsmedel, skapar en ideologisk ”[[bas och överbyggnad|överbyggnad]]”. Den liberala överbyggnaden är värden som individualism och frihet och institutioner som [[demokrati]] och [[maktdelning]]. Marxister menar att samhällets produktionsmedel bör förvaltas kollektivt. Då skulle en ny överbyggnad etableras som gör det möjligt för människan att bli ''verkligt'' fri, i stället för att som under kapitalismen bara vara skenbart fri.<ref>{{Webbref|url=https://plato.stanford.edu/entries/marx/|titel=Karl Marx|hämtdatum=2021-07-13}}</ref> === Socialism === Liberalismens socialistiska kritiker som exempelvis [[Gerald Cohen]] menar att liberalismen underskattar hur [[kapitalism]] och ekonomisk ojämlikhet påverkar människan. Kapitalismen, menar de, har till följd att människor underställs godtyckliga makter i samhället. Den enskilde individen står under kapitalets kontroll.{{Förvirrande-mening|Framställer kapitalism och liberalism som samma sak|datum=2024-10}} Därtill menar socialister att ekonomisk ojämlikhet inte bara är orättvist i sig, utan att det också har oönskade följder. Till de följder som socialister ofta anmärker på är hög kriminalitet, hälsoproblem och bristande social gemenskap. Liberaler sägs alltså inte vara tillräckligt kritiska vad gäller maktrelationen mellan individ och kapital, liksom att de har en bristande analys av följderna av ekonomisk ojämlikhet.<ref>{{Webbref|url=https://plato.stanford.edu/entries/socialism/|titel=Socialism|hämtdatum=2021-07-13}}</ref> == Liberala föreningar == === Homo-, bi- och transliberaler === [[Fil:Stockholm Pride 2013 - 206.JPG|miniatyr|HBT-liberalerna på [[Stockholm Pride]] 2013.]] Homo-, bi- och transliberaler, förkortat ''HBT-liberaler'' eller tidigare ''HL'', är en rikstäckande [[organisation]] som i nära samverkan med Liberalerna arbetar för lika rättigheter oavsett sexuell läggning eller könstillhörighet. Organisationen bildades som ett nätverk 1980 och nybildades som förening 1989 under namnet ''Homosexuella liberaler''. Det nuvarande namnet antog man 2002. Lokalavdelningar finns i Storstockholm (Stockholms län och Uppsala län), Mälardalen (Västmanland, Sörmland, Dalarna, Örebro län och Värmland), Syd (Skåne och Blekinge) och Väst (Västra Götaland och Halland). Ordförande mellan 2001 och 2009 var [[Martin Andreasson]], 2010–2011 [[Catrine Norrgård]], 2012–2015 [[Christoffer Jönsson]], 2015-2020 [[Mats Nordström]]. Sedan 2021 är [[Carl-Otto Engberg]] förbundsordförande för HBT-liberaler. Verksamheten handlar om att påverka Liberalernas politiker i hbtqi-frågor, verka för liberala idéer i hbtqi-världen samt ha mötesverksamhet för medlemmarna. HBT-liberaler syns varje år på fler pridefestivaler runt om i landet, bland annat i Eskilstuna, Luleå, Jönköping, Karlskrona, Västerås, Göteborg, Malmö och [[Stockholm Pride]]. == Se även == * [[Liberal demokrati]] * [[Liberalism i Sverige]] * [[Nattväktarstat]] * [[Välfärdsstat]] == Källor == === Noter === <references /> === Allmänna källor === * Prismas Nya Uppslagsbok, {{ISBN|91-518-2823-5}}, Otava Finland 1995. * Bra Böckers världshistoria, band 11 * Svenska Akademiens ordbok: 1/140/35617 (huvudordet ''liberal'') * Nordisk familjebok * Reidar Larsson, ''Politiska ideologier i vår tid'', {{ISBN|91-44-00294-7}} * [[Immanuel Wallerstein|Wallerstein, Immanuel]]: ''Liberalismens död''. Vertigo 2001. {{ISBN|91-973491-4-3}} == Externa länkar == * {{Wiktionary|liberal}} * {{Wikiquote}} {{liberalism}} {{Politisk filosofi}} {{Ideologier}} {{auktoritetsdata}} [[Kategori:Liberalism| ]] [[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]] </textarea><div class="templatesUsed"><div class="mw-templatesUsedExplanation"><p>Mallar som används på den här sidan: </p></div><ul> <li><a href="/wiki/Mall:Ambox" title="Mall:Ambox">Mall:Ambox</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Ambox&action=edit" title="Mall:Ambox">visa wikitext</a>) (endast etablerade användare)</li><li><a href="/wiki/Mall:Ambox/styles.css" title="Mall:Ambox/styles.css">Mall:Ambox/styles.css</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Ambox/styles.css&action=edit" title="Mall:Ambox/styles.css">visa wikitext</a>) (endast etablerade användare)</li><li><a href="/wiki/Mall:Auktoritetsdata" title="Mall:Auktoritetsdata">Mall:Auktoritetsdata</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Auktoritetsdata&action=edit" title="Mall:Auktoritetsdata">visa wikitext</a>) (delvis skyddad)</li><li><a href="/wiki/Mall:Beg%C3%A4r_citat" title="Mall:Begär citat">Mall:Begär citat</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Beg%C3%A4r_citat&action=edit" title="Mall:Begär citat">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:Bokref" title="Mall:Bokref">Mall:Bokref</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Bokref&action=edit" title="Mall:Bokref">visa wikitext</a>) (delvis skyddad)</li><li><a href="/wiki/Mall:Citation/core" title="Mall:Citation/core">Mall:Citation/core</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Citation/core&action=edit" title="Mall:Citation/core">visa wikitext</a>) (endast etablerade användare)</li><li><a href="/wiki/Mall:Cite_book" title="Mall:Cite book">Mall:Cite book</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Cite_book&action=edit" title="Mall:Cite book">visa wikitext</a>) (delvis skyddad)</li><li><a href="/wiki/Mall:Cite_journal" title="Mall:Cite journal">Mall:Cite journal</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Cite_journal&action=edit" title="Mall:Cite journal">visa wikitext</a>) (delvis skyddad)</li><li><a href="/wiki/Mall:Cite_news" title="Mall:Cite news">Mall:Cite news</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Cite_news&action=edit" title="Mall:Cite news">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:Cite_web" title="Mall:Cite web">Mall:Cite web</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Cite_web&action=edit" title="Mall:Cite web">visa wikitext</a>) (endast etablerade användare)</li><li><a href="/wiki/Mall:Date" title="Mall:Date">Mall:Date</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Date&action=edit" title="Mall:Date">visa wikitext</a>) (endast etablerade användare)</li><li><a href="/wiki/Mall:Fler_k%C3%A4llor" title="Mall:Fler källor">Mall:Fler källor</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Fler_k%C3%A4llor&action=edit" title="Mall:Fler källor">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:F%C3%B6rdjupning2" title="Mall:Fördjupning2">Mall:Fördjupning2</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:F%C3%B6rdjupning2&action=edit" title="Mall:Fördjupning2">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:F%C3%B6rvirrande-mening" title="Mall:Förvirrande-mening">Mall:Förvirrande-mening</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:F%C3%B6rvirrande-mening&action=edit" title="Mall:Förvirrande-mening">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:ISBN" title="Mall:ISBN">Mall:ISBN</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:ISBN&action=edit" title="Mall:ISBN">visa wikitext</a>) (delvis skyddad)</li><li><a href="/wiki/Mall:Ideologier" class="mw-redirect" title="Mall:Ideologier">Mall:Ideologier</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Ideologier&action=edit" class="mw-redirect" title="Mall:Ideologier">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:Ikon" title="Mall:Ikon">Mall:Ikon</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Ikon&action=edit" title="Mall:Ikon">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:Italiclink" title="Mall:Italiclink">Mall:Italiclink</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Italiclink&action=edit" title="Mall:Italiclink">visa wikitext</a>) (delvis skyddad)</li><li><a href="/wiki/Mall:Iwwikiquote" title="Mall:Iwwikiquote">Mall:Iwwikiquote</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Iwwikiquote&action=edit" title="Mall:Iwwikiquote">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:Iwwiktionary" title="Mall:Iwwiktionary">Mall:Iwwiktionary</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Iwwiktionary&action=edit" title="Mall:Iwwiktionary">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:K%C3%A4lla_beh%C3%B6vs" title="Mall:Källa behövs">Mall:Källa behövs</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:K%C3%A4lla_beh%C3%B6vs&action=edit" title="Mall:Källa behövs">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:K%C3%A4llor_avsnitt" title="Mall:Källor avsnitt">Mall:Källor avsnitt</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:K%C3%A4llor_avsnitt&action=edit" title="Mall:Källor avsnitt">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:K%C3%A4llor_metamall" title="Mall:Källor metamall">Mall:Källor metamall</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:K%C3%A4llor_metamall&action=edit" title="Mall:Källor metamall">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:Liberalism" title="Mall:Liberalism">Mall:Liberalism</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Liberalism&action=edit" title="Mall:Liberalism">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:Liberalism_st%C3%A5ende" title="Mall:Liberalism stående">Mall:Liberalism stående</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Liberalism_st%C3%A5ende&action=edit" title="Mall:Liberalism stående">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:Link" title="Mall:Link">Mall:Link</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Link&action=edit" title="Mall:Link">visa wikitext</a>) (endast etablerade användare)</li><li><a href="/wiki/Mall:Navbar" title="Mall:Navbar">Mall:Navbar</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Navbar&action=edit" title="Mall:Navbar">visa wikitext</a>) (delvis skyddad)</li><li><a href="/wiki/Mall:Navbox" title="Mall:Navbox">Mall:Navbox</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Navbox&action=edit" title="Mall:Navbox">visa wikitext</a>) (delvis skyddad)</li><li><a href="/wiki/Mall:Navbox/styles.css" title="Mall:Navbox/styles.css">Mall:Navbox/styles.css</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Navbox/styles.css&action=edit" title="Mall:Navbox/styles.css">visa wikitext</a>) (endast etablerade användare)</li><li><a href="/wiki/Mall:Omsubst" title="Mall:Omsubst">Mall:Omsubst</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Omsubst&action=edit" title="Mall:Omsubst">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:Politisk_filosofi" title="Mall:Politisk filosofi">Mall:Politisk filosofi</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Politisk_filosofi&action=edit" title="Mall:Politisk filosofi">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:Politiska_ideologier" title="Mall:Politiska ideologier">Mall:Politiska ideologier</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Politiska_ideologier&action=edit" title="Mall:Politiska ideologier">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:Resize" title="Mall:Resize">Mall:Resize</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Resize&action=edit" title="Mall:Resize">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:Small" title="Mall:Small">Mall:Small</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Small&action=edit" title="Mall:Small">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:Smaller" title="Mall:Smaller">Mall:Smaller</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Smaller&action=edit" title="Mall:Smaller">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:Spr%C3%A5knamn" title="Mall:Språknamn">Mall:Språknamn</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Spr%C3%A5knamn&action=edit" title="Mall:Språknamn">visa wikitext</a>) (delvis skyddad)</li><li><a href="/wiki/Mall:Tidningsref" title="Mall:Tidningsref">Mall:Tidningsref</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Tidningsref&action=edit" title="Mall:Tidningsref">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:Tidskriftsref" title="Mall:Tidskriftsref">Mall:Tidskriftsref</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Tidskriftsref&action=edit" title="Mall:Tidskriftsref">visa wikitext</a>) (delvis skyddad)</li><li><a href="/wiki/Mall:Transkludera" title="Mall:Transkludera">Mall:Transkludera</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Transkludera&action=edit" title="Mall:Transkludera">visa wikitext</a>) (delvis skyddad)</li><li><a href="/wiki/Mall:Void" title="Mall:Void">Mall:Void</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Void&action=edit" title="Mall:Void">visa wikitext</a>) (endast etablerade användare)</li><li><a href="/wiki/Mall:Webbref" title="Mall:Webbref">Mall:Webbref</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Webbref&action=edit" title="Mall:Webbref">visa wikitext</a>) (endast etablerade användare)</li><li><a href="/wiki/Mall:Wikiquote" title="Mall:Wikiquote">Mall:Wikiquote</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Wikiquote&action=edit" title="Mall:Wikiquote">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:Wiktionary" title="Mall:Wiktionary">Mall:Wiktionary</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:Wiktionary&action=edit" title="Mall:Wiktionary">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Mall:%C2%B7" title="Mall:·">Mall:·</a> (<a href="/w/index.php?title=Mall:%C2%B7&action=edit" title="Mall:·">visa wikitext</a>) (delvis skyddad)</li><li><a href="/wiki/Modul:Auktoritetsdata" title="Modul:Auktoritetsdata">Modul:Auktoritetsdata</a> (<a href="/w/index.php?title=Modul:Auktoritetsdata&action=edit" title="Modul:Auktoritetsdata">visa wikitext</a>) (delvis skyddad)</li><li><a href="/wiki/Modul:HtmlBuilder" title="Modul:HtmlBuilder">Modul:HtmlBuilder</a> (<a href="/w/index.php?title=Modul:HtmlBuilder&action=edit" title="Modul:HtmlBuilder">visa wikitext</a>) (delvis skyddad)</li><li><a href="/wiki/Modul:ISBN" title="Modul:ISBN">Modul:ISBN</a> (<a href="/w/index.php?title=Modul:ISBN&action=edit" title="Modul:ISBN">visa wikitext</a>) (delvis skyddad)</li><li><a href="/wiki/Modul:Kalenderfunktioner" title="Modul:Kalenderfunktioner">Modul:Kalenderfunktioner</a> (<a href="/w/index.php?title=Modul:Kalenderfunktioner&action=edit" title="Modul:Kalenderfunktioner">visa wikitext</a>) (endast etablerade användare)</li><li><a href="/wiki/Modul:K%C3%A4llor_metamall" title="Modul:Källor metamall">Modul:Källor metamall</a> (<a href="/w/index.php?title=Modul:K%C3%A4llor_metamall&action=edit" title="Modul:Källor metamall">redigera</a>) </li><li><a href="/wiki/Modul:Navbar" title="Modul:Navbar">Modul:Navbar</a> (<a href="/w/index.php?title=Modul:Navbar&action=edit" title="Modul:Navbar">visa wikitext</a>) (delvis skyddad)</li><li><a href="/wiki/Modul:Navbox" title="Modul:Navbox">Modul:Navbox</a> (<a href="/w/index.php?title=Modul:Navbox&action=edit" title="Modul:Navbox">visa wikitext</a>) (delvis skyddad)</li><li><a href="/wiki/Modul:String" title="Modul:String">Modul:String</a> (<a href="/w/index.php?title=Modul:String&action=edit" title="Modul:String">visa wikitext</a>) (endast etablerade användare)</li><li><a href="/wiki/Modul:Webbtest" title="Modul:Webbtest">Modul:Webbtest</a> (<a href="/w/index.php?title=Modul:Webbtest&action=edit" title="Modul:Webbtest">visa wikitext</a>) (endast etablerade användare)</li></ul></div><p id="mw-returnto">Tillbaka till <a href="/wiki/Liberalism" title="Liberalism">Liberalism</a>.</p> <noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Liberalism">https://sv.wikipedia.org/wiki/Liberalism</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks catlinks-allhidden" data-mw="interface"></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Liberalism&action=edit&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-74cc59cb9d-lf2zj","wgBackendResponseTime":185,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"0.004","walltime":"0.005","ppvisitednodes":{"value":17,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":701,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":0,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":2,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":0,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":0,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 0.000 1 -total"]},"cachereport":{"origin":"mw-web.codfw.main-74cc59cb9d-lf2zj","timestamp":"20241128113145","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> </body> </html>