CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-enabled skin-theme-clientpref-day vector-sticky-header-enabled vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Bosniaker – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-enabled skin-theme-clientpref-day vector-sticky-header-enabled vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""],"wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"7285c716-2bac-44f7-b5d7-6eef8a57bed1","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Bosniaker","wgTitle":"Bosniaker","wgCurRevisionId":56301621,"wgRevisionId":56301621,"wgArticleId":53895,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Artiklar med döda externa länkar 2024-09","Alla artiklar med döda externa länkar","Sydslaver","Etniska grupper i Bosnien och Hercegovina"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Bosniaker","wgRelevantArticleId":53895,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":100000,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q940348","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false}; RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.gadget.WikidataDescriptionStyles":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","mediawiki.page.gallery.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.gadget.WikidataDescription","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022","ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cmediawiki.page.gallery.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.WikidataDescriptionStyles%2Cbabel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.20"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Bosniaker – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Bosniaker"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Bosniaker"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Bosniaker rootpage-Bosniaker skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" title="Huvudmeny" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-menu mw-ui-icon-wikimedia-menu"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Huvudmeny</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z"><span>Huvudsida</span></a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion"><span>Introduktion</span></a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker"><span>Deltagarportalen</span></a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen"><span>Bybrunnen</span></a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r"><span>Senaste ändringarna</span></a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x"><span>Slumpartikel</span></a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons"><span>Ladda upp filer</span></a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt"><span>Kontakta Wikipedia</span></a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp"><span>Hjälp</span></a></li><li id="n-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor"><span>Specialsidor</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <span class="mw-logo-container skin-invert"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </span> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"><span class="vector-icon mw-ui-icon-search mw-ui-icon-wikimedia-search"></span> <span>Sök</span> </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > <span class="cdx-text-input__icon cdx-text-input__start-icon"></span> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-appearance mw-ui-icon-wikimedia-appearance"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Utseende</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="https://donate.wikimedia.org/?wmf_source=donate&wmf_medium=sidebar&wmf_campaign=sv.wikipedia.org&uselang=sv" class=""><span>Stöd Wikipedia</span></a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Bosniaker" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class=""><span>Skapa konto</span></a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Bosniaker" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class=""><span>Logga in</span></a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-ellipsis mw-ui-icon-wikimedia-ellipsis"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Personliga verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="https://donate.wikimedia.org/?wmf_source=donate&wmf_medium=sidebar&wmf_campaign=sv.wikipedia.org&uselang=sv"><span>Stöd Wikipedia</span></a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Bosniaker" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"><span class="vector-icon mw-ui-icon-userAdd mw-ui-icon-wikimedia-userAdd"></span> <span>Skapa konto</span></a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Bosniaker" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"><span class="vector-icon mw-ui-icon-logIn mw-ui-icon-wikimedia-logIn"></span> <span>Logga in</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering"><span>läs mer</span></a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y"><span>Bidrag</span></a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Översikt" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Översikt"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1</span> <span>Översikt</span> </div> </a> <ul id="toc-Översikt-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Demografi_och_etnisk_renässans" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Demografi_och_etnisk_renässans"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2</span> <span>Demografi och etnisk renässans</span> </div> </a> <ul id="toc-Demografi_och_etnisk_renässans-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Etymologi_och_definition" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Etymologi_och_definition"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3</span> <span>Etymologi och definition</span> </div> </a> <ul id="toc-Etymologi_och_definition-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Historia" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Historia"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4</span> <span>Historia</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Historia-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Historia</span> </button> <ul id="toc-Historia-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Förhållandet_till_grannländernas_nationalism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Förhållandet_till_grannländernas_nationalism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.1</span> <span>Förhållandet till grannländernas nationalism</span> </div> </a> <ul id="toc-Förhållandet_till_grannländernas_nationalism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Ursprung_och_genetik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Ursprung_och_genetik"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.2</span> <span>Ursprung och genetik</span> </div> </a> <ul id="toc-Ursprung_och_genetik-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Medeltiden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Medeltiden"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.3</span> <span>Medeltiden</span> </div> </a> <ul id="toc-Medeltiden-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Självständighet,_Bosniska_kyrkan_och_kungarike" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Självständighet,_Bosniska_kyrkan_och_kungarike"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.4</span> <span>Självständighet, Bosniska kyrkan och kungarike</span> </div> </a> <ul id="toc-Självständighet,_Bosniska_kyrkan_och_kungarike-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Osmanska_riket_och_Österrike-Ungern" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Osmanska_riket_och_Österrike-Ungern"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.5</span> <span>Osmanska riket och Österrike-Ungern</span> </div> </a> <ul id="toc-Osmanska_riket_och_Österrike-Ungern-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Nationellt_uppvaknande_och_grannländernas_assimileringspolitik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Nationellt_uppvaknande_och_grannländernas_assimileringspolitik"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.5.1</span> <span>Nationellt uppvaknande och grannländernas assimileringspolitik</span> </div> </a> <ul id="toc-Nationellt_uppvaknande_och_grannländernas_assimileringspolitik-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Demografiska_förändringar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Demografiska_förändringar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.5.2</span> <span>Demografiska förändringar</span> </div> </a> <ul id="toc-Demografiska_förändringar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Första-_och_andra_världskriget_och_Jugoslavientiden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Första-_och_andra_världskriget_och_Jugoslavientiden"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.6</span> <span>Första- och andra världskriget och Jugoslavientiden</span> </div> </a> <ul id="toc-Första-_och_andra_världskriget_och_Jugoslavientiden-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Bosnienkriget_och_folkmorden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Bosnienkriget_och_folkmorden"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.7</span> <span>Bosnienkriget och folkmorden</span> </div> </a> <ul id="toc-Bosnienkriget_och_folkmorden-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Språk" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Språk"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5</span> <span>Språk</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Språk-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Språk</span> </button> <ul id="toc-Språk-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Historisk_användning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Historisk_användning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.1</span> <span>Historisk användning</span> </div> </a> <ul id="toc-Historisk_användning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Religion" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Religion"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6</span> <span>Religion</span> </div> </a> <ul id="toc-Religion-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Traditioner,_litteratur_och_folklore" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Traditioner,_litteratur_och_folklore"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7</span> <span>Traditioner, litteratur och folklore</span> </div> </a> <ul id="toc-Traditioner,_litteratur_och_folklore-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Folklore" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Folklore"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8</span> <span>Folklore</span> </div> </a> <ul id="toc-Folklore-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Namn_och_efternamn" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Namn_och_efternamn"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9</span> <span>Namn och efternamn</span> </div> </a> <ul id="toc-Namn_och_efternamn-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Symboler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Symboler"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">10</span> <span>Symboler</span> </div> </a> <ul id="toc-Symboler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Utbredning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Utbredning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11</span> <span>Utbredning</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Utbredning-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Utbredning</span> </button> <ul id="toc-Utbredning-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Diaspora" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Diaspora"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11.1</span> <span>Diaspora</span> </div> </a> <ul id="toc-Diaspora-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Galleri" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Galleri"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">12</span> <span>Galleri</span> </div> </a> <ul id="toc-Galleri-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Vidare_läsning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Vidare_läsning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">13</span> <span>Vidare läsning</span> </div> </a> <ul id="toc-Vidare_läsning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Referenser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Referenser"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">14</span> <span>Referenser</span> </div> </a> <ul id="toc-Referenser-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" title="Innehållsförteckning" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-listBullet mw-ui-icon-wikimedia-listBullet"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Växla innehållsförteckningen</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading"><span class="mw-page-title-main">Bosniaker</span></h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 72 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-72" aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-language-progressive mw-ui-icon-wikimedia-language-progressive"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">72 språk</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-af mw-list-item"><a href="https://af.wikipedia.org/wiki/Bosniake" title="Bosniake – afrikaans" lang="af" hreflang="af" data-title="Bosniake" data-language-autonym="Afrikaans" data-language-local-name="afrikaans" class="interlanguage-link-target"><span>Afrikaans</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ar mw-list-item"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D8%A8%D8%B4%D9%86%D8%A7%D9%82" title="بشناق – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="بشناق" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>العربية</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-an mw-list-item"><a href="https://an.wikipedia.org/wiki/Bosnios" title="Bosnios – aragonesiska" lang="an" hreflang="an" data-title="Bosnios" data-language-autonym="Aragonés" data-language-local-name="aragonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Aragonés</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-az mw-list-item"><a href="https://az.wikipedia.org/wiki/Bo%C5%9Fnaklar" title="Boşnaklar – azerbajdzjanska" lang="az" hreflang="az" data-title="Boşnaklar" data-language-autonym="Azərbaycanca" data-language-local-name="azerbajdzjanska" class="interlanguage-link-target"><span>Azərbaycanca</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-azb mw-list-item"><a href="https://azb.wikipedia.org/wiki/%D8%A8%D9%88%D8%B4%D9%86%D8%A7%DA%A9%E2%80%8C%D9%84%D8%A7%D8%B1" title="بوشناک‌لار – South Azerbaijani" lang="azb" hreflang="azb" data-title="بوشناک‌لار" data-language-autonym="تۆرکجه" data-language-local-name="South Azerbaijani" class="interlanguage-link-target"><span>تۆرکجه</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be mw-list-item"><a href="https://be.wikipedia.org/wiki/%D0%91%D0%B0%D1%81%D0%BD%D1%8F%D0%BA%D1%96" title="Баснякі – belarusiska" lang="be" hreflang="be" data-title="Баснякі" data-language-autonym="Беларуская" data-language-local-name="belarusiska" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be-x-old mw-list-item"><a href="https://be-tarask.wikipedia.org/wiki/%D0%91%D0%B0%D1%81%D1%8C%D0%BD%D1%96%D0%B9%D1%86%D1%8B" title="Басьнійцы – belarusiska (tarasjkevitsa)" lang="be-tarask" hreflang="be-tarask" data-title="Басьнійцы" data-language-autonym="Беларуская (тарашкевіца)" data-language-local-name="belarusiska (tarasjkevitsa)" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская (тарашкевіца)</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bg mw-list-item"><a href="https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%91%D0%BE%D1%88%D0%BD%D1%8F%D1%86%D0%B8" title="Бошняци – bulgariska" lang="bg" hreflang="bg" data-title="Бошняци" data-language-autonym="Български" data-language-local-name="bulgariska" class="interlanguage-link-target"><span>Български</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bs mw-list-item"><a href="https://bs.wikipedia.org/wiki/Bo%C5%A1njaci" title="Bošnjaci – bosniska" lang="bs" hreflang="bs" data-title="Bošnjaci" data-language-autonym="Bosanski" data-language-local-name="bosniska" class="interlanguage-link-target"><span>Bosanski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca mw-list-item"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Bosn%C3%ADacs" title="Bosníacs – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="Bosníacs" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target"><span>Català</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/Bos%C5%88%C3%A1ci" title="Bosňáci – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Bosňáci" data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target"><span>Čeština</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cy mw-list-item"><a href="https://cy.wikipedia.org/wiki/Bosniaciaid" title="Bosniaciaid – walesiska" lang="cy" hreflang="cy" data-title="Bosniaciaid" data-language-autonym="Cymraeg" data-language-local-name="walesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Cymraeg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-da mw-list-item"><a href="https://da.wikipedia.org/wiki/Bosniakker" title="Bosniakker – danska" lang="da" hreflang="da" data-title="Bosniakker" data-language-autonym="Dansk" data-language-local-name="danska" class="interlanguage-link-target"><span>Dansk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de mw-list-item"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/Bosniaken" title="Bosniaken – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Bosniaken" data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target"><span>Deutsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/Bosnialased" title="Bosnialased – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Bosnialased" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target"><span>Eesti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-el mw-list-item"><a href="https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%9C%CF%80%CE%BF%CF%83%CE%BD%CE%B9%CE%AC%CE%BA%CE%BF%CE%B9" title="Μποσνιάκοι – grekiska" lang="el" hreflang="el" data-title="Μποσνιάκοι" data-language-autonym="Ελληνικά" data-language-local-name="grekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ελληνικά</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en mw-list-item"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Bosniaks" title="Bosniaks – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="Bosniaks" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target"><span>English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es mw-list-item"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Bosn%C3%ADacos" title="Bosníacos – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Bosníacos" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target"><span>Español</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo mw-list-item"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Bosnoj" title="Bosnoj – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Bosnoj" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target"><span>Esperanto</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu mw-list-item"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Bosniako" title="Bosniako – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Bosniako" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target"><span>Euskara</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%B1%D8%AF%D9%85_%D8%A8%D9%88%D8%B3%D9%86%DB%8C%D8%A7%DB%8C%DB%8C" title="مردم بوسنیایی – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="مردم بوسنیایی" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target"><span>فارسی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr mw-list-item"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/Bosniaques" title="Bosniaques – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Bosniaques" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target"><span>Français</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fy mw-list-item"><a href="https://fy.wikipedia.org/wiki/Bosnyske_Moslims" title="Bosnyske Moslims – västfrisiska" lang="fy" hreflang="fy" data-title="Bosnyske Moslims" data-language-autonym="Frysk" data-language-local-name="västfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Frysk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gl mw-list-item"><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Pobo_bosn%C3%ADaco" title="Pobo bosníaco – galiciska" lang="gl" hreflang="gl" data-title="Pobo bosníaco" data-language-autonym="Galego" data-language-local-name="galiciska" class="interlanguage-link-target"><span>Galego</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%EB%B3%B4%EC%8A%88%EB%83%90%ED%81%AC%EC%9D%B8" title="보슈냐크인 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="보슈냐크인" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target"><span>한국어</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hy mw-list-item"><a href="https://hy.wikipedia.org/wiki/%D4%B2%D5%B8%D5%BD%D5%B6%D5%AB%D5%A1%D6%81%D5%AB%D5%B6%D5%A5%D6%80" title="Բոսնիացիներ – armeniska" lang="hy" hreflang="hy" data-title="Բոսնիացիներ" data-language-autonym="Հայերեն" data-language-local-name="armeniska" class="interlanguage-link-target"><span>Հայերեն</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hsb mw-list-item"><a href="https://hsb.wikipedia.org/wiki/Bosnjacy" title="Bosnjacy – högsorbiska" lang="hsb" hreflang="hsb" data-title="Bosnjacy" data-language-autonym="Hornjoserbsce" data-language-local-name="högsorbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hornjoserbsce</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr mw-list-item"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Bo%C5%A1njaci" title="Bošnjaci – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Bošnjaci" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hrvatski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-id mw-list-item"><a href="https://id.wikipedia.org/wiki/Orang_Bosnia" title="Orang Bosnia – indonesiska" lang="id" hreflang="id" data-title="Orang Bosnia" data-language-autonym="Bahasa Indonesia" data-language-local-name="indonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Indonesia</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Bosgnacchi" title="Bosgnacchi – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Bosgnacchi" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target"><span>Italiano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-he mw-list-item"><a href="https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%91%D7%95%D7%A1%D7%A0%D7%99%D7%90%D7%A7%D7%99%D7%9D" title="בוסניאקים – hebreiska" lang="he" hreflang="he" data-title="בוסניאקים" data-language-autonym="עברית" data-language-local-name="hebreiska" class="interlanguage-link-target"><span>עברית</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jv mw-list-item"><a href="https://jv.wikipedia.org/wiki/Wong_Bosnia" title="Wong Bosnia – javanesiska" lang="jv" hreflang="jv" data-title="Wong Bosnia" data-language-autonym="Jawa" data-language-local-name="javanesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Jawa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ka mw-list-item"><a href="https://ka.wikipedia.org/wiki/%E1%83%91%E1%83%9D%E1%83%A1%E1%83%9C%E1%83%98%E1%83%94%E1%83%9A%E1%83%94%E1%83%91%E1%83%98_(%E1%83%94%E1%83%A0%E1%83%98)" title="ბოსნიელები (ერი) – georgiska" lang="ka" hreflang="ka" data-title="ბოსნიელები (ერი)" data-language-autonym="ქართული" data-language-local-name="georgiska" class="interlanguage-link-target"><span>ქართული</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kk mw-list-item"><a href="https://kk.wikipedia.org/wiki/%D0%91%D0%BE%D1%81%D0%BD%D0%B8%D1%8F%D0%BB%D1%8B%D2%9B%D1%82%D0%B0%D1%80" title="Босниялықтар – kazakiska" lang="kk" hreflang="kk" data-title="Босниялықтар" data-language-autonym="Қазақша" data-language-local-name="kazakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Қазақша</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ku mw-list-item"><a href="https://ku.wikipedia.org/wiki/Bosnak" title="Bosnak – kurdiska" lang="ku" hreflang="ku" data-title="Bosnak" data-language-autonym="Kurdî" data-language-local-name="kurdiska" class="interlanguage-link-target"><span>Kurdî</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ky mw-list-item"><a href="https://ky.wikipedia.org/wiki/%D0%91%D0%BE%D1%88%D0%BD%D1%8F%D0%BA%D1%82%D0%B0%D1%80" title="Бошняктар – kirgiziska" lang="ky" hreflang="ky" data-title="Бошняктар" data-language-autonym="Кыргызча" data-language-local-name="kirgiziska" class="interlanguage-link-target"><span>Кыргызча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lv mw-list-item"><a href="https://lv.wikipedia.org/wiki/Bosnie%C5%A1i" title="Bosnieši – lettiska" lang="lv" hreflang="lv" data-title="Bosnieši" data-language-autonym="Latviešu" data-language-local-name="lettiska" class="interlanguage-link-target"><span>Latviešu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lt mw-list-item"><a href="https://lt.wikipedia.org/wiki/Bosniai" title="Bosniai – litauiska" lang="lt" hreflang="lt" data-title="Bosniai" data-language-autonym="Lietuvių" data-language-local-name="litauiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lietuvių</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hu mw-list-item"><a href="https://hu.wikipedia.org/wiki/Bosny%C3%A1kok" title="Bosnyákok – ungerska" lang="hu" hreflang="hu" data-title="Bosnyákok" data-language-autonym="Magyar" data-language-local-name="ungerska" class="interlanguage-link-target"><span>Magyar</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mk mw-list-item"><a href="https://mk.wikipedia.org/wiki/%D0%91%D0%BE%D1%88%D1%9A%D0%B0%D1%86%D0%B8" title="Бошњаци – makedonska" lang="mk" hreflang="mk" data-title="Бошњаци" data-language-autonym="Македонски" data-language-local-name="makedonska" class="interlanguage-link-target"><span>Македонски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arz mw-list-item"><a href="https://arz.wikipedia.org/wiki/%D8%A8%D8%B4%D9%86%D8%A7%D9%82" title="بشناق – egyptisk arabiska" lang="arz" hreflang="arz" data-title="بشناق" data-language-autonym="مصرى" data-language-local-name="egyptisk arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>مصرى</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ms mw-list-item"><a href="https://ms.wikipedia.org/wiki/Bosniak" title="Bosniak – malajiska" lang="ms" hreflang="ms" data-title="Bosniak" data-language-autonym="Bahasa Melayu" data-language-local-name="malajiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Melayu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Bosniakken" title="Bosniakken – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Bosniakken" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target"><span>Nederlands</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E3%83%9C%E3%82%B7%E3%83%A5%E3%83%8B%E3%83%A3%E3%82%AF%E4%BA%BA" title="ボシュニャク人 – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="ボシュニャク人" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target"><span>日本語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ce mw-list-item"><a href="https://ce.wikipedia.org/wiki/%D0%91%D0%BE%D1%81%D0%BD%D0%B8%D0%B9%D1%85%D0%BE%D0%B9" title="Боснийхой – tjetjenska" lang="ce" hreflang="ce" data-title="Боснийхой" data-language-autonym="Нохчийн" data-language-local-name="tjetjenska" class="interlanguage-link-target"><span>Нохчийн</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Bosnjaker" title="Bosnjaker – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Bosnjaker" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk bokmål</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uz mw-list-item"><a href="https://uz.wikipedia.org/wiki/Bosniyaliklar" title="Bosniyaliklar – uzbekiska" lang="uz" hreflang="uz" data-title="Bosniyaliklar" data-language-autonym="Oʻzbekcha / ўзбекча" data-language-local-name="uzbekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Oʻzbekcha / ўзбекча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pnb mw-list-item"><a href="https://pnb.wikipedia.org/wiki/%D8%A8%D9%88%D8%B3%D9%86%DB%8C%D8%A7%D8%A6%DB%8C_%D9%85%D8%B3%D9%84%D9%85" title="بوسنیائی مسلم – Western Punjabi" lang="pnb" hreflang="pnb" data-title="بوسنیائی مسلم" data-language-autonym="پنجابی" data-language-local-name="Western Punjabi" class="interlanguage-link-target"><span>پنجابی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl mw-list-item"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/Boszniacy" title="Boszniacy – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Boszniacy" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target"><span>Polski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt mw-list-item"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/Bosn%C3%ADacos" title="Bosníacos – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="Bosníacos" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Português</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kaa mw-list-item"><a href="https://kaa.wikipedia.org/wiki/Bosniyal%C4%B1lar" title="Bosniyalılar – karakalpakiska" lang="kaa" hreflang="kaa" data-title="Bosniyalılar" data-language-autonym="Qaraqalpaqsha" data-language-local-name="karakalpakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Qaraqalpaqsha</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ro mw-list-item"><a href="https://ro.wikipedia.org/wiki/Bosniaci" title="Bosniaci – rumänska" lang="ro" hreflang="ro" data-title="Bosniaci" data-language-autonym="Română" data-language-local-name="rumänska" class="interlanguage-link-target"><span>Română</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru mw-list-item"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%91%D0%BE%D1%81%D0%BD%D1%8F%D0%BA%D0%B8" title="Босняки – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="Босняки" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target"><span>Русский</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sco mw-list-item"><a href="https://sco.wikipedia.org/wiki/Bosniaks" title="Bosniaks – skotska" lang="sco" hreflang="sco" data-title="Bosniaks" data-language-autonym="Scots" data-language-local-name="skotska" class="interlanguage-link-target"><span>Scots</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sq mw-list-item"><a href="https://sq.wikipedia.org/wiki/Boshnjak%C3%ABt" title="Boshnjakët – albanska" lang="sq" hreflang="sq" data-title="Boshnjakët" data-language-autonym="Shqip" data-language-local-name="albanska" class="interlanguage-link-target"><span>Shqip</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-simple mw-list-item"><a href="https://simple.wikipedia.org/wiki/Bosniaks" title="Bosniaks – Simple English" lang="en-simple" hreflang="en-simple" data-title="Bosniaks" data-language-autonym="Simple English" data-language-local-name="Simple English" class="interlanguage-link-target"><span>Simple English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sk mw-list-item"><a href="https://sk.wikipedia.org/wiki/Bosniaci_(Moslimovia)" title="Bosniaci (Moslimovia) – slovakiska" lang="sk" hreflang="sk" data-title="Bosniaci (Moslimovia)" data-language-autonym="Slovenčina" data-language-local-name="slovakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenčina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sl mw-list-item"><a href="https://sl.wikipedia.org/wiki/Bo%C5%A1njaki" title="Bošnjaki – slovenska" lang="sl" hreflang="sl" data-title="Bošnjaki" data-language-autonym="Slovenščina" data-language-local-name="slovenska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenščina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cu mw-list-item"><a href="https://cu.wikipedia.org/wiki/%D0%91%D0%BE%D1%81%D0%BD%D1%8C%D1%86%D0%B8" title="Босньци – kyrkslaviska" lang="cu" hreflang="cu" data-title="Босньци" data-language-autonym="Словѣньскъ / ⰔⰎⰑⰂⰡⰐⰠⰔⰍⰟ" data-language-local-name="kyrkslaviska" class="interlanguage-link-target"><span>Словѣньскъ / ⰔⰎⰑⰂⰡⰐⰠⰔⰍⰟ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr mw-list-item"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%91%D0%BE%D1%88%D1%9A%D0%B0%D1%86%D0%B8" title="Бошњаци – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Бошњаци" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Српски / srpski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sh mw-list-item"><a href="https://sh.wikipedia.org/wiki/Bo%C5%A1njaci" title="Bošnjaci – serbokroatiska" lang="sh" hreflang="sh" data-title="Bošnjaci" data-language-autonym="Srpskohrvatski / српскохрватски" data-language-local-name="serbokroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Srpskohrvatski / српскохрватски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi mw-list-item"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Bosniakit" title="Bosniakit – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Bosniakit" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target"><span>Suomi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-th mw-list-item"><a href="https://th.wikipedia.org/wiki/%E0%B8%8A%E0%B8%B2%E0%B8%A7%E0%B8%9A%E0%B8%AD%E0%B8%AA%E0%B8%99%E0%B8%B5%E0%B9%81%E0%B8%AD%E0%B8%81" title="ชาวบอสนีแอก – thailändska" lang="th" hreflang="th" data-title="ชาวบอสนีแอก" data-language-autonym="ไทย" data-language-local-name="thailändska" class="interlanguage-link-target"><span>ไทย</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tg mw-list-item"><a href="https://tg.wikipedia.org/wiki/%D0%91%D1%83%D1%81%D0%BD%D0%B8%D2%B3%D0%BE" title="Бусниҳо – tadzjikiska" lang="tg" hreflang="tg" data-title="Бусниҳо" data-language-autonym="Тоҷикӣ" data-language-local-name="tadzjikiska" class="interlanguage-link-target"><span>Тоҷикӣ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/Bo%C5%9Fnaklar" title="Boşnaklar – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="Boşnaklar" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target"><span>Türkçe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%91%D0%BE%D1%81%D0%BD%D1%8F%D0%BA%D0%B8" title="Босняки – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Босняки" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target"><span>Українська</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ur mw-list-item"><a href="https://ur.wikipedia.org/wiki/%D8%A8%D9%88%D8%B3%D9%86%DB%8C%D8%A7%D8%A6%DB%8C_%D9%85%D8%B3%D9%84%D9%85" title="بوسنیائی مسلم – urdu" lang="ur" hreflang="ur" data-title="بوسنیائی مسلم" data-language-autonym="اردو" data-language-local-name="urdu" class="interlanguage-link-target"><span>اردو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vi mw-list-item"><a href="https://vi.wikipedia.org/wiki/Ng%C6%B0%E1%BB%9Di_Bosniak" title="Người Bosniak – vietnamesiska" lang="vi" hreflang="vi" data-title="Người Bosniak" data-language-autonym="Tiếng Việt" data-language-local-name="vietnamesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Tiếng Việt</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wuu mw-list-item"><a href="https://wuu.wikipedia.org/wiki/%E6%B3%A2%E4%BB%80%E5%B0%BC%E4%BA%9A%E5%85%8B%E4%BA%BA" title="波什尼亚克人 – wu" lang="wuu" hreflang="wuu" data-title="波什尼亚克人" data-language-autonym="吴语" data-language-local-name="wu" class="interlanguage-link-target"><span>吴语</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-yue mw-list-item"><a href="https://zh-yue.wikipedia.org/wiki/%E6%B3%A2%E6%96%AF%E5%B0%BC%E4%BA%9E%E5%85%8B%E4%BA%BA" title="波斯尼亞克人 – kantonesiska" lang="yue" hreflang="yue" data-title="波斯尼亞克人" data-language-autonym="粵語" data-language-local-name="kantonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>粵語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E6%B3%A2%E5%A3%AB%E5%B0%BC%E4%BA%9E%E5%85%8B%E4%BA%BA" title="波士尼亞克人 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="波士尼亞克人" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target"><span>中文</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bew mw-list-item"><a href="https://bew.wikipedia.org/wiki/Orang_Bosniak" title="Orang Bosniak – betawiska" lang="bew" hreflang="bew" data-title="Orang Bosniak" data-language-autonym="Betawi" data-language-local-name="betawiska" class="interlanguage-link-target"><span>Betawi</span></a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><span class="wb-langlinks-edit wb-langlinks-link"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q940348#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></span></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Bosniaker" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c"><span>Artikel</span></a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Bosniaker" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">svenska</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Bosniaker"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">Verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Bosniaker"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=history"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Bosniaker" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j"><span>Sidor som länkar hit</span></a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Bosniaker" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k"><span>Relaterade ändringar</span></a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&oldid=56301621" title="Permanent länk till den här versionen av sidan"><span>Permanent länk</span></a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=info" title="Mer information om denna sida"><span>Sidinformation</span></a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Bosniaker&id=56301621&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens"><span>Använd som referens</span></a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FBosniaker"><span>Hämta förkortad url</span></a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FBosniaker"><span>Ladda ner QR-kod</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Bosniaker"><span>Skapa en bok</span></a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Bosniaker&action=show-download-screen"><span>Ladda ned som PDF</span></a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p"><span>Utskriftsvänlig version</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Bosniaks" hreflang="en"><span>Commons</span></a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q940348" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g"><span>Wikidata-objekt</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><div class="noexcerpt noprint hanvisning_bas hatnote"> <dl><dd><i>Ej att förväxla med <a href="/wiki/Bosnier" title="Bosnier">Bosnier</a>.</i></dd></dl></div> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r53696904">.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton button,.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}</style> <table class="infobox" cellspacing="5" style="width: 22em; text-align: center; font-size: 88%; line-height: 1.5em"> <caption style="font-size: larger; font-weight: bold">Bosniaker<br /><i>Bošnjaci</i> </caption> <tbody><tr> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Coat_of_arms_of_Bosnia_and_Herzegovina_(1992%E2%80%931998).svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/24/Coat_of_arms_of_Bosnia_and_Herzegovina_%281992%E2%80%931998%29.svg/50px-Coat_of_arms_of_Bosnia_and_Herzegovina_%281992%E2%80%931998%29.svg.png" decoding="async" width="50" height="67" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/24/Coat_of_arms_of_Bosnia_and_Herzegovina_%281992%E2%80%931998%29.svg/75px-Coat_of_arms_of_Bosnia_and_Herzegovina_%281992%E2%80%931998%29.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/24/Coat_of_arms_of_Bosnia_and_Herzegovina_%281992%E2%80%931998%29.svg/100px-Coat_of_arms_of_Bosnia_and_Herzegovina_%281992%E2%80%931998%29.svg.png 2x" data-file-width="530" data-file-height="710" /></a></span> </td></tr> <tr> <td> </td></tr> <tr> <td><table border="0" align="center"> <tbody><tr><td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Moln%C3%A1r_Elisabeth_and_Mary_on_the_coronation_of_Cherles_II_of_Hungary_(cropped).png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/33/Moln%C3%A1r_Elisabeth_and_Mary_on_the_coronation_of_Cherles_II_of_Hungary_%28cropped%29.png/75px-Moln%C3%A1r_Elisabeth_and_Mary_on_the_coronation_of_Cherles_II_of_Hungary_%28cropped%29.png" decoding="async" width="75" height="94" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/33/Moln%C3%A1r_Elisabeth_and_Mary_on_the_coronation_of_Cherles_II_of_Hungary_%28cropped%29.png/113px-Moln%C3%A1r_Elisabeth_and_Mary_on_the_coronation_of_Cherles_II_of_Hungary_%28cropped%29.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/33/Moln%C3%A1r_Elisabeth_and_Mary_on_the_coronation_of_Cherles_II_of_Hungary_%28cropped%29.png/150px-Moln%C3%A1r_Elisabeth_and_Mary_on_the_coronation_of_Cherles_II_of_Hungary_%28cropped%29.png 2x" data-file-width="177" data-file-height="221" /></a></span></td> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Gazi_husrev_beg.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/09/Gazi_husrev_beg.png/67px-Gazi_husrev_beg.png" decoding="async" width="67" height="90" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/09/Gazi_husrev_beg.png/101px-Gazi_husrev_beg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/09/Gazi_husrev_beg.png/134px-Gazi_husrev_beg.png 2x" data-file-width="180" data-file-height="241" /></a></span></td> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Umihana_%C4%8Cuvidina_cropped.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Umihana_%C4%8Cuvidina_cropped.jpg/66px-Umihana_%C4%8Cuvidina_cropped.jpg" decoding="async" width="66" height="90" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Umihana_%C4%8Cuvidina_cropped.jpg/99px-Umihana_%C4%8Cuvidina_cropped.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Umihana_%C4%8Cuvidina_cropped.jpg/132px-Umihana_%C4%8Cuvidina_cropped.jpg 2x" data-file-width="169" data-file-height="230" /></a></span></td> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Ivan_franjo_jukic.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/38/Ivan_franjo_jukic.jpg/67px-Ivan_franjo_jukic.jpg" decoding="async" width="67" height="90" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/38/Ivan_franjo_jukic.jpg/101px-Ivan_franjo_jukic.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/38/Ivan_franjo_jukic.jpg/135px-Ivan_franjo_jukic.jpg 2x" data-file-width="1056" data-file-height="1406" /></a></span></td> </tr> <tr> <td><div style="background-color:#fee8ab"><small><b><a href="/wiki/Elisabet_av_Bosnien" title="Elisabet av Bosnien">Elisabet av Bosnien</a></b></small></div></td> <td><div style="background-color:#fee8ab"><small><b><a href="/w/index.php?title=Gazi_Husrev-beg&action=edit&redlink=1" class="new" title="Gazi Husrev-beg [inte skriven än]">Gazi Husrev-beg</a></b></small></div></td> <td><div style="background-color:#fee8ab"><small><b><a href="/wiki/Umihana_%C4%8Cuvidina" title="Umihana Čuvidina">Umihana Čuvidina</a></b></small></div></td> <td><div style="background-color:#fee8ab"><small><b><a href="/wiki/Ivan_Franjo_Juki%C4%87" title="Ivan Franjo Jukić">Ivan Franjo Jukić</a></b></small></div></td> </tr> <tr><td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Husein_Grada%C5%A1%C4%8Devi%C4%87.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Husein_Grada%C5%A1%C4%8Devi%C4%87.jpg/54px-Husein_Grada%C5%A1%C4%8Devi%C4%87.jpg" decoding="async" width="54" height="90" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Husein_Grada%C5%A1%C4%8Devi%C4%87.jpg/82px-Husein_Grada%C5%A1%C4%8Devi%C4%87.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Husein_Grada%C5%A1%C4%8Devi%C4%87.jpg/109px-Husein_Grada%C5%A1%C4%8Devi%C4%87.jpg 2x" data-file-width="337" data-file-height="555" /></a></span></td> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Mehmed-beg_Kapetanovic_Ljubusak.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e7/Mehmed-beg_Kapetanovic_Ljubusak.jpg/70px-Mehmed-beg_Kapetanovic_Ljubusak.jpg" decoding="async" width="70" height="82" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e7/Mehmed-beg_Kapetanovic_Ljubusak.jpg/105px-Mehmed-beg_Kapetanovic_Ljubusak.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e7/Mehmed-beg_Kapetanovic_Ljubusak.jpg/140px-Mehmed-beg_Kapetanovic_Ljubusak.jpg 2x" data-file-width="377" data-file-height="443" /></a></span></td> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Safvet_beg_Ba%C5%A1agi%C4%87.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f2/Safvet_beg_Ba%C5%A1agi%C4%87.jpg/68px-Safvet_beg_Ba%C5%A1agi%C4%87.jpg" decoding="async" width="68" height="90" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f2/Safvet_beg_Ba%C5%A1agi%C4%87.jpg/102px-Safvet_beg_Ba%C5%A1agi%C4%87.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f2/Safvet_beg_Ba%C5%A1agi%C4%87.jpg/136px-Safvet_beg_Ba%C5%A1agi%C4%87.jpg 2x" data-file-width="650" data-file-height="860" /></a></span></td> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Mehmed_Spaho_cropped.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/75/Mehmed_Spaho_cropped.jpg/67px-Mehmed_Spaho_cropped.jpg" decoding="async" width="67" height="90" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/75/Mehmed_Spaho_cropped.jpg/100px-Mehmed_Spaho_cropped.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/75/Mehmed_Spaho_cropped.jpg/133px-Mehmed_Spaho_cropped.jpg 2x" data-file-width="143" data-file-height="193" /></a></span></td> </tr> <tr> <td><div style="background-color:#fee8ab"><small><b><a href="/wiki/Husein_Grada%C5%A1%C4%8Devi%C4%87" title="Husein Gradaščević">Husein Gradaščević</a></b></small></div></td> <td><div style="background-color:#fee8ab"><small><b><a href="/wiki/Mehmed-beg_Kapetanovi%C4%87_Ljubu%C5%A1ak" title="Mehmed-beg Kapetanović Ljubušak">Mehmed-beg Kapetanović Ljubušak</a></b></small></div></td> <td><div style="background-color:#fee8ab"><small><b><a href="/wiki/Safvet-beg_Ba%C5%A1agi%C4%87" title="Safvet-beg Bašagić">Safvet-beg Bašagić</a></b></small></div></td> <td><div style="background-color:#fee8ab"><small><b><a href="/wiki/Mehmed_Spaho" title="Mehmed Spaho">Mehmed Spaho</a></b></small></div></td> </tr> <tr><td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Izetbegovic.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b2/Izetbegovic.jpg/63px-Izetbegovic.jpg" decoding="async" width="63" height="90" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b2/Izetbegovic.jpg/95px-Izetbegovic.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b2/Izetbegovic.jpg/126px-Izetbegovic.jpg 2x" data-file-width="374" data-file-height="532" /></a></span></td> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Jasmila_Zbanic_KVIFF.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6b/Jasmila_Zbanic_KVIFF.jpg/70px-Jasmila_Zbanic_KVIFF.jpg" decoding="async" width="70" height="90" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6b/Jasmila_Zbanic_KVIFF.jpg/105px-Jasmila_Zbanic_KVIFF.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6b/Jasmila_Zbanic_KVIFF.jpg/140px-Jasmila_Zbanic_KVIFF.jpg 2x" data-file-width="2624" data-file-height="3360" /></a></span></td> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:20150331_2026_AUT_BIH_2177_Edin_D%C5%BEeko.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a5/20150331_2026_AUT_BIH_2177_Edin_D%C5%BEeko.jpg/60px-20150331_2026_AUT_BIH_2177_Edin_D%C5%BEeko.jpg" decoding="async" width="60" height="90" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a5/20150331_2026_AUT_BIH_2177_Edin_D%C5%BEeko.jpg/120px-20150331_2026_AUT_BIH_2177_Edin_D%C5%BEeko.jpg 1.5x" data-file-width="660" data-file-height="992" /></a></span></td> </tr> <tr> <td><div style="background-color:#fee8ab"><small><b><a href="/wiki/Alija_Izetbegovi%C4%87" title="Alija Izetbegović">Alija Izetbegović</a></b></small></div></td> <td><div style="background-color:#fee8ab"><small><b><a href="/wiki/Jasmila_%C5%BDbani%C4%87" title="Jasmila Žbanić">Jasmila Žbanić</a></b></small></div></td> <td><div style="background-color:#fee8ab"><small><b><a href="/wiki/Edin_D%C5%BEeko" title="Edin Džeko">Edin Džeko</a></b></small></div></td> </tr> <tr class="mw-empty-elt"> </tr></tbody></table> </td></tr> <tr> <td> </td></tr> <tr> <th style="background-color: #b0c4de">Regioner med betydande antal </th></tr> <tr> <td> <table align="center" style="width: 100%; background: transparent; line-height: 12pt; text-align: left; font-size: 95%;"> <tbody><tr> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Flag_of_Bosnia_and_Herzegovina.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bf/Flag_of_Bosnia_and_Herzegovina.svg/20px-Flag_of_Bosnia_and_Herzegovina.svg.png" decoding="async" width="20" height="10" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bf/Flag_of_Bosnia_and_Herzegovina.svg/30px-Flag_of_Bosnia_and_Herzegovina.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bf/Flag_of_Bosnia_and_Herzegovina.svg/40px-Flag_of_Bosnia_and_Herzegovina.svg.png 2x" data-file-width="800" data-file-height="400" /></a></span> <a href="/wiki/Bosnien-Hercegovina" class="mw-redirect" title="Bosnien-Hercegovina">Bosnien-Hercegovina</a>: </td> <td style="text-align: right">1 805 910 – 2 320 665<sup id="cite_ref-1" class="reference"><a href="#cite_note-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-2" class="reference"><a href="#cite_note-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> (1996) </td> <td> </td></tr> <tr> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Flag_of_Serbia.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/ff/Flag_of_Serbia.svg/20px-Flag_of_Serbia.svg.png" decoding="async" width="20" height="13" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/ff/Flag_of_Serbia.svg/30px-Flag_of_Serbia.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/ff/Flag_of_Serbia.svg/40px-Flag_of_Serbia.svg.png 2x" data-file-width="1350" data-file-height="900" /></a></span> <a href="/wiki/Serbien" title="Serbien">Serbien</a> och <span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Flag_of_Montenegro.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/64/Flag_of_Montenegro.svg/20px-Flag_of_Montenegro.svg.png" decoding="async" width="20" height="10" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/64/Flag_of_Montenegro.svg/30px-Flag_of_Montenegro.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/64/Flag_of_Montenegro.svg/40px-Flag_of_Montenegro.svg.png 2x" data-file-width="1200" data-file-height="600" /></a></span> <a href="/wiki/Montenegro" title="Montenegro">Montenegro</a> </td> <td style="text-align: right">245 000 </td> <td> </td></tr> <tr> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Flag_of_Germany.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/ba/Flag_of_Germany.svg/20px-Flag_of_Germany.svg.png" decoding="async" width="20" height="12" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/ba/Flag_of_Germany.svg/30px-Flag_of_Germany.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/ba/Flag_of_Germany.svg/40px-Flag_of_Germany.svg.png 2x" data-file-width="1000" data-file-height="600" /></a></span> <a href="/wiki/Tyskland" title="Tyskland">Tyskland</a> </td> <td style="text-align: right">150 000 </td> <td> </td></tr> <tr> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Flag_of_the_United_States.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a4/Flag_of_the_United_States.svg/20px-Flag_of_the_United_States.svg.png" decoding="async" width="20" height="11" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a4/Flag_of_the_United_States.svg/30px-Flag_of_the_United_States.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a4/Flag_of_the_United_States.svg/40px-Flag_of_the_United_States.svg.png 2x" data-file-width="1235" data-file-height="650" /></a></span> <a href="/wiki/USA" title="USA">USA</a> </td> <td style="text-align: right">98 000 </td> <td> </td></tr> <tr> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Flag_of_Austria.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Flag_of_Austria.svg/20px-Flag_of_Austria.svg.png" decoding="async" width="20" height="13" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Flag_of_Austria.svg/30px-Flag_of_Austria.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Flag_of_Austria.svg/40px-Flag_of_Austria.svg.png 2x" data-file-width="900" data-file-height="600" /></a></span> <a href="/wiki/%C3%96sterrike" title="Österrike">Österrike</a> </td> <td style="text-align: right">95 000 </td> <td> </td></tr> <tr> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Flag_of_Sweden.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Flag_of_Sweden.svg/20px-Flag_of_Sweden.svg.png" decoding="async" width="20" height="13" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Flag_of_Sweden.svg/30px-Flag_of_Sweden.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Flag_of_Sweden.svg/40px-Flag_of_Sweden.svg.png 2x" data-file-width="1600" data-file-height="1000" /></a></span> <a href="/wiki/Sverige" title="Sverige">Sverige</a> </td> <td style="text-align: right">80 000 </td> <td> </td></tr> <tr> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Flag_of_Australia.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b9/Flag_of_Australia.svg/20px-Flag_of_Australia.svg.png" decoding="async" width="20" height="10" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b9/Flag_of_Australia.svg/30px-Flag_of_Australia.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b9/Flag_of_Australia.svg/40px-Flag_of_Australia.svg.png 2x" data-file-width="1280" data-file-height="640" /></a></span> <a href="/wiki/Australien" title="Australien">Australien</a> </td> <td style="text-align: right">50 000 </td> <td> </td></tr> <tr> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Flag_of_Switzerland.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f3/Flag_of_Switzerland.svg/20px-Flag_of_Switzerland.svg.png" decoding="async" width="20" height="20" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f3/Flag_of_Switzerland.svg/30px-Flag_of_Switzerland.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f3/Flag_of_Switzerland.svg/40px-Flag_of_Switzerland.svg.png 2x" data-file-width="512" data-file-height="512" /></a></span> <a href="/wiki/Schweiz" title="Schweiz">Schweiz</a> </td> <td style="text-align: right">45 000 </td> <td> </td></tr> <tr> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Flag_of_Slovenia.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f0/Flag_of_Slovenia.svg/20px-Flag_of_Slovenia.svg.png" decoding="async" width="20" height="10" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f0/Flag_of_Slovenia.svg/30px-Flag_of_Slovenia.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f0/Flag_of_Slovenia.svg/40px-Flag_of_Slovenia.svg.png 2x" data-file-width="1200" data-file-height="600" /></a></span> <a href="/wiki/Slovenien" title="Slovenien">Slovenien</a> </td> <td style="text-align: right">38 000 </td> <td> </td></tr> <tr> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Flag_of_Croatia.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1b/Flag_of_Croatia.svg/20px-Flag_of_Croatia.svg.png" decoding="async" width="20" height="10" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1b/Flag_of_Croatia.svg/30px-Flag_of_Croatia.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1b/Flag_of_Croatia.svg/40px-Flag_of_Croatia.svg.png 2x" data-file-width="1200" data-file-height="600" /></a></span> <a href="/wiki/Kroatien" title="Kroatien">Kroatien</a> </td> <td style="text-align: right">31 479<sup id="cite_ref-dzsinv2011_3-0" class="reference"><a href="#cite_note-dzsinv2011-3"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </td> <td> </td></tr> <tr> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Flag_of_Canada.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/Flag_of_Canada.svg/20px-Flag_of_Canada.svg.png" decoding="async" width="20" height="10" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/Flag_of_Canada.svg/30px-Flag_of_Canada.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/Flag_of_Canada.svg/40px-Flag_of_Canada.svg.png 2x" data-file-width="1200" data-file-height="600" /></a></span> <a href="/wiki/Kanada" title="Kanada">Kanada</a> </td> <td style="text-align: right">21 000 </td> <td> </td></tr> <tr> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Flag_of_Denmark.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9c/Flag_of_Denmark.svg/20px-Flag_of_Denmark.svg.png" decoding="async" width="20" height="15" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9c/Flag_of_Denmark.svg/30px-Flag_of_Denmark.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9c/Flag_of_Denmark.svg/40px-Flag_of_Denmark.svg.png 2x" data-file-width="512" data-file-height="387" /></a></span> <a href="/wiki/Danmark" title="Danmark">Danmark</a> </td> <td style="text-align: right">20 000 </td> <td> </td></tr> <tr> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Flag_of_North_Macedonia.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/79/Flag_of_North_Macedonia.svg/20px-Flag_of_North_Macedonia.svg.png" decoding="async" width="20" height="10" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/79/Flag_of_North_Macedonia.svg/30px-Flag_of_North_Macedonia.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/79/Flag_of_North_Macedonia.svg/40px-Flag_of_North_Macedonia.svg.png 2x" data-file-width="1200" data-file-height="600" /></a></span> <a href="/wiki/Nordmakedonien" title="Nordmakedonien">Nordmakedonien</a> </td> <td style="text-align: right">17 000 </td> <td> </td></tr> <tr> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Flag_of_Norway.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d9/Flag_of_Norway.svg/20px-Flag_of_Norway.svg.png" decoding="async" width="20" height="15" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d9/Flag_of_Norway.svg/30px-Flag_of_Norway.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d9/Flag_of_Norway.svg/40px-Flag_of_Norway.svg.png 2x" data-file-width="512" data-file-height="372" /></a></span> <a href="/wiki/Norge" title="Norge">Norge</a> </td> <td style="text-align: right">15 000 </td> <td> </td></tr> </tbody></table> </td></tr> <tr> <th style="background-color: #b0c4de">Språk </th></tr> <tr> <td> <p><span class="flagicon"><span class="mw-image-border" typeof="mw:File"><a href="/wiki/Bosnien_och_Hercegovina" title="Bosnien och Hercegovina"><img alt="Bosnien och Hercegovina" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/35/Flag_of_Bosnia_and_Herzegovina_%281992%E2%80%931998%29.svg/22px-Flag_of_Bosnia_and_Herzegovina_%281992%E2%80%931998%29.svg.png" decoding="async" width="22" height="11" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/35/Flag_of_Bosnia_and_Herzegovina_%281992%E2%80%931998%29.svg/33px-Flag_of_Bosnia_and_Herzegovina_%281992%E2%80%931998%29.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/35/Flag_of_Bosnia_and_Herzegovina_%281992%E2%80%931998%29.svg/44px-Flag_of_Bosnia_and_Herzegovina_%281992%E2%80%931998%29.svg.png 2x" data-file-width="1000" data-file-height="500" /></a></span></span> <a href="/wiki/Bosniska" title="Bosniska">Bosniska</a> </p> </td></tr> <tr> <th style="background-color: #b0c4de">Religion </th></tr> <tr> <td> <p>78,3% <a href="/wiki/Sunnimuslimer" class="mw-redirect" title="Sunnimuslimer">sunnimuslimer</a><sup id="cite_ref-MV365_4-0" class="reference"><a href="#cite_note-MV365-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>21,7% <a href="/wiki/Ateister" class="mw-redirect" title="Ateister">ateister</a>, <a href="/wiki/Agnostiker" class="mw-redirect" title="Agnostiker">agnostiker</a> och <a href="/wiki/Deism" title="Deism">deister</a><sup id="cite_ref-MV365_4-1" class="reference"><a href="#cite_note-MV365-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> </td></tr> <tr> <th style="background-color: #b0c4de">Besläktade folkgrupper </th></tr> <tr> <td> <p><a href="/wiki/Serber" title="Serber">serber</a>, <a href="/wiki/Kroater" title="Kroater">kroater</a>, <a href="/wiki/Slovener" title="Slovener">slovener</a> och andra <a href="/wiki/Slaver" title="Slaver">slaviska folkgrupper</a>.<sup id="cite_ref-5" class="reference"><a href="#cite_note-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> </td></tr> </tbody></table> <p><b>Bosniaker</b> (<a href="/wiki/Bosniska" title="Bosniska">bosniska</a>: <i>Bošnjaci</i>) är en <a href="/wiki/Sydslaver" title="Sydslaver">sydslavisk</a> folkgrupp som huvudsakligen bor i <a href="/wiki/Bosnien-Hercegovina" class="mw-redirect" title="Bosnien-Hercegovina">Bosnien-Hercegovina</a> och i regionen <a href="/wiki/Sand%C5%BEak" title="Sandžak">Sandžak</a>, vilken ingår i både <a href="/wiki/Serbien" title="Serbien">Serbien</a> och <a href="/wiki/Montenegro" title="Montenegro">Montenegro</a>. Det finns uppskattningsvis 3,5 miljoner bosniaker runtom i världen. Bosniaker brukar karakteriseras av sin anknytning till den historiska regionen <a href="/wiki/Bosnien" title="Bosnien">Bosnien</a>, av att traditionellt bekänna sig till <a href="/wiki/Islam" title="Islam">islam</a> sedan <a href="/wiki/1400-talet" title="1400-talet">1400-</a> och <a href="/wiki/1500-talet" title="1500-talet">1500-talet</a> samt gemensamhet gällande kultur och språk. Det finns även bosniaker som bor i Turkiet och som idag är en minoritet i landet, det är bosniaker som flyttade till <a href="/wiki/Turkiet" title="Turkiet">Turkiet</a> i början av 1900-talet. I dag finns det cirka 8–10 miljoner turkbosniaker i Turkiet. </p><p>Folkgruppen bosniaker skall ej förväxlas med termen <a href="/wiki/Bosnier" title="Bosnier">bosnier</a>. Bosnier är ett samlingsbegrepp för personer av bosnisk nationalitet, oavsett etnisk tillhörighet och omfattar även andra folkgrupper som till exempel <a href="/wiki/Bosnienkroater" class="mw-redirect" title="Bosnienkroater">bosnienkroater</a> och <a href="/wiki/Bosnienserber" class="mw-redirect" title="Bosnienserber">bosnienserber</a>. Därför betecknas bosniaker från områden utanför Bosnien ej som bosnier. </p> <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Översikt"><span id=".C3.96versikt"></span>Översikt</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Översikt" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Översikt"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Efter <a href="/wiki/Bosnienkriget" title="Bosnienkriget">Bosnienkriget</a> har det ej genomförts någon officiell befolkningsundersökning, men enligt uppskattningar utgör bosniaker 48 procent av befolkningen i Bosnien-Hercegovina. Dock är endast 40 procent av landets befolkning troende <a href="/wiki/Muslimer" title="Muslimer">muslimer</a>.<sup id="cite_ref-6" class="reference"><a href="#cite_note-6"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>6<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vid en jugoslavisk opinionsundersökning från 1988 deklarerade sig endast 37,3 procent av Bosniens <i>etniska muslimer</i> som troende.<sup id="cite_ref-MV365_4-2" class="reference"><a href="#cite_note-MV365-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Efter Bosnien och Hercegovinas självständighetsförklaring och det krig som rådde i början och mitten av 1990-talet, ökade antalet religiösa bosniaker i landet, och en annan opinionsundersökning från år 1998 visar att 78,3 procent av dem var troende muslimer.<sup id="cite_ref-MV365_4-3" class="reference"><a href="#cite_note-MV365-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Även termen <i><a href="/wiki/Bosnier" title="Bosnier">bosnier</a></i> används för att referera till bosniaker,<sup id="cite_ref-7" class="reference"><a href="#cite_note-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> men detta är missvisande eftersom alla invånare i Bosnien-Hercegovina kan kallas bosnier oavsett etnisk tillhörighet. Det finns idag omkring två miljoner bosniaker som lever på <a href="/wiki/Balkan" class="mw-redirect" title="Balkan">Balkan</a>. Till detta kommer en stor <a href="/wiki/Diaspora" title="Diaspora">diaspora</a> i övriga världen. Större populationer finns exempelvis i <a href="/wiki/Turkiet" title="Turkiet">Turkiet</a>, <a href="/wiki/Sverige" title="Sverige">Sverige</a>, <a href="/wiki/Tyskland" title="Tyskland">Tyskland</a>, <a href="/wiki/USA" title="USA">USA</a> och i <a href="/wiki/%C3%96sterrike" title="Österrike">Österrike</a>. Både inom regionen (Bosnien och Hercegovina och i <a href="/wiki/Sand%C5%BEak" title="Sandžak">Sandžak</a>), samt i resten av världen, är bosniakerna ofta kända för sin unika kultur, som har påverkats av både den västerländska och orientaliska civilisationen och skolbildningar under loppet av sin historia. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Demografi_och_etnisk_renässans"><span id="Demografi_och_etnisk_ren.C3.A4ssans"></span>Demografi och etnisk renässans</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Demografi och etnisk renässans" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Demografi och etnisk renässans"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>En storskalig migration under <a href="/wiki/Bosnienkriget" title="Bosnienkriget">Bosnienkriget</a> på <a href="/wiki/1990-talet" title="1990-talet">1990-talet</a> har orsakat stora demografiska skiftningar. 2013 gjordes första folkräkningen efter kriget. Och under sommaren 2016 stod det klart att över hälften av landets befolkning, 51 procent, av Bosnien och Hercegovinas befolkning var Bosniaker (muslimer). Varav i Federationen fanns 73 procent och i Republika Srpska 8 procent. Bosniakerna utgör majoriteten av landets befolkning.<sup id="cite_ref-ref_1_8-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_1-8"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>8<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. </p> <figure class="mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Berberov_salon_3.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Berberov_salon_3.jpg/220px-Berberov_salon_3.jpg" decoding="async" width="220" height="165" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Berberov_salon_3.jpg/330px-Berberov_salon_3.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Berberov_salon_3.jpg/440px-Berberov_salon_3.jpg 2x" data-file-width="1600" data-file-height="1200" /></a><figcaption>Det bosniakiska institutet i Sarajevo, etablerat av en av de mest framstående bosniakiska intellektuella under 1900-talet, Adil Zulfikarpašić, är en odyssé av stora konstsamlingar som sammanfattar ett brett spektrum av bosniakernas kultur och historia.</figcaption></figure> <p>Den allmänt accepterade definitionen av bosniakerna är att de är <i>slaviska muslimer</i> som mestadels befolkar områdena som utgjorde det forna <a href="/wiki/Jugoslavien" title="Jugoslavien">Jugoslavien</a> och som i första hand identifierar sig med Bosnien och Hercegovina som sitt etniska moderland. Dock kan individer hålla sina egna personliga tolkningar också. Andra anser att alla slaviska muslimer i det f.d. Jugoslavien (dvs. inklusive <a href="/wiki/Goraner" title="Goraner">Goraner</a>) ska vara bosniaker.<sup id="cite_ref-9" class="reference"><a href="#cite_note-9"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>I det serbdominerade Jugoslavien<sup id="cite_ref-10" class="reference"><a href="#cite_note-10"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>10<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, till skillnad från det föregående <a href="/wiki/%C3%96sterrike-Ungern" title="Österrike-Ungern">österrikisk-ungerska imperiet</a><sup id="cite_ref-11" class="reference"><a href="#cite_note-11"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>11<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, erkändes bosniak ej som etnisk benämning.<sup id="cite_ref-Kostić2007_12-0" class="reference"><a href="#cite_note-Kostić2007-12"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>12<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Som en kompromiss hade Jugoslaviens författning år <a href="/wiki/1968" title="1968">1968</a> erkänt bosnienmuslimernas nationella status, dock inte som bosniaker utan som ”etniska muslimer”. Dessförinnan hade den stora majoriteten av Bosniens muslimska befolkning deklarerat sig antingen som <i>ospecificerade etniska muslimer</i>, eller - i mindre utsträckning - <i>ospecificerade etniska jugoslaver</i>. De andra tillgängliga alternativen var <i>muslimska serber</i> eller <i>muslimska kroater</i>. Denna politik ansågs av de flesta bosniaker som försummande och marginalisering av deras identitet, eftersom begreppet i sig ger upphov till en beskrivning av bosniaker som en religiös och inte en etnisk grupp. För att citera den <a href="/wiki/Socialistiska_republiken_Bosnien_och_Hercegovina" title="Socialistiska republiken Bosnien och Hercegovina">Socialistiska republiken Bosnien och Hercegovinas</a> president Hamdija Pozderac, under en diskussion med <a href="/wiki/Josip_Broz_Tito" title="Josip Broz Tito">Josip Broz Tito</a> år 1971, om de konstitutionella förändringarna med de nyligen erkända <i>etniska muslimerna</i>: ”De tillåter inte bosniskhet men de erbjuder muslimskhet. Vi skall acceptera deras erbjudande, även om namnet är fel, men, med den skall vi starta processen.” När Bosnien förklarade sig självständigt från Jugoslavien år <a href="/wiki/1992" title="1992">1992</a>, började de flesta människor som hade benämnt sig som <i>etniska muslimer</i> att åter själv benämna sig som bosniaker. I september år 1993 återinfördes officiellt, under den andra bosniska kongressen (<a href="/wiki/Bosniska" title="Bosniska">bosniska</a>: Drugi bošnjački Sabor), det historiska namnet bosniaker.<sup id="cite_ref-13" class="reference"><a href="#cite_note-13"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>13<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>I andra f.d. jugoslaviska länder med en betydande sydslavisk muslimsk befolkning har antagandet av en bosniakisk definition varit mindre konsekvent. Effekterna av detta fenomen kan bäst ses i <a href="/wiki/Montenegro" title="Montenegro">Montenegros</a> folkräkning från år 2003, där 48 184 registrerades som bosniaker och 28 714 som <i>etniska muslimer</i>. Även om Montenegros slaviska muslimer utgör en etnisk gemenskap med en gemensam kultur och historia, är samfundet mer eller mindre uppdelat mellan folk som anser sig vara bosniaker (dvs. de som godkänner en etnisk bosniakisk identitet) och de som enbart anser sig vara <i>etniska muslimer</i>.<sup id="cite_ref-14" class="reference"><a href="#cite_note-14"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>14<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> På samma sätt har en hel del slaviska muslimer en annan etnisk identitet, förutom den bosniakiska. I Kroatiens folkräkning från år 2011 förklarade sig 9 647 muslimer som etniska <a href="/wiki/Kroater" title="Kroater">kroater</a>.<sup id="cite_ref-15" class="reference"><a href="#cite_note-15"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>15<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Även i Bosnien och Hercegovina existerar en etnisk uppdelning bland landets muslimska befolkning, där många endast godkänner den bosniska identiteten i en etnisk bemärkning (en situation som är någorlunda jämförbart med det <i>jugoslaviska</i> alternativet under den socialistiska perioden). Men sådana människor omfattar en minoritet (även i länder som Montenegro, där det är en viktig fråga), medan det stora flertalet slaviska muslimer i det forna Jugoslavien har deklarerat sig själva som etniska bosniaker. </p><p>Enligt folkräkningen från 2013 var 50,11 procent bosniaker, 30 procent serber, 15,0 procent kroater och 0,6 procent övriga<sup id="cite_ref-ref_1_8-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_1-8"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>8<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. <i>Federationen BiH</i> befolkas av cirka 73 procent bosniaker, 23 procent kroater och cirka 4 procent serber, den andra entiteten <i>Republika Srpska</i> befolkas av 88  procent serber, 8 procent bosniaker och 2 procent kroater och <i>Brčko-distriktet</i> av 40 procent serber, 39 procent bosniaker och 20 procent kroater. </p> <table class="wikitable"> <caption>Antal "etniska muslimer" i <a href="/wiki/Jugoslavien" title="Jugoslavien">f.d. Jugoslavien</a><b></b> </caption> <tbody><tr> <th>Republik</th> <th>1971</th> <th>1981</th> <th>1991 </th></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Bosnien_och_Hercegovina" title="Bosnien och Hercegovina">Bosnien och Hercegovina</a></td> <td>1 482 430 (39,6%)</td> <td>1 630 033 (39,5%)</td> <td>1 902 956 (43,5%)<sup id="cite_ref-16" class="reference"><a href="#cite_note-16"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>16<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Montenegro" title="Montenegro">Montenegro</a></td> <td>70 236 (13,3%)</td> <td>78 080 (13,4%)</td> <td>89 614 (14,6%) </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Kroatien" title="Kroatien">Kroatien</a></td> <td>18 457 (0,4%)</td> <td>23 740 (0,5%)</td> <td>43 469 (0,9%) </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Nordmakedonien" title="Nordmakedonien">Nordmakedonien</a></td> <td>1 248 (0,1%)</td> <td>39 512 (2,1%)</td> <td>35 256 (1,7%) </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Slovenien" title="Slovenien">Slovenien</a></td> <td>3 197 (0,2%)</td> <td>13 425 (0,7%)</td> <td>26 867 (1,4%) </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Serbien" title="Serbien">Serbien</a></td> <td>154 364 (1,8%)</td> <td>215 166 (2,3%)</td> <td>246 411 (2,5%) </td></tr> <tr> <th><a href="/wiki/Jugoslavien" title="Jugoslavien">Jugoslavien</a></th> <th>1 729 932 (8,4%)</th> <th>1 999 957 (8,9%)</th> <th>2 344 573 (10,0%) </th></tr></tbody></table> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Etymologi_och_definition">Etymologi och definition</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Etymologi och definition" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Etymologi och definition"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Enligt uppslagsordet "Bosniac" i <i>Oxford English Dictionary</i>, är den första bevarade användningen av benämningen "bosniaker" på engelska av den brittiske diplomaten och historikern Paul Rycaut år 1680, och då som <i>Bosnack</i>, besläktat med efterklassisk latinska <i>Bosniacus</i> (1682 eller tidigare), franska <i>Bosniaque</i> (1695 eller tidigare) och tyska <i>Bosniak</i> (1737 eller tidigare).<sup id="cite_ref-OED_17-0" class="reference"><a href="#cite_note-OED-17"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>17<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den moderna stavningen finns i 1836 års Penny Cyclopaedia V. 231/1: <i>The inhabitants of Bosnia are composed of Bosniaks, a race of Sclavonian origin.</i><sup id="cite_ref-OED_17-1" class="reference"><a href="#cite_note-OED-17"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>17<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> (Invånarna i Bosnien består av bosniaker, en ras av slaviskt ursprung). I de slaviska språken är -ak ett vanligt suffix som läggs till ord för att skapa ett maskulint substantiv, som exempelvis i <a href="/wiki/Etnonym" title="Etnonym">etnonymen</a> <a href="/wiki/Polacker" title="Polacker">polack</a> (<i>Polak</i>) och <a href="/wiki/Slovaker" title="Slovaker">slovak</a> (<i>Slovák</i>). </p><p>Beteckningen <i>bosniaker</i> härleds ur namnet för den region de främst bebor, till skillnad från dess grannfolk serberna och kroaterna, vars etymologiska ursprung härleds från den period innan de slog sig ned på Balkan, vilket gör bosniakerna unika i detta hänseende. Första gången de omnämns är under <a href="/wiki/1100-talet" title="1100-talet">1100-talet</a> och då som <i>bošnjani</i> (latin: <i>Bosniensis</i>). Det är inte säkerställt i vilken grad den turkiska influensen i Bosnien påverkat beteckningen. Suffixet <i>-(n)in</i> hade ersatts av <i>-ak</i> för att skapa den nuvarande formen <i>Bošnjak</i>, först intygad i en diplomati av den bosniska kungen Tvrtko II som år 1440 skickade en delegation för "de beslutade fästmännen" (<i>Apparatu virisque insignis</i>) till den polske kungen av Ungern, <a href="/wiki/Vladislav_III_av_Polen" title="Vladislav III av Polen">Władysław Warneńczyk</a> (1440-1444), hävdande en gemensam slavisk härkomst och ett gemensamt språk mellan bosniaken och polacken.<sup id="cite_ref-18" class="reference"><a href="#cite_note-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-19" class="reference"><a href="#cite_note-19"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>19<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-20" class="reference"><a href="#cite_note-20"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>20<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Ur bosniakernas synvinkel är <i>bosanstvo</i> (bosniskhet) och <i>bošnjaštvo</i> (bosniakhet) nära och ömsesidigt förbundna, eftersom bosniaker sammankopplar sin identitet med moderlandet, Bosnien och Hercegovina.<sup id="cite_ref-21" class="reference"><a href="#cite_note-21"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>21<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Som sådan, är <i>bosniak</i> en etymologisk likställning med dess icke-etniska motsvarighet <i>bosnisk</i> (som inträdde i det engelska språket ungefär samtidigt som det <a href="/wiki/Medelfranska" title="Medelfranska">medelfranska</a> <i>Bosnien</i>): dvs, inhemsk i Bosnien.<sup id="cite_ref-22" class="reference"><a href="#cite_note-22"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>22<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Enligt <i><a href="/wiki/Nordisk_Familjebok" class="mw-redirect" title="Nordisk Familjebok">Nordisk Familjebok</a></i> från år <a href="/wiki/1878" title="1878">1878</a> definieras bosniaker såsom ”<i>De slaviske invånare i Bosnien</i>.”<sup id="cite_ref-NF-Bosniaker_23-0" class="reference"><a href="#cite_note-NF-Bosniaker-23"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Här förklaras också att <i>"Störste delen af befolkningen [i Bosnien] utgöres af bosniaker, hvilka äro antingen muslimer eller grekiska katoliker"</i>. </p><p>Under det ottomanska styret kom ordet bosniak att hänvisas till alla invånare i Bosnien; turkiska termer som "<i>Boşnak milleti</i>", "<i>Boşnak kavmi</i>" och "<i>Boşnak taifesi</i>" (ungefär "det bosniakiska folket"), användes i riket för att beskriva bosniaker i en etnisk bemärkelse, och som 1600-talets ottomanska resenär och författare <a href="/wiki/Evliya_%C3%87elebi" title="Evliya Çelebi">Evliya Çelebi</a> rapporterar i sin upplaga <i>Seyahatname</i> skall Bosnien ha bebotts enbart av just bosniaker.<sup id="cite_ref-24" class="reference"><a href="#cite_note-24"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Verket är en enastående källa till vår kunskap om vardagslivet i det osmanska riket på 1600-talet. </p><p>Namnet <a href="/wiki/Bosnien" title="Bosnien">Bosniens</a> ursprung är oklart men härstammar med stor sannolikhet från <a href="/wiki/Bosna" title="Bosna">Bosna</a>, vilket är en flod i området, som omnämns för första gången år 8 av den romerske historikern <a href="/wiki/Marcus_Velleius_Paterculus" title="Marcus Velleius Paterculus">Marcus Velleius Paterculus</a>, och då under namnet <i>Bathinus flumen</i><sup id="cite_ref-25" class="reference"><a href="#cite_note-25"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>25<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, och som senare under romerskt styre skulle bli mer känd som <i>Bossina</i>.<sup id="cite_ref-Malcolm_26-0" class="reference"><a href="#cite_note-Malcolm-26"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>26<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Ursprunget till flodens namn i sin tur är emellertid okänt. En teori som föreslogs av filologen Anton Mayer i sitt verk <i>Die Sprache der alten Illyrier</i> är att namnet skulle härledas från illyriskans "báss-an-as" som därmed skulle vara en avledning av den proto-indoeuropeiska roten "bos" eller <i>bógh</i> som betyder rinnande vatten.<sup id="cite_ref-Malcolm_26-1" class="reference"><a href="#cite_note-Malcolm-26"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>26<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En annan teori är att namnet stammar från <a href="/wiki/Latin" title="Latin">latinets</a> <i>bosina</i> som betyder gräns. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Historia">Historia</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Historia" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Historia"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <dl><dd><i>Se även <a href="/wiki/Bosnien_och_Hercegovinas_historia" title="Bosnien och Hercegovinas historia">Bosnien och Hercegovinas historia</a></i></dd></dl> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Förhållandet_till_grannländernas_nationalism"><span id="F.C3.B6rh.C3.A5llandet_till_grannl.C3.A4ndernas_nationalism"></span>Förhållandet till grannländernas nationalism</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Förhållandet till grannländernas nationalism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Förhållandet till grannländernas nationalism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Som en smältgrund för konfrontationer mellan olika religioner, nationella mytologier och problematiken kring statsdefinitionen, har mycket av historieskrivningen i Bosnien och Hercegovina sedan 1800-talet varit föremål för konkurrerande serbiska och kroatiska nationalistiska anspråk, samt en del av bredare serbiska och kroatiska hegemoniska ambitioner i Bosnien och Hercegovina, som sammanvävdes i den komplicerade karaktären av <a href="/wiki/Bosnienkriget" title="Bosnienkriget">kriget i Bosnien</a> på 1990-talet. Som Andras Riedlmayers noggranna forskning för <a href="/wiki/Internationella_krigsf%C3%B6rbrytartribunalen_f%C3%B6r_det_forna_Jugoslavien" title="Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien">Haagtribunalen</a> demonstrerar: <i>Det som hände i Bosnien var inte bara ett folkmord, utan en avsiktlig förstörelse av de väsentliga grundvalarna för en viss gemenskap eller grupp av människor inom ett samhälle [...] Det som hände i Bosnien beskrivs också som ett psykiskt folkmord, mord på ett progressivt, komplext, och upplyst samhälle, i syfte att ett regressivt, enkelt, och trångsynt samhälle skulle kunna ersätta det.</i><sup id="cite_ref-27" class="reference"><a href="#cite_note-27"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Ursprung_och_genetik">Ursprung och genetik</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Ursprung och genetik" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Ursprung och genetik"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Även om bosniakerna beskrivs som "slaver" och talar ett slaviskt språk härrör dess genetiska rötter i själva verket från en rad olika genetiska bakgrunder, vilket bekräftar komplexiteten i den etnogenetiska processen i Östeuropa. </p><p>Många funktioner i bosniakernas kulturella och språkliga ursprung kan spåras tillbaka till <a href="/wiki/Folkvandringstiden" title="Folkvandringstiden">folkvandringstiden</a> i början av <a href="/wiki/Medeltiden" title="Medeltiden">medeltiden</a>. Det var då som de tidiga <a href="/wiki/Slaver" title="Slaver">slaverna</a>, ett folk från nordöstra Europa, koloniserade det <a href="/wiki/%C3%96stromerska_riket" class="mw-redirect" title="Östromerska riket">Östromerska riket</a> med sina <a href="/wiki/Avarer" title="Avarer">avariska</a> allierade, och som i sin tur assimilerade den lokala ursprungsbefolkningen i de områden som kom att utgöra de första slaviska <a href="/wiki/Furstend%C3%B6me" title="Furstendöme">furstendömen</a> på västra <a href="/wiki/Balkanhalv%C3%B6n" title="Balkanhalvön">Balkanhalvön</a> - främst de då romansktalande <a href="/wiki/Illyrerna" class="mw-redirect" title="Illyrerna">illyrerna</a>, men även den <a href="/wiki/Galliska_invasioner_av_Balkan" title="Galliska invasioner av Balkan">keltiska befolkningen som hade blandats med dessa sedan det fjärde århundradet f.Kr.</a> (se <a href="/wiki/Skordisker" title="Skordisker">skordisker</a>), och i mindre utsträckning också de germanska <a href="/wiki/Ostrogoterna" class="mw-redirect" title="Ostrogoterna">ostrogoterna</a> som befolkade området på 400-talet. Den amerikanske historikern som bl.a. har specialiserat sig på klassisk arkeologi och det <a href="/wiki/Bysans" class="mw-redirect" title="Bysans">bysantinska riket</a>, Timothy E. Gregory, skriver: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">"Det är nu generellt enigt att de människor som bodde på Balkan efter "de slaviska invasionerna" var antagligen till största delen desamma som de som bott där tidigare, även om skapandet av nya politiska grupper och ankomsten av invandrare, som var få till antalet, orsakade att folk såg sig själva som skilda från sina grannar, inklusive bysantinerna." </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr> <tr> <td colspan="3" style="padding-right: 4em;text-align:right;font-size:smaller">– T. E. Gregory, <i>A History of Byzantium</i>. Wiley- Blackwell, 2010. s. 169 </td></tr></tbody></table> <p>När det gäller en senare tid är det med stor sannolikhet och på intet sätt omöjligt att en liten del av bosniakernas ursprung kan härledas tillbaka till andra islamiserade och närbesläktade folkslag, bl.a. <a href="/wiki/Dubrovnik" title="Dubrovnik">ragusinerna</a> och kroaterna (främst befolkningen i det som kom att bli det <i>Turkiska Kroatien</i> i de nordvästra delarna av dagens Bosnien), samt serberna (i sydöstra Hercegovina och Montenegro), men också till andra icke-sydslaviska folk, som under det ottomanska styret konverterade till islam och på så vis assimilerades i en gemensam bosniakisk enhet; som exempelvis slaviserade bosniska <a href="/wiki/Valaker" title="Valaker">valaker</a><sup id="cite_ref-MI119_28-0" class="reference"><a href="#cite_note-MI119-28"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>28<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, <a href="/wiki/Ungrare" title="Ungrare">ungrare</a><sup id="cite_ref-MI119_28-1" class="reference"><a href="#cite_note-MI119-28"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>28<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, <a href="/wiki/Albaner" title="Albaner">albaner</a><sup id="cite_ref-MI119_28-2" class="reference"><a href="#cite_note-MI119-28"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>28<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och tyska <a href="/wiki/Saxare" title="Saxare">saxare</a>.<sup id="cite_ref-MI119_28-3" class="reference"><a href="#cite_note-MI119-28"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>28<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Som en avlägsen och bergig region, verkar Bosnien ha befolkats med färre slaver än övriga nordvästra Balkan, och har kanske tjänat som en tillflyktsort för resten av de inhemska <a href="/wiki/Illyrerna" class="mw-redirect" title="Illyrerna">illyrerna</a>.<sup id="cite_ref-29" class="reference"><a href="#cite_note-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De stammar som anses ha gått under en "serbisk" och "kroatisk" stamtillhörighet beskrivs som en konsekvens av den andra, senare, slaviska folkvandringen under det andra kvartalet av 600-talet och som inte verkar ha varit särskilt procentuellt överlägsna i förhållande till andra oidentifierade slaviska stammar som hade befolkat området tidigare.<sup id="cite_ref-30" class="reference"><a href="#cite_note-30"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>30<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Dessa tidiga "serbiska" och "kroatiska" stammar, vars exakta identitet är föremål för vetenskaplig debatt,<sup id="cite_ref-31" class="reference"><a href="#cite_note-31"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>31<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> kom emellertid att dominera över slaverna i grannregionerna. Bosnien verkar dock ha varit ett område utanför den serbiska och kroatiska sfären som inte nämns som en av de regioner som befolkats av dessa stammar. Med tiden skulle Bosnien ha kommit att bilda en självständig enhet, under en härskare, <a href="/wiki/Ban_Kulin" title="Ban Kulin">Ban Kulin</a>, som i sin stadga till <a href="/wiki/Republiken_Dubrovnik" class="mw-redirect" title="Republiken Dubrovnik">Republiken Dubrovnik</a> från år 1189, identifierar sig med en bosnisk stamtillhörighet.<sup id="cite_ref-32" class="reference"><a href="#cite_note-32"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den svenske historikern och professorn i historia vid <a href="/wiki/Lunds_universitet" title="Lunds universitet">Lunds universitet</a>, <a href="/wiki/Dick_Harrison" title="Dick Harrison">Dick Harrison</a> beskriver situationen i Bosnien under denna tidsepok som följande: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">"Under medeltiden var Bosnien, liksom idag, ett gränsland mellan två kulturella zoner, den katolska och den ortodoxa kristenheten. Landets bergiga natur gjorde det dessutom svårt att ena landet, vilket främjade splittringen. Ungern, Kroatien och Serbien erövrade tidvis stora delar av Bosnien, men ingetdera riket kunde vidmakthålla annat än svag kontroll över sina respektive områden." </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr> <tr> <td colspan="3" style="padding-right: 4em;text-align:right;font-size:smaller">– <a href="/wiki/Dick_Harrison" title="Dick Harrison">Dick Harrison</a>, <a href="/wiki/Svenska_Dagbladet" title="Svenska Dagbladet">Svenska Dagbladet</a>, Kunglig historia: <i>Kungariket Bosnien?</i>, 24.5.2010<sup id="cite_ref-33" class="reference"><a href="#cite_note-33"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>33<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </td></tr></tbody></table> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:I_Distribution.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/I_Distribution.jpg/250px-I_Distribution.jpg" decoding="async" width="250" height="154" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/I_Distribution.jpg/375px-I_Distribution.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/I_Distribution.jpg/500px-I_Distribution.jpg 2x" data-file-width="904" data-file-height="558" /></a><figcaption>Geografisk utbredning av den europeiska Y-DNA haplogruppen I - dominant på västra Balkan, <a href="/wiki/Sardinien" title="Sardinien">Sardinien</a>, norra Tyskland, <a href="/wiki/Storbritannien" title="Storbritannien">Storbritannien</a> och <a href="/wiki/Skandinavien" title="Skandinavien">Skandinavien</a> (bland bosniakerna 48,3%<sup id="cite_ref-DM2005_34-0" class="reference"><a href="#cite_note-DM2005-34"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>34<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> - varav 43,50%<sup id="cite_ref-DM2005_34-1" class="reference"><a href="#cite_note-DM2005-34"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>34<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> är tillhörande den västbalkanska subkladen I2a1-P37.2 och 4,70%<sup id="cite_ref-DM2005_34-2" class="reference"><a href="#cite_note-DM2005-34"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>34<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> till den <a href="/wiki/Norden" title="Norden">nordiska</a> (proto-germanska) subkladen I1-M253).</figcaption></figure> <p>På 1300-talet etablerades ett <a href="/wiki/Kungariket_Bosnien" title="Kungariket Bosnien">bosniskt kungarike</a> centrerat kring floden <a href="/wiki/Bosna" title="Bosna">Bosna</a>. Dess folk, när de inte använde ett lokalt namn, gick under en bosnisk etnisk identifikation - <i>Bošnjani</i>.<sup id="cite_ref-35" class="reference"><a href="#cite_note-35"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>35<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-36" class="reference"><a href="#cite_note-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>36<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det var dock inte förrän den osmanska ockupationen av Balkan som dagens bosniaker blev skilda från omgivande slaver, då islams självidentifierande roll för bosniakerna var liknande den som skildrades av katolicismen för kroaterna och ortodoxin för serberna.<sup id="cite_ref-37" class="reference"><a href="#cite_note-37"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>37<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Socialantropologi" title="Socialantropologi">Socialantropologen</a> Tone Bringa drar slutsatsen att "Varken den bosniakiska, kroatiska eller serbiska identiteten kan förstås med referenser till islam eller kristendomen, utan måste beaktas i en viss gemensam bosnisk kontext, som har resulterat i en gemensam historia och geografisk etablering bland bosnier av såväl av islamiska som av kristna bakgrunder."<sup id="cite_ref-38" class="reference"><a href="#cite_note-38"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>38<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <dl><dt>Genetik</dt></dl> <p>Som med alla moderna europeiska nationer spåras en hög grad av "biologisk kontinuitet" mellan bosniaker och dess gamla föregångare, som i allra högsta grad vittnar om bosniakernas övervägande paleolitiska europeiska härkomst.<sup id="cite_ref-DM2005_34-3" class="reference"><a href="#cite_note-DM2005-34"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>34<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Genetisk forskning i samband med fylogenetiska studier visar att de tidigaste (genetiska) rötterna hos bosniakerna kan spåras tillbaka till de <a href="/wiki/Dinariska_alperna" title="Dinariska alperna">Dinariska alpernas</a> ursprungsbefolkning som expanderat från Balkan efter den senaste <a href="/wiki/Istiden" class="mw-redirect" title="Istiden">istiden</a>, för runt 21 000 år sedan.<sup id="cite_ref-DM2005_34-4" class="reference"><a href="#cite_note-DM2005-34"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>34<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Dessa studier har visat att den bland bosniakerna och i bosnierna i allmänhet mest dominerande Y-DNA haplogruppen I, och särskilt dess subklad I2a1 (I-P37), är förknippad med de <a href="/wiki/Paleolitikum" title="Paleolitikum">paleolitiska</a> bosättarna i området.<sup id="cite_ref-DM2005_34-5" class="reference"><a href="#cite_note-DM2005-34"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>34<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-39" class="reference"><a href="#cite_note-39"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>39<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den högsta frekvensen och mångfalden av Subklad I2a1 bland befolkningen på västra Balkan ger stöd till hypotesen att den <a href="/wiki/Adriatiska_havet" title="Adriatiska havet">adriatiska</a> regionen fungerade som tillflyktsort för befolkningar som bar haplogrupp I2 under den senaste istiden. Subklad-skillnaden tycks ha uppstått för ett- till femtusen åren sedan.<sup id="cite_ref-40" class="reference"><a href="#cite_note-40"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>40<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Även bosniakernas <a href="/wiki/Mitokondrie" title="Mitokondrie">mitokondriella</a> genpooler har visats bevara särdrag som antyder en gemensam förfader för dessa och andra europeiska befolkningar.<sup id="cite_ref-41" class="reference"><a href="#cite_note-41"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>41<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Medeltiden">Medeltiden</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Medeltiden" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Medeltiden"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Map_of_the_Western_Balkans_around_814_AD.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a5/Map_of_the_Western_Balkans_around_814_AD.png/170px-Map_of_the_Western_Balkans_around_814_AD.png" decoding="async" width="170" height="160" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a5/Map_of_the_Western_Balkans_around_814_AD.png/255px-Map_of_the_Western_Balkans_around_814_AD.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a5/Map_of_the_Western_Balkans_around_814_AD.png/340px-Map_of_the_Western_Balkans_around_814_AD.png 2x" data-file-width="478" data-file-height="451" /></a><figcaption>Placering av dalmatiska <i>Sklavinien</i>, enligt den kroatiska historikern Nada Klaić, återgett i verket <i>The Early Mediaeval Archaeology of Croatia, AD 600-900</i>, av Huw Evans.</figcaption></figure> <p>Perioden mellan 600- och 900-talen bevittnade både externa migrationer och räder av slaver och avarer, samt en intern politisk och kulturell omorganisation av den tidigare romerska provinsen <a href="/wiki/Dalmatien" title="Dalmatien">Dalmatien</a>. Större delen av territoriet kring floden <a href="/wiki/Bosna" title="Bosna">Bosna</a> var <a href="/wiki/Terra_incognita" title="Terra incognita">terra incognita</a> runt denna period och förmodligen bebodd av odifferentierade slaviska och slaviserade folk.<sup id="cite_ref-42" class="reference"><a href="#cite_note-42"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>42<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det är inte tidigare än 800-talet som <a href="/wiki/Frankerriket" title="Frankerriket">frankiska</a> och <a href="/wiki/Bysans" class="mw-redirect" title="Bysans">bysantinska</a> källor börjar nämna de tidiga slaviska statsbildningarna i västra <a href="/wiki/Illyrien" title="Illyrien">Illyricum</a>. I detta avseende är den tidigaste allmänt erkända hänvisningen till landet Bosnien från 900-talet, och finns i det administrationsbeskrivande verket <a href="/wiki/De_administrando_imperio" title="De administrando imperio">De administrando imperio</a> av den bysantinske kejsaren <a href="/wiki/Konstantin_VII_Porfyrogennetos" class="mw-redirect" title="Konstantin VII Porfyrogennetos">Konstantin VII Porfyrogennetos</a>. Bosnien omnämns då under titeln som <i>Horion Bosona</i> (χοριον Βοσωνα). Under denna tid kom delar av östra Bosnien införlivas i <a href="/wiki/%C4%8Caslav_Klonimirovi%C4%87" title="Časlav Klonimirović">Časlav Klonimirovićs</a> kortvariga serbiska rike, och delar i väst av Krešimir II av Kroatien. År <a href="/wiki/997" title="997">997</a> tar <a href="/wiki/Bulgarer" title="Bulgarer">bulgarerna</a> under <a href="/wiki/Samuil_av_Bulgarien" title="Samuil av Bulgarien">Tsar Samuil</a> över delar av landet, innan han kort därefter besegras av den bysantinske kejsaren <a href="/wiki/Basileios_II_(bysantinsk_kejsare)" title="Basileios II (bysantinsk kejsare)">Basileios II</a> år <a href="/wiki/1018" title="1018">1018</a>.<sup id="cite_ref-DoniaFine1994_43-0" class="reference"><a href="#cite_note-DoniaFine1994-43"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>43<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Efter många styresbyten över området mellan medeltida serbiska, kroatiska, bulgariska och bysantinska härskare, blev Bosnien <i>de facto</i> självständigt, och gick under namnet "Banaten Bosnien" som uppstod på 1100-talet, även om nominellt som ett ungerskt lydrike. </p><p>Enligt den amerikanska professorn i historia John V.A. Fine, vid <a href="/wiki/University_of_Michigan" title="University of Michigan">University of Michigan</a>, som är en framstående auktoritet på området<sup id="cite_ref-Buturovic2002_44-0" class="reference"><a href="#cite_note-Buturovic2002-44"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>44<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, har bosnierna varit ett enskilt folk, åtminstone sedan <a href="/wiki/900-talet" title="900-talet">900-talet</a>.<sup id="cite_ref-45" class="reference"><a href="#cite_note-45"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>45<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Trots de många serbiska och kroatiska nationalistiska anspråken, har Bosnien och Hercegovina historiskt sett utgjort en historisk enhet, med egen identitet och egen historia.<sup id="cite_ref-46" class="reference"><a href="#cite_note-46"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>46<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Även med Bosniens interagerande med sina serbiska och kroatiska grannar under århundradena, har bosnierna historiskt alltid varit ett enskilt folk med egen historia och kultur.<sup id="cite_ref-47" class="reference"><a href="#cite_note-47"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>47<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/w/index.php?title=Johannes_Kinnamos&action=edit&redlink=1" class="new" title="Johannes Kinnamos [inte skriven än]">Johannes Kinnamos</a>, en 1100-tals bysantinsk historiker, rapporterar i sitt verk <i>Epitome</i> att Bosnien inte var underordnad under denna tidsepok, snarare att bosnierna <i>hade sin egen distinkta livsstil och regering</i><sup id="cite_ref-RJD16_48-0" class="reference"><a href="#cite_note-RJD16-48"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>48<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-49" class="reference"><a href="#cite_note-49"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>49<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;"><i>När han</i> [Manuel I Komnenos] <i>kom nära floden <a href="/wiki/Sava" title="Sava">Sava</a>, svängde han mot en annan flod, vid namn <a href="/wiki/Drina" title="Drina">Drina</a> [Δρυναν], som mynnar någonstans ovanifrån och skiljer <a href="/wiki/Bosnien" title="Bosnien">Bosnien</a> från <a href="/wiki/Serbien" title="Serbien">Serbien</a> [Βοσοναν τησ αλλησ Σερβικησ διαιρει]. Bosnien domineras inte av serbernas hertigdöme [εστι δε η Βοσονα ου τω Σερβιων αρχ ιζου πανω καιαυτ η εικουσα], utan, dess folk styr sig själva och har sitt eget sätt att leva [αλλ’ εθνοσ ιδια παρα ταυτη και ξων και αρξομενον]</i>. </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr> <tr> <td colspan="3" style="padding-right: 4em;text-align:right;font-size:smaller">– Johannes Kinnamos - <i>Epitome</i> (Ioanis Cinnami epitome rerum ab Ioanne et Alexio Comnenis gestarum), <a href="/wiki/1150" title="1150">1150</a><sup id="cite_ref-RJD16_48-1" class="reference"><a href="#cite_note-RJD16-48"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>48<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </td></tr></tbody></table> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Självständighet,_Bosniska_kyrkan_och_kungarike"><span id="Sj.C3.A4lvst.C3.A4ndighet.2C_Bosniska_kyrkan_och_kungarike"></span>Självständighet, Bosniska kyrkan och kungarike</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Självständighet, Bosniska kyrkan och kungarike" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Självständighet, Bosniska kyrkan och kungarike"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <dl><dd><i>Se även</i>: <i><a href="/wiki/Bosniska_kyrkan" title="Bosniska kyrkan">Bosniska kyrkan</a></i>, <i><a href="/wiki/Kungariket_Bosnien" title="Kungariket Bosnien">Kungariket Bosnien</a></i></dd></dl> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Hvalov_zbornik1.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/38/Hvalov_zbornik1.jpg/130px-Hvalov_zbornik1.jpg" decoding="async" width="130" height="206" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/38/Hvalov_zbornik1.jpg/195px-Hvalov_zbornik1.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/38/Hvalov_zbornik1.jpg/260px-Hvalov_zbornik1.jpg 2x" data-file-width="458" data-file-height="726" /></a><figcaption>Hvalmanuskriptet är bland de mest kända medeltida manuskripten skrivna med <a href="/wiki/Bosan%C4%8Dica" title="Bosančica">bosančica</a>, och som redovisar den <a href="/wiki/Bosniska_kyrkan" title="Bosniska kyrkan">Bosniska kyrkans</a> teologiska doktrin. Den förvaras sedan 1400-talet i <a href="/wiki/Universitetet_i_Bologna" title="Universitetet i Bologna">Universitetet i Bologna</a>.</figcaption></figure> <figure class="mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:BiH,_Radimlja_necropolis_2.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/BiH%2C_Radimlja_necropolis_2.jpg/150px-BiH%2C_Radimlja_necropolis_2.jpg" decoding="async" width="150" height="113" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/BiH%2C_Radimlja_necropolis_2.jpg/225px-BiH%2C_Radimlja_necropolis_2.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/BiH%2C_Radimlja_necropolis_2.jpg/300px-BiH%2C_Radimlja_necropolis_2.jpg 2x" data-file-width="2933" data-file-height="2200" /></a><figcaption>Medeltida monumentala gravstenar (<a href="/wiki/Ste%C4%87ak" title="Stećak">Stećci</a>) som ligger utspridda över hela Bosnien och Hercegovina är historiskt förknippade med den bosniska kyrkan.</figcaption></figure> <p>Efter att på <a href="/wiki/1100-talet" title="1100-talet">1100-talet</a> erkänt <a href="/wiki/B%C3%A9la_II_av_Ungern" title="Béla II av Ungern">Bélas II av Ungern</a> överhöghet uppstod ett bosniskt lydrike, under regenten Ban Borić (<a href="/wiki/1154" title="1154">1154</a>-<a href="/wiki/1163" title="1163">1163</a>), som ursprungligen omfattade norra delar av Bosnien och området kring floden <a href="/wiki/Bosna" title="Bosna">Bosna</a>. Efter Ban Borić tog <a href="/wiki/Ban_Kulin" title="Ban Kulin">Kulin Ban</a> över styret av Bosnien år <a href="/wiki/1180" title="1180">1180</a>. Efter en tid, omkring år <a href="/wiki/1251" title="1251">1251</a>-<a href="/wiki/1314" title="1314">1314</a>, då Bosniens beroende av Ungern ökade, övertog den mäktiga Kotromanić-dynastin makten i Bosnien. År <a href="/wiki/1377" title="1377">1377</a> kröntes <a href="/wiki/Tvrtko_I_av_Bosnien" title="Tvrtko I av Bosnien">Tvrtko I Kotromanić</a> till kung över Bosnien och Bosnien utvecklades från en banat till ett kungarike. Han införlivade delar av Kroatien, hela <a href="/wiki/Dalmatien" title="Dalmatien">Dalmatien</a> och delar av <a href="/wiki/Ra%C5%A1ka" title="Raška">Serbien</a> i sitt bosniska rike, vilket ledde till att han även antog den serbiska härskartiteln, för att visa på sin makt över <a href="/wiki/Serber" title="Serber">serberna</a>. Men även med framväxten av ett rike, existerade inget konkret bosniskt identitet; religiösa skillnader och det bergiga terrängen förhindrade en kulturell och politisk enhet. Som den brittiske historikern Noel Malcolm konstaterade: "Allt som man förnuftigt kan säga om den etniska identiteten av bosnierna är detta: de var slaver som bodde i Bosnien."<sup id="cite_ref-50" class="reference"><a href="#cite_note-50"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>50<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Queen_Catherine_of_Bosnia.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2a/Queen_Catherine_of_Bosnia.jpg/170px-Queen_Catherine_of_Bosnia.jpg" decoding="async" width="170" height="293" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2a/Queen_Catherine_of_Bosnia.jpg/255px-Queen_Catherine_of_Bosnia.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2a/Queen_Catherine_of_Bosnia.jpg/340px-Queen_Catherine_of_Bosnia.jpg 2x" data-file-width="500" data-file-height="862" /></a><figcaption>Drottning, <a href="/wiki/Katarina_av_Bosnien" title="Katarina av Bosnien">Katarina av Bosnien</a>, flydde den ottomanska invasionen, medan hennes barn, prins <a href="/wiki/Sigismund_Kotromani%C4%87" title="Sigismund Kotromanić">Sigismund av Bosnien</a> och prinsessan Katarina, konverterades till islam. Till hennes dotter Katarina (senare <i>Tarihi-Hanuma</i>) restes i <a href="/wiki/Skopje" title="Skopje">Skopje</a> monumentet <i>Kral Kizi</i> efter hennes död, medan Sigismund, eller senare <i>Ishak-beg Kraljević</i> gjordes till Sanjak-bey av Bolu av <a href="/wiki/Mehmed_II" class="mw-redirect" title="Mehmed II">Mehmed Erövraren</a>.</figcaption></figure> <p>De nutida bosniakerna är mestadels ättlingar till det medeltida <i>bošnjanifolket</i> som huvudsakligen var anhängare av den <a href="/wiki/Bosniska_kyrkan" title="Bosniska kyrkan">Bosniska kyrkan</a>, vilken kan ha varit av <a href="/wiki/Bogomiler" title="Bogomiler">bogomilsk</a> eller av någon annan heretisk karaktär. Dessa slutsatser bygger dock uteslutande på källor från dess meningsmotståndare. Man tror att dess utövare bevarade skrifter och muntliga traditioner från de första århundradena e.Kr. som bekämpades av katolska kyrkan. De ses som en viktig influens och möjlig källa till de läror som spreds bland <a href="/wiki/Katarer" title="Katarer">katarer</a> och <a href="/wiki/Manik%C3%A9er" class="mw-redirect" title="Manikéer">manikéer</a>. Vår kunskap om den Bosniska kyrkan är främst beroende av de katolska motståndarnas, främst inkvisitorernas, skildringar. Det vi egentligen kan lära av den bosniska kyrkan, är den teologiska skildringen som återges i de verk som skrevs av självaste kyrkans anhängare, så som hvalmanuskriptet, Radoslavs och Kopitars bosniska evangelium, gästen Radins testament, samt det venetianska apokalypset. De flesta forskare är överens om att anhängarna av kyrkan kallade sig själva med ett antal namn; <i>Dobri Bošnjani</i> eller <i>Bošnjani</i> ("goda bosnianer" eller helt enkelt "bosnianer"), <i>krstjani</i> (kristna), <i>dobri mužje</i> (goda män), <i>dobri ljudi</i> (goda människor) och <i>Boni homines</i> (i likhet med en dualistisk grupp i Italien). Katolska källor hänvisar till dem som <i>patarini</i> (patarenes), medan serberna kallade dem <i>Babuni</i> (efter berget Babuna i Serbien). Ottomanerna kallade dem för <i>kristianlar</i> medan ortodoxa och katolikerna kallades <i>gebir</i> eller <i>kafir</i>, som betyder "otroende".<sup id="cite_ref-51" class="reference"><a href="#cite_note-51"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>51<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den bosniska kyrkans trosuppfattning är fortfarande ett oavslutat forskningsområde och en del forskare håller före att den låg närmare den <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">romersk-katolska kyrkan</a> eller <a href="/wiki/Ortodoxa_kyrkan" class="mw-redirect" title="Ortodoxa kyrkan">ortodoxa kyrkan</a>, snarare än någon <a href="/wiki/K%C3%A4tteri" title="Kätteri">kättersk</a> rörelse. Klart står emellertid att såväl den katolska som den <a href="/wiki/Serbisk-ortodoxa_kyrkan" title="Serbisk-ortodoxa kyrkan">serbisk-ortodoxa kyrkan</a> betraktade den bosniska kyrkan som kättersk. Detta föranledde den katolska kyrkan under påven <a href="/wiki/Innocentius_III" title="Innocentius III">Innocentius III</a> att sanktionera mot den Bosniska kyrkan vilket emellertid gav upphov till Ungerns ambitioner att genomföra ett <a href="/wiki/Korst%C3%A5g" title="Korståg">korståg</a> mot de kätterska bosnierna under slutet på 1100- och början på 1200-talet. Ungerska ansträngningar över att få lojalitet och samarbetsvilja av bosnierna, genom ett försök att etablera den religiösa jurisdiktionen över Bosnien misslyckades, vilket kom att ännu mer uppmuntra <a href="/wiki/Ungrare" title="Ungrare">ungrarna</a> att övertala påven att förklara ett korståg mot Bosnien, vilket slutligen skedde mellan åren 1235 och 1241. På begäran av ungrarna underordnades Bosnien av en ungersk ärkebiskop av påven, men som kom att avvisas, och den utsedda ungerska biskopen drevs ut ur Bosnien. Under 1340-talet, lanserades <a href="/wiki/Franciskanorden" title="Franciskanorden">franciskanorden</a> mot det påstådda "kätteriet" i Bosnien, men innan detta hade det inte funnits några katoliker i Bosnien - eller åtminstone någon katolsk teologisk organisation eller katolska präster. År 1347, var Stefan II av Bosnien den första bosniska härskaren att acceptera katolicismen, som från och med då kom att bli - åtminstone nominellt - den religion alla Bosniens medeltida härskare kom att bekänna sig till, med undantag för möjligen Stefan Ostoja av Bosnien (1398-1404, 1409-18) som fortsatte att upprätthålla nära förbindelser med den "kätterska" bosniska kyrkan.<sup id="cite_ref-52" class="reference"><a href="#cite_note-52"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>52<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Osmanska_riket_och_Österrike-Ungern"><span id="Osmanska_riket_och_.C3.96sterrike-Ungern"></span>Osmanska riket och Österrike-Ungern</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Osmanska riket och Österrike-Ungern" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Osmanska riket och Österrike-Ungern"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Under <a href="/wiki/Osmanska_riket" title="Osmanska riket">Osmanska rikets</a> styre konverterade nästan alla medlemmar av den bosniska kyrkan till <a href="/wiki/Islam" title="Islam">islam</a>. Så gjorde även en del bosniska katoliker, eftersom dessa blev hårt ansatta av osmanerna. Under den senare delen av det osmanska styret förekom även att katoliker konverterade till <a href="/wiki/Ortodoxi" title="Ortodoxi">ortodoxin</a>, vilken osmanerna föredrog framför den <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">katolska kyrkan</a>.<sup id="cite_ref-53" class="reference"><a href="#cite_note-53"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>53<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Ferdinand_I%27s_emissaries_meeting_Gazi_Husrev-beg_in_1530.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ee/Ferdinand_I%27s_emissaries_meeting_Gazi_Husrev-beg_in_1530.jpg/190px-Ferdinand_I%27s_emissaries_meeting_Gazi_Husrev-beg_in_1530.jpg" decoding="async" width="190" height="173" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ee/Ferdinand_I%27s_emissaries_meeting_Gazi_Husrev-beg_in_1530.jpg/285px-Ferdinand_I%27s_emissaries_meeting_Gazi_Husrev-beg_in_1530.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ee/Ferdinand_I%27s_emissaries_meeting_Gazi_Husrev-beg_in_1530.jpg/380px-Ferdinand_I%27s_emissaries_meeting_Gazi_Husrev-beg_in_1530.jpg 2x" data-file-width="656" data-file-height="599" /></a><figcaption>Den <a href="/wiki/Habsburg" title="Habsburg">habsburgska</a> delegationen, Joseph Freiherr von Lamberg och <a href="/wiki/Nikola_Juri%C5%A1i%C4%87" title="Nikola Jurišić">Nikola Jurišić</a>, framför den bosniakiska<sup id="cite_ref-54" class="reference"><a href="#cite_note-54"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>54<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Bej" title="Bej">sanjak-beyen</a> Gazi Husrev-bey - en effektiv militär strateg och den största givaren till byggandet av <a href="/wiki/Sarajevo" title="Sarajevo">Sarajevo</a>. Av, Benedikt Kuripečič, 1530.</figcaption></figure> <p>Konvertering till islam förekom i viss mån under hela den osmanska tiden i området, men var överlägset vanligast de första trettio åren. Redan, strax efter <a href="/wiki/Mehmet_II" title="Mehmet II">Mehmet II</a>:s erövring av Bosnien, registrerades en mängd konverteringar till islam av den lokala befolkningen, som i staden <a href="/wiki/Jajce" title="Jajce">Jajce</a>, där upp till 30.000 bosniska familjer konverterade till islam, på en dag.<sup id="cite_ref-55" class="reference"><a href="#cite_note-55"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>55<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Konverteringsprocessen påskyndades genom framväxten av muslimska bosättningar som var centrerade kring de islamiska kulturella institutionerna som <a href="/wiki/Mosk%C3%A9" title="Moské">moskéer</a> och <a href="/wiki/Dervisch" title="Dervisch">dervischkloster</a>. </p> <figure class="mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Jugoslavien1962-023_hg.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/82/Jugoslavien1962-023_hg.jpg/150px-Jugoslavien1962-023_hg.jpg" decoding="async" width="150" height="97" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/82/Jugoslavien1962-023_hg.jpg/225px-Jugoslavien1962-023_hg.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/82/Jugoslavien1962-023_hg.jpg/300px-Jugoslavien1962-023_hg.jpg 2x" data-file-width="4037" data-file-height="2616" /></a><figcaption><a href="/wiki/Stari_most" title="Stari most">Stari mostbron</a> var en 1500-tals osmansk bro i staden <a href="/wiki/Mostar" title="Mostar">Mostar</a>. Bron stod i 427 år, tills den förstördes den 9 november 1993 av bosnienkroatiska styrkor under den <a href="/wiki/Kroat-bosniakiska_konflikten" title="Kroat-bosniakiska konflikten">Kroat-bosniakiska konflikten</a>. Bron anses vara en av de mest exemplariska verk av islamisk arkitektur på Balkan och byggdes av Mimar Hayruddin, en elev och lärling till den berömda arkitekten <a href="/wiki/Mimar_Sinan" title="Mimar Sinan">Mimar Sinan</a>. Till följd av detta kan den gamla bron räknas till ett av de största arkitektoniska verken av sin tid.</figcaption></figure> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Bosnia_Eyalet,_Central_europe_1683.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/58/Bosnia_Eyalet%2C_Central_europe_1683.png/170px-Bosnia_Eyalet%2C_Central_europe_1683.png" decoding="async" width="170" height="110" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/58/Bosnia_Eyalet%2C_Central_europe_1683.png/255px-Bosnia_Eyalet%2C_Central_europe_1683.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/58/Bosnia_Eyalet%2C_Central_europe_1683.png/340px-Bosnia_Eyalet%2C_Central_europe_1683.png 2x" data-file-width="1499" data-file-height="974" /></a><figcaption>Den osmanska provinsen Bosnien på 1600-talet. Till skillnad från alla andra europeiska regioner som kom i osmanskt kontroll skulle Bosnien behålla sin status som en separat enhet som <i>eyalet</i> - gränserna som till stor del bygger på den föregående <a href="/wiki/Kungariket_Bosnien" title="Kungariket Bosnien">bosniska kungariket</a> under medeltiden.</figcaption></figure> <p>Anledningen till att bosniakerna konverterade är omtvistad, och inga konkreta, heltäckande svar har kunnat nås. En teori är att den religiösa splittring som länge rått i Bosnien på grund av rivalitet mellan den bosniska, den katolska och den ortodoxa kyrkan, vilka samexisterat i Bosnien under lång tid av motsättningar dem emellan, skulle ha försvagat de religiösa strukturerna i landet och gjort invånarna mer villiga att anta den tro de osmanska erövrarna förde med sig. <a href="/w/index.php?title=Peter_Masarechi&action=edit&redlink=1" class="new" title="Peter Masarechi [inte skriven än]">Peter Masarechi</a>, en 1600-tals albansk <a href="/wiki/Apostoliska_trosbek%C3%A4nnelsen" title="Apostoliska trosbekännelsen">apostolisk</a> besökare (påvlig representant) av den romersk-katolska kyrkan i Bosnien, såg fyra grundläggande skäl som skulle kunna förklara den intensiva islamiseringen i Bosnien: bosniernas "kätterska bakgrund" hade lämnat dem konfessionellt svaga och med det kunnat bidra till en överförande trohet till islam, exempelvis med många bosnier som uppnått höga ämbeten genom <a href="/wiki/Devschirme" title="Devschirme">devşirme</a>, och som mäktiga män var de i stånd att uppmuntra sina släktingar och bekanta att konvertera - en önskan att fly från bördorna av skatter och andra tjänster som togs ut på icke-muslimska medborgare, och slutligen, en lika stark önskan att undkomma missionerande import av franciskanska munkar bland den ortodoxa befolkningen.<sup id="cite_ref-56" class="reference"><a href="#cite_note-56"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>56<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> År 1870, var de bosniska muslimerna den största befolkningen i Bosnien (694.000), vilket är något mindre än 50 procent av den totala.<sup id="cite_ref-57" class="reference"><a href="#cite_note-57"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>57<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Under den ottomanska perioden, behandlades de kristna som "<a href="/wiki/Dhimmi" title="Dhimmi">dhimmis</a>" av de ottomanska myndigheterna men var i övrigt omfattade av samma restriktioner som muslimska individer. Dhimmis behövde inte gå med i armén, men de betalade en särskild skatt som kallas <i>jizya</i> (glavarina i Bosnien). Många barn till kristna föräldrar skildes från sina familjer och uppfostras som <a href="/wiki/Janitsjarer" title="Janitsjarer">janitsjarer</a> för krigaryrket och islam. Denna praxis var känd som <a href="/wiki/Devschirme" title="Devschirme">devşirmesystemet</a>. På grund av deras utbildning i bl.a. konst, vetenskap, matematik, poesi, litteratur och många av de språk som talades i Ottomanska riket, (till exempel arabiska, bosniska, serbiska, grekiska och turkiska), kunde janitsjarerna enkelt arbeta sig upp till passande guvernörer eller till och med som <a href="/wiki/Storvesir" title="Storvesir">storvesirer</a>. Det ottomanska styret såg också många arkitektoniska investeringar i Bosnien och skapandet och utvecklingen av många nya städer inklusive <a href="/wiki/Sarajevo" title="Sarajevo">Sarajevo</a> och <a href="/wiki/Mostar" title="Mostar">Mostar</a>. Några av dessa guvernörer, generaler och storvesirer var av bosniskt ursprung; <a href="/wiki/Isa-Beg_Isakovi%C4%87" title="Isa-Beg Isaković">Isa-Beg Isaković</a>, med en betydande militär och politisk karriär inom det <a href="/wiki/Osmanska_riket" title="Osmanska riket">Osmanska riket</a>, men mest känd som stadsgrundaren av Sarajevo och Gazi husrev-bey - ottomansk sanjak-bey, samt en effektiv militär strateg, som spelade en avgörande roll i <a href="/wiki/Slaget_vid_Moh%C3%A1cs_(1526)" title="Slaget vid Mohács (1526)">Slaget vid Mohács</a> och var den största givaren av byggandet av Sarajevo, samt <a href="/wiki/Sokollu_Mehmed_Pasha" title="Sokollu Mehmed Pasha">Sokollu Mehmed Pasha</a>, en bosnisk storvesir i 1500-talets Osmanska rike, mellan åren 1565 och 1579. </p><p>Den katolska befolkningen minskade kraftigt under det osmanska styret medan den ortodoxa ökade. Detta berodde på att katoliker flydde från regionen, medan en del av de ortodoxa serberna av den osmanska myndigheten förflyttades för att fylla den uppkomna bristen på arbetskraft. Majoriteten av befolkningen har allt från den osmanska erövringen fram till 1800-talet utgjorts av bosniakiska muslimer. Då blev de ortodoxa serberna så många att de därefter utgjort huvudparten. </p> <figure class="mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Bosniaks_in_Danish_army_(R._Kn%C3%B6tel).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/10/Bosniaks_in_Danish_army_%28R._Kn%C3%B6tel%29.jpg/130px-Bosniaks_in_Danish_army_%28R._Kn%C3%B6tel%29.jpg" decoding="async" width="130" height="206" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/10/Bosniaks_in_Danish_army_%28R._Kn%C3%B6tel%29.jpg/195px-Bosniaks_in_Danish_army_%28R._Kn%C3%B6tel%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/10/Bosniaks_in_Danish_army_%28R._Kn%C3%B6tel%29.jpg/260px-Bosniaks_in_Danish_army_%28R._Kn%C3%B6tel%29.jpg 2x" data-file-width="522" data-file-height="827" /></a><figcaption>Bosniakiska lansiärer i det danska kavalleriregementet, 1791-1808 (<i>Uniformerkunde</i>, av Richard Knötel, 1890)</figcaption></figure> <p>Efter att osmanerna besegrats i <a href="/wiki/Slaget_vid_Wien" title="Slaget vid Wien">slaget vid Wien</a> år <a href="/wiki/1683" title="1683">1683</a> började en lång tillbakagång för Osmanska riket och därmed också den osmanska provinsen Bosnien. Under det <a href="/wiki/Stora_turkiska_kriget" title="Stora turkiska kriget">stora turkiska kriget</a> mot <a href="/wiki/Habsburg" title="Habsburg">habsburgarna</a> <a href="/wiki/1683" title="1683">1683</a>–<a href="/wiki/1699" title="1699">1699</a> förlorade Osmanska riket stora delar av sitt territorium i Europa och plötsligt hade det tidigare rika och stora Bosnien förvandlats till en yttersta gränspostering för osmanernas välde i väst. Under kriget hade Bosnien plundrats av habsburgska trupper under ledning av <a href="/wiki/Eugen_av_Savojen" title="Eugen av Savojen">Eugen av Savojen</a> där tusentals bosniaker fick sätta livet till, och huvudstaden <a href="/wiki/Sarajevo" title="Sarajevo">Sarajevo</a> hade bränts till marken efter att dess invånare vägrat överge staden. En annan effekt av kriget 1683–1699 blev en stor inflyttning av muslimer från <a href="/wiki/Slavonien" title="Slavonien">Slavonien</a> och <a href="/wiki/Ungern" title="Ungern">Ungern</a> till Bosnien, till följd av att osmanerna tvingats lämna ifrån sig dessa två områden till habsburgarna. Det <a href="/wiki/Stora_turkiska_kriget" title="Stora turkiska kriget">Stora turkiska kriget</a> avslutas slutligen i och med fördraget i Karlowitz år 1718, vilket resulterade i ännu mer muslimska flyktingströmmar från de områden som befriades av habsburgarna. Habsburgarna bröt Passarowitzfördraget och korsade gränsen vid floden <a href="/wiki/Sava" title="Sava">Sava</a>, som kom att bli ett av de viktigaste händelserna i bosniakernas historia, då den bosniska adeln organiserade ett försvar och motattack, som kom att bli helt oberoende av de ineffektiva kejserliga myndigheterna. Den 4 augusti 1737, under slaget vid Banja Luka, bekämpades den habsburgska hären av det bosniakiska motståndet och skickades flyende tillbaka till <a href="/wiki/Slavonien" title="Slavonien">Slavonien</a>. </p><p>Det var inte bara i den osmanska armén som bosniakerna slogs på diverse europeiska fronter. År 1745 upprättades ett bosniakiskt kavalleriregemente (<i>Bosniaken Korps</i>) i den <a href="/wiki/Preussen" title="Preussen">preussiska</a> armén av <a href="/wiki/Fredrik_II_av_Preussen" title="Fredrik II av Preussen">Fredrik II av Preussen</a>, vilka utgjorde en speciell avdelning av husarregementet <i>von Ruesch</i>. Bosniakerkåren bar husaruniform och var på den tiden de enda trupperna i preussiska hären som var beväpnade med lans. Trupperna deltog i det <a href="/wiki/Sju%C3%A5rskriget" title="Sjuårskriget">sjuåriga kriget</a>, där de förstärktes med ett 1000-tal man. Vidare utmärkte de sig i <a href="/wiki/Bayerska_tronf%C3%B6ljdskriget" title="Bayerska tronföljdskriget">bayerska tronföljdskriget</a> och i delningarna av Polen åren 1772, 1793, 1795. Efter Polens sista delning 1796 utvidgades bosniakerkåren med ulanerna, som tidigare hade kämpat för Polen. Också inom den danska husarerna fanns bosniakiska lansiärer, likaså fanns det bosniakerförband i den polska armén i början av 1700-talet. </p><p>Under ledning av den bosniske adelsmannen <a href="/wiki/Husein_Grada%C5%A1%C4%8Devi%C4%87" title="Husein Gradaščević">Husein Gradaščević</a> (även känd som "Zmaj od Bosne", vilket betyder "Draken av Bosnien"), gjorde huvuddelen av den bosniska adeln 1831 uppror mot turkarna och Osmanska riket. Upproret var en reaktion mot ett av Höga portens reformprogram, som bland annat innebar att Bosnien skulle fråntas sin autonoma status. Trots att upproret slogs ner 1832 och att regionen Hercegovina som en följd av detta gavs autonom status i förhållande till övriga Bosnien, anses Gradaščević idag vara en av de främsta bosniakiska nationalhjältarna. </p> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Ivan_franjo_jukic.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/38/Ivan_franjo_jukic.jpg/130px-Ivan_franjo_jukic.jpg" decoding="async" width="130" height="173" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/38/Ivan_franjo_jukic.jpg/195px-Ivan_franjo_jukic.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/38/Ivan_franjo_jukic.jpg/260px-Ivan_franjo_jukic.jpg 2x" data-file-width="1056" data-file-height="1406" /></a><figcaption>Som katolik till trots, deklarerade sig franciskanermunken <a href="/wiki/Ivan_Franjo_Juki%C4%87" title="Ivan Franjo Jukić">Ivan Franjo Jukić</a> som en bosniak och var en aktiv förespråkare av en enad bosnisk nation.</figcaption></figure> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;"><i>One-third of the Bosniaks are Mohammedans, and the remaining two-thirds pretty equally divided between the Greek and Latin Churches.</i> Översättning: <i>En tredjedel av bosniakerna utgörs av muslimer och de andra två tredjedelarna är ganska jämnt fördelade mellan den grekiska och latinska kyrkan.</i><sup id="cite_ref-Gordon2004_58-0" class="reference"><a href="#cite_note-Gordon2004-58"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>58<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr> <tr> <td colspan="3" style="padding-right: 4em;text-align:right;font-size:smaller">– Thomas Gordon, <i>History of the Greek revolution</i>, s. 19, <a href="/wiki/1839" title="1839">1839</a> </td></tr></tbody></table> <figure class="mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Kula_husein_kapetan.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a6/Kula_husein_kapetan.jpg/130px-Kula_husein_kapetan.jpg" decoding="async" width="130" height="174" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a6/Kula_husein_kapetan.jpg/195px-Kula_husein_kapetan.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a6/Kula_husein_kapetan.jpg/260px-Kula_husein_kapetan.jpg 2x" data-file-width="419" data-file-height="560" /></a><figcaption><i>"Det vita slottet i <a href="/wiki/Grada%C4%8Dac" title="Gradačac">Gradačac</a>"</i> byggdes år 1824 av den bosniske generalen och adelsmannen <a href="/wiki/Husein_Grada%C5%A1%C4%8Devi%C4%87" title="Husein Gradaščević">Husein-kapetan Gradaščević</a>, som gjorde ett uppror mot den turkiska ockupationen i syfte att bevara Bosniens autonoma status inom riket.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Nationellt_uppvaknande_och_grannländernas_assimileringspolitik"><span id="Nationellt_uppvaknande_och_grannl.C3.A4ndernas_assimileringspolitik"></span>Nationellt uppvaknande och grannländernas assimileringspolitik</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Nationellt uppvaknande och grannländernas assimileringspolitik" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Nationellt uppvaknande och grannländernas assimileringspolitik"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Med det ottomanska rikets förfall blev <a href="/wiki/Serbien" title="Serbien">Serbien</a> oberoende av ottomansk kontroll år <a href="/wiki/1870" title="1870">1870</a> – under den tid då en samtidig pånyttfödelse av den serbiska och kroatiska <a href="/wiki/Nationalism" title="Nationalism">nationalismen</a> påbörjades. Både serber och kroater hävdade sina ”historiska rättigheter” på Bosnien. Men <a href="/wiki/Illyrism" title="Illyrism">Illyriska rörelsens</a> medlemmar, främst den bosniske franciskan och författaren <a href="/wiki/Ivan_Franjo_Juki%C4%87" title="Ivan Franjo Jukić">Ivan Franjo Jukić</a>, kom att upprätta bosniakerna, tillsammans med serber och kroater, som en av de stammar som utgör den ”illyriska nationen”.<sup id="cite_ref-59" class="reference"><a href="#cite_note-59"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>59<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Hans elev, historikern och <a href="/wiki/Franciskanorden" title="Franciskanorden">franciskan</a> Antun Knežević, var en av de främsta aktörerna i upprättelsen av den bosniakiska identiteten. Som <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">katolik</a> kom Antun Knežević att starkt motsätta sig den överhängande kroatiseringen av Bosniens katoliker, samt serbiseringen av landets ortodoxa befolkning. Hans position och doktrin var att alla bosnier är ett folk, tillhörande tre olika religioner och att inga serber och kroater ska ha funnits i Bosnien fram till slutet på <a href="/wiki/1800-talet" title="1800-talet">1800-talet</a>. Även om <a href="/wiki/Antun_Kne%C5%BEevi%C4%87" title="Antun Knežević">Antun Knežević</a>, inte var en unik företeelse i denna mening, hade han, till sidan av Ivan Franjo Jukić, störst effekt på bevarandet av den bosniakiska identiteten under denna epok.<sup id="cite_ref-60" class="reference"><a href="#cite_note-60"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>60<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-61" class="reference"><a href="#cite_note-61"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>61<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-62" class="reference"><a href="#cite_note-62"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>62<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-Bošnjak1851_63-0" class="reference"><a href="#cite_note-Bošnjak1851-63"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>63<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-64" class="reference"><a href="#cite_note-64"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>64<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Sarajevo_1878..jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d2/Sarajevo_1878..jpg/150px-Sarajevo_1878..jpg" decoding="async" width="150" height="109" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d2/Sarajevo_1878..jpg/225px-Sarajevo_1878..jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d2/Sarajevo_1878..jpg/300px-Sarajevo_1878..jpg 2x" data-file-width="716" data-file-height="518" /></a><figcaption>Bosniskt motstånd mot den österrikiska ockupationen under slaget vid Sarajevo år 1878. llustration from The Graphic (London newspapers), 1878.</figcaption></figure> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;"><i>Vi bosniaker, ett en gång välkänt folk, och nu knappast är vi vid liv, ty våra vänner av vetenskapen ser oss ett huvud avskuret från det slaviska trädet och tycker synd om oss. [...] Det är dags att vakna ur detta långvariga försummelse. [...]</i> </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr> <tr> <td colspan="3" style="padding-right: 4em;text-align:right;font-size:smaller">– <a href="/wiki/Ivan_Franjo_Juki%C4%87" title="Ivan Franjo Jukić">Ivan Franjo Jukić</a> (Slavoljub Bošnjak) - <i>Sabrana djela</i><sup id="cite_ref-65" class="reference"><a href="#cite_note-65"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>65<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </td></tr></tbody></table> <p>Under den Illyriska rörelsens framfart, samlades på 1860-talet en grupp bosniakisk-muslimska intellektuella runt tidningen Bosna, för att främja idén om en enad bosniakisk nation – en idé som vid denna tid hotades av nationalistiska påtryckningar från Kroatien, med den romersk-katolska kyrkan i spetsen och den serbisk-ortodoxa kyrkan från grannlandet i öst. Denna bosniakiska grupp skulle vara aktiv i decennier, med en kontinuitet av idéer och användarbruk av det bosniakiska namnet. Från år <a href="/wiki/1891" title="1891">1891</a>, fram till år <a href="/wiki/1910" title="1910">1910</a> publicerade de en propagandistisk tidning vid namn ”Bošnjak”. En av medlemmarna av denna nationalistiska rörelse var den bosniakiske poeten <a href="/wiki/Safvet-beg_Ba%C5%A1agi%C4%87" title="Safvet-beg Bašagić">Safvet-beg Bašagić</a>, samt poeten, historikern och nationalisten <a href="/wiki/Mehmed-beg_Kapetanovi%C4%87_Ljubu%C5%A1ak" title="Mehmed-beg Kapetanović Ljubušak">Mehmed-beg Kapetanović Ljubušak</a>. För att möta den konstant konformationella <a href="/wiki/Assimilation_(sociologi)" title="Assimilation (sociologi)">assimileringen</a> från grannländerna gentemot Bosniens katolska och ortodoxa befolkning, främjade administrationen av Bosnien och Hercegovinas österrikisk-ungerska guvernör och statsman <a href="/wiki/Benjamin_von_K%C3%A1llay" title="Benjamin von Kállay">Benjamin von Kállay</a> idén om en enad bosniakisk nation. De österrikisk-ungerska ambitionerna att vårda en gemensam bosniakisk identitet bland den katolska och ortodoxa befolkningen misslyckades emellertid helt, främst efter Kállays död. Detta ledde till att nästan uteslutande bosniska muslimer bevarade den bosniakiska identiteten, som resulterade slutligen i en bosnisk muslimsk etnisk ideologi.<sup id="cite_ref-66" class="reference"><a href="#cite_note-66"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>66<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> muslimska såväl som den kristna befolkningen i landet. </p> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Mehmed-beg_Kapetanovic_Ljubusak.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e7/Mehmed-beg_Kapetanovic_Ljubusak.jpg/120px-Mehmed-beg_Kapetanovic_Ljubusak.jpg" decoding="async" width="120" height="141" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e7/Mehmed-beg_Kapetanovic_Ljubusak.jpg/180px-Mehmed-beg_Kapetanovic_Ljubusak.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e7/Mehmed-beg_Kapetanovic_Ljubusak.jpg/240px-Mehmed-beg_Kapetanovic_Ljubusak.jpg 2x" data-file-width="377" data-file-height="443" /></a><figcaption><a href="/wiki/Mehmed-beg_Kapetanovi%C4%87_Ljubu%C5%A1ak" title="Mehmed-beg Kapetanović Ljubušak">Mehmed-beg Kapetanović Ljubušak</a>, grundaren av den inflytelserika nationalistiska tidskriften Bošnjak ("Bosniak") som emellertid samlade flera bosniakiska intellektuella av sin tid.</figcaption></figure> <figure class="mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Safvet_beg_Ba%C5%A1agi%C4%87.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f2/Safvet_beg_Ba%C5%A1agi%C4%87.jpg/120px-Safvet_beg_Ba%C5%A1agi%C4%87.jpg" decoding="async" width="120" height="159" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f2/Safvet_beg_Ba%C5%A1agi%C4%87.jpg/180px-Safvet_beg_Ba%C5%A1agi%C4%87.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f2/Safvet_beg_Ba%C5%A1agi%C4%87.jpg/240px-Safvet_beg_Ba%C5%A1agi%C4%87.jpg 2x" data-file-width="650" data-file-height="860" /></a><figcaption><a href="/wiki/Safvet-beg_Ba%C5%A1agi%C4%87" title="Safvet-beg Bašagić">Safvet-beg Bašagić</a>, en bosniakisk författare som anses vara fadern till den bosniska renässansen, och är en av de mest omhuldade poeter i Bosnien och Hercegovina vid sekelskiftet av 1900-talet.</figcaption></figure> <p>En Internationell hänvisning till bosniakerna runt denna period illustrerades i en artikel i <a href="/wiki/The_New_York_Times" title="The New York Times">The New York Times</a> år 1880, och som rör det bosniska motståndet mot de österrikisk-ungerska ockupationsstyrkorna: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;"><i>The Bosniaks of 1878 had no rational hope of crushing Austria, but they fought nevertheless.</i> Översättning: <i>1878 års bosniaker hade inget rationellt hopp om att krossa Österrike, men de kämpade ändå.</i><sup id="cite_ref-67" class="reference"><a href="#cite_note-67"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>67<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr> <tr> <td colspan="3" style="padding-right: 4em;text-align:right;font-size:smaller">– <i>EUROPE'S APPLE OF DISCORD</i>, <a href="/wiki/The_New_York_Times" title="The New York Times">The New York Times</a> 3.10.1880. </td></tr></tbody></table> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Demografiska_förändringar"><span id="Demografiska_f.C3.B6r.C3.A4ndringar"></span>Demografiska förändringar</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Demografiska förändringar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Demografiska förändringar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>År <a href="/wiki/1870" title="1870">1870</a> var muslimerna den största befolkningen i Bosnien (694 000), vilket är något mindre än 50% av det totala.<sup id="cite_ref-hup.harvard.edu_68-0" class="reference"><a href="#cite_note-hup.harvard.edu-68"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>68<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Efter det serbiska upproret som sattes igång år <a href="/wiki/1875" title="1875">1875</a> hade Bosniens muslimska och ortodoxa befolkning minskat markant. Den ortodoxa befolkningen som år 1870 bestod av ungefär 534 000 personer, minskade med hela 7 procent, och muslimerna minskade med nästan ungefär en tredjedel.<sup id="cite_ref-hup.harvard.edu_68-1" class="reference"><a href="#cite_note-hup.harvard.edu-68"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>68<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Konflikten spred sig snabbt och kom så småningom att involvera flera länder på Balkanhalvön och världens stormakter, som kom att tvinga ottomanerna att överlåta förvaltningen av landet till <a href="/wiki/%C3%96sterrike-Ungern" title="Österrike-Ungern">Österrike-Ungern</a> efter <a href="/wiki/Berlinkongressen" title="Berlinkongressen">Berlinkongressen</a> år <a href="/wiki/1878" title="1878">1878</a>, vilket resulterade i en europeisering av landet men också i andra fundamentala förändringar. Bland annat fråntogs majoriteten av den bosniakiska befolkningen sitt ägande av huvuddelen av marken i Bosnien. </p><p>Ett stort antal bosniaker lämnade Bosnien och Hercegovina efter Österrike-Ungerns maktövertagande av landet; det officiella österrikiska registret visar att runt 56 000 personer, främst bosniaker, emigrerade mellan år <a href="/wiki/1883" title="1883">1883</a> och år <a href="/wiki/1920" title="1920">1920</a>, dock är antalet emigranter förmodligen mycket större, då registret inte återspeglar utvandringen före år 1883. De som stannade var koncentrerade i städerna, och var särskilt stolta över sin stadskultur, speciellt i staden <a href="/wiki/Sarajevo" title="Sarajevo">Sarajevo</a>, som snart blev en av de mest etniskt blandade städer i det forna <a href="/wiki/Jugoslavien" title="Jugoslavien">Jugoslavien</a>. Den främsta anledningen till att många bosniaker valde att emigrera, främst till <a href="/wiki/Turkiet" title="Turkiet">Turkiet</a>, var att de trakasserades och fördrevs av kristen befolkning, framförallt av serber och därför önskade få leva under muslimskt styre. Detta upprepades vid tiden för första Balkankriget 1912, då en stor mängd muslimska bosniaker tvingades lämna sina egendomar och drevs på flykt. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Första-_och_andra_världskriget_och_Jugoslavientiden"><span id="F.C3.B6rsta-_och_andra_v.C3.A4rldskriget_och_Jugoslavientiden"></span>Första- och andra världskriget och Jugoslavientiden</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Första- och andra världskriget och Jugoslavientiden" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Första- och andra världskriget och Jugoslavientiden"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r46404281/mw-parser-output/.tmulti">.mw-parser-output .tmulti .thumbinner{display:flex;flex-direction:column}.mw-parser-output .tmulti .trow{display:flex;flex-direction:row;clear:left;flex-wrap:wrap;width:100%;box-sizing:border-box}.mw-parser-output .tmulti .tsingle{margin:1px;float:left}.mw-parser-output .tmulti .theader{clear:both;font-weight:bold;text-align:center;align-self:center;background-color:transparent;width:100%}.mw-parser-output .tmulti .thumbcaption{text-align:left;background-color:transparent}.mw-parser-output .tmulti .text-align-left{text-align:left}.mw-parser-output .tmulti .text-align-right{text-align:right}.mw-parser-output .tmulti .text-align-center{text-align:center}@media all and (max-width:720px){.mw-parser-output .tmulti .thumbinner{width:100%!important;box-sizing:border-box;max-width:none!important;align-items:center}.mw-parser-output .tmulti .trow{justify-content:center}.mw-parser-output .tmulti .tsingle{float:none!important;max-width:100%!important;box-sizing:border-box;text-align:center}.mw-parser-output .tmulti .thumbcaption{text-align:center}}</style><div class="thumb tmulti tleft"><div class="thumbinner" style="width:159px;max-width:159px"><div class="trow"><div class="tsingle" style="width:157px;max-width:157px"><div class="thumbimage"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Archduke_Eugen_Bosniaks.jpg" class="mw-file-description"><img alt="" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/46/Archduke_Eugen_Bosniaks.jpg/155px-Archduke_Eugen_Bosniaks.jpg" decoding="async" width="155" height="111" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/46/Archduke_Eugen_Bosniaks.jpg/233px-Archduke_Eugen_Bosniaks.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/46/Archduke_Eugen_Bosniaks.jpg/310px-Archduke_Eugen_Bosniaks.jpg 2x" data-file-width="715" data-file-height="511" /></a></span></div><div class="thumbcaption">Bosniaker rekryterades till elitenheter av den österrikisk-ungerska armén så tidigt som år 1879 och lovordades för sin tapperhet i tjänsten av den österrikiske kejsaren.</div></div></div><div class="trow"><div class="tsingle" style="width:157px;max-width:157px"><div class="thumbimage"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Die_Bosniaken_Kommen.jpg" class="mw-file-description"><img alt="" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/52/Die_Bosniaken_Kommen.jpg/155px-Die_Bosniaken_Kommen.jpg" decoding="async" width="155" height="119" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/52/Die_Bosniaken_Kommen.jpg/233px-Die_Bosniaken_Kommen.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/52/Die_Bosniaken_Kommen.jpg/310px-Die_Bosniaken_Kommen.jpg 2x" data-file-width="1199" data-file-height="918" /></a></span></div><div class="thumbcaption">Militärmarschen <i>Die Bosniaken Kommen</i> (Bosniakerna kommer) komponerades år 1895 av den österrikiske dirigenten och kompositören Eduard Wagnes till deras ära.<sup id="cite_ref-69" class="reference"><a href="#cite_note-69"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>69<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></div></div></div></div></div> <p>I november år 1881, införde den österrikisk-ungerska regeringen ett militärt lag (<i>Wehrgesetz</i>), som krävde skyldighet för alla bosniaker att tjänstgöra i den kejserliga armén.<sup id="cite_ref-70" class="reference"><a href="#cite_note-70"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>70<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Detta ledde till omfattande kravaller under 1881 och under hela 1882 - som endast kunde besegras och stoppas med militära medel, vädjade österrikarna till muftin av Sarajevo, Mustafa Hilmi Hadžiomerović att snart utfärda en s.k. <a href="/wiki/Fatwa" title="Fatwa">fatwa</a> som skulle uppmana alla bosniaker att lyda militärlagen.<sup id="cite_ref-71" class="reference"><a href="#cite_note-71"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>71<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Andra viktiga bosniakiska ledare som Mehmed-beg Kapetanović skulle snart också vädja till unga bosniakiska män att tjänstgöra i den habsburgska militären. Vid utbrottet av första världskriget, blev bosniakerna återigen inkallade till österrikisk-ungerska armén där många kände olust att bekriga sina slaviska fränder, medan vissa bosniaker attackerade bosnienserberna i uppenbar ilska efter mordet på den österrikiske kronprinsen och ärkehertigen <a href="/wiki/Franz_Ferdinand" title="Franz Ferdinand">Franz Ferdinand</a>.<sup id="cite_ref-72" class="reference"><a href="#cite_note-72"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>72<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Mehmed_Spaho_cropped.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/75/Mehmed_Spaho_cropped.jpg" decoding="async" width="143" height="193" class="mw-file-element" data-file-width="143" data-file-height="193" /></a><figcaption><a href="/wiki/Mehmed_Spaho" title="Mehmed Spaho">Mehmed Spaho</a> var en av de viktigaste medlemmarna i det bosnienmuslimska samfundet på den tiden och blev den första bosniaken med ett viktigt politiskt inflytande under den tid när Bosnien och Hercegovina utgjorde en del av <a href="/wiki/Kungariket_Jugoslavien" title="Kungariket Jugoslavien">Kungariket Jugoslavien</a>.</figcaption></figure> <p>Direkt efter första världskriget år <a href="/wiki/1918" title="1918">1918</a>, kom Bosnien och Hercegovina att bli en del av <a href="/wiki/Sloveners,_kroaters_och_serbers_stat" class="mw-redirect" title="Sloveners, kroaters och serbers stat">Sloveners, kroaters och serbers stat</a>, ett försök att samla de sydslaviska delarna av Österrike-Ungern. Efter bara två månader gick denna stat samman med segermakten Serbien i Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike, under serbisk kung och serbisk dominans. Detta omvandlades sedan år <a href="/wiki/1929" title="1929">1929</a> till <a href="/wiki/Kungariket_Jugoslavien" title="Kungariket Jugoslavien">Kungariket Jugoslavien</a>, där bosniaker, tillsammans med makedonier och montenegriner inte var erkända som en enskild folkgrupp.<sup id="cite_ref-73" class="reference"><a href="#cite_note-73"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>73<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Politiskt, var Bosnien och Hercegovina uppdelad i fyra banovinas, där muslimerna var minoritet i varje.<sup id="cite_ref-Banac,_Ivo_1988_p._376_74-0" class="reference"><a href="#cite_note-Banac,_Ivo_1988_p._376-74"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>74<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Efter Cvetković-Mačekavtalet i augusti år <a href="/wiki/1939" title="1939">1939</a>, införlivades 13 kommuner i Bosnien och Hercegovina i <a href="/wiki/Banovina_Kroatien" class="mw-redirect" title="Banovina Kroatien">Banovina Kroatien</a>, och 38 kommuner i den projicerade serbiska delen av Jugoslavien.<sup id="cite_ref-Banac,_Ivo_1988_p._376_74-1" class="reference"><a href="#cite_note-Banac,_Ivo_1988_p._376-74"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>74<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vid beräkningen var muslimerna diskonterade helt, vilket föranledde bosniakerna att skapa Rörelsen för ett autonomt Bosnien och Hercegovina.<sup id="cite_ref-75" class="reference"><a href="#cite_note-75"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>75<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Den redan under mellankrigstiden tilltagande fientligheten mellan grupper förvärrades till ytterlighet under andra världskriget. Bosniakerna valde mestadels att ansluta sig till de fascistiska <a href="/wiki/Usta%C5%A1a" title="Ustaša">Ustašaförbanden</a> och som frivilliga i den bosniska <a href="/wiki/13._Waffen-Gebirgs-Division_der_SS_Handschar_(kroatische_Nr._1)" title="13. Waffen-Gebirgs-Division der SS Handschar (kroatische Nr. 1)">13. Waffen-Gebirgs-Division der SS Handschar (kroatische Nr. 1)</a>. De cirka 20 000 soldaterna motiverades med löften av tyskarna om att få försvara sina hemorter mot partisaner och serbiska <a href="/wiki/%C4%8Cetnici" title="Četnici">tjetniker</a>. Som ett resultat bedrev serbiska <a href="/wiki/%C4%8Cetnici" title="Četnici">tjetnikförband</a> under ledning av generalen <a href="/wiki/Dra%C5%BEa_Mihailovi%C4%87" title="Draža Mihailović">Draža Mihailović</a> hämndaktioner gentemot den bosniakiska civilbefolkningen, främst i östra Bosnien, längs floden <a href="/wiki/Drina" title="Drina">Drina</a> och floden <a href="/wiki/Lim_(flod)" title="Lim (flod)">Lim</a> i regionen <a href="/wiki/Sand%C5%BEak" title="Sandžak">Sandžak</a>.<sup id="cite_ref-76" class="reference"><a href="#cite_note-76"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>76<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-77" class="reference"><a href="#cite_note-77"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>77<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Totalt dödade tjetnikförbanden runt 86 000 personer under kriget eller 6,8% av bosniaker vid den tiden, och 250 000 hade fördrivits från sina hem.<sup id="cite_ref-hup.harvard.edu_68-2" class="reference"><a href="#cite_note-hup.harvard.edu-68"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>68<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Den 13:e bergsdivisionen deltog i olika operationer mot både serbiska och muslimska partisaner. I Bosnien dödade förbandet tusentals serber i östra och norra Bosnien som hämnd för de bosniska muslimer som serbiska tjetniker dödat i östra Bosnien och Sandžak.<sup id="cite_ref-78" class="reference"><a href="#cite_note-78"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>78<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Under kriget utgjorde muslimerna 23% av <a href="/wiki/Jugoslaviska_partisaner" title="Jugoslaviska partisaner">Jugoslaviska folkets befrielsearmé</a>.<sup id="cite_ref-79" class="reference"><a href="#cite_note-79"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>79<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Trots detta skulle de serbdominerade jugoslaviska partisanerna genomföra en hel rad anfallsräder mot muslimska byar där både potentiella motståndare och civila skulle sätta livet till.<sup id="cite_ref-80" class="reference"><a href="#cite_note-80"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>80<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Under Jugoslavientiden blev <a href="/wiki/Bosnien_och_Hercegovina" title="Bosnien och Hercegovina">Bosnien och Hercegovina</a> en <a href="/wiki/Socialism" title="Socialism">socialistisk</a> delstat inom <a href="/wiki/Socialistiska_federativa_republiken_Jugoslavien" title="Socialistiska federativa republiken Jugoslavien">Socialistiska federativa republiken Jugoslavien</a>. Den skapades på ett antifascistiskt möte i Mrkonjić Grad den 25 november <a href="/wiki/1943" title="1943">1943</a>. Under kriget formades en icke-statlig organisation kallad för <i>Mladi Muslimani</i> (Unga Muslimer) som hade som mål att utvidga de andliga, kulturella och materiella framstegen för de bosniska muslimer i dåtidens Jugoslavien. Organisationen förespråkade ett konsekvent arbete för en pedagogisk väckelse, baserad på islams principer, för att bekämpa aggressiv <a href="/wiki/Ateism" title="Ateism">ateism</a> och tvångsassimilering från grannländerna. Offentligt förklarade sig organisationen som både antifascistisk och antikommunistisk. Runt tusen personer som medverkade i organisationen kom att fängslas av den jugoslaviska kommunistregimen efter andra världskriget, och tretton av de mördades.<sup id="cite_ref-81" class="reference"><a href="#cite_note-81"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>81<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En av de mest framstående medlemmarna i organisationen <i>Unga Muslimer</i> var Bosnien och Hercegovinas första president <a href="/wiki/Alija_Izetbegovi%C4%87" title="Alija Izetbegović">Alija Izetbegović</a>, som även han år 1983 dömdes till 14 års fängelse av den kommunistiska regimen för "kontrarevolutionär verksamhet", eftersom hans böcker <i>Islam Between East and West</i> och <i>The Islamic Declaration</i> påstods vara fientliga mot det rådande systemet i <a href="/wiki/Socialistiska_Federativa_Republiken_Jugoslavien" class="mw-redirect" title="Socialistiska Federativa Republiken Jugoslavien">Socialistiska Federativa Republiken Jugoslavien</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Bosnienkriget_och_folkmorden">Bosnienkriget och folkmorden</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Bosnienkriget och folkmorden" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Bosnienkriget och folkmorden"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <dl><dd><i>Se även <a href="/wiki/Bosnienkriget" title="Bosnienkriget">Bosnienkriget</a></i></dd></dl> <figure class="mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Sarajevo_Red_Line_3.jpeg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Sarajevo_Red_Line_3.jpeg/200px-Sarajevo_Red_Line_3.jpeg" decoding="async" width="200" height="133" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Sarajevo_Red_Line_3.jpeg/300px-Sarajevo_Red_Line_3.jpeg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Sarajevo_Red_Line_3.jpeg/400px-Sarajevo_Red_Line_3.jpeg 2x" data-file-width="855" data-file-height="570" /></a><figcaption><i>Röda linjen</i> i <a href="/wiki/Sarajevo" title="Sarajevo">Sarajevo</a>, ett minnesmärke av 20-årsdagen av belägringen av Sarajevo. 11 541 tomma stolar symboliserade 11 541 krigsoffer, som enligt Research and Documentation Center dödades under belägringen.<sup id="cite_ref-82" class="reference"><a href="#cite_note-82"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>82<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-83" class="reference"><a href="#cite_note-83"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>83<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></figcaption></figure> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Srebrenica_massacre_memorial_gravestones_2009_1.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Srebrenica_massacre_memorial_gravestones_2009_1.jpg/200px-Srebrenica_massacre_memorial_gravestones_2009_1.jpg" decoding="async" width="200" height="119" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Srebrenica_massacre_memorial_gravestones_2009_1.jpg/300px-Srebrenica_massacre_memorial_gravestones_2009_1.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Srebrenica_massacre_memorial_gravestones_2009_1.jpg/400px-Srebrenica_massacre_memorial_gravestones_2009_1.jpg 2x" data-file-width="2254" data-file-height="1338" /></a><figcaption>Mer än 8000 obeväpnade bosniakiska män och pojkar dödades i <a href="/wiki/Srebrenicamassakern" title="Srebrenicamassakern">massakern i Srebrenica</a> i juli 1995 av enheter av den bosnienserbiska armén.</figcaption></figure> <p>Under våren 1992 rasade hårda strider mellan bosniska och serbiska styrkor i östra Bosnien. Inledningsvis anföll serbiska styrkor icke-serber i östra Bosnien för att kunna säkra gränsen mot Serbien. Bosniaker fördrevs systematiskt från sina hem och mördades ofta i processen. I regionen <a href="/wiki/Fo%C4%8Da" title="Foča">Foča</a> inledde serbiska styrkor en serie massakrer under 1992.<sup id="cite_ref-84" class="reference"><a href="#cite_note-84"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>84<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> 2 704 personer från Foča saknas eller dödades under kriget, majoriteten var bosniaker. Foča var platsen för ett flertal fångläger inrättade av de bosnienserbiska myndigheterna. I staden <a href="/wiki/Vi%C5%A1egrad" title="Višegrad">Višegrad</a> massakrerade serbisk polis och militär omkring 3 000 bosniaker under våren och sommaren 1992 i de så kallade <a href="/wiki/Vi%C5%A1egradmassakrerna" title="Višegradmassakrerna">Višegradmassakrerna</a>. </p><p>Den bosnienserbiska armén assisterad av dåvarande jugoslaviska armén inledde i början av kriget en <a href="/wiki/Bel%C3%A4gring" title="Belägring">belägring</a> av Bosnien och Hercegovinas huvudstad Sarajevo, som kom att bli den längsta belägringen i modern historia. Belägringen varade från den <a href="/wiki/5_april" title="5 april">5 april</a> <a href="/wiki/1992" title="1992">1992</a> till den <a href="/wiki/29_februari" title="29 februari">29 februari</a> <a href="/wiki/1996" title="1996">1996</a>. Omkring 20 000 människor dog under belägringen. Omkring 10 000 civila beräknats ha dödats, inklusive 1 500 barn. Ytterligare 56 000 sårades, inklusive 15 000 barn.<sup id="cite_ref-Kaufman2002_85-0" class="reference"><a href="#cite_note-Kaufman2002-85"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>85<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den bosniska armén förlorade 6 305 soldater. belägringen halverade nästan stadens befolkning mellan 1992 och 1995.<sup id="cite_ref-86" class="reference"><a href="#cite_note-86"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>86<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Under kriget i Bosnien mellan 1992 och 1995 dog, enligt siffror från Forsknings- och dokumentationscentrum i Sarajevo, 97 207 personer, varav 65% var bosniaker. Under kriget i Bosnien myntades en ny term, <a href="/wiki/Etnisk_rensning" title="Etnisk rensning">etnisk rensning</a>. Serberna inledde omfattande utrensningar av framför allt bosniska muslimer (bosniaker) från sitt territorium. Det föregick systematiskt etniskt rensning, våldtäkter, tortyr och mord. Bosnienserbiska armén (VRS) assisterad av <a href="/wiki/Jugoslaviska_folkarm%C3%A9n" title="Jugoslaviska folkarmén">Jugoslaviska folkarmén</a> uppförde även ökända koncentrationsläger <a href="/wiki/Omarska" title="Omarska">Omarska</a>, <a href="/wiki/Keraterm" title="Keraterm">Keraterm</a>, <a href="/wiki/Trnopolje" title="Trnopolje">Trnopolje</a>, <a href="/wiki/Manja%C4%8Dal%C3%A4gret" title="Manjačalägret">Manjaca</a>, mfl.<sup id="cite_ref-87" class="reference"><a href="#cite_note-87"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>87<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>De mest omfattande massakern ägde rum i <a href="/wiki/Srebrenica" title="Srebrenica">Srebrenica</a> 1995, med 5 336 identifierade offer. Haagtribunalen menar dock att antalet döda kan vara så högt som 7 826 personer. De flesta offren var bosniakiska män och pojkar men även barn, flickor och kvinnor. Ett stort antal saknade kvinnor och flickor sökes fortfarande. </p><p>Det yngsta offret var några timmar gammal bebis ”Bebis Muhić född 13. Juli 1995, och äldsta Šaha Izmirlić född 1901”<sup id="cite_ref-88" class="reference"><a href="#cite_note-88"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>88<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Några år senare, vid <a href="/wiki/ICTY" class="mw-redirect" title="ICTY">ICTY-mötet</a>, bekräftade de tidigare bosnienserbiska ledarna och <a href="/wiki/Republika_Srpska" class="mw-redirect" title="Republika Srpska">Republika Srpskas</a> president <a href="/wiki/Biljana_Plav%C5%A1i%C4%87" title="Biljana Plavšić">Biljana Plavšić</a> massvåldtäkter på bosniakiska kvinnor i östra Bosnien under <a href="/wiki/Bosnienkriget" title="Bosnienkriget">Bosnienkriget</a>.<sup id="cite_ref-89" class="reference"><a href="#cite_note-89"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>89<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Fruktansvärda krigsförbrytelser begicks också av de bosnienkroatiska styrkorna (<a href="/wiki/Kroatiska_f%C3%B6rsvarsr%C3%A5det" title="Kroatiska försvarsrådet">HVO</a>) gentemot bosniakiska civilbefolkningen i centrala delar av Bosnien. De mest kända massakrerna begångna av de bosnienkroatiska styrkorna är <a href="/wiki/Ahmi%C4%87imassakern" title="Ahmićimassakern">Ahmićimassakern</a> och <a class="external text" href="https://en.m.wikipedia.org/wiki/Stupni_Do_massacre">Stupni Do massacre</a>. Bosnienkroatiska styrkorna uppförde även <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=mF2gAgAAQBAJ&pg=PT38&lpg=PT38&dq=bosnienkroatiska+armens+koncentrationsl%C3%A4ger&source=bl&ots=aMOCPmsU3a&sig=ACfU3U3XSAIXB2XRRin4xUVqHROgxHD30w&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiijvCIw5nnAhXtwcQBHbZmAysQ6AEwAnoECAYQAQ">koncentrationsläger</a> Gabela och Dretelj där de torterade och mördade tillfångatagna Bosniaker <sup id="cite_ref-90" class="reference"><a href="#cite_note-90"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>90<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Den <a href="/wiki/Bosniska_arm%C3%A9n" title="Bosniska armén">bosniska armén</a> utförde hämndaktion mot bosnienkroatiska armén och anföll byarna Uzdol (14 september 1993) och Grabovica (9 september 1993) utanför staden <a href="/wiki/Prozor-Rama" title="Prozor-Rama">Prozor-Rama</a>, där runt 75 <a href="/wiki/Kroater" title="Kroater">kroatiska</a> civila och soldater dödades. </p><p>År 2005 antog den amerikanska kongressen en resolution med innebörden att <i>"det serbiska tillvägagångssättet för aggression och etnisk rensning uppfyllde definitionen för folkmord"</i>. År 2008 hade 45 serber, 12 kroater och 4 bosniaker dömts för krigsförbrytelser.<sup id="cite_ref-91" class="reference"><a href="#cite_note-91"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>91<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Serbiens president <a href="/wiki/Slobodan_Milo%C5%A1evi%C4%87" title="Slobodan Milošević">Slobodan Milošević</a> åtalades för krigsförbrytelser i samband med kriget i Bosnien, inklusive allvarliga kränkningar av <a href="/wiki/Gen%C3%A8vekonventionen" class="mw-redirect" title="Genèvekonventionen">Genèvekonventionen</a>, <a href="/wiki/Brott_mot_m%C3%A4nskligheten" title="Brott mot mänskligheten">brott mot mänskligheten</a> och folkmord.<sup id="cite_ref-92" class="reference"><a href="#cite_note-92"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>92<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Folkmord" title="Folkmord">Folkmord</a> är det allvarligaste krigsbrottet som serberna fällts för, brott mot mänskligheten är det allvarligaste för kroaterna och avvikelser från Genèvekonventionerna för bosniakerna.<sup id="cite_ref-93" class="reference"><a href="#cite_note-93"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>93<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Språk"><span id="Spr.C3.A5k"></span>Språk</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Språk" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Språk"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <dl><dd><i>Se även</i>: <i><a href="/wiki/Bosniska" title="Bosniska">Bosniska</a></i>, <i><a href="/wiki/Bosnisk_grammatik" title="Bosnisk grammatik">Bosnisk grammatik</a></i></dd></dl> <figure class="mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Povelja_Kulina_bana.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/81/Povelja_Kulina_bana.jpg/125px-Povelja_Kulina_bana.jpg" decoding="async" width="125" height="206" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/81/Povelja_Kulina_bana.jpg/188px-Povelja_Kulina_bana.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/81/Povelja_Kulina_bana.jpg/250px-Povelja_Kulina_bana.jpg 2x" data-file-width="2495" data-file-height="4121" /></a><figcaption><a href="/wiki/Ban_Kulin" title="Ban Kulin">Kulin Bans</a> stadga, skriven med <a href="/wiki/Bosan%C4%8Dica" title="Bosančica">bosančica</a>. Denna stadga är den äldsta i sitt slag på ett <a href="/wiki/Sydslaviska_spr%C3%A5k" title="Sydslaviska språk">sydslaviskt språk</a>, och befinner sig för närvarande i <a href="/wiki/Eremitaget" title="Eremitaget">Eremitaget</a> i <a href="/wiki/Sankt_Petersburg" title="Sankt Petersburg">Sankt Petersburg</a>.</figcaption></figure> <p>Bosniaker talar <a href="/wiki/Bosniska" title="Bosniska">bosniska</a>, som ingår i den sydslaviska språkfamiljen. Standardbosniska anses vara en variation av det kontroversiella samlingsnamnet "<a href="/wiki/Serbokroatiska" title="Serbokroatiska">serbokroatiska</a>"<sup id="cite_ref-94" class="reference"><a href="#cite_note-94"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>94<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-95" class="reference"><a href="#cite_note-95"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>95<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-96" class="reference"><a href="#cite_note-96"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>96<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, och är ömsesidigt närbesläktad med de kroatiska och serbiska språken, som alla är baserade på den <i>štokaviska</i> dialekten. För utomstående kan bosniska, kroatiska och serbiska tyckas låta identiska. Förutom alfabetet skiljer sig emellertid bosniskan från kroatiska och serbiska i ordförråd, grammatik och <a href="/wiki/Prosodi" title="Prosodi">prosodi</a> (satsmelodi). </p><p>Den första officiella ordboken för det bosniska språket trycktes år 1631 som ett bosnisk-turkiskt lexikon av <a href="/wiki/Muhamed_Hevaji_Uskufi_Bosnevi" title="Muhamed Hevaji Uskufi Bosnevi">Muhamed Hevaji Uskufi Bosnevi</a><sup id="cite_ref-97" class="reference"><a href="#cite_note-97"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>97<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Ordboken ses som ytterligare ett bevis som vittnar om att det bosniska språket var det officiella språket i landet sedan <a href="/wiki/Kungariket_Bosnien" title="Kungariket Bosnien">Konungariket Bosnien</a>. Detta ska ytterligare ha bekräftats av <a href="/wiki/Ban_Kulin" title="Ban Kulin">Ban Kulins</a> stadga, skriven på den inhemska, kyrilliska skriften <a href="/wiki/Bosan%C4%8Dica" title="Bosančica">bosančica</a> den 29 augusti 1189, som ett av de äldsta skriftliga dokumenten på hela Balkan. </p> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Gramatika_bosanskog_jezika.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Gramatika_bosanskog_jezika.jpg/130px-Gramatika_bosanskog_jezika.jpg" decoding="async" width="130" height="211" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Gramatika_bosanskog_jezika.jpg/195px-Gramatika_bosanskog_jezika.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Gramatika_bosanskog_jezika.jpg/260px-Gramatika_bosanskog_jezika.jpg 2x" data-file-width="532" data-file-height="862" /></a><figcaption>Bosnisk grammatikbok, från år 1890.</figcaption></figure> <p>Bosniska liksom <a href="/wiki/Kroatiska" title="Kroatiska">kroatiska</a> och <a href="/wiki/Slovenska" title="Slovenska">slovenska</a> skrivs idag med ett modifierat latinskt alfabet, lokalt känt som <a href="/wiki/Gajevica" class="mw-redirect" title="Gajevica">gajevica</a> efter dess uppfinnare <a href="/wiki/Ljudevit_Gaj" title="Ljudevit Gaj">Ljudevit Gaj</a>. Tidigare skrifter är ofta skrivna på något annat språk, bland annat latin, som användes i Bosnien tidigare. Ett exempel är <a href="/wiki/Humactavlan" title="Humactavlan">Humactavlan</a> som är ett av de äldsta skrivmonumenten i Bosnien och Hercegovina. Även den är skriven på bosančica och dateras till 1000-talet eller 1100-talet. Humactavlan är av största betydelse för bosnisk historia och språkvetenskap. Spår efter bosančicaskriften kan också finnas i många andra kungliga statliga dokument och stadgor samt på gamla medeltida gravstenar, <a href="/wiki/Ste%C4%87ak" title="Stećak">stećaks</a>. </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;"><i>The inhabitants (Bosniacks) are of Sclavonian origin and use the purest dialect of the Sclavonian language</i>. Översättning: Befolkningen (bosniakerna) är av slaviskt ursprung och använder den renaste dialekten av det slaviska språket. </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr> <tr> <td colspan="3" style="padding-right: 4em;text-align:right;font-size:smaller">– The Edinburgh Gazetteer, or Geographical Dictionary p. 564, <a href="/wiki/1822" title="1822">1822</a> </td></tr></tbody></table> <figure class="mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Bosnian_dictionary_by_Muhamed_Hevaji_Uskufi_Bosnevi_in_1631.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/Bosnian_dictionary_by_Muhamed_Hevaji_Uskufi_Bosnevi_in_1631.jpg/125px-Bosnian_dictionary_by_Muhamed_Hevaji_Uskufi_Bosnevi_in_1631.jpg" decoding="async" width="125" height="167" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/Bosnian_dictionary_by_Muhamed_Hevaji_Uskufi_Bosnevi_in_1631.jpg/188px-Bosnian_dictionary_by_Muhamed_Hevaji_Uskufi_Bosnevi_in_1631.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/Bosnian_dictionary_by_Muhamed_Hevaji_Uskufi_Bosnevi_in_1631.jpg/250px-Bosnian_dictionary_by_Muhamed_Hevaji_Uskufi_Bosnevi_in_1631.jpg 2x" data-file-width="294" data-file-height="392" /></a><figcaption>Det bosniska språklexikonet <i>Magbuli 'arif</i> eller <i>Potur Šahidija</i>, skriven av <a href="/wiki/Muhamed_Hevaji_Uskufi_Bosnevi" title="Muhamed Hevaji Uskufi Bosnevi">Muhamed Hevaji Uskufi Bosnevi</a> år 1631, med hjälp av en bosnisk variant av den persisk-arabiska skriften.</figcaption></figure> <p>Det betydliga inflytelse av bosančica i det medeltida Bosnien har tyvärr lett till ett mål för kontroversiella debatter och <a href="/wiki/Propaganda" title="Propaganda">propaganda</a> genom historien, som dessutom har lett till en tendens hos vissa kroatiska och serbiska filologer och paleografer att förneka och ifrågasätta dess, trots sitt geografiska ursprung, exklusivitet med den medeltida bosniska staten. Bosniakerna kom också att använda sig av <i>begovica</i> (användes mest av den bosniska adeln) och <i>arebica</i> eller <a href="/wiki/Arabisk_skrift" class="mw-redirect" title="Arabisk skrift">arabisk skrift</a>, justerad för ett slaviskt tal, som också huvudsakligen kom att användas av den bosniska adeln, under den ottomanska eran, och som kom att efterträda bosančica som den primära skrift för det bosniska språket. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Historisk_användning"><span id="Historisk_anv.C3.A4ndning"></span>Historisk användning</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Historisk användning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Historisk användning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>När det gäller det bosniska språket, som <a href="/wiki/Muhamed_Hevaji_Uskufi_Bosnevi" title="Muhamed Hevaji Uskufi Bosnevi">Muhamed Hevaji Uskufi</a> slog en stark grund för, är det intressant att påpeka en anmärkning av den moderna brittiska historikern Noel Malcolm, som skriver: "Som det bosniska språket var det tredje språket i det ottomanska imperiet, är det inte konstigt att en del av den ottomanska litteraturen skrevs på detta språk".<sup id="cite_ref-98" class="reference"><a href="#cite_note-98"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>98<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En 1700-tals bosniakisk krönikör vid namn <a href="/w/index.php?title=Mula_Mustafa_Ba%C5%A1eskija&action=edit&redlink=1" class="new" title="Mula Mustafa Bašeskija [inte skriven än]">Mula Mustafa Bašeskija</a>, skrev i sin årsbok en diktsamling på bosniska, hävdande att det bosniska språket är mycket rikare än det arabiska, eftersom det finns 45 ord för verbet "att gå" i det bosniska språket. Den <a href="/wiki/Dubrovnik" title="Dubrovnik">ragusinske</a> 1600-tals historikern och författaren <a href="/wiki/Mavro_Orbini" title="Mavro Orbini">Mavro Orbini</a> skriver i sitt verk <i>Slavernas kungarike</i> (på italienska <i>Il regno degli Slavi</i>), tryckt i <a href="/wiki/Pesaro" title="Pesaro">Pesaro</a> år 1601, att "av alla folken som talar slaviska språk, har bosnierna det mest eleganta språket och är de enda som är stolta över det faktum att de uppmärksammar renheten av det slaviska språket".<sup id="cite_ref-99" class="reference"><a href="#cite_note-99"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>99<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Ett av de allra tidigaste källor som tillkännager det bosniska språket finner vi i staden <a href="/wiki/Kotor" title="Kotor">Kotors</a> notariebok: den 3 juli 1436 köpte hertigen av <a href="/wiki/Republiken_Venedig" title="Republiken Venedig">Republiken Venedig</a> en femtonårig flicka, som beskrivs som: ”av den bosniska stammen och kätterska tron, på det bosniska språket kallad för Djevena”. Ett annat tidigt "internationellt" omnämnande av det bosniska språket är från 1400-talet och finns i verket "Skazanie iziavlieno o pismenah" (<i>Skriftspråkens historia</i>), av den mest kända resande östromerska författaren på den tiden, <a href="/w/index.php?title=Konstantin_av_Kostenets&action=edit&redlink=1" class="new" title="Konstantin av Kostenets [inte skriven än]">Konstantin av Kostenets</a>. Den kroatisk-italienske lexikografen <a href="/w/index.php?title=Jacobus_Micalia&action=edit&redlink=1" class="new" title="Jacobus Micalia [inte skriven än]">Jacobus Micalia</a> (1601-1654) konstaterar i sitt verk <i>Blagu jezika slovinskoga</i> (Slaviska språkens skatt) från år 1649 att han vill inkludera "de vackraste orden" och tillade att <i>av alla illyriska språk så är det bosniska det allra vackraste</i> ("Ogn'un dice che la lingua Bosnese sia la piu bella"), och att <i>alla illyriska författare bör försöka att skriva på det språket</i>. En av de första sydslaviska grammatikerna, <a href="/wiki/Jesuiter" class="mw-redirect" title="Jesuiter">jesuiten</a> <a href="/w/index.php?title=Bartolomeo_Cassio&action=edit&redlink=1" class="new" title="Bartolomeo Cassio [inte skriven än]">Bartolomeo Cassio</a>, kallar det språk som han använder i sitt verk från år 1640, <i>Ritual Rimski</i> (Den romerska riten) som <i>naški</i> ("vårt språk") eller <i>bosanski</i> ("bosniska"). I det arbete som gick under titeln "Thesaurus Polyglottus" - publicerat i <a href="/wiki/Frankfurt" class="mw-redirect" title="Frankfurt">Frankfurt</a> år 1603 av den tyska 1600- och 1700-tals historikern och språkforskaren <a href="/w/index.php?title=Hieronymus_Megiser&action=edit&redlink=1" class="new" title="Hieronymus Megiser [inte skriven än]">Hieronymus Megiser</a>, nämns den bosniska dialekten till sidan av den dalmatiska, kroatiska och serbiska. <a href="/w/index.php?title=Matija_Divkovi%C4%87&action=edit&redlink=1" class="new" title="Matija Divković [inte skriven än]">Matija Divković</a>, en 1600-tals bosnisk franciskan, som anses vara grundaren av den bosniska litteraturen<sup id="cite_ref-Lovrenovic_100-0" class="reference"><a href="#cite_note-Lovrenovic-100"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>100<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-hrvatska-rijec_101-0" class="reference"><a href="#cite_note-hrvatska-rijec-101"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>101<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, bekräftar i slutet av den första delen av sin översättning <i>till det verkliga och sanna bosniska språket</i> i sitt verk <i>Nauk krstjanski za narod slovinski</i> ("Den kristna läran för de slaviska folken") från år 1611; "<i>A privideh iz dijačkog u pravi i istinit jezik bosanski.</i>" Den kroatiska författaren och lexikografen <a href="/w/index.php?title=Matija_Petar_Katan%C4%8Di%C4%87&action=edit&redlink=1" class="new" title="Matija Petar Katančić [inte skriven än]">Matija Petar Katančić</a> lät år 1831 publicera sex böcker av översättningar av <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a>, där han bl.a. beskriver på första sidan följande: <i>"Överfört från Slavisk-illyriska till uttalet av det bosniska språket."</i><sup id="cite_ref-102" class="reference"><a href="#cite_note-102"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>102<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> År 1827 skulle även en lärobok översättas från bosniska till latin av franckanmunken och läraren Ambrox Mathich (Ambroz Matić). </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Religion">Religion</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Religion" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Religion"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Pocitelj.PNG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f1/Pocitelj.PNG/190px-Pocitelj.PNG" decoding="async" width="190" height="143" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f1/Pocitelj.PNG/285px-Pocitelj.PNG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f1/Pocitelj.PNG/380px-Pocitelj.PNG 2x" data-file-width="768" data-file-height="576" /></a><figcaption>Shishman Ibrahim Pasha (Hadži-Alija) Moskéen i <a href="/wiki/Po%C4%8Ditelj" title="Počitelj">Počitelj</a>, konstruerad år 1562/63. I bakgrunden syns <a href="/wiki/Tvrtko_I_av_Bosnien" title="Tvrtko I av Bosnien">Tvrtko I Kotromanićs</a> medeltida citadell.</figcaption></figure> <figure class="mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Bruner-Dvorak,_Rudolf_-_Bosna,_medresa_2_(ca_1906).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ec/Bruner-Dvorak%2C_Rudolf_-_Bosna%2C_medresa_2_%28ca_1906%29.jpg/170px-Bruner-Dvorak%2C_Rudolf_-_Bosna%2C_medresa_2_%28ca_1906%29.jpg" decoding="async" width="170" height="160" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ec/Bruner-Dvorak%2C_Rudolf_-_Bosna%2C_medresa_2_%28ca_1906%29.jpg/255px-Bruner-Dvorak%2C_Rudolf_-_Bosna%2C_medresa_2_%28ca_1906%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ec/Bruner-Dvorak%2C_Rudolf_-_Bosna%2C_medresa_2_%28ca_1906%29.jpg/340px-Bruner-Dvorak%2C_Rudolf_-_Bosna%2C_medresa_2_%28ca_1906%29.jpg 2x" data-file-width="550" data-file-height="518" /></a><figcaption>Bosnisk <a href="/wiki/Madrassa" title="Madrassa">madrassa</a>, c. år 1906.</figcaption></figure> <p>De flesta bosniaker är sunnimuslimer, men historiskt har även <a href="/wiki/Sufismen" class="mw-redirect" title="Sufismen">sufismen</a> spelat en viktig roll bland bosniakerna, som i huvudsak tenderar att vara välvilligt inställda till de mest etablerade orden (tariqah), som <a href="/wiki/Naqshbandi" title="Naqshbandi">Naqshbandi</a>, Rifa'i och Qadiriyya. Sufismens ställning i Bosnien under osmanerna var juridiskt samma som i övriga delar av riket. Bosniska sufier producerade litteratur, ofta på de tre orientaliska språken (arabiska, turkiska och persiska) men ett fåtal skrev på bosniska.<sup id="cite_ref-103" class="reference"><a href="#cite_note-103"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>103<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> som Abdulrrahman Sirri (1785-1846/47) och Abdulwahāb Žepčewī (1773-1821). En annan sufigestalt från Bosnien var schejk Hamza, vars lära enligt anklagelserna och domslutet stred mot den officiella tolkningen av islam. Hans anhängare <i>hamzevije</i> bildade en religiös rörelse som ofta beskrivs som en sufigren nära bajrami-melami-sufismen.<sup id="cite_ref-104" class="reference"><a href="#cite_note-104"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>104<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>För många bosniaker har islamisk identitet mer att göra med dess kulturella rötter än med faktisk religiös tro. Genom att vara en del av <a href="/wiki/Europa" title="Europa">Europa</a> och inte bara under påverkan av öst, utan också den västerländska kulturen, .<sup id="cite_ref-105" class="reference"><a href="#cite_note-105"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>105<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den jugoslaviska <a href="/wiki/Kommunism" title="Kommunism">kommunismen</a> bidrog också till denna utveckling. I en opinionsundersökning från år <a href="/wiki/1998" title="1998">1998</a>, förklarade sig 78,3% av bosniakerna i <a href="/wiki/Federationen_Bosnien_och_Hercegovina" title="Federationen Bosnien och Hercegovina">Federationen Bosnien och Hercegovina</a> vara religiösa.<sup id="cite_ref-Velikonja2003_106-0" class="reference"><a href="#cite_note-Velikonja2003-106"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>106<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Kjell Magnusson påpekar att religioner spelade stor roll i de processer som formade den nationella rörelsen och bildandet av de nya staterna efter osmanernas fall på Balkan, eftersom osmanerna urskiljde folkslag enligt religionstillhörigheten.<sup id="cite_ref-107" class="reference"><a href="#cite_note-107"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>107<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Religionen spelar mindre roll i dagens läge hos de olika folkgrupperna och en del av befolkningen är i realiteten indifferent gentemot religiös tillhörighet. Trots detta är den stereotypa bilden fortfarande ganska aktuell, nämligen att serberna är ortodoxa, kroaterna katoliker och bosniakerna muslimer. Bland bosniakerna är muslimer eller bosniska muslimer (bos. Bosanski muslimani) mera förekommande beteckningar, ävensom i medierna och även i vetenskapliga arbeten, trots att en del av bosniakerna är religiöst neutrala eller till och med tillhör annan trosuppfattning. I alla av de tre största folkgrupperna i Bosnien finns också individer som bryter mot ovannämnda mönster och utövar ”andra” religioner aktivt.<sup id="cite_ref-108" class="reference"><a href="#cite_note-108"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>108<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Traditioner,_litteratur_och_folklore"><span id="Traditioner.2C_litteratur_och_folklore"></span>Traditioner, litteratur och folklore</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Traditioner, litteratur och folklore" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Traditioner, litteratur och folklore"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Den bosniska kulturen har under historien varit präglad av ett flertal olika influenser under diverse kulturella epoker. Under medeltiden möttes i Bosnien <a href="/wiki/Ren%C3%A4ssansen" title="Renässansen">renässansen</a> från väst och den <a href="/wiki/Islamisk_arkitektur" title="Islamisk arkitektur">islamiska arkitekturen</a> från öst, vilket emellertid har format en unik kultur som efterspeglar en syn på bosniakerna som det mest <i>östliga</i> folkslaget i <a href="/wiki/V%C3%A4stv%C3%A4rlden" title="Västvärlden">västvärlden</a> och det mest <i>västliga</i> i öst. </p> <figure class="mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Tuzla-Mesa_Selimovic_Ismet_Mujezinovic.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1f/Tuzla-Mesa_Selimovic_Ismet_Mujezinovic.jpg/170px-Tuzla-Mesa_Selimovic_Ismet_Mujezinovic.jpg" decoding="async" width="170" height="227" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1f/Tuzla-Mesa_Selimovic_Ismet_Mujezinovic.jpg/255px-Tuzla-Mesa_Selimovic_Ismet_Mujezinovic.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1f/Tuzla-Mesa_Selimovic_Ismet_Mujezinovic.jpg/340px-Tuzla-Mesa_Selimovic_Ismet_Mujezinovic.jpg 2x" data-file-width="408" data-file-height="544" /></a><figcaption>Statyer av författaren <a href="/wiki/Me%C5%A1a_Selimovi%C4%87" title="Meša Selimović">Meša Selimović</a> och konstnären Ismet Mujezinović i Tuzla.</figcaption></figure> <p>Rötterna till den bosniakiska folksjälen går främst att finna i de traditionella musikgenrerna <i>sevdalinka</i> och <i>ilahije</i>, men också i ett brett utbud av traditionell <a href="/wiki/Visdom" title="Visdom">visdom</a>, överförd från mun till mun, till nyare generationer, men som på senare år också skrivits ned i ett antal litterära verk. </p> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Bosnian_dance.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7b/Bosnian_dance.png/220px-Bosnian_dance.png" decoding="async" width="220" height="143" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7b/Bosnian_dance.png/330px-Bosnian_dance.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7b/Bosnian_dance.png/440px-Bosnian_dance.png 2x" data-file-width="897" data-file-height="583" /></a><figcaption>Bosniakiska flickor dansar traditionell <a href="/wiki/Kolo_(dans)" title="Kolo (dans)">kolo</a>.</figcaption></figure> <p>Ilahije sjungs mest i spirituella och religiösa (islamiska) syften, och texterna handlar ofta om <a href="/wiki/Koranen" title="Koranen">koranens</a> budskap. De folkliga traditionerna, ute i Bosnien och Hercegovinas landsbygd inkluderar en ropande, polyfonisk musikstil, kallad för <i>ganga</i> och <i>ravne pjesme</i>, liksom instrument som <i>šargija</i>. <a href="/wiki/Sevdah" title="Sevdah">Sevdalinka</a> är en av de mest representativa musikaliska och poetiska formerna av den bosniska folkkonsten och introducerar ett lyriskt samspel mellan den osmanska och den inhemska sydslaviska kulturen, då de äldsta sevdalinka-sångerna skrevs ned redan på <a href="/wiki/1700-talet" title="1700-talet">1700-talet</a>.<sup id="cite_ref-109" class="reference"><a href="#cite_note-109"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>109<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Sevdah" title="Sevdah">Sevdah</a> är också en slags känslomässig, melankolisk folkvisa, som ofta beskriver sorgliga ämnen som kärlek, förlust och hjärtesorg. Sevdah har traditionellt utförts med en <a href="/wiki/Saz" title="Saz">saz</a>, ett turkiskt stränginstrument, som senare ersattes av dragspelet. Den bosniska poeten och sevdahskrivaren <a href="/wiki/Umihana_%C4%8Cuvidina" title="Umihana Čuvidina">Umihana Čuvidina</a> har i hög grad bidragit till den bosniakiska folksjälen, med hennes dikter om sin förlorade kärlek. Bosniakerna har även på en internationellt nivå lämnat efter sig ett musikaliskt arv till resterande Europa, och några exempel på detta är den renässansiska lutenist-kompositören <a href="/wiki/Franciscus_Bossinensis" title="Franciscus Bossinensis">Franciscus Bossinensis</a> som i 1500-talets Venedig publicerade två samlingar av lutmusik (innehållande 126 frottolas och 46 ricercares), samt den österrikisk-judiska tonsättaren och operakompositören <a href="/wiki/Alexander_von_Zemlinsky" title="Alexander von Zemlinsky">Alexander von Zemlinsky</a> som delvis var av bosniakiskt ursprung. </p><p>Bosniakerna och Bosnien och Hercegovina i allmänhet har ett rikt litterärt arv. Betydande bosniakiska poeter, som har bidragit till det bosniska kulturella och litterära arvet är Derviš-paša Bajezidagić, Hasan Kafi Pruščak, Abdurrahman Sirri, Mula Mustafa Bašeskija, Abdulvehab Ilhamija, Hasan Kaimija, <a href="/wiki/Umihana_%C4%8Cuvidina" title="Umihana Čuvidina">Umihana Čuvidina</a>, <a href="/wiki/Ivan_Franjo_Juki%C4%87" title="Ivan Franjo Jukić">Ivan Franjo Jukić</a>, <a href="/wiki/Safvet-beg_Ba%C5%A1agi%C4%87" title="Safvet-beg Bašagić">Safvet-beg Bašagić</a>, <a href="/wiki/Antun_Kne%C5%BEevi%C4%87" title="Antun Knežević">Antun Knežević</a>, <a href="/wiki/Musa_%C4%86azim_%C4%86ati%C4%87" title="Musa Ćazim Ćatić">Musa Ćazim Ćatić</a>, Mehmedalija "Mak" Dizdar, Enver Čolaković, Alija Isaković samt framstående prosaförfattare som <a href="/wiki/Me%C5%A1a_Selimovi%C4%87" title="Meša Selimović">Meša Selimović</a> (mest känd för sina romaner <i>Dervischen och döden</i> och <i>Fästningen</i>), Semezdin Mehmedinović, Abdulah Sidran, Nedžad Ibrišimović, Skender Kulenović, m.fl. Historiska tidskrifter som <i>Gajret</i>, <i>Behar</i> och <i>Bošnjak</i> är några av de mest framstående publikationerna som i stort sett bidrog till bevarandet av den bosniakiska identiteten under slutet av 1800- och början på 1900-talet. Den bosniakiska litteraturen är i stort sett känt för sina <a href="/wiki/Ballader" class="mw-redirect" title="Ballader">ballader</a>; <i>Den sorgsna sången av Hasan Agas ädla hustru</i> (eller mer känd som <i>Hasanaginica</i>), <i>Smrt Omera i Merime</i> (Omer och Merimas död) och <i>Smrt braće Morića</i> (Morić-brödernas död). Balladen <i>Hasanaginica</i> berättades av muslimerna i Dalmatien i arv från generation till generation i muntlig form, tills den slutligen skrevs och publicerades år 1774 av en italiensk etnograf, Alberto Fortis, i sin bok <i>Viaggio in Dalmazia</i> ("En resa i Dalmatien"). Hasanaginica anses vara en av de vackraste balladerna som någonsin har skrivits, och kom att bl.a. översättas av <a href="/wiki/Johann_Wolfgang_Goethe" class="mw-redirect" title="Johann Wolfgang Goethe">Johann Wolfgang Goethe</a> (1775), <a href="/wiki/Walter_Scott" title="Walter Scott">Walter Scott</a> (1798), <a href="/wiki/Aleksandr_Pusjkin" title="Aleksandr Pusjkin">Aleksandr Pusjkin</a> (1835), <a href="/wiki/Adam_Mickiewicz" title="Adam Mickiewicz">Adam Mickiewicz</a> (1841) och <a href="/wiki/Prosper_M%C3%A9rim%C3%A9e" title="Prosper Mérimée">Prosper Mérimée</a> (1827). </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Folklore">Folklore</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Folklore" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Folklore"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Blagaj_Ceilings.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d0/Blagaj_Ceilings.jpg/185px-Blagaj_Ceilings.jpg" decoding="async" width="185" height="123" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d0/Blagaj_Ceilings.jpg/278px-Blagaj_Ceilings.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d0/Blagaj_Ceilings.jpg/370px-Blagaj_Ceilings.jpg 2x" data-file-width="5184" data-file-height="3456" /></a><figcaption>Kulturarv och traditionell bosniakisk tekke (<a href="/wiki/Dervisch" title="Dervisch">dervischkloster</a>), uppförd omkring år <a href="/wiki/1520" title="1520">1520</a> och är belägen vid floden Bunas källa i bystaden <a href="/wiki/Blagaj" title="Blagaj">Blagaj</a>.</figcaption></figure> <figure class="mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Medresa_Sarajevo.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/58/Medresa_Sarajevo.JPG/190px-Medresa_Sarajevo.JPG" decoding="async" width="190" height="126" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/58/Medresa_Sarajevo.JPG/285px-Medresa_Sarajevo.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/58/Medresa_Sarajevo.JPG/380px-Medresa_Sarajevo.JPG 2x" data-file-width="2048" data-file-height="1360" /></a><figcaption>Gazi Husrev-begova Medresa eller <i>Kuršumli medresa</i>, <a href="/wiki/Madrassa" title="Madrassa">madrassa</a>, grundad år 1537 för att hedra Gazi Husrev Bey mor Seldžuklija, i den gamla stadsdelen i Sarajevo.</figcaption></figure> <p>Den bosniakiska folkloren har en lång tradition som går tillbaka till 1500-talet. Liksom många andra delar av den bosniakiska kulturen härrör även folkloren från både europeiska och <a href="/wiki/Islamiska" class="mw-redirect" title="Islamiska">islamiska</a> influenser. Generellt varierar folklore även från region till region och stad till stad. Gamla <a href="/wiki/Slaviska" class="mw-redirect" title="Slaviska">slaviska</a> folksagor som tron på <a href="/wiki/Vila_(kvinnov%C3%A4sen)" class="mw-redirect" title="Vila (kvinnoväsen)">Vila (kvinnoväsen)</a>, <a href="/wiki/%C3%84lvor" title="Älvor">älvor</a>, <a href="/wiki/H%C3%A4xor" class="mw-redirect" title="Häxor">häxor</a>, <a href="/wiki/Tomtar" class="mw-redirect" title="Tomtar">tomtar</a>, <a href="/wiki/Drake" title="Drake">drakar</a>, <a href="/wiki/Varulvar" class="mw-redirect" title="Varulvar">varulvar</a> och <a href="/wiki/Vampyr" title="Vampyr">vampyrer</a> är närvarande i den bosniakiska folkloren. Det finns även starka influenser på <a href="/wiki/Folksagor" class="mw-redirect" title="Folksagor">folksagor</a>, legender och <a href="/wiki/Naturande" title="Naturande">väsen</a> som härstammar från den gamla <a href="/wiki/Illyriska" title="Illyriska">illyriska</a> och <a href="/wiki/Keltisk_mytologi" title="Keltisk mytologi">keltiska</a> folktron.<sup id="cite_ref-110" class="reference"><a href="#cite_note-110"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>110<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-111" class="reference"><a href="#cite_note-111"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>111<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Även efterlämningar har kunnat skådas, med rot från den förislamiska medeltida folktron, som bland annat panteonet kring Djevojačka pećina (flickans grotta) i Brateljevići, nära staden Kladanj i nordöstra Bosnien, samt pilgrimsfärden Ajvatovica i byn Prusac, som idag är det största traditionella, religiösa och kulturella evenemanget bland den muslimska befolkningen i Bosnien. </p><p>Nationella hjältar är oftast historiska personer, vars liv och skicklighet i strid kartläggs. Dessa inkluderar gestalter som Bosniens medeltida regent <a href="/wiki/Tvrtko_I_av_Bosnien" title="Tvrtko I av Bosnien">Tvrtko I av Bosnien</a>, den ottomanske guvernören från Bosnien Gazi Husrev-bey, Ajvaz-dedo, samt <i>Đerzelez Alija</i>, en nästan mytisk karaktär som även den osmanska sultanen sades ha kallat "en hjälte", och <a href="/wiki/Husein_Grada%C5%A1%C4%8Devi%C4%87" title="Husein Gradaščević">Husein Gradaščević</a>, som ledde ett uppror mot turkarna under 1800-talet. Slaviska mytologiska influenser kan också hänvisas till <a href="/wiki/Ban_Kulin" title="Ban Kulin">Ban Kulin</a> som har förvärvat en legendarisk status. Historikern William Miller skrev år 1921 att "även i dag, ser folket honom som favorit bland älvorna, och hans regeringstid som en guldålder".<sup id="cite_ref-112" class="reference"><a href="#cite_note-112"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>112<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Stoltheten går också att finna i de dyrbara medeltida <a href="/wiki/Filigran" title="Filigran">filigranen</a> som tillverkas av gamla hantverkare i Sarajevo. En annan utbredd tradition är "<i>Muštuluk</i>", varigenom man ger en gåva till någon som kommer med goda nyheter. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Namn_och_efternamn">Namn och efternamn</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: Namn och efternamn" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: Namn och efternamn"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Bosniakernas efternamn, likt bland andra slaviska, och framförallt sydslaviska folk, slutar på "-ić" eller "-ović". De flesta efternamnen bland bosniakerna följs av ett traditionellt mönster från den period då de flesta efternamn i Bosnien och Hercegovina var standardiserade. En del muslimer har en förfaders namn tillskrivet först i efternamnet, som sedan följs av en orientalisk yrkesbeteckningstitel och till sist "-ić" eller "-vić". Exempelvis efternamnet <i>Izetbegović</i>: sonen till <a href="/wiki/Bej" title="Bej">beyen</a> Izet, bokstavligt översatt, samt <i>Hadžiosmanović</i>; son till <i>Osman Hajji</i>. Andra varianter av efternamn är där endast ett förnamn finns, som exempelvis <i>Osmanović</i> (son till Osman), eller efternamn som nämner ett yrke eller titel; <i>Imamović</i> (son till en imam), etc. Vissa bosniska efternamn behöver inte nödvändigtvis ha orientaliskt ursprung, utan uppkom troligtvis på medeltiden, oftast av adelsmän som konverterade till islam; exempelvis <i>Tvrtković</i> och <i>Kulenović</i>. Det finns även andra familjenamn som inte slutar på "-ić" alls. Dessa efternamn är vanligtvis från någon ursprungsort, yrke, eller diverse andra sådana faktorer som är kopplade till familjens eller ättens historia. Exempel på sådana efternamnen är: Zlatar ("guldsmed") Kovač ("smed") eller Kolar ("hjulare"). </p><p>Det finns några bosniakiska (efter)namn med utländskt bakgrund, vilket tyder på att grundaren av familjen kom från en plats utanför Bosnien och Hercegovina. Många sådana bosniakiska efternamn har kroatiskt, ungerskt, <a href="/wiki/Valaker" title="Valaker">valakiskt</a>, albanskt, tatariskt, arabiskt, turkiskt, tjeckiskt eller franskt ursprung. Exempel på sådana efternamn är <i>Hrvat</i>, <i>Madžarević</i>, <i>Vlasić</i>, <i>Arnautović</i>, <i>Tatarević</i>, <i>Arapović</i>, <i>Turković</i>, <i>Čehić</i>, <i>Franca</i> etc. En del efternamn i Bosnien har också förslaviskt ursprung och kan spåras ända tillbaka till antiken och tidig medeltid. Några exempel på sådana efternamn kan vara av <a href="/wiki/Illyrer" title="Illyrer">(kelto-)illyriskt</a><sup id="cite_ref-113" class="reference"><a href="#cite_note-113"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>113<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> (<i>Motoruga</i>), <a href="/wiki/Goter" title="Goter">gotiskt</a><sup id="cite_ref-114" class="reference"><a href="#cite_note-114"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>114<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> (<i>Manigoda</i>), eller av något annat ursprung. Många bosniska efternamn är också vanliga bland kroaterna och serberna, som: <i>Puškar</i>, <i>Jašić</i>, <i>Sučić</i>, <i>Subašić</i>, <i>Begić</i>, <i>Hadžić</i>. </p><p>Förnamn bland bosniakerna har mestadels arabiska, turkiska, eller persiska rötter såsom <i>Osman</i>, <i>Mehmed</i>, <i>Ismet</i>, <i>Kemal</i>, <i>Hasan</i>, <i>Ibrahim</i>, <i>Mustafa</i>. Sydslaviska förnamn som <i>Zlatan</i> och <i>Zlatko</i> är också närvarande i första hand bland icke-religiösa bosniaker. Det som är anmärkningsvärt är att på grund av strukturen av det bosniska språket, har många av de muslimska namn ändrats för att skapa ett unikt bosniakiskt namn. Några av de orientaliska namn som har förkortats är till exempel: <i>Huso</i> (förkortning för Husein), <i>Ahmo</i> (förkortning för Ahmed), <i>Meho</i> (förkortning för Mehmed), <i>Mujo</i> (förkortning för Mustafa), <i>Suljo</i> (förkortning för Sulejman), etc. Mer närvarande är dock omvandlingen av namn som på arabiska eller turkiska är begränsade till ett kön för att gälla för det andra könet. I bosniska, tas bokstaven "a" bort, ändras det traditionella kvinnliga namnet "Jasmina" till det populära manliga namnet "Jasmin". På samma sätt läggs till ett "a" på det typiskt manliga namnet "Mahir", vilket i sin tur resulterar i det kvinnliga "Mahira".<sup id="cite_ref-115" class="reference"><a href="#cite_note-115"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>115<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Symboler">Symboler</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Symboler" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Symboler"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Coat_of_arms_of_Bosnia_and_Herzegovina_(1992%E2%80%931998).svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/24/Coat_of_arms_of_Bosnia_and_Herzegovina_%281992%E2%80%931998%29.svg/110px-Coat_of_arms_of_Bosnia_and_Herzegovina_%281992%E2%80%931998%29.svg.png" decoding="async" width="110" height="147" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/24/Coat_of_arms_of_Bosnia_and_Herzegovina_%281992%E2%80%931998%29.svg/165px-Coat_of_arms_of_Bosnia_and_Herzegovina_%281992%E2%80%931998%29.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/24/Coat_of_arms_of_Bosnia_and_Herzegovina_%281992%E2%80%931998%29.svg/220px-Coat_of_arms_of_Bosnia_and_Herzegovina_%281992%E2%80%931998%29.svg.png 2x" data-file-width="530" data-file-height="710" /></a><figcaption>Vapensköld med <a href="/wiki/Heraldisk_lilja" title="Heraldisk lilja">fleur-de-lis</a> är bosniakernas nationalsymbol som användes under medeltiden och under perioden 1992-1998 och pryddes av sex gyllene liljor.</figcaption></figure> <figure class="mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Bosniak_national_flag.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9d/Bosniak_national_flag.svg/150px-Bosniak_national_flag.svg.png" decoding="async" width="150" height="75" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9d/Bosniak_national_flag.svg/225px-Bosniak_national_flag.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9d/Bosniak_national_flag.svg/300px-Bosniak_national_flag.svg.png 2x" data-file-width="1200" data-file-height="600" /></a><figcaption>Flaggan som symboliserar bosniakernas muslimska identitet.</figcaption></figure> <p>Den traditionella symbolen för bosniaker är en vapensköld som pryds av sex gyllene <a href="/wiki/Heraldisk_lilja" title="Heraldisk lilja">liljor</a> (även kallat för <i>Lilium Bosniacum</i>). Vapenskölden användes först under medeltiden i samband med den bosniske kungen <a href="/wiki/Tvrtko_I_av_Bosnien" title="Tvrtko I av Bosnien">Tvrtko I Kotromanićs</a> styre. Idag är dessa liljor en populär nationssymbol för muslimska bosniaker medan bosnienkroater och bosnienserber använder sig av kroatiska respektive serbiska symboler. Utformningen av dessa liljor sägs dock vara härledd från ett specifikt bosniskt <a href="/wiki/Liljesl%C3%A4ktet" title="Liljesläktet">liljesläkte</a>, <i>Lilium bosniacum</i>. Enligt vissa källor härstammar den bosniska symbolen från dem franskättade <a href="/wiki/Huset_Anjou" title="Huset Anjou">angevinerna</a>.<sup id="cite_ref-116" class="reference"><a href="#cite_note-116"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>116<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Angevinen <a href="/wiki/Ludvig_I_av_Ungern" title="Ludvig I av Ungern">Ludvig I av Ungern</a> (Ludvig den store) var gift med <a href="/wiki/Elisabet_av_Bosnien" title="Elisabet av Bosnien">Elisabet av Bosnien</a> (Elizabeta Kotromanić, polska: <i>Elżbieta Bośniaczka</i>) – dottern till ban Stefan II av Bosnien, och i och med släktförbindelserna mellan angevinerna och den bosniska kungafamiljen, kom Tvrtko I att anamma, i likhet med angevinerna, den heraldiska liljan som det bosniska kungahusets heraldiska symbol. Det är också troligt att de sex gyllene liljorna infördes som en parallell till de franska katarerna, som delade några av de grundläggande principerna med den bosniska kyrkan. På detta sätt, hade Tvrtko I avsett att visa bosniernas enhet mellan de kringliggande romerska och bysantinska kulturerna. Liljan har sedan tidig medeltid använts inom kristen konst. De tre kronbladen reflekterar en utbredd koppling till <a href="/wiki/Treenigheten" class="mw-redirect" title="Treenigheten">treenigheten</a>. Med det till trots, så ses den <a href="/wiki/Heraldisk_lilja" title="Heraldisk lilja">heraldiska liljan</a> som nationalsymbol av bosniakerna, som i de flesta fall är muslimer. I Bosnien används den heraldiska liljan också ibland i moskéer och på muslimska gravstenar som dekoration. </p><p>En annan bosniakisk flagga härrör från den ottomanska eran och är typisk islamisk, vit <a href="/wiki/M%C3%A5nsk%C3%A4ra" title="Månskära">månskära</a> och en stjärna på en grön bakgrund. Flaggan var också en symbol för den osmanska provinsen Bosnien, men också kom flaggan att symbolisera det uppror mot turkarna som leddes under ledning av den bosniakiske adelsmannen <a href="/wiki/Husein_Grada%C5%A1%C4%8Devi%C4%87" title="Husein Gradaščević">Husein Gradaščević</a>, på <a href="/wiki/1800-talet" title="1800-talet">1800-talet</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Utbredning">Utbredning</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: Utbredning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: Utbredning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Bosniak_population_in_Serbia_and_Montenegro.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ef/Bosniak_population_in_Serbia_and_Montenegro.jpg/150px-Bosniak_population_in_Serbia_and_Montenegro.jpg" decoding="async" width="150" height="190" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ef/Bosniak_population_in_Serbia_and_Montenegro.jpg/225px-Bosniak_population_in_Serbia_and_Montenegro.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ef/Bosniak_population_in_Serbia_and_Montenegro.jpg/300px-Bosniak_population_in_Serbia_and_Montenegro.jpg 2x" data-file-width="1886" data-file-height="2386" /></a><figcaption>Bosniaker i <a href="/wiki/Serbien" title="Serbien">Serbien</a> och <a href="/wiki/Montenegro" title="Montenegro">Montenegro</a> i enlighet med folkräkningen som hölls under åren 2002 och 2003, respektive.</figcaption></figure> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:National_Symbol_of_Bosniaks_in_Sandzak.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8a/National_Symbol_of_Bosniaks_in_Sandzak.svg/125px-National_Symbol_of_Bosniaks_in_Sandzak.svg.png" decoding="async" width="125" height="163" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8a/National_Symbol_of_Bosniaks_in_Sandzak.svg/188px-National_Symbol_of_Bosniaks_in_Sandzak.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8a/National_Symbol_of_Bosniaks_in_Sandzak.svg/250px-National_Symbol_of_Bosniaks_in_Sandzak.svg.png 2x" data-file-width="537" data-file-height="702" /></a><figcaption>Nationalsymbol för den bosniakiska minoriteten i <a href="/wiki/Sand%C5%BEak" title="Sandžak">Sandžakregionen</a> i <a href="/wiki/Serbien" title="Serbien">Serbien</a> och <a href="/wiki/Montenegro" title="Montenegro">Montenegro</a>.</figcaption></figure> <p>Det nationella medvetandet har också spridit sig till bland de flesta bosniaker i grannländerna och i allt högre grad i resten av världen. Det största antalet bosniaker utanför Bosnien och Hercegovina finns i <a href="/wiki/Serbien" title="Serbien">Serbien</a> och <a href="/wiki/Montenegro" title="Montenegro">Montenegro</a> (särskilt i <a href="/wiki/Sand%C5%BEak" title="Sandžak">Sandžakregionen</a>). Staden <a href="/wiki/Novi_Pazar" title="Novi Pazar">Novi Pazar</a> är hemort till den största bosniakiska befolkningen utanför Bosnien och Hercegovina. Ytterligare 40.000 bosniaker finns i Kroatien och 38.000 i Slovenien. Men, enligt de senaste folkräkningarna identifierar sig några av dem fortfarande som <i>etniska muslimer</i> eller enbart som <i>bosnier</i>. I <a href="/wiki/Nordmakedonien" title="Nordmakedonien">Nordmakedonien</a> finns det uppskattningsvis cirka 17.000 bosniaker, och i <a href="/wiki/Kosovo" title="Kosovo">Kosovo</a>, enligt 2001 års folkräkning 27 553 (1,6%). </p><p>På grund av kriget och den <a href="/wiki/Etnisk_rensning" title="Etnisk rensning">etniska rensningen</a> i Bosnien på 1990-talet, har en stor del av världens uppskattningsvis 3-4 miljoner bosniaker befolkar länder utanför Balkan. De högsta bosniakiska befolkningsgrupperna utanför de före detta jugoslaviska staterna finns i USA, Sverige, Österrike, Tyskland, Schweiz, Australien, Kanada och Turkiet. Tidigare generationer av bosniska invandrare till vissa av dessa länder, bland annat Sverige, har nu blivit de mest integrerade.<sup id="cite_ref-117" class="reference"><a href="#cite_note-117"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>117<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Diaspora">Diaspora</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Diaspora" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Diaspora"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <dl><dt>Sverige</dt> <dd><i>Se även <a href="/wiki/Bosniakiska_islamiska_samfundet" title="Bosniakiska islamiska samfundet">Bosniakiska islamiska samfundet</a></i></dd></dl> <p>Det är vid två tillfällen som invandring av bosniaker förekommit i Sverige.<sup id="cite_ref-118" class="reference"><a href="#cite_note-118"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>118<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det var under arbetskraftsmigration i slutet av 1960-talet och omkring år 1970 samt i samband med Jugoslaviens sammanbrott med efterföljande konflikter och etniska rensningar i början på 1990-talet. Mellan 1992 och 1995 kom runt 80 000 bosnier till Sverige i samband med Bosnienkriget<sup id="cite_ref-119" class="reference"><a href="#cite_note-119"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>119<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Enligt den <a href="/wiki/Statistiska_centralbyr%C3%A5n" title="Statistiska centralbyrån">Statistiska centralbyrån</a> fanns det 56 183 Bosnienfödda personer i Sverige (2010),<sup id="cite_ref-120" class="reference"><a href="#cite_note-120"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>120<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> varav 12000 tillhör det <a href="/wiki/Bosniakiska_islamiska_samfundet" title="Bosniakiska islamiska samfundet">Bosniakiska islamiska samfundet</a> (BIS). Till antalet Bosnienfödda i Sverige, inkluderas, till sidan om bosniakerna, även <a href="/wiki/Serber_i_Bosnien_och_Hercegovina" title="Serber i Bosnien och Hercegovina">bosnienserber</a> och <a href="/wiki/Kroater_i_Bosnien_och_Hercegovina" title="Kroater i Bosnien och Hercegovina">bosnienkroater</a>, men även andra minoriteter som <a href="/wiki/Romer" title="Romer">romer</a>. </p> <dl><dt>Turkiet</dt></dl> <p>Det bosniska samhället i Turkiet har sitt ursprung främst i utflyttningen av bosniaker från det bosniska eyaletet som ägde rum på 1800- och 1900-talet, som ett resultat av kollapsen av det ottomanska styret på Balkanhalvön. Enligt beräkningar som fastställdes under 2008 av det nationella säkerhetsrådet i Turkiet (Milli Güvenlik Kurulu) har så många som 2.000 000 turkiska medborgare bosniakisk härkomst.<sup id="cite_ref-121" class="reference"><a href="#cite_note-121"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>121<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Bosniaker i Turkiet bor mestadels i Marmararegionen som är med andra ord det område som omfattar nordvästra Turkiet. Det största bosniakiska samhället i Turkiet finns i <a href="/wiki/Istanbul" title="Istanbul">Istanbul</a>. Yenibosna är en stad, som ligger på den västra delen av Istanbuldistriktet <a href="/w/index.php?title=Bah%C3%A7elievler&action=edit&redlink=1" class="new" title="Bahçelievler [inte skriven än]">Bahçelievler</a>, som gränsar till granndistriktet <a href="/w/index.php?title=K%C3%BC%C3%A7%C3%BCk%C3%A7ekmece&action=edit&redlink=1" class="new" title="Küçükçekmece [inte skriven än]">Küçükçekmece</a>. Ursprunget till stadens namn kommer från huvudstaden i Bosnien och Hercegovina, Sarajevo. Bosättningen kallades från början <i>Saraybosna</i>, vilket är den turkiska motsvarigheten till namnet Sarajevo, innan den döptes till <i>Yenibosna</i> i och med bildandet av <a href="/wiki/Republiken_Turkiet" class="mw-redirect" title="Republiken Turkiet">Republiken Turkiet</a>. Det finns anmärkningsvärda bosniakiska samhällen i Izmir, Karamürsel, Yalova, Bursa och Edirne. </p><p>Några framgångsrika turkiska medborgare är av bosniakiskt härkomst, som den första kvinnliga piloten i världen <a href="/wiki/Sabiha_G%C3%B6k%C3%A7en" title="Sabiha Gökçen">Sabiha Gökçen</a><sup id="cite_ref-122" class="reference"><a href="#cite_note-122"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>122<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och skådespelaren <a href="/wiki/K%C4%B1van%C3%A7_Tatl%C4%B1tu%C4%9F" title="Kıvanç Tatlıtuğ">Kıvanç Tatlıtuğ</a>. </p> <dl><dt>Förenta Staterna</dt></dl> <p>Bosniakiska samfundet i USA har en lång och framstående historia som går tillbaka mer än ett århundrade. En av de första bosniska invandrare till något land i den <a href="/wiki/Nya_v%C3%A4rlden" title="Nya världen">Nya världen</a> var till <a href="/wiki/USA" title="USA">USA</a>, och beräknas ha funnits ända sedan 1860-talet. Enligt ambassadens uppskattningar finns det idag cirka 350.000 amerikaner av bosniskt ursprung.<sup id="cite_ref-123" class="reference"><a href="#cite_note-123"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>123<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De traditionella och kulturella centren för personer från Bosnien och Hercegovina ligger på östkusten (<a href="/wiki/Atlanta" title="Atlanta">Atlanta</a>, <a href="/wiki/Jacksonville" class="mw-redirect" title="Jacksonville">Jacksonville</a>, <a href="/wiki/New_York" title="New York">New York</a> och <a href="/wiki/Nashville" title="Nashville">Nashville</a>), i <a href="/wiki/Mellanv%C3%A4stra_USA" title="Mellanvästra USA">Mellanvästra USA</a> (<a href="/wiki/St_Louis" class="mw-redirect" title="St Louis">St Louis</a>, <a href="/wiki/Chicago" title="Chicago">Chicago</a> och <a href="/wiki/Detroit" title="Detroit">Detroit</a>), samt på västkusten. Bosniaker befolkar alla 50 stater. </p><p>I USA har många bosniska kultur-, sport- och religiösa sammanslutningar. Tidningar och andra tidskrifter språk på <a href="/wiki/Bosniska" title="Bosniska">bosniska</a> publiceras i många stater, den största i USA är St. Louisbaserade <a href="/w/index.php?title=Bosnian-American_Newspaper_Sabah&action=edit&redlink=1" class="new" title="Bosnian-American Newspaper Sabah [inte skriven än]">Bosnian-American Newspaper Sabah</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Galleri">Galleri</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Galleri" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Galleri"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul class="gallery mw-gallery-traditional"> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:BiH_-_UM_N_1991.gif" class="mw-file-description" title="Områden befolkade av bosniaker i Bosnien enligt folkräkningen år 1991"><img alt="Områden befolkade av bosniaker i Bosnien enligt folkräkningen år 1991" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1d/BiH_-_UM_N_1991.gif/150px-BiH_-_UM_N_1991.gif" decoding="async" width="150" height="140" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1d/BiH_-_UM_N_1991.gif/225px-BiH_-_UM_N_1991.gif 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1d/BiH_-_UM_N_1991.gif/300px-BiH_-_UM_N_1991.gif 2x" data-file-width="3600" data-file-height="3361" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Områden befolkade av bosniaker i <a href="/wiki/Bosnien" title="Bosnien">Bosnien</a> enligt folkräkningen år <a href="/wiki/1991" title="1991">1991</a></div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Die_Festung_Vranduk_in_Bosnien_by_Carl_Ebert.jpg" class="mw-file-description" title="Bosniaker utanför det medeltida slottet Vranduk i centrala Bosnien. Måleri av Carl Ebert (1821–1885)"><img alt="Bosniaker utanför det medeltida slottet Vranduk i centrala Bosnien. Måleri av Carl Ebert (1821–1885)" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d0/Die_Festung_Vranduk_in_Bosnien_by_Carl_Ebert.jpg/150px-Die_Festung_Vranduk_in_Bosnien_by_Carl_Ebert.jpg" decoding="async" width="150" height="89" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d0/Die_Festung_Vranduk_in_Bosnien_by_Carl_Ebert.jpg/225px-Die_Festung_Vranduk_in_Bosnien_by_Carl_Ebert.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d0/Die_Festung_Vranduk_in_Bosnien_by_Carl_Ebert.jpg/300px-Die_Festung_Vranduk_in_Bosnien_by_Carl_Ebert.jpg 2x" data-file-width="640" data-file-height="378" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Bosniaker utanför det medeltida slottet Vranduk i centrala Bosnien. Måleri av Carl Ebert (1821–1885)</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Preziosi_-_Dervish_-_from_Bosnia.jpg" class="mw-file-description" title="Dervisch från Bosnien. Målning av Antonio Preziosi (1816–1882)"><img alt="Dervisch från Bosnien. Målning av Antonio Preziosi (1816–1882)" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/74/Preziosi_-_Dervish_-_from_Bosnia.jpg/109px-Preziosi_-_Dervish_-_from_Bosnia.jpg" decoding="async" width="109" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/74/Preziosi_-_Dervish_-_from_Bosnia.jpg/163px-Preziosi_-_Dervish_-_from_Bosnia.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/74/Preziosi_-_Dervish_-_from_Bosnia.jpg/217px-Preziosi_-_Dervish_-_from_Bosnia.jpg 2x" data-file-width="425" data-file-height="586" /></a></span></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/Dervisch" title="Dervisch">Dervisch</a> från Bosnien. Målning av Antonio Preziosi (1816–1882)</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Girl_of_Sarajevo,_Bosnia,_Austro-Hungary_WDL2637.png" class="mw-file-description" title="Ung bosniakisk kvinna i folkdräkt, kring sekelskiftet 1900"><img alt="Ung bosniakisk kvinna i folkdräkt, kring sekelskiftet 1900" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/13/Girl_of_Sarajevo%2C_Bosnia%2C_Austro-Hungary_WDL2637.png/111px-Girl_of_Sarajevo%2C_Bosnia%2C_Austro-Hungary_WDL2637.png" decoding="async" width="111" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/13/Girl_of_Sarajevo%2C_Bosnia%2C_Austro-Hungary_WDL2637.png/167px-Girl_of_Sarajevo%2C_Bosnia%2C_Austro-Hungary_WDL2637.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/13/Girl_of_Sarajevo%2C_Bosnia%2C_Austro-Hungary_WDL2637.png/223px-Girl_of_Sarajevo%2C_Bosnia%2C_Austro-Hungary_WDL2637.png 2x" data-file-width="1024" data-file-height="1378" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Ung bosniakisk kvinna i folkdräkt, kring sekelskiftet 1900</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Mostar_Mahomedan_woman_Herzegowina_Austro-Hungary.jpg" class="mw-file-description" title="Muslimsk kvinna från Mostar, under den österrikisk-ungerska perioden"><img alt="Muslimsk kvinna från Mostar, under den österrikisk-ungerska perioden" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Mostar_Mahomedan_woman_Herzegowina_Austro-Hungary.jpg/117px-Mostar_Mahomedan_woman_Herzegowina_Austro-Hungary.jpg" decoding="async" width="117" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Mostar_Mahomedan_woman_Herzegowina_Austro-Hungary.jpg/175px-Mostar_Mahomedan_woman_Herzegowina_Austro-Hungary.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Mostar_Mahomedan_woman_Herzegowina_Austro-Hungary.jpg/233px-Mostar_Mahomedan_woman_Herzegowina_Austro-Hungary.jpg 2x" data-file-width="823" data-file-height="1057" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Muslimsk kvinna från <a href="/wiki/Mostar" title="Mostar">Mostar</a>, under den österrikisk-ungerska perioden</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Sarajcvo_(i.e._Sarajevo)_Turkenviertal_Bosnia_Austro-Hungary.jpg" class="mw-file-description" title="Bosniaker i Sarajevo, runt sekelskiftet 1900"><img alt="Bosniaker i Sarajevo, runt sekelskiftet 1900" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/Sarajcvo_%28i.e._Sarajevo%29_Turkenviertal_Bosnia_Austro-Hungary.jpg/150px-Sarajcvo_%28i.e._Sarajevo%29_Turkenviertal_Bosnia_Austro-Hungary.jpg" decoding="async" width="150" height="113" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/Sarajcvo_%28i.e._Sarajevo%29_Turkenviertal_Bosnia_Austro-Hungary.jpg/225px-Sarajcvo_%28i.e._Sarajevo%29_Turkenviertal_Bosnia_Austro-Hungary.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/Sarajcvo_%28i.e._Sarajevo%29_Turkenviertal_Bosnia_Austro-Hungary.jpg/300px-Sarajcvo_%28i.e._Sarajevo%29_Turkenviertal_Bosnia_Austro-Hungary.jpg 2x" data-file-width="871" data-file-height="658" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Bosniaker i Sarajevo, runt sekelskiftet 1900</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Prenjalpe_between_Mostar_and_Sarajewo_Herzegowina_Austro-Hungary.jpg" class="mw-file-description" title="Barn vid högländerna i Hercegovina"><img alt="Barn vid högländerna i Hercegovina" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ed/Prenjalpe_between_Mostar_and_Sarajewo_Herzegowina_Austro-Hungary.jpg/150px-Prenjalpe_between_Mostar_and_Sarajewo_Herzegowina_Austro-Hungary.jpg" decoding="async" width="150" height="111" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ed/Prenjalpe_between_Mostar_and_Sarajewo_Herzegowina_Austro-Hungary.jpg/225px-Prenjalpe_between_Mostar_and_Sarajewo_Herzegowina_Austro-Hungary.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ed/Prenjalpe_between_Mostar_and_Sarajewo_Herzegowina_Austro-Hungary.jpg/300px-Prenjalpe_between_Mostar_and_Sarajewo_Herzegowina_Austro-Hungary.jpg 2x" data-file-width="879" data-file-height="648" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Barn vid högländerna i Hercegovina</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Bosniak_peasant.jpg" class="mw-file-description" title="En bosniakisk bonde, från 'The Human Race', av Louis Figuier (1872)"><img alt="En bosniakisk bonde, från 'The Human Race', av Louis Figuier (1872)" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0d/Bosniak_peasant.jpg/98px-Bosniak_peasant.jpg" decoding="async" width="98" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0d/Bosniak_peasant.jpg/148px-Bosniak_peasant.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0d/Bosniak_peasant.jpg/197px-Bosniak_peasant.jpg 2x" data-file-width="342" data-file-height="520" /></a></span></div> <div class="gallerytext">En bosniakisk bonde, från 'The Human Race', av <a href="/wiki/Louis_Figuier" title="Louis Figuier">Louis Figuier</a> (1872)</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Bosniak_merchant,_Figuier,_1872.png" class="mw-file-description" title="En bosniakisk köpman, från 'The Human Race', av Louis Figuier (1872)"><img alt="En bosniakisk köpman, från 'The Human Race', av Louis Figuier (1872)" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8d/Bosniak_merchant%2C_Figuier%2C_1872.png/81px-Bosniak_merchant%2C_Figuier%2C_1872.png" decoding="async" width="81" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8d/Bosniak_merchant%2C_Figuier%2C_1872.png/122px-Bosniak_merchant%2C_Figuier%2C_1872.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8d/Bosniak_merchant%2C_Figuier%2C_1872.png/163px-Bosniak_merchant%2C_Figuier%2C_1872.png 2x" data-file-width="316" data-file-height="580" /></a></span></div> <div class="gallerytext">En bosniakisk köpman, från 'The Human Race', av <a href="/wiki/Louis_Figuier" title="Louis Figuier">Louis Figuier</a> (1872)</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Bosniaks._%D0%91%D0%BE%D1%81%D0%BD%D1%8F%D0%BA%D0%B8._Bo%C5%A1njaci_1869.jpg" class="mw-file-description" title="Dansande flicka (1869)"><img alt="Dansande flicka (1869)" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Bosniaks._%D0%91%D0%BE%D1%81%D0%BD%D1%8F%D0%BA%D0%B8._Bo%C5%A1njaci_1869.jpg/104px-Bosniaks._%D0%91%D0%BE%D1%81%D0%BD%D1%8F%D0%BA%D0%B8._Bo%C5%A1njaci_1869.jpg" decoding="async" width="104" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Bosniaks._%D0%91%D0%BE%D1%81%D0%BD%D1%8F%D0%BA%D0%B8._Bo%C5%A1njaci_1869.jpg/155px-Bosniaks._%D0%91%D0%BE%D1%81%D0%BD%D1%8F%D0%BA%D0%B8._Bo%C5%A1njaci_1869.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Bosniaks._%D0%91%D0%BE%D1%81%D0%BD%D1%8F%D0%BA%D0%B8._Bo%C5%A1njaci_1869.jpg/207px-Bosniaks._%D0%91%D0%BE%D1%81%D0%BD%D1%8F%D0%BA%D0%B8._Bo%C5%A1njaci_1869.jpg 2x" data-file-width="664" data-file-height="960" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Dansande flicka (1869)</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Bo%C5%A1njak.jpg" class="mw-file-description" title="Illustration av en bosniak, 1879"><img alt="Illustration av en bosniak, 1879" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/34/Bo%C5%A1njak.jpg/120px-Bo%C5%A1njak.jpg" decoding="async" width="120" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/34/Bo%C5%A1njak.jpg/181px-Bo%C5%A1njak.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/34/Bo%C5%A1njak.jpg/241px-Bo%C5%A1njak.jpg 2x" data-file-width="458" data-file-height="570" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Illustration av en bosniak, 1879</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Kn%C3%B6tel_II,_38.jpg" class="mw-file-description" title="Bosniakiska husarer i den preussiska armén, 1786. Uniformenkunde, av Richard Knötel, 1890."><img alt="Bosniakiska husarer i den preussiska armén, 1786. Uniformenkunde, av Richard Knötel, 1890." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/65/Kn%C3%B6tel_II%2C_38.jpg/103px-Kn%C3%B6tel_II%2C_38.jpg" decoding="async" width="103" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/65/Kn%C3%B6tel_II%2C_38.jpg/155px-Kn%C3%B6tel_II%2C_38.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/65/Kn%C3%B6tel_II%2C_38.jpg/206px-Kn%C3%B6tel_II%2C_38.jpg 2x" data-file-width="1967" data-file-height="2859" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Bosniakiska husarer i den preussiska armén, 1786. <i>Uniformenkunde</i>, av Richard Knötel, 1890.</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Bruner-Dvorak,_Rudolf_-_Bosna,_modlitba_(ca_1906).jpg" class="mw-file-description" title="Bosniska muslimer ber på en äng, 1906"><img alt="Bosniska muslimer ber på en äng, 1906" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/Bruner-Dvorak%2C_Rudolf_-_Bosna%2C_modlitba_%28ca_1906%29.jpg/150px-Bruner-Dvorak%2C_Rudolf_-_Bosna%2C_modlitba_%28ca_1906%29.jpg" decoding="async" width="150" height="138" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/Bruner-Dvorak%2C_Rudolf_-_Bosna%2C_modlitba_%28ca_1906%29.jpg/225px-Bruner-Dvorak%2C_Rudolf_-_Bosna%2C_modlitba_%28ca_1906%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/Bruner-Dvorak%2C_Rudolf_-_Bosna%2C_modlitba_%28ca_1906%29.jpg/300px-Bruner-Dvorak%2C_Rudolf_-_Bosna%2C_modlitba_%28ca_1906%29.jpg 2x" data-file-width="550" data-file-height="505" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Bosniska muslimer ber på en äng, 1906</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Turbe_Gazi_Husrev-bega.jpg" class="mw-file-description" title="Gazi Husrev-beys türbe i Sarajevo"><img alt="Gazi Husrev-beys türbe i Sarajevo" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/53/Turbe_Gazi_Husrev-bega.jpg/150px-Turbe_Gazi_Husrev-bega.jpg" decoding="async" width="150" height="100" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/53/Turbe_Gazi_Husrev-bega.jpg/225px-Turbe_Gazi_Husrev-bega.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/53/Turbe_Gazi_Husrev-bega.jpg/300px-Turbe_Gazi_Husrev-bega.jpg 2x" data-file-width="800" data-file-height="534" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Gazi Husrev-beys <a href="/wiki/T%C3%BCrbe" title="Türbe">türbe</a> i Sarajevo</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Mostar_house_2.jpg" class="mw-file-description" title="Traditionellt bosniakiskt hus"><img alt="Traditionellt bosniakiskt hus" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c0/Mostar_house_2.jpg/112px-Mostar_house_2.jpg" decoding="async" width="112" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c0/Mostar_house_2.jpg/169px-Mostar_house_2.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c0/Mostar_house_2.jpg/225px-Mostar_house_2.jpg 2x" data-file-width="600" data-file-height="800" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Traditionellt bosniakiskt hus</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Inside_Blagaj_tekke.jpg" class="mw-file-description" title="Traditionell bosnisk inredning i dervischklostret i Blagaj"><img alt="Traditionell bosnisk inredning i dervischklostret i Blagaj" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6a/Inside_Blagaj_tekke.jpg/150px-Inside_Blagaj_tekke.jpg" decoding="async" width="150" height="100" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6a/Inside_Blagaj_tekke.jpg/225px-Inside_Blagaj_tekke.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6a/Inside_Blagaj_tekke.jpg/300px-Inside_Blagaj_tekke.jpg 2x" data-file-width="2048" data-file-height="1371" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Traditionell bosnisk inredning i dervischklostret i Blagaj</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Ferhadija-Moschee,_Banja_Luka_April_1941.jpg" class="mw-file-description" title="Ferhat Pasha moskén (Ferhadija) i Banja Luka, byggd år 1579"><img alt="Ferhat Pasha moskén (Ferhadija) i Banja Luka, byggd år 1579" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b0/Ferhadija-Moschee%2C_Banja_Luka_April_1941.jpg/108px-Ferhadija-Moschee%2C_Banja_Luka_April_1941.jpg" decoding="async" width="108" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b0/Ferhadija-Moschee%2C_Banja_Luka_April_1941.jpg/162px-Ferhadija-Moschee%2C_Banja_Luka_April_1941.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b0/Ferhadija-Moschee%2C_Banja_Luka_April_1941.jpg/215px-Ferhadija-Moschee%2C_Banja_Luka_April_1941.jpg 2x" data-file-width="1691" data-file-height="2353" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Ferhat Pasha moskén (Ferhadija) i <a href="/wiki/Banja_Luka" title="Banja Luka">Banja Luka</a>, byggd år 1579</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Bosny%C3%A1k_h%C3%A1z_1896-32.JPG" class="mw-file-description" title="Bosnyák lakóház (Bosniakiska huset), 1896"><img alt="Bosnyák lakóház (Bosniakiska huset), 1896" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/28/Bosny%C3%A1k_h%C3%A1z_1896-32.JPG/150px-Bosny%C3%A1k_h%C3%A1z_1896-32.JPG" decoding="async" width="150" height="115" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/28/Bosny%C3%A1k_h%C3%A1z_1896-32.JPG/225px-Bosny%C3%A1k_h%C3%A1z_1896-32.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/28/Bosny%C3%A1k_h%C3%A1z_1896-32.JPG/300px-Bosny%C3%A1k_h%C3%A1z_1896-32.JPG 2x" data-file-width="1093" data-file-height="841" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Bosnyák lakóház (Bosniakiska huset), 1896</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Milit%C3%A4rfriedhof_Lebring_3.JPG" class="mw-file-description" title="En militärkyrkogård för stupade bosniaker i det II. bosniska infanteriregementet i den kejserliga armén, Lebring-Sankt Margarethen i Österrike"><img alt="En militärkyrkogård för stupade bosniaker i det II. bosniska infanteriregementet i den kejserliga armén, Lebring-Sankt Margarethen i Österrike" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/20/Milit%C3%A4rfriedhof_Lebring_3.JPG/112px-Milit%C3%A4rfriedhof_Lebring_3.JPG" decoding="async" width="112" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/20/Milit%C3%A4rfriedhof_Lebring_3.JPG/169px-Milit%C3%A4rfriedhof_Lebring_3.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/20/Milit%C3%A4rfriedhof_Lebring_3.JPG/225px-Milit%C3%A4rfriedhof_Lebring_3.JPG 2x" data-file-width="2304" data-file-height="3072" /></a></span></div> <div class="gallerytext">En militärkyrkogård för stupade bosniaker i det II. bosniska infanteriregementet i den kejserliga armén, Lebring-Sankt Margarethen i Österrike</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Bascarsija_Market_Sarajevo.jpg" class="mw-file-description" title="Traditionell bosnisk filigran i Sarajevos gamla basar och historiska centrum - Baščaršija"><img alt="Traditionell bosnisk filigran i Sarajevos gamla basar och historiska centrum - Baščaršija" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9c/Bascarsija_Market_Sarajevo.jpg/150px-Bascarsija_Market_Sarajevo.jpg" decoding="async" width="150" height="100" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9c/Bascarsija_Market_Sarajevo.jpg/225px-Bascarsija_Market_Sarajevo.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9c/Bascarsija_Market_Sarajevo.jpg/300px-Bascarsija_Market_Sarajevo.jpg 2x" data-file-width="723" data-file-height="481" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Traditionell bosnisk filigran i Sarajevos gamla <a href="/wiki/Basar" title="Basar">basar</a> och historiska centrum - Baščaršija</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Bosnian_mosque_in_Caesarea.JPG" class="mw-file-description" title="En bosnisk moské i Caesarea, Israel"><img alt="En bosnisk moské i Caesarea, Israel" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b5/Bosnian_mosque_in_Caesarea.JPG/150px-Bosnian_mosque_in_Caesarea.JPG" decoding="async" width="150" height="113" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b5/Bosnian_mosque_in_Caesarea.JPG/225px-Bosnian_mosque_in_Caesarea.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b5/Bosnian_mosque_in_Caesarea.JPG/300px-Bosnian_mosque_in_Caesarea.JPG 2x" data-file-width="3456" data-file-height="2592" /></a></span></div> <div class="gallerytext">En bosnisk moské i Caesarea, Israel</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Mostar_-_Bosnia_and_Herzegovina_-_Waitress.jpg" class="mw-file-description" title="Bosniakisk servitris i folkdräkt, Mostar"><img alt="Bosniakisk servitris i folkdräkt, Mostar" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d9/Mostar_-_Bosnia_and_Herzegovina_-_Waitress.jpg/112px-Mostar_-_Bosnia_and_Herzegovina_-_Waitress.jpg" decoding="async" width="112" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d9/Mostar_-_Bosnia_and_Herzegovina_-_Waitress.jpg/169px-Mostar_-_Bosnia_and_Herzegovina_-_Waitress.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d9/Mostar_-_Bosnia_and_Herzegovina_-_Waitress.jpg/225px-Mostar_-_Bosnia_and_Herzegovina_-_Waitress.jpg 2x" data-file-width="2304" data-file-height="3072" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Bosniakisk servitris i folkdräkt, Mostar</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:43._TKB_-_Seljo_z_Sarajewa_(Bo%C5%9Bnia_i_Hercegowina)_10.JPG" class="mw-file-description" title="Bosniaker dansar traditionellt kolo"><img alt="Bosniaker dansar traditionellt kolo" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4b/43._TKB_-_Seljo_z_Sarajewa_%28Bo%C5%9Bnia_i_Hercegowina%29_10.JPG/150px-43._TKB_-_Seljo_z_Sarajewa_%28Bo%C5%9Bnia_i_Hercegowina%29_10.JPG" decoding="async" width="150" height="113" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4b/43._TKB_-_Seljo_z_Sarajewa_%28Bo%C5%9Bnia_i_Hercegowina%29_10.JPG/225px-43._TKB_-_Seljo_z_Sarajewa_%28Bo%C5%9Bnia_i_Hercegowina%29_10.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4b/43._TKB_-_Seljo_z_Sarajewa_%28Bo%C5%9Bnia_i_Hercegowina%29_10.JPG/300px-43._TKB_-_Seljo_z_Sarajewa_%28Bo%C5%9Bnia_i_Hercegowina%29_10.JPG 2x" data-file-width="2576" data-file-height="1932" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Bosniaker dansar traditionellt <a href="/wiki/Kolo_(dans)" title="Kolo (dans)">kolo</a></div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Sarajevo_Siege_Children_3.jpg" class="mw-file-description" title="Barn på Sarajevos gator, under belägringen av staden, vintern 1992-1993"><img alt="Barn på Sarajevos gator, under belägringen av staden, vintern 1992-1993" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/20/Sarajevo_Siege_Children_3.jpg/150px-Sarajevo_Siege_Children_3.jpg" decoding="async" width="150" height="100" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/20/Sarajevo_Siege_Children_3.jpg/225px-Sarajevo_Siege_Children_3.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/20/Sarajevo_Siege_Children_3.jpg/300px-Sarajevo_Siege_Children_3.jpg 2x" data-file-width="4686" data-file-height="3135" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Barn på Sarajevos gator, under belägringen av staden, vintern 1992-1993</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Defense.gov_News_Photo_980130-F-8748C-019.jpg" class="mw-file-description" title="Bosniakiska flyktingbarn från Srebrenica i flyktingförläggningen i Tuzla"><img alt="Bosniakiska flyktingbarn från Srebrenica i flyktingförläggningen i Tuzla" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/Defense.gov_News_Photo_980130-F-8748C-019.jpg/150px-Defense.gov_News_Photo_980130-F-8748C-019.jpg" decoding="async" width="150" height="100" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/Defense.gov_News_Photo_980130-F-8748C-019.jpg/225px-Defense.gov_News_Photo_980130-F-8748C-019.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/Defense.gov_News_Photo_980130-F-8748C-019.jpg/300px-Defense.gov_News_Photo_980130-F-8748C-019.jpg 2x" data-file-width="2100" data-file-height="1395" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Bosniakiska flyktingbarn från <a href="/wiki/Srebrenica" title="Srebrenica">Srebrenica</a> i flyktingförläggningen i <a href="/wiki/Tuzla" title="Tuzla">Tuzla</a></div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Eurovisie_Songfestival_76_Den_Haag_Ambasadori_(Joegoslavie),_Bestanddeelnr_928-5016.jpg" class="mw-file-description" title="Ismeta Dervoz-Krvavac från det jugoslaviska bandet Ambasadori, Eurovision Song Contest 1976"><img alt="Ismeta Dervoz-Krvavac från det jugoslaviska bandet Ambasadori, Eurovision Song Contest 1976" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b1/Eurovisie_Songfestival_76_Den_Haag_Ambasadori_%28Joegoslavie%29%2C_Bestanddeelnr_928-5016.jpg/150px-Eurovisie_Songfestival_76_Den_Haag_Ambasadori_%28Joegoslavie%29%2C_Bestanddeelnr_928-5016.jpg" decoding="async" width="150" height="100" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b1/Eurovisie_Songfestival_76_Den_Haag_Ambasadori_%28Joegoslavie%29%2C_Bestanddeelnr_928-5016.jpg/225px-Eurovisie_Songfestival_76_Den_Haag_Ambasadori_%28Joegoslavie%29%2C_Bestanddeelnr_928-5016.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b1/Eurovisie_Songfestival_76_Den_Haag_Ambasadori_%28Joegoslavie%29%2C_Bestanddeelnr_928-5016.jpg/300px-Eurovisie_Songfestival_76_Den_Haag_Ambasadori_%28Joegoslavie%29%2C_Bestanddeelnr_928-5016.jpg 2x" data-file-width="3682" data-file-height="2445" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Ismeta Dervoz-Krvavac från det jugoslaviska bandet Ambasadori, <a href="/wiki/Eurovision_Song_Contest_1976" title="Eurovision Song Contest 1976">Eurovision Song Contest 1976</a></div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:CG_-_UB_N_2003.png" class="mw-file-description" title="Områden befolkade av bosniaker i Montenegro enligt folkräkningen år 2003."><img alt="Områden befolkade av bosniaker i Montenegro enligt folkräkningen år 2003." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/CG_-_UB_N_2003.png/114px-CG_-_UB_N_2003.png" decoding="async" width="114" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/CG_-_UB_N_2003.png/171px-CG_-_UB_N_2003.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/CG_-_UB_N_2003.png/228px-CG_-_UB_N_2003.png 2x" data-file-width="1903" data-file-height="2506" /></a></span></div> <div class="gallerytext">Områden befolkade av bosniaker i <a href="/wiki/Montenegro" title="Montenegro">Montenegro</a> enligt folkräkningen år <a href="/wiki/2003" title="2003">2003</a>.</div> </li> </ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Vidare_läsning"><span id="Vidare_l.C3.A4sning"></span>Vidare läsning</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=24" title="Redigera avsnitt: Vidare läsning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=24" title="Redigera avsnitts källkod: Vidare läsning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFFritz1931">Fritz, Hans (1931). <i><span>Bosniak</span></i>. Verl. d. Druckerei Waidhofen a.d.Ybbs</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Bosniak&rft.aulast=Fritz&rft.aufirst=Hans&rft.au=Fritz%2C+Hans&rft.date=1931&rft.pub=Verl.+d.+Druckerei+Waidhofen+a.d.Ybbs&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFKarčić1999">Karčić, Fikret (1999). <i><span>The Bosniaks and the Challenges of Modernity: Late Ottoman and Hapsburg Times</span></i>. El-Kalem. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9958-23-021-6" title="Special:Bokkällor/9958-23-021-6">ISBN 9958-23-021-6</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Bosniaks+and+the+Challenges+of+Modernity%3A+Late+Ottoman+and+Hapsburg+Times&rft.aulast=Kar%C4%8Di%C4%87&rft.aufirst=Fikret&rft.au=Kar%C4%8Di%C4%87%2C+Fikret&rft.date=1999&rft.pub=El-Kalem&rft.isbn=9958-23-021-6&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFPinson1994">Pinson, Mark (1994). <i><span>The Muslims of Bosnia-Herzegovina: Their Historic Development from the Middle Ages to the Dissolution of Yugoslavia</span></i>. Harvard University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-932885-09-8" title="Special:Bokkällor/0-932885-09-8">ISBN 0-932885-09-8</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Muslims+of+Bosnia-Herzegovina%3A+Their+Historic+Development+from+the+Middle+Ages+to+the+Dissolution+of+Yugoslavia&rft.aulast=Pinson&rft.aufirst=Mark&rft.au=Pinson%2C+Mark&rft.date=1994&rft.pub=Harvard+University+Press&rft.isbn=0-932885-09-8&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFZulfikarpašić1998">Zulfikarpašić, Adil (1998). <i><span>The Bosniak</span></i>. C. Hurst & Co</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Bosniak&rft.aulast=Zulfikarpa%C5%A1i%C4%87&rft.aufirst=Adil&rft.au=Zulfikarpa%C5%A1i%C4%87%2C+Adil&rft.date=1998&rft.pub=C.+Hurst+%26+Co&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Referenser">Referenser</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&veaction=edit&section=25" title="Redigera avsnitt: Referenser" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Bosniaker&action=edit&section=25" title="Redigera avsnitts källkod: Referenser"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-1"><a href="#cite_ref-1">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.servinghistory.com/topics/Demographic_history_of_Bosnia_and_Herzegovina::sub::Republic_Of_Bosnia_And_Herzegovina">http://www.servinghistory.com/topics/Demographic_history_of_Bosnia_and_Herzegovina::sub::Republic_Of_Bosnia_And_Herzegovina</a></span> </li> <li id="cite_note-2"><a href="#cite_ref-2">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20180315193211/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bk.html">”Arkiverade kopian”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bk.html">originalet</a> den 15 mars 2018<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20180315193211/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bk.html">https://web.archive.org/web/20180315193211/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bk.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 14 december 2007</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Arkiverade+kopian&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20180315193211%2Fhttps%3A%2F%2Fwww.cia.gov%2Flibrary%2Fpublications%2Fthe-world-factbook%2Fgeos%2Fbk.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-dzsinv2011-3"><a href="#cite_ref-dzsinv2011_3-0">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.dzs.hr/default_e.htm">Kroatiska statistiska centralbyrån, folkräkningen 2011</a> Läst 29 juli 2014. <span style="font-size:.95em;font-weight:bold;color:var(--color-subtle, #54595d);">(engelska)</span></span> </li> <li id="cite_note-MV365-4">^ [<a href="#cite_ref-MV365_4-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-MV365_4-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-MV365_4-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-MV365_4-3"><small>d</small></a>] <span class="reference-text">Velikonja, Mitja (2003). Religious separation and political intolerance in Bosnia-Herzegovina. Texas A&M University Press. p. 365. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/1-58544-226-7" title="Special:Bokkällor/1-58544-226-7">ISBN 1-58544-226-7</a>. Läst 6 Januari 2011.</span> </li> <li id="cite_note-5"><a href="#cite_ref-5">^</a> <span class="reference-text">"Ethnologue - South Slavic languages". www.ethnologue.com. Läst 2011-02-08.</span> </li> <li id="cite_note-6"><a href="#cite_ref-6">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bk.html#People">CIA World Factbook, Bosnia and Herzegovina:People</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20180315193211/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bk.html#People">Arkiverad</a> 15 mars 2018 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/index.html">CIA - The World Factbook</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20171107142508/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/index.html">Arkiverad</a> 7 november 2017 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., Accessed: 15 May 2007, "note: Bosniak has replaced Muslim as an ethnic term in part to avoid confusion with the religious term Muslim - an adherent of Islam"</span> </li> <li id="cite_note-7"><a href="#cite_ref-7">^</a> <span class="reference-text">Staff, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/americas/4443449.stm"><i>Guantanamo Bosnians cry ’torture’</i></a><i>,</i> <a href="/wiki/BBC" title="BBC">BBC</a>, <a href="/wiki/14_april" title="14 april">14 april</a> <a href="/wiki/2005" title="2005">2005</a></span> </li> <li id="cite_note-ref_1-8">^ [<a href="#cite_ref-ref_1_8-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_1_8-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external autonumber" href="http://www.radiosarajevo.ba/vijesti/bosna-i-hercegovina/bih-srbija-i-hrvatska-gdje-zivi-najvise-ateista-a-gdje-najvise-nepismenih/230501">[1]</a></span> </li> <li id="cite_note-9"><a href="#cite_ref-9">^</a> <span class="reference-text">Bajrami, Kerim. "Reagovanje na članak: Uz 90 godina od slavne Bitke za Čanakkale." Našagora.info.</span> </li> <li id="cite_note-10"><a href="#cite_ref-10">^</a> <span class="reference-text">J. Krieger (ed) (2001). The Oxford Companion to Politics of the World 2nd. ed.. Oxford University Press. p. 476.</span> </li> <li id="cite_note-11"><a href="#cite_ref-11">^</a> <span class="reference-text">Velikonja, Mitja (2003). Religious Separation and Political Intolerance in Bosnia-Herzegovina. Texas A&M University Press. p. 134. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/1-58544-226-7" title="Special:Bokkällor/1-58544-226-7">ISBN 1-58544-226-7</a>.</span> </li> <li id="cite_note-Kostić2007-12"><a href="#cite_ref-Kostić2007_12-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFRoland_Kostić2007">Roland Kostić (2007). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.com/books?id=3-qjT00IDIQC&pg=PA65">Ambivalent Peace: External Peacebuilding Threatened Identity and Reconciliation in Bosnia and Herzegovina</a></i>. Ambivalent Peace. sid. 65–. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-91-506-1950-8" title="Special:Bokkällor/978-91-506-1950-8">ISBN 978-91-506-1950-8</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://books.google.com/books?id=3-qjT00IDIQC&pg=PA65">http://books.google.com/books?id=3-qjT00IDIQC&pg=PA65</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 14 mars 2013</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Ambivalent+Peace%3A+External+Peacebuilding+Threatened+Identity+and+Reconciliation+in+Bosnia+and+Herzegovina&rft.aulast=Roland+Kosti%C4%87&rft.au=Roland+Kosti%C4%87&rft.date=2007&rft.pages=sid.%26nbsp%3B65%E2%80%93&rft.pub=Ambivalent+Peace&rft.isbn=978-91-506-1950-8&rft_id=http%3A%2F%2Fbooks.google.com%2Fbooks%3Fid%3D3-qjT00IDIQC%26pg%3DPA65&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-13"><a href="#cite_ref-13">^</a> <span class="reference-text">Imamović, Mustafa (1996). Historija Bošnjaka. Sarajevo: BZK Preporod. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9958-815-00-1" title="Special:Bokkällor/9958-815-00-1">ISBN 9958-815-00-1</a></span> </li> <li id="cite_note-14"><a href="#cite_ref-14">^</a> <span class="reference-text">Dimitrovova, Bohdana. "Bosniak or Muslim? Dilemma of one Nation with two Names." Southeast European Politics, Vol. II, No. 2. October 2001.</span> </li> <li id="cite_note-15"><a href="#cite_ref-15">^</a> <span class="reference-text">"4. Population by ethnicity and religion". Census of Population, Households and Dwellings 2011. Zagreb: Croatian Bureau of Statistics. December 2012. Läst 2012-12-17.</span> </li> <li id="cite_note-16"><a href="#cite_ref-16">^</a> <span class="reference-text">An additional 242.682 people, mostly believed to be <i>Muslims</i>, registered as "Yugoslavs" in the 1991 census, potentially increasing the actual population of Bosniaks to 2.145.683 (49%)</span> </li> <li id="cite_note-OED-17">^ [<a href="#cite_ref-OED_17-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-OED_17-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="Reference-OED-Bosniak"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://oed.com/search?searchType=dictionary&q=Bosniak">”Bosniak”</a>. <i><span><a href="/wiki/Oxford_English_Dictionary" title="Oxford English Dictionary">Oxford English Dictionary</a></span></i> (3rd). Oxford University Press. September 2005</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Bosniak&rft.atitle=%5B%5BOxford+English+Dictionary%5D%5D&rft.date=September+2005&rft.edition=3rd&rft.pub=Oxford+University+Press&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-18"><a href="#cite_ref-18">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFVjekoslav_Klaić1882"><a href="/wiki/Vjekoslav_Klai%C4%87" title="Vjekoslav Klaić">Vjekoslav Klaić</a> (1882). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.com/books?id=1qdnAAAAMAAJ&q">Poviest Bosne do propasti kraljevstva</a></i>. Troškom piščevim. sid. 278<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://books.google.com/books?id=1qdnAAAAMAAJ&q">http://books.google.com/books?id=1qdnAAAAMAAJ&q</a></span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Poviest+Bosne+do+propasti+kraljevstva&rft.aulast=%5B%5BVjekoslav+Klai%C4%87%5D%5D&rft.au=%5B%5BVjekoslav+Klai%C4%87%5D%5D&rft.date=1882&rft.pages=sid.%26nbsp%3B278&rft.pub=Tro%C5%A1kom+pi%C5%A1%C4%8Devim&rft_id=http%3A%2F%2Fbooks.google.com%2Fbooks%3Fid%3D1qdnAAAAMAAJ%26q&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span>; <i>Bošnjakom isti pradjedovi bili, koji i Poljakom (the ancestors of the Bosniak, same as those of the Pole)</i></span> </li> <li id="cite_note-19"><a href="#cite_ref-19">^</a> <span class="reference-text">Jędrzej Moraczewski, "Dzieje Rzeczypospolitej Polskiej”, 1844</span> </li> <li id="cite_note-20"><a href="#cite_ref-20">^</a> <span class="reference-text">Muhamed Hadžijahić - <i>Od tradicije do identiteta: geneza nacionalnog pitanja bosanskih Muslimana</i>, 1974, p. 7; "Kralj Stjepan Tvrtković poslao je odmah ovome kralju "sjajno poslanstvo odličnih muževa", veli Vladislavov biograf pa nastavlja: "Ovi su, ispričavši porijeklo svoga plemena isticali, da su Bošnjacima bili isti pradjedovi kao i Poljacima te da im je zajednički jezik kojim govore i da se radi te srodnosti jezika i porijekla njihov kralj Tvrtko II živo raduje, što je Vladislav - kako se je pronio glas - sretan u svojim pothvatima"</span> </li> <li id="cite_note-21"><a href="#cite_ref-21">^</a> <span class="reference-text">ed. Elliott Robert Barkan (2013). Immigrants in American History: Arrival, Adaptation, and Integration: Bosniaks (Muslims) and Bosniak Americans, 1870-1940. ABC-CLIO. p. 229. Retrieved 17 November 2013.</span> </li> <li id="cite_note-22"><a href="#cite_ref-22">^</a> <span class="reference-text">"Bosnian". Oxford English Dictionary (3rd ed.). Oxford University Press. September 2005.</span> </li> <li id="cite_note-NF-Bosniaker-23"><a href="#cite_ref-NF-Bosniaker_23-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book"> <i><a rel="nofollow" class="external text" href="https://runeberg.org/nfab/0477.html">Nordisk Familjebok</a></i> (1800-talsutgåvan)<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://runeberg.org/nfab/0477.html">https://runeberg.org/nfab/0477.html</a></span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Nordisk+Familjebok&rft.edition=1800-talsutg%C3%A5van&rft_id=https%3A%2F%2Fruneberg.org%2Fnfab%2F0477.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-24"><a href="#cite_ref-24">^</a> <span class="reference-text">Evlija Čelebija, Putopis: odlomci o jugoslavenskim zemljama, (Sarajevo: Svjetlost, 1967), p. 120.</span> </li> <li id="cite_note-25"><a href="#cite_ref-25">^</a> <span class="reference-text">Salmedin Mesihović: "Thallóczy und die Untersuchung der Bezeichnung „Bosna“." o. O. o. J.</span> </li> <li id="cite_note-Malcolm-26">^ [<a href="#cite_ref-Malcolm_26-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Malcolm_26-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Malcolm, Noel (1994). <i>Bosnia A Short History.</i> New York University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-8147-5520-8" title="Special:Bokkällor/0-8147-5520-8">ISBN 0-8147-5520-8</a>.</span> </li> <li id="cite_note-27"><a href="#cite_ref-27">^</a> <span class="reference-text">Bringa, Tone (1995). Being Muslim the Bosnian Way. Princeton University Press. p. 13.</span> </li> <li id="cite_note-MI119-28">^ [<a href="#cite_ref-MI119_28-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-MI119_28-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-MI119_28-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-MI119_28-3"><small>d</small></a>] <span class="reference-text">Mustafa Imamović - Historija Bošnjaka, <i>Osmanska država i islamska civilizacija</i>, s. 119</span> </li> <li id="cite_note-29"><a href="#cite_ref-29">^</a> <span class="reference-text">John VA Fine, Jr. (1983; 1991) The early medieval Balkans: A critical survey from the sixth to the late twelfth century, pp. 37-38</span> </li> <li id="cite_note-30"><a href="#cite_ref-30">^</a> <span class="reference-text">Robert Donia and John VA Fine (1995). Bosnia and Hercegovina: A Tradition Betrayed. Columbia University Press. pp. 14–16.</span> </li> <li id="cite_note-31"><a href="#cite_ref-31">^</a> <span class="reference-text">Heather, Peter (2010). Empires and Barbarians: The Fall of Rome and the Birth of Europe. Oxford University Press., pp. 404-406</span> </li> <li id="cite_note-32"><a href="#cite_ref-32">^</a> <span class="reference-text">Fine, John V.A (1991). "The early Medieval Balkans: A critical survey from the sixth to the late twelfth century". The University of Michigan Press. p. 53.</span> </li> <li id="cite_note-33"><a href="#cite_ref-33">^</a> <span class="reference-text">D. Harison, "SvD Kultur", Kunglig historia: <i>Kungariket Bosnien?</i> - <a rel="nofollow" class="external free" href="http://blog.svd.se/kunglighistoria/2010/05/24/kungariket-bosnien/">http://blog.svd.se/kunglighistoria/2010/05/24/kungariket-bosnien/</a></span> </li> <li id="cite_note-DM2005-34">^ [<a href="#cite_ref-DM2005_34-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-DM2005_34-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-DM2005_34-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-DM2005_34-3"><small>d</small></a> <a href="#cite_ref-DM2005_34-4"><small>e</small></a> <a href="#cite_ref-DM2005_34-5"><small>f</small></a>] <span class="reference-text">Marjanović, Damir; et al. "The peopling of modern Bosnia-Herzegovina: Y-chromosome haplogroups in the three main ethnic groups." Institute for Genetic Engineering and Biotechnology, University of Sarajevo. November 2005</span> </li> <li id="cite_note-35"><a href="#cite_ref-35">^</a> <span class="reference-text">John VA Fine. "What is a Bosnian?". <a href="/wiki/London_Review_of_Books" title="London Review of Books">London Review of Books</a>; Vol.16 No.8. 28 April 1994. pp. 9–10</span> </li> <li id="cite_note-36"><a href="#cite_ref-36">^</a> <span class="reference-text">Pinson, Mark (1994). The Muslims of Bosnia-Herzegovina: Their Historic Development from the Middle Ages to the Dissolution of Yugoslavia. Harvard University Press. p. 19..</span> </li> <li id="cite_note-37"><a href="#cite_ref-37">^</a> <span class="reference-text">Coppieters, Bruno (2003). Contextualizing Secession: Normative Studies in Comparative Perspective. Oxford University Press. p. 119. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-19-925871-6" title="Special:Bokkällor/0-19-925871-6">ISBN 0-19-925871-6</a>.</span> </li> <li id="cite_note-38"><a href="#cite_ref-38">^</a> <span class="reference-text">Shatzmiller, Maya (2002). Islam and Bosnia: Conflict Resolution and Foreign Policy in Multi-Ethnic States. McGill-Queen's Press. p. 32. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-7735-2413-2" title="Special:Bokkällor/978-0-7735-2413-2">ISBN 978-0-7735-2413-2</a>.</span> </li> <li id="cite_note-39"><a href="#cite_ref-39">^</a> <span class="reference-text">Marijana, Peričić et al. (2005). "High-Resolution Phylogenetic Analysis of Southeastern Europe Traces Major Episodes of Paternal Gene Flow Among Slavic Populations". Molecular Biology and Evolution 22 (10): 1964–1975.</span> </li> <li id="cite_note-40"><a href="#cite_ref-40">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.isogg.org/tree/ISOGG_HapgrpI.html">http://www.isogg.org/tree/ISOGG_HapgrpI.html</a></span> </li> <li id="cite_note-41"><a href="#cite_ref-41">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external free" href="http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1046/j.1469-1809.2003.00042.x/pdf">http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1046/j.1469-1809.2003.00042.x/pdf</a></span> </li> <li id="cite_note-42"><a href="#cite_ref-42">^</a> <span class="reference-text">Huw Evans, <i>The Early Mediaeval Archaeology of Croatia, AD 600-900</i>, s. 81</span> </li> <li id="cite_note-DoniaFine1994-43"><a href="#cite_ref-DoniaFine1994_43-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFRobert_J._DoniaJohn_Van_Antwerp_Fine1994">Robert J. Donia; John Van Antwerp Fine (1994). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.com/books?id=qJvbRP5KSq4C&pg=PA7">Bosnia-Hercegovina: A Tradition Betrayed</a></i>. Hurst. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-1-85065-211-3" title="Special:Bokkällor/978-1-85065-211-3">ISBN 978-1-85065-211-3</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://books.google.com/books?id=qJvbRP5KSq4C&pg=PA7">http://books.google.com/books?id=qJvbRP5KSq4C&pg=PA7</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 14 mars 2013</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Bosnia-Hercegovina%3A+A+Tradition+Betrayed&rft.aulast=Robert+J.+Donia&rft.au=Robert+J.+Donia&rft.au=John+Van+Antwerp+Fine&rft.date=1994&rft.pub=Hurst&rft.isbn=978-1-85065-211-3&rft_id=http%3A%2F%2Fbooks.google.com%2Fbooks%3Fid%3DqJvbRP5KSq4C%26pg%3DPA7&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-Buturovic2002-44"><a href="#cite_ref-Buturovic2002_44-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFAmila_Buturovic2002">Amila Buturovic (1 June 2002). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.com/books?id=mQP4g8bAa5AC&pg=PA75">Stone Speaker: Medieval Tombs, Landscape, and Bosnian Identity in the Poetry of Mak Dizdar</a></i>. Palgrave Macmillan. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-312-23946-6" title="Special:Bokkällor/978-0-312-23946-6">ISBN 978-0-312-23946-6</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://books.google.com/books?id=mQP4g8bAa5AC&pg=PA75">http://books.google.com/books?id=mQP4g8bAa5AC&pg=PA75</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 14 mars 2013</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Stone+Speaker%3A+Medieval+Tombs%2C+Landscape%2C+and+Bosnian+Identity+in+the+Poetry+of+Mak+Dizdar&rft.aulast=Amila+Buturovic&rft.au=Amila+Buturovic&rft.date=1+June+2002&rft.pub=Palgrave+Macmillan&rft.isbn=978-0-312-23946-6&rft_id=http%3A%2F%2Fbooks.google.com%2Fbooks%3Fid%3DmQP4g8bAa5AC%26pg%3DPA75&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-45"><a href="#cite_ref-45">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.lrb.co.uk/v16/n08/john-fine/what-is-a-bosnian">http://www.lrb.co.uk/v16/n08/john-fine/what-is-a-bosnian</a></span> </li> <li id="cite_note-46"><a href="#cite_ref-46">^</a> <span class="reference-text">Velikonja, Mitja (2003). Religious Separation and Political Intolerance in Bosnia-Herzegovina. Texas A&M University Press. p. 13.</span> </li> <li id="cite_note-47"><a href="#cite_ref-47">^</a> <span class="reference-text">Robert J. and John VA Fine (1995). Bosnia and Hercegovina: A Tradition Betrayed. Columbia University Press. p. 7.</span> </li> <li id="cite_note-RJD16-48">^ [<a href="#cite_ref-RJD16_48-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-RJD16_48-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"> Robert J. Donia and John VA Fine (1995). Bosnia and Hercegovina: A Tradition Betrayed. Columbia University Press. p. 16.</span> </li> <li id="cite_note-49"><a href="#cite_ref-49">^</a> <span class="reference-text">Radoslav Rotković, <i>Kraljevina Vojislavljevića XI-XII vijeka</i></span> </li> <li id="cite_note-50"><a href="#cite_ref-50">^</a> <span class="reference-text">Malcolm 1996, p. 12.</span> </li> <li id="cite_note-51"><a href="#cite_ref-51">^</a> <span class="reference-text">Mitja Velikonja (2003). Religious Separation and Political Intolerance in Bosnia-Herzegovina. Texas A&M University Press., pp. 29-30.</span> </li> <li id="cite_note-52"><a href="#cite_ref-52">^</a> <span class="reference-text">Pinson, Mark (1994). The Muslims of Bosnia-Herzegovina: Their Historic Development from the Middle Ages to the Dissolution of Yugoslavia. Harvard University Press. pp. 6–8. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-932885-09-8" title="Special:Bokkällor/0-932885-09-8">ISBN 0-932885-09-8</a>.</span> </li> <li id="cite_note-53"><a href="#cite_ref-53">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSanimir_Resic2006">Sanimir Resic (2006). <i><span>En historia om Balkan. Jugoslaviens uppgång och fall</span></i>. Lund: Historiska media. sid. 43-44. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-85057-75-4" title="Special:Bokkällor/91-85057-75-4">ISBN 91-85057-75-4</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=En+historia+om+Balkan.+Jugoslaviens+uppg%C3%A5ng+och+fall&rft.aulast=Sanimir+Resic&rft.au=Sanimir+Resic&rft.date=2006&rft.pages=sid.%26nbsp%3B43-44&rft.place=Lund&rft.pub=Historiska+media&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-54"><a href="#cite_ref-54">^</a> <span class="reference-text">Malcolm, Noel (1996). Bosnia: a Short History. London: Papermac. pp. 67–68. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-333-66215-6" title="Special:Bokkällor/0-333-66215-6">ISBN 0-333-66215-6</a>.</span> </li> <li id="cite_note-55"><a href="#cite_ref-55">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external free" href="https://bs.scribd.com/doc/51323711/Enver-Imamovi%C4%87-Stanovnistvo-u-BiH">http://bs.scribd.com/doc/51323711/Enver-Imamovi%C4%87-Stanovnistvo-u-BiH</a></span> </li> <li id="cite_note-56"><a href="#cite_ref-56">^</a> <span class="reference-text">Zlatar, Zdenko (2007). The Poetics of Slavdom: The Mythopoeic Foundations of Yugoslavia, Vol. 2. Peter Lang., p. 580</span> </li> <li id="cite_note-57"><a href="#cite_ref-57">^</a> <span class="reference-text">The Muslims of Bosnia-Herzegovina, Mark Pinson, page 81, 1996</span> </li> <li id="cite_note-Gordon2004-58"><a href="#cite_ref-Gordon2004_58-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFThomas_Gordon2004">Thomas Gordon (30 September 2004). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.com/books?id=kYKzLpmWcMgC&pg=PA19">The History of the Greek Revolution Part One</a></i>. Kessinger Publishing. sid. 19–. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-1-4179-4897-0" title="Special:Bokkällor/978-1-4179-4897-0">ISBN 978-1-4179-4897-0</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://books.google.com/books?id=kYKzLpmWcMgC&pg=PA19">http://books.google.com/books?id=kYKzLpmWcMgC&pg=PA19</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 14 mars 2013</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+History+of+the+Greek+Revolution+Part+One&rft.aulast=Thomas+Gordon&rft.au=Thomas+Gordon&rft.date=30+September+2004&rft.pages=sid.%26nbsp%3B19%E2%80%93&rft.pub=Kessinger+Publishing&rft.isbn=978-1-4179-4897-0&rft_id=http%3A%2F%2Fbooks.google.com%2Fbooks%3Fid%3DkYKzLpmWcMgC%26pg%3DPA19&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-59"><a href="#cite_ref-59">^</a> <span class="reference-text">Okey, Robin (2007). Taming Balkan Nationalism: The Habsburg 'Civilizing Mission' in Bosnia 1878-1914. Oxford University Press. p. 14. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-19-921391-7" title="Special:Bokkällor/0-19-921391-7">ISBN 0-19-921391-7</a>.</span> </li> <li id="cite_note-60"><a href="#cite_ref-60">^</a> <span class="reference-text">Kratka povjest kralja bosanskih by Antun Knežević <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-9958-688-68-3" title="Special:Bokkällor/978-9958-688-68-3">ISBN 978-9958-688-68-3</a></span> </li> <li id="cite_note-61"><a href="#cite_ref-61">^</a> <span class="reference-text">Zemljopis i poviestnica Bosne. Google Books. Retrieved 13 January 2012.</span> </li> <li id="cite_note-62"><a href="#cite_ref-62">^</a> <span class="reference-text">Putpisi i istorisko-etnografski radovi by Ivan Frano Jukić as Slavoljub Bošnjak ASIN: B004TK99S6</span> </li> <li id="cite_note-Bošnjak1851-63"><a href="#cite_ref-Bošnjak1851_63-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSlavoljub_Bošnjak1851">Slavoljub Bošnjak (1851). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.com/books?id=t9xBAAAAYAAJ">Zemljopis i poviestnica Bosne</a></i>. Plamen<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://books.google.com/books?id=t9xBAAAAYAAJ">http://books.google.com/books?id=t9xBAAAAYAAJ</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 14 mars 2013</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Zemljopis+i+poviestnica+Bosne&rft.aulast=Slavoljub+Bo%C5%A1njak&rft.au=Slavoljub+Bo%C5%A1njak&rft.date=1851&rft.pub=Plamen&rft_id=http%3A%2F%2Fbooks.google.com%2Fbooks%3Fid%3Dt9xBAAAAYAAJ&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-64"><a href="#cite_ref-64">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20131021181552/http://www.stanak.org/index.php?option=com_content&view=article&id=194:antun-kneevi-bonjak-iz-varcara-kratka-povjest-kralja-bosanskih-dobra-knjiga-sarajevo-2009-319-str&catid=37:radovi-prikazi-i-osvrti&Itemid=99">”Arkiverade kopian”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.stanak.org/index.php?option=com_content&view=article&id=194:antun-kneevi-bonjak-iz-varcara-kratka-povjest-kralja-bosanskih-dobra-knjiga-sarajevo-2009-319-str&catid=37:radovi-prikazi-i-osvrti&Itemid=99">originalet</a> den 21 oktober 2013<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20131021181552/http://www.stanak.org/index.php?option=com_content&view=article&id=194:antun-kneevi-bonjak-iz-varcara-kratka-povjest-kralja-bosanskih-dobra-knjiga-sarajevo-2009-319-str&catid=37:radovi-prikazi-i-osvrti&Itemid=99">https://web.archive.org/web/20131021181552/http://www.stanak.org/index.php?option=com_content&view=article&id=194:antun-kneevi-bonjak-iz-varcara-kratka-povjest-kralja-bosanskih-dobra-knjiga-sarajevo-2009-319-str&catid=37:radovi-prikazi-i-osvrti&Itemid=99</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 21 oktober 2012</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Arkiverade+kopian&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20131021181552%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.stanak.org%2Findex.php%3Foption%3Dcom_content%26view%3Darticle%26id%3D194%3Aantun-kneevi-bonjak-iz-varcara-kratka-povjest-kralja-bosanskih-dobra-knjiga-sarajevo-2009-319-str%26catid%3D37%3Aradovi-prikazi-i-osvrti%26Itemid%3D99&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-65"><a href="#cite_ref-65">^</a> <span class="reference-text">Jukić, Ivan Franjo. Sabrana djela. "Mi Bošnjaci njekad slavni narod sad jedva da smo živi nas samo kao očenutu glavu od stabla slavjanskog gledaju priatelji naukah i žale nas…. Vrime je da se i probudimo od dugovične nemarnosti; dajte pehar, te carpite iz studenca pomnje mudrost, i nauk; nastojte da najpred naša serca očistimo od predsudah, fatajmo za knjige i časopise, vidimo što su drugi uradili, te i mi ista sredstva poprimimo, da naš narod prosti iz tminah neznanstva na svitlost isitne izvedmo."</span> </li> <li id="cite_note-66"><a href="#cite_ref-66">^</a> <span class="reference-text">Jack David Eller. From culture to ethnicity to conflict: an anthropological perspective on international ethnic conflict. University of Michigan Press, 1999. Pp. 262.</span> </li> <li id="cite_note-67"><a href="#cite_ref-67">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external free" href="http://query.nytimes.com/gst/abstract.html?res=F40617FC3E5B1B7A93C1A9178BD95F448884F9">http://query.nytimes.com/gst/abstract.html?res=F40617FC3E5B1B7A93C1A9178BD95F448884F9</a></span> </li> <li id="cite_note-hup.harvard.edu-68">^ [<a href="#cite_ref-hup.harvard.edu_68-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-hup.harvard.edu_68-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-hup.harvard.edu_68-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.hup.harvard.edu/catalog.php?isbn=9780932885128">http://www.hup.harvard.edu/catalog.php?isbn=9780932885128</a></span> </li> <li id="cite_note-69"><a href="#cite_ref-69">^</a> <span class="reference-text">Wheatcroft, Andrew. The Enemy at the Gate: Habsburgs, Ottomans and the Battle for Europe, p. 264.</span> </li> <li id="cite_note-70"><a href="#cite_ref-70">^</a> <span class="reference-text">Fikret Karčić, The Bosniaks and the Challenges of Modernity: Late Ottoman and Habsburg Times (1995), page.118.</span> </li> <li id="cite_note-71"><a href="#cite_ref-71">^</a> <span class="reference-text">Fikret Karčić, The Bosniaks and the Challenges of Modernity: Late Ottofan and Habsburg Times (1995), page.119.</span> </li> <li id="cite_note-72"><a href="#cite_ref-72">^</a> <span class="reference-text">Andjelic, Neven (2003). Bosnia-Herzegovina: The End of a Legacy. Frank Cass. pp. 13, 14, 17. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/071465485X" title="Special:Bokkällor/071465485X">ISBN 071465485X</a></span> </li> <li id="cite_note-73"><a href="#cite_ref-73">^</a> <span class="reference-text">Klemenčič, Matjaž (2004). The Former Yugoslavia's Diverse Peoples: A Reference Sourcebook. ABC-CLIO. p. 113.</span> </li> <li id="cite_note-Banac,_Ivo_1988_p._376-74">^ [<a href="#cite_ref-Banac,_Ivo_1988_p._376_74-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Banac,_Ivo_1988_p._376_74-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Banac, Ivo (1988). The National Question in Yugoslavia: Origins, History, Politics. Cornell University Press. p. 376</span> </li> <li id="cite_note-75"><a href="#cite_ref-75">^</a> <span class="reference-text">Djokić, Dejan (2003). Yugoslavism: Histories of a Failed Idea, 1918–1992. University of Wisconsin Press. p. 104.</span> </li> <li id="cite_note-76"><a href="#cite_ref-76">^</a> <span class="reference-text">Lampe, John R. (2000). Yugoslavia as History. Cambridge University Press. pp. 206, 209, 210.</span> </li> <li id="cite_note-77"><a href="#cite_ref-77">^</a> <span class="reference-text">Glenny, Misha (2001). The Balkans: Nationalism, War & the Great Powers, 1804-1999. Penguin Books. pp. 494–495.</span> </li> <li id="cite_note-78"><a href="#cite_ref-78">^</a> <span class="reference-text">Malcolm, Noel (1996). Bosnia: A Short History. New York University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0814755615" title="Special:Bokkällor/0814755615">ISBN 0814755615</a>.</span> </li> <li id="cite_note-79"><a href="#cite_ref-79">^</a> <span class="reference-text">Hoare, Marko Attila (2006). Genocide and Resistance in Hitler's Bosnia: The Partisans and the Chetniks. Oxford University Press. p. 10</span> </li> <li id="cite_note-80"><a href="#cite_ref-80">^</a> <span class="reference-text">Malcolm 2002, p. 157.</span> </li> <li id="cite_note-81"><a href="#cite_ref-81">^</a> <span class="reference-text">Noel Malcolm - Bosnia - a short history</span> </li> <li id="cite_note-82"><a href="#cite_ref-82">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.city.ba/puls/1172-sarajevska-crvena-linija-11541/">City.ba: <i>Sarajevo Red Line - 11541</i> - In Bosnian[cited April 04, 2012]</a></span> </li> <li id="cite_note-83"><a href="#cite_ref-83">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.e-novine.com/srbija/61616-Crvena-linija-rtve-opsade-Sarajeva.html/">E-News: <i>Red Line for the victims of the Siege of Sarajevo</i> - In Bosnian[cited April 04, 2012]</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20131221000000/http://www.e-novine.com/srbija/61616-Crvena-linija-rtve-opsade-Sarajeva.html/">Arkiverad</a> 21 december 2013 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.</span> </li> <li id="cite_note-84"><a href="#cite_ref-84">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.worldlii.org/int/cases/ICTY/2001/8.html">http://www.worldlii.org/int/cases/ICTY/2001/8.html</a></span> </li> <li id="cite_note-Kaufman2002-85"><a href="#cite_ref-Kaufman2002_85-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFJoyce_P._Kaufman2002">Joyce P. Kaufman (2002). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.com/books?id=theWRLYkshcC&pg=PA88">NATO and the Former Yugoslavia: Crisis, Conflict, and the Atlantic Alliance</a></i>. Rowman & Littlefield. sid. 88–. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-7425-1022-7" title="Special:Bokkällor/978-0-7425-1022-7">ISBN 978-0-7425-1022-7</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://books.google.com/books?id=theWRLYkshcC&pg=PA88">http://books.google.com/books?id=theWRLYkshcC&pg=PA88</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 14 mars 2013</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=NATO+and+the+Former+Yugoslavia%3A+Crisis%2C+Conflict%2C+and+the+Atlantic+Alliance&rft.aulast=Joyce+P.+Kaufman&rft.au=Joyce+P.+Kaufman&rft.date=2002&rft.pages=sid.%26nbsp%3B88%E2%80%93&rft.pub=Rowman+%26+Littlefield&rft.isbn=978-0-7425-1022-7&rft_id=http%3A%2F%2Fbooks.google.com%2Fbooks%3Fid%3DtheWRLYkshcC%26pg%3DPA88&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-86"><a href="#cite_ref-86">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20100205064716/http://cseecunion.org/HistoryOfCities/Sarajevo.html">”Arkiverade kopian”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.cseecunion.org/HistoryOfCities/Sarajevo.html">originalet</a> den 5 februari 2010<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20100205064716/http://cseecunion.org/HistoryOfCities/Sarajevo.html">https://web.archive.org/web/20100205064716/http://cseecunion.org/HistoryOfCities/Sarajevo.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 13 oktober 2012</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Arkiverade+kopian&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20100205064716%2Fhttp%3A%2F%2Fcseecunion.org%2FHistoryOfCities%2FSarajevo.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-87"><a href="#cite_ref-87">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://militarhistoria.se/1900-tal/bosnienkriget-1992-95-361b2480-28a4-4058-9fbb-1252763dcc4d">”Civila var måltavlor i Bosnienkriget”</a>. <i><span>Militarhistoria.se</span></i>. 4 mars 2013<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://militarhistoria.se/1900-tal/bosnienkriget-1992-95-361b2480-28a4-4058-9fbb-1252763dcc4d">https://militarhistoria.se/1900-tal/bosnienkriget-1992-95-361b2480-28a4-4058-9fbb-1252763dcc4d</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 23 januari 2020</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Civila+var+m%C3%A5ltavlor+i+Bosnienkriget&rft.atitle=Militarhistoria.se&rft.date=4+mars+2013&rft_id=https%3A%2F%2Fmilitarhistoria.se%2F1900-tal%2Fbosnienkriget-1992-95-361b2480-28a4-4058-9fbb-1252763dcc4d&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-88"><a href="#cite_ref-88">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFRadiosarajevo.ba">Radiosarajevo.ba. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.radiosarajevo.ba/vijesti/bosna-i-hercegovina/zene-najmlade-i-najstarije-zrtve-srebrenice-video/305623">”Beba Muhić najmlađa, a Šaha Izmirlić najstarija žrtva genocida u Srebrenici”</a> (på bosniska). <i><span>Radio Sarajevo</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.radiosarajevo.ba/vijesti/bosna-i-hercegovina/zene-najmlade-i-najstarije-zrtve-srebrenice-video/305623">https://www.radiosarajevo.ba/vijesti/bosna-i-hercegovina/zene-najmlade-i-najstarije-zrtve-srebrenice-video/305623</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 23 januari 2020</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Beba+Muhi%C4%87+najmla%C4%91a%2C+a+%C5%A0aha+Izmirli%C4%87+najstarija+%C5%BErtva+genocida+u+Srebrenici&rft.atitle=Radio+Sarajevo&rft.aulast=Radiosarajevo.ba&rft.au=Radiosarajevo.ba&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.radiosarajevo.ba%2Fvijesti%2Fbosna-i-hercegovina%2Fzene-najmlade-i-najstarije-zrtve-srebrenice-video%2F305623&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-89"><a href="#cite_ref-89">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20090114105402/http://www.time.com/time/world/article/0,8599,357856,00.html">”Arkiverade kopian”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.time.com/time/world/article/0,8599,357856,00.html">originalet</a> den 14 januari 2009<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20090114105402/http://www.time.com/time/world/article/0,8599,357856,00.html">https://web.archive.org/web/20090114105402/http://www.time.com/time/world/article/0,8599,357856,00.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 25 februari 2013</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Arkiverade+kopian&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20090114105402%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.time.com%2Ftime%2Fworld%2Farticle%2F0%2C8599%2C357856%2C00.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-90"><a href="#cite_ref-90">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSandelin2010">Sandelin, Magnus (2010-10-06). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=mF2gAgAAQBAJ&pg=PT38&lpg=PT38&dq=bosnienkroatiska+armens+koncentrationsl%C3%A4ger&source=bl&ots=aMOCPmsU3a&sig=ACfU3U3XSAIXB2XRRin4xUVqHROgxHD30w&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiijvCIw5nnAhXtwcQBHbZmAysQ6AEwAnoECAYQAQ">Den svarte nazisten</a></i>. Bokförlaget Forum. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-91-43-50812-3" title="Special:Bokkällor/978-91-43-50812-3">ISBN 978-91-43-50812-3</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.se/books?id=mF2gAgAAQBAJ&pg=PT38&lpg=PT38&dq=bosnienkroatiska+armens+koncentrationsl%C3%A4ger&source=bl&ots=aMOCPmsU3a&sig=ACfU3U3XSAIXB2XRRin4xUVqHROgxHD30w&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiijvCIw5nnAhXtwcQBHbZmAysQ6AEwAnoECAYQAQ">https://books.google.se/books?id=mF2gAgAAQBAJ&pg=PT38&lpg=PT38&dq=bosnienkroatiska+armens+koncentrationsl%C3%A4ger&source=bl&ots=aMOCPmsU3a&sig=ACfU3U3XSAIXB2XRRin4xUVqHROgxHD30w&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiijvCIw5nnAhXtwcQBHbZmAysQ6AEwAnoECAYQAQ</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 23 januari 2020</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Den+svarte+nazisten&rft.aulast=Sandelin&rft.aufirst=Magnus&rft.au=Sandelin%2C+Magnus&rft.date=2010-10-06&rft.pub=Bokf%C3%B6rlaget+Forum&rft.isbn=978-91-43-50812-3&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.se%2Fbooks%3Fid%3DmF2gAgAAQBAJ%26pg%3DPT38%26lpg%3DPT38%26dq%3Dbosnienkroatiska%2Barmens%2Bkoncentrationsl%25C3%25A4ger%26source%3Dbl%26ots%3DaMOCPmsU3a%26sig%3DACfU3U3XSAIXB2XRRin4xUVqHROgxHD30w%26hl%3Dsv%26sa%3DX%26ved%3D2ahUKEwiijvCIw5nnAhXtwcQBHbZmAysQ6AEwAnoECAYQAQ&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-91"><a href="#cite_ref-91">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.nytimes.com/2008/07/30/world/europe/30serbia.html?_r=2&">http://www.nytimes.com/2008/07/30/world/europe/30serbia.html?_r=2&</a></span> </li> <li id="cite_note-92"><a href="#cite_ref-92">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external free" href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/4796470.stm">http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/4796470.stm</a></span> </li> <li id="cite_note-93"><a href="#cite_ref-93">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.icty.org/">http://www.icty.org/</a></span> </li> <li id="cite_note-94"><a href="#cite_ref-94">^</a> <span class="reference-text">David Dalby, Linguasphere (1999/2000, Linguasphere Observatory), pg. 445, 53-AAA-g, "Srpski+Hrvatski, Serbo-Croatian".</span> </li> <li id="cite_note-95"><a href="#cite_ref-95">^</a> <span class="reference-text">Benjamin W. Fortson IV, Indo-European Language and Culture: An Introduction, 2nd ed. (2010, Blackwell), pg. 431, "Because of their mutual intelligibility, Serbian, Croatian, and Bosnian are usually thought of as constituting one language called Serbo-Croatian."</span> </li> <li id="cite_note-96"><a href="#cite_ref-96">^</a> <span class="reference-text">Václav Blažek, "On the Internal Classification of Indo-European Languages: Survey" retrieved 20 Oct 2010, pp. 15–16.</span> </li> <li id="cite_note-97"><a href="#cite_ref-97">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070920194739/http://www.arhivsa.ba/graz/g_38.htm">”Arkiverade kopian”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.arhivsa.ba/graz/g_38.htm">originalet</a> den 20 september 2007<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20070920194739/http://www.arhivsa.ba/graz/g_38.htm">https://web.archive.org/web/20070920194739/http://www.arhivsa.ba/graz/g_38.htm</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 18 juni 2007</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Arkiverade+kopian&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20070920194739%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.arhivsa.ba%2Fgraz%2Fg_38.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-98"><a href="#cite_ref-98">^</a> <span class="reference-text">Noel Malcolm, Bosnia, a short history</span> </li> <li id="cite_note-99"><a href="#cite_ref-99">^</a> <span class="reference-text">Mavro Orbin, De regno Sclavorum, Pesaro, 1601.</span> </li> <li id="cite_note-Lovrenovic-100"><a href="#cite_ref-Lovrenovic_100-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFIvan_Lovrenović">Ivan Lovrenović (30 januari 2012). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20120712170534/http://ivanlovrenovic.com/2012/01/divkovic-otac-bosanske-knjizevnosti-prvi-bosanski-tipograf/">”DIVKOVIĆ: OTAC BOSANSKE KNJIŽEVNOSTI, PRVI BOSANSKI TIPOGRAF”</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://ivanlovrenovic.com">http://ivanlovrenovic.com</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://ivanlovrenovic.com/2012/01/divkovic-otac-bosanske-knjizevnosti-prvi-bosanski-tipograf/">originalet</a> den 12 juli 2012<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20120712170534/http://ivanlovrenovic.com/2012/01/divkovic-otac-bosanske-knjizevnosti-prvi-bosanski-tipograf/">https://web.archive.org/web/20120712170534/http://ivanlovrenovic.com/2012/01/divkovic-otac-bosanske-knjizevnosti-prvi-bosanski-tipograf/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 30 augusti 2012</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=DIVKOVI%C4%86%3A+OTAC+BOSANSKE+KNJI%C5%BDEVNOSTI%2C+PRVI+BOSANSKI+TIPOGRAF&rft.atitle=&rft.aulast=Ivan+Lovrenovi%C4%87&rft.au=Ivan+Lovrenovi%C4%87&rft.date=30+januari+2012&rft.pub=http%3A%2F%2Fivanlovrenovic.com&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20120712170534%2Fhttp%3A%2F%2Fivanlovrenovic.com%2F2012%2F01%2Fdivkovic-otac-bosanske-knjizevnosti-prvi-bosanski-tipograf%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-hrvatska-rijec-101"><a href="#cite_ref-hrvatska-rijec_101-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFhrvatska-rijec.com2011">hrvatska-rijec.com (17 april 2011). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20120117002803/http://www.hrvatska-rijec.com/2011/04/matija-divkovic-otac-bosansko-hercegovacke-i-hrvatske-knjizevnosti-u-bih/">”Matija Divković – otac bosanskohercegovačke i hrvatske književnosti u BiH”</a> (på Croatian/Bosnian). <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.hrvatska-rijec.com">http://www.hrvatska-rijec.com</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.hrvatska-rijec.com/2011/04/matija-divkovic-otac-bosansko-hercegovacke-i-hrvatske-knjizevnosti-u-bih/">originalet</a> den 17 januari 2012<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20120117002803/http://www.hrvatska-rijec.com/2011/04/matija-divkovic-otac-bosansko-hercegovacke-i-hrvatske-knjizevnosti-u-bih/">https://web.archive.org/web/20120117002803/http://www.hrvatska-rijec.com/2011/04/matija-divkovic-otac-bosansko-hercegovacke-i-hrvatske-knjizevnosti-u-bih/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 30 augusti 2012</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Matija+Divkovi%C4%87+%E2%80%93+otac+bosanskohercegova%C4%8Dke+i+hrvatske+knji%C5%BEevnosti+u+BiH&rft.atitle=&rft.aulast=hrvatska-rijec.com&rft.au=hrvatska-rijec.com&rft.date=17+april+2011&rft.pub=http%3A%2F%2Fwww.hrvatska-rijec.com&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20120117002803%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.hrvatska-rijec.com%2F2011%2F04%2Fmatija-divkovic-otac-bosansko-hercegovacke-i-hrvatske-knjizevnosti-u-bih%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-102"><a href="#cite_ref-102">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20120425214525/http://katalog.hazu.hr/web/slike/str165.JPG">”Arkiverade kopian”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://katalog.hazu.hr/web%5Cslike%5Cstr165.JPG">originalet</a> den 25 april 2012<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20120425214525/http://katalog.hazu.hr/web/slike/str165.JPG">https://web.archive.org/web/20120425214525/http://katalog.hazu.hr/web/slike/str165.JPG</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 9 januari 2014</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Arkiverade+kopian&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20120425214525%2Fhttp%3A%2F%2Fkatalog.hazu.hr%2Fweb%2Fslike%2Fstr165.JPG&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-103"><a href="#cite_ref-103">^</a> <span class="reference-text">Šabanović 1973</span> </li> <li id="cite_note-104"><a href="#cite_ref-104">^</a> <span class="reference-text">Ćehajić 1986:69ff; Hadžijahić 1977:91ff</span> </li> <li id="cite_note-105"><a href="#cite_ref-105">^</a> <span class="reference-text">Bringa 2002:24; Bringa 1995:7.</span> </li> <li id="cite_note-Velikonja2003-106"><a href="#cite_ref-Velikonja2003_106-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFMitja_Velikonja2003">Mitja Velikonja (5 February 2003). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.com/books?id=Rf8P-7ExoKYC&pg=PA261">Religious Separation and Political Intolerance in Bosnia-Herzegovina</a></i>. Texas A&M University Press. sid. 261–. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-1-58544-226-3" title="Special:Bokkällor/978-1-58544-226-3">ISBN 978-1-58544-226-3</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://books.google.com/books?id=Rf8P-7ExoKYC&pg=PA261">http://books.google.com/books?id=Rf8P-7ExoKYC&pg=PA261</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 14 mars 2013</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Religious+Separation+and+Political+Intolerance+in+Bosnia-Herzegovina&rft.aulast=Mitja+Velikonja&rft.au=Mitja+Velikonja&rft.date=5+February+2003&rft.pages=sid.%26nbsp%3B261%E2%80%93&rft.pub=Texas+A%26M+University+Press&rft.isbn=978-1-58544-226-3&rft_id=http%3A%2F%2Fbooks.google.com%2Fbooks%3Fid%3DRf8P-7ExoKYC%26pg%3DPA261&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-107"><a href="#cite_ref-107">^</a> <span class="reference-text">Magnusson 1994:336; Olsson 1994:24.</span> </li> <li id="cite_note-108"><a href="#cite_ref-108">^</a> <span class="reference-text">Gaši, Ašk, Melamisufism i Bosnien, En dold gemenskap, Lund Studies in History of Religions. Volume 45., s. 38. Department of History and Anthropology of Religions, Lund University, Lund, Sweden</span> </li> <li id="cite_note-109"><a href="#cite_ref-109">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20140202152330/http://varldsmusik.se/bosnien-och-hercegovina-musik/">”Arkiverade kopian”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://varldsmusik.se/bosnien-och-hercegovina-musik/">originalet</a> den 2 februari 2014<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20140202152330/http://varldsmusik.se/bosnien-och-hercegovina-musik/">https://web.archive.org/web/20140202152330/http://varldsmusik.se/bosnien-och-hercegovina-musik/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 20 oktober 2012</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Arkiverade+kopian&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20140202152330%2Fhttp%3A%2F%2Fvarldsmusik.se%2Fbosnien-och-hercegovina-musik%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-110"><a href="#cite_ref-110">^</a> <span class="reference-text">Glasnik zemaljskog muzeja, 01/07/1894 - Vjerske starine iz Bosne i Hercegovine (Scridb: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.scribd.com/doc/75692611/Glasnik-Zemaljskog-Muzeja-1894-god-6-knj-1">http://www.scribd.com/doc/75692611/Glasnik-Zemaljskog-Muzeja-1894-god-6-knj-1</a></span> </li> <li id="cite_note-111"><a href="#cite_ref-111">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.idoconline.info/digitalarchive/public/index.cfm?fuseaction=serve&ElementId=515831">http://www.idoconline.info/digitalarchive/public/index.cfm?fuseaction=serve&ElementId=515831</a><sup class="noprint Inline-Template"><a href="/wiki/Wikipedia:D%C3%B6da_l%C3%A4nkar" title="Wikipedia:Döda länkar">[<span title="Denna externa länk fungerar inte (2024-09)"><i>död länk</i></span>]</a></sup></span> </li> <li id="cite_note-112"><a href="#cite_ref-112">^</a> <span class="reference-text">Miller, William (October 1898). "Bosnia before the Turkish Conquest". The English Historical Review (Oxford University Press) 13 (52): 643–666.</span> </li> <li id="cite_note-113"><a href="#cite_ref-113">^</a> <span class="reference-text">E. Çabej, Ilirishtja dhe Shqipja, Studime gjuhesore IV, Prishtine l987., p. 202.</span> </li> <li id="cite_note-114"><a href="#cite_ref-114">^</a> <span class="reference-text"> Ibrahim Pašić, Predslavenski korijeni Bošnjaka - Ilirsko-gotski korijeni bosanske vladarske dinastije, stećka i Crkve Bosanske, p. 469</span> </li> <li id="cite_note-115"><a href="#cite_ref-115">^</a> <span class="reference-text">Muslimanska licna imena: sa etimologijom, etimoloskom grafijom i sematikom Trece izdanje. Author: Senad Agic; El-Kalem; 7/1/1999 (Muslim personal names with etimology and semantics)</span> </li> <li id="cite_note-116"><a href="#cite_ref-116">^</a> <span class="reference-text"> <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.nato.int/sfor/indexinf/articles/030512a/t030512a.htm">http://www.nato.int/sfor/indexinf/articles/030512a/t030512a.htm</a></span> </li> <li id="cite_note-117"><a href="#cite_ref-117">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20140201194507/http://www.tv4play.se/program/nyheterna?video_id=2269181">”Arkiverade kopian”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.tv4play.se/program/nyheterna?video_id%3D2269181">originalet</a> den 1 februari 2014<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20140201194507/http://www.tv4play.se/program/nyheterna?video_id=2269181">https://web.archive.org/web/20140201194507/http://www.tv4play.se/program/nyheterna?video_id=2269181</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 20 januari 2014</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Arkiverade+kopian&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20140201194507%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.tv4play.se%2Fprogram%2Fnyheterna%3Fvideo_id%3D2269181&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-118"><a href="#cite_ref-118">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0701_1950I02_BR_06_BE51ST0405.pdf">http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0701_1950I02_BR_06_BE51ST0405.pdf</a></span> </li> <li id="cite_note-119"><a href="#cite_ref-119">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20150402103435/http://varldskoll.se/jag-i-varlden?land-1=se&land-2=ba&start=1">”Arkiverade kopian”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://varldskoll.se/jag-i-varlden?land-1%3Dse%26land-2%3Dba%26start%3D1">originalet</a> den 2 april 2015<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20150402103435/http://varldskoll.se/jag-i-varlden?land-1=se&land-2=ba&start=1">https://web.archive.org/web/20150402103435/http://varldskoll.se/jag-i-varlden?land-1=se&land-2=ba&start=1</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 20 mars 2015</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Arkiverade+kopian&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20150402103435%2Fhttp%3A%2F%2Fvarldskoll.se%2Fjag-i-varlden%3Fland-1%3Dse%26land-2%3Dba%26start%3D1&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Bosniaker"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-120"><a href="#cite_ref-120">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2010A01L/Utrikes_fodda.pdf">http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2010A01L/Utrikes_fodda.pdf</a></span> </li> <li id="cite_note-121"><a href="#cite_ref-121">^</a> <span class="reference-text">Milliyet (2008-06-06). "Türkiye'deki Kürtlerin sayısı!". <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.milliyet.com.tr">http://www.milliyet.com.tr</a>. Retrieved 2013-05-05.</span> </li> <li id="cite_note-122"><a href="#cite_ref-122">^</a> <span class="reference-text">Koser, Mutlu (2004-02-23). "İşte soyağacı". Hürriyet. Retrieved 2008-07-13.</span> </li> <li id="cite_note-123"><a href="#cite_ref-123">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.everyculture.com/multi/A-Br/Bosnian-Americans.html">http://www.everyculture.com/multi/A-Br/Bosnian-Americans.html</a></span> </li> </ol></div>    </div><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?useformat=desktop&type=1x1&usesul3=0" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bosniaker&oldid=56301621">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bosniaker&oldid=56301621</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategorier</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Sydslaver" title="Kategori:Sydslaver">Sydslaver</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Etniska_grupper_i_Bosnien_och_Hercegovina" title="Kategori:Etniska grupper i Bosnien och Hercegovina">Etniska grupper i Bosnien och Hercegovina</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_med_d%C3%B6da_externa_l%C3%A4nkar_2024-09" title="Kategori:Artiklar med döda externa länkar 2024-09">Artiklar med döda externa länkar 2024-09</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_med_d%C3%B6da_externa_l%C3%A4nkar" title="Kategori:Alla artiklar med döda externa länkar">Alla artiklar med döda externa länkar</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 24 november 2024 kl. 10.37.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Bosniaker&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><picture><source media="(min-width: 500px)" srcset="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29"><img src="/static/images/footer/wikimedia.svg" width="25" height="25" alt="Wikimedia Foundation" lang="en" loading="lazy"></picture></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><picture><source media="(min-width: 500px)" srcset="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" width="88" height="31"><img src="/w/resources/assets/mediawiki_compact.svg" alt="Powered by MediaWiki" lang="en" width="25" height="25" loading="lazy"></picture></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-header-container vector-sticky-header-container"> <div id="vector-sticky-header" class="vector-sticky-header"> <div class="vector-sticky-header-start"> <div class="vector-sticky-header-icon-start vector-button-flush-left vector-button-flush-right" aria-hidden="true"> <button class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-sticky-header-search-toggle" tabindex="-1" data-event-name="ui.vector-sticky-search-form.icon"><span class="vector-icon mw-ui-icon-search mw-ui-icon-wikimedia-search"></span> <span>Sök</span> </button> </div> <div role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box"> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail"> <form action="/w/index.php" id="vector-sticky-search-form" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia"> <span class="cdx-text-input__icon cdx-text-input__start-icon"></span> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <div class="vector-sticky-header-context-bar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-sticky-header-toc" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-sticky-header-toc vector-sticky-header-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-sticky-header-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-sticky-header-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-sticky-header-toc-label" for="vector-sticky-header-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-listBullet mw-ui-icon-wikimedia-listBullet"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Växla innehållsförteckningen</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-sticky-header-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div class="vector-sticky-header-context-bar-primary" aria-hidden="true" ><span class="mw-page-title-main">Bosniaker</span></div> </div> </div> <div class="vector-sticky-header-end" aria-hidden="true"> <div class="vector-sticky-header-icons"> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-talk-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="talk-sticky-header"><span class="vector-icon mw-ui-icon-speechBubbles mw-ui-icon-wikimedia-speechBubbles"></span> <span></span> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-subject-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="subject-sticky-header"><span class="vector-icon mw-ui-icon-article mw-ui-icon-wikimedia-article"></span> <span></span> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-history-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="history-sticky-header"><span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-history mw-ui-icon-wikimedia-wikimedia-history"></span> <span></span> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only mw-watchlink" id="ca-watchstar-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="watch-sticky-header"><span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-star mw-ui-icon-wikimedia-wikimedia-star"></span> <span></span> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-ve-edit-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="ve-edit-sticky-header"><span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-edit mw-ui-icon-wikimedia-wikimedia-edit"></span> <span></span> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-edit-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="wikitext-edit-sticky-header"><span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-wikiText mw-ui-icon-wikimedia-wikimedia-wikiText"></span> <span></span> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-viewsource-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="ve-edit-protected-sticky-header"><span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-editLock mw-ui-icon-wikimedia-wikimedia-editLock"></span> <span></span> </a> </div> <div class="vector-sticky-header-buttons"> <button class="cdx-button cdx-button--weight-quiet mw-interlanguage-selector" id="p-lang-btn-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn-sticky-header"><span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-language mw-ui-icon-wikimedia-wikimedia-language"></span> <span>72 språk</span> </button> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive" id="ca-addsection-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="addsection-sticky-header"><span class="vector-icon mw-ui-icon-speechBubbleAdd-progressive mw-ui-icon-wikimedia-speechBubbleAdd-progressive"></span> <span>Nytt ämne</span> </a> </div> <div class="vector-sticky-header-icon-end"> <div class="vector-user-links"> </div> </div> </div> </div> </div> <div class="mw-portlet mw-portlet-dock-bottom emptyPortlet" id="p-dock-bottom"> <ul> </ul> </div> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-5886496d-z8t4c","wgBackendResponseTime":215,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"0.766","walltime":"0.980","ppvisitednodes":{"value":23862,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":173943,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":69392,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":18,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":129612,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":0,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 571.071 1 -total"," 45.53% 259.993 29 Mall:Citation/core"," 27.35% 156.160 16 Mall:Bokref"," 26.14% 149.301 16 Mall:Cite_book"," 26.11% 149.102 13 Mall:Webbref"," 23.26% 132.832 13 Mall:Cite_web"," 10.01% 57.181 48 Mall:Date"," 6.26% 35.732 1 Mall:Faktamall_folkgrupp"," 3.66% 20.929 22 Mall:ISBN"," 3.47% 19.802 1 Mall:Förväxlas"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.061","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":1719692,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-api-int.codfw.main-7c9f449fb6-rcb5n","timestamp":"20250310174113","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Bosniaker","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Bosniaker","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q940348","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q940348","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2004-06-24T13:33:48Z","dateModified":"2024-11-24T09:37:34Z","headline":"sydslavisk folkgrupp"}</script> </body> </html>