CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-enabled skin-theme-clientpref-day vector-sticky-header-enabled vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Turkiska – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-enabled skin-theme-clientpref-day vector-sticky-header-enabled vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""],"wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"db029135-abfe-4452-b790-2bf959da3bc1","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Turkiska","wgTitle":"Turkiska","wgCurRevisionId":53923150,"wgRevisionId":53923150,"wgArticleId":48397,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Alla artiklar som behöver källor","Alla artiklar som behöver enstaka källor","Artiklar som behöver enstaka källor 2009-10","Artiklar med länkar som behöver särskiljas 2019-03","Alla artiklar med länkar som behöver särskiljas","Enwp","Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN","Wikipediaartiklar med identifierare från GND","Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL","Wikipediaartiklar med identifierare från BNF","Wikipediaartiklar med identifierare från BNE","Wikipedia:Basartiklar","Turkiska","Turkspråk","Språk på Cypern","Språk i Turkiet","Subjekt–objekt–verb-språk","Språk i Nordcypern"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Turkiska","wgRelevantArticleId":48397,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":70000,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q256","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false}; RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.gadget.WikidataDescriptionStyles":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.gadget.WikidataDescription","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022","ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.WikidataDescriptionStyles%2Cbabel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.22"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Turkiska – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Turkiska"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Turkiska"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Turkiska rootpage-Turkiska skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" title="Huvudmeny" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Huvudmeny </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z">Huvudsida</a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion">Introduktion</a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker">Deltagarportalen</a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen">Bybrunnen</a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r">Senaste ändringarna</a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x">Slumpartikel</a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons">Ladda upp filer</a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt">Kontakta Wikipedia</a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp">Hjälp</a></li><li id="n-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor">Specialsidor</a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"> Sök </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Utseende </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="https://donate.wikimedia.org/?wmf_source=donate&wmf_medium=sidebar&wmf_campaign=sv.wikipedia.org&uselang=sv" class="">Stöd Wikipedia</a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Turkiska" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class="">Skapa konto</a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Turkiska" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class="">Logga in</a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Personliga verktyg </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="https://donate.wikimedia.org/?wmf_source=donate&wmf_medium=sidebar&wmf_campaign=sv.wikipedia.org&uselang=sv">Stöd Wikipedia</a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Turkiska" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"> Skapa konto</a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Turkiska" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"> Logga in</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering">läs mer</a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y">Bidrag</a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n">Diskussion</a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Klassificering" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Klassificering"> <div class="vector-toc-text"> 1 Klassificering </div> </a> <ul id="toc-Klassificering-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Historia" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Historia"> <div class="vector-toc-text"> 2 Historia </div> </a> <button aria-controls="toc-Historia-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Historia </button> <ul id="toc-Historia-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Osmanska" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Osmanska"> <div class="vector-toc-text"> 2.1 Osmanska </div> </a> <ul id="toc-Osmanska-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Språkreform_och_nutida_turkiska" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Språkreform_och_nutida_turkiska"> <div class="vector-toc-text"> 2.2 Språkreform och nutida turkiska </div> </a> <ul id="toc-Språkreform_och_nutida_turkiska-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Utbredning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Utbredning"> <div class="vector-toc-text"> 3 Utbredning </div> </a> <button aria-controls="toc-Utbredning-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Utbredning </button> <ul id="toc-Utbredning-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Officiell_ställning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Officiell_ställning"> <div class="vector-toc-text"> 3.1 Officiell ställning </div> </a> <ul id="toc-Officiell_ställning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Dialekter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Dialekter"> <div class="vector-toc-text"> 3.2 Dialekter </div> </a> <ul id="toc-Dialekter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Fonologi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Fonologi"> <div class="vector-toc-text"> 4 Fonologi </div> </a> <button aria-controls="toc-Fonologi-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Fonologi </button> <ul id="toc-Fonologi-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Konsonanter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Konsonanter"> <div class="vector-toc-text"> 4.1 Konsonanter </div> </a> <ul id="toc-Konsonanter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Vokaler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Vokaler"> <div class="vector-toc-text"> 4.2 Vokaler </div> </a> <ul id="toc-Vokaler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Vokalharmoni" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Vokalharmoni"> <div class="vector-toc-text"> 4.3 Vokalharmoni </div> </a> <ul id="toc-Vokalharmoni-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Betoning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Betoning"> <div class="vector-toc-text"> 4.4 Betoning </div> </a> <ul id="toc-Betoning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Grammatik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Grammatik"> <div class="vector-toc-text"> 5 Grammatik </div> </a> <button aria-controls="toc-Grammatik-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Grammatik </button> <ul id="toc-Grammatik-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Affix" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Affix"> <div class="vector-toc-text"> 5.1 Affix </div> </a> <ul id="toc-Affix-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Genus" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Genus"> <div class="vector-toc-text"> 5.2 Genus </div> </a> <ul id="toc-Genus-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Substantiv" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Substantiv"> <div class="vector-toc-text"> 5.3 Substantiv </div> </a> <ul id="toc-Substantiv-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Kasus" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Kasus"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.1 Kasus </div> </a> <ul id="toc-Kasus-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Adjektiv" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Adjektiv"> <div class="vector-toc-text"> 5.4 Adjektiv </div> </a> <ul id="toc-Adjektiv-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Verb" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Verb"> <div class="vector-toc-text"> 5.5 Verb </div> </a> <ul id="toc-Verb-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Particip" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Particip"> <div class="vector-toc-text"> 5.6 Particip </div> </a> <ul id="toc-Particip-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Ordföljd" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Ordföljd"> <div class="vector-toc-text"> 5.7 Ordföljd </div> </a> <ul id="toc-Ordföljd-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Ordförråd" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Ordförråd"> <div class="vector-toc-text"> 6 Ordförråd </div> </a> <button aria-controls="toc-Ordförråd-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Ordförråd </button> <ul id="toc-Ordförråd-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Ordbildning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Ordbildning"> <div class="vector-toc-text"> 6.1 Ordbildning </div> </a> <ul id="toc-Ordbildning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Skrift" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Skrift"> <div class="vector-toc-text"> 7 Skrift </div> </a> <ul id="toc-Skrift-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Referenser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Referenser"> <div class="vector-toc-text"> 8 Referenser </div> </a> <button aria-controls="toc-Referenser-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Referenser </button> <ul id="toc-Referenser-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Noter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Noter"> <div class="vector-toc-text"> 8.1 Noter </div> </a> <ul id="toc-Noter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Webbkällor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Webbkällor"> <div class="vector-toc-text"> 8.2 Webbkällor </div> </a> <ul id="toc-Webbkällor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Tryckta_källor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Tryckta_källor"> <div class="vector-toc-text"> 8.3 Tryckta källor </div> </a> <ul id="toc-Tryckta_källor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Externa_länkar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Externa_länkar"> <div class="vector-toc-text"> 9 Externa länkar </div> </a> <ul id="toc-Externa_länkar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" title="Innehållsförteckning" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Växla innehållsförteckningen </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading">Turkiska</h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 198 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-198" aria-hidden="true" > 198 språk </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-ace mw-list-item"><a href="https://ace.wikipedia.org/wiki/Bahsa_Turuki" title="Bahsa Turuki – acehnesiska" lang="ace" hreflang="ace" data-title="Bahsa Turuki" data-language-autonym="Acèh" data-language-local-name="acehnesiska" class="interlanguage-link-target">Acèh</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kbd mw-list-item"><a href="https://kbd.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%8B%D1%80%D0%BA%D1%83%D0%B1%D0%B7%D1%8D" title="Тыркубзэ – kabardinska" lang="kbd" hreflang="kbd" data-title="Тыркубзэ" data-language-autonym="Адыгэбзэ" data-language-local-name="kabardinska" class="interlanguage-link-target">Адыгэбзэ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ady mw-list-item"><a href="https://ady.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%8B%D1%80%D0%BA%D1%83%D0%B1%D0%B7%D1%8D" title="Тыркубзэ – adygeiska" lang="ady" hreflang="ady" data-title="Тыркубзэ" data-language-autonym="Адыгабзэ" data-language-local-name="adygeiska" class="interlanguage-link-target">Адыгабзэ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-af mw-list-item"><a href="https://af.wikipedia.org/wiki/Turks" title="Turks – afrikaans" lang="af" hreflang="af" data-title="Turks" data-language-autonym="Afrikaans" data-language-local-name="afrikaans" class="interlanguage-link-target">Afrikaans</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-als mw-list-item"><a href="https://als.wikipedia.org/wiki/T%C3%BCrkische_Sprache" title="Türkische Sprache – schweizertyska" lang="gsw" hreflang="gsw" data-title="Türkische Sprache" data-language-autonym="Alemannisch" data-language-local-name="schweizertyska" class="interlanguage-link-target">Alemannisch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-am mw-list-item"><a href="https://am.wikipedia.org/wiki/%E1%89%B1%E1%88%AA%E1%8A%AD%E1%88%BD" title="ቱሪክሽ – amhariska" lang="am" hreflang="am" data-title="ቱሪክሽ" data-language-autonym="አማርኛ" data-language-local-name="amhariska" class="interlanguage-link-target">አማርኛ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-anp mw-list-item"><a href="https://anp.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%A4%E0%A5%81%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%95%E0%A5%80_%E0%A4%AD%E0%A4%BE%E0%A4%B7%E0%A4%BE" title="तुर्की भाषा – angika" lang="anp" hreflang="anp" data-title="तुर्की भाषा" data-language-autonym="अंगिका" data-language-local-name="angika" class="interlanguage-link-target">अंगिका</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ab mw-list-item"><a href="https://ab.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D2%AD%D1%8B%D1%80%D2%9B%D3%99%D0%B0_%D0%B1%D1%8B%D0%B7%D1%88%D3%99%D0%B0" title="Аҭырқәа бызшәа – abchaziska" lang="ab" hreflang="ab" data-title="Аҭырқәа бызшәа" data-language-autonym="Аԥсшәа" data-language-local-name="abchaziska" class="interlanguage-link-target">Аԥсшәа</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ar badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%84%D9%84%D8%BA%D8%A9_%D8%A7%D9%84%D8%AA%D8%B1%D9%83%D9%8A%D8%A9" title="اللغة التركية – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="اللغة التركية" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target">العربية</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-an mw-list-item"><a href="https://an.wikipedia.org/wiki/Idioma_turco" title="Idioma turco – aragonesiska" lang="an" hreflang="an" data-title="Idioma turco" data-language-autonym="Aragonés" data-language-local-name="aragonesiska" class="interlanguage-link-target">Aragonés</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arc mw-list-item"><a href="https://arc.wikipedia.org/wiki/%DC%A0%DC%AB%DC%A2%DC%90_%DC%9B%DC%98%DC%AA%DC%A9%DC%9D%DC%90" title="ܠܫܢܐ ܛܘܪܩܝܐ – arameiska" lang="arc" hreflang="arc" data-title="ܠܫܢܐ ܛܘܪܩܝܐ" data-language-autonym="ܐܪܡܝܐ" data-language-local-name="arameiska" class="interlanguage-link-target">ܐܪܡܝܐ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hyw mw-list-item"><a href="https://hyw.wikipedia.org/wiki/%D4%B9%D6%80%D6%84%D5%A5%D6%80%D5%A7%D5%B6" title="Թրքերէն – Western Armenian" lang="hyw" hreflang="hyw" data-title="Թրքերէն" data-language-autonym="Արեւմտահայերէն" data-language-local-name="Western Armenian" class="interlanguage-link-target">Արեւմտահայերէն</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-as mw-list-item"><a href="https://as.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%A4%E0%A7%81%E0%A7%B0%E0%A7%8D%E0%A6%95%E0%A7%80_%E0%A6%AD%E0%A6%BE%E0%A6%B7%E0%A6%BE" title="তুৰ্কী ভাষা – assamesiska" lang="as" hreflang="as" data-title="তুৰ্কী ভাষা" data-language-autonym="অসমীয়া" data-language-local-name="assamesiska" class="interlanguage-link-target">অসমীয়া</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ast mw-list-item"><a href="https://ast.wikipedia.org/wiki/Turcu" title="Turcu – asturiska" lang="ast" hreflang="ast" data-title="Turcu" data-language-autonym="Asturianu" data-language-local-name="asturiska" class="interlanguage-link-target">Asturianu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gn mw-list-item"><a href="https://gn.wikipedia.org/wiki/Tuykia%C3%B1e%27%E1%BA%BD" title="Tuykiañe'ẽ – guaraní" lang="gn" hreflang="gn" data-title="Tuykiañe'ẽ" data-language-autonym="Avañe'ẽ" data-language-local-name="guaraní" class="interlanguage-link-target">Avañe'ẽ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-av mw-list-item"><a href="https://av.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D0%BA_%D0%BC%D0%B0%D1%86%D3%80" title="Турк мацӀ – avariska" lang="av" hreflang="av" data-title="Турк мацӀ" data-language-autonym="Авар" data-language-local-name="avariska" class="interlanguage-link-target">Авар</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-az mw-list-item"><a href="https://az.wikipedia.org/wiki/T%C3%BCrk_dili" title="Türk dili – azerbajdzjanska" lang="az" hreflang="az" data-title="Türk dili" data-language-autonym="Azərbaycanca" data-language-local-name="azerbajdzjanska" class="interlanguage-link-target">Azərbaycanca</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-azb mw-list-item"><a href="https://azb.wikipedia.org/wiki/%D8%AA%D9%88%D8%B1%DA%A9%DB%8C%D9%87_%D8%AA%D9%88%D8%B1%DA%A9%D8%AC%D9%87%E2%80%8C%D8%B3%DB%8C" title="تورکیه تورکجه‌سی – South Azerbaijani" lang="azb" hreflang="azb" data-title="تورکیه تورکجه‌سی" data-language-autonym="تۆرکجه" data-language-local-name="South Azerbaijani" class="interlanguage-link-target">تۆرکجه</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ban mw-list-item"><a href="https://ban.wikipedia.org/wiki/Basa_Turki" title="Basa Turki – balinesiska" lang="ban" hreflang="ban" data-title="Basa Turki" data-language-autonym="Basa Bali" data-language-local-name="balinesiska" class="interlanguage-link-target">Basa Bali</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bn mw-list-item"><a href="https://bn.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%A4%E0%A7%81%E0%A6%B0%E0%A7%8D%E0%A6%95%E0%A6%BF_%E0%A6%AD%E0%A6%BE%E0%A6%B7%E0%A6%BE" title="তুর্কি ভাষা – bengali" lang="bn" hreflang="bn" data-title="তুর্কি ভাষা" data-language-autonym="বাংলা" data-language-local-name="bengali" class="interlanguage-link-target">বাংলা</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-min-nan mw-list-item"><a href="https://zh-min-nan.wikipedia.org/wiki/Th%C3%B3%CD%98-n%C3%AD-k%C3%AE-g%C3%AD" title="Thó͘-ní-kî-gí – min nan" lang="nan" hreflang="nan" data-title="Thó͘-ní-kî-gí" data-language-autonym="閩南語 / Bân-lâm-gú" data-language-local-name="min nan" class="interlanguage-link-target">閩南語 / Bân-lâm-gú</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ba mw-list-item"><a href="https://ba.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D3%A9%D1%80%D3%A9%D0%BA_%D1%82%D0%B5%D0%BB%D0%B5" title="Төрөк теле – basjkiriska" lang="ba" hreflang="ba" data-title="Төрөк теле" data-language-autonym="Башҡортса" data-language-local-name="basjkiriska" class="interlanguage-link-target">Башҡортса</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be mw-list-item"><a href="https://be.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D1%8D%D1%86%D0%BA%D0%B0%D1%8F_%D0%BC%D0%BE%D0%B2%D0%B0" title="Турэцкая мова – belarusiska" lang="be" hreflang="be" data-title="Турэцкая мова" data-language-autonym="Беларуская" data-language-local-name="belarusiska" class="interlanguage-link-target">Беларуская</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be-x-old mw-list-item"><a href="https://be-tarask.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D1%8D%D1%86%D0%BA%D0%B0%D1%8F_%D0%BC%D0%BE%D0%B2%D0%B0" title="Турэцкая мова – belarusiska (tarasjkevitsa)" lang="be-tarask" hreflang="be-tarask" data-title="Турэцкая мова" data-language-autonym="Беларуская (тарашкевіца)" data-language-local-name="belarusiska (tarasjkevitsa)" class="interlanguage-link-target">Беларуская (тарашкевіца)</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bg mw-list-item"><a href="https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D1%81%D0%BA%D0%B8_%D0%B5%D0%B7%D0%B8%D0%BA" title="Турски език – bulgariska" lang="bg" hreflang="bg" data-title="Турски език" data-language-autonym="Български" data-language-local-name="bulgariska" class="interlanguage-link-target">Български</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bar mw-list-item"><a href="https://bar.wikipedia.org/wiki/Tiakische_Sproch" title="Tiakische Sproch – bayerska" lang="bar" hreflang="bar" data-title="Tiakische Sproch" data-language-autonym="Boarisch" data-language-local-name="bayerska" class="interlanguage-link-target">Boarisch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bs mw-list-item"><a href="https://bs.wikipedia.org/wiki/Turski_jezik" title="Turski jezik – bosniska" lang="bs" hreflang="bs" data-title="Turski jezik" data-language-autonym="Bosanski" data-language-local-name="bosniska" class="interlanguage-link-target">Bosanski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-br mw-list-item"><a href="https://br.wikipedia.org/wiki/Turkeg" title="Turkeg – bretonska" lang="br" hreflang="br" data-title="Turkeg" data-language-autonym="Brezhoneg" data-language-local-name="bretonska" class="interlanguage-link-target">Brezhoneg</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bxr mw-list-item"><a href="https://bxr.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D2%AF%D1%80%D1%8D%D0%B3_%D1%85%D1%8D%D0%BB%D1%8D%D0%BD" title="Түрэг хэлэн – Russia Buriat" lang="bxr" hreflang="bxr" data-title="Түрэг хэлэн" data-language-autonym="Буряад" data-language-local-name="Russia Buriat" class="interlanguage-link-target">Буряад</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca mw-list-item"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Turc" title="Turc – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="Turc" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target">Català</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cv mw-list-item"><a href="https://cv.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D0%BA%D0%BA%C4%83_%D1%87%C4%95%D0%BB%D1%85%D0%B8" title="Турккă чĕлхи – tjuvasjiska" lang="cv" hreflang="cv" data-title="Турккă чĕлхи" data-language-autonym="Чӑвашла" data-language-local-name="tjuvasjiska" class="interlanguage-link-target">Чӑвашла</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ceb mw-list-item"><a href="https://ceb.wikipedia.org/wiki/Pinulongang_Turko" title="Pinulongang Turko – cebuano" lang="ceb" hreflang="ceb" data-title="Pinulongang Turko" data-language-autonym="Cebuano" data-language-local-name="cebuano" class="interlanguage-link-target">Cebuano</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/Ture%C4%8Dtina" title="Turečtina – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Turečtina" data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target">Čeština</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cbk-zam mw-list-item"><a href="https://cbk-zam.wikipedia.org/wiki/Turco" title="Turco – Chavacano" lang="cbk" hreflang="cbk" data-title="Turco" data-language-autonym="Chavacano de Zamboanga" data-language-local-name="Chavacano" class="interlanguage-link-target">Chavacano de Zamboanga</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sn mw-list-item"><a href="https://sn.wikipedia.org/wiki/Chituruki" title="Chituruki – shona" lang="sn" hreflang="sn" data-title="Chituruki" data-language-autonym="ChiShona" data-language-local-name="shona" class="interlanguage-link-target">ChiShona</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cy mw-list-item"><a href="https://cy.wikipedia.org/wiki/Tyrceg" title="Tyrceg – walesiska" lang="cy" hreflang="cy" data-title="Tyrceg" data-language-autonym="Cymraeg" data-language-local-name="walesiska" class="interlanguage-link-target">Cymraeg</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-da mw-list-item"><a href="https://da.wikipedia.org/wiki/Tyrkisk_(sprog)" title="Tyrkisk (sprog) – danska" lang="da" hreflang="da" data-title="Tyrkisk (sprog)" data-language-autonym="Dansk" data-language-local-name="danska" class="interlanguage-link-target">Dansk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ary mw-list-item"><a href="https://ary.wikipedia.org/wiki/%D8%AA%D8%B1%D9%83%D9%8A%D8%A9" title="تركية – marockansk arabiska" lang="ary" hreflang="ary" data-title="تركية" data-language-autonym="الدارجة" data-language-local-name="marockansk arabiska" class="interlanguage-link-target">الدارجة</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-se mw-list-item"><a href="https://se.wikipedia.org/wiki/Durkkagiella" title="Durkkagiella – nordsamiska" lang="se" hreflang="se" data-title="Durkkagiella" data-language-autonym="Davvisámegiella" data-language-local-name="nordsamiska" class="interlanguage-link-target">Davvisámegiella</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de mw-list-item"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/T%C3%BCrkische_Sprache" title="Türkische Sprache – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Türkische Sprache" data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target">Deutsch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dsb mw-list-item"><a href="https://dsb.wikipedia.org/wiki/Turkoj%C5%A1%C4%87ina" title="Turkojšćina – lågsorbiska" lang="dsb" hreflang="dsb" data-title="Turkojšćina" data-language-autonym="Dolnoserbski" data-language-local-name="lågsorbiska" class="interlanguage-link-target">Dolnoserbski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/T%C3%BCrgi_keel" title="Türgi keel – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Türgi keel" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target">Eesti</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-el mw-list-item"><a href="https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%A4%CE%BF%CF%85%CF%81%CE%BA%CE%B9%CE%BA%CE%AE_%CE%B3%CE%BB%CF%8E%CF%83%CF%83%CE%B1" title="Τουρκική γλώσσα – grekiska" lang="el" hreflang="el" data-title="Τουρκική γλώσσα" data-language-autonym="Ελληνικά" data-language-local-name="grekiska" class="interlanguage-link-target">Ελληνικά</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eml mw-list-item"><a href="https://eml.wikipedia.org/wiki/Turc" title="Turc – Emiliano-Romagnolo" lang="egl" hreflang="egl" data-title="Turc" data-language-autonym="Emiliàn e rumagnòl" data-language-local-name="Emiliano-Romagnolo" class="interlanguage-link-target">Emiliàn e rumagnòl</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en mw-list-item"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Turkish_language" title="Turkish language – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="Turkish language" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target">English</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-myv mw-list-item"><a href="https://myv.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D0%BA%D0%BE%D0%BD%D1%8C_%D0%BA%D0%B5%D0%BB%D1%8C" title="Турконь кель – erjya" lang="myv" hreflang="myv" data-title="Турконь кель" data-language-autonym="Эрзянь" data-language-local-name="erjya" class="interlanguage-link-target">Эрзянь</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es mw-list-item"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Idioma_turco" title="Idioma turco – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Idioma turco" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target">Español</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo mw-list-item"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Turka_lingvo" title="Turka lingvo – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Turka lingvo" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target">Esperanto</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu mw-list-item"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Turkiera" title="Turkiera – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Turkiera" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target">Euskara</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%D8%B2%D8%A8%D8%A7%D9%86_%D8%AA%D8%B1%DA%A9%DB%8C_%D8%A7%D8%B3%D8%AA%D8%A7%D9%86%D8%A8%D9%88%D9%84%DB%8C" title="زبان ترکی استانبولی – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="زبان ترکی استانبولی" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target">فارسی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hif mw-list-item"><a href="https://hif.wikipedia.org/wiki/Turkish_bhasa" title="Turkish bhasa – Fiji-hindi" lang="hif" hreflang="hif" data-title="Turkish bhasa" data-language-autonym="Fiji Hindi" data-language-local-name="Fiji-hindi" class="interlanguage-link-target">Fiji Hindi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fo mw-list-item"><a href="https://fo.wikipedia.org/wiki/Turkiskt_m%C3%A1l" title="Turkiskt mál – färöiska" lang="fo" hreflang="fo" data-title="Turkiskt mál" data-language-autonym="Føroyskt" data-language-local-name="färöiska" class="interlanguage-link-target">Føroyskt</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr mw-list-item"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/Turc" title="Turc – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Turc" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target">Français</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fy mw-list-item"><a href="https://fy.wikipedia.org/wiki/Turksk" title="Turksk – västfrisiska" lang="fy" hreflang="fy" data-title="Turksk" data-language-autonym="Frysk" data-language-local-name="västfrisiska" class="interlanguage-link-target">Frysk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ga mw-list-item"><a href="https://ga.wikipedia.org/wiki/An_Tuircis" title="An Tuircis – iriska" lang="ga" hreflang="ga" data-title="An Tuircis" data-language-autonym="Gaeilge" data-language-local-name="iriska" class="interlanguage-link-target">Gaeilge</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gv mw-list-item"><a href="https://gv.wikipedia.org/wiki/Turkish" title="Turkish – manx" lang="gv" hreflang="gv" data-title="Turkish" data-language-autonym="Gaelg" data-language-local-name="manx" class="interlanguage-link-target">Gaelg</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gag mw-list-item"><a href="https://gag.wikipedia.org/wiki/T%C3%BCrk_dili" title="Türk dili – gagauziska" lang="gag" hreflang="gag" data-title="Türk dili" data-language-autonym="Gagauz" data-language-local-name="gagauziska" class="interlanguage-link-target">Gagauz</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gd mw-list-item"><a href="https://gd.wikipedia.org/wiki/Turcais" title="Turcais – skotsk gaeliska" lang="gd" hreflang="gd" data-title="Turcais" data-language-autonym="Gàidhlig" data-language-local-name="skotsk gaeliska" class="interlanguage-link-target">Gàidhlig</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gl mw-list-item"><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Lingua_turca" title="Lingua turca – galiciska" lang="gl" hreflang="gl" data-title="Lingua turca" data-language-autonym="Galego" data-language-local-name="galiciska" class="interlanguage-link-target">Galego</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-inh mw-list-item"><a href="https://inh.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D0%BA%D0%B8%D0%B9_%D0%BC%D0%BE%D1%82%D1%82" title="Туркий мотт – ingusjiska" lang="inh" hreflang="inh" data-title="Туркий мотт" data-language-autonym="ГӀалгӀай" data-language-local-name="ingusjiska" class="interlanguage-link-target">ГӀалгӀай</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-glk mw-list-item"><a href="https://glk.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%8A%D8%B3%D8%AA%D8%A7%D9%85%D8%A8%DB%8A%D9%84%D9%8A_%D8%B2%D9%88%D8%A7%D9%86" title="ايستامبۊلي زوان – gilaki" lang="glk" hreflang="glk" data-title="ايستامبۊلي زوان" data-language-autonym="گیلکی" data-language-local-name="gilaki" class="interlanguage-link-target">گیلکی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gu mw-list-item"><a href="https://gu.wikipedia.org/wiki/%E0%AA%A4%E0%AB%81%E0%AA%B0%E0%AB%8D%E0%AA%95%E0%AA%BF%E0%AA%B6_%E0%AA%AD%E0%AA%BE%E0%AA%B7%E0%AA%BE" title="તુર્કિશ ભાષા – gujarati" lang="gu" hreflang="gu" data-title="તુર્કિશ ભાષા" data-language-autonym="ગુજરાતી" data-language-local-name="gujarati" class="interlanguage-link-target">ગુજરાતી</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gom mw-list-item"><a href="https://gom.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%A4%E0%A5%81%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%95%E0%A5%80_%E0%A4%AD%E0%A4%BE%E0%A4%B8" title="तुर्की भास – Goan Konkani" lang="gom" hreflang="gom" data-title="तुर्की भास" data-language-autonym="गोंयची कोंकणी / Gõychi Konknni" data-language-local-name="Goan Konkani" class="interlanguage-link-target">गोंयची कोंकणी / Gõychi Konknni</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hak mw-list-item"><a href="https://hak.wikipedia.org/wiki/Th%C3%BA-ng%C3%AD-kh%C3%AC-ng%C3%AE" title="Thú-ngí-khì-ngî – hakka" lang="hak" hreflang="hak" data-title="Thú-ngí-khì-ngî" data-language-autonym="客家語 / Hak-kâ-ngî" data-language-local-name="hakka" class="interlanguage-link-target">客家語 / Hak-kâ-ngî</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-xal mw-list-item"><a href="https://xal.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D2%AF%D1%80%D0%B3%D0%B4%D0%B8%D0%BD_%D0%BA%D0%B5%D0%BB%D0%BD" title="Түргдин келн – kalmuckiska" lang="xal" hreflang="xal" data-title="Түргдин келн" data-language-autonym="Хальмг" data-language-local-name="kalmuckiska" class="interlanguage-link-target">Хальмг</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%ED%8A%80%EB%A5%B4%ED%82%A4%EC%98%88%EC%96%B4" title="튀르키예어 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="튀르키예어" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target">한국어</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ha mw-list-item"><a href="https://ha.wikipedia.org/wiki/Turkanci" title="Turkanci – hausa" lang="ha" hreflang="ha" data-title="Turkanci" data-language-autonym="Hausa" data-language-local-name="hausa" class="interlanguage-link-target">Hausa</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hy mw-list-item"><a href="https://hy.wikipedia.org/wiki/%D4%B9%D5%B8%D6%82%D6%80%D6%84%D5%A5%D6%80%D5%A5%D5%B6" title="Թուրքերեն – armeniska" lang="hy" hreflang="hy" data-title="Թուրքերեն" data-language-autonym="Հայերեն" data-language-local-name="armeniska" class="interlanguage-link-target">Հայերեն</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hi mw-list-item"><a href="https://hi.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%A4%E0%A5%81%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%95%E0%A5%80%E0%A4%AF%E0%A4%BE%E0%A4%88_%E0%A4%AD%E0%A4%BE%E0%A4%B7%E0%A4%BE" title="तुर्कीयाई भाषा – hindi" lang="hi" hreflang="hi" data-title="तुर्कीयाई भाषा" data-language-autonym="हिन्दी" data-language-local-name="hindi" class="interlanguage-link-target">हिन्दी</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hsb mw-list-item"><a href="https://hsb.wikipedia.org/wiki/Turkow%C5%A1%C4%87ina" title="Turkowšćina – högsorbiska" lang="hsb" hreflang="hsb" data-title="Turkowšćina" data-language-autonym="Hornjoserbsce" data-language-local-name="högsorbiska" class="interlanguage-link-target">Hornjoserbsce</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr mw-list-item"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Turski_jezik" title="Turski jezik – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Turski jezik" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target">Hrvatski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-io mw-list-item"><a href="https://io.wikipedia.org/wiki/Turka_linguo" title="Turka linguo – ido" lang="io" hreflang="io" data-title="Turka linguo" data-language-autonym="Ido" data-language-local-name="ido" class="interlanguage-link-target">Ido</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ilo mw-list-item"><a href="https://ilo.wikipedia.org/wiki/Pagsasao_a_Turko" title="Pagsasao a Turko – iloko" lang="ilo" hreflang="ilo" data-title="Pagsasao a Turko" data-language-autonym="Ilokano" data-language-local-name="iloko" class="interlanguage-link-target">Ilokano</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-id mw-list-item"><a href="https://id.wikipedia.org/wiki/Bahasa_Turki" title="Bahasa Turki – indonesiska" lang="id" hreflang="id" data-title="Bahasa Turki" data-language-autonym="Bahasa Indonesia" data-language-local-name="indonesiska" class="interlanguage-link-target">Bahasa Indonesia</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-os mw-list-item"><a href="https://os.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D0%BA%D0%B0%D0%B3_%C3%A6%D0%B2%D0%B7%D0%B0%D0%B3" title="Туркаг æвзаг – ossetiska" lang="os" hreflang="os" data-title="Туркаг æвзаг" data-language-autonym="Ирон" data-language-local-name="ossetiska" class="interlanguage-link-target">Ирон</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-is mw-list-item"><a href="https://is.wikipedia.org/wiki/Tyrkneska" title="Tyrkneska – isländska" lang="is" hreflang="is" data-title="Tyrkneska" data-language-autonym="Íslenska" data-language-local-name="isländska" class="interlanguage-link-target">Íslenska</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Lingua_turca" title="Lingua turca – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Lingua turca" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target">Italiano</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-he mw-list-item"><a href="https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%98%D7%95%D7%A8%D7%A7%D7%99%D7%AA" title="טורקית – hebreiska" lang="he" hreflang="he" data-title="טורקית" data-language-autonym="עברית" data-language-local-name="hebreiska" class="interlanguage-link-target">עברית</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jv mw-list-item"><a href="https://jv.wikipedia.org/wiki/Basa_Turki" title="Basa Turki – javanesiska" lang="jv" hreflang="jv" data-title="Basa Turki" data-language-autonym="Jawa" data-language-local-name="javanesiska" class="interlanguage-link-target">Jawa</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ka mw-list-item"><a href="https://ka.wikipedia.org/wiki/%E1%83%97%E1%83%A3%E1%83%A0%E1%83%A5%E1%83%A3%E1%83%9A%E1%83%98_%E1%83%94%E1%83%9C%E1%83%90" title="თურქული ენა – georgiska" lang="ka" hreflang="ka" data-title="თურქული ენა" data-language-autonym="ქართული" data-language-local-name="georgiska" class="interlanguage-link-target">ქართული</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ks mw-list-item"><a href="https://ks.wikipedia.org/wiki/%D8%AA%D8%B1%DA%A9%D9%90%DA%86_%D8%B2%D8%A8%D8%A7%D9%86" title="ترکِچ زبان – kashmiriska" lang="ks" hreflang="ks" data-title="ترکِچ زبان" data-language-autonym="कॉशुर / کٲشُر" data-language-local-name="kashmiriska" class="interlanguage-link-target">कॉशुर / کٲشُر</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-csb mw-list-item"><a href="https://csb.wikipedia.org/wiki/T%C3%ABrecczi_j%C3%A3z%C3%ABk" title="Tërecczi jãzëk – kasjubiska" lang="csb" hreflang="csb" data-title="Tërecczi jãzëk" data-language-autonym="Kaszëbsczi" data-language-local-name="kasjubiska" class="interlanguage-link-target">Kaszëbsczi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kk mw-list-item"><a href="https://kk.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D2%AF%D1%80%D1%96%D0%BA_%D1%82%D1%96%D0%BB%D1%96" title="Түрік тілі – kazakiska" lang="kk" hreflang="kk" data-title="Түрік тілі" data-language-autonym="Қазақша" data-language-local-name="kazakiska" class="interlanguage-link-target">Қазақша</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kw mw-list-item"><a href="https://kw.wikipedia.org/wiki/Turkek" title="Turkek – korniska" lang="kw" hreflang="kw" data-title="Turkek" data-language-autonym="Kernowek" data-language-local-name="korniska" class="interlanguage-link-target">Kernowek</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rw mw-list-item"><a href="https://rw.wikipedia.org/wiki/Igiturukiya" title="Igiturukiya – kinjarwanda" lang="rw" hreflang="rw" data-title="Igiturukiya" data-language-autonym="Ikinyarwanda" data-language-local-name="kinjarwanda" class="interlanguage-link-target">Ikinyarwanda</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sw mw-list-item"><a href="https://sw.wikipedia.org/wiki/Kituruki" title="Kituruki – swahili" lang="sw" hreflang="sw" data-title="Kituruki" data-language-autonym="Kiswahili" data-language-local-name="swahili" class="interlanguage-link-target">Kiswahili</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kv mw-list-item"><a href="https://kv.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D0%BE%D0%BA_%D0%BA%D1%8B%D0%B2" title="Турок кыв – kome" lang="kv" hreflang="kv" data-title="Турок кыв" data-language-autonym="Коми" data-language-local-name="kome" class="interlanguage-link-target">Коми</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-avk mw-list-item"><a href="https://avk.wikipedia.org/wiki/Turkava" title="Turkava – kotava" lang="avk" hreflang="avk" data-title="Turkava" data-language-autonym="Kotava" data-language-local-name="kotava" class="interlanguage-link-target">Kotava</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ku mw-list-item"><a href="https://ku.wikipedia.org/wiki/Ziman%C3%AA_tirk%C3%AE" title="Zimanê tirkî – kurdiska" lang="ku" hreflang="ku" data-title="Zimanê tirkî" data-language-autonym="Kurdî" data-language-local-name="kurdiska" class="interlanguage-link-target">Kurdî</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mrj mw-list-item"><a href="https://mrj.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D0%BE%D0%BA_%D0%B9%D3%B9%D0%BB%D0%BC%D3%B9" title="Турок йӹлмӹ – västmariska" lang="mrj" hreflang="mrj" data-title="Турок йӹлмӹ" data-language-autonym="Кырык мары" data-language-local-name="västmariska" class="interlanguage-link-target">Кырык мары</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lad mw-list-item"><a href="https://lad.wikipedia.org/wiki/Lingua_turkana" title="Lingua turkana – ladino" lang="lad" hreflang="lad" data-title="Lingua turkana" data-language-autonym="Ladino" data-language-local-name="ladino" class="interlanguage-link-target">Ladino</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lbe mw-list-item"><a href="https://lbe.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D0%BA%D0%BD%D0%B0%D0%BB_%D0%BC%D0%B0%D0%B7" title="Туркнал маз – Lak" lang="lbe" hreflang="lbe" data-title="Туркнал маз" data-language-autonym="Лакку" data-language-local-name="Lak" class="interlanguage-link-target">Лакку</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lo mw-list-item"><a href="https://lo.wikipedia.org/wiki/%E0%BA%9E%E0%BA%B2%E0%BA%AA%E0%BA%B2%E0%BA%97%E0%BA%B7%E0%BA%81%E0%BB%80%E0%BA%88" title="ພາສາທືກເຈ – laotiska" lang="lo" hreflang="lo" data-title="ພາສາທືກເຈ" data-language-autonym="ລາວ" data-language-local-name="laotiska" class="interlanguage-link-target">ລາວ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-la mw-list-item"><a href="https://la.wikipedia.org/wiki/Lingua_Turcica" title="Lingua Turcica – latin" lang="la" hreflang="la" data-title="Lingua Turcica" data-language-autonym="Latina" data-language-local-name="latin" class="interlanguage-link-target">Latina</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lv mw-list-item"><a href="https://lv.wikipedia.org/wiki/Turku_valoda" title="Turku valoda – lettiska" lang="lv" hreflang="lv" data-title="Turku valoda" data-language-autonym="Latviešu" data-language-local-name="lettiska" class="interlanguage-link-target">Latviešu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lb mw-list-item"><a href="https://lb.wikipedia.org/wiki/Tierkesch" title="Tierkesch – luxemburgiska" lang="lb" hreflang="lb" data-title="Tierkesch" data-language-autonym="Lëtzebuergesch" data-language-local-name="luxemburgiska" class="interlanguage-link-target">Lëtzebuergesch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lez mw-list-item"><a href="https://lez.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%8C%D1%80%D0%BA_%D1%87%D3%80%D0%B0%D0%BB" title="Туьрк чӀал – lezghien" lang="lez" hreflang="lez" data-title="Туьрк чӀал" data-language-autonym="Лезги" data-language-local-name="lezghien" class="interlanguage-link-target">Лезги</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lt mw-list-item"><a href="https://lt.wikipedia.org/wiki/Turk%C5%B3_kalba" title="Turkų kalba – litauiska" lang="lt" hreflang="lt" data-title="Turkų kalba" data-language-autonym="Lietuvių" data-language-local-name="litauiska" class="interlanguage-link-target">Lietuvių</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-li mw-list-item"><a href="https://li.wikipedia.org/wiki/T%C3%B6rks" title="Törks – limburgiska" lang="li" hreflang="li" data-title="Törks" data-language-autonym="Limburgs" data-language-local-name="limburgiska" class="interlanguage-link-target">Limburgs</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lfn mw-list-item"><a href="https://lfn.wikipedia.org/wiki/Turces_(lingua)" title="Turces (lingua) – lingua franca nova" lang="lfn" hreflang="lfn" data-title="Turces (lingua)" data-language-autonym="Lingua Franca Nova" data-language-local-name="lingua franca nova" class="interlanguage-link-target">Lingua Franca Nova</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lmo mw-list-item"><a href="https://lmo.wikipedia.org/wiki/Lengua_t%C3%BCrca" title="Lengua türca – lombardiska" lang="lmo" hreflang="lmo" data-title="Lengua türca" data-language-autonym="Lombard" data-language-local-name="lombardiska" class="interlanguage-link-target">Lombard</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hu mw-list-item"><a href="https://hu.wikipedia.org/wiki/T%C3%B6r%C3%B6k_nyelv" title="Török nyelv – ungerska" lang="hu" hreflang="hu" data-title="Török nyelv" data-language-autonym="Magyar" data-language-local-name="ungerska" class="interlanguage-link-target">Magyar</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mk mw-list-item"><a href="https://mk.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D1%81%D0%BA%D0%B8_%D1%98%D0%B0%D0%B7%D0%B8%D0%BA" title="Турски јазик – makedonska" lang="mk" hreflang="mk" data-title="Турски јазик" data-language-autonym="Македонски" data-language-local-name="makedonska" class="interlanguage-link-target">Македонски</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mg mw-list-item"><a href="https://mg.wikipedia.org/wiki/Fiteny_tiorka" title="Fiteny tiorka – malagassiska" lang="mg" hreflang="mg" data-title="Fiteny tiorka" data-language-autonym="Malagasy" data-language-local-name="malagassiska" class="interlanguage-link-target">Malagasy</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ml mw-list-item"><a href="https://ml.wikipedia.org/wiki/%E0%B4%A4%E0%B5%81%E0%B5%BC%E0%B4%95%E0%B5%8D%E0%B4%95%E0%B4%BF%E0%B4%B7%E0%B5%8D_%E0%B4%AD%E0%B4%BE%E0%B4%B7" title="തുർക്കിഷ് ഭാഷ – malayalam" lang="ml" hreflang="ml" data-title="തുർക്കിഷ് ഭാഷ" data-language-autonym="മലയാളം" data-language-local-name="malayalam" class="interlanguage-link-target">മലയാളം</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mi mw-list-item"><a href="https://mi.wikipedia.org/wiki/Reo_T%C4%81kei" title="Reo Tākei – maori" lang="mi" hreflang="mi" data-title="Reo Tākei" data-language-autonym="Māori" data-language-local-name="maori" class="interlanguage-link-target">Māori</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mr mw-list-item"><a href="https://mr.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%A4%E0%A5%81%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%95%E0%A5%80_%E0%A4%AD%E0%A4%BE%E0%A4%B7%E0%A4%BE" title="तुर्की भाषा – marathi" lang="mr" hreflang="mr" data-title="तुर्की भाषा" data-language-autonym="मराठी" data-language-local-name="marathi" class="interlanguage-link-target">मराठी</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-xmf mw-list-item"><a href="https://xmf.wikipedia.org/wiki/%E1%83%97%E1%83%A3%E1%83%A0%E1%83%A5%E1%83%A3%E1%83%9A%E1%83%98_%E1%83%9C%E1%83%98%E1%83%9C%E1%83%90" title="თურქული ნინა – mingrelianska" lang="xmf" hreflang="xmf" data-title="თურქული ნინა" data-language-autonym="მარგალური" data-language-local-name="mingrelianska" class="interlanguage-link-target">მარგალური</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arz mw-list-item"><a href="https://arz.wikipedia.org/wiki/%D8%AA%D9%88%D8%B1%D9%83%D9%89" title="توركى – egyptisk arabiska" lang="arz" hreflang="arz" data-title="توركى" data-language-autonym="مصرى" data-language-local-name="egyptisk arabiska" class="interlanguage-link-target">مصرى</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mzn mw-list-item"><a href="https://mzn.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%DB%8C%D8%B3%D8%AA%D8%A7%D9%85%D8%A8%D9%88%D9%84%DB%8C_%D8%AA%D8%B1%DA%A9%DB%8C" title="ایستامبولی ترکی – mazanderani" lang="mzn" hreflang="mzn" data-title="ایستامبولی ترکی" data-language-autonym="مازِرونی" data-language-local-name="mazanderani" class="interlanguage-link-target">مازِرونی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ms mw-list-item"><a href="https://ms.wikipedia.org/wiki/Bahasa_Turki" title="Bahasa Turki – malajiska" lang="ms" hreflang="ms" data-title="Bahasa Turki" data-language-autonym="Bahasa Melayu" data-language-local-name="malajiska" class="interlanguage-link-target">Bahasa Melayu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mni mw-list-item"><a href="https://mni.wikipedia.org/wiki/%EA%AF%87%EA%AF%94%EA%AF%80%EA%AF%A4%EA%AF%81_%EA%AF%82%EA%AF%A3%EA%AF%9F" title="ꯇꯔꯀꯤꯁ ꯂꯣꯟ – manipuri" lang="mni" hreflang="mni" data-title="ꯇꯔꯀꯤꯁ ꯂꯣꯟ" data-language-autonym="ꯃꯤꯇꯩ ꯂꯣꯟ" data-language-local-name="manipuri" class="interlanguage-link-target">ꯃꯤꯇꯩ ꯂꯣꯟ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-min mw-list-item"><a href="https://min.wikipedia.org/wiki/Bahaso_Turki" title="Bahaso Turki – minangkabau" lang="min" hreflang="min" data-title="Bahaso Turki" data-language-autonym="Minangkabau" data-language-local-name="minangkabau" class="interlanguage-link-target">Minangkabau</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cdo mw-list-item"><a href="https://cdo.wikipedia.org/wiki/T%C5%AB-%C4%AB-g%C3%AC-ng%E1%B9%B3%CC%84" title="Tū-ī-gì-ngṳ̄ – Mindong" lang="cdo" hreflang="cdo" data-title="Tū-ī-gì-ngṳ̄" data-language-autonym="閩東語 / Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄" data-language-local-name="Mindong" class="interlanguage-link-target">閩東語 / Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mdf mw-list-item"><a href="https://mdf.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D0%BA%D0%B0%D0%BD%D1%8C_%D0%BA%D1%8F%D0%BB%D1%8C" title="Туркань кяль – moksja" lang="mdf" hreflang="mdf" data-title="Туркань кяль" data-language-autonym="Мокшень" data-language-local-name="moksja" class="interlanguage-link-target">Мокшень</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mn mw-list-item"><a href="https://mn.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D0%BA_%D1%85%D1%8D%D0%BB" title="Турк хэл – mongoliska" lang="mn" hreflang="mn" data-title="Турк хэл" data-language-autonym="Монгол" data-language-local-name="mongoliska" class="interlanguage-link-target">Монгол</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-my mw-list-item"><a href="https://my.wikipedia.org/wiki/%E1%80%90%E1%80%B0%E1%80%9B%E1%80%80%E1%80%AE%E1%80%98%E1%80%AC%E1%80%9E%E1%80%AC%E1%80%85%E1%80%80%E1%80%AC%E1%80%B8" title="တူရကီဘာသာစကား – burmesiska" lang="my" hreflang="my" data-title="တူရကီဘာသာစကား" data-language-autonym="မြန်မာဘာသာ" data-language-local-name="burmesiska" class="interlanguage-link-target">မြန်မာဘာသာ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Turks" title="Turks – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Turks" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target">Nederlands</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds-nl mw-list-item"><a href="https://nds-nl.wikipedia.org/wiki/Turks" title="Turks – lågsaxiska" lang="nds-NL" hreflang="nds-NL" data-title="Turks" data-language-autonym="Nedersaksies" data-language-local-name="lågsaxiska" class="interlanguage-link-target">Nedersaksies</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ne mw-list-item"><a href="https://ne.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%A4%E0%A5%81%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%95%E0%A5%87%E0%A4%B2%E0%A5%80_%E0%A4%AD%E0%A4%BE%E0%A4%B7%E0%A4%BE" title="तुर्केली भाषा – nepalesiska" lang="ne" hreflang="ne" data-title="तुर्केली भाषा" data-language-autonym="नेपाली" data-language-local-name="nepalesiska" class="interlanguage-link-target">नेपाली</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-new mw-list-item"><a href="https://new.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%A4%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%95%E0%A4%BF%E0%A4%B6_%E0%A4%AD%E0%A4%BE%E0%A4%B7%E0%A4%BE" title="तर्किश भाषा – newariska" lang="new" hreflang="new" data-title="तर्किश भाषा" data-language-autonym="नेपाल भाषा" data-language-local-name="newariska" class="interlanguage-link-target">नेपाल भाषा</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E3%83%88%E3%83%AB%E3%82%B3%E8%AA%9E" title="トルコ語 – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="トルコ語" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target">日本語</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ce mw-list-item"><a href="https://ce.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%83%D0%BD%D0%BA%D0%B0%D1%80%D1%85%D0%BE%D0%B9%D0%BD_%D0%BC%D0%BE%D1%82%D1%82" title="Хункархойн мотт – tjetjenska" lang="ce" hreflang="ce" data-title="Хункархойн мотт" data-language-autonym="Нохчийн" data-language-local-name="tjetjenska" class="interlanguage-link-target">Нохчийн</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-frr mw-list-item"><a href="https://frr.wikipedia.org/wiki/T%C3%BCrkisk_spriak" title="Türkisk spriak – nordfrisiska" lang="frr" hreflang="frr" data-title="Türkisk spriak" data-language-autonym="Nordfriisk" data-language-local-name="nordfrisiska" class="interlanguage-link-target">Nordfriisk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no mw-list-item"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Tyrkisk" title="Tyrkisk – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Tyrkisk" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target">Norsk bokmål</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nn mw-list-item"><a href="https://nn.wikipedia.org/wiki/Tyrkisk" title="Tyrkisk – nynorska" lang="nn" hreflang="nn" data-title="Tyrkisk" data-language-autonym="Norsk nynorsk" data-language-local-name="nynorska" class="interlanguage-link-target">Norsk nynorsk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-oc mw-list-item"><a href="https://oc.wikipedia.org/wiki/Turc" title="Turc – occitanska" lang="oc" hreflang="oc" data-title="Turc" data-language-autonym="Occitan" data-language-local-name="occitanska" class="interlanguage-link-target">Occitan</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mhr mw-list-item"><a href="https://mhr.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D0%BA%D0%BE_%D0%B9%D1%8B%D0%BB%D0%BC%D0%B5" title="Турко йылме – Eastern Mari" lang="mhr" hreflang="mhr" data-title="Турко йылме" data-language-autonym="Олык марий" data-language-local-name="Eastern Mari" class="interlanguage-link-target">Олык марий</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uz mw-list-item"><a href="https://uz.wikipedia.org/wiki/Turk_tili" title="Turk tili – uzbekiska" lang="uz" hreflang="uz" data-title="Turk tili" data-language-autonym="Oʻzbekcha / ўзбекча" data-language-local-name="uzbekiska" class="interlanguage-link-target">Oʻzbekcha / ўзбекча</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pa mw-list-item"><a href="https://pa.wikipedia.org/wiki/%E0%A8%A4%E0%A9%81%E0%A8%B0%E0%A8%95%E0%A9%80_%E0%A8%AD%E0%A8%BE%E0%A8%B8%E0%A8%BC%E0%A8%BE" title="ਤੁਰਕੀ ਭਾਸ਼ਾ – punjabi" lang="pa" hreflang="pa" data-title="ਤੁਰਕੀ ਭਾਸ਼ਾ" data-language-autonym="ਪੰਜਾਬੀ" data-language-local-name="punjabi" class="interlanguage-link-target">ਪੰਜਾਬੀ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pnb mw-list-item"><a href="https://pnb.wikipedia.org/wiki/%D8%AA%D8%B1%DA%A9_%D8%A8%D9%88%D9%84%DB%8C" title="ترک بولی – Western Punjabi" lang="pnb" hreflang="pnb" data-title="ترک بولی" data-language-autonym="پنجابی" data-language-local-name="Western Punjabi" class="interlanguage-link-target">پنجابی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pap mw-list-item"><a href="https://pap.wikipedia.org/wiki/Turko" title="Turko – papiamento" lang="pap" hreflang="pap" data-title="Turko" data-language-autonym="Papiamentu" data-language-local-name="papiamento" class="interlanguage-link-target">Papiamentu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ps mw-list-item"><a href="https://ps.wikipedia.org/wiki/%D8%AA%D9%88%D8%B1%DA%A9%D9%8A_%DA%98%D8%A8%D9%87" title="تورکي ژبه – pashto" lang="ps" hreflang="ps" data-title="تورکي ژبه" data-language-autonym="پښتو" data-language-local-name="pashto" class="interlanguage-link-target">پښتو</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-koi mw-list-item"><a href="https://koi.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D0%B5%D1%86%D0%BA%D3%A7%D0%B9_%D0%BA%D1%8B%D0%B2" title="Турецкӧй кыв – komi-permjakiska" lang="koi" hreflang="koi" data-title="Турецкӧй кыв" data-language-autonym="Перем коми" data-language-local-name="komi-permjakiska" class="interlanguage-link-target">Перем коми</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pcd mw-list-item"><a href="https://pcd.wikipedia.org/wiki/Turc" title="Turc – pikardiska" lang="pcd" hreflang="pcd" data-title="Turc" data-language-autonym="Picard" data-language-local-name="pikardiska" class="interlanguage-link-target">Picard</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pms mw-list-item"><a href="https://pms.wikipedia.org/wiki/Lenga_turca" title="Lenga turca – piemontesiska" lang="pms" hreflang="pms" data-title="Lenga turca" data-language-autonym="Piemontèis" data-language-local-name="piemontesiska" class="interlanguage-link-target">Piemontèis</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds mw-list-item"><a href="https://nds.wikipedia.org/wiki/T%C3%B6rksche_Spraak" title="Törksche Spraak – lågtyska" lang="nds" hreflang="nds" data-title="Törksche Spraak" data-language-autonym="Plattdüütsch" data-language-local-name="lågtyska" class="interlanguage-link-target">Plattdüütsch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl mw-list-item"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/J%C4%99zyk_turecki" title="Język turecki – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Język turecki" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target">Polski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt mw-list-item"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/L%C3%ADngua_turca" title="Língua turca – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="Língua turca" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target">Português</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kaa mw-list-item"><a href="https://kaa.wikipedia.org/wiki/T%C3%BArk_tili" title="Túrk tili – karakalpakiska" lang="kaa" hreflang="kaa" data-title="Túrk tili" data-language-autonym="Qaraqalpaqsha" data-language-local-name="karakalpakiska" class="interlanguage-link-target">Qaraqalpaqsha</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-crh mw-list-item"><a href="https://crh.wikipedia.org/wiki/T%C3%BCrk_tili" title="Türk tili – krimtatariska" lang="crh" hreflang="crh" data-title="Türk tili" data-language-autonym="Qırımtatarca" data-language-local-name="krimtatariska" class="interlanguage-link-target">Qırımtatarca</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ro mw-list-item"><a href="https://ro.wikipedia.org/wiki/Limba_turc%C4%83" title="Limba turcă – rumänska" lang="ro" hreflang="ro" data-title="Limba turcă" data-language-autonym="Română" data-language-local-name="rumänska" class="interlanguage-link-target">Română</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rmy mw-list-item"><a href="https://rmy.wikipedia.org/wiki/Turkikani_chib" title="Turkikani chib – Vlax Romani" lang="rmy" hreflang="rmy" data-title="Turkikani chib" data-language-autonym="Romani čhib" data-language-local-name="Vlax Romani" class="interlanguage-link-target">Romani čhib</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rm mw-list-item"><a href="https://rm.wikipedia.org/wiki/Lingua_tirca" title="Lingua tirca – rätoromanska" lang="rm" hreflang="rm" data-title="Lingua tirca" data-language-autonym="Rumantsch" data-language-local-name="rätoromanska" class="interlanguage-link-target">Rumantsch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-qu mw-list-item"><a href="https://qu.wikipedia.org/wiki/Turku_simi" title="Turku simi – quechua" lang="qu" hreflang="qu" data-title="Turku simi" data-language-autonym="Runa Simi" data-language-local-name="quechua" class="interlanguage-link-target">Runa Simi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rue mw-list-item"><a href="https://rue.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D0%B5%D1%86%D1%8C%D0%BA%D1%8B%D0%B9_%D1%8F%D0%B7%D1%8B%D0%BA" title="Турецькый язык – rusyn" lang="rue" hreflang="rue" data-title="Турецькый язык" data-language-autonym="Русиньскый" data-language-local-name="rusyn" class="interlanguage-link-target">Русиньскый</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru mw-list-item"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D0%B5%D1%86%D0%BA%D0%B8%D0%B9_%D1%8F%D0%B7%D1%8B%D0%BA" title="Турецкий язык – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="Турецкий язык" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target">Русский</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sah mw-list-item"><a href="https://sah.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%83%D1%80%D0%B0%D0%BA_%D1%82%D1%8B%D0%BB%D0%B0" title="Туурак тыла – jakutiska" lang="sah" hreflang="sah" data-title="Туурак тыла" data-language-autonym="Саха тыла" data-language-local-name="jakutiska" class="interlanguage-link-target">Саха тыла</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sat mw-list-item"><a href="https://sat.wikipedia.org/wiki/%E1%B1%9B%E1%B1%A9%E1%B1%A8%E1%B1%A0%E1%B1%A4_%E1%B1%AF%E1%B1%9F%E1%B1%B9%E1%B1%A8%E1%B1%A5%E1%B1%A4" title="ᱛᱩᱨᱠᱤ ᱯᱟᱹᱨᱥᱤ – santali" lang="sat" hreflang="sat" data-title="ᱛᱩᱨᱠᱤ ᱯᱟᱹᱨᱥᱤ" data-language-autonym="ᱥᱟᱱᱛᱟᱲᱤ" data-language-local-name="santali" class="interlanguage-link-target">ᱥᱟᱱᱛᱟᱲᱤ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sc mw-list-item"><a href="https://sc.wikipedia.org/wiki/Limba_turca" title="Limba turca – sardinska" lang="sc" hreflang="sc" data-title="Limba turca" data-language-autonym="Sardu" data-language-local-name="sardinska" class="interlanguage-link-target">Sardu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sco mw-list-item"><a href="https://sco.wikipedia.org/wiki/Turkis_leid" title="Turkis leid – skotska" lang="sco" hreflang="sco" data-title="Turkis leid" data-language-autonym="Scots" data-language-local-name="skotska" class="interlanguage-link-target">Scots</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nso mw-list-item"><a href="https://nso.wikipedia.org/wiki/Seturkish" title="Seturkish – nordsotho" lang="nso" hreflang="nso" data-title="Seturkish" data-language-autonym="Sesotho sa Leboa" data-language-local-name="nordsotho" class="interlanguage-link-target">Sesotho sa Leboa</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sq mw-list-item"><a href="https://sq.wikipedia.org/wiki/Gjuha_turke" title="Gjuha turke – albanska" lang="sq" hreflang="sq" data-title="Gjuha turke" data-language-autonym="Shqip" data-language-local-name="albanska" class="interlanguage-link-target">Shqip</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-scn mw-list-item"><a href="https://scn.wikipedia.org/wiki/Lingua_turca" title="Lingua turca – sicilianska" lang="scn" hreflang="scn" data-title="Lingua turca" data-language-autonym="Sicilianu" data-language-local-name="sicilianska" class="interlanguage-link-target">Sicilianu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-si mw-list-item"><a href="https://si.wikipedia.org/wiki/%E0%B6%AD%E0%B7%94%E0%B6%BB%E0%B7%8A%E0%B6%9A%E0%B7%92_%E0%B6%B7%E0%B7%8F%E0%B7%82%E0%B7%8F%E0%B7%80" title="තුර්කි භාෂාව – singalesiska" lang="si" hreflang="si" data-title="තුර්කි භාෂාව" data-language-autonym="සිංහල" data-language-local-name="singalesiska" class="interlanguage-link-target">සිංහල</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-simple mw-list-item"><a href="https://simple.wikipedia.org/wiki/Turkish_language" title="Turkish language – Simple English" lang="en-simple" hreflang="en-simple" data-title="Turkish language" data-language-autonym="Simple English" data-language-local-name="Simple English" class="interlanguage-link-target">Simple English</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sd mw-list-item"><a href="https://sd.wikipedia.org/wiki/%D8%AA%D8%B1%DA%AA%D9%8A_%D9%BB%D9%88%D9%84%D9%8A" title="ترڪي ٻولي – sindhi" lang="sd" hreflang="sd" data-title="ترڪي ٻولي" data-language-autonym="سنڌي" data-language-local-name="sindhi" class="interlanguage-link-target">سنڌي</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sk mw-list-item"><a href="https://sk.wikipedia.org/wiki/Ture%C4%8Dtina" title="Turečtina – slovakiska" lang="sk" hreflang="sk" data-title="Turečtina" data-language-autonym="Slovenčina" data-language-local-name="slovakiska" class="interlanguage-link-target">Slovenčina</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sl mw-list-item"><a href="https://sl.wikipedia.org/wiki/Tur%C5%A1%C4%8Dina" title="Turščina – slovenska" lang="sl" hreflang="sl" data-title="Turščina" data-language-autonym="Slovenščina" data-language-local-name="slovenska" class="interlanguage-link-target">Slovenščina</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-szl mw-list-item"><a href="https://szl.wikipedia.org/wiki/Turecko_godka" title="Turecko godka – silesiska" lang="szl" hreflang="szl" data-title="Turecko godka" data-language-autonym="Ślůnski" data-language-local-name="silesiska" class="interlanguage-link-target">Ślůnski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-so mw-list-item"><a href="https://so.wikipedia.org/wiki/Af-Turki" title="Af-Turki – somaliska" lang="so" hreflang="so" data-title="Af-Turki" data-language-autonym="Soomaaliga" data-language-local-name="somaliska" class="interlanguage-link-target">Soomaaliga</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ckb mw-list-item"><a href="https://ckb.wikipedia.org/wiki/%D8%B2%D9%85%D8%A7%D9%86%DB%8C_%D8%AA%D9%88%D8%B1%DA%A9%DB%8C" title="زمانی تورکی – centralkurdiska" lang="ckb" hreflang="ckb" data-title="زمانی تورکی" data-language-autonym="کوردی" data-language-local-name="centralkurdiska" class="interlanguage-link-target">کوردی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr mw-list-item"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D1%81%D0%BA%D0%B8_%D1%98%D0%B5%D0%B7%D0%B8%D0%BA" title="Турски језик – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Турски језик" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target">Српски / srpski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sh mw-list-item"><a href="https://sh.wikipedia.org/wiki/Turski_jezik" title="Turski jezik – serbokroatiska" lang="sh" hreflang="sh" data-title="Turski jezik" data-language-autonym="Srpskohrvatski / српскохрватски" data-language-local-name="serbokroatiska" class="interlanguage-link-target">Srpskohrvatski / српскохрватски</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-su mw-list-item"><a href="https://su.wikipedia.org/wiki/Basa_Turki" title="Basa Turki – sundanesiska" lang="su" hreflang="su" data-title="Basa Turki" data-language-autonym="Sunda" data-language-local-name="sundanesiska" class="interlanguage-link-target">Sunda</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi mw-list-item"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Turkin_kieli" title="Turkin kieli – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Turkin kieli" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target">Suomi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tl mw-list-item"><a href="https://tl.wikipedia.org/wiki/Wikang_Turko" title="Wikang Turko – tagalog" lang="tl" hreflang="tl" data-title="Wikang Turko" data-language-autonym="Tagalog" data-language-local-name="tagalog" class="interlanguage-link-target">Tagalog</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ta mw-list-item"><a href="https://ta.wikipedia.org/wiki/%E0%AE%A4%E0%AF%81%E0%AE%B0%E0%AF%81%E0%AE%95%E0%AF%8D%E0%AE%95%E0%AE%BF%E0%AE%AF_%E0%AE%AE%E0%AF%8A%E0%AE%B4%E0%AE%BF" title="துருக்கிய மொழி – tamil" lang="ta" hreflang="ta" data-title="துருக்கிய மொழி" data-language-autonym="தமிழ்" data-language-local-name="tamil" class="interlanguage-link-target">தமிழ்</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tt mw-list-item"><a href="https://tt.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D3%A9%D1%80%D0%B5%D0%BA_%D1%82%D0%B5%D0%BB%D0%B5" title="Төрек теле – tatariska" lang="tt" hreflang="tt" data-title="Төрек теле" data-language-autonym="Татарча / tatarça" data-language-local-name="tatariska" class="interlanguage-link-target">Татарча / tatarça</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-th mw-list-item"><a href="https://th.wikipedia.org/wiki/%E0%B8%A0%E0%B8%B2%E0%B8%A9%E0%B8%B2%E0%B8%95%E0%B8%B8%E0%B8%A3%E0%B8%81%E0%B8%B5" title="ภาษาตุรกี – thailändska" lang="th" hreflang="th" data-title="ภาษาตุรกี" data-language-autonym="ไทย" data-language-local-name="thailändska" class="interlanguage-link-target">ไทย</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tg mw-list-item"><a href="https://tg.wikipedia.org/wiki/%D0%97%D0%B0%D0%B1%D0%BE%D0%BD%D0%B8_%D1%82%D1%83%D1%80%D0%BA%D3%A3" title="Забони туркӣ – tadzjikiska" lang="tg" hreflang="tg" data-title="Забони туркӣ" data-language-autonym="Тоҷикӣ" data-language-local-name="tadzjikiska" class="interlanguage-link-target">Тоҷикӣ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-chr mw-list-item"><a href="https://chr.wikipedia.org/wiki/%E1%8E%A0%E1%8F%82%E1%8E%AC%E1%8E%BE_%E1%8E%A7%E1%8F%AC%E1%8F%82%E1%8E%AF%E1%8F%8D%E1%8F%97" title="ᎠᏂᎬᎾ ᎧᏬᏂᎯᏍᏗ – cherokesiska" lang="chr" hreflang="chr" data-title="ᎠᏂᎬᎾ ᎧᏬᏂᎯᏍᏗ" data-language-autonym="ᏣᎳᎩ" data-language-local-name="cherokesiska" class="interlanguage-link-target">ᏣᎳᎩ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/T%C3%BCrk%C3%A7e" title="Türkçe – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="Türkçe" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target">Türkçe</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tk mw-list-item"><a href="https://tk.wikipedia.org/wiki/T%C3%BCrk_dili" title="Türk dili – turkmeniska" lang="tk" hreflang="tk" data-title="Türk dili" data-language-autonym="Türkmençe" data-language-local-name="turkmeniska" class="interlanguage-link-target">Türkmençe</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kcg mw-list-item"><a href="https://kcg.wikipedia.org/wiki/Turukya_(a%CC%B1lyem)" title="Turukya (a̱lyem) – tyap" lang="kcg" hreflang="kcg" data-title="Turukya (a̱lyem)" data-language-autonym="Tyap" data-language-local-name="tyap" class="interlanguage-link-target">Tyap</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tyv mw-list-item"><a href="https://tyv.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D0%BA_%D0%B4%D1%8B%D0%BB" title="Турк дыл – tuviniska" lang="tyv" hreflang="tyv" data-title="Турк дыл" data-language-autonym="Тыва дыл" data-language-local-name="tuviniska" class="interlanguage-link-target">Тыва дыл</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-udm mw-list-item"><a href="https://udm.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D0%BE%D0%BA_%D0%BA%D1%8B%D0%BB" title="Турок кыл – udmurtiska" lang="udm" hreflang="udm" data-title="Турок кыл" data-language-autonym="Удмурт" data-language-local-name="udmurtiska" class="interlanguage-link-target">Удмурт</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%83%D1%80%D0%B5%D1%86%D1%8C%D0%BA%D0%B0_%D0%BC%D0%BE%D0%B2%D0%B0" title="Турецька мова – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Турецька мова" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target">Українська</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ur mw-list-item"><a href="https://ur.wikipedia.org/wiki/%D8%AA%D8%B1%DA%A9%DB%8C_%D8%B2%D8%A8%D8%A7%D9%86" title="ترکی زبان – urdu" lang="ur" hreflang="ur" data-title="ترکی زبان" data-language-autonym="اردو" data-language-local-name="urdu" class="interlanguage-link-target">اردو</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ug mw-list-item"><a href="https://ug.wikipedia.org/wiki/%D8%AA%DB%88%D8%B1%D9%83_%D8%AA%D9%89%D9%84%D9%89" title="تۈرك تىلى – uiguriska" lang="ug" hreflang="ug" data-title="تۈرك تىلى" data-language-autonym="ئۇيغۇرچە / Uyghurche" data-language-local-name="uiguriska" class="interlanguage-link-target">ئۇيغۇرچە / Uyghurche</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vec mw-list-item"><a href="https://vec.wikipedia.org/wiki/%C5%81%C3%A9ngua_turca" title="Łéngua turca – venetianska" lang="vec" hreflang="vec" data-title="Łéngua turca" data-language-autonym="Vèneto" data-language-local-name="venetianska" class="interlanguage-link-target">Vèneto</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vep mw-list-item"><a href="https://vep.wikipedia.org/wiki/Turkan_kel%27" title="Turkan kel' – veps" lang="vep" hreflang="vep" data-title="Turkan kel'" data-language-autonym="Vepsän kel’" data-language-local-name="veps" class="interlanguage-link-target">Vepsän kel’</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vi mw-list-item"><a href="https://vi.wikipedia.org/wiki/Ti%E1%BA%BFng_Th%E1%BB%95_Nh%C4%A9_K%E1%BB%B3" title="Tiếng Thổ Nhĩ Kỳ – vietnamesiska" lang="vi" hreflang="vi" data-title="Tiếng Thổ Nhĩ Kỳ" data-language-autonym="Tiếng Việt" data-language-local-name="vietnamesiska" class="interlanguage-link-target">Tiếng Việt</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vo mw-list-item"><a href="https://vo.wikipedia.org/wiki/T%C3%BCrk%C3%A4nap%C3%BCk" title="Türkänapük – volapük" lang="vo" hreflang="vo" data-title="Türkänapük" data-language-autonym="Volapük" data-language-local-name="volapük" class="interlanguage-link-target">Volapük</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wa mw-list-item"><a href="https://wa.wikipedia.org/wiki/Trouk_(lingaedje)" title="Trouk (lingaedje) – vallonska" lang="wa" hreflang="wa" data-title="Trouk (lingaedje)" data-language-autonym="Walon" data-language-local-name="vallonska" class="interlanguage-link-target">Walon</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-war mw-list-item"><a href="https://war.wikipedia.org/wiki/Tinurkiya" title="Tinurkiya – waray" lang="war" hreflang="war" data-title="Tinurkiya" data-language-autonym="Winaray" data-language-local-name="waray" class="interlanguage-link-target">Winaray</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wuu mw-list-item"><a href="https://wuu.wikipedia.org/wiki/%E5%9C%9F%E8%80%B3%E5%85%B6%E8%AF%AD" title="土耳其语 – wu" lang="wuu" hreflang="wuu" data-title="土耳其语" data-language-autonym="吴语" data-language-local-name="wu" class="interlanguage-link-target">吴语</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-yi mw-list-item"><a href="https://yi.wikipedia.org/wiki/%D7%98%D7%A2%D7%A8%D7%A7%D7%99%D7%A9" title="טערקיש – jiddisch" lang="yi" hreflang="yi" data-title="טערקיש" data-language-autonym="ייִדיש" data-language-local-name="jiddisch" class="interlanguage-link-target">ייִדיש</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-yo mw-list-item"><a href="https://yo.wikipedia.org/wiki/%C3%88d%C3%A8_T%C3%BArk%C3%AC" title="Èdè Túrkì – yoruba" lang="yo" hreflang="yo" data-title="Èdè Túrkì" data-language-autonym="Yorùbá" data-language-local-name="yoruba" class="interlanguage-link-target">Yorùbá</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-yue mw-list-item"><a href="https://zh-yue.wikipedia.org/wiki/%E5%9C%9F%E8%80%B3%E5%85%B6%E6%96%87" title="土耳其文 – kantonesiska" lang="yue" hreflang="yue" data-title="土耳其文" data-language-autonym="粵語" data-language-local-name="kantonesiska" class="interlanguage-link-target">粵語</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-diq mw-list-item"><a href="https://diq.wikipedia.org/wiki/T%C4%B1rki" title="Tırki – Dimli" lang="diq" hreflang="diq" data-title="Tırki" data-language-autonym="Zazaki" data-language-local-name="Dimli" class="interlanguage-link-target">Zazaki</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bat-smg mw-list-item"><a href="https://bat-smg.wikipedia.org/wiki/Torku_kalba" title="Torku kalba – samogitiska" lang="sgs" hreflang="sgs" data-title="Torku kalba" data-language-autonym="Žemaitėška" data-language-local-name="samogitiska" class="interlanguage-link-target">Žemaitėška</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E5%9C%9F%E8%80%B3%E5%85%B6%E8%AF%AD" title="土耳其语 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="土耳其语" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target">中文</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-btm mw-list-item"><a href="https://btm.wikipedia.org/wiki/Saro_Turki" title="Saro Turki – Batak Mandailing" lang="btm" hreflang="btm" data-title="Saro Turki" data-language-autonym="Batak Mandailing" data-language-local-name="Batak Mandailing" class="interlanguage-link-target">Batak Mandailing</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dtp mw-list-item"><a href="https://dtp.wikipedia.org/wiki/Boros_Turki" title="Boros Turki – centraldusun" lang="dtp" hreflang="dtp" data-title="Boros Turki" data-language-autonym="Kadazandusun" data-language-local-name="centraldusun" class="interlanguage-link-target">Kadazandusun</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-iba mw-list-item"><a href="https://iba.wikipedia.org/wiki/Jaku_Turki" title="Jaku Turki – ibanska" lang="iba" hreflang="iba" data-title="Jaku Turki" data-language-autonym="Jaku Iban" data-language-local-name="ibanska" class="interlanguage-link-target">Jaku Iban</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kge mw-list-item"><a href="https://kge.wikipedia.org/wiki/Basa_Turki" title="Basa Turki – Komering" lang="kge" hreflang="kge" data-title="Basa Turki" data-language-autonym="Kumoring" data-language-local-name="Komering" class="interlanguage-link-target">Kumoring</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tly mw-list-item"><a href="https://tly.wikipedia.org/wiki/Tyrkij%C9%99_zyvon" title="Tyrkijə zyvon – talysh" lang="tly" hreflang="tly" data-title="Tyrkijə zyvon" data-language-autonym="Tolışi" data-language-local-name="talysh" class="interlanguage-link-target">Tolışi</a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q256#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Turkiska" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c">Artikel</a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Turkiska" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t">Diskussion</a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" >svenska </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Turkiska">Läs</a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v">Redigera</a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e">Redigera wikitext</a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h">Visa historik</a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" >Verktyg </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Turkiska">Läs</a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v">Redigera</a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e">Redigera wikitext</a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=history">Visa historik</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Turkiska" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j">Sidor som länkar hit</a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Turkiska" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k">Relaterade ändringar</a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Turkiska&oldid=53923150" title="Permanent länk till den här versionen av sidan">Permanent länk</a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=info" title="Mer information om denna sida">Sidinformation</a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Turkiska&id=53923150&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens">Använd som referens</a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FTurkiska">Hämta förkortad url</a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FTurkiska">Ladda ner QR-kod</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Turkiska">Skapa en bok</a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Turkiska&action=show-download-screen">Ladda ned som PDF</a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Turkiska&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p">Utskriftsvänlig version</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Turkish_language" hreflang="en">Commons</a></li><li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikifunctions mw-list-item"><a href="https://www.wikifunctions.org/wiki/Z1237" hreflang="en">Wikifunctions</a></li><li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wiktionary mw-list-item"><a href="https://sv.wiktionary.org/wiki/Wiktionary:Stilguide/Grammatik/Turkiska" hreflang="sv">Wiktionary</a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q256" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g">Wikidata-objekt</a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r53696904">.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton button,.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}</style><table class="infobox" style="border-spacing:3px;"><tbody><tr><td colspan="2" class="" style="padding:2px; text-align:center; font-size: 125%; font-weight: bold; font-size:130%;background:#c9ffd9;">turkiska</td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center; font-size:110%;background:#c9ffd9;">Türkçe</td></tr><tr><th style="text-align:left; padding-top:0.225em;line-height:1.1em; padding-right:0.5em;">Talas i</th><td class="" style=""><a href="/wiki/Turkiet" title="Turkiet"><img alt="Turkiet" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b4/Flag_of_Turkey.svg/22px-Flag_of_Turkey.svg.png" decoding="async" width="22" height="15" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b4/Flag_of_Turkey.svg/33px-Flag_of_Turkey.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b4/Flag_of_Turkey.svg/44px-Flag_of_Turkey.svg.png 2x" data-file-width="1200" data-file-height="800" /></a> <a href="/wiki/Turkiet" title="Turkiet">Turkiet</a> <a href="/wiki/Cypern" title="Cypern"><img alt="Cypern" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d4/Flag_of_Cyprus.svg/22px-Flag_of_Cyprus.svg.png" decoding="async" width="22" height="15" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d4/Flag_of_Cyprus.svg/33px-Flag_of_Cyprus.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d4/Flag_of_Cyprus.svg/44px-Flag_of_Cyprus.svg.png 2x" data-file-width="1200" data-file-height="800" /></a> <a href="/wiki/Cypern" title="Cypern">Cypern</a> <a href="/wiki/Nordcypern" title="Nordcypern"><img alt="Nordcypern" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Flag_of_the_Turkish_Republic_of_Northern_Cyprus.svg/22px-Flag_of_the_Turkish_Republic_of_Northern_Cyprus.svg.png" decoding="async" width="22" height="15" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Flag_of_the_Turkish_Republic_of_Northern_Cyprus.svg/33px-Flag_of_the_Turkish_Republic_of_Northern_Cyprus.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Flag_of_the_Turkish_Republic_of_Northern_Cyprus.svg/44px-Flag_of_the_Turkish_Republic_of_Northern_Cyprus.svg.png 2x" data-file-width="900" data-file-height="600" /></a> <a href="/wiki/Nordcypern" title="Nordcypern">Nordcypern</a></td></tr><tr><th style="text-align:left; padding-top:0.225em;line-height:1.1em; padding-right:0.5em;">Region</th><td class="" style=""><a href="/wiki/Anatolien" title="Anatolien">Anatolien</a></td></tr><tr><th style="text-align:left; padding-top:0.225em;line-height:1.1em; padding-right:0.5em;">Antal talare</th><td class="" style="">65-75 miljoner som modersmål</td></tr><tr><th style="text-align:left; padding-top:0.225em;line-height:1.1em; padding-right:0.5em;">Status</th><td class="" style=""><a href="/wiki/V%C3%A4rldsspr%C3%A5k" title="Världsspråk">världsspråk</a></td></tr><tr><th style="text-align:left; padding-top:0.225em;line-height:1.1em; padding-right:0.5em;">Språkfamilj</th><td class="" style="">turkiska</td></tr><tr><th colspan="2" style="text-align:center;background:#c9ffd9;">Officiell status</th></tr><tr><th style="text-align:left; padding-top:0.225em;line-height:1.1em; padding-right:0.5em;">Officiellt språk i</th><td class="" style=""><a href="/wiki/Turkiet" title="Turkiet"><img alt="Turkiet" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b4/Flag_of_Turkey.svg/22px-Flag_of_Turkey.svg.png" decoding="async" width="22" height="15" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b4/Flag_of_Turkey.svg/33px-Flag_of_Turkey.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b4/Flag_of_Turkey.svg/44px-Flag_of_Turkey.svg.png 2x" data-file-width="1200" data-file-height="800" /></a> <a href="/wiki/Turkiet" title="Turkiet">Turkiet</a> <a href="/wiki/Nordcypern" title="Nordcypern"><img alt="Nordcypern" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Flag_of_the_Turkish_Republic_of_Northern_Cyprus.svg/22px-Flag_of_the_Turkish_Republic_of_Northern_Cyprus.svg.png" decoding="async" width="22" height="15" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Flag_of_the_Turkish_Republic_of_Northern_Cyprus.svg/33px-Flag_of_the_Turkish_Republic_of_Northern_Cyprus.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Flag_of_the_Turkish_Republic_of_Northern_Cyprus.svg/44px-Flag_of_the_Turkish_Republic_of_Northern_Cyprus.svg.png 2x" data-file-width="900" data-file-height="600" /></a> <a href="/wiki/Nordcypern" title="Nordcypern">Nordcypern</a> <a href="/wiki/Cypern" title="Cypern"><img alt="Cypern" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d4/Flag_of_Cyprus.svg/22px-Flag_of_Cyprus.svg.png" decoding="async" width="22" height="15" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d4/Flag_of_Cyprus.svg/33px-Flag_of_Cyprus.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d4/Flag_of_Cyprus.svg/44px-Flag_of_Cyprus.svg.png 2x" data-file-width="1200" data-file-height="800" /></a> <a href="/wiki/Cypern" title="Cypern">Cypern</a></td></tr><tr><th style="text-align:left; padding-top:0.225em;line-height:1.1em; padding-right:0.5em;">Språkmyndighet</th><td class="" style="">Türk Dil Kurumu (<a href="/w/index.php?title=Turkiska_spr%C3%A5kkommitt%C3%A9n&action=edit&redlink=1" class="new" title="Turkiska språkkommittén [inte skriven än]">Turkiska språkkommittén</a>)</td></tr><tr><th colspan="2" style="text-align:center;background:#c9ffd9;">Språkkoder</th></tr><tr><th style="text-align:left; padding-top:0.225em;line-height:1.1em; padding-right:0.5em;"><a href="/wiki/ISO_639" title="ISO 639">ISO 639</a>‐1</th><td class="" style=""><kbd><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.loc.gov/standards/iso639-2/php/langcodes_name.php?iso_639_1=tr">tr</a></kbd></td></tr><tr><th style="text-align:left; padding-top:0.225em;line-height:1.1em; padding-right:0.5em;"><a href="/wiki/ISO_639" title="ISO 639">ISO 639</a>‐2</th><td class="" style=""><kbd><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.loc.gov/standards/iso639-2/php/langcodes_name.php?code_ID=464">tur</a></kbd></td></tr><tr><th style="text-align:left; padding-top:0.225em;line-height:1.1em; padding-right:0.5em;"><a href="/wiki/ISO_639" title="ISO 639">ISO 639</a>‐3</th><td class="" style=""><kbd><a href="https://iso639-3.sil.org/code/tur" class="extiw" title="iso639-3:tur">tur</a></kbd></td></tr><tr><th style="text-align:left; padding-top:0.225em;line-height:1.1em; padding-right:0.5em;"><a href="/wiki/SIL_International" title="SIL International">SIL</a></th><td class="" style="">TRK</td></tr></tbody></table> Turkiska (Türkçe) eller turkietturkiska är ett <a href="/wiki/Turkspr%C3%A5k" title="Turkspråk">turkspråk</a> vars ursprungsområde är <a href="/wiki/Centralasien" title="Centralasien">Centralasien</a>. Det talas som modersmål av cirka 100 miljoner människor,<a href="#cite_note-1">[1]</a> främst i <a href="/wiki/Turkiet" title="Turkiet">Turkiet</a> där det är officiellt språk, liksom av <a href="/wiki/Turkcyprioter" title="Turkcyprioter">turkcyprioter</a> på <a href="/wiki/Nordcypern" title="Nordcypern">norra Cypern</a>. Turkiskan utgör ett gemensamt språk för <a href="/wiki/Anatolien" title="Anatolien">Anatoliens</a> varierade befolkningar och talas även av mindre grupper i de delar av Europa som fram till <a href="/wiki/F%C3%B6rsta_v%C3%A4rldskriget" title="Första världskriget">första världskriget</a> tillhörde <a href="/wiki/Osmanska_riket" title="Osmanska riket">Osmanska riket</a> (<a href="/wiki/Albanien" title="Albanien">Albanien</a>, <a href="/wiki/Bosnien_och_Hercegovina" title="Bosnien och Hercegovina">Bosnien och Hercegovina</a>, <a href="/wiki/Bulgarien" title="Bulgarien">Bulgarien</a>, <a href="/wiki/Grekland" title="Grekland">Grekland</a>, <a href="/wiki/Kosovo" title="Kosovo">Kosovo</a>, <a href="/wiki/Montenegro" title="Montenegro">Montenegro</a> och <a href="/wiki/Nordmakedonien" title="Nordmakedonien">Nordmakedonien</a>). Språket talas även av turkiska <a href="/wiki/Invandrare" class="mw-redirect" title="Invandrare">invandrare</a> i <a href="/wiki/V%C3%A4steuropa" title="Västeuropa">Västeuropa</a>, särskilt <a href="/wiki/Tyskland" title="Tyskland">Tyskland</a>. Det är det största av <a href="/wiki/Turkspr%C3%A5k" title="Turkspråk">turkspråken</a>. För att inte förväxlas med sina släktspråk kallas turkiska ibland specifikt för turkietturkiska (Türkiye Türkçesi). Turkiskan skrevs till 1920-talet med det <a href="/wiki/Arabiska_alfabetet" title="Arabiska alfabetet">arabiska alfabetet</a> varefter en övergång skett till <a href="/wiki/Latinska_alfabetet" title="Latinska alfabetet">latinska alfabetet</a>. Detta skedde som del i Turkiets strävan att etablera samhörighet med Europa. Språkets rötter kan spåras till <a href="/wiki/Mongoliet" title="Mongoliet">Mongoliet</a> och <a href="/wiki/Centralasien" title="Centralasien">Centralasien</a> och de första skriftliga lämningarna är närmare 1200 år gamla. <a href="/wiki/Osmanska" title="Osmanska">Osmanskan</a>, den omedelbara föregångaren till dagens turkiska, spreds åt väster när det <a href="/wiki/Osmanska_riket" title="Osmanska riket">osmanska riket</a> utvidgades. Som en av den moderna turkiska republikens landsfader <a href="/wiki/Atat%C3%BCrk" class="mw-redirect" title="Atatürk">Atatürks</a> reformer, ersattes 1928 det osmanska alfabetet (en variant av <a href="/wiki/Arabiska_alfabetet" title="Arabiska alfabetet">arabiska alfabetet</a>) av en variant av det <a href="/wiki/Latinska_alfabetet" title="Latinska alfabetet">latinska alfabetet</a>. Samtidigt inledde den Turkiska språkkommittén ett arbete för att reformera turkiskan genom att avlägsna <a href="/wiki/Persiska" title="Persiska">persiska</a> och <a href="/wiki/Arabiska" title="Arabiska">arabiska</a> <a href="/wiki/L%C3%A5nord" title="Lånord">lånord</a> till förmån för turkiska synonymer, och om sådana inte fanns genom nybildningar från turkiska rötter. Tusentals turkiska ord är dock fortfarande persiska och arabiska lånord. I dagens Turkiet talar man således en lokalmodifierad variant av ursprungsturkiskan. Typiskt för turkiskan är dess <a href="/wiki/Vokalharmoni" title="Vokalharmoni">vokalharmoni</a> och utpräglat <a href="/wiki/Agglutinerande_spr%C3%A5k" title="Agglutinerande språk">agglutinerande språkstruktur</a> med många <a href="/wiki/Suffix" title="Suffix">suffix</a>, vilket innebär att mycket långa ord kan bildas. Andra agglutinerande språk är till exempel <a href="/wiki/Finska" title="Finska">finska</a>, <a href="/wiki/Ungerska" title="Ungerska">ungerska</a>, <a href="/wiki/Swahili" title="Swahili">swahili</a> och <a href="/wiki/Esperanto" title="Esperanto">esperanto</a>. <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Klassificering">Klassificering</h2>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Klassificering" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Klassificering">redigera wikitext</a>]</div> Turkiskan ingår i den turkiska, eller västra, undergruppen av de <a href="/wiki/Sydv%C3%A4stturkiska_spr%C3%A5k" title="Sydvästturkiska språk">sydvästturkiska</a> (eller <a href="/wiki/Oghuziska" class="mw-redirect" title="Oghuziska">oghuziska</a>) <a href="/wiki/Turkspr%C3%A5k" title="Turkspråk">turkspråken</a>. Närliggande språk är <a href="/wiki/Gagauziska" title="Gagauziska">gagauziska</a> (talat främst i <a href="/wiki/Gagauzien" title="Gagauzien">Gagauzien</a> i <a href="/wiki/Moldavien" title="Moldavien">Moldavien</a>), <a href="/w/index.php?title=Balkangagauziska&action=edit&redlink=1" class="new" title="Balkangagauziska [inte skriven än]">balkangagauziska</a> och <a href="/w/index.php?title=Khorasanturkiska&action=edit&redlink=1" class="new" title="Khorasanturkiska [inte skriven än]">khorasanturkiska</a>, <a href="/wiki/Azerbajdzjanska" title="Azerbajdzjanska">azerbajdzjanska</a> samt, på längre håll, <a href="/wiki/Turkmeniska" title="Turkmeniska">turkmeniska</a>. Turkspråken är en språkfamilj som omfattar ungefär 30 levande språk som talas i <a href="/wiki/%C3%96steuropa" title="Östeuropa">Östeuropa</a>, <a href="/wiki/Centralasien" title="Centralasien">Centralasien</a> och <a href="/wiki/Sibirien" title="Sibirien">Sibirien</a>. De ingår enligt en del forskare i en större familj, <a href="/wiki/Altaiska_spr%C3%A5k" title="Altaiska språk">altaiska språk</a>,<a href="#cite_note-Ethnologue_Altaic-2">[2]</a> som även inkluderar <a href="/wiki/Mongolspr%C3%A5k" title="Mongolspråk">mongolspråk</a>. Under främst 1800-talet ville en grupp lingvister inordna turkspråken och mongolspråken i den <a href="/wiki/Ural-altaiska" class="mw-redirect" title="Ural-altaiska">ural-altaiska</a> storfamiljen, där <a href="/wiki/Finska" title="Finska">finska</a>, <a href="/wiki/Estniska" title="Estniska">estniska</a> och <a href="/wiki/Ungerska" title="Ungerska">ungerska</a> ingår i Europa liksom en stor mängd mindre språk i europeiska och asiatiska Ryssland. Omkring 40 procent av alla som talar turkspråk talar turkiska.<a href="#cite_note-LanguagesOfTheWorld-3">[3]</a> Turkiskans karakteristiska drag, som vokalharmoni, agglutinering och frånvaro av grammatiskt genus, är genomgående inom turkspråken och de altaiska språken.<a href="#cite_note-LanguagesOfTheWorld-3">[3]</a> Det finns en hög grad av <a href="/wiki/%C3%96msesidig_f%C3%B6rst%C3%A5else" class="mw-redirect" title="Ömsesidig förståelse">ömsesidig förståelse</a> mellan turkisktalande och talare av de andra turkspråken, inklusive <a href="/wiki/Azerbajdzjanska" title="Azerbajdzjanska">azerbajdzjanska</a>, <a href="/wiki/Turkmeniska" title="Turkmeniska">turkmeniska</a>, <a href="/wiki/Qashqai" title="Qashqai">qashqai</a> och <a href="/wiki/Gagauziska" title="Gagauziska">gagauziska</a>.<a href="#cite_note-Language_Materials_Project-4">[4]</a> Däremot kan inte talare av övriga turkspråk utan undervisning och träning läsa turkiska då detta språk har övergått till latinska bokstäver. <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Historia">Historia</h2>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Historia" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Historia">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Kyzyl_orkhon_inscription.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fd/Kyzyl_orkhon_inscription.jpg/120px-Kyzyl_orkhon_inscription.jpg" decoding="async" width="120" height="285" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fd/Kyzyl_orkhon_inscription.jpg/180px-Kyzyl_orkhon_inscription.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fd/Kyzyl_orkhon_inscription.jpg/240px-Kyzyl_orkhon_inscription.jpg 2x" data-file-width="337" data-file-height="800" /></a><figcaption><a href="/w/index.php?title=Fornturkiska&action=edit&redlink=1" class="new" title="Fornturkiska [inte skriven än]">Fornturkisk</a> inskrift med <a href="/wiki/Orchonskrift" title="Orchonskrift">orchonskrift</a> (cirka 700-talet). <a href="/wiki/Kyzyl" title="Kyzyl">Kyzyl</a>, <a href="/wiki/Ryssland" title="Ryssland">Ryssland</a></figcaption></figure> Turkiskan går tillbaka till <a href="/w/index.php?title=Fornturkiska&action=edit&redlink=1" class="new" title="Fornturkiska [inte skriven än]">fornturkiskan</a>. De tidigaste kända turkspråkiga inskrifterna återfinns i nuvarande <a href="/wiki/Mongoliet" title="Mongoliet">Mongoliet</a>, som Bugut-inskrifterna med <a href="/w/index.php?title=Sogdiska_alfabetet&action=edit&redlink=1" class="new" title="Sogdiska alfabetet [inte skriven än]">sogdiska alfabetet</a> under det <a href="/w/index.php?title=G%C3%B6kturkar&action=edit&redlink=1" class="new" title="Gökturkar [inte skriven än]">första gökturkiska khanatet</a>, vilka dateras till andra hälften av <a href="/wiki/500-talet" title="500-talet">500-talet</a>.<a href="#cite_note-Bazin-5">[5]</a><a href="#cite_note-Alyilmaz-6">[6]</a> De två monumentala <a href="/wiki/Orchoninskrifterna" title="Orchoninskrifterna">Orchoninskrifterna</a>, som restes till fursten <a href="/w/index.php?title=Kul_Tigin&action=edit&redlink=1" class="new" title="Kul Tigin [inte skriven än]">Kul Tigins</a> och hans bror kejsaren <a href="/w/index.php?title=Bilge_Khan&action=edit&redlink=1" class="new" title="Bilge Khan [inte skriven än]">Bilge Khans</a> ära och härstammar från något tillfälle mellan 732 och 735, utgör en annan betydelsefull tidig lämning. Efter att dessa monument upptäckts och utgrävts av ryska arkeologer i området kring Orchondalen vid floden <a href="/wiki/Orchon" title="Orchon">Orchon</a> i nuvarande <a href="/wiki/Mongoliet" title="Mongoliet">Mongoliet</a> från 1889 till 1893 fastslogs att språket i inskrifterna var <a href="/w/index.php?title=Fornturkiska&action=edit&redlink=1" class="new" title="Fornturkiska [inte skriven än]">fornturkiska</a> skrivet med <a href="/wiki/Orchonskrift" title="Orchonskrift">orchonskrift</a>, som också har kallats "turkiska runor" på grund av yttre likhet med de <a href="/wiki/Germanska_spr%C3%A5k" title="Germanska språk">germanska</a> <a href="/wiki/Runor" title="Runor">runorna</a>.<a href="#cite_note-Ishjatms-7">[7]</a> Fornturkiskan kom att delas i flera grenar, däribland den västligt <a href="/wiki/Oghuziska" class="mw-redirect" title="Oghuziska">oghuziska</a>. Under tidig <a href="/wiki/Medeltiden" title="Medeltiden">medeltid</a> (cirka <a href="/wiki/500-talet" title="500-talet">500-tal</a> till <a href="/wiki/1000-talet" title="1000-talet">1000-tal</a>) spreds folkgrupper som talade turkspråk över <a href="/wiki/Centralasien" title="Centralasien">Centralasien</a> så att de täckte ett vidsträckt geografiskt område från <a href="/wiki/Sibirien" title="Sibirien">Sibirien</a> till <a href="/wiki/Europa" title="Europa">Europa</a> och <a href="/wiki/Medelhavet" title="Medelhavet">Medelhavet</a>. <a href="/wiki/Seldjuker" title="Seldjuker">Seldjukerna</a> i synnerhet spred sitt oghuziska språk, den direkta föregångaren till dagens turkiska, till <a href="/wiki/Anatolien" title="Anatolien">Anatolien</a> från 1071, då de fick herravälde över den östra delen av halvön efter <a href="/wiki/Slaget_vid_Manzikert" title="Slaget vid Manzikert">slaget vid Manzikert</a>. I och med <a href="/wiki/Islam" title="Islam">islams</a> spridning på 1000-talet började turkspråk skrivas med det <a href="/wiki/Arabiska_alfabetet" title="Arabiska alfabetet">arabiska alfabetet</a> (<a href="/w/index.php?title=Karachanidiska&action=edit&redlink=1" class="new" title="Karachanidiska [inte skriven än]">karachanidiskan</a>). Under 1000-talet publicerade också en tidig <a href="/wiki/Spr%C3%A5kvetenskap" title="Språkvetenskap">språkforskare</a>, <a href="/w/index.php?title=Mahmud_al-Kashgari&action=edit&redlink=1" class="new" title="Mahmud al-Kashgari [inte skriven än]">Kaşgarlı Mahmud</a> från <a href="/w/index.php?title=Karakhanidkhanatet&action=edit&redlink=1" class="new" title="Karakhanidkhanatet [inte skriven än]">Karakhanidkhanatet</a>, den första större ordboken över turkspråk, Divânü Lügati't-Türk, vilken också innehöll den första kända kartan över turkspråkstalares geografiska utbredning.<a href="#cite_note-Soucek-8">[8]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Osmanska">Osmanska</h3>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Osmanska" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Osmanska">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel hatnote" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Osmanska" title="Osmanska">Osmanska</a></dd></dl></div> <a href="/wiki/Seldjuker" title="Seldjuker">Seldjukerna</a> spred under 1200-talet turkiskan till <a href="/wiki/Anatolien" title="Anatolien">Anatolien</a>. Där inleddes på 1200-talet fornanatoliskturkiskan, ett förstadium till <a href="/wiki/Osmanska" title="Osmanska">osmanskan</a> (den turkiska som kom att utvecklas i det <a href="/wiki/Osmanska_riket" title="Osmanska riket">osmanska riket</a>). Den osmanska turkiskan delas in i tre perioder: fornosmanskan (fram till 1400-talet), medelosmanskan (1500- och 1600-talen) samt nyosmanskan (1700- och 1800-talen). Osmanskan hade en stor mängd <a href="/wiki/Arabiska" title="Arabiska">arabiska</a> och <a href="/wiki/Persiska" title="Persiska">persiska</a> lånord (dessa utgjorde som mest omkring 20 procent av ordförrådet).<a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[källa behövs]</a> Efter att karachaniderna och seldjukerna, som betraktas som de kulturella föregångarna till <a href="/wiki/Osmanska_riket" title="Osmanska riket">osmanerna</a>, antagit <a href="/wiki/Islam" title="Islam">islam</a> omkring år 950, upptog dessa staters administrativa språk en ganska stor samling lånord från <a href="/wiki/Arabiska" title="Arabiska">arabiska</a> och <a href="/wiki/Persiska" title="Persiska">persiska</a>. <a href="/wiki/Turkisk_litteratur" title="Turkisk litteratur">Turkisk litteratur</a> från den osmanska perioden, i synnerhet osmansk divanpoesi, var starkt influerad av persiska. Bland annat upptogs persiska <a href="/wiki/Versm%C3%A5tt" title="Versmått">versmått</a> och en stor mängd lånord. Under de över 600 år då det osmanska riket existerade (cirka 1299–1922) var dess litterära och officiella språk en blandning av turkiska, persiska och arabiska, vilken skilde sig avsevärt från den vardagliga talade turkiskan, och betecknas <a href="/wiki/Osmanska" title="Osmanska">osmanska</a>. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Språkreform_och_nutida_turkiska">Språkreform och nutida turkiska</h3>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Språkreform och nutida turkiska" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Språkreform och nutida turkiska">redigera wikitext</a>]</div> Den moderna turkiskan anses ofta ha skapats av Turkiets förste president, <a href="/wiki/Kemal_Atat%C3%BCrk" class="mw-redirect" title="Kemal Atatürk">Kemal Atatürk</a>, som införde det <a href="/wiki/Latinska_alfabetet" title="Latinska alfabetet">latinska alfabetet</a> (och därmed också förbjöd användning av det arabiska) och lät genomföra omfattande språkreformer. De arabiska och persiska lånorden ersattes i stor utsträckning av synonymer, dialektala eller syntetiska ord. Språkliga reformer har fortgått sedan dess och nya ord introduceras fortfarande i stor utsträckning. Efter att republiken <a href="/wiki/Turkiet" title="Turkiet">Turkiet</a> hade bildats och efter alfabetsreformen bildades <a href="/w/index.php?title=Turkiska_spr%C3%A5kkommitt%C3%A9n&action=edit&redlink=1" class="new" title="Turkiska språkkommittén [inte skriven än]">Turkiska språkkommittén</a> (Türk Dil Kurumu - TDK) under <a href="/wiki/Mustafa_Kemal_Atat%C3%BCrk" title="Mustafa Kemal Atatürk">Mustafa Kemal Atatürks</a> beskydd 1932, med syftet att bedriva forskning om turkiskan. En av kommitténs uppgifter var att påbörja en <a href="/wiki/Spr%C3%A5kreform" title="Språkreform">språkreform</a> för att byta ut lånord av arabiskt och persiskt ursprung mot turkiska motsvarigheter.<a href="#cite_note-9">[9]</a> Genom att förbjuda användning av ersatta lånord i pressen lyckades kommittén rensa ut flera hundra ord med icke-turkiskt ursprung ur språket. De flesta ord som infördes i språket av TDK var nya avledningar från <a href="/wiki/Turkspr%C3%A5k" title="Turkspråk">turkspråkiga</a> rötter, men TDK valde också att återuppliva fornturkiska ord som inte hade använts på århundraden.<a href="#cite_note-TDK_History-10">[10]</a> På grund av denna plötsliga förändring av språket började äldre och yngre personer i Turkiet skilja sig i fråga om det ordförråd de använde. Medan de generationer som föddes före <a href="/wiki/1940-talet" title="1940-talet">1940-talet</a> tenderar att använda äldre termer av arabiskt eller persiskt ursprung, föredrar de yngre generationerna nya uttryck. Exempelvis använde Atatürk själv i sitt stora tal till parlamentet 1927 en osmansk talarstil som idag låter så främmande att man har varit tvungen att "översätta" den två gånger till nutida turkiska: först 1963, sedan 1986.<a href="#cite_note-11">[11]</a> Det finns också en politisk dimension i språkdebatten, då konservativa grupper tenderar att använda mer arkaiska ord i pressen eller i vardagsspråk. Under de senaste årtiondena har TDK fortsatta att mynta nya turkiska ord för att uttrycka nya begrepp och teknologier när de kommer in i språket, mestadels från <a href="/wiki/Engelska" title="Engelska">engelskan</a>. Många av dessa ord, särskilt termer inom <a href="/wiki/Informationsteknologi" class="mw-redirect" title="Informationsteknologi">informationsteknologi</a>, har blivit allmänt accepterade, men TDK kritiseras emellanåt för att mynta ord som låter påhittade och konstgjorda. Vissa tidigare nyskapade ord, såsom bölem (som skulle ersätta fırka, "politiskt parti"), fick inte allmänhetens gillande. Istället har fırka ersatts av det <a href="/wiki/Franska" title="Franska">franska</a> lånordet parti. Vissa ord som återupplivats från fornturkiskan har antagit specialiserade betydelser: till exempel används betik (som ursprungligen betydde "bok") nu med betydelsen <a href="/wiki/Skript" class="mw-redirect" title="Skript">skript</a> i <a href="/wiki/Datavetenskap" title="Datavetenskap">datavetenskap</a>. Många av de ord som har myntats av TDK samexisterar med sina äldre motsvarigheter. Detta sker vanligen när ett lånord får en ny betydelse. Exempelvis används ordet dert, som härstammar från det persiska ordet dard (درد "smärta"), i turkiskan med betydelsen "problem" eller "bekymmer", medan det inhemska turkiska ordet ağrı används för kroppslig smärta. Ibland har lånordet en något annorlunda betydelse än det inhemska turkiska ordet, vilket leder till en situation liknande samexistensen i <a href="/wiki/Engelska" title="Engelska">engelskan</a> mellan <a href="/wiki/Germanska_spr%C3%A5k" title="Germanska språk">germanska</a> och <a href="/wiki/Romanska_spr%C3%A5k" title="Romanska språk">romanska</a> ord. Bland de gamla ord som ersattes finns termer inom <a href="/wiki/Geometri" title="Geometri">geometri</a>, <a href="/wiki/V%C3%A4derstreck" title="Väderstreck">väderstreck</a>, några månadsnamn och många substantiv och adjektiv. Några exempel på nutida turkiska ord och de gamla lånorden är: <table class="wikitable"> <tbody><tr> <th align="left">Osmanska </th> <th align="left">Nutida turkiska </th> <th align="left">Översättning </th> <th align="left">Kommentar </th></tr> <tr> <td>müselles</td> <td>üçgen</td> <td>triangel</td> <td>Sammansättning av substantivet üç ("tre") och det mycket gamla turkspråkiga substantivet gen ("spänning", "sida") </td></tr> <tr> <td>tayyare</td> <td>uçak</td> <td>flygplan</td> <td>Avlett från verbet uçmak ("att flyga") </td></tr> <tr> <td>nispet</td> <td>oran</td> <td>proportion</td> <td>Det gamla ordet används ännu idag i språket tillsammans med det nya. Det nya ordet kommer från det fornturkiska verbet or- (att skära). </td></tr> <tr> <td>şimal</td> <td>kuzey</td> <td>norr</td> <td>Avlett från det <a href="/w/index.php?title=Fornturkiska&action=edit&redlink=1" class="new" title="Fornturkiska [inte skriven än]">fornturkiska</a> substantivet kuz ("kall och mörk plats", "skugga"). Ordet är återupplivat från <a href="/w/index.php?title=Medelturkiska&action=edit&redlink=1" class="new" title="Medelturkiska [inte skriven än]">medelturkiskan</a>.<a href="#cite_note-12">[12]</a> </td></tr> <tr> <td>teşrinievvel</td> <td>ekim</td> <td>oktober</td> <td>Substantivet ekim betyder "handlingen att plantera", och syftar på planterandet av sädesfrön på hösten, vilket är vanligt i Turkiet </td></tr></tbody></table> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Utbredning">Utbredning</h2>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Utbredning" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Utbredning">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:TurkishRoadSign-WelcomeToEurope_Modified.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2f/TurkishRoadSign-WelcomeToEurope_Modified.jpg/250px-TurkishRoadSign-WelcomeToEurope_Modified.jpg" decoding="async" width="250" height="285" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2f/TurkishRoadSign-WelcomeToEurope_Modified.jpg/375px-TurkishRoadSign-WelcomeToEurope_Modified.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/2f/TurkishRoadSign-WelcomeToEurope_Modified.jpg 2x" data-file-width="500" data-file-height="570" /></a><figcaption>Vägskylt vid den europeiska änden av <a href="/wiki/Bosporenbron" class="mw-redirect" title="Bosporenbron">Bosporenbron</a> i <a href="/wiki/Istanbul" title="Istanbul">Istanbul</a>.</figcaption></figure> Turkiskan talas som modersmål av <a href="/wiki/Turkar" title="Turkar">turkar</a> i Turkiet och i den <a href="/w/index.php?title=Turkiska_diasporan&action=edit&redlink=1" class="new" title="Turkiska diasporan [inte skriven än]">turkiska diasporan</a> i runt 30 andra länder. Turkisktalande minoriteter finns i synnerhet i länder som tidigare (helt eller delvis) tillhörde <a href="/wiki/Osmanska_riket" title="Osmanska riket">Osmanska riket</a>, såsom <a href="/wiki/Bulgarien" title="Bulgarien">Bulgarien</a>, <a href="/wiki/Cypern" title="Cypern">Cypern</a>, <a href="/wiki/Grekland" title="Grekland">Grekland</a> (främst i <a href="/wiki/V%C3%A4stra_Thrakien" class="mw-redirect" title="Västra Thrakien">Västra Thrakien</a>), <a href="/wiki/Nordmakedonien" title="Nordmakedonien">Nordmakedonien</a>, <a href="/wiki/Rum%C3%A4nien" title="Rumänien">Rumänien</a> och <a href="/wiki/Serbien" title="Serbien">Serbien</a>.<a href="#cite_note-Ethnologue_Turkish-13">[13]</a> Över två miljoner turkisktalare bor i <a href="/wiki/Tyskland" title="Tyskland">Tyskland</a>, och det finns stora turkiskspråkiga grupper i <a href="/wiki/Nederl%C3%A4nderna" title="Nederländerna">Nederländerna</a>, <a href="/wiki/%C3%96sterrike" title="Österrike">Österrike</a>, <a href="/wiki/Belgien" title="Belgien">Belgien</a>, <a href="/wiki/Schweiz" title="Schweiz">Schweiz</a> och <a href="/wiki/Storbritannien" title="Storbritannien">Storbritannien</a>.<a href="#cite_note-Turks_in_the_European_Union-14">[14]</a> Alla etniskt turkiska invandrare talar dock inte turkiska flytande. Antalet modersmålstalare i Turkiet är omkring 60-67 miljoner, vilket motsvarar ungefär 90-93 procent av befolkningen, och 65-73 miljoner modersmålstalare finns över hela världen.<a href="#cite_note-LanguagesOfTheWorld-3">[3]</a><a href="#cite_note-Eurobarometer-15">[15]</a> Turkiska talas som första eller andra språk av nästan alla invånare i Turkiet, medan <a href="/wiki/Kurdiska" title="Kurdiska">kurdiska</a> är första språk för större delen av de övriga (omkring 3 950 000 enligt uppskattningar 1980).<a href="#cite_note-Ethnologue_Kurdish-16">[16]</a> De flesta språkliga minoriteter i Turkiet är dock tvåspråkiga och talar turkiska som andra språk upp till flytande nivå. Turkiskans vidsträckta utbredning beror till stor del på <a href="/wiki/Osmanska_riket" title="Osmanska riket">Osmanska rikets</a> erövringar i Mellanöstern och på Balkan samt på den senare turkiska arbetskraftsinvandringen till europeiska länder, främst Tyskland. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Officiell_ställning">Officiell ställning</h3>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Officiell ställning" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Officiell ställning">redigera wikitext</a>]</div> Turkiska är det officiella språket i Turkiet och är ett av de officiella språken på <a href="/wiki/Cypern" title="Cypern">Cypern</a>. Det har också officiell ställning i <a href="/wiki/Prizrendistriktet" class="mw-redirect" title="Prizrendistriktet">Prizrendistriktet</a> i <a href="/wiki/Kosovo" title="Kosovo">Kosovo</a> samt i flera kommuner i <a href="/wiki/Nordmakedonien" title="Nordmakedonien">Nordmakedonien</a>, beroende på koncentrationen av turkiskspråkiga i lokalbefolkningen. <a href="/w/index.php?title=Turkiska_spr%C3%A5kkommitt%C3%A9n&action=edit&redlink=1" class="new" title="Turkiska språkkommittén [inte skriven än]">Turkiska språkkommittén</a> (Türk Dil Kurumu eller TDK) är i Turkiet den myndighet som kontrollerar det turkiska språket. Kommittén har stort inflytande och har sedan den bildades <a href="/wiki/1932" title="1932">1932</a> av <a href="/wiki/Kemal_Atat%C3%BCrk" class="mw-redirect" title="Kemal Atatürk">Kemal Atatürk</a> under namnet Türk Dili Tetkik Cemiyeti ("Sällskapet för forskning om turkiska språket") låtit genomföra åtskilliga inte alltid helt okontroversiella reformer av det turkiska språket. Turkiska språkkommittén var influerad av <a href="/wiki/Spr%C3%A5klig_purism" class="mw-redirect" title="Språklig purism">språklig purism</a>, och en av dess främsta målsättningar var att ersätta lånord och utländska grammatiska konstruktioner med motsvarigheter av turkiskt ursprung.<a href="#cite_note-17">[17]</a> Dessa förändringar, tillsammans med införandet av det nya <a href="/wiki/Turkiska_alfabetet" title="Turkiska alfabetet">turkiska alfabetet</a> 1928, formade den <a href="#Språkreform_och_nutida_turkiska">nutida turkiska</a> som talas idag. TDK blev ett självständigt organ 1951, då man avskaffade kravet på att utbildningsministern skulle vara ordförande. Denna ställning fortsatte till augusti 1983, då TDK åter blev ett statligt organ i 1982 års turkiska författning efter <a href="/wiki/Milit%C3%A4rkuppen_i_Turkiet_1980" class="mw-redirect" title="Militärkuppen i Turkiet 1980">militärkuppen 1980</a>.<a href="#cite_note-TDK_History-10">[10]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Dialekter">Dialekter</h3>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Dialekter" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Dialekter">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Tu-map.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/eb/Tu-map.png/300px-Tu-map.png" decoding="async" width="300" height="153" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/eb/Tu-map.png/450px-Tu-map.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/eb/Tu-map.png/600px-Tu-map.png 2x" data-file-width="631" data-file-height="321" /></a><figcaption>Karta över Turkiet</figcaption></figure> Turkiskan är ett språk med ganska stora dialektala skillnader. Framför allt varierar uttalet av konsonanterna c, ç, ğ, h, k, s, ş och z.<a href="#cite_note-18">[18]</a> <a href="/wiki/Istanbul" title="Istanbul">Istanbulturkiska</a> är etablerat som Turkiets officiella <a href="/wiki/Standardspr%C3%A5k" title="Standardspråk">standardspråk</a>. Trots det utjämnande inflytandet från standarden som används i <a href="/wiki/Massmedier" class="mw-redirect" title="Massmedier">massmedier</a> och utbildning sedan 1930-talet finns den dialektala variationen kvar.<a href="#cite_note-Johanson-19">[19]</a> Forskare från Turkiet hänvisar ofta till turkiska dialekter som ağız eller şive, vilket medför en tvetydighet med det lingvistiska begreppet <a href="/wiki/Accent" class="mw-disambig" title="Accent">accent</a><a href="/wiki/Wikipedia:S%C3%A4rskiljning" title="Wikipedia:Särskiljning">[särskiljning behövs]</a>, vilket också täcks av dessa ord. Projekt som undersöker turkiska dialekter utförs av flera universitet, samt av en särskild arbetsgrupp i Turkiska språkföreningen, och för närvarande genomförs arbete med att samla och publicera forskningen som en uttömmande <a href="/wiki/Kartbok" title="Kartbok">dialektatlas</a> över turkiskan.<a href="#cite_note-Dialects_Workshop-20">[20]</a><a href="#cite_note-Dialects_TDK-21">[21]</a> Turkiskans standarddialekt är İstanbul. Rumelice (rumeliska) talas i <a href="/wiki/Rumelien" title="Rumelien">Rumelien</a> på <a href="/wiki/Balkan" class="mw-redirect" title="Balkan">Balkan</a> och av invandrare därifrån, och inbegriper de distinkta dialekterna i <a href="/w/index.php?title=Deliorman&action=edit&redlink=1" class="new" title="Deliorman [inte skriven än]">Deliorman</a>, Dinler and Adakale som är influerade av <a href="/w/index.php?title=Balkanspr%C3%A5k&action=edit&redlink=1" class="new" title="Balkanspråk [inte skriven än]">Balkanspråkförbundet</a>. Kıbrıs är namnet på <a href="/w/index.php?title=Cypriotisk_turkiska&action=edit&redlink=1" class="new" title="Cypriotisk turkiska [inte skriven än]">cypriotisk turkiska</a>, som talas av <a href="/wiki/Turkcyprioter" title="Turkcyprioter">turkcyprioter</a>. Edirne är dialekten i <a href="/wiki/Edirne" title="Edirne">Edirne</a> i <a href="/wiki/Trakien" class="mw-redirect" title="Trakien">Trakien</a>. Ege talas i området vid <a href="/wiki/Egeiska_havet" title="Egeiska havet">Egeiska havet</a> och används även i <a href="/wiki/Antalya" title="Antalya">Antalya</a>. De nomadiska <a href="/w/index.php?title=Y%C3%B6r%C3%BCk&action=edit&redlink=1" class="new" title="Yörük [inte skriven än]">Yörük</a>-stammarna i Medelhavsområdet och <a href="/wiki/Balkanhalv%C3%B6n" title="Balkanhalvön">Balkanhalvön</a> har också sin egen turkiska dialekt.<a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[källa behövs]</a> Güneydoğu talas i sydöst, öster om <a href="/wiki/Mersin" title="Mersin">Mersin</a>. Doğu, en dialekt i <a href="/w/index.php?title=%C3%96stanatolien&action=edit&redlink=1" class="new" title="Östanatolien [inte skriven än]">Östanatolien</a>, bildar ett <a href="/wiki/Dialektkontinuum" title="Dialektkontinuum">dialektkontinuum</a> med <a href="/wiki/Azerbajdzjanska" title="Azerbajdzjanska">azerbajdzjanska</a>, särskilt med <a href="/w/index.php?title=Karapapak&action=edit&redlink=1" class="new" title="Karapapak [inte skriven än]">Karapapakdialekter</a> i vissa områden. I regionen <a href="/w/index.php?title=Centralanatolien&action=edit&redlink=1" class="new" title="Centralanatolien [inte skriven än]">Centralanatolien</a> talas Orta Anadolu.<a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[källa behövs]</a> Karadeniz, som talas i den östliga <a href="/w/index.php?title=Svarta_havsregionen&action=edit&redlink=1" class="new" title="Svarta havsregionen [inte skriven än]">Svarta havsregionen</a> och främst företräds av dialekten i <a href="/wiki/Trabzon" title="Trabzon">Trabzon</a>, uppvisar <a href="/w/index.php?title=Substrat_(spr%C3%A5k)&action=edit&redlink=1" class="new" title="Substrat (språk) [inte skriven än]">substratinflytande</a> från <a href="/wiki/Grekiska" title="Grekiska">grekiska</a> i <a href="/wiki/Fonologi" title="Fonologi">fonologi</a> och <a href="/wiki/Syntax" title="Syntax">syntax</a>.<a href="#cite_note-Brendemoen-22">[22]</a> Kastamonu talas i <a href="/w/index.php?title=Kastamonu&action=edit&redlink=1" class="new" title="Kastamonu [inte skriven än]">Kastamonu</a> och dess omgivningar. Dialekten Hemşince talas av den västra gruppen av <a href="/w/index.php?title=Hamsheni&action=edit&redlink=1" class="new" title="Hamsheni [inte skriven än]">hamshenier</a> omkring <a href="/w/index.php?title=Rize&action=edit&redlink=1" class="new" title="Rize [inte skriven än]">Rize</a> och är influerad av <a href="/wiki/Armeniska" title="Armeniska">armeniska</a>.<a href="#cite_note-Hamshenis-23">[23]</a> Karamanlıca talas i <a href="/wiki/Grekland" title="Grekland">Grekland</a>, där den också kallas Kαραμανλήδικα (Karamanlidika). Den är <a href="/wiki/Karamanlider" title="Karamanlider">karamanlidernas</a> skriftliga standard.<a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[källa behövs]</a> Andra turkiska dialekter är danubiska, eskişehir (i provinsen <a href="/wiki/Eski%C5%9Fehir" title="Eskişehir">Eskişehir</a> i västra <a href="/wiki/Anatolien" title="Anatolien">Anatolien</a>), razgrad, karamanska (i provinsen <a href="/wiki/Karaman" title="Karaman">Karaman</a> i centrala Anatolien), gaziantep (i provinsen <a href="/wiki/Gaziantep" title="Gaziantep">Gaziantep</a> i södra Turkiet), urfa (i provinsen <a href="/wiki/%C5%9Eanl%C4%B1urfa" title="Şanlıurfa">Şanlıurfa</a> i sydöstra Turkiet), goynuk (runt en by i <a href="/wiki/Bolu_(provins)" title="Bolu (provins)">Bolu</a>).<a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[källa behövs]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Fonologi">Fonologi</h2>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Fonologi" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Fonologi">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Konsonanter">Konsonanter</h3>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Konsonanter" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Konsonanter">redigera wikitext</a>]</div> Flera av de turkiska <a href="/wiki/Konsonant" title="Konsonant">konsonanterna</a> har främre och bakre <a href="/wiki/Allofon" title="Allofon">allofoner</a>; <a href="/wiki/Artikulationsst%C3%A4lle" title="Artikulationsställe">artikulationsstället</a> varierar något beroende på om den efterföljande <a href="/wiki/Vokal" title="Vokal">vokalen</a> är främre eller bakre (till exempel [l] före främre vokaler men [ɫ] före bakre). <table border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-family: Arial Unicode MS, Lucida Sans Unicode"> <tbody><tr> <th> </th> <th colspan="2"><a href="/wiki/Bilabial" class="mw-redirect" title="Bilabial">Bilabial</a> </th> <th colspan="2"><a href="/wiki/Labiodental" class="mw-redirect" title="Labiodental">Labio</a>- <a href="/wiki/Labiodental" class="mw-redirect" title="Labiodental">dental</a> </th> <th colspan="2"><a href="/wiki/Dental" class="mw-redirect" title="Dental">Dental</a> </th> <th colspan="2"><a href="/wiki/Alveolar" class="mw-redirect" title="Alveolar">Alveolar</a> </th> <th colspan="2"><a href="/wiki/Postalveolar" class="mw-redirect" title="Postalveolar">Post</a>- <a href="/wiki/Postalveolar" class="mw-redirect" title="Postalveolar">alveolar</a> </th> <th colspan="2"><a href="/wiki/Palatal" class="mw-redirect" title="Palatal">Palatal</a> </th> <th colspan="2"><a href="/wiki/Velar" class="mw-redirect" title="Velar">Velar</a> </th> <th colspan="2"><a href="/wiki/Glottal" class="mw-redirect" title="Glottal">Glottal</a> </th></tr> <tr align="center"> <td><a href="/wiki/Klusil" title="Klusil">Klusiler</a> </td> <td>p </td> <td>b </td> <td colspan="2"> </td> <td>t </td> <td>d </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td> <td>c </td> <td>ɟ </td> <td>k </td> <td>g </td> <td colspan="2"> </td></tr> <tr align="center"> <td><a href="/wiki/Nasal_konsonant" title="Nasal konsonant">Nasaler</a> </td> <td colspan="2">m </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2">n </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td></tr> <tr align="center"> <td><a href="/wiki/Frikativa" title="Frikativa">Frikativor</a> </td> <td colspan="2"> </td> <td>f </td> <td>v </td> <td>s </td> <td>z </td> <td colspan="2"> </td> <td>ʃ </td> <td>ʒ </td> <td colspan="2"> </td> <td> </td> <td>ɣ </td> <td>h </td> <td> </td></tr> <tr align="center"> <td><a href="/wiki/Affrikata" title="Affrikata">Affrikator</a> </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td> <td>ʧ </td> <td>ʤ </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td></tr> <tr align="center"> <td><a href="/wiki/Flapp" title="Flapp">Tapp</a> </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2">ɾ </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td></tr> <tr align="center"> <td><a href="/wiki/Approximant" title="Approximant">Approximant</a> </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2">j </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td></tr> <tr align="center"> <td><a href="/wiki/Lateral" title="Lateral">Laterala</a> approximanter </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2">ɫ </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2">l </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td> <td colspan="2"> </td></tr></tbody></table> Fonemet /ɣ/, vanligtvis kallat "mjukt g" (yumuşak ge), skrivet '<a href="/wiki/%C4%9E" title="Ğ">ğ</a>', har ett mycket speciellt värde. Mellan två främre vokaler representerar det egentligen en ganska svag främre <a href="/wiki/Velar_approximant" title="Velar approximant">velar approximant</a>, [ɰ], men kan även kontraheras till en <a href="/wiki/Palatal_approximant" title="Palatal approximant">palatal</a>, [j]. Då den är i slutet av ord eller före en konsonant förlängs den föregående vokalen.<a href="#cite_note-IPA_1999-24">[24]</a> I övriga positioner uttalas den inte alls. Dialektalt förekommer många varianter, däribland att den uttalas [ʁ] eller [ɣ] efter bakre vokal och [g] efter främre, samt ibland även [x]. Ljuden [c], [ɟ] och [l] är i ursprungligen turkiska ord <a href="/wiki/Allofon" title="Allofon">allofoner</a> i <a href="/wiki/Komplement%C3%A4r_distribution" title="Komplementär distribution">komplementär distribution</a> med [k], [g] och [ɫ]. De förra förekommer med främre vokaler och de senare med bakre vokaler. I stavningen skrivs båda serierna <k>, <g> och <l>. I vissa lånord kan dock [c] och [ɟ] förekomma med bakre vokaler, till exempel kâr [caɾ] "vinst" gentemot kar [kaɾ] "snö".<a href="#cite_note-IPA_1999-24">[24]</a> När en vokal läggs till substantiv som slutar med postvokaliskt <k> blir <k> <ğ> genom konsonant<a href="/w/index.php?title=Alternation_(lingvistik)&action=edit&redlink=1" class="new" title="Alternation (lingvistik) [inte skriven än]">alternation</a>.<a href="#cite_note-25">[25]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Vokaler">Vokaler</h3>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Vokaler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Vokaler">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Turkish_vowel_chart.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ce/Turkish_vowel_chart.png/210px-Turkish_vowel_chart.png" decoding="async" width="210" height="161" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/c/ce/Turkish_vowel_chart.png 1.5x" data-file-width="252" data-file-height="193" /></a><figcaption></figcaption></figure> <table border="1" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; text-align:center;width:250px; font-family: Arial Unicode MS, Lucida Sans Unicode"> <tbody><tr> <th> </th> <th> </th> <th>Främre </th> <th>Bakre </th></tr> <tr> <td rowspan="2">Stängd </td> <td>Orundad </td> <td>i </td> <td>ɯ </td></tr> <tr> <td>Rundad </td> <td>y </td> <td>u </td></tr> <tr> <td rowspan="2">Öppen </td> <td>Orundad </td> <td>e </td> <td>a </td></tr> <tr> <td>Rundad </td> <td>œ </td> <td>o </td></tr></tbody></table> Turkiskans <a href="/wiki/Vokal" title="Vokal">vokaler</a> är, i alfabetisk ordning, a, e, ı, i, o, ö, u, ü. Det förekommer inga <a href="/wiki/Diftong" title="Diftong">diftonger</a> i turkiskan och när två vokaler möts, vilket sker sällan och endast i <a href="/wiki/L%C3%A5nord" title="Lånord">lånord</a>, behåller varje vokal sitt individuella ljud. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Vokalharmoni">Vokalharmoni</h3>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Vokalharmoni" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Vokalharmoni">redigera wikitext</a>]</div> Ett typiskt drag i turkiskan är <a href="/wiki/Vokalharmoni" title="Vokalharmoni">vokalharmonin</a>, vilket innebär att alla vokaler i ett ord måste överensstämma med varandra i uttalsposition. Om den första vokalen i ett ord är främre blir i regel även övriga vokaler främre. Detta är särskilt påtagligt i ändelser vars vokaler alltid är antingen främre eller bakre beroende på <a href="/wiki/Ordstam" title="Ordstam">ordstammens</a> vokal. Det turkiska vokalsystemet kan betraktas som tvådimensionellt, där vokaler kännetecknas av två egenskaper: <a href="/wiki/Fr%C3%A4mre_vokal" class="mw-redirect" title="Främre vokal">främre</a>/<a href="/wiki/Bakre_vokal" class="mw-redirect" title="Bakre vokal">bakre</a> och <a href="/w/index.php?title=Rundad_vokal&action=edit&redlink=1" class="new" title="Rundad vokal [inte skriven än]">rundad</a>/<a href="/w/index.php?title=Orundad_vokal&action=edit&redlink=1" class="new" title="Orundad vokal [inte skriven än]">orundad</a>. Vokalharmoni är den princip enligt vilken ett inhemskt turkiskt ord innehåller antingen uteslutande bakre vokaler (a, ı, o, u) eller uteslutande främre vokaler (e, i, ö, ü). Vokalmönstret visas i tabellen nedan.<a href="#cite_note-26">[26]</a> <table align="right" class="wikitable" style="margin-left: 1em"> <caption>Turkiska vokaler </caption> <tbody><tr> <th></th> <th colspan="2">Främre</th> <th colspan="2">Bakre </th></tr> <tr> <th></th> <th>Orundad</th> <th>Rundad</th> <th>Orundad</th> <th>Rundad </th></tr> <tr> <th>Hög </th> <td>i</td> <td>ü</td> <td>ı</td> <td>u </td></tr> <tr> <th>Låg </th> <td>e</td> <td>ö</td> <td>a</td> <td>o </td></tr> </tbody></table> Grammatiska <a href="/wiki/Affix" title="Affix">affix</a> har "en kameleontliknande beskaffenhet",<a href="#cite_note-27">[27]</a> och följer någon av följande vokalharmonimönster: <ul><li>tvåfaldig (-e/-a):<a href="#cite_note-28">[28]</a> exempelvis är <a href="/wiki/Lokativ" title="Lokativ">lokativsuffixet</a> -de efter främre vokaler och -da efter bakre vokaler. Notationen -de2 är en bekväm förkortning för detta mönster.</li> <li>fyrfaldig (-i/-ı/-ü/-u): exempelvis är <a href="/wiki/Genitiv" title="Genitiv">genitivsuffixet</a> -in eller -ın efter orundade vokaler (främre respektive bakre), och -ün eller -un efter motsvarande rundade vokaler. I detta fall används notationen -in4.</li></ul> Följande exempel, som utgår från <a href="/wiki/Kopula" title="Kopula">kopulan</a> -dir4 ("[det] är"), illustrerar vokalharmonins principer i praktiken: Türkiye'dir ("det är Turkiet"), kapıdır ("det är dörren"), men gündür ("det är dagen"), paltodur ("det är kappan"). Det finns några undantag från reglerna om vokalharmoni. I <a href="/wiki/Sammansatt_ord" class="mw-redirect" title="Sammansatt ord">sammansatta ord</a> behöver inte vokalerna harmoniera mellan de ord som utgör delar av sammansättningen (alltså är former som bu|gün ("idag") och baş|kent ("huvudstad") tillåtna). Dessutom tillämpas inte vokalharmoni för lånord och vissa oföränderliga affix, såsom -yor (presens) och -bil- (potentialis). Vissa lånord uppvisar dock partiell eller fullständig vokalharmoni (till exempel mümkün "möjlig" < arabiska mumkin, och dürbün "kikare" < persiska dūrbīn).<a href="#cite_note-29">[29]</a> Det finns också några få inhemska turkiska ord som inte följer regeln, såsom anne ("moder"). I sådana ord - och i lånord - harmonierar suffixen med den sista vokalen: alltså annedir ("hon är mor"). <a href="#Utbredning">Vägskylten på bilden</a> ovan illustrerar alla dessa egenskaper: <ul><li>ett inhemskt sammansatt ord som inte lyder under vokalharmoni: Orta|köy ("mellanby" – ett ortnamn)</li> <li>ett lånord som också bryter mot vokalharmoni: viyadük ("viadukt" < franska viaduc)</li> <li>possessivsuffixet -i4 harmonierar med slutvokalen (och mjukar k-et genom konsonantförändring): viyadüğü</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Betoning">Betoning</h3>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Betoning" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Betoning">redigera wikitext</a>]</div> <a href="/wiki/Betoning" title="Betoning">Betoningen</a> är vanligtvis på den sista stavelsen,<a href="#cite_note-IPA_1999-24">[24]</a> med undantag för vissa ändelsekombinationer och vissa fåstaviga ord, som till exempel masa, "bord", som uttalas ['mɑsɑ]. Undantag utgör dessutom vissa lånord, särskilt från <a href="/wiki/Italienska" title="Italienska">italienska</a> och <a href="/wiki/Grekiska" title="Grekiska">grekiska</a>, liksom många <a href="/wiki/Egennamn" title="Egennamn">egennamn</a>. Sådana lånord har oftast betoning på den näst sista stavelsen (/ɫoˈkanta/ lokanta "restaurang" och /isˈkele/ iskele "kaj"), men betoningen av egennamn är mindre förutsägbar (/isˈtanbuɫ/ İstanbul, /ˈaŋkaɾa/ Ankara). <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Grammatik">Grammatik</h2>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Grammatik" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Grammatik">redigera wikitext</a>]</div> Turkiskan är ett <a href="/wiki/Agglutinerande_spr%C3%A5k" title="Agglutinerande språk">agglutinerande</a> och <a href="/wiki/Vokalharmoni" title="Vokalharmoni">vokalharmoniserande</a> språk som ofta använder <a href="/wiki/Affix" title="Affix">affix</a>, särskilt <a href="/wiki/Suffix" title="Suffix">suffix</a> (ändelser).<a href="#cite_note-30">[30]</a> Ordföljden är <a href="/wiki/Subjekt_(grammatik)" class="mw-redirect" title="Subjekt (grammatik)">subjekt</a>–<a href="/wiki/Objekt_(satsdel)" title="Objekt (satsdel)">objekt</a>–<a href="/wiki/Predikat" title="Predikat">predikat</a>. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Affix"><a href="/wiki/Affix" title="Affix">Affix</a></h3>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Affix" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Affix">redigera wikitext</a>]</div> <a href="/wiki/Suffix" title="Suffix">Suffix</a> används vid <a href="/wiki/Ordbildning" title="Ordbildning">ordbildning</a> samt för att indikera den <a href="/wiki/Grammatik" title="Grammatik">grammatiska</a> funktionen hos ett ord. De kan uttrycka ett ords <a href="/wiki/Kasus" title="Kasus">kasus</a> och ägarens person, vilket gör att ett <a href="/wiki/Ord" title="Ord">ord</a> kan fylla en hel menings funktion (till exempel evinizdeyiz, "vi är vid ert hus"). Agglutinationen innebär att många <a href="/wiki/Suffix" title="Suffix">suffix</a> läggs på <a href="/wiki/Ordstam" title="Ordstam">ordstammarna</a> vilket innebär att mycket långa ord kan bildas. I stort sett kan hur många suffix som helst fogas på ett ord efter varandra. Suffix kan också användas för att skapa nya ord, såsom att skapa ett <a href="/wiki/Verb" title="Verb">verb</a> från ett <a href="/wiki/Substantiv" title="Substantiv">substantiv</a>, eller ett substantiv från en verbrot (se avsnittet om <a href="#Ordbildning">ordbildning</a>). De flesta affix anger ordets grammatiska funktion.<a href="#cite_note-31">[31]</a> <a href="/wiki/Prefix" title="Prefix">Prefix</a> är dock betydligt ovanligare. De enda inhemska <a href="/wiki/Prefix" title="Prefix">prefixen</a> är <a href="/wiki/Allitteration" title="Allitteration">allittererande</a> intensifierande stavelser som används med adjektiv eller adverb: till exempel sımsıcak ("kokhet" < sıcak) och masmavi ("klarblå" < mavi).<a href="#cite_note-32">[32]</a> Prefix förekommer även i lånord. Den vidsträckta användningen av affix kan ge upphov till långa ord. Det sägs skämtsamt att det längsta turkiska ordet är Çekoslovakyalılaştıramadıklarımızdanmışsınız, som betyder "Ni sägs vara en av dem som vi inte lyckades omvända till tjeckoslovak". Detta exempel är förstås påhittat, men långa ord förekommer faktiskt ofta i normal turkiska, som i denna <a href="/wiki/Rubrik" title="Rubrik">rubrik</a> till en dödsannonskolumn i en tidning: Bayramlaşamadıklarımız (Bayram [festival]-recipr-impot-partic-plur-posspl1; "De av oss med vilka vi inte kan utbyta bayramhälsningar").<a href="#cite_note-33">[33]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Genus">Genus</h3>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Genus" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Genus">redigera wikitext</a>]</div> Turkiskan saknar <a href="/wiki/Genus_(spr%C3%A5kvetenskap)" title="Genus (språkvetenskap)">genus</a>. Detta innebär att det till exempel endast finns ett tredje persons personligt pronomen, o, som är oberoende av den tillsyftades kön (och som alltså kan översättas till svenska som både "han", "hon" och "den"/"det"). Likaså saknas genusvarianter på flertalet substantiv; dessa specificeras vanligtvis genom ett genusbestämmande adjektiv (till exempel erkek çocuk, "pojke", egentligen "manligt barn"). <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Substantiv">Substantiv</h3>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Substantiv" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Substantiv">redigera wikitext</a>]</div> Det finns ingen <a href="/wiki/Best%C3%A4md_artikel" class="mw-redirect" title="Bestämd artikel">bestämd artikel</a> i turkiskan, men bestämdhet hos objektet impliceras när ackusativändelsen används (se nedan). Den obestämda artikeln är bir. Pluralis bildas genom tillägg av suffixet -lar respektive -ler (beroende på föregående stavelses vokal). <a href="/wiki/Plural" class="mw-redirect" title="Plural">Pluralmärket</a> -ler2 följer omedelbart på substantivet före kasus- eller andra suffix (till exempel köylerin "byarnas"). <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Kasus">Kasus</h4>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Kasus" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Kasus">redigera wikitext</a>]</div> Turkiska substantiv böjs genom att de tillförs <a href="/wiki/Kasus" title="Kasus">kasusändelser</a>, liksom i exempelvis <a href="/wiki/Latin" title="Latin">latin</a>. Det finns sex substantivkasus i turkiskan: <a href="/wiki/Nominativ" title="Nominativ">nominativ</a> (<a href="/wiki/Grundform" title="Grundform">grundform</a>), <a href="/wiki/Genitiv" title="Genitiv">genitiv</a> (ägande), <a href="/wiki/Ackusativ" title="Ackusativ">ackusativ</a> (<a href="/wiki/Direkt_objekt" class="mw-redirect" title="Direkt objekt">direkt objekt</a>), <a href="/wiki/Dativ" title="Dativ">dativ</a> (<a href="/wiki/Indirekt_objekt" class="mw-redirect" title="Indirekt objekt">indirekt objekt</a>, riktning mot), <a href="/wiki/Lokativ" title="Lokativ">lokativ</a> (läge eller plats) och <a href="/wiki/Ablativ" title="Ablativ">ablativ</a> (riktning från). Alla dessa ändelser följer vokalharmoni (visas i tabellen med hjälp av <a href="#Vokalharmoni">den upphöjda notationen</a>). <table class="wikitable"> <tbody><tr> <th rowspan="2">Kasus </th> <th rowspan="2">Ändelse </th> <th colspan="2">Exempel </th> <th rowspan="2">Betydelse </th></tr> <tr> <th>köy "by" </th> <th>ağaç "träd" </th></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Nominativ" title="Nominativ">Nominativ</a> </td> <td>Ø (ingen) </td> <td>köy </td> <td>ağaç </td> <td>by(n)/träd(et) </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Genitiv" title="Genitiv">Genitiv</a> </td> <td>-in4 </td> <td>köyün </td> <td>ağacın </td> <td>byns/trädets </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Dativ" title="Dativ">Dativ</a> </td> <td>-e2 </td> <td>köye </td> <td>ağaca </td> <td>till byn/trädet </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Ackusativ" title="Ackusativ">Ackusativ</a> </td> <td>-i4 </td> <td>köyü </td> <td>ağacı </td> <td>byn/trädet </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Ablativ" title="Ablativ">Ablativ</a> </td> <td>-den2 </td> <td>köyden </td> <td>ağaçtan </td> <td>från byn/trädet </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Lokativ" title="Lokativ">Lokativ</a> </td> <td>-de2 </td> <td>köyde </td> <td>ağaçta </td> <td>i byn/på trädet </td></tr></tbody></table> Böjningen av ağaç illustrerar två viktiga drag i turkisk <a href="/wiki/Fonologi" title="Fonologi">fonologi</a>: att konsonanter <a href="/wiki/Assimilation_(lingvistik)" title="Assimilation (lingvistik)">assimileras</a> i suffix (ağaçtan, ağaçta) och att slutkonsonanter blir <a href="/wiki/Tonande_konsonant" title="Tonande konsonant">tonande</a> framför vokaler (ağacın, ağaca, ağacı). Kasusmärket för ackusativ används bara för bestämda objekt; jämför ağaç gördük "vi såg ett träd" med ağacı gördük "vi såg trädet".<a href="#cite_note-34">[34]</a> Pluralmärket -ler2 används inte när en klass eller kategori avses: ağaç gördük kan lika gärna betyda "vi såg träd [när vi gick genom skogen]" – i motsats till ağaçları gördük "vi såg träden [i fråga]". Dessutom kan substantiv ta suffix som tilldelar <a href="/wiki/Person_(grammatik)" title="Person (grammatik)">person</a>: exempelvis -imiz4, "vår". Med tillägg av kopulan (till exempel -im4, "jag är") kan fullständiga meningar bildas. Den <a href="/w/index.php?title=Interrogativ&action=edit&redlink=1" class="new" title="Interrogativ [inte skriven än]">interrogativa</a> partikeln mi4 följer omedelbart det ord som frågan gäller: köye mi? "[på väg] till byn?", ağaç mı? "[är det ett] träd?". <table class="wikitable"> <tbody><tr> <th>Turkiska </th> <th>Svenska </th></tr> <tr> <td>ev </td> <td align="right">hus(et) </td></tr> <tr> <td>evler </td> <td align="right">hus(en) </td></tr> <tr> <td>evin </td> <td align="right">ditt hus </td></tr> <tr> <td>eviniz </td> <td align="right">ert (plural/formellt) hus </td></tr> <tr> <td>evim </td> <td align="right">mitt hus </td></tr> <tr> <td>evimde </td> <td align="right">vid mitt hus </td></tr> <tr> <td>evlerinizin </td> <td align="right">dina hus'/edra hus' </td></tr> <tr> <td>Evinizdeyim. </td> <td align="right">Jag är vid ditt hus. </td></tr> <tr> <td>Evinizde miyim? </td> <td align="right">Är jag vid ditt hus? </td></tr></tbody></table> De turkiska <a href="/wiki/Personligt_pronomen" title="Personligt pronomen">personliga pronomenen</a> i nominativ är ben (1s), sen (2s), o (3s), biz (1pl), siz (2pl, eller formellt/artigt 2s) och onlar (3pl). De böjs regelbundet med några undantag: benim (1s gen.); bizim (1pl gen.); bana (1s dat.); sana (2s dat.); och de <a href="/wiki/Oblik_(grammatik)" title="Oblik (grammatik)">oblika</a> formerna av o använder roten on. Alla andra pronomen (reflexiv kendi och så vidare) böjs regelbundet. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Adjektiv">Adjektiv</h3>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Adjektiv" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Adjektiv">redigera wikitext</a>]</div> Turkiska <a href="/wiki/Adjektiv" title="Adjektiv">adjektiv</a> böjs inte. De flesta adjektiv kan dock även användas som substantiv, i vilket fall de böjs: exempelvis güzel ("vacker") → güzeller ("(de) vackra personer(na)"). Adjektiv som används <a href="/wiki/Attribut_(lingvistik)" title="Attribut (lingvistik)">attributivt</a> föregår de substantiv som de utgör bestämning till. Adjektiven var ("befintlig") och yok ("obefintlig") används i många fall där svenskan skulle använda "det finns" eller "har", till exempel süt yok ("det finns ingen mjölk", bokstavligt "mjölk(en) (är) obefintlig"); konstruktionen "substantiv 1-GEN substantiv 2-POSS var/yok" kan översättas "substantiv 1 har/har inte substantiv 2"; imparatorun elbisesi yok "kejsaren har inga kläder" ("kejsare(n)s kläder-hans obefintlig(a)"); kedimin ayakkabıları yoktu ("min katt hade inga skor", bokstavligt "katt-min-s sko-plur.-dess obefintlig(a)-dåtid"). Som förstärkning kan den första stavelsen i ett ord dubbleras (till exempel kan beyaz, "vit", bli bembeyaz, "mycket vit", och sıcak, "varm", kan bli sımsıcak, "mycket varm"). <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Verb">Verb</h3>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: Verb" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: Verb">redigera wikitext</a>]</div> Turkiska <a href="/wiki/Verb" title="Verb">verb</a> uppvisar en mångfald av <a href="/wiki/Tempus" title="Tempus">tempus</a>, <a href="/wiki/Modus" title="Modus">modus</a> och <a href="/wiki/Aspekt" title="Aspekt">aspekt</a>. Verben anger <a href="/wiki/Person_(grammatik)" title="Person (grammatik)">person</a>. De kan göras negativa, potentiala ("kan") eller impotentiala ("kan inte"). Dessutom anger turkiska verb <a href="/wiki/Tempus" title="Tempus">tempus</a> (<a href="/wiki/Presens" title="Presens">presens</a>, <a href="/wiki/Preteritum" title="Preteritum">preteritum</a>, <a href="/w/index.php?title=Inferentialis&action=edit&redlink=1" class="new" title="Inferentialis [inte skriven än]">inferentialis</a>, <a href="/wiki/Futurum" title="Futurum">futurum</a> och <a href="/wiki/Aorist" title="Aorist">aorist</a>), <a href="/wiki/Modus" title="Modus">modus</a> (<a href="/wiki/Konditionalis" title="Konditionalis">konditionalis</a>, <a href="/wiki/Imperativ" title="Imperativ">imperativ</a>, necessitativ och <a href="/wiki/Optativ" title="Optativ">optativ</a>) och <a href="/wiki/Aspekt" title="Aspekt">aspekt</a>. <a href="/wiki/Negation" title="Negation">Negation</a> uttrycks med <a href="/wiki/Infix" title="Infix">infixet</a> -me2- omedelbart efter <a href="/w/index.php?title=Verbstam&action=edit&redlink=1" class="new" title="Verbstam [inte skriven än]">verbstammen</a>. <table class="wikitable"> <tbody><tr> <th>Turkiska </th> <th>Svenska </th></tr> <tr> <td>gel- </td> <td align="right">(att) komma </td></tr> <tr> <td>gelebil- </td> <td align="right">(att) kunna komma </td></tr> <tr> <td>gelme- </td> <td align="right">(att) inte komma </td></tr> <tr> <td>geleme- </td> <td align="right">(att) inte kunna komma </td></tr> <tr> <td>gelememiş </td> <td align="right">jag sluter mig till att han/hon inte kunde komma </td></tr> <tr> <td>gelebilecek </td> <td align="right">han/hon kommer att kunna komma </td></tr> <tr> <td>gelebilirsen </td> <td align="right">om du kan komma </td></tr> <tr> <td>gelinir </td> <td align="right">(passiv) man kommer, det koms </td></tr></tbody></table> Alla turkiska verb <a href="/wiki/Konjugation" title="Konjugation">konjugeras</a> på samma sätt, förutom det oregelbundna och <a href="/w/index.php?title=Defekt_verb&action=edit&redlink=1" class="new" title="Defekt verb [inte skriven än]">defekta verbet</a> i-, turkiskans <a href="/wiki/Kopula" title="Kopula">kopula</a>, som kan användas i sammansatta former (den förkortade formen kallas <a href="/wiki/Enklitisk" title="Enklitisk">enklitisk</a>): Gelememişti = Gelememiş idi = Gelememiş + i- + -di <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Particip">Particip</h3>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Particip" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Particip">redigera wikitext</a>]</div> Turkiska har flera <a href="/wiki/Particip" title="Particip">particip</a>, däribland presens (med ändelsen -en2), futurum (-ecek2), preteritum (-miş4) och <a href="/wiki/Aorist" title="Aorist">aorist</a> (-er2 eller -ir4). Dessa former kan fungera antingen som adjektiv eller substantiv: oynamayan çocuklar "barn som inte leker", oynamayanlar "de som inte leker"; okur yazar "läsare-skrivare = läs- och skrivkunnig", okur yazarlar "läs- och skrivkunniga". <a href="/wiki/Particip" title="Particip">Participens</a> viktigaste funktion är att bilda modifierande fraser motsvarande de <a href="/wiki/Relativsats" title="Relativsats">relativsatser</a> som finns i de flesta europeiska språk. De particip som används i dessa konstruktioner är <a href="/wiki/Futurum" title="Futurum">futurum</a> particip (-ecek2) och en äldre form (-dik4), som täcker både <a href="/wiki/Presens" title="Presens">presens</a>- och dåtidsbetydelser.<a href="#cite_note-35">[35]</a> Användningen av dessa "personliga" eller "relativa" particip illustreras i följande <a href="/wiki/Tabell" title="Tabell">tabell</a>, där exemplen visas enligt det grammatiska kasus som skulle ses i motsvarande relativsats i <a href="/wiki/Svenska" title="Svenska">svenskan</a>.<a href="#cite_note-36">[36]</a> <table class="wikitable"> <tbody><tr> <th colspan="2">Svensk motsvarighet </th> <th rowspan="2">Exempel </th> <th colspan="2">Översättning </th></tr> <tr> <th>Relativpronomenets kasus </th> <th>Pronomen </th> <th>Bokstavligen </th> <th>Idiomatiskt </th></tr> <tr> <td>Nominativ </td> <td>som, vilken </td> <td>şimdi konuşan adam </td> <td>"nu talande man" </td> <td>mannen som talar nu </td></tr> <tr> <td>Genitiv </td> <td>vars (nom.) </td> <td>babası şimdi konuşan adam </td> <td>"far-hans nu talande man" </td> <td>mannen vars far talar nu </td></tr> <tr> <td> </td> <td>vars (ack.) </td> <td>babasını dün gördüğüm adam </td> <td>"far-hans-ACK igår sedd-min man" </td> <td>mannen vars far jag såg igår </td></tr> <tr> <td> </td> <td>på vars </td> <td>resimlerine baktığımız ressam </td> <td>"tavlor-hans-på tittat-vår konstnär" </td> <td>konstnären vars tavlor vi tittade på </td></tr> <tr> <td> </td> <td>av vilken </td> <td>muhtarı seçildiği köy </td> <td>"borgmästare-dess blivit-vald-hans by" </td> <td>byn av vilken han valdes till borgmästare </td></tr> <tr> <td> </td> <td>av vilken </td> <td>muhtarı seçilmek istediği köy </td> <td>"borgmästare-dess att-bli-vald önskande-hans by" </td> <td>byn av vilken han önskar bli vald till borgmästare </td></tr> <tr> <td>resterande kasus (inkl. prepositioner) </td> <td>som, vilken </td> <td>yazdığım mektup </td> <td>"skrivit-min brev" </td> <td>brevet (som) jag skrev </td></tr> <tr> <td> </td> <td>från vilken </td> <td>çıktığımız kapı </td> <td>"kommen ut-vår dörr" </td> <td>dörren från vilken vi kom ut </td></tr> <tr> <td> </td> <td>på vilken </td> <td>geldikleri vapur </td> <td>"kommen-deras skepp" </td> <td>skeppet som de kom på </td></tr></tbody></table> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Ordföljd">Ordföljd</h3>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: Ordföljd" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: Ordföljd">redigera wikitext</a>]</div> <a href="/wiki/Grundordf%C3%B6ljd" title="Grundordföljd">Ordföljden</a> i enkla turkiska meningar är i allmänhet <a href="/wiki/SOV-spr%C3%A5k" class="mw-redirect" title="SOV-språk">subjekt objekt predikat</a>, som i <a href="/wiki/Japanska" title="Japanska">japanska</a> och <a href="/wiki/Latin" title="Latin">latin</a>, men till skillnad från svenska och engelska. I mer komplexa meningar är grundregeln att bestämningen föregår det bestämda. Den princip inkluderar, som ett viktigt särskilt fall, <a href="#Particip">participbestämningarna</a> som beskrivs ovan. Det bestämda föregår det obestämda: därmed çocuğa hikâyeyi anlattı "hon berättade historien för barnet", men hikâyeyi bir çocuğa anlattı "hon berättade historien för ett barn".<a href="#cite_note-37">[37]</a> Det går att ändra ordföljden för att betona vikten av ett visst ord eller en viss fras. Huvudregeln är att ordet före verbet har betoningen utan undantag. Om man till exempel vill säga "Hakan gick till skolan" och betona ordet "skola" (okul) skulle det bli "Hakan okula gitti". Om betoningen ska läggas på "Hakan" (subjektet), skulle det bli "Okula Hakan gitti", vilket betyder "det var Hakan som gick till skolan". <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Ordförråd">Ordförråd</h2>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Ordförråd" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Ordförråd">redigera wikitext</a>]</div> Den <a href="/wiki/Osmanska" title="Osmanska">osmanska</a> turkiskan hade, genom sina omfattande lån från persiskan och arabiskan, ett mycket stort ordförråd, rikt på <a href="/wiki/Synonym" title="Synonym">synonymer</a> från de tre språken. Dessa lånord utgjorde omkring 20 % av den dåvarande turkiskans ordförråd. Under det osmanska rikets sista århundrade lånades allt fler ord från de västerländska språken, såsom franska, engelska och tyska, i och med att den europeiska kulturen hade större genomslagskraft än den traditionella arabiska vid sultanens hov. I och med språkreformen på 1920-talet avskaffades det stora flertalet av de arabiska och persiska lånorden; de ersattes av dialektala, arkaiska och syntetiska ord, men även av synonymer, vilket gjorde turkiskan något ordfattigare. Arabiska och persiska lånord förekommer fortfarande, till exempel cami, "<a href="/wiki/Mosk%C3%A9" title="Moské">moské</a>", av arabiskans jāmi`. Efter språkreformen är nylånen företrädesvis tekniska eller kulturellt betingade benämningar, främst från <a href="/wiki/Franska" title="Franska">franska</a> (till exempel duş av douche, "dusch") och <a href="/wiki/Engelska" title="Engelska">engelska</a> (till exempel sandviç av sandwich, "smörgås"; futbol av football, "fotboll"). <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:TurkishVocabulary.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a1/TurkishVocabulary.png/250px-TurkishVocabulary.png" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a1/TurkishVocabulary.png/375px-TurkishVocabulary.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a1/TurkishVocabulary.png/500px-TurkishVocabulary.png 2x" data-file-width="1024" data-file-height="768" /></a><figcaption>Det turkiska ordförrådets ursprung</figcaption></figure> 2005 års upplaga av Güncel Türkçe Sözlük, den officiella turkiska ordboken som ges ut av Turkiska språkkommittén, innehåller 104 481 uppslagsord, av vilka ungefär 14% är av främmande ursprung.<a href="#cite_note-Dictionary-38">[38]</a> Bland de mest betydande bidragsgivarna till turkiskans ordförråd är <a href="/wiki/Arabiska" title="Arabiska">arabiska</a>, <a href="/wiki/Franska" title="Franska">franska</a>, <a href="/wiki/Persiska" title="Persiska">persiska</a>, <a href="/wiki/Italienska" title="Italienska">italienska</a>, <a href="/wiki/Engelska" title="Engelska">engelska</a> och <a href="/wiki/Grekiska" title="Grekiska">grekiska</a>.<a href="#cite_note-Loanwords-39">[39]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Ordbildning">Ordbildning</h3>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Ordbildning" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Ordbildning">redigera wikitext</a>]</div> Ordbildning sker i turkiskan oftast genom <a href="/wiki/Avledning" title="Avledning">avledning</a>, det vill säga genom att lägga till suffix. I stort sett alla substantiv kan avledas till adjektiv. De flesta turkiska ord har tillkommit genom att avledningssuffix har förts till ord från ett relativt litet grundläggande ordförråd. Exempel på en uppsättning ord som avletts från en substantivrot: <table class="wikitable"> <tbody><tr> <th>Turkiska </th> <th>Beståndsdelar </th> <th>Svenska </th> <th>Ordklass </th></tr> <tr> <td>göz </td> <td>göz </td> <td>öga </td> <td>Substantiv </td></tr> <tr> <td>gözlük </td> <td>göz + -lük </td> <td>glasögon </td> <td>Substantiv </td></tr> <tr> <td>gözlükçü </td> <td>göz + -lük + -çü </td> <td>optiker </td> <td>Substantiv </td></tr> <tr> <td>gözlükçülük </td> <td>göz + -lük + -çü + -lük </td> <td>optikers yrke </td> <td>Substantiv </td></tr> <tr> <td>gözlem </td> <td>göz + -lem </td> <td>observation </td> <td>Substantiv </td></tr> <tr> <td>gözlemek </td> <td>göz + -le + -mek </td> <td>att observera </td> <td>Verb </td></tr> <tr> <td>gözlemci </td> <td>göz + -lem + -ci </td> <td>observatör </td> <td>Substantiv </td></tr></tbody></table> Ett annat exempel, som utgår från en verbrot: <table class="wikitable"> <tbody><tr> <th>Turkiska </th> <th>Beståndsdelar </th> <th>Svenska </th> <th>Ordklass </th></tr> <tr> <td>yat- </td> <td>yat- </td> <td>att ligga ner </td> <td>Verb </td></tr> <tr> <td>yatık </td> <td>yat- + -(ı)k </td> <td>lutande </td> <td>Adjektiv </td></tr> <tr> <td>yatak </td> <td>yat- + -ak </td> <td>säng, sovplats </td> <td>Substantiv </td></tr> <tr> <td>yatay </td> <td>yat- + -ay </td> <td>horisontell </td> <td>Adjektiv </td></tr> <tr> <td>yatkın </td> <td>yat- + -gın </td> <td>böjd för; ansträngd (av att ha legat för länge) </td> <td>Adjektiv </td></tr> <tr> <td>yatır- </td> <td>yat- + -(ı)r- </td> <td>att ligga ned </td> <td>Verb </td></tr> <tr> <td>yatırım </td> <td>yat- + -(ı)r- + -(ı)m </td> <td>nedläggande; deposition, investering </td> <td>Substantiv </td></tr> <tr> <td>yatırımcı </td> <td>yat- + -(ı)r- + -(ı)m + -cı </td> <td>deponent, investerare </td> <td>Substantiv </td></tr></tbody></table> Nya ord bildas också ofta genom sammansättning av två befintliga ord till ett nytt, liksom i svenskan. Några exempel på sammansatta ord ges nedan: <table class="wikitable"> <tbody><tr> <th>Turkiska </th> <th>Svenska </th> <th>Ingående ord </th> <th>Bokstavlig betydelse </th></tr> <tr> <td>pazartesi </td> <td>måndag </td> <td>pazar ("söndag") och ertesi ("efter") </td> <td>efter söndag </td></tr> <tr> <td>bilgisayar </td> <td>dator </td> <td>bilgi ("information") och say- ("att räkna") </td> <td>informationsräknare </td></tr> <tr> <td>gökdelen </td> <td>skyskrapa </td> <td>gök ("sky") och del- ("att genomborra") </td> <td>skygenomborrare </td></tr> <tr> <td>başparmak </td> <td>tumme </td> <td>baş ("huvud") och parmak ("finger") </td> <td>huvudfinger </td></tr> <tr> <td>önyargı </td> <td>fördom </td> <td>ön ("före") och yargı ("klyvning; dom") </td> <td>fördom </td></tr></tbody></table> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Skrift">Skrift</h2>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=24" title="Redigera avsnitt: Skrift" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=24" title="Redigera avsnitts källkod: Skrift">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel hatnote" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Turkiska_alfabetet" title="Turkiska alfabetet">Turkiska alfabetet</a></dd></dl></div> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Ataturk-September_20,_1928.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/18/Ataturk-September_20%2C_1928.jpg/180px-Ataturk-September_20%2C_1928.jpg" decoding="async" width="180" height="261" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/18/Ataturk-September_20%2C_1928.jpg/270px-Ataturk-September_20%2C_1928.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/18/Ataturk-September_20%2C_1928.jpg/360px-Ataturk-September_20%2C_1928.jpg 2x" data-file-width="800" data-file-height="1162" /></a><figcaption><a href="/wiki/Mustafa_Kemal_Atat%C3%BCrk" title="Mustafa Kemal Atatürk">Atatürk</a> introducerar det nya <a href="/wiki/Turkiska_alfabetet" title="Turkiska alfabetet">turkiska alfabetet</a> för folket i <a href="/wiki/Sinop" title="Sinop">Sinop</a>. 20 september 1928. (Omslag till den franska tidningen L'Illustration)</figcaption></figure> Turkiska skrivs med <a href="/wiki/Turkiska_alfabetet" title="Turkiska alfabetet">turkiska alfabetet</a>, en modifierad version av <a href="/wiki/Latinska_alfabetet" title="Latinska alfabetet">latinska alfabetet</a> som infördes 1928 av <a href="/wiki/Kemal_Atat%C3%BCrk" class="mw-redirect" title="Kemal Atatürk">Atatürk</a> för att ersätta det gamla <a href="/wiki/Arabiska_alfabetet" title="Arabiska alfabetet">arabisk</a>-baserade osmanska alfabetet. Det osmanska alfabetet angav endast tre olika vokaler-långa ā, ū och ī – och innehöll flera redundanta konsonanter såsom varianter av z (vilka var åtskilda i arabiskan men inte i turkiskan). Att korta vokaler saknades i det arabiska alfabetet gjorde det särskilt dåligt lämpat för turkiskan, som har <a href="#Vokalharmoni">åtta vokaler</a>. Skriftreformen var ett viktigt steg i den periodens kulturella reformer. Uppgiften att utarbeta det nya alfabetet och välja de nödvändiga modifieringarna för ljud som är särskilda för turkiskan gavs till en språkkommission som bestod av framträdande lingvister, akademiker och författare. Införandet av det nya turkiska alfabetet hade stöd av utbildningscenter som öppnades runtom i landet, samarbete med förlag och uppmuntran från Atatürk själv, som åkte runt i landet och lärde ut de nya bokstäverna till allmänheten.<a href="#cite_note-Dilacar-40">[40]</a> Läskunnigheten ökade dramatiskt.<a href="#cite_note-41">[41]</a> Turkiskan har nu ett alfabet som är lämpat för dess språkljud. Stavningen är i stort sett fonematisk, med en bokstav för varje <a href="/wiki/Fonem" title="Fonem">fonem</a>. Utöver det latinska standardalfabetet finns bokstäverna <a href="/wiki/%C3%87" class="mw-redirect" title="Ç">ç</a>, <a href="/wiki/%C4%9E" title="Ğ">ğ</a>, ı (som versalt motsvaras av "I"), İ (som gement motsvaras av "i"), <a href="/wiki/%C5%9E" class="mw-redirect" title="Ş">ş</a>, <a href="/wiki/%C3%96" title="Ö">ö</a> och <a href="/wiki/%C3%9C" title="Ü">ü</a>. Vidare ingår inte <a href="/wiki/Q" title="Q">q</a>, <a href="/wiki/W" title="W">w</a> och <a href="/wiki/X" title="X">x</a> i alfabetet men används i stavningen av namn på andra språk. <table cellpadding="3" cellspacing="0"> <tbody><tr> <th bgcolor="#CCCCFF">Bokstav </th> <th bgcolor="#CCCCFF">Ljudvärde (<a href="/wiki/Internationella_fonetiska_alfabetet" title="Internationella fonetiska alfabetet">IPA</a>) </th> <th bgcolor="#CCCCFF">Motsvarighet </th> <th bgcolor="#CCCCFF">Kommentar </th></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">A a </td> <td align="center">[ɑ] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">a i lat </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">B b </td> <td align="center">[b] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">b i båt </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">C c </td> <td align="center">[ʤ] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">engelskt j i jam </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">Ç ç </td> <td align="center">[ʧ] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">tj i tjur </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">D d </td> <td align="center">[d] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">d i duk </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">E e </td> <td align="center">[e] eller [ɛ] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">e i hem </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">F f </td> <td align="center">[f] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">f i fisk </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">G g </td> <td align="center">[g] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">g i gå </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">Ğ ğ </td> <td align="center">[ɰ] eller [j] ¹ </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">spanskans g i lago eller som j i jag ¹ </td> <td>uttalas endast ibland (främst mellan vokaler) ¹ </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">H h </td> <td align="center">[h] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">h i hatt </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">I ı </td> <td align="center">[ɯ] eller [ɨ] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">nästan som u i brunn eller som ljust i </td> <td>Nästan ett <a href="/wiki/Schwa" title="Schwa">schwa</a>, det vill säga som e i svenska pojke (kan även beskrivas som svenskt e och svenskt kort u i brunn samtidigt). </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">İ i </td> <td align="center">[i] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">i </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">J j </td> <td align="center">[ʒ] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">tonande sje-ljud (zj-ljud) som franskt j i jour </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">K k </td> <td align="center">[k] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">k i kummin </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">L l </td> <td align="center">[l] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">l i liv </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">M m </td> <td align="center">[m] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">m i mat </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">N n </td> <td align="center">[n] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">n i näsa </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">O o </td> <td align="center">[o] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">å i svål </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">Ö ö </td> <td align="center">[ø] eller [œ] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">ö i mjöl eller i kött </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">P p </td> <td align="center">[p] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">p i palsternacka </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">R r </td> <td align="center">[r] eller [ɾ] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">tungspets-r i rädisa </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">S s </td> <td align="center">[s] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">s i sova </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">Ş ş </td> <td align="center">[ʃ] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">främre sje-ljud som i äsch, uppsvenska rs i fors </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">T t </td> <td align="center">[t] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">t i tät </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9 align=">U u </td> <td align="center">[u] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">o i os </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">Ü ü </td> <td align="center">[y] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">y i yla, men mer åt u i mula </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">V v </td> <td align="center">[v] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">v i väder </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">Y y </td> <td align="center">[j] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">j i jag </td></tr> <tr> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">Z z </td> <td align="center">[z] </td> <td bgcolor="#f9f9f9" align="center">tonande s som z i engelska zone </td></tr></tbody></table> ¹ Se <a href="#mjukt_g">avsnittet om mjukt g</a> under <a href="#Fonologi">fonologi</a> ovan. <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Referenser">Referenser</h2>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=25" title="Redigera avsnitt: Referenser" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=25" title="Redigera avsnitts källkod: Referenser">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Noter">Noter</h3>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=26" title="Redigera avsnitt: Noter" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=26" title="Redigera avsnitts källkod: Noter">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-1"><a href="#cite_ref-1">^</a> enligt <a href="/wiki/Nationalencyklopedin" title="Nationalencyklopedin">Nationalencyklopedins</a> nätversion 2010-07-30 Nationalencyklopedin • Kort <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/turkiska-(spr%C3%A5kfamilj)">https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/turkiska-(spr%C3%A5kfamilj)</a> </li> <li id="cite_note-Ethnologue_Altaic-2"><a href="#cite_ref-Ethnologue_Altaic_2-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFGordon,_Raymond_G.,_Jr._(ed.)2025"><a href="/wiki/Ethnologue" title="Ethnologue">Gordon, Raymond G., Jr. (ed.)</a> (4 mars 2005). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070310214102/http://www.ethnologue.com/show_family.asp?subid=90009">”Ethnologue: Languages of the World, Fifteenth edition. Language Family Trees - Altaic”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ethnologue.com/show_family.asp?subid=90009">originalet</a> den 10 mars 2007. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20070310214102/http://www.ethnologue.com/show_family.asp?subid=90009">https://web.archive.org/web/20070310214102/http://www.ethnologue.com/show_family.asp?subid=90009</a>. Läst 18 mars 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Ethnologue%3A+Languages+of+the+World%2C+Fifteenth+edition.+Language+Family+Trees+-+Altaic&rft.atitle=&rft.aulast=Gordon%2C+Raymond+G.%2C+Jr.+%28ed.%29&rft.au=Gordon%2C+Raymond+G.%2C+Jr.+%28ed.%29&rft.date=4+mars+2005&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20070310214102%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.ethnologue.com%2Fshow_family.asp%3Fsubid%3D90009&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> , refererad i <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkish_language&oldid=143024080">engelskspråkiga Wikipedias artikel Turkish language, läst 9 juli 2007</a> </li> <li id="cite_note-LanguagesOfTheWorld-3">^ [<a href="#cite_ref-LanguagesOfTheWorld_3-0">a</a> <a href="#cite_ref-LanguagesOfTheWorld_3-1">b</a> <a href="#cite_ref-LanguagesOfTheWorld_3-2">c</a>] Katzner, refererad i <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkish_language&oldid=143024080">engelskspråkiga Wikipedias artikel Turkish language, läst 9 juli 2007</a> </li> <li id="cite_note-Language_Materials_Project-4"><a href="#cite_ref-Language_Materials_Project_4-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20071011180149/http://lmp.ucla.edu/Profile.aspx?menu=004&LangID=67">”Language Materials Project: Turkish”</a>. <a href="/wiki/UCLA" class="mw-redirect" title="UCLA">UCLA</a> International Institute, Center for World Languages. 1 februari 2007. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.lmp.ucla.edu/Profile.aspx?LangID=67&menu=004">originalet</a> den 11 oktober 2007. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20071011180149/http://lmp.ucla.edu/Profile.aspx?menu=004&LangID=67">https://web.archive.org/web/20071011180149/http://lmp.ucla.edu/Profile.aspx?menu=004&LangID=67</a>. Läst 26 april 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Language+Materials+Project%3A+Turkish&rft.atitle=&rft.date=1+februari+2007&rft.pub=%5B%5BUCLA%5D%5D+International+Institute%2C+Center+for+World+Languages&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20071011180149%2Fhttp%3A%2F%2Flmp.ucla.edu%2FProfile.aspx%3Fmenu%3D004%26LangID%3D67&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> , refererad i <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkish_language&oldid=143024080">engelskspråkiga Wikipedias artikel Turkish language, läst 9 juli 2007</a> </li> <li id="cite_note-Bazin-5"><a href="#cite_ref-Bazin_5-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFBazin1975">Bazin, Louis (4 mars 1975). ”Turcs et Sogdiens: Les Enseignements de L'Inscription de Bugut (Mongolie), Mélanges Linguistiques Offerts à Émile Benveniste”. Collection Linguistique, publiée par la Société de Linguistique de Paris (LXX): ss. 37–45.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Turcs+et+Sogdiens%3A+Les+Enseignements+de+L%27Inscription+de+Bugut+%28Mongolie%29%2C+M%C3%A9langes+Linguistiques+Offerts+%C3%A0+%C3%89mile+Benveniste&rft.jtitle=Collection+Linguistique%2C+publi%C3%A9e+par+la+Soci%C3%A9t%C3%A9+de+Linguistique+de+Paris&rft.aulast=Bazin&rft.aufirst=Louis&rft.au=Bazin%2C+Louis&rft.date=4+mars+1975&rft.issue=LXX&rft.pages=ss.%26nbsp%3B37%E2%80%9345&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> , refererad i <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkish_language&oldid=143024080">engelskspråkiga Wikipedias artikel Turkish language, läst 9 juli 2007</a> </li> <li id="cite_note-Alyilmaz-6"><a href="#cite_ref-Alyilmaz_6-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFCengiz_Alyılmaz2006">Cengiz Alyılmaz (2006). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.transoxiana.org/Eran/Articles/alyilmaz.html">”On the Bugut Inscription and Mausoleum Complex”</a>. i Matteo, C., Paola, R., Gianroberto, S. (PDF). Eran ud Aneran. Studies presented to Boris Il'ic Marsak on the occasion of his 70/th birthday. Venedig: Cafoscarina. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/88-7543-105-1" title="Special:Bokkällor/88-7543-105-1">ISBN 88-7543-105-1</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.transoxiana.org/Eran/Articles/alyilmaz.html">http://www.transoxiana.org/Eran/Articles/alyilmaz.html</a>. Läst 28 juni 2007</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=On+the+Bugut+Inscription+and+Mausoleum+Complex&rft.atitle=Eran+ud+Aneran.+Studies+presented+to+Boris+Il%27ic+Marsak+on+the+occasion+of+his+70%2Fth+birthday&rft.aulast=Cengiz+Aly%C4%B1lmaz&rft.au=Cengiz+Aly%C4%B1lmaz&rft.date=2006&rft.place=Venedig&rft.pub=Cafoscarina&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.transoxiana.org%2FEran%2FArticles%2Falyilmaz.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> , refererad i <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkish_language&oldid=143024080">engelskspråkiga Wikipedias artikel Turkish language, läst 9 juli 2007</a> </li> <li id="cite_note-Ishjatms-7"><a href="#cite_ref-Ishjatms_7-0">^</a> Ishjatms, refererad i <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkish_language&oldid=143024080">engelskspråkiga Wikipedias artikel Turkish language, läst 9 juli 2007</a> </li> <li id="cite_note-Soucek-8"><a href="#cite_ref-Soucek_8-0">^</a> Soucek, refererad i <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkish_language&oldid=143024080">engelskspråkiga Wikipedias artikel Turkish language, läst 9 juli 2007</a> </li> <li id="cite_note-9"><a href="#cite_ref-9">^</a> Se Lewis (2002) för en genomgående beskrivning av den turkiska språkreformen. </li> <li id="cite_note-TDK_History-10">^ [<a href="#cite_ref-TDK_History_10-0">a</a> <a href="#cite_ref-TDK_History_10-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFTurkiska_språkkommittén">Turkiska språkkommittén. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070316024438/http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EF2858DA18F4388CDD">”Türk Dil Kurumu - Tarihçe (History of the Turkish Language Association)”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EF2858DA18F4388CDD">originalet</a> den 16 mars 2007. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20070316024438/http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EF2858DA18F4388CDD">https://web.archive.org/web/20070316024438/http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EF2858DA18F4388CDD</a>. Läst 18 mars 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=T%C3%BCrk+Dil+Kurumu+-+Tarih%C3%A7e+%28History+of+the+Turkish+Language+Association%29&rft.atitle=&rft.aulast=Turkiska+spr%C3%A5kkommitt%C3%A9n&rft.au=Turkiska+spr%C3%A5kkommitt%C3%A9n&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20070316024438%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.tdk.gov.tr%2FTR%2FBelgeGoster.aspx%3FF6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EF2858DA18F4388CDD&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> , refererad i <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkish_language&oldid=143024080">engelskspråkiga Wikipedias artikel Turkish language, läst 9 juli 2007</a> </li> <li id="cite_note-11"><a href="#cite_ref-11">^</a> Lewis (2002): 2–3, refererad i <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkish_language&oldid=143024080">engelskspråkiga Wikipedias artikel Turkish language, läst 9 juli 2007</a>. </li> <li id="cite_note-12"><a href="#cite_ref-12">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFMütercim_Asım1799">Mütercim Asım (1799). Burhân-ı Katı Tercemesi. İstanbul. <a href="/wiki/OCLC" class="mw-redirect" title="OCLC">OCLC</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/oclc/165951573">165951573</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Burh%C3%A2n-%C4%B1+Kat%C4%B1+Tercemesi&rft.aulast=M%C3%BCtercim+As%C4%B1m&rft.au=M%C3%BCtercim+As%C4%B1m&rft.date=1799&rft.place=%C4%B0stanbul&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> , refererad i <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkish_language&oldid=143024080">engelskspråkiga Wikipedias artikel Turkish language, läst 9 juli 2007</a> </li> <li id="cite_note-Ethnologue_Turkish-13"><a href="#cite_ref-Ethnologue_Turkish_13-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFGordon,_Raymond_G.,_Jr._(red.)2025"><a href="/wiki/Ethnologue" title="Ethnologue">Gordon, Raymond G., Jr. (red.)</a> (4 mars 2005). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=tur">”Ethnologue: Languages of the World, Fifteenth edition. Report for language code:tur (Turkish)”</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=tur">http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=tur</a>. Läst 18 mars 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Ethnologue%3A+Languages+of+the+World%2C+Fifteenth+edition.+Report+for+language+code%3Atur+%28Turkish%29&rft.atitle=&rft.aulast=Gordon%2C+Raymond+G.%2C+Jr.+%28red.%29&rft.au=Gordon%2C+Raymond+G.%2C+Jr.+%28red.%29&rft.date=4+mars+2005&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.ethnologue.com%2Fshow_language.asp%3Fcode%3Dtur&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> , refererad i <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkish_language&oldid=143024080">engelskspråkiga Wikipedias artikel Turkish language, läst 9 juli 2007</a> </li> <li id="cite_note-Turks_in_the_European_Union-14"><a href="#cite_ref-Turks_in_the_European_Union_14-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFCenter_for_Studies_on_Turkey,_Universitetet_i_Essen2025"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.zft-online.de">Center for Studies on Turkey</a>, <a href="/w/index.php?title=Universitetet_i_Essen&action=edit&redlink=1" class="new" title="Universitetet i Essen [inte skriven än]">Universitetet i Essen</a> (4 mars 2003). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20051204091302/http://www.tusiad.org/haberler/basin/ab/9.pdf">”The European Turks: Gross Domestic Product, Working Population, Entrepreneurs and Household Data”</a> (PDF). Turkish Industrialists' and Businessmen's Association. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.tusiad.org/haberler/basin/ab/9.pdf">originalet</a> den 4 december 2005. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20051204091302/http://www.tusiad.org/haberler/basin/ab/9.pdf">https://web.archive.org/web/20051204091302/http://www.tusiad.org/haberler/basin/ab/9.pdf</a>. Läst 6 januari 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=The+European+Turks%3A+Gross+Domestic+Product%2C+Working+Population%2C+Entrepreneurs+and+Household+Data&rft.atitle=&rft.aulast=%5Bhttp%3A%2F%2Fwww.zft-online.de+Center+for+Studies+on+Turkey%5D%2C+%5B%5BUniversitetet+i+Essen%5D%5D&rft.au=%5Bhttp%3A%2F%2Fwww.zft-online.de+Center+for+Studies+on+Turkey%5D%2C+%5B%5BUniversitetet+i+Essen%5D%5D&rft.date=4+mars+2003&rft.pub=Turkish+Industrialists%27+and+Businessmen%27s+Association&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20051204091302%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.tusiad.org%2Fhaberler%2Fbasin%2Fab%2F9.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> , refererad i <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkish_language&oldid=143024080">engelskspråkiga Wikipedias artikel Turkish language, läst 9 juli 2007</a> </li> <li id="cite_note-Eurobarometer-15"><a href="#cite_ref-Eurobarometer_15-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFTNS_Opinion_&_Social"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.tns-opinion.com">TNS Opinion & Social</a> (februari 2006). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_243_en.pdf">”Special Eurobarometer 243 / Wave 64.3: Europeans and their Languages”</a> (PDF). <a href="/wiki/EU-kommissionen" class="mw-redirect" title="EU-kommissionen">European Commission</a> Directorate of General Press and Communication. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_243_en.pdf">http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_243_en.pdf</a>. Läst 28 mars 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Special+Eurobarometer+243+%2F+Wave+64.3%3A+Europeans+and+their+Languages&rft.atitle=&rft.aulast=%5Bhttp%3A%2F%2Fwww.tns-opinion.com+TNS+Opinion+%26+Social%5D&rft.au=%5Bhttp%3A%2F%2Fwww.tns-opinion.com+TNS+Opinion+%26+Social%5D&rft.date=februari+2006&rft.pub=%5B%5BEU-kommissionen%7CEuropean+Commission%5D%5D+Directorate+of+General+Press+and+Communication&rft_id=http%3A%2F%2Fec.europa.eu%2Fpublic_opinion%2Farchives%2Febs%2Febs_243_en.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> , refererad i <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkish_language&oldid=143024080">engelskspråkiga Wikipedias artikel Turkish language, läst 9 juli 2007</a> </li> <li id="cite_note-Ethnologue_Kurdish-16"><a href="#cite_ref-Ethnologue_Kurdish_16-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFGordon,_Raymond_G.,_Jr._(ed.)2025"><a href="/wiki/Ethnologue" title="Ethnologue">Gordon, Raymond G., Jr. (ed.)</a> (4 mars 2005). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=kmr">”Ethnologue: Languages of the World, Fifteenth edition. Report for language code:kmr (Kurdish)”</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=kmr">http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=kmr</a>. Läst 18 mars 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Ethnologue%3A+Languages+of+the+World%2C+Fifteenth+edition.+Report+for+language+code%3Akmr+%28Kurdish%29&rft.atitle=&rft.aulast=Gordon%2C+Raymond+G.%2C+Jr.+%28ed.%29&rft.au=Gordon%2C+Raymond+G.%2C+Jr.+%28ed.%29&rft.date=4+mars+2005&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.ethnologue.com%2Fshow_language.asp%3Fcode%3Dkmr&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> , refererad i <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkish_language&oldid=143024080">engelskspråkiga Wikipedias artikel Turkish language, läst 9 juli 2007</a> </li> <li id="cite_note-17"><a href="#cite_ref-17">^</a> Själva namnet TDK ger ett exempel på denna process. Orden tetkik och cemiyet i det ursprungliga namnet är båda arabiska lånord (det finala -i i cemiyeti är ett turkiskt possessivsuffix); kurum är ett inhemskt turkiskt ord avlett från verbet kurmak, "grunda". </li> <li id="cite_note-18"><a href="#cite_ref-18">^</a> Güner, Musa. Turkisk grammatik. 1997. </li> <li id="cite_note-Johanson-19"><a href="#cite_ref-Johanson_19-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFJohanson,_Lars2025">Johanson, Lars (4 mars 2001). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070205070509/http://www.srii.org/Map.pdf">”Discoveries on the Turkic linguistic map”</a> (PDF). Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.srii.org/Map.pdf">originalet</a> den 5 februari 2007. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20070205070509/http://www.srii.org/Map.pdf">https://web.archive.org/web/20070205070509/http://www.srii.org/Map.pdf</a>. Läst 18 mars 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Discoveries+on+the+Turkic+linguistic+map&rft.atitle=&rft.aulast=Johanson%2C+Lars&rft.au=Johanson%2C+Lars&rft.date=4+mars+2001&rft.pub=Svenska+Forskningsinstitutet+i+Istanbul&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20070205070509%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.srii.org%2FMap.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> , refererad i <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkish_language&oldid=143024080">engelskspråkiga Wikipedias artikel Turkish language, läst 9 juli 2007</a> </li> <li id="cite_note-Dialects_Workshop-20"><a href="#cite_ref-Dialects_Workshop_20-0">^</a> Özsoy </li> <li id="cite_note-Dialects_TDK-21"><a href="#cite_ref-Dialects_TDK_21-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFAkalın2003">Akalın, Şükrü Haluk (4 mars 2003). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070627231538/http://www.tdk.gov.tr/TR/dosyagoster.aspx?DIL=1&BELGEANAH=2693&DOSYAISIM=calismalar2002.pdf">”Türk Dil Kurumu'nun 2002 yılı çalışmaları (Turkish Language Association progress report for 2002)”</a> (PDF). Türk Dili "85" (613). <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/1301-465X">1301-465X</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.tdk.gov.tr/TR/dosyagoster.aspx?DIL=1&BELGEANAH=2693&DOSYAISIM=calismalar2002.pdf">originalet</a> den 27 juni 2007. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20070627231538/http://www.tdk.gov.tr/TR/dosyagoster.aspx?DIL=1&BELGEANAH=2693&DOSYAISIM=calismalar2002.pdf">https://web.archive.org/web/20070627231538/http://www.tdk.gov.tr/TR/dosyagoster.aspx?DIL=1&BELGEANAH=2693&DOSYAISIM=calismalar2002.pdf</a>. Läst 18 mars 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=T%C3%BCrk+Dil+Kurumu%27nun+2002+y%C4%B1l%C4%B1+%C3%A7al%C4%B1%C5%9Fmalar%C4%B1+%28Turkish+Language+Association+progress+report+for+2002%29&rft.jtitle=T%C3%BCrk+Dili&rft.aulast=Akal%C4%B1n&rft.aufirst=%C5%9E%C3%BCkr%C3%BC+Haluk&rft.au=Akal%C4%B1n%2C+%C5%9E%C3%BCkr%C3%BC+Haluk&rft.date=4+mars+2003&rft.volume=%2285%22&rft.issue=613&rft.issn=1301-465X&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20070627231538%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.tdk.gov.tr%2FTR%2Fdosyagoster.aspx%3FDIL%3D1%26BELGEANAH%3D2693%26DOSYAISIM%3Dcalismalar2002.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> , refererad i <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkish_language&oldid=143024080">engelskspråkiga Wikipedias artikel Turkish language, läst 9 juli 2007</a> </li> <li id="cite_note-Brendemoen-22"><a href="#cite_ref-Brendemoen_22-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFBrendemoen1996">Brendemoen, B. (4 mars 1996). ”Conference on Turkish in Contact, Netherlands Institute for Advanced Study (NIAS) in the Humanities and Social Sciences, Wassenaar, 5–6 February, 1996”.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Conference+on+Turkish+in+Contact%2C+Netherlands+Institute+for+Advanced+Study+%28NIAS%29+in+the+Humanities+and+Social+Sciences%2C+Wassenaar%2C+5%E2%80%936+February%2C+1996&rft.atitle=&rft.aulast=Brendemoen&rft.aufirst=B.&rft.au=Brendemoen%2C+B.&rft.date=4+mars+1996&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska">  </li> <li id="cite_note-Hamshenis-23"><a href="#cite_ref-Hamshenis_23-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFVaux,_Bert2001"><a href="/w/index.php?title=Bert_Vaux&action=edit&redlink=1" class="new" title="Bert Vaux [inte skriven än]">Vaux, Bert</a> (2001). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070315154048/http://www.uwm.edu/~vaux/hamshen.pdf">”Hemshinli: The Forgotten Black Sea Armenians”</a> (PDF). <a href="/wiki/Harvard_University" title="Harvard University">Harvard University</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.uwm.edu/~vaux/hamshen.pdf">originalet</a> den 15 mars 2007. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20070315154048/http://www.uwm.edu/~vaux/hamshen.pdf">https://web.archive.org/web/20070315154048/http://www.uwm.edu/~vaux/hamshen.pdf</a>. Läst 24 april 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Hemshinli%3A+The+Forgotten+Black+Sea+Armenians&rft.atitle=&rft.aulast=%5B%5BBert+Vaux%7CVaux%2C+Bert%5D%5D&rft.au=%5B%5BBert+Vaux%7CVaux%2C+Bert%5D%5D&rft.date=2001&rft.pub=%5B%5BHarvard+University%5D%5D&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20070315154048%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.uwm.edu%2F%7Evaux%2Fhamshen.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska">  </li> <li id="cite_note-IPA_1999-24">^ [<a href="#cite_ref-IPA_1999_24-0">a</a> <a href="#cite_ref-IPA_1999_24-1">b</a> <a href="#cite_ref-IPA_1999_24-2">c</a>] Handbook of the IPA, s. 155 </li> <li id="cite_note-25"><a href="#cite_ref-25">^</a> Denna regel gäller inte för enstaviga substantiv. Lewis (2001):10. </li> <li id="cite_note-26"><a href="#cite_ref-26">^</a> Notera att denna tabell är i stort sett den samma som IPA-vokalschemat som visas ovan: både tabell och schema visar varje vokals fysiska läge och kvalitet. </li> <li id="cite_note-27"><a href="#cite_ref-27">^</a> Lewis (1953):21 </li> <li id="cite_note-28"><a href="#cite_ref-28">^</a> För termerna tvåfaldig (twofold) och fyrfaldig (fourfold), samt den upphöjda notationen, se Lewis (1953):21–22. I sina senare verk föredrar Lewis att utelämna de upphöjda siffrorna, med motiveringen att "det inte finns något behov för detta när väl principen har förståtts" (Lewis [2001]:18). </li> <li id="cite_note-29"><a href="#cite_ref-29">^</a> Med Lewis formulering: "The effect of vowel harmony extends to non-Turkish words too, bringing as many vowels as possible of a foreign borrowing into one class, or pressing a foreign borrowing whose vowels happen to be all of one class still further into Turkish form." Lewis (2001): 17. </li> <li id="cite_note-30"><a href="#cite_ref-30">^</a> Detta avsnitt bygger i hög grad på Lewis (2001) och, i mindre utsträckning, Lewis (1953). Endast de viktigaste referenserna anges med fotnoter. </li> <li id="cite_note-31"><a href="#cite_ref-31">^</a> se Lewis (2001) Ch XIV. </li> <li id="cite_note-32"><a href="#cite_ref-32">^</a> "Prefixet, som uppbär accent, är utformat efter den första stavelsen i det enkla adjektivet eller adverbet men med substitution av m, p, r eller s för den sista konsonanten i den stavelsen." Lewis (2001):55. Prefixet behåller grundformens första vokal och uppvisar därmed en sorts omvänd vokalharmoni. </li> <li id="cite_note-33"><a href="#cite_ref-33">^</a> Detta "lysande ord" förekom vid tiden för Bayram, den festival som markerar slutet på fastemånaden. Lewis (2001):287. </li> <li id="cite_note-34"><a href="#cite_ref-34">^</a> Eftersom den även används för obestämda ackusativobjekt, använder Lewis termen "absolutkasus" ("absolute case") istället för "nominativ". Lewis (2001):28. </li> <li id="cite_note-35"><a href="#cite_ref-35">^</a> Se Lewis (2001):163–165, 260–262 för en utförlig beskrivning. </li> <li id="cite_note-36"><a href="#cite_ref-36">^</a> För termerna personlig och relativ particip se Lewis (1958):98 respektive Lewis (2001):163. De flesta exemplen är hämtade från Lewis (2001). </li> <li id="cite_note-37"><a href="#cite_ref-37">^</a> Lewis (2001): 239–240, refererad i <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkish_language&oldid=143024080">engelskspråkiga Wikipedias artikel Turkish language, läst 9 juli 2007</a>. </li> <li id="cite_note-Dictionary-38"><a href="#cite_ref-Dictionary_38-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070312162345/http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EFB40CE59E171C629F">”Güncel Türkçe Sözlük”</a>. <a href="/w/index.php?title=Turkiska_spr%C3%A5kkommitt%C3%A9n&action=edit&redlink=1" class="new" title="Turkiska språkkommittén [inte skriven än]">Turkiska språkkommittén</a>. 4 mars 2005. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EFB40CE59E171C629F">originalet</a> den 12 mars 2007. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20070312162345/http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EFB40CE59E171C629F">https://web.archive.org/web/20070312162345/http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EFB40CE59E171C629F</a>. Läst 21 mars 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=G%C3%BCncel+T%C3%BCrk%C3%A7e+S%C3%B6zl%C3%BCk&rft.atitle=&rft.date=4+mars+2005&rft.pub=%5B%5BTurkiska+spr%C3%A5kkommitt%C3%A9n%5D%5D&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20070312162345%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.tdk.gov.tr%2FTR%2FBelgeGoster.aspx%3FF6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EFB40CE59E171C629F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> , refererad i <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkish_language&oldid=143024080">engelskspråkiga Wikipedias artikel Turkish language, läst 9 juli 2007</a> </li> <li id="cite_note-Loanwords-39"><a href="#cite_ref-Loanwords_39-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070301064559/http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EF1A46C5FBFA979D0C">”Türkçe Sözlük (2005)’teki Sözlerin Kökenlerine Ait Sayısal Döküm”</a>. <a href="/w/index.php?title=Turkiska_spr%C3%A5kkommitt%C3%A9n&action=edit&redlink=1" class="new" title="Turkiska språkkommittén [inte skriven än]">Turkiska språkkommittén</a>. 4 mars 2005. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EF1A46C5FBFA979D0C">originalet</a> den 1 mars 2007. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20070301064559/http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EF1A46C5FBFA979D0C">https://web.archive.org/web/20070301064559/http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EF1A46C5FBFA979D0C</a>. Läst 21 mars 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=T%C3%BCrk%C3%A7e+S%C3%B6zl%C3%BCk+%282005%29%E2%80%99teki+S%C3%B6zlerin+K%C3%B6kenlerine+Ait+Say%C4%B1sal+D%C3%B6k%C3%BCm&rft.atitle=&rft.date=4+mars+2005&rft.pub=%5B%5BTurkiska+spr%C3%A5kkommitt%C3%A9n%5D%5D&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20070301064559%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.tdk.gov.tr%2FTR%2FBelgeGoster.aspx%3FF6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EF1A46C5FBFA979D0C&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> , refererad i <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkish_language&oldid=143024080">engelskspråkiga Wikipedias artikel Turkish language, läst 9 juli 2007</a> </li> <li id="cite_note-Dilacar-40"><a href="#cite_ref-Dilacar_40-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFAgop_Dilaçar1977">Agop Dilaçar (1977). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.dildernegi.org.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EFC3C6D81741DBEB05">”Atatürk ve Yazım”</a>. Türk Dili 35 (307). <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/1301-465X" title="Special:Bokkällor/1301-465X">1301-465X</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.dildernegi.org.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EFC3C6D81741DBEB05">http://www.dildernegi.org.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EFC3C6D81741DBEB05</a>. Läst 19 mars 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Atat%C3%BCrk+ve+Yaz%C4%B1m&rft.jtitle=T%C3%BCrk+Dili&rft.aulast=Agop+Dila%C3%A7ar&rft.au=Agop+Dila%C3%A7ar&rft.date=1977&rft.volume=35&rft.issue=307&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.dildernegi.org.tr%2FTR%2FBelgeGoster.aspx%3FF6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EFC3C6D81741DBEB05&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska">  </li> <li id="cite_note-41"><a href="#cite_ref-41">^</a> Coulmas, s. 243–244 </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Webbkällor">Webbkällor</h3>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=27" title="Redigera avsnitt: Webbkällor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=27" title="Redigera avsnitts källkod: Webbkällor">redigera wikitext</a>]</div> <ul><li class="mw-empty-elt"></li></ul> <dl><dd>Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från <a href="/wiki/Engelskspr%C3%A5kiga_Wikipedia" title="Engelskspråkiga Wikipedia">engelskspråkiga Wikipedia</a>, <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/wiki/Turkish_language">Turkish language</a>, <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkish_language&oldid=143024080">tidigare version</a>.</dd></dl> <ul><li>Där angavs följande källor:</li></ul> Tryckta källor <ul><li><cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFAkalın2003">Akalın, Şükrü Haluk (4 mars 2003). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://tdk.gov.tr/wp-content/uploads/2012/01/calismalar2002.pdf">”Türk Dil Kurumu'nun 2002 yılı çalışmaları (Turkish Language Association progress report for 2002)”</a> (<a href="/wiki/Fil:Noia_64_mimetypes_pdf.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/14px-Noia_64_mimetypes_pdf.png" decoding="async" width="14" height="14" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/21px-Noia_64_mimetypes_pdf.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/28px-Noia_64_mimetypes_pdf.png 2x" data-file-width="64" data-file-height="64" /></a> <a href="/wiki/Portable_Document_Format" title="Portable Document Format">PDF</a>). Türk_Dili "85" (613). <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/1301-465X">1301-465X</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://tdk.gov.tr/wp-content/uploads/2012/01/calismalar2002.pdf">http://tdk.gov.tr/wp-content/uploads/2012/01/calismalar2002.pdf</a>. Läst 18 mars 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=T%C3%BCrk+Dil+Kurumu%27nun+2002+y%C4%B1l%C4%B1+%C3%A7al%C4%B1%C5%9Fmalar%C4%B1+%28Turkish+Language+Association+progress+report+for+2002%29&rft.jtitle=T%C3%BCrk_Dili&rft.aulast=Akal%C4%B1n&rft.aufirst=%C5%9E%C3%BCkr%C3%BC+Haluk&rft.au=Akal%C4%B1n%2C+%C5%9E%C3%BCkr%C3%BC+Haluk&rft.date=4+mars+2003&rft.volume=%2285%22&rft.issue=613&rft.issn=1301-465X&rft_id=http%3A%2F%2Ftdk.gov.tr%2Fwp-content%2Fuploads%2F2012%2F01%2Fcalismalar2002.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFBrendemoen1996">Brendemoen, B. (4 mars 1996). ”Conference on Turkish in Contact, Netherlands Institute for Advanced Study (NIAS) in the Humanities and Social Sciences, Wassenaar, 5–6 February, 1996”.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Conference+on+Turkish+in+Contact%2C+Netherlands+Institute+for+Advanced+Study+%28NIAS%29+in+the+Humanities+and+Social+Sciences%2C+Wassenaar%2C+5%E2%80%936+February%2C+1996&rft.atitle=&rft.aulast=Brendemoen&rft.aufirst=B.&rft.au=Brendemoen%2C+B.&rft.date=4+mars+1996&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFFlorian_Coulmas1989">Florian Coulmas (1989). Writing Systems of the World. Blackwell Publishers Ltd, Oxford. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-631-18028-1" title="Special:Bokkällor/0-631-18028-1">ISBN 0-631-18028-1</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Writing+Systems+of+the+World&rft.aulast=Florian+Coulmas&rft.au=Florian+Coulmas&rft.date=1989&rft.pub=Blackwell+Publishers+Ltd%2C+Oxford&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFDilaçar1977"><a href="/w/index.php?title=Agop_Dila%C3%A7ar&action=edit&redlink=1" class="new" title="Agop Dilaçar [inte skriven än]">Dilaçar, Agop</a> (4 mars 1977). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.dildernegi.org.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EFC3C6D81741DBEB05">”Atatürk ve Yazım”</a>. Türk Dili "35" (307). <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/1301-465X">1301-465X</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.dildernegi.org.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EFC3C6D81741DBEB05">http://www.dildernegi.org.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EFC3C6D81741DBEB05</a>. Läst 19 mars 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Atat%C3%BCrk+ve+Yaz%C4%B1m&rft.jtitle=T%C3%BCrk+Dili&rft.aulast=Dila%C3%A7ar&rft.aufirst=Agop&rft.au=Dila%C3%A7ar%2C+Agop&rft.date=4+mars+1977&rft.volume=%2235%22&rft.issue=307&rft.issn=1301-465X&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.dildernegi.org.tr%2FTR%2FBelgeGoster.aspx%3FF6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EFC3C6D81741DBEB05&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFCarter_V._Findley2004">Carter V. Findley (oktober 2004). The Turks in World History. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-19-517726-6" title="Special:Bokkällor/0-19-517726-6">ISBN 0-19-517726-6</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Turks+in+World+History&rft.aulast=Carter+V.+Findley&rft.au=Carter+V.+Findley&rft.date=oktober+2004&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFJohanson,_Lars2001">Johanson, Lars (4 mars 2001). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.turkiclanguages.com/www/Johanson_Discoveries-1.pdf">”Discoveries on the Turkic linguistic map”</a> (PDF). Swedish Research Institute in Istanbul. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.turkiclanguages.com/www/Johanson_Discoveries-1.pdf">http://www.turkiclanguages.com/www/Johanson_Discoveries-1.pdf</a>. Läst 18 mars 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Discoveries+on+the+Turkic+linguistic+map&rft.atitle=&rft.aulast=Johanson%2C+Lars&rft.au=Johanson%2C+Lars&rft.date=4+mars+2001&rft.pub=Swedish+Research+Institute+in+Istanbul&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.turkiclanguages.com%2Fwww%2FJohanson_Discoveries-1.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFIshjatms1996">Ishjatms, N. (4 mars 1996). ”History of civilizations of Central Asia”. ""2"". UNESCO Publishing. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/92-3-102846-4" title="Special:Bokkällor/92-3-102846-4">ISBN 92-3-102846-4</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=History+of+civilizations+of+Central+Asia&rft.atitle=&rft.aulast=Ishjatms&rft.aufirst=N.&rft.au=Ishjatms%2C+N.&rft.date=4+mars+1996&rft.volume=%222%22&rft.pub=UNESCO+Publishing&rft.isbn=92-3-102846-4&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book"> Languages of the World, Third Edition. mars 2002. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-415-25004-7" title="Special:Bokkällor/978-0-415-25004-7">ISBN 978-0-415-25004-7</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Languages+of+the+World%2C+Third+Edition&rft.date=mars+2002&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFGeoffrey_Lewis1953">Geoffrey Lewis (1953). Teach Yourself Turkish. English Universities Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-340-49231-7" title="Special:Bokkällor/0-340-49231-7">ISBN 0-340-49231-7</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Teach+Yourself+Turkish&rft.aulast=Geoffrey+Lewis&rft.au=Geoffrey+Lewis&rft.date=1953&rft.pub=English+Universities+Press&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska">  (andra upplaga 1989)</li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFGeoffrey_Lewis2001">Geoffrey Lewis (2001). Turkish Grammar. Oxford University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-19-870036-9" title="Special:Bokkällor/0-19-870036-9">ISBN 0-19-870036-9</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Turkish+Grammar&rft.aulast=Geoffrey+Lewis&rft.au=Geoffrey+Lewis&rft.date=2001&rft.pub=Oxford+University+Press&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFGeoffrey_Lewis2002">Geoffrey Lewis (2002). The Turkish Language Reform: A Catastrophic Success. Oxford University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-19-925669-1" title="Special:Bokkällor/0-19-925669-1">ISBN 0-19-925669-1</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Turkish+Language+Reform%3A+A+Catastrophic+Success&rft.aulast=Geoffrey+Lewis&rft.au=Geoffrey+Lewis&rft.date=2002&rft.pub=Oxford+University+Press&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSevan_Nişanyan2007">Sevan Nişanyan (2007). Sözlerin Soyağacı: Çağdaş Türkçenin Etimoloji Sözlüğü (Etymological Dictionary of Contemporary Turkish). Adam Yayınları, Revised and Enlarged 3rd Edition. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-975-418-868-4" title="Special:Bokkällor/978-975-418-868-4">ISBN 978-975-418-868-4</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=S%C3%B6zlerin+Soya%C4%9Fac%C4%B1%3A+%C3%87a%C4%9Fda%C5%9F+T%C3%BCrk%C3%A7enin+Etimoloji+S%C3%B6zl%C3%BC%C4%9F%C3%BC+%28Etymological+Dictionary+of+Contemporary+Turkish%29&rft.aulast=Sevan+Ni%C5%9Fanyan&rft.au=Sevan+Ni%C5%9Fanyan&rft.date=2007&rft.pub=Adam+Yay%C4%B1nlar%C4%B1%2C+Revised+and+Enlarged+3rd+Edition&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFA._Sumru_Özsoy2000">A. Sumru Özsoy (2000). Taylan, Eser E.. red. Türkçe’nin ağızları çalıştayı bildirileri (Workshop on the dialects of Turkish). <a href="/w/index.php?title=Bo%C4%9Fazi%C3%A7i_%C3%9Cniversitesi&action=edit&redlink=1" class="new" title="Boğaziçi Üniversitesi [inte skriven än]">Boğaziçi Üniversitesi</a> Yayınevi. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/975-518-140-7" title="Special:Bokkällor/975-518-140-7">ISBN 975-518-140-7</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=T%C3%BCrk%C3%A7e%E2%80%99nin+a%C4%9F%C4%B1zlar%C4%B1+%C3%A7al%C4%B1%C5%9Ftay%C4%B1+bildirileri+%28Workshop+on+the+dialects+of+Turkish%29&rft.aulast=A.+Sumru+%C3%96zsoy&rft.au=A.+Sumru+%C3%96zsoy&rft.date=2000&rft.pub=%5B%5BBo%C4%9Fazi%C3%A7i+%C3%9Cniversitesi%5D%5D+Yay%C4%B1nevi&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSvat_Soucek2000">Svat Soucek (March 2000). A History of Inner Asia. Cambridge University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-521-65169-1" title="Special:Bokkällor/978-0-521-65169-1">ISBN 978-0-521-65169-1</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=A+History+of+Inner+Asia&rft.aulast=Svat+Soucek&rft.au=Svat+Soucek&rft.date=March+2000&rft.pub=Cambridge+University+Press&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFVaux,_Bert2001"><a href="/w/index.php?title=Bert_Vaux&action=edit&redlink=1" class="new" title="Bert Vaux [inte skriven än]">Vaux, Bert</a> (2001). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.18.1893&rep=rep1&type=pdf">”Hemshinli: The Forgotten Black Sea Armenians”</a> (PDF). <a href="/wiki/Harvard_University" title="Harvard University">Harvard University</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.18.1893&rep=rep1&type=pdf">http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.18.1893&rep=rep1&type=pdf</a>. Läst 24 april 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Hemshinli%3A+The+Forgotten+Black+Sea+Armenians&rft.atitle=&rft.aulast=%5B%5BBert+Vaux%7CVaux%2C+Bert%5D%5D&rft.au=%5B%5BBert+Vaux%7CVaux%2C+Bert%5D%5D&rft.date=2001&rft.pub=%5B%5BHarvard+University%5D%5D&rft_id=http%3A%2F%2Fciteseerx.ist.psu.edu%2Fviewdoc%2Fdownload%3Fdoi%3D10.1.1.18.1893%26rep%3Drep1%26type%3Dpdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li></ul> Webbkällor <ul><li><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFCenter_for_Studies_on_Turkey,_Universitetet_i_Essen2025"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.zft-online.de">Center for Studies on Turkey</a>, <a href="/w/index.php?title=Universitetet_i_Essen&action=edit&redlink=1" class="new" title="Universitetet i Essen [inte skriven än]">Universitetet i Essen</a> (4 mars 2003). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070627231539/http://www.tusiad.org/haberler/basin/ab/9.pdf">”The European Turks: Gross Domestic Product, Working Population, Entrepreneurs and Household Data”</a> (PDF). Turkish Industrialists' and Businessmen's Association. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.tusiad.org/haberler/basin/ab/9.pdf">originalet</a> den 27 juni 2007. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20070627231539/http://www.tusiad.org/haberler/basin/ab/9.pdf">https://web.archive.org/web/20070627231539/http://www.tusiad.org/haberler/basin/ab/9.pdf</a>. Läst 6 januari 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=The+European+Turks%3A+Gross+Domestic+Product%2C+Working+Population%2C+Entrepreneurs+and+Household+Data&rft.atitle=&rft.aulast=%5Bhttp%3A%2F%2Fwww.zft-online.de+Center+for+Studies+on+Turkey%5D%2C+%5B%5BUniversitetet+i+Essen%5D%5D&rft.au=%5Bhttp%3A%2F%2Fwww.zft-online.de+Center+for+Studies+on+Turkey%5D%2C+%5B%5BUniversitetet+i+Essen%5D%5D&rft.date=4+mars+2003&rft.pub=Turkish+Industrialists%27+and+Businessmen%27s+Association&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20070627231539%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.tusiad.org%2Fhaberler%2Fbasin%2Fab%2F9.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFGordon,_Raymond_G.,_Jr._(ed.)2025"><a href="/wiki/Ethnologue" title="Ethnologue">Gordon, Raymond G., Jr. (ed.)</a> (4 mars 2005). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20060104122307/http://www.ethnologue.com/show_family.asp?subid=90009">”Ethnologue: Languages of the World, Fifteenth edition. Language Family Trees - Altaic”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ethnologue.com/show_family.asp?subid=90009">originalet</a> den 4 januari 2006. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20060104122307/http://www.ethnologue.com/show_family.asp?subid=90009">https://web.archive.org/web/20060104122307/http://www.ethnologue.com/show_family.asp?subid=90009</a>. Läst 18 mars 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Ethnologue%3A+Languages+of+the+World%2C+Fifteenth+edition.+Language+Family+Trees+-+Altaic&rft.atitle=&rft.aulast=Gordon%2C+Raymond+G.%2C+Jr.+%28ed.%29&rft.au=Gordon%2C+Raymond+G.%2C+Jr.+%28ed.%29&rft.date=4+mars+2005&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20060104122307%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.ethnologue.com%2Fshow_family.asp%3Fsubid%3D90009&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFGordon,_Raymond_G.,_Jr._(ed.)2025"><a href="/wiki/Ethnologue" title="Ethnologue">Gordon, Raymond G., Jr. (ed.)</a> (4 mars 2005). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=kmr">”Ethnologue: Languages of the World, Fifteenth edition. Report for language code:kmr (Kurdish)”</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=kmr">http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=kmr</a>. Läst 18 mars 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Ethnologue%3A+Languages+of+the+World%2C+Fifteenth+edition.+Report+for+language+code%3Akmr+%28Kurdish%29&rft.atitle=&rft.aulast=Gordon%2C+Raymond+G.%2C+Jr.+%28ed.%29&rft.au=Gordon%2C+Raymond+G.%2C+Jr.+%28ed.%29&rft.date=4+mars+2005&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.ethnologue.com%2Fshow_language.asp%3Fcode%3Dkmr&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFGordon,_Raymond_G.,_Jr._(ed.)2025"><a href="/wiki/Ethnologue" title="Ethnologue">Gordon, Raymond G., Jr. (ed.)</a> (4 mars 2005). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=tur">”Ethnologue: Languages of the World, Fifteenth edition. Report for language code:tur (Turkish)”</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=tur">http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=tur</a>. Läst 18 mars 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Ethnologue%3A+Languages+of+the+World%2C+Fifteenth+edition.+Report+for+language+code%3Atur+%28Turkish%29&rft.atitle=&rft.aulast=Gordon%2C+Raymond+G.%2C+Jr.+%28ed.%29&rft.au=Gordon%2C+Raymond+G.%2C+Jr.+%28ed.%29&rft.date=4+mars+2005&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.ethnologue.com%2Fshow_language.asp%3Fcode%3Dtur&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070321023726/http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EFB40CE59E171C629F">”Güncel Türkçe Sözlük”</a>. <a href="/w/index.php?title=Turkiska_spr%C3%A5kkommitt%C3%A9n&action=edit&redlink=1" class="new" title="Turkiska språkkommittén [inte skriven än]">Turkiska språkkommittén</a>. 4 mars 2005. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EFB40CE59E171C629F">originalet</a> den 21 mars 2007. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20070321023726/http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EFB40CE59E171C629F">https://web.archive.org/web/20070321023726/http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EFB40CE59E171C629F</a>. Läst 21 mars 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=G%C3%BCncel+T%C3%BCrk%C3%A7e+S%C3%B6zl%C3%BCk&rft.atitle=&rft.date=4+mars+2005&rft.pub=%5B%5BTurkiska+spr%C3%A5kkommitt%C3%A9n%5D%5D&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20070321023726%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.tdk.gov.tr%2FTR%2FBelgeGoster.aspx%3FF6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EFB40CE59E171C629F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20071011180149/http://lmp.ucla.edu/Profile.aspx?menu=004&LangID=67">”Language Materials Project: Turkish”</a>. <a href="/wiki/UCLA" class="mw-redirect" title="UCLA">UCLA</a> International Institute, Center for World Languages. 1 februari 2007. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.lmp.ucla.edu/Profile.aspx?LangID=67&menu=004">originalet</a> den 11 oktober 2007. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20071011180149/http://lmp.ucla.edu/Profile.aspx?menu=004&LangID=67">https://web.archive.org/web/20071011180149/http://lmp.ucla.edu/Profile.aspx?menu=004&LangID=67</a>. Läst 26 april 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Language+Materials+Project%3A+Turkish&rft.atitle=&rft.date=1+februari+2007&rft.pub=%5B%5BUCLA%5D%5D+International+Institute%2C+Center+for+World+Languages&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20071011180149%2Fhttp%3A%2F%2Flmp.ucla.edu%2FProfile.aspx%3Fmenu%3D004%26LangID%3D67&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFTNS_Opinion_&_Social"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.tns-opinion.com">TNS Opinion & Social</a> (1 februari 2006). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_243_en.pdf">”Special Eurobarometer 243 / Wave 64.3: Europeans and their Languages”</a> (PDF). <a href="/wiki/EU-kommissionen" class="mw-redirect" title="EU-kommissionen">European Commission</a> Directorate of General Press and Communication. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_243_en.pdf">http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_243_en.pdf</a>. Läst 28 mars 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Special+Eurobarometer+243+%2F+Wave+64.3%3A+Europeans+and+their+Languages&rft.atitle=&rft.aulast=%5Bhttp%3A%2F%2Fwww.tns-opinion.com+TNS+Opinion+%26+Social%5D&rft.au=%5Bhttp%3A%2F%2Fwww.tns-opinion.com+TNS+Opinion+%26+Social%5D&rft.date=1+februari+2006&rft.pub=%5B%5BEU-kommissionen%7CEuropean+Commission%5D%5D+Directorate+of+General+Press+and+Communication&rft_id=http%3A%2F%2Fec.europa.eu%2Fpublic_opinion%2Farchives%2Febs%2Febs_243_en.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFTurkiska_språkkommittén"><a href="/w/index.php?title=Turkiska_spr%C3%A5kkommitt%C3%A9n&action=edit&redlink=1" class="new" title="Turkiska språkkommittén [inte skriven än]">Turkiska språkkommittén</a>. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070324044352/http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EF2858DA18F4388CDD">”Türk Dil Kurumu - Tarihçe (History of the Turkish Language Association)”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EF2858DA18F4388CDD">originalet</a> den 24 mars 2007. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20070324044352/http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EF2858DA18F4388CDD">https://web.archive.org/web/20070324044352/http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EF2858DA18F4388CDD</a>. Läst 18 mars 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=T%C3%BCrk+Dil+Kurumu+-+Tarih%C3%A7e+%28History+of+the+Turkish+Language+Association%29&rft.atitle=&rft.aulast=Turkiska+spr%C3%A5kkommitt%C3%A9n&rft.au=Turkiska+spr%C3%A5kkommitt%C3%A9n&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20070324044352%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.tdk.gov.tr%2FTR%2FBelgeGoster.aspx%3FF6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EF2858DA18F4388CDD&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070612155830/http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EF1A46C5FBFA979D0C">”Türkçe Sözlük (2005)’teki Sözlerin Kökenlerine Ait Sayısal Döküm (Numerical list on the origin of words in Türkçe Sözlük (2005))”</a>. <a href="/w/index.php?title=Turkiska_spr%C3%A5kkommitt%C3%A9n&action=edit&redlink=1" class="new" title="Turkiska språkkommittén [inte skriven än]">Turkiska språkkommittén</a>. 4 mars 2005. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EF1A46C5FBFA979D0C">originalet</a> den 12 juni 2007. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20070612155830/http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EF1A46C5FBFA979D0C">https://web.archive.org/web/20070612155830/http://www.tdk.gov.tr/TR/BelgeGoster.aspx?F6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EF1A46C5FBFA979D0C</a>. Läst 21 mars 2007.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=T%C3%BCrk%C3%A7e+S%C3%B6zl%C3%BCk+%282005%29%E2%80%99teki+S%C3%B6zlerin+K%C3%B6kenlerine+Ait+Say%C4%B1sal+D%C3%B6k%C3%BCm+%28Numerical+list+on+the+origin+of+words+in+%27%27T%C3%BCrk%C3%A7e+S%C3%B6zl%C3%BCk+%282005%29%27%27%29&rft.atitle=&rft.date=4+mars+2005&rft.pub=%5B%5BTurkiska+spr%C3%A5kkommitt%C3%A9n%5D%5D&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20070612155830%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.tdk.gov.tr%2FTR%2FBelgeGoster.aspx%3FF6E10F8892433CFFAAF6AA849816B2EF1A46C5FBFA979D0C&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li></ul> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Tryckta_källor">Tryckta källor</h3>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=28" title="Redigera avsnitt: Tryckta källor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=28" title="Redigera avsnitts källkod: Tryckta källor">redigera wikitext</a>]</div> <ul><li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFMusa_Güner1997">Musa Güner (1997). Turkisk grammatik. Malmö: Graphic Systems. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-630-5399-3" title="Special:Bokkällor/91-630-5399-3">ISBN 91-630-5399-3</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Turkisk+grammatik&rft.aulast=Musa+G%C3%BCner&rft.au=Musa+G%C3%BCner&rft.date=1997&rft.place=Malm%C3%B6&rft.pub=Graphic+Systems&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFInternational_Phonetic_Association1999">International Phonetic Association (1999). ”Turkish”. Handbook of the International Phonetic Association: A guide to the use of the International Phonetic Alphabet. Cambridge: Cambridge University Press. sid. 155. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-521-65236-7" title="Special:Bokkällor/0-521-65236-7">ISBN 0-521-65236-7</a> (inbunden); <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-521-63751-1" title="Special:Bokkällor/0-521-63751-1">ISBN 0-521-63751-1</a> (pocket)</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Turkish&rft.atitle=Handbook+of+the+International+Phonetic+Association%3A+A+guide+to+the+use+of+the+International+Phonetic+Alphabet&rft.aulast=International+Phonetic+Association&rft.au=International+Phonetic+Association&rft.date=1999&rft.pages=sid.%26nbsp%3B155&rft.place=Cambridge&rft.pub=Cambridge+University+Press&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Turkiska"> </li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Externa_länkar">Externa länkar</h2>[<a href="/w/index.php?title=Turkiska&veaction=edit&section=29" title="Redigera avsnitt: Externa länkar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Turkiska&action=edit&section=29" title="Redigera avsnitts källkod: Externa länkar">redigera wikitext</a>]</div> <div class="floatright metadata"> <table style="font-size: 90%; width: 22em; padding: 0; text-align: left; border: 1px solid #aaa; background-color: #f9f9f9; color: black; margin: .5em 0 .5em 1em; border-spacing: 0;"> <tbody><tr> <td style="width: 40px; vertical-align: middle; padding: 0.5em;"><figure class="mw-halign-none" typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Wikipedia-logo-v2.svg" class="mw-file-description" title="Wikipedia"><img alt="Wikipedia" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/80/Wikipedia-logo-v2.svg/50px-Wikipedia-logo-v2.svg.png" decoding="async" width="50" height="46" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/80/Wikipedia-logo-v2.svg/75px-Wikipedia-logo-v2.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/80/Wikipedia-logo-v2.svg/100px-Wikipedia-logo-v2.svg.png 2x" data-file-width="103" data-file-height="94" /></a><figcaption>Wikipedia</figcaption></figure> </td> <td style="vertical-align: middle;"><a href="/wiki/Wikipedia" title="Wikipedia">Wikipedia</a> har en <a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/" class="extiw" title="tr:">upplaga på Turkiska</a>. </td></tr></tbody></table></div> <ul><li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.omniglot.com/writing/turkish.htm">Omniglot om turkiska</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://lexin.nada.kth.se/sve-tur.html">Svensk-turkiskt lexikon</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.zargan.com/tr/q/ingilizce-ceviri-nedir">Zargan: turkiskt-engelskt, engelskt-turkiskt lexikon</a></li></ul> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table cellspacing="0" class="navbox" style="border-spacing:0;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table cellspacing="0" class="nowraplinks hlist auktoritetsdata navbox-inner" style="border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;"><tbody><tr><th scope="row" class="navbox-group"><a href="/wiki/Auktoritetsdata" title="Auktoritetsdata">Auktoritetsdata</a></th><td class="navbox-list navbox-odd" style="text-align:left;border-left-width:2px;border-left-style:solid;width:100%;padding:0px;"><div style="padding:0em 0.25em;"> • <a href="/wiki/Library_of_Congress_Control_Number" title="Library of Congress Control Number">LCCN</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.loc.gov/authorities/subjects/sh85138883">sh85138883</a> • <a href="/wiki/Gemeinsame_Normdatei" title="Gemeinsame Normdatei">GND</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://d-nb.info/gnd/4120079-2">4120079-2</a> • <a href="/wiki/Libris_XL" title="Libris XL">Libris XL</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="//libris.kb.se/qn2431n85jhb0r6">qn2431n85jhb0r6</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="//libris.kb.se/katalogisering/search/libris?_limit=20&o=https%3A%2F%2Flibris.kb.se%2Fqn2431n85jhb0r6%23it">Katalogiserade verk.</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="//libris.kb.se/katalogisering/search/libris?_limit=20&o=https%3A%2F%2Flibris.kb.se%2Fqn2431n85jhb0r6%23it&p=contribution.agent.%40id&p=instanceOf.contribution.agent.%40id">Andra katalogiserade bidrag.</a> • <a href="/wiki/Biblioth%C3%A8que_nationale_de_France" title="Bibliothèque nationale de France">BNF</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb11955194j">cb11955194j</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://data.bnf.fr/ark:/12148/cb11955194j">(data)</a> • <a href="/wiki/Nationella_parlamentsbiblioteket" title="Nationella parlamentsbiblioteket">NDL</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.ndl.go.jp/auth/ndlna/00573335">00573335</a> • <a href="/wiki/Tjeckiska_nationalbiblioteket" title="Tjeckiska nationalbiblioteket">NKC</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleph.nkp.cz/F/?func=find-c&local_base=aut&ccl_term=ica=ph126797&CON_LNG=ENG">ph126797</a> • <a href="/wiki/Spaniens_nationalbibliotek" title="Spaniens nationalbibliotek">BNE</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogo.bne.es/uhtbin/authoritybrowse.cgi?action=display&authority_id=XX534899">XX534899</a></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table>    </div><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?useformat=desktop&type=1x1&usesul3=0" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkiska&oldid=53923150">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkiska&oldid=53923150</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategorier</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Turkiska" title="Kategori:Turkiska">Turkiska</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Turkspr%C3%A5k" title="Kategori:Turkspråk">Turkspråk</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Spr%C3%A5k_p%C3%A5_Cypern" title="Kategori:Språk på Cypern">Språk på Cypern</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Spr%C3%A5k_i_Turkiet" title="Kategori:Språk i Turkiet">Språk i Turkiet</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Subjekt%E2%80%93objekt%E2%80%93verb-spr%C3%A5k" title="Kategori:Subjekt–objekt–verb-språk">Subjekt–objekt–verb-språk</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Spr%C3%A5k_i_Nordcypern" title="Kategori:Språk i Nordcypern">Språk i Nordcypern</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_som_beh%C3%B6ver_k%C3%A4llor" title="Kategori:Alla artiklar som behöver källor">Alla artiklar som behöver källor</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_som_beh%C3%B6ver_enstaka_k%C3%A4llor" title="Kategori:Alla artiklar som behöver enstaka källor">Alla artiklar som behöver enstaka källor</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_som_beh%C3%B6ver_enstaka_k%C3%A4llor_2009-10" title="Kategori:Artiklar som behöver enstaka källor 2009-10">Artiklar som behöver enstaka källor 2009-10</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_med_l%C3%A4nkar_som_beh%C3%B6ver_s%C3%A4rskiljas_2019-03" title="Kategori:Artiklar med länkar som behöver särskiljas 2019-03">Artiklar med länkar som behöver särskiljas 2019-03</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_med_l%C3%A4nkar_som_beh%C3%B6ver_s%C3%A4rskiljas" title="Kategori:Alla artiklar med länkar som behöver särskiljas">Alla artiklar med länkar som behöver särskiljas</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Enwp" title="Kategori:Enwp">Enwp</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LCCN" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN">Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_GND" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från GND">Wikipediaartiklar med identifierare från GND</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LibrisXL" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL">Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNF" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNF">Wikipediaartiklar med identifierare från BNF</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNE" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNE">Wikipediaartiklar med identifierare från BNE</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Basartiklar" title="Kategori:Wikipedia:Basartiklar">Wikipedia:Basartiklar</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 15 september 2023 kl. 07.34.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Turkiska&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://www.wikimedia.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><picture><source media="(min-width: 500px)" srcset="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29"><img src="/static/images/footer/wikimedia.svg" width="25" height="25" alt="Wikimedia Foundation" lang="en" loading="lazy"></picture></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><picture><source media="(min-width: 500px)" srcset="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" width="88" height="31"><img src="/w/resources/assets/mediawiki_compact.svg" alt="Powered by MediaWiki" lang="en" width="25" height="25" loading="lazy"></picture></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-header-container vector-sticky-header-container"> <div id="vector-sticky-header" class="vector-sticky-header"> <div class="vector-sticky-header-start"> <div class="vector-sticky-header-icon-start vector-button-flush-left vector-button-flush-right" aria-hidden="true"> <button class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-sticky-header-search-toggle" tabindex="-1" data-event-name="ui.vector-sticky-search-form.icon"> Sök </button> </div> <div role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box"> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail"> <form action="/w/index.php" id="vector-sticky-search-form" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia"> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <div class="vector-sticky-header-context-bar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-sticky-header-toc" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-sticky-header-toc vector-sticky-header-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-sticky-header-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-sticky-header-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-sticky-header-toc-label" for="vector-sticky-header-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Växla innehållsförteckningen </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-sticky-header-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div class="vector-sticky-header-context-bar-primary" aria-hidden="true" >Turkiska</div> </div> </div> <div class="vector-sticky-header-end" aria-hidden="true"> <div class="vector-sticky-header-icons"> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-talk-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="talk-sticky-header"> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-subject-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="subject-sticky-header"> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-history-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="history-sticky-header"> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only mw-watchlink" id="ca-watchstar-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="watch-sticky-header"> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-ve-edit-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="ve-edit-sticky-header"> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-edit-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="wikitext-edit-sticky-header"> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-viewsource-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="ve-edit-protected-sticky-header"> </a> </div> <div class="vector-sticky-header-buttons"> <button class="cdx-button cdx-button--weight-quiet mw-interlanguage-selector" id="p-lang-btn-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn-sticky-header"> 198 språk </button> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive" id="ca-addsection-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="addsection-sticky-header"> Nytt ämne </a> </div> <div class="vector-sticky-header-icon-end"> <div class="vector-user-links"> </div> </div> </div> </div> </div> <div class="mw-portlet mw-portlet-dock-bottom emptyPortlet" id="p-dock-bottom"> <ul> </ul> </div> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-866f5d587f-svnj9","wgBackendResponseTime":216,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"0.576","walltime":"0.676","ppvisitednodes":{"value":35381,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":277378,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":103258,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":18,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":50295,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":1,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 526.296 1 -total"," 49.72% 261.677 43 Mall:Citation/core"," 32.95% 173.394 21 Mall:Webbref"," 29.86% 157.127 21 Mall:Cite_web"," 14.42% 75.895 1 Mall:Språk"," 14.14% 74.437 13 Mall:Bokref"," 13.51% 71.102 93 Mall:Date"," 13.44% 70.752 1 Mall:Faktamall"," 13.39% 70.466 13 Mall:Cite_book"," 11.52% 60.646 8 Mall:Tidningsref"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.084","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":1933423,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-api-ext.eqiad.main-85b7c6b77-r4fsg","timestamp":"20250304231358","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Turkiska","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Turkiska","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q256","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q256","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2004-05-22T16:08:08Z","dateModified":"2023-09-15T06:34:06Z","headline":"turkspr\u00e5k talat i Turkiet"}</script> </body> </html>