CINXE.COM
Mario Vargas Llosa – Wikipedia
<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Mario Vargas Llosa – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"368c9fdc-9e91-4aae-a411-7defa1b4bd3d","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Mario_Vargas_Llosa","wgTitle":"Mario Vargas Llosa","wgCurRevisionId":55934952,"wgRevisionId":55934952,"wgArticleId":171019,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Sidor med mindre lämplig användning av P248","Länkkällor utan metadata: .com","Länkkällor utan metadata: samtliga","Artiklar med döda externa länkar 2019-05","Alla artiklar med döda externa länkar","Artiklar med text på spanska","Enwp","Sidor som använder Mall:Nobelprize","Wikipedia:Utmärkta artiklar","Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF","Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN", "Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI","Wikipediaartiklar med identifierare från GND","Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL","Wikipediaartiklar med identifierare från BNF","Wikipediaartiklar med identifierare från BIBSYS","Wikipediaartiklar med identifierare från NLA","Wikipediaartiklar med identifierare från BNE","Wikipediaartiklar med identifierare från CANTIC","Spanskspråkiga författare","Peruanska författare","Nobelpristagare i litteratur","Peruanska nobelpristagare","Spanska markiser","Ledamöter av Spanska Akademien","Personer i Peru under 1900-talet","Personer i Peru under 2000-talet","Personer från Arequipa","Födda 1936","Levande personer","Män","Mottagare av prinsen respektive prinsessan av Asturiens pris","Riddare av Hederslegionen","Ledamöter av Franska Akademien"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Mario_Vargas_Llosa","wgRelevantArticleId":171019, "wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":70000,"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgCentralAuthMobileDomain":false,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q39803","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true, "wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=[ "ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022","ext.checkUser.clientHints", "ext.growthExperiments.SuggestedEditSession","wikibase.sidebar.tracking"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.babel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.4"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/Vargas_Losa_G%C3%B6teborg_Book_Fair_2011b.jpg/1200px-Vargas_Losa_G%C3%B6teborg_Book_Fair_2011b.jpg"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="803"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/Vargas_Losa_G%C3%B6teborg_Book_Fair_2011b.jpg/800px-Vargas_Losa_G%C3%B6teborg_Book_Fair_2011b.jpg"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="536"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/Vargas_Losa_G%C3%B6teborg_Book_Fair_2011b.jpg/640px-Vargas_Losa_G%C3%B6teborg_Book_Fair_2011b.jpg"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="428"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Mario Vargas Llosa – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="//login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Mario_Vargas_Llosa rootpage-Mario_Vargas_Llosa skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-menu mw-ui-icon-wikimedia-menu"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Huvudmeny</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z"><span>Huvudsida</span></a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion"><span>Introduktion</span></a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker"><span>Deltagarportalen</span></a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen"><span>Bybrunnen</span></a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r"><span>Senaste ändringarna</span></a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x"><span>Slumpartikel</span></a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons"><span>Ladda upp filer</span></a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt"><span>Kontakta Wikipedia</span></a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp"><span>Hjälp</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <span class="mw-logo-container skin-invert"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </span> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"><span class="vector-icon mw-ui-icon-search mw-ui-icon-wikimedia-search"></span> <span>Sök</span> </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > <span class="cdx-text-input__icon cdx-text-input__start-icon"></span> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-appearance mw-ui-icon-wikimedia-appearance"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Utseende</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv" class=""><span>Stöd Wikipedia</span></a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Mario+Vargas+Llosa" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class=""><span>Skapa konto</span></a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Mario+Vargas+Llosa" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class=""><span>Logga in</span></a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-ellipsis mw-ui-icon-wikimedia-ellipsis"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Personliga verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv"><span>Stöd Wikipedia</span></a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Mario+Vargas+Llosa" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"><span class="vector-icon mw-ui-icon-userAdd mw-ui-icon-wikimedia-userAdd"></span> <span>Skapa konto</span></a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Mario+Vargas+Llosa" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"><span class="vector-icon mw-ui-icon-logIn mw-ui-icon-wikimedia-logIn"></span> <span>Logga in</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering"><span>läs mer</span></a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y"><span>Bidrag</span></a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"><!-- CentralNotice --></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Tidigt_liv_och_familj" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Tidigt_liv_och_familj"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1</span> <span>Tidigt liv och familj</span> </div> </a> <ul id="toc-Tidigt_liv_och_familj-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Författarskap" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Författarskap"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2</span> <span>Författarskap</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Författarskap-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Författarskap</span> </button> <ul id="toc-Författarskap-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Genombrott_och_tidiga_verk" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Genombrott_och_tidiga_verk"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1</span> <span>Genombrott och tidiga verk</span> </div> </a> <ul id="toc-Genombrott_och_tidiga_verk-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-1970-talet_och_"upptäckten_av_humor"" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#1970-talet_och_"upptäckten_av_humor""> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.2</span> <span>1970-talet och "upptäckten av humor"</span> </div> </a> <ul id="toc-1970-talet_och_"upptäckten_av_humor"-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Senare_romaner" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Senare_romaner"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.3</span> <span>Senare romaner</span> </div> </a> <ul id="toc-Senare_romaner-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Senare_liv_och_politiskt_engagemang" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Senare_liv_och_politiskt_engagemang"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3</span> <span>Senare liv och politiskt engagemang</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Senare_liv_och_politiskt_engagemang-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Senare liv och politiskt engagemang</span> </button> <ul id="toc-Senare_liv_och_politiskt_engagemang-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Syn_på_droger" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Syn_på_droger"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1</span> <span>Syn på droger</span> </div> </a> <ul id="toc-Syn_på_droger-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Stil" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Stil"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4</span> <span>Stil</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Stil-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Stil</span> </button> <ul id="toc-Stil-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Handling,_miljöer_och_huvudteman" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Handling,_miljöer_och_huvudteman"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.1</span> <span>Handling, miljöer och huvudteman</span> </div> </a> <ul id="toc-Handling,_miljöer_och_huvudteman-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Modernism_och_postmodernism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Modernism_och_postmodernism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.2</span> <span>Modernism och postmodernism</span> </div> </a> <ul id="toc-Modernism_och_postmodernism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Sammanvävda_dialoger" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Sammanvävda_dialoger"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.3</span> <span>Sammanvävda dialoger</span> </div> </a> <ul id="toc-Sammanvävda_dialoger-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Förebilder" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Förebilder"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.4</span> <span>Förebilder</span> </div> </a> <ul id="toc-Förebilder-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Inflytande" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Inflytande"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5</span> <span>Inflytande</span> </div> </a> <ul id="toc-Inflytande-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Verk_i_urval" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Verk_i_urval"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6</span> <span>Verk i urval</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Verk_i_urval-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Verk i urval</span> </button> <ul id="toc-Verk_i_urval-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Skönlitteratur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Skönlitteratur"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.1</span> <span>Skönlitteratur</span> </div> </a> <ul id="toc-Skönlitteratur-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Facklitteratur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Facklitteratur"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.2</span> <span>Facklitteratur</span> </div> </a> <ul id="toc-Facklitteratur-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Drama" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Drama"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.3</span> <span>Drama</span> </div> </a> <ul id="toc-Drama-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Litteratur_om_Vargas_Llosa_på_svenska" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Litteratur_om_Vargas_Llosa_på_svenska"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7</span> <span>Litteratur om Vargas Llosa på svenska</span> </div> </a> <ul id="toc-Litteratur_om_Vargas_Llosa_på_svenska-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Priser_och_utmärkelser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Priser_och_utmärkelser"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8</span> <span>Priser och utmärkelser</span> </div> </a> <ul id="toc-Priser_och_utmärkelser-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Referenser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Referenser"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9</span> <span>Referenser</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Referenser-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Referenser</span> </button> <ul id="toc-Referenser-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Noter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Noter"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9.1</span> <span>Noter</span> </div> </a> <ul id="toc-Noter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Tryckta_källor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Tryckta_källor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9.2</span> <span>Tryckta källor</span> </div> </a> <ul id="toc-Tryckta_källor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Externa_länkar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Externa_länkar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">10</span> <span>Externa länkar</span> </div> </a> <ul id="toc-Externa_länkar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-listBullet mw-ui-icon-wikimedia-listBullet"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Växla innehållsförteckningen</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading"><span class="mw-page-title-main">Mario Vargas Llosa</span></h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 94 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-94" aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-language-progressive mw-ui-icon-wikimedia-language-progressive"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">94 språk</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-ar mw-list-item"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%A7%D8%B1%D9%8A%D9%88_%D9%81%D8%A7%D8%B1%D8%BA%D8%A7%D8%B3_%D9%8A%D9%88%D8%B3%D8%A7" title="ماريو فارغاس يوسا – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="ماريو فارغاس يوسا" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>العربية</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-an mw-list-item"><a href="https://an.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – aragonesiska" lang="an" hreflang="an" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Aragonés" data-language-local-name="aragonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Aragonés</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-frp mw-list-item"><a href="https://frp.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – frankoprovensalska" lang="frp" hreflang="frp" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Arpetan" data-language-local-name="frankoprovensalska" class="interlanguage-link-target"><span>Arpetan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ast mw-list-item"><a href="https://ast.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – asturiska" lang="ast" hreflang="ast" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Asturianu" data-language-local-name="asturiska" class="interlanguage-link-target"><span>Asturianu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gn mw-list-item"><a href="https://gn.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – guaraní" lang="gn" hreflang="gn" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Avañe'ẽ" data-language-local-name="guaraní" class="interlanguage-link-target"><span>Avañe'ẽ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-az mw-list-item"><a href="https://az.wikipedia.org/wiki/Mario_Varqas_Lyosa" title="Mario Varqas Lyosa – azerbajdzjanska" lang="az" hreflang="az" data-title="Mario Varqas Lyosa" data-language-autonym="Azərbaycanca" data-language-local-name="azerbajdzjanska" class="interlanguage-link-target"><span>Azərbaycanca</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-azb mw-list-item"><a href="https://azb.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%A7%D8%B1%DB%8C%D9%88_%D8%A8%D8%A7%D8%B1%D9%82%D8%A7%D8%B3_%DB%8C%D9%88%D8%B3%D8%A7" title="ماریو بارقاس یوسا – South Azerbaijani" lang="azb" hreflang="azb" data-title="ماریو بارقاس یوسا" data-language-autonym="تۆرکجه" data-language-local-name="South Azerbaijani" class="interlanguage-link-target"><span>تۆرکجه</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bn mw-list-item"><a href="https://bn.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%AE%E0%A6%BE%E0%A6%B0%E0%A6%BF%E0%A6%93_%E0%A6%AC%E0%A6%BE%E0%A6%B0%E0%A7%8D%E0%A6%97%E0%A6%BE%E0%A6%B8_%E0%A6%87%E0%A6%AF%E0%A6%BC%E0%A7%8B%E0%A6%B8%E0%A6%BE" title="মারিও বার্গাস ইয়োসা – bengali" lang="bn" hreflang="bn" data-title="মারিও বার্গাস ইয়োসা" data-language-autonym="বাংলা" data-language-local-name="bengali" class="interlanguage-link-target"><span>বাংলা</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be mw-list-item"><a href="https://be.wikipedia.org/wiki/%D0%9C%D0%B0%D1%80%D1%8B%D0%B0_%D0%92%D0%B0%D1%80%D0%B3%D0%B0%D1%81_%D0%9B%D1%8C%D1%91%D1%81%D0%B0" title="Марыа Варгас Льёса – belarusiska" lang="be" hreflang="be" data-title="Марыа Варгас Льёса" data-language-autonym="Беларуская" data-language-local-name="belarusiska" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be-x-old mw-list-item"><a href="https://be-tarask.wikipedia.org/wiki/%D0%9C%D0%B0%D1%80%D1%8B%D1%91_%D0%92%D0%B0%D1%80%D0%B3%D0%B0%D1%81_%D0%9B%D1%8C%D0%BB%D1%91%D1%81%D0%B0" title="Марыё Варгас Льлёса – belarusiska (tarasjkevitsa)" lang="be-tarask" hreflang="be-tarask" data-title="Марыё Варгас Льлёса" data-language-autonym="Беларуская (тарашкевіца)" data-language-local-name="belarusiska (tarasjkevitsa)" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская (тарашкевіца)</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bg mw-list-item"><a href="https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%9C%D0%B0%D1%80%D0%B8%D0%BE_%D0%92%D0%B0%D1%80%D0%B3%D0%B0%D1%81_%D0%9B%D1%8C%D0%BE%D1%81%D0%B0" title="Марио Варгас Льоса – bulgariska" lang="bg" hreflang="bg" data-title="Марио Варгас Льоса" data-language-autonym="Български" data-language-local-name="bulgariska" class="interlanguage-link-target"><span>Български</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bs mw-list-item"><a href="https://bs.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – bosniska" lang="bs" hreflang="bs" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Bosanski" data-language-local-name="bosniska" class="interlanguage-link-target"><span>Bosanski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-br mw-list-item"><a href="https://br.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – bretonska" lang="br" hreflang="br" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Brezhoneg" data-language-local-name="bretonska" class="interlanguage-link-target"><span>Brezhoneg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca mw-list-item"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target"><span>Català</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cv mw-list-item"><a href="https://cv.wikipedia.org/wiki/%D0%92%D0%B0%D1%80%D0%B3%D0%B0%D1%81_%D0%9B%D1%8C%D0%BE%D1%81%D0%B0_%D0%9C%D0%B0%D1%80%D0%B8%D0%BE" title="Варгас Льоса Марио – tjuvasjiska" lang="cv" hreflang="cv" data-title="Варгас Льоса Марио" data-language-autonym="Чӑвашла" data-language-local-name="tjuvasjiska" class="interlanguage-link-target"><span>Чӑвашла</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target"><span>Čeština</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cy mw-list-item"><a href="https://cy.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – walesiska" lang="cy" hreflang="cy" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Cymraeg" data-language-local-name="walesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Cymraeg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-da mw-list-item"><a href="https://da.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – danska" lang="da" hreflang="da" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Dansk" data-language-local-name="danska" class="interlanguage-link-target"><span>Dansk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de mw-list-item"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target"><span>Deutsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target"><span>Eesti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-el mw-list-item"><a href="https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%9C%CE%AC%CF%81%CE%B9%CE%BF_%CE%92%CE%AC%CF%81%CE%B3%CE%B1%CF%82_%CE%9B%CE%B9%CF%8C%CF%83%CE%B1" title="Μάριο Βάργας Λιόσα – grekiska" lang="el" hreflang="el" data-title="Μάριο Βάργας Λιόσα" data-language-autonym="Ελληνικά" data-language-local-name="grekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ελληνικά</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en mw-list-item"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target"><span>English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es mw-list-item"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target"><span>Español</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo mw-list-item"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target"><span>Esperanto</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu mw-list-item"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target"><span>Euskara</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%A7%D8%B1%DB%8C%D9%88_%D8%A8%D8%A7%D8%B1%DA%AF%D8%A7%D8%B3_%DB%8C%D9%88%D8%B3%D8%A7" title="ماریو بارگاس یوسا – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="ماریو بارگاس یوسا" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target"><span>فارسی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr mw-list-item"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target"><span>Français</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fy mw-list-item"><a href="https://fy.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – västfrisiska" lang="fy" hreflang="fy" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Frysk" data-language-local-name="västfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Frysk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ga mw-list-item"><a href="https://ga.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – iriska" lang="ga" hreflang="ga" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Gaeilge" data-language-local-name="iriska" class="interlanguage-link-target"><span>Gaeilge</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gd mw-list-item"><a href="https://gd.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – skotsk gäliska" lang="gd" hreflang="gd" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Gàidhlig" data-language-local-name="skotsk gäliska" class="interlanguage-link-target"><span>Gàidhlig</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gl mw-list-item"><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – galiciska" lang="gl" hreflang="gl" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Galego" data-language-local-name="galiciska" class="interlanguage-link-target"><span>Galego</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hak mw-list-item"><a href="https://hak.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – hakka" lang="hak" hreflang="hak" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="客家語 / Hak-kâ-ngî" data-language-local-name="hakka" class="interlanguage-link-target"><span>客家語 / Hak-kâ-ngî</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%EB%A7%88%EB%A6%AC%EC%98%A4_%EB%B0%94%EB%A5%B4%EA%B0%80%EC%8A%A4_%EC%9A%94%EC%82%AC" title="마리오 바르가스 요사 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="마리오 바르가스 요사" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target"><span>한국어</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hy mw-list-item"><a href="https://hy.wikipedia.org/wiki/%D5%84%D5%A1%D6%80%D5%AB%D5%B8_%D5%8E%D5%A1%D6%80%D5%A3%D5%A1%D5%BD_%D4%BC%D5%B5%D5%B8%D5%BD%D5%A1" title="Մարիո Վարգաս Լյոսա – armeniska" lang="hy" hreflang="hy" data-title="Մարիո Վարգաս Լյոսա" data-language-autonym="Հայերեն" data-language-local-name="armeniska" class="interlanguage-link-target"><span>Հայերեն</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hi mw-list-item"><a href="https://hi.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AE%E0%A4%BE%E0%A4%B0%E0%A4%BF%E0%A4%AF%E0%A5%8B_%E0%A4%B5%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%97%E0%A4%BE%E0%A4%B8_%E0%A4%B2%E0%A4%BF%E0%A4%AF%E0%A5%8B%E0%A4%B8%E0%A4%BE" title="मारियो वर्गास लियोसा – hindi" lang="hi" hreflang="hi" data-title="मारियो वर्गास लियोसा" data-language-autonym="हिन्दी" data-language-local-name="hindi" class="interlanguage-link-target"><span>हिन्दी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr mw-list-item"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hrvatski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-io mw-list-item"><a href="https://io.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – ido" lang="io" hreflang="io" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Ido" data-language-local-name="ido" class="interlanguage-link-target"><span>Ido</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ilo mw-list-item"><a href="https://ilo.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – iloko" lang="ilo" hreflang="ilo" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Ilokano" data-language-local-name="iloko" class="interlanguage-link-target"><span>Ilokano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-id mw-list-item"><a href="https://id.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – indonesiska" lang="id" hreflang="id" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Bahasa Indonesia" data-language-local-name="indonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Indonesia</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ia mw-list-item"><a href="https://ia.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – interlingua" lang="ia" hreflang="ia" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Interlingua" data-language-local-name="interlingua" class="interlanguage-link-target"><span>Interlingua</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-is mw-list-item"><a href="https://is.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – isländska" lang="is" hreflang="is" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Íslenska" data-language-local-name="isländska" class="interlanguage-link-target"><span>Íslenska</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target"><span>Italiano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-he mw-list-item"><a href="https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%9E%D7%A8%D7%99%D7%95_%D7%95%D7%A8%D7%92%D7%A1_%D7%99%D7%95%D7%A1%D7%94" title="מריו ורגס יוסה – hebreiska" lang="he" hreflang="he" data-title="מריו ורגס יוסה" data-language-autonym="עברית" data-language-local-name="hebreiska" class="interlanguage-link-target"><span>עברית</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kn mw-list-item"><a href="https://kn.wikipedia.org/wiki/%E0%B2%AE%E0%B2%BE%E0%B2%B0%E0%B2%BF%E0%B2%AF%E0%B3%8A_%E0%B2%B5%E0%B2%BE%E0%B2%B0%E0%B3%8D%E0%B2%97%E0%B2%B8%E0%B3%8D_%E0%B2%B2%E0%B3%8B%E0%B2%B8" title="ಮಾರಿಯೊ ವಾರ್ಗಸ್ ಲೋಸ – kannada" lang="kn" hreflang="kn" data-title="ಮಾರಿಯೊ ವಾರ್ಗಸ್ ಲೋಸ" data-language-autonym="ಕನ್ನಡ" data-language-local-name="kannada" class="interlanguage-link-target"><span>ಕನ್ನಡ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ka mw-list-item"><a href="https://ka.wikipedia.org/wiki/%E1%83%9B%E1%83%90%E1%83%A0%E1%83%98%E1%83%9D_%E1%83%95%E1%83%90%E1%83%A0%E1%83%92%E1%83%90%E1%83%A1_%E1%83%9A%E1%83%98%E1%83%9D%E1%83%A1%E1%83%90" title="მარიო ვარგას ლიოსა – georgiska" lang="ka" hreflang="ka" data-title="მარიო ვარგას ლიოსა" data-language-autonym="ქართული" data-language-local-name="georgiska" class="interlanguage-link-target"><span>ქართული</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kk mw-list-item"><a href="https://kk.wikipedia.org/wiki/%D0%9C%D0%B0%D1%80%D0%B8%D0%BE_%D0%92%D0%B0%D1%80%D0%B3%D0%B0%D1%81_%D0%9B%D1%8C%D0%BE%D1%81%D0%B0" title="Марио Варгас Льоса – kazakiska" lang="kk" hreflang="kk" data-title="Марио Варгас Льоса" data-language-autonym="Қазақша" data-language-local-name="kazakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Қазақша</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sw mw-list-item"><a href="https://sw.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – swahili" lang="sw" hreflang="sw" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Kiswahili" data-language-local-name="swahili" class="interlanguage-link-target"><span>Kiswahili</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-avk mw-list-item"><a href="https://avk.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – kotava" lang="avk" hreflang="avk" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Kotava" data-language-local-name="kotava" class="interlanguage-link-target"><span>Kotava</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ht mw-list-item"><a href="https://ht.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – haitiska" lang="ht" hreflang="ht" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Kreyòl ayisyen" data-language-local-name="haitiska" class="interlanguage-link-target"><span>Kreyòl ayisyen</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-la mw-list-item"><a href="https://la.wikipedia.org/wiki/Marius_Vargas_Llosa" title="Marius Vargas Llosa – latin" lang="la" hreflang="la" data-title="Marius Vargas Llosa" data-language-autonym="Latina" data-language-local-name="latin" class="interlanguage-link-target"><span>Latina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lv mw-list-item"><a href="https://lv.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargass_Ljosa" title="Mario Vargass Ljosa – lettiska" lang="lv" hreflang="lv" data-title="Mario Vargass Ljosa" data-language-autonym="Latviešu" data-language-local-name="lettiska" class="interlanguage-link-target"><span>Latviešu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lt mw-list-item"><a href="https://lt.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – litauiska" lang="lt" hreflang="lt" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Lietuvių" data-language-local-name="litauiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lietuvių</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hu mw-list-item"><a href="https://hu.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – ungerska" lang="hu" hreflang="hu" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Magyar" data-language-local-name="ungerska" class="interlanguage-link-target"><span>Magyar</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mk mw-list-item"><a href="https://mk.wikipedia.org/wiki/%D0%9C%D0%B0%D1%80%D0%B8%D0%BE_%D0%92%D0%B0%D1%80%D0%B3%D0%B0%D1%81_%D0%89%D0%BE%D1%81%D0%B0" title="Марио Варгас Љоса – makedonska" lang="mk" hreflang="mk" data-title="Марио Варгас Љоса" data-language-autonym="Македонски" data-language-local-name="makedonska" class="interlanguage-link-target"><span>Македонски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mg mw-list-item"><a href="https://mg.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – malagassiska" lang="mg" hreflang="mg" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Malagasy" data-language-local-name="malagassiska" class="interlanguage-link-target"><span>Malagasy</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ml mw-list-item"><a href="https://ml.wikipedia.org/wiki/%E0%B4%AE%E0%B4%BE%E0%B4%B0%E0%B5%8D%E0%B4%AF%E0%B5%8B_%E0%B4%B5%E0%B5%BC%E0%B4%B9%E0%B4%BE%E0%B4%B8%E0%B5%8D_%E0%B4%B2%E0%B5%8D%E0%B4%B2%E0%B5%8B%E0%B4%B8" title="മാര്യോ വർഹാസ് ല്ലോസ – malayalam" lang="ml" hreflang="ml" data-title="മാര്യോ വർഹാസ് ല്ലോസ" data-language-autonym="മലയാളം" data-language-local-name="malayalam" class="interlanguage-link-target"><span>മലയാളം</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arz mw-list-item"><a href="https://arz.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%A7%D8%B1%D9%8A%D9%88_%D8%A8%D8%A7%D8%B1%D8%AC%D8%A7%D8%B3_%D9%8A%D9%88%D8%B3%D8%A7" title="ماريو بارجاس يوسا – egyptisk arabiska" lang="arz" hreflang="arz" data-title="ماريو بارجاس يوسا" data-language-autonym="مصرى" data-language-local-name="egyptisk arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>مصرى</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mzn mw-list-item"><a href="https://mzn.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%A7%D8%B1%DB%8C%D9%88_%D8%A8%D8%A7%D8%B1%DA%AF%D8%A7%D8%B3_%DB%8C%D9%88%D8%B3%D8%A7" title="ماریو بارگاس یوسا – mazanderani" lang="mzn" hreflang="mzn" data-title="ماریو بارگاس یوسا" data-language-autonym="مازِرونی" data-language-local-name="mazanderani" class="interlanguage-link-target"><span>مازِرونی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ms mw-list-item"><a href="https://ms.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – malajiska" lang="ms" hreflang="ms" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Bahasa Melayu" data-language-local-name="malajiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Melayu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nah mw-list-item"><a href="https://nah.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – Nahuatl" lang="nah" hreflang="nah" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Nāhuatl" data-language-local-name="Nahuatl" class="interlanguage-link-target"><span>Nāhuatl</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target"><span>Nederlands</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E3%83%9E%E3%83%AA%E3%82%AA%E3%83%BB%E3%83%90%E3%83%AB%E3%82%AC%E3%82%B9%E3%83%BB%E3%83%AA%E3%83%A7%E3%82%B5" title="マリオ・バルガス・リョサ – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="マリオ・バルガス・リョサ" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target"><span>日本語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no mw-list-item"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk bokmål</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nn mw-list-item"><a href="https://nn.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – nynorska" lang="nn" hreflang="nn" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Norsk nynorsk" data-language-local-name="nynorska" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk nynorsk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-oc mw-list-item"><a href="https://oc.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – occitanska" lang="oc" hreflang="oc" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Occitan" data-language-local-name="occitanska" class="interlanguage-link-target"><span>Occitan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pa mw-list-item"><a href="https://pa.wikipedia.org/wiki/%E0%A8%AE%E0%A8%BE%E0%A8%B0%E0%A9%80%E0%A8%93_%E0%A8%B5%E0%A8%BE%E0%A8%B0%E0%A8%97%E0%A8%BE%E0%A8%B8_%E0%A8%AF%E0%A9%8B%E0%A8%B8%E0%A8%BE" title="ਮਾਰੀਓ ਵਾਰਗਾਸ ਯੋਸਾ – punjabi" lang="pa" hreflang="pa" data-title="ਮਾਰੀਓ ਵਾਰਗਾਸ ਯੋਸਾ" data-language-autonym="ਪੰਜਾਬੀ" data-language-local-name="punjabi" class="interlanguage-link-target"><span>ਪੰਜਾਬੀ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pnb mw-list-item"><a href="https://pnb.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%A7%D8%B1%DB%8C%D9%88_%D9%88%D8%B1%DA%AF%D8%A7%D8%B3_%D9%84%DB%8C%D8%A7%D9%88%D8%B2%D8%A7" title="ماریو ورگاس لیاوزا – Western Punjabi" lang="pnb" hreflang="pnb" data-title="ماریو ورگاس لیاوزا" data-language-autonym="پنجابی" data-language-local-name="Western Punjabi" class="interlanguage-link-target"><span>پنجابی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ps mw-list-item"><a href="https://ps.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%A7%D8%B1%DB%8C%D9%88_%D9%BE%D9%8A%D8%AF%D8%B1%D9%88" title="ماریو پيدرو – pashto" lang="ps" hreflang="ps" data-title="ماریو پيدرو" data-language-autonym="پښتو" data-language-local-name="pashto" class="interlanguage-link-target"><span>پښتو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds mw-list-item"><a href="https://nds.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – lågtyska" lang="nds" hreflang="nds" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Plattdüütsch" data-language-local-name="lågtyska" class="interlanguage-link-target"><span>Plattdüütsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl mw-list-item"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target"><span>Polski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt mw-list-item"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Português</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ro mw-list-item"><a href="https://ro.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – rumänska" lang="ro" hreflang="ro" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Română" data-language-local-name="rumänska" class="interlanguage-link-target"><span>Română</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-qu mw-list-item"><a href="https://qu.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – quechua" lang="qu" hreflang="qu" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Runa Simi" data-language-local-name="quechua" class="interlanguage-link-target"><span>Runa Simi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru mw-list-item"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%92%D0%B0%D1%80%D0%B3%D0%B0%D1%81_%D0%9B%D1%8C%D0%BE%D1%81%D0%B0,_%D0%9C%D0%B0%D1%80%D0%B8%D0%BE" title="Варгас Льоса, Марио – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="Варгас Льоса, Марио" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target"><span>Русский</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sco mw-list-item"><a href="https://sco.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – skotska" lang="sco" hreflang="sco" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Scots" data-language-local-name="skotska" class="interlanguage-link-target"><span>Scots</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sq mw-list-item"><a href="https://sq.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – albanska" lang="sq" hreflang="sq" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Shqip" data-language-local-name="albanska" class="interlanguage-link-target"><span>Shqip</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-scn mw-list-item"><a href="https://scn.wikipedia.org/wiki/Mariu_Vargas_Llosa" title="Mariu Vargas Llosa – sicilianska" lang="scn" hreflang="scn" data-title="Mariu Vargas Llosa" data-language-autonym="Sicilianu" data-language-local-name="sicilianska" class="interlanguage-link-target"><span>Sicilianu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-simple mw-list-item"><a href="https://simple.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – Simple English" lang="en-simple" hreflang="en-simple" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Simple English" data-language-local-name="Simple English" class="interlanguage-link-target"><span>Simple English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sk mw-list-item"><a href="https://sk.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – slovakiska" lang="sk" hreflang="sk" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Slovenčina" data-language-local-name="slovakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenčina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sl mw-list-item"><a href="https://sl.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – slovenska" lang="sl" hreflang="sl" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Slovenščina" data-language-local-name="slovenska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenščina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr mw-list-item"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%9C%D0%B0%D1%80%D0%B8%D0%BE_%D0%92%D0%B0%D1%80%D0%B3%D0%B0%D1%81_%D0%89%D0%BE%D1%81%D0%B0" title="Марио Варгас Љоса – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Марио Варгас Љоса" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Српски / srpski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sh mw-list-item"><a href="https://sh.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – serbokroatiska" lang="sh" hreflang="sh" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Srpskohrvatski / српскохрватски" data-language-local-name="serbokroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Srpskohrvatski / српскохрватски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi mw-list-item"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target"><span>Suomi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ta mw-list-item"><a href="https://ta.wikipedia.org/wiki/%E0%AE%AE%E0%AE%BE%E0%AE%B0%E0%AE%BF%E0%AE%AF%E0%AF%8B_%E0%AE%AA%E0%AE%BE%E0%AE%B0%E0%AF%8D%E0%AE%95%E0%AF%8D%E0%AE%95%E0%AE%BE%E0%AE%9A%E0%AF%81_%E0%AE%AF%E0%AF%8B%E0%AE%9A%E0%AE%BE" title="மாரியோ பார்க்காசு யோசா – tamil" lang="ta" hreflang="ta" data-title="மாரியோ பார்க்காசு யோசா" data-language-autonym="தமிழ்" data-language-local-name="tamil" class="interlanguage-link-target"><span>தமிழ்</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tt mw-list-item"><a href="https://tt.wikipedia.org/wiki/%D0%9C%D0%B0%D1%80%D0%B8%D0%BE_%D0%92%D0%B0%D1%80%D0%B3%D0%B0%D1%81_%D0%9B%D1%8C%D0%BE%D1%81%D0%B0" title="Марио Варгас Льоса – tatariska" lang="tt" hreflang="tt" data-title="Марио Варгас Льоса" data-language-autonym="Татарча / tatarça" data-language-local-name="tatariska" class="interlanguage-link-target"><span>Татарча / tatarça</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target"><span>Türkçe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%9C%D0%B0%D1%80%D1%96%D0%BE_%D0%92%D0%B0%D1%80%D0%B3%D0%B0%D1%81_%D0%9B%D1%8C%D0%B9%D0%BE%D1%81%D0%B0" title="Маріо Варгас Льйоса – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Маріо Варгас Льйоса" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target"><span>Українська</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ur mw-list-item"><a href="https://ur.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%A7%D8%B1%DB%8C%D9%88_%D9%88%D8%B1%DA%AF%D8%A7%D8%B3_%D9%84%D9%84%D9%88%D8%B3%D8%A7" title="ماریو ورگاس للوسا – urdu" lang="ur" hreflang="ur" data-title="ماریو ورگاس للوسا" data-language-autonym="اردو" data-language-local-name="urdu" class="interlanguage-link-target"><span>اردو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vi mw-list-item"><a href="https://vi.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – vietnamesiska" lang="vi" hreflang="vi" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Tiếng Việt" data-language-local-name="vietnamesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Tiếng Việt</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-war mw-list-item"><a href="https://war.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – waray" lang="war" hreflang="war" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Winaray" data-language-local-name="waray" class="interlanguage-link-target"><span>Winaray</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wuu mw-list-item"><a href="https://wuu.wikipedia.org/wiki/%E9%A9%AC%E9%87%8C%E5%A5%A5%C2%B7%E5%B7%B4%E5%B0%94%E5%8A%A0%E6%96%AF%C2%B7%E7%95%A5%E8%90%A8" title="马里奥·巴尔加斯·略萨 – wu" lang="wuu" hreflang="wuu" data-title="马里奥·巴尔加斯·略萨" data-language-autonym="吴语" data-language-local-name="wu" class="interlanguage-link-target"><span>吴语</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-yo mw-list-item"><a href="https://yo.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Mario Vargas Llosa – yoruba" lang="yo" hreflang="yo" data-title="Mario Vargas Llosa" data-language-autonym="Yorùbá" data-language-local-name="yoruba" class="interlanguage-link-target"><span>Yorùbá</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-yue mw-list-item"><a href="https://zh-yue.wikipedia.org/wiki/%E7%95%A5%E8%96%A9" title="略薩 – kantonesiska" lang="yue" hreflang="yue" data-title="略薩" data-language-autonym="粵語" data-language-local-name="kantonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>粵語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E9%A9%AC%E9%87%8C%E5%A5%A5%C2%B7%E5%B7%B4%E5%B0%94%E5%8A%A0%E6%96%AF%C2%B7%E7%95%A5%E8%90%A8" title="马里奥·巴尔加斯·略萨 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="马里奥·巴尔加斯·略萨" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target"><span>中文</span></a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><span class="wb-langlinks-edit wb-langlinks-link"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q39803#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></span></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Mario_Vargas_Llosa" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c"><span>Artikel</span></a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Mario_Vargas_Llosa" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">svenska</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Mario_Vargas_Llosa"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">Verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Mario_Vargas_Llosa"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=history"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Mario_Vargas_Llosa" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j"><span>Sidor som länkar hit</span></a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Mario_Vargas_Llosa" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k"><span>Relaterade ändringar</span></a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q"><span>Specialsidor</span></a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&oldid=55934952" title="Permanent länk till den här versionen av sidan"><span>Permanent länk</span></a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=info" title="Mer information om denna sida"><span>Sidinformation</span></a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Mario_Vargas_Llosa&id=55934952&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens"><span>Använd som referens</span></a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FMario_Vargas_Llosa"><span>Hämta förkortad url</span></a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FMario_Vargas_Llosa"><span>Ladda ner QR-kod</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Mario+Vargas+Llosa"><span>Skapa en bok</span></a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Mario_Vargas_Llosa&action=show-download-screen"><span>Ladda ned som PDF</span></a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p"><span>Utskriftsvänlig version</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Mario_Vargas_Llosa" hreflang="en"><span>Commons</span></a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q39803" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g"><span>Wikidata-objekt</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> <div id="mw-indicator-featured-star" class="mw-indicator"><div class="mw-parser-output"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Wikipedia:Utm%C3%A4rkta_artiklar" title="Den här artikeln har av Wikipedias skribenter bedömts vara en utmärkt artikel."><img alt="Den här artikeln har av Wikipedias skribenter bedömts vara en utmärkt artikel." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Utmarkt_Guld.svg/19px-Utmarkt_Guld.svg.png" decoding="async" width="19" height="18" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Utmarkt_Guld.svg/29px-Utmarkt_Guld.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Utmarkt_Guld.svg/38px-Utmarkt_Guld.svg.png 2x" data-file-width="462" data-file-height="438" /></a></span></div></div> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r53696904">.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton button,.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}</style><table class="infobox" style="border-spacing:3px;"><tbody><tr><td colspan="2" class="" style="padding:2px; text-align:center; font-size: 125%; font-weight: bold; background:DarkOliveGreen; color:white;">Mario Vargas Llosa <span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Nobelmedalj.svg" class="mw-file-description" title="Nobelpristagare i litteratur 2010"><img alt="Nobelpristagare i litteratur 2010" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/19/Nobelmedalj.svg/20px-Nobelmedalj.svg.png" decoding="async" width="20" height="20" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/19/Nobelmedalj.svg/30px-Nobelmedalj.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/19/Nobelmedalj.svg/40px-Nobelmedalj.svg.png 2x" data-file-width="512" data-file-height="512" /></a></span></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"> <span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Vargas_Losa_G%C3%B6teborg_Book_Fair_2011b.jpg" class="mw-file-description" title="Mario Vargas Llosa 2011."><img alt="Mario Vargas Llosa 2011." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/Vargas_Losa_G%C3%B6teborg_Book_Fair_2011b.jpg/240px-Vargas_Losa_G%C3%B6teborg_Book_Fair_2011b.jpg" decoding="async" width="240" height="161" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/Vargas_Losa_G%C3%B6teborg_Book_Fair_2011b.jpg/360px-Vargas_Losa_G%C3%B6teborg_Book_Fair_2011b.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/Vargas_Losa_G%C3%B6teborg_Book_Fair_2011b.jpg/480px-Vargas_Losa_G%C3%B6teborg_Book_Fair_2011b.jpg 2x" data-file-width="3872" data-file-height="2592" /></a></span> <div style="">Mario Vargas Llosa 2011.</div></td></tr><tr><th style="text-align:left;">Född</th><td class="" style=""><a href="/wiki/28_mars" title="28 mars">28 mars</a> <a href="/wiki/1936" title="1936">1936</a><span class="noprint"> (88 år)</span><br /> <a href="/wiki/Arequipa" title="Arequipa">Arequipa</a>, <a href="/wiki/Peru" title="Peru">Peru</a></td></tr><tr><th style="text-align:left;">Yrke</th><td class="" style="">Författare, journalist, politiker</td></tr><tr><th style="text-align:left;">Nationalitet</th><td class="" style="">Peruan, spanjor</td></tr><tr><th style="text-align:left;">Språk</th><td class="" style=""><a href="/wiki/Spanska" title="Spanska">spanska</a><sup id="cite_ref-45efd7659baf2d63ab858150a6ecfd540c323775_1-0" class="reference"><a href="#cite_note-45efd7659baf2d63ab858150a6ecfd540c323775-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-d4c21de989f2ca87b6292114891b7ad44f85ac7b_2-0" class="reference"><a href="#cite_note-d4c21de989f2ca87b6292114891b7ad44f85ac7b-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, <a href="/wiki/Franska" title="Franska">franska</a> och <a href="/wiki/Engelska" title="Engelska">engelska</a><sup id="cite_ref-acff15daee0a742a801ca3cbc0f5b6db221271d0_3-0" class="reference"><a href="#cite_note-acff15daee0a742a801ca3cbc0f5b6db221271d0-3"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></td></tr><tr><th style="text-align:left;">Priser</th><td class="" style=""><a href="/wiki/Nobelpriset_i_litteratur" title="Nobelpriset i litteratur">Nobelpriset i litteratur</a> 2010</td></tr><tr><th style="text-align:left;">Hemort</th><td class="" style=""><a href="/wiki/Arequipa" title="Arequipa">Arequipa</a>, <a href="/wiki/Cochabamba" title="Cochabamba">Cochabamba</a>, <a href="/wiki/Piura" title="Piura">Piura</a>, <a href="/wiki/Lima" title="Lima">Lima</a>, <a href="/wiki/Paris" title="Paris">Paris</a>, <a href="/wiki/Madrid" title="Madrid">Madrid</a> och <a href="/wiki/Barcelona" title="Barcelona">Barcelona</a></td></tr><tr><th style="text-align:left;">Partner</th><td class="" style=""><a href="/wiki/Isabel_Preysler" title="Isabel Preysler">Isabel Preysler</a><sup id="cite_ref-d5d97841f7bb5c3dfa123a97773c7bc526fcfd20_4-0" class="reference"><a href="#cite_note-d5d97841f7bb5c3dfa123a97773c7bc526fcfd20-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></td></tr><tr><th style="text-align:left;">Släktingar</th><td class="" style="">Luis Llosa</td></tr><tr><th colspan="2" style="text-align:center;background:DarkOliveGreen; color:white;">Namnteckning</th></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Mario_vargas_llosa_signature_transparent.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/80/Mario_vargas_llosa_signature_transparent.png/128px-Mario_vargas_llosa_signature_transparent.png" decoding="async" width="128" height="40" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/80/Mario_vargas_llosa_signature_transparent.png/192px-Mario_vargas_llosa_signature_transparent.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/80/Mario_vargas_llosa_signature_transparent.png/256px-Mario_vargas_llosa_signature_transparent.png 2x" data-file-width="708" data-file-height="222" /></a></span></td></tr><tr><th style="text-align:left;">Webbplats</th><td class="" style=""><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.mvargasllosa.com">mvargasllosa.com</a></td></tr></tbody></table> <p><b>Jorge <i>Mario</i> Pedro Vargas Llosa, förste markis av Vargas Llosa</b>,<sup id="cite_ref-BOE_5-0" class="reference"><a href="#cite_note-BOE-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> född <a href="/wiki/28_mars" title="28 mars">28 mars</a> <a href="/wiki/1936" title="1936">1936</a> i <a href="/wiki/Arequipa" title="Arequipa">Arequipa</a>, är en <a href="/wiki/Peru" title="Peru">peruansk</a> författare, journalist och politiker. Vargas Llosa räknas som en av <a href="/wiki/Latinamerika" title="Latinamerika">Latinamerikas</a> ledande romanförfattare och essäister, och som en av de främsta författarna i sin generation. Han anses vara en av de inflytelserikaste av de latinamerikanska författare som slog igenom under den <a href="/wiki/Latinamerikanska_boomen" title="Latinamerikanska boomen">latinamerikanska boomen</a> under 1960- och 70-talen.<sup id="cite_ref-6" class="reference"><a href="#cite_note-6"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>6<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_2010" title="Litteraturåret 2010">2010</a> tilldelades han <a href="/wiki/Nobelpriset_i_litteratur" title="Nobelpriset i litteratur">Nobelpriset i litteratur</a> för sin "kartläggning av maktens strukturer och knivskarpa bilder av individens motstånd, revolt och nederlag".<sup id="cite_ref-nobel_7-0" class="reference"><a href="#cite_note-nobel-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Vargas Llosa fick sitt genombrott på 1960-talet med romanerna <i><a href="/wiki/Staden_och_hundarna" title="Staden och hundarna">Staden och hundarna</a></i> (1963) och <i><a href="/wiki/Det_gr%C3%B6na_huset" title="Det gröna huset">Det gröna huset</a></i> (1965). Han är aktiv inom en rad litterära genrer och verkar som litteraturkritiker och journalist. Bland hans verk finns komedier, deckare, historiska romaner och politiska thrillers. I många av sina verk ger han sin syn på det peruanska samhället, men han har med tiden blivit mer internationellt inriktad och hans senare verk berör också andra delar av världen. I karriären har Vargas Llosa gått från en <a href="/wiki/Modernismens_litteratur" title="Modernismens litteratur">litterär modernism</a> till en lekfullare <a href="/wiki/Postmodernism" title="Postmodernism">postmodernistisk</a> stil. </p><p>Som många andra latinamerikanska författare har Vargas Llosa varit politiskt aktiv genom hela sin författarkarriär. Hans politiska åsikter har gradvis gått från vänster till höger. Den <a href="/wiki/Kubanska_revolutionen" title="Kubanska revolutionen">kubanska revolutionen</a> under <a href="/wiki/Fidel_Castro" title="Fidel Castro">Fidel Castros</a> ledning hade till en början Vargas Llosas stöd, något han senare ångrat. 1990 ställde han upp som presidentkandidat i det peruanska valet för center-högerkoalitionen <a href="/wiki/Frente_Democr%C3%A1tico" title="Frente Democrático">Frente Democrático</a> (FREDEMO) och förespråkade <a href="/wiki/Nyliberala" class="mw-redirect" title="Nyliberala">nyliberala</a> reformer. Betecknande för Vargas Llosas politiska hållning är hans grundläggande <a href="/wiki/Liberalism" title="Liberalism">liberala</a> värderingar, såsom vikten av individens frihet och moraliska ansvar, och hans försvar av <a href="/wiki/Demokrati" title="Demokrati">demokratin</a>. Senare har han stött mer traditionellt konservativa kandidater. År 1990 påstod han i ett uttalande på mexikansk teve att "Mexiko är den perfekta diktaturen", ett uttalande som levt kvar länge i Mexiko och internationellt. </p> <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Tidigt_liv_och_familj">Tidigt liv och familj</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Tidigt liv och familj" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Tidigt liv och familj"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Mario Vargas Llosa föddes i en medelklassfamilj<sup id="cite_ref-8" class="reference"><a href="#cite_note-8"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>8<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> den 28 mars 1936 i staden <a href="/wiki/Arequipa" title="Arequipa">Arequipa</a> i <a href="/wiki/Peru" title="Peru">Peru</a>.<sup id="cite_ref-Williams17_9-0" class="reference"><a href="#cite_note-Williams17-9"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Han var det enda barnet till Ernesto Vargas Maldonado och Dora Llosa Ureta. Fadern var busschaufför och modern var dotter till en <a href="/wiki/Kreol" title="Kreol">kreolfamilj</a>. Makarna separerade några månader före Vargas Llosas födelse.<sup id="cite_ref-Williams17_9-1" class="reference"><a href="#cite_note-Williams17-9"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Fadern hade en kärleksrelation med en tysk kvinna och från den relationen har Mario två yngre halvbröder, Enrique och Ernesto Vargas.<sup id="cite_ref-10" class="reference"><a href="#cite_note-10"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>10<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Släkten Vargas kom till Peru på 1500-talet. Namnet var taget från en adelsman i <a href="/wiki/Trujillo,_Spanien" title="Trujillo, Spanien">Trujillo</a>, Juan de Vargas, på vars mark man hade tjänat som bönder eller vasaller. Det fanns en Vargas i den handfull <a href="/wiki/Conquistador" title="Conquistador">conquistadorer</a> som tog tillfånga <a href="/wiki/Atahualpa" title="Atahualpa">Atahualpa</a>. Släkten Vargas blev en av de mest spridda och Mario kommer ur en av dess grenar. Släkten Llosa kom till Peru på 1600-talet, namnet kommer från en by med samma namn i <a href="/wiki/Katalonien" title="Katalonien">Katalonien</a>. En gren kom med tiden till <a href="/wiki/Santillana_del_Mar" title="Santillana del Mar">Santillana del Mar</a> och därifrån utvandrade Juan de la Llosa y Llaguno till <a href="/wiki/Arequipa" title="Arequipa">Arequipa</a> och hans efterkommande höll sig sedan kvar i trakten, "de flesta med yrken såsom advokater, präster, nunnor, domare, lärare, funktionärer, poeter, tokstollar och en och annan militär."<sup id="cite_ref-11" class="reference"><a href="#cite_note-11"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>11<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Vargas Llosa levde hos sin mors familj i Arequipa till ett år efter föräldrarnas skilsmässa, då hans morfar Pedro Llosa<sup id="cite_ref-Guardian_profile_12-0" class="reference"><a href="#cite_note-Guardian_profile-12"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>12<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> blev <a href="/wiki/Konsulat_(diplomati)" title="Konsulat (diplomati)">honorärkonsul</a> för Peru i <a href="/wiki/Bolivia" title="Bolivia">Bolivia</a>.<sup id="cite_ref-Williams17_9-2" class="reference"><a href="#cite_note-Williams17-9"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Med sin mor och hennes familj flyttade Vargas Llosa därefter till <a href="/wiki/Cochabamba" title="Cochabamba">Cochabamba</a> i Bolivia, där han tillbringade sina tidiga barnaår.<sup id="cite_ref-Williams17_9-3" class="reference"><a href="#cite_note-Williams17-9"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Familjen Llosa hölls ihop av morfadern, som drev en bomullsfarm.<sup id="cite_ref-13" class="reference"><a href="#cite_note-13"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>13<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Modern och hennes familj ville inte förklara att Vargas Llosas föräldrar hade separerat och han växte upp i tron att hans far var död.<sup id="cite_ref-Williams24_14-0" class="reference"><a href="#cite_note-Williams24-14"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>14<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> När <a href="/wiki/Jos%C3%A9_Bustamante_y_Rivero" title="José Bustamante y Rivero">José Bustamante y Rivero</a> var president i Peru fick hans morfar en befattning som prefekt<sup id="cite_ref-15" class="reference"><a href="#cite_note-15"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>15<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> i den peruanska kuststaden <a href="/wiki/Piura" title="Piura">Piura</a> och hela familjen flyttade tillbaka till Peru.<sup id="cite_ref-Williams24_14-1" class="reference"><a href="#cite_note-Williams24-14"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>14<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Medan han bodde i Piura gick Vargas Llosa i grundskola vid den religiösa akademin Colegio Salesiano.<sup id="cite_ref-Williams30_16-0" class="reference"><a href="#cite_note-Williams30-16"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>16<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> 1946, vid tio års ålder, flyttade han till <a href="/wiki/Lima" title="Lima">Lima</a> där han för första gången träffade sin far.<sup id="cite_ref-Williams30_16-1" class="reference"><a href="#cite_note-Williams30-16"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>16<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Föräldrarna återupprättade sin relation och bosatte sig under Vargas Llosas tonår i <a href="/wiki/Magdalena_del_Mar" title="Magdalena del Mar">Magdalena del Mar</a>, ett medelklassdistrikt i Lima.<sup id="cite_ref-17" class="reference"><a href="#cite_note-17"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>17<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Han studerade då vid Colegio La Salle, en kristen <a href="/wiki/Ignorantbr%C3%B6der" title="Ignorantbröder">salesiansk</a> grundskola, från 1947 till 1949.<sup id="cite_ref-18" class="reference"><a href="#cite_note-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Fadern som hade upptäckt att sonen skrev poesi var orolig för hans framtid och försörjning. Han ansåg att det var lämpligt att skicka Vargas Llosa till en militärskola där han skulle få en "manlig" uppfostran (<i>hombria</i>).<sup id="cite_ref-19" class="reference"><a href="#cite_note-19"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>19<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vid fjorton års ålder skickades han sålunda till militärskolan <a href="/wiki/Colegio_Militar_Leoncio_Prado" title="Colegio Militar Leoncio Prado">Colegio Militar Leoncio Prado</a> i <a href="/wiki/La_Perla,_Callao" title="La Perla, Callao">La Perla</a>, <a href="/wiki/Callao" title="Callao">Callao</a>.<sup id="cite_ref-20" class="reference"><a href="#cite_note-20"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>20<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det var ett internat där han gick tredje och fjärde året i <i>educación secundaria</i><sup id="cite_ref-21" class="reference"><a href="#cite_note-21"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>21<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> åren 1950-51. Där fick han uppleva en järnhård militär disciplin och det var den epok då han läste och skrev "som han aldrig hade gjort förut", och formade så sin förmåga som författare.<sup id="cite_ref-22" class="reference"><a href="#cite_note-22"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>22<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Han tyckte mest om att läsa romaner av franska författare som <a href="/wiki/Alexandre_Dumas_den_%C3%A4ldre" title="Alexandre Dumas den äldre">Alexander Dumas</a> och <a href="/wiki/Victor_Hugo" title="Victor Hugo">Victor Hugo</a>. Bland hans lärare figurerade den surrealistiske poeten <a href="/wiki/C%C3%A9sar_Moro" title="César Moro">César Moro</a>, som under en tid undervisade Vargas Llosa i franska.<sup id="cite_ref-23" class="reference"><a href="#cite_note-23"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>När sommarlovet började 1952 började Vargas Llosa arbeta som assistent på tidningen <i>La Crónica</i>.<sup id="cite_ref-24" class="reference"><a href="#cite_note-24"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Kort därefter övergick han till att vara journalistlärling, och fick arbeta med reportage och intervjuer om lokala händelser.<sup id="cite_ref-25" class="reference"><a href="#cite_note-25"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>25<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Ett år innan han tog sin examen började Vargas Llosa arbeta som amatörjournalist för lokala tidningar.<sup id="cite_ref-Castro9_26-0" class="reference"><a href="#cite_note-Castro9-26"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>26<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Han slutade studera vid militärskolan och avslutade sina studier i Piura, där han arbetade för den lokala tidningen <i>La Industria</i> och bevittnade framförandet av sitt första dramatiska verk, <i><a href="/wiki/Inkans_flykt" title="Inkans flykt">Inkans flykt</a></i> (<i>La huida del Inca</i>).<sup id="cite_ref-27" class="reference"><a href="#cite_note-27"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>År 1953, under <a href="/wiki/Manuel_Odr%C3%ADa" title="Manuel Odría">Manuel Odrías</a> regering, skrev Vargas Llosa in sig vid det anrika universitetet <a href="/wiki/Universidad_Nacional_Mayor_de_San_Marcos" title="Universidad Nacional Mayor de San Marcos">San Marcos</a> i Lima, för att studera juridik och litteraturvetenskap.<sup id="cite_ref-28" class="reference"><a href="#cite_note-28"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>28<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Han gifte sig år 1955 vid 19 års ålder med sin morbrors svägerska, den 10 år äldre nyskilda Julia Urquidi Illanes. Om detta har Vargas Llosa skrivit i den självbiografiska "Tant Julia och författaren" (där han dock ändrade hustruns ålder till 13 år äldre). Familjen Llosa uppfattade äktenskapet som en riktig skandal.<sup id="cite_ref-GranEU_29-0" class="reference"><a href="#cite_note-GranEU-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vargas Llosa började sin litterära karriär på allvar 1957 när hans första noveller publicerades, <i>Los jefes</i> (<i>Ledarna</i>) och <i>El abuelo</i> (<i>Farfadern/morfadern</i>), medan han arbetade för två peruanska tidningar: <i>El Mercurio Peruano</i> och <i>El Comercio</i>.<sup id="cite_ref-30" class="reference"><a href="#cite_note-30"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>30<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> När han tog examen vid San Marcos 1958 fick han ett stipendium, Javier Prado, som gjorde det möjligt för honom att åka till <a href="/wiki/Madrid" title="Madrid">Madrid</a>, där han studerade vid <a href="/wiki/Universidad_Complutense_de_Madrid" title="Universidad Complutense de Madrid">Universidad Complutense</a>,<sup id="cite_ref-31" class="reference"><a href="#cite_note-31"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>31<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> 1960, efter att stipendiet hade gått ut, flyttade han till Frankrike i förvissningen om att han skulle få ett stipendium för att studera där. Men när han anlände till Paris fick han veta att hans ansökan om stipendium hade avslagits.<sup id="cite_ref-Williams45_32-0" class="reference"><a href="#cite_note-Williams45-32"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Trots Marios och Julias osäkra ekonomiska läge bestämde sig paret för att stanna i Paris där han började skriva produktivt.<sup id="cite_ref-Williams45_32-1" class="reference"><a href="#cite_note-Williams45-32"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> . </p><p>Vargas Llosas kusin Patricia Llosa Urquidi flyttade som 15-åring in hos paret under sina studier och Vargas Llosa förälskade sig så småningom i henne och skilde sig från Julia Urquidi Illanes 1964.1965 gifte sig Vargas Llosa med den då 19-åriga Patricia Llosa Urquidi som han sedermera fick tre barn med: Álvaro(född 1966), författare och redaktör, Gonzalo (född 1967), arbetar för FN-organet <a href="/wiki/UNHCR" class="mw-redirect" title="UNHCR">UNHCR</a> i Genève, och Morgana (född 1974), fotograf/journalist för tidningen <i><a href="/wiki/El_Pa%C3%ADs" title="El País">El País</a></i> i Madrid.<sup id="cite_ref-Guardian_profile_12-1" class="reference"><a href="#cite_note-Guardian_profile-12"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>12<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> 1971 lade han också fram sin doktorsavhandling i Madrid med titeln <i>Gabriel García Márquez: historia de un deicidio</i> som publiceras samma år.<sup id="cite_ref-GranEU_29-1" class="reference"><a href="#cite_note-GranEU-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Under äktenskapet skötte hustrun Patricia allt det praktiska och ekonomiska runt författaren. Då han mottog Nobelpriset prisade han Patricia Llosa som "bra på allt" och citerade henne ""Mario, para lo único que tú sirves es para escribir" ("Mario, det enda du duger till är att skriva."), </p><p>Efter 50 års äktenskap lämnade Mario Vargas Llosa sin andra hustru Patricia Llosa Urquidi för Julio Iglesias exfru <a href="/wiki/Isabel_Preysler" title="Isabel Preysler">Isabel Preysler</a>, spansk kändis med filippinskt ursprung, mor till bland annat Enrique Iglesias, och har levt tillsammans med henne sedan 2015. I december 2022 meddelade dock paret att de har avslutat sin relation,<sup id="cite_ref-33" class="reference"><a href="#cite_note-33"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>33<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Författarskap"><span id="F.C3.B6rfattarskap"></span>Författarskap</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Författarskap" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Författarskap"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Genombrott_och_tidiga_verk">Genombrott och tidiga verk</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Genombrott och tidiga verk" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Genombrott och tidiga verk"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Vargas Llosas första roman <i><a href="/wiki/Staden_och_hundarna" title="Staden och hundarna">Staden och hundarna</a></i> (<i>La ciudad y los perros</i>) publicerades <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1963" title="Litteraturåret 1963">1963</a>. Handlingen utspelar sig kring en grupp kadetter på Limas militärskola, och bygger på författarens egna erfarenheter under hans två år vid <a href="/wiki/Colegio_Militar_Leoncio_Prado" title="Colegio Militar Leoncio Prado">Colegio Militar Leoncio Prado</a>.<sup id="cite_ref-Kristal32_34-0" class="reference"><a href="#cite_note-Kristal32-34"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>34<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Detta tidiga verk fick stor uppmärksamhet och var en omedelbar framgång.<sup id="cite_ref-Cevallos273_35-0" class="reference"><a href="#cite_note-Cevallos273-35"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>35<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Kritiker imponerades av romanens vitalitet och författarens skickliga användning av sofistikerade litterära tekniker.<sup id="cite_ref-Kristal33_36-0" class="reference"><a href="#cite_note-Kristal33-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>36<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Romanen vann också kritikerpriset Premio de la Crítica Española.<sup id="cite_ref-Cevallos273_35-1" class="reference"><a href="#cite_note-Cevallos273-35"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>35<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Bokens skarpa kritik av det peruanska militäretablissemanget ledde dock till kontrovers. Tusen exemplar av boken brändes ceremoniellt vid skolan och flera peruanska generaler gick till hårt angrepp.<sup id="cite_ref-37" class="reference"><a href="#cite_note-37"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>37<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En av generalerna sa att boken hade skrivits av ett ”degenererat sinne”<sup id="cite_ref-38" class="reference"><a href="#cite_note-38"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>38<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och en annan att romanen var betald av Ecuador för att underminera den peruanska arméns anseende.<sup id="cite_ref-Cevallos273_35-2" class="reference"><a href="#cite_note-Cevallos273-35"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>35<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-Vargas2006-230_39-0" class="reference"><a href="#cite_note-Vargas2006-230-39"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>39<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Boken hade framgång, men hos Vargas Llosa kvarstod för alltid ett tvivel på om detta berodde på bokens kvaliteter eller på skandalen runt den.<sup id="cite_ref-Vargas2006-230_39-1" class="reference"><a href="#cite_note-Vargas2006-230-39"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>39<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>År <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1965" title="Litteraturåret 1965">1965</a> publicerades <i><a href="/wiki/Det_gr%C3%B6na_huset" title="Det gröna huset">Det gröna huset</a></i> (<i>La casa verde</i>), en roman om en bordell med samma namn och om hur dess halvmytiska närvaro påverkar bokens gestalter. Huvudhandlingen kretsar kring Bonifacia, en flicka som har för avsikt att avlägga klosterlöfte, men som förvandlas till <i>la Selvatica</i>, bordellens kändaste prostituerade. Boken hyllades av kritikerna och befäste Vargas Llosa som en central figur inom den latinamerikanska litteraturen.<sup id="cite_ref-Kristal_xi_40-0" class="reference"><a href="#cite_note-Kristal_xi-40"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>40<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <i>Det gröna huset</i> tilldelades det första Rómulo Gallegos-priset 1967 i tävlan med verk av den uruguayanske veteranförfattaren <a href="/wiki/Juan_Carlos_Onetti" title="Juan Carlos Onetti">Juan Carlos Onetti</a> och av <a href="/wiki/Gabriel_Garc%C3%ADa_M%C3%A1rquez" title="Gabriel García Márquez">Gabriel García Márquez</a>.<sup id="cite_ref-41" class="reference"><a href="#cite_note-41"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>41<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vargas Llosa fick tillräckligt många priser enbart genom <i>Det gröna huset</i> för att bli en av de centrala författarna inom den <a href="/wiki/Latinamerikansk_litteratur#El_boom" title="Latinamerikansk litteratur">latinamerikanska boomen</a>. Många kritiker anser fortfarande att boken är författarens bästa och viktigaste verk. <a href="/w/index.php?title=Gerald_Martin&action=edit&redlink=1" class="new" title="Gerald Martin [inte skriven än]">Gerald Martin</a>, en brittisk kritiker av latinamerikansk litteratur, har framhållit den som en av de största latinamerikanska romanerna någonsin.<sup id="cite_ref-Booker6_42-0" class="reference"><a href="#cite_note-Booker6-42"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>42<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Vargas Llosa's tredje roman <i><a href="/wiki/Samtal_i_katedralen" title="Samtal i katedralen">Samtal i katedralen</a></i> publicerades <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1969" title="Litteraturåret 1969">1969</a> när han var 33 år gammal. Den är en berättelse om ministersonen Santiago Zavala och hans chaufför Ambrosio. När de två av en slump träffas på ett hem för herrelösa hundar uppstår en intensiv konversation som fortsätter på Katedralen, en näraliggande bar. Under samtalet, som belyser den härskande diktaturen, söker Zavala efter sanningen om sin fars roll i mordet på en ökänd peruansk motståndsman. Zavalas sökande leder honom dock in i en återvändsgränd utan svar eller tecken på en bättre framtid. Romanen angriper <a href="/wiki/Manuel_Odr%C3%ADa" title="Manuel Odría">Odrías</a> hårdföra regim genom att visa hur en diktatur kontrollerar och förstör människors liv. Hopplösheten är ett genomgående tema i <i>Samtal i katedralen</i>, som är en av Vargas Llosas bittraste romaner.<sup id="cite_ref-43" class="reference"><a href="#cite_note-43"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>43<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="1970-talet_och_"upptäckten_av_humor""><span id="1970-talet_och_.22uppt.C3.A4ckten_av_humor.22"></span>1970-talet och "upptäckten av humor"</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: 1970-talet och "upptäckten av humor"" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: 1970-talet och "upptäckten av humor""><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>År <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1971" title="Litteraturåret 1971">1971</a> publicerade Mario Vargas Llosa sin doktorsavhandling vid Complutenseuniversitet i Madrid.<sup id="cite_ref-44" class="reference"><a href="#cite_note-44"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>44<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <i>García Márquez: historia de un deicidio</i> ('García Márquez: berättelsen om ett gudamord') är en omfattande studie av hans vän den colombianske författaren och nobelpristagaren i litteratur, <a href="/wiki/Gabriel_Garc%C3%ADa_M%C3%A1rquez" title="Gabriel García Márquez">Gabriel García Márquez</a> som han senare blev ovän med. År 1976 slog han Márquez i ansiktet i Mexico City vid <a href="/wiki/Palacio_de_Bellas_Artes" title="Palacio de Bellas Artes">Palacio de Bellas Artes</a>; detta blev slutet på deras vänskap.<sup id="cite_ref-45" class="reference"><a href="#cite_note-45"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>45<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Ingen av författarna har gett någon offentlig förklaring till osämjan,<sup id="cite_ref-46" class="reference"><a href="#cite_note-46"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>46<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och de båda har en överenskommelse om att inte prata om varandra.<sup id="cite_ref-47" class="reference"><a href="#cite_note-47"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>47<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Ett fotografi av Márquez med en blåtira publicerades 2007, vilket åter väckte allmänhetens intresse för fejden.<sup id="cite_ref-Cohen_48-0" class="reference"><a href="#cite_note-Cohen-48"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>48<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Trots flera decenniers tystnad godkände Vargas Llosa år 2007 att delar av hans bok skulle användas som inledning till en specialutgåva till 40-årsjubileet av Márquez bok <i><a href="/wiki/Hundra_%C3%A5r_av_ensamhet" title="Hundra år av ensamhet">Hundra år av ensamhet</a></i> (1967).<sup id="cite_ref-49" class="reference"><a href="#cite_note-49"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>49<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <i>Historia de un Deicidio</i> gavs också ut igen samma år, som en del av Vargas Llosas samlade verk. </p><p>Efter <i><a href="/wiki/Samtal_i_katedralen" title="Samtal i katedralen">Samtal i katedralen</a></i> gick Vargas Llosas från allvarligare teman som politik och samhällsproblem till mer satiriska skildringar. Den latinamerikanska litteraturforskaren Raymond L. Williams beskriver denna fas i Vargas Llosas författarkarriär som "upptäckten av humor".<sup id="cite_ref-QC273_50-0" class="reference"><a href="#cite_note-QC273-50"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>50<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Hans första satiriska roman var <i><a href="/wiki/Pantale%C3%B3n_och_soldatbordellen" title="Pantaleón och soldatbordellen">Pantaleón och soldatbordellen</a></i>, som publicerades <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1973" title="Litteraturåret 1973">1973</a>.<sup id="cite_ref-51" class="reference"><a href="#cite_note-51"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>51<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Denna korta, komiska roman består av vinjetter av samtal och dokument om de peruanska arméstyrkorna och en kår med prostituerade med uppdrag att besöka militära utposter i avlägsna djungelområden.<sup id="cite_ref-Booker33_52-0" class="reference"><a href="#cite_note-Booker33-52"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>52<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Handlingen liknar den i hans tidigare roman <i><a href="/wiki/Det_gr%C3%B6na_huset" title="Det gröna huset">Det gröna huset</a></i> men i annan form. <i>Pantaleón och soldatbordellen</i> är sålunda en sorts <a href="/wiki/Parodi" title="Parodi">parodi</a> på både <i>Det gröna huset</i> och den litterära utgångspunkt som romanen representerar.<sup id="cite_ref-Booker33_52-1" class="reference"><a href="#cite_note-Booker33-52"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>52<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Idén till romanen fick han genom att själv bevittna hur prostituerade anlitades av den peruanska armén för att betjäna soldater i djungeln.<sup id="cite_ref-53" class="reference"><a href="#cite_note-53"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>53<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Från 1974 till 1987 fokuserade Vargas Llosa på sitt skrivande, men tog sig även tid till andra initiativ. 1975 var han med och regisserade filmatiseringen av <i>Pantaleón och soldatbordellen</i>. Efter denna föga framgångsrika produktion valdes han till ordförande i den internationella författarklubben <a href="/wiki/PEN_(organisation)" title="PEN (organisation)">PEN</a>. Vid den tiden reste Vargas Llosa ofta för att föreläsa på konferenser som organiserades av internationellt kända institutioner, såsom <a href="/wiki/Hebreiska_universitetet_i_Jerusalem" title="Hebreiska universitetet i Jerusalem">Hebreiska universitetet i Jerusalem</a> och <a href="/wiki/Universitetet_i_Cambridge" title="Universitetet i Cambridge">Universitetet i Cambridge</a>.<sup id="cite_ref-Williams60_54-0" class="reference"><a href="#cite_note-Williams60-54"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>54<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>År <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1977" title="Litteraturåret 1977">1977</a> publicerade Vargas Llosa <i><a href="/wiki/Tant_Julia_och_f%C3%B6rfattaren" title="Tant Julia och författaren">Tant Julia och författaren</a></i> (<i>La tía Julia y el escribidor</i>), som delvis bygger på hans äktenskap med sin första fru, Julia Urquidi, som han även tillägnade romanen.<sup id="cite_ref-55" class="reference"><a href="#cite_note-55"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>55<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Hon skrev senare sina memoarer, <i>Lo que Varguitas no dijo</i> (<i>Vad lille Vargas inte sa</i>), där hon gav sin egen syn på deras relation. Hon menar att Vargas Llosa på flera ställen överdrivit många negativa delar av deras relation, samtidigt som han bagatelliserat hennes stöd för sin författarkarriär.<sup id="cite_ref-56" class="reference"><a href="#cite_note-56"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>56<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <i>Tant Julia och författaren</i> anses vara ett av de mest slående exemplen på hur bild- och talspråket i populärkulturen kan användas i litteraturen.<sup id="cite_ref-57" class="reference"><a href="#cite_note-57"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>57<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Romanen filmatiserades <a href="/wiki/Film%C3%A5ret_1990" title="Filmåret 1990">1990</a> i <a href="/wiki/Hollywood" title="Hollywood">Hollywood</a> under namnet <i><a href="/w/index.php?title=Tune_in_Tomorrow&action=edit&redlink=1" class="new" title="Tune in Tomorrow [inte skriven än]">Tune in Tomorrow</a></i>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Senare_romaner">Senare romaner</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Senare romaner" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Senare romaner"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Mario_Vargas_Llosa_(2010).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/74/Mario_Vargas_Llosa_%282010%29.jpg/250px-Mario_Vargas_Llosa_%282010%29.jpg" decoding="async" width="250" height="192" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/74/Mario_Vargas_Llosa_%282010%29.jpg/375px-Mario_Vargas_Llosa_%282010%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/74/Mario_Vargas_Llosa_%282010%29.jpg/500px-Mario_Vargas_Llosa_%282010%29.jpg 2x" data-file-width="886" data-file-height="681" /></a><figcaption>Mario Vargas Llosa 2010.</figcaption></figure> <p>Mario Vargas Llosas fjärde längre skönlitterära verk <i><a href="/wiki/Kriget_vid_v%C3%A4rldens_%C3%A4nde" title="Kriget vid världens ände">Kriget vid världens ände</a></i> gavs ut <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1981" title="Litteraturåret 1981">1981</a> och var hans första historiska roman.<sup id="cite_ref-Kristal140_58-0" class="reference"><a href="#cite_note-Kristal140-58"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>58<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Boken blev början på en radikal utveckling av hans litterära stil mot frågor som <a href="/wiki/Messianism" title="Messianism">messianism</a> och irrationellt mänskligt beteende.<sup id="cite_ref-59" class="reference"><a href="#cite_note-59"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>59<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Romanen utspelar sig under <a href="/wiki/Upproret_i_Canudos" title="Upproret i Canudos">upproret i Canudos</a> i Brasilien i mitten av 1890-talet, en väpnad konflikt där en <a href="/wiki/Millenarism" class="mw-redirect" title="Millenarism">milleniaristisk</a> sekt höll stånd mot den brasilianska armén i flera år. Precis som Vargas Llosas tidigaste verk behandlar den ett allvarligt motiv på ett sakligt sätt, och är skriven i en mörk ton.<sup id="cite_ref-Booker75_60-0" class="reference"><a href="#cite_note-Booker75-60"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>60<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Kritiker uppskattade hur Vargas Llosas utforskade mänsklighetens fallenhet för att idealisera våld och hans skildringar av en katastrof orsakad av fanatism.<sup id="cite_ref-Kristal124_61-0" class="reference"><a href="#cite_note-Kristal124-61"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>61<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Trots att romanen hyllades även i Brasilien fick den till en början ett dåligt mottagande, som en utlännings skildring av ett brasilianskt tema. Den kritiserades också för att vara revolutionär och antisocialistisk. Vargas Llosa säger själv att det är hans egen favoritroman och den som varit svårast att skriva.<sup id="cite_ref-62" class="reference"><a href="#cite_note-62"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>62<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Efter att ha avslutat <i>Kriget vid världens ände</i> började Vargas Llosa skriva romaner som var betydligt kortare än många av hans tidigare böcker. År <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1983" title="Litteraturåret 1983">1983</a> färdigställde han <i><a href="/wiki/Den_sanna_ber%C3%A4ttelsen_om_kamrat_Mayta" title="Den sanna berättelsen om kamrat Mayta">Den sanna berättelsen om kamrat Mayta</a></i> (<i>Historia de Mayta</i>), en roman med fokus på ett vänsteruppror som ägde rum den 29 maj 1962 i staden <a href="/wiki/Jauja" title="Jauja">Jauja</a> i <a href="/wiki/Anderna" title="Anderna">Anderna</a>.<sup id="cite_ref-Kristal140_58-1" class="reference"><a href="#cite_note-Kristal140-58"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>58<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Senare samma år, under <a href="/wiki/Sendero_Luminoso" class="mw-redirect" title="Sendero Luminoso">Sendero Luminosos</a> uppror, inbjöds Vargas Llosa av den peruanska presidenten <a href="/wiki/Fernando_Bela%C3%BAnde_Terry" title="Fernando Belaúnde Terry">Fernando Belaúnde Terry</a> att ingå i en kommission som skulle granska massakern på åtta journalister av byinvånarna i <a href="/wiki/Uchuraccay" title="Uchuraccay">Uchuraccay</a>. Kommissionens huvudsyfte var att undersöka morden för att kunna informera allmänheten om händelsen. Efter sitt engagemang i kommissionen publicerade Vargas Llosa en serie artiklar där han försvarade sin hållning i affären. År <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1986" title="Litteraturåret 1986">1986</a> blev han klar med sin nästa roman, <i><a href="/wiki/Vem_d%C3%B6dade_Palomino_Molero%3F" title="Vem dödade Palomino Molero?">Vem dödade Palomino Molero?</a></i> (<i>¿Quién mató a Palomino Molero?</i>), en morddeckare som han började skriva strax efter undersökningen av vad som hände i Uchuraccay.<sup id="cite_ref-Kristal151_63-0" class="reference"><a href="#cite_note-Kristal151-63"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>63<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Handlingen i romanen ligger nära händelserna i Uchuraccay, men litteraturkritikern Roy Boland har framhållit att den inte är så mycket ett försök att rekonstruera morden som en form av "litterär exorcism" av Vargas Llosas egna erfarenheter som medlem av kommissionen.<sup id="cite_ref-64" class="reference"><a href="#cite_note-64"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>64<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Arbetet med kommissionen inspirerade även en av Vargas Llosas senare romaner, <i><a href="/wiki/D%C3%B6den_i_Anderna" title="Döden i Anderna">Döden i Anderna</a></i> (<i>Lituma en los Andes</i>), som först gavs ut <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1993" title="Litteraturåret 1993">1993</a> i Spanien.<sup id="cite_ref-65" class="reference"><a href="#cite_note-65"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>65<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Det tog nästan 20 år innan Vargas Llosa skrev nästa större verk. <i><a href="/wiki/Bockfesten" title="Bockfesten">Bockfesten</a></i> (<i>La fiesta del chivo</i>), en politisk thriller som publicerades år <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_2000" title="Litteraturåret 2000">2000</a>. Enligt Raymond L. Williams är <i>Bockfesten</i> Vargas Llosas närmast kompletta och ambitiösaste roman sedan <i>Kriget vid världens ände</i>. Romanen är baserad på diktatorn <a href="/wiki/Rafael_Trujillo" title="Rafael Trujillo">Rafael Trujillo</a>, som styrde <a href="/wiki/Dominikanska_republiken" title="Dominikanska republiken">Dominikanska republiken</a> från 1930 till dess han mördades 1961. Verket har tre huvudmotiv. Det första rör Urania Cabral, dotter till en före detta politiker, samt lojal Trujilloanhängare som för första gången återvänder till Dominikanska republiken efter mordet på Trujillo trettio år tidigare. Det andra motivet är själva mordet; konspiratörerna som utförde det och dess konsekvenser. Det tredje motivet handlar om Trujillo själv under slutet av hans regim. Boken fick snabbt positiva recensioner i Spanien och Latinamerika. Den anses vara ett av Vargas Llosas bästa verk.<sup id="cite_ref-Williams267_66-0" class="reference"><a href="#cite_note-Williams267-66"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>66<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>År <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_2006" title="Litteraturåret 2006">2006</a> skrev Vargas Llosa <i><a href="/wiki/Den_stygga_flickans_rackartyg" title="Den stygga flickans rackartyg">Den stygga flickans rackartyg</a></i> (<i>Travesuras de la niña mala</i>) som journalisten Kathryn Harrison anser vara en omskrivning (snarare än en bearbetning) av <a href="/wiki/Gustave_Flaubert" title="Gustave Flaubert">Gustave Flauberts</a> <i><a href="/wiki/Madame_Bovary_(roman)" class="mw-redirect" title="Madame Bovary (roman)">Madame Bovary</a></i> från <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1856" title="Litteraturåret 1856">1856</a>.<sup id="cite_ref-67" class="reference"><a href="#cite_note-67"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>67<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I Vargas Llosas version handlar boken om en peruansk utvandrares besatthet av en flicka som han har älskat i årtionden, sedan tonåren. År <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_2013" title="Litteraturåret 2013">2013</a> utkom <i><a href="/wiki/Den_blygsamme_hj%C3%A4lten" title="Den blygsamme hjälten">Den blygsamme hjälten</a></i>, hans första roman efter nobelpriset. Den har beskrivits som en roman där Vargas Llosa i <a href="/wiki/Pusseldeckare" title="Pusseldeckare">pusseldeckarens</a> form skildrar det samtida Peru.<sup id="cite_ref-68" class="reference"><a href="#cite_note-68"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>68<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Senare_liv_och_politiskt_engagemang">Senare liv och politiskt engagemang</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Senare liv och politiskt engagemang" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Senare liv och politiskt engagemang"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Som många andra latinamerikanska intellektuella stödde Mario Vargas Llosa i början <a href="/wiki/Fidel_Castro" title="Fidel Castro">Fidel Castros</a> <a href="/wiki/Kubanska_revolutionen" title="Kubanska revolutionen">kubanska revolutionära regering</a>.<sup id="cite_ref-Kristal_xi_40-1" class="reference"><a href="#cite_note-Kristal_xi-40"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>40<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Han studerade <a href="/wiki/Marxism" title="Marxism">marxism</a> på djupet som universitetsstudent och övertygades senare av <a href="/wiki/Kommunism" title="Kommunism">kommunistiska</a> ideal efter den kubanska revolutionens framgångar.<sup id="cite_ref-69" class="reference"><a href="#cite_note-69"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>69<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Gradvis började dock Vargas Llosa anse att kubansk <a href="/wiki/Socialism" title="Socialism">socialism</a> var oförenlig med hans syn på mänskliga fri- och rättigheter.<sup id="cite_ref-70" class="reference"><a href="#cite_note-70"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>70<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den officiella brytningen mellan författaren och den politik som den kubanska regeringen förde kom med den så kallade Padilla-affären, när Castro fängslade poeten <a href="/wiki/Heberto_Padilla" title="Heberto Padilla">Heberto Padilla</a>.<sup id="cite_ref-71" class="reference"><a href="#cite_note-71"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>71<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vargas Llosa skrev tillsammans med andra intellektuella en protest mot det kubanska politiska systemet och dess fängslande av Padilla som de skickade till Castro.<sup id="cite_ref-72" class="reference"><a href="#cite_note-72"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>72<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vargas Llosa har sedan dess identifierat sig med <a href="/wiki/Liberalism" title="Liberalism">liberalismen</a> snarare än vänsterns ideologier.<sup id="cite_ref-73" class="reference"><a href="#cite_note-73"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>73<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Efter att han gav upp sin tidigare vänsterpolitik har han motsatt sig både såväl höger- som vänsterorienterade <a href="/wiki/Auktorit%C3%A4r" class="mw-redirect" title="Auktoritär">auktoritära</a> regimer.<sup id="cite_ref-74" class="reference"><a href="#cite_note-74"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>74<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>När Vargas Llosa fick en befattning i undersökningskommissionen 1983 ledde det till vad litteraturkritikern Jean Franco har kallat "den obekvämaste händelsen i hans politiska karriär".<sup id="cite_ref-75" class="reference"><a href="#cite_note-75"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>75<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Hans medverkan i kommissionen gav upphov till omedelbara negativa reaktioner och förtal från den peruanska pressen. Många menade att massakern var en konspiration för att hindra journalisterna att rapportera om regeringens paramilitära aktiviteter i Uchuraccay.<sup id="cite_ref-Kristal151_63-1" class="reference"><a href="#cite_note-Kristal151-63"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>63<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Kommissionens slutsats var att byborna själva låg bakom morden. Vargas Llosa såg händelsen som ett tecken på "hur sårbar demokratin är i Latinamerika och hur lätt den kan utplånas av både höger- och vänsterdiktaturer.<sup id="cite_ref-76" class="reference"><a href="#cite_note-76"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>76<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Dessa slutsatser och Vargas Llosa själv kritiserades hårt. Antropologen Enrique Mayer anklagade honom för <a href="/wiki/Paternalism" title="Paternalism">paternalism</a>,<sup id="cite_ref-77" class="reference"><a href="#cite_note-77"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>77<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> medan Meyers kollega Carlos Iván Degregori kritiserade honom för hans okunnighet om samhället i <a href="/wiki/Anderna" title="Anderna">Anderna</a>.<sup id="cite_ref-78" class="reference"><a href="#cite_note-78"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>78<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vargas Llosa anklagades också för att aktivt hjälpa regeringen att mörklägga arméns roll i massakern.<sup id="cite_ref-Kristal151_63-2" class="reference"><a href="#cite_note-Kristal151-63"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>63<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den amerikanska litteraturvetaren Misha Kokotovic har sammanfattat kritiken med att Vargas Llosa anklagades för att betrakta "inhemska kulturer som ett 'primitivt' hinder mot förverkligandet av hans västerländska modernitetsideal".<sup id="cite_ref-79" class="reference"><a href="#cite_note-79"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>79<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vargas Llosa chockades av massakern i sig och sedan av reaktionen mot hans slutsatser i kommissionen. Hans reaktion mot kritiken var att de brydde sig mer om hans rapport än de hundratals bönder som senare mördades av Sendero Luminosos gerilla.<sup id="cite_ref-80" class="reference"><a href="#cite_note-80"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>80<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Acto_fundacional_UPD3.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d2/Acto_fundacional_UPD3.jpg/190px-Acto_fundacional_UPD3.jpg" decoding="async" width="190" height="253" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d2/Acto_fundacional_UPD3.jpg/285px-Acto_fundacional_UPD3.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d2/Acto_fundacional_UPD3.jpg 2x" data-file-width="300" data-file-height="400" /></a><figcaption>Vargas Llosa vid grundandet av <a href="/wiki/Enhet,_framsteg_och_demokrati" title="Enhet, framsteg och demokrati">UPyD</a> i september 2007.</figcaption></figure> <p>Under 1980-talet blev Vargas Llosa känd för sin principfasta <a href="/wiki/Nyliberalism" title="Nyliberalism">nyliberala</a> hållning. Han stödde den konservativa regeringen under <a href="/wiki/Fernando_Bela%C3%BAnde_Terry" title="Fernando Belaúnde Terry">Fernando Belaúnde Terry</a> men avvisade 1984 en inbjudan att bli premiärminister.<sup id="cite_ref-Guardian_profile_12-2" class="reference"><a href="#cite_note-Guardian_profile-12"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>12<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> År 1987 hjälpte han till att bilda och senare leda <a href="/w/index.php?title=Movimiento_Libertad&action=edit&redlink=1" class="new" title="Movimiento Libertad [inte skriven än]">Movimiento Libertad</a>.<sup id="cite_ref-Bolland8_81-0" class="reference"><a href="#cite_note-Bolland8-81"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>81<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Året därpå gick hans parti in i en koalition med Perus två största konservativa politiska partier vid den tiden, <a href="/wiki/Acci%C3%B3n_Popular_(Peru)" title="Acción Popular (Peru)">Acción Popular</a> under före detta presidenten <a href="/wiki/Fernando_Bela%C3%BAnde_Terry" title="Fernando Belaúnde Terry">Fernando Belaúnde Terry</a> och <a href="/wiki/Partido_Popular_Cristiano" class="mw-redirect" title="Partido Popular Cristiano">Partido Popular Cristiano</a>, lett av <a href="/w/index.php?title=Luis_Bedoya_Reyes&action=edit&redlink=1" class="new" title="Luis Bedoya Reyes [inte skriven än]">Luis Bedoya Reyes</a>, för att skapa den tredelade center-högerkoalitionen <a href="/wiki/Frente_Democr%C3%A1tico" title="Frente Democrático">Frente Democrático</a> (FREDEMO).<sup id="cite_ref-Bolland8_81-1" class="reference"><a href="#cite_note-Bolland8-81"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>81<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Han ställde upp i Perus presidentval 1990 som kandidat för FREDEMO. Han föreslog ett drastisk ekonomiskt sparprogram som skrämde fattiga väljare. Programmet betonade behovet av privatisering, marknadsekonomi, frihandel och framför allt spridningen av privat egendom.<sup id="cite_ref-emilyparker_82-0" class="reference"><a href="#cite_note-emilyparker-82"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>82<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Han vann den första valomgången med 34% av alla röster, men besegrades av den då okända jordbruksingenjören <a href="/wiki/Alberto_Fujimori" title="Alberto Fujimori">Alberto Fujimori</a> i den andra valomgången.<sup id="cite_ref-emilyparker_82-1" class="reference"><a href="#cite_note-emilyparker-82"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>82<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vargas Llosa redogjorde för valet i sin memoar <i>El pez en el agua</i>, ('En fisk i vattnet') 1993.<sup id="cite_ref-83" class="reference"><a href="#cite_note-83"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>83<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Efter valet 1990 har han främst fokuserat på att skriva, dock med ett sporadiskt engagemang inom politiken.<sup id="cite_ref-84" class="reference"><a href="#cite_note-84"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>84<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>En månad efter att han förlorat valet bjöds Vargas Llosa in till en konferens för intellektuella i Mexiko av det landets mest framstående författare, <a href="/wiki/Octavio_Paz" title="Octavio Paz">Octavio Paz</a>. (En månad efter konferensen tilldelades Paz Nobelpriset i litteratur.) Konferensen, som gick under namnet "El siglo XX: la experiencia de la libertad" ('1900-talet: frihetens erfarenhet') ägnades åt att diskutera kommunismens sammanbrott i Öst- och Centraleuropa. Den sändes i mexikansk tv mellan den 27 augusti och den 2 september. I ett uttalande den 30 september 1990 fördömde Vargas Llosa det mexikanska maktsystemet, som baserades på partiet <a href="/wiki/Partido_Revolucionario_Institucional" class="mw-redirect" title="Partido Revolucionario Institucional">Partido Revolucionario Institucionals</a> (PRI, som suttit vid makten i 61 år) permanenta styre, i ett uttalande: "Mexiko är den perfekta diktaturen. Den perfekta diktaturen är inte kommunism, inte Sovjetunionen, inte Fidel Castro; den perfekta diktaturen är Mexiko. För det är en kamouflerad diktatur."<sup id="cite_ref-85" class="reference"><a href="#cite_note-85"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>85<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Med hänvisning till PRI lade han till: "Jag tror inte att det någon annanstans i Sydamerika har funnits en diktatur som så effektivt har rekryterat intelligentsian och så omärkligt mutat den."<sup id="cite_ref-86" class="reference"><a href="#cite_note-86"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>86<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Uttalandet "Mexiko är den perfekta diktaturen" blev en kliché i Mexiko<sup id="cite_ref-87" class="reference"><a href="#cite_note-87"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>87<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och internationellt, ända tills PRI förlorade makten i Mexiko år 2000. </p><p>Vargas Llosa har mestadels bott i London sedan 1990-talet,<sup id="cite_ref-Williams83_88-0" class="reference"><a href="#cite_note-Williams83-88"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>88<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> men tillbringar ungefär tre månader om året i Peru.<sup id="cite_ref-emilyparker_82-2" class="reference"><a href="#cite_note-emilyparker-82"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>82<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vargas Llosa fick spanskt medborgarskap 1993. Han besöker ofta Spanien för olika konferenser och semestrar ofta där.<sup id="cite_ref-Williams83_88-1" class="reference"><a href="#cite_note-Williams83-88"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>88<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> 1994 valdes han till medlem av <i><a href="/wiki/Real_Academia_Espa%C3%B1ola" title="Real Academia Española">Real Academia Española</a></i> (Spanska kungliga akademien)<sup id="cite_ref-Williams83_88-2" class="reference"><a href="#cite_note-Williams83-88"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>88<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> där han sedan januari 1996 innehar stol ”L”<sup id="cite_ref-GranEU_29-2" class="reference"><a href="#cite_note-GranEU-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och han har varit aktiv på den spanska politiska arenan. I februari 2008 slutade han att stödja <a href="/wiki/Partido_Popular" title="Partido Popular">Partido Popular</a> till förmån för det nyskapade partiet <a href="/wiki/Enhet,_framsteg_och_demokrati" title="Enhet, framsteg och demokrati">Enhet, framsteg och demokrati</a>. Vargas Llosa påstod att vissa av Partido Populars konservativa ståndpunkter gick emot hans klassiskt liberala åsikter. Hans politiska ideologier framträder i boken <i><a href="/w/index.php?title=Pol%C3%ADtica_razonable&action=edit&redlink=1" class="new" title="Política razonable [inte skriven än]">Política razonable</a></i> ('Rimlig politik'), skriven av politikerna och kulturpersonligheterna <a href="/wiki/Fernando_Savater" title="Fernando Savater">Fernando Savater</a>, <a href="/w/index.php?title=Rosa_D%C3%ADez&action=edit&redlink=1" class="new" title="Rosa Díez [inte skriven än]">Rosa Díez</a>, <a href="/w/index.php?title=%C3%81lvaro_Pombo&action=edit&redlink=1" class="new" title="Álvaro Pombo [inte skriven än]">Álvaro Pombo</a>, <a href="/w/index.php?title=Albert_Boadella&action=edit&redlink=1" class="new" title="Albert Boadella [inte skriven än]">Albert Boadella</a> och <a href="/w/index.php?title=Carlos_Mart%C3%ADnez_Gorriar%C3%A1n&action=edit&redlink=1" class="new" title="Carlos Martínez Gorriarán [inte skriven än]">Carlos Martínez Gorriarán</a>.<sup id="cite_ref-89" class="reference"><a href="#cite_note-89"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>89<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I nätverket Fundación Internacional para la Libertad har Vargas Llos knutit samman ett stort antal tankesmedjor och forskningsinstitut för att skapa en samlingspunkt för den spansktalande världen, med syfte att utveckla och sprida liberala värderingar.<sup id="cite_ref-90" class="reference"><a href="#cite_note-90"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>90<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Han skriver fortfarande, både journalistik och skönlitteratur, och reser mycket. Han har även verkat som gästprofessor vid flera framstående universitet.<sup id="cite_ref-91" class="reference"><a href="#cite_note-91"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>91<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vid <a href="/wiki/Georgetown_University" title="Georgetown University">Georgetown University</a>, <a href="/wiki/Washington_DC" class="mw-redirect" title="Washington DC">Washington DC</a>, fick han en tjänst hösten 2009, vid institutet Ibero-American Literature and Culture som kommer att fortgå för åtminstone fem år.<sup id="cite_ref-Guardian_profile_12-3" class="reference"><a href="#cite_note-Guardian_profile-12"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>12<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den 3 februari 2011 adlades han av Spaniens kung <a href="/wiki/Juan_Carlos_I_av_Spanien" title="Juan Carlos I av Spanien">Juan Carlos I</a> med den ärftliga titeln <i>markis av Vargas Llosa</i> (<a href="/wiki/Spanska" title="Spanska">spanska</a>: <span lang="es"><i>Marqués de Vargas Llosa</i></span>).<sup id="cite_ref-BOE_5-1" class="reference"><a href="#cite_note-BOE-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Hans äldste son Álvaro är arvtagare till titeln. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Syn_på_droger"><span id="Syn_p.C3.A5_droger"></span>Syn på droger</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Syn på droger" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Syn på droger"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>År 2010 kom Mario Vargas Llosa med ett uppseendeväckande uttalandet där han menar att <a href="/wiki/Kriget_mot_droger" title="Kriget mot droger">kriget mot droger</a> är ett enda stort misslyckande. Llosa berömmer stater som Mexiko, som agerat med stort mod för att bekämpa drogkarteller men menar samtidigt att det inte går att vinna detta krig. Samhället ”måste legalisera narkotikan” istället för att lägga enorma summor på att bekämpa den. Att satsa på ”rehabilitering, prevention och utbildning”. Llosa drar paralleller med dagens syn på tobak och den informationskampanj som fått stor framgång. Detta skulle vara det enda sättet att få slut på det våld knarkindustrin för med sig.<sup id="cite_ref-92" class="reference"><a href="#cite_note-92"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>92<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>I juni 2011 vände sig Llosa tillsammans med flera andra framstående personer i samhället, däribland <a href="/wiki/FN" class="mw-redirect" title="FN">FN</a>:s tidigare generalsekreterare <a href="/wiki/Kofi_Annan" title="Kofi Annan">Kofi Annan</a> och entreprenören <a href="/wiki/Richard_Branson" title="Richard Branson">Richard Branson</a>, till <a href="/wiki/FN" class="mw-redirect" title="FN">FN</a> där de bland annat krävde: </p> <ul><li>Att det blir ett slut på kriminaliseringen och stigmatiseringen av personer som nyttjar droger men som inte skadar andra</li> <li>Att regeringar uppmuntras att testa legalisering av droger, i första hand marijuana.</li> <li>Att kampanjer som riktar sig till unga med budskapen "säg nej till droger" eller "nolltolerans mot droger" slopas, i stället bör andra utbildningsmetoder användas.<sup id="cite_ref-93" class="reference"><a href="#cite_note-93"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>93<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Stil">Stil</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Stil" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Stil"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Handling,_miljöer_och_huvudteman"><span id="Handling.2C_milj.C3.B6er_och_huvudteman"></span>Handling, miljöer och huvudteman</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Handling, miljöer och huvudteman" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Handling, miljöer och huvudteman"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Mario Vargas Llosas stil bygger på såväl historiska händelser som personliga erfarenheter.<sup id="cite_ref-94" class="reference"><a href="#cite_note-94"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>94<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Hans erfarenheter vid militärskolan Leoncio Prada var grunden för beskrivningen av den korrumperade <a href="/wiki/Samh%C3%A4llsinstitution" title="Samhällsinstitution">samhällsinstitutionen</a> i hans första roman <i>Staden och hundarna</i>.<sup id="cite_ref-Kristal32_34-1" class="reference"><a href="#cite_note-Kristal32-34"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>34<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Skolans korruption är också en återspegling av korruptionen i det peruanska samhället vid tiden för romanens tillkomst.<sup id="cite_ref-Kristal33_36-1" class="reference"><a href="#cite_note-Kristal33-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>36<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Berättartekniken är inspirerad av <a href="/wiki/Den_nya_romanen" title="Den nya romanen">den nya romanen</a>.<sup id="cite_ref-95" class="reference"><a href="#cite_note-95"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>95<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vargas Llosa använder ofta sina böcker för att utmana det otillräckliga i samhället, såsom moralens förfall och förtrycket från dem som har politisk makt gentemot dem som utmanar denna makt. Ett av de teman som han har utforskat är individens strävan efter frihet i en verklighet fylld av förtryck.<sup id="cite_ref-96" class="reference"><a href="#cite_note-96"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>96<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Till exempel baseras hans roman <i>Samtal i katedralen</i> på Perus president <a href="/wiki/Manuel_Odr%C3%ADa" title="Manuel Odría">Manuel Odrías</a> diktatur.<sup id="cite_ref-97" class="reference"><a href="#cite_note-97"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>97<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Bokens huvudperson Santiago gör uppror mot den kvävande diktaturen genom att delta i vänsterpolitiska gruppers subversiva aktiviteter. Vargas Llosas andra roman, <i>Det gröna huset</i>, utforskar förutom teman som korruption och förtryck också "fördömandet av Perus grundläggande institutioner"<sup id="cite_ref-98" class="reference"><a href="#cite_note-98"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>98<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, och tar upp korrupta officerares misshandel och utnyttjande av de anställda vid en bordell.<sup id="cite_ref-QC273_50-1" class="reference"><a href="#cite_note-QC273-50"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>50<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Många av Vargas Llosas tidiga romaner utspelar sig i Peru, medan de senare verken utspelar sig i andra delar av Sydamerika, såsom Brasilien och Dominikanska republiken.<sup id="cite_ref-castro-klaren19_99-0" class="reference"><a href="#cite_note-castro-klaren19-99"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>99<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <i>Kriget vid världens ände</i> var den första av hans stora romaner som utspelade sig utanför hans hemland.<sup id="cite_ref-Cevallos273_35-3" class="reference"><a href="#cite_note-Cevallos273-35"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>35<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Trots att handlingen berör <a href="/wiki/Upproret_i_Canudos" title="Upproret i Canudos">upproret i Canudos</a> som var riktat mot den brasilianska regeringen bygger romanen inte direkt på historiska fakta. Dess huvudsakliga inspirationskälla är snarare den icke-fiktiva redogörelsen för dessa händelser som publicerades av den brasilianske författaren <a href="/wiki/Euclides_da_Cunha" title="Euclides da Cunha">Euclides da Cunha</a> 1902.<sup id="cite_ref-Booker75_60-1" class="reference"><a href="#cite_note-Booker75-60"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>60<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <i>Bockfesten</i>, som baserats på <a href="/wiki/Rafael_Trujillo" title="Rafael Trujillo">Rafael Trujillos</a> diktatur, utspelar sig i Dominikanska republiken.<sup id="cite_ref-Williams267_66-1" class="reference"><a href="#cite_note-Williams267-66"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>66<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> För att förbereda boken studerade Vargas Llosa grundligt dominikansk historia.<sup id="cite_ref-Williams270_100-0" class="reference"><a href="#cite_note-Williams270-100"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>100<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Romanen är <a href="/wiki/Realism" title="Realism">realistisk</a> till sin karaktär, och Vargas Llosa understryker att han "respekterade den grundläggande informationen, [...] jag har inte överdrivit", men samtidigt påpekar han att "det är en roman, ingen historiebok, så jag tog mig många, många friheter".<sup id="cite_ref-101" class="reference"><a href="#cite_note-101"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>101<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>En av Vargas Llosas senare romaner, <i>Paradiset finns om hörnet</i>, utspelar sig till stor del i Frankrike och på Tahiti.<sup id="cite_ref-102" class="reference"><a href="#cite_note-102"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>102<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den är baserad på före detta samhällsutvecklaren <a href="/wiki/Flora_Tristan" title="Flora Tristan">Flora Tristan</a>, och visar hur Flora och <a href="/wiki/Paul_Gaugin" class="mw-redirect" title="Paul Gaugin">Paul Gaugin</a> inte fann paradiset, men ändå lyckades inspirera efterföljare att arbeta för en socialistisk <a href="/wiki/Utopi" title="Utopi">utopi</a>.<sup id="cite_ref-103" class="reference"><a href="#cite_note-103"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>103<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vissa kritiker, såsom Barbara Mujica, menar dock att <i>Paradiset finns om hörnet</i> saknar den "djärvhet, energi, politiska vision och berättartekniska geni" som fanns i hans tidigare verk.<sup id="cite_ref-104" class="reference"><a href="#cite_note-104"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>104<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Modernism_och_postmodernism">Modernism och postmodernism</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Modernism och postmodernism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Modernism och postmodernism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Vargas Llosas verk betraktas som både <a href="/wiki/Modernism" title="Modernism">moderna</a> och <a href="/wiki/Postmodernism" title="Postmodernism">postmoderna</a>.<sup id="cite_ref-Booker32_105-0" class="reference"><a href="#cite_note-Booker32-105"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>105<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Trots att skillnaden mellan modern och postmodern litteratur är flitigt omdebatterad hävdar litteraturvetaren M. Keith Booker att problematiken och den tekniska komplexiteten i Vargas Llosas tidiga verk, som <i>Det gröna huset</i> och <i>Samtal i katedralen</i>, är inslag som är typiska för den moderna romanen.<sup id="cite_ref-Booker6_42-1" class="reference"><a href="#cite_note-Booker6-42"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>42<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De tidiga romanerna innehåller också ett visst mått av allvar, även det en viktig del av definitionen av modern konstutövning.<sup id="cite_ref-Booker32_105-1" class="reference"><a href="#cite_note-Booker32-105"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>105<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vargas Llosas senare romaner, till exempel <i>Pantaleón och soldatbordellen</i>, <i>Tant Julia och författaren</i>, <i>Den sanna berättelsen om kamrat Mayta</i> och <i>El hablador</i> ('Berättaren'), bär tydliga spår av postmodernt skrivande.<sup id="cite_ref-106" class="reference"><a href="#cite_note-106"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>106<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Dessa har en mycket lättare, farsartad och komisk ton, något som är typisk för postmodernismen. Booker har jämfört två av Vargas Llosas romaner, <i>Det gröna huset</i> och <i>Pantaleón och soldatbordellen</i>, och diskuterar kontrasten mellan modernism och postmodernism som återfinns i författarens verk. Booker påpekar att samtidigt som båda romanerna utforskar ämnen som prostitution och den peruanska militären är den förra gravallvarlig medan den senare är löjligt komisk.<sup id="cite_ref-Booker33_52-2" class="reference"><a href="#cite_note-Booker33-52"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>52<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Sammanvävda_dialoger"><span id="Sammanv.C3.A4vda_dialoger"></span>Sammanvävda dialoger</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Sammanvävda dialoger" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Sammanvävda dialoger"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Litteraturvetaren M. Keith Booker menar att Vargas Llosa fulländar tekniken med sammanvävda dialoger i sin roman <i>Det gröna huset</i>.<sup id="cite_ref-Booker33_52-3" class="reference"><a href="#cite_note-Booker33-52"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>52<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Genom att väva samman två samtal som utspelar sig vid olika tillfällen skapar han illusionen av en återblick. Vargas Llosa använder också denna teknik ibland för att byta miljö genom att väva ihop två samtal som tar plats samtidigt men på olika ställen.<sup id="cite_ref-Booker14_107-0" class="reference"><a href="#cite_note-Booker14-107"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>107<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Denna teknik, som han började använda mot slutet av sin första roman, <i>Staden och hundarna</i>, är kännetecknande för hans litterära repertoar.<sup id="cite_ref-108" class="reference"><a href="#cite_note-108"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>108<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Han använder sig dock inte av sammanvävda dialoger på samma sätt i alla romaner. Till exempel används tekniken i <i>Det gröna huset</i> på ett seriöst sätt, för att uppnå en nykter ton och för att fokusera på släktskapet mellan händelser som äger rum vid olika tillfällen och på olika platser,<sup id="cite_ref-109" class="reference"><a href="#cite_note-109"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>109<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> medan samma teknik skapar komiska effekter i <i>Pantaleón och soldatbordellen</i>, där enklare scenbyten används.<sup id="cite_ref-110" class="reference"><a href="#cite_note-110"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>110<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Denna teknik liknar både <a href="/wiki/Virginia_Woolf" title="Virginia Woolf">Virginia Woolfs</a> sammanflätande av olika karaktärers monologer och Gustave Flauberts <a href="/wiki/Kontrapunkt" title="Kontrapunkt">kontrapunktiska</a> teknik där han flätar samman samtal med andra händelser, såsom föreläsningar.<sup id="cite_ref-Booker14_107-1" class="reference"><a href="#cite_note-Booker14-107"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>107<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Förebilder"><span id="F.C3.B6rebilder"></span>Förebilder</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Förebilder" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Förebilder"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Mario Vargas Llosas första litterära förebilder var relativt okända peruanska författare som <a href="/w/index.php?title=Mart%C3%ADn_Ad%C3%A1n&action=edit&redlink=1" class="new" title="Martín Adán [inte skriven än]">Martín Adán</a>, <a href="/w/index.php?title=Carlos_Oquendo_de_Amat&action=edit&redlink=1" class="new" title="Carlos Oquendo de Amat [inte skriven än]">Carlos Oquendo de Amat</a> och <a href="/wiki/C%C3%A9sar_Moro" title="César Moro">César Moro</a>. Som ung författare inspirerades han av dessa revolutionära författare för att skapa nya berättarstrukturer och tekniker för att ge en mer samtida, mångfacetterad bild av det urbana Peru. Han sökte en stil som skiljde sig från de traditionella skildringar av landet och landsbygdslivet som blivit berömda genom <a href="/wiki/Jos%C3%A9_Mar%C3%ADa_Arguedas" title="José María Arguedas">José María Arguedas</a>, Perus främsta romanförfattare vid den tiden.<sup id="cite_ref-111" class="reference"><a href="#cite_note-111"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>111<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vargas Llosa beskrev Arguedas som "ett exempel på en gammalmodig regionalism som redan hade uttömt sina visionära möjligheter".<sup id="cite_ref-112" class="reference"><a href="#cite_note-112"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>112<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Trots att han inte delade Arguedas intresse för ursprungsbefolkningens situation, beundrade och respekterade Vargas Llosa honom för hans bidrag till den peruanska litteraturen.<sup id="cite_ref-113" class="reference"><a href="#cite_note-113"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>113<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> År 1996 publicerade han också <i>La utopía arcaica</i> ('Den ålderdomliga utopin'), en studie över Arguedas verk. </p><p>Vargas Llosa begränsade sig inte till peruansk litteratur, han letade också inspiration utomlands. Två fransmän, <a href="/wiki/Existentialism" title="Existentialism">existentialisten</a> <a href="/wiki/Jean-Paul_Sartre" title="Jean-Paul Sartre">Jean-Paul Sartre</a> och romanförfattaren <a href="/wiki/Gustave_Flaubert" title="Gustave Flaubert">Gustave Flaubert</a>, influerade både hans teknik och hans stil.<sup id="cite_ref-114" class="reference"><a href="#cite_note-114"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>114<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Sartres påverkan är som påtagligast i Vargas Llosas flitiga användning av dialog.<sup id="cite_ref-Castro6_115-0" class="reference"><a href="#cite_note-Castro6-115"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>115<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Flauberts litterära självständighet (hans romaner går i många fall emot såväl verklighet som moral) är något som väckt Vargas Llosas beundran, och som även kom till uttryck i <i>La orgía perpetua. Flaubert y "Madame Bovary"</i> ('Den eviga orgien. Flaubert och Madame Bovary'), Vargas Llosas studie av Flauberts estetik.<sup id="cite_ref-116" class="reference"><a href="#cite_note-116"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>116<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I sin analys av den franske författaren ifrågasätter Vargas Llosa litteraturens revolutionära kraft i ett politiskt sammanhang, något som skiljer sig tydligt från hans tidigare syn på "litteratur som en form av uppror".<sup id="cite_ref-Kristal81_117-0" class="reference"><a href="#cite_note-Kristal81-117"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>117<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>En av Vargas Llosas favoritförfattare, och den som troligen haft störst inflytande på hans skrivande, är amerikanen <a href="/wiki/William_Faulkner" title="William Faulkner">William Faulkner</a>. Vargas Llosa anser att Faulker är "författaren som fulländade den moderna romanens teknik".<sup id="cite_ref-118" class="reference"><a href="#cite_note-118"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>118<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Båda använder komplicerade förändringar i tid och berättande i sin litterära stil.<sup id="cite_ref-119" class="reference"><a href="#cite_note-119"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>119<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Till exempel har handlingen och utvecklingen av huvudpersonen i <i>Staden och hundarna</i> till viss del influerats av Vargas Llosas favoritroman av Faulkner, <i><a href="/wiki/Ljus_i_augusti" title="Ljus i augusti">Ljus i augusti</a></i>.<sup id="cite_ref-120" class="reference"><a href="#cite_note-120"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>120<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Förutom studierna av Arguedas och Flaubert har Vargas Llosa skrivit litterär kritik av andra författare som han beundrat, såsom Gabriel García Marquez, <a href="/wiki/Albert_Camus" title="Albert Camus">Albert Camus</a>, <a href="/wiki/Ernest_Hemingway" title="Ernest Hemingway">Ernest Hemingway</a> och Jean-Paul Sartre. Målet med hans icke-fiktiva verk har främst varit att visa på hur dessa författare influerat hans skrivande och visa på kopplingen mellan honom själv och de andra författarna. Kritikern Sara Castro–Klarén menar att han inte erbjuder mycket till systematisk analys av dessa författares litterära tekniker. Till exempel fokuserar Vargas Llosa i <i>La orgía perpetua: Flaubert y "Madame Bovary"</i> på förhållandet mellan sin estetik och Flauberts, snarare än att endast diskutera Flauberts egen estetik.<sup id="cite_ref-121" class="reference"><a href="#cite_note-121"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>121<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Inflytande">Inflytande</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Inflytande" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Inflytande"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Mario Vargas Llosa anses vara en av de stora latinamerikanska författarna, tillsammans med författare som <a href="/wiki/Octavio_Paz" title="Octavio Paz">Octavio Paz</a>, <a href="/wiki/Julio_Cort%C3%A1zar" title="Julio Cortázar">Julio Cortázar</a>, <a href="/wiki/Jorge_Luis_Borges" title="Jorge Luis Borges">Jorge Luis Borges</a>, <a href="/wiki/Gabriel_Garc%C3%ADa_M%C3%A1rquez" title="Gabriel García Márquez">Gabriel García Márquez</a> och <a href="/wiki/Carlos_Fuentes" title="Carlos Fuentes">Carlos Fuentes</a>.<sup id="cite_ref-Castro1_122-0" class="reference"><a href="#cite_note-Castro1-122"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>122<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Fuentes själv analyserade redan <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1971" title="Litteraturåret 1971">1971</a> i boken <i>La Nueva Novela</i> ('Den nya romanen') de positiva influenser som Varga Llosas verk har haft på den latinamerikanska litteraturen.<sup id="cite_ref-Lamb102_123-0" class="reference"><a href="#cite_note-Lamb102-123"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>123<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Kritikern Gerald Martin skrev 1987 att Vargas Llosa var "kanske den framgångsrikaste [...och] tveklöst den kontroversiellaste latinamerikanska författaren under de senaste tjugofem åren".<sup id="cite_ref-124" class="reference"><a href="#cite_note-124"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>124<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Vargas Llosa är känd för sitt journalistiska arbete.<sup id="cite_ref-125" class="reference"><a href="#cite_note-125"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>125<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Han publicerade i maj 1960 sin första tidningsartikel i nummer 198 av tidskriften <i><a href="/wiki/Caretas" title="Caretas">Caretas</a></i> (Lima). Den 25 juli 1977 var det premiär för hans kolumn <i>Piedra de toque</i>,<sup id="cite_ref-126" class="reference"><a href="#cite_note-126"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>126<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> en författares betraktelse över mänskliga angelägenheter. Sedan 1997 publiceras Varga Llosas kolumner varannan vecka i <i>Caretas</i>, liksom i mer än 20 tidningar och tidskrifter i hela västvärlden.<sup id="cite_ref-127" class="reference"><a href="#cite_note-127"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>127<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Han var också programledare i peruansk teve åren 1980–1982, för kulturmagasinet <i>La torre de Babel</i> ('Babels torn').<sup id="cite_ref-128" class="reference"><a href="#cite_note-128"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>128<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>De flesta av Vargas Llosas verk har översatts till flera språk och nått betydande internationell framgång. Även hans journalistiska arbete har blivit publicerat internationellt, något som relativt få andra latinamerikanska författare lyckats med.<sup id="cite_ref-129" class="reference"><a href="#cite_note-129"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>129<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Under sin karriär har han skrivit mer än ett dussin romaner och ett antal andra böcker och berättelser, och har i flera decennier varit en tongivande röst inom latinamerikansk litteratur.<sup id="cite_ref-130" class="reference"><a href="#cite_note-130"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>130<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Han har vunnit flera <a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_priser_och_utm%C3%A4rkelser_som_tilldelats_Mario_Vargas_Llosa" title="Lista över priser och utmärkelser som tilldelats Mario Vargas Llosa">priser för sitt författarskap</a>, från <a href="/w/index.php?title=Premio_Leopoldo_Alas&action=edit&redlink=1" class="new" title="Premio Leopoldo Alas [inte skriven än]">Premio Leopoldo Alas</a> 1959 och <a href="/w/index.php?title=Premio_Biblioteca_Breve&action=edit&redlink=1" class="new" title="Premio Biblioteca Breve [inte skriven än]">Premio Biblioteca Breve</a> 1962 till <a href="/wiki/Premio_Planeta" title="Premio Planeta">Premio Planeta</a> 1993 för <i><a href="/wiki/D%C3%B6den_i_Anderna" title="Döden i Anderna">Döden i Anderna</a></i> och <a href="/wiki/Jerusalem_Prize" class="mw-redirect" title="Jerusalem Prize">Jerusalem Prize</a> 1995.<sup id="cite_ref-131" class="reference"><a href="#cite_note-131"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>131<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Litteraturkritikern <a href="/wiki/Harold_Bloom" title="Harold Bloom">Harold Bloom</a> inkluderade <i><a href="/wiki/Kriget_vid_v%C3%A4rldens_%C3%A4nde" title="Kriget vid världens ände">Kriget vid världens ände</a></i> i sin lista över litterära verk som bör ingå i den västerländska litterära <a href="/wiki/Kulturell_kanon" class="mw-redirect" title="Kulturell kanon">kanonen</a>. Vargas Llosa tilldelades även <a href="/wiki/Miguel_de_Cervantes-priset" title="Miguel de Cervantes-priset">Miguel de Cervantes-priset</a> 1994, ett av de mest prestigefyllda priserna inom den spanskspråkiga litteraturen, som delas ut till författare "vars arbete har bidragit till att påtagligt berika det spanskspråkiga litterära arvet".<sup id="cite_ref-132" class="reference"><a href="#cite_note-132"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>132<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vargas Llosa fick även <a href="/w/index.php?title=Irving_Kristol_Award&action=edit&redlink=1" class="new" title="Irving Kristol Award [inte skriven än]">Irving Kristol Award</a> 2005 från <a href="/wiki/American_Enterprise_Institute" title="American Enterprise Institute">American Enterprise Institute</a> och mottog Harold and Ethel L. Stellfox Visiting Scholar and Writers Award vid <a href="/w/index.php?title=Dickinson_College&action=edit&redlink=1" class="new" title="Dickinson College [inte skriven än]">Dickinson College</a> 2008.<sup id="cite_ref-133" class="reference"><a href="#cite_note-133"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>133<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> År <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_2010" title="Litteraturåret 2010">2010</a> tilldelades han <a href="/wiki/Nobelpriset_i_litteratur" title="Nobelpriset i litteratur">Nobelpriset i litteratur</a> för sin "kartläggning av maktens strukturer och knivskarpa bilder av individens motstånd, revolt och nederlag".<sup id="cite_ref-nobel_7-1" class="reference"><a href="#cite_note-nobel-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Flera av Vargas Llosas verk har filmatiserats, bland andra <i><a href="/wiki/Staden_och_hundarna" title="Staden och hundarna">Staden och hundarna</a></i> och <i><a href="/wiki/Pantale%C3%B3n_och_soldatbordellen" title="Pantaleón och soldatbordellen">Pantaleón och soldatbordellen</a></i> (båda i regi av landsmannen <a href="/w/index.php?title=Francisco_Lombardi&action=edit&redlink=1" class="new" title="Francisco Lombardi [inte skriven än]">Francisco Lombardi</a>), samt <i><a href="/wiki/Bockfesten" title="Bockfesten">Bockfesten</a></i> som regisserades av Vargas Llosas kusin <a href="/w/index.php?title=Luis_Llosa&action=edit&redlink=1" class="new" title="Luis Llosa [inte skriven än]">Luis Llosa</a>.<sup id="cite_ref-134" class="reference"><a href="#cite_note-134"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>134<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <i><a href="/wiki/Tant_Julia_och_f%C3%B6rfattaren" title="Tant Julia och författaren">Tant Julia och författaren</a></i> blev filmatiserad på engelska som <i><a href="/w/index.php?title=Tune_in_Tomorrow&action=edit&redlink=1" class="new" title="Tune in Tomorrow [inte skriven än]">Tune in Tomorrow</a></i>. <i>Bockfesten</i> har även dramatiserats för teatern av <a href="/w/index.php?title=Jorge_Al%C3%AD_Triana&action=edit&redlink=1" class="new" title="Jorge Alí Triana [inte skriven än]">Jorge Alí Triana</a>, en colombiansk pjäsförfattare och regissör.<sup id="cite_ref-135" class="reference"><a href="#cite_note-135"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>135<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Verk_i_urval">Verk i urval</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Verk i urval" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Verk i urval"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Svenska översättningar inom parentes med utgivningsår om det skiljer sig från det spanska originalet. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Skönlitteratur"><span id="Sk.C3.B6nlitteratur"></span>Skönlitteratur</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Skönlitteratur" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Skönlitteratur"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li>1959 – <i>Los jefes</i></li> <li>1963 – <i>La ciudad y los perros</i> (<i><a href="/wiki/Staden_och_hundarna" title="Staden och hundarna">Staden och hundarna</a></i>, översättning <a href="/wiki/Jan_Sj%C3%B6gren" title="Jan Sjögren">Jan Sjögren</a> 1966 och <a href="/wiki/Peter_Landelius" title="Peter Landelius">Peter Landelius</a> 2013)</li> <li>1966 – <i>La casa verde</i> (<i><a href="/wiki/Det_gr%C3%B6na_huset" title="Det gröna huset">Det gröna huset</a></i>, översättning <a href="/wiki/Jens_Nordenh%C3%B6k" title="Jens Nordenhök">Jens Nordenhök</a> 1979)</li> <li>1967 – <i>Los cachorros</i> (<i><a href="/wiki/Valparna" title="Valparna">Valparna</a></i>, översättning <a href="/wiki/Annika_Ernstson" title="Annika Ernstson">Annika Ernstson</a> 1978, inkluderar även <i>Los jefes</i>)</li> <li>1969 – <i>Conversación en la catedral</i> (<i><a href="/wiki/Samtal_i_katedralen" title="Samtal i katedralen">Samtal i katedralen</a></i>, översättning Annika Ernstson 1994)</li> <li>1973 – <i>Pantaleón y las visitadoras</i> (<i><a href="/wiki/Pantale%C3%B3n_och_soldatbordellen" title="Pantaleón och soldatbordellen">Pantaleón och soldatbordellen</a></i>, översättning Jan Sjögren 1975)</li> <li>1977 – <i>La tía Julia y el escribidor</i> (<i><a href="/wiki/Tant_Julia_och_f%C3%B6rfattaren" title="Tant Julia och författaren">Tant Julia och författaren</a></i>, översättning Jens Nordenhök 1981)</li> <li>1981 – <i>La guerra del fin del mundo</i> (<i><a href="/wiki/Kriget_vid_v%C3%A4rldens_%C3%A4nde" title="Kriget vid världens ände">Kriget vid världens ände</a></i>, översättning Jens Nordenhök 1984)</li> <li>1984 – <i>Historia de Mayta</i> (<i><a href="/wiki/Den_sanna_ber%C3%A4ttelsen_om_kamrat_Mayta" title="Den sanna berättelsen om kamrat Mayta">Den sanna berättelsen om kamrat Mayta</a></i>, översättning Jens Nordenhök 1987)</li> <li>1986 – <i>¿Quién mató a Palomino Molero?</i> (<i><a href="/wiki/Vem_d%C3%B6dade_Palomino_Molero%3F" title="Vem dödade Palomino Molero?">Vem dödade Palomino Molero?</a></i>, översättning Jens Nordenhök 1989)</li> <li>1987 – <i>El hablador</i> (<i><a href="/wiki/Ber%C3%A4ttaren" title="Berättaren">Berättaren</a></i>, översättning Annika Ernstson 1991)</li> <li>1988 – <i>Elogio de la madrastra</i> (<i><a href="/wiki/Till_styvmoderns_lov" title="Till styvmoderns lov">Till styvmoderns lov</a></i>, översättning Annika Ernstson 1992)</li> <li>1993 – <i>Lituma en los Andes</i> (<i><a href="/wiki/D%C3%B6den_i_Anderna" title="Döden i Anderna">Döden i Anderna</a></i>, översättning Annika Ernstson 1998)</li> <li>1997 – <i>Los cuadernos de don Rigoberto</i> (<i><a href="/wiki/Don_Rigobertos_anteckningsb%C3%B6cker" title="Don Rigobertos anteckningsböcker">Don Rigobertos anteckningsböcker</a></i>, översättning <a href="/wiki/Elisabeth_Helms" title="Elisabeth Helms">Elisabeth Helms</a> 2000)</li> <li>2000 – <i>La fiesta del chivo</i> (<i><a href="/wiki/Bockfesten" title="Bockfesten">Bockfesten</a></i>, översättning <a href="/wiki/Peter_Landelius" title="Peter Landelius">Peter Landelius</a> 2002)</li> <li>2003 – <i>El paraíso en la otra esquina</i> (<i><a href="/wiki/Paradiset_finns_om_h%C3%B6rnet" title="Paradiset finns om hörnet">Paradiset finns om hörnet</a></i>, översättning Peter Landelius 2003)</li> <li>2006 – <i>Travesuras de la niña mala</i> (<i><a href="/wiki/Den_stygga_flickans_rackartyg" title="Den stygga flickans rackartyg">Den stygga flickans rackartyg</a></i>, översättning Peter Landelius 2007)</li> <li>2010 – <i>El sueño del celta</i> (<i><a href="/wiki/Keltens_dr%C3%B6m" title="Keltens dröm">Keltens dröm</a></i>, översättning Peter Landelius 2011)</li> <li>2013 – <i>El héroe discreto</i> (<i><a href="/wiki/Den_blygsamme_hj%C3%A4lten" title="Den blygsamme hjälten">Den blygsamme hjälten</a></i>, översättning Peter Landelius 2014)</li> <li>2016 – <i>Cinco esquinas</i> (<i><a href="/w/index.php?title=En_peruansk_aff%C3%A4r&action=edit&redlink=1" class="new" title="En peruansk affär [inte skriven än]">En peruansk affär</a></i>, översättning Peter Landelius 2017)</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Facklitteratur">Facklitteratur</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Facklitteratur" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Facklitteratur"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li>1971 – <i>García Márquez: historia de un deicidio</i></li> <li>1975 – <i>La orgía perpetua: Flaubert y "Madame Bovary"</i></li> <li>1990 – <i>La verdad de las mentiras: ensayos sobre la novela moderna</i></li> <li>1993 – <i><a href="/wiki/El_pez_en_el_agua" title="El pez en el agua">El pez en el agua. Memorias</a></i></li> <li>1996 – <i>La utopía arcaica: José María Arguedas y las ficciones del indigenismo</i></li> <li>1997 – <i>Cartas a un joven novelista</i></li> <li>2001 – <i>El lenguaje de la pasión</i></li> <li>2004 – <i>La tentación de lo imposible</i></li> <li>2006 – <i><a href="/wiki/Diccionario_del_Amante_de_Am%C3%A9rica_Latina" title="Diccionario del Amante de América Latina">Diccionario del Amante de América Latina</a></i> (har biografiska inslag)</li> <li>2007 – <i>El Pregón de Sevilla</i></li> <li>2009 – <i>El Viaje a la Ficcion</i></li> <li>2018 – <i>La llamada de la tribu</i> (<i>Lockrop</i>, översättning Elisabeth Helms 2019)</li> <li>2022 – <i>El fuego de la imaginación</i> (Libros, escenarios, pantallas y museos. Obra periodística I)</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Drama">Drama</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Drama" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Drama"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li>1952 – <i>La huida del inca</i> (<i><a href="/wiki/Inkans_flykt" title="Inkans flykt">Inkans flykt</a></i>)</li> <li>1981 – <i><a href="/wiki/La_se%C3%B1orita_de_Tacna" title="La señorita de Tacna">La señorita de Tacna</a></i></li> <li>1983 – <i>Kathie y el hipopótamo</i></li></ul> <p>Mario Vargas Llosas essäer och journalistik har samlats under titeln <i>Contra viento y marea</i> och givits ut i tre volymer 1983, 1986 och 1990. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Litteratur_om_Vargas_Llosa_på_svenska"><span id="Litteratur_om_Vargas_Llosa_p.C3.A5_svenska"></span>Litteratur om Vargas Llosa på svenska</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Litteratur om Vargas Llosa på svenska" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Litteratur om Vargas Llosa på svenska"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/wiki/Knut_Ahnlund" title="Knut Ahnlund">Knut Ahnlund</a>, <i>Spansk öppning</i>, Atlantis 2002</li> <li><a href="/wiki/Kjell_A._Johansson" title="Kjell A. Johansson">Kjell A. Johansson</a>, <i>Latinamerikansk prosa under 1900-talet</i>, Btj 1970</li> <li><a href="/wiki/Artur_Lundkvist" title="Artur Lundkvist">Artur Lundkvist</a>, <i>Utflykter med utländska författare</i>, Aldus 1969</li> <li><a href="/wiki/J%C3%B6ran_Mj%C3%B6berg" title="Jöran Mjöberg">Jöran Mjöberg</a>, <i>Latinamerikanska författare</i>, Norstedts 1988</li> <li>Bernt Olsson/Ingemar Algulin, <i>Litteraturens historia i världen</i>, Norstedts 1995</li> <li><a href="/wiki/Mauricio_Rojas" title="Mauricio Rojas">Mauricio Rojas</a>, <i>Frihetens flämtande flamma: Mario Vargas Llosas politiska tänkande</i>, Timbro 2010</li> <li><a href="/wiki/Ren%C3%A9_V%C3%A1zquez_D%C3%ADaz" title="René Vázquez Díaz">René Vázquez Díaz</a>, <i>Anteckningar i marginalen</i>, Kentaur 2000</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Priser_och_utmärkelser"><span id="Priser_och_utm.C3.A4rkelser"></span>Priser och utmärkelser</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: Priser och utmärkelser" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: Priser och utmärkelser"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_priser_och_utm%C3%A4rkelser_som_tilldelats_Mario_Vargas_Llosa" title="Lista över priser och utmärkelser som tilldelats Mario Vargas Llosa">Lista över priser och utmärkelser som tilldelats Mario Vargas Llosa</a></dd></dl></div> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Referenser">Referenser</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Referenser" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Referenser"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <dl><dd><span class="plainlinks"><i>Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från <a href="/wiki/Engelskspr%C3%A5kiga_Wikipedia" title="Engelskspråkiga Wikipedia">engelskspråkiga Wikipedia</a>, <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa">Mario Vargas Llosa</a>, <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&oldid=390880261">den 15 oktober 2010</a>.</i></span></dd></dl> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Noter">Noter</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: Noter" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: Noter"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-45efd7659baf2d63ab858150a6ecfd540c323775-1"><a href="#cite_ref-45efd7659baf2d63ab858150a6ecfd540c323775_1-0">^</a> <span class="reference-text"><i>CONOR.Sl</i>, CONOR.SI-ID: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://plus.cobiss.net/cobiss/si/en/conor/7730531">7730531</a>.<sup><small>[källa från Wikidata]</small></sup></span> </li> <li id="cite_note-d4c21de989f2ca87b6292114891b7ad44f85ac7b-2"><a href="#cite_ref-d4c21de989f2ca87b6292114891b7ad44f85ac7b_2-0">^</a> <span class="reference-text"><i><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.premioplaneta.es/historia/ganadores.html"><span title="spanska">Premio Planeta Ganadores</span></a></i> (på spanska), <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.premioplaneta.es/historia/ganadores.html">läs online</a>.<sup><small>[källa från Wikidata]</small></sup></span> </li> <li id="cite_note-acff15daee0a742a801ca3cbc0f5b6db221271d0-3"><a href="#cite_ref-acff15daee0a742a801ca3cbc0f5b6db221271d0_3-0">^</a> <span class="reference-text">Joseph Kahn (red.), <i><a href="/wiki/The_New_York_Times" title="The New York Times"><span title="engelska">The New York Times</span></a></i>, The New York Times Company och Arthur Gregg Sulzberger, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://onlinebooks.library.upenn.edu/webbin/cinfo/nytimes">läs online</a> och <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.namebase.net:82/names/nn01.cgi/CW">läs online</a><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.nytimes.com/1982/08/01/books/talk-with-mario-vargas-llosa.html">läs online</a>, läst: 8 augusti 2023 .<sup><small>[källa från Wikidata]</small></sup></span> </li> <li id="cite_note-d5d97841f7bb5c3dfa123a97773c7bc526fcfd20-4"><a href="#cite_ref-d5d97841f7bb5c3dfa123a97773c7bc526fcfd20_4-0">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.hola.com/actualidad/20190403140000/isabel-preysler-mario-vargas-llosa-comienzo-relacion/">läs online</a>, <i>www.hola.com</i> , läst: 5 maj 2019.<sup><small>[källa från Wikidata]</small></sup></span> </li> <li id="cite_note-BOE-5">^ [<a href="#cite_ref-BOE_5-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-BOE_5-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.boe.es/boe/dias/2011/02/04/pdfs/BOE-A-2011-2137.pdf">BoletÍn Oficial del Estado 4 februari 2011 (på spanska)</a></span> </li> <li id="cite_note-6"><a href="#cite_ref-6">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFBolandHarvey1988">Boland & Harvey 1988</a>, s. 7. och <a href="#CITEREFCevallos1991">Cevallos 1991</a>, s. 272.</span> </li> <li id="cite_note-nobel-7">^ [<a href="#cite_ref-nobel_7-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-nobel_7-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20101022034337/http://www.svenskaakademien.se/web/Press_N10sv.aspx">”Pressmeddelande”</a>. Svenska Akademien. 7 oktober 2010. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.svenskaakademien.se/web/Press_N10sv.aspx">originalet</a> den 22 oktober 2010<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20101022034337/http://www.svenskaakademien.se/web/Press_N10sv.aspx">https://web.archive.org/web/20101022034337/http://www.svenskaakademien.se/web/Press_N10sv.aspx</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 18 oktober 2010</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Pressmeddelande&rft.atitle=&rft.date=7+oktober+2010&rft.pub=Svenska+Akademien&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20101022034337%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.svenskaakademien.se%2Fweb%2FPress_N10sv.aspx&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-8"><a href="#cite_ref-8">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFWilliams2001">Williams 2001</a>, s. 15–16.</span> </li> <li id="cite_note-Williams17-9">^ [<a href="#cite_ref-Williams17_9-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Williams17_9-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Williams17_9-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-Williams17_9-3"><small>d</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFWilliams2001">Williams 2001</a>, s. 17.</span> </li> <li id="cite_note-10"><a href="#cite_ref-10">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFMorote1998">Morote 1998</a>, s. 14.</span> </li> <li id="cite_note-11"><a href="#cite_ref-11">^</a> <span class="reference-text">... "abogados, curas, monjas, jueces, profesores, funcionarios, poetas, locos y alguno que otro militar", Vargas Llosa 2006, sid 314–315</span> </li> <li id="cite_note-Guardian_profile-12">^ [<a href="#cite_ref-Guardian_profile_12-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Guardian_profile_12-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Guardian_profile_12-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-Guardian_profile_12-3"><small>d</small></a>] <span class="reference-text">Guardian profile <span style="font-size:.95em;font-weight:bold;color:var(--color-subtle, #54595d);">(engelska)</span></span> </li> <li id="cite_note-13"><a href="#cite_ref-13">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFMorote1998">Morote 1998</a>, s. 6–7.</span> </li> <li id="cite_note-Williams24-14">^ [<a href="#cite_ref-Williams24_14-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Williams24_14-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFWilliams2001">Williams 2001</a>, s. 24.</span> </li> <li id="cite_note-15"><a href="#cite_ref-15">^</a> <span class="reference-text">Guardian profile <span style="font-size:.95em;font-weight:bold;color:var(--color-subtle, #54595d);">(engelska)</span>. Pedro Llosa avgick sedan 1948 efter en militärkupp.</span> </li> <li id="cite_note-Williams30-16">^ [<a href="#cite_ref-Williams30_16-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Williams30_16-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFWilliams2001">Williams 2001</a>, s. 30.</span> </li> <li id="cite_note-17"><a href="#cite_ref-17">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFWilliams2001">Williams 2001</a>, s. 31.</span> </li> <li id="cite_note-18"><a href="#cite_ref-18">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFWilliams2001">Williams 2001</a>, s. 32.</span> </li> <li id="cite_note-19"><a href="#cite_ref-19">^</a> <span class="reference-text">Vargas Llosa 2006, <i>Diccionario del amante de América Latina</i>, sid 230.</span> </li> <li id="cite_note-20"><a href="#cite_ref-20">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFVincent2007">Vincent 2007</a>, s. 2.</span> </li> <li id="cite_note-21"><a href="#cite_ref-21">^</a> <span class="reference-text"><i>Educación secundaria</i> betyder (i Peru) normalt sett fem års undervisning, mellan 12 och 16 års ålder.</span> </li> <li id="cite_note-22"><a href="#cite_ref-22">^</a> <span class="reference-text">Vargas Llosa, <i>El pez en el agua</i>, s 104.</span> </li> <li id="cite_note-23"><a href="#cite_ref-23">^</a> <span class="reference-text">Vargas Llosa, <i>El pez en el agua</i>, s 112–113.</span> </li> <li id="cite_note-24"><a href="#cite_ref-24">^</a> <span class="reference-text">Vargas Llosa, <i>El pez en el agua</i>, s 118.</span> </li> <li id="cite_note-25"><a href="#cite_ref-25">^</a> <span class="reference-text">Vargas Llosa, <i>El pez en el agua</i>, s 142.</span> </li> <li id="cite_note-Castro9-26"><a href="#cite_ref-Castro9_26-0">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFCastro-Klarén1990">Castro-Klarén 1990</a>, s. 9.</span> </li> <li id="cite_note-27"><a href="#cite_ref-27">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFWilliams2001">Williams 2001</a>, s. 34.</span> </li> <li id="cite_note-28"><a href="#cite_ref-28">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFWilliams2001">Williams 2001</a>, s. 39.</span> </li> <li id="cite_note-GranEU-29">^ [<a href="#cite_ref-GranEU_29-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-GranEU_29-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-GranEU_29-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><i>Gran Enciclopedia Universal</i>, "Mario Vargas Llosa".</span> </li> <li id="cite_note-30"><a href="#cite_ref-30">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFCastro-Klarén1990">Castro-Klarén 1990</a>, s. 21.</span> </li> <li id="cite_note-31"><a href="#cite_ref-31">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFWilliams2001">Williams 2001</a>, s. 44.</span> </li> <li id="cite_note-Williams45-32">^ [<a href="#cite_ref-Williams45_32-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Williams45_32-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFWilliams2001">Williams 2001</a>, s. 45.</span> </li> <li id="cite_note-33"><a href="#cite_ref-33">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFEnrique_Alpañes2022">Enrique Alpañes (28 december 2022). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://elpais.com/gente/2022-12-28/isabel-preysler-y-mario-vargas-llosa-se-separan-tras-ocho-anos-de-noviazgo.html">”Isabel Preysler y Mario Vargas Llosa se separan tras ocho años de noviazgo”</a> (på spanska). <a href="/wiki/El_Pa%C3%ADs" title="El País">El País</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://elpais.com/gente/2022-12-28/isabel-preysler-y-mario-vargas-llosa-se-separan-tras-ocho-anos-de-noviazgo.html">https://elpais.com/gente/2022-12-28/isabel-preysler-y-mario-vargas-llosa-se-separan-tras-ocho-anos-de-noviazgo.html</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Isabel+Preysler+y+Mario+Vargas+Llosa+se+separan+tras+ocho+a%C3%B1os+de+noviazgo&rft.atitle=&rft.aulast=Enrique+Alpa%C3%B1es&rft.au=Enrique+Alpa%C3%B1es&rft.date=28+december+2022&rft.pub=%5B%5BEl+Pa%C3%ADs%5D%5D&rft_id=https%3A%2F%2Felpais.com%2Fgente%2F2022-12-28%2Fisabel-preysler-y-mario-vargas-llosa-se-separan-tras-ocho-anos-de-noviazgo.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-Kristal32-34">^ [<a href="#cite_ref-Kristal32_34-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Kristal32_34-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFKristal1998">Kristal 1998</a>, s. 32.</span> </li> <li id="cite_note-Cevallos273-35">^ [<a href="#cite_ref-Cevallos273_35-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Cevallos273_35-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Cevallos273_35-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-Cevallos273_35-3"><small>d</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFCevallos1991">Cevallos 1991</a>, s. 273.</span> </li> <li id="cite_note-Kristal33-36">^ [<a href="#cite_ref-Kristal33_36-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Kristal33_36-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFKristal1998">Kristal 1998</a>, s. 33.</span> </li> <li id="cite_note-37"><a href="#cite_ref-37">^</a> <span class="reference-text">Luis Alemany intervjuade 50 personer från Vargas Llosas vänkrets från ungdomsåren och sökte i arkiven och fann att alla kände till historien men ingen hade varit närvarande. Visst fanns det hotelser, men brännandet av böckerna … Alemany tror att det är en uppdiktad historia av författaren i marknadsföringssyfte. Men, om det inte är sant, så är det åtminstone en bra historia, säger Almany. (”Pues si no es verdad, al menos, estuvo bien trovado.”)</span> </li> <li id="cite_note-38"><a href="#cite_ref-38">^</a> <span class="reference-text">"una mente degenerada", <a href="#CITEREFVargas_Llosa2006">Vargas Llosa 2006</a>, s. 230.</span> </li> <li id="cite_note-Vargas2006-230-39">^ [<a href="#cite_ref-Vargas2006-230_39-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Vargas2006-230_39-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFVargas_Llosa2006">Vargas Llosa 2006</a>, s. 230.</span> </li> <li id="cite_note-Kristal_xi-40">^ [<a href="#cite_ref-Kristal_xi_40-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Kristal_xi_40-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFKristal1998">Kristal 1998</a>, s. xi.</span> </li> <li id="cite_note-41"><a href="#cite_ref-41">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFArmas_Marcelo2002">Armas Marcelo 2002</a>, s. 102. Se även <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20110716052005/http://www.celarg.org.ve/Ingles/Premio%20Romulo%20Gallegos%201%20Edicion.htm">”I Edición del Premio Internacional de Novela <i>Rómulo Gallegos</i>”</a>. <i><span>Gobierno Bolivariano de Venezuela Ministerio del Poder Popular para La Cultura</span></i>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.celarg.org.ve/Ingles/Premio%20Romulo%20Gallegos%201%20Edicion.htm">originalet</a> den 16 juli 2011<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20110716052005/http://www.celarg.org.ve/Ingles/Premio%20Romulo%20Gallegos%201%20Edicion.htm">https://web.archive.org/web/20110716052005/http://www.celarg.org.ve/Ingles/Premio%20Romulo%20Gallegos%201%20Edicion.htm</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 18 oktober 2010</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=I+Edici%C3%B3n+del+Premio+Internacional+de+Novela+%27%27R%C3%B3mulo+Gallegos%27%27&rft.atitle=Gobierno+Bolivariano+de+Venezuela+Ministerio+del+Poder+Popular+para+La+Cultura&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20110716052005%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.celarg.org.ve%2FIngles%2FPremio%2520Romulo%2520Gallegos%25201%2520Edicion.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-Booker6-42">^ [<a href="#cite_ref-Booker6_42-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Booker6_42-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFBooker1994">Booker 1994</a>, s. 6.</span> </li> <li id="cite_note-43"><a href="#cite_ref-43">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFCastro-Klarén1990">Castro-Klarén 1990</a>, s. 106; <a href="#CITEREFCevallos1991">Cevallos 1991</a>, s. 273.</span> </li> <li id="cite_note-44"><a href="#cite_ref-44">^</a> <span class="reference-text">Jaime Perales Contreras, recension av Mario Vargas Llosa, <i>Obras Completas</i>, Vol. VI, Tomo. I, i <i>Americas Magazine</i>, Organization of American States, juli-augusti, 2007; <a href="#CITEREFShaw1973">Shaw 1973</a>, s. 431.</span> </li> <li id="cite_note-45"><a href="#cite_ref-45">^</a> <span class="reference-text">”Händelsen utspelade sig 1976, i Palacio de Bellas Artes i <a href="/wiki/Mexico_City" title="Mexico City">Mexico City</a>, […] alla de närvarande blev imponerade och förvånade av knytnäven som MVLL delade ut till García Márquez när den columbianske skriftställaren kom för att omfamna den peruanske romanförfattaren." ("Todo occurrió en 1976, en el Palacio de Bellas Artes de la ciudad de México. [. . .] todos los presentes quedaron impresionados y sorprendidos por el puñetazo que MVLL propinó a García Márquez cuando el escritor colombiano venía a abrazar al novelista peruano.") <a href="#CITEREFArmas_Marcelo2002">Armas Marcelo 2002</a>, s. 110.</span> </li> <li id="cite_note-46"><a href="#cite_ref-46">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFDammann2007">Dammann 2007</a>.</span> </li> <li id="cite_note-47"><a href="#cite_ref-47">^</a> <span class="reference-text"><cite class="episode" style="font-style:normal"><i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://svtplay.se/v/2272489/skavlan/del_12_av_12?cb%2Ca1364145%2C1%2Cf%2C-1%2Fpb%2Ca1364142%2C1%2Cf%2C-1%2Fpl%2Cv%2C%2C2272489%2Fsb%2Cp102975%2C1%2Cf%2C-1">Skavlan</a></i>. <a href="/wiki/SVT" class="mw-redirect" title="SVT">SVT</a>, Stockholm. 2010-12-18. Nr. 12. 11-25 minuter in i programmet.  Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://svtplay.se/v/2272489/skavlan/del_12_av_12?cb%2Ca1364145%2C1%2Cf%2C-1%2Fpb%2Ca1364142%2C1%2Cf%2C-1%2Fpl%2Cv%2C%2C2272489%2Fsb%2Cp102975%2C1%2Cf%2C-1">originalet</a> <a href="/w/index.php?title=2012-04-19&action=edit&redlink=1" class="new" title="2012-04-19 [inte skriven än]">2012-04-19</a>. Hämtad 2017-06-28.</cite> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20120419213925/http://svtplay.se/v/2272489/skavlan/del_12_av_12?cb%2Ca1364145%2C1%2Cf%2C-1%2Fpb%2Ca1364142%2C1%2Cf%2C-1%2Fpl%2Cv%2C%2C2272489%2Fsb%2Cp102975%2C1%2Cf%2C-1">Arkiverad</a> 19 april 2012 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20120419213925/http://svtplay.se/v/2272489/skavlan/del_12_av_12?cb%2Ca1364145%2C1%2Cf%2C-1%2Fpb%2Ca1364142%2C1%2Cf%2C-1%2Fpl%2Cv%2C%2C2272489%2Fsb%2Cp102975%2C1%2Cf%2C-1">”Arkiverade kopian”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://svtplay.se/v/2272489/skavlan/del_12_av_12?cb%2Ca1364145%2C1%2Cf%2C-1%2Fpb%2Ca1364142%2C1%2Cf%2C-1%2Fpl%2Cv%2C%2C2272489%2Fsb%2Cp102975%2C1%2Cf%2C-1">originalet</a> den 19 april 2012<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20120419213925/http://svtplay.se/v/2272489/skavlan/del_12_av_12?cb%2Ca1364145%2C1%2Cf%2C-1%2Fpb%2Ca1364142%2C1%2Cf%2C-1%2Fpl%2Cv%2C%2C2272489%2Fsb%2Cp102975%2C1%2Cf%2C-1">https://web.archive.org/web/20120419213925/http://svtplay.se/v/2272489/skavlan/del_12_av_12?cb%2Ca1364145%2C1%2Cf%2C-1%2Fpb%2Ca1364142%2C1%2Cf%2C-1%2Fpl%2Cv%2C%2C2272489%2Fsb%2Cp102975%2C1%2Cf%2C-1</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 28 juni 2017</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Arkiverade+kopian&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20120419213925%2Fhttp%3A%2F%2Fsvtplay.se%2Fv%2F2272489%2Fskavlan%2Fdel_12_av_12%3Fcb%252Ca1364145%252C1%252Cf%252C-1%252Fpb%252Ca1364142%252C1%252Cf%252C-1%252Fpl%252Cv%252C%252C2272489%252Fsb%252Cp102975%252C1%252Cf%252C-1&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-Cohen-48"><a href="#cite_ref-Cohen_48-0">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFCohen2007">Cohen 2007</a>.</span> </li> <li id="cite_note-49"><a href="#cite_ref-49">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFVincent2007">Vincent 2007</a>, s. 3.</span> </li> <li id="cite_note-QC273-50">^ [<a href="#cite_ref-QC273_50-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-QC273_50-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">"the discovery of humor" <a href="#CITEREFCevallos1991">Cevallos 1991</a>, s. 273.</span> </li> <li id="cite_note-51"><a href="#cite_ref-51">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFCastro-Klarén1990">Castro-Klarén 1990</a>, s. 136.</span> </li> <li id="cite_note-Booker33-52">^ [<a href="#cite_ref-Booker33_52-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Booker33_52-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Booker33_52-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-Booker33_52-3"><small>d</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFBooker1994">Booker 1994</a>, s. 33.</span> </li> <li id="cite_note-53"><a href="#cite_ref-53">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSetti1989">Setti 1989</a>, s. 65.</span> </li> <li id="cite_note-Williams60-54"><a href="#cite_ref-Williams60_54-0">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFWilliams2001">Williams 2001</a>, s. 60-61.</span> </li> <li id="cite_note-55"><a href="#cite_ref-55">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFKristal1998">Kristal 1998</a>, s. 91.</span> </li> <li id="cite_note-56"><a href="#cite_ref-56">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFKristal1998">Kristal 1998</a>, s. 221.</span> </li> <li id="cite_note-57"><a href="#cite_ref-57">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFBooker1994">Booker 1994</a>, s. 54.</span> </li> <li id="cite_note-Kristal140-58">^ [<a href="#cite_ref-Kristal140_58-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Kristal140_58-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFKristal1998">Kristal 1998</a>, s. 140.</span> </li> <li id="cite_note-59"><a href="#cite_ref-59">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFCampos1981">Campos 1981</a>, s. 299.</span> </li> <li id="cite_note-Booker75-60">^ [<a href="#cite_ref-Booker75_60-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Booker75_60-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFBooker1994">Booker 1994</a>, s. 75.</span> </li> <li id="cite_note-Kristal124-61"><a href="#cite_ref-Kristal124_61-0">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFKristal1998">Kristal 1998</a>, s. 124.</span> </li> <li id="cite_note-62"><a href="#cite_ref-62">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSetti1989">Setti 1989</a>, s. 42, 46.</span> </li> <li id="cite_note-Kristal151-63">^ [<a href="#cite_ref-Kristal151_63-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Kristal151_63-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Kristal151_63-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFKristal1998">Kristal 1998</a>, s. 150–151.</span> </li> <li id="cite_note-64"><a href="#cite_ref-64">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFBolandHarvey1988">Boland & Harvey 1988</a>, s. 164.</span> </li> <li id="cite_note-65"><a href="#cite_ref-65">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFFranco2002">Franco 2002</a>, s. 56.</span> </li> <li id="cite_note-Williams267-66">^ [<a href="#cite_ref-Williams267_66-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Williams267_66-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREF_Williams_2001">Williams 2001</a>, s. 267-268.</span> </li> <li id="cite_note-67"><a href="#cite_ref-67">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFHarrison2007">Harrison 2007</a>.</span> </li> <li id="cite_note-68"><a href="#cite_ref-68">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20140518120301/http://www.norstedts.se/bocker/utgiven/2014/Sommar/vargas-llosa_mario-den_blygsamme_hjalten-inbunden/">”Den blygsamme hjälten”</a>. Norstedts förlag. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.norstedts.se/bocker/utgiven/2014/Sommar/vargas-llosa_mario-den_blygsamme_hjalten-inbunden/">originalet</a> den 18 maj 2014<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20140518120301/http://www.norstedts.se/bocker/utgiven/2014/Sommar/vargas-llosa_mario-den_blygsamme_hjalten-inbunden/">https://web.archive.org/web/20140518120301/http://www.norstedts.se/bocker/utgiven/2014/Sommar/vargas-llosa_mario-den_blygsamme_hjalten-inbunden/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 18 maj 2014</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Den+blygsamme+hj%C3%A4lten&rft.atitle=&rft.pub=Norstedts+f%C3%B6rlag&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20140518120301%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.norstedts.se%2Fbocker%2Futgiven%2F2014%2FSommar%2Fvargas-llosa_mario-den_blygsamme_hjalten-inbunden%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-69"><a href="#cite_ref-69">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSetti1989">Setti 1989</a>, s. 140.</span> </li> <li id="cite_note-70"><a href="#cite_ref-70">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSetti1989">Setti 1989</a>, s. 141.</span> </li> <li id="cite_note-71"><a href="#cite_ref-71">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFBohlen,_Celestine2000">Bohlen, Celestine (28 september 2000). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.nytimes.com/2000/09/28/arts/heberto-padilla-68-cuban-poet-is-dead.html">”Heberto Padilla, 68, Cuban Poet, Is Dead”</a> (på engelska). <i>The New York Times</i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.nytimes.com/2000/09/28/arts/heberto-padilla-68-cuban-poet-is-dead.html">http://www.nytimes.com/2000/09/28/arts/heberto-padilla-68-cuban-poet-is-dead.html</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Heberto+Padilla%2C+68%2C+Cuban+Poet%2C+Is+Dead&rft.jtitle=The+New+York+Times&rft.aulast=Bohlen%2C+Celestine&rft.au=Bohlen%2C+Celestine&rft.date=28+september+2000&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.nytimes.com%2F2000%2F09%2F28%2Farts%2Fheberto-padilla-68-cuban-poet-is-dead.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-72"><a href="#cite_ref-72">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFSetti1989">Setti 1989</a>, s. 142.</span> </li> <li id="cite_note-73"><a href="#cite_ref-73">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFMorote1998">Morote 1998</a>, s. 234.</span> </li> <li id="cite_note-74"><a href="#cite_ref-74">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFVincent2007">Vincent 2007</a>, s. 1.</span> </li> <li id="cite_note-75"><a href="#cite_ref-75">^</a> <span class="reference-text">"the most uncomfortable event in [his] political career" <a href="#CITEREFFranco2002">Franco 2002</a>, s. 56.</span> </li> <li id="cite_note-76"><a href="#cite_ref-76">^</a> <span class="reference-text">"how vulnerable democracy is in Latin America and how easily it dies under dictatorships of the right and left" <a href="#CITEREFKirk1997">Kirk 1997</a>, s. 183–184.</span> </li> <li id="cite_note-77"><a href="#cite_ref-77">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFKokotovic2007">Kokotovic 2007</a>, s. 172.</span> </li> <li id="cite_note-78"><a href="#cite_ref-78">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFKokotovic2007">Kokotovic 2007</a>, s. 177.</span> </li> <li id="cite_note-79"><a href="#cite_ref-79">^</a> <span class="reference-text">"summarizes that the novelist was charged with seeing "indigenous cultures as a 'primitive' obstacle to the full realization of his Western model of modernity" <a href="#CITEREFKokotovic2007">Kokotovic 2007</a>, s. 177.</span> </li> <li id="cite_note-80"><a href="#cite_ref-80">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFKristal1999">Kristal 1999</a>, s. 231.</span> </li> <li id="cite_note-Bolland8-81">^ [<a href="#cite_ref-Bolland8_81-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Bolland8_81-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFBolandHarvey1988">Boland & Harvey 1988</a>, s. 8.</span> </li> <li id="cite_note-emilyparker-82">^ [<a href="#cite_ref-emilyparker_82-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-emilyparker_82-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-emilyparker_82-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFParker2007">Parker 2007</a>.</span> </li> <li id="cite_note-83"><a href="#cite_ref-83">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFLarsen2000">Larsen 2000</a>, s. 155.</span> </li> <li id="cite_note-84"><a href="#cite_ref-84">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFWilliams2001">Williams 2001</a>, s. 82.</span> </li> <li id="cite_note-85"><a href="#cite_ref-85">^</a> <span class="reference-text">"México es una dictadura perfecta. La dictadura perfecta no es el comunismo, no es la URSS, no es Fidel Castro, la dictadura perfecta es México. Porque es la dictadura camuflada." <cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.elpais.com/articulo/cultura/AZUA/_FELIX_DE/TRIAS/_EUGENIO/VARGAS_LLOSA/_MARIO/MARSE/_JUAN_/ESCRITOR/PAZ/_OCTAVIO/SARAMAGO/elpepicul/19900901elpepicul_1/Tes">”Vargas Llosa: "México es la dictadura perfecta"”</a> (på spanska). <i>El País</i>. 1 september 1990<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.elpais.com/articulo/cultura/AZUA/_FELIX_DE/TRIAS/_EUGENIO/VARGAS_LLOSA/_MARIO/MARSE/_JUAN_/ESCRITOR/PAZ/_OCTAVIO/SARAMAGO/elpepicul/19900901elpepicul_1/Tes">http://www.elpais.com/articulo/cultura/AZUA/_FELIX_DE/TRIAS/_EUGENIO/VARGAS_LLOSA/_MARIO/MARSE/_JUAN_/ESCRITOR/PAZ/_OCTAVIO/SARAMAGO/elpepicul/19900901elpepicul_1/Tes</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Vargas+Llosa%3A+%22M%C3%A9xico+es+la+dictadura+perfecta%22&rft.jtitle=El+Pa%C3%ADs&rft.date=1+september+1990&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.elpais.com%2Farticulo%2Fcultura%2FAZUA%2F_FELIX_DE%2FTRIAS%2F_EUGENIO%2FVARGAS_LLOSA%2F_MARIO%2FMARSE%2F_JUAN_%2FESCRITOR%2FPAZ%2F_OCTAVIO%2FSARAMAGO%2Felpepicul%2F19900901elpepicul_1%2FTes&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>. <cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://archive.today/20130112184033/http://www.terra.com.mx/noticias/articulo/973216/Vargas+Llosa+a+20+anos+de+Mexico+es+una+dictadura+perfecta.htm">”Vargas Llosa a 20 años de 'México es una dictadura perfecta'”</a> (på spanska). <i>Terra</i>. 7 oktober 2010. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.terra.com.mx/noticias/articulo/973216/Vargas+Llosa+a+20+anos+de+Mexico+es+una+dictadura+perfecta.htm">originalet</a> den 12 januari 2013<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://archive.today/20130112184033/http://www.terra.com.mx/noticias/articulo/973216/Vargas+Llosa+a+20+anos+de+Mexico+es+una+dictadura+perfecta.htm">https://archive.today/20130112184033/http://www.terra.com.mx/noticias/articulo/973216/Vargas+Llosa+a+20+anos+de+Mexico+es+una+dictadura+perfecta.htm</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Vargas+Llosa+a+20+a%C3%B1os+de+%27M%C3%A9xico+es+una+dictadura+perfecta%27&rft.jtitle=Terra&rft.date=7+oktober+2010&rft_id=https%3A%2F%2Farchive.today%2F20130112184033%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.terra.com.mx%2Fnoticias%2Farticulo%2F973216%2FVargas%2BLlosa%2Ba%2B20%2Banos%2Bde%2BMexico%2Bes%2Buna%2Bdictadura%2Bperfecta.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</span> </li> <li id="cite_note-86"><a href="#cite_ref-86">^</a> <span class="reference-text">"I don't believe that there has been in Latin America any case of a system of dictatorship which has so efficiently recruited the intellectual milieu, bribing it with great subtlety."</span> </li> <li id="cite_note-87"><a href="#cite_ref-87">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFReding1991">Reding 1991</a>.</span> </li> <li id="cite_note-Williams83-88">^ [<a href="#cite_ref-Williams83_88-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Williams83_88-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Williams83_88-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFWilliams2001">Williams 2001</a>, s. 83.</span> </li> <li id="cite_note-89"><a href="#cite_ref-89">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20081203031829/http://actualidad.terra.es/articulo/escritor_mario_vargas_llosa_pp_2277630.htm">”Escritor Mario Vargas Llosa retira su apoyo al PP y pide el voto para UPyD”</a> (på spanska). Terra Actualidad. 25 februari 2008. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://actualidad.terra.es/articulo/escritor_mario_vargas_llosa_pp_2277630.htm">originalet</a> den 3 december 2008<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20081203031829/http://actualidad.terra.es/articulo/escritor_mario_vargas_llosa_pp_2277630.htm">https://web.archive.org/web/20081203031829/http://actualidad.terra.es/articulo/escritor_mario_vargas_llosa_pp_2277630.htm</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 18 oktober 2010</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Escritor+Mario+Vargas+Llosa+retira+su+apoyo+al+PP+y+pide+el+voto+para+UPyD&rft.atitle=&rft.date=25+februari+2008&rft.pub=Terra+Actualidad&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20081203031829%2Fhttp%3A%2F%2Factualidad.terra.es%2Farticulo%2Fescritor_mario_vargas_llosa_pp_2277630.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-90"><a href="#cite_ref-90">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20101214172321/http://magasinetneo.se/files/2010/06/2006-4_f37aa27b56d12e53fe3db2b9b2ca5a47.pdf"><i>Magasinet Neo</i>, "Johan Norberg intervjuar Mario Vargas Llosa"</a></span> </li> <li id="cite_note-91"><a href="#cite_ref-91">^</a> <span class="reference-text">Bland annat <a href="/w/index.php?title=Queen_Mary,_University_of_London&action=edit&redlink=1" class="new" title="Queen Mary, University of London [inte skriven än]">Queen Mary, University of London</a> och <a href="/wiki/King%27s_College_London" title="King's College London">King's College London</a> som båda tillhör <a href="/wiki/University_of_London" title="University of London">University of London</a>, Pullmancampuset vid <a href="/wiki/Washington_State_University" title="Washington State University">Washington State University</a>, <a href="/w/index.php?title=Universidad_de_Puerto_Rico&action=edit&redlink=1" class="new" title="Universidad de Puerto Rico [inte skriven än]">Universidad de Puerto Rico</a> i <a href="/wiki/R%C3%ADo_Piedras" class="mw-disambig" title="Río Piedras">Río Piedras</a>, <a href="/wiki/Columbia_University" title="Columbia University">Columbia University</a>, <a href="/wiki/Harvard_University" title="Harvard University">Harvard University</a>, <a href="/wiki/Princeton_University" title="Princeton University">Princeton University</a>, <a href="/wiki/Georgetown_University" title="Georgetown University">Georgetown University</a> och <a href="/wiki/City_University_of_New_York" title="City University of New York">City University of New York</a>; <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070702194227/http://libweb.princeton.edu/libraries/firestone/rbsc/aids/llosa/">”Biographical Sketch”</a>. <i><span>Princeton University Library</span></i>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libweb.princeton.edu/libraries/firestone/rbsc/aids/llosa/">originalet</a> den 2 juli 2007<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20070702194227/http://libweb.princeton.edu/libraries/firestone/rbsc/aids/llosa/">https://web.archive.org/web/20070702194227/http://libweb.princeton.edu/libraries/firestone/rbsc/aids/llosa/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 14 april 2008</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Biographical+Sketch&rft.atitle=Princeton+University+Library&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20070702194227%2Fhttp%3A%2F%2Flibweb.princeton.edu%2Flibraries%2Ffirestone%2Frbsc%2Faids%2Fllosa%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-92"><a href="#cite_ref-92">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.tv4play.se/program/efter-tio?video_id=1161748">http://www.tv4play.se/program/efter-tio?video_id=1161748</a><sup class="noprint Inline-Template"><a href="/wiki/Wikipedia:D%C3%B6da_l%C3%A4nkar" title="Wikipedia:Döda länkar">[<span title="Denna externa länk fungerar inte (2019-05)"><i>död länk</i></span>]</a></sup></span> </li> <li id="cite_note-93"><a href="#cite_ref-93">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.dn.se/nyheter/varlden/kofi-annan-legalisera-droger/">http://www.dn.se/nyheter/varlden/kofi-annan-legalisera-droger/</a></span> </li> <li id="cite_note-94"><a href="#cite_ref-94">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFBooker1994">Booker 1994</a>, s. 48.</span> </li> <li id="cite_note-95"><a href="#cite_ref-95">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFZetterholm1981">Zetterholm 1981</a>, s. 315.</span> </li> <li id="cite_note-96"><a href="#cite_ref-96">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFMorote1998">Morote 1998</a>, s. 66–67.</span> </li> <li id="cite_note-97"><a href="#cite_ref-97">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFKristal1998">Kristal 1998</a>, s. 56.</span> </li> <li id="cite_note-98"><a href="#cite_ref-98">^</a> <span class="reference-text">"a denunciation of Peru's basic institutions"</span> </li> <li id="cite_note-castro-klaren19-99"><a href="#cite_ref-castro-klaren19_99-0">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFCastro-Klarén1990">Castro-Klarén 1990</a>, s. 19.</span> </li> <li id="cite_note-Williams270-100"><a href="#cite_ref-Williams270_100-0">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFWilliams2001">Williams 2001</a>, s. 270.</span> </li> <li id="cite_note-101"><a href="#cite_ref-101">^</a> <span class="reference-text">"respected the basic facts, [...] I have not exaggerated"; "It's a novel, not a history book, so I took many, many liberties"; citerad i <a href="#CITEREFGussow2002">Gussow 2002</a>.</span> </li> <li id="cite_note-102"><a href="#cite_ref-102">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFVargas_Llosa2003">Vargas Llosa 2003</a>.</span> </li> <li id="cite_note-103"><a href="#cite_ref-103">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFHeawood2003">Heawood 2003</a>.</span> </li> <li id="cite_note-104"><a href="#cite_ref-104">^</a> <span class="reference-text">"audacity, energy, political vision, and narrative genius"; <a href="#CITEREFMujica2004">Mujica 2004</a>.</span> </li> <li id="cite_note-Booker32-105">^ [<a href="#cite_ref-Booker32_105-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Booker32_105-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFBooker1994">Booker 1994</a>, s. 32.</span> </li> <li id="cite_note-106"><a href="#cite_ref-106">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFBooker1994">Booker 1994</a>, s. 3.</span> </li> <li id="cite_note-Booker14-107">^ [<a href="#cite_ref-Booker14_107-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Booker14_107-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a href="#CITEREFBooker1994">Booker 1994</a>, s. 14.</span> </li> <li id="cite_note-108"><a href="#cite_ref-108">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFBooker1994">Booker 1994</a>, s. 13.</span> </li> <li id="cite_note-109"><a href="#cite_ref-109">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFBooker1994">Booker 1994</a>, s. 35.</span> </li> <li id="cite_note-110"><a href="#cite_ref-110">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFBooker1994">Booker 1994</a>, s. 35–36.</span> </li> <li id="cite_note-111"><a href="#cite_ref-111">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFCastro-Klarén1990">Castro-Klarén 1990</a>, s. 4.</span> </li> <li id="cite_note-112"><a href="#cite_ref-112">^</a> <span class="reference-text">"an example of old-fashioned regionalism that had already exhausted its imaginary possibilities" <a href="#CITEREFCastro-Klarén1990">Castro-Klarén 1990</a>, s. 3.</span> </li> <li id="cite_note-113"><a href="#cite_ref-113">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFKristal1998">Kristal 1998</a>, s. 9.</span> </li> <li id="cite_note-114"><a href="#cite_ref-114">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFCastro-Klarén1990">Castro-Klarén 1990</a>, s. 6–7.</span> </li> <li id="cite_note-Castro6-115"><a href="#cite_ref-Castro6_115-0">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFCastro-Klarén1990">Castro-Klarén 1990</a>, s. 6.</span> </li> <li id="cite_note-116"><a href="#cite_ref-116">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFCastro-Klarén1990">Castro-Klarén 1990</a>, s. 115.</span> </li> <li id="cite_note-Kristal81-117"><a href="#cite_ref-Kristal81_117-0">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFKristal1998">Kristal 1998</a>, s. 81.</span> </li> <li id="cite_note-118"><a href="#cite_ref-118">^</a> <span class="reference-text">"the writer who perfected the methods of the modern novel"; <a href="#CITEREFKristal1998">Kristal 1998</a>, s. 26–28.</span> </li> <li id="cite_note-119"><a href="#cite_ref-119">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFCastro-Klarén1990">Castro-Klarén 1990</a>, s. 6; <a href="#CITEREFKristal1998">Kristal 1998</a>, s. 26.</span> </li> <li id="cite_note-120"><a href="#cite_ref-120">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFKristal1998">Kristal 1998</a>, s. 34.</span> </li> <li id="cite_note-121"><a href="#cite_ref-121">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFCastro-Klarén1990">Castro-Klarén 1990</a>, s. 116, 119.</span> </li> <li id="cite_note-Castro1-122"><a href="#cite_ref-Castro1_122-0">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFCastro-Klarén1990">Castro-Klarén 1990</a>, s. 1.</span> </li> <li id="cite_note-Lamb102-123"><a href="#cite_ref-Lamb102_123-0">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFLamb1971">Lamb 1971</a>, s. 102.</span> </li> <li id="cite_note-124"><a href="#cite_ref-124">^</a> <span class="reference-text">"perhaps the most successful [. . . and] certainly the most controversial Latin American novelist of the past twenty-five years" <a href="#CITEREFMartin1987">Martin 1987</a>, s. 205.</span> </li> <li id="cite_note-125"><a href="#cite_ref-125">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFCastro-Klarén1990">Castro-Klarén 1990</a>, s. 2.</span> </li> <li id="cite_note-126"><a href="#cite_ref-126">^</a> <span class="reference-text"><i>Piedra de toque</i> eller <a href="/w/index.php?title=Pr%C3%B6vosten&action=edit&redlink=1" class="new" title="Prövosten [inte skriven än]">Prövosten</a> är den sten som man prövar metallers kvalitet emot, Vargas Llosas kolumn är således spalten där samhällsföreteelserna med mera skall prövas.</span> </li> <li id="cite_note-127"><a href="#cite_ref-127">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.mvargasllosa.com/biblio.htm">Bibliografía del autor</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20150912092349/http://www.mvargasllosa.com/biblio.htm">Arkiverad</a> 12 september 2015 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.<span style="font-size:.95em;font-weight:bold;color:var(--color-subtle, #54595d);">(spanska)</span></span> </li> <li id="cite_note-128"><a href="#cite_ref-128">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20101123220433/http://eatthemushroom.com/mag/article.asp?id=956&catID=3">”Mario Vargas Llosa: Part II”</a>. The Mushroom Mag. 7 augusti 2008. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.eatthemushroom.com/mag/article.asp?id=956&catID=3">originalet</a> den 23 november 2010<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20101123220433/http://eatthemushroom.com/mag/article.asp?id=956&catID=3">https://web.archive.org/web/20101123220433/http://eatthemushroom.com/mag/article.asp?id=956&catID=3</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 november 2010</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Mario+Vargas+Llosa%3A+Part+II&rft.atitle=&rft.date=7+augusti+2008&rft.pub=The+Mushroom+Mag&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20101123220433%2Fhttp%3A%2F%2Featthemushroom.com%2Fmag%2Farticle.asp%3Fid%3D956%26catID%3D3&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-129"><a href="#cite_ref-129">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFCastro-Klarén1990">Castro-Klarén 1990</a>, s. 1-2.</span> </li> <li id="cite_note-130"><a href="#cite_ref-130">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFWilliams2001">Williams 2001</a>, s. 84.</span> </li> <li id="cite_note-131"><a href="#cite_ref-131">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class=""><a rel="nofollow" class="external text" href="http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=990CE5DD1539F934A25752C0A963958260">”Vargas Llosa Wins The Jerusalem Prize”</a>, <i>The New York Times</i>, 17 januari 1995<span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=990CE5DD1539F934A25752C0A963958260">http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=990CE5DD1539F934A25752C0A963958260</a></span><span class="reference-accessdate">, läst 20 mars 2008</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Vargas+Llosa+Wins+The+Jerusalem+Prize&rft.jtitle=The+New+York+Times&rft.date=17+januari+1995&rft_id=http%3A%2F%2Fquery.nytimes.com%2Fgst%2Ffullpage.html%3Fres%3D990CE5DD1539F934A25752C0A963958260&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-132"><a href="#cite_ref-132">^</a> <span class="reference-text">"cuya obra haya contribuido a enriquecer de forma notable el patrimonio literario en lengua española." <cite style="font-style:normal" class=""> (på spanska) <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.mcu.es/premios/CervantesPresentacion.html">Premio "Miguel de Cervantes"</a></i>, Gobierno de España – Ministerio de Cultura<span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.mcu.es/premios/CervantesPresentacion.html">http://www.mcu.es/premios/CervantesPresentacion.html</a></span><span class="reference-accessdate">, läst 12 april 2008</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Premio+%22Miguel+de+Cervantes%22&rft.pub=Gobierno+de+Espa%C3%B1a+%E2%80%93+Ministerio+de+Cultura&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.mcu.es%2Fpremios%2FCervantesPresentacion.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-133"><a href="#cite_ref-133">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20100605224805/http://www.dickinson.edu/news-and-events/publications/extra-features/2008-09/Honoring-the-Storyteller/">”Honoring the Storyteller”</a>. Dickinson College. 2 december 2008. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.dickinson.edu/news-and-events/publications/extra-features/2008-09/Honoring-the-Storyteller/">originalet</a> den 5 juni 2010<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20100605224805/http://www.dickinson.edu/news-and-events/publications/extra-features/2008-09/Honoring-the-Storyteller/">https://web.archive.org/web/20100605224805/http://www.dickinson.edu/news-and-events/publications/extra-features/2008-09/Honoring-the-Storyteller/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 7 oktober 2010</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Honoring+the+Storyteller&rft.atitle=&rft.date=2+december+2008&rft.pub=Dickinson+College&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20100605224805%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.dickinson.edu%2Fnews-and-events%2Fpublications%2Fextra-features%2F2008-09%2FHonoring-the-Storyteller%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-134"><a href="#cite_ref-134">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class=""> <i><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.imdb.com/name/nm0889771/">Mario Vargas Llosa</a></i>, The Internet Movie Database<span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.imdb.com/name/nm0889771/">http://www.imdb.com/name/nm0889771/</a></span><span class="reference-accessdate">, läst 20 mars 2008</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Mario+Vargas+Llosa&rft.pub=The+Internet+Movie+Database&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.imdb.com%2Fname%2Fnm0889771%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-135"><a href="#cite_ref-135">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFNavarro2003">Navarro 2003</a>.</span> </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Tryckta_källor"><span id="Tryckta_k.C3.A4llor"></span>Tryckta källor</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Tryckta källor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Tryckta källor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFAlemany">Alemany, Luis (28 januari 2011), <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.elmundo.es/elmundo/2011/01/28/cultura/1296206852.html">”En el infierno de Mario”</a> (på spanska), <i>El Mundo</i><span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.elmundo.es/elmundo/2011/01/28/cultura/1296206852.html">http://www.elmundo.es/elmundo/2011/01/28/cultura/1296206852.html</a></span><span class="reference-accessdate">, läst 28 januari 2011</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=En+el+infierno+de+Mario&rft.jtitle=El+Mundo&rft.aulast=Alemany&rft.aufirst=Luis&rft.au=Alemany%2C+Luis&rft.date=28+januari+2011&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.elmundo.es%2Felmundo%2F2011%2F01%2F28%2Fcultura%2F1296206852.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFArmas_Marcelo2002">Armas Marcelo, J. J. (2002) (på spanska), <i><span>Vargas Llosa, el vicio de escribir</span></i>, Madrid: Alfaguara, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/84-204-4286-0" title="Special:Bokkällor/84-204-4286-0">ISBN 84-204-4286-0</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Vargas+Llosa%2C+el+vicio+de+escribir&rft.aulast=Armas+Marcelo&rft.aufirst=J.+J.&rft.au=Armas+Marcelo%2C+J.+J.&rft.date=2002&rft.place=Madrid&rft.pub=Alfaguara&rft.isbn=84-204-4286-0&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFBolandHarvey1988">Boland, Roy; Harvey, Sally (1988) (på engelska), <i><span>Mario Vargas Llosa: From Pantaleón y las visitadoras to Elogio de la madrastra</span></i>, Auckland: Antipodas, the Journal of Hispanic Studies of the University of Auckland / VOX/AHS, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-9597858-1-7" title="Special:Bokkällor/0-9597858-1-7">ISBN 0-9597858-1-7</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Mario+Vargas+Llosa%3A+From+Pantale%C3%B3n+y+las+visitadoras+to+Elogio+de+la+madrastra&rft.aulast=Boland&rft.aufirst=Roy&rft.au=Boland%2C+Roy&rft.au=Harvey%2C+Sally&rft.date=1988&rft.place=Auckland&rft.pub=Antipodas%2C+the+Journal+of+Hispanic+Studies+of+the+University+of+Auckland+%2F+VOX%2FAHS&rft.isbn=0-9597858-1-7&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFBooker1994">Booker, M. Keith (1994) (på engelska), <i><span>Vargas Llosa Among the Postmodernists</span></i>, Gainsville, FL: University Press of Florida, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-8130-1248-1" title="Special:Bokkällor/0-8130-1248-1">ISBN 0-8130-1248-1</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Vargas+Llosa+Among+the+Postmodernists&rft.aulast=Booker&rft.aufirst=M.+Keith&rft.au=Booker%2C+M.+Keith&rft.date=1994&rft.place=Gainsville%2C+FL&rft.pub=University+Press+of+Florida&rft.isbn=0-8130-1248-1&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFCamposJose_Miguel_Oviedo1981">Campos, Jorge; Jose Miguel Oviedo (1981) (på spanska), <i><span>Vargas Llosa y su Guerra del fin del mundo</span></i>, Madrid: Taurus Ediciones, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/84-306-2131-8" title="Special:Bokkällor/84-306-2131-8">ISBN 84-306-2131-8</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Vargas+Llosa+y+su+Guerra+del+fin+del+mundo&rft.aulast=Campos&rft.aufirst=Jorge&rft.au=Campos%2C+Jorge&rft.au=Jose+Miguel+Oviedo&rft.date=1981&rft.place=Madrid&rft.pub=Taurus+Ediciones&rft.isbn=84-306-2131-8&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFCastro-Klarén1990">Castro-Klarén, Sara (1990) (på engelska), <i><span>Understanding Mario Vargas Llosa</span></i>, Columbia, SC: University of South Carolina Press, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-87249-668-6" title="Special:Bokkällor/0-87249-668-6">ISBN 0-87249-668-6</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Understanding+Mario+Vargas+Llosa&rft.aulast=Castro-Klar%C3%A9n&rft.aufirst=Sara&rft.au=Castro-Klar%C3%A9n%2C+Sara&rft.date=1990&rft.place=Columbia%2C+SC&rft.pub=University+of+South+Carolina+Press&rft.isbn=0-87249-668-6&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFCevallos1991">Cevallos, Francisco Javier (1991), <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.jstor.org/stable/2503775">”García Márquez, Vargas Llosa, and Literary Criticism: Looking Back Prematurely”</a> (på engelska), <i>Latin American Research Review</i> (Latin American Research Review, Vol. 26, No. 1) 26 (1): 266–275<span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.jstor.org/stable/2503775">http://www.jstor.org/stable/2503775</a></span><span class="reference-accessdate">, läst 6 april 2008</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Garc%C3%ADa+M%C3%A1rquez%2C+Vargas+Llosa%2C+and+Literary+Criticism%3A+Looking+Back+Prematurely&rft.jtitle=Latin+American+Research+Review&rft.aulast=Cevallos&rft.aufirst=Francisco+Javier&rft.au=Cevallos%2C+Francisco+Javier&rft.date=1991&rft.volume=26&rft.issue=1&rft.pages=266%E2%80%93275&rft.pub=Latin+American+Research+Review%2C+Vol.+26%2C+No.+1&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.jstor.org%2Fstable%2F2503775&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>. (Prenumeration krävs för tillgång online.)</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFCoca2024">Coca, César (27 augusti 2006), <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.hoy.es/prensa/20060827/sociedad/anos-despues-ruptura-garcia_20060827.html">”30 años después de la ruptura con García Márquez, Vargas Llosa desvela las claves literarias y personales”</a> (på spanska), <i>Hoy</i><span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.hoy.es/prensa/20060827/sociedad/anos-despues-ruptura-garcia_20060827.html">http://www.hoy.es/prensa/20060827/sociedad/anos-despues-ruptura-garcia_20060827.html</a></span><span class="reference-accessdate">, läst 16 april 2008</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=30+a%C3%B1os+despu%C3%A9s+de+la+ruptura+con+Garc%C3%ADa+M%C3%A1rquez%2C+Vargas+Llosa+desvela+las+claves+literarias+y+personales&rft.jtitle=Hoy&rft.aulast=Coca&rft.aufirst=C%C3%A9sar&rft.au=Coca%2C+C%C3%A9sar&rft.date=27+augusti+2006&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.hoy.es%2Fprensa%2F20060827%2Fsociedad%2Fanos-despues-ruptura-garcia_20060827.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFCohen2024">Cohen, Noam (29 mars 2007), <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.nytimes.com/2007/03/29/books/29marq.html?_r=1&em&ex=11&oref=slogin">”García Márquez’s Shiner Ends Its 31 Years of Quietude”</a> (på engelska), <i>The New York Times</i><span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.nytimes.com/2007/03/29/books/29marq.html?_r=1&em&ex=11&oref=slogin">http://www.nytimes.com/2007/03/29/books/29marq.html?_r=1&em&ex=11&oref=slogin</a></span><span class="reference-accessdate">, läst 31 mars 2008</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Garc%C3%ADa+M%C3%A1rquez%E2%80%99s+Shiner+Ends+Its+31+Years+of+Quietude&rft.jtitle=The+New+York+Times&rft.aulast=Cohen&rft.aufirst=Noam&rft.au=Cohen%2C+Noam&rft.date=29+mars+2007&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.nytimes.com%2F2007%2F03%2F29%2Fbooks%2F29marq.html%3F_r%3D1%26em%26ex%3D11%26oref%3Dslogin&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class=""> <i><span>Gran Enciclopedia Universal, "Mario Vargas Llosa"</span></i>, "18", Madrid: El Mundo/Espasa Calpe, 2004, s. 11782–11785, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/84-670-1345-1" title="Special:Bokkällor/84-670-1345-1">ISBN 84-670-1345-1</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Gran+Enciclopedia+Universal%2C+%22Mario+Vargas+Llosa%22&rft.date=2004&rft.volume=18&rft.pages=s.%26nbsp%3B11782%E2%80%9311785&rft.place=Madrid&rft.pub=El+Mundo%2FEspasa+Calpe&rft.isbn=84-670-1345-1&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span><span style="font-size:.95em;font-weight:bold;color:var(--color-subtle, #54595d);">(spanska)</span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFDammann">Dammann, Guy (10 januari 2007), <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.guardian.co.uk/books/booksblog/2007/jan/10/letshearitforliteraryfeud">”Let's hear it for literary feuds”</a> (på engelska), <i>The Guardian</i><span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.guardian.co.uk/books/booksblog/2007/jan/10/letshearitforliteraryfeud">http://www.guardian.co.uk/books/booksblog/2007/jan/10/letshearitforliteraryfeud</a></span><span class="reference-accessdate">, läst 7 oktober 2010</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Let%27s+hear+it+for+literary+feuds&rft.jtitle=The+Guardian&rft.aulast=Dammann&rft.aufirst=Guy&rft.au=Dammann%2C+Guy&rft.date=10+januari+2007&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.guardian.co.uk%2Fbooks%2Fbooksblog%2F2007%2Fjan%2F10%2Fletshearitforliteraryfeud&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFFernández1977">Fernández, Casto Manuel (1977) (på spanska), <i><span>Aproximación formal a la novelística de Vargas Llosa</span></i>, Madrid: Editora Nacional, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/84-276-0383-5" title="Special:Bokkällor/84-276-0383-5">ISBN 84-276-0383-5</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Aproximaci%C3%B3n+formal+a+la+novel%C3%ADstica+de+Vargas+Llosa&rft.aulast=Fern%C3%A1ndez&rft.aufirst=Casto+Manuel&rft.au=Fern%C3%A1ndez%2C+Casto+Manuel&rft.date=1977&rft.place=Madrid&rft.pub=Editora+Nacional&rft.isbn=84-276-0383-5&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFFranco2002"><a href="/w/index.php?title=Jean_Franco&action=edit&redlink=1" class="new" title="Jean Franco [inte skriven än]">Franco, Jean</a> (2002) (på engelska), <i><span>The Decline and Fall of the Lettered City: Latin America in the Cold War</span></i>, Cambridge, MA: Harvard University Press, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0674008421" title="Special:Bokkällor/0674008421">ISBN 0674008421</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Decline+and+Fall+of+the+Lettered+City%3A+Latin+America+in+the+Cold+War&rft.aulast=Franco&rft.aufirst=Jean&rft.au=Franco%2C+Jean&rft.date=2002&rft.place=Cambridge%2C+MA&rft.pub=Harvard+University+Press&rft.isbn=0674008421&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFGussow2024">Gussow, Mel (28 mars 2002), <a rel="nofollow" class="external text" href="http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9D03E4DD113BF93BA15750C0A9649C8B63">”Lacing his Fiction with History: Vargas Llosa Keeps a Latin American Literary Boom Booming”</a> (på engelska), <i>The New York Times</i> 151 (52071)<span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9D03E4DD113BF93BA15750C0A9649C8B63">http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9D03E4DD113BF93BA15750C0A9649C8B63</a></span><span class="reference-accessdate">, läst 27 mars 2008</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Lacing+his+Fiction+with+History%3A+Vargas+Llosa+Keeps+a+Latin+American+Literary+Boom+Booming&rft.jtitle=The+New+York+Times&rft.aulast=Gussow&rft.aufirst=Mel&rft.au=Gussow%2C+Mel&rft.date=28+mars+2002&rft.volume=151&rft.issue=52071&rft_id=http%3A%2F%2Fquery.nytimes.com%2Fgst%2Ffullpage.html%3Fres%3D9D03E4DD113BF93BA15750C0A9649C8B63&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFHarrison">Harrison, Kathryn (14 oktober 2007), <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.nytimes.com/2007/10/14/books/review/Harrison.html">”Dangerous Obsession”</a> (på engelska), <i>The New York Times</i><span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.nytimes.com/2007/10/14/books/review/Harrison.html">http://www.nytimes.com/2007/10/14/books/review/Harrison.html</a></span><span class="reference-accessdate">, läst 14 april 2008</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Dangerous+Obsession&rft.jtitle=The+New+York+Times&rft.aulast=Harrison&rft.aufirst=Kathryn&rft.au=Harrison%2C+Kathryn&rft.date=14+oktober+2007&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.nytimes.com%2F2007%2F10%2F14%2Fbooks%2Freview%2FHarrison.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFHeawood2003">Heawood, Jonathan (24 november 2003), <a rel="nofollow" class="external text" href="http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=a9h&AN=11449072&site=ehost-live">”Past Master: Review of Mario Vargas Llosa, <i>The Way to Paradise</i>”</a> (på engelska), <i>New Statesman</i> 132 (4665): 55<span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=a9h&AN=11449072&site=ehost-live">http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=a9h&AN=11449072&site=ehost-live</a></span><span class="reference-accessdate">, läst 7 april 2008</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Past+Master%3A+Review+of+Mario+Vargas+Llosa%2C+%27%27The+Way+to+Paradise%27%27&rft.jtitle=New+Statesman&rft.aulast=Heawood&rft.aufirst=Jonathan&rft.au=Heawood%2C+Jonathan&rft.date=24+november+2003&rft.volume=132&rft.issue=4665&rft.pages=55&rft_id=http%3A%2F%2Fsearch.ebscohost.com%2Flogin.aspx%3Fdirect%3Dtrue%26db%3Da9h%26AN%3D11449072%26site%3Dehost-live&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>. (Prenumeration krävs för tillgång online.)</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFIgartua1998">Igartua, Francisco (1998) (på spanska), <i><span>Huellas de un destierro</span></i>, Lima: Aguilar, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9972-00-266-7" title="Special:Bokkällor/9972-00-266-7">ISBN 9972-00-266-7</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Huellas+de+un+destierro&rft.aulast=Igartua&rft.aufirst=Francisco&rft.au=Igartua%2C+Francisco&rft.date=1998&rft.place=Lima&rft.pub=Aguilar&rft.isbn=9972-00-266-7&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFKirk1997">Kirk, Robin (1997) (på engelska), <i><span>The Monkey's Paw: New Chronicles from Peru</span></i>, Amherst, MA: University of Massachusetts Press, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/1558491090" title="Special:Bokkällor/1558491090">ISBN 1558491090</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Monkey%27s+Paw%3A+New+Chronicles+from+Peru&rft.aulast=Kirk&rft.aufirst=Robin&rft.au=Kirk%2C+Robin&rft.date=1997&rft.place=Amherst%2C+MA&rft.pub=University+of+Massachusetts+Press&rft.isbn=1558491090&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFKokotovic2007">Kokotovic, Micha (2007) (på engelska), <i><span>The Colonial Divide in Peruvian Narrative: Social Conflict and Transculturation</span></i>, Brighton: Sussex Academic Press, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/1845191846" title="Special:Bokkällor/1845191846">ISBN 1845191846</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Colonial+Divide+in+Peruvian+Narrative%3A+Social+Conflict+and+Transculturation&rft.aulast=Kokotovic&rft.aufirst=Micha&rft.au=Kokotovic%2C+Micha&rft.date=2007&rft.place=Brighton&rft.pub=Sussex+Academic+Press&rft.isbn=1845191846&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFKristal1998">Kristal, Efraín (1998) (på engelska), <i><span>Temptation of the Word: The Novels of Mario Vargas Llosa</span></i>, Nashville, TN: Vanderbilt University Press, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-8265-1301-8" title="Special:Bokkällor/0-8265-1301-8">ISBN 0-8265-1301-8</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Temptation+of+the+Word%3A+The+Novels+of+Mario+Vargas+Llosa&rft.aulast=Kristal&rft.aufirst=Efra%C3%ADn&rft.au=Kristal%2C+Efra%C3%ADn&rft.date=1998&rft.place=Nashville%2C+TN&rft.pub=Vanderbilt+University+Press&rft.isbn=0-8265-1301-8&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFLarsen2000">Larsen, Neil (2000), <a rel="nofollow" class="external text" href="http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=aph&AN=3954729&site=ehost-live">”Mario Vargas Llosa: The Realist as Neo-liberal”</a> (på engelska), <i>Journal of Latin American Cultural Studies</i> 9 (2): 155–179, <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<span class="neverexpand"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1080%2F713679233">10.1080/713679233</a></span>, <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/1356-9325">1356-9325</a><span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=aph&AN=3954729&site=ehost-live">http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=aph&AN=3954729&site=ehost-live</a></span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Mario+Vargas+Llosa%3A+The+Realist+as+Neo-liberal&rft.jtitle=Journal+of+Latin+American+Cultural+Studies&rft.aulast=Larsen&rft.aufirst=Neil&rft.au=Larsen%2C+Neil&rft.date=2000&rft.volume=9&rft.issue=2&rft.pages=155%E2%80%93179&rft_id=info:doi/10.1080%2F713679233&rft.issn=1356-9325&rft_id=http%3A%2F%2Fsearch.ebscohost.com%2Flogin.aspx%3Fdirect%3Dtrue%26db%3Daph%26AN%3D3954729%26site%3Dehost-live&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>. (Prenumeration krävs för tillgång online.)</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFLamb1971">Lamb, Ruth S (1971), <a rel="nofollow" class="external text" href="http://cvc.cervantes.es/obref/aih/pdf/04/aih_04_2_010.pdf">”El mundo mítico en la nueva novela latino americana”</a> (på spanska) (PDF), <i>Centro Virtual Cervantes</i> (Claremont, CA: AIH Actas IV): 101–108<span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="http://cvc.cervantes.es/obref/aih/pdf/04/aih_04_2_010.pdf">http://cvc.cervantes.es/obref/aih/pdf/04/aih_04_2_010.pdf</a></span><span class="reference-accessdate">, läst 7 april 2008</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=El+mundo+m%C3%ADtico+en+la+nueva+novela+latino+americana&rft.jtitle=Centro+Virtual+Cervantes&rft.aulast=Lamb&rft.aufirst=Ruth+S&rft.au=Lamb%2C+Ruth+S&rft.date=1971&rft.pages=101%E2%80%93108&rft.place=Claremont%2C+CA&rft.pub=AIH+Actas+IV&rft_id=http%3A%2F%2Fcvc.cervantes.es%2Fobref%2Faih%2Fpdf%2F04%2Faih_04_2_010.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFMartin1987"><a href="/w/index.php?title=Gerald_Martin&action=edit&redlink=1" class="new" title="Gerald Martin [inte skriven än]">Martin, Gerald</a> (1987), ”Mario Vargas Llosa: Errant Knight of the Liberal Imagination”, i John King (på engelska), <i><span>Modern Latin American Fiction: A Survey</span></i>, London: Faber and Faber, s. 205–233</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Mario+Vargas+Llosa%3A+Errant+Knight+of+the+Liberal+Imagination&rft.atitle=Modern+Latin+American+Fiction%3A+A+Survey&rft.aulast=Martin&rft.aufirst=Gerald&rft.au=Martin%2C+Gerald&rft.date=1987&rft.pages=s.%26nbsp%3B205%E2%80%93233&rft.place=London&rft.pub=Faber+and+Faber&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFMorote1998">Morote, Herbert (1998) (på spanska), <i><span>Vargas Llosa, tal cual</span></i>, Lima: Jaime Campodónico</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Vargas+Llosa%2C+tal+cual&rft.aulast=Morote&rft.aufirst=Herbert&rft.au=Morote%2C+Herbert&rft.date=1998&rft.place=Lima&rft.pub=Jaime+Campod%C3%B3nico&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFMujica">Mujica, Barbara (Mars/april 2004), <a rel="nofollow" class="external text" href="http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=a9h&AN=12400192&site=ehost-live">”Review of Mario Vargas Llosa, <i>The Way to Paradise</i>”</a>, <i>Américas</i> 56 (2): 45<span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=a9h&AN=12400192&site=ehost-live">http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=a9h&AN=12400192&site=ehost-live</a></span><span class="reference-accessdate">, läst 8 april 2008</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Review+of+Mario+Vargas+Llosa%2C+%27%27The+Way+to+Paradise%27%27&rft.jtitle=Am%C3%A9ricas&rft.aulast=Mujica&rft.aufirst=Barbara&rft.au=Mujica%2C+Barbara&rft.date=Mars%2Fapril+2004&rft.volume=56&rft.issue=2&rft.pages=45&rft_id=http%3A%2F%2Fsearch.ebscohost.com%2Flogin.aspx%3Fdirect%3Dtrue%26db%3Da9h%26AN%3D12400192%26site%3Dehost-live&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFMuñoz2000">Muñoz, Braulio (2000) (på engelska), <i><span>A Storyteller: Mario Vargas Llosa between Civilization and Barbarism</span></i>, Lanham, ML: Rowman & Littlefield, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-8476-9750-9" title="Special:Bokkällor/0-8476-9750-9">ISBN 0-8476-9750-9</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=A+Storyteller%3A+Mario+Vargas+Llosa+between+Civilization+and+Barbarism&rft.aulast=Mu%C3%B1oz&rft.aufirst=Braulio&rft.au=Mu%C3%B1oz%2C+Braulio&rft.date=2000&rft.place=Lanham%2C+ML&rft.pub=Rowman+%26+Littlefield&rft.isbn=0-8476-9750-9&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFNavarro">Navarro, Mireya (23 februari 2003), <a rel="nofollow" class="external text" href="http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9801E1DC163DF930A15751C0A9659C8B63">”Spring Theater: Political Theater; At the Intersection Of Ruler and Ruled”</a> (på engelska), <i>The New York Times</i><span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9801E1DC163DF930A15751C0A9659C8B63">http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9801E1DC163DF930A15751C0A9659C8B63</a></span><span class="reference-accessdate">, läst 19 mars 2008</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Spring+Theater%3A+Political+Theater%3B+At+the+Intersection+Of+Ruler+and+Ruled&rft.jtitle=The+New+York+Times&rft.aulast=Navarro&rft.aufirst=Mireya&rft.au=Navarro%2C+Mireya&rft.date=23+februari+2003&rft_id=http%3A%2F%2Fquery.nytimes.com%2Fgst%2Ffullpage.html%3Fres%3D9801E1DC163DF930A15751C0A9659C8B63&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFParker2024">Parker, Emily (23 juni 2007), <a rel="nofollow" class="external text" href="http://opinionjournal.com/editorial/feature.html?issn=110010248">”Storyteller: The Famous Novelist on Politics, and How Writing Can Change the Course of History”</a> (på engelska), <i>Wall Street Journal</i><span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="http://opinionjournal.com/editorial/feature.html?issn=110010248">http://opinionjournal.com/editorial/feature.html?issn=110010248</a></span><span class="reference-accessdate">, läst 6 mars 2008</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Storyteller%3A+The+Famous+Novelist+on+Politics%2C+and+How+Writing+Can+Change+the+Course+of+History&rft.jtitle=Wall+Street+Journal&rft.aulast=Parker&rft.aufirst=Emily&rft.au=Parker%2C+Emily&rft.date=23+juni+2007&rft_id=http%3A%2F%2Fopinionjournal.com%2Feditorial%2Ffeature.html%3Fissn%3D110010248&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFPerales_Contreras2007">Perales Contreras, Jaime (2007), <a rel="nofollow" class="external text" href="http://findarticles.com/p/articles/mi_go2043/is_4_59/ai_n29360449/">”Review on Historia de un Deicidio, en obras completas, vol. VI, Tomo I., in Americas Magazine, Organization of American States, July-August, 2007”</a>, <i>Americas</i><span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="http://findarticles.com/p/articles/mi_go2043/is_4_59/ai_n29360449/">http://findarticles.com/p/articles/mi_go2043/is_4_59/ai_n29360449/</a></span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Review+on+Historia+de+un+Deicidio%2C+en+obras+completas%2C+vol.+VI%2C+Tomo+I.%2C+in+Americas+Magazine%2C+Organization+of+American+States%2C+July-August%2C+2007&rft.jtitle=Americas&rft.aulast=Perales+Contreras&rft.aufirst=Jaime&rft.au=Perales+Contreras%2C+Jaime&rft.date=2007&rft_id=http%3A%2F%2Ffindarticles.com%2Fp%2Farticles%2Fmi_go2043%2Fis_4_59%2Fai_n29360449%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFReding1991">Reding, Andrew (1991) (på engelska), <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.jstor.org/stable/40209208">Mexico: The Crumbling of the "Perfect Dictatorship"</a></i>, <i>World Policy Journal</i>, våren 1991, 8(2):255-284<span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.jstor.org/stable/40209208">http://www.jstor.org/stable/40209208</a></span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Mexico%3A+The+Crumbling+of+the+%22Perfect+Dictatorship%22&rft.aulast=Reding&rft.aufirst=Andrew&rft.au=Reding%2C+Andrew&rft.date=1991&rft.pub=%27%27World+Policy+Journal%27%27%2C+v%C3%A5ren+1991%2C+8%282%29%3A255-284&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.jstor.org%2Fstable%2F40209208&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFSetti1981">Setti, Ricardo A. (1981) (på spanska), <i><span>Dialogos y Conferencias de Vargas Llosa</span></i>, Madrid, Spain: Editora Inter Mundo., <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/84-86663-01-6" title="Special:Bokkällor/84-86663-01-6">ISBN 84-86663-01-6</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Dialogos+y+Conferencias+de+Vargas+Llosa&rft.aulast=Setti&rft.aufirst=Ricardo+A.&rft.au=Setti%2C+Ricardo+A.&rft.date=1981&rft.place=Madrid%2C+Spain&rft.pub=Editora+Inter+Mundo.&rft.isbn=84-86663-01-6&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFShawLlosa1973">Shaw, D.L.; Llosa, Mario Vargas (1973), <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.jstor.org/stable/3725901">”Review of Vargas Llosa, <i>García Márquez: historia de un deicidio</i>”</a> (på engelska), <i>The Modern Language Review</i> (Glasgow: The Modern Language Review, Vol. 68, No. 2) 68 (2): 430–431, <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<span class="neverexpand"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.2307%2F3725901">10.2307/3725901</a></span><span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.jstor.org/stable/3725901">http://www.jstor.org/stable/3725901</a></span><span class="reference-accessdate">, läst 6 april 2008</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Review+of+Vargas+Llosa%2C+%27%27Garc%C3%ADa+M%C3%A1rquez%3A+historia+de+un+deicidio%27%27&rft.jtitle=The+Modern+Language+Review&rft.aulast=Shaw&rft.aufirst=D.L.&rft.au=Shaw%2C+D.L.&rft.au=Llosa%2C+Mario+Vargas&rft.date=1973&rft.volume=68&rft.issue=2&rft.pages=430%E2%80%93431&rft.place=Glasgow&rft.pub=The+Modern+Language+Review%2C+Vol.+68%2C+No.+2&rft_id=info:doi/10.2307%2F3725901&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.jstor.org%2Fstable%2F3725901&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>. (Prenumeration krävs för tillgång online.)</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFVargas_Llosa1993">Vargas Llosa, Mario (1993) (på spanska), <i><span>El pez en el agua: memorias</span></i> (1. ed.), Barcelona: Seix Barral, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/84-322-0679-2" title="Special:Bokkällor/84-322-0679-2">ISBN 84-322-0679-2</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=El+pez+en+el+agua%3A+memorias&rft.aulast=Vargas+Llosa&rft.aufirst=Mario&rft.au=Vargas+Llosa%2C+Mario&rft.date=1993&rft.edition=1.+ed.&rft.place=Barcelona&rft.pub=Seix+Barral&rft.isbn=84-322-0679-2&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFVargas_Llosa2004">Vargas Llosa, Mario (2004), <i><span>Paradiset finns om hörnet</span></i> (Ny utg.), Stockholm: Pan, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-7263-526-6" title="Special:Bokkällor/91-7263-526-6">ISBN 91-7263-526-6</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Paradiset+finns+om+h%C3%B6rnet&rft.aulast=Vargas+Llosa&rft.aufirst=Mario&rft.au=Vargas+Llosa%2C+Mario&rft.date=2004&rft.edition=Ny+utg.&rft.place=Stockholm&rft.pub=Pan&rft.isbn=91-7263-526-6&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFVargas_Llosa2006">Vargas Llosa, Mario (2006) (på spanska), <i><span>Diccionario del amante de América Latina</span></i>, Barcelona: Paidós, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/84-493-1950-1" title="Special:Bokkällor/84-493-1950-1">ISBN 84-493-1950-1</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Diccionario+del+amante+de+Am%C3%A9rica+Latina&rft.aulast=Vargas+Llosa&rft.aufirst=Mario&rft.au=Vargas+Llosa%2C+Mario&rft.date=2006&rft.place=Barcelona&rft.pub=Paid%C3%B3s&rft.isbn=84-493-1950-1&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFVan_DeldenGrenier2009">Van Delden, Maarten; Grenier, Yvon (2009) (på engelska), <i><span>Gunshots at the fiesta, Literature and Politics in Latin America (see chap on Vargas Llosa)</span></i>, Tennessee: Vanderbilt University Press / VOX/AHS, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9780826516336" title="Special:Bokkällor/9780826516336">ISBN 9780826516336</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Gunshots+at+the+fiesta%2C+Literature+and+Politics+in+Latin+America+%28see+chap+on+Vargas+Llosa%29&rft.aulast=Van+Delden&rft.aufirst=Maarten&rft.au=Van+Delden%2C+Maarten&rft.au=Grenier%2C+Yvon&rft.date=2009&rft.place=Tennessee&rft.pub=Vanderbilt+University+Press+%2F+VOX%2FAHS&rft.isbn=9780826516336&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFVincent2024">Vincent, Elizabeth (27 augusti 2007), <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20080206001401/http://www.macleans.ca/culture/media/article.jsp?content=20070827_108283_108283">”Interview with Mario Vargas Llosa”</a> (på engelska), <i>Macleans</i>, arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.macleans.ca/culture/media/article.jsp?content=20070827_108283_108283">ursprungsadressen</a>  den 6 februari 2008<span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20080206001401/http://www.macleans.ca/culture/media/article.jsp?content=20070827_108283_108283">https://web.archive.org/web/20080206001401/http://www.macleans.ca/culture/media/article.jsp?content=20070827_108283_108283</a></span><span class="reference-accessdate">, läst 22 mars 2008</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Interview+with+Mario+Vargas+Llosa&rft.jtitle=Macleans&rft.aulast=Vincent&rft.aufirst=Elizabeth&rft.au=Vincent%2C+Elizabeth&rft.date=27+augusti+2007&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20080206001401%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.macleans.ca%2Fculture%2Fmedia%2Farticle.jsp%3Fcontent%3D20070827_108283_108283&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFWilliams2001">Williams, Raymond L. (2001) (på spanska), <i><span>Vargas Llosa: otra historia de un deicidio</span></i>, Mexico: Taurus, <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/968-19-0814-7" title="Special:Bokkällor/968-19-0814-7">ISBN 968-19-0814-7</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Vargas+Llosa%3A+otra+historia+de+un+deicidio&rft.aulast=Williams&rft.aufirst=Raymond+L.&rft.au=Williams%2C+Raymond+L.&rft.date=2001&rft.place=Mexico&rft.pub=Taurus&rft.isbn=968-19-0814-7&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.guardian.co.uk/books/2002/mar/16/fiction.books">The Guardian profile: Mario Vargas Llosa (läst 2010-10-30</a></li> <li><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFZetterholm1981">Zetterholm, Tore (1981) (på svenska), <i><span>Levande litteratur: från Gilgamesj till Bob Dylan</span></i>, Bra böcker</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Levande+litteratur%3A+fr%C3%A5n+Gilgamesj+till+Bob+Dylan&rft.aulast=Zetterholm&rft.aufirst=Tore&rft.au=Zetterholm%2C+Tore&rft.date=1981&rft.pub=Bra+b%C3%B6cker&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Mario_Vargas_Llosa"><span style="display: none;"> </span></span>.</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Externa_länkar"><span id="Externa_l.C3.A4nkar"></span>Externa länkar</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Externa länkar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Externa länkar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><span typeof="mw:File"><span><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/15px-Commons-logo.svg.png" decoding="async" width="15" height="20" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/23px-Commons-logo.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/30px-Commons-logo.svg.png 2x" data-file-width="1024" data-file-height="1376" /></span></span> Wikimedia Commons har media som rör <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Mario_Vargas_Llosa" class="extiw" title="commons:Category:Mario Vargas Llosa">Mario Vargas Llosa</a>.<div class="interProject commons" style="display:none;"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Mario_Vargas_Llosa" class="extiw" title="commons:Category:Mario Vargas Llosa">Bilder & media</a></div></li> <li><span class="official website"><span class="url"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.mvargasllosa.com">es</a></span></span></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.nobelprize.org/laureate/854">Mario Vargas Llosa</a> hos <a href="/wiki/Nobelstiftelsen" title="Nobelstiftelsen">Nobelstiftelsen</a> (på engelska)</li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://libris.kb.se/hitlist.jsp?q=f%C3%B6rf%3A%28Vargas+Llosa%2C+Mario%2C+1936-%29&m=50">Mario Vargas Llosa</a> i <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://lib.nobelbiblioteket.se/search~S0*swe?/ftlist^bib90%2C1%2C0%2C123/mode=2">Länk</a> till beståndet hos <a href="/wiki/Svenska_Akademiens_Nobelbibliotek" title="Svenska Akademiens Nobelbibliotek">Svenska Akademiens Nobelbibliotek</a></li></ul> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="collapsible collapsed" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style=";background:#FFE974;" colspan="3" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Nobelpristagare_i_litteratur" title="Mall:Nobelpristagare i litteratur"><span title="Visa denna mall" style="border:none;;">v</span></a> <span style="font-size:80%;">•</span> <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Nobelpristagare_i_litteratur&action=edit"><span style="border:none;;" title="Redigera den här mallen">r</span></a></div></div><span style="font-size:110%;"><a href="/wiki/Nobelpriset_i_litteratur" title="Nobelpriset i litteratur">Nobelpristagare i litteratur</a></span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";background:#FFF9A5;;">1901–1925</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Sully_Prudhomme" title="Sully Prudhomme">Prudhomme</a> (1901)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Theodor_Mommsen" title="Theodor Mommsen">Mommsen</a> (1902)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Bj%C3%B8rnstjerne_Bj%C3%B8rnson" title="Bjørnstjerne Bjørnson">Bjørnson</a> (1903)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fr%C3%A9d%C3%A9ric_Mistral" title="Frédéric Mistral">F. Mistral</a>, <a href="/wiki/Jos%C3%A9_Echegaray" title="José Echegaray">Echegaray</a> (1904)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Henryk_Sienkiewicz" title="Henryk Sienkiewicz">Sienkiewicz</a> (1905)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Giosu%C3%A8_Carducci" title="Giosuè Carducci">Carducci</a> (1906)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Rudyard_Kipling" title="Rudyard Kipling">Kipling</a> (1907)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Rudolf_Eucken" title="Rudolf Eucken">Eucken</a> (1908)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Selma_Lagerl%C3%B6f" title="Selma Lagerlöf">Lagerlöf</a> (1909)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Paul_Heyse" title="Paul Heyse">Heyse</a> (1910)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Maurice_Maeterlinck" title="Maurice Maeterlinck">Maeterlinck</a> (1911)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Gerhart_Hauptmann" title="Gerhart Hauptmann">Hauptmann</a> (1912)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Rabindranath_Tagore" title="Rabindranath Tagore">Tagore</a> (1913)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <i>Inget pris utdelades 1914.</i><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Romain_Rolland" title="Romain Rolland">Rolland</a> (1915)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Verner_von_Heidenstam" title="Verner von Heidenstam">von Heidenstam</a> (1916)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Karl_Gjellerup" title="Karl Gjellerup">Gjellerup</a>, <a href="/wiki/Henrik_Pontoppidan" title="Henrik Pontoppidan">Pontoppidan</a> (1917)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <i>Inget pris utdelades 1918.</i><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Carl_Spitteler" title="Carl Spitteler">Spitteler</a> (1919)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Knut_Hamsun" title="Knut Hamsun">Hamsun</a> (1920)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Anatole_France" title="Anatole France">France</a> (1921)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jacinto_Benavente" title="Jacinto Benavente">Benavente</a> (1922)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/William_Butler_Yeats" title="William Butler Yeats">Yeats</a> (1923)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/W%C5%82adys%C5%82aw_Reymont" title="Władysław Reymont">Reymont</a> (1924)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/George_Bernard_Shaw" title="George Bernard Shaw">Shaw</a> (1925)</div></td><td style="width:0%;padding:0px 0px 0px 2px;" rowspan="9"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Nobel_prize_medal.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/32/Nobel_prize_medal.svg/60px-Nobel_prize_medal.svg.png" decoding="async" width="60" height="60" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/32/Nobel_prize_medal.svg/90px-Nobel_prize_medal.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/32/Nobel_prize_medal.svg/120px-Nobel_prize_medal.svg.png 2x" data-file-width="150" data-file-height="150" /></a></span></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";background:#FFF9A5;;">1926–1950</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Grazia_Deledda" title="Grazia Deledda">Deledda</a> (1926)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Henri_Bergson" title="Henri Bergson">Bergson</a> (1927)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sigrid_Undset" title="Sigrid Undset">Undset</a> (1928)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Thomas_Mann" title="Thomas Mann">Mann</a> (1929)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sinclair_Lewis" title="Sinclair Lewis">Lewis</a> (1930)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Erik_Axel_Karlfeldt" title="Erik Axel Karlfeldt">Karlfeldt</a> (1931)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/John_Galsworthy" title="John Galsworthy">Galsworthy</a> (1932)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ivan_Bunin" title="Ivan Bunin">Bunin</a> (1933)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Luigi_Pirandello" title="Luigi Pirandello">Pirandello</a> (1934)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <i>Inget pris utdelades 1935.</i><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Eugene_O%27Neill" title="Eugene O'Neill">O’Neill</a> (1936)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Roger_Martin_du_Gard" title="Roger Martin du Gard">du Gard</a> (1937)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pearl_S._Buck" title="Pearl S. Buck">Buck</a> (1938)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Frans_Eemil_Sillanp%C3%A4%C3%A4" title="Frans Eemil Sillanpää">Sillanpää</a> (1939)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <i>Inga priser utdelades 1940–1943.</i><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Johannes_V._Jensen" title="Johannes V. Jensen">Jensen</a> (1944)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Gabriela_Mistral" title="Gabriela Mistral">G. Mistral</a> (1945)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Hermann_Hesse" title="Hermann Hesse">Hesse</a> (1946)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Andr%C3%A9_Gide" title="André Gide">Gide</a> (1947)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/T.S._Eliot" title="T.S. Eliot">Eliot</a> (1948)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/William_Faulkner" title="William Faulkner">Faulkner</a> (1949)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Bertrand_Russell" title="Bertrand Russell">Russell</a> (1950)</div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";background:#FFF9A5;;">1951–1975</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/P%C3%A4r_Lagerkvist" title="Pär Lagerkvist">Lagerkvist</a> (1951)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fran%C3%A7ois_Mauriac" title="François Mauriac">Mauriac</a> (1952)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Winston_Churchill" title="Winston Churchill">Churchill</a> (1953)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ernest_Hemingway" title="Ernest Hemingway">Hemingway</a> (1954)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Halld%C3%B3r_Laxness" title="Halldór Laxness">Laxness</a> (1955)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Juan_Ram%C3%B3n_Jim%C3%A9nez" title="Juan Ramón Jiménez">Jiménez</a> (1956)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Albert_Camus" title="Albert Camus">Camus</a> (1957)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Boris_Pasternak" title="Boris Pasternak">Pasternak</a> (1958)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Salvatore_Quasimodo" title="Salvatore Quasimodo">Quasimodo</a> (1959)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Saint-John_Perse" title="Saint-John Perse">Perse</a> (1960)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ivo_Andri%C4%87" title="Ivo Andrić">Andrić</a> (1961)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/John_Steinbeck" title="John Steinbeck">Steinbeck</a> (1962)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Giorgos_Seferis" title="Giorgos Seferis">Seferis</a> (1963)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jean-Paul_Sartre" title="Jean-Paul Sartre">Sartre</a> (1964)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Michail_Sjolochov" title="Michail Sjolochov">Sjolochov</a> (1965)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Shmuel_Josef_Agnon" title="Shmuel Josef Agnon">Agnon</a>, <a href="/wiki/Nelly_Sachs" title="Nelly Sachs">Sachs</a> (1966)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Miguel_%C3%81ngel_Asturias" title="Miguel Ángel Asturias">Asturias</a> (1967)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Yasunari_Kawabata" title="Yasunari Kawabata">Kawabata</a> (1968)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Samuel_Beckett" title="Samuel Beckett">Beckett</a> (1969)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Aleksandr_Solzjenitsyn" title="Aleksandr Solzjenitsyn">Solzjenitsyn</a> (1970)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pablo_Neruda" title="Pablo Neruda">Neruda</a> (1971)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Heinrich_B%C3%B6ll" title="Heinrich Böll">Böll</a> (1972)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Patrick_White" title="Patrick White">White</a> (1973)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Eyvind_Johnson" title="Eyvind Johnson">Johnson</a>, <a href="/wiki/Harry_Martinson" title="Harry Martinson">Martinson</a> (1974)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Eugenio_Montale" title="Eugenio Montale">Montale</a> (1975)</div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";background:#FFF9A5;;">1976–2000</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Saul_Bellow" title="Saul Bellow">Bellow</a> (1976)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Vicente_Aleixandre" title="Vicente Aleixandre">Aleixandre</a> (1977)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Isaac_Bashevis_Singer" title="Isaac Bashevis Singer">Singer</a> (1978)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Odysseas_Elytis" title="Odysseas Elytis">Elytis</a> (1979)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Czes%C5%82aw_Mi%C5%82osz" title="Czesław Miłosz">Miłosz</a> (1980)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Elias_Canetti" title="Elias Canetti">Canetti</a> (1981)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Gabriel_Garc%C3%ADa_M%C3%A1rquez" title="Gabriel García Márquez">García Márquez</a> (1982)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/William_Golding" title="William Golding">Golding</a> (1983)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jaroslav_Seifert" title="Jaroslav Seifert">Seifert</a> (1984)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Claude_Simon" title="Claude Simon">Simon</a> (1985)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Wole_Soyinka" title="Wole Soyinka">Soyinka</a> (1986)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Joseph_Brodsky" title="Joseph Brodsky">Brodsky</a> (1987)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Naguib_Mahfouz" title="Naguib Mahfouz">Mahfouz</a> (1988)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Camilo_Jos%C3%A9_Cela" title="Camilo José Cela">Cela</a> (1989)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Octavio_Paz" title="Octavio Paz">Paz</a> (1990)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nadine_Gordimer" title="Nadine Gordimer">Gordimer</a> (1991)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Derek_Walcott" title="Derek Walcott">Walcott</a> (1992)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Toni_Morrison" title="Toni Morrison">Morrison</a> (1993)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kenzaburo_Oe" title="Kenzaburo Oe">Oe</a> (1994)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Seamus_Heaney" title="Seamus Heaney">Heaney</a> (1995)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Wis%C5%82awa_Szymborska" title="Wisława Szymborska">Szymborska</a> (1996)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dario_Fo" title="Dario Fo">Fo</a> (1997)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jos%C3%A9_Saramago" title="José Saramago">Saramago</a> (1998)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/G%C3%BCnter_Grass" title="Günter Grass">Grass</a> (1999)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Gao_Xingjian" title="Gao Xingjian">Gao</a> (2000)</div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";background:#FFF9A5;;">Från 2001</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/V.S._Naipaul" title="V.S. Naipaul">Naipaul</a> (2001)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Imre_Kert%C3%A9sz" title="Imre Kertész">Kertész</a> (2002)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/J.M._Coetzee" title="J.M. Coetzee">Coetzee</a> (2003)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Elfriede_Jelinek" title="Elfriede Jelinek">Jelinek</a> (2004)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Harold_Pinter" title="Harold Pinter">Pinter</a> (2005)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Orhan_Pamuk" title="Orhan Pamuk">Pamuk</a> (2006)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Doris_Lessing" title="Doris Lessing">Lessing</a> (2007)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jean-Marie_Gustave_Le_Cl%C3%A9zio" title="Jean-Marie Gustave Le Clézio">Le Clézio</a> (2008)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Herta_M%C3%BCller" title="Herta Müller">Müller</a> (2009)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a class="mw-selflink selflink">Vargas Llosa</a> (2010)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tomas_Transtr%C3%B6mer" title="Tomas Tranströmer">Tranströmer</a> (2011)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mo_Yan" title="Mo Yan">Mo Yan</a> (2012)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Alice_Munro" title="Alice Munro">Munro</a> (2013)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Patrick_Modiano" title="Patrick Modiano">Modiano</a> (2014)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Svetlana_Aleksijevitj" title="Svetlana Aleksijevitj">Aleksijevitj</a> (2015)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Bob_Dylan" title="Bob Dylan">Dylan</a> (2016)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kazuo_Ishiguro" title="Kazuo Ishiguro">Ishiguro</a> (2017)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Olga_Tokarczuk" title="Olga Tokarczuk">Tokarczuk</a> (2018)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Peter_Handke" title="Peter Handke">Handke</a> (2019)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Louise_Gl%C3%BCck" title="Louise Glück">Glück</a> (2020)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Abdulrazak_Gurnah" title="Abdulrazak Gurnah">Gurnah</a> (2021)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Annie_Ernaux" title="Annie Ernaux">Ernaux</a> (2022)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Jon_Fosse" title="Jon Fosse">Fosse</a> (2023)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Han_Kang" title="Han Kang">Han</a> (2024)</div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"><table cellspacing="0" class="navbox" style="border-spacing:0;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table cellspacing="0" class="nowraplinks hlist auktoritetsdata navbox-inner" style="border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;"><tbody><tr><th scope="row" class="navbox-group"><a href="/wiki/Auktoritetsdata" title="Auktoritetsdata">Auktoritetsdata</a></th><td class="navbox-list navbox-odd" style="text-align:left;border-left-width:2px;border-left-style:solid;width:100%;padding:0px;"><div style="padding:0em 0.25em;"> • <a rel="nofollow" class="external text" href="//www.worldcat.org/identities/lccn-n79079153">WorldCat</a> • <a href="/wiki/Virtual_International_Authority_File" title="Virtual International Authority File">VIAF</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://viaf.org/viaf/32003942">32003942</a></span> • <a href="/wiki/Library_of_Congress_Control_Number" title="Library of Congress Control Number">LCCN</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.loc.gov/authorities/names/n79079153">n79079153</a></span> • <a href="/wiki/International_Standard_Name_Identifier" title="International Standard Name Identifier">ISNI</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://isni.org/000000012278019X">0000 0001 2278 019X</a></span> • <a href="/wiki/Gemeinsame_Normdatei" title="Gemeinsame Normdatei">GND</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://d-nb.info/gnd/118803964">118803964</a></span> • <a href="/wiki/Libris_XL" title="Libris XL">Libris XL</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="//libris.kb.se/tr5741lc0v90mb3">tr5741lc0v90mb3</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="//libris.kb.se/katalogisering/search/libris?_limit=20&o=https%3A%2F%2Flibris.kb.se%2Ftr5741lc0v90mb3%23it">Katalogiserade verk.</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="//libris.kb.se/katalogisering/search/libris?_limit=20&o=https%3A%2F%2Flibris.kb.se%2Ftr5741lc0v90mb3%23it&p=contribution.agent.%40id&p=instanceOf.contribution.agent.%40id">Andra katalogiserade bidrag.</a></span> • <a href="/wiki/Syst%C3%A8me_universitaire_de_documentation" title="Système universitaire de documentation">SUDOC</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.idref.fr/027177610">027177610</a></span> • <a href="/wiki/Biblioth%C3%A8que_nationale_de_France" title="Bibliothèque nationale de France">BNF</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb11927697t">cb11927697t</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://data.bnf.fr/ark:/12148/cb11927697t">(data)</a></span> • <a href="/wiki/BIBSYS" title="BIBSYS">BIBSYS</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://authority.bibsys.no/authority/rest/authorities/html/90054988">90054988</a></span> • <a href="/wiki/National_Library_of_Australia" title="National Library of Australia">NLA</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="//nla.gov.au/anbd.aut-an35577956">35577956</a></span> • <a href="/wiki/Nationella_parlamentsbiblioteket" title="Nationella parlamentsbiblioteket">NDL</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.ndl.go.jp/auth/ndlna/00459580">00459580</a></span> • <a href="/w/index.php?title=National_Central_Library&action=edit&redlink=1" class="new" title="National Central Library [inte skriven än]">NCL</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleweb.ncl.edu.tw/F/?func=accref&acc_sequence=000221417&CON_LNG=ENG">000221417</a></span> • <a href="/wiki/Tjeckiska_nationalbiblioteket" title="Tjeckiska nationalbiblioteket">NKC</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleph.nkp.cz/F/?func=find-c&local_base=aut&ccl_term=ica=jn19990008739&CON_LNG=ENG">jn19990008739</a></span> • <a href="/wiki/Istituto_Centrale_per_il_Catalogo_Unico" title="Istituto Centrale per il Catalogo Unico">ICCU</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://opac.sbn.it/nome/CFIV010589">CFIV010589</a></span> • <a href="/wiki/Russian_State_Library" class="mw-redirect" title="Russian State Library">RLS</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleph.rsl.ru/F?func=find-b&find_code=SYS&adjacent=Y&local_base=RSL11&request=000083043&CON_LNG=ENG">000083043</a></span> • <a href="/wiki/Spaniens_nationalbibliotek" title="Spaniens nationalbibliotek">BNE</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogo.bne.es/uhtbin/authoritybrowse.cgi?action=display&authority_id=XX1064943">XX1064943</a></span> • <a href="/wiki/CiNii" title="CiNii">CiNii</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://ci.nii.ac.jp/author/DA00048051?l=en">DA00048051</a></span> • <a href="/wiki/Biblioteca_de_Catalunya" title="Biblioteca de Catalunya">CANTIC</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://cantic.bnc.cat/registres/CUCId/a10174047">a10174047</a></span></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <!-- NewPP limit report Parsed by mw‐web.eqiad.main‐5dc468848‐28pwd Cached time: 20241125004542 Cache expiry: 80071 Reduced expiry: true Complications: [show‐toc] CPU time usage: 1.604 seconds Real time usage: 1.873 seconds Preprocessor visited node count: 52030/1000000 Post‐expand include size: 344477/2097152 bytes Template argument size: 140310/2097152 bytes Highest expansion depth: 21/100 Expensive parser function count: 12/500 Unstrip recursion depth: 0/20 Unstrip post‐expand size: 100494/5000000 bytes Lua time usage: 0.684/10.000 seconds Lua memory usage: 13555137/52428800 bytes Number of Wikibase entities loaded: 13/400 --> <!-- Transclusion expansion time report (%,ms,calls,template) 100.00% 1662.219 1 -total 50.13% 833.192 1 Mall:Författare 49.95% 830.345 1 Mall:Faktamall 22.95% 381.420 54 Mall:Citation/core 17.51% 291.120 42 Mall:Citation 6.38% 106.014 9 Mall:Webbref 5.57% 92.627 9 Mall:Cite_web 3.06% 50.793 41 Mall:Språknamn 2.87% 47.738 51 Mall:Date 2.74% 45.538 1 Mall:Nobelpristagare_i_litteratur --> <!-- Saved in parser cache with key svwiki:pcache:idhash:171019-0!canonical and timestamp 20241125004542 and revision id 55934952. Rendering was triggered because: page-view --> </div><!--esi <esi:include src="/esitest-fa8a495983347898/content" /> --><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&oldid=55934952">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&oldid=55934952</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategorier</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Spanskspr%C3%A5kiga_f%C3%B6rfattare" title="Kategori:Spanskspråkiga författare">Spanskspråkiga författare</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Peruanska_f%C3%B6rfattare" title="Kategori:Peruanska författare">Peruanska författare</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Nobelpristagare_i_litteratur" title="Kategori:Nobelpristagare i litteratur">Nobelpristagare i litteratur</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Peruanska_nobelpristagare" title="Kategori:Peruanska nobelpristagare">Peruanska nobelpristagare</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Spanska_markiser" title="Kategori:Spanska markiser">Spanska markiser</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Ledam%C3%B6ter_av_Spanska_Akademien" title="Kategori:Ledamöter av Spanska Akademien">Ledamöter av Spanska Akademien</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Personer_i_Peru_under_1900-talet" title="Kategori:Personer i Peru under 1900-talet">Personer i Peru under 1900-talet</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Personer_i_Peru_under_2000-talet" title="Kategori:Personer i Peru under 2000-talet">Personer i Peru under 2000-talet</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Personer_fr%C3%A5n_Arequipa" title="Kategori:Personer från Arequipa">Personer från Arequipa</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:F%C3%B6dda_1936" title="Kategori:Födda 1936">Födda 1936</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Levande_personer" title="Kategori:Levande personer">Levande personer</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:M%C3%A4n" title="Kategori:Män">Män</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Mottagare_av_prinsen_respektive_prinsessan_av_Asturiens_pris" title="Kategori:Mottagare av prinsen respektive prinsessan av Asturiens pris">Mottagare av prinsen respektive prinsessan av Asturiens pris</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Riddare_av_Hederslegionen" title="Kategori:Riddare av Hederslegionen">Riddare av Hederslegionen</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Ledam%C3%B6ter_av_Franska_Akademien" title="Kategori:Ledamöter av Franska Akademien">Ledamöter av Franska Akademien</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Sidor_med_mindre_l%C3%A4mplig_anv%C3%A4ndning_av_P248" title="Kategori:Sidor med mindre lämplig användning av P248">Sidor med mindre lämplig användning av P248</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:L%C3%A4nkk%C3%A4llor_utan_metadata:_.com" title="Kategori:Länkkällor utan metadata: .com">Länkkällor utan metadata: .com</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:L%C3%A4nkk%C3%A4llor_utan_metadata:_samtliga" title="Kategori:Länkkällor utan metadata: samtliga">Länkkällor utan metadata: samtliga</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_med_d%C3%B6da_externa_l%C3%A4nkar_2019-05" title="Kategori:Artiklar med döda externa länkar 2019-05">Artiklar med döda externa länkar 2019-05</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_med_d%C3%B6da_externa_l%C3%A4nkar" title="Kategori:Alla artiklar med döda externa länkar">Alla artiklar med döda externa länkar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_med_text_p%C3%A5_spanska" title="Kategori:Artiklar med text på spanska">Artiklar med text på spanska</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Enwp" title="Kategori:Enwp">Enwp</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Sidor_som_anv%C3%A4nder_Mall:Nobelprize" title="Kategori:Sidor som använder Mall:Nobelprize">Sidor som använder Mall:Nobelprize</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Utm%C3%A4rkta_artiklar" title="Kategori:Wikipedia:Utmärkta artiklar">Wikipedia:Utmärkta artiklar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_VIAF" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF">Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LCCN" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN">Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_ISNI" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI">Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_GND" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från GND">Wikipediaartiklar med identifierare från GND</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LibrisXL" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL">Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNF" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNF">Wikipediaartiklar med identifierare från BNF</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BIBSYS" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BIBSYS">Wikipediaartiklar med identifierare från BIBSYS</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_NLA" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från NLA">Wikipediaartiklar med identifierare från NLA</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNE" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNE">Wikipediaartiklar med identifierare från BNE</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_CANTIC" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från CANTIC">Wikipediaartiklar med identifierare från CANTIC</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 16 september 2024 kl. 17.28.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Mario_Vargas_Llosa&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-6b7f745dd4-bsbcq","wgBackendResponseTime":167,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"1.604","walltime":"1.873","ppvisitednodes":{"value":52030,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":344477,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":140310,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":21,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":12,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":100494,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":13,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 1662.219 1 -total"," 50.13% 833.192 1 Mall:Författare"," 49.95% 830.345 1 Mall:Faktamall"," 22.95% 381.420 54 Mall:Citation/core"," 17.51% 291.120 42 Mall:Citation"," 6.38% 106.014 9 Mall:Webbref"," 5.57% 92.627 9 Mall:Cite_web"," 3.06% 50.793 41 Mall:Språknamn"," 2.87% 47.738 51 Mall:Date"," 2.74% 45.538 1 Mall:Nobelpristagare_i_litteratur"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.684","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":13555137,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-web.eqiad.main-5dc468848-28pwd","timestamp":"20241125004542","ttl":80071,"transientcontent":true}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Mario Vargas Llosa","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Mario_Vargas_Llosa","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q39803","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q39803","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2005-07-19T06:26:59Z","dateModified":"2024-09-16T16:28:56Z","image":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/e\/e9\/Vargas_Losa_G%C3%B6teborg_Book_Fair_2011b.jpg","headline":"peruansk f\u00f6rfattare"}</script> </body> </html>