CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Variabel stjärna – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"6ba46665-cab1-4034-9fd9-657230b0cb17","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Variabel_stjärna","wgTitle":"Variabel stjärna","wgCurRevisionId":56047433,"wgRevisionId":56047433,"wgArticleId":33402,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN","Wikipediaartiklar med identifierare från GND","Wikipediaartiklar med identifierare från BNF","Wikipedia:Utmärkta artiklar","Variabla stjärnor","Astrofysik"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Variabel_stjärna","wgRelevantArticleId":33402,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[], "wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":200000,"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgCentralAuthMobileDomain":false,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q6243","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false, "wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","mediawiki.page.gallery.styles":"ready","ext.tmh.player.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=[ "ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","ext.tmh.player","site","mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022","ext.checkUser.clientHints", "ext.growthExperiments.SuggestedEditSession","wikibase.sidebar.tracking"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.tmh.player.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cmediawiki.page.gallery.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.babel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.4"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/c/cf/SN_1054_4th_Jul_1054_043000_UTC%2B0800_Kaifeng.png"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="1200"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/SN_1054_4th_Jul_1054_043000_UTC%2B0800_Kaifeng.png/800px-SN_1054_4th_Jul_1054_043000_UTC%2B0800_Kaifeng.png"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="800"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/SN_1054_4th_Jul_1054_043000_UTC%2B0800_Kaifeng.png/640px-SN_1054_4th_Jul_1054_043000_UTC%2B0800_Kaifeng.png"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="640"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Variabel stjärna – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Variabel_stj%C3%A4rna"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Variabel_stj%C3%A4rna"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="//login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Variabel_stjärna rootpage-Variabel_stjärna skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Huvudmeny </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z">Huvudsida</a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion">Introduktion</a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker">Deltagarportalen</a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen">Bybrunnen</a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r">Senaste ändringarna</a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x">Slumpartikel</a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons">Ladda upp filer</a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt">Kontakta Wikipedia</a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp">Hjälp</a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"> Sök </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Utseende </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv" class="">Stöd Wikipedia</a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Variabel+stj%C3%A4rna" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class="">Skapa konto</a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Variabel+stj%C3%A4rna" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class="">Logga in</a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Personliga verktyg </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv">Stöd Wikipedia</a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Variabel+stj%C3%A4rna" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"> Skapa konto</a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Variabel+stj%C3%A4rna" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"> Logga in</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering">läs mer</a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y">Bidrag</a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n">Diskussion</a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Historik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Historik"> <div class="vector-toc-text"> 1 Historik </div> </a> <ul id="toc-Historik-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Klassificering" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Klassificering"> <div class="vector-toc-text"> 2 Klassificering </div> </a> <button aria-controls="toc-Klassificering-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Klassificering </button> <ul id="toc-Klassificering-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Stjärnkataloger" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Stjärnkataloger"> <div class="vector-toc-text"> 2.1 Stjärnkataloger </div> </a> <ul id="toc-Stjärnkataloger-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Nomenklatur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Nomenklatur"> <div class="vector-toc-text"> 3 Nomenklatur </div> </a> <ul id="toc-Nomenklatur-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Observation_av_variabla_stjärnor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Observation_av_variabla_stjärnor"> <div class="vector-toc-text"> 4 Observation av variabla stjärnor </div> </a> <button aria-controls="toc-Observation_av_variabla_stjärnor-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Observation av variabla stjärnor </button> <ul id="toc-Observation_av_variabla_stjärnor-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Blinkkomparatorn" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Blinkkomparatorn"> <div class="vector-toc-text"> 4.1 Blinkkomparatorn </div> </a> <ul id="toc-Blinkkomparatorn-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Ljuskurva" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Ljuskurva"> <div class="vector-toc-text"> 4.2 Ljuskurva </div> </a> <ul id="toc-Ljuskurva-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Tolkningen_av_observationerna" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Tolkningen_av_observationerna"> <div class="vector-toc-text"> 4.3 Tolkningen av observationerna </div> </a> <ul id="toc-Tolkningen_av_observationerna-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Huvudtyper_av_variabla_stjärnor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Huvudtyper_av_variabla_stjärnor"> <div class="vector-toc-text"> 5 Huvudtyper av variabla stjärnor </div> </a> <button aria-controls="toc-Huvudtyper_av_variabla_stjärnor-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Huvudtyper av variabla stjärnor </button> <ul id="toc-Huvudtyper_av_variabla_stjärnor-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Förmörkelsevariabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Förmörkelsevariabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.1 Förmörkelsevariabler </div> </a> <ul id="toc-Förmörkelsevariabler-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Algol-variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Algol-variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.1.1 Algol-variabler </div> </a> <ul id="toc-Algol-variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Beta_Lyrae-variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Beta_Lyrae-variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.1.2 Beta Lyrae-variabler </div> </a> <ul id="toc-Beta_Lyrae-variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-W_Ursae_Majoris-variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#W_Ursae_Majoris-variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.1.3 W Ursae Majoris-variabler </div> </a> <ul id="toc-W_Ursae_Majoris-variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Planetpassager" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Planetpassager"> <div class="vector-toc-text"> 5.1.4 Planetpassager </div> </a> <ul id="toc-Planetpassager-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Roterande_variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Roterande_variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.2 Roterande variabler </div> </a> <ul id="toc-Roterande_variabler-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Icke-sfäriska_stjärnor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Icke-sfäriska_stjärnor"> <div class="vector-toc-text"> 5.2.1 Icke-sfäriska stjärnor </div> </a> <ul id="toc-Icke-sfäriska_stjärnor-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Ellipsoidiska_variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#Ellipsoidiska_variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.2.1.1 Ellipsoidiska variabler </div> </a> <ul id="toc-Ellipsoidiska_variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Stjärnor_med_solfläckar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Stjärnor_med_solfläckar"> <div class="vector-toc-text"> 5.2.2 Stjärnor med solfläckar </div> </a> <ul id="toc-Stjärnor_med_solfläckar-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-FK_Comae_Berenices-variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#FK_Comae_Berenices-variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.2.2.1 FK Comae Berenices-variabler </div> </a> <ul id="toc-FK_Comae_Berenices-variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-BY_Draconis-variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#BY_Draconis-variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.2.2.2 BY Draconis-variabler </div> </a> <ul id="toc-BY_Draconis-variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Stjärnor_med_starka_magnetfält" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Stjärnor_med_starka_magnetfält"> <div class="vector-toc-text"> 5.2.3 Stjärnor med starka magnetfält </div> </a> <ul id="toc-Stjärnor_med_starka_magnetfält-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Alfa2_Canum_Venaticorum-variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#Alfa2_Canum_Venaticorum-variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.2.3.1 Alfa2 Canum Venaticorum-variabler </div> </a> <ul id="toc-Alfa2_Canum_Venaticorum-variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-SX_Arietis-variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#SX_Arietis-variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.2.3.2 SX Arietis-variabler </div> </a> <ul id="toc-SX_Arietis-variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Pulsarer" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#Pulsarer"> <div class="vector-toc-text"> 5.2.3.3 Pulsarer </div> </a> <ul id="toc-Pulsarer-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Pulserande_variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Pulserande_variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.3 Pulserande variabler </div> </a> <ul id="toc-Pulserande_variabler-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Cepheider" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Cepheider"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.1 Cepheider </div> </a> <ul id="toc-Cepheider-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Klassiska_cepheider_(Delta_Cephei-variabler)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#Klassiska_cepheider_(Delta_Cephei-variabler)"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.1.1 Klassiska cepheider (Delta Cephei-variabler) </div> </a> <ul id="toc-Klassiska_cepheider_(Delta_Cephei-variabler)-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Typ_II_cepheider_(W_Virginis-variabler)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#Typ_II_cepheider_(W_Virginis-variabler)"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.1.2 Typ II cepheider (W Virginis-variabler) </div> </a> <ul id="toc-Typ_II_cepheider_(W_Virginis-variabler)-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Cepheidliknande_variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Cepheidliknande_variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.2 Cepheidliknande variabler </div> </a> <ul id="toc-Cepheidliknande_variabler-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-RV_Tauri-variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#RV_Tauri-variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.2.1 RV Tauri-variabler </div> </a> <ul id="toc-RV_Tauri-variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-RR_Lyrae-variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#RR_Lyrae-variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.2.2 RR Lyrae-variabler </div> </a> <ul id="toc-RR_Lyrae-variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Delta_Scuti-liknande_variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#Delta_Scuti-liknande_variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.2.3 Delta Scuti-liknande variabler </div> </a> <ul id="toc-Delta_Scuti-liknande_variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-BLAP-variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#BLAP-variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.3 BLAP-variabler </div> </a> <ul id="toc-BLAP-variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Pulserande_röda_jättar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Pulserande_röda_jättar"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.4 Pulserande röda jättar </div> </a> <ul id="toc-Pulserande_röda_jättar-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Miravariabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#Miravariabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.4.1 Miravariabler </div> </a> <ul id="toc-Miravariabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Halvregelbundna_och_oregelbundna_röda_jättar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#Halvregelbundna_och_oregelbundna_röda_jättar"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.4.2 Halvregelbundna och oregelbundna röda jättar </div> </a> <ul id="toc-Halvregelbundna_och_oregelbundna_röda_jättar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Pulserande_gula_och_röda_superjättar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Pulserande_gula_och_röda_superjättar"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.5 Pulserande gula och röda superjättar </div> </a> <ul id="toc-Pulserande_gula_och_röda_superjättar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Pulserande_blåvita_stjärnor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Pulserande_blåvita_stjärnor"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.6 Pulserande blåvita stjärnor </div> </a> <ul id="toc-Pulserande_blåvita_stjärnor-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Beta_Cephei-variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#Beta_Cephei-variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.6.1 Beta Cephei-variabler </div> </a> <ul id="toc-Beta_Cephei-variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Alfa_Cygni-variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#Alfa_Cygni-variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.6.2 Alfa Cygni-variabler </div> </a> <ul id="toc-Alfa_Cygni-variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-PV_Telescopii-variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#PV_Telescopii-variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.6.3 PV Telescopii-variabler </div> </a> <ul id="toc-PV_Telescopii-variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-BX_Circini-variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#BX_Circini-variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.6.4 BX Circini-variabler </div> </a> <ul id="toc-BX_Circini-variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Snabbt_pulserande_Ap-stjärnor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Snabbt_pulserande_Ap-stjärnor"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.7 Snabbt pulserande Ap-stjärnor </div> </a> <ul id="toc-Snabbt_pulserande_Ap-stjärnor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Snabbt_pulserande_subdvärgar_spektralklass_B" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Snabbt_pulserande_subdvärgar_spektralklass_B"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.8 Snabbt pulserande subdvärgar spektralklass B </div> </a> <ul id="toc-Snabbt_pulserande_subdvärgar_spektralklass_B-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Pulserande_vita_dvärgar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Pulserande_vita_dvärgar"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.9 Pulserande vita dvärgar </div> </a> <ul id="toc-Pulserande_vita_dvärgar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-XX_Virginis-variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#XX_Virginis-variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.10 XX Virginis-variabler </div> </a> <ul id="toc-XX_Virginis-variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-ZZ_Leporis-variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#ZZ_Leporis-variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.3.11 ZZ Leporis-variabler </div> </a> <ul id="toc-ZZ_Leporis-variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Eruptiva_variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Eruptiva_variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.4 Eruptiva variabler </div> </a> <ul id="toc-Eruptiva_variabler-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Stjärnor_som_kontraherar_mot_huvudserien" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Stjärnor_som_kontraherar_mot_huvudserien"> <div class="vector-toc-text"> 5.4.1 Stjärnor som kontraherar mot huvudserien </div> </a> <ul id="toc-Stjärnor_som_kontraherar_mot_huvudserien-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Klassiska_T_Tauri-variabler_(CTTS)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#Klassiska_T_Tauri-variabler_(CTTS)"> <div class="vector-toc-text"> 5.4.1.1 Klassiska T Tauri-variabler (CTTS) </div> </a> <ul id="toc-Klassiska_T_Tauri-variabler_(CTTS)-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Övriga_T_Tauri-liknande_variabler_(WTTS)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#Övriga_T_Tauri-liknande_variabler_(WTTS)"> <div class="vector-toc-text"> 5.4.1.2 Övriga T Tauri-liknande variabler (WTTS) </div> </a> <ul id="toc-Övriga_T_Tauri-liknande_variabler_(WTTS)-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Herbig_Ae/Be-stjärnor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#Herbig_Ae/Be-stjärnor"> <div class="vector-toc-text"> 5.4.1.3 Herbig Ae/Be-stjärnor </div> </a> <ul id="toc-Herbig_Ae/Be-stjärnor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-FU_Orionis-variabler_(fuorer)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#FU_Orionis-variabler_(fuorer)"> <div class="vector-toc-text"> 5.4.1.4 FU Orionis-variabler (fuorer) </div> </a> <ul id="toc-FU_Orionis-variabler_(fuorer)-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Massiva_eruptiva_blåvita_stjärnor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Massiva_eruptiva_blåvita_stjärnor"> <div class="vector-toc-text"> 5.4.2 Massiva eruptiva blåvita stjärnor </div> </a> <ul id="toc-Massiva_eruptiva_blåvita_stjärnor-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Lysande_blå_variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#Lysande_blå_variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.4.2.1 Lysande blå variabler </div> </a> <ul id="toc-Lysande_blå_variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Wolf-Rayet-variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#Wolf-Rayet-variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.4.2.2 Wolf-Rayet-variabler </div> </a> <ul id="toc-Wolf-Rayet-variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Flarestjärnor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Flarestjärnor"> <div class="vector-toc-text"> 5.4.3 Flarestjärnor </div> </a> <ul id="toc-Flarestjärnor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Be-_och_Gamma_Cassiopeiae-stjärnor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Be-_och_Gamma_Cassiopeiae-stjärnor"> <div class="vector-toc-text"> 5.4.4 Be- och Gamma Cassiopeiae-stjärnor </div> </a> <ul id="toc-Be-_och_Gamma_Cassiopeiae-stjärnor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-R_Coronae_Borealis-variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#R_Coronae_Borealis-variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.4.5 R Coronae Borealis-variabler </div> </a> <ul id="toc-R_Coronae_Borealis-variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-RS_Canum_Venaticorum-variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#RS_Canum_Venaticorum-variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.4.6 RS Canum Venaticorum-variabler </div> </a> <ul id="toc-RS_Canum_Venaticorum-variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Kataklysmiska_variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kataklysmiska_variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.5 Kataklysmiska variabler </div> </a> <ul id="toc-Kataklysmiska_variabler-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Supernovor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Supernovor"> <div class="vector-toc-text"> 5.5.1 Supernovor </div> </a> <ul id="toc-Supernovor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Novor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Novor"> <div class="vector-toc-text"> 5.5.2 Novor </div> </a> <ul id="toc-Novor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Dvärgnovor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Dvärgnovor"> <div class="vector-toc-text"> 5.5.3 Dvärgnovor </div> </a> <ul id="toc-Dvärgnovor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Novaliknande_variabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Novaliknande_variabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.5.4 Novaliknande variabler </div> </a> <ul id="toc-Novaliknande_variabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Symbiotiska_stjärnor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Symbiotiska_stjärnor"> <div class="vector-toc-text"> 5.5.5 Symbiotiska stjärnor </div> </a> <ul id="toc-Symbiotiska_stjärnor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Röntgenvariabler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Röntgenvariabler"> <div class="vector-toc-text"> 5.6 Röntgenvariabler </div> </a> <ul id="toc-Röntgenvariabler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Övriga_typer" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Övriga_typer"> <div class="vector-toc-text"> 5.7 Övriga typer </div> </a> <ul id="toc-Övriga_typer-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Variabla_stjärnor_för_blotta_ögat" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Variabla_stjärnor_för_blotta_ögat"> <div class="vector-toc-text"> 6 Variabla stjärnor för blotta ögat </div> </a> <ul id="toc-Variabla_stjärnor_för_blotta_ögat-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Prototypstjärnor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Prototypstjärnor"> <div class="vector-toc-text"> 7 Prototypstjärnor </div> </a> <ul id="toc-Prototypstjärnor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Bildgalleri" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Bildgalleri"> <div class="vector-toc-text"> 8 Bildgalleri </div> </a> <ul id="toc-Bildgalleri-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Se_även" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Se_även"> <div class="vector-toc-text"> 9 Se även </div> </a> <ul id="toc-Se_även-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Referenser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Referenser"> <div class="vector-toc-text"> 10 Referenser </div> </a> <button aria-controls="toc-Referenser-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Referenser </button> <ul id="toc-Referenser-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Noter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Noter"> <div class="vector-toc-text"> 10.1 Noter </div> </a> <ul id="toc-Noter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Tryckta_källor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Tryckta_källor"> <div class="vector-toc-text"> 10.2 Tryckta källor </div> </a> <ul id="toc-Tryckta_källor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Vidare_läsning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Vidare_läsning"> <div class="vector-toc-text"> 11 Vidare läsning </div> </a> <ul id="toc-Vidare_läsning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Externa_länkar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Externa_länkar"> <div class="vector-toc-text"> 12 Externa länkar </div> </a> <button aria-controls="toc-Externa_länkar-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Externa länkar </button> <ul id="toc-Externa_länkar-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Information" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Information"> <div class="vector-toc-text"> 12.1 Information </div> </a> <ul id="toc-Information-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-För_amatörastronomen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#För_amatörastronomen"> <div class="vector-toc-text"> 12.2 För amatörastronomen </div> </a> <ul id="toc-För_amatörastronomen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Växla innehållsförteckningen </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading">Variabel stjärna</h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 65 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-65" aria-hidden="true" > 65 språk </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-af badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://af.wikipedia.org/wiki/Veranderlike_ster" title="Veranderlike ster – afrikaans" lang="af" hreflang="af" data-title="Veranderlike ster" data-language-autonym="Afrikaans" data-language-local-name="afrikaans" class="interlanguage-link-target">Afrikaans</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ar mw-list-item"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D9%86%D8%AC%D9%85_%D9%85%D8%AA%D8%BA%D9%8A%D8%B1" title="نجم متغير – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="نجم متغير" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target">العربية</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ast mw-list-item"><a href="https://ast.wikipedia.org/wiki/Estrella_variable" title="Estrella variable – asturiska" lang="ast" hreflang="ast" data-title="Estrella variable" data-language-autonym="Asturianu" data-language-local-name="asturiska" class="interlanguage-link-target">Asturianu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-az mw-list-item"><a href="https://az.wikipedia.org/wiki/D%C9%99yi%C5%9F%C9%99n_ulduz" title="Dəyişən ulduz – azerbajdzjanska" lang="az" hreflang="az" data-title="Dəyişən ulduz" data-language-autonym="Azərbaycanca" data-language-local-name="azerbajdzjanska" class="interlanguage-link-target">Azərbaycanca</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bn mw-list-item"><a href="https://bn.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%AC%E0%A6%BF%E0%A6%B7%E0%A6%AE%E0%A6%A4%E0%A6%BE%E0%A6%B0%E0%A6%BE" title="বিষমতারা – bengali" lang="bn" hreflang="bn" data-title="বিষমতারা" data-language-autonym="বাংলা" data-language-local-name="bengali" class="interlanguage-link-target">বাংলা</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be mw-list-item"><a href="https://be.wikipedia.org/wiki/%D0%9F%D0%B5%D1%80%D0%B0%D0%BC%D0%B5%D0%BD%D0%BD%D0%B0%D1%8F_%D0%B7%D0%BE%D1%80%D0%BA%D0%B0" title="Пераменная зорка – belarusiska" lang="be" hreflang="be" data-title="Пераменная зорка" data-language-autonym="Беларуская" data-language-local-name="belarusiska" class="interlanguage-link-target">Беларуская</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bg mw-list-item"><a href="https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%9F%D1%80%D0%BE%D0%BC%D0%B5%D0%BD%D0%BB%D0%B8%D0%B2%D0%B0_%D0%B7%D0%B2%D0%B5%D0%B7%D0%B4%D0%B0" title="Променлива звезда – bulgariska" lang="bg" hreflang="bg" data-title="Променлива звезда" data-language-autonym="Български" data-language-local-name="bulgariska" class="interlanguage-link-target">Български</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bs mw-list-item"><a href="https://bs.wikipedia.org/wiki/Promjenjiva_zvijezda" title="Promjenjiva zvijezda – bosniska" lang="bs" hreflang="bs" data-title="Promjenjiva zvijezda" data-language-autonym="Bosanski" data-language-local-name="bosniska" class="interlanguage-link-target">Bosanski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca mw-list-item"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Estrella_variable" title="Estrella variable – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="Estrella variable" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target">Català</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cv mw-list-item"><a href="https://cv.wikipedia.org/wiki/%D0%A3%D0%BB%D1%88%C4%83%D0%BD%D1%83%D0%BB%D0%BB%C4%83_%C3%A7%C4%83%D0%BB%D1%82%C4%83%D1%80" title="Улшăнуллă çăлтăр – tjuvasjiska" lang="cv" hreflang="cv" data-title="Улшăнуллă çăлтăр" data-language-autonym="Чӑвашла" data-language-local-name="tjuvasjiska" class="interlanguage-link-target">Чӑвашла</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/Prom%C4%9Bnn%C3%A1_hv%C4%9Bzda" title="Proměnná hvězda – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Proměnná hvězda" data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target">Čeština</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de mw-list-item"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/Ver%C3%A4nderlicher_Stern" title="Veränderlicher Stern – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Veränderlicher Stern" data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target">Deutsch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/Muutlik_t%C3%A4ht" title="Muutlik täht – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Muutlik täht" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target">Eesti</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-el mw-list-item"><a href="https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%9C%CE%B5%CF%84%CE%B1%CE%B2%CE%BB%CE%B7%CF%84%CF%8C%CF%82_%CE%B1%CF%83%CF%84%CE%AD%CF%81%CE%B1%CF%82" title="Μεταβλητός αστέρας – grekiska" lang="el" hreflang="el" data-title="Μεταβλητός αστέρας" data-language-autonym="Ελληνικά" data-language-local-name="grekiska" class="interlanguage-link-target">Ελληνικά</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en mw-list-item"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Variable_star" title="Variable star – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="Variable star" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target">English</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es mw-list-item"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Estrella_variable" title="Estrella variable – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Estrella variable" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target">Español</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo mw-list-item"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Varia_stelo" title="Varia stelo – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Varia stelo" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target">Esperanto</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu mw-list-item"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Izar_aldakor" title="Izar aldakor – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Izar aldakor" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target">Euskara</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%D8%B3%D8%AA%D8%A7%D8%B1%D9%87_%D9%85%D8%AA%D8%BA%DB%8C%D8%B1" title="ستاره متغیر – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="ستاره متغیر" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target">فارسی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr mw-list-item"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/%C3%89toile_variable" title="Étoile variable – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Étoile variable" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target">Français</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ga mw-list-item"><a href="https://ga.wikipedia.org/wiki/R%C3%A9alta_athraitheach" title="Réalta athraitheach – iriska" lang="ga" hreflang="ga" data-title="Réalta athraitheach" data-language-autonym="Gaeilge" data-language-local-name="iriska" class="interlanguage-link-target">Gaeilge</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%EB%B3%80%EA%B4%91%EC%84%B1" title="변광성 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="변광성" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target">한국어</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hy mw-list-item"><a href="https://hy.wikipedia.org/wiki/%D5%93%D5%B8%D6%83%D5%B8%D5%AD%D5%A1%D5%AF%D5%A1%D5%B6_%D5%A1%D5%BD%D5%BF%D5%B2%D5%A5%D6%80" title="Փոփոխական աստղեր – armeniska" lang="hy" hreflang="hy" data-title="Փոփոխական աստղեր" data-language-autonym="Հայերեն" data-language-local-name="armeniska" class="interlanguage-link-target">Հայերեն</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hi mw-list-item"><a href="https://hi.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AA%E0%A4%B0%E0%A4%BF%E0%A4%B5%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%A4%E0%A5%80_%E0%A4%A4%E0%A4%BE%E0%A4%B0%E0%A4%BE" title="परिवर्ती तारा – hindi" lang="hi" hreflang="hi" data-title="परिवर्ती तारा" data-language-autonym="हिन्दी" data-language-local-name="hindi" class="interlanguage-link-target">हिन्दी</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr mw-list-item"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Promjenljiva_zvijezda" title="Promjenljiva zvijezda – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Promjenljiva zvijezda" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target">Hrvatski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-io mw-list-item"><a href="https://io.wikipedia.org/wiki/Varianta_stelo" title="Varianta stelo – ido" lang="io" hreflang="io" data-title="Varianta stelo" data-language-autonym="Ido" data-language-local-name="ido" class="interlanguage-link-target">Ido</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-id mw-list-item"><a href="https://id.wikipedia.org/wiki/Bintang_variabel" title="Bintang variabel – indonesiska" lang="id" hreflang="id" data-title="Bintang variabel" data-language-autonym="Bahasa Indonesia" data-language-local-name="indonesiska" class="interlanguage-link-target">Bahasa Indonesia</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ia mw-list-item"><a href="https://ia.wikipedia.org/wiki/Stella_variabile" title="Stella variabile – interlingua" lang="ia" hreflang="ia" data-title="Stella variabile" data-language-autonym="Interlingua" data-language-local-name="interlingua" class="interlanguage-link-target">Interlingua</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Stella_variabile" title="Stella variabile – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Stella variabile" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target">Italiano</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-he mw-list-item"><a href="https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%9B%D7%95%D7%9B%D7%91_%D7%9E%D7%A9%D7%AA%D7%A0%D7%94" title="כוכב משתנה – hebreiska" lang="he" hreflang="he" data-title="כוכב משתנה" data-language-autonym="עברית" data-language-local-name="hebreiska" class="interlanguage-link-target">עברית</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kk mw-list-item"><a href="https://kk.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D0%B9%D0%BD%D1%8B%D0%BC%D0%B0%D0%BB%D1%8B_%D0%B6%D2%B1%D0%BB%D0%B4%D1%8B%D0%B7" title="Айнымалы жұлдыз – kazakiska" lang="kk" hreflang="kk" data-title="Айнымалы жұлдыз" data-language-autonym="Қазақша" data-language-local-name="kazakiska" class="interlanguage-link-target">Қазақша</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sw mw-list-item"><a href="https://sw.wikipedia.org/wiki/Nyotabadilifu" title="Nyotabadilifu – swahili" lang="sw" hreflang="sw" data-title="Nyotabadilifu" data-language-autonym="Kiswahili" data-language-local-name="swahili" class="interlanguage-link-target">Kiswahili</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ky mw-list-item"><a href="https://ky.wikipedia.org/wiki/%D3%A8%D0%B7%D0%B3%D3%A9%D1%80%D0%BC%D3%A9_%D0%B6%D1%8B%D0%BB%D0%B4%D1%8B%D0%B7" title="Өзгөрмө жылдыз – kirgiziska" lang="ky" hreflang="ky" data-title="Өзгөрмө жылдыз" data-language-autonym="Кыргызча" data-language-local-name="kirgiziska" class="interlanguage-link-target">Кыргызча</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lb mw-list-item"><a href="https://lb.wikipedia.org/wiki/Ver%C3%A4nnerleche_St%C3%A4r" title="Verännerleche Stär – luxemburgiska" lang="lb" hreflang="lb" data-title="Verännerleche Stär" data-language-autonym="Lëtzebuergesch" data-language-local-name="luxemburgiska" class="interlanguage-link-target">Lëtzebuergesch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lt mw-list-item"><a href="https://lt.wikipedia.org/wiki/Kintamoji_%C5%BEvaig%C5%BEd%C4%97" title="Kintamoji žvaigždė – litauiska" lang="lt" hreflang="lt" data-title="Kintamoji žvaigždė" data-language-autonym="Lietuvių" data-language-local-name="litauiska" class="interlanguage-link-target">Lietuvių</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hu mw-list-item"><a href="https://hu.wikipedia.org/wiki/V%C3%A1ltoz%C3%B3csillag" title="Változócsillag – ungerska" lang="hu" hreflang="hu" data-title="Változócsillag" data-language-autonym="Magyar" data-language-local-name="ungerska" class="interlanguage-link-target">Magyar</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mk mw-list-item"><a href="https://mk.wikipedia.org/wiki/%D0%9F%D1%80%D0%BE%D0%BC%D0%B5%D0%BD%D0%BB%D0%B8%D0%B2%D0%B0_%D1%95%D0%B2%D0%B5%D0%B7%D0%B4%D0%B0" title="Променлива ѕвезда – makedonska" lang="mk" hreflang="mk" data-title="Променлива ѕвезда" data-language-autonym="Македонски" data-language-local-name="makedonska" class="interlanguage-link-target">Македонски</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ml mw-list-item"><a href="https://ml.wikipedia.org/wiki/%E0%B4%9A%E0%B4%B0%E0%B4%A8%E0%B4%95%E0%B5%8D%E0%B4%B7%E0%B4%A4%E0%B5%8D%E0%B4%B0%E0%B4%82" title="ചരനക്ഷത്രം – malayalam" lang="ml" hreflang="ml" data-title="ചരനക്ഷത്രം" data-language-autonym="മലയാളം" data-language-local-name="malayalam" class="interlanguage-link-target">മലയാളം</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-xmf mw-list-item"><a href="https://xmf.wikipedia.org/wiki/%E1%83%9B%E1%83%90%E1%83%97%E1%83%98%E1%83%A0%E1%83%A3_%E1%83%9B%E1%83%A3%E1%83%A0%E1%83%98%E1%83%AA%E1%83%AE%E1%83%98" title="მათირუ მურიცხი – mingrelianska" lang="xmf" hreflang="xmf" data-title="მათირუ მურიცხი" data-language-autonym="მარგალური" data-language-local-name="mingrelianska" class="interlanguage-link-target">მარგალური</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ms mw-list-item"><a href="https://ms.wikipedia.org/wiki/Bintang_berubah" title="Bintang berubah – malajiska" lang="ms" hreflang="ms" data-title="Bintang berubah" data-language-autonym="Bahasa Melayu" data-language-local-name="malajiska" class="interlanguage-link-target">Bahasa Melayu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Veranderlijke_ster" title="Veranderlijke ster – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Veranderlijke ster" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target">Nederlands</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E5%A4%89%E5%85%89%E6%98%9F" title="変光星 – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="変光星" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target">日本語</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no mw-list-item"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Variabel_stjerne" title="Variabel stjerne – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Variabel stjerne" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target">Norsk bokmål</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nn mw-list-item"><a href="https://nn.wikipedia.org/wiki/Variabel_stjerne" title="Variabel stjerne – nynorska" lang="nn" hreflang="nn" data-title="Variabel stjerne" data-language-autonym="Norsk nynorsk" data-language-local-name="nynorska" class="interlanguage-link-target">Norsk nynorsk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nov mw-list-item"><a href="https://nov.wikipedia.org/wiki/Variabli_stele" title="Variabli stele – novial" lang="nov" hreflang="nov" data-title="Variabli stele" data-language-autonym="Novial" data-language-local-name="novial" class="interlanguage-link-target">Novial</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-oc mw-list-item"><a href="https://oc.wikipedia.org/wiki/Estela_variabla" title="Estela variabla – occitanska" lang="oc" hreflang="oc" data-title="Estela variabla" data-language-autonym="Occitan" data-language-local-name="occitanska" class="interlanguage-link-target">Occitan</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uz mw-list-item"><a href="https://uz.wikipedia.org/wiki/O%CA%BBzgaruvchan_yulduzlar" title="Oʻzgaruvchan yulduzlar – uzbekiska" lang="uz" hreflang="uz" data-title="Oʻzgaruvchan yulduzlar" data-language-autonym="Oʻzbekcha / ўзбекча" data-language-local-name="uzbekiska" class="interlanguage-link-target">Oʻzbekcha / ўзбекча</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl mw-list-item"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/Gwiazda_zmienna" title="Gwiazda zmienna – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Gwiazda zmienna" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target">Polski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt mw-list-item"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/Estrela_vari%C3%A1vel" title="Estrela variável – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="Estrela variável" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target">Português</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ro mw-list-item"><a href="https://ro.wikipedia.org/wiki/Stea_variabil%C4%83" title="Stea variabilă – rumänska" lang="ro" hreflang="ro" data-title="Stea variabilă" data-language-autonym="Română" data-language-local-name="rumänska" class="interlanguage-link-target">Română</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%9F%D0%B5%D1%80%D0%B5%D0%BC%D0%B5%D0%BD%D0%BD%D0%B0%D1%8F_%D0%B7%D0%B2%D0%B5%D0%B7%D0%B4%D0%B0" title="Переменная звезда – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="Переменная звезда" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target">Русский</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-simple mw-list-item"><a href="https://simple.wikipedia.org/wiki/Variable_star" title="Variable star – Simple English" lang="en-simple" hreflang="en-simple" data-title="Variable star" data-language-autonym="Simple English" data-language-local-name="Simple English" class="interlanguage-link-target">Simple English</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sk mw-list-item"><a href="https://sk.wikipedia.org/wiki/Premenn%C3%A1_hviezda" title="Premenná hviezda – slovakiska" lang="sk" hreflang="sk" data-title="Premenná hviezda" data-language-autonym="Slovenčina" data-language-local-name="slovakiska" class="interlanguage-link-target">Slovenčina</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sl mw-list-item"><a href="https://sl.wikipedia.org/wiki/Spremenljivka_(zvezda)" title="Spremenljivka (zvezda) – slovenska" lang="sl" hreflang="sl" data-title="Spremenljivka (zvezda)" data-language-autonym="Slovenščina" data-language-local-name="slovenska" class="interlanguage-link-target">Slovenščina</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr mw-list-item"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%9F%D1%80%D0%BE%D0%BC%D0%B5%D0%BD%D1%99%D0%B8%D0%B2%D0%B0_%D0%B7%D0%B2%D0%B5%D0%B7%D0%B4%D0%B0" title="Променљива звезда – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Променљива звезда" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target">Српски / srpski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sh mw-list-item"><a href="https://sh.wikipedia.org/wiki/Promenljiva_zvezda" title="Promenljiva zvezda – serbokroatiska" lang="sh" hreflang="sh" data-title="Promenljiva zvezda" data-language-autonym="Srpskohrvatski / српскохрватски" data-language-local-name="serbokroatiska" class="interlanguage-link-target">Srpskohrvatski / српскохрватски</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi mw-list-item"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Muuttuva_t%C3%A4hti" title="Muuttuva tähti – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Muuttuva tähti" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target">Suomi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ta mw-list-item"><a href="https://ta.wikipedia.org/wiki/%E0%AE%AE%E0%AE%BE%E0%AE%B1%E0%AF%81%E0%AE%AA%E0%AE%9F%E0%AF%81%E0%AE%AE%E0%AF%8D_%E0%AE%B5%E0%AE%BF%E0%AE%A3%E0%AF%8D%E0%AE%AE%E0%AF%80%E0%AE%A9%E0%AF%8D" title="மாறுபடும் விண்மீன் – tamil" lang="ta" hreflang="ta" data-title="மாறுபடும் விண்மீன்" data-language-autonym="தமிழ்" data-language-local-name="tamil" class="interlanguage-link-target">தமிழ்</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-th mw-list-item"><a href="https://th.wikipedia.org/wiki/%E0%B8%94%E0%B8%B2%E0%B8%A7%E0%B9%81%E0%B8%9B%E0%B8%A3%E0%B9%81%E0%B8%AA%E0%B8%87" title="ดาวแปรแสง – thailändska" lang="th" hreflang="th" data-title="ดาวแปรแสง" data-language-autonym="ไทย" data-language-local-name="thailändska" class="interlanguage-link-target">ไทย</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/De%C4%9Fi%C5%9Fen_y%C4%B1ld%C4%B1z" title="Değişen yıldız – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="Değişen yıldız" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target">Türkçe</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%97%D0%BC%D1%96%D0%BD%D0%BD%D1%96_%D0%B7%D0%BE%D1%80%D1%96" title="Змінні зорі – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Змінні зорі" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target">Українська</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vi mw-list-item"><a href="https://vi.wikipedia.org/wiki/Sao_bi%E1%BA%BFn_quang" title="Sao biến quang – vietnamesiska" lang="vi" hreflang="vi" data-title="Sao biến quang" data-language-autonym="Tiếng Việt" data-language-local-name="vietnamesiska" class="interlanguage-link-target">Tiếng Việt</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wuu mw-list-item"><a href="https://wuu.wikipedia.org/wiki/%E5%8F%98%E6%98%9F" title="变星 – wu" lang="wuu" hreflang="wuu" data-title="变星" data-language-autonym="吴语" data-language-local-name="wu" class="interlanguage-link-target">吴语</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-yue mw-list-item"><a href="https://zh-yue.wikipedia.org/wiki/%E8%AE%8A%E6%98%9F" title="變星 – kantonesiska" lang="yue" hreflang="yue" data-title="變星" data-language-autonym="粵語" data-language-local-name="kantonesiska" class="interlanguage-link-target">粵語</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E8%AE%8A%E6%98%9F" title="變星 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="變星" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target">中文</a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q6243#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Variabel_stj%C3%A4rna" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c">Artikel</a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Variabel_stj%C3%A4rna" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t">Diskussion</a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" >svenska </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Variabel_stj%C3%A4rna">Läs</a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v">Redigera</a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e">Redigera wikitext</a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h">Visa historik</a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" >Verktyg </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Variabel_stj%C3%A4rna">Läs</a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v">Redigera</a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e">Redigera wikitext</a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=history">Visa historik</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Variabel_stj%C3%A4rna" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j">Sidor som länkar hit</a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Variabel_stj%C3%A4rna" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k">Relaterade ändringar</a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q">Specialsidor</a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&oldid=56047433" title="Permanent länk till den här versionen av sidan">Permanent länk</a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=info" title="Mer information om denna sida">Sidinformation</a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Variabel_stj%C3%A4rna&id=56047433&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens">Använd som referens</a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FVariabel_stj%25C3%25A4rna">Hämta förkortad url</a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FVariabel_stj%25C3%25A4rna">Ladda ner QR-kod</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Variabel+stj%C3%A4rna">Skapa en bok</a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Variabel_stj%C3%A4rna&action=show-download-screen">Ladda ned som PDF</a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p">Utskriftsvänlig version</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Variable_stars" hreflang="en">Commons</a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q6243" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g">Wikidata-objekt</a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> <div id="mw-indicator-featured-star" class="mw-indicator"><div class="mw-parser-output"><a href="/wiki/Wikipedia:Utm%C3%A4rkta_artiklar" title="Den här artikeln har av Wikipedias skribenter bedömts vara en utmärkt artikel."><img alt="Den här artikeln har av Wikipedias skribenter bedömts vara en utmärkt artikel." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Utmarkt_Guld.svg/19px-Utmarkt_Guld.svg.png" decoding="async" width="19" height="18" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Utmarkt_Guld.svg/29px-Utmarkt_Guld.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Utmarkt_Guld.svg/38px-Utmarkt_Guld.svg.png 2x" data-file-width="462" data-file-height="438" /></a></div></div> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r52055987">.mw-parser-output .vectortoccolours{border:1px solid #a2a9b1;background-color:#f8f9fa;border-collapse:separate;padding:5px;font-size:95%}</style> <div class="floatright"> <table class="vectortoccolours" style="margin: .5em 0 .5em 1em; width:260px;"> <tbody><tr> <th style="background:#F2E0CE; padding: 3px 5px 3px 5px; font-size:larger;">Variabel stjärna </th></tr> <tr> <td style="font-size:100% !important; padding:0 5px 0 5px;"> <figure class="mw-halign-center" typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:SN_1054_4th_Jul_1054_043000_UTC%2B0800_Kaifeng.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/SN_1054_4th_Jul_1054_043000_UTC%2B0800_Kaifeng.png/225px-SN_1054_4th_Jul_1054_043000_UTC%2B0800_Kaifeng.png" decoding="async" width="225" height="225" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/SN_1054_4th_Jul_1054_043000_UTC%2B0800_Kaifeng.png/338px-SN_1054_4th_Jul_1054_043000_UTC%2B0800_Kaifeng.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/SN_1054_4th_Jul_1054_043000_UTC%2B0800_Kaifeng.png/450px-SN_1054_4th_Jul_1054_043000_UTC%2B0800_Kaifeng.png 2x" data-file-width="900" data-file-height="900" /></a><figcaption></figcaption></figure> <div class="center" style="width:auto; margin-left:auto; margin-right:auto;">Simulerad bild av <a href="/wiki/Supernova" title="Supernova">supernovan</a> <a href="/wiki/SN_1054" title="SN 1054">SN 1054</a> i <a href="/wiki/Oxen_(stj%C3%A4rnbild)" title="Oxen (stjärnbild)">Oxens stjärnbild</a> som den kan ha sett ut för observatörer i Kina den 4 juli 1054. Supernovan kan sägas vara den allra mest dramatiska typen bland de variabla stjärnorna.</div> <hr /> <ul><li>Beskrivning: En stjärna vars ljusstyrka påvisbart varierar.<a href="#cite_note-EB-1">[1]</a></li> <li>Synonym: Variabel</li> <li>Huvudtyper: Roterande variabler, förmörkelsevariabler, pulserande, eruptiva och kataklysmiska variabler</li> <li>Annan indelning: Fysiska och optiska variabler.<a href="#cite_note-Glover_60-2">[2]</a></li> <li>Den vanliga variabeln: Ungefär 95 procent av de kända variablerna är <a href="/wiki/J%C3%A4ttestj%C3%A4rna" title="Jättestjärna">jättar</a> eller <a href="/wiki/Superj%C3%A4tte" title="Superjätte">superjättar</a><a href="#cite_note-Wallenquist_189-3">[3]</a></li> <li>Viktiga begrepp för att läsa artikeln: <a href="/wiki/Ackretionsskiva" title="Ackretionsskiva">Ackretionsskiva</a>, <a href="/wiki/Bayer-beteckning" class="mw-redirect" title="Bayer-beteckning">Bayer-beteckning</a>, <a href="/wiki/Dubbelstj%C3%A4rna" title="Dubbelstjärna">dubbelstjärna</a>, <a href="/wiki/Hertzsprung%E2%80%93Russell-diagram" title="Hertzsprung–Russell-diagram">HR-diagram</a>, <a href="/wiki/Huvudserien" title="Huvudserien">huvudserien</a>, <a href="/wiki/Vit_dv%C3%A4rg" title="Vit dvärg">vit dvärg</a>, <a href="/wiki/Klotformig_stj%C3%A4rnhop" title="Klotformig stjärnhop">klotformiga stjärnhopar</a>, <a href="/wiki/Spektraltyp" title="Spektraltyp">spektralklass</a> och därtill hörande <a href="/wiki/Emissionslinje" title="Emissionslinje">emissions-</a> och <a href="/wiki/Absorptionslinje" title="Absorptionslinje">absorptionslinjer</a>.</li></ul> </td></tr></tbody></table></div> Variabla stjärnor, eller variabler, är <a href="/wiki/Stj%C3%A4rna" title="Stjärna">stjärnor</a> vars ljusstyrka varierar. Fler än 400 000 variabler<a href="#cite_note-OGLEIII-4">[4]</a> är kända och har katalogiserats och tusentals fler är misstänkta variabler.<a href="#cite_note-space.com-5">[5]</a> Vår egen <a href="/wiki/Solen" title="Solen">sol</a> är en variabel, med ett energiutflöde som varierar med 0,1 procent<a href="#cite_note-SC-6">[6]</a> under den 11-åriga <a href="/wiki/Variationer_av_solaktiviteten" title="Variationer av solaktiviteten">solfläckscykeln</a>, vilket motsvarar en förändring i ljusstyrkan med en tusendels <a href="/wiki/Absolut_magnitud" title="Absolut magnitud">magnitud</a>. Stjärnors variabilitet har ingen enda orsak utan kan vara en följd av flera olika tillstånd. Variationerna har ett mycket brett spektrum, både vad gäller amplitud och <a href="/wiki/Tidsintervall" class="mw-redirect" title="Tidsintervall">period</a>. De kan vara regelbundna, halvregelbundna eller helt oregelbundna. De flesta stjärnor kan troligen klassas som variabla vid en tillräckligt noggrann mätning. Beroende på vilka processer som ligger bakom kan den variabla stjärnans ljuskurva avslöja viktiga saker om stjärnan och om stjärnors utveckling i allmänhet.<a href="#cite_note-Olds_138-7">[7]</a> De mest extrema variabla stjärnorna är <a href="/wiki/Supernova" title="Supernova">supernovorna</a> som kan öka i ljusstyrka med 20 magnituder<a href="#cite_note-Percy-8">[8]</a>, vilket motsvarar en ökning med 100 miljoner gånger. Detta innebär att en supernova kan lysa lika starkt som hela sin värdgalax. Det våldsamma supernovautbrottet innebär också slutet för stjärnan och kan därför bara uppträda en gång under dess liv. De flesta andra typer av variabilitet är däremot periodiskt återkommande, antingen med regelbundna eller oregelbundna tidsintervall. De variabla stjärnorna grupperas efter variabilitetens orsak och stjärnans uppträdande. Några av de viktigaste huvudgrupperna är pulserande variabler, eruptiva och kataklysmiska variabler, förmörkelsevariabler och roterande variabler. Inom varje huvudgrupp finns det många olika undergrupper. En annan uppdelning är i fysiska och optiska variabler. Fysiska variabler är stjärnor som ändrar sin ljusstyrka på grund av processer i stjärnans inre (pulserande, eruptiva och kataklysmiska). Optiska variabler är stjärnor som bara skenbart, på grund av optiska effekter, ser ut att variera (roterande variabler och förmörkelsevariabler).<a href="#cite_note-Glover_60-2">[2]</a><a href="#cite_note-NE-9">[9]</a> Denna uppdelning är dock problematisk då variabiliteten hos till exempel rotation- och förmörkelsevariablerna kan ha både optiska och fysiska orsaker. Ungefär 95 procent av de kända variablerna är <a href="/wiki/J%C3%A4ttestj%C3%A4rna" title="Jättestjärna">jättar</a> eller <a href="/wiki/Superj%C3%A4tte" title="Superjätte">superjättar</a>.<a href="#cite_note-Wallenquist_189-3">[3]</a> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r47621189">.mw-parser-output .toclimit-2 .toclevel-2,.mw-parser-output .toclimit-3 .toclevel-3,.mw-parser-output .toclimit-4 .toclevel-4,.mw-parser-output .toclimit-5 .toclevel-5,.mw-parser-output .toclimit-6 .toclevel-6,.mw-parser-output .toclimit-7 .toclevel-7{display:none}</style><div style="float:left;margin:.5em .5em .5em 0;" class="toclimit-3"><meta property="mw:PageProp/toc" /></div> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Historik">Historik</h2>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Historik" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Historik">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Crab_Nebula.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/00/Crab_Nebula.jpg/250px-Crab_Nebula.jpg" decoding="async" width="250" height="250" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/00/Crab_Nebula.jpg/375px-Crab_Nebula.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/00/Crab_Nebula.jpg/500px-Crab_Nebula.jpg 2x" data-file-width="3864" data-file-height="3864" /></a><figcaption><a href="/wiki/Krabbnebulosan" title="Krabbnebulosan">Krabbnebulosan</a>, en <a href="/wiki/Supernovarest" title="Supernovarest">rest</a> av en av de först observerade föränderliga stjärnorna. Här på ett fotografi från <a href="/wiki/Hubbleteleskopet" title="Hubbleteleskopet">Hubbleteleskopet</a> 2005.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Tycho_Cas_SN1572.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8c/Tycho_Cas_SN1572.jpg/250px-Tycho_Cas_SN1572.jpg" decoding="async" width="250" height="315" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8c/Tycho_Cas_SN1572.jpg/375px-Tycho_Cas_SN1572.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8c/Tycho_Cas_SN1572.jpg/500px-Tycho_Cas_SN1572.jpg 2x" data-file-width="1015" data-file-height="1280" /></a><figcaption>Stjärnkarta over Cassiopeja som visar 1572 års supernova (märkt I). Teckningen hämtad från <a href="/wiki/Tycho_Brahe" title="Tycho Brahe">Tycho Brahes</a> De nova et nullius ævi memoria prius visa Stella.</figcaption></figure> Den tidigast kända variabeln var en <a href="/wiki/Nova" title="Nova">nova</a>, år 2679 f.Kr., när det enligt den kinesiska encyklopedin T’u shu chi ch’-êng<a href="#cite_note-Stratton-10">[10]</a> plötsligt ska ha framträtt en ljusstark stjärna på himlen.<a href="#cite_note-Wallenquist_200-11">[11]</a> En egyptisk kalender, den så kallade Kairo-kalendern, som är ungefär 3 200 år gammal, kan vara den allra äldsta bevarade dokumentationen av en variabel stjärna, nämligen av förmörkelsevariabeln <a href="/wiki/Algol_(stj%C3%A4rna)" title="Algol (stjärna)">Algol</a> i stjärnbilden <a href="/wiki/Perseus_(stj%C3%A4rnbild)" title="Perseus (stjärnbild)">Perseus</a>.<a href="#cite_note-Porceddu-12">[12]</a><a href="#cite_note-Jetsu-13">[13]</a><a href="#cite_note-Jetsu2-14">[14]</a> Andra tidigt dokumenterade variabla stjärnor, först kallade <a href="/wiki/G%C3%A4ststj%C3%A4rna_(astronomi)" title="Gäststjärna (astronomi)">gäststjärnor</a> och föränderliga stjärnor, är huvudsakligen <a href="/wiki/Nova" title="Nova">novor</a> och <a href="/wiki/Supernova" title="Supernova">supernovor</a>. Äldre kinesiska, japanska och koreanska källor har noterat förekomsten av cirka 80 ”nya stjärnor” (latin novae) fram till år 1600.<a href="#cite_note-Percy-8">[8]</a> Av dessa tros åtta ha varit supernovor och resten vanliga novor. Så har till exempel <a href="/wiki/Krabbnebulosan" title="Krabbnebulosan">Krabbnebulosan</a>, bland annat genom insatser av den svenske astronomen <a href="/wiki/Knut_Lundmark" title="Knut Lundmark">Knut Lundmark</a>, kunnat identifieras som en rest efter den supernova som dokumenterades av kinesiska och japanska astronomer år 1054.<a href="#cite_note-Lundmark-15">[15]</a><a href="#cite_note-Cambridge-16">[16]</a> I november 1572 upptäckte ett antal astronomer <a href="/wiki/SN_1572" title="SN 1572">en ny stjärna</a> i stjärnbilden <a href="/wiki/Cassiopeja" title="Cassiopeja">Cassiopeja</a>.<a href="#cite_note-ScienceDaily-17">[17]</a> Bland dessa fanns den danske astronomen <a href="/wiki/Tycho_Brahe" title="Tycho Brahe">Tycho Brahe</a>, som studerade den nya stjärnans ljusstyrka och gjorde noggranna mätningar av dess position. Han publicerade 1573 De Nova Stella om sina observationer av den nya stjärnan.<a href="#cite_note-Jonsson-18">[18]</a> I oktober 1604 upptäckte <a href="/wiki/Johannes_Kepler" title="Johannes Kepler">Johannes Kepler</a> (och oberoende av honom <a href="/wiki/David_Fabricius" title="David Fabricius">David Fabricius</a>) en annan ny stjärna i stjärnbilden <a href="/wiki/Ormb%C3%A4raren" title="Ormbäraren">Ormbäraren</a>. Båda dessa stjärnor var supernovor i vår egen galax <a href="/wiki/Vintergatan" title="Vintergatan">Vintergatan</a>. Den från 1604 är dessutom den senast kända supernovan i vår egen galax. Fabricius upptäckte också 1596 den första periodiskt variabla stjärnan <a href="/wiki/Mira" title="Mira">Omikron Ceti</a> (Mira).<a href="#cite_note-AAVSOMira-19">[19]</a> Dess periodicitet upptäcktes 1638 av <a href="/wiki/Johannes_Phocylides_Holwarda" title="Johannes Phocylides Holwarda">Johannes Holwarda</a>. Stjärnan gavs namnet Mira av <a href="/wiki/Johannes_Hevelius" title="Johannes Hevelius">Johannes Hevelius</a> i verket Historiola Mirae Stellae 1662. En mer exakt periodbestämning av 333 dygn presenterades av <a href="/wiki/Isma%C3%ABl_Boulliau" title="Ismaël Boulliau">Ismaël Boulliau</a> i Ad astronomos monita duo 1667.<a href="#cite_note-Hartmut-20">[20]</a> <a href="/wiki/Algol_(stj%C3%A4rna)" title="Algol (stjärna)">Beta Persei</a> (Algol) upptäcktes vara variabel 1667 av <a href="/w/index.php?title=Geminiano_Montanari&action=edit&redlink=1" class="new" title="Geminiano Montanari [inte skriven än]">Geminiano Montanari</a><a href="#cite_note-NE_Algol-21">[21]</a> och 1782–1783 gjorde <a href="/wiki/John_Goodricke" title="John Goodricke">John Goodricke</a> en noggrann mätning av dess period och var den förste som föreslog en korrekt förklaring till dess ljusvariationer, nämligen att stjärnan är vad vi nu kallar en förmörkelsevariabel.<a href="#cite_note-Glover_60-2">[2]</a><a href="#cite_note-Frommert2-22">[22]</a> År 1600 upptäckte <a href="/wiki/Willem_Janszoon_Blaeu" class="mw-redirect" title="Willem Janszoon Blaeu">Willem Janszoon Blaeu</a> <a href="/wiki/P_Cygni" title="P Cygni">P Cygni</a>, en stjärna som först antogs vara en nova men senare kom att klassas som en <a href="/wiki/Lysande_bl%C3%A5_variabel" title="Lysande blå variabel">lysande blå variabel</a>, en (<a href="/wiki/S_Doradus" title="S Doradus">S Doradus</a>-stjärna).<a href="#cite_note-Frommert-23">[23]</a> År 1670 upptäcktes en nova i stjärnbilden <a href="/wiki/R%C3%A4ven" title="Räven">Räven</a> av <a href="/w/index.php?title=Anthelme_Voituret&action=edit&redlink=1" class="new" title="Anthelme Voituret [inte skriven än]">Anthelme Voituret</a>. Stjärnan Nova Vulpeculae 1670 har numera variabelbeteckningen <a href="/wiki/11_Vulpeculae" title="11 Vulpeculae">CK Vulpeculae</a>.<a href="#cite_note-CKVuleso-24">[24]</a> 1686 upptäckte <a href="/wiki/Gottfried_Kirch" title="Gottfried Kirch">Gottfried Kirch</a> att <a href="/wiki/Chi_Cygni" title="Chi Cygni">Chi Cygni</a> var variabel. Under 1700-talet upptäcktes <a href="/wiki/R_Hydrae" title="R Hydrae">R Hydrae</a> 1702 av <a href="/wiki/Giacomo_Filippo_Maraldi" title="Giacomo Filippo Maraldi">Giacomo Maraldi</a><a href="#cite_note-magnitud_RHya-25">[25]</a>; <a href="/wiki/R_Leonis" title="R Leonis">R Leonis</a> 1782 av Julius August Koch<a href="#cite_note-magnitud_RLeo-26">[26]</a>; <a href="/wiki/Beta_Lyrae" title="Beta Lyrae">Beta Lyrae</a> och <a href="/wiki/Delta_Cephei" title="Delta Cephei">Delta Cephei</a> 1784 av John Goodricke<a href="#cite_note-magnitud_beta_lyrae-27">[27]</a><a href="#cite_note-magnitud_delta_cephei-28">[28]</a>; <a href="/wiki/Eta_Aquilae" title="Eta Aquilae">Eta Aquilae</a> 1784<a href="#cite_note-magnitud_eta_aquilae-29">[29]</a>, <a href="/wiki/R_Coronae_Borealis" title="R Coronae Borealis">R Coronae Borealis</a><a href="#cite_note-magnitud_RCrB-30">[30]</a> och <a href="/wiki/R_Scuti" title="R Scuti">R Scuti</a> 1795 av <a href="/wiki/Edward_Pigott" title="Edward Pigott">Edward Pigott</a> samt <a href="/wiki/Rasalgethi" title="Rasalgethi">Alfa Herculis</a> 1795 av <a href="/wiki/William_Herschel" title="William Herschel">William Herschel</a>. Under 1800-talet, då man på allvar började intressera sig för stjärnors ljusstyrka, upptäcktes en mängd nya variabler.<a href="#cite_note-Wallenquist_190-31">[31]</a> I en katalog sammanställd 1865 av George F. Chambers<a href="#cite_note-Chambers-32">[32]</a> listas 123 variabler varav 23 upptäckta av <a href="/wiki/John_Russell_Hind" title="John Russell Hind">John Russell Hind</a> och 16 av <a href="/wiki/Friedrich_Wilhelm_August_Argelander" title="Friedrich Wilhelm August Argelander">Friedrich Argelander</a> med kollegor vid <a href="/wiki/Bonn" title="Bonn">Bonns</a> observatorium. Takten ökade sedan ännu mer, speciellt sedan den fotografiska tekniken i början av 1900-talet tagits i anspråk vid observationerna. År 1907 var antalet kända variabler 3 748 varav 1 791 stycken i de <a href="/wiki/Magellanska_molnen" title="Magellanska molnen">Magellanska molnen</a>. En majoritet av de senare, 2 909, hade upptäckts vid <a href="/wiki/Harvard_University" title="Harvard University">Harvard College Observatory</a>.<a href="#cite_note-Cannon-33">[33]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Klassificering">Klassificering</h2>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Klassificering" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Klassificering">redigera wikitext</a>]</div> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:HR-vartype.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a4/HR-vartype.svg/400px-HR-vartype.svg.png" decoding="async" width="400" height="457" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a4/HR-vartype.svg/600px-HR-vartype.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a4/HR-vartype.svg/800px-HR-vartype.svg.png 2x" data-file-width="700" data-file-height="800" /></a><figcaption>Bilden visar var i <a href="/wiki/Hertzsprung-Russell-diagram" class="mw-redirect" title="Hertzsprung-Russell-diagram">Hertzsprung-Russell-diagrammet</a> olika variabeltyper befinner sig.</figcaption></figure> Referensverket GCVS, version 4, delar in de variabla stjärnorna i följande huvudgrupper.<a href="#cite_note-GCVS4B-34">[34]</a> <ol><li><a href="/wiki/Variabla_stj%C3%A4rnor#Förmörkelsevariabler" class="mw-redirect" title="Variabla stjärnor">Förmörkelsevariabler</a>: <a href="/wiki/Dubbelstj%C3%A4rna" title="Dubbelstjärna">Dubbelstjärnesystem</a> där stjärnorna har en sådan bana att de i siktlinjen från jorden passerar framför och förmörkar varandra.</li> <li><a href="/wiki/Variabla_stj%C3%A4rnor#Roterande_variabler" class="mw-redirect" title="Variabla stjärnor">Roterande variabler</a>: Stjärnor vars yta har osymmetrisk ljusstyrka och där ljusstyrkan därför varierar i takt med stjärnans rotation. Det finns också en typ som heter ellipsoidiska variabler där stjärnan ingår i en tät <a href="/wiki/Dubbelstj%C3%A4rna" title="Dubbelstjärna">dubbelstjärna</a> och därför har blivit en smula ellipsoidisk, så att stjärnans genomskärningsyta varierar med stjärnparets omlopp vilket ger ljusvariationer.</li> <li><a href="/wiki/Variabla_stj%C3%A4rnor#Pulserande_variabler" class="mw-redirect" title="Variabla stjärnor">Pulserande variabler</a>: Stjärnor som varierar på grund av storskaliga vågrörelser i stjärnan, till exempel att radien ökar och minskar. Pulserna kan vara av regelbunden eller halvregelbunden karaktär.</li> <li><a href="/wiki/Variabla_stj%C3%A4rnor#Eruptiva_variabler" class="mw-redirect" title="Variabla stjärnor">Eruptiva variabler</a>: Stjärnor som oregelbundet får våldsamma och plötsliga energiutbrott och snabbt kan ändra sin ljusstyrka. Ännu våldsammare är stjärnorna i undergruppen kataklysmiska eller explosiva variabler.</li> <li><a href="/wiki/Variabla_stj%C3%A4rnor#Kataklysmiska_variabler" class="mw-redirect" title="Variabla stjärnor">Kataklysmiska variabler</a>: En undertyp av eruptiva variabler, med ännu våldsammare utbrott.</li> <li>Variabla täta <a href="/wiki/Dubbelstj%C3%A4rna" title="Dubbelstjärna">dubbelstjärnsystem</a> som också är <a href="/wiki/R%C3%B6ntgenstr%C3%A5lning" title="Röntgenstrålning">röntgenkällor</a></li> <li>Övriga typer</li></ol> I följande kapitel används huvudsakligen klassificeringen i GCVS4. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Stjärnkataloger">Stjärnkataloger</h3>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Stjärnkataloger" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Stjärnkataloger">redigera wikitext</a>]</div> Sternberginstitutet vid Moskvas universitet ansvarar tillsammans med <a href="/wiki/Rysslands_Vetenskapsakademi" title="Rysslands Vetenskapsakademi">Ryska Vetenskapsakademien</a> för att under <a href="/wiki/Internationella_Astronomiska_Unionen" class="mw-redirect" title="Internationella Astronomiska Unionen">IAU</a> upprätthålla den moderna huvudkatalogen över kända variabla stjärnor, <a href="/w/index.php?title=General_Catalogue_of_Variable_Stars&action=edit&redlink=1" class="new" title="General Catalogue of Variable Stars [inte skriven än]">General Catalogue of Variable Stars</a><a href="#cite_note-GCVS4-35">[35]</a>. Det finns emellertid två referensverk på området. GCVS: Det generella referensverket för variabla stjärnor General Catalogue of Variable Stars, vanligtvis förkortat med GCVS och versionsnummer. Dess första upplaga, som innehöll 10 820 variabler publicerades 1948 av Rysslands Vetenskapsakademi med B. V. Kukarkin och P. P. Parenago som redaktörer. Den senaste upplagan, GCVS v5.1, baseras på uppgifter fram till 2015 och omfattar 52 011 variabler.<a href="#cite_note-Samus5.1-36">[36]</a> Den bäst uppdaterade versionen av GCVS är den som tillhandahålls på GCVS webbplats. Den har förbättrade koordinatangivelser för variablerna som fanns med i GCVS fjärde upplaga. Den innehåller också variabla stjärnor som upptäckts efter 1987.<a href="#cite_note-b-37">[37]</a><a href="#cite_note-Kholopov-38">[38]</a> NSV: Ett komplement till GCVS utgör New Catalogue of Suspected Variable Stars, vanligen förkortat NSV. Den innehåller 14 811 stjärnor, som misstänks vara variabler, men som inte fått någon variabeldesignation före 1980. Katalogen publicerades 1982.<a href="#cite_note-Kukarkin-39">[39]</a> En första upplaga av detta verk kom 1951 och hade titeln Catalogue of Suspected Variables (CSV), vilket förklarar varför den nuvarande stjärnkatalogen kallas ”New”, ny.<a href="#cite_note-cds-40">[40]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Nomenklatur">Nomenklatur</h2>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Nomenklatur" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Nomenklatur">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Argelander.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/09/Argelander.jpg/250px-Argelander.jpg" decoding="async" width="250" height="350" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/09/Argelander.jpg 1.5x" data-file-width="366" data-file-height="512" /></a><figcaption><a href="/wiki/Friedrich_Wilhelm_August_Argelander" title="Friedrich Wilhelm August Argelander">Friedrich Argelander</a>, preussisk astronom som etablerade den namngivningsstandard som gäller för variabla stjärnor.</figcaption></figure> Beteckningen för variabla stjärnor följer en standard som introducerades av <a href="/wiki/Friedrich_Wilhelm_August_Argelander" title="Friedrich Wilhelm August Argelander">Friedrich Argelander</a>.<a href="#cite_note-levy-41">[41]</a> Ljusstarka stjärnor som redan hade en <a href="/wiki/Bayer-beteckning" class="mw-redirect" title="Bayer-beteckning">Bayer-beteckning</a> när de upptäcktes vara variabla har fått behålla denna, som <a href="/wiki/Epsilon_Aurigae" class="mw-redirect" title="Epsilon Aurigae">Epsilon Aurigae</a>. Övriga variabler betecknas med en bokstav och <a href="/wiki/Stj%C3%A4rnbild" title="Stjärnbild">stjärnbildens</a> latinska namn i <a href="/wiki/Genitiv" title="Genitiv">genitivform</a>. Den först upptäckta variabeln i stjärnbilden betecknas med R, nästa S och sedan T, U, V, W, X, Y och Z. Därefter upptäckta variabler betecknas med två bokstäver, RR, RS … RZ, sedan SS, ST … SZ. Efter ZZ betecknas de AA, AB … AZ, sedan BB, BC … BZ, till sista beteckningen som är QZ. Bokstaven J hoppas över i alla beteckningar, eftersom den lätt förväxlas med bokstaven I. Den andra bokstaven kan aldrig vara närmare alfabetets början än den första, vilket betyder att kombinationer som BA, CA, CB, DA inte kan förekomma. Detta ger totalt 334 kombinationer.<a href="#cite_note-Wallenquist_191-42">[42]</a> Därefter numreras variabelobjekten inom stjärnbilden med beteckningarna V335, V336, V337 och uppåt.<a href="#cite_note-cds-40">[40]</a> Exempel på beteckningar utifrån denna standard: <a href="/wiki/U_Orionis" title="U Orionis">U Orionis</a>, <a href="/wiki/RV_Tauri" title="RV Tauri">RV Tauri</a> och <a href="/wiki/V838_Monocerotis" title="V838 Monocerotis">V838 Monocerotis</a>. Nyupptäckta variabla stjärnor får till att börja med endast en katalogdesignation, av typen OT J155631.0-080440 och SDSS J110014.72+131552.1 och går igenom en process där det säkerställs att stjärnan verkligen är variabel, vilken variabeltyp den tillhör och andra egenskaper. Stjärnor som på detta sätt certifierats publiceras av IAU i så kallade Information Bulletin on Variable Stars<a href="#cite_note-IBVS-43">[43]</a> och tas sedan upp i GCVS-katalogen.<a href="#cite_note-Percy-8">[8]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Observation_av_variabla_stjärnor">Observation av variabla stjärnor</h2>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Observation av variabla stjärnor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Observation av variabla stjärnor">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:AAVSO1916.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a8/AAVSO1916.png/250px-AAVSO1916.png" decoding="async" width="250" height="198" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a8/AAVSO1916.png/375px-AAVSO1916.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/a8/AAVSO1916.png 2x" data-file-width="449" data-file-height="355" /></a><figcaption>Gruppfoto från 1916 på medlemmar i AAVSO (<a href="/w/index.php?title=American_Association_of_Variable_Star_Observers&action=edit&redlink=1" class="new" title="American Association of Variable Star Observers [inte skriven än]">American Association of Variable Star Observers</a>). Bland medlemmarna märks bland andra den amerikanska astronomen <a href="/wiki/Annie_Jump_Cannon" title="Annie Jump Cannon">Annie Jump Cannon</a>. Organisationen bildades 1911.</figcaption></figure> I stort sett allt vi vet om stjärnor, deras uppkomst, fysiska egenskaper, utveckling och död, har vi fått fram genom att på olika sätt analysera den elektromagnetiska strålning som når oss i form av synligt ljus och inom andra våglängdsområden. Variabla stjärnor erbjuder ytterligare dimensioner inom <a href="/wiki/Astrofysik" title="Astrofysik">stjärnfysiken</a> för att förstå stjärnornas uppbyggnad. Bland annat ska ju astronomernas stjärnmodeller kunna förklara alla de typer av variabilitet vi kan observera för att vara trovärdiga. Den vanligaste formen av variabilitet är förändringar av ljusstyrka i det <a href="/wiki/Ljus" title="Ljus">synliga våglängdsområdet</a>. Även variation i andra våglängdsband studeras, som <a href="/wiki/Ultraviolett_ljus" class="mw-redirect" title="Ultraviolett ljus">ultraviolett</a> och <a href="/wiki/Infrar%C3%B6tt_ljus" class="mw-redirect" title="Infrarött ljus">infrarött</a> ljus. Variabiliteten kan också orsaka att stjärnans <a href="/wiki/Spektrum" title="Spektrum">spektrum</a>, temperatur och <a href="/wiki/Radialhastighet" title="Radialhastighet">radialhastighet</a> varierar. Genom att studera hur dessa förändringar sker över tiden kan astronomer komma fram till vad som orsakar variabiliteten och öka förståelsen om stjärnors uppbyggnad och utveckling. <a href="/wiki/Amat%C3%B6rastronomi" title="Amatörastronomi">Amatörastronomer</a> kan utföra ett nyttigt vetenskapligt arbete genom att studera variabla stjärnor och rapportera in deras ljusstyrka till olika centrala variabelorganisationer. Till exempel samlar <a href="/w/index.php?title=American_Association_of_Variable_Star_Observers&action=edit&redlink=1" class="new" title="American Association of Variable Star Observers [inte skriven än]">AAVSO (American Association of Variable Star Observers)</a> in observationer från deltagare runt om i världen och håller sedan sitt material tillgängligt för forskare och andra intresserade. Andra sådana organisationer är den franska AFOEV (Association Francaise des Observateurs d'Etoile Variables) och brittiska BAAVSS (The British Astronomical Association, Variable Star Section).<a href="#cite_note-Why-44">[44]</a> Även den svenska amatörastronomiska föreningen, SAAF (Svensk AmatörAstronomisk Förening) har en sektion för variabla stjärnor.<a href="#cite_note-SAAF-45">[45]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Blinkkomparatorn">Blinkkomparatorn</h3>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Blinkkomparatorn" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Blinkkomparatorn">redigera wikitext</a>]</div> En viktig apparat för att visuellt upptäcka variabla stjärnor (och småplaneter) är <a href="/w/index.php?title=Blinkkomparatorn&action=edit&redlink=1" class="new" title="Blinkkomparatorn [inte skriven än]">blinkkomparatorn</a>. Anordningen projicerar växelvis två bilder av samma stjärnfält, som fotograferats vid olika tidpunkter. Ett objekt som finns bara på den ena plåten, eller som ändrat sin ljusstyrka, tycks blinka eller röra sig och upptäcks lätt. Blinkkomparatorn håller alltmer på att ersättas av digitala bildbehandlingsmetoder.<a href="#cite_note-NE3-46">[46]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Ljuskurva">Ljuskurva</h3>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Ljuskurva" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Ljuskurva">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Rr_lyrae_ltcrv_en.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Rr_lyrae_ltcrv_en.svg/250px-Rr_lyrae_ltcrv_en.svg.png" decoding="async" width="250" height="170" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Rr_lyrae_ltcrv_en.svg/375px-Rr_lyrae_ltcrv_en.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Rr_lyrae_ltcrv_en.svg/500px-Rr_lyrae_ltcrv_en.svg.png 2x" data-file-width="298" data-file-height="203" /></a><figcaption>Handritat diagram över RR Lyraes typiska ljuskurva.</figcaption></figure> För att kunna studera ljusväxlingens förlopp hos variabla stjärnor använder sig astronomerna av grafiska metoder. Ljusstyrkan i magnituder avsätts som y-axel i ett <a href="/wiki/Linjediagram" title="Linjediagram">diagram</a> vars x-axel är tiden. Se diagrammet över den pulserande variabeln <a href="/wiki/RR_Lyrae" title="RR Lyrae">RR Lyrae</a> till höger. Ett <a href="/wiki/Ljuskurva" class="mw-redirect" title="Ljuskurva">ljuskurvediagram</a> är ett kraftfullt verktyg för analys av variabla stjärnor. Ur ljuskurvan kan bland annat följande information fås fram. <ul><li>Variabelns totala ljusstyrkevariation, eller amplitud, dvs. skillnaden mellan ljusstyrka i minimum och maximum.</li> <li>Variabelns period, dvs. det tidsintervall som variationerna omfattar i de fall ljusväxlingarna är periodiska.</li> <li>Är ljusväxlingarna regelbundna, halvregelbundna, oregelbundna eller unika?</li> <li>Vilken form har ljusväxlingarna? Mjuka eller kantiga? Ökar ljusstyrkan lika snabbt som den avtar?</li> <li>Förekommer plötsliga toppar eller dalar i ljusstyrkan?</li></ul> För regelbundna variabler används ljuskurvan för att få fram ljusväxlingarnas period och amplitud, kvantiteter som dock kan variera för vissa stjärnor, för en del i ett längre tidsperspektiv, för andra från en period till nästa. Stjärnan sägs vara i maximum när den lyser som starkast och i minimum när den lyser som svagast. Studiet av variabler grundas till en väsentlig del på dylika ljusstyrkediagram, eftersom ljuskurvan avspeglar så många karaktäristiska egenskaper.<a href="#cite_note-Wallenquist_190-31">[31]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Tolkningen_av_observationerna">Tolkningen av observationerna</h3>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Tolkningen av observationerna" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Tolkningen av observationerna">redigera wikitext</a>]</div> När ljuskurvan för en variabel kombineras med dess spektrum får astronomer ofta goda ledtrådar till variationerna. Att en variabel är pulserande kan till exempel härledas från <a href="/wiki/Dopplereffekt" title="Dopplereffekt">skiftningarna</a> i spektrum, eftersom dess yta periodiskt rör sig emot och från observatören med samma frekvens som förändringarna i ljusstyrka. Ungefär två tredjedelar av alla variabler är pulserande. Den brittiske astrofysikern <a href="/wiki/Arthur_Eddington" title="Arthur Eddington">Arthur Eddington</a> visade på 1930-talet hur instabiliteter i en stjärnas inre kan få den att pulsera. Den vanligaste typen av instabilitet gäller förändringar i joniseringsgraden i stjärnan yttre lager. När stjärnan expanderar kyls dess yttre lager. När temperaturen avtar minskar också joniseringsgraden. Den gör stjärngaserna mer genomsläppliga vilket gör att strålningen från stjärnan ökar. Det medför att stjärnan dras samman igen. När stjärngasen drar ihop sig upphettas den åter och joniseringsgraden ökar. Det gör stjärngasen mer ogenomsläpplig och strålningen kvarhålls. Detta hettar upp stjärngasen ytterligare, varför den åter expanderar. På detta sätt vidmakthålls de cykliska pulserna. Pulserandet hos cepheider drivs av förändringarna av joniseringen hos <a href="/wiki/Helium" title="Helium">helium</a>, från He++ till He+ och tillbaka till He++ igen.<a href="#cite_note-Collins-47">[47]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Huvudtyper_av_variabla_stjärnor">Huvudtyper av variabla stjärnor</h2>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Huvudtyper av variabla stjärnor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Huvudtyper av variabla stjärnor">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Förmörkelsevariabler">Förmörkelsevariabler</h3>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Förmörkelsevariabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Förmörkelsevariabler">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Eclipsing_binary_star_animation_2.gif" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/07/Eclipsing_binary_star_animation_2.gif" decoding="async" width="160" height="120" class="mw-file-element" data-file-width="160" data-file-height="120" /></a><figcaption>Förmörkelsevariabel av Algol-typ och ljuskurva med primär- och sekundärminimum.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Eclipsing_binary_star_animation_3.gif" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/68/Eclipsing_binary_star_animation_3.gif" decoding="async" width="160" height="120" class="mw-file-element" data-file-width="160" data-file-height="120" /></a><figcaption>Förmörkelsevariabel av Beta Lyrae-typ.</figcaption></figure> En förmörkelsevariabel är en <a href="/wiki/Dubbelstj%C3%A4rna" title="Dubbelstjärna">dubbelstjärna</a> där komponenterna råkar ha en sådan bana att de sett från jorden passerar framför varandra.<a href="#cite_note-Olds_138-7">[7]</a> När detta sker minskar den totala ljusmängden som når oss jämfört med stjärnornas kombinerade ljusstyrka.<a href="#cite_note-B-EBS-48">[48]</a> Av geometriska skäl är sannolikheten större att stjärnorna förmörkar varann ju närmare varandra de kretsar. I täta par kan stjärnorna också interagera fysiskt på olika sätt, till exempel deformeras genom <a href="/wiki/Tidvattenkraft" class="mw-redirect" title="Tidvattenkraft">tidvattenkrafter</a> eller överföring av material mellan stjärnorna. Utifrån ljuskurvan kan egenskaper som förhållandet mellan de båda stjärnornas diameter, ljusstyrka och temperatur beräknas. Om man känner till stjärnornas <a href="/wiki/Radialhastighet" title="Radialhastighet">radialhastigheter</a> kan deras absoluta avstånd, ljusstyrka, massa och diameter fås fram.<a href="#cite_note-Bonanos2006-49">[49]</a> Förmörkelsen kan vara av två typer, precis som vid en <a href="/wiki/Solf%C3%B6rm%C3%B6rkelse" title="Solförmörkelse">solförmörkelse</a>, partiell då stjärnornas ytor bara delvis överlappar varann och total då en av stjärnornas yta helt döljs av den andra. Den totala förmörkelsen åtföljs av en passage då den mindre stjärnan passerar framför den större. Vid en partiell förmörkelse blir ljuskurvan V-formad vid minimum. Vid en total förmörkelse har ljuskurvan en platt fas i botten under minimumet. Vanligtvis uppvisar ljuskurvan två minima för varje omlopp stjärnorna gör. Det större, <a href="/wiki/Minimum" title="Minimum">primärminimum</a>, inträffar då den hetare stjärnan förmörkas och det mindre, sekundärminimum, inträffar då den svalare stjärnan förmörkas.<a href="#cite_note-B-EBS-48">[48]</a> Periodlängden för förmörkelsevariabler är vanligen 2 till 3 dygn, men varierar från några timmar för de snabbaste till ett par årtionden för de långsammaste stjärnsystemen. Förmörkelsevariabler klassificeras traditionellt efter ljuskurvans utseende. I GCVS finns bland annat klasserna EA, EB och EW enligt detta system. I modern klassificering<a href="#cite_note-Percy-8">[8]</a> tar man mer hänsyn till stjärnsystemets fysiska egenskaper. Specifikt ser man om en eller båda stjärnorna är så utvecklade att de fyllt sina <a href="/wiki/Roche-lob" title="Roche-lob">Roche-lober</a> och var i <a href="/wiki/Hertzsprung-Russell-diagram" class="mw-redirect" title="Hertzsprung-Russell-diagram">HR-diagrammet</a> de är belägna. I GCVS finns tilläggsbeteckningar för dessa uppgifter. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Algol-variabler">Algol-variabler</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Algol-variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Algol-variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartiklar: <a href="/wiki/Algolvariabel" title="Algolvariabel">Algolvariabel</a>, <a href="/wiki/AR_Lacertae-variabel" title="AR Lacertae-variabel">AR Lacertae-variabel</a>, <a href="/wiki/EL_Canum_Venaticorum-variabel" title="EL Canum Venaticorum-variabel">EL Canum Venaticorum-variabel</a> och <a href="/wiki/HW_Virginis-variabel" title="HW Virginis-variabel">HW Virginis-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: EA. Traditionellt stjärnor vars maximum i huvudsak är konstant och med tydligt avgränsande minima (se bild). Detta beror på att variabeltypen består av dubbelstjärnor med komponenterna på relativt stort avstånd från varandra.<a href="#cite_note-NE_Algolvariabel-50">[50]</a> Numera avses vanligen ett system där stjärnorna är väl innanför sina Roche-lober och där stjärnorna är i stort sett sfäriska. Prototypstjärnan <a href="/wiki/Algol_(stj%C3%A4rna)" title="Algol (stjärna)">Algol</a> är i detta sammanhang inte ett bra exempel då den ena stjärnan i det systemet har fyllt sin roche-lob.<a href="#cite_note-GCVS4B-34">[34]</a> AR Lacertae-variabler: GCVS-typ: EA/AR. AR Lacertae-variablerna är en undergrupp där båda komponenterna är <a href="/wiki/Underj%C3%A4tte" title="Underjätte">underjättar</a>.<a href="#cite_note-otero-51">[51]</a> EL Canum Venaticorum-variabler: GCVS-typ: EA/EL. Hos EL Canum Venaticorum-variablerna är komponenterna en vit dvärg i förstadium och en följeslagare som ligger tidigt i sin utveckling i <a href="/wiki/Huvudserien" title="Huvudserien">huvudserien</a>.<a href="#cite_note-otero-51">[51]</a> HW Virgins-variabler: GCVS-typ: EA/HW. Hos HW Virgins-variablerna är komponenterna en het vit subdvärg och en följeslagare som är <a href="/wiki/R%C3%B6d_dv%C3%A4rg" title="Röd dvärg">röd</a> eller <a href="/wiki/Brun_dv%C3%A4rg" title="Brun dvärg">brun dvärg</a>. HW Vir-variabler uppvisar en påtaglig reflektionseffekt.<a href="#cite_note-otero-51">[51]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Beta_Lyrae-variabler">Beta Lyrae-variabler</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Beta Lyrae-variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Beta Lyrae-variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Beta_Lyrae-variabel" title="Beta Lyrae-variabel">Beta Lyrae-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: EB. Stjärnor där ljuskurvan ständigt växlar, så att det inte finns någon tydlig gräns för förmörkelsernas start- och slutpunkter.<a href="#cite_note-Good2-52">[52]</a> Detta beror på att en komponent i systemet är så utvecklad att den fyllt sin Roche-lob och blivit ellipsformad, och komponenternas atmosfärer står i kontakt med varandra, s.k. kontaktbinärer.<a href="#cite_note-Olds_141-53">[53]</a> Primär- och sekundärminima är ändå tydligt urskiljbara. Prototypstjärnan Beta Lyrae är inte något riktigt bra exempel för sin klass, eftersom det är ett nästan unikt system, troligen med en komponent dold i en stoftskiva. <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:44_Bootis_System.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e1/44_Bootis_System.png/250px-44_Bootis_System.png" decoding="async" width="250" height="154" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e1/44_Bootis_System.png/375px-44_Bootis_System.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e1/44_Bootis_System.png/500px-44_Bootis_System.png 2x" data-file-width="862" data-file-height="531" /></a><figcaption>44 Bootis, en förmörkelsevariabel av <a href="/wiki/W_Ursae_Majoris-variabel" title="W Ursae Majoris-variabel">W Ursae Majoris-typ</a> i <a href="/wiki/Stj%C3%A4rnbild" title="Stjärnbild">stjärnbilden</a> <a href="/wiki/Bj%C3%B6rnvaktaren" title="Björnvaktaren">Björnvaktaren</a>. Hypotesen är att den har en brun dvärg som följeslagare. 44 Bootis är den näst ljusstarkaste W Ursae Majoris-variabeln på stjärnhimlen.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="W_Ursae_Majoris-variabler">W Ursae Majoris-variabler</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: W Ursae Majoris-variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: W Ursae Majoris-variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/W_Ursae_Majoris-variabel" title="W Ursae Majoris-variabel">W Ursae Majoris-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: EW. System där båda komponenterna fyllt sina Roche-lober och är i kontakt med varann. En gemensam yttre atmosfär runt stjärnorna kan förekomma. Ljuskurvan växlar ständigt under perioden som vanligen är kortare än 1 dygn. Primär- och sekundärminima är i stort sett lika djupa.<a href="#cite_note-GCVS4B-34">[34]</a><a href="#cite_note-Good2-52">[52]</a> W Ursae Majoris-variablerna är traditionellt indelade i två undergrupper: A-typ och W-typ, av varmare och kallare typ<a href="#cite_note-Binnendijk-54">[54]</a><a href="#cite_note-wilson2001-55">[55]</a>, men på senare år har även tillkommit B-typ, med stora temperaturskillnader mellan komponenterna, och H-typ, med liten skillnad i storlek (massa) mellan komponenterna.<a href="#cite_note-Csizmadia-56">[56]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Planetpassager">Planetpassager</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Planetpassager" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Planetpassager">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Planetpassage-variabel" title="Planetpassage-variabel">Planetpassage-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: EP. Stjärnor som förmörkas av att en planet i omlopp runt stjärnan passerar över dess yta. Dessa variationer är mycket små i amplitud och kräver noggranna observationer för att upptäckas. Det kan dock bli så pass stora svackor i ljuskurvan som 0,2 magnituder under upp till ett par timmar. Prototypstjärna är <a href="/wiki/V376_Pegasi" title="V376 Pegasi">V376 Pegasi</a><a href="#cite_note-otero-51">[51]</a>, som förmörkas av exoplaneten <a href="/wiki/HD_209458_b" title="HD 209458 b">Osiris</a> (HD 209458 b).<a href="#cite_note-GCVS4B-34">[34]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Roterande_variabler">Roterande variabler</h3>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Roterande variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Roterande variabler">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:HN_Pegasi_B.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/HN_Pegasi_B.jpg/250px-HN_Pegasi_B.jpg" decoding="async" width="250" height="252" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/HN_Pegasi_B.jpg/375px-HN_Pegasi_B.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f9/HN_Pegasi_B.jpg 2x" data-file-width="444" data-file-height="447" /></a><figcaption>Den roterande variabeln HN Pegasi B, en brun dvärg av spektralklass T med massan 20 <a href="/wiki/Jupitermassa" title="Jupitermassa">MJUP</a>. Stjärnan är en <a href="/wiki/BY_Draconis-variabel" title="BY Draconis-variabel">BY Draconis-variabel</a> (BYDRA).</figcaption></figure> Stjärnor med fläckig yta eller elliptisk form som växlar i ljusstyrka i takt med sin rotation då de visar olika delar av sin yta mot observatören. Fläckigheten kan bero på stora områden av <a href="/wiki/Solfl%C3%A4ckar" title="Solfläckar">solfläckar</a> eller olikheter i den kemiska sammansättningen av ytan som orsakas av starka magnetfält. En förutsättning för att ljusförändringarna ska synas är att stjärnan inte vänder sin rotationsaxel direkt mot oss. Detta kan vara den vanligaste gruppen<a href="#cite_note-Cambridge-16">[16]</a> av variabla stjärnor, men den minst iögonenfallande då amplituden vanligtvis inte överstiger några tiondels magnituder.<a href="#cite_note-space.com-5">[5]</a> Till denna grupp hör vår egen sol, med variationer på 0,1 procent över en elvaårsperiod.<a href="#cite_note-SC-6">[6]</a><a href="#cite_note-Rotating_variables-57">[57]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Icke-sfäriska_stjärnor">Icke-sfäriska stjärnor</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Icke-sfäriska stjärnor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Icke-sfäriska stjärnor">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="Ellipsoidiska_variabler">Ellipsoidiska variabler</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Ellipsoidiska variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Ellipsoidiska variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Ellipsoidisk_variabel" title="Ellipsoidisk variabel">Ellipsoidisk variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: ELL. Stjärnor i täta <a href="/wiki/Dubbelstj%C3%A4rna" title="Dubbelstjärna">dubbelstjärnesystem</a> som inte förmörkar varann men påverkar varann genom <a href="/wiki/Tidvattenkraft" class="mw-redirect" title="Tidvattenkraft">tidvattenkrafter</a> så att den ena eller båda får en utdragen form. I takt med att stjärnorna kretsar kring varann visar de upp olika stor yta och ljusstyrka mot observatören. Ellipsoidiska<a href="#cite_note-SAOB-58">[58]</a> variabler klassas ibland som en undertyp till förmörkelsevariablerna<a href="#cite_note-Percy-8">[8]</a>, men vanligtvis som roterande variabler. Exempel är <a href="/wiki/Spica,_stj%C3%A4rna" class="mw-redirect" title="Spica, stjärna">Alfa Virginis</a> (Spica) och <a href="/w/index.php?title=B_Persei&action=edit&redlink=1" class="new" title="B Persei [inte skriven än]">b Persei</a>. Vissa dubbelstjärnor är förmörkelsevariabler och ellipsoidiska variabler samtidigt, till exempel <a href="/wiki/Beta_Lyrae" title="Beta Lyrae">Beta Lyrae</a>.<a href="#cite_note-GCVS4B-34">[34]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Stjärnor_med_solfläckar">Stjärnor med solfläckar</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Stjärnor med solfläckar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Stjärnor med solfläckar">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="FK_Comae_Berenices-variabler">FK Comae Berenices-variabler</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: FK Comae Berenices-variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: FK Comae Berenices-variabler">redigera wikitext</a>]</div> GCVS-typ: FKCOM. Snabbt roterande jättar av <a href="/wiki/Spektralklass" class="mw-redirect" title="Spektralklass">spektralklass</a> G till K med ojämn ytljusstyrka, troligen orsakade av stora solfläckar. De uppvisar också starka <a href="/wiki/Emissionslinje" title="Emissionslinje">emissionslinjer</a> i sitt spektrum. En teori är att dessa stjärnor är resultatet av en sammansmältning av ett tätt dubbelstjärnesystem av W Ursae Majoris-typ, vilket skulle förklara den snabba rotationen, med hastigheter på 100–160 km/s. De kännetecknas vidare av stark magnetisk aktivitet och röntgenstrålning, med väldigt heta koronor. Ljusvariationerna stämmer överens med rotationsperioden och kan uppgå till åtskilliga tiondelar av en magnitud. Exempel är <a href="/wiki/FK_Comae_Berenices" title="FK Comae Berenices">FK Comae Berenices</a> och <a href="/wiki/YY_Mensae" title="YY Mensae">YY Mensae</a>.<a href="#cite_note-otero-51">[51]</a> <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="BY_Draconis-variabler">BY Draconis-variabler</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: BY Draconis-variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: BY Draconis-variabler">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Barnardstar2006.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/18/Barnardstar2006.jpg/250px-Barnardstar2006.jpg" decoding="async" width="250" height="166" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/18/Barnardstar2006.jpg/375px-Barnardstar2006.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/18/Barnardstar2006.jpg 2x" data-file-width="407" data-file-height="270" /></a><figcaption>Foto från 2006 som visar <a href="/wiki/Barnards_stj%C3%A4rna" title="Barnards stjärna">Barnards stjärna</a>, en av flera BY Draconis-variabler i solens närhet. Söder är uppåt på fotot.</figcaption></figure> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/BY_Draconis-variabel" title="BY Draconis-variabel">BY Draconis-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: BY. Huvudseriestjärnor av <a href="/wiki/Spektralklass" class="mw-redirect" title="Spektralklass">spektralklass</a> K till M med emissionslinjer i sitt spektrum. Variabiliteten orsakas av en ojämn ytljusstyrka, troligen solfläckar, och aktivitet i <a href="/wiki/Kromosf%C3%A4r" title="Kromosfär">kromosfären</a>, detta tillsammans med effekter av stjärnans rotation.<a href="#cite_note-Lopez-Morales-59">[59]</a> Flera BY Draconis-stjärnor uppvisar också <a href="/wiki/Flare" title="Flare">flares</a> och klassas då också som en <a href="/wiki/UV_Ceti" class="mw-redirect" title="UV Ceti">UV Ceti</a>-stjärna. Exempel på variabler av denna typ i solsystemets närhet är <a href="/wiki/Lacaille_9352" title="Lacaille 9352">Lacaille 9352</a>, <a href="/wiki/Ross_248" title="Ross 248">Ross 248</a>, <a href="/wiki/Kapteyns_stj%C3%A4rna" title="Kapteyns stjärna">Kapteyns stjärna</a> och <a href="/wiki/Barnards_stj%C3%A4rna" title="Barnards stjärna">Barnards stjärna</a><a href="#cite_note-Barnardsstjarna-60">[60]</a>. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Stjärnor_med_starka_magnetfält">Stjärnor med starka magnetfält</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: Stjärnor med starka magnetfält" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: Stjärnor med starka magnetfält">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="Alfa2_Canum_Venaticorum-variabler">Alfa2 Canum Venaticorum-variabler</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Alfa2 Canum Venaticorum-variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Alfa2 Canum Venaticorum-variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Alfa2_Canum_Venaticorum-variabel" title="Alfa2 Canum Venaticorum-variabel">Alfa2 Canum Venaticorum-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: ACV. <a href="/wiki/Ap-stj%C3%A4rna" class="mw-redirect" title="Ap-stjärna">Pekuljära A-stjärnor</a> (Ap-stjärnor) är variabler med en ovanligt hög halt av ämnen som <a href="/wiki/Kisel" title="Kisel">kisel</a>, <a href="/wiki/Strontium" title="Strontium">strontium</a>, <a href="/wiki/Krom" title="Krom">krom</a> och <a href="/wiki/S%C3%A4llsynta_jordartsmetaller" title="Sällsynta jordartsmetaller">sällsynta jordartsmetaller</a> i sitt spektrum, och med mycket starka magnetfält.<a href="#cite_note-Kaler-61">[61]</a><a href="#cite_note-Ridpath-62">[62]</a> Troligen är magnetfältet orsaken till att de ovanliga ämnena organiseras fläckvis på stjärnans yta, som då får en ojämn ytljusstyrka, vilket orsakar ljusvariationer i takt med stjärnans rotation. Stjärnorna varierar med 0,01–0,1 magnituder med en period av 0,5–160 dygn.<a href="#cite_note-GCVS-63">[63]</a> Undergruppen ACVO är också snabbt <a href="/wiki/Transversell_v%C3%A5g" title="Transversell våg">icke-radiellt</a> <a href="/wiki/Oscillation" title="Oscillation">oscillerande</a> med en period på 6–12 minuter och en amplitud av 0,01 magnituder. De räknas ibland till de pulserande variablerna.<a href="#cite_note-GCVS4B-34">[34]</a> Ett exempel är <a href="/w/index.php?title=DO_Eridani&action=edit&redlink=1" class="new" title="DO Eridani [inte skriven än]">DO Eridani</a>. <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="SX_Arietis-variabler">SX Arietis-variabler</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: SX Arietis-variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: SX Arietis-variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/SX_Arietis-variabel" title="SX Arietis-variabel">SX Arietis-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: SXARI. Dessa stjärnor är en hetare variant av ACV-stjärnorna med en gränsdragning som är tämligen oklar. Det är huvudseriestjärnor av spektralklass B0p till B9p med starka magnetfält och varierande emissionslinjer av He I och Si III.<a href="#cite_note-Good2-52">[52]</a> De kallas också helium-variabler.<a href="#cite_note-GCVS4B-34">[34]</a> <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="Pulsarer">Pulsarer</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=24" title="Redigera avsnitt: Pulsarer" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=24" title="Redigera avsnitts källkod: Pulsarer">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Pulsar" title="Pulsar">Pulsar</a></dd></dl></div> GCVS-typ: PSR. Pulsarer som varierar i <a href="/wiki/Ljus" title="Ljus">synligt ljus</a>. <a href="/wiki/Pulsar" title="Pulsar">Pulsarer</a> är snabbt roterande <a href="/wiki/Neutronstj%C3%A4rnor" class="mw-redirect" title="Neutronstjärnor">neutronstjärnor</a> med starkt magnetfält.<a href="#cite_note-space.com-5">[5]</a><a href="#cite_note-BB-64">[64]</a> Endast ett fåtal variabler har upptäckts som varierar i synligt ljus. Mest känd är pulsaren i <a href="/wiki/Krabbnebulosan" title="Krabbnebulosan">Krabbnebulosan</a>, <a href="/w/index.php?title=CM_Tauri&action=edit&redlink=1" class="new" title="CM Tauri [inte skriven än]">CM Tauri</a>. Variationerna är från några millisekunder till flera sekunder. Variationerna beror på att axlarna för stjärnans rotation och magnetfält är förskjutna och att den sänder ut fyrliknande strålar i magnetpolernas riktning. De pulsarer som roterar snabbast kallas millisekunds-pulsarer. Den snabbaste rotation som uppmätts är 43 000 varv/minut, eller drygt 715 varv/sekund.<a href="#cite_note-space.com-5">[5]</a><a href="#cite_note-IllVet-65">[65]</a> Termen pulsar är egentligen missvisande då dessa stjärnor roterar och inte pulserar.<a href="#cite_note-IllVet-65">[65]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Pulserande_variabler">Pulserande variabler</h3>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=25" title="Redigera avsnitt: Pulserande variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=25" title="Redigera avsnitts källkod: Pulserande variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Pulserande_variabel" title="Pulserande variabel">Pulserande variabel</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Rotating_spherical_harmonics.gif" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Rotating_spherical_harmonics.gif/250px-Rotating_spherical_harmonics.gif" decoding="async" width="250" height="250" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Rotating_spherical_harmonics.gif/375px-Rotating_spherical_harmonics.gif 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/12/Rotating_spherical_harmonics.gif 2x" data-file-width="445" data-file-height="445" /></a><figcaption>Exempel på hur ytan på en stjärna kan svänga vid icke-radiell pulsering.</figcaption></figure> Alla stjärnor som tillhör denna kategori är i viss mån besläktade trots stora olikheter mellan variablerna. Deras ljusväxlingar överspänner ett intervall från enstaka timmar till flera år.<a href="#cite_note-Wallenquist_191-42">[42]</a> Variabler i denna kategori varierar i ljusstyrka genom att hela stjärnan pulserar. De kan svänga med olika moder, i sin <a href="/wiki/Grundton" title="Grundton">grundton</a> och olika <a href="/wiki/%C3%96vertoner" class="mw-redirect" title="Övertoner">övertoner</a>. Svängningarna kan vara antingen <a href="/wiki/Radiell" class="mw-redirect" title="Radiell">radiella</a> (då hela stjärnan dras samman och utvidgas) eller icke-radiella. Icke-radiella vågor kan vara tryckvågor eller <a href="/wiki/Transversell_v%C3%A5g" title="Transversell våg">transversella svängningar</a>, då olika delar av stjärnans yta buktar in och ut. De radiella svängningarna ger de största förändringarna i ljusstyrka. Förändringarna i ljusstyrka är generellt sett mycket regelbundna. Tillsammans med ljusstyrkan varierar också stjärnornas radier, volymer, ytor och täthet, och också deras spektra, färger och radialhastigheter. Om de pulserande stjärnorna ordnas efter växande period uppvisar variablerna dessutom en förskjutning av de fysikaliska egenskaperna i en serie med avtagande temperaturer och densiteter. Efter periodens längd kan de pulserande variablerna indelas i tre huvudkategorier: de kortperiodiska cepheiderna, numera vanligen benämnda som cepheidliknande variabler, med en period på mindre än 1 dygn; de klassiska cepheiderna, med perioder på mellan 1 och 50 dygn; och de långperiodiska variablerna, med bland annat Mira-stjärnorna, där perioden ofta har en längd av ungefär ett år.<a href="#cite_note-Wallenquist_191-42">[42]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Cepheider">Cepheider</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=26" title="Redigera avsnitt: Cepheider" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=26" title="Redigera avsnitts källkod: Cepheider">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Cepheid" title="Cepheid">Cepheid</a></dd></dl></div> GCVS-typ: CEP, CEP(B). <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:VISTA_views_the_Trifid_Nebula_and_reveals_hidden_variable_stars.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/17/VISTA_views_the_Trifid_Nebula_and_reveals_hidden_variable_stars.jpg/250px-VISTA_views_the_Trifid_Nebula_and_reveals_hidden_variable_stars.jpg" decoding="async" width="250" height="176" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/17/VISTA_views_the_Trifid_Nebula_and_reveals_hidden_variable_stars.jpg/375px-VISTA_views_the_Trifid_Nebula_and_reveals_hidden_variable_stars.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/17/VISTA_views_the_Trifid_Nebula_and_reveals_hidden_variable_stars.jpg/500px-VISTA_views_the_Trifid_Nebula_and_reveals_hidden_variable_stars.jpg 2x" data-file-width="1280" data-file-height="902" /></a><figcaption><a href="/wiki/Trifidnebulosan" title="Trifidnebulosan">Trifidnebulosan</a>, eller Messier 20 och NGC 6514, i stjärnbilden <a href="/wiki/Skytten_(stj%C3%A4rnbild)" title="Skytten (stjärnbild)">Skytten</a>. Den innehåller ett flertal <a href="/wiki/Cepheid" title="Cepheid">cepheider</a>.</figcaption></figure> <a href="/wiki/Cepheider" class="mw-redirect" title="Cepheider">Cepheiderna</a> är en viktig grupp variabler som används som <a href="/wiki/Kosmisk_avst%C3%A5ndsstege" title="Kosmisk avståndsstege">standardljuskällor</a> för avståndsbestämning inom vår <a href="/wiki/Galax" title="Galax">galax</a> och till andra närbelägna galaxer.<a href="#cite_note-Glover_61-66">[66]</a> Den första upptäckten av en cepheidvariabel gjordes i september <a href="/wiki/Vetenskaps%C3%A5ret_1784" title="Vetenskapsåret 1784">1784</a> av <a href="/wiki/Edward_Pigott" title="Edward Pigott">Edward Pigott</a> när han studerade stjärnan <a href="/wiki/Eta_Aquilae" title="Eta Aquilae">Eta Aquilae</a>. Några månader senare upptäckte <a href="/wiki/John_Goodricke" title="John Goodricke">John Goodricke</a> variabeln <a href="/wiki/Delta_Cephei" title="Delta Cephei">Delta Cephei</a> som fick bli prototypstjärna för variabelgruppen.<a href="#cite_note-Glover_61-66">[66]</a><a href="#cite_note-Goodricke-67">[67]</a> Cepheiderna har en korrelation mellan <a href="/wiki/Logaritm" title="Logaritm">logaritmen</a> av sin period och sin <a href="/wiki/Absolut_magnitud" title="Absolut magnitud">absoluta magnitud</a>.<a href="#cite_note-Udalski-68">[68]</a><a href="#cite_note-Freedman-69">[69]</a> Deras absoluta ljusstyrka kan därför uppskattas med stor noggrannhet utifrån perioderna via den så kallade period–luminositetsrelationen.<a href="#cite_note-NE2-70">[70]</a> Den har kommit att spela en avgörande roll för att bestämma avstånd i universum.<a href="#cite_note-NE-9">[9]</a> Upptäckten gjordes 1908 av den amerikanska astronomen <a href="/wiki/Henrietta_Swan_Leavitt" title="Henrietta Swan Leavitt">Henrietta Leavitt</a><a href="#cite_note-Olds_141-53">[53]</a><a href="#cite_note-leavitt-71">[71]</a> när hon undersökte variabler i det <a href="/wiki/Lilla_magellanska_molnet" title="Lilla magellanska molnet">Lilla magellanska molnet</a>. Då dessa stjärnor befann sig på ungefär samma avstånd kunde hon härleda att de starkare hade längre period. Denna egenskap användes av den amerikanske astronomen <a href="/wiki/Edwin_Hubble" title="Edwin Hubble">Edwin Hubble</a> 1924 för att bestämma avståndet till <a href="/wiki/Andromedagalaxen" title="Andromedagalaxen">Andromedagalaxen</a>.<a href="#cite_note-hubble1925-72">[72]</a> Svårigheten med att kalibrera period-luminositets-förhållandet och att det finns två typer av cepheider (vilket var okänt vid den tiden) gjorde dock att han fick ett kortare avstånd än det värde som sedan kommit att accepteras.<a href="#cite_note-freedman2010-73">[73]</a> Den fysiska orsaken till cepheidernas pulserande är skillnaden i genomskinlighet hos enkelt och dubbelt joniserat helium. Cepheiderna är ljusstarka stjärnor, 100-tals till 10 000-tals gånger luminösare än solen. Stjärnan varierar också i temperatur. Högst temperatur har stjärnan då radien är som minst. Störst ljusstyrka inträffar under den svällande fasen, ungefär när den utåtriktade hastigheten är som störst, halvvägs mellan minimal och maximal radie. Minst blir ljusstyrkan när stjärnan är i den krympande fasen, halvvägs mellan maximal och minimal radie. I <a href="/wiki/Hertzsprung-Russell-diagram" class="mw-redirect" title="Hertzsprung-Russell-diagram">HR-diagrammet</a> återfinns cepheiderna i den övre delen av det så kallade instabilitetsområdet.<a href="#cite_note-Catelan-74">[74]</a> Flertalet är av spektraltyp F vid maximum och spektraltyp G vid minimum.<a href="#cite_note-EB2-75">[75]</a> I GCVS4 klassificeras cepheider där man inte känner till undertypen som CEP och CEP(B). Ändelsen (B), ”beat cepheider”, betecknar cepheider som pulserar i flera moder, vanligen grundtonen och första övertonen. <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="Klassiska_cepheider_(Delta_Cephei-variabler)">Klassiska cepheider (Delta Cephei-variabler)</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=27" title="Redigera avsnitt: Klassiska cepheider (Delta Cephei-variabler)" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=27" title="Redigera avsnitts källkod: Klassiska cepheider (Delta Cephei-variabler)">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Klassisk_cepheid" title="Klassisk cepheid">Klassisk cepheid</a></dd></dl></div> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Delta_Cephei_lightcurve.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6c/Delta_Cephei_lightcurve.jpg/400px-Delta_Cephei_lightcurve.jpg" decoding="async" width="400" height="212" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6c/Delta_Cephei_lightcurve.jpg/600px-Delta_Cephei_lightcurve.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/6c/Delta_Cephei_lightcurve.jpg 2x" data-file-width="720" data-file-height="381" /></a><figcaption>Fasdiagram för <a href="/wiki/Delta_Cephei" title="Delta Cephei">Delta Cephei</a>, en typisk klassisk cepheid som varierar inom 3,5–4,4 magnituder på 5,4 dygn</figcaption></figure> GCVS-typ: DCEP, DCEPS, DCEP(B). Cepheider av den typ som först upptäcktes, <a href="/wiki/Delta_Cephei" title="Delta Cephei">Delta Cephei</a> och <a href="/wiki/Eta_Aquilae" title="Eta Aquilae">Eta Aquilae</a>, förs numera till en egen kategori av cepheider, de klassiska cepheiderna. Detta är relativt unga och massiva stjärnor som lämnat huvudserien och migrerat in i instabilitetsområdet i HR-diagrammet. De hittas främst i <a href="/wiki/Vintergatan" title="Vintergatan">Vintergatans</a> skiva och i <a href="/wiki/%C3%96ppna_stj%C3%A4rnhopar" class="mw-redirect" title="Öppna stjärnhopar">öppna stjärnhopar</a>. Perioden kan variera från drygt 1 till över 100 dygn, med majoriteten inom 4–12 dygn. Amplituden kan variera från några hundradels magnituder till över en hel magnitud. <a href="/wiki/Polstj%C3%A4rnan" title="Polstjärnan">Alfa Ursae Minoris</a> (Polstjärnan) är den cepheid som ligger närmast jorden och även en av dem med minst amplitud.<a href="#cite_note-North-76">[76]</a> Andra exempel är tidigare nämnda, prototypstjärnan Delta Cephei och Eta Aquilae.<a href="#cite_note-Templeton-77">[77]</a> Undertypen DCEPS är en grupp som har symmetrisk ljuskurva med en amplitud under 0,5 magnituder och en period under 7 dygn. De pulserar huvudsakligen i första övertonen.<a href="#cite_note-North-76">[76]</a><a href="#cite_note-esa.int-78">[78]</a> Klassiska cepheider har hjälpt astronomerna att klarlägga en hel del annat än de kosmiska avstånden, till exempel solens höjd över <a href="/wiki/Galaktiskt_koordinatsystem" title="Galaktiskt koordinatsystem">det galaktiska planet</a> och Vintergatans spiralstruktur.<a href="#cite_note-majaess2009-79">[79]</a> <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="Typ_II_cepheider_(W_Virginis-variabler)">Typ II cepheider (W Virginis-variabler)</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=28" title="Redigera avsnitt: Typ II cepheider (W Virginis-variabler)" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=28" title="Redigera avsnitts källkod: Typ II cepheider (W Virginis-variabler)">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartiklar: <a href="/wiki/W_Virginis-variabel" title="W Virginis-variabel">W Virginis-variabel</a> och <a href="/wiki/BL_Herculis-variabel" title="BL Herculis-variabel">BL Herculis-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: CW, CWA, CWB. Detta är stjärnor som är äldre och lättare än de klassiska cepheiderna. Typiska massor är 0,5 solmassor. Vanligtvis är de <a href="/wiki/Population_(astronomi)" title="Population (astronomi)">population II-stjärnor</a> som återfinns i <a href="/wiki/Vintergatan" title="Vintergatan">Vintergatans</a> <a href="/wiki/Halo_(astronomi)" class="mw-redirect" title="Halo (astronomi)">halo</a> och i klotformiga stjärnhopar.<a href="#cite_note-Glover_61-66">[66]</a> Då deras uppträdande är snarlikt de klassiska cepheidernas dröjde deras upptäckt till 1952 då den tysk-amerikanske astronomen <a href="/wiki/Walter_Baade" title="Walter Baade">Walter Baade</a> fann att det finns två typer av cepheider.<a href="#cite_note-Wallerstein-80">[80]</a> Det finns några karaktäristiska egenskaper i de två typernas spektrum och ljuskurva som skiljer dem åt, men klassificeringen är fortfarande i vissa fall osäker. Typ II-cepheiderna har en period på 0,8 till 50 dygn, med majoriteten inom 2–20 dygn. Amplituden ligger på 0,3 till 1,5 magnituder. Deras <a href="/wiki/Absolut_magnitud" title="Absolut magnitud">absoluta magnitud</a> är 0,7 till 2 magnituder lägre än hos klassiska cepheider med samma period. Undertypen CWA, W Virginis-variabler, har en period av över 8 dygn. Undertypen CWB, BL Herculis-variabler, har en period under 8 dygn och är ljussvagare och av spektralklass A–F.<a href="#cite_note-so08-81">[81]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Cepheidliknande_variabler">Cepheidliknande variabler</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=29" title="Redigera avsnitt: Cepheidliknande variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=29" title="Redigera avsnitts källkod: Cepheidliknande variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/BL_Bootis-variabel" title="BL Bootis-variabel">BL Bootis-variabel</a></dd></dl></div> Variabeltyper som finns inom cepheidernas instabilitetsområde i <a href="/wiki/Hertzsprung-Russell-diagram" class="mw-redirect" title="Hertzsprung-Russell-diagram">HR-diagrammet</a> och som drivs av samma mekanism (jonisation av helium) men som inte uppvisar cepheidernas karaktäristiska period-luminositets-förhållande.<a href="#cite_note-GCVS4B-34">[34]</a> Hit kan bland annat föras den i GCVS vol V nya variabeltypen BL Bootis-variabel, en klass av anomala cepheider som befinner sig i HR-diagrammet mellan typ I klassiska Cepheider och typ II Cepheider.<a href="#cite_note-GCVS4B-34">[34]</a> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:R-Sct-Lightcurve-AAVSO.gif" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f0/R-Sct-Lightcurve-AAVSO.gif/250px-R-Sct-Lightcurve-AAVSO.gif" decoding="async" width="250" height="174" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f0/R-Sct-Lightcurve-AAVSO.gif/375px-R-Sct-Lightcurve-AAVSO.gif 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f0/R-Sct-Lightcurve-AAVSO.gif/500px-R-Sct-Lightcurve-AAVSO.gif 2x" data-file-width="666" data-file-height="464" /></a><figcaption>AAVSO:s (American Association of Variable Star Observers) ljuskurva för RV Tauri-variabeln <a href="/wiki/R_Scuti" title="R Scuti">R Scuti</a> i <a href="/wiki/Sk%C3%B6lden" title="Skölden">Sköldens</a> stjärnbild, mellan 1 januari 2009 och 24 november 2010. Uppåt är ljusare, med maximum vid +4,5 och nedåt ljussvagare, med minimum vid +7,5. Datum anges också i <a href="/wiki/Julianskt_datum" title="Julianskt datum">julianska dagar</a>.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="RV_Tauri-variabler">RV Tauri-variabler</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=30" title="Redigera avsnitt: RV Tauri-variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=30" title="Redigera avsnitts källkod: RV Tauri-variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/RV_Tauri-variabel" title="RV Tauri-variabel">RV Tauri-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: RV, RVA, RVB. RV Tauri-stjärnorna är en heterogen grupp stjärnor vars natur inte är fullt förklarad. Troligen är det gamla stjärnor som är i slutet av sina liv. De varierar med karaktäristiskt omväxlande djupa och grunda minima. Perioden, som räknas från ett djupt minimum till nästa, kan variera mellan 30 och 150 dygn. Ljusstyrkan kan variera med 3 till 4 magnituder. Spektralklassen kan variera från F till G vid maximum och från K till M vid minimum. De strålar också starkt i <a href="/wiki/Infrar%C3%B6d_str%C3%A5lning" title="Infraröd strålning">infrarött ljus</a>, troligen från stoft som stötts ut från stjärnan. RV Tauri-stjärnor klassificeras i två <a href="/wiki/Fotometri" title="Fotometri">fotometriska</a> deltyper baserat på deras ljuskurvor:<a href="#cite_note-iau-82">[82]</a> Undertypen RVA har en konstant medelmagnitud. Exempel är <a href="/wiki/R_Scuti" title="R Scuti">R Scuti</a> och <a href="/wiki/AC_Herculis" title="AC Herculis">AC Herculis</a>. Undertypen RVB har en varierande medelmagnitud av upp till 2 magnituder och en period av 600 till 1500 dygn. Exempel är <a href="/wiki/RV_Tauri" title="RV Tauri">RV Tauri</a> och <a href="/wiki/U_Monocerotis" title="U Monocerotis">U Monocerotis</a>.<a href="#cite_note-iau-82">[82]</a><a href="#cite_note-rosino-83">[83]</a> <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="RR_Lyrae-variabler">RR Lyrae-variabler</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=31" title="Redigera avsnitt: RR Lyrae-variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=31" title="Redigera avsnitts källkod: RR Lyrae-variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/RR_Lyrae-stj%C3%A4rna" title="RR Lyrae-stjärna">RR Lyrae-stjärna</a></dd></dl></div> GCVS-typ: RR, RR(B), RRAB, RRC. Detta är en homogen grupp bestående av äldre <a href="/wiki/Population" title="Population">population II</a>-stjärnor med en massa av 0,5–1,0 solmassor. Utvecklingsmässigt är detta stjärnor som gjort slut på sitt <a href="/wiki/V%C3%A4te" title="Väte">väte</a> i kärnan och nu bränner helium.<a href="#cite_note-GCVS4B-34">[34]</a> De befinner sig i ett ganska litet avsnitt inom instabilitetsområdet i <a href="/wiki/Hertzsprung-Russell-diagram" class="mw-redirect" title="Hertzsprung-Russell-diagram">HR-diagrammet</a>, mellan huvudserien och de egentliga cepheiderna. De är mycket vanliga i vissa <a href="/wiki/Klotformig_stj%C3%A4rnhop" title="Klotformig stjärnhop">klotformiga stjärnhopar</a> och kallas därför också klustervariabler. De förekommer också i <a href="/wiki/Vintergatan" title="Vintergatan">Vintergatans</a> <a href="/wiki/Halo_(astronomi)" class="mw-redirect" title="Halo (astronomi)">halo</a>, men är däremot inte vanliga i Vintergatans skiva. Alla RR Lyrae-stjärnor har ungefär samma <a href="/wiki/Absolut_magnitud" title="Absolut magnitud">absoluta magnitud</a> och är därför viktiga <a href="/w/index.php?title=Standardljus&action=edit&redlink=1" class="new" title="Standardljus [inte skriven än]">standardljus</a> för att bestämma avstånd inom Vintergatan och i dess närhet.<a href="#cite_note-Olds_141-53">[53]</a> Värdet på den absoluta magnituden är fortfarande under debatt. Värden på +0,1 till +0,9 har föreslagits. Värdet tros också variera med stjärnornas <a href="/wiki/Metallicitet" title="Metallicitet">metallicitet</a> på så sätt att stjärnor med låg metallicitet är ljusstarkare. Mest accepterat är ett värde på +0,6±0,2 beroende på metallicitet.<a href="#cite_note-Percy-8">[8]</a> RR Lyrae-stjärnornans period varierar mellan 0,2 och 1,2 dygn med ett medianvärde på 0,5. Förändringar i perioden är inte ovanliga. Amplituden är upp till 2 magnituder och spektralklassen varierar från A5 till F5.<a href="#cite_note-Glover_61-66">[66]</a> Variabeltypen indelas i tre undertyper<a href="#cite_note-smith2004-84">[84]</a> som grundar sig på den klassificering som den amerikanske astronomen <a href="/wiki/Solon_Irving_Bailey" title="Solon Irving Bailey">Solon Irving Bailey</a> gjorde och som baserar sig på stjärnornas ljuskurvor: Undertypen RRAB pulserar i sin <a href="/wiki/Delton" title="Delton">grundton</a>, har en ljuskurva som stiger snabbt mot maximum och har en högre amplitud än RRC. Undertypen RRC pulserar i sin första <a href="/wiki/Delton" title="Delton">överton</a>, har en sinusformad ljuskurva med en amplitud på högst 0,8. Undertypen RR(B) pulserar både i sin grundton och i sin första överton. Ungefär 20–30 procent av RRAB och 5 procent av RRC-stjärnorna<a href="#cite_note-Kolenberg-85">[85]</a> uppvisar den s.k. <a href="/wiki/Blazhko-effekten" class="mw-redirect" title="Blazhko-effekten">Blazhko-effekten</a>, där ljuskurvans form och amplitud varierar från en period till en annan. <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="Delta_Scuti-liknande_variabler">Delta Scuti-liknande variabler</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=32" title="Redigera avsnitt: Delta Scuti-liknande variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=32" title="Redigera avsnitts källkod: Delta Scuti-liknande variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Delta_Scuti-variabel" title="Delta Scuti-variabel">Delta Scuti-variabel</a></dd></dl></div> Detta är stjärnor i eller strax ovanför huvudserien där denna korsas av cepheidernas instabilitetsområde. Variablerna har kortare period, lägre amplitud och lägre <a href="/wiki/Luminositet" title="Luminositet">luminositet</a> än RR Lyrae-stjärnorna. Då detta är huvudseriestjärnor är de också förhållandevis vanliga jämfört med andra cepheid-typer, men eftersom de har liten amplitud krävs noggrann <a href="/wiki/Fotometri" title="Fotometri">fotometrisk</a> undersökning för att upptäcka dem. Delta Scuti-variabler: GCVS-typ: DSCT. Stjärnor av spektraltyp A0–F5 med en period av 0,01–0,3 dygn. Amplituden är från det knappt detekterbara till 1 magnitud. De pulserar ofta i flera olika moder, både radiellt och icke-radiellt. Underklassen DSCTC har en amplitud på högst 0,1 magnituder och återfinns ofta i öppna stjärnhopar. SX Phoenicis-variabler <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/SX_Phoenicis-variabel" title="SX Phoenicis-variabel">SX Phoenicis-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: SXPHE. En grupp med egenskaper liknande Delta Scuti-stjärnorna, men bestående av <a href="/wiki/Population" title="Population">population</a> II-stjärnor och av spektralklass A2–F5. De återfinns liksom W Virginis-stjärnorna därför oftast i <a href="/wiki/Vintergatan" title="Vintergatan">Vintergatans</a> <a href="/wiki/Halo_(astronomi)" class="mw-redirect" title="Halo (astronomi)">halo</a> och i klotformiga stjärnhopar.<a href="#cite_note-GCVS4B-34">[34]</a> Variabeltypen har kortare period, mindre amplitud och lägre metallhalt än Delta Scuti-variablerna.<a href="#cite_note-aj109-86">[86]</a> Gamma Doradus-variabler <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Gamma_Doradus-variabel" title="Gamma Doradus-variabel">Gamma Doradus-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: GDOR. Detta är en relativt ny grupp variabler. De har en längre period än traditionella Delta Scuti-stjärnor, från 0,3 till drygt 1 dygn, och en amplitud på högst 0,2 magnituder. De tros pulsera icke-radiellt.<a href="#cite_note-Krisciunas-87">[87]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="BLAP-variabler">BLAP-variabler</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=33" title="Redigera avsnitt: BLAP-variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=33" title="Redigera avsnitts källkod: BLAP-variabler">redigera wikitext</a>]</div> BLAP-variabler, ”blå snabbt pulserande variabler” (eng. Blue Large-Amplitude Pulsator) är en ny, föreslagen variabelgrupp, som påminner om Delta Scuti-variablerna, men ändrar ljusstyrka i intervallet 0,2-0,4 magnituder med en period som vanligtvis är 20–40 minuter. Det är en variabelgrupp med få upptäckta medlemmar, där 14 variabler upptäcktes inom OGLE-projektet (Optical Gravitational Lensing Experiment) som omfattade skanningen av ungefär en miljard stjärnor.<a href="#cite_note-pietrukowicz-88">[88]</a><a href="#cite_note-blap-89">[89]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Pulserande_röda_jättar">Pulserande röda jättar</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=34" title="Redigera avsnitt: Pulserande röda jättar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=34" title="Redigera avsnitts källkod: Pulserande röda jättar">redigera wikitext</a>]</div> Detta är gamla stjärnor ur <a href="/wiki/Population" title="Population">population</a> I eller II med 0,6 till några solmassor. De uppvisar stor spridning i såväl graden av regelbundenhet som amplitud och periodlängd. Jonisering av väte tros vara den huvudsakliga drivkraften i pulseringen. Några allmänna egenskaper är:<a href="#cite_note-Percy-8">[8]</a> <ul><li>Jättar av <a href="/wiki/Spektralklass" class="mw-redirect" title="Spektralklass">spektralklass</a> senare än K5 tenderar att vara variabla.</li> <li>Svalare och större stjärnor tenderar att ha större amplitud.</li> <li>Svalare stjärnor tenderar att ha längre period.</li> <li>Stjärnor med liten amplitud tenderar i högre grad vara oregelbundna.</li> <li>Stjärnan kan pulsera med flera olika perioder samtidigt.</li> <li>Variation i amplitud och period från cykel till cykel är vanlig.</li></ul> I GCVS4 klassificeras dessa stjärnor strikt efter amplitud, grad av regelbundenhet och periodlängd. <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="Miravariabler">Miravariabler</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=35" title="Redigera avsnitt: Miravariabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=35" title="Redigera avsnitts källkod: Miravariabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Miravariabel" title="Miravariabel">Miravariabel</a></dd></dl></div> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:A-Mira-Full_down_sampled_and_cropped.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/38/A-Mira-Full_down_sampled_and_cropped.jpg/400px-A-Mira-Full_down_sampled_and_cropped.jpg" decoding="async" width="400" height="100" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/38/A-Mira-Full_down_sampled_and_cropped.jpg/600px-A-Mira-Full_down_sampled_and_cropped.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/38/A-Mira-Full_down_sampled_and_cropped.jpg/800px-A-Mira-Full_down_sampled_and_cropped.jpg 2x" data-file-width="2500" data-file-height="625" /></a><figcaption><a href="/wiki/Mira" title="Mira">Mira</a> i ultraviolett ljus från NASA:s Galaxy Evolution Explorer. Här syns hur stjärnan lämnar ett spår av gas och stoft efter sig i rymden. Mira är inbäddade i det täta molnet till höger. Molnet är 13 ljusår långt och de äldsta delarna längst till vänster lämnade stjärnan för cirka 30 000 år sedan.</figcaption></figure> GCVS-typ: M. Detta är svala och mycket luminösa <a href="/wiki/Asymptotiska_j%C3%A4ttegrenen" title="Asymptotiska jättegrenen">AGB-stjärnor</a>, stjärnor som förbränner helium i ett skal runt kärnan. I GCVS4 definieras de som stjärnor av <a href="/wiki/Spektralklass" class="mw-redirect" title="Spektralklass">spektralklass</a> Me, Se eller Ce med en amplitud av 2,5 till 11 magnituder och en period av 80 till 1 000 dygn.<a href="#cite_note-GCVS4B-34">[34]</a><a href="#cite_note-Olds_141-53">[53]</a> De i GCVS4 förtecknade <a href="/wiki/Miravariabel" title="Miravariabel">miravariablerna</a> har en medianperiod av 275 dygn. På grund av deras låga temperatur strålar de starkare i <a href="/wiki/Infrar%C3%B6d_str%C3%A5lning" title="Infraröd strålning">infrarött ljus</a> än i visuella våglängder. Amplituden i infrarött är också mycket lägre än i visuellt ljus.<a href="#cite_note-plrel-90">[90]</a><a href="#cite_note-pl-91">[91]</a> De är vidare drabbade av stor massförlust då gas och stoft stöts bort från stjärnans ytterområden vid pulseringen. På grund av sin stora ljusvariation och långa period är de lämpade för visuella studier och populära bland <a href="/wiki/Amat%C3%B6rastronomi" title="Amatörastronomi">amatörastronomer</a>.<a href="#cite_note-Good2-52">[52]</a> Namnet kommer från prototypstjärnan <a href="/wiki/Mira" title="Mira">Omikron Ceti</a>, som även kallas Mira, "den strålande". Stjärnan är den ljusstarkaste i sin klass och kan nå magnitud 2 vid maximum, även om det genomsnittliga maximat når 3,4.<a href="#cite_note-Olds_141-53">[53]</a> Miras period är ungefär 332 dygn. Andra exempel på ljusstarka miravariabler är <a href="/wiki/Chi_Cygni" title="Chi Cygni">Chi Cygni</a>, <a href="/wiki/R_Leonis" title="R Leonis">R Leonis</a>, <a href="/wiki/U_Orionis" title="U Orionis">U Orionis</a>, <a href="/wiki/R_Trianguli" title="R Trianguli">R Trianguli</a> och <a href="/wiki/R_Aquilae" title="R Aquilae">R Aquilae</a>. <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="Halvregelbundna_och_oregelbundna_röda_jättar">Halvregelbundna och oregelbundna röda jättar</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=36" title="Redigera avsnitt: Halvregelbundna och oregelbundna röda jättar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=36" title="Redigera avsnitts källkod: Halvregelbundna och oregelbundna röda jättar">redigera wikitext</a>]</div> GCVS-typ: SR, SRA, SRB, LB. <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartiklar: <a href="/wiki/Halvregelbunden_variabel" title="Halvregelbunden variabel">Halvregelbunden variabel</a> och <a href="/wiki/L%C3%A5ngsam_irregulj%C3%A4r_variabel" title="Långsam irreguljär variabel">Långsam irreguljär variabel</a></dd></dl></div> Röda jättar av <a href="/wiki/Spektralklass" class="mw-redirect" title="Spektralklass">spektralklass</a> K, M, C och S. Detta är en heterogen grupp där observerat beteende mer än astrofysiska egenskaper definierar variabeltyperna. Typen SR inkluderar både halvregelbundna jättar och superjättar. Typen L inkluderar både oregelbundna jättar och superjättar samt stjärnor som är otillräckligt studerade för att en period ska ha fastslagits.<a href="#cite_note-GCVS4B-34">[34]</a> SRA: Stjärnor med tydlig periodicitet och en amplitud under 2,5 magnituder. Många av dessa skiljer sig inte från <a href="/wiki/Miravariabel" title="Miravariabel">miravariablerna</a> mer än att deras amplitud är lägre. Perioden är i intervallet 30 till 1200 dygn, med ett medianvärde av 180. Flera överlagrade perioder kan förekomma. Exempel är <a href="/wiki/Z_Aquarii" title="Z Aquarii">Z Aquarii</a> och <a href="/wiki/V_Bootis" title="V Bootis">V Bootis</a>. SRB: Stjärnor med svag periodicitet. En del växlar mellan perioder av oregelbundet, periodiskt eller till och med konstant beteende. Många har ändå en medelperiod angiven, som ligger i intervallet 10 till 2300 dygn. Ett antal stjärnor har också flera överlagrande perioder. Exempelstjärnor är <a href="/w/index.php?title=AF_Cygni&action=edit&redlink=1" class="new" title="AF Cygni [inte skriven än]">AF Cygni</a> och <a href="/wiki/30_Herculis" title="30 Herculis">30 Herculis</a>. SRS: Halvregelbundna röda jättar med korta perioder – flera dagar till högst en månad. Prototypstjärna: <a href="/wiki/AV_Arietis" class="mw-redirect" title="AV Arietis">AV Arietis</a>.<a href="#cite_note-GCVS-63">[63]</a><a href="#cite_note-IAU-SR-92">[92]</a> LB: Långsamt och oregelbundet varierande stjärnor utan konstaterad period. Exempel är <a href="/wiki/Beta_Pegasi" class="mw-redirect" title="Beta Pegasi">Beta Pegasi</a>. <a href="/wiki/Aldebaran" title="Aldebaran">Alfa Tauri</a> (Aldebaran) är en misstänkt LB-stjärna. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Pulserande_gula_och_röda_superjättar">Pulserande gula och röda superjättar</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=37" title="Redigera avsnitt: Pulserande gula och röda superjättar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=37" title="Redigera avsnitts källkod: Pulserande gula och röda superjättar">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Rho_Cassiopeiae_Sol_VY_Canis_Majoris_-_2019-05-14.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e3/Rho_Cassiopeiae_Sol_VY_Canis_Majoris_-_2019-05-14.svg/300px-Rho_Cassiopeiae_Sol_VY_Canis_Majoris_-_2019-05-14.svg.png" decoding="async" width="300" height="216" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e3/Rho_Cassiopeiae_Sol_VY_Canis_Majoris_-_2019-05-14.svg/450px-Rho_Cassiopeiae_Sol_VY_Canis_Majoris_-_2019-05-14.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e3/Rho_Cassiopeiae_Sol_VY_Canis_Majoris_-_2019-05-14.svg/600px-Rho_Cassiopeiae_Sol_VY_Canis_Majoris_-_2019-05-14.svg.png 2x" data-file-width="2696" data-file-height="1939" /></a><figcaption>Den gula superjätten <a href="/wiki/Rho_Cassiopeiae" title="Rho Cassiopeiae">Rho Cassiopeiae</a> i en storleksjämförelse. Från vänster: <a href="/wiki/Solen" title="Solen">Solen</a> (liten svag punkt – för liten för att synas i denna miniatyr), <a href="/wiki/Pistolstj%C3%A4rnan" title="Pistolstjärnan">Pistolstjärnan</a>, Rho Cassiopeiae (gul), <a href="/wiki/Betelgeuse" title="Betelgeuse">Betelgeuse</a> och <a href="/wiki/VY_Canis_Majoris" title="VY Canis Majoris">VY Canis Majoris</a>. Omloppsbanorna för <a href="/wiki/Jupiter" title="Jupiter">Jupiter</a> (♃) 5,23 <a href="/wiki/Astronomisk_enhet" title="Astronomisk enhet">AU</a> och <a href="/wiki/Neptunus" title="Neptunus">Neptunus</a> (♆) 30,01 AU är införda som jämförelse.</figcaption></figure> Detta är unga <a href="/wiki/Population" title="Population">population</a> I-stjärnor med en ursprunglig massa av över 15 solmassor, som gjort slut på sitt bränsle av väte i kärnan och nu utvecklats till <a href="/wiki/Superj%C3%A4tte" title="Superjätte">superjättar</a>. Variabiliteten är halvregelbunden till oregelbunden. GCVS4 delar in dessa i följande typer:<a href="#cite_note-GCVS-63">[63]</a><a href="#cite_note-IAU-SR-92">[92]</a> SRC: Halvregelbundna röda superjättar av <a href="/wiki/Spektralklass" class="mw-redirect" title="Spektralklass">spektralklass</a> M, C eller S. Periodlängden varierar från 30 till ett par tusen dygn med en amplitud på upp till 2 magnituder. Lång- och kortsiktiga förändringar av oregelbunden natur förekommer också. Orsaken till dessa stjärnors variabilitet är inte helt förklarad. Utöver pulsering har även <a href="/wiki/Konvektion" title="Konvektion">konvektion</a> och rotation föreslagits som delorsaker.<a href="#cite_note-Percy-8">[8]</a> Exempel är <a href="/wiki/Betelgeuse" title="Betelgeuse">Alfa Orionis</a> (Betelgeuse) och <a href="/wiki/My_Cephei" class="mw-redirect" title="My Cephei">My Cephei</a> (Granatstjärnan). SRD: Halvregelbundna gula superjättar av <a href="/wiki/Spektralklass" class="mw-redirect" title="Spektralklass">spektralklass</a> F, G eller K. Dessa stjärnor ligger i <a href="/wiki/Hertzsprung-Russell-diagram" class="mw-redirect" title="Hertzsprung-Russell-diagram">HR-diagrammet</a> ovanför och i förlängningen av cepheidernas instabilitetsområde och varierar av samma orsaker, dock mer oregelbundet. Periodlängden varierar från 30 till 1100 dygn med en amplitud på upp till 4 magnituder. Exempel är <a href="/wiki/Rho_Cassiopeiae" title="Rho Cassiopeiae">Rho Cassiopeiae</a> och <a href="/w/index.php?title=SX_Herculis&action=edit&redlink=1" class="new" title="SX Herculis [inte skriven än]">SX Herculis</a>. LC: Oregelbundet varierande superjättar av <a href="/wiki/Spektralklass" class="mw-redirect" title="Spektralklass">spektralklass</a> K, M, C eller S. Variablerna har vanligen en amplitud på högst en magnitud. Exempel är <a href="/wiki/Antares" title="Antares">Alfa Scorpii</a> (Antares) och <a href="/wiki/Epsilon_Pegasi" class="mw-redirect" title="Epsilon Pegasi">Epsilon Pegasi</a>. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Pulserande_blåvita_stjärnor">Pulserande blåvita stjärnor</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=38" title="Redigera avsnitt: Pulserande blåvita stjärnor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=38" title="Redigera avsnitts källkod: Pulserande blåvita stjärnor">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/53_Persei-variabel" title="53 Persei-variabel">53 Persei-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: SPB. Pulserande heta och massiva stjärnor, även benämnda 53 Persei-variabler. De har förhållandevis kort period och liten amplitud och pulserar ofta på ett komplicerat sätt med flera olika moder parallellt. <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="Beta_Cephei-variabler">Beta Cephei-variabler</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=39" title="Redigera avsnitt: Beta Cephei-variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=39" title="Redigera avsnitts källkod: Beta Cephei-variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Beta_Cephei-variabel" title="Beta Cephei-variabel">Beta Cephei-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: BCEP, BCEPS. <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Alpha,_Beta_and_Proxima_Centauri_(1).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/61/Alpha%2C_Beta_and_Proxima_Centauri_%281%29.jpg/250px-Alpha%2C_Beta_and_Proxima_Centauri_%281%29.jpg" decoding="async" width="250" height="168" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/61/Alpha%2C_Beta_and_Proxima_Centauri_%281%29.jpg/375px-Alpha%2C_Beta_and_Proxima_Centauri_%281%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/61/Alpha%2C_Beta_and_Proxima_Centauri_%281%29.jpg/500px-Alpha%2C_Beta_and_Proxima_Centauri_%281%29.jpg 2x" data-file-width="1936" data-file-height="1298" /></a><figcaption>Foto från 2012 som visar BCEP-stjärna <a href="/wiki/Beta_Centauri" title="Beta Centauri">Beta Centauri</a> till höger och <a href="/wiki/Alfa_Centauri" title="Alfa Centauri">Alfa Centauri</a> till vänster. Inringad mellan stjärnorna är <a href="/wiki/Proxima_Centauri" title="Proxima Centauri">Proxima Centauri</a>.</figcaption></figure> Dessa är huvudseriestjärnor av spektralklass B0 till B2. De pulserar i en eller flera samtidiga moder. De multiperiodiska pulserar vanligtvis med en radiell och en eller flera icke-radiella moder. Periodlängden är 0,1 till 0,6 dygn och amplituden upp till 0,3 magnituder. Orsaken till dessa stjärnors pulserade var länge oklar, men olikhet i <a href="/wiki/Opacitet" title="Opacitet">opaciteten</a> av joniserat <a href="/wiki/J%C3%A4rn" title="Järn">järn</a> vid en temperatur av 100 000–200 000K anses numera vara grundorsaken till ljusvariationerna. Exempelstjärnor är <a href="/wiki/Alfirk" title="Alfirk">Beta Cephei</a> (Alfirk) och <a href="/wiki/Beta_Canis_Majoris" class="mw-redirect" title="Beta Canis Majoris">Beta Canis Majoris</a> (Mirzam).<a href="#cite_note-BSJ-93">[93]</a> Variabeltypen kallas ibland också Beta Canis Majoris-variabel, efter den ljusstarkaste variabeln på stjärnhimlen, inom denna grupp. Undertypen BCEPS har kortare perioder på under 1 timme. De brukar kallas kortperiod-variabler.<a href="#cite_note-Bezdenezhnyi-94">[94]</a><a href="#cite_note-Good-95">[95]</a> <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="Alfa_Cygni-variabler">Alfa Cygni-variabler</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=40" title="Redigera avsnitt: Alfa Cygni-variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=40" title="Redigera avsnitts källkod: Alfa Cygni-variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Alfa_Cygni-variabel" title="Alfa Cygni-variabel">Alfa Cygni-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: ACYG. Superjättar av <a href="/wiki/Spektralklass" class="mw-redirect" title="Spektralklass">spektralklass</a> Bep eller Aep. De pulserar icke-radiellt och multiperiodiskt med periodlängder från några dygn till flera veckor och med en amplitud på ungefär 0,1 magnituder. De många överlagrade perioderna kan lätt ge ett intryck av att variationerna är oregelbundna. Exempel är prototypstjärnan <a href="/wiki/Deneb" title="Deneb">Alfa Cygni</a> (Deneb) och <a href="/wiki/Rigel" title="Rigel">Beta Orionis</a> (Rigel).<a href="#cite_note-GCVS-63">[63]</a> <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="PV_Telescopii-variabler">PV Telescopii-variabler</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=41" title="Redigera avsnitt: PV Telescopii-variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=41" title="Redigera avsnitts källkod: PV Telescopii-variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/PV_Telescopii-variabel" title="PV Telescopii-variabel">PV Telescopii-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: PVTEL. Detta är en ovanlig grupp med bara ett dussintal kända medlemmar. Stjärnorna är ”heliumsuperjättar”, stjärnor av <a href="/wiki/Spektralklass" class="mw-redirect" title="Spektralklass">spektralklass</a> Bp med mycket svaga linjer av väte och starka linjer av helium och <a href="/wiki/Kol" title="Kol">kol</a> i sitt spektrum. De pulserar med en period på 0,1 till 1 dygn. På en tidsperiod av ungefär ett år kan de variera med en amplitud på upp till 0,2 magnituder. Med sina höga halter av kol kan dessa stjärnor ha släktskap med R Coronae Borealis-stjärnorna.<a href="#cite_note-Jeffery-96">[96]</a> PV Telescopii-variabler indelas i tre olika typer utifrån spektraltyp: typ I representerar sena B- och A-stjärnor, typ II representerar O- och tidiga B-stjärnor och typ III representerar F- och G-stjärnor. Typ III-stjärnorna är alltid kolrika och har underskott av väte, medan stjärnor typ I och II stjärnor inte nödvändigtvis har ett överskott av kol. De varmare stjärnorna pulserar snabbare än de svalare.<a href="#cite_note-otero-51">[51]</a> <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="BX_Circini-variabler">BX Circini-variabler</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=42" title="Redigera avsnitt: BX Circini-variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=42" title="Redigera avsnitts källkod: BX Circini-variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/BX_Circini-variabel" title="BX Circini-variabel">BX Circini-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: BXCIR. Variabler av spektralklass B som är fattiga på väte och som tidigare räknades till PV Telescopii-variablerna.<a href="#cite_note-otero-51">[51]</a> Variabeltypen karaktäriseras av små variationer i ljusstyrka (0,1 magnitud i synligt ljus) och en väldigt regelbunden period på ungefär 0,1 dygn. BX Circini-variablerna kännetecknas också av att nästan helt sakna väte<a href="#cite_note-Drilling-97">[97]</a> och förs liksom PV Telescopii-variablerna till gruppen <a href="/w/index.php?title=Extrem_heliumstj%C3%A4rna&action=edit&redlink=1" class="new" title="Extrem heliumstjärna [inte skriven än]">extrema heliumstjärnor</a> (EHe). Det finns än så länge (2019) endast ett fåtal variabler som räknas till denna grupp. Astronomerna misstänker att det beror på att variationerna inträffar enbart under en kortare del av stjärnans livslängd.<a href="#cite_note-woolf02-98">[98]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Snabbt_pulserande_Ap-stjärnor">Snabbt pulserande Ap-stjärnor</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=43" title="Redigera avsnitt: Snabbt pulserande Ap-stjärnor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=43" title="Redigera avsnitts källkod: Snabbt pulserande Ap-stjärnor">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Snabbt_pulserande_Ap-stj%C3%A4rna" title="Snabbt pulserande Ap-stjärna">Snabbt pulserande Ap-stjärna</a></dd></dl></div> Stjärnor av spektralklass A med en ovanligt hög halt av ämnen som kisel, strontium, krom och sällsynta jordartsmetaller i sitt spektrum, och med mycket starka magnetfält.<a href="#cite_note-Kaler-61">[61]</a><a href="#cite_note-Ridpath-62">[62]</a> Denna variabeltyp uppvisar snabba ljusvariationer och förändringar i radialhastigheten, med perioder på mellan 5 och 23 minuter.<a href="#cite_note-otero-51">[51]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Snabbt_pulserande_subdvärgar_spektralklass_B">Snabbt pulserande subdvärgar spektralklass B</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=44" title="Redigera avsnitt: Snabbt pulserande subdvärgar spektralklass B" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=44" title="Redigera avsnitts källkod: Snabbt pulserande subdvärgar spektralklass B">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartiklar: <a href="/wiki/V361_Hydrae-variabel" title="V361 Hydrae-variabel">V361 Hydrae-variabel</a>, <a href="/wiki/V1093_Herculis-variabel" title="V1093 Herculis-variabel">V1093 Herculis-variabel</a> och <a href="/wiki/DW_Lyncis-variabel" title="DW Lyncis-variabel">DW Lyncis-variabel</a></dd></dl></div> Snabbt pulserande subdvärgar av klass B är en relativt ovanlig form av variabel, men delas ändå in i tre typer beroende på pulserandets orsaker och period:<a href="#cite_note-APUN-99">[99]</a><a href="#cite_note-kilkenny-100">[100]</a> <ol><li>V361 Hydrae-variabler: GCVS-typ: V361HYA. Stjärnorna i denna variabeltyp pulserar med korta perioder, 90–600 sekunder, på grund av stjärntryck.</li> <li>V1093 Herculis-variabler: GCVS-typ: V1093HER. Stjärnorna pulserar med något längre perioder, 45–180 minuter, på grund av gravitationskrafter.</li> <li>DW Lyncis-variabler: GCVS-typ: DWLYN. Stjärnorna uppvisar variabilitet som både V361 Hydrae-variabler och V1093 Herculis-variabler.<a href="#cite_note-otero-51">[51]</a></li></ol> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Pulserande_vita_dvärgar">Pulserande vita dvärgar</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=45" title="Redigera avsnitt: Pulserande vita dvärgar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=45" title="Redigera avsnitts källkod: Pulserande vita dvärgar">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartiklar: <a href="/wiki/Pulserande_vit_dv%C3%A4rg" title="Pulserande vit dvärg">Pulserande vit dvärg</a>, <a href="/wiki/ZZ_Ceti-variabel" title="ZZ Ceti-variabel">ZZ Ceti-variabel</a>, <a href="/wiki/GW_Virginis-variabel" title="GW Virginis-variabel">GW Virginis-variabel</a> och <a href="/wiki/V777_Herculis-variabel" title="V777 Herculis-variabel">V777 Herculis-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: ZZ, ZZA, ZZB, ZZ/GWLIB och ZZO. <a href="/wiki/Vit_dv%C3%A4rg" title="Vit dvärg">Vita dvärgar</a> som pulserar med samma mekanism som cepheiderna och har egna instabilitetsområden i <a href="/wiki/Hertzsprung-Russell-diagram" class="mw-redirect" title="Hertzsprung-Russell-diagram">HR-diagrammet</a> som passeras allteftersom de svalnar. De pulserar icke-radiellt, vanligen i många olika moder samtidigt. Perioden kan vara från 30 sekunder till 25 minuter med en amplitud på upp till 0,2 magnituder. Undertypen ZZA (DAV eller ZZ Ceti-stjärnor) har spektraltypen DA med <a href="/wiki/Absorptionslinje" title="Absorptionslinje">absorptionslinjer</a> enbart av väte.<a href="#cite_note-physrev-101">[101]</a> Undertypen ZZB (DBV eller V777 Herculis-stjärnor) har spektraltypen DB med absorptionslinjer enbart av helium.<a href="#cite_note-wden-102">[102]</a> Undertypen ZZO (DOV eller GW Virginis-stjärnor) har spektraltypen DO med absorptionslinjer av helium, <a href="/wiki/Kol" title="Kol">kol</a> och <a href="/wiki/Syre" title="Syre">syre</a>. Detta är heta stjärnor som är på väg att bli vita dvärgar.<a href="#cite_note-quirion-103">[103]</a><a href="#cite_note-Nagel-104">[104]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="XX_Virginis-variabler">XX Virginis-variabler</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=46" title="Redigera avsnitt: XX Virginis-variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=46" title="Redigera avsnitts källkod: XX Virginis-variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/XX_Virginis-variabel" title="XX Virginis-variabel">XX Virginis-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: AHB1 Stjärnor som i <a href="/wiki/Hertzsprung%E2%80%93Russell-diagram" title="Hertzsprung–Russell-diagram">Hertzsprung–Russell-diagrammet</a> befinner sig ovanför huvudserien och pulserar med perioder på mellan 0,8 och 3 dygn. De uppvisar högst asymmetriska ljuskurvor med stor amplitud, med ljusökningar på mer än 25 procent. De har låg metallicitet och har låga massor och högre luminositet än motsvarande RR Lyrae-stjärnor.<a href="#cite_note-otero-51">[51]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="ZZ_Leporis-variabler">ZZ Leporis-variabler</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=47" title="Redigera avsnitt: ZZ Leporis-variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=47" title="Redigera avsnitts källkod: ZZ Leporis-variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/ZZ_Leporis-variabel" title="ZZ Leporis-variabel">ZZ Leporis-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: ZZLEP Centralstjärnor i <a href="/wiki/Planetarisk_nebulosa" title="Planetarisk nebulosa">planetariska nebulosor</a>, av spektraltyp O och temperaturer lägre än 50000 K, som varierar i ljusstyrka med perioder av timmar eller några få dygn. Variabiliteten beror på pulsering, variationer i massförlust eller bådadera.<a href="#cite_note-handler-105">[105]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Eruptiva_variabler">Eruptiva variabler</h3>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=48" title="Redigera avsnitt: Eruptiva variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=48" title="Redigera avsnitts källkod: Eruptiva variabler">redigera wikitext</a>]</div> Eruptiva variabler är ingen enhetlig grupp. GCVS4 har under denna kategori samlat variabeltyper med sinsemellan rätt olika egenskaper. Gemensamt är att deras förändringar i ljusstyrka har en plötslig och oregelbunden karaktär. Det kan vara stjärnor som varierar i ljusstyrka på grund av våldsamma processer och flares på stjärnans yta, stjärnor som kastar ut massa i en skiva eller ett skal runt sig eller unga stjärnor som ännu inte nått huvudserien. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Stjärnor_som_kontraherar_mot_huvudserien">Stjärnor som kontraherar mot huvudserien</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=49" title="Redigera avsnitt: Stjärnor som kontraherar mot huvudserien" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=49" title="Redigera avsnitts källkod: Stjärnor som kontraherar mot huvudserien">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Orion-variabel" title="Orion-variabel">Orion-variabel</a></dd></dl></div> Detta är unga nybildade stjärnor, som ännu inte nått <a href="/w/index.php?title=Noll%C3%A5rslinjen&action=edit&redlink=1" class="new" title="Nollårslinjen [inte skriven än]">nollårslinjen</a> på huvudserien. Dessa så kallade pre-main sequence stars (stjärnor före huvudserien), eller PMS-stjärnor, kan uppvisa många olika variabla beteenden som troligen alla stjärnor går igenom i sin första fas.<a href="#cite_note-Glover_61-66">[66]</a> De kan vara omgivna av rester av den nebulosa de bildades ur, som emellanåt, mer eller mindre, kan skymma stjärnan. De kan vara omgivna av en ackretionsskiva med material som faller ner på stjärnan i en ojämn takt. Material som faller ner kan bilda heta fläckar på ytan, vilket får stjärnan att ändra ljusstyrka i takt med rotationen. Unga stjärnor har också en förhållandevis snabb rotation som tillsammans med stjärnans magnetfält kan orsaka solfläckar och flares. Dessa variabler är särskilt vanliga i stjärnbildningsområdena i och runt stjärnbilden <a href="/wiki/Orion_(stj%C3%A4rnbild)" title="Orion (stjärnbild)">Orion</a> och kallas därför också Orionvariabler. De är också vanliga i unga öppna stjärnhopar, i så kallade T-associationer.<a href="#cite_note-Glover_61-66">[66]</a> Ett annat kännetecken är starka absorptionslinjer av <a href="/wiki/Litium" title="Litium">litium</a> i deras spektra, som påvisar halter som är 100 gånger eller mer än solens. Litium är ett ämne som snabbt <a href="/wiki/K%C3%A4rnfusion" title="Kärnfusion">fusioneras</a> och är därför vanligt bara i unga stjärnor. I GCVS4 är klassifikationen av dessa stjärnor rätt snårig, en modernare indelning med bara fyra klasser har föreslagits:<a href="#cite_note-Percy-8">[8]</a> CTTS: Klassiska T Tauri-variabler, som uppvisar en insamlingsskiva. WTTS: Weak-lined T Tauri-variabler, som saknar insamlingsskiva. HAEBE: Herbig Ae/Be-stjärnor. FUOR: FU Orionis-variabler. <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="Klassiska_T_Tauri-variabler_(CTTS)">Klassiska T Tauri-variabler (CTTS)</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=50" title="Redigera avsnitt: Klassiska T Tauri-variabler (CTTS)" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=50" title="Redigera avsnitts källkod: Klassiska T Tauri-variabler (CTTS)">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/T_Tauri-stj%C3%A4rna" title="T Tauri-stjärna">T Tauri-stjärna</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:TTauriStarDrawing.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b0/TTauriStarDrawing.jpg/250px-TTauriStarDrawing.jpg" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b0/TTauriStarDrawing.jpg/375px-TTauriStarDrawing.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/b0/TTauriStarDrawing.jpg 2x" data-file-width="400" data-file-height="300" /></a><figcaption>Teckning av en <a href="/wiki/T-Tauri-stj%C3%A4rna" class="mw-redirect" title="T-Tauri-stjärna">T-Tauri-stjärna</a> med en cirkumstellär <a href="/wiki/Ackretionsskiva" title="Ackretionsskiva">ackretionsdisk</a>.</figcaption></figure> GCVS-typ: INST, INST(YY), INT, INT(YY), IT. Mycket unga stjärnor som roterar snabbt och skapar starka magnetfält.<a href="#cite_note-Olds_138-7">[7]</a> De är av <a href="/wiki/Spektralklass" class="mw-redirect" title="Spektralklass">spektralklass</a> Fe, Ge, Ke och Me och karaktäriseras av speciella emissionslinjer i spektret som kommer från insamlingsskivan. Variabilitetens amplitud kan uppgå till ett par magnituder. Förändringarna kan ske på en tidsperiod från minuter till år beroende på variabilitetens olika orsaker, enligt ovan. Viss periodicitet kan förekomma men förändringarna är mest av oregelbunden karaktär.<a href="#cite_note-Appenzeller-106">[106]</a><a href="#cite_note-DByN-107">[107]</a> I beteckningen betyder T: av T Tauri-typ, N: uppvisar nebulositet, S: har snabba variationer av 1 magnitud inom 1-10 dygn, (YY): uppvisar tecken på infallande material. <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="Övriga_T_Tauri-liknande_variabler_(WTTS)">Övriga T Tauri-liknande variabler (WTTS)</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=51" title="Redigera avsnitt: Övriga T Tauri-liknande variabler (WTTS)" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=51" title="Redigera avsnitts källkod: Övriga T Tauri-liknande variabler (WTTS)">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/YY_Orionis-variabel" title="YY Orionis-variabel">YY Orionis-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: IN, IN(YY), INB, INS, INSB, INSB(YY). Unga stjärnor av spektralklass F till M eller Fe till Me, men som saknar T Tauri-stjärnornas karaktäristiska emissionslinjer. Utvecklingsmässigt är de i fasen mellan de klassiska T Tauri-stjärnorna och nollårslinjen på huvudserien. Variabiliteten har ofta ett mer periodiskt uppträdande men med mindre amplitud än för de klassiska T Tauri-stjärnorna, antagligen beroende på solfläckar och stjärnans rotation. Flares kan också förekomma.<a href="#cite_note-Appenzeller-106">[106]</a><a href="#cite_note-DByN-107">[107]</a> I beteckningen betyder B: Orionvariabel av spektraltyp F–M, N: uppvisar nebulositet, S: har snabba variationer av 1 magnitud inom 1–10 dygn, (YY): uppvisar tecken på infallande material. <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Achernar.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4f/Achernar.jpg/250px-Achernar.jpg" decoding="async" width="250" height="250" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4f/Achernar.jpg/375px-Achernar.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4f/Achernar.jpg/500px-Achernar.jpg 2x" data-file-width="600" data-file-height="600" /></a><figcaption>Be-stjärnan <a href="/wiki/Achernar" title="Achernar">Achernar</a> i stjärnbilden <a href="/wiki/Eridanus" title="Eridanus">Eridanus</a>, utplattad av sin extremt snabba rotation.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="Herbig_Ae/Be-stjärnor">Herbig Ae/Be-stjärnor</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=52" title="Redigera avsnitt: Herbig Ae/Be-stjärnor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=52" title="Redigera avsnitts källkod: Herbig Ae/Be-stjärnor">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartiklar: <a href="/wiki/Herbig-Ae/Be-stj%C3%A4rna" title="Herbig-Ae/Be-stjärna">Herbig-Ae/Be-stjärna</a> och <a href="/wiki/UX_Orionis-variabel" title="UX Orionis-variabel">UX Orionis-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: INA, INS, INSA, UXOR. Unga stjärnor av spektralklass B, A, Be eller Ae. De är den massivare och luminösare motsvarigheten till de klassiska T Tauri-stjärnorna och återfinns i nebulösa stjärnbildningsområden. Variabilitet tros orsakas av förmörkelser som orsakas av överblivet material från stjärnbildningen.<a href="#cite_note-Perez-108">[108]</a><a href="#cite_note-Porter-109">[109]</a> En särskild undergrupp bildar UX Orionis-variablerna, med oregelbundna variationer inom en vid amplitud från knappt detekterbar till mer än 4 magnituder. Alla UX Orionis-variabler är dock inte Herbig Ae/Be-stjärnor.<a href="#cite_note-otero-51">[51]</a> <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="FU_Orionis-variabler_(fuorer)">FU Orionis-variabler (fuorer)</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=53" title="Redigera avsnitt: FU Orionis-variabler (fuorer)" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=53" title="Redigera avsnitts källkod: FU Orionis-variabler (fuorer)">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/FU_Orionis-variabel" title="FU Orionis-variabel">FU Orionis-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: FU. En sällsynt typ av Orionvariabler, med bara fem konstaterade och nio misstänkta medlemmar i GCVS4. Mycket unga stjärnor<a href="#cite_note-Olds_138-7">[7]</a> som under en period av några månader ökar i ljusstyrka med upp till 6 magnituder och ligger sedan kvar på den högre nivån eller avtar bara ytterst sakta med ett par magnituder över en period av flera årtionden. Ingen fuor har studerats så länge att den setts gå tillbaka till sin ursprungliga ljusstyrka. Beteendet tros bero på en stor och plötslig ökning av inflödet av material från ackretionsskivan till stjärnans yta och misstänks kunna ske flera gånger under en stjärnas T Tauri-fas.<a href="#cite_note-Bertout-110">[110]</a><a href="#cite_note-Reipurth-111">[111]</a> Prototypstjärnan <a href="/wiki/FU_Orionis" title="FU Orionis">FU Orionis</a> upptäcktes 1937 då den ökade från magnitud 16 till 9 på ett halvår. Den har sedan dess sjunkit en magnitud fram till år 2010.<a href="#cite_note-AAVSO_on_FUOri-112">[112]</a> Två svenskar har upptäckt varsin fuor. Den andra kända fuoren <a href="/wiki/V1057_Cygni" title="V1057 Cygni">V1057 Cygni</a> upptäcktes 1969 av Gunnar Welin och var tidigare klassad som T Tauri-stjärna. <a href="/w/index.php?title=V733_Cephei&action=edit&redlink=1" class="new" title="V733 Cephei [inte skriven än]">V733 Cephei</a> upptäcktes på POSS-plåtar av Roger Persson 2004. <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Pistol_star_and_nebula.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/80/Pistol_star_and_nebula.jpg/250px-Pistol_star_and_nebula.jpg" decoding="async" width="250" height="251" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/80/Pistol_star_and_nebula.jpg/375px-Pistol_star_and_nebula.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/80/Pistol_star_and_nebula.jpg/500px-Pistol_star_and_nebula.jpg 2x" data-file-width="505" data-file-height="508" /></a><figcaption><a href="/wiki/Pistolstj%C3%A4rnan" title="Pistolstjärnan">Pistolstjärnan</a> i <a href="/wiki/Skytten_(stj%C3%A4rnbild)" title="Skytten (stjärnbild)">Skyttens stjärnbild</a> är en lysande blå variabel. Den omges på bilden, tagen av NICMOS (Near Infrared Camera and Multi-Object Spectrometer), av Pistolnebulosan.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Massiva_eruptiva_blåvita_stjärnor">Massiva eruptiva blåvita stjärnor</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=54" title="Redigera avsnitt: Massiva eruptiva blåvita stjärnor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=54" title="Redigera avsnitts källkod: Massiva eruptiva blåvita stjärnor">redigera wikitext</a>]</div> Dessa stjärnor är de mest ljusstarka i sin värdgalax. Med sin stora massa och enorma <a href="/wiki/Luminositet" title="Luminositet">luminositet</a> ligger de nära <a href="/wiki/Eddington-luminositet" title="Eddington-luminositet">Eddingtongränsen</a> för den maximala storleken för en stjärna. Detta gör dem instabila med ett kaosartat pulserande istället för att som mindre massiva stjärnor pulsera stabilt. <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="Lysande_blå_variabler">Lysande blå variabler</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=55" title="Redigera avsnitt: Lysande blå variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=55" title="Redigera avsnitts källkod: Lysande blå variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Lysande_bl%C3%A5_variabel" title="Lysande blå variabel">Lysande blå variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: SDOR. Lysande blå variabler, eller LBV-stjärnor, är en ovanlig variabeltyp med 10–20 kända objekt.<a href="#cite_note-GCVS-63">[63]</a><a href="#cite_note-Massey-113">[113]</a> De är eruptiva <a href="/wiki/Hyperj%C3%A4tte" title="Hyperjätte">hyperjättar</a> som under tidsperioder av månader till årtionden kan ändra sin ljusstyrka 1 till 7 magnituder. Stjärnorna är ofta omgivna av utstötta skal av gas och stoft, material som först kan öka stjärnans ljusstyrka för att sedan när stoftet kondenseras delvis skymma stjärnan. Ett exempel är <a href="/wiki/P_Cygni" title="P Cygni">P Cygni</a> som under 1600-talet fick flera utbrott. Ett annat exempel är <a href="/wiki/Eta_Carinae" title="Eta Carinae">Eta Carinae</a> som fick ett stort utbrott 1843 och ett tag var Eta Car den näst starkaste stjärnan på himlen med magnitud −0,8. Sedan bleknade den och var mellan år 1900 och 1940 inte synlig för blotta ögat utan nere på magnitud 8. Den har därefter successivt åter ljusnat och hade år 2014 en magnitud av 4,5, dvs. ungefär så stark som när den först katalogiserades 1677. Variabeltypen kallades tidigare S-Doradus-variabler, efter prototypstjärnan <a href="/wiki/S_Doradus" title="S Doradus">S Doradus</a> och kallas ibland även Hubble-Sandage-variabler, främst med avseende på variabler av denna typ upptäckta i <a href="/wiki/Andromedagalaxen" title="Andromedagalaxen">M31</a> och <a href="/wiki/Triangelgalaxen" title="Triangelgalaxen">M33</a>. <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Wolf_rayet2.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/be/Wolf_rayet2.jpg/250px-Wolf_rayet2.jpg" decoding="async" width="250" height="262" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/be/Wolf_rayet2.jpg/375px-Wolf_rayet2.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/be/Wolf_rayet2.jpg/500px-Wolf_rayet2.jpg 2x" data-file-width="611" data-file-height="641" /></a><figcaption> Wolf–Rayet-stjärnan WR 124 i stjärnbilden <a href="/wiki/Pilen" title="Pilen">Pilen</a> inuti sitt utkastade moln av gas, nebulosan M1-67.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="Wolf-Rayet-variabler">Wolf-Rayet-variabler</h5>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=56" title="Redigera avsnitt: Wolf-Rayet-variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=56" title="Redigera avsnitts källkod: Wolf-Rayet-variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Wolf%E2%80%93Rayet-stj%C3%A4rna" title="Wolf–Rayet-stjärna">Wolf–Rayet-stjärna</a></dd></dl></div> GCVS-typ: WR. Wolf-Rayet-stjärnor är massiva stjärnor som kännetecknas av mycket starka absorptionslinjer i sitt spektrum orsakade av massutflöde och en stark <a href="/wiki/Solvind" title="Solvind">stjärnvind</a>. Variationerna på upp till 0,1 magnituder orsakas förmodligen av fluktuationer i massutflödet.<a href="#cite_note-NE4-114">[114]</a> Den ljusstarkaste WR-variabeln är <a href="/wiki/Gamma_Velorum" title="Gamma Velorum">Gamma2 Velorum</a> i stjärnbilden <a href="/wiki/Seglet" title="Seglet">Seglet</a> med en <a href="/wiki/Skenbar_magnitud" title="Skenbar magnitud">visuell magnitud</a> av +1,83.<a href="#cite_note-SIMBAD-GV-115">[115]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Flarestjärnor">Flarestjärnor</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=57" title="Redigera avsnitt: Flarestjärnor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=57" title="Redigera avsnitts källkod: Flarestjärnor">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Flarestj%C3%A4rna" title="Flarestjärna">Flarestjärna</a></dd></dl></div> GCVS-typ: UV, UVN. Flarestjärnor eller UV Ceti-stjärnor är huvudseriestjärnor av spektralklass Ke eller Me. Jämfört med solen är de lätta och ljussvaga stjärnor. De uppvisar oregelbundet och slumpmässigt plötsliga ljusökningar med upp till 6 magnituder.<a href="#cite_note-Olds_138-7">[7]</a> Ljusstyrkan kan nå maximum inom en eller ett par minuter och inom en timme kan stjärnan vara helt tillbaka på sin tidigare nivå. Ljusökningen är mest märkbar i kortare våglängder på grund av utbrottens höga temperatur. Utbrottens amplitud varierar och mindre utbrott är vanligare än större. Den troligaste orsaken till utbrotten är samma mekanism som orsakar <a href="/wiki/Flare" title="Flare">flares</a> på solen. Upplagrad energi i stjärnans magnetfält frisläpps plötsligt i samband med att magnetfältets fältlinjer vrids, bryts och återkopplas. Detta är en svårobserverad variabeltyp som kräver långa och kontinuerliga observationer. Några av solens närmsta grannar är flarestjärnor, till exempel den närmaste <a href="/wiki/Proxima_Centauri" title="Proxima Centauri">V645 Centauri</a> (Proxima Centauri) och <a href="/wiki/Luyten_726-8" title="Luyten 726-8">UV Ceti</a>. UV Ceti, eller Luyten 726-8, är för övrigt det sjätte närmaste stjärnsystemet till solen. Undertypen UVN eller så kallade flash-stjärnor är unga stjärnor som ännu inte hunnit kontrahera till huvudserien och som uppvisar flare-beteende. Dessa har likheter med <a href="/wiki/T_Tauri" title="T Tauri">T Tauri</a>-stjärnorna. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Be-_och_Gamma_Cassiopeiae-stjärnor">Be- och Gamma Cassiopeiae-stjärnor</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=58" title="Redigera avsnitt: Be- och Gamma Cassiopeiae-stjärnor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=58" title="Redigera avsnitts källkod: Be- och Gamma Cassiopeiae-stjärnor">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartiklar: <a href="/wiki/Be-stj%C3%A4rna" title="Be-stjärna">Be-stjärna</a>, <a href="/wiki/Gamma_Cassiopeiae-variabel" title="Gamma Cassiopeiae-variabel">Gamma Cassiopeiae-variabel</a> och <a href="/wiki/Lambda_Eridani-variabel" title="Lambda Eridani-variabel">Lambda Eridani-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: BE, GCAS. Numera förekommer också LERI som beteckning.<a href="#cite_note-otero-51">[51]</a> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Gamma_Cassiopeiae_and_its_associated_nebulosity.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Gamma_Cassiopeiae_and_its_associated_nebulosity.jpg/250px-Gamma_Cassiopeiae_and_its_associated_nebulosity.jpg" decoding="async" width="250" height="163" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Gamma_Cassiopeiae_and_its_associated_nebulosity.jpg/375px-Gamma_Cassiopeiae_and_its_associated_nebulosity.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Gamma_Cassiopeiae_and_its_associated_nebulosity.jpg/500px-Gamma_Cassiopeiae_and_its_associated_nebulosity.jpg 2x" data-file-width="4241" data-file-height="2762" /></a><figcaption><a href="/wiki/Gamma_Cassiopeiae" title="Gamma Cassiopeiae">Gamma Cassiopeiae</a> och nebulosorna IC63 och IC59 fotograferade med en Skywatcher 130P-DS, EQ3 tripod och modifierad Canon 450D.</figcaption></figure> Detta är stjärnor av spektralklass Be (e står för emissionslinjer i spektret). Spektret varierar dock typiskt över tiden och ibland kan emissionslinjerna försvinna helt. Dessa stjärnor har mycket hög rotationshastighet, upp till 500 km/s vid ekvatorn.<a href="#cite_note-Percy-8">[8]</a> Den höga hastigheten gör att material kan slungas ut från ekvatorregionen till en skiva eller ett skal runt stjärnan. Pulsering i stjärnan kan också bidra till att material stöts ut och att stjärnan varierar i ljusstyrka.<a href="#cite_note-Jerzykiewicz-116">[116]</a><a href="#cite_note-Carrier-117">[117]</a> BE: Be-stjärnor med småskaliga och snabba variationer, mest tydligt i deras spektrum. Variationerna beror troligtvis huvudsakligen på rotations- och pulseringseffekter. Några av dessa kortperiodiska variabler benämns numera Lambda Eridani-variabler (LERI).<a href="#cite_note-Percy-8">[8]</a> GCAS: Be-stjärnor med massutkast. De kan variera i ljusstyrka med upp till 1,5 magnituder. Prototypstjärnan <a href="/wiki/Gamma_Cassiopeiae" title="Gamma Cassiopeiae">Gamma Cassiopeiae</a> fick 1937 ett utbrott och ljusnade till magnitud 1,5, sjönk till 2,2 i slutet av 1937, fortsatte att sjunka till 3,0 år 1940 och har sedan dess sakta ökat till mellan 2,1 och 2,2 år 2010.<a href="#cite_note-AAVSO_on_GCAS-118">[118]</a> <a href="/wiki/Dschubba" title="Dschubba">Delta Scorpii</a> upptäcktes vara en GCAS-stjärna först år 2000 då amatörastronomen Sebastian Otero lade märke till att den ökat i ljusstyrka. Den nådde magnitud 1,6 år 2003, 2005 hade den gått tillbaks till sin ursprungliga nivå på 2,3 och har 2005–2010 pendlat mellan 2,3 och 1,8. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="R_Coronae_Borealis-variabler">R Coronae Borealis-variabler</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=59" title="Redigera avsnitt: R Coronae Borealis-variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=59" title="Redigera avsnitts källkod: R Coronae Borealis-variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartiklar: <a href="/wiki/R_Coronae_Borealis-variabel" title="R Coronae Borealis-variabel">R Coronae Borealis-variabel</a> och <a href="/wiki/DY_Persei-variabel" title="DY Persei-variabel">DY Persei-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: RCB. <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:R_Coronae_Borealis_light_curve.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c2/R_Coronae_Borealis_light_curve.png/250px-R_Coronae_Borealis_light_curve.png" decoding="async" width="250" height="172" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c2/R_Coronae_Borealis_light_curve.png/375px-R_Coronae_Borealis_light_curve.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c2/R_Coronae_Borealis_light_curve.png/500px-R_Coronae_Borealis_light_curve.png 2x" data-file-width="1491" data-file-height="1024" /></a><figcaption>Ljuskurva från AAVSO (American Association of Variable Star Observers) som visar R Coronae Borealis mellan 1990 och 2017 och därmed det oväntade djupa minimumet 2007–2011.</figcaption></figure> En liten och extremt ovanlig variabeltyp. I GCVS4 finns bara drygt 40 konstaterade eller misstänkta medlemmar. Astronomernas teori är att tillståndet bara inträffar under en kortare fas i vissa stjärnors utveckling, kanske under en så kort period som 1 000 år.<a href="#cite_note-clayton-119">[119]</a><a href="#cite_note-decline-120">[120]</a><a href="#cite_note-EROS-121">[121]</a> Det här gör att antalet RCB-variabler i Vintergatan vid en viss tidpunkt uppskattas till ungefär 1 000.<a href="#cite_note-Warner-122">[122]</a> Forskningen kring RCB-variabler har intensifierats på 2000-talet, vilket ökat antalet kända variabler påtagligt.<a href="#cite_note-astronet-123">[123]</a> Ungefär 100 RCB-variabler har identifierats i Vintergatan och Stora magellanska molnet fram till 2012.<a href="#cite_note-ASAS-124">[124]</a> RCB-variablerna är luminösa jättestjärnor med låg halt av väte och med ovanligt hög halt av helium och kol i sin atmosfär. Normalt lyser de med nästan konstant ljusstyrka men kan plötsligt och oregelbundet falla 1 till 9 magnituder. Minimumet kan vara från en månad till flera år. Den troligaste förklaringen till fenomenet<a href="#cite_note-Percy-8">[8]</a> är att dessa stjärnor är långt utvecklade <a href="/wiki/Asymptotiska_j%C3%A4ttegrenen" title="Asymptotiska jättegrenen">AGB-stjärnor</a> som kastat av sig sitt yttre väterika skal och blottlagt sitt helium- och kolrika inre. Minimum tros inträffa när moln av kol stöts ut och senare kondenseras till sot som blockerar ljuset till dess molnet skingras.<a href="#cite_note-Olds_138-7">[7]</a> Dessa stjärnor kan också pulsera oregelbundet med en amplitud på upp till 0,5 magnituder och en period av 30 till 100 dagar. Exempel är <a href="/wiki/SU_Tauri" title="SU Tauri">SU Tauri</a> och den stjärna som är prototyp för gruppen, <a href="/wiki/R_Coronae_Borealis" title="R Coronae Borealis">R Coronae Borealis</a>. R CrB fick från juli 2007 ett ovanligt långt minimum som pågick ända till 2011. Variabeln lyser normalt med magnitud 6 och i sitt minimum med magnitud 14 till 15. En särskild undergrupp bland RCB-variablerna bildar <a href="/wiki/DY_Persei-variabel" title="DY Persei-variabel">DY Persei-variablerna</a>.<a href="#cite_note-galactic-125">[125]</a><a href="#cite_note-AAVSO_on_DYPer-126">[126]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="RS_Canum_Venaticorum-variabler">RS Canum Venaticorum-variabler</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=60" title="Redigera avsnitt: RS Canum Venaticorum-variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=60" title="Redigera avsnitts källkod: RS Canum Venaticorum-variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/RS_Canum_Venaticorum-variabel" title="RS Canum Venaticorum-variabel">RS Canum Venaticorum-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: RS. Detta är stjärnor i ett tätt <a href="/wiki/Dubbelstj%C3%A4rna" title="Dubbelstjärna">dubbelstjärnesystem</a> som uppvisar hög aktivitet i <a href="/wiki/Kromosf%C3%A4r" title="Kromosfär">kromosfären</a> och <a href="/wiki/Korona" title="Korona">koronan</a> genom emissionslinjer av <a href="/wiki/Kalcium" title="Kalcium">kalcium</a>, väte och <a href="/wiki/Kalium" title="Kalium">kalium</a>. Flera av dem är också förmörkelsevariabler och vissa är röntgen- och radiokällor. <a href="/wiki/RS_Canum_Venaticorum-variabel" title="RS Canum Venaticorum-variabel">RS CVn-stjärnorna</a> uppvisar en sinusformad ljuskurva med en amplitud på upp till 0,2 magnituder och en period som ligger nära, men inte exakt lika med omloppstiden. RS CVn-stjärnor har <a href="/wiki/Bunden_rotation" title="Bunden rotation">bunden rotation</a>, med <a href="/wiki/Tidvattenkraft" class="mw-redirect" title="Tidvattenkraft">tidvattenkrafter</a> som snabbar upp deras rotation. Detta genererar i sin tur starka magnetfält, vilket orsakar aktiviteten i atmosfären och stora områden med solfläckar. Solfläckarna tros orsaka variationen på 0,2 magnituder i takt med stjärnans rotation och att fläckarna förflyttar sig över ytan.<a href="#cite_note-Olds_141-53">[53]</a><a href="#cite_note-Berdyugina-127">[127]</a> Variabeltypen är indelad i fem undertyper: Regelbundna system, kortperiodssystem, långperiodssystem, flare-stjärnesystem och V471 Tauri-system.<a href="#cite_note-Berdyugina-127">[127]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kataklysmiska_variabler">Kataklysmiska variabler</h3>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=61" title="Redigera avsnitt: Kataklysmiska variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=61" title="Redigera avsnitts källkod: Kataklysmiska variabler">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Diagram_of_a_Cataclysmic_Variable.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c7/Diagram_of_a_Cataclysmic_Variable.png/250px-Diagram_of_a_Cataclysmic_Variable.png" decoding="async" width="250" height="164" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/c/c7/Diagram_of_a_Cataclysmic_Variable.png 1.5x" data-file-width="324" data-file-height="213" /></a><figcaption>Ett kataklysmiskt dubbelstjärnsystem med en vit dvärg.</figcaption></figure> Kallas också explosiva eller novaliknande variabler. Grunddefinitionen är en tät dubbelstjärna med massöverföring, med en vit dvärg som primärkomponent och en sekundär komponent som ofta är en stjärna sent i huvudserien.<a href="#cite_note-Gaensicke-128">[128]</a> Kataklysmiska variabler förknippas ofta med novor. Ordet nova kommer från <a href="/wiki/Latin" title="Latin">latinet</a> och betyder ny som i ”ny stjärna”. Vi vet nu att det inte är frågan om nya stjärnor utan om befintliga stjärnor som plötsligt flammar upp i enorma energiutbrott så att de ser ut att dyka upp som nya stjärnor på himlen. Supernovor av typ Ia, novor och dvärgnovor har alla det gemensamt att de uppstår i ett tätt <a href="/wiki/Dubbelstj%C3%A4rna" title="Dubbelstjärna">dubbelstjärnesystem</a> med en vit dvärg och en vanlig stjärna. Den senare stjärnan har fyllt sin <a href="/wiki/Roche-lob" title="Roche-lob">roche-lob</a>, antingen på grund av att den börjat svälla för att den ligger sent i sin utveckling eller att omloppsradien med tiden har minskat. Från roche-loben förs material över till en ackretionsskiva runt den vita dvärgen för att till slut falla ner på dess yta (se bild till höger). För en typ Ia supernova slutar processen med att hela den vita dvärgen förintas i en okontrollerad kärnreaktion, för novorna sker explosionen enbart på ytan av den vita dvärgen och för dvärgnovorna är det processer i insamlingsskivan som orsakar utbrotten.<a href="#cite_note-Olds_138-7">[7]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Supernovor">Supernovor</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=62" title="Redigera avsnitt: Supernovor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=62" title="Redigera avsnitts källkod: Supernovor">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:SN_1998bw.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7e/SN_1998bw.jpg/250px-SN_1998bw.jpg" decoding="async" width="250" height="240" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7e/SN_1998bw.jpg/375px-SN_1998bw.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7e/SN_1998bw.jpg/500px-SN_1998bw.jpg 2x" data-file-width="2908" data-file-height="2792" /></a><figcaption><a href="/wiki/Hypernova" title="Hypernova">Hypernovan</a> SN 1998bw i <a href="/wiki/Kikaren" title="Kikaren">Kikarens</a> stjärnbild fotograferad från <a href="/wiki/La_Silla-observatoriet" title="La Silla-observatoriet">La Silla-observatoriet</a>.</figcaption></figure> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartiklar: <a href="/wiki/Supernova" title="Supernova">Supernova</a> och <a href="/wiki/Hypernova" title="Hypernova">Hypernova</a></dd></dl></div> GCVS-typ: SN, SNI och SNII. <a href="/wiki/Supernova" title="Supernova">Supernovan</a> är den mest dramatiska typen av kataklysmiska variabler och är bland de mest energirika händelserna överhuvudtaget i universum. Det finns två olika tillstånd som kan orsaka supernovor: <ul><li>Massöverföring till en vit dvärg i ett tätt dubbelstjärnesystem. I motsats till en nova är det vid ett supernovautbrott den vita dvärgens kärna av degenererat <a href="/wiki/Kol" title="Kol">kol</a> och <a href="/wiki/Syre" title="Syre">syre</a> som antänds i en okontrollerad <a href="/wiki/Kedjereaktion" title="Kedjereaktion">kedjereaktion</a>, varvid hela stjärnan exploderar och sprids ut i rymden. Detta är typ Ia.</li> <li>En massiv stjärna som i slutet av sitt liv har en massa som överskrider <a href="/wiki/Chandrasekhargr%C3%A4nsen" title="Chandrasekhargränsen">Chandrasekhargränsen</a> kollapsar till en <a href="/wiki/Neutronstj%C3%A4rna" title="Neutronstjärna">neutronstjärna</a> eller ett <a href="/wiki/Svart_h%C3%A5l" title="Svart hål">svart hål</a> då dess bränsle tar slut och det utåtriktade strålningstrycket inte längre kan upprätthållas. Detta är typ Ib, Ic och II.</li></ul> Indelningen i olika typer bygger på egenskaper i supernovans spektrum. Typ II har linjer av väte i sitt spektrum vilket saknas hos typ I. Typ Ia har linjer av <a href="/wiki/Kisel" title="Kisel">kisel</a>, typ Ib har linjer av helium och Ic saknar linjer för både kisel och helium.<a href="#cite_note-SNtypes-129">[129]</a><a href="#cite_note-SNtaxonomy-130">[130]</a> En supernova kan öka i ljusstyrka med över 20 magnituder.<a href="#cite_note-ATNF-131">[131]</a> Supernovor av typ Ia antas ha ungefär samma <a href="/wiki/Absolut_magnitud" title="Absolut magnitud">absoluta magnitud</a> vid maximum på −19,3±0,1 och är ett viktigt <a href="/w/index.php?title=Standardljus&action=edit&redlink=1" class="new" title="Standardljus [inte skriven än]">standardljus</a> för de största avstånden i universum, övriga typer har en varierande, men något lägre, absolut magnitud vid maximum. Efter explosionen tar det två till tre veckor innan supernovan når maximum. Efter maximum avtar den efter en månad ett par magnituder, därefter avtar den i en långsammare takt. Vissa typ II-supernovor (II-P) har en platå med konstant ljusstyrka under cirka 80 dagar efter första maximum, eller t.o.m. ett andra maximum. Supernovorna år 1572 och 1604 var synliga för blotta ögat i över ett år efter deras upptäckt. Studiet av supernovor har bidragit till flera viktiga astronomiska upptäckter: <ul><li><a href="/wiki/Universums_expansion" title="Universums expansion">Universums expansion</a>.</li> <li>Bidragit till förståelsen om <a href="/wiki/Universums_storskaliga_struktur" title="Universums storskaliga struktur">universums storskaliga struktur</a>.</li> <li>Teorin om <a href="/wiki/M%C3%B6rk_energi" title="Mörk energi">mörk energi</a> och att takten i universums expansion ökar.</li> <li>En ökad förståelse om stjärnors utveckling.</li></ul> Supernovorna har en egen namngivningsstandard skild från övriga variabla stjärnor. De betecknas med SN följt av upptäcktsår och en eller två bokstäver som räknas upp löpande under året. Först används A till Z, sedan aa till az, sedan ba till bz. Därför får exempelvis den tredje supernovan som upptäcks 2003 designationen SN 2003C.<a href="#cite_note-Kirschner-132">[132]</a> Upptäckter av nya supernovor rapporteras till <a href="/wiki/Internationella_Astronomiska_Unionen" class="mw-redirect" title="Internationella Astronomiska Unionen">IAU</a>:s <a href="/w/index.php?title=Central_Bureau_for_Astronomical_Telegrams&action=edit&redlink=1" class="new" title="Central Bureau for Astronomical Telegrams [inte skriven än]">Central Bureau for Astronomical Telegrams</a> som också administrerar namnsättningen. Statistiskt sett räknar man med att i genomsnitt ett par supernovor per århundrade bör uppträda i <a href="/wiki/Vintergatan" title="Vintergatan">Vintergatan</a>.<a href="#cite_note-Percy-8">[8]</a> Trots det har ingen registrerats sedan <a href="/wiki/SN_1572" title="SN 1572">SN 1572</a> (<a href="/wiki/Tycho_Brahe" title="Tycho Brahe">Tycho Brahes</a> nova) och <a href="/wiki/SN_1604" class="mw-redirect" title="SN 1604">SN 1604</a> (<a href="/wiki/Johannes_Kepler" title="Johannes Kepler">Johannes Keplers</a> nova). Däremot upptäcks ett allt mer ökande antal i andra <a href="/wiki/Galaxer" class="mw-redirect" title="Galaxer">galaxer</a>. Ett par viktiga supernovor är <a href="/wiki/S_Andromedae" class="mw-redirect" title="S Andromedae">S Andromedae</a> (SN 1885A) i <a href="/wiki/Andromedagalaxen" title="Andromedagalaxen">Andromedagalaxen</a> och <a href="/wiki/SN_1987A" title="SN 1987A">SN 1987A</a> i <a href="/wiki/Magellanska_molnen" title="Magellanska molnen">Stora magellanska molnet</a>. Den förra var den först upptäckta supernovan i en annan galax, även om man vid den tiden inte var medveten om skillnaden mellan novor och supernovor eller att Andromedagalaxen låg utanför Vintergatan. Den senare är den närmaste supernovan i modern tid och därför relativt lätt att studera. Fram till år 1980 hade omkring 500<a href="#cite_note-Percy-8">[8]</a> supernovor upptäckts, vilket kan jämföras med de 338 som upptäcktes 2010.<a href="#cite_note-RSlist-133">[133]</a> Flera supernovor upptäcks varje år av amatörastronomer, bland annat har den svenske amatörastronomen Gregor Duszanowicz fram till 2010 upptäckt 10 stycken. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Novor">Novor</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=63" title="Redigera avsnitt: Novor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=63" title="Redigera avsnitts källkod: Novor">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartiklar: <a href="/wiki/Nova" title="Nova">Nova</a>, <a href="/wiki/Rekurrent_nova" title="Rekurrent nova">Rekurrent nova</a>, <a href="/wiki/Lumin%C3%B6s_r%C3%B6d_nova" title="Luminös röd nova">Luminös röd nova</a> och <a href="/wiki/DQ_Herculis-variabel" title="DQ Herculis-variabel">DQ Herculis-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: N, NA, NB, NC och NR. <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><video id="mwe_player_0" poster="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1b/Evolution_of_the_light_echo_around_V838_Monocerotis_%28Heic0617a%29.ogv/250px--Evolution_of_the_light_echo_around_V838_Monocerotis_%28Heic0617a%29.ogv.jpg" controls="" preload="none" data-mw-tmh="" class="mw-file-element" width="250" height="141" data-durationhint="56" data-mwtitle="Evolution_of_the_light_echo_around_V838_Monocerotis_(Heic0617a).ogv" data-mwprovider="wikimediacommons" resource="/wiki/Fil:Evolution_of_the_light_echo_around_V838_Monocerotis_(Heic0617a).ogv"><source src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/transcoded/1/1b/Evolution_of_the_light_echo_around_V838_Monocerotis_%28Heic0617a%29.ogv/Evolution_of_the_light_echo_around_V838_Monocerotis_%28Heic0617a%29.ogv.480p.vp9.webm" type="video/webm; codecs="vp9, opus"" data-transcodekey="480p.vp9.webm" data-width="854" data-height="480" /><source src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/transcoded/1/1b/Evolution_of_the_light_echo_around_V838_Monocerotis_%28Heic0617a%29.ogv/Evolution_of_the_light_echo_around_V838_Monocerotis_%28Heic0617a%29.ogv.720p.vp9.webm" type="video/webm; codecs="vp9, opus"" data-transcodekey="720p.vp9.webm" data-width="1280" data-height="720" /><source src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/transcoded/1/1b/Evolution_of_the_light_echo_around_V838_Monocerotis_%28Heic0617a%29.ogv/Evolution_of_the_light_echo_around_V838_Monocerotis_%28Heic0617a%29.ogv.1080p.vp9.webm" type="video/webm; codecs="vp9, opus"" data-transcodekey="1080p.vp9.webm" data-width="1920" data-height="1080" /><source src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/1b/Evolution_of_the_light_echo_around_V838_Monocerotis_%28Heic0617a%29.ogv" type="video/ogg; codecs="theora"" data-width="1920" data-height="1080" /><source src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/transcoded/1/1b/Evolution_of_the_light_echo_around_V838_Monocerotis_%28Heic0617a%29.ogv/Evolution_of_the_light_echo_around_V838_Monocerotis_%28Heic0617a%29.ogv.144p.mjpeg.mov" type="video/quicktime" data-transcodekey="144p.mjpeg.mov" data-width="256" data-height="144" /><source src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/transcoded/1/1b/Evolution_of_the_light_echo_around_V838_Monocerotis_%28Heic0617a%29.ogv/Evolution_of_the_light_echo_around_V838_Monocerotis_%28Heic0617a%29.ogv.240p.vp9.webm" type="video/webm; codecs="vp9, opus"" data-transcodekey="240p.vp9.webm" data-width="426" data-height="240" /><source src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/transcoded/1/1b/Evolution_of_the_light_echo_around_V838_Monocerotis_%28Heic0617a%29.ogv/Evolution_of_the_light_echo_around_V838_Monocerotis_%28Heic0617a%29.ogv.360p.vp9.webm" type="video/webm; codecs="vp9, opus"" data-transcodekey="360p.vp9.webm" data-width="640" data-height="360" /><source src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/transcoded/1/1b/Evolution_of_the_light_echo_around_V838_Monocerotis_%28Heic0617a%29.ogv/Evolution_of_the_light_echo_around_V838_Monocerotis_%28Heic0617a%29.ogv.360p.webm" type="video/webm; codecs="vp8, vorbis"" data-transcodekey="360p.webm" data-width="640" data-height="360" /></video><figcaption>Film som visar ljusekon runt den <a href="/wiki/Lumini%C3%B6s_r%C3%B6d_nova" class="mw-redirect" title="Luminiös röd nova">luminiösa röda novan</a> <a href="/wiki/V838_Monocerotis" title="V838 Monocerotis">V838 Monocerotis</a><a href="#cite_note-134">[134]</a>.</figcaption></figure> En nova eller klassisk nova kallas en <a href="/wiki/Stj%C3%A4rna" title="Stjärna">stjärna</a>, vanligtvis en vit dvärg i nära kontakt med en röd jätte, som under en period ökar sin <a href="/wiki/Ljusstyrka" title="Ljusstyrka">ljusstyrka</a> kraftigt.<a href="#cite_note-AlltOmVetenskap-135">[135]</a> Novor ökar i ljusstyrka med 6 till 19 magnituder under några dagar, veckor eller månader. Den <a href="/wiki/Absolut_magnitud" title="Absolut magnitud">absoluta magnituden</a> är maximalt cirka −9. Novan avtar sedan i ljusstyrka under en period av månader, år eller decennier. Novans absoluta magnitud är korrelerad med hur snabbt den avtar, en snabb nova har en högre absolut magnitud. Denna relation kan användas för att uppskatta avståndet. Väte- och heliumrikt material som ansamlas på den vita dvärgens yta antänds i en okontrollerad <a href="/wiki/Kedjereaktion" title="Kedjereaktion">kedjereaktion</a> när massa, temperatur och tryck når en kritisk gräns. I samband med explosionen kastas ett skal av material ut med en hastighet av upp till 2 000 km/s<a href="#cite_note-Percy-8">[8]</a> som <a href="/wiki/Excitation" title="Excitation">exciteras</a> av <a href="/wiki/Ultraviolett_str%C3%A5lning" title="Ultraviolett strålning">UV-ljus</a> från den vita dvärgens heta yta. Detta kan ses genom de starka, breda och <a href="/wiki/Bl%C3%A5f%C3%B6rskjutning" title="Blåförskjutning">blåförskjutna</a> emissionslinjerna som är typiska i en novas spektrum en tid efter maximum. Cirka 30 novor per år<a href="#cite_note-Percy-8">[8]</a> tros förekomma i <a href="/wiki/Vintergatan" title="Vintergatan">Vintergatan</a>, de flesta av dem skyms dock av stoftet i Vintergatans plan. I genomsnitt 8<a href="#cite_note-nova_list-136">[136]</a> synliga novor per år registrerades under perioden 2001 till 2010. För en liten grupp, de rekurrenta novorna, har mer än ett utbrott förekommit. Det är möjligt att alla novor är rekurrenta, men på en så lång tidsskala att vi inte hunnit observera mer än ett utbrott. Beroende på hur många dygn det tar novan att avta med 3 magnituder från sitt maximum delar man in dem i följande kategorier: <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:V1500.Cyg.JD2442500-2444500.LightCurve.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/17/V1500.Cyg.JD2442500-2444500.LightCurve.png/250px-V1500.Cyg.JD2442500-2444500.LightCurve.png" decoding="async" width="250" height="152" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/17/V1500.Cyg.JD2442500-2444500.LightCurve.png/375px-V1500.Cyg.JD2442500-2444500.LightCurve.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/17/V1500.Cyg.JD2442500-2444500.LightCurve.png/500px-V1500.Cyg.JD2442500-2444500.LightCurve.png 2x" data-file-width="697" data-file-height="425" /></a><figcaption>Ljuskurva från AAVSO för Nova Cygni 1975, perioden 1975-03-28 till 1980-09-17.</figcaption></figure> NA: Snabba novor, som avtar med 3 magnituder inom 100 dygn. Dessa är också de ljusstarkaste.<a href="#cite_note-heasarc-137">[137]</a> Två av de starkaste novorna under 1900-talet var <a href="/wiki/Nova_Aquilae_1918" class="mw-redirect" title="Nova Aquilae 1918">Nova Aquilae 1918</a> (V603 Aquilae) och <a href="/wiki/Nova_Cygni_1975" class="mw-redirect" title="Nova Cygni 1975">Nova Cygni 1975</a> (V1500 Cygni). 1963 upptäckte den svenske amatörastronomen Elis Dahlgren <a href="/wiki/Nova_Herculis_1963" class="mw-redirect" title="Nova Herculis 1963">Nova Herculis 1963</a> (V533 Herculis). NB: Långsamma novor, som kräver minst 150 dygn för att avta 3 magnituder. NC: Mycket långsamma novor, som kan ha ett maximum i över ett decennium och sedan långsamt avta. Variabeltypen kallas <a href="/wiki/Lumin%C3%B6s_r%C3%B6d_nova" title="Luminös röd nova">luminös röd nova</a> (LRN). Ett exempel är <a href="/wiki/V838_Monocerotis" title="V838 Monocerotis">V838 Monocerotis</a>. NR: Rekurrenta novor, det vill säga novor som har haft flera utbrott. Amplituden är upp till 8 magnituder med en period av 10 till 80 år. Detta är en rätt sällsynt grupp stjärnor med bara åtta kända medlemmar. Ett exempel är <a href="/wiki/T_Coronae_Borealis" title="T Coronae Borealis">T Coronae Borealis</a> som haft utbrott 1866 och 1946 och <a href="/wiki/RS_Ophiuchi" title="RS Ophiuchi">RS Ophiuchi</a> som haft utbrott 1958, 1967, 1985 och 2006.<a href="#cite_note-history_RSOph-138">[138]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Dvärgnovor">Dvärgnovor</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=64" title="Redigera avsnitt: Dvärgnovor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=64" title="Redigera avsnitts källkod: Dvärgnovor">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartiklar: <a href="/wiki/Dv%C3%A4rgnova" title="Dvärgnova">Dvärgnova</a>, <a href="/wiki/SS_Cygni-variabel" title="SS Cygni-variabel">SS Cygni-variabel</a>, <a href="/wiki/Z_Camelopardalis-variabel" title="Z Camelopardalis-variabel">Z Camelopardalis-variabel</a>, <a href="/wiki/SU_Ursae_Majoris-variabel" title="SU Ursae Majoris-variabel">SU Ursae Majoris-variabel</a>, <a href="/wiki/ER_Ursae_Majoris-variabel" title="ER Ursae Majoris-variabel">ER Ursae Majoris-variabel</a>, <a href="/wiki/WZ_Sagittae-variabel" title="WZ Sagittae-variabel">WZ Sagittae-variabel</a>, <a href="/wiki/IW_Andromedae-variabel" title="IW Andromedae-variabel">IW Andromedae-variabel</a> och <a href="/wiki/AM_Canum_Venaticorum-variabel" title="AM Canum Venaticorum-variabel">AM Canum Venaticorum-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: UG, UGER, UGSS, UGSU, UGWZ, UGZ, UGZ/IW. Dvärgnovor får oregelbundet utbrott med en ökning i ljusstyrkan med upp till 6 magnituder. Utbrottens intervall och amplitud varierar, men med en tendens att ju större utbrottet är, desto längre tid dröjer det tills nästa utbrott. Den genomsnittliga tiden mellan utbrotten varierar kraftigt mellan olika dvärgnovor, från tio till flera tusen dygn.<a href="#cite_note-Olds_138-7">[7]</a> Utbrottens längd är vanligtvis några dagar eller en vecka, men är för vissa stjärnor ännu längre. Omloppstiden i dubbelstjärnesystemet är kort, 1 till 12 timmar. Ett märkligt gap i omloppstiden finns för intervallet 2,2 till 2,8 timmar, där nästan inga dvärgnovor återfinns. Där materialet från givarstjärnan träffar insamlingsskivan bildas en het fläck. När systemet inte befinner sig i utbrott kommer det mesta av ljuset från denna fläck och från insamlingsskivan. I takt med omloppstiden syns små pucklar, humps, på ljuskurvan som härrör sig från att den heta fläcken syns från olika riktningar under omloppet. Hack i ljuskurvan från förmörkelser av den heta fläcken kan också förekomma. Dessutom förekommer små flimrande variationer vilket tros bero på interaktion mellan materieströmmen och den heta fläcken. Dvärgnovorna strålar också ofta i <a href="/wiki/Ultraviolett_str%C3%A5lning" title="Ultraviolett strålning">UV-ljus</a> och <a href="/wiki/R%C3%B6ntgenstr%C3%A5lning" title="Röntgenstrålning">röntgenstrålning</a> från den heta innersta delen av insamlingsskivan. Dvärgnovornas stora utbrott tros bero på att materialet som ansamlas i insamlingsskivan inte direkt och i jämn takt strömmar ned på den vita dvärgens yta. Istället byggs det upp mer och mer material i skivan som vid ett utbrott blivit instabil och lämnar ifrån sig en stor mängd material som plötsligt faller ner mot ytan. Utbrottets energi kommer från den <a href="/wiki/Potentiell_energi" title="Potentiell energi">lägesenergi</a> som utlöses när materialet faller ner genom den vita dvärgens gravitationsfält.<a href="#cite_note-GCVS-UG-139">[139]</a> Dvärgnovorna är ett viktigt forskningsområde inom astronomin, speciellt för förståelsen av dynamiken kring ackretionsskivor (insamlingsskivor). Många amatörastronomer ägnar sig också åt att bevaka dvärgnovor och rapportera deras utbrott. Dvärgnovorna är indelade i åtminstone tre undertyper:<a href="#cite_note-Darling_UG-140">[140]</a> UGSS: Dvärgnovor av typen <a href="/wiki/U_Geminorum" title="U Geminorum">U Geminorum</a> eller <a href="/wiki/SS_Cygni" title="SS Cygni">SS Cygni</a>. Detta är den vanligaste typen med enbart normala dvärgnovautbrott.<a href="#cite_note-Honey-141">[141]</a><a href="#cite_note-24May2013Science-142">[142]</a> UGSU: Dvärgnovor av typen <a href="/wiki/SU_Ursae_Majoris" title="SU Ursae Majoris">SU Ursae Majoris</a>. De har förutom normala utbrott emellanåt större utbrott, s.k. supermaxima, som är upp till 2 magnituder ljusstarkare och varar upp till fem gånger längre tid än ett normalt utbrott. Ett annat kännetecken är förekomsten av s.k. superhumps under supermaximat, större pucklar om 0,2–0,3 magnituder överlagrade på ljuskurvan med en period vanligtvis något större än omloppstiden. Båda dessa fenomen tros bero på resonans- och <a href="/wiki/Precession" title="Precession">precessionseffekter</a> hos insamlingsskivan.<a href="#cite_note-Kraft1965-143">[143]</a><a href="#cite_note-vanParadijs1983-144">[144]</a> UGZ: Dvärgnovor av typen <a href="/wiki/Z_Camelopardalis" title="Z Camelopardalis">Z Camelopardalis</a>. Detta är dvärgnovor som ibland ”fastnar” halvvägs ner efter ett utbrott och under flera cykler lyser med en ljusstyrka mellan maximum och minimum.<a href="#cite_note-Olds_138-7">[7]</a> Detta tros bero på att insamlingsskivan kan växla mellan två olika tillstånd, ett vid normala utbrott då material ansamlas och frisläpps periodiskt, och ett då material strömmar i jämn takt från insamlingsskivan till den vita dvärgen. Påminnande om dvärgnovorna, men inte tillhöriga dessa är: IBWD: AM Canum Venaticorum-variablerna, med tätt cirkulerande dubbelstjärnor och mycket kort omloppstid på 10 – 65 minuter. De har spektra som domineras av helium och kallas ofta heliumdvärgnovor, eftersom de är dvärgnovaliknande.<a href="#cite_note-otero-51">[51]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Novaliknande_variabler">Novaliknande variabler</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=65" title="Redigera avsnitt: Novaliknande variabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=65" title="Redigera avsnitts källkod: Novaliknande variabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartiklar: <a href="/wiki/UX_Ursae_Majoris-variabel" title="UX Ursae Majoris-variabel">UX Ursae Majoris-variabel</a>, <a href="/wiki/VY_Sculptoris-variabel" title="VY Sculptoris-variabel">VY Sculptoris-variabel</a>, <a href="/wiki/AM_Herculis-variabel" title="AM Herculis-variabel">AM Herculis-variabel</a> och <a href="/wiki/V_Sagittae-variabel" title="V Sagittae-variabel">V Sagittae-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: NL, AM. NL: Novaliknande stjärnor. Detta är kataklysmiska system som inte setts i utbrott men har spektrum och andra egenskaper som liknar novor och dvärgnovor. Det kan vara system som permanent verkar ha fastnat i platåfasen hos UGZ-stjärnorna (<a href="/wiki/UX_Ursae_Majoris" title="UX Ursae Majoris">UX Ursae Majoris</a>), eller stjärnor som normalt verkar ligga på platåfasen och ibland får djupa minimum (<a href="/wiki/VY_Sculptoris" title="VY Sculptoris">VY Sculptoris</a>).<a href="#cite_note-GCVS4B-34">[34]</a><a href="#cite_note-otero-51">[51]</a> AM: <a href="/wiki/AM_Herculis" title="AM Herculis">AM Herculis</a>-stjärnor eller polarer. Detta är dvärgnovasystem med ovanligt starka magnetiska fält. Så starka att en normal insamlingsskiva inte bildas. Istället följer materialet från givarstjärnan de magnetiska fältlinjerna och ansamlas vid de magnetiska polerna hos den vita dvärgen. De är källor till röntgenstrålning och sänder ut <a href="/wiki/Polariserat_ljus" class="mw-redirect" title="Polariserat ljus">polariserat ljus</a>. De kallas därför också ibland för polariserande stjärnor. Amplituden i synligt ljus är upp till 4–5 magnituder.<a href="#cite_note-Hellier-145">[145]</a><a href="#cite_note-Cropper-146">[146]</a><a href="#cite_note-Krzeminski-147">[147]</a> Det finns också mellanformer där magnetfältet inte är lika starkt och där både insamlingsskiva och inflöde vid de magnetiska polerna förekommer. Ett exempel är <a href="/wiki/DQ_Herculis" title="DQ Herculis">DQ Herculis</a>. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Symbiotiska_stjärnor">Symbiotiska stjärnor</h4>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=66" title="Redigera avsnitt: Symbiotiska stjärnor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=66" title="Redigera avsnitts källkod: Symbiotiska stjärnor">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:CH_Cygni.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/CH_Cygni.jpg/250px-CH_Cygni.jpg" decoding="async" width="250" height="250" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/CH_Cygni.jpg/375px-CH_Cygni.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/CH_Cygni.jpg/500px-CH_Cygni.jpg 2x" data-file-width="864" data-file-height="864" /></a><figcaption><a href="/wiki/Z_Andromedae-variabel" title="Z Andromedae-variabel">Z Andromedae-variabeln</a> <a href="/w/index.php?title=CH_Cygni&action=edit&redlink=1" class="new" title="CH Cygni [inte skriven än]">CH Cygni</a> fotograferad med <a href="/wiki/Chandra-teleskopet" title="Chandra-teleskopet">Chandra-teleskopet</a> i våglängder av röntgen, radio och synligt ljus.</figcaption></figure> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Z_Andromedae-variabel" title="Z Andromedae-variabel">Z Andromedae-variabel</a></dd></dl></div> GCVS-typ: ZAND. Symbiotiska stjärnor, även benämnda Z Andromedae-variabler, är <a href="/wiki/Dubbelstj%C3%A4rna" title="Dubbelstjärna">dubbelstjärnesystem</a> bestående av en stor och sval röd jätte och en liten het stjärna, vanligtvis en vit dvärg, i övrigt en rätt heterogen grupp. Jämfört med dvärgnovorna kretsar dessa stjärnor på ett mycket längre avstånd från varandra, där omloppsperioder från 100 till 850 dagar är vanliga. Variabiliteten kan bero på utbrott i insamlingsskivan runt den heta stjärnan, som bildas av material som strömmar från den svala stjärnan, pulsering hos den röda jätten samt att komponenterna kan förmörka varandra. Amplituden i ljusförändringarna är upp till 4 magnituder och har på grund av variabilitetens skilda orsaker både oregelbundna och regelbundna inslag.<a href="#cite_note-Samus-148">[148]</a><a href="#cite_note-Skopal-149">[149]</a> Några exempel av denna typ är <a href="/wiki/Z_Andromedae" title="Z Andromedae">Z Andromedae</a>, <a href="/w/index.php?title=CH_Cygni&action=edit&redlink=1" class="new" title="CH Cygni [inte skriven än]">CH Cygni</a> och <a href="/w/index.php?title=CI_Cygni&action=edit&redlink=1" class="new" title="CI Cygni [inte skriven än]">CI Cygni</a>. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Röntgenvariabler">Röntgenvariabler</h3>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=67" title="Redigera avsnitt: Röntgenvariabler" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=67" title="Redigera avsnitts källkod: Röntgenvariabler">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartiklar: <a href="/wiki/R%C3%B6ntgenbin%C3%A4r" title="Röntgenbinär">Röntgenbinär</a> och <a href="/wiki/Mikrokvasar" title="Mikrokvasar">Mikrokvasar</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Chandra_image_of_Cygnus_X-1.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/21/Chandra_image_of_Cygnus_X-1.jpg/250px-Chandra_image_of_Cygnus_X-1.jpg" decoding="async" width="250" height="250" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/21/Chandra_image_of_Cygnus_X-1.jpg/375px-Chandra_image_of_Cygnus_X-1.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/21/Chandra_image_of_Cygnus_X-1.jpg/500px-Chandra_image_of_Cygnus_X-1.jpg 2x" data-file-width="2400" data-file-height="2400" /></a><figcaption>Foto av röntgenbinären <a href="/wiki/Cygnus_X-1" title="Cygnus X-1">Cygnus X-1</a> taget med <a href="/wiki/Chandra-teleskopet" title="Chandra-teleskopet">Chandra-teleskopet</a> 2009.</figcaption></figure> GCVS-typer: X, XB, XF, XI, XJ, XN, XND, XNG, XP, XPR, XPRM, XM och XRM. Detta är täta dubbelstjärnesystem med en normal stjärna och en kompakt stjärna som kan vara en vit dvärg, men vanligen är en <a href="/wiki/Neutronstj%C3%A4rna" title="Neutronstjärna">neutronstjärna</a> eller ett <a href="/wiki/Svart_h%C3%A5l" title="Svart hål">svart hål</a>. Det krävs temperaturer på mer än en miljon K för att <a href="/wiki/R%C3%B6ntgenstr%C3%A5lning" title="Röntgenstrålning">röntgenstrålning</a> ska produceras, vilket kan uppnås när material accelereras i den kompakta komponentens mycket starka gravitationsfält. Röntgenstrålning tränger inte igenom vår <a href="/wiki/Atmosf%C3%A4r" title="Atmosfär">atmosfär</a> och måste därför studeras med rymdbaserade teleskop. Variationerna i ljusstyrka kan vara mycket komplicerade, men orsakas i grunden av samma mekanismer som i de kataklysmiska systemen, nämligen att material förs över från den normala stjärnan till en ackretionsskiva runt det kompakta objektet. Systemen delas upp i tre typer utifrån deras massa: <ul><li>HMXB-objekt har en normal stjärna som är en tung O-, B-stjärna eller Be-stjärna, men oftast en blå superjätte, och massöverföringen sker i första hand genom stjärnvind. Den kompakta komponenten, som sänder ut röntgenstrålning är en neutronstjärna eller ett svart hål, medan den normala stjärnan dominerar utstrålningen i synligt ljus.<a href="#cite_note-HMXB-150">[150]</a></li> <li>LMXB-objekt har en givarstjärna av skeptraltyp G, K eller M där material flödar över från en fylld <a href="/wiki/Roche-lob" title="Roche-lob">roche-lob</a> och den andra komponenten antingen är ett svart hål eller en neutronstjärna. Dessa system lyser vanligen mycket starkare i röntgenvåglängder än i synliga våglängder. Ungefär 200 sådana objekt har upptäckts i Vintergatan.<a href="#cite_note-LMXB-151">[151]</a></li> <li>IMXB-objekt är också system med en komponent som är neutronstjärna eller svart hål, men där den andra komponenten bara är en medeltung stjärna. Dessa objekt utvecklas med tiden till LMXB-objekt.<a href="#cite_note-HMXB-150">[150]</a><a href="#cite_note-IMXB_LMXB-152">[152]</a></li></ul> Dessutom räknas mikrokvasarerna till röntgenbinärerna, som en egen liten grupp. Mikrokvasaren är en region omkring ett <a href="/wiki/Svart_h%C3%A5l" title="Svart hål">svart hål</a> med åtskilliga <a href="/wiki/Solmassa" title="Solmassa">M☉ (solmassor)</a> som har en "normal" stjärna som följeslagare.<a href="#cite_note-nrao-153">[153]</a> Mikrokvasaren har fått sitt namn att likheterna med en <a href="/wiki/Kvasar" title="Kvasar">kvasar</a>, nämligen närvaron av stark och variabel radiostrålning och en <a href="/wiki/Ackretionsskiva" title="Ackretionsskiva">ackretionsskiva</a> runt det kompakta objektet. Hos kvasarer har det svarta hålet miljoner solmassor, hos mikrokvasaren endast ett mindre antal solmassor. Ackretionsmassorna hos mikrokvasaren kommer från en normal stjärna och ackretionsdisken är ljusstark i både synligt ljus och röntgen. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Övriga_typer">Övriga typer</h3>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=68" title="Redigera avsnitt: Övriga typer" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=68" title="Redigera avsnitts källkod: Övriga typer">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartiklar: <a href="/wiki/Blazar" title="Blazar">Blazar</a>, <a href="/wiki/BL_Lacertae-objekt" title="BL Lacertae-objekt">BL Lacertae-objekt</a> och <a href="/wiki/OVV-kvasar" title="OVV-kvasar">OVV-kvasar</a></dd></dl></div><div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Irregulj%C3%A4r_variabel" title="Irreguljär variabel">Irreguljär variabel</a></dd></div> Bland övriga typer märks irreguljära variabler, som är en samlingsbeteckning som innefattar både eruptiva och pulserande variabler. Klassen ”övriga typer” inom GCVS4 innehåller variabler som är så dåligt studerade att man inte kunnat avgöra vilken av de andra klasserna de ska tillhöra eller variabler med unika egenskaper. Här finns också stjärnor som tidigare antagits vara variabla och fått en variabelbeteckning men som vid en noggrannare undersökning visat sig vara konstanta. Det finns vidare en grupp objekt som är variabla, men som inte är stjärnor. Det är frågan om avlägsna <a href="/wiki/Kvasar" title="Kvasar">kvasarer</a> som är variabla, <a href="/wiki/Aktiv_galaxk%C3%A4rna" title="Aktiv galaxkärna">aktiva galaxkärnor</a> och andra extragalaktiska objekt som har så liten vinkeldiameter att de ser punktformiga ut och därför tagits för stjärnor vid upptäckten. Dessa objekt kan med fördel studeras med samma metoder<a href="#cite_note-Percy-8">[8]</a> som vanliga variabla stjärnor. Exempel på en grupp som studeras på detta sätt är <a href="/wiki/Blazar" title="Blazar">blazarer</a> av <a href="/wiki/BL_Lacertae-objekt" title="BL Lacertae-objekt">BL Lacertae-typ</a>. Det finns vidare stjärnor som inte riktigt passar in i nuvarande (2019) variabelgrupper. Ett utmärkt exempel är <a href="/wiki/TT_Arietis" title="TT Arietis">TT Arietis</a>, som påminner om både en eruptiv och en kataklysmisk variabel. Den har karaktäriserats som en novaliknande stjärna av <a href="/wiki/Kategori:VY_Sculptoris-variabler" title="Kategori:VY Sculptoris-variabler">VY Sculptoris-typ (NL/VY)</a>, men också som dvärgnova av <a href="/wiki/Kategori:SU_Ursae_Majoris-variabler" title="Kategori:SU Ursae Majoris-variabler">SU Ursae Majoris (UGSU)</a> och <a href="/wiki/Kategori:AM_Herculis-variabler" title="Kategori:AM Herculis-variabler">AM Herculis-typ (AM)</a> på grund av dess luminositet i våglängder av röntgen. Den har emellertid inga utbrott, utan bleknar bort på samma sätt eruptiva <a href="/wiki/Kategori:RCB-variabler" title="Kategori:RCB-variabler">R Coronae Borealis-variabler (RCB)</a> och kan vidare tänkas efterlikna dessa i egenskap av en dvärgnova av <a href="/wiki/Kategori:Z_Camelopardalis-variabler" title="Kategori:Z Camelopardalis-variabler">Z Camelopardalis-typ (UGZZ)</a>.<a href="#cite_note-TTA-154">[154]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Variabla_stjärnor_för_blotta_ögat">Variabla stjärnor för blotta ögat</h2>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=69" title="Redigera avsnitt: Variabla stjärnor för blotta ögat" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=69" title="Redigera avsnitts källkod: Variabla stjärnor för blotta ögat">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Gamma_Cassiopeiae_by_Kees_Scherer.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/38/Gamma_Cassiopeiae_by_Kees_Scherer.jpg/250px-Gamma_Cassiopeiae_by_Kees_Scherer.jpg" decoding="async" width="250" height="344" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/38/Gamma_Cassiopeiae_by_Kees_Scherer.jpg/375px-Gamma_Cassiopeiae_by_Kees_Scherer.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/38/Gamma_Cassiopeiae_by_Kees_Scherer.jpg/500px-Gamma_Cassiopeiae_by_Kees_Scherer.jpg 2x" data-file-width="912" data-file-height="1254" /></a><figcaption>Gamma Cassiopeiae och nebulosorna IC63 och IC59. Peka på objekten för att få veta vad de heter.</figcaption></figure> Sky & Telescope presenterade 2010 en topplista med variabler för amatörastronomen som vill studera variabla stjärnor med blotta ögat eller med en blygsam fältkikare. Så här såg topplistan ut:<a href="#cite_note-Isles-155">[155]</a> <ol><li><a href="/wiki/Algol_(stj%C3%A4rna)" title="Algol (stjärna)">Algol</a> (Beta Persei) – prototypstjärna för förmörkelsevariabler, som varierar mellan 2,1 och 3,4 i magnitud med en period av 2,87 dygn.</li> <li><a href="/wiki/Lambda_Tauri" title="Lambda Tauri">Lambda Tauri</a> – också en förmörkelsevariabel och med mindre variation i ljusstyrka, mellan 3,4 och 3,9. Perioden 3,953 dygn gör att man kan följa fyradygnsintervaller i ungefär en månad, innan förhållandet förändrats.</li> <li><a href="/wiki/Beta_Lyrae" title="Beta Lyrae">Beta Lyrae</a> (Sheliak) – är en helt annan typ av förmörkelsevariabel, som förändras under hela sin 12,94 dygn långa period. Ljusstyrkan skiftar mellan 3,3 och 4,4.</li> <li><a href="/wiki/Delta_Cephei" title="Delta Cephei">Delta Cephei</a> – prototypen för klassiska cepheider, som varierar mellan 3,5 och 4,4 i magnitud under en period av 5,37 dygn.</li> <li><a href="/wiki/Mekbuda" title="Mekbuda">Zeta Geminorum</a> (Mekbuda) – också en cepheid, men med mer regelbunden variation. Den varierar mellan 3,6 och 4,2 under 10,15 dygn.</li> <li><a href="/wiki/Granatstj%C3%A4rnan" title="Granatstjärnan">Granatstjärnan</a> (My Cephei) – en vacker röd superjätte som varierar mellan 3,4 och 5,1 med två perioder, 2 och 12 år.</li> <li><a href="/wiki/Rasalgethi" title="Rasalgethi">Rasalgethi</a> (Alfa Herculis) – en annan röd superjätte som varierar 2,7–4,0 i magnitud med perioderna 100 dygn och 6 år.</li> <li><a href="/wiki/Propus" title="Propus">Eta Geminorum</a> (Propus) – en halvregelbunden röd jätte, som varierar litet i magnitud från 3,2, utom när den förmörkas av sin följeslagare, med 8,2 års mellanrum. Då faller ljusstyrkan till 4,0.</li> <li><a href="/wiki/Eta_Aquilae" title="Eta Aquilae">Eta Aquilae</a> (Bezek) – en cepheid som varierar mellan 3,5 och 4,4, med perioden 7,18 dygn. Halvvägs genom förmörkelsen ljusnar den för att sedan åter förmörkas.</li> <li><a href="/wiki/Mira" title="Mira">Mira</a> (Omikron Ceti) – som är så svag som 10,1 och nästan inte går att se med en bra fältkikare, men som under sin period av 332 dygn ljusnar till en vackert röd stjärna av tredje magnituden, för att sedan åter blekna bort. Några gånger har den till och med nått magnitud 2,0.</li> <li><a href="/wiki/Gamma_Cassiopeiae" title="Gamma Cassiopeiae">Gamma Cassiopeiae</a> – en oregelbundet eruptiv stjärna som 1937 ökade till 1,6 i magnitud och fick stjärnbilden Cassiopeja att se helt annorlunda ut. 1940 hade den bleknat till 3,0. Under 2000-talet har den haft små fluktuationer kring magnitud 2,2 men ingen kan säga när det blir ett nytt utbrott eller hur stort. Se bilden till höger!</li> <li><a href="/wiki/Betelgeuse" title="Betelgeuse">Betelgeuse</a> (Alfa Orionis) – som varierar mellan +0,0 och 1,3 och därmed kan sägas vara stjärnhimlens mest dominanta variabel.</li></ol> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Prototypstjärnor">Prototypstjärnor</h2>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=70" title="Redigera avsnitt: Prototypstjärnor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=70" title="Redigera avsnitts källkod: Prototypstjärnor">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:A_Wide-field_view_of_the_sky_around_a_field_studied_in_the_MASSIV_survey.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b0/A_Wide-field_view_of_the_sky_around_a_field_studied_in_the_MASSIV_survey.jpg/250px-A_Wide-field_view_of_the_sky_around_a_field_studied_in_the_MASSIV_survey.jpg" decoding="async" width="250" height="250" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b0/A_Wide-field_view_of_the_sky_around_a_field_studied_in_the_MASSIV_survey.jpg/375px-A_Wide-field_view_of_the_sky_around_a_field_studied_in_the_MASSIV_survey.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b0/A_Wide-field_view_of_the_sky_around_a_field_studied_in_the_MASSIV_survey.jpg/500px-A_Wide-field_view_of_the_sky_around_a_field_studied_in_the_MASSIV_survey.jpg 2x" data-file-width="10657" data-file-height="10672" /></a><figcaption>Mira, eller Omikron Ceti, prototypstjärna för Miravariablerna.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Spirograph_Nebula_-_Hubble_1999.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6b/Spirograph_Nebula_-_Hubble_1999.jpg/250px-Spirograph_Nebula_-_Hubble_1999.jpg" decoding="async" width="250" height="266" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6b/Spirograph_Nebula_-_Hubble_1999.jpg/375px-Spirograph_Nebula_-_Hubble_1999.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/6b/Spirograph_Nebula_-_Hubble_1999.jpg 2x" data-file-width="465" data-file-height="495" /></a><figcaption>Spirografnebulosan IC 418. I mitten ses den vita heta centralstjärnan <a href="/wiki/ZZ_Leporis" title="ZZ Leporis">ZZ Leporis</a>, som bildar prototyp för <a href="/wiki/ZZ_Leporis-variabel" title="ZZ Leporis-variabel">ZZ Leporis-variabler</a> (ZZLEP); stjärnor med vätespäckade spektra och variationsperioder på timmar eller dygn.</figcaption></figure> Här är en alfabetiskt ordnad lista på stjärnor som är prototypstjärnor för olika <a href="/wiki/Kategori:Variabeltyper" title="Kategori:Variabeltyper">variabeltyper</a>.<a href="#cite_note-GCVS4-35">[35]</a><a href="#cite_note-otero-51">[51]</a> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r54800189">.mw-parser-output .mall-kolumner2{column-width:16em;column-count:3}.mw-parser-output .mall-kolumner2.med-bredd{column-count:auto}.mw-parser-output .mall-kolumner2>:first-child{margin-top:0}</style> <div class="mall-kolumner2 utan-bredd med-antal" style="column-count:3;"> <ul><li><a href="/wiki/53_Persei" title="53 Persei">53 Persei</a> – prototyp för pulserande variabler av <a href="/wiki/53_Persei-variabel" title="53 Persei-variabel">53 Persei-typ eller SPB-typ (SPB)</a></li> <li><a href="/wiki/Alfa_Cygni" class="mw-redirect" title="Alfa Cygni">Alfa Cygni</a> – prototyp för pulserande variabler av <a href="/wiki/Alfa_Cygni-variabel" title="Alfa Cygni-variabel">Alfa Cygni-typ (ACYG)</a></li> <li><a href="/wiki/Alfirk" title="Alfirk">Alfirk</a>, Beta Cephei – prototyp för pulserande variabler av <a href="/wiki/Beta_Cephei-variabel" title="Beta Cephei-variabel">Beta Cephei-typ (BCEP)</a>, även kallad Beta Canis Majoris-variabler</li> <li><a href="/wiki/Algol_(stj%C3%A4rna)" title="Algol (stjärna)">Algol</a> – prototyp för förmörkelsevariabler av <a href="/wiki/Algolvariabel" title="Algolvariabel">Algol-typ (EA)</a></li> <li><a href="/wiki/AM_Herculis" title="AM Herculis">AM Herculis</a> och <a href="/wiki/AN_Ursae_Majoris" title="AN Ursae Majoris">AN Ursae Majoris</a> – prototyper för kataklysmiska variabler av <a href="/wiki/AM_Herculis-variabel" title="AM Herculis-variabel">AM Herculis-typ eller polära variabler (AM)</a></li> <li><a href="/wiki/AM_Canum_Venaticorum" title="AM Canum Venaticorum">AM Canum Venaticorum</a> – prototyp för kataklysmiska variabler av <a href="/wiki/AM_Canum_Venaticorum-variabel" title="AM Canum Venaticorum-variabel">AM Canum Venaticorum-typ (IBWD)</a></li> <li><a href="/wiki/AR_Lacertae" title="AR Lacertae">AR Lacertae</a> – prototyp för förmörkelsevariabler av <a href="/wiki/AR_Lacertae-variabel" title="AR Lacertae-variabel">AR Lacertae-typ (EA/AR)</a></li> <li><a href="/wiki/AV_Arietis" class="mw-redirect" title="AV Arietis">AV Arietis</a> – prototyp för pulserande variabler av <a href="/wiki/Kategori:AV_Arietis-variabler" title="Kategori:AV Arietis-variabler">AV Arietis-typ (SRS)</a></li> <li><a href="/wiki/Beta_Lyrae" title="Beta Lyrae">Beta Lyrae</a> – prototyp för förmörkelsevariabler av <a href="/wiki/Beta_Lyrae-variabel" title="Beta Lyrae-variabel">Beta Lyrae-typ (EB)</a></li> <li><a href="/wiki/BL_Bootis" title="BL Bootis">BL Bootis</a> – prototyp för pulserande variabler av <a href="/wiki/BL_Bootis-variabel" title="BL Bootis-variabel">BL Bootis-typ (BLBOO)</a></li> <li><a href="/wiki/BL_Herculis" title="BL Herculis">BL Herculis</a> – prototyp för pulserande variabler av <a href="/wiki/BL_Herculis-variabel" title="BL Herculis-variabel">BL Herculis-typ (CWB)</a></li> <li><a href="/wiki/BL_Lacertae" title="BL Lacertae">BL Lacertae</a> – prototyp för blazarer av <a href="/wiki/BL_Lacertae-objekt" title="BL Lacertae-objekt">BL Lacertae-typ (BLLAC)</a></li> <li><a href="/wiki/BX_Circini" title="BX Circini">BX Circini</a> – prototyp för pulserande variabler av <a href="/wiki/BX_Circini-variabel" title="BX Circini-variabel">BX Circini-typ (BXCIR)</a></li> <li><a href="/wiki/BY_Draconis" title="BY Draconis">BY Draconis</a> – prototyp för roterande variabler av <a href="/wiki/BY_Draconis-variabel" title="BY Draconis-variabel">BY Draconis-typ (BYDRA)</a></li> <li><a href="/wiki/Cor_Caroli" title="Cor Caroli">Cor Caroli</a>, Alfa2 Canum Venaticorum – prototyp för pulserande variabler av <a href="/wiki/Alfa2_Canum_Venaticorum-variabel" title="Alfa2 Canum Venaticorum-variabel">Alfa2 Canum Venaticorum-typ (ACV)</a></li> <li><a href="/wiki/Delta_Cephei" title="Delta Cephei">Delta Cephei</a> – prototyp för pulserande variabler av <a href="/wiki/Klassisk_cepheid" title="Klassisk cepheid">klassisk cepheid-typ (DCEP)</a></li> <li><a href="/wiki/Delta_Scuti" title="Delta Scuti">Delta Scuti</a> – prototyp för pulserande variabler av <a href="/wiki/Delta_Scuti-variabel" title="Delta Scuti-variabel">Delta Scuti-typ (DSCT)</a></li> <li><a href="/wiki/DQ_Herculis" title="DQ Herculis">DQ Herculis</a> – prototyp för kataklysmiska variabler av <a href="/wiki/DQ_Herculis-variabel" title="DQ Herculis-variabel">DQ Herculis-typ (DQ)</a></li> <li><a href="/wiki/DW_Lyncis" title="DW Lyncis">DW Lyncis</a> – prototyp för <a href="/wiki/Pulserande_variabel" title="Pulserande variabel">Pulserande variabler (snabbt pulserande subdvärgar)</a> av <a href="/wiki/DW_Lyncis-variabel" title="DW Lyncis-variabel">DW Lyncis-typ (DWLYN)</a></li> <li><a href="/wiki/DY_Persei" title="DY Persei">DY Persei</a> – prototyp för eruptiva variabler av <a href="/wiki/DY_Persei-variabel" title="DY Persei-variabel">DY Persei-typ (DYPER)</a></li> <li><a href="/wiki/EL_Canum_Venaticorum" title="EL Canum Venaticorum">EL Canum Venaticorum</a> – prototyp för förmörkelsevariabler av <a href="/wiki/EL_Canum_Venaticorum-variabel" title="EL Canum Venaticorum-variabel">EL Canum Venaticorum-typ (EA/EL)</a></li> <li><a href="/wiki/ER_Ursae_Majoris" title="ER Ursae Majoris">ER Ursae Majoris</a> – prototyp för <a href="/wiki/Dv%C3%A4rgnova" title="Dvärgnova">dvärgnovor</a> av typen <a href="/wiki/ER_Ursae_Majoris-variabel" title="ER Ursae Majoris-variabel">ER Ursae Majoris-variabler</a> (UGER)</li> <li><a href="/wiki/EX_Lupi" title="EX Lupi">EX Lupi</a> – prototyp för <a href="/wiki/Orion-variabel" title="Orion-variabel">Orionvariabler</a> av <a href="/wiki/EX_Lupi-variabel" title="EX Lupi-variabel">EX Lupi-typ (EXOR)</a></li> <li><a href="/wiki/FK_Comae_Berenices" title="FK Comae Berenices">FK Comae Berenices</a> – prototyp för roterande variabler av <a href="/wiki/FK_Comae_Berenices-variabel" title="FK Comae Berenices-variabel">FK Comae Berenices-typ (FKCOM)</a></li> <li><a href="/wiki/FS_Canis_Majoris" title="FS Canis Majoris">FS Canis Majoris</a> – prototyp för eruptiva variabler av <a href="/wiki/FS_Canis_Majoris-variabel" title="FS Canis Majoris-variabel">FS Canis Majoris-typ (FSCMa)</a></li> <li><a href="/wiki/FU_Orionis" title="FU Orionis">FU Orionis</a> – prototyp för Orionvariabler av <a href="/wiki/FU_Orionis-variabel" title="FU Orionis-variabel">FU Orionis-typ (FUOR)</a></li> <li><a href="/wiki/Gamma_Cassiopeiae" title="Gamma Cassiopeiae">Gamma Cassiopeiae</a> – prototyp för eruptiva variabler av <a href="/wiki/Gamma_Cassiopeiae-variabel" title="Gamma Cassiopeiae-variabel">Gamma Cassiopeiae-typ (GCAS)</a></li> <li><a href="/wiki/Gamma_Doradus" title="Gamma Doradus">Gamma Doradus</a> – prototyp för pulserande variabler av <a href="/wiki/Gamma_Doradus-variabel" title="Gamma Doradus-variabel">Gamma Doradus-typ (GDOR)</a></li> <li><a href="/wiki/GW_Librae" title="GW Librae">GW Librae</a> – prototyp för <a href="/wiki/Pulserande_vit_dv%C3%A4rg" title="Pulserande vit dvärg">pulserande vita dvärgar</a> av <a href="/wiki/GW_Librae-variabel" title="GW Librae-variabel">GW Librae-typ (ZZ/GWLIB)</a></li> <li><a href="/wiki/GW_Virginis" class="mw-redirect" title="GW Virginis">GW Virginis</a> – prototyp för <a href="/wiki/Pulserande_vit_dv%C3%A4rg" title="Pulserande vit dvärg">pulserande vita dvärgar</a> av <a href="/wiki/GW_Virginis-variabel" title="GW Virginis-variabel">GW Virginis-typ (ZZO)</a></li> <li><a href="/wiki/HW_Virginis" title="HW Virginis">HW Virginis</a> – prototyp för <a href="/wiki/HW_Virginis-variabel" title="HW Virginis-variabel">HW Virginis-variabler (EA/HW)</a></li> <li><a href="/wiki/IW_Andromedae" title="IW Andromedae">IW Andromedae</a> – prototyp för dvärgnovor av typen <a href="/wiki/IW_Andromedae-variabel" title="IW Andromedae-variabel">IW Andromedae-variabler</a> (UGZ/IW)</li> <li><a href="/wiki/Lambda_Eridani" title="Lambda Eridani">Lambda Eridani</a> – prototyp för eruptiva variabler av <a href="/wiki/Lambda_Eridani-variabel" title="Lambda Eridani-variabel">Lambda Eridani-typ (LERI)</a></li> <li><a href="/wiki/Mira" title="Mira">Mira</a> – prototyp för pulserande variabler av <a href="/wiki/Miravariabel" title="Miravariabel">Miratyp (M)</a></li> <li><a href="/wiki/Przybylskis_stj%C3%A4rna" title="Przybylskis stjärna">Przybylskis stjärna</a> – prototyp för <a href="/wiki/Snabbt_pulserande_Ap-stj%C3%A4rna" title="Snabbt pulserande Ap-stjärna">snabbt pulserande Ap-stjärnor (roAp)</a></li> <li><a href="/wiki/PV_Telescopii" title="PV Telescopii">PV Telescopii</a> – prototyp för pulserande variabler av <a href="/wiki/PV_Telescopii-variabel" title="PV Telescopii-variabel">PV Telescopii-typ (PVTEL)</a></li> <li><a href="/wiki/R_Coronae_Borealis" title="R Coronae Borealis">R Coronae Borealis</a> – prototyp för eruptiva variabler av <a href="/wiki/R_Coronae_Borealis-variabel" title="R Coronae Borealis-variabel">R Coronae Borealis-typ (RCB)</a></li> <li><a href="/wiki/RR_Lyrae" title="RR Lyrae">RR Lyrae</a> – prototyp för pulserande variabler av <a href="/wiki/RR_Lyrae-stj%C3%A4rna" title="RR Lyrae-stjärna">RR Lyrae-typ (RRAB)</a>, även kallade kluster-variabler</li> <li><a href="/wiki/RS_Canum_Venaticorum" title="RS Canum Venaticorum">RS Canum Venaticorum</a> – prototyp för eruptiva variabler av <a href="/wiki/RS_Canum_Venaticorum-variabel" title="RS Canum Venaticorum-variabel">RS Canum Venaticorum-typ (RS)</a></li> <li><a href="/wiki/RV_Tauri" title="RV Tauri">RV Tauri</a> – prototyp för pulserande variabler av <a href="/wiki/RV_Tauri-variabel" title="RV Tauri-variabel">RV Tauri-typ (RVB)</a></li> <li><a href="/wiki/S_Doradus" title="S Doradus">S Doradus</a> – prototyp för eruptiva stjärnor av typen <a href="/wiki/Lysande_bl%C3%A5_variabel" title="Lysande blå variabel">lysande blå variabler (SDOR)</a>, även kallade Lysande blå variabler och Hubble-Sandage-variabler</li> <li><a href="/wiki/SN_2002cx" title="SN 2002cx">SN 2002cx</a> – prototyp för <a href="/wiki/Supernovor" class="mw-redirect" title="Supernovor">supernovor</a>, <a href="/wiki/Supernova_typ_Ia" title="Supernova typ Ia">typ Iax</a> (SNIax)</li> <li><a href="/wiki/SS_Cygni" title="SS Cygni">SS Cygni</a> – prototyp för dvärgnovor av typen <a href="/wiki/SS_Cygni-variabel" title="SS Cygni-variabel">SS Cygni-variabler</a> (UGSS)</li> <li><a href="/wiki/SU_Ursae_Majoris" title="SU Ursae Majoris">SU Ursae Majoris</a> – prototyp för dvärgnovor av typen <a href="/wiki/SU_Ursae_Majoris-variabel" title="SU Ursae Majoris-variabel">SU Ursae Majoris-variabler</a> (UGSU)</li> <li><a href="/wiki/SX_Arietis" class="mw-redirect" title="SX Arietis">SX Arietis</a> – prototyp för <a href="/wiki/SX_Arietis-variabel" title="SX Arietis-variabel">SX Arietis-variabler (SXARI)</a>, även kallade helium-variabler</li> <li><a href="/wiki/SX_Phoenicis" title="SX Phoenicis">SX Phoenicis</a> – prototyp för pulserande variabler av <a href="/wiki/SX_Phoenicis-variabel" title="SX Phoenicis-variabel">SX Phoenicis-typ (SXPHE)</a></li> <li><a href="/wiki/T_Tauri" title="T Tauri">T Tauri</a> – prototyp för Orionvariabler av typen <a href="/wiki/T_Tauri-stj%C3%A4rna" title="T Tauri-stjärna">T Taurivariabler (CTTS)</a></li> <li><a href="/wiki/TT_Arietis" title="TT Arietis">TT Arietis</a> – möjlig prototyp för en ny grupp variabler av TT Arietis-typ</li> <li><a href="/wiki/U_Geminorum" title="U Geminorum">U Geminorum</a> – prototyp för dvärgnovor av typen UG</li> <li><a href="/wiki/Luyten_726-8" title="Luyten 726-8">UV Ceti</a>, UV Ceti – prototyp för <a href="/wiki/Flarestj%C3%A4rna" title="Flarestjärna">flarestjärnor (UV)</a>, även kallade UV Ceti-variabler</li> <li><a href="/wiki/UX_Orionis" title="UX Orionis">UX Orionis</a> – prototyp för Orionvariabler av typen <a href="/wiki/UX_Orionis-variabel" title="UX Orionis-variabel">UX Orionis-variabler (UXOR)</a></li> <li><a href="/wiki/UX_Ursae_Majoris" title="UX Ursae Majoris">UX Ursae Majoris</a> – prototyp för <a href="/wiki/Nova" title="Nova">novaliknande</a> stjärnor av typen <a href="/wiki/UX_Ursae_Majoris-variabel" title="UX Ursae Majoris-variabel">UX Ursae Majoris-variabler (NL)</a></li> <li><a href="/wiki/V_Sagittae" title="V Sagittae">V Sagittae</a> – prototyp för kataklysmiska variabler av <a href="/wiki/V_Sagittae-variabel" title="V Sagittae-variabel">V Sagittae-typ (CBSS/V)</a></li> <li><a href="/wiki/V361_Hydrae" title="V361 Hydrae">V361 Hydrae</a> – prototyp för pulserande variabler (snabbt pulserande subdvärgar) av <a href="/wiki/V361_Hydrae-variabel" title="V361 Hydrae-variabel">V361 Hydrae-typ (V361HYA eller RPHS)</a></li> <li><a href="/wiki/V376_Pegasi" title="V376 Pegasi">V376 Pegasi</a>, HD 209458, – prototyp för <a href="/wiki/Planetpassage-variabel" title="Planetpassage-variabel">planetpassage-variabler (EP)</a></li> <li><a href="/wiki/V777_Herculis" title="V777 Herculis">V777 Herculis</a> – prototyp för <a href="/wiki/Pulserande_vit_dv%C3%A4rg" title="Pulserande vit dvärg">pulserande vita dvärgar</a> av <a href="/wiki/V777_Herculis-variabel" title="V777 Herculis-variabel">V777 Herculis-typ (ZZB)</a></li> <li><a href="/wiki/V838_Monocerotis" title="V838 Monocerotis">V838 Monocerotis</a> – prototyp för <a href="/wiki/Lumin%C3%B6s_r%C3%B6d_nova" title="Luminös röd nova">Luminösa röda novor (V838MON)</a></li> <li><a href="/wiki/V1093_Herculis" title="V1093 Herculis">V1093 Herculis</a> – prototyp för pulserande variabler (snabbt pulserande subdvärgar) av <a href="/wiki/V1093_Herculis-variabel" title="V1093 Herculis-variabel">V1093 Herculis-typ (V1093HER)</a></li> <li><a href="/wiki/VY_Sculptoris" title="VY Sculptoris">VY Sculptoris</a> – prototyp för kataklysmiska variabler av <a href="/wiki/VY_Sculptoris-variabel" title="VY Sculptoris-variabel">VY Sculptoris-typ (VY)</a></li> <li><a href="/wiki/W_Ursae_Majoris" title="W Ursae Majoris">W Ursae Majoris</a> – prototyp för förmörkelsevariabler av <a href="/wiki/W_Ursae_Majoris-variabel" title="W Ursae Majoris-variabel">W Ursae Majoris-typ (EW)</a></li> <li><a href="/wiki/W_Virginis" title="W Virginis">W Virginis</a> – prototyp för <a href="/wiki/Cepheid" title="Cepheid">cepheider</a> av typen <a href="/wiki/W_Virginis-variabel" title="W Virginis-variabel">W Virginis-variabler (CW)</a></li> <li><a href="/wiki/WZ_Sagittae" title="WZ Sagittae">WZ Sagittae</a> – prototyp för dvärgnovor av typen <a href="/wiki/WZ_Sagittae-variabel" title="WZ Sagittae-variabel">WZ Sagittae-variabler</a> (UGWZ)</li> <li><a href="/wiki/XX_Virginis" title="XX Virginis">XX Virginis</a> – prototyp för pulserande variabler av <a href="/wiki/XX_Virginis-variabel" title="XX Virginis-variabel">XX Virginis-typ (AHB1)</a></li> <li><a href="/wiki/YY_Orionis" title="YY Orionis">YY Orionis</a> – prototyp för eruptiva variabler av <a href="/wiki/YY_Orionis-variabel" title="YY Orionis-variabel">YY Orionis-typ (INST(YY))</a></li> <li><a href="/wiki/Z_Andromedae" title="Z Andromedae">Z Andromedae</a> – prototyp för kataklysmiska variabler av <a href="/wiki/Z_Andromedae-variabel" title="Z Andromedae-variabel">Z Andromedae-typ (ZAND)</a></li> <li><a href="/wiki/Z_Camelopardalis" title="Z Camelopardalis">Z Camelopardalis</a> – prototyp för dvärgnovor av typen <a href="/wiki/Z_Camelopardalis-variabel" title="Z Camelopardalis-variabel">Z Camelopardalis-variabler</a> (UGZ)</li> <li><a href="/wiki/ZZ_Ceti" title="ZZ Ceti">ZZ Ceti</a> – prototyp för pulserande vita dvärgar av <a href="/wiki/ZZ_Ceti-variabel" title="ZZ Ceti-variabel">ZZ Ceti-typ (ZZ)</a></li> <li><a href="/wiki/ZZ_Leporis" title="ZZ Leporis">ZZ Leporis</a> – prototyp för pulserande variabler av <a href="/wiki/ZZ_Leporis-variabel" title="ZZ Leporis-variabel">ZZ Leporis-typ (ZZLEP)</a></li></ul> </div> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Bildgalleri">Bildgalleri</h2>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=71" title="Redigera avsnitt: Bildgalleri" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=71" title="Redigera avsnitts källkod: Bildgalleri">redigera wikitext</a>]</div> <ul class="gallery mw-gallery-traditional"> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><a href="/wiki/Fil:Nasa_EV_Lacertae_250408.jpg" class="mw-file-description" title="Gestaltning av EV Lacertaes våldsamma flare-utbrott den 25 april 2008, 1 000 gånger kraftigare än vår egen sols största. Bilden blev Picture of the day hos NASA i maj 2008."><img alt="Gestaltning av EV Lacertaes våldsamma flare-utbrott den 25 april 2008, 1 000 gånger kraftigare än vår egen sols största. Bilden blev Picture of the day hos NASA i maj 2008." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/19/Nasa_EV_Lacertae_250408.jpg/150px-Nasa_EV_Lacertae_250408.jpg" decoding="async" width="150" height="102" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/19/Nasa_EV_Lacertae_250408.jpg/225px-Nasa_EV_Lacertae_250408.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/19/Nasa_EV_Lacertae_250408.jpg/300px-Nasa_EV_Lacertae_250408.jpg 2x" data-file-width="2000" data-file-height="1355" /></a></div> <div class="gallerytext">Gestaltning av <a href="/w/index.php?title=EV_Lacertae&action=edit&redlink=1" class="new" title="EV Lacertae [inte skriven än]">EV Lacertaes</a> våldsamma flare-utbrott den 25 april 2008, 1 000 gånger kraftigare än vår egen sols största. Bilden blev <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.nasa.gov/multimedia/imagegallery/image_feature_1087.html">Picture of the day</a> hos NASA i maj 2008.</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><a href="/wiki/Fil:V915_Scorpii.jpg" class="mw-file-description" title="Variabeln V915 Scorpii fotograferad med sina följeslagare av Hubbleteleskopet."><img alt="Variabeln V915 Scorpii fotograferad med sina följeslagare av Hubbleteleskopet." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/af/V915_Scorpii.jpg/145px-V915_Scorpii.jpg" decoding="async" width="145" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/af/V915_Scorpii.jpg/218px-V915_Scorpii.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/af/V915_Scorpii.jpg/290px-V915_Scorpii.jpg 2x" data-file-width="385" data-file-height="398" /></a></div> <div class="gallerytext">Variabeln V915 Scorpii fotograferad med sina följeslagare av <a href="/wiki/Rymdteleskopet_Hubble" class="mw-redirect" title="Rymdteleskopet Hubble">Hubbleteleskopet</a>.</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><a href="/wiki/Fil:W_Aquilae_binary_cropped.jpg" class="mw-file-description" title="W Aquilae fotograferad av Hubbleteleskopet i en upplösning som visar dess följeslagare. W Aquilae är en Miravariabel (M)."><img alt="W Aquilae fotograferad av Hubbleteleskopet i en upplösning som visar dess följeslagare. W Aquilae är en Miravariabel (M)." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3e/W_Aquilae_binary_cropped.jpg/150px-W_Aquilae_binary_cropped.jpg" decoding="async" width="150" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3e/W_Aquilae_binary_cropped.jpg/225px-W_Aquilae_binary_cropped.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3e/W_Aquilae_binary_cropped.jpg/300px-W_Aquilae_binary_cropped.jpg 2x" data-file-width="400" data-file-height="400" /></a></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/W_Aquilae" title="W Aquilae">W Aquilae</a> fotograferad av Hubbleteleskopet i en upplösning som visar dess följeslagare. W Aquilae är en <a href="/wiki/Miravariabel" title="Miravariabel">Miravariabel</a> (M).</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><a href="/wiki/Fil:Cepheid_animation_3.gif" class="mw-file-description" title="En animation som visar en cepheidvariabels pulserande."><img alt="En animation som visar en cepheidvariabels pulserande." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f4/Cepheid_animation_3.gif/150px-Cepheid_animation_3.gif" decoding="async" width="150" height="120" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f4/Cepheid_animation_3.gif/225px-Cepheid_animation_3.gif 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f4/Cepheid_animation_3.gif/300px-Cepheid_animation_3.gif 2x" data-file-width="720" data-file-height="576" /></a></div> <div class="gallerytext">En animation som visar en cepheidvariabels pulserande.</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><a href="/wiki/Fil:AG_Carinae_(HD_94910).png" class="mw-file-description" title="Den lysande blå variabeln AG Carinae i stjärnbilden Kölen. Den är en av de mest luminiösa stjärnor i Vintergatan, med 1 500 000 gånger solens."><img alt="Den lysande blå variabeln AG Carinae i stjärnbilden Kölen. Den är en av de mest luminiösa stjärnor i Vintergatan, med 1 500 000 gånger solens." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5d/AG_Carinae_%28HD_94910%29.png/150px-AG_Carinae_%28HD_94910%29.png" decoding="async" width="150" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5d/AG_Carinae_%28HD_94910%29.png/224px-AG_Carinae_%28HD_94910%29.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5d/AG_Carinae_%28HD_94910%29.png/299px-AG_Carinae_%28HD_94910%29.png 2x" data-file-width="669" data-file-height="671" /></a></div> <div class="gallerytext">Den <a href="/wiki/Lysande_bl%C3%A5_variabel" title="Lysande blå variabel">lysande blå variabeln</a> AG Carinae i stjärnbilden <a href="/wiki/K%C3%B6len_(stj%C3%A4rnbild)" title="Kölen (stjärnbild)">Kölen</a>. Den är en av de mest <a href="/wiki/Luminositet" title="Luminositet">luminiösa</a> stjärnor i Vintergatan, med 1 500 000 gånger solens.</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><a href="/wiki/Fil:Artist%E2%80%99s_Conception_of_Two_Heartbeat_Stars_and_a_Companion_Star.jpg" class="mw-file-description" title="Konstnärlig gestaltning av en dubbelstjärna av typen ”heartbeat star”, ett uttryck myntat för att beskriva variabler som befinner sig så nära att ”tidvattenströmmar” får ljusstyrkan att pulsera som hos ett EKG."><img alt="Konstnärlig gestaltning av en dubbelstjärna av typen ”heartbeat star”, ett uttryck myntat för att beskriva variabler som befinner sig så nära att ”tidvattenströmmar” får ljusstyrkan att pulsera som hos ett EKG." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8b/Artist%E2%80%99s_Conception_of_Two_Heartbeat_Stars_and_a_Companion_Star.jpg/150px-Artist%E2%80%99s_Conception_of_Two_Heartbeat_Stars_and_a_Companion_Star.jpg" decoding="async" width="150" height="84" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8b/Artist%E2%80%99s_Conception_of_Two_Heartbeat_Stars_and_a_Companion_Star.jpg/225px-Artist%E2%80%99s_Conception_of_Two_Heartbeat_Stars_and_a_Companion_Star.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8b/Artist%E2%80%99s_Conception_of_Two_Heartbeat_Stars_and_a_Companion_Star.jpg/300px-Artist%E2%80%99s_Conception_of_Two_Heartbeat_Stars_and_a_Companion_Star.jpg 2x" data-file-width="4800" data-file-height="2700" /></a></div> <div class="gallerytext">Konstnärlig gestaltning av en <a href="/wiki/Dubbelstj%C3%A4rna" title="Dubbelstjärna">dubbelstjärna</a> av typen ”heartbeat star”, ett uttryck myntat för att beskriva variabler som befinner sig så nära att ”tidvattenströmmar” får ljusstyrkan att pulsera som hos ett <a href="/wiki/Elektrokardiografi" class="mw-redirect" title="Elektrokardiografi">EKG</a>.</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><a href="/wiki/Fil:Romano%27s_Star_in_M33.jpg" class="mw-file-description" title="Den lysande blå variabeln Romanos stjärna (GR 290) i Triangelgalaxen (M33)."><img alt="Den lysande blå variabeln Romanos stjärna (GR 290) i Triangelgalaxen (M33)." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9a/Romano%27s_Star_in_M33.jpg/150px-Romano%27s_Star_in_M33.jpg" decoding="async" width="150" height="126" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9a/Romano%27s_Star_in_M33.jpg/225px-Romano%27s_Star_in_M33.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9a/Romano%27s_Star_in_M33.jpg/300px-Romano%27s_Star_in_M33.jpg 2x" data-file-width="4000" data-file-height="3355" /></a></div> <div class="gallerytext">Den lysande blå variabeln <a href="/w/index.php?title=Romanos_stj%C3%A4rna&action=edit&redlink=1" class="new" title="Romanos stjärna [inte skriven än]">Romanos stjärna</a> (GR 290) i <a href="/wiki/Triangelgalaxen" title="Triangelgalaxen">Triangelgalaxen (M33)</a>.</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><a href="/wiki/Fil:XZ_Tauri_-_HL_Tauri.png" class="mw-file-description" title="Foto från Hubbleteleskopet som visar den roterande variabeln XZ Tauri (CTTS/ROT) till vänster och T Tauri-variabeln HL Tauri till höger. På bilden syns också Herbig-Haro-objekten nr 150 och 151."><img alt="Foto från Hubbleteleskopet som visar den roterande variabeln XZ Tauri (CTTS/ROT) till vänster och T Tauri-variabeln HL Tauri till höger. På bilden syns också Herbig-Haro-objekten nr 150 och 151." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b5/XZ_Tauri_-_HL_Tauri.png/150px-XZ_Tauri_-_HL_Tauri.png" decoding="async" width="150" height="125" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b5/XZ_Tauri_-_HL_Tauri.png/225px-XZ_Tauri_-_HL_Tauri.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b5/XZ_Tauri_-_HL_Tauri.png/300px-XZ_Tauri_-_HL_Tauri.png 2x" data-file-width="1800" data-file-height="1500" /></a></div> <div class="gallerytext">Foto från Hubbleteleskopet som visar den roterande variabeln <a href="/wiki/XZ_Tauri" title="XZ Tauri">XZ Tauri</a> (CTTS/ROT) till vänster och T Tauri-variabeln <a href="/wiki/HL_Tauri" title="HL Tauri">HL Tauri</a> till höger. På bilden syns också <a href="/wiki/Herbig-Haro-objekt" title="Herbig-Haro-objekt">Herbig-Haro-objekten</a> nr 150 och 151.</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><a href="/wiki/Fil:Transiting_planet_HD_209458b.png" class="mw-file-description" title="Illustration av planeten HD 209458 b och stjärnan V376 Pegasi (HD 209458), som är en planetpassage-variabel."><img alt="Illustration av planeten HD 209458 b och stjärnan V376 Pegasi (HD 209458), som är en planetpassage-variabel." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Transiting_planet_HD_209458b.png/120px-Transiting_planet_HD_209458b.png" decoding="async" width="120" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Transiting_planet_HD_209458b.png/180px-Transiting_planet_HD_209458b.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Transiting_planet_HD_209458b.png/240px-Transiting_planet_HD_209458b.png 2x" data-file-width="2500" data-file-height="3125" /></a></div> <div class="gallerytext">Illustration av planeten <a href="/wiki/HD_209458_b" title="HD 209458 b">HD 209458 b</a> och stjärnan <a href="/wiki/V376_Pegasi" title="V376 Pegasi">V376 Pegasi (HD 209458)</a>, som är en planetpassage-variabel.</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><a href="/wiki/Fil:Betelgeuse_position_in_Orion.png" class="mw-file-description" title="Betelgeuses position i Orion som det ser ut för blotta ögat – en av stjärnhimlens ljusstarkare variabler."><img alt="Betelgeuses position i Orion som det ser ut för blotta ögat – en av stjärnhimlens ljusstarkare variabler." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e8/Betelgeuse_position_in_Orion.png/103px-Betelgeuse_position_in_Orion.png" decoding="async" width="103" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e8/Betelgeuse_position_in_Orion.png/155px-Betelgeuse_position_in_Orion.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e8/Betelgeuse_position_in_Orion.png/207px-Betelgeuse_position_in_Orion.png 2x" data-file-width="438" data-file-height="635" /></a></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/Betelgeuse" title="Betelgeuse">Betelgeuses</a> position i Orion som det ser ut för blotta ögat – en av stjärnhimlens ljusstarkare variabler.</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><a href="/wiki/Fil:Animation_showing_movement_of_2003_UB313-2-.gif" class="mw-file-description" title="Foto som visar nyttan med en blinkkomparator. Här upptäcktsfoton från 2003 som visar dvärgplaneten Eris rörelse."><img alt="Foto som visar nyttan med en blinkkomparator. Här upptäcktsfoton från 2003 som visar dvärgplaneten Eris rörelse." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c4/Animation_showing_movement_of_2003_UB313-2-.gif/150px-Animation_showing_movement_of_2003_UB313-2-.gif" decoding="async" width="150" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c4/Animation_showing_movement_of_2003_UB313-2-.gif/225px-Animation_showing_movement_of_2003_UB313-2-.gif 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c4/Animation_showing_movement_of_2003_UB313-2-.gif/300px-Animation_showing_movement_of_2003_UB313-2-.gif 2x" data-file-width="512" data-file-height="512" /></a></div> <div class="gallerytext">Foto som visar nyttan med en <a href="/w/index.php?title=Blinkkomparator&action=edit&redlink=1" class="new" title="Blinkkomparator [inte skriven än]">blinkkomparator</a>. Här upptäcktsfoton från 2003 som visar <a href="/wiki/Dv%C3%A4rgplanet" title="Dvärgplanet">dvärgplaneten</a> <a href="/wiki/Eris_(dv%C3%A4rgplanet)" title="Eris (dvärgplanet)">Eris</a> rörelse.</div> </li> </ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Se_även">Se även</h2>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=72" title="Redigera avsnitt: Se även" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=72" title="Redigera avsnitts källkod: Se även">redigera wikitext</a>]</div> <ul><li><a href="/wiki/Ackretionsskiva" title="Ackretionsskiva">Ackretionsskiva</a></li> <li><a href="/wiki/G%C3%A4ststj%C3%A4rna" class="mw-redirect" title="Gäststjärna">Gäststjärna</a></li> <li><a href="/wiki/Hertzsprung%E2%80%93Russell-diagram" title="Hertzsprung–Russell-diagram">HR-diagram</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Referenser">Referenser</h2>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=73" title="Redigera avsnitt: Referenser" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=73" title="Redigera avsnitts källkod: Referenser">redigera wikitext</a>]</div> <ul><li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFPercy2007">Percy, John R. (2007) (på engelska). Understanding variable stars. Cambridge: Cambridge University Press. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/10463621">10463621</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-521-23253-1_(inb.)" title="Special:Bokkällor/978-0-521-23253-1 (inb.)">ISBN 978-0-521-23253-1 (inb.)</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Understanding+variable+stars&rft.aulast=Percy&rft.aufirst=John+R.&rft.au=Percy%2C+John+R.&rft.date=2007&rft.place=Cambridge&rft.pub=Cambridge+University+Press&rft.isbn=978-0-521-23253-1+%28inb.%29&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFFabian_Andrew,_Greenberg_Mayo1979">Fabian Andrew, Greenberg Mayo, red (1979). ”kapitel 4–5”. Astronomi: det internationella standardverket om universum (2., omarb. uppl.). Stockholm: Bonnier. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/7145661">7145661</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-0-042910-4_(inb.)" title="Special:Bokkällor/91-0-042910-4 (inb.)">ISBN 91-0-042910-4 (inb.)</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=kapitel+4%E2%80%935&rft.atitle=Astronomi%3A+det+internationella+standardverket+om+universum&rft.date=1979&rft.edition=2.%2C+omarb.+uppl.&rft.place=Stockholm&rft.pub=Bonnier&rft.isbn=91-0-042910-4+%28inb.%29&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book">”Variabla stjärnor m.m.”. Nationalencyklopedin Multimedia 2000 plus. Höganäs: Bra Böcker. 2000. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-7133-749-0" title="Special:Bokkällor/91-7133-749-0">ISBN 91-7133-749-0</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Variabla+stj%C3%A4rnor+m.m.&rft.atitle=Nationalencyklopedin+Multimedia+2000+plus&rft.date=2000&rft.place=H%C3%B6gan%C3%A4s&rft.pub=Bra+B%C3%B6cker&rft.isbn=91-7133-749-0&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna"> </li></ul> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Noter">Noter</h3>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=74" title="Redigera avsnitt: Noter" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=74" title="Redigera avsnitts källkod: Noter">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-EB-1"><a href="#cite_ref-EB_1-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.britannica.com/science/variable-star">”Variable star”</a> (på engelska). britannica.com. Encyclopaedia Britannica. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.britannica.com/science/variable-star">https://www.britannica.com/science/variable-star</a>. Läst 8 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Variable+star&rft.atitle=britannica.com&rft.pub=Encyclopaedia+Britannica&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.britannica.com%2Fscience%2Fvariable-star&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Glover_60-2">^ [<a href="#cite_ref-Glover_60_2-0">a</a> <a href="#cite_ref-Glover_60_2-1">b</a> <a href="#cite_ref-Glover_60_2-2">c</a>] <a href="#CITEREFGlover2002">Glover 2002</a>, s. 60. </li> <li id="cite_note-Wallenquist_189-3">^ [<a href="#cite_ref-Wallenquist_189_3-0">a</a> <a href="#cite_ref-Wallenquist_189_3-1">b</a>] <a href="#CITEREFWallenquist1968">Wallenquist 1968</a>, s. 189. </li> <li id="cite_note-OGLEIII-4"><a href="#cite_ref-OGLEIII_4-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFUdalski,_Szymański,_Soszyński,_Poleski2008">Udalski, Szymański, Soszyński, Poleski (2008). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://ogledb.astrouw.edu.pl/~ogle/CVS/">”Welcome to the OGLE-III On-line Catalog of Variable Stars”</a> (på engelska). OGLE-III On-line Catalog of Variable Stars. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://ogledb.astrouw.edu.pl/~ogle/CVS/">http://ogledb.astrouw.edu.pl/~ogle/CVS/</a>. Läst 9 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Welcome+to+the+OGLE-III+On-line+Catalog+of+Variable+Stars&rft.atitle=OGLE-III+On-line+Catalog+of+Variable+Stars&rft.aulast=Udalski%2C+Szyma%C5%84ski%2C+Soszy%C5%84ski%2C+Poleski&rft.au=Udalski%2C+Szyma%C5%84ski%2C+Soszy%C5%84ski%2C+Poleski&rft.date=2008&rft_id=http%3A%2F%2Fogledb.astrouw.edu.pl%2F%7Eogle%2FCVS%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-space.com-5">^ [<a href="#cite_ref-space.com_5-0">a</a> <a href="#cite_ref-space.com_5-1">b</a> <a href="#cite_ref-space.com_5-2">c</a> <a href="#cite_ref-space.com_5-3">d</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.space.com/15396-variable-stars.html">”Types of Variable Stars: Cepheid, Pulsating and Cataclysmic”</a> (på engelska). SPACE.com. Science & Astronomy. 29 januari 2015. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.space.com/15396-variable-stars.html">https://www.space.com/15396-variable-stars.html</a>. Läst 8 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Types+of+Variable+Stars%3A+Cepheid%2C+Pulsating+and+Cataclysmic&rft.atitle=SPACE.com&rft.date=29+januari+2015&rft.pub=Science+%26+Astronomy&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.space.com%2F15396-variable-stars.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-SC-6">^ [<a href="#cite_ref-SC_6-0">a</a> <a href="#cite_ref-SC_6-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFWolfgang_Finsterle">Wolfgang Finsterle. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.pmodwrc.ch/en/research-development/solar-physics/tsi-composite/">”Solar Constant: Construction of a Composite Total Solar Irradiance (TSI) Time Series from 1978 to the Present”</a> (på engelska). PMOD/WRC. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.pmodwrc.ch/en/research-development/solar-physics/tsi-composite/">https://www.pmodwrc.ch/en/research-development/solar-physics/tsi-composite/</a>. Läst 8 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Solar+Constant%3A+Construction+of+a+Composite+Total+Solar+Irradiance+%28TSI%29+Time+Series+from+1978+to+the+Present&rft.atitle=&rft.aulast=Wolfgang+Finsterle&rft.au=Wolfgang+Finsterle&rft.pub=PMOD%2FWRC&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.pmodwrc.ch%2Fen%2Fresearch-development%2Fsolar-physics%2Ftsi-composite%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Olds_138-7">^ [<a href="#cite_ref-Olds_138_7-0">a</a> <a href="#cite_ref-Olds_138_7-1">b</a> <a href="#cite_ref-Olds_138_7-2">c</a> <a href="#cite_ref-Olds_138_7-3">d</a> <a href="#cite_ref-Olds_138_7-4">e</a> <a href="#cite_ref-Olds_138_7-5">f</a> <a href="#cite_ref-Olds_138_7-6">g</a> <a href="#cite_ref-Olds_138_7-7">h</a> <a href="#cite_ref-Olds_138_7-8">i</a>] <a href="#CITEREFOlds2007">Olds 2007</a>, s. 138. </li> <li id="cite_note-Percy-8">^ [<a href="#cite_ref-Percy_8-0">a</a> <a href="#cite_ref-Percy_8-1">b</a> <a href="#cite_ref-Percy_8-2">c</a> <a href="#cite_ref-Percy_8-3">d</a> <a href="#cite_ref-Percy_8-4">e</a> <a href="#cite_ref-Percy_8-5">f</a> <a href="#cite_ref-Percy_8-6">g</a> <a href="#cite_ref-Percy_8-7">h</a> <a href="#cite_ref-Percy_8-8">i</a> <a href="#cite_ref-Percy_8-9">j</a> <a href="#cite_ref-Percy_8-10">k</a> <a href="#cite_ref-Percy_8-11">l</a> <a href="#cite_ref-Percy_8-12">m</a> <a href="#cite_ref-Percy_8-13">n</a> <a href="#cite_ref-Percy_8-14">o</a> <a href="#cite_ref-Percy_8-15">p</a> <a href="#cite_ref-Percy_8-16">q</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFPercy2007">Percy, John R. (2007) (på engelska). Understanding variable stars. Cambridge: Cambridge University Press. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/10463621">10463621</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-521-23253-1_(inb.)" title="Special:Bokkällor/978-0-521-23253-1 (inb.)">ISBN 978-0-521-23253-1 (inb.)</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Understanding+variable+stars&rft.aulast=Percy&rft.aufirst=John+R.&rft.au=Percy%2C+John+R.&rft.date=2007&rft.place=Cambridge&rft.pub=Cambridge+University+Press&rft.isbn=978-0-521-23253-1+%28inb.%29&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-NE-9">^ [<a href="#cite_ref-NE_9-0">a</a> <a href="#cite_ref-NE_9-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/variabla-stj%C3%A4rnor">”Variabla stjärnor”</a>. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/variabla-stj%C3%A4rnor">https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/variabla-stj%C3%A4rnor</a>. Läst 9 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Variabla+stj%C3%A4rnor&rft.atitle=Nationalencyklopedin&rft.pub=Bokf%C3%B6rlaget+Bra+b%C3%B6cker+AB%2C+H%C3%B6gan%C3%A4s&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ne.se%2Fuppslagsverk%2Fencyklopedi%2Fl%25C3%25A5ng%2Fvariabla-stj%25C3%25A4rnor&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Stratton-10"><a href="#cite_ref-Stratton_10-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFF._J._M._Stratton1928">F. J. M. Stratton (1928). ”Novae” (på tyska). Das Sternsystem. Handbuch der Astrophysik. Springer, Berlin, Heidelberg. sid. 251–298. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-3-662-37399-6" title="Special:Bokkällor/978-3-662-37399-6">ISBN 978-3-662-37399-6</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Novae&rft.atitle=Das+Sternsystem.+Handbuch+der+Astrophysik&rft.aulast=F.+J.+M.+Stratton&rft.au=F.+J.+M.+Stratton&rft.date=1928&rft.pages=sid.%26nbsp%3B251%E2%80%93298&rft.pub=Springer%2C+Berlin%2C+Heidelberg&rft.isbn=978-3-662-37399-6&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Wallenquist_200-11"><a href="#cite_ref-Wallenquist_200_11-0">^</a> <a href="#CITEREFWallenquist1968">Wallenquist 1968</a>, s. 200. </li> <li id="cite_note-Porceddu-12"><a href="#cite_ref-Porceddu_12-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFPorceddu,_S.2008">Porceddu, S. (2008). ”Evidence of Periodicity in Ancient Egyptian Calendars of Lucky and Unlucky Days” (på engelska). Cambridge Archaeological Journal 18 (3): sid. 327–339. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1017%2FS0959774308000395">10.1017/S0959774308000395</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Evidence+of+Periodicity+in+Ancient+Egyptian+Calendars+of+Lucky+and+Unlucky+Days&rft.jtitle=Cambridge+Archaeological+Journal&rft.aulast=Porceddu%2C+S.&rft.au=Porceddu%2C+S.&rft.date=2008&rft.volume=18&rft.issue=3&rft.pages=sid.%26nbsp%3B327%E2%80%93339&rft_id=info:doi/10.1017%2FS0959774308000395&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Jetsu-13"><a href="#cite_ref-Jetsu_13-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFJetsu,_L.2013">Jetsu, L. (2013). ”Did the Ancient Egyptians Record the Period of the Eclipsing Binary Algol – The Raging One?” (på engelska). The Astrophysical Journal 773 (1): sid. A1 (14–). <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1088%2F0004-637X%2F773%2F1%2F1">10.1088/0004-637X/773/1/1</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Did+the+Ancient+Egyptians+Record+the+Period+of+the+Eclipsing+Binary+Algol+%E2%80%93+The+Raging+One%3F&rft.jtitle=The+Astrophysical+Journal&rft.aulast=Jetsu%2C+L.&rft.au=Jetsu%2C+L.&rft.date=2013&rft.volume=773&rft.issue=1&rft.pages=sid.%26nbsp%3BA1+%2814%E2%80%93%29&rft_id=info:doi/10.1088%2F0004-637X%2F773%2F1%2F1&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Jetsu2-14"><a href="#cite_ref-Jetsu2_14-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFJetsu,_L.2015">Jetsu, L. (2015). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4683080">”Shifting Milestones of Natural Sciences: The Ancient Egyptian Discovery of Algol's Period Confirmed”</a> (på engelska). PLoS ONE 10 (12): sid. e.0144140 (23-). <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1371%2Fjournal.pone.0144140">10.1371/journal.pone.0144140</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26679699?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:26679699">PMID 26679699</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Shifting+Milestones+of+Natural+Sciences%3A+The+Ancient+Egyptian+Discovery+of+Algol%27s+Period+Confirmed&rft.jtitle=PLoS+ONE&rft.aulast=Jetsu%2C+L.&rft.au=Jetsu%2C+L.&rft.date=2015&rft.volume=10&rft.issue=12&rft.pages=sid.%26nbsp%3Be.0144140+%2823-%29&rft_id=info:doi/10.1371%2Fjournal.pone.0144140&rft_id=info:pmid/26679699&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Lundmark-15"><a href="#cite_ref-Lundmark_15-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFKnut_Lundmark1921">Knut Lundmark (1921). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://adsabs.harvard.edu/abs/1921PASP...33..225L">”Suspected new stars recorded in old chronicles and among recent meridian observations”</a> (på engelska). Publications of the Astronomical Society of the Pacific 33. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://adsabs.harvard.edu/abs/1921PASP...33..225L">http://adsabs.harvard.edu/abs/1921PASP...33..225L</a>. Läst 5 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Suspected+new+stars+recorded+in+old+chronicles+and+among+recent+meridian+observations&rft.jtitle=Publications+of+the+Astronomical+Society+of+the+Pacific&rft.aulast=Knut+Lundmark&rft.au=Knut+Lundmark&rft.date=1921&rft.volume=33&rft_id=http%3A%2F%2Fadsabs.harvard.edu%2Fabs%2F1921PASP...33..225L&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Cambridge-16">^ [<a href="#cite_ref-Cambridge_16-0">a</a> <a href="#cite_ref-Cambridge_16-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFFabian_Andrew,_Greenberg_Mayo1979">Fabian Andrew, Greenberg Mayo, red (1979). ”kapitel 4–5”. Astronomi: det internationella standardverket om universum (2, omarbetad upplaga). Stockholm: Bonniers förlag. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/7145661">7145661</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-0-042910-4_(inb.)" title="Special:Bokkällor/91-0-042910-4 (inb.)">ISBN 91-0-042910-4 (inb.)</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=kapitel+4%E2%80%935&rft.atitle=Astronomi%3A+det+internationella+standardverket+om+universum&rft.date=1979&rft.edition=2%2C+omarbetad+upplaga&rft.place=Stockholm&rft.pub=Bonniers+f%C3%B6rlag&rft.isbn=91-0-042910-4+%28inb.%29&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-ScienceDaily-17"><a href="#cite_ref-ScienceDaily_17-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.sciencedaily.com/releases/2008/12/081203133809.htm">”Blast From The Past: Astronomers Resurrect 16th-Century Supernova”</a> (på engelska). Science Daily. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.sciencedaily.com/releases/2008/12/081203133809.htm">http://www.sciencedaily.com/releases/2008/12/081203133809.htm</a>. Läst 28 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Blast+From+The+Past%3A+Astronomers+Resurrect+16th-Century+Supernova&rft.atitle=&rft.pub=Science+Daily&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.sciencedaily.com%2Freleases%2F2008%2F12%2F081203133809.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Jonsson-18"><a href="#cite_ref-Jonsson_18-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFJönsson2004">Jönsson, Åke (2004). Tycho Brahe: världsmedborgaren från Ven. Lund: Historiska media. sid. 19. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/9421647">9421647</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-85057-02-9_(inb.)" title="Special:Bokkällor/91-85057-02-9 (inb.)">ISBN 91-85057-02-9 (inb.)</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Tycho+Brahe%3A+v%C3%A4rldsmedborgaren+fr%C3%A5n+Ven&rft.aulast=J%C3%B6nsson&rft.aufirst=%C3%85ke&rft.au=J%C3%B6nsson%2C+%C3%85ke&rft.date=2004&rft.pages=sid.%26nbsp%3B19&rft.place=Lund&rft.pub=Historiska+media&rft.isbn=91-85057-02-9+%28inb.%29&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-AAVSOMira-19"><a href="#cite_ref-AAVSOMira_19-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.aavso.org/vsots_mira2">”Mira revisited”</a> (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.aavso.org/vsots_mira2">http://www.aavso.org/vsots_mira2</a>. Läst 29 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Mira+revisited&rft.atitle=The+International+Variable+Star+Index&rft.pub=AAVSO+%E2%80%93+American+Association+of+Variable+Star+Observers&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.aavso.org%2Fvsots_mira2&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Hartmut-20"><a href="#cite_ref-Hartmut_20-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFFrommert">Frommert, Hartmut. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://spider.seds.org/spider/Vars/mira.html">”Mira, Omicron Ceti”</a> (på engelska). Students for the Exploration and Development of Space (SEDS). <a rel="nofollow" class="external free" href="http://spider.seds.org/spider/Vars/mira.html">http://spider.seds.org/spider/Vars/mira.html</a>. Läst 30 december 2010.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Mira%2C+Omicron+Ceti&rft.atitle=&rft.aulast=Frommert&rft.aufirst=Hartmut&rft.au=Frommert%2C+Hartmut&rft.pub=Students+for+the+Exploration+and+Development+of+Space+%28SEDS%29&rft_id=http%3A%2F%2Fspider.seds.org%2Fspider%2FVars%2Fmira.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-NE_Algol-21"><a href="#cite_ref-NE_Algol_21-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/algol">”Algol”</a>. Nationalencyklopedien. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/algol">https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/algol</a>. Läst 29 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Algol&rft.atitle=Nationalencyklopedien&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ne.se%2Fuppslagsverk%2Fencyklopedi%2Fl%25C3%25A5ng%2Falgol&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Frommert2-22"><a href="#cite_ref-Frommert2_22-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFFrommert">Frommert, Hartmut. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://spider.seds.org/spider/Vars/betaPer.html">”Algol, Beta Persei, 26 Persei”</a>. Students for the Exploration and Development of Space (SEDS). <a rel="nofollow" class="external free" href="http://spider.seds.org/spider/Vars/betaPer.html">http://spider.seds.org/spider/Vars/betaPer.html</a>. Läst 30 december 2010.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Algol%2C+Beta+Persei%2C+26+Persei&rft.atitle=&rft.aulast=Frommert&rft.aufirst=Hartmut&rft.au=Frommert%2C+Hartmut&rft.pub=Students+for+the+Exploration+and+Development+of+Space+%28SEDS%29&rft_id=http%3A%2F%2Fspider.seds.org%2Fspider%2FVars%2FbetaPer.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Frommert-23"><a href="#cite_ref-Frommert_23-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFFrommert">Frommert, Hartmut. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://spider.seds.org/spider/Vars/pCyg.html">”P Cygni”</a> (på engelska). Students for the Exploration and Development of Space (SEDS). <a rel="nofollow" class="external free" href="http://spider.seds.org/spider/Vars/pCyg.html">http://spider.seds.org/spider/Vars/pCyg.html</a>. Läst 5 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=P+Cygni&rft.atitle=&rft.aulast=Frommert&rft.aufirst=Hartmut&rft.au=Frommert%2C+Hartmut&rft.pub=Students+for+the+Exploration+and+Development+of+Space+%28SEDS%29&rft_id=http%3A%2F%2Fspider.seds.org%2Fspider%2FVars%2FpCyg.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-CKVuleso-24"><a href="#cite_ref-CKVuleso_24-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFP._S._Eyres">P. S. Eyres. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.eso.org/public/images/potw1841a/">”Through the Hourglass”</a> (på engelska). www.eso.org. European Southern Observatory. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.eso.org/public/images/potw1841a/">https://www.eso.org/public/images/potw1841a/</a>. Läst 5 juli 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Through+the+Hourglass&rft.atitle=www.eso.org&rft.aulast=P.+S.+Eyres&rft.au=P.+S.+Eyres&rft.pub=European+Southern+Observatory&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.eso.org%2Fpublic%2Fimages%2Fpotw1841a%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-magnitud_RHya-25"><a href="#cite_ref-magnitud_RHya_25-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=15960">”R Hya”</a>. The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=15960">http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=15960</a>. Läst 29 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=R+Hya&rft.atitle=The+International+Variable+Star+Index&rft.pub=AAVSO+%E2%80%93+American+Association+of+Variable+Star+Observers&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.aavso.org%2Fvsx%2Findex.php%3Fview%3Ddetail.top%26oid%3D15960&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-magnitud_RLeo-26"><a href="#cite_ref-magnitud_RLeo_26-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=17032">”R Leo”</a> (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=17032">http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=17032</a>. Läst 29 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=R+Leo&rft.atitle=The+International+Variable+Star+Index&rft.pub=AAVSO+%E2%80%93+American+Association+of+Variable+Star+Observers&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.aavso.org%2Fvsx%2Findex.php%3Fview%3Ddetail.top%26oid%3D17032&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-magnitud_beta_lyrae-27"><a href="#cite_ref-magnitud_beta_lyrae_27-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=18631">”Bet Lyr”</a> (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=18631">http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=18631</a>. Läst 29 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Bet+Lyr&rft.atitle=The+International+Variable+Star+Index&rft.pub=AAVSO+%E2%80%93+American+Association+of+Variable+Star+Observers&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.aavso.org%2Fvsx%2Findex.php%3Fview%3Ddetail.top%26oid%3D18631&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-magnitud_delta_cephei-28"><a href="#cite_ref-magnitud_delta_cephei_28-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=9066">”Del Cep”</a> (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=9066">http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=9066</a>. Läst 29 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Del+Cep&rft.atitle=The+International+Variable+Star+Index&rft.pub=AAVSO+%E2%80%93+American+Association+of+Variable+Star+Observers&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.aavso.org%2Fvsx%2Findex.php%3Fview%3Ddetail.top%26oid%3D9066&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-magnitud_eta_aquilae-29"><a href="#cite_ref-magnitud_eta_aquilae_29-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=2802">”Eta Aql”</a> (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=2802">http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=2802</a>. Läst 29 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Eta+Aql&rft.atitle=The+International+Variable+Star+Index&rft.pub=AAVSO+%E2%80%93+American+Association+of+Variable+Star+Observers&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.aavso.org%2Fvsx%2Findex.php%3Fview%3Ddetail.top%26oid%3D2802&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-magnitud_RCrB-30"><a href="#cite_ref-magnitud_RCrB_30-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=10600">”R CrB”</a> (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=10600">http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=10600</a>. Läst 29 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=R+CrB&rft.atitle=The+International+Variable+Star+Index&rft.pub=AAVSO+%E2%80%93+American+Association+of+Variable+Star+Observers&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.aavso.org%2Fvsx%2Findex.php%3Fview%3Ddetail.top%26oid%3D10600&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Wallenquist_190-31">^ [<a href="#cite_ref-Wallenquist_190_31-0">a</a> <a href="#cite_ref-Wallenquist_190_31-1">b</a>] <a href="#CITEREFWallenquist1968">Wallenquist 1968</a>, s. 190. </li> <li id="cite_note-Chambers-32"><a href="#cite_ref-Chambers_32-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFChambers1865">Chambers, George F. (1865). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://articles.adsabs.harvard.edu//full/1865AN.....63..117C">”A Catalogue of Variable Stars”</a> (på engelska). Astronomische Nachrichten 63 (7): sid. 117. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://articles.adsabs.harvard.edu//full/1865AN.....63..117C">http://articles.adsabs.harvard.edu//full/1865AN.....63..117C</a>. Läst 5 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=A+Catalogue+of+Variable+Stars&rft.jtitle=Astronomische+Nachrichten&rft.aulast=Chambers&rft.aufirst=George+F.&rft.au=Chambers%2C+George+F.&rft.date=1865&rft.volume=63&rft.issue=7&rft.pages=sid.%26nbsp%3B117&rft_id=http%3A%2F%2Farticles.adsabs.harvard.edu%2F%2Ffull%2F1865AN.....63..117C&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Cannon-33"><a href="#cite_ref-Cannon_33-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFCannon1907">Cannon, Annie Jump (1907). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://articles.adsabs.harvard.edu//full/1907AnHar..55....1C">”Second catalogue of variable stars”</a> (på engelska). Annals of Harvard College Observatory 55: sid. 1–94. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://articles.adsabs.harvard.edu//full/1907AnHar..55....1C">http://articles.adsabs.harvard.edu//full/1907AnHar..55....1C</a>. Läst 5 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Second+catalogue+of+variable+stars&rft.jtitle=Annals+of+Harvard+College+Observatory&rft.aulast=Cannon&rft.aufirst=Annie+Jump&rft.au=Cannon%2C+Annie+Jump&rft.date=1907&rft.volume=55&rft.pages=sid.%26nbsp%3B1%E2%80%9394&rft_id=http%3A%2F%2Farticles.adsabs.harvard.edu%2F%2Ffull%2F1907AnHar..55....1C&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-GCVS4B-34">^ [<a href="#cite_ref-GCVS4B_34-0">a</a> <a href="#cite_ref-GCVS4B_34-1">b</a> <a href="#cite_ref-GCVS4B_34-2">c</a> <a href="#cite_ref-GCVS4B_34-3">d</a> <a href="#cite_ref-GCVS4B_34-4">e</a> <a href="#cite_ref-GCVS4B_34-5">f</a> <a href="#cite_ref-GCVS4B_34-6">g</a> <a href="#cite_ref-GCVS4B_34-7">h</a> <a href="#cite_ref-GCVS4B_34-8">i</a> <a href="#cite_ref-GCVS4B_34-9">j</a> <a href="#cite_ref-GCVS4B_34-10">k</a> <a href="#cite_ref-GCVS4B_34-11">l</a> <a href="#cite_ref-GCVS4B_34-12">m</a> <a href="#cite_ref-GCVS4B_34-13">n</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt">”GCVS Variability Types”</a> (på engelska). General Catalogue of Variable Stars. Russian Foundation for Basic Research, Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt">http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt</a>. Läst 31 juli 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=GCVS+Variability+Types&rft.atitle=General+Catalogue+of+Variable+Stars&rft.pub=Russian+Foundation+for+Basic+Research%2C+Sternberg+Astronomical+Institute%2C+Moskva%2C+Ryssland&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.sai.msu.su%2Fgcvs%2Fgcvs%2Fiii%2Fvartype.txt&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-GCVS4-35">^ [<a href="#cite_ref-GCVS4_35-0">a</a> <a href="#cite_ref-GCVS4_35-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/intro.htm">”GCVS What's new”</a> (på engelska). General Catalog of Variable Stars, 4th Ed. (GCVS4). <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/intro.htm">http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/intro.htm</a>. Läst 9 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=GCVS+What%27s+new&rft.atitle=General+Catalog+of+Variable+Stars%2C+4th+Ed.+%28GCVS4%29&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.sai.msu.su%2Fgcvs%2Fgcvs%2Fintro.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Samus5.1-36"><a href="#cite_ref-Samus5.1_36-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFSamusKazarovetsDurlevichKireeva2017">Samus, N. N.; Kazarovets, E. V.; Durlevich, O. V.; Kireeva, N. N.; Pastukhova, E. N. (2017). ”General catalogue of variable stars: Version GCVS 5.1” (på engelska). Astronomy Reports 61 (1): sid. 80. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1134%2FS1063772917010085">10.1134/S1063772917010085</a>. Läst 29 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=General+catalogue+of+variable+stars%3A+Version+GCVS+5.1&rft.jtitle=Astronomy+Reports&rft.aulast=Samus&rft.aufirst=N.+N.&rft.au=Samus%2C+N.+N.&rft.au=Kazarovets%2C+E.+V.&rft.au=Durlevich%2C+O.+V.&rft.au=Kireeva%2C+N.+N.&rft.au=Pastukhova%2C+E.+N.&rft.date=2017&rft.volume=61&rft.issue=1&rft.pages=sid.%26nbsp%3B80&rft_id=info:doi/10.1134%2FS1063772917010085&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-b-37"><a href="#cite_ref-b_37-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFSamusDurlevichKazarovets">Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; Kazarovets, R. V. (på engelska). The General Catalog of Variable Stars (GCVS). <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1515%2Fastro-1997-0229">10.1515/astro-1997-0229</a>. Läst 29 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+General+Catalog+of+Variable+Stars+%28GCVS%29&rft.aulast=Samus&rft.aufirst=N.+N.&rft.au=Samus%2C+N.+N.&rft.au=Durlevich%2C+O.+V.&rft.au=Kazarovets%2C+R.+V.&rft_id=info:doi/10.1515%2Fastro-1997-0229&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Kholopov-38"><a href="#cite_ref-Kholopov_38-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFSamus_N.N.,_Goranskij_V.P.,_Durlevich_O.V.,_Kazarovets_E_V.,_Kireeva_N.N.,_Pastukhova_E.N.,_Zharova_A.V._utgivare=Institute_of_Astronomy_of_Russian_Academy_of_Sciences_och_Sternberg_State_Astronomical_Institute_of_the_Moscow_State_University">Samus N.N., Goranskij V.P., Durlevich O.V., Kazarovets E V., Kireeva N.N., Pastukhova E.N., Zharova A.V. utgivare=Institute of Astronomy of Russian Academy of Sciences och Sternberg State Astronomical Institute of the Moscow State University. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/gcvs/iii/html/">”The combined table of General Catalogue of Variable Stars Volumes I–III, 4th ed. (GCVS4) (Kholopov+ 1988) and Namelists of Variable Stars Nos. 67–78 (Kholopov+, 1985–2008) with improved coordinates”</a> (på engelska). <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/gcvs/iii/html/">http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/gcvs/iii/html/</a>. Läst 29 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=The+combined+table+of+General+Catalogue+of+Variable+Stars+Volumes+I%E2%80%93III%2C+4th+ed.+%28GCVS4%29+%28Kholopov%2B+1988%29+and+Namelists+of+Variable+Stars+Nos.+67%E2%80%9378+%28Kholopov%2B%2C+1985%E2%80%932008%29+with+improved+coordinates&rft.atitle=&rft.aulast=Samus+N.N.%2C+Goranskij+V.P.%2C+Durlevich+O.V.%2C+Kazarovets+E+V.%2C+Kireeva+N.N.%2C+Pastukhova+E.N.%2C+Zharova+A.V.+utgivare%3DInstitute+of+Astronomy+of+Russian+Academy+of+Sciences+och+Sternberg+State+Astronomical+Institute+of+the+Moscow+State+University&rft.au=Samus+N.N.%2C+Goranskij+V.P.%2C+Durlevich+O.V.%2C+Kazarovets+E+V.%2C+Kireeva+N.N.%2C+Pastukhova+E.N.%2C+Zharova+A.V.+utgivare%3DInstitute+of+Astronomy+of+Russian+Academy+of+Sciences+och+Sternberg+State+Astronomical+Institute+of+the+Moscow+State+University&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.sai.msu.su%2Fgroups%2Fcluster%2Fgcvs%2Fgcvs%2Fiii%2Fhtml%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Kukarkin-39"><a href="#cite_ref-Kukarkin_39-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFKukarkin_B.V.,_Kholopov_P.N.,_Artiukhina_N.M.,_Fedorovich_V.P.,_Frolov_M.S.,_Goranskij_V.P.,_Gorynya_N.A.,_Karitskaya_E.A.,_Kireeva_N.N.,_Kukarkina_N.P.,_Kurochkin_N.E.,_Medvedeva_G.I.,_Perova_N.B.,_Ponomareva_G.A.,_Samus_N.N.,_Shugarov_S.Yu.">Kukarkin B.V., Kholopov P.N., Artiukhina N.M., Fedorovich V.P., Frolov M.S., Goranskij V.P., Gorynya N.A., Karitskaya E.A., Kireeva N.N., Kukarkina N.P., Kurochkin N.E., Medvedeva G.I., Perova N.B., Ponomareva G.A., Samus N.N., Shugarov S.Yu.. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/gcvs/nsv/readme">”New Catalogue of Suspected Variable Stars: The Improved Version”</a> (på engelska). Institute of Astronomy of Russian Academy of Sciences och Sternberg State Astronomical Institute of the Moscow State University. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/gcvs/nsv/readme">http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/gcvs/nsv/readme</a>. Läst 29 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=New+Catalogue+of+Suspected+Variable+Stars%3A+The+Improved+Version&rft.atitle=&rft.aulast=Kukarkin+B.V.%2C+Kholopov+P.N.%2C+Artiukhina+N.M.%2C+Fedorovich+V.P.%2C+Frolov+M.S.%2C+Goranskij+V.P.%2C+Gorynya+N.A.%2C+Karitskaya+E.A.%2C+Kireeva+N.N.%2C+Kukarkina+N.P.%2C+Kurochkin+N.E.%2C+Medvedeva+G.I.%2C+Perova+N.B.%2C+Ponomareva+G.A.%2C+Samus+N.N.%2C+Shugarov+S.Yu.&rft.au=Kukarkin+B.V.%2C+Kholopov+P.N.%2C+Artiukhina+N.M.%2C+Fedorovich+V.P.%2C+Frolov+M.S.%2C+Goranskij+V.P.%2C+Gorynya+N.A.%2C+Karitskaya+E.A.%2C+Kireeva+N.N.%2C+Kukarkina+N.P.%2C+Kurochkin+N.E.%2C+Medvedeva+G.I.%2C+Perova+N.B.%2C+Ponomareva+G.A.%2C+Samus+N.N.%2C+Shugarov+S.Yu.&rft.pub=Institute+of+Astronomy+of+Russian+Academy+of+Sciences+och+Sternberg+State+Astronomical+Institute+of+the+Moscow+State+University&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.sai.msu.su%2Fgroups%2Fcluster%2Fgcvs%2Fgcvs%2Fnsv%2Freadme&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-cds-40">^ [<a href="#cite_ref-cds_40-0">a</a> <a href="#cite_ref-cds_40-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFEmile_Schweitzer">Emile Schweitzer. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://cdsarc.u-strasbg.fr/afoev/var/edenom.htx">”The names and catalogues of variable stars”</a> (på engelska). <a rel="nofollow" class="external free" href="http://cdsarc.u-strasbg.fr/afoev/var/edenom.htx">http://cdsarc.u-strasbg.fr/afoev/var/edenom.htx</a>. Läst 29 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=The+names+and+catalogues+of+variable+stars&rft.atitle=&rft.aulast=Emile+Schweitzer&rft.au=Emile+Schweitzer&rft_id=http%3A%2F%2Fcdsarc.u-strasbg.fr%2Fafoev%2Fvar%2Fedenom.htx&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-levy-41"><a href="#cite_ref-levy_41-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFDavid_H._Levy2005">David H. Levy (15 december 2005) (på engelska). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.com/books?id=Df9d8FBagqEC&pg=PA46">David Levy's Guide to Variable Stars</a>. Cambridge University Press. sid. 45–. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-521-60860-2" title="Special:Bokkällor/978-0-521-60860-2">ISBN 978-0-521-60860-2</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.com/books?id=Df9d8FBagqEC&pg=PA46">https://books.google.com/books?id=Df9d8FBagqEC&pg=PA46</a>. Läst 29 augusti 2019</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=David+Levy%27s+Guide+to+Variable+Stars&rft.aulast=David+H.+Levy&rft.au=David+H.+Levy&rft.date=15+december+2005&rft.pages=sid.%26nbsp%3B45%E2%80%93&rft.pub=Cambridge+University+Press&rft.isbn=978-0-521-60860-2&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.com%2Fbooks%3Fid%3DDf9d8FBagqEC%26pg%3DPA46&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Wallenquist_191-42">^ [<a href="#cite_ref-Wallenquist_191_42-0">a</a> <a href="#cite_ref-Wallenquist_191_42-1">b</a> <a href="#cite_ref-Wallenquist_191_42-2">c</a>] <a href="#CITEREFWallenquist1968">Wallenquist 1968</a>, s. 191. </li> <li id="cite_note-IBVS-43"><a href="#cite_ref-IBVS_43-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://ojs3.mtak.hu/index.php/ibvs/about">”About the Journal”</a> (på engelska). Information Bulletin of Variable Stars (IBVS). <a rel="nofollow" class="external free" href="http://ojs3.mtak.hu/index.php/ibvs/about">http://ojs3.mtak.hu/index.php/ibvs/about</a>. Läst 5 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=About+the+Journal&rft.atitle=Information+Bulletin+of+Variable+Stars+%28IBVS%29&rft_id=http%3A%2F%2Fojs3.mtak.hu%2Findex.php%2Fibvs%2Fabout&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Why-44"><a href="#cite_ref-Why_44-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.aavso.org/variables-what-are-they-why-observe-them">”Variables: What Are They and Why Observe Them?”</a> (på engelska). The American Association of Variable Star Observers. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.aavso.org/variables-what-are-they-why-observe-them">https://www.aavso.org/variables-what-are-they-why-observe-them</a>. Läst 8 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Variables%3A+What+Are+They+and+Why+Observe+Them%3F&rft.atitle=&rft.pub=The+American+Association+of+Variable+Star+Observers&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.aavso.org%2Fvariables-what-are-they-why-observe-them&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-SAAF-45"><a href="#cite_ref-SAAF_45-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.saaf.se/startsida/sektioner/variabelsektionen-2/">”Variabelsektionen”</a>. Svensk Amatörastronomisk förening. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.saaf.se/startsida/sektioner/variabelsektionen-2/">http://www.saaf.se/startsida/sektioner/variabelsektionen-2/</a>. Läst 6 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Variabelsektionen&rft.atitle=&rft.pub=Svensk+Amat%C3%B6rastronomisk+f%C3%B6rening&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.saaf.se%2Fstartsida%2Fsektioner%2Fvariabelsektionen-2%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-NE3-46"><a href="#cite_ref-NE3_46-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/blinkkomparator">”Blinkkomparator”</a>. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/blinkkomparator">https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/blinkkomparator</a>. Läst 9 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Blinkkomparator&rft.atitle=Nationalencyklopedin&rft.pub=Bokf%C3%B6rlaget+Bra+b%C3%B6cker+AB%2C+H%C3%B6gan%C3%A4s&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ne.se%2Fuppslagsverk%2Fencyklopedi%2Fl%25C3%25A5ng%2Fblinkkomparator&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Collins-47"><a href="#cite_ref-Collins_47-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFGeorge_W._Collins2003">George W. Collins (2003). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://ads.harvard.edu/books/1989fsa..book/AbookC08.pdf">”Stellar Pulsation and Oscillation”</a> (på engelska). <a rel="nofollow" class="external free" href="http://ads.harvard.edu/books/1989fsa..book/AbookC08.pdf">http://ads.harvard.edu/books/1989fsa..book/AbookC08.pdf</a>. Läst 30 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Stellar+Pulsation+and+Oscillation&rft.atitle=&rft.aulast=George+W.+Collins&rft.au=George+W.+Collins&rft.date=2003&rft_id=http%3A%2F%2Fads.harvard.edu%2Fbooks%2F1989fsa..book%2FAbookC08.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-B-EBS-48">^ [<a href="#cite_ref-B-EBS_48-0">a</a> <a href="#cite_ref-B-EBS_48-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFBruton">Bruton, D.. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070414144827/http://www.physics.sfasu.edu/astro/ebstar/ebstar.html">”Eclipsing Binary Stars”</a> (på engelska). Stephen F. Austin State University. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.physics.sfasu.edu/astro/ebstar/ebstar.html">originalet</a> den 14 april 2007. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20070414144827/http://www.physics.sfasu.edu/astro/ebstar/ebstar.html">https://web.archive.org/web/20070414144827/http://www.physics.sfasu.edu/astro/ebstar/ebstar.html</a>. Läst 30 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Eclipsing+Binary+Stars&rft.atitle=&rft.aulast=Bruton&rft.aufirst=D.&rft.au=Bruton%2C+D.&rft.pub=Stephen+F.+Austin+State+University&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20070414144827%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.physics.sfasu.edu%2Fastro%2Febstar%2Febstar.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Bonanos2006-49"><a href="#cite_ref-Bonanos2006_49-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFBonanos,_Alceste_Z.2006">Bonanos, Alceste Z. (2006). ”Eclipsing binaries: Tools for calibrating the extragalactic distance scale” (på engelska). Proceedings of the International Astronomical Union 2: sid. 79–87. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1017%2FS1743921307003845">10.1017/S1743921307003845</a>. Läst 6 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Eclipsing+binaries%3A+Tools+for+calibrating+the+extragalactic+distance+scale&rft.jtitle=Proceedings+of+the+International+Astronomical+Union&rft.aulast=Bonanos%2C+Alceste+Z.&rft.au=Bonanos%2C+Alceste+Z.&rft.date=2006&rft.volume=2&rft.pages=sid.%26nbsp%3B79%E2%80%9387&rft_id=info:doi/10.1017%2FS1743921307003845&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-NE_Algolvariabel-50"><a href="#cite_ref-NE_Algolvariabel_50-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/algolvariabler">”Algolvariabler”</a>. Nationalencyklopedien. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/algolvariabler">https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/algolvariabler</a>. Läst 29 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Algolvariabler&rft.atitle=Nationalencyklopedien&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ne.se%2Fuppslagsverk%2Fencyklopedi%2Fl%25C3%25A5ng%2Falgolvariabler&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-otero-51">^ [<a href="#cite_ref-otero_51-0">a</a> <a href="#cite_ref-otero_51-1">b</a> <a href="#cite_ref-otero_51-2">c</a> <a href="#cite_ref-otero_51-3">d</a> <a href="#cite_ref-otero_51-4">e</a> <a href="#cite_ref-otero_51-5">f</a> <a href="#cite_ref-otero_51-6">g</a> <a href="#cite_ref-otero_51-7">h</a> <a href="#cite_ref-otero_51-8">i</a> <a href="#cite_ref-otero_51-9">j</a> <a href="#cite_ref-otero_51-10">k</a> <a href="#cite_ref-otero_51-11">l</a> <a href="#cite_ref-otero_51-12">m</a> <a href="#cite_ref-otero_51-13">n</a> <a href="#cite_ref-otero_51-14">o</a>] <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFOteroWatsonWils">Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes">”Variable Star Type Designations in the VSX”</a> (på engelska). AAVSO:s webbplats. American Association of Variable Star Observers. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes">http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes</a>. Läst 19 juli 2014.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Variable+Star+Type+Designations+in+the+VSX&rft.atitle=AAVSO%3As+webbplats&rft.aulast=Otero&rft.aufirst=S.+A.&rft.au=Otero%2C+S.+A.&rft.au=Watson%2C+C.&rft.au=Wils%2C+P.&rft.pub=American+Association+of+Variable+Star+Observers&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.aavso.org%2Fvsx%2Findex.php%3Fview%3Dabout.vartypes&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Good2-52">^ [<a href="#cite_ref-Good2_52-0">a</a> <a href="#cite_ref-Good2_52-1">b</a> <a href="#cite_ref-Good2_52-2">c</a> <a href="#cite_ref-Good2_52-3">d</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFGerry_A._Good2012">Gerry A. Good (2012) (på engelska). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=4cS9BwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=Observing+Variable+Stars+Google+Books&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi4_vbB6vXjAhW586YKHU8qA58Q6AEIKDAA#v=onepage&q=Observing%20Variable%20Stars%20Google%20Books&f=false">Observing Variable Stars</a>. The Patrick Moore Practical Astronomy Series. Springer Science & Business Media. sid. 136, 142–143. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-1-447-10055-3" title="Special:Bokkällor/978-1-447-10055-3">ISBN 978-1-447-10055-3</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.se/books?id=4cS9BwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=Observing+Variable+Stars+Google+Books&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi4_vbB6vXjAhW586YKHU8qA58Q6AEIKDAA#v=onepage&q=Observing%20Variable%20Stars%20Google%20Books&f=false">https://books.google.se/books?id=4cS9BwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=Observing+Variable+Stars+Google+Books&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi4_vbB6vXjAhW586YKHU8qA58Q6AEIKDAA#v=onepage&q=Observing%20Variable%20Stars%20Google%20Books&f=false</a>. Läst 13 augusti 2019</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Observing+Variable+Stars&rft.aulast=Gerry+A.+Good&rft.au=Gerry+A.+Good&rft.date=2012&rft.series=The+Patrick+Moore+Practical+Astronomy+Series&rft.pages=sid.%26nbsp%3B136%2C+142%E2%80%93143&rft.pub=Springer+Science+%26+Business+Media&rft.isbn=978-1-447-10055-3&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.se%2Fbooks%3Fid%3D4cS9BwAAQBAJ%26printsec%3Dfrontcover%26dq%3DObserving%2BVariable%2BStars%2BGoogle%2BBooks%26hl%3Dsv%26sa%3DX%26ved%3D0ahUKEwi4_vbB6vXjAhW586YKHU8qA58Q6AEIKDAA%23v%3Donepage%26q%3DObserving%2520Variable%2520Stars%2520Google%2520Books%26f%3Dfalse&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Olds_141-53">^ [<a href="#cite_ref-Olds_141_53-0">a</a> <a href="#cite_ref-Olds_141_53-1">b</a> <a href="#cite_ref-Olds_141_53-2">c</a> <a href="#cite_ref-Olds_141_53-3">d</a> <a href="#cite_ref-Olds_141_53-4">e</a> <a href="#cite_ref-Olds_141_53-5">f</a>] <a href="#CITEREFOlds2007">Olds 2007</a>, s. 141. </li> <li id="cite_note-Binnendijk-54"><a href="#cite_ref-Binnendijk_54-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFL._Binnendijk1965">L. Binnendijk (1965). (på tyska)Veroeffentlichungen der Remeis-Sternwarte zu Bamberg (40): sid. 36.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=&rft.jtitle=Veroeffentlichungen+der+Remeis-Sternwarte+zu+Bamberg&rft.aulast=L.+Binnendijk&rft.au=L.+Binnendijk&rft.date=1965&rft.issue=40&rft.pages=sid.%26nbsp%3B36&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-wilson2001-55"><a href="#cite_ref-wilson2001_55-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFR._E._Wilson2001">R. E. Wilson (2001). ”Binary Star Morphology and the Name Overcontact” (på engelska). Information Bulletin on Variable Stars 5076: sid. 1.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Binary+Star+Morphology+and+the+Name+Overcontact&rft.jtitle=Information+Bulletin+on+Variable+Stars&rft.aulast=R.+E.+Wilson&rft.au=R.+E.+Wilson&rft.date=2001&rft.volume=5076&rft.pages=sid.%26nbsp%3B1&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Csizmadia-56"><a href="#cite_ref-Csizmadia_56-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFSz._Csizmadia_och_P._Klagyivik">Sz. Csizmadia och P. Klagyivik (18 oktober 2004). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.aanda.org/articles/aa/abs/2004/42/aa0430-04/aa0430-04.html">”On the properties of contact binary stars”</a> (på engelska). Astronomy and Astrophysics 426: sid. 1001–1005. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1051%2F0004-6361%3A20040430">10.1051/0004-6361:20040430</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.aanda.org/articles/aa/abs/2004/42/aa0430-04/aa0430-04.html">https://www.aanda.org/articles/aa/abs/2004/42/aa0430-04/aa0430-04.html</a>. Läst 16 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=On+the+properties+of+contact+binary+stars&rft.jtitle=Astronomy+and+Astrophysics&rft.aulast=Sz.+Csizmadia+och+P.+Klagyivik&rft.au=Sz.+Csizmadia+och+P.+Klagyivik&rft.date=18+oktober+2004&rft.volume=426&rft.pages=sid.%26nbsp%3B1001%E2%80%931005&rft_id=info:doi/10.1051%2F0004-6361%3A20040430&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.aanda.org%2Farticles%2Faa%2Fabs%2F2004%2F42%2Faa0430-04%2Faa0430-04.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Rotating_variables-57"><a href="#cite_ref-Rotating_variables_57-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFJohn_R._Percy,_John_B._Rice2024">John R. Percy, John B. Rice (28 mars 2017). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.aavso.org/rotating-variables-mapping-surfaces-stars">”Rotating Variables: Mapping the Surfaces of the Stars”</a> (på engelska). Variable Star of the Season. American Association of Variable Star Observers. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.aavso.org/rotating-variables-mapping-surfaces-stars">https://www.aavso.org/rotating-variables-mapping-surfaces-stars</a>. Läst 30 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Rotating+Variables%3A+Mapping+the+Surfaces+of+the+Stars&rft.atitle=Variable+Star+of+the+Season&rft.aulast=John+R.+Percy%2C+John+B.+Rice&rft.au=John+R.+Percy%2C+John+B.+Rice&rft.date=28+mars+2017&rft.pub=American+Association+of+Variable+Star+Observers&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.aavso.org%2Frotating-variables-mapping-surfaces-stars&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-SAOB-58"><a href="#cite_ref-SAOB_58-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.saob.se/artikel/?unik=E_0435-0068.h87X&pz=5">”Ellipsoid”</a>. Svenska Akademiens ordbok. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.saob.se/artikel/?unik=E_0435-0068.h87X&pz=5">http://www.saob.se/artikel/?unik=E_0435-0068.h87X&pz=5</a>. Läst 4 maj 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Ellipsoid&rft.atitle=Svenska+Akademiens+ordbok&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.saob.se%2Fartikel%2F%3Funik%3DE_0435-0068.h87X%26pz%3D5&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Lopez-Morales-59"><a href="#cite_ref-Lopez-Morales_59-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFLopez-Morales,_Mercedes;_Morrell,_N._I.;_Butler,_R._P.;_Seager,_S.2006">Lopez-Morales, Mercedes; Morrell, N. I.; Butler, R. P.; Seager, S. (2006). ”Limits to Transits of the Neptune-mass planet orbiting Gl 581” (på engelska). Publications of the Astronomical Society of the Pacific 118 (849): sid. 1506 bibcode:2006PASP..118.1506L. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1086%2F508904">10.1086/508904</a>. Läst 7 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Limits+to+Transits+of+the+Neptune-mass+planet+orbiting+Gl+581&rft.jtitle=Publications+of+the+Astronomical+Society+of+the+Pacific&rft.aulast=Lopez-Morales%2C+Mercedes%3B+Morrell%2C+N.+I.%3B+Butler%2C+R.+P.%3B+Seager%2C+S.&rft.au=Lopez-Morales%2C+Mercedes%3B+Morrell%2C+N.+I.%3B+Butler%2C+R.+P.%3B+Seager%2C+S.&rft.date=2006&rft.volume=118&rft.issue=849&rft.pages=sid.%26nbsp%3B1506+bibcode%3A2006PASP..118.1506L&rft_id=info:doi/10.1086%2F508904&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Barnardsstjarna-60"><a href="#cite_ref-Barnardsstjarna_60-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=V*+V2500+Oph">”Basic data NAME Barnard's star -- Variable of BY Dra type”</a> (på engelska). SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=V*+V2500+Oph">http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=V*+V2500+Oph</a>. Läst 6 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Basic+data+NAME+Barnard%27s+star+--+Variable+of+BY+Dra+type&rft.atitle=SIMBAD&rft.pub=Centre+de+Donn%C3%A9es+astronomiques+de+Strasbourg&rft_id=http%3A%2F%2Fsimbad.u-strasbg.fr%2Fsimbad%2Fsim-id%3FIdent%3DV%2A%2BV2500%2BOph&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Kaler-61">^ [<a href="#cite_ref-Kaler_61-0">a</a> <a href="#cite_ref-Kaler_61-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFJames_B._Kaler1997">James B. Kaler (1997) (på engelska). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=ZEKO2pzuRHoC&printsec=frontcover&dq=Stars+and+Their+Spectra:+An+Introduction+to+the+Spectral+Sequence&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiPvvCagf_jAhWImIsKHVu8AykQ6AEIKDAA#v=onepage&q=Stars%20and%20Their%20Spectra%3A%20An%20Introduction%20to%20the%20Spectral%20Sequence&f=false">Stars and Their Spectra: An Introduction to the Spectral Sequence</a>. Cambridge University Press. sid. 173–174. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-521-58570-5" title="Special:Bokkällor/978-0-521-58570-5">ISBN 978-0-521-58570-5</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.se/books?id=ZEKO2pzuRHoC&printsec=frontcover&dq=Stars+and+Their+Spectra:+An+Introduction+to+the+Spectral+Sequence&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiPvvCagf_jAhWImIsKHVu8AykQ6AEIKDAA#v=onepage&q=Stars%20and%20Their%20Spectra%3A%20An%20Introduction%20to%20the%20Spectral%20Sequence&f=false">https://books.google.se/books?id=ZEKO2pzuRHoC&printsec=frontcover&dq=Stars+and+Their+Spectra:+An+Introduction+to+the+Spectral+Sequence&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiPvvCagf_jAhWImIsKHVu8AykQ6AEIKDAA#v=onepage&q=Stars%20and%20Their%20Spectra%3A%20An%20Introduction%20to%20the%20Spectral%20Sequence&f=false</a>. Läst 13 augusti 2019</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Stars+and+Their+Spectra%3A+An+Introduction+to+the+Spectral+Sequence&rft.aulast=James+B.+Kaler&rft.au=James+B.+Kaler&rft.date=1997&rft.pages=sid.%26nbsp%3B173%E2%80%93174&rft.pub=Cambridge+University+Press&rft.isbn=978-0-521-58570-5&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.se%2Fbooks%3Fid%3DZEKO2pzuRHoC%26printsec%3Dfrontcover%26dq%3DStars%2Band%2BTheir%2BSpectra%3A%2BAn%2BIntroduction%2Bto%2Bthe%2BSpectral%2BSequence%26hl%3Dsv%26sa%3DX%26ved%3D0ahUKEwiPvvCagf_jAhWImIsKHVu8AykQ6AEIKDAA%23v%3Donepage%26q%3DStars%2520and%2520Their%2520Spectra%253A%2520An%2520Introduction%2520to%2520the%2520Spectral%2520Sequence%26f%3Dfalse&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Ridpath-62">^ [<a href="#cite_ref-Ridpath_62-0">a</a> <a href="#cite_ref-Ridpath_62-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFIan_Ridpath_(red.)2018">Ian Ridpath (red.) (2018) (på engelska). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=VmZaDwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=bibliogroup:%22Oxford+Quick+Reference+Online%22&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjU6v3agv_jAhVlz6YKHWOwAlUQ6AEIOTAC#v=onepage&q&f=false">A Dictionary of Astronomy Oxford Quick Reference Online</a>. Oxford University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-192-54261-8" title="Special:Bokkällor/978-0-192-54261-8">ISBN 978-0-192-54261-8</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.se/books?id=VmZaDwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=bibliogroup:%22Oxford+Quick+Reference+Online%22&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjU6v3agv_jAhVlz6YKHWOwAlUQ6AEIOTAC#v=onepage&q&f=false">https://books.google.se/books?id=VmZaDwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=bibliogroup:%22Oxford+Quick+Reference+Online%22&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjU6v3agv_jAhVlz6YKHWOwAlUQ6AEIOTAC#v=onepage&q&f=false</a>. Läst 13 augusti 2019</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=A+Dictionary+of+Astronomy+Oxford+Quick+Reference+Online&rft.aulast=Ian+Ridpath+%28red.%29&rft.au=Ian+Ridpath+%28red.%29&rft.date=2018&rft.pub=Oxford+University+Press&rft.isbn=978-0-192-54261-8&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.se%2Fbooks%3Fid%3DVmZaDwAAQBAJ%26printsec%3Dfrontcover%26dq%3Dbibliogroup%3A%2522Oxford%2BQuick%2BReference%2BOnline%2522%26hl%3Dsv%26sa%3DX%26ved%3D0ahUKEwjU6v3agv_jAhVlz6YKHWOwAlUQ6AEIOTAC%23v%3Donepage%26q%26f%3Dfalse&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-GCVS-63">^ [<a href="#cite_ref-GCVS_63-0">a</a> <a href="#cite_ref-GCVS_63-1">b</a> <a href="#cite_ref-GCVS_63-2">c</a> <a href="#cite_ref-GCVS_63-3">d</a> <a href="#cite_ref-GCVS_63-4">e</a>] <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFKholopov,_P._N.;_Samus,_N._N.;_Frolov,_M._S.;_Goranskij,_V._P.;_Gorynya,_N._A.;_Kireeva,_N._N.;_Kukarkina,_N._P.;_Kurochkin,_N._E.;_Medvedeva,_G._I.;_Perova,_N._B.1996">Kholopov, P. N.; Samus, N. N.; Frolov, M. S.; Goranskij, V. P.; Gorynya, N. A.; Kireeva, N. N.; Kukarkina, N. P.; Kurochkin, N. E.; Medvedeva, G. I.; Perova, N. B. (1996). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/vartype.htm">”VizieR Online Data Catalog: General Catalog of Variable Stars, 4th Ed. (GCVS4) (Kholopov+ 1988)”</a> (på engelska). VizieR On-line Data Catalog: II/139B. Originally published in: Moscow: Nauka Publishing House (1985–1988) 2139: sid. 0. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/vartype.htm">http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/vartype.htm</a>. Läst 6 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=VizieR+Online+Data+Catalog%3A+General+Catalog+of+Variable+Stars%2C+4th+Ed.+%28GCVS4%29+%28Kholopov%2B+1988%29&rft.jtitle=VizieR+On-line+Data+Catalog%3A+II%2F139B.+Originally+published+in%3A+Moscow%3A+Nauka+Publishing+House+%281985%E2%80%931988%29&rft.aulast=Kholopov%2C+P.+N.%3B+Samus%2C+N.+N.%3B+Frolov%2C+M.+S.%3B+Goranskij%2C+V.+P.%3B+Gorynya%2C+N.+A.%3B+Kireeva%2C+N.+N.%3B+Kukarkina%2C+N.+P.%3B+Kurochkin%2C+N.+E.%3B+Medvedeva%2C+G.+I.%3B+Perova%2C+N.+B.&rft.au=Kholopov%2C+P.+N.%3B+Samus%2C+N.+N.%3B+Frolov%2C+M.+S.%3B+Goranskij%2C+V.+P.%3B+Gorynya%2C+N.+A.%3B+Kireeva%2C+N.+N.%3B+Kukarkina%2C+N.+P.%3B+Kurochkin%2C+N.+E.%3B+Medvedeva%2C+G.+I.%3B+Perova%2C+N.+B.&rft.date=1996&rft.volume=2139&rft.pages=sid.%26nbsp%3B0&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.sai.msu.su%2Fgcvs%2Fgcvs%2Fvartype.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-BB-64"><a href="#cite_ref-BB_64-0">^</a> <a href="/wiki/Bra_B%C3%B6ckers_lexikon" title="Bra Böckers lexikon">Bra Böckers lexikon</a>, 1979. </li> <li id="cite_note-IllVet-65">^ [<a href="#cite_ref-IllVet_65-0">a</a> <a href="#cite_ref-IllVet_65-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFHenrik_Bendix_och_Malene_Breusch_Hansen">Henrik Bendix och Malene Breusch Hansen (10 oktober 2018). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://illvet.se/universum/stjarnor/pulsaren-ar-universums-fartdare">”Pulsaren är universums fartdåre”</a>. Illustrerad Vetenskap. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://illvet.se/universum/stjarnor/pulsaren-ar-universums-fartdare">https://illvet.se/universum/stjarnor/pulsaren-ar-universums-fartdare</a>. Läst 12 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Pulsaren+%C3%A4r+universums+fartd%C3%A5re&rft.jtitle=Illustrerad+Vetenskap&rft.aulast=Henrik+Bendix+och+Malene+Breusch+Hansen&rft.au=Henrik+Bendix+och+Malene+Breusch+Hansen&rft.date=10+oktober+2018&rft_id=https%3A%2F%2Fillvet.se%2Funiversum%2Fstjarnor%2Fpulsaren-ar-universums-fartdare&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Glover_61-66">^ [<a href="#cite_ref-Glover_61_66-0">a</a> <a href="#cite_ref-Glover_61_66-1">b</a> <a href="#cite_ref-Glover_61_66-2">c</a> <a href="#cite_ref-Glover_61_66-3">d</a> <a href="#cite_ref-Glover_61_66-4">e</a> <a href="#cite_ref-Glover_61_66-5">f</a>] <a href="#CITEREFGlover2002">Glover 2002</a>, s. 61. </li> <li id="cite_note-Goodricke-67"><a href="#cite_ref-Goodricke_67-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFGoodricke,_J.;_Bayer1786">Goodricke, J.; Bayer (1786). ”II. A series of observations on, and a discovery of, the period of the variation of the light of the star marked δ by Bayer, near the head of Cepheus. In a letter from John Goodricke, Esq. to Nevil Maskelyne, D.D. F. R. S” (på engelska). Philosophical Transactions of the Royal Society of London 76: sid. 48. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1098%2Frstl.1786.0002">10.1098/rstl.1786.0002</a>. Läst 31 juli 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=II.+A+series+of+observations+on%2C+and+a+discovery+of%2C+the+period+of+the+variation+of+the+light+of+the+star+marked+%CE%B4+by+Bayer%2C+near+the+head+of+Cepheus.+In+a+letter+from+John+Goodricke%2C+Esq.+to+Nevil+Maskelyne%2C+D.D.+F.+R.+S&rft.jtitle=Philosophical+Transactions+of+the+Royal+Society+of+London&rft.aulast=Goodricke%2C+J.%3B+Bayer&rft.au=Goodricke%2C+J.%3B+Bayer&rft.date=1786&rft.volume=76&rft.pages=sid.%26nbsp%3B48&rft_id=info:doi/10.1098%2Frstl.1786.0002&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Udalski-68"><a href="#cite_ref-Udalski_68-0">^</a> Udalski, A.; Soszynski, I.; Szymanski, M.; Kubiak, M.; Pietrzynski, G.; Wozniak, P.; Zebrun, K. (1999). ”The Optical Gravitational Lensing Experiment. Cepheids in the Magellanic Clouds. IV. Catalog of Cepheids from the Large Magellanic Cloud”. Acta Astronomica. 49: 223. arXiv:astro-ph/9908317. Bibcode:1999AcA....49..223U. </li> <li id="cite_note-Freedman-69"><a href="#cite_ref-Freedman_69-0">^</a> Freedman, Wendy L.; Madore, Barry F.; Gibson, Brad K.; Ferrarese, Laura; Kelson, Daniel D.; Sakai, Shoko; Mould, Jeremy R.; Kennicutt, Jr., Robert C.; Ford, Holland C.; Graham, John A.; Huchra, John P.; Hughes, Shaun M. G.; Illingworth, Garth D.; Macri, Lucas M.; Stetson, Peter B. (2001). ”Final Results from the Hubble Space Telescope Key Project to Measure the Hubble Constant”. The Astrophysical Journal. 553: 47–72. arXiv:astro-ph/0012376. Bibcode:2001ApJ...553...47F. doi:10.1086/320638. </li> <li id="cite_note-NE2-70"><a href="#cite_ref-NE2_70-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/period-luminositetsrelationen">”Period-luminositetsrelationen”</a>. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/period-luminositetsrelationen">https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/period-luminositetsrelationen</a>. Läst 9 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Period-luminositetsrelationen&rft.atitle=Nationalencyklopedin&rft.pub=Bokf%C3%B6rlaget+Bra+b%C3%B6cker+AB%2C+H%C3%B6gan%C3%A4s&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ne.se%2Fuppslagsverk%2Fencyklopedi%2Fl%25C3%25A5ng%2Fperiod-luminositetsrelationen&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-leavitt-71"><a href="#cite_ref-leavitt_71-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFHenrietta_S._Leavitt1908">Henrietta S. Leavitt (1908). ”1777 variables in the Magellanic Clouds” (på engelska). Annals of Harvard College Observatory 60: sid. 87–110. Läst 8 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=1777+variables+in+the+Magellanic+Clouds&rft.jtitle=Annals+of+Harvard+College+Observatory&rft.aulast=Henrietta+S.+Leavitt&rft.au=Henrietta+S.+Leavitt&rft.date=1908&rft.volume=60&rft.pages=sid.%26nbsp%3B87%E2%80%93110&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-hubble1925-72"><a href="#cite_ref-hubble1925_72-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFHubble,_Edward1925">Hubble, Edward (1925). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://adsabs.harvard.edu/abs/1925Obs....48..139H">”Cepheids in spiral nebulae”</a> (på engelska). The Observatory 48: sid. 139–142. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://adsabs.harvard.edu/abs/1925Obs....48..139H">http://adsabs.harvard.edu/abs/1925Obs....48..139H</a>. Läst 27 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Cepheids+in+spiral+nebulae&rft.jtitle=The+Observatory&rft.aulast=Hubble%2C+Edward&rft.au=Hubble%2C+Edward&rft.date=1925&rft.volume=48&rft.pages=sid.%26nbsp%3B139%E2%80%93142&rft_id=http%3A%2F%2Fadsabs.harvard.edu%2Fabs%2F1925Obs....48..139H&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-freedman2010-73"><a href="#cite_ref-freedman2010_73-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFFreedman,_Wendy_L.;_Madore,_Barry_F.2010">Freedman, Wendy L.; Madore, Barry F. (2010). ”The Hubble Constant” (på engelska). Annual Review of Astronomy and Astrophysics 48: sid. 673. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1146%2Fannurev-astro-082708-101829">10.1146/annurev-astro-082708-101829</a>. Läst 27 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+Hubble+Constant&rft.jtitle=Annual+Review+of+Astronomy+and+Astrophysics&rft.aulast=Freedman%2C+Wendy+L.%3B+Madore%2C+Barry+F.&rft.au=Freedman%2C+Wendy+L.%3B+Madore%2C+Barry+F.&rft.date=2010&rft.volume=48&rft.pages=sid.%26nbsp%3B673&rft_id=info:doi/10.1146%2Fannurev-astro-082708-101829&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Catelan-74"><a href="#cite_ref-Catelan_74-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFMárcio_Catelan,_Horace_A._Smith2015">Márcio Catelan, Horace A. Smith (2015) (på engelska). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=tFhVDwAAQBAJ&pg=PA233&dq=Pulsating+Stars&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjL-MuBiv_jAhVB-yoKHeOMDzEQ6AEILzAB#v=onepage&q=Pulsating%20Stars&f=false">Pulsating Stars</a>. John Wiley & Sons. sid. 183. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-3-527-40715-6" title="Special:Bokkällor/978-3-527-40715-6">ISBN 978-3-527-40715-6</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.se/books?id=tFhVDwAAQBAJ&pg=PA233&dq=Pulsating+Stars&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjL-MuBiv_jAhVB-yoKHeOMDzEQ6AEILzAB#v=onepage&q=Pulsating%20Stars&f=false">https://books.google.se/books?id=tFhVDwAAQBAJ&pg=PA233&dq=Pulsating+Stars&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjL-MuBiv_jAhVB-yoKHeOMDzEQ6AEILzAB#v=onepage&q=Pulsating%20Stars&f=false</a>. Läst 13 augusti 2019</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Pulsating+Stars&rft.aulast=M%C3%A1rcio+Catelan%2C+Horace+A.+Smith&rft.au=M%C3%A1rcio+Catelan%2C+Horace+A.+Smith&rft.date=2015&rft.pages=sid.%26nbsp%3B183&rft.pub=John+Wiley+%26+Sons&rft.isbn=978-3-527-40715-6&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.se%2Fbooks%3Fid%3DtFhVDwAAQBAJ%26pg%3DPA233%26dq%3DPulsating%2BStars%26hl%3Dsv%26sa%3DX%26ved%3D0ahUKEwjL-MuBiv_jAhVB-yoKHeOMDzEQ6AEILzAB%23v%3Donepage%26q%3DPulsating%2520Stars%26f%3Dfalse&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-EB2-75"><a href="#cite_ref-EB2_75-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.britannica.com/science/Cepheid-variable">”Cepheid variable”</a> (på engelska). britannica.com. Encyclopaedia Britannica. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.britannica.com/science/Cepheid-variable">https://www.britannica.com/science/Cepheid-variable</a>. Läst 13 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Cepheid+variable&rft.atitle=britannica.com&rft.pub=Encyclopaedia+Britannica&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.britannica.com%2Fscience%2FCepheid-variable&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-North-76">^ [<a href="#cite_ref-North_76-0">a</a> <a href="#cite_ref-North_76-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFGerald_North,_Nick_James2014">Gerald North, Nick James (2014) (på engelska). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=IzoDBAAAQBAJ&pg=PA128&lpg=PA128&dq=DCEPS+cepheider&source=bl&ots=29zHjIJN4r&sig=ACfU3U2PadjIbzqX_7SqzlrjbC5QA7Y0eg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjlxJPDyLzkAhVFw4sKHZ2fAAcQ6AEwB3oECAgQAQ#v=onepage&q=DCEPS%20cepheider&f=false">Observing Variable Stars, Novae and Supernovae</a>. Cambridge University Press. sid. 128. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-11-07636-12-5" title="Special:Bokkällor/978-11-07636-12-5">ISBN 978-11-07636-12-5</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.se/books?id=IzoDBAAAQBAJ&pg=PA128&lpg=PA128&dq=DCEPS+cepheider&source=bl&ots=29zHjIJN4r&sig=ACfU3U2PadjIbzqX_7SqzlrjbC5QA7Y0eg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjlxJPDyLzkAhVFw4sKHZ2fAAcQ6AEwB3oECAgQAQ#v=onepage&q=DCEPS%20cepheider&f=false">https://books.google.se/books?id=IzoDBAAAQBAJ&pg=PA128&lpg=PA128&dq=DCEPS+cepheider&source=bl&ots=29zHjIJN4r&sig=ACfU3U2PadjIbzqX_7SqzlrjbC5QA7Y0eg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjlxJPDyLzkAhVFw4sKHZ2fAAcQ6AEwB3oECAgQAQ#v=onepage&q=DCEPS%20cepheider&f=false</a>. Läst 6 september 2019</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Observing+Variable+Stars%2C+Novae+and+Supernovae&rft.aulast=Gerald+North%2C+Nick+James&rft.au=Gerald+North%2C+Nick+James&rft.date=2014&rft.pages=sid.%26nbsp%3B128&rft.pub=Cambridge+University+Press&rft.isbn=978-11-07636-12-5&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.se%2Fbooks%3Fid%3DIzoDBAAAQBAJ%26pg%3DPA128%26lpg%3DPA128%26dq%3DDCEPS%2Bcepheider%26source%3Dbl%26ots%3D29zHjIJN4r%26sig%3DACfU3U2PadjIbzqX_7SqzlrjbC5QA7Y0eg%26hl%3Dsv%26sa%3DX%26ved%3D2ahUKEwjlxJPDyLzkAhVFw4sKHZ2fAAcQ6AEwB3oECAgQAQ%23v%3Donepage%26q%3DDCEPS%2520cepheider%26f%3Dfalse&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Templeton-77"><a href="#cite_ref-Templeton_77-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFMatthew_Templeton2010">Matthew Templeton (13 april 2010). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.aavso.org/vsots_delsct">”Delta Scuti and the Delta Scuti variables”</a> (på engelska). Variable Star of the Season. American Association of Variable Star Observers. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.aavso.org/vsots_delsct">https://www.aavso.org/vsots_delsct</a>. Läst 30 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Delta+Scuti+and+the+Delta+Scuti+variables&rft.atitle=Variable+Star+of+the+Season&rft.aulast=Matthew+Templeton&rft.au=Matthew+Templeton&rft.date=13+april+2010&rft.pub=American+Association+of+Variable+Star+Observers&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.aavso.org%2Fvsots_delsct&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-esa.int-78"><a href="#cite_ref-esa.int_78-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://sci.esa.int/documents/34439/36575/1567256527878-Variable_stars.pdf">”Variable stars”</a> (på engelska). Science & Technology. European Space Agency. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://sci.esa.int/documents/34439/36575/1567256527878-Variable_stars.pdf">https://sci.esa.int/documents/34439/36575/1567256527878-Variable_stars.pdf</a>. Läst 6 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Variable+stars&rft.atitle=Science+%26+Technology&rft.pub=European+Space+Agency&rft_id=https%3A%2F%2Fsci.esa.int%2Fdocuments%2F34439%2F36575%2F1567256527878-Variable_stars.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-majaess2009-79"><a href="#cite_ref-majaess2009_79-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFMajaess,_D._J.;_Turner,_D._G.;_Lane,_D._J.2009">Majaess, D. J.; Turner, D. G.; Lane, D. J. (2009). ”Characteristics of the Galaxy according to Cepheids” (på engelska). Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 398: sid. 263. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1111%2Fj.1365-2966.2009.15096.x">10.1111/j.1365-2966.2009.15096.x</a>. Läst 27 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Characteristics+of+the+Galaxy+according+to+Cepheids&rft.jtitle=Monthly+Notices+of+the+Royal+Astronomical+Society&rft.aulast=Majaess%2C+D.+J.%3B+Turner%2C+D.+G.%3B+Lane%2C+D.+J.&rft.au=Majaess%2C+D.+J.%3B+Turner%2C+D.+G.%3B+Lane%2C+D.+J.&rft.date=2009&rft.volume=398&rft.pages=sid.%26nbsp%3B263&rft_id=info:doi/10.1111%2Fj.1365-2966.2009.15096.x&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Wallerstein-80"><a href="#cite_ref-Wallerstein_80-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFWallerstein,_G.2002">Wallerstein, G. (2002). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://adsabs.harvard.edu/abs/2002PASP..114..689W">”The Cepheids of Population II and Related Stars”</a> (på engelska). The Publications of the Astronomical Society of the Pacific 114 (797): sid. 689–699. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://adsabs.harvard.edu/abs/2002PASP..114..689W">http://adsabs.harvard.edu/abs/2002PASP..114..689W</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+Cepheids+of+Population+II+and+Related+Stars&rft.jtitle=The+Publications+of+the+Astronomical+Society+of+the+Pacific&rft.aulast=Wallerstein%2C+G.&rft.au=Wallerstein%2C+G.&rft.date=2002&rft.volume=114&rft.issue=797&rft.pages=sid.%26nbsp%3B689%E2%80%93699&rft_id=http%3A%2F%2Fadsabs.harvard.edu%2Fabs%2F2002PASP..114..689W&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-so08-81"><a href="#cite_ref-so08_81-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal">”The Optical Gravitational Lensing Experiment. The OGLE-III Catalog of Variable Stars. II.Type II Cepheids and Anomalous Cepheids in the Large Magellanic Cloud” (på engelska). Acta Astronomica 58: sid. 293. 2008. Läst 19 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+Optical+Gravitational+Lensing+Experiment.+The+OGLE-III+Catalog+of+Variable+Stars.+II.Type+II+Cepheids+and+Anomalous+Cepheids+in+the+Large+Magellanic+Cloud&rft.jtitle=Acta+Astronomica&rft.date=2008&rft.volume=58&rft.pages=sid.%26nbsp%3B293&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-iau-82">^ [<a href="#cite_ref-iau_82-0">a</a> <a href="#cite_ref-iau_82-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFP._Th._Oosterhoff1966">P. Th. Oosterhoff (1966). ”Resolutions adoptées par la Commission 27 (Resolutions adopted by Commission 27)” (på engelska). Transactions of the International Astronomical Union 12: sid. 269.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Resolutions+adopt%C3%A9es+par+la+Commission+27+%28Resolutions+adopted+by+Commission+27%29&rft.jtitle=Transactions+of+the+International+Astronomical+Union&rft.aulast=P.+Th.+Oosterhoff&rft.au=P.+Th.+Oosterhoff&rft.date=1966&rft.volume=12&rft.pages=sid.%26nbsp%3B269&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-rosino-83"><a href="#cite_ref-rosino_83-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFL._Rosino1951">L. Rosino (1951). ”The Spectra of Variables of the RV Tauri and Yellow Semiregular Types” (på engelska). Astrophysical Journal 113: sid. 60. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1086%2F145377">10.1086/145377</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+Spectra+of+Variables+of+the+RV+Tauri+and+Yellow+Semiregular+Types&rft.jtitle=Astrophysical+Journal&rft.aulast=L.+Rosino&rft.au=L.+Rosino&rft.date=1951&rft.volume=113&rft.pages=sid.%26nbsp%3B60&rft_id=info:doi/10.1086%2F145377&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-smith2004-84"><a href="#cite_ref-smith2004_84-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSmith,_Horace_A.2004">Smith, Horace A. (2004) (på engelska). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.com/books?id=dMv_r82moCQC">RR Lyrae Stars</a>. Cambridge University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-521-54817-5" title="Special:Bokkällor/978-0-521-54817-5">ISBN 978-0-521-54817-5</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.com/books?id=dMv_r82moCQC">https://books.google.com/books?id=dMv_r82moCQC</a>. Läst 30 juli 2019</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=RR+Lyrae+Stars&rft.aulast=Smith%2C+Horace+A.&rft.au=Smith%2C+Horace+A.&rft.date=2004&rft.pub=Cambridge+University+Press&rft.isbn=978-0-521-54817-5&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.com%2Fbooks%3Fid%3DdMv_r82moCQC&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Kolenberg-85"><a href="#cite_ref-Kolenberg_85-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFKatrien_Kolenberg_m.fl.2004">Katrien Kolenberg m.fl. (2004). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.univie.ac.at/tops/blazhko/Poster.html">”The Blazhko Project”</a> (på engelska). Universität Wien. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.univie.ac.at/tops/blazhko/Poster.html">http://www.univie.ac.at/tops/blazhko/Poster.html</a>. Läst 18 januari 2011.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=The+Blazhko+Project&rft.atitle=&rft.aulast=Katrien+Kolenberg+m.fl.&rft.au=Katrien+Kolenberg+m.fl.&rft.date=2004&rft.pub=Universit%C3%A4t+Wien&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.univie.ac.at%2Ftops%2Fblazhko%2FPoster.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-aj109-86"><a href="#cite_ref-aj109_86-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFMcNamara,_D._H.">McNamara, D. H. (april 1995). ”Period-luminosity relations of SX Phoenicis stars” (på engelska). Astronomical Journal 109 (4): sid. 1751–1756. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1086%2F117405">10.1086/117405</a>. Läst 31 juli 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Period-luminosity+relations+of+SX+Phoenicis+stars&rft.jtitle=Astronomical+Journal&rft.aulast=McNamara%2C+D.+H.&rft.au=McNamara%2C+D.+H.&rft.date=april+1995&rft.volume=109&rft.issue=4&rft.pages=sid.%26nbsp%3B1751%E2%80%931756&rft_id=info:doi/10.1086%2F117405&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Krisciunas-87"><a href="#cite_ref-Krisciunas_87-0">^</a> Krisciunas, K. (1993). ”A new class of pulsating stars”. American Astronomical Society. 183: #84.02. Bibcode:1993AAS...183.8402K. </li> <li id="cite_note-pietrukowicz-88"><a href="#cite_ref-pietrukowicz_88-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal">”Large Variety of New Pulsating Stars in the OGLE-III Galactic Disk Fields” (på engelska). Acta Astronomica 63: sid. 379. 2013. Läst 30 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Large+Variety+of+New+Pulsating+Stars+in+the+OGLE-III+Galactic+Disk+Fields&rft.jtitle=Acta+Astronomica&rft.au=Dziembowski%2C+W.+A.&rft.au=Mr%C3%B3z%2C+P.&rft.au=Soszy%C5%84ski%2C+I.&rft.au=Udalski%2C+A.&rft.au=Poleski%2C+R.&rft.au=Szyma%C5%84ski%2C+M.+K.&rft.au=Kubiak%2C+M.&rft.au=Pietrzy%C5%84ski%2C+G.&rft.date=2013&rft.volume=63&rft.pages=sid.%26nbsp%3B379&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-blap-89"><a href="#cite_ref-blap_89-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal">”Blue large-amplitude pulsators as a new class of variable stars” (på engelska). Nature Astronomy 1 (8): sid. 166. 2017. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1038%2Fs41550-017-0166">10.1038/s41550-017-0166</a>. Läst 30 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Blue+large-amplitude+pulsators+as+a+new+class+of+variable+stars&rft.jtitle=Nature+Astronomy&rft.au=Dziembowski%2C+Wojciech+A.&rft.au=Latour%2C+Marilyn&rft.au=Angeloni%2C+Rodolfo&rft.au=Poleski%2C+Rados%C5%82aw&rft.au=Di+Mille%2C+Francesco&rft.au=Soszy%C5%84ski%2C+Igor&rft.au=Udalski%2C+Andrzej&rft.au=Szyma%C5%84ski%2C+Micha%C5%82+K.&rft.date=2017&rft.volume=1&rft.issue=8&rft.pages=sid.%26nbsp%3B166&rft_id=info:doi/10.1038%2Fs41550-017-0166&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-plrel-90"><a href="#cite_ref-plrel_90-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFGlass,_I.S.;_Lloyd_Evans,_T.1981">Glass, I.S.; Lloyd Evans, T. (1981). ”A period-luminosity relation for Mira variables in the Large Magellanic Cloud” (på engelska). Nature (Macmillan) 291 (5813): sid. 303–4. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1038%2F291303a0">10.1038/291303a0</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=A+period-luminosity+relation+for+Mira+variables+in+the+Large+Magellanic+Cloud&rft.jtitle=Nature&rft.aulast=Glass%2C+I.S.%3B+Lloyd+Evans%2C+T.&rft.au=Glass%2C+I.S.%3B+Lloyd+Evans%2C+T.&rft.date=1981&rft.volume=291&rft.issue=5813&rft.pages=sid.%26nbsp%3B303%E2%80%934&rft.pub=Macmillan&rft_id=info:doi/10.1038%2F291303a0&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-pl-91"><a href="#cite_ref-pl_91-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFBedding,_Timothy_R.;_Zijlstra,_Albert_A.1998">Bedding, Timothy R.; Zijlstra, Albert A. (1998). ”ITAL Period-Luminosity Relations for Mira and Semiregular variables” (på engelska). The Astrophysical Journal 506: sid. L47. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1086%2F311632">10.1086/311632</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=ITAL+Period-Luminosity+Relations+for+Mira+and+Semiregular+variables&rft.jtitle=The+Astrophysical+Journal&rft.aulast=Bedding%2C+Timothy+R.%3B+Zijlstra%2C+Albert+A.&rft.au=Bedding%2C+Timothy+R.%3B+Zijlstra%2C+Albert+A.&rft.date=1998&rft.volume=506&rft.pages=sid.%26nbsp%3BL47&rft_id=info:doi/10.1086%2F311632&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-IAU-SR-92">^ [<a href="#cite_ref-IAU-SR_92-0">a</a> <a href="#cite_ref-IAU-SR_92-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFKukarkin,_B._V.2016">Kukarkin, B. V. (25 april 2016). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.cambridge.org/core/journals/transactions-of-the-international-astronomical-union/article/27-commission-des-etoiles-variables/4370B6F8C0C007028F0DBE1E85D78D8F">””27. Commission des Etoiles Variables”. Transactions of the International Astronomical Union”</a>. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1017%2FS0251107X00020988">10.1017/S0251107X00020988</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.cambridge.org/core/journals/transactions-of-the-international-astronomical-union/article/27-commission-des-etoiles-variables/4370B6F8C0C007028F0DBE1E85D78D8F">https://www.cambridge.org/core/journals/transactions-of-the-international-astronomical-union/article/27-commission-des-etoiles-variables/4370B6F8C0C007028F0DBE1E85D78D8F</a>. Läst 6 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=%E2%80%9D27.+Commission+des+Etoiles+Variables%E2%80%9D.+Transactions+of+the+International+Astronomical+Union&rft.atitle=&rft.aulast=Kukarkin%2C+B.+V.&rft.au=Kukarkin%2C+B.+V.&rft.date=25+april+2016&rft_id=info:doi/10.1017%2FS0251107X00020988&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.cambridge.org%2Fcore%2Fjournals%2Ftransactions-of-the-international-astronomical-union%2Farticle%2F27-commission-des-etoiles-variables%2F4370B6F8C0C007028F0DBE1E85D78D8F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-BSJ-93"><a href="#cite_ref-BSJ_93-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFBSJ2024">BSJ (16 juli 2010). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.aavso.org/vsots_betacep">”The Beta Cephei Stars and Their Relatives”</a> (på engelska). Variable Star of the Season. American Association of Variable Star Observers. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.aavso.org/vsots_betacep">http://www.aavso.org/vsots_betacep</a>. Läst 2 augusti 2015.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=The+Beta+Cephei+Stars+and+Their+Relatives&rft.atitle=Variable+Star+of+the+Season&rft.aulast=BSJ&rft.au=BSJ&rft.date=16+juli+2010&rft.pub=American+Association+of+Variable+Star+Observers&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.aavso.org%2Fvsots_betacep&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Bezdenezhnyi-94"><a href="#cite_ref-Bezdenezhnyi_94-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFBezdenezhnyi,_V._P.2001">Bezdenezhnyi, V. P. (2001). ”On the Periods of the β Cephei Stars” (på engelska). Odessa Astronomical Publications 14: sid. 118. Läst 7 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=On+the+Periods+of+the+%CE%B2+Cephei+Stars&rft.jtitle=Odessa+Astronomical+Publications&rft.aulast=Bezdenezhnyi%2C+V.+P.&rft.au=Bezdenezhnyi%2C+V.+P.&rft.date=2001&rft.volume=14&rft.pages=sid.%26nbsp%3B118&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Good-95"><a href="#cite_ref-Good_95-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFGood2003">Good, Gerry A. (2003). ”Pulsating Variable Stars” (på engelska). Observing Variable Stars. sid. 57–95. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1007%2F978-1-4471-0055-3_4">10.1007/978-1-4471-0055-3_4</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-1-85233-498-7" title="Special:Bokkällor/978-1-85233-498-7">ISBN 978-1-85233-498-7</a>. Läst 7 september 2019</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Pulsating+Variable+Stars&rft.atitle=Observing+Variable+Stars&rft.aulast=Good&rft.aufirst=Gerry+A.&rft.au=Good%2C+Gerry+A.&rft.date=2003&rft.pages=sid.%26nbsp%3B57%E2%80%9395&rft_id=info:doi/10.1007%2F978-1-4471-0055-3_4&rft.isbn=978-1-85233-498-7&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Jeffery-96"><a href="#cite_ref-Jeffery_96-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFJeffery,_C._Simon">Jeffery, C. Simon (mars 2008). ”Variable Star Designations for Extreme Helium Stars” (på engelska). Information Bulletin on Variable Stars 5817 (1). Läst 7 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Variable+Star+Designations+for+Extreme+Helium+Stars&rft.jtitle=Information+Bulletin+on+Variable+Stars&rft.aulast=Jeffery%2C+C.+Simon&rft.au=Jeffery%2C+C.+Simon&rft.date=mars+2008&rft.volume=5817&rft.issue=1&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Drilling-97"><a href="#cite_ref-Drilling_97-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://articles.adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-iarticle_query?1998A%26A...329.1019D&data_type=PDF_HIGH&whole_paper=YES&type=PRINTER&filetype=.pdf">”Spectral analysis of the extreme helium star LSS 3184”</a> (på engelska). Astronomy & Astrophysics 329 (3): sid. 1019–1027. 1998. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://articles.adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-iarticle_query?1998A%26A...329.1019D&data_type=PDF_HIGH&whole_paper=YES&type=PRINTER&filetype=.pdf">http://articles.adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-iarticle_query?1998A%26A...329.1019D&data_type=PDF_HIGH&whole_paper=YES&type=PRINTER&filetype=.pdf</a>. Läst 13 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Spectral+analysis+of+the+extreme+helium+star+LSS+3184&rft.jtitle=Astronomy+%26+Astrophysics&rft.date=1998&rft.volume=329&rft.issue=3&rft.pages=sid.%26nbsp%3B1019%E2%80%931027&rft_id=http%3A%2F%2Farticles.adsabs.harvard.edu%2Fcgi-bin%2Fnph-iarticle_query%3F1998A%2526A...329.1019D%26amp%3Bdata_type%3DPDF_HIGH%26amp%3Bwhole_paper%3DYES%26amp%3Btype%3DPRINTER%26amp%3Bfiletype%3D.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-woolf02-98"><a href="#cite_ref-woolf02_98-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFWoolf,_V._M.;_Jeffery,_C._S.2002">Woolf, V. M.; Jeffery, C. S. (2002). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.aanda.org/index.php?option=com_article&access=bibcode&Itemid=129&bibcode=2002A%2526A...395..535WFUL">”Temperature and gravity of the pulsating extreme helium star LSS 3184 (BX Cir) through its pulsation cycle”</a> (på engelska). Astronomy and Astrophysics 395: sid. 535–540. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1051%2F0004-6361%3A20021113">10.1051/0004-6361:20021113</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.aanda.org/index.php?option=com_article&access=bibcode&Itemid=129&bibcode=2002A%2526A...395..535WFUL">http://www.aanda.org/index.php?option=com_article&access=bibcode&Itemid=129&bibcode=2002A%2526A...395..535WFUL</a>. Läst 1 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Temperature+and+gravity+of+the+pulsating+extreme+helium+star+LSS+3184+%28BX+Cir%29+through+its+pulsation+cycle&rft.jtitle=Astronomy+and+Astrophysics&rft.aulast=Woolf%2C+V.+M.%3B+Jeffery%2C+C.+S.&rft.au=Woolf%2C+V.+M.%3B+Jeffery%2C+C.+S.&rft.date=2002&rft.volume=395&rft.pages=sid.%26nbsp%3B535%E2%80%93540&rft_id=info:doi/10.1051%2F0004-6361%3A20021113&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.aanda.org%2Findex.php%3Foption%3Dcom_article%26access%3Dbibcode%26Itemid%3D129%26bibcode%3D2002A%252526A...395..535WFUL&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-APUN-99"><a href="#cite_ref-APUN_99-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFD._Kilkenny,_G._Fontaine,_Green,_E._M.,_Schuh,_S.">D. Kilkenny, G. Fontaine, Green, E. M., Schuh, S. (8 mars 2010). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://konkoly.hu/pub/ibvs/5901/5927.pdf">”A Proposed Uniform Nomenclature for Pulsating Hot Subdwarf Stars”</a> (på engelska). Commissions 27 and 42 of the IAU: Information Bulletin on Variable Stars 5927 (5927): sid. 1. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://konkoly.hu/pub/ibvs/5901/5927.pdf">https://konkoly.hu/pub/ibvs/5901/5927.pdf</a>. Läst 4 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=A+Proposed+Uniform+Nomenclature+for+Pulsating+Hot+Subdwarf+Stars&rft.jtitle=Commissions+27+and+42+of+the+IAU%3A+Information+Bulletin+on+Variable+Stars&rft.aulast=D.+Kilkenny%2C+G.+Fontaine%2C+Green%2C+E.+M.%2C+Schuh%2C+S.&rft.au=D.+Kilkenny%2C+G.+Fontaine%2C+Green%2C+E.+M.%2C+Schuh%2C+S.&rft.date=8+mars+2010&rft.volume=5927&rft.issue=5927&rft.pages=sid.%26nbsp%3B1&rft_id=https%3A%2F%2Fkonkoly.hu%2Fpub%2Fibvs%2F5901%2F5927.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-kilkenny-100"><a href="#cite_ref-kilkenny_100-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFD._Kilkenny2007">D. Kilkenny (2007). ”Pulsating Hot Subdwarfs -- an Observational Review” (på engelska). Communications in Astroseismology 150: sid. 234–240. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1553%2Fcia150s234">10.1553/cia150s234</a>. Läst 4 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Pulsating+Hot+Subdwarfs+--+an+Observational+Review&rft.jtitle=Communications+in+Astroseismology&rft.aulast=D.+Kilkenny&rft.au=D.+Kilkenny&rft.date=2007&rft.volume=150&rft.pages=sid.%26nbsp%3B234%E2%80%93240&rft_id=info:doi/10.1553%2Fcia150s234&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-physrev-101"><a href="#cite_ref-physrev_101-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFKoesterChanmugam1990">Koester, D.; Chanmugam, G. (1990). ”REVIEW: Physics of white dwarf stars” (på engelska). Reports on Progress in Physics 53 (7): sid. 837. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1088%2F0034-4885%2F53%2F7%2F001">10.1088/0034-4885/53/7/001</a>. Läst 7 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=REVIEW%3A+Physics+of+white+dwarf+stars&rft.jtitle=Reports+on+Progress+in+Physics&rft.aulast=Koester&rft.aufirst=D.&rft.au=Koester%2C+D.&rft.au=Chanmugam%2C+G.&rft.date=1990&rft.volume=53&rft.issue=7&rft.pages=sid.%26nbsp%3B837&rft_id=info:doi/10.1088%2F0034-4885%2F53%2F7%2F001&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-wden-102"><a href="#cite_ref-wden_102-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFMurdin2002">Murdin, Paul (2002) (på engelska). Encyclopedia of Astronomy and Astrophysics. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-333-75088-8" title="Special:Bokkällor/0-333-75088-8">ISBN 0-333-75088-8</a>. <a href="/wiki/Bibcode" title="Bibcode">Bibcode</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://adsabs.harvard.edu/abs/2002eaa..book.....M">2002eaa..book.....M</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Encyclopedia+of+Astronomy+and+Astrophysics&rft.aulast=Murdin&rft.aufirst=Paul&rft.au=Murdin%2C+Paul&rft.date=2002&rft_id=info:bibcode/2002eaa..book.....M&rft.isbn=0-333-75088-8&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-quirion-103"><a href="#cite_ref-quirion_103-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFQuirionFontaineBrassard2007">Quirion, P.-O.; Fontaine, G.; Brassard, P. (2007). ”Mapping the Instability Domains of GW Vir Stars in the Effective Temperature-Surface Gravity Diagram” (på engelska). The Astrophysical Journal Supplement Series 171 (1): sid. 219–248. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1086%2F513870">10.1086/513870</a>. Läst 7 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Mapping+the+Instability+Domains+of+GW+Vir+Stars+in+the+Effective+Temperature-Surface+Gravity+Diagram&rft.jtitle=The+Astrophysical+Journal+Supplement+Series&rft.aulast=Quirion&rft.aufirst=P.-O.&rft.au=Quirion%2C+P.-O.&rft.au=Fontaine%2C+G.&rft.au=Brassard%2C+P.&rft.date=2007&rft.volume=171&rft.issue=1&rft.pages=sid.%26nbsp%3B219%E2%80%93248&rft_id=info:doi/10.1086%2F513870&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Nagel-104"><a href="#cite_ref-Nagel_104-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFNagelWerner2004">Nagel, T.; Werner, K. (2004). ”Detection of non-radial g-mode pulsations in the newly discovered PG 1159 star HE 1429-1209” (på engelska). Astronomy and Astrophysics 426 (2): sid. L45. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1051%2F0004-6361%3A200400079">10.1051/0004-6361:200400079</a>. Läst 7 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Detection+of+non-radial+g-mode+pulsations+in+the+newly+discovered+PG+1159+star+HE+1429-1209&rft.jtitle=Astronomy+and+Astrophysics&rft.aulast=Nagel&rft.aufirst=T.&rft.au=Nagel%2C+T.&rft.au=Werner%2C+K.&rft.date=2004&rft.volume=426&rft.issue=2&rft.pages=sid.%26nbsp%3BL45&rft_id=info:doi/10.1051%2F0004-6361%3A200400079&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-handler-105"><a href="#cite_ref-handler_105-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFHandler,_G.2003">Handler, G. (2003). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://articles.adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-iarticle_query?2003ASPC..292..183H&data_type=PDF_HIGH&whole_paper=YES&type=PRINTER&filetype=.pdf">”The ZZ Leporis stars: variable central stars of young planetary nebulae”</a> (på engelska). Astronomical Society of the Pacific: sid. 183. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://articles.adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-iarticle_query?2003ASPC..292..183H&data_type=PDF_HIGH&whole_paper=YES&type=PRINTER&filetype=.pdf">http://articles.adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-iarticle_query?2003ASPC..292..183H&data_type=PDF_HIGH&whole_paper=YES&type=PRINTER&filetype=.pdf</a>. Läst 17 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+ZZ+Leporis+stars%3A+variable+central+stars+of+young+planetary+nebulae&rft.jtitle=Astronomical+Society+of+the+Pacific&rft.aulast=Handler%2C+G.&rft.au=Handler%2C+G.&rft.date=2003&rft.pages=sid.%26nbsp%3B183&rft_id=http%3A%2F%2Farticles.adsabs.harvard.edu%2Fcgi-bin%2Fnph-iarticle_query%3F2003ASPC..292..183H%26amp%3Bdata_type%3DPDF_HIGH%26amp%3Bwhole_paper%3DYES%26amp%3Btype%3DPRINTER%26amp%3Bfiletype%3D.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Appenzeller-106">^ [<a href="#cite_ref-Appenzeller_106-0">a</a> <a href="#cite_ref-Appenzeller_106-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFImmo_Appenzeller_och_Reinhard_Mundt1989">Immo Appenzeller och Reinhard Mundt (1989). ”T Tauri Stars” (på engelska). The Astronomy and Astrophysics Review (1): sid. 291.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=T+Tauri+Stars&rft.jtitle=The+Astronomy+and+Astrophysics+Review&rft.aulast=Immo+Appenzeller+och+Reinhard+Mundt&rft.au=Immo+Appenzeller+och+Reinhard+Mundt&rft.date=1989&rft.issue=1&rft.pages=sid.%26nbsp%3B291&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-DByN-107">^ [<a href="#cite_ref-DByN_107-0">a</a> <a href="#cite_ref-DByN_107-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFDavid_Barrado_y_Navascues2003">David Barrado y Navascues (2003). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://arxiv.org/abs/astro-ph/0309284">”An empirical criterion to classify T Tauri stars and substellar analogs using low-resolution optical spectroscopy”</a> (på engelska). <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1086%2F379673">10.1086/379673</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://arxiv.org/abs/astro-ph/0309284">http://arxiv.org/abs/astro-ph/0309284</a>. Läst 29 juli 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=An+empirical+criterion+to+classify+T+Tauri+stars+and+substellar+analogs+using+low-resolution+optical+spectroscopy&rft.atitle=&rft.aulast=David+Barrado+y+Navascues&rft.au=David+Barrado+y+Navascues&rft.date=2003&rft_id=info:doi/10.1086%2F379673&rft_id=http%3A%2F%2Farxiv.org%2Fabs%2Fastro-ph%2F0309284&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Perez-108"><a href="#cite_ref-Perez_108-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFPérez_M.R.;_Grady_C.A.1997">Pérez M.R.; Grady C.A. (1997). ”Observational Overview of Young Intermediate-Mass Objects: Herbig Ae/Be Stars” (på engelska). Space Science Reviews 82: sid. 407–450.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Observational+Overview+of+Young+Intermediate-Mass+Objects%3A+Herbig+Ae%2FBe+Stars&rft.jtitle=Space+Science+Reviews&rft.aulast=P%C3%A9rez+M.R.%3B+Grady+C.A.&rft.au=P%C3%A9rez+M.R.%3B+Grady+C.A.&rft.date=1997&rft.volume=82&rft.pages=sid.%26nbsp%3B407%E2%80%93450&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Porter-109"><a href="#cite_ref-Porter_109-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFPorter,_John_M.;_Rivinius,_Thomas2003">Porter, John M.; Rivinius, Thomas (2003). ”Classical Be Stars” (på engelska). Publications of the Astronomical Society of the Pacific 115 (812): sid. 1153. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1086%2F378307">10.1086/378307</a>. Läst 7 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Classical+Be+Stars&rft.jtitle=Publications+of+the+Astronomical+Society+of+the+Pacific&rft.aulast=Porter%2C+John+M.%3B+Rivinius%2C+Thomas&rft.au=Porter%2C+John+M.%3B+Rivinius%2C+Thomas&rft.date=2003&rft.volume=115&rft.issue=812&rft.pages=sid.%26nbsp%3B1153&rft_id=info:doi/10.1086%2F378307&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Bertout-110"><a href="#cite_ref-Bertout_110-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFC._Bertout">C. Bertout. ”T Tauri Stars-Wild as Dust” (på engelska). Annual Review of Astronomy and Astrophysics 27: sid. 351. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1146%2Fannurev.aa.27.090189.002031">10.1146/annurev.aa.27.090189.002031</a>. Läst 30 juli 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=T+Tauri+Stars-Wild+as+Dust&rft.jtitle=Annual+Review+of+Astronomy+and+Astrophysics&rft.aulast=C.+Bertout&rft.au=C.+Bertout&rft.volume=27&rft.pages=sid.%26nbsp%3B351&rft_id=info:doi/10.1146%2Fannurev.aa.27.090189.002031&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Reipurth-111"><a href="#cite_ref-Reipurth_111-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFB._Reipurth1989">B. Reipurth (1989). ”FU Orionis eruptions and early stellar evolution” (på engelska). Flare stars in star clusters, associations and the solar vicinity; Proceedings of the 137th IAU Symposium. <a href="/wiki/Bibcode" title="Bibcode">Bibcode</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://adsabs.harvard.edu/abs/1990IAUS..137..229R">1990IAUS..137..229R</a>. Läst 30 juli 2019</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=FU+Orionis+eruptions+and+early+stellar+evolution&rft.atitle=Flare+stars+in+star+clusters%2C+associations+and+the+solar+vicinity%3B+Proceedings+of+the+137th+IAU+Symposium&rft.aulast=B.+Reipurth&rft.au=B.+Reipurth&rft.date=1989&rft_id=info:bibcode/1990IAUS..137..229R&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-AAVSO_on_FUOri-112"><a href="#cite_ref-AAVSO_on_FUOri_112-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.aavso.org/vsots_fuori">”FU Orionis”</a> (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.aavso.org/vsots_fuori">https://www.aavso.org/vsots_fuori</a>. Läst 6 augusti 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=FU+Orionis&rft.atitle=The+International+Variable+Star+Index&rft.pub=AAVSO+%E2%80%93+American+Association+of+Variable+Star+Observers&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.aavso.org%2Fvsots_fuori&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Massey-113"><a href="#cite_ref-Massey_113-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFMassey">Massey, Philip. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://arxiv.org/abs/0903.0155v2">”A Census of Massive Stars Across the Hertzsprung-Russell Diagram of Nearby Galaxies: What We Know and What We Don't”</a>. arXiv.org > astro-ph > arXiv:0903.0155v2. Cornell University Library. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://arxiv.org/abs/0903.0155v2">http://arxiv.org/abs/0903.0155v2</a>. Läst 14 oktober 2013.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=A+Census+of+Massive+Stars+Across+the+Hertzsprung-Russell+Diagram+of+Nearby+Galaxies%3A+What+We+Know+and+What+We+Don%27t&rft.atitle=arXiv.org+%3E+astro-ph+%3E+arXiv%3A0903.0155v2&rft.aulast=Massey&rft.aufirst=Philip&rft.au=Massey%2C+Philip&rft.pub=Cornell+University+Library&rft_id=http%3A%2F%2Farxiv.org%2Fabs%2F0903.0155v2&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-NE4-114"><a href="#cite_ref-NE4_114-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFIngemar_Lundström">Ingemar Lundström. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/wolf-rayet-stj%C3%A4rna">”wolf-rayet-stjärna”</a>. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/wolf-rayet-stj%C3%A4rna">http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/wolf-rayet-stj%C3%A4rna</a>. Läst 5 september 2015.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=wolf-rayet-stj%C3%A4rna&rft.atitle=Nationalencyklopedin&rft.aulast=Ingemar+Lundstr%C3%B6m&rft.au=Ingemar+Lundstr%C3%B6m&rft.pub=Bokf%C3%B6rlaget+Bra+b%C3%B6cker+AB%2C+H%C3%B6gan%C3%A4s&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.ne.se%2Fuppslagsverk%2Fencyklopedi%2Fl%25C3%25A5ng%2Fwolf-rayet-stj%25C3%25A4rna&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-SIMBAD-GV-115"><a href="#cite_ref-SIMBAD-GV_115-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+68273">”Basic data: gam02 Vel – Wolf-Rayet Star”</a> (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+68273">http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+68273</a>. Läst 28 januari 2017.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Basic+data%3A+gam02+Vel+%E2%80%93+Wolf-Rayet+Star&rft.atitle=&rft.pub=Centre+de+Donn%C3%A9es+astronomiques+de+Strasbourg&rft_id=http%3A%2F%2Fsimbad.u-strasbg.fr%2Fsimbad%2Fsim-id%3FIdent%3DHD%2B68273&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Jerzykiewicz-116"><a href="#cite_ref-Jerzykiewicz_116-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal">”A CCD Search for Variable Stars of Spectral Type B in the Northern Hemisphere Open Clusters. VIII. NGC 6834” (på engelska). Acta Astronomica 61: sid. 247. 2011. Läst 28 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=A+CCD+Search+for+Variable+Stars+of+Spectral+Type+B+in+the+Northern+Hemisphere+Open+Clusters.+VIII.+NGC+6834&rft.jtitle=Acta+Astronomica&rft.au=Kopacki%2C+G.&rft.au=Pigulski%2C+A.&rft.au=Ko%C5%82aczkowski%2C+Z.&rft.au=Kim%2C+S.-L.&rft.date=2011&rft.volume=61&rft.pages=sid.%26nbsp%3B247&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Carrier-117"><a href="#cite_ref-Carrier_117-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFCarrierBurkiBurnet2002">Carrier, F.; Burki, G.; Burnet, M. (2002). ”Search for duplicity in periodic variable Be stars” (på engelska). Astronomy and Astrophysics 385 (2): sid. 488. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1051%2F0004-6361%3A20020174">10.1051/0004-6361:20020174</a>. Läst 28 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Search+for+duplicity+in+periodic+variable+Be+stars&rft.jtitle=Astronomy+and+Astrophysics&rft.aulast=Carrier&rft.aufirst=F.&rft.au=Carrier%2C+F.&rft.au=Burki%2C+G.&rft.au=Burnet%2C+M.&rft.date=2002&rft.volume=385&rft.issue=2&rft.pages=sid.%26nbsp%3B488&rft_id=info:doi/10.1051%2F0004-6361%3A20020174&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-AAVSO_on_GCAS-118"><a href="#cite_ref-AAVSO_on_GCAS_118-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFBSJ">BSJ. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.aavso.org/vsots_gammacas">”Gamma Cassiopeiae and the Be Stars”</a> (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.aavso.org/vsots_gammacas">https://www.aavso.org/vsots_gammacas</a>. Läst 7 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Gamma+Cassiopeiae+and+the+Be+Stars&rft.atitle=The+International+Variable+Star+Index&rft.aulast=BSJ&rft.au=BSJ&rft.pub=AAVSO+%E2%80%93+American+Association+of+Variable+Star+Observers&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.aavso.org%2Fvsots_gammacas&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-clayton-119"><a href="#cite_ref-clayton_119-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFClayton,_Geoffrey_C.1996">Clayton, Geoffrey C. (1996). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.jstor.org/discover/10.2307/40680710?uid=3738984&uid=2129&uid=2&uid=70&uid=4&sid=21102979576397">”The R Coronae Borealis Stars”</a>. Publications of the Astronomical Society of the Pacific 108: sid. 225-241. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.jstor.org/discover/10.2307/40680710?uid=3738984&uid=2129&uid=2&uid=70&uid=4&sid=21102979576397">http://www.jstor.org/discover/10.2307/40680710?uid=3738984&uid=2129&uid=2&uid=70&uid=4&sid=21102979576397</a>. Läst 23 november 2013.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+R+Coronae+Borealis+Stars&rft.jtitle=Publications+of+the+Astronomical+Society+of+the+Pacific&rft.aulast=Clayton%2C+Geoffrey+C.&rft.au=Clayton%2C+Geoffrey+C.&rft.date=1996&rft.volume=108&rft.pages=sid.%26nbsp%3B225-241&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.jstor.org%2Fdiscover%2F10.2307%2F40680710%3Fuid%3D3738984%26uid%3D2129%26uid%3D2%26uid%3D70%26uid%3D4%26sid%3D21102979576397&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-decline-120"><a href="#cite_ref-decline_120-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSkuljan">Skuljan. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://ir.canterbury.ac.nz/bitstream/10092/1308/1/thesis_fulltext.pdf">R Coronae Borealis stars: Characteristics of their Decline Phase</a>. University of Canterbury. sid. 225. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://ir.canterbury.ac.nz/bitstream/10092/1308/1/thesis_fulltext.pdf">http://ir.canterbury.ac.nz/bitstream/10092/1308/1/thesis_fulltext.pdf</a>. Läst 16 november 2013</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=R+Coronae+Borealis+stars%3A+Characteristics+of+their+Decline+Phase&rft.aulast=Skuljan&rft.au=Skuljan&rft.pages=sid.%26nbsp%3B225&rft.pub=University+of+Canterbury&rft_id=http%3A%2F%2Fir.canterbury.ac.nz%2Fbitstream%2F10092%2F1308%2F1%2Fthesis_fulltext.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-EROS-121"><a href="#cite_ref-EROS_121-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFP._Tisserand,_J._B._Marquette,_P._R._Wood,_É._Lesquoy,_J._P._Beaulieu,_A._Milsztajn,_C._Hamadache,_C._Afonso,_J._N._Albert,_J._Andersen,_R._Ansari,_É._Aubourg,_P._Bareyre,_X._Charlot,_C._Coutures,_R._Ferlet,_P._Fouqué,_J._F._Glicenstein,_B._Goldman,_A._Gould,_M._Gros,_J._Haissinski,_J._de_Kat,_L._Le_Guillou,_C._Loup,_C._Magneville,_É._Maurice,_A._Maury,_M._Moniez,_N._Palanque-Delabrouille,_O._Perdereau,_Y._Rahal,_J._Rich,_M._Spiro,_A._Vidal-Madjar,_and_S._Zylberajch2008">P. Tisserand, J. B. Marquette, P. R. Wood, É. Lesquoy, J. P. Beaulieu, A. Milsztajn, C. Hamadache, C. Afonso, J. N. Albert, J. Andersen, R. Ansari, É. Aubourg, P. Bareyre, X. Charlot, C. Coutures, R. Ferlet, P. Fouqué, J. F. Glicenstein, B. Goldman, A. Gould, M. Gros, J. Haissinski, J. de Kat, L. Le Guillou, C. Loup, C. Magneville, É. Maurice, A. Maury, M. Moniez, N. Palanque-Delabrouille, O. Perdereau, Y. Rahal, J. Rich, M. Spiro, A. Vidal-Madjar, and S. Zylberajch (2008). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.aanda.org/articles/aa/abs/2008/15/aa8814-07/aa8814-07.html">”R Coronae Borealis stars in the Galactic bulge discovered by EROS-2”</a>. Astronomy & Astrophysics 481 (3): sid. 673 – 690. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1051%2F0004-6361%3A20078814">10.1051/0004-6361:20078814</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.aanda.org/articles/aa/abs/2008/15/aa8814-07/aa8814-07.html">http://www.aanda.org/articles/aa/abs/2008/15/aa8814-07/aa8814-07.html</a>. Läst 16 november 2013.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=R+Coronae+Borealis+stars+in+the+Galactic+bulge+discovered+by+EROS-2&rft.jtitle=Astronomy+%26+Astrophysics&rft.aulast=P.+Tisserand%2C+J.+B.+Marquette%2C+P.+R.+Wood%2C+%C3%89.+Lesquoy%2C+J.+P.+Beaulieu%2C+A.+Milsztajn%2C+C.+Hamadache%2C+C.+Afonso%2C+J.+N.+Albert%2C+J.+Andersen%2C+R.+Ansari%2C+%C3%89.+Aubourg%2C+P.+Bareyre%2C+X.+Charlot%2C+C.+Coutures%2C+R.+Ferlet%2C+P.+Fouqu%C3%A9%2C+J.+F.+Glicenstein%2C+B.+Goldman%2C+A.+Gould%2C+M.+Gros%2C+J.+Haissinski%2C+J.+de+Kat%2C+L.+Le+Guillou%2C+C.+Loup%2C+C.+Magneville%2C+%C3%89.+Maurice%2C+A.+Maury%2C+M.+Moniez%2C+N.+Palanque-Delabrouille%2C+O.+Perdereau%2C+Y.+Rahal%2C+J.+Rich%2C+M.+Spiro%2C+A.+Vidal-Madjar%2C+and+S.+Zylberajch&rft.au=P.+Tisserand%2C+J.+B.+Marquette%2C+P.+R.+Wood%2C+%C3%89.+Lesquoy%2C+J.+P.+Beaulieu%2C+A.+Milsztajn%2C+C.+Hamadache%2C+C.+Afonso%2C+J.+N.+Albert%2C+J.+Andersen%2C+R.+Ansari%2C+%C3%89.+Aubourg%2C+P.+Bareyre%2C+X.+Charlot%2C+C.+Coutures%2C+R.+Ferlet%2C+P.+Fouqu%C3%A9%2C+J.+F.+Glicenstein%2C+B.+Goldman%2C+A.+Gould%2C+M.+Gros%2C+J.+Haissinski%2C+J.+de+Kat%2C+L.+Le+Guillou%2C+C.+Loup%2C+C.+Magneville%2C+%C3%89.+Maurice%2C+A.+Maury%2C+M.+Moniez%2C+N.+Palanque-Delabrouille%2C+O.+Perdereau%2C+Y.+Rahal%2C+J.+Rich%2C+M.+Spiro%2C+A.+Vidal-Madjar%2C+and+S.+Zylberajch&rft.date=2008&rft.volume=481&rft.issue=3&rft.pages=sid.%26nbsp%3B673+%E2%80%93+690&rft_id=info:doi/10.1051%2F0004-6361%3A20078814&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.aanda.org%2Farticles%2Faa%2Fabs%2F2008%2F15%2Faa8814-07%2Faa8814-07.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Warner-122"><a href="#cite_ref-Warner_122-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFWarner,_Brian1967">Warner, Brian (1967). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://academic.oup.com/mnras/article/137/2/119/2602550">”The Hydrogen-Deficient Carbon Stars”</a> (på engelska). Monthly Notices of the Royal Society 137 (2): sid. 119–139. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/doi.org%2F10.1093%2Fmnras%2F137.2.119">doi.org/10.1093/mnras/137.2.119</a>. <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/1365-2966">1365-2966</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://academic.oup.com/mnras/article/137/2/119/2602550">https://academic.oup.com/mnras/article/137/2/119/2602550</a>. Läst 30 juli 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+Hydrogen-Deficient+Carbon+Stars&rft.jtitle=Monthly+Notices+of+the+Royal+Society&rft.aulast=Warner%2C+Brian&rft.au=Warner%2C+Brian&rft.date=1967&rft.volume=137&rft.issue=2&rft.pages=sid.%26nbsp%3B119%E2%80%93139&rft_id=info:doi/doi.org%2F10.1093%2Fmnras%2F137.2.119&rft.issn=1365-2966&rft_id=https%3A%2F%2Facademic.oup.com%2Fmnras%2Farticle%2F137%2F2%2F119%2F2602550&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-astronet-123"><a href="#cite_ref-astronet_123-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=7831">”Nya RCB-stjärnor”</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=7831">http://astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=7831</a>. Läst 22 november 2013.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Nya+RCB-stj%C3%A4rnor&rft.atitle=&rft_id=http%3A%2F%2Fastronet.se%2FphpBB3%2Fviewtopic.php%3Ft%3D7831&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-ASAS-124"><a href="#cite_ref-ASAS_124-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFTisserand,_Clayton,_Welch,_Pilecki,_Wyrzykowski,_Kilkenny2012">Tisserand, Clayton, Welch, Pilecki, Wyrzykowski, Kilkenny (2012). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://arxiv.org/abs/1211.2475v2">”The ongoing pursuit of R Coronae Borealis stars: ASAS-3 survey strikes again”</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://arxiv.org/abs/1211.2475v2">http://arxiv.org/abs/1211.2475v2</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=The+ongoing+pursuit+of+R+Coronae+Borealis+stars%3A+ASAS-3+survey+strikes+again&rft.atitle=&rft.aulast=Tisserand%2C+Clayton%2C+Welch%2C+Pilecki%2C+Wyrzykowski%2C+Kilkenny&rft.au=Tisserand%2C+Clayton%2C+Welch%2C+Pilecki%2C+Wyrzykowski%2C+Kilkenny&rft.date=2012&rft_id=http%3A%2F%2Farxiv.org%2Fabs%2F1211.2475v2&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-galactic-125"><a href="#cite_ref-galactic_125-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFMiller,_A._A.;_Richards,_J._W.;_Bloom,_J._S.;_Cenko,_S._B.;_Silverman,_J._M.;_Starr,_D._L.;_Stassun,_K._G.2012">Miller, A. A.; Richards, J. W.; Bloom, J. S.; Cenko, S. B.; Silverman, J. M.; Starr, D. L.; Stassun, K. G. (2012). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://iopscience.iop.org/0004-637X/755/2/98/pdf/apj_755_2_98.pdf">”Discovery of Bright Galactic R Coronae Borealis and DY Persei Variables: Rare Gems Mined from ACVS”</a>. The Astrophysical Journal 755 (2): sid. 18-. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1088%2F0004-637X%2F755%2F2%2F98">10.1088/0004-637X/755/2/98</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://iopscience.iop.org/0004-637X/755/2/98/pdf/apj_755_2_98.pdf">http://iopscience.iop.org/0004-637X/755/2/98/pdf/apj_755_2_98.pdf</a>. Läst 16 november 2013.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Discovery+of+Bright+Galactic+R+Coronae+Borealis+and+DY+Persei+Variables%3A+Rare+Gems+Mined+from+ACVS&rft.jtitle=The+Astrophysical+Journal&rft.aulast=Miller%2C+A.+A.%3B+Richards%2C+J.+W.%3B+Bloom%2C+J.+S.%3B+Cenko%2C+S.+B.%3B+Silverman%2C+J.+M.%3B+Starr%2C+D.+L.%3B+Stassun%2C+K.+G.&rft.au=Miller%2C+A.+A.%3B+Richards%2C+J.+W.%3B+Bloom%2C+J.+S.%3B+Cenko%2C+S.+B.%3B+Silverman%2C+J.+M.%3B+Starr%2C+D.+L.%3B+Stassun%2C+K.+G.&rft.date=2012&rft.volume=755&rft.issue=2&rft.pages=sid.%26nbsp%3B18-&rft_id=info:doi/10.1088%2F0004-637X%2F755%2F2%2F98&rft_id=http%3A%2F%2Fiopscience.iop.org%2F0004-637X%2F755%2F2%2F98%2Fpdf%2Fapj_755_2_98.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-AAVSO_on_DYPer-126"><a href="#cite_ref-AAVSO_on_DYPer_126-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFMatthew_Templeton">Matthew Templeton. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.aavso.org/lcotw/dy-persei">”DY Persei”</a> (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.aavso.org/lcotw/dy-persei">https://www.aavso.org/lcotw/dy-persei</a>. Läst 7 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=DY+Persei&rft.atitle=The+International+Variable+Star+Index&rft.aulast=Matthew+Templeton&rft.au=Matthew+Templeton&rft.pub=AAVSO+%E2%80%93+American+Association+of+Variable+Star+Observers&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.aavso.org%2Flcotw%2Fdy-persei&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Berdyugina-127">^ [<a href="#cite_ref-Berdyugina_127-0">a</a> <a href="#cite_ref-Berdyugina_127-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="journal" id="Berdyugina">Berdyugina, Svetlana V. (2005). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://link.springer.com/article/10.12942/lrsp-2005-8">”Starspots: A Key to the Stellar Dynamo”</a> (på engelska). Living Reviews in Solar Physics (Institute of Astronomy ETHZ, Max Planck Society) 2 (8): sid. 8. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.12942%2Flrsp-2005-8">10.12942/lrsp-2005-8</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://link.springer.com/article/10.12942/lrsp-2005-8">https://link.springer.com/article/10.12942/lrsp-2005-8</a>. Läst 28 augusti 2008.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Starspots%3A+A+Key+to+the+Stellar+Dynamo&rft.jtitle=Living+Reviews+in+Solar+Physics&rft.aulast=Berdyugina&rft.aufirst=Svetlana+V.&rft.au=Berdyugina%2C+Svetlana+V.&rft.date=2005&rft.volume=2&rft.issue=8&rft.pages=sid.%26nbsp%3B8&rft.pub=Institute+of+Astronomy+ETHZ%2C+Max+Planck+Society&rft_id=info:doi/10.12942%2Flrsp-2005-8&rft_id=https%3A%2F%2Flink.springer.com%2Farticle%2F10.12942%2Flrsp-2005-8&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Gaensicke-128"><a href="#cite_ref-Gaensicke_128-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFPaula_Szkody_och_Boris_T._Gaensicke2012">Paula Szkody och Boris T. Gaensicke (2012). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20200712110631/http://www.aavso.org/media/jaavso/2842.pdf">”Cataclysmic Variables”</a> (på engelska). Journal of American Association of Variable Star Observers (American Association of Variable Star Observers) 40. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.aavso.org/media/jaavso/2842.pdf">originalet</a> den 12 juli 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20200712110631/http://www.aavso.org/media/jaavso/2842.pdf">https://web.archive.org/web/20200712110631/http://www.aavso.org/media/jaavso/2842.pdf</a>. Läst 30 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Cataclysmic+Variables&rft.jtitle=Journal+of+American+Association+of+Variable+Star+Observers&rft.aulast=Paula+Szkody+och+Boris+T.+Gaensicke&rft.au=Paula+Szkody+och+Boris+T.+Gaensicke&rft.date=2012&rft.volume=40&rft.pub=American+Association+of+Variable+Star+Observers&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20200712110631%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.aavso.org%2Fmedia%2Fjaavso%2F2842.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-SNtypes-129"><a href="#cite_ref-SNtypes_129-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFCappellaroTuratto2001">Cappellaro, E.; Turatto, M. (2001). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://arxiv.org/abs/astro-ph/0012455">”Supernova Types and Rates”</a> (på engelska). Influence of Binaries on Stellar Population Studies (Kluwer Academic Publisher, Dordrecht) 264: sid. 199. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1007%2F978-94-015-9723-4_16">10.1007/978-94-015-9723-4_16</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://arxiv.org/abs/astro-ph/0012455">https://arxiv.org/abs/astro-ph/0012455</a>. Läst 7 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Supernova+Types+and+Rates&rft.jtitle=Influence+of+Binaries+on+Stellar+Population+Studies&rft.aulast=Cappellaro&rft.aufirst=E.&rft.au=Cappellaro%2C+E.&rft.au=Turatto%2C+M.&rft.date=2001&rft.volume=264&rft.pages=sid.%26nbsp%3B199&rft.pub=Kluwer+Academic+Publisher%2C+Dordrecht&rft_id=info:doi/10.1007%2F978-94-015-9723-4_16&rft_id=https%3A%2F%2Farxiv.org%2Fabs%2Fastro-ph%2F0012455&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-SNtaxonomy-130"><a href="#cite_ref-SNtaxonomy_130-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFTuratto2003">Turatto, M. (2003). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://arxiv.org/abs/astro-ph/0301107">”Classification of Supernovae”</a> (på engelska). Supernovae and Gamma-Ray Bursters. Lecture Notes in Physics. "598". sid. 21–36. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1007%2F3-540-45863-8_3">10.1007/3-540-45863-8_3</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-3-540-44053-6" title="Special:Bokkällor/978-3-540-44053-6">ISBN 978-3-540-44053-6</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://arxiv.org/abs/astro-ph/0301107">https://arxiv.org/abs/astro-ph/0301107</a>. Läst 7 september 2019</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Classification+of+Supernovae&rft.atitle=Supernovae+and+Gamma-Ray+Bursters&rft.aulast=Turatto&rft.aufirst=M.&rft.au=Turatto%2C+M.&rft.date=2003&rft.series=Lecture+Notes+in+Physics&rft.volume=598&rft.pages=sid.%26nbsp%3B21%E2%80%9336&rft_id=info:doi/10.1007%2F3-540-45863-8_3&rft.isbn=978-3-540-44053-6&rft_id=https%3A%2F%2Farxiv.org%2Fabs%2Fastro-ph%2F0301107&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-ATNF-131"><a href="#cite_ref-ATNF_131-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.atnf.csiro.au/outreach/education/senior/astrophysics/variable_types.html">”Variable Stars”</a> (på engelska). Australia Telescope National Facility. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.atnf.csiro.au/outreach/education/senior/astrophysics/variable_types.html">https://www.atnf.csiro.au/outreach/education/senior/astrophysics/variable_types.html</a>. Läst 8 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Variable+Stars&rft.atitle=&rft.pub=Australia+Telescope+National+Facility&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.atnf.csiro.au%2Foutreach%2Feducation%2Fsenior%2Fastrophysics%2Fvariable_types.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Kirschner-132"><a href="#cite_ref-Kirschner_132-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFKirshner,_R._P.1980">Kirshner, R. P. (1980). ”Type I supernovae: An observer's view” (på engelska). AIP Conference Proceedings 63: sid. 33–37. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1063%2F1.32212">10.1063/1.32212</a>. Läst 7 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Type+I+supernovae%3A+An+observer%27s+view&rft.jtitle=AIP+Conference+Proceedings&rft.aulast=Kirshner%2C+R.+P.&rft.au=Kirshner%2C+R.+P.&rft.date=1980&rft.volume=63&rft.pages=sid.%26nbsp%3B33%E2%80%9337&rft_id=info:doi/10.1063%2F1.32212&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-RSlist-133"><a href="#cite_ref-RSlist_133-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.cbat.eps.harvard.edu/lists/RecentSupernovae.html">”List of recent supernovae”</a> (på engelska). Central Bureau for Astronomical Telegrams. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.cbat.eps.harvard.edu/lists/RecentSupernovae.html">http://www.cbat.eps.harvard.edu/lists/RecentSupernovae.html</a>. Läst 18 juli 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=List+of+recent+supernovae&rft.atitle=&rft.pub=Central+Bureau+for+Astronomical+Telegrams&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.cbat.eps.harvard.edu%2Flists%2FRecentSupernovae.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-134"><a href="#cite_ref-134">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.spacetelescope.org/videos/heic0617a/">”The evolution of the light echo around V838 Monocerotis”</a> (på engelska). information@eso.org. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.spacetelescope.org/videos/heic0617a/">http://www.spacetelescope.org/videos/heic0617a/</a>. Läst 2 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=The+evolution+of+the+light+echo+around+V838+Monocerotis&rft.atitle=information%40eso.org&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.spacetelescope.org%2Fvideos%2Fheic0617a%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-AlltOmVetenskap-135"><a href="#cite_ref-AlltOmVetenskap_135-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/vad-ar-en-supernova">”Vad är en supernova?”</a>. Allt om vetenskap. 11 september 2007. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/vad-ar-en-supernova">http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/vad-ar-en-supernova</a>. Läst 12 april 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Vad+%C3%A4r+en+supernova%3F&rft.atitle=&rft.date=11+september+2007&rft.pub=Allt+om+vetenskap&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.alltomvetenskap.se%2Fnyheter%2Fvad-ar-en-supernova&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-nova_list-136"><a href="#cite_ref-nova_list_136-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://cbat.eps.harvard.edu/nova_list.html">”CBAT List of Novae in the Milky Way”</a> (på engelska). Central Bureau for Astronomical Telegrams. Internationella astronomiska unionen (IAU). <a rel="nofollow" class="external free" href="http://cbat.eps.harvard.edu/nova_list.html">http://cbat.eps.harvard.edu/nova_list.html</a>. Läst 7 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=CBAT+List+of+Novae+in+the+Milky+Way&rft.atitle=Central+Bureau+for+Astronomical+Telegrams&rft.pub=Internationella+astronomiska+unionen+%28IAU%29&rft_id=http%3A%2F%2Fcbat.eps.harvard.edu%2Fnova_list.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-heasarc-137"><a href="#cite_ref-heasarc_137-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://heasarc.gsfc.nasa.gov/W3Browse/all/rittercv.html">”Ritter Cataclysmic Binaries Catalog (7th Edition, Rev. 7.13)”</a> (på engelska). High Energy Astrophysics Science Archive Research Center. 31 mars 2010. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://heasarc.gsfc.nasa.gov/W3Browse/all/rittercv.html">http://heasarc.gsfc.nasa.gov/W3Browse/all/rittercv.html</a>. Läst 29 juli 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Ritter+Cataclysmic+Binaries+Catalog+%287th+Edition%2C+Rev.+7.13%29&rft.atitle=&rft.date=31+mars+2010&rft.pub=High+Energy+Astrophysics+Science+Archive+Research+Center&rft_id=http%3A%2F%2Fheasarc.gsfc.nasa.gov%2FW3Browse%2Fall%2Frittercv.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-history_RSOph-138"><a href="#cite_ref-history_RSOph_138-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.aavso.org/vsots_rsoph">”RS Ophiuchi”</a> (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO - Amercian Association for Variable Star Observers. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.aavso.org/vsots_rsoph">http://www.aavso.org/vsots_rsoph</a>. Läst 7 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=RS+Ophiuchi&rft.atitle=The+International+Variable+Star+Index&rft.pub=AAVSO+-+Amercian+Association+for+Variable+Star+Observers&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.aavso.org%2Fvsots_rsoph&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-GCVS-UG-139"><a href="#cite_ref-GCVS-UG_139-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFN.N._Samus,_O.V._Durlevich">N.N. Samus, O.V. Durlevich (12 februari 2009). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt">”GCVS Variability Types and Distribution Statistics of Designated Variable Stars According to their Types of Variability”</a> (på engelska). <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt">http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt</a>. Läst 29 juli 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=GCVS+Variability+Types+and+Distribution+Statistics+of+Designated+Variable+Stars+According+to+their+Types+of+Variability&rft.atitle=&rft.aulast=N.N.+Samus%2C+O.V.+Durlevich&rft.au=N.N.+Samus%2C+O.V.+Durlevich&rft.date=12+februari+2009&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.sai.msu.su%2Fgroups%2Fcluster%2Fgcvs%2Fgcvs%2Fiii%2Fvartype.txt&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Darling_UG-140"><a href="#cite_ref-Darling_UG_140-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.daviddarling.info/encyclopedia/U/U_Geminorum_star.html">”U Geminorum star”</a> (på engelska). Daviddarling.info. 1 februari 2007. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.daviddarling.info/encyclopedia/U/U_Geminorum_star.html">http://www.daviddarling.info/encyclopedia/U/U_Geminorum_star.html</a>. Läst 29 juli 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=U+Geminorum+star&rft.atitle=Daviddarling.info&rft.date=1+februari+2007&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.daviddarling.info%2Fencyclopedia%2FU%2FU_Geminorum_star.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Honey-141"><a href="#cite_ref-Honey_141-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFHoney,_W.B.1989">Honey, W.B. (1989). ”Quiescent and Outburst Photometry of the Dwarf Nova SS Cygni” (på engelska). Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 236 (4): sid. 727–734. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1093%2Fmnras%2F236.4.727">10.1093/mnras/236.4.727</a>. Läst 9 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Quiescent+and+Outburst+Photometry+of+the+Dwarf+Nova+SS+Cygni&rft.jtitle=Monthly+Notices+of+the+Royal+Astronomical+Society&rft.aulast=Honey%2C+W.B.&rft.au=Honey%2C+W.B.&rft.date=1989&rft.volume=236&rft.issue=4&rft.pages=sid.%26nbsp%3B727%E2%80%93734&rft_id=info:doi/10.1093%2Fmnras%2F236.4.727&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-24May2013Science-142"><a href="#cite_ref-24May2013Science_142-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFJ._C._A._Miller-Jones">J. C. A. Miller-Jones. ”An Accurate Geometric Distance to the Compact Binary SS Cygni Vindicates Accretion Disc Theory” (på engelska). Science 340 (6135). <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1126%2Fscience.1237145">10.1126/science.1237145</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23704566?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:23704566">PMID 23704566</a>. Läst 9 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=An+Accurate+Geometric+Distance+to+the+Compact+Binary+SS+Cygni+Vindicates+Accretion+Disc+Theory&rft.jtitle=Science&rft.aulast=J.+C.+A.+Miller-Jones&rft.au=J.+C.+A.+Miller-Jones&rft.volume=340&rft.issue=6135&rft_id=info:doi/10.1126%2Fscience.1237145&rft_id=info:pmid/23704566&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Kraft1965-143"><a href="#cite_ref-Kraft1965_143-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFKraftLuyten">Kraft, Robert P.; Luyten, Willem J. (oktober 1965). ”Binary Stars among Cataclysmic Variables. VI. on the Mean Absolute Magnitude of U Geminorum Variables” (på engelska). The Astrophysical Journal 142: sid. 1041. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1086%2F148374">10.1086/148374</a>. Läst 9 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Binary+Stars+among+Cataclysmic+Variables.+VI.+on+the+Mean+Absolute+Magnitude+of+U+Geminorum+Variables&rft.jtitle=The+Astrophysical+Journal&rft.aulast=Kraft&rft.aufirst=Robert+P.&rft.au=Kraft%2C+Robert+P.&rft.au=Luyten%2C+Willem+J.&rft.date=oktober+1965&rft.volume=142&rft.pages=sid.%26nbsp%3B1041&rft_id=info:doi/10.1086%2F148374&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-vanParadijs1983-144"><a href="#cite_ref-vanParadijs1983_144-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFvan_Paradijs,_J.">van Paradijs, J. (september 1983). ”Superoutburst : a general phenomenon in dwarf novae” (på engelska). Astronomy and Astrophysics 125: sid. L16–L18. Läst 9 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Superoutburst+%3A+a+general+phenomenon+in+dwarf+novae&rft.jtitle=Astronomy+and+Astrophysics&rft.aulast=van+Paradijs%2C+J.&rft.au=van+Paradijs%2C+J.&rft.date=september+1983&rft.volume=125&rft.pages=sid.%26nbsp%3BL16%E2%80%93L18&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Hellier-145"><a href="#cite_ref-Hellier_145-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFHellier2001">Hellier, Coel (2001) (på engelska). Cataclysmic Variable Stars. Springer</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Cataclysmic+Variable+Stars&rft.aulast=Hellier&rft.aufirst=Coel&rft.au=Hellier%2C+Coel&rft.date=2001&rft.pub=Springer&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Cropper-146"><a href="#cite_ref-Cropper_146-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFCropper">Cropper, Mark (1 december 1990). ”The polars” (på engelska). Space Science Reviews 54 (3–4): sid. 195–295. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1007%2FBF00177799">10.1007/BF00177799</a>. <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/0038-6308">0038-6308</a>. Läst 1 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+polars&rft.jtitle=Space+Science+Reviews&rft.aulast=Cropper&rft.aufirst=Mark&rft.au=Cropper%2C+Mark&rft.date=1+december+1990&rft.volume=54&rft.issue=3%E2%80%934&rft.pages=sid.%26nbsp%3B195%E2%80%93295&rft_id=info:doi/10.1007%2FBF00177799&rft.issn=0038-6308&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Krzeminski-147"><a href="#cite_ref-Krzeminski_147-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFKrzeminski,_W.">Krzeminski, W. (augusti 1977). ”Extremely high circular polarization of AN Ursae Majoris” (på engelska). The Astrophysical Journal Letters 216: sid. L45. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1086%2F182506">10.1086/182506</a>. Läst 1 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Extremely+high+circular+polarization+of+AN+Ursae+Majoris&rft.jtitle=The+Astrophysical+Journal+Letters&rft.aulast=Krzeminski%2C+W.&rft.au=Krzeminski%2C+W.&rft.date=augusti+1977&rft.volume=216&rft.pages=sid.%26nbsp%3BL45&rft_id=info:doi/10.1086%2F182506&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Samus-148"><a href="#cite_ref-Samus_148-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSamus,_N._N.;_Durlevich,_O._V.;_et_al.2009">Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009) (på engelska). VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007–2013). <a href="/wiki/Bibcode" title="Bibcode">Bibcode</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://adsabs.harvard.edu/abs/2009yCat....102025S">2009yCat....102025S</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=VizieR+Online+Data+Catalog%3A+General+Catalogue+of+Variable+Stars+%28Samus%2B+2007%E2%80%932013%29&rft.aulast=Samus%2C+N.+N.%3B+Durlevich%2C+O.+V.%3B+et+al.&rft.au=Samus%2C+N.+N.%3B+Durlevich%2C+O.+V.%3B+et+al.&rft.date=2009&rft_id=info:bibcode/2009yCat....102025S&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Skopal-149"><a href="#cite_ref-Skopal_149-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFSkopal,_Augustin">Skopal, Augustin (8 maj 2008). ”How to understand the light curves of symbiotic stars” (på engelska). Journal of the American Association of Variable Star Observers 36 (1): sid. 9.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=How+to+understand+the+light+curves+of+symbiotic+stars&rft.jtitle=Journal+of+the+American+Association+of+Variable+Star+Observers&rft.aulast=Skopal%2C+Augustin&rft.au=Skopal%2C+Augustin&rft.date=8+maj+2008&rft.volume=36&rft.issue=1&rft.pages=sid.%26nbsp%3B9&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-HMXB-150">^ [<a href="#cite_ref-HMXB_150-0">a</a> <a href="#cite_ref-HMXB_150-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFTaurisVan_Den_HeuvelSavonije">Tauris, Thomas M; Van Den Heuvel, Edward P. J; Savonije, Gerrit J. ”Formation of Millisecond Pulsars with Heavy White Dwarf Companions:Extreme Mass Transfer on Subthermal Timescales” (på engelska). The Astrophysical Journal 530 (2): sid. L93-L96. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1086%2F312496">10.1086/312496</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10655173?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:10655173">PMID 10655173</a>. Läst 15 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Formation+of+Millisecond+Pulsars+with+Heavy+White+Dwarf+Companions%3AExtreme+Mass+Transfer+on+Subthermal+Timescales&rft.jtitle=The+Astrophysical+Journal&rft.aulast=Tauris&rft.aufirst=Thomas+M&rft.au=Tauris%2C+Thomas+M&rft.au=Van+Den+Heuvel%2C+Edward+P.+J&rft.au=Savonije%2C+Gerrit+J&rft.volume=530&rft.issue=2&rft.pages=sid.%26nbsp%3BL93-L96&rft_id=info:doi/10.1086%2F312496&rft_id=info:pmid/10655173&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-LMXB-151"><a href="#cite_ref-LMXB_151-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFLiuVan_ParadijsVan_Den_Heuvel">Liu, Q. Z; Van Paradijs, J; Van Den Heuvel, E. P. J. ”A catalogue of low-mass X-ray binaries in the Galaxy, LMC, and SMC (Fourth edition)” (på engelska). Astronomy and Astrophysics 469 (2): sid. 807. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1051%2F0004-6361%3A20077303">10.1051/0004-6361:20077303</a>. Läst 15 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=A+catalogue+of+low-mass+X-ray+binaries+in+the+Galaxy%2C+LMC%2C+and+SMC+%28Fourth+edition%29&rft.jtitle=Astronomy+and+Astrophysics&rft.aulast=Liu&rft.aufirst=Q.+Z&rft.au=Liu%2C+Q.+Z&rft.au=Van+Paradijs%2C+J&rft.au=Van+Den+Heuvel%2C+E.+P.+J&rft.volume=469&rft.issue=2&rft.pages=sid.%26nbsp%3B807&rft_id=info:doi/10.1051%2F0004-6361%3A20077303&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-IMXB_LMXB-152"><a href="#cite_ref-IMXB_LMXB_152-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFPodsiadlowskiRappaportPfahl2002">Podsiadlowski, Ph; Rappaport, S; Pfahl, E. D (2002). ”Evolutionary Sequences for Low- and Intermediate-Mass X-Ray Binaries” (på engelska). The Astrophysical Journal 565 (2): sid. 1107. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1086%2F324686">10.1086/324686</a>. Läst 15 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Evolutionary+Sequences+for+Low-+and+Intermediate-Mass+X-Ray+Binaries&rft.jtitle=The+Astrophysical+Journal&rft.aulast=Podsiadlowski&rft.aufirst=Ph&rft.au=Podsiadlowski%2C+Ph&rft.au=Rappaport%2C+S&rft.au=Pfahl%2C+E.+D&rft.date=2002&rft.volume=565&rft.issue=2&rft.pages=sid.%26nbsp%3B1107&rft_id=info:doi/10.1086%2F324686&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-nrao-153"><a href="#cite_ref-nrao_153-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.nrao.edu/pr/2000/vla20/background/superlum/">”Microquasars in the Milky Way”</a> (på engelska). www.nrao.edu. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.nrao.edu/pr/2000/vla20/background/superlum/">https://www.nrao.edu/pr/2000/vla20/background/superlum/</a>. Läst 15 september 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Microquasars+in+the+Milky+Way&rft.atitle=www.nrao.edu&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.nrao.edu%2Fpr%2F2000%2Fvla20%2Fbackground%2Fsuperlum%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-TTA-154"><a href="#cite_ref-TTA_154-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFBSJ2010">BSJ (13 april 2010). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.aavso.org/vsots_ttari">”TT Arietis”</a> (på engelska). American Association of Variable Star Observers. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.aavso.org/vsots_ttari">https://www.aavso.org/vsots_ttari</a>. Läst 9 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=TT+Arietis&rft.atitle=&rft.aulast=BSJ&rft.au=BSJ&rft.date=13+april+2010&rft.pub=American+Association+of+Variable+Star+Observers&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.aavso.org%2Fvsots_ttari&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> <li id="cite_note-Isles-155"><a href="#cite_ref-Isles_155-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFJohn_Isles">John Isles (25 mars 2010). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.skyandtelescope.com/observing/celestial-objects-to-watch/the-top-12-naked-eye-variable-stars/">”The Top 12 Naked-Eye Variable Stars”</a> (på engelska). Sky & Telescope. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.skyandtelescope.com/observing/celestial-objects-to-watch/the-top-12-naked-eye-variable-stars/">https://www.skyandtelescope.com/observing/celestial-objects-to-watch/the-top-12-naked-eye-variable-stars/</a>. Läst 8 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+Top+12+Naked-Eye+Variable+Stars&rft.jtitle=Sky+%26+Telescope&rft.aulast=John+Isles&rft.au=John+Isles&rft.date=25+mars+2010&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.skyandtelescope.com%2Fobserving%2Fcelestial-objects-to-watch%2Fthe-top-12-naked-eye-variable-stars%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Tryckta_källor">Tryckta källor</h3>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=75" title="Redigera avsnitt: Tryckta källor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=75" title="Redigera avsnitts källkod: Tryckta källor">redigera wikitext</a>]</div> Referenser som enbart lästs i tryckt form. <ul><li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFMarget_Olds_(utgivningsansvarig)2007">Marget Olds (utgivningsansvarig) (2007). Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-3-8331-4371-7" title="Special:Bokkällor/978-3-8331-4371-7">ISBN 978-3-8331-4371-7</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Astronomica+%E2%80%93+Galaxer+%E2%80%93+planeter+%E2%80%93+stj%C3%A4rnor+%E2%80%93+stj%C3%A4rnbilder+%E2%80%93+rymdforskning&rft.aulast=Marget+Olds+%28utgivningsansvarig%29&rft.au=Marget+Olds+%28utgivningsansvarig%29&rft.date=2007&rft.pub=Tandem+Verlag+GmbH+%28svensk+utg%C3%A5va%29&rft.isbn=978-3-8331-4371-7&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFLinda_K._Glover2002">Linda K. Glover (2002) (på engelska). National Geographic Encyclopedia of Space. National Geographic, USA. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-7922-7319-2" title="Special:Bokkällor/0-7922-7319-2">ISBN 0-7922-7319-2</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=National+Geographic+Encyclopedia+of+Space&rft.aulast=Linda+K.+Glover&rft.au=Linda+K.+Glover&rft.date=2002&rft.pub=National+Geographic%2C+USA&rft.isbn=0-7922-7319-2&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFÅke_Wallenquist1968">Åke Wallenquist (1968). Astrofysikens grunder. Scandinavian University Books, Läromedelsförlagen Stockholm – Göteborg – Malmö</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Astrofysikens+grunder&rft.aulast=%C3%85ke+Wallenquist&rft.au=%C3%85ke+Wallenquist&rft.date=1968&rft.pub=Scandinavian+University+Books%2C+L%C3%A4romedelsf%C3%B6rlagen+Stockholm+%E2%80%93+G%C3%B6teborg+%E2%80%93+Malm%C3%B6&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna"> </li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Vidare_läsning">Vidare läsning</h2>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=76" title="Redigera avsnitt: Vidare läsning" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=76" title="Redigera avsnitts källkod: Vidare läsning">redigera wikitext</a>]</div> <ul><li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFMargaret_Walton_Mayall1957">Margaret Walton Mayall (1957) (på engelska). Manual for observing variable stars. American Association of Variable Star Observers</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Manual+for+observing+variable+stars&rft.aulast=Margaret+Walton+Mayall&rft.au=Margaret+Walton+Mayall&rft.date=1957&rft.pub=American+Association+of+Variable+Star+Observers&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFDavid_H._Levy1998">David H. Levy (1998) (på engelska). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=5-O2cd937FMC&printsec=frontcover&dq=Observing+Variable+Stars:+A+Guide+for+the+Beginner+Google+Books&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjkmrHO6PXjAhX8wsQBHWYEA3EQ6AEIKDAA#v=onepage&q=Observing%20Variable%20Stars%3A%20A%20Guide%20for%20the%20Beginner%20Google%20Books&f=false">Observing Variable Stars: A Guide for the Beginner</a>. The practical astronomy handbook series, Volume 5. Cambridge University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-521-62755-9" title="Special:Bokkällor/978-0-521-62755-9">ISBN 978-0-521-62755-9</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.se/books?id=5-O2cd937FMC&printsec=frontcover&dq=Observing+Variable+Stars:+A+Guide+for+the+Beginner+Google+Books&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjkmrHO6PXjAhX8wsQBHWYEA3EQ6AEIKDAA#v=onepage&q=Observing%20Variable%20Stars%3A%20A%20Guide%20for%20the%20Beginner%20Google%20Books&f=false">https://books.google.se/books?id=5-O2cd937FMC&printsec=frontcover&dq=Observing+Variable+Stars:+A+Guide+for+the+Beginner+Google+Books&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjkmrHO6PXjAhX8wsQBHWYEA3EQ6AEIKDAA#v=onepage&q=Observing%20Variable%20Stars%3A%20A%20Guide%20for%20the%20Beginner%20Google%20Books&f=false</a>. Läst 9 augusti 2019</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Observing+Variable+Stars%3A+A+Guide+for+the+Beginner&rft.aulast=David+H.+Levy&rft.au=David+H.+Levy&rft.date=1998&rft.series=The+practical+astronomy+handbook+series%2C+Volume+5&rft.pub=Cambridge+University+Press&rft.isbn=978-0-521-62755-9&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.se%2Fbooks%3Fid%3D5-O2cd937FMC%26printsec%3Dfrontcover%26dq%3DObserving%2BVariable%2BStars%3A%2BA%2BGuide%2Bfor%2Bthe%2BBeginner%2BGoogle%2BBooks%26hl%3Dsv%26sa%3DX%26ved%3D0ahUKEwjkmrHO6PXjAhX8wsQBHWYEA3EQ6AEIKDAA%23v%3Donepage%26q%3DObserving%2520Variable%2520Stars%253A%2520A%2520Guide%2520for%2520the%2520Beginner%2520Google%2520Books%26f%3Dfalse&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFJohn_R._Percy2007">John R. Percy (2007) (på engelska). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=GQzCDQI3YP4C&printsec=frontcover&dq=Understanding+Variable+Stars+Google+Books&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjNs-3E6fXjAhW986YKHR88AwgQ6AEIKDAA#v=onepage&q=Understanding%20Variable%20Stars%20Google%20Books&f=false">Understanding Variable Stars</a>. Cambridge University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-1-139-46328-7" title="Special:Bokkällor/978-1-139-46328-7">ISBN 978-1-139-46328-7</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.se/books?id=GQzCDQI3YP4C&printsec=frontcover&dq=Understanding+Variable+Stars+Google+Books&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjNs-3E6fXjAhW986YKHR88AwgQ6AEIKDAA#v=onepage&q=Understanding%20Variable%20Stars%20Google%20Books&f=false">https://books.google.se/books?id=GQzCDQI3YP4C&printsec=frontcover&dq=Understanding+Variable+Stars+Google+Books&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjNs-3E6fXjAhW986YKHR88AwgQ6AEIKDAA#v=onepage&q=Understanding%20Variable%20Stars%20Google%20Books&f=false</a>. Läst 9 augusti 2019</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Understanding+Variable+Stars&rft.aulast=John+R.+Percy&rft.au=John+R.+Percy&rft.date=2007&rft.pub=Cambridge+University+Press&rft.isbn=978-1-139-46328-7&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.se%2Fbooks%3Fid%3DGQzCDQI3YP4C%26printsec%3Dfrontcover%26dq%3DUnderstanding%2BVariable%2BStars%2BGoogle%2BBooks%26hl%3Dsv%26sa%3DX%26ved%3D0ahUKEwjNs-3E6fXjAhW986YKHR88AwgQ6AEIKDAA%23v%3Donepage%26q%3DUnderstanding%2520Variable%2520Stars%2520Google%2520Books%26f%3Dfalse&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFGerry_A._Good2012">Gerry A. Good (2012) (på engelska). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=4cS9BwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=Observing+Variable+Stars+Google+Books&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi4_vbB6vXjAhW586YKHU8qA58Q6AEIKDAA#v=onepage&q=Observing%20Variable%20Stars%20Google%20Books&f=false">Observing Variable Stars</a>. The Patrick Moore Practical Astronomy Series. Springer Science & Business Media. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-1-447-10055-3" title="Special:Bokkällor/978-1-447-10055-3">ISBN 978-1-447-10055-3</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.se/books?id=4cS9BwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=Observing+Variable+Stars+Google+Books&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi4_vbB6vXjAhW586YKHU8qA58Q6AEIKDAA#v=onepage&q=Observing%20Variable%20Stars%20Google%20Books&f=false">https://books.google.se/books?id=4cS9BwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=Observing+Variable+Stars+Google+Books&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi4_vbB6vXjAhW586YKHU8qA58Q6AEIKDAA#v=onepage&q=Observing%20Variable%20Stars%20Google%20Books&f=false</a>. Läst 9 augusti 2019</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Observing+Variable+Stars&rft.aulast=Gerry+A.+Good&rft.au=Gerry+A.+Good&rft.date=2012&rft.series=The+Patrick+Moore+Practical+Astronomy+Series&rft.pub=Springer+Science+%26+Business+Media&rft.isbn=978-1-447-10055-3&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.se%2Fbooks%3Fid%3D4cS9BwAAQBAJ%26printsec%3Dfrontcover%26dq%3DObserving%2BVariable%2BStars%2BGoogle%2BBooks%26hl%3Dsv%26sa%3DX%26ved%3D0ahUKEwi4_vbB6vXjAhW586YKHU8qA58Q6AEIKDAA%23v%3Donepage%26q%3DObserving%2520Variable%2520Stars%2520Google%2520Books%26f%3Dfalse&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFMartin_Griffiths2018">Martin Griffiths (2018) (på engelska). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books/about/Observer_s_Guide_to_Variable_Stars.html?id=3Pt9DwAAQBAJ&redir_esc=y">Observer's Guide to Variable Stars</a>. The Patrick Moore Practical Astronomy Series. Springer. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-3-030-00904-5" title="Special:Bokkällor/978-3-030-00904-5">ISBN 978-3-030-00904-5</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.se/books/about/Observer_s_Guide_to_Variable_Stars.html?id=3Pt9DwAAQBAJ&redir_esc=y">https://books.google.se/books/about/Observer_s_Guide_to_Variable_Stars.html?id=3Pt9DwAAQBAJ&redir_esc=y</a>. Läst 9 augusti 2019</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Observer%27s+Guide+to+Variable+Stars&rft.aulast=Martin+Griffiths&rft.au=Martin+Griffiths&rft.date=2018&rft.series=The+Patrick+Moore+Practical+Astronomy+Series&rft.pub=Springer&rft.isbn=978-3-030-00904-5&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.se%2Fbooks%2Fabout%2FObserver_s_Guide_to_Variable_Stars.html%3Fid%3D3Pt9DwAAQBAJ%26redir_esc%3Dy&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFM.G._Nickiforov2007">M.G. Nickiforov (2007). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.astro.bas.bg/AIJ/issues/n13/MNikiforov.pdf">”Estimate of the development of the Chinese astronomy through observations of nova outbursts”</a> (på engelska). Universitetsrapport (Moscow State University). <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.astro.bas.bg/AIJ/issues/n13/MNikiforov.pdf">http://www.astro.bas.bg/AIJ/issues/n13/MNikiforov.pdf</a>. Läst 14 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Estimate+of+the+development+of+the+Chinese+astronomy+through+observations+of+nova+outbursts&rft.jtitle=Universitetsrapport&rft.aulast=M.G.+Nickiforov&rft.au=M.G.+Nickiforov&rft.date=2007&rft.pub=Moscow+State+University&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.astro.bas.bg%2FAIJ%2Fissues%2Fn13%2FMNikiforov.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  Forskning inom forntida kinesisk astronomi gällande kataklysmer</li> <li><cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFPaula_Szkody_och_Boris_T._Gaensicke2012">Paula Szkody och Boris T. Gaensicke (2012). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.aavso.org/media/jaavso/2842.pdf">”Cataclysmic Variables”</a> (på engelska). Journal of American Association of Variable Star Observers (American Association of Variable Star Observers) 40. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.aavso.org/media/jaavso/2842.pdf">https://www.aavso.org/media/jaavso/2842.pdf</a>. Läst 30 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Cataclysmic+Variables&rft.jtitle=Journal+of+American+Association+of+Variable+Star+Observers&rft.aulast=Paula+Szkody+och+Boris+T.+Gaensicke&rft.au=Paula+Szkody+och+Boris+T.+Gaensicke&rft.date=2012&rft.volume=40&rft.pub=American+Association+of+Variable+Star+Observers&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.aavso.org%2Fmedia%2Fjaavso%2F2842.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Variabel_stj%C3%A4rna">  Om kataklysmiska variabler</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Externa_länkar">Externa länkar</h2>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=77" title="Redigera avsnitt: Externa länkar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=77" title="Redigera avsnitts källkod: Externa länkar">redigera wikitext</a>]</div> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r48798946">.mw-parser-output .ccbox{clear:right;float:right;margin:.5em 0 .5em 1em;width:21.5em;border-spacing:0;border:1px solid #aaa;border-radius:3px;background-color:#f9f9f9;padding:0 .5em 0 0;font-size:90%;color:black;text-align:left}.mw-parser-output .clogo{float:left;margin:.4em .7em .5em .6em}</style><div class="metadata ccbox"><figure class="mw-halign-none" typeof="mw:File"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/22px-Commons-logo.svg.png" decoding="async" width="22" height="30" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/33px-Commons-logo.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/45px-Commons-logo.svg.png 2x" data-file-width="1024" data-file-height="1376" /><figcaption></figcaption></figure>Wikimedia Commons har media som rör <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Variable_stars" class="extiw" title="commons:Category:Variable stars">variabla stjärnor</a>.</div><div class="interProject commons" style="display:none;"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Variable_stars" class="extiw" title="commons:Category:Variable stars">Bilder & media</a></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Information">Information</h3>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=78" title="Redigera avsnitt: Information" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=78" title="Redigera avsnitts källkod: Information">redigera wikitext</a>]</div> <ul><li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://astronet.se/wiki/index.php/Kategori:Variabla_stj%C3%A4rnor">Kategori:Variabla stjärnor</a> Information hos Astro.net, med bland annat stjärnkartor. (svenska)</li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/index.htm">General Catalogue of Variable Stars, 4th ed, (Kholopov et al 1985–2008), Sternberg Astronomical Institute, Moscow, Russia</a> (engelska)</li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/gcvs/nsv/">New Catalogue of Suspected Variable Stars: The Improved Version</a>, NSV online hos Sternberg Astronomical Institute (engelska)</li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://ogledb.astrouw.edu.pl/~ogle/CVS/">OGLE-III On-line Catalog of Variable Stars</a> – med över 400 000 variabler (engelska)</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="För_amatörastronomen">För amatörastronomen</h3>[<a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&veaction=edit&section=79" title="Redigera avsnitt: För amatörastronomen" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&action=edit&section=79" title="Redigera avsnitts källkod: För amatörastronomen">redigera wikitext</a>]</div> <ul><li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.saaf.se/startsida/sektioner/variabelsektionen-2/">Variabla stjärnor – Variabelsektionen</a> På Svensk AmatörAstronomisk Förenings (SAAF) webbplats (svenska)</li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.aavso.org">The American Association of Variable Star Observers</a> (engelska)</li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.aavso.org/variables-what-are-they-why-observe-them">Variables: What Are They and Why Observe Them?</a> AAVSO om att studera variabla stjärnor som amatörastronom. (engelska)</li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.skyandtelescope.com/observing/the-lure-of-variable-stars/">The Lure of Variable Stars</a> Tips från Sky & Telescope 2006 om hur stjärnors ljusstyrka skattas. (engelska)</li></ul> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table cellspacing="0" class="navbox" style="border-spacing:0;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table cellspacing="0" class="nowraplinks hlist auktoritetsdata navbox-inner" style="border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;"><tbody><tr><th scope="row" class="navbox-group"><a href="/wiki/Auktoritetsdata" title="Auktoritetsdata">Auktoritetsdata</a></th><td class="navbox-list navbox-odd" style="text-align:left;border-left-width:2px;border-left-style:solid;width:100%;padding:0px;"><div style="padding:0em 0.25em;"> • <a href="/wiki/Library_of_Congress_Control_Number" title="Library of Congress Control Number">LCCN</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.loc.gov/authorities/subjects/sh85127466">sh85127466</a> • <a href="/wiki/Gemeinsame_Normdatei" title="Gemeinsame Normdatei">GND</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://d-nb.info/gnd/4062534-5">4062534-5</a> • <a href="/wiki/Biblioth%C3%A8que_nationale_de_France" title="Bibliothèque nationale de France">BNF</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb11958174n">cb11958174n</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://data.bnf.fr/ark:/12148/cb11958174n">(data)</a> • <a href="/wiki/Nationella_parlamentsbiblioteket" title="Nationella parlamentsbiblioteket">NDL</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.ndl.go.jp/auth/ndlna/00563104">00563104</a> • <a href="/wiki/Tjeckiska_nationalbiblioteket" title="Tjeckiska nationalbiblioteket">NKC</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleph.nkp.cz/F/?func=find-c&local_base=aut&ccl_term=ica=ph115895&CON_LNG=ENG">ph115895</a></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table>    </div><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Variabel_stjärna&oldid=56047433">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Variabel_stjärna&oldid=56047433</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategorier</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Variabla_stj%C3%A4rnor" title="Kategori:Variabla stjärnor">Variabla stjärnor</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Astrofysik" title="Kategori:Astrofysik">Astrofysik</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LCCN" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN">Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_GND" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från GND">Wikipediaartiklar med identifierare från GND</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNF" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNF">Wikipediaartiklar med identifierare från BNF</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Utm%C3%A4rkta_artiklar" title="Kategori:Wikipedia:Utmärkta artiklar">Wikipedia:Utmärkta artiklar</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 10 oktober 2024 kl. 20.49.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Variabel_stj%C3%A4rna&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-7dfb9d98f5-m94nr","wgBackendResponseTime":174,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"2.081","walltime":"2.249","ppvisitednodes":{"value":144655,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":864033,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":299872,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":21,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":281206,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":1,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 1902.816 1 -total"," 64.07% 1219.112 156 Mall:Citation/core"," 30.07% 572.193 61 Mall:Webbref"," 27.72% 527.503 66 Mall:Tidskriftsref"," 27.05% 514.755 61 Mall:Cite_web"," 27.04% 514.475 66 Mall:Cite_journal"," 14.10% 268.279 29 Mall:Bokref"," 13.72% 261.109 29 Mall:Cite_book"," 12.97% 246.785 253 Mall:Date"," 9.65% 183.660 130 Mall:Språknamn"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.253","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":1435454,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-web.codfw.main-f69cdc8f6-6x78m","timestamp":"20241124190530","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Variabel stj\u00e4rna","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Variabel_stj%C3%A4rna","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q6243","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q6243","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2004-02-21T23:45:11Z","dateModified":"2024-10-10T19:49:31Z","image":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/c\/cf\/SN_1054_4th_Jul_1054_043000_UTC%2B0800_Kaifeng.png","headline":"stj\u00e4rna som varierar i ljusstyrka"}</script> </body> </html>