CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Kina – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"354b9e0d-1bb1-4d48-9e1b-08fdb7da6e9c","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Kina","wgTitle":"Kina","wgCurRevisionId":56146003,"wgRevisionId":56146003,"wgArticleId":11300,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Sidor med källor som kräver inloggning","Artiklar med importerade Wikidatavärden","Wikipedia:Projekt översätta källmallar","Artiklar med text på kinesiska","Alla artiklar som behöver källor","Alla artiklar som behöver enstaka källor","Artiklar som behöver enstaka källor 2022-08","Artiklar som behöver enstaka källor 2013-02","Artiklar som behöver enstaka källor 2024-05","Artiklar med text på förenklad kinesiska","Ugglan", "Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF","Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN","Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI","Wikipediaartiklar med identifierare från ORCID","Wikipediaartiklar med identifierare från GND","Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL","Wikipediaartiklar med identifierare från BNF","Wikipediaartiklar med identifierare från NLA","Wikipediaartiklar med identifierare från BNE","Wikipediaartiklar med identifierare från kulturnav","Wikipedia:Basartiklar","WP:Projekt Kina","Kina","Asiens länder"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Kina","wgRelevantArticleId":11300,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{ "pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":90000,"wgCoordinates":{"lat":32.8,"lon":103.08333333333333},"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgCentralAuthMobileDomain":false,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q148","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready", "ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","ext.tmh.player.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","ext.tmh.player","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp", "ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022","ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession","wikibase.sidebar.tracking"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.tmh.player.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.babel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.4"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg/1200px-Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg.png"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="800"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg/800px-Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg.png"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="533"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg/640px-Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg.png"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="427"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Kina – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Kina"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Kina&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Kina"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="//login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Kina rootpage-Kina skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Huvudmeny </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z">Huvudsida</a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion">Introduktion</a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker">Deltagarportalen</a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen">Bybrunnen</a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r">Senaste ändringarna</a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x">Slumpartikel</a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons">Ladda upp filer</a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt">Kontakta Wikipedia</a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp">Hjälp</a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"> Sök </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Utseende </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv" class="">Stöd Wikipedia</a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Kina" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class="">Skapa konto</a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Kina" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class="">Logga in</a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Personliga verktyg </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv">Stöd Wikipedia</a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Kina" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"> Skapa konto</a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Kina" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"> Logga in</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering">läs mer</a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y">Bidrag</a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n">Diskussion</a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Etymologi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Etymologi"> <div class="vector-toc-text"> 1 Etymologi </div> </a> <ul id="toc-Etymologi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Historia" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Historia"> <div class="vector-toc-text"> 2 Historia </div> </a> <button aria-controls="toc-Historia-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Historia </button> <ul id="toc-Historia-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Huvudstäder" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Huvudstäder"> <div class="vector-toc-text"> 2.1 Huvudstäder </div> </a> <ul id="toc-Huvudstäder-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Xinhairevolutionen_1911_och_Republiken_Kinas_grundande_1912" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Xinhairevolutionen_1911_och_Republiken_Kinas_grundande_1912"> <div class="vector-toc-text"> 2.2 Xinhairevolutionen 1911 och Republiken Kinas grundande 1912 </div> </a> <ul id="toc-Xinhairevolutionen_1911_och_Republiken_Kinas_grundande_1912-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kinesiska_inbördeskriget,_1927–1950" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kinesiska_inbördeskriget,_1927–1950"> <div class="vector-toc-text"> 2.3 Kinesiska inbördeskriget, 1927–1950 </div> </a> <ul id="toc-Kinesiska_inbördeskriget,_1927–1950-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Folkrepubliken_Kina,_1949–" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Folkrepubliken_Kina,_1949–"> <div class="vector-toc-text"> 2.4 Folkrepubliken Kina, 1949– </div> </a> <ul id="toc-Folkrepubliken_Kina,_1949–-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Xi_Jinping_vid_makten_sedan_2013" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Xi_Jinping_vid_makten_sedan_2013"> <div class="vector-toc-text"> 2.4.1 Xi Jinping vid makten sedan 2013 </div> </a> <ul id="toc-Xi_Jinping_vid_makten_sedan_2013-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Geografi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Geografi"> <div class="vector-toc-text"> 3 Geografi </div> </a> <button aria-controls="toc-Geografi-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Geografi </button> <ul id="toc-Geografi-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Nordkina" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Nordkina"> <div class="vector-toc-text"> 3.1 Nordkina </div> </a> <ul id="toc-Nordkina-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Sydkina" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Sydkina"> <div class="vector-toc-text"> 3.2 Sydkina </div> </a> <ul id="toc-Sydkina-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Klimat" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Klimat"> <div class="vector-toc-text"> 3.3 Klimat </div> </a> <ul id="toc-Klimat-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Växt-_och_djurliv" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Växt-_och_djurliv"> <div class="vector-toc-text"> 3.4 Växt- och djurliv </div> </a> <ul id="toc-Växt-_och_djurliv-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Flora" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Flora"> <div class="vector-toc-text"> 3.4.1 Flora </div> </a> <ul id="toc-Flora-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Fauna" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Fauna"> <div class="vector-toc-text"> 3.4.2 Fauna </div> </a> <ul id="toc-Fauna-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Politik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Politik"> <div class="vector-toc-text"> 4 Politik </div> </a> <button aria-controls="toc-Politik-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Politik </button> <ul id="toc-Politik-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Nationell_politik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Nationell_politik"> <div class="vector-toc-text"> 4.1 Nationell politik </div> </a> <ul id="toc-Nationell_politik-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Administrativ_indelning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Administrativ_indelning"> <div class="vector-toc-text"> 4.2 Administrativ indelning </div> </a> <ul id="toc-Administrativ_indelning-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Provinser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Provinser"> <div class="vector-toc-text"> 4.2.1 Provinser </div> </a> <ul id="toc-Provinser-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Autonoma_områden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Autonoma_områden"> <div class="vector-toc-text"> 4.2.2 Autonoma områden </div> </a> <ul id="toc-Autonoma_områden-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Storstadsområden_direkt_under_centralregeringen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Storstadsområden_direkt_under_centralregeringen"> <div class="vector-toc-text"> 4.2.3 Storstadsområden direkt under centralregeringen </div> </a> <ul id="toc-Storstadsområden_direkt_under_centralregeringen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Särskilda_administrativa_regioner" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Särskilda_administrativa_regioner"> <div class="vector-toc-text"> 4.2.4 Särskilda administrativa regioner </div> </a> <ul id="toc-Särskilda_administrativa_regioner-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Omstridda_land-_och_sjöområden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Omstridda_land-_och_sjöområden"> <div class="vector-toc-text"> 4.3 Omstridda land- och sjöområden </div> </a> <ul id="toc-Omstridda_land-_och_sjöområden-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Aksai_Chin" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Aksai_Chin"> <div class="vector-toc-text"> 4.3.1 Aksai Chin </div> </a> <ul id="toc-Aksai_Chin-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Arunachal_Pradesh" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Arunachal_Pradesh"> <div class="vector-toc-text"> 4.3.2 Arunachal Pradesh </div> </a> <ul id="toc-Arunachal_Pradesh-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Senkaku/Diaoyu-öarna" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Senkaku/Diaoyu-öarna"> <div class="vector-toc-text"> 4.3.3 Senkaku/Diaoyu-öarna </div> </a> <ul id="toc-Senkaku/Diaoyu-öarna-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Taiwan" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Taiwan"> <div class="vector-toc-text"> 4.3.4 Taiwan </div> </a> <ul id="toc-Taiwan-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Sydkinesiska_havet" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Sydkinesiska_havet"> <div class="vector-toc-text"> 4.3.5 Sydkinesiska havet </div> </a> <ul id="toc-Sydkinesiska_havet-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Rättsväsen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Rättsväsen"> <div class="vector-toc-text"> 4.4 Rättsväsen </div> </a> <ul id="toc-Rättsväsen-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Mänskliga_rättigheter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Mänskliga_rättigheter"> <div class="vector-toc-text"> 4.4.1 Mänskliga rättigheter </div> </a> <ul id="toc-Mänskliga_rättigheter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Censur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Censur"> <div class="vector-toc-text"> 4.4.2 Censur </div> </a> <ul id="toc-Censur-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Försvar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Försvar"> <div class="vector-toc-text"> 4.5 Försvar </div> </a> <ul id="toc-Försvar-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Militär" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Militär"> <div class="vector-toc-text"> 4.5.1 Militär </div> </a> <ul id="toc-Militär-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Ekonomi_och_näringsliv" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Ekonomi_och_näringsliv"> <div class="vector-toc-text"> 5 Ekonomi och näringsliv </div> </a> <button aria-controls="toc-Ekonomi_och_näringsliv-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Ekonomi och näringsliv </button> <ul id="toc-Ekonomi_och_näringsliv-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Handel" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Handel"> <div class="vector-toc-text"> 5.1 Handel </div> </a> <ul id="toc-Handel-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Naturresurser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Naturresurser"> <div class="vector-toc-text"> 5.2 Naturresurser </div> </a> <ul id="toc-Naturresurser-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Demografi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Demografi"> <div class="vector-toc-text"> 6 Demografi </div> </a> <button aria-controls="toc-Demografi-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Demografi </button> <ul id="toc-Demografi-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Språk" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Språk"> <div class="vector-toc-text"> 6.1 Språk </div> </a> <ul id="toc-Språk-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Religion" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Religion"> <div class="vector-toc-text"> 6.2 Religion </div> </a> <ul id="toc-Religion-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Utbildning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Utbildning"> <div class="vector-toc-text"> 6.3 Utbildning </div> </a> <ul id="toc-Utbildning-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Utbildningsstatistik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Utbildningsstatistik"> <div class="vector-toc-text"> 6.3.1 Utbildningsstatistik </div> </a> <ul id="toc-Utbildningsstatistik-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Kultur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Kultur"> <div class="vector-toc-text"> 7 Kultur </div> </a> <button aria-controls="toc-Kultur-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Kultur </button> <ul id="toc-Kultur-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Sport_och_spel" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Sport_och_spel"> <div class="vector-toc-text"> 7.1 Sport och spel </div> </a> <ul id="toc-Sport_och_spel-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Det_kinesiska_köket" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Det_kinesiska_köket"> <div class="vector-toc-text"> 8 Det kinesiska köket </div> </a> <button aria-controls="toc-Det_kinesiska_köket-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Det kinesiska köket </button> <ul id="toc-Det_kinesiska_köket-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Historia_2" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Historia_2"> <div class="vector-toc-text"> 8.1 Historia </div> </a> <ul id="toc-Historia_2-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-De_olika_kinesiska_köken" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#De_olika_kinesiska_köken"> <div class="vector-toc-text"> 8.2 De olika kinesiska köken </div> </a> <ul id="toc-De_olika_kinesiska_köken-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Internationella_rankningar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Internationella_rankningar"> <div class="vector-toc-text"> 9 Internationella rankningar </div> </a> <ul id="toc-Internationella_rankningar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Se_även" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Se_även"> <div class="vector-toc-text"> 10 Se även </div> </a> <ul id="toc-Se_även-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Referenser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Referenser"> <div class="vector-toc-text"> 11 Referenser </div> </a> <button aria-controls="toc-Referenser-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Referenser </button> <ul id="toc-Referenser-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Noter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Noter"> <div class="vector-toc-text"> 11.1 Noter </div> </a> <ul id="toc-Noter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Källor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Källor"> <div class="vector-toc-text"> 11.2 Källor </div> </a> <ul id="toc-Källor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Externa_länkar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Externa_länkar"> <div class="vector-toc-text"> 12 Externa länkar </div> </a> <ul id="toc-Externa_länkar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Växla innehållsförteckningen </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading">Kina</h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 309 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-309" aria-hidden="true" > 309 språk </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-ace mw-list-item"><a href="https://ace.wikipedia.org/wiki/Cineu" title="Cineu – acehnesiska" lang="ace" hreflang="ace" data-title="Cineu" data-language-autonym="Acèh" data-language-local-name="acehnesiska" class="interlanguage-link-target">Acèh</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kbd mw-list-item"><a href="https://kbd.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%8A%D1%83%D1%82%D0%B5%D0%B9_%D0%96%D1%8B%D0%BB%D1%8D_%D0%A0%D0%B5%D1%81%D0%BF%D1%83%D0%B1%D0%BB%D0%B8%D0%BA%D1%8D" title="Хъутей Жылэ Республикэ – kabardinska" lang="kbd" hreflang="kbd" data-title="Хъутей Жылэ Республикэ" data-language-autonym="Адыгэбзэ" data-language-local-name="kabardinska" class="interlanguage-link-target">Адыгэбзэ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ady mw-list-item"><a href="https://ady.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B8%D1%82%D0%B0%D0%B9" title="Китай – adygeiska" lang="ady" hreflang="ady" data-title="Китай" data-language-autonym="Адыгабзэ" data-language-local-name="adygeiska" class="interlanguage-link-target">Адыгабзэ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-af mw-list-item"><a href="https://af.wikipedia.org/wiki/Volksrepubliek_China" title="Volksrepubliek China – afrikaans" lang="af" hreflang="af" data-title="Volksrepubliek China" data-language-autonym="Afrikaans" data-language-local-name="afrikaans" class="interlanguage-link-target">Afrikaans</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-als mw-list-item"><a href="https://als.wikipedia.org/wiki/Volksrepublik_China" title="Volksrepublik China – schweizertyska" lang="gsw" hreflang="gsw" data-title="Volksrepublik China" data-language-autonym="Alemannisch" data-language-local-name="schweizertyska" class="interlanguage-link-target">Alemannisch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-am mw-list-item"><a href="https://am.wikipedia.org/wiki/%E1%89%BB%E1%8B%AD%E1%8A%93" title="ቻይና – amhariska" lang="am" hreflang="am" data-title="ቻይና" data-language-autonym="አማርኛ" data-language-local-name="amhariska" class="interlanguage-link-target">አማርኛ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-smn mw-list-item"><a href="https://smn.wikipedia.org/wiki/Kiina" title="Kiina – enaresamiska" lang="smn" hreflang="smn" data-title="Kiina" data-language-autonym="Anarâškielâ" data-language-local-name="enaresamiska" class="interlanguage-link-target">Anarâškielâ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-anp mw-list-item"><a href="https://anp.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%9A%E0%A5%80%E0%A4%A8" title="चीन – angika" lang="anp" hreflang="anp" data-title="चीन" data-language-autonym="अंगिका" data-language-local-name="angika" class="interlanguage-link-target">अंगिका</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ang mw-list-item"><a href="https://ang.wikipedia.org/wiki/Cina_seo_Folclice_Cynewise" title="Cina seo Folclice Cynewise – fornengelska" lang="ang" hreflang="ang" data-title="Cina seo Folclice Cynewise" data-language-autonym="Ænglisc" data-language-local-name="fornengelska" class="interlanguage-link-target">Ænglisc</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ab mw-list-item"><a href="https://ab.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B8%D1%82%D0%B0%D0%B8" title="Китаи – abchaziska" lang="ab" hreflang="ab" data-title="Китаи" data-language-autonym="Аԥсшәа" data-language-local-name="abchaziska" class="interlanguage-link-target">Аԥсшәа</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ar badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%84%D8%B5%D9%8A%D9%86" title="الصين – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="الصين" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target">العربية</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-an mw-list-item"><a href="https://an.wikipedia.org/wiki/Republica_Popular_de_China" title="Republica Popular de China – aragonesiska" lang="an" hreflang="an" data-title="Republica Popular de China" data-language-autonym="Aragonés" data-language-local-name="aragonesiska" class="interlanguage-link-target">Aragonés</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arc mw-list-item"><a href="https://arc.wikipedia.org/wiki/%DC%A9%DC%98%DC%9B%DC%A2%DC%9D%DC%98%DC%AC%DC%90_%DC%A5%DC%A1%DC%A1%DC%9D%DC%AC%DC%90_%DC%95%DC%A8%DC%9D%DC%A2" title="ܩܘܛܢܝܘܬܐ ܥܡܡܝܬܐ ܕܨܝܢ – arameiska" lang="arc" hreflang="arc" data-title="ܩܘܛܢܝܘܬܐ ܥܡܡܝܬܐ ܕܨܝܢ" data-language-autonym="ܐܪܡܝܐ" data-language-local-name="arameiska" class="interlanguage-link-target">ܐܪܡܝܐ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hyw mw-list-item"><a href="https://hyw.wikipedia.org/wiki/%D5%89%D5%AB%D5%B6%D5%A1%D5%BD%D5%BF%D5%A1%D5%B6" title="Չինաստան – Western Armenian" lang="hyw" hreflang="hyw" data-title="Չինաստան" data-language-autonym="Արեւմտահայերէն" data-language-local-name="Western Armenian" class="interlanguage-link-target">Արեւմտահայերէն</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-roa-rup mw-list-item"><a href="https://roa-rup.wikipedia.org/wiki/China" title="China – arumänska" lang="rup" hreflang="rup" data-title="China" data-language-autonym="Armãneashti" data-language-local-name="arumänska" class="interlanguage-link-target">Armãneashti</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-frp mw-list-item"><a href="https://frp.wikipedia.org/wiki/R%C3%A8publica_popul%C3%A8ra_de_China" title="Rèpublica populèra de China – frankoprovensalska" lang="frp" hreflang="frp" data-title="Rèpublica populèra de China" data-language-autonym="Arpetan" data-language-local-name="frankoprovensalska" class="interlanguage-link-target">Arpetan</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-as mw-list-item"><a href="https://as.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%9A%E0%A7%80%E0%A6%A8" title="চীন – assamesiska" lang="as" hreflang="as" data-title="চীন" data-language-autonym="অসমীয়া" data-language-local-name="assamesiska" class="interlanguage-link-target">অসমীয়া</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ast mw-list-item"><a href="https://ast.wikipedia.org/wiki/Rep%C3%BAblica_Popular_China" title="República Popular China – asturiska" lang="ast" hreflang="ast" data-title="República Popular China" data-language-autonym="Asturianu" data-language-local-name="asturiska" class="interlanguage-link-target">Asturianu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-awa mw-list-item"><a href="https://awa.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%9C%E0%A4%A8%E0%A4%AC%E0%A4%BE%E0%A4%A6%E0%A5%80_%E0%A4%97%E0%A4%A3%E0%A4%A4%E0%A4%A8%E0%A5%8D%E0%A4%A4%E0%A5%8D%E0%A4%B0_%E0%A4%9A%E0%A5%80%E0%A4%A8" title="जनबादी गणतन्त्र चीन – awadhi" lang="awa" hreflang="awa" data-title="जनबादी गणतन्त्र चीन" data-language-autonym="अवधी" data-language-local-name="awadhi" class="interlanguage-link-target">अवधी</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gn mw-list-item"><a href="https://gn.wikipedia.org/wiki/Ch%C3%ADna_Tetar%C3%A3_Ret%C3%A3" title="Chína Tetarã Retã – guaraní" lang="gn" hreflang="gn" data-title="Chína Tetarã Retã" data-language-autonym="Avañe'ẽ" data-language-local-name="guaraní" class="interlanguage-link-target">Avañe'ẽ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-av mw-list-item"><a href="https://av.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B8%D1%82%D0%B0%D0%B9" title="Китай – avariska" lang="av" hreflang="av" data-title="Китай" data-language-autonym="Авар" data-language-local-name="avariska" class="interlanguage-link-target">Авар</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ay mw-list-item"><a href="https://ay.wikipedia.org/wiki/Markani_Republika_China" title="Markani Republika China – aymara" lang="ay" hreflang="ay" data-title="Markani Republika China" data-language-autonym="Aymar aru" data-language-local-name="aymara" class="interlanguage-link-target">Aymar aru</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-az mw-list-item"><a href="https://az.wikipedia.org/wiki/%C3%87in" title="Çin – azerbajdzjanska" lang="az" hreflang="az" data-title="Çin" data-language-autonym="Azərbaycanca" data-language-local-name="azerbajdzjanska" class="interlanguage-link-target">Azərbaycanca</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-azb mw-list-item"><a href="https://azb.wikipedia.org/wiki/%DA%86%DB%8C%D9%86" title="چین – South Azerbaijani" lang="azb" hreflang="azb" data-title="چین" data-language-autonym="تۆرکجه" data-language-local-name="South Azerbaijani" class="interlanguage-link-target">تۆرکجه</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ban mw-list-item"><a href="https://ban.wikipedia.org/wiki/Cina" title="Cina – balinesiska" lang="ban" hreflang="ban" data-title="Cina" data-language-autonym="Basa Bali" data-language-local-name="balinesiska" class="interlanguage-link-target">Basa Bali</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bm mw-list-item"><a href="https://bm.wikipedia.org/wiki/China" title="China – bambara" lang="bm" hreflang="bm" data-title="China" data-language-autonym="Bamanankan" data-language-local-name="bambara" class="interlanguage-link-target">Bamanankan</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bn mw-list-item"><a href="https://bn.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%9A%E0%A7%80%E0%A6%A8" title="চীন – bengali" lang="bn" hreflang="bn" data-title="চীন" data-language-autonym="বাংলা" data-language-local-name="bengali" class="interlanguage-link-target">বাংলা</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bjn mw-list-item"><a href="https://bjn.wikipedia.org/wiki/Ripublik_Rakyat_Cina" title="Ripublik Rakyat Cina – banjariska" lang="bjn" hreflang="bjn" data-title="Ripublik Rakyat Cina" data-language-autonym="Banjar" data-language-local-name="banjariska" class="interlanguage-link-target">Banjar</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-min-nan mw-list-item"><a href="https://zh-min-nan.wikipedia.org/wiki/Tiong-h%C3%B4a_J%C3%AEn-b%C3%AEn_Ki%C5%8Dng-h%C3%B4-kok" title="Tiong-hôa Jîn-bîn Kiōng-hô-kok – min nan" lang="nan" hreflang="nan" data-title="Tiong-hôa Jîn-bîn Kiōng-hô-kok" data-language-autonym="閩南語 / Bân-lâm-gú" data-language-local-name="min nan" class="interlanguage-link-target">閩南語 / Bân-lâm-gú</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-map-bms mw-list-item"><a href="https://map-bms.wikipedia.org/wiki/Republik_Rakyat_Cina" title="Republik Rakyat Cina – Banyumasan" lang="jv-x-bms" hreflang="jv-x-bms" data-title="Republik Rakyat Cina" data-language-autonym="Basa Banyumasan" data-language-local-name="Banyumasan" class="interlanguage-link-target">Basa Banyumasan</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ba badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://ba.wikipedia.org/wiki/%D2%A0%D1%8B%D1%82%D0%B0%D0%B9_%D0%A5%D0%B0%D0%BB%D1%8B%D2%A1_%D0%A0%D0%B5%D1%81%D0%BF%D1%83%D0%B1%D0%BB%D0%B8%D0%BA%D0%B0%D2%BB%D1%8B" title="Ҡытай Халыҡ Республикаһы – basjkiriska" lang="ba" hreflang="ba" data-title="Ҡытай Халыҡ Республикаһы" data-language-autonym="Башҡортса" data-language-local-name="basjkiriska" class="interlanguage-link-target">Башҡортса</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be mw-list-item"><a href="https://be.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D1%96%D1%82%D0%B0%D0%B9" title="Кітай – belarusiska" lang="be" hreflang="be" data-title="Кітай" data-language-autonym="Беларуская" data-language-local-name="belarusiska" class="interlanguage-link-target">Беларуская</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be-x-old mw-list-item"><a href="https://be-tarask.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D1%96%D1%82%D0%B0%D0%B9" title="Кітай – belarusiska (tarasjkevitsa)" lang="be-tarask" hreflang="be-tarask" data-title="Кітай" data-language-autonym="Беларуская (тарашкевіца)" data-language-local-name="belarusiska (tarasjkevitsa)" class="interlanguage-link-target">Беларуская (тарашкевіца)</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bh mw-list-item"><a href="https://bh.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%9A%E0%A5%80%E0%A4%A8" title="चीन – Bhojpuri" lang="bh" hreflang="bh" data-title="चीन" data-language-autonym="भोजपुरी" data-language-local-name="Bhojpuri" class="interlanguage-link-target">भोजपुरी</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bcl mw-list-item"><a href="https://bcl.wikipedia.org/wiki/Tsina" title="Tsina – Central Bikol" lang="bcl" hreflang="bcl" data-title="Tsina" data-language-autonym="Bikol Central" data-language-local-name="Central Bikol" class="interlanguage-link-target">Bikol Central</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bi mw-list-item"><a href="https://bi.wikipedia.org/wiki/Jaena" title="Jaena – bislama" lang="bi" hreflang="bi" data-title="Jaena" data-language-autonym="Bislama" data-language-local-name="bislama" class="interlanguage-link-target">Bislama</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bg mw-list-item"><a href="https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B8%D1%82%D0%B0%D0%B9" title="Китай – bulgariska" lang="bg" hreflang="bg" data-title="Китай" data-language-autonym="Български" data-language-local-name="bulgariska" class="interlanguage-link-target">Български</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bar mw-list-item"><a href="https://bar.wikipedia.org/wiki/Kina" title="Kina – bayerska" lang="bar" hreflang="bar" data-title="Kina" data-language-autonym="Boarisch" data-language-local-name="bayerska" class="interlanguage-link-target">Boarisch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bo mw-list-item"><a href="https://bo.wikipedia.org/wiki/%E0%BD%80%E0%BE%B2%E0%BD%B4%E0%BD%84%E0%BC%8B%E0%BD%A7%E0%BE%AD%E0%BC%8B%E0%BD%98%E0%BD%B2%E0%BC%8B%E0%BD%91%E0%BD%98%E0%BD%84%E0%BD%A6%E0%BC%8B%E0%BD%A6%E0%BE%A4%E0%BE%B1%E0%BD%B2%E0%BC%8B%E0%BD%98%E0%BD%90%E0%BD%B4%E0%BD%93%E0%BC%8B%E0%BD%A2%E0%BE%92%E0%BE%B1%E0%BD%A3%E0%BC%8B%E0%BD%81%E0%BD%96%E0%BC%8D" title="ཀྲུང་ཧྭ་མི་དམངས་སྤྱི་མཐུན་རྒྱལ་ཁབ། – tibetanska" lang="bo" hreflang="bo" data-title="ཀྲུང་ཧྭ་མི་དམངས་སྤྱི་མཐུན་རྒྱལ་ཁབ།" data-language-autonym="བོད་ཡིག" data-language-local-name="tibetanska" class="interlanguage-link-target">བོད་ཡིག</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bs mw-list-item"><a href="https://bs.wikipedia.org/wiki/Kina" title="Kina – bosniska" lang="bs" hreflang="bs" data-title="Kina" data-language-autonym="Bosanski" data-language-local-name="bosniska" class="interlanguage-link-target">Bosanski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-br mw-list-item"><a href="https://br.wikipedia.org/wiki/Republik_Pobl_Sina" title="Republik Pobl Sina – bretonska" lang="br" hreflang="br" data-title="Republik Pobl Sina" data-language-autonym="Brezhoneg" data-language-local-name="bretonska" class="interlanguage-link-target">Brezhoneg</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bxr badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://bxr.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B8%D1%82%D0%B0%D0%B4" title="Хитад – Russia Buriat" lang="bxr" hreflang="bxr" data-title="Хитад" data-language-autonym="Буряад" data-language-local-name="Russia Buriat" class="interlanguage-link-target">Буряад</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca mw-list-item"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Rep%C3%BAblica_Popular_de_la_Xina" title="República Popular de la Xina – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="República Popular de la Xina" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target">Català</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cv mw-list-item"><a href="https://cv.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B8%D1%82%D0%B0%D0%B9_%D0%A5%D0%B0%D0%BB%C4%83%D1%85_%D0%A0%D0%B5%D1%81%D0%BF%D1%83%D0%B1%D0%BB%D0%B8%D0%BA%D0%B8" title="Китай Халăх Республики – tjuvasjiska" lang="cv" hreflang="cv" data-title="Китай Халăх Республики" data-language-autonym="Чӑвашла" data-language-local-name="tjuvasjiska" class="interlanguage-link-target">Чӑвашла</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ceb mw-list-item"><a href="https://ceb.wikipedia.org/wiki/Pangmasang_Republika_sa_Tsina" title="Pangmasang Republika sa Tsina – cebuano" lang="ceb" hreflang="ceb" data-title="Pangmasang Republika sa Tsina" data-language-autonym="Cebuano" data-language-local-name="cebuano" class="interlanguage-link-target">Cebuano</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/%C4%8C%C3%ADna" title="Čína – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Čína" data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target">Čeština</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ch mw-list-item"><a href="https://ch.wikipedia.org/wiki/China" title="China – chamorro" lang="ch" hreflang="ch" data-title="China" data-language-autonym="Chamoru" data-language-local-name="chamorro" class="interlanguage-link-target">Chamoru</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cbk-zam mw-list-item"><a href="https://cbk-zam.wikipedia.org/wiki/China" title="China – Chavacano" lang="cbk" hreflang="cbk" data-title="China" data-language-autonym="Chavacano de Zamboanga" data-language-local-name="Chavacano" class="interlanguage-link-target">Chavacano de Zamboanga</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ny mw-list-item"><a href="https://ny.wikipedia.org/wiki/China" title="China – nyanja" lang="ny" hreflang="ny" data-title="China" data-language-autonym="Chi-Chewa" data-language-local-name="nyanja" class="interlanguage-link-target">Chi-Chewa</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sn mw-list-item"><a href="https://sn.wikipedia.org/wiki/Chayina" title="Chayina – shona" lang="sn" hreflang="sn" data-title="Chayina" data-language-autonym="ChiShona" data-language-local-name="shona" class="interlanguage-link-target">ChiShona</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tum mw-list-item"><a href="https://tum.wikipedia.org/wiki/China" title="China – tumbuka" lang="tum" hreflang="tum" data-title="China" data-language-autonym="ChiTumbuka" data-language-local-name="tumbuka" class="interlanguage-link-target">ChiTumbuka</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-co mw-list-item"><a href="https://co.wikipedia.org/wiki/China" title="China – korsikanska" lang="co" hreflang="co" data-title="China" data-language-autonym="Corsu" data-language-local-name="korsikanska" class="interlanguage-link-target">Corsu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cy mw-list-item"><a href="https://cy.wikipedia.org/wiki/Gweriniaeth_Pobl_Tsieina" title="Gweriniaeth Pobl Tsieina – walesiska" lang="cy" hreflang="cy" data-title="Gweriniaeth Pobl Tsieina" data-language-autonym="Cymraeg" data-language-local-name="walesiska" class="interlanguage-link-target">Cymraeg</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dag mw-list-item"><a href="https://dag.wikipedia.org/wiki/China" title="China – Dagbani" lang="dag" hreflang="dag" data-title="China" data-language-autonym="Dagbanli" data-language-local-name="Dagbani" class="interlanguage-link-target">Dagbanli</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-da badge-Q17559452 badge-recommendedarticle mw-list-item" title="rekommenderad artikel"><a href="https://da.wikipedia.org/wiki/Kina" title="Kina – danska" lang="da" hreflang="da" data-title="Kina" data-language-autonym="Dansk" data-language-local-name="danska" class="interlanguage-link-target">Dansk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ary mw-list-item"><a href="https://ary.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%84%D8%B4%D9%8A%D9%86%D9%88%D8%A7" title="الشينوا – marockansk arabiska" lang="ary" hreflang="ary" data-title="الشينوا" data-language-autonym="الدارجة" data-language-local-name="marockansk arabiska" class="interlanguage-link-target">الدارجة</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-se mw-list-item"><a href="https://se.wikipedia.org/wiki/Kiinn%C3%A1" title="Kiinná – nordsamiska" lang="se" hreflang="se" data-title="Kiinná" data-language-autonym="Davvisámegiella" data-language-local-name="nordsamiska" class="interlanguage-link-target">Davvisámegiella</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pdc mw-list-item"><a href="https://pdc.wikipedia.org/wiki/Tscheine" title="Tscheine – Pennsylvaniatyska" lang="pdc" hreflang="pdc" data-title="Tscheine" data-language-autonym="Deitsch" data-language-local-name="Pennsylvaniatyska" class="interlanguage-link-target">Deitsch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de mw-list-item"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/Volksrepublik_China" title="Volksrepublik China – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Volksrepublik China" data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target">Deutsch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dv mw-list-item"><a href="https://dv.wikipedia.org/wiki/%DE%90%DE%A9%DE%82%DE%AA%DE%86%DE%A6%DE%83%DE%A6" title="ސީނުކަރަ – divehi" lang="dv" hreflang="dv" data-title="ސީނުކަރަ" data-language-autonym="ދިވެހިބަސް" data-language-local-name="divehi" class="interlanguage-link-target">ދިވެހިބަސް</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nv mw-list-item"><a href="https://nv.wikipedia.org/wiki/Tsii%CA%BCyishbizh%C3%AD_Dine%CA%BC%C3%A9_Bik%C3%A9yah" title="Tsiiʼyishbizhí Dineʼé Bikéyah – navaho" lang="nv" hreflang="nv" data-title="Tsiiʼyishbizhí Dineʼé Bikéyah" data-language-autonym="Diné bizaad" data-language-local-name="navaho" class="interlanguage-link-target">Diné bizaad</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dsb mw-list-item"><a href="https://dsb.wikipedia.org/wiki/Chinska_ludowa_republika" title="Chinska ludowa republika – lågsorbiska" lang="dsb" hreflang="dsb" data-title="Chinska ludowa republika" data-language-autonym="Dolnoserbski" data-language-local-name="lågsorbiska" class="interlanguage-link-target">Dolnoserbski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dty mw-list-item"><a href="https://dty.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%9A%E0%A5%80%E0%A4%A8_%E0%A4%A6%E0%A5%87%E0%A4%B6" title="चीन देश – Doteli" lang="dty" hreflang="dty" data-title="चीन देश" data-language-autonym="डोटेली" data-language-local-name="Doteli" class="interlanguage-link-target">डोटेली</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dz mw-list-item"><a href="https://dz.wikipedia.org/wiki/%E0%BD%80%E0%BE%B2%E0%BD%B4%E0%BD%84%E0%BC%8B%E0%BD%80%E0%BD%BC" title="ཀྲུང་ཀོ – dzongkha" lang="dz" hreflang="dz" data-title="ཀྲུང་ཀོ" data-language-autonym="ཇོང་ཁ" data-language-local-name="dzongkha" class="interlanguage-link-target">ཇོང་ཁ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/Hiina" title="Hiina – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Hiina" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target">Eesti</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-el mw-list-item"><a href="https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%9A%CE%AF%CE%BD%CE%B1" title="Κίνα – grekiska" lang="el" hreflang="el" data-title="Κίνα" data-language-autonym="Ελληνικά" data-language-local-name="grekiska" class="interlanguage-link-target">Ελληνικά</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eml mw-list-item"><a href="https://eml.wikipedia.org/wiki/Cina" title="Cina – Emiliano-Romagnolo" lang="egl" hreflang="egl" data-title="Cina" data-language-autonym="Emiliàn e rumagnòl" data-language-local-name="Emiliano-Romagnolo" class="interlanguage-link-target">Emiliàn e rumagnòl</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en mw-list-item"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/China" title="China – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="China" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target">English</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-myv mw-list-item"><a href="https://myv.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B8%D1%82%D0%B0%D0%B5%D0%BD%D1%8C_%D0%A0%D0%B0%D1%81%D1%8C%D0%BA%D0%B5%D0%BD%D1%8C_%D0%A0%D0%B5%D1%81%D0%BF%D1%83%D0%B1%D0%BB%D0%B8%D0%BA%D0%B0%D1%81%D1%8C" title="Китаень Раськень Республикась – erjya" lang="myv" hreflang="myv" data-title="Китаень Раськень Республикась" data-language-autonym="Эрзянь" data-language-local-name="erjya" class="interlanguage-link-target">Эрзянь</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Rep%C3%BAblica_Popular_China" title="República Popular China – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="República Popular China" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target">Español</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/%C4%88inio" title="Ĉinio – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Ĉinio" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target">Esperanto</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ext mw-list-item"><a href="https://ext.wikipedia.org/wiki/China" title="China – extremaduriska" lang="ext" hreflang="ext" data-title="China" data-language-autonym="Estremeñu" data-language-local-name="extremaduriska" class="interlanguage-link-target">Estremeñu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Txinako_Herri_Errepublika" title="Txinako Herri Errepublika – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Txinako Herri Errepublika" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target">Euskara</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ee mw-list-item"><a href="https://ee.wikipedia.org/wiki/China" title="China – ewe" lang="ee" hreflang="ee" data-title="China" data-language-autonym="Eʋegbe" data-language-local-name="ewe" class="interlanguage-link-target">Eʋegbe</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%DA%86%DB%8C%D9%86" title="چین – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="چین" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target">فارسی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hif mw-list-item"><a href="https://hif.wikipedia.org/wiki/China" title="China – Fiji-hindi" lang="hif" hreflang="hif" data-title="China" data-language-autonym="Fiji Hindi" data-language-local-name="Fiji-hindi" class="interlanguage-link-target">Fiji Hindi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fo badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://fo.wikipedia.org/wiki/Kina" title="Kina – färöiska" lang="fo" hreflang="fo" data-title="Kina" data-language-autonym="Føroyskt" data-language-local-name="färöiska" class="interlanguage-link-target">Føroyskt</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr mw-list-item"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/Chine" title="Chine – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Chine" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target">Français</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fy mw-list-item"><a href="https://fy.wikipedia.org/wiki/Sina" title="Sina – västfrisiska" lang="fy" hreflang="fy" data-title="Sina" data-language-autonym="Frysk" data-language-local-name="västfrisiska" class="interlanguage-link-target">Frysk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ff mw-list-item"><a href="https://ff.wikipedia.org/wiki/Ciina" title="Ciina – fulani" lang="ff" hreflang="ff" data-title="Ciina" data-language-autonym="Fulfulde" data-language-local-name="fulani" class="interlanguage-link-target">Fulfulde</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fur mw-list-item"><a href="https://fur.wikipedia.org/wiki/Cine_(st%C3%A2t)" title="Cine (stât) – friulianska" lang="fur" hreflang="fur" data-title="Cine (stât)" data-language-autonym="Furlan" data-language-local-name="friulianska" class="interlanguage-link-target">Furlan</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ga mw-list-item"><a href="https://ga.wikipedia.org/wiki/Daon-Phoblacht_na_S%C3%ADne" title="Daon-Phoblacht na Síne – iriska" lang="ga" hreflang="ga" data-title="Daon-Phoblacht na Síne" data-language-autonym="Gaeilge" data-language-local-name="iriska" class="interlanguage-link-target">Gaeilge</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gv mw-list-item"><a href="https://gv.wikipedia.org/wiki/Deynphobblaght_y_%C3%87heen" title="Deynphobblaght y Çheen – manx" lang="gv" hreflang="gv" data-title="Deynphobblaght y Çheen" data-language-autonym="Gaelg" data-language-local-name="manx" class="interlanguage-link-target">Gaelg</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gag mw-list-item"><a href="https://gag.wikipedia.org/wiki/Kitay_Halk_Respublikas%C4%B1" title="Kitay Halk Respublikası – gagauziska" lang="gag" hreflang="gag" data-title="Kitay Halk Respublikası" data-language-autonym="Gagauz" data-language-local-name="gagauziska" class="interlanguage-link-target">Gagauz</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gd mw-list-item"><a href="https://gd.wikipedia.org/wiki/Sluagh-phoblachd_na_S%C3%ACne" title="Sluagh-phoblachd na Sìne – skotsk gäliska" lang="gd" hreflang="gd" data-title="Sluagh-phoblachd na Sìne" data-language-autonym="Gàidhlig" data-language-local-name="skotsk gäliska" class="interlanguage-link-target">Gàidhlig</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gl mw-list-item"><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Rep%C3%BAblica_Popular_da_China" title="República Popular da China – galiciska" lang="gl" hreflang="gl" data-title="República Popular da China" data-language-autonym="Galego" data-language-local-name="galiciska" class="interlanguage-link-target">Galego</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-inh mw-list-item"><a href="https://inh.wikipedia.org/wiki/%D0%A7%D0%B5%D0%BD%D0%BA%D0%B5%D1%85%D1%8C%D0%B5" title="Ченкехье – ingusjiska" lang="inh" hreflang="inh" data-title="Ченкехье" data-language-autonym="ГӀалгӀай" data-language-local-name="ingusjiska" class="interlanguage-link-target">ГӀалгӀай</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gan mw-list-item"><a href="https://gan.wikipedia.org/wiki/%E4%B8%AD%E8%8F%AF%E4%BA%BA%E6%B0%91%E5%85%B1%E5%92%8C%E5%9C%8B" title="中華人民共和國 – gan" lang="gan" hreflang="gan" data-title="中華人民共和國" data-language-autonym="贛語" data-language-local-name="gan" class="interlanguage-link-target">贛語</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ki mw-list-item"><a href="https://ki.wikipedia.org/wiki/China" title="China – kikuyu" lang="ki" hreflang="ki" data-title="China" data-language-autonym="Gĩkũyũ" data-language-local-name="kikuyu" class="interlanguage-link-target">Gĩkũyũ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-glk mw-list-item"><a href="https://glk.wikipedia.org/wiki/%DA%86%D9%8A%D9%86" title="چين – gilaki" lang="glk" hreflang="glk" data-title="چين" data-language-autonym="گیلکی" data-language-local-name="gilaki" class="interlanguage-link-target">گیلکی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gu mw-list-item"><a href="https://gu.wikipedia.org/wiki/%E0%AA%9A%E0%AB%80%E0%AA%A8" title="ચીન – gujarati" lang="gu" hreflang="gu" data-title="ચીન" data-language-autonym="ગુજરાતી" data-language-local-name="gujarati" class="interlanguage-link-target">ગુજરાતી</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-got mw-list-item"><a href="https://got.wikipedia.org/wiki/%F0%90%8C%BA%F0%90%8C%B9%F0%90%8C%B8%F0%90%8C%B0" title="𐌺𐌹𐌸𐌰 – gotiska" lang="got" hreflang="got" data-title="𐌺𐌹𐌸𐌰" data-language-autonym="𐌲𐌿𐍄𐌹𐍃𐌺" data-language-local-name="gotiska" class="interlanguage-link-target">𐌲𐌿𐍄𐌹𐍃𐌺</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gom mw-list-item"><a href="https://gom.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%9A%E0%A5%80%E0%A4%A8" title="चीन – Goa-konkani" lang="gom" hreflang="gom" data-title="चीन" data-language-autonym="गोंयची कोंकणी / Gõychi Konknni" data-language-local-name="Goa-konkani" class="interlanguage-link-target">गोंयची कोंकणी / Gõychi Konknni</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-guw mw-list-item"><a href="https://guw.wikipedia.org/wiki/China" title="China – Gun" lang="guw" hreflang="guw" data-title="China" data-language-autonym="Gungbe" data-language-local-name="Gun" class="interlanguage-link-target">Gungbe</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hak mw-list-item"><a href="https://hak.wikipedia.org/wiki/Ch%C3%BBng-f%C3%A0_Ng%C3%ACn-m%C3%ACn_Khiung-f%C3%B2-koet" title="Chûng-fà Ngìn-mìn Khiung-fò-koet – hakka" lang="hak" hreflang="hak" data-title="Chûng-fà Ngìn-mìn Khiung-fò-koet" data-language-autonym="客家語 / Hak-kâ-ngî" data-language-local-name="hakka" class="interlanguage-link-target">客家語 / Hak-kâ-ngî</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-xal mw-list-item"><a href="https://xal.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B8%D1%82%D0%B4%D0%B8%D0%BD_%D0%A3%D0%BB%D1%83%D1%81_%D0%9E%D1%80%D0%BD" title="Китдин Улус Орн – kalmuckiska" lang="xal" hreflang="xal" data-title="Китдин Улус Орн" data-language-autonym="Хальмг" data-language-local-name="kalmuckiska" class="interlanguage-link-target">Хальмг</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%EC%A4%91%ED%99%94%EC%9D%B8%EB%AF%BC%EA%B3%B5%ED%99%94%EA%B5%AD" title="중화인민공화국 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="중화인민공화국" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target">한국어</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ha mw-list-item"><a href="https://ha.wikipedia.org/wiki/Sin" title="Sin – hausa" lang="ha" hreflang="ha" data-title="Sin" data-language-autonym="Hausa" data-language-local-name="hausa" class="interlanguage-link-target">Hausa</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-haw mw-list-item"><a href="https://haw.wikipedia.org/wiki/Kina" title="Kina – hawaiiska" lang="haw" hreflang="haw" data-title="Kina" data-language-autonym="Hawaiʻi" data-language-local-name="hawaiiska" class="interlanguage-link-target">Hawaiʻi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hy mw-list-item"><a href="https://hy.wikipedia.org/wiki/%D5%89%D5%AB%D5%B6%D5%A1%D5%BD%D5%BF%D5%A1%D5%B6" title="Չինաստան – armeniska" lang="hy" hreflang="hy" data-title="Չինաստան" data-language-autonym="Հայերեն" data-language-local-name="armeniska" class="interlanguage-link-target">Հայերեն</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hi mw-list-item"><a href="https://hi.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%9A%E0%A5%80%E0%A4%A8%E0%A5%80_%E0%A4%9C%E0%A4%A8%E0%A4%B5%E0%A4%BE%E0%A4%A6%E0%A5%80_%E0%A4%97%E0%A4%A3%E0%A4%B0%E0%A4%BE%E0%A4%9C%E0%A5%8D%E0%A4%AF" title="चीनी जनवादी गणराज्य – hindi" lang="hi" hreflang="hi" data-title="चीनी जनवादी गणराज्य" data-language-autonym="हिन्दी" data-language-local-name="hindi" class="interlanguage-link-target">हिन्दी</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hsb mw-list-item"><a href="https://hsb.wikipedia.org/wiki/China" title="China – högsorbiska" lang="hsb" hreflang="hsb" data-title="China" data-language-autonym="Hornjoserbsce" data-language-local-name="högsorbiska" class="interlanguage-link-target">Hornjoserbsce</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr mw-list-item"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Kina" title="Kina – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Kina" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target">Hrvatski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-io mw-list-item"><a href="https://io.wikipedia.org/wiki/Popul-Republiko_Chinia" title="Popul-Republiko Chinia – ido" lang="io" hreflang="io" data-title="Popul-Republiko Chinia" data-language-autonym="Ido" data-language-local-name="ido" class="interlanguage-link-target">Ido</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ig mw-list-item"><a href="https://ig.wikipedia.org/wiki/China" title="China – igbo" lang="ig" hreflang="ig" data-title="China" data-language-autonym="Igbo" data-language-local-name="igbo" class="interlanguage-link-target">Igbo</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ilo mw-list-item"><a href="https://ilo.wikipedia.org/wiki/Tsina" title="Tsina – iloko" lang="ilo" hreflang="ilo" data-title="Tsina" data-language-autonym="Ilokano" data-language-local-name="iloko" class="interlanguage-link-target">Ilokano</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bpy mw-list-item"><a href="https://bpy.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%97%E0%A6%A3%E0%A6%9A%E0%A7%80%E0%A6%A8" title="গণচীন – bishnupriya" lang="bpy" hreflang="bpy" data-title="গণচীন" data-language-autonym="বিষ্ণুপ্রিয়া মণিপুরী" data-language-local-name="bishnupriya" class="interlanguage-link-target">বিষ্ণুপ্রিয়া মণিপুরী</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-id mw-list-item"><a href="https://id.wikipedia.org/wiki/Tiongkok" title="Tiongkok – indonesiska" lang="id" hreflang="id" data-title="Tiongkok" data-language-autonym="Bahasa Indonesia" data-language-local-name="indonesiska" class="interlanguage-link-target">Bahasa Indonesia</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ia mw-list-item"><a href="https://ia.wikipedia.org/wiki/China" title="China – interlingua" lang="ia" hreflang="ia" data-title="China" data-language-autonym="Interlingua" data-language-local-name="interlingua" class="interlanguage-link-target">Interlingua</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ie mw-list-item"><a href="https://ie.wikipedia.org/wiki/China" title="China – interlingue" lang="ie" hreflang="ie" data-title="China" data-language-autonym="Interlingue" data-language-local-name="interlingue" class="interlanguage-link-target">Interlingue</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-iu mw-list-item"><a href="https://iu.wikipedia.org/wiki/%E1%93%B4%E1%90%83%E1%93%87" title="ᓴᐃᓇ – inuktitut" lang="iu" hreflang="iu" data-title="ᓴᐃᓇ" data-language-autonym="ᐃᓄᒃᑎᑐᑦ / inuktitut" data-language-local-name="inuktitut" class="interlanguage-link-target">ᐃᓄᒃᑎᑐᑦ / inuktitut</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ik mw-list-item"><a href="https://ik.wikipedia.org/wiki/Saina" title="Saina – inupiak" lang="ik" hreflang="ik" data-title="Saina" data-language-autonym="Iñupiatun" data-language-local-name="inupiak" class="interlanguage-link-target">Iñupiatun</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-os mw-list-item"><a href="https://os.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B8%D1%82%D0%B0%D0%B9" title="Китай – ossetiska" lang="os" hreflang="os" data-title="Китай" data-language-autonym="Ирон" data-language-local-name="ossetiska" class="interlanguage-link-target">Ирон</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-xh mw-list-item"><a href="https://xh.wikipedia.org/wiki/IShayina" title="IShayina – xhosa" lang="xh" hreflang="xh" data-title="IShayina" data-language-autonym="IsiXhosa" data-language-local-name="xhosa" class="interlanguage-link-target">IsiXhosa</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zu mw-list-item"><a href="https://zu.wikipedia.org/wiki/IShayina" title="IShayina – zulu" lang="zu" hreflang="zu" data-title="IShayina" data-language-autonym="IsiZulu" data-language-local-name="zulu" class="interlanguage-link-target">IsiZulu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-is mw-list-item"><a href="https://is.wikipedia.org/wiki/K%C3%ADna" title="Kína – isländska" lang="is" hreflang="is" data-title="Kína" data-language-autonym="Íslenska" data-language-local-name="isländska" class="interlanguage-link-target">Íslenska</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Cina" title="Cina – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Cina" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target">Italiano</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-he mw-list-item"><a href="https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%94%D7%A8%D7%A4%D7%95%D7%91%D7%9C%D7%99%D7%A7%D7%94_%D7%94%D7%A2%D7%9E%D7%9E%D7%99%D7%AA_%D7%A9%D7%9C_%D7%A1%D7%99%D7%9F" title="הרפובליקה העממית של סין – hebreiska" lang="he" hreflang="he" data-title="הרפובליקה העממית של סין" data-language-autonym="עברית" data-language-local-name="hebreiska" class="interlanguage-link-target">עברית</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jv mw-list-item"><a href="https://jv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A9publik_Rakyat_Cina" title="Républik Rakyat Cina – javanesiska" lang="jv" hreflang="jv" data-title="Républik Rakyat Cina" data-language-autonym="Jawa" data-language-local-name="javanesiska" class="interlanguage-link-target">Jawa</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kbp mw-list-item"><a href="https://kbp.wikipedia.org/wiki/Siini" title="Siini – Kabiye" lang="kbp" hreflang="kbp" data-title="Siini" data-language-autonym="Kabɩyɛ" data-language-local-name="Kabiye" class="interlanguage-link-target">Kabɩyɛ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kn mw-list-item"><a href="https://kn.wikipedia.org/wiki/%E0%B2%9A%E0%B3%80%E0%B2%A8%E0%B2%BF_%E0%B2%9C%E0%B2%A8%E0%B2%B0_%E0%B2%97%E0%B2%A3%E0%B2%B0%E0%B2%BE%E0%B2%9C%E0%B3%8D%E0%B2%AF" title="ಚೀನಿ ಜನರ ಗಣರಾಜ್ಯ – kannada" lang="kn" hreflang="kn" data-title="ಚೀನಿ ಜನರ ಗಣರಾಜ್ಯ" data-language-autonym="ಕನ್ನಡ" data-language-local-name="kannada" class="interlanguage-link-target">ಕನ್ನಡ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pam badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://pam.wikipedia.org/wiki/Maldang_Republika_ning_Tsina" title="Maldang Republika ning Tsina – pampanga" lang="pam" hreflang="pam" data-title="Maldang Republika ning Tsina" data-language-autonym="Kapampangan" data-language-local-name="pampanga" class="interlanguage-link-target">Kapampangan</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-krc mw-list-item"><a href="https://krc.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D1%8A%D1%8B%D1%82%D0%B0%D0%B9_%D0%A5%D0%B0%D0%BB%D0%BA%D1%8A_%D0%A0%D0%B5%D1%81%D0%BF%D1%83%D0%B1%D0%BB%D0%B8%D0%BA%D0%B0" title="Къытай Халкъ Республика – karachay-balkar" lang="krc" hreflang="krc" data-title="Къытай Халкъ Республика" data-language-autonym="Къарачай-малкъар" data-language-local-name="karachay-balkar" class="interlanguage-link-target">Къарачай-малкъар</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ka mw-list-item"><a href="https://ka.wikipedia.org/wiki/%E1%83%A9%E1%83%98%E1%83%9C%E1%83%94%E1%83%97%E1%83%98" title="ჩინეთი – georgiska" lang="ka" hreflang="ka" data-title="ჩინეთი" data-language-autonym="ქართული" data-language-local-name="georgiska" class="interlanguage-link-target">ქართული</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ks mw-list-item"><a href="https://ks.wikipedia.org/wiki/%DA%86%DB%8C%D9%96%D9%86" title="چیٖن – kashmiriska" lang="ks" hreflang="ks" data-title="چیٖن" data-language-autonym="कॉशुर / کٲشُر" data-language-local-name="kashmiriska" class="interlanguage-link-target">कॉशुर / کٲشُر</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-csb mw-list-item"><a href="https://csb.wikipedia.org/wiki/Chi%C5%84sk%C3%B4_L%C3%ABdow%C3%B4_Rep%C3%B9blika" title="Chińskô Lëdowô Repùblika – kasjubiska" lang="csb" hreflang="csb" data-title="Chińskô Lëdowô Repùblika" data-language-autonym="Kaszëbsczi" data-language-local-name="kasjubiska" class="interlanguage-link-target">Kaszëbsczi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kk mw-list-item"><a href="https://kk.wikipedia.org/wiki/%D2%9A%D1%8B%D1%82%D0%B0%D0%B9" title="Қытай – kazakiska" lang="kk" hreflang="kk" data-title="Қытай" data-language-autonym="Қазақша" data-language-local-name="kazakiska" class="interlanguage-link-target">Қазақша</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kw mw-list-item"><a href="https://kw.wikipedia.org/wiki/Repoblek_Werin_China" title="Repoblek Werin China – korniska" lang="kw" hreflang="kw" data-title="Repoblek Werin China" data-language-autonym="Kernowek" data-language-local-name="korniska" class="interlanguage-link-target">Kernowek</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rw mw-list-item"><a href="https://rw.wikipedia.org/wiki/Ubushinwa" title="Ubushinwa – kinjarwanda" lang="rw" hreflang="rw" data-title="Ubushinwa" data-language-autonym="Ikinyarwanda" data-language-local-name="kinjarwanda" class="interlanguage-link-target">Ikinyarwanda</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sw mw-list-item"><a href="https://sw.wikipedia.org/wiki/Jamhuri_ya_Watu_wa_China" title="Jamhuri ya Watu wa China – swahili" lang="sw" hreflang="sw" data-title="Jamhuri ya Watu wa China" data-language-autonym="Kiswahili" data-language-local-name="swahili" class="interlanguage-link-target">Kiswahili</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kv mw-list-item"><a href="https://kv.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B8%D1%82%D0%B0%D0%B9" title="Китай – kome" lang="kv" hreflang="kv" data-title="Китай" data-language-autonym="Коми" data-language-local-name="kome" class="interlanguage-link-target">Коми</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kg mw-list-item"><a href="https://kg.wikipedia.org/wiki/Sina" title="Sina – kikongo" lang="kg" hreflang="kg" data-title="Sina" data-language-autonym="Kongo" data-language-local-name="kikongo" class="interlanguage-link-target">Kongo</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-avk mw-list-item"><a href="https://avk.wikipedia.org/wiki/Sinia" title="Sinia – kotava" lang="avk" hreflang="avk" data-title="Sinia" data-language-autonym="Kotava" data-language-local-name="kotava" class="interlanguage-link-target">Kotava</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ht mw-list-item"><a href="https://ht.wikipedia.org/wiki/Chin" title="Chin – haitiska" lang="ht" hreflang="ht" data-title="Chin" data-language-autonym="Kreyòl ayisyen" data-language-local-name="haitiska" class="interlanguage-link-target">Kreyòl ayisyen</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gcr mw-list-item"><a href="https://gcr.wikipedia.org/wiki/Lachin" title="Lachin – Guianan Creole" lang="gcr" hreflang="gcr" data-title="Lachin" data-language-autonym="Kriyòl gwiyannen" data-language-local-name="Guianan Creole" class="interlanguage-link-target">Kriyòl gwiyannen</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ku mw-list-item"><a href="https://ku.wikipedia.org/wiki/%C3%87%C3%AEn" title="Çîn – kurdiska" lang="ku" hreflang="ku" data-title="Çîn" data-language-autonym="Kurdî" data-language-local-name="kurdiska" class="interlanguage-link-target">Kurdî</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ky mw-list-item"><a href="https://ky.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D1%8B%D1%82%D0%B0%D0%B9" title="Кытай – kirgiziska" lang="ky" hreflang="ky" data-title="Кытай" data-language-autonym="Кыргызча" data-language-local-name="kirgiziska" class="interlanguage-link-target">Кыргызча</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lld mw-list-item"><a href="https://lld.wikipedia.org/wiki/Cina" title="Cina – Ladin" lang="lld" hreflang="lld" data-title="Cina" data-language-autonym="Ladin" data-language-local-name="Ladin" class="interlanguage-link-target">Ladin</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lad mw-list-item"><a href="https://lad.wikipedia.org/wiki/Repuvlika_Popular_Kina" title="Repuvlika Popular Kina – ladino" lang="lad" hreflang="lad" data-title="Repuvlika Popular Kina" data-language-autonym="Ladino" data-language-local-name="ladino" class="interlanguage-link-target">Ladino</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lbe mw-list-item"><a href="https://lbe.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B8%D1%82%D0%B0%D0%B9" title="Китай – Lak" lang="lbe" hreflang="lbe" data-title="Китай" data-language-autonym="Лакку" data-language-local-name="Lak" class="interlanguage-link-target">Лакку</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lo mw-list-item"><a href="https://lo.wikipedia.org/wiki/%E0%BA%9B%E0%BA%B0%E0%BB%80%E0%BA%97%E0%BA%94%E0%BA%88%E0%BA%B5%E0%BA%99" title="ປະເທດຈີນ – laotiska" lang="lo" hreflang="lo" data-title="ປະເທດຈີນ" data-language-autonym="ລາວ" data-language-local-name="laotiska" class="interlanguage-link-target">ລາວ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ltg mw-list-item"><a href="https://ltg.wikipedia.org/wiki/%C4%B6%C4%ABna" title="Ķīna – lettgalliska" lang="ltg" hreflang="ltg" data-title="Ķīna" data-language-autonym="Latgaļu" data-language-local-name="lettgalliska" class="interlanguage-link-target">Latgaļu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-la mw-list-item"><a href="https://la.wikipedia.org/wiki/Res_publica_popularis_Sinarum" title="Res publica popularis Sinarum – latin" lang="la" hreflang="la" data-title="Res publica popularis Sinarum" data-language-autonym="Latina" data-language-local-name="latin" class="interlanguage-link-target">Latina</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lv mw-list-item"><a href="https://lv.wikipedia.org/wiki/%C4%B6%C4%ABna" title="Ķīna – lettiska" lang="lv" hreflang="lv" data-title="Ķīna" data-language-autonym="Latviešu" data-language-local-name="lettiska" class="interlanguage-link-target">Latviešu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lb mw-list-item"><a href="https://lb.wikipedia.org/wiki/Volleksrepublik_China" title="Volleksrepublik China – luxemburgiska" lang="lb" hreflang="lb" data-title="Volleksrepublik China" data-language-autonym="Lëtzebuergesch" data-language-local-name="luxemburgiska" class="interlanguage-link-target">Lëtzebuergesch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lez mw-list-item"><a href="https://lez.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B8%D1%82%D0%B0%D0%B9" title="Китай – lezghien" lang="lez" hreflang="lez" data-title="Китай" data-language-autonym="Лезги" data-language-local-name="lezghien" class="interlanguage-link-target">Лезги</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lt mw-list-item"><a href="https://lt.wikipedia.org/wiki/Kinijos_Liaudies_Respublika" title="Kinijos Liaudies Respublika – litauiska" lang="lt" hreflang="lt" data-title="Kinijos Liaudies Respublika" data-language-autonym="Lietuvių" data-language-local-name="litauiska" class="interlanguage-link-target">Lietuvių</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nia mw-list-item"><a href="https://nia.wikipedia.org/wiki/Tiongkok" title="Tiongkok – nias" lang="nia" hreflang="nia" data-title="Tiongkok" data-language-autonym="Li Niha" data-language-local-name="nias" class="interlanguage-link-target">Li Niha</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lij mw-list-item"><a href="https://lij.wikipedia.org/wiki/Cinn-a" title="Cinn-a – liguriska" lang="lij" hreflang="lij" data-title="Cinn-a" data-language-autonym="Ligure" data-language-local-name="liguriska" class="interlanguage-link-target">Ligure</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-li mw-list-item"><a href="https://li.wikipedia.org/wiki/China" title="China – limburgiska" lang="li" hreflang="li" data-title="China" data-language-autonym="Limburgs" data-language-local-name="limburgiska" class="interlanguage-link-target">Limburgs</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ln mw-list-item"><a href="https://ln.wikipedia.org/wiki/S%C3%ADna" title="Sína – lingala" lang="ln" hreflang="ln" data-title="Sína" data-language-autonym="Lingála" data-language-local-name="lingala" class="interlanguage-link-target">Lingála</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lfn mw-list-item"><a href="https://lfn.wikipedia.org/wiki/Xina" title="Xina – lingua franca nova" lang="lfn" hreflang="lfn" data-title="Xina" data-language-autonym="Lingua Franca Nova" data-language-local-name="lingua franca nova" class="interlanguage-link-target">Lingua Franca Nova</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-olo mw-list-item"><a href="https://olo.wikipedia.org/wiki/Kitai" title="Kitai – Livvi-Karelian" lang="olo" hreflang="olo" data-title="Kitai" data-language-autonym="Livvinkarjala" data-language-local-name="Livvi-Karelian" class="interlanguage-link-target">Livvinkarjala</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jbo mw-list-item"><a href="https://jbo.wikipedia.org/wiki/jungo_ke_prenu_gubyseltru" title="jungo ke prenu gubyseltru – lojban" lang="jbo" hreflang="jbo" data-title="jungo ke prenu gubyseltru" data-language-autonym="La .lojban." data-language-local-name="lojban" class="interlanguage-link-target">La .lojban.</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lg mw-list-item"><a href="https://lg.wikipedia.org/wiki/Cayina" title="Cayina – luganda" lang="lg" hreflang="lg" data-title="Cayina" data-language-autonym="Luganda" data-language-local-name="luganda" class="interlanguage-link-target">Luganda</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lmo mw-list-item"><a href="https://lmo.wikipedia.org/wiki/Cina" title="Cina – lombardiska" lang="lmo" hreflang="lmo" data-title="Cina" data-language-autonym="Lombard" data-language-local-name="lombardiska" class="interlanguage-link-target">Lombard</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hu mw-list-item"><a href="https://hu.wikipedia.org/wiki/K%C3%ADna" title="Kína – ungerska" lang="hu" hreflang="hu" data-title="Kína" data-language-autonym="Magyar" data-language-local-name="ungerska" class="interlanguage-link-target">Magyar</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mad mw-list-item"><a href="https://mad.wikipedia.org/wiki/Tiongkok" title="Tiongkok – maduresiska" lang="mad" hreflang="mad" data-title="Tiongkok" data-language-autonym="Madhurâ" data-language-local-name="maduresiska" class="interlanguage-link-target">Madhurâ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mai mw-list-item"><a href="https://mai.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%9C%E0%A4%A8%E0%A4%AC%E0%A4%BE%E0%A4%A6%E0%A5%80_%E0%A4%97%E0%A4%A3%E0%A4%A4%E0%A4%A8%E0%A5%8D%E0%A4%A4%E0%A5%8D%E0%A4%B0_%E0%A4%9A%E0%A5%80%E0%A4%A8" title="जनबादी गणतन्त्र चीन – maithili" lang="mai" hreflang="mai" data-title="जनबादी गणतन्त्र चीन" data-language-autonym="मैथिली" data-language-local-name="maithili" class="interlanguage-link-target">मैथिली</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mk mw-list-item"><a href="https://mk.wikipedia.org/wiki/%D0%9D%D0%B0%D1%80%D0%BE%D0%B4%D0%BD%D0%B0_%D0%A0%D0%B5%D0%BF%D1%83%D0%B1%D0%BB%D0%B8%D0%BA%D0%B0_%D0%9A%D0%B8%D0%BD%D0%B0" title="Народна Република Кина – makedonska" lang="mk" hreflang="mk" data-title="Народна Република Кина" data-language-autonym="Македонски" data-language-local-name="makedonska" class="interlanguage-link-target">Македонски</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mg mw-list-item"><a href="https://mg.wikipedia.org/wiki/Repoblika_Entim-Bahoakan%27_i_Sina" title="Repoblika Entim-Bahoakan' i Sina – malagassiska" lang="mg" hreflang="mg" data-title="Repoblika Entim-Bahoakan' i Sina" data-language-autonym="Malagasy" data-language-local-name="malagassiska" class="interlanguage-link-target">Malagasy</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ml mw-list-item"><a href="https://ml.wikipedia.org/wiki/%E0%B4%9A%E0%B5%88%E0%B4%A8" title="ചൈന – malayalam" lang="ml" hreflang="ml" data-title="ചൈന" data-language-autonym="മലയാളം" data-language-local-name="malayalam" class="interlanguage-link-target">മലയാളം</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mt mw-list-item"><a href="https://mt.wikipedia.org/wiki/%C4%8Aina" title="Ċina – maltesiska" lang="mt" hreflang="mt" data-title="Ċina" data-language-autonym="Malti" data-language-local-name="maltesiska" class="interlanguage-link-target">Malti</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mi mw-list-item"><a href="https://mi.wikipedia.org/wiki/Haina" title="Haina – maori" lang="mi" hreflang="mi" data-title="Haina" data-language-autonym="Māori" data-language-local-name="maori" class="interlanguage-link-target">Māori</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mr mw-list-item"><a href="https://mr.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%9A%E0%A5%80%E0%A4%A8" title="चीन – marathi" lang="mr" hreflang="mr" data-title="चीन" data-language-autonym="मराठी" data-language-local-name="marathi" class="interlanguage-link-target">मराठी</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-xmf mw-list-item"><a href="https://xmf.wikipedia.org/wiki/%E1%83%A9%E1%83%98%E1%83%9C%E1%83%94%E1%83%97%E1%83%98" title="ჩინეთი – mingrelianska" lang="xmf" hreflang="xmf" data-title="ჩინეთი" data-language-autonym="მარგალური" data-language-local-name="mingrelianska" class="interlanguage-link-target">მარგალური</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arz mw-list-item"><a href="https://arz.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%84%D8%B5%D9%8A%D9%86" title="الصين – egyptisk arabiska" lang="arz" hreflang="arz" data-title="الصين" data-language-autonym="مصرى" data-language-local-name="egyptisk arabiska" class="interlanguage-link-target">مصرى</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mzn mw-list-item"><a href="https://mzn.wikipedia.org/wiki/%DA%86%DB%8C%D9%86" title="چین – mazanderani" lang="mzn" hreflang="mzn" data-title="چین" data-language-autonym="مازِرونی" data-language-local-name="mazanderani" class="interlanguage-link-target">مازِرونی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ms mw-list-item"><a href="https://ms.wikipedia.org/wiki/China" title="China – malajiska" lang="ms" hreflang="ms" data-title="China" data-language-autonym="Bahasa Melayu" data-language-local-name="malajiska" class="interlanguage-link-target">Bahasa Melayu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mni mw-list-item"><a href="https://mni.wikipedia.org/wiki/%EA%AF%88%EA%AF%A5%EA%AF%80%EA%AF%A4_%EA%AF%82%EA%AF%A9%EA%AF%84%EA%AF%A5%EA%AF%9B" title="ꯈꯥꯀꯤ ꯂꯩꯄꯥꯛ – manipuri" lang="mni" hreflang="mni" data-title="ꯈꯥꯀꯤ ꯂꯩꯄꯥꯛ" data-language-autonym="ꯃꯤꯇꯩ ꯂꯣꯟ" data-language-local-name="manipuri" class="interlanguage-link-target">ꯃꯤꯇꯩ ꯂꯣꯟ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-min mw-list-item"><a href="https://min.wikipedia.org/wiki/Republik_Rakyaik_Cino" title="Republik Rakyaik Cino – minangkabau" lang="min" hreflang="min" data-title="Republik Rakyaik Cino" data-language-autonym="Minangkabau" data-language-local-name="minangkabau" class="interlanguage-link-target">Minangkabau</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cdo mw-list-item"><a href="https://cdo.wikipedia.org/wiki/D%E1%B9%B3%CC%86ng-hu%C3%A0_%C3%8Cng-m%C3%ACng_G%C3%AA%CC%A4%E1%B9%B3ng-hu%C3%B2-gu%C3%B3k" title="Dṳ̆ng-huà Ìng-mìng Gê̤ṳng-huò-guók – Mindong" lang="cdo" hreflang="cdo" data-title="Dṳ̆ng-huà Ìng-mìng Gê̤ṳng-huò-guók" data-language-autonym="閩東語 / Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄" data-language-local-name="Mindong" class="interlanguage-link-target">閩東語 / Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mwl mw-list-item"><a href="https://mwl.wikipedia.org/wiki/China" title="China – mirandesiska" lang="mwl" hreflang="mwl" data-title="China" data-language-autonym="Mirandés" data-language-local-name="mirandesiska" class="interlanguage-link-target">Mirandés</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mdf mw-list-item"><a href="https://mdf.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B8%D1%82%D0%B0%D0%B9" title="Китай – moksja" lang="mdf" hreflang="mdf" data-title="Китай" data-language-autonym="Мокшень" data-language-local-name="moksja" class="interlanguage-link-target">Мокшень</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mn badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://mn.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%8F%D1%82%D0%B0%D0%B4" title="Хятад – mongoliska" lang="mn" hreflang="mn" data-title="Хятад" data-language-autonym="Монгол" data-language-local-name="mongoliska" class="interlanguage-link-target">Монгол</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-my mw-list-item"><a href="https://my.wikipedia.org/wiki/%E1%80%90%E1%80%9B%E1%80%AF%E1%80%90%E1%80%BA%E1%80%95%E1%80%BC%E1%80%8A%E1%80%BA%E1%80%9E%E1%80%B0%E1%80%B7%E1%80%9E%E1%80%99%E1%80%B9%E1%80%99%E1%80%90%E1%80%94%E1%80%AD%E1%80%AF%E1%80%84%E1%80%BA%E1%80%84%E1%80%B6" title="တရုတ်ပြည်သူ့သမ္မတနိုင်ငံ – burmesiska" lang="my" hreflang="my" data-title="တရုတ်ပြည်သူ့သမ္မတနိုင်ငံ" data-language-autonym="မြန်မာဘာသာ" data-language-local-name="burmesiska" class="interlanguage-link-target">မြန်မာဘာသာ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fj mw-list-item"><a href="https://fj.wikipedia.org/wiki/Jaina_(matanitu)" title="Jaina (matanitu) – fijianska" lang="fj" hreflang="fj" data-title="Jaina (matanitu)" data-language-autonym="Na Vosa Vakaviti" data-language-local-name="fijianska" class="interlanguage-link-target">Na Vosa Vakaviti</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Volksrepubliek_China" title="Volksrepubliek China – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Volksrepubliek China" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target">Nederlands</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds-nl mw-list-item"><a href="https://nds-nl.wikipedia.org/wiki/Volksrippebliek_China" title="Volksrippebliek China – lågsaxiska" lang="nds-NL" hreflang="nds-NL" data-title="Volksrippebliek China" data-language-autonym="Nedersaksies" data-language-local-name="lågsaxiska" class="interlanguage-link-target">Nedersaksies</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ne mw-list-item"><a href="https://ne.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%9A%E0%A5%80%E0%A4%A8" title="चीन – nepalesiska" lang="ne" hreflang="ne" data-title="चीन" data-language-autonym="नेपाली" data-language-local-name="nepalesiska" class="interlanguage-link-target">नेपाली</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-new mw-list-item"><a href="https://new.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%9A%E0%A5%80%E0%A4%A8" title="चीन – newariska" lang="new" hreflang="new" data-title="चीन" data-language-autonym="नेपाल भाषा" data-language-local-name="newariska" class="interlanguage-link-target">नेपाल भाषा</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E4%B8%AD%E8%8F%AF%E4%BA%BA%E6%B0%91%E5%85%B1%E5%92%8C%E5%9B%BD" title="中華人民共和国 – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="中華人民共和国" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target">日本語</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nap mw-list-item"><a href="https://nap.wikipedia.org/wiki/Cina" title="Cina – napolitanska" lang="nap" hreflang="nap" data-title="Cina" data-language-autonym="Napulitano" data-language-local-name="napolitanska" class="interlanguage-link-target">Napulitano</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ce mw-list-item"><a href="https://ce.wikipedia.org/wiki/%D0%A6%D0%B8%D0%B9%D0%BD_%D0%A5%D0%B0%D0%BB%D0%BA%D1%8A%D0%B0%D0%BD_%D0%A0%D0%B5%D1%81%D0%BF%D1%83%D0%B1%D0%BB%D0%B8%D0%BA%D0%B0" title="Цийн Халкъан Республика – tjetjenska" lang="ce" hreflang="ce" data-title="Цийн Халкъан Республика" data-language-autonym="Нохчийн" data-language-local-name="tjetjenska" class="interlanguage-link-target">Нохчийн</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-frr mw-list-item"><a href="https://frr.wikipedia.org/wiki/China" title="China – nordfrisiska" lang="frr" hreflang="frr" data-title="China" data-language-autonym="Nordfriisk" data-language-local-name="nordfrisiska" class="interlanguage-link-target">Nordfriisk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no mw-list-item"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Kina" title="Kina – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Kina" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target">Norsk bokmål</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nn mw-list-item"><a href="https://nn.wikipedia.org/wiki/Folkerepublikken_Kina" title="Folkerepublikken Kina – nynorska" lang="nn" hreflang="nn" data-title="Folkerepublikken Kina" data-language-autonym="Norsk nynorsk" data-language-local-name="nynorska" class="interlanguage-link-target">Norsk nynorsk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nrm mw-list-item"><a href="https://nrm.wikipedia.org/wiki/R%C3%A9publyique_du_Peupl%27ye_d%27la_Chinne" title="Républyique du Peupl'ye d'la Chinne – Norman" lang="nrf" hreflang="nrf" data-title="Républyique du Peupl'ye d'la Chinne" data-language-autonym="Nouormand" data-language-local-name="Norman" class="interlanguage-link-target">Nouormand</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nov mw-list-item"><a href="https://nov.wikipedia.org/wiki/Populen_Republike_de_China" title="Populen Republike de China – novial" lang="nov" hreflang="nov" data-title="Populen Republike de China" data-language-autonym="Novial" data-language-local-name="novial" class="interlanguage-link-target">Novial</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-oc mw-list-item"><a href="https://oc.wikipedia.org/wiki/Republica_Populara_de_China" title="Republica Populara de China – occitanska" lang="oc" hreflang="oc" data-title="Republica Populara de China" data-language-autonym="Occitan" data-language-local-name="occitanska" class="interlanguage-link-target">Occitan</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mhr mw-list-item"><a href="https://mhr.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B8%D1%82%D0%B0%D0%B9" title="Китай – Eastern Mari" lang="mhr" hreflang="mhr" data-title="Китай" data-language-autonym="Олык марий" data-language-local-name="Eastern Mari" class="interlanguage-link-target">Олык марий</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-or mw-list-item"><a href="https://or.wikipedia.org/wiki/%E0%AC%9A%E0%AD%80%E0%AC%A8" title="ଚୀନ – oriya" lang="or" hreflang="or" data-title="ଚୀନ" data-language-autonym="ଓଡ଼ିଆ" data-language-local-name="oriya" class="interlanguage-link-target">ଓଡ଼ିଆ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-om mw-list-item"><a href="https://om.wikipedia.org/wiki/Chaayinaa" title="Chaayinaa – oromo" lang="om" hreflang="om" data-title="Chaayinaa" data-language-autonym="Oromoo" data-language-local-name="oromo" class="interlanguage-link-target">Oromoo</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uz mw-list-item"><a href="https://uz.wikipedia.org/wiki/Xitoy" title="Xitoy – uzbekiska" lang="uz" hreflang="uz" data-title="Xitoy" data-language-autonym="Oʻzbekcha / ўзбекча" data-language-local-name="uzbekiska" class="interlanguage-link-target">Oʻzbekcha / ўзбекча</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pa mw-list-item"><a href="https://pa.wikipedia.org/wiki/%E0%A8%9A%E0%A9%80%E0%A8%A8" title="ਚੀਨ – punjabi" lang="pa" hreflang="pa" data-title="ਚੀਨ" data-language-autonym="ਪੰਜਾਬੀ" data-language-local-name="punjabi" class="interlanguage-link-target">ਪੰਜਾਬੀ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pag mw-list-item"><a href="https://pag.wikipedia.org/wiki/Republika_ya_Too_na_Jhina" title="Republika ya Too na Jhina – pangasinan" lang="pag" hreflang="pag" data-title="Republika ya Too na Jhina" data-language-autonym="Pangasinan" data-language-local-name="pangasinan" class="interlanguage-link-target">Pangasinan</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ami mw-list-item"><a href="https://ami.wikipedia.org/wiki/China" title="China – Amis" lang="ami" hreflang="ami" data-title="China" data-language-autonym="Pangcah" data-language-local-name="Amis" class="interlanguage-link-target">Pangcah</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pnb mw-list-item"><a href="https://pnb.wikipedia.org/wiki/%DA%86%DB%8C%D9%86" title="چین – Western Punjabi" lang="pnb" hreflang="pnb" data-title="چین" data-language-autonym="پنجابی" data-language-local-name="Western Punjabi" class="interlanguage-link-target">پنجابی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-blk mw-list-item"><a href="https://blk.wikipedia.org/wiki/%E1%80%81%E1%80%9A%E1%80%BA%E1%82%8F%E1%80%81%E1%80%99%E1%80%BA%E1%80%B8%E1%80%91%E1%80%AE" title="ခယ်ႏခမ်းထီ – Pa'O" lang="blk" hreflang="blk" data-title="ခယ်ႏခမ်းထီ" data-language-autonym="ပအိုဝ်ႏဘာႏသာႏ" data-language-local-name="Pa'O" class="interlanguage-link-target">ပအိုဝ်ႏဘာႏသာႏ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pap mw-list-item"><a href="https://pap.wikipedia.org/wiki/China" title="China – papiamento" lang="pap" hreflang="pap" data-title="China" data-language-autonym="Papiamentu" data-language-local-name="papiamento" class="interlanguage-link-target">Papiamentu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ps mw-list-item"><a href="https://ps.wikipedia.org/wiki/%DA%86%D9%8A%D9%86" title="چين – pashto" lang="ps" hreflang="ps" data-title="چين" data-language-autonym="پښتو" data-language-local-name="pashto" class="interlanguage-link-target">پښتو</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jam mw-list-item"><a href="https://jam.wikipedia.org/wiki/Piiplz_Ripoblik_a_Chaina" title="Piiplz Ripoblik a Chaina – jamaikansk engelsk kreol" lang="jam" hreflang="jam" data-title="Piiplz Ripoblik a Chaina" data-language-autonym="Patois" data-language-local-name="jamaikansk engelsk kreol" class="interlanguage-link-target">Patois</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-koi mw-list-item"><a href="https://koi.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B8%D0%BD%D0%B0" title="Кина – komi-permjakiska" lang="koi" hreflang="koi" data-title="Кина" data-language-autonym="Перем коми" data-language-local-name="komi-permjakiska" class="interlanguage-link-target">Перем коми</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-km mw-list-item"><a href="https://km.wikipedia.org/wiki/%E1%9E%85%E1%9E%B7%E1%9E%93" title="ចិន – kambodjanska" lang="km" hreflang="km" data-title="ចិន" data-language-autonym="ភាសាខ្មែរ" data-language-local-name="kambodjanska" class="interlanguage-link-target">ភាសាខ្មែរ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pcd mw-list-item"><a href="https://pcd.wikipedia.org/wiki/R%C3%A9publike_popul%C3%A9re_Kine" title="Républike populére Kine – pikardiska" lang="pcd" hreflang="pcd" data-title="Républike populére Kine" data-language-autonym="Picard" data-language-local-name="pikardiska" class="interlanguage-link-target">Picard</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pms mw-list-item"><a href="https://pms.wikipedia.org/wiki/Cin-a" title="Cin-a – piemontesiska" lang="pms" hreflang="pms" data-title="Cin-a" data-language-autonym="Piemontèis" data-language-local-name="piemontesiska" class="interlanguage-link-target">Piemontèis</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pwn mw-list-item"><a href="https://pwn.wikipedia.org/wiki/Tailiku" title="Tailiku – Paiwan" lang="pwn" hreflang="pwn" data-title="Tailiku" data-language-autonym="Pinayuanan" data-language-local-name="Paiwan" class="interlanguage-link-target">Pinayuanan</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tpi mw-list-item"><a href="https://tpi.wikipedia.org/wiki/Ol_Manmeri_Ripablik_bilong_Saina" title="Ol Manmeri Ripablik bilong Saina – tok pisin" lang="tpi" hreflang="tpi" data-title="Ol Manmeri Ripablik bilong Saina" data-language-autonym="Tok Pisin" data-language-local-name="tok pisin" class="interlanguage-link-target">Tok Pisin</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds mw-list-item"><a href="https://nds.wikipedia.org/wiki/Volksrepubliek_China" title="Volksrepubliek China – lågtyska" lang="nds" hreflang="nds" data-title="Volksrepubliek China" data-language-autonym="Plattdüütsch" data-language-local-name="lågtyska" class="interlanguage-link-target">Plattdüütsch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl mw-list-item"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/Chi%C5%84ska_Republika_Ludowa" title="Chińska Republika Ludowa – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Chińska Republika Ludowa" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target">Polski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pnt mw-list-item"><a href="https://pnt.wikipedia.org/wiki/%CE%9A%CE%AF%CE%BD%CE%B1" title="Κίνα – pontiska" lang="pnt" hreflang="pnt" data-title="Κίνα" data-language-autonym="Ποντιακά" data-language-local-name="pontiska" class="interlanguage-link-target">Ποντιακά</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/China" title="China – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="China" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target">Português</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kaa mw-list-item"><a href="https://kaa.wikipedia.org/wiki/Q%C4%B1tay" title="Qıtay – karakalpakiska" lang="kaa" hreflang="kaa" data-title="Qıtay" data-language-autonym="Qaraqalpaqsha" data-language-local-name="karakalpakiska" class="interlanguage-link-target">Qaraqalpaqsha</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-crh mw-list-item"><a href="https://crh.wikipedia.org/wiki/%C3%87in" title="Çin – krimtatariska" lang="crh" hreflang="crh" data-title="Çin" data-language-autonym="Qırımtatarca" data-language-local-name="krimtatariska" class="interlanguage-link-target">Qırımtatarca</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ty mw-list-item"><a href="https://ty.wikipedia.org/wiki/Tinit%C5%8D" title="Tinitō – tahitiska" lang="ty" hreflang="ty" data-title="Tinitō" data-language-autonym="Reo tahiti" data-language-local-name="tahitiska" class="interlanguage-link-target">Reo tahiti</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ro badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://ro.wikipedia.org/wiki/Republica_Popular%C4%83_Chinez%C4%83" title="Republica Populară Chineză – rumänska" lang="ro" hreflang="ro" data-title="Republica Populară Chineză" data-language-autonym="Română" data-language-local-name="rumänska" class="interlanguage-link-target">Română</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rmy mw-list-item"><a href="https://rmy.wikipedia.org/wiki/China" title="China – Vlax Romani" lang="rmy" hreflang="rmy" data-title="China" data-language-autonym="Romani čhib" data-language-local-name="Vlax Romani" class="interlanguage-link-target">Romani čhib</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rm mw-list-item"><a href="https://rm.wikipedia.org/wiki/Republica_Populara_da_la_China" title="Republica Populara da la China – rätoromanska" lang="rm" hreflang="rm" data-title="Republica Populara da la China" data-language-autonym="Rumantsch" data-language-local-name="rätoromanska" class="interlanguage-link-target">Rumantsch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-qu mw-list-item"><a href="https://qu.wikipedia.org/wiki/Chunwa_Runallaqta_Ripuwlika" title="Chunwa Runallaqta Ripuwlika – quechua" lang="qu" hreflang="qu" data-title="Chunwa Runallaqta Ripuwlika" data-language-autonym="Runa Simi" data-language-local-name="quechua" class="interlanguage-link-target">Runa Simi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rue mw-list-item"><a href="https://rue.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D1%96%D1%82%D0%B0%D0%B9%D1%81%D0%BA%D0%B0_%D0%9D%D0%B0%D1%80%D0%BE%D0%B4%D0%BD%D0%B0_%D0%A0%D0%B5%D0%BF%D1%83%D0%B1%D0%BB%D1%96%D0%BA%D0%B0" title="Кітайска Народна Републіка – rusyn" lang="rue" hreflang="rue" data-title="Кітайска Народна Републіка" data-language-autonym="Русиньскый" data-language-local-name="rusyn" class="interlanguage-link-target">Русиньскый</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru mw-list-item"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B8%D1%82%D0%B0%D0%B9" title="Китай – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="Китай" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target">Русский</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sah mw-list-item"><a href="https://sah.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D1%8B%D1%82%D0%B0%D0%B9_%D0%94%D1%8C%D0%BE%D0%BD_%D3%A8%D1%80%D3%A9%D1%81%D0%BF%D2%AF%D2%AF%D0%B1%D2%AF%D0%BB%D2%AF%D0%BA%D1%8D%D1%82%D1%8D" title="Кытай Дьон Өрөспүүбүлүкэтэ – jakutiska" lang="sah" hreflang="sah" data-title="Кытай Дьон Өрөспүүбүлүкэтэ" data-language-autonym="Саха тыла" data-language-local-name="jakutiska" class="interlanguage-link-target">Саха тыла</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-szy mw-list-item"><a href="https://szy.wikipedia.org/wiki/Cong-kow" title="Cong-kow – Sakizaya" lang="szy" hreflang="szy" data-title="Cong-kow" data-language-autonym="Sakizaya" data-language-local-name="Sakizaya" class="interlanguage-link-target">Sakizaya</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sm mw-list-item"><a href="https://sm.wikipedia.org/wiki/Saina" title="Saina – samoanska" lang="sm" hreflang="sm" data-title="Saina" data-language-autonym="Gagana Samoa" data-language-local-name="samoanska" class="interlanguage-link-target">Gagana Samoa</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sa mw-list-item"><a href="https://sa.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%9A%E0%A5%80%E0%A4%A8%E0%A4%A6%E0%A5%87%E0%A4%B6%E0%A4%83" title="चीनदेशः – sanskrit" lang="sa" hreflang="sa" data-title="चीनदेशः" data-language-autonym="संस्कृतम्" data-language-local-name="sanskrit" class="interlanguage-link-target">संस्कृतम्</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sg mw-list-item"><a href="https://sg.wikipedia.org/wiki/S%C3%AEn%C3%A4" title="Sînä – sango" lang="sg" hreflang="sg" data-title="Sînä" data-language-autonym="Sängö" data-language-local-name="sango" class="interlanguage-link-target">Sängö</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sat mw-list-item"><a href="https://sat.wikipedia.org/wiki/%E1%B1%AA%E1%B1%A4%E1%B1%B1" title="ᱪᱤᱱ – santali" lang="sat" hreflang="sat" data-title="ᱪᱤᱱ" data-language-autonym="ᱥᱟᱱᱛᱟᱲᱤ" data-language-local-name="santali" class="interlanguage-link-target">ᱥᱟᱱᱛᱟᱲᱤ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-skr mw-list-item"><a href="https://skr.wikipedia.org/wiki/%DA%86%DB%8C%D9%86" title="چین – Saraiki" lang="skr" hreflang="skr" data-title="چین" data-language-autonym="سرائیکی" data-language-local-name="Saraiki" class="interlanguage-link-target">سرائیکی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sc mw-list-item"><a href="https://sc.wikipedia.org/wiki/Tzina" title="Tzina – sardinska" lang="sc" hreflang="sc" data-title="Tzina" data-language-autonym="Sardu" data-language-local-name="sardinska" class="interlanguage-link-target">Sardu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sco mw-list-item"><a href="https://sco.wikipedia.org/wiki/Republic_o_the_Fowk_o_Cheena" title="Republic o the Fowk o Cheena – skotska" lang="sco" hreflang="sco" data-title="Republic o the Fowk o Cheena" data-language-autonym="Scots" data-language-local-name="skotska" class="interlanguage-link-target">Scots</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-trv mw-list-item"><a href="https://trv.wikipedia.org/wiki/Cikuku" title="Cikuku – taroko" lang="trv" hreflang="trv" data-title="Cikuku" data-language-autonym="Seediq" data-language-local-name="taroko" class="interlanguage-link-target">Seediq</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-stq mw-list-item"><a href="https://stq.wikipedia.org/wiki/Foulksrepublik_China" title="Foulksrepublik China – saterfrisiska" lang="stq" hreflang="stq" data-title="Foulksrepublik China" data-language-autonym="Seeltersk" data-language-local-name="saterfrisiska" class="interlanguage-link-target">Seeltersk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-st mw-list-item"><a href="https://st.wikipedia.org/wiki/Xhina" title="Xhina – sydsotho" lang="st" hreflang="st" data-title="Xhina" data-language-autonym="Sesotho" data-language-local-name="sydsotho" class="interlanguage-link-target">Sesotho</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nso mw-list-item"><a href="https://nso.wikipedia.org/wiki/T%C5%A1haena" title="Tšhaena – nordsotho" lang="nso" hreflang="nso" data-title="Tšhaena" data-language-autonym="Sesotho sa Leboa" data-language-local-name="nordsotho" class="interlanguage-link-target">Sesotho sa Leboa</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tn mw-list-item"><a href="https://tn.wikipedia.org/wiki/China" title="China – tswana" lang="tn" hreflang="tn" data-title="China" data-language-autonym="Setswana" data-language-local-name="tswana" class="interlanguage-link-target">Setswana</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sq mw-list-item"><a href="https://sq.wikipedia.org/wiki/Kina" title="Kina – albanska" lang="sq" hreflang="sq" data-title="Kina" data-language-autonym="Shqip" data-language-local-name="albanska" class="interlanguage-link-target">Shqip</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-scn mw-list-item"><a href="https://scn.wikipedia.org/wiki/Cina" title="Cina – sicilianska" lang="scn" hreflang="scn" data-title="Cina" data-language-autonym="Sicilianu" data-language-local-name="sicilianska" class="interlanguage-link-target">Sicilianu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-si mw-list-item"><a href="https://si.wikipedia.org/wiki/%E0%B6%A0%E0%B7%93%E0%B6%B1%E0%B6%BA" title="චීනය – singalesiska" lang="si" hreflang="si" data-title="චීනය" data-language-autonym="සිංහල" data-language-local-name="singalesiska" class="interlanguage-link-target">සිංහල</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-simple mw-list-item"><a href="https://simple.wikipedia.org/wiki/People%27s_Republic_of_China" title="People's Republic of China – Simple English" lang="en-simple" hreflang="en-simple" data-title="People's Republic of China" data-language-autonym="Simple English" data-language-local-name="Simple English" class="interlanguage-link-target">Simple English</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sd mw-list-item"><a href="https://sd.wikipedia.org/wiki/%DA%86%D9%8A%D9%86" title="چين – sindhi" lang="sd" hreflang="sd" data-title="چين" data-language-autonym="سنڌي" data-language-local-name="sindhi" class="interlanguage-link-target">سنڌي</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ss mw-list-item"><a href="https://ss.wikipedia.org/wiki/IShayina" title="IShayina – swati" lang="ss" hreflang="ss" data-title="IShayina" data-language-autonym="SiSwati" data-language-local-name="swati" class="interlanguage-link-target">SiSwati</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sk mw-list-item"><a href="https://sk.wikipedia.org/wiki/%C4%8C%C3%ADna" title="Čína – slovakiska" lang="sk" hreflang="sk" data-title="Čína" data-language-autonym="Slovenčina" data-language-local-name="slovakiska" class="interlanguage-link-target">Slovenčina</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sl mw-list-item"><a href="https://sl.wikipedia.org/wiki/Ljudska_republika_Kitajska" title="Ljudska republika Kitajska – slovenska" lang="sl" hreflang="sl" data-title="Ljudska republika Kitajska" data-language-autonym="Slovenščina" data-language-local-name="slovenska" class="interlanguage-link-target">Slovenščina</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cu mw-list-item"><a href="https://cu.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D1%80%D1%A3%D0%B4%D0%B8%D0%BD%EA%99%97%D0%BD%D1%94" title="Срѣдинꙗнє – kyrkslaviska" lang="cu" hreflang="cu" data-title="Срѣдинꙗнє" data-language-autonym="Словѣньскъ / ⰔⰎⰑⰂⰡⰐⰠⰔⰍⰟ" data-language-local-name="kyrkslaviska" class="interlanguage-link-target">Словѣньскъ / ⰔⰎⰑⰂⰡⰐⰠⰔⰍⰟ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-szl mw-list-item"><a href="https://szl.wikipedia.org/wiki/Chi%C5%84sk%C5%8F_Ludow%C5%8F_Republika" title="Chińskŏ Ludowŏ Republika – silesiska" lang="szl" hreflang="szl" data-title="Chińskŏ Ludowŏ Republika" data-language-autonym="Ślůnski" data-language-local-name="silesiska" class="interlanguage-link-target">Ślůnski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-so mw-list-item"><a href="https://so.wikipedia.org/wiki/Shiinaha" title="Shiinaha – somaliska" lang="so" hreflang="so" data-title="Shiinaha" data-language-autonym="Soomaaliga" data-language-local-name="somaliska" class="interlanguage-link-target">Soomaaliga</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ckb mw-list-item"><a href="https://ckb.wikipedia.org/wiki/%DA%86%DB%8C%D9%86" title="چین – centralkurdiska" lang="ckb" hreflang="ckb" data-title="چین" data-language-autonym="کوردی" data-language-local-name="centralkurdiska" class="interlanguage-link-target">کوردی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-srn mw-list-item"><a href="https://srn.wikipedia.org/wiki/Sneysa" title="Sneysa – sranan tongo" lang="srn" hreflang="srn" data-title="Sneysa" data-language-autonym="Sranantongo" data-language-local-name="sranan tongo" class="interlanguage-link-target">Sranantongo</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr mw-list-item"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B8%D0%BD%D0%B0" title="Кина – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Кина" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target">Српски / srpski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sh mw-list-item"><a href="https://sh.wikipedia.org/wiki/Kina" title="Kina – serbokroatiska" lang="sh" hreflang="sh" data-title="Kina" data-language-autonym="Srpskohrvatski / српскохрватски" data-language-local-name="serbokroatiska" class="interlanguage-link-target">Srpskohrvatski / српскохрватски</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-su badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://su.wikipedia.org/wiki/R%C3%A9publik_Rakyat_Cina" title="Républik Rakyat Cina – sundanesiska" lang="su" hreflang="su" data-title="Républik Rakyat Cina" data-language-autonym="Sunda" data-language-local-name="sundanesiska" class="interlanguage-link-target">Sunda</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi mw-list-item"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Kiina" title="Kiina – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Kiina" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target">Suomi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tl mw-list-item"><a href="https://tl.wikipedia.org/wiki/Tsina" title="Tsina – tagalog" lang="tl" hreflang="tl" data-title="Tsina" data-language-autonym="Tagalog" data-language-local-name="tagalog" class="interlanguage-link-target">Tagalog</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ta mw-list-item"><a href="https://ta.wikipedia.org/wiki/%E0%AE%9A%E0%AF%80%E0%AE%A9%E0%AE%BE" title="சீனா – tamil" lang="ta" hreflang="ta" data-title="சீனா" data-language-autonym="தமிழ்" data-language-local-name="tamil" class="interlanguage-link-target">தமிழ்</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-shi mw-list-item"><a href="https://shi.wikipedia.org/wiki/Ccinwa" title="Ccinwa – tachelhit" lang="shi" hreflang="shi" data-title="Ccinwa" data-language-autonym="Taclḥit" data-language-local-name="tachelhit" class="interlanguage-link-target">Taclḥit</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kab mw-list-item"><a href="https://kab.wikipedia.org/wiki/Ccinwa" title="Ccinwa – kabyliska" lang="kab" hreflang="kab" data-title="Ccinwa" data-language-autonym="Taqbaylit" data-language-local-name="kabyliska" class="interlanguage-link-target">Taqbaylit</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-roa-tara mw-list-item"><a href="https://roa-tara.wikipedia.org/wiki/Repubbleche_Popolare_Cinese" title="Repubbleche Popolare Cinese – Tarantino" lang="nap-x-tara" hreflang="nap-x-tara" data-title="Repubbleche Popolare Cinese" data-language-autonym="Tarandíne" data-language-local-name="Tarantino" class="interlanguage-link-target">Tarandíne</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tt mw-list-item"><a href="https://tt.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D1%8B%D1%82%D0%B0%D0%B9" title="Кытай – tatariska" lang="tt" hreflang="tt" data-title="Кытай" data-language-autonym="Татарча / tatarça" data-language-local-name="tatariska" class="interlanguage-link-target">Татарча / tatarça</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-shn mw-list-item"><a href="https://shn.wikipedia.org/wiki/%E1%80%99%E1%80%AD%E1%80%B0%E1%80%84%E1%80%BA%E1%80%B8%E1%81%B6%E1%82%84%E1%82%87" title="မိူင်းၶႄႇ – shan" lang="shn" hreflang="shn" data-title="မိူင်းၶႄႇ" data-language-autonym="ၽႃႇသႃႇတႆး " data-language-local-name="shan" class="interlanguage-link-target">ၽႃႇသႃႇတႆး </a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tay mw-list-item"><a href="https://tay.wikipedia.org/wiki/Cyukoku" title="Cyukoku – Tayal" lang="tay" hreflang="tay" data-title="Cyukoku" data-language-autonym="Tayal" data-language-local-name="Tayal" class="interlanguage-link-target">Tayal</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-te mw-list-item"><a href="https://te.wikipedia.org/wiki/%E0%B0%9A%E0%B1%88%E0%B0%A8%E0%B0%BE" title="చైనా – telugu" lang="te" hreflang="te" data-title="చైనా" data-language-autonym="తెలుగు" data-language-local-name="telugu" class="interlanguage-link-target">తెలుగు</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tet mw-list-item"><a href="https://tet.wikipedia.org/wiki/Xina" title="Xina – tetum" lang="tet" hreflang="tet" data-title="Xina" data-language-autonym="Tetun" data-language-local-name="tetum" class="interlanguage-link-target">Tetun</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-th mw-list-item"><a href="https://th.wikipedia.org/wiki/%E0%B8%9B%E0%B8%A3%E0%B8%B0%E0%B9%80%E0%B8%97%E0%B8%A8%E0%B8%88%E0%B8%B5%E0%B8%99" title="ประเทศจีน – thailändska" lang="th" hreflang="th" data-title="ประเทศจีน" data-language-autonym="ไทย" data-language-local-name="thailändska" class="interlanguage-link-target">ไทย</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-din mw-list-item"><a href="https://din.wikipedia.org/wiki/Caina" title="Caina – dinka" lang="din" hreflang="din" data-title="Caina" data-language-autonym="Thuɔŋjäŋ" data-language-local-name="dinka" class="interlanguage-link-target">Thuɔŋjäŋ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ti mw-list-item"><a href="https://ti.wikipedia.org/wiki/%E1%89%BB%E1%8B%AD%E1%8A%93" title="ቻይና – tigrinja" lang="ti" hreflang="ti" data-title="ቻይና" data-language-autonym="ትግርኛ" data-language-local-name="tigrinja" class="interlanguage-link-target">ትግርኛ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tg mw-list-item"><a href="https://tg.wikipedia.org/wiki/%D2%B6%D1%83%D0%BC%D2%B3%D1%83%D1%80%D0%B8%D0%B8_%D0%9C%D0%B0%D1%80%D0%B4%D1%83%D0%BC%D0%B8%D0%B8_%D0%A7%D0%B8%D0%BD" title="Ҷумҳурии Мардумии Чин – tadzjikiska" lang="tg" hreflang="tg" data-title="Ҷумҳурии Мардумии Чин" data-language-autonym="Тоҷикӣ" data-language-local-name="tadzjikiska" class="interlanguage-link-target">Тоҷикӣ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-to mw-list-item"><a href="https://to.wikipedia.org/wiki/Siaina" title="Siaina – tonganska" lang="to" hreflang="to" data-title="Siaina" data-language-autonym="Lea faka-Tonga" data-language-local-name="tonganska" class="interlanguage-link-target">Lea faka-Tonga</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-chr mw-list-item"><a href="https://chr.wikipedia.org/wiki/%E1%8F%93%E1%8E%B6%E1%8F%82%E1%8E%A8%E1%8F%8D%E1%8F%9B" title="ᏓᎶᏂᎨᏍᏛ – cherokesiska" lang="chr" hreflang="chr" data-title="ᏓᎶᏂᎨᏍᏛ" data-language-autonym="ᏣᎳᎩ" data-language-local-name="cherokesiska" class="interlanguage-link-target">ᏣᎳᎩ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-chy mw-list-item"><a href="https://chy.wikipedia.org/wiki/China_(People%27s_Republic_of_China)" title="China (People's Republic of China) – cheyenne" lang="chy" hreflang="chy" data-title="China (People's Republic of China)" data-language-autonym="Tsetsêhestâhese" data-language-local-name="cheyenne" class="interlanguage-link-target">Tsetsêhestâhese</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ve mw-list-item"><a href="https://ve.wikipedia.org/wiki/China" title="China – venda" lang="ve" hreflang="ve" data-title="China" data-language-autonym="Tshivenda" data-language-local-name="venda" class="interlanguage-link-target">Tshivenda</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tcy mw-list-item"><a href="https://tcy.wikipedia.org/wiki/%E0%B2%9A%E0%B3%80%E0%B2%A8%E0%B2%BE" title="ಚೀನಾ – tulu" lang="tcy" hreflang="tcy" data-title="ಚೀನಾ" data-language-autonym="ತುಳು" data-language-local-name="tulu" class="interlanguage-link-target">ತುಳು</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/%C3%87in" title="Çin – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="Çin" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target">Türkçe</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tk mw-list-item"><a href="https://tk.wikipedia.org/wiki/Hyta%C3%BD" title="Hytaý – turkmeniska" lang="tk" hreflang="tk" data-title="Hytaý" data-language-autonym="Türkmençe" data-language-local-name="turkmeniska" class="interlanguage-link-target">Türkmençe</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tw mw-list-item"><a href="https://tw.wikipedia.org/wiki/China" title="China – twi" lang="tw" hreflang="tw" data-title="China" data-language-autonym="Twi" data-language-local-name="twi" class="interlanguage-link-target">Twi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kcg mw-list-item"><a href="https://kcg.wikipedia.org/wiki/Caina" title="Caina – tyap" lang="kcg" hreflang="kcg" data-title="Caina" data-language-autonym="Tyap" data-language-local-name="tyap" class="interlanguage-link-target">Tyap</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tyv mw-list-item"><a href="https://tyv.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D1%8B%D0%B4%D0%B0%D1%82" title="Кыдат – tuviniska" lang="tyv" hreflang="tyv" data-title="Кыдат" data-language-autonym="Тыва дыл" data-language-local-name="tuviniska" class="interlanguage-link-target">Тыва дыл</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-udm mw-list-item"><a href="https://udm.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B8%D1%82%D0%B0%D0%B9" title="Китай – udmurtiska" lang="udm" hreflang="udm" data-title="Китай" data-language-autonym="Удмурт" data-language-local-name="udmurtiska" class="interlanguage-link-target">Удмурт</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B8%D1%82%D0%B0%D0%B9%D1%81%D1%8C%D0%BA%D0%B0_%D0%9D%D0%B0%D1%80%D0%BE%D0%B4%D0%BD%D0%B0_%D0%A0%D0%B5%D1%81%D0%BF%D1%83%D0%B1%D0%BB%D1%96%D0%BA%D0%B0" title="Китайська Народна Республіка – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Китайська Народна Республіка" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target">Українська</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ur mw-list-item"><a href="https://ur.wikipedia.org/wiki/%DA%86%DB%8C%D9%86" title="چین – urdu" lang="ur" hreflang="ur" data-title="چین" data-language-autonym="اردو" data-language-local-name="urdu" class="interlanguage-link-target">اردو</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ug mw-list-item"><a href="https://ug.wikipedia.org/wiki/%D8%AC%DB%87%DA%AD%D8%AE%DB%87%D8%A7_%D8%AE%DB%95%D9%84%D9%82_%D8%AC%DB%87%D9%85%DA%BE%DB%87%D8%B1%D9%89%D9%8A%D9%89%D8%AA%D9%89" title="جۇڭخۇا خەلق جۇمھۇرىيىتى – uiguriska" lang="ug" hreflang="ug" data-title="جۇڭخۇا خەلق جۇمھۇرىيىتى" data-language-autonym="ئۇيغۇرچە / Uyghurche" data-language-local-name="uiguriska" class="interlanguage-link-target">ئۇيغۇرچە / Uyghurche</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-za mw-list-item"><a href="https://za.wikipedia.org/wiki/Cunghvaz_Yinzminz_Gunghozgoz" title="Cunghvaz Yinzminz Gunghozgoz – zhuang" lang="za" hreflang="za" data-title="Cunghvaz Yinzminz Gunghozgoz" data-language-autonym="Vahcuengh" data-language-local-name="zhuang" class="interlanguage-link-target">Vahcuengh</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vec mw-list-item"><a href="https://vec.wikipedia.org/wiki/Rep%C3%B9blega_Popo%C5%82are_Cineze" title="Repùblega Popołare Cineze – venetianska" lang="vec" hreflang="vec" data-title="Repùblega Popołare Cineze" data-language-autonym="Vèneto" data-language-local-name="venetianska" class="interlanguage-link-target">Vèneto</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vep mw-list-item"><a href="https://vep.wikipedia.org/wiki/Kitai" title="Kitai – veps" lang="vep" hreflang="vep" data-title="Kitai" data-language-autonym="Vepsän kel’" data-language-local-name="veps" class="interlanguage-link-target">Vepsän kel’</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vi mw-list-item"><a href="https://vi.wikipedia.org/wiki/Trung_Qu%E1%BB%91c" title="Trung Quốc – vietnamesiska" lang="vi" hreflang="vi" data-title="Trung Quốc" data-language-autonym="Tiếng Việt" data-language-local-name="vietnamesiska" class="interlanguage-link-target">Tiếng Việt</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vo mw-list-item"><a href="https://vo.wikipedia.org/wiki/Tsyin%C3%A4n" title="Tsyinän – volapük" lang="vo" hreflang="vo" data-title="Tsyinän" data-language-autonym="Volapük" data-language-local-name="volapük" class="interlanguage-link-target">Volapük</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fiu-vro mw-list-item"><a href="https://fiu-vro.wikipedia.org/wiki/Hiina_Rahvavabariik" title="Hiina Rahvavabariik – võru" lang="vro" hreflang="vro" data-title="Hiina Rahvavabariik" data-language-autonym="Võro" data-language-local-name="võru" class="interlanguage-link-target">Võro</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wa mw-list-item"><a href="https://wa.wikipedia.org/wiki/Chine" title="Chine – vallonska" lang="wa" hreflang="wa" data-title="Chine" data-language-autonym="Walon" data-language-local-name="vallonska" class="interlanguage-link-target">Walon</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-classical mw-list-item"><a href="https://zh-classical.wikipedia.org/wiki/%E4%B8%AD%E8%8F%AF%E4%BA%BA%E6%B0%91%E5%85%B1%E5%92%8C%E5%9C%8B" title="中華人民共和國 – litterär kineiska" lang="lzh" hreflang="lzh" data-title="中華人民共和國" data-language-autonym="文言" data-language-local-name="litterär kineiska" class="interlanguage-link-target">文言</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vls mw-list-item"><a href="https://vls.wikipedia.org/wiki/China" title="China – västflamländska" lang="vls" hreflang="vls" data-title="China" data-language-autonym="West-Vlams" data-language-local-name="västflamländska" class="interlanguage-link-target">West-Vlams</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-war mw-list-item"><a href="https://war.wikipedia.org/wiki/Kanan_Katawhan_Republika_han_Tsina" title="Kanan Katawhan Republika han Tsina – waray" lang="war" hreflang="war" data-title="Kanan Katawhan Republika han Tsina" data-language-autonym="Winaray" data-language-local-name="waray" class="interlanguage-link-target">Winaray</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wo mw-list-item"><a href="https://wo.wikipedia.org/wiki/R%C3%A9ewum_Popileer_bu_Siin" title="Réewum Popileer bu Siin – wolof" lang="wo" hreflang="wo" data-title="Réewum Popileer bu Siin" data-language-autonym="Wolof" data-language-local-name="wolof" class="interlanguage-link-target">Wolof</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wuu mw-list-item"><a href="https://wuu.wikipedia.org/wiki/%E4%B8%AD%E5%8D%8E%E4%BA%BA%E6%B0%91%E5%85%B1%E5%92%8C%E5%9B%BD" title="中华人民共和国 – wu" lang="wuu" hreflang="wuu" data-title="中华人民共和国" data-language-autonym="吴语" data-language-local-name="wu" class="interlanguage-link-target">吴语</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ts mw-list-item"><a href="https://ts.wikipedia.org/wiki/Chayina" title="Chayina – tsonga" lang="ts" hreflang="ts" data-title="Chayina" data-language-autonym="Xitsonga" data-language-local-name="tsonga" class="interlanguage-link-target">Xitsonga</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-yi mw-list-item"><a href="https://yi.wikipedia.org/wiki/%D7%9B%D7%99%D7%A0%D7%A2" title="כינע – jiddisch" lang="yi" hreflang="yi" data-title="כינע" data-language-autonym="ייִדיש" data-language-local-name="jiddisch" class="interlanguage-link-target">ייִדיש</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-yo mw-list-item"><a href="https://yo.wikipedia.org/wiki/Or%C3%ADl%E1%BA%B9%CC%80-%C3%A8d%C3%A8_Ol%C3%B3m%C3%ACnira_%C3%A0w%E1%BB%8Dn_Ar%C3%A1_il%E1%BA%B9%CC%80_%E1%B9%A2%C3%A1%C3%ADn%C3%A0" title="Orílẹ̀-èdè Olómìnira àwọn Ará ilẹ̀ Ṣáínà – yoruba" lang="yo" hreflang="yo" data-title="Orílẹ̀-èdè Olómìnira àwọn Ará ilẹ̀ Ṣáínà" data-language-autonym="Yorùbá" data-language-local-name="yoruba" class="interlanguage-link-target">Yorùbá</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-yue mw-list-item"><a href="https://zh-yue.wikipedia.org/wiki/%E4%B8%AD%E8%8F%AF%E4%BA%BA%E6%B0%91%E5%85%B1%E5%92%8C%E5%9C%8B" title="中華人民共和國 – kantonesiska" lang="yue" hreflang="yue" data-title="中華人民共和國" data-language-autonym="粵語" data-language-local-name="kantonesiska" class="interlanguage-link-target">粵語</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-diq mw-list-item"><a href="https://diq.wikipedia.org/wiki/Cumhuriyet%C3%AA_%C5%9Eari%C3%AA_%C3%87ini" title="Cumhuriyetê Şariê Çini – Zazaki" lang="diq" hreflang="diq" data-title="Cumhuriyetê Şariê Çini" data-language-autonym="Zazaki" data-language-local-name="Zazaki" class="interlanguage-link-target">Zazaki</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zea mw-list-item"><a href="https://zea.wikipedia.org/wiki/Volksrippebliek_China" title="Volksrippebliek China – zeeländska" lang="zea" hreflang="zea" data-title="Volksrippebliek China" data-language-autonym="Zeêuws" data-language-local-name="zeeländska" class="interlanguage-link-target">Zeêuws</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bat-smg mw-list-item"><a href="https://bat-smg.wikipedia.org/wiki/K%C4%97n%C4%97j%C4%97s_Liaud%C4%97is_Respobl%C4%97ka" title="Kėnėjės Liaudėis Respoblėka – samogitiska" lang="sgs" hreflang="sgs" data-title="Kėnėjės Liaudėis Respoblėka" data-language-autonym="Žemaitėška" data-language-local-name="samogitiska" class="interlanguage-link-target">Žemaitėška</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E4%B8%AD%E5%8D%8E%E4%BA%BA%E6%B0%91%E5%85%B1%E5%92%8C%E5%9B%BD" title="中华人民共和国 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="中华人民共和国" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target">中文</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bbc mw-list-item"><a href="https://bbc.wikipedia.org/wiki/Sina" title="Sina – batak-toba" lang="bbc" hreflang="bbc" data-title="Sina" data-language-autonym="Batak Toba" data-language-local-name="batak-toba" class="interlanguage-link-target">Batak Toba</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bew mw-list-item"><a href="https://bew.wikipedia.org/wiki/Tiongkok" title="Tiongkok – betawiska" lang="bew" hreflang="bew" data-title="Tiongkok" data-language-autonym="Betawi" data-language-local-name="betawiska" class="interlanguage-link-target">Betawi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-btm mw-list-item"><a href="https://btm.wikipedia.org/wiki/Cino" title="Cino – Batak Mandailing" lang="btm" hreflang="btm" data-title="Cino" data-language-autonym="Batak Mandailing" data-language-local-name="Batak Mandailing" class="interlanguage-link-target">Batak Mandailing</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dtp mw-list-item"><a href="https://dtp.wikipedia.org/wiki/China" title="China – centraldusun" lang="dtp" hreflang="dtp" data-title="China" data-language-autonym="Kadazandusun" data-language-local-name="centraldusun" class="interlanguage-link-target">Kadazandusun</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-iba mw-list-item"><a href="https://iba.wikipedia.org/wiki/China" title="China – ibanska" lang="iba" hreflang="iba" data-title="China" data-language-autonym="Jaku Iban" data-language-local-name="ibanska" class="interlanguage-link-target">Jaku Iban</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kge mw-list-item"><a href="https://kge.wikipedia.org/wiki/Cina" title="Cina – Komering" lang="kge" hreflang="kge" data-title="Cina" data-language-autonym="Kumoring" data-language-local-name="Komering" class="interlanguage-link-target">Kumoring</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tdd mw-list-item"><a href="https://tdd.wikipedia.org/wiki/%E1%A5%9B%E1%A5%AB%E1%A5%92%E1%A5%B0_%E1%A5%91%E1%A5%A5%E1%A5%B1" title="ᥛᥫᥒᥰ ᥑᥥᥱ – Tai Nuea" lang="tdd" hreflang="tdd" data-title="ᥛᥫᥒᥰ ᥑᥥᥱ" data-language-autonym="ᥖᥭᥰ ᥖᥬᥲ ᥑᥨᥒᥰ" data-language-local-name="Tai Nuea" class="interlanguage-link-target">ᥖᥭᥰ ᥖᥬᥲ ᥑᥨᥒᥰ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tly mw-list-item"><a href="https://tly.wikipedia.org/wiki/CXR" title="CXR – talysh" lang="tly" hreflang="tly" data-title="CXR" data-language-autonym="Tolışi" data-language-local-name="talysh" class="interlanguage-link-target">Tolışi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zgh mw-list-item"><a href="https://zgh.wikipedia.org/wiki/%E2%B5%9B%E2%B5%9B%E2%B5%89%E2%B5%8F%E2%B5%A1%E2%B4%B0" title="ⵛⵛⵉⵏⵡⴰ – marockansk standard-tamazight" lang="zgh" hreflang="zgh" data-title="ⵛⵛⵉⵏⵡⴰ" data-language-autonym="ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ ⵜⴰⵏⴰⵡⴰⵢⵜ" data-language-local-name="marockansk standard-tamazight" class="interlanguage-link-target">ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ ⵜⴰⵏⴰⵡⴰⵢⵜ</a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q148#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Kina" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c">Artikel</a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Kina" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t">Diskussion</a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" >svenska </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Kina">Läs</a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v">Redigera</a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e">Redigera wikitext</a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kina&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h">Visa historik</a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" >Verktyg </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Kina">Läs</a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v">Redigera</a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e">Redigera wikitext</a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kina&action=history">Visa historik</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Kina" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j">Sidor som länkar hit</a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Kina" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k">Relaterade ändringar</a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q">Specialsidor</a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kina&oldid=56146003" title="Permanent länk till den här versionen av sidan">Permanent länk</a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kina&action=info" title="Mer information om denna sida">Sidinformation</a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Kina&id=56146003&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens">Använd som referens</a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FKina">Hämta förkortad url</a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FKina">Ladda ner QR-kod</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Kina">Skapa en bok</a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Kina&action=show-download-screen">Ladda ned som PDF</a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kina&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p">Utskriftsvänlig version</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/%E4%B8%AD%E5%8D%8E%E4%BA%BA%E6%B0%91%E5%85%B1%E5%92%8C%E5%9B%BD" hreflang="en">Commons</a></li><li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikinews mw-list-item"><a href="https://sv.wikinews.org/wiki/Kategori:Kina" hreflang="sv">Wikinews</a></li><li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikivoyage mw-list-item"><a href="https://sv.wikivoyage.org/wiki/Kina" hreflang="sv">Wikivoyage</a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q148" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g">Wikidata-objekt</a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> <div id="mw-indicator-coordinates" class="mw-indicator"><div class="mw-parser-output"><a href="/wiki/Geografiska_koordinatsystem" title="Geografiska koordinatsystem">Koordinater</a>: <a class="external text" href="//geohack.toolforge.org/geohack.php?language=sv&pagename=Kina&params=32_48_N_103_5_E_type:country_region:CN">32°48′N 103°5′Ö / 32.800°N 103.083°Ö / 32.800; 103.083</a></div></div> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"> <div class="noexcerpt noprint hanvisning_bas"> <dl><dd>Den här artikeln handlar om Folkrepubliken Kina. För regionen, se <a href="/wiki/Kina_(region)" title="Kina (region)">Kina (region)</a>. För Republiken Kina, se <a href="/wiki/Taiwan" title="Taiwan">Taiwan</a>. För andra betydelser, se <a href="/wiki/Kina_(olika_betydelser)" class="mw-disambig" title="Kina (olika betydelser)">Kina (olika betydelser)</a>.</dd></dl></div> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r53696904">.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton button,.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}</style><table class="infobox geography vcard" style="width: 22em; font-size: 88%"><tbody><tr class="adr"> <th colspan="3" align="center" class="mergedtoprow" style="line-height:1.2em; padding:0.25em 0.33em 0.33em; font-size:1.25em;">Folkrepubliken Kina 中华人民共和国 <a href="/wiki/Pinyin" title="Pinyin">pinyin</a>: <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r44099281">.mw-parser-output .audiolink a{background:url("https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f7/Loudspeaker.png")center left no-repeat!important;padding-left:16px!important;padding-right:0!important}</style><a href="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/e7/Zh-Zhonghua_renmin_gongheguo.ogg" class="internal" title="Zh-Zhonghua renmin gongheguo.ogg">Zhōnghuá Rénmín Gònghéguó</a> (<a href="/wiki/Fil:Zh-Zhonghua_renmin_gongheguo.ogg" title="Fil:Zh-Zhonghua renmin gongheguo.ogg">fil</a>)</th> </tr><tr class="mergedtoprow"> <td class="maptable" colspan="3" align="center" style="padding:0.5em 0;"><table align="center" style="width:100%; background:none;"><tbody><tr> <td align="center" style="width:58%; vertical-align:middle;"><a href="/wiki/Fil:Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg" class="mw-file-description" title="Kinas flagga"><img alt="" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg/125px-Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg.png" decoding="async" width="125" height="83" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg/188px-Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg/250px-Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg.png 2x" data-file-width="900" data-file-height="600" /></a></td> <td align="center" style="width:auto; vertical-align:middle;"><a href="/wiki/Fil:National_Emblem_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg" class="mw-file-description" title="Kinas statsvapen"><img alt="" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/55/National_Emblem_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg/85px-National_Emblem_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg.png" decoding="async" width="85" height="92" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/55/National_Emblem_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg/128px-National_Emblem_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/55/National_Emblem_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg/170px-National_Emblem_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg.png 2x" data-file-width="512" data-file-height="556" /></a></td> </tr><tr> <td align="center"><a href="/wiki/Kinas_flagga" title="Kinas flagga">Flagga</a></td> <td align="center"><a href="/wiki/Kinas_statsvapen" class="mw-redirect" title="Kinas statsvapen">Statsvapen</a></td> </tr></tbody></table> </td> </tr><tr> <td class="anthem" colspan="3" style="line-height:1.2em; text-align:center;">Nationalsång: <a href="/wiki/De_frivilligas_marsch" title="De frivilligas marsch">De frivilligas marsch</a> <center><audio id="mwe_player_0" controls="" preload="none" data-mw-tmh="" class="mw-file-element" width="250" style="width:250px;" data-durationhint="44" data-mwtitle="March_of_the_Volunteers_instrumental.ogg" data-mwprovider="wikimediacommons"><source src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/b9/March_of_the_Volunteers_instrumental.ogg" type="audio/ogg; codecs="vorbis"" data-width="0" data-height="0" /><source src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/transcoded/b/b9/March_of_the_Volunteers_instrumental.ogg/March_of_the_Volunteers_instrumental.ogg.mp3" type="audio/mpeg" data-transcodekey="mp3" data-width="0" data-height="0" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=ar&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="ar" label="العربية ‪(ar)‬" data-dir="rtl" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=az&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="az" label="azərbaycanca ‪(az)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=da&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="da" label="dansk ‪(da)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=de&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="de" label="Deutsch ‪(de)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=en&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="en" label="English ‪(en)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=eo&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="eo" label="Esperanto ‪(eo)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=es&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="es" label="español ‪(es)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=fr&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="fr" label="français ‪(fr)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=hr&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="hr" label="hrvatski ‪(hr)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=id&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="id" label="Bahasa Indonesia ‪(id)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=it&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="it" label="italiano ‪(it)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=ja&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="ja" label="日本語 ‪(ja)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=ko&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="ko" label="한국어 ‪(ko)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=mk&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="mk" label="македонски ‪(mk)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=ml&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="ml" label="മലയാളം ‪(ml)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=ms&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="ms" label="Bahasa Melayu ‪(ms)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=my&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="my" label="မြန်မာဘာသာ ‪(my)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=nl&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="nl" label="Nederlands ‪(nl)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=pt&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="pt" label="português ‪(pt)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=ru&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="ru" label="русский ‪(ru)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=sah&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="sah" label="саха тыла ‪(sah)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=sv&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="sv" label="svenska ‪(sv)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=ta&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="ta" label="தமிழ் ‪(ta)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=tl&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="tl" label="Tagalog ‪(tl)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=tr&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="tr" label="Türkçe ‪(tr)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=vi&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="vi" label="Tiếng Việt ‪(vi)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=war&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="war" label="Winaray ‪(war)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=zh-cn&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="zh-Hans-CN" label="中文（中国大陆） ‪(zh-cn)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=zh-hans&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="zh-Hans" label="中文（简体） ‪(zh-hans)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=zh-hant&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="zh-Hant" label="中文（繁體） ‪(zh-hant)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=zh-hk&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="zh-Hant-HK" label="中文（香港） ‪(zh-hk)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=zh-mo&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="zh-Hant-MO" label="中文（澳門） ‪(zh-mo)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=zh-sg&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="zh-Hans-SG" label="中文（新加坡） ‪(zh-sg)‬" data-dir="ltr" /><track src="https://commons.wikimedia.org/w/api.php?action=timedtext&title=File%3AMarch_of_the_Volunteers_instrumental.ogg&lang=zh&trackformat=vtt&origin=%2A" kind="subtitles" type="text/vtt" srclang="zh" label="中文 ‪(zh)‬" data-dir="ltr" /></audio></center> </td> </tr><tr> <td colspan="3" style="text-align:center; padding:0.6em 0em;"><figure class="mw-halign-center" typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:People%27s_Republic_of_China_(orthographic_projection).svg" class="mw-file-description" title="läge"><img alt="" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/78/People%27s_Republic_of_China_%28orthographic_projection%29.svg/250px-People%27s_Republic_of_China_%28orthographic_projection%29.svg.png" decoding="async" width="250" height="250" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/78/People%27s_Republic_of_China_%28orthographic_projection%29.svg/375px-People%27s_Republic_of_China_%28orthographic_projection%29.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/78/People%27s_Republic_of_China_%28orthographic_projection%29.svg/500px-People%27s_Republic_of_China_%28orthographic_projection%29.svg.png 2x" data-file-width="541" data-file-height="541" /></a><figcaption> läge</figcaption></figure> <div style="position:relative; top:0.3em;"></div> </td> </tr><tr class="mergedtoprow"><td colspan="2"><a href="/wiki/Huvudstad" title="Huvudstad">Huvudstad</a></td><td><a href="/wiki/Peking" title="Peking">Peking</a> </td></tr> <tr class="mergedbottomrow"> <th colspan="2">Största stad</th> <td><a href="/wiki/Shanghai" title="Shanghai">Shanghai</a></td></tr><tr> <th colspan="2" style="vertical-align:middle; white-space:nowrap;"><a href="/wiki/Officiellt_spr%C3%A5k" title="Officiellt språk">Officiellt språk</a></th> <td><a href="/wiki/Standardkinesiska" title="Standardkinesiska">kinesiska (mandarin)</a>1</td> </tr><tr> <th colspan="2">Statsskick</th> <td><a href="/wiki/Republik" title="Republik">republik</a>, <a href="/wiki/Enpartistat" title="Enpartistat">enpartistat</a>, <a href="/wiki/Enhetsstat" title="Enhetsstat">enhetsstat</a><a href="#cite_note-1">[1]</a><a href="#cite_note-2">[2]</a></td> </tr><tr class="mergedbottomrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;"><a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_Kinas_stats%C3%B6verhuvuden" class="mw-redirect" title="Lista över Kinas statsöverhuvuden">President</a></td> <td><a href="/wiki/Xi_Jinping" title="Xi Jinping">Xi Jinping</a></td> </tr><tr class="mergedrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;"><a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_Kinas_stats%C3%B6verhuvuden" class="mw-redirect" title="Lista över Kinas statsöverhuvuden">Premiärminister</a></td> <td><a href="/wiki/Li_Qiang" title="Li Qiang">Li Qiang</a></td> </tr><tr class="mergedrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;"><a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_Kinas_Ordf%C3%B6rande_i_nationella_folkkongressen" class="mw-redirect" title="Lista över Kinas Ordförande i nationella folkkongressen">Ordförande i nationella folkkongressen</a></td> <td><a href="/wiki/Zhao_Leji" title="Zhao Leji">Zhao Leji</a></td> </tr><tr class="mergedbottomrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;"><a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_Kinas_Ordf%C3%B6rande_i_kinesiska_folkets_politiskt_r%C3%A5dgivande_konferens" class="mw-redirect" title="Lista över Kinas Ordförande i kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens">Ordförande i kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens</a></td> <td><a href="/wiki/Wang_Huning" title="Wang Huning">Wang Huning</a></td> </tr><tr> <th colspan="2">Nationalförsamling</th> <td><a href="/wiki/Nationella_folkkongressen" title="Nationella folkkongressen">Nationella folkkongressen</a></td> </tr><tr class="mergedtoprow"><th colspan="2"><a href="/wiki/Sj%C3%A4lvst%C3%A4ndighet" title="Självständighet">Självständighet</a></th> <td><a href="/wiki/Kinesiska_inb%C3%B6rdeskriget" title="Kinesiska inbördeskriget">Kinesiska inbördeskriget</a> </td></tr><tr class="mergedrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Deklarerad</td> <td><a href="/wiki/1_oktober" title="1 oktober">1 oktober</a> <a href="/wiki/1949" title="1949">1949</a><a href="#cite_note-AH-3">[3]</a> </td> </tr><tr class="mergedbottomrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Erkänd</td> <td><a href="/wiki/1_oktober" title="1 oktober">1 oktober</a> <a href="/wiki/1949" title="1949">1949</a> </td> </tr><tr class="mergedtoprow"> <th colspan="3"><a href="/wiki/Kinas_geografi" class="mw-redirect" title="Kinas geografi">Yta</a></th> </tr> <tr class="mergedrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Totalt</td> <td>9 596 960 km²<a href="#cite_note-CIAWorldFactbook-4">[4]</a> (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_yta" title="Lista över länder efter yta">4:e</a>)</td> </tr><tr class="mergedrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Vatten (%)</td> <td>2,82 %</td> </tr><tr class="mergedtoprow"> <th colspan="3"><a href="/wiki/Demografi" title="Demografi">Demografi</a></th> </tr><tr class="mergedrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">2023 års uppskattning</td> <td>1 411 750 000<a href="#cite_note-NBSC2023-6">[6]</a> (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_folkm%C3%A4ngd" title="Lista över länder efter folkmängd">2:a</a>)</td> </tr><tr class="mergedrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">2010 års folkräkning</td> <td>1 339 724 852<a href="#cite_note-Census2010-5">[5]</a> </td> </tr><tr class="mergedbottomrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Befolkningstäthet</td> <td>147 inv./km² (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_befolkningst%C3%A4thet" title="Lista över länder efter befolkningstäthet">58:a</a>)</td> </tr><tr class="mergedtoprow"> <td colspan="2"><a href="/wiki/Bruttonationalprodukt" title="Bruttonationalprodukt">BNP</a> (<a href="/wiki/K%C3%B6pkraftsparitet" title="Köpkraftsparitet">PPP</a>)</td> <td>2023 års beräkning</td> </tr> <tr class="mergedrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Totalt</td> <td>▲ 33,01 biljoner <a href="/wiki/Amerikansk_dollar" title="Amerikansk dollar">USD</a><a href="#cite_note-imf.org-7">[7]</a> (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_BNP_(PPP)" title="Lista över länder efter BNP (PPP)">1:a</a>)</td> </tr><tr class="mergedbottomrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Per capita</td> <td>▲ 23 382 <a href="/wiki/Amerikansk_dollar" title="Amerikansk dollar">USD</a><a href="#cite_note-imf.org-7">[7]</a> (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_BNP_(PPP)_per_capita" title="Lista över länder efter BNP (PPP) per capita">73:e</a>)</td> </tr><tr class="mergedtoprow"> <td colspan="2"><a href="/wiki/Bruttonationalprodukt" title="Bruttonationalprodukt">BNP</a> (nominell)</td> <td>2023 års beräkning</td> </tr> <tr class="mergedrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Totalt</td> <td>▲ 19,37 biljoner <a href="/wiki/Amerikansk_dollar" title="Amerikansk dollar">USD</a><a href="#cite_note-imf.org-7">[7]</a> (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_BNP" title="Lista över länder efter BNP">2:a</a>)</td> </tr><tr class="mergedbottomrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Per capita</td> <td>▲ 13 721 <a href="/wiki/Amerikansk_dollar" title="Amerikansk dollar">USD</a><a href="#cite_note-imf.org-7">[7]</a> (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_BNP_(PPP)_per_capita" title="Lista över länder efter BNP (PPP) per capita">64:e</a>)</td> </tr><tr> <td colspan="2"><a href="/wiki/Human_Development_Index" title="Human Development Index">HDI</a> (2021)</td> <td>▲ 0,768<a href="#cite_note-hdirapport2022-8">[8]</a> (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_Human_Development_Index" title="Lista över länder efter Human Development Index">79:e</a>)</td> </tr><tr> <th colspan="2" style="vertical-align:middle;"><a href="/wiki/Valuta" title="Valuta">Valuta</a></th> <td><a href="/wiki/Renminbi" title="Renminbi">renminbi</a> (yuan = 10 jiao = 100 fen) (<code><a href="/wiki/ISO_4217" title="ISO 4217">CNY</a></code>) </td> </tr><tr> <th colspan="2"><a href="/wiki/Tidszon" title="Tidszon">Tidszon</a></th> <td><a href="/wiki/Koordinerad_universell_tid" title="Koordinerad universell tid">UTC</a> +8 </td> </tr><tr class="mergedtoprow"> <td colspan="3"><a href="/wiki/Topografi" title="Topografi">Topografi</a></td> </tr><tr class="mergedrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Högsta punkt</td> <td><a href="/wiki/Mount_Everest" title="Mount Everest">Mount Everest</a><a href="#cite_note-NE1-9">[9]</a>, 8 848<a href="#cite_note-NE1-9">[9]</a> <a href="/wiki/Meter_%C3%B6ver_havet" title="Meter över havet">m ö.h.</a></td> </tr><tr class="mergedrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Längsta flod</td> <td><a href="/wiki/Yangtze" title="Yangtze">Yangtze</a><a href="#cite_note-NE1-9">[9]</a>, 6 300<a href="#cite_note-NE1-9">[9]</a> <a href="/wiki/Kilometer" title="Kilometer">km</a></td> </tr><tr> <th colspan="2"><a href="/wiki/H%C3%B6ger-_och_v%C3%A4nstertrafik" title="Höger- och vänstertrafik">Kör på</a></th> <td>Höger</td> </tr><tr> <th colspan="2"><a href="/wiki/Nationaldag" title="Nationaldag">Nationaldag</a></th> <td><a href="/wiki/1_oktober" title="1 oktober">1 oktober</a><a href="#cite_note-NE1-9">[9]</a></td> </tr><tr> <th colspan="2"><a href="/wiki/ISO_3166" title="ISO 3166">Landskod</a></th> <td>CN, CHN, 156</td> </tr><tr> <th colspan="2"><a href="/wiki/Toppdom%C3%A4n" title="Toppdomän">Toppdomän</a></th> <td><a href="/wiki/.cn" class="mw-redirect" title=".cn">.cn</a>,.中国,.中國,公司<a href="#cite_note-e169dd96d3aefd5e6055e3cb12639c63bd3160db-10">[10]</a></td> </tr><tr> <th colspan="2"><a href="/wiki/Landsnummer" title="Landsnummer">Landsnummer</a></th> <td>86<a href="#cite_note-NE1-9">[9]</a></td> </tr><tr> <td colspan="3">1 <a href="/wiki/Standardkinesiska" title="Standardkinesiska">Putonghua</a>, "<a href="/wiki/Mandarin_(spr%C3%A5k)" title="Mandarin (språk)">mandarin</a>", är den officiella dialekten av <a href="/wiki/Kinesiska" title="Kinesiska">kinesiska</a>, med undantag för <a href="/wiki/Hongkong" title="Hongkong">Hongkong</a> och <a href="/wiki/Macao" title="Macao">Macao</a> där den kinesiska dialekten <a href="/wiki/Kantonesiska" title="Kantonesiska">kantonesiska</a> istället används. I <a href="/wiki/Hongkong" title="Hongkong">Hongkong</a> gäller även <a href="/wiki/Engelska" title="Engelska">engelska</a> som officiellt språk och i <a href="/wiki/Macao" title="Macao">Macao</a> även <a href="/wiki/Portugisiska" title="Portugisiska">portugisiska</a>. I autonoma områden och provinser fungerar också lokalt dominerande <a href="/wiki/Minoritet" title="Minoritet">minoritetsspråk</a> som officiella språk.</td> </tr></tbody></table> Kina, officiellt namn Folkrepubliken Kina, är det till ytan största landet i <a href="/wiki/%C3%96stasien" title="Östasien">Östasien</a> och är världens näst <a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_folkm%C3%A4ngd" title="Lista över länder efter folkmängd">folkrikaste</a> land med drygt 1,4 miljarder invånare.<a href="#cite_note-FN-11">[11]</a> Kina har landgräns mot <a href="/wiki/Mongoliet" title="Mongoliet">Mongoliet</a>, <a href="/wiki/Ryssland" title="Ryssland">Ryssland</a>, <a href="/wiki/Nordkorea" title="Nordkorea">Nordkorea</a>, <a href="/wiki/Vietnam" title="Vietnam">Vietnam</a>, <a href="/wiki/Laos" title="Laos">Laos</a>, <a href="/wiki/Myanmar" title="Myanmar">Myanmar</a>, <a href="/wiki/Indien" title="Indien">Indien</a>, <a href="/wiki/Bhutan" title="Bhutan">Bhutan</a>, <a href="/wiki/Nepal" title="Nepal">Nepal</a>, <a href="/wiki/Pakistan" title="Pakistan">Pakistan</a>, <a href="/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan">Afghanistan</a>, <a href="/wiki/Tadzjikistan" title="Tadzjikistan">Tadzjikistan</a>, <a href="/wiki/Kirgizistan" title="Kirgizistan">Kirgizistan</a> och <a href="/wiki/Kazakstan" title="Kazakstan">Kazakstan</a>, och har havsgräns mot <a href="/wiki/Sydkorea" title="Sydkorea">Sydkorea</a>, <a href="/wiki/Japan" title="Japan">Japan</a>, <a href="/wiki/Taiwan" title="Taiwan">Taiwan</a>, <a href="/wiki/Filippinerna" title="Filippinerna">Filippinerna</a>, <a href="/wiki/Malaysia" title="Malaysia">Malaysia</a>, <a href="/wiki/Brunei" title="Brunei">Brunei</a> och <a href="/wiki/Vietnam" title="Vietnam">Vietnam</a>. Landet är en <a href="/wiki/Folkrepublik" title="Folkrepublik">folkrepublik</a>, som styrs av <a href="/wiki/Kinas_kommunistiska_parti" title="Kinas kommunistiska parti">Kinas kommunistiska parti</a> under ett <a href="/wiki/Enpartistat" title="Enpartistat">enpartisystem</a> vars politiska linje är <a href="/wiki/Socialism_med_kinesiska_s%C3%A4rdrag" title="Socialism med kinesiska särdrag">socialism med kinesiska särdrag</a>, och utövar jurisdiktion över 22 provinser, 5 autonoma regioner (<a href="/wiki/Inre_Mongoliet" title="Inre Mongoliet">Inre Mongoliet</a>, <a href="/wiki/Tibet" title="Tibet">Tibet</a>, <a href="/wiki/Xinjiang" title="Xinjiang">Xinjiang</a>, <a href="/wiki/Ningxia" title="Ningxia">Ningxia</a> och <a href="/wiki/Guangxi" title="Guangxi">Guangxi</a>), 4 städer (<a href="/wiki/Peking" title="Peking">Peking</a>, <a href="/wiki/Tianjin" title="Tianjin">Tianjin</a>, <a href="/wiki/Shanghai" title="Shanghai">Shanghai</a> och <a href="/wiki/Chongqing" title="Chongqing">Chongqing</a>) och 2 särskilda administrativa regioner (<a href="/wiki/Hongkong" title="Hongkong">Hongkong</a> och <a href="/wiki/Macao" title="Macao">Macao</a>). <a href="/wiki/Peking" title="Peking">Peking</a> är landets huvudstad. Kina är en ekonomisk och militär <a href="/wiki/Stormakt" title="Stormakt">stormakt</a> och har ett permanent säte i <a href="/wiki/FN:s_s%C3%A4kerhetsr%C3%A5d" title="FN:s säkerhetsråd">FN:s säkerhetsråd</a>. Den kinesiska civilisationen är en av världens äldsta och uppstod kring <a href="/wiki/Gula_floden" title="Gula floden">Gula floden</a> i nordöstra Kina. Folkrepubliken Kina grundades den 1 oktober <a href="/wiki/1949" title="1949">1949</a><a href="#cite_note-AH-3">[3]</a>, efter att Kinas kommunistiska parti och dess väpnade gren <a href="/wiki/Folkets_befrielsearm%C3%A9" title="Folkets befrielsearmé">Folkets befrielsearmé</a> fått övertaget i det <a href="/wiki/Kinesiska_inb%C3%B6rdeskriget" title="Kinesiska inbördeskriget">Kinesiska inbördeskriget</a> (1927–1950). Den tidigare brittiska kronkolonin <a href="/wiki/Hongkong" title="Hongkong">Hongkong</a> införlivades i Folkrepubliken Kina år 1997, och det tidigare portugisiska området <a href="/wiki/Macao" title="Macao">Macao</a> år 1999. <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Etymologi">Etymologi</h2>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Etymologi" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Etymologi">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Ben%C3%A4mningar_p%C3%A5_Kina" title="Benämningar på Kina">Benämningar på Kina</a></dd></dl></div> Namnet Kina tros ha sitt ursprung i ordet <a href="/wiki/Qindynastin" title="Qindynastin">Qin</a>, den första kejserliga dynastin i <a href="/wiki/Kina_(region)" title="Kina (region)">Kina</a>. <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Historia">Historia</h2>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Historia" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Historia">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Kinas_historia" title="Kinas historia">Kinas historia</a></dd></dl></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Huvudstäder">Huvudstäder</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Huvudstäder" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Huvudstäder">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Kinas_huvudst%C3%A4der" class="mw-redirect" title="Kinas huvudstäder">Kinas huvudstäder</a></dd></dl></div> Kinas huvudstäder har bytts ett flertal gånger under landets historia. Under vissa perioder då Kina varit splittrat mellan olika samtida dynastier har mer än en stad gjort anspråk på att vara Kinas huvudstad. De städer som utmärker sig med att ha varit huvudstad, både många gånger och långa tider, är Luoyang, Xi'an, Nanjing och Peking. <a href="/wiki/Luoyang" title="Luoyang">Luoyang</a> har varit huvudstad under 8 dynastier. Luoyang och Xi'an har också under Zhoudynastin, Handynastin, Suidynastin och Tangdynastin verkat som alternativa sekundära huvudstäder åt varandra. Peking har från och med år 1153 varit Kinas huvudstad, med avbrott åren 1214–1267, 1368–1421 och 1928–1949. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Xinhairevolutionen_1911_och_Republiken_Kinas_grundande_1912">Xinhairevolutionen 1911 och Republiken Kinas grundande 1912</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Xinhairevolutionen 1911 och Republiken Kinas grundande 1912" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Xinhairevolutionen 1911 och Republiken Kinas grundande 1912">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Republiken_Kina_(1912%E2%80%931949)" title="Republiken Kina (1912–1949)">Republiken Kina (1912–1949)</a></dd></dl></div> Det <a href="/wiki/Dynasti" title="Dynasti">dynastiska</a> kejsardömet <a href="/wiki/Qing" class="mw-redirect" title="Qing">Qing</a>, under ledning av en <a href="/wiki/Manchuer" title="Manchuer">manchurisk</a> klan som härskat i Kina sedan <a href="/wiki/1644" title="1644">1644</a>, gick under vid den <a href="/wiki/Xinhairevolutionen" title="Xinhairevolutionen">republikanska revolutionen</a> vintern 1911 och avskaffades officiellt året därpå. I den kalender som då infördes, och fortfarande är i bruk i <a href="/wiki/Taiwan" title="Taiwan">Republiken Kina</a> (Taiwan), är <a href="/wiki/1912" title="1912">1912</a> "republikens första år". <a href="/wiki/Guomindang" class="mw-redirect" title="Guomindang">Guomindangpartiet</a> (<a href="/wiki/Traditionell_kinesiska" class="mw-redirect" title="Traditionell kinesiska">traditionell kinesiska</a>: 國民黨; <a href="/wiki/F%C3%B6renklad_kinesiska" class="mw-redirect" title="Förenklad kinesiska">förenklad kinesiska</a>: 国民党, svenska: Nationalistpartiet), en i augusti 1912 bildad koalition av flera av de grupperingar som varit drivande bakom störtandet av kejsardömet, segrade i det första kinesiska valet, i vilket dock bara mellan fem och sex procent av befolkningen i landet deltog. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kinesiska_inbördeskriget,_1927–1950">Kinesiska inbördeskriget, 1927–1950</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Kinesiska inbördeskriget, 1927–1950" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Kinesiska inbördeskriget, 1927–1950">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Kinesiska_inb%C3%B6rdeskriget" title="Kinesiska inbördeskriget">Kinesiska inbördeskriget</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Territories_of_Dynasties_in_China.gif" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Territories_of_Dynasties_in_China.gif/300px-Territories_of_Dynasties_in_China.gif" decoding="async" width="300" height="290" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Territories_of_Dynasties_in_China.gif/450px-Territories_of_Dynasties_in_China.gif 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/54/Territories_of_Dynasties_in_China.gif 2x" data-file-width="556" data-file-height="537" /></a><figcaption>Territorier kontrollerade av olika dynastier och andra maktinnehavare genom Kinas historia.</figcaption></figure> <a href="/wiki/Kinas_kommunistiska_parti" title="Kinas kommunistiska parti">Kinas kommunistiska parti</a> (KKP) grundades i <a href="/wiki/Shanghai" title="Shanghai">Shanghai</a> <a href="/wiki/1921" title="1921">1921</a> av bland andra <a href="/wiki/Mao_Zedong" title="Mao Zedong">Mao Zedong</a>. Under de första åren av sin existens hade det endast något hundratal medlemmar. Partiet var vid grundandet medlem av den <a href="/wiki/Moskva" title="Moskva">Moskva</a>-baserade internationella kommunistiska samarbetsorganisationen <a href="/wiki/Komintern" class="mw-redirect" title="Komintern">Komintern</a>, som också var representerat vid bildandet. År <a href="/wiki/1931" title="1931">1931</a> utropade KKP den "<a href="/wiki/Kinesiska_sovjetrepubliken" title="Kinesiska sovjetrepubliken">Kinesiska sovjetrepubliken</a>" i provinsen <a href="/wiki/Jiangxi" title="Jiangxi">Jiangxi</a>. Ett utdraget <a href="/wiki/Kinesiska_inb%C3%B6rdeskriget" title="Kinesiska inbördeskriget">inbördeskrig</a> mot <a href="/wiki/Guomindang" class="mw-redirect" title="Guomindang">Guomindangregeringen</a> följde, och från <a href="/wiki/1937" title="1937">1937</a> även mot <a href="/wiki/Japan" title="Japan">Japan</a> (<a href="/wiki/Andra_sino-japanska_kriget" class="mw-redirect" title="Andra sino-japanska kriget">Andra sino-japanska kriget</a>), som genomförde en storskalig invasion av Kina. <a href="/wiki/Japan" title="Japan">Japans</a> mål var att, inspirerat av de västerländska <a href="/wiki/Kolonialism" title="Kolonialism">kolonialmakterna</a>, skaffa sig egna <a href="/wiki/Koloni" title="Koloni">kolonier</a> för att kunna försörja <a href="/wiki/Japan" title="Japan">japanska</a> <a href="/wiki/Industri" title="Industri">industrin</a> med <a href="/wiki/R%C3%A5vara" title="Råvara">råvaror</a>. <a href="/wiki/Mao_Zedong" title="Mao Zedong">Mao Zedong</a>, en av de ledande personerna inom <a href="/wiki/Kinas_kommunistiska_parti" title="Kinas kommunistiska parti">Kinas kommunistiska parti</a>, ledde under denna tidsperiod en framgångsrik <a href="/wiki/Gerillakrigf%C3%B6ring" title="Gerillakrigföring">gerillarörelse</a> som genom okonventionell krigföring lyckades försvaga både de <a href="/wiki/Japan" title="Japan">japanska</a> och den kinesiska <a href="/wiki/Guomindang" class="mw-redirect" title="Guomindang">Guomindang</a>-regeringens konventionella trupper. <a href="/wiki/Mao_Zedong" title="Mao Zedong">Mao Zedong</a> sammanfattade sina militära erfarenheter i boken Om långvarigt krig (论持久战, 1938) en handbok i gerillakrigföring. Detta verk har senare kommit att inspirera ett stort antal andra <a href="/wiki/Gerillakrigf%C3%B6ring" title="Gerillakrigföring">gerillarörelser</a> i hela världen under <a href="/wiki/1900-talet" title="1900-talet">1900-talet</a>, bland annat det vietnamesiska kommunistpartiets gerillakrig mot <a href="/wiki/USA" title="USA">USA</a> under <a href="/wiki/Vietnamkriget" title="Vietnamkriget">Vietnamkriget</a>, <a href="/wiki/FARC" title="FARC">FARC</a> (en kommunistisk <a href="/wiki/Gerillakrigf%C3%B6ring" title="Gerillakrigföring">gerillagrupp</a> i <a href="/wiki/Colombia" title="Colombia">Colombia</a>), <a href="/wiki/Sendero_Luminoso" class="mw-redirect" title="Sendero Luminoso">Sendero Luminoso</a> (en kommunistisk gerillagrupp i <a href="/wiki/Peru" title="Peru">Peru</a>) och <a href="/wiki/PKK-sp%C3%A5ret" title="PKK-spåret">PKK</a> (en kurdisk kommunistisk gerillagrupp i <a href="/wiki/Turkiet" title="Turkiet">Turkiet</a>). Kommunisterna fick det slutliga övertaget efter <a href="/wiki/Andra_v%C3%A4rldskriget" title="Andra världskriget">andra världskrigets</a> slut <a href="/wiki/1945" title="1945">1945</a>, när <a href="/wiki/Sovjetunionen" title="Sovjetunionen">Sovjetunionen</a> lämnade över <a href="/wiki/Manchuriet" title="Manchuriet">Manchuriet</a> till KKP. Innan det industriellt relativt väl utvecklade Manchuriet överlämnades till de kinesiska kommunisterna, hade dock de sovjetiska trupperna monterat ner de flesta av de viktiga industrierna, och sänt dem med tåg till det närliggande sovjetiska <a href="/wiki/Sibirien" title="Sibirien">Sibirien</a>, där de återuppbyggdes. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Folkrepubliken_Kina,_1949–">Folkrepubliken Kina, 1949–</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Folkrepubliken Kina, 1949–" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Folkrepubliken Kina, 1949–">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Mao_Zedong_1959.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a9/Mao_Zedong_1959.jpg/190px-Mao_Zedong_1959.jpg" decoding="async" width="190" height="257" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a9/Mao_Zedong_1959.jpg/285px-Mao_Zedong_1959.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a9/Mao_Zedong_1959.jpg/380px-Mao_Zedong_1959.jpg 2x" data-file-width="800" data-file-height="1080" /></a><figcaption>Mao Zedong år 1963.</figcaption></figure> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Folkrepubliken_Kinas_historia" title="Folkrepubliken Kinas historia">Folkrepubliken Kinas historia</a></dd></dl></div> På grund av den svaga och hårt reglerade ekonomin i de områden som kontrollerades av <a href="/wiki/Guomindang" class="mw-redirect" title="Guomindang">Guomindang</a>-regeringen, kombinerat med militärt och ekonomiskt stöd från <a href="/wiki/Sovjetunionen" title="Sovjetunionen">Sovjetunionen</a> till de kinesiska kommunisterna under ledning av <a href="/wiki/Mao_Zedong" title="Mao Zedong">Mao Zedong</a>, vann dessa ständigt mark. Den 1 oktober <a href="/wiki/1949" title="1949">1949</a> kunde den kommunistiska Folkrepubliken Kina utropas av Mao på <a href="/wiki/Himmelska_fridens_torg" title="Himmelska fridens torg">Himmelska fridens torg</a> i Peking.<a href="#cite_note-AH-3">[3]</a> Den nya centralmakten skickade året därpå så kallade <a href="/wiki/Fredsbevarande_styrkor" class="mw-redirect" title="Fredsbevarande styrkor">fredsbevarande styrkor</a> till <a href="/wiki/Tibet" title="Tibet">Tibet</a> och enheter ur Folkets Befrielsearmé har alltsedan dess varit stationerade i regionen. <a href="/wiki/Guomindang" class="mw-redirect" title="Guomindang">Guomindangregeringen</a> tog sin tillflykt till <a href="/wiki/Taiwan_(%C3%B6)" title="Taiwan (ö)">ön Taiwan</a> i <a href="/wiki/%C3%96stkinesiska_havet" title="Östkinesiska havet">Östkinesiska havet</a>; med sig dit tog de hela den kinesiska statens <a href="/wiki/Guldreserv" title="Guldreserv">guldreserv</a>, samt stora delar av landets kulturarv i form av de kejserliga samlingarna från <a href="/wiki/F%C3%B6rbjudna_staden" title="Förbjudna staden">Förbjudna staden</a> i Peking (dessa förvaras nu i <a href="/w/index.php?title=Nationella_palatsmuseet&action=edit&redlink=1" class="new" title="Nationella palatsmuseet [inte skriven än]">Nationella palatsmuseet</a> i Taipei). I <a href="/wiki/Taibei" class="mw-redirect" title="Taibei">Taibei</a>, öns största stad, upprättade man en <a href="/wiki/Exilregering" title="Exilregering">exilregering</a>, som en fortsättning på Republiken Kinas regering. Under sina första decennier i exil upprätthöll regeringen en mycket stor stående armé, i avsikt att invadera fastlandet och återta regeringsmakten där. Guomindangregeringen i Taipei erkändes av <a href="/wiki/F%C3%B6renta_nationerna" title="Förenta nationerna">Förenta nationerna</a> som hela Kinas lagliga regering fram till <a href="/wiki/1972" title="1972">1972</a>. Formellt är de två rivaliserande kinesiska staterna Folkrepubliken Kina och Republiken Kina (Taiwan) fortfarande i krig. Det råder dock <a href="/wiki/Vapenvila" class="mw-redirect" title="Vapenvila">vapenvila</a> mellan de båda de facto-staterna, vilka indirekt bedriver omfattande handel med varandra, främst via det kinesiska territoriet <a href="/wiki/Hongkong" title="Hongkong">Hongkong</a>. Folkrepubliken Kinas regering, under mer än tjugofem år ledd av premiärministern och länge tillika utrikesministern <a href="/wiki/Zhou_Enlai" title="Zhou Enlai">Zhou Enlai</a>, samarbetade till en början nära med Sovjetunionen som i folkmun och propaganda kom att kallas för den socialistiske ”storebrodern”. Efter <a href="/wiki/Nikita_Chrusjtjov" title="Nikita Chrusjtjov">Nikita Chrusjtjovs</a> makttillträde och hans avståndstagande från den så kallade <a href="/wiki/Personkult" title="Personkult">personkulten</a> kring Stalin, vilken inleddes vid det sovjetiska kommunistpartiets tjugonde kongress 1956, surnade dock relationerna. Kina och Sovjet bröt visserligen aldrig de diplomatiska förbindelserna, men mellan de båda ländernas respektive kommunistpartier upphörde alla kontakter i början av sextiotalet. Denna splittring dem emellan fick också återverkningar i andra länder, exempelvis Sverige där den ledde till bildandet av det radikala <a href="/wiki/KFML" class="mw-redirect" title="KFML">KFML</a>. Mao, som visserligen aldrig haft nära band till – utan faktiskt ofta internt kritiserat – den 1953 bortgångne Stalin, var djupt oroad av Chrusjtjovs öppna kritik av sin föregångare. Ett skäl till detta lär ha varit att Mao såg framför sig hur han själv mycket väl skulle kunna komma att bli utsatt för liknande och ännu mer svidande kritik och fördömanden efter sin egen död. Under Maos femton sista år vid makten, och även under några år efter hans död, beskyllde Kinas kommunistparti Sovjetunionens för att bestå av idel "revisionister" och "social-imperialister". Efter Mao Zedongs död år <a href="/wiki/1976" title="1976">1976</a> <a href="/wiki/Socialism_med_kinesiska_s%C3%A4rdrag" title="Socialism med kinesiska särdrag">ändrades den politiska kursen</a>, och sedan <a href="/wiki/1978" title="1978">1978</a> har stora liberaliseringar av ekonomin genomförts, vilket på senare år har gjort att Kinas ekonomiska tillväxt i en internationell jämförelse är mycket hög. Det kinesiska kommunistpartiet håller ännu ett politiskt järngrepp om landet. KKP:s inflytande har inte minskat i takt med den ekonomiska liberaliseringen. Partiet har lyckats anpassa sig efter de förändringar som skett i det kinesiska samhället, till exempel genom att framstående affärsmän nu tillåts bli medlemmar i partiet. Den ökande användningen av <a href="/wiki/Internet" title="Internet">internet</a> (235 miljoner invånare hade tillgång till internet 2008<a href="#cite_note-12">[12]</a>) i Kina har lett till att fler kineser har möjlighet att uttrycka sina åsikter offentligt, men har också gett den kinesiska staten ökade möjligheter till kontroll av medborgarna. Den kinesiska staten har byggt upp ett av världens mest avancerade och omfattande system för <a href="/wiki/Censur" title="Censur">censur</a> och kontroll av material på internet och <a href="/wiki/Kinesiska_brandv%C3%A4ggen" title="Kinesiska brandväggen">blockerar ett mycket stort antal utländska webbplatser</a>. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Xi_Jinping_vid_makten_sedan_2013">Xi Jinping vid makten sedan 2013</h4>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Xi Jinping vid makten sedan 2013" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Xi Jinping vid makten sedan 2013">redigera wikitext</a>]</div> <a href="/wiki/Xi_Jinping" title="Xi Jinping">Xi Jinping</a> blev vald till presidentposten den 14 mars 2013 under den tolfte <a href="/wiki/Nationella_folkkongressen" title="Nationella folkkongressen">nationella folkkongressen</a>.<a href="#cite_note-13">[13]</a> President Xi kom till makten med löften om ekonomiska reformer, korruptionsbekämpning<a href="#cite_note-14">[14]</a> och minskad andel extrem fattigdom,<a href="#cite_note-15">[15]</a> med särskild inriktning på landsbygden. Efter två år vid makten hade 100 000 olika politiker och affärsmän utretts för korruption, däribland general guvernören för <a href="/wiki/Fujian" title="Fujian">fujian</a> provinsen.<a href="#cite_note-16">[16]</a> Kommunistpartiets kontroll över samhället och militären har stärkts och förtrycket har ökat med skärpt censur och gripanden av oliktänkande och människorättsadvokater.<a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[källa behövs]</a> Efter att gränsen på två mandatperioder slopats för presidentposten har Xi befäst sin position som den mäktigaste kinesiske ledaren sedan Mao Zedong. Han har även utvecklat en omfattande personlighetskult med populistiska drag, något som, i samband med anti-korruptions arbete och fattigdomsbekämpning tros ha bidragit till hans höga popularitet<a href="#cite_note-17">[17]</a> bland den fattigare landsbygden<a href="#cite_note-18">[18]</a> och segment av den intellektuella vänstern inom Kina.<a href="#cite_note-19">[19]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Geografi">Geografi</h2>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Geografi" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Geografi">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:China_topo.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/22/China_topo.png/330px-China_topo.png" decoding="async" width="330" height="221" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/22/China_topo.png/495px-China_topo.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/22/China_topo.png/660px-China_topo.png 2x" data-file-width="1200" data-file-height="804" /></a><figcaption>Tyskspråkig topografisk karta över Kina.</figcaption></figure> Kina är ett stort land; landytan är aningen mindre än <a href="/wiki/Europa" title="Europa">Europa</a>. Landet har många olika naturtyper. De östra delarna av landet är mycket tätbefolkade medan de västra områdena, särskilt <a href="/wiki/Tibet" title="Tibet">Tibet</a>, <a href="/wiki/Qinghai" title="Qinghai">Qinghai</a> och <a href="/wiki/Xinjiang" title="Xinjiang">Xinjiang</a>, är glest befolkade med stora ödemarker, bergsområden och öknar. I norr avgränsas Kina av <a href="/wiki/Gobi%C3%B6knen" title="Gobiöknen">Gobiöknen</a> och bergsområden. I väst ligger bergskedjan <a href="/wiki/Tianshan" title="Tianshan">Tianshan</a> som är förbunden med <a href="/wiki/Himalaya" title="Himalaya">Himalaya</a> i söder. Norr om Himalaya ligger den <a href="/wiki/Tibetanska_h%C3%B6gplat%C3%A5n" title="Tibetanska högplatån">tibetanska högplatån</a>. I sydost ligger <a href="/wiki/Sydkinesiska_havet" title="Sydkinesiska havet">Sydkinesiska havet</a>, i öster <a href="/wiki/%C3%96stkinesiska_havet" title="Östkinesiska havet">Östkinesiska havet</a> och i nordost havsbukten <a href="/wiki/Gula_havet" title="Gula havet">Gula havet</a>, samtliga utgör delar av <a href="/wiki/Stilla_havet" title="Stilla havet">Stilla havet</a>. De två största floderna i Kina är <a href="/wiki/Gula_floden" title="Gula floden">Gula floden</a> och <a href="/wiki/Yangtze" title="Yangtze">Yangtzefloden</a> (på modern kinesiska Changjiang, "Långa floden"). Från <a href="/wiki/Kunlun" title="Kunlun">Kunlun</a> utgår en rad berg genom mellersta Kina som bildar vattendelare mellan <a href="/wiki/Gula_floden" title="Gula floden">Gula floden</a> och <a href="/wiki/Yangtze" title="Yangtze">Yangtze</a>-floden och utgör en viktig klimatgräns mellan norra och södra Kina. Bergen brukar sammanfattas under namnet <a href="/wiki/Qinlingshan" class="mw-redirect" title="Qinlingshan">Qinlingshan</a> och kallas även Beiling (de norra bergen). De är svåra att bestiga, även om inga av dem når <a href="/w/index.php?title=Sn%C3%B6gr%C3%A4nsen&action=edit&redlink=1" class="new" title="Snögränsen [inte skriven än]">snögränsen</a>, deras högsta topp är 3 350 m ö.h. En gång verkar havet ha nått fram till deras östra fot, men de stora flodernas avlagringar har bildat den stora slätt som nu skiljer dem från havet. Dessa berg delar det <a href="/wiki/Egentliga_Kina" title="Egentliga Kina">egentliga Kina</a> i två mycket olika delar, Nordkina och Sydkina. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Nordkina">Nordkina</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Nordkina" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Nordkina">redigera wikitext</a>]</div> I Nordkina kan man särskilja två regioner: den stora slätten i öster, innefattande 445 000 km², vilken omfattar även Yangtzeflodens <a href="/wiki/Floddelta" title="Floddelta">delta</a> och är täckt av Gula flodens och Yangtzeflodens avlagringar, samt berglandet i väster. Detta är delat i flera områden. Längst i nordväst ligger <a href="/wiki/Qilianbergen" title="Qilianbergen">Qilianbergen</a>, skilda från <a href="/wiki/Gansu" title="Gansu">Gansus</a> och <a href="/wiki/Shaanxi" title="Shaanxi">Shaanxis</a> platåer genom en sänka på <a href="/wiki/Lanzhou" title="Lanzhou">Lanzhous</a> meridian, vilken utgör återstoden av en av de många vikarna i "Hanhai", det asiatiska medelhavet under <a href="/wiki/Terti%C3%A4r" title="Tertiär">tertiärtiden</a>, vars vik sträckte sig längs den nuvarande floden <a href="/w/index.php?title=Danjiang&action=edit&redlink=1" class="new" title="Danjiang [inte skriven än]">Danjiangs</a> dal ända till foten av Kunlun. De nämnda platåerna har en höjd på 1 300–1 800 m ö.h. och är delvis rika på <a href="/wiki/Stenkol" title="Stenkol">stenkol</a>. Ännu större stenkolslager hyser Shanxis och Hebeis berg, vilka har en nord-sydlig riktning och terrassformigt sänker sig till kustslätten. Som en isolerad ö höjer sig från denna Shandongs bergland i östra delen av norra Kinas platåer och berg är täckta av väldiga <a href="/wiki/L%C3%B6ssjord" title="Lössjord">lössjordlager</a> ända till 600 meters djup, även norra delen av stora slätten är ett gult lössjordlandskap. <a href="/wiki/L%C3%B6ssjord" title="Lössjord">Lössjorden</a> består av sand, lera och <a href="/wiki/Kalciumkarbonat" title="Kalciumkarbonat">kolsyrad kalk</a> och är genomdragen av fina rör, som uppkommit av växtrötter och suger upp vatten som en svamp. Därför klyver sig lössjorden vertikalt och bildar vid flodstränderna alldeles tvärbranta väggar. Den fyller dalarna mellan bergen och nivellerar därigenom landet, som får mjuka former. Berggrunden är vanligen <a href="/wiki/Paleozoikum" title="Paleozoikum">paleozoisk</a>; endast <a href="/wiki/Shandong" title="Shandong">Shandong</a> och en del av <a href="/wiki/Shanxi" title="Shanxi">Shanxi</a> har <a href="/wiki/Urberg" title="Urberg">urberg</a>. Den viktigaste floden är Gula floden med den stora bifloden <a href="/wiki/Weifloden" title="Weifloden">Wei</a>, längre mot norr utflyter bland annat <a href="/w/index.php?title=Luanhe&action=edit&redlink=1" class="new" title="Luanhe [inte skriven än]">Luanhe</a> i <a href="/wiki/Gula_havet" title="Gula havet">Gula havet</a> och söder om Gula floden den betydliga <a href="/wiki/Huaifloden" title="Huaifloden">Huaifloden</a>. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Sydkina">Sydkina</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Sydkina" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Sydkina">redigera wikitext</a>]</div> Sydkina är mycket mer bergigt och högre än det norra samt starkt veckat. Dess västligaste del, <a href="/wiki/Sichuan" title="Sichuan">Sichuan</a>, är i sin västra del ett vilt alpland, fyllt av de från norr till söder gående <a href="/w/index.php?title=Yunling&action=edit&redlink=1" class="new" title="Yunling [inte skriven än]">Yunlingbergen</a> med toppar på över 5 000 meters höjd. Söder om Yangtzefloden genomkorsas Kina av en stor mängd parallella, från sydväst till nordöst strykande bergskedjor, som består av <a href="/wiki/Gnejs" title="Gnejs">gnejs</a>, <a href="/wiki/Kalksten" title="Kalksten">urkalksten</a>, sibiriska och <a href="/wiki/Devon_(period)" class="mw-redirect" title="Devon (period)">devoniska</a> skiffrar och <a href="/wiki/Sandsten" title="Sandsten">sandsten</a>; däröver ligger <a href="/wiki/Jura_(period)" class="mw-redirect" title="Jura (period)">jurabildningar</a> och röd sandsten, sannolikt av <a href="/wiki/Trias" title="Trias">trias</a>-ålder, som ofta kröner bergens högsta delar. Dalarna mellan bergen är instörtningsbäcken, ofta täckta av röd sandsten eller röd lera. Den största är <a href="/wiki/Sichuanb%C3%A4ckenet" title="Sichuanbäckenet">Sichuans "röda bäcken"</a> nordväst om Yangtzefloden, en vid, fruktbar slätt, i vilken såväl Yangtze som dess biflod <a href="/wiki/Jialingfloden" title="Jialingfloden">Jialingfloden</a> grävt sig djupt ned. Av de många bergen söder om Yangtze är <a href="/wiki/Nanling" class="mw-disambig" title="Nanling">Nanling</a> mest bekant. I Sydkina förekommer inte lössbildningar, men däremot har <a href="/wiki/Laterit" title="Laterit">laterit</a> en stor utbredning där. Huvudfloden är Yangtzefloden, som upptar vattnet från landets största sjöar som <a href="/wiki/Dongting" class="mw-redirect" title="Dongting">Dongting</a>, <a href="/wiki/Poyangsj%C3%B6n" title="Poyangsjön">Poyangsjön</a> och <a href="/wiki/Taihu" class="mw-disambig" title="Taihu">Taihu</a>. I det sydligaste Kina flyter den stora <a href="/wiki/Xifloden" title="Xifloden">Xifloden</a>. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Klimat">Klimat</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Klimat" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Klimat">redigera wikitext</a>]</div> De östra delarna av Kina har ett <a href="/wiki/Tempererat_klimat" title="Tempererat klimat">varmtempererat klimat</a> förutom längst i norr, där det är kalltempererat. De västra delarna har <a href="/wiki/Tundraklimat" title="Tundraklimat">tundraklimat</a> i söder och <a href="/wiki/%C3%96ken" title="Öken">kallökenklimat</a> i norr. I januari varierar <a href="/wiki/Medeltemperaturen" class="mw-redirect" title="Medeltemperaturen">medeltemperaturen</a> från +22 °C vid södra kusten och −20 till −25 °C på <a href="/wiki/Manchuriet" title="Manchuriet">Manchuriska slätten</a>, längst i nordöst. Julitemperaturen är betydligt jämnare med 29 °C i söder och cirka 20 °C i norr.<a href="#cite_note-NE2-20">[20]</a> Nederbördsmängden är ungefär 2 000 mm/år i sydöstra Kina och avtar mot norr till cirka 1 000 mm/år. Längre västerut regnar det betydligt mindre och varierar starkt från år till år. Det är <a href="/wiki/Monsun" title="Monsun">sommarmonsunen</a> från <a href="/wiki/Stilla_havet" title="Stilla havet">Stilla havet</a> som ger merparten av nederbörden, eftersom den för in varm och fuktig luft över landet. Vintermonsunen kommer från norr och för ner kall luft från Sibirien och är mycket torr och kall.<a href="#cite_note-NE2-20">[20]</a><a href="#cite_note-svenskkinesiska-21">[21]</a> I huvudstaden Peking är medelnederbörden per månad 3 mm i januari och 176 mm i juli. Medeltemperaturen i Peking är -5 °C i januari och +26 °C i juli.<a href="#cite_note-landguiden2-22">[22]</a> Typiska för Kina är vidare tropiska orkaner, <a href="/wiki/Tyfon" title="Tyfon">tyfoner</a> eller taifuner. De drabbar främst kustområdena och förorsakar stor skada.<a href="#cite_note-NE2-20">[20]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Växt-_och_djurliv">Växt- och djurliv</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Växt- och djurliv" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Växt- och djurliv">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Flora">Flora</h4>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Flora" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Flora">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Bamboo_Forest_In_Zhejiang.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bd/Bamboo_Forest_In_Zhejiang.JPG/250px-Bamboo_Forest_In_Zhejiang.JPG" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bd/Bamboo_Forest_In_Zhejiang.JPG/375px-Bamboo_Forest_In_Zhejiang.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bd/Bamboo_Forest_In_Zhejiang.JPG/500px-Bamboo_Forest_In_Zhejiang.JPG 2x" data-file-width="2560" data-file-height="1920" /></a><figcaption>Bambuskog i <a href="/wiki/Zhejiang" title="Zhejiang">Zhejiang</a>.</figcaption></figure> Kina är i botaniskt avseende ett övergångsland mellan norra och södra Asien där de norra och mellersta delarna ingår i <a href="/wiki/Palearktiska_regionen" title="Palearktiska regionen">palearktiska regionen</a> medan de sydöstra delarna ingår i <a href="/wiki/Orientaliska_regionen" title="Orientaliska regionen">orientaliska regionen</a>. I södra Kina växer <a href="/wiki/Sockerr%C3%B6r" title="Sockerrör">sockerrör</a> och <a href="/wiki/Potatis" title="Potatis">potatis</a> på samma fält, och <a href="/wiki/Ek" title="Ek">ek</a> och <a href="/wiki/Bambu" title="Bambu">bambu</a> förekommer i samma skogar. Naturlig spridning av tropiska växter har underlättats genom att de sydkinesiska dalarna följer en nord-sydlig riktning, och först i <a href="/wiki/Qinlingbergen" class="mw-redirect" title="Qinlingbergen">Qinlingbergen</a> förekommer det en geografisk barriär, som hindrar vidare utbredning. Områdena norr om detta berg är fattigt på träd medan den södra delen har stora skogar. I norra Kina är bergen kala, slätterna bevuxna med <a href="/wiki/Vete" title="Vete">vete</a>, <a href="/wiki/Bomull" title="Bomull">bomull</a> och <a href="/wiki/%C3%84rtv%C3%A4xter" title="Ärtväxter">baljväxter</a>. I södra delen av Kina har vegetationen en <a href="/wiki/Subtropiskt_klimat" title="Subtropiskt klimat">subtropisk</a> karaktär med <a href="/wiki/St%C3%A4dsegr%C3%B6n" title="Städsegrön">städsegröna</a> träd och buskar, <a href="/wiki/Ris" title="Ris">ris</a>-, <a href="/wiki/Te" title="Te">te</a>-, <a href="/wiki/Silke" title="Silke">silke</a> och sockerrörsodling, medan vete och baljväxter är mindre vanliga.<a href="#cite_note-Nordisk_Familjebok-23">[23]</a> I de tätast befolkade områdena, särskilt på den stora slätten och utmed hela kusten, har skogarna försvunnit, och överhuvudtaget karaktäriseras växtlighet här av odlade växter. Specifikt för Kinas fauna framhålls ofta trädväxternas stora artrikedom framför örtväxterna. I norra Kina är de vanligaste träden <a href="/wiki/Vitbarkig_kinesisk_tall" title="Vitbarkig kinesisk tall">vitbarkig kinesisk tall</a> (Pinus bungeana), <a href="/wiki/Pinus_massoniana" title="Pinus massoniana">Pinus massoniana</a>, <a href="/wiki/H%C3%A4stkastanj" title="Hästkastanj">hästkastanj</a> (Aesculus chinensis), <a href="/wiki/Poppelsl%C3%A4ktet" title="Poppelsläktet">popplar</a>, <a href="/wiki/Kejsartr%C3%A4dssl%C3%A4ktet" title="Kejsarträdssläktet">kejsarträdssläktet</a> (paulownia), <a href="/wiki/Almsl%C3%A4ktet" title="Almsläktet">almar</a>, <a href="/wiki/Videsl%C3%A4ktet" title="Videsläktet">vide</a> och <a href="/wiki/Mullb%C3%A4rstr%C3%A4d" class="mw-redirect" title="Mullbärsträd">mullbärsträd</a>, samt <a href="/wiki/Broussonetia_papyrifera" class="mw-redirect" title="Broussonetia papyrifera">Broussonetia papyrifera</a> och <a href="/wiki/Tetrapanax_papyrifer" class="mw-redirect" title="Tetrapanax papyrifer">Tetrapanax papyrifer</a> som båda används till pappersproduktion. På kullarna växer törnbuskar av flera slag. Det nordvästra <a href="/wiki/L%C3%B6ssjord" title="Lössjord">lösslandet</a> är nästan alldeles kalt. Södra Kina är rikt på städsegröna buskar, i synnerhet <a href="/wiki/Magnoliasl%C3%A4ktet" title="Magnoliasläktet">magnolior</a> och <a href="/wiki/Kameliasl%C3%A4ktet" title="Kameliasläktet">kamelior</a>, men även <a href="/wiki/Kamfertr%C3%A4d" title="Kamferträd">kamferträd</a> och andra <a href="/wiki/Lagerv%C3%A4xter" title="Lagerväxter">lagerväxter</a>, <a href="/wiki/Eksl%C3%A4ktet" title="Eksläktet">städsegröna ekar</a>, <a href="/wiki/Buxbom" title="Buxbom">buxbom</a> med flera. Det förekommer även <a href="/wiki/Palmer" title="Palmer">palmer</a>, som <a href="/wiki/V%C3%A4derkvarnspalm" title="Väderkvarnspalm">väderkvarnspalm</a>, och söder om 30° förekommer <a href="/wiki/Tr%C3%A4dormbunkar" title="Trädormbunkar">trädormbunkar</a> och längst i söder <a href="/wiki/Calamus_rotang" class="mw-redirect" title="Calamus rotang">rottingpalmen</a> (Calamus rotang). I <a href="/wiki/Yunnan" title="Yunnan">Yunnans</a> och <a href="/wiki/Sichuan" title="Sichuan">Sichuans</a> berglandskap består skogarna av <a href="/wiki/Barrv%C3%A4xter" title="Barrväxter">barrväxter</a> och flera slags <a href="/wiki/L%C3%B6vtr%C3%A4d" title="Lövträd">lövträd</a>. I Yunnans <a href="/wiki/Regnskog" title="Regnskog">regnskogar</a>, som utsatts för massiv skövling, finns hälften av Kinas fauna och flora.<a href="#cite_note-24">[24]</a> Den viktigaste vilda växten för den kinesiska ekonomin är <a href="/wiki/Bambu" title="Bambu">bambun</a>,<a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[källa behövs]</a> som växer överallt och av kineserna används på otaliga sätt. Etta annat exempel är <a href="/wiki/Lacktr%C3%A4d" title="Lackträd">lackträdet</a> (<a href="/wiki/Rhus_vernicifera" class="mw-redirect" title="Rhus vernicifera">Rhus vernicifera</a>),<a href="#cite_note-25">[25]</a> och ett flertal <a href="/wiki/Rhododendron" class="mw-redirect" title="Rhododendron">rhododendronarter</a> förekommer, delvis som <a href="/wiki/Epifyter" class="mw-redirect" title="Epifyter">epifyter</a>, ända upp till <a href="/wiki/Tr%C3%A4dgr%C3%A4nsen" title="Trädgränsen">trädgränsen</a> på 3 000–3 500 meter över havet. <a href="/wiki/Ginseng" class="mw-redirect" title="Ginseng">Ginseng</a>, använd som universalläkemedel, växer vild i <a href="/wiki/Manchuriet" title="Manchuriet">Manchuriet</a> och odlas även på många ställen. Typiska grödor som odlas i Kina är <a href="/wiki/Granat%C3%A4pple" title="Granatäpple">granatäpple</a>, <a href="/wiki/Persika" title="Persika">persika</a>, <a href="/wiki/Banan" title="Banan">banan</a>, <a href="/wiki/Druvor" class="mw-redirect" title="Druvor">druvor</a>, <a href="/wiki/K%C3%B6rsb%C3%A4r" title="Körsbär">körsbär</a>, <a href="/wiki/Korn" title="Korn">korn</a>, <a href="/wiki/Vete" title="Vete">vete</a>, <a href="/wiki/Majs" title="Majs">majs</a>, <a href="/wiki/%C3%84rt" title="Ärt">ärter</a>, <a href="/wiki/Bomull" title="Bomull">bomull</a>, <a href="/wiki/Tobak" title="Tobak">tobak</a>, <a href="/wiki/Vitbeta" class="mw-redirect" title="Vitbeta">vitbeta</a>, <a href="/wiki/B%C3%B6nor" class="mw-redirect" title="Bönor">bönor</a>, <a href="/wiki/K%C3%A5l" title="Kål">kål</a>, <a href="/wiki/Sallad" title="Sallad">sallad</a> samt <a href="/wiki/L%C3%B6ksl%C3%A4ktet" title="Löksläktet">lök</a>, te och ris.<a href="#cite_note-26">[26]</a> <a href="/wiki/Te" title="Te">Tebusken</a> skall ha introducerats från <a href="/wiki/Assam" title="Assam">Assam</a> och förekommer till <a href="/wiki/Gula_floden" title="Gula floden">Gula flodens</a> sydligaste lopp.<a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[källa behövs]</a> Riset fordrar riklig <a href="/wiki/Bevattning" class="mw-redirect" title="Bevattning">bevattning</a> och odlas därför mest i floddalarna. Dess västra gräns sammanfaller ungefär med tebuskens och <a href="/wiki/Silkesfj%C3%A4ril" title="Silkesfjäril">silkesfjärilens</a>, men det förekommer i norr till samma breddgrad som <a href="/wiki/Peking" title="Peking">Peking</a> och något längre än silkesfjärilen. Ännu nordligare utbredningen har bomullsbusken. Av andra nyttoväxter bör nämnas <a href="/wiki/Ramie" class="mw-redirect" title="Ramie">ramie</a>, <a href="/wiki/Sockerr%C3%B6r" title="Sockerrör">sockerrör</a>, flera olje- och fernissträd, <a href="/wiki/Gall%C3%A4pple" class="mw-redirect" title="Galläpple">galläpple</a>, <a href="/wiki/Kamfertr%C3%A4d" title="Kamferträd">kamferträd</a> samt <a href="/wiki/Rabarber" title="Rabarber">rabarber</a>. <a href="/wiki/Apelsin" title="Apelsin">Apelsinen</a> härstammar från Kina och infördes på 1500-talet till Europa under benämningen "Kina-äpple". Andra växter som härstammar från Kina är <a href="/wiki/Sm%C3%A5citrus" title="Småcitrus">mandarinen</a> vilken först introducerades till Sydeuropa i mitten av 1800-talet, samt många prydnadsväxter, som <a href="/wiki/Aster" class="mw-redirect" title="Aster">aster</a>, <a href="/wiki/Krysantemum" title="Krysantemum">krysantemum</a>, <a href="/wiki/Kamelia" title="Kamelia">kamelia</a>, <a href="/wiki/Liljev%C3%A4xter" title="Liljeväxter">liljor</a>, <a href="/wiki/L%C3%B6jtnantshj%C3%A4rta" title="Löjtnantshjärta">löjtnantshjärta</a>, <a href="/wiki/Sommarnejlika" title="Sommarnejlika">kinesisk nejlika</a>, <a href="/wiki/Pioner_(v%C3%A4xter)" class="mw-redirect" title="Pioner (växter)">pioner</a>, <a href="/wiki/Perilla_(v%C3%A4xter)" class="mw-redirect" title="Perilla (växter)">perilla</a>, <a href="/wiki/Primula" class="mw-redirect" title="Primula">primula</a>-arter, <a href="/wiki/Rhododendron" class="mw-redirect" title="Rhododendron">rhododendron</a>-arter, flera rosor, <a href="/wiki/Stockros" title="Stockros">stockrosen</a>, <a href="/wiki/Porslinsblomssl%C3%A4ktet" title="Porslinsblomssläktet">porslinsblommor</a>, <a href="/wiki/Wisteria" class="mw-redirect" title="Wisteria">wisterian</a> med flera. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Fauna">Fauna</h4>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Fauna" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Fauna">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Arborophila-gingica.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e1/Arborophila-gingica.jpg/250px-Arborophila-gingica.jpg" decoding="async" width="250" height="234" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/e1/Arborophila-gingica.jpg 1.5x" data-file-width="350" data-file-height="327" /></a><figcaption><a href="/wiki/Vitpannad_s%C3%A5ngh%C3%B6na" title="Vitpannad sånghöna">Vitpannad sånghöna</a> är en av flera endemiska <a href="/wiki/F%C3%A4lth%C3%B6ns" class="mw-redirect" title="Fälthöns">fälthöns</a> i Kina.</figcaption></figure> Kvarlevor av Kinas ursprungliga fauna förekommer bara i de allra västligaste delarna av landet, då människans påverkan på naturen, ända sedan högkulturerna, resulterat i att merparten försvunnit i resten av landet.<a href="#cite_note-27">[27]</a> Kina omfattar över 4400 arter av <a href="/wiki/Ryggradsdjur" title="Ryggradsdjur">ryggradsdjur</a>, med över 1250 arter av <a href="/wiki/F%C3%A5glar" title="Fåglar">fåglar</a>, mer än 430 <a href="/wiki/D%C3%A4ggdjur" title="Däggdjur">däggdjur</a>, över 200 <a href="/wiki/Kr%C3%A4ldjur" title="Kräldjur">reptiler</a> och mer än 2300 fiskar.<a href="#cite_note-CBT-28">[28]</a> Endemiska däggdjur för Kina är <a href="/wiki/Trubbn%C3%A4sapor" title="Trubbnäsapor">trubbnäsapor</a>, <a href="/wiki/J%C3%A4ttepanda" title="Jättepanda">panda</a>, <a href="/wiki/Kattbj%C3%B6rn" title="Kattbjörn">kattbjörn</a>, <a href="/wiki/M%C3%A5rdhund" title="Mårdhund">mårdhund</a>, <a href="/wiki/Solgr%C3%A4vlingar" title="Solgrävlingar">solgrävlingsarten</a> <a href="/wiki/Melogale_moschata" title="Melogale moschata">Melogale moschata</a>, mullvadsarten <a href="/wiki/Scaptochirus_moschatus" title="Scaptochirus moschatus">Scaptochirus moschatus</a> endemisk för Kina, den i vilt tillstånd utdöda <a href="/wiki/Davidshjort" title="Davidshjort">davidshjorten</a>, de hornlösa hjortarterna <a href="/wiki/Vattenr%C3%A5djur" title="Vattenrådjur">vattenrådjur</a> och <a href="/wiki/Tofshjort" title="Tofshjort">tofshjort</a> samt <a href="/wiki/Myskhjort" class="mw-redirect" title="Myskhjort">myskhjort</a>. Dessutom förekommer <a href="/wiki/Vildsvin" title="Vildsvin">vildsvin</a>, <a href="/wiki/Kinesisk_%C3%B6kenkatt" title="Kinesisk ökenkatt">kinesisk ökenkatt</a>, <a href="/wiki/Gibboner" title="Gibboner">gibboner</a> med flera. Det fanns tidigare ett livskraftigt bestånd av <a href="/wiki/Sydkinesisk_tiger" title="Sydkinesisk tiger">sydkinesisk tiger</a>, men denna art utrotades nästan helt under 1960-talet och är idag <a href="/wiki/Akut_hotad" title="Akut hotad">akut hotad</a>. Fågelfaunan består av över 1250 arter av häckfåglar och förbipasserande flyttfåglar.<a href="#cite_note-CBT-28">[28]</a> Av dessa är 63 endemiska för Kina (75 om man räknar med <a href="/wiki/Tibet" title="Tibet">Tibet</a>).<a href="#cite_note-Larsson-29">[29]</a> Speciellt förekommer det många endemiska <a href="/wiki/F%C3%A4lth%C3%B6ns" class="mw-redirect" title="Fälthöns">fälthöns</a> i landet som <a href="/wiki/Brunstrupig_kungsh%C3%B6na" title="Brunstrupig kungshöna">brunstrupig kungshöna</a>, <a href="/wiki/L%C3%B6ssbergh%C3%B6na" class="mw-redirect" title="Lössberghöna">lössberghöna</a>, <a href="/wiki/Sichuans%C3%A5ngh%C3%B6na" title="Sichuansånghöna">sichuansånghöna</a>, <a href="/wiki/Vitpannad_s%C3%A5ngh%C3%B6na" title="Vitpannad sånghöna">vitpannad sånghöna</a>, <a href="/wiki/Fujiantragopan" title="Fujiantragopan">fujiantragopan</a> och flera <a href="/wiki/Fasaner" class="mw-redirect" title="Fasaner">fasanarter</a>. Den högsta artrikedomen förekommer i bergsområdena i sydvästra Kina med cirka 36 procent av landets alla arter.<a href="#cite_note-CBT-28">[28]</a> Cirka 540 arter av Kinas häckfåglar är flyttfåglar.<a href="#cite_note-CBT-28">[28]</a> Det finns tre huvudsakliga flyttkorridorer genom Kina som nyttjas av migrerande fåglar.<a href="#cite_note-CBT-28">[28]</a> Utmed Kinas östkust flyttar häckfåglar till södra Kina och <a href="/wiki/Yangtze" title="Yangtze">Yangtzeområdet</a>, från nordöstra och norra Kina, men även häckfåglar från <a href="/wiki/Ryssland" title="Ryssland">Ryssland</a>, <a href="/wiki/Korea" title="Korea">Korea</a> och <a href="/wiki/Mongoliet" title="Mongoliet">Mongoliet</a>.<a href="#cite_note-CBT-28">[28]</a> Vissa flyttar så långt söderut som till <a href="/wiki/Japan" title="Japan">Japan</a>, <a href="/wiki/Malaysia" title="Malaysia">Malaysia</a> och Australien under vintern.<a href="#cite_note-CBT-28">[28]</a> Den andra flyttkorridoren går över bergskedjorna <a href="/wiki/Taihang" class="mw-redirect" title="Taihang">Taihangshan</a> och <a href="/w/index.php?title=L%C3%BCliang_shan&action=edit&redlink=1" class="new" title="Lüliang shan [inte skriven än]">Lüliang shan</a>, och vidare över <a href="/wiki/Qinling" title="Qinling">Qinling</a> och <a href="/w/index.php?title=Daba_shan&action=edit&redlink=1" class="new" title="Daba shan [inte skriven än]">Daba shan</a> i mellersta Kina, till <a href="/wiki/Sichuanb%C3%A4ckenet" title="Sichuanbäckenet">Sichuanbäckenet</a>, och nyttjas av häckfåglar i östra och nordöstra Kina, och från mellersta inre Mongoliet.<a href="#cite_note-CBT-28">[28]</a> Vissa av dessa flyttar till nedre delarna av Yangtzefloden eller till och med till södra Kina.<a href="#cite_note-CBT-28">[28]</a> Den tredje flyttkorridoren sträcker sig från gräs- och ökenområdena i inre Mongoliet, <a href="/wiki/Qinghai" title="Qinghai">Qinghai</a> och <a href="/wiki/Ningxia" title="Ningxia">Ningxia</a>, via <a href="/w/index.php?title=Animachen&action=edit&redlink=1" class="new" title="Animachen [inte skriven än]">Animachen</a>, <a href="/wiki/Bayankalabergen" class="mw-redirect" title="Bayankalabergen">Bayankalabergen</a>, bergskedjorna <a href="/w/index.php?title=Qionglai_shan&action=edit&redlink=1" class="new" title="Qionglai shan [inte skriven än]">Qionglai shan</a> och <a href="/w/index.php?title=Hengduan&action=edit&redlink=1" class="new" title="Hengduan [inte skriven än]">Hengduan</a> till Sichuanbäckenet, <a href="/w/index.php?title=Yunguiplat%C3%A5n&action=edit&redlink=1" class="new" title="Yunguiplatån [inte skriven än]">Yunguiplatån</a> och till och med Indien.<a href="#cite_note-CBT-28">[28]</a> Enigmatiska häckfåglar är <a href="/wiki/Guldfasan" title="Guldfasan">guldfasanen</a> som i vilt tillstånd är <a href="/wiki/Endemism" title="Endemism">endemisk</a> för Kina (förutom introducerade, vildlevande bestånd i bland annat Storbritannien), samt <a href="/wiki/Silverfasan" title="Silverfasan">silverfasan</a>, <a href="/wiki/Kungsfasan" title="Kungsfasan">kungsfasan</a>, och bland andfåglar kan nämnas <a href="/wiki/Mandarinand" title="Mandarinand">mandarinand</a>. <a href="/wiki/Skarvar" title="Skarvar">Skarvar</a> användes traditionellt vid fiske. Det finns över 200 arter av reptiler i Kina. Bland giftiga ormar märks <a href="/wiki/Bandad_krait" title="Bandad krait">bandad krait</a> och <a href="/wiki/Monokelkobra" title="Monokelkobra">monokelkobra</a>. Den <a href="/wiki/Kinesisk_j%C3%A4ttesalamander" title="Kinesisk jättesalamander">kinesiska jättesalamandern</a> kategoriseras som <a href="/wiki/Akut_hotad" title="Akut hotad">akut hotad</a>. Av fiskar kan nämnas <a href="/wiki/Karp" title="Karp">karpfiskar</a>, och fisket föder miljoner människor. <a href="/wiki/Guldfisk" title="Guldfisk">Guldfisken</a> domesticerades i Kina under <a href="/wiki/Jindynastin_(265%E2%80%93420)" title="Jindynastin (265–420)">Jindynastin</a>.<a href="#cite_note-Ocean_Park-30">[30]</a> Av husdjur är de vanligaste <a href="/wiki/Gris" title="Gris">svin</a>, <a href="/wiki/H%C3%A4st" title="Häst">hästar</a>, <a href="/wiki/%C3%85sna" title="Åsna">åsnor</a> och <a href="/wiki/Vattenbuffel" title="Vattenbuffel">vattenbufflar</a>. Hästarna är vitt spridda i landet, och förekommer i sex olika raser.<a href="#cite_note-DOMA-31">[31]</a> Den vilda <a href="/wiki/Kamel" title="Kamel">tvåpuckliga kamelen</a> förekommer mycket sällsynt i västra Kina, och 95 procent av förekomsten finns i <a href="/wiki/Inre_Mongoliet" title="Inre Mongoliet">Inre Mongoliet</a>, Ningxia, <a href="/wiki/Xinjiang" title="Xinjiang">Xinjiang</a> och provinsen <a href="/wiki/Gansu" title="Gansu">Gansu</a>. Tamformen är emellertid mycket vanligare; i Inre Mongoliet uppskattas antalet till 100 000 individer, vilket utgör en tredjedel av alla kameler i Kina.<a href="#cite_note-CCUL-32">[32]</a> Traditionellt har husdjur spelat en mindre viktig roll än i Europa, och boskapsskötsel i större skala förekom förr främst i <a href="/wiki/Inre_Mongoliet" title="Inre Mongoliet">Inre Mongoliet</a>, där nomader fortfarande håller stora hjordar av får och nötkreatur. <a href="/w/index.php?title=Vaxsk%C3%B6ldlus&action=edit&redlink=1" class="new" title="Vaxsköldlus [inte skriven än]">Vaxsköldlusen</a> <a href="/wiki/Ericerus_pela" title="Ericerus pela">Ericerus pela</a> lämnar ett vax, som i Kina begagnas som <a href="/wiki/Bivax" title="Bivax">bivax</a>.<a href="#cite_note-Nordisk_Familjebok-23">[23]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Politik">Politik</h2>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Politik" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Politik">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Xinhua_Gate.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/af/Xinhua_Gate.jpg/250px-Xinhua_Gate.jpg" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/af/Xinhua_Gate.jpg/375px-Xinhua_Gate.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/af/Xinhua_Gate.jpg/500px-Xinhua_Gate.jpg 2x" data-file-width="2272" data-file-height="1704" /></a><figcaption>Ingång till <a href="/wiki/Zhongnanhai" title="Zhongnanhai">Zhongnanhai</a>, som är kommunistpartiets och statsrådets säte.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Nationell_politik">Nationell politik</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Nationell politik" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Nationell politik">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Politik_i_Kina" title="Politik i Kina">Politik i Kina</a></dd></dl></div> Även om Folkrepubliken Kina genomgått tvära kast sedan dess grundande, så har den grundläggande strukturen varit liknande sedan 1949. Folkrepubliken är en kommunistisk enpartidiktatur under ledning av <a href="/wiki/Kinas_kommunistiska_parti" title="Kinas kommunistiska parti">Kinas kommunistiska parti</a>. Maktstrukturen bygger på tre fundament: <a href="/wiki/Kinas_kommunistiska_parti" title="Kinas kommunistiska parti">Kinas kommunistiska parti</a>, det statsbärande partiet, <a href="/wiki/Folkrepubliken_Kinas_statsr%C3%A5d" title="Folkrepubliken Kinas statsråd">Folkets centralregering</a>, den civila regeringen, och <a href="/wiki/Folkets_befrielsearm%C3%A9" title="Folkets befrielsearmé">Folkets befrielsearmé</a>, landets väpnade styrkor, vilka lyder under kommunistpartiet och inte under landets civila regering. <a href="/wiki/Kinas_h%C3%B6gste_ledare" title="Kinas högste ledare">Kinas högste ledare</a> <a href="/wiki/Xi_Jinping" title="Xi Jinping">Xi Jinping</a> förenar de tre fundamenten i sina roller som generalsekreterare för kommunistpartiet, landets president och ordförande i den <a href="/wiki/Centrala_milit%C3%A4rkommissionen" title="Centrala militärkommissionen">centrala militärkommissionen</a>. <a href="/wiki/Folkrepubliken_Kinas_statsr%C3%A5d" title="Folkrepubliken Kinas statsråd">Folkrepubliken Kinas statsråd</a> är landets regering som formellt utses av Folkkongressen och leds av premiärminister <a href="/wiki/Li_Qiang" title="Li Qiang">Li Qiang</a>. Han biträds i sitt arbete av ministrarna i statsrådet samt av fyra vice premiärministrar, <a href="/wiki/Ding_Xuexiang" title="Ding Xuexiang">Ding Xuexiang</a>, <a href="/wiki/Liu_Guozhong" title="Liu Guozhong">Liu Guozhong</a>, <a href="/wiki/He_Lifeng" title="He Lifeng">He Lifeng</a> och <a href="/wiki/Zhang_Guoqing" title="Zhang Guoqing">Zhang Guoqing</a> som har specialiserade arbetsområden. <a href="/wiki/Nationella_folkkongressen" title="Nationella folkkongressen">Nationella folkkongressen</a> är benämningen på landets formellt högsta lagstiftande organ som sammanträder en gång varje år. Mellan sammanträdena sköts Folkkongressens arbete av dess ständiga utskott som leds av <a href="/wiki/Zhao_Leji" title="Zhao Leji">Zhao Leji</a>. Det är också Nationella folkkongressen som nominellt väljer <a href="/wiki/Folkrepubliken_Kinas_president" class="mw-redirect" title="Folkrepubliken Kinas president">president</a> och utser centralregeringen där den verkställande makten formellt ligger. <a href="/wiki/Kinesiska_folkets_politiskt_r%C3%A5dgivande_konferens" title="Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens">Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens</a> är en rådgivande församling, liknande ett överhus. Den sammanträder varje år samtidigt som folkkongressen och leds av <a href="/wiki/Wang_Huning" title="Wang Huning">Wang Huning</a>. Kommunistpartiet kallar i regel vart femte år till en nationell kongress och utser då en <a href="/wiki/Centralkommitt%C3%A9n_i_Kinas_kommunistiska_parti" title="Centralkommittén i Kinas kommunistiska parti">centralkommitté</a>, som i sin tur utser en <a href="/wiki/Politbyr%C3%A5n_i_Kinas_kommunistiska_parti" title="Politbyrån i Kinas kommunistiska parti">politbyrå</a>. Den verkliga makten i partiet utövas dock av <a href="/wiki/Politbyr%C3%A5ns_st%C3%A4ndiga_utskott" title="Politbyråns ständiga utskott">politbyråns ständiga utskott</a>, som består av sju ledamöter som representerar olika funktioner inom stat och parti. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Administrativ_indelning">Administrativ indelning</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Administrativ indelning" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Administrativ indelning">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Administrativa_regioner_i_Kina" title="Administrativa regioner i Kina">Administrativa regioner i Kina</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Ch-map_cropped.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a2/Ch-map_cropped.jpg/330px-Ch-map_cropped.jpg" decoding="async" width="330" height="276" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/a2/Ch-map_cropped.jpg 1.5x" data-file-width="379" data-file-height="317" /></a><figcaption>Engelskspråkig karta över Kina.</figcaption></figure> Folkrepubliken Kina är indelad i administrativa enheter på fyra nivåer under centralregeringen: Den första nivån utgörs av enheter på provinsnivå, den andra utgörs av enheter på prefekturnivå, den tredje utgörs av enheter på häradsnivå och den fjärde av enheter på sockennivå. Under dessa finns byar och grannskapsenheter som kan sägas utgöra en femte administrativ nivå. På alla nivåer finns flera typer av enheter. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Provinser">Provinser</h4>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Provinser" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Provinser">redigera wikitext</a>]</div> 省 (sheng) Det finns 23 provinser i Kina. <ul><li><a href="/wiki/Anhui" title="Anhui">Anhui</a> (安徽)</li> <li><a href="/wiki/Fujian" title="Fujian">Fujian</a> (福建)</li> <li><a href="/wiki/Gansu" title="Gansu">Gansu</a> (甘肃)</li> <li><a href="/wiki/Guangdong" title="Guangdong">Guangdong</a> (广东)</li> <li><a href="/wiki/Guizhou" title="Guizhou">Guizhou</a> (贵州)</li> <li><a href="/wiki/Hainan" title="Hainan">Hainan</a> (海南)</li> <li><a href="/wiki/Hebei" title="Hebei">Hebei</a> (河北)</li> <li><a href="/wiki/Heilongjiang" title="Heilongjiang">Heilongjiang</a> (黑龙江)</li> <li><a href="/wiki/Henan" title="Henan">Henan</a> (河南)</li> <li><a href="/wiki/Hubei" title="Hubei">Hubei</a> (湖北)</li> <li><a href="/wiki/Hunan" title="Hunan">Hunan</a> (湖南)</li> <li><a href="/wiki/Jiangsu" title="Jiangsu">Jiangsu</a> (江苏)</li> <li><a href="/wiki/Jiangxi" title="Jiangxi">Jiangxi</a> (江西)</li> <li><a href="/wiki/Jilin" title="Jilin">Jilin</a> (吉林)</li> <li><a href="/wiki/Liaoning" title="Liaoning">Liaoning</a> (辽宁)</li> <li><a href="/wiki/Qinghai" title="Qinghai">Qinghai</a> (青海)</li> <li><a href="/wiki/Shaanxi" title="Shaanxi">Shaanxi</a> (陕西)</li> <li><a href="/wiki/Shandong" title="Shandong">Shandong</a> (山东)</li> <li><a href="/wiki/Shanxi" title="Shanxi">Shanxi</a> (山西)</li> <li><a href="/wiki/Sichuan" title="Sichuan">Sichuan</a> (四川)</li> <li><a href="/wiki/Yunnan" title="Yunnan">Yunnan</a> (云南)</li> <li><a href="/wiki/Zhejiang" title="Zhejiang">Zhejiang</a> (浙江)</li> <li><a href="/wiki/Taiwan" title="Taiwan">Taiwan</a> (台湾) är officiellt (både i Folkrepubliken Kina och i <a href="/wiki/Republiken_Kina" class="mw-redirect" title="Republiken Kina">Republiken Kina</a>) en provins men den har aldrig kontrollerats av Folkrepubliken Kina och fungerar i praktiken som en självständig stat.</li></ul> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Terrace_field_yunnan_china_denoised.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/70/Terrace_field_yunnan_china_denoised.jpg/250px-Terrace_field_yunnan_china_denoised.jpg" decoding="async" width="250" height="162" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/70/Terrace_field_yunnan_china_denoised.jpg/375px-Terrace_field_yunnan_china_denoised.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/70/Terrace_field_yunnan_china_denoised.jpg/500px-Terrace_field_yunnan_china_denoised.jpg 2x" data-file-width="2000" data-file-height="1295" /></a><figcaption>Terrasser i Yunnan-provinsen.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Autonoma_områden">Autonoma områden</h4>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: Autonoma områden" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: Autonoma områden">redigera wikitext</a>]</div> 自治区 (zizhiqu) <ul><li><a href="/wiki/Guangxi" title="Guangxi">Guangxi</a> (广西)</li> <li><a href="/wiki/Inre_Mongoliet" title="Inre Mongoliet">Inre Mongoliet</a> (内蒙古, Nèi Měnggǔ)</li> <li><a href="/wiki/Ningxia" title="Ningxia">Ningxia</a> (宁夏)</li> <li><a href="/wiki/Xinjiang" title="Xinjiang">Xinjiang</a> (新疆)</li> <li><a href="/wiki/Tibet" title="Tibet">Tibet</a> (西藏, Xīzàng)</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Storstadsområden_direkt_under_centralregeringen">Storstadsområden direkt under centralregeringen</h4>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Storstadsområden direkt under centralregeringen" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Storstadsområden direkt under centralregeringen">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Shanghaiviewpic1.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ad/Shanghaiviewpic1.jpg/250px-Shanghaiviewpic1.jpg" decoding="async" width="250" height="166" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ad/Shanghaiviewpic1.jpg/375px-Shanghaiviewpic1.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ad/Shanghaiviewpic1.jpg/500px-Shanghaiviewpic1.jpg 2x" data-file-width="4288" data-file-height="2848" /></a><figcaption>Shanghai är Kinas största stad.</figcaption></figure> 直辖市 (zhixiashi) <ul><li><a href="/wiki/Peking" title="Peking">Peking</a> (北京, Běijīng)</li> <li><a href="/wiki/Tianjin" title="Tianjin">Tianjin</a> (天津)</li> <li><a href="/wiki/Shanghai" title="Shanghai">Shanghai</a> (上海)</li> <li><a href="/wiki/Chongqing" title="Chongqing">Chongqing</a> (重庆)</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Särskilda_administrativa_regioner">Särskilda administrativa regioner</h4>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: Särskilda administrativa regioner" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: Särskilda administrativa regioner">redigera wikitext</a>]</div> 特别行政区 (tebie xingzhengqu) <ul><li><a href="/wiki/Hongkong" title="Hongkong">Hongkong</a> (香港, Xiānggǎng)</li> <li><a href="/wiki/Macao" title="Macao">Macao</a> (澳门, Àomén)</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Omstridda_land-_och_sjöområden">Omstridda land- och sjöområden</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Omstridda land- och sjöområden" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Omstridda land- och sjöområden">redigera wikitext</a>]</div> Folkrepubliken Kina har arbetat aktivt för att lösa gränskonflikter med Nordkorea, Ryssland, Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan. Kina har olösta gränskonflikter vad gäller landgränser med Pakistan och Indien och vad gäller havsgränser med Japan, Taiwan (republiken), Filippinerna, Malaysia, Brunei och Vietnam. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Aksai_Chin">Aksai Chin</h4>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Aksai Chin" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Aksai Chin">redigera wikitext</a>]</div> Kina anser att <a href="/wiki/Aksai_Chin" title="Aksai Chin">Aksai Chin</a>, en svårtillgänglig del av norra <a href="/wiki/Kashmir" title="Kashmir">Kashmir</a>, tillhör Kina. Även <a href="/wiki/Pakistan" title="Pakistan">Pakistan</a> och <a href="/wiki/Indien" title="Indien">Indien</a> gör anspråk på detta område. Vidare ansåg Kina fram till 2003 att den indiska provinsen <a href="/wiki/Sikkim" title="Sikkim">Sikkim</a> var en självständig stat och därigenom ett av Kinas grannländer.<a href="#cite_note-33">[33]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Arunachal_Pradesh">Arunachal Pradesh</h4>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=24" title="Redigera avsnitt: Arunachal Pradesh" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=24" title="Redigera avsnitts källkod: Arunachal Pradesh">redigera wikitext</a>]</div> Man anser även att den indiska provinsen <a href="/wiki/Arunachal_Pradesh" title="Arunachal Pradesh">Arunachal Pradesh</a> är en del av Kina. <a href="/wiki/Arunachal_Pradesh" title="Arunachal Pradesh">Arunachal Pradesh</a> kallas i Kina officiellt för "Sydvästra <a href="/wiki/Tibet" title="Tibet">Tibet</a>". Kina och Indien har utkämpat två krig om området under 1960-talet. Sedan 1962 har relationer mellan de två staterna varit kyliga på grund av konflikten i Arunachal Pradesh.<a href="#cite_note-34">[34]</a> Förhandlingar pågår mellan <a href="/wiki/Indien" title="Indien">Indien</a> och Kina om de omtvistade gränsområdena. Förhandlingarna försvåras av <a href="/wiki/Indien" title="Indien">Indiens</a> stöd för den <a href="/wiki/Tibet" title="Tibet">tibetanska</a> exilregeringen under ledning av <a href="/wiki/Dalai_Lama" class="mw-redirect" title="Dalai Lama">Dalai Lama</a> i indiska <a href="/wiki/Dharamsala" class="mw-redirect" title="Dharamsala">Dharamsala</a> och av Kinas ekonomiska, politiska och militära stöd till <a href="/wiki/Pakistan" title="Pakistan">Pakistan</a>. Kina betraktar Pakistan som en "strategisk partner". <a href="/wiki/Indien" title="Indien">Indien</a> och <a href="/wiki/Pakistan" title="Pakistan">Pakistan</a> är sedan flera decennier tillbaka inbegripna i en konflikt om herraväldet över <a href="/wiki/Kashmir" title="Kashmir">Kashmir</a>, ett område som gränsar till Kina. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Senkaku/Diaoyu-öarna">Senkaku/Diaoyu-öarna</h4>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=25" title="Redigera avsnitt: Senkaku/Diaoyu-öarna" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=25" title="Redigera avsnitts källkod: Senkaku/Diaoyu-öarna">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Tvisten_om_Senkaku%C3%B6arna" title="Tvisten om Senkakuöarna">Tvisten om Senkakuöarna</a></dd></dl></div> Kina och Japan är i en territoriell tvist om <a href="/wiki/Senkaku%C3%B6arna" title="Senkakuöarna">Senkakuöarna</a> efter att Japan 1895 i samband med <a href="/wiki/F%C3%B6rsta_kinesisk-japanska_kriget" title="Första kinesisk-japanska kriget">Första kinesisk-japanska kriget</a> inkorporerat öarna till det japanska territoriet. Kina hävdar på historiska grunder rätten till öarna. Japan hävdar att öarna var obebodda och utan spår av kinesiskt styre. Konflikten intensifierades efter att möjliga ekonomiskt viktiga oljefynd gjordes i <a href="/wiki/%C3%96stkinesiska_havet" title="Östkinesiska havet">Östkinesiska havet</a> 1968.<a href="#cite_note-35">[35]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Taiwan">Taiwan</h4>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=26" title="Redigera avsnitt: Taiwan" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=26" title="Redigera avsnitts källkod: Taiwan">redigera wikitext</a>]</div> Staten <a href="/wiki/Taiwan" title="Taiwan">Taiwan</a> (Republiken Kina) betraktas av Kina som en utbrytarprovins, se vidare <a href="/wiki/Taiwans_politiska_status" title="Taiwans politiska status">Taiwans politiska status</a>. Det <a href="/wiki/Kinesiska_inb%C3%B6rdeskriget" title="Kinesiska inbördeskriget">Kinesiska inbördeskriget</a> var ett ca två decennier långt inbördeskrig mellan Republiken Kinas regering, dominerad av <a href="/wiki/Guomindang" class="mw-redirect" title="Guomindang">Nationalistpartiet</a>, och en kommunistisk gerillagrupp kallad <a href="/wiki/Kinas_kommunistiska_parti" title="Kinas kommunistiska parti">Kinas kommunistiska parti</a>. Kinas kommunistiska parti vann inbördeskriget och lyckades driva landets regering, Nationalistpartiet, och dess trupper på flykt till ön Taiwan. Kommunistpartiet grundade en ny stat i de områden av Republiken Kina de själva kontrollerade, kallad <a href="/wiki/Folkrepubliken_Kina" class="mw-redirect" title="Folkrepubliken Kina">Folkrepubliken Kina</a>, 1949. Nationalistpartiet fortsatte att styra ön Taiwan under namnet "Republiken Kina". Folkrepubliken Kina har sedan dess krävt att även Taiwan ska införlivas i Folkrepubliken Kina. Republiken Kina på Taiwan har likaledes sedan dess krävt att de områden Folkrepubliken Kina kontrollerar ska återföras till Republiken Kina. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Sydkinesiska_havet">Sydkinesiska havet</h4>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=27" title="Redigera avsnitt: Sydkinesiska havet" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=27" title="Redigera avsnitts källkod: Sydkinesiska havet">redigera wikitext</a>]</div> Kina betraktar merparten av <a href="/wiki/Sydkinesiska_havet" title="Sydkinesiska havet">Sydkinesiska havet</a>, närmare bestämt ett område begränsat av den så kallade "<a href="/wiki/Niopunktslinjen" title="Niopunktslinjen">Niopunktslinjen</a>" (九段线, Jiǔduàn Xiàn), som tillhörande Kina.<a href="#cite_note-36">[36]</a> Området inkluderar <a href="/wiki/Paracel%C3%B6arna" title="Paracelöarna">Paracelöarna</a> och <a href="/wiki/Spratly%C3%B6arna" title="Spratlyöarna">Spratlyöarna</a> och är strategiskt viktigt då merparten av all fartygstrafik mellan <a href="/wiki/Stilla_havet" title="Stilla havet">Stilla havet</a> och <a href="/wiki/Indiska_oceanen" title="Indiska oceanen">Indiska oceanen</a> flyter igenom området. Ytterligare fem länder och territorier har anspråk på hela eller delar av området (<a href="/wiki/Vietnam" title="Vietnam">Vietnam</a>, <a href="/wiki/Filippinerna" title="Filippinerna">Filippinerna</a>, <a href="/wiki/Malaysia" title="Malaysia">Malaysia</a>, <a href="/wiki/Brunei" title="Brunei">Brunei</a> och ön Taiwan), vilket tros härbärgera stora naturrikedomar av naturgas och olja. <a href="/wiki/USA:s_countyn" title="USA:s countyn">USA</a> har en stor flottbas, ön <a href="/wiki/Guam" title="Guam">Guam</a>, i närheten av området. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Rättsväsen">Rättsväsen</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=28" title="Redigera avsnitt: Rättsväsen" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=28" title="Redigera avsnitts källkod: Rättsväsen">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Supreme_peoples_court_china.jpeg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/45/Supreme_peoples_court_china.jpeg/250px-Supreme_peoples_court_china.jpeg" decoding="async" width="250" height="166" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/45/Supreme_peoples_court_china.jpeg/375px-Supreme_peoples_court_china.jpeg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/45/Supreme_peoples_court_china.jpeg/500px-Supreme_peoples_court_china.jpeg 2x" data-file-width="2256" data-file-height="1496" /></a><figcaption>Porten till Högsta folkdomstolen, beläget i det gamla <a href="/wiki/Legationskvarteret" title="Legationskvarteret">legationskvarteret</a> i Peking.</figcaption></figure> Under Folkrepubliken Kinas första sex år byggde kommunistpartiet upp ett rättsväsende delvis efter sovjetiska förebilder. 1954 antogs landets första <a href="/wiki/Folkrepubliken_Kinas_konstitution" title="Folkrepubliken Kinas konstitution">konstitution</a>, vilken upprättade <a href="/wiki/Folkets_h%C3%B6gsta_domstol_i_Folkrepubliken_Kina" title="Folkets högsta domstol i Folkrepubliken Kina">Folkets högsta domstol</a>, <a href="/wiki/Folkets_h%C3%B6gsta_%C3%A5klagar%C3%A4mbete" title="Folkets högsta åklagarämbete">Folkets högsta åklagarämbete</a>, ett <a href="/w/index.php?title=Folkrepubliken_Kinas_justitieministerium&action=edit&redlink=1" class="new" title="Folkrepubliken Kinas justitieministerium [inte skriven än]">justitieministerium</a>. I samband med "kampanjen mot högeravvikelser" 1957 avstannade dock lagstiftningsarbetet och 1959 avskaffades justitieministeriet helt och <a href="/wiki/Ministeriet_f%C3%B6r_offentlig_s%C3%A4kerhet_i_Kina" title="Ministeriet för offentlig säkerhet i Kina">Ministeriet för offentlig säkerhet i Kina</a> tog över stora delar av rättskipningen. <a href="/wiki/Kulturrevolutionen" title="Kulturrevolutionen">Kulturrevolutionen</a> 1966–1976 innebar ytterligare ett hårt slag mot rättsväsendet, som blev alltmer politiserat. Efter Maos död 1976 och reformperiodens början i slutet på 1970-talet återupprättades rättsväsendet och en ny period av lagstiftningsarbete inleddes. 1982 antogs en ny konstitution som fortfarande gäller. Enligt såväl <a href="/wiki/Amnesty_International" title="Amnesty International">Amnesty International</a> som <a href="/wiki/Human_Rights_Watch" title="Human Rights Watch">Human Rights Watch</a> kränks grundläggande <a href="/wiki/M%C3%A4nskliga_r%C3%A4ttigheter" title="Mänskliga rättigheter">mänskliga rättigheter</a> varje dag.<a href="#cite_note-37">[37]</a> 2010 tilldelade den norska nobelkommittén <a href="/wiki/Nobels_fredspris" title="Nobels fredspris">Nobels fredspris</a> till den regimkritiske <a href="/wiki/Liu_Xiaobo" title="Liu Xiaobo">Liu Xiaobo</a> "för hans långa och våldsfria kamp för centrala mänskliga rättigheter i Kina". Han deltog i den fredliga <a href="/wiki/Protesterna_och_massakern_p%C3%A5_Himmelska_fridens_torg_1989" class="mw-redirect" title="Protesterna och massakern på Himmelska fridens torg 1989">Protesterna och massakern på Himmelska fridens torg 1989</a> den 4 juni, då dessa slogs ned med våldsam kraft och med ett okänt antal dödade som följd. Han har ett flertal tillfällen varit frihetsberövad och förlorat sin tjänst som lärare. Hans hustru drabbades av regimen genom beslut om husarrest. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Mänskliga_rättigheter">Mänskliga rättigheter</h4>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=29" title="Redigera avsnitt: Mänskliga rättigheter" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=29" title="Redigera avsnitts källkod: Mänskliga rättigheter">redigera wikitext</a>]</div> Medan de ekonomiska och sociala kontrollerna har varit mycket begränsade i Kina sedan 1970-talet, är den politiska friheten fortfarande strikt begränsad. I folkrepubliken Kinas konstitution fastslås de grundläggande rättigheterna för medborgarna, vilka bland annat innefattar yttrandefrihet, tryckfrihet, rätten till en rättvis rättegång, religionsfrihet, allmän rösträtt och äganderätt. Däremot ger dessa bestämmelser inte något signifikant skydd i praktiken mot åtal av staten.<a href="#cite_note-38">[38]</a> I och med de kinesiska ekonomiska reformerna och dess framsteg har de tiotals miljoner kineser som lämnat landsbygden och flyttat till städerna kommit att behandlas som en andra klassens medborgare av Kinas föråldrade registreringssystem av hushåll, som styr statliga förmåner det så kallade <a href="/wiki/Hukou" title="Hukou">hukou</a>. Skyddet för egendom och äganderätt är svagt, och missbruket av expropriation av böndernas mark har drabbat många bönder i Kina. Censur av politiska tal och information, bland annat på Internet,<a href="#cite_note-39">[39]</a> sker helt öppet och används rutinmässigt för att tysta kritik av regeringen och det styrande kinesiska kommunistpartiet. Kommunistpartiet har haft blandad framgång i hanteringen av information: en mycket stark kontroll av datamedier ställs inför mycket starka marknadskrafter, en allt mer utbildad befolkning, och kulturella förändring som gör Kina mer öppet, särskilt vad avser miljöfrågor.<a href="#cite_note-40">[40]</a> Kontroversen med <a href="/wiki/Google" title="Google">Googles</a> och dess söktjänster i Kina och frågan om frivillig censur har satt fokus på dessa frågor. År 2005 rankade <a href="/wiki/Reportrar_utan_gr%C3%A4nser" title="Reportrar utan gränser">Reportrar utan gränser</a> Kina 159 (av 167 staterna) i sin årliga World Press Freedom Index.<a href="#cite_note-41">[41]</a> Regeringen har slagit ned flera demonstrationer som genomförts av organisationer, vilka regeringen betraktat som ett potentiellt hot mot "social stabilitet" och kontroll, vilket var fallet med protesterna från 1989 på den Himmelska fridens torg. Ett antal utländska regeringar och frivilligorganisationer kritiserar rutinmässigt Kina för de omfattande brotten mot de medborgerliga fri- och rättigheterna, inklusive systematisk användning av långa frihetsberövanden utan rättegång, framtvingande av bekännelser, tortyr, misshandel av fångar, inskränkningar av yttrandefrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet, religion, press, och fackliga rättigheter. Andra grova brott mot mänskliga rättigheter i Kina som det rapporterats om är framtvingade aborter och steriliseringar.<a href="#cite_note-42">[42]</a> Kina tillämpade 1979-2015 en så kallad <a href="/wiki/Ettbarnspolitik" title="Ettbarnspolitik">ettbarnspolitik</a> (ettbarnspolitiken såg dock inte likadan ut i hela Kina)<a href="#cite_note-43">[43]</a>) som dock började fasas ut under 2010-talet och som 2016 ersattes med en tvåbarnspolitik. Kina avrättar fler människor än något annat land, motsvarande 72 procent av världens totala under 2009, även om det inte är den största bödeln per capita. Den kinesiska regeringen har svarat genom att hävda att begreppet mänskliga rättigheter bör ta hänsyn till ett lands nuvarande nivå av ekonomisk utveckling, och fokusera mer på människors rätt till försörjning och utveckling i fattigare länder. Den ökande levnadsstandarden och ökande läskunnighet samt en höjd förväntad livslängd för den genomsnittlige kinesen har under de senaste tre decennierna setts av regeringen som konkreta framsteg för de mänskliga rättigheterna.<a href="#cite_note-44">[44]</a> Arbetet under det senaste decenniet för att bekämpa dödliga naturkatastrofer, såsom återkommande översvämningar Yangtzefloden, och arbetsrelaterade olyckor beskrivs också i Kina som ett framsteg i mänskliga rättigheter för en stor del av det fortfarande fattiga landet.<a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[källa behövs]</a> Kina har också blivit kritiserat för förföljelsen av <a href="/wiki/Falungong" title="Falungong">Falungongutövare</a>. Det uppskattas att Falungonganhängare utgöra en majoritet av fångarna på flera kinesiska <a href="/wiki/Arbetsl%C3%A4ger" title="Arbetsläger">arbetsläger</a>.<a href="#cite_note-45">[45]</a> Kilgour-Matas rapporten som publicerades 2006 visade att den kinesiska staten har avrättat en stor mängd Falungongutövare.<a href="#cite_note-46">[46]</a> Denna rapport förklarade även att organen från 41 500 <a href="/wiki/Organtransplantation" class="mw-redirect" title="Organtransplantation">organtransplantationer</a> som gjorts på kinesiska sjukhus kan ha kommit från dessa avrättade fångar. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Censur">Censur</h4>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=30" title="Redigera avsnitt: Censur" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=30" title="Redigera avsnitts källkod: Censur">redigera wikitext</a>]</div> Den kinesiska staten har byggt upp ett av världens mest avancerade och omfattande system för <a href="/wiki/Censur" title="Censur">censur</a> och kontroll av material på internet och blockerar ett mycket stort antal utländska webbplatser.<a href="#cite_note-47">[47]</a> <a href="/wiki/Wikipedia" title="Wikipedia">Wikipedia</a> är ett exempel på en hemsida som inte kan läsas i Kina. Den brandvägg som filtrerar vilka delar av <a href="/wiki/Internet" title="Internet">internet</a> som kan nås från kinesiska datorer kallas "<a href="/wiki/Kinesiska_brandv%C3%A4ggen" title="Kinesiska brandväggen">the great firewall of China</a>" (svenska: "Kinas stora brandvägg"), vilket är en <a href="/wiki/Vits" title="Vits">ordvits</a> som syftar på den <a href="/wiki/Kinesiska_muren" title="Kinesiska muren">Kinesiska muren</a>. Brandväggen innebär att inkommande trafik på nätet filtreras och innehåll som anses olämpligt sållas bort. Det kan handla om allt från politisk information till sociala medier.<a href="#cite_note-48">[48]</a> Eftersom sociala medier så som <a href="/wiki/Facebook" title="Facebook">Facebook</a> censureras i Kina har det uppstått flera kinesiska motsvarigheter. Ett sådant exempel är <a href="/wiki/Sina_Weibo" title="Sina Weibo">Sina Weibo</a>. Kinas stora brandvägg filtrerar också inlägg på kinesiska sociala medier om dessa kritiserar det <a href="/wiki/Kinas_kommunistiska_parti" title="Kinas kommunistiska parti">Kinesiska kommunistiska partiet</a>. Exempel på censurerade ämnen är <a href="/wiki/Demokrati" title="Demokrati">demokrati</a>, <a href="/wiki/Falungong" title="Falungong">Falungong</a> samt <a href="/wiki/Protesterna_och_massakern_p%C3%A5_Himmelska_fridens_torg" title="Protesterna och massakern på Himmelska fridens torg">massakern på Himmelska fridens torg 1989</a>. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Försvar">Försvar</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=31" title="Redigera avsnitt: Försvar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=31" title="Redigera avsnitts källkod: Försvar">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Folkets_befrielsearm%C3%A9" title="Folkets befrielsearmé">Folkets befrielsearmé</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:PLA_soldiers.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5f/PLA_soldiers.jpg/250px-PLA_soldiers.jpg" decoding="async" width="250" height="177" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5f/PLA_soldiers.jpg/375px-PLA_soldiers.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5f/PLA_soldiers.jpg/500px-PLA_soldiers.jpg 2x" data-file-width="1050" data-file-height="742" /></a><figcaption>Soldater från Folkets befrielsearmé i paraduniform.</figcaption></figure> Folkets befrielsearmé är det officiella namnet på Folkrepubliken Kinas militära styrkor.<a href="#cite_note-CIAWorldFactbook-4">[4]</a> Den grundades av <a href="/wiki/Kinas_kommunistiska_parti" title="Kinas kommunistiska parti">Kinas kommunistiska parti</a> <a href="/wiki/1927" title="1927">1927</a> och lyder under partiets <a href="/wiki/Centrala_milit%C3%A4rkommissionen" title="Centrala militärkommissionen">Centrala militärkommission</a>. Folkets befrielsearmé har <a href="/wiki/K%C3%A4rnvapen" title="Kärnvapen">kärnvapen</a> och är en av världens största militära styrkor. Folkets befrielsearmé är organisatoriskt skild från <a href="/wiki/Folkets_bev%C3%A4pnade_polis" title="Folkets beväpnade polis">Folkets beväpnade polis</a>, som emellertid också lyder under Centrala militärkommissionen. Folkets befrielsearmé är formellt underordnad <a href="/wiki/Kinas_kommunistiska_parti" title="Kinas kommunistiska parti">kommunistpartiets</a> <a href="/wiki/Centrala_milit%C3%A4rkommissionen" title="Centrala militärkommissionen">centrala militärkommission</a>, och inte till landet Kina. På detta vis skiljer sig Folkets befrielsearmé från den typ av försvar som finns i <a href="/wiki/Demokrati" title="Demokrati">demokratiska</a> länder som exempelvis <a href="/wiki/Sverige" title="Sverige">Sverige</a> och <a href="/wiki/USA" title="USA">USA</a>. En identisk kommission finns inom statsmakten, men den har ingen tydlig funktion. Den centrala militärkommissioner har betydligt mer makt än försvarsministeriet vilket gör att kommunistpartiet håller makten över folkets befrielsearmé.<a href="#cite_note-EB3jan2007-49">[49]</a> Folkets befrielsearmé delas upp i <a href="/wiki/Folkets_befrielsearm%C3%A9s_markstridskrafter" title="Folkets befrielsearmés markstridskrafter">marktrupper</a>, <a href="/wiki/Folkets_befrielsearm%C3%A9s_flotta" title="Folkets befrielsearmés flotta">flottan</a>, <a href="/wiki/Folkets_befrielsearm%C3%A9s_flygvapen" title="Folkets befrielsearmés flygvapen">flygvapnet</a> och <a href="/wiki/Andra_artillerik%C3%A5ren" class="mw-redirect" title="Andra artillerikåren">Andra artillerikåren</a> (strategiska robotar).<a href="#cite_note-CIAWorldFactbook-4">[4]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Militär">Militär</h4>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=32" title="Redigera avsnitt: Militär" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=32" title="Redigera avsnitts källkod: Militär">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Folkrepubliken_Kinas_milit%C3%A4r" class="mw-redirect" title="Folkrepubliken Kinas militär">Folkrepubliken Kinas militär</a></dd></dl></div> Folkrepubliken Kinas militär utgörs av <a href="/wiki/Folkets_befrielsearm%C3%A9" title="Folkets befrielsearmé">Folkets befrielsearmé</a>, <a href="/wiki/Folkets_bev%C3%A4pnade_polis" title="Folkets beväpnade polis">Folkets beväpnade polis</a> samt reserver och milis.<a href="#cite_note-CIAWorldFactbook-4">[4]</a> Folket befrielsearmé delas upp i <a href="/wiki/Folkets_befrielsearm%C3%A9s_markstridskrafter" title="Folkets befrielsearmés markstridskrafter">marktrupper</a>, <a href="/wiki/Folkets_befrielsearm%C3%A9s_flotta" title="Folkets befrielsearmés flotta">flottan</a>, <a href="/wiki/Folkets_befrielsearm%C3%A9s_flygvapen" title="Folkets befrielsearmés flygvapen">flygvapnet</a> och <a href="/wiki/Andra_artillerik%C3%A5ren" class="mw-redirect" title="Andra artillerikåren">andra artillerikåren</a> (strategiska missiler).<a href="#cite_note-CIAWorldFactbook-4">[4]</a> Den ska skäras ned med 1,8 miljoner man till 2008. För tillfället består den av cirka 2,3 miljoner man.<a href="#cite_note-NE-50">[50]</a> År 2003 hade man 1,5 miljoner man i paramilitära styrkorna .<a href="#cite_note-NE-50">[50]</a> Kina har sedan mitten av 1960-talet sina egna <a href="/wiki/K%C3%A4rnvapen" title="Kärnvapen">kärnvapen</a> och är en av de fem officiella kärnvapenmakterna. Folkrepubliken Kinas regering och försvarsministerium har ingen egentlig makt över Folkets befrielsearmé. Folkets befrielsearmé lyder istället direkt under Kinas kommunistiska parti och dess organ <a href="/wiki/Centrala_milit%C3%A4rkommissionen" title="Centrala militärkommissionen">Centrala militärkommissionen</a>. <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Ekonomi_och_näringsliv">Ekonomi och näringsliv</h2>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=33" title="Redigera avsnitt: Ekonomi och näringsliv" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=33" title="Redigera avsnitts källkod: Ekonomi och näringsliv">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Kinas_ekonomi" title="Kinas ekonomi">Kinas ekonomi</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:GDP_of_China_in_RMB.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/82/GDP_of_China_in_RMB.svg/langsv-300px-GDP_of_China_in_RMB.svg.png" decoding="async" width="300" height="248" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/82/GDP_of_China_in_RMB.svg/langsv-450px-GDP_of_China_in_RMB.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/82/GDP_of_China_in_RMB.svg/langsv-600px-GDP_of_China_in_RMB.svg.png 2x" data-file-width="750" data-file-height="620" /></a><figcaption>Ekonomisk tillväxt i Kina från 1952–2012.</figcaption></figure> Folkrepubliken Kina hade från 1953 fram till <a href="/wiki/1978" title="1978">1978</a> en <a href="/wiki/Planekonomi" title="Planekonomi">planekonomi</a> efter sovjetisk modell, där statsägda företag dominerade ekonomin och där <a href="/wiki/Statsplanekommissionen" class="mw-redirect" title="Statsplanekommissionen">Statsplanekommissionen</a> hade ansvar för att utarbeta <a href="/wiki/Fem%C3%A5rsplan" title="Femårsplan">femårsplaner</a> för den kinesiska ekonomin. <a href="/wiki/Deng_Xiaoping" title="Deng Xiaoping">Deng Xiaoping</a> initierade 1978 marknadsorienterade reformer som uppmuntrade bönder på landsbygden att starta industrier. Invånarna i städerna uppmuntrades att starta privata företag vilket medförde en framväxt av många nya företag inom tjänstesektorn. Man välkomnade också utländska investeringar.<a href="#cite_note-51">[51]</a> Trots reformpolitiken så har femårsplanerna och de statsägda företagen bibehållit en viktig roll i ekonomin. Kinas ekonomi är en av de snabbast växande globalt sett och är idag världens andra största ekonomi efter USA. Åren <a href="/wiki/2001" title="2001">2001</a>–<a href="/wiki/2006" title="2006">2006</a> passerade Kinas ekonomi <a href="/wiki/Italien" title="Italien">Italien</a>, <a href="/wiki/Frankrike" title="Frankrike">Frankrike</a>, <a href="/wiki/Storbritannien" title="Storbritannien">Storbritannien</a> och <a href="/wiki/Tyskland" title="Tyskland">Tyskland</a> i storlek. Givet storleken på landets befolkning har landet potential att bygga en ekonomi flera gånger större än USA:s. Enligt <a href="/wiki/%C3%96hrlings_PricewaterhouseCoopers" class="mw-redirect" title="Öhrlings PricewaterhouseCoopers">Öhrlings PricewaterhouseCoopers</a> beräkningar växer Kina om USA och blir världens största ekonomi redan år <a href="/wiki/2025" title="2025">2025</a> och <a href="/wiki/2050" title="2050">2050</a> kommer Kinas ekonomi att vara 30 procent större än USA:s. Samtidigt kommer <a href="/wiki/Indien" title="Indien">Indiens</a> ekonomi vid samma tidpunkt att ha nått en storlek motsvarande ca 90 procent av USA:s ekonomi, enligt Öhrlings PricewaterhouseCoopers.<a href="#cite_note-Öhrlings_PricewaterhouseCoopers-52">[52]</a> Enligt en rapport från <a href="/wiki/Goldman_Sachs" title="Goldman Sachs">Goldman Sachs</a><a href="#cite_note-Brazil,_Russia,_India_and_China_-_A_Road_in_2050_by_Goldman_Sachs-53">[53]</a> förespås Kina överta USA:s roll som världens största ekonomi år 2040. Det enda land som efter denna tidpunkt kan konkurrera med Folkrepubliken Kina i ekonomisk storlek, väntas bli <a href="/wiki/Indien" title="Indien">Indien</a>. Skillnaderna i levnadsstandarden är stor mellan bönder och stadsbor. Den ekonomiska liberaliseringen under <a href="/wiki/1980-talet" title="1980-talet">1980-talet</a> medförde en snabb höjning av <a href="/wiki/K%C3%B6pkraft" title="Köpkraft">köpkraft</a> och standard i landsbygdsområden i främst södra och östra Kina, men omkring <a href="/wiki/1990" title="1990">1990</a> var <a href="/wiki/Medelinkomst" title="Medelinkomst">medelinkomsten</a> i städerna fortfarande dubbelt så hög som på landet. Välståndsskillnaderna blir även mindre mellan till exempel statliga anställda med fast lön (sämre betalda), anställda i kooperativa företag och egna företagare. Sedan <a href="/wiki/1978" title="1978">1978</a>, och framför allt sedan början av <a href="/wiki/1990-talet" title="1990-talet">1990-talet</a> har Kinas ekonomi vuxit kraftigt, efter att tidigare ha utgjort en obetydlig del i världens ekonomi. Enorma penningflöden från västvärlden till Kina utgjorde den största faktorn till den hastigt ökande ekonomin. Kinas växande ekonomi kräver alltmer <a href="/wiki/St%C3%A5l" title="Stål">stål</a>, <a href="/wiki/Betong" title="Betong">betong</a>, <a href="/wiki/Cement" title="Cement">cement</a> och <a href="/wiki/Olja" title="Olja">olja</a> till sin växande industri. Denna faktor orsakade att världspriset på dessa produkter ökat kraftigt. Det var främst stora metropoler som (<a href="/wiki/Shanghai" title="Shanghai">Shanghai</a>, <a href="/wiki/Peking" title="Peking">Peking</a> och <a href="/wiki/Guangzhou" title="Guangzhou">Guangzhou</a>) som fick uppleva boomen – antalet medelklasskineser ökade som aldrig förr, samtidigt som bönderna i inlandet förblivit <a href="/wiki/Fattigdom" title="Fattigdom">relativt fattiga</a>. År <a href="/wiki/2009" title="2009">2009</a> hade Kina en <a href="/wiki/Bruttonationalprodukt" title="Bruttonationalprodukt">bruttonationalprodukt</a> (<a href="/wiki/K%C3%B6pkraftsparitet" title="Köpkraftsparitet">köpkraftsparitet</a>) på 8 511 092 000 000 internationella dollar.<a href="#cite_note-54">[54]</a> Landets BNP (PPP) per capita låg samma år på 6 379 internationella dollar.<a href="#cite_note-55">[55]</a> <a href="/wiki/Kinas_folkbank" title="Kinas folkbank">Kinas folkbank</a> innehar mer finansiella tillgångar är något annat offentligt organ i hela världen.<a href="#cite_note-56">[56]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Handel">Handel</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=34" title="Redigera avsnitt: Handel" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=34" title="Redigera avsnitts källkod: Handel">redigera wikitext</a>]</div> Kina har under 2000- talet också haft den snabbaste ökningen av utrikeshandel. Exporten har ökat kraftigt under 2000-talet, exporten uppgår till 30 procent av Kinas BNP. Textilier, kläder, leksaker och skor har varit viktiga exportvaror. Under 2000-talet så har också elektronik och maskiner dominerat exporten.<a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[källa behövs]</a> Mycket stor del av exporten utgörs av varor som tillverkats, eller satts samman av importerande komponenter, på fabriker som fått stöd av utländska investeringar eller har utländska huvudägare. För att Kina ska kunna ha någon möjlighet att framställa avancerande tekniska produkter krävs också import av maskiner och elektronik men också stål. Olja är också en väldig importvara som Kina har importerat in allt mer. Importen av livsmedel har också ökat under 2000-talet. Importen i uppgår till 26 procent av BNP.<a href="#cite_note-57">[57]</a> Handel har gjort Kina till största handelspartner med EU och med länderna i Sydostasien och Afrika. Och är näst största handelspartner med Latinamerika och USA. Det som lockar Kina att investera i Asien, Afrika och Latinamerika är de stora råvarutillgångarna. I Afrika handlar Kina med hela 49 av Afrikas 54 länder. Nästan en miljon kineser redan har flyttat till Afrika. Kina satsar alltså mycket på Afrika, främst för att få tillgång till olja, naturgas och mineraler men de försöker också få de afrikanska länderna att producera mat till en växande kinesisk befolkning.<a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[källa behövs]</a> Till skillnad från västländerna ställer Kina inga krav om demokrati och mänskliga rättigheter för samarbete och utvecklingsbistånd. Det är en stor fördel i konkurrensen med USA och Väst om att få samarbeta med de afrikanska länderna. Detta bidrar nämligen till att säkra Kinas tillgång på viktiga råvaror och växande ekonomier.<a href="#cite_note-58">[58]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Naturresurser">Naturresurser</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=35" title="Redigera avsnitt: Naturresurser" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=35" title="Redigera avsnitts källkod: Naturresurser">redigera wikitext</a>]</div> Kina har mycket <a href="/wiki/Naturresurs" title="Naturresurs">naturresurser</a> som <a href="/wiki/Kol" title="Kol">kol</a>, <a href="/wiki/Olja" title="Olja">olja</a>, <a href="/wiki/Koppar" title="Koppar">koppar</a> och många andra <a href="/wiki/Mineral" title="Mineral">mineraler</a>. Kina är världens största producent av kol. Både för industrin och hemmet i städerna är kol den vanligaste energikällan. Det mesta kolet hittar man i norra Kina. Oljan håller på att bli viktigare i Kina som bränsle. Oljan måste transporteras via rörledningar till orter där den behövs. Det mesta av oljan ligger i avlägsna och obefolkade områden, som öknarna i nordväst. En annan växande energikälla i Kina är <a href="/wiki/Vattenkraft" title="Vattenkraft">vattenkraft</a>. Det har redan byggts hundratals dammar i landets floder. Men det finns även på landsbygden människor som fortfarande litar på växtdelar och ved för att få bränsle.<a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[källa behövs]</a> Viktiga naturresurser i Kina är: <a href="/wiki/Stenkol" title="Stenkol">kol</a>, <a href="/wiki/J%C3%A4rnmalm" title="Järnmalm">järnmalm</a>, <a href="/wiki/Petroleum" title="Petroleum">olja</a>, <a href="/wiki/Naturgas" class="mw-redirect" title="Naturgas">naturgas</a>, <a href="/wiki/Kvicksilver" title="Kvicksilver">kvicksilver</a>, <a href="/wiki/Tenn" title="Tenn">tenn</a>, <a href="/wiki/Volfram" title="Volfram">volfram</a>, <a href="/wiki/Antimon" title="Antimon">antimon</a>, <a href="/wiki/Mangan" title="Mangan">mangan</a>, <a href="/wiki/Molybden" title="Molybden">molybden</a>, <a href="/wiki/Aluminium" title="Aluminium">aluminium</a>, <a href="/wiki/Bly" title="Bly">bly</a>, <a href="/wiki/Zink" title="Zink">zink</a>, <a href="/wiki/Uran" title="Uran">uran</a> och <a href="/wiki/Koppar" title="Koppar">koppar</a>. <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Demografi">Demografi</h2>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=36" title="Redigera avsnitt: Demografi" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=36" title="Redigera avsnitts källkod: Demografi">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Kinas_demografi" title="Kinas demografi">Kinas demografi</a></dd></dl></div> Kinas befolkning är över 1,4 miljarder och därmed världens näst största.<a href="#cite_note-CIAWorldFactbook-4">[4]</a> I Kina bor närmare en femtedel av <a href="/wiki/Jorden" title="Jorden">jordens</a> totala befolkning. Kina har 55 officiella, av centralregeringen i Peking erkända, <a href="/wiki/Kinas_nationaliteter" title="Kinas nationaliteter">folkgrupper och minoriteter</a><a href="#cite_note-NE2-20">[20]</a>. <a href="/wiki/Hankineser" title="Hankineser">Hankineser</a> är den största befolkningsgruppen och utgör 92 procent av den totala befolkningen. Vid slutet av den kejserliga eran 1911 hade hankineserna kommit att beskrivas av bland annat <a href="/wiki/Sun_Yat-sen" title="Sun Yat-sen">Sun Yat-sen</a> och andra republikanska revolutionärer som den största och viktigaste av de fem stora etniska kategorierna (”nationaliteterna”) som sades utgöra det kinesiska folket: de andra var <a href="/wiki/Manchuer" title="Manchuer">manchuer</a>, <a href="/wiki/Mongoler" title="Mongoler">mongoler</a>, <a href="/wiki/Hui_(spr%C3%A5k)" title="Hui (språk)">hui</a> och <a href="/wiki/Tibetaner" title="Tibetaner">tibetaner</a>. Folkrepubliken övergav officiellt Suns tolkning av nationalitetsbegreppet. Dagens hankinesiska majoritet är i sig mycket heterogen i fråga om såväl <a href="/wiki/Tradition" title="Tradition">traditioner</a> som <a href="/wiki/Spr%C3%A5k" title="Språk">språk</a>. Inom den hankinesiska gruppen talas olika regionala varianter av <a href="/wiki/Kinesiska" title="Kinesiska">kinesiska</a>, vilka ofta är minst lika olika från varandra som de <a href="/wiki/Germanska_spr%C3%A5k" title="Germanska språk">germanska</a> eller <a href="/wiki/Romanska_spr%C3%A5k" title="Romanska språk">romanska språken</a>. Politiskt sett saknar dessa regionala språk dock officiell status, varför de i dagligt tal ofta kallas för "<a href="/wiki/Dialekt" title="Dialekt">dialekter</a>". De största minoritetsgrupperna är <a href="/wiki/Zhuang" title="Zhuang">zhuang</a>, <a href="/wiki/Manchu" class="mw-redirect" title="Manchu">manchu</a>, <a href="/wiki/Hui_(folk)" title="Hui (folk)">hui</a>, <a href="/wiki/Miaofolket" title="Miaofolket">miao</a> och <a href="/wiki/Uigurer" title="Uigurer">uigurer</a>. Det finns ytterligare minoritetsgrupper, exempelvis <a href="/wiki/Tuviner" title="Tuviner">tuviner</a> och <a href="/w/index.php?title=Dolaner&action=edit&redlink=1" class="new" title="Dolaner [inte skriven än]">dolaner</a>, <a href="/w/index.php?title=Kammuer&action=edit&redlink=1" class="new" title="Kammuer [inte skriven än]">kammuer</a> och <a href="/w/index.php?title=Kuconger&action=edit&redlink=1" class="new" title="Kuconger [inte skriven än]">kuconger</a>, som inbegrips i de officiella kategorierna eller räknas till ”obestämda folk”.<a href="#cite_note-NE2-20">[20]</a> Vid folkräkningen år 1964 registrerades inte mindre än 183 etniska grupper, vilket visar att det döljer sig en stor mångfald i de officiellt redovisade kategorierna.<a href="#cite_note-NE2-20">[20]</a> Av de av regeringen i Peking officiellt erkända 55 minoriteterna, har tre stycken förskrivits till den självstyrande ön <a href="/wiki/Taiwan" title="Taiwan">Taiwan</a>. Enligt myndigheterna på ön har Taiwan istället minst tolv minoriteter.<a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[källa behövs]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Språk">Språk</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=37" title="Redigera avsnitt: Språk" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=37" title="Redigera avsnitts källkod: Språk">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:RMB3-1yuan-A.gif" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/10/RMB3-1yuan-A.gif/250px-RMB3-1yuan-A.gif" decoding="async" width="250" height="109" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/10/RMB3-1yuan-A.gif/375px-RMB3-1yuan-A.gif 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/10/RMB3-1yuan-A.gif/500px-RMB3-1yuan-A.gif 2x" data-file-width="569" data-file-height="248" /></a><figcaption>Kinesiska samt några minoritetsspråk på 1 <a href="/wiki/Renminbi" title="Renminbi">yuans</a>-sedel. </figcaption></figure> Det <a href="/wiki/Kinesiska" title="Kinesiska">kinesiska språket</a> är starkt dominerande och talas av ungefär 95 procent av befolkningen. Vidare finns cirka 60 miljoner talare av mer än 250 minoritetsspråk. Dessa talare är i huvudsak tvåspråkiga och använder kinesiska som skriftspråk.<a href="#cite_note-NE3-59">[59]</a> Mandarinkinesiska är lingua franca mellan de olika språkliga grupperna, och enligt lagen är det statens enda officiella språk.<a href="#cite_note-:0-60">[60]</a> De andra <a href="/wiki/Sinotibetanska_spr%C3%A5k" title="Sinotibetanska språk">sinotibetanska språken</a> i Kina inkluderar tibetanska. Ü-tsang, som talas i centrala Tibet, är den största varianten av tibetanska. Kham-varianten talas i <a href="/wiki/Sichuan" title="Sichuan">Sichuan</a> och amodo-varianten i <a href="/wiki/Qinghai" title="Qinghai">Qinghai</a>.<a href="#cite_note-:1-61">[61]</a> Språkskiftet från tibetanska till kinesiska i skolorna i Tibet har väckt oro om språkets framtid.<a href="#cite_note-62">[62]</a> <a href="/wiki/Altaiska_spr%C3%A5k" title="Altaiska språk">Altaiska språk</a> talas av cirka 14 miljoner i norra Kina. De viktigaste språken är <a href="/wiki/Mongoliska" title="Mongoliska">mongoliska</a> (cirka 3 miljoner) och <a href="/wiki/Uiguriska" title="Uiguriska">uiguriska</a> (cirka 8 miljoner). Uiguriskan har hotats av dem kinesiska myndigheter som trycker uigurer att använda kinesiska för att bevisa lojalitet till Kina, och språket har raderats från bland annat trafikmärken.<a href="#cite_note-63">[63]</a> Också <a href="/wiki/Kazakiska" title="Kazakiska">kazakiska</a> talas i <a href="/wiki/Ili" title="Ili">Ili kazakiska autonoma prefektur</a> där det har en officiell status.<a href="#cite_note-:1-61">[61]</a> Mongoliskan i Kina skrivs fortfarande med <a href="/wiki/Mongoliska_skriftsystem" title="Mongoliska skriftsystem">det traditionella skriftsystemet</a> varemot i Mongoliet används tillsvidare <a href="/wiki/Kyrilliska" class="mw-redirect" title="Kyrilliska">kyrilliska</a>.<a href="#cite_note-64">[64]</a> <a href="/wiki/Koreanska" title="Koreanska">Koreanskan</a> talas av ungefär 2 miljoner vid gränsen mot Korea i provinsen <a href="/wiki/Jilin" title="Jilin">Jilin</a> där språket har officiell status i <a href="/wiki/Yanbian" title="Yanbian">Yanbian koreansk autonom prefektur</a>.<a href="#cite_note-65">[65]</a><a href="#cite_note-:1-61">[61]</a> Det kinesiska språket har också haft en stor inverkan på koreanska. Den inkluderar bland annat lexikon och skriftsystemet (<a href="/wiki/Kinesiska_tecken" title="Kinesiska tecken">hanzi</a>) som användes innan <a href="/wiki/Hangul" title="Hangul">hangul</a> togs i bruk.<a href="#cite_note-66">[66]</a> Den största gruppen av minoritetsspråk i Kina är <a href="/wiki/Tai%E2%80%93kadaispr%C3%A5k" title="Tai–kadaispråk">tai–kadaispråken</a>, som är besläktade med huvudspråket <a href="/wiki/Thai" title="Thai">thai</a>. De talas av sammanlagt 22 miljoner. En mindre språkfamilj är <a href="/wiki/Hmong-mienspr%C3%A5k" title="Hmong-mienspråk">Hmong-mienspråken</a> med 7 miljoner talare. <a href="/wiki/Zhuang_(spr%C3%A5k)" title="Zhuang (språk)">Zhuang</a>, som talas i <a href="/wiki/Guangxi" title="Guangxi">Guangxi</a>, skrivs med <a href="/wiki/Latinska_alfabetet" title="Latinska alfabetet">latinska alfabetet</a>.<a href="#cite_note-67">[67]</a> Den <a href="/wiki/Austroasiatiska_spr%C3%A5k" title="Austroasiatiska språk">austroasiatiska språkfamiljen</a> representeras i Kina av ett tiotal språk med sammanlagt 500 000 talare.<a href="#cite_note-NE3-59">[59]</a> De etablerade främmande språk, <a href="/wiki/Engelska" title="Engelska">engelska</a> och <a href="/wiki/Portugisiska" title="Portugisiska">portugisiska</a>, talas i Kinas särskilda administrativa regioner, <a href="/wiki/Hongkong" title="Hongkong">Hongkong</a> och <a href="/wiki/Macao" title="Macao">Macao</a>, på grund av koloniala historian.<a href="#cite_note-:0-60">[60]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Religion">Religion</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=38" title="Redigera avsnitt: Religion" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=38" title="Redigera avsnitts källkod: Religion">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Fushou_(Fortune_and_Longevity)_Taoist_Temple_at_Tianchi_(Heavenly_Lake)_in_Fukang,_Changji,_Xinjiang.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/18/Fushou_%28Fortune_and_Longevity%29_Taoist_Temple_at_Tianchi_%28Heavenly_Lake%29_in_Fukang%2C_Changji%2C_Xinjiang.jpg/250px-Fushou_%28Fortune_and_Longevity%29_Taoist_Temple_at_Tianchi_%28Heavenly_Lake%29_in_Fukang%2C_Changji%2C_Xinjiang.jpg" decoding="async" width="250" height="141" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/18/Fushou_%28Fortune_and_Longevity%29_Taoist_Temple_at_Tianchi_%28Heavenly_Lake%29_in_Fukang%2C_Changji%2C_Xinjiang.jpg/375px-Fushou_%28Fortune_and_Longevity%29_Taoist_Temple_at_Tianchi_%28Heavenly_Lake%29_in_Fukang%2C_Changji%2C_Xinjiang.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/18/Fushou_%28Fortune_and_Longevity%29_Taoist_Temple_at_Tianchi_%28Heavenly_Lake%29_in_Fukang%2C_Changji%2C_Xinjiang.jpg/500px-Fushou_%28Fortune_and_Longevity%29_Taoist_Temple_at_Tianchi_%28Heavenly_Lake%29_in_Fukang%2C_Changji%2C_Xinjiang.jpg 2x" data-file-width="1920" data-file-height="1080" /></a><figcaption>Ett <a href="/wiki/Daoism" title="Daoism">daoiskt</a> tempel i <a href="/wiki/Fukang" title="Fukang">Fukang</a> i <a href="/wiki/Xinjiang" title="Xinjiang">Xinjiang</a>.</figcaption></figure> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Kinesisk_religion" title="Kinesisk religion">Kinesisk religion</a></dd></dl></div> Kinesisk religion är en samlingsterm för de <a href="/wiki/Religion" title="Religion">religioner</a> som utövats eller utövas i Kina. Dessa inkluderar <a href="/wiki/Kristendom" title="Kristendom">kristendom</a>, <a href="/wiki/Islam" title="Islam">islam</a> och <a href="/wiki/Judendom_i_Kina" title="Judendom i Kina">judendom</a>, liksom inhemska kinesiska religioner som <a href="/wiki/Schamanism" title="Schamanism">schamanism</a>, <a href="/wiki/F%C3%B6rf%C3%A4dersdyrkan" title="Förfädersdyrkan">förfädersdyrkan</a>, <a href="/wiki/Konfucianism" title="Konfucianism">konfucianism</a>, <a href="/wiki/Daoism" title="Daoism">daoism</a> och olika former av <a href="/wiki/Buddhism" title="Buddhism">buddhism</a>. Tre stora <a href="/wiki/Religion" title="Religion">religioner</a> har utövat stor påverkan på Kinas kultur: <a href="/wiki/Konfucianism" title="Konfucianism">konfucianismen</a><a href="#cite_note-Yao-68">[68]</a>, <a href="/wiki/Daoism" title="Daoism">daoismen</a><a href="#cite_note-Robinet-69">[69]</a> och <a href="/wiki/Buddhism" title="Buddhism">buddhismen</a><a href="#cite_note-Conze-70">[70]</a>. De här kallas oftast för tre lärdomar (三教, san jiao).<a href="#cite_note-71">[71]</a> Det råder delade meningar huruvida konfucianismen ska räknas som en religion, då denna tankeriktning har större likheter med filosofi och politisk ideologi än med en traditionell religion. Folkrepubliken Kinas regering i <a href="/wiki/Peking" title="Peking">Peking</a> erkänner idag fem officiella religioner:<a href="#cite_note-SvD-72">[72]</a> <ul><li><a href="/wiki/Buddhism" title="Buddhism">Buddhism</a></li> <li><a href="/wiki/Daoism" title="Daoism">Daoism</a></li> <li><a href="/wiki/Islam" title="Islam">Islam</a></li> <li><a href="/wiki/Kristendom" title="Kristendom">Kristendom</a> - protestantism och katolicism</li></ul> Konfucianismen är tillåten, men betraktas inte som en religion. <a href="/wiki/Islam" title="Islam">Islam</a> nådde Kina relativt tidigt bland annat via handel över <a href="/wiki/Sidenv%C3%A4gen" title="Sidenvägen">Sidenvägen</a>. Redan under <a href="/wiki/600-talet" title="600-talet">600-talet</a> e.Kr. kom kristendomen liksom islam till Kina. Flera framstående personligheter ur Kinas historia har varit <a href="/wiki/Islam" title="Islam">muslimer</a>, bland annat <a href="/wiki/Zheng_He" title="Zheng He">Zheng He</a> som tillhörde den muslimska kinesiska minoritetsgruppen Hui-folket och ledde en mycket stor kinesisk flotta på en expeditioner till Mellanöstern och Afrika i början av <a href="/wiki/1400-talet" title="1400-talet">1400-talet</a>. I samband med denna expedition genomförde Zheng He pilgrimsfärder till <a href="/wiki/Mecka" title="Mecka">Mecka</a> på den <a href="/wiki/Arabiska_halv%C3%B6n" title="Arabiska halvön">Arabiska halvön</a>. Kinas ledande kommunistiska partiet är officiellt <a href="/wiki/Ateism" title="Ateism">ateistiskt</a> och det har försökt kontrollera alla religioner i landet genom <a href="/wiki/Sinifiering" title="Sinifiering">sinifiering</a> av religionerna.<a href="#cite_note-73">[73]</a><a href="#cite_note-SvD-72">[72]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Utbildning">Utbildning</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=39" title="Redigera avsnitt: Utbildning" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=39" title="Redigera avsnitts källkod: Utbildning">redigera wikitext</a>]</div> Före bildandet av folkrepubliken 1949 var den stora majoriteten av Kinas befolkning analfabeter. Det kinesiska kommunistpartiet prioriterade utbildning högt, även om enigheten tidvis vacklat. Hellre röd än expert! löd ett slagord under kulturrevolutionen. Under kulturrevolutionen angreps hela utbildningssystemet, och den högre utbildningen avskaffades i stort sett helt. Under 1980-talet minskades de ideologiska inslagen i utbildningen och betydelsen av fackkunskaper och forskning för att modernisera Kina betonades. Den obligatoriska skolgången förlängdes.<a href="#cite_note-NE4-74">[74]</a> I dag gäller skolplikt från 7 års ålder och 99 procent av alla barn i grundskolan. Kina uppnår sedan 2011 FN-målet att ge alla barn möjlighet att gå i den nioåriga grundskolan. Men förhållandena ser olika ut i olika delar av landet. I storstäderna är läskunnigheten högre och lärarna fler och högre utbildade. Ett viktigt mål för Kinas ledning har därför under 2010-talet varit att fördela resurserna bättre och nå ut med mer stöd till de mindre samhällena.<a href="#cite_note-landguiden-75">[75]</a> Cirka 2 procent av Kinas BNP gick 2005 till utbildningssektorn.<a href="#cite_note-NE4-74">[74]</a> 1986 antog den nationella folkkongressen en lag om 9-årig obligatorisk skolgång, som skulle vara genomförd inför millennieskiftet. Det var en omfattande reform som genomfördes stegvis. 2001 utformades en ny läroplan för grundskolan med 18 skolämnen. Då uppgraderades ämnet idrott, som tidigare haft låg status i kinesisk skola. Även vid universiteten blev det då obligatoriskt med idrottsundervisning.<a href="#cite_note-grundskollararen-76">[76]</a> Genomförandet av nioårig grundskolan gick långsamt och 2003 flyttades målet fram till 2008. Före grundskolan ligger en treårig förskola, som i stor utsträckning är genomförd i städerna. De första sex åren av grundskolan studerar eleverna kinesiska, matematik, naturvetenskapliga ämnen, geografi, historia, musik samt konst och bild. Av eleverna går 98 procent vidare till det treåriga högstadiet, och två tredjedelar fortsätter till gymnasierna efter inträdesprov. Av gymnasierna är vissa specialiserade mot ingenjörsvetenskaper, medicin, jordbruk, företagsekonomi eller juridik. Till de bästa universiteten är det extremt hård konkurrens. Under 2010-talet har antalet högre lärosäten ökat kraftigt.<a href="#cite_note-NE4-74">[74]</a> 1990 var 182 miljoner kineser analfabeter, men 2003 endast 85 miljoner. Enligt en uppskattning av FN var då nio av tio kineser äldre än 15 år läs- och skrivkunniga. Det sågs som en mycket hög andel för att vara i ett utvecklingsland. De regionala skillnaderna var dock stora.<a href="#cite_note-NE4-74">[74]</a> 2006 meddelade staten att skolavgifterna i grundskolan skulle tas bort för 150 miljoner landsbygdselever. Det som en form av ekonomiskt stöd åt fattiga bondehushåll. I de flesta städer är skolavgifterna mycket höga för barn till migrantarbetare, som därför oftast låter barnen stanna kvar hos mor- eller farföräldrarna när de flyttar till industri- och servicearbeten i expansiva delar av landet.<a href="#cite_note-NE4-74">[74]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Utbildningsstatistik">Utbildningsstatistik</h4>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=40" title="Redigera avsnitt: Utbildningsstatistik" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=40" title="Redigera avsnitts källkod: Utbildningsstatistik">redigera wikitext</a>]</div> <ul><li>Andel barn som börjar grundskolan (2000): 94 procent</li> <li>Antal elever per lärare (2000): 22</li> <li>Läs- och skrivkunnighet bland kvinnor (2001): 79 procent</li> <li>Läs- och skrivkunnighet bland män (2001): 93 procent</li> <li>Läs- och skrivkunnighet (2001): 86 procent</li> <li>Utbildningskostnadernas andel av BNP (2000): 2,9 procent</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Kultur">Kultur</h2>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=41" title="Redigera avsnitt: Kultur" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=41" title="Redigera avsnitts källkod: Kultur">redigera wikitext</a>]</div> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Chinese_meal.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/14/Chinese_meal.jpg/250px-Chinese_meal.jpg" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/14/Chinese_meal.jpg/375px-Chinese_meal.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/14/Chinese_meal.jpg/500px-Chinese_meal.jpg 2x" data-file-width="1600" data-file-height="1200" /></a><figcaption>Olika kinesiska maträtter.</figcaption></figure> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Kinesisk_kultur" title="Kinesisk kultur">Kinesisk kultur</a></dd></dl></div> Kinas kultur är en av världens äldsta. Landet hade ett utvecklat samhällssystem redan för 4 000 år sedan och det är i Kina som många stora uppfinningar sett dagens ljus, exempelvis pappret, <a href="/wiki/Boktryckarkonst" title="Boktryckarkonst">boktryckarkonsten</a>, <a href="/wiki/Porslin" title="Porslin">porslin</a>, <a href="/wiki/Krut" title="Krut">krut</a> och <a href="/wiki/Kompass" title="Kompass">kompassen</a>. Skriften (de <a href="/wiki/Kinesiska_tecken" title="Kinesiska tecken">kinesiska tecknen</a>) utvecklades dock avsevärt senare i Kina än i andra tidiga kulturer. De äldsta bevisen för bevarad skrift i Kina är ca 3 200 år gamla, att jämföra med <a href="/wiki/Grekland" title="Grekland">Grekland</a> (3 500 år), <a href="/wiki/Pakistan" title="Pakistan">Pakistan</a> (5 200 år) och <a href="/wiki/Egypten" title="Egypten">Egypten</a> (5 200 år).<a href="#cite_note-77">[77]</a> Kejsardynastierna varade i drygt 2 100 år (221 f.Kr. - 1911 e.Kr.) och omfattade både epoker av stabilitet och av omvälvande förändring. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Sport_och_spel">Sport och spel</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=42" title="Redigera avsnitt: Sport och spel" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=42" title="Redigera avsnitts källkod: Sport och spel">redigera wikitext</a>]</div> Kina har en av de äldsta sportkulturerna i hela världen, som sträcker sig igenom flera årtusenden. Det finns i själva verket bevis för att en form av <a href="/wiki/Fotboll" title="Fotboll">fotboll</a> spelades i Kina redan på <a href="/wiki/Antiken" title="Antiken">antiken</a>, dock utan relation till dagens fotboll.<a href="#cite_note-78">[78]</a> Förutom fotboll,<a href="#cite_note-79">[79]</a> finns det många andra populära sporter i Kina, bland annat <a href="/wiki/Kampsport" title="Kampsport">kampsport</a> och <a href="/wiki/Bordtennis" title="Bordtennis">bordtennis</a>. <a href="/wiki/Br%C3%A4dspel" title="Brädspel">Brädspel</a> som till exempel <a href="/wiki/Go_(br%C3%A4dspel)" title="Go (brädspel)">Go</a> (Weiqi), och <a href="/wiki/Xiangqi" title="Xiangqi">Xiangqi</a> (Kinesiskt schack) och <a href="/wiki/Schack" title="Schack">schack</a> är även populärt i Kina. <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Det_kinesiska_köket">Det kinesiska köket</h2>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=43" title="Redigera avsnitt: Det kinesiska köket" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=43" title="Redigera avsnitts källkod: Det kinesiska köket">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Historia_2">Historia</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=44" title="Redigera avsnitt: Historia" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=44" title="Redigera avsnitts källkod: Historia">redigera wikitext</a>]</div> Det kinesiska samhället värderade <a href="/wiki/Gastronomi" title="Gastronomi">gastronomi</a> mycket och utvecklade omfattande studier av ämnet baserat på <a href="/wiki/Traditionell_kinesisk_medicin" title="Traditionell kinesisk medicin">traditionell kinesisk medicin</a>. Kinesisk kultur utövades ursprungligen på de norra kinesiska slätterna. De första odlade grödorna tycks ha varit <a href="/wiki/Kavlen" title="Kavlen">kavlen</a> och <a href="/wiki/Vipphirs" title="Vipphirs">vipphirs</a>, medan <a href="/wiki/Ris" title="Ris">ris</a> odlades i söder. År 2000 f.Kr. hade <a href="/wiki/Vete" title="Vete">vete</a> kommit från västra <a href="/wiki/Asien" title="Asien">Asien</a>. Vetet användes vanligtvis till varma <a href="/wiki/Nudlar" title="Nudlar">nudelsoppor</a>, istället för att bakas till <a href="/wiki/Br%C3%B6d" title="Bröd">bröd</a> som i <a href="/wiki/Europa" title="Europa">Europa</a>. <a href="/wiki/Adel" title="Adel">Adeln</a> jagade olika vilda djur och åt kött av <a href="/wiki/F%C3%A5r" title="Får">får</a>, <a href="/wiki/Gris" title="Gris">gris</a> och <a href="/wiki/Hund" title="Hund">hund</a>, allteftersom dessa djur blev tämjda. <a href="/wiki/Spannm%C3%A5l" class="mw-redirect" title="Spannmål">Spannmål</a> lagrades mot <a href="/wiki/Hungersn%C3%B6d" title="Hungersnöd">hungersnöd</a> och <a href="/wiki/%C3%96versv%C3%A4mning" title="Översvämning">översvämningar</a> och köttet bevarades med <a href="/wiki/Salt" title="Salt">salt</a>, <a href="/wiki/Vin%C3%A4ger" title="Vinäger">vinäger</a> eller <a href="/wiki/J%C3%A4st" title="Jäst">jäsning</a>. Köttets smak förbättrades genom att man stekte det i animaliska fetter, men denna praxis var mestadels begränsad till de rika.<a href="#cite_note-80">[80]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="De_olika_kinesiska_köken">De olika kinesiska köken</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=45" title="Redigera avsnitt: De olika kinesiska köken" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=45" title="Redigera avsnitts källkod: De olika kinesiska köken">redigera wikitext</a>]</div> De fyra mest omtyckta kinesiska köken är <a href="/wiki/Sichuanesiska_k%C3%B6ket" title="Sichuanesiska köket">Chuan</a>, <a href="/wiki/Shandongk%C3%B6ket" title="Shandongköket">Lu</a>, <a href="/wiki/Kantonesiska_k%C3%B6ket" title="Kantonesiska köket">Yue</a> och <a href="/w/index.php?title=Huaiyangk%C3%B6ket&action=edit&redlink=1" class="new" title="Huaiyangköket [inte skriven än]">Huaiyang</a>, som representerar västra, norra, södra och östra Kina.<a href="#cite_note-81">[81]</a> Det modern kinas åtta kök är <a href="/wiki/Anhuik%C3%B6ket" title="Anhuiköket">Anhui</a> (徽菜; Huīcài), <a href="/wiki/Kantonesiska_k%C3%B6ket" title="Kantonesiska köket">Kantonesiska köket</a> (粤菜; Yuècài), <a href="/wiki/Fujiank%C3%B6ket" title="Fujianköket">Fujian</a> (闽菜; Mǐncài), <a href="/w/index.php?title=Hunan_cuisine&action=edit&redlink=1" class="new" title="Hunan cuisine [inte skriven än]">Hunan</a> (湘菜; Xiāngcài), <a href="/wiki/Jiangsuk%C3%B6ket" title="Jiangsuköket">Jiangsu</a> (苏菜; Sūcài), <a href="/wiki/Shandongk%C3%B6ket" title="Shandongköket">Shandong</a> (鲁菜; Lǔcài), <a href="/wiki/Sichuanesiska_k%C3%B6ket" title="Sichuanesiska köket">Sichuan</a> (川菜; Chuāncài) och <a href="/wiki/Zhejiangk%C3%B6ket" title="Zhejiangköket">Zhejiang</a> (浙菜; Zhècài) köken.<a href="#cite_note-beautyfujian-82">[82]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Internationella_rankningar">Internationella rankningar</h2>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=46" title="Redigera avsnitt: Internationella rankningar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=46" title="Redigera avsnitts källkod: Internationella rankningar">redigera wikitext</a>]</div> <table class="wikitable"> <tbody><tr> <th>Organisation </th> <th>Undersökning </th> <th>Rankning </th></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Heritage_Foundation" title="Heritage Foundation">Heritage Foundation</a>/<a href="/wiki/The_Wall_Street_Journal" title="The Wall Street Journal">The Wall Street Journal</a> </td> <td><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.heritage.org/index/country/china">Index of Economic Freedom 2019</a> </td> <td>100 av 180 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Reportrar_utan_gr%C3%A4nser" title="Reportrar utan gränser">Reportrar utan gränser</a> </td> <td><a rel="nofollow" class="external text" href="https://rsf.org/en/china">Pressfrihetsindex 2019</a> </td> <td>177 av 180 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Transparency_International" title="Transparency International">Transparency International</a> </td> <td><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.transparency.org/cpi2018">Korruptionsindex 2018</a> </td> <td>87 av 180 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/FN:s_utvecklingsprogram" title="FN:s utvecklingsprogram">FN:s utvecklingsprogram</a> </td> <td><a rel="nofollow" class="external text" href="http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf">Human Development Index 2018</a> </td> <td>85 av 189 </td></tr></tbody></table> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Se_även">Se även</h2>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=47" title="Redigera avsnitt: Se även" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=47" title="Redigera avsnitts källkod: Se även">redigera wikitext</a>]</div> <ul><li><a href="/wiki/Sveriges_ambassad_i_Peking" title="Sveriges ambassad i Peking">Sveriges ambassad i Peking</a></li> <li><a href="/wiki/Kinas_ambassad_i_Stockholm" title="Kinas ambassad i Stockholm">Kinas ambassad i Stockholm</a></li> <li><a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_postkoder_i_Kina" title="Lista över postkoder i Kina">Lista över postkoder i Kina</a></li> <li><a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_blockerade_webbplatser_i_Kina" title="Lista över blockerade webbplatser i Kina">Lista över blockerade webbplatser i Kina</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Referenser">Referenser</h2>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=48" title="Redigera avsnitt: Referenser" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=48" title="Redigera avsnitts källkod: Referenser">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Noter">Noter</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=49" title="Redigera avsnitt: Noter" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=49" title="Redigera avsnitts källkod: Noter">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-1"><a href="#cite_ref-1">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.britannica.com/place/China">”China”</a> (på engelska). Encyclopædia Britannica. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.britannica.com/place/China">https://www.britannica.com/place/China</a>. Läst 28 juli 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=China&rft.atitle=&rft.pub=Encyclop%C3%A6dia+Britannica&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.britannica.com%2Fplace%2FChina&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-2"><a href="#cite_ref-2">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kina/politiskt-system/">”Politiskt system”</a>. Landsguiden. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kina/politiskt-system/">https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kina/politiskt-system/</a>. Läst 28 juli 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Politiskt+system&rft.atitle=&rft.pub=Landsguiden&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ui.se%2Flandguiden%2Flander-och-omraden%2Fasien%2Fkina%2Fpolitiskt-system%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-AH-3">^ [<a href="#cite_ref-AH_3-0">a</a> <a href="#cite_ref-AH_3-1">b</a> <a href="#cite_ref-AH_3-2">c</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://alphahistory.com/chineserevolution/mao-declares-new-nation-1949/">”Mao Zedong declares a new nation (1949)”</a> (på engelska). Chinese Revolution. 10 augusti 2015. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://alphahistory.com/chineserevolution/mao-declares-new-nation-1949/">https://alphahistory.com/chineserevolution/mao-declares-new-nation-1949/</a>. Läst 6 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Mao+Zedong+declares+a+new+nation+%281949%29&rft.atitle=Chinese+Revolution&rft.date=10+augusti+2015&rft_id=https%3A%2F%2Falphahistory.com%2Fchineserevolution%2Fmao-declares-new-nation-1949%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-CIAWorldFactbook-4">^ [<a href="#cite_ref-CIAWorldFactbook_4-0">a</a> <a href="#cite_ref-CIAWorldFactbook_4-1">b</a> <a href="#cite_ref-CIAWorldFactbook_4-2">c</a> <a href="#cite_ref-CIAWorldFactbook_4-3">d</a> <a href="#cite_ref-CIAWorldFactbook_4-4">e</a> <a href="#cite_ref-CIAWorldFactbook_4-5">f</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20161013030611/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ch.html">”China”</a>. <a href="/wiki/The_World_Factbook" title="The World Factbook">The World Factbook</a>. <a href="/wiki/Central_Intelligence_Agency" title="Central Intelligence Agency">Central Intelligence Agency</a>. 8 maj 2017. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ch.html">originalet</a> den 13 oktober 2016. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20161013030611/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ch.html">https://web.archive.org/web/20161013030611/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ch.html</a>. Läst 22 maj 2017.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=China&rft.atitle=%5B%5BThe+World+Factbook%5D%5D&rft.date=8+maj+2017&rft.pub=%5B%5BCentral+Intelligence+Agency%5D%5D&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20161013030611%2Fhttps%3A%2F%2Fwww.cia.gov%2Flibrary%2Fpublications%2Fthe-world-factbook%2Fgeos%2Fch.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-Census2010-5"><a href="#cite_ref-Census2010_5-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20130115173048/http://www.stats.gov.cn/english/newsandcomingevents/t20110428_402722244.htm">”Communiqué of the National Bureau of Statistics of People's Republic of China on Major Figures of the 2010 Population Census”</a>. Stats.gov.cn. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.stats.gov.cn/english/newsandcomingevents/t20110428_402722244.htm">originalet</a> den 15 januari 2013. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20130115173048/http://www.stats.gov.cn/english/newsandcomingevents/t20110428_402722244.htm">https://web.archive.org/web/20130115173048/http://www.stats.gov.cn/english/newsandcomingevents/t20110428_402722244.htm</a>. Läst 1 november 2011.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Communiqu%C3%A9+of+the+National+Bureau+of+Statistics+of+People%27s+Republic+of+China+on+Major+Figures+of+the+2010+Population+Census&rft.atitle=&rft.pub=Stats.gov.cn&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20130115173048%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.stats.gov.cn%2Fenglish%2Fnewsandcomingevents%2Ft20110428_402722244.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-NBSC2023-6"><a href="#cite_ref-NBSC2023_6-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.stats.gov.cn/english/PressRelease/202302/t20230227_1918979.html">”STATISTICAL COMMUNIQUÉ OF THE PEOPLE'S REPUBLIC OF CHINA ON THE 2022 NATIONAL ECONOMIC AND SOCIAL DEVELOPMENT”</a> (på engelska). National Bureau of Statistics of China. 28 februari 2023. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.stats.gov.cn/english/PressRelease/202302/t20230227_1918979.html">http://www.stats.gov.cn/english/PressRelease/202302/t20230227_1918979.html</a>. Läst 5 augusti 2023.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=STATISTICAL+COMMUNIQU%C3%89+OF+THE+PEOPLE%27S+REPUBLIC+OF+CHINA+ON+THE+2022+NATIONAL+ECONOMIC+AND+SOCIAL+DEVELOPMENT&rft.atitle=&rft.date=28+februari+2023&rft.pub=National+Bureau+of+Statistics+of+China&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.stats.gov.cn%2Fenglish%2FPressRelease%2F202302%2Ft20230227_1918979.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-imf.org-7">^ [<a href="#cite_ref-imf.org_7-0">a</a> <a href="#cite_ref-imf.org_7-1">b</a> <a href="#cite_ref-imf.org_7-2">c</a> <a href="#cite_ref-imf.org_7-3">d</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1">”Download World Economic Outlook database: April 2023”</a> (på engelska). <a href="/wiki/Internationella_valutafonden" title="Internationella valutafonden">Internationella valutafonden</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1">https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1</a>. Läst 16 april 2023.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Download+World+Economic+Outlook+database%3A+April+2023&rft.atitle=&rft.pub=%5B%5BInternationella+valutafonden%5D%5D&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.imf.org%2Fen%2FPublications%2FWEO%2Fweo-database%2F2023%2FApril%2Fweo-report%3Fc%3D512%2C914%2C612%2C171%2C614%2C311%2C213%2C911%2C314%2C193%2C122%2C912%2C313%2C419%2C513%2C316%2C913%2C124%2C339%2C638%2C514%2C218%2C963%2C616%2C223%2C516%2C918%2C748%2C618%2C624%2C522%2C622%2C156%2C626%2C628%2C228%2C924%2C233%2C632%2C636%2C634%2C238%2C662%2C960%2C423%2C935%2C128%2C611%2C321%2C243%2C248%2C469%2C253%2C642%2C643%2C939%2C734%2C644%2C819%2C172%2C132%2C646%2C648%2C915%2C134%2C652%2C174%2C328%2C258%2C656%2C654%2C336%2C263%2C268%2C532%2C944%2C176%2C534%2C536%2C429%2C433%2C178%2C436%2C136%2C343%2C158%2C439%2C916%2C664%2C826%2C542%2C967%2C443%2C917%2C544%2C941%2C446%2C666%2C668%2C672%2C946%2C137%2C546%2C674%2C676%2C548%2C556%2C678%2C181%2C867%2C682%2C684%2C273%2C868%2C921%2C948%2C943%2C686%2C688%2C518%2C728%2C836%2C558%2C138%2C196%2C278%2C692%2C694%2C962%2C142%2C449%2C564%2C565%2C283%2C853%2C288%2C293%2C566%2C964%2C182%2C359%2C453%2C968%2C922%2C714%2C862%2C135%2C716%2C456%2C722%2C942%2C718%2C724%2C576%2C936%2C961%2C813%2C726%2C199%2C733%2C184%2C524%2C361%2C362%2C364%2C732%2C366%2C144%2C146%2C463%2C528%2C923%2C738%2C578%2C537%2C742%2C866%2C369%2C744%2C186%2C925%2C869%2C746%2C926%2C466%2C112%2C111%2C298%2C927%2C846%2C299%2C582%2C487%2C474%2C754%2C698%2C%26s%3DNGDPD%2C%26sy%3D2021%26ey%3D2028%26ssm%3D0%26scsm%3D1%26scc%3D0%26ssd%3D1%26ssc%3D0%26sic%3D0%26sort%3Dcountry%26ds%3D.%26br%3D1&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-hdirapport2022-8"><a href="#cite_ref-hdirapport2022_8-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf">”Human Development Report 2021/2022”</a> (på engelska) (<a href="/wiki/Fil:Noia_64_mimetypes_pdf.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/14px-Noia_64_mimetypes_pdf.png" decoding="async" width="14" height="14" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/21px-Noia_64_mimetypes_pdf.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/28px-Noia_64_mimetypes_pdf.png 2x" data-file-width="64" data-file-height="64" /></a> <a href="/wiki/Portable_Document_Format" title="Portable Document Format">PDF</a>). United Nations Development Programme. sid. 284-287. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf">https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf</a>. Läst 3 december 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Human+Development+Report+2021%2F2022&rft.atitle=&rft.pages=sid.%26nbsp%3B284-287&rft.pub=United+Nations+Development+Programme&rft_id=https%3A%2F%2Fhdr.undp.org%2Fsystem%2Ffiles%2Fdocuments%2Fglobal-report-document%2Fhdr2021-22pdf_1.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-NE1-9">^ [<a href="#cite_ref-NE1_9-0">a</a> <a href="#cite_ref-NE1_9-1">b</a> <a href="#cite_ref-NE1_9-2">c</a> <a href="#cite_ref-NE1_9-3">d</a> <a href="#cite_ref-NE1_9-4">e</a> <a href="#cite_ref-NE1_9-5">f</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/figur/textruta/kina-landsfakta-(1)">”Kina: Landsfakta”</a>. Nationalencyklopedin. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/figur/textruta/kina-landsfakta-(1)">https://www.ne.se/uppslagsverk/figur/textruta/kina-landsfakta-(1)</a>. Läst 3 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Kina%3A+Landsfakta&rft.atitle=&rft.pub=Nationalencyklopedin&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ne.se%2Fuppslagsverk%2Ffigur%2Ftextruta%2Fkina-landsfakta-%281%29&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  [<a href="/wiki/Wikipedia:K%C3%A4llh%C3%A4nvisningar#Källor_som_kräver_inloggning" title="Wikipedia:Källhänvisningar">inloggning kan krävas</a>] </li> <li id="cite_note-e169dd96d3aefd5e6055e3cb12639c63bd3160db-10"><a href="#cite_ref-e169dd96d3aefd5e6055e3cb12639c63bd3160db_10-0">^</a> hämtat från: <a href="/wiki/Ryskspr%C3%A5kiga_Wikipedia" title="Ryskspråkiga Wikipedia">ryskspråkiga Wikipedia</a>.[källa från Wikidata] </li> <li id="cite_note-FN-11"><a href="#cite_ref-FN_11-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.un.org/development/desa/pd/sites/www.un.org.development.desa.pd/files/undesa_pd_2023_policy-brief-153.pdf">”India overtakes China as the world’s most populous country”</a> (på engelska). United Nations Department of Economic and Social Affairs. 1 april 2023. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.un.org/development/desa/pd/sites/www.un.org.development.desa.pd/files/undesa_pd_2023_policy-brief-153.pdf">https://www.un.org/development/desa/pd/sites/www.un.org.development.desa.pd/files/undesa_pd_2023_policy-brief-153.pdf</a>. Läst 5 augusti 2023.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=India+overtakes+China+as+the+world%E2%80%99s+most+populous+country&rft.atitle=&rft.date=1+april+2023&rft.pub=United+Nations+Department+of+Economic+and+Social+Affairs&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.un.org%2Fdevelopment%2Fdesa%2Fpd%2Fsites%2Fwww.un.org.development.desa.pd%2Ffiles%2Fundesa_pd_2023_policy-brief-153.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-12"><a href="#cite_ref-12">^</a> TV-programmet Debatt reprisen 24 augusti 2008 </li> <li id="cite_note-13"><a href="#cite_ref-13">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.latimes.com/world/la-xpm-2013-mar-13-la-fg-wn-china-xi-presidency-20130313-story.html">”China's Xi Jinping formally assumes title of president”</a> (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. 13 mars 2013. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.latimes.com/world/la-xpm-2013-mar-13-la-fg-wn-china-xi-presidency-20130313-story.html">https://www.latimes.com/world/la-xpm-2013-mar-13-la-fg-wn-china-xi-presidency-20130313-story.html</a>. Läst 26 augusti 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=China%27s+Xi+Jinping+formally+assumes+title+of+president&rft.atitle=Los+Angeles+Times&rft.date=13+mars+2013&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.latimes.com%2Fworld%2Fla-xpm-2013-mar-13-la-fg-wn-china-xi-presidency-20130313-story.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-14"><a href="#cite_ref-14">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.bbc.com/news/world-asia-china-20338586">”Full text: China's new party chief Xi Jinping's speech”</a> (på brittisk engelska). BBC News. 15 november 2012. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.bbc.com/news/world-asia-china-20338586">https://www.bbc.com/news/world-asia-china-20338586</a>. Läst 26 augusti 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Full+text%3A+China%27s+new+party+chief+Xi+Jinping%27s+speech&rft.jtitle=BBC+News&rft.date=15+november+2012&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.bbc.com%2Fnews%2Fworld-asia-china-20338586&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-15"><a href="#cite_ref-15">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-02-25/china-s-xi-puts-personal-stamp-on-nation-s-fight-against-poverty">”Xi Puts His Personal Stamp on China’s Fight Against Poverty”</a> (på engelska). Bloomberg.com. 25 februari 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-02-25/china-s-xi-puts-personal-stamp-on-nation-s-fight-against-poverty">https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-02-25/china-s-xi-puts-personal-stamp-on-nation-s-fight-against-poverty</a>. Läst 26 augusti 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Xi+Puts+His+Personal+Stamp+on+China%E2%80%99s+Fight+Against+Poverty&rft.jtitle=Bloomberg.com&rft.date=25+februari+2021&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.bloomberg.com%2Fnews%2Farticles%2F2021-02-25%2Fchina-s-xi-puts-personal-stamp-on-nation-s-fight-against-poverty&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-16"><a href="#cite_ref-16">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.economist.com/china/2015/10/22/robber-barons-beware">”Robber barons, beware”</a>. The Economist. <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/0013-0613">0013-0613</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.economist.com/china/2015/10/22/robber-barons-beware">https://www.economist.com/china/2015/10/22/robber-barons-beware</a>. Läst 26 augusti 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Robber+barons%2C+beware&rft.jtitle=The+Economist&rft.issn=0013-0613&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.economist.com%2Fchina%2F2015%2F10%2F22%2Frobber-barons-beware&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-17"><a href="#cite_ref-17">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFTiezzi">Tiezzi, Shannon. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://thediplomat.com/2014/12/the-worlds-most-popular-leader-chinas-president-xi/">”The World’s Most Popular Leader: China’s President Xi”</a> (på amerikansk engelska). thediplomat.com. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://thediplomat.com/2014/12/the-worlds-most-popular-leader-chinas-president-xi/">https://thediplomat.com/2014/12/the-worlds-most-popular-leader-chinas-president-xi/</a>. Läst 26 augusti 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=The+World%E2%80%99s+Most+Popular+Leader%3A+China%E2%80%99s+President+Xi&rft.atitle=thediplomat.com&rft.aulast=Tiezzi&rft.aufirst=Shannon&rft.au=Tiezzi%2C+Shannon&rft_id=https%3A%2F%2Fthediplomat.com%2F2014%2F12%2Fthe-worlds-most-popular-leader-chinas-president-xi%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-18"><a href="#cite_ref-18">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.theguardian.com/world/2017/oct/14/xi-jinping-crushes-dissent-but-making-china-great-again">”Chairman Xi crushes dissent but poor believe he’s making China great”</a> (på engelska). the Guardian. 14 oktober 2017. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.theguardian.com/world/2017/oct/14/xi-jinping-crushes-dissent-but-making-china-great-again">http://www.theguardian.com/world/2017/oct/14/xi-jinping-crushes-dissent-but-making-china-great-again</a>. Läst 26 augusti 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Chairman+Xi+crushes+dissent+but+poor+believe+he%E2%80%99s+making+China+great&rft.atitle=the+Guardian&rft.date=14+oktober+2017&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.theguardian.com%2Fworld%2F2017%2Foct%2F14%2Fxi-jinping-crushes-dissent-but-making-china-great-again&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-19"><a href="#cite_ref-19">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFZhu">Zhu, Jiayang Fan, Taisu Zhang, Ying. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://foreignpolicy.com/2016/03/08/the-personality-cult-of-xi-jinping-china-leader-communist-party/">”Behind the Personality Cult of Xi Jinping”</a> (på amerikansk engelska). Foreign Policy. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://foreignpolicy.com/2016/03/08/the-personality-cult-of-xi-jinping-china-leader-communist-party/">https://foreignpolicy.com/2016/03/08/the-personality-cult-of-xi-jinping-china-leader-communist-party/</a>. Läst 26 augusti 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Behind+the+Personality+Cult+of+Xi+Jinping&rft.atitle=Foreign+Policy&rft.aulast=Zhu&rft.aufirst=Jiayang+Fan%2C+Taisu+Zhang%2C+Ying&rft.au=Zhu%2C+Jiayang+Fan%2C+Taisu+Zhang%2C+Ying&rft_id=https%3A%2F%2Fforeignpolicy.com%2F2016%2F03%2F08%2Fthe-personality-cult-of-xi-jinping-china-leader-communist-party%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-NE2-20">^ [<a href="#cite_ref-NE2_20-0">a</a> <a href="#cite_ref-NE2_20-1">b</a> <a href="#cite_ref-NE2_20-2">c</a> <a href="#cite_ref-NE2_20-3">d</a> <a href="#cite_ref-NE2_20-4">e</a> <a href="#cite_ref-NE2_20-5">f</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kina">”Kina, kapitlet klimat”</a>. ne.se. Nationalencyklopedin. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kina">https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kina</a>. Läst 6 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Kina%2C+kapitlet+klimat&rft.atitle=ne.se&rft.pub=Nationalencyklopedin&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ne.se%2Fuppslagsverk%2Fencyklopedi%2Fl%25C3%25A5ng%2Fkina&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-svenskkinesiska-21"><a href="#cite_ref-svenskkinesiska_21-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.svenskkinesiska.se/reseinformationalla/kinas-klimat/">”Kina från A till Ö”</a>. Svensk-kinesiska resebyrån. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.svenskkinesiska.se/reseinformationalla/kinas-klimat/">https://www.svenskkinesiska.se/reseinformationalla/kinas-klimat/</a>. Läst 6 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Kina+fr%C3%A5n+A+till+%C3%96&rft.atitle=&rft.pub=Svensk-kinesiska+resebyr%C3%A5n&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.svenskkinesiska.se%2Freseinformationalla%2Fkinas-klimat%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-landguiden2-22"><a href="#cite_ref-landguiden2_22-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kina/geografi-och-klimat/">”Geografi och klimat”</a>. Landguiden. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kina/geografi-och-klimat/">https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kina/geografi-och-klimat/</a>. Läst 6 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Geografi+och+klimat&rft.atitle=Landguiden&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ui.se%2Flandguiden%2Flander-och-omraden%2Fasien%2Fkina%2Fgeografi-och-klimat%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-Nordisk_Familjebok-23">^ [<a href="#cite_ref-Nordisk_Familjebok_23-0">a</a> <a href="#cite_ref-Nordisk_Familjebok_23-1">b</a>] Större delen av detta avsnitt består av bearbetad text från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://runeberg.org/nfbn/0031.html">Kina</a> i <a href="/wiki/Nordisk_familjebok" title="Nordisk familjebok">Nordisk familjebok</a> (andra upplagan, 1911) Nordisk Familjebok], Uggleupplagan, 1911. </li> <li id="cite_note-24"><a href="#cite_ref-24">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=412&artikel=3653303">”Kinas artrika och världsunika regnskog”</a> (på engelska). <a href="/wiki/Vetandets_v%C3%A4rld" title="Vetandets värld">Vetandets värld</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=412&artikel=3653303">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=412&artikel=3653303</a>. Läst 22 januari 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Kinas+artrika+och+v%C3%A4rldsunika+regnskog&rft.atitle=&rft.pub=%5B%5BVetandets+v%C3%A4rld%5D%5D&rft_id=http%3A%2F%2Fsverigesradio.se%2Fsida%2Fartikel.aspx%3Fprogramid%3D412%26artikel%3D3653303&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-25"><a href="#cite_ref-25">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.flowersofindia.net/catalog/slides/Chinese%20Varnish%20Tree.html">”Chinese Varnish Tree”</a> (på engelska). Flowers of India. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.flowersofindia.net/catalog/slides/Chinese%20Varnish%20Tree.html">http://www.flowersofindia.net/catalog/slides/Chinese%20Varnish%20Tree.html</a>. Läst 22 januari 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Chinese+Varnish+Tree&rft.atitle=&rft.pub=Flowers+of+India&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.flowersofindia.net%2Fcatalog%2Fslides%2FChinese%2520Varnish%2520Tree.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-26"><a href="#cite_ref-26">^</a> Wilkinson (2012), ss. 433-34, 442-447. </li> <li id="cite_note-27"><a href="#cite_ref-27">^</a> För mer om hur Kinas expanderande jordbrukskultur påverkar djur- och växtlivet, se Mark Elvin, The Retreat of the Elephants: An Environmental History of China (New Haven: Yale University Press, 2004). <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/10571092">10571092</a> </li> <li id="cite_note-CBT-28">^ [<a href="#cite_ref-CBT_28-0">a</a> <a href="#cite_ref-CBT_28-1">b</a> <a href="#cite_ref-CBT_28-2">c</a> <a href="#cite_ref-CBT_28-3">d</a> <a href="#cite_ref-CBT_28-4">e</a> <a href="#cite_ref-CBT_28-5">f</a> <a href="#cite_ref-CBT_28-6">g</a> <a href="#cite_ref-CBT_28-7">h</a> <a href="#cite_ref-CBT_28-8">i</a> <a href="#cite_ref-CBT_28-9">j</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20160224112811/http://chinabirdingtour.com/htmlfile/38f227.html">”Introduction to China Birds”</a> (på engelska). China Birding Tour. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.chinabirdingtour.com/htmlfile/38f227.html">originalet</a> den 24 februari 2016. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20160224112811/http://chinabirdingtour.com/htmlfile/38f227.html">https://web.archive.org/web/20160224112811/http://chinabirdingtour.com/htmlfile/38f227.html</a>. Läst 22 januari 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Introduction+to+China+Birds&rft.atitle=&rft.pub=China+Birding+Tour&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20160224112811%2Fhttp%3A%2F%2Fchinabirdingtour.com%2Fhtmlfile%2F38f227.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-Larsson-29"><a href="#cite_ref-Larsson_29-0">^</a> Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom </li> <li id="cite_note-Ocean_Park-30"><a href="#cite_ref-Ocean_Park_30-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20130406230312/http://www.oceanpark.com.hk/html/en/learning/facts/goldfish.html">”Goldfish”</a>. Ocean Park. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.oceanpark.com.hk/html/en/learning/facts/goldfish.html">originalet</a> den 6 april 2013. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20130406230312/http://www.oceanpark.com.hk/html/en/learning/facts/goldfish.html">https://web.archive.org/web/20130406230312/http://www.oceanpark.com.hk/html/en/learning/facts/goldfish.html</a>. Läst 11 februari 2013.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Goldfish&rft.atitle=&rft.pub=Ocean+Park&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20130406230312%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.oceanpark.com.hk%2Fhtml%2Fen%2Flearning%2Ffacts%2Fgoldfish.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-DOMA-31"><a href="#cite_ref-DOMA_31-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20160303170149/http://english.biodiv.gov.cn/images_biodiv/resources/animals-en.htm">”Domestic animals”</a>. Biodiversity Clearing-House Mechanism of China. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://english.biodiv.gov.cn/images_biodiv/resources/animals-en.htm">originalet</a> den 3 mars 2016. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20160303170149/http://english.biodiv.gov.cn/images_biodiv/resources/animals-en.htm">https://web.archive.org/web/20160303170149/http://english.biodiv.gov.cn/images_biodiv/resources/animals-en.htm</a>. Läst 15 februari 2013.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Domestic+animals&rft.atitle=&rft.pub=Biodiversity+Clearing-House+Mechanism+of+China&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20160303170149%2Fhttp%3A%2F%2Fenglish.biodiv.gov.cn%2Fimages_biodiv%2Fresources%2Fanimals-en.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-CCUL-32"><a href="#cite_ref-CCUL_32-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20120808212917/http://www.chinaculture.org/gb/en_aboutchina/2003-09/24/content_21064.htm">”Chinese Two-Humped Camel”</a> (på engelska). Kinesiska kulturministeriet. 2003. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.chinaculture.org/gb/en_aboutchina/2003-09/24/content_21064.htm">originalet</a> den 8 augusti 2012. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20120808212917/http://www.chinaculture.org/gb/en_aboutchina/2003-09/24/content_21064.htm">https://web.archive.org/web/20120808212917/http://www.chinaculture.org/gb/en_aboutchina/2003-09/24/content_21064.htm</a>. Läst 16 februari 2013.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Chinese+Two-Humped+Camel&rft.atitle=&rft.date=2003&rft.pub=Kinesiska+kulturministeriet&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20120808212917%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.chinaculture.org%2Fgb%2Fen_aboutchina%2F2003-09%2F24%2Fcontent_21064.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-33"><a href="#cite_ref-33">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBajpai,_Kanti;_Ho,_Selina_&_Miller,_Manjari_Chatterjee2020">Bajpai, Kanti; Ho, Selina & Miller, Manjari Chatterjee, red (2020). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.fi/books?id=r6PSDwAAQBAJ&pg=PT224&lpg=PT224&dq=sikkim+2003+according+to+china&source=bl&ots=5Ya-C4N5Rm&sig=ACfU3U29nzhZgOFmhk8Gm44fQYLQwWwkxg&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiUhJ7KvOHpAhVspYsKHRYeAqIQ6AEwE3oECAYQAQ#v=onepage&q=sikkim%202003%20according%20to%20china&f=false">Routledge Handbook of China–India Relations</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.fi/books?id=r6PSDwAAQBAJ&pg=PT224&lpg=PT224&dq=sikkim+2003+according+to+china&source=bl&ots=5Ya-C4N5Rm&sig=ACfU3U29nzhZgOFmhk8Gm44fQYLQwWwkxg&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiUhJ7KvOHpAhVspYsKHRYeAqIQ6AEwE3oECAYQAQ#v=onepage&q=sikkim%202003%20according%20to%20china&f=false">https://books.google.fi/books?id=r6PSDwAAQBAJ&pg=PT224&lpg=PT224&dq=sikkim+2003+according+to+china&source=bl&ots=5Ya-C4N5Rm&sig=ACfU3U29nzhZgOFmhk8Gm44fQYLQwWwkxg&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiUhJ7KvOHpAhVspYsKHRYeAqIQ6AEwE3oECAYQAQ#v=onepage&q=sikkim%202003%20according%20to%20china&f=false</a>. Läst 1 juni 2020</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Routledge+Handbook+of+China%E2%80%93India+Relations&rft.date=2020&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.fi%2Fbooks%3Fid%3Dr6PSDwAAQBAJ%26pg%3DPT224%26lpg%3DPT224%26dq%3Dsikkim%2B2003%2Baccording%2Bto%2Bchina%26source%3Dbl%26ots%3D5Ya-C4N5Rm%26sig%3DACfU3U29nzhZgOFmhk8Gm44fQYLQwWwkxg%26hl%3Den%26sa%3DX%26ved%3D2ahUKEwiUhJ7KvOHpAhVspYsKHRYeAqIQ6AEwE3oECAYQAQ%23v%3Donepage%26q%3Dsikkim%25202003%2520according%2520to%2520china%26f%3Dfalse&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-34"><a href="#cite_ref-34">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.britannica.com/place/Arunachal-Pradesh">”Arunachal Pradesh - History”</a> (på engelska). Encyclopedia Britannica. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.britannica.com/place/Arunachal-Pradesh">https://www.britannica.com/place/Arunachal-Pradesh</a>. Läst 1 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Arunachal+Pradesh+-+History&rft.atitle=Encyclopedia+Britannica&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.britannica.com%2Fplace%2FArunachal-Pradesh&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-35"><a href="#cite_ref-35">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=4933349&fileOId=4933358">”Senkaku/Diaoyu-dispyten”</a> (på svenskaa). Sebastian Kjellman. Lunds Universitet. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=4933349&fileOId=4933358">https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=4933349&fileOId=4933358</a>. Läst 13 februari 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Senkaku%2FDiaoyu-dispyten&rft.atitle=Sebastian+Kjellman&rft.pub=Lunds+Universitet&rft_id=https%3A%2F%2Flup.lub.lu.se%2Fluur%2Fdownload%3Ffunc%3DdownloadFile%26recordOId%3D4933349%26fileOId%3D4933358&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-36"><a href="#cite_ref-36">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.britannica.com/topic/Beijings-South-China-Sea-Buildup-2082106">”Beijing's South China Sea Buildup”</a> (på engelska). Encyclopedia Britannica. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.britannica.com/topic/Beijings-South-China-Sea-Buildup-2082106">https://www.britannica.com/topic/Beijings-South-China-Sea-Buildup-2082106</a>. Läst 1 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Beijing%27s+South+China+Sea+Buildup&rft.atitle=Encyclopedia+Britannica&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.britannica.com%2Ftopic%2FBeijings-South-China-Sea-Buildup-2082106&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-37"><a href="#cite_ref-37">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFMalmqvist,_Göran2010">Malmqvist, Göran (10 december 2010). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.svd.se/partiveteraner-i-kina-kraver-yttrandefrihet">”Partiveteraner i Kina kräver yttrandefrihet”</a> (på svenska). Svenska Dagbladet. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.svd.se/partiveteraner-i-kina-kraver-yttrandefrihet">http://www.svd.se/partiveteraner-i-kina-kraver-yttrandefrihet</a>. Läst 16 februari 2011.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Partiveteraner+i+Kina+kr%C3%A4ver+yttrandefrihet&rft.jtitle=Svenska+Dagbladet&rft.aulast=Malmqvist%2C+G%C3%B6ran&rft.au=Malmqvist%2C+G%C3%B6ran&rft.date=10+december+2010&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.svd.se%2Fpartiveteraner-i-kina-kraver-yttrandefrihet&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-38"><a href="#cite_ref-38">^</a> Human Rights Watch, World Report 2009 </li> <li id="cite_note-39"><a href="#cite_ref-39">^</a> Media Control in China published 2004 by Human Rights in China, New York </li> <li id="cite_note-40"><a href="#cite_ref-40">^</a> 1998 US Embassy Beijing report ”The Fading of Environmental Secrecy” </li> <li id="cite_note-41"><a href="#cite_ref-41">^</a> Reprters sans frontières – Annual Worldwide Press Freedom Index – 2005 </li> <li id="cite_note-42"><a href="#cite_ref-42">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFOla_Wong">Ola Wong. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.svd.se/nyheter/utrikes/aborter-tvingas-fram_5758865.svd">”Abort tvingas fram”</a>. <a href="/wiki/Svenska_Dagbladet" title="Svenska Dagbladet">Svenska Dagbladet</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.svd.se/nyheter/utrikes/aborter-tvingas-fram_5758865.svd">http://www.svd.se/nyheter/utrikes/aborter-tvingas-fram_5758865.svd</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Abort+tvingas+fram&rft.jtitle=%5B%5BSvenska+Dagbladet%5D%5D&rft.aulast=Ola+Wong&rft.au=Ola+Wong&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.svd.se%2Fnyheter%2Futrikes%2Faborter-tvingas-fram_5758865.svd&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-43"><a href="#cite_ref-43">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://natgeo.se/folk-och-kultur/ettbarnspolitik-hur-uppratthalls-kinas-ettbarnspolitik">”Hur upprätthålls Kinas ettbarnspolitik?”</a>. National Geographic. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://natgeo.se/folk-och-kultur/ettbarnspolitik-hur-uppratthalls-kinas-ettbarnspolitik">http://natgeo.se/folk-och-kultur/ettbarnspolitik-hur-uppratthalls-kinas-ettbarnspolitik</a>. Läst 22 januari 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Hur+uppr%C3%A4tth%C3%A5lls+Kinas+ettbarnspolitik%3F&rft.atitle=&rft.pub=National+Geographic&rft_id=http%3A%2F%2Fnatgeo.se%2Ffolk-och-kultur%2Fettbarnspolitik-hur-uppratthalls-kinas-ettbarnspolitik&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-44"><a href="#cite_ref-44">^</a> ”China’s reform and opening-up promotes human rights, says premier”. 11 december 2003. Embassy of the People’s Republic of China in the United States </li> <li id="cite_note-45"><a href="#cite_ref-45">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFU.S._Department_of_State">U.S. Department of State. 2008 Country Report on Human Rights: China (includes Hongkong and Macao), Oct 2008.. ”"Some foreign observers estimated that at least half of the 250,000 officially recorded inmates in the country's reeducation-through-labor camps were Falun Gong adherents. Falun Gong sources overseas placed the number even higher.".”.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=2008+Country+Report+on+Human+Rights%3A+China+%28includes+Hongkong+and+Macao%29%2C+Oct+2008.&rft.aulast=U.S.+Department+of+State&rft.au=U.S.+Department+of+State&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-46"><a href="#cite_ref-46">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFDavid_Kilgour,_David_Matas">David Kilgour, David Matas. (6 July 2006, revised 31 January 2007) An Independent Investigation into Allegations of Organ Harvesting of Falun Gong Practitioners in China (free in 22 languages) organharvestinvestigation.net..</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=%286+July+2006%2C+revised+31+January+2007%29+An+Independent+Investigation+into+Allegations+of+Organ+Harvesting+of+Falun+Gong+Practitioners+in+China+%28free+in+22+languages%29+organharvestinvestigation.net.&rft.aulast=David+Kilgour%2C+David+Matas&rft.au=David+Kilgour%2C+David+Matas&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-47"><a href="#cite_ref-47">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal"> "China and the Internet.", International Debates, 15420345, Apr2010, Vol. 8, Issue 4.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=%22China+and+the+Internet.%22%2C+International+Debates%2C+15420345%2C+Apr2010%2C+Vol.+8%2C+Issue+4&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-48"><a href="#cite_ref-48">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20210302084409/https://internetkunskap.se/sa-funkar-internet/gar-det-att-stanga-av-internet/">”Skulle det gå att stänga av internet?”</a>. Internetkunskap. 3 november 2020. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://internetkunskap.se/sa-funkar-internet/gar-det-att-stanga-av-internet/">originalet</a> den 2 mars 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20210302084409/https://internetkunskap.se/sa-funkar-internet/gar-det-att-stanga-av-internet/">https://web.archive.org/web/20210302084409/https://internetkunskap.se/sa-funkar-internet/gar-det-att-stanga-av-internet/</a>. Läst 26 februari 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Skulle+det+g%C3%A5+att+st%C3%A4nga+av+internet%3F&rft.atitle=Internetkunskap&rft.date=3+november+2020&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20210302084409%2Fhttps%3A%2F%2Finternetkunskap.se%2Fsa-funkar-internet%2Fgar-det-att-stanga-av-internet%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-EB3jan2007-49"><a href="#cite_ref-EB3jan2007_49-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://global.britannica.com/place/China">”China”</a> (på engelska). Encyclopædia Britannica. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://global.britannica.com/place/China">http://global.britannica.com/place/China</a>. Läst 22 januari 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=China&rft.atitle=&rft.pub=Encyclop%C3%A6dia+Britannica&rft_id=http%3A%2F%2Fglobal.britannica.com%2Fplace%2FChina&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-NE-50">^ [<a href="#cite_ref-NE_50-0">a</a> <a href="#cite_ref-NE_50-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kina">”Kina”</a>. NE Nationalencyklopedin AB. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kina">http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kina</a>. Läst 22 januari 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Kina&rft.atitle=&rft.pub=NE+Nationalencyklopedin+AB&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.ne.se%2Fuppslagsverk%2Fencyklopedi%2Fl%C3%A5ng%2Fkina&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-51"><a href="#cite_ref-51">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kina">”Kina / Historia”</a>. NE Nationalencyklopedin AB. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kina">http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kina</a>. Läst 22 januari 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Kina+%2F+Historia&rft.atitle=&rft.pub=NE+Nationalencyklopedin+AB&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.ne.se%2Fuppslagsverk%2Fencyklopedi%2Fl%C3%A5ng%2Fkina&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-Öhrlings_PricewaterhouseCoopers-52"><a href="#cite_ref-Öhrlings_PricewaterhouseCoopers_52-0">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.pwc.com/extweb/ncpressrelease.nsf/docid/0B18D293B7DD25D1802574010052E9FE">Öhrlings PricewaterhouseCoopers – Kina växer om USA 2025</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20080821205222/http://www.pwc.com/extweb/ncpressrelease.nsf/docid/0B18D293B7DD25D1802574010052E9FE">Arkiverad</a> 21 augusti 2008 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. </li> <li id="cite_note-Brazil,_Russia,_India_and_China_-_A_Road_in_2050_by_Goldman_Sachs-53"><a href="#cite_ref-Brazil,_Russia,_India_and_China_-_A_Road_in_2050_by_Goldman_Sachs_53-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20190523001219/https://www.goldmansachs.com/">”Brazil, Russia, India and China - A Road in 2050 by Goldman Sachs”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www2.goldmansachs.com/">originalet</a> den 23 maj 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20190523001219/https://www.goldmansachs.com/">https://web.archive.org/web/20190523001219/https://www.goldmansachs.com/</a>. Läst 26 maj 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Brazil%2C+Russia%2C+India+and+China+-+A+Road+in+2050+by+Goldman+Sachs&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20190523001219%2Fhttps%3A%2F%2Fwww.goldmansachs.com%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-54"><a href="#cite_ref-54">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2009/01/weodata/weorept.aspx?pr.x=89&pr.y=17&sy=2009&ey=2009&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=924&s=PPPGDP&grp=0&a=">”Report for Selected Countries and Subjects”</a> (på engelska). <a href="/wiki/Internationella_valutafonden" title="Internationella valutafonden">Internationella valutafonden</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2009/01/weodata/weorept.aspx?pr.x=89&pr.y=17&sy=2009&ey=2009&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=924&s=PPPGDP&grp=0&a=">http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2009/01/weodata/weorept.aspx?pr.x=89&pr.y=17&sy=2009&ey=2009&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=924&s=PPPGDP&grp=0&a=</a>. Läst 8 augusti 2009.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Report+for+Selected+Countries+and+Subjects&rft.atitle=&rft.pub=%5B%5BInternationella+valutafonden%5D%5D&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.imf.org%2Fexternal%2Fpubs%2Fft%2Fweo%2F2009%2F01%2Fweodata%2Fweorept.aspx%3Fpr.x%3D89%26pr.y%3D17%26sy%3D2009%26ey%3D2009%26scsm%3D1%26ssd%3D1%26sort%3Dcountry%26ds%3D.%26br%3D1%26c%3D924%26s%3DPPPGDP%26grp%3D0%26a%3D&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-55"><a href="#cite_ref-55">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2009/01/weodata/weorept.aspx?pr.x=65&pr.y=9&sy=2009&ey=2009&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=924&s=PPPPC&grp=0&a=">”Report for Selected Countries and Subjects”</a> (på engelska). <a href="/wiki/Internationella_valutafonden" title="Internationella valutafonden">Internationella valutafonden</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2009/01/weodata/weorept.aspx?pr.x=65&pr.y=9&sy=2009&ey=2009&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=924&s=PPPPC&grp=0&a=">http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2009/01/weodata/weorept.aspx?pr.x=65&pr.y=9&sy=2009&ey=2009&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=924&s=PPPPC&grp=0&a=</a>. Läst 7 augusti 2009.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Report+for+Selected+Countries+and+Subjects&rft.atitle=&rft.pub=%5B%5BInternationella+valutafonden%5D%5D&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.imf.org%2Fexternal%2Fpubs%2Fft%2Fweo%2F2009%2F01%2Fweodata%2Fweorept.aspx%3Fpr.x%3D65%26pr.y%3D9%26sy%3D2009%26ey%3D2009%26scsm%3D1%26ssd%3D1%26sort%3Dcountry%26ds%3D.%26br%3D1%26c%3D924%26s%3DPPPPC%26grp%3D0%26a%3D&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-56"><a href="#cite_ref-56">^</a> <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20090302091204/http://www.thetimes.co.za/Careers/Article.aspx?id=817985">https://web.archive.org/web/20090302091204/http://www.thetimes.co.za/Careers/Article.aspx?id=817985</a> </li> <li id="cite_note-57"><a href="#cite_ref-57">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20160128014705/http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kina/utrikeshandel">”Utrikeshandel”</a>. Landguiden. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kina/utrikeshandel">originalet</a> den 28 januari 2016. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20160128014705/http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kina/utrikeshandel">https://web.archive.org/web/20160128014705/http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kina/utrikeshandel</a>. Läst 22 januari 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Utrikeshandel&rft.atitle=&rft.pub=Landguiden&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20160128014705%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.landguiden.se%2FLander%2FAsien%2FKina%2Futrikeshandel&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-58"><a href="#cite_ref-58">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20160128002047/http://www.ur.se/Produkter/170910-Kina-om-Kina-Aterkomsten">”Återkomsten”</a>. Sveriges Utbildningsradio AB. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ur.se/Produkter/170910-Kina-om-Kina-Aterkomsten">originalet</a> den 28 januari 2016. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20160128002047/http://www.ur.se/Produkter/170910-Kina-om-Kina-Aterkomsten">https://web.archive.org/web/20160128002047/http://www.ur.se/Produkter/170910-Kina-om-Kina-Aterkomsten</a>. Läst 22 januari 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=%C3%85terkomsten&rft.atitle=&rft.pub=Sveriges+Utbildningsradio+AB&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20160128002047%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.ur.se%2FProdukter%2F170910-Kina-om-Kina-Aterkomsten&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-NE3-59">^ [<a href="#cite_ref-NE3_59-0">a</a> <a href="#cite_ref-NE3_59-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kina">”Kina, kapitlet språk”</a>. ne.se. Nationalencyklopedin. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kina">https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kina</a>. Läst 6 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Kina%2C+kapitlet+spr%C3%A5k&rft.atitle=ne.se&rft.pub=Nationalencyklopedin&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ne.se%2Fuppslagsverk%2Fencyklopedi%2Fl%25C3%25A5ng%2Fkina&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-:0-60">^ [<a href="#cite_ref-:0_60-0">a</a> <a href="#cite_ref-:0_60-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.worldatlas.com/articles/what-languages-are-spoken-in-china.html">”What Languages Are Spoken in China?”</a> (på amerikansk engelska). WorldAtlas. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.worldatlas.com/articles/what-languages-are-spoken-in-china.html">https://www.worldatlas.com/articles/what-languages-are-spoken-in-china.html</a>. Läst 6 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=What+Languages+Are+Spoken+in+China%3F&rft.atitle=WorldAtlas&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.worldatlas.com%2Farticles%2Fwhat-languages-are-spoken-in-china.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-:1-61">^ [<a href="#cite_ref-:1_61-0">a</a> <a href="#cite_ref-:1_61-1">b</a> <a href="#cite_ref-:1_61-2">c</a>] <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFDeason">Deason, Rachel. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://theculturetrip.com/asia/china/articles/9-languages-besides-mandarin-that-are-still-spoken-in-china/">”9 Languages Besides Mandarin That Are Still Spoken in China”</a>. Culture Trip. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://theculturetrip.com/asia/china/articles/9-languages-besides-mandarin-that-are-still-spoken-in-china/">https://theculturetrip.com/asia/china/articles/9-languages-besides-mandarin-that-are-still-spoken-in-china/</a>. Läst 6 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=9+Languages+Besides+Mandarin+That+Are+Still+Spoken+in+China&rft.atitle=Culture+Trip&rft.aulast=Deason&rft.aufirst=Rachel&rft.au=Deason%2C+Rachel&rft_id=https%3A%2F%2Ftheculturetrip.com%2Fasia%2Fchina%2Farticles%2F9-languages-besides-mandarin-that-are-still-spoken-in-china%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-62"><a href="#cite_ref-62">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.hrw.org/news/2020/04/23/bitter-blow-tibetan-mother-tongue-education">”Bitter Blow for Tibetan Mother-tongue Education”</a> (på engelska). Human Rights Watch. 23 april 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.hrw.org/news/2020/04/23/bitter-blow-tibetan-mother-tongue-education">https://www.hrw.org/news/2020/04/23/bitter-blow-tibetan-mother-tongue-education</a>. Läst 6 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Bitter+Blow+for+Tibetan+Mother-tongue+Education&rft.atitle=Human+Rights+Watch&rft.date=23+april+2020&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.hrw.org%2Fnews%2F2020%2F04%2F23%2Fbitter-blow-tibetan-mother-tongue-education&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-63"><a href="#cite_ref-63">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFContributor2024">Contributor, Guest (18 juni 2019). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://hongkongfp.com/2019/06/18/language-attack-chinas-campaign-sever-uighur-tongue/">”A language under attack: China’s campaign to sever the Uighur tongue”</a> (på brittisk engelska). Hong Kong Free Press HKFP. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://hongkongfp.com/2019/06/18/language-attack-chinas-campaign-sever-uighur-tongue/">https://hongkongfp.com/2019/06/18/language-attack-chinas-campaign-sever-uighur-tongue/</a>. Läst 6 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=A+language+under+attack%3A+China%E2%80%99s+campaign+to+sever+the+Uighur+tongue&rft.atitle=Hong+Kong+Free+Press+HKFP&rft.aulast=Contributor&rft.aufirst=Guest&rft.au=Contributor%2C+Guest&rft.date=18+juni+2019&rft_id=https%3A%2F%2Fhongkongfp.com%2F2019%2F06%2F18%2Flanguage-attack-chinas-campaign-sever-uighur-tongue%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-64"><a href="#cite_ref-64">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.britannica.com/topic/Mongol-language">”Mongol language”</a> (på engelska). Encyclopedia Britannica. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.britannica.com/topic/Mongol-language">https://www.britannica.com/topic/Mongol-language</a>. Läst 6 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Mongol+language&rft.atitle=Encyclopedia+Britannica&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.britannica.com%2Ftopic%2FMongol-language&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-65"><a href="#cite_ref-65">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://asiasociety.org/education/korean-language">”Korean Language”</a> (på engelska). Asia Society. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://asiasociety.org/education/korean-language">https://asiasociety.org/education/korean-language</a>. Läst 6 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Korean+Language&rft.atitle=Asia+Society&rft_id=https%3A%2F%2Fasiasociety.org%2Feducation%2Fkorean-language&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-66"><a href="#cite_ref-66">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFGrigg2024">Grigg, Hugh (24 juni 2012). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://eastasiastudent.net/korea/korean/noticing-chinese-influence/">”So Korean has way more Chinese influence than I had realised”</a> (på engelska). East Asian Student. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://eastasiastudent.net/korea/korean/noticing-chinese-influence/">https://eastasiastudent.net/korea/korean/noticing-chinese-influence/</a>. Läst 7 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=So+Korean+has+way+more+Chinese+influence+than+I+had+realised&rft.atitle=&rft.aulast=Grigg&rft.aufirst=Hugh&rft.au=Grigg%2C+Hugh&rft.date=24+juni+2012&rft.pub=East+Asian+Student&rft_id=https%3A%2F%2Feastasiastudent.net%2Fkorea%2Fkorean%2Fnoticing-chinese-influence%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-67"><a href="#cite_ref-67">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.britannica.com/topic/Zhuang-language">”Zhuang language | Asian language”</a> (på engelska). Encyclopedia Britannica. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.britannica.com/topic/Zhuang-language">https://www.britannica.com/topic/Zhuang-language</a>. Läst 6 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Zhuang+language+%7C+Asian+language&rft.atitle=Encyclopedia+Britannica&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.britannica.com%2Ftopic%2FZhuang-language&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-Yao-68"><a href="#cite_ref-Yao_68-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFYao2000">Yao, Xinzhong (2000) (på engelska). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.com/books?id=tAE2OJ9bPG0C">An Introduction to Confucianism</a>. Cambridge University Press. sid. 38-47. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-521-64312-2" title="Special:Bokkällor/978-0-521-64312-2">ISBN 978-0-521-64312-2</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.com/books?id=tAE2OJ9bPG0C">https://books.google.com/books?id=tAE2OJ9bPG0C</a>. Läst 3 juni 2020</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=An+Introduction+to+Confucianism&rft.aulast=Yao&rft.aufirst=Xinzhong&rft.au=Yao%2C+Xinzhong&rft.date=2000&rft.pages=sid.%26nbsp%3B38-47&rft.pub=Cambridge+University+Press&rft.isbn=978-0-521-64312-2&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.com%2Fbooks%3Fid%3DtAE2OJ9bPG0C&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-Robinet-69"><a href="#cite_ref-Robinet_69-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFRobinet1997_(1992)">Robinet, Isabelle (1997 (1992)) (på engelska). Taoism: Growth of a Religion. Stanford University Press, Stanford. sid. 25, 63. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-8047-2839-9" title="Special:Bokkällor/0-8047-2839-9">ISBN 0-8047-2839-9</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Taoism%3A+Growth+of+a+Religion&rft.aulast=Robinet&rft.aufirst=Isabelle&rft.au=Robinet%2C+Isabelle&rft.date=1997+%281992%29&rft.pages=sid.%26nbsp%3B25%2C+63&rft.pub=Stanford+University+Press%2C+Stanford&rft.isbn=0-8047-2839-9&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-Conze-70"><a href="#cite_ref-Conze_70-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFConze,_Edward2008">Conze, Edward (2008) (på engelska). Buddhism: A Short History". Oneworld Publications. sid. 257</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Buddhism%3A+A+Short+History%22&rft.aulast=Conze%2C+Edward&rft.au=Conze%2C+Edward&rft.date=2008&rft.pages=sid.%26nbsp%3B257&rft.pub=Oneworld+Publications&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-71"><a href="#cite_ref-71">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.globalsecurity.org/military/world/china/religion-san-jiao.htm">”San Jiao / San Chiao / Three Teachings”</a> (på engelska). globalsecurity.org. 23 november 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.globalsecurity.org/military/world/china/religion-san-jiao.htm">https://www.globalsecurity.org/military/world/china/religion-san-jiao.htm</a>. Läst 1 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=San+Jiao+%2F+San+Chiao+%2F+Three+Teachings&rft.atitle=&rft.date=23+november+2020&rft.pub=globalsecurity.org&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.globalsecurity.org%2Fmilitary%2Fworld%2Fchina%2Freligion-san-jiao.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-SvD-72">^ [<a href="#cite_ref-SvD_72-0">a</a> <a href="#cite_ref-SvD_72-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFOla_Wong2018">Ola Wong (8 september 2018). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.svd.se/du-ska-inga-andra-gudar-hava--jamte-partiet">”Du ska inga andra gudar hava – jämte partiet”</a> (på svenska). Svenska dagbladet. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.svd.se/du-ska-inga-andra-gudar-hava--jamte-partiet">https://www.svd.se/du-ska-inga-andra-gudar-hava--jamte-partiet</a>. Läst 7 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Du+ska+inga+andra+gudar+hava+%E2%80%93+j%C3%A4mte+partiet&rft.jtitle=Svenska+dagbladet&rft.aulast=Ola+Wong&rft.au=Ola+Wong&rft.date=8+september+2018&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.svd.se%2Fdu-ska-inga-andra-gudar-hava--jamte-partiet&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-73"><a href="#cite_ref-73">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFMa">Ma, Alexandra. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.businessinsider.com/how-xi-jinping-is-attacking-religion-in-china-2018-11">”Jailing Muslims, burning Bibles, and forcing monks to wave the national flag: How Xi Jinping is attacking religion in China”</a>. Business Insider. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.businessinsider.com/how-xi-jinping-is-attacking-religion-in-china-2018-11">https://www.businessinsider.com/how-xi-jinping-is-attacking-religion-in-china-2018-11</a>. Läst 1 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Jailing+Muslims%2C+burning+Bibles%2C+and+forcing+monks+to+wave+the+national+flag%3A+How+Xi+Jinping+is+attacking+religion+in+China&rft.atitle=Business+Insider&rft.aulast=Ma&rft.aufirst=Alexandra&rft.au=Ma%2C+Alexandra&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.businessinsider.com%2Fhow-xi-jinping-is-attacking-religion-in-china-2018-11&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-NE4-74">^ [<a href="#cite_ref-NE4_74-0">a</a> <a href="#cite_ref-NE4_74-1">b</a> <a href="#cite_ref-NE4_74-2">c</a> <a href="#cite_ref-NE4_74-3">d</a> <a href="#cite_ref-NE4_74-4">e</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kina">”Kina, kapitlet utbildning”</a>. ne.se. Nationalencyklopedin. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kina">https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kina</a>. Läst 6 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Kina%2C+kapitlet+utbildning&rft.atitle=ne.se&rft.pub=Nationalencyklopedin&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ne.se%2Fuppslagsverk%2Fencyklopedi%2Fl%25C3%25A5ng%2Fkina&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-landguiden-75"><a href="#cite_ref-landguiden_75-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kina/utbildning/">”Utbildning”</a>. ui.se. Landguiden. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kina/utbildning/">https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kina/utbildning/</a>. Läst 6 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Utbildning&rft.atitle=ui.se&rft.pub=Landguiden&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ui.se%2Flandguiden%2Flander-och-omraden%2Fasien%2Fkina%2Futbildning%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-grundskollararen-76"><a href="#cite_ref-grundskollararen_76-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFJojje_Olsson2011">Jojje Olsson (22 november 2011). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20200606160533/https://www.lararen.se/grundskollararen/grundskola/utmaningar-i-kinas-skolor">”Utmaningar i Kinas skolor”</a>. lararen.se. Lärarförbundet. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.lararen.se/grundskollararen/grundskola/utmaningar-i-kinas-skolor">originalet</a> den 6 juni 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20200606160533/https://www.lararen.se/grundskollararen/grundskola/utmaningar-i-kinas-skolor">https://web.archive.org/web/20200606160533/https://www.lararen.se/grundskollararen/grundskola/utmaningar-i-kinas-skolor</a>. Läst 6 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Utmaningar+i+Kinas+skolor&rft.atitle=lararen.se&rft.aulast=Jojje+Olsson&rft.au=Jojje+Olsson&rft.date=22+november+2011&rft.pub=L%C3%A4rarf%C3%B6rbundet&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20200606160533%2Fhttps%3A%2F%2Fwww.lararen.se%2Fgrundskollararen%2Fgrundskola%2Futmaningar-i-kinas-skolor&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-77"><a href="#cite_ref-77">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBoltz">Boltz, William G.. ”Early Chinese Writing” (på engelska). The World's Writing Systems. Bright and Daniels. sid. 191</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Early+Chinese+Writing&rft.atitle=The+World%27s+Writing+Systems&rft.aulast=Boltz&rft.aufirst=William+G.&rft.au=Boltz%2C+William+G.&rft.pages=sid.%26nbsp%3B191&rft.pub=Bright+and+Daniels&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-78"><a href="#cite_ref-78">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://athleticscholarships.net/history-of-soccer.htm">”Origins of the Great Game”</a>. Athleticscholarships.net. 2000. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://athleticscholarships.net/history-of-soccer.htm">http://athleticscholarships.net/history-of-soccer.htm</a>. Läst 9 augusti 2009.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Origins+of+the+Great+Game&rft.atitle=&rft.date=2000&rft.pub=Athleticscholarships.net&rft_id=http%3A%2F%2Fathleticscholarships.net%2Fhistory-of-soccer.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-79"><a href="#cite_ref-79">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://soccernet.espn.go.com/news/story?id=370457&cc=5901">”ESPN Soccernet”</a>. ESPN Soccernet. 2002. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://soccernet.espn.go.com/news/story?id=370457&cc=5901">http://soccernet.espn.go.com/news/story?id=370457&cc=5901</a>. Läst 9 augusti 2009.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=ESPN+Soccernet&rft.atitle=&rft.date=2002&rft.pub=ESPN+Soccernet&rft_id=http%3A%2F%2Fsoccernet.espn.go.com%2Fnews%2Fstory%3Fid%3D370457%26cc%3D5901&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-80"><a href="#cite_ref-80">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFWertz">Wertz, Richard R.. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ibiblio.org/chineseculture/contents/food/p-food-c01s01.html">”The Cultural Heritage of China :: Food & Drink :: Cuisine :: Introduction”</a>. www.ibiblio.org. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ibiblio.org/chineseculture/contents/food/p-food-c01s01.html">https://www.ibiblio.org/chineseculture/contents/food/p-food-c01s01.html</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=The+Cultural+Heritage+of+China+%3A%3A+Food+%26+Drink+%3A%3A+Cuisine+%3A%3A+Introduction&rft.atitle=www.ibiblio.org&rft.aulast=Wertz&rft.aufirst=Richard+R.&rft.au=Wertz%2C+Richard+R.&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ibiblio.org%2Fchineseculture%2Fcontents%2Ffood%2Fp-food-c01s01.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-81"><a href="#cite_ref-81">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.cits.net/china-travel-guide/four-major-cuisines-in-china.html">”Four Major Cuisines in China”</a>. CITS. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.cits.net/china-travel-guide/four-major-cuisines-in-china.html">http://www.cits.net/china-travel-guide/four-major-cuisines-in-china.html</a>. Läst 2 juni 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Four+Major+Cuisines+in+China&rft.atitle=CITS&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.cits.net%2Fchina-travel-guide%2Ffour-major-cuisines-in-china.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina">  </li> <li id="cite_note-beautyfujian-82"><a href="#cite_ref-beautyfujian_82-0">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20130731165745/http://beautyfujian.com/Fujian/Fujian_Cuisine.html">"Fujian Cuisine.</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://beautyfujian.com/">Beautyfujian.com</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20110710001538/http://beautyfujian.com/">Arkiverad</a> 10 juli 2011 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20110710001538/http://beautyfujian.com/">Arkiverad</a> 10 July 2011. Accessed June 2011. </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Källor">Källor</h3>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=50" title="Redigera avsnitt: Källor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=50" title="Redigera avsnitts källkod: Källor">redigera wikitext</a>]</div> <dl><dd><a href="/wiki/Fil:Small_Sketch_of_Owl.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a7/Small_Sketch_of_Owl.png/20px-Small_Sketch_of_Owl.png" decoding="async" width="20" height="19" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a7/Small_Sketch_of_Owl.png/30px-Small_Sketch_of_Owl.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a7/Small_Sketch_of_Owl.png/40px-Small_Sketch_of_Owl.png 2x" data-file-width="107" data-file-height="99" /></a>Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från <a href="/wiki/Nordisk_familjebok" title="Nordisk familjebok">Nordisk familjebok</a>, <a rel="nofollow" class="external text" href="https://runeberg.org/nfbn/0029.html">Kina</a>, 1904–1926.</dd></dl> <ul><li>Hallgren, C., Patron-klient-relationer och motsatta värdesystem i Kina. 1972. Ill.</li> <li>Journal of contemporary Asia. Vol. 8 (1978), s. 355-373 (Sudama, T., Analysis of classes by Mao Tse Tung, 1923-39)</li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFWilkinson2012">Wilkinson, Endymion Porter. (2012) (på engelska). Chinese history: a new manual. Harvard-Yenching Institue monograph series ; 84 ([Rev. ed.].). Cambridge, MA: Harvard University Asia Center. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/13753255">13753255</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-674-06715-8" title="Special:Bokkällor/978-0-674-06715-8">ISBN 978-0-674-06715-8</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Chinese+history%3A+a+new+manual&rft.aulast=Wilkinson&rft.aufirst=Endymion+Porter.&rft.au=Wilkinson%2C+Endymion+Porter.&rft.date=2012&rft.series=Harvard-Yenching+Institue+monograph+series+%3B+84&rft.edition=%5BRev.+ed.%5D.&rft.place=Cambridge%2C+MA&rft.pub=Harvard+University+Asia+Center&rft.isbn=978-0-674-06715-8&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kina"> </li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Externa_länkar">Externa länkar</h2>[<a href="/w/index.php?title=Kina&veaction=edit&section=51" title="Redigera avsnitt: Externa länkar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Kina&action=edit&section=51" title="Redigera avsnitts källkod: Externa länkar">redigera wikitext</a>]</div> <ul><li><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/15px-Commons-logo.svg.png" decoding="async" width="15" height="20" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/23px-Commons-logo.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/30px-Commons-logo.svg.png 2x" data-file-width="1024" data-file-height="1376" /> Wikimedia Commons har media som rör <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:China" class="extiw" title="commons:Category:China">Kina</a>.</li></ul> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r53696904"><div class="infobox" style="align:right; width:293px; padding:0.2em; margins:0em; clear:right;"> <table class="expansion" style="width:293px; background:#FFFFFF; border-collapse:collapse; padding:0em; margins:0em; font-size:83%; line-height:1.2em;"> <tbody><tr> <td style="vertical-align:middle;"><a href="/wiki/Fil:It-%E6%96%87.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/29/It-%E6%96%87.png/50px-It-%E6%96%87.png" decoding="async" width="50" height="50" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/29/It-%E6%96%87.png/75px-It-%E6%96%87.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/29/It-%E6%96%87.png/100px-It-%E6%96%87.png 2x" data-file-width="180" data-file-height="180" /></a> </td> <td style="vertical-align:middle;">Denna artikel innehåller <a href="/wiki/Kinesiska" title="Kinesiska">kinesisk</a> text. Utan stöd för viss teckenkodning kan frågetecken, boxar eller andra symboler visas i stället för något av de korrekta <a href="/wiki/Kinesiskt_skriftspr%C3%A5k" title="Kinesiskt skriftspråk">kinesiska skriftspråken</a>. Har du problem med detta bör du <a href="/wiki/Wikipedia:%C3%85tergivning_av_fr%C3%A4mmande_spr%C3%A5k/Kinesiska" title="Wikipedia:Återgivning av främmande språk/Kinesiska">installera stöd för kinesiska tecken</a>. </td></tr></tbody></table></div> <ul><li><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f3/Gnome-globe.svg/15px-Gnome-globe.svg.png" decoding="async" width="15" height="15" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f3/Gnome-globe.svg/23px-Gnome-globe.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f3/Gnome-globe.svg/30px-Gnome-globe.svg.png 2x" data-file-width="48" data-file-height="48" /> <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Atlas_of_the_People%27s_Republic_of_China" class="extiw" title="commons:Atlas of the People's Republic of China">Kartor i Wikimedia Atlas relaterade till Kina</a><div class="interProject commons" style="display:none;"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Atlas_of_the_People%27s_Republic_of_China" class="extiw" title="commons:Atlas of the People's Republic of China">Kartor</a></div></li></ul> <ul><li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.china.org.cn/english/index.htm">China.org.cn</a> - Folkrepubliken Kinas regerings officiella webbplats (engelska)</li></ul> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="collapsible autocollapse" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style=";" colspan="3" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Kina" title="Mall:Kina">v</a> • <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Kina&action=edit">r</a></div></div><a href="/wiki/Administrativa_regioner_i_Kina" title="Administrativa regioner i Kina">Administrativa regioner</a> i <a class="mw-selflink selflink">Folkrepubliken Kina</a></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Provinser</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Anhui" title="Anhui">Anhui</a> • <a href="/wiki/Fujian" title="Fujian">Fujian</a> • <a href="/wiki/Gansu" title="Gansu">Gansu</a> • <a href="/wiki/Guangdong" title="Guangdong">Guangdong</a> • <a href="/wiki/Guizhou" title="Guizhou">Guizhou</a> • <a href="/wiki/Hainan" title="Hainan">Hainan</a> • <a href="/wiki/Hebei" title="Hebei">Hebei</a> • <a href="/wiki/Heilongjiang" title="Heilongjiang">Heilongjiang</a> • <a href="/wiki/Henan" title="Henan">Henan</a> • <a href="/wiki/Hubei" title="Hubei">Hubei</a> • <a href="/wiki/Hunan" title="Hunan">Hunan</a> • <a href="/wiki/Jiangsu" title="Jiangsu">Jiangsu</a> • <a href="/wiki/Jiangxi" title="Jiangxi">Jiangxi</a> • <a href="/wiki/Jilin" title="Jilin">Jilin</a> • <a href="/wiki/Liaoning" title="Liaoning">Liaoning</a> • <a href="/wiki/Qinghai" title="Qinghai">Qinghai</a> • <a href="/wiki/Shaanxi" title="Shaanxi">Shaanxi</a> • <a href="/wiki/Shandong" title="Shandong">Shandong</a> • <a href="/wiki/Shanxi" title="Shanxi">Shanxi</a> • <a href="/wiki/Sichuan" title="Sichuan">Sichuan</a> • <a href="/wiki/Yunnan" title="Yunnan">Yunnan</a> • <a href="/wiki/Zhejiang" title="Zhejiang">Zhejiang</a></div></td><td style="width:0%;padding:0px 0px 0px 2px;" rowspan="7"><a href="/wiki/Fil:Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg" class="mw-file-description" title="Kinas flagga"><img alt="Kinas flagga" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg/40px-Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg.png" decoding="async" width="40" height="27" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg/60px-Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg/80px-Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg.png 2x" data-file-width="900" data-file-height="600" /></a></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Storstadsområden</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Chongqing" title="Chongqing">Chongqing</a> • <a href="/wiki/Peking" title="Peking">Peking</a> • <a href="/wiki/Shanghai" title="Shanghai">Shanghai</a> • <a href="/wiki/Tianjin" title="Tianjin">Tianjin</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Autonoma områden</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Guangxi" title="Guangxi">Guangxi</a> • <a href="/wiki/Inre_Mongoliet" title="Inre Mongoliet">Inre Mongoliet</a> • <a href="/wiki/Ningxia" title="Ningxia">Ningxia</a> • <a href="/wiki/Autonoma_regionen_Tibet" title="Autonoma regionen Tibet">Tibet</a> • <a href="/wiki/Xinjiang" title="Xinjiang">Xinjiang</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Särskilda administrativa regioner</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Hongkong" title="Hongkong">Hongkong</a> • <a href="/wiki/Macao" title="Macao">Macao</a></div></td></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-abovebelow" style=";" colspan="3"><a href="/wiki/Xiadynastin" title="Xiadynastin">Xia</a> → <a href="/wiki/Shangdynastin" title="Shangdynastin">Shang</a> → <a href="/wiki/Zhoudynastin" title="Zhoudynastin">Zhou</a> → <a href="/wiki/De_stridande_staterna" title="De stridande staterna">Stridande staterna</a>→ <a href="/wiki/Qindynastin" title="Qindynastin">Qin</a> → <a href="/wiki/Handynastin" title="Handynastin">Han</a> → <a href="/wiki/De_tre_kungad%C3%B6mena" title="De tre kungadömena">Tre kungadömen</a> → <a href="/wiki/Jindynastin_(265%E2%80%93420)" title="Jindynastin (265–420)">Jin</a> / <a href="/wiki/De_sexton_kungad%C3%B6mena" title="De sexton kungadömena">16 kungadömen</a> → <a href="/wiki/De_sydliga_och_nordliga_dynastierna" title="De sydliga och nordliga dynastierna">S./N. dynastierna</a> → <a href="/wiki/Suidynastin" title="Suidynastin">Sui</a> → <a href="/wiki/Tangdynastin" title="Tangdynastin">Tang</a> → <a href="/wiki/De_fem_dynastierna_och_De_tio_rikena" title="De fem dynastierna och De tio rikena">5 dynastier & 10 riken</a> - <a href="/wiki/Liaodynastin" title="Liaodynastin">Liao</a> / <a href="/wiki/Songdynastin" title="Songdynastin">Song</a> / <a href="/wiki/Xixia" title="Xixia">Västra Xia</a> / <a href="/wiki/Jindynastin_(1115%E2%80%931234)" title="Jindynastin (1115–1234)">Jin</a> → <a href="/wiki/Yuandynastin" title="Yuandynastin">Yuan</a> → <a href="/wiki/Mingdynastin" title="Mingdynastin">Ming</a> → <a href="/wiki/Qingdynastin" title="Qingdynastin">Qing</a> → <a href="/wiki/Republiken_Kina_(1912%E2%80%931949)" title="Republiken Kina (1912–1949)">Republiken</a> → <a class="mw-selflink selflink">Folkrepubliken</a> / <a href="/wiki/Taiwan" title="Taiwan">Taiwan</a></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="collapsible autocollapse" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style=";background:#FFEFD5;" colspan="2" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Asien" title="Mall:Asien">v</a> • <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Asien&action=edit">r</a></div></div><a href="/wiki/Asien" title="Asien">Asien</a></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td colspan="2" style="width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan">Afghanistan</a> · <a href="/wiki/Armenien" title="Armenien">Armenien</a>1 · <a href="/wiki/Azerbajdzjan" title="Azerbajdzjan">Azerbajdzjan</a>1 · <a href="/wiki/Bangladesh" title="Bangladesh">Bangladesh</a> · <a href="/wiki/Bahrain" title="Bahrain">Bahrain</a> · <a href="/wiki/Bhutan" title="Bhutan">Bhutan</a> · <a href="/wiki/Brunei" title="Brunei">Brunei</a> · <a href="/wiki/Cypern" title="Cypern">Cypern</a>1 · <a href="/wiki/Egypten" title="Egypten">Egypten</a>3 · <a href="/wiki/Filippinerna" title="Filippinerna">Filippinerna</a> · <a href="/wiki/F%C3%B6renade_arabemiraten" title="Förenade arabemiraten">Förenade arabemiraten</a> · <a href="/wiki/Georgien" title="Georgien">Georgien</a>1 · <a href="/wiki/Indien" title="Indien">Indien</a> · <a href="/wiki/Indonesien" title="Indonesien">Indonesien</a>4 · <a href="/wiki/Irak" title="Irak">Irak</a> · <a href="/wiki/Iran" title="Iran">Iran</a> · <a href="/wiki/Israel" title="Israel">Israel</a> · <a href="/wiki/Japan" title="Japan">Japan</a> · <a href="/wiki/Jemen" title="Jemen">Jemen</a>2 · <a href="/wiki/Jordanien" title="Jordanien">Jordanien</a> · <a href="/wiki/Kambodja" title="Kambodja">Kambodja</a> · <a href="/wiki/Kazakstan" title="Kazakstan">Kazakstan</a>1 · <a class="mw-selflink selflink">Kina</a> · <a href="/wiki/Kirgizistan" title="Kirgizistan">Kirgizistan</a> · <a href="/wiki/Kuwait" title="Kuwait">Kuwait</a> · <a href="/wiki/Laos" title="Laos">Laos</a> · <a href="/wiki/Libanon" title="Libanon">Libanon</a> · <a href="/wiki/Malaysia" title="Malaysia">Malaysia</a> · <a href="/wiki/Maldiverna" title="Maldiverna">Maldiverna</a> · <a href="/wiki/Mongoliet" title="Mongoliet">Mongoliet</a> · <a href="/wiki/Myanmar" title="Myanmar">Myanmar</a> · <a href="/wiki/Nepal" title="Nepal">Nepal</a> · <a href="/wiki/Nordkorea" title="Nordkorea">Nordkorea</a> · <a href="/wiki/Oman" title="Oman">Oman</a> · <a href="/wiki/Pakistan" title="Pakistan">Pakistan</a> · <a href="/wiki/Palestinska_myndigheten" title="Palestinska myndigheten">Palestina</a> · <a href="/wiki/Qatar" title="Qatar">Qatar</a> · <a href="/wiki/Ryssland" title="Ryssland">Ryssland</a>1 · <a href="/wiki/Saudiarabien" title="Saudiarabien">Saudiarabien</a> · <a href="/wiki/Singapore" title="Singapore">Singapore</a> · <a href="/wiki/Sri_Lanka" title="Sri Lanka">Sri Lanka</a> · <a href="/wiki/Sydkorea" title="Sydkorea">Sydkorea</a> · <a href="/wiki/Syrien" title="Syrien">Syrien</a> · <a href="/wiki/Tadzjikistan" title="Tadzjikistan">Tadzjikistan</a> · <a href="/wiki/Taiwan" title="Taiwan">Taiwan</a> · <a href="/wiki/Thailand" title="Thailand">Thailand</a> · <a href="/wiki/Turkiet" title="Turkiet">Turkiet</a>1 · <a href="/wiki/Turkmenistan" title="Turkmenistan">Turkmenistan</a> · <a href="/wiki/Uzbekistan" title="Uzbekistan">Uzbekistan</a> · <a href="/wiki/Vietnam" title="Vietnam">Vietnam</a> · <a href="/wiki/%C3%96sttimor" title="Östtimor">Östtimor</a>2</div></td></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-abovebelow" style=";background:#FFEFD5;" colspan="2">Geografiska anmärkningar: (1) Delvis i <a href="/wiki/Europa" title="Europa">Europa</a>; (2) Delvis i <a href="/wiki/Afrika" title="Afrika">Afrika</a>; (3) Mestadels i Afrika; (4) Delvis i <a href="/wiki/Oceanien" title="Oceanien">Oceanien</a>.</td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="collapsible autocollapse" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style=";" colspan="2" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Apec" title="Mall:Apec">v</a> • <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Apec&action=edit">r</a></div></div><a href="/wiki/Asia-Pacific_Economic_Cooperation" title="Asia-Pacific Economic Cooperation">Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC)</a></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td colspan="2" style="width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/USA" title="USA">Amerikas förenta stater</a> · <a href="/wiki/Australien" title="Australien">Australien</a> · <a href="/wiki/Brunei" title="Brunei">Brunei Darussalam</a> · <a href="/wiki/Chile" title="Chile">Chile</a> · <a href="/wiki/Filippinerna" title="Filippinerna">Filippinerna</a> · <a href="/wiki/Hongkong" title="Hongkong">Hongkong, Kina</a> · <a href="/wiki/Indonesien" title="Indonesien">Indonesien</a> · <a href="/wiki/Japan" title="Japan">Japan</a> · <a href="/wiki/Kanada" title="Kanada">Kanada</a> · <a href="/wiki/Kinas_ekonomi" title="Kinas ekonomi">Folkrepubliken Kina</a> · <a href="/wiki/Sydkorea" title="Sydkorea">Republiken Korea</a> · <a href="/wiki/Malaysia" title="Malaysia">Malaysia</a> · <a href="/wiki/Mexiko" title="Mexiko">Mexiko</a> · <a href="/wiki/Nya_Zeeland" title="Nya Zeeland">Nya Zeeland</a> · <a href="/wiki/Papua_Nya_Guinea" title="Papua Nya Guinea">Papua Nya Guinea</a> · <a href="/wiki/Peru" title="Peru">Peru</a> · <a href="/wiki/Ryssland" title="Ryssland">Ryssland</a> · <a href="/wiki/Singapore" title="Singapore">Singapore</a> · <a href="/wiki/Taiwan" title="Taiwan">Kinesiska Taipei</a>* · <a href="/wiki/Thailand" title="Thailand">Thailand</a> · <a href="/wiki/Vietnam" title="Vietnam">Vietnam</a></div></td></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-abovebelow" style=";" colspan="2">* betecknar Republiken Kina (Taiwan)</td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="collapsible autocollapse" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style=";" colspan="3" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Folkrepubliken_Kina" title="Mall:Folkrepubliken Kina">v</a> • <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Folkrepubliken_Kina&action=edit">r</a></div></div><a class="mw-selflink selflink">Folkrepubliken Kina</a></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;"><a href="/wiki/Kinas_h%C3%B6gste_ledare" title="Kinas högste ledare">Högste ledare</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Mao_Zedong" title="Mao Zedong">Mao Zedong</a> · <a href="/wiki/Hua_Guofeng" title="Hua Guofeng">Hua Guofeng</a> · <a href="/wiki/Deng_Xiaoping" title="Deng Xiaoping">Deng Xiaoping</a> · <a href="/wiki/Jiang_Zemin" title="Jiang Zemin">Jiang Zemin</a> · <a href="/wiki/Hu_Jintao" title="Hu Jintao">Hu Jintao</a> · <a href="/wiki/Xi_Jinping" title="Xi Jinping">Xi Jinping</a></div></td><td style="width:0%;padding:0px 0px 0px 2px;" rowspan="7"><a href="/wiki/Fil:National_Emblem_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/55/National_Emblem_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg/70px-National_Emblem_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg.png" decoding="async" width="70" height="76" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/55/National_Emblem_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg/105px-National_Emblem_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/55/National_Emblem_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg/140px-National_Emblem_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg.png 2x" data-file-width="512" data-file-height="556" /></a></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;"><a href="/wiki/Kinas_stats%C3%B6verhuvuden" title="Kinas statsöverhuvuden">Presidenter</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Mao_Zedong" title="Mao Zedong">Mao Zedong</a> · <a href="/wiki/Liu_Shaoqi" title="Liu Shaoqi">Liu Shaoqi</a> · (<a href="/wiki/Soong_Ching-ling" title="Soong Ching-ling">Soong Ching-ling</a>) · <a href="/wiki/Dong_Biwu" title="Dong Biwu">Dong Biwu</a> · <a href="/wiki/Li_Xiannian" title="Li Xiannian">Li Xiannian</a> · <a href="/wiki/Yang_Shangkun" title="Yang Shangkun">Yang Shangkun</a> · <a href="/wiki/Jiang_Zemin" title="Jiang Zemin">Jiang Zemin</a> · <a href="/wiki/Hu_Jintao" title="Hu Jintao">Hu Jintao</a> · <a href="/wiki/Xi_Jinping" title="Xi Jinping">Xi Jinping</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;"><a href="/wiki/Kinas_stats%C3%B6verhuvuden" title="Kinas statsöverhuvuden">Premiärministrar</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Zhou_Enlai" title="Zhou Enlai">Zhou Enlai</a> · <a href="/wiki/Hua_Guofeng" title="Hua Guofeng">Hua Guofeng</a> · <a href="/wiki/Zhao_Ziyang" title="Zhao Ziyang">Zhao Ziyang</a> · <a href="/wiki/Li_Peng" title="Li Peng">Li Peng</a> · <a href="/wiki/Zhu_Rongji" title="Zhu Rongji">Zhu Rongji</a> · <a href="/wiki/Wen_Jiabao" title="Wen Jiabao">Wen Jiabao</a> · <a href="/wiki/Li_Keqiang" title="Li Keqiang">Li Keqiang</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;"><a href="/wiki/Kinas_kommunistiska_parti" title="Kinas kommunistiska parti">Partiledare</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Mao_Zedong" title="Mao Zedong">Mao Zedong</a> · <a href="/wiki/Hua_Guofeng" title="Hua Guofeng">Hua Guofeng</a> · <a href="/wiki/Hu_Yaobang" title="Hu Yaobang">Hu Yaobang</a> · <a href="/wiki/Zhao_Ziyang" title="Zhao Ziyang">Zhao Ziyang</a> · <a href="/wiki/Jiang_Zemin" title="Jiang Zemin">Jiang Zemin</a> · <a href="/wiki/Hu_Jintao" title="Hu Jintao">Hu Jintao</a> · <a href="/wiki/Xi_Jinping" title="Xi Jinping">Xi Jinping</a></div></td></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-abovebelow" style=";" colspan="3"><a href="/wiki/Xiadynastin" title="Xiadynastin">Xia</a> → <a href="/wiki/Shangdynastin" title="Shangdynastin">Shang</a> → <a href="/wiki/Zhoudynastin" title="Zhoudynastin">Zhou</a> → <a href="/wiki/De_stridande_staterna" title="De stridande staterna">Stridande staterna</a>→ <a href="/wiki/Qindynastin" title="Qindynastin">Qin</a> → <a href="/wiki/Handynastin" title="Handynastin">Han</a> → <a href="/wiki/De_tre_kungad%C3%B6mena" title="De tre kungadömena">Tre kungadömen</a> → <a href="/wiki/Jindynastin_(265%E2%80%93420)" title="Jindynastin (265–420)">Jin</a> / <a href="/wiki/De_sexton_kungad%C3%B6mena" title="De sexton kungadömena">16 kungadömen</a> → <a href="/wiki/De_sydliga_och_nordliga_dynastierna" title="De sydliga och nordliga dynastierna">S./N. dynastierna</a> → <a href="/wiki/Suidynastin" title="Suidynastin">Sui</a> → <a href="/wiki/Tangdynastin" title="Tangdynastin">Tang</a> → <a href="/wiki/De_fem_dynastierna_och_De_tio_rikena" title="De fem dynastierna och De tio rikena">5 dynastier & 10 riken</a> - <a href="/wiki/Liaodynastin" title="Liaodynastin">Liao</a> / <a href="/wiki/Songdynastin" title="Songdynastin">Song</a> / <a href="/wiki/Xixia" title="Xixia">Västra Xia</a> / <a href="/wiki/Jindynastin_(1115%E2%80%931234)" title="Jindynastin (1115–1234)">Jin</a> → <a href="/wiki/Yuandynastin" title="Yuandynastin">Yuan</a> → <a href="/wiki/Mingdynastin" title="Mingdynastin">Ming</a> → <a href="/wiki/Qingdynastin" title="Qingdynastin">Qing</a> → <a href="/wiki/Republiken_Kina_(1912%E2%80%931949)" title="Republiken Kina (1912–1949)">Republiken</a> → <a class="mw-selflink selflink">Folkrepubliken</a> / <a href="/wiki/Taiwan" title="Taiwan">Taiwan</a></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"><table cellspacing="0" class="navbox" style="border-spacing:0;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table cellspacing="0" class="nowraplinks hlist auktoritetsdata navbox-inner" style="border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;"><tbody><tr><th scope="row" class="navbox-group"><a href="/wiki/Auktoritetsdata" title="Auktoritetsdata">Auktoritetsdata</a></th><td class="navbox-list navbox-odd" style="text-align:left;border-left-width:2px;border-left-style:solid;width:100%;padding:0px;"><div style="padding:0em 0.25em;"> • <a rel="nofollow" class="external text" href="//www.worldcat.org/identities/lccn-n79091151">WorldCat</a> • <a href="/wiki/Virtual_International_Authority_File" title="Virtual International Authority File">VIAF</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://viaf.org/viaf/132441531">132441531</a> • <a href="/wiki/Library_of_Congress_Control_Number" title="Library of Congress Control Number">LCCN</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.loc.gov/authorities/names/n79091151">n79091151</a> • <a href="/wiki/International_Standard_Name_Identifier" title="International Standard Name Identifier">ISNI</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://isni.org/0000000121761253">0000 0001 2176 1253</a> • <a href="/wiki/ORCID" title="ORCID">ORCID</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://orcid.org/0000-0002-5166-1365">0000-0002-5166-1365</a> • <a href="/wiki/Gemeinsame_Normdatei" title="Gemeinsame Normdatei">GND</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://d-nb.info/gnd/4009937-4">4009937-4</a> • <a href="/wiki/Libris_XL" title="Libris XL">Libris XL</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="//libris.kb.se/khwzxm2321g72mt">khwzxm2321g72mt</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="//libris.kb.se/katalogisering/search/libris?_limit=20&o=https%3A%2F%2Flibris.kb.se%2Fkhwzxm2321g72mt%23it">Katalogiserade verk.</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="//libris.kb.se/katalogisering/search/libris?_limit=20&o=https%3A%2F%2Flibris.kb.se%2Fkhwzxm2321g72mt%23it&p=contribution.agent.%40id&p=instanceOf.contribution.agent.%40id">Andra katalogiserade bidrag.</a> • <a href="/wiki/Syst%C3%A8me_universitaire_de_documentation" title="Système universitaire de documentation">SUDOC</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.idref.fr/027633179">027633179</a> • <a href="/wiki/Biblioth%C3%A8que_nationale_de_France" title="Bibliothèque nationale de France">BNF</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb11936107m">cb11936107m</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://data.bnf.fr/ark:/12148/cb11936107m">(data)</a> • <a href="/wiki/Schweiz_historielexikon" title="Schweiz historielexikon">HDS</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.hls-dhs-dss.ch/textes/f/F003405.php">003405</a> • <a href="/wiki/National_Library_of_Australia" title="National Library of Australia">NLA</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="//nla.gov.au/anbd.aut-an35028009">35028009</a> • <a href="/wiki/Nationella_parlamentsbiblioteket" title="Nationella parlamentsbiblioteket">NDL</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.ndl.go.jp/auth/ndlna/00573772">00573772</a> • <a href="/w/index.php?title=National_Central_Library&action=edit&redlink=1" class="new" title="National Central Library [inte skriven än]">NCL</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleweb.ncl.edu.tw/F/?func=accref&acc_sequence=001330416&CON_LNG=ENG">001330416</a> • <a href="/wiki/Tjeckiska_nationalbiblioteket" title="Tjeckiska nationalbiblioteket">NKC</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleph.nkp.cz/F/?func=find-c&local_base=aut&ccl_term=ica=ge131732&CON_LNG=ENG">ge131732</a> • <a href="/wiki/Istituto_Centrale_per_il_Catalogo_Unico" title="Istituto Centrale per il Catalogo Unico">ICCU</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://opac.sbn.it/nome/RAVV058306">RAVV058306</a> • <a href="/wiki/Spaniens_nationalbibliotek" title="Spaniens nationalbibliotek">BNE</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogo.bne.es/uhtbin/authoritybrowse.cgi?action=display&authority_id=XX4575410">XX4575410</a> • <a href="/wiki/CiNii" title="CiNii">CiNii</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://ci.nii.ac.jp/author/DA03321838?l=en">DA03321838</a> • <a href="/wiki/Kulturnav" title="Kulturnav">Kulturnav</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://kulturnav.org/5d8675f2-cae6-4b51-bbd5-25dd681c1244">5d8675f2-cae6-4b51-bbd5-25dd681c1244</a></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table>    </div><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kina&oldid=56146003">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kina&oldid=56146003</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategorier</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Kina" title="Kategori:Kina">Kina</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Asiens_l%C3%A4nder" title="Kategori:Asiens länder">Asiens länder</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Sidor_med_k%C3%A4llor_som_kr%C3%A4ver_inloggning" title="Kategori:Sidor med källor som kräver inloggning">Sidor med källor som kräver inloggning</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_med_importerade_Wikidatav%C3%A4rden" title="Kategori:Artiklar med importerade Wikidatavärden">Artiklar med importerade Wikidatavärden</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Projekt_%C3%B6vers%C3%A4tta_k%C3%A4llmallar" title="Kategori:Wikipedia:Projekt översätta källmallar">Wikipedia:Projekt översätta källmallar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_med_text_p%C3%A5_kinesiska" title="Kategori:Artiklar med text på kinesiska">Artiklar med text på kinesiska</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_som_beh%C3%B6ver_k%C3%A4llor" title="Kategori:Alla artiklar som behöver källor">Alla artiklar som behöver källor</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_som_beh%C3%B6ver_enstaka_k%C3%A4llor" title="Kategori:Alla artiklar som behöver enstaka källor">Alla artiklar som behöver enstaka källor</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_som_beh%C3%B6ver_enstaka_k%C3%A4llor_2022-08" title="Kategori:Artiklar som behöver enstaka källor 2022-08">Artiklar som behöver enstaka källor 2022-08</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_som_beh%C3%B6ver_enstaka_k%C3%A4llor_2013-02" title="Kategori:Artiklar som behöver enstaka källor 2013-02">Artiklar som behöver enstaka källor 2013-02</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_som_beh%C3%B6ver_enstaka_k%C3%A4llor_2024-05" title="Kategori:Artiklar som behöver enstaka källor 2024-05">Artiklar som behöver enstaka källor 2024-05</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_med_text_p%C3%A5_f%C3%B6renklad_kinesiska" title="Kategori:Artiklar med text på förenklad kinesiska">Artiklar med text på förenklad kinesiska</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Ugglan" title="Kategori:Ugglan">Ugglan</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_VIAF" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF">Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LCCN" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN">Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_ISNI" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI">Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_ORCID" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från ORCID">Wikipediaartiklar med identifierare från ORCID</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_GND" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från GND">Wikipediaartiklar med identifierare från GND</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LibrisXL" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL">Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNF" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNF">Wikipediaartiklar med identifierare från BNF</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_NLA" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från NLA">Wikipediaartiklar med identifierare från NLA</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNE" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNE">Wikipediaartiklar med identifierare från BNE</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_kulturnav" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från kulturnav">Wikipediaartiklar med identifierare från kulturnav</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Basartiklar" title="Kategori:Wikipedia:Basartiklar">Wikipedia:Basartiklar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:WP:Projekt_Kina" title="Kategori:WP:Projekt Kina">WP:Projekt Kina</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 30 oktober 2024 kl. 22.58.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Kina&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-f69cdc8f6-pvdvh","wgBackendResponseTime":246,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"1.888","walltime":"2.147","ppvisitednodes":{"value":68362,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":472651,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":189853,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":18,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":13,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":134420,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":9,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 1807.315 1 -total"," 32.87% 593.994 69 Mall:Citation/core"," 31.16% 563.074 1 Mall:Landsfakta"," 30.90% 558.374 1 Mall:Landsfakta/data"," 30.56% 552.345 52 Mall:Webbref"," 28.16% 508.907 54 Mall:Cite_web"," 7.67% 138.658 145 Mall:Date"," 5.73% 103.621 1 Mall:Commonscat_WD"," 4.34% 78.392 37 Mall:Språknamn"," 3.42% 61.740 4 Mall:Navbox"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.638","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":26736148,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-web.codfw.canary-84779d6bf6-jf9pb","timestamp":"20241123092538","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Kina","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Kina","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q148","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q148","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2003-05-02T00:58:48Z","dateModified":"2024-10-30T21:58:23Z","image":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/f\/fa\/Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg","headline":"folkrepublik i Asien"}</script> </body> </html>