CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Epikurism – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"a2a7cb34-3399-4822-bdae-a70edb0ed104","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Epikurism","wgTitle":"Epikurism","wgCurRevisionId":56258652,"wgRevisionId":56258652,"wgArticleId":48819,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN","Wikipediaartiklar med identifierare från GND","Wikipedia:Rekommenderade artiklar","Epikurism","Rörelser inom etik","Rörelser inom antikens filosofi"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Epikurism","wgRelevantArticleId":48819,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[], "wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":70000,"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgCentralAuthMobileDomain":false,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q179541","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE= {"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js", "ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022","ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession","wikibase.sidebar.tracking"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.babel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.4"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/14/Epicurus_bust2.jpg"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="2034"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/14/Epicurus_bust2.jpg"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="1356"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="1085"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Epikurism – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Epikurism"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Epikurism"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="//login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Epikurism rootpage-Epikurism skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-menu mw-ui-icon-wikimedia-menu"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Huvudmeny</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z"><span>Huvudsida</span></a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion"><span>Introduktion</span></a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker"><span>Deltagarportalen</span></a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen"><span>Bybrunnen</span></a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r"><span>Senaste ändringarna</span></a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x"><span>Slumpartikel</span></a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons"><span>Ladda upp filer</span></a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt"><span>Kontakta Wikipedia</span></a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp"><span>Hjälp</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <span class="mw-logo-container skin-invert"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </span> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"><span class="vector-icon mw-ui-icon-search mw-ui-icon-wikimedia-search"></span> <span>Sök</span> </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > <span class="cdx-text-input__icon cdx-text-input__start-icon"></span> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-appearance mw-ui-icon-wikimedia-appearance"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Utseende</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv" class=""><span>Stöd Wikipedia</span></a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Epikurism" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class=""><span>Skapa konto</span></a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Epikurism" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class=""><span>Logga in</span></a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-ellipsis mw-ui-icon-wikimedia-ellipsis"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Personliga verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv"><span>Stöd Wikipedia</span></a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Epikurism" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"><span class="vector-icon mw-ui-icon-userAdd mw-ui-icon-wikimedia-userAdd"></span> <span>Skapa konto</span></a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Epikurism" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"><span class="vector-icon mw-ui-icon-logIn mw-ui-icon-wikimedia-logIn"></span> <span>Logga in</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering"><span>läs mer</span></a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y"><span>Bidrag</span></a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Bevarade_skrifter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Bevarade_skrifter"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1</span> <span>Bevarade skrifter</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Bevarade_skrifter-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Bevarade skrifter</span> </button> <ul id="toc-Bevarade_skrifter-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Vatican_Sayings" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Vatican_Sayings"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.1</span> <span>Vatican Sayings</span> </div> </a> <ul id="toc-Vatican_Sayings-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Etisk_lära" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Etisk_lära"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2</span> <span>Etisk lära</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Etisk_lära-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Etisk lära</span> </button> <ul id="toc-Etisk_lära-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Epikurismens_hedonism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Epikurismens_hedonism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1</span> <span>Epikurismens hedonism</span> </div> </a> <ul id="toc-Epikurismens_hedonism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Dygder" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Dygder"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.2</span> <span>Dygder</span> </div> </a> <ul id="toc-Dygder-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Naturkunskap_och_filosofi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Naturkunskap_och_filosofi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.3</span> <span>Naturkunskap och filosofi</span> </div> </a> <ul id="toc-Naturkunskap_och_filosofi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Olika_former_av_välbehag" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Olika_former_av_välbehag"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.4</span> <span>Olika former av välbehag</span> </div> </a> <ul id="toc-Olika_former_av_välbehag-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Olika_former_av_begär" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Olika_former_av_begär"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.5</span> <span>Olika former av begär</span> </div> </a> <ul id="toc-Olika_former_av_begär-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Döden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Döden"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.6</span> <span>Döden</span> </div> </a> <ul id="toc-Döden-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Självmord" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Självmord"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.6.1</span> <span>Självmord</span> </div> </a> <ul id="toc-Självmord-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Sex_och_kärlek" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Sex_och_kärlek"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.7</span> <span>Sex och kärlek</span> </div> </a> <ul id="toc-Sex_och_kärlek-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Vänskap" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Vänskap"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.8</span> <span>Vänskap</span> </div> </a> <ul id="toc-Vänskap-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Vatican_Sayings_som_behandlar_vänskap" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Vatican_Sayings_som_behandlar_vänskap"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.8.1</span> <span>Vatican Sayings som behandlar vänskap</span> </div> </a> <ul id="toc-Vatican_Sayings_som_behandlar_vänskap-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Rättvisa" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Rättvisa"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.9</span> <span>Rättvisa</span> </div> </a> <ul id="toc-Rättvisa-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Missuppfattningar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Missuppfattningar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3</span> <span>Missuppfattningar</span> </div> </a> <ul id="toc-Missuppfattningar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Anvisningar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Anvisningar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4</span> <span>Anvisningar</span> </div> </a> <ul id="toc-Anvisningar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Epikuros_trädgård" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Epikuros_trädgård"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5</span> <span>Epikuros trädgård</span> </div> </a> <ul id="toc-Epikuros_trädgård-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Tetrapharmakos" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Tetrapharmakos"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6</span> <span>Tetrapharmakos</span> </div> </a> <ul id="toc-Tetrapharmakos-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kanoniken" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Kanoniken"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7</span> <span>Kanoniken</span> </div> </a> <ul id="toc-Kanoniken-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Metafysik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Metafysik"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8</span> <span>Metafysik</span> </div> </a> <ul id="toc-Metafysik-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Epitafium" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Epitafium"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9</span> <span>Epitafium</span> </div> </a> <ul id="toc-Epitafium-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kultur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Kultur"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">10</span> <span>Kultur</span> </div> </a> <ul id="toc-Kultur-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Andra_världar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Andra_världar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11</span> <span>Andra världar</span> </div> </a> <ul id="toc-Andra_världar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Själen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Själen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">12</span> <span>Själen</span> </div> </a> <ul id="toc-Själen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Drömmar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Drömmar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">13</span> <span>Drömmar</span> </div> </a> <ul id="toc-Drömmar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kända_epikuréer" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Kända_epikuréer"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">14</span> <span>Kända epikuréer</span> </div> </a> <ul id="toc-Kända_epikuréer-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Se_även" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Se_även"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">15</span> <span>Se även</span> </div> </a> <ul id="toc-Se_även-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Referenser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Referenser"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">16</span> <span>Referenser</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Referenser-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Referenser</span> </button> <ul id="toc-Referenser-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Noter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Noter"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">16.1</span> <span>Noter</span> </div> </a> <ul id="toc-Noter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Vidare_läsning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Vidare_läsning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">17</span> <span>Vidare läsning</span> </div> </a> <ul id="toc-Vidare_läsning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Externa_länkar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Externa_länkar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">18</span> <span>Externa länkar</span> </div> </a> <ul id="toc-Externa_länkar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-listBullet mw-ui-icon-wikimedia-listBullet"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Växla innehållsförteckningen</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading"><span class="mw-page-title-main">Epikurism</span></h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 58 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-58" aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-language-progressive mw-ui-icon-wikimedia-language-progressive"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">58 språk</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-als mw-list-item"><a href="https://als.wikipedia.org/wiki/Epikureismus" title="Epikureismus – schweizertyska" lang="gsw" hreflang="gsw" data-title="Epikureismus" data-language-autonym="Alemannisch" data-language-local-name="schweizertyska" class="interlanguage-link-target"><span>Alemannisch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ar mw-list-item"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D8%A3%D8%A8%D9%8A%D9%82%D9%88%D8%B1%D9%8A%D8%A9" title="أبيقورية – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="أبيقورية" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>العربية</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-az mw-list-item"><a href="https://az.wikipedia.org/wiki/Epik%C3%BCr%C3%A7%C3%BCl%C3%BCk" title="Epikürçülük – azerbajdzjanska" lang="az" hreflang="az" data-title="Epikürçülük" data-language-autonym="Azərbaycanca" data-language-local-name="azerbajdzjanska" class="interlanguage-link-target"><span>Azərbaycanca</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be mw-list-item"><a href="https://be.wikipedia.org/wiki/%D0%AD%D0%BF%D1%96%D0%BA%D1%83%D1%80%D1%8D%D1%96%D0%B7%D0%BC" title="Эпікурэізм – belarusiska" lang="be" hreflang="be" data-title="Эпікурэізм" data-language-autonym="Беларуская" data-language-local-name="belarusiska" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bg mw-list-item"><a href="https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%95%D0%BF%D0%B8%D0%BA%D1%83%D1%80%D0%B5%D0%B9%D1%81%D1%82%D0%B2%D0%BE" title="Епикурейство – bulgariska" lang="bg" hreflang="bg" data-title="Епикурейство" data-language-autonym="Български" data-language-local-name="bulgariska" class="interlanguage-link-target"><span>Български</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-br mw-list-item"><a href="https://br.wikipedia.org/wiki/Epikuriezh" title="Epikuriezh – bretonska" lang="br" hreflang="br" data-title="Epikuriezh" data-language-autonym="Brezhoneg" data-language-local-name="bretonska" class="interlanguage-link-target"><span>Brezhoneg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca mw-list-item"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Epicureisme" title="Epicureisme – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="Epicureisme" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target"><span>Català</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/Epikureismus" title="Epikureismus – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Epikureismus" data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target"><span>Čeština</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de mw-list-item"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/Epikureismus" title="Epikureismus – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Epikureismus" data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target"><span>Deutsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/Epikureism" title="Epikureism – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Epikureism" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target"><span>Eesti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en mw-list-item"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Epicureanism" title="Epicureanism – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="Epicureanism" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target"><span>English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es mw-list-item"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Epicure%C3%ADsmo" title="Epicureísmo – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Epicureísmo" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target"><span>Español</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo mw-list-item"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Epikurismo" title="Epikurismo – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Epikurismo" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target"><span>Esperanto</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu mw-list-item"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Epikureismo" title="Epikureismo – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Epikureismo" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target"><span>Euskara</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%BE%DB%8C%DA%A9%D9%88%D8%B1%DB%8C%D8%B3%D9%85" title="اپیکوریسم – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="اپیکوریسم" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target"><span>فارسی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr mw-list-item"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/%C3%89picurisme" title="Épicurisme – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Épicurisme" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target"><span>Français</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gl mw-list-item"><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Epicure%C3%ADsmo" title="Epicureísmo – galiciska" lang="gl" hreflang="gl" data-title="Epicureísmo" data-language-autonym="Galego" data-language-local-name="galiciska" class="interlanguage-link-target"><span>Galego</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%EC%97%90%ED%94%BC%EC%BF%A0%EB%A1%9C%EC%8A%A4_%ED%95%99%ED%8C%8C" title="에피쿠로스 학파 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="에피쿠로스 학파" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target"><span>한국어</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hy mw-list-item"><a href="https://hy.wikipedia.org/wiki/%D4%B7%D5%BA%D5%AB%D5%AF%D5%B8%D6%82%D6%80%D5%A1%D5%AF%D5%A1%D5%B6%D5%B8%D6%82%D5%A9%D5%B5%D5%B8%D6%82%D5%B6" title="Էպիկուրականություն – armeniska" lang="hy" hreflang="hy" data-title="Էպիկուրականություն" data-language-autonym="Հայերեն" data-language-local-name="armeniska" class="interlanguage-link-target"><span>Հայերեն</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr mw-list-item"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Epikurejstvo" title="Epikurejstvo – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Epikurejstvo" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hrvatski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-io mw-list-item"><a href="https://io.wikipedia.org/wiki/Epikurismo" title="Epikurismo – ido" lang="io" hreflang="io" data-title="Epikurismo" data-language-autonym="Ido" data-language-local-name="ido" class="interlanguage-link-target"><span>Ido</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-id mw-list-item"><a href="https://id.wikipedia.org/wiki/Epikureanisme" title="Epikureanisme – indonesiska" lang="id" hreflang="id" data-title="Epikureanisme" data-language-autonym="Bahasa Indonesia" data-language-local-name="indonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Indonesia</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-is mw-list-item"><a href="https://is.wikipedia.org/wiki/Epik%C3%BArismi" title="Epikúrismi – isländska" lang="is" hreflang="is" data-title="Epikúrismi" data-language-autonym="Íslenska" data-language-local-name="isländska" class="interlanguage-link-target"><span>Íslenska</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Epicureismo" title="Epicureismo – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Epicureismo" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target"><span>Italiano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-he mw-list-item"><a href="https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%94%D7%90%D7%A1%D7%9B%D7%95%D7%9C%D7%94_%D7%94%D7%90%D7%A4%D7%99%D7%A7%D7%95%D7%A8%D7%90%D7%99%D7%AA" title="האסכולה האפיקוראית – hebreiska" lang="he" hreflang="he" data-title="האסכולה האפיקוראית" data-language-autonym="עברית" data-language-local-name="hebreiska" class="interlanguage-link-target"><span>עברית</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ka mw-list-item"><a href="https://ka.wikipedia.org/wiki/%E1%83%94%E1%83%9E%E1%83%98%E1%83%99%E1%83%A3%E1%83%A0%E1%83%94%E1%83%98%E1%83%96%E1%83%9B%E1%83%98" title="ეპიკურეიზმი – georgiska" lang="ka" hreflang="ka" data-title="ეპიკურეიზმი" data-language-autonym="ქართული" data-language-local-name="georgiska" class="interlanguage-link-target"><span>ქართული</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kk mw-list-item"><a href="https://kk.wikipedia.org/wiki/%D0%AD%D0%BF%D0%B8%D0%BA%D1%83%D1%80%D0%B5%D0%B8%D0%B7%D0%BC" title="Эпикуреизм – kazakiska" lang="kk" hreflang="kk" data-title="Эпикуреизм" data-language-autonym="Қазақша" data-language-local-name="kazakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Қазақша</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ky mw-list-item"><a href="https://ky.wikipedia.org/wiki/%D0%AD%D0%BF%D0%B8%D0%BA%D1%83%D1%80%D0%B5%D0%B8%D0%B7%D0%BC" title="Эпикуреизм – kirgiziska" lang="ky" hreflang="ky" data-title="Эпикуреизм" data-language-autonym="Кыргызча" data-language-local-name="kirgiziska" class="interlanguage-link-target"><span>Кыргызча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lt mw-list-item"><a href="https://lt.wikipedia.org/wiki/Epik%C5%ABrizmas" title="Epikūrizmas – litauiska" lang="lt" hreflang="lt" data-title="Epikūrizmas" data-language-autonym="Lietuvių" data-language-local-name="litauiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lietuvių</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hu mw-list-item"><a href="https://hu.wikipedia.org/wiki/Epikureizmus" title="Epikureizmus – ungerska" lang="hu" hreflang="hu" data-title="Epikureizmus" data-language-autonym="Magyar" data-language-local-name="ungerska" class="interlanguage-link-target"><span>Magyar</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mk mw-list-item"><a href="https://mk.wikipedia.org/wiki/%D0%95%D0%BF%D0%B8%D0%BA%D1%83%D1%80%D0%B5%D1%98%D1%81%D1%82%D0%B2%D0%BE" title="Епикурејство – makedonska" lang="mk" hreflang="mk" data-title="Епикурејство" data-language-autonym="Македонски" data-language-local-name="makedonska" class="interlanguage-link-target"><span>Македонски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mg mw-list-item"><a href="https://mg.wikipedia.org/wiki/Epikorisma" title="Epikorisma – malagassiska" lang="mg" hreflang="mg" data-title="Epikorisma" data-language-autonym="Malagasy" data-language-local-name="malagassiska" class="interlanguage-link-target"><span>Malagasy</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arz mw-list-item"><a href="https://arz.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D8%A8%D9%8A%D9%82%D9%88%D8%B1%D9%8A%D9%87" title="ابيقوريه – egyptisk arabiska" lang="arz" hreflang="arz" data-title="ابيقوريه" data-language-autonym="مصرى" data-language-local-name="egyptisk arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>مصرى</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Epicurisme" title="Epicurisme – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Epicurisme" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target"><span>Nederlands</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E3%82%A8%E3%83%94%E3%82%AF%E3%83%AD%E3%82%B9%E4%B8%BB%E7%BE%A9" title="エピクロス主義 – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="エピクロス主義" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target"><span>日本語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no mw-list-item"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Epikurisme" title="Epikurisme – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Epikurisme" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk bokmål</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-oc mw-list-item"><a href="https://oc.wikipedia.org/wiki/Epicurisme" title="Epicurisme – occitanska" lang="oc" hreflang="oc" data-title="Epicurisme" data-language-autonym="Occitan" data-language-local-name="occitanska" class="interlanguage-link-target"><span>Occitan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uz mw-list-item"><a href="https://uz.wikipedia.org/wiki/Epikureizm" title="Epikureizm – uzbekiska" lang="uz" hreflang="uz" data-title="Epikureizm" data-language-autonym="Oʻzbekcha / ўзбекча" data-language-local-name="uzbekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Oʻzbekcha / ўзбекча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ps mw-list-item"><a href="https://ps.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%BE%DB%8C%DA%A9%D9%88%D8%B1%DB%8C%D8%B2%D9%85" title="اپیکوریزم – pashto" lang="ps" hreflang="ps" data-title="اپیکوریزم" data-language-autonym="پښتو" data-language-local-name="pashto" class="interlanguage-link-target"><span>پښتو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-km mw-list-item"><a href="https://km.wikipedia.org/wiki/%E1%9E%A2%E1%9F%81%E1%9E%96%E1%9E%B8%E1%9E%82%E1%9E%BD%E1%9E%9A" title="អេពីគួរ – kambodjanska" lang="km" hreflang="km" data-title="អេពីគួរ" data-language-autonym="ភាសាខ្មែរ" data-language-local-name="kambodjanska" class="interlanguage-link-target"><span>ភាសាខ្មែរ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl mw-list-item"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/Epikureizm" title="Epikureizm – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Epikureizm" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target"><span>Polski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt mw-list-item"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/Epicurismo" title="Epicurismo – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="Epicurismo" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Português</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ro mw-list-item"><a href="https://ro.wikipedia.org/wiki/Epicureism" title="Epicureism – rumänska" lang="ro" hreflang="ro" data-title="Epicureism" data-language-autonym="Română" data-language-local-name="rumänska" class="interlanguage-link-target"><span>Română</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru mw-list-item"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%AD%D0%BF%D0%B8%D0%BA%D1%83%D1%80%D0%B5%D0%B8%D0%B7%D0%BC" title="Эпикуреизм – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="Эпикуреизм" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target"><span>Русский</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sq mw-list-item"><a href="https://sq.wikipedia.org/wiki/Epikurizmi" title="Epikurizmi – albanska" lang="sq" hreflang="sq" data-title="Epikurizmi" data-language-autonym="Shqip" data-language-local-name="albanska" class="interlanguage-link-target"><span>Shqip</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-simple mw-list-item"><a href="https://simple.wikipedia.org/wiki/Epicureanism" title="Epicureanism – Simple English" lang="en-simple" hreflang="en-simple" data-title="Epicureanism" data-language-autonym="Simple English" data-language-local-name="Simple English" class="interlanguage-link-target"><span>Simple English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sd mw-list-item"><a href="https://sd.wikipedia.org/wiki/%DA%AA%D9%8A%D9%88%D8%B1%D9%8A%D8%A7%D8%A6%D9%8A" title="ڪيوريائي – sindhi" lang="sd" hreflang="sd" data-title="ڪيوريائي" data-language-autonym="سنڌي" data-language-local-name="sindhi" class="interlanguage-link-target"><span>سنڌي</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sk mw-list-item"><a href="https://sk.wikipedia.org/wiki/Epikureizmus" title="Epikureizmus – slovakiska" lang="sk" hreflang="sk" data-title="Epikureizmus" data-language-autonym="Slovenčina" data-language-local-name="slovakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenčina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sl mw-list-item"><a href="https://sl.wikipedia.org/wiki/Epikurejstvo" title="Epikurejstvo – slovenska" lang="sl" hreflang="sl" data-title="Epikurejstvo" data-language-autonym="Slovenščina" data-language-local-name="slovenska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenščina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ckb mw-list-item"><a href="https://ckb.wikipedia.org/wiki/%D8%A6%DB%8E%D9%BE%DB%8C%DA%A9%DB%86%D8%B1%DB%8C%DB%8C%DB%95%D8%AA" title="ئێپیکۆرییەت – centralkurdiska" lang="ckb" hreflang="ckb" data-title="ئێپیکۆرییەت" data-language-autonym="کوردی" data-language-local-name="centralkurdiska" class="interlanguage-link-target"><span>کوردی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr mw-list-item"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%95%D0%BF%D0%B8%D0%BA%D1%83%D1%80%D0%B5%D1%98%D1%81%D1%82%D0%B2%D0%BE" title="Епикурејство – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Епикурејство" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Српски / srpski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sh mw-list-item"><a href="https://sh.wikipedia.org/wiki/Epikurejstvo" title="Epikurejstvo – serbokroatiska" lang="sh" hreflang="sh" data-title="Epikurejstvo" data-language-autonym="Srpskohrvatski / српскохрватски" data-language-local-name="serbokroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Srpskohrvatski / српскохрватски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi mw-list-item"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Epikurolaisuus" title="Epikurolaisuus – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Epikurolaisuus" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target"><span>Suomi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tl mw-list-item"><a href="https://tl.wikipedia.org/wiki/Epikureismo" title="Epikureismo – tagalog" lang="tl" hreflang="tl" data-title="Epikureismo" data-language-autonym="Tagalog" data-language-local-name="tagalog" class="interlanguage-link-target"><span>Tagalog</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/Epik%C3%BCrc%C3%BCl%C3%BCk" title="Epikürcülük – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="Epikürcülük" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target"><span>Türkçe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%95%D0%BF%D1%96%D0%BA%D1%83%D1%80%D0%B5%D0%B9%D1%81%D1%82%D0%B2%D0%BE" title="Епікурейство – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Епікурейство" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target"><span>Українська</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ur mw-list-item"><a href="https://ur.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%DB%8C%D9%BE%DB%8C_%D9%82%D9%88%D8%B1%DB%8C%D8%AA" title="ایپی قوریت – urdu" lang="ur" hreflang="ur" data-title="ایپی قوریت" data-language-autonym="اردو" data-language-local-name="urdu" class="interlanguage-link-target"><span>اردو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E4%BC%8A%E6%AF%94%E9%B3%A9%E9%AD%AF%E5%AD%B8%E6%B4%BE" title="伊比鳩魯學派 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="伊比鳩魯學派" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target"><span>中文</span></a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><span class="wb-langlinks-edit wb-langlinks-link"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q179541#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></span></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Epikurism" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c"><span>Artikel</span></a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Epikurism" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">svenska</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Epikurism"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">Verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Epikurism"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=history"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Epikurism" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j"><span>Sidor som länkar hit</span></a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Epikurism" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k"><span>Relaterade ändringar</span></a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q"><span>Specialsidor</span></a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Epikurism&oldid=56258652" title="Permanent länk till den här versionen av sidan"><span>Permanent länk</span></a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=info" title="Mer information om denna sida"><span>Sidinformation</span></a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Epikurism&id=56258652&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens"><span>Använd som referens</span></a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FEpikurism"><span>Hämta förkortad url</span></a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FEpikurism"><span>Ladda ner QR-kod</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Epikurism"><span>Skapa en bok</span></a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Epikurism&action=show-download-screen"><span>Ladda ned som PDF</span></a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Epikurism&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p"><span>Utskriftsvänlig version</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Epicureanism" hreflang="en"><span>Commons</span></a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q179541" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g"><span>Wikidata-objekt</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> <div id="mw-indicator-featured-star" class="mw-indicator"><div class="mw-parser-output"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Wikipedia:Rekommenderade_artiklar" title="En eller flera av Wikipedias användare rekommenderar denna artikel på grund av dess goda kvalitet."><img alt="En eller flera av Wikipedias användare rekommenderar denna artikel på grund av dess goda kvalitet." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Rekommenderad.svg/19px-Rekommenderad.svg.png" decoding="async" width="19" height="18" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Rekommenderad.svg/29px-Rekommenderad.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Rekommenderad.svg/38px-Rekommenderad.svg.png 2x" data-file-width="462" data-file-height="438" /></a></span></div></div> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Epicurus_bust2.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/14/Epicurus_bust2.jpg/200px-Epicurus_bust2.jpg" decoding="async" width="200" height="339" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/14/Epicurus_bust2.jpg/300px-Epicurus_bust2.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/14/Epicurus_bust2.jpg/400px-Epicurus_bust2.jpg 2x" data-file-width="590" data-file-height="1000" /></a><figcaption>Epikuros avbildad på <a href="/wiki/Byst_(skulptur)" class="mw-redirect" title="Byst (skulptur)">byst</a>.</figcaption></figure> <p><b>Epikurism</b> (äldre stavning ibland <b>epikureism</b>)<sup id="cite_ref-ReferenceA_1-0" class="reference"><a href="#cite_note-ReferenceA-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> är en <a href="/wiki/Antiken" title="Antiken">antik</a> <a href="/wiki/Filosofi" title="Filosofi">filosofisk</a> riktning uppkallad efter <a href="/wiki/Epikuros" title="Epikuros">Epikuros</a>,<sup id="cite_ref-ReferenceB_2-0" class="reference"><a href="#cite_note-ReferenceB-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> som betonar vikten av sinneslugn.<sup id="cite_ref-3" class="reference"><a href="#cite_note-3"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikuros levde och verkade i <a href="/wiki/Grekland" title="Grekland">Grekland</a> omkring <a href="/wiki/300_f.Kr." title="300 f.Kr.">300 f.Kr.</a><sup id="cite_ref-4" class="reference"><a href="#cite_note-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-ref_1_5-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_1-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Epikurismen har missförståtts som att vara en filosofi som rättfärdigar ett vällustigt utsvävande liv.<sup id="cite_ref-6" class="reference"><a href="#cite_note-6"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>6<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-7" class="reference"><a href="#cite_note-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-8" class="reference"><a href="#cite_note-8"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>8<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det var inte Epikuros ursprungliga filosofi, men kom att betraktas på detta sätt av <a href="/wiki/Kristendom" title="Kristendom">kristna</a>, då epikurismen avvek från de kristna <a href="/wiki/Sociala_normer" class="mw-redirect" title="Sociala normer">normerna</a>,<sup id="cite_ref-9" class="reference"><a href="#cite_note-9"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och då i synnerhet epikurismens tro att gudarna i sin upphöjdhet inte ägnar sig åt att straffa eller belöna människan.<sup id="cite_ref-ReferenceC_10-0" class="reference"><a href="#cite_note-ReferenceC-10"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>10<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Tillsammans med andra <a href="/wiki/Polemik" title="Polemik">polemiserande</a> texter mot <a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">teologi</a>, <a href="/wiki/Antropocentrism" title="Antropocentrism">antropocentrism</a> och <a href="/wiki/Teleologi" title="Teleologi">teleologi</a><sup id="cite_ref-11" class="reference"><a href="#cite_note-11"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>11<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> bannlystes dessa texter under den kristna <a href="/wiki/Medeltiden" title="Medeltiden">medeltiden</a>,<sup id="cite_ref-12" class="reference"><a href="#cite_note-12"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>12<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och endast fragment återstår.<sup id="cite_ref-13" class="reference"><a href="#cite_note-13"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>13<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Under <a href="/wiki/Ren%C3%A4ssansen" title="Renässansen">renässansen</a> fick emellertid epikurismen återigen uppmärksamhet och kan sägas, återupptäcktes.<sup id="cite_ref-14" class="reference"><a href="#cite_note-14"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>14<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikurismens lära gör anspråk på att medföra lycka (<a href="/wiki/Eudaimonia" title="Eudaimonia">eudaimonia</a>),<sup id="cite_ref-15" class="reference"><a href="#cite_note-15"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>15<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Njutning" title="Njutning">njutning</a> (<a href="/wiki/H%C4%93don%C4%93" title="Hēdonē">hēdonē</a>),<sup id="cite_ref-16" class="reference"><a href="#cite_note-16"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>16<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> lugn i <a href="/wiki/M%C3%A4nniskans_anatomi" title="Människans anatomi">kropp</a> och <a href="/wiki/Sj%C3%A4l" title="Själ">själ</a> (<a href="/wiki/Ataraxia" class="mw-redirect" title="Ataraxia">ataraxia</a>),<sup id="cite_ref-ref_2_17-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_2-17"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>17<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och frånvaro av <a href="/wiki/Sm%C3%A4rta" title="Smärta">smärta</a> (<a href="/wiki/Epikuros#Aponia" title="Epikuros">aponia</a>).<sup id="cite_ref-ref_2_17-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_2-17"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>17<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Ataraxia ses som "vishetens slutgiltiga mål".<sup id="cite_ref-Hemlyn83_18-0" class="reference"><a href="#cite_note-Hemlyn83-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Att eliminera rädslan för <a href="/wiki/D%C3%B6den" title="Döden">döden</a> och <a href="/wiki/Gud" title="Gud">gudar</a> var ett par av de primära målen i skolan.<sup id="cite_ref-AMR253_19-0" class="reference"><a href="#cite_note-AMR253-19"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>19<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikuréerna refererades till under antiken, som "de i <a class="mw-selflink-fragment" href="#Epikuros_trädgård">trädgården</a>" (<i>hoi apo tōn kepōn</i>).<sup id="cite_ref-AMR252_20-0" class="reference"><a href="#cite_note-AMR252-20"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>20<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-ref_3_21-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_3-21"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>21<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den trohetsed som <a href="/wiki/L%C3%A4rjunge" title="Lärjunge">lärjungarna</a> i skolan avlade var enligt följande: "Jag skall vara trogen Epikuros, vars lära jag av fri vilja valt att följa".<sup id="cite_ref-AMR252_20-1" class="reference"><a href="#cite_note-AMR252-20"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>20<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/Etik" title="Etik">Etiken</a> är av huvudbetydelse i läran, allt annat som behandlas i läran är inte av samma värde; dock så har alla ämnen gemensamt att som mål medföra sinnesfrid till människan.<sup id="cite_ref-AMR253_19-1" class="reference"><a href="#cite_note-AMR253-19"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>19<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Mer precist är frågan som epikuréerna försöker förmedla ett svar på: "Hur ska man garantera individens lycka?".<sup id="cite_ref-22" class="reference"><a href="#cite_note-22"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>22<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Sinnesfrid, eller lycka (<a href="/wiki/Eudaimonia" title="Eudaimonia">eudaimonia</a>), anses av epikurismen även vara "livets mål".<sup id="cite_ref-23" class="reference"><a href="#cite_note-23"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det målet ville epikuréerna hjälpa människor att uppnå med hjälp av deras tro på epikurismens lära.<sup id="cite_ref-Wedberg148_24-0" class="reference"><a href="#cite_note-Wedberg148-24"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Epikurismen kan kategoriseras som att vara en form av modifierad <a href="/wiki/Hedonism" title="Hedonism">hedonism</a>, med uttryck av <a href="/wiki/Individualism" title="Individualism">individualism</a>.<sup id="cite_ref-25" class="reference"><a href="#cite_note-25"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>25<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-ref_3_21-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_3-21"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>21<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Bland skolor som stod i konkurrens med epikurismen kan <a href="/wiki/Stoicism" title="Stoicism">stoicismen</a>, <a href="/wiki/Platons_akademi" title="Platons akademi">Platons akademi</a>, samt <a href="/wiki/Aristoteles" title="Aristoteles">Aristoteles</a> skola <a href="/wiki/Lykeion" title="Lykeion">Lykeion</a>, nämnas.<sup id="cite_ref-26" class="reference"><a href="#cite_note-26"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>26<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Epikurismen kan delas in i fyra grundläggande drag: </p> <ul><li>Man bör undvika det som skapar oro, som <a href="/wiki/Politik" title="Politik">politik</a><sup id="cite_ref-27" class="reference"><a href="#cite_note-27"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och offentligt liv.<sup id="cite_ref-28" class="reference"><a href="#cite_note-28"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>28<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> (I <i>De Otio</i> (<i>On Leisure</i>) av <a href="/wiki/Seneca_den_yngre" title="Seneca den yngre">Seneca</a> så citeras Epikuros enligt: "<i>Den vise mannen deltar inte i politik, om det inte är av något särskilt tillfälle</i>”.)<sup id="cite_ref-29" class="reference"><a href="#cite_note-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li>Man bör leva i stillhet, bland sina <a href="/wiki/V%C3%A4nskap" title="Vänskap">vänner</a>.<sup id="cite_ref-ReferenceA_1-1" class="reference"><a href="#cite_note-ReferenceA-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En epikureisk <a href="/wiki/Maxim" title="Maxim">maxim</a> som passar in på detta <a href="/wiki/Motto" class="mw-redirect" title="Motto">motto</a> är "<i>Lev i skymundan!</i>" eller "Lev gömd".<sup id="cite_ref-30" class="reference"><a href="#cite_note-30"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>30<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-Nordin118_31-0" class="reference"><a href="#cite_note-Nordin118-31"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>31<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li>Människan bör söka de ting som ger lust, men inte nöjesliv och tillfällig njutning, utan det livets goda som leder till varaktig lycka. Man bör alltså enligt epikurismen ha god kontroll över sina njutningar<sup id="cite_ref-hist133_32-0" class="reference"><a href="#cite_note-hist133-32"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> ("<i>njut - men med förnuft</i>").<sup id="cite_ref-ReferenceA_1-2" class="reference"><a href="#cite_note-ReferenceA-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li>Frånvaron av smärta är det högsta goda.<sup id="cite_ref-ReferenceA_1-3" class="reference"><a href="#cite_note-ReferenceA-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li></ul> <p>Epikurismen tror att alla kan nå lycka och frid i själen.<sup id="cite_ref-ref_4_33-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_4-33"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>33<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Epikurismen skiljer mellan tre typer av begär: Naturliga och nödvändiga begär, naturliga men onödiga begär, och varken naturliga eller nödvändiga begär.<sup id="cite_ref-34" class="reference"><a href="#cite_note-34"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>34<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Läs mer om detta under sektionen "Olika former av begär". </p> <table cellspacing="2" style="float:right; margin:4px; border:3px solid #f5e1b7; background:#fff2d7; text-align:center;"> <tbody><tr> <td><b><a href="/wiki/Antikens_filosofi" class="mw-redirect" title="Antikens filosofi">Antikens filosofi</a></b> </td></tr> <tr> <td><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Sanzio_01_Plato_Aristotle.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/98/Sanzio_01_Plato_Aristotle.jpg/80px-Sanzio_01_Plato_Aristotle.jpg" decoding="async" width="80" height="105" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/98/Sanzio_01_Plato_Aristotle.jpg/120px-Sanzio_01_Plato_Aristotle.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/98/Sanzio_01_Plato_Aristotle.jpg/160px-Sanzio_01_Plato_Aristotle.jpg 2x" data-file-width="804" data-file-height="1052" /></a></span> </td></tr> <tr> <td><a class="mw-selflink selflink">Epikurism</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Gnosticism" title="Gnosticism">Gnosticism</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Nyplatonism" title="Nyplatonism">Nyplatonism</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Platonism" title="Platonism">Platonism</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Filosofisk_skepticism" title="Filosofisk skepticism">Skepticism</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Sofister" title="Sofister">Sofism</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Stoicism" title="Stoicism">Stoicism</a> </td> <td> </td></tr></tbody></table> <p><br /> </p> <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Bevarade_skrifter">Bevarade skrifter</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Bevarade skrifter" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Bevarade skrifter"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Epikuros var mycket produktiv i sitt skrivande (han skrev cirka 300 verk),<sup id="cite_ref-Russell217_35-0" class="reference"><a href="#cite_note-Russell217-35"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>35<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> men nästan inget av det han skrivit har överlevt<sup id="cite_ref-36" class="reference"><a href="#cite_note-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>36<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, eftersom hans skrifter inte ansågs värdiga att kopiera av kristna auktoriteter, troligen då de inte motsvarade kristna föreställningar.<sup id="cite_ref-37" class="reference"><a href="#cite_note-37"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>37<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Författaren Diogenes Laertios, som är en av våra bättre källor till epikurismen, skrev omkring 200 e.Kr. <i>Om kända filosofers liv och tankar</i>, ett verk i 10 band om flera olika filosofer.<sup id="cite_ref-38" class="reference"><a href="#cite_note-38"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>38<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Diogenes förmedlar en sats om <a href="/wiki/Epikuros_huvudteser#De_viktigaste_lärosatserna" class="mw-redirect" title="Epikuros huvudteser">Epikuros huvudteser</a>, <a href="/wiki/Epikuros#Breven" title="Epikuros">tre av Epikuros brev</a>; brevet till Herodotos, som summerar hans metafysik, brevet till Pythokles, som beskriver atomläran och himlafenomenen, brevet till Menaikeus (även känd som <i>"Menoeceus"</i>), där han summerar sin etiska lära.<sup id="cite_ref-39" class="reference"><a href="#cite_note-39"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>39<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Två av de viktigaste källorna till epikurismen är den romerska poeten <a href="/wiki/Lucretius" title="Lucretius">Lucretius</a> och den romerska politikern <a href="/wiki/Cicero" title="Cicero">Cicero</a>. Lucretius var epikuré och skrev lärodikten Om tingens natur. Om tingens natur är särskilt en bra källa till epikurismens metafysik.<sup id="cite_ref-ref_5_40-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_5-40"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>40<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Cicero var främst anhängare av den stoiska skolan och skrev en serie verk som utredde de större filosofiska lärorna för den tiden, däribland epikurismen. Särskilt intressant av Cicero är <i>De Finibus Bonorum et Malorum</i> som både beskriver och kritiserar epikurismens etik.<sup id="cite_ref-ref_5_40-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_5-40"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>40<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Vid utgrävningar i Villa dei Papyri i Herculaneum, påträffades delar av Epikuros <a href="/wiki/Magnum_opus" title="Magnum opus">magnum opus</a> <i>On Nature</i>, svårt skadat.<sup id="cite_ref-41" class="reference"><a href="#cite_note-41"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>41<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Epikuros viktigaste lära är klar, men eftersom så få av hans verk överlevde är många detaljer angående epikurismen oklara och ifrågasatta.<sup id="cite_ref-42" class="reference"><a href="#cite_note-42"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>42<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Vatican_Sayings">Vatican Sayings</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Vatican Sayings" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Vatican Sayings"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>"<i>Vatican Sayings</i>" är en samling epikuréiska maximer, bevarade i ett manuskript ifrån 1300-talet, först redigerade 1888.<sup id="cite_ref-43" class="reference"><a href="#cite_note-43"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>43<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En del av <a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">de viktigaste lärosatserna</a> är med i samlingen.<sup id="cite_ref-44" class="reference"><a href="#cite_note-44"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>44<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Etisk_lära"><span id="Etisk_l.C3.A4ra"></span>Etisk lära</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Etisk lära" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Etisk lära"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Epikurismen förespråkar att människan gör bäst i att dra sig undan allt bekymmersamt, såsom <a href="/wiki/Politik" title="Politik">politik</a> och offentligt liv, och i stället ägna sig åt ett stillsamt och enkelt<sup id="cite_ref-45" class="reference"><a href="#cite_note-45"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>45<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> liv bland vänner, där man undviker allt smärtsamt, och söker de ting som ger en varaktig lycka. Epikuros ansåg att varje människa bör leva här och nu och inte vara rädd för efterlivet, eftersom epikuréer inte tror att det finns något liv efter döden. Epikurismen är således <a href="/wiki/Materialism" title="Materialism">materialistisk</a>, och anser att frånvaron av smärta är det högsta goda. Vidare anser epikurismen att det högsta dåliga är smärta.<sup id="cite_ref-46" class="reference"><a href="#cite_note-46"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>46<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Epikurismens_hedonism">Epikurismens hedonism</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Epikurismens hedonism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Epikurismens hedonism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Epikurismens typ av hedonism handlar om att uppnå sinneslugn, genom att göra sig av med fåfänga och "tomma" begär som leder till oro, och genom att leva ett lagom asketiskt liv.<sup id="cite_ref-ref_6_47-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_6-47"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>47<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Epikuréerna ansåg som <a href="/wiki/Aristoteles" title="Aristoteles">Aristoteles</a> att det högsta goda, som de anser vara lycka, bör värderas för just det goda i sig självt, och inget annat.<sup id="cite_ref-Internet_Encyclopedia_of_Philosophy_48-0" class="reference"><a href="#cite_note-Internet_Encyclopedia_of_Philosophy-48"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>48<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Men till skillnad från Aristoteles så anser epikurismen inte att man ska identifiera välbehag med lycka, en anledning till detta är att epikurismen anser att välbehag är det enda människor gör, av värde för välbehaget i sig, och att allt vi gör, gör vi i slutändan för att öka välbehaget för oss själva.<sup id="cite_ref-Internet_Encyclopedia_of_Philosophy_48-1" class="reference"><a href="#cite_note-Internet_Encyclopedia_of_Philosophy-48"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>48<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>I <a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">VL 6</a> argumenterar Epikuros för att vuxna människor också av instinkt bör söka skydd för att uppnå välbehag: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">För att erhålla skydd från andra män, så är alla medel för att uppnå detta mål, i slutändan gott </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Epikuréerna ägnade mycket tid åt att göra den åsikten rimlig - att alla handlingar, även till synes självuppoffrande handlingar eller handlingar som enbart utförs för att vara ädla, i själva verket är direkt riktade mot att skaffa välbehag för en själv.<sup id="cite_ref-Internet_Encyclopedia_of_Philosophy_48-2" class="reference"><a href="#cite_note-Internet_Encyclopedia_of_Philosophy-48"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>48<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Även om alla välbehag är goda och alla plågor är onda, hävdar epikurismen, att alla välbehag inte är rätta att välja, eller att alla plågor bör undvikas. Alla bör kalkylera och välja det som kommer att resultera i det bästa för en själv längre fram i livet,<sup id="cite_ref-49" class="reference"><a href="#cite_note-49"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>49<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och avstå från det som ger välbehag under en kort tid, om det även innebär att det slutligen kommer leda till större smärta längre fram i livet<sup id="cite_ref-Internet_Encyclopedia_of_Philosophy_48-3" class="reference"><a href="#cite_note-Internet_Encyclopedia_of_Philosophy-48"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>48<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Epikurismen betraktar alltså <a href="/wiki/Praktisk_vishet" class="mw-redirect" title="Praktisk vishet">praktisk vishet</a> som förmågan att på ett korrekt sätt kunna kalkylera mängden njutning och <a href="/wiki/Lidande" title="Lidande">lidande</a>.<sup id="cite_ref-50" class="reference"><a href="#cite_note-50"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>50<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Kalkyleringen beskrivs av epikurismen som "<i>Njut - men med förnuft</i>".<sup id="cite_ref-ReferenceA_1-4" class="reference"><a href="#cite_note-ReferenceA-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Det är möjligt att tolka detta som att orättvist beteende kan vara godtagbart om utövaren kommer undan med det, men Epikuros förnekar detta i den <a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">35:e viktigaste lärosatsen</a>: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Det är omöjligt för en man som i hemlighet kränker villkoren för överenskommelse att inte skada eller bli skadad, att känna sig säker på att han kommer att förbli oupptäckt, även om han redan flytt tiotusentals gånger; för intill sin död kan han aldrig vara riktigt säker på att han inte kommer bli upptäckt </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Dygder">Dygder</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Dygder" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Dygder"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Epikurismens typ av hedonism har fått utstå mycket kritik, inte minst under antiken, då den fördömdes. En anledning till det kan vara att den epikureiska moralen ansågs för annorlunda gentemot den dåvarande traditionella moralen.<sup id="cite_ref-iep.utm.edu_51-0" class="reference"><a href="#cite_note-iep.utm.edu-51"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>51<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Men enligt Epikuros lära handlar mycket om att leva efter <a href="/wiki/Dygd" title="Dygd">dygder</a>, såsom mod, bra temperament och vishet.<sup id="cite_ref-ref_6_47-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_6-47"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>47<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Bland annat den första viktigaste lärosatsen behandlar detta: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Den lyckliga och oförstörbara varelsen har inga problem med sig själv och drar inte med sig bekymmer till sina medmänniskor; så han är fri från ilska och är icke partisk, för sådana åkommor antyder svaghet </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p><a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">VL 1</a> </p><p>Epikuros säger att försiktighet, eller med andra ord praktisk vishet, är källan till alla andra dygder.<sup id="cite_ref-52" class="reference"><a href="#cite_note-52"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>52<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Men dygder är endast värdefulla för det hållbara höga välmåendet som epikurismen anser att de kan ge, alltså är inte dygderna värdefulla i sig, utan endast för den njutning de kan medföra.<sup id="cite_ref-Hemlyn83_18-1" class="reference"><a href="#cite_note-Hemlyn83-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-53" class="reference"><a href="#cite_note-53"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>53<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Epikurismen ansåg att förnuft och klokhet är nödvändigt för att kunna se vad som är det bästa för ens eget bästa intresse. Den 16:e viktigaste lärosatsen behandlar detta: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Slumpen hindrar sällan den vise; hans största och bästa intressen har varit, är, och kommer att vara, ledda av förnuftet genom hela hans liv </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Angående nödvändigheten av dygder så gick epikurismen emot majoriteten av den tidens <a href="/wiki/Etik" title="Etik">etiska</a> teoretiker, däribland <a href="/wiki/Stoicismen" class="mw-redirect" title="Stoicismen">stoikerna</a>, som identifierade lycka med dygd, och <a href="/wiki/Aristoteles" title="Aristoteles">Aristoteles</a>, som identifierade lycka med att leva efter dygderna.<sup id="cite_ref-iep.utm.edu_51-1" class="reference"><a href="#cite_note-iep.utm.edu-51"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>51<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Naturkunskap_och_filosofi">Naturkunskap och filosofi</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Naturkunskap och filosofi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Naturkunskap och filosofi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">Den viktigaste lärosatsen 12</a> beskriver varför epikurismen anser naturkunskap som viktigt: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Det är inte möjligt för någon att bli kvitt sin rädsla inför de viktigaste frågorna, om man inte förstår universums natur men likväl sätter tilltro till myter. Alltså: utan kunskap om naturen finner man ingen glädje i rent välbehag </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/71/Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg/200px-Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg" decoding="async" width="200" height="267" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/71/Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg/300px-Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/71/Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg/400px-Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg 2x" data-file-width="1704" data-file-height="2272" /></a><figcaption>"<i>Man får inte låtsas att filosofera, men verkligen filosofera. För vi behöver inte skepnaden av lycka, men riktig lycka</i>" Vatican Saying 54.</figcaption></figure> <p>Epikurismen anser filosofi som viktigt för att uppnå god mental hälsa.<sup id="cite_ref-ref_7_54-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_7-54"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>54<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Mer precist definierade Epikuros filosofi som: "<i>en aktivitet, vilken genom ord och argument säkrar ett lyckligt liv</i>".<sup id="cite_ref-55" class="reference"><a href="#cite_note-55"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>55<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikurismen säger att det ger njutning att studera filosofi, då det driver bort oro.<sup id="cite_ref-ref_7_54-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_7-54"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>54<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>I brevet till Menaikeus beskriver Epikuros sin kärlek till filosofi, och yrkar på att man bör ägna sig åt filosofi. Ungefärlig översättning (kortare utdrag ur brevet)<sup id="cite_ref-56" class="reference"><a href="#cite_note-56"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>56<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Låt ingen fördröja studierna i filosofi när du är ung, ej heller för trött för det när du är gammal. För ingen är varken för ung eller för gammal för själens välmående. Han som säger att tiden för filosofi ej har kommit eller passerat, är någon som säger att tiden för lycka ej har kommit, eller att den passerat. Därav måste både unga som gamla filosofera </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Epikuros betonar i <a class="mw-selflink-fragment" href="#Vatican_Sayings">Vatican Saying</a> 54 att man bör ta filosofi på allvar för att kunna uppnå sinnesfrid: ungefärlig översättning till <a href="/wiki/Svenska" title="Svenska">svenska</a>, "Man får inte låtsas att filosofera, men verkligen filosofera. För vi behöver inte skepnaden av lycka, men riktig lycka".<sup id="cite_ref-57" class="reference"><a href="#cite_note-57"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>57<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Epikuréerna anser att det finns främst två typer av filosofi, <a href="/wiki/Metafysik" title="Metafysik">metafysik</a> och <a href="/wiki/Etik" title="Etik">etik</a>, ej <a href="/wiki/Logik" title="Logik">logik</a>. Epikuréerna använde dock bara en annan benämning på logik, kanoniken, vilken ses som epikurismens motsvarighet till logiken.<sup id="cite_ref-58" class="reference"><a href="#cite_note-58"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>58<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Olika_former_av_välbehag"><span id="Olika_former_av_v.C3.A4lbehag"></span>Olika former av välbehag</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Olika former av välbehag" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Olika former av välbehag"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Epikurismen kategoriserar välbehag som antingen "välbehag i rörelse", då man är i akt att tillfredsställa ett begär, som till exempel att dricka vid <a href="/wiki/T%C3%B6rst" title="Törst">törst</a>, och "statiska välbehag", efter att man tillfredsställt något av <a href="/wiki/Sinne" title="Sinne">sinnena</a>, som till exempel att vara mätt efter en <a href="/wiki/M%C3%A5ltid" title="Måltid">måltid</a>.<sup id="cite_ref-59" class="reference"><a href="#cite_note-59"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>59<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikurismen föredrar det statiska välbehaget.<sup id="cite_ref-SH5b_60-0" class="reference"><a href="#cite_note-SH5b-60"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>60<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Epikurismen anser att det endast finns två tillstånd hos människan, välbehag samt smärta.<sup id="cite_ref-SH5b_60-1" class="reference"><a href="#cite_note-SH5b-60"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>60<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikuréerna anser att man måste leva klokt, hedervärt och rättfärdigt för att kunna leva ett liv fullt av välbehag, vilket den viktigaste lärosatsen 5 betonar: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Det är omöjligt att leva ett behagligt liv utan att leva klokt, hedervärt och rättfärdigt, och det är omöjligt att leva klokt, hedervärt och rättfärdigt utan att leva ett liv fullt av välbehag. När något av dessa kriterier inte uppfylls, när, till exempel, människan inte klarar av att leva klokt, är det omöjligt för henne att leva ett liv fullt av välbehag, även om hon lever sitt liv hedervärt och rättfärdigt </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Man bör även enligt epikurismen skilja mellan kroppsliga såväl som mentala välbehag samt smärtor.<sup id="cite_ref-ref_6_47-2" class="reference"><a href="#cite_note-ref_6-47"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>47<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikurismen värderar mentala njutningar högre än kroppsliga.<sup id="cite_ref-ref_6_47-3" class="reference"><a href="#cite_note-ref_6-47"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>47<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De fysiska berör nuet, medan de mentala berör såväl dåtida som framtida händelser (Vad man minns och vad man tror kommer att hända), (värt att nämna här är <a class="mw-selflink-fragment" href="#Vatican_Sayings">Vatican Saying</a> nummer 19, som betonar epikurismens syn på att det är viktigt att komma ihåg det goda man varit med om: "Han som glömmer bort det goda han haft, är idag en gammal man".<sup id="cite_ref-61" class="reference"><a href="#cite_note-61"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>61<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Epikuréerna anser också att en av de viktigaste faktorerna för att nå ett gott liv, är att komma ihåg det goda från dåtiden.<sup id="cite_ref-62" class="reference"><a href="#cite_note-62"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>62<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikuros sa även:<sup id="cite_ref-ref_8_63-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_8-63"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>63<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Kroppen lider endast i nuvariga plågor, medan själen lider i nutidens, dåtidens, samt framtidens plågor </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Epikuros menade som ovan även med njutningar.<sup id="cite_ref-ref_8_63-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_8-63"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>63<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Den viktigaste lärosatsen 3 behandlar det viktiga i att avlägsna såväl fysisk som mental smärta: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Omfattningen av njutning når sin gräns i avlägsnandet av all smärta. När sådan njutning är närvarande, så länge det stadiet är oavbrutet, finns det varken smärta i kropp, sinne eller i båda tillsammans </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Men även om smärta är närvarande, hävdade Epikuros att människan "kan vara lycklig på sträckbänken".<sup id="cite_ref-64" class="reference"><a href="#cite_note-64"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>64<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Den viktigaste lärosatsen 20 behandlar tid och välbehag: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Kroppen får den begränsade njutningen i obegränsat mått; och för att förverkliga den behövs obegränsat med tid. Men sinnet, som intellektuellt begriper vad som är slutet och gränsen för kroppen, jagar bort fasan inför framtiden och skaffar ett komplett och perfekt liv, och vi har inte längre något behov av obegränsad tid. Likväl undviker inte sinnet njutning, och även när omständigheter gör döden överhängande, så saknar inte sinnet glädje av det bästa livet </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Många av <a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">de viktigaste lärosatserna</a>, behandlar ämnet välbehag, och då ofta välbehag i synnerhet. </p><p>Epikurismen anser att de välbehag som är svåra att skaffa, ej heller är nödvändiga att skaffa.<sup id="cite_ref-65" class="reference"><a href="#cite_note-65"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>65<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Olika_former_av_begär"><span id="Olika_former_av_beg.C3.A4r"></span>Olika former av begär</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Olika former av begär" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Olika former av begär"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>På grund av den nära kopplingen mellan välbehag och begär ägnade Epikuros stor möda i sin <a href="/wiki/Etik" title="Etik">etik</a> åt att analysera olika typer av begär.<sup id="cite_ref-66" class="reference"><a href="#cite_note-66"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>66<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Om välbehag orsakas av att få det du söker (begärtillfredsställelse) och smärta från att inte få det du vill ha (begärfrustration), då finns det två strategier du kan följa i förhållande till det givna begäret: Du kan antingen sträva efter att uppfylla begäret eller försöka eliminera begäret. </p><p>För det mesta förespråkar Epikuros den senare strategin, den att skala ner begären till ett minimum, ett minimum som är lätt att uppfylla.<sup id="cite_ref-67" class="reference"><a href="#cite_note-67"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>67<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Den viktigaste lärosatsen 26 betonar epikurismens syn på att man bör minimera ens begär: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Alla begär som inte leder till smärta när de förblir otillfredsställda är onödvändiga, men begäret är lätt att bli av med, när det begärda tinget verkar svårt att uppnå eller när begären förmodligen kommer att framkalla skada </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Epikurismen skiljer mellan tre typer av begär: Naturliga och nödvändiga begär, naturliga men onödiga begär, och varken naturliga eller nödvändiga begär.<sup id="cite_ref-68" class="reference"><a href="#cite_note-68"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>68<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den viktigaste lärosatsen 29: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Av våra begär är några naturliga och nödvändiga, andra är naturliga med inte nödvändiga; och andra är varken naturliga eller nödvändiga utan beror på en åsikt som saknar grund." Den viktigaste lärosatsen 30 behandlar naturliga begär: "De naturliga begär som inte innebär smärta när de lämnas otillfredsställda, trots att de hävdas med intensiv kraft, beror också på en grundlös åsikt; och det är inte för deras egen natur, de inte försvinner, utan för någons grundlösa åsikter </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Exempel på naturliga och nödvändiga begär inkluderar begäret efter mat, dryck, skydd och liknande.<sup id="cite_ref-ref_9_69-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_9-69"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>69<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikurismen anser att dessa begär är lätta att uppfylla och svåra att eliminera (de är naturligt hårt knutna till människan), och de är värda att uppfylla på grund av välbehaget de ger när de är uppfyllda.<sup id="cite_ref-70" class="reference"><a href="#cite_note-70"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>70<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vidare är de nödvändiga för livet, och de är naturligt begränsade; om någon är hungrig krävs det bara en begränsad mängd mat för att fylla magsäcken och därmed begäret. Epikurismen uppmuntrar till att följa dessa begär.<sup id="cite_ref-71" class="reference"><a href="#cite_note-71"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>71<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-ref_9_69-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_9-69"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>69<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Fåfänga begär inkluderar exempelvis begär efter makt, rikedom, berömmelse och liknande.<sup id="cite_ref-ref_9_69-2" class="reference"><a href="#cite_note-ref_9-69"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>69<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De är svåra att uppfylla, delvis för att de inte har någon naturlig gräns.<sup id="cite_ref-ref_10_72-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_10-72"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>72<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den viktigaste lärosatsen 15 nämner detta, "Rikedomen som naturen kräver är begränsad och lätt att skaffa; <i>men rikedomen som fåfänga ideal kräver sträcker sig oändligt</i>". Den epikureiska läran refererar till "fåfänga ideal" som "..åsikt som saknar grund.",<sup id="cite_ref-73" class="reference"><a href="#cite_note-73"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>73<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och är då alltså inte att eftersträva enligt den epikureiska läran, då <a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">den viktigaste lärosatsen 16</a> säger: "Slumpen hindrar sällan den vise; hans största och bästa intressen har varit, är, och kommer vara, ledda av förnuftet genom hela hans liv". Fåfänga begär bör enligt epikurismen elimineras.<sup id="cite_ref-ref_10_72-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_10-72"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>72<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Truffle_cutted.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0c/Truffle_cutted.jpg/250px-Truffle_cutted.jpg" decoding="async" width="250" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0c/Truffle_cutted.jpg/375px-Truffle_cutted.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0c/Truffle_cutted.jpg/500px-Truffle_cutted.jpg 2x" data-file-width="1372" data-file-height="824" /></a><figcaption>Enligt epikurismen så gör människan klokast i att inte förvänta sig lyxmat, men inte heller neka det om det "råkar vara tillgängligt".</figcaption></figure> <p>Ett exempel på ett naturligt men icke nödvändigt begär är begäret efter dyr mat.<sup id="cite_ref-ref_10_72-2" class="reference"><a href="#cite_note-ref_10-72"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>72<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Man ska enligt epikurismen inte hela tiden förvänta sig sådan mat, epikurismen förespråkar ett <a href="/wiki/Asketisk" class="mw-redirect" title="Asketisk">asketiskt</a> sätt att leva, men epikuréerna anser att man inte skall neka sig lyxmat om det "råkar vara tillgängligt",<sup id="cite_ref-74" class="reference"><a href="#cite_note-74"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>74<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> men att hela tiden förvänta sig lyxmat och liknande är enligt epikurismen negativt.<sup id="cite_ref-TER30-129_75-0" class="reference"><a href="#cite_note-TER30-129-75"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>75<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikuros säger att en person som inte är van vid det extravaganta, är bäst på att uppskatta det, när det ibland råkar vara tillgängligt.<sup id="cite_ref-ref_11_76-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_11-76"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>76<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Men epikurén bör alltid vara på vakt för att inte utveckla begär efter det extravaganta.<sup id="cite_ref-ref_11_76-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_11-76"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>76<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Epikuros förespråkar alltså att eliminera alla begär utom de naturliga och nödvändiga och leva ett simpelt liv, som den bästa vägen till njutning i livet.<sup id="cite_ref-ref_11_76-2" class="reference"><a href="#cite_note-ref_11-76"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>76<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Ett annat citat som passar in på epikurismens syn på <a href="/wiki/Mat" title="Mat">mat</a> är:<sup id="cite_ref-Russell218_77-0" class="reference"><a href="#cite_note-Russell218-77"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>77<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Roten och upphovet till att gott är magens njutningar; till och med visdom och själsodling kommer i förhållande till dem i andra rummet </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Ett känt Epikuros-citat lyder<sup id="cite_ref-78" class="reference"><a href="#cite_note-78"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>78<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Om du vill göra <a href="/wiki/Pythokles" class="mw-redirect" title="Pythokles">Pythokles</a> rik, ge honom inte mer mat, utan minska hans begär </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Ett flertal av <a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">Epikuros huvudteser</a> behandlar ämnet begär. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Döden"><span id="D.C3.B6den"></span>Döden</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Döden" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Döden"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Epikurismen ser döden som en förintelse av ens kropp och själ.<sup id="cite_ref-Aetius_4.7.4_=_Dox.Gr._p._393_(336_U),_funnit_i_The_Epicurus_Reader:_Selected_Writings_and_Testimonia_79-0" class="reference"><a href="#cite_note-Aetius_4.7.4_=_Dox.Gr._p._393_(336_U),_funnit_i_The_Epicurus_Reader:_Selected_Writings_and_Testimonia-79"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>79<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Om döden är en förintelse, säger Epikuros, då är den "ingenting för oss". Hans argument kan listas enligt följande:<sup id="cite_ref-80" class="reference"><a href="#cite_note-80"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>80<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <blockquote> <ol><li>Döden är ingenting för oss</li> <li><i>eftersom</i> - Döden är upplösandet av själen</li> <li><i>och</i> - Vad som är upplöst förnimmer inte.</li> <li><i>alltså</i> - (genom 2 och 3) Döden är lika med frånvaron av förnimmelser</li> <li>Det som vi inte förnimmer är ingenting för oss.</li> <li><i>och</i> (genom 4 och 5) - Döden är ingenting för oss</li></ol> </blockquote> <p>Ett annat epikurianskt argument finns i <a href="/wiki/Om_tingens_natur" title="Om tingens natur">Om tingens natur</a> (<a href="/wiki/Lucretius" title="Lucretius">Lucretius</a>),<sup id="cite_ref-Facing_Death_-_Epicurus_and_His_Critics._Symmetry_Arguments_81-0" class="reference"><a href="#cite_note-Facing_Death_-_Epicurus_and_His_Critics._Symmetry_Arguments-81"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>81<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> argumentet refereras till ibland som "lucreanskt",<sup id="cite_ref-Facing_Death_-_Epicurus_and_His_Critics._Symmetry_Arguments_81-1" class="reference"><a href="#cite_note-Facing_Death_-_Epicurus_and_His_Critics._Symmetry_Arguments-81"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>81<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> men det har även tillskrivits Epikuros.<sup id="cite_ref-Facing_Death_-_Epicurus_and_His_Critics._Symmetry_Arguments_81-2" class="reference"><a href="#cite_note-Facing_Death_-_Epicurus_and_His_Critics._Symmetry_Arguments-81"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>81<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Argumentet lyder enligt följande:<sup id="cite_ref-82" class="reference"><a href="#cite_note-82"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>82<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Se dig om mot den evighet som innan vi föddes, ilade bort - den betyder ej det ringaste för oss. Det är en trogen spegel av kommande tid som naturen vill hålla upp för oss, av en framtid då vi är borta. Inte är väl den bilden så hemsk och fasansfullt dyster? </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr> <tr> <td colspan="3" style="padding-right: 4em;text-align:right;font-size:smaller">– <a href="/wiki/Lucretius" title="Lucretius">Lucretius</a>, <a href="/wiki/Om_tingens_natur" title="Om tingens natur">Om tingens natur</a> </td></tr></tbody></table> <p>När någon närstående dör, anser inte epikuréerna att detta är något man ska må dåligt över, enligt citatet: </p><p>"<i>Sweet is the memory of a dead friend</i>", ungefärlig översättning: "<i>Härligt är minnet av en död vän</i>".<sup id="cite_ref-83" class="reference"><a href="#cite_note-83"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>83<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Även <a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">VL 40</a> behandlar detta ämne: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">De som har kraften att försvara sig själva mot hot från sina grannar, och som därmed är garanterade den bästa säkerhet, lever det mest behagliga livet med varandra; och de kan glädjas åt den allra högsta förtrolighet, sådan att om någon av dem dör i förtid, så beklagar inte de andra hans död, ty det skulle innebära medömkan </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Självmord"><span id="Sj.C3.A4lvmord"></span>Självmord</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Självmord" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Självmord"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Epikurismen anser att självmordsbenägna personer är i ett absurt tillstånd, då de har levt sina liv till gränsen att de fått en vilja att dö.<sup id="cite_ref-TER150-103_84-0" class="reference"><a href="#cite_note-TER150-103-84"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>84<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Absurt anser även epikurismen om människor som söker döden, för sin rädsla för den.<sup id="cite_ref-TER150-103_84-1" class="reference"><a href="#cite_note-TER150-103-84"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>84<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Sex_och_kärlek"><span id="Sex_och_k.C3.A4rlek"></span>Sex och kärlek</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Sex och kärlek" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Sex och kärlek"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Epikuros har uppgivits att ha sagt att "sex har aldrig gjort någon gott, och man bör se sig själv som tursam, om det inte gjort en ont".<sup id="cite_ref-85" class="reference"><a href="#cite_note-85"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>85<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Man bör dock tänka anakronistiskt angående detta, dagens sexmoral skiljer sig från Epikuros tid, då med tanke på hur ofta och i vilken utsträckning sexuellt umgänge utförs.<sup id="cite_ref-86" class="reference"><a href="#cite_note-86"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>86<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikuréerna ansåg att <a href="/wiki/K%C3%A4rlek" title="Kärlek">kärlek</a>, sex och vänskap måste separeras.<sup id="cite_ref-87" class="reference"><a href="#cite_note-87"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>87<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikuréerna ansåg att det egentligen inte är något fel med obesvärat sex, men att kärlek och vänskap är mycket viktigare.<sup id="cite_ref-88" class="reference"><a href="#cite_note-88"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>88<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikuros som ledare i Epikuros trädgård förbjöd endast det sexuella umgänge som är förbjudet enligt lag.<sup id="cite_ref-89" class="reference"><a href="#cite_note-89"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>89<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikuros betonade att sexuellt umgänge aldrig får utövas under, som epikuréerna ansåg det, den felaktiga tron att det är "nödvändigt".<sup id="cite_ref-90" class="reference"><a href="#cite_note-90"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>90<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Angående citatet i detta stycke så lär Epikuros ha ansett att <a href="/wiki/Familj" title="Familj">familjeliv</a> "hindrar oss från viktigare strävanden".<sup id="cite_ref-Russell219_91-0" class="reference"><a href="#cite_note-Russell219-91"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>91<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Man bör vänta med att skaffa <a href="/wiki/Barn" title="Barn">barn</a> tills omständigheterna och tidpunkten i ens liv är de rätta.<sup id="cite_ref-92" class="reference"><a href="#cite_note-92"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>92<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Dock anser Epikuros och hans följeslagare att vänskap är viktigare än familjeliv.<sup id="cite_ref-Russell219_91-1" class="reference"><a href="#cite_note-Russell219-91"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>91<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Vänskap"><span id="V.C3.A4nskap"></span>Vänskap</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Vänskap" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Vänskap"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Palestinian_Kids_in_Nazareth_by_David_Shankbone.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a9/Palestinian_Kids_in_Nazareth_by_David_Shankbone.jpg/250px-Palestinian_Kids_in_Nazareth_by_David_Shankbone.jpg" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a9/Palestinian_Kids_in_Nazareth_by_David_Shankbone.jpg/375px-Palestinian_Kids_in_Nazareth_by_David_Shankbone.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a9/Palestinian_Kids_in_Nazareth_by_David_Shankbone.jpg/500px-Palestinian_Kids_in_Nazareth_by_David_Shankbone.jpg 2x" data-file-width="3264" data-file-height="2448" /></a><figcaption>"<i>Vänskap dansar runt världen och berättar för oss att vi måste vakna upp för att se lyckan</i>", är ett känt <a href="/wiki/Citat" title="Citat">citat</a> av Epikuros.</figcaption></figure> <p>Epikuros värderade vänskap högt och lovordade den med extravaganta termer,<sup id="cite_ref-ref_12_93-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_12-93"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>93<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> som exempelvis syns i följande citat av honom: "vänskap dansar runt världen och berättar för oss att vi måste vakna upp för att se lyckan".<sup id="cite_ref-94" class="reference"><a href="#cite_note-94"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>94<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Vänner kan ge den största tryggheten åt varandra, medan ett liv utan vänner är ensligt och omgett av risker.<sup id="cite_ref-dio67-64_95-0" class="reference"><a href="#cite_note-dio67-64-95"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>95<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Detta berörs i den <a href="/wiki/Epikuros_huvudteser#De_viktigaste_lärosatserna" class="mw-redirect" title="Epikuros huvudteser">28:e lärosatsen</a>: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Samma övertygelse som inspirerar tro i, att inget vi har att vara rädda för är för evigt eller ens lång tid, gör det också möjligt för oss att se, att i det begränsade onda i detta livet, finns det ingenting som stärker vår trygghet så mycket som vänskap </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>För att vänskap ska uppstå, måste personerna kunna lita på varandra, och vänner bör behandla varandra lika väl som de behandlar sig själva,<sup id="cite_ref-SH5f_96-0" class="reference"><a href="#cite_note-SH5f-96"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>96<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> samt så bör vänner kunna lita på stöd från varandra, när någon i vänskapskretsen har hamnat i någon form av knipa.<sup id="cite_ref-97" class="reference"><a href="#cite_note-97"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>97<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vänner bör alltså enligt epikurismen ställa upp för varandra.<sup id="cite_ref-54-81_98-0" class="reference"><a href="#cite_note-54-81-98"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>98<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikurismen anser vänskap som direkt kopplat med lycka<sup id="cite_ref-dio67-64_95-1" class="reference"><a href="#cite_note-dio67-64-95"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>95<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och som nödvändigt får att nå <a href="/wiki/Ataraxia" class="mw-redirect" title="Ataraxia">ataraxia</a><sup id="cite_ref-99" class="reference"><a href="#cite_note-99"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>99<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. </p><p><a class="mw-selflink-fragment" href="#Epikuros_trädgård">Epikuros Trädgård</a>, som Epikuros levde i med sina vänner, införlivade detta livsideal.<sup id="cite_ref-Nordin118_31-1" class="reference"><a href="#cite_note-Nordin118-31"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>31<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">Den viktigaste lärosatsen 27</a> behandlar även den vänskap: "Av alla medel som visdom anskaffar för att garantera lycka hela livet igenom, är den klart viktigaste vänskap". <a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">VL 39</a> och <a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">VL 40</a> behandlar även de vänskap. </p><p>Epikurismen ser vänskap som en säker form för att skapa välbefinnande.<sup id="cite_ref-AMR133_100-0" class="reference"><a href="#cite_note-AMR133-100"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>100<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Epikuros sa att den vise mannen visar tacksamhet mot sina vänner och ständigt pratar positivt om dem, vare sig de är närvarande eller inte.<sup id="cite_ref-ref_13_101-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_13-101"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>101<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikuros gick så långt att han även sa att den vise mannen är villig att dö för en vän.<sup id="cite_ref-ref_13_101-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_13-101"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>101<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-102" class="reference"><a href="#cite_note-102"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>102<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Epikurismens fokus på vänskap är ej på "en och en-situationer", utan på ett nätverk av vänner, som det var i de epikuréiska sällskapen.<sup id="cite_ref-ref_12_93-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_12-93"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>93<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Vatican_Sayings_som_behandlar_vänskap"><span id="Vatican_Sayings_som_behandlar_v.C3.A4nskap"></span><a class="mw-selflink-fragment" href="#Vatican_Sayings">Vatican Sayings</a> som behandlar vänskap</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Vatican Sayings som behandlar vänskap" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Vatican Sayings som behandlar vänskap"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li>VS 23<sup id="cite_ref-103" class="reference"><a href="#cite_note-103"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>103<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>:</li></ul> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Varje vänskap är värd att välja för dess egen sak, då den tar sitt ursprung från de fördelar som den tilldelar oss </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <ul><li>VS 28<sup id="cite_ref-104" class="reference"><a href="#cite_note-104"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>104<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>:</li></ul> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Man bör ej lägga sin godkännelse till de som är övermåttligt benägna för vänskap, ej heller de som är helt motvilliga. Men man måste vara villig att riskera någonting, för vänskapens skull. </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <ul><li>VS 34<sup id="cite_ref-105" class="reference"><a href="#cite_note-105"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>105<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>:</li></ul> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Vi behöver inte nyttigheten från våra vänner så mycket som vi behöver känna oss säkra angående den nyttigheten </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <ul><li>VS 39<sup id="cite_ref-106" class="reference"><a href="#cite_note-106"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>106<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>:</li></ul> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Den kvarstående vännen är ej han som konstant söker efter nytta hos vännen, ej heller han som aldrig sammankopplar vänskap med nyttighet hos vännen. För den förra gör tacksamhet till en kommersiell affär, medan den senare förstör gott hopp inför framtiden </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <ul><li>VS 66<sup id="cite_ref-107" class="reference"><a href="#cite_note-107"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>107<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>:</li></ul> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Låt oss dela våra vänners lidelse ej med sorgsenhet, men med eftertänksam delaktighet </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Rättvisa"><span id="R.C3.A4ttvisa"></span>Rättvisa</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Rättvisa" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Rättvisa"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Epikuros var en av de första filosofer att ge en väl utvecklad <a href="/wiki/Kontraktualism" title="Kontraktualism">kontraktsteori</a> om <a href="/wiki/R%C3%A4ttvisa" title="Rättvisa">rättvisa</a>: </p><p>Epikuros säger att rättvisa är en överenskommelse att "varken skada eller bli skadad," och att vi måste ha en uppfattning om rättvisa som "det som är nödvändigt för gemensamma förbindelser".<sup id="cite_ref-iep.utm.edu_51-2" class="reference"><a href="#cite_note-iep.utm.edu-51"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>51<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:US_$20_Series_2006_Obverse.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/79/US_%2420_Series_2006_Obverse.jpg/250px-US_%2420_Series_2006_Obverse.jpg" decoding="async" width="250" height="107" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/79/US_%2420_Series_2006_Obverse.jpg/375px-US_%2420_Series_2006_Obverse.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/79/US_%2420_Series_2006_Obverse.jpg/500px-US_%2420_Series_2006_Obverse.jpg 2x" data-file-width="7326" data-file-height="3128" /></a><figcaption>Epikuréer anser själva att de inte är i behov av mycket <a href="/wiki/Pengar" title="Pengar">pengar</a>.</figcaption></figure> <p>Epikuréer anser själva att de inte behöva bryta mot någon <a href="/wiki/Lag" title="Lag">lag</a>, då de anser sig ej vara i behov av <a href="/wiki/Makt" title="Makt">makt</a> eller mycket <a href="/wiki/Pengar" title="Pengar">pengar</a>.<sup id="cite_ref-iep.utm.edu_51-3" class="reference"><a href="#cite_note-iep.utm.edu-51"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>51<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikuréerna anser att en förmögenhet ofta drar med sig mer bekymmer än lycka.<sup id="cite_ref-108" class="reference"><a href="#cite_note-108"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>108<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">VL 5</a> beskriver denna rädsla: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Det är omöjligt för en man som i hemlighet kränker villkoren för överenskommelse att inte skada eller bli skadad, att känna sig säker på att han kommer att förbli oupptäckt, även om han redan flytt tiotusentals gånger; för intill sin död kan han aldrig vara riktigt säker på att han inte kommer bli upptäckt </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Epikurismen argumenterar för att rättvisa är beroende av samspel, se bland annat <a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">VL 31</a> och <a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">VL 32</a>: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Naturlig rättvisa är en uppgörelse till ömsesidigt gagn, för att förhindra en man från att skada eller bli skadad av andra </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">De djur som är inkapabla att ingå bindande överenskommelser med varandra att inte tillfoga eller ådra sig skada är utan vare sig rättvisa eller orättvisa; och likadant är det för de människor som antingen inte kunde eller inte hade viljan att ingå överenskommelser att inte tillfoga eller ådra sig skada </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Som dygderna anser epikurismen att ett rättvist beteende är nödvändigt primärt för det goda det bidrar med.<sup id="cite_ref-iep.utm.edu_51-4" class="reference"><a href="#cite_note-iep.utm.edu-51"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>51<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Epikurismen anser att det inte finns någonting som "absolut rättvisa", <a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">VL 33</a>: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Det har aldrig funnits en sådan sak som absolut rättvisa, bara överenskommelser ingångna gemensamt mellan män på olika platser vid olika tidpunkter som en garanti mot tillfogande av lidelse eller smärta </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Epikurismen anser att det inte är något dåligt i orättvisa i sig, men konsekvenserna och rädslan som det medför, är dåliga, och det är enligt epikurismen en primär anledning till att man ska leva rättvist. <a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">VL 34</a>: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Orättvisa är inte något ont i sig, men bara som en följd av rädslan som är associerad med faran att bli upptäckt av dem som är förordnade att bestraffa sådana handlingar </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Epikurismen anser att en stor anledning att inte handla orättvist är rädslan som uppstår för att bli upptäckt, och den psykiska smärta det medför. Detta är en nödvändig rädsla anser epikurismen. <a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">VL 35</a>: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Det är omöjligt för en man som i hemlighet kränker villkoren för överenskommelse att inte skada eller bli skadad, att känna sig säker på att han kommer att förbli oupptäckt, även om han redan flytt tiotusentals gånger; för intill sin död kan han aldrig vara riktigt säker på att han inte kommer bli upptäckt </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Eftersom samhällskontraktet finns för slutmålet att skydda det som är användbart för medlemmar i samhället, är det endast de lagarna som i slutändan är nödvändigt rättfärdiga. Sålunda är förbud mot <a href="/wiki/Mord" title="Mord">mord</a> rättfärdigt, men lagar mot <a href="/wiki/Rasblandning" title="Rasblandning">rasblandning</a> är inte rättfärdiga.<sup id="cite_ref-iep.utm.edu_51-5" class="reference"><a href="#cite_note-iep.utm.edu-51"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>51<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikurismen argumenterar för att rättvisa inte nödvändigtvis bör vara likadan från en plats till en annan, <a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">VL 36</a>: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Allmänt sett är rättvisa densamma för alla, ty det är något som befunnits vara av ömsesidigt gagn i mäns handlande, men dess tillämpande på vissa platser eller under andra omständigheter innebär inte nödvändigtvis rättvisa för alla </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Epikuréerna filosoferade även kring "lag" och "rättvisa". Liksom dygderna värderas rättvisa enbart för dess bidragande orsaker, på grund av dess nytta för varje medlem i <a href="/wiki/Samh%C3%A4lle_(sociologi)" title="Samhälle (sociologi)">samhället</a>. Se <a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">VL 37</a> och <a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">VL 38</a>: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Bland ting som av lagen hålles för rättvisa, har allt sådant som bevisligen är till gagn i mäns handlande stämpel av rättvisa, även om det inte är samma för alla; men om en man gör en egen lag och den inte visar sig vara av gemensam fördel, då är den inte längre rättvis. Och om det som är till gemensamt gagn varierar och bara för en tid stämmer överens med vårt rättvisebegrepp, så är det icke desto mindre vid den tidpunkten rättvist för dem som inte ödar kraft på tomma ord, utan bara ser till fakta </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">I de fall då ting hållna av lagen för att vara rättvisa likväl, utan någon ändring i omständigheterna, visar sig inte stämma överens med rättvisebegreppet i faktisk praktik, där är sådana lagar egentligen inte rättvisa; men i de fall lagarna upphört att vara till gagn på grund av ändrade omständigheter, då var lagarna likväl rättvisa vid den tidpunkten då de var till gagn för det gemensamma agerandet mellan medborgarna; de upphörde dock att vara rättvisa när de inte längre var fördelaktiga </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Missuppfattningar">Missuppfattningar</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Missuppfattningar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Missuppfattningar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Epikurismen är i modern tid ofta missförstådd<sup id="cite_ref-109" class="reference"><a href="#cite_note-109"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>109<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> med ordet "epikuré", som en filosofi som uppmuntrar slapphänthet av sinnlig lyx/extravagans.<sup id="cite_ref-110" class="reference"><a href="#cite_note-110"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>110<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-111" class="reference"><a href="#cite_note-111"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>111<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Då epikurismen eftersträvar njutning, är epikurismen vanligtvis missförstådd som en filosofi som uppmuntrar varje njutning man kan tänka sig, som att exempelvis att konstant <a href="/wiki/Fest" title="Fest">festa</a> eller att ägna sig åt lösaktigt <a href="/wiki/Sexuellt_umg%C3%A4nge" class="mw-redirect" title="Sexuellt umgänge">sexuellt umgänge</a>. Så är dock inte fallet,<sup id="cite_ref-112" class="reference"><a href="#cite_note-112"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>112<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vilket syns i <a href="/wiki/Maxim" title="Maxim">maximen</a> "<i>njut - men med förnuft</i>". Epikuros citeras enligt Diogenes Laertius att säga (ungefärligt): "Den visa mannen ägnar sig aldrig åt <a href="/wiki/Berusning" title="Berusning">fylleri</a>".<sup id="cite_ref-113" class="reference"><a href="#cite_note-113"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>113<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Epikuros levde kostmässigt mestadels på <a href="/wiki/Br%C3%B6d" title="Bröd">bröd</a> och vatten,<sup id="cite_ref-114" class="reference"><a href="#cite_note-114"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>114<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> vid festligheter åt han gärna <a href="/wiki/Ost" title="Ost">ost</a>.<sup id="cite_ref-Russell218_77-1" class="reference"><a href="#cite_note-Russell218-77"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>77<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Angående ost, så har Epikuros sagt (ungefärlig översättning till <a href="/wiki/Svenska" title="Svenska">svenska</a>):<sup id="cite_ref-115" class="reference"><a href="#cite_note-115"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>115<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>"<i>Skicka mig en liten mängd ost, så att när jag vill ha en festmåltid, så ska jag ha möjligheten att ha det.</i>" </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Anvisningar">Anvisningar</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Anvisningar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Anvisningar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ol><li><i>Var inte rädd för Gud</i> (se <a href="/wiki/Tetrapharmakos" title="Tetrapharmakos">Tetrapharmakos</a>)</li> <li><i>Oroa dig inte för döden</i> (se Tetrapharmakos)</li> <li><i>Var inte rädd för smärta</i> (se Tetrapharmakos)</li> <li><i>Lev ett enkelt liv</i><sup id="cite_ref-ReferenceA_1-5" class="reference"><a href="#cite_note-ReferenceA-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li><i>Ansätt välbehag med klokhet</i><sup id="cite_ref-116" class="reference"><a href="#cite_note-116"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>116<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li><i>Skaffa vänner och bete dig gentemot dem med godhet</i><sup id="cite_ref-AMR133_100-1" class="reference"><a href="#cite_note-AMR133-100"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>100<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-54-81_98-1" class="reference"><a href="#cite_note-54-81-98"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>98<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li><i>Var ärlig i dina affärer och i ditt privatliv</i><sup id="cite_ref-iep.utm.edu_51-6" class="reference"><a href="#cite_note-iep.utm.edu-51"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>51<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-SH5f_96-1" class="reference"><a href="#cite_note-SH5f-96"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>96<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li><i>Undvik kändisskap och politiska ambitioner</i><sup id="cite_ref-hist133_32-1" class="reference"><a href="#cite_note-hist133-32"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li></ol> <p>En mängd av <a href="/wiki/Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna" title="Epikuros">de viktigaste lärosatserna</a> berör alla punkter ovan. </p><p>Simpelheten, lev ett enkelt liv (punkt 4), kan även förklaras med ett epikureiskt <a href="/wiki/Motto" class="mw-redirect" title="Motto">motto</a><sup id="cite_ref-117" class="reference"><a href="#cite_note-117"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>117<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> i vilken det framgår att epikuréerna anser att den lyckliga ej behöver tillgång till materiell lyx, utan klarar sig gott med det enklare; trygghet angående framtiden är det viktiga<sup id="cite_ref-118" class="reference"><a href="#cite_note-118"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>118<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Det är bättre för Dig att känna trygghet [angående framtiden], medan Du ligger på en billig bädd, än att känna Dig osäker inför framtiden medan Du har en gyllene bädd med ett extravagant bord" </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Självförsörjning är enligt epikurismen den största njutningen av alla.<sup id="cite_ref-119" class="reference"><a href="#cite_note-119"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>119<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Epikuros_trädgård"><span id="Epikuros_tr.C3.A4dg.C3.A5rd"></span>Epikuros trädgård</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Epikuros trädgård" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Epikuros trädgård"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:National_park_of_Athens3.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1f/National_park_of_Athens3.JPG/250px-National_park_of_Athens3.JPG" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1f/National_park_of_Athens3.JPG/375px-National_park_of_Athens3.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1f/National_park_of_Athens3.JPG/500px-National_park_of_Athens3.JPG 2x" data-file-width="640" data-file-height="480" /></a><figcaption>Epikuros skola fick namnet "<i>Epikuros trädgård</i>", efter att Epikuros köpt en trädgård i en förort till Aten (denna trädgård har inget att göra med "<i>Epikuros trädgård</i>").</figcaption></figure> <p>Epikuros trädgård grundades i <a href="/wiki/Aten" title="Aten">Aten</a> <a href="/wiki/306_f.Kr." title="306 f.Kr.">306 f.Kr.</a><sup id="cite_ref-ref_1_5-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_1-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Där köpte han en <a href="/wiki/Tr%C3%A4dg%C3%A5rd" title="Trädgård">trädgård</a> i en <a href="/wiki/F%C3%B6rort" title="Förort">förort</a>. Därav fick hans skola namnet "<i>Epikuros trädgård</i>".<sup id="cite_ref-Nordin118_31-2" class="reference"><a href="#cite_note-Nordin118-31"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>31<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Trädgården, som var sluten,<sup id="cite_ref-ref_3_21-2" class="reference"><a href="#cite_note-ref_3-21"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>21<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> låg långt bort från det politiska tumultet i centralare Aten, utan låg närmare lugnet vid landsbygden.<sup id="cite_ref-ref_3_21-3" class="reference"><a href="#cite_note-ref_3-21"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>21<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Epikuros köpte trädgården för <i>80 minae</i>,<sup id="cite_ref-120" class="reference"><a href="#cite_note-120"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>120<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Istället för att försöka vinna över hela <a href="/wiki/Stad" title="Stad">städer</a> och <a href="/wiki/Nation" title="Nation">nationer</a>, som tidigare <a href="/wiki/Filosof" title="Filosof">filosofer</a> hade gjort, ville Epikuros locka enstaka individer till den epikuréiska <a href="/wiki/Subkultur" title="Subkultur">subkulturen</a> (Epikuros: "<i>Jag kände aldrig behov att behaga mångfalden, för jag lärde mig inte det som behagar dem, och det som jag lärde mig, var långt avlägset från deras uppfattningsförmåga</i>" ).<sup id="cite_ref-121" class="reference"><a href="#cite_note-121"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>121<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikuréernas liv, tillsammans, grundade sig på medlemmarnas vänskap och på deras gemensamma tro på Epikuros lära.<sup id="cite_ref-122" class="reference"><a href="#cite_note-122"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>122<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det var inom trädgården som Epikuros blev känd för sin stora kärlek till vänskap, och hans ovanligt liberala attityd, genom att han tillät kvinnor och <a href="/wiki/Slav" class="mw-redirect" title="Slav">slavar</a>, även <a href="/wiki/Prostitution" title="Prostitution">prostituerade</a> "under behandling",<sup id="cite_ref-ref_3_21-4" class="reference"><a href="#cite_note-ref_3-21"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>21<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> till den innersta cirkeln i skolan.<sup id="cite_ref-ReferenceA_1-6" class="reference"><a href="#cite_note-ReferenceA-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Bevarade fragment från brev av Epikuros och hans anhängare vittnar om mästarens (Epikuros refererades ibland till som "mästaren") och anhängarnas vilja i att hjälpa varandra; epikuréerna var föga intresserade av världen i allmänhet, men just intresserade av att hjälpa varandra "i gruppen".<sup id="cite_ref-Hemlyn83_18-2" class="reference"><a href="#cite_note-Hemlyn83-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Epikuros trädgård kan sägas "erbjöd en annorlunda livsstil".<sup id="cite_ref-ref_3_21-5" class="reference"><a href="#cite_note-ref_3-21"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>21<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Professor <a href="/w/index.php?title=Benjamin_Farrington&action=edit&redlink=1" class="new" title="Benjamin Farrington [inte skriven än]">Benjamin Farrington</a> skriver:<sup id="cite_ref-ref_4_33-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_4-33"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>33<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Trädgården var en träningsbas för missionärer, huset var ett center för intensiv propaganda. Från fragment från tiden tiden, som har överlevt, vet vi: "Brev till <a href="/wiki/Lampsakos" title="Lampsakos">Lampsakos</a>", "Brev till vänner i <a href="/wiki/Egypten" title="Egypten">Egypten</a>", "brev till vänner i <a href="/wiki/Asien" title="Asien">Asien</a>", "brev till älskare av vishet i <a href="/wiki/Mytilene" title="Mytilene">Mytilene</a>". Epikuros framstod i sina brev som en föregångare till <a href="/wiki/Paulus" title="Paulus">Paulus</a>. </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Senare kritiker har försökt att uppväcka <a href="/wiki/F%C3%B6rdom" title="Fördom">fördomar</a> gentemot epikuréerna, för att de skulle vara tygellösa och släpphänta,<sup id="cite_ref-123" class="reference"><a href="#cite_note-123"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>123<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> men detta brukar avfärdas av nutida filosofhistoriker som <a href="/wiki/F%C3%B6rtal" title="Förtal">förtal</a>.<sup id="cite_ref-124" class="reference"><a href="#cite_note-124"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>124<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det brukar också argumenteras att förstahands vittnesbörd porträtterade Epikuros som en man som hade "god välvilja".<sup id="cite_ref-ReferenceB_2-1" class="reference"><a href="#cite_note-ReferenceB-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> "God välvilja" är allmänt sett förespråkat av epikurismen, till exempel så har <a href="/wiki/Filodemos" title="Filodemos">Filodemos</a> skrivit följande, ungefärlig översättning, "..<i>och jag bad dem att alltid visa välvilja till andra män</i>".<sup id="cite_ref-125" class="reference"><a href="#cite_note-125"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>125<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Vidare anser epikuréer att trädgårdens sanna anda också kan bedömas genom den inskrift som stod på den port som välkomnade de som gick in i trädgården:<sup id="cite_ref-126" class="reference"><a href="#cite_note-126"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>126<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Främling, här ska du med glädje stanna; här är välbehag vårt högsta goda. Skötaren för boningen, en vänlig värd, ska vara redo för dig; han kommer att välkomna dig med bröd, och servera dig med vatten, även det i en stor mängd, med dessa ord: ” Har du inte blivit väl omhändertagen? Denna trädgård ökar inte din aptit, men släcker den. </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Epikuros, som grundare till trädgården, kallade gemenskapen i den för: "<i>vår heliga gemenskap</i>".<sup id="cite_ref-Russell219_91-2" class="reference"><a href="#cite_note-Russell219-91"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>91<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><i></i> </p><p>Det fanns även andra samlingsplatser för epikuréer än trädgården, som även de var platser där epikuréer levde tillsammans.<sup id="cite_ref-127" class="reference"><a href="#cite_note-127"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>127<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikuros själv grundade tre epikureiska sällskap, med "trädgården" som den slutgiltiga.<sup id="cite_ref-128" class="reference"><a href="#cite_note-128"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>128<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Hermarchus_pushkin.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3c/Hermarchus_pushkin.jpg/200px-Hermarchus_pushkin.jpg" decoding="async" width="200" height="324" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3c/Hermarchus_pushkin.jpg/300px-Hermarchus_pushkin.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3c/Hermarchus_pushkin.jpg/400px-Hermarchus_pushkin.jpg 2x" data-file-width="807" data-file-height="1308" /></a><figcaption><a href="/wiki/Hermarchos" title="Hermarchos">Hermarchos</a> tog över ledningen av trädgården efter <a href="/wiki/Epikuros" title="Epikuros">Epikuros</a> bortgång. Ingen av de flertal verk han (Hermarchos) skrev har överlevt.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Tetrapharmakos">Tetrapharmakos</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Tetrapharmakos" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Tetrapharmakos"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Tetrapharmakos" title="Tetrapharmakos">Tetrapharmakos</a></dd></dl></div> <p>Tetrapharmakos, bokstavligen "Det fyrfaldiga läkemedlet", är en <a href="/wiki/Dikt" class="mw-redirect" title="Dikt">dikt</a> av Epikuros som på många sätt sammanfattar epikurismens filosofi.<sup id="cite_ref-Hemlyn83_18-3" class="reference"><a href="#cite_note-Hemlyn83-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Dikten är nedskriven av <a href="/wiki/Filodemos" title="Filodemos">Filodemos</a>.<sup id="cite_ref-Hemlyn83_18-4" class="reference"><a href="#cite_note-Hemlyn83-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;"><div class="poem"> <p>Frukta inte gud<br /> Bekymra dig inte om döden<br /> Det som är gott är enkelt att få<br /> och det som är förfärligt är enkelt att uthärda<br /> (Filodemus, Herculaneum Papyrus, 1005, 4.9-14) </p> </div> </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Ett utdrag ur <a href="/wiki/Epikuros#Epikuros_brev_till_Menaikeus" title="Epikuros">Epikuros brev till Menaikeus</a>, som passar in på denna dikten är, ungefärlig översättning:<sup id="cite_ref-129" class="reference"><a href="#cite_note-129"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>129<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">För vem tror du är bättre än en man som har fromma åsikter om gudarna, aldrig är rädd för döden, har resonerat fram det naturliga målet för livet, och förstår att gränsen för goda ting är lätt att uppnå helt och lätt att tillgodose, och att gränsen för dåliga ting antingen har en kort varaktighet eller skapar lite problem? </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <p>Angående Gudar, trodde Epikuros att Gudar existerar,<sup id="cite_ref-130" class="reference"><a href="#cite_note-130"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>130<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> att de består av <a href="/wiki/Atom" title="Atom">atomer</a>, men att de varken straffar eller belönar människan.<sup id="cite_ref-ReferenceC_10-1" class="reference"><a href="#cite_note-ReferenceC-10"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>10<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Kanoniken">Kanoniken</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: Kanoniken" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: Kanoniken"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Kanoniken har sitt namn efter det grekiska ordet kanõn, eller måttstock, och handlar om att sätta ut kritierier för sanning.<sup id="cite_ref-ref_14_131-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_14-131"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>131<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I modern filosofi hade man kallat kanoniken för <a href="/wiki/Epistemologi" title="Epistemologi">epistemologi</a>.<sup id="cite_ref-ref_15_132-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_15-132"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>132<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I Kanoniken beskriver Epikuros tre "sanningskriterier": sinnesförnimmelserna (<i>astheseis</i>), förbegreppen (<i>prolepseis</i>) och känslorna (<i>pathe</i>).<sup id="cite_ref-ref_14_131-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_14-131"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>131<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-133" class="reference"><a href="#cite_note-133"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>133<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Kanoniken är en <a href="/wiki/Teori" title="Teori">teori</a> och rättesnören för omdömen,<sup id="cite_ref-Hemlyn83_18-5" class="reference"><a href="#cite_note-Hemlyn83-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och kan sammanfattas som att vara ett hjälpmedel för att ägna sig åt filosofiska frågor.<sup id="cite_ref-134" class="reference"><a href="#cite_note-134"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>134<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Kanoniken, som är en <a href="/wiki/Kunskapsteori" class="mw-redirect" title="Kunskapsteori">kunskapsteori</a>, är helt igenom empirisk.<sup id="cite_ref-ref_14_131-2" class="reference"><a href="#cite_note-ref_14-131"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>131<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-Hemlyn83_18-6" class="reference"><a href="#cite_note-Hemlyn83-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Metafysik">Metafysik</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Metafysik" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Metafysik"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Democritus2.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b9/Democritus2.jpg/250px-Democritus2.jpg" decoding="async" width="250" height="346" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b9/Democritus2.jpg/375px-Democritus2.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b9/Democritus2.jpg/500px-Democritus2.jpg 2x" data-file-width="518" data-file-height="716" /></a><figcaption><a href="/wiki/Epikuros" title="Epikuros">Epikuros</a> försökte återuppliva <a href="/wiki/Demokritos" title="Demokritos">Demokritos</a> metafysik.<sup id="cite_ref-135" class="reference"><a href="#cite_note-135"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>135<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></figcaption></figure> <p>Epikurismens <a href="/wiki/Metafysik" title="Metafysik">metafysik</a> är en viktig grundsten i den epikureiska filosofin.<sup id="cite_ref-ref_15_132-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_15-132"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>132<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den bygger på <a href="/wiki/Atom" title="Atom">atomläran</a> såsom utformad av de tidigare filosoferna <a href="/wiki/Demokritos" title="Demokritos">Demokritos</a><sup id="cite_ref-136" class="reference"><a href="#cite_note-136"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>136<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och <a href="/w/index.php?title=Nausiphanes&action=edit&redlink=1" class="new" title="Nausiphanes [inte skriven än]">Nausiphanes</a>.<sup id="cite_ref-137" class="reference"><a href="#cite_note-137"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>137<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikuros menade att universum är obegränsat,<sup id="cite_ref-AMR256_138-0" class="reference"><a href="#cite_note-AMR256-138"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>138<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> evigt,<sup id="cite_ref-AMR256_138-1" class="reference"><a href="#cite_note-AMR256-138"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>138<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och bestående av ingenting annat än kroppar och tomrum.<sup id="cite_ref-AMR256_138-2" class="reference"><a href="#cite_note-AMR256-138"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>138<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vidare så trodde Epikuros att universumet vi lever i, endast är ett av många.<sup id="cite_ref-139" class="reference"><a href="#cite_note-139"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>139<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Universum är enligt epikurismen som sagt evig, men ej just den världen som vi idag lever på. Enligt epikurismens tro kommer den ej att existera för all framtid, och vidare hävdar epikurismen att det inte finns någon <a href="/wiki/Gud" title="Gud">gud</a> som skapade den (världen).<sup id="cite_ref-140" class="reference"><a href="#cite_note-140"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>140<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Epikurismen säger i sin metafysik att allting som existerar är <a href="/wiki/Atom" title="Atom">atomer</a> och tomrum.<sup id="cite_ref-ref_15_132-2" class="reference"><a href="#cite_note-ref_15-132"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>132<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Epikuros erkände aldrig inflytandet Demokritos hade på epikurismens metafysik.<sup id="cite_ref-Russell217_35-1" class="reference"><a href="#cite_note-Russell217-35"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>35<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Epitafium">Epitafium</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: Epitafium" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: Epitafium"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Det finns ett <a href="/wiki/Epitafium" title="Epitafium">epitafium</a> från epikurismen, som ses på antika <a href="/wiki/Gravsten" title="Gravsten">gravstenar</a> i <a href="/wiki/Romerska_kejsard%C3%B6met" title="Romerska kejsardömet">Romerska kejsardömet</a>, och som i dagens tid ofta används på <a href="/wiki/Humanism" title="Humanism">humanistiska</a> begravningar.<sup id="cite_ref-ref_16_141-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_16-141"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>141<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epitafiet lyder enligt följande: <i>Non fui, fui, non sum, non curo</i>.<sup id="cite_ref-ref_16_141-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_16-141"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>141<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Översättning till svenska: </p> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;"><b>”</b> </td> <td style="padding:.3em;">Jag var inte; Jag har varit; Jag är inte; Jag bryr mig inte </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;"><b>„</b> </td></tr></tbody></table> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Kultur">Kultur</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Kultur" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Kultur"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Epikuros hävdade att "den vise mannen är den enda som kan konversera korrekt om <a href="/wiki/Musik" title="Musik">musik</a> och <a href="/wiki/Poesi" title="Poesi">poesi</a>, men han själv skriver aldrig dikter".<sup id="cite_ref-142" class="reference"><a href="#cite_note-142"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>142<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Andra_världar"><span id="Andra_v.C3.A4rldar"></span>Andra världar</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Andra världar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Andra världar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>I <a href="/wiki/Epikuros#Epikuros_brev_till_Herodotos" title="Epikuros">brevet till Herodotos</a> så berättar Epikuros att han tror att det finns ett "oändligt antal världar, båda sådana som är lika denna värld, och sådana som är olika denna värld".<sup id="cite_ref-143" class="reference"><a href="#cite_note-143"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>143<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Själen"><span id="Sj.C3.A4len"></span>Själen</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=24" title="Redigera avsnitt: Själen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=24" title="Redigera avsnitts källkod: Själen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Som anhängare till <a href="/wiki/Demokritos" title="Demokritos">Demokritos</a> <a href="/wiki/Atom" title="Atom">atomteori</a>,<sup id="cite_ref-144" class="reference"><a href="#cite_note-144"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>144<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> så ser epikuréerna <a href="/wiki/Sj%C3%A4len" class="mw-redirect" title="Själen">själen</a> som utspridd i kroppen genom väldigt fina partiklar, och när kroppen dör och förintas, förintas även själen.<sup id="cite_ref-Aetius_4.7.4_=_Dox.Gr._p._393_(336_U),_funnit_i_The_Epicurus_Reader:_Selected_Writings_and_Testimonia_79-1" class="reference"><a href="#cite_note-Aetius_4.7.4_=_Dox.Gr._p._393_(336_U),_funnit_i_The_Epicurus_Reader:_Selected_Writings_and_Testimonia-79"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>79<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Själen skiljer sig från kroppen, enligt vad epikurismen tror, endast genom att den består av en finare typ av atomer.<sup id="cite_ref-145" class="reference"><a href="#cite_note-145"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>145<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikuros hävdade att själen består av två delar, en i <a href="/wiki/Br%C3%B6stkorg" title="Bröstkorg">bröstkorgen</a>, och en utspridd i hela kroppen.<sup id="cite_ref-146" class="reference"><a href="#cite_note-146"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>146<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Samt att själen är uppdelad i fyra delar; däribland en viss del luft.<sup id="cite_ref-147" class="reference"><a href="#cite_note-147"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>147<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Epikuréerna hävdar att själens lust endast är resultatet av frihet från olust.<sup id="cite_ref-Wedberg148_24-1" class="reference"><a href="#cite_note-Wedberg148-24"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><i></i> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Drömmar"><span id="Dr.C3.B6mmar"></span>Drömmar</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=25" title="Redigera avsnitt: Drömmar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=25" title="Redigera avsnitts källkod: Drömmar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Dr%C3%B6m" title="Dröm">Drömmar</a> har enligt epikurismen varken en gudomlig eller profetisk kraft, utan är resultatet av de bilder som gör intryck på oss.<sup id="cite_ref-148" class="reference"><a href="#cite_note-148"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>148<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Yvoire_cadran_solaire.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9d/Yvoire_cadran_solaire.jpg/250px-Yvoire_cadran_solaire.jpg" decoding="async" width="250" height="333" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9d/Yvoire_cadran_solaire.jpg/375px-Yvoire_cadran_solaire.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9d/Yvoire_cadran_solaire.jpg/500px-Yvoire_cadran_solaire.jpg 2x" data-file-width="2112" data-file-height="2816" /></a><figcaption><a href="/wiki/Carpe_diem" title="Carpe diem">Carpe diem</a> (<i>fånga dagen</i>) är ett uttryck som kan tolkas som <i>ta vara på dagen</i>. Den tolkningen och liknande kan ses som illustrerande för epikurismen. Uttrycket myntades av <a href="/wiki/Horatius" title="Horatius">Horatius</a>, som var anhängare av epikurismen.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Kända_epikuréer"><span id="K.C3.A4nda_epikur.C3.A9er"></span>Kända epikuréer</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=26" title="Redigera avsnitt: Kända epikuréer" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=26" title="Redigera avsnitts källkod: Kända epikuréer"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Thomas_Jefferson" title="Thomas Jefferson">Thomas Jefferson</a> refererade sig själv, under den senare delen av sitt liv,<sup id="cite_ref-149" class="reference"><a href="#cite_note-149"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>149<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> som epikuré.<sup id="cite_ref-150" class="reference"><a href="#cite_note-150"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>150<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Andra anhängare till Epikuros lära inkluderar <a href="/wiki/Ren%C3%A4ssanshumanism" title="Renässanshumanism">renässanshumanisten</a> <a href="/w/index.php?title=Cosma_Raimondi&action=edit&redlink=1" class="new" title="Cosma Raimondi [inte skriven än]">Cosma Raimondi</a>,<sup id="cite_ref-151" class="reference"><a href="#cite_note-151"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>151<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Horatius" title="Horatius">Horatius</a><sup id="cite_ref-152" class="reference"><a href="#cite_note-152"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>152<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> (vars kända fras <a href="/wiki/Carpe_diem" title="Carpe diem">Carpe diem</a> "Fånga dagen", kan säga illustrera filosofin), och senare <a href="/wiki/Pierre_Gassendi" title="Pierre Gassendi">Gassendi</a>, <a href="/wiki/Fran%C3%A7ois_Bernier" title="François Bernier">Bernier</a>, <a href="/wiki/Charles_de_Saint-%C3%89vremond" title="Charles de Saint-Évremond">Saint-Evremond</a>, <a href="/wiki/Ninon_de_l%27Enclos" title="Ninon de l'Enclos">Ninon de l'Enclos</a>, <a href="/wiki/Denis_Diderot" title="Denis Diderot">Diderot</a>, <a href="/wiki/Jeremy_Bentham" title="Jeremy Bentham">Jeremy Bentham</a>, samt <a href="/wiki/Friedrich_Nietzsche" title="Friedrich Nietzsche">Nietzsche</a>.<sup id="cite_ref-153" class="reference"><a href="#cite_note-153"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>153<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Bland dagens mer framstående sympatisörer av epikurismen, kan bland annat <a href="/wiki/Michael_Onfray" class="mw-redirect" title="Michael Onfray">Michael Onfray</a> nämnas.<sup id="cite_ref-154" class="reference"><a href="#cite_note-154"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>154<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Christopher_Hitchens" title="Christopher Hitchens">Christopher Hitchens</a> har också refererat till sig själv som epikuré.<sup id="cite_ref-155" class="reference"><a href="#cite_note-155"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>155<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/Karl_Marx" title="Karl Marx">Karl Marx</a> hade Epikuros som ämne i sin <a href="/wiki/Doktorsavhandling" title="Doktorsavhandling">doktorsavhandling</a> från <a href="/wiki/1841" title="1841">1841</a> (<i>Die Differenz der demokritischen und epikureischen Naturphilosophie</i>).<sup id="cite_ref-156" class="reference"><a href="#cite_note-156"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>156<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Se_även"><span id="Se_.C3.A4ven"></span>Se även</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=27" title="Redigera avsnitt: Se även" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=27" title="Redigera avsnitts källkod: Se även"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/wiki/Det_ondas_problem#Det_ondas_problem_under_antiken" title="Det ondas problem">Epikuros paradox</a></li> <li><a href="/wiki/Hedonism" title="Hedonism">Hedonism</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Referenser">Referenser</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=28" title="Redigera avsnitt: Referenser" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=28" title="Redigera avsnitts källkod: Referenser"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Noter">Noter</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=29" title="Redigera avsnitt: Noter" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=29" title="Redigera avsnitts källkod: Noter"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-ReferenceA-1">^ [<a href="#cite_ref-ReferenceA_1-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ReferenceA_1-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-ReferenceA_1-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-ReferenceA_1-3"><small>d</small></a> <a href="#cite_ref-ReferenceA_1-4"><small>e</small></a> <a href="#cite_ref-ReferenceA_1-5"><small>f</small></a> <a href="#cite_ref-ReferenceA_1-6"><small>g</small></a>] <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Filosofins_historia_(bok)" title="Filosofins historia (bok)">Filosofins historia</a>, sida 132</i></span> </li> <li id="cite_note-ReferenceB-2">^ [<a href="#cite_ref-ReferenceB_2-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ReferenceB_2-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><i>Filosofins historia. Det västerländska förnuftets äventyr från <a href="/wiki/Thales" title="Thales">Thales</a> till <a href="/wiki/Postmodernism" title="Postmodernism">postmodernismen</a></i>, sida 118<i></i></span> </li> <li id="cite_note-3"><a href="#cite_ref-3">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.iep.utm.edu/epicur/">Internet Encyclopedia of Philosophy</a> Inledningen. <i>He taught that the point of all one's actions was to attain pleasure (conceived of as tranquility) for oneself, and that this could be done by limiting one's desires and by banishing the fear of the gods and of death.</i></span> </li> <li id="cite_note-4"><a href="#cite_ref-4">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.rosekamp.dk/Nordstedts_All/nordstedt_E_Text.pdf">Norstedts uppslagsbok 1948</a></span> </li> <li id="cite_note-ref_1-5">^ [<a href="#cite_ref-ref_1_5-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_1_5-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sida 16.</span> </li> <li id="cite_note-6"><a href="#cite_ref-6">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://global.britannica.com/topic/Western-philosophy/Ancient-Greek-and-Roman-philosophy">global.britannica.com</a></span> </li> <li id="cite_note-7"><a href="#cite_ref-7">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=c29xyS3nuw4C&pg=PA134&lpg=PA134&dq=epicureanism+%22dissolute%22+life&source=bl&ots=5wogKXJi7j&sig=Kc8T49JzxpjAZi3OD8VZMLuify4&hl=sv&sa=X&redir_esc=y#v=onepage&q=epicureanism%20%22dissolute%22%20life&f=false">The Invention And Gendering of Epicurus</a> Sidor 133-134.</span> </li> <li id="cite_note-8"><a href="#cite_ref-8">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.faktoider.nu/epikure.html">Faktoider.nu Ordet epikuré</a></span> </li> <li id="cite_note-9"><a href="#cite_ref-9">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.epicurus.net/en/history.html#F">Epicurus.info</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20110710073437/http://www.epicurus.net/en/history.html#F">Arkiverad</a> 10 juli 2011 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., <i>artikel på epicurus.info (Epicurean History)</i></span> </li> <li id="cite_note-ReferenceC-10">^ [<a href="#cite_ref-ReferenceC_10-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ReferenceC_10-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><i>The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, On The Nature of The Gods. Stycke 55, på sida 54</i></span> </li> <li id="cite_note-11"><a href="#cite_ref-11">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Anders_Wedberg" title="Anders Wedberg">Anders Wedberg</a></i> - <i>Filosofins historia: Antiken och medeltiden</i>, sida 147</span> </li> <li id="cite_note-12"><a href="#cite_ref-12">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.epicurus.net/en/history.html#D">Epicurus.net</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20110710073437/http://www.epicurus.net/en/history.html#D">Arkiverad</a> 10 juli 2011 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. <i>artikel på Epicurus.net (Epicurean History)</i></span> </li> <li id="cite_note-13"><a href="#cite_ref-13">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/De_Stora_Filosoferna" class="mw-redirect" title="De Stora Filosoferna">De Stora Filosoferna</a>, sida 94</i></span> </li> <li id="cite_note-14"><a href="#cite_ref-14">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.epicurus.net/en/history.html#F">Epicurus.info</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20110710073437/http://www.epicurus.net/en/history.html#F">Arkiverad</a> 10 juli 2011 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., <i>artikel på epicurus.info (Epicurean History)</i>, sista stycket</span> </li> <li id="cite_note-15"><a href="#cite_ref-15">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.academia.edu/7573575/Eudaimonia_Beyond_Virtue_The_Meaningful_Good_Life">academia.edu</a> Läst 30 januari 2017.</span> </li> <li id="cite_note-16"><a href="#cite_ref-16">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://science.jrank.org/pages/7745/Hedonism-in-European-Thought.html">science.jrank.org</a> Läst 30 januari 2017.</span> </li> <li id="cite_note-ref_2-17">^ [<a href="#cite_ref-ref_2_17-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_2_17-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.philosophybasics.com/branch_epicureanism.html">Philosophy Basics</a> Läst 30 januari 2017.</span> </li> <li id="cite_note-Hemlyn83-18">^ [<a href="#cite_ref-Hemlyn83_18-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Hemlyn83_18-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Hemlyn83_18-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-Hemlyn83_18-3"><small>d</small></a> <a href="#cite_ref-Hemlyn83_18-4"><small>e</small></a> <a href="#cite_ref-Hemlyn83_18-5"><small>f</small></a> <a href="#cite_ref-Hemlyn83_18-6"><small>g</small></a>] <span class="reference-text"><i>D.W. Hamlyn</i> - <i>Filosofins historia</i>, sida 83</span> </li> <li id="cite_note-AMR253-19">^ [<a href="#cite_ref-AMR253_19-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-AMR253_19-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Filosofin_genom_tiderna:_Antiken_Medeltiden_Ren%C3%A4ssansen" title="Filosofin genom tiderna: Antiken Medeltiden Renässansen">Filosofin genom tiderna: Antiken Medeltiden Renässansen</a>, sida 253</i></span> </li> <li id="cite_note-AMR252-20">^ [<a href="#cite_ref-AMR252_20-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-AMR252_20-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Filosofin_genom_tiderna_:_Antiken_Medeltiden_Ren%C3%A4ssansen" class="mw-redirect" title="Filosofin genom tiderna : Antiken Medeltiden Renässansen">Filosofin genom tiderna : Antiken Medeltiden Renässansen</a>, sida 252</i></span> </li> <li id="cite_note-ref_3-21">^ [<a href="#cite_ref-ref_3_21-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_3_21-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-ref_3_21-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-ref_3_21-3"><small>d</small></a> <a href="#cite_ref-ref_3_21-4"><small>e</small></a> <a href="#cite_ref-ref_3_21-5"><small>f</small></a>] <span class="reference-text"><i><a href="/w/index.php?title=History_of_Ancient_Philosophy_III,_A:_Systems_of_the_Hellenistic_Age&action=edit&redlink=1" class="new" title="History of Ancient Philosophy III, A: Systems of the Hellenistic Age [inte skriven än]">History of Ancient Philosophy III, A: Systems of the Hellenistic Age</a></i>, sida 120</span> </li> <li id="cite_note-22"><a href="#cite_ref-22">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Filosofin_genom_tiderna_:_Antiken_Medeltiden_Ren%C3%A4ssansen" class="mw-redirect" title="Filosofin genom tiderna : Antiken Medeltiden Renässansen">Filosofin genom tiderna : Antiken Medeltiden Renässansen</a>, sida 130</i></span> </li> <li id="cite_note-23"><a href="#cite_ref-23">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/De_Stora_Filosoferna" class="mw-redirect" title="De Stora Filosoferna">De Stora Filosoferna</a>, sida 103</i></span> </li> <li id="cite_note-Wedberg148-24">^ [<a href="#cite_ref-Wedberg148_24-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Wedberg148_24-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Anders_Wedberg" title="Anders Wedberg">Anders Wedberg</a></i> - <i>Filosofins historia: Antiken och medeltiden</i>, sida 148</span> </li> <li id="cite_note-25"><a href="#cite_ref-25">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Svante_Nordin" title="Svante Nordin">Svante Nordin</a></i> - <i>Filosofins historia. Det västerländska förnuftets äventyr från <a href="/wiki/Thales" title="Thales">Thales</a> till <a href="/wiki/Postmodernism" title="Postmodernism">postmodernismen</a></i>, sida 424<i></i></span> </li> <li id="cite_note-26"><a href="#cite_ref-26">^</a> <span class="reference-text"><i>Filosofins historia - Från antiken till idag</i>, sida 16</span> </li> <li id="cite_note-27"><a href="#cite_ref-27">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://plato.stanford.edu/entries/epicurus/">Stanford Encyclopedia of Philosophy</a> <i>Artikel på Stanford Encyclopedia of Philosophy</i></span> </li> <li id="cite_note-28"><a href="#cite_ref-28">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.religionfacts.com/epicureanism">ReligionFacts.com</a></span> </li> <li id="cite_note-29"><a href="#cite_ref-29">^</a> <span class="reference-text"><a class="external text" href="https://en.wikisource.org/w/index.php?title=Of_Leisure&oldid=6106571#III.">Seneca - On Leisure</a> Wikisource. Läst 6 juli 2016</span> </li> <li id="cite_note-30"><a href="#cite_ref-30">^</a> <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sida 21.</span> </li> <li id="cite_note-Nordin118-31">^ [<a href="#cite_ref-Nordin118_31-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Nordin118_31-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Nordin118_31-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Svante_Nordin" title="Svante Nordin">Svante Nordin</a></i> - <i>Filosofins historia. Det västerländska förnuftets äventyr från <a href="/wiki/Thales" title="Thales">Thales</a> till <a href="/wiki/Postmodernism" title="Postmodernism">postmodernismen</a></i>, sida 118<i></i></span> </li> <li id="cite_note-hist133-32">^ [<a href="#cite_ref-hist133_32-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-hist133_32-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Filosofins_historia_(bok)" title="Filosofins historia (bok)">Filosofins historia</a>, sida 133</i></span> </li> <li id="cite_note-ref_4-33">^ [<a href="#cite_ref-ref_4_33-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_4_33-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><i><a href="/w/index.php?title=History_of_Ancient_Philosophy_III,_A:_Systems_of_the_Hellenistic_Age&action=edit&redlink=1" class="new" title="History of Ancient Philosophy III, A: Systems of the Hellenistic Age [inte skriven än]">History of Ancient Philosophy III, A: Systems of the Hellenistic Age</a></i>, sida 121</span> </li> <li id="cite_note-34"><a href="#cite_ref-34">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.epicurus.net/en/principal.html">Principal Doctrines på epicurus.net</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070407084128/http://www.epicurus.net/en/principal.html">Arkiverad</a> 7 april 2007 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. Läst 7 juli 2016.</span> </li> <li id="cite_note-Russell217-35">^ [<a href="#cite_ref-Russell217_35-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Russell217_35-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><i>Bertrand Russell - Västerlandets filosofi, sida 217</i></span> </li> <li id="cite_note-36"><a href="#cite_ref-36">^</a> <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sida 9.</span> </li> <li id="cite_note-37"><a href="#cite_ref-37">^</a> <span class="reference-text">Epicurus - Internet Encyclopedia of Philosophy</span> </li> <li id="cite_note-38"><a href="#cite_ref-38">^</a> <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sida 23.</span> </li> <li id="cite_note-39"><a href="#cite_ref-39">^</a> <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sidor 23 och 24.</span> </li> <li id="cite_note-ref_5-40">^ [<a href="#cite_ref-ref_5_40-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_5_40-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sida 11.</span> </li> <li id="cite_note-41"><a href="#cite_ref-41">^</a> <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sida 24.</span> </li> <li id="cite_note-42"><a href="#cite_ref-42">^</a> <span class="reference-text"><i>Michael Frede, Keble College, Oxford. Funnit i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, innehållssummeringen på baksidan av boken</i></span> </li> <li id="cite_note-43"><a href="#cite_ref-43">^</a> <span class="reference-text">Epicurus.net</span> </li> <li id="cite_note-44"><a href="#cite_ref-44">^</a> <span class="reference-text">Philosophical Garden</span> </li> <li id="cite_note-45"><a href="#cite_ref-45">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Filosofins_historia_(bok)" title="Filosofins historia (bok)">Filosofins historia</a>, sida 124</i></span> </li> <li id="cite_note-46"><a href="#cite_ref-46">^</a> <span class="reference-text"><i>The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, text 33 på sida 66</i></span> </li> <li id="cite_note-ref_6-47">^ [<a href="#cite_ref-ref_6_47-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_6_47-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-ref_6_47-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-ref_6_47-3"><small>d</small></a>] <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sida 108.</span> </li> <li id="cite_note-Internet_Encyclopedia_of_Philosophy-48">^ [<a href="#cite_ref-Internet_Encyclopedia_of_Philosophy_48-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Internet_Encyclopedia_of_Philosophy_48-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Internet_Encyclopedia_of_Philosophy_48-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-Internet_Encyclopedia_of_Philosophy_48-3"><small>d</small></a>] <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.utm.edu/research/iep/e/epicur.htm#SH5a">Internet Encyclopedia of Philosophy</a>, <i>artikel på Internet Encyclopedia of Philosophy</i></span> </li> <li id="cite_note-49"><a href="#cite_ref-49">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Diogenes_Laertius" class="mw-redirect" title="Diogenes Laertius">Diogenes Laertius</a> - The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 33, sida 60</i></span> </li> <li id="cite_note-50"><a href="#cite_ref-50">^</a> <span class="reference-text"><i>Filosofins historia. Det västerländska förnuftets äventyr från <a href="/wiki/Thales" title="Thales">Thales</a> till <a href="/wiki/Postmodernism" title="Postmodernism">postmodernismen</a></i>, sida 122<i></i></span> </li> <li id="cite_note-iep.utm.edu-51">^ [<a href="#cite_ref-iep.utm.edu_51-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-iep.utm.edu_51-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-iep.utm.edu_51-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-iep.utm.edu_51-3"><small>d</small></a> <a href="#cite_ref-iep.utm.edu_51-4"><small>e</small></a> <a href="#cite_ref-iep.utm.edu_51-5"><small>f</small></a> <a href="#cite_ref-iep.utm.edu_51-6"><small>g</small></a>] <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.iep.utm.edu/e/epicur.htm#SH5d">Internet Encyclopedia of Philosophy</a>, <i>artikel på Internet Encyclopedia of Philosophy</i></span> </li> <li id="cite_note-52"><a href="#cite_ref-52">^</a> <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sida 126.</span> </li> <li id="cite_note-53"><a href="#cite_ref-53">^</a> <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sida 109.</span> </li> <li id="cite_note-ref_7-54">^ [<a href="#cite_ref-ref_7_54-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_7_54-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sida 131.</span> </li> <li id="cite_note-55"><a href="#cite_ref-55">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Filosofins_historia_(bok)" title="Filosofins historia (bok)">Filosofins historia</a>, sida 120</i></span> </li> <li id="cite_note-56"><a href="#cite_ref-56">^</a> <span class="reference-text"><i>The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, Letter to Menoceus: Diogenes Laertius. Text 122, på sida 28</i></span> </li> <li id="cite_note-57"><a href="#cite_ref-57">^</a> <span class="reference-text"><i>The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, Vatican Saying 54, se sida 39</i></span> </li> <li id="cite_note-58"><a href="#cite_ref-58">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Diogenes_Laertius" class="mw-redirect" title="Diogenes Laertius">Diogenes Laertius</a> - The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 66, sida 85</i></span> </li> <li id="cite_note-59"><a href="#cite_ref-59">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Diogenes_Laertius" class="mw-redirect" title="Diogenes Laertius">Diogenes Laertius</a> - The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 93, sida 62</i></span> </li> <li id="cite_note-SH5b-60">^ [<a href="#cite_ref-SH5b_60-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-SH5b_60-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.iep.utm.edu/e/epicur.htm#SH5b">Internet Encyclopedia of Philosophy</a>, <i>artikel på Internet Encyclopedia of Philosophy</i></span> </li> <li id="cite_note-61"><a href="#cite_ref-61">^</a> <span class="reference-text">Vatican Saying 19, funnen i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, sida 37</span> </li> <li id="cite_note-62"><a href="#cite_ref-62">^</a> <span class="reference-text">The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, text 137</span> </li> <li id="cite_note-ref_8-63">^ [<a href="#cite_ref-ref_8_63-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_8_63-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><i><a href="/w/index.php?title=History_of_Ancient_Philosophy_III,_A:_Systems_of_the_Hellenistic_Age&action=edit&redlink=1" class="new" title="History of Ancient Philosophy III, A: Systems of the Hellenistic Age [inte skriven än]">History of Ancient Philosophy III, A: Systems of the Hellenistic Age</a></i>, sida 166</span> </li> <li id="cite_note-64"><a href="#cite_ref-64">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Bertrand_Russell" title="Bertrand Russell">Bertrand Russell</a> - Västerlandets filosofi, sida 216</i></span> </li> <li id="cite_note-65"><a href="#cite_ref-65">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Diogenes_Laertius" class="mw-redirect" title="Diogenes Laertius">Diogenes Laertius</a> - The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 140, sida 102</i></span> </li> <li id="cite_note-66"><a href="#cite_ref-66">^</a> <span class="reference-text"><i>The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, </i>Brevet till Menaikeus<i>. Sidorna 29-30.</i></span> </li> <li id="cite_note-67"><a href="#cite_ref-67">^</a> <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sida 122</span> </li> <li id="cite_note-68"><a href="#cite_ref-68">^</a> <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sida 122.</span> </li> <li id="cite_note-ref_9-69">^ [<a href="#cite_ref-ref_9_69-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_9_69-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-ref_9_69-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sida 123.</span> </li> <li id="cite_note-70"><a href="#cite_ref-70">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.utm.edu/research/iep/e/epicur.htm#SH5c">Internet Encyclopedia of Philosophy</a>, <i>artikel på Internet Encyclopedia of Philosophy</i></span> </li> <li id="cite_note-71"><a href="#cite_ref-71">^</a> <span class="reference-text"><i>The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia</i>, <i>Brevet till Menaikeus</i>. Sidorna 29-30, stycke 127-128</span> </li> <li id="cite_note-ref_10-72">^ [<a href="#cite_ref-ref_10_72-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_10_72-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-ref_10_72-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sida 124.</span> </li> <li id="cite_note-73"><a href="#cite_ref-73">^</a> <span class="reference-text"><i>Den viktigaste lärosatsen 29</i></span> </li> <li id="cite_note-74"><a href="#cite_ref-74">^</a> <span class="reference-text"><i>The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, </i>Brevet till Menaikeus<i>. Sida 30, stycke 131</i></span> </li> <li id="cite_note-TER30-129-75"><a href="#cite_ref-TER30-129_75-0">^</a> <span class="reference-text"><i>The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia</i>, <i>Brevet till Menaikeus</i>. Sida 30, stycke 129</span> </li> <li id="cite_note-ref_11-76">^ [<a href="#cite_ref-ref_11_76-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_11_76-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-ref_11_76-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sida 125.</span> </li> <li id="cite_note-Russell218-77">^ [<a href="#cite_ref-Russell218_77-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Russell218_77-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Bertrand_Russell" title="Bertrand Russell">Bertrand Russell</a> - Västerlandets filosofi, sida 218</i></span> </li> <li id="cite_note-78"><a href="#cite_ref-78">^</a> <span class="reference-text"><i>The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, Text 45, på sida 80</i></span> </li> <li id="cite_note-Aetius_4.7.4_=_Dox.Gr._p._393_(336_U),_funnit_i_The_Epicurus_Reader:_Selected_Writings_and_Testimonia-79">^ [<a href="#cite_ref-Aetius_4.7.4_=_Dox.Gr._p._393_(336_U),_funnit_i_The_Epicurus_Reader:_Selected_Writings_and_Testimonia_79-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Aetius_4.7.4_=_Dox.Gr._p._393_(336_U),_funnit_i_The_Epicurus_Reader:_Selected_Writings_and_Testimonia_79-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><i>Aetius 4.7.4 = Dox.Gr. p. 393 (336 U), funnit i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - sida 96</i></span> </li> <li id="cite_note-80"><a href="#cite_ref-80">^</a> <span class="reference-text"><i>James Warren</i> - <i><a href="/wiki/Facing_Death:_Epicurus_and_his_Critics" title="Facing Death: Epicurus and his Critics">Facing Death: Epicurus and his Critics</a></i>, sida 23.</span> </li> <li id="cite_note-Facing_Death_-_Epicurus_and_His_Critics._Symmetry_Arguments-81">^ [<a href="#cite_ref-Facing_Death_-_Epicurus_and_His_Critics._Symmetry_Arguments_81-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Facing_Death_-_Epicurus_and_His_Critics._Symmetry_Arguments_81-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Facing_Death_-_Epicurus_and_His_Critics._Symmetry_Arguments_81-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><i>James Warren</i> - <i><a href="/wiki/Facing_Death:_Epicurus_and_his_Critics" title="Facing Death: Epicurus and his Critics">Facing Death: Epicurus and his Critics</a></i>, sida 58</span> </li> <li id="cite_note-82"><a href="#cite_ref-82">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Lucretius" title="Lucretius">Lucretius</a></i> - <i><a href="/wiki/Om_tingens_natur" title="Om tingens natur">Om tingens natur</a></i>. Sida 113, rad 972-976. Översatt av <a href="/wiki/Ingvar_Bj%C3%B6rkeson" title="Ingvar Björkeson">Ingvar Björkeson</a>, 2002.</span> </li> <li id="cite_note-83"><a href="#cite_ref-83">^</a> <span class="reference-text"><i>Plutarch - A Pleasant Life, funnit i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - sida 99</i></span> </li> <li id="cite_note-TER150-103-84">^ [<a href="#cite_ref-TER150-103_84-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-TER150-103_84-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Diogenes_Laertius" class="mw-redirect" title="Diogenes Laertius">Diogenes Laertius</a> - The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 150, sida 103</i></span> </li> <li id="cite_note-85"><a href="#cite_ref-85">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Diogenes_Laertius" class="mw-redirect" title="Diogenes Laertius">Diogenes Laertius</a> - <a href="/wiki/Om_k%C3%A4nda_filosofers_liv_och_tankar" title="Om kända filosofers liv och tankar">Om kända filosofers liv och tankar</a></i></span> </li> <li id="cite_note-86"><a href="#cite_ref-86">^</a> <span class="reference-text"><i>Plutarch 653F-654B = Usener 61 </i></span> </li> <li id="cite_note-87"><a href="#cite_ref-87">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.chass.utoronto.ca/~dhutchin/f4b.htm">Epicurus and Lucretius on love and death</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20050214160854/http://www.chass.utoronto.ca/~dhutchin/f4b.htm">Arkiverad</a> 14 februari 2005 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., <i>artikel på chass.utoronto.ca</i></span> </li> <li id="cite_note-88"><a href="#cite_ref-88">^</a> <span class="reference-text"><i>Filosofins historia. Det västerländska förnuftets äventyr från <a href="/wiki/Thales" title="Thales">Thales</a> till <a href="/wiki/Postmodernism" title="Postmodernism">postmodernismen</a></i>, sida 124<i></i></span> </li> <li id="cite_note-89"><a href="#cite_ref-89">^</a> <span class="reference-text"><i>JM Rist - On Epicurus</i> sida 10. Läst på <a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.se/books?id=tSg7AAAAIAAJ&printsec=frontcover&dq=%22On+Epicurus%22">books.google.se</a></span> </li> <li id="cite_note-90"><a href="#cite_ref-90">^</a> <span class="reference-text"><i>JM Rist - On Epicurus</i> sida 11. Läst på <a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.se/books?id=tSg7AAAAIAAJ&printsec=frontcover&dq=%22On+Epicurus%22">books.google.se</a></span> </li> <li id="cite_note-Russell219-91">^ [<a href="#cite_ref-Russell219_91-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Russell219_91-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-Russell219_91-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Bertrand_Russell" title="Bertrand Russell">Bertrand Russell</a> - Västerlandets filosofi, sida 219</i></span> </li> <li id="cite_note-92"><a href="#cite_ref-92">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Diogenes_Laertius" class="mw-redirect" title="Diogenes Laertius">Diogenes Laertius</a> - The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Sida 43</i></span> </li> <li id="cite_note-ref_12-93">^ [<a href="#cite_ref-ref_12_93-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_12_93-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sida 141.</span> </li> <li id="cite_note-94"><a href="#cite_ref-94">^</a> <span class="reference-text">Vatican Saying 52, funnen i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, sida 38</span> </li> <li id="cite_note-dio67-64-95">^ [<a href="#cite_ref-dio67-64_95-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-dio67-64_95-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Diogenes_Laertius" class="mw-redirect" title="Diogenes Laertius">Diogenes Laertius</a> - The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 67, sida 64</i></span> </li> <li id="cite_note-SH5f-96">^ [<a href="#cite_ref-SH5f_96-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-SH5f_96-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.iep.utm.edu/e/epicur.htm#SH5f">Internet Encyclopedia of Philosophy</a>, <i>artikel på Internet Encyclopedia of Philosophy</i></span> </li> <li id="cite_note-97"><a href="#cite_ref-97">^</a> <span class="reference-text"><i>The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, Seneca: Letter on Ethics. Text 53, på sida 81</i></span> </li> <li id="cite_note-54-81-98">^ [<a href="#cite_ref-54-81_98-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-54-81_98-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><i>The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, Seneca: Letter on Ethics. Text 54, på sida 81</i></span> </li> <li id="cite_note-99"><a href="#cite_ref-99">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.themontrealreview.com/2009/The-Stoics-and-the-Epicureans-on-Friendship-Sex-and-Love.php">Artikel på The Montreal Review av Richard Kreitner</a></span> </li> <li id="cite_note-AMR133-100">^ [<a href="#cite_ref-AMR133_100-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-AMR133_100-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Filosofin_genom_tiderna_:_Antiken_Medeltiden_Ren%C3%A4ssansen" class="mw-redirect" title="Filosofin genom tiderna : Antiken Medeltiden Renässansen">Filosofin genom tiderna : Antiken Medeltiden Renässansen</a>, sida 133</i></span> </li> <li id="cite_note-ref_13-101">^ [<a href="#cite_ref-ref_13_101-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_13_101-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://newepicurean.com/epicurus/the-crucial-doctrines-of-epicurus-revised-version/core-texts/">newepicurean.com The Wise Man</a> Läst 26 december 2016.</span> </li> <li id="cite_note-102"><a href="#cite_ref-102">^</a> <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sida 144.</span> </li> <li id="cite_note-103"><a href="#cite_ref-103">^</a> <span class="reference-text">Vatican Saying 23, funnen i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, sida 37</span> </li> <li id="cite_note-104"><a href="#cite_ref-104">^</a> <span class="reference-text">Vatican Saying 28, funnen i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, sida 37</span> </li> <li id="cite_note-105"><a href="#cite_ref-105">^</a> <span class="reference-text">Vatican Saying 34, funnen i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, sida 38</span> </li> <li id="cite_note-106"><a href="#cite_ref-106">^</a> <span class="reference-text">Vatican Saying 39, funnen i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, sida 38</span> </li> <li id="cite_note-107"><a href="#cite_ref-107">^</a> <span class="reference-text">Vatican Saying 66, funnen i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, sida 39</span> </li> <li id="cite_note-108"><a href="#cite_ref-108">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Diogenes_Laertius" class="mw-redirect" title="Diogenes Laertius">Diogenes Laertius</a> - The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 153 sida 104</i></span> </li> <li id="cite_note-109"><a href="#cite_ref-109">^</a> <span class="reference-text"><i>Reclaiming Epicurus: Penguin Special</i>, av Luke Slattery, sida 18.</span> </li> <li id="cite_note-110"><a href="#cite_ref-110">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.epicurus.net/en/history.html">Epicurus.net</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20110710073437/http://www.epicurus.net/en/history.html">Arkiverad</a> 10 juli 2011 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. <i>Artikel på Epicurus.net</i></span> </li> <li id="cite_note-111"><a href="#cite_ref-111">^</a> <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sida 116.</span> </li> <li id="cite_note-112"><a href="#cite_ref-112">^</a> <span class="reference-text"><i>The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, </i>Brevet till Menaikeus<i>. Sida 31, stycke 132</i></span> </li> <li id="cite_note-113"><a href="#cite_ref-113">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://newepicurean.com/epicurus/the-crucial-doctrines-of-epicurus-revised-version/core-texts/">newepicurean.com - The Wise Man</a></span> </li> <li id="cite_note-114"><a href="#cite_ref-114">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Diogenes_Laertius" class="mw-redirect" title="Diogenes Laertius">Diogenes Laertius</a>, The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 54, sida 82</i></span> </li> <li id="cite_note-115"><a href="#cite_ref-115">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Diogenes_Laertius" class="mw-redirect" title="Diogenes Laertius">Diogenes Laertius</a> 10.11 182 U, 123 A, funnit i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - sida 82</i></span> </li> <li id="cite_note-116"><a href="#cite_ref-116">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Filosofins_historia_(bok)" title="Filosofins historia (bok)">Filosofins historia</a>, sida 166</i></span> </li> <li id="cite_note-117"><a href="#cite_ref-117">^</a> <span class="reference-text">Text 61 i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, sida 82, Porphyry <i>To Marcella</i> 29 (207 U, 126 A.</span> </li> <li id="cite_note-118"><a href="#cite_ref-118">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Diogenes_Laertius" class="mw-redirect" title="Diogenes Laertius">Diogenes Laertius</a> - The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 60, sida 82</i></span> </li> <li id="cite_note-119"><a href="#cite_ref-119">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Diogenes_Laertius" class="mw-redirect" title="Diogenes Laertius">Diogenes Laertius</a> - The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 143, sida 102</i></span> </li> <li id="cite_note-120"><a href="#cite_ref-120">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=drdWFinUzzoC&pg=PA9&lpg=PA9&dq=epicurus+garden+%2280+minae%22&source=bl&ots=YNIgAYoNk0&sig=W6dX47t0eJPASZzjzLydXULRkaI&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwins9yvl-rRAhVCApoKHTJDCxUQ6AEIHTAA#v=onepage&q=epicurus%20garden%20%2280%20minae%22&f=false">The Cambridge Companion of Epicureanism</a> Läst 30 januari 2017.</span> </li> <li id="cite_note-121"><a href="#cite_ref-121">^</a> <span class="reference-text"><i>The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, Text 63: Gnomologium Parisinum</i> - sida 83</span> </li> <li id="cite_note-122"><a href="#cite_ref-122">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/De_Stora_Filosoferna" class="mw-redirect" title="De Stora Filosoferna">De Stora Filosoferna</a>, sida 92</i></span> </li> <li id="cite_note-123"><a href="#cite_ref-123">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Filosofins_historia_(bok)" title="Filosofins historia (bok)">Filosofins historia</a>, sida 118</i></span> </li> <li id="cite_note-124"><a href="#cite_ref-124">^</a> <span class="reference-text"><i>Filosofins historia. Det västerländska förnuftets äventyr från <a href="/wiki/Thales" title="Thales">Thales</a> till <a href="/wiki/Postmodernism" title="Postmodernism">postmodernismen</a></i>, sida 188<i></i></span> </li> <li id="cite_note-125"><a href="#cite_ref-125">^</a> <span class="reference-text"><i>The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, Text 57: Philodemus On Piety</i> - sida 82</span> </li> <li id="cite_note-126"><a href="#cite_ref-126">^</a> <span class="reference-text"><i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.epicurus.net/en/history.html#A">artikel på Epicurus.net</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20110710073437/http://www.epicurus.net/en/history.html#A">Arkiverad</a> 10 juli 2011 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. stycket nummer 11</i></span> </li> <li id="cite_note-127"><a href="#cite_ref-127">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Diogenes_Laertius" class="mw-redirect" title="Diogenes Laertius">Diogenes Laertius</a> - The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - xi</i></span> </li> <li id="cite_note-128"><a href="#cite_ref-128">^</a> <span class="reference-text"><i>Concise Routledge Encyclopedia of Philosophy, sida 245</i></span> </li> <li id="cite_note-129"><a href="#cite_ref-129">^</a> <span class="reference-text"><i>The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia</i> - <i>Letter to Menoeceus (Brevet till Menaikeus)</i>, sida 31, stycke 133<i></i></span> </li> <li id="cite_note-130"><a href="#cite_ref-130">^</a> <span class="reference-text"><i>The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, Letter to Menoceus: Diogenes Laertius. Text 123, på sida 28</i></span> </li> <li id="cite_note-ref_14-131">^ [<a href="#cite_ref-ref_14_131-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_14_131-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-ref_14_131-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sida 89.</span> </li> <li id="cite_note-ref_15-132">^ [<a href="#cite_ref-ref_15_132-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_15_132-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-ref_15_132-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sida 27.</span> </li> <li id="cite_note-133"><a href="#cite_ref-133">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/De_Stora_Filosoferna" class="mw-redirect" title="De Stora Filosoferna">De Stora Filosoferna</a>, sida 95</i></span> </li> <li id="cite_note-134"><a href="#cite_ref-134">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/De_Stora_Filosoferna" class="mw-redirect" title="De Stora Filosoferna">De Stora Filosoferna</a>, sidorna 95, 96, 97 och 98.</i></span> </li> <li id="cite_note-135"><a href="#cite_ref-135">^</a> <span class="reference-text"><i>Epicureanism</i> av Tim O’Keefe, sida 18.</span> </li> <li id="cite_note-136"><a href="#cite_ref-136">^</a> <span class="reference-text"><i>D.W. Hamlyn</i> - <i>Filosofins historia</i>, sida 82<i></i></span> </li> <li id="cite_note-137"><a href="#cite_ref-137">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/w/index.php?title=History_of_Ancient_Philosophy_III,_A:_Systems_of_the_Hellenistic_Age&action=edit&redlink=1" class="new" title="History of Ancient Philosophy III, A: Systems of the Hellenistic Age [inte skriven än]">History of Ancient Philosophy III, A: Systems of the Hellenistic Age</a></i>, sida 115</span> </li> <li id="cite_note-AMR256-138">^ [<a href="#cite_ref-AMR256_138-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-AMR256_138-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-AMR256_138-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Filosofin_genom_tiderna:_Antiken_Medeltiden_Ren%C3%A4ssansen" title="Filosofin genom tiderna: Antiken Medeltiden Renässansen">Filosofin genom tiderna: Antiken Medeltiden Renässansen</a> </i>Brevet till Herodotos<i>, sida 256</i></span> </li> <li id="cite_note-139"><a href="#cite_ref-139">^</a> <span class="reference-text"><i>Reclaiming Epicurus: Penguin Special</i> av Luke Slattery, sida 13.</span> </li> <li id="cite_note-140"><a href="#cite_ref-140">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ancient.eu/Epicurus/">Ancient History Encyclopedia</a> Läst 30 januari 2017.</span> </li> <li id="cite_note-ref_16-141">^ [<a href="#cite_ref-ref_16_141-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_16_141-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://humanism.org.uk/humanism/the-humanist-tradition/the-ancient-world/epicurus/">humanism.org.uk</a> Läst 12 juli 2016.</span> </li> <li id="cite_note-142"><a href="#cite_ref-142">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://newepicurean.com/epicurus/the-crucial-doctrines-of-epicurus-revised-version/core-texts/">newepicurean.com <i>The Wise Man</i></a> Läst 26 december 2016.</span> </li> <li id="cite_note-143"><a href="#cite_ref-143">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Filosofin_genom_tiderna:_Antiken_Medeltiden_Ren%C3%A4ssansen" title="Filosofin genom tiderna: Antiken Medeltiden Renässansen">Filosofin genom tiderna: Antiken Medeltiden Renässansen</a>, </i>Brevet till Herodotos<i> sida 257</i></span> </li> <li id="cite_note-144"><a href="#cite_ref-144">^</a> <span class="reference-text"><i>Filosofins historia. Det västerländska förnuftets äventyr från <a href="/wiki/Thales" title="Thales">Thales</a> till <a href="/wiki/Postmodernism" title="Postmodernism">postmodernismen</a></i>, sida 120<i></i></span> </li> <li id="cite_note-145"><a href="#cite_ref-145">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Filosofins_historia_(bok)" title="Filosofins historia (bok)">Filosofins historia</a>, sida 121</i></span> </li> <li id="cite_note-146"><a href="#cite_ref-146">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Diogenes_Laertius" class="mw-redirect" title="Diogenes Laertius">Diogenes Laertius</a> - The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 94, sida 94</i></span> </li> <li id="cite_note-147"><a href="#cite_ref-147">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/Diogenes_Laertius" class="mw-redirect" title="Diogenes Laertius">Diogenes Laertius</a> - The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 95, sida 94</i></span> </li> <li id="cite_note-148"><a href="#cite_ref-148">^</a> <span class="reference-text"><i>The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, Vatican Saying 24, se sida 37</i></span> </li> <li id="cite_note-149"><a href="#cite_ref-149">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.epicurus.net/en/history.html#F">Epicurean History</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20110710073437/http://www.epicurus.net/en/history.html#F">Arkiverad</a> 10 juli 2011 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., <i>artikel på epicurus.net</i></span> </li> <li id="cite_note-150"><a href="#cite_ref-150">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.theagora.info/epic/jefferson.html">The Epicurean Garden of Contentment</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20080620061344/http://www.theagora.info/epic/jefferson.html">Arkiverad</a> 20 juni 2008 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., <i>Brev av Thomas Jefferson till William Short</i></span> </li> <li id="cite_note-151"><a href="#cite_ref-151">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.newepicurean.com/epicureandocs/cosmaraimondi/">newepicurean.com. Cosma Raimondi - A Letter to Ambrogio Tignosi</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20170906134945/http://www.newepicurean.com/epicureandocs/cosmaraimondi/">Arkiverad</a> 6 september 2017 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. Läst 6 september 2017.</span> </li> <li id="cite_note-152"><a href="#cite_ref-152">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://hanrott.com/blog/epicureanism-after-epicurus-the-influence-of-epicurus-on-western-thought/">hanrott.com</a> Läst 30 januari 2017.</span> </li> <li id="cite_note-153"><a href="#cite_ref-153">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://marcinmilkowski.pl/downloads/epicurus.pdf">Idyllic Heroism: Nietzsche's View Of Epicurus</a>, <i>"The great philologist' (här menas Nietzsche) mentions Epicurus as one of the philosophers he esteemed highest.</i></span> </li> <li id="cite_note-154"><a href="#cite_ref-154">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=f0DLCQAAQBAJ&pg=PT17&lpg=PT17&dq=michel+onfray+%22epicureanism%22&source=bl&ots=92Apb1T76x&sig=hJ7cpTeXFCD2rUkv7F1OHRY6aUs&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwj6xpnllerRAhWlE5oKHe8HAh8Q6AEILzAH#v=onepage&q=michel%20onfray%20%22epicureanism%22&f=false">Sport and the Significance of Pleasure</a> Läst 30 januari 2017.</span> </li> <li id="cite_note-155"><a href="#cite_ref-155">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=GcPXWoyeaNIC&pg=PA94&lpg=PA94&dq=christopher+hitchens+epicurean&source=bl&ots=GS0mp3emha&sig=y3y4cN01ZM4cd1l4J5fbei6YLGo&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjkkea9kOrRAhXGO5oKHTsrC7w4ChDoAQgcMAE#v=onepage&q=christopher%20hitchens%20epicurean&f=false">Philosophy For Life: And Other Dangerous Situations</a> Läst 30 januari 2017</span> </li> <li id="cite_note-156"><a href="#cite_ref-156">^</a> <span class="reference-text"><i><a href="/wiki/De_Stora_Filosoferna" class="mw-redirect" title="De Stora Filosoferna">De Stora Filosoferna</a>, sida 108</i></span> </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Vidare_läsning"><span id="Vidare_l.C3.A4sning"></span>Vidare läsning</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=30" title="Redigera avsnitt: Vidare läsning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=30" title="Redigera avsnitts källkod: Vidare läsning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><b>Introducerande läsning</b> </p> <ul><li><i>On Epicurus</i> av Norman Lillegard</li> <li><i>The Consolations of Philosophy</i> av <a href="/wiki/Alain_de_Botton" title="Alain de Botton">Alain de Botton</a></li> <li><i><a href="/wiki/Om_tingens_natur" title="Om tingens natur">Om tingens natur</a></i> (<a href="/wiki/Latin" title="Latin">lat</a>: <i>De rerum natura</i>) av <a href="/wiki/Lucretius" title="Lucretius">Lucretius</a></li> <li><i>The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia</i> översatt till engelska av Brad Inwood och Lloyd P. Gerson</li> <li><i>Epicurus</i> av George Andrew Panichas</li></ul> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Epicurean_literature.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/69/Epicurean_literature.JPG/250px-Epicurean_literature.JPG" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/69/Epicurean_literature.JPG/375px-Epicurean_literature.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/69/Epicurean_literature.JPG/500px-Epicurean_literature.JPG 2x" data-file-width="2816" data-file-height="2112" /></a><figcaption>Epikureisk <a href="/wiki/Litteratur" title="Litteratur">litteratur</a>. Här <a href="/wiki/Facing_Death:_Epicurus_and_his_Critics" title="Facing Death: Epicurus and his Critics">Facing Death: Epicurus and his Critics</a>, The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia samt <a href="/wiki/Om_tingens_natur" title="Om tingens natur">Om tingens natur</a>.</figcaption></figure> <p><b>Fortsatt läsning</b> </p> <ul><li><i>Epicurus - His Continuing Influence and Contemporary Relevance</i> Redigerad av Dane R. Gordon och David B. Suits</li> <li><i>The Hellenistic Philosophers, Vol. 1, Translations of the Principal Sources with Philosophical Commentary</i> av Anthony A. Long och David N. Sedley</li> <li><i>Hellenistic Philosophy Stoics, Epicureans, Sceptics</i> av <a href="/w/index.php?title=Anthony_A._Long&action=edit&redlink=1" class="new" title="Anthony A. Long [inte skriven än]">Anthony A. Long</a>,</li> <li><i>Epicurus An Introduction</i> av John M. Rist</li> <li><i>Three Discourses of Happiness, Virtue and Liberty Collected from the works of Pierre Gassendi</i> av <a href="/wiki/Fran%C3%A7ois_Bernier" title="François Bernier">François Bernier</a></li></ul> <p><b>Studier</b> </p> <ul><li><i>Epicurus on Freedom</i> av Tim O’Keefe</li> <li><i><a href="/wiki/Facing_Death:_Epicurus_and_his_Critics" title="Facing Death: Epicurus and his Critics">Facing Death: Epicurus and his Critics</a></i> av James Warren</li> <li><i>Epicurus and Democritean Ethics- An Archaeology of Ataraxia</i> av James Warren</li> <li><i>Paradosis and Survival Three Chapters in the History of Epicurean Philosophy</i> av Diskin Clay</li> <li><i>Lucretius and the Transformation of Greek Wisdom</i> av <a href="/w/index.php?title=David_Sedley&action=edit&redlink=1" class="new" title="David Sedley [inte skriven än]">David N. Sedley</a></li> <li><i>Epicurus in Lycia - The Second-Century World of Diogenes of Oenoanda</i> av Pamela Gordon</li> <li><i>The Epicurean Tradition</i> av Howard Jones</li> <li><i>Atoms, Pneuma, and Tranquillity - Epicurean and Stoic Themes in European Thought</i> Redigerad av <a href="/w/index.php?title=Margaret_J._Osler&action=edit&redlink=1" class="new" title="Margaret J. Osler [inte skriven än]">Margaret J. Osler</a></li> <li><i>Epicurus' Ethical Theory - The Pleasures of Invulnerability</i> av Phillip Mitsis</li> <li><i>Epicurus on the Swerve and Voluntary Action</i> av Walter G. Englert</li> <li><i>Epicurus' Scientific Method</i> av Elizabeth Asmis</li> <li><i>The Sculpted Word - Epicureanism and Philosophical Recruitment in Ancient Greece</i> av Bernard Frischer</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Externa_länkar"><span id="Externa_l.C3.A4nkar"></span>Externa länkar</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&veaction=edit&section=31" title="Redigera avsnitt: Externa länkar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Epikurism&action=edit&section=31" title="Redigera avsnitts källkod: Externa länkar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://epicurism.github.io/epicurism.info/">Epicurus.info - Epicurean Philosophy Online</a> E-texter, fotogalleri, länkar, med mera.</li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://wiki.epicurism.info/Main_Page/">Epicurus Wiki</a> Wikiwebbplats tillägnad epikurismen</li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://newepicurean.com/epicurus/the-crucial-doctrines-of-epicurus-revised-version/core-texts/">newepicurean.com <i>The Wise Man</i></a> Anvisningar för epikuréer</li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20190321060326/http://www.epicurus.net/en/vatican.html">Epicurus.net</a> Vatican Sayings</li></ul> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="collapsible collapsed" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style="background:#ceecee;;" colspan="2" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Filosofi_navigation" title="Mall:Filosofi navigation"><span title="Visa denna mall" style="border:none;;">v</span></a> <span style="font-size:80%;">•</span> <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Filosofi_navigation&action=edit"><span style="border:none;;" title="Redigera den här mallen">r</span></a></div></div><span style="font-size:110%;"><a href="/wiki/Filosofi" title="Filosofi">Filosofi</a></span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Allmänt</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Filosofi" title="Filosofi">Filosofi</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/V%C3%A4sterl%C3%A4ndsk_filosofi" title="Västerländsk filosofi">Västerländsk</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Islamisk_filosofi" title="Islamisk filosofi">Islamisk</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%96sterl%C3%A4ndsk_filosofi" title="Österländsk filosofi">Österländsk</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Filosofins_historia" title="Filosofins historia">Historia</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/F%C3%B6rsokratisk_filosofi" title="Försokratisk filosofi">Försokratisk</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Filosofins_historia#Antikens_filosofi" title="Filosofins historia">Antiken</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Medeltidens_filosofi" title="Medeltidens filosofi">Medeltiden</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ren%C3%A4ssansens_filosofi" title="Renässansens filosofi">Renässansen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/1600-talets_filosofi" title="1600-talets filosofi">1600-talet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Upplysningstidens_filosofi" title="Upplysningstidens filosofi">Upplysningstiden</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nutidens_filosofi" title="Nutidens filosofi">Nutid</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Kategori:Filosofer" title="Kategori:Filosofer">Filosofer</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em">Sortering efter: <a href="/wiki/Kategori:Filosofer_efter_epok" title="Kategori:Filosofer efter epok">epok</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kategori:Filosofer_efter_nationalitet" title="Kategori:Filosofer efter nationalitet">nationalitet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kategori:Filosofer_efter_religion" title="Kategori:Filosofer efter religion">religion</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kategori:Filosofer_efter_tradition" title="Kategori:Filosofer efter tradition">tradition</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kategori:Filosofer_efter_verksamhetsomr%C3%A5de" title="Kategori:Filosofer efter verksamhetsområde">verksamhetsområde</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Grenar</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Traditionella</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Axiologi" title="Axiologi">Axiologi</a> (<a href="/wiki/Estetik" title="Estetik">Estetik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Etik" title="Etik">Etik</a>) <span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Epistemologi" title="Epistemologi">Epistemologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Logik" title="Logik">Logik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Metafysik" title="Metafysik">Metafysik</a> (<a href="/wiki/Ontologi" title="Ontologi">Ontologi</a>)</div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Filosofi om…</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Filosofin_kring_artificiell_intelligens" title="Filosofin kring artificiell intelligens">Artificiell intelligens</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Bioetik" title="Bioetik">Bioetik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Feministisk_filosofi" title="Feministisk filosofi">Feminism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Handlingsteori" title="Handlingsteori">Handling</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Historiefilosofi" title="Historiefilosofi">Historia</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Krigsfilosofi" title="Krigsfilosofi">Krig</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Matematikfilosofi" title="Matematikfilosofi">Matematik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Medicinsk_filosofi" title="Medicinsk filosofi">Medicin</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Medvetandefilosofi" title="Medvetandefilosofi">Medvetande</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Metafilosofi" title="Metafilosofi">Meta</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Naturfilosofi" title="Naturfilosofi">Natur</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pedagogikens_filosofi" title="Pedagogikens filosofi">Pedagogik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/R%C3%A4ttsfilosofi" title="Rättsfilosofi">Rätt</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Socialfilosofi" title="Socialfilosofi">Social</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Spr%C3%A5kfilosofi" title="Språkfilosofi">Språk</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Politisk_filosofi" title="Politisk filosofi">Politik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Religionsfilosofi" title="Religionsfilosofi">Religion</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Vetenskapsteori" title="Vetenskapsteori">Vetenskap</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Skolor</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Filosofins_historia#Antikens_filosofi" title="Filosofins historia">Antiken</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Kinesisk_filosofi" title="Kinesisk filosofi">Kinesisk</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Konfucianism" title="Konfucianism">Konfucianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Legalism_(kinesisk_filosofi)" title="Legalism (kinesisk filosofi)">Legalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mohism" title="Mohism">Mohism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Namnskolan" title="Namnskolan">Namnskolan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Daoism" title="Daoism">Taoism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Yin-yang-skolan" title="Yin-yang-skolan">Yin-yang-skolan</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Grekisk-romersk</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Aristotelism" title="Aristotelism">Aristotelism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Atomism" title="Atomism">Atomism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Eleaterna" title="Eleaterna">Eleaterna</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a class="mw-selflink selflink">Epikurism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/F%C3%B6rsokratisk_filosofi" title="Försokratisk filosofi">Försokrater</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/De_joniska_naturfilosoferna" title="De joniska naturfilosoferna">Joniska skolan</a> (<a href="/wiki/Efesiska_skolan" title="Efesiska skolan">Efesiska skolan</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kyniska_skolan" title="Kyniska skolan">Kyniska skolan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kyrenaiker" title="Kyrenaiker">Kyrenaiker</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Mithraism" title="Mithraism">Mithraism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Peripatetiska_skolan" title="Peripatetiska skolan">Peripatetiska skolan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Platonism" title="Platonism">Platonism</a> (<a href="/wiki/Nyplatonism" title="Nyplatonism">Ny</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pythagor%C3%A9erna" title="Pythagoréerna">Pytagoreism</a> (<a href="/wiki/Nypytagoreism" title="Nypytagoreism">Ny</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sofister" title="Sofister">Sofister</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Stoicism" title="Stoicism">Stoicism</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Indisk_filosofi" title="Indisk filosofi">Indisk</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Ajivika" title="Ajivika">Ajivika</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Madhyamaka" title="Madhyamaka">Madhyamaka</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Samkhya" title="Samkhya">Samkhya</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sautrantika" title="Sautrantika">Sautrantika</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Vaisheshika" title="Vaisheshika">Vaisheshika</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Yogacara" title="Yogacara">Yogacara</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Yoga_sutra" title="Yoga sutra">Yoga sutra</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Medeltidens_filosofi" title="Medeltidens filosofi">Medeltiden</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/V%C3%A4sterl%C3%A4ndsk_filosofi" title="Västerländsk filosofi">Västerländsk</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Kristen_filosofi" title="Kristen filosofi">Kristen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Skolastik" title="Skolastik">Skolastik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Thomism" title="Thomism">Thomism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ren%C3%A4ssanshumanism" title="Renässanshumanism">Renässanshumanism</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Islamisk_filosofi" title="Islamisk filosofi">Islamisk</a> och <a href="/wiki/%C3%96sterl%C3%A4ndsk_filosofi" title="Österländsk filosofi">österländsk</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Advaita" title="Advaita">Advaita</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dvaita" title="Dvaita">Dvaita</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kalam" title="Kalam">Kalam</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Neokonfucianism" title="Neokonfucianism">Neokonfucianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sufism" title="Sufism">Sufism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Vedanta" title="Vedanta">Vedanta</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Modern tid</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Allmänt</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Anarkism" title="Anarkism">Anarkism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Cartesianism" title="Cartesianism">Cartesianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Determinism" title="Determinism">Determinism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Empirism" title="Empirism">Empirism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Existentialism" title="Existentialism">Existentialism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fenomenologi" title="Fenomenologi">Fenomenologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fundamentism" title="Fundamentism">Fundamentism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Historicism_(filosofi_och_historia)" title="Historicism (filosofi och historia)">Historicism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Holism" title="Holism">Holism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Humanism" title="Humanism">Humanism</a> (<a href="/wiki/Antihumanism" title="Antihumanism">Anti-</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Idealism" title="Idealism">Idealism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Individualism" title="Individualism">Individualism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kollektivism" title="Kollektivism">Kollektivism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Konservatism" title="Konservatism">Konservatism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kontraktualism" title="Kontraktualism">Kontraktualism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Liberalism" title="Liberalism">Liberalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Marxism" title="Marxism">Marxism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Materialism" title="Materialism">Materialism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Modernism" title="Modernism">Modernism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Monism" title="Monism">Monism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Naturalism_(filosofi)" title="Naturalism (filosofi)">Naturalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nihilism" title="Nihilism">Nihilism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nykantianism" title="Nykantianism">Nykantianism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nyskolastik" title="Nyskolastik">Nyskolastik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Positivism" title="Positivism">Positivism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Pragmatism" title="Pragmatism">Pragmatism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Rationalism" title="Rationalism">Rationalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Socialism" title="Socialism">Socialism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Transcendentalism" title="Transcendentalism">Transcendentalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Utilitarism" title="Utilitarism">Utilitarism</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Nutidens_filosofi" title="Nutidens filosofi">Nutid</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Analytisk_filosofi" title="Analytisk filosofi">Analytisk</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Analytisk_marxism" title="Analytisk marxism">Analytisk marxism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Experimentell_filosofi" title="Experimentell filosofi">Experimentell filosofi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Filosofisk_kvietism" title="Filosofisk kvietism">Filosofisk kvietism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Internalism_och_externalism" title="Internalism och externalism">Internalism och externalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Koherentism" title="Koherentism">Koherentism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kommunitarism" title="Kommunitarism">Kommunitarism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Konsekventialism" title="Konsekventialism">Konsekventialism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Logisk_positivism" title="Logisk positivism">Logisk positivism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Metaetik" title="Metaetik">Metaetik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Normativ_etik" title="Normativ etik">Normativ etik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/R%C3%A4ttspositivism" title="Rättspositivism">Rättspositivism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Scientism" title="Scientism">Scientism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Till%C3%A4mpad_etik" title="Tillämpad etik">Tillämpad etik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Vardagsspr%C3%A5ksfilosofi" title="Vardagsspråksfilosofi">Vardagsspråksfilosofi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Vetenskaplig_skepticism" title="Vetenskaplig skepticism">Vetenskaplig skepticism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/V%C3%A4rderealism" title="Värderealism">Värderealism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Wienkretsen" title="Wienkretsen">Wienkretsen</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;"><a href="/wiki/Kontinental_filosofi" title="Kontinental filosofi">Kontinental</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Dekonstruktion" title="Dekonstruktion">Dekonstruktion</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Existentialism" title="Existentialism">Existentialism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Feministisk_filosofi" title="Feministisk filosofi">Feministisk</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fenomenologi" title="Fenomenologi">Fenomenologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Frankfurtskolan" title="Frankfurtskolan">Frankfurtskolan</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kritisk_teori" title="Kritisk teori">Kritisk teori</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Hermeneutik" title="Hermeneutik">Hermeneutik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Marxism" title="Marxism">Marxism</a> (<a href="/wiki/Nymarxism" title="Nymarxism">Ny</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/V%C3%A4sterl%C3%A4ndsk_marxism" title="Västerländsk marxism">Västerländsk</a>)<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Socialkonstruktivism" title="Socialkonstruktivism">Socialkonstruktivism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Strukturalism" title="Strukturalism">Strukturalism</a> (<a href="/wiki/Poststrukturalism" title="Poststrukturalism">Post</a>)</div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style="background:#ceecee;;;">Övrigt</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td colspan="2" style="width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Dialektik" title="Dialektik">Dialektik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Formalism" title="Formalism">Formalism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Nythomism" title="Nythomism">Nythomism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Objektivism_(Ayn_Rand)" title="Objektivism (Ayn Rand)">Objektivism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Relativism" title="Relativism">Relativism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Filosofisk_skepticism" title="Filosofisk skepticism">Skepticism</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"><table cellspacing="0" class="navbox" style="border-spacing:0;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table cellspacing="0" class="nowraplinks hlist auktoritetsdata navbox-inner" style="border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;"><tbody><tr><th scope="row" class="navbox-group"><a href="/wiki/Auktoritetsdata" title="Auktoritetsdata">Auktoritetsdata</a></th><td class="navbox-list navbox-odd" style="text-align:left;border-left-width:2px;border-left-style:solid;width:100%;padding:0px;"><div style="padding:0em 0.25em;"> • <a href="/wiki/Library_of_Congress_Control_Number" title="Library of Congress Control Number">LCCN</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.loc.gov/authorities/subjects/sh96001809">sh96001809</a></span> • <a href="/wiki/Gemeinsame_Normdatei" title="Gemeinsame Normdatei">GND</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://d-nb.info/gnd/4015033-1">4015033-1</a></span> • <a href="/wiki/Tjeckiska_nationalbiblioteket" title="Tjeckiska nationalbiblioteket">NKC</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleph.nkp.cz/F/?func=find-c&local_base=aut&ccl_term=ica=ph119978&CON_LNG=ENG">ph119978</a></span></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table>    </div><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Epikurism&oldid=56258652">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Epikurism&oldid=56258652</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategorier</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Epikurism" title="Kategori:Epikurism">Epikurism</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:R%C3%B6relser_inom_etik" title="Kategori:Rörelser inom etik">Rörelser inom etik</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:R%C3%B6relser_inom_antikens_filosofi" title="Kategori:Rörelser inom antikens filosofi">Rörelser inom antikens filosofi</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LCCN" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN">Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_GND" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från GND">Wikipediaartiklar med identifierare från GND</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Rekommenderade_artiklar" title="Kategori:Wikipedia:Rekommenderade artiklar">Wikipedia:Rekommenderade artiklar</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 16 november 2024 kl. 11.31.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Epikurism&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-f69cdc8f6-g7nzk","wgBackendResponseTime":193,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"0.430","walltime":"0.496","ppvisitednodes":{"value":7572,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":144164,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":88374,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":14,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":1,"limit":20},"unstrip-size":{"value":115276,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":1,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 283.299 1 -total"," 29.67% 84.065 9 Mall:Navbox"," 17.99% 50.967 1 Mall:Filosofi_navigation"," 12.57% 35.622 1 Mall:Auktoritetsdata"," 6.86% 19.438 1 Mall:Huvudartikel"," 6.18% 17.507 1 Mall:Rekommenderad"," 5.10% 14.461 37 Mall:Citat"," 3.44% 9.748 10 Mall:Wayback"," 1.41% 4.000 1 Mall:Navbar"," 0.97% 2.737 125 Mall:·"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.029","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":1305829,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-api-int.codfw.main-849f99967d-t2xn8","timestamp":"20241122163250","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Epikurism","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Epikurism","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q179541","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q179541","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2004-05-24T08:20:09Z","dateModified":"2024-11-16T10:31:32Z","image":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/1\/14\/Epicurus_bust2.jpg","headline":"antik filosofisk riktning som betonar vikten av sinnlig njutning (epikure = njutningsm\u00e4nniska)"}</script> </body> </html>