CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Norrland – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"704a37a3-97ff-4e32-a5ec-5a9fd9e5eb21","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Norrland","wgTitle":"Norrland","wgCurRevisionId":56239581,"wgRevisionId":56239581,"wgArticleId":1321,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Wikipedia:Projekt översätta källmallar","Ej uppdaterad 2019-08","Ej uppdaterad-samtliga","Artiklar som behöver förtydligas 2021-07","Artiklar som behöver förtydligas-samtliga","Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL","Wikipedia:Utmärkta artiklar","Norrland"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Norrland","wgRelevantArticleId":1321,"wgIsProbablyEditable":true, "wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":200000,"wgCoordinates":{"lat":63.1833,"lon":14.6667},"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgCentralAuthMobileDomain":false,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q203505","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true, "wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.tablesorter.styles":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready", "ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","jquery.tablesorter","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022", "ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession","wikibase.sidebar.tracking"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cjquery.tablesorter.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.babel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.4"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/46/Sverigekarta-Landsdelar_Norrland.svg/1200px-Sverigekarta-Landsdelar_Norrland.svg.png"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="2731"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/46/Sverigekarta-Landsdelar_Norrland.svg/800px-Sverigekarta-Landsdelar_Norrland.svg.png"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="1821"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/46/Sverigekarta-Landsdelar_Norrland.svg/640px-Sverigekarta-Landsdelar_Norrland.svg.png"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="1457"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Norrland – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Norrland"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Norrland"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="//login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Norrland rootpage-Norrland skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Huvudmeny </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z">Huvudsida</a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion">Introduktion</a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker">Deltagarportalen</a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen">Bybrunnen</a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r">Senaste ändringarna</a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x">Slumpartikel</a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons">Ladda upp filer</a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt">Kontakta Wikipedia</a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp">Hjälp</a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"> Sök </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Utseende </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv" class="">Stöd Wikipedia</a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Norrland" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class="">Skapa konto</a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Norrland" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class="">Logga in</a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Personliga verktyg </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv">Stöd Wikipedia</a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Norrland" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"> Skapa konto</a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Norrland" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"> Logga in</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering">läs mer</a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y">Bidrag</a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n">Diskussion</a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Namnets_ursprung_och_innebörd" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Namnets_ursprung_och_innebörd"> <div class="vector-toc-text"> 1 Namnets ursprung och innebörd </div> </a> <ul id="toc-Namnets_ursprung_och_innebörd-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Alternativa_Norrlandsgränser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Alternativa_Norrlandsgränser"> <div class="vector-toc-text"> 2 Alternativa Norrlandsgränser </div> </a> <ul id="toc-Alternativa_Norrlandsgränser-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Indelning_i_mindre_områden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Indelning_i_mindre_områden"> <div class="vector-toc-text"> 3 Indelning i mindre områden </div> </a> <ul id="toc-Indelning_i_mindre_områden-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Geografi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Geografi"> <div class="vector-toc-text"> 4 Geografi </div> </a> <button aria-controls="toc-Geografi-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Geografi </button> <ul id="toc-Geografi-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Älvar_och_vattenkraft" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Älvar_och_vattenkraft"> <div class="vector-toc-text"> 4.1 Älvar och vattenkraft </div> </a> <ul id="toc-Älvar_och_vattenkraft-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Klimat" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Klimat"> <div class="vector-toc-text"> 5 Klimat </div> </a> <ul id="toc-Klimat-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Historia" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Historia"> <div class="vector-toc-text"> 6 Historia </div> </a> <button aria-controls="toc-Historia-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Historia </button> <ul id="toc-Historia-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Stenålder_(fram_till_1700_f.kr.)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Stenålder_(fram_till_1700_f.kr.)"> <div class="vector-toc-text"> 6.1 Stenålder (fram till 1700 f.kr.) </div> </a> <ul id="toc-Stenålder_(fram_till_1700_f.kr.)-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Bronsålder_(1700–500_f.Kr.)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Bronsålder_(1700–500_f.Kr.)"> <div class="vector-toc-text"> 6.2 Bronsålder (1700–500 f.Kr.) </div> </a> <ul id="toc-Bronsålder_(1700–500_f.Kr.)-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Järnålder_(500_f.kr.–1050_e.kr.)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Järnålder_(500_f.kr.–1050_e.kr.)"> <div class="vector-toc-text"> 6.3 Järnålder (500 f.kr.–1050 e.kr.) </div> </a> <ul id="toc-Järnålder_(500_f.kr.–1050_e.kr.)-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Norra_inlandet" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Norra_inlandet"> <div class="vector-toc-text"> 6.3.1 Norra inlandet </div> </a> <ul id="toc-Norra_inlandet-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Norra_kustlandet" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Norra_kustlandet"> <div class="vector-toc-text"> 6.3.2 Norra kustlandet </div> </a> <ul id="toc-Norra_kustlandet-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Kvänland" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#Kvänland"> <div class="vector-toc-text"> 6.3.2.1 Kvänland </div> </a> <ul id="toc-Kvänland-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Södra_inlandet" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Södra_inlandet"> <div class="vector-toc-text"> 6.3.3 Södra inlandet </div> </a> <ul id="toc-Södra_inlandet-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Mellannorrland" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Mellannorrland"> <div class="vector-toc-text"> 6.3.4 Mellannorrland </div> </a> <ul id="toc-Mellannorrland-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Södra_kustlandet" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Södra_kustlandet"> <div class="vector-toc-text"> 6.3.5 Södra kustlandet </div> </a> <ul id="toc-Södra_kustlandet-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Äldre_medeltid_(1050–1250)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Äldre_medeltid_(1050–1250)"> <div class="vector-toc-text"> 6.4 Äldre medeltid (1050–1250) </div> </a> <ul id="toc-Äldre_medeltid_(1050–1250)-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Norrlands_kristnande" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Norrlands_kristnande"> <div class="vector-toc-text"> 6.4.1 Norrlands kristnande </div> </a> <ul id="toc-Norrlands_kristnande-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Olika_språkgruppers_utbredning_i_norr" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Olika_språkgruppers_utbredning_i_norr"> <div class="vector-toc-text"> 6.4.2 Olika språkgruppers utbredning i norr </div> </a> <ul id="toc-Olika_språkgruppers_utbredning_i_norr-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Yngre_medeltid_(1250–1520)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Yngre_medeltid_(1250–1520)"> <div class="vector-toc-text"> 6.5 Yngre medeltid (1250–1520) </div> </a> <ul id="toc-Yngre_medeltid_(1250–1520)-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Hälsingelagen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Hälsingelagen"> <div class="vector-toc-text"> 6.5.1 Hälsingelagen </div> </a> <ul id="toc-Hälsingelagen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kolonisering_av_norra_Västerbottens_kustland" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Kolonisering_av_norra_Västerbottens_kustland"> <div class="vector-toc-text"> 6.5.2 Kolonisering av norra Västerbottens kustland </div> </a> <ul id="toc-Kolonisering_av_norra_Västerbottens_kustland-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Tidigmodern_tid_(1520–1789)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Tidigmodern_tid_(1520–1789)"> <div class="vector-toc-text"> 6.6 Tidigmodern tid (1520–1789) </div> </a> <ul id="toc-Tidigmodern_tid_(1520–1789)-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Städer" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Städer"> <div class="vector-toc-text"> 6.6.1 Städer </div> </a> <ul id="toc-Städer-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Administration" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Administration"> <div class="vector-toc-text"> 6.6.2 Administration </div> </a> <ul id="toc-Administration-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Inflyttning_från_öster" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Inflyttning_från_öster"> <div class="vector-toc-text"> 6.6.3 Inflyttning från öster </div> </a> <ul id="toc-Inflyttning_från_öster-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Lappmarkerna_börjar_koloniseras" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Lappmarkerna_börjar_koloniseras"> <div class="vector-toc-text"> 6.6.4 Lappmarkerna börjar koloniseras </div> </a> <ul id="toc-Lappmarkerna_börjar_koloniseras-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Trolldomsprocessernas_tid" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Trolldomsprocessernas_tid"> <div class="vector-toc-text"> 6.6.5 Trolldomsprocessernas tid </div> </a> <ul id="toc-Trolldomsprocessernas_tid-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Krigstid" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Krigstid"> <div class="vector-toc-text"> 6.6.6 Krigstid </div> </a> <ul id="toc-Krigstid-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kost" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Kost"> <div class="vector-toc-text"> 6.6.7 Kost </div> </a> <ul id="toc-Kost-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Näringsliv_och_ekonomisk_struktur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Näringsliv_och_ekonomisk_struktur"> <div class="vector-toc-text"> 6.6.8 Näringsliv och ekonomisk struktur </div> </a> <ul id="toc-Näringsliv_och_ekonomisk_struktur-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Senmodern_tid_(1789–nutid)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Senmodern_tid_(1789–nutid)"> <div class="vector-toc-text"> 6.7 Senmodern tid (1789–nutid) </div> </a> <ul id="toc-Senmodern_tid_(1789–nutid)-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Finska_kriget" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Finska_kriget"> <div class="vector-toc-text"> 6.7.1 Finska kriget </div> </a> <ul id="toc-Finska_kriget-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Missväxt,_sjukdom_och_emigration" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Missväxt,_sjukdom_och_emigration"> <div class="vector-toc-text"> 6.7.2 Missväxt, sjukdom och emigration </div> </a> <ul id="toc-Missväxt,_sjukdom_och_emigration-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Industrialisering" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Industrialisering"> <div class="vector-toc-text"> 6.7.3 Industrialisering </div> </a> <ul id="toc-Industrialisering-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Infrastruktur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Infrastruktur"> <div class="vector-toc-text"> 6.7.4 Infrastruktur </div> </a> <ul id="toc-Infrastruktur-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Högre_utbildning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Högre_utbildning"> <div class="vector-toc-text"> 6.7.5 Högre utbildning </div> </a> <ul id="toc-Högre_utbildning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Folkrörelser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Folkrörelser"> <div class="vector-toc-text"> 6.7.6 Folkrörelser </div> </a> <ul id="toc-Folkrörelser-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Arbetsmarknadspolitik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Arbetsmarknadspolitik"> <div class="vector-toc-text"> 6.7.7 Arbetsmarknadspolitik </div> </a> <ul id="toc-Arbetsmarknadspolitik-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Bruttoregionprodukt" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Bruttoregionprodukt"> <div class="vector-toc-text"> 7 Bruttoregionprodukt </div> </a> <ul id="toc-Bruttoregionprodukt-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Norrländsk_identitet_och_kulturell_särart" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Norrländsk_identitet_och_kulturell_särart"> <div class="vector-toc-text"> 8 Norrländsk identitet och kulturell särart </div> </a> <button aria-controls="toc-Norrländsk_identitet_och_kulturell_särart-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Norrländsk identitet och kulturell särart </button> <ul id="toc-Norrländsk_identitet_och_kulturell_särart-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Norrländska_mål" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Norrländska_mål"> <div class="vector-toc-text"> 8.1 Norrländska mål </div> </a> <ul id="toc-Norrländska_mål-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Demografi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Demografi"> <div class="vector-toc-text"> 9 Demografi </div> </a> <button aria-controls="toc-Demografi-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Demografi </button> <ul id="toc-Demografi-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Befolkningsutveckling" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Befolkningsutveckling"> <div class="vector-toc-text"> 9.1 Befolkningsutveckling </div> </a> <ul id="toc-Befolkningsutveckling-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Indelningar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Indelningar"> <div class="vector-toc-text"> 10 Indelningar </div> </a> <button aria-controls="toc-Indelningar-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Indelningar </button> <ul id="toc-Indelningar-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Landskap" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Landskap"> <div class="vector-toc-text"> 10.1 Landskap </div> </a> <ul id="toc-Landskap-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Län" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Län"> <div class="vector-toc-text"> 10.2 Län </div> </a> <ul id="toc-Län-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Största_kommuner" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Största_kommuner"> <div class="vector-toc-text"> 10.3 Största kommuner </div> </a> <ul id="toc-Största_kommuner-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Växande_kommuner" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Växande_kommuner"> <div class="vector-toc-text"> 10.4 Växande kommuner </div> </a> <ul id="toc-Växande_kommuner-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Största_tätorter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Största_tätorter"> <div class="vector-toc-text"> 10.5 Största tätorter </div> </a> <ul id="toc-Största_tätorter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Städer_2" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Städer_2"> <div class="vector-toc-text"> 10.6 Städer </div> </a> <ul id="toc-Städer_2-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Världsarv" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Världsarv"> <div class="vector-toc-text"> 10.7 Världsarv </div> </a> <ul id="toc-Världsarv-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Nationalparker" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Nationalparker"> <div class="vector-toc-text"> 10.8 Nationalparker </div> </a> <ul id="toc-Nationalparker-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kulturreservat" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kulturreservat"> <div class="vector-toc-text"> 10.9 Kulturreservat </div> </a> <ul id="toc-Kulturreservat-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Se_även" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Se_även"> <div class="vector-toc-text"> 11 Se även </div> </a> <ul id="toc-Se_även-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Referenser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Referenser"> <div class="vector-toc-text"> 12 Referenser </div> </a> <button aria-controls="toc-Referenser-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Referenser </button> <ul id="toc-Referenser-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Noter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Noter"> <div class="vector-toc-text"> 12.1 Noter </div> </a> <ul id="toc-Noter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Externa_länkar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Externa_länkar"> <div class="vector-toc-text"> 13 Externa länkar </div> </a> <ul id="toc-Externa_länkar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Växla innehållsförteckningen </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading">Norrland</h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 50 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-50" aria-hidden="true" > 50 språk </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-ar mw-list-item"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D9%86%D9%88%D8%B1%D9%84%D9%86%D8%AF" title="نورلند – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="نورلند" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target">العربية</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-min-nan mw-list-item"><a href="https://zh-min-nan.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – min nan" lang="nan" hreflang="nan" data-title="Norrland" data-language-autonym="閩南語 / Bân-lâm-gú" data-language-local-name="min nan" class="interlanguage-link-target">閩南語 / Bân-lâm-gú</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be mw-list-item"><a href="https://be.wikipedia.org/wiki/%D0%9D%D0%BE%D1%80%D0%BB%D0%B0%D0%BD%D0%B4" title="Норланд – belarusiska" lang="be" hreflang="be" data-title="Норланд" data-language-autonym="Беларуская" data-language-local-name="belarusiska" class="interlanguage-link-target">Беларуская</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be-x-old mw-list-item"><a href="https://be-tarask.wikipedia.org/wiki/%D0%9D%D0%BE%D1%80%D0%BB%D1%8F%D0%BD%D0%B4" title="Норлянд – belarusiska (tarasjkevitsa)" lang="be-tarask" hreflang="be-tarask" data-title="Норлянд" data-language-autonym="Беларуская (тарашкевіца)" data-language-local-name="belarusiska (tarasjkevitsa)" class="interlanguage-link-target">Беларуская (тарашкевіца)</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-br mw-list-item"><a href="https://br.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – bretonska" lang="br" hreflang="br" data-title="Norrland" data-language-autonym="Brezhoneg" data-language-local-name="bretonska" class="interlanguage-link-target">Brezhoneg</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca mw-list-item"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="Norrland" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target">Català</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Norrland" data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target">Čeština</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sn mw-list-item"><a href="https://sn.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – shona" lang="sn" hreflang="sn" data-title="Norrland" data-language-autonym="ChiShona" data-language-local-name="shona" class="interlanguage-link-target">ChiShona</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-da badge-Q17559452 badge-recommendedarticle mw-list-item" title="rekommenderad artikel"><a href="https://da.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – danska" lang="da" hreflang="da" data-title="Norrland" data-language-autonym="Dansk" data-language-local-name="danska" class="interlanguage-link-target">Dansk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de mw-list-item"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Norrland" data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target">Deutsch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Norrland" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target">Eesti</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-el mw-list-item"><a href="https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%9D%CF%8C%CF%81%CE%BB%CE%B1%CE%BD%CF%84" title="Νόρλαντ – grekiska" lang="el" hreflang="el" data-title="Νόρλαντ" data-language-autonym="Ελληνικά" data-language-local-name="grekiska" class="interlanguage-link-target">Ελληνικά</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en mw-list-item"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="Norrland" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target">English</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es mw-list-item"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Norlandia" title="Norlandia – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Norlandia" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target">Español</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo mw-list-item"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Norrland" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target">Esperanto</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu mw-list-item"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Norrland" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target">Euskara</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%D9%86%D9%88%D8%B1%D9%84%D8%A7%D9%86%D8%AF" title="نورلاند – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="نورلاند" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target">فارسی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr mw-list-item"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Norrland" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target">Français</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fy mw-list-item"><a href="https://fy.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – västfrisiska" lang="fy" hreflang="fy" data-title="Norrland" data-language-autonym="Frysk" data-language-local-name="västfrisiska" class="interlanguage-link-target">Frysk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gl mw-list-item"><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – galiciska" lang="gl" hreflang="gl" data-title="Norrland" data-language-autonym="Galego" data-language-local-name="galiciska" class="interlanguage-link-target">Galego</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%EB%85%B8%EB%A5%BC%EB%9E%80%EB%93%9C" title="노를란드 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="노를란드" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target">한국어</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr mw-list-item"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Norrland" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target">Hrvatski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-id mw-list-item"><a href="https://id.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – indonesiska" lang="id" hreflang="id" data-title="Norrland" data-language-autonym="Bahasa Indonesia" data-language-local-name="indonesiska" class="interlanguage-link-target">Bahasa Indonesia</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-is mw-list-item"><a href="https://is.wikipedia.org/wiki/Nor%C3%B0urland_(Sv%C3%AD%C3%BEj%C3%B3%C3%B0)" title="Norðurland (Svíþjóð) – isländska" lang="is" hreflang="is" data-title="Norðurland (Svíþjóð)" data-language-autonym="Íslenska" data-language-local-name="isländska" class="interlanguage-link-target">Íslenska</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Norrland" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target">Italiano</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-he mw-list-item"><a href="https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%A0%D7%95%D7%A8%D7%9C%D7%A0%D7%93" title="נורלנד – hebreiska" lang="he" hreflang="he" data-title="נורלנד" data-language-autonym="עברית" data-language-local-name="hebreiska" class="interlanguage-link-target">עברית</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-la mw-list-item"><a href="https://la.wikipedia.org/wiki/Nordlandia_(Suecia)" title="Nordlandia (Suecia) – latin" lang="la" hreflang="la" data-title="Nordlandia (Suecia)" data-language-autonym="Latina" data-language-local-name="latin" class="interlanguage-link-target">Latina</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lv mw-list-item"><a href="https://lv.wikipedia.org/wiki/Norlande" title="Norlande – lettiska" lang="lv" hreflang="lv" data-title="Norlande" data-language-autonym="Latviešu" data-language-local-name="lettiska" class="interlanguage-link-target">Latviešu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lt mw-list-item"><a href="https://lt.wikipedia.org/wiki/Norlandas" title="Norlandas – litauiska" lang="lt" hreflang="lt" data-title="Norlandas" data-language-autonym="Lietuvių" data-language-local-name="litauiska" class="interlanguage-link-target">Lietuvių</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hu mw-list-item"><a href="https://hu.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – ungerska" lang="hu" hreflang="hu" data-title="Norrland" data-language-autonym="Magyar" data-language-local-name="ungerska" class="interlanguage-link-target">Magyar</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-xmf mw-list-item"><a href="https://xmf.wikipedia.org/wiki/%E1%83%9C%E1%83%9D%E1%83%A0%E1%83%9A%E1%83%90%E1%83%9C%E1%83%93%E1%83%98" title="ნორლანდი – mingrelianska" lang="xmf" hreflang="xmf" data-title="ნორლანდი" data-language-autonym="მარგალური" data-language-local-name="mingrelianska" class="interlanguage-link-target">მარგალური</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Norrland" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target">Nederlands</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E3%83%8E%E3%83%BC%E3%83%AB%E3%83%A9%E3%83%B3%E3%83%89" title="ノールランド – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="ノールランド" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target">日本語</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no mw-list-item"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Norrland" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target">Norsk bokmål</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nn mw-list-item"><a href="https://nn.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – nynorska" lang="nn" hreflang="nn" data-title="Norrland" data-language-autonym="Norsk nynorsk" data-language-local-name="nynorska" class="interlanguage-link-target">Norsk nynorsk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uz mw-list-item"><a href="https://uz.wikipedia.org/wiki/Norland" title="Norland – uzbekiska" lang="uz" hreflang="uz" data-title="Norland" data-language-autonym="Oʻzbekcha / ўзбекча" data-language-local-name="uzbekiska" class="interlanguage-link-target">Oʻzbekcha / ўзбекча</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl mw-list-item"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Norrland" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target">Polski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt mw-list-item"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/Norl%C3%A2ndia" title="Norlândia – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="Norlândia" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target">Português</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ro mw-list-item"><a href="https://ro.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – rumänska" lang="ro" hreflang="ro" data-title="Norrland" data-language-autonym="Română" data-language-local-name="rumänska" class="interlanguage-link-target">Română</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru mw-list-item"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%9D%D0%BE%D1%80%D1%80%D0%BB%D0%B0%D0%BD%D0%B4" title="Норрланд – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="Норрланд" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target">Русский</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sq mw-list-item"><a href="https://sq.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – albanska" lang="sq" hreflang="sq" data-title="Norrland" data-language-autonym="Shqip" data-language-local-name="albanska" class="interlanguage-link-target">Shqip</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-simple mw-list-item"><a href="https://simple.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – Simple English" lang="en-simple" hreflang="en-simple" data-title="Norrland" data-language-autonym="Simple English" data-language-local-name="Simple English" class="interlanguage-link-target">Simple English</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr mw-list-item"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%9D%D0%BE%D1%80%D0%BB%D0%B0%D0%BD%D0%B4" title="Норланд – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Норланд" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target">Српски / srpski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sh mw-list-item"><a href="https://sh.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – serbokroatiska" lang="sh" hreflang="sh" data-title="Norrland" data-language-autonym="Srpskohrvatski / српскохрватски" data-language-local-name="serbokroatiska" class="interlanguage-link-target">Srpskohrvatski / српскохрватски</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi mw-list-item"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Norlanti" title="Norlanti – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Norlanti" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target">Suomi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%9D%D0%BE%D1%80%D1%80%D0%BB%D0%B0%D0%BD%D0%B4" title="Норрланд – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Норрланд" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target">Українська</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vi mw-list-item"><a href="https://vi.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – vietnamesiska" lang="vi" hreflang="vi" data-title="Norrland" data-language-autonym="Tiếng Việt" data-language-local-name="vietnamesiska" class="interlanguage-link-target">Tiếng Việt</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vo mw-list-item"><a href="https://vo.wikipedia.org/wiki/Norl%C3%A4ni%C3%A4n" title="Norläniän – volapük" lang="vo" hreflang="vo" data-title="Norläniän" data-language-autonym="Volapük" data-language-local-name="volapük" class="interlanguage-link-target">Volapük</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-war mw-list-item"><a href="https://war.wikipedia.org/wiki/Norrland" title="Norrland – waray" lang="war" hreflang="war" data-title="Norrland" data-language-autonym="Winaray" data-language-local-name="waray" class="interlanguage-link-target">Winaray</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E8%AB%BE%E7%88%BE%E8%98%AD_(%E7%91%9E%E5%85%B8)" title="諾爾蘭 (瑞典) – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="諾爾蘭 (瑞典)" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target">中文</a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q203505#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Norrland" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c">Artikel</a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Norrland" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t">Diskussion</a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" >svenska </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Norrland">Läs</a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v">Redigera</a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e">Redigera wikitext</a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Norrland&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h">Visa historik</a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" >Verktyg </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Norrland">Läs</a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v">Redigera</a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e">Redigera wikitext</a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Norrland&action=history">Visa historik</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Norrland" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j">Sidor som länkar hit</a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Norrland" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k">Relaterade ändringar</a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q">Specialsidor</a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Norrland&oldid=56239581" title="Permanent länk till den här versionen av sidan">Permanent länk</a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Norrland&action=info" title="Mer information om denna sida">Sidinformation</a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Norrland&id=56239581&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens">Använd som referens</a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FNorrland">Hämta förkortad url</a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FNorrland">Ladda ner QR-kod</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Norrland">Skapa en bok</a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Norrland&action=show-download-screen">Ladda ned som PDF</a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Norrland&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p">Utskriftsvänlig version</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Norrland" hreflang="en">Commons</a></li><li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikinews mw-list-item"><a href="https://sv.wikinews.org/wiki/Norrland" hreflang="sv">Wikinews</a></li><li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikivoyage mw-list-item"><a href="https://sv.wikivoyage.org/wiki/Norrland" hreflang="sv">Wikivoyage</a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q203505" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g">Wikidata-objekt</a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> <div id="mw-indicator-coordinates" class="mw-indicator"><div class="mw-parser-output"><a href="/wiki/Geografiska_koordinatsystem" title="Geografiska koordinatsystem">Koordinater</a>: <a class="external text" href="//geohack.toolforge.org/geohack.php?language=sv&pagename=Norrland&params=63,1833_N_14,6667_E_">63,1833°N 14,6667°Ö / 0°N 0°Ö / 0; 0</a></div></div> <div id="mw-indicator-featured-star" class="mw-indicator"><div class="mw-parser-output"><a href="/wiki/Wikipedia:Utm%C3%A4rkta_artiklar" title="Den här artikeln har av Wikipedias skribenter bedömts vara en utmärkt artikel."><img alt="Den här artikeln har av Wikipedias skribenter bedömts vara en utmärkt artikel." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Utmarkt_Guld.svg/19px-Utmarkt_Guld.svg.png" decoding="async" width="19" height="18" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Utmarkt_Guld.svg/29px-Utmarkt_Guld.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Utmarkt_Guld.svg/38px-Utmarkt_Guld.svg.png 2x" data-file-width="462" data-file-height="438" /></a></div></div> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"> <dl class="noexcerpt dablink"><dd>För andra betydelser, se <a href="/wiki/Norrland_(olika_betydelser)" class="mw-disambig" title="Norrland (olika betydelser)">Norrland (olika betydelser)</a>.</dd></dl> <div class="noexcerpt noprint hanvisning_bas"> <dl><dd>Ej att förväxla med <a href="/wiki/Nordland_fylke" title="Nordland fylke">Nordland fylke</a>.</dd></dl></div> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r53696904">.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton button,.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}</style><div></div> <table class="infobox geography" style="width: 256px; padding: 0; font-size: 89%;"> <tbody><tr class="mergedtoprow" title="Objektets namn (lokalt namn)"> <td colspan="2" style="text-align: center; font-weight: bold; font-size: 1.25em; background-color: #ffdead;">Norrland </td></tr> <tr class="mergedbottomrow" title="Kategori"> <td colspan="2" style="text-align: center; background-color: #ffdead;"><a href="/wiki/Sveriges_landsdelar" title="Sveriges landsdelar">Landsdel</a> </td></tr> <tr> <td colspan="2" style="text-align: center; padding: 0.5em;"><div><a href="/wiki/Fil:Sverigekarta-Landsdelar_Norrland.svg" class="mw-file-description" title="Sverigekarta med Norrlandslandskapen utmarkerade"><img alt="Sverigekarta med Norrlandslandskapen utmarkerade" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/46/Sverigekarta-Landsdelar_Norrland.svg/256px-Sverigekarta-Landsdelar_Norrland.svg.png" decoding="async" width="256" height="583" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/46/Sverigekarta-Landsdelar_Norrland.svg/384px-Sverigekarta-Landsdelar_Norrland.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/46/Sverigekarta-Landsdelar_Norrland.svg/512px-Sverigekarta-Landsdelar_Norrland.svg.png 2x" data-file-width="290" data-file-height="660" /></a></div><div style="padding-top:0.4em">Sverigekarta med Norrlandslandskapen utmarkerade</div> </td></tr> </tbody></table> Norrland (<a href="/wiki/Internationella_fonetiska_alfabetet" title="Internationella fonetiska alfabetet">[ˈnɔ̌rːland]</a> (<a href="/wiki/Fil:Norrland.ogg" title="Fil:Norrland.ogg"><img alt="" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/21/Speaker_Icon.svg/13px-Speaker_Icon.svg.png" decoding="async" width="13" height="13" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/21/Speaker_Icon.svg/20px-Speaker_Icon.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/21/Speaker_Icon.svg/26px-Speaker_Icon.svg.png 2x" data-file-width="500" data-file-height="500" /></a> <a href="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/87/Norrland.ogg" class="internal" title="Norrland.ogg">lyssna</a>)) är den nordligaste och till ytan största av <a href="/wiki/Sverige" title="Sverige">Sveriges</a> tre <a href="/wiki/Sveriges_landsdelar" title="Sveriges landsdelar">landsdelar</a> och definieras traditionellt av nio <a href="/wiki/Landskap_i_Sverige" title="Landskap i Sverige">landskap</a>: <a href="/wiki/G%C3%A4strikland" title="Gästrikland">Gästrikland</a>, <a href="/wiki/H%C3%A4lsingland" title="Hälsingland">Hälsingland</a>, <a href="/wiki/H%C3%A4rjedalen" title="Härjedalen">Härjedalen</a>, <a href="/wiki/J%C3%A4mtland" title="Jämtland">Jämtland</a>, <a href="/wiki/Medelpad" title="Medelpad">Medelpad</a>, <a href="/wiki/%C3%85ngermanland" title="Ångermanland">Ångermanland</a>, <a href="/wiki/V%C3%A4sterbotten" title="Västerbotten">Västerbotten</a>, <a href="/wiki/Norrbotten" title="Norrbotten">Norrbotten</a> och <a href="/wiki/Lappland,_Sverige" title="Lappland, Sverige">Lappland</a>.<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> Norrland definieras idag ofta som fem län,<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> med total yta 261 292 km²,<a href="#cite_note-NE_Norrland-2">[2]</a> eller landyta 240 502  km², vilket utgör 59,1 procent av Sveriges landyta.<a href="#cite_note-scb-beftathet-3">[3]</a> Den fastboende befolkningen uppgår till 1 188 031 invånare (2021),<a href="#cite_note-Folkmängd_i_landskapen-4">[4]</a> vilket utgör cirka 11,3 procent av Sveriges befolkning, något som återspeglas i Norrlands låga <a href="/wiki/Befolkningst%C3%A4thet" title="Befolkningstäthet">befolkningstäthet</a>, cirka 4,9 invånare per km².<a href="#cite_note-scb-beftathet-3">[3]</a> I Norrland talas sedan lång tid tillbaka även <a href="/wiki/Minoritetsspr%C3%A5k" title="Minoritetsspråk">minoritetsspråken</a> <a href="/wiki/Samiska" title="Samiska">samiska</a> och <a href="/wiki/Me%C3%A4nkieli" title="Meänkieli">meänkieli</a>. Norrland sträcker sig utmed bergskedjan <a href="/wiki/Skanderna" title="Skanderna">Skanderna</a> som gör terrängen bergig. <a href="/wiki/Norrlands_inland" title="Norrlands inland">Norrlands inland</a> väster om <a href="/wiki/H%C3%B6gsta_kustlinjen" title="Högsta kustlinjen">högsta kustlinjen</a> har aldrig varit täckt av hav och större insjöar och saknar därför de finkorniga <a href="/wiki/Sediment_(geologi)" title="Sediment (geologi)">sedimentjordarter</a> som är mest lämpade för jordbruk, vilket har bidragit till att inlandet är glesbefolkat. Jordbruket nådde inte landsdelen förrän under <a href="/wiki/Brons%C3%A5lder" class="mw-redirect" title="Bronsålder">yngre bronsålder</a>. Järnåldersfynd visar emellertid att välstånd uppstod på norrländska handelsplatser till följd av att omfattande mängder järn utvanns ur de många myrmarkerna och järnrika sjöarna i Södra Norrlands inland, och av att en <a href="/wiki/F%C3%A5ngstkultur" class="mw-redirect" title="Fångstkultur">fångstkultur</a> bedrev pälshandel med bondekulturen längs med norrländska älvar för leverans främst till Mälardalen och vidare till kontinenten. Ett <a href="/wiki/Sm%C3%A5kungarike" title="Småkungarike">småkungarike</a> eller hövdingadöme uppstod i Mellannorrland senast på 500-talet men kollapsade på 600-talet. I ungefär samma region utvecklades medeltidens <a href="/wiki/H%C3%A4lsingland#Stor-Hälsingland_fram_till_1600-talet" title="Hälsingland">Stor-Hälsingland</a>, vilket blev grunden till det som senare kallades för Norrland. Den stora tillgången på skog medförde att många vattensågar har lokaliserats till Norrland sedan 1570-talet, och järnbruk sedan 1600-talet. Sveriges industrialisering kan anses ha startat med sågverken i Mellannorrland,<a href="#cite_note-5">[5]</a> där ångdrivna sågar började anläggas 1849. Detta, tillsammans med att <a href="/wiki/Malmbanan" title="Malmbanan">malmbanan</a> möjliggjorde ökad gruvdrift i <a href="/wiki/Malmf%C3%A4lten" title="Malmfälten">malmfälten</a> i Norra Norrland från 1887, resulterade i en betydande nettoinflyttning till Norrland. Den pågick till 1930-talet, och folkmängden var som störst omkring år 1960. Sedan tidigt 1900-tal är en ansenlig andel av Sveriges elproduktion, massaindustri, gruvbrytning och elintensiva tillverkningsindustri lokaliserad till Norrland,<a href="#cite_note-BRP-6">[6]</a> resulterande i att samtliga Norrlandslän har högre varuproduktion per capita än riket (2018).<a href="#cite_note-Norrbotten_samhällsekonomin-7">[7]</a> <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Namnets_ursprung_och_innebörd">Namnets ursprung och innebörd</h2>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Namnets ursprung och innebörd" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Namnets ursprung och innebörd">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Map_swedish_lands.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f0/Map_swedish_lands.png/190px-Map_swedish_lands.png" decoding="async" width="190" height="276" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f0/Map_swedish_lands.png 1.5x" data-file-width="275" data-file-height="400" /></a><figcaption>Sveriges traditionella landsdelar. Sveriges expansionssteg är färgmarkerade. Gränserna är från år 1700 när <a href="/wiki/Finland" title="Finland">Finland</a> var en del av Sverige.</figcaption></figure> Namnet Norrlanden dyker upp för första gången 1435 i ett brev från <a href="/wiki/Karl_Knutsson_(Bonde)" title="Karl Knutsson (Bonde)">Karl Knutsson (Bonde)</a>, där det står att bud utgått till Hälsingland och "annorstädes i Norrlanden". Denna pluralform är den ursprungliga och uttrycker att termen omfattade flera land eller landskap på båda sidor om <a href="/wiki/Bottenhavet" title="Bottenhavet">Bottenhavet</a> och <a href="/wiki/Bottenviken" title="Bottenviken">Bottenviken</a>. I <a href="/wiki/Karlskr%C3%B6nikan" title="Karlskrönikan">Karlskrönikan</a>, som färdigställdes vid mitten av 1400-talet, nämns "all Norland" som det område som skulle upplåtas åt <a href="/wiki/Erik_Puke" title="Erik Puke">Erik Puke</a>, som då var innehavare av <a href="/wiki/Korsholms_l%C3%A4n" title="Korsholms län">Korsholms slottslän</a> med säte i <a href="/wiki/Korsholms_slott" title="Korsholms slott">Korsholms slott</a> i <a href="/wiki/Gamla_Vasa" title="Gamla Vasa">Gamla Vasa</a> i nuvarande landskapet <a href="/wiki/%C3%96sterbotten_(nutida_landskap)" title="Österbotten (nutida landskap)">Österbotten</a>. Redan 1329 förekom dock namnet Östernorlandia i en <a href="/wiki/Latin" title="Latin">latinsk</a> urkund som beteckning för <a href="/wiki/%C3%96sterbotten_(historiskt_landskap)" title="Österbotten (historiskt landskap)">Österbotten</a>. Rimligen innebär det att också Västernorrlandia fanns vid samma tid, men det namnet kan inte påvisas förrän omkring 1620. "Norrlanden" var troligen en talspråklig sammanfattande benämning som uppkommit i Mellansverige och som först så småningom började användas inom den svenska förvaltningen och jurisdiktionen.<a href="#cite_note-Ahnlund-8">[8]</a> Norrlandsnamnet kom att ersätta namnet <a href="/wiki/Stor-H%C3%A4lsingland" class="mw-redirect" title="Stor-Hälsingland">Hälsingland</a> som beteckning på det svenska rikets nordligare delar och fick samtidigt en något större omfattning. Hälsingland hade i början av 1300-talet omfattat hela ostkusten norr om Gästrikland, åtminstone upp till <a href="/wiki/Ume%C3%A5_socken" title="Umeå socken">Umeå</a> och <a href="/wiki/Bygde%C3%A5_socken" title="Bygdeå socken">Bygdeå</a> socknar, men i slutet av 1300-talet även området längst upp i Bottenviken och en bit över på nuvarande finska sidan. "Norlandiæ" omfattade på 1460-talet dessutom Gästrikland, enligt historieskrivaren <a href="/wiki/Ericus_Olai" title="Ericus Olai">Ericus Olai</a>, som lät Dalälven bilda gräns mot övriga Sverige. Norrland förblev dock vagt definierat fram till <a href="/wiki/Gustav_Vasa" title="Gustav Vasa">Gustav Vasas</a> tid. När bonderiksdagsmännen till 1567 års riksdag räknas upp i en längd används huvudrubriken ”Norlanden” för representanterna från Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och Västerbotten (som då även sträckte sig in i nuvarande Finland). Mindre vanligt har varit att även räkna Dalarnas representanter som norrlänningar.<a href="#cite_note-Ahnlund-8">[8]</a> Kustlandskapen ovanför Dalälven blev 1611 ett självständigt lagmansområde, <a href="/wiki/Norrlands_lagsaga" title="Norrlands lagsaga">Norrlands lagsaga</a>, under <a href="/wiki/Axel_Oxenstierna" title="Axel Oxenstierna">Axel Oxenstierna</a>. Under åren 1620–1634 förenades Österbotten och alla ”Västernorrlanden” till ett samlat <a href="/wiki/St%C3%A5th%C3%A5llare" title="Ståthållare">ståthållardöme</a>, kallat <a href="/wiki/Norrlands_l%C3%A4n" title="Norrlands län">Norrlands län</a><a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a>. Annars har Norrland inte utgjort någon administrativ indelning.<a href="#cite_note-Ahnlund-8">[8]</a> Jämtland och Härjedalen blev en del av Norrland i och med att landskapen blev svenska 1645, men ännu någon tid därefter talade man om ”Jämtland och Nordlanden”. Lappmarken eller Lappland ansågs länge inte höra till Norrland utan vara en landsända för sig.<a href="#cite_note-Ahnlund-8">[8]</a> Norrlandsbegreppet används idag till exempel i statistik, i organisationers regionindelning och i väderprognoser, och avser då vanligen de fem Norrlandslänen. Denna länsbaserade definition sammanfaller inte alltid med den traditionella landskapsbaserade gränsen mellan Norrland och Svealand.<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> I väderprognoser brukar Norrland vanligtvis delas in i norra Norrlands fjälltrakter, norra Norrlands inland, norra Norrlands kustland, södra Norrlands fjälltrakter, södra Norrlands inland och södra Norrlands kustland.<a href="#cite_note-9">[9]</a> Parallellt förekommer Norra Sverige som statistiskt <a href="/wiki/Riksomr%C3%A5de" title="Riksområde">riksområde</a>, vilket förutom Norrland även omfattar <a href="/wiki/V%C3%A4rmlands_l%C3%A4n" title="Värmlands län">Värmlands län</a> och <a href="/wiki/Dalarnas_l%C3%A4n" title="Dalarnas län">Dalarnas län</a>,<a href="#cite_note-riksområden-10">[10]</a> ofta kallade skogslänen. I <a href="/wiki/SMHI" title="SMHI">SMHI</a>:s distriktsindelning av väderkartor åsyftar Norra Sverige samma område som Norrland.<a href="#cite_note-smhi-11">[11]</a> I andra sammanhang kan det åsyfta allt som inte ingår i <a href="/wiki/Mellansverige" title="Mellansverige">Mellansverige</a> och <a href="/wiki/S%C3%B6dra_Sverige" title="Södra Sverige">Södra Sverige</a>, det vill säga Norrland utom <a href="/wiki/G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4n" title="Gävleborgs län">Gävleborgs län</a>. <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Alternativa_Norrlandsgränser">Alternativa Norrlandsgränser</h2>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Alternativa Norrlandsgränser" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Alternativa Norrlandsgränser">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size mw-halign-upright" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Sverigekarta-Norrland_borders2.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e7/Sverigekarta-Norrland_borders2.svg/190px-Sverigekarta-Norrland_borders2.svg.png" decoding="async" width="190" height="432" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e7/Sverigekarta-Norrland_borders2.svg/285px-Sverigekarta-Norrland_borders2.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e7/Sverigekarta-Norrland_borders2.svg/380px-Sverigekarta-Norrland_borders2.svg.png 2x" data-file-width="290" data-file-height="660" /></a><figcaption>       Norrland                      Gräns för norrländska mål                      Dalälven                      Biologiska norrlandsgränsen                      Skogslänens södra gräns                      Norrlandsterrängens gräns</figcaption></figure> Förutom definitionen av Norrland baserat på läns- eller landskapsgränser betraktas ibland den <a href="/wiki/Biologiska_Norrlandsgr%C3%A4nsen" class="mw-redirect" title="Biologiska Norrlandsgränsen">biologiska Norrlandsgränsen</a> (Limes Norrlandicus, klimat- och växtgeografisk gräns mellan södra och <a href="/wiki/Norra_barrskogsregionen" class="mw-redirect" title="Norra barrskogsregionen">norra barrskogsregionen</a>) som gräns mellan Norrland och Svealand. Den följer i hög grad samma gräns som den kulturhistoriska <a href="/wiki/F%C3%A4bodgr%C3%A4nsen" title="Fäbodgränsen">fäbodgränsen</a>, vilken löper från nordligaste Bohuslän till mellersta Uppland. I skolgeografin talade man förr (inkorrekt) om <a href="/wiki/Dal%C3%A4lven" title="Dalälven">Dalälven</a> som nordlig gräns för <a href="/wiki/%C3%84dell%C3%B6vskog" class="mw-redirect" title="Ädellövskog">ädellövskog</a>, <a href="/wiki/Signalkr%C3%A4fta" title="Signalkräfta">kräftor</a>, <a href="/wiki/Slott" title="Slott">slott</a> och adelsmän.<a href="#cite_note-adel-12">[12]</a> <a href="/wiki/Norrlandsterr%C3%A4ng" title="Norrlandsterräng">Norrlandsterrängens</a> gräns är en topografisk gräns mellan högland och slättland och liknar <a href="/wiki/H%C3%B6gsta_kustlinjen" title="Högsta kustlinjen">högsta kustlinjen</a>. Den sträcker sig från norra Bohuslän över Mellansverige, parallellt med Norrlandskusten, där den möter vattnet söder om Sundsvall.<a href="#cite_note-SNA-LimesNorrlandicus-13">[13]</a><a href="#cite_note-Norrlandsgränsen-14">[14]</a> I det <a href="/wiki/Norrl%C3%A4ndska_m%C3%A5l" title="Norrländska mål">norrländska dialektområdet</a> ingår emellertid inte dialekter från <a href="/wiki/G%C3%A4strikland" title="Gästrikland">Gästrikland</a>, södra <a href="/wiki/H%C3%A4lsingland" title="Hälsingland">Hälsingland</a> och genuin <a href="/wiki/H%C3%A4rjedalska" title="Härjedalska">härjedalska</a>.<a href="#cite_note-Norrländska_och_nusvenska-15">[15]</a> Den länsbaserade norrlandsgränsen (som går från sydöst mot nordväst) går tvärs över såväl skogslänens gräns som terränggränsen, den biologiska norrlandsgränsen och den kulturella gränsen (vilka går från nordöst mot sydväst). Den länsbaserade norrlandsgränsen är en ekonomisk-historisk gräns, som orsakats av att Bergslagen och Dalarna sedan tidig medeltid starkt bundits till Mälardalen-Uppland. Värmland och Dalsland har trots sin norrlandsliknande natur i stället av tradition varit knutna till Västkusten.<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Indelning_i_mindre_områden">Indelning i mindre områden</h2>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Indelning i mindre områden" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Indelning i mindre områden">redigera wikitext</a>]</div> <a href="/wiki/Riksomr%C3%A5de" title="Riksområde">Riksområdet</a> Norra Sverige är uppdelat i följande statistiska riksområden:<a href="#cite_note-riksområden-10">[10]</a> <ul><li>Övre Norrland: <a href="/wiki/V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4n" title="Västerbottens län">Västerbottens län</a> och <a href="/wiki/Norrbottens_l%C3%A4n" title="Norrbottens län">Norrbottens län</a>. Se även <a href="/wiki/Hovr%C3%A4tten_f%C3%B6r_%C3%96vre_Norrland" title="Hovrätten för Övre Norrland">Hovrätten för Övre Norrland</a> och <a href="/wiki/%C3%96vre_Norrlands_milit%C3%A4romr%C3%A5de" title="Övre Norrlands militärområde">Övre Norrlands militärområde</a>.</li> <li>Mellersta Norrland: <a href="/wiki/V%C3%A4sternorrlands_l%C3%A4n" title="Västernorrlands län">Västernorrlands län</a> och <a href="/wiki/J%C3%A4mtlands_l%C3%A4n" title="Jämtlands län">Jämtlands län</a>.</li> <li>Norra Mellansverige: <a href="/wiki/G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4n" title="Gävleborgs län">Gävleborgs län</a> (samt <a href="/wiki/V%C3%A4rmlands_l%C3%A4n" title="Värmlands län">Värmlands län</a> och <a href="/wiki/Dalarnas_l%C3%A4n" title="Dalarnas län">Dalarnas län</a> som inte tillhör Norrland).</li></ul> Nedre Norrland åsyftar <a href="/wiki/V%C3%A4sternorrlands_l%C3%A4n" title="Västernorrlands län">Västernorrlands län</a>, <a href="/wiki/J%C3%A4mtlands_l%C3%A4n" title="Jämtlands län">Jämtlands län</a> och <a href="/wiki/G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4n" title="Gävleborgs län">Gävleborgs län</a> i exempelvis <a href="/wiki/Hovr%C3%A4tten_f%C3%B6r_Nedre_Norrland" title="Hovrätten för Nedre Norrland">Hovrätten för Nedre Norrland</a>, <a href="/wiki/Nedre_Norrlands_Producentf%C3%B6rening" title="Nedre Norrlands Producentförening">Nedre Norrlands Producentförening</a> och <a href="/wiki/Nedre_Norrlands_milit%C3%A4romr%C3%A5de" title="Nedre Norrlands militärområde">Nedre Norrlands militärområde</a>. <a href="/wiki/Norrlands_inland" title="Norrlands inland">Norrlands inland</a> definieras antingen klimatmässigt (ekoregion) eller meteorologiskt (enligt SMHI). I SMHI:s distriktsindelning av väderkartor avser Norra Norrland landskapen <a href="/wiki/V%C3%A4sterbotten" title="Västerbotten">Västerbotten</a>, <a href="/wiki/Norrbotten" title="Norrbotten">Norrbotten</a> och <a href="/wiki/Lappland,_Sverige" title="Lappland, Sverige">Lappland</a>, det vill säga samma område som Övre Norrland utom två <a href="/wiki/%C3%85ngermanland" title="Ångermanland">Ångermanländska</a> kommuner (<a href="/wiki/Nordmalings_kommun" title="Nordmalings kommun">Nordmaling</a> och <a href="/wiki/Bjurholms_kommun" title="Bjurholms kommun">Bjurholm</a>) till följd av att läns- och landskapsgränser inte sammanfaller. Södra Norrland omfattar landskapen <a href="/wiki/G%C3%A4strikland" title="Gästrikland">Gästrikland</a>, <a href="/wiki/H%C3%A4lsingland" title="Hälsingland">Hälsingland</a>, <a href="/wiki/J%C3%A4mtland" title="Jämtland">Jämtland</a>, <a href="/wiki/H%C3%A4rjedalen" title="Härjedalen">Härjedalen</a>, <a href="/wiki/Medelpad" title="Medelpad">Medelpad</a> och Ångermanland<a href="#cite_note-smhi-11">[11]</a>, det vill säga väsentligen samma område som Nedre Norrland. Begreppen Mellersta Norrland, Mellannorrland och <a href="/wiki/Region_Mitt" class="mw-redirect" title="Region Mitt">Mittsverigeregionen</a> har olika definition i olika sammanhang, men samtliga innefattar <a href="/wiki/Sveriges_geografiska_mittpunkt" title="Sveriges geografiska mittpunkt">Sveriges geografiska mittpunkt</a>. Nästan alla <a href="/wiki/Postnummer" title="Postnummer">postnummer</a> som börjar på 8 och alla som börjar på 9 ligger i Norrland.<a href="#cite_note-16">[16]</a> Alla <a href="/wiki/Riktnummer" title="Riktnummer">riktnummer</a> som börjar på 09 och 06, och många som börjar på 02, tillhör Norrland.<a href="#cite_note-17">[17]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Geografi">Geografi</h2>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Geografi" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Geografi">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Stora_Blasjon.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2b/Stora_Blasjon.jpg/250px-Stora_Blasjon.jpg" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2b/Stora_Blasjon.jpg/375px-Stora_Blasjon.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2b/Stora_Blasjon.jpg/500px-Stora_Blasjon.jpg 2x" data-file-width="800" data-file-height="600" /></a><figcaption>Odlingslandskap vid <a href="/wiki/Stora_Bl%C3%A5sj%C3%B6n" title="Stora Blåsjön">Stora Blåsjön</a>.</figcaption></figure> Norr om <a href="/wiki/Biologiska_norrlandsgr%C3%A4nsen" title="Biologiska norrlandsgränsen">biologiska norrlandsgränsen</a> återfinnes skogslänen, som ingår i den globala <a href="/wiki/Taigan" class="mw-redirect" title="Taigan">taigan</a>, och domineras av <a href="/wiki/Barrskog" title="Barrskog">barrskog</a> (<a href="/wiki/Gran" title="Gran">gran</a> och <a href="/wiki/Tall" title="Tall">tall</a>). Lövskogsinslaget består av härdiga <a href="/wiki/Bj%C3%B6rk" class="mw-redirect" title="Björk">björkar</a> och <a href="/wiki/R%C3%B6nn" title="Rönn">rönn</a>.<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> Den skandinaviska fjällkedjan (<a href="/wiki/Skanderna" title="Skanderna">Skanderna</a>) ingår i bergskedjan <a href="/wiki/Kaledoniderna" title="Kaledoniderna">Kaledoniderna</a>, som bildades för 510–380 miljoner år sedan vid en kontinentalkollision mellan <a href="/wiki/Baltika" title="Baltika">Baltika</a> (dagens Nordeuropa) och <a href="/wiki/Laurentia_(kontinent)" title="Laurentia (kontinent)">Laurentia</a> (dagens Grönland och Nordamerika). Detta resulterade i intensiv bergskedjebildning liknande den som gav upphov till nuvarande Himalaya, men är idag inte lika hög på grund av högre ålder. Fjällkedjan gör att terrängen, särskilt i <a href="/wiki/Inlandet" class="mw-redirect" title="Inlandet">inlandet</a>, är bergig och kuperad, som högst 2 104 meter över havet (det högsta berget <a href="/wiki/Kebnekaise" title="Kebnekaise">Kebnekaise</a>).<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> Stora delar av Norrlands inland mellan <a href="/wiki/Bottniska_viken" title="Bottniska viken">Bottniska viken</a> och <a href="/wiki/Fj%C3%A4ll" title="Fjäll">fjällen</a> består av <a href="/wiki/Bergkullsl%C3%A4tt" title="Bergkullslätt">bergkullslätter</a>.<a href="#cite_note-Karna-18">[18]</a> Norra Sverige saknar större och riktigt flacka slätter som de som finns i <a href="/wiki/Mellansvenska_s%C3%A4nkan" title="Mellansvenska sänkan">Mellansvenska sänkan</a>, men plattare områden förekommer längst upp i nordost längs kusten och vid finska gränsen, samt enstaka utspridda slätt- och myrområden i delar av Norrland.<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> Inlandet strax öst om <a href="/wiki/H%C3%B6ga_kusten" title="Höga kusten">Höga kusten</a> utgör ett storskaligt <a href="/wiki/Sprickdalslandskap" title="Sprickdalslandskap">sprickdalslandskap</a>.<a href="#cite_note-Lidmar-BergstromOlvmo2015-19">[19]</a> <a href="/wiki/Norrlands_inland" title="Norrlands inland">Norra Sveriges inland</a> ligger ovanför <a href="/wiki/H%C3%B6gsta_kustlinjen" title="Högsta kustlinjen">högsta kustlinjen</a><a href="#cite_note-landhöjning-20">[20]</a> som aldrig varit täckt av hav och större insjöar. Området saknar de bördiga marina leror och andra finkorniga sediment som avsatts på havsbottnen och som blivit goda odlingsområden i övriga landet. Den sena våren och korta vegetationsperioden på nordliga breddgrader begränsar också odlingsmöjligheterna.<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> Större delen av Norrlands yta upptas istället av <a href="/wiki/Mor%C3%A4n_(jordart)" title="Morän (jordart)">morän</a>, som möjliggör mindre diversifierad odling än södra Sverige. Moränen är vanligen moig och sandig, och sådana marker domineras av tallskog. Granskog dominerar Jämtlands och södra Gästriklands kalkrika morän, liksom den brutna terrängen i Höga kusten och Medelpad. I de vidsträckta granitområdena i det inre av Norrland är stenblocksfrekvensen hög, och denna terräng har bara undantagsvis odlats. Flyttblock av imponerande format finns på många platser i Norrland. Ovanför <a href="/wiki/Tr%C3%A4dgr%C3%A4nsen" title="Trädgränsen">trädgränsen</a> i fjällområdet växer inte heller skog. I Norrlands kustområden förekommer <a href="/wiki/J%C3%A4rnsulfid" title="Järnsulfid">järnsulfidhaltiga</a> sediment (<a href="/w/index.php?title=Svartmocka&action=edit&redlink=1" class="new" title="Svartmocka [inte skriven än]">svartmocka</a>) som vid oxidation ger låga <a href="/wiki/PH-v%C3%A4rde" class="mw-redirect" title="PH-värde">pH-värden</a> i mark och vatten. Sedimenten orsakar rostangrepp och kraftiga sättningar om det används som byggnadsmark.<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> Eftersom inlandsisen var tjock över Norrland sker den <a href="/wiki/Postglacial_landh%C3%B6jning" title="Postglacial landhöjning">postglaciala landhöjningen</a> snabbare i området än i övriga landet, idag med 8 millimeter årligen längs med Norrlandskusten från Ångermanland och uppåt, och 6 millimeter i större delen av övriga Norrland. <a href="/wiki/H%C3%B6ga_kusten" title="Höga kusten">Höga kusten</a>-området i Ångermanland har haft särskilt stor landhöjning, upp till 800 meter sedan landet trycktes ned, resulterande i att högsta kustlinjen i Sverige är allra högst här, cirka 286 m över nuvarande havsnivå vid <a href="/wiki/Skuleskogen" title="Skuleskogen">Skuleskogen</a>, medan den bara är 160 meter över havet vid Luleälven i Norrbotten.<a href="#cite_note-landhöjning-20">[20]</a> Mängden goda odlingsarealer är således begränsad till främst kustremsan (med undantag för den bergiga och brutna kusten från Medelpad till höga kusten i Ångermanland) samt älvdalarna och södra delen av Gästrikland. Bördig mark finns även i Storsjöbygden i Jämtland, som visar likheter med slätter i Mellansverige, samt <a href="/wiki/Dellen" title="Dellen">Dellenområdet</a> i Hälsingland, där en meteoritkrater uppstod för 100 miljoner år sedan.<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Älvar_och_vattenkraft">Älvar och vattenkraft</h3>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Älvar och vattenkraft" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Älvar och vattenkraft">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Njommelsaska_i_Lappland_by_Carl_Svantje_Hallbeck.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8e/Njommelsaska_i_Lappland_by_Carl_Svantje_Hallbeck.jpg/250px-Njommelsaska_i_Lappland_by_Carl_Svantje_Hallbeck.jpg" decoding="async" width="250" height="175" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8e/Njommelsaska_i_Lappland_by_Carl_Svantje_Hallbeck.jpg/375px-Njommelsaska_i_Lappland_by_Carl_Svantje_Hallbeck.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8e/Njommelsaska_i_Lappland_by_Carl_Svantje_Hallbeck.jpg/500px-Njommelsaska_i_Lappland_by_Carl_Svantje_Hallbeck.jpg 2x" data-file-width="5383" data-file-height="3765" /></a><figcaption><a href="/wiki/Harspr%C3%A5nget" title="Harsprånget">Harsprånget</a> 1856.</figcaption></figure> De flesta av de norrländska <a href="/wiki/%C3%84lvar" class="mw-redirect" title="Älvar">älvarna</a> är längre än södra Sveriges vattendrag, och hinner ofta bli ganska breda innan de når havet. Deras flöde går i allmänhet i östlig riktning, från fjällområdet till <a href="/wiki/%C3%96stersj%C3%B6n" title="Östersjön">Östersjön</a>. Vattendelaren mellan Östersjöns och Atlantens avrinningsområden följer på dessa breddgrader väl <a href="/wiki/Skanderna" title="Skanderna">Kölen</a>, det vill säga den del av <a href="/wiki/Skanderna" title="Skanderna">Skanderna</a> som följer svensk-norska gränsen.<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> Sveriges <a href="/wiki/Vattenkraft" title="Vattenkraft">vattenkraftproduktion</a> är koncentrerad till dammbyggen vid flertalet älvar. Här följer en förteckning över Norrlands älvar med uppgift om vattenkraftproduktion år 2018:<a href="#cite_note-SvenskElproduktion-21">[21]</a> <ul><li>Större <a href="/wiki/Vattendrag_i_Sverige_som_utmynnar_i_Bottenviken_och_Kvarken" title="Vattendrag i Sverige som utmynnar i Bottenviken och Kvarken">vattendrag som utmynnar i Bottenviken och Kvarken</a>: <ul><li><a href="/wiki/Torne_%C3%A4lv" title="Torne älv">Torne älv</a> - ej utbyggd</li> <li><a href="/wiki/Kalix_%C3%A4lv" class="mw-redirect" title="Kalix älv">Kalix älv</a> - ej utbyggd</li> <li><a href="/wiki/R%C3%A5ne_%C3%A4lv" class="mw-redirect" title="Råne älv">Råne älv</a> - ej utbyggd</li> <li><a href="/wiki/Lule_%C3%A4lv" title="Lule älv">Lule älv</a> - 14,7 TWh/år</li> <li><a href="/wiki/Pite_%C3%A4lv" title="Pite älv">Pite älv</a> - ej utbyggd</li> <li><a href="/wiki/Skellefte_%C3%A4lv" class="mw-redirect" title="Skellefte älv">Skellefte älv</a> - 4,1 TWh/år</li> <li><a href="/wiki/Ume_%C3%A4lv" title="Ume älv">Ume älv</a> - 7,5 TWh/år</li></ul></li></ul> <ul><li>Större <a href="/wiki/Vattendrag_i_Sverige_som_utmynnar_i_Bottenhavet_och_%C3%85lands_hav" title="Vattendrag i Sverige som utmynnar i Bottenhavet och Ålands hav">vattendrag som utmynnar i Bottenhavet och Ålands hav</a>: <ul><li><a href="/wiki/%C3%85ngerman%C3%A4lven" title="Ångermanälven">Ångermanälven</a> - 7,3 TWh/år</li> <li><a href="/wiki/Fax%C3%A4lven" title="Faxälven">Faxälven</a> - 3,2 TWh/år (utmynnar i Ångermanälven)</li> <li><a href="/wiki/Indals%C3%A4lven" title="Indalsälven">Indalsälven</a> - 8,9 TWh/år</li> <li><a href="/wiki/Ljungan" title="Ljungan">Ljungan</a> - 1,8 TWh/år</li> <li><a href="/wiki/Ljusnan" title="Ljusnan">Ljusnan</a> - 3,3 TWh/år</li> <li><a href="/wiki/Dal%C3%A4lven" title="Dalälven">Dalälven</a> - 3,8 TWh/år (endast delvis i Norrland)</li></ul></li></ul> Summa: 50,8 TWh/år exklusive Dalälven. Norrlands älvar utom Dalälven och mindre vattendrag står för 78 procent av Sveriges vattenkraft (61 TWh år 2018), och 32 procent av Sveriges totala elproduktion (158,5 TWh år 2018).<a href="#cite_note-SvenskElproduktion-21">[21]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Klimat">Klimat</h2>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Klimat" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Klimat">redigera wikitext</a>]</div> Norrland har ett för det mesta <a href="/wiki/Tempererat_klimat" title="Tempererat klimat">tempererat klimat</a> med stora temperaturskillnader, förutom nordligaste delen som har ett <a href="/wiki/Subarktiskt_klimat" title="Subarktiskt klimat">subarktiskt klimat</a>. Dygnsmedeltemperaturen längs kusten avtar från c:a 17 °C vid Gävle ner till 14 °C vid Haparanda. I <a href="/wiki/Skanderna" title="Skanderna">fjällen</a> stannar emellertid dygnsmedeltemperaturen för juli strax över 10 °C.<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> Sveriges lägsta temperatur uppmättes den 2 februari 1966 i <a href="/wiki/Vuoggatj%C3%A5lme" title="Vuoggatjålme">Vuoggatjålme</a>, Lappland, med -52,6 grader.<a href="#cite_note-22">[22]</a> I fjällen är nederbörden hög och uppgår till cirka 1 000 millimeter per år, detta tack vare milda <a href="/wiki/V%C3%A4stvindb%C3%A4ltena" title="Västvindbältena">västvindar</a> som strömmar in från <a href="/wiki/Atlanten" title="Atlanten">Atlanten</a> via Norge. Utanför <a href="/wiki/Fj%C3%A4llkedjan" class="mw-redirect" title="Fjällkedjan">fjällkedjan</a> är nederbörden däremot betydligt lägre på grund av läget i en <a href="/wiki/Regnskugga" title="Regnskugga">regnskugga</a>. Längre inåt landet är det <a href="/wiki/Fastlandsklimat" class="mw-redirect" title="Fastlandsklimat">fastlandsklimat</a> med långa, torra och kyliga vintrar, samt korta, och betydligt mildare somrar med låg <a href="/wiki/%C3%85rsnederb%C3%B6rd" title="Årsnederbörd">årsnederbörd</a><a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a>. Norr om <a href="/wiki/Polcirkel" title="Polcirkel">polcirkeln</a> går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning. <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Historia">Historia</h2>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Historia" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Historia">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Stenålder_(fram_till_1700_f.kr.)">Stenålder (fram till 1700 f.kr.)</h3>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Stenålder (fram till 1700 f.kr.)" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Stenålder (fram till 1700 f.kr.)">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:N%C3%A4mforsen-Petroglyphs.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/N%C3%A4mforsen-Petroglyphs.jpg/250px-N%C3%A4mforsen-Petroglyphs.jpg" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/N%C3%A4mforsen-Petroglyphs.jpg/375px-N%C3%A4mforsen-Petroglyphs.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/N%C3%A4mforsen-Petroglyphs.jpg/500px-N%C3%A4mforsen-Petroglyphs.jpg 2x" data-file-width="2048" data-file-height="1536" /></a><figcaption>Hällristningar vid <a href="/wiki/N%C3%A4mforsen" title="Nämforsen">Nämforsen</a>, Ångermanland, från <a href="/wiki/Yngre_sten%C3%A5lder" class="mw-redirect" title="Yngre stenålder">yngre stenålder</a> och <a href="/wiki/%C3%84ldre_brons%C3%A5lder" class="mw-redirect" title="Äldre bronsålder">äldre bronsålder</a>.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:F%C3%A5ngstgrop_Hoting_070715.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c3/F%C3%A5ngstgrop_Hoting_070715.JPG/250px-F%C3%A5ngstgrop_Hoting_070715.JPG" decoding="async" width="250" height="200" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c3/F%C3%A5ngstgrop_Hoting_070715.JPG/375px-F%C3%A5ngstgrop_Hoting_070715.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c3/F%C3%A5ngstgrop_Hoting_070715.JPG/500px-F%C3%A5ngstgrop_Hoting_070715.JPG 2x" data-file-width="1280" data-file-height="1024" /></a><figcaption>Fångstgrop på Långön i nordvästra <a href="/wiki/%C3%85ngermanland" title="Ångermanland">Ångermanland</a> (<a href="/wiki/J%C3%A4mtlands_l%C3%A4n" title="Jämtlands län">Jämtlands län</a>).</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size mw-halign-upright" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Distribution_of_pictographs_in_Sweden.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e4/Distribution_of_pictographs_in_Sweden.jpg/190px-Distribution_of_pictographs_in_Sweden.jpg" decoding="async" width="190" height="429" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e4/Distribution_of_pictographs_in_Sweden.jpg/285px-Distribution_of_pictographs_in_Sweden.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/e4/Distribution_of_pictographs_in_Sweden.jpg 2x" data-file-width="332" data-file-height="750" /></a><figcaption>Av 52 svenska <a href="/wiki/H%C3%A4llm%C3%A5lning" title="Hällmålning">hällmålningar</a> har merparten återfunnits i Mellannorrland, och anses vara från en stenålders- och bronsålderskultur som spreds från Atlantkusten.<a href="#cite_note-23">[23]</a></figcaption></figure> Norrlands inland var det sista området i Europa som blev fritt från <a href="/wiki/Weichsel_(geologi)" title="Weichsel (geologi)">inlandsisen</a>. Nordöstligaste Norrland verkar ha varit den del som först blev tillgängligt för kolonisation, för det är där som de äldsta spåren efter människor har hittats (ca 10 600 år gamla).<a href="#cite_note-Holocene-24">[24]</a> Detta är ny kunskap: fram till 1990-talet fanns de äldsta kända boplatserna i södra Norrland. Eftersom renben inte hade hittats på dessa boplatser ansågs det inte ha funnits någon <a href="/wiki/Neolitisk" class="mw-redirect" title="Neolitisk">neolitisk</a> renjägartid i Norrland av samma slag som i Sydskandinavien.<a href="#cite_note-Baudou_54-25">[25]</a> Under 2000-talets första decennium hittades emellertid flera mycket gamla boplatser eller lägerplatser med renben i <a href="/wiki/Norrbottens_l%C3%A4n" title="Norrbottens län">Norrbottens län</a>. Den hittills äldsta har återfunnits i <a href="/wiki/Aareavaara" title="Aareavaara">Aareavaara</a> i <a href="/wiki/Pajala_kommun" title="Pajala kommun">Pajala kommun</a>, och daterats till cirka 10 600 år cal <a href="/wiki/B.P." title="B.P.">B.P.</a>,<a href="#cite_note-26">[26]</a> (dvs cirka 8650 f.kr.). Knappt fyra mil västerut, i <a href="/wiki/Kangos" title="Kangos">Kangos</a>, finns en liknande boplats som är omkring tusen år yngre.<a href="#cite_note-27">[27]</a> Ungefär samtida med boplatsen i Kangos, eller något senare, är den vid <a href="/wiki/Dumpokjauratj" title="Dumpokjauratj">Dumpokjauratj</a> i <a href="/wiki/Arjeplogs_kommun" title="Arjeplogs kommun">Arjeplogs kommun</a>. Där dominerar renen helt födan i det benmaterial som kunnat identifieras.<a href="#cite_note-Bergman_2003-28">[28]</a><a href="#cite_note-29">[29]</a> Dessa mycket gamla boplatser eller lägerplatser har det gemensamt att de tillkommit kort efter att inlandsisen drog sig tillbaka från nordost. De sydligare delarna av Norrland var då fortfarande täckta av is eller låg under vatten, vilket innebär att landförbindelse saknades med södra Sverige. Däremot är de äldsta fynden vid Aareavaara samtida med <a href="/wiki/Komsakulturen" title="Komsakulturen">Komsakulturen</a> vid den norska <a href="/wiki/Norra_Ishavet" class="mw-redirect" title="Norra Ishavet">Ishavskusten</a>, vilket gör att en invandring från norr verkar ligga nära till hands. En invandring från nuvarande <a href="/wiki/Finland" title="Finland">Finland</a>, med koppling till den ryska <a href="/wiki/Butovokulturen" title="Butovokulturen">Butovokulturen</a> är också tänkbar.<a href="#cite_note-Holocene-24">[24]</a><a href="#cite_note-Knutssons-30">[30]</a> I angränsande delar av norra Finland verkar det som om de första människorna efter istiden kom från den norska kusten till <a href="/wiki/Utsjoki" class="mw-redirect" title="Utsjoki">Utsjoki</a> och norra <a href="/wiki/Enare" title="Enare">Enare</a>, medan <a href="/wiki/Enontekis" title="Enontekis">Enontekis</a> (närmast den svenska gränsen) däremot har tydliga förbindelser söderut.<a href="#cite_note-31">[31]</a> I Mellannorrland är de äldsta fynden 9 000 år gamla, från Ljungans dalgång, som påvisar socialt kontaktnät ned till Dalarna.<a href="#cite_note-32">[32]</a> I södra Norrland är de äldsta daterade boplatserna från årtusendet 7000–6000 f.Kr, och passar väl in i en tradition som sträcker sig från norra <a href="/wiki/Tyskland" title="Tyskland">Tyskland</a> och norrut, vilket innebär att kolonisationen här bör ha skett från söder eller väster.<a href="#cite_note-Knutssons-30">[30]</a> Kopplingar finns till <a href="/wiki/Fosna-Hensbackakulturen" title="Fosna-Hensbackakulturen">Fosna-Hensbackakulturen</a> vid <a href="/wiki/Atlanten" title="Atlanten">Atlantkusten</a>.<a href="#cite_note-Baudou_54-25">[25]</a> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Skifferkulturen.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Skifferkulturen.png/190px-Skifferkulturen.png" decoding="async" width="190" height="316" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Skifferkulturen.png/285px-Skifferkulturen.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Skifferkulturen.png/380px-Skifferkulturen.png 2x" data-file-width="463" data-file-height="769" /></a><figcaption>Spridningen av <a href="/wiki/Skifferkulturen" title="Skifferkulturen">skifferknivar med djurhuvuden</a>.<a rel="nofollow" class="external autonumber" href="https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1282815/FULLTEXT01.pdf">[1]</a>.</figcaption></figure> Världens äldsta skida, <a href="/wiki/Kalvtr%C3%A4skskidan" title="Kalvträskskidan">kalvträskskidan</a>, har hittats i byn <a href="/wiki/Kalvtr%C3%A4sk" title="Kalvträsk">Kalvträsk</a>, sydväst om <a href="/wiki/Skellefte%C3%A5" title="Skellefteå">Skellefteå</a> i Västerbotten, och är daterad till 3200 f.Kr.<a href="#cite_note-Kalvträskskidan-33">[33]</a> <a href="/wiki/Skifferkulturen" title="Skifferkulturen">Skifferkulturen</a> med blomstringstid cirka 3300–2000 f.Kr. förekommer endast i norra Skandinavien, och utmärks av slipade skifferspetsar och skifferknivar med ornamentförsedda djurhuvudskaft, samt kraftiga husgrunder och konturhuggna jaktristningar i närheten av <a href="/wiki/F%C3%A5ngstgrop" title="Fångstgrop">fångstgropar</a>, ofta nära sjöar och åars utlopp. Fångstgropar associeras främst till älgjakt. Kulturen förmodas ha levt på fiske och jakt av vikaresäl, och kan tidvis ha varit bofast. Större <a href="/wiki/H%C3%A4llristning" title="Hällristning">hällristningar</a> finns i <a href="/wiki/Gl%C3%B6sa" title="Glösa">Glösa</a> och <a href="/wiki/G%C3%A4rdes%C3%A5n" title="Gärdesån">Gärdesån</a> (Jämtland), <a href="/wiki/Norrforsen" title="Norrforsen">Norrforsen</a> (Västerbotten) och <a href="/wiki/N%C3%A4mforsen" title="Nämforsen">Nämforsen</a> (Ångermanland). Ett flertal <a href="/wiki/H%C3%A4llm%C3%A5lning" title="Hällmålning">hällmålningar</a> återfinnes främst i Mellannorrland. På <a href="/wiki/Hedningah%C3%A4llan" class="mw-redirect" title="Hedningahällan">Hedningahällan</a> i <a href="/wiki/En%C3%A5ngers_socken" title="Enångers socken">Enångers socken</a>, <a href="/wiki/H%C3%A4lsingland" title="Hälsingland">Hälsingland</a>, har heterogen keramik från 2200–2000 f.Kr. återfunnits som indikerar kulturmöte mellan den sydliga <a href="/wiki/Gropkeramiska_kulturen" title="Gropkeramiska kulturen">gropkeramiska kulturen</a> (samlar-jägarkultur utbredd i sydöstra och södra Sverige) och den östliga <a href="/wiki/Kiukaiskulturen" title="Kiukaiskulturen">Kiukaiskulturen</a> (en sammansmältning av <a href="/wiki/Stridsyxekultur" class="mw-redirect" title="Stridsyxekultur">stridsyxekultur</a> och <a href="/wiki/Kamkeramiska_kulturen" title="Kamkeramiska kulturen">kamkeramiska kulturen</a> som främst återfinnes i Finland). Vete och korn har påträffats, men tros vara medförda till platsen, och inte lokalt odlade.<a href="#cite_note-Gavleborg-34">[34]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Bronsålder_(1700–500_f.Kr.)">Bronsålder (1700–500 f.Kr.)</h3>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Bronsålder (1700–500 f.Kr.)" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Bronsålder (1700–500 f.Kr.)">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:L%C3%A5ngr%C3%B6se_i_Svartviks_by,_Norrala_sn_i_H%C3%A4lsingl,_fornl%C3%A4mn_19.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/04/L%C3%A5ngr%C3%B6se_i_Svartviks_by%2C_Norrala_sn_i_H%C3%A4lsingl%2C_fornl%C3%A4mn_19.jpg/250px-L%C3%A5ngr%C3%B6se_i_Svartviks_by%2C_Norrala_sn_i_H%C3%A4lsingl%2C_fornl%C3%A4mn_19.jpg" decoding="async" width="250" height="141" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/04/L%C3%A5ngr%C3%B6se_i_Svartviks_by%2C_Norrala_sn_i_H%C3%A4lsingl%2C_fornl%C3%A4mn_19.jpg/375px-L%C3%A5ngr%C3%B6se_i_Svartviks_by%2C_Norrala_sn_i_H%C3%A4lsingl%2C_fornl%C3%A4mn_19.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/04/L%C3%A5ngr%C3%B6se_i_Svartviks_by%2C_Norrala_sn_i_H%C3%A4lsingl%2C_fornl%C3%A4mn_19.jpg/500px-L%C3%A5ngr%C3%B6se_i_Svartviks_by%2C_Norrala_sn_i_H%C3%A4lsingl%2C_fornl%C3%A4mn_19.jpg 2x" data-file-width="1920" data-file-height="1080" /></a><figcaption>Det fyrtio meter långa bronsåldersröset i Svartviks by i <a href="/wiki/Norrala_socken" title="Norrala socken">Norrala socken</a> i Hälsingland (<a href="/wiki/Riksantikvarie%C3%A4mbetet" title="Riksantikvarieämbetet">Riksantikvarieämbetets</a> fornlämnings-ID: Norrala 19:1). Groparna i långröset är sannolikt rester efter igenrasade gravkistor. Det mindre långröset intill – Norrala 19:2 – är sexton meter långt och har en bevarad gravkista av kantställda hällar (ej i bild).</figcaption></figure> En vanlig fornlämningstyp från <a href="/wiki/Brons%C3%A5ldern" title="Bronsåldern">bronsåldern</a> är de <a href="/wiki/Gravr%C3%B6se" title="Gravröse">gravrösen</a> som ligger som ett pärlband i kustlandet, nära den dåvarande strandlinjen. Det finns mer än 2 000 rösen längs hela Norrlandskusten, flest i Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. De ligger på en höjd över havet som gör att de kan dateras till perioden 1200–700 f.Kr. Rösena har en inre konstruktion med en gravgömma som är mycket lik gravhögarna i Sydskandinavien under äldre och yngre bronsålder. De anses därför vara synliga spår av förbindelser mellan syd och nord under den aktuella perioden.<a href="#cite_note-Baudou1995sid100-35">[35]</a> Klimatet blev successivt kallare och våtare under perioden 1800 till 500 f.Kr. och har sedan dess varit ungefär som dagens klimat. Granskogen är sedan denna tid dominerande i Norrland.<a href="#cite_note-36">[36]</a> Odling och betesdrift introducerades i <a href="/wiki/H%C3%B6gs_socken,_H%C3%A4lsingland" title="Högs socken, Hälsingland">Hög</a> och <a href="/wiki/H%C3%A4lsingtuna_socken" title="Hälsingtuna socken">Hälsingtuna</a> socknar i södra Hälsinglands inland under yngre bronsålder, där arkeologiska fynd av odling har daterats till 1000 f.Kr., och kontinuerligt fortsatt på närliggande område under järnålder. Jordbruksbebyggelsen når Hälsinglands kustland kring år 400 f.Kr. <a href="/wiki/Pollenanalys" title="Pollenanalys">Pollenanalys</a> påvisar odling av <a href="/wiki/Korn" title="Korn">korn</a> och gödsling sedan 1500 f.Kr. i <a href="/wiki/Solberg,_Sundsvalls_kommun" title="Solberg, Sundsvalls kommun">Solberg</a> i <a href="/wiki/Medelpad" title="Medelpad">Medelpad</a>, men inga arkeologiska fynd av fast jordbruksbebyggelse har gjorts i området.<a href="#cite_note-37">[37]</a> Spår av odling och bebyggelse saknas hittills i Gästrikland under bronsålder och <a href="/wiki/F%C3%B6rromersk_j%C3%A4rn%C3%A5lder" class="mw-redirect" title="Förromersk järnålder">förromersk järnålder</a>, men kan möjligen bero på att den dolts av senare odling på samma plats.<a href="#cite_note-Gavleborg-34">[34]</a> Nya fynd har gjorts av en bronsåldersgård mellan <a href="/wiki/Backen" title="Backen">Backen</a> och <a href="/wiki/Baggb%C3%B6le,_Ume%C3%A5_kommun" title="Baggböle, Umeå kommun">Baggböle</a> i Umeå, Västerbotten, med spår av <a href="/wiki/L%C3%A5nghus_(byggnad)" title="Långhus (byggnad)">långhus</a>, odling och rester från metallhantering.<a href="#cite_note-38">[38]</a><a href="#cite_note-39">[39]</a> DNA-undersökningar visar att den grupp som senare skulle utveckla den samiska kulturen fick ett tillskott av folk österifrån, från Volga-Uralområdet, omkring år 700 f.Kr.<a href="#cite_note-volga-ural-40">[40]</a> En uppdelning mellan södra och norra Norrlands jakt- och fångstkultur skedde vid denna tid, där den norra delen uppvisar ett markant östligt inslag i fyndmaterialet med bl.a. <a href="/wiki/Asbestkeramik" title="Asbestkeramik">asbestkeramik</a> av finsk typ. Asbestkeramiken visar spår av brons- och (senare) järnframställning och har av vissa forskare associerats till en församisk kultur.<a href="#cite_note-Baudou1995sid110-111-41">[41]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Järnålder_(500_f.kr.–1050_e.kr.)">Järnålder (500 f.kr.–1050 e.kr.)</h3>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Järnålder (500 f.kr.–1050 e.kr.)" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Järnålder (500 f.kr.–1050 e.kr.)">redigera wikitext</a>]</div> Fem distinkta men interagerande järnålderssamhällen har identifierats i Norrland, var och en i sin avgränsade region och med sina särskilda näringsgrenar:<a href="#cite_note-fem_norrland-42">[42]</a> <ol><li>Norra inlandet (Storskalig renbetesdrift i norra <a href="/wiki/Sapmi" class="mw-redirect" title="Sapmi">Sapmi</a>)</li> <li>Norra kustlandet (Kustremsa norr om dagens <a href="/wiki/Nordmaling" title="Nordmaling">Nordmaling</a>, som mot slutet av järnåldern kan delas in i skärgårdskulturen och <a href="/wiki/Kv%C3%A4ner" title="Kväner">kväner</a>)</li> <li>Södra inlandet (Jakt- och fångststamhälle i dagens <a href="/wiki/Sydsamiskt_omr%C3%A5de" class="mw-redirect" title="Sydsamiskt område">sydsamiska område</a>)</li> <li>Mellannorrland (Bondekultur mellan <a href="/wiki/%C3%96dm%C3%A5rden" title="Ödmården">Ödmården</a>, Nordmaling och Östersund)</li> <li>Södra kustlandet (Småskalig renskötsel i dagens <a href="/wiki/G%C3%A4strikland" title="Gästrikland">Gästrikland</a>)</li></ol> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Norra_inlandet">Norra inlandet</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Norra inlandet" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Norra inlandet">redigera wikitext</a>]</div> Strax före vår tideräknings början började den renskötande halvnomadiska <a href="/wiki/Samer" title="Samer">samiska kulturen</a> att ta form. Norra inlandet (<a href="/wiki/Sapmi" class="mw-redirect" title="Sapmi">Sapmi</a>) övergick till storskalig tamrenskötsel och säsongsflyttningar mellan fjäll- och skogsnära boplatser. En äldre tolkning av metallfynd i området är att internationell efterfrågan på renprodukter gav upphov till ett handelsöverskott.<a href="#cite_note-aikio-43">[43]</a><a href="#cite_note-fem_norrland-42">[42]</a> Nyare forskningsresultat visar istället att metall framställdes i området, efter en migrationsvåg från öst. Redan vid järnålderns inledning kunde järn av hög kvalitet framställas i området genom att man kombinerade flera olika metaller i olika temperaturer med avancerad <a href="/wiki/Metallocen" title="Metallocen">sandwichteknik</a>. Det resulterande stålet har använts i <a href="/wiki/Holkyxa" title="Holkyxa">holkyxor</a>. Vid framställningen har man använt <a href="/wiki/Asbestkeramik" title="Asbestkeramik">asbestkeramik</a>, som har återfunnits fram till år 1000 i norra Norrland ned till Medelpad, och <a href="/wiki/Bl%C3%A4sterugn" title="Blästerugn">blästerugnar</a>, som har återfunnits i <a href="/wiki/Vivungi" title="Vivungi">Vivungi</a> i <a href="/wiki/Torne_lappmark" title="Torne lappmark">Torne lappmark</a>, och även i <a href="/wiki/Sangis" title="Sangis">Sangis</a> i kustlandet.<a href="#cite_note-44">[44]</a> Ett <a href="/wiki/Samiska" title="Samiska">samiskt</a> urspråk utvecklades under perioden, förmodligen ur ett samisk-finskt urspråk, som i sin tur härrör från ett <a href="/wiki/Finsk-ugriska_spr%C3%A5k" title="Finsk-ugriska språk">finsk-ugriskt</a> urspråk.<a href="#cite_note-Kallio-45">[45]</a> Fornsamiskan har sedan delat upp sig i flera samiska <a href="/wiki/Varietet_(lingvistik)" title="Varietet (lingvistik)">språkvarieteter</a>. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Norra_kustlandet">Norra kustlandet</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Norra kustlandet" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Norra kustlandet">redigera wikitext</a>]</div> I norra Norrlands <a href="/wiki/Arkipelag" class="mw-redirect" title="Arkipelag">arkipelag</a> (norr om dagens <a href="/wiki/Nordmaling" title="Nordmaling">Nordmaling</a>, inklusive <a href="/wiki/Norrbottens_sk%C3%A4rg%C3%A5rd" class="mw-redirect" title="Norrbottens skärgård">Norrbottens skärgård</a>) utgörs en stor del av fornlämningarna från järnåldern av så kallade nykuströsen (järnåldersrösen) och <a href="/wiki/Tomtning" title="Tomtning">tomtningar</a>. Tomtningar anses vara grunder till enkla hyddor som använts i samband med jakt och fiske i yttersta havsbandet.<a href="#cite_note-Westin1962Sid75-46">[46]</a> Det finns få föremålsfynd i tomtningarna, vilket gör det svårt att koppla dem till någon viss etnisk grupp. Arkeologen <a href="/wiki/Noel_Broadbent" title="Noel Broadbent">Noel Broadbent</a> menar sig dock ha funnit belägg för att tomtningarna användes av <a href="/wiki/Kustsamer" title="Kustsamer">kustsamer</a>, grundat på vad som tolkats som en <a href="/wiki/Bj%C3%B6rngrav" title="Björngrav">björngrav</a> i en av tomtningarna på <a href="/wiki/Bjur%C3%B6klubb" title="Bjuröklubb">Bjuröklubb</a> i <a href="/wiki/V%C3%A4sterbotten" title="Västerbotten">Västerbotten</a>, och att björngravar anses vara en typiskt samisk lämning.<a href="#cite_note-Broadbent2010-47">[47]</a> Per H. Ramqvist beskriver istället samhället som en havsbrukande befolkningsgrupp, som handlar med sälskinn, tran och fisk.<a href="#cite_note-fem_norrland-42">[42]</a><a href="#cite_note-48">[48]</a> Ett undantag är <a href="/wiki/Sangis" title="Sangis">Sangishögen</a> i <a href="/wiki/Kalix_kommun" title="Kalix kommun">Kalix kommun</a>, som är den nordligaste kända järnålders<a href="/wiki/Gravh%C3%B6g" title="Gravhög">gravhögen</a>, daterad till mellan 400 och 800 e.kr, och har tolkats som spår av en tidig bofast jordbrukande befolkning med anknytning till den mellannorrländska bondekulturen.<a href="#cite_note-49">[49]</a> <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="Kvänland">Kvänland</h5>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Kvänland" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Kvänland">redigera wikitext</a>]</div> En social/ekonomisk grupp benämnd <a href="/wiki/Kv%C3%A4ner" title="Kväner">kväner</a>, bosatta i ett geografiskt område benämnt <a href="/wiki/Kv%C3%A4nland" title="Kvänland">Kvänland</a> i den norra delen av den Skandinaviska halvön, nämns av <a href="/wiki/Ottar_fr%C3%A5n_H%C3%A5logaland" title="Ottar från Hålogaland">Ottar från Hålogaland</a> i "Old English Orosius", en engelsk källa från 890-talet.<a href="#cite_note-50">[50]</a> De var ett förbund av handelsmän, jägare, fiskare och krigare som hade en roll som mellanhänder i den omfattande öst-västliga skinnhandeln och skatteindrivningen mellan samer och <a href="/wiki/Republiken_Novgorod" title="Republiken Novgorod">Novgorod</a>, åtminstone från 800-tal till 1100-tal. De betraktas idag ofta som föregångare till <a href="/wiki/Birkarlar" title="Birkarlar">birkarlarna</a>. Kvänerna härrörde ursprungligen från dagens västra Finland.<a href="#cite_note-NE-kvener-51">[51]</a><a href="#cite_note-Lundmark-52">[52]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Södra_inlandet">Södra inlandet</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Södra inlandet" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Södra inlandet">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Skogsgravar_area.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8c/Skogsgravar_area.png/250px-Skogsgravar_area.png" decoding="async" width="250" height="304" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8c/Skogsgravar_area.png/375px-Skogsgravar_area.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8c/Skogsgravar_area.png/500px-Skogsgravar_area.png 2x" data-file-width="1147" data-file-height="1395" /></a><figcaption><a href="/wiki/F%C3%A5ngstmarksgrav" title="Fångstmarksgrav">Fångstmarksgravarnas</a> utbredningsområde enligt Jostein Bergstøl.<a href="#cite_note-Bergstøl-53">[53]</a> Dessutom finns fångstmarkgravar i södra Lappland.</figcaption></figure> I Södra Norrlands inland (dagens <a href="/wiki/Sydsamiskt_omr%C3%A5de" class="mw-redirect" title="Sydsamiskt område">sydsamiska område</a>) fanns ett fångst- och jägarsamhälle som kraftigt ökade exploateringen av området till följd av nära handelsförbindelser med jordbruksbefolkningen i Mellannorrland.<a href="#cite_note-fem_norrland-42">[42]</a> Kulturen anlade <a href="/wiki/F%C3%A5ngstmarksgrav" title="Fångstmarksgrav">fångstmarksgravar</a> i fjällnära områden ned till Dalarna, från 200 f.Kr och under hela järnåldern. Gravarna är tydligt influerade av gravskicket i jordbruksbygderna men innehåller även inslag som liknar Norra Norrlands samiska kultur.<a href="#cite_note-Hansen_Olsen-54">[54]</a> Vissa forskare betraktar jägarkulturens etnicitet som germansk, andra som samisk, eller som omöjlig att avgöra. Från <a href="/wiki/%C3%84ldre_j%C3%A4rn%C3%A5lder" class="mw-redirect" title="Äldre järnålder">äldre järnålder</a> har den gamla kultplatsen <a href="/wiki/N%C3%A4mforsen" title="Nämforsen">Nämforsen</a> i Ångermanland och <a href="/wiki/Fornborg" title="Fornborg">fornborgen</a> i <a href="/wiki/Mj%C3%A4lleborgen" title="Mjälleborgen">Mjälleborgen</a> i Jämtland framhållits som möjliga marknadsplatser.<a href="#cite_note-Ramqvist-55">[55]</a> Högre upp i Ångermanälven, på <a href="/wiki/L%C3%A5ng%C3%B6n,_Hoting" title="Långön, Hoting">Långön</a> i <a href="/wiki/Hoting" title="Hoting">Hoting</a>, finns en gravplats från 1000-talet, där man bland annat hittat en pung av ödleskinn. Ödlan var en <a href="/wiki/Varaner" title="Varaner">varan</a> från <a href="/wiki/Indiska_halv%C3%B6n" class="mw-redirect" title="Indiska halvön">Indiska halvön</a>, och måste ha förts dit på långa handelsvägar. Gravskicket på Långön är skandinaviskt, men där finns också kärl av <a href="/wiki/Asbestkeramik" title="Asbestkeramik">asbestkeramik</a>, som brukar anses vara typiska för den tidiga samiska kulturen. Troligen är detta en plats där handelsutbyte skett.<a href="#cite_note-NU-B3-sid101-56">[56]</a> Fynd av samiska gravgåvor har gjorts på <a href="/wiki/Vivallen" title="Vivallen">Vivallen</a> och <a href="/wiki/Farrtj%C3%A4rnarna,_H%C3%A4rjedalen" title="Farrtjärnarna, Härjedalen">Farrtjärnarna</a> i Härjedalen från 1100-talet, men spår av nomadiserande renskötsel saknas i södra inlandet innan senmedeltid. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Mellannorrland">Mellannorrland</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Mellannorrland" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Mellannorrland">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Nordic_Settlements.gif" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/26/Nordic_Settlements.gif/250px-Nordic_Settlements.gif" decoding="async" width="250" height="339" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/26/Nordic_Settlements.gif/375px-Nordic_Settlements.gif 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/26/Nordic_Settlements.gif/500px-Nordic_Settlements.gif 2x" data-file-width="1440" data-file-height="1950" /></a><figcaption>Schematisk karta över 13 självständiga provinser från <a href="/wiki/Folkvandringstid" class="mw-redirect" title="Folkvandringstid">folkvandringstid</a> i Fenno-Skandinavien, som har identifierats utifrån närhet mellan bondesamhällets centralorter, och tolkats som möjliga <a href="/wiki/Sm%C3%A5kungariken" class="mw-redirect" title="Småkungariken">småkungariken</a>.<a href="#cite_note-ramqvist-57">[57]</a></figcaption></figure> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:L%C3%A5nghus.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/87/L%C3%A5nghus.jpg/250px-L%C3%A5nghus.jpg" decoding="async" width="250" height="102" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/87/L%C3%A5nghus.jpg/375px-L%C3%A5nghus.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/87/L%C3%A5nghus.jpg/500px-L%C3%A5nghus.jpg 2x" data-file-width="699" data-file-height="286" /></a><figcaption>I <a href="/wiki/Gene_fornby" class="mw-redirect" title="Gene fornby">Gene fornby</a> i <a href="/wiki/%C3%85ngermanland" title="Ångermanland">Ångermanland</a> fanns <a href="/wiki/L%C3%A5nghus_(byggnad)" title="Långhus (byggnad)">långhus</a> (bilden visar en rekonstruktion) i två perioder mellan första århundradet och 550 e.Kr., samt <a href="/wiki/Grophus" title="Grophus">grophus</a> och en smedja.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:The_ring_from_Forsa.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c0/The_ring_from_Forsa.jpg/250px-The_ring_from_Forsa.jpg" decoding="async" width="250" height="207" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c0/The_ring_from_Forsa.jpg/375px-The_ring_from_Forsa.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c0/The_ring_from_Forsa.jpg/500px-The_ring_from_Forsa.jpg 2x" data-file-width="1601" data-file-height="1328" /></a><figcaption><a href="/wiki/Forsaringen" title="Forsaringen">Forsaringen</a>, vars <a href="/wiki/Runinskrift" title="Runinskrift">runinskrift</a> är Skandinaviens äldsta kända rättskälla, från 900-talet, möjligen 1000-talet. Collage: Sven Rosborn.</figcaption></figure> Arkeologiska fynd av fast bondebebyggelse (som enligt ovan funnits i Hälsingland och Västerbotten sedan bronsålder) har även återfunnits i Medelpad, invid sjön <a href="/wiki/Marmen,_Medelpad" title="Marmen, Medelpad">Marmen</a>, sedan <a href="/wiki/F%C3%B6rromersk_j%C3%A4rn%C3%A5lder" class="mw-redirect" title="Förromersk järnålder">förromersk järnålder</a>, samt i Gästrikland och Ångermanland sedan tiden kring Kristi födelse. <a href="/wiki/Hampn%C3%A4stoften" title="Hampnästoften">Hampnästoften</a> är ett föremål från en båt av liknande typ och datering som den danska <a href="/wiki/Hjortspringb%C3%A5ten" title="Hjortspringbåten">Hjortspringbåten</a> från omkring 200-talet f.kr. i <a href="/wiki/Sj%C3%A4levads_socken" title="Själevads socken">Själevads socken</a> i <a href="/wiki/%C3%85ngermanland" title="Ångermanland">Ångermanland</a>, och skulle kunna vara spår efter en tidig bondekultur av sydskandinaviskt snitt, trots att spår av fast bondebebyggelse i närområdet dröjer ytterligare 200 år.<a href="#cite_note-58">[58]</a> Exempel på rika fyndplatser från <a href="/wiki/Romersk_j%C3%A4rn%C3%A5lder" class="mw-redirect" title="Romersk järnålder">romersk järnålder</a> och framåt är <a href="/wiki/Gene_fornby" class="mw-redirect" title="Gene fornby">Gene fornby</a> (<a href="/wiki/Sj%C3%A4levads_socken" title="Själevads socken">Själevads socken</a>, Ångermanland) där <a href="/wiki/L%C3%A5nghus_(byggnad)" title="Långhus (byggnad)">långhus</a> och <a href="/wiki/Grophus" title="Grophus">grophus</a> har rekonstruerats, samt <a href="/wiki/Storsj%C3%B6bygden" title="Storsjöbygden">Storsjöbygden</a> (Jämtland). Högstatusfynd från <a href="/wiki/Folkvandringstid" class="mw-redirect" title="Folkvandringstid">folkvandringstid</a> och <a href="/wiki/Vendeltid" class="mw-redirect" title="Vendeltid">vendeltid</a> har gjorts i <a href="/wiki/Trogsta" title="Trogsta">Trogsta</a> i <a href="/wiki/Forsa_socken" title="Forsa socken">Forsa socken</a> (Hälsingland) där en storhög och två <a href="/wiki/Fornborg" title="Fornborg">fornborgar</a> finns registrerade, samt <a href="/wiki/Storh%C3%B6g" class="mw-redirect" title="Storhög">storhögarna</a> och hövdingagraven i <a href="/wiki/H%C3%B6gom" title="Högom">Högom</a> (<a href="/wiki/Sel%C3%A5ngers_socken" title="Selångers socken">Selångers socken</a>, Medelpad), varifrån <a href="/wiki/H%C3%B6gomsmannen" class="mw-redirect" title="Högomsmannen">Högomsmannen</a> grävdes ut. <a href="/wiki/Gravh%C3%B6g" title="Gravhög">Höggravfält</a> finns upp till <a href="/wiki/Resele_socken" title="Resele socken">Resele socken</a> i Ångermanälvens dalgång och Arnäsbacken i <a href="/wiki/Arn%C3%A4s_socken" title="Arnäs socken">Arnäs socken</a> i kustlandet, båda inom Ångermanland. Det sistnämnda gravfältet har daterats till 600–900 e.Kr. I <a href="/wiki/Bure%C3%A5_socken" title="Bureå socken">Bureå socken</a> i Västerbotten finns bland annat en <a href="/wiki/Labyrint" title="Labyrint">labyrint</a> bevarad.<a href="#cite_note-FMIS-59">[59]</a> Ett självständigt <a href="/wiki/Sm%C3%A5kungarike" title="Småkungarike">småkungarike</a> tros ha uppstått i den fyndtäta geografiska triangeln mellan <a href="/wiki/Norrala_socken" title="Norrala socken">Norrala socken</a> (vid dagens <a href="/wiki/S%C3%B6derhamn" title="Söderhamn">Söderhamn</a>), <a href="/wiki/Mj%C3%A4lleborgen" title="Mjälleborgen">Mjälleborgen</a> (Östersund) och <a href="/wiki/Gene_fornby" class="mw-redirect" title="Gene fornby">Gene</a> (Örnsköldsvik),<a href="#cite_note-ramqvist-57">[57]</a> Området motsvarar ungefär det som i medeltida källor kallas Hälsingland samt östra Jämtland. Lämningar efter <a href="/wiki/Bl%C3%A4sterugn" title="Blästerugn">blästerugnar</a>, <a href="/wiki/Slagg" title="Slagg">slagghögar</a>, <a href="/wiki/Kolning" class="mw-redirect" title="Kolning">kolningsgropar</a> och depåer av smidbart ämnesjärn återfinnes i södra Norrlands inland, på boplatser i närheten av myrar och <a href="/wiki/Sj%C3%B6malm" class="mw-redirect" title="Sjömalm">järnrika sjöbottnar</a>, varifrån malm kunde insamlas. Omfattande järnproduktion skedde längs med <a href="/wiki/Ljungan" title="Ljungan">Ljungan</a> i Jämtland och västra Medelpad. Handel förmodas ha skett vid två rika ”järngårdar” vid kusten, dels i <a href="/wiki/Sel%C3%A5nger" title="Selånger">Selångers</a> utskeppningshamn (vid en lättframkomlig landförbindelse mellan havet och Ljungan), dels i <a href="/wiki/Kvissle-Nolby-Pr%C3%A4stbolet" title="Kvissle-Nolby-Prästbolet">Kvissle</a> (vid Ljungans mynning nedanför Viforsen). Gårdarna tappade sin elitbetonade prägel under <a href="/wiki/Vendeltiden" title="Vendeltiden">vendeltiden</a> det vill säga från 550-talet och fram till vikingatid, och de samhälleliga strukturerna i hela Mellannorrland kollapsade från 600-talet.<a href="#cite_note-60">[60]</a> En möjlig förklaring är konkurrens från järnproduktion som då uppstått i Gästrikland och sydvästra Hälsingland,<a href="#cite_note-Ramqvist-55">[55]</a> en annan är den hundraåriga globala köldperiod som inleddes med <a href="/wiki/Klimatavvikelsen_535%E2%80%93536" title="Klimatavvikelsen 535–536">vulkanutbrott år 536</a> och år 540, då Norrland helt verkar ha förlorat permanent bebyggelse, och som möjligen kan ha gett upphov till myten om <a href="/wiki/Fimbulvintern" class="mw-redirect" title="Fimbulvintern">Fimbulvintern</a>.<a href="#cite_note-61">[61]</a> I norra Sverige beräknas medeltemperaturen under somrarna ha sjunkit dramatiskt — med tre till fyra grader.<a href="#cite_note-62">[62]</a> Längs med <a href="/wiki/Indals%C3%A4lven" title="Indalsälven">Indalsälven</a> och <a href="/wiki/%C3%85ngerman%C3%A4lven" title="Ångermanälven">Ångermanälven</a> bedrevs istället skinn- och pälshandel. En fångstkultur, eventuellt <a href="/wiki/Sydsame" class="mw-redirect" title="Sydsame">sydsamisk</a>, levde i Södra norrlands inland (se nedan) sida vid sida med bondekulturen, och stod för skinnvarorna.<a href="#cite_note-Ramqvist-55">[55]</a> Huvudavnämare för järn- och skinnhandel var Mälardalen, som i sin tur hade handelsförbindelser med övriga Europa. Romerska mynt och silverskatter har återfunnits på ett flertal fyndplatser i Norrland, särskilt längs Ångermanälven, men även kring <a href="/wiki/Birsta" title="Birsta">Birsta</a> i <a href="/wiki/Sk%C3%B6ns_socken" title="Sköns socken">Sköns socken</a> i Medelpad, nära Indalsälvens dåvarande mynning.<a href="#cite_note-Ramqvist-55">[55]</a> Goten <a href="/wiki/Jordanes" title="Jordanes">Jordanes</a> skriver år 551 om en rad olika folk som bor på ön Scandia eller Scandza. (Sc)Rerefennae eller finni (möjligen <a href="/wiki/Skridfinnar" title="Skridfinnar">skridfinnar</a>, dvs samer) bor längst bort. Om suehans, svearna, säger han, »Det är också detta folk, som med sina indirekta handelsförbindelser med många andra folkstammar, skickar mörkblå pälsar till romarnas nytta och tjänst».<a href="#cite_note-63">[63]</a> »Blå» betyder här svart, och kan syfta på fjällrävens päls eller andra mycket mörka pälsverk.<a href="#cite_note-Zachrisson-64">[64]</a> I Mellannorrland finns under järnålder exempel på kulturellt inflytande västerifrån, från Tröndelag och Jämtland, medan handelsutbytet främst var söderut med Svealand. Exempelvis finns flera ortnamn med efterledet <a href="/wiki/Svenska_ortnamnsefterled#-ånger/-anger" title="Svenska ortnamnsefterled">-ånger</a> (det nordligaste exemplet är <a href="/wiki/L%C3%B6v%C3%A5nger" title="Lövånger">Lövånger</a>) som anses ha kommit med en tidig invandring av en jordbrukande befolkning från Norge till Mellannorrland.<a href="#cite_note-Holm1987-65">[65]</a> Folket i den kustnära delen av mellannorrland kallades <a href="/wiki/H%C3%A4lsing" class="mw-redirect" title="Hälsing">hälsingar</a>, och landet så småningom <a href="/wiki/H%C3%A4lsingland" title="Hälsingland">Hälsingland</a>. Det tidigaste omnämnandet av hälsingar kan vara i den engelska dikten <a href="/wiki/Widsith" title="Widsith">Widsith</a> från 900-talet, som talar om ett folk som kallas Hælsings och regerades av en i övrigt okänd <a href="/wiki/Sagokung" title="Sagokung">sagokung</a> vid namn Wada.<a href="#cite_note-66">[66]</a> Längre inåt landet levde <a href="/wiki/J%C3%A4mte" class="mw-redirect" title="Jämte">jämtar</a> i <a href="/wiki/J%C3%A4mtlands_historia" title="Jämtlands historia">Jämtland</a>, som tidigt utvecklade självstyre genom parlamentet <a href="/wiki/Jamtamot" title="Jamtamot">Jamtamot</a>. Jamtamot är dokumenterad under <a href="/wiki/Medeltiden" title="Medeltiden">medeltiden</a> men otvivelaktigt äldre,<a href="#cite_note-NE-67">[67]</a> och uppvisar likheter med världens äldsta kända parlament, Islands <a href="/wiki/Alltinget" title="Alltinget">Alltinget</a>, som bildades år 930. Rikligt med <a href="/wiki/Vikingatiden" title="Vikingatiden">vikingatida</a> <a href="/wiki/Runinskrift" title="Runinskrift">runinskrifter</a> finns i <a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_H%C3%A4lsinglands_runinskrifter" title="Lista över Hälsinglands runinskrifter">Hälsingland</a> och <a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_Medelpads_runinskrifter" title="Lista över Medelpads runinskrifter">Medelpad</a>, de flesta från 1000-tal, främst längs med kusten upp till <a href="/wiki/Medelpads_runinskrifter_15" title="Medelpads runinskrifter 15">Sköns socken</a> i Medelpad, möjligen till <a href="/wiki/Nordingr%C3%A5" title="Nordingrå">Nordingrå</a> i Ångermanland,<a href="#cite_note-RAA-Nordingrå_110:2-68">[68]</a> men även <a href="/wiki/Fr%C3%B6s%C3%B6stenen" title="Frösöstenen">Frösöstenen</a> i Jämtland. Den äldsta bevarade nordiska <a href="/wiki/R%C3%A4ttsk%C3%A4lla" title="Rättskälla">rättskällan</a> är sannolikt <a href="/wiki/Forsaringen" title="Forsaringen">Forsaringen</a> från <a href="/wiki/H%C3%A4lsingland" title="Hälsingland">Hälsingland</a>, av de flesta forskare daterad till 900-talet,<a href="#cite_note-Källström2010-69">[69]</a> av andra <a href="/wiki/Medeltiden" title="Medeltiden">medeltid</a><a href="#cite_note-Löfving2010-70">[70]</a>. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Södra_kustlandet">Södra kustlandet</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Södra kustlandet" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Södra kustlandet">redigera wikitext</a>]</div> Småskalig renskötsel och älgfångst för husbehov bedrevs i Norrlands södra kustland (det vill säga dagens <a href="/wiki/G%C3%A4strikland" title="Gästrikland">Gästrikland</a>) under bland annat folkvandringstid. Se <a href="/wiki/Sydliga_samer" title="Sydliga samer">sydliga samer</a> och <a href="/wiki/Skogssamer" title="Skogssamer">skogssamer</a>. Gästrikland ingår i en vidare definition av <a href="/wiki/Bergslagen" title="Bergslagen">Bergslagen</a> och fynd av järnhantering under järnåldern har gjorts i landskapet, exempelvis <a href="/wiki/Kr%C3%A5kn%C3%A4sj%C3%A4rnet" title="Kråknäsjärnet">Kråknäsjärnet</a> från 400 e.Kr. Järnhantering i Gästrikland och södra Hälsingland tros under <a href="/wiki/Vendeltiden" title="Vendeltiden">Vendeltiden</a> (600-talet och senare) ha konkurrerat ut den omfattande järnframställning som tidigare bedrevs i Mellannorrland.<a href="#cite_note-fem_norrland-42">[42]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Äldre_medeltid_(1050–1250)">Äldre medeltid (1050–1250)</h3>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Äldre medeltid (1050–1250)" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Äldre medeltid (1050–1250)">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Norrlands_kyrkor.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Norrlands_kyrkor.jpg/250px-Norrlands_kyrkor.jpg" decoding="async" width="250" height="195" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Norrlands_kyrkor.jpg/375px-Norrlands_kyrkor.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Norrlands_kyrkor.jpg/500px-Norrlands_kyrkor.jpg 2x" data-file-width="3543" data-file-height="2759" /></a><figcaption>Medeltida sockennamn och kyrkor i nedre Norrland. (Flera socknar även i övre Norrland, t.ex. <a href="/wiki/Bygde%C3%A5_socken" title="Bygdeå socken">Bygdeå</a>, har medeltida ursprung.)</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:KvissleKapell.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4b/KvissleKapell.jpg/250px-KvissleKapell.jpg" decoding="async" width="250" height="162" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4b/KvissleKapell.jpg/375px-KvissleKapell.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4b/KvissleKapell.jpg/500px-KvissleKapell.jpg 2x" data-file-width="1576" data-file-height="1020" /></a><figcaption>Ruinen av <a href="/wiki/Kvissle-Nolby-Pr%C3%A4stbolet" title="Kvissle-Nolby-Prästbolet">Kvissle kapell</a>, en <a href="/wiki/Romansk_arkitektur" title="Romansk arkitektur">romansk</a> gårdskyrka från omkring år 1200. Bakom syns <a href="/wiki/Storh%C3%B6gar" class="mw-redirect" title="Storhögar">storhögarna</a> från <a href="/wiki/Folkvandringstid" class="mw-redirect" title="Folkvandringstid">folkvandringstid</a>.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Hove_kirke.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/59/Hove_kirke.jpg/250px-Hove_kirke.jpg" decoding="async" width="250" height="173" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/59/Hove_kirke.jpg/375px-Hove_kirke.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/59/Hove_kirke.jpg/500px-Hove_kirke.jpg 2x" data-file-width="1600" data-file-height="1105" /></a><figcaption><a href="/wiki/V%C3%A4sterhus_kapell" title="Västerhus kapell">Västerhus kapell</a> i <a href="/wiki/J%C3%A4mtland" title="Jämtland">Jämtland</a> byggdes i sten under 1100-talet. Här visas Hove Kirke i <a href="/wiki/Sogn_og_Fjordane_fylke" title="Sogn og Fjordane fylke">Sogn og Fjordane fylke</a> som var av liknande konstruktion. En träkyrka byggdes sannolikt i mitten av 1000-talet på samma plats.</figcaption></figure> Under <a href="/wiki/Medeltiden" title="Medeltiden">medeltiden</a> gick det historiska Mellannorrland under namnet <a href="/wiki/H%C3%A4lsingland" title="Hälsingland">Hälsingland</a>, första gången nämnt i skrift i slutet av 1000-talet.<a href="#cite_note-71">[71]</a> Detta område hade en oklar utsträckning norrut. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Norrlands_kristnande">Norrlands kristnande</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Norrlands kristnande" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Norrlands kristnande">redigera wikitext</a>]</div> Undersökningar av den så kallade <a href="/wiki/Skelett%C3%A5kern" class="mw-redirect" title="Skelettåkern">Skelettåkern</a> i Björned, <a href="/wiki/Tors%C3%A5kers_socken,_%C3%85ngermanland" title="Torsåkers socken, Ångermanland">Torsåker</a>, i Ångermanland, visar att det var en begravningsplats från folkvandringstid, där man övergick till kristet gravskick senast i början av 1000-talet. Begravningsplatsen tolkas som en tidig gårdskyrkogård, sannolikt tillhörande en <a href="/w/index.php?title=G%C3%A5rdskyrka&action=edit&redlink=1" class="new" title="Gårdskyrka [inte skriven än]">gårdskyrka</a> uppförd på privat initiativ. Den övergavs på 1200-talet, förmodligen efter att en gemensam sockenkyrka hade byggts.<a href="#cite_note-72">[72]</a> Härjedalens och <a href="/wiki/J%C3%A4mtlands_kristnande" class="mw-redirect" title="Jämtlands kristnande">Jämtlands kristnande</a> inleddes efter <a href="/wiki/Slaget_vid_Stiklestad" title="Slaget vid Stiklestad">Slaget vid Stiklestad</a> 1030 och var enligt <a href="/wiki/Fr%C3%B6s%C3%B6stenen" title="Frösöstenen">Frösöstenen</a> slutförd när den restes 1050.<a href="#cite_note-73">[73]</a> Jämtland, som vid den tiden var självständigt från Norge och Sverige, kom tidigt att inordnas under <a href="/wiki/Uppsala_stift" title="Uppsala stift">Uppsala stift</a>. <a href="/wiki/Stenfinn" title="Stenfinn">Stenfinn</a> (Staffan), ”Hälsinglands apostel”, var biskopsvigd missionär som omkring år 1060 utsändes från Hamburg-Bremen,<a href="#cite_note-74">[74]</a> och enligt traditionen döpte många hälsingar, men efter 1072 jagades bort och led <a href="/wiki/Martyr" title="Martyr">martyrdöden</a>, begravdes i <a href="/wiki/Norrala" class="mw-redirect" title="Norrala">Norrala</a> och kom att dyrkas som <a href="/wiki/Helgon" title="Helgon">helgon</a>. Kyrkor började därefter byggas, ofta vid etablerade handels-, tings- och kultplatser, ibland av förmögna personer som privata gårdskyrkor. De äldsta norrländska socknarna, upp till Umeå och Bygdeå, finns förtecknade i 1314 års <a href="/wiki/Sex%C3%A5rsg%C3%A4rd" title="Sexårsgärd">Sexårsgärd</a>. De tillkom antagligen under perioden 1150–1300, utifrån geografiskt sammanhållna bygder.<a href="#cite_note-Kraft-75">[75]</a> Sockenkyrkorna förlades nära kungsgårdar, gravhögar och offerplatser. Stenkyrkor vars byggnadsår har uppskattats till senast 1200-talet har bland annat funnits på följande orter: <ul><li>I Jämtland: <a href="/wiki/V%C3%A4sterhus_kapell" title="Västerhus kapell">Västerhus kapell</a>, <a href="/wiki/Norder%C3%B6_kyrka" title="Norderö kyrka">Norderö</a>, <a href="/wiki/Hack%C3%A5s_kyrka" title="Hackås kyrka">Hackås</a>, <a href="/wiki/Fr%C3%B6s%C3%B6_kyrka" title="Frösö kyrka">Frösön</a>, <a href="/wiki/Alsens_kyrka" title="Alsens kyrka">Alsen</a>, <a href="/wiki/Asp%C3%A5s_f%C3%B6rsamling" title="Aspås församling">Aspås</a>, <a href="/wiki/Brunflo_kyrka" title="Brunflo kyrka">Brunflo</a>, <a href="/wiki/Sunne_kyrka,_J%C3%A4mtland" title="Sunne kyrka, Jämtland">Sunne</a>, <a href="/wiki/N%C3%A4s_kyrka,_J%C3%A4mtland" title="Näs kyrka, Jämtland">Näs</a>, <a href="/wiki/Hov,_Krokoms_kommun" title="Hov, Krokoms kommun">Hov</a>, <a href="/wiki/Offerdals_kyrka" title="Offerdals kyrka">Offerdal</a>.</li> <li>I Gästrikland: <a href="/wiki/Ockelbo_kyrka" title="Ockelbo kyrka">Ockelbo</a>, <a href="/wiki/Ovansj%C3%B6_kyrka" title="Ovansjö kyrka">Ovansjö</a>, <a href="/wiki/%C3%85rsunda_kyrka" title="Årsunda kyrka">Årsunda</a>.</li> <li>I dagens Hälsingland: <a href="/wiki/H%C3%B6gs_kyrka,_H%C3%A4lsingland" title="Högs kyrka, Hälsingland">Hög</a> (1190-talet<a href="#cite_note-76">[76]</a>), <a href="/wiki/Ljusdals_kyrka" title="Ljusdals kyrka">Ljusdal</a>, <a href="/wiki/Norrala_kyrka" title="Norrala kyrka">Norrala</a> (<a href="/wiki/Kl%C3%B6vsadelkyrka" title="Klövsadelkyrka">klövsadelkyrka</a>), <a href="/wiki/H%C3%A4lsingtuna_kyrka" title="Hälsingtuna kyrka">Hälsingtuna</a> (<a href="/wiki/Kl%C3%B6vsadelkyrka" title="Klövsadelkyrka">klövsadelkyrka</a>), <a href="/wiki/Tr%C3%B6n%C3%B6_gamla_kyrka" title="Trönö gamla kyrka">Trönö</a>, <a href="/wiki/J%C3%A4ttendals_kyrka" title="Jättendals kyrka">Jättendal</a>, <a href="/wiki/Hanebo_kyrka" title="Hanebo kyrka">Hanebo</a>.</li> <li>I Medelpad: Gårdskyrkan i <a href="/wiki/Kvissle-Nolby-Pr%C3%A4stbolet" title="Kvissle-Nolby-Prästbolet">Kvissle</a>, <a href="/wiki/Sel%C3%A5ngers_gamla_kyrka" class="mw-redirect" title="Selångers gamla kyrka">Selånger</a>, <a href="/wiki/Sk%C3%B6ns_kyrka" title="Sköns kyrka">Skön</a> (<a href="/wiki/Kl%C3%B6vsadelkyrka" title="Klövsadelkyrka">klövsadelkyrka</a>), <a href="/wiki/Njurunda_kyrka" title="Njurunda kyrka">Njurunda</a>, <a href="/wiki/Aln%C3%B6_gamla_kyrka" title="Alnö gamla kyrka">Alnö</a>, <a href="/wiki/Tuna_kyrka,_Medelpad" title="Tuna kyrka, Medelpad">Tuna</a>, <a href="/wiki/St%C3%B6de_kyrka" title="Stöde kyrka">Stöde</a>, <a href="/wiki/Lidens_gamla_kyrka" title="Lidens gamla kyrka">Liden</a>, <a href="/wiki/Haver%C3%B6_kyrka" title="Haverö kyrka">Haverö</a>, <a href="/wiki/Torps_kyrka,_Medelpad" title="Torps kyrka, Medelpad">Torp</a></li> <li>I Ångermanland: <a href="/wiki/Styrn%C3%A4s_kyrka" title="Styrnäs kyrka">Styrnäs</a> (<a href="/wiki/Kl%C3%B6vsadelkyrka" title="Klövsadelkyrka">klövsadelkyrka</a>), <a href="/wiki/Dals_kyrka,_H%C3%A4rn%C3%B6sands_stift" title="Dals kyrka, Härnösands stift">Dal</a>, <a href="/wiki/Anundsj%C3%B6_kyrka" title="Anundsjö kyrka">Anundsjö</a>, <a href="/wiki/Nora_kyrka,_%C3%85ngermanland" title="Nora kyrka, Ångermanland">Nora</a>, <a href="/wiki/Nordingr%C3%A5_kyrka" title="Nordingrå kyrka">Nordingrå</a>, <a href="/wiki/Bote%C3%A5_kyrka" title="Boteå kyrka">Boteå</a>, <a href="/wiki/Sollefte%C3%A5_kyrka" title="Sollefteå kyrka">Sollefteå</a> och <a href="/wiki/Ytterl%C3%A4nn%C3%A4s_gamla_kyrka" title="Ytterlännäs gamla kyrka">Ytterlännäs</a>.</li></ul> <a href="/wiki/Olof_den_helige#Sankt_Olofskult_i_Sverige" title="Olof den helige">Sankt Olofskulten</a> var betydande i det katolska Mellannorrland. Enligt traditioner som upptecknades på 1680-talet uppges Olav Haraldsson ha landstigit med sin här i <a href="/wiki/Sankt_Olofs_hamn" class="mw-redirect" title="Sankt Olofs hamn">Sankt Olofs hamn</a> i <a href="/wiki/Sel%C3%A5nger_socken" class="mw-redirect" title="Selånger socken">Selånger socken</a> år 1030 på sin väg för att kristna Norge och till slaget vid Stiklestad.<a href="#cite_note-77">[77]</a> I Mellannorrland upprättades under medeltiden vandrings- och ridleder både västerut (<a href="/wiki/Sankt_Olofsleden" class="mw-redirect" title="Sankt Olofsleden">Sankt Olofsleden</a> var en <a href="/wiki/Pilgrimsled" title="Pilgrimsled">pilgrimsled</a> mellan <a href="/wiki/Sel%C3%A5ngers_socken" title="Selångers socken">Selångers</a> utskeppningshamn i Medelpad och <a href="/wiki/Trondheim" title="Trondheim">Nidaros</a> i Norge) och söderut (<a href="/wiki/Norrstigen" class="mw-redirect" title="Norrstigen">Norrstigen</a> var en förhistorisk led som med tiden kom att gå längs hela Norrlandskusten). <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Olika_språkgruppers_utbredning_i_norr">Olika språkgruppers utbredning i norr</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: Olika språkgruppers utbredning i norr" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: Olika språkgruppers utbredning i norr">redigera wikitext</a>]</div> Vad gäller nordligaste Norrland visar fynd av mynt och metallprydnader från <a href="/wiki/Samiska_offerfyndplatser" title="Samiska offerfyndplatser">samiska offerfyndplatser</a> snarare på öst-västliga än nord-sydliga förbindelser under 1000-, 1100- och 1200-talen. Handelsförbindelserna med västra <a href="/wiki/Finland" title="Finland">Finland</a> och <a href="/wiki/Karelen" title="Karelen">Karelen</a> (senare del i <a href="/wiki/Republiken_Novgorod" title="Republiken Novgorod">Novgorod</a>) var av allt att döma täta.<a href="#cite_note-Fjellström-78">[78]</a> Det avspeglar sig också i nordligaste Norrlands kolonisationshistoria. I <a href="/wiki/Tornedalen" title="Tornedalen">Tornedalen</a> etablerades en fast, jordbrukande befolkning någon gång på 1000-talet. Den slutsatsen har dragits bland annat på grundval av arkeologiska undersökningar som genomförts av ett icke-kristet gravfält och en marknadsplats på Kyrkudden i <a href="/wiki/Heden%C3%A4set" title="Hedenäset">Hedenäset</a>. Resultaten tyder på att de första jordbrukarna i Tornedalen hade sitt ursprung i <a href="/wiki/Satakunda_(historiskt_landskap)" title="Satakunda (historiskt landskap)">Övre Satakunda</a> och <a href="/wiki/Tavastland" title="Tavastland">Tavastland</a> i nuvarande <a href="/wiki/Finland" title="Finland">Finland</a>. Det kan också finnas en östligare komponent, eventuellt från <a href="/wiki/Karelen" title="Karelen">Karelen</a>.<a href="#cite_note-Wallerström1995sid137-79">[79]</a> I <a href="/wiki/Lule%C3%A4lven" class="mw-redirect" title="Luleälven">Luleälvens</a> mynningsområde etablerades ett permanent jordbruk någon gång mellan 1000- och 1200-talet. Även här märks klara överensstämmelser österut. Den finskspråkiga jordbrukskulturen från Tornedalen tycks alltså ursprungligen ha sträckt sig så långt söderut som till Luleå.<a href="#cite_note-Wallerström1995sid100-80">[80]</a> Den finskspråkiga befolkningen i området kallas oftast för <a href="/wiki/Tornedalingar" title="Tornedalingar">tornedalingar</a>, och deras språk kallas oftast <a href="/wiki/Me%C3%A4nkieli" title="Meänkieli">meänkieli</a>. Även den tidiga, nordisktalande befolkningen har lämnat spår efter sig i form av ortnamn. I norra Norrlands kustland finns ortnamn som är sammansatta av förkristna personnamn och <a href="/wiki/Svenska_ortnamnsefterled#-mark" title="Svenska ortnamnsefterled">efterleden -mark</a>, och som har ansetts representera en lokal nybyggarexpansion före 1300. Den här typen av bynamn är vanligast i södra Västerbotten men förekommer även längre norrut: 14 i <a href="/wiki/Ume%C3%A5_socken" title="Umeå socken">Umeå socken</a>, sju i <a href="/wiki/Bygde%C3%A5_socken" title="Bygdeå socken">Bygdeå</a>, två i <a href="/wiki/L%C3%B6v%C3%A5ngers_socken" title="Lövångers socken">Lövånger</a>, nio i <a href="/wiki/Skellefte%C3%A5_socken" title="Skellefteå socken">Skellefteå</a>, fem i <a href="/wiki/Pite%C3%A5_socken" title="Piteå socken">Piteå</a> och ett enda i <a href="/wiki/Lule%C3%A5_socken" class="mw-redirect" title="Luleå socken">Luleå</a>. Längre norrut förekommer denna typ av ortnamn inte.<a href="#cite_note-Holm1970-81">[81]</a><a href="#cite_note-Westin1962Sid133–135-82">[82]</a> Den <a href="/wiki/Samer" title="Samer">samiska</a> befolkningen dominerade vid den historiska tidens början det som i medeltida källor kallades <a href="/wiki/Lappmarken" title="Lappmarken">lappmarken</a> (ungefär dagens <a href="/wiki/Lappland,_Sverige" title="Lappland, Sverige">Lappland</a>), men samexisterade även med jordbrukande befolkning i samtliga övriga landskap i dagens Norrland, och sannolikt även Värmland och Dalarna. Exempel på en fyndplats utanför lappmarken som av vissa forskare tolkats som samisk boplats, offerplats och begravningsplats är Vivallen i nordvästra Härjedalen, från 1100-talet. Genom handel levde samerna i ekonomisk symbios med bondebefolkningen. I takt med att den germanska jordbrukarbefolkningen uppodlade allt större landområden, trycktes den samiska halvnomadiska jägar-samlarkulturen tillbaka, eller bildade blandkulturer och assimilerades i dessa områden,<a href="#cite_note-Harrison-83">[83]</a> och storskalig renskötsel hade ännu inte nått <a href="/wiki/Sydsamiskt_omr%C3%A5de" class="mw-redirect" title="Sydsamiskt område">sydsamiskt område</a>. Samernas närvaro i norra Norrlands kustland är omdiskuterad. Arkeologen Noel Broadbent har hävdat att den tidiga jordbrukarbebyggelsen i kustlandet har drag som visar på ett samiskt ursprung och existensen av <a href="/wiki/Kustsamer" title="Kustsamer">kustsamer</a> vid Bottenviken. Några av de äldsta ortnamnen i kustlandet, till exempel <a href="/wiki/K%C3%A5ddis" title="Kåddis">Kåddis</a> utanför Umeå, anses också vara samiska.<a href="#cite_note-Broadbent2010sid193–209-84">[84]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Yngre_medeltid_(1250–1520)">Yngre medeltid (1250–1520)</h3>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Yngre medeltid (1250–1520)" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Yngre medeltid (1250–1520)">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Kungsg%C3%A5rdarna_i_Norrland_under_medeltiden.tif" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f2/Kungsg%C3%A5rdarna_i_Norrland_under_medeltiden.tif/lossless-page1-250px-Kungsg%C3%A5rdarna_i_Norrland_under_medeltiden.tif.png" decoding="async" width="250" height="370" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f2/Kungsg%C3%A5rdarna_i_Norrland_under_medeltiden.tif/lossless-page1-375px-Kungsg%C3%A5rdarna_i_Norrland_under_medeltiden.tif.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f2/Kungsg%C3%A5rdarna_i_Norrland_under_medeltiden.tif/lossless-page1-500px-Kungsg%C3%A5rdarna_i_Norrland_under_medeltiden.tif.png 2x" data-file-width="2857" data-file-height="4232" /></a><figcaption>Kartan visar hur dåvarande <a href="/wiki/H%C3%A4lsingland" title="Hälsingland">Hälsinglands</a> <a href="/wiki/Kungsg%C3%A5rd" title="Kungsgård">kungsgårdar</a> och husabyar placerats med regelbundna mellanrum på eller invid gamla centralorter längs den förhistoriska kustlandsvägen <a href="/wiki/Norrstigen" class="mw-redirect" title="Norrstigen">Norrstigen</a> under medeltiden (Gästrikland räknades då ännu till <a href="/wiki/Uppland" title="Uppland">Uppland</a>). De äldsta kungsgårdarna nämns i <a href="/wiki/H%C3%A4lsingelagen" title="Hälsingelagen">Hälsingelagen</a>.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:S%C3%A1mi_local_community_Siida.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5d/S%C3%A1mi_local_community_Siida.jpg/250px-S%C3%A1mi_local_community_Siida.jpg" decoding="async" width="250" height="158" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5d/S%C3%A1mi_local_community_Siida.jpg/375px-S%C3%A1mi_local_community_Siida.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5d/S%C3%A1mi_local_community_Siida.jpg/500px-S%C3%A1mi_local_community_Siida.jpg 2x" data-file-width="2700" data-file-height="1709" /></a><figcaption>En rekonstruerad kartbild över <a href="/wiki/Lappby" title="Lappby">lappbyarna</a> på 1500- och 1600-talen (rött område) samt början av 1800-talet (blått område). Samer levde även utanför lappbyarna. Källor från 1600-talet och senare talar om <a href="/wiki/Skogssamer" title="Skogssamer">skogssamer</a> och <a href="/wiki/Sockenlapp" title="Sockenlapp">sockenlappar</a> i <a href="/wiki/%C3%85ngermanland" title="Ångermanland">Ångermanland</a>, <a href="/wiki/Medelpad" title="Medelpad">Medelpad</a>, <a href="/wiki/J%C3%A4mtland" title="Jämtland">Jämtland</a>, <a href="/wiki/H%C3%A4lsingland" title="Hälsingland">Hälsingland</a>, <a href="/wiki/G%C3%A4strikland" title="Gästrikland">Gästrikland</a>, <a href="/wiki/H%C3%A4rjedalen" title="Härjedalen">Härjedalen</a> och även Mellansverige. Sockenlapparna hade assimilerats in i den nordiska kulturen vid mitten av 1800-talet.<a href="#cite_note-lennartlundmark.se-85">[85]</a></figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Hälsingelagen">Hälsingelagen</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: Hälsingelagen" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: Hälsingelagen">redigera wikitext</a>]</div> I den svensktalande befolkningens gemensamma <a href="/wiki/Landskapslag" title="Landskapslag">landskapslag</a>, <a href="/wiki/H%C3%A4lsingelagen" title="Hälsingelagen">Hälsingelagen</a> (bevarad från 1320), är Umeå och Bygdeå de nordligaste socknar som nämns vid namn. Det dåtida Hälsingland omfattade således dagens Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och åtminstone södra Västerbotten. Enligt lagen slapp invånarna i Umeå och Bygdeå samt området norr därom <a href="/wiki/Ledung" title="Ledung">ledungsplikten</a>, och de skulle betala <a href="/wiki/B%C3%A5gaskatt" title="Bågaskatt">bågaskatt</a>, medan övriga <a href="/wiki/Stor-H%C3%A4lsingland" class="mw-redirect" title="Stor-Hälsingland">Stor-Hälsingland</a> betalade skatt i <a href="/wiki/Skinn" title="Skinn">skinn</a> och <a href="/wiki/L%C3%A4rft" title="Lärft">lärft</a>.<a href="#cite_note-86">[86]</a> Stor-Hälsingland hade vid ingången till 1300-talet ett löst förhållande till Sverige. Så sent som 1317 slog hälsingarna ihjäl sveakungens skatteuppbördsman, men år 1331 hade samarbetet med Sverige och beskattningen börjat accepterats och statsmakten började se Hälsingland som del av Sverige. Ännu år 1374 lydde Stor-Hälsingland under sin egen landskapslag, som därefter ersattes med <a href="/wiki/Landslag_(lagstiftning)" title="Landslag (lagstiftning)">landslagar</a>.<a href="#cite_note-lansmuseetgavleborg.se2-87">[87]</a> Men statsmakten hade fortsatt problem med att få hälsingarna att se sig som en del av Sverige och de hade fortsatt problem med beskattning fram till och bortom Gustav Vasas tid vid makten, därefter avtog problemen successivt.<a href="#cite_note-88">[88]</a> Stor-Hälsingland är vid denna tid administrativt indelad i tre delar, <a href="/wiki/Treding" title="Treding">tredingar</a>: <ul><li><a href="/wiki/Alir" class="mw-redirect" title="Alir">Alir</a>, som finns belagt redan 1232 och som omfattade dagens södra Hälsingland,<a href="#cite_note-Brink-89">[89]</a></li> <li><a href="/w/index.php?title=Sunded&action=edit&redlink=1" class="new" title="Sunded [inte skriven än]">Sunded</a>, som omfattade dagens norra Hälsingland, samt</li> <li>den nordligaste tredingen, som troligen var <a href="/wiki/Medelpad" title="Medelpad">Medelpad</a><a href="#cite_note-Blomkvist-90">[90]</a><a href="#cite_note-91">[91]</a></li></ul> Hälsingelagen nämner sex <a href="/wiki/Kungsg%C3%A5rd" title="Kungsgård">kungsgårdar</a>, i flera fall nära tidiga stenkyrkor och <a href="/wiki/Storh%C3%B6g" class="mw-redirect" title="Storhög">storhögar</a>, som kom att bli viktiga som residens för <a href="/wiki/Fogde" title="Fogde">fogdar</a>. Dessa har identifierats till följande platser, från söder:<a href="#cite_note-Grundberg2006-92">[92]</a> <ul><li><a href="/wiki/Norrala_kungsg%C3%A5rd" title="Norrala kungsgård">Norrala kungsgård</a> i <a href="/wiki/Norrala_socken" title="Norrala socken">Norrala socken</a> i dagens Södra Hälsingland;</li> <li>Hög i Sunded, nuvarande Kungsgården i <a href="/wiki/H%C3%B6gs_socken,_H%C3%A4lsingland" title="Högs socken, Hälsingland">Högs socken</a> i norra Hälsingland;</li> <li>Hög på <a href="/wiki/Norrstigen" class="mw-redirect" title="Norrstigen">Norrstigen</a>, som vanligen identifieras med den nutida byn Kungsgården i <a href="/wiki/J%C3%A4ttendals_socken" title="Jättendals socken">Jättendals socken</a> i norra Hälsingland), omnämnd som <a href="/wiki/Husby" title="Husby">husaby</a>, möjligen med <a href="/wiki/Kvissle-Nolby-Pr%C3%A4stbolet" title="Kvissle-Nolby-Prästbolet">Kvissle/Nolby</a> i <a href="/wiki/Njurunda_socken" title="Njurunda socken">Njurunda socken</a>;</li> <li>Näs, det vill säga nuvarande <a href="/wiki/Kungsn%C3%A4s" class="mw-redirect" title="Kungsnäs">Kungsnäs</a> vid Sankt Olofs hamn i <a href="/wiki/Sel%C3%A5ngers_socken" title="Selångers socken">Selångers socken</a> (<a href="/wiki/Medelpad" title="Medelpad">Medelpad</a>), omnämnd som <a href="/wiki/Husby" title="Husby">husaby</a>;</li> <li>Norrstig i <a href="/wiki/S%C3%A4br%C3%A5_socken" title="Säbrå socken">Säbrå socken</a> i <a href="/wiki/%C3%85ngermanland" title="Ångermanland">Ångermanland</a>;</li> <li>”<a href="/wiki/Kutby" title="Kutby">Kutby</a>”, identifierad till <a href="/wiki/Kungsg%C3%A5rden,_Kramfors_kommun" title="Kungsgården, Kramfors kommun">Kungsgården, Kramfors kommun</a> i <a href="/wiki/Bj%C3%A4rtr%C3%A5_socken" title="Bjärtrå socken">Bjärtrå socken</a>, också i Ångermanland.<a href="#cite_note-Grundberg2005-93">[93]</a></li></ul> I Gästrikland, som då tillhörde Uppland, fanns följande kungsgårdar: <ul><li><a href="/wiki/Kungsg%C3%A5rden,_Hedesunda" title="Kungsgården, Hedesunda">Kungsgården, Hedesunda</a><a href="#cite_note-94">[94]</a></li> <li><a href="/w/index.php?title=Kungsg%C3%A5rden,_%C3%96sterf%C3%A4rnebo&action=edit&redlink=1" class="new" title="Kungsgården, Österfärnebo [inte skriven än]">Kungsgården, Österfärnebo</a></li> <li><a href="/wiki/Kungsg%C3%A5rden,_Ovansj%C3%B6" class="mw-redirect" title="Kungsgården, Ovansjö">Kungsgården, Ovansjö</a><a href="#cite_note-Gavleborg-34">[34]</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Kolonisering_av_norra_Västerbottens_kustland">Kolonisering av norra Västerbottens kustland</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Kolonisering av norra Västerbottens kustland" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Kolonisering av norra Västerbottens kustland">redigera wikitext</a>]</div> I och med <a href="/wiki/N%C3%B6teborgstraktaten" title="Nöteborgstraktaten">Nöteborgstraktaten</a> 1323 reglerades för första gången gränsen mellan <a href="/wiki/Republiken_Novgorod" title="Republiken Novgorod">Novgorods</a> och Sveriges intresseområden. Gränsen drogs från <a href="/wiki/Karelska_n%C3%A4set" title="Karelska näset">Karelska näset</a> till <a href="/wiki/Pyh%C3%A4joki_%C3%A4lv" title="Pyhäjoki älv">Pyhäjoki älv</a> i <a href="/wiki/%C3%96sterbotten_(historiskt_landskap)" title="Österbotten (historiskt landskap)">Österbotten</a>, medan förhållandena norr därom samt på den västra sidan om Bottenviken förblev oklara.<a href="#cite_note-Gallén1968-95">[95]</a> Den svenske kungen <a href="/wiki/Magnus_Eriksson" title="Magnus Eriksson">Magnus Eriksson</a> försökte stärka sitt rikes inflytande över området kring Bottenviken genom att 1324 utfärda ett privilegiebrev enligt vilket landet mellan <a href="/wiki/Skellefte_%C3%A4lv" class="mw-redirect" title="Skellefte älv">Skellefte älv</a> och <a href="/wiki/Ule_%C3%A4lv" title="Ule älv">Ule älv</a> (som mynnar vid <a href="/wiki/Ule%C3%A5borg" title="Uleåborg">Uleåborg</a> i nuvarande Finland) uppläts till odling och bebyggelse. Han tycks således ha menat att området var svenskt.<a href="#cite_note-Ahnlund_1924-96">[96]</a> Samma syn kommer till uttryck i ett brev från <a href="/wiki/Knut_Jonsson_(Aspen%C3%A4s%C3%A4tten)" title="Knut Jonsson (Aspenäsätten)">Knut Jonsson</a> 1328 enligt vilket Hälsingland sträckte sig till Ule älv och <a href="/wiki/Ule_tr%C3%A4sk" title="Ule träsk">Ule träsk</a>.<a href="#cite_note-SDHK3558-97">[97]</a> Kung Magnus privilegiebrev från 1324 gav upphov till två kända <a href="/wiki/Kolonisation" title="Kolonisation">kolonisationsprojekt</a>. Det första berörde området kring <a href="/wiki/Lule_%C3%A4lv" title="Lule älv">Lule älv</a>, som uppläts till ett konsortium bestående av <a href="/wiki/Olov_Bj%C3%B6rnsson" class="mw-redirect" title="Olov Björnsson">Olov Björnsson</a>, ärkebiskop i Uppsala, <a href="/wiki/Johannes_Ingemarsson" class="mw-redirect" title="Johannes Ingemarsson">Johannes Ingemarsson</a>, kunglig fogde över Hälsingland, och <a href="/wiki/Nikolaus_Farthiegnsson" class="mw-redirect" title="Nikolaus Farthiegnsson">Nikolaus Farthiegnsson</a>, <a href="/wiki/Storman" title="Storman">storman</a> med gods i Ångermanland, Medelpad och Gästrikland.<a href="#cite_note-fmpro.ra.se-3462-98">[98]</a> Det andra berörde området kring <a href="/wiki/Pite_%C3%A4lv" title="Pite älv">Pite älv</a>, som uppläts till <a href="/wiki/Riksr%C3%A5d" title="Riksråd">riksrådet</a> <a href="/wiki/Nils_Abj%C3%B6rnsson_(Sparre)" class="mw-redirect" title="Nils Abjörnsson (Sparre)">Nils Abjörnsson</a>.<a href="#cite_note-fmpro.ra.se-4147-99">[99]</a> Av ett stadfästelsebrev som <a href="/wiki/Magnus_Eriksson" title="Magnus Eriksson">Magnus Eriksson</a> formulerade 1335 framgår att Nils Abjörnsson då redan hade byggt bostäder och flyttat familjer till Piteåtrakten samt lagt ned både pengar och arbete på projektet. Det finns däremot inga uppgifter om att det projekt som berörde Lule älvdal omsattes i praktiken.<a href="#cite_note-Wallerström1995-100">[100]</a> I ett brev av kung Magnus Eriksson år 1340 fastslogs att alla "som åå Christo tro, eller till Christna tro sig omwenda wele" fick ta sig mark och ägor i <a href="/wiki/Lappmarken" title="Lappmarken">Lappmarken</a>, under förutsättning att de betalade skatt till kungen och brukade Hälsinglands lag och sedvänjor.<a href="#cite_note-Magnus_Eriksson-101">[101]</a><a href="#cite_note-Wallerström1995sid49-50-102">[102]</a> Det arkeologiska materialet visar också att det östliga handelsinflytandet i norra Norrland upphörde efter 1200-talet. Av allt att döma lyckades Sverige under 1300-talet med att utvidga sin sfär längs hela den västra sidan av Bottenviken och vidare fram till vattendelaren mellan Torne och Kemi älvar.<a href="#cite_note-Wallerström1995sid232-103">[103]</a> Den svenska handeln i området kom nu att skötas av <a href="/wiki/Birkarlar" title="Birkarlar">birkarlarna</a>, vilka förmodligen även tidigare verkat inom området och då haft en koppling till Republiken Novgorod. De fick den svenska kronans skydd för sin verksamhet i Tälje stadga 1328, och betalade själva en skatt eller avgift till kungen i gengäld.<a href="#cite_note-Wallerström1995sid240–250-104">[104]</a> Under slutet av 1300-talet fick det svenska <a href="/wiki/Riksr%C3%A5d" title="Riksråd">riksrådet</a> och <a href="/wiki/Drots" title="Drots">drotsen</a> <a href="/wiki/Bo_Jonsson_(Grip)" title="Bo Jonsson (Grip)">Bo Jonsson (Grip)</a> hela Finland och en tredjedel av Sverige, däribland Stor-Hälsingland, som förläning. Han anlade <a href="/wiki/Korsholms_slott" title="Korsholms slott">Korsholms slott</a> i närheten av den nuvarande staden <a href="/wiki/Vasa" title="Vasa">Vasa</a> och styrde därifrån området kring Norra Kvarken och Bottenviken som ett samlat <a href="/wiki/Slottsl%C3%A4n" title="Slottslän">slottslän</a>, kallat <a href="/wiki/Korsholms_l%C3%A4n" title="Korsholms län">Korsholms län</a>. Därmed bröts det gamla administrativa sambandet med Hälsingland för den del av Norrland som nu utgör Västerbottens och Norrbottens län. Av <a href="/wiki/Erik_av_Pommern" title="Erik av Pommern">Eriks av Pommern</a> skattebok från 1413 framgår att Korsholms län då omfattade socknarna <a href="/wiki/Ume%C3%A5_socken" title="Umeå socken">Umeå</a>, <a href="/wiki/Bygde%C3%A5_socken" title="Bygdeå socken">Bygdeå</a>, <a href="/wiki/L%C3%B6v%C3%A5ngers_socken" title="Lövångers socken">Lövånger</a>, <a href="/wiki/Skellefte%C3%A5_socken" title="Skellefteå socken">Skellefteå</a>, <a href="/wiki/Pite%C3%A5_socken" title="Piteå socken">Piteå</a>, <a href="/wiki/Lule%C3%A5_socken" class="mw-redirect" title="Luleå socken">Luleå</a> och <a href="/wiki/Torne%C3%A5_socken" class="mw-redirect" title="Torneå socken">Torneå</a> i nuvarande Sverige samt socknarna <a href="/wiki/Mustasaari_socken" title="Mustasaari socken">Mustasaari</a>, <a href="/wiki/Storkyro" title="Storkyro">Kyro</a> och <a href="/wiki/Kemi_(stad)" class="mw-redirect" title="Kemi (stad)">Kemi</a> i nuvarande Finland. År 1441 delades Korsholms i en västlig och en östlig del längs gränsen mellan <a href="/wiki/Uppsala_stift" title="Uppsala stift">Uppsala</a> och <a href="/wiki/%C3%85bo_stift" class="mw-redirect" title="Åbo stift">Åbo stift</a>, som fastställts till Ule älv, de båda delar som så småningom kom att kallas för Västerbotten och Österbotten.<a href="#cite_note-Olofsson1962sid177–211-105">[105]</a> Sveriges beskattning av hela kustlandet runt Bottenviken var enligt ryssarna inte i enlighet med Nöteborgstraktaten, och under 1480- och 1490-talen krävde de därför under våldsamma former skatt av invånarna i <a href="/wiki/Keminmaa" title="Keminmaa">Kemi</a>, <a href="/wiki/Ijo" title="Ijo">Ijo</a> och <a href="/wiki/Limingo" title="Limingo">Limingo</a> socknar öster om Bottenviken. De hävdade då att deras gräns gick från Hanhikivi sten vid utloppet av bäcken <a href="/wiki/Pyh%C3%A4joki_%C3%A4lv" title="Pyhäjoki älv">Pyhäjoki</a> på östra sidan över till <a href="/wiki/Bjur%C3%B6klubb" title="Bjuröklubb">Bjuröklubb</a> på västra sidan. Hela Bottenviksområdet skulle alltså vara ryskt. På 1600-talet nedtecknades traditioner enligt vilka ryssarna skulle ha ansett <a href="/wiki/Bygde_sten" title="Bygde sten">Bygde sten</a> sex mil söder om Bjuröklubb vara ett gränsmärke mot det svenska riket.<a href="#cite_note-Ahnlund_1924-96">[96]</a> Det finns dock inga uppgifter om att ryssarna skulle ha gått till aktiv handling i detta område.<a href="#cite_note-Gallén1968-95">[95]</a> När namnet Norrlanden började tas i bruk under 1400-talet sträckte sig området från <a href="/wiki/H%C3%A4lsingland" title="Hälsingland">Hälsingland</a> runt <a href="/wiki/Bottenviken" title="Bottenviken">Bottenviken</a> och söderut till <a href="/wiki/Ule_%C3%A4lv" title="Ule älv">Ule älv</a>, senare Pyhäjoki.<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> Vid samma tid började man också räkna Gästrikland till Norrlanden och låta Dalälven bilda områdets sydgräns mot resten av Sverige.<a href="#cite_note-Ahnlund-8">[8]</a> På 1500-talet omfattade "Norrlanden" Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och Västerbotten (inklusive det landskap som sedan 1800-talet kallas Norrbotten samt <a href="/wiki/Finska_V%C3%A4sterbotten" class="mw-redirect" title="Finska Västerbotten">finska Västerbotten</a>).<a href="#cite_note-Ahnlund-8">[8]</a> Norrlands äldsta stad är <a href="/wiki/G%C3%A4vle" title="Gävle">Gävle</a> (som vid den tiden emellertid inte räknades till 'Norrlanden'). Orten fick <a href="/wiki/Stadsprivilegier" class="mw-redirect" title="Stadsprivilegier">stadsprivilegier</a> år <a href="/wiki/1446" title="1446">1446</a>, men omnämndes som stad redan <a href="/wiki/1413" title="1413">1413</a>.<a href="#cite_note-106">[106]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Tidigmodern_tid_(1520–1789)">Tidigmodern tid (1520–1789)</h3>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Tidigmodern tid (1520–1789)" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Tidigmodern tid (1520–1789)">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Städer">Städer</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=24" title="Redigera avsnitt: Städer" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=24" title="Redigera avsnitts källkod: Städer">redigera wikitext</a>]</div> Trots övriga Europas urbanisering under medeltiden, och att förutsättningar för norrländska städer kan synas ha varit goda, skulle det dröja ända in på 1580-talet innan kungen beslutade sig för att grunda de första norrländska städerna, <a href="/wiki/Hudiksvall" title="Hudiksvall">Hudiksvall</a>, <a href="/wiki/H%C3%A4rn%C3%B6sand" title="Härnösand">Härnösand</a> och <a href="/wiki/Ume%C3%A5" title="Umeå">Umeå</a>, förutom medeltidsstaden <a href="/wiki/G%C3%A4vle" title="Gävle">Gävle</a>, som räknades till Norrland från 1500-talet. Först på 1620-talet inleddes en stor stadsgrundningsvåg som resulterade i ett pärlband av städer längs med den dåvarande norrlandskusten, på båda sidor om <a href="/wiki/Bottenhavet" title="Bottenhavet">Bottenhavet</a>, upp till <a href="/wiki/Torne%C3%A5" title="Torneå">Torneå</a> i norr.<a href="#cite_note-Grundberg2006-92">[92]</a> Vågen inleddes som en konsekvens av en resa genomförd av riksrådet <a href="/wiki/Johan_Skytte" title="Johan Skytte">Johan Skytte</a> runt Bottenhavet år 1619.<a href="#cite_note-107">[107]</a> Städerna tillkom i en ny <a href="/wiki/Merkantilism" title="Merkantilism">merkantilistisk</a> anda för att öka exporten, förbättra infrastrukturen och stärka kronans ställning kring Bottenhavet. Nästan samtliga städer hade någon form av närliggande föregångare i form av en handels- eller marknadsplats, ofta invid en hamn, ibland <a href="/wiki/Kungsg%C3%A5rd" title="Kungsgård">kungsgård</a>, <a href="/wiki/Uppsala_%C3%B6d" title="Uppsala öd">öd</a>, <a href="/wiki/Tingsplats" class="mw-redirect" title="Tingsplats">tingsplats</a>, <a href="/wiki/Borg" title="Borg">borg</a> eller medeltida <a href="/wiki/F%C3%B6rsvarskyrka" title="Försvarskyrka">försvarskyrka</a> av <a href="/wiki/Kl%C3%B6vjning" title="Klövjning">klövsadeltyp</a> (försedd med dubbla torn). Dessa centralorter hade sedan tidigare funktioner som i andra landsdelar var knutna till städer, exempelvis <a href="/wiki/Fogde" title="Fogde">fogderesidens</a>, <a href="/wiki/Prost" title="Prost">prostsäte</a> eller <a href="/wiki/Storman" title="Storman">stormannasäte</a>.<a href="#cite_note-Grundberg2006-92">[92]</a> Utvecklingen av städer norr om Gävle hämmades dock av det <a href="/wiki/Bottniska_handelstv%C3%A5nget" title="Bottniska handelstvånget">bottniska handelstvånget</a><a href="#cite_note-108">[108]</a> som fick fast form i förordningar från 1614, 1617 och 1636 och avvecklades 1765. Tvånget hindrade <a href="/wiki/Uppstad" title="Uppstad">uppstäder</a> att handla direkt med utlandet utan tillät export och import endast via <a href="/wiki/Stapelstad" title="Stapelstad">stapelstäder</a> som Uppsala, men gav lättnader till Gävle.<a href="#cite_note-109">[109]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Administration">Administration</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=25" title="Redigera avsnitt: Administration" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=25" title="Redigera avsnitts källkod: Administration">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Old_provinces_westnorrland.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f7/Old_provinces_westnorrland.png/190px-Old_provinces_westnorrland.png" decoding="async" width="190" height="223" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f7/Old_provinces_westnorrland.png/285px-Old_provinces_westnorrland.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f7/Old_provinces_westnorrland.png 2x" data-file-width="288" data-file-height="338" /></a><figcaption>1646 bildades Hudiksvalls län (blått) och Härnösands län (gult), strax efter att Jämtland och Härjedalen införlivats i Sverige. Dessa sammanslogs 1654 till Västernorrlands län (både gult och blått), som 1762 delades i <a href="/wiki/G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4n" title="Gävleborgs län">Gävleborgs län</a> (blått) och Västernorrlands län (gult). Dagens länsgränser ses i rött.</figcaption></figure> I början av 1600-talet lydde hela det dåvarande Norrland under samma <a href="/wiki/St%C3%A5th%C3%A5llare" title="Ståthållare">ståthållare</a> och kallades då för ståthållardömet Norrland eller <a href="/wiki/Norrlands_l%C3%A4n" title="Norrlands län">Norrlands län</a>. Dess sydgräns öster om Bottenhavet gick då vid kusten söder om <a href="/wiki/Vasa" title="Vasa">Vasa</a> och sträckte sig inåt mot nordost. När Sverige delades in i <a href="/wiki/L%C3%A4n_i_Sverige" class="mw-redirect" title="Län i Sverige">län</a> genom <a href="/wiki/1634_%C3%A5rs_regeringsform" title="1634 års regeringsform">1634 års regeringsform</a> klövs det gamla Norrland i två delar. Den ena delen, <a href="/wiki/V%C3%A4sternorrlands_l%C3%A4n" title="Västernorrlands län">Västernorrlands län</a>, kom att omfatta landskapen Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och Västerbotten (med Norrbotten och lappmarkerna ända upp till <a href="/wiki/Norra_ishavet" title="Norra ishavet">Norra ishavet</a>). Dess östra gräns gick vid kusten vid <a href="/wiki/Torne%C3%A5" title="Torneå">Torneå</a> och fortsatte norrut en bit öster om <a href="/wiki/Torne%C3%A4lven" class="mw-redirect" title="Torneälven">Torneälven</a>. År 1637 bröts Västerbottens län ut ur Västernorrlands län och 1641 införlivades Gästrikland, som dittills utgjort änkedrottning <a href="/wiki/Maria_Eleonoras_livgeding" class="mw-redirect" title="Maria Eleonoras livgeding">Maria Eleonoras livgeding</a>, i Västernorrlands län. Länsindelningen har därefter ändrats många gånger, men aldrig mer har hela Norrland utgjort ett administrativt område.<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> <a href="/wiki/J%C3%A4mtland" title="Jämtland">Jämtland</a> och <a href="/wiki/H%C3%A4rjedalen" title="Härjedalen">Härjedalen</a> införlivades 1645 i det svenska riket efter <a href="/wiki/Dansk-svenska_krig" title="Dansk-svenska krig">dansk-svenska krigen</a>. Därefter talade man under en tid gärna om "Jämtland och Nordlanden", innan landskapet ansågs utgöra en del av Norrland.<a href="#cite_note-Ahnlund-8">[8]</a> År 1647 bröts <a href="/wiki/H%C3%A4rn%C3%B6sands_stift" title="Härnösands stift">Härnösands stift</a> ur det svåradministrerade <a href="/wiki/Uppsala_%C3%A4rkestift" class="mw-redirect" title="Uppsala ärkestift">Uppsala ärkestift</a>.<a href="#cite_note-110">[110]</a> Utbrytningen gjordes för att öka den svenska närvaron i de två nyerhållna landskapen <a href="/wiki/J%C3%A4mtland" title="Jämtland">Jämtland</a> och <a href="/wiki/H%C3%A4rjedalen" title="Härjedalen">Härjedalen</a>. Stiftet omfattade hela dagens Norrland utom <a href="/wiki/G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4n" title="Gävleborgs län">Gävleborgs län</a>, fram till 1904 då <a href="/wiki/Lule%C3%A5_stift" title="Luleå stift">Luleå stift</a> (norra Norrland) bröts ur.<a href="#cite_note-111">[111]</a> I de norrländska landskapen infördes aldrig någon <a href="/wiki/H%C3%A4rad" title="Härad">häradsindelning</a>, utan <a href="/wiki/Tingslag" title="Tingslag">tingslagen</a> baserades på landskaps- och sockenindelningen.<a href="#cite_note-112">[112]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Inflyttning_från_öster">Inflyttning från öster</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=26" title="Redigera avsnitt: Inflyttning från öster" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=26" title="Redigera avsnitts källkod: Inflyttning från öster">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Raatajat_rahanalaiset.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fe/Raatajat_rahanalaiset.JPG/250px-Raatajat_rahanalaiset.JPG" decoding="async" width="250" height="200" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fe/Raatajat_rahanalaiset.JPG/375px-Raatajat_rahanalaiset.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fe/Raatajat_rahanalaiset.JPG/500px-Raatajat_rahanalaiset.JPG 2x" data-file-width="2000" data-file-height="1600" /></a><figcaption>Målningen "Trälar under penningen" av <a href="/wiki/Eero_J%C3%A4rnefelt" title="Eero Järnefelt">Eero Järnefelt</a> visar <a href="/wiki/Savolax" title="Savolax">Savolaxfinnarnas</a> <a href="/wiki/Svedjebruk" title="Svedjebruk">svedjebruk</a>.</figcaption></figure> Man räknar med att 12 000 <a href="/wiki/Skogsfinnar" title="Skogsfinnar">skogsfinnar</a> eller svedjefinnar, flyttade från Savolax och norra Tavastland i dagens Finland, och blev nybyggare i Hälsingland, Medelpad, Ångermanland Värmland, Dalarna, Västmanland och Norge, främst mellan 1570 och början av 1600-talet, vilket gav upphov till många nya byar i vad som kom att kallas <a href="/wiki/Finnskogar" class="mw-redirect" title="Finnskogar">finnskogarna</a>. Skogsfinnarna bröt effektivt ny mark genom <a href="/wiki/Svedjebruk" title="Svedjebruk">svedjebruk</a>. De lärde sig svenska och blev tvåspråkiga, men bibehöll sin <a href="/wiki/Folktro" title="Folktro">folktro</a>. Orsaken till inflyttningen var kolonisationspolitik och skattelättnader på initiativ av <a href="/wiki/Karl_IX" title="Karl IX">Karl IX</a>, samt krig och brist på obruten mark i Finland.<a href="#cite_note-113">[113]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Lappmarkerna_börjar_koloniseras">Lappmarkerna börjar koloniseras</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=27" title="Redigera avsnitt: Lappmarkerna börjar koloniseras" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=27" title="Redigera avsnitts källkod: Lappmarkerna börjar koloniseras">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Hilduinen.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d6/Hilduinen.jpg/250px-Hilduinen.jpg" decoding="async" width="250" height="278" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d6/Hilduinen.jpg/375px-Hilduinen.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d6/Hilduinen.jpg/500px-Hilduinen.jpg 2x" data-file-width="600" data-file-height="666" /></a><figcaption>Staty av den förste nybyggaren i <a href="/wiki/Lycksele_lappmark" title="Lycksele lappmark">Lycksele lappmark</a> år 1678, Johan Philipsson, vid <a href="/wiki/%C3%96rtr%C3%A4sk" title="Örträsk">Örträsks</a> hembygdsgård.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Jokkmokks_marknad_01.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Jokkmokks_marknad_01.jpg/250px-Jokkmokks_marknad_01.jpg" decoding="async" width="250" height="165" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Jokkmokks_marknad_01.jpg/375px-Jokkmokks_marknad_01.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Jokkmokks_marknad_01.jpg/500px-Jokkmokks_marknad_01.jpg 2x" data-file-width="800" data-file-height="529" /></a><figcaption><a href="/wiki/Jokkmokks_marknad" title="Jokkmokks marknad">Jokkmokks marknad</a> har anor som går tillbaka åtminstone till 1606.</figcaption></figure> Medan den svenska kronan redan under 1300-talet hade tagit kontrollen över norra Norrlands kustland gällde detsamma inte inlandet. Visserligen beskattades samerna – <a href="/wiki/Gustav_Vasa" title="Gustav Vasa">Gustav Vasa</a> avskaffade i mitten av 1550-talet birkarlarnas gynnade ställning och införde i stället direkt beskattning genom <a href="/wiki/Lappfogde" title="Lappfogde">lappfogdar</a>.<a href="#cite_note-Olofsson1962sid314–317-114">[114]</a> Skatteuppbörd och rättsskipning ägde rum på marknadsplatser både inom och utanför lappmarkerna, men någon permanent svensk närvaro fanns inte inom lappmarkerna förrän <a href="/wiki/Karl_IX" title="Karl IX">hertig Karl</a> 1606 lät anlägga kyrkplatser i <a href="/wiki/Lycksele" title="Lycksele">Lycksele</a>, <a href="/wiki/Arvidsjaur" title="Arvidsjaur">Arvidsjaur</a>, <a href="/wiki/Jokkmokk" title="Jokkmokk">Jokkmokk</a> och <a href="/wiki/Enontekis" title="Enontekis">Enontekis</a>. Senare under 1600-talet inrättades kyrk- och marknadsplatser även i <a href="/wiki/%C3%85sele" title="Åsele">Åsele</a> och <a href="/wiki/Arjeplog" title="Arjeplog">Arjeplog</a>.<a href="#cite_note-Bergling1964-115">[115]</a> Ett av de första stegen för att utbilda samiska präster togs när <a href="/wiki/Nicolaus_Andre%C3%A6" title="Nicolaus Andreæ">Nicolaus Andreæ</a>, kyrkoherde i <a href="/wiki/Pite%C3%A5" title="Piteå">Piteå</a>, inrättade en sameskola 1617. En handfull samer fick där en grundläggande utbildning. Herr Nils utgav också 1619 en mässbok och en ABC-bok på samiska, vilket blev de första tryckta böckerna på detta språk.<a href="#cite_note-Bygdén-116">[116]</a> Sedan herr Nils avlidit ersattes hans skola 1632 av <a href="/wiki/Skytteanska_skolan,_Lycksele" title="Skytteanska skolan, Lycksele">Skytteanska skolan</a> i Lycksele, som blev en viktig institution under lång tid.<a href="#cite_note-Göthe-117">[117]</a> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Nasadetalj1646.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2d/Nasadetalj1646.jpg/250px-Nasadetalj1646.jpg" decoding="async" width="250" height="207" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2d/Nasadetalj1646.jpg/375px-Nasadetalj1646.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2d/Nasadetalj1646.jpg/500px-Nasadetalj1646.jpg 2x" data-file-width="892" data-file-height="737" /></a><figcaption><a href="/wiki/Nasafj%C3%A4lls_silververk" title="Nasafjälls silververk">Nasafjälls silvergruva</a> på en karta från 1646. Siffrorna avser olika gruvhål, utom 17 som är kyrkogården.</figcaption></figure> Kronans intresse för lappmarkerna intensifierades sedan <a href="/wiki/Silver" title="Silver">silvermalm</a> upptäckts på <a href="/wiki/Nasafj%C3%A4llet" title="Nasafjället">Nasafjället</a> i Pite lappmark 1634. Vad andra europeiska stater fick resa till <a href="/wiki/Amerika" title="Amerika">Amerika</a> för att utvinna hade Sverige alltså inom sitt eget territorium. <a href="/wiki/Pite%C3%A5_silververk" class="mw-redirect" title="Piteå silververk">Piteå silververk</a> byggdes upp på Nasafjället och fungerade fram till 1659, då det brändes ned av norska styrkor.<a href="#cite_note-Bromé-118">[118]</a> Det efterträddes av <a href="/wiki/Lule%C3%A5_silververk" title="Luleå silververk">Luleå silververk</a> med hytta i det som nu heter <a href="/wiki/Kvikkjokk" title="Kvikkjokk">Kvikkjokk</a>.<a href="#cite_note-Awebro-119">[119]</a> Verksamheten vid de första metallindustrierna i lappmarken var helt och hållet beroende av samisk medverkan. De var de enda som bodde i lappmarkerna, och de var de enda som kunde ombesörja de tunga och långväga transporterna med sina <a href="/wiki/Renfora" class="mw-redirect" title="Renfora">renforor</a>. Samerna fick ersättning för sina insatser, men fick ändå i många fall tvingas in i tjänsten, eftersom de inte samtidigt kunde sköta sina vanliga sysslor. Om de vantrivdes alltför mycket flyttade de helt enkelt till en annan lappmark eller till Norge. Svenska myndigheter blev därför mer och mer intresserade av att få svenska och finska jordbrukare att slå sig ned som nybyggare i lappmarkerna. Förutom den nytta detta kunde ha för bergverken skulle nybyggesverksamhet också öka kronans skatteintäkter, eftersom samer och nybyggare förutsattes kunna utöva sina respektive näringar sida vid sida.<a href="#cite_note-Göthe-117">[117]</a> Den som aktivt tog tag i frågan om lappmarkernas kolonisation var <a href="/wiki/Johan_Graan" title="Johan Graan">Johan Graan</a>, som var son till en same som uppfostrats av Nicolaus Andreæ och utbildat sig till präst. Johan Graan blev landshövding i Västerbottens län (som omfattade hela norra Norrland och tidvis även Österbotten) 1653. År 1671 sände han ut lantmätaren <a href="/wiki/Jonas_Persson_Gedda" title="Jonas Persson Gedda">Jonas Persson Gedda</a> för att mäta upp lappmarkerna och hitta lämpliga ställen för nybyggen. Resultatet blev en karta över Umeå lappmark. Utifrån erfarenheterna av denna kartläggning skrev landshövding Graan sedan ihop det dokument som kom att ligga till grund för 1673 års <a href="/wiki/Lappmarksprivilegier" title="Lappmarksprivilegier">lappmarksplakat</a>.<a href="#cite_note-Norstedt-120">[120]</a> 1673 års lappmarksplakat innebar att de som anlade nybyggen inom lappmarkerna fick privilegier i form av 15 års frihet från alla slags skatter och utlagor, därefter skattläggning till samma skatt som "sjelfva Lapparna" samt frihet från knektutskrivning i alla tider. Detta följdes 1695 av ytterligare ett <a href="/wiki/Plakat_(anslag)" title="Plakat (anslag)">plakat</a> där det fastslogs att nybyggarna inte bara hade privilegier utan även skyldigheter: de som ville komma i åtnjutande av friheterna fick inte "lägga sig allena på öfverflödigt svedjande" utan skulle ägna sig åt att bryta upp permanenta åkrar och ängar.<a href="#cite_note-Poignant-121">[121]</a> Omgående började också nybyggen anläggas i lappmarkerna. Ett av de första var <a href="/wiki/%C3%96rtr%C3%A4sk" title="Örträsk">Örträsk</a> i Lycksele lappmark, som anlades av finnen Johan Philipsson omkring 1678. Många av nybyggena i Lycksele och Åsele lappmarker anlades av personer med finsk härkomst, som var uppfödda inom finnskogarna i södra Norrland och Mellansverige.<a href="#cite_note-Egerbladh_Örträsk-122">[122]</a> Svenskar från kusttrakterna kom snart efter. Lappmarken ansågs länge utgöra en särskild landsända som inte hörde till "det egentliga Norrland", en uppfattning som åtminstone delvis levde kvar ännu i slutet av 1800-talet.<a href="#cite_note-Ahnlund-8">[8]</a> <a href="/wiki/Nordisk_Familjebok" class="mw-redirect" title="Nordisk Familjebok">Nordisk Familjebok</a> noterar 1912 att ”norrlänningarna själfva räkna likväl hvarken Gästrikland och Hälsingland eller Lappland till det egentliga N.”<a href="#cite_note-123">[123]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Trolldomsprocessernas_tid">Trolldomsprocessernas tid</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=28" title="Redigera avsnitt: Trolldomsprocessernas tid" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=28" title="Redigera avsnitts källkod: Trolldomsprocessernas tid">redigera wikitext</a>]</div> <a href="/wiki/Det_stora_ov%C3%A4sendet" title="Det stora oväsendet">Det stora oväsendet</a> var den mest intensiva perioden av de <a href="/wiki/H%C3%A4xprocesser_i_Sverige" title="Häxprocesser i Sverige">svenska häxprocesserna</a>, och började 1668 i <a href="/wiki/Lillh%C3%A4rdal" title="Lillhärdal">Lillhärdal</a> i Härjedalen med att barnvittnet <a href="/wiki/Gertrud_Svensdotter" title="Gertrud Svensdotter">Gertrud Svensdotters</a> utpekade <a href="/wiki/M%C3%A4ret_Jonsdotter" title="Märet Jonsdotter">Märet Jonsdotter</a>, och processen resulterade i minst åtta avrättningar. Dessförinnan hade häxprocesserna sällan lett till avrättningar, med undantag för <a href="/wiki/H%C3%A4xprocessen_i_Ramsele" title="Häxprocessen i Ramsele">Häxprocessen i Ramsele</a> redan 1634 då fem personer avrättades.<a href="#cite_note-124">[124]</a> Häxprocesser spred sig därefter som en löpeld över landet under de kommande åtta åren, och några norrländska socknar drabbades särskilt under denna period: <ul><li>Härjedalen 1668–72: Åtminstone åtta avrättade i <a href="/wiki/Lillh%C3%A4rdal" title="Lillhärdal">Lillhärdal</a>.</li> <li>Hälsingland 1671–74: Tio avrättade i <a href="/wiki/Bolln%C3%A4s" title="Bollnäs">Bollnäs</a>, åtta i <a href="/wiki/Ovan%C3%A5ker" title="Ovanåker">Ovanåker</a>, sju i <a href="/wiki/H%C3%A4lsingtuna_f%C3%B6rsamling" title="Hälsingtuna församling">Tuna</a> och <a href="/wiki/Idenors_f%C3%B6rsamling" title="Idenors församling">Idenor</a>, två i <a href="/wiki/Alfta" title="Alfta">Alfta</a>, två <a href="/wiki/J%C3%A4rvs%C3%B6" title="Järvsö">Järvsö</a>, tre i <a href="/wiki/Delsbo" title="Delsbo">Delsbo</a>, och två i <a href="/wiki/Ljusdal" title="Ljusdal">Ljusdal</a>.</li> <li>Ångermanland 1674–75: 71 avrättade i <a href="/wiki/H%C3%A4xprocesserna_i_Tors%C3%A5ker" class="mw-redirect" title="Häxprocesserna i Torsåker">Häxprocesserna i Torsåker</a><a href="#cite_note-125">[125]</a>, 42 avrättade i <a href="/wiki/H%C3%A4rn%C3%B6sand" title="Härnösand">Härnösand</a>, varav 32 från <a href="/wiki/S%C3%A4br%C3%A5" title="Säbrå">Säbrå</a>, samt sex avrättade i <a href="/wiki/Sollefte%C3%A5" title="Sollefteå">Sollefteå</a>. Vid den stora <a href="/wiki/H%C3%A4xprocessen_i_Nordingr%C3%A5" title="Häxprocessen i Nordingrå">Häxprocessen i Nordingrå</a> avrättades ingen.</li> <li>Gästrikland 1674–75: 35 avrättades i <a href="/wiki/Ockelbo_socken" title="Ockelbo socken">Ockelbo socken</a>, 19 i <a href="/wiki/G%C3%A4vle" title="Gävle">Gävle</a>, samt 27 i <a href="/wiki/Valbo_socken" title="Valbo socken">Valbo socken</a>, <a href="/wiki/Hille_socken" title="Hille socken">Hille socken</a> och <a href="/wiki/Hamr%C3%A5nge_socken" title="Hamrånge socken">Hamrånge socken</a>.</li> <li>Västerbotten 1675–76: sju dödsdomar fälldes i <a href="/wiki/L%C3%B6v%C3%A5ngers_socken" title="Lövångers socken">Lövångers socken</a>, men ingen verkställdes eftersom processerna då upphörde.</li></ul> När det gäller samerna kunde dessa fortsätta att utöva sin gamla religion ganska obehindrat långt in på 1600-talet, bara de såg till att infinna sig till gudstjänsterna. På 1680-talet kom myndigheterna till insikt om att det fortfarande grasserade "trolldom" i lappmarkerna och att den samiska <a href="/wiki/Ceremonitrumma" title="Ceremonitrumma">trumman</a> alltjämt var i aktivt bruk. År 1685 avfattade därför Karl XI en skrivelse till <a href="/wiki/Konsistorium" title="Konsistorium">konsistorium</a> i Härnösand om att åtgärder måste vidtagas. Detta ledde till omfattande så kallade trolldomsrannsakningar på samtliga kyrkplatser i lappmarkerna. Samerna utsattes för pressande förhör och tvingades att lämna in sina trummor, under hot om bestraffning både i jordelivet och i livet efter detta. I den mån den traditionella samiska religionen utövades därefter skedde det i tysthet.<a href="#cite_note-Sydsamiska_rötter-126">[126]</a> En del samer vägrade finna sig i detta, vilket ledde till rättsliga följder. Så avrättades samen <a href="/wiki/Lars_Nilsson_(avr%C3%A4ttad_1693)" class="mw-redirect" title="Lars Nilsson (avrättad 1693)">Lars Nilsson</a> från <a href="/wiki/Pite_lappmark" title="Pite lappmark">Pite lappmark</a> 1693 för trolldom.<a href="#cite_note-127">[127]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Krigstid">Krigstid</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=29" title="Redigera avsnitt: Krigstid" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=29" title="Redigera avsnitts källkod: Krigstid">redigera wikitext</a>]</div> På 1500-talet hade ett antal <a href="/wiki/F%C3%A4nika" title="Fänika">Norrlandsfänikor</a> bildats, som på 1600-talet organiserades som <a href="/wiki/Norrlands_storregemente" title="Norrlands storregemente">Norrlands storregemente</a>. Storregementet splittrade 1624 till <a href="/wiki/V%C3%A4sterbottens_regemente" title="Västerbottens regemente">Västerbottens regemente</a> (ur vilket Jämtlands dragonregemente bryts ut 1646) och <a href="/wiki/H%C3%A4lsinge_regemente" title="Hälsinge regemente">Hälsinge regemente</a>. Flertalet socknar i Medelpad och Ångermanland får efter 1661 ansvar för <a href="/wiki/B%C3%A5tsmansh%C3%A5llet" class="mw-redirect" title="Båtsmanshållet">båtsmanshållet</a> till Norrlands båtsmanskompani.<a href="#cite_note-128">[128]</a><a href="#cite_note-129">[129]</a> Flera tusen man ur <a href="/wiki/J%C3%A4mtlands_dragonregemente" class="mw-redirect" title="Jämtlands dragonregemente">Jämtlands dragonregemente</a> ingick 1718–1719 i <a href="/wiki/Karl_XII:s_norska_f%C3%A4ltt%C3%A5g" title="Karl XII:s norska fälttåg">Karl XII:s norska fälttåg</a> under <a href="/wiki/Stora_nordiska_kriget" title="Stora nordiska kriget">stora nordiska kriget</a>. Fälttåget gick emellertid mycket dåligt i och med att hösten förde med sig kyla, genom <a href="/wiki/Logistik" title="Logistik">logistiska</a> problem samt <a href="/wiki/Sjukdom" title="Sjukdom">sjukdomar</a>. Efter Karl XII:s död, under marschen åter till Jämtland, blåste en kraftig <a href="/wiki/Sn%C3%B6storm" title="Snöstorm">snöstorm</a> upp på <a href="/wiki/%C3%96jfj%C3%A4llet" class="mw-redirect" title="Öjfjället">Öjfjället</a> vid nyår <a href="/wiki/1719" title="1719">1719</a>. Många soldater var illa klädda, över 3 000 dog på fjället och av de överlevande förfrös många sina händer, fötter, armar och ben.<a href="#cite_note-130">[130]</a> Marschen har fått namnet <a href="/wiki/Katastrofen_p%C3%A5_%C3%96jfj%C3%A4llet" class="mw-redirect" title="Katastrofen på Öjfjället">katastrofen på Öjfjället</a>. De kroppar som blev kvar i fjällen bidrog enligt sägnen till att <a href="/wiki/Rovdjur" title="Rovdjur">rovdjursstammen</a> i området märkbart växte. Norrlandskusten drabbades hårt av <a href="/wiki/Ryssh%C3%A4rjningarna" title="Rysshärjningarna">rysshärjningarna</a> under de sista åren av <a href="/wiki/Stora_nordiska_kriget" title="Stora nordiska kriget">stora nordiska kriget</a>, 1719–1721. <a href="/wiki/Ume%C3%A5" title="Umeå">Umeå</a> (som även hade bränts ned 1714 av ryssarna), <a href="/wiki/Hudiksvall" title="Hudiksvall">Hudiksvall</a>, <a href="/wiki/Sundsvall" title="Sundsvall">Sundsvall</a> (i samband med <a href="/wiki/Slaget_vid_Sel%C3%A5nger" title="Slaget vid Selånger">slaget vid Selånger</a>), <a href="/wiki/S%C3%B6derhamn" title="Söderhamn">Söderhamn</a>, <a href="/wiki/H%C3%A4rn%C3%B6sand" title="Härnösand">Härnösand</a>, <a href="/wiki/Pite%C3%A5" title="Piteå">Piteå</a> och ett antal mindre bruksorter anfölls, plundrades och brändes ned. <a href="/wiki/Anfallet_mot_G%C3%A4vle" title="Anfallet mot Gävle">Det ryska anfallet mot Gävle 1719</a> slogs dock tillbaka av svensk militär.<a href="#cite_note-131">[131]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Kost">Kost</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=30" title="Redigera avsnitt: Kost" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=30" title="Redigera avsnitts källkod: Kost">redigera wikitext</a>]</div> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r46404281/mw-parser-output/.tmulti">.mw-parser-output .tmulti .thumbinner{display:flex;flex-direction:column}.mw-parser-output .tmulti .trow{display:flex;flex-direction:row;clear:left;flex-wrap:wrap;width:100%;box-sizing:border-box}.mw-parser-output .tmulti .tsingle{margin:1px;float:left}.mw-parser-output .tmulti .theader{clear:both;font-weight:bold;text-align:center;align-self:center;background-color:transparent;width:100%}.mw-parser-output .tmulti .thumbcaption{text-align:left;background-color:transparent}.mw-parser-output .tmulti .text-align-left{text-align:left}.mw-parser-output .tmulti .text-align-right{text-align:right}.mw-parser-output .tmulti .text-align-center{text-align:center}@media all and (max-width:720px){.mw-parser-output .tmulti .thumbinner{width:100%!important;box-sizing:border-box;max-width:none!important;align-items:center}.mw-parser-output .tmulti .trow{justify-content:center}.mw-parser-output .tmulti .tsingle{float:none!important;max-width:100%!important;box-sizing:border-box;text-align:center}.mw-parser-output .tmulti .thumbcaption{text-align:center}}</style><div class="thumb tmulti tright"><div class="thumbinner" style="width:248px;max-width:248px"><div class="trow"><div class="tsingle" style="width:122px;max-width:122px"><div class="thumbimage"><a href="/wiki/Fil:PlaceNameSuffix_vallen.svg" class="mw-file-description"><img alt="" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/43/PlaceNameSuffix_vallen.svg/120px-PlaceNameSuffix_vallen.svg.png" decoding="async" width="120" height="170" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/43/PlaceNameSuffix_vallen.svg/180px-PlaceNameSuffix_vallen.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/43/PlaceNameSuffix_vallen.svg/240px-PlaceNameSuffix_vallen.svg.png 2x" data-file-width="512" data-file-height="725" /></a></div><div class="thumbcaption">Ortnamn med efterled <a href="/wiki/Svenska_ortnamnsefterled#-vallen" title="Svenska ortnamnsefterled">-vallen</a> indikerar fäboddrift.</div></div><div class="tsingle" style="width:122px;max-width:122px"><div class="thumbimage"><a href="/wiki/Fil:PlaceNameSuffix_bodarna.svg" class="mw-file-description"><img alt="" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/aa/PlaceNameSuffix_bodarna.svg/120px-PlaceNameSuffix_bodarna.svg.png" decoding="async" width="120" height="170" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/aa/PlaceNameSuffix_bodarna.svg/180px-PlaceNameSuffix_bodarna.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/aa/PlaceNameSuffix_bodarna.svg/240px-PlaceNameSuffix_bodarna.svg.png 2x" data-file-width="512" data-file-height="725" /></a></div><div class="thumbcaption">Samma gäller ortnamn med efterled <a href="/wiki/Svenska_ortnamnsefterled#-bodarna" title="Svenska ortnamnsefterled">-bodarna</a>.</div></div></div></div></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Nils_Holgersson_band_2-Ankomsten_till_f%C3%A4bodvallen.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/57/Nils_Holgersson_band_2-Ankomsten_till_f%C3%A4bodvallen.jpg/250px-Nils_Holgersson_band_2-Ankomsten_till_f%C3%A4bodvallen.jpg" decoding="async" width="250" height="160" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/57/Nils_Holgersson_band_2-Ankomsten_till_f%C3%A4bodvallen.jpg/375px-Nils_Holgersson_band_2-Ankomsten_till_f%C3%A4bodvallen.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/57/Nils_Holgersson_band_2-Ankomsten_till_f%C3%A4bodvallen.jpg/500px-Nils_Holgersson_band_2-Ankomsten_till_f%C3%A4bodvallen.jpg 2x" data-file-width="1319" data-file-height="842" /></a><figcaption><a href="/wiki/F%C3%A4boddrift" title="Fäboddrift">Fäbodtåg</a> med fäbodjäntor och vallgosse ankommer till <a href="/wiki/F%C3%A4bodvall" class="mw-redirect" title="Fäbodvall">fäbodvall</a> (illustration i <a href="/wiki/Nils_Holgerssons_underbara_resa_genom_Sverige" title="Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige">Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige</a> av hans besök i <a href="/wiki/H%C3%A4lsingland" title="Hälsingland">Hälsingland</a>, 1908).</figcaption></figure> <a href="/wiki/F%C3%A4boddrift" title="Fäboddrift">Fäboddrift</a> förekom i hela Norra Sverige samt Uppland, men främst i Härjedalen, Jämtland och Dalarna, åtminstone sedan 1500-talet. Fäbodkulturen fick sin blomstringsperiod på 1800-talet.<a href="#cite_note-132">[132]</a> Med fäbodkulturen följde konserverande mjölkhushållning som <a href="/wiki/L%C3%A5ngmj%C3%B6lk" class="mw-redirect" title="Långmjölk">långmjölk</a>,<a href="#cite_note-133">[133]</a> <a href="/wiki/Messm%C3%B6r" title="Messmör">messmör</a>, <a href="/wiki/Mesost" title="Mesost">mesost</a>, <a href="/wiki/R%C3%B6rost" title="Rörost">rörost</a> och <a href="/wiki/Grynost_(matr%C3%A4tt)" title="Grynost (maträtt)">grynost</a>. Under Gustav Vasas krigföring på 1500-talet, då salt blev en bristvara, blev lågsaltad fermenterad fisk, så kallad <a href="/wiki/Surstr%C3%B6mming" title="Surströmming">surströmming</a>, en vanligt förekommande norrländsk konserveringsmetod, men har sannolikt förekommit sedan urminnes tider.<a href="#cite_note-134">[134]</a><a href="#cite_note-135">[135]</a> <a href="/wiki/%C3%84lg" class="mw-redirect" title="Älg">Älgen</a> var vid sidan av <a href="/wiki/B%C3%A4ver" class="mw-redirect" title="Bäver">bävern</a> (den senare främst för pälsens skull) det viktigaste Norrländska bytesdjuret, men blev på 1600- och 1700-talet sällsynt och försvann nästan helt. I skogslänen hade bönderna full jakträtt medan det var förbjudet i resten av Sverige till 1789 då alla bönder fick jakträtt på sina ägor.<a href="#cite_note-136">[136]</a> <a href="/wiki/Renk%C3%B6tt" title="Renkött">Renkött</a> har alltid varit ett viktigt inslag i mathållningen, inte minst hos samerna. Vid älvmynningarna var <a href="/wiki/Atlantlax" title="Atlantlax">lax</a> ett vanligt inslag i kosten, liksom <a href="/wiki/Fj%C3%A4llr%C3%B6ding" title="Fjällröding">Fjällröding</a> i fjällkedjans sötvatten. De många norrländska myrmarkerna gjorde <a href="/wiki/Hjortron" title="Hjortron">hjortron</a> utmärkande för Norrland. Efter att <a href="/wiki/Potatis" title="Potatis">potatisen</a> spreds började potatis<a href="/wiki/Palt" title="Palt">palt</a> förekomma över hela riket, liksom <a href="/wiki/Blodpalt" title="Blodpalt">blodpalt</a> och <a href="/wiki/Paltbr%C3%B6d" title="Paltbröd">paltbröd</a>, vilka försvann under 1800-talet på de flesta håll, men än idag är populära i Norra Norrland. <a href="/wiki/Bolackare" title="Bolackare">Bolackare</a> (lösdrivande bolagskarlar), och andra skogsarbetare och flottare i skogskojor långt från hemorten, lagade ofta <a href="/wiki/Kolbulle" title="Kolbulle">kolbullar</a> för att få energi till det hårda kroppsarbetet. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Näringsliv_och_ekonomisk_struktur">Näringsliv och ekonomisk struktur</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=31" title="Redigera avsnitt: Näringsliv och ekonomisk struktur" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=31" title="Redigera avsnitts källkod: Näringsliv och ekonomisk struktur">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Gavle_slott.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/04/Gavle_slott.jpg/250px-Gavle_slott.jpg" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/04/Gavle_slott.jpg/375px-Gavle_slott.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/04/Gavle_slott.jpg/500px-Gavle_slott.jpg 2x" data-file-width="800" data-file-height="600" /></a><figcaption><a href="/wiki/G%C3%A4vle_slott" title="Gävle slott">Gävle slott</a> är en <a href="/wiki/Vasaslott" title="Vasaslott">Vasaborg</a> byggd 1583–1593.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4n_och_svenska_lappmarken_1796.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d4/V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4n_och_svenska_lappmarken_1796.svg/250px-V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4n_och_svenska_lappmarken_1796.svg.png" decoding="async" width="250" height="232" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d4/V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4n_och_svenska_lappmarken_1796.svg/375px-V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4n_och_svenska_lappmarken_1796.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d4/V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4n_och_svenska_lappmarken_1796.svg/500px-V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4n_och_svenska_lappmarken_1796.svg.png 2x" data-file-width="2683" data-file-height="2489" /></a><figcaption>Västerbottens län och svenska lappmarken 1796</figcaption></figure> Efter järnålderns och medeltidens borgar och före industrialiseringen fanns inga <a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_slott_och_herres%C3%A4ten_i_Norrland" class="mw-redirect" title="Lista över slott och herresäten i Norrland">slott i Norrland</a> förutom <a href="/wiki/G%C3%A4vle_slott" title="Gävle slott">Gävle slott</a>. I äldre litteratur sägs att Norrland saknar <a href="/wiki/Adel" title="Adel">adel</a>, men som motexempel kan nämnas de adlade släkterna <a href="/wiki/Bure_(adlig_sl%C3%A4kt)" class="mw-redirect" title="Bure (adlig släkt)">Bure</a>, <a href="/wiki/Graan" title="Graan">Graan</a> (samiskt ursprung), <a href="/wiki/Von_Rosenheim" title="Von Rosenheim">von Rosenheim</a> och <a href="/wiki/Bj%C3%B6rnram_(adels%C3%A4tter)" title="Björnram (adelsätter)">Björnram</a>, samtliga med band till <a href="/wiki/Bure%C3%A4tten" title="Bureätten">Bureätten</a>; en norrländsk ämbetsmannasläkt som under 1500- och 1600-talen var inflytelserik på riksnivå. De norska medeltida riddarätterna <a href="/wiki/Skancke" title="Skancke">Skancke</a> och <a href="/wiki/Blix" title="Blix">Blix</a> har rötter i Jämtland, och några grenar har även introducerats som svensk adel, men de flyttade tidigt till trakten kring Trondheim och andra delar av dagens Norge och Sverige.<a href="#cite_note-137">[137]</a><a href="#cite_note-138">[138]</a> Tillgången till <a href="/wiki/F%C3%B6rl%C3%A4ning" title="Förläning">förläningar</a> i södra Sverige var begränsad under stormaktstiden, och <a href="/wiki/H%C3%B6gadel" title="Högadel">högadelns</a> blickar började vändas mot norr. Ett riksdagsbeslut togs emellertid år 1655 att det inte skulle finnas några förläningar i Norrland. Undantag gjordes för riksrådet <a href="/wiki/Lorens_von_der_Linde" title="Lorens von der Linde">Lorens von der Linde</a> från Stockholm, vilken hade erhållit friherrskapet Lindeborg med 141 hemman i Medelpad 1653, samt för riksrådet <a href="/wiki/Knut_J%C3%B6ransson_Posse" class="mw-redirect" title="Knut Jöransson Posse">Knut Posse af Hedensund</a>, som samma år hade fått friherrskapet Arnäs med 61 hemman i Ångermanland och Medelpad. Greve <a href="/wiki/Johan_Gabriel_Oxenstierna" title="Johan Gabriel Oxenstierna">Johan Gabriel Oxenstierna af Croneborg</a> köpte ett stort antal hemman i östra Medelpad, som kom att bli friherrskapet Njurunda, men såldes till amiral <a href="/wiki/Klas_Bjelkenstierna" class="mw-redirect" title="Klas Bjelkenstierna">Klas Bjelkenstierna</a>. Då friherrskapens drogs in under <a href="/wiki/Karl_XI" title="Karl XI">Karl XI</a> blev denna adliga epok kort och resulterade inte i några ståtliga herrgårdar.<a href="#cite_note-adel-12">[12]</a> Den stora tillgången på skog medförde att järn<a href="/wiki/Bruk" title="Bruk">bruk</a> byggdes i Norrland sedan 1600-talet, vilket gav upphov till ett stort antal <a href="/wiki/Bruksort" class="mw-redirect" title="Bruksort">bruksorter</a>. De flesta bruk försörjdes med malm från <a href="/wiki/Bergverk" class="mw-redirect" title="Bergverk">bergverk</a> i andra delar av landet, exempelvis <a href="/wiki/Bergslagen" title="Bergslagen">Bergslagen</a>. <a href="/wiki/Brukspatron" title="Brukspatron">Brukspatroner</a> byggde <a href="/wiki/Herrg%C3%A5rdar" class="mw-redirect" title="Herrgårdar">herrgårdar</a> på flera av orterna. Det första bruket som erhöll privilegier i Gästrikland var <a href="/wiki/J%C3%A4rbo" title="Järbo">Järbo</a> i dagens <a href="/wiki/Sandvikens_kommun" title="Sandvikens kommun">Sandvikens kommun</a>, 1637. Först i Hälsingland var <a href="/wiki/Ljusne" title="Ljusne">Ljusne</a> 1653, i Medelpad <a href="/wiki/Galtstr%C3%B6ms_bruk" title="Galtströms bruk">Galtströms bruk</a> 1673, i Ångermanland <a href="/wiki/Graninge_bruk" class="mw-redirect" title="Graninge bruk">Graninge</a> 1673, i Norrbotten <a href="/wiki/Melderstein" title="Melderstein">Melderstein</a> 1738 och i <a href="/wiki/Bruksindustrin_i_V%C3%A4sterbotten" title="Bruksindustrin i Västerbotten">Västerbotten</a> <a href="/wiki/Robertsfors_bruk" title="Robertsfors bruk">Robertsfors</a> 1758.<a href="#cite_note-harmen-139">[139]</a> <a href="/wiki/H%C3%A4rn%C3%B6sands_gymnasium" title="Härnösands gymnasium">Härnösands gymnasium</a> grundades 1658, bland annat i syfte att utbilda samisktalande präster, och <a href="/wiki/Vasaskolan,_G%C3%A4vle" title="Vasaskolan, Gävle">Gefle gymnasium</a> 1669. Den första norrlänning som blir medicine doktor var <a href="/wiki/Nils_Gissler" title="Nils Gissler">Nils Gissler</a> 1744, som blev <a href="/wiki/Provinsiall%C3%A4kare" title="Provinsialläkare">provinsialläkare</a> i Härnösand 1762.<a href="#cite_note-140">[140]</a> 1767 byggdes Gävle lasarett, 1785 <a href="/wiki/Gamla_lasarettet,_Ume%C3%A5" title="Gamla lasarettet, Umeå">lasarettet i Umeå</a> och 1788 uppfördes Härnösands lasarett. De norrländska landskapen drabbades särskilt hårt under <a href="/wiki/N%C3%B6d%C3%A5r" class="mw-redirect" title="Nödår">nödåren</a> 1696–97, då tidig frost förstörde en stor del av skörden.<a href="#cite_note-141">[141]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Senmodern_tid_(1789–nutid)">Senmodern tid (1789–nutid)</h3>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=32" title="Redigera avsnitt: Senmodern tid (1789–nutid)" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=32" title="Redigera avsnitts källkod: Senmodern tid (1789–nutid)">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Starvation_image_from_F%C3%A4derneslandet_1867.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c6/Starvation_image_from_F%C3%A4derneslandet_1867.jpg/250px-Starvation_image_from_F%C3%A4derneslandet_1867.jpg" decoding="async" width="250" height="244" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c6/Starvation_image_from_F%C3%A4derneslandet_1867.jpg/375px-Starvation_image_from_F%C3%A4derneslandet_1867.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c6/Starvation_image_from_F%C3%A4derneslandet_1867.jpg/500px-Starvation_image_from_F%C3%A4derneslandet_1867.jpg 2x" data-file-width="1540" data-file-height="1500" /></a><figcaption>Illustration av <a href="/wiki/Missv%C3%A4xt%C3%A5ren_1867%E2%80%931869" title="Missväxtåren 1867–1869">missväxtåren 1867–1869</a> i Norrland. En moder ligger döende medan sonen äter på en känga och en man täljer bark från trädet utanför (ur tidningen <a href="/wiki/F%C3%A4derneslandet" title="Fäderneslandet">Fäderneslandet</a> 1867).</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Finska_kriget">Finska kriget</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=33" title="Redigera avsnitt: Finska kriget" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=33" title="Redigera avsnitts källkod: Finska kriget">redigera wikitext</a>]</div> Vid <a href="/wiki/Finska_kriget" title="Finska kriget">finska kriget</a> 1809 vann ryssarna hela Finland. De intog också en del av norra Sverige, inklusive Skellefteå och tillfälligt <a href="/wiki/Ume%C3%A5" title="Umeå">Umeå</a>, vars befolkning drabbades hårt tills ryska trupper tvingades <a href="/wiki/Tr%C3%A4ffningen_vid_Ratan" title="Träffningen vid Ratan">retirera i Ratan</a>. Krigets sista strid, <a href="/wiki/Slaget_vid_Pite%C3%A5" title="Slaget vid Piteå">slaget vid Piteå</a>, vanns av ryssarna. Efter <a href="/wiki/Freden_i_Fredrikshamn" title="Freden i Fredrikshamn">freden i Fredrikshamn</a> 1809 behöll ryssarna Finland inklusive <a href="/wiki/%C3%96sterbotten_(historiskt_landskap)" title="Österbotten (historiskt landskap)">Österbotten</a>, <a href="/wiki/Finska_V%C3%A4sterbotten" class="mw-redirect" title="Finska Västerbotten">finska Västerbotten</a> och <a href="/wiki/Finska_Lappland" class="mw-redirect" title="Finska Lappland">finska Lappland</a>, det vill säga de delar av dåvarande Västerbotten och Lappland som är belägna öster om <a href="/wiki/Torne_%C3%A4lv" title="Torne älv">Torne</a>-<a href="/wiki/Muonio%C3%A4lven" title="Muonioälven">Muonio</a>-<a href="/wiki/K%C3%B6nk%C3%A4m%C3%A4%C3%A4lven" title="Könkämäälven">Könkämä</a> älv.<a href="#cite_note-142">[142]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Missväxt,_sjukdom_och_emigration">Missväxt, sjukdom och emigration</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=34" title="Redigera avsnitt: Missväxt, sjukdom och emigration" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=34" title="Redigera avsnitts källkod: Missväxt, sjukdom och emigration">redigera wikitext</a>]</div> Under <a href="/wiki/Missv%C3%A4xt%C3%A5ren_1867%E2%80%931869" title="Missväxtåren 1867–1869">missväxtåren 1867–1869</a> medförde en serie misslyckade skördar under flera år att förråden tog slut och den fattiga befolkningen, främst i Norrland, dog i tusental, främst till följd av sjukdomar på grund av undernäring.<a href="#cite_note-143">[143]</a> Tiggeriet blev mer utbrett under perioden, och många norrlänningar flyttade till andra platser, främst inom Norden. Omfattande välgörenhetsinsamlingar genomfördes, men kom sällan de fattigaste till godo. Den aggressiva variant av <a href="/wiki/Polio" title="Polio">Polio</a> som senare spreds över världen rapporterades första gången 1881 bland barn i Umeå, och kort därefter i Stockholm. Mycket tyder på att viruset föddes i Norra Sverige.<a href="#cite_note-144">[144]</a> I synnerhet i Norrbotten rapporterades missväxt 1902, med risk att kreaturen skulle svälta ihjäl. Välgörenhetsinsamlingar anordnades i södra delen av Sverige.<a href="#cite_note-Dahlberg-145">[145]</a> <a href="/wiki/Emigrationen_fr%C3%A5n_Sverige_till_Nordamerika" title="Emigrationen från Sverige till Nordamerika">Emigrationen till Amerika</a> når en topp året efter. I Norrland åkte många via Trondheims hamn till England, och vidare över Atlanten. Norrlandslänen hade före sekelskiftet inte sett samma massutvandring som andra delar av landet beroende på att regionen - liksom Amerika - höll på att koloniseras och industrin expanderade. I kölvattnet på <a href="/wiki/Storstrejken_i_Sverige_1909" title="Storstrejken i Sverige 1909">storstrejken</a> tog emigrationen ny fart 1909 till 1911. Emigrationen skedde även till Sydamerika, inte minst från Norrbotten. Sjukdomar under resan, klimatet och emigrerande gruvarbetarfamiljers brist på jordbrukserfarenhet innebar katastrof för flera av familjerna. Några begärde hjälp av svenska staten att repatrieras.<a href="#cite_note-146">[146]</a> Norrland, främst inlandet, var den landsdel som drabbades hårdast av <a href="/wiki/Spanska_sjukan" title="Spanska sjukan">Spanska sjukan</a> 1918–1920, där Jämtlands län var det län som hade högst andel döda och Arjeplogs kommun hade den största andelen döda i Sverige med cirka tre procent av kommuninvånarna.<a href="#cite_note-bylesjo2003-147">[147]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Industrialisering">Industrialisering</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=35" title="Redigera avsnitt: Industrialisering" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=35" title="Redigera avsnitts källkod: Industrialisering">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Malmberget_1890-t_%C3%85berg.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/62/Malmberget_1890-t_%C3%85berg.JPG/250px-Malmberget_1890-t_%C3%85berg.JPG" decoding="async" width="250" height="163" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/62/Malmberget_1890-t_%C3%85berg.JPG/375px-Malmberget_1890-t_%C3%85berg.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/62/Malmberget_1890-t_%C3%85berg.JPG/500px-Malmberget_1890-t_%C3%85berg.JPG 2x" data-file-width="2456" data-file-height="1598" /></a><figcaption><a href="/wiki/Gruvarbetare" class="mw-redirect" title="Gruvarbetare">Gruvarbetare</a> vid <a href="/wiki/Malmberget" title="Malmberget">Malmberget</a>, Lappland, på 1890-talet.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Nils_Holgersson_band_2-Sandvikens_j%C3%A4rnverk.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Nils_Holgersson_band_2-Sandvikens_j%C3%A4rnverk.jpg/250px-Nils_Holgersson_band_2-Sandvikens_j%C3%A4rnverk.jpg" decoding="async" width="250" height="149" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Nils_Holgersson_band_2-Sandvikens_j%C3%A4rnverk.jpg/375px-Nils_Holgersson_band_2-Sandvikens_j%C3%A4rnverk.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Nils_Holgersson_band_2-Sandvikens_j%C3%A4rnverk.jpg/500px-Nils_Holgersson_band_2-Sandvikens_j%C3%A4rnverk.jpg 2x" data-file-width="1397" data-file-height="835" /></a><figcaption><a href="/wiki/Sandvikens_jernverk" class="mw-redirect" title="Sandvikens jernverk">Sandvikens jernverk</a>, Gästrikland (fotografi i Nils Holgerssons underbara resa, 1908.)</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Nils_Holgersson_band_2-Timmerkoja_vintertid.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a0/Nils_Holgersson_band_2-Timmerkoja_vintertid.jpg/250px-Nils_Holgersson_band_2-Timmerkoja_vintertid.jpg" decoding="async" width="250" height="151" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a0/Nils_Holgersson_band_2-Timmerkoja_vintertid.jpg/375px-Nils_Holgersson_band_2-Timmerkoja_vintertid.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a0/Nils_Holgersson_band_2-Timmerkoja_vintertid.jpg/500px-Nils_Holgersson_band_2-Timmerkoja_vintertid.jpg 2x" data-file-width="1392" data-file-height="839" /></a><figcaption><a href="/wiki/Skogsarbete" class="mw-redirect" title="Skogsarbete">Skogsarbetare</a> vid timmerkoja i Mellannorrlands inland (ur Nils Holgerssons underbara resa, 1908).</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:22juni1888_Sundsvall._3_dagare_senare_1981_Sundsvalls_museums_arkiv.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/50/22juni1888_Sundsvall._3_dagare_senare_1981_Sundsvalls_museums_arkiv.JPG/250px-22juni1888_Sundsvall._3_dagare_senare_1981_Sundsvalls_museums_arkiv.JPG" decoding="async" width="250" height="144" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/50/22juni1888_Sundsvall._3_dagare_senare_1981_Sundsvalls_museums_arkiv.JPG/375px-22juni1888_Sundsvall._3_dagare_senare_1981_Sundsvalls_museums_arkiv.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/50/22juni1888_Sundsvall._3_dagare_senare_1981_Sundsvalls_museums_arkiv.JPG/500px-22juni1888_Sundsvall._3_dagare_senare_1981_Sundsvalls_museums_arkiv.JPG 2x" data-file-width="1565" data-file-height="903" /></a><figcaption><a href="/wiki/Sundsvallsbranden" title="Sundsvallsbranden">Sundsvallsbranden</a> (bilden) är den största branden i Sveriges i historia, och inträffade samma dag som <a href="/wiki/Ume%C3%A5_stadsbrand" class="mw-redirect" title="Umeå stadsbrand">Umeå stadsbrand</a>, den 25 juni 1888.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Nils_Holgersson_band_2-S%C3%A5gverk_p%C3%A5_Aln%C3%B6n.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Nils_Holgersson_band_2-S%C3%A5gverk_p%C3%A5_Aln%C3%B6n.jpg/250px-Nils_Holgersson_band_2-S%C3%A5gverk_p%C3%A5_Aln%C3%B6n.jpg" decoding="async" width="250" height="147" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Nils_Holgersson_band_2-S%C3%A5gverk_p%C3%A5_Aln%C3%B6n.jpg/375px-Nils_Holgersson_band_2-S%C3%A5gverk_p%C3%A5_Aln%C3%B6n.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Nils_Holgersson_band_2-S%C3%A5gverk_p%C3%A5_Aln%C3%B6n.jpg/500px-Nils_Holgersson_band_2-S%C3%A5gverk_p%C3%A5_Aln%C3%B6n.jpg 2x" data-file-width="1402" data-file-height="822" /></a><figcaption>Sågverk på <a href="/wiki/Aln%C3%B6n" title="Alnön">Alnön</a>, Medelpad (ur Nils Holgerssons underbara resa, 1908.)</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Finnforsens_kraftstation_barse09.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/44/Finnforsens_kraftstation_barse09.jpg/250px-Finnforsens_kraftstation_barse09.jpg" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/44/Finnforsens_kraftstation_barse09.jpg/375px-Finnforsens_kraftstation_barse09.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/44/Finnforsens_kraftstation_barse09.jpg/500px-Finnforsens_kraftstation_barse09.jpg 2x" data-file-width="600" data-file-height="450" /></a><figcaption><a href="/wiki/Byggnadsminnen_i_Skellefte%C3%A5_kommun#Finnforsens_gamla_kraftstation" title="Byggnadsminnen i Skellefteå kommun">Finnforsens gamla kraftstation</a> i Skellefteälven invigdes 1908 och är ett av de äldsta vattenkraftverken i Norrland.</figcaption></figure> Skogslänens tillgång till barrskog och långa älvar möjliggjorde <a href="/wiki/Flottning" title="Flottning">flottning</a> av virke från inlandet till kustnära sågverk. <a href="/wiki/Vattens%C3%A5g" class="mw-redirect" title="Vattensåg">Vattensågar</a> hade byggts av kronan vid norrländska vattendrag sedan 1570-talet<a href="#cite_note-Kronosåg-148">[148]</a>, och kom att dominera mellannorrlands kustlandskap på 1800-talet. Lagar om flottning hade införts på 1700-talet i fiskeristadgarna. För att bereda en flottled förbi Storforsen fick <a href="/wiki/Magnus_Huss" title="Magnus Huss">Magnus Huss</a> från Sundsvall i uppdrag att genomföra sprängningar i en rullstensås, som visade sig vara för porös för att motstå vattentrycket. Den <a href="/wiki/6_juni" title="6 juni">6 juni</a> <a href="/wiki/1796" title="1796">1796</a> slutade det hela med en av Skandinaviens största <a href="/wiki/Naturkatastrof" title="Naturkatastrof">naturkatastrofer</a>, när <a href="/wiki/Timmerr%C3%A4nna" title="Timmerränna">timmerrännan</a> skar genom grusåsen och hela <a href="/wiki/Ragundasj%C3%B6n" title="Ragundasjön">Ragundasjön</a> på endast fyra timmar tömdes på allt sitt vatten, varvid vattenfallet <a href="/wiki/Gedungsen" class="mw-redirect" title="Gedungsen">Gedungsen</a> torrlades och förvandlades till <a href="/wiki/D%C3%B6da_fallet" title="Döda fallet">Döda Fallet</a>, en <a href="/wiki/Flodv%C3%A5g" class="mw-redirect" title="Flodvåg">flodvåg</a> sköljde utmed Indalsävens dalgång ända ned till kusten och <a href="/wiki/Indals%C3%A4lven" title="Indalsälven">Indalsälvens</a> sträckning förändrades i såväl Jämtland som Medelpad. Sveriges första storindustriområde<a href="#cite_note-Industria-149">[149]</a> uppstod när hundratals <a href="/wiki/%C3%85ngs%C3%A5g" title="Ångsåg">ångsågar</a> byggdes längs Mellannorrlands kust, varav den första startades i <a href="/wiki/Tunadal" title="Tunadal">Tunadal</a> i <a href="/wiki/Sk%C3%B6ns_socken" title="Sköns socken">Sköns socken</a> 1849.<a href="#cite_note-150">[150]</a> <a href="/wiki/S%C3%A5gverkssamh%C3%A4lle" class="mw-redirect" title="Sågverkssamhälle">Sågverkssamhällenas</a> snabba tillväxt gjorde att den ursprungliga lokalbefolkningen kunde fortsätta att ägna sig åt jordbruk, utan istället rekryterades ett stort antal sågverksarbetare från andra regioner, exempelvis Värmland, Norrbotten och Finland. Mellannorrlands kustområde kallades "lilla Amerika", därför att människor valde mellan att flytta dit eller att emigrera till USA.<a href="#cite_note-Industria-149">[149]</a> Under år 1890 stod <a href="/wiki/Skogsn%C3%A4ring" class="mw-redirect" title="Skogsnäring">skogsnäringen</a> för 40 procent av Sveriges andel i exporten. Åren 1900 - 1920 ökade papper och <a href="/wiki/Pappersmassa" title="Pappersmassa">pappersmassa</a> sin andel av Sveriges export, från runt 8 procent till nära 40 procent.<a href="#cite_note-151">[151]</a> <a href="/wiki/Tr%C3%A4patron" title="Träpatron">Träpatroner</a> byggde upp stora kapital, och byggde <a href="/wiki/Herrg%C3%A5rd" title="Herrgård">herrgårdar</a> och <a href="/wiki/Slott" title="Slott">slott</a>, men skogsbolagen åverkade kronans skog, kallat <a href="/wiki/Baggb%C3%B6leri" title="Baggböleri">baggböleri</a>, ett ord som senare även kom att avse anklagelser om köp av skog av inlandets bönder med ohederliga metoder.<a href="#cite_note-NU_baggböleri-152">[152]</a> Träpatronerna och andra näringsidkare kom i konflikt med arbetarna, och fick då stöd av militär, exempelvis vid <a href="/wiki/Sundsvallsstrejken" title="Sundsvallsstrejken">Sundsvallsstrejken</a> 1879, <a href="/wiki/Seskar%C3%B6-upproret" title="Seskarö-upproret">hungerupproret i Seskarö</a> i Haparanda 1917 och händelserna i <a href="/wiki/%C3%85dalen_1931" class="mw-redirect" title="Ådalen 1931">Ådalen 1931</a> då deltagare i ett demonstrationståg sköts ihjäl och skadades. Flottningen kom under 1960-1970-talen att ersättas av <a href="/wiki/Lastbil" title="Lastbil">timmerbilstrafik</a>. Malmbrytningen i <a href="/wiki/Malmberget" title="Malmberget">Malmberget</a> i <a href="/wiki/G%C3%A4llivare_kommun" title="Gällivare kommun">Gällivare kommun</a> inleddes 1741, men kom igång på allvar i samband med att järnvägen <a href="/wiki/Malmbanan" title="Malmbanan">Malmbanan</a> satte hamnarna i <a href="/wiki/Lule%C3%A5" title="Luleå">Luleå</a> och <a href="/wiki/Narvik" title="Narvik">Narvik</a> i förbindelse med malmfälten i Malmberget (år 1888) såväl som <a href="/wiki/Kiirunavaara" title="Kiirunavaara">Kiirunavaara</a> (år 1902) i <a href="/wiki/Kiruna_kommun" title="Kiruna kommun">Kiruna kommun</a>, båda i Lappland. På 1920-talet upptäcktes ett värdefullt malmområde med höga halter guld, silver och koppar i <a href="/wiki/Boliden" title="Boliden">Boliden</a>, som ligger i det <a href="/wiki/Sulfidmalm" class="mw-redirect" title="Sulfidmalm">sulfidmalmsrika</a> <a href="/wiki/Skelleftef%C3%A4ltet" title="Skelleftefältet">Skelleftefältet</a> i Västerbotten. Hanteringen av den speciella malmtypen, som bland annat innehåller <a href="/wiki/Arsenik" title="Arsenik">arsenik</a>, utvecklades och förfinades i <a href="/wiki/R%C3%B6nnsk%C3%A4rsverken" title="Rönnskärsverken">Rönnskärsverken</a>. Nya gruvor öppnades efter hand, och tillsammans med smältverk och transporter bidrog de till ett starkt industriellt uppsving i skellefteåregionen under 1930- och 1940-talet.<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Infrastruktur">Infrastruktur</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=36" title="Redigera avsnitt: Infrastruktur" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=36" title="Redigera avsnitts källkod: Infrastruktur">redigera wikitext</a>]</div> Som beskrivits ovan antyder uppgifter i Hälsingelagen ett framväxande system av farleder och vägar under 1300-talet, men fram till 1600-talet skedde nästan alla transporter via vattendragen, antingen med båt eller på vintervägar på isen, vilket begränsade resandet till vissa perioder. Under sommaren var ridvägar och gångstigar det enda farbara på land. Ridvägarna gick över höjder och längs vattendelare för att undvika vattendrag och minimera behovet av broar. På vintrarna kördes särskilda vintervägar upp förbi backiga avsnitt. Vagnar och kärror på vägarna blev inte vanliga på vägarna i Norrland förrän på 1600-talet.<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> Norrstigen, senare kallad Kustlandsvägen, gick mellan kyrkplatserna utmed Norrlandskusten, och den var sannolikt lika gammal som dessa. Fram till början av 1600-talet var den en ren ridväg, men förbättrades sedan etappvis från söder till norr så att det gick att köra vagnar. De större älvarna korsades med färja medan mindre vattendrag fick träbroar. Under samma tid färdigställdes flera vägar i det inre av Gästrikland och Hälsingland.<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> Bland de tidiga tvärgående förbindelserna är de medeltida pilgrimslederna genom Härjedalen och Jämtland, <a href="/wiki/Postrodden" title="Postrodden">postrodden</a> över <a href="/wiki/Kvarken" title="Kvarken">Kvarken</a> samt ett flertal längre vintervägar i bland annat Hälsingland och Norrbotten.<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> Marknadsresor vintertid till bland annat <a href="/wiki/Uppsala" title="Uppsala">Uppsala</a>, <a href="/wiki/Falun" title="Falun">Falun</a>, <a href="/wiki/R%C3%B8ros" title="Røros">Røros</a>, <a href="/wiki/Levanger" title="Levanger">Levanger</a> och <a href="/wiki/Trondheim" title="Trondheim">Trondheim</a> skedde i kolonner, så kallade <a href="/wiki/Fork%C3%B6rning" title="Forkörning">foror</a>.<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> Under 1700-talet fortsatte arbetet med vägarna, även om det dröjde till slutet av 1700-talet innan några av de inre kustsocknarna i Övre Norrland fick körväg. Vid denna tid genomfördes även ett antal större brobyggen, i Jämtland en bro över <a href="/wiki/J%C3%A4rpstr%C3%B6mmen" title="Järpströmmen">Järpströmmen</a> 1712, en bro över <a href="/wiki/Indals%C3%A4lven" title="Indalsälven">Indalsälven</a> 1713 och en bro över <a href="/wiki/H%C3%A5rkan" title="Hårkan">Hårkan</a> 1732. I Västerbotten byggdes <a href="/wiki/Lejonstr%C3%B6msbron" title="Lejonströmsbron">Lejonströmsbron</a> över <a href="/wiki/Skellefte_%C3%A4lv" class="mw-redirect" title="Skellefte älv">Skellefte älv</a> 1737. Från mitten av 1700-talet började man uppföra stenbroar över mindre vattendrag, först och främst i de södra norrlandslänen. Ett exempel är <a href="/w/index.php?title=Gustavsbron&action=edit&redlink=1" class="new" title="Gustavsbron [inte skriven än]">Gustavsbron</a> över <a href="/wiki/Gavle%C3%A5n" title="Gavleån">Gavleån</a> 1772.<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> 1800-talets folkökning ledde till ökat vägbyggandet i Norrland. 1841 bildades <a href="/wiki/Kongliga_styrelsen_f%C3%B6r_allm%C3%A4nna_w%C3%A4g-_och_wattenbyggnader" class="mw-redirect" title="Kongliga styrelsen för allmänna wäg- och wattenbyggnader">Kongliga styrelsen för allmänna wäg- och wattenbyggnader</a> och statsbidrag utgick därmed till allmänna väg- och brobyggen, vilket gav byggandet extra fart. Av militärstrategiska skäl bekostade staten även en väg av hög standard från Dalarna genom inre Norrland till finska gränsen vid <a href="/wiki/Karungi" title="Karungi">Karungi</a>. Vissa byar bröt även körvägar till närmaste flottbara vattendrag för <a href="/w/index.php?title=Tj%C3%A4rflottning&action=edit&redlink=1" class="new" title="Tjärflottning [inte skriven än]">flottning av tjärtunnor</a>.<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> De första nord-sydliga järnvägarna som förband Norrland med södra Sverige var sträckan <a href="/wiki/Uppsala-G%C3%A4vle_J%C3%A4rnv%C3%A4g" class="mw-redirect" title="Uppsala-Gävle Järnväg">Uppsala-Gävle Järnväg</a> invigd 1874, <a href="/wiki/Norra_stambanan" title="Norra stambanan">Norra stambanan</a> Gävle–Ånge 1881, och <a href="/wiki/Stambanan_genom_%C3%B6vre_Norrland" title="Stambanan genom övre Norrland">Stambanan genom övre Norrland</a> Ånge–Boden 1894, förlängd med <a href="/wiki/Haparandabanan" title="Haparandabanan">Haparandabanan</a> 1915. Norr om Gävle förlades dessa i inlandet av militärstrategiska skäl - banan var svårare att angripa där - och kompletterades med tvärbanor. Detta förorsakade långa färdtider mellan de kustnära norrländska städerna. <a href="/wiki/Ostkustbanan" title="Ostkustbanan">Ostkustbanan</a> från Stockholm förlängdes därför med sträckan Gävle-Härnösand 1927. <a href="/wiki/H%C3%B6ga_kusten" title="Höga kusten">Höga kusten</a> var ett hinder för kustnära trafik ända till 2010, då Ostkustbanan utökades med <a href="/wiki/Botniabanan" title="Botniabanan">Botniabanan</a> Härnösand-Umeå.<a href="#cite_note-153">[153]</a> Höga kusten har även utgjort en utmaning för vägbyggen. Under byggandet av den första <a href="/wiki/Sand%C3%B6bron" title="Sandöbron">Sandöbron</a> 1939 störtade gjutformen för spannet samman, och 18 arbetare förolyckades.<a href="#cite_note-154">[154]</a> <a href="/wiki/H%C3%A4rn%C3%B6sand" title="Härnösand">Härnösand</a> fick som första stad i Sverige elektrisk gatubelysning år 1885,<a href="#cite_note-155">[155]</a> 6 år efter världens första elektriska gatubelysning.<a href="#cite_note-156">[156]</a> Under 1900-talets första hälft byggdes vattenturbiner i ett stort antal norrländska älvar och vattendrag, som kom att dominera svensk <a href="/wiki/Vattenkraft" title="Vattenkraft">vattenkraft</a>. Se statistik <a href="#Älvar_och_vattenkraft">ovan</a>. Elintensiv industri har under 1900-talet förlagts till Norrland, till följd av god tillgång till elkraft till lågt pris. <a href="/wiki/Striden_om_Vindel%C3%A4lven" class="mw-redirect" title="Striden om Vindelälven">Striden om Vindelälven</a> 1962 blev en vändpunkt för utbyggnaden av fler älvar. Fyra nationalälvar, <a href="/wiki/Kalix_%C3%A4lv" class="mw-redirect" title="Kalix älv">Kalix älv</a>, <a href="/wiki/Torne_%C3%A4lv" title="Torne älv">Torne älv</a>, <a href="/wiki/Pite%C3%A4lven" class="mw-redirect" title="Piteälven">Piteälven</a> och <a href="/wiki/Vindel%C3%A4lven" title="Vindelälven">Vindelälven</a>, liksom en rad andra älvsträckor och åar, är genom riksdagsbeslut skyddade från vidare utbyggnad. Sundsvall blev tidigt huvudort för <a href="/wiki/Televerket" title="Televerket">Kongliga Telegrafverkets</a> stamnät i Norrland. Sundsvalls telegrafstation öppnade 1856.<a href="#cite_note-157">[157]</a> <a href="/wiki/Rikstelefon" class="mw-redirect" title="Rikstelefon">Rikstelefonnätet</a> satte Härnösand i förbindelse med Stockholm och Malmö 1889.<a href="#cite_note-158">[158]</a> Sundsvalls lokala telefonnät automaticerades redan 1926. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Högre_utbildning">Högre utbildning</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=37" title="Redigera avsnitt: Högre utbildning" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=37" title="Redigera avsnitts källkod: Högre utbildning">redigera wikitext</a>]</div> År 1842 startade ett <a href="/wiki/Folkskoleseminarium" title="Folkskoleseminarium">folkskoleseminarium</a> och <a href="/w/index.php?title=Navigationsskolan_i_H%C3%A4rn%C3%B6sand&action=edit&redlink=1" class="new" title="Navigationsskolan i Härnösand [inte skriven än]">Navigationsskolan i Härnösand</a>.<a href="#cite_note-159">[159]</a> Folkskollärarseminarier inrättades 1879 i Umeå (enbart för kvinnliga studenter) och 1907 i Luleå.<a href="#cite_note-160">[160]</a> Samtliga var <a href="/wiki/L%C3%A4roverk" title="Läroverk">läroverksstäder</a> sedan tidigare. Ur dess institutioner för <a href="/wiki/H%C3%B6gre_utbildning" title="Högre utbildning">högre utbildning</a> utvecklades med tiden <a href="/wiki/Ume%C3%A5_universitet" title="Umeå universitet">Umeå universitet</a> (grundat 1965), <a href="/wiki/Lule%C3%A5_tekniska_universitet" title="Luleå tekniska universitet">Luleå tekniska universitet</a> (grundat 1971 som Högskolan i Luleå, universitet 1997) och <a href="/wiki/Mittuniversitetet" title="Mittuniversitetet">Mittuniversitetet</a> (universitetsstatus 2005). <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Folkrörelser">Folkrörelser</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=38" title="Redigera avsnitt: Folkrörelser" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=38" title="Redigera avsnitts källkod: Folkrörelser">redigera wikitext</a>]</div> I industrialiseringens spår följde utveckling av starka <a href="/wiki/Folkr%C3%B6relse" title="Folkrörelse">folkrörelser</a> i Norrland, först frikyrkliga väckelserörelser och senare bland annat arbetarrörelse. De <a href="/wiki/Frikyrka" title="Frikyrka">frikyrkliga</a> <a href="/wiki/V%C3%A4ckelser%C3%B6relsen" class="mw-redirect" title="Väckelserörelsen">väckelserörelserna</a> följde ofta i industrialiseringens spår i synnerhet längs med mellannorrlands kust, medan de inomkyrkliga väckelserörelserna (EFS och Laestadianism) följde i nykoloniseringens spår i Norra norrland. Stugmöten utan prästs medverkan var förbjudet i Sverige enligt <a href="/wiki/Konventikelplakatet" title="Konventikelplakatet">konventikelplakatet</a>, med undantag för 1800-talets byabön ledd av bonde som var bönpräst i nykoloniserad norrländsk glesbygd. Många norrländska bönpräster blev sedermera lekmannapredikanter eller ordförande i <a href="/wiki/Evangeliska_Fosterlandsstiftelsen" title="Evangeliska Fosterlandsstiftelsen">EFS</a>-församlingar, och byabönen fick betydelse för norrländsk väckelse.<a href="#cite_note-161">[161]</a> EFS-församlingar blev således särskilt stora i norra Ångermanland och Västerbotten. Samerna kristnades inte förrän sent i historien, främst genom 1800-talets norrländska <a href="/wiki/Laestadianism" class="mw-redirect" title="Laestadianism">Laestadianism</a>, trots många tidigare försök. Leastadianismen blev även vanlig bland <a href="/wiki/Tornedalingar" title="Tornedalingar">tornedalingar</a>. Väckelserörelserna blev däremot inte särskilt utbredda i Jämtland-Härjedalen, utan regionen har ett högt medlemstal i <a href="/wiki/Svenska_kyrkan" title="Svenska kyrkan">Svenska kyrkan</a>. Nära 80 <a href="/wiki/Procent" title="Procent">procent</a> i Jämtlands län var medlemmar i kyrkan 2013, vilket är högst andel i landet<a href="#cite_note-162">[162]</a> Arbetarrörelsen i Norrbotten blev särskilt radikal, där <a href="/wiki/V%C3%A4nsterpartiet" title="Vänsterpartiet">SKP</a> värvade många medlemmar. På 1920- och 30-talen emigrerade de så kallade <a href="/wiki/Kirunasvenskarna" title="Kirunasvenskarna">Kirunasvenskarna</a> främst från Norrbotten till <a href="/wiki/Sovjetunionen" title="Sovjetunionen">Sovjetunionen</a> för att bidra till kommunismens införande, varav flera internerades och avrättades under Stalins utrensningar. På det <a href="/wiki/Interneringsl%C3%A4ger_i_Sverige_under_andra_v%C3%A4rldskriget" title="Interneringsläger i Sverige under andra världskriget">svenska interneringslägret</a> <a href="/wiki/Storsien" title="Storsien">Storsien</a> utanför Kalix tvingades omkring 300–370 <a href="/wiki/Kommunist" class="mw-redirect" title="Kommunist">kommunister</a>, <a href="/wiki/Syndikalist" class="mw-redirect" title="Syndikalist">syndikalister</a>, <a href="/wiki/Pacifist" class="mw-redirect" title="Pacifist">pacifister</a> och radikala socialdemokrater att bygga vägar under vintern 1939–1940,<a href="#cite_note-163">[163]</a><a href="#cite_note-164">[164]</a> med hänvisning till rikets säkerhet. <a href="/wiki/Attentatet_mot_Norrskensflamman" title="Attentatet mot Norrskensflamman">Attentatet mot Norrskensflamman</a> 1940 ledde till fem döda och fem skadade. Attentatet utfördes av fem militärer, en <a href="/wiki/Stadsfiskal" title="Stadsfiskal">stadsfiskal</a> och en journalist. Orsaken var den <a href="/wiki/F%C3%B6rf%C3%B6ljelser_av_kommunister_i_Sverige_under_andra_v%C3%A4rldskriget" class="mw-redirect" title="Förföljelser av kommunister i Sverige under andra världskriget">antikommunistiska hetsstämning</a> som följde på tidningens (och hela <a href="/wiki/V%C3%A4nsterpartiet" title="Vänsterpartiet">SKP:s</a>) ställningstagande mot Finland (och Tyskland) och för Sovjetunionen under <a href="/wiki/Finska_vinterkriget" class="mw-redirect" title="Finska vinterkriget">finska vinterkriget</a>. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Arbetsmarknadspolitik">Arbetsmarknadspolitik</h4>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=39" title="Redigera avsnitt: Arbetsmarknadspolitik" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=39" title="Redigera avsnitts källkod: Arbetsmarknadspolitik">redigera wikitext</a>]</div> Innan 1900-talets mitt syftade statlig skatte-, bidrags- och <a href="/wiki/Arbetsmarknadspolitik" title="Arbetsmarknadspolitik">arbetsmarknadspolitik</a> till att styra flyttströmmar till Norrland och stimulera näringslivsinvesteringar, och därefter till att styra flyttströmmar från Norrland, och fortfarande stimulera näringslivet. Efter 1930-talet har regionen uppvisat långsammare befolkningsutveckling än landet i övrigt, och efter år 1960 har befolkningsutvecklingen totalt sett varit negativ.<a href="#cite_note-regionfakta-165">[165]</a> Majoriteten av kommunerna i Norrlands inland, liksom småkommuner över hela Sverige, har sedan dess drabbats av <a href="/wiki/Glesbygdsavfolkning" class="mw-redirect" title="Glesbygdsavfolkning">glesbygdsavfolkning</a>. Ifrågasättande av nyttan med 1950- och 1960-talens <a href="/wiki/Flyttlasspolitik" title="Flyttlasspolitik">flyttlasspolitik</a> och avfolkning av inlandet kan ha förorsakat en temporär nedgång i skogslänens utflyttningstal under 1970- och 80-talen, vilket också sammanföll med en viss utflyttning från städer till landsbygd, kallad <a href="/wiki/Gr%C3%B6na_v%C3%A5gen" title="Gröna vågen">gröna vågen</a>.<a href="#cite_note-166">[166]</a> De kustnära delarna av Norra Norrland (<a href="/wiki/Norrbotten" title="Norrbotten">Norrbottens</a> och <a href="/wiki/V%C3%A4sterbotten" title="Västerbotten">Västerbottens</a> landskap) har dock gått mot trenden. <a href="/wiki/Norrbottens_l%C3%A4n" title="Norrbottens län">Norrbottens läns</a> befolkning ökade därför under de flesta femårsperioder mellan 1815 och 1995, och <a href="/wiki/V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4n" title="Västerbottens län">Västerbottens län</a> har kontinuerligt ökat, även efter det.<a href="#cite_note-SCB_1-167">[167]</a> En positiv befolkningsutveckling finns i vissa högskoleorter längs med kusten, samt några orter nära norska gränsen som försörjer sig på <a href="/wiki/Turism" title="Turism">besöksnäringen</a>. Det exportberoende näringslivet karaktäriseras av tillväxt, inte minst den historiskt stora fossilfria <a href="/wiki/Industriboomen_i_norr" title="Industriboomen i norr">industriboomen i norra</a> Norrland på 2000-talet, men är konjunkturkänsligt,<a href="#cite_note-Norrbotten_samhällsekonomin-7">[7]</a><a href="#cite_note-168">[168]</a> vilket bland annat 1800-talets <a href="/wiki/Bruksd%C3%B6den" title="Bruksdöden">bruksdöd</a> och 1970-talets <a href="/wiki/St%C3%A5lkrisen" title="Stålkrisen">stålkris</a> visar. På senare år har många statliga bidrag ersatts av det <a href="/wiki/Kommunala_utj%C3%A4mningssystemet" title="Kommunala utjämningssystemet">kommunala utjämningssystemet</a><a href="#cite_note-CERUM-169">[169]</a> och <a href="/wiki/Europeiska_unionens_strukturfonder" class="mw-redirect" title="Europeiska unionens strukturfonder">EU:s strukturfonder</a>. En rad statliga myndigheter och verk har utlokaliserats från Stockholm till olika orter i Norrland, främst under 1960- och 70-talen.<a href="#cite_note-170">[170]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Bruttoregionprodukt">Bruttoregionprodukt</h2>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=40" title="Redigera avsnitt: Bruttoregionprodukt" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=40" title="Redigera avsnitts källkod: Bruttoregionprodukt">redigera wikitext</a>]</div> Statistik finns som visar att skogslänen (Norrland samt Värmlands och Dalarnas län), där 17,9 procent av Sveriges befolkning bor, har en <a href="/wiki/Bruttoregionprodukt" title="Bruttoregionprodukt">bruttoregionprodukt</a> (BRP - mätt i löneinkomster) på 16,6 procent av Sveriges <a href="/wiki/Bruttonationalprodukt" title="Bruttonationalprodukt">BNP</a>, men att så mycket som 41,6 procent av Sveriges produktion från näringsgrenen jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske härrör från regionen, liksom 34,4 procent av Sveriges energiproduktion, 22,6 procent av varuproduktionen, och 20,3 procent av Sveriges gruvproduktion, mineralutvinnings- och tillverkningindustri (2008).<a href="#cite_note-BRP-6">[6]</a><a href="/wiki/Mall:Inaktuell_mening/dok#globalWrapper" title="Mall:Inaktuell mening/dok">[uppdatering behövs]</a> Norrbottens län hade högst varuproduktion per capita i landet, och näst högst BRP per capita.<a href="#cite_note-Norrbotten_samhällsekonomin-7">[7]</a> Den kommun i Sverige som har i särklass högst BRP per capita är <a href="/wiki/Jokkmokk" title="Jokkmokk">Jokkmokk</a> (2008).<a href="#cite_note-171">[171]</a><a href="/wiki/Mall:Inaktuell_mening/dok#globalWrapper" title="Mall:Inaktuell mening/dok">[uppdatering behövs]</a> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Norrlandsflaggan.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0e/Norrlandsflaggan.svg/250px-Norrlandsflaggan.svg.png" decoding="async" width="250" height="156" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0e/Norrlandsflaggan.svg/375px-Norrlandsflaggan.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0e/Norrlandsflaggan.svg/500px-Norrlandsflaggan.svg.png 2x" data-file-width="512" data-file-height="320" /></a><figcaption>Inofficiell <a href="/wiki/Landskapsflagga" title="Landskapsflagga">Norrlandsflagga</a>, korad i en tävling i tidningen <a href="/wiki/%C3%85ret_Runt" title="Året Runt">Året Runt</a> 1992.<a href="#cite_note-172">[172]</a> <a href="/wiki/Norrlandsf%C3%B6rbundet" title="Norrlandsförbundet">Norrlandsförbundet</a> valde emellertid en flagga med gult kors mot grön botten redan på tidigt 1970-tal, identisk med Ölands <a href="/wiki/Landskapsflagga" title="Landskapsflagga">landskapsflagga</a> som togs fram vid ungefär samma tid.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Norrländsk_identitet_och_kulturell_särart">Norrländsk identitet och kulturell särart</h2>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=41" title="Redigera avsnitt: Norrländsk identitet och kulturell särart" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=41" title="Redigera avsnitts källkod: Norrländsk identitet och kulturell särart">redigera wikitext</a>]</div> I motsats till Svealand (<a href="/wiki/Svear" title="Svear">svear</a>) och Götaland (<a href="/wiki/G%C3%B6tar" title="Götar">götar</a> och <a href="/wiki/Gutar" title="Gutar">gutar</a>) är Norrland den enda av Sveriges landsdelar som inte grundar sig på någon <a href="/wiki/Folkstam" class="mw-redirect" title="Folkstam">folkstams</a> ursprungliga utbredning (om inte <a href="/wiki/Samer" title="Samer">samer</a>, <a href="/wiki/H%C3%A4lsingland" title="Hälsingland">hälsingar</a>, <a href="/wiki/J%C3%A4mtar" title="Jämtar">jämtar</a> och möjligen <a href="/wiki/Kv%C3%A4ner" title="Kväner">kväner</a> räknas som folkstammar). Ändå diskuteras förekomsten av en norrländsk identitet och <a href="/wiki/Folksj%C3%A4l" title="Folksjäl">folksjäl</a> i litteratur, forskning och regionalpolitik avsevärt oftare än en svealändsk eller götaländsk identitet, inte minst vid mitten av 2010-talet i samband med det tillbakadragna förslaget om <a href="/wiki/Regionbildning_i_Sverige" title="Regionbildning i Sverige">regionbildning</a> av storregioner i landsdelarna, däribland en stor <a href="/w/index.php?title=Region_Norrland&action=edit&redlink=1" class="new" title="Region Norrland [inte skriven än]">Region Norrland</a>.<a href="#cite_note-173">[173]</a> En del människor som bor i norra Sverige känner sig som norrlänningar parallellt med att man har en landskapsidentitet, medan man i södra Sverige har sin regionala identitet enbart i landskap och län men inte landsdelar.<a href="#cite_note-174">[174]</a> Omkring 79 procent av befolkningen i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län, och 70 procent av befolkningen i Jämtlands län, har identitet som norrlänningar.<a href="#cite_note-175">[175]</a> Begreppet norrlänning används såväl som självepitet, inte sällan med stolthet, som av människor från andra landsdelar. Norrlänning och norrländsk som begrepp kritiseras emellertid för att inbjuda till alltför stora generaliseringar kring kulturella särdrag.<a href="#cite_note-176">[176]</a> Det förekommer att personer med rötter i Norrland inte vill bli kallade norrlänningar därför att man har sin identitet i en mindre region,<a href="#cite_note-177">[177]</a> eller därför att man uppfattar uttrycket som en <a href="/wiki/Stereotyp" title="Stereotyp">stereotyp</a>. Begreppet norrlänning har gett upphov till den mindre vanliga <a href="/wiki/Antonym" title="Antonym">antonymen</a> <a href="/wiki/S%C3%B6rl%C3%A4nning" title="Sörlänning">sörlänning</a><a href="#cite_note-178">[178]</a>, som främst används inom Norrland, ibland <a href="/wiki/Pejorativ" class="mw-redirect" title="Pejorativ">pejorativt</a>, men även som självepitet av människor som bor i Norrland men har rötter i södra Sverige. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Norrländska_mål">Norrländska mål</h3>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=42" title="Redigera avsnitt: Norrländska mål" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=42" title="Redigera avsnitts källkod: Norrländska mål">redigera wikitext</a>]</div> <dl><dd><div class="noprint">Detta avsnitt är en sammanfattning av <a href="/wiki/Norrl%C3%A4ndska_m%C3%A5l" title="Norrländska mål">Norrländska mål</a>.</div></dd></dl> <figure class="mw-default-size mw-halign-upright" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Norrlandsmal.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/97/Norrlandsmal.png/250px-Norrlandsmal.png" decoding="async" width="250" height="350" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/97/Norrlandsmal.png 1.5x" data-file-width="300" data-file-height="420" /></a><figcaption>Norrländska dialektområden.<a href="#cite_note-NU_Norrland/språk-179">[179]</a><a href="#cite_note-180">[180]</a></figcaption></figure> Norrländska är inte en specifik eller enhetlig <a href="/wiki/Dialekt" title="Dialekt">dialekt</a>, utan en grupp besläktade <a href="/wiki/Svenska_dialekter" title="Svenska dialekter">svenska dialekter</a>. Det <a href="/wiki/Norrl%C3%A4ndska_m%C3%A5l" title="Norrländska mål">norrländska dialektområdet</a> innefattar Norrland utom <a href="/wiki/G%C3%A4strikland" title="Gästrikland">Gästrikland</a> och södra <a href="/wiki/H%C3%A4lsingland" title="Hälsingland">Hälsingland</a> (där <a href="/wiki/Uppl%C3%A4ndska" title="Uppländska">uppländska</a> mål talas, ingående i <a href="/wiki/Svealandsm%C3%A5l" class="mw-redirect" title="Svealandsmål">svealändska dialektområdet</a>). En alternativ gräns mellan det norrländska och uppländska dialektområdet är <a href="/wiki/Medelpad" title="Medelpad">Medelpads</a> sydgräns.<a href="#cite_note-Norrländska_och_nusvenska-15">[15]</a> Genuina dialekter i <a href="/wiki/H%C3%A4rjedalen" title="Härjedalen">Härjedalen</a> och nordvästra <a href="/wiki/J%C3%A4mtland" title="Jämtland">Jämtland</a> (<a href="/wiki/Frostvikens_socken" title="Frostvikens socken">Frostvikens socken</a> med centralort <a href="/wiki/G%C3%A4ddede" title="Gäddede">Gäddede</a>) räknas inte heller till norrländska mål, utan är varianter av den norska dialekten <a href="/wiki/Tr%C3%B6nderska" title="Trönderska">trönderska</a>. Även de övriga Jämtmålen uppvisar släktskap med den trönderska dialekten.<a href="#cite_note-181">[181]</a> I delar av Norrland talas sedan lång tid tillbaka dessutom <a href="/wiki/Finsk-ugriska_spr%C3%A5k" title="Finsk-ugriska språk">finsk-ugriska språk</a> såsom <a href="/wiki/Nordsamiska" title="Nordsamiska">nordsamiska</a> och <a href="/wiki/Sydsamiska" title="Sydsamiska">sydsamiska</a>, samt <a href="/wiki/Me%C3%A4nkieli" title="Meänkieli">tornedalsfinska</a> och andra <a href="/wiki/Me%C3%A4nkieli" title="Meänkieli">meänkielidialekter</a>. Exempel på gemensamma drag i flertalet norrländska mål är: <ul><li>försvagad eller bortfallen ändvokal (kastä eller kast i stället för kasta, och sitt istället för sitter),</li> <li>tilljämning eller assimilation av stamvokal efter ändelsevokal (färä istället för fara),</li> <li>tjockt l i vissa ord,</li> <li>sammansättningar med adjektiv (långhåre istället för det långa håret),</li> <li>främre <a href="/wiki/Sje-ljud" class="mw-redirect" title="Sje-ljud">sje-ljud</a>,</li> <li>annorlunda betoning av vissa ord (en norrlänning betonar Isak och Internet på första ledet och med <a href="/wiki/Ordaccent" title="Ordaccent">akut accent</a><a href="/wiki/Wikipedia:Inledning_och_sammanhang#Förklara_sammanhanget" title="Wikipedia:Inledning och sammanhang">[förtydliga]</a>, som på engelska, men uttalar Ö-vik med <a href="/wiki/Ordaccent" title="Ordaccent">grav accent</a> med huvudtryck på slutledet, samt Maria med huvudtryck på mittenledet<a href="/wiki/Wikipedia:Inledning_och_sammanhang#Förklara_sammanhanget" title="Wikipedia:Inledning och sammanhang">[<span title="Huvudtryck blandas nog ihop med ordaccent här. Alla dialekter har huvudtryck på andra stavelsen i Maria, men inte nödvändigtvis accent 1, och huvudtrycket i Övik är väl knappast på andra stavelsen utan på första, men däremot med accent 2? (2021-07)">förtydliga]</a>)</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Demografi">Demografi</h2>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=43" title="Redigera avsnitt: Demografi" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=43" title="Redigera avsnitts källkod: Demografi">redigera wikitext</a>]</div> Norrlands <a href="/wiki/Befolkningst%C3%A4thet" title="Befolkningstäthet">befolkningstäthet</a> är koncentrerad till kusten och större studentstäder. Av Norrlands befolkning bor 63 procent i kustkommuner,<a href="#cite_note-182">[182]</a> och i Norra Norrland är skillnaden mellan kust och inland ännu mer påtaglig. Några variabler av demograﬁsk och socioekonomisk natur har karterats på kommunnivå för att pröva om någon av Norrlandsgränserna kan ses i statistiken. Det mest påtagliga sambandet som hittades var mellan skogslänens gräns och gränsen för <a href="#Arbetsmarknadspolitik">regionalpolitiskt stöd</a>, något som kan beskrivas som en sammanvägning av arbetslöshet, befolkningstäthet med flera variabler.<a href="#cite_note-Norrlandsgränsen-14">[14]</a> Att leva tillsammans utan att vara gift är mycket vanligare norr om <a href="/wiki/F%C3%A4bodgr%C3%A4nsen" title="Fäbodgränsen">fäbodgränsen</a> än söder, redan innan <a href="/wiki/Sambo" class="mw-redirect" title="Sambo">sambo</a> blev vanligt på 1970-talet i resten av landet, och längre tillbaka i tiden jämfördes så kallade <a href="/wiki/Stockholms%C3%A4ktenskap" title="Stockholmsäktenskap">Stockholmsäktenskap</a> med de många samboförhållandena i norra Sverige.<a href="#cite_note-Norrlandsgränsen-14">[14]</a><a href="#cite_note-befolkningsstatistik-183">[183]</a> Andelen personer med eftergymnasial utbildning är låg i många Norrländska småkommuner, men detta följer inte någon av norrlandsgränserna, och skiljer sig inte från övriga landet mer än vad som kan förväntas utifrån andelen som bor på studentorter och i större kommuner — dit utbildningen är lokaliserad och där arbetsmarknaden är differentierad.<a href="#cite_note-Norrlandsgränsen-14">[14]</a> Andelen män och andelen personer över 65 års ålder är avsevärt högre i Norrlands inlandskommuner än i övriga landet, men låg på större studentorter. <a href="/wiki/%C3%96vertorne%C3%A5_kommun" title="Övertorneå kommun">Övertorneå</a> är den kommun i Sverige som har lägst andel kvinnor (47,5 procent). <a href="/wiki/Bjurholms_kommun" title="Bjurholms kommun">Bjurholms kommun</a> har lägst andel personer i arbetsför ålder (50,6 procent i åldern 18–64 år). <a href="/wiki/J%C3%A4mtlands_l%C3%A4n" title="Jämtlands län">Jämtlands län</a> är det län som har lägst andel utrikes födda (6,5 procent), och <a href="/wiki/Ovan%C3%A5kers_kommun" title="Ovanåkers kommun">Ovanåker</a> den kommun (3,8 procent). I Norrlands inland, exempelvis Jämtlands län, är självmordsfrekvensen högre än i landet i genomsnitt. Dock är Västerbotten det län i landet som har lägst självmordsfrekvens, sannolikt till följd av regionens folkrörelsetradition.<a href="#cite_note-184">[184]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Befolkningsutveckling">Befolkningsutveckling</h3>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=44" title="Redigera avsnitt: Befolkningsutveckling" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=44" title="Redigera avsnitts källkod: Befolkningsutveckling">redigera wikitext</a>]</div> En långsam kolonisationsprocess har gjort att Norrland har uppvisat något snabbare befolkningstillväxt än övriga landet fram till mitten av 1800-talet, och bebyggelsen fick först då sin maximala utbredning. Befolkningsökningen var emellertid avsevärt snabbare än i riket i övrigt under 1800-talets senare decennier fram till 1930-talet, till följd av en omfattande inflyttningsvåg efter skogsindustrins genomslag.<a href="#cite_note-NU_Norrland-1">[1]</a> Under perioden 1960 till 2015 har Norrlands folkmängd sjunkit med 4,4 procent. Under samma period steg rikets folkmängd med 31,4 procent. Befolkningsminskningen i Norrland är sammanfaller med betydande utflyttning från regionen. Sedan mitten av 1900-talet har många norrlandskommuner, framförallt i inlandet, uppvisat ihållande negativa flyttnetton.<a href="#cite_note-185">[185]</a> Se även statistik över folkökning och folkmängd för Norrlands <a href="#län">län</a> och <a href="#växande_kommuner">växande kommuner</a> nedan. <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="clear:none;float:none;border:silver solid 1px; font-size:90%; padding:0.4em;margin:0.4em;width:650px"> <tbody><tr style="background:#DDD;"> <th colspan="5" style="font-size:120%;">Befolkningsutvecklingen i Norrland 1749–2020<a href="#cite_note-regionfakta-165">[165]</a> </th></tr> <tr> <td colspan="5" style="padding:4px"> </td></tr> <tr style="font-size:88%;"> <td style="padding:0 4px" valign="top">År </td> <td style="padding:0 4px;" align="right" valign="top"> </td> <td style="width:525px"> </td> <td style="padding:0 4px;width:5em" align="right" valign="top">Folkmängd </td> <td style="padding:0 4px;" align="right" valign="top">Del i rikets folkmängd </td></tr><tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1749</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:56.633663366337px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">142 688</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right"> 8,3 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1763</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:66.930693069307px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">168 797</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right"> 8,6 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1772</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:71.287128712871px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">179 709</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right"> 8,8 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1795</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:90.693069306931px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">228 597</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right"> 10,0 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1800</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:94.653465346535px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">239 132</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right"> 10,2 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1805</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:96.633663366337px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">244 191</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">10,1 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1810</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:96.237623762376px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">243 408</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">10,2 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1815</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:101.78217821782px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">257 099</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">10,4 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1820</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:108.11881188119px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">273 248</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">10,6 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1825</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:116.43564356436px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">293 630</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">10,6 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1830</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:125.54455445545px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">317 263</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">11,0 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1835</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:132.27722772277px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">333 909</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">11,0 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1840</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:136.63366336634px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">345 372</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">11,0 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1845</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:147.72277227723px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">373 271</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">11,3 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1850</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:157.62376237624px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">398 496</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">11,4 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1855</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:170.29702970297px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">429 749</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">11,8 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1860</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:184.15841584158px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">464 651</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">12,0 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1865</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:199.20792079208px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">502 727</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">12,2 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1870</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:205.94059405941px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">520 293</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">12,5 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1875</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:226.13861386139px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">570 586</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">13,0 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1880</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:249.10891089109px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">628 742</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">13,8 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1885</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:268.91089108911px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">678 980</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">14,5 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1890</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:294.65346534653px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">743 709</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">15,5 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1895</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:312.47524752475px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">789 179</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">16,0 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1900</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:340.59405940594px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">860 254</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">16,7 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1905</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:357.62376237624px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">903 221</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">17,1 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1910</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:374.25742574257px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">944 917</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">17,1 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1915</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:391.68316831683px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">989 479</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">17,3 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1920</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:408.71287128713px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">1 032 262</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">17,5 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1925</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:425.34653465347px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">1 073 860</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">17,7 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1930</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:434.45544554455px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">1 096 649</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">17,9 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1935</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:444.35643564356px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">1 122 358</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">18,0 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1940</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:445.14851485149px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">1 124 158</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">17,6 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1945</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:457.42574257426px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">1 155 059</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">17,3 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1950</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:469.70297029703px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">1 185 986</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">16,8 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1955</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:481.58415841584px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">1 215 607</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">16,7 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1960</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:483.16831683168px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">1 220 142</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">16,3 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1965</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:472.87128712871px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">1 194 143</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">15,4 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1970</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:467.72277227723px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">1 180 660</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">14,6 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1975</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:474.05940594059px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">1 196 662</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">14,6 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1980</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:478.41584158416px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">1 207 799</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">14,5 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1985</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:472.47524752475px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">1 193 212</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">14,3 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1990</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:476.0396039604px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">1 201 878</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">14,0 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">1995</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:478.81188118812px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">1 208 866</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">13,7 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">2000</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:462.57425742574px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">1 167 609</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">13,1 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">2005</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:457.82178217822px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">1 156 150</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">12,8 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">2010</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:457.0297029703px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">1 153 719</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">12,3 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">2015</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:461.78217821782px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">1 166 199</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">11,8 %</td> </tr> <tr> <td colspan="2" style="padding-right:0.4em; padding-left:0.4em">2020</td> <td style="border-left:solid 1px silver;border-right:solid 1px silver;"><div style="margin-top:0; margin-bottom:0; background:#0099FF; height:10px; width:469.70297029703px; overflow:hidden">  </div></td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">1 185 781</td> <td style="min-width:3em;padding-left:0.4em" align="right">11,4 %</td> </tr> </tbody></table> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Indelningar">Indelningar</h2>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=45" title="Redigera avsnitt: Indelningar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=45" title="Redigera avsnitts källkod: Indelningar">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Landskap">Landskap</h3>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=46" title="Redigera avsnitt: Landskap" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=46" title="Redigera avsnitts källkod: Landskap">redigera wikitext</a>]</div> Finland bröts ur Sverige 1809. Norrbotten har börjat betraktas som eget landskap efter 1810, då Norrbottens län bröts ur Västerbottens län.<a href="#cite_note-186">[186]</a> Därefter har Norrland bestått av följande landskap: <table class="wikitable sortable"> <tbody><tr> <th width="140" align="left">Landskap </th> <th align="left">Län </th> <th align="center">Area (km²) </th> <th align="center">Folk- mängd<a href="#cite_note-Folkmängd_i_landskapen-4">[4]</a> </th> <th align="center">Inv./ km² </th></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Fil:Lappland_vapen.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9d/Lappland_vapen.svg/30px-Lappland_vapen.svg.png" decoding="async" width="30" height="36" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9d/Lappland_vapen.svg/44px-Lappland_vapen.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9d/Lappland_vapen.svg/59px-Lappland_vapen.svg.png 2x" data-file-width="251" data-file-height="304" /></a> <a href="/wiki/Lappland,_Sverige" title="Lappland, Sverige">Lappland</a> </td> <td><a href="/wiki/V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4n" title="Västerbottens län">Västerbottens</a>, <a href="/wiki/Norrbottens_l%C3%A4n" title="Norrbottens län">Norrbottens</a> och <a href="/wiki/J%C3%A4mtlands_l%C3%A4n" title="Jämtlands län">Jämtlands län</a> </td> <td align="right">109 702 </td> <td align="right">88 951 </td> <td align="right">0,8 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Fil:Norrbottens_vapen.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/53/Norrbottens_vapen.svg/30px-Norrbottens_vapen.svg.png" decoding="async" width="30" height="36" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/53/Norrbottens_vapen.svg/45px-Norrbottens_vapen.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/53/Norrbottens_vapen.svg/59px-Norrbottens_vapen.svg.png 2x" data-file-width="248" data-file-height="300" /></a> <a href="/wiki/Norrbotten" title="Norrbotten">Norrbotten</a> </td> <td><a href="/wiki/Norrbottens_l%C3%A4n" title="Norrbottens län">Norrbottens län</a> </td> <td align="right">26 671 </td> <td align="right">196 059 </td> <td align="right">7,4 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Fil:V%C3%A4sterbottens_vapen.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/V%C3%A4sterbottens_vapen.svg/30px-V%C3%A4sterbottens_vapen.svg.png" decoding="async" width="30" height="36" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/V%C3%A4sterbottens_vapen.svg/45px-V%C3%A4sterbottens_vapen.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/V%C3%A4sterbottens_vapen.svg/59px-V%C3%A4sterbottens_vapen.svg.png 2x" data-file-width="248" data-file-height="300" /></a> <a href="/wiki/V%C3%A4sterbotten" title="Västerbotten">Västerbotten</a> </td> <td><a href="/wiki/V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4n" title="Västerbottens län">Västerbottens län</a> </td> <td align="right">15 093 </td> <td align="right">229 751 </td> <td align="right">15,2 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Fil:%C3%85ngermanlands_vapen.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/%C3%85ngermanlands_vapen.svg/30px-%C3%85ngermanlands_vapen.svg.png" decoding="async" width="30" height="36" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/%C3%85ngermanlands_vapen.svg/45px-%C3%85ngermanlands_vapen.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/%C3%85ngermanlands_vapen.svg/59px-%C3%85ngermanlands_vapen.svg.png 2x" data-file-width="248" data-file-height="300" /></a> <a href="/wiki/%C3%85ngermanland" title="Ångermanland">Ångermanland</a> </td> <td><a href="/wiki/V%C3%A4sternorrlands_l%C3%A4n" title="Västernorrlands län">Västernorrlands</a>, <a href="/wiki/J%C3%A4mtlands_l%C3%A4n" title="Jämtlands län">Jämtlands</a> och <a href="/wiki/V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4n" title="Västerbottens län">Västerbottens län</a> </td> <td align="right">19 800 </td> <td align="right">129 860 </td> <td align="right">6,6 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Fil:J%C3%A4mtlands_vapen.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2c/J%C3%A4mtlands_vapen.svg/30px-J%C3%A4mtlands_vapen.svg.png" decoding="async" width="30" height="36" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2c/J%C3%A4mtlands_vapen.svg/45px-J%C3%A4mtlands_vapen.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2c/J%C3%A4mtlands_vapen.svg/59px-J%C3%A4mtlands_vapen.svg.png 2x" data-file-width="248" data-file-height="300" /></a> <a href="/wiki/J%C3%A4mtland" title="Jämtland">Jämtland</a> </td> <td><a href="/wiki/J%C3%A4mtlands_l%C3%A4n" title="Jämtlands län">Jämtlands</a>, <a href="/wiki/V%C3%A4sternorrlands_l%C3%A4n" title="Västernorrlands län">Västernorrlands</a> och <a href="/wiki/V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4n" title="Västerbottens län">Västerbottens län</a> </td> <td align="right">34 009 </td> <td align="right">118 964 </td> <td align="right">3,5 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Fil:Medelpads_vapen.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/80/Medelpads_vapen.svg/30px-Medelpads_vapen.svg.png" decoding="async" width="30" height="36" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/80/Medelpads_vapen.svg/45px-Medelpads_vapen.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/80/Medelpads_vapen.svg/59px-Medelpads_vapen.svg.png 2x" data-file-width="248" data-file-height="300" /></a> <a href="/wiki/Medelpad" title="Medelpad">Medelpad</a> </td> <td><a href="/wiki/V%C3%A4sternorrlands_l%C3%A4n" title="Västernorrlands län">Västernorrlands län</a> </td> <td align="right">7 058 </td> <td align="right">126 539 </td> <td align="right">17,9 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Fil:H%C3%A4rjedalens_vapen.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/H%C3%A4rjedalens_vapen.svg/30px-H%C3%A4rjedalens_vapen.svg.png" decoding="async" width="30" height="36" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/H%C3%A4rjedalens_vapen.svg/45px-H%C3%A4rjedalens_vapen.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/H%C3%A4rjedalens_vapen.svg/59px-H%C3%A4rjedalens_vapen.svg.png 2x" data-file-width="248" data-file-height="300" /></a> <a href="/wiki/H%C3%A4rjedalen" title="Härjedalen">Härjedalen</a> </td> <td><a href="/wiki/J%C3%A4mtlands_l%C3%A4n" title="Jämtlands län">Jämtlands</a> och <a href="/wiki/Dalarnas_l%C3%A4n" title="Dalarnas län">Dalarnas län</a> </td> <td align="right">11 954 </td> <td align="right">9 680 </td> <td align="right">0,8 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Fil:H%C3%A4lsinglands_vapen.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a8/H%C3%A4lsinglands_vapen.svg/30px-H%C3%A4lsinglands_vapen.svg.png" decoding="async" width="30" height="36" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a8/H%C3%A4lsinglands_vapen.svg/45px-H%C3%A4lsinglands_vapen.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a8/H%C3%A4lsinglands_vapen.svg/59px-H%C3%A4lsinglands_vapen.svg.png 2x" data-file-width="248" data-file-height="300" /></a> <a href="/wiki/H%C3%A4lsingland" title="Hälsingland">Hälsingland</a> </td> <td><a href="/wiki/G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4n" title="Gävleborgs län">Gävleborgs</a> och <a href="/wiki/J%C3%A4mtlands_l%C3%A4n" title="Jämtlands län">Jämtlands län</a> </td> <td align="right">14 264 </td> <td align="right">131 821 </td> <td align="right">9,2 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Fil:G%C3%A4strikland_vapen_.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ca/G%C3%A4strikland_vapen_.svg/30px-G%C3%A4strikland_vapen_.svg.png" decoding="async" width="30" height="36" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ca/G%C3%A4strikland_vapen_.svg/45px-G%C3%A4strikland_vapen_.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ca/G%C3%A4strikland_vapen_.svg/59px-G%C3%A4strikland_vapen_.svg.png 2x" data-file-width="248" data-file-height="300" /></a> <a href="/wiki/G%C3%A4strikland" title="Gästrikland">Gästrikland</a> </td> <td><a href="/wiki/G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4n" title="Gävleborgs län">Gävleborgs</a> och <a href="/wiki/Uppsala_l%C3%A4n" title="Uppsala län">Uppsala län</a> </td> <td align="right">4 181 </td> <td align="right">157 376 </td> <td align="right">37,6 </td></tr> </tbody></table> Vatten är ej medräknat i arean. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Län">Län</h3>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=47" title="Redigera avsnitt: Län" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=47" title="Redigera avsnitts källkod: Län">redigera wikitext</a>]</div> Norrland är idag i stora drag indelad i fem <a href="/wiki/Sveriges_l%C3%A4n" title="Sveriges län">län</a>, vart och ett med sin egen <a href="/wiki/Region_(landsting)" title="Region (landsting)">region</a>. De fyra nordliga tillhör <a href="/wiki/Norra_sjukv%C3%A5rdsregionen" title="Norra sjukvårdsregionen">Norra sjukvårdsregionen</a>, medan Region Gävleborg ingår i <a href="/wiki/Sjukv%C3%A5rdsregion_Mellansverige" title="Sjukvårdsregion Mellansverige">Sjukvårdsregion Mellansverige</a>. <table class="wikitable sortable"> <tbody><tr> <th>Län</th> <th><a href="/wiki/L%C3%A4nsbokstav" title="Länsbokstav">Bokstav</a> </th> <th><a href="/wiki/L%C3%A4nskod" title="Länskod">Kod</a> </th> <th>Yta (<a href="/wiki/Kvadratkilometer" title="Kvadratkilometer">km²</a>)<a href="#cite_note-scb-beftathet-3">[3]</a> </th> <th><a href="/wiki/Folkm%C3%A4ngd" title="Folkmängd">Folkmängd</a> </th> <th>Inv/km² </th> <th>Folkändring 1993–2008<a href="#cite_note-regional_rakenskaper-187">[187]</a><a href="/wiki/Mall:Inaktuell_mening/dok#globalWrapper" title="Mall:Inaktuell mening/dok">[uppdatering behövs]</a> </th> <th><a href="/wiki/Residensstad" title="Residensstad">Residensstad</a> </th> <th>Inrättat </th> <th>Nord/Syd </th></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Fil:Norrbottens_l%C3%A4ns_vapen.svg" class="mw-file-description" title="Norrbottens läns vapen"><img alt="Norrbottens läns vapen" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/77/Norrbottens_l%C3%A4ns_vapen.svg/20px-Norrbottens_l%C3%A4ns_vapen.svg.png" decoding="async" width="20" height="24" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/77/Norrbottens_l%C3%A4ns_vapen.svg/30px-Norrbottens_l%C3%A4ns_vapen.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/77/Norrbottens_l%C3%A4ns_vapen.svg/40px-Norrbottens_l%C3%A4ns_vapen.svg.png 2x" data-file-width="248" data-file-height="300" /></a> <a href="/wiki/Norrbottens_l%C3%A4n" title="Norrbottens län">Norrbottens län</a> </td> <td align="center">BD </td> <td align="center">25 </td> <td align="right">97 242 </td> <td align="right">248 557 </td> <td align="right">2,5 </td> <td align="right">-6,4 % </td> <td><a href="/wiki/Lule%C3%A5" title="Luleå">Luleå</a> </td> <td>1810 </td> <td>1 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Fil:V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4ns_vapen.svg" class="mw-file-description" title="Västerbottens läns vapen"><img alt="Västerbottens läns vapen" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e4/V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4ns_vapen.svg/20px-V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4ns_vapen.svg.png" decoding="async" width="20" height="24" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e4/V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4ns_vapen.svg/30px-V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4ns_vapen.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e4/V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4ns_vapen.svg/40px-V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4ns_vapen.svg.png 2x" data-file-width="248" data-file-height="300" /></a> <a href="/wiki/V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4n" title="Västerbottens län">Västerbottens län</a> </td> <td align="center">AC </td> <td align="center">24 </td> <td align="right">54 664 </td> <td align="right">281 404 </td> <td align="right">5,1 </td> <td align="right">+0,4 % </td> <td><a href="/wiki/Ume%C3%A5" title="Umeå">Umeå</a> </td> <td>1638 </td> <td>2 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Fil:V%C3%A4sternorrlands_l%C3%A4ns_vapen.svg" class="mw-file-description" title="Västernorrlands läns vapen"><img alt="Västernorrlands läns vapen" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/V%C3%A4sternorrlands_l%C3%A4ns_vapen.svg/20px-V%C3%A4sternorrlands_l%C3%A4ns_vapen.svg.png" decoding="async" width="20" height="24" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/V%C3%A4sternorrlands_l%C3%A4ns_vapen.svg/30px-V%C3%A4sternorrlands_l%C3%A4ns_vapen.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/V%C3%A4sternorrlands_l%C3%A4ns_vapen.svg/40px-V%C3%A4sternorrlands_l%C3%A4ns_vapen.svg.png 2x" data-file-width="248" data-file-height="300" /></a> <a href="/wiki/V%C3%A4sternorrlands_l%C3%A4n" title="Västernorrlands län">Västernorrlands län</a> </td> <td align="center"><a href="/wiki/Y" title="Y">Y</a> </td> <td align="center">22 </td> <td align="right">21 548 </td> <td align="right">241 678 </td> <td align="right">11,1 </td> <td align="right">-6,9 % </td> <td><a href="/wiki/H%C3%A4rn%C3%B6sand" title="Härnösand">Härnösand</a> </td> <td>1762 </td> <td>4 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Fil:J%C3%A4mtlands_l%C3%A4ns_vapen.svg" class="mw-file-description" title="Jämtlands läns vapen"><img alt="Jämtlands läns vapen" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/59/J%C3%A4mtlands_l%C3%A4ns_vapen.svg/20px-J%C3%A4mtlands_l%C3%A4ns_vapen.svg.png" decoding="async" width="20" height="24" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/59/J%C3%A4mtlands_l%C3%A4ns_vapen.svg/30px-J%C3%A4mtlands_l%C3%A4ns_vapen.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/59/J%C3%A4mtlands_l%C3%A4ns_vapen.svg/40px-J%C3%A4mtlands_l%C3%A4ns_vapen.svg.png 2x" data-file-width="248" data-file-height="300" /></a> <a href="/wiki/J%C3%A4mtlands_l%C3%A4n" title="Jämtlands län">Jämtlands län</a> </td> <td align="center"><a href="/wiki/Z" title="Z">Z</a> </td> <td align="center">23 </td> <td align="right">48 935 </td> <td align="right">132 731 </td> <td align="right">2,7 </td> <td align="right">-6,6 % </td> <td><a href="/wiki/%C3%96stersund" title="Östersund">Östersund</a> </td> <td>1810 </td> <td>3 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Fil:G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4n_vapen.svg" class="mw-file-description" title="Gävleborgs läns vapen"><img alt="Gävleborgs läns vapen" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fb/G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4n_vapen.svg/20px-G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4n_vapen.svg.png" decoding="async" width="20" height="24" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fb/G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4n_vapen.svg/30px-G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4n_vapen.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fb/G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4n_vapen.svg/40px-G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4n_vapen.svg.png 2x" data-file-width="248" data-file-height="300" /></a> <a href="/wiki/G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4n" title="Gävleborgs län">Gävleborgs län</a> </td> <td align="center"><a href="/wiki/X" title="X">X</a> </td> <td align="center">21 </td> <td align="right">18 113 </td> <td align="right">284 717 </td> <td align="right">15,7 </td> <td align="right">-4,5 % </td> <td><a href="/wiki/G%C3%A4vle" title="Gävle">Gävle</a> </td> <td>1762 </td> <td>5 </td></tr> </tbody></table> Datum: 2024-09-30<a href="#cite_note-Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_län-188">[188]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Största_kommuner">Största kommuner</h3>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=48" title="Redigera avsnitt: Största kommuner" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=48" title="Redigera avsnitts källkod: Största kommuner">redigera wikitext</a>]</div> Följande fem norrländska kommuner hade störst befolkning den 2024-09-30: <table class="sortable wikitable" style="text-align:right; margin-left:-1px"> <tbody><tr> <th style="height: 50px;">Kod </th> <th>Kommun </th> <th>Län </th> <th>Folkmängd </th> <th>Area </th> <th>Land </th> <th>Sjö </th> <th>Hav </th> <th>Täthet </th></tr> <tr> <td>2480</td> <td align="left"><a href="/wiki/Ume%C3%A5_kommun" title="Umeå kommun">Umeå kommun</a></td> <td align="left"><a href="/wiki/V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4n" title="Västerbottens län">Västerbottens län</a></td> <td>133 920</td> <td>5 214,16</td> <td>2 316,61</td> <td>80,13</td> <td>2 817,42</td> <td>56,21 </td></tr> <tr> <td>2180</td> <td align="left"><a href="/wiki/G%C3%A4vle_kommun" title="Gävle kommun">Gävle kommun</a></td> <td align="left"><a href="/wiki/G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4n" title="Gävleborgs län">Gävleborgs län</a></td> <td>103 619</td> <td>3 199,84</td> <td>1 613,37</td> <td>169,04</td> <td>1 417,43</td> <td>63,78 </td></tr> <tr> <td>2281</td> <td align="left"><a href="/wiki/Sundsvalls_kommun" title="Sundsvalls kommun">Sundsvalls kommun</a></td> <td align="left"><a href="/wiki/V%C3%A4sternorrlands_l%C3%A4n" title="Västernorrlands län">Västernorrlands län</a></td> <td>99 100</td> <td>4 444,54</td> <td>3 189,61</td> <td>262,61</td> <td>992,32</td> <td>31,18 </td></tr> <tr> <td>2580</td> <td align="left"><a href="/wiki/Lule%C3%A5_kommun" title="Luleå kommun">Luleå kommun</a></td> <td align="left"><a href="/wiki/Norrbottens_l%C3%A4n" title="Norrbottens län">Norrbottens län</a></td> <td>79 638</td> <td>4 953,75</td> <td>2 094,18</td> <td>139,85</td> <td>2 719,72</td> <td>37,51 </td></tr> <tr> <td>2482</td> <td align="left"><a href="/wiki/Skellefte%C3%A5_kommun" title="Skellefteå kommun">Skellefteå kommun</a></td> <td align="left"><a href="/wiki/V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4n" title="Västerbottens län">Västerbottens län</a></td> <td>78 647</td> <td>9 955,58</td> <td>6 802,85</td> <td>370,12</td> <td>2 782,61</td> <td>10,71 </td></tr></tbody></table> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Växande_kommuner">Växande kommuner</h3>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=49" title="Redigera avsnitt: Växande kommuner" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=49" title="Redigera avsnitts källkod: Växande kommuner">redigera wikitext</a>]</div> Av Norrlands 54 kommuner är det endast följande tio som har haft en positiv befolkningsutveckling under 25 år (1985 till 2010). Sex av kommunerna har förutspåtts en positiv befolkningsutveckling påföljande 25 år (2010 till 2035).<a href="#cite_note-befolkningsprognos-189">[189]</a> : <table class="wikitable sortable" style="text-align:right"> <tbody><tr> <th scope="col">Kommun</th> <th scope="col">Befolkningsutveckling 1985–2010 (%)</th> <th scope="col">Prognosticerad befolknings- utveckling 2010–2035 (%) </th></tr> <tr> <td align="left"><a href="/wiki/Ume%C3%A5_kommun" title="Umeå kommun">Umeå</a></td> <td>36</td> <td>10 </td></tr> <tr> <td align="left"><a href="/wiki/%C3%85re_kommun" title="Åre kommun">Åre</a></td> <td>6</td> <td>9 </td></tr> <tr> <td align="left"><a href="/wiki/Krokoms_kommun" title="Krokoms kommun">Krokom</a></td> <td>4</td> <td>7 </td></tr> <tr> <td align="left"><a href="/wiki/G%C3%A4vle_kommun" title="Gävle kommun">Gävle</a></td> <td>8</td> <td>6 </td></tr> <tr> <td align="left"><a href="/wiki/%C3%96stersunds_kommun" title="Östersunds kommun">Östersund</a></td> <td>5</td> <td>3 </td></tr> <tr> <td align="left"><a href="/wiki/Sundsvalls_kommun" title="Sundsvalls kommun">Sundsvall</a></td> <td>3</td> <td>1 </td></tr> <tr> <td align="left"><a href="/wiki/Hudiksvalls_kommun" title="Hudiksvalls kommun">Hudiksvall</a></td> <td>1</td> <td>-1 </td></tr> <tr> <td align="left"><a href="/wiki/Lule%C3%A5_kommun" title="Luleå kommun">Luleå</a></td> <td>13</td> <td>-2 </td></tr> <tr> <td align="left"><a href="/wiki/Pite%C3%A5_kommun" title="Piteå kommun">Piteå</a></td> <td>5</td> <td>-3 </td></tr> <tr> <td align="left"><a href="/wiki/Haparanda_kommun" title="Haparanda kommun">Haparanda</a></td> <td>1</td> <td>-10 </td></tr></tbody></table> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Största_tätorter">Största tätorter</h3>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=50" title="Redigera avsnitt: Största tätorter" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=50" title="Redigera avsnitts källkod: Största tätorter">redigera wikitext</a>]</div> Följande tio orter hade störst befolkning den 31 december 2017: <table class="sortable wikitable" style="text-align:right; margin-left:-2px"> <tbody><tr> <th style="height: 50px;">Tätort</th> <th>Kommun</th> <th>Folkmängd (31 december 2017)</th> <th>Landareal (hektar)</th> <th>Täthet (inv./km²)</th> <th><a href="/wiki/T%C3%A4tortskod" title="Tätortskod">Tätortskod</a> </th></tr> <tr> <td align="left"><a href="/wiki/Ume%C3%A5" title="Umeå">Umeå</a></td> <td align="left"><a href="/wiki/Ume%C3%A5_kommun" title="Umeå kommun">Umeå kommun</a></td> <td>86 311</td> <td>3 220</td> <td>2 680</td> <td>8372 </td></tr> <tr> <td align="left"><a href="/wiki/G%C3%A4vle" title="Gävle">Gävle</a></td> <td align="left"><a href="/wiki/G%C3%A4vle_kommun" title="Gävle kommun">Gävle kommun</a></td> <td>76 031</td> <td>3 975</td> <td>1 913</td> <td>7076 </td></tr> <tr> <td align="left"><a href="/wiki/Sundsvall" title="Sundsvall">Sundsvall</a></td> <td align="left"><a href="/wiki/Sundsvalls_kommun" title="Sundsvalls kommun">Sundsvalls kommun</a></td> <td>58 248</td> <td>4 251</td> <td>1 370</td> <td>7688 </td></tr> <tr> <td align="left"><a href="/wiki/%C3%96stersund" title="Östersund">Östersund</a></td> <td align="left"><a href="/wiki/%C3%96stersunds_kommun" title="Östersunds kommun">Östersunds kommun</a></td> <td>50 960</td> <td>3 484</td> <td>1 463</td> <td>8044 </td></tr> <tr> <td align="left"><a href="/wiki/Lule%C3%A5" title="Luleå">Luleå</a></td> <td align="left"><a href="/wiki/Lule%C3%A5_kommun" title="Luleå kommun">Luleå kommun</a></td> <td>44 054</td> <td>2 706</td> <td>1 628</td> <td>8724 </td></tr> <tr> <td align="left"><a href="/wiki/Skellefte%C3%A5" title="Skellefteå">Skellefteå</a></td> <td align="left"><a href="/wiki/Skellefte%C3%A5_kommun" title="Skellefteå kommun">Skellefteå kommun</a></td> <td>35 852</td> <td>2 482</td> <td>1 444</td> <td>8312 </td></tr> <tr> <td align="left"><a href="/wiki/%C3%96rnsk%C3%B6ldsvik" title="Örnsköldsvik">Örnsköldsvik</a></td> <td align="left"><a href="/wiki/%C3%96rnsk%C3%B6ldsviks_kommun" title="Örnsköldsviks kommun">Örnsköldsviks kommun</a></td> <td>32 953</td> <td>3 309</td> <td>996</td> <td>7744 </td></tr> <tr> <td align="left"><a href="/wiki/Sandviken" title="Sandviken">Sandviken</a></td> <td align="left"><a href="/wiki/Sandvikens_kommun" title="Sandvikens kommun">Sandvikens kommun</a></td> <td>25 577</td> <td>1 759</td> <td>1 444</td> <td>7272 </td></tr> <tr> <td align="left"><a href="/wiki/Pite%C3%A5" title="Piteå">Piteå</a></td> <td align="left"><a href="/wiki/Pite%C3%A5_kommun" title="Piteå kommun">Piteå kommun</a></td> <td>23 273</td> <td>2 352</td> <td>989</td> <td>8792 </td></tr> <tr> <td align="left"><a href="/wiki/H%C3%A4rn%C3%B6sand" title="Härnösand">Härnösand</a></td> <td align="left"><a href="/wiki/H%C3%A4rn%C3%B6sands_kommun" title="Härnösands kommun">Härnösands kommun</a></td> <td>18 559</td> <td>1 121</td> <td>1 656</td> <td>7500 </td></tr></tbody></table> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Städer_2">Städer</h3>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=51" title="Redigera avsnitt: Städer" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=51" title="Redigera avsnitts källkod: Städer">redigera wikitext</a>]</div> Följande norrländska orter hade status som <a href="/wiki/Stad_i_Sverige" class="mw-redirect" title="Stad i Sverige">stadskommuner</a> innan begreppet stad tappade sin kommunalrättsliga innebörd 1971: <table class="sortable wikitable"> <tbody><tr> <th><a href="/wiki/Stad_(Sverige)" title="Stad (Sverige)">Stad</a></th> <th><a href="/wiki/Landskap_i_Sverige" title="Landskap i Sverige">Landskap</a></th> <th><a href="/wiki/Sveriges_l%C3%A4n" title="Sveriges län">Län</a> 1970</th> <th><a href="/wiki/Stadsprivilegier" class="mw-redirect" title="Stadsprivilegier">Stadsprivilegier</a>/ <a href="/wiki/Stadskommun" title="Stadskommun">stadskommun</a> från </th></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Boden" title="Boden">Boden</a></td> <td><a href="/wiki/Norrbotten" title="Norrbotten">Norrbotten</a></td> <td><a href="/wiki/Norrbottens_l%C3%A4n" title="Norrbottens län">Norrbottens län</a></td> <td><a href="/wiki/1919" title="1919">1919</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Bolln%C3%A4s" title="Bollnäs">Bollnäs</a></td> <td><a href="/wiki/H%C3%A4lsingland" title="Hälsingland">Hälsingland</a></td> <td><a href="/wiki/G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4n" title="Gävleborgs län">Gävleborgs län</a></td> <td><a href="/wiki/1942" title="1942">1942</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/G%C3%A4vle_stad" title="Gävle stad">Gävle</a></td> <td><a href="/wiki/G%C3%A4strikland" title="Gästrikland">Gästrikland</a></td> <td><a href="/wiki/G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4n" title="Gävleborgs län">Gävleborgs län</a></td> <td><a href="/wiki/1446" title="1446">1446</a>* </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Haparanda_stad" title="Haparanda stad">Haparanda</a></td> <td><a href="/wiki/Norrbotten" title="Norrbotten">Norrbotten</a></td> <td><a href="/wiki/Norrbottens_l%C3%A4n" title="Norrbottens län">Norrbottens län</a></td> <td><a href="/wiki/1842" title="1842">1842</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Hudiksvalls_stad" title="Hudiksvalls stad">Hudiksvall</a></td> <td><a href="/wiki/H%C3%A4lsingland" title="Hälsingland">Hälsingland</a></td> <td><a href="/wiki/G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4n" title="Gävleborgs län">Gävleborgs län</a></td> <td><a href="/wiki/1582" title="1582">1582</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/H%C3%A4rn%C3%B6sands_stad" title="Härnösands stad">Härnösand</a></td> <td><a href="/wiki/%C3%85ngermanland" title="Ångermanland">Ångermanland</a></td> <td><a href="/wiki/V%C3%A4sternorrlands_l%C3%A4n" title="Västernorrlands län">Västernorrlands län</a></td> <td><a href="/wiki/1585" title="1585">1585</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Kiruna_stad" title="Kiruna stad">Kiruna</a></td> <td><a href="/wiki/Lappland,_Sverige" title="Lappland, Sverige">Lappland</a></td> <td><a href="/wiki/Norrbottens_l%C3%A4n" title="Norrbottens län">Norrbottens län</a></td> <td><a href="/wiki/1948" title="1948">1948</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Kramfors_stad" title="Kramfors stad">Kramfors</a></td> <td><a href="/wiki/%C3%85ngermanland" title="Ångermanland">Ångermanland</a></td> <td><a href="/wiki/V%C3%A4sternorrlands_l%C3%A4n" title="Västernorrlands län">Västernorrlands län</a></td> <td><a href="/wiki/1947" title="1947">1947</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Lule%C3%A5_stad" title="Luleå stad">Luleå</a></td> <td><a href="/wiki/Norrbotten" title="Norrbotten">Norrbotten</a></td> <td><a href="/wiki/Norrbottens_l%C3%A4n" title="Norrbottens län">Norrbottens län</a></td> <td><a href="/wiki/1621" title="1621">1621</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Lycksele_stad" title="Lycksele stad">Lycksele</a></td> <td><a href="/wiki/Lappland,_Sverige" title="Lappland, Sverige">Lappland</a></td> <td><a href="/wiki/V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4n" title="Västerbottens län">Västerbottens län</a></td> <td><a href="/wiki/1946" title="1946">1946</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Pite%C3%A5_stad" title="Piteå stad">Piteå</a></td> <td><a href="/wiki/Norrbotten" title="Norrbotten">Norrbotten</a></td> <td><a href="/wiki/Norrbottens_l%C3%A4n" title="Norrbottens län">Norrbottens län</a></td> <td><a href="/wiki/1621" title="1621">1621</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Sandvikens_stad" title="Sandvikens stad">Sandviken</a></td> <td><a href="/wiki/G%C3%A4strikland" title="Gästrikland">Gästrikland</a></td> <td><a href="/wiki/G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4n" title="Gävleborgs län">Gävleborgs län</a></td> <td><a href="/wiki/1943" title="1943">1943</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Skellefte%C3%A5_stad" title="Skellefteå stad">Skellefteå</a></td> <td><a href="/wiki/V%C3%A4sterbotten" title="Västerbotten">Västerbotten</a></td> <td><a href="/wiki/V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4n" title="Västerbottens län">Västerbottens län</a></td> <td><a href="/wiki/1845" title="1845">1845</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Sollefte%C3%A5_stad" title="Sollefteå stad">Sollefteå</a></td> <td><a href="/wiki/%C3%85ngermanland" title="Ångermanland">Ångermanland</a></td> <td><a href="/wiki/V%C3%A4sternorrlands_l%C3%A4n" title="Västernorrlands län">Västernorrlands län</a></td> <td><a href="/wiki/1917" title="1917">1917</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Sundsvalls_stad" title="Sundsvalls stad">Sundsvall</a></td> <td><a href="/wiki/Medelpad" title="Medelpad">Medelpad</a></td> <td><a href="/wiki/V%C3%A4sternorrlands_l%C3%A4n" title="Västernorrlands län">Västernorrlands län</a></td> <td><a href="/wiki/1621" title="1621">1621</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/S%C3%B6derhamns_stad" title="Söderhamns stad">Söderhamn</a></td> <td><a href="/wiki/H%C3%A4lsingland" title="Hälsingland">Hälsingland</a></td> <td><a href="/wiki/G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4n" title="Gävleborgs län">Gävleborgs län</a></td> <td><a href="/wiki/1620" title="1620">1620</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Ume%C3%A5_stad" title="Umeå stad">Umeå</a></td> <td><a href="/wiki/V%C3%A4sterbotten" title="Västerbotten">Västerbotten</a></td> <td><a href="/wiki/V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4n" title="Västerbottens län">Västerbottens län</a></td> <td><a href="/wiki/1588" title="1588">1588</a>/<a href="/wiki/1622" title="1622">1622</a>** </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/%C3%96rnsk%C3%B6ldsviks_stad" title="Örnsköldsviks stad">Örnsköldsvik</a></td> <td><a href="/wiki/%C3%85ngermanland" title="Ångermanland">Ångermanland</a></td> <td><a href="/wiki/V%C3%A4sternorrlands_l%C3%A4n" title="Västernorrlands län">Västernorrlands län</a></td> <td><a href="/wiki/1894" title="1894">1894</a> </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/%C3%96stersunds_stad" title="Östersunds stad">Östersund</a></td> <td><a href="/wiki/J%C3%A4mtland" title="Jämtland">Jämtland</a></td> <td><a href="/wiki/J%C3%A4mtlands_l%C3%A4n" title="Jämtlands län">Jämtlands län</a></td> <td><a href="/wiki/1786" title="1786">1786</a> </td></tr> </tbody></table> *) Gävle nämns som stad <a href="/wiki/1413" title="1413">1413</a>, och räknas till Norrland från 1500-talet. **) <a href="/wiki/Ume%C3%A5" title="Umeå">Umeå</a> fick stadsprivilegier i ett första försök 1588, men stadsbildningen förverkligades inte. Nya privilegier utgavs 1622. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Världsarv">Världsarv</h3>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=52" title="Redigera avsnitt: Världsarv" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=52" title="Redigera avsnitts källkod: Världsarv">redigera wikitext</a>]</div> Följande norrländska platser finns på <a href="/wiki/V%C3%A4rldsarv_i_Sverige" title="Världsarv i Sverige">FN:s världsarvslista</a>:<a href="#cite_note-190">[190]</a> <ul><li><a href="/wiki/Struves_meridianb%C3%A5ge" title="Struves meridianbåge">Struves meridianbåge</a>, Norrbottens län</li> <li><a href="/wiki/Laponia" title="Laponia">Laponia</a>, Norrbottens län</li> <li><a href="/wiki/Gammelstads_kyrkstad" title="Gammelstads kyrkstad">Gammelstads kyrkstad</a>, Luleå, Norrbottens län</li> <li><a href="/wiki/H%C3%B6ga_kusten" title="Höga kusten">Höga kusten</a> vid <a href="/wiki/Kvarken" title="Kvarken">Kvarken</a>, Västernorrlands län</li> <li><a href="/wiki/H%C3%A4lsingeg%C3%A5rdar_(v%C3%A4rldsarv)" title="Hälsingegårdar (världsarv)">Hälsingegårdarna</a>, Gävleborgs län</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Nationalparker">Nationalparker</h3>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=53" title="Redigera avsnitt: Nationalparker" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=53" title="Redigera avsnitts källkod: Nationalparker">redigera wikitext</a>]</div> Följande naturområden är skyddade som <a href="/wiki/Nationalparker" class="mw-redirect" title="Nationalparker">nationalparker</a>:<a href="#cite_note-191">[191]</a> <ul><li>Lappland: <a href="/wiki/Vadvetj%C3%A5kka_nationalpark" title="Vadvetjåkka nationalpark">Vadvetjåkka</a>, <a href="/wiki/Abisko_nationalpark" title="Abisko nationalpark">Abisko</a>, <a href="/wiki/Stora_Sj%C3%B6fallet" title="Stora Sjöfallet">Stora Sjöfallet</a>, <a href="/wiki/Padjelanta" title="Padjelanta">Padjelanta</a>, <a href="/wiki/Sarek" title="Sarek">Sarek</a>, <a href="/wiki/Muddus" title="Muddus">Muddus</a>, <a href="/wiki/Pieljekaise" title="Pieljekaise">Pieljekaise</a>, <a href="/wiki/Bj%C3%B6rnlandet" title="Björnlandet">Björnlandet</a></li> <li>Norrbotten: <a href="/wiki/Haparanda_Sk%C3%A4rg%C3%A5rd" class="mw-redirect" title="Haparanda Skärgård">Haparanda Skärgård</a></li> <li>Ångermanland: <a href="/wiki/Skuleskogen" title="Skuleskogen">Skuleskogen</a></li> <li>Härjedalen: <a href="/wiki/Sonfj%C3%A4llet" title="Sonfjället">Sonfjället</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kulturreservat">Kulturreservat</h3>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=54" title="Redigera avsnitt: Kulturreservat" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=54" title="Redigera avsnitts källkod: Kulturreservat">redigera wikitext</a>]</div> Följande kulturpräglade landskap var skyddade som <a href="/wiki/Kulturreservat" title="Kulturreservat">kulturreservat</a> (2014):<a href="#cite_note-192">[192]</a> <ul><li>Norrbottens län: <a href="/wiki/Hanhinvittikko_f%C3%A4bod" class="mw-redirect" title="Hanhinvittikko fäbod">Hanhinvittikko fäbod</a>, Övertorneå kommun; <a href="/wiki/Gallejaur_by" title="Gallejaur by">Gallejaur by</a>, Arvidsjaurs kommun</li> <li>Västerbottens län: <a href="/wiki/R%C3%B6rtr%C3%A4sk" title="Rörträsk">Rörträsks silängar</a>, Norsjö kommun; <a href="/wiki/Atoklinten" class="mw-redirect" title="Atoklinten">Atoklinten</a>, Storumans kommun; <a href="/wiki/Fatmomakke" title="Fatmomakke">Fatmomakke</a> kyrkstad, Vilhelmina kommun</li> <li>Västernorrlands län: <a href="/wiki/Marieberg,_Kramfors_kommun" title="Marieberg, Kramfors kommun">Mariebergs sågverkssamhälle</a>, Kramfors kommun, <a href="/wiki/L%C3%B6gd%C3%B6_bruk" title="Lögdö bruk">Lögdö bruk</a>, Timrå kommun; <a href="/wiki/Ulv%C3%B6arna" title="Ulvöarna">Sandvikens fiskeläge</a>, Örnsköldsviks kommun</li> <li>Jämtlands län: Lillhärjåbygget, <a href="/wiki/H%C3%A4rjedalens_kommun" title="Härjedalens kommun">Härjedalens kommun</a></li> <li>Gävleborgs län: Västeräng, <a href="/wiki/Hudiksvalls_kommun" title="Hudiksvalls kommun">Hudiksvalls kommun</a>; Våsbo fäbodar, <a href="/wiki/Ovan%C3%A5kers_kommun" title="Ovanåkers kommun">Ovanåkers kommun</a>; <a href="/wiki/Axmar_bruk" title="Axmar bruk">Axmar bruk</a>, Gävle kommun</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Se_även">Se även</h2>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=55" title="Redigera avsnitt: Se även" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=55" title="Redigera avsnitts källkod: Se även">redigera wikitext</a>]</div> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r54800189">.mw-parser-output .mall-kolumner2{column-width:16em;column-count:3}.mw-parser-output .mall-kolumner2.med-bredd{column-count:auto}.mw-parser-output .mall-kolumner2>:first-child{margin-top:0}</style> <div class="mall-kolumner2 utan-bredd med-antal" style="column-count:3;"> <ul><li><a href="/wiki/%C3%96sterland" title="Österland">Österland</a></li> <li><a href="/wiki/%C3%96vre_Norrland" class="mw-redirect" title="Övre Norrland">Övre Norrland</a></li> <li><a href="/wiki/Mellersta_Norrland" class="mw-redirect" title="Mellersta Norrland">Mellersta Norrland</a></li> <li><a href="/wiki/S%C3%A1pmi" title="Sápmi">Sápmi</a></li> <li><a href="/wiki/Lappland" class="mw-disambig" title="Lappland">Lappland</a></li> <li><a href="/wiki/Historiska_landskap_i_Finland" title="Historiska landskap i Finland">Historiska landskap i Finland</a></li> <li><a href="/wiki/Norrlands_storregemente" title="Norrlands storregemente">Norrlands storregemente</a></li> <li><a href="/wiki/Norrlands_l%C3%A4n" title="Norrlands län">Norrlands län</a></li> <li><a href="/wiki/Norland_(olika_betydelser)" class="mw-redirect mw-disambig" title="Norland (olika betydelser)">Norland (olika betydelser)</a></li> <li><a href="/wiki/Nordland_(olika_betydelser)" class="mw-disambig" title="Nordland (olika betydelser)">Nordland (olika betydelser)</a></li></ul> </div> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Referenser">Referenser</h2>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=56" title="Redigera avsnitt: Referenser" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=56" title="Redigera avsnitts källkod: Referenser">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Noter">Noter</h3>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=57" title="Redigera avsnitt: Noter" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=57" title="Redigera avsnitts källkod: Noter">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-NU_Norrland-1">^ [<a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-0">a</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-1">b</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-2">c</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-3">d</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-4">e</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-5">f</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-6">g</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-7">h</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-8">i</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-9">j</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-10">k</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-11">l</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-12">m</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-13">n</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-14">o</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-15">p</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-16">q</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-17">r</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-18">s</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-19">t</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-20">u</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-21">v</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-22">w</a> <a href="#cite_ref-NU_Norrland_1-23">x</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFLars-Erik_Edlund1995"><a href="/wiki/Lars-Erik_Edlund" title="Lars-Erik Edlund">Lars-Erik Edlund</a>, red (1995). <a href="/wiki/Norrl%C3%A4ndsk_uppslagsbok" title="Norrländsk uppslagsbok">Norrländsk uppslagsbok</a>: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Lapp-Reens]. "Band 3". <a href="/wiki/Tore_Fr%C3%A4ngsmyr" title="Tore Frängsmyr">Tore Frängsmyr</a>. <a href="/wiki/Ume%C3%A5" title="Umeå">Umeå</a>: <a href="/wiki/Norrlands_universitetsf%C3%B6rlag" title="Norrlands universitetsförlag">Norrlands universitetsförlag</a>. sid. 253–324. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/1610873">1610873</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-972484-1-X" title="Special:Bokkällor/91-972484-1-X">ISBN 91-972484-1-X</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=%5B%5BNorrl%C3%A4ndsk+uppslagsbok%5D%5D%3A+ett+uppslagsverk+p%C3%A5+vetenskaplig+grund+om+den+norrl%C3%A4ndska+regionen.+%5BLapp-Reens%5D&rft.date=1995&rft.volume=Band+3&rft.pages=sid.%26nbsp%3B253%E2%80%93324&rft.place=%5B%5BUme%C3%A5%5D%5D&rft.pub=%5B%5BNorrlands+universitetsf%C3%B6rlag%5D%5D&rft.isbn=91-972484-1-X&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-NE_Norrland-2"><a href="#cite_ref-NE_Norrland_2-0">^</a> Anders Jönsson, Kjell Lundholm: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/norrland">Norrland</a> i <a href="/wiki/Nationalencyklopedin" title="Nationalencyklopedin">Nationalencyklopedins</a> nätupplaga (2018). </li> <li id="cite_note-scb-beftathet-3">^ [<a href="#cite_ref-scb-beftathet_3-0">a</a> <a href="#cite_ref-scb-beftathet_3-1">b</a> <a href="#cite_ref-scb-beftathet_3-2">c</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/befolkningstathet-i-sverige/">”Befolkningstäthet i Sverige”</a>. SCB. 9 mars 2023. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/befolkningstathet-i-sverige/">https://scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/befolkningstathet-i-sverige/</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Befolkningst%C3%A4thet+i+Sverige&rft.atitle=&rft.date=9+mars+2023&rft.pub=SCB&rft_id=https%3A%2F%2Fscb.se%2Fhitta-statistik%2Fsverige-i-siffror%2Fmanniskorna-i-sverige%2Fbefolkningstathet-i-sverige%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Folkmängd_i_landskapen-4">^ [<a href="#cite_ref-Folkmängd_i_landskapen_4-0">a</a> <a href="#cite_ref-Folkmängd_i_landskapen_4-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---helarsstatistik/folkmangd-i-landskapen-den-31-december-2021/">”Folkmängd i landskapen den 31 december 2021”</a>. <a href="/wiki/Statistiska_centralbyr%C3%A5n" title="Statistiska centralbyrån">Statistiska centralbyrån</a>. 22 mars 2022. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---helarsstatistik/folkmangd-i-landskapen-den-31-december-2021/">https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---helarsstatistik/folkmangd-i-landskapen-den-31-december-2021/</a>. Läst 24 oktober 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Folkm%C3%A4ngd+i+landskapen+den+31+december+2021&rft.atitle=&rft.date=22+mars+2022&rft.pub=%5B%5BStatistiska+centralbyr%C3%A5n%5D%5D&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.scb.se%2Fhitta-statistik%2Fstatistik-efter-amne%2Fbefolkning%2Fbefolkningens-sammansattning%2Fbefolkningsstatistik%2Fpong%2Ftabell-och-diagram%2Ffolkmangd-och-befolkningsforandringar---helarsstatistik%2Ffolkmangd-i-landskapen-den-31-december-2021%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-5"><a href="#cite_ref-5">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/sverige-under-1800-talet#">Sverige industrialiseras</a>, SO-rummet, 7 januari 2015 </li> <li id="cite_note-BRP-6">^ [<a href="#cite_ref-BRP_6-0">a</a> <a href="#cite_ref-BRP_6-1">b</a>] <a rel="nofollow" class="external text" href="https://archive.is/20120909013050/http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____45104.aspx">(BRP), sysselsatta och löner (ENS95) efter region (riksområde) och näringsgren 2008</a>, SCB 2010-12-22. </li> <li id="cite_note-Norrbotten_samhällsekonomin-7">^ [<a href="#cite_ref-Norrbotten_samhällsekonomin_7-0">a</a> <a href="#cite_ref-Norrbotten_samhällsekonomin_7-1">b</a> <a href="#cite_ref-Norrbotten_samhällsekonomin_7-2">c</a>] <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/tjanster/publikationer/norrbottens-roll-i-samhallsekonomin.html">Rapport norrbottens roll i samhällsekonomin</a>, Länsstyrelsen 2021 </li> <li id="cite_note-Ahnlund-8">^ [<a href="#cite_ref-Ahnlund_8-0">a</a> <a href="#cite_ref-Ahnlund_8-1">b</a> <a href="#cite_ref-Ahnlund_8-2">c</a> <a href="#cite_ref-Ahnlund_8-3">d</a> <a href="#cite_ref-Ahnlund_8-4">e</a> <a href="#cite_ref-Ahnlund_8-5">f</a> <a href="#cite_ref-Ahnlund_8-6">g</a> <a href="#cite_ref-Ahnlund_8-7">h</a>] <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFAhnlund,_Nils1942">Ahnlund, Nils (1942). ”Landskap och län i Norrland: en historisk-administrativ översikt”. Norrland : natur, befolkning och näringar (1942): sid. 233-254.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Landskap+och+l%C3%A4n+i+Norrland%3A+en+historisk-administrativ+%C3%B6versikt&rft.jtitle=Norrland+%3A+natur%2C+befolkning+och+n%C3%A4ringar&rft.aulast=Ahnlund%2C+Nils&rft.au=Ahnlund%2C+Nils&rft.date=1942&rft.pages=sid.%26nbsp%3B233-254&rft.pub=1942&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/10914041">10914041</a> </li> <li id="cite_note-9"><a href="#cite_ref-9">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20200411053403/https://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/meteorologens-kommentar">”Meteorologens kommentar | SMHI”</a>. www.smhi.se. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/meteorologens-kommentar">originalet</a> den 11 april 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20200411053403/https://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/meteorologens-kommentar">https://web.archive.org/web/20200411053403/https://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/meteorologens-kommentar</a>. Läst 13 april 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Meteorologens+kommentar%C2%A0%7C+SMHI&rft.atitle=www.smhi.se&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20200411053403%2Fhttps%3A%2F%2Fwww.smhi.se%2Fvadret%2Fvadret-i-sverige%2Fmeteorologens-kommentar&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-riksområden-10">^ [<a href="#cite_ref-riksområden_10-0">a</a> <a href="#cite_ref-riksområden_10-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Internationell_statistik/_Dokument/NUTS_1_2_3_20080101.pdf">”Karta över NUTS-indelningen i Sverige (fr.o.m. 2008-01-01”</a> (PDF). Statistiska Centralbyrån. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Internationell_statistik/_Dokument/NUTS_1_2_3_20080101.pdf">http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Internationell_statistik/_Dokument/NUTS_1_2_3_20080101.pdf</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Karta+%C3%B6ver+NUTS-indelningen+i+Sverige+%28fr.o.m.+2008-01-01&rft.atitle=&rft.pub=Statistiska+Centralbyr%C3%A5n&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.scb.se%2FGrupp%2FHitta_statistik%2FInternationell_statistik%2F_Dokument%2FNUTS_1_2_3_20080101.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-smhi-11">^ [<a href="#cite_ref-smhi_11-0">a</a> <a href="#cite_ref-smhi_11-1">b</a>] <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.smhi.se/sgn0106/leveranser/sverigeanalysen/index.php?target=dist">SMHI:s distriktsindelning</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20150526065723/http://www.smhi.se/sgn0106/leveranser/sverigeanalysen/index.php?target=dist">Arkiverad</a> 26 maj 2015 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. </li> <li id="cite_note-adel-12">^ [<a href="#cite_ref-adel_12-0">a</a> <a href="#cite_ref-adel_12-1">b</a>] <a href="/wiki/Nils-Johan_Tj%C3%A4rnlund" class="mw-redirect" title="Nils-Johan Tjärnlund">Nils-Johan Tjärnlund</a>, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.nilsjohantjarnlund.se/sidor/fanns-det-adel-i-medelpad.aspx">Fanns det adel i Medelpad?</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20160404213022/http://www.nilsjohantjarnlund.se/sidor/fanns-det-adel-i-medelpad.aspx">Arkiverad</a> 4 april 2016 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.. Ur Sundsvalls Tidnings läsarfrågor om Medelpads historia, läst 2015-06-25 </li> <li id="cite_note-SNA-LimesNorrlandicus-13"><a href="#cite_ref-SNA-LimesNorrlandicus_13-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20121114111133/http://www.sna.se/webbatlas/kartor/kopia/limes_norrlandicus_i_sverige.html">”Limes Norrlandicus i Sverige”</a>. Sveriges Nationalatlas. 1 november 2000. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.sna.se/webbatlas/kartor/kopia/limes_norrlandicus_i_sverige.html">originalet</a> den 14 november 2012. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20121114111133/http://www.sna.se/webbatlas/kartor/kopia/limes_norrlandicus_i_sverige.html">https://web.archive.org/web/20121114111133/http://www.sna.se/webbatlas/kartor/kopia/limes_norrlandicus_i_sverige.html</a>. Läst 16 november 2012.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Limes+Norrlandicus+i+Sverige&rft.atitle=&rft.date=1+november+2000&rft.pub=Sveriges+Nationalatlas&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20121114111133%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.sna.se%2Fwebbatlas%2Fkartor%2Fkopia%2Flimes_norrlandicus_i_sverige.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Norrlandsgränsen-14">^ [<a href="#cite_ref-Norrlandsgränsen_14-0">a</a> <a href="#cite_ref-Norrlandsgränsen_14-1">b</a> <a href="#cite_ref-Norrlandsgränsen_14-2">c</a> <a href="#cite_ref-Norrlandsgränsen_14-3">d</a>] Lars-Erik Borgegård, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.scb.se/Grupp/valfard/_dokument/A05ST0203_04.pdf">Norrlandsgränsen - finns den?</a>, SCB, VälfärdsBulletinen Nr 3 2002. </li> <li id="cite_note-Norrländska_och_nusvenska-15">^ [<a href="#cite_ref-Norrländska_och_nusvenska_15-0">a</a> <a href="#cite_ref-Norrländska_och_nusvenska_15-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFDahlstedt1971">Dahlstedt, Karl-Hampus (1971). Norrländska och nusvenska: tre studier i nutida svenska. Lund: Studentlitt. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/7276064">7276064</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-44-07961-3" title="Special:Bokkällor/91-44-07961-3">ISBN 91-44-07961-3</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Norrl%C3%A4ndska+och+nusvenska%3A+tre+studier+i+nutida+svenska&rft.aulast=Dahlstedt&rft.aufirst=Karl-Hampus&rft.au=Dahlstedt%2C+Karl-Hampus&rft.date=1971&rft.place=Lund&rft.pub=Studentlitt.&rft.isbn=91-44-07961-3&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-16"><a href="#cite_ref-16">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.posten.se/sv/Documents/PDF/postnummersystemet_i_sverige.pdf">Postnummer i Sverige</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20130319075505/https://www.posten.se/sv/Documents/PDF/postnummersystemet_i_sverige.pdf">Arkiverad</a> 19 mars 2013 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., gäller från mars 2013 </li> <li id="cite_note-17"><a href="#cite_ref-17">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.pts.se/globalassets/startpage/dokument/icke-legala-dokument/faktablad/telefoni/faktablad-riktnummer-bokstavsordning-pts-f-2011_1.pdf">Faktablad riktnummer bokstavsordning</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20200924015003/https://www.pts.se/globalassets/startpage/dokument/icke-legala-dokument/faktablad/telefoni/faktablad-riktnummer-bokstavsordning-pts-f-2011_1.pdf">Arkiverad</a> 24 september 2020 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., Post- och telestyrelsen, 2011-07-01. </li> <li id="cite_note-Karna-18"><a href="#cite_ref-Karna_18-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFLidmar-Bergströrm1995"><a href="/wiki/Karna_Lidmar-Bergstr%C3%B6m" title="Karna Lidmar-Bergström">Lidmar-Bergströrm, Karna</a> (1995). ”Relief and saprolites through time on the Baltic Shield”. <a href="/w/index.php?title=Geomorphology&action=edit&redlink=1" class="new" title="Geomorphology [inte skriven än]">Geomorphology</a> (Elsevier) 12: sid. 45–61. Läst 30 april 2015.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Relief+and+saprolites+through+time+on+the+Baltic+Shield&rft.jtitle=%5B%5BGeomorphology%5D%5D&rft.aulast=Lidmar-Bergstr%C3%B6rm&rft.aufirst=Karna&rft.au=Lidmar-Bergstr%C3%B6rm%2C+Karna&rft.date=1995&rft.volume=12&rft.pages=sid.%26nbsp%3B45%E2%80%9361&rft.pub=Elsevier&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Lidmar-BergstromOlvmo2015-19"><a href="#cite_ref-Lidmar-BergstromOlvmo2015_19-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="report" id="CITEREFLidmar-BergströmOlvmo2015"><a href="/wiki/Karna_Lidmar-Bergstr%C3%B6m" title="Karna Lidmar-Bergström">Lidmar-Bergström, Karna</a>; Olvmo, Mats (2015). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://resource.sgu.se/produkter/c/c838-rapport.pdf">Plains, steps, hilly relief and valleys in northern Sweden – review, interpretations and implications for conclusions on Phanerozoic tectonics</a>. <a href="/wiki/Geological_Survey_of_Sweden" class="mw-redirect" title="Geological Survey of Sweden">Geological Survey of Sweden</a>. s. 12. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://resource.sgu.se/produkter/c/c838-rapport.pdf">http://resource.sgu.se/produkter/c/c838-rapport.pdf</a>. Läst 29 juni 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Plains%2C+steps%2C+hilly+relief+and+valleys+in+northern+Sweden+%E2%80%93+review%2C+interpretations+and+implications+for+conclusions+on+Phanerozoic+tectonics&rft.aulast=Lidmar-Bergstr%C3%B6m&rft.aufirst=Karna&rft.au=Lidmar-Bergstr%C3%B6m%2C+Karna&rft.au=Olvmo%2C+Mats&rft.date=2015&rft.pages=s.%26nbsp%3B12&rft.pub=%5B%5BGeological+Survey+of+Sweden%5D%5D&rft_id=http%3A%2F%2Fresource.sgu.se%2Fprodukter%2Fc%2Fc838-rapport.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-landhöjning-20">^ [<a href="#cite_ref-landhöjning_20-0">a</a> <a href="#cite_ref-landhöjning_20-1">b</a>] <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Naturolyckor/Skred-ras-och-erosion/Varfor-intraffar-skred-och-ras/Landhojning/">Karta över högsta kustlinjen och landhöjning</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20121020012532/https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Naturolyckor/Skred-ras-och-erosion/Varfor-intraffar-skred-och-ras/Landhojning/">Arkiverad</a> 20 oktober 2012 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2010-08-10. </li> <li id="cite_note-SvenskElproduktion-21">^ [<a href="#cite_ref-SvenskElproduktion_21-0">a</a> <a href="#cite_ref-SvenskElproduktion_21-1">b</a>] <ref><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.energiforetagen.se/statistik/energiaret/">”Energiåret 2018 - Elproduktion”</a>. Energiföretagen. 30 november 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.energiforetagen.se/statistik/energiaret/">https://www.energiforetagen.se/statistik/energiaret/</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Energi%C3%A5ret+2018+-+Elproduktion&rft.atitle=Energif%C3%B6retagen&rft.date=30+november+2019&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.energiforetagen.se%2Fstatistik%2Fenergiaret%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-22"><a href="#cite_ref-22">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/svenska-koldrekord-1.5114">”Svenska köldrekord”</a>. <a href="/wiki/SMHI" title="SMHI">SMHI</a>. 14 november 2011. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/svenska-koldrekord-1.5114">http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/svenska-koldrekord-1.5114</a>. Läst 10 februari 2013.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Svenska+k%C3%B6ldrekord&rft.atitle=&rft.date=14+november+2011&rft.pub=%5B%5BSMHI%5D%5D&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.smhi.se%2Fkunskapsbanken%2Fmeteorologi%2Fsvenska-koldrekord-1.5114&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-23"><a href="#cite_ref-23">^</a> Gjerde, Jan Magne: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ub.uit.no/munin/handle/10037/2741">Rock Art and Landscapes: Studies of Stone Age rock art from Northern Fennoscandia</a>. Tromsö, Norway. University of Tromsö, 2010. Åtkomstdatum 3 januari 2012. </li> <li id="cite_note-Holocene-24">^ [<a href="#cite_ref-Holocene_24-0">a</a> <a href="#cite_ref-Holocene_24-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFMöllerÖstlundBarnekowSandgren2013">Möller, Per; Östlund, Olof; Barnekow, Lena; Sandgren, Per; Palmbo, Frida; Willerslev, Eske (2013). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://hol.sagepub.com/content/23/1/104">”Living at the margin of the retreating Fennoscandian ice sheet: The early Mesolithic sites at Aareavaara, northernmost Sweden”</a> (på engelska). The Holocene 23 (1): sid. 104–116. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1177%2F0959683612455546">10.1177/0959683612455546</a>. <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/0959-6836">0959-6836</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://hol.sagepub.com/content/23/1/104">http://hol.sagepub.com/content/23/1/104</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Living+at+the+margin+of+the+retreating+Fennoscandian+ice+sheet%3A+The+early+Mesolithic+sites+at+Aareavaara%2C+northernmost+Sweden&rft.jtitle=The+Holocene&rft.aulast=M%C3%B6ller&rft.aufirst=Per&rft.au=M%C3%B6ller%2C+Per&rft.au=%C3%96stlund%2C+Olof&rft.au=Barnekow%2C+Lena&rft.au=Sandgren%2C+Per&rft.au=Palmbo%2C+Frida&rft.au=Willerslev%2C+Eske&rft.date=2013&rft.volume=23&rft.issue=1&rft.pages=sid.%26nbsp%3B104%E2%80%93116&rft_id=info:doi/10.1177%2F0959683612455546&rft.issn=0959-6836&rft_id=http%3A%2F%2Fhol.sagepub.com%2Fcontent%2F23%2F1%2F104&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Baudou_54-25">^ [<a href="#cite_ref-Baudou_54_25-0">a</a> <a href="#cite_ref-Baudou_54_25-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBaudou1995[1992]">Baudou, Evert (1995[1992]). Norrlands forntid: ett historiskt perspektiv. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 45 (1. uppl. /3. tr.). Umeå: Skytteanska samf. sid. 54–58. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/7617822">7617822</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-7191-227-4_(korr.)_(inb.)" title="Special:Bokkällor/91-7191-227-4 (korr.) (inb.)">ISBN 91-7191-227-4 (korr.) (inb.)</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Norrlands+forntid%3A+ett+historiskt+perspektiv&rft.aulast=Baudou&rft.aufirst=Evert&rft.au=Baudou%2C+Evert&rft.date=1995%5B1992%5D&rft.series=Kungl.+Skytteanska+samfundets+handlingar%2C+0560-2416+%3B+45&rft.pages=sid.%26nbsp%3B54%E2%80%9358&rft.edition=1.+uppl.+%2F3.+tr.&rft.place=Ume%C3%A5&rft.pub=Skytteanska+samf.&rft.isbn=91-7191-227-4+%28korr.%29+%28inb.%29&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-26"><a href="#cite_ref-26">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20141213114204/http://www.nll.se/sv/Kultur/Kulturarv-och-museum/Norrbottens-museum/Arkeologi/Aldre-stenalder/De-hittills-aldsta-daterade-stenaldersboplatserna-i-Norrbotten-ar-omkring-10600-ar-gamla-och-finns-i-Aareavaara-nagra-mil-norr-om-Pajala-/">”Stenåldersboplatser i Aareavaara”</a>. Norrbottens museum. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.nll.se/sv/Kultur/Kulturarv-och-museum/Norrbottens-museum/Arkeologi/Aldre-stenalder/De-hittills-aldsta-daterade-stenaldersboplatserna-i-Norrbotten-ar-omkring-10600-ar-gamla-och-finns-i-Aareavaara-nagra-mil-norr-om-Pajala-/">originalet</a> den 13 december 2014. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20141213114204/http://www.nll.se/sv/Kultur/Kulturarv-och-museum/Norrbottens-museum/Arkeologi/Aldre-stenalder/De-hittills-aldsta-daterade-stenaldersboplatserna-i-Norrbotten-ar-omkring-10600-ar-gamla-och-finns-i-Aareavaara-nagra-mil-norr-om-Pajala-/">https://web.archive.org/web/20141213114204/http://www.nll.se/sv/Kultur/Kulturarv-och-museum/Norrbottens-museum/Arkeologi/Aldre-stenalder/De-hittills-aldsta-daterade-stenaldersboplatserna-i-Norrbotten-ar-omkring-10600-ar-gamla-och-finns-i-Aareavaara-nagra-mil-norr-om-Pajala-/</a>. Läst 9 februari 2013.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Sten%C3%A5ldersboplatser+i+Aareavaara&rft.atitle=&rft.pub=Norrbottens+museum&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20141213114204%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.nll.se%2Fsv%2FKultur%2FKulturarv-och-museum%2FNorrbottens-museum%2FArkeologi%2FAldre-stenalder%2FDe-hittills-aldsta-daterade-stenaldersboplatserna-i-Norrbotten-ar-omkring-10600-ar-gamla-och-finns-i-Aareavaara-nagra-mil-norr-om-Pajala-%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-27"><a href="#cite_ref-27">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFÖstlund,_Olof2005">Östlund, Olof (2005). ”Stenåldersboplatsen i Kangos - nästan 10.000 år i glömska: den tidigaste kolonisationen i Norrbotten”. Norrbotten 2005,: sid. 141–149 : ill.. 0546-3467. <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/0546-3467">0546-3467</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Sten%C3%A5ldersboplatsen+i+Kangos+-+n%C3%A4stan+10.000+%C3%A5r+i+gl%C3%B6mska%3A+den+tidigaste+kolonisationen+i+Norrbotten&rft.jtitle=Norrbotten&rft.aulast=%C3%96stlund%2C+Olof&rft.au=%C3%96stlund%2C+Olof&rft.date=2005&rft.volume=2005%2C&rft.pages=sid.%26nbsp%3B141%E2%80%93149+%3A+ill.&rft.issn=0546-3467&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/10448797">10448797</a> </li> <li id="cite_note-Bergman_2003-28"><a href="#cite_ref-Bergman_2003_28-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFBergmanPåsseOlofssonZackrisson2003">Bergman, Ingela; Påsse, Tore; Olofsson, Anders; Zackrisson, Olle; Hörnberg, Greger; Hellberg, Erik; Bohlin, Elisabeth (2003). ”Isostatic land uplift and Mesolithic landscapes: lake-tilting, a key to the discovery of Mesolithic sites in the interior of Northern Sweden” (på engelska). Journal of Archaeological Science 30: sid. 1451–1458.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Isostatic+land+uplift+and+Mesolithic+landscapes%3A+lake-tilting%2C+a+key+to+the+discovery+of+Mesolithic+sites+in+the+interior+of+Northern+Sweden&rft.jtitle=Journal+of+Archaeological+Science&rft.aulast=Bergman&rft.aufirst=Ingela&rft.au=Bergman%2C+Ingela&rft.au=P%C3%A5sse%2C+Tore&rft.au=Olofsson%2C+Anders&rft.au=Zackrisson%2C+Olle&rft.au=H%C3%B6rnberg%2C+Greger&rft.au=Hellberg%2C+Erik&rft.au=Bohlin%2C+Elisabeth&rft.date=2003&rft.volume=30&rft.pages=sid.%26nbsp%3B1451%E2%80%931458&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-29"><a href="#cite_ref-29">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFBergman">Bergman, Ingela. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.samer.se/2255">”Gropar i Arjeplog”</a>. Sápmi: Samiskt informationscentrum. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.samer.se/2255">http://www.samer.se/2255</a>. Läst 3 februari 2013.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Gropar+i+Arjeplog&rft.atitle=&rft.aulast=Bergman&rft.aufirst=Ingela&rft.au=Bergman%2C+Ingela&rft.pub=S%C3%A1pmi%3A+Samiskt+informationscentrum&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.samer.se%2F2255&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Knutssons-30">^ [<a href="#cite_ref-Knutssons_30-0">a</a> <a href="#cite_ref-Knutssons_30-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFKnutssonKnutsson2012">Knutsson, Helena; <a href="/wiki/Kjel_Knutsson" title="Kjel Knutsson">Knutsson, Kjel</a> (2012). ”The postglacial colonization of humans, fauna and plants in northern Sweden” (på engelska). Arkeologi i norr 13: sid. 1–28.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+postglacial+colonization+of+humans%2C+fauna+and+plants+in+northern+Sweden&rft.jtitle=Arkeologi+i+norr&rft.aulast=Knutsson&rft.aufirst=Helena&rft.au=Knutsson%2C+Helena&rft.au=Knutsson%2C+Kjel&rft.date=2012&rft.volume=13&rft.pages=sid.%26nbsp%3B1%E2%80%9328&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-31"><a href="#cite_ref-31">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFKankaanpääRankama,_Tuija2005">Kankaanpää, Jarmo; Rankama, Tuija (2005). ”Early Mesolithic pioneers in Northern Finnish Lapland”. i Knutsson Helena (på engelska). Pioneer settlements and colonization processes in the Barents region. Vuollerim papers in hunter-gatherer archaeology, 1653-302X ; 1. Vuollerim: Vuollerim 6000 år. sid. 109–161. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/10000245">10000245</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-974562-_1-7" title="Special:Bokkällor/91-974562- 1-7">ISBN 91-974562- 1-7</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Early+Mesolithic+pioneers+in+Northern+Finnish+Lapland&rft.atitle=Pioneer+settlements+and+colonization+processes+in+the+Barents+region&rft.aulast=Kankaanp%C3%A4%C3%A4&rft.aufirst=Jarmo&rft.au=Kankaanp%C3%A4%C3%A4%2C+Jarmo&rft.au=Rankama%2C+Tuija&rft.date=2005&rft.series=Vuollerim+papers+in+hunter-gatherer+archaeology%2C+1653-302X+%3B+1&rft.pages=sid.%26nbsp%3B109%E2%80%93161&rft.place=Vuollerim&rft.pub=Vuollerim+6000+%C3%A5r&rft.isbn=91-974562-+1-7&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-32"><a href="#cite_ref-32">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasternorrland/ljungans-dalgang-bebodd-redan-for-9000-ar-sedan">Ljungans dalgång bebodd redan för 9000 år sedan</a>, Svt Västernorrland 2015-04-30 </li> <li id="cite_note-Kalvträskskidan-33"><a href="#cite_ref-Kalvträskskidan_33-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20100510164420/http://www.vbm.se/utstallningar/svenska-skidmuseet/kalvtreskskidan.html">”Kalvträskskidan”</a>. <a href="/wiki/V%C3%A4sterbottens_museum" title="Västerbottens museum">Västerbottens museum</a>, <a href="/wiki/Svenska_skidmuseet" class="mw-redirect" title="Svenska skidmuseet">Svenska skidmuseet</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.vbm.se/utstallningar/svenska-skidmuseet/kalvtreskskidan.html">originalet</a> den 10 maj 2010. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20100510164420/http://www.vbm.se/utstallningar/svenska-skidmuseet/kalvtreskskidan.html">https://web.archive.org/web/20100510164420/http://www.vbm.se/utstallningar/svenska-skidmuseet/kalvtreskskidan.html</a>. Läst 8 mars 2010.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Kalvtr%C3%A4skskidan&rft.atitle=&rft.pub=%5B%5BV%C3%A4sterbottens+museum%5D%5D%2C+%5B%5BSvenska+skidmuseet%5D%5D&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20100510164420%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.vbm.se%2Futstallningar%2Fsvenska-skidmuseet%2Fkalvtreskskidan.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Gavleborg-34">^ [<a href="#cite_ref-Gavleborg_34-0">a</a> <a href="#cite_ref-Gavleborg_34-1">b</a> <a href="#cite_ref-Gavleborg_34-2">c</a>] <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFKatarina_Eriksson,_Maria_Persson,_Bo_Ulfhielm2008">Katarina Eriksson, Maria Persson, Bo Ulfhielm (maj 2008). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20170701095159/http://lansmuseetgavleborg.se/Content/76911/xlmrapport2008-05.pdf">”Arkeologisk forskningshistorik över Gävleborgs län. Rapport 2008:05”</a> (PDF). Länsmuseet Gävleborg. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://lansmuseetgavleborg.se/Content/76911/xlmrapport2008-05.pdf">originalet</a> den 1 juli 2017. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20170701095159/http://lansmuseetgavleborg.se/Content/76911/xlmrapport2008-05.pdf">https://web.archive.org/web/20170701095159/http://lansmuseetgavleborg.se/Content/76911/xlmrapport2008-05.pdf</a>. Läst 16 november 2012.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Arkeologisk+forskningshistorik+%C3%B6ver+G%C3%A4vleborgs+l%C3%A4n.+Rapport+2008%3A05&rft.atitle=&rft.aulast=Katarina+Eriksson%2C+Maria+Persson%2C+Bo+Ulfhielm&rft.au=Katarina+Eriksson%2C+Maria+Persson%2C+Bo+Ulfhielm&rft.date=maj+2008&rft.pub=L%C3%A4nsmuseet+G%C3%A4vleborg&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20170701095159%2Fhttp%3A%2F%2Flansmuseetgavleborg.se%2FContent%2F76911%2Fxlmrapport2008-05.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Baudou1995sid100-35"><a href="#cite_ref-Baudou1995sid100_35-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBaudou1995[1992]">Baudou, Evert (1995[1992]). Norrlands forntid: ett historiskt perspektiv. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 45 (1. uppl. /3. tr.). Umeå: Skytteanska samf. sid. 100. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/7617822">7617822</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-7191-227-4_(korr.)_(inb.)" title="Special:Bokkällor/91-7191-227-4 (korr.) (inb.)">ISBN 91-7191-227-4 (korr.) (inb.)</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Norrlands+forntid%3A+ett+historiskt+perspektiv&rft.aulast=Baudou&rft.aufirst=Evert&rft.au=Baudou%2C+Evert&rft.date=1995%5B1992%5D&rft.series=Kungl.+Skytteanska+samfundets+handlingar%2C+0560-2416+%3B+45&rft.pages=sid.%26nbsp%3B100&rft.edition=1.+uppl.+%2F3.+tr.&rft.place=Ume%C3%A5&rft.pub=Skytteanska+samf.&rft.isbn=91-7191-227-4+%28korr.%29+%28inb.%29&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-36"><a href="#cite_ref-36">^</a> <a href="/w/index.php?title=Kerstin_%C3%96jner&action=edit&redlink=1" class="new" title="Kerstin Öjner [inte skriven än]">Kerstin Öjner</a>, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.popularhistoria.se/artiklar/klimatets-roll-i-historien/">Klimatets roll i historien</a>. <a href="/wiki/Popul%C3%A4r_historia" class="mw-redirect" title="Populär historia">Populär historia</a> 15 mars 2001. </li> <li id="cite_note-37"><a href="#cite_ref-37">^</a> Ola George och Inga Hlín Valdimarsdóttir (2013), <a rel="nofollow" class="external text" href="http://collectiveaccess.murberget.se/media/ylm_ca_system/images/6/8/3/37333_ca_object_representations_media_68359_original.pdf">Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning nr 837 inom fastigheten Kvissle 5:1, Njurunda socken, Sundsvalls kommun</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20160304233344/http://collectiveaccess.murberget.se/media/ylm_ca_system/images/6/8/3/37333_ca_object_representations_media_68359_original.pdf">Arkiverad</a> 4 mars 2016 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., sid 38 </li> <li id="cite_note-38"><a href="#cite_ref-38">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.mynewsdesk.com/se/vasterbottens_museum/pressreleases/umeaaregionens-foerhistoria-skrivs-om-911787">Umeåregionen förhistoria skrivs om</a>, Pressmeddelande, Västerbottens museum, på Mynewsdesk, 1 oktober 2013. </li> <li id="cite_note-39"><a href="#cite_ref-39">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.vk.se/993485/arkeologiska-fynd-avloser-varandra?mobil">Arkeologiska fynd avlöser varandra</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20161012183001/http://www.vk.se/993485/arkeologiska-fynd-avloser-varandra?mobil">Arkiverad</a> 12 oktober 2016 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., Västerbottenskuriren Umeå 4 oktober 2013. </li> <li id="cite_note-volga-ural-40"><a href="#cite_ref-volga-ural_40-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFIngman_M,_Gyllensten_U2007">Ingman M, Gyllensten U (25 november 2007). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.nature.com/ejhg/journal/v15/n1/full/5201712a.html">”A recent genetic link between Sami and the Volga-Ural region of Russia”</a>. Eur. J. Hum. Genet. "15" (1): ss. 115–20. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1038%2Fsj.ejhg.5201712">10.1038/sj.ejhg.5201712</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16985502?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:16985502">PMID 16985502</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.nature.com/ejhg/journal/v15/n1/full/5201712a.html">http://www.nature.com/ejhg/journal/v15/n1/full/5201712a.html</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=A+recent+genetic+link+between+Sami+and+the+Volga-Ural+region+of+Russia&rft.jtitle=Eur.+J.+Hum.+Genet.&rft.aulast=Ingman+M%2C+Gyllensten+U&rft.au=Ingman+M%2C+Gyllensten+U&rft.date=25+november+2007&rft.volume=%2215%22&rft.issue=1&rft.pages=ss.%26nbsp%3B115%E2%80%9320&rft_id=info:doi/10.1038%2Fsj.ejhg.5201712&rft_id=info:pmid/16985502&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.nature.com%2Fejhg%2Fjournal%2Fv15%2Fn1%2Ffull%2F5201712a.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Baudou1995sid110-111-41"><a href="#cite_ref-Baudou1995sid110-111_41-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBaudou1995[1992]">Baudou, Evert (1995[1992]). Norrlands forntid: ett historiskt perspektiv. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 45 (1. uppl. /3. tr.). Umeå: Skytteanska samf. sid. 110–111. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/7617822">7617822</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-7191-227-4_(korr.)_(inb.)" title="Special:Bokkällor/91-7191-227-4 (korr.) (inb.)">ISBN 91-7191-227-4 (korr.) (inb.)</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Norrlands+forntid%3A+ett+historiskt+perspektiv&rft.aulast=Baudou&rft.aufirst=Evert&rft.au=Baudou%2C+Evert&rft.date=1995%5B1992%5D&rft.series=Kungl.+Skytteanska+samfundets+handlingar%2C+0560-2416+%3B+45&rft.pages=sid.%26nbsp%3B110%E2%80%93111&rft.edition=1.+uppl.+%2F3.+tr.&rft.place=Ume%C3%A5&rft.pub=Skytteanska+samf.&rft.isbn=91-7191-227-4+%28korr.%29+%28inb.%29&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-fem_norrland-42">^ [<a href="#cite_ref-fem_norrland_42-0">a</a> <a href="#cite_ref-fem_norrland_42-1">b</a> <a href="#cite_ref-fem_norrland_42-2">c</a> <a href="#cite_ref-fem_norrland_42-3">d</a> <a href="#cite_ref-fem_norrland_42-4">e</a>] Per H. Ramqvist (2007), <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20140416192659/http://arkeologiinorr.se/Ramqvist%20AiN%2010%202007.pdf">"Fem Norrland: Om norrländska regioner och deras interaktion"</a>, Arkeologi i Norr 10, Umeå universitet, sid 153–180. (Arkiverad på archive.org) </li> <li id="cite_note-aikio-43"><a href="#cite_ref-aikio_43-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFAikio2004">Aikio, Ante (2004), ”An essay on substrate studies and the origin of Saami”, i Hyvärinen, Irma; Kallio, Petri; Korhonen, Jarmo, Etymologie, Entlehnungen und Entwicklungen: Festschrift für Jorma Koivulehto zum 70. Geburtstag, Mémoires de la Société Néophilologique de Helsinki, "63", Helsinki: Société Néophilologique, s. 5–34</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=An+essay+on+substrate+studies+and+the+origin+of+Saami&rft.atitle=Etymologie%2C+Entlehnungen+und+Entwicklungen%3A+Festschrift+f%C3%BCr+Jorma+Koivulehto+zum+70.+Geburtstag&rft.aulast=Aikio&rft.aufirst=Ante&rft.au=Aikio%2C+Ante&rft.date=2004&rft.series=M%C3%A9moires+de+la+Soci%C3%A9t%C3%A9+N%C3%A9ophilologique+de+Helsinki&rft.volume=63&rft.pages=s.%26nbsp%3B5%E2%80%9334&rft.place=Helsinki&rft.pub=Soci%C3%A9t%C3%A9+N%C3%A9ophilologique&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-44"><a href="#cite_ref-44">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://nsd.se/nyheter/nya-fynd-fran-norrbotten-forandrar-varldshistorien-nm4799044.aspx">Nya fynd från Norrbotten förändrar världshistorien</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20180403203242/http://nsd.se/nyheter/nya-fynd-fran-norrbotten-forandrar-varldshistorien-nm4799044.aspx">Arkiverad</a> 3 april 2018 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., NSD 2018-03-28 </li> <li id="cite_note-Kallio-45"><a href="#cite_ref-Kallio_45-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFKallio2009">Kallio, Petri (2009). ”Stratigraphy of Indo-European loanwords in Saami”. i Äikäs Tiina (på engelska). Máttut - máddagat: the roots of Saami ethnicities, societies and spaces/places. Publications of the Giellagas Institute, 1458-6282; 12. Oulu: Giellagas-instituhtta. sid. 30–45. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/11766968">11766968</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-951-42-9282-8" title="Special:Bokkällor/978-951-42-9282-8">ISBN 978-951-42-9282-8</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Stratigraphy+of+Indo-European+loanwords+in+Saami&rft.atitle=M%C3%A1ttut+-+m%C3%A1ddagat%3A+the+roots+of+Saami+ethnicities%2C+societies+and+spaces%2Fplaces&rft.aulast=Kallio&rft.aufirst=Petri&rft.au=Kallio%2C+Petri&rft.date=2009&rft.series=Publications+of+the+Giellagas+Institute%2C+1458-6282%3B+12&rft.pages=sid.%26nbsp%3B30%E2%80%9345&rft.place=Oulu&rft.pub=Giellagas-instituhtta&rft.isbn=978-951-42-9282-8&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Westin1962Sid75-46"><a href="#cite_ref-Westin1962Sid75_46-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFWestin1962">Westin, Gunnar (1962). ”Övre Norrlands forntid”. Övre Norrlands historia, del I: tiden till 1600. sid. 75</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=%C3%96vre+Norrlands+forntid&rft.atitle=%C3%96vre+Norrlands+historia%2C+del+I%3A+tiden+till+1600&rft.aulast=Westin&rft.aufirst=Gunnar&rft.au=Westin%2C+Gunnar&rft.date=1962&rft.pages=sid.%26nbsp%3B75&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Broadbent2010-47"><a href="#cite_ref-Broadbent2010_47-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBroadbentStorå_Jan2010">Broadbent, Noel; Storå Jan (2010) (på engelska). Lapps and labyrinths: Saami prehistory, colonization and cultural resilience. Washington, DC: Smithsonian Institution Scholarly Press. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/11914601">11914601</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-9788460-6-0_(hardcover_:_alk._paper)" title="Special:Bokkällor/978-0-9788460-6-0 (hardcover : alk. paper)">ISBN 978-0-9788460-6-0 (hardcover : alk. paper)</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Lapps+and+labyrinths%3A+Saami+prehistory%2C+colonization+and+cultural+resilience&rft.aulast=Broadbent&rft.aufirst=Noel&rft.au=Broadbent%2C+Noel&rft.au=Stor%C3%A5+Jan&rft.date=2010&rft.place=Washington%2C+DC&rft.pub=Smithsonian+Institution+Scholarly+Press&rft.isbn=978-0-9788460-6-0+%28hardcover+%3A+alk.+paper%29&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-48"><a href="#cite_ref-48">^</a> Lars Liedgren, Per H. Ramqvist, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.academia.edu/2592535/Liedgren_Lars_and_Ramqvist_Per_H._Noel_Broadbents_lappar_och_labyrinter">Noel Broadbents lappar och labyrinter</a>, Fornvännen 2012 </li> <li id="cite_note-49"><a href="#cite_ref-49">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2012/10/19/egen-hard-ar-guld-vard/">Sanigshögen</a> </li> <li id="cite_note-50"><a href="#cite_ref-50">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://web.uvic.ca/hrd/iallt2003/oldenglish/OEparagraph-5.html">Old English Orosius in Old English, med översättning till modern engelska</a>. University of Victoria, Kanada. Hämtat 2016-07-16. </li> <li id="cite_note-NE-kvener-51"><a href="#cite_ref-NE-kvener_51-0">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/kväner">kväner</a> i <a href="/wiki/Nationalencyklopedin" title="Nationalencyklopedin">Nationalencyklopedins</a> nätupplaga. </li> <li id="cite_note-Lundmark-52"><a href="#cite_ref-Lundmark_52-0">^</a> <a href="/wiki/Lennart_Lundmark" title="Lennart Lundmark">Lennart Lundmark</a>, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.lennartlundmark.se/file/kvaner.pdf/kvaner.pdf">Myten om kvänernas rike. En granskning</a>. Manuskript. 2013-08-12. </li> <li id="cite_note-Bergstøl-53"><a href="#cite_ref-Bergstøl_53-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBergstølSørensen_Bodil_Holm1997">Bergstøl, Jostein; Sørensen Bodil Holm (1997) (på norska). Fangstfolk og bønder i Østerdalen: rapport fra Rødsmoprosjektets delprosjekt "marginal bosetning". Varia / Universitetets Oldsaksamling, 0333-1296 ; 42. Oslo: Universitetets Oldsaksamling. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/7487092">7487092</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/82-7181-139-8" title="Special:Bokkällor/82-7181-139-8">ISBN 82-7181-139-8</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Fangstfolk+og+b%C3%B8nder+i+%C3%98sterdalen%3A+rapport+fra+R%C3%B8dsmoprosjektets+delprosjekt+%22marginal+bosetning%22&rft.aulast=Bergst%C3%B8l&rft.aufirst=Jostein&rft.au=Bergst%C3%B8l%2C+Jostein&rft.au=S%C3%B8rensen+Bodil+Holm&rft.date=1997&rft.series=Varia+%2F+Universitetets+Oldsaksamling%2C+0333-1296+%3B+42&rft.place=Oslo&rft.pub=Universitetets+Oldsaksamling&rft.isbn=82-7181-139-8&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Hansen_Olsen-54"><a href="#cite_ref-Hansen_Olsen_54-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFHansenOlsen_Bjørnar2004">Hansen, Lars Ivar; Olsen Bjørnar (2004) (på norska). Samenes historie fram til 1750. Oslo: Cappelen. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/9507419">9507419</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/82-02-19672-8" title="Special:Bokkällor/82-02-19672-8">ISBN 82-02-19672-8</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Samenes+historie+fram+til+1750&rft.aulast=Hansen&rft.aufirst=Lars+Ivar&rft.au=Hansen%2C+Lars+Ivar&rft.au=Olsen+Bj%C3%B8rnar&rft.date=2004&rft.place=Oslo&rft.pub=Cappelen&rft.isbn=82-02-19672-8&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Ramqvist-55">^ [<a href="#cite_ref-Ramqvist_55-0">a</a> <a href="#cite_ref-Ramqvist_55-1">b</a> <a href="#cite_ref-Ramqvist_55-2">c</a> <a href="#cite_ref-Ramqvist_55-3">d</a>] Per H. Ramqvist, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2001_001"> Utbytessystem under det första årtusendet e.kr. - Idéer utgående från tre mellannorrländska älvar</a> </li> <li id="cite_note-NU-B3-sid101-56"><a href="#cite_ref-NU-B3-sid101_56-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFLars-Erik_Edlund1995"><a href="/wiki/Lars-Erik_Edlund" title="Lars-Erik Edlund">Lars-Erik Edlund</a>, red (1995). <a href="/wiki/Norrl%C3%A4ndsk_uppslagsbok" title="Norrländsk uppslagsbok">Norrländsk uppslagsbok</a>: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Lapp-Reens]. "Band 3". <a href="/wiki/Tore_Fr%C3%A4ngsmyr" title="Tore Frängsmyr">Tore Frängsmyr</a>. <a href="/wiki/Ume%C3%A5" title="Umeå">Umeå</a>: <a href="/wiki/Norrlands_universitetsf%C3%B6rlag" title="Norrlands universitetsförlag">Norrlands universitetsförlag</a>. sid. 101. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/1610873">1610873</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-972484-1-X" title="Special:Bokkällor/91-972484-1-X">ISBN 91-972484-1-X</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=%5B%5BNorrl%C3%A4ndsk+uppslagsbok%5D%5D%3A+ett+uppslagsverk+p%C3%A5+vetenskaplig+grund+om+den+norrl%C3%A4ndska+regionen.+%5BLapp-Reens%5D&rft.date=1995&rft.volume=Band+3&rft.pages=sid.%26nbsp%3B101&rft.place=%5B%5BUme%C3%A5%5D%5D&rft.pub=%5B%5BNorrlands+universitetsf%C3%B6rlag%5D%5D&rft.isbn=91-972484-1-X&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-ramqvist-57">^ [<a href="#cite_ref-ramqvist_57-0">a</a> <a href="#cite_ref-ramqvist_57-1">b</a>] <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.idesam.umu.se/forskning/publikationer/arkeologi/aldre-pub-arkeologi/archaeology-and-environment/hogom/">Karta över Nordens småkungariken</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20140225142901/http://www.idesam.umu.se/forskning/publikationer/arkeologi/aldre-pub-arkeologi/archaeology-and-environment/hogom/#">Arkiverad</a> 25 februari 2014 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.. Ursprungligen publicerad i Per H. Ramqvist (1991), "Perspektiv på regional variation och samhälle i Nordens folkvandringstid". </li> <li id="cite_note-58"><a href="#cite_ref-58">^</a> <a href="/w/index.php?title=Per_Ramqvist&action=edit&redlink=1" class="new" title="Per Ramqvist [inte skriven än]">Per Ramqvist</a>, "<a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:275368/FULLTEXT01.pdf&gathStatIcon=true">Hampnästoften. Tradition eller förnyelse?</a>". Arkeologi i Norr 11, Umeå Universitet 2009 </li> <li id="cite_note-FMIS-59"><a href="#cite_ref-FMIS_59-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20160701192016/http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html">”Riksantikvarieämbetet Fornsök”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html">originalet</a> den 1 juli 2016. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20160701192016/http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html">https://web.archive.org/web/20160701192016/http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html</a>. Läst 22 juni 2015.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Riksantikvarie%C3%A4mbetet+Forns%C3%B6k&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20160701192016%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.fmis.raa.se%2Fcocoon%2Ffornsok%2Fsearch.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-60"><a href="#cite_ref-60">^</a> Mogren, Mats (2000). Faxeholm i maktens landskap: en historisk arkeologi. Lund studies in medieval archaeology, 0283-6874 ; 24. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Libris 7223531. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-22-01890-5" title="Special:Bokkällor/91-22-01890-5">ISBN 91-22-01890-5</a>, s. 68–73, 93. </li> <li id="cite_note-61"><a href="#cite_ref-61">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/mytisk-extremvinter-visade-sig-stamma">Mytisk extremvinter visade sig stämma</a>, Vetenskapens värld, SVT 9 maj 2016 </li> <li id="cite_note-62"><a href="#cite_ref-62">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFLindgren2013">Lindgren, Håkan (24 april 2013). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.svd.se/kultur/understrecket/katastrofen-ar-536-visar-sig-i-myterna_8115272.svd">”Katastrofen år 536 visar sig i myterna”</a>. <a href="/wiki/Svenska_dagbladet" class="mw-redirect" title="Svenska dagbladet">Svenska dagbladet</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.svd.se/kultur/understrecket/katastrofen-ar-536-visar-sig-i-myterna_8115272.svd">http://www.svd.se/kultur/understrecket/katastrofen-ar-536-visar-sig-i-myterna_8115272.svd</a>. Läst 28 april 2013.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Katastrofen+%C3%A5r+536+visar+sig+i+myterna&rft.atitle=&rft.aulast=Lindgren&rft.aufirst=H%C3%A5kan&rft.au=Lindgren%2C+H%C3%A5kan&rft.date=24+april+2013&rft.pub=%5B%5BSvenska+dagbladet%5D%5D&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.svd.se%2Fkultur%2Funderstrecket%2Fkatastrofen-ar-536-visar-sig-i-myterna_8115272.svd&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-63"><a href="#cite_ref-63">^</a> Jordanes, övers. A. Nordin 1997, s. 39; jfr Zachrisson 1997a). </li> <li id="cite_note-Zachrisson-64"><a href="#cite_ref-Zachrisson_64-0">^</a> <a href="/wiki/Inger_Zachrisson" title="Inger Zachrisson">Inger Zachrisson</a>, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://fornvannen.se/pdf/2010talet/2010_187.pdf"> Vittnesbörd om pälshandel? Ett arkeologiskt perspektiv på romerska bronsmynt funna i norra Sverige</a>, Fornvännen 105 (2010). </li> <li id="cite_note-Holm1987-65"><a href="#cite_ref-Holm1987_65-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFHolm,_Gösta1987">Holm, Gösta (1987). ”Språkgrupper i forntidens Norrland.”. Bebyggelsehistorisk tidskrift (Uppsala : Swedish Science Press, 1981-) 1987:14,: sid. 57-60. ISSN 0349-2834. <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/ISSN">0349-2834 ISSN 0349-2834</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Spr%C3%A5kgrupper+i+forntidens+Norrland.&rft.jtitle=Bebyggelsehistorisk+tidskrift&rft.aulast=Holm%2C+G%C3%B6sta&rft.au=Holm%2C+G%C3%B6sta&rft.date=1987&rft.volume=1987%3A14%2C&rft.pages=sid.%26nbsp%3B57-60&rft.pub=Uppsala+%3A+Swedish+Science+Press%2C+1981-&rft.issn=ISSN+0349-2834&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/3251578">3251578</a> </li> <li id="cite_note-66"><a href="#cite_ref-66">^</a> Dikten <a href="/w/index.php?title=Widisith&action=edit&redlink=1" class="new" title="Widisith [inte skriven än]">Widisith</a>, citerad i <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Tribes_of_Widsith" class="extiw" title="en:Tribes of Widsith">en:Tribes of Widsith</a> </li> <li id="cite_note-NE-67"><a href="#cite_ref-NE_67-0">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/jamtamot">Jamtamot</a> i <a href="/wiki/Nationalencyklopedin" title="Nationalencyklopedin">Nationalencyklopedins</a> nätupplaga. </li> <li id="cite_note-RAA-Nordingrå_110:2-68"><a href="#cite_ref-RAA-Nordingrå_110:2_68-0">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://kulturarvsdata.se/raa/fmi/html/10248301100002">Muntlig uppgift om runinskrift - Nordingrå 110:2</a>, Riksantikvarieämbetet. </li> <li id="cite_note-Källström2010-69"><a href="#cite_ref-Källström2010_69-0">^</a> Källström, Magnus, "Forsaringen tillhör 900-talet", <a href="/wiki/Fornv%C3%A4nnen" title="Fornvännen">Fornvännen</a> 105 (2010), s. 228-232. </li> <li id="cite_note-Löfving2010-70"><a href="#cite_ref-Löfving2010_70-0">^</a> Löfving, Carl, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://fornvannen.se/pdf/2010talet/2010_048.pdf"> "Forsaringen är medeltida"</a>, <a href="/wiki/Fornv%C3%A4nnen" title="Fornvännen">Fornvännen</a> 105 (2010), s. 48-53. </li> <li id="cite_note-71"><a href="#cite_ref-71">^</a> <a href="/wiki/Adam_av_Bremen" title="Adam av Bremen">Adam av Bremen</a> nämner Halsingland i slutet av 1000-talet. </li> <li id="cite_note-72"><a href="#cite_ref-72">^</a> Grundberg 2006, sidan 72. </li> <li id="cite_note-73"><a href="#cite_ref-73">^</a> Henrik Williams, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:60890/FULLTEXT01.pdf">Runjämtskan på Frösön och Östmans bro</a>, ur "Projektet Jämtlands kristnande. Publikationer 4", Redaktör: Stefan Brink, 1996, sid 49 </li> <li id="cite_note-74"><a href="#cite_ref-74">^</a> Enligt <a href="/wiki/Adam_av_Bremen" title="Adam av Bremen">Adam av Bremen</a> 1072 </li> <li id="cite_note-Kraft-75"><a href="#cite_ref-Kraft_75-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFKraft2005">Kraft, John (2005). Ledung och sockenbildning. Kungsängen: Upplands-Bro kulturhistoriska forskningsinstitut. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/9958830">9958830</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-88076-26-1_(inb.)" title="Special:Bokkällor/91-88076-26-1 (inb.)">ISBN 91-88076-26-1 (inb.)</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Ledung+och+sockenbildning&rft.aulast=Kraft&rft.aufirst=John&rft.au=Kraft%2C+John&rft.date=2005&rft.place=Kungs%C3%A4ngen&rft.pub=Upplands-Bro+kulturhistoriska+forskningsinstitut&rft.isbn=91-88076-26-1+%28inb.%29&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-76"><a href="#cite_ref-76">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/Sv/nyheter/2009/Pages/Hogs_kyrka_daterad_t_1190-talet.aspx">Högs kyrka daterad till 1190-talet</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20150709112257/http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/Sv/nyheter/2009/Pages/Hogs_kyrka_daterad_t_1190-talet.aspx">Arkiverad</a> 9 juli 2015 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., Länsstyrelsen Gävleborg 2009 </li> <li id="cite_note-77"><a href="#cite_ref-77">^</a> Grundberg 2006, sid 43–44. </li> <li id="cite_note-Fjellström-78"><a href="#cite_ref-Fjellström_78-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFFjellström1986">Fjellström, Phebe (1986). Samernas samhälle i tradition och nutid: [Lappish society in tradition and the present day] (2. uppl.). Stockholm: Norstedt. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/8345682">8345682</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-1-863632-2_(inb.)" title="Special:Bokkällor/91-1-863632-2 (inb.)">ISBN 91-1-863632-2 (inb.)</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Samernas+samh%C3%A4lle+i+tradition+och+nutid%3A+%5BLappish+society+in+tradition+and+the+present+day%5D&rft.aulast=Fjellstr%C3%B6m&rft.aufirst=Phebe&rft.au=Fjellstr%C3%B6m%2C+Phebe&rft.date=1986&rft.edition=2.+uppl.&rft.place=Stockholm&rft.pub=Norstedt&rft.isbn=91-1-863632-2+%28inb.%29&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Wallerström1995sid137-79"><a href="#cite_ref-Wallerström1995sid137_79-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFWallerström1995">Wallerström, Thomas (1995). Norrbotten, Sverige och medeltiden: problem kring makt och bosättning i en europeisk periferi. D. 1. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. sid. 137. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/2003698">2003698</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-22-01676-7" title="Special:Bokkällor/91-22-01676-7">ISBN 91-22-01676-7</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Norrbotten%2C+Sverige+och+medeltiden%3A+problem+kring+makt+och+bos%C3%A4ttning+i+en+europeisk+periferi.+D.+1&rft.aulast=Wallerstr%C3%B6m&rft.aufirst=Thomas&rft.au=Wallerstr%C3%B6m%2C+Thomas&rft.date=1995&rft.pages=sid.%26nbsp%3B137&rft.place=Stockholm&rft.pub=Almqvist+%26+Wiksell+International&rft.isbn=91-22-01676-7&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Wallerström1995sid100-80"><a href="#cite_ref-Wallerström1995sid100_80-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFWallerström1995">Wallerström, Thomas (1995). Norrbotten, Sverige och medeltiden: problem kring makt och bosättning i en europeisk periferi. D. 1. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. sid. 100. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/2003698">2003698</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-22-01676-7" title="Special:Bokkällor/91-22-01676-7">ISBN 91-22-01676-7</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Norrbotten%2C+Sverige+och+medeltiden%3A+problem+kring+makt+och+bos%C3%A4ttning+i+en+europeisk+periferi.+D.+1&rft.aulast=Wallerstr%C3%B6m&rft.aufirst=Thomas&rft.au=Wallerstr%C3%B6m%2C+Thomas&rft.date=1995&rft.pages=sid.%26nbsp%3B100&rft.place=Stockholm&rft.pub=Almqvist+%26+Wiksell+International&rft.isbn=91-22-01676-7&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Holm1970-81"><a href="#cite_ref-Holm1970_81-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFHolm1970"><a href="/wiki/G%C3%B6sta_Holm" title="Gösta Holm">Holm, Gösta</a> (1970). ”Några äldre ortnamn”. i <a href="/wiki/Fahlgren,_Karl" class="mw-redirect" title="Fahlgren, Karl">Fahlgren, Karl</a>. Umeå sockens historia. [Umeå]: [Drätselkammaren]. sid. 55. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/895474">895474</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=N%C3%A5gra+%C3%A4ldre+ortnamn&rft.atitle=Ume%C3%A5+sockens+historia&rft.aulast=Holm&rft.aufirst=G%C3%B6sta&rft.au=Holm%2C+G%C3%B6sta&rft.date=1970&rft.pages=sid.%26nbsp%3B55&rft.place=%5BUme%C3%A5%5D&rft.pub=%5BDr%C3%A4tselkammaren%5D&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Westin1962Sid133–135-82"><a href="#cite_ref-Westin1962Sid133–135_82-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFWestin_Gunnar,_Westin_Gunnar,_Olofsson_Sven_Ingemar1962">Westin Gunnar, Westin Gunnar, Olofsson Sven Ingemar, red (1962). Övre Norrlands historia. D. 1, Tiden till 1600. Umeå: Norrbottens och Västerbottens läns landsting. sid. 133–135. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/126591">126591</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=%C3%96vre+Norrlands+historia.+D.+1%2C+Tiden+till+1600&rft.date=1962&rft.pages=sid.%26nbsp%3B133%E2%80%93135&rft.place=Ume%C3%A5&rft.pub=Norrbottens+och+V%C3%A4sterbottens+l%C3%A4ns+landsting&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Harrison-83"><a href="#cite_ref-Harrison_83-0">^</a> Harrison, Dick. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://books.google.se/books?id=bvE5Xhvr3vUC&pg=PA734&lpg=PA734&dq=samlarkulturen+samer&source=bl&ots=JwdINDdNen&sig=2hYZ7gLLfOiHonuWvo0ugGvBuT0&hl=sv&sa=X&ei=nClyT6DoFubQ4QT81oSdDw&ved=0CB8Q6AEwAA#v=onepage&q=samlarkulturen%20samer&f=false">Jarlens sekel - en berättelse om 1200-talets Sverige</a>, sid 733 ff, Ordfront förlag 2002. </li> <li id="cite_note-Broadbent2010sid193–209-84"><a href="#cite_ref-Broadbent2010sid193–209_84-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBroadbentStorå_Jan2010">Broadbent, Noel; Storå Jan (2010) (på engelska). Lapps and labyrinths: Saami prehistory, colonization and cultural resilience. Washington, DC: Smithsonian Institution Scholarly Press. sid. 193–209. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/11914601">11914601</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-9788460-6-0_(hardcover_:_alk._paper)" title="Special:Bokkällor/978-0-9788460-6-0 (hardcover : alk. paper)">ISBN 978-0-9788460-6-0 (hardcover : alk. paper)</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Lapps+and+labyrinths%3A+Saami+prehistory%2C+colonization+and+cultural+resilience&rft.aulast=Broadbent&rft.aufirst=Noel&rft.au=Broadbent%2C+Noel&rft.au=Stor%C3%A5+Jan&rft.date=2010&rft.pages=sid.%26nbsp%3B193%E2%80%93209&rft.place=Washington%2C+DC&rft.pub=Smithsonian+Institution+Scholarly+Press&rft.isbn=978-0-9788460-6-0+%28hardcover+%3A+alk.+paper%29&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-lennartlundmark.se-85"><a href="#cite_ref-lennartlundmark.se_85-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFLundmark">Lundmark, Lennart. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.lennartlundmark.se/internt/lennart.nsf/doc/004886DF/$FILE/NordmalingIII.pdf">”Lappmarksgränsen och renbetesrätten”</a> (pdf). lennartlundmark.se. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.lennartlundmark.se/internt/lennart.nsf/doc/004886DF/$FILE/NordmalingIII.pdf">http://www.lennartlundmark.se/internt/lennart.nsf/doc/004886DF/$FILE/NordmalingIII.pdf</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Lappmarksgr%C3%A4nsen+och+renbetesr%C3%A4tten&rft.atitle=&rft.aulast=Lundmark&rft.aufirst=Lennart&rft.au=Lundmark%2C+Lennart&rft.pub=lennartlundmark.se&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.lennartlundmark.se%2Finternt%2Flennart.nsf%2Fdoc%2F004886DF%2F%24FILE%2FNordmalingIII.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-86"><a href="#cite_ref-86">^</a> "I Umeå och Bygdeå och hos alla som bo norr därom två blåskurna skinn för varje båge och ingen annan ledung, utan de skola värja sitt land hemma.", s. 37 Mats Berglund, Gårdar och folk i Norr, Umeå universitet. Institutionen för historiska studier 2006. </li> <li id="cite_note-lansmuseetgavleborg.se2-87"><a href="#cite_ref-lansmuseetgavleborg.se2_87-0">^</a> Arkeolog Katarina Eriksson, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.lansmuseetgavleborg.se/files/1/85/94/116/136/halsinglands%20medeltid.pdf">Medeltid i Hälsingland</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20111115123314/http://www.lansmuseetgavleborg.se/files/1/85/94/116/136/halsinglands%20medeltid.pdf">Arkiverad</a> 15 november 2011 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., Länsmuseet i Gävleborg 2008 </li> <li id="cite_note-88"><a href="#cite_ref-88">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20171201035732/http://lansmuseetgavleborg.se/Content/76902/xlmrapport2010-03.pdf">”Länsmuseet Gävleborg - Medeltiden i Hälsingland”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://lansmuseetgavleborg.se/Content/76902/xlmrapport2010-03.pdf">originalet</a> den 1 december 2017. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20171201035732/http://lansmuseetgavleborg.se/Content/76902/xlmrapport2010-03.pdf">https://web.archive.org/web/20171201035732/http://lansmuseetgavleborg.se/Content/76902/xlmrapport2010-03.pdf</a>. Läst 15 januari 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=L%C3%A4nsmuseet+G%C3%A4vleborg+-+Medeltiden+i+H%C3%A4lsingland&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20171201035732%2Fhttp%3A%2F%2Flansmuseetgavleborg.se%2FContent%2F76902%2Fxlmrapport2010-03.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Brink-89"><a href="#cite_ref-Brink_89-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBrink1990">Brink, Stefan (1990). Sockenbildning och sockennamn: studier i äldre territoriell indelning i Norden = Parish-formation and parish-names : studies in early territorial division in Scandinavia. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, 0065-0897 ; 57. Studier till en svensk ortnamnsatlas, 99-0382294-4 ; 14. Uppsala: Gustav Adolfs akad. sid. 312. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/7748329.">7748329.</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-85352-17-9" title="Special:Bokkällor/91-85352-17-9">ISBN 91-85352-17-9</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Sockenbildning+och+sockennamn%3A+studier+i+%C3%A4ldre+territoriell+indelning+i+Norden+%3D+Parish-formation+and+parish-names+%3A+studies+in+early+territorial+division+in+Scandinavia&rft.aulast=Brink&rft.aufirst=Stefan&rft.au=Brink%2C+Stefan&rft.date=1990&rft.series=Acta+Academiae+Regiae+Gustavi+Adolphi%2C+0065-0897+%3B+57.+Studier+till+en+svensk+ortnamnsatlas%2C+99-0382294-4+%3B+14&rft.pages=sid.%26nbsp%3B312&rft.place=Uppsala&rft.pub=Gustav+Adolfs+akad.&rft.isbn=91-85352-17-9&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Blomkvist-90"><a href="#cite_ref-Blomkvist_90-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFBlomkvist,_Nils1986">Blomkvist, Nils (1986). ”Bondelunk och utmarksdynamik: samhällsutveckling i Medelpad och Ångermanland före 1600”. Ångermanland Medelpad (Härnösand : Ångermanlands och Medelpads hembygdsförbund, 1986–1994) 1986,: sid. 49–103 : ill.. <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/ISSN">0283-5878 ISSN 0283-5878</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Bondelunk+och+utmarksdynamik%3A+samh%C3%A4llsutveckling+i+Medelpad+och+%C3%85ngermanland+f%C3%B6re+1600&rft.jtitle=%C3%85ngermanland+Medelpad&rft.aulast=Blomkvist%2C+Nils&rft.au=Blomkvist%2C+Nils&rft.date=1986&rft.volume=1986%2C&rft.pages=sid.%26nbsp%3B49%E2%80%93103+%3A+ill.&rft.pub=H%C3%A4rn%C3%B6sand+%3A+%C3%85ngermanlands+och+Medelpads+hembygdsf%C3%B6rbund%2C+1986%E2%80%931994&rft.issn=ISSN+0283-5878&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/3284825.">3284825.</a> </li> <li id="cite_note-91"><a href="#cite_ref-91">^</a> Mats Mogren (1996), Hälsingland från 700-tal till 1700-tal: Expansionsstrategier och marginalernas dynamik, eller: Centrum-periferianalys är inte så enfaldig som många tror. Kontaktstencil 39. Arkeologi i centrum och periferi:137-152. Umeå </li> <li id="cite_note-Grundberg2006-92">^ [<a href="#cite_ref-Grundberg2006_92-0">a</a> <a href="#cite_ref-Grundberg2006_92-1">b</a> <a href="#cite_ref-Grundberg2006_92-2">c</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFGrundberg2006">Grundberg, Leif (2006). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-924">Medeltid i centrum: europeisering, historieskrivning och kulturarvsbruk i norrländska kulturmiljöer; Doktorsavhandling</a>. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 59. Studia archaeologica Universitatis Umensis, 1100-7028 ; 20. Umeå: Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/10261967.">10261967.</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-7264-202-5_(inb.)" title="Special:Bokkällor/91-7264-202-5 (inb.)">ISBN 91-7264-202-5 (inb.)</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-924">http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-924</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Medeltid+i+centrum%3A+europeisering%2C+historieskrivning+och+kulturarvsbruk+i+norrl%C3%A4ndska+kulturmilj%C3%B6er%3B+Doktorsavhandling&rft.aulast=Grundberg&rft.aufirst=Leif&rft.au=Grundberg%2C+Leif&rft.date=2006&rft.series=Kungl.+Skytteanska+samfundets+handlingar%2C+0560-2416+%3B+59.+Studia+archaeologica+Universitatis+Umensis%2C+1100-7028+%3B+20&rft.place=Ume%C3%A5&rft.pub=Institutionen+f%C3%B6r+arkeologi+och+samiska+studier%2C+Ume%C3%A5+universitet&rft.isbn=91-7264-202-5+%28inb.%29&rft_id=http%3A%2F%2Furn.kb.se%2Fresolve%3Furn%3Durn%3Anbn%3Ase%3Aumu%3Adiva-924&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Grundberg2005-93"><a href="#cite_ref-Grundberg2005_93-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFGrundberg,_Leif2005">Grundberg, Leif (2005). ”Kungens gård i Bjärtrå”. Stora Ådalen : kulturmiljön och dess glömda förflutna : Styresholmsprojektet -en monografi (2005): sid. [424]–[523] : ill..</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Kungens+g%C3%A5rd+i+Bj%C3%A4rtr%C3%A5&rft.jtitle=Stora+%C3%85dalen+%3A+kulturmilj%C3%B6n+och+dess+gl%C3%B6mda+f%C3%B6rflutna+%3A+Styresholmsprojektet+-en+monografi&rft.aulast=Grundberg%2C+Leif&rft.au=Grundberg%2C+Leif&rft.date=2005&rft.pages=sid.%26nbsp%3B%5B424%5D%E2%80%93%5B523%5D+%3A+ill.&rft.pub=2005&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/10009388.">10009388.</a> </li> <li id="cite_note-94"><a href="#cite_ref-94">^</a> Birgitta Fritz (1992), "Hus, land och län" 1250-1434, två volymer. </li> <li id="cite_note-Gallén1968-95">^ [<a href="#cite_ref-Gallén1968_95-0">a</a> <a href="#cite_ref-Gallén1968_95-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFGallén1968">Gallén, Jarl (1968). Nöteborgsfreden och Finlands medeltida östgräns. [D.] 1. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland ; 427:1. Helsingfors: Svenska litteratursällsk. i Finland. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/486741">486741</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=N%C3%B6teborgsfreden+och+Finlands+medeltida+%C3%B6stgr%C3%A4ns.+%5BD.%5D+1&rft.aulast=Gall%C3%A9n&rft.aufirst=Jarl&rft.au=Gall%C3%A9n%2C+Jarl&rft.date=1968&rft.series=Skrifter+%2F+utgivna+av+Svenska+litteraturs%C3%A4llskapet+i+Finland+%3B+427%3A1&rft.place=Helsingfors&rft.pub=Svenska+litteraturs%C3%A4llsk.+i+Finland&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Ahnlund_1924-96">^ [<a href="#cite_ref-Ahnlund_1924_96-0">a</a> <a href="#cite_ref-Ahnlund_1924_96-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFAhnlund1924">Ahnlund, Nils (1924). Oljoberget och Ladugårdsgärde: svensk sägen och hävd. Stockholm: Geber. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/8074380">8074380</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Oljoberget+och+Ladug%C3%A5rdsg%C3%A4rde%3A+svensk+s%C3%A4gen+och+h%C3%A4vd&rft.aulast=Ahnlund&rft.aufirst=Nils&rft.au=Ahnlund%2C+Nils&rft.date=1924&rft.place=Stockholm&rft.pub=Geber&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-SDHK3558-97"><a href="#cite_ref-SDHK3558_97-0">^</a> Drotsen <a href="/wiki/Knut_Jonsson_(Aspen%C3%A4s%C3%A4tten)" title="Knut Jonsson (Aspenäsätten)">Knut Jonsson</a> (1328), <a rel="nofollow" class="external text" href="https://sok.riksarkivet.se/sdhk?EndastDigitaliserat=false&Innehall=birkarlar&TrycktUtgava=true&TrycktRegest=true&Brevtext=true&Extratext=true&Sigill=true&Original=true&MedeltidaAvskrifter=true&MedeltidaRegest=true&EftermedeltidaAvskrifter=true&EftermedeltidaRegest=true&AvanceradSok=False&page=1&postid=sdhk_3558&tab=post">Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven nr 3558</a> </li> <li id="cite_note-fmpro.ra.se-3462-98"><a href="#cite_ref-fmpro.ra.se-3462_98-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFÄrkebiskop_Olof_i_Uppsala,_Johan_Ingemarsson,_fogde_över_Helsingland,_Nils_Farthiegnsson_och_Peter_Unge.">Ärkebiskop Olof i Uppsala, Johan Ingemarsson, fogde över Helsingland, Nils Farthiegnsson och Peter Unge.. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://sok.riksarkivet.se/dokument/sdhk/3462.pdf">”Överenskommelse om delning av Lule älv med dess omgivningar och bifloder”</a> (PDF). Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven, SDHK 3462. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://sok.riksarkivet.se/dokument/sdhk/3462.pdf">https://sok.riksarkivet.se/dokument/sdhk/3462.pdf</a>. Läst 22 mars 2012.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=%C3%96verenskommelse+om+delning+av+Lule+%C3%A4lv+med+dess+omgivningar+och+bifloder&rft.atitle=Svenskt+diplomatariums+huvudkartotek+%C3%B6ver+medeltidsbreven%2C+SDHK+3462&rft.aulast=%C3%84rkebiskop+Olof+i+Uppsala%2C+Johan+Ingemarsson%2C+fogde+%C3%B6ver+Helsingland%2C+Nils+Farthiegnsson+och+Peter+Unge.&rft.au=%C3%84rkebiskop+Olof+i+Uppsala%2C+Johan+Ingemarsson%2C+fogde+%C3%B6ver+Helsingland%2C+Nils+Farthiegnsson+och+Peter+Unge.&rft_id=https%3A%2F%2Fsok.riksarkivet.se%2Fdokument%2Fsdhk%2F3462.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-fmpro.ra.se-4147-99"><a href="#cite_ref-fmpro.ra.se-4147_99-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://sok.riksarkivet.se/dokument/sdhk/4147.pdf">”Kung Magnus giver Nils Abjörnsson till evärdelig besittning Pite älv och dess tillhörande område... (DS 3134).”</a> (PDF). Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven, <a rel="nofollow" class="external text" href="https://sok.riksarkivet.se/sdhk?EndastDigitaliserat=false&SDHK=4147&TrycktUtgava=true&TrycktRegest=true&Brevtext=true&Extratext=true&Sigill=true&Original=true&MedeltidaAvskrifter=true&MedeltidaRegest=true&EftermedeltidaAvskrifter=true&EftermedeltidaRegest=true&AvanceradSok=False&page=1&postid=sdhk_4147&tab=post#tab">SDHK 4147</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://sok.riksarkivet.se/dokument/sdhk/4147.pdf">https://sok.riksarkivet.se/dokument/sdhk/4147.pdf</a>. Läst 23 mars 2012.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Kung+Magnus+giver+Nils+Abj%C3%B6rnsson+till+ev%C3%A4rdelig+besittning+Pite+%C3%A4lv+och+dess+tillh%C3%B6rande+omr%C3%A5de...+%28DS+3134%29.&rft.atitle=Svenskt+diplomatariums+huvudkartotek+%C3%B6ver+medeltidsbreven%2C+%5Bhttps%3A%2F%2Fsok.riksarkivet.se%2Fsdhk%3FEndastDigitaliserat%3Dfalse%26SDHK%3D4147%26TrycktUtgava%3Dtrue%26TrycktRegest%3Dtrue%26Brevtext%3Dtrue%26Extratext%3Dtrue%26Sigill%3Dtrue%26Original%3Dtrue%26MedeltidaAvskrifter%3Dtrue%26MedeltidaRegest%3Dtrue%26EftermedeltidaAvskrifter%3Dtrue%26EftermedeltidaRegest%3Dtrue%26AvanceradSok%3DFalse%26page%3D1%26postid%3Dsdhk_4147%26tab%3Dpost%23tab+SDHK+4147%5D&rft_id=https%3A%2F%2Fsok.riksarkivet.se%2Fdokument%2Fsdhk%2F4147.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Wallerström1995-100"><a href="#cite_ref-Wallerström1995_100-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFWallerström1995">Wallerström, Thomas (1995). Norrbotten, Sverige och medeltiden: problem kring makt och bosättning i en europeisk periferi. D. 1. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/2003698">2003698</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-22-01676-7" title="Special:Bokkällor/91-22-01676-7">ISBN 91-22-01676-7</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Norrbotten%2C+Sverige+och+medeltiden%3A+problem+kring+makt+och+bos%C3%A4ttning+i+en+europeisk+periferi.+D.+1&rft.aulast=Wallerstr%C3%B6m&rft.aufirst=Thomas&rft.au=Wallerstr%C3%B6m%2C+Thomas&rft.date=1995&rft.place=Stockholm&rft.pub=Almqvist+%26+Wiksell+International&rft.isbn=91-22-01676-7&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Magnus_Eriksson-101"><a href="#cite_ref-Magnus_Eriksson_101-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book">”K. Magnus Erikssons frihetsbref för dem, som nedsätta sig i Lappmarken, dat. Telge d. 16 Mars 1340.”. Handlingar rörande Skandinaviens historia XXIX. 1848. sid. 16–18</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=K.+Magnus+Erikssons+frihetsbref+f%C3%B6r+dem%2C+som+neds%C3%A4tta+sig+i+Lappmarken%2C+dat.+Telge+d.+16+Mars+1340.&rft.atitle=Handlingar+r%C3%B6rande+Skandinaviens+historia+XXIX&rft.date=1848&rft.pages=sid.%26nbsp%3B16%E2%80%9318&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Wallerström1995sid49-50-102"><a href="#cite_ref-Wallerström1995sid49-50_102-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFWallerström1995">Wallerström, Thomas (1995). Norrbotten, Sverige och medeltiden: problem kring makt och bosättning i en europeisk periferi, del I. Lund Studies in Medieval Archaeology 15:1. sid. 49-50</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Norrbotten%2C+Sverige+och+medeltiden%3A+problem+kring+makt+och+bos%C3%A4ttning+i+en+europeisk+periferi%2C+del+I&rft.aulast=Wallerstr%C3%B6m&rft.aufirst=Thomas&rft.au=Wallerstr%C3%B6m%2C+Thomas&rft.date=1995&rft.series=Lund+Studies+in+Medieval+Archaeology+15%3A1&rft.pages=sid.%26nbsp%3B49-50&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Wallerström1995sid232-103"><a href="#cite_ref-Wallerström1995sid232_103-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFWallerström1995">Wallerström, Thomas (1995). Norrbotten, Sverige och medeltiden: problem kring makt och bosättning i en europeisk periferi. D. 1. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. sid. 232. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/2003698">2003698</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-22-01676-7" title="Special:Bokkällor/91-22-01676-7">ISBN 91-22-01676-7</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Norrbotten%2C+Sverige+och+medeltiden%3A+problem+kring+makt+och+bos%C3%A4ttning+i+en+europeisk+periferi.+D.+1&rft.aulast=Wallerstr%C3%B6m&rft.aufirst=Thomas&rft.au=Wallerstr%C3%B6m%2C+Thomas&rft.date=1995&rft.pages=sid.%26nbsp%3B232&rft.place=Stockholm&rft.pub=Almqvist+%26+Wiksell+International&rft.isbn=91-22-01676-7&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Wallerström1995sid240–250-104"><a href="#cite_ref-Wallerström1995sid240–250_104-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFWallerström1995">Wallerström, Thomas (1995). Norrbotten, Sverige och medeltiden: problem kring makt och bosättning i en europeisk periferi. D. 1. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. sid. 240–250. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/2003698">2003698</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-22-01676-7" title="Special:Bokkällor/91-22-01676-7">ISBN 91-22-01676-7</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Norrbotten%2C+Sverige+och+medeltiden%3A+problem+kring+makt+och+bos%C3%A4ttning+i+en+europeisk+periferi.+D.+1&rft.aulast=Wallerstr%C3%B6m&rft.aufirst=Thomas&rft.au=Wallerstr%C3%B6m%2C+Thomas&rft.date=1995&rft.pages=sid.%26nbsp%3B240%E2%80%93250&rft.place=Stockholm&rft.pub=Almqvist+%26+Wiksell+International&rft.isbn=91-22-01676-7&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Olofsson1962sid177–211-105"><a href="#cite_ref-Olofsson1962sid177–211_105-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFOlofsson1962">Olofsson, Sven Ingemar (1962). Gunnar Westin. red. Övre Norrlands historia, del I: tiden till 1600. sid. 177–211</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=%C3%96vre+Norrlands+historia%2C+del+I%3A+tiden+till+1600&rft.aulast=Olofsson&rft.aufirst=Sven+Ingemar&rft.au=Olofsson%2C+Sven+Ingemar&rft.date=1962&rft.pages=sid.%26nbsp%3B177%E2%80%93211&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-106"><a href="#cite_ref-106">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://runeberg.org/statskal/1925/1104.html">Runeberg.org Sveriges statskalender 1925</a> sida 1099 </li> <li id="cite_note-107"><a href="#cite_ref-107">^</a> Sellberg, Erland. Johan Skytte. Svenskt biografiskt lexikon. 32. sid. 502 </li> <li id="cite_note-108"><a href="#cite_ref-108">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/land/halsingland.htm">Hälsingland, Medelpad och Ångermanland</a>, Tacitus.nu, läst 2015-03-30 </li> <li id="cite_note-109"><a href="#cite_ref-109">^</a> Rune Bunte: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/bottniska">handelstvånget bottniska handelstvånget</a> i <a href="/wiki/Nationalencyklopedin" title="Nationalencyklopedin">Nationalencyklopedins</a> nätupplaga. Läst 30 mars 2015. </li> <li id="cite_note-110"><a href="#cite_ref-110">^</a> Näslund, Rolf, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:752657/FULLTEXT01.pdf">Studier i Härnösands bebyggelsehistoria : 1585-1800-talets mitt. D. 1, Samhällshistorisk bakgrund, planutveckling och offentlig bebyggelse</a>, Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskap, 1980, Doktorsavhandling </li> <li id="cite_note-111"><a href="#cite_ref-111">^</a> Bergman, Martin. "Luleå stifts inrättande och Kalmar stifts upphörande: en stiftsreglering; dess motiv och orsaker" i Kyrkohistorisk årsskrift 101 (2001). s. 67-100. </li> <li id="cite_note-112"><a href="#cite_ref-112">^</a> Thorsten Andersson, Svenska häradsnamn (1965) </li> <li id="cite_note-113"><a href="#cite_ref-113">^</a> Magdalena Naum, Jonas M. Nordin, <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=5RxAAAAAQBAJ&pg=PA149&lpg=PA149&dq=12,000+%22forest+finns%22&source=bl&ots=ezEZNJ2p5R&sig=Lbu6ciNg_mCanUr8BFI_2Y2PT-8&hl=sv&sa=X&ei=YDyIVbPmE-rhywODm7wo&ved=0CCAQ6AEwAA#v=onepage&q=12%2C000%20%22forest%20finns%22&f=false">Scandinavian Colonialism and the Rise of Modernity</a>, Springer Science & Business Media 2013, sid 149 ff </li> <li id="cite_note-Olofsson1962sid314–317-114"><a href="#cite_ref-Olofsson1962sid314–317_114-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFOlofsson1962">Olofsson, Sven Ingemar (1962). ”Övre Norrlands historia under Gustaf Vasa och hans söner”. i Gunnar Westin. Övre Norrlands historia, del I: tiden till 1600. sid. 314–317</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=%C3%96vre+Norrlands+historia+under+Gustaf+Vasa+och+hans+s%C3%B6ner&rft.atitle=%C3%96vre+Norrlands+historia%2C+del+I%3A+tiden+till+1600&rft.aulast=Olofsson&rft.aufirst=Sven+Ingemar&rft.au=Olofsson%2C+Sven+Ingemar&rft.date=1962&rft.pages=sid.%26nbsp%3B314%E2%80%93317&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Bergling1964-115"><a href="#cite_ref-Bergling1964_115-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBergling1964">Bergling, Ragnar (1964). Kyrkstaden i övre Norrland: kyrkliga, merkantila och judiciella funktioner under 1600- och 1700-talen</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Kyrkstaden+i+%C3%B6vre+Norrland%3A+kyrkliga%2C+merkantila+och+judiciella+funktioner+under+1600-+och+1700-talen&rft.aulast=Bergling&rft.aufirst=Ragnar&rft.au=Bergling%2C+Ragnar&rft.date=1964&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Bygdén-116"><a href="#cite_ref-Bygdén_116-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBygdén1923–1926">Bygdén, Leonard (1923–1926). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.solace.se/~blasta/herdamin/index.htm">”Piteå landsförsamling”</a>. Härnösands stifts herdaminne. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.solace.se/~blasta/herdamin/index.htm">http://www.solace.se/~blasta/herdamin/index.htm</a>. Läst 31 mars 2012</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Pite%C3%A5+landsf%C3%B6rsamling&rft.atitle=H%C3%A4rn%C3%B6sands+stifts+herdaminne&rft.aulast=Bygd%C3%A9n&rft.aufirst=Leonard&rft.au=Bygd%C3%A9n%2C+Leonard&rft.date=1923%E2%80%931926&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.solace.se%2F%7Eblasta%2Fherdamin%2Findex.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20150924103523/http://www.solace.se/~blasta/herdamin/index.htm">Arkiverad</a> 24 september 2015 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. </li> <li id="cite_note-Göthe-117">^ [<a href="#cite_ref-Göthe_117-0">a</a> <a href="#cite_ref-Göthe_117-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFGöthe1929">Göthe, Gustaf (1929). Om Umeå lappmarks svenska kolonisation</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Om+Ume%C3%A5+lappmarks+svenska+kolonisation&rft.aulast=G%C3%B6the&rft.aufirst=Gustaf&rft.au=G%C3%B6the%2C+Gustaf&rft.date=1929&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Bromé-118"><a href="#cite_ref-Bromé_118-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBromé1923">Bromé, Janrik (1923). Nasafjäll: ett norrländskt silververks historia. Stockholm: Nordiska bokhandeln. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/410491">410491</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Nasafj%C3%A4ll%3A+ett+norrl%C3%A4ndskt+silververks+historia&rft.aulast=Brom%C3%A9&rft.aufirst=Janrik&rft.au=Brom%C3%A9%2C+Janrik&rft.date=1923&rft.place=Stockholm&rft.pub=Nordiska+bokhandeln&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Awebro-119"><a href="#cite_ref-Awebro_119-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFAwebro1983">Awebro, Kenneth (1983). Luleå silververk: ett norrländskt silververks historia. Bothnica, 0281-0735 ; 3. Luleå: Norrbottens mus. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/8379663">8379663</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-85336-33-5" title="Special:Bokkällor/91-85336-33-5">ISBN 91-85336-33-5</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Lule%C3%A5+silververk%3A+ett+norrl%C3%A4ndskt+silververks+historia&rft.aulast=Awebro&rft.aufirst=Kenneth&rft.au=Awebro%2C+Kenneth&rft.date=1983&rft.series=Bothnica%2C+0281-0735+%3B+3&rft.place=Lule%C3%A5&rft.pub=Norrbottens+mus.&rft.isbn=91-85336-33-5&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Norstedt-120"><a href="#cite_ref-Norstedt_120-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFNorstedt2011"><a href="/wiki/Gudrun_Norstedt" title="Gudrun Norstedt">Norstedt, Gudrun</a> (2011). Lappskattelanden på Geddas karta: Umeå lappmark från 1671 till 1900-talets början. Umeå: Thalassa. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/12091599">12091599</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-91-972374-4-4_(inb.)" title="Special:Bokkällor/978-91-972374-4-4 (inb.)">ISBN 978-91-972374-4-4 (inb.)</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Lappskattelanden+p%C3%A5+Geddas+karta%3A+Ume%C3%A5+lappmark+fr%C3%A5n+1671+till+1900-talets+b%C3%B6rjan&rft.aulast=Norstedt&rft.aufirst=Gudrun&rft.au=Norstedt%2C+Gudrun&rft.date=2011&rft.place=Ume%C3%A5&rft.pub=Thalassa&rft.isbn=978-91-972374-4-4+%28inb.%29&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Poignant-121"><a href="#cite_ref-Poignant_121-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFPoignant_Emil1872">Poignant Emil, red (1872). Samling af författningar angående de s.k. Lappmarksfriheterna. Stockholm: Samson & W. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/1584774">1584774</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Samling+af+f%C3%B6rfattningar+ang%C3%A5ende+de+s.k.+Lappmarksfriheterna&rft.date=1872&rft.place=Stockholm&rft.pub=Samson+%26+W.&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-Egerbladh_Örträsk-122"><a href="#cite_ref-Egerbladh_Örträsk_122-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFEgerbladh1965">Egerbladh, Ossian (1965). Ur Lappmarkens bebyggelsehistoria. 3, Örträsk : [utgångspunkt för kolonisationen av Lycksele lappmarks västra och mellersta delar]. Umeå. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/174944">174944</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Ur+Lappmarkens+bebyggelsehistoria.+3%2C+%C3%96rtr%C3%A4sk+%3A+%5Butg%C3%A5ngspunkt+f%C3%B6r+kolonisationen+av+Lycksele+lappmarks+v%C3%A4stra+och+mellersta+delar%5D&rft.aulast=Egerbladh&rft.aufirst=Ossian&rft.au=Egerbladh%2C+Ossian&rft.date=1965&rft.place=Ume%C3%A5&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-123"><a href="#cite_ref-123">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://runeberg.org/nfbs/0813.html">Norrland</a> i <a href="/wiki/Nordisk_familjebok" title="Nordisk familjebok">Nordisk familjebok</a> (andra upplagan, 1913) </li> <li id="cite_note-124"><a href="#cite_ref-124">^</a> Alf Åberg, Häxorna: de stora trolldomsprocesserna i Sverige 1668-1676, Esselte Studium, 1989 </li> <li id="cite_note-125"><a href="#cite_ref-125">^</a> Jöns Horneaus (sonson till <a href="/wiki/Laurentius_Hornaeus" class="mw-redirect" title="Laurentius Hornaeus">Laurentius Hornaeus</a>), "En sannfärdig berättelse", 1741 </li> <li id="cite_note-Sydsamiska_rötter-126"><a href="#cite_ref-Sydsamiska_rötter_126-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFBäckman,_Louise2006">Bäckman, Louise (2006). ”Sydsamiska rötter”. Lyksälie (2006): sid. 31-40 : ill..</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Sydsamiska+r%C3%B6tter&rft.jtitle=Lyks%C3%A4lie&rft.aulast=B%C3%A4ckman%2C+Louise&rft.au=B%C3%A4ckman%2C+Louise&rft.date=2006&rft.pages=sid.%26nbsp%3B31-40+%3A+ill.&rft.pub=2006&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/10329380">10329380</a> </li> <li id="cite_note-127"><a href="#cite_ref-127">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFHammarén1991">Hammarén, Alrik (1991). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.re4u.se/glimten//gg/nr_8.htm#Sida%208">”Prästerliga pionjärinsatser i Lappmarken”</a>. Glimten (8): sid. 8-9. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.re4u.se/glimten//gg/nr_8.htm#Sida%208">http://www.re4u.se/glimten//gg/nr_8.htm#Sida%208</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Pr%C3%A4sterliga+pionj%C3%A4rinsatser+i+Lappmarken&rft.jtitle=Glimten&rft.aulast=Hammar%C3%A9n&rft.aufirst=Alrik&rft.au=Hammar%C3%A9n%2C+Alrik&rft.date=1991&rft.issue=8&rft.pages=sid.%26nbsp%3B8-9&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.re4u.se%2Fglimten%2F%2Fgg%2Fnr_8.htm%23Sida%25208&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-128"><a href="#cite_ref-128">^</a> Hans Högman, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://archive.is/http://www.algonet.se/~hogman/regementen_lnf.htm">Svenska regementen under indelningsverkets dagar</a>, 2015-02-23 </li> <li id="cite_note-129"><a href="#cite_ref-129">^</a> Hans Högman, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://archive.is/http://www.algonet.se/~hogman/batsmanskomp_Y-lan.htm">Båtsmanskompanierna i Västernorrland</a>, 2015-02-23 </li> <li id="cite_note-130"><a href="#cite_ref-130">^</a> Anders Hansson, Karolinernas dödsmarsch i Jämtlandsfjällen, Jämtlands läns museum (1990) </li> <li id="cite_note-131"><a href="#cite_ref-131">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFUllman2006"><a href="/wiki/Magnus_Ullman_(advokat)" title="Magnus Ullman (advokat)">Ullman, Magnus</a> (2006). Rysshärjningarna på Ostkusten sommaren 1719. Stockholm: Bokförlaget Magnus Ullman. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/10203442">10203442</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-631-7602-5" title="Special:Bokkällor/91-631-7602-5">ISBN 91-631-7602-5</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Ryssh%C3%A4rjningarna+p%C3%A5+Ostkusten+sommaren+1719&rft.aulast=Ullman&rft.aufirst=Magnus&rft.au=Ullman%2C+Magnus&rft.date=2006&rft.place=Stockholm&rft.pub=Bokf%C3%B6rlaget+Magnus+Ullman&rft.isbn=91-631-7602-5&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-132"><a href="#cite_ref-132">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFAnita_Berglund_Eriksson">Anita Berglund Eriksson. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20050217143435/http://web.telia.com/~u62202249/faboden.htm">”Fäbodens historia”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://web.telia.com/~u62202249/faboden.htm">originalet</a> den 17 februari 2005. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20050217143435/http://web.telia.com/~u62202249/faboden.htm">https://web.archive.org/web/20050217143435/http://web.telia.com/~u62202249/faboden.htm</a>. Läst 3 maj 2008.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=F%C3%A4bodens+historia&rft.atitle=&rft.aulast=Anita+Berglund+Eriksson&rft.au=Anita+Berglund+Eriksson&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20050217143435%2Fhttp%3A%2F%2Fweb.telia.com%2F%7Eu62202249%2Ffaboden.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-133"><a href="#cite_ref-133">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFFondénLeporantaSvensson2007">Fondén, R; Leporanta, K; Svensson, U (2007). ”Chapter 7. Nordic/Scandinavian Fermented Milk Products”. i Tamime, Adnan. Fermented Milks. Blackwell. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1002%2F9780470995501.ch7">10.1002/9780470995501.ch7</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9780632064588" title="Special:Bokkällor/9780632064588">ISBN 9780632064588</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Chapter+7.+Nordic%2FScandinavian+Fermented+Milk+Products&rft.atitle=Fermented+Milks&rft.aulast=Fond%C3%A9n&rft.aufirst=R&rft.au=Fond%C3%A9n%2C+R&rft.au=Leporanta%2C+K&rft.au=Svensson%2C+U&rft.date=2007&rft.pub=Blackwell&rft_id=info:doi/10.1002%2F9780470995501.ch7&rft.isbn=9780632064588&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-134"><a href="#cite_ref-134">^</a> Jenny Damberg, <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=KkSSBwAAQBAJ&pg=PT260&dq=surstr%C3%B6mming+1500-talet&hl=en&sa=X&ei=icCKVdf2PMaosgHpmIzoDg&redir_esc=y#v=onepage&q=surstr%C3%B6mming%201500-talet&f=false">Nu äter vi!: De moderna favoriträtternas okända historia</a>, Massolit Förlagsgrupp, Jan 22, 2015 </li> <li id="cite_note-135"><a href="#cite_ref-135">^</a> Filip Ericsson, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/historien-bakom-kraftskivan-och-surstrommingskalaset">Historien bakom kräftskivan och surströmmingskalaset</a>, SO-rummet 14 januari 2015 </li> <li id="cite_note-136"><a href="#cite_ref-136">^</a> <a href="/wiki/G%C3%B6sta_Berg" title="Gösta Berg">Gösta Berg</a>, "Djurfänge och jakt". Bokkapitel ur Nils-Arvid Bringéus, Arbete och redskap; materiell folkkultur på svensk landsbygd före industrialismen, 2003. </li> <li id="cite_note-137"><a href="#cite_ref-137">^</a> Anrep, Gabriel (1864). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://runeberg.org/anrep/">Svenska adelns ättartavlor</a> </li> <li id="cite_note-138"><a href="#cite_ref-138">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.adelsvapen.com/">Adelsvapen-wiki</a>, läst 2015-06-25 </li> <li id="cite_note-harmen-139"><a href="#cite_ref-harmen_139-0">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.genealogi.se/harmens.htm">Harmens register över bruk i Sverige och Finland -1800</a>, version från 21 februari 2006. </li> <li id="cite_note-140"><a href="#cite_ref-140">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://runeberg.org/nfbi/0629.html">Gissler, Nils</a> i <a href="/wiki/Nordisk_familjebok" title="Nordisk familjebok">Nordisk familjebok</a> (andra upplagan, 1908) </li> <li id="cite_note-141"><a href="#cite_ref-141">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.farfarsfarfar.se/missvaxt.html">Missväxt och nödår i Sverige</a> </li> <li id="cite_note-142"><a href="#cite_ref-142">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.alltomhistoria.se/artiklar/nar-ryssarna-intog-norrland/">När ryssarna intog Norrland</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20150701143136/http://www.alltomhistoria.se/artiklar/nar-ryssarna-intog-norrland/">Arkiverad</a> 1 juli 2015 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., Allt om historia 5 aug 2011 </li> <li id="cite_note-143"><a href="#cite_ref-143">^</a> Herman Lindqvist, Historien Om Sverige. 8: Ånga och dynamit, 1999: "Många tusen svenskar avled av umbärandena och många tusen drevs ut på vägarna som tiggare. Dödligheten för hela befolkningen blev tjugotvå promille, så hög dödlighet har sedan dess aldrig registrerats på ett år." </li> <li id="cite_note-144"><a href="#cite_ref-144">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.popularhistoria.se/artiklar/polio-spred-skrack-i-sommaridyllen/">Polio spred skräck i sommaridyllen</a>, Populär historia 25 maj 2001 </li> <li id="cite_note-Dahlberg-145"><a href="#cite_ref-Dahlberg_145-0">^</a> <a href="/wiki/Hundra_%C3%A5r_i_Sverige" title="Hundra år i Sverige">Hundra år i Sverige</a> - 1902, <a href="/wiki/Hans_Dahlberg" title="Hans Dahlberg">Hans Dahlberg</a>, <a href="/wiki/Albert_Bonniers_F%C3%B6rlag" title="Albert Bonniers Förlag">Albert Bonniers</a>, <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1999" title="Litteraturåret 1999">1999</a> </li> <li id="cite_note-146"><a href="#cite_ref-146">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://popularhistoria.se/artiklar/svenskar-i-sydamerika">Svenskar i Sydamerika</a>, Populär historia 2011-12-02 </li> <li id="cite_note-bylesjo2003-147"><a href="#cite_ref-bylesjo2003_147-0">^</a> Bylesjö, M. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://epubl.luth.se/1402-1773/2003/089">Spanska sjukan och svälten : en studie av konsekvenserna av regeringens livsmedelspolitik och spanska sjukans verkningar i norra Sverige åren 1917-1920</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20071001015409/http://epubl.luth.se/1402-1773/2003/089">Arkiverad</a> 1 oktober 2007 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. (<a href="/wiki/PDF" class="mw-redirect" title="PDF">PDF</a>), C-uppsats, 2003. </li> <li id="cite_note-Kronosåg-148"><a href="#cite_ref-Kronosåg_148-0">^</a> <a href="/wiki/Nils-Johan_Tj%C3%A4rnlund" class="mw-redirect" title="Nils-Johan Tjärnlund">Nils-Johan Tjärnlund</a>, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.nilsjohantjarnlund.se/sidor/fanns-en-kronosag-i-sallyhill.aspx">Fann det en kronosåg i Sallyhill?</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20150904044616/http://www.nilsjohantjarnlund.se/sidor/fanns-en-kronosag-i-sallyhill.aspx">Arkiverad</a> 4 september 2015 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.. Ur Sundsvalls Tidnings läsarfrågor om Medelpads historia, läst 2015-06-20 </li> <li id="cite_note-Industria-149">^ [<a href="#cite_ref-Industria_149-0">a</a> <a href="#cite_ref-Industria_149-1">b</a>] Industria, Volume 56, 1960, sid 20: "Till »lilla Amerika» som Sundsvalls sågverksdistrikt också kallades invandrade i stället folk från skilda delar av landet. ... Med Sundsvall som centrum uppstod här landets första storindustriområde" </li> <li id="cite_note-150"><a href="#cite_ref-150">^</a> Lasse Cornell, Sundsvallsdistriktets sågverksarbetare 1860-1890: arbete levnadsförhållanden rekrytering, Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet, 1982. "År 1849 anlades, som ovan nämnts, i Tunadal Sveriges första ångsåg. Denna följdes snart av flera. Mons ångsåg kom till 1851 och Vifsta varfs 1852." </li> <li id="cite_note-151"><a href="#cite_ref-151">^</a> Samhälle.nu – Samhällskunskap för gymnasiet BC, Natur och Kultur. 2004. Kap. 6 – "Sveriges utrikeshandel under 150 år" s. 134 - 157. </li> <li id="cite_note-NU_baggböleri-152"><a href="#cite_ref-NU_baggböleri_152-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFEdlund_Lars-Erik,_Frängsmyr_Tore1993">Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (1993). <a href="/wiki/Norrl%C3%A4ndsk_uppslagsbok" title="Norrländsk uppslagsbok">Norrländsk uppslagsbok</a>: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 1, [A-Gästg]. Höganäs: Bra böcker. sid. 53. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/1610871">1610871</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-7133-187-5" title="Special:Bokkällor/91-7133-187-5">ISBN 91-7133-187-5</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=%5B%5BNorrl%C3%A4ndsk+uppslagsbok%5D%5D%3A+ett+uppslagsverk+p%C3%A5+vetenskaplig+grund+om+den+norrl%C3%A4ndska+regionen.+Bd+1%2C+%5BA-G%C3%A4stg%5D&rft.date=1993&rft.pages=sid.%26nbsp%3B53&rft.place=H%C3%B6gan%C3%A4s&rft.pub=Bra+b%C3%B6cker&rft.isbn=91-7133-187-5&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-153"><a href="#cite_ref-153">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.trafikverket.se/Museer/Sveriges-Jarnvagsmuseum-Gavle/Samlingar--kunskap/Trafikhistoria/Jarnvagshistoria/Jarnvagens-historia---ar-for-ar/1800-talet/">Järnvägens historia år för år</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20141014192339/http://www.trafikverket.se/Museer/Sveriges-Jarnvagsmuseum-Gavle/Samlingar--kunskap/Trafikhistoria/Jarnvagshistoria/Jarnvagens-historia---ar-for-ar/1800-talet/">Arkiverad</a> 14 oktober 2014 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., Trafikverket, 2011-04-07 </li> <li id="cite_note-154"><a href="#cite_ref-154">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=5560088">När Sandöbron över Ångermanlandälven rasade</a>, Sveriges radio 15 juni 2013 </li> <li id="cite_note-155"><a href="#cite_ref-155">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.tekniskamuseet.se/elkraft/vattenkraftverken/kommunala/gadea.htm">Gådeå kraftstation</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20150623011727/http://www.tekniskamuseet.se/elkraft/vattenkraftverken/kommunala/gadea.htm">Arkiverad</a> 23 juni 2015 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., Tekniska museet, läst 20 juni 2015 </li> <li id="cite_note-156"><a href="#cite_ref-156">^</a> Edward J. Covington [<cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20110510005841/http://home.frognet.net/~ejcov/jwswan.html">”Arkiverade kopian”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://home.frognet.net/~ejcov/jwswan.html">originalet</a> den 10 maj 2011. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20110510005841/http://home.frognet.net/~ejcov/jwswan.html">https://web.archive.org/web/20110510005841/http://home.frognet.net/~ejcov/jwswan.html</a>. Läst 16 oktober 2010.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Arkiverade+kopian&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20110510005841%2Fhttp%3A%2F%2Fhome.frognet.net%2F%7Eejcov%2Fjwswan.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  "Sir Joseph Wilson Swan". home.frognet.net. Nedladdad 16 October 2010. </li> <li id="cite_note-157"><a href="#cite_ref-157">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20150630103006/http://minnen.sundsvall.se/kommunikationer/telegraf.4.461a4d4d109f4468cd980002984.html">”Arkiverade kopian”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://minnen.sundsvall.se/kommunikationer/telegraf.4.461a4d4d109f4468cd980002984.html">originalet</a> den 30 juni 2015. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20150630103006/http://minnen.sundsvall.se/kommunikationer/telegraf.4.461a4d4d109f4468cd980002984.html">https://web.archive.org/web/20150630103006/http://minnen.sundsvall.se/kommunikationer/telegraf.4.461a4d4d109f4468cd980002984.html</a>. Läst 27 juni 2015.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Arkiverade+kopian&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20150630103006%2Fhttp%3A%2F%2Fminnen.sundsvall.se%2Fkommunikationer%2Ftelegraf.4.461a4d4d109f4468cd980002984.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  Telegrafstation], Sundsvallsminnen. </li> <li id="cite_note-158"><a href="#cite_ref-158">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://runeberg.org/nfch/0380.html">Telefon</a>, Nordisk familjebok / Uggleupplagan 1919. </li> <li id="cite_note-159"><a href="#cite_ref-159">^</a> Alf Gunnmo, <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.miun.se/siteassets/ovriga/generellt/historik/mitthogskolan-10-ar.pdf">Mitthögskolan 10 år</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20160309145027/https://www.miun.se/siteassets/ovriga/generellt/historik/mitthogskolan-10-ar.pdf">Arkiverad</a> 9 mars 2016 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., 2003 </li> <li id="cite_note-160"><a href="#cite_ref-160">^</a> Beata Losman <a rel="nofollow" class="external text" href="http://xml.ra.se/Forvaltningshistorik/19_Skola.htm">Förvaltningshistorik: Allmän skola</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20160304050714/http://xml.ra.se/Forvaltningshistorik/19_Skola.htm">Arkiverad</a> 4 mars 2016 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., Riksarkivet juni 2005 </li> <li id="cite_note-161"><a href="#cite_ref-161">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFHansson1996">Hansson, Sven (maj 1996). Egil Johansson. red (PDF). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:379908/FULLTEXT01">SCRIPTUM NR 41: Byabön och bönbyar i gamla Ume socken</a>. Rapportserie. Umeå: Forskningsarkivet vid Umeå Universitet. sid. 35. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:379908/FULLTEXT01">http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:379908/FULLTEXT01</a>. Läst 13 november 2012</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=SCRIPTUM+NR+41%3A+Byab%C3%B6n+och+b%C3%B6nbyar+i+gamla+Ume+socken&rft.aulast=Hansson&rft.aufirst=Sven&rft.au=Hansson%2C+Sven&rft.date=maj+1996&rft.series=Rapportserie&rft.pages=sid.%26nbsp%3B35&rft.place=Ume%C3%A5&rft.pub=Forskningsarkivet+vid+Ume%C3%A5+Universitet&rft_id=http%3A%2F%2Fumu.diva-portal.org%2Fsmash%2Fget%2Fdiva2%3A379908%2FFULLTEXT01&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-162"><a href="#cite_ref-162">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://op.se/lanet/ostersund/1.6092582-jamtarna-ar-mest-kyrkliga">Östersundsposten</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20130727004428/http://op.se/lanet/ostersund/1.6092582-jamtarna-ar-mest-kyrkliga">Arkiverad</a> 27 juli 2013 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. Läst 2014-03-14. </li> <li id="cite_note-163"><a href="#cite_ref-163">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFGunnar_Kieri1985"><a href="/wiki/Gunnar_Kieri" title="Gunnar Kieri">Gunnar Kieri</a> (1985). Första arbetskompaniet Storsien. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-7014-190-8" title="Special:Bokkällor/91-7014-190-8">ISBN 91-7014-190-8</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=F%C3%B6rsta+arbetskompaniet+Storsien&rft.aulast=%5B%5BGunnar+Kieri%5D%5D&rft.au=%5B%5BGunnar+Kieri%5D%5D&rft.date=1985&rft.isbn=91-7014-190-8&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-164"><a href="#cite_ref-164">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFKarl_Molin1982"><a href="/wiki/Karl_Molin" title="Karl Molin">Karl Molin</a> (1982). Hemmakriget: om den svenska krigsmaktens åtgärder mot kommunister under andra världskriget. Tiden. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-550-2785-7" title="Special:Bokkällor/91-550-2785-7">ISBN 91-550-2785-7</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Hemmakriget%3A+om+den+svenska+krigsmaktens+%C3%A5tg%C3%A4rder+mot+kommunister+under+andra+v%C3%A4rldskriget&rft.aulast=%5B%5BKarl+Molin%5D%5D&rft.au=%5B%5BKarl+Molin%5D%5D&rft.date=1982&rft.pub=Tiden&rft.isbn=91-550-2785-7&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-regionfakta-165">^ [<a href="#cite_ref-regionfakta_165-0">a</a> <a href="#cite_ref-regionfakta_165-1">b</a>] Statistiska centralbyrån. Sammanställd på <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.regionfakta.com/Norrland/Befolkning-och-hushall/Befolkning/Befolkningsutveckling-1805-2010/">regionfakta</a>, läst 2016-07-29, och på name=folkmangd_landskap><a rel="nofollow" class="external free" href="https://scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/">https://scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/</a> SCB: Folkmängd i landskapen </li> <li id="cite_note-166"><a href="#cite_ref-166">^</a> Christer Lund, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:305795/FULLTEXT01.pdf#page=95">Arbetskraftens rörlighet och arbetsmarknadens institutioner i Sverige 1850-2005</a>, <a href="/wiki/ITPS" class="mw-redirect" title="ITPS">ITPS</a> rapport A2005:016 "Arbetsrätt, rörlighet och tillväxt", sid 49. </li> <li id="cite_note-SCB_1-167"><a href="#cite_ref-SCB_1_167-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/folkmangd-i-lan/">”Folkmängden länsvis 1749 - 2020”</a>. Befolkningsstatistik. SCB. 22 februari 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/folkmangd-i-lan/">https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/folkmangd-i-lan/</a>. Läst 30 mars 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Folkm%C3%A4ngden+l%C3%A4nsvis+1749+-+2020&rft.atitle=Befolkningsstatistik&rft.date=22+februari+2021&rft.pub=SCB&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.scb.se%2Fhitta-statistik%2Fstatistik-efter-amne%2Fbefolkning%2Fbefolkningens-sammansattning%2Fbefolkningsstatistik%2Fpong%2Ftabell-och-diagram%2Fhelarsstatistik--kommun-lan-och-riket%2Ffolkmangd-i-lan%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-168"><a href="#cite_ref-168">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/31379578">”Industriboomen i norr”</a>. SVT Nyheter. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/31379578">https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/31379578</a>. Läst 13 januari 2023.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Industriboomen+i+norr&rft.jtitle=SVT+Nyheter&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.svt.se%2Fnyheter%2Flokalt%2Fnorrbotten%2F31379578&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-CERUM-169"><a href="#cite_ref-CERUM_169-0">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.cerum.umu.se/digitalAssets/45/45894_det-kommunalekonomiska-utjmningssystemet1.pdf">Det kommunalekonomiska utjämningssystemet - Effekter för Västerbotten, Norrland och Sveriges funktionella arbetsmarknader</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20150620184005/http://www.cerum.umu.se/digitalAssets/45/45894_det-kommunalekonomiska-utjmningssystemet1.pdf">Arkiverad</a> 20 juni 2015 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., CERUM Report Nr 23/2010. </li> <li id="cite_note-170"><a href="#cite_ref-170">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Utlokalisering-av-statliga-ver_GN02N314/?text=true">Utlokalisering av statliga verk och myndigheter</a>, Motion 1999/2000:N314 </li> <li id="cite_note-171"><a href="#cite_ref-171">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.regionfakta.com/Norrbottens-lan/Regional-ekonomi/BRP-per-invanare-kommun/">Regionfakta: BRP per invåndare och kommun 2008</a> </li> <li id="cite_note-172"><a href="#cite_ref-172">^</a> Norrlands flagga var först en familjeflagga, Bohusläningen 2005-05-19. </li> <li id="cite_note-173"><a href="#cite_ref-173">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-slapper-region-norrland">”Regeringen släpper region Norrland”</a>. SVT Nyheter. 23 november 2016. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-slapper-region-norrland">https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-slapper-region-norrland</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Regeringen+sl%C3%A4pper+region+Norrland&rft.jtitle=SVT+Nyheter&rft.date=23+november+2016&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.svt.se%2Fnyheter%2Finrikes%2Fregeringen-slapper-region-norrland&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-174"><a href="#cite_ref-174">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://archive.is/20120524184429/http://www.sr.se/Jamtland/nyheter/artikel.asp?artikel=3248142">Sveriges Radio P4 Jämtland: ”Den norrländska identiteten är stor”</a> Intervju med professor <a href="/wiki/Anders_Lidstr%C3%B6m" title="Anders Lidström">Anders Lidström</a> </li> <li id="cite_note-175"><a href="#cite_ref-175">^</a> Kerstin Westin, <a rel="nofollow" class="external text" href="http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A511231&dswid=8851">”Hemma i Norrland – om identitet och samhörighet”</a>, Umeå universitet 2012, s. 134 </li> <li id="cite_note-176"><a href="#cite_ref-176">^</a> Litteraturforskaren <a href="/wiki/Anders_%C3%96hman_(professor)" class="mw-redirect" title="Anders Öhman (professor)">Anders Öhman</a> i tidningsartikeln <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=3584978">Ordets makt</a> (<a href="/wiki/Norrl%C3%A4ndska_Socialdemokraten" title="Norrländska Socialdemokraten">Norrländska Socialdemokraten</a>): ”Det är hemskt vanligt att klumpa ihop norrlänningar och regionen Norrland till något enhetligt.” </li> <li id="cite_note-177"><a href="#cite_ref-177">^</a> Kåseri av Michael Leijnegard: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20060915071712/http://www.umu.se/infoenheten/umu_internt/aktum/arkiv_2004/aktum_extra_hosten_2004.pdf">Det finns inga norrlänningar!</a> <a href="/wiki/Fil:Noia_64_mimetypes_pdf.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/14px-Noia_64_mimetypes_pdf.png" decoding="async" width="14" height="14" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/21px-Noia_64_mimetypes_pdf.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/28px-Noia_64_mimetypes_pdf.png 2x" data-file-width="64" data-file-height="64" /></a> <a href="/wiki/Portable_Document_Format" title="Portable Document Format">PDF</a>, Aktuellt vid Umeå universitet, hösten 2004, s. 32: ”Orsaken till att jag vägrar vara norrlänning är att jag är västerbottning och vet hur stora skillnader det finns bara inom den gränsen.” </li> <li id="cite_note-178"><a href="#cite_ref-178">^</a> <cite class="book" style="font-style:normal"><a href="/wiki/Svenska_Akademiens_ordbok" title="Svenska Akademiens ordbok">Svenska Akademiens ordbok</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.saob.se/artikel/?seek=s%C3%B6rl%C3%A4nning">sörlänning</a> (tryckår 2002) </cite> </li> <li id="cite_note-NU_Norrland/språk-179"><a href="#cite_ref-NU_Norrland/språk_179-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFLars-Erik_Edlund1995"><a href="/wiki/Lars-Erik_Edlund" title="Lars-Erik Edlund">Lars-Erik Edlund</a>, red (1995). <a href="/wiki/Norrl%C3%A4ndsk_uppslagsbok" title="Norrländsk uppslagsbok">Norrländsk uppslagsbok</a>: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Lapp-Reens]. "Band 3". <a href="/wiki/Tore_Fr%C3%A4ngsmyr" title="Tore Frängsmyr">Tore Frängsmyr</a>. <a href="/wiki/Ume%C3%A5" title="Umeå">Umeå</a>: <a href="/wiki/Norrlands_universitetsf%C3%B6rlag" title="Norrlands universitetsförlag">Norrlands universitetsförlag</a>. sid. 319–320. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/1610873">1610873</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-972484-1-X" title="Special:Bokkällor/91-972484-1-X">ISBN 91-972484-1-X</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=%5B%5BNorrl%C3%A4ndsk+uppslagsbok%5D%5D%3A+ett+uppslagsverk+p%C3%A5+vetenskaplig+grund+om+den+norrl%C3%A4ndska+regionen.+%5BLapp-Reens%5D&rft.date=1995&rft.volume=Band+3&rft.pages=sid.%26nbsp%3B319%E2%80%93320&rft.place=%5B%5BUme%C3%A5%5D%5D&rft.pub=%5B%5BNorrlands+universitetsf%C3%B6rlag%5D%5D&rft.isbn=91-972484-1-X&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-180"><a href="#cite_ref-180">^</a> Övre Norrlands bygdemål </li> <li id="cite_note-181"><a href="#cite_ref-181">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20181104212725/https://www.sprakradet.no/Vi-og-vart/Publikasjoner/Spraaknytt/Arkivet/2005/Spraaknytt_3_2005/Jemtsk_og_troendersk/?fbclid=IwAR1XmW0kTdaNrCtUStfiyp2yvjq_IqObDqqxL1XIqbAEnB8Lc_m8N4ok6K4">”Jemtsk og trøndersk – to nære slektningar”</a> (på norska). Språkrådet. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.sprakradet.no/Vi-og-vart/Publikasjoner/Spraaknytt/Arkivet/2005/Spraaknytt_3_2005/Jemtsk_og_troendersk/?fbclid=IwAR1XmW0kTdaNrCtUStfiyp2yvjq_IqObDqqxL1XIqbAEnB8Lc_m8N4ok6K4">originalet</a> den 4 november 2018. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20181104212725/https://www.sprakradet.no/Vi-og-vart/Publikasjoner/Spraaknytt/Arkivet/2005/Spraaknytt_3_2005/Jemtsk_og_troendersk/?fbclid=IwAR1XmW0kTdaNrCtUStfiyp2yvjq_IqObDqqxL1XIqbAEnB8Lc_m8N4ok6K4">https://web.archive.org/web/20181104212725/https://www.sprakradet.no/Vi-og-vart/Publikasjoner/Spraaknytt/Arkivet/2005/Spraaknytt_3_2005/Jemtsk_og_troendersk/?fbclid=IwAR1XmW0kTdaNrCtUStfiyp2yvjq_IqObDqqxL1XIqbAEnB8Lc_m8N4ok6K4</a>. Läst 6 november 2018.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Jemtsk+og+tr%C3%B8ndersk+%E2%80%93+to+n%C3%A6re+slektningar&rft.atitle=Spr%C3%A5kr%C3%A5det&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20181104212725%2Fhttps%3A%2F%2Fwww.sprakradet.no%2FVi-og-vart%2FPublikasjoner%2FSpraaknytt%2FArkivet%2F2005%2FSpraaknytt_3_2005%2FJemtsk_og_troendersk%2F%3Ffbclid%3DIwAR1XmW0kTdaNrCtUStfiyp2yvjq_IqObDqqxL1XIqbAEnB8Lc_m8N4ok6K4&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-182"><a href="#cite_ref-182">^</a> 723 286 bor i <a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_Sveriges_kommuner" title="Lista över Sveriges kommuner">kommuner</a> som har havsvattenareal, enligt <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228185.aspx">SCB: ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2011”</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20120402175155/http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228185.aspx">Arkiverad</a> 2 april 2012 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. (SCB) och <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls">SCB: ”Kommunarealer den 1 januari 2012”</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20120607221233/http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls">Arkiverad</a> 7 juni 2012 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. (Excel). Läst 15 mars 2012. </li> <li id="cite_note-befolkningsstatistik-183"><a href="#cite_ref-befolkningsstatistik_183-0">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.scb.se/statistik/be/aa9999/2003m00/be90s%C3%859901.pdf">Från folkbrist till en åldrande befolkning – glimtar ur en unik befolkningsstatistik under 250 år</a>, Statistiska centralbyrån 1999. </li> <li id="cite_note-184"><a href="#cite_ref-184">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ltz.se/jamtland/ostersund/jamtland-tvaa-pa-sjalvmordslista">Jämtland tvåa på självmordslistan</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20160920221351/http://www.ltz.se/jamtland/ostersund/jamtland-tvaa-pa-sjalvmordslista">Arkiverad</a> 20 september 2016 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., länstidningen 2012-08-02 </li> <li id="cite_note-185"><a href="#cite_ref-185">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSundvall2024">Sundvall, Samuel (2024). Rural migration regimes: long-term trends in northern Sweden 1850-2019. Umeå University. sid. 62-69. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-91-8070-374-1" title="Special:Bokkällor/978-91-8070-374-1">ISBN 978-91-8070-374-1</a>. Läst 26 september 2024</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Rural+migration+regimes%3A+long-term+trends+in+northern+Sweden+1850-2019&rft.aulast=Sundvall&rft.aufirst=Samuel&rft.au=Sundvall%2C+Samuel&rft.date=2024&rft.pages=sid.%26nbsp%3B62-69&rft.pub=Ume%C3%A5+University&rft.isbn=978-91-8070-374-1&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-186"><a href="#cite_ref-186">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/norrbotten">Norrbotten</a> i <a href="/wiki/Nationalencyklopedin" title="Nationalencyklopedin">Nationalencyklopedins</a> nätupplaga. , läst 27 juni 2015 </li> <li id="cite_note-regional_rakenskaper-187"><a href="#cite_ref-regional_rakenskaper_187-0">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.scb.se/Statistik/NR/NR0105/2008A01/Regionala_rakenskaper_1993_2008__.xls">Regionalräkenskaper 1993-2008</a>, SCB 2010-12-14. </li> <li id="cite_note-Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_län-188"><a href="#cite_ref-Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_län_188-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-3-2024/">”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024”</a>. <a href="/wiki/Statistiska_centralbyr%C3%A5n" title="Statistiska centralbyrån">Statistiska centralbyrån</a>. 12 november 2024. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-3-2024/">https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-3-2024/</a>. Läst 13 november 2024.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Folkm%C3%A4ngd+och+befolkningsf%C3%B6r%C3%A4ndringar+-+Kvartal+3%2C+2024&rft.atitle=&rft.date=12+november+2024&rft.pub=%5B%5BStatistiska+centralbyr%C3%A5n%5D%5D&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.scb.se%2Fhitta-statistik%2Fstatistik-efter-amne%2Fbefolkning%2Fbefolkningens-sammansattning%2Fbefolkningsstatistik%2Fpong%2Ftabell-och-diagram%2Ffolkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar%2Ffolkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-3-2024%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> <li id="cite_note-befolkningsprognos-189"><a href="#cite_ref-befolkningsprognos_189-0">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00028/Kommunernas_befolkni_28295a.pdf">Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20131021162306/http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00028/Kommunernas_befolkni_28295a.pdf">Arkiverad</a> 21 oktober 2013 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011. </li> <li id="cite_note-190"><a href="#cite_ref-190">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.raa.se/upplev-kulturarvet/varldsarv/">Världsarv i Sverige</a>, Riksantikvarieämbetet, 2 juni 2014 </li> <li id="cite_note-191"><a href="#cite_ref-191">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-natur/Nationalparker/Hitta-nationalparkerna/">Hitta nationalparkerna</a>, Naturvårdsverket 24 februari 2015 </li> <li id="cite_note-192"><a href="#cite_ref-192">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20150630094114/http://www.raa.se/kulturarvet/landskap/kulturreservat/forteckning-3/">”Förteckning är kulturreservat, Riksantikvarieämbetet 2015-03-31”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.raa.se/kulturarvet/landskap/kulturreservat/forteckning-3/">originalet</a> den 30 juni 2015. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20150630094114/http://www.raa.se/kulturarvet/landskap/kulturreservat/forteckning-3/">https://web.archive.org/web/20150630094114/http://www.raa.se/kulturarvet/landskap/kulturreservat/forteckning-3/</a>. Läst 27 juni 2015.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=F%C3%B6rteckning+%C3%A4r+kulturreservat%2C+Riksantikvarie%C3%A4mbetet+2015-03-31&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20150630094114%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.raa.se%2Fkulturarvet%2Flandskap%2Fkulturreservat%2Fforteckning-3%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Norrland">  </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Externa_länkar">Externa länkar</h2>[<a href="/w/index.php?title=Norrland&veaction=edit&section=58" title="Redigera avsnitt: Externa länkar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Norrland&action=edit&section=58" title="Redigera avsnitts källkod: Externa länkar">redigera wikitext</a>]</div> <ul><li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.sgu.se/produkter/geologiska-data/vara-data-per-amnesomrade/jordartsdata/hogsta-kustlinjen/">Den högsta kustlinjen, SGU</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.sna.se/webbatlas/kartor/kopia/limes_norrlandicus_i_sverige.html">Limes Norrlandicus</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20120310060120/http://www.pol.umu.se/forskning/forskningsprojekt/region/">Norrländsk regionstudie 2010, UmU/LTU/Miun</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.regionfakta.com/Norrland/">Regionfakta - Fakta och perspektiv om Norrland</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.janmilld.se/historia/4/norrland.html">Norrlands historia</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://resamedvetet.se/norrland-ett-stereotypt-resmal/">Norrland som resmål</a></li> <li><a rel="nofollow" class="external text" href="https://pubs.sub.su.se/2049.pdf">Norrlands kulturlandskap</a></li></ul> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table cellspacing="0" class="navbox" style="border-spacing:0;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table cellspacing="0" class="nowraplinks hlist auktoritetsdata navbox-inner" style="border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;"><tbody><tr><th scope="row" class="navbox-group"><a href="/wiki/Auktoritetsdata" title="Auktoritetsdata">Auktoritetsdata</a></th><td class="navbox-list navbox-odd" style="text-align:left;border-left-width:2px;border-left-style:solid;width:100%;padding:0px;"><div style="padding:0em 0.25em;"> • <a href="/wiki/Libris_XL" title="Libris XL">Libris XL</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="//libris.kb.se/xv8b962g4gsgrfp">xv8b962g4gsgrfp</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="//libris.kb.se/katalogisering/search/libris?_limit=20&o=https%3A%2F%2Flibris.kb.se%2Fxv8b962g4gsgrfp%23it">Katalogiserade verk.</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="//libris.kb.se/katalogisering/search/libris?_limit=20&o=https%3A%2F%2Flibris.kb.se%2Fxv8b962g4gsgrfp%23it&p=contribution.agent.%40id&p=instanceOf.contribution.agent.%40id">Andra katalogiserade bidrag.</a> • <a href="/wiki/Tjeckiska_nationalbiblioteket" title="Tjeckiska nationalbiblioteket">NKC</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleph.nkp.cz/F/?func=find-c&local_base=aut&ccl_term=ica=ge875766&CON_LNG=ENG">ge875766</a></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="collapsible collapsed" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style=";" colspan="3" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Sveriges_indelning" title="Mall:Sveriges indelning">v</a> • <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Sveriges_indelning&action=edit">r</a></div></div><a href="/wiki/Sveriges_indelning" title="Sveriges indelning">Sveriges indelning</a></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;"><a href="/wiki/Sveriges_administrativa_indelning" title="Sveriges administrativa indelning">Administrativ indelning</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-odd"><div style="padding:0em 0.25em">21 <a href="/wiki/Sveriges_l%C3%A4n" title="Sveriges län">län</a> · 21 <a href="/wiki/Region_(landsting)" title="Region (landsting)">regioner</a> · 6 <a href="/wiki/L%C3%A4nssammanslagningar_i_Sverige_(2000-talet)" class="mw-redirect" title="Länssammanslagningar i Sverige (2000-talet)">föreslagna regionbildningar</a> · 6 <a href="/wiki/Sjukv%C3%A5rdsregion" title="Sjukvårdsregion">sjukvårdsregioner</a> · 290 <a href="/wiki/Sveriges_kommuner" title="Sveriges kommuner">kommuner</a> · 2 523 <a href="/wiki/Sveriges_distrikt" title="Sveriges distrikt">distrikt</a> · 6 004 <a href="/wiki/Valdistrikt" title="Valdistrikt">valdistrikt</a> · 29 <a href="/wiki/Valkrets" title="Valkrets">valkretsar</a> Historiskt: 25 <a href="/wiki/Landskap_i_Sverige" title="Landskap i Sverige">landskap</a> · <a href="/wiki/Sveriges_landsting" title="Sveriges landsting">landsting</a> · <a href="/wiki/Sm%C3%A5kungarike" title="Småkungarike">småkungariken</a> · <a href="/wiki/Folkland" title="Folkland">folkland</a> · <a href="/w/index.php?title=Sm%C3%A5_land&action=edit&redlink=1" class="new" title="Små land [inte skriven än]">små land</a> · <a href="/wiki/Socken" title="Socken">socknar</a> · <a href="/wiki/H%C3%A4rad" title="Härad">härader</a> · <a href="/wiki/Fj%C3%A4rding" title="Fjärding">fjärdingar</a> · <a href="/wiki/Skate" title="Skate">skatar</a> · <a href="/wiki/Stad_(Sverige)" title="Stad (Sverige)">städer</a> (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_st%C3%A4der_i_Sverige" title="Lista över städer i Sverige">lista</a>) · <a href="/wiki/Rote" title="Rote">rotar</a> · <a href="/wiki/K%C3%B6pingskommun" title="Köpingskommun">köpingskommuner</a> (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_k%C3%B6pingar_i_Sverige" title="Lista över köpingar i Sverige">lista</a>) · 13 <a href="/wiki/Municipalk%C3%B6ping" class="mw-redirect" title="Municipalköping">municipalköpingar</a> · 363 <a href="/wiki/Municipalsamh%C3%A4lle" title="Municipalsamhälle">municipalsamhällen</a> (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_municipalsamh%C3%A4llen_i_Sverige" title="Lista över municipalsamhällen i Sverige">lista</a>) · <a href="/wiki/Landskommun" title="Landskommun">landskommuner</a></div></td><td style="width:0%;padding:0px 0px 0px 2px;" rowspan="11"><a href="/wiki/Fil:Great_coat_of_arms_of_Sweden.svg" class="mw-file-description" title="Sveriges riksvapen"><img alt="Sveriges riksvapen" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e5/Great_coat_of_arms_of_Sweden.svg/100px-Great_coat_of_arms_of_Sweden.svg.png" decoding="async" width="100" height="109" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e5/Great_coat_of_arms_of_Sweden.svg/150px-Great_coat_of_arms_of_Sweden.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e5/Great_coat_of_arms_of_Sweden.svg/200px-Great_coat_of_arms_of_Sweden.svg.png 2x" data-file-width="900" data-file-height="985" /></a></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Geografiska <a href="/wiki/Region" title="Region">regioner</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-even"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/Sveriges_landsdelar" title="Sveriges landsdelar">Landsdelar</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a class="mw-selflink selflink">Norrland</a> · <a href="/wiki/Svealand" title="Svealand">Svealand</a> · <a href="/wiki/G%C3%B6taland" title="Götaland">Götaland</a> · Historiskt: <a href="/wiki/%C3%96sterland" title="Österland">Österland</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/Kategori:Informella_regioner_i_Sverige" title="Kategori:Informella regioner i Sverige">Informella regioner</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/S%C3%B6dra_Sverige" title="Södra Sverige">Södra Sverige</a> · <a href="/wiki/Sydsverige" title="Sydsverige">Sydsverige</a> · <a href="/wiki/Mellansverige" title="Mellansverige">Mellansverige</a> · <a href="/wiki/Mittsverige" title="Mittsverige">Mittsverige</a> · <a class="mw-selflink selflink">Norra Sverige</a> · <a href="/wiki/Malmf%C3%A4lten" title="Malmfälten">Malmfälten</a> · <a href="/wiki/M%C3%A4lardalen" title="Mälardalen">Mälardalen</a> · <a href="/wiki/Bergslagen" title="Bergslagen">Bergslagen</a> · <a href="/wiki/Sveriges_v%C3%A4stkust" title="Sveriges västkust">Västkusten</a> · <a href="/wiki/%C3%96resundsregionen" title="Öresundsregionen">Öresundsregionen</a> · <a href="/wiki/Gn%C3%A4llb%C3%A4ltet" title="Gnällbältet">Gnällbältet</a> · <a href="/wiki/Sm%C3%A5l%C3%A4ndska_h%C3%B6glandet" title="Småländska höglandet">Småländska höglandet</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/Vetenskap" title="Vetenskap">Vetenskap</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em">5 <a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_Sveriges_v%C3%A4xtregioner" title="Lista över Sveriges växtregioner">växtregioner</a> · 7 limniska <a href="/wiki/Ekoregion" title="Ekoregion">ekoregioner</a> · 6 <a href="/wiki/Svenska_dialekter" title="Svenska dialekter">svenska dialektområden</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;"><a href="/wiki/Statistik" title="Statistik">Statistik</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-odd"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/Statistiska_centralbyr%C3%A5n" title="Statistiska centralbyrån">SCB</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em">1 940 <a href="/wiki/T%C3%A4tort" title="Tätort">tätorter</a> (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_Sveriges_t%C3%A4torter" title="Lista över Sveriges tätorter">lista</a>) · <a href="/wiki/Huvudort" title="Huvudort">huvudorter</a> (291 <a href="/wiki/Centralort" title="Centralort">centralorter</a> och 21 <a href="/wiki/Residensstad" title="Residensstad">residensstäder</a>) · <a href="/wiki/F%C3%B6rort" title="Förort">förorter</a> · 2 876 <a href="/wiki/Sm%C3%A5ort" title="Småort">småorter</a> (<a href="/wiki/Listor_%C3%B6ver_sm%C3%A5orter_i_Sverige_per_l%C3%A4n" class="mw-redirect" title="Listor över småorter i Sverige per län">listor</a>) · <a href="/wiki/Demografiska_statistikomr%C3%A5den" title="Demografiska statistikområden">demografiska statistikområden</a> (DeSO) · 10 <a href="/wiki/Sveriges_kommuner#Kommuntyper_och_kommungrupper" title="Sveriges kommuner">kommungrupper</a> · <a href="/wiki/Kranskommun" class="mw-redirect" title="Kranskommun">kranskommuner</a> · 82 <a href="/wiki/LA-region" class="mw-redirect" title="LA-region">lokala arbetsmarknadsregioner</a> (LA-regioner) · Historiskt: 70 <a href="/wiki/A-region" title="A-region">Arbetsmarknadsregioner</a> (A-regioner)</div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/Nutek" title="Nutek">Nutek</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em">72 <a href="/wiki/FA-region" title="FA-region">funktionella analysregioner</a> (FA-regioner)</div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/Eurostat" title="Eurostat">Eurostat</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em">3 <a href="/wiki/NUTS" class="mw-redirect" title="NUTS">NUTS</a> nivå 1-områden · 8 NUTS 2 · 21 NUTS 3 (<a href="/wiki/Riksomr%C3%A5de" title="Riksområde">riksområden</a>)</div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;"><a href="/wiki/Adress" title="Adress">Adresser</a>, <a href="/wiki/Ort" title="Ort">orter</a>, <a href="/wiki/Fastighet" title="Fastighet">fastigheter</a> och <a href="/wiki/Tomt" title="Tomt">tomter</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-even"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;">Stadskontor</div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Stadsdel" title="Stadsdel">stadsdelar</a> · <a href="/wiki/Fastighet" title="Fastighet">fastighets</a>/<a href="/wiki/Kvarter" title="Kvarter">kvartersnamn</a> · <a href="/wiki/Gata" title="Gata">gator</a> · <a href="/wiki/Husnummer" title="Husnummer">gatunummer</a> · <a href="/wiki/L%C3%A4genhetsregistret" title="Lägenhetsregistret">lägenhetsnummer</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/Post-_och_telestyrelsen" title="Post- och telestyrelsen">PTS</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em">264 <a href="/wiki/Riktnummer" title="Riktnummer">riktnummerområden</a> · 1 500 <a href="/wiki/Postnummer_i_Sverige" title="Postnummer i Sverige">postnummerområden</a> och <a href="/wiki/Postort" title="Postort">postorter</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/Lantm%C3%A4teriet" title="Lantmäteriet">Lantmäteriet</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Tomt" title="Tomt">tomter</a>/<a href="/wiki/Fastighet" title="Fastighet">fastigheter</a>/<a href="/wiki/Jord_(egendom)" title="Jord (egendom)">jord</a>/mark · <a href="/wiki/Servitut" title="Servitut">servitut</a> · <a href="/wiki/Samf%C3%A4llighet_(juridik)" title="Samfällighet (juridik)">samfälligheter</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/Lantm%C3%A4teriet" title="Lantmäteriet">Lantmäteriets</a> <a href="/wiki/Ortnamn_i_Sverige" title="Ortnamn i Sverige">ortnamnstyper</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Bebyggelse" title="Bebyggelse">bebyggelse</a> · <a href="/wiki/T%C3%A4tort" title="Tätort">tätort</a> · <a href="/w/index.php?title=Naturobjekt&action=edit&redlink=1" class="new" title="Naturobjekt [inte skriven än]">naturobjekt</a> · <a href="/wiki/Naturskyddsomr%C3%A5de" class="mw-redirect" title="Naturskyddsområde">naturskyddsområde</a> · <a href="/wiki/Fornl%C3%A4mning" class="mw-redirect" title="Fornlämning">fornlämning</a> eller <a href="/wiki/Anl%C3%A4ggning" title="Anläggning">anläggning</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/Folkbokf%C3%B6ring_i_Sverige" title="Folkbokföring i Sverige">Folkbokföringen</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em">Historiskt: <a href="/wiki/F%C3%B6rsamling" title="Församling">församlingar</a> · <a href="/wiki/By" title="By">byar</a> · <a href="/wiki/Bruksort" class="mw-redirect" title="Bruksort">bruksorter</a> (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_bruksorter_i_Sverige" title="Lista över bruksorter i Sverige">lista</a>) · <a href="/wiki/Rote" title="Rote">rotar</a> · <a href="/wiki/Teg_(jordbruk)" title="Teg (jordbruk)">tegar</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;"><a href="/wiki/Sveriges_myndigheter" title="Sveriges myndigheter">Myndigheter</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-odd"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/R%C3%A4ttsv%C3%A4sende" class="mw-redirect" title="Rättsväsende">Rättsväsende</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Domsaga" title="Domsaga">domsagor</a> (<a href="/wiki/Kategori:Domsagor_i_Sverige" title="Kategori:Domsagor i Sverige">lista</a>) · <a href="/wiki/Hovr%C3%A4tt" title="Hovrätt">hovrätternas</a> · <a href="/wiki/F%C3%B6rvaltningsr%C3%A4tt" title="Förvaltningsrätt">förvaltningsrätternas</a> samt <a href="/wiki/Kammarr%C3%A4tt" title="Kammarrätt">kammarrätternas</a> <a href="/wiki/Domkrets" title="Domkrets">domkretsar</a> Historiskt: <a href="/wiki/L%C3%A4nsr%C3%A4tt" title="Länsrätt">länsrätter</a> · <a href="/wiki/H%C3%A4rad" title="Härad">härader</a> · <a href="/wiki/Tingslag" title="Tingslag">tingslag</a> · <a href="/wiki/Hundare" title="Hundare">hundare</a> · <a href="/wiki/Folkland" title="Folkland">folkland</a> · <a href="/wiki/Lagsaga" title="Lagsaga">lagsaga</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/Sveriges_f%C3%B6rsvarsmakt" title="Sveriges försvarsmakt">Försvarsmakten</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Milit%C3%A4rregion" class="mw-redirect" title="Militärregion">militärregioner</a> · Historiskt: <a href="/wiki/Milit%C3%A4romr%C3%A5den" title="Militärområden">militärdistrikt</a> · <a href="/wiki/Milit%C3%A4romr%C3%A5den" title="Militärområden">militärområden</a> · <a href="/wiki/F%C3%B6rsvarsomr%C3%A5den" title="Försvarsområden">försvarsområden</a> · <a href="/wiki/Luftf%C3%B6rsvarssektor" title="Luftförsvarssektor">flygkommando</a> · <a href="/wiki/Marinkommando" title="Marinkommando">marinkommando</a> · <a href="/wiki/Rote" title="Rote">rotar</a> · <a href="/wiki/Hundare" title="Hundare">hundare</a> · <a href="/wiki/Skeppslag" title="Skeppslag">skeppslag</a> · <a href="/wiki/Hamna" title="Hamna">hamna</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/Polismyndighet" class="mw-redirect" title="Polismyndighet">Polismyndigheten</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Polisregion" title="Polisregion">polisregion</a> · Historiskt: <a href="/wiki/Polisdistrikt" title="Polisdistrikt">polisdistrikt</a> (dvs län) · <a href="/w/index.php?title=L%C3%A4nsmansdistrikt&action=edit&redlink=1" class="new" title="Länsmansdistrikt [inte skriven än]">länsmansdistrikt</a> · <a href="/wiki/Landsfiskalsdistrikt" class="mw-redirect" title="Landsfiskalsdistrikt">landsfiskalsdistrikt</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/%C3%85klagarmyndigheten" title="Åklagarmyndigheten">Åklagarmyndigheten</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/%C3%85klagardistrikt" title="Åklagardistrikt">åklagardistrikt</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/Skattemyndigheten" class="mw-redirect" title="Skattemyndigheten">Skattemyndigheten</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/w/index.php?title=Skatteregion&action=edit&redlink=1" class="new" title="Skatteregion [inte skriven än]">skatteregioner</a> · <a href="/wiki/Skattekontor" class="mw-redirect" title="Skattekontor">skattekontor</a> · Historiskt: <a href="/wiki/Jordebok" title="Jordebok">jordebokssocken</a> · <a href="/wiki/Rote" title="Rote">rotar</a> · <a href="/wiki/Teg" title="Teg">tegar</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/Kronofogdemyndighet" class="mw-redirect" title="Kronofogdemyndighet">Kronofogdemyndigheterna</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Kronofogdedistrikt" title="Kronofogdedistrikt">kronofogdedistrikt</a> · <a href="/wiki/F%C3%B6gderi" title="Fögderi">fögderier</a> (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_svenska_f%C3%B6gderier" title="Lista över svenska fögderier">lista</a>)</div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/Trafikverket" title="Trafikverket">Trafikverket</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em">Sex regioner · Historiskt: <a href="/wiki/V%C3%A4gverket" title="Vägverket">Vägverkets</a> sju regioner · <a href="/wiki/Banverket" title="Banverket">Banverkets</a> fem regioner</div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/SMHI" title="SMHI">SMHI</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em">19 prognosdistrikt</div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;"><a href="/wiki/Statsreligion" title="Statsreligion">F.d. statskyrka</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-odd"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Svenska_kyrkan" title="Svenska kyrkan">Svenska kyrkan</a> · 13 <a href="/wiki/Svenska_kyrkans_stift" title="Svenska kyrkans stift">stift</a> · 130 <a href="/wiki/Kontrakt_(kyrkoverksamhet)" title="Kontrakt (kyrkoverksamhet)">kontrakt</a> · <a href="/wiki/Pastorat" title="Pastorat">pastorat</a> · 1 439 <a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_Sveriges_stift,_kontrakt_och_f%C3%B6rsamlingar" class="mw-redirect" title="Lista över Sveriges stift, kontrakt och församlingar">församlingar</a></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table>    </div><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Norrland&oldid=56239581">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Norrland&oldid=56239581</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategori</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Norrland" title="Kategori:Norrland">Norrland</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Projekt_%C3%B6vers%C3%A4tta_k%C3%A4llmallar" title="Kategori:Wikipedia:Projekt översätta källmallar">Wikipedia:Projekt översätta källmallar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Ej_uppdaterad_2019-08" title="Kategori:Ej uppdaterad 2019-08">Ej uppdaterad 2019-08</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Ej_uppdaterad-samtliga" title="Kategori:Ej uppdaterad-samtliga">Ej uppdaterad-samtliga</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_som_beh%C3%B6ver_f%C3%B6rtydligas_2021-07" title="Kategori:Artiklar som behöver förtydligas 2021-07">Artiklar som behöver förtydligas 2021-07</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_som_beh%C3%B6ver_f%C3%B6rtydligas-samtliga" title="Kategori:Artiklar som behöver förtydligas-samtliga">Artiklar som behöver förtydligas-samtliga</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LibrisXL" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL">Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Utm%C3%A4rkta_artiklar" title="Kategori:Wikipedia:Utmärkta artiklar">Wikipedia:Utmärkta artiklar</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 13 november 2024 kl. 10.53.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Norrland&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-f7b5ccf54-x9wg6","wgBackendResponseTime":163,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"2.062","walltime":"2.617","ppvisitednodes":{"value":78293,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":613087,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":285533,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":18,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":235603,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":1,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 1848.655 1 -total"," 39.00% 720.909 86 Mall:Citation/core"," 24.90% 460.357 46 Mall:Bokref"," 24.20% 447.448 46 Mall:Cite_book"," 14.05% 259.766 24 Mall:Webbref"," 12.51% 231.313 24 Mall:Cite_web"," 6.42% 118.649 3 Mall:Norrländsk_uppslagsbok"," 5.51% 101.896 1 Mall:Geobox"," 4.84% 89.469 70 Mall:Date"," 4.62% 85.410 11 Mall:Cite_journal"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.155","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":2773122,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-web.codfw.main-6b7f745dd4-9zhdj","timestamp":"20241125113942","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Norrland","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Norrland","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q203505","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q203505","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2001-05-23T15:42:47Z","dateModified":"2024-11-13T09:53:27Z","image":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/4\/46\/Sverigekarta-Landsdelar_Norrland.svg","headline":"nordligaste landsdelen av Sverige"}</script> </body> </html>