CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Kemi – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"65f46e82-4e21-4ef7-9dfa-65f53df5088c","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Kemi","wgTitle":"Kemi","wgCurRevisionId":55467882,"wgRevisionId":55467882,"wgArticleId":1049,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Enwp","Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN","Wikipediaartiklar med identifierare från GND","Wikipediaartiklar med identifierare från BNF","Wikipediaartiklar med identifierare från BNE","Wikipedia:Rekommenderade artiklar","Wikipedia:Basartiklar","Kemi"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Kemi","wgRelevantArticleId":1049,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true, "wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":60000,"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgCentralAuthMobileDomain":false,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q2329","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false, "wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","ext.math.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","site", "mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022","ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession","wikibase.sidebar.tracking"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.math.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.babel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.4"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e1/Chemicals_in_flasks.jpg/1200px-Chemicals_in_flasks.jpg"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="1065"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e1/Chemicals_in_flasks.jpg/800px-Chemicals_in_flasks.jpg"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="710"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e1/Chemicals_in_flasks.jpg/640px-Chemicals_in_flasks.jpg"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="568"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Kemi – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Kemi"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Kemi"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="//login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Kemi rootpage-Kemi skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-menu mw-ui-icon-wikimedia-menu"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Huvudmeny</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z"><span>Huvudsida</span></a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion"><span>Introduktion</span></a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker"><span>Deltagarportalen</span></a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen"><span>Bybrunnen</span></a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r"><span>Senaste ändringarna</span></a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x"><span>Slumpartikel</span></a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons"><span>Ladda upp filer</span></a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt"><span>Kontakta Wikipedia</span></a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp"><span>Hjälp</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <span class="mw-logo-container skin-invert"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </span> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"><span class="vector-icon mw-ui-icon-search mw-ui-icon-wikimedia-search"></span> <span>Sök</span> </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > <span class="cdx-text-input__icon cdx-text-input__start-icon"></span> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-appearance mw-ui-icon-wikimedia-appearance"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Utseende</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv" class=""><span>Stöd Wikipedia</span></a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Kemi" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class=""><span>Skapa konto</span></a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Kemi" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class=""><span>Logga in</span></a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-ellipsis mw-ui-icon-wikimedia-ellipsis"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Personliga verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv"><span>Stöd Wikipedia</span></a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Kemi" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"><span class="vector-icon mw-ui-icon-userAdd mw-ui-icon-wikimedia-userAdd"></span> <span>Skapa konto</span></a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Kemi" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"><span class="vector-icon mw-ui-icon-logIn mw-ui-icon-wikimedia-logIn"></span> <span>Logga in</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering"><span>läs mer</span></a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y"><span>Bidrag</span></a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Sammanfattning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Sammanfattning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1</span> <span>Sammanfattning</span> </div> </a> <ul id="toc-Sammanfattning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Historia" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Historia"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2</span> <span>Historia</span> </div> </a> <ul id="toc-Historia-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Grundläggande_koncept" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Grundläggande_koncept"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3</span> <span>Grundläggande koncept</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Grundläggande_koncept-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Grundläggande koncept</span> </button> <ul id="toc-Grundläggande_koncept-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Atom" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Atom"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1</span> <span>Atom</span> </div> </a> <ul id="toc-Atom-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Atomkärnan" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Atomkärnan"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.2</span> <span>Atomkärnan</span> </div> </a> <ul id="toc-Atomkärnan-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Proton" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Proton"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.2.1</span> <span>Proton</span> </div> </a> <ul id="toc-Proton-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Neutron" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Neutron"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.2.2</span> <span>Neutron</span> </div> </a> <ul id="toc-Neutron-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Elektron" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Elektron"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.3</span> <span>Elektron</span> </div> </a> <ul id="toc-Elektron-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Orbitaler" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Orbitaler"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.4</span> <span>Orbitaler</span> </div> </a> <ul id="toc-Orbitaler-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Grundämne" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Grundämne"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.5</span> <span>Grundämne</span> </div> </a> <ul id="toc-Grundämne-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kemisk_förening" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kemisk_förening"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.6</span> <span>Kemisk förening</span> </div> </a> <ul id="toc-Kemisk_förening-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kemisk_substans" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kemisk_substans"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.7</span> <span>Kemisk substans</span> </div> </a> <ul id="toc-Kemisk_substans-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Molekyl" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Molekyl"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.8</span> <span>Molekyl</span> </div> </a> <ul id="toc-Molekyl-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Mol" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Mol"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.9</span> <span>Mol</span> </div> </a> <ul id="toc-Mol-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Joner_och_salter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Joner_och_salter"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.10</span> <span>Joner och salter</span> </div> </a> <ul id="toc-Joner_och_salter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Syror_och_baser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Syror_och_baser"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.11</span> <span>Syror och baser</span> </div> </a> <ul id="toc-Syror_och_baser-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Fas" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Fas"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.12</span> <span>Fas</span> </div> </a> <ul id="toc-Fas-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Redox" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Redox"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.13</span> <span>Redox</span> </div> </a> <ul id="toc-Redox-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kemisk_bindning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kemisk_bindning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.14</span> <span>Kemisk bindning</span> </div> </a> <ul id="toc-Kemisk_bindning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kemisk_reaktion" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kemisk_reaktion"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.15</span> <span>Kemisk reaktion</span> </div> </a> <ul id="toc-Kemisk_reaktion-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Kärnreaktion" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Kärnreaktion"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.15.1</span> <span>Kärnreaktion</span> </div> </a> <ul id="toc-Kärnreaktion-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Jämvikt" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Jämvikt"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.16</span> <span>Jämvikt</span> </div> </a> <ul id="toc-Jämvikt-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Energi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Energi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.17</span> <span>Energi</span> </div> </a> <ul id="toc-Energi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Kemins_grenar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Kemins_grenar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4</span> <span>Kemins grenar</span> </div> </a> <ul id="toc-Kemins_grenar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kemins_tillämpning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Kemins_tillämpning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5</span> <span>Kemins tillämpning</span> </div> </a> <ul id="toc-Kemins_tillämpning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Se_även" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Se_även"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6</span> <span>Se även</span> </div> </a> <ul id="toc-Se_även-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Referenser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Referenser"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7</span> <span>Referenser</span> </div> </a> <ul id="toc-Referenser-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Vidare_läsning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Vidare_läsning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8</span> <span>Vidare läsning</span> </div> </a> <ul id="toc-Vidare_läsning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-listBullet mw-ui-icon-wikimedia-listBullet"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Växla innehållsförteckningen</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading"><span class="mw-page-title-main">Kemi</span></h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 235 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-235" aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-language-progressive mw-ui-icon-wikimedia-language-progressive"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">235 språk</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-af mw-list-item"><a href="https://af.wikipedia.org/wiki/Chemie" title="Chemie – afrikaans" lang="af" hreflang="af" data-title="Chemie" data-language-autonym="Afrikaans" data-language-local-name="afrikaans" class="interlanguage-link-target"><span>Afrikaans</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-als mw-list-item"><a href="https://als.wikipedia.org/wiki/Chemie" title="Chemie – schweizertyska" lang="gsw" hreflang="gsw" data-title="Chemie" data-language-autonym="Alemannisch" data-language-local-name="schweizertyska" class="interlanguage-link-target"><span>Alemannisch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-am mw-list-item"><a href="https://am.wikipedia.org/wiki/%E1%8B%A8%E1%8C%A5%E1%8A%95%E1%89%B0_%E1%8A%95%E1%8C%A5%E1%88%AD_%E1%8C%A5%E1%8A%93%E1%89%B5" title="የጥንተ ንጥር ጥናት – amhariska" lang="am" hreflang="am" data-title="የጥንተ ንጥር ጥናት" data-language-autonym="አማርኛ" data-language-local-name="amhariska" class="interlanguage-link-target"><span>አማርኛ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-anp mw-list-item"><a href="https://anp.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%B0%E0%A4%B8%E0%A4%BE%E0%A4%AF%E0%A4%A8%E0%A4%B6%E0%A4%BE%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E0%A4%A4%E0%A5%8D%E0%A4%B0" title="रसायनशास्त्र – angika" lang="anp" hreflang="anp" data-title="रसायनशास्त्र" data-language-autonym="अंगिका" data-language-local-name="angika" class="interlanguage-link-target"><span>अंगिका</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ar badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D9%83%D9%8A%D9%85%D9%8A%D8%A7%D8%A1" title="كيمياء – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="كيمياء" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>العربية</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-an mw-list-item"><a href="https://an.wikipedia.org/wiki/Quimica" title="Quimica – aragonesiska" lang="an" hreflang="an" data-title="Quimica" data-language-autonym="Aragonés" data-language-local-name="aragonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Aragonés</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arc mw-list-item"><a href="https://arc.wikipedia.org/wiki/%DC%9F%DC%9D%DC%A1%DC%9D%DC%90" title="ܟܝܡܝܐ – arameiska" lang="arc" hreflang="arc" data-title="ܟܝܡܝܐ" data-language-autonym="ܐܪܡܝܐ" data-language-local-name="arameiska" class="interlanguage-link-target"><span>ܐܪܡܝܐ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hyw mw-list-item"><a href="https://hyw.wikipedia.org/wiki/%D5%8F%D5%A1%D6%80%D6%80%D5%A1%D5%A2%D5%A1%D5%B6%D5%B8%D6%82%D5%A9%D5%AB%D6%82%D5%B6" title="Տարրաբանութիւն – Western Armenian" lang="hyw" hreflang="hyw" data-title="Տարրաբանութիւն" data-language-autonym="Արեւմտահայերէն" data-language-local-name="Western Armenian" class="interlanguage-link-target"><span>Արեւմտահայերէն</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-roa-rup mw-list-item"><a href="https://roa-rup.wikipedia.org/wiki/Chimie" title="Chimie – arumänska" lang="rup" hreflang="rup" data-title="Chimie" data-language-autonym="Armãneashti" data-language-local-name="arumänska" class="interlanguage-link-target"><span>Armãneashti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-frp mw-list-item"><a href="https://frp.wikipedia.org/wiki/Ch%C2%B7imie" title="Ch·imie – frankoprovensalska" lang="frp" hreflang="frp" data-title="Ch·imie" data-language-autonym="Arpetan" data-language-local-name="frankoprovensalska" class="interlanguage-link-target"><span>Arpetan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-as mw-list-item"><a href="https://as.wikipedia.org/wiki/%E0%A7%B0%E0%A6%B8%E0%A6%BE%E0%A6%AF%E0%A6%BC%E0%A6%A8_%E0%A6%AC%E0%A6%BF%E0%A6%9C%E0%A7%8D%E0%A6%9E%E0%A6%BE%E0%A6%A8" title="ৰসায়ন বিজ্ঞান – assamesiska" lang="as" hreflang="as" data-title="ৰসায়ন বিজ্ঞান" data-language-autonym="অসমীয়া" data-language-local-name="assamesiska" class="interlanguage-link-target"><span>অসমীয়া</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ast mw-list-item"><a href="https://ast.wikipedia.org/wiki/Qu%C3%ADmica" title="Química – asturiska" lang="ast" hreflang="ast" data-title="Química" data-language-autonym="Asturianu" data-language-local-name="asturiska" class="interlanguage-link-target"><span>Asturianu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-awa mw-list-item"><a href="https://awa.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%B0%E0%A4%B8%E0%A4%BE%E0%A4%AF%E0%A4%A8%E0%A4%B6%E0%A4%BE%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E2%80%8D%E0%A4%A4%E0%A5%8D%E0%A4%B0" title="रसायनशास्‍त्र – awadhi" lang="awa" hreflang="awa" data-title="रसायनशास्‍त्र" data-language-autonym="अवधी" data-language-local-name="awadhi" class="interlanguage-link-target"><span>अवधी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gn mw-list-item"><a href="https://gn.wikipedia.org/wiki/K%C3%ADmika" title="Kímika – guaraní" lang="gn" hreflang="gn" data-title="Kímika" data-language-autonym="Avañe'ẽ" data-language-local-name="guaraní" class="interlanguage-link-target"><span>Avañe'ẽ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-av mw-list-item"><a href="https://av.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B8%D0%BC%D0%B8%D1%8F" title="Химия – avariska" lang="av" hreflang="av" data-title="Химия" data-language-autonym="Авар" data-language-local-name="avariska" class="interlanguage-link-target"><span>Авар</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-az mw-list-item"><a href="https://az.wikipedia.org/wiki/Kimya" title="Kimya – azerbajdzjanska" lang="az" hreflang="az" data-title="Kimya" data-language-autonym="Azərbaycanca" data-language-local-name="azerbajdzjanska" class="interlanguage-link-target"><span>Azərbaycanca</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-azb mw-list-item"><a href="https://azb.wikipedia.org/wiki/%D8%B4%DB%8C%D9%85%DB%8C" title="شیمی – South Azerbaijani" lang="azb" hreflang="azb" data-title="شیمی" data-language-autonym="تۆرکجه" data-language-local-name="South Azerbaijani" class="interlanguage-link-target"><span>تۆرکجه</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bn mw-list-item"><a href="https://bn.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%B0%E0%A6%B8%E0%A6%BE%E0%A6%AF%E0%A6%BC%E0%A6%A8" title="রসায়ন – bengali" lang="bn" hreflang="bn" data-title="রসায়ন" data-language-autonym="বাংলা" data-language-local-name="bengali" class="interlanguage-link-target"><span>বাংলা</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bjn mw-list-item"><a href="https://bjn.wikipedia.org/wiki/Kimia" title="Kimia – banjariska" lang="bjn" hreflang="bjn" data-title="Kimia" data-language-autonym="Banjar" data-language-local-name="banjariska" class="interlanguage-link-target"><span>Banjar</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-min-nan mw-list-item"><a href="https://zh-min-nan.wikipedia.org/wiki/H%C3%B2a-ha%CC%8Dk" title="Hòa-ha̍k – min nan" lang="nan" hreflang="nan" data-title="Hòa-ha̍k" data-language-autonym="閩南語 / Bân-lâm-gú" data-language-local-name="min nan" class="interlanguage-link-target"><span>閩南語 / Bân-lâm-gú</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-map-bms mw-list-item"><a href="https://map-bms.wikipedia.org/wiki/Kimia" title="Kimia – Banyumasan" lang="jv-x-bms" hreflang="jv-x-bms" data-title="Kimia" data-language-autonym="Basa Banyumasan" data-language-local-name="Banyumasan" class="interlanguage-link-target"><span>Basa Banyumasan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ba mw-list-item"><a href="https://ba.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B8%D0%BC%D0%B8%D1%8F" title="Химия – basjkiriska" lang="ba" hreflang="ba" data-title="Химия" data-language-autonym="Башҡортса" data-language-local-name="basjkiriska" class="interlanguage-link-target"><span>Башҡортса</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be mw-list-item"><a href="https://be.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%96%D0%BC%D1%96%D1%8F" title="Хімія – belarusiska" lang="be" hreflang="be" data-title="Хімія" data-language-autonym="Беларуская" data-language-local-name="belarusiska" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be-x-old mw-list-item"><a href="https://be-tarask.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%96%D0%BC%D1%96%D1%8F" title="Хімія – belarusiska (tarasjkevitsa)" lang="be-tarask" hreflang="be-tarask" data-title="Хімія" data-language-autonym="Беларуская (тарашкевіца)" data-language-local-name="belarusiska (tarasjkevitsa)" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская (тарашкевіца)</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bh mw-list-item"><a href="https://bh.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%B0%E0%A4%B8%E0%A4%BE%E0%A4%AF%E0%A4%A8%E0%A4%B6%E0%A4%BE%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E2%80%8D%E0%A4%A4%E0%A5%8D%E0%A4%B0" title="रसायनशास्‍त्र – Bhojpuri" lang="bh" hreflang="bh" data-title="रसायनशास्‍त्र" data-language-autonym="भोजपुरी" data-language-local-name="Bhojpuri" class="interlanguage-link-target"><span>भोजपुरी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bcl mw-list-item"><a href="https://bcl.wikipedia.org/wiki/Kimika" title="Kimika – Central Bikol" lang="bcl" hreflang="bcl" data-title="Kimika" data-language-autonym="Bikol Central" data-language-local-name="Central Bikol" class="interlanguage-link-target"><span>Bikol Central</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bi mw-list-item"><a href="https://bi.wikipedia.org/wiki/Kemistri" title="Kemistri – bislama" lang="bi" hreflang="bi" data-title="Kemistri" data-language-autonym="Bislama" data-language-local-name="bislama" class="interlanguage-link-target"><span>Bislama</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bg mw-list-item"><a href="https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B8%D0%BC%D0%B8%D1%8F" title="Химия – bulgariska" lang="bg" hreflang="bg" data-title="Химия" data-language-autonym="Български" data-language-local-name="bulgariska" class="interlanguage-link-target"><span>Български</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bar mw-list-item"><a href="https://bar.wikipedia.org/wiki/Kemii" title="Kemii – bayerska" lang="bar" hreflang="bar" data-title="Kemii" data-language-autonym="Boarisch" data-language-local-name="bayerska" class="interlanguage-link-target"><span>Boarisch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bo mw-list-item"><a href="https://bo.wikipedia.org/wiki/%E0%BD%A2%E0%BE%AB%E0%BD%A6%E0%BC%8B%E0%BD%A0%E0%BD%82%E0%BE%B1%E0%BD%B4%E0%BD%A2%E0%BC%8B%E0%BD%A2%E0%BD%B2%E0%BD%82%E0%BC%8B%E0%BD%94%E0%BC%8D" title="རྫས་འགྱུར་རིག་པ། – tibetanska" lang="bo" hreflang="bo" data-title="རྫས་འགྱུར་རིག་པ།" data-language-autonym="བོད་ཡིག" data-language-local-name="tibetanska" class="interlanguage-link-target"><span>བོད་ཡིག</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bs mw-list-item"><a href="https://bs.wikipedia.org/wiki/Hemija" title="Hemija – bosniska" lang="bs" hreflang="bs" data-title="Hemija" data-language-autonym="Bosanski" data-language-local-name="bosniska" class="interlanguage-link-target"><span>Bosanski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-br mw-list-item"><a href="https://br.wikipedia.org/wiki/Kimiezh" title="Kimiezh – bretonska" lang="br" hreflang="br" data-title="Kimiezh" data-language-autonym="Brezhoneg" data-language-local-name="bretonska" class="interlanguage-link-target"><span>Brezhoneg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bxr mw-list-item"><a href="https://bxr.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B8%D0%BC%D0%B8" title="Хими – Russia Buriat" lang="bxr" hreflang="bxr" data-title="Хими" data-language-autonym="Буряад" data-language-local-name="Russia Buriat" class="interlanguage-link-target"><span>Буряад</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca mw-list-item"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Qu%C3%ADmica" title="Química – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="Química" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target"><span>Català</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cv mw-list-item"><a href="https://cv.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B8%D0%BC%D0%B8" title="Хими – tjuvasjiska" lang="cv" hreflang="cv" data-title="Хими" data-language-autonym="Чӑвашла" data-language-local-name="tjuvasjiska" class="interlanguage-link-target"><span>Чӑвашла</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ceb mw-list-item"><a href="https://ceb.wikipedia.org/wiki/Kimika" title="Kimika – cebuano" lang="ceb" hreflang="ceb" data-title="Kimika" data-language-autonym="Cebuano" data-language-local-name="cebuano" class="interlanguage-link-target"><span>Cebuano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/Chemie" title="Chemie – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Chemie" data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target"><span>Čeština</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cbk-zam mw-list-item"><a href="https://cbk-zam.wikipedia.org/wiki/Quimica" title="Quimica – Chavacano" lang="cbk" hreflang="cbk" data-title="Quimica" data-language-autonym="Chavacano de Zamboanga" data-language-local-name="Chavacano" class="interlanguage-link-target"><span>Chavacano de Zamboanga</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sn mw-list-item"><a href="https://sn.wikipedia.org/wiki/Chemishonga" title="Chemishonga – shona" lang="sn" hreflang="sn" data-title="Chemishonga" data-language-autonym="ChiShona" data-language-local-name="shona" class="interlanguage-link-target"><span>ChiShona</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tum mw-list-item"><a href="https://tum.wikipedia.org/wiki/Kemistre" title="Kemistre – tumbuka" lang="tum" hreflang="tum" data-title="Kemistre" data-language-autonym="ChiTumbuka" data-language-local-name="tumbuka" class="interlanguage-link-target"><span>ChiTumbuka</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-co mw-list-item"><a href="https://co.wikipedia.org/wiki/Chimica" title="Chimica – korsikanska" lang="co" hreflang="co" data-title="Chimica" data-language-autonym="Corsu" data-language-local-name="korsikanska" class="interlanguage-link-target"><span>Corsu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cy mw-list-item"><a href="https://cy.wikipedia.org/wiki/Cemeg" title="Cemeg – walesiska" lang="cy" hreflang="cy" data-title="Cemeg" data-language-autonym="Cymraeg" data-language-local-name="walesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Cymraeg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-da mw-list-item"><a href="https://da.wikipedia.org/wiki/Kemi" title="Kemi – danska" lang="da" hreflang="da" data-title="Kemi" data-language-autonym="Dansk" data-language-local-name="danska" class="interlanguage-link-target"><span>Dansk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ary mw-list-item"><a href="https://ary.wikipedia.org/wiki/%D8%B4%D9%8A%D9%85%D9%8A" title="شيمي – marockansk arabiska" lang="ary" hreflang="ary" data-title="شيمي" data-language-autonym="الدارجة" data-language-local-name="marockansk arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>الدارجة</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de mw-list-item"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/Chemie" title="Chemie – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Chemie" data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target"><span>Deutsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dv mw-list-item"><a href="https://dv.wikipedia.org/wiki/%DE%86%DE%A9%DE%89%DE%A8%DE%87%DE%A7%DE%87%DE%A9_%DE%87%DE%A8%DE%8D%DE%B0%DE%89%DE%AA" title="ކީމިއާއީ އިލްމު – divehi" lang="dv" hreflang="dv" data-title="ކީމިއާއީ އިލްމު" data-language-autonym="ދިވެހިބަސް" data-language-local-name="divehi" class="interlanguage-link-target"><span>ދިވެހިބަސް</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/Keemia" title="Keemia – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Keemia" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target"><span>Eesti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-el mw-list-item"><a href="https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%A7%CE%B7%CE%BC%CE%B5%CE%AF%CE%B1" title="Χημεία – grekiska" lang="el" hreflang="el" data-title="Χημεία" data-language-autonym="Ελληνικά" data-language-local-name="grekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ελληνικά</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eml mw-list-item"><a href="https://eml.wikipedia.org/wiki/Ch%C3%A9mmica" title="Chémmica – Emiliano-Romagnolo" lang="egl" hreflang="egl" data-title="Chémmica" data-language-autonym="Emiliàn e rumagnòl" data-language-local-name="Emiliano-Romagnolo" class="interlanguage-link-target"><span>Emiliàn e rumagnòl</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en mw-list-item"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Chemistry" title="Chemistry – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="Chemistry" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target"><span>English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-myv mw-list-item"><a href="https://myv.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B8%D0%BC%D0%B8%D1%8F" title="Химия – erjya" lang="myv" hreflang="myv" data-title="Химия" data-language-autonym="Эрзянь" data-language-local-name="erjya" class="interlanguage-link-target"><span>Эрзянь</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es mw-list-item"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Qu%C3%ADmica" title="Química – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Química" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target"><span>Español</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo mw-list-item"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Kemio" title="Kemio – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Kemio" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target"><span>Esperanto</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ext mw-list-item"><a href="https://ext.wikipedia.org/wiki/Qu%C3%ADmica" title="Química – extremaduriska" lang="ext" hreflang="ext" data-title="Química" data-language-autonym="Estremeñu" data-language-local-name="extremaduriska" class="interlanguage-link-target"><span>Estremeñu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu mw-list-item"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Kimika" title="Kimika – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Kimika" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target"><span>Euskara</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%D8%B4%DB%8C%D9%85%DB%8C" title="شیمی – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="شیمی" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target"><span>فارسی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hif mw-list-item"><a href="https://hif.wikipedia.org/wiki/Rasayan_vigyan" title="Rasayan vigyan – Fiji-hindi" lang="hif" hreflang="hif" data-title="Rasayan vigyan" data-language-autonym="Fiji Hindi" data-language-local-name="Fiji-hindi" class="interlanguage-link-target"><span>Fiji Hindi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fo badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://fo.wikipedia.org/wiki/Evnafr%C3%B8%C3%B0i" title="Evnafrøði – färöiska" lang="fo" hreflang="fo" data-title="Evnafrøði" data-language-autonym="Føroyskt" data-language-local-name="färöiska" class="interlanguage-link-target"><span>Føroyskt</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr mw-list-item"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/Chimie" title="Chimie – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Chimie" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target"><span>Français</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fy mw-list-item"><a href="https://fy.wikipedia.org/wiki/Skiekunde" title="Skiekunde – västfrisiska" lang="fy" hreflang="fy" data-title="Skiekunde" data-language-autonym="Frysk" data-language-local-name="västfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Frysk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fur mw-list-item"><a href="https://fur.wikipedia.org/wiki/Chimiche" title="Chimiche – friulianska" lang="fur" hreflang="fur" data-title="Chimiche" data-language-autonym="Furlan" data-language-local-name="friulianska" class="interlanguage-link-target"><span>Furlan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ga mw-list-item"><a href="https://ga.wikipedia.org/wiki/Ceimic" title="Ceimic – iriska" lang="ga" hreflang="ga" data-title="Ceimic" data-language-autonym="Gaeilge" data-language-local-name="iriska" class="interlanguage-link-target"><span>Gaeilge</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gv mw-list-item"><a href="https://gv.wikipedia.org/wiki/Kemmig" title="Kemmig – manx" lang="gv" hreflang="gv" data-title="Kemmig" data-language-autonym="Gaelg" data-language-local-name="manx" class="interlanguage-link-target"><span>Gaelg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gd mw-list-item"><a href="https://gd.wikipedia.org/wiki/Ceimigeachd" title="Ceimigeachd – skotsk gäliska" lang="gd" hreflang="gd" data-title="Ceimigeachd" data-language-autonym="Gàidhlig" data-language-local-name="skotsk gäliska" class="interlanguage-link-target"><span>Gàidhlig</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gl mw-list-item"><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Qu%C3%ADmica" title="Química – galiciska" lang="gl" hreflang="gl" data-title="Química" data-language-autonym="Galego" data-language-local-name="galiciska" class="interlanguage-link-target"><span>Galego</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-inh mw-list-item"><a href="https://inh.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B8%D0%BC%D0%B8" title="Хими – ingusjiska" lang="inh" hreflang="inh" data-title="Хими" data-language-autonym="ГӀалгӀай" data-language-local-name="ingusjiska" class="interlanguage-link-target"><span>ГӀалгӀай</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gan mw-list-item"><a href="https://gan.wikipedia.org/wiki/%E5%8C%96%E5%AD%B8" title="化學 – gan" lang="gan" hreflang="gan" data-title="化學" data-language-autonym="贛語" data-language-local-name="gan" class="interlanguage-link-target"><span>贛語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ki mw-list-item"><a href="https://ki.wikipedia.org/wiki/Kemu" title="Kemu – kikuyu" lang="ki" hreflang="ki" data-title="Kemu" data-language-autonym="Gĩkũyũ" data-language-local-name="kikuyu" class="interlanguage-link-target"><span>Gĩkũyũ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gu mw-list-item"><a href="https://gu.wikipedia.org/wiki/%E0%AA%B0%E0%AA%B8%E0%AA%BE%E0%AA%AF%E0%AA%A3_%E0%AA%B6%E0%AA%BE%E0%AA%B8%E0%AB%8D%E0%AA%A4%E0%AB%8D%E0%AA%B0" title="રસાયણ શાસ્ત્ર – gujarati" lang="gu" hreflang="gu" data-title="રસાયણ શાસ્ત્ર" data-language-autonym="ગુજરાતી" data-language-local-name="gujarati" class="interlanguage-link-target"><span>ગુજરાતી</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hak mw-list-item"><a href="https://hak.wikipedia.org/wiki/Fa-ho%CC%8Dk" title="Fa-ho̍k – hakka" lang="hak" hreflang="hak" data-title="Fa-ho̍k" data-language-autonym="客家語 / Hak-kâ-ngî" data-language-local-name="hakka" class="interlanguage-link-target"><span>客家語 / Hak-kâ-ngî</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%ED%99%94%ED%95%99" title="화학 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="화학" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target"><span>한국어</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ha mw-list-item"><a href="https://ha.wikipedia.org/wiki/Kimiyya" title="Kimiyya – hausa" lang="ha" hreflang="ha" data-title="Kimiyya" data-language-autonym="Hausa" data-language-local-name="hausa" class="interlanguage-link-target"><span>Hausa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-haw mw-list-item"><a href="https://haw.wikipedia.org/wiki/Kemika" title="Kemika – hawaiiska" lang="haw" hreflang="haw" data-title="Kemika" data-language-autonym="Hawaiʻi" data-language-local-name="hawaiiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hawaiʻi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hy mw-list-item"><a href="https://hy.wikipedia.org/wiki/%D5%94%D5%AB%D5%B4%D5%AB%D5%A1" title="Քիմիա – armeniska" lang="hy" hreflang="hy" data-title="Քիմիա" data-language-autonym="Հայերեն" data-language-local-name="armeniska" class="interlanguage-link-target"><span>Հայերեն</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hi mw-list-item"><a href="https://hi.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%B0%E0%A4%B8%E0%A4%BE%E0%A4%AF%E0%A4%A8_%E0%A4%B5%E0%A4%BF%E0%A4%9C%E0%A5%8D%E0%A4%9E%E0%A4%BE%E0%A4%A8" title="रसायन विज्ञान – hindi" lang="hi" hreflang="hi" data-title="रसायन विज्ञान" data-language-autonym="हिन्दी" data-language-local-name="hindi" class="interlanguage-link-target"><span>हिन्दी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr mw-list-item"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Kemija" title="Kemija – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Kemija" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hrvatski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gor mw-list-item"><a href="https://gor.wikipedia.org/wiki/Kimia" title="Kimia – gorontalo" lang="gor" hreflang="gor" data-title="Kimia" data-language-autonym="Bahasa Hulontalo" data-language-local-name="gorontalo" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Hulontalo</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-io mw-list-item"><a href="https://io.wikipedia.org/wiki/Kemio" title="Kemio – ido" lang="io" hreflang="io" data-title="Kemio" data-language-autonym="Ido" data-language-local-name="ido" class="interlanguage-link-target"><span>Ido</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ilo mw-list-item"><a href="https://ilo.wikipedia.org/wiki/K%C3%ADmika" title="Kímika – iloko" lang="ilo" hreflang="ilo" data-title="Kímika" data-language-autonym="Ilokano" data-language-local-name="iloko" class="interlanguage-link-target"><span>Ilokano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-id mw-list-item"><a href="https://id.wikipedia.org/wiki/Kimia" title="Kimia – indonesiska" lang="id" hreflang="id" data-title="Kimia" data-language-autonym="Bahasa Indonesia" data-language-local-name="indonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Indonesia</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ia mw-list-item"><a href="https://ia.wikipedia.org/wiki/Chimia" title="Chimia – interlingua" lang="ia" hreflang="ia" data-title="Chimia" data-language-autonym="Interlingua" data-language-local-name="interlingua" class="interlanguage-link-target"><span>Interlingua</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ie mw-list-item"><a href="https://ie.wikipedia.org/wiki/Chimie" title="Chimie – interlingue" lang="ie" hreflang="ie" data-title="Chimie" data-language-autonym="Interlingue" data-language-local-name="interlingue" class="interlanguage-link-target"><span>Interlingue</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-os mw-list-item"><a href="https://os.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B8%D0%BC%D0%B8" title="Хими – ossetiska" lang="os" hreflang="os" data-title="Хими" data-language-autonym="Ирон" data-language-local-name="ossetiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ирон</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-xh mw-list-item"><a href="https://xh.wikipedia.org/wiki/IKhemistri" title="IKhemistri – xhosa" lang="xh" hreflang="xh" data-title="IKhemistri" data-language-autonym="IsiXhosa" data-language-local-name="xhosa" class="interlanguage-link-target"><span>IsiXhosa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zu mw-list-item"><a href="https://zu.wikipedia.org/wiki/Umchazatho" title="Umchazatho – zulu" lang="zu" hreflang="zu" data-title="Umchazatho" data-language-autonym="IsiZulu" data-language-local-name="zulu" class="interlanguage-link-target"><span>IsiZulu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-is mw-list-item"><a href="https://is.wikipedia.org/wiki/Efnafr%C3%A6%C3%B0i" title="Efnafræði – isländska" lang="is" hreflang="is" data-title="Efnafræði" data-language-autonym="Íslenska" data-language-local-name="isländska" class="interlanguage-link-target"><span>Íslenska</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Chimica" title="Chimica – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Chimica" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target"><span>Italiano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-he mw-list-item"><a href="https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%9B%D7%99%D7%9E%D7%99%D7%94" title="כימיה – hebreiska" lang="he" hreflang="he" data-title="כימיה" data-language-autonym="עברית" data-language-local-name="hebreiska" class="interlanguage-link-target"><span>עברית</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jv mw-list-item"><a href="https://jv.wikipedia.org/wiki/Kimia" title="Kimia – javanesiska" lang="jv" hreflang="jv" data-title="Kimia" data-language-autonym="Jawa" data-language-local-name="javanesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Jawa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kbp mw-list-item"><a href="https://kbp.wikipedia.org/wiki/Siimii_l%C9%9B%C9%A3t%CA%8B" title="Siimii lɛɣtʋ – Kabiye" lang="kbp" hreflang="kbp" data-title="Siimii lɛɣtʋ" data-language-autonym="Kabɩyɛ" data-language-local-name="Kabiye" class="interlanguage-link-target"><span>Kabɩyɛ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kn mw-list-item"><a href="https://kn.wikipedia.org/wiki/%E0%B2%B0%E0%B2%B8%E0%B2%BE%E0%B2%AF%E0%B2%A8%E0%B2%B6%E0%B2%BE%E0%B2%B8%E0%B3%8D%E0%B2%A4%E0%B3%8D%E0%B2%B0" title="ರಸಾಯನಶಾಸ್ತ್ರ – kannada" lang="kn" hreflang="kn" data-title="ರಸಾಯನಶಾಸ್ತ್ರ" data-language-autonym="ಕನ್ನಡ" data-language-local-name="kannada" class="interlanguage-link-target"><span>ಕನ್ನಡ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ka mw-list-item"><a href="https://ka.wikipedia.org/wiki/%E1%83%A5%E1%83%98%E1%83%9B%E1%83%98%E1%83%90" title="ქიმია – georgiska" lang="ka" hreflang="ka" data-title="ქიმია" data-language-autonym="ქართული" data-language-local-name="georgiska" class="interlanguage-link-target"><span>ქართული</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ks mw-list-item"><a href="https://ks.wikipedia.org/wiki/%D8%B1%D8%B3%D8%A7%DB%8C%D9%9A%D9%86" title="رسایٚن – kashmiriska" lang="ks" hreflang="ks" data-title="رسایٚن" data-language-autonym="कॉशुर / کٲشُر" data-language-local-name="kashmiriska" class="interlanguage-link-target"><span>कॉशुर / کٲشُر</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-csb mw-list-item"><a href="https://csb.wikipedia.org/wiki/Chemij%C3%B4" title="Chemijô – kasjubiska" lang="csb" hreflang="csb" data-title="Chemijô" data-language-autonym="Kaszëbsczi" data-language-local-name="kasjubiska" class="interlanguage-link-target"><span>Kaszëbsczi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kk mw-list-item"><a href="https://kk.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B8%D0%BC%D0%B8%D1%8F" title="Химия – kazakiska" lang="kk" hreflang="kk" data-title="Химия" data-language-autonym="Қазақша" data-language-local-name="kazakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Қазақша</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kw mw-list-item"><a href="https://kw.wikipedia.org/wiki/Kymystry" title="Kymystry – korniska" lang="kw" hreflang="kw" data-title="Kymystry" data-language-autonym="Kernowek" data-language-local-name="korniska" class="interlanguage-link-target"><span>Kernowek</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sw mw-list-item"><a href="https://sw.wikipedia.org/wiki/Kemia" title="Kemia – swahili" lang="sw" hreflang="sw" data-title="Kemia" data-language-autonym="Kiswahili" data-language-local-name="swahili" class="interlanguage-link-target"><span>Kiswahili</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-avk mw-list-item"><a href="https://avk.wikipedia.org/wiki/Razopa" title="Razopa – kotava" lang="avk" hreflang="avk" data-title="Razopa" data-language-autonym="Kotava" data-language-local-name="kotava" class="interlanguage-link-target"><span>Kotava</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ht mw-list-item"><a href="https://ht.wikipedia.org/wiki/Chimi" title="Chimi – haitiska" lang="ht" hreflang="ht" data-title="Chimi" data-language-autonym="Kreyòl ayisyen" data-language-local-name="haitiska" class="interlanguage-link-target"><span>Kreyòl ayisyen</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gcr mw-list-item"><a href="https://gcr.wikipedia.org/wiki/Chimi" title="Chimi – Guianan Creole" lang="gcr" hreflang="gcr" data-title="Chimi" data-language-autonym="Kriyòl gwiyannen" data-language-local-name="Guianan Creole" class="interlanguage-link-target"><span>Kriyòl gwiyannen</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ku mw-list-item"><a href="https://ku.wikipedia.org/wiki/K%C3%AEmya" title="Kîmya – kurdiska" lang="ku" hreflang="ku" data-title="Kîmya" data-language-autonym="Kurdî" data-language-local-name="kurdiska" class="interlanguage-link-target"><span>Kurdî</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ky mw-list-item"><a href="https://ky.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B8%D0%BC%D0%B8%D1%8F" title="Химия – kirgiziska" lang="ky" hreflang="ky" data-title="Химия" data-language-autonym="Кыргызча" data-language-local-name="kirgiziska" class="interlanguage-link-target"><span>Кыргызча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lld mw-list-item"><a href="https://lld.wikipedia.org/wiki/Chimica" title="Chimica – Ladin" lang="lld" hreflang="lld" data-title="Chimica" data-language-autonym="Ladin" data-language-local-name="Ladin" class="interlanguage-link-target"><span>Ladin</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lad mw-list-item"><a href="https://lad.wikipedia.org/wiki/Kemika" title="Kemika – ladino" lang="lad" hreflang="lad" data-title="Kemika" data-language-autonym="Ladino" data-language-local-name="ladino" class="interlanguage-link-target"><span>Ladino</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lo mw-list-item"><a href="https://lo.wikipedia.org/wiki/%E0%BB%80%E0%BA%84%E0%BA%A1%E0%BA%B5%E0%BA%AA%E0%BA%B2%E0%BA%94" title="ເຄມີສາດ – laotiska" lang="lo" hreflang="lo" data-title="ເຄມີສາດ" data-language-autonym="ລາວ" data-language-local-name="laotiska" class="interlanguage-link-target"><span>ລາວ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-la mw-list-item"><a href="https://la.wikipedia.org/wiki/Chemia" title="Chemia – latin" lang="la" hreflang="la" data-title="Chemia" data-language-autonym="Latina" data-language-local-name="latin" class="interlanguage-link-target"><span>Latina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lv mw-list-item"><a href="https://lv.wikipedia.org/wiki/%C4%B6%C4%ABmija" title="Ķīmija – lettiska" lang="lv" hreflang="lv" data-title="Ķīmija" data-language-autonym="Latviešu" data-language-local-name="lettiska" class="interlanguage-link-target"><span>Latviešu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lb mw-list-item"><a href="https://lb.wikipedia.org/wiki/Chimie" title="Chimie – luxemburgiska" lang="lb" hreflang="lb" data-title="Chimie" data-language-autonym="Lëtzebuergesch" data-language-local-name="luxemburgiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lëtzebuergesch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lez mw-list-item"><a href="https://lez.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B8%D0%BC%D0%B8%D1%8F" title="Химия – lezghien" lang="lez" hreflang="lez" data-title="Химия" data-language-autonym="Лезги" data-language-local-name="lezghien" class="interlanguage-link-target"><span>Лезги</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lt mw-list-item"><a href="https://lt.wikipedia.org/wiki/Chemija" title="Chemija – litauiska" lang="lt" hreflang="lt" data-title="Chemija" data-language-autonym="Lietuvių" data-language-local-name="litauiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lietuvių</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lij mw-list-item"><a href="https://lij.wikipedia.org/wiki/Chimica" title="Chimica – liguriska" lang="lij" hreflang="lij" data-title="Chimica" data-language-autonym="Ligure" data-language-local-name="liguriska" class="interlanguage-link-target"><span>Ligure</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-li mw-list-item"><a href="https://li.wikipedia.org/wiki/Chemie" title="Chemie – limburgiska" lang="li" hreflang="li" data-title="Chemie" data-language-autonym="Limburgs" data-language-local-name="limburgiska" class="interlanguage-link-target"><span>Limburgs</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ln mw-list-item"><a href="https://ln.wikipedia.org/wiki/K%C3%A9mi" title="Kémi – lingala" lang="ln" hreflang="ln" data-title="Kémi" data-language-autonym="Lingála" data-language-local-name="lingala" class="interlanguage-link-target"><span>Lingála</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lfn mw-list-item"><a href="https://lfn.wikipedia.org/wiki/Cimica" title="Cimica – lingua franca nova" lang="lfn" hreflang="lfn" data-title="Cimica" data-language-autonym="Lingua Franca Nova" data-language-local-name="lingua franca nova" class="interlanguage-link-target"><span>Lingua Franca Nova</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jbo mw-list-item"><a href="https://jbo.wikipedia.org/wiki/xumske" title="xumske – lojban" lang="jbo" hreflang="jbo" data-title="xumske" data-language-autonym="La .lojban." data-language-local-name="lojban" class="interlanguage-link-target"><span>La .lojban.</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lg mw-list-item"><a href="https://lg.wikipedia.org/wiki/Ebyobuziba" title="Ebyobuziba – luganda" lang="lg" hreflang="lg" data-title="Ebyobuziba" data-language-autonym="Luganda" data-language-local-name="luganda" class="interlanguage-link-target"><span>Luganda</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lmo mw-list-item"><a href="https://lmo.wikipedia.org/wiki/Ch%C3%ADmica" title="Chímica – lombardiska" lang="lmo" hreflang="lmo" data-title="Chímica" data-language-autonym="Lombard" data-language-local-name="lombardiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lombard</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hu mw-list-item"><a href="https://hu.wikipedia.org/wiki/K%C3%A9mia" title="Kémia – ungerska" lang="hu" hreflang="hu" data-title="Kémia" data-language-autonym="Magyar" data-language-local-name="ungerska" class="interlanguage-link-target"><span>Magyar</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mai mw-list-item"><a href="https://mai.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%B0%E0%A4%B8%E0%A4%BE%E0%A4%AF%E0%A4%A8%E0%A4%B6%E0%A4%BE%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E2%80%8D%E0%A4%A4%E0%A5%8D%E0%A4%B0" title="रसायनशास्‍त्र – maithili" lang="mai" hreflang="mai" data-title="रसायनशास्‍त्र" data-language-autonym="मैथिली" data-language-local-name="maithili" class="interlanguage-link-target"><span>मैथिली</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mk mw-list-item"><a href="https://mk.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B5%D0%BC%D0%B8%D1%98%D0%B0" title="Хемија – makedonska" lang="mk" hreflang="mk" data-title="Хемија" data-language-autonym="Македонски" data-language-local-name="makedonska" class="interlanguage-link-target"><span>Македонски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mg mw-list-item"><a href="https://mg.wikipedia.org/wiki/Simia" title="Simia – malagassiska" lang="mg" hreflang="mg" data-title="Simia" data-language-autonym="Malagasy" data-language-local-name="malagassiska" class="interlanguage-link-target"><span>Malagasy</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ml mw-list-item"><a href="https://ml.wikipedia.org/wiki/%E0%B4%B0%E0%B4%B8%E0%B4%A4%E0%B4%A8%E0%B5%8D%E0%B4%A4%E0%B5%8D%E0%B4%B0%E0%B4%82" title="രസതന്ത്രം – malayalam" lang="ml" hreflang="ml" data-title="രസതന്ത്രം" data-language-autonym="മലയാളം" data-language-local-name="malayalam" class="interlanguage-link-target"><span>മലയാളം</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mt mw-list-item"><a href="https://mt.wikipedia.org/wiki/Kimika" title="Kimika – maltesiska" lang="mt" hreflang="mt" data-title="Kimika" data-language-autonym="Malti" data-language-local-name="maltesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Malti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mi mw-list-item"><a href="https://mi.wikipedia.org/wiki/M%C4%81tauranga_mat%C5%AB" title="Mātauranga matū – maori" lang="mi" hreflang="mi" data-title="Mātauranga matū" data-language-autonym="Māori" data-language-local-name="maori" class="interlanguage-link-target"><span>Māori</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mr mw-list-item"><a href="https://mr.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%B0%E0%A4%B8%E0%A4%BE%E0%A4%AF%E0%A4%A8%E0%A4%B6%E0%A4%BE%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E0%A4%A4%E0%A5%8D%E0%A4%B0" title="रसायनशास्त्र – marathi" lang="mr" hreflang="mr" data-title="रसायनशास्त्र" data-language-autonym="मराठी" data-language-local-name="marathi" class="interlanguage-link-target"><span>मराठी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-xmf mw-list-item"><a href="https://xmf.wikipedia.org/wiki/%E1%83%A5%E1%83%98%E1%83%9B%E1%83%98%E1%83%90" title="ქიმია – mingrelianska" lang="xmf" hreflang="xmf" data-title="ქიმია" data-language-autonym="მარგალური" data-language-local-name="mingrelianska" class="interlanguage-link-target"><span>მარგალური</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arz mw-list-item"><a href="https://arz.wikipedia.org/wiki/%D9%83%D9%8A%D9%85%D9%8A%D8%A7" title="كيميا – egyptisk arabiska" lang="arz" hreflang="arz" data-title="كيميا" data-language-autonym="مصرى" data-language-local-name="egyptisk arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>مصرى</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mzn mw-list-item"><a href="https://mzn.wikipedia.org/wiki/%DA%A9%DB%8C%D9%85%DB%8C%D8%A7" title="کیمیا – mazanderani" lang="mzn" hreflang="mzn" data-title="کیمیا" data-language-autonym="مازِرونی" data-language-local-name="mazanderani" class="interlanguage-link-target"><span>مازِرونی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ms mw-list-item"><a href="https://ms.wikipedia.org/wiki/Kimia" title="Kimia – malajiska" lang="ms" hreflang="ms" data-title="Kimia" data-language-autonym="Bahasa Melayu" data-language-local-name="malajiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Melayu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mni mw-list-item"><a href="https://mni.wikipedia.org/wiki/%EA%AF%84%EA%AF%A3%EA%AF%A0%EA%AF%87%EA%AF%A4%EA%AF%9F%EA%AF%82%EA%AF%A3%EA%AF%9F" title="ꯄꯣꯠꯇꯤꯟꯂꯣꯟ – manipuri" lang="mni" hreflang="mni" data-title="ꯄꯣꯠꯇꯤꯟꯂꯣꯟ" data-language-autonym="ꯃꯤꯇꯩ ꯂꯣꯟ" data-language-local-name="manipuri" class="interlanguage-link-target"><span>ꯃꯤꯇꯩ ꯂꯣꯟ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-min mw-list-item"><a href="https://min.wikipedia.org/wiki/Kimia" title="Kimia – minangkabau" lang="min" hreflang="min" data-title="Kimia" data-language-autonym="Minangkabau" data-language-local-name="minangkabau" class="interlanguage-link-target"><span>Minangkabau</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cdo mw-list-item"><a href="https://cdo.wikipedia.org/wiki/Hu%C3%A1-h%C5%8Fk" title="Huá-hŏk – Mindong" lang="cdo" hreflang="cdo" data-title="Huá-hŏk" data-language-autonym="閩東語 / Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄" data-language-local-name="Mindong" class="interlanguage-link-target"><span>閩東語 / Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mwl mw-list-item"><a href="https://mwl.wikipedia.org/wiki/Qu%C3%ADmica" title="Química – mirandesiska" lang="mwl" hreflang="mwl" data-title="Química" data-language-autonym="Mirandés" data-language-local-name="mirandesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Mirandés</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mdf mw-list-item"><a href="https://mdf.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B8%D0%BC%D0%B8%D1%8F%D1%81%D1%8C" title="Химиясь – moksja" lang="mdf" hreflang="mdf" data-title="Химиясь" data-language-autonym="Мокшень" data-language-local-name="moksja" class="interlanguage-link-target"><span>Мокшень</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mn mw-list-item"><a href="https://mn.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B8%D0%BC%D0%B8" title="Хими – mongoliska" lang="mn" hreflang="mn" data-title="Хими" data-language-autonym="Монгол" data-language-local-name="mongoliska" class="interlanguage-link-target"><span>Монгол</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-my mw-list-item"><a href="https://my.wikipedia.org/wiki/%E1%80%93%E1%80%AC%E1%80%90%E1%80%AF%E1%80%97%E1%80%B1%E1%80%92" title="ဓာတုဗေဒ – burmesiska" lang="my" hreflang="my" data-title="ဓာတုဗေဒ" data-language-autonym="မြန်မာဘာသာ" data-language-local-name="burmesiska" class="interlanguage-link-target"><span>မြန်မာဘာသာ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fj mw-list-item"><a href="https://fj.wikipedia.org/wiki/Kemisitiri" title="Kemisitiri – fijianska" lang="fj" hreflang="fj" data-title="Kemisitiri" data-language-autonym="Na Vosa Vakaviti" data-language-local-name="fijianska" class="interlanguage-link-target"><span>Na Vosa Vakaviti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Scheikunde" title="Scheikunde – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Scheikunde" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target"><span>Nederlands</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds-nl mw-list-item"><a href="https://nds-nl.wikipedia.org/wiki/Scheikunde" title="Scheikunde – lågsaxiska" lang="nds-NL" hreflang="nds-NL" data-title="Scheikunde" data-language-autonym="Nedersaksies" data-language-local-name="lågsaxiska" class="interlanguage-link-target"><span>Nedersaksies</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ne badge-Q70893996 mw-list-item" title=""><a href="https://ne.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%B0%E0%A4%B8%E0%A4%BE%E0%A4%AF%E0%A4%A8%E0%A4%B6%E0%A4%BE%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E0%A4%A4%E0%A5%8D%E0%A4%B0" title="रसायनशास्त्र – nepalesiska" lang="ne" hreflang="ne" data-title="रसायनशास्त्र" data-language-autonym="नेपाली" data-language-local-name="nepalesiska" class="interlanguage-link-target"><span>नेपाली</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-new mw-list-item"><a href="https://new.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%B0%E0%A4%B8%E0%A4%BE%E0%A4%AF%E0%A4%A8%E0%A4%B6%E0%A4%BE%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E0%A4%A4%E0%A5%8D%E0%A4%B0" title="रसायनशास्त्र – newariska" lang="new" hreflang="new" data-title="रसायनशास्त्र" data-language-autonym="नेपाल भाषा" data-language-local-name="newariska" class="interlanguage-link-target"><span>नेपाल भाषा</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E5%8C%96%E5%AD%A6" title="化学 – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="化学" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target"><span>日本語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-frr mw-list-item"><a href="https://frr.wikipedia.org/wiki/Chemii" title="Chemii – nordfrisiska" lang="frr" hreflang="frr" data-title="Chemii" data-language-autonym="Nordfriisk" data-language-local-name="nordfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Nordfriisk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pih mw-list-item"><a href="https://pih.wikipedia.org/wiki/Kemistrii" title="Kemistrii – Norfuk / Pitkern" lang="pih" hreflang="pih" data-title="Kemistrii" data-language-autonym="Norfuk / Pitkern" data-language-local-name="Norfuk / Pitkern" class="interlanguage-link-target"><span>Norfuk / Pitkern</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no mw-list-item"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Kjemi" title="Kjemi – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Kjemi" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk bokmål</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nn mw-list-item"><a href="https://nn.wikipedia.org/wiki/Kjemi" title="Kjemi – nynorska" lang="nn" hreflang="nn" data-title="Kjemi" data-language-autonym="Norsk nynorsk" data-language-local-name="nynorska" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk nynorsk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nrm mw-list-item"><a href="https://nrm.wikipedia.org/wiki/Chimie" title="Chimie – Norman" lang="nrf" hreflang="nrf" data-title="Chimie" data-language-autonym="Nouormand" data-language-local-name="Norman" class="interlanguage-link-target"><span>Nouormand</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nov mw-list-item"><a href="https://nov.wikipedia.org/wiki/Kemie" title="Kemie – novial" lang="nov" hreflang="nov" data-title="Kemie" data-language-autonym="Novial" data-language-local-name="novial" class="interlanguage-link-target"><span>Novial</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-oc mw-list-item"><a href="https://oc.wikipedia.org/wiki/Quimia" title="Quimia – occitanska" lang="oc" hreflang="oc" data-title="Quimia" data-language-autonym="Occitan" data-language-local-name="occitanska" class="interlanguage-link-target"><span>Occitan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mhr mw-list-item"><a href="https://mhr.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B8%D0%BC%D0%B8%D0%B9" title="Химий – Eastern Mari" lang="mhr" hreflang="mhr" data-title="Химий" data-language-autonym="Олык марий" data-language-local-name="Eastern Mari" class="interlanguage-link-target"><span>Олык марий</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-or mw-list-item"><a href="https://or.wikipedia.org/wiki/%E0%AC%B0%E0%AC%B8%E0%AC%BE%E0%AD%9F%E0%AC%A8_%E0%AC%AC%E0%AC%BF%E0%AC%9C%E0%AD%8D%E0%AC%9E%E0%AC%BE%E0%AC%A8" title="ରସାୟନ ବିଜ୍ଞାନ – oriya" lang="or" hreflang="or" data-title="ରସାୟନ ବିଜ୍ଞାନ" data-language-autonym="ଓଡ଼ିଆ" data-language-local-name="oriya" class="interlanguage-link-target"><span>ଓଡ଼ିଆ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-om mw-list-item"><a href="https://om.wikipedia.org/wiki/Kemistirii" title="Kemistirii – oromo" lang="om" hreflang="om" data-title="Kemistirii" data-language-autonym="Oromoo" data-language-local-name="oromo" class="interlanguage-link-target"><span>Oromoo</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uz mw-list-item"><a href="https://uz.wikipedia.org/wiki/Kimyo" title="Kimyo – uzbekiska" lang="uz" hreflang="uz" data-title="Kimyo" data-language-autonym="Oʻzbekcha / ўзбекча" data-language-local-name="uzbekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Oʻzbekcha / ўзбекча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pa mw-list-item"><a href="https://pa.wikipedia.org/wiki/%E0%A8%B0%E0%A8%B8%E0%A8%BE%E0%A8%87%E0%A8%A3_%E0%A8%B5%E0%A8%BF%E0%A8%97%E0%A8%BF%E0%A8%86%E0%A8%A8" title="ਰਸਾਇਣ ਵਿਗਿਆਨ – punjabi" lang="pa" hreflang="pa" data-title="ਰਸਾਇਣ ਵਿਗਿਆਨ" data-language-autonym="ਪੰਜਾਬੀ" data-language-local-name="punjabi" class="interlanguage-link-target"><span>ਪੰਜਾਬੀ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pnb mw-list-item"><a href="https://pnb.wikipedia.org/wiki/%DA%A9%DB%8C%D9%85%D8%B3%D9%B9%D8%B1%DB%8C" title="کیمسٹری – Western Punjabi" lang="pnb" hreflang="pnb" data-title="کیمسٹری" data-language-autonym="پنجابی" data-language-local-name="Western Punjabi" class="interlanguage-link-target"><span>پنجابی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-blk mw-list-item"><a href="https://blk.wikipedia.org/wiki/%E1%80%93%E1%80%AC%E1%80%90%E1%80%AF%E1%80%97%E1%80%B1%E1%80%92" title="ဓာတုဗေဒ – Pa'O" lang="blk" hreflang="blk" data-title="ဓာတုဗေဒ" data-language-autonym="ပအိုဝ်ႏဘာႏသာႏ" data-language-local-name="Pa'O" class="interlanguage-link-target"><span>ပအိုဝ်ႏဘာႏသာႏ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ps mw-list-item"><a href="https://ps.wikipedia.org/wiki/%DA%A9%D9%8A%D9%85%D9%8A%D8%A7" title="کيميا – pashto" lang="ps" hreflang="ps" data-title="کيميا" data-language-autonym="پښتو" data-language-local-name="pashto" class="interlanguage-link-target"><span>پښتو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jam mw-list-item"><a href="https://jam.wikipedia.org/wiki/Kimischri" title="Kimischri – jamaikansk engelsk kreol" lang="jam" hreflang="jam" data-title="Kimischri" data-language-autonym="Patois" data-language-local-name="jamaikansk engelsk kreol" class="interlanguage-link-target"><span>Patois</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-km mw-list-item"><a href="https://km.wikipedia.org/wiki/%E1%9E%82%E1%9E%B8%E1%9E%98%E1%9E%B8%E1%9E%9C%E1%9E%B7%E1%9E%91%E1%9F%92%E1%9E%99%E1%9E%B6" title="គីមីវិទ្យា – kambodjanska" lang="km" hreflang="km" data-title="គីមីវិទ្យា" data-language-autonym="ភាសាខ្មែរ" data-language-local-name="kambodjanska" class="interlanguage-link-target"><span>ភាសាខ្មែរ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pcd mw-list-item"><a href="https://pcd.wikipedia.org/wiki/K%C3%A9mie" title="Kémie – pikardiska" lang="pcd" hreflang="pcd" data-title="Kémie" data-language-autonym="Picard" data-language-local-name="pikardiska" class="interlanguage-link-target"><span>Picard</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tpi mw-list-item"><a href="https://tpi.wikipedia.org/wiki/Kemistri" title="Kemistri – tok pisin" lang="tpi" hreflang="tpi" data-title="Kemistri" data-language-autonym="Tok Pisin" data-language-local-name="tok pisin" class="interlanguage-link-target"><span>Tok Pisin</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds mw-list-item"><a href="https://nds.wikipedia.org/wiki/Chemie" title="Chemie – lågtyska" lang="nds" hreflang="nds" data-title="Chemie" data-language-autonym="Plattdüütsch" data-language-local-name="lågtyska" class="interlanguage-link-target"><span>Plattdüütsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl mw-list-item"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/Chemia" title="Chemia – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Chemia" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target"><span>Polski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt mw-list-item"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/Qu%C3%ADmica" title="Química – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="Química" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Português</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kaa mw-list-item"><a href="https://kaa.wikipedia.org/wiki/Ximiya" title="Ximiya – karakalpakiska" lang="kaa" hreflang="kaa" data-title="Ximiya" data-language-autonym="Qaraqalpaqsha" data-language-local-name="karakalpakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Qaraqalpaqsha</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-crh mw-list-item"><a href="https://crh.wikipedia.org/wiki/Himiya" title="Himiya – krimtatariska" lang="crh" hreflang="crh" data-title="Himiya" data-language-autonym="Qırımtatarca" data-language-local-name="krimtatariska" class="interlanguage-link-target"><span>Qırımtatarca</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ro mw-list-item"><a href="https://ro.wikipedia.org/wiki/Chimie" title="Chimie – rumänska" lang="ro" hreflang="ro" data-title="Chimie" data-language-autonym="Română" data-language-local-name="rumänska" class="interlanguage-link-target"><span>Română</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-qu mw-list-item"><a href="https://qu.wikipedia.org/wiki/Chaqllisinchi" title="Chaqllisinchi – quechua" lang="qu" hreflang="qu" data-title="Chaqllisinchi" data-language-autonym="Runa Simi" data-language-local-name="quechua" class="interlanguage-link-target"><span>Runa Simi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rue mw-list-item"><a href="https://rue.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B5%D0%BC%D1%96%D1%8F" title="Хемія – rusyn" lang="rue" hreflang="rue" data-title="Хемія" data-language-autonym="Русиньскый" data-language-local-name="rusyn" class="interlanguage-link-target"><span>Русиньскый</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru mw-list-item"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B8%D0%BC%D0%B8%D1%8F" title="Химия – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="Химия" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target"><span>Русский</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sah mw-list-item"><a href="https://sah.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B8%D0%BC%D0%B8%D1%8F" title="Химия – jakutiska" lang="sah" hreflang="sah" data-title="Химия" data-language-autonym="Саха тыла" data-language-local-name="jakutiska" class="interlanguage-link-target"><span>Саха тыла</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sm mw-list-item"><a href="https://sm.wikipedia.org/wiki/Kemisi" title="Kemisi – samoanska" lang="sm" hreflang="sm" data-title="Kemisi" data-language-autonym="Gagana Samoa" data-language-local-name="samoanska" class="interlanguage-link-target"><span>Gagana Samoa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sa mw-list-item"><a href="https://sa.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%B0%E0%A4%B8%E0%A4%A4%E0%A4%A8%E0%A5%8D%E0%A4%A4%E0%A5%8D%E0%A4%B0%E0%A4%AE%E0%A5%8D" title="रसतन्त्रम् – sanskrit" lang="sa" hreflang="sa" data-title="रसतन्त्रम्" data-language-autonym="संस्कृतम्" data-language-local-name="sanskrit" class="interlanguage-link-target"><span>संस्कृतम्</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-skr mw-list-item"><a href="https://skr.wikipedia.org/wiki/%DA%A9%DB%8C%D9%85%D8%B3%D9%B9%D8%B1%DB%8C" title="کیمسٹری – Saraiki" lang="skr" hreflang="skr" data-title="کیمسٹری" data-language-autonym="سرائیکی" data-language-local-name="Saraiki" class="interlanguage-link-target"><span>سرائیکی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sc mw-list-item"><a href="https://sc.wikipedia.org/wiki/Ch%C3%ACmica" title="Chìmica – sardinska" lang="sc" hreflang="sc" data-title="Chìmica" data-language-autonym="Sardu" data-language-local-name="sardinska" class="interlanguage-link-target"><span>Sardu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sco mw-list-item"><a href="https://sco.wikipedia.org/wiki/Chemistrie" title="Chemistrie – skotska" lang="sco" hreflang="sco" data-title="Chemistrie" data-language-autonym="Scots" data-language-local-name="skotska" class="interlanguage-link-target"><span>Scots</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-stq mw-list-item"><a href="https://stq.wikipedia.org/wiki/Chemie" title="Chemie – saterfrisiska" lang="stq" hreflang="stq" data-title="Chemie" data-language-autonym="Seeltersk" data-language-local-name="saterfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Seeltersk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nso mw-list-item"><a href="https://nso.wikipedia.org/wiki/Khemistri" title="Khemistri – nordsotho" lang="nso" hreflang="nso" data-title="Khemistri" data-language-autonym="Sesotho sa Leboa" data-language-local-name="nordsotho" class="interlanguage-link-target"><span>Sesotho sa Leboa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sq mw-list-item"><a href="https://sq.wikipedia.org/wiki/Kimia" title="Kimia – albanska" lang="sq" hreflang="sq" data-title="Kimia" data-language-autonym="Shqip" data-language-local-name="albanska" class="interlanguage-link-target"><span>Shqip</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-scn mw-list-item"><a href="https://scn.wikipedia.org/wiki/Ch%C3%ACmica" title="Chìmica – sicilianska" lang="scn" hreflang="scn" data-title="Chìmica" data-language-autonym="Sicilianu" data-language-local-name="sicilianska" class="interlanguage-link-target"><span>Sicilianu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-si mw-list-item"><a href="https://si.wikipedia.org/wiki/%E0%B6%BB%E0%B7%83%E0%B7%8F%E0%B6%BA%E0%B6%B1_%E0%B7%80%E0%B7%92%E0%B6%AF%E0%B7%8A%E2%80%8D%E0%B6%BA%E0%B7%8F%E0%B7%80" title="රසායන විද්‍යාව – singalesiska" lang="si" hreflang="si" data-title="රසායන විද්‍යාව" data-language-autonym="සිංහල" data-language-local-name="singalesiska" class="interlanguage-link-target"><span>සිංහල</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-simple mw-list-item"><a href="https://simple.wikipedia.org/wiki/Chemistry" title="Chemistry – Simple English" lang="en-simple" hreflang="en-simple" data-title="Chemistry" data-language-autonym="Simple English" data-language-local-name="Simple English" class="interlanguage-link-target"><span>Simple English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sd mw-list-item"><a href="https://sd.wikipedia.org/wiki/%D8%B9%D9%84%D9%85_%DA%AA%D9%8A%D9%85%D9%8A%D8%A7" title="علم ڪيميا – sindhi" lang="sd" hreflang="sd" data-title="علم ڪيميا" data-language-autonym="سنڌي" data-language-local-name="sindhi" class="interlanguage-link-target"><span>سنڌي</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ss mw-list-item"><a href="https://ss.wikipedia.org/wiki/Ikhemisi" title="Ikhemisi – swati" lang="ss" hreflang="ss" data-title="Ikhemisi" data-language-autonym="SiSwati" data-language-local-name="swati" class="interlanguage-link-target"><span>SiSwati</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sk mw-list-item"><a href="https://sk.wikipedia.org/wiki/Ch%C3%A9mia" title="Chémia – slovakiska" lang="sk" hreflang="sk" data-title="Chémia" data-language-autonym="Slovenčina" data-language-local-name="slovakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenčina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sl badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://sl.wikipedia.org/wiki/Kemija" title="Kemija – slovenska" lang="sl" hreflang="sl" data-title="Kemija" data-language-autonym="Slovenščina" data-language-local-name="slovenska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenščina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-szl mw-list-item"><a href="https://szl.wikipedia.org/wiki/Chymij%C5%8F" title="Chymijŏ – silesiska" lang="szl" hreflang="szl" data-title="Chymijŏ" data-language-autonym="Ślůnski" data-language-local-name="silesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ślůnski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-so mw-list-item"><a href="https://so.wikipedia.org/wiki/Kimisteri" title="Kimisteri – somaliska" lang="so" hreflang="so" data-title="Kimisteri" data-language-autonym="Soomaaliga" data-language-local-name="somaliska" class="interlanguage-link-target"><span>Soomaaliga</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ckb mw-list-item"><a href="https://ckb.wikipedia.org/wiki/%DA%A9%DB%8C%D9%85%DB%8C%D8%A7" title="کیمیا – centralkurdiska" lang="ckb" hreflang="ckb" data-title="کیمیا" data-language-autonym="کوردی" data-language-local-name="centralkurdiska" class="interlanguage-link-target"><span>کوردی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B5%D0%BC%D0%B8%D1%98%D0%B0" title="Хемија – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Хемија" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Српски / srpski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sh mw-list-item"><a href="https://sh.wikipedia.org/wiki/Hemija" title="Hemija – serbokroatiska" lang="sh" hreflang="sh" data-title="Hemija" data-language-autonym="Srpskohrvatski / српскохрватски" data-language-local-name="serbokroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Srpskohrvatski / српскохрватски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-su mw-list-item"><a href="https://su.wikipedia.org/wiki/Kimia" title="Kimia – sundanesiska" lang="su" hreflang="su" data-title="Kimia" data-language-autonym="Sunda" data-language-local-name="sundanesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Sunda</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi mw-list-item"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Kemia" title="Kemia – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Kemia" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target"><span>Suomi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tl mw-list-item"><a href="https://tl.wikipedia.org/wiki/Kimika" title="Kimika – tagalog" lang="tl" hreflang="tl" data-title="Kimika" data-language-autonym="Tagalog" data-language-local-name="tagalog" class="interlanguage-link-target"><span>Tagalog</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ta mw-list-item"><a href="https://ta.wikipedia.org/wiki/%E0%AE%B5%E0%AF%87%E0%AE%A4%E0%AE%BF%E0%AE%AF%E0%AE%BF%E0%AE%AF%E0%AE%B2%E0%AF%8D" title="வேதியியல் – tamil" lang="ta" hreflang="ta" data-title="வேதியியல்" data-language-autonym="தமிழ்" data-language-local-name="tamil" class="interlanguage-link-target"><span>தமிழ்</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-shi mw-list-item"><a href="https://shi.wikipedia.org/wiki/Takimit" title="Takimit – tachelhit" lang="shi" hreflang="shi" data-title="Takimit" data-language-autonym="Taclḥit" data-language-local-name="tachelhit" class="interlanguage-link-target"><span>Taclḥit</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kab mw-list-item"><a href="https://kab.wikipedia.org/wiki/Takrura" title="Takrura – kabyliska" lang="kab" hreflang="kab" data-title="Takrura" data-language-autonym="Taqbaylit" data-language-local-name="kabyliska" class="interlanguage-link-target"><span>Taqbaylit</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tt mw-list-item"><a href="https://tt.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B8%D0%BC%D0%B8%D1%8F" title="Химия – tatariska" lang="tt" hreflang="tt" data-title="Химия" data-language-autonym="Татарча / tatarça" data-language-local-name="tatariska" class="interlanguage-link-target"><span>Татарча / tatarça</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-te mw-list-item"><a href="https://te.wikipedia.org/wiki/%E0%B0%B0%E0%B0%B8%E0%B0%BE%E0%B0%AF%E0%B0%A8_%E0%B0%B6%E0%B0%BE%E0%B0%B8%E0%B1%8D%E0%B0%A4%E0%B1%8D%E0%B0%B0%E0%B0%82" title="రసాయన శాస్త్రం – telugu" lang="te" hreflang="te" data-title="రసాయన శాస్త్రం" data-language-autonym="తెలుగు" data-language-local-name="telugu" class="interlanguage-link-target"><span>తెలుగు</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tet mw-list-item"><a href="https://tet.wikipedia.org/wiki/K%C3%ADmika" title="Kímika – tetum" lang="tet" hreflang="tet" data-title="Kímika" data-language-autonym="Tetun" data-language-local-name="tetum" class="interlanguage-link-target"><span>Tetun</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-th mw-list-item"><a href="https://th.wikipedia.org/wiki/%E0%B9%80%E0%B8%84%E0%B8%A1%E0%B8%B5" title="เคมี – thailändska" lang="th" hreflang="th" data-title="เคมี" data-language-autonym="ไทย" data-language-local-name="thailändska" class="interlanguage-link-target"><span>ไทย</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-din mw-list-item"><a href="https://din.wikipedia.org/wiki/Pi%C3%B6c%C3%ABk%C3%A4ti%C9%94%C9%94p" title="Piöcëkätiɔɔp – dinka" lang="din" hreflang="din" data-title="Piöcëkätiɔɔp" data-language-autonym="Thuɔŋjäŋ" data-language-local-name="dinka" class="interlanguage-link-target"><span>Thuɔŋjäŋ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tg mw-list-item"><a href="https://tg.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%B8%D0%BC%D0%B8%D1%91" title="Кимиё – tadzjikiska" lang="tg" hreflang="tg" data-title="Кимиё" data-language-autonym="Тоҷикӣ" data-language-local-name="tadzjikiska" class="interlanguage-link-target"><span>Тоҷикӣ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-to mw-list-item"><a href="https://to.wikipedia.org/wiki/Kemi" title="Kemi – tonganska" lang="to" hreflang="to" data-title="Kemi" data-language-autonym="Lea faka-Tonga" data-language-local-name="tonganska" class="interlanguage-link-target"><span>Lea faka-Tonga</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-chr mw-list-item"><a href="https://chr.wikipedia.org/wiki/%E1%8E%A0%E1%8F%91%E1%8F%B0%E1%8F%97%E1%8F%A7%E1%8F%93%E1%8E%B4%E1%8E%B2%E1%8F%93%E1%8F%85%E1%8F%AC%E1%8F%98" title="ᎠᏑᏰᏗᏧᏓᎴᎲᏓᏅᏬᏘ – cherokesiska" lang="chr" hreflang="chr" data-title="ᎠᏑᏰᏗᏧᏓᎴᎲᏓᏅᏬᏘ" data-language-autonym="ᏣᎳᎩ" data-language-local-name="cherokesiska" class="interlanguage-link-target"><span>ᏣᎳᎩ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tcy badge-Q70893996 mw-list-item" title=""><a href="https://tcy.wikipedia.org/wiki/%E0%B2%AD%E0%B3%82_%E0%B2%B5%E0%B2%BF%E0%B2%9C%E0%B3%8D%E0%B2%9E%E0%B2%BE%E0%B2%A8" title="ಭೂ ವಿಜ್ಞಾನ – tulu" lang="tcy" hreflang="tcy" data-title="ಭೂ ವಿಜ್ಞಾನ" data-language-autonym="ತುಳು" data-language-local-name="tulu" class="interlanguage-link-target"><span>ತುಳು</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/Kimya" title="Kimya – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="Kimya" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target"><span>Türkçe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tk mw-list-item"><a href="https://tk.wikipedia.org/wiki/Himi%C3%BDa" title="Himiýa – turkmeniska" lang="tk" hreflang="tk" data-title="Himiýa" data-language-autonym="Türkmençe" data-language-local-name="turkmeniska" class="interlanguage-link-target"><span>Türkmençe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-udm mw-list-item"><a href="https://udm.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B8%D0%BC%D0%B8%D1%8F" title="Химия – udmurtiska" lang="udm" hreflang="udm" data-title="Химия" data-language-autonym="Удмурт" data-language-local-name="udmurtiska" class="interlanguage-link-target"><span>Удмурт</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D1%96%D0%BC%D1%96%D1%8F" title="Хімія – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Хімія" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target"><span>Українська</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ur mw-list-item"><a href="https://ur.wikipedia.org/wiki/%DA%A9%DB%8C%D9%85%DB%8C%D8%A7" title="کیمیا – urdu" lang="ur" hreflang="ur" data-title="کیمیا" data-language-autonym="اردو" data-language-local-name="urdu" class="interlanguage-link-target"><span>اردو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-za mw-list-item"><a href="https://za.wikipedia.org/wiki/Vayoz" title="Vayoz – zhuang" lang="za" hreflang="za" data-title="Vayoz" data-language-autonym="Vahcuengh" data-language-local-name="zhuang" class="interlanguage-link-target"><span>Vahcuengh</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vec mw-list-item"><a href="https://vec.wikipedia.org/wiki/Ch%C3%ACmega" title="Chìmega – venetianska" lang="vec" hreflang="vec" data-title="Chìmega" data-language-autonym="Vèneto" data-language-local-name="venetianska" class="interlanguage-link-target"><span>Vèneto</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vep mw-list-item"><a href="https://vep.wikipedia.org/wiki/Himii" title="Himii – veps" lang="vep" hreflang="vep" data-title="Himii" data-language-autonym="Vepsän kel’" data-language-local-name="veps" class="interlanguage-link-target"><span>Vepsän kel’</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vi mw-list-item"><a href="https://vi.wikipedia.org/wiki/H%C3%B3a_h%E1%BB%8Dc" title="Hóa học – vietnamesiska" lang="vi" hreflang="vi" data-title="Hóa học" data-language-autonym="Tiếng Việt" data-language-local-name="vietnamesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Tiếng Việt</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vo mw-list-item"><a href="https://vo.wikipedia.org/wiki/Kiemav" title="Kiemav – volapük" lang="vo" hreflang="vo" data-title="Kiemav" data-language-autonym="Volapük" data-language-local-name="volapük" class="interlanguage-link-target"><span>Volapük</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fiu-vro mw-list-item"><a href="https://fiu-vro.wikipedia.org/wiki/Keemi%C3%A4" title="Keemiä – võru" lang="vro" hreflang="vro" data-title="Keemiä" data-language-autonym="Võro" data-language-local-name="võru" class="interlanguage-link-target"><span>Võro</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wa mw-list-item"><a href="https://wa.wikipedia.org/wiki/Tchimeye" title="Tchimeye – vallonska" lang="wa" hreflang="wa" data-title="Tchimeye" data-language-autonym="Walon" data-language-local-name="vallonska" class="interlanguage-link-target"><span>Walon</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-guc mw-list-item"><a href="https://guc.wikipedia.org/wiki/Achajaya" title="Achajaya – wayuu" lang="guc" hreflang="guc" data-title="Achajaya" data-language-autonym="Wayuunaiki" data-language-local-name="wayuu" class="interlanguage-link-target"><span>Wayuunaiki</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-classical mw-list-item"><a href="https://zh-classical.wikipedia.org/wiki/%E5%8C%96%E5%AD%B8" title="化學 – litterär kineiska" lang="lzh" hreflang="lzh" data-title="化學" data-language-autonym="文言" data-language-local-name="litterär kineiska" class="interlanguage-link-target"><span>文言</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-war mw-list-item"><a href="https://war.wikipedia.org/wiki/K%C3%ADmika" title="Kímika – waray" lang="war" hreflang="war" data-title="Kímika" data-language-autonym="Winaray" data-language-local-name="waray" class="interlanguage-link-target"><span>Winaray</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wuu mw-list-item"><a href="https://wuu.wikipedia.org/wiki/%E5%8C%96%E5%AD%B8" title="化學 – wu" lang="wuu" hreflang="wuu" data-title="化學" data-language-autonym="吴语" data-language-local-name="wu" class="interlanguage-link-target"><span>吴语</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ts mw-list-item"><a href="https://ts.wikipedia.org/wiki/Ntivo-Mirhi" title="Ntivo-Mirhi – tsonga" lang="ts" hreflang="ts" data-title="Ntivo-Mirhi" data-language-autonym="Xitsonga" data-language-local-name="tsonga" class="interlanguage-link-target"><span>Xitsonga</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-yi mw-list-item"><a href="https://yi.wikipedia.org/wiki/%D7%9B%D7%A2%D7%9E%D7%99%D7%A2" title="כעמיע – jiddisch" lang="yi" hreflang="yi" data-title="כעמיע" data-language-autonym="ייִדיש" data-language-local-name="jiddisch" class="interlanguage-link-target"><span>ייִדיש</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-yo mw-list-item"><a href="https://yo.wikipedia.org/wiki/K%E1%BA%B9%CC%81m%C3%ADstr%C3%AC" title="Kẹ́místrì – yoruba" lang="yo" hreflang="yo" data-title="Kẹ́místrì" data-language-autonym="Yorùbá" data-language-local-name="yoruba" class="interlanguage-link-target"><span>Yorùbá</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-yue mw-list-item"><a href="https://zh-yue.wikipedia.org/wiki/%E5%8C%96%E5%AD%B8" title="化學 – kantonesiska" lang="yue" hreflang="yue" data-title="化學" data-language-autonym="粵語" data-language-local-name="kantonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>粵語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-diq mw-list-item"><a href="https://diq.wikipedia.org/wiki/Kimya" title="Kimya – Zazaki" lang="diq" hreflang="diq" data-title="Kimya" data-language-autonym="Zazaki" data-language-local-name="Zazaki" class="interlanguage-link-target"><span>Zazaki</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zea mw-list-item"><a href="https://zea.wikipedia.org/wiki/Scheikunde" title="Scheikunde – zeeländska" lang="zea" hreflang="zea" data-title="Scheikunde" data-language-autonym="Zeêuws" data-language-local-name="zeeländska" class="interlanguage-link-target"><span>Zeêuws</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bat-smg mw-list-item"><a href="https://bat-smg.wikipedia.org/wiki/Kem%C4%97j%C4%97" title="Kemėjė – samogitiska" lang="sgs" hreflang="sgs" data-title="Kemėjė" data-language-autonym="Žemaitėška" data-language-local-name="samogitiska" class="interlanguage-link-target"><span>Žemaitėška</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E5%8C%96%E5%AD%B8" title="化學 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="化學" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target"><span>中文</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-btm mw-list-item"><a href="https://btm.wikipedia.org/wiki/Kimia" title="Kimia – Batak Mandailing" lang="btm" hreflang="btm" data-title="Kimia" data-language-autonym="Batak Mandailing" data-language-local-name="Batak Mandailing" class="interlanguage-link-target"><span>Batak Mandailing</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dtp mw-list-item"><a href="https://dtp.wikipedia.org/wiki/Kimia" title="Kimia – centraldusun" lang="dtp" hreflang="dtp" data-title="Kimia" data-language-autonym="Kadazandusun" data-language-local-name="centraldusun" class="interlanguage-link-target"><span>Kadazandusun</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-iba mw-list-item"><a href="https://iba.wikipedia.org/wiki/Kimia" title="Kimia – ibanska" lang="iba" hreflang="iba" data-title="Kimia" data-language-autonym="Jaku Iban" data-language-local-name="ibanska" class="interlanguage-link-target"><span>Jaku Iban</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tly mw-list-item"><a href="https://tly.wikipedia.org/wiki/Kimj%C9%99" title="Kimjə – talysh" lang="tly" hreflang="tly" data-title="Kimjə" data-language-autonym="Tolışi" data-language-local-name="talysh" class="interlanguage-link-target"><span>Tolışi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zgh mw-list-item"><a href="https://zgh.wikipedia.org/wiki/%E2%B5%9C%E2%B4%B0%E2%B4%BD%E2%B5%94%E2%B5%93%E2%B5%94%E2%B4%B0" title="ⵜⴰⴽⵔⵓⵔⴰ – marockansk standard-tamazight" lang="zgh" hreflang="zgh" data-title="ⵜⴰⴽⵔⵓⵔⴰ" data-language-autonym="ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ ⵜⴰⵏⴰⵡⴰⵢⵜ" data-language-local-name="marockansk standard-tamazight" class="interlanguage-link-target"><span>ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ ⵜⴰⵏⴰⵡⴰⵢⵜ</span></a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><span class="wb-langlinks-edit wb-langlinks-link"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q2329#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></span></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Kemi" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c"><span>Artikel</span></a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Kemi" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">svenska</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Kemi"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">Verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Kemi"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=history"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Kemi" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j"><span>Sidor som länkar hit</span></a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Kemi" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k"><span>Relaterade ändringar</span></a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q"><span>Specialsidor</span></a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kemi&oldid=55467882" title="Permanent länk till den här versionen av sidan"><span>Permanent länk</span></a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=info" title="Mer information om denna sida"><span>Sidinformation</span></a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Kemi&id=55467882&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens"><span>Använd som referens</span></a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FKemi"><span>Hämta förkortad url</span></a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FKemi"><span>Ladda ner QR-kod</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Kemi"><span>Skapa en bok</span></a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Kemi&action=show-download-screen"><span>Ladda ned som PDF</span></a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Kemi&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p"><span>Utskriftsvänlig version</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Chemistry" hreflang="en"><span>Commons</span></a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q2329" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g"><span>Wikidata-objekt</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> <div id="mw-indicator-featured-star" class="mw-indicator"><div class="mw-parser-output"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Wikipedia:Rekommenderade_artiklar" title="En eller flera av Wikipedias användare rekommenderar denna artikel på grund av dess goda kvalitet."><img alt="En eller flera av Wikipedias användare rekommenderar denna artikel på grund av dess goda kvalitet." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Rekommenderad.svg/19px-Rekommenderad.svg.png" decoding="async" width="19" height="18" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Rekommenderad.svg/29px-Rekommenderad.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Rekommenderad.svg/38px-Rekommenderad.svg.png 2x" data-file-width="462" data-file-height="438" /></a></span></div></div> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><dl class="noexcerpt dablink"><dd><i>För andra betydelser, se <a href="/wiki/Kemi_(olika_betydelser)" class="mw-disambig" title="Kemi (olika betydelser)">Kemi (olika betydelser)</a>.</i></dd></dl> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Chemicals_in_flasks.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e1/Chemicals_in_flasks.jpg/250px-Chemicals_in_flasks.jpg" decoding="async" width="250" height="222" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e1/Chemicals_in_flasks.jpg/375px-Chemicals_in_flasks.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e1/Chemicals_in_flasks.jpg/500px-Chemicals_in_flasks.jpg 2x" data-file-width="2048" data-file-height="1818" /></a><figcaption>Kemi är läran som behandlar sammansättningen, strukturen och egenskaperna hos <a href="/wiki/Materia" title="Materia">materia</a>, såväl som förändringarna den genomgår under <a href="/wiki/Kemisk_reaktion" title="Kemisk reaktion">kemiska reaktioner</a>.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:VysokePece1.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f4/VysokePece1.jpg/250px-VysokePece1.jpg" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f4/VysokePece1.jpg/375px-VysokePece1.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f4/VysokePece1.jpg/500px-VysokePece1.jpg 2x" data-file-width="1024" data-file-height="768" /></a><figcaption>Kemi innebär studiet av olika <a href="/wiki/Kemisk_f%C3%B6rening" title="Kemisk förening">substansers</a> interaktioner och de <a href="/wiki/Energi" title="Energi">energimängder</a> som därvid omsätts.</figcaption></figure> <p><b>Kemi</b> (<a href="/wiki/Arabiska" title="Arabiska">arabiska</a>: كيمياء <a href="/wiki/Latin" title="Latin">latin</a>: chem (kēme), ordets <a href="/wiki/Etymologi" title="Etymologi">etymologi</a> är dock omtvistad) är en <a href="/wiki/Naturvetenskap" title="Naturvetenskap">naturvetenskap</a> som studerar <a href="/wiki/Materia" title="Materia">materia</a>, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid <a href="/wiki/Kemisk_reaktion" title="Kemisk reaktion">kemiska reaktioner</a>.<sup id="cite_ref-1" class="reference"><a href="#cite_note-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Kemin undersöker olika typer av <a href="/wiki/Atom" title="Atom">atomer</a>, <a href="/wiki/Jon" title="Jon">joner</a>, <a href="/wiki/Molekyl" title="Molekyl">molekyler</a>, <a href="/wiki/Kristall" title="Kristall">kristaller</a> och andra tillstånd av materia, antingen för sig eller i kombination, vilka involverar begreppen <a href="/wiki/Energi" title="Energi">energi</a> och <a href="/wiki/Entropi" title="Entropi">entropi</a> i relation till spontaniteten hos <a href="/wiki/Kemisk_process" title="Kemisk process">kemiska processer</a>. </p><p>Traditionellt delas kemins grenar in efter vilken typ av materia de behandlar. Dessa områden inkluderar: </p> <ul><li><a href="/wiki/Oorganisk_kemi" title="Oorganisk kemi">Oorganisk kemi</a> (utforskandet av oorganisk materia).</li> <li><a href="/wiki/Organisk_kemi" title="Organisk kemi">Organisk kemi</a> (utforskandet av organisk (kolbaserad) materia).</li> <li><a href="/wiki/Biokemi" title="Biokemi">Biokemi</a> (utforskandet av <a href="/wiki/Substans" title="Substans">kemiska substanser</a> hos <a href="/wiki/Organism" title="Organism">organismer</a>).</li> <li><a href="/wiki/Fysikalisk_kemi" title="Fysikalisk kemi">Fysikalisk kemi</a> (utforskandet av kemiska processer med användning av fysikaliska modeller och sammanhang).</li> <li><a href="/wiki/Analytisk_kemi" title="Analytisk kemi">Analytisk kemi</a> (analys av prover för att få förståelse för deras kemiska sammansättning och kemiska struktur).</li> <li><a href="/wiki/K%C3%A4rnkemi" title="Kärnkemi">Kärnkemi</a> (där <a href="/wiki/Atomk%C3%A4rna" title="Atomkärna">atomkärnan</a> är i fokus och man studerar <a href="/wiki/Radioaktiv" class="mw-redirect" title="Radioaktiv">radioaktiv</a> påverkan på kemiska reaktioner, olika <a href="/wiki/Isotoper" class="mw-redirect" title="Isotoper">isotopers</a> kemiska egenskaper, såväl som omvandling av grundämnen genom <a href="/wiki/K%C3%A4rnfusion" title="Kärnfusion">fusion</a>, <a href="/wiki/Fission" title="Fission">fission</a> eller naturligt <a href="/wiki/S%C3%B6nderfall" class="mw-redirect" title="Sönderfall">sönderfall</a>).</li> <li><a href="/wiki/Teoretisk_kemi" title="Teoretisk kemi">Teoretisk kemi</a> (är ett samlingsnamn för flera teoretiska varianter av kemi som kan tillämpas inom de mer praktiska varianterna av kemi, t.ex. <a href="/wiki/Kvantkemi" title="Kvantkemi">kvantkemi</a> som kan tillämpas inom nästan alla fält av kemi).</li></ul> <p>På senare år har ett flertal specialiserade discipliner vuxit fram. Exempel på sådana är <a href="/wiki/Neurokemi" title="Neurokemi">neurokemi</a> (utforskandet av <a href="/wiki/Nervsystem" class="mw-redirect" title="Nervsystem">nervsystemets</a> kemi), <a href="/wiki/Milj%C3%B6kemi" title="Miljökemi">miljökemi</a> (studiet av kemiska processer i naturen) och <a href="/wiki/Materialkemi" class="mw-redirect" title="Materialkemi">materialkemi</a> (studiet av olika <a href="/wiki/Material" title="Material">material</a>). </p><p>Kemi utövades till en början som <a href="/wiki/Alkemi" title="Alkemi">alkemi</a>, en <a href="/wiki/Protovetenskap" title="Protovetenskap">protovetenskap</a> ur vilken kemi sedan växte fram.<sup id="cite_ref-2" class="reference"><a href="#cite_note-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Sammanfattning">Sammanfattning</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Sammanfattning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Sammanfattning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Kemi är läran om interaktionerna mellan <a href="/wiki/Substans" title="Substans">kemiska substanser</a>,<sup id="cite_ref-3" class="reference"><a href="#cite_note-3"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> vilka består av <a href="/wiki/Atom" title="Atom">atomer</a> eller endast <a href="/wiki/Subatom%C3%A4r_partikel" title="Subatomär partikel">subatomära partiklar</a>: <a href="/wiki/Proton" title="Proton">protoner</a>, <a href="/wiki/Elektron" title="Elektron">elektroner</a> och <a href="/wiki/Neutron" title="Neutron">neutroner</a>.<sup id="cite_ref-4" class="reference"><a href="#cite_note-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Atomer kombinerade bildar <a href="/wiki/Molekyl" title="Molekyl">molekyler</a> eller <a href="/wiki/Kristall" title="Kristall">kristaller</a>. Kemi kallas ibland för "den centrala vetenskapen" (en: the central science) eftersom den sammanbinder flera andra naturvetenskapliga områden såsom <a href="/wiki/Astronomi" title="Astronomi">astronomi</a>, <a href="/wiki/Fysik" title="Fysik">fysik</a>, <a href="/wiki/Materialvetenskap" title="Materialvetenskap">materialvetenskap</a>, <a href="/wiki/Biologi" title="Biologi">biologi</a> och <a href="/wiki/Geologi" title="Geologi">geologi</a>.<sup id="cite_ref-5" class="reference"><a href="#cite_note-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-6" class="reference"><a href="#cite_note-6"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>6<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Kemins ursprung kan spåras till visst äldre utövande, känt som <a href="/wiki/Alkemi" title="Alkemi">alkemi</a>, en lära som praktiserats under tusentals år i flera delar av världen.<sup id="cite_ref-7" class="reference"><a href="#cite_note-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Strukturen på de objekt vi i vardagen använder och egenskaperna hos den materia vi ständigt interagerar med påverkas som en följd av kemiska substansers egenskaper. Till exempel är <a href="/wiki/St%C3%A5l" title="Stål">stål</a> <a href="/wiki/H%C3%A5rdhet" title="Hårdhet">hårdare</a> än <a href="/wiki/J%C3%A4rn" title="Järn">järn</a> med lägre kolinnehåll på grund av att dess atomer är starkare ihopbundna i en stabilare <a href="/wiki/Kristallstruktur" title="Kristallstruktur">kristallstruktur</a>; trä brinner eller genomgår snabb <a href="/wiki/Oxidation" title="Oxidation">oxidation</a> eftersom det över en viss temperatur kan reagera <a href="/wiki/Spontan_process" title="Spontan process">spontant</a> med <a href="/wiki/Syre" title="Syre">syre</a> i en <a href="/wiki/Kemisk_reaktion" title="Kemisk reaktion">kemisk reaktion</a>; <a href="/wiki/Socker" title="Socker">socker</a> och <a href="/wiki/Salt" title="Salt">salt</a> löser sig i vatten till följd av att deras molekylära/joniska egenskaper är sådana att upplösning är fördelaktig under dessa förhållanden. </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Lab_bench.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5f/Lab_bench.jpg/250px-Lab_bench.jpg" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5f/Lab_bench.jpg/375px-Lab_bench.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5f/Lab_bench.jpg/500px-Lab_bench.jpg 2x" data-file-width="2272" data-file-height="1704" /></a><figcaption>Ett <a href="/wiki/Laboratorium" title="Laboratorium">laboratorium</a> på institutet för biokemi vid <a href="/wiki/K%C3%B6lns_universitet" title="Kölns universitet">Kölns universitet</a>.</figcaption></figure> <p>Övergångarna som studeras inom kemin kommer som resultat av interaktioner mellan antingen olika kemiska substanser eller mellan <a href="/wiki/Materia" title="Materia">materia</a> och <a href="/wiki/Energi" title="Energi">energi</a>. Traditionell kemi behandlar undersökandet av interaktioner mellan kemiska substanser i ett kemiskt <a href="/wiki/Laboratorium" title="Laboratorium">laboratorium</a> med hjälp av olika typer av olika glasverktyg. </p><p>En <a href="/wiki/Kemisk_reaktion" title="Kemisk reaktion">kemisk reaktion</a> är en omvandling av kemiska substanser till en eller flera andra substanser.<sup id="cite_ref-8" class="reference"><a href="#cite_note-8"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>8<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En reaktion kan skrivas som en <a href="/wiki/Reaktionsformel" title="Reaktionsformel">reaktionsformel</a>. Antalet atomer till vänster och höger i ekvationen för en kemisk omvandling är allra oftast lika. </p><p><a href="/wiki/Energi" title="Energi">Energi</a> och <a href="/wiki/Entropi" title="Entropi">entropi</a> är två mycket viktiga begrepp i nästan all kemi. Kemiska substanser klassificeras efter deras struktur, skepnad, såväl som deras <a href="/wiki/Empirisk_formel" title="Empirisk formel">kemiska sammansättning</a>. De kan analyseras med hjälp av olika metoder inom <a href="/wiki/Kemisk_analys" class="mw-redirect" title="Kemisk analys">kemisk analys</a>, exempelvis med <a href="/wiki/Spektroskopi" title="Spektroskopi">spektroskopi</a> och <a href="/wiki/Kromatografi" title="Kromatografi">kromatografi</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Historia">Historia</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Historia" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Historia"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Kemins_historia" title="Kemins historia">Kemins historia</a></dd></dl></div> <p><a href="/wiki/Forntida_Egypten" title="Forntida Egypten">Forntida egyptier</a> banade väg för den syntetiska "våtkemin" för upp till 4000 år sedan.<sup id="cite_ref-Barnes_9-0" class="reference"><a href="#cite_note-Barnes-9"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> 1000 f.Kr. använde forntida civilisationer tekniker som kom att utgöra basen för flertalet av kemins grenar, tekniker så som utvinning av metall ifrån malm, krukmakeri, <a href="/wiki/J%C3%A4sning" title="Jäsning">jäsning</a> för tillverkning av öl och vin, skapande av pigment för kosmetika och målning, extraktion av kemikalier ifrån växter till mediciner och parfymer, tillverkande av ost, färgning av kläder, garvande av skinn, omvandlande av fett till tvål, tillverkning av glas och skapande av bronslegeringar. </p> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Epicurus_Louvre.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a6/Epicurus_Louvre.jpg/180px-Epicurus_Louvre.jpg" decoding="async" width="180" height="240" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a6/Epicurus_Louvre.jpg/270px-Epicurus_Louvre.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a6/Epicurus_Louvre.jpg/360px-Epicurus_Louvre.jpg 2x" data-file-width="1200" data-file-height="1600" /></a><figcaption><a href="/wiki/Demokritos" title="Demokritos">Demokritos</a> <a href="/wiki/Atomism" title="Atomism">atomism</a> adopterades sedan av <a href="/wiki/Epikuros" title="Epikuros">Epikuros</a> (341–270 BCE).</figcaption></figure> <p>Kemins rötter kan spåras tillbaks till upptäckten av <a href="/wiki/Eld" title="Eld">elden</a> och dess effekter. Eld förändrade ett ämne till ett annat under avgivande av stora mängder värme, och var därigenom av stort intresse för mänskligheten. Eld ledde till upptäckten av <a href="/wiki/J%C3%A4rn" title="Järn">järn</a> och <a href="/wiki/Glas" title="Glas">glas</a>. Att <a href="/wiki/Guld" title="Guld">guld</a> börjat betraktas som värdefullt ledde till upptäckten för hur man renar fram det, men trots att de underliggande principerna bakom inte var särskilt väl undersökta drog man slutsatsen att det rörde sig om en omvandling snarare än en framrening. Flera lärda ansåg i denna tid att det fanns sätt att omvandla billigare (bas-)metaller till guld. Detta banade väg för <a href="/wiki/Alkemi" title="Alkemi">alkemin</a> och bland annat jakten efter <a href="/wiki/De_vises_sten" title="De vises sten">de vises sten</a>, vilken ansågs kunna utföra denna omvandling endast genom dess beröring.<sup id="cite_ref-De_vises_sten_uggleupplagan_10-0" class="reference"><a href="#cite_note-De_vises_sten_uggleupplagan-10"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>10<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Bland de äldsta bevarade skrifterna om alkemi finns <i><a href="/wiki/Papyrus_graecus_Holmiensis" class="mw-redirect" title="Papyrus graecus Holmiensis">Papyrus graecus Holmiensis</a> (Stockholmpapyrusen)</i><sup id="cite_ref-Alkemi_uggleupplagan_11-0" class="reference"><a href="#cite_note-Alkemi_uggleupplagan-11"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>11<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och <i><a href="/wiki/Leiden_X-papyrusen" title="Leiden X-papyrusen">Leiden X-papyrusen</a></i>.<sup id="cite_ref-12" class="reference"><a href="#cite_note-12"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>12<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>I <a href="/wiki/Antikens_Grekland" title="Antikens Grekland">antikens Grekland</a> går <a href="/wiki/Atomism" title="Atomism">atomism</a> tillbaka så långt som 440 år f.Kr., indikerat av boken <i>De Rerum Natura</i><sup id="cite_ref-13" class="reference"><a href="#cite_note-13"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>13<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> författad av den romerske <a href="/wiki/Lucretius" title="Lucretius">Lucretius</a> 50 år f. Kr.<sup id="cite_ref-14" class="reference"><a href="#cite_note-14"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>14<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Mycket av utvecklingen av de tidiga framreningsmetoderna beskrivs av <a href="/wiki/Plinius_den_%C3%A4ldre" title="Plinius den äldre">Plinius den äldre</a> i hans verk <i><a href="/wiki/Naturalis_Historia" title="Naturalis Historia">Naturalis Historia</a></i>.<sup id="cite_ref-15" class="reference"><a href="#cite_note-15"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>15<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Flera grekiska filosofer hade funderingar om materiens uppbyggnad. <a href="/wiki/Thales_fr%C3%A5n_Miletos" class="mw-redirect" title="Thales från Miletos">Thales från Miletos</a> (cirka <a href="/wiki/625" title="625">625</a>-<a href="/wiki/547" title="547">547</a> f.Kr.) ansåg att allt hade en gemensam ursubstans, nämligen vatten.<sup id="cite_ref-16" class="reference"><a href="#cite_note-16"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>16<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Anaximenes" title="Anaximenes">Anaximenes</a> cirka <a href="/wiki/570" title="570">570</a>- cirka <a href="/wiki/526" title="526">526</a> f.Kr. menade att luft var alltings <a href="/wiki/Ur%C3%A4mne" class="mw-redirect" title="Urämne">urämne</a>.<sup id="cite_ref-17" class="reference"><a href="#cite_note-17"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>17<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Omkring 500 år f.Kr. ansåg den grekiske filosofen <a href="/wiki/Anaxagoras" title="Anaxagoras">Anaxagoras</a> ca <a href="/wiki/500" title="500">500</a>-<a href="/wiki/428" title="428">428</a> att materien var oändligt delbar. En silverkula skulle till exempel kunna delas ett oändligt antal gånger. </p><p><a href="/wiki/Leukippos" title="Leukippos">Leukippos</a>, som levde på 400-talet f.Kr., ansåg ca 480 f.Kr. däremot att universum var uppbyggt av två beståndsdelar, dels odelbara atomer och dels tomrum. Han menade att atomer var för små för att synas, att de hade olika geometriska former och var i ständig rörelse. </p><p><a href="/wiki/Empedokles" title="Empedokles">Empedokles</a> cirka 490- cirka 434 f.Kr. lanserade idén om att allt består av jord, luft, eld och vatten. <a href="/wiki/Platon" title="Platon">Platon</a> och <a href="/wiki/Aristoteles" title="Aristoteles">Aristoteles</a> stödde Empedokles uppfattning. </p><p><br /> </p> <table cellspacing="15" width="100%" style="border: 1px solid #a79c83"> <tbody><tr> <td valign="top"> <p>En kort historisk översikt: </p> <ul><li>Egyptisk alkemi [3000 f.Kr. – 400 f.Kr.], formulerar tidiga "element"-teorier.<sup id="cite_ref-Barnes_9-1" class="reference"><a href="#cite_note-Barnes-9"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-Barnes2_18-0" class="reference"><a href="#cite_note-Barnes2-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li>Grekisk alkemi [332 f.Kr. – 642 e.Kr.], <a href="/wiki/Alexander_den_store" title="Alexander den store">Alexander den store</a>, kung över det <a href="/wiki/Makedonien_(historisk_region)#Det_antika_kungariket_Makedonien" title="Makedonien (historisk region)">antika kungadömet Makedonien</a>, erövrar Egypten och banar väg för <a href="/wiki/Biblioteket_i_Alexandria" title="Biblioteket i Alexandria">biblioteket i Alexandria</a>, som blev ett av världens största bibliotek.<sup id="cite_ref-IYoC_19-0" class="reference"><a href="#cite_note-IYoC-19"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>19<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-CHS_20-0" class="reference"><a href="#cite_note-CHS-20"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>20<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li>Muslimsk alkemi [642 e.Kr. – 1200 e.Kr.], det muslimska erövrandet av Egypten (i synnerhet Alexandria); utvecklandet av vetenskapliga metoder av <a href="/wiki/Alhazen" title="Alhazen">Alhazen</a> och <a href="/wiki/Geber" title="Geber">Geber</a> (Jābir ibn Hayyān) revolutionerar kemin.<sup id="cite_ref-Fruen_21-0" class="reference"><a href="#cite_note-Fruen-21"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>21<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-Zygmunt_22-0" class="reference"><a href="#cite_note-Zygmunt-22"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>22<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li>Världsledande institutioner [ca 700 - 1300], <a href="/wiki/Visdomens_hus" title="Visdomens hus">Visdomens hus</a> (arabiska: بيت الحكمة; Bait al-Hikma), Al-Andalus (arabiska: الأندلس) och <a href="/wiki/Biblioteket_i_Alexandria" title="Biblioteket i Alexandria">biblioteket i Alexandria</a> (arabiska: الإسكندرية) bidrar ytterligare till kemins utveckling.</li> <li><a href="/wiki/Geber" title="Geber">Jābir ibn Hayyān</a>, <a href="/wiki/Al-Kindi" title="Al-Kindi">al-Kindi</a>, <a href="/wiki/Al-Razi" class="mw-redirect" title="Al-Razi">al-Razi</a>, <a href="/wiki/Al-Biruni" class="mw-redirect" title="Al-Biruni">al-Biruni</a> och <a href="/wiki/Alhazen" title="Alhazen">Alhazen</a> fortsätter att influera kemin, utveckla den och utöka dess gränser vad gäller både kunskap och experiment. Förutom tekniska framsteg vad gäller processer och apparatur, utvecklade araberna metoder för att bättra renheten av substanser såsom <a href="/wiki/Alkohol" class="mw-redirect" title="Alkohol">alkoholer</a>, <a href="/wiki/Syra" title="Syra">syror</a>, och <a href="/wiki/Krut" title="Krut">krut</a>, vilket vid denna tid inte var tillgängligt för européer.<sup id="cite_ref-Vallely_23-0" class="reference"><a href="#cite_note-Vallely-23"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-chemistry_24-0" class="reference"><a href="#cite_note-chemistry-24"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li>Europeisk alkemi [1100 - nutid], alkemisten <a href="/w/index.php?title=Pseudo-Geber&action=edit&redlink=1" class="new" title="Pseudo-Geber [inte skriven än]">Pseudo-Geber</a> bygger vidare på arabisk alkemi. Från 1100-talet gjordes allt fler kemiska upptäckter i västra Europa.</li> <li>Kemi [1661], <a href="/wiki/Robert_Boyle" title="Robert Boyle">Boyle</a> skriver texten <i><a href="/w/index.php?title=The_Sceptical_Chymist&action=edit&redlink=1" class="new" title="The Sceptical Chymist [inte skriven än]">The Sceptical Chymist</a></i>.<sup id="cite_ref-Kline_25-0" class="reference"><a href="#cite_note-Kline-25"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>25<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li>Kemi [1787], <a href="/wiki/Antoine_Lavoisier" title="Antoine Lavoisier">Lavoisier</a> skriver <i><a href="/w/index.php?title=Elements_of_Chemistry&action=edit&redlink=1" class="new" title="Elements of Chemistry [inte skriven än]">Elements of Chemistry</a></i>.</li> <li>Kemi [1803], <a href="/wiki/John_Dalton" title="John Dalton">Dalton</a> publicerar sin <a href="/wiki/Atomteori" title="Atomteori">atomteori</a>.</li></ul> </td></tr></tbody></table> <p>De tidigaste pionjärerna inom kemi, och uppfinnarna av den moderna <a href="/wiki/Vetenskaplig_metod" title="Vetenskaplig metod">vetenskapliga metodiken</a><sup id="cite_ref-26" class="reference"><a href="#cite_note-26"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>26<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> var medeltida arabiska och persiska vetenskapsmän. De introducerade precisa observationer och kontrollerade <a href="/wiki/Experiment" title="Experiment">experiment</a> inom kemin och upptäckte flera kemiska substanser.<sup id="cite_ref-WillDurant_27-0" class="reference"><a href="#cite_note-WillDurant-27"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/Geber" title="Geber">Jābir ibn Hayyān</a> (d. 815), <a href="/wiki/Al-Kindi" title="Al-Kindi">al-Kindi</a> (d. 873), <a href="/wiki/Al-Razi" class="mw-redirect" title="Al-Razi">al-Razi</a> (d. 925), <a href="/wiki/Al-Biruni" class="mw-redirect" title="Al-Biruni">al-Biruni</a> (d. 1048) och <a href="/wiki/Alhazen" title="Alhazen">Alhazen</a> (d. 1039) var alla mycket inflytelserika muslimska kemister.<sup id="cite_ref-28" class="reference"><a href="#cite_note-28"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>28<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Jābirs arbeten blev vitt kända i <a href="/wiki/Europa" title="Europa">Europa</a> genom <a href="/wiki/Latin" title="Latin">latinska</a> översättningar i <a href="/wiki/Spanien" title="Spanien">Spanien</a> på 1300-talet av en anonym alkemist, senare kallad <a href="/w/index.php?title=Pseudo-Geber&action=edit&redlink=1" class="new" title="Pseudo-Geber [inte skriven än]">pseudo-Geber</a>, som också skrev några av sina egna böcker under <a href="/wiki/Pseudonym" title="Pseudonym">pseudonymen</a> "Geber". Bidraget ifrån indiska alkemister och <a href="/wiki/Metallurgi" title="Metallurgi">metallurger</a> under kemins utveckling var också signifikant.<sup id="cite_ref-29" class="reference"><a href="#cite_note-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:David_-_Portrait_of_Monsieur_Lavoisier_(cropped).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/85/David_-_Portrait_of_Monsieur_Lavoisier_%28cropped%29.jpg/250px-David_-_Portrait_of_Monsieur_Lavoisier_%28cropped%29.jpg" decoding="async" width="250" height="289" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/85/David_-_Portrait_of_Monsieur_Lavoisier_%28cropped%29.jpg/375px-David_-_Portrait_of_Monsieur_Lavoisier_%28cropped%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/85/David_-_Portrait_of_Monsieur_Lavoisier_%28cropped%29.jpg/500px-David_-_Portrait_of_Monsieur_Lavoisier_%28cropped%29.jpg 2x" data-file-width="1097" data-file-height="1266" /></a><figcaption><a href="/wiki/Antoine_Laurent_de_Lavoisier" class="mw-redirect" title="Antoine Laurent de Lavoisier">Antoine Laurent de Lavoisier</a> formulerade <a href="/wiki/Lagen_om_massans_bevarande" title="Lagen om massans bevarande">lagen om massans bevarande</a> år 1773 och bidrog därmed till utvecklandet av den moderna kemin.</figcaption></figure> <p>Under 1100-talet börjar araberna överflyglas av Västeuropa, som under 1200-talet tog ledningen inom kemins utveckling. Under den här tiden börjar dock <a href="/wiki/Alkemi" title="Alkemi">alkemin</a> och jakten på guldskapandets hemlighet att ta över fokus inom kemin. Under perioden fanns dock även framstående forskare, som <a href="/wiki/Albertus_Magnus" title="Albertus Magnus">Albertus Magnus</a>, <a href="/wiki/Roger_Bacon" title="Roger Bacon">Roger Bacon</a>, <a href="/w/index.php?title=Arnoldus_fr%C3%A5n_Villanova&action=edit&redlink=1" class="new" title="Arnoldus från Villanova [inte skriven än]">Arnoldus från Villanova</a>, <a href="/wiki/Raimundus_Lullus" title="Raimundus Lullus">Raimundus Lullus</a>, <a href="/w/index.php?title=Basilius_Valentinus&action=edit&redlink=1" class="new" title="Basilius Valentinus [inte skriven än]">Basilius Valentinus</a> med flera. </p><p>För vissa utövare var alkemi en intellektuell jakt, som de efter hand allt bättre bemästrade. <a href="/wiki/Paracelsus" title="Paracelsus">Paracelsus</a> (1493-1541), till exempel, förkastade 4-element-teorin och med endast en vag förståelse för hans kemikalier och mediciner bildade han en hybrid av alkemi och vetenskap i något som kom att kallas <i><a href="/wiki/Iatrokemi" title="Iatrokemi">iatrokemi</a></i>. Bland tidens mer framstående kemister märks <a href="/wiki/Georgius_Agricola" title="Georgius Agricola">Georgius Agricola</a> (1494–1556) som egentligen var metallurg, men genom sina undersökningar av malmer starkt bidrog till kemins utveckling. Även <a href="/wiki/Andreas_Libavius" title="Andreas Libavius">Andreas Libavius</a> (1560–1616), som egentligen var läkare bör framhållas inom kemins område. Genom sina läkemedelsundersökningar upptäckte han en rad nya föreningar. En annan läkare, <a href="/wiki/Jan_Baptista_van_Helmont" title="Jan Baptista van Helmont">Jan Baptista van Helmont</a>, som var den förste som upptäckte att luftens volym avtar om en kropp förbrinner däri, även om han inte förstod orsaken. Han lyckades även skilja olika typer av gaser från varandra. Han kunde även avfärda alkemin genom att konstatera att ingen metall kunde avskiljas från en lösning, om den inte tidigare funnits löst i den. <a href="/wiki/Johann_Rudolph_Glauber" title="Johann Rudolph Glauber">Johann Rudolph Glauber</a> (1604–1688), var en av de första betydande kemister som inte även var läkare, och relativt fri från samtidens förutfattade meningar.<sup id="cite_ref-30" class="reference"><a href="#cite_note-30"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>30<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Med Glauber började kemin delvis ändra karaktär, och systematisk analys av tidigare studier fick en större betydelse inom ämnet.<sup id="cite_ref-31" class="reference"><a href="#cite_note-31"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>31<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det influerades filosofer såsom <a href="/wiki/Francis_Bacon" title="Francis Bacon">Sir Francis Bacon</a> (1561-1626) och <a href="/wiki/Ren%C3%A9_Descartes" title="René Descartes">René Descartes</a> (1596-1650), vilka krävde större noggrannhet inom matematiken och att opartiskhet skulle gälla vid vetenskapliga observationer, som ledde till en vetenskaplig revolution. Inom kemin började detta med <a href="/wiki/Robert_Boyle" title="Robert Boyle">Robert Boyle</a> (1627-1691) som upptäckte en ekvation känd som <a href="/wiki/Boyles_lag" title="Boyles lag">Boyles lag</a>, vilken behandlar gasfasens karaktär.<sup id="cite_ref-32" class="reference"><a href="#cite_note-32"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Sedan länge kände man till att ämnen genom förbränning undergick en grundlig förändring. Man kände även till att exempelvis rost väger mer än det oförbrända järnet. Trots det var man övertygad om att vid förbränningen något försvann från ämnet, snarare än att något upptogs. Den som egentligen skapade en teori runt detta var <a href="/wiki/Georg_Ernst_Stahl" class="mw-redirect" title="Georg Ernst Stahl">Georg Ernst Stahl</a>, som lade fram teorin om att alla brännbara ämnen innehöll ett ämne, <a href="/wiki/Flogiston" title="Flogiston">flogiston</a>, som vid förbränningen gick bort, en teori som blev mycket populär vid mitten av 1700-talet. Då <a href="/wiki/Henry_Cavendish" title="Henry Cavendish">Henry Cavendish</a> (1731–1810) upptäckte vätgasen, och visade sig ha flera av de egenskaper man tidigare tillskrivit flogiston, bland annat att förvandla "metallkalker" (oxider) till metall, trodde han sig till en börja ha upptäckt detta ämne. Cavendishs upptäckt kom att leda till ett ökat intresse för gaser, och <a href="/wiki/Joseph_Priestley" title="Joseph Priestley">Joseph Priestleys</a> upptäckt av flera tidigare okända gaser. <sup id="cite_ref-33" class="reference"><a href="#cite_note-33"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>33<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Sedan man fått bättre kännedom om gaserna och de kvantitativa förhållandena vid förbränningen blev flogistonteorin ohållbar. <a href="/wiki/Antoine_Lavoisier" title="Antoine Lavoisier">Antoine Lavoisier</a> (1743-1794) var den som genom utvecklade <a href="/wiki/Lagen_om_massans_bevarande" title="Lagen om massans bevarande">lagen om massans bevarande</a>, uppställd år 1773, kunde dra upp riktlinjerna för den nya kemin och förklara förbränningen som en kemisk reaktion med syre. Ett annat viktigt namn inom kemins utveckling var <a href="/wiki/Claude_Louis_Berthollet" title="Claude Louis Berthollet">Claude Louis Berthollet</a>, som spelade in viktig roll i utforskandet av kemiska ämnens <a href="/wiki/Affinitet" title="Affinitet">affinitet</a> och uppställde de första allmänna teoremet för detta. Även <a href="/wiki/Martin_Heinrich_Klaproth" title="Martin Heinrich Klaproth">Martin Heinrich Klaproth</a>, som var den förste som i Tyskland antog Lavoisiers system, och <a href="/wiki/Louis_Nicolas_Vauquelin" title="Louis Nicolas Vauquelin">Louis Nicolas Vauquelin</a>, som utforskade mineralernas sammansättning och gjorde den känd. Även <a href="/wiki/Jeremias_Benjamin_Richter" title="Jeremias Benjamin Richter">Jeremias Benjamin Richter</a> bör nämnas, då han var den första att studera vikten hos olika grundämnen och upptäckte en systematik hos dessa, något som kom att <a href="/wiki/John_Dalton" title="John Dalton">John Dalton</a> 1803 lade fram sin <a href="/wiki/Atomteori" title="Atomteori">atomteori</a>.<sup id="cite_ref-34" class="reference"><a href="#cite_note-34"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>34<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Sedan förståelsen av grundämnena och deras reaktioner blivit kända kom de fortsatta upptäckterna snabbt. <a href="/wiki/Joseph_Louis_Gay-Lussac" title="Joseph Louis Gay-Lussac">Joseph Louis Gay-Lussac</a> som var verksam som både fysiker och kemist, gjorde sig känd genom sina undersökningar över gasernas natur och egenskaper. <a href="/wiki/Humphry_Davy" title="Humphry Davy">Humphry Davy</a> blev känd genom att med elektricitet lyckas sönderdela kemiska föreningar, och framställde 1807 alkalimetallerna kalium och natrium. Davy kunde även visa att saltsyra inte innehöll syre och Lavoisiers antagande att alla syror innehöll syre måste överges. <a href="/wiki/Louis_Jacques_Th%C3%A9nard" title="Louis Jacques Thénard">Louis Jacques Thénard</a> utarbetade tillsammans med Gay-Lussac en metod att analysera organiska föreningar genom förbränning med syrerika ämnen och uppsamling av förbränningsprodukterna, kolsyra och vatten. Härigenom gavs möjligheten att exakt undersöka organiska föreningar och den <a href="/wiki/Organisk_kemi" title="Organisk kemi">organiska kemin</a> uppstod som en systervetenskap till den <a href="/w/index.php?title=Oorganiska_kemi&action=edit&redlink=1" class="new" title="Oorganiska kemi [inte skriven än]">oorganiska kemin</a>. <a href="/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius" title="Jöns Jacob Berzelius">Jöns Jacob Berzelius</a> spelade en viktig roll genom att ge det experimentella underlaget till Daltons atomteori och under användning av Gay-Lussacs volymlag och den av <a href="/wiki/Eilhard_Mitscherlich" title="Eilhard Mitscherlich">Eilhard Mitscherlich</a> upptäckta <a href="/wiki/Isomorfi" title="Isomorfi">isomorfin</a> ge en exakt bestämning av grundämnenans atomvikter. Han utvecklade även laboratoriemetodiken och blev betydelsefull genom sin lärobok i kemi. <a href="/wiki/Michael_Faraday" title="Michael Faraday">Michael Faraday</a> blev betydelsefull särskilt inom <a href="/wiki/Elektrokemi" title="Elektrokemi">elektrokemin</a>. Han upptäckte även att kroppar av lika kemisk sammansättning i fysiskt avseende vilket tillsammans med Mitscherlichs upptäckt att olika former av kristallisering kan ge olika egenskaper, vilket blev betydelsefullt för framväxten av den <a href="/wiki/Fysikalisk_kemi" title="Fysikalisk kemi">fysikaliska kemin</a>.<sup id="cite_ref-35" class="reference"><a href="#cite_note-35"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>35<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Den organiska kemin var trots alla framsteg länge ett okänt område, och många trodde ännu att en särskild livskraft krävdes för bildandet av dessa ämnen. Förste sedan <a href="/wiki/Friedrich_W%C3%B6hler" title="Friedrich Wöhler">Friedrich Wöhler</a> 1828 lyckats framställa ett urinämne av oorganisk material, kom bevis att de organiska ämnena var underkastade samma lagar som de oorganiska. <a href="/wiki/Justus_von_Liebig" title="Justus von Liebig">Justus von Liebig</a> är en av de som har varit viktigaste för kemins utveckling, och var i samarbete med Wöhler avgörande för förståelsen av de kemiska ämnenas betydelse jordens bördighet, och utvecklingen av konstgödning. Han sysslade även med växternas användning för djurens näring, studerade köttets beståndsdelar och bidrog till storskalig framställning av "Liebigs köttextrakt". Tillsammans med Wöhler studerade han även organiska syror och gjorde epokgörande undersökningar av <a href="/wiki/Urinsyra" title="Urinsyra">urinsyrans</a> natur. Ett annat viktigt namn var <a href="/wiki/Michel-Eug%C3%A8ne_Chevreul" title="Michel-Eugène Chevreul">Michel-Eugène Chevreul</a>, som genom att studera fettarterna kunde utreda det kemiska förloppet vid <a href="/wiki/Tv%C3%A5l" title="Tvål">tvålkokningen</a> och genom sina undersökningar av <a href="/wiki/Stearin" title="Stearin">stearinet</a> ge impulsen till dess användning vid ljustillverkning. <a href="/wiki/Jean-Baptiste_Dumas" title="Jean-Baptiste Dumas">Jean-Baptiste Dumas</a> bidrog till jordbrukskemins utveckling i Frankrike och var betydelsefull genom sina arbeten om molekylernas lägen i organiska kroppar. <a href="/wiki/August_Wilhelm_von_Hofmann" title="August Wilhelm von Hofmann">August Wilhelm von Hofmann</a> bidrog genom sina undersökningar av <a href="/wiki/Anilin" title="Anilin">anilinfärgerna</a> till att kemisterna inte bara intresserade sig för ämnenas egenskaper och atomvikt utan även efter deras inre struktur. <a href="/wiki/Adolf_von_Baeyer" title="Adolf von Baeyer">Adolf von Baeyer</a> fortsatte von Liebigs arbete och lyckades skapa syntetiskt framställd <a href="/wiki/Indigo_(f%C3%A4rg%C3%A4mne)" title="Indigo (färgämne)">indigo</a>. <a href="/wiki/August_Kekul%C3%A9" title="August Kekulé">August Kekulé</a> blev betydelsefull inom den organiska kemi genom sin formulering av dek Kekuléska <a href="/wiki/Bensen" title="Bensen">benzolformeln</a>.<sup id="cite_ref-36" class="reference"><a href="#cite_note-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>36<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Upptäckterna av de kemiska <a href="/wiki/Grund%C3%A4mne" title="Grundämne">grundämnena</a> har en lång historia som sträcker sig från den tidiga alkemin, med kulmen vid introduktionen av det <a href="/wiki/Periodiska_systemet" title="Periodiska systemet">periodiska systemet</a> av <a href="/wiki/Dmitrij_Mendelejev" title="Dmitrij Mendelejev">Dmitrij Mendelejev</a> (1834-1907).<sup id="cite_ref-37" class="reference"><a href="#cite_note-37"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>37<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Grundläggande_koncept"><span id="Grundl.C3.A4ggande_koncept"></span>Grundläggande koncept</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Grundläggande koncept" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Grundläggande koncept"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Flera <a href="/wiki/Koncept" title="Koncept">koncept</a> är essentiella inom kemi, dessa är bland annat: </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Atom">Atom</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Atom" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Atom"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Atom" title="Atom">Atom</a></dd></dl></div> <p>En <i>atom</i> är den basala enheten inom kemi, förutom fria <a href="/wiki/Proton" title="Proton">protoner</a>, <a href="/wiki/Neutron" title="Neutron">neutroner</a>, samt <a href="/wiki/Elektron" title="Elektron">elektroner</a>. Den består av en positivt laddad kärna (<a href="/wiki/Atomk%C3%A4rna" title="Atomkärna">atomkärnan</a>), vilken oftast innehåller protoner och neutroner, samt ett antal elektroner som tillsammans balanserar atomens laddning. Atomen är den minsta <a href="/wiki/Entitet" title="Entitet">entitet</a> som har påvisats påverka grundämnens kemiska egenskaper, såsom <a href="/wiki/Elektronegativitet" title="Elektronegativitet">elektronegativitet</a>, <a href="/wiki/L%C3%B6slighet" title="Löslighet">löslighet</a>, föredraget/föredragna <a href="/wiki/Oxidationsstadium" class="mw-redirect" title="Oxidationsstadium">oxidationsstadium</a>, <a href="/wiki/Elektronkonfiguration" title="Elektronkonfiguration">elektronkonfiguration</a> och föredragna typer av <a href="/wiki/Kemisk_bindning" title="Kemisk bindning">kemiska bindningar</a> (såsom <a href="/wiki/Metallbindning" title="Metallbindning">metallbindningar</a>, <a href="/wiki/Jonbindning" title="Jonbindning">jonbindningar</a> och <a href="/wiki/Kovalent_bindning" title="Kovalent bindning">kovalenta bindningar</a>). </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Atomkärnan"><span id="Atomk.C3.A4rnan"></span>Atomkärnan</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Atomkärnan" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Atomkärnan"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>En atoms kärna och dess antal protoner är vad som ger den sin identitet som grundämne. <a href="/wiki/Litium" title="Litium">Litium</a> har tre protoner, <a href="/wiki/Syre" title="Syre">syre</a> har åtta, och <a href="/wiki/Kisel" title="Kisel">kisel</a> har fjorton etc. Antalet neutroner i kärnan bestämmer vilken isotop av ett grundämne atomen är. Det finns både stabila och radioaktiva isotoper av de flesta grundämnen. Till exempel har <a href="/wiki/Kol" title="Kol">kol</a> en instabil isotop som har fjorton neutroner och kallas <a href="/wiki/Kol-14" class="mw-redirect" title="Kol-14">kol-14</a>. Den enklaste atomen <a href="/wiki/V%C3%A4teatom" class="mw-redirect" title="Väteatom">väteatomens</a> första isotop saknar dock helt neutroner. Om en atomkärna är isolerad och saknar helt <a href="/wiki/Elektronskal" class="mw-redirect" title="Elektronskal">elektronskal</a> så är den en fullständigt positivt laddad <a href="/wiki/Katjon" class="mw-redirect" title="Katjon">katjon</a>. Om antalet elektroner överstiger antalet protoner i kärnan, så blir hela atomen en negativt laddad <a href="/wiki/Anjon" class="mw-redirect" title="Anjon">anjon</a>. Fältet inom kemin där atomkärnan specifikt står i centrum kallas för <a href="/wiki/K%C3%A4rnkemi" title="Kärnkemi">kärnkemi</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Proton">Proton</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Proton" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Proton"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>En proton är en <a href="/wiki/Baryon" title="Baryon">baryon</a> (ibland också kallad för en <a href="/wiki/Elementarpartikel" title="Elementarpartikel">elementarpartikel</a>), vars antal i atomkärnan bestämmer atomens identitet. Den består av två <a href="/wiki/Uppkvark" class="mw-redirect" title="Uppkvark">uppkvarkar</a> och en <a href="/wiki/Nerkvark" class="mw-redirect" title="Nerkvark">nerkvark</a>, som endast kan existera inom varandras proximitet. Tekniskt sett är en enskild proton en positiv <a href="/wiki/V%C3%A4tejon" title="Vätejon">vätejon</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Neutron">Neutron</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Neutron" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Neutron"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>En neutron är likt protoner en <a href="/wiki/Baryon" title="Baryon">baryon</a> (ibland också kallad för en <a href="/wiki/Elementarpartikel" title="Elementarpartikel">elementarpartikel</a>), fast omvänt uppbyggd av två nedkvarkar och en uppkvark. Den saknar dessutom helt elektrisk laddning. Antalet neutroner i atomkärnan relativt till antalet protoner bestämmer vilken isotop av ett grundämne atomen är. Neutroner har inte någon större påverkan på kemiska reaktioner då de ej attraherar eller attraheras av elektriska laddningar, men kan ändå hos lättare grundämnen göra att reaktionsmekanismer sker långsammare och därmed ge nya kemiska egenskaper. Som exempel på detta så finns det en mindre skillnad på kemiska egenskaper mellan en vanlig <a href="/wiki/Vattenmolekyl" class="mw-redirect" title="Vattenmolekyl">vattenmolekyl</a> och en molekyl av <a href="/wiki/Tungt_vatten" title="Tungt vatten">tungt vatten</a>. Olika isotoper kan också kräva mer eller mindre energi för att byta <a href="/wiki/Aggregationstillst%C3%A5nd" title="Aggregationstillstånd">aggregationstillstånd</a>. Till exempel kan kokpunkter hos flytande ämnen variera. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Elektron">Elektron</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Elektron" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Elektron"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>En elektron är en <a href="/wiki/Elementarpartikel" title="Elementarpartikel">elementarpartikel</a> och består ej av kvarkar. Den har en lika stor laddning som protoner men är negativ, och har ungefär 2'000 gånger mindre massa än protoner och neutroner. Således är det främst atomkärnan som utgör atomens massa men främst elektroner som utgör atomens volym. Det är elektroner i en atoms yttersta elektronskal, så kallade <a href="/wiki/Valenselektroner" class="mw-redirect" title="Valenselektroner">valenselektroner</a>, som ansvarar för de allra flesta kemiska reaktioner. Detta sker genom att elektroner ges, tas eller delas av olika atomkärnor. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Orbitaler">Orbitaler</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Orbitaler" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Orbitaler"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Elektroner som tillhör en atom existerar i ett tillstånd som kan liknas vid ett "moln" av sannolikhet. Enligt <a href="/wiki/Werner_Heisenberg" title="Werner Heisenberg">Werner Heisenbergs</a> <a href="/wiki/Os%C3%A4kerhetsprincip" class="mw-redirect" title="Osäkerhetsprincip">osäkerhetsprincip</a> så kan inte både en elektrons hastighet och lokalitet vara bestämd i <a href="/wiki/Rumtiden" class="mw-redirect" title="Rumtiden">rumtiden</a> vid samma tidpunkt. Dessa tillstånd hos atomers elektroner kallas för <a href="/wiki/Elektronkonfiguration" title="Elektronkonfiguration">orbitaler</a>. I det periodiska systemet så delas orbitaler in i fyra block; <a href="/wiki/S-block" class="mw-redirect" title="S-block">s-blocket</a>, <a href="/wiki/P-block" class="mw-redirect" title="P-block">p-blocket</a>, <a href="/wiki/D-block" class="mw-redirect" title="D-block">d-blocket</a> och <a href="/wiki/F-block" class="mw-redirect" title="F-block">f-blocket</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Grundämne"><span id="Grund.C3.A4mne"></span>Grundämne</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Grundämne" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Grundämne"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:PTable_structure.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/PTable_structure.png/400px-PTable_structure.png" decoding="async" width="400" height="252" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/PTable_structure.png/600px-PTable_structure.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/b6/PTable_structure.png 2x" data-file-width="800" data-file-height="503" /></a><figcaption>Periodiska systemet. Grupperna löper lodrätt och perioderna vågrätt.</figcaption></figure> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Grund%C3%A4mne" title="Grundämne">Grundämne</a></dd></dl></div> <p>Ett <i>grundämne</i> är ett kemiskt ämne som består av endast en typ av atomer. Olika grundämnen karaktäriseras av antalet <a href="/wiki/Proton" title="Proton">protoner</a> i grundämnets <a href="/wiki/Atomk%C3%A4rna" title="Atomkärna">atomkärna</a>. Detta antal benämns som grundämnets <a href="/wiki/Atomnummer" title="Atomnummer">atomnummer</a>. Exempelvis tillhör samtliga atomer med 6 protoner i sin atomkärna grundämnet kol, och alla atomer med 92 protoner i sin atomkärna grundämnet <a href="/wiki/Uran" title="Uran">uran</a>. Baserat på antalet protoner finns det 92 stycken naturliga grundämnen. Ytterligare 18 har blivit erkända av <a href="/wiki/IUPAC" class="mw-redirect" title="IUPAC">IUPAC</a> som endast artificiellt existerande. Även om samtliga atomkärnor av ett grundämne har samma antal protoner kan antalet <a href="/wiki/Neutron" title="Neutron">neutroner</a> skilja sig ifrån antalet protoner. Denna typ av atomer benämns <a href="/wiki/Isotop" title="Isotop">isotoper</a>, och det kan finnas flera olika isotoper av samma grundämne. </p><p>En ofta använd sammanställning av de kemiska grundämnena är det <a href="/wiki/Periodiska_systemet" title="Periodiska systemet">periodiska systemet</a>, som grupperar grundämnena efter atomnummer. Det periodiska systemet är också uppdelat i <a href="/wiki/Periodiska_systemet#Grupper" title="Periodiska systemet">grupper</a> (lodräta kolumner) och i <a href="/wiki/Periodiska_systemet#Perioder" title="Periodiska systemet">perioder</a> (vågräta kolumner). Grupperna består i regel av kemiska grundämnen med liknande kemiska egenskaper och benämns med olika <a href="/wiki/Trivialnamn" title="Trivialnamn">triviala namn</a> såsom <a href="/wiki/Alkalimetaller" class="mw-redirect" title="Alkalimetaller">alkalimetaller</a>, <a href="/wiki/Alkaliska_jordmetaller" class="mw-redirect" title="Alkaliska jordmetaller">alkaliska jordmetaller</a>, <a href="/wiki/Halogen" title="Halogen">halogener</a> och <a href="/wiki/%C3%84delgas" title="Ädelgas">ädelgaser</a>. Tack vare särskilda trender i kemiska egenskaper följer indelningen delvis egenskaper såsom <a href="/wiki/Atomradie" title="Atomradie">atomradie</a>, <a href="/wiki/Elektronegativitet" title="Elektronegativitet">elektronegativitet</a>, med flera. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kemisk_förening"><span id="Kemisk_f.C3.B6rening"></span>Kemisk förening</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Kemisk förening" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Kemisk förening"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Kemisk_f%C3%B6rening" title="Kemisk förening">Kemisk förening</a></dd></dl></div> <p>En <i>kemisk förening</i> är ett kemiskt ämne sammansatt av olika grundämnen, vilka bestämmer substansens kemiska struktur och sammansättning. Struktur och sammansättning bestämmer i sin tur ämnets kemiska egenskaper. Exempelvis är <a href="/wiki/Vatten" title="Vatten">vatten</a> en kemisk förening som består av <a href="/wiki/V%C3%A4te" title="Väte">väte</a> och <a href="/wiki/Syre" title="Syre">syre</a> i kvoten 2 till 1, med syreatomen lokaliserad mellan de två väteatomerna i en vinkel på 104,5°. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kemisk_substans">Kemisk substans</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Kemisk substans" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Kemisk substans"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>En <i>kemisk substans</i> är en typ av materia med en bestämd <a href="/wiki/Empirisk_formel" title="Empirisk formel">kemisk sammansättning</a> och bestämda kemiska egenskaper.<sup id="cite_ref-38" class="reference"><a href="#cite_note-38"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>38<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Strikt sett är inte blandningar av grundämnen eller <a href="/wiki/Kemisk_f%C3%B6rening" title="Kemisk förening">kemiska föreningar</a> kemiska substanser, utan <a href="/wiki/Kemikalie" title="Kemikalie">kemikalier</a>. De flesta substanser vi stöter på i vardagen är någon form av blandning: <a href="/wiki/Jordens_atmosf%C3%A4r" title="Jordens atmosfär">luft</a>, <a href="/wiki/Legering" title="Legering">legeringar</a>, <a href="/wiki/Biomassa_(ekologi)" title="Biomassa (ekologi)">biomassa</a>, etcetera. </p><p>Kemiska substansers <a href="/wiki/Nomenklatur" title="Nomenklatur">nomenklatur</a> är en kritisk del av det kemiska språket. Historiskt namngavs kemiska substanser efter dess upptäckare, något som ledde till både viss förvirring och svårighet. Nuförtiden tillämpas ett väldefinierat namngivningssystem reglerat av <a href="/wiki/International_Union_of_Pure_and_Applied_Chemistry" class="mw-redirect" title="International Union of Pure and Applied Chemistry">International Union of Pure and Applied Chemistry</a> (IUPAC) som ger möjlighet att med namn identifiera specifika föreningar. Dessutom har <a href="/w/index.php?title=Chemical_Abstracts_Service&action=edit&redlink=1" class="new" title="Chemical Abstracts Service [inte skriven än]">Chemical Abstracts Service</a> utvecklat en metod för att ge index åt kemiska substanser, ett index som kallas <a href="/wiki/CAS-nummer" title="CAS-nummer">CAS-nummer</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Molekyl">Molekyl</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Molekyl" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Molekyl"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Molekyl" title="Molekyl">Molekyl</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:TaxolTotalSynthesis.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9a/TaxolTotalSynthesis.png/250px-TaxolTotalSynthesis.png" decoding="async" width="250" height="137" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9a/TaxolTotalSynthesis.png/375px-TaxolTotalSynthesis.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9a/TaxolTotalSynthesis.png/500px-TaxolTotalSynthesis.png 2x" data-file-width="818" data-file-height="448" /></a><figcaption>En molekylstruktur illustrerar bindningarna och de relativa atompositionerna hos atomerna i en molekyl, såsom för <a href="/wiki/Paklitaxel" title="Paklitaxel">paklitaxel</a> här.</figcaption></figure> <p>En <i>molekyl</i> består vanligtvis av atomer ihopbundna med <a href="/wiki/Kovalent_bindning" title="Kovalent bindning">kovalenta bindningar</a> på ett sådant sätt att strukturen är elektriskt neutral, till skillnad ifrån <a href="/wiki/Jon" title="Jon">joner</a>, och så att alla <a href="/wiki/Valenselektron" title="Valenselektron">valenselektroner</a> är associerade med andra elektroner i antingen bindningar eller i <a href="/wiki/Fritt_elektronpar" title="Fritt elektronpar">fria elektronpar</a>. </p><p>Geometrin hos en molekyl är ofta av vikt, och benämns som dess <a href="/wiki/Molekyl%C3%A4r_geometri" title="Molekylär geometri">molekylära geometri</a>. Geometrin hos molekyler med endast ett fåtal atomer kan ofta vara triviala, men strukturen hos molekyler med många atomer kan vara helt avgörande för dess kemiska natur. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Mol">Mol</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Mol" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Mol"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Mol" title="Mol">Mol</a></dd></dl></div> <p>En <i>mol</i> är den mängd kemisk substans som innehåller lika många elementära enheter (atomer, molekyler eller joner) som det finns i 0,012 <a href="/wiki/Kilogram" title="Kilogram">kilogram</a> (eller 12 <a href="/wiki/Gram" title="Gram">gram</a>) <a href="/wiki/Kolisotoper" title="Kolisotoper">kol-12</a>, där kol-12-atomerna är obundna, ej involverade i reaktion och befinner sig i dess lägsta energistadium.<sup id="cite_ref-39" class="reference"><a href="#cite_note-39"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>39<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Detta antal är känt som <a href="/wiki/Avogadros_konstant" class="mw-redirect" title="Avogadros konstant">Avogadros konstant</a> och är <a href="/wiki/Empirisk" class="mw-redirect" title="Empirisk">empiriskt</a> bestämt. Värdet är approximativt 6,02214179 × 10<sup>23</sup> mol<sup>−1</sup>.<sup id="cite_ref-40" class="reference"><a href="#cite_note-40"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>40<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Ett sätt att försöka förstå betydelsen av termen <i>mol</i> är att jämföra det med termer såsom <i><a href="/wiki/Dussin" title="Dussin">dussin</a></i>. På samma sätt som att ett dussin är lika med 12 är ett mol lika med 6,02214179 × 10<sup>23</sup>. Termen mol underlättar behandlande av de annars mycket stora talmängderna som uppkommer när man talar om antalet molekyler. </p><p>Antalet mol substans i en liter <a href="/wiki/L%C3%B6sning_(kemi)" title="Lösning (kemi)">lösning</a> benämns som dess <a href="/wiki/Molaritet" class="mw-redirect" title="Molaritet">molaritet</a>. Molaritet är grundenheten i vilken man anger koncentrationen av en lösning. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Joner_och_salter">Joner och salter</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Joner och salter" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Joner och salter"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Jon" title="Jon">Jon</a></dd></dl></div> <p>En <i>jon</i> är en laddad partikel, en atom eller molekyl, som har förlorat eller upptagit en eller fler elektroner. Positivt laddade <a href="/wiki/Katjon" class="mw-redirect" title="Katjon">katjoner</a> (exempelvis natrium-katjon, Na<sup>+</sup>) och negativt laddade <a href="/wiki/Anjon" class="mw-redirect" title="Anjon">anjoner</a> (exempelvis <a href="/wiki/Klorid" title="Klorid">klorid</a> Cl<sup>-</sup>) kan bilda kristallstrukturer av neutrala <a href="/wiki/Salter" title="Salter">salter</a> (exempelvis <a href="/wiki/Natriumklorid" title="Natriumklorid">natriumklorid</a> NaCl). </p><p>Joner i <a href="/wiki/Gasfas" class="mw-redirect" title="Gasfas">gasfas</a> kallas ofta för <a href="/wiki/Plasma" title="Plasma">plasma</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Syror_och_baser">Syror och baser</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Syror och baser" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Syror och baser"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartiklar: <a href="/wiki/Syra" title="Syra">Syra</a> och <a href="/wiki/Bas_(kemi)" title="Bas (kemi)">Bas (kemi)</a></dd></dl></div> <p>En substans kan ofta klassificeras som en <i>syra</i> eller som en <i>bas</i>. Denna urskiljning gör oftast på basis av en särskild typ av reaktion, nämligen utbytet av protoner mellan kemiska substanser. Den amerikanske kemisten <a href="/wiki/Gilbert_Newton_Lewis" title="Gilbert Newton Lewis">Gilbert Newton Lewis</a> utvecklade denna definition och lät den omfatta även reaktioner som inte äger rum i en vattenlösning. Definitionen Lewis arbetade fram lade fokus på det laddningsutbyte som äger rum i reaktionen. Det finns flera andra sätt efter vilka substanser kan bli klassificerade som syror eller baser, något som blir uppenbart i konceptets historia.<sup id="cite_ref-41" class="reference"><a href="#cite_note-41"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>41<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Fas">Fas</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Fas" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Fas"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Fas_(termodynamik)" title="Fas (termodynamik)">Fas (termodynamik)</a></dd></dl></div> <p>Utöver de specifika kemiska egenskaper som används för att särskilja olika kemiska ämnen kan de dessa också existera i olika <i>faser</i>. Oftast påverkas inte särskiljningen av ämnen av dessa bulkegenskaper, men det finns ovanliga faser som är inkompatibla med vissa kemiska egenskaper. Fas är ett specifikare begrepp än <a href="/wiki/Aggregationstillst%C3%A5nd" title="Aggregationstillstånd">aggregationstillstånd</a>; materia i samma aggregationstillstånd kan vara uppdelat på flera olika faser, men materia i olika aggregationstillstånd bildar alltid olika faser. Vilken fas ett ämne befinner sig i beror på omgivningens <a href="/wiki/Temperatur" title="Temperatur">temperatur</a> och <a href="/wiki/Tryck" title="Tryck">tryck</a>, något som kan beskrivas i ett fasdiagram. Normalt är endast en av faserna termodynamiskt stabil, men vid en fasgräns (en linje i fasdiagrammet) är två former stabila. Där tre fasgränser möts har ämnet en <a href="/wiki/Trippelpunkt" title="Trippelpunkt">trippelpunkt</a>, och alla tre faserna befinner sig i <a href="/wiki/J%C3%A4mvikt" title="Jämvikt">jämvikt</a>. Enligt <a href="/wiki/Gibbs_fasregel" title="Gibbs fasregel">Gibbs fasregel</a> kan inte fler än tre fasgränser mötas i samma punkt. Ibland kan distinktionen mellan faserna vara kontinuerlig, istället för att ha en precis avgränsning, och i så fall anses materien vara i <a href="/wiki/Superkritisk_v%C3%A4tska" title="Superkritisk vätska">superkritiskt tillstånd</a>. </p><p>De vanliga exemplen på faser brukar vara <a href="/wiki/Fast_form" title="Fast form">fast fas</a>, <a href="/wiki/V%C3%A4tska" title="Vätska">vätskefas</a> och <a href="/wiki/Gas" title="Gas">gas</a>. Många föreningar har möjlighet att uppnå flera fasta faser. Exempelvis kan <a href="/wiki/J%C3%A4rn" title="Järn">järn</a> vara i tre fasta faser (alfa, gamma och delta) som varierar beroende på temperatur och tryck. Mindre kända faser inkluderar bland annat <a href="/wiki/Plasma" title="Plasma">plasma</a>, <a href="/wiki/Bose%E2%80%93Einstein-kondensat" title="Bose–Einstein-kondensat">Bose–Einstein-kondensat</a> och <a href="/wiki/Fermioniskt_kondensat" title="Fermioniskt kondensat">fermioniskt kondensat</a>, samt de <a href="/wiki/Magnetism" title="Magnetism">magnetiska</a> materialens faser <a href="/wiki/Paramagnetism" title="Paramagnetism">paramagnetism</a> och <a href="/wiki/Ferromagnetism" title="Ferromagnetism">ferromagnetism</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Redox">Redox</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Redox" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Redox"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Redox" title="Redox">Redox</a></dd></dl></div> <p><i>Redox</i> är ett koncept som bygger på att kemiska föreningars atomer kan förlora eller få elektroner. Föreningar som kan oxidera andra föreningar sägs vara oxidativa och kallas gemensamt oxidationsmedel eller elektronacceptorer. Ett oxidativt ämne avlägsnar elektroner ifrån ett annat ämne. På samma vis kallas ämnen med möjlighet att föra över elektroner till ett annat ämne för reduktionsmedel eller elektrondonatorer. Ett reduktionsmedel överför elektroner till ett annat ämne, och oxideras själv således. Oxidation och reduktion refererar egentligen korrektare till en ändring i <a href="/wiki/Oxidationstal" title="Oxidationstal">oxidationstal</a>; en egentlig överföring av elektroner kanske inte inträffar. Således definieras oxidation bättre som en ökning i oxidationstal, och reduktion som en minskning i oxidationstal. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kemisk_bindning">Kemisk bindning</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: Kemisk bindning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: Kemisk bindning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Kemisk_bindning" title="Kemisk bindning">Kemisk bindning</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Electron_orbitals.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/11/Electron_orbitals.svg/250px-Electron_orbitals.svg.png" decoding="async" width="250" height="162" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/11/Electron_orbitals.svg/375px-Electron_orbitals.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/11/Electron_orbitals.svg/500px-Electron_orbitals.svg.png 2x" data-file-width="857" data-file-height="556" /></a><figcaption>Illustration av <a href="/wiki/Atomorbital" title="Atomorbital">atom</a>- och <a href="/wiki/Molekylorbital" title="Molekylorbital">molekylorbitaler</a>.</figcaption></figure> <p>En <i>kemisk bindning</i> är en attraktion mellan atomer eller molekyler som står för bildandet av kemiska föreningar, vilka består av två eller fler associerade atomer. En kemisk bindning är attraktionen som uppstår på grund av elektromagnetiska krafter mellan motsatta laddningar, antingen mellan elektroner och cellkärna, eller som ett resultat av dipol-attraktion. Styrkan hos kemiska bindningar varierar mycket; det finns "starka bindningar" så som <a href="/wiki/Kovalent_bindning" title="Kovalent bindning">kovalent bindning</a> eller <a href="/wiki/Jonbindning" title="Jonbindning">jonbindning</a> och "svaga bindningar" såsom <a href="/wiki/Dipol-dipolbindning" title="Dipol-dipolbindning">dipol-dipolbindning</a>, <a href="/wiki/Van_der_Waals-kraft" title="Van der Waals-kraft">van der Waals-bindning</a> eller <a href="/wiki/V%C3%A4tebindning" title="Vätebindning">vätebindning</a>. </p><p>I många enkla föreningar räcker ofta teorier såsom <a href="/wiki/VSEPR-teorin" title="VSEPR-teorin">VSEPR-teorin</a> och konceptet <a href="/wiki/Oxidationstal" title="Oxidationstal">oxidationstal</a> för att förklara de kemiska strukturerna och dess sammansättning. På liknande sätt kan teorier från <a href="/wiki/Klassisk_fysik" title="Klassisk fysik">klassisk fysik</a> användas för att beskriva många <a href="/wiki/Jon" title="Jon">joners</a> struktur. Mer komplicerade föreningar, såsom <a href="/wiki/Komplex_(kemi)" title="Komplex (kemi)">metallkomplex</a>, kräver dock generellt att <a href="/wiki/Molekylorbital" title="Molekylorbital">molekylär orbital</a>-teori tillämpas. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kemisk_reaktion">Kemisk reaktion</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Kemisk reaktion" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Kemisk reaktion"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Kemisk_reaktion" title="Kemisk reaktion">Kemisk reaktion</a></dd></dl></div> <p>En <i>kemisk reaktion</i> är en process som leder till omvandlingen av ett kemiskt ämne till ett annat.<sup id="cite_ref-42" class="reference"><a href="#cite_note-42"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>42<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Kemiska reaktioner kan antingen vara <a href="/wiki/Spontan_process" title="Spontan process">spontana</a> och inte behöva någon tillsats av energi, eller icke-spontana, som då inträffar endast efter tillsats av någon typ av energi, exempelvis värme, ljus eller elektricitet. </p><p>Kemiska reaktioner inkluderar dels omvandlingar som strikt involverar omfördelning av elektroner i bildande och brytande av kemiska bindningar, men inkluderar även omvandlande av <a href="/wiki/Elementarpartikel" title="Elementarpartikel">elementarpartiklar</a> såväl som <a href="/wiki/K%C3%A4rnreaktion" title="Kärnreaktion">kärnreaktioner</a>. Några vanliga typer av kemiska reaktioner, som alla endast involverar bildande och brytande av kemiska bindningar, inkluderar oxidation, reduktion, <a href="/wiki/Dissociation_(kemi)" title="Dissociation (kemi)">dissociation</a>, <a href="/wiki/Syra-basreaktion" title="Syra-basreaktion">syra-basreaktion</a> och <a href="/wiki/Omlagring" title="Omlagring">omlagring</a>. </p><p>En kemisk reaktion kan illustreras med en <a href="/wiki/Reaktionsformel" title="Reaktionsformel">reaktionsformel</a>. I en kemisk reaktion som inte involverar en kärnreaktion är antalet atomer på båda sidor i ekvationen lika, för kärnreaktioner är detta dock endast sant för kärnpartiklarna protoner och neutroner.<sup id="cite_ref-43" class="reference"><a href="#cite_note-43"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>43<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De kemiska ämnena som initialt reagerar i en kemisk reaktion kallas <a href="/wiki/Reaktant" title="Reaktant">reaktanter</a>. </p><p>Den sekvens av steg i vilken en omorganisation av de kemiska bindningarna kan äga rum under en kemisk reaktion benämns som reaktionens <a href="/wiki/Reaktionsmekanism" title="Reaktionsmekanism">reaktionsmekanism</a>. En kemisk reaktion kan visualiseras som att ske i ett antal steg, vilka alla kan ske med olika hastighet. Många <a href="/wiki/Intermediat" title="Intermediat">intermediat</a> med varierande stabilitet kan då studeras under en reaktions gång. Flera forskare idag specialiserar sig på att undersöka och föreslå mekanismer för olika kemiska reaktioner. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Kärnreaktion"><span id="K.C3.A4rnreaktion"></span>Kärnreaktion</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: Kärnreaktion" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: Kärnreaktion"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Det finns en annan typ av reaktion som involverar atomer som kallas för <a href="/wiki/K%C3%A4rnreaktion" title="Kärnreaktion">kärnreaktion</a> där reaktionen sker i <a href="/wiki/Atomk%C3%A4rna" title="Atomkärna">atomkärnan</a> istället för mellan atomers valenselektroner. Till skillnad från en <i>vanlig</i> kemisk reaktion så är dessa fenomen begränsade till enskilda atomer, även om de indirekt kan påverka kemiska substanser. Dessutom kan dessa reaktioner påverka atomkärnans <a href="/wiki/Massa" title="Massa">massa</a> olikt andra kemiska reaktioner som involverar utbytet av elektroner. Det finns ett helt fält av kemi som är tillägnat dessa reaktioner vid namn <a href="/wiki/K%C3%A4rnkemi" title="Kärnkemi">kärnkemi</a>.<sup id="cite_ref-44" class="reference"><a href="#cite_note-44"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>44<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Jämvikt"><span id="J.C3.A4mvikt"></span>Jämvikt</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Jämvikt" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Jämvikt"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Kemisk_j%C3%A4mvikt" title="Kemisk jämvikt">Kemisk jämvikt</a></dd></dl></div> <p><i><a href="/wiki/Kemisk_j%C3%A4mvikt" title="Kemisk jämvikt">Kemisk jämvikt</a></i> uppkommer när fler än en möjlig kemisk förening är möjlig. Exempel på detta är en blandning av flera olika kemiska föreningar som kan reagera med varandra, eller när en förening kan befinna sig i fler än en typ av fas. Ett system med kemiska föreningar som befinner sig vid jämvikt, trots oförändrade koncentrationer av de olika ämnena, är oftast inte <a href="/wiki/Statisk_j%C3%A4mvikt" title="Statisk jämvikt">statiskt</a>; de kemiska föreningarnas molekyler fortsätter att reagera med varandra trots jämvikten, och ger på så vis upphov till en <a href="/wiki/Dynamisk_j%C3%A4mvikt" title="Dynamisk jämvikt">dynamisk jämvikt</a>. Således beskriver konceptet kemisk jämvikt fallet då parametrar såsom de kemiska koncentrationerna hålls konstanta över tid, men som trots detta oftast är dynamisk. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Energi">Energi</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Energi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Energi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Energi" title="Energi">Energi</a></dd></dl></div> <p>Inom kemi är <i>energi</i> en egenskap hos kemiska ämnen som uppkommer till följd av dess <a href="/wiki/Atom" title="Atom">atom</a>- eller <a href="/wiki/Molekyl%C3%A4r_geometri" title="Molekylär geometri">molekylstruktur</a> eller sammanlagda struktur. Eftersom en kemisk omvandling alltid associeras med en förändring i en eller flera av dessa strukturer, så kommer en omvandling alltid innebära en <a href="/wiki/Endoterm_reaktion" title="Endoterm reaktion">ökning</a> eller <a href="/wiki/Exoterm_reaktion" title="Exoterm reaktion">minskning</a> av energin hos de kemiska ämnen som är involverade. Viss energi kan växlas med omgivningen i form av <a href="/wiki/V%C3%A4rme" title="Värme">värme</a> eller <a href="/wiki/Ljus" title="Ljus">ljus</a>, vilket gör att <a href="/wiki/Reaktant" title="Reaktant">reaktanternas</a> totala energi både kan ha ökat eller minskat. En reaktion sägs vara <a href="/wiki/Exoterm_reaktion" title="Exoterm reaktion">exoterm</a> om den totala energin hos reaktanterna minskar, alltså avger energi till omgivningen. Tvärtom sägs en reaktion vara <a href="/wiki/Endoterm_reaktion" title="Endoterm reaktion">endoterm</a> om upptag ifrån omgivningen sker. </p><p>En kemisk reaktion är aldrig möjlig om inte reaktanterna överstiger en energibarriär som benämns som <a href="/wiki/Aktiveringsenergi" title="Aktiveringsenergi">aktiveringsenergin</a>. Hastigheten av en kemisk reaktion vid en given temperatur förhåller sig till aktiveringsenergin, E, enligt <a href="/wiki/Boltzmann" class="mw-redirect" title="Boltzmann">Boltzmanns</a> ekvation <span class="mwe-math-element"><span class="mwe-math-mathml-inline mwe-math-mathml-a11y" style="display: none;"><math xmlns="http://www.w3.org/1998/Math/MathML" alttext="{\displaystyle e^{-E/kT}}"> <semantics> <mrow class="MJX-TeXAtom-ORD"> <mstyle displaystyle="true" scriptlevel="0"> <msup> <mi>e</mi> <mrow class="MJX-TeXAtom-ORD"> <mo>−</mo> <mi>E</mi> <mrow class="MJX-TeXAtom-ORD"> <mo>/</mo> </mrow> <mi>k</mi> <mi>T</mi> </mrow> </msup> </mstyle> </mrow> <annotation encoding="application/x-tex">{\displaystyle e^{-E/kT}}</annotation> </semantics> </math></span><img src="https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/545b9d57cd9d78a7a52e5ebbf7e2232086459834" class="mwe-math-fallback-image-inline mw-invert skin-invert" aria-hidden="true" style="vertical-align: -0.338ex; width:6.685ex; height:2.843ex;" alt="{\displaystyle e^{-E/kT}}"></span> - alltså sannolikheten att molekyler har en högre eller samma energi som E vid en given temperatur T. Detta exponentiella förhållande mellan reaktionshastighet och temperatur är känt som <a href="/wiki/Arrhenius_ekvation" title="Arrhenius ekvation">Arrhenius ekvation</a>. Aktiveringsenergin som krävs för en kemisk reaktion kan tillföras som ljus, elektricitet, mekanisk kraft eller i form av ultraljud. </p><p>Ett relaterat koncept är <a href="/wiki/Fri_energi" title="Fri energi">fri energi</a>, vilket också tar <a href="/wiki/Entropi" title="Entropi">entropi</a> i beräkning. Fri energi är inom <a href="/wiki/Kemisk_termodynamik" title="Kemisk termodynamik">kemisk termodynamik</a> mycket användbart för att förutsäga huruvida en reaktion kommer genomföras och för att fastställa en reaktions jämviktspunkt. En reaktion är möjlig endast om den totala förändringen i <a href="/wiki/Gibbs_fria_energi" title="Gibbs fria energi">Gibbs fria energi</a> är negativ, <span class="mwe-math-element"><span class="mwe-math-mathml-inline mwe-math-mathml-a11y" style="display: none;"><math xmlns="http://www.w3.org/1998/Math/MathML" alttext="{\displaystyle \Delta G\leq 0\,}"> <semantics> <mrow class="MJX-TeXAtom-ORD"> <mstyle displaystyle="true" scriptlevel="0"> <mi mathvariant="normal">Δ</mi> <mi>G</mi> <mo>≤</mo> <mn>0</mn> <mspace width="thinmathspace" /> </mstyle> </mrow> <annotation encoding="application/x-tex">{\displaystyle \Delta G\leq 0\,}</annotation> </semantics> </math></span><img src="https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/479cec508ccea07f79bdddc083d68203e1de2f6c" class="mwe-math-fallback-image-inline mw-invert skin-invert" aria-hidden="true" style="vertical-align: -0.505ex; width:8.411ex; height:2.343ex;" alt="{\displaystyle \Delta G\leq 0\,}"></span>; om den är lika med noll sägs reaktionen vara i jämvikt. </p><p>Det finns endast ett begränsat antal energinivåer för elektroner, atomer och molekyler. Dessa bestäms av <a href="/wiki/Kvantmekanik" title="Kvantmekanik">kvantmekanikens</a> lagar, vilka kräver <a href="/w/index.php?title=Kvantisering_(fysik)&action=edit&redlink=1" class="new" title="Kvantisering (fysik) [inte skriven än]">kvantisering</a> av energi. </p><p>Vilken fas ett kemiskt ämne befinner sig i bestäms alltid av dess egen och omgivningens energi. När de intramolekylära krafterna inom ett ämne är tillräckligt starka för att omgivningens energi inte ska överstiga dem, befinner sig ämnet i en mer ordnad fas som vätska eller fast ämne såsom med exempelvis vatten (H<sub>2</sub>O), som är en vätska vid rumstemperatur då dess molekyler interagerar med <a href="/wiki/V%C3%A4tebindning" title="Vätebindning">vätebindningar</a>. Detta till skillnad ifrån <a href="/wiki/Svavelv%C3%A4te" title="Svavelväte">svavelväte</a> (H<sub>2</sub>S), som är en gas vid rumstemperatur och standardtryck då dess molekyler interagerar med svagare <a href="/wiki/Dipol-dipolbindning" title="Dipol-dipolbindning">dipol-dipolbindningar</a>. </p><p>Att det finns karaktäristiska energinivåer för olika kemiska ämnen är användbart för analyser genom att undersöka <a href="/wiki/Spektrallinje" title="Spektrallinje">spektrallinjer</a>. Olika typer av spektra används ofta med tekniker inom kemisk <a href="/wiki/Spektroskopi" title="Spektroskopi">spektroskopi</a>, exempelvis <a href="/w/index.php?title=Infrar%C3%B6d_spektroskopi&action=edit&redlink=1" class="new" title="Infraröd spektroskopi [inte skriven än]">IR</a>, <a href="/wiki/NMR-spektroskopi" class="mw-redirect" title="NMR-spektroskopi">NMR</a> och <a href="/wiki/Elektronspinresonans" class="mw-redirect" title="Elektronspinresonans">ESR</a>. Spektroskopi används också för att identifiera sammansättningen av avlägsna objekt, såsom stjärnor och galaxer, genom att analysera dess strålningsspektra. </p> <figure class="mw-halign-none" typeof="mw:File/Frame"><a href="/wiki/Fil:Emission_spectrum-Fe.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/43/Emission_spectrum-Fe.png" decoding="async" width="757" height="99" class="mw-file-element" data-file-width="757" data-file-height="99" /></a><figcaption>Ett emissionsspektrum för <a href="/wiki/J%C3%A4rn" title="Järn">järn</a>.</figcaption></figure> <p>Termen <a href="/wiki/Kemisk_energi" title="Kemisk energi">kemisk energi</a> används ofta för att indikera potentialen hos ett kemiskt ämne att omvandlas genom en kemisk reaktion, eller potentialen att omvandla andra ämnen. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Kemins_grenar">Kemins grenar</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=24" title="Redigera avsnitt: Kemins grenar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=24" title="Redigera avsnitts källkod: Kemins grenar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Kemi delas ofta in i flera underdiscipliner. Det finns förutom detta också flera områden som går tvärs över disciplinerna, och områden som är mer specialiserade.<sup id="cite_ref-45" class="reference"><a href="#cite_note-45"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>45<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <ul><li><a href="/wiki/Analytisk_kemi" title="Analytisk kemi">Analytisk kemi</a> är en gren inom kemin som inriktar sig på undersökning av prover för att deras beståndsdelar och kemiska struktur. Analytisk kemi använder flera standardiserade experimentella metoder. Dessa metoder kan användas inom alla kemiska discipliner, förutom de rent teoretiska.</li> <li><a href="/wiki/Biokemi" title="Biokemi">Biokemi</a> är den del av kemin som studerar <a href="/wiki/Kemisk_f%C3%B6rening" title="Kemisk förening">kemiska föreningar</a>, <a href="/wiki/Kemisk_reaktion" title="Kemisk reaktion">kemiska reaktioner</a> och kemiska processer som äger rum inom levande <a href="/wiki/Organism" title="Organism">organismer</a>. Biokemi och organisk kemi är mycket närbesläktade, likt <a href="/wiki/L%C3%A4kemedelskemi" title="Läkemedelskemi">läkemedelskemi</a> och <a href="/wiki/Neurokemi" title="Neurokemi">neurokemi</a>. Biokemi är också nära associerat med <a href="/wiki/Molekyl%C3%A4rbiologi" title="Molekylärbiologi">molekylärbiologi</a> och <a href="/wiki/Genetik" title="Genetik">genetik</a>.</li> <li><a href="/wiki/Oorganisk_kemi" title="Oorganisk kemi">Oorganisk kemi</a> studerar egenskaperna och reaktionerna hos oorganiska föreningar. Distinktionen mellan organisk och oorganisk kemi är inte absolut, och de överlappar varandra, exempelvis inom <a href="/wiki/Metallorganisk_kemi" title="Metallorganisk kemi">metallorganisk kemi</a>.</li> <li><a href="/wiki/Materialvetenskap" title="Materialvetenskap">Materialkemi</a> är ett ämnesområde som behandlar olika typer av material och deras tekniska egenskaper. Primära forskningsområden inkluderar fasta fasers (fast form, flytande form och <a href="/wiki/Polymer" title="Polymer">polymerer</a>) kemi och övergångarna mellan olika faser.</li> <li><a href="/wiki/Neurokemi" title="Neurokemi">Neurokemi</a> undersöker neuromolekyler, inklusive <a href="/wiki/Signalsubstans" title="Signalsubstans">signalsubstanser</a>, <a href="/wiki/Peptid" title="Peptid">peptider</a>, protein, sockerarter och <a href="/wiki/Nukleinsyra" title="Nukleinsyra">nukleinsyror</a>, deras interaktioner samt dess roll i bildandet, upprätthållandet och modifierandet av nervsystemet.</li> <li><a href="/wiki/K%C3%A4rnkemi" title="Kärnkemi">Kärnkemi</a> är ett fält i kemin som studerar bland annat radioaktivitet, processer i atomkärnan och atomkärnans egenskaper. <a href="/wiki/Transmutation" title="Transmutation">Transmutation</a> är en stor del av kärnkemin, och <a href="/wiki/Isotoptabell" title="Isotoptabell">isotoptabellen</a> är resultat av, samt viktigt verktyg för, kärnkemin.</li> <li><a href="/wiki/Organisk_kemi" title="Organisk kemi">Organisk kemi</a> studerar organiska molekylers strukturer, egenskaper, sammansättning, samt deras mekanismer och <a href="/wiki/Kemisk_reaktion" title="Kemisk reaktion">reaktioner</a>. En organisk substans definieras som en förening som innehåller kolatomer.</li> <li><a href="/wiki/Fysikalisk_kemi" title="Fysikalisk kemi">Fysikalisk kemi</a> är ett fält som studerar de fysiska och fundamentala grunderna i kemiska system och processer, i synnerhet energin och dynamiken hos dessa. Viktiga områden inkluderar <a href="/wiki/Kemisk_termodynamik" title="Kemisk termodynamik">kemisk termodynamik</a>, <a href="/wiki/Kinetik_(kemi)" title="Kinetik (kemi)">kinetik</a>, <a href="/wiki/Elektrokemi" title="Elektrokemi">elektrokemi</a>, <a href="/wiki/Statistisk_mekanik" title="Statistisk mekanik">statistisk mekanik</a>, <a href="/wiki/Spektroskopi" title="Spektroskopi">spektroskopi</a> och <a href="/wiki/Astrokemi" title="Astrokemi">astrokemi</a>.<sup id="cite_ref-46" class="reference"><a href="#cite_note-46"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>46<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Fysikalisk kemi överlappar i hög grad <a href="/wiki/Molekylfysik" title="Molekylfysik">molekylfysiken</a>. Fältet associeras ofta med <a href="/wiki/Kvantkemi" title="Kvantkemi">kvantkemi</a> och teoretisk kemi. Fysikalisk kemi inkluderar också <a href="/wiki/Kemisk_fysik" title="Kemisk fysik">kemisk fysik</a>, och det är oundvikligt att man som fysikalisk kemist jobbar emellanåt inom detta fält.</li> <li><a href="/wiki/Teoretisk_kemi" title="Teoretisk kemi">Teoretisk kemi</a> använder sig av matematik och fysik för att förklara eller förutsäga kemiska fenomen. Inom området återfinns bland annat <a href="/wiki/Kvantkemi" title="Kvantkemi">kvantkemi</a> och <a href="/wiki/Ber%C3%A4kningskemi" title="Beräkningskemi">beräkningskemi</a>. Teoretisk kemi överlappar mycket med den <a href="/wiki/Kondenserade_materiens_fysik" title="Kondenserade materiens fysik">kondenserade materiens fysik</a> och molekylärfysik.</li></ul> <p>Andra områden inkluderar <a href="/w/index.php?title=Atmosf%C3%A4rskemi&action=edit&redlink=1" class="new" title="Atmosfärskemi [inte skriven än]">atmosfärskemi</a>, <a href="/wiki/Elektrokemi" title="Elektrokemi">elektrokemi</a>, <a href="/wiki/Farmakologi" title="Farmakologi">farmakologi</a>, <a href="/wiki/Fotokemi" title="Fotokemi">fotokemi</a>, <a href="/wiki/Geokemi" title="Geokemi">geokemi</a>, <a href="/wiki/Gr%C3%B6n_kemi" title="Grön kemi">grön kemi</a>, <a href="/wiki/Hydrogenering" title="Hydrogenering">hydrogenering</a>, <a href="/wiki/Immunohistokemi" class="mw-redirect" title="Immunohistokemi">immunohistokemi</a>, <a href="/w/index.php?title=Jordbrukskemi&action=edit&redlink=1" class="new" title="Jordbrukskemi [inte skriven än]">jordbrukskemi</a>, <a href="/wiki/Kemins_historia" title="Kemins historia">kemins historia</a>, <a href="/wiki/Kemisk_biologi" title="Kemisk biologi">kemisk biologi</a>, <a href="/wiki/Kemiteknik" title="Kemiteknik">kemiteknik</a>, <a href="/wiki/L%C3%A4kemedelskemi" title="Läkemedelskemi">läkemedelskemi</a>, <a href="/w/index.php?title=Matematisk_kemi&action=edit&redlink=1" class="new" title="Matematisk kemi [inte skriven än]">matematisk kemi</a>, <a href="/w/index.php?title=Mekanokemi&action=edit&redlink=1" class="new" title="Mekanokemi [inte skriven än]">mekanokemi</a>, <a href="/wiki/Milj%C3%B6kemi" title="Miljökemi">miljökemi</a>, <a href="/wiki/Molekyl%C3%A4rbiologi" title="Molekylärbiologi">molekylärbiologi</a>, <a href="/wiki/Nanoteknik" title="Nanoteknik">nanoteknik</a>, <a href="/wiki/Oenologi" title="Oenologi">oenologi</a>, <a href="/wiki/Petrokemi" title="Petrokemi">petrokemi</a>, <a href="/wiki/Termokemi" title="Termokemi">termokemi</a>, <a href="/wiki/Ytkemi" title="Ytkemi">ytkemi</a>, och många fler. </p> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Colonne_distillazione.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cc/Colonne_distillazione.jpg/250px-Colonne_distillazione.jpg" decoding="async" width="250" height="329" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cc/Colonne_distillazione.jpg/375px-Colonne_distillazione.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cc/Colonne_distillazione.jpg/500px-Colonne_distillazione.jpg 2x" data-file-width="1609" data-file-height="2120" /></a><figcaption>Destillationskolonner i industriell skala - ett exempel på kemiteknik.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Kemins_tillämpning"><span id="Kemins_till.C3.A4mpning"></span>Kemins tillämpning</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=25" title="Redigera avsnitt: Kemins tillämpning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=25" title="Redigera avsnitts källkod: Kemins tillämpning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <dl><dd><div class="noprint"><i>Detta avsnitt är en sammanfattning av <a href="/wiki/Kemiteknik" title="Kemiteknik">Kemiteknik</a>.</i></div></dd></dl> <p>Olika tillämpningar av kemin har förbättrat livskvaliteten och livslängden för ett stort antal människor, men också skapat nya problem som till exempel miljöförstöring. Mat består av kemiska ämnen, många datorskärmar består av <a href="/wiki/Flytande_kristall" title="Flytande kristall">flytande kristaller</a> som tillverkats av kemikalier i flera steg och människors tankar och känslor styrs av kemiska signalämnen i hjärnan. </p><p><a href="/wiki/Garvare" class="mw-redirect" title="Garvare">Garvare</a> kan betraktas som ett av världens äldsta yrken. Framställningen av metaller som <a href="/wiki/Brons" title="Brons">brons</a> och <a href="/wiki/J%C3%A4rn" title="Järn">järn</a> var historiskt viktig för att den gjorde det möjligt att tillverka olika <a href="/wiki/Redskap" title="Redskap">redskap</a>. </p><p>Dricksvattnet från <a href="/wiki/Vattenverk" title="Vattenverk">vattenverk</a> förhindrar att människor insjuknar och dör i sjukdomar som till exempel <a href="/wiki/Kolera" title="Kolera">kolera</a>. <a href="/wiki/Reningsverk" title="Reningsverk">Reningsverk</a> gör att många slipper simma och fiska i vatten som är förorenat av avloppsvatten. Förr i tiden, när dricksvattnet inte hade den kvalitet som det har i västvärlden idag jäste man <a href="/wiki/%C3%96l" title="Öl">öl</a> och <a href="/wiki/Vin" title="Vin">vin</a> och använde som måltidsdryck. </p><p><a href="/wiki/Haber-Boschmetoden" class="mw-redirect" title="Haber-Boschmetoden">Haber-Boschmetoden</a> <a href="/wiki/Kv%C3%A4vefixering" title="Kvävefixering">fixerar</a> <a href="/wiki/Kv%C3%A4ve" title="Kväve">kväve</a> från luften i industriell skala och används för att tillverka <a href="/wiki/G%C3%B6dningsmedel" class="mw-redirect" title="Gödningsmedel">gödningsmedel</a> till <a href="/wiki/Jordbruket" class="mw-redirect" title="Jordbruket">jordbruket</a> och förser indirekt en stor del av jordens befolkning med <a href="/wiki/Livsmedel" class="mw-redirect" title="Livsmedel">livsmedel</a>. Olika <a href="/wiki/Bek%C3%A4mpningsmedel" title="Bekämpningsmedel">bekämpningsmedel</a> skyddar också grödorna från angrepp av <a href="/wiki/Skadedjur" title="Skadedjur">skadedjur</a> och <a href="/wiki/Ogr%C3%A4s" title="Ogräs">ogräs</a>. Problemet med dessa kemikalier är dock att de när de läcker ut från jordbruket ofta har oönskade konsekvenser i form av <a href="/wiki/%C3%96verg%C3%B6dning" title="Övergödning">övergödning</a> av vatten och <a href="/wiki/Toxisk" class="mw-redirect" title="Toxisk">toxiska</a> egenskaper när de kommer in i <a href="/wiki/Ekosystem" title="Ekosystem">ekosystemen</a>. </p><p><a href="/wiki/Polymer" title="Polymer">Polymerteknologin</a> förser oss med till exempel <a href="/wiki/Papper" title="Papper">papper</a>, <a href="/wiki/Bl%C3%B6ja" title="Blöja">hygienprodukter</a>, <a href="/wiki/Byggnadsmaterial" title="Byggnadsmaterial">konstruktionsmaterial</a>, <a href="/wiki/Textil" title="Textil">textilier</a>, <a href="/wiki/Lim" title="Lim">lim</a>, <a href="/wiki/Lack" title="Lack">lack</a> och <a href="/wiki/M%C3%A5larf%C3%A4rg" title="Målarfärg">målarfärg</a>. Ett problem som uppstår är dock att eftersom många av dessa material inte finns naturligt så kan de vara svåra för naturen att bryta ned. Dessutom kan många <a href="/wiki/Additiv" class="mw-redirect" title="Additiv">additiv</a> läcka ut i naturen och vara giftiga. </p><p><a href="/wiki/L%C3%A4kemedel" title="Läkemedel">Läkemedelsindustrin</a> framställer läkemedel som behandlar olika <a href="/wiki/Sjukdomar" class="mw-redirect" title="Sjukdomar">sjukdomar</a>. <a href="/wiki/Antibiotika" class="mw-redirect" title="Antibiotika">Antibiotika</a> används för att bota sjukdomar som tidigare var dödliga. <a href="/wiki/Preventivmedel" title="Preventivmedel">Preventivmedel</a> ger människor möjligheten att njuta av <a href="/wiki/Samlag" title="Samlag">sex</a> utan att oroa sig för en eventuell <a href="/wiki/Graviditet" title="Graviditet">graviditet</a>. Läkemedel som läcker ut i miljön kan dock ge oväntade konsekvenser, därför är det viktigt att alltid lämna in oanvända läkemedel till <a href="/wiki/Apotek" title="Apotek">apoteket</a> för destruktion. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Se_även"><span id="Se_.C3.A4ven"></span>Se även</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=26" title="Redigera avsnitt: Se även" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=26" title="Redigera avsnitts källkod: Se även"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/wiki/Kemist" title="Kemist">Kemist</a></li> <li><a href="/wiki/Kemiundervisning" title="Kemiundervisning">Kemiundervisning</a></li> <li><a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_grund%C3%A4mnen" title="Lista över grundämnen">Lista över grundämnen</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Referenser">Referenser</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=27" title="Redigera avsnitt: Referenser" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=27" title="Redigera avsnitts källkod: Referenser"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <dl><dd><span class="plainlinks"><i>Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från <a href="/wiki/Engelskspr%C3%A5kiga_Wikipedia" title="Engelskspråkiga Wikipedia">engelskspråkiga Wikipedia</a>, <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/wiki/Chemistry">Chemistry</a>, <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Chemistry&oldid=366589146">7 juni 2010</a>.</i></span></dd></dl> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-1"><a href="#cite_ref-1">^</a> <span class="reference-text"><cite class="book" style="font-style:normal"><i><a href="/wiki/Svenska_Akademiens_ordbok" title="Svenska Akademiens ordbok">Svenska Akademiens ordbok</a></i>: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.saob.se/artikel/?seek=Kemi">Kemi</a> </cite> 1) läran om materiens olika ämnen o. deras omvandlingar</span> </li> <li id="cite_note-2"><a href="#cite_ref-2">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070610121059/http://www.fysik.uu.se/cmt/popularscience/alkemi.html">Uppsala Universitet - Fysiska Institutionen</a> Läst 2010-06-07</span> </li> <li id="cite_note-3"><a href="#cite_ref-3">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFRussell">Russell, John B. (på engelska). <i><span>General Chemistry</span></i> (2). McGraw-Hill International Book Company. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0070544475" title="Special:Bokkällor/978-0070544475">ISBN 978-0070544475</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=General+Chemistry&rft.aulast=Russell&rft.aufirst=John+B.&rft.au=Russell%2C+John+B.&rft.edition=2&rft.pub=McGraw-Hill+International+Book+Company&rft.isbn=978-0070544475&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-4"><a href="#cite_ref-4">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://fy.chalmers.se/subatom/safari/forskning.html">Gruppen för subatomär fysik vid Chalmers och Göteborgs Universitet</a></span> </li> <li id="cite_note-5"><a href="#cite_ref-5">^</a> <span class="reference-text">Theodore L. Brown, H. Eugene Lemay, Bruce Edward Bursten, H. Lemay. <i>Chemistry: The Central Science</i>. Prentice Hall; 8 edition (1999). <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-13-010310-1" title="Special:Bokkällor/0-13-010310-1">ISBN 0-13-010310-1</a>. Pages 3-4.</span> </li> <li id="cite_note-6"><a href="#cite_ref-6">^</a> <span class="reference-text"><i>Chemical Sciences in the 20th Century: Bridging Boundaries</i>. Wiley-VCH, 2001. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/3-527-30271-9" title="Special:Bokkällor/3-527-30271-9">ISBN 3-527-30271-9</a>. Pages 1-2.</span> </li> <li id="cite_note-7"><a href="#cite_ref-7">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFDebus">Debus, Allen G.. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://xtf.lib.virginia.edu/xtf/view?docId=DicHist/uvaBook/tei/DicHist1.xml;chunk.id=d42;toc.depth=1;toc.id=dv1-04;brand=default;query=Alchemy#1">”Alchemy”</a>. i Philip P. Wiener (på engelska). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://xtf.lib.virginia.edu/xtf/view?docId=DicHist/uvaBook/tei/DicHist1.xml;brand=default;;query=Dictionary%20of%20History%20of%20Ideas">Dictionary of the History of Ideas</a></i> (1). New York: Charles Scribner's Sons<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://xtf.lib.virginia.edu/xtf/view?docId=DicHist/uvaBook/tei/DicHist1.xml;chunk.id=d42;toc.depth=1;toc.id=dv1-04;brand=default;query=Alchemy#1">http://xtf.lib.virginia.edu/xtf/view?docId=DicHist/uvaBook/tei/DicHist1.xml;chunk.id=d42;toc.depth=1;toc.id=dv1-04;brand=default;query=Alchemy#1</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 7 juni 2010</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Alchemy&rft.atitle=Dictionary+of+the+History+of+Ideas&rft.aulast=Debus&rft.aufirst=Allen+G.&rft.au=Debus%2C+Allen+G.&rft.edition=1&rft.place=New+York&rft.pub=Charles+Scribner%27s+Sons&rft_id=http%3A%2F%2Fxtf.lib.virginia.edu%2Fxtf%2Fview%3FdocId%3DDicHist%2FuvaBook%2Ftei%2FDicHist1.xml%3Bbrand%3Ddefault%3B%3Bquery%3DDictionary%2520of%2520History%2520of%2520Ideas&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-8"><a href="#cite_ref-8">^</a> <span class="reference-text">IUPAC Gold Book <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.iupac.org/goldbook/C01033.pdf">Definition</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20090930144312/http://www.iupac.org/goldbook/C01033.pdf">Arkiverad</a> 30 september 2009 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.</span> </li> <li id="cite_note-Barnes-9">^ [<a href="#cite_ref-Barnes_9-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Barnes_9-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.newscientist.com/article/mg16121734.300-first-chemists.html">”First chemists”</a> (på engelska) (HTML). <i><span>New Scientist</span></i>. 13 februari 1999<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.newscientist.com/article/mg16121734.300-first-chemists.html">http://www.newscientist.com/article/mg16121734.300-first-chemists.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 7 juni 2010</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=First+chemists&rft.atitle=New+Scientist&rft.date=13+februari+1999&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.newscientist.com%2Farticle%2Fmg16121734.300-first-chemists.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-De_vises_sten_uggleupplagan-10"><a href="#cite_ref-De_vises_sten_uggleupplagan_10-0">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://runeberg.org/nfbf/0155.html">De vises sten</a> i <i><a href="/wiki/Nordisk_familjebok" title="Nordisk familjebok">Nordisk familjebok</a></i> (andra upplagan, 1907) Läst 2010-06-08</span> </li> <li id="cite_note-Alkemi_uggleupplagan-11"><a href="#cite_ref-Alkemi_uggleupplagan_11-0">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://runeberg.org/nfcn/0278.html">Alkemi</a> i <i><a href="/wiki/Nordisk_familjebok" title="Nordisk familjebok">Nordisk familjebok</a></i> (andra upplagan, 1922) Läst 2010-06-08</span> </li> <li id="cite_note-12"><a href="#cite_ref-12">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFEarle_Radcliffe_Caley1926">Earle Radcliffe Caley (1926). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/ed003p1149">”The Leyden Papyrus X. An English translation with brief notes”</a> (på engelska). <i>Journal of Chemical Education</i> (Monroeville, Ohio, USA) 3 (10): sid. 1149. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<span class="neverexpand"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1021%2Fed003p1149">10.1021/ed003p1149</a></span><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/ed003p1149">http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/ed003p1149</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 8 juni 2010</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+Leyden+Papyrus+X.+An+English+translation+with+brief+notes&rft.jtitle=Journal+of+Chemical+Education&rft.aulast=Earle+Radcliffe+Caley&rft.au=Earle+Radcliffe+Caley&rft.date=1926&rft.volume=3&rft.issue=10&rft.pages=sid.%26nbsp%3B1149&rft.place=Monroeville%2C+Ohio%2C+USA&rft_id=info:doi/10.1021%2Fed003p1149&rft_id=http%3A%2F%2Fpubs.acs.org%2Fdoi%2Fabs%2F10.1021%2Fed003p1149&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-13"><a href="#cite_ref-13">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFLucretius">Lucretius (50 BCE). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://classics.mit.edu/Carus/nature_things.html">”de Rerum Natura (On the Nature of Things)”</a>. <i><span>The Internet Classics Archive</span></i>. Massachusetts Institute of Technology<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://classics.mit.edu/Carus/nature_things.html">http://classics.mit.edu/Carus/nature_things.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 8 juni 2010</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=de+Rerum+Natura+%28On+the+Nature+of+Things%29&rft.atitle=The+Internet+Classics+Archive&rft.aulast=Lucretius&rft.au=Lucretius&rft.date=50+BCE&rft.pub=Massachusetts+Institute+of+Technology&rft_id=http%3A%2F%2Fclassics.mit.edu%2FCarus%2Fnature_things.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-14"><a href="#cite_ref-14">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFSimpson2024">Simpson, David (29 juni 2005). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.iep.utm.edu/l/lucretiu.htm">”Lucretius (c. 99 - c. 55 BCE)”</a>. <i><span>The Internet History of Philosophy</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.iep.utm.edu/l/lucretiu.htm">http://www.iep.utm.edu/l/lucretiu.htm</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 9 januari 2007</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Lucretius+%28c.+99+-+c.+55+BCE%29&rft.atitle=The+Internet+History+of+Philosophy&rft.aulast=Simpson&rft.aufirst=David&rft.au=Simpson%2C+David&rft.date=29+juni+2005&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.iep.utm.edu%2Fl%2Flucretiu.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-15"><a href="#cite_ref-15">^</a> <span class="reference-text">*<a rel="nofollow" class="external text" href="http://penelope.uchicago.edu/Thayer/E/Roman/Texts/Pliny_the_Elder/home.html">En komplett latinsk utgåva av <i>Naturalis Historia</i></a> och en <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/ptext?lookup=Plin.+Nat.+toc">komplett engelsk översättning från 1855</a></span> </li> <li id="cite_note-16"><a href="#cite_ref-16">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFL._Hammarsköld">L. Hammarsköld. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=rRwOAAAAYAAJ&pg=PA42&lpg=PA42&dq=thales+ursubstans&source=bl&ots=sz1svZbNLw&sig=BHXizBmZm7dL-Zh26sEiFRbsl1U&hl=sv&ei=ZJQOTOCDBIKhOOzvtM8M&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=2&ved=0CB4Q6AEwAQ#v=onepage&q=thales%20ursubstans&f=false">”Grekiska philosophiens Upphof.”</a>. <i><a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=rRwOAAAAYAAJ&dq=thales+ursubstans&source=gbs_navlinks_s">Grunddragen af philosophiens historia</a></i>. sid. 41-42<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.se/books?id=rRwOAAAAYAAJ&pg=PA42&lpg=PA42&dq=thales+ursubstans&source=bl&ots=sz1svZbNLw&sig=BHXizBmZm7dL-Zh26sEiFRbsl1U&hl=sv&ei=ZJQOTOCDBIKhOOzvtM8M&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=2&ved=0CB4Q6AEwAQ#v=onepage&q=thales%20ursubstans&f=false">https://books.google.se/books?id=rRwOAAAAYAAJ&pg=PA42&lpg=PA42&dq=thales+ursubstans&source=bl&ots=sz1svZbNLw&sig=BHXizBmZm7dL-Zh26sEiFRbsl1U&hl=sv&ei=ZJQOTOCDBIKhOOzvtM8M&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=2&ved=0CB4Q6AEwAQ#v=onepage&q=thales%20ursubstans&f=false</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 8 augusti 2010</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Grekiska+philosophiens+Upphof.&rft.atitle=Grunddragen+af+philosophiens+historia&rft.aulast=L.+Hammarsk%C3%B6ld&rft.au=L.+Hammarsk%C3%B6ld&rft.pages=sid.%26nbsp%3B41-42&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.se%2Fbooks%3Fid%3DrRwOAAAAYAAJ%26dq%3Dthales%2Bursubstans%26source%3Dgbs_navlinks_s&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-17"><a href="#cite_ref-17">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://runeberg.org/nfbj/0243.html">Grundämnen</a> i <i><a href="/wiki/Nordisk_familjebok" title="Nordisk familjebok">Nordisk familjebok</a></i> (andra upplagan, 1909) Läst 2010-06-08</span> </li> <li id="cite_note-Barnes2-18"><a href="#cite_ref-Barnes2_18-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFRuth_Barnes">Ruth Barnes (på engelska). <i><span>Textiles in Indian Ocean Societies</span></i>. Routledge. sid. 1<span class="reference-accessdate">. Läst 25 februari 2015</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Textiles+in+Indian+Ocean+Societies&rft.aulast=Ruth+Barnes&rft.au=Ruth+Barnes&rft.pages=sid.%26nbsp%3B1&rft.pub=Routledge&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-IYoC-19"><a href="#cite_ref-IYoC_19-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20130615150135/http://www.laboratory-journal.com/science/chemistry-physics/international-year-chemistry-history-chemistry">”International Year of Chemistry - The History of Chemistry”</a> (på engelska). G.I.T. Laboratory Journal Europe. 25 februari 2011. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.laboratory-journal.com/science/chemistry-physics/international-year-chemistry-history-chemistry">originalet</a> den 15 juni 2013<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20130615150135/http://www.laboratory-journal.com/science/chemistry-physics/international-year-chemistry-history-chemistry">https://web.archive.org/web/20130615150135/http://www.laboratory-journal.com/science/chemistry-physics/international-year-chemistry-history-chemistry</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 25 februari 2015</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=International+Year+of+Chemistry+-+The+History+of+Chemistry&rft.atitle=&rft.date=25+februari+2011&rft.pub=G.I.T.+Laboratory+Journal+Europe&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20130615150135%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.laboratory-journal.com%2Fscience%2Fchemistry-physics%2Finternational-year-chemistry-history-chemistry&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-CHS-20"><a href="#cite_ref-CHS_20-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20100620174035/https://chemheritage.org/explore/ancients-time.html">”Ancients & Alchemists - Time line of achievement”</a> (på engelska). Chemical Heritage Society. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://chemheritage.org/explore/ancients-time.html">originalet</a> den 20 juni 2010<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20100620174035/https://chemheritage.org/explore/ancients-time.html">https://web.archive.org/web/20100620174035/https://chemheritage.org/explore/ancients-time.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 25 februari 2015</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Ancients+%26+Alchemists+-+Time+line+of+achievement&rft.atitle=&rft.pub=Chemical+Heritage+Society&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20100620174035%2Fhttps%3A%2F%2Fchemheritage.org%2Fexplore%2Fancients-time.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-Fruen-21"><a href="#cite_ref-Fruen_21-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFLois_Fruen2002">Lois Fruen (2002) (på engelska). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://realscience.breckschool.org/upper/fruen/files/Enrichmentarticles/files/History.html">The History of Ancient Chemistry i ”The Real World of Chemistry”</a></i>. Kendall/Hunt Publishing. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-7872-9677-5" title="Special:Bokkällor/0-7872-9677-5">ISBN 0-7872-9677-5</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://realscience.breckschool.org/upper/fruen/files/Enrichmentarticles/files/History.html">http://realscience.breckschool.org/upper/fruen/files/Enrichmentarticles/files/History.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 25 februari 2015</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+History+of+Ancient+Chemistry+i+%E2%80%9DThe+Real+World+of+Chemistry%E2%80%9D&rft.aulast=Lois+Fruen&rft.au=Lois+Fruen&rft.date=2002&rft.pub=Kendall%2FHunt+Publishing&rft.isbn=0-7872-9677-5&rft_id=http%3A%2F%2Frealscience.breckschool.org%2Fupper%2Ffruen%2Ffiles%2FEnrichmentarticles%2Ffiles%2FHistory.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20150304162204/http://realscience.breckschool.org/upper/fruen/files/Enrichmentarticles/files/History.html">Arkiverad</a> 4 mars 2015 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.</span> </li> <li id="cite_note-Zygmunt-22"><a href="#cite_ref-Zygmunt_22-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFZygmunt_S._Derewenda,_Z._S._Derewenda2007">Zygmunt S. Derewenda, Z. S. Derewenda (2007). ”On wine, chirality and crystallography” (på engelska). <i>Acta Crystallographica Section A: Foundations of Crystallography</i> 64 (Pt 1): sid. 246–258. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<span class="neverexpand"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1107%2FS0108767307054293">10.1107/S0108767307054293</a></span>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18156689?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:18156689">PMID 18156689</a><span class="reference-accessdate">. Läst 25 februari 2015</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=On+wine%2C+chirality+and+crystallography&rft.jtitle=Acta+Crystallographica+Section+A%3A+Foundations+of+Crystallography&rft.aulast=Zygmunt+S.+Derewenda%2C+Z.+S.+Derewenda&rft.au=Zygmunt+S.+Derewenda%2C+Z.+S.+Derewenda&rft.date=2007&rft.volume=64&rft.issue=Pt+1&rft.pages=sid.%26nbsp%3B246%E2%80%93258&rft_id=info:doi/10.1107%2FS0108767307054293&rft_id=info:pmid/18156689&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-Vallely-23"><a href="#cite_ref-Vallely_23-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFPaul_Vallely2006">Paul Vallely (11 mars 2006). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.independent.co.uk/news/science/how-islamic-inventors-changed-the-world-6106905.html">”How Islamic inventors changed the world”</a> (på engelska). <i>The Independent</i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.independent.co.uk/news/science/how-islamic-inventors-changed-the-world-6106905.html">http://www.independent.co.uk/news/science/how-islamic-inventors-changed-the-world-6106905.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 25 februari 2015</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=How+Islamic+inventors+changed+the+world&rft.jtitle=The+Independent&rft.aulast=Paul+Vallely&rft.au=Paul+Vallely&rft.date=11+mars+2006&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.independent.co.uk%2Fnews%2Fscience%2Fhow-islamic-inventors-changed-the-world-6106905.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-chemistry-24"><a href="#cite_ref-chemistry_24-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFMyers">Myers, Richard. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.com/books?id=oS50J3-IfZsC&pg=PA13&dq&hl=en#v=onepage&q&f=false">”Chemistry in the Middle Ages”</a> (på engelska). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.com/books?id=oS50J3-IfZsC&">The basics of chemistry</a></i>. Greenwood Publishing Group. sid. 13-14. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-313-31664-3" title="Special:Bokkällor/0-313-31664-3">ISBN 0-313-31664-3</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.com/books?id=oS50J3-IfZsC&pg=PA13&dq&hl=en#v=onepage&q&f=false">https://books.google.com/books?id=oS50J3-IfZsC&pg=PA13&dq&hl=en#v=onepage&q&f=false</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 8 juni 2010</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Chemistry+in+the+Middle+Ages&rft.atitle=The+basics+of+chemistry&rft.aulast=Myers&rft.aufirst=Richard&rft.au=Myers%2C+Richard&rft.pages=sid.%26nbsp%3B13-14&rft.pub=Greenwood+Publishing+Group&rft.isbn=0-313-31664-3&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.com%2Fbooks%3Fid%3DoS50J3-IfZsC%26&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-Kline-25"><a href="#cite_ref-Kline_25-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFMorris_Kline1985">Morris Kline (1985) (på engelska). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.com/books?id=f-e0bro-0FUC&pg=PA284&dq&hl=en#v=onepage&q=&f=false">Mathematics for the nonmathematician</a></i>. Courier Dover Publications. sid. 284. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-486-24823-2" title="Special:Bokkällor/0-486-24823-2">ISBN 0-486-24823-2</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.com/books?id=f-e0bro-0FUC&pg=PA284&dq&hl=en#v=onepage&q=&f=false">https://books.google.com/books?id=f-e0bro-0FUC&pg=PA284&dq&hl=en#v=onepage&q=&f=false</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 25 februari 2015</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Mathematics+for+the+nonmathematician&rft.aulast=Morris+Kline&rft.au=Morris+Kline&rft.date=1985&rft.pages=sid.%26nbsp%3B284&rft.pub=Courier+Dover+Publications&rft.isbn=0-486-24823-2&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.com%2Fbooks%3Fid%3Df-e0bro-0FUC%26pg%3DPA284%26dq%26hl%3Den%23v%3Donepage%26q%3D%26f%3Dfalse&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-26"><a href="#cite_ref-26">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFKline">Kline, Morris. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.com/books?id=f-e0bro-0FUC&pg=PA284&dq&hl=en#v=onepage&q&f=false">”The simplest formulas in action”</a> (på engelska). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.com/books?id=f-e0bro-0FUC&">Mathematics for the nonmathematician</a></i>. Courier Dover Publications. sid. 284. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0486248232" title="Special:Bokkällor/0486248232">ISBN 0486248232</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.com/books?id=f-e0bro-0FUC&pg=PA284&dq&hl=en#v=onepage&q&f=false">https://books.google.com/books?id=f-e0bro-0FUC&pg=PA284&dq&hl=en#v=onepage&q&f=false</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 8 juni 2010</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=The+simplest+formulas+in+action&rft.atitle=Mathematics+for+the+nonmathematician&rft.aulast=Kline&rft.aufirst=Morris&rft.au=Kline%2C+Morris&rft.pages=sid.%26nbsp%3B284&rft.pub=Courier+Dover+Publications&rft.isbn=0486248232&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.com%2Fbooks%3Fid%3Df-e0bro-0FUC%26&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-WillDurant-27"><a href="#cite_ref-WillDurant_27-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFDurant">Durant, Will (på engelska). <i><span>The Age of Faith (The Story of Civilization, Volume 4)</span></i>. Simon & Schuster. sid. 162-186. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-671-01200-2" title="Special:Bokkällor/0-671-01200-2">ISBN 0-671-01200-2</a>.  ”Chemistry as a science was almost created by the Muslims; for in this field, where the Greeks (so far as we know) were confined to industrial experience and vague hypothesis, the Saracens introduced precise observation, controlled experiment, and careful records. They invented and named the alembic (al-anbiq), chemically analyzed innumerable substances, composed lapidaries, distinguished alkalis and acids, investigated their affinities, studied and manufactured hundreds of drugs. Alchemy, which the Muslims inherited from Egypt, contributed to chemistry by a thousand incidental discoveries, and by its method, which was the most scientific of all medieval operations.”</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Age+of+Faith+%28The+Story+of+Civilization%2C+Volume+4%29&rft.aulast=Durant&rft.aufirst=Will&rft.au=Durant%2C+Will&rft.pages=sid.%26nbsp%3B162-186&rft.pub=Simon+%26+Schuster&rft.isbn=0-671-01200-2&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-28"><a href="#cite_ref-28">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFAjram1992">Ajram, K. (1992). ”Appendix B”. <i><span>Miracle of Islamic Science</span></i>. Knowledge House Publishers. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-911119-43-4" title="Special:Bokkällor/0-911119-43-4">ISBN 0-911119-43-4</a>.  ”Humboldt regards the Muslims as the founders of chemistry.”</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Appendix+B&rft.atitle=Miracle+of+Islamic+Science&rft.aulast=Ajram&rft.aufirst=K.&rft.au=Ajram%2C+K.&rft.date=1992&rft.pub=Knowledge+House+Publishers&rft.isbn=0-911119-43-4&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-29"><a href="#cite_ref-29">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFDurant">Durant, Will. <i><span>Our Oriental Heritage: Simon & Schuster</span></i></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Our+Oriental+Heritage%3A+Simon+%26+Schuster&rft.aulast=Durant&rft.aufirst=Will&rft.au=Durant%2C+Will&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-30"><a href="#cite_ref-30">^</a> <span class="reference-text"><i>Uppfinningarnas bok</i> (red. Arcadius Berglund) band VII, 1903 s. 305-307.</span> </li> <li id="cite_note-31"><a href="#cite_ref-31">^</a> <span class="reference-text"><i>Uppfinningarnas bok</i> (red. Arcadius Berglund) band VII, 1903 s. 307.</span> </li> <li id="cite_note-32"><a href="#cite_ref-32">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.bbc.co.uk/history/historic_figures/boyle_robert.shtml">BBC - History - Robert Boyle (1627 - 1691)</a></span> </li> <li id="cite_note-33"><a href="#cite_ref-33">^</a> <span class="reference-text"><i>Uppfinningarnas bok</i> (red. Arcadius Berglund) band VII, 1903 s. 307–308.</span> </li> <li id="cite_note-34"><a href="#cite_ref-34">^</a> <span class="reference-text"><i>Uppfinningarnas bok</i> (red. Arcadius Berglund) band VII, 1903 s. 309–311.</span> </li> <li id="cite_note-35"><a href="#cite_ref-35">^</a> <span class="reference-text"><i>Uppfinningarnas bok</i> (red. Arcadius Berglund) band VII, 1903 s. 311–312.</span> </li> <li id="cite_note-36"><a href="#cite_ref-36">^</a> <span class="reference-text"><i>Uppfinningarnas bok</i> (red. Arcadius Berglund) band VII, 1903 s. 312–313.</span> </li> <li id="cite_note-37"><a href="#cite_ref-37">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://chemistry.about.com/library/weekly/aa030303a.htm">Timeline of Element Discovery</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20090208130034/http://chemistry.about.com/library/weekly/aa030303a.htm">Arkiverad</a> 8 februari 2009 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. - About.com</span> </li> <li id="cite_note-38"><a href="#cite_ref-38">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFHill,_J.W.;_Petrucci,_R.H.;_McCreary,_T.W.;_Perry,_S.S.2005">Hill, J.W.; Petrucci, R.H.; McCreary, T.W.; Perry, S.S. (2005) (på engelska). <i><span>General Chemistry</span></i> (4:e upplagan). Upper Saddle River, NJ: Pearson Prentice Hall. sid. 37</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=General+Chemistry&rft.aulast=Hill%2C+J.W.%3B+Petrucci%2C+R.H.%3B+McCreary%2C+T.W.%3B+Perry%2C+S.S.&rft.au=Hill%2C+J.W.%3B+Petrucci%2C+R.H.%3B+McCreary%2C+T.W.%3B+Perry%2C+S.S.&rft.date=2005&rft.pages=sid.%26nbsp%3B37&rft.edition=4%3Ae+upplagan&rft.place=Upper+Saddle+River%2C+NJ&rft.pub=Pearson+Prentice+Hall&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-39"><a href="#cite_ref-39">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book"> (på engelska) (PDF) <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.bipm.org/utils/common/pdf/si_brochure_8_en.pdf">The International System of Units (SI)</a></i> (8:e upplagan). <a href="/wiki/Internationella_byr%C3%A5n_f%C3%B6r_m%C3%A5tt_och_vikt" title="Internationella byrån för mått och vikt">Internationella byrån för mått och vikt</a>. 2006. sid. 114-15. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/92-822-2213-6" title="Special:Bokkällor/92-822-2213-6">ISBN 92-822-2213-6</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.bipm.org/utils/common/pdf/si_brochure_8_en.pdf">http://www.bipm.org/utils/common/pdf/si_brochure_8_en.pdf</a></span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+International+System+of+Units+%28SI%29&rft.date=2006&rft.pages=sid.%26nbsp%3B114-15&rft.edition=8%3Ae+upplagan&rft.pub=%5B%5BInternationella+byr%C3%A5n+f%C3%B6r+m%C3%A5tt+och+vikt%5D%5D&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.bipm.org%2Futils%2Fcommon%2Fpdf%2Fsi_brochure_8_en.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-40"><a href="#cite_ref-40">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://physics.nist.gov/cgi-bin/cuu/Value?na">”Fundamental Physical Constants”</a> (på engelska). <a href="/wiki/National_Institute_of_Standards_and_Technology" title="National Institute of Standards and Technology">National Institute of Standards and Technology</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://physics.nist.gov/cgi-bin/cuu/Value?na">http://physics.nist.gov/cgi-bin/cuu/Value?na</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 4 november 2010</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Fundamental+Physical+Constants&rft.atitle=&rft.pub=%5B%5BNational+Institute+of+Standards+and+Technology%5D%5D&rft_id=http%3A%2F%2Fphysics.nist.gov%2Fcgi-bin%2Fcuu%2FValue%3Fna&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-41"><a href="#cite_ref-41">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.bbc.co.uk/dna/h2g2/A708257">”History of Chemistry - Acids and Bases”</a> (på engelska). <a href="/wiki/BBC" title="BBC">BBC</a>. 5 april 2002<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.bbc.co.uk/dna/h2g2/A708257">http://www.bbc.co.uk/dna/h2g2/A708257</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 31 juli 2010</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=History+of+Chemistry+-+Acids+and+Bases&rft.atitle=&rft.date=5+april+2002&rft.pub=%5B%5BBBC%5D%5D&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.bbc.co.uk%2Fdna%2Fh2g2%2FA708257&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-42"><a href="#cite_ref-42">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://goldbook.iupac.org/C01033.html">”Chemical reaction”</a> (på engelska). <i><span><a href="/wiki/Compendium_of_Chemical_Terminology" title="Compendium of Chemical Terminology">Compendium of Chemical Terminology</a> Internet edition</span></i>. <a href="/wiki/International_Union_of_Pure_and_Applied_Chemistry" class="mw-redirect" title="International Union of Pure and Applied Chemistry">International Union of Pure and Applied Chemistry</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://goldbook.iupac.org/C01033.html">http://goldbook.iupac.org/C01033.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 29 oktober 2010</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Chemical+reaction&rft.atitle=%5B%5BCompendium+of+Chemical+Terminology%5D%5D+Internet+edition&rft.pub=%5B%5BInternational+Union+of+Pure+and+Applied+Chemistry%5D%5D&rft_id=http%3A%2F%2Fgoldbook.iupac.org%2FC01033.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-43"><a href="#cite_ref-43">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://goldbook.iupac.org/C01034.html">”Chemical Reaction Equation”</a> (på engelska). <a href="/wiki/IUPAC_Gold_book" class="mw-redirect" title="IUPAC Gold book">IUPAC Gold book</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://goldbook.iupac.org/C01034.html">http://goldbook.iupac.org/C01034.html</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Chemical+Reaction+Equation&rft.atitle=&rft.pub=%5B%5BIUPAC+Gold+book%5D%5D&rft_id=http%3A%2F%2Fgoldbook.iupac.org%2FC01034.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-44"><a href="#cite_ref-44">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external free" href="http://chemwiki.ucdavis.edu/Core/Physical_Chemistry/Nuclear_Chemistry/Nuclear_Reactions">http://chemwiki.ucdavis.edu/Core/Physical_Chemistry/Nuclear_Chemistry/Nuclear_Reactions</a></span> </li> <li id="cite_note-45"><a href="#cite_ref-45">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.thecanadianencyclopedia.com/index.cfm?PgNm=TCE&Params=A1ARTA0001555">The Canadian Encyclopedia: Chemistry Subdisciplines</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20100716090843/http://www.thecanadianencyclopedia.com/index.cfm?PgNm=TCE&Params=A1ARTA0001555">Arkiverad</a> 16 juli 2010 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.</span> </li> <li id="cite_note-46"><a href="#cite_ref-46">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFHerbst,_Eric">Herbst, Eric (12 maj 2005). ”Chemistry of Star-Forming Regions” (på engelska). <i>Journal of Physical Chemistry A</i> 109 (18): sid. 4017–4029. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<span class="neverexpand"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1021%2Fjp050461c">10.1021/jp050461c</a></span>. <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/1089-5639">1089-5639</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16833724?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:16833724">PMID 16833724</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Chemistry+of+Star-Forming+Regions&rft.jtitle=Journal+of+Physical+Chemistry+A&rft.aulast=Herbst%2C+Eric&rft.au=Herbst%2C+Eric&rft.date=12+maj+2005&rft.volume=109&rft.issue=18&rft.pages=sid.%26nbsp%3B4017%E2%80%934029&rft_id=info:doi/10.1021%2Fjp050461c&rft_id=info:pmid/16833724&rft.issn=1089-5639&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Vidare_läsning"><span id="Vidare_l.C3.A4sning"></span>Vidare läsning</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Kemi&veaction=edit&section=28" title="Redigera avsnitt: Vidare läsning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Kemi&action=edit&section=28" title="Redigera avsnitts källkod: Vidare läsning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <dl><dt>Populärvetenskap</dt></dl> <ul><li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFEnghag1998-2000">Enghag, Per (1998-2000). <i><span>Jordens grundämnen och deras upptäckt</span></i>. Stockholm: Industrilitteratur. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/8233595">8233595</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Jordens+grund%C3%A4mnen+och+deras+uppt%C3%A4ckt&rft.aulast=Enghag&rft.aufirst=Per&rft.au=Enghag%2C+Per&rft.date=1998-2000&rft.place=Stockholm&rft.pub=Industrilitteratur&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFAnderssonSonesson_Artur,_Vannerberg_Nils-Gösta1999">Andersson, Stig; Sonesson Artur, Vannerberg Nils-Gösta (1999). <i><span>Kemin i samhället</span></i> (2., [omarb. och utök.] uppl.). Stockholm: Liber. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/8354174">8354174</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-47-01382-6_(inb.)" title="Special:Bokkällor/91-47-01382-6 (inb.)">ISBN 91-47-01382-6 (inb.)</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Kemin+i+samh%C3%A4llet&rft.aulast=Andersson&rft.aufirst=Stig&rft.au=Andersson%2C+Stig&rft.au=Sonesson+Artur%2C+Vannerberg+Nils-G%C3%B6sta&rft.date=1999&rft.edition=2.%2C+%5Bomarb.+och+ut%C3%B6k.%5D+uppl.&rft.place=Stockholm&rft.pub=Liber&rft.isbn=91-47-01382-6+%28inb.%29&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFAtkins,_P.W.">Atkins, P.W. (på engelska). <i><span>Galileo's Finger</span></i>. <a href="/wiki/Oxford_University_Press" title="Oxford University Press">Oxford University Press</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-19-860941-8" title="Special:Bokkällor/0-19-860941-8">ISBN 0-19-860941-8</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Galileo%27s+Finger&rft.aulast=Atkins%2C+P.W.&rft.au=Atkins%2C+P.W.&rft.pub=%5B%5BOxford+University+Press%5D%5D&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFAtkins,_P.W.">Atkins, P.W. (på engelska). <i><span>Atkins' Molecules</span></i>. Cambridge University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-521-82397-8" title="Special:Bokkällor/0-521-82397-8">ISBN 0-521-82397-8</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Atkins%27+Molecules&rft.aulast=Atkins%2C+P.W.&rft.au=Atkins%2C+P.W.&rft.pub=Cambridge+University+Press&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFStwertka,_A.">Stwertka, A. (på engelska). <i><span>A Guide to the Elements</span></i>. Oxford University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-19-515027-9" title="Special:Bokkällor/0-19-515027-9">ISBN 0-19-515027-9</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=A+Guide+to+the+Elements&rft.aulast=Stwertka%2C+A.&rft.au=Stwertka%2C+A.&rft.pub=Oxford+University+Press&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></li></ul> <dl><dt>Introducerande studentlitteratur</dt></dl> <ul><li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFLarsson2008">Larsson, Sven (2008). <i><span>Fysikalisk kemi</span></i> (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/10637980">10637980</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-91-44-02182-9" title="Special:Bokkällor/978-91-44-02182-9">ISBN 978-91-44-02182-9</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Fysikalisk+kemi&rft.aulast=Larsson&rft.aufirst=Sven&rft.au=Larsson%2C+Sven&rft.date=2008&rft.edition=1.+uppl.&rft.place=Lund&rft.pub=Studentlitteratur&rft.isbn=978-91-44-02182-9&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBergströmJohansson_Erik1991">Bergström, Lars; Johansson Erik (1991). <i><span>Partiklarnas värld</span></i>. Lund: Studentlitteratur. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/7278069">7278069</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-44-34251-9" title="Special:Bokkällor/91-44-34251-9">ISBN 91-44-34251-9</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Partiklarnas+v%C3%A4rld&rft.aulast=Bergstr%C3%B6m&rft.aufirst=Lars&rft.au=Bergstr%C3%B6m%2C+Lars&rft.au=Johansson+Erik&rft.date=1991&rft.place=Lund&rft.pub=Studentlitteratur&rft.isbn=91-44-34251-9&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFEllervikSterner_Olov2007">Ellervik, Ulf; Sterner Olov (2007). <i><span>Organisk kemi</span></i> (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/10454110">10454110</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-91-44-03721-9_(inb.)" title="Special:Bokkällor/978-91-44-03721-9 (inb.)">ISBN 978-91-44-03721-9 (inb.)</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Organisk+kemi&rft.aulast=Ellervik&rft.aufirst=Ulf&rft.au=Ellervik%2C+Ulf&rft.au=Sterner+Olov&rft.date=2007&rft.edition=2.+uppl.&rft.place=Lund&rft.pub=Studentlitteratur&rft.isbn=978-91-44-03721-9+%28inb.%29&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFAtkins,_P.W.,_Overton,_T.,_Rourke,_J.,_Weller,_M._and_Armstrong,_F.2006">Atkins, P.W., Overton, T., Rourke, J., Weller, M. and Armstrong, F. (2006) (på engelska). <i><span>Shriver and Atkins inorganic chemistry'</span></i> (4:e utgåvan). Oxford University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-19-926463-5" title="Special:Bokkällor/0-19-926463-5">ISBN 0-19-926463-5</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Shriver+and+Atkins+inorganic+chemistry%27&rft.aulast=Atkins%2C+P.W.%2C+Overton%2C+T.%2C+Rourke%2C+J.%2C+Weller%2C+M.+and+Armstrong%2C+F.&rft.au=Atkins%2C+P.W.%2C+Overton%2C+T.%2C+Rourke%2C+J.%2C+Weller%2C+M.+and+Armstrong%2C+F.&rft.date=2006&rft.edition=4%3Ae+utg%C3%A5van&rft.pub=Oxford+University+Press&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFChang,_Raymond.1998">Chang, Raymond. (1998) (på engelska). <i><span>Chemistry</span></i> (6e utgåvan). Boston. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-07-115221-0" title="Special:Bokkällor/0-07-115221-0">ISBN 0-07-115221-0</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Chemistry&rft.aulast=Chang%2C+Raymond.&rft.au=Chang%2C+Raymond.&rft.date=1998&rft.edition=6e+utg%C3%A5van&rft.place=Boston&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFVoet_and_Voet">Voet and Voet (på engelska). <i><span>Biochemistry</span></i>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-471-58651-X" title="Special:Bokkällor/0-471-58651-X">ISBN 0-471-58651-X</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Biochemistry&rft.aulast=Voet+and+Voet&rft.au=Voet+and+Voet&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></li></ul> <dl><dt>Avancerad student- eller akademisk litteratur</dt></dl> <ul><li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFAtkins,_P.W.">Atkins, P.W. (på engelska). <i><span>Physical Chemistry</span></i>. Oxford University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-19-879285-9" title="Special:Bokkällor/0-19-879285-9">ISBN 0-19-879285-9</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Physical+Chemistry&rft.aulast=Atkins%2C+P.W.&rft.au=Atkins%2C+P.W.&rft.pub=Oxford+University+Press&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFAtkins,_P.W._et_al.">Atkins, P.W. et al. (på engelska). <i><span>Molecular Quantum Mechanics</span></i>. Oxford University Press</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Molecular+Quantum+Mechanics&rft.aulast=Atkins%2C+P.W.+et+al.&rft.au=Atkins%2C+P.W.+et+al.&rft.pub=Oxford+University+Press&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFMcWeeny,_R.">McWeeny, R. (på engelska). <i><span>Coulson's Valence</span></i>. Oxford Science Publications. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-19-855144-4" title="Special:Bokkällor/0-19-855144-4">ISBN 0-19-855144-4</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Coulson%27s+Valence&rft.aulast=McWeeny%2C+R.&rft.au=McWeeny%2C+R.&rft.pub=Oxford+Science+Publications&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFPauling,_L.">Pauling, L. (på engelska). <i><span>The Nature of the chemical bond</span></i>. Cornell University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-8014-0333-2" title="Special:Bokkällor/0-8014-0333-2">ISBN 0-8014-0333-2</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Nature+of+the+chemical+bond&rft.aulast=Pauling%2C+L.&rft.au=Pauling%2C+L.&rft.pub=Cornell+University+Press&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFPauling,_L.,_and_Wilson,_E._B.">Pauling, L., and Wilson, E. B. (på engelska). <i><span>Introduction to Quantum Mechanics with Applications to Chemistry</span></i>. Dover Publications. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-486-64871-0" title="Special:Bokkällor/0-486-64871-0">ISBN 0-486-64871-0</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Introduction+to+Quantum+Mechanics+with+Applications+to+Chemistry&rft.aulast=Pauling%2C+L.%2C+and+Wilson%2C+E.+B.&rft.au=Pauling%2C+L.%2C+and+Wilson%2C+E.+B.&rft.pub=Dover+Publications&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSmart_and_Moore">Smart and Moore (på engelska). <i><span>Solid State Chemistry: An Introduction</span></i>. Chapman and Hall. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-412-40040-5" title="Special:Bokkällor/0-412-40040-5">ISBN 0-412-40040-5</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Solid+State+Chemistry%3A+An+Introduction&rft.aulast=Smart+and+Moore&rft.au=Smart+and+Moore&rft.pub=Chapman+and+Hall&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFStephenson,_G.">Stephenson, G. (på engelska). <i><span>Mathematical Methods for Science Students</span></i>. Longman. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-582-44416-0" title="Special:Bokkällor/0-582-44416-0">ISBN 0-582-44416-0</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Mathematical+Methods+for+Science+Students&rft.aulast=Stephenson%2C+G.&rft.au=Stephenson%2C+G.&rft.pub=Longman&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Kemi"><span style="display: none;"> </span></span></li></ul> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table cellspacing="0" class="navbox" style="border-spacing:0;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table cellspacing="0" class="nowraplinks hlist auktoritetsdata navbox-inner" style="border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;"><tbody><tr><th scope="row" class="navbox-group"><a href="/wiki/Auktoritetsdata" title="Auktoritetsdata">Auktoritetsdata</a></th><td class="navbox-list navbox-odd" style="text-align:left;border-left-width:2px;border-left-style:solid;width:100%;padding:0px;"><div style="padding:0em 0.25em;"> • <a href="/wiki/Library_of_Congress_Control_Number" title="Library of Congress Control Number">LCCN</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.loc.gov/authorities/subjects/sh85022986">sh85022986</a></span> • <a href="/wiki/Gemeinsame_Normdatei" title="Gemeinsame Normdatei">GND</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://d-nb.info/gnd/4009816-3">4009816-3</a></span> • <a href="/wiki/Biblioth%C3%A8que_nationale_de_France" title="Bibliothèque nationale de France">BNF</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb119704650">cb119704650</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://data.bnf.fr/ark:/12148/cb119704650">(data)</a></span> • <a href="/wiki/Schweiz_historielexikon" title="Schweiz historielexikon">HDS</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.hls-dhs-dss.ch/textes/f/F008259.php">008259</a></span> • <a href="/wiki/Nationella_parlamentsbiblioteket" title="Nationella parlamentsbiblioteket">NDL</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.ndl.go.jp/auth/ndlna/00564393">00564393</a></span> • <a href="/wiki/Tjeckiska_nationalbiblioteket" title="Tjeckiska nationalbiblioteket">NKC</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleph.nkp.cz/F/?func=find-c&local_base=aut&ccl_term=ica=ph114237&CON_LNG=ENG">ph114237</a></span> • <a href="/wiki/Spaniens_nationalbibliotek" title="Spaniens nationalbibliotek">BNE</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogo.bne.es/uhtbin/authoritybrowse.cgi?action=display&authority_id=XX524410">XX524410</a></span></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table>    </div><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kemi&oldid=55467882">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kemi&oldid=55467882</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategori</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Kemi" title="Kategori:Kemi">Kemi</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Enwp" title="Kategori:Enwp">Enwp</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LCCN" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN">Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_GND" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från GND">Wikipediaartiklar med identifierare från GND</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNF" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNF">Wikipediaartiklar med identifierare från BNF</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNE" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNE">Wikipediaartiklar med identifierare från BNE</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Rekommenderade_artiklar" title="Kategori:Wikipedia:Rekommenderade artiklar">Wikipedia:Rekommenderade artiklar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Basartiklar" title="Kategori:Wikipedia:Basartiklar">Wikipedia:Basartiklar</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 29 juli 2024 kl. 23.01.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Kemi&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-f69cdc8f6-kpnzx","wgBackendResponseTime":210,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"0.697","walltime":"0.881","ppvisitednodes":{"value":41528,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":197933,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":67540,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":18,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":52580,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":1,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 662.241 1 -total"," 50.53% 334.613 44 Mall:Citation/core"," 39.34% 260.512 31 Mall:Bokref"," 38.20% 252.946 31 Mall:Cite_book"," 13.21% 87.459 1 Mall:Auktoritetsdata"," 13.16% 87.142 9 Mall:Webbref"," 11.30% 74.805 9 Mall:Cite_web"," 6.38% 42.260 34 Mall:Språknamn"," 5.35% 35.409 38 Mall:Date"," 4.29% 28.432 3 Mall:Tidskriftsref"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.104","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":2427117,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-web.codfw.main-f69cdc8f6-pj8zz","timestamp":"20241123063013","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Kemi","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Kemi","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q2329","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q2329","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2002-11-28T02:56:40Z","dateModified":"2024-07-29T22:01:02Z","image":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/e\/e1\/Chemicals_in_flasks.jpg"}</script> </body> </html>