CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-enabled skin-theme-clientpref-day vector-sticky-header-enabled vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Afghanistan – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-enabled skin-theme-clientpref-day vector-sticky-header-enabled vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""],"wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"17baf7ea-c52d-4a6b-9c6e-e6208644fd6c","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Afghanistan","wgTitle":"Afghanistan","wgCurRevisionId":57172121,"wgRevisionId":57172121,"wgArticleId":3682,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Sidor med grafer","Sidor med inaktiverade grafer","Artiklar med döda externa länkar 2025-02","Alla artiklar med döda externa länkar","Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF","Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN","Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI","Wikipediaartiklar med identifierare från GND","Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL","Wikipediaartiklar med identifierare från BNF","Wikipediaartiklar med identifierare från NLA","Wikipediaartiklar med identifierare från BNE","Wikipediaartiklar med identifierare från kulturnav","Wikipedia:Rekommenderade artiklar","Wikipedia:Basartiklar","Afghanistan","Asiens länder","Kustlösa stater","Iranistik"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Afghanistan","wgRelevantArticleId":3682,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":100000,"wgCoordinates":{"lat":34,"lon":66},"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q889","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false}; RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.gadget.WikidataDescriptionStyles":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.gadget.WikidataDescription","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022","ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.WikidataDescriptionStyles%2Cbabel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.22"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/99/Afghanistan_in_its_region.svg/1200px-Afghanistan_in_its_region.svg.png"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="676"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/99/Afghanistan_in_its_region.svg/800px-Afghanistan_in_its_region.svg.png"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="451"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/99/Afghanistan_in_its_region.svg/640px-Afghanistan_in_its_region.svg.png"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="360"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Afghanistan – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Afghanistan"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Afghanistan"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="auth.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Afghanistan rootpage-Afghanistan skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" title="Huvudmeny" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Huvudmeny </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z">Huvudsida</a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion">Introduktion</a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker">Deltagarportalen</a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen">Bybrunnen</a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r">Senaste ändringarna</a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x">Slumpartikel</a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons">Ladda upp filer</a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt">Kontakta Wikipedia</a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp">Hjälp</a></li><li id="n-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor">Specialsidor</a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"> Sök </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Utseende </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="https://donate.wikimedia.org/?wmf_source=donate&wmf_medium=sidebar&wmf_campaign=sv.wikipedia.org&uselang=sv" class="">Stöd Wikipedia</a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Afghanistan" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class="">Skapa konto</a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Afghanistan" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class="">Logga in</a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Personliga verktyg </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="https://donate.wikimedia.org/?wmf_source=donate&wmf_medium=sidebar&wmf_campaign=sv.wikipedia.org&uselang=sv">Stöd Wikipedia</a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Afghanistan" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"> Skapa konto</a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Afghanistan" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"> Logga in</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering">läs mer</a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y">Bidrag</a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n">Diskussion</a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Namn" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Namn"> <div class="vector-toc-text"> 1 Namn </div> </a> <button aria-controls="toc-Namn-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Namn </button> <ul id="toc-Namn-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Etymologi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Etymologi"> <div class="vector-toc-text"> 1.1 Etymologi </div> </a> <ul id="toc-Etymologi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Statens_namn_under_olika_perioder" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Statens_namn_under_olika_perioder"> <div class="vector-toc-text"> 1.2 Statens namn under olika perioder </div> </a> <ul id="toc-Statens_namn_under_olika_perioder-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Historia" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Historia"> <div class="vector-toc-text"> 2 Historia </div> </a> <button aria-controls="toc-Historia-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Historia </button> <ul id="toc-Historia-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Forntiden_och_antiken" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Forntiden_och_antiken"> <div class="vector-toc-text"> 2.1 Forntiden och antiken </div> </a> <ul id="toc-Forntiden_och_antiken-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Arabiska_och_mongoliska_invasioner" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Arabiska_och_mongoliska_invasioner"> <div class="vector-toc-text"> 2.2 Arabiska och mongoliska invasioner </div> </a> <ul id="toc-Arabiska_och_mongoliska_invasioner-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Mellan_Mogulriket_och_Persien" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Mellan_Mogulriket_och_Persien"> <div class="vector-toc-text"> 2.3 Mellan Mogulriket och Persien </div> </a> <ul id="toc-Mellan_Mogulriket_och_Persien-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Afghanistan_grundas" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Afghanistan_grundas"> <div class="vector-toc-text"> 2.4 Afghanistan grundas </div> </a> <ul id="toc-Afghanistan_grundas-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Mellan_Storbritannien_och_Ryssland" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Mellan_Storbritannien_och_Ryssland"> <div class="vector-toc-text"> 2.5 Mellan Storbritannien och Ryssland </div> </a> <ul id="toc-Mellan_Storbritannien_och_Ryssland-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Självständigt_kungadöme" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Självständigt_kungadöme"> <div class="vector-toc-text"> 2.6 Självständigt kungadöme </div> </a> <ul id="toc-Självständigt_kungadöme-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Statskupper_och_sovjetisk_ockupation" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Statskupper_och_sovjetisk_ockupation"> <div class="vector-toc-text"> 2.7 Statskupper och sovjetisk ockupation </div> </a> <ul id="toc-Statskupper_och_sovjetisk_ockupation-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Inbördeskrig_och_talibanstyre" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Inbördeskrig_och_talibanstyre"> <div class="vector-toc-text"> 2.8 Inbördeskrig och talibanstyre </div> </a> <ul id="toc-Inbördeskrig_och_talibanstyre-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Perioden_från_2001" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Perioden_från_2001"> <div class="vector-toc-text"> 2.9 Perioden från 2001 </div> </a> <ul id="toc-Perioden_från_2001-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Talibanerna_tar_över_från_våren_2021" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Talibanerna_tar_över_från_våren_2021"> <div class="vector-toc-text"> 2.10 Talibanerna tar över från våren 2021 </div> </a> <ul id="toc-Talibanerna_tar_över_från_våren_2021-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Emiratet_återutropas_2021" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Emiratet_återutropas_2021"> <div class="vector-toc-text"> 2.11 Emiratet återutropas 2021 </div> </a> <ul id="toc-Emiratet_återutropas_2021-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Styre_och_politik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Styre_och_politik"> <div class="vector-toc-text"> 3 Styre och politik </div> </a> <button aria-controls="toc-Styre_och_politik-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Styre och politik </button> <ul id="toc-Styre_och_politik-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Styrelsesätt" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Styrelsesätt"> <div class="vector-toc-text"> 3.1 Styrelsesätt </div> </a> <ul id="toc-Styrelsesätt-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Medlemskap_i_internationella_organisationer" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Medlemskap_i_internationella_organisationer"> <div class="vector-toc-text"> 3.2 Medlemskap i internationella organisationer </div> </a> <ul id="toc-Medlemskap_i_internationella_organisationer-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Demokratiindex" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Demokratiindex"> <div class="vector-toc-text"> 3.3 Demokratiindex </div> </a> <ul id="toc-Demokratiindex-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Provinsindelning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Provinsindelning"> <div class="vector-toc-text"> 3.4 Provinsindelning </div> </a> <ul id="toc-Provinsindelning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Folkbokföring" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Folkbokföring"> <div class="vector-toc-text"> 3.5 Folkbokföring </div> </a> <ul id="toc-Folkbokföring-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Säkerhetsläget_2018–2022" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Säkerhetsläget_2018–2022"> <div class="vector-toc-text"> 4 Säkerhetsläget 2018–2022 </div> </a> <button aria-controls="toc-Säkerhetsläget_2018–2022-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Säkerhetsläget 2018–2022 </button> <ul id="toc-Säkerhetsläget_2018–2022-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Flyktingar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Flyktingar"> <div class="vector-toc-text"> 4.1 Flyktingar </div> </a> <ul id="toc-Flyktingar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Rättssäkerhet" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Rättssäkerhet"> <div class="vector-toc-text"> 4.2 Rättssäkerhet </div> </a> <ul id="toc-Rättssäkerhet-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Civila_offer_2019–2021" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Civila_offer_2019–2021"> <div class="vector-toc-text"> 4.3 Civila offer 2019–2021 </div> </a> <ul id="toc-Civila_offer_2019–2021-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Geografi_och_natur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Geografi_och_natur"> <div class="vector-toc-text"> 5 Geografi och natur </div> </a> <button aria-controls="toc-Geografi_och_natur-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Geografi och natur </button> <ul id="toc-Geografi_och_natur-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Gränser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Gränser"> <div class="vector-toc-text"> 5.1 Gränser </div> </a> <ul id="toc-Gränser-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Geografiska_huvuddrag" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Geografiska_huvuddrag"> <div class="vector-toc-text"> 5.2 Geografiska huvuddrag </div> </a> <ul id="toc-Geografiska_huvuddrag-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Klimat" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Klimat"> <div class="vector-toc-text"> 5.3 Klimat </div> </a> <ul id="toc-Klimat-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Luftföroreningar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Luftföroreningar"> <div class="vector-toc-text"> 5.4 Luftföroreningar </div> </a> <ul id="toc-Luftföroreningar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Jordbävningar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Jordbävningar"> <div class="vector-toc-text"> 5.5 Jordbävningar </div> </a> <ul id="toc-Jordbävningar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Ekonomi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Ekonomi"> <div class="vector-toc-text"> 6 Ekonomi </div> </a> <button aria-controls="toc-Ekonomi-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Ekonomi </button> <ul id="toc-Ekonomi-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Jordbruk_och_boskapsskötsel" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Jordbruk_och_boskapsskötsel"> <div class="vector-toc-text"> 6.1 Jordbruk och boskapsskötsel </div> </a> <ul id="toc-Jordbruk_och_boskapsskötsel-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Opiumframställning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Opiumframställning"> <div class="vector-toc-text"> 6.1.1 Opiumframställning </div> </a> <ul id="toc-Opiumframställning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Industri_och_hantverk" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Industri_och_hantverk"> <div class="vector-toc-text"> 6.2 Industri och hantverk </div> </a> <ul id="toc-Industri_och_hantverk-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Naturtillgångar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Naturtillgångar"> <div class="vector-toc-text"> 6.3 Naturtillgångar </div> </a> <ul id="toc-Naturtillgångar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Export" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Export"> <div class="vector-toc-text"> 6.4 Export </div> </a> <ul id="toc-Export-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Energiförsörjning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Energiförsörjning"> <div class="vector-toc-text"> 6.5 Energiförsörjning </div> </a> <ul id="toc-Energiförsörjning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Demografi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Demografi"> <div class="vector-toc-text"> 7 Demografi </div> </a> <ul id="toc-Demografi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Sociala_förhållanden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Sociala_förhållanden"> <div class="vector-toc-text"> 8 Sociala förhållanden </div> </a> <button aria-controls="toc-Sociala_förhållanden-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Sociala förhållanden </button> <ul id="toc-Sociala_förhållanden-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Utbildning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Utbildning"> <div class="vector-toc-text"> 8.1 Utbildning </div> </a> <ul id="toc-Utbildning-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Islamsk_utbildning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Islamsk_utbildning"> <div class="vector-toc-text"> 8.1.1 Islamsk utbildning </div> </a> <ul id="toc-Islamsk_utbildning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Skola_enligt_västerländsk_modell" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Skola_enligt_västerländsk_modell"> <div class="vector-toc-text"> 8.1.2 Skola enligt västerländsk modell </div> </a> <ul id="toc-Skola_enligt_västerländsk_modell-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Universitet_och_högskolor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Universitet_och_högskolor"> <div class="vector-toc-text"> 8.1.3 Universitet och högskolor </div> </a> <ul id="toc-Universitet_och_högskolor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Hälso-_och_sjukvård" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Hälso-_och_sjukvård"> <div class="vector-toc-text"> 8.2 Hälso- och sjukvård </div> </a> <ul id="toc-Hälso-_och_sjukvård-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Droganvändning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Droganvändning"> <div class="vector-toc-text"> 8.2.1 Droganvändning </div> </a> <ul id="toc-Droganvändning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Jämställdhet_och_kvinnors_rättigheter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Jämställdhet_och_kvinnors_rättigheter"> <div class="vector-toc-text"> 8.3 Jämställdhet och kvinnors rättigheter </div> </a> <ul id="toc-Jämställdhet_och_kvinnors_rättigheter-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Historik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Historik"> <div class="vector-toc-text"> 8.3.1 Historik </div> </a> <ul id="toc-Historik-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Könssegregering" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Könssegregering"> <div class="vector-toc-text"> 8.3.2 Könssegregering </div> </a> <ul id="toc-Könssegregering-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Äktenskap" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Äktenskap"> <div class="vector-toc-text"> 8.3.3 Äktenskap </div> </a> <ul id="toc-Äktenskap-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kvinnors_utbildning_och_politiska_inflytande" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Kvinnors_utbildning_och_politiska_inflytande"> <div class="vector-toc-text"> 8.3.4 Kvinnors utbildning och politiska inflytande </div> </a> <ul id="toc-Kvinnors_utbildning_och_politiska_inflytande-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Barn_och_unga" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Barn_och_unga"> <div class="vector-toc-text"> 8.4 Barn och unga </div> </a> <ul id="toc-Barn_och_unga-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Islams_roll_i_samhället" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Islams_roll_i_samhället"> <div class="vector-toc-text"> 8.5 Islams roll i samhället </div> </a> <ul id="toc-Islams_roll_i_samhället-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Kultur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Kultur"> <div class="vector-toc-text"> 9 Kultur </div> </a> <button aria-controls="toc-Kultur-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Kultur </button> <ul id="toc-Kultur-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Språk" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Språk"> <div class="vector-toc-text"> 9.1 Språk </div> </a> <ul id="toc-Språk-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Media" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Media"> <div class="vector-toc-text"> 9.2 Media </div> </a> <ul id="toc-Media-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Litteratur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Litteratur"> <div class="vector-toc-text"> 9.3 Litteratur </div> </a> <ul id="toc-Litteratur-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Byggnadskonst" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Byggnadskonst"> <div class="vector-toc-text"> 9.4 Byggnadskonst </div> </a> <ul id="toc-Byggnadskonst-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Världsarv" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Världsarv"> <div class="vector-toc-text"> 9.5 Världsarv </div> </a> <ul id="toc-Världsarv-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Sverige/Afghanistan-relationer" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Sverige/Afghanistan-relationer"> <div class="vector-toc-text"> 10 Sverige/Afghanistan-relationer </div> </a> <button aria-controls="toc-Sverige/Afghanistan-relationer-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Sverige/Afghanistan-relationer </button> <ul id="toc-Sverige/Afghanistan-relationer-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Sveriges_bistånd_till_Afghanistan" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Sveriges_bistånd_till_Afghanistan"> <div class="vector-toc-text"> 10.1 Sveriges bistånd till Afghanistan </div> </a> <ul id="toc-Sveriges_bistånd_till_Afghanistan-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Internationella_rankningar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Internationella_rankningar"> <div class="vector-toc-text"> 11 Internationella rankningar </div> </a> <ul id="toc-Internationella_rankningar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Se_även" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Se_även"> <div class="vector-toc-text"> 12 Se även </div> </a> <ul id="toc-Se_även-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Referenser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Referenser"> <div class="vector-toc-text"> 13 Referenser </div> </a> <button aria-controls="toc-Referenser-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Referenser </button> <ul id="toc-Referenser-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Noter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Noter"> <div class="vector-toc-text"> 13.1 Noter </div> </a> <ul id="toc-Noter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Vidare_läsning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Vidare_läsning"> <div class="vector-toc-text"> 14 Vidare läsning </div> </a> <ul id="toc-Vidare_läsning-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Externa_länkar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Externa_länkar"> <div class="vector-toc-text"> 15 Externa länkar </div> </a> <ul id="toc-Externa_länkar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" title="Innehållsförteckning" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Växla innehållsförteckningen </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading">Afghanistan</h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 280 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-280" aria-hidden="true" > 280 språk </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-ace mw-list-item"><a href="https://ace.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – acehnesiska" lang="ace" hreflang="ace" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Acèh" data-language-local-name="acehnesiska" class="interlanguage-link-target">Acèh</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kbd mw-list-item"><a href="https://kbd.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D0%B3%D1%8A%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D1%8D%D0%BD" title="Афгъанистэн – kabardinska" lang="kbd" hreflang="kbd" data-title="Афгъанистэн" data-language-autonym="Адыгэбзэ" data-language-local-name="kabardinska" class="interlanguage-link-target">Адыгэбзэ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ady mw-list-item"><a href="https://ady.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D0%B3%D1%8A%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Афгъанистан – adygeiska" lang="ady" hreflang="ady" data-title="Афгъанистан" data-language-autonym="Адыгабзэ" data-language-local-name="adygeiska" class="interlanguage-link-target">Адыгабзэ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-af mw-list-item"><a href="https://af.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – afrikaans" lang="af" hreflang="af" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Afrikaans" data-language-local-name="afrikaans" class="interlanguage-link-target">Afrikaans</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-als mw-list-item"><a href="https://als.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – schweizertyska" lang="gsw" hreflang="gsw" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Alemannisch" data-language-local-name="schweizertyska" class="interlanguage-link-target">Alemannisch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-am mw-list-item"><a href="https://am.wikipedia.org/wiki/%E1%8A%A0%E1%8D%8D%E1%8C%8B%E1%8A%92%E1%88%B5%E1%89%B3%E1%8A%95" title="አፍጋኒስታን – amhariska" lang="am" hreflang="am" data-title="አፍጋኒስታን" data-language-autonym="አማርኛ" data-language-local-name="amhariska" class="interlanguage-link-target">አማርኛ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-smn mw-list-item"><a href="https://smn.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – enaresamiska" lang="smn" hreflang="smn" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Anarâškielâ" data-language-local-name="enaresamiska" class="interlanguage-link-target">Anarâškielâ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-anp mw-list-item"><a href="https://anp.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%85%E0%A4%AB%E0%A4%97%E0%A4%BE%E0%A4%A8%E0%A4%BF%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E0%A4%A4%E0%A4%BE%E0%A4%A8" title="अफगानिस्तान – angika" lang="anp" hreflang="anp" data-title="अफगानिस्तान" data-language-autonym="अंगिका" data-language-local-name="angika" class="interlanguage-link-target">अंगिका</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ang mw-list-item"><a href="https://ang.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – fornengelska" lang="ang" hreflang="ang" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Ænglisc" data-language-local-name="fornengelska" class="interlanguage-link-target">Ænglisc</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ab mw-list-item"><a href="https://ab.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D3%B7%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D2%AD%D0%B0%D0%BD" title="Афӷанисҭан – abchaziska" lang="ab" hreflang="ab" data-title="Афӷанисҭан" data-language-autonym="Аԥсшәа" data-language-local-name="abchaziska" class="interlanguage-link-target">Аԥсшәа</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ar mw-list-item"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D8%A3%D9%81%D8%BA%D8%A7%D9%86%D8%B3%D8%AA%D8%A7%D9%86" title="أفغانستان – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="أفغانستان" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target">العربية</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-an mw-list-item"><a href="https://an.wikipedia.org/wiki/Afganist%C3%A1n" title="Afganistán – aragonesiska" lang="an" hreflang="an" data-title="Afganistán" data-language-autonym="Aragonés" data-language-local-name="aragonesiska" class="interlanguage-link-target">Aragonés</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arc mw-list-item"><a href="https://arc.wikipedia.org/wiki/%DC%90%DC%A6%DC%93%DC%90%DC%A2%DC%A3%DC%9B%DC%90%DC%A2" title="ܐܦܓܐܢܣܛܐܢ – arameiska" lang="arc" hreflang="arc" data-title="ܐܦܓܐܢܣܛܐܢ" data-language-autonym="ܐܪܡܝܐ" data-language-local-name="arameiska" class="interlanguage-link-target">ܐܪܡܝܐ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hyw mw-list-item"><a href="https://hyw.wikipedia.org/wiki/%D4%B1%D6%86%D5%B2%D5%A1%D5%B6%D5%AB%D5%BD%D5%BF%D5%A1%D5%B6" title="Աֆղանիստան – Western Armenian" lang="hyw" hreflang="hyw" data-title="Աֆղանիստան" data-language-autonym="Արեւմտահայերէն" data-language-local-name="Western Armenian" class="interlanguage-link-target">Արեւմտահայերէն</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-frp mw-list-item"><a href="https://frp.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – frankoprovensalska" lang="frp" hreflang="frp" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Arpetan" data-language-local-name="frankoprovensalska" class="interlanguage-link-target">Arpetan</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-as mw-list-item"><a href="https://as.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%86%E0%A6%AB%E0%A6%97%E0%A6%BE%E0%A6%A8%E0%A6%BF%E0%A6%B8%E0%A7%8D%E0%A6%A4%E0%A6%BE%E0%A6%A8" title="আফগানিস্তান – assamesiska" lang="as" hreflang="as" data-title="আফগানিস্তান" data-language-autonym="অসমীয়া" data-language-local-name="assamesiska" class="interlanguage-link-target">অসমীয়া</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ast mw-list-item"><a href="https://ast.wikipedia.org/wiki/Afganist%C3%A1n" title="Afganistán – asturiska" lang="ast" hreflang="ast" data-title="Afganistán" data-language-autonym="Asturianu" data-language-local-name="asturiska" class="interlanguage-link-target">Asturianu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-awa mw-list-item"><a href="https://awa.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%85%E0%A4%AB%E0%A4%97%E0%A4%BE%E0%A4%A8%E0%A4%BF%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E0%A4%A4%E0%A4%BE%E0%A4%A8" title="अफगानिस्तान – awadhi" lang="awa" hreflang="awa" data-title="अफगानिस्तान" data-language-autonym="अवधी" data-language-local-name="awadhi" class="interlanguage-link-target">अवधी</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gn mw-list-item"><a href="https://gn.wikipedia.org/wiki/Ahyganit%C3%A3" title="Ahyganitã – guaraní" lang="gn" hreflang="gn" data-title="Ahyganitã" data-language-autonym="Avañe'ẽ" data-language-local-name="guaraní" class="interlanguage-link-target">Avañe'ẽ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-av mw-list-item"><a href="https://av.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D0%B3%D1%8A%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Афгъанистан – avariska" lang="av" hreflang="av" data-title="Афгъанистан" data-language-autonym="Авар" data-language-local-name="avariska" class="interlanguage-link-target">Авар</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-az mw-list-item"><a href="https://az.wikipedia.org/wiki/%C6%8Ffqan%C4%B1stan" title="Əfqanıstan – azerbajdzjanska" lang="az" hreflang="az" data-title="Əfqanıstan" data-language-autonym="Azərbaycanca" data-language-local-name="azerbajdzjanska" class="interlanguage-link-target">Azərbaycanca</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-azb mw-list-item"><a href="https://azb.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%81%D8%BA%D8%A7%D9%86%DB%8C%D8%B3%D8%AA%D8%A7%D9%86" title="افغانیستان – South Azerbaijani" lang="azb" hreflang="azb" data-title="افغانیستان" data-language-autonym="تۆرکجه" data-language-local-name="South Azerbaijani" class="interlanguage-link-target">تۆرکجه</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ban mw-list-item"><a href="https://ban.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – balinesiska" lang="ban" hreflang="ban" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Basa Bali" data-language-local-name="balinesiska" class="interlanguage-link-target">Basa Bali</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bn mw-list-item"><a href="https://bn.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%86%E0%A6%AB%E0%A6%97%E0%A6%BE%E0%A6%A8%E0%A6%BF%E0%A6%B8%E0%A7%8D%E0%A6%A4%E0%A6%BE%E0%A6%A8" title="আফগানিস্তান – bengali" lang="bn" hreflang="bn" data-title="আফগানিস্তান" data-language-autonym="বাংলা" data-language-local-name="bengali" class="interlanguage-link-target">বাংলা</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-min-nan mw-list-item"><a href="https://zh-min-nan.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – min nan" lang="nan" hreflang="nan" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="閩南語 / Bân-lâm-gú" data-language-local-name="min nan" class="interlanguage-link-target">閩南語 / Bân-lâm-gú</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-map-bms mw-list-item"><a href="https://map-bms.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – Banyumasan" lang="jv-x-bms" hreflang="jv-x-bms" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Basa Banyumasan" data-language-local-name="Banyumasan" class="interlanguage-link-target">Basa Banyumasan</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ba mw-list-item"><a href="https://ba.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D2%93%D0%B0%D0%BD%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Афғанстан – basjkiriska" lang="ba" hreflang="ba" data-title="Афғанстан" data-language-autonym="Башҡортса" data-language-local-name="basjkiriska" class="interlanguage-link-target">Башҡортса</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be mw-list-item"><a href="https://be.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D1%96%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Афганістан – belarusiska" lang="be" hreflang="be" data-title="Афганістан" data-language-autonym="Беларуская" data-language-local-name="belarusiska" class="interlanguage-link-target">Беларуская</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be-x-old mw-list-item"><a href="https://be-tarask.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%9E%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D1%96%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Аўганістан – belarusiska (tarasjkevitsa)" lang="be-tarask" hreflang="be-tarask" data-title="Аўганістан" data-language-autonym="Беларуская (тарашкевіца)" data-language-local-name="belarusiska (tarasjkevitsa)" class="interlanguage-link-target">Беларуская (тарашкевіца)</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bh mw-list-item"><a href="https://bh.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%85%E0%A4%AB%E0%A4%BC%E0%A4%97%E0%A4%BC%E0%A4%BE%E0%A4%A8%E0%A4%BF%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E0%A4%A4%E0%A4%BE%E0%A4%A8" title="अफ़ग़ानिस्तान – Bhojpuri" lang="bh" hreflang="bh" data-title="अफ़ग़ानिस्तान" data-language-autonym="भोजपुरी" data-language-local-name="Bhojpuri" class="interlanguage-link-target">भोजपुरी</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bcl mw-list-item"><a href="https://bcl.wikipedia.org/wiki/Apganistan" title="Apganistan – Central Bikol" lang="bcl" hreflang="bcl" data-title="Apganistan" data-language-autonym="Bikol Central" data-language-local-name="Central Bikol" class="interlanguage-link-target">Bikol Central</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bi mw-list-item"><a href="https://bi.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – bislama" lang="bi" hreflang="bi" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Bislama" data-language-local-name="bislama" class="interlanguage-link-target">Bislama</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bg mw-list-item"><a href="https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Афганистан – bulgariska" lang="bg" hreflang="bg" data-title="Афганистан" data-language-autonym="Български" data-language-local-name="bulgariska" class="interlanguage-link-target">Български</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bar mw-list-item"><a href="https://bar.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – bayerska" lang="bar" hreflang="bar" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Boarisch" data-language-local-name="bayerska" class="interlanguage-link-target">Boarisch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bo mw-list-item"><a href="https://bo.wikipedia.org/wiki/%E0%BD%A8%E0%BC%8B%E0%BD%A7%E0%BE%A5%E0%BD%B4%E0%BD%A0%E0%BD%B4%E0%BC%8B%E0%BD%A2%E0%BE%92%E0%BD%93%E0%BC%8B%E0%BD%A6%E0%BD%B2%E0%BC%8B%E0%BD%90%E0%BD%93%E0%BC%8D" title="ཨ་ཧྥུའུ་རྒན་སི་ཐན། – tibetanska" lang="bo" hreflang="bo" data-title="ཨ་ཧྥུའུ་རྒན་སི་ཐན།" data-language-autonym="བོད་ཡིག" data-language-local-name="tibetanska" class="interlanguage-link-target">བོད་ཡིག</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bs mw-list-item"><a href="https://bs.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – bosniska" lang="bs" hreflang="bs" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Bosanski" data-language-local-name="bosniska" class="interlanguage-link-target">Bosanski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-br mw-list-item"><a href="https://br.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – bretonska" lang="br" hreflang="br" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Brezhoneg" data-language-local-name="bretonska" class="interlanguage-link-target">Brezhoneg</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bxr mw-list-item"><a href="https://bxr.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Афганистан – Russia Buriat" lang="bxr" hreflang="bxr" data-title="Афганистан" data-language-autonym="Буряад" data-language-local-name="Russia Buriat" class="interlanguage-link-target">Буряад</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca mw-list-item"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target">Català</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cv mw-list-item"><a href="https://cv.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Афганистан – tjuvasjiska" lang="cv" hreflang="cv" data-title="Афганистан" data-language-autonym="Чӑвашла" data-language-local-name="tjuvasjiska" class="interlanguage-link-target">Чӑвашла</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ceb mw-list-item"><a href="https://ceb.wikipedia.org/wiki/Nasod_nga_Afghano" title="Nasod nga Afghano – cebuano" lang="ceb" hreflang="ceb" data-title="Nasod nga Afghano" data-language-autonym="Cebuano" data-language-local-name="cebuano" class="interlanguage-link-target">Cebuano</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/Afgh%C3%A1nist%C3%A1n" title="Afghánistán – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Afghánistán" data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target">Čeština</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ch mw-list-item"><a href="https://ch.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – chamorro" lang="ch" hreflang="ch" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Chamoru" data-language-local-name="chamorro" class="interlanguage-link-target">Chamoru</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cbk-zam mw-list-item"><a href="https://cbk-zam.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – Chavacano" lang="cbk" hreflang="cbk" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Chavacano de Zamboanga" data-language-local-name="Chavacano" class="interlanguage-link-target">Chavacano de Zamboanga</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sn mw-list-item"><a href="https://sn.wikipedia.org/wiki/Afughanistani" title="Afughanistani – shona" lang="sn" hreflang="sn" data-title="Afughanistani" data-language-autonym="ChiShona" data-language-local-name="shona" class="interlanguage-link-target">ChiShona</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tum mw-list-item"><a href="https://tum.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – tumbuka" lang="tum" hreflang="tum" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="ChiTumbuka" data-language-local-name="tumbuka" class="interlanguage-link-target">ChiTumbuka</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-co mw-list-item"><a href="https://co.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – korsikanska" lang="co" hreflang="co" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Corsu" data-language-local-name="korsikanska" class="interlanguage-link-target">Corsu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cy mw-list-item"><a href="https://cy.wikipedia.org/wiki/Affganistan" title="Affganistan – walesiska" lang="cy" hreflang="cy" data-title="Affganistan" data-language-autonym="Cymraeg" data-language-local-name="walesiska" class="interlanguage-link-target">Cymraeg</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-da badge-Q17559452 badge-recommendedarticle mw-list-item" title="rekommenderad artikel"><a href="https://da.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – danska" lang="da" hreflang="da" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Dansk" data-language-local-name="danska" class="interlanguage-link-target">Dansk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ary mw-list-item"><a href="https://ary.wikipedia.org/wiki/%D8%A3%D9%81%D8%BA%D8%A7%D9%86%D8%B3%D8%AA%D8%A7%D9%86" title="أفغانستان – marockansk arabiska" lang="ary" hreflang="ary" data-title="أفغانستان" data-language-autonym="الدارجة" data-language-local-name="marockansk arabiska" class="interlanguage-link-target">الدارجة</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-se mw-list-item"><a href="https://se.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – nordsamiska" lang="se" hreflang="se" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Davvisámegiella" data-language-local-name="nordsamiska" class="interlanguage-link-target">Davvisámegiella</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pdc mw-list-item"><a href="https://pdc.wikipedia.org/wiki/Afganischtaan" title="Afganischtaan – Pennsylvaniatyska" lang="pdc" hreflang="pdc" data-title="Afganischtaan" data-language-autonym="Deitsch" data-language-local-name="Pennsylvaniatyska" class="interlanguage-link-target">Deitsch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target">Deutsch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dv mw-list-item"><a href="https://dv.wikipedia.org/wiki/%DE%87%DE%A6%DE%8A%DE%B0%DE%A3%DE%A7%DE%82%DE%A8%DE%90%DE%B0%DE%8C%DE%A7%DE%82%DE%B0" title="އަފްޣާނިސްތާން – divehi" lang="dv" hreflang="dv" data-title="އަފްޣާނިސްތާން" data-language-autonym="ދިވެހިބަސް" data-language-local-name="divehi" class="interlanguage-link-target">ދިވެހިބަސް</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dsb mw-list-item"><a href="https://dsb.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – lågsorbiska" lang="dsb" hreflang="dsb" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Dolnoserbski" data-language-local-name="lågsorbiska" class="interlanguage-link-target">Dolnoserbski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dty mw-list-item"><a href="https://dty.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%85%E0%A4%AB%E0%A4%97%E0%A4%BE%E0%A4%A8%E0%A4%BF%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E0%A4%A4%E0%A4%BE%E0%A4%A8" title="अफगानिस्तान – Doteli" lang="dty" hreflang="dty" data-title="अफगानिस्तान" data-language-autonym="डोटेली" data-language-local-name="Doteli" class="interlanguage-link-target">डोटेली</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dz mw-list-item"><a href="https://dz.wikipedia.org/wiki/%E0%BD%A8%E0%BD%95%E0%BC%8B%E0%BD%82%E0%BC%8B%E0%BD%93%E0%BD%B2%E0%BD%A6%E0%BD%B2%E0%BC%8B%E0%BD%8F%E0%BD%B1%E0%BD%93%E0%BC%8B" title="ཨཕ་ག་ནིསི་ཏཱན་ – dzongkha" lang="dz" hreflang="dz" data-title="ཨཕ་ག་ནིསི་ཏཱན་" data-language-autonym="ཇོང་ཁ" data-language-local-name="dzongkha" class="interlanguage-link-target">ཇོང་ཁ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target">Eesti</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-el mw-list-item"><a href="https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%91%CF%86%CE%B3%CE%B1%CE%BD%CE%B9%CF%83%CF%84%CE%AC%CE%BD" title="Αφγανιστάν – grekiska" lang="el" hreflang="el" data-title="Αφγανιστάν" data-language-autonym="Ελληνικά" data-language-local-name="grekiska" class="interlanguage-link-target">Ελληνικά</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en mw-list-item"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target">English</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-myv mw-list-item"><a href="https://myv.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD_%D0%9C%D0%B0%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%80" title="Афганистан Мастор – erjya" lang="myv" hreflang="myv" data-title="Афганистан Мастор" data-language-autonym="Эрзянь" data-language-local-name="erjya" class="interlanguage-link-target">Эрзянь</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es mw-list-item"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Afganist%C3%A1n" title="Afganistán – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Afganistán" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target">Español</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo mw-list-item"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Afganio" title="Afganio – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Afganio" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target">Esperanto</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ext mw-list-item"><a href="https://ext.wikipedia.org/wiki/Afganist%C3%A1n" title="Afganistán – extremaduriska" lang="ext" hreflang="ext" data-title="Afganistán" data-language-autonym="Estremeñu" data-language-local-name="extremaduriska" class="interlanguage-link-target">Estremeñu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu mw-list-item"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target">Euskara</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%81%D8%BA%D8%A7%D9%86%D8%B3%D8%AA%D8%A7%D9%86" title="افغانستان – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="افغانستان" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target">فارسی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hif mw-list-item"><a href="https://hif.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – Fiji-hindi" lang="hif" hreflang="hif" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Fiji Hindi" data-language-local-name="Fiji-hindi" class="interlanguage-link-target">Fiji Hindi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fo mw-list-item"><a href="https://fo.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – färöiska" lang="fo" hreflang="fo" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Føroyskt" data-language-local-name="färöiska" class="interlanguage-link-target">Føroyskt</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr mw-list-item"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target">Français</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fy mw-list-item"><a href="https://fy.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – västfrisiska" lang="fy" hreflang="fy" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Frysk" data-language-local-name="västfrisiska" class="interlanguage-link-target">Frysk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ff mw-list-item"><a href="https://ff.wikipedia.org/wiki/Afganistaan" title="Afganistaan – fulani" lang="ff" hreflang="ff" data-title="Afganistaan" data-language-autonym="Fulfulde" data-language-local-name="fulani" class="interlanguage-link-target">Fulfulde</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fur mw-list-item"><a href="https://fur.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – friulianska" lang="fur" hreflang="fur" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Furlan" data-language-local-name="friulianska" class="interlanguage-link-target">Furlan</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ga mw-list-item"><a href="https://ga.wikipedia.org/wiki/An_Afganast%C3%A1in" title="An Afganastáin – iriska" lang="ga" hreflang="ga" data-title="An Afganastáin" data-language-autonym="Gaeilge" data-language-local-name="iriska" class="interlanguage-link-target">Gaeilge</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gv mw-list-item"><a href="https://gv.wikipedia.org/wiki/Yn_Afghanistaan" title="Yn Afghanistaan – manx" lang="gv" hreflang="gv" data-title="Yn Afghanistaan" data-language-autonym="Gaelg" data-language-local-name="manx" class="interlanguage-link-target">Gaelg</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gag mw-list-item"><a href="https://gag.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – gagauziska" lang="gag" hreflang="gag" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Gagauz" data-language-local-name="gagauziska" class="interlanguage-link-target">Gagauz</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gd mw-list-item"><a href="https://gd.wikipedia.org/wiki/Afganastan" title="Afganastan – skotsk gaeliska" lang="gd" hreflang="gd" data-title="Afganastan" data-language-autonym="Gàidhlig" data-language-local-name="skotsk gaeliska" class="interlanguage-link-target">Gàidhlig</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gl mw-list-item"><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Afganist%C3%A1n" title="Afganistán – galiciska" lang="gl" hreflang="gl" data-title="Afganistán" data-language-autonym="Galego" data-language-local-name="galiciska" class="interlanguage-link-target">Galego</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-inh mw-list-item"><a href="https://inh.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD%D0%B5" title="Афганистане – ingusjiska" lang="inh" hreflang="inh" data-title="Афганистане" data-language-autonym="ГӀалгӀай" data-language-local-name="ingusjiska" class="interlanguage-link-target">ГӀалгӀай</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ki mw-list-item"><a href="https://ki.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – kikuyu" lang="ki" hreflang="ki" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Gĩkũyũ" data-language-local-name="kikuyu" class="interlanguage-link-target">Gĩkũyũ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-glk mw-list-item"><a href="https://glk.wikipedia.org/wiki/%D8%A3%D9%81%D8%BA%D8%A7%D9%86%D8%B3%D8%AA%D8%A7%D9%86" title="أفغانستان – gilaki" lang="glk" hreflang="glk" data-title="أفغانستان" data-language-autonym="گیلکی" data-language-local-name="gilaki" class="interlanguage-link-target">گیلکی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gu mw-list-item"><a href="https://gu.wikipedia.org/wiki/%E0%AA%85%E0%AA%AB%E0%AA%98%E0%AA%BE%E0%AA%A8%E0%AA%BF%E0%AA%B8%E0%AB%8D%E0%AA%A4%E0%AA%BE%E0%AA%A8" title="અફઘાનિસ્તાન – gujarati" lang="gu" hreflang="gu" data-title="અફઘાનિસ્તાન" data-language-autonym="ગુજરાતી" data-language-local-name="gujarati" class="interlanguage-link-target">ગુજરાતી</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-got mw-list-item"><a href="https://got.wikipedia.org/wiki/%F0%90%8C%B0%F0%90%8D%86%F0%90%8C%B2%F0%90%8C%B0%F0%90%8C%BD%F0%90%8C%B9%F0%90%8D%83%F0%90%8D%84%F0%90%8C%B0%F0%90%8C%BD" title="𐌰𐍆𐌲𐌰𐌽𐌹𐍃𐍄𐌰𐌽 – gotiska" lang="got" hreflang="got" data-title="𐌰𐍆𐌲𐌰𐌽𐌹𐍃𐍄𐌰𐌽" data-language-autonym="𐌲𐌿𐍄𐌹𐍃𐌺" data-language-local-name="gotiska" class="interlanguage-link-target">𐌲𐌿𐍄𐌹𐍃𐌺</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gom mw-list-item"><a href="https://gom.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%85%E0%A4%AB%E0%A4%97%E0%A4%BE%E0%A4%A3%E0%A4%BF%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E0%A4%A4%E0%A4%BE%E0%A4%A8" title="अफगाणिस्तान – Goan Konkani" lang="gom" hreflang="gom" data-title="अफगाणिस्तान" data-language-autonym="गोंयची कोंकणी / Gõychi Konknni" data-language-local-name="Goan Konkani" class="interlanguage-link-target">गोंयची कोंकणी / Gõychi Konknni</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hak mw-list-item"><a href="https://hak.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – hakka" lang="hak" hreflang="hak" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="客家語 / Hak-kâ-ngî" data-language-local-name="hakka" class="interlanguage-link-target">客家語 / Hak-kâ-ngî</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%EC%95%84%ED%94%84%EA%B0%80%EB%8B%88%EC%8A%A4%ED%83%84" title="아프가니스탄 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="아프가니스탄" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target">한국어</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ha mw-list-item"><a href="https://ha.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – hausa" lang="ha" hreflang="ha" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Hausa" data-language-local-name="hausa" class="interlanguage-link-target">Hausa</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-haw mw-list-item"><a href="https://haw.wikipedia.org/wiki/%CA%BBApekanikana" title="ʻApekanikana – hawaiiska" lang="haw" hreflang="haw" data-title="ʻApekanikana" data-language-autonym="Hawaiʻi" data-language-local-name="hawaiiska" class="interlanguage-link-target">Hawaiʻi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hy mw-list-item"><a href="https://hy.wikipedia.org/wiki/%D4%B1%D6%86%D5%B2%D5%A1%D5%B6%D5%BD%D5%BF%D5%A1%D5%B6" title="Աֆղանստան – armeniska" lang="hy" hreflang="hy" data-title="Աֆղանստան" data-language-autonym="Հայերեն" data-language-local-name="armeniska" class="interlanguage-link-target">Հայերեն</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hi mw-list-item"><a href="https://hi.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%85%E0%A4%AB%E0%A4%BC%E0%A4%97%E0%A4%BC%E0%A4%BE%E0%A4%A8%E0%A4%BF%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E0%A4%A4%E0%A4%BE%E0%A4%A8" title="अफ़ग़ानिस्तान – hindi" lang="hi" hreflang="hi" data-title="अफ़ग़ानिस्तान" data-language-autonym="हिन्दी" data-language-local-name="hindi" class="interlanguage-link-target">हिन्दी</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hsb mw-list-item"><a href="https://hsb.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – högsorbiska" lang="hsb" hreflang="hsb" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Hornjoserbsce" data-language-local-name="högsorbiska" class="interlanguage-link-target">Hornjoserbsce</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr mw-list-item"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target">Hrvatski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gor mw-list-item"><a href="https://gor.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – gorontalo" lang="gor" hreflang="gor" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Bahasa Hulontalo" data-language-local-name="gorontalo" class="interlanguage-link-target">Bahasa Hulontalo</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-io mw-list-item"><a href="https://io.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – ido" lang="io" hreflang="io" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Ido" data-language-local-name="ido" class="interlanguage-link-target">Ido</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ig mw-list-item"><a href="https://ig.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – igbo" lang="ig" hreflang="ig" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Igbo" data-language-local-name="igbo" class="interlanguage-link-target">Igbo</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ilo mw-list-item"><a href="https://ilo.wikipedia.org/wiki/Apganistan" title="Apganistan – iloko" lang="ilo" hreflang="ilo" data-title="Apganistan" data-language-autonym="Ilokano" data-language-local-name="iloko" class="interlanguage-link-target">Ilokano</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bpy mw-list-item"><a href="https://bpy.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%86%E0%A6%AB%E0%A6%97%E0%A6%BE%E0%A6%A8%E0%A6%BF%E0%A6%B8%E0%A7%8D%E0%A6%A4%E0%A6%BE%E0%A6%A8" title="আফগানিস্তান – bishnupriya" lang="bpy" hreflang="bpy" data-title="আফগানিস্তান" data-language-autonym="বিষ্ণুপ্রিয়া মণিপুরী" data-language-local-name="bishnupriya" class="interlanguage-link-target">বিষ্ণুপ্রিয়া মণিপুরী</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-id mw-list-item"><a href="https://id.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – indonesiska" lang="id" hreflang="id" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Bahasa Indonesia" data-language-local-name="indonesiska" class="interlanguage-link-target">Bahasa Indonesia</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ia mw-list-item"><a href="https://ia.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – interlingua" lang="ia" hreflang="ia" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Interlingua" data-language-local-name="interlingua" class="interlanguage-link-target">Interlingua</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ie mw-list-item"><a href="https://ie.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – interlingue" lang="ie" hreflang="ie" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Interlingue" data-language-local-name="interlingue" class="interlanguage-link-target">Interlingue</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-os mw-list-item"><a href="https://os.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D0%B3%D1%8A%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Афгъанистан – ossetiska" lang="os" hreflang="os" data-title="Афгъанистан" data-language-autonym="Ирон" data-language-local-name="ossetiska" class="interlanguage-link-target">Ирон</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zu mw-list-item"><a href="https://zu.wikipedia.org/wiki/I-Afganistani" title="I-Afganistani – zulu" lang="zu" hreflang="zu" data-title="I-Afganistani" data-language-autonym="IsiZulu" data-language-local-name="zulu" class="interlanguage-link-target">IsiZulu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-is mw-list-item"><a href="https://is.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – isländska" lang="is" hreflang="is" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Íslenska" data-language-local-name="isländska" class="interlanguage-link-target">Íslenska</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target">Italiano</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-he mw-list-item"><a href="https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%90%D7%A4%D7%92%D7%A0%D7%99%D7%A1%D7%98%D7%9F" title="אפגניסטן – hebreiska" lang="he" hreflang="he" data-title="אפגניסטן" data-language-autonym="עברית" data-language-local-name="hebreiska" class="interlanguage-link-target">עברית</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jv mw-list-item"><a href="https://jv.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – javanesiska" lang="jv" hreflang="jv" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Jawa" data-language-local-name="javanesiska" class="interlanguage-link-target">Jawa</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kbp mw-list-item"><a href="https://kbp.wikipedia.org/wiki/Afganistani" title="Afganistani – Kabiye" lang="kbp" hreflang="kbp" data-title="Afganistani" data-language-autonym="Kabɩyɛ" data-language-local-name="Kabiye" class="interlanguage-link-target">Kabɩyɛ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kn mw-list-item"><a href="https://kn.wikipedia.org/wiki/%E0%B2%85%E0%B2%AB%E0%B3%8D%E0%B2%98%E0%B2%BE%E0%B2%A8%E0%B2%BF%E0%B2%B8%E0%B3%8D%E0%B2%A4%E0%B2%BE%E0%B2%A8" title="ಅಫ್ಘಾನಿಸ್ತಾನ – kannada" lang="kn" hreflang="kn" data-title="ಅಫ್ಘಾನಿಸ್ತಾನ" data-language-autonym="ಕನ್ನಡ" data-language-local-name="kannada" class="interlanguage-link-target">ಕನ್ನಡ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pam mw-list-item"><a href="https://pam.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – pampanga" lang="pam" hreflang="pam" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Kapampangan" data-language-local-name="pampanga" class="interlanguage-link-target">Kapampangan</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-krc mw-list-item"><a href="https://krc.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Афганистан – karachay-balkar" lang="krc" hreflang="krc" data-title="Афганистан" data-language-autonym="Къарачай-малкъар" data-language-local-name="karachay-balkar" class="interlanguage-link-target">Къарачай-малкъар</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ka mw-list-item"><a href="https://ka.wikipedia.org/wiki/%E1%83%90%E1%83%95%E1%83%A6%E1%83%90%E1%83%9C%E1%83%94%E1%83%97%E1%83%98" title="ავღანეთი – georgiska" lang="ka" hreflang="ka" data-title="ავღანეთი" data-language-autonym="ქართული" data-language-local-name="georgiska" class="interlanguage-link-target">ქართული</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ks mw-list-item"><a href="https://ks.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%8E%D9%81%D8%BA%D9%B2%D9%86%D9%90%D8%B3%D8%AA%D8%A7%D9%86" title="اَفغٲنِستان – kashmiriska" lang="ks" hreflang="ks" data-title="اَفغٲنِستان" data-language-autonym="कॉशुर / کٲشُر" data-language-local-name="kashmiriska" class="interlanguage-link-target">कॉशुर / کٲشُر</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-csb mw-list-item"><a href="https://csb.wikipedia.org/wiki/Afganist%C3%B3n" title="Afganistón – kasjubiska" lang="csb" hreflang="csb" data-title="Afganistón" data-language-autonym="Kaszëbsczi" data-language-local-name="kasjubiska" class="interlanguage-link-target">Kaszëbsczi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kk mw-list-item"><a href="https://kk.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%83%D2%93%D0%B0%D0%BD%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Ауғанстан – kazakiska" lang="kk" hreflang="kk" data-title="Ауғанстан" data-language-autonym="Қазақша" data-language-local-name="kazakiska" class="interlanguage-link-target">Қазақша</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kw mw-list-item"><a href="https://kw.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – korniska" lang="kw" hreflang="kw" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Kernowek" data-language-local-name="korniska" class="interlanguage-link-target">Kernowek</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rw mw-list-item"><a href="https://rw.wikipedia.org/wiki/Afuganisitani" title="Afuganisitani – kinjarwanda" lang="rw" hreflang="rw" data-title="Afuganisitani" data-language-autonym="Ikinyarwanda" data-language-local-name="kinjarwanda" class="interlanguage-link-target">Ikinyarwanda</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sw mw-list-item"><a href="https://sw.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – swahili" lang="sw" hreflang="sw" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Kiswahili" data-language-local-name="swahili" class="interlanguage-link-target">Kiswahili</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kv mw-list-item"><a href="https://kv.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Афганистан – kome" lang="kv" hreflang="kv" data-title="Афганистан" data-language-autonym="Коми" data-language-local-name="kome" class="interlanguage-link-target">Коми</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kg mw-list-item"><a href="https://kg.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – kikongo" lang="kg" hreflang="kg" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Kongo" data-language-local-name="kikongo" class="interlanguage-link-target">Kongo</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-avk mw-list-item"><a href="https://avk.wikipedia.org/wiki/Afgana" title="Afgana – kotava" lang="avk" hreflang="avk" data-title="Afgana" data-language-autonym="Kotava" data-language-local-name="kotava" class="interlanguage-link-target">Kotava</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ht mw-list-item"><a href="https://ht.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – haitiska" lang="ht" hreflang="ht" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Kreyòl ayisyen" data-language-local-name="haitiska" class="interlanguage-link-target">Kreyòl ayisyen</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gcr mw-list-item"><a href="https://gcr.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – Guianan Creole" lang="gcr" hreflang="gcr" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Kriyòl gwiyannen" data-language-local-name="Guianan Creole" class="interlanguage-link-target">Kriyòl gwiyannen</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ku mw-list-item"><a href="https://ku.wikipedia.org/wiki/Efxanistan" title="Efxanistan – kurdiska" lang="ku" hreflang="ku" data-title="Efxanistan" data-language-autonym="Kurdî" data-language-local-name="kurdiska" class="interlanguage-link-target">Kurdî</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ky mw-list-item"><a href="https://ky.wikipedia.org/wiki/%D0%9E%D0%BE%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Ооганстан – kirgiziska" lang="ky" hreflang="ky" data-title="Ооганстан" data-language-autonym="Кыргызча" data-language-local-name="kirgiziska" class="interlanguage-link-target">Кыргызча</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lld mw-list-item"><a href="https://lld.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – Ladin" lang="lld" hreflang="lld" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Ladin" data-language-local-name="Ladin" class="interlanguage-link-target">Ladin</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lad mw-list-item"><a href="https://lad.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – ladino" lang="lad" hreflang="lad" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Ladino" data-language-local-name="ladino" class="interlanguage-link-target">Ladino</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lo mw-list-item"><a href="https://lo.wikipedia.org/wiki/%E0%BA%9B%E0%BA%B0%E0%BB%80%E0%BA%97%E0%BA%94%E0%BA%AD%E0%BA%B2%E0%BA%9F%E0%BA%B0%E0%BA%81%E0%BA%B2%E0%BA%99%E0%BA%B4%E0%BA%94%E0%BA%AA%E0%BA%B0%E0%BA%96%E0%BA%B2%E0%BA%99" title="ປະເທດອາຟະການິດສະຖານ – laotiska" lang="lo" hreflang="lo" data-title="ປະເທດອາຟະການິດສະຖານ" data-language-autonym="ລາວ" data-language-local-name="laotiska" class="interlanguage-link-target">ລາວ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-la mw-list-item"><a href="https://la.wikipedia.org/wiki/Afgania" title="Afgania – latin" lang="la" hreflang="la" data-title="Afgania" data-language-autonym="Latina" data-language-local-name="latin" class="interlanguage-link-target">Latina</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lv mw-list-item"><a href="https://lv.wikipedia.org/wiki/Afganist%C4%81na" title="Afganistāna – lettiska" lang="lv" hreflang="lv" data-title="Afganistāna" data-language-autonym="Latviešu" data-language-local-name="lettiska" class="interlanguage-link-target">Latviešu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lb mw-list-item"><a href="https://lb.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – luxemburgiska" lang="lb" hreflang="lb" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Lëtzebuergesch" data-language-local-name="luxemburgiska" class="interlanguage-link-target">Lëtzebuergesch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lez mw-list-item"><a href="https://lez.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D0%B3%D1%8A%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Афгъанистан – lezghien" lang="lez" hreflang="lez" data-title="Афгъанистан" data-language-autonym="Лезги" data-language-local-name="lezghien" class="interlanguage-link-target">Лезги</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lt mw-list-item"><a href="https://lt.wikipedia.org/wiki/Afganistanas" title="Afganistanas – litauiska" lang="lt" hreflang="lt" data-title="Afganistanas" data-language-autonym="Lietuvių" data-language-local-name="litauiska" class="interlanguage-link-target">Lietuvių</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lij mw-list-item"><a href="https://lij.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – liguriska" lang="lij" hreflang="lij" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Ligure" data-language-local-name="liguriska" class="interlanguage-link-target">Ligure</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-li mw-list-item"><a href="https://li.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – limburgiska" lang="li" hreflang="li" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Limburgs" data-language-local-name="limburgiska" class="interlanguage-link-target">Limburgs</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ln mw-list-item"><a href="https://ln.wikipedia.org/wiki/Afganist%C3%A1ni" title="Afganistáni – lingala" lang="ln" hreflang="ln" data-title="Afganistáni" data-language-autonym="Lingála" data-language-local-name="lingala" class="interlanguage-link-target">Lingála</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lfn mw-list-item"><a href="https://lfn.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – lingua franca nova" lang="lfn" hreflang="lfn" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Lingua Franca Nova" data-language-local-name="lingua franca nova" class="interlanguage-link-target">Lingua Franca Nova</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-olo mw-list-item"><a href="https://olo.wikipedia.org/wiki/Afganistuanu" title="Afganistuanu – Livvi-Karelian" lang="olo" hreflang="olo" data-title="Afganistuanu" data-language-autonym="Livvinkarjala" data-language-local-name="Livvi-Karelian" class="interlanguage-link-target">Livvinkarjala</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jbo mw-list-item"><a href="https://jbo.wikipedia.org/wiki/afyganisTAN" title="afyganisTAN – lojban" lang="jbo" hreflang="jbo" data-title="afyganisTAN" data-language-autonym="La .lojban." data-language-local-name="lojban" class="interlanguage-link-target">La .lojban.</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lmo mw-list-item"><a href="https://lmo.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – lombardiska" lang="lmo" hreflang="lmo" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Lombard" data-language-local-name="lombardiska" class="interlanguage-link-target">Lombard</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hu mw-list-item"><a href="https://hu.wikipedia.org/wiki/Afganiszt%C3%A1n" title="Afganisztán – ungerska" lang="hu" hreflang="hu" data-title="Afganisztán" data-language-autonym="Magyar" data-language-local-name="ungerska" class="interlanguage-link-target">Magyar</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mad mw-list-item"><a href="https://mad.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – maduresiska" lang="mad" hreflang="mad" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Madhurâ" data-language-local-name="maduresiska" class="interlanguage-link-target">Madhurâ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mai mw-list-item"><a href="https://mai.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%85%E0%A4%AB%E0%A4%97%E0%A4%BE%E0%A4%A8%E0%A4%BF%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E0%A4%A4%E0%A4%BE%E0%A4%A8" title="अफगानिस्तान – maithili" lang="mai" hreflang="mai" data-title="अफगानिस्तान" data-language-autonym="मैथिली" data-language-local-name="maithili" class="interlanguage-link-target">मैथिली</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mk mw-list-item"><a href="https://mk.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D0%B2%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Авганистан – makedonska" lang="mk" hreflang="mk" data-title="Авганистан" data-language-autonym="Македонски" data-language-local-name="makedonska" class="interlanguage-link-target">Македонски</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mg mw-list-item"><a href="https://mg.wikipedia.org/wiki/Afganist%C3%A0na" title="Afganistàna – malagassiska" lang="mg" hreflang="mg" data-title="Afganistàna" data-language-autonym="Malagasy" data-language-local-name="malagassiska" class="interlanguage-link-target">Malagasy</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ml mw-list-item"><a href="https://ml.wikipedia.org/wiki/%E0%B4%85%E0%B4%AB%E0%B5%8D%E0%B4%97%E0%B4%BE%E0%B4%A8%E0%B4%BF%E0%B4%B8%E0%B5%8D%E0%B4%A4%E0%B4%BE%E0%B5%BB" title="അഫ്ഗാനിസ്താൻ – malayalam" lang="ml" hreflang="ml" data-title="അഫ്ഗാനിസ്താൻ" data-language-autonym="മലയാളം" data-language-local-name="malayalam" class="interlanguage-link-target">മലയാളം</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mt mw-list-item"><a href="https://mt.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – maltesiska" lang="mt" hreflang="mt" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Malti" data-language-local-name="maltesiska" class="interlanguage-link-target">Malti</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mi mw-list-item"><a href="https://mi.wikipedia.org/wiki/%C4%80whekenet%C4%81na" title="Āwhekenetāna – maori" lang="mi" hreflang="mi" data-title="Āwhekenetāna" data-language-autonym="Māori" data-language-local-name="maori" class="interlanguage-link-target">Māori</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mr mw-list-item"><a href="https://mr.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%85%E0%A4%AB%E0%A4%97%E0%A4%BE%E0%A4%A3%E0%A4%BF%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E0%A4%A4%E0%A4%BE%E0%A4%A8" title="अफगाणिस्तान – marathi" lang="mr" hreflang="mr" data-title="अफगाणिस्तान" data-language-autonym="मराठी" data-language-local-name="marathi" class="interlanguage-link-target">मराठी</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-xmf mw-list-item"><a href="https://xmf.wikipedia.org/wiki/%E1%83%90%E1%83%95%E1%83%A6%E1%83%90%E1%83%9C%E1%83%94%E1%83%97%E1%83%98" title="ავღანეთი – mingrelianska" lang="xmf" hreflang="xmf" data-title="ავღანეთი" data-language-autonym="მარგალური" data-language-local-name="mingrelianska" class="interlanguage-link-target">მარგალური</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arz mw-list-item"><a href="https://arz.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%81%D8%BA%D8%A7%D9%86%D8%B3%D8%AA%D8%A7%D9%86" title="افغانستان – egyptisk arabiska" lang="arz" hreflang="arz" data-title="افغانستان" data-language-autonym="مصرى" data-language-local-name="egyptisk arabiska" class="interlanguage-link-target">مصرى</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mnw mw-list-item"><a href="https://mnw.wikipedia.org/wiki/%E1%80%A1%E1%80%96%E1%80%82%E1%80%AB%E1%80%94%E1%80%B9%E1%80%94%E1%80%AD%E1%80%9E%E1%80%90%E1%80%AC%E1%80%94%E1%80%BA" title="အဖဂါန္နိသတာန် – Mon" lang="mnw" hreflang="mnw" data-title="အဖဂါန္နိသတာန်" data-language-autonym="ဘာသာမန်" data-language-local-name="Mon" class="interlanguage-link-target">ဘာသာမန်</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mzn mw-list-item"><a href="https://mzn.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%81%D8%AE%D8%A7%D9%86%D8%B3%D9%88%D9%86" title="افخانسون – mazanderani" lang="mzn" hreflang="mzn" data-title="افخانسون" data-language-autonym="مازِرونی" data-language-local-name="mazanderani" class="interlanguage-link-target">مازِرونی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ms mw-list-item"><a href="https://ms.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – malajiska" lang="ms" hreflang="ms" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Bahasa Melayu" data-language-local-name="malajiska" class="interlanguage-link-target">Bahasa Melayu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mni mw-list-item"><a href="https://mni.wikipedia.org/wiki/%EA%AF%91%EA%AF%90%EA%AF%92%EA%AF%A5%EA%AF%85%EA%AF%A4%EA%AF%81%EA%AF%AD%EA%AF%87%EA%AF%A5%EA%AF%9F" title="ꯑꯐꯒꯥꯅꯤꯁ꯭ꯇꯥꯟ – manipuri" lang="mni" hreflang="mni" data-title="ꯑꯐꯒꯥꯅꯤꯁ꯭ꯇꯥꯟ" data-language-autonym="ꯃꯤꯇꯩ ꯂꯣꯟ" data-language-local-name="manipuri" class="interlanguage-link-target">ꯃꯤꯇꯩ ꯂꯣꯟ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-min mw-list-item"><a href="https://min.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – minangkabau" lang="min" hreflang="min" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Minangkabau" data-language-local-name="minangkabau" class="interlanguage-link-target">Minangkabau</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cdo mw-list-item"><a href="https://cdo.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – Mindong" lang="cdo" hreflang="cdo" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="閩東語 / Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄" data-language-local-name="Mindong" class="interlanguage-link-target">閩東語 / Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mwl mw-list-item"><a href="https://mwl.wikipedia.org/wiki/Afeganistan" title="Afeganistan – mirandesiska" lang="mwl" hreflang="mwl" data-title="Afeganistan" data-language-autonym="Mirandés" data-language-local-name="mirandesiska" class="interlanguage-link-target">Mirandés</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mdf mw-list-item"><a href="https://mdf.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Афганистан – moksja" lang="mdf" hreflang="mdf" data-title="Афганистан" data-language-autonym="Мокшень" data-language-local-name="moksja" class="interlanguage-link-target">Мокшень</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mn mw-list-item"><a href="https://mn.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Афганистан – mongoliska" lang="mn" hreflang="mn" data-title="Афганистан" data-language-autonym="Монгол" data-language-local-name="mongoliska" class="interlanguage-link-target">Монгол</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-my mw-list-item"><a href="https://my.wikipedia.org/wiki/%E1%80%A1%E1%80%AC%E1%80%96%E1%80%82%E1%80%94%E1%80%BA%E1%80%94%E1%80%85%E1%80%B9%E1%80%85%E1%80%90%E1%80%94%E1%80%BA%E1%80%94%E1%80%AD%E1%80%AF%E1%80%84%E1%80%BA%E1%80%84%E1%80%B6" title="အာဖဂန်နစ္စတန်နိုင်ငံ – burmesiska" lang="my" hreflang="my" data-title="အာဖဂန်နစ္စတန်နိုင်ငံ" data-language-autonym="မြန်မာဘာသာ" data-language-local-name="burmesiska" class="interlanguage-link-target">မြန်မာဘာသာ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target">Nederlands</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds-nl mw-list-item"><a href="https://nds-nl.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – lågsaxiska" lang="nds-NL" hreflang="nds-NL" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Nedersaksies" data-language-local-name="lågsaxiska" class="interlanguage-link-target">Nedersaksies</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ne mw-list-item"><a href="https://ne.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%85%E0%A4%AB%E0%A4%97%E0%A4%BE%E0%A4%A8%E0%A4%BF%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E0%A4%A4%E0%A4%BE%E0%A4%A8" title="अफगानिस्तान – nepalesiska" lang="ne" hreflang="ne" data-title="अफगानिस्तान" data-language-autonym="नेपाली" data-language-local-name="nepalesiska" class="interlanguage-link-target">नेपाली</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-new mw-list-item"><a href="https://new.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%85%E0%A4%AB%E0%A4%97%E0%A4%BE%E0%A4%A8%E0%A4%BF%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E0%A4%A4%E0%A4%BE%E0%A4%A8" title="अफगानिस्तान – newariska" lang="new" hreflang="new" data-title="अफगानिस्तान" data-language-autonym="नेपाल भाषा" data-language-local-name="newariska" class="interlanguage-link-target">नेपाल भाषा</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E3%82%A2%E3%83%95%E3%82%AC%E3%83%8B%E3%82%B9%E3%82%BF%E3%83%B3" title="アフガニスタン – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="アフガニスタン" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target">日本語</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nap mw-list-item"><a href="https://nap.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – napolitanska" lang="nap" hreflang="nap" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Napulitano" data-language-local-name="napolitanska" class="interlanguage-link-target">Napulitano</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ce mw-list-item"><a href="https://ce.wikipedia.org/wiki/%D0%9E%D0%B2%D1%85%D3%80%D0%B0%D0%BD" title="ОвхӀан – tjetjenska" lang="ce" hreflang="ce" data-title="ОвхӀан" data-language-autonym="Нохчийн" data-language-local-name="tjetjenska" class="interlanguage-link-target">Нохчийн</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-frr mw-list-item"><a href="https://frr.wikipedia.org/wiki/Afghaanistaan" title="Afghaanistaan – nordfrisiska" lang="frr" hreflang="frr" data-title="Afghaanistaan" data-language-autonym="Nordfriisk" data-language-local-name="nordfrisiska" class="interlanguage-link-target">Nordfriisk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target">Norsk bokmål</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nn mw-list-item"><a href="https://nn.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – nynorska" lang="nn" hreflang="nn" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Norsk nynorsk" data-language-local-name="nynorska" class="interlanguage-link-target">Norsk nynorsk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nov mw-list-item"><a href="https://nov.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – novial" lang="nov" hreflang="nov" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Novial" data-language-local-name="novial" class="interlanguage-link-target">Novial</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-oc mw-list-item"><a href="https://oc.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – occitanska" lang="oc" hreflang="oc" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Occitan" data-language-local-name="occitanska" class="interlanguage-link-target">Occitan</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mhr mw-list-item"><a href="https://mhr.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Афганистан – Eastern Mari" lang="mhr" hreflang="mhr" data-title="Афганистан" data-language-autonym="Олык марий" data-language-local-name="Eastern Mari" class="interlanguage-link-target">Олык марий</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-or mw-list-item"><a href="https://or.wikipedia.org/wiki/%E0%AC%86%E0%AC%AB%E0%AC%97%E0%AC%BE%E0%AC%A8%E0%AC%BF%E0%AC%B8%E0%AD%8D%E0%AC%A4%E0%AC%BE%E0%AC%A8" title="ଆଫଗାନିସ୍ତାନ – oriya" lang="or" hreflang="or" data-title="ଆଫଗାନିସ୍ତାନ" data-language-autonym="ଓଡ଼ିଆ" data-language-local-name="oriya" class="interlanguage-link-target">ଓଡ଼ିଆ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-om mw-list-item"><a href="https://om.wikipedia.org/wiki/Afgaanistaan" title="Afgaanistaan – oromo" lang="om" hreflang="om" data-title="Afgaanistaan" data-language-autonym="Oromoo" data-language-local-name="oromo" class="interlanguage-link-target">Oromoo</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uz mw-list-item"><a href="https://uz.wikipedia.org/wiki/Afg%CA%BBoniston" title="Afgʻoniston – uzbekiska" lang="uz" hreflang="uz" data-title="Afgʻoniston" data-language-autonym="Oʻzbekcha / ўзбекча" data-language-local-name="uzbekiska" class="interlanguage-link-target">Oʻzbekcha / ўзбекча</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pa mw-list-item"><a href="https://pa.wikipedia.org/wiki/%E0%A8%85%E0%A8%AB%E0%A8%BC%E0%A8%97%E0%A8%BC%E0%A8%BE%E0%A8%A8%E0%A8%BF%E0%A8%B8%E0%A8%A4%E0%A8%BE%E0%A8%A8" title="ਅਫ਼ਗ਼ਾਨਿਸਤਾਨ – punjabi" lang="pa" hreflang="pa" data-title="ਅਫ਼ਗ਼ਾਨਿਸਤਾਨ" data-language-autonym="ਪੰਜਾਬੀ" data-language-local-name="punjabi" class="interlanguage-link-target">ਪੰਜਾਬੀ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pi mw-list-item"><a href="https://pi.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%85%E0%A4%AB%E0%A4%97%E0%A4%BE%E0%A4%A8%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E0%A4%A5%E0%A4%BE%E0%A4%A8" title="अफगानस्थान – pali" lang="pi" hreflang="pi" data-title="अफगानस्थान" data-language-autonym="पालि" data-language-local-name="pali" class="interlanguage-link-target">पालि</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pag mw-list-item"><a href="https://pag.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – pangasinan" lang="pag" hreflang="pag" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Pangasinan" data-language-local-name="pangasinan" class="interlanguage-link-target">Pangasinan</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ami mw-list-item"><a href="https://ami.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – Amis" lang="ami" hreflang="ami" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Pangcah" data-language-local-name="Amis" class="interlanguage-link-target">Pangcah</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pnb mw-list-item"><a href="https://pnb.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%81%D8%BA%D8%A7%D9%86%D8%B3%D8%AA%D8%A7%D9%86" title="افغانستان – Western Punjabi" lang="pnb" hreflang="pnb" data-title="افغانستان" data-language-autonym="پنجابی" data-language-local-name="Western Punjabi" class="interlanguage-link-target">پنجابی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pap mw-list-item"><a href="https://pap.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – papiamento" lang="pap" hreflang="pap" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Papiamentu" data-language-local-name="papiamento" class="interlanguage-link-target">Papiamentu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ps mw-list-item"><a href="https://ps.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%81%D8%BA%D8%A7%D9%86%D8%B3%D8%AA%D8%A7%D9%86" title="افغانستان – pashto" lang="ps" hreflang="ps" data-title="افغانستان" data-language-autonym="پښتو" data-language-local-name="pashto" class="interlanguage-link-target">پښتو</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jam mw-list-item"><a href="https://jam.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – jamaikansk engelsk kreol" lang="jam" hreflang="jam" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Patois" data-language-local-name="jamaikansk engelsk kreol" class="interlanguage-link-target">Patois</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-km mw-list-item"><a href="https://km.wikipedia.org/wiki/%E1%9E%A2%E1%9E%B6%E1%9E%A0%E1%9F%92%E1%9E%9C%E1%9E%A0%E1%9F%92%E1%9E%80%E1%9E%B6%E1%9E%93%E1%9E%B8%E1%9E%9F%E1%9F%92%E1%9E%90%E1%9E%B6%E1%9E%93" title="អាហ្វហ្កានីស្ថាន – kambodjanska" lang="km" hreflang="km" data-title="អាហ្វហ្កានីស្ថាន" data-language-autonym="ភាសាខ្មែរ" data-language-local-name="kambodjanska" class="interlanguage-link-target">ភាសាខ្មែរ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pcd mw-list-item"><a href="https://pcd.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – pikardiska" lang="pcd" hreflang="pcd" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Picard" data-language-local-name="pikardiska" class="interlanguage-link-target">Picard</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pms mw-list-item"><a href="https://pms.wikipedia.org/wiki/Afg%C3%A0nistan" title="Afgànistan – piemontesiska" lang="pms" hreflang="pms" data-title="Afgànistan" data-language-autonym="Piemontèis" data-language-local-name="piemontesiska" class="interlanguage-link-target">Piemontèis</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tpi mw-list-item"><a href="https://tpi.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – tok pisin" lang="tpi" hreflang="tpi" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Tok Pisin" data-language-local-name="tok pisin" class="interlanguage-link-target">Tok Pisin</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds mw-list-item"><a href="https://nds.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – lågtyska" lang="nds" hreflang="nds" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Plattdüütsch" data-language-local-name="lågtyska" class="interlanguage-link-target">Plattdüütsch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl mw-list-item"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target">Polski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt mw-list-item"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/Afeganist%C3%A3o" title="Afeganistão – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="Afeganistão" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target">Português</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kaa mw-list-item"><a href="https://kaa.wikipedia.org/wiki/Aw%C7%B5anstan" title="Awǵanstan – karakalpakiska" lang="kaa" hreflang="kaa" data-title="Awǵanstan" data-language-autonym="Qaraqalpaqsha" data-language-local-name="karakalpakiska" class="interlanguage-link-target">Qaraqalpaqsha</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-crh mw-list-item"><a href="https://crh.wikipedia.org/wiki/Af%C4%9Fanistan" title="Afğanistan – krimtatariska" lang="crh" hreflang="crh" data-title="Afğanistan" data-language-autonym="Qırımtatarca" data-language-local-name="krimtatariska" class="interlanguage-link-target">Qırımtatarca</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ksh mw-list-item"><a href="https://ksh.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – kölniska" lang="ksh" hreflang="ksh" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Ripoarisch" data-language-local-name="kölniska" class="interlanguage-link-target">Ripoarisch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ro mw-list-item"><a href="https://ro.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – rumänska" lang="ro" hreflang="ro" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Română" data-language-local-name="rumänska" class="interlanguage-link-target">Română</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rm mw-list-item"><a href="https://rm.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – rätoromanska" lang="rm" hreflang="rm" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Rumantsch" data-language-local-name="rätoromanska" class="interlanguage-link-target">Rumantsch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-qu mw-list-item"><a href="https://qu.wikipedia.org/wiki/Aphqanusuyu" title="Aphqanusuyu – quechua" lang="qu" hreflang="qu" data-title="Aphqanusuyu" data-language-autonym="Runa Simi" data-language-local-name="quechua" class="interlanguage-link-target">Runa Simi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rue mw-list-item"><a href="https://rue.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D2%91%D0%B0%D0%BD%D1%96%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Афґаністан – rusyn" lang="rue" hreflang="rue" data-title="Афґаністан" data-language-autonym="Русиньскый" data-language-local-name="rusyn" class="interlanguage-link-target">Русиньскый</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru mw-list-item"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Афганистан – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="Афганистан" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target">Русский</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sah mw-list-item"><a href="https://sah.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%B0%D0%BD" title="Афганистаан – jakutiska" lang="sah" hreflang="sah" data-title="Афганистаан" data-language-autonym="Саха тыла" data-language-local-name="jakutiska" class="interlanguage-link-target">Саха тыла</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-szy mw-list-item"><a href="https://szy.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – Sakizaya" lang="szy" hreflang="szy" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Sakizaya" data-language-local-name="Sakizaya" class="interlanguage-link-target">Sakizaya</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sm mw-list-item"><a href="https://sm.wikipedia.org/wiki/Afakanisitana" title="Afakanisitana – samoanska" lang="sm" hreflang="sm" data-title="Afakanisitana" data-language-autonym="Gagana Samoa" data-language-local-name="samoanska" class="interlanguage-link-target">Gagana Samoa</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sa mw-list-item"><a href="https://sa.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%85%E0%A4%AB%E0%A4%97%E0%A4%BE%E0%A4%A8%E0%A4%BF%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E0%A4%A5%E0%A4%BE%E0%A4%A8%E0%A4%AE%E0%A5%8D" title="अफगानिस्थानम् – sanskrit" lang="sa" hreflang="sa" data-title="अफगानिस्थानम्" data-language-autonym="संस्कृतम्" data-language-local-name="sanskrit" class="interlanguage-link-target">संस्कृतम्</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sat mw-list-item"><a href="https://sat.wikipedia.org/wiki/%E1%B1%9F%E1%B1%AF%E1%B1%B7%E1%B1%9C%E1%B1%9F%E1%B1%B1%E1%B1%A4%E1%B1%A5%E1%B1%9B%E1%B1%9F%E1%B1%B1" title="ᱟᱯᱷᱜᱟᱱᱤᱥᱛᱟᱱ – santali" lang="sat" hreflang="sat" data-title="ᱟᱯᱷᱜᱟᱱᱤᱥᱛᱟᱱ" data-language-autonym="ᱥᱟᱱᱛᱟᱲᱤ" data-language-local-name="santali" class="interlanguage-link-target">ᱥᱟᱱᱛᱟᱲᱤ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-skr mw-list-item"><a href="https://skr.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%81%D8%BA%D8%A7%D9%86%D8%B3%D8%AA%D8%A7%D9%86" title="افغانستان – Saraiki" lang="skr" hreflang="skr" data-title="افغانستان" data-language-autonym="سرائیکی" data-language-local-name="Saraiki" class="interlanguage-link-target">سرائیکی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sc mw-list-item"><a href="https://sc.wikipedia.org/wiki/Afganist%C3%A0n" title="Afganistàn – sardinska" lang="sc" hreflang="sc" data-title="Afganistàn" data-language-autonym="Sardu" data-language-local-name="sardinska" class="interlanguage-link-target">Sardu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sco mw-list-item"><a href="https://sco.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – skotska" lang="sco" hreflang="sco" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Scots" data-language-local-name="skotska" class="interlanguage-link-target">Scots</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-trv mw-list-item"><a href="https://trv.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – taroko" lang="trv" hreflang="trv" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Seediq" data-language-local-name="taroko" class="interlanguage-link-target">Seediq</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-stq mw-list-item"><a href="https://stq.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – saterfrisiska" lang="stq" hreflang="stq" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Seeltersk" data-language-local-name="saterfrisiska" class="interlanguage-link-target">Seeltersk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sq mw-list-item"><a href="https://sq.wikipedia.org/wiki/Afganistani" title="Afganistani – albanska" lang="sq" hreflang="sq" data-title="Afganistani" data-language-autonym="Shqip" data-language-local-name="albanska" class="interlanguage-link-target">Shqip</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-scn mw-list-item"><a href="https://scn.wikipedia.org/wiki/Afganist%C3%A0n" title="Afganistàn – sicilianska" lang="scn" hreflang="scn" data-title="Afganistàn" data-language-autonym="Sicilianu" data-language-local-name="sicilianska" class="interlanguage-link-target">Sicilianu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-si mw-list-item"><a href="https://si.wikipedia.org/wiki/%E0%B6%87%E0%B7%86%E0%B7%8A%E0%B6%9C%E0%B6%B1%E0%B7%92%E0%B7%83%E0%B7%8A%E0%B6%AE%E0%B7%8F%E0%B6%B1%E0%B6%BA" title="ඇෆ්ගනිස්ථානය – singalesiska" lang="si" hreflang="si" data-title="ඇෆ්ගනිස්ථානය" data-language-autonym="සිංහල" data-language-local-name="singalesiska" class="interlanguage-link-target">සිංහල</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-simple mw-list-item"><a href="https://simple.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – Simple English" lang="en-simple" hreflang="en-simple" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Simple English" data-language-local-name="Simple English" class="interlanguage-link-target">Simple English</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sd mw-list-item"><a href="https://sd.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%81%D8%BA%D8%A7%D9%86%D8%B3%D8%AA%D8%A7%D9%86" title="افغانستان – sindhi" lang="sd" hreflang="sd" data-title="افغانستان" data-language-autonym="سنڌي" data-language-local-name="sindhi" class="interlanguage-link-target">سنڌي</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ss mw-list-item"><a href="https://ss.wikipedia.org/wiki/I-Afugani" title="I-Afugani – swati" lang="ss" hreflang="ss" data-title="I-Afugani" data-language-autonym="SiSwati" data-language-local-name="swati" class="interlanguage-link-target">SiSwati</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sk mw-list-item"><a href="https://sk.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – slovakiska" lang="sk" hreflang="sk" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Slovenčina" data-language-local-name="slovakiska" class="interlanguage-link-target">Slovenčina</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sl mw-list-item"><a href="https://sl.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – slovenska" lang="sl" hreflang="sl" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Slovenščina" data-language-local-name="slovenska" class="interlanguage-link-target">Slovenščina</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cu mw-list-item"><a href="https://cu.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD%D1%8A" title="Афганистанъ – kyrkslaviska" lang="cu" hreflang="cu" data-title="Афганистанъ" data-language-autonym="Словѣньскъ / ⰔⰎⰑⰂⰡⰐⰠⰔⰍⰟ" data-language-local-name="kyrkslaviska" class="interlanguage-link-target">Словѣньскъ / ⰔⰎⰑⰂⰡⰐⰠⰔⰍⰟ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-szl mw-list-item"><a href="https://szl.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – silesiska" lang="szl" hreflang="szl" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Ślůnski" data-language-local-name="silesiska" class="interlanguage-link-target">Ślůnski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-so mw-list-item"><a href="https://so.wikipedia.org/wiki/Afgaanistan" title="Afgaanistan – somaliska" lang="so" hreflang="so" data-title="Afgaanistan" data-language-autonym="Soomaaliga" data-language-local-name="somaliska" class="interlanguage-link-target">Soomaaliga</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ckb mw-list-item"><a href="https://ckb.wikipedia.org/wiki/%D8%A6%DB%95%D9%81%D8%BA%D8%A7%D9%86%D8%B3%D8%AA%D8%A7%D9%86" title="ئەفغانستان – centralkurdiska" lang="ckb" hreflang="ckb" data-title="ئەفغانستان" data-language-autonym="کوردی" data-language-local-name="centralkurdiska" class="interlanguage-link-target">کوردی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-srn mw-list-item"><a href="https://srn.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – sranan tongo" lang="srn" hreflang="srn" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Sranantongo" data-language-local-name="sranan tongo" class="interlanguage-link-target">Sranantongo</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr mw-list-item"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D0%B2%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Авганистан – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Авганистан" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target">Српски / srpski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sh mw-list-item"><a href="https://sh.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – serbokroatiska" lang="sh" hreflang="sh" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Srpskohrvatski / српскохрватски" data-language-local-name="serbokroatiska" class="interlanguage-link-target">Srpskohrvatski / српскохрватски</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-su mw-list-item"><a href="https://su.wikipedia.org/wiki/Apganistan" title="Apganistan – sundanesiska" lang="su" hreflang="su" data-title="Apganistan" data-language-autonym="Sunda" data-language-local-name="sundanesiska" class="interlanguage-link-target">Sunda</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi badge-Q17559452 badge-recommendedarticle mw-list-item" title="rekommenderad artikel"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target">Suomi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tl mw-list-item"><a href="https://tl.wikipedia.org/wiki/Apganistan" title="Apganistan – tagalog" lang="tl" hreflang="tl" data-title="Apganistan" data-language-autonym="Tagalog" data-language-local-name="tagalog" class="interlanguage-link-target">Tagalog</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ta mw-list-item"><a href="https://ta.wikipedia.org/wiki/%E0%AE%86%E0%AE%AA%E0%AF%8D%E0%AE%95%E0%AE%BE%E0%AE%A9%E0%AE%BF%E0%AE%A4%E0%AF%8D%E0%AE%A4%E0%AE%BE%E0%AE%A9%E0%AF%8D" title="ஆப்கானித்தான் – tamil" lang="ta" hreflang="ta" data-title="ஆப்கானித்தான்" data-language-autonym="தமிழ்" data-language-local-name="tamil" class="interlanguage-link-target">தமிழ்</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-shi mw-list-item"><a href="https://shi.wikipedia.org/wiki/Af%C9%A3anistan" title="Afɣanistan – tachelhit" lang="shi" hreflang="shi" data-title="Afɣanistan" data-language-autonym="Taclḥit" data-language-local-name="tachelhit" class="interlanguage-link-target">Taclḥit</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kab mw-list-item"><a href="https://kab.wikipedia.org/wiki/Af%C9%A3anistan" title="Afɣanistan – kabyliska" lang="kab" hreflang="kab" data-title="Afɣanistan" data-language-autonym="Taqbaylit" data-language-local-name="kabyliska" class="interlanguage-link-target">Taqbaylit</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-roa-tara mw-list-item"><a href="https://roa-tara.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – Tarantino" lang="nap-x-tara" hreflang="nap-x-tara" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Tarandíne" data-language-local-name="Tarantino" class="interlanguage-link-target">Tarandíne</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tt mw-list-item"><a href="https://tt.wikipedia.org/wiki/%D3%98%D1%84%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Әфганстан – tatariska" lang="tt" hreflang="tt" data-title="Әфганстан" data-language-autonym="Татарча / tatarça" data-language-local-name="tatariska" class="interlanguage-link-target">Татарча / tatarça</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-shn mw-list-item"><a href="https://shn.wikipedia.org/wiki/%E1%80%99%E1%80%AD%E1%80%B0%E1%80%84%E1%80%BA%E1%80%B8%E1%80%A2%E1%82%83%E1%82%87%E1%81%BE%E1%81%B5%E1%81%A2%E1%81%BC%E1%80%BA%E1%82%87%E1%81%BC%E1%80%AE%E1%82%87%E1%80%9E%E1%80%90%E1%81%A2%E1%81%BC%E1%80%BA%E1%82%87" title="မိူင်းဢႃႇၾၵၢၼ်ႇၼီႇသတၢၼ်ႇ – shan" lang="shn" hreflang="shn" data-title="မိူင်းဢႃႇၾၵၢၼ်ႇၼီႇသတၢၼ်ႇ" data-language-autonym="တႆး" data-language-local-name="shan" class="interlanguage-link-target">တႆး</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tay mw-list-item"><a href="https://tay.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – Atayal" lang="tay" hreflang="tay" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Tayal" data-language-local-name="Atayal" class="interlanguage-link-target">Tayal</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-te badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://te.wikipedia.org/wiki/%E0%B0%86%E0%B0%AB%E0%B1%8D%E0%B0%98%E0%B0%A8%E0%B0%BF%E0%B0%B8%E0%B1%8D%E0%B0%A4%E0%B0%BE%E0%B0%A8%E0%B1%8D" title="ఆఫ్ఘనిస్తాన్ – telugu" lang="te" hreflang="te" data-title="ఆఫ్ఘనిస్తాన్" data-language-autonym="తెలుగు" data-language-local-name="telugu" class="interlanguage-link-target">తెలుగు</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tet mw-list-item"><a href="https://tet.wikipedia.org/wiki/Afeganistaun" title="Afeganistaun – tetum" lang="tet" hreflang="tet" data-title="Afeganistaun" data-language-autonym="Tetun" data-language-local-name="tetum" class="interlanguage-link-target">Tetun</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-th mw-list-item"><a href="https://th.wikipedia.org/wiki/%E0%B8%9B%E0%B8%A3%E0%B8%B0%E0%B9%80%E0%B8%97%E0%B8%A8%E0%B8%AD%E0%B8%B1%E0%B8%9F%E0%B8%81%E0%B8%B2%E0%B8%99%E0%B8%B4%E0%B8%AA%E0%B8%96%E0%B8%B2%E0%B8%99" title="ประเทศอัฟกานิสถาน – thailändska" lang="th" hreflang="th" data-title="ประเทศอัฟกานิสถาน" data-language-autonym="ไทย" data-language-local-name="thailändska" class="interlanguage-link-target">ไทย</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ti mw-list-item"><a href="https://ti.wikipedia.org/wiki/%E1%8A%A3%E1%8D%8D%E1%8C%8B%E1%8A%92%E1%88%B5%E1%89%B3%E1%8A%95" title="ኣፍጋኒስታን – tigrinja" lang="ti" hreflang="ti" data-title="ኣፍጋኒስታን" data-language-autonym="ትግርኛ" data-language-local-name="tigrinja" class="interlanguage-link-target">ትግርኛ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tg mw-list-item"><a href="https://tg.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D2%93%D0%BE%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%BE%D0%BD" title="Афғонистон – tadzjikiska" lang="tg" hreflang="tg" data-title="Афғонистон" data-language-autonym="Тоҷикӣ" data-language-local-name="tadzjikiska" class="interlanguage-link-target">Тоҷикӣ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-to mw-list-item"><a href="https://to.wikipedia.org/wiki/%CA%BBAfik%C4%81nisitani" title="ʻAfikānisitani – tonganska" lang="to" hreflang="to" data-title="ʻAfikānisitani" data-language-autonym="Lea faka-Tonga" data-language-local-name="tonganska" class="interlanguage-link-target">Lea faka-Tonga</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-chr mw-list-item"><a href="https://chr.wikipedia.org/wiki/%E1%8E%A0%E1%8F%AB%E1%8E%A8%E1%8F%82%E1%8F%8D%E1%8F%96%E1%8F%82" title="ᎠᏫᎨᏂᏍᏖᏂ – cherokesiska" lang="chr" hreflang="chr" data-title="ᎠᏫᎨᏂᏍᏖᏂ" data-language-autonym="ᏣᎳᎩ" data-language-local-name="cherokesiska" class="interlanguage-link-target">ᏣᎳᎩ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-chy mw-list-item"><a href="https://chy.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – cheyenne" lang="chy" hreflang="chy" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Tsetsêhestâhese" data-language-local-name="cheyenne" class="interlanguage-link-target">Tsetsêhestâhese</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tcy mw-list-item"><a href="https://tcy.wikipedia.org/wiki/%E0%B2%85%E0%B2%AB%E0%B3%8D%E0%B2%98%E0%B2%BE%E0%B2%A8%E0%B2%BF%E0%B2%B8%E0%B3%8D%E0%B2%A4%E0%B2%BE%E0%B2%A8" title="ಅಫ್ಘಾನಿಸ್ತಾನ – tulu" lang="tcy" hreflang="tcy" data-title="ಅಫ್ಘಾನಿಸ್ತಾನ" data-language-autonym="ತುಳು" data-language-local-name="tulu" class="interlanguage-link-target">ತುಳು</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target">Türkçe</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tk mw-list-item"><a href="https://tk.wikipedia.org/wiki/Owganystan" title="Owganystan – turkmeniska" lang="tk" hreflang="tk" data-title="Owganystan" data-language-autonym="Türkmençe" data-language-local-name="turkmeniska" class="interlanguage-link-target">Türkmençe</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kcg mw-list-item"><a href="https://kcg.wikipedia.org/wiki/A%CC%B1fganistan" title="A̱fganistan – tyap" lang="kcg" hreflang="kcg" data-title="A̱fganistan" data-language-autonym="Tyap" data-language-local-name="tyap" class="interlanguage-link-target">Tyap</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-udm mw-list-item"><a href="https://udm.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Афганистан – udmurtiska" lang="udm" hreflang="udm" data-title="Афганистан" data-language-autonym="Удмурт" data-language-local-name="udmurtiska" class="interlanguage-link-target">Удмурт</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bug mw-list-item"><a href="https://bug.wikipedia.org/wiki/%E1%A8%95%E1%A8%84%E1%A8%9B%E1%A8%81%E1%A8%8A%E1%A8%97%E1%A8%94%E1%A8%9B%E1%A8%88" title="ᨕᨄᨛᨁᨊᨗᨔᨛᨈ – buginesiska" lang="bug" hreflang="bug" data-title="ᨕᨄᨛᨁᨊᨗᨔᨛᨈ" data-language-autonym="Basa Ugi" data-language-local-name="buginesiska" class="interlanguage-link-target">Basa Ugi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%84%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D1%96%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD" title="Афганістан – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Афганістан" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target">Українська</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ur badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://ur.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%81%D8%BA%D8%A7%D9%86%D8%B3%D8%AA%D8%A7%D9%86" title="افغانستان – urdu" lang="ur" hreflang="ur" data-title="افغانستان" data-language-autonym="اردو" data-language-local-name="urdu" class="interlanguage-link-target">اردو</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ug mw-list-item"><a href="https://ug.wikipedia.org/wiki/%D8%A6%D8%A7%D9%81%D8%BA%D8%A7%D9%86%D9%89%D8%B3%D8%AA%D8%A7%D9%86" title="ئافغانىستان – uiguriska" lang="ug" hreflang="ug" data-title="ئافغانىستان" data-language-autonym="ئۇيغۇرچە / Uyghurche" data-language-local-name="uiguriska" class="interlanguage-link-target">ئۇيغۇرچە / Uyghurche</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-za mw-list-item"><a href="https://za.wikipedia.org/wiki/Ahfuhan" title="Ahfuhan – zhuang" lang="za" hreflang="za" data-title="Ahfuhan" data-language-autonym="Vahcuengh" data-language-local-name="zhuang" class="interlanguage-link-target">Vahcuengh</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vec mw-list-item"><a href="https://vec.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – venetianska" lang="vec" hreflang="vec" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Vèneto" data-language-local-name="venetianska" class="interlanguage-link-target">Vèneto</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vep mw-list-item"><a href="https://vep.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – veps" lang="vep" hreflang="vep" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Vepsän kel’" data-language-local-name="veps" class="interlanguage-link-target">Vepsän kel’</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vi mw-list-item"><a href="https://vi.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – vietnamesiska" lang="vi" hreflang="vi" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Tiếng Việt" data-language-local-name="vietnamesiska" class="interlanguage-link-target">Tiếng Việt</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vo mw-list-item"><a href="https://vo.wikipedia.org/wiki/Lafganist%C3%A4n" title="Lafganistän – volapük" lang="vo" hreflang="vo" data-title="Lafganistän" data-language-autonym="Volapük" data-language-local-name="volapük" class="interlanguage-link-target">Volapük</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fiu-vro mw-list-item"><a href="https://fiu-vro.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – võru" lang="vro" hreflang="vro" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Võro" data-language-local-name="võru" class="interlanguage-link-target">Võro</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-classical mw-list-item"><a href="https://zh-classical.wikipedia.org/wiki/%E9%98%BF%E5%AF%8C%E6%B1%97" title="阿富汗 – litterär kineiska" lang="lzh" hreflang="lzh" data-title="阿富汗" data-language-autonym="文言" data-language-local-name="litterär kineiska" class="interlanguage-link-target">文言</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vls mw-list-item"><a href="https://vls.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – västflamländska" lang="vls" hreflang="vls" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="West-Vlams" data-language-local-name="västflamländska" class="interlanguage-link-target">West-Vlams</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-war mw-list-item"><a href="https://war.wikipedia.org/wiki/Afganistan" title="Afganistan – waray" lang="war" hreflang="war" data-title="Afganistan" data-language-autonym="Winaray" data-language-local-name="waray" class="interlanguage-link-target">Winaray</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wo mw-list-item"><a href="https://wo.wikipedia.org/wiki/Afganistaan" title="Afganistaan – wolof" lang="wo" hreflang="wo" data-title="Afganistaan" data-language-autonym="Wolof" data-language-local-name="wolof" class="interlanguage-link-target">Wolof</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wuu mw-list-item"><a href="https://wuu.wikipedia.org/wiki/%E9%98%BF%E5%AF%8C%E6%B1%97" title="阿富汗 – wu" lang="wuu" hreflang="wuu" data-title="阿富汗" data-language-autonym="吴语" data-language-local-name="wu" class="interlanguage-link-target">吴语</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ts mw-list-item"><a href="https://ts.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – tsonga" lang="ts" hreflang="ts" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Xitsonga" data-language-local-name="tsonga" class="interlanguage-link-target">Xitsonga</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-yi mw-list-item"><a href="https://yi.wikipedia.org/wiki/%D7%90%D7%A4%D7%92%D7%90%D7%A0%D7%99%D7%A1%D7%98%D7%90%D7%9F" title="אפגאניסטאן – jiddisch" lang="yi" hreflang="yi" data-title="אפגאניסטאן" data-language-autonym="ייִדיש" data-language-local-name="jiddisch" class="interlanguage-link-target">ייִדיש</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-yo mw-list-item"><a href="https://yo.wikipedia.org/wiki/Afghan%C3%ADst%C3%A0n" title="Afghanístàn – yoruba" lang="yo" hreflang="yo" data-title="Afghanístàn" data-language-autonym="Yorùbá" data-language-local-name="yoruba" class="interlanguage-link-target">Yorùbá</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-yue mw-list-item"><a href="https://zh-yue.wikipedia.org/wiki/%E9%98%BF%E5%AF%8C%E6%B1%97" title="阿富汗 – kantonesiska" lang="yue" hreflang="yue" data-title="阿富汗" data-language-autonym="粵語" data-language-local-name="kantonesiska" class="interlanguage-link-target">粵語</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-diq mw-list-item"><a href="https://diq.wikipedia.org/wiki/Ef%C4%9Fan%C4%B1stan" title="Efğanıstan – Dimli" lang="diq" hreflang="diq" data-title="Efğanıstan" data-language-autonym="Zazaki" data-language-local-name="Dimli" class="interlanguage-link-target">Zazaki</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zea mw-list-item"><a href="https://zea.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – zeeländska" lang="zea" hreflang="zea" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Zeêuws" data-language-local-name="zeeländska" class="interlanguage-link-target">Zeêuws</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bat-smg mw-list-item"><a href="https://bat-smg.wikipedia.org/wiki/Afgan%C4%97stans" title="Afganėstans – samogitiska" lang="sgs" hreflang="sgs" data-title="Afganėstans" data-language-autonym="Žemaitėška" data-language-local-name="samogitiska" class="interlanguage-link-target">Žemaitėška</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E9%98%BF%E5%AF%8C%E6%B1%97" title="阿富汗 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="阿富汗" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target">中文</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bbc mw-list-item"><a href="https://bbc.wikipedia.org/wiki/Apganistan" title="Apganistan – batak-toba" lang="bbc" hreflang="bbc" data-title="Apganistan" data-language-autonym="Batak Toba" data-language-local-name="batak-toba" class="interlanguage-link-target">Batak Toba</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bew mw-list-item"><a href="https://bew.wikipedia.org/wiki/Apganistan" title="Apganistan – betawiska" lang="bew" hreflang="bew" data-title="Apganistan" data-language-autonym="Betawi" data-language-local-name="betawiska" class="interlanguage-link-target">Betawi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-btm mw-list-item"><a href="https://btm.wikipedia.org/wiki/Apganistan" title="Apganistan – Batak Mandailing" lang="btm" hreflang="btm" data-title="Apganistan" data-language-autonym="Batak Mandailing" data-language-local-name="Batak Mandailing" class="interlanguage-link-target">Batak Mandailing</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dtp mw-list-item"><a href="https://dtp.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – centraldusun" lang="dtp" hreflang="dtp" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Kadazandusun" data-language-local-name="centraldusun" class="interlanguage-link-target">Kadazandusun</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gpe mw-list-item"><a href="https://gpe.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – Ghanaian Pidgin" lang="gpe" hreflang="gpe" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Ghanaian Pidgin" data-language-local-name="Ghanaian Pidgin" class="interlanguage-link-target">Ghanaian Pidgin</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-iba mw-list-item"><a href="https://iba.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – ibanska" lang="iba" hreflang="iba" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Jaku Iban" data-language-local-name="ibanska" class="interlanguage-link-target">Jaku Iban</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kge mw-list-item"><a href="https://kge.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – Komering" lang="kge" hreflang="kge" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Kumoring" data-language-local-name="Komering" class="interlanguage-link-target">Kumoring</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-knc mw-list-item"><a href="https://knc.wikipedia.org/wiki/Afghanistan" title="Afghanistan – Central Kanuri" lang="knc" hreflang="knc" data-title="Afghanistan" data-language-autonym="Yerwa Kanuri" data-language-local-name="Central Kanuri" class="interlanguage-link-target">Yerwa Kanuri</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-syl mw-list-item"><a href="https://syl.wikipedia.org/wiki/%EA%A0%80%EA%A0%9A%EA%A0%86%EA%A0%89%EA%A0%A3%EA%A0%98%EA%A0%A4%EA%A0%8D%EA%A0%86%EA%A0%94%EA%A0%A3%EA%A0%98" title="ꠀꠚ꠆ꠉꠣꠘꠤꠍ꠆ꠔꠣꠘ – Sylheti" lang="syl" hreflang="syl" data-title="ꠀꠚ꠆ꠉꠣꠘꠤꠍ꠆ꠔꠣꠘ" data-language-autonym="ꠍꠤꠟꠐꠤ" data-language-local-name="Sylheti" class="interlanguage-link-target">ꠍꠤꠟꠐꠤ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tly mw-list-item"><a href="https://tly.wikipedia.org/wiki/%C6%8Ff%C7%A7anistan" title="Əfǧanistan – talysh" lang="tly" hreflang="tly" data-title="Əfǧanistan" data-language-autonym="Tolışi" data-language-local-name="talysh" class="interlanguage-link-target">Tolışi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zgh mw-list-item"><a href="https://zgh.wikipedia.org/wiki/%E2%B4%B0%E2%B4%BC%E2%B5%96%E2%B4%B0%E2%B5%8F%E2%B5%89%E2%B5%99%E2%B5%9C%E2%B4%B0%E2%B5%8F" title="ⴰⴼⵖⴰⵏⵉⵙⵜⴰⵏ – marockansk standard-tamazight" lang="zgh" hreflang="zgh" data-title="ⴰⴼⵖⴰⵏⵉⵙⵜⴰⵏ" data-language-autonym="ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ ⵜⴰⵏⴰⵡⴰⵢⵜ" data-language-local-name="marockansk standard-tamazight" class="interlanguage-link-target">ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ ⵜⴰⵏⴰⵡⴰⵢⵜ</a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q889#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Afghanistan" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c">Artikel</a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Afghanistan" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t">Diskussion</a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" >svenska </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Afghanistan">Läs</a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v">Redigera</a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e">Redigera wikitext</a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h">Visa historik</a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" >Verktyg </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Afghanistan">Läs</a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v">Redigera</a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e">Redigera wikitext</a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=history">Visa historik</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Afghanistan" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j">Sidor som länkar hit</a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Afghanistan" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k">Relaterade ändringar</a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Afghanistan&oldid=57172121" title="Permanent länk till den här versionen av sidan">Permanent länk</a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=info" title="Mer information om denna sida">Sidinformation</a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Afghanistan&id=57172121&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens">Använd som referens</a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FAfghanistan">Hämta förkortad url</a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FAfghanistan">Ladda ner QR-kod</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Afghanistan">Skapa en bok</a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Afghanistan&action=show-download-screen">Ladda ned som PDF</a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Afghanistan&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p">Utskriftsvänlig version</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/%D8%A7%D9%81%D8%BA%D8%A7%D9%86%D8%B3%D8%AA%D8%A7%D9%86" hreflang="en">Commons</a></li><li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikinews mw-list-item"><a href="https://sv.wikinews.org/wiki/Kategori:Afghanistan" hreflang="sv">Wikinews</a></li><li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikivoyage mw-list-item"><a href="https://sv.wikivoyage.org/wiki/Afghanistan" hreflang="sv">Wikivoyage</a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q889" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g">Wikidata-objekt</a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> <div id="mw-indicator-coordinates" class="mw-indicator"><div class="mw-parser-output"><a href="/wiki/Geografiska_koordinatsystem" title="Geografiska koordinatsystem">Koordinater</a>: <a class="external text" href="//geohack.toolforge.org/geohack.php?language=sv&pagename=Afghanistan&params=34_N_66_E_type:country_region:AF">34°N 66°Ö / 34°N 66°Ö / 34; 66</a></div></div> <div id="mw-indicator-featured-star" class="mw-indicator"><div class="mw-parser-output"><a href="/wiki/Wikipedia:Rekommenderade_artiklar" title="En eller flera av Wikipedias användare rekommenderar denna artikel på grund av dess goda kvalitet."><img alt="En eller flera av Wikipedias användare rekommenderar denna artikel på grund av dess goda kvalitet." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Rekommenderad.svg/19px-Rekommenderad.svg.png" decoding="async" width="19" height="18" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Rekommenderad.svg/29px-Rekommenderad.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Rekommenderad.svg/38px-Rekommenderad.svg.png 2x" data-file-width="462" data-file-height="438" /></a></div></div> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r53696904">.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton button,.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}</style><table class="infobox geography vcard" style="width: 22em; font-size: 88%"><tbody><tr class="adr"> <th colspan="3" align="center" class="mergedtoprow" style="line-height:1.2em; padding:0.25em 0.33em 0.33em; font-size:1.25em;">Afghanistan</th> </tr><tr> <td colspan="3" style="text-align:center; padding:0.6em 0em;"><figure class="mw-halign-center" typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Afghanistan_in_its_region.svg" class="mw-file-description" title="läge"><img alt="" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/99/Afghanistan_in_its_region.svg/250px-Afghanistan_in_its_region.svg.png" decoding="async" width="250" height="141" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/99/Afghanistan_in_its_region.svg/375px-Afghanistan_in_its_region.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/99/Afghanistan_in_its_region.svg/500px-Afghanistan_in_its_region.svg.png 2x" data-file-width="490" data-file-height="276" /></a><figcaption> läge</figcaption></figure> <div style="position:relative; top:0.3em;"></div> </td> </tr><tr class="mergedtoprow"><td colspan="2"><a href="/wiki/Huvudstad" title="Huvudstad">Huvudstad</a></td><td><a href="/wiki/Kabul" title="Kabul">Kabul</a> </td></tr> <tr class="mergedbottomrow"> <th colspan="2">Största stad</th> <td><a href="/wiki/Kabul" title="Kabul">Kabul</a> (4,1 miljoner invånare 2019)<a href="#cite_note-data-1">[1]</a></td></tr><tr> <th colspan="2" style="vertical-align:middle; white-space:nowrap;"><a href="/wiki/Officiellt_spr%C3%A5k" title="Officiellt språk">Officiella språk</a></th> <td><a href="/wiki/Dari" title="Dari">dari</a>, <a href="/wiki/Pashto" title="Pashto">pashto</a><a href="#cite_note-AfghConst-2">[2]</a></td> </tr><tr> <th colspan="2"><a href="/wiki/Inv%C3%A5narnamn" title="Invånarnamn">Demonym</a></th> <td>afghan<a href="#cite_note-Utrikesnamnbok2015-3">[3]</a> </td> </tr><tr> <th colspan="2">Statsskick</th> <td><a href="/wiki/Islamiska_republiken_Afghanistan" class="mw-redirect" title="Islamiska republiken Afghanistan">Islamiska republiken Afghanistan</a> (de jure, sedan 2004) Islamiska emiratet Afghanistan (de facto, sedan 15 augusti 2021)</td> </tr><tr><th colspan="2"><a href="/wiki/Sj%C3%A4lvst%C3%A4ndighet" title="Självständighet">Självständighet</a></th> <td>från <a href="/wiki/Storbritannien" title="Storbritannien">Storbritannien</a> </td></tr><tr class="mergedbottomrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Erkänd</td> <td>19 augusti 1919 </td> </tr><tr class="mergedtoprow"> <th colspan="3"><a href="/wiki/Afghanistans_geografi" title="Afghanistans geografi">Yta</a></th> </tr> <tr class="mergedrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Totalt</td> <td>652 230 km²<a href="#cite_note-4">[4]</a> (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_yta" title="Lista över länder efter yta">42:a</a>)</td> </tr><tr class="mergedrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Vatten (%)</td> <td>försumbart</td> </tr><tr class="mergedtoprow"> <th colspan="3"><a href="/wiki/Demografi" title="Demografi">Demografi</a></th> </tr><tr class="mergedrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">2019 års uppskattning</td> <td>38 042 000<a href="#cite_note-data-1">[1]</a> (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_folkm%C3%A4ngd" title="Lista över länder efter folkmängd">39:e</a>)</td> </tr><tr class="mergedbottomrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Befolkningstäthet</td> <td>58,3 inv./km² (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_befolkningst%C3%A4thet" title="Lista över länder efter befolkningstäthet">126:e</a>)</td> </tr><tr class="mergedtoprow"> <td colspan="2"><a href="/wiki/Bruttonationalprodukt" title="Bruttonationalprodukt">BNP</a> (<a href="/wiki/K%C3%B6pkraftsparitet" title="Köpkraftsparitet">PPP</a>)</td> <td>2020 års beräkning</td> </tr> <tr class="mergedrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Totalt</td> <td>80,9 miljarder <a href="/wiki/Amerikansk_dollar" title="Amerikansk dollar">USD</a> (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_BNP_(PPP)" title="Lista över länder efter BNP (PPP)">-</a>)</td> </tr><tr class="mergedbottomrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Per capita</td> <td>2 456 <a href="/wiki/Amerikansk_dollar" title="Amerikansk dollar">USD</a> (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_BNP_(PPP)_per_capita" title="Lista över länder efter BNP (PPP) per capita">-</a>)</td> </tr><tr class="mergedtoprow"> <td colspan="2"><a href="/wiki/Bruttonationalprodukt" title="Bruttonationalprodukt">BNP</a> (nominell)</td> <td>2021 års beräkning</td> </tr> <tr class="mergedrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Totalt</td> <td>20,1 miljarder <a href="/wiki/Amerikansk_dollar" title="Amerikansk dollar">USD</a> (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_BNP" title="Lista över länder efter BNP">-</a>)</td> </tr><tr class="mergedbottomrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Per capita</td> <td>- (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_BNP_(PPP)_per_capita" title="Lista över länder efter BNP (PPP) per capita">-</a>)</td> </tr><tr> <td colspan="2"><a href="/wiki/Human_Development_Index" title="Human Development Index">HDI</a> (2021)</td> <td>▲ 0,478<a href="#cite_note-hdirapport2022-5">[5]</a> (<a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_Human_Development_Index" title="Lista över länder efter Human Development Index">180:e</a>)</td> </tr><tr> <th colspan="2" style="vertical-align:middle;"><a href="/wiki/Valuta" title="Valuta">Valuta</a></th> <td><a href="/wiki/Afghani" title="Afghani">afghani</a> (<code><a href="/wiki/ISO_4217" title="ISO 4217">AFA</a></code>) </td> </tr><tr> <th colspan="2"><a href="/wiki/Tidszon" title="Tidszon">Tidszon</a></th> <td><a href="/wiki/Koordinerad_universell_tid" title="Koordinerad universell tid">UTC</a>+4:30 </td> </tr><tr class="mergedtoprow"> <td colspan="3"><a href="/wiki/Topografi" title="Topografi">Topografi</a></td> </tr><tr class="mergedrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Högsta punkt</td> <td><a href="/wiki/Nowshak" title="Nowshak">Nowshak</a>, 7 485 <a href="/wiki/Meter_%C3%B6ver_havet" title="Meter över havet">m ö.h.</a></td> </tr><tr class="mergedrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Största sjö</td> <td><a href="/wiki/Hamunsj%C3%B6n" title="Hamunsjön">Hamunsjön</a></td> </tr><tr class="mergedrow"> <td style="width:1em; padding:0 0 0 0.6em;"> - </td> <td style="padding-left:0em;">Längsta flod</td> <td><a href="/wiki/Helmandfloden" title="Helmandfloden">Helmandfloden</a>, 1 200 <a href="/wiki/Kilometer" title="Kilometer">km</a></td> </tr><tr> <th colspan="2"><a href="/wiki/Nationaldag" title="Nationaldag">Nationaldag</a></th> <td><a href="/wiki/19_augusti" title="19 augusti">19 augusti</a></td> </tr><tr> <th colspan="2"><a href="/wiki/Nationalitetsm%C3%A4rke" title="Nationalitetsmärke">Nationalitetsmärke</a></th> <td>AFG</td> </tr><tr> <th colspan="2"><a href="/wiki/ISO_3166" title="ISO 3166">Landskod</a></th> <td>AF, AFG, 004</td> </tr><tr> <th colspan="2"><a href="/wiki/Toppdom%C3%A4n" title="Toppdomän">Toppdomän</a></th> <td><a href="/wiki/.af" class="mw-redirect" title=".af">.af</a></td> </tr><tr> <th colspan="2"><a href="/wiki/Landsnummer" title="Landsnummer">Landsnummer</a></th> <td>93 <a href="#cite_note-6">[6]</a></td> </tr></tbody></table> Afghanistan är ett land i södra <a href="/wiki/Asien" title="Asien">Asien</a>. Landet räknas enligt olika källor till <a href="/wiki/Centralasien" title="Centralasien">Centralasien</a>,<a href="#cite_note-7">[7]</a> <a href="/wiki/Sydasien" title="Sydasien">Sydasien</a><a href="#cite_note-8">[8]</a> eller <a href="/wiki/Mellan%C3%B6stern" title="Mellanöstern">Mellanöstern</a>.<a href="#cite_note-9">[9]</a> Landet är bergigt och saknar kust. Det gränsar till <a href="/wiki/Pakistan" title="Pakistan">Pakistan</a> i söder och öster,<a href="#cite_note-10">[10]</a> <a href="/wiki/Iran" title="Iran">Iran</a> i väst, <a href="/wiki/Turkmenistan" title="Turkmenistan">Turkmenistan</a>, <a href="/wiki/Uzbekistan" title="Uzbekistan">Uzbekistan</a> och <a href="/wiki/Tadzjikistan" title="Tadzjikistan">Tadzjikistan</a> i norr, och <a href="/wiki/Kina" title="Kina">Kina</a> allra längst i öster. En stor del av Afghanistans 652 000 kvadratkilometer stora yta täcks av bergskedjan <a href="/wiki/Hindukush" title="Hindukush">Hindukush</a> vid den västra änden av <a href="/wiki/Himalaya" title="Himalaya">Himalaya</a>. I norr finns slättland som delvis är mycket bördigt. Ett relativt låglänt område i sydväst utgörs till stor del av öken och saltträsk. <a href="/wiki/Kabul" title="Kabul">Kabul</a> är <a href="/wiki/Huvudstad" title="Huvudstad">huvudstad</a> och största stad. Statistiken om landet är mycket bristfällig och man vet inte hur många invånare det finns, enligt <a href="/wiki/Landguiden" title="Landguiden">landguiden</a> uppskattades befolkningen 2021 till 39,8 miljoner<a href="#cite_note-11">[11]</a><a href="#cite_note-12">[12]</a><a href="#cite_note-13">[13]</a> Cirka 70 procent av befolkningen är under 25 år.<a href="#cite_note-:402-14">[14]</a> Etniskt sett består befolkningen framför allt av etniska <a href="/wiki/Pashtuner" title="Pashtuner">pashtuner</a>, <a href="/wiki/Tadzjiker" title="Tadzjiker">tadzjiker</a>, <a href="/wiki/Hazarer" title="Hazarer">hazarer</a> och <a href="/wiki/Uzbeker" title="Uzbeker">uzbeker</a>. Afghanistan är Asiens fattigaste land, helt beroende av utländskt bistånd och ett av världens mest korrupta länder.<a href="#cite_note-15">[15]</a> År 2018–2019 var Afghanistan det land i världen som hade flest dödsfall förorsakade av krigshandlingar<a href="#cite_note-:5-16">[16]</a> och terrorbrott.<a href="#cite_note-:6-17">[17]</a><a href="#cite_note-18">[18]</a> 2020 var det världens dödligaste land för civila<a href="#cite_note-:27-19">[19]</a> och 2019-22 det land i världen som var mest utsatt för terrorism.<a href="#cite_note-:28-20">[20]</a><a href="#cite_note-:30-21">[21]</a> Landet Afghanistan grundades år 1747, var under en del av 1800-talet brittiskt protektorat och blev självständigt år 1919. År 1979 invaderades landet av Sovjetunionen till stöd för en svag kommunistisk regering. Sedan dess har det ständigt pågått krig mot invasionstrupper och mellan inhemska styrkor. Från 2001 till våren 2021 hade USA stora militära styrkor i landet. Mellan 2004 och augusti 2021 var landet som stat benämnt <a href="/wiki/Islamiska_republiken_Afghanistan" class="mw-redirect" title="Islamiska republiken Afghanistan">Islamiska republiken Afghanistan</a>.<a href="#cite_note-Utrikesnamnbok2015-3">[3]</a> Under sommaren 2021 tog <a href="/wiki/Talibanoffensiven_2021" title="Talibanoffensiven 2021">talibaner</a> över större delen av landet, intog Kabul och utropade Islamiska emiratet Afghanistan. Den nya regimen är (mars 2022) inte erkänd av FN.<a href="#cite_note-:32-22">[22]</a><a href="#cite_note-:33-23">[23]</a> <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Namn">Namn</h2>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Namn" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Namn">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Etymologi">Etymologi</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Etymologi" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Etymologi">redigera wikitext</a>]</div> Det område som idag utgör Afghanistan har historiskt sett oftast inte varit en separat stat med eget namn. Under antiken kallades en del av området Ariana. <a href="/wiki/Baktrien" title="Baktrien">Baktrien</a> var och är området kring <a href="/wiki/Amu-Darja" title="Amu-Darja">Amu Darja</a> i norr. Under medeltiden användes namnet <a href="/wiki/Khorasan" title="Khorasan">Khorasan</a> (”soluppgångens land”) för ett större område, som innefattade norra Afghanistan. Namnet Afghānistān betyder ”<a href="/wiki/Pashtuner" title="Pashtuner">afghanernas</a> land”. Det finns olika teorier om ordet afghans ursprung, ålder och mening: <ul><li>Ordet "abgan" nämns i skrifter från det persiska <a href="/wiki/Sasaniderna" title="Sasaniderna">Sasaniderriket</a> på 200-talet e.Kr och antas då ha syftat på folkgruppen <a href="/wiki/Pashtuner" title="Pashtuner">pashtuner</a>.<a href="#cite_note-24">[24]</a><a href="#cite_note-:22-25">[25]</a></li> <li>Pashtunerna verkar ha börjat använda termen afghan som ett namn om sig själva från den muslimska perioden (600-talet e.Kr.) och framåt.<a href="#cite_note-:10-26">[26]</a></li> <li>Enligt W. K. Frazier Tyler, M. C. Gillet och andra forskare förekommer ordet afghan först i den persiska geografiboken <a href="/wiki/Hudud_al-%27Alam" title="Hudud al-'Alam">Hudud al-'Alam</a> år 982.<a href="#cite_note-:10-26">[26]</a></li> <li>Den iranske <a href="/wiki/Polyhistor" title="Polyhistor">polyhistorn</a> <a href="/wiki/Biruni" title="Biruni">Biruni</a>, verksam kring år 1000, ansåg att afghaner var olika stammar som levde bland de västra bergen vid floden <a href="/wiki/Indus" title="Indus">Indus</a>, vilket skulle vara <a href="/wiki/Sulaimanbergen" title="Sulaimanbergen">Sulaimanbergen</a> i nuvarande Pakistan.<a href="#cite_note-27">[27]</a></li></ul> Sista stavelsen i namnet, -stān, är ett efterled som betyder ”plats” på <a href="/wiki/Persiska" title="Persiska">persiska</a>. Ordet förekommer i flera språk i regionen. Termen ”Afghanistan” användes av <a href="/wiki/Mogulriket" title="Mogulriket">mogulrikets</a> kejsare <a href="/wiki/Babur" title="Babur">Babur</a> i hans memoarer under 1500-talet för att hänvisa till områdena söder om Kabul, som beboddes av pashtuner (kallade ”afghaner” av Babur).<a href="#cite_note-28">[28]</a> Fram till 1800-talet användes namnet endast för pashtunernas nedärvda områden, medan kungariket som helhet var känt som kungariket Kabul, omnämnt av den brittiske statsmannen och historiken <a href="/wiki/Mountstuart_Elphinstone" title="Mountstuart Elphinstone">Mountstuart Elphinstone</a> år 1815.<a href="#cite_note-29">[29]</a> Under 1800-talet etablerades namnet Afghanistan för hela landet.<a href="#cite_note-Engels-30">[30]</a> Afghanistan blev det officiella namnet när landet erkändes av världsgemenskapen 1919 sedan det blivit helt självständigt från britterna,<a href="#cite_note-31">[31]</a> vilket bekräftades i statens grundlag 1923.<a href="#cite_note-32">[32]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Statens_namn_under_olika_perioder">Statens namn under olika perioder</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Statens namn under olika perioder" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Statens namn under olika perioder">redigera wikitext</a>]</div> Staten Afghanistan har haft en rad olika namn, som speglat statsskick och makthavarnas ideologi. <ul><li><a href="/wiki/Emiratet_Afghanistan" title="Emiratet Afghanistan">Emiratet Afghanistan</a> fram till 1926</li> <li><a href="/wiki/Kungariket_Afghanistan" title="Kungariket Afghanistan">Kungariket Afghanistan</a> 1926–1973</li> <li><a href="/wiki/Republiken_Afghanistan" title="Republiken Afghanistan">Republiken Afghanistan</a> 1973–1978</li> <li><a href="/wiki/Demokratiska_republiken_Afghanistan" title="Demokratiska republiken Afghanistan">Demokratiska republiken Afghanistan</a> 1978–1987</li> <li><a href="/wiki/Republiken_Afghanistan_(1987-1992)" class="mw-redirect" title="Republiken Afghanistan (1987-1992)">Republiken Afghanistan (1987–1992)</a></li> <li><a href="/wiki/Islamska_staten_Afghanistan" class="mw-redirect" title="Islamska staten Afghanistan">Islamska staten Afghanistan</a> 1992–2001 (representerade landet i FN trots att man från 1996 inte hade makten i Kabul)</li> <li><a href="/wiki/Islamiska_emiratet_Afghanistan_(1996%E2%80%932001)" title="Islamiska emiratet Afghanistan (1996–2001)">Islamiska emiratet Afghanistan</a> 1996–2001 (aldrig erkänt internationellt)</li> <li><a href="/wiki/Afghanska_interimsadministrationen" title="Afghanska interimsadministrationen">Afghanska interimsaministrationen</a> 2001-2002</li> <li><a href="/wiki/Afghanska_%C3%B6verg%C3%A5ngsadministrationen" title="Afghanska övergångsadministrationen">Afghanska övergångsadministrationen</a> 2002-2004</li> <li><a href="/wiki/Islamiska_republiken_Afghanistan" class="mw-redirect" title="Islamiska republiken Afghanistan">Islamiska republiken Afghanistan</a> 2004-2021</li> <li>Islamiska emiratet Afghanistan från augusti 2021 (pågående, ej internationellt erkänt).</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Historia">Historia</h2>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Historia" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Historia">redigera wikitext</a>]</div> <dl><dd><div class="noprint hatnote">Detta avsnitt är en sammanfattning av <a href="/wiki/Afghanistans_historia" title="Afghanistans historia">Afghanistans historia</a>.</div></dd></dl> Afghanistans <a href="/wiki/Afghanistans_historia" title="Afghanistans historia">historia</a> kan spåras mycket långt tillbaka i tiden. Redan 9000–6000 f.Kr. bedrevs det jordbruk och boskapsskötsel i området och på 4000-talet fanns där en storartad stadskultur. Genom sitt läge mellan Syd-, Väst och Centralasien har området varit viktigt för handeln och mottagit kulturella influenser från många håll. Området har många gånger invaderats av stormakter och mera tillfälliga erövrare men också varit centrum för riken som varit mycket större än det nuvarande Afghanistan. Det område som idag utgör Afghanistan ligger i skärningspunkten mellan olika makt- och kulturområden och har inte utgjort en separat enhet förrän på 1700-talet. Hela eller delar av området har hört till riken med centrum i Iran, Centralasien och Indien, och delar av området har också utgjort centrum för större riken. Det har också skett flera stora invasioner från långväga imperiebyggare, och området har varit viktigt för handeln mellan Östasien och Medelhavsområdet. Därmed har kulturen utvecklats genom påverkan från många olika håll. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Forntiden_och_antiken">Forntiden och antiken</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Forntiden och antiken" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Forntiden och antiken">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Bactrian_camel_MET_hb53_117_1.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/86/Bactrian_camel_MET_hb53_117_1.jpg/250px-Bactrian_camel_MET_hb53_117_1.jpg" decoding="async" width="250" height="291" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/86/Bactrian_camel_MET_hb53_117_1.jpg/375px-Bactrian_camel_MET_hb53_117_1.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/86/Bactrian_camel_MET_hb53_117_1.jpg/500px-Bactrian_camel_MET_hb53_117_1.jpg 2x" data-file-width="600" data-file-height="699" /></a><figcaption><a href="/wiki/Kamel" title="Kamel">Baktrisk kamel</a> i mässing från c.a 2000 f.Kr, mått c.a 9 cm. Funnen i <a href="/wiki/Baktrien" title="Baktrien">Baktrien</a> (Norra Afghanistan / Södra Centralasien.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:AiKhanoumPlateSharp.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9c/AiKhanoumPlateSharp.jpg/250px-AiKhanoumPlateSharp.jpg" decoding="async" width="250" height="247" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9c/AiKhanoumPlateSharp.jpg/375px-AiKhanoumPlateSharp.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9c/AiKhanoumPlateSharp.jpg/500px-AiKhanoumPlateSharp.jpg 2x" data-file-width="1064" data-file-height="1053" /></a><figcaption>Hellenistisk plakett i förgyllt silver, föreställande <a href="/wiki/Kybele" title="Kybele">Kybele</a> och <a href="/wiki/Nike" title="Nike">Nike</a> i en vagn dragen av två lejon. Mått c.a 25 cm. C:a 300 f. Kr.</figcaption></figure> Området har varit bebott mycket länge. I den norra delen av landet har man hittat 50 000 år gamla lämningar av en människa tillsammans med verktyg. I samma område fanns under yngre stenåldern (9000–6000 f.Kr.) en kultur baserad på jordbruk och boskapsskötsel. Vid <a href="/wiki/Helmandfloden" title="Helmandfloden">Helmandflodens</a> delta i <a href="/wiki/Sistan" title="Sistan">Sistanbäckenet</a>, som idag delas mellan Iran och Afghanistan, uppstod på 4000-talet f.Kr. stadskulturen <a href="/wiki/Shahr-e_Sukhteh" title="Shahr-e Sukhteh">Shar-e Sokhta</a> som utvecklades till en av de största stadsbildningarna mellan Persien och Indien. Någon gång på 2000-talet f.Kr. bosatte sig de indoeuropeiska arierna i området. Sedan dess är dess historia nära sammanknuten med den övriga <a href="/wiki/Stor-Iran" title="Stor-Iran">iranska världen</a> där den <a href="/wiki/Zoroastrism" title="Zoroastrism">zoroastriska</a> religionen kom att dominera. <a href="/wiki/Balkh" title="Balkh">Balkh</a> i norr blev på 500-talet f.Kr. huvudstad i den persiska provinsen <a href="/wiki/Baktrien" title="Baktrien">Baktrien</a> och ett viktigt ekonomiskt centrum. Hela det område som utgör nutida Afghanistan ingick på 500–300-talen f.Kr. i det persiska <a href="/wiki/Akemenidiska" class="mw-redirect" title="Akemenidiska">akemenidiska</a> väldet. <a href="/wiki/Alexander_den_store" title="Alexander den store">Alexander den store</a> erövrade området år 330 f.Kr. Han grundade <a href="/wiki/Herat" title="Herat">Herat</a> som en grekisk kolonistad, levde några år i Balkh och lade grunden till ett <a href="/wiki/Hellenism" title="Hellenism">hellenistiskt</a> rike i Baktrien. Ungefär samtidigt blev området söder om Hindukush en del av det indiska <a href="/wiki/Mauryariket" title="Mauryariket">Mauryariket</a> som introducerade <a href="/wiki/Buddhism" title="Buddhism">buddhismen</a> i området. Redan före vår tideräknings början skedde handel mellan <a href="/wiki/%C3%96stasien" title="Östasien">Öst</a>- och <a href="/wiki/Sydasien" title="Sydasien">Sydasien</a> och länderna kring <a href="/wiki/Medelhavet" title="Medelhavet">Medelhavet</a>, och en del av det nät av handelsvägar som med ett gemensamt namn kallades <a href="/wiki/Sidenv%C3%A4gen" title="Sidenvägen">Sidenvägen</a> gick genom det som nu är Afghanistan. <a href="/wiki/Wakhankorridoren" title="Wakhankorridoren">Wakhankorridoren</a> mellan <a href="/wiki/Pamir" title="Pamir">Pamir</a> och <a href="/wiki/Hindukush" title="Hindukush">Hindukush</a> var en viktig passage<a href="#cite_note-33">[33]</a> och <a href="/wiki/Balkh" title="Balkh">Balkh</a>, <a href="/wiki/Bamiyan" title="Bamiyan">Bamiyan</a>, <a href="/wiki/Herat" title="Herat">Herat</a>, <a href="/wiki/Badakhshan_(provins)" title="Badakhshan (provins)">Badakhshan</a> och <a href="/wiki/Kabul" title="Kabul">Kabul</a> låg utefter handelsvägarna. Detta gjorde att varor och idéer från både öst och väst nådde området.<a href="#cite_note-34">[34]</a> Från 100 f.Kr. invaderades den norra och östra delen av området av centralasiatiska nomadfolk. De etablerade det buddhistiska <a href="/wiki/Kushan" title="Kushan">Kushanriket</a> som hade sin höjdpunkt på 200-talet e.Kr. Därefter följde några århundraden av nya angrepp från norr och skiftande maktförhållanden. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Arabiska_och_mongoliska_invasioner">Arabiska och mongoliska invasioner</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Arabiska och mongoliska invasioner" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Arabiska och mongoliska invasioner">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Kublai_Khan_square.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/db/Kublai_Khan_square.jpg/250px-Kublai_Khan_square.jpg" decoding="async" width="250" height="250" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/db/Kublai_Khan_square.jpg/500px-Kublai_Khan_square.jpg 1.5x" data-file-width="1000" data-file-height="1000" /></a><figcaption>Kublai Khan var mongolväldets härskare 1260–1294. Samtida porträtt i kinesisk stil.</figcaption></figure> År 663 intogs Kabul av <a href="/wiki/Araber" title="Araber">arabiska</a> erövrare som tvingade staden att lämna buddhismen och övergå till <a href="/wiki/Islam" title="Islam">islam</a> och att betala årliga skatter, men inget av detta blev bestående. Först 871, efter en ny arabisk ockupation, konverterade stadens invånare slutgiltigt till islam, och nästa år besegrade araberna det lilla kungadömet Bamiyan. Därmed blev området en del av den islamiska världen. Med den nya religionen följde ny byggnadskonst och diktkonst. I början av 1220-talet invaderades området av de mongoliska stammar som enats av <a href="/wiki/Djingis_khan" title="Djingis khan">Djingis khan</a>. Hans krigföring var mycket hård och skonade varken människor eller byggnader. Efter Djingis Khans död delades riket upp i flera <a href="/wiki/Khanat" title="Khanat">khanat</a>, som först hölls samman under en <a href="/wiki/Storkhan" class="mw-redirect" title="Storkhan">stor-khan</a> men efter <a href="/wiki/Khubilai_khan" title="Khubilai khan">Kublai Khans</a> död 1294 blev självständiga riken. De khaner som härskade över nuvarande Afghanistan övergav så småningom mycket av den mongoliska kulturen till förmån för islam. På 1380-talet kom en ny mongolisk erövring ledd av den turk-mongoliske härskaren <a href="/wiki/Timur_Lenk" title="Timur Lenk">Timur Lenk</a>. Med utgångspunkt från sin huvudstad <a href="/wiki/Samarkand" title="Samarkand">Samarkand</a> skapade han ett sammanhängande rike från Indus till Svarta havet. Efter hans död 1405 splittrades hans välde genom strider mellan hans ättlingar, <a href="/wiki/Timurider" title="Timurider">timuriderna</a>. Den västra delen hade under 1400-talet sin huvudstad i Herat, som blev ett centrum för persisk litteratur och konst. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Mellan_Mogulriket_och_Persien">Mellan Mogulriket och Persien</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Mellan Mogulriket och Persien" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Mellan Mogulriket och Persien">redigera wikitext</a>]</div> Östra delen av nuvarande Afghanistan erövrades år 1504 av mogulfursten <a href="/wiki/Babur" title="Babur">Babur</a>, som härstammade från både Djingis Khan och Timur Lenk. När han 1526 erövrade <a href="/wiki/Delhi" title="Delhi">Delhi</a> och etablerade <a href="/wiki/Mogulriket" title="Mogulriket">Mogulriket</a> blev området kring Kabul en del av detta rike. Perserna behärskade västra delen kring <a href="/wiki/Herat" title="Herat">Herat</a> medan kontrollen över <a href="/wiki/Kandahar" title="Kandahar">Kandahar</a> växlade mellan de båda imperierna. Området norr om <a href="/wiki/Hindukush" title="Hindukush">Hindukush</a> behärskades av de <a href="/wiki/Uzbekistans_historia" title="Uzbekistans historia">uzbekiska</a> khanaten i <a href="/wiki/Chiva" title="Chiva">Chiva</a> och <a href="/wiki/Buchara" title="Buchara">Buchara</a>. 1709 ledde den pashtunske stamhövdingen Mirwais Khan Hotak i <a href="/wiki/Kandahar" title="Kandahar">Kandahar</a> ett framgångsrikt uppror mot Persien. Han utropade provinsen Kandahar till ett självständigt kungadöme. Hans son Mahmud Hotaki fortsatte bekämpa perserna och utropade sig till 1722 till shah över Persien, men hans efterträdare förlorade 1738 både Persien och Kandahar till Persiens nye härskare <a href="/wiki/Nadir_Shah" title="Nadir Shah">Nadir Shah</a>. Nadir Shah fortsatte sitt fälttåg och erövrade 1738–1739 <a href="/wiki/Ghazni" title="Ghazni">Ghazni</a>, <a href="/wiki/Kabul" title="Kabul">Kabul</a> och <a href="/wiki/Lahore" title="Lahore">Lahore</a> från Mogulriket. De inbördes fientliga pashtunska stammarna i nuvarande Afghanistan enades för att bekämpa honom, men upproret slogs ned och Nadir Shah tvångsförflyttade en del av de upproriska stammarna till områden som än i dag bebos av deras ättlingar. 1747 dödades Nahir Shah av sina egna officerare. Därefter bröt den pashtunske stamledaren <a href="/wiki/Ahmed_Durrani" class="mw-redirect" title="Ahmed Durrani">Ahmed Durrani</a> loss Afghanistan som ett självständigt rike. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Afghanistan_grundas">Afghanistan grundas</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Afghanistan grundas" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Afghanistan grundas">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Portrait_miniature_of_Ahmad_Shah_Durrani.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Portrait_miniature_of_Ahmad_Shah_Durrani.jpg/250px-Portrait_miniature_of_Ahmad_Shah_Durrani.jpg" decoding="async" width="250" height="337" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Portrait_miniature_of_Ahmad_Shah_Durrani.jpg/375px-Portrait_miniature_of_Ahmad_Shah_Durrani.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Portrait_miniature_of_Ahmad_Shah_Durrani.jpg/500px-Portrait_miniature_of_Ahmad_Shah_Durrani.jpg 2x" data-file-width="933" data-file-height="1259" /></a><figcaption>Ahmad Shah Durrani bildade det afghanska riket 1747. Samtida porträttminiatyr i mogulstil.</figcaption></figure> Ursprunget till dagens afghanska stat var det rike som bildades 1747 under <a href="/wiki/Ahmed_Shah_Durrani" title="Ahmed Shah Durrani">Ahmed Shah Durrani</a>, med <a href="/wiki/Kandahar" title="Kandahar">Kandahar</a> som huvudstad.<a href="#cite_note-35">[35]</a> Det regerades sedan av hans ättlingar inom <a href="/wiki/Huset_Durrani" title="Huset Durrani">Durranidynastin</a>, som 1776 flyttade huvudstaden till <a href="/wiki/Kabul" title="Kabul">Kabul</a>. Kring 1800 började riket falla samman, och utan stark överhet förvandlades stam- och klanhövdingar till självsvåldiga krigsherrar. Det enade riket återupprättades i början av 1820-talet av den pashtunske stamhövdingen <a href="/wiki/Dost_Muhammed" title="Dost Muhammed">Dost Mohammed</a>.<a href="#cite_note-:22-25">[25]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Mellan_Storbritannien_och_Ryssland">Mellan Storbritannien och Ryssland</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Mellan Storbritannien och Ryssland" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Mellan Storbritannien och Ryssland">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Great_Game_cartoon_from_1878.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3c/Great_Game_cartoon_from_1878.jpg/250px-Great_Game_cartoon_from_1878.jpg" decoding="async" width="250" height="197" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3c/Great_Game_cartoon_from_1878.jpg/500px-Great_Game_cartoon_from_1878.jpg 1.5x" data-file-width="803" data-file-height="632" /></a><figcaption>Afghanistan som buffertzon i det storpolitiska spelet. <a href="/wiki/Karikatyr" title="Karikatyr">Karikatyr</a> som föreställer <a href="/w/index.php?title=Shir_Ali_Khan&action=edit&redlink=1" class="new" title="Shir Ali Khan [inte skriven än]">Shir Ali Khan</a> med «vännerna» <a href="/wiki/Ryssland" title="Ryssland">Ryssland</a> och <a href="/wiki/Storbritannien" title="Storbritannien">Storbritannien</a> (1878).</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:King_Amanullah_Khan.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9d/King_Amanullah_Khan.jpg/250px-King_Amanullah_Khan.jpg" decoding="async" width="250" height="338" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9d/King_Amanullah_Khan.jpg/375px-King_Amanullah_Khan.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9d/King_Amanullah_Khan.jpg/500px-King_Amanullah_Khan.jpg 2x" data-file-width="1183" data-file-height="1600" /></a><figcaption>Amanullah Khan, Afghanistans kung 1919–1929.</figcaption></figure> Att den svaga afghanska staten alls kunde bestå under 1800-talet var en effekt av stormaktsrivaliteten mellan <a href="/wiki/Storbritannien" title="Storbritannien">Storbritannien</a> och <a href="/wiki/Ryssland" title="Ryssland">Ryssland</a>, där Afghanistan kom att fungera som buffert. Konflikten mellan de båda stormakterna har av bland andra <a href="/wiki/Rudyard_Kipling" title="Rudyard Kipling">Rudyard Kipling</a> kallats det stora spelet.<a href="#cite_note-36">[36]</a> Eftersom det aldrig helt har erövrats av någon utomstående makt har Afghanistan blivit kallat "oövervinnbart"<a href="#cite_note-37">[37]</a><a href="#cite_note-38">[38]</a> och "imperiernas kyrkogård". <a href="/wiki/F%C3%B6rsta_anglo-afghanska_kriget" title="Första anglo-afghanska kriget">Första anglo-afghanska kriget</a> 1839–1842 ledde till att britterna accepterade emiren Dost Mohammed, men sedan gradvis tog över delar av landet som därmed förlorade sin kust. Efter <a href="/wiki/Andra_anglo-afghanska_kriget" title="Andra anglo-afghanska kriget">andra anglo-afghanska kriget</a> 1878–1880 blev Afghanistan i praktiken ett brittiskt <a href="/wiki/Protektorat" title="Protektorat">protektorat</a> utan rätt till egen utrikespolitik. 1880–1901 styrdes landet av emiren <a href="/wiki/Abd-ar-rahman_(1845%E2%80%931901)" title="Abd-ar-rahman (1845–1901)">Abdur Rahman</a> som strävade efter att modernisera landet och skapa en stark centralmakt. Han slog ned 40 uppror och har kommit att kallas "järnemiren" på grund av sin hänsynslöshet. Stormakterna bestämde hur Afghanistans gränser skulle dras utan att den svaga afghanska regeringen hade något att säga till om. Gränsen till brittiska Indien, <a href="/wiki/Durandlinjen" title="Durandlinjen">Durandlinjen</a>, drogs 1893 men har inte erkänts av den afghanska regeringen, något som har lett till ansträngda förbindelser med <a href="/wiki/Pakistan" title="Pakistan">Pakistan</a> sedan detta land blev självständigt <a href="/wiki/1947" title="1947">1947</a>. <a href="/wiki/Tredje_anglo-afghanska_kriget" title="Tredje anglo-afghanska kriget">Tredje anglo-afghanska kriget</a> 1919 ledde till att Afghanistan blev självständigt från Storbritannien. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Självständigt_kungadöme">Självständigt kungadöme</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Självständigt kungadöme" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Självständigt kungadöme">redigera wikitext</a>]</div> 1919–1929 styrdes landet av <a href="/wiki/Amanullah_Khan" title="Amanullah Khan">Amanullah Khan</a>, som genomförde en rad reformer för att modernisera landet och som öppet samregerade med sin europeiskt utbildade drottning <a href="/wiki/Soraya_Tarzi" title="Soraya Tarzi">Soraya Tarzi</a>. Han tvingades abdikera efter ett uppror. Senare samma år togs makten av hans farbror <a href="/wiki/Mohammed_Nadir_Shah" title="Mohammed Nadir Shah">Mohammed Nadir</a>, som mördades 1933 och efterträddes av sin 19-årige son <a href="/wiki/Zahir_Shah" title="Zahir Shah">Mohammed Zahir.</a> Fram till 1953 styrdes landet i praktiken av kungens farbröder och 1953–1962 var hans kusin prins <a href="/wiki/Mohammed_Daoud_Khan" title="Mohammed Daoud Khan">Mohammed Daoud Khan</a> premiärminister. Hela Mohammed Zahirs regeringstid präglades av en långsam reformtakt, som undvek att provocera konservativa grupper. Från 1948 fanns en återkommande konflikt kring gränslinjen mot Pakistan, och Afghanistan knöts allt närmare Sovjetunionen när Pakistan stängde gränsen för viktiga varor. Under 1950- och 1960-talen var Afghanistan ett av världens mest biståndsberoende länder, räknat per invånare. Mellan 1950 och 1970 kom 50 procent av biståndet från Sovjetunionen och 30 procent från USA.<a href="#cite_note-:12-39">[39]</a> Stora infrastruktursatsningar, med vägar och flygplatser, gjordes med lån från framför allt Sovjetunionen och USA. <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Fran%C3%A7oise_Foliot_-_Afghanistan_043.jpg" class="mw-file-description"><img alt="" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Fran%C3%A7oise_Foliot_-_Afghanistan_043.jpg/250px-Fran%C3%A7oise_Foliot_-_Afghanistan_043.jpg" decoding="async" width="250" height="166" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Fran%C3%A7oise_Foliot_-_Afghanistan_043.jpg/500px-Fran%C3%A7oise_Foliot_-_Afghanistan_043.jpg 1.5x" data-file-width="13284" data-file-height="8802" /></a><figcaption>Salangtunneln i Hindukush, byggd med sovjetiska medel i mitten av 1960-talet.</figcaption></figure> Konflikten med Pakistan och de avbräck den betydde för handeln gjorde att premiärministern prins Daoud tvingades avgå år 1963.<a href="#cite_note-:12-39">[39]</a><a href="#cite_note-40">[40]</a> Året därpå ratificerades en ny författning skriven av afghaner utbildade utomlands på uppdrag av kungen. Den nya författningen fastslog ett mer <a href="/wiki/Parlamentarism" title="Parlamentarism">parlamentariskt</a> statsskick med en form av <a href="/wiki/Konstitutionell_monarki" title="Konstitutionell monarki">konstitutionell monarki</a>, dock med fortsatt kungligt inflytande i politiken.<a href="#cite_note-cs-41">[41]</a> 1971 drabbades landet av svår torka, som varade i två år och dödade tusentals människor. Staten reagerade för sent och myndigheterna agerade inkompetent, vilket ledde till stort missnöje. 1973 avsattes kung Zahir genom en kupp medan han var i Europa för en operation.<a href="#cite_note-:12-39">[39]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Statskupper_och_sovjetisk_ockupation">Statskupper och sovjetisk ockupation</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Statskupper och sovjetisk ockupation" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Statskupper och sovjetisk ockupation">redigera wikitext</a>]</div> Vid den oblodiga militärkuppen år 1973 tog den tidigare premiärministern prins Mohammed Daoud Khan makten och utropade Afghanistan till republik och sig själv till president.<a href="#cite_note-:12-39">[39]</a> Mohammed Daoud strävade efter att minska Sovjetunionens inflytande och knöt närmare kontakter med Indien, Iran, USA och Saudiarabien. En ny konstitution 1977 gjorde landet till en enpartistat, och Daoud genomförde utrensningar av kommunister från statsapparaten och militären. Sovjetunionen fortsatte dock att stå för en stor del av det bistånd som Afghanistan var helt beroende av. 1978 tog det <a href="/wiki/Afghanistans_folkdemokratiska_parti" title="Afghanistans folkdemokratiska parti">afghanska kommunistpartiet</a> makten genom en militärkupp (<a href="/wiki/Aprilrevolutionen" title="Aprilrevolutionen">Saur-revolutionen</a>) och Daoud och hela hans familj mördades.<a href="#cite_note-Skovmand499-42">[42]</a> Efter det kommunistiska maktövertagandet förbjöds alla andra politiska partier än det kommunistiska <a href="/wiki/Afghanistans_folkdemokratiska_parti" title="Afghanistans folkdemokratiska parti">PDPA</a>. Regimen utmanades av den USA- och Pakistanstödda <a href="/wiki/Mujaheddin" title="Mujaheddin">mujaheddingerillan</a>. Genom <a href="/wiki/Central_Intelligence_Agency" title="Central Intelligence Agency">Central Intelligence Agency</a> (<a href="/wiki/Operation_Cyclone" title="Operation Cyclone">Operation Cyclone</a>) utbildades och beväpnades minst 80 000 mujaheddinsoldater i USA-finansierade träningsläger i Pakistan, och deras ledare fick utbildning av <a href="/wiki/Central_Intelligence_Agency" title="Central Intelligence Agency">CIA</a> i <a href="/wiki/Virginia" title="Virginia">Virginia</a> i USA.<a href="#cite_note-43">[43]</a><a href="#cite_note-44">[44]</a> Många tusen av av dessa var frivilliga från andra länder.<a href="#cite_note-45">[45]</a> Samtidigt bekämpade olika fraktioner av PDPA varandra. Partiets förste president <a href="/wiki/Nur_Muhammad_Taraki" title="Nur Muhammad Taraki">Nur Muhammad Taraki</a> mördades hösten 1979 och efterträddes av <a href="/wiki/Hafizullah_Amin" title="Hafizullah Amin">Hafizullah Amin</a>. När regeringen närmade sig kollaps invaderades Afghanistan, i december 1979, av sovjetiska trupper. Amin dödades och ersattes av <a href="/wiki/Babrak_Karmal" title="Babrak Karmal">Babrak Karmal</a>. År 1986 ersattes han som president av <a href="/wiki/Mohammad_Najibollah" title="Mohammad Najibollah">Mohammad Najibullah</a>. Sovjetunionens invasion 1979 var början på det <a href="/wiki/Afghansk-sovjetiska_kriget" title="Afghansk-sovjetiska kriget">Afghansk-sovjetiska kriget</a> som pågick fram till 1989. Sovjetiska trupper och den afghanska regeringsarmén bekämpades av en rad olika motståndsgrupper - mujaheddin - som var inbördes oeniga men förenades i strävan att driva ut inkräktarna. Kriget ödelade stora delar av landet, ledde till halverad produktion i det jordbruk som utgjorde landets basnäring och underminerade mycket av samhällets struktur och traditioner. Antalet afghanska dödsoffer i kriget är oklart - olika källor anger mellan 562 000 och två miljoner människor. Ungefär sex miljoner flydde till grannländerna Iran och Pakistan.<a href="#cite_note-:23-46">[46]</a><a href="#cite_note-:4-47">[47]</a> Uppskattningsvis 15 000 sovjetiska soldater miste livet i kriget. Dessa förluster i kombination med Sovjetunionens förestående sammanbrott och omfattande internationella påtryckningar ledde till att de sovjetiska stridskrafterna drog sig tillbaka 1989.<a href="#cite_note-Skovmand499-42">[42]</a> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:The_friendship_bridge_connects_Mangusar,_Uzbekistan_and_Hariatan,_Afghanistan.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/dc/The_friendship_bridge_connects_Mangusar%2C_Uzbekistan_and_Hariatan%2C_Afghanistan.jpg/250px-The_friendship_bridge_connects_Mangusar%2C_Uzbekistan_and_Hariatan%2C_Afghanistan.jpg" decoding="async" width="250" height="166" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/dc/The_friendship_bridge_connects_Mangusar%2C_Uzbekistan_and_Hariatan%2C_Afghanistan.jpg/500px-The_friendship_bridge_connects_Mangusar%2C_Uzbekistan_and_Hariatan%2C_Afghanistan.jpg 1.5x" data-file-width="4256" data-file-height="2832" /></a><figcaption><a href="/wiki/Afghan-uzbekiska_v%C3%A4nskapsbron" title="Afghan-uzbekiska vänskapsbron">Vänskapsbron</a> över <a href="/wiki/Amu-Darja" title="Amu-Darja">Amu-Darja</a> mellan Uzbekistan och Afghanistan byggdes 1982 för transport av sovjetiska trupper till Afghanistan.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Inbördeskrig_och_talibanstyre">Inbördeskrig och talibanstyre</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Inbördeskrig och talibanstyre" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Inbördeskrig och talibanstyre">redigera wikitext</a>]</div> När de sovjetiska trupperna dragit sig tillbaka fortsatte kriget mellan motståndsrörelsen och Najibullahs regering, som fortfarande fick ekonomiskt stöd från Sovjetunionen. Stora delar av den kvarvarande statsapparaten föll sönder samtidigt som motståndsgrupperna inte förmådde ena sig kring en ny nationell ledning. Efter medlingsförsök från FN intog mujaheddin Kabul den 27 april 1992. Enligt den framförhandlade överenskommelsen skulle Najibullah lämna Afghanistan och en ny regering tillträda, men motståndsledarna kunde inte komma överens, Najibullah tog sin tillflykt till ett FN-kontor i Kabul och landet stod utan fungerande regering. Trots det långvariga kriget var Kabul i allt väsentligt intakt när sovjettrupperna lämnade staden. Efter Najibullahs fall började de tidigare nödtorftigt allierade motståndsgrupperna bekämpa varandra genom våldsamma strider inne i staden och även beskjutning utifrån. Under 1992 och 1993 bekämpade de olika grupperna varandra med skiftande allianser som så småningom utmynnade i en sunnimuslimsk allians mot det shiamuslimska och hazariska Hezb-e Wahdat. Den hazariska civilbefolkningen blev måltavla för brutala krigshandlingar och övergrepp.1993 tillsattes formellt en regering med tadzjiken <a href="/wiki/Burhanuddin_Rabbani" title="Burhanuddin Rabbani">Burhanuddin Rabbani</a> som president och pashtunen <a href="/wiki/Gulbuddin_Hekmatyar" title="Gulbuddin Hekmatyar">Gulbuddin Hekmatyar</a> som premiärminister, men de var fortsatt mycket fientliga mot varandra och inbördeskriget fortsatte. De forna motståndsledarna agerade allt mer som självständiga krigsherrar som med våld tvingade till sig makt och förtryckte civilbefolkningen. Den islamistiska <a href="/wiki/Taliban" title="Taliban">talibanrörelsen</a>, med ursprung i koranskolor och USA-finansierade träningsläger i gränslandet mot Pakistan, började 1994 agera mot krigsherrarnas övergrepp och växte mycket snabbt till en stark militär kraft som 1996 intog Kabul. Som mest kontrollerade talibanerna 90 procent av landets yta. Ett område i nordöst kontrollerades av <a href="/wiki/Norra_alliansen" title="Norra alliansen">Norra alliansen</a>, under ledning av Rabbani som av omvärlden fortfarande sågs som Afghanistans legitime president. Talibanerna införde islamistiska <a href="/wiki/Sharia" title="Sharia">sharialagar</a> och ändrade landets namn till <a href="/wiki/Islamiska_emiratet_Afghanistan_(1996%E2%80%932001)" title="Islamiska emiratet Afghanistan (1996–2001)">Islamiska emiratet Afghanistan</a>. Talibanledaren <a href="/wiki/Mohammed_Omar" title="Mohammed Omar">Mohammed Omar</a> fick titeln amir al-muminin (de troendes härförare). Landet blev en fristad för <a href="/wiki/Usama_bin_Ladin" title="Usama bin Ladin">Usama bin Ladins</a> rörelse <a href="/wiki/Al-Qaida" title="Al-Qaida">al-Qaida</a>. I mars 2001 lät regimen skjuta sönder två 1 500 år gamla <a href="/wiki/Kulturlandskapet_och_fornl%C3%A4mningarna_i_Bamiyandalen" title="Kulturlandskapet och fornlämningarna i Bamiyandalen">Buddhastatyer</a>. Omvärlden rasade mot förstörelsen av dessa världsarvsförklarade kulturminnen. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Perioden_från_2001">Perioden från 2001</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Perioden från 2001" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Perioden från 2001">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:US-UK-Sangin2007.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8a/US-UK-Sangin2007.jpg/250px-US-UK-Sangin2007.jpg" decoding="async" width="250" height="166" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8a/US-UK-Sangin2007.jpg/375px-US-UK-Sangin2007.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8a/US-UK-Sangin2007.jpg/500px-US-UK-Sangin2007.jpg 2x" data-file-width="2464" data-file-height="1632" /></a><figcaption><a href="/wiki/USA" title="USA">Amerikanska</a> och <a href="/wiki/Storbritannien" title="Storbritannien">brittiska</a> <a href="/wiki/Soldat" title="Soldat">soldater</a> i <a href="/wiki/Helmand_(provins)" title="Helmand (provins)">Helmand</a>, <a href="/wiki/2007" title="2007">2007</a>.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Inauguration_of_President_Hamid_Karzai_in_December_2004.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/75/Inauguration_of_President_Hamid_Karzai_in_December_2004.jpg/250px-Inauguration_of_President_Hamid_Karzai_in_December_2004.jpg" decoding="async" width="250" height="205" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/75/Inauguration_of_President_Hamid_Karzai_in_December_2004.jpg/500px-Inauguration_of_President_Hamid_Karzai_in_December_2004.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/75/Inauguration_of_President_Hamid_Karzai_in_December_2004.jpg 2x" data-file-width="500" data-file-height="410" /></a><figcaption><a href="/wiki/Hamid_Karzai" title="Hamid Karzai">Hamid Karzai</a> svärs in som president 7 december 2004.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Flag_of_Afghanistan_(2013%E2%80%932021).svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Flag_of_Afghanistan_%282013%E2%80%932021%29.svg/250px-Flag_of_Afghanistan_%282013%E2%80%932021%29.svg.png" decoding="async" width="250" height="167" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Flag_of_Afghanistan_%282013%E2%80%932021%29.svg/500px-Flag_of_Afghanistan_%282013%E2%80%932021%29.svg.png 1.5x" data-file-width="900" data-file-height="600" /></a><figcaption>Afghanistans flagga från 2004 (Islamiska republiken Afghanistan).</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Sailors_clear_a_weapon_after_a_patrol._(8364955912).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/79/Sailors_clear_a_weapon_after_a_patrol._%288364955912%29.jpg/250px-Sailors_clear_a_weapon_after_a_patrol._%288364955912%29.jpg" decoding="async" width="250" height="166" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/79/Sailors_clear_a_weapon_after_a_patrol._%288364955912%29.jpg/375px-Sailors_clear_a_weapon_after_a_patrol._%288364955912%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/79/Sailors_clear_a_weapon_after_a_patrol._%288364955912%29.jpg/500px-Sailors_clear_a_weapon_after_a_patrol._%288364955912%29.jpg 2x" data-file-width="3216" data-file-height="2136" /></a><figcaption>Amerikanska soldater i Afghanistan 2013.</figcaption></figure> <a href="/wiki/11_september-attackerna" title="11 september-attackerna">11 september-attackerna</a> 2001 föranledde USA att kräva Usama bin Ladin utlämnad men talibanregimen vägrade göra detta. <a href="/wiki/Afghanistankriget_(2001%E2%80%93)" class="mw-redirect" title="Afghanistankriget (2001–)">Afghanistan angreps 7 oktober 2001</a> av USA och Storbritannien, i det som kallades <a href="/wiki/Kriget_mot_terrorismen" title="Kriget mot terrorismen">Operation Enduring Freedom</a>. Amerikanska flygplan genomförde kraftiga bombangrepp som underlättade för Norra alliansen att närma sig Kabul norrifrån. USA satte också in drygt 1000 marksoldater. I december 2001 hade invasionsstyrkorna tagit kontroll över Kabul och större delen av landet, men talibansoldater flydde upp i bergen och fortsatte att göra motstånd. Vid årsskiftet enades afghanska ledare, talibanmotståndare, vid en konferens i <a href="/wiki/Bonn" title="Bonn">Bonn</a> om att bilda en interimsregering under <a href="/wiki/Hamid_Karzai" title="Hamid Karzai">Hamid Karzai</a>. Han vann sedan presidentvalen 2004 och 2009, det senare med lågt valdeltagande och hårda beskyllningar om valfusk. I slutet av 2001 tog <a href="/wiki/FN:s_s%C3%A4kerhetsr%C3%A5d" title="FN:s säkerhetsråd">FN:s säkerhetsråd</a> initiativ till den fredsbevarande styrkan <a href="/wiki/International_Security_Assistance_Force" title="International Security Assistance Force">International Security Assistance Force</a> (ISAF). Styrkans mandat var att bistå president Karzais regering att upprätthålla lag och ordning samt att återuppbygga landets infrastruktur. Efter invasionen 2001 fortsatte USA att ha ett stort antal soldater i Afghanistan och att lägga ned mycket stora summor pengar på kriget. En internationell givarkonferens arrangerades i London den 1 februari 2006 där Afghanistan fick löfte om 10 miljarder amerikanska dollar. 2014 hölls ett nytt presidentval. Efter en utdragen process med ömsesidiga beskyllningar om valfusk fastställdes ett valresultat genom förhandlingar i oktober 2014. Resultatet blev att de två huvudkandidaterna till presidentposten delade upp makten mellan varandra. <a href="/wiki/Ashraf_Ghani" title="Ashraf Ghani">Ashraf Ghani</a> utsågs till president och <a href="/wiki/Abdullah_Abdullah" title="Abdullah Abdullah">Abdullah Abdullah</a> blev regeringschef. Resultatet blev en regering där de båda ledarna delade på departementen och där samarbetet och koordineringen fungerade dåligt. Regeringen har ända sedan USA-invasionen 2001 varit beroende av NATO-styrkor för att behålla makten. År 2008 kontrollerade talibanerna 10 procent av landet. År 2019 uppskattade Svenska Afghanistankommittén att talibanerna fanns i nästan hela landet och att regeringen och talibanerna vardera kontrollerade 20–30 procent av landet medan övriga områden var föremål för konstanta aktiv dispyter. Även IS och andra upprorsgrupper agerar i Afghanistan. Sommaren 2019 förhandlade USA med talibanerna om ett tillbakadragande av amerikanska trupper, och i början av 2020 fattades en överenskommelse om förhandlingar som skulle inbegripa den afghanska regeringen. <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Ashraf_Ghani_shakes_hands_with_Abdullah_Abdullah.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/18/Ashraf_Ghani_shakes_hands_with_Abdullah_Abdullah.jpg/250px-Ashraf_Ghani_shakes_hands_with_Abdullah_Abdullah.jpg" decoding="async" width="250" height="166" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/18/Ashraf_Ghani_shakes_hands_with_Abdullah_Abdullah.jpg/375px-Ashraf_Ghani_shakes_hands_with_Abdullah_Abdullah.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/18/Ashraf_Ghani_shakes_hands_with_Abdullah_Abdullah.jpg/500px-Ashraf_Ghani_shakes_hands_with_Abdullah_Abdullah.jpg 2x" data-file-width="2383" data-file-height="1580" /></a><figcaption>Ashraf Ghani (till vänster) och Abdullah Abdullah 2014.</figcaption></figure> I september 2019 hölls presidentval, efter att ha skjutits upp flera gånger. Endast 1,8 av 9,6 miljoner registrerade väljare deltag i valet. Först i februari 2020 presenterades ett definitivt resultat som innebar att Ashraf Ghani vunnit med lite över 50 procent av rösterna. Den viktigaste motkandidaten Abdullah underkände resultatet med hänvisning till valfusk och i mars utropade sig både Ghani och Abdullah till president. Efter hot från USA om indraget bistånd kom man överens om en maktdelning som innebar att Ghani förblev president, Abdullah fick kontrollen över halva regeringen inklusive ansvaret för fredsprocessen och krigsherren och den tidigare vicepresidenten <a href="/wiki/Abdul_Rashid_Dostum" title="Abdul Rashid Dostum">Dostum</a> blev överbefälhavare (marshal) och fick en post i regeringen.<a href="#cite_note-48">[48]</a> Totalt har mer än 775 000 amerikanska soldater tjänstgjort i Afghanistan under perioden 2001-2019, många av dem i flera omgångar. USA:s försvarsdepartement anger att 2 300 amerikanska soldater har dödats och 20 000 sårats i strid. Minst 100 000 civila har dödats eller skadats i kriget under perioden 2009–2019. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Talibanerna_tar_över_från_våren_2021">Talibanerna tar över från våren 2021</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Talibanerna tar över från våren 2021" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Talibanerna tar över från våren 2021">redigera wikitext</a>]</div> <dl><dd><div class="noprint hatnote">Detta avsnitt är en sammanfattning av <a href="/wiki/Talibanoffensiven_2021" title="Talibanoffensiven 2021">Talibanoffensiven 2021</a>.</div></dd></dl> Från hösten 2018 fördes fredssamtal mellan USA och talibanerna, som inte accepterade att Afghanistans regering deltog i samtalen. Det resulterade bland annat i att 5000 fängslade talibaner släpptes fria. Uppgörelsen skulle följas av samtal mellan talibanerna, regeringen och andra afghanska grupperingar, men några reella överläggningar har inte kommit igång. USA:s nyvalde president <a href="/wiki/Joe_Biden" title="Joe Biden">Joe Biden</a> bekräftade i början av 2021 sin företrädare <a href="/wiki/Donald_Trump" title="Donald Trump">Donald Trumps</a> beslut att dra tillbaka de amerikanska trupperna senast 11 september samma år, och huvuddelen av trupperna lämnade landet redan innan 1 maj.<a href="#cite_note-49">[49]</a> I maj började <a href="/wiki/Taliban" title="Taliban">talibanerna</a> intensifiera sin krigföring och i början av augusti erövrade de på mycket kort tid samtliga viktiga städer förutom Kabul. Flera av städerna, exempelvis <a href="/wiki/Mazar-e_Sharif" title="Mazar-e Sharif">Mazar-e-Sharif</a> och <a href="/wiki/Jalalabad" title="Jalalabad">Jalalabad</a>, överlämnades till talibanerna av de lokala makthavarna utan strid.<a href="#cite_note-50">[50]</a> Söndagen 15 den augusti så började talibanerna att gå in i Kabul.<a href="#cite_note-51">[51]</a> President <a href="/wiki/Ashraf_Ghani" title="Ashraf Ghani">Ashraf Ghani</a> som lämnade landet accepterade ett fredligt maktövertagande för att skydda civilbefolkningen, vilket talibanernas företrädare också accepterade.<a href="#cite_note-52">[52]</a> Vice presidenten <a href="/wiki/Amrullah_Saleh" title="Amrullah Saleh">Amrullah Saleh</a> flydde tillsammans med försvarsministern till <a href="/wiki/Panjshirdalen" title="Panjshirdalen">Panjshirdalen</a> (<a href="/wiki/Panjshir_(provins)" title="Panjshir (provins)">Provinsen Panjshir</a>) , som då fortfarande kontrollerades av regeringsstyrkor, och utropade sig den 17 augusti 2021 till ny president efter Ghani. Samtidigt kritiserade han Ghani för att fly landet<a href="#cite_note-53">[53]</a>. Efter några veckor flydde han själv sedan till <a href="/wiki/Tadzjikistan" title="Tadzjikistan">Tadzjikistan</a> för att där bedriva regeringen i exil<a href="#cite_note-jha-54">[54]</a><a href="#cite_note-55">[55]</a>. Den 18 augusti dödades minst tre människor som deltog i en demonstration mot talibanerna i staden <a href="/wiki/Jalalabad" title="Jalalabad">Jalalabad</a> när talibankrigare slog ned och besköt demonstranterna.<a href="#cite_note-56">[56]</a><a href="#cite_note-57">[57]</a> Den 19 augusti rapporterades flera personer ha dödats i staden <a href="/wiki/Asadabad,_Afghanistan" title="Asadabad, Afghanistan">Asadabad</a>, när talibaner besköt människor som firade Afghanistans nationaldag och viftade med den afghanska flaggan i svart, rött och grönt. Om offren skjutits ihjäl eller trampats till döds i paniken som bröt ut är oklart.<a href="#cite_note-58">[58]</a> Den 26 augusti 2021 dödades över 100 människor i samband med två explosioner i Kabul, en vid Kabuls internationella flygplats och en vid ett hotell nära flygplatsen. 13 amerikanska soldater bekräftades vara bland de döda, samt minst 90 afghaner. En gren av IS, ISIS-K, också kallad IS Khorasan, har tagit på sig bombdådet, som ses som en terrorattack och självmordsattentat.<a href="#cite_note-59">[59]</a><a href="#cite_note-60">[60]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Emiratet_återutropas_2021">Emiratet återutropas 2021</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Emiratet återutropas 2021" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Emiratet återutropas 2021">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Flag_of_the_Taliban.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/Flag_of_the_Taliban.svg/250px-Flag_of_the_Taliban.svg.png" decoding="async" width="250" height="125" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/Flag_of_the_Taliban.svg/500px-Flag_of_the_Taliban.svg.png 1.5x" data-file-width="1000" data-file-height="500" /></a><figcaption>Talibanernas flagga</figcaption></figure> Sommaren 2021 intog talibanerna i snabb takt alla större städer i Afghanistan. Den 15 augusti intogs huvudstaden Kabul och talibanerna utropade på nytt det Islamiska emiratet Afghanistan. I början av september 2021 presenterades den nya regeringen, som presenterades som tillfällig. Tillförordnad premiärminister blev mulla <a href="/wiki/Mohammad_Hassan_Akhund" title="Mohammad Hassan Akhund">Mohammad Hassan Akhund</a>, en av talibanrörelsens grundare. <a href="/wiki/Sirajuddin_Haqqani" title="Sirajuddin Haqqani">Sirajuddin Haqqani</a>, ledare för det terrorstämplade <a href="/wiki/Haqqanin%C3%A4tverket" title="Haqqaninätverket">Haqqaninätverket</a> blev inrikesminister. Till biträdande ledare utsågs mulla <a href="/wiki/Abdul_Ghani_Baradar" class="mw-redirect" title="Abdul Ghani Baradar">Abdul Ghani Baradar</a>, som lett talibanernas politiska kansli i <a href="/wiki/Qatar" title="Qatar">Qatar</a> under de fredssamtal med bland andra USA som hållits där under åren innan maktövertagandet. <a href="/w/index.php?title=Mulla_Yaqoob&action=edit&redlink=1" class="new" title="Mulla Yaqoob [inte skriven än]">Mulla Yaqoob</a>, son till talibangrundaren <a href="/wiki/Mohammed_Omar" title="Mohammed Omar">mulla Omar</a>, utsågs till tillfällig försvarsminister.<a href="#cite_note-61">[61]</a> Utanför regeringen men med förmodat stor makt finns talibanernas högste ledare <a href="/wiki/Haibatullah_Akhundzada" title="Haibatullah Akhundzada">Haibatullah Akhundzada</a>.<a href="#cite_note-62">[62]</a> Den nya regimen är (mars 2022) inte erkänd av FN.<a href="#cite_note-:32-22">[22]</a><a href="#cite_note-:33-23">[23]</a> Vissa av företrädarena för den tidigare regeringen gick i landsflykt i <a href="/wiki/Tadzjikistan" title="Tadzjikistan">Tadzjikistan</a>.<a href="#cite_note-jha-54">[54]</a><a href="#cite_note-63">[63]</a><a href="#cite_note-bbc-64">[64]</a><a href="#cite_note-65">[65]</a> I augusti 2022 blev ledaren för Afghanistans exilregering <a href="/wiki/Amrullah_Saleh" title="Amrullah Saleh">Amrullah Saleh</a> (fd <a href="/wiki/Vicepresident" title="Vicepresident">vicepresident</a> i Afghanistan) intervjuad av BBC och där sa han att väst måste hjälpa afghanerna med att skapa en legitim stat.<a href="#cite_note-bbc-64">[64]</a><a href="#cite_note-66">[66]</a> Under talibanregimens första år vid makten har landets hazariska minoritet utsatts för en rad dödliga attacker, både från talibanerna och från ISIS-KP, "Islamiska statens" afghanska gren. Även andra etniska och religiösa minoriteter lever under hot, liksom kvinnor, journalister och människorättsförsvarare. I augusti 2022 bedömer det amerikanska museet till minne av förintelsen att Afghanistan är nummer fyra av de länder i världen som löper störst risk för massmord och grymheter mot civila.<a href="#cite_note-67">[67]</a><a href="#cite_note-:31-68">[68]</a> I november 2022 deklarerade talibanernas ledare Haibatullah Akhundzada att islamisk sharia-lag ska tillämpas fullt ut, vilket innefattar offentliga avrättningar genom stening, prygelstraff och avhuggna lemmar. De brott som kan straffas på dessa sätt innefattar bland annat äktenskapsbrott, stöld, avfall från islam och uppror.<a href="#cite_note-69">[69]</a> Efter sitt maktövertagande genomförde talibanerna gradvis restriktioner i kvinnors rätt att förvärvsarbeta och flickors rätt till utbildning. I december 2022 stängdes universiteten för kvinnliga studenter, med omedelbar verkan.<a href="#cite_note-70">[70]</a><a href="#cite_note-71">[71]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Styre_och_politik">Styre och politik</h2>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Styre och politik" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Styre och politik">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:US_Embassy_in_Kabul_on_July_4th_2010.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a6/US_Embassy_in_Kabul_on_July_4th_2010.jpg/250px-US_Embassy_in_Kabul_on_July_4th_2010.jpg" decoding="async" width="250" height="167" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a6/US_Embassy_in_Kabul_on_July_4th_2010.jpg/375px-US_Embassy_in_Kabul_on_July_4th_2010.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a6/US_Embassy_in_Kabul_on_July_4th_2010.jpg/500px-US_Embassy_in_Kabul_on_July_4th_2010.jpg 2x" data-file-width="4752" data-file-height="3168" /></a><figcaption><a href="/wiki/USA" title="USA">USA</a>:s ambassad i <a href="/wiki/Kabul" title="Kabul">Kabul</a>.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Styrelsesätt">Styrelsesätt</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Styrelsesätt" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Styrelsesätt">redigera wikitext</a>]</div> Sedan 2004 finns en konstitution för den internationellt erkända staten <a href="/wiki/Islamiska_republiken_Afghanistan" class="mw-redirect" title="Islamiska republiken Afghanistan">Islamiska republiken Afghanistan</a>, vars regering störtades av talibanerna 2021. Den av talibanerna utropade staten Islamiska emiratet Afghanistan är inte (mars 2022) internationellt godkänd. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Medlemskap_i_internationella_organisationer">Medlemskap i internationella organisationer</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Medlemskap i internationella organisationer" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Medlemskap i internationella organisationer">redigera wikitext</a>]</div> Afghanistan är medlem av <a href="/wiki/F%C3%B6renta_nationerna" title="Förenta nationerna">FN</a> sedan 1946. I december 2021 beslöt FN:s generalförsamling att varken acceptera den av talibanregimen utsedda FN-ambassadören eller någon representant för den regering som störtats av talibanerna.<a href="#cite_note-72">[72]</a> Afghanistan är medlem i Organisationen för islamiskt samarbete <a href="/wiki/Islamiska_konferensorganisationen" title="Islamiska konferensorganisationen">(OIC)</a>,<a href="#cite_note-73">[73]</a> <a href="/wiki/G77" title="G77">FN-gruppen G77</a>, den ekonomiska samarbetsorganisationen <a href="/w/index.php?title=ECO_Economic_Cooperation_Organization&action=edit&redlink=1" class="new" title="ECO Economic Cooperation Organization [inte skriven än]">ECO</a><a href="#cite_note-74">[74]</a> och den <a href="/wiki/Alliansfria_r%C3%B6relsen" title="Alliansfria rörelsen">alliansfria rörelsen</a>.<a href="#cite_note-75">[75]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Demokratiindex">Demokratiindex</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: Demokratiindex" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: Demokratiindex">redigera wikitext</a>]</div> <a href="/wiki/Demokratiindex" title="Demokratiindex">Demokratiindex</a> som varje år beräknas av <a href="/wiki/The_Economist" title="The Economist">The Economist</a> placerar år 2020 Afghanistan i kategorin "Auktoritära regimer".<a href="#cite_note-76">[76]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Provinsindelning">Provinsindelning</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Provinsindelning" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Provinsindelning">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel hatnote" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartiklar: <a href="/wiki/Afghanistans_provinser" title="Afghanistans provinser">Afghanistans provinser</a> och <a href="/wiki/Afghanistans_administrativa_indelning" title="Afghanistans administrativa indelning">Afghanistans administrativa indelning</a></dd></dl></div> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Afghanistan_provinces_numbered.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/44/Afghanistan_provinces_numbered.png/250px-Afghanistan_provinces_numbered.png" decoding="async" width="250" height="192" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/44/Afghanistan_provinces_numbered.png/500px-Afghanistan_provinces_numbered.png 1.5x" data-file-width="600" data-file-height="461" /></a><figcaption>Numrerad karta över Afghanistans 34 provinser.</figcaption></figure> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Afghanistan,_administrative_divisions_-_sv_-_colored.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5f/Afghanistan%2C_administrative_divisions_-_sv_-_colored.png/250px-Afghanistan%2C_administrative_divisions_-_sv_-_colored.png" decoding="async" width="250" height="184" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5f/Afghanistan%2C_administrative_divisions_-_sv_-_colored.png/375px-Afghanistan%2C_administrative_divisions_-_sv_-_colored.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5f/Afghanistan%2C_administrative_divisions_-_sv_-_colored.png/500px-Afghanistan%2C_administrative_divisions_-_sv_-_colored.png 2x" data-file-width="1807" data-file-height="1331" /></a><figcaption>Karta över Afghanistans 34 provinser.</figcaption></figure> Afghanistan består av 34 provinser, eller wilayat. Regionerna styrs formellt av centralt utnämnda guvernörer. <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r54800189">.mw-parser-output .mall-kolumner2{column-width:16em;column-count:3}.mw-parser-output .mall-kolumner2.med-bredd{column-count:auto}.mw-parser-output .mall-kolumner2>:first-child{margin-top:0}</style> <div class="mall-kolumner2 utan-bredd med-antal" style="column-count:3;"> <ol><li><a href="/wiki/Badakhshan_(provins)" title="Badakhshan (provins)">Badakhshan</a></li> <li><a href="/wiki/Badghis" title="Badghis">Badghis</a></li> <li><a href="/wiki/Baghlan_(provins)" title="Baghlan (provins)">Baghlan</a></li> <li><a href="/wiki/Balkh_(provins)" title="Balkh (provins)">Balkh</a></li> <li><a href="/wiki/Bamiyan_(provins)" title="Bamiyan (provins)">Bamiyan</a></li> <li><a href="/wiki/Daykondi" title="Daykondi">Daykondi</a></li> <li><a href="/wiki/Farah_(provins)" title="Farah (provins)">Farah</a></li> <li><a href="/wiki/Faryab_(provins)" title="Faryab (provins)">Faryab</a></li> <li><a href="/wiki/Ghazni_(provins)" title="Ghazni (provins)">Ghazni</a></li> <li><a href="/wiki/Ghor_(provins)" title="Ghor (provins)">Ghor</a></li> <li><a href="/wiki/Helmand_(provins)" title="Helmand (provins)">Helmand</a></li> <li><a href="/wiki/Herat_(provins)" title="Herat (provins)">Herat</a></li> <li><a href="/wiki/Jowzjan_(provins)" title="Jowzjan (provins)">Jowzjan</a></li> <li><a href="/wiki/Kabul_(provins)" title="Kabul (provins)">Kabul</a></li> <li><a href="/wiki/Kandahar_(provins)" title="Kandahar (provins)">Kandahar</a></li> <li><a href="/wiki/Kapisa_(provins)" title="Kapisa (provins)">Kapisa</a></li> <li><a href="/wiki/Khost_(provins)" title="Khost (provins)">Khost</a></li> <li><a href="/wiki/Kunar_(provins)" title="Kunar (provins)">Kunar</a></li> <li><a href="/wiki/Kunduz_(provins)" title="Kunduz (provins)">Kunduz</a></li> <li><a href="/wiki/Laghman" title="Laghman">Laghman</a></li> <li><a href="/wiki/Logar" title="Logar">Logar</a></li> <li><a href="/wiki/Nangarhar_(provins)" title="Nangarhar (provins)">Nangarhar</a></li> <li><a href="/wiki/Nimruz" title="Nimruz">Nimruz</a></li> <li><a href="/wiki/Nurestan_(provins)" title="Nurestan (provins)">Nurestan</a></li> <li><a href="/wiki/Uruzgan" title="Uruzgan">Uruzgan</a></li> <li><a href="/wiki/Paktia_(provins)" title="Paktia (provins)">Paktia</a></li> <li><a href="/wiki/Paktika_(provins)" title="Paktika (provins)">Paktika</a></li> <li><a href="/wiki/Panjshir_(provins)" title="Panjshir (provins)">Panjshir</a></li> <li><a href="/wiki/Parwan_(provins)" title="Parwan (provins)">Parwan</a></li> <li><a href="/wiki/Samangan" title="Samangan">Samangan</a></li> <li><a href="/wiki/Sar-e_Pol_(provins)" title="Sar-e Pol (provins)">Sar-e Pol</a></li> <li><a href="/wiki/Takhar_(provins)" title="Takhar (provins)">Takhar</a></li> <li><a href="/wiki/Wardak" title="Wardak">Wardak</a></li> <li><a href="/wiki/Zabol_(provins)" title="Zabol (provins)">Zabol</a></li></ol> </div> (Se karta för överensstämmande numrering.) <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Folkbokföring">Folkbokföring</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: Folkbokföring" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: Folkbokföring">redigera wikitext</a>]</div> Registreringen av födelser är bristfällig i Afghanistan, och den gängse ID-handlingen tazkira innehåller inte födelsedatum.<a href="#cite_note-:42-77">[77]</a> 40 procent av Afghanistans befolkning uppskattas sakna tazkira och det finns inget centralt register över tazkirainnehavare. Tazkiror utfärdade före 2018 innehåller inte efternamn, eftersom efternamn inte ingår i afghansk namntradition. Födelsedatum kan anges på flera olika sätt eller inte alls, och många afghaner vet inte vilket datum de är födda. Tazkiror har fram till 2018 varit av enkelt utförande och lätta att förfalska. Från 2018 har man i begränsad omfattning börjat utförda säkrare elektroniska id-kort (e-tazkira).<a href="#cite_note-78">[78]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Säkerhetsläget_2018–2022">Säkerhetsläget 2018–2022</h2>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Säkerhetsläget 2018–2022" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Säkerhetsläget 2018–2022">redigera wikitext</a>]</div> Afghanistan var år 2018 - 2020 världens farligaste land vad gäller dödligt våld mot civila, och hälften av de dödade var kvinnor och barn.<a href="#cite_note-:5-16">[16]</a><a href="#cite_note-:71-79">[79]</a><a href="#cite_note-:72-80">[80]</a><a href="#cite_note-:73-81">[81]</a><a href="#cite_note-:74-82">[82]</a> 2018 var Afghanistan enligt <a href="/wiki/Uppsala_Conflict_Data_Program" title="Uppsala Conflict Data Program">Uppsala konfliktdatabas</a> det land i världen som hade störst antal döda i organiserat våld och väpnad konflikt. Nästan 26 000 människor dog av sådant våld, det största antalet sedan 1989.<a href="#cite_note-:5-16">[16]</a> Enligt FN var de civila förlusterna mellan juli och september 2018 1 174 döda och 3 139 skadade, en nivå som betecknades som "utan motstycke" med "totalt oacceptabelt" våld. Förlusterna var 42 procent högre än under samma period året innan, och FN lade det största ansvaret på grupper som talibanerna och terrorrörelsen IS.<a href="#cite_note-83">[83]</a> Talibanerna var detta år den terrorgrupp i världen som dödade flest människor, enligt Vision of Humanity 6 103 personer. I Afghanistan agerade också den afghanska grenen av IS, som var världens fjärde dödligaste terrorgrupp med mer än tusen döda i terrordåd. Detta gjorde Afghanistan till det land som var värst drabbat av terrorism, mätt i antalet döda.<a href="#cite_note-:6-17">[17]</a> År 2019-2022 var Afghanistan det land i välden som var mest utsatt för terrorism, även om både antalet attacker och antalet döda var färre 2022 än tidigare år.<a href="#cite_note-:28-20">[20]</a><a href="#cite_note-:30-21">[21]</a>Under första halvåret 2019 var antalet konfliktrelaterade dödsfall nästan 14 000, varav 96 procent berodde på konflikten mellan regeringen och talibanerna.<a href="#cite_note-:5-16">[16]</a> Sedan NATO lämnat landet och talibanerna tagit makten i augusti 2021 har de rena krigshandlingarna minskat drastiskt men det sker riktade terrorattacker mot civila. Den hazariska minoriteten har utsatts för en rad dödliga attacker, både från talibanerna och från <a href="/wiki/Islamiska_staten_%E2%80%93_Khorasan" title="Islamiska staten – Khorasan">ISIS-KP</a>, "Islamiska statens" afghanska gren.<a href="#cite_note-84">[84]</a><a href="#cite_note-:31-68">[68]</a> På grund av säkerhetsläget har svenska utrikesdepartementet sedan 2006 avrått från alla resor till Afghanistan.<a href="#cite_note-85">[85]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Flyktingar">Flyktingar</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Flyktingar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Flyktingar">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:An_overall_view_of_a_refugee_camp_in_Kabul_(4298532900).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/An_overall_view_of_a_refugee_camp_in_Kabul_%284298532900%29.jpg/250px-An_overall_view_of_a_refugee_camp_in_Kabul_%284298532900%29.jpg" decoding="async" width="250" height="166" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/An_overall_view_of_a_refugee_camp_in_Kabul_%284298532900%29.jpg/500px-An_overall_view_of_a_refugee_camp_in_Kabul_%284298532900%29.jpg 1.5x" data-file-width="2400" data-file-height="1594" /></a><figcaption>Läger för internflyktingar i Kabul 2010.</figcaption></figure> Vid halvårsskiftet 2018 fanns enligt uppskattningar nästen 1,5 miljoner internflyktingar i Afghanistan. Vissa av dem hade lämnat sina hem eftersom torka gjort det omöjligt att försörja sig, men de flesta hade flytt på grund av det pågående våldet. De flesta internflyktingarna har tagit sin tillflykt till större städer inom sitt närområde.<a href="#cite_note-:41-86">[86]</a> I augusti 2020 rapporterade Amnesty International att fyra miljoner människor bodde i läger för internflyktingar, med usla sanitära förhållanden och mycket stor riska att drabbas av <a href="/wiki/Coronaviruspandemin_2019%E2%80%932021" class="mw-redirect" title="Coronaviruspandemin 2019–2021">coronasmitta</a>.<a href="#cite_note-87">[87]</a> I början av 2018 fanns cirka 5 miljoner afghanska medborgare i grannländerna Iran och Pakistan. Under första halvåret 2018 återvände drygt en halv miljon av dem till Afghanistan. Huvuddelen av dem återvände från Iran, där det på grund av den politiska och ekonomiska utvecklingen blivit allt svårare för afghanska flyktingar att försörja sig. Under 2019 återvände eller deporterades ytterligare cirka 485 000 papperslösa afghaner från Iran och 20 000 från Pakistan, bland dem många barn utan familjer.Sedan dess har det skett nya stora folkförflyttningar, både av människor som flytt från kriget och talibanerna i Afghanistan och av flyktingar som tvingats tillbaka till Afghanistan efter att ibland ha levt länge i Iran eller Pakistan.<a href="#cite_note-:26-88">[88]</a> Återvändare från övriga världen var mycket färre. Enligt uppgifter från Eurostat återvände cirka 12 600 afghanska medborgare från EU år 2016-17. De studier och uppföljningar som har gjorts visar att många av de som återvänt från Europa har en vilja att återigen lämna Afghanistan.Det finns också uppgifter om att personer som har sin familj i Iran tenderar att relativt omgående lämna Afghanistan och ta sig till Iran.<a href="#cite_note-:41-86">[86]</a> Möjligheten till försörjning och sysselsättning är generellt sett sämre för internflyktingar och återvändare jämfört med befolkningen i stort. 84 procent av återvändarna var 2018 i en akut situation med brist på mat. En del av återvändarnas svårigheter beror på att det är svårt att etablera sig och hitta jobb och bostad på en ny plats i Afghanistan utan ett nätverk bestående av familj, släkt eller nära vänner. Bristen på rent vatten är generellt ett stort problem, som förefaller drabba internflyktingar och återvändare hårdare än befolkningen i stort.<a href="#cite_note-:41-86">[86]</a> 66 procent av de barn som återvänt från grannländerna gick 2018 inte i skolan.<a href="#cite_note-:26-88">[88]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Rättssäkerhet">Rättssäkerhet</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=24" title="Redigera avsnitt: Rättssäkerhet" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=24" title="Redigera avsnitts källkod: Rättssäkerhet">redigera wikitext</a>]</div> I en rapport om situationen per 31 december 2018 konstaterar svenska utrikesdepartementet att situationen i Afghanistan är svår vad gäller mänskliga rättigheter. Rättssystemet har stora brister, både på grund av begränsad kapacitet och utbredd korruption. Många afghaner saknar grundläggande rättssäkerhet. Kvinnor och barn är extra utsatta. Enligt konstitutionen har kvinnor samma rättigheter som män, men diskriminering, grova kränkningar och våld är vanligt förekommande i synnerhet utanför större städer. Hederskultur, inklusive hedersbaserat våld och stark kontroll av släktingar förekommer och påverkar kvinnors möjligheter att åtnjuta de mänskliga rättigheterna negativt.<a href="#cite_note-:20-89">[89]</a> En undersökning publicerad 2010 pekar på att en stor andel av allvarliga brott i Afghanistan, såsom mord eller våldsbrott, har att göra med marktvister. Det kan handla om tvister mellan olika släkter eller mellan grenar av samma släkt men även om långvariga konflikter mellan olika etniska grupper som gör anspråk på samma landområden. En del av marktvisterna går att relatera till personer med olika kopplingar till väpnade grupper och/eller med stort inflytande.<a href="#cite_note-:210-90">[90]</a> Det formella rättsväsendet är underdimensionerat och korrumperat och det är vanligt att markkonflikter i stället hanteras av lokala informella institutioner.<a href="#cite_note-:210-90">[90]</a> Dessa har försvagats genom decennier av krig och maktkamp, vilket har lett till att konflikter oftare förblir olösta.<a href="#cite_note-:44-91">[91]</a> Det förekommer att marktvister eskalerar, blir våldsamma och leder till blodsfejder. I sådana konflikter kan frågan om att utkräva hämnd komma att skymma den ursprungliga tvisten över mark. Enligt sedvanerätten behöver inte hämnd utkrävas omgående. Konflikterna kan bli långvariga och pågå under flera generationer.<a href="#cite_note-:210-90">[90]</a> Den som är eftersökt av fiender i Afghanistan har enligt afghanistankännaren Anders Fänge mycket små möjligheter att gömma sig i landet.<a href="#cite_note-:44-91">[91]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Civila_offer_2019–2021">Civila offer 2019–2021</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=25" title="Redigera avsnitt: Civila offer 2019–2021" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=25" title="Redigera avsnitts källkod: Civila offer 2019–2021">redigera wikitext</a>]</div> Afghanistans oberoende människorättsorganisation (AIHRC) presenterade i juli 2020 uppgiften att 83 823 civila blev dödade eller skadade i krigshandlingar under 2019.<a href="#cite_note-92">[92]</a> FN rapporterar samtidigt att mer än 800 civila har dödats eller skadats under första halvåret 2020 i attacker som avsiktligt riktade sig just mot civila. Bland annat dödades 25 personer, däribland 16 nyförlösta mammor, vid en attack mot <a href="/wiki/L%C3%A4kare_utan_gr%C3%A4nser" title="Läkare utan gränser">Läkare utan gränsers</a> förlossningsklinik i Kabul i maj.<a href="#cite_note-93">[93]</a> Internationella Röda korset anger att Afghanistan år 2020 var världens farligaste land vad gäller dödligt våld mot civila, och att hälften av de dödade var kvinnor och barn. <a href="#cite_note-:27-19">[19]</a> Näst efter Mexico var Afghanistan år 2020 det land i världen där flest journalister blev mördade.<a href="#cite_note-94">[94]</a> Under första halvåret 2021 dödades nästan 1 700 civila och 3 300 skadades, vilket var en 47-procentig ökning mot samma tid året innan. Afghanska regeringen och dess utländska allierade låg bakom en fjärdedel av alla civila offer. Efter NATO-truppernas tillbakadragande under våren inledde talibanerna en stor offensiv och våldet ökade kraftigt.<a href="#cite_note-95">[95]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Geografi_och_natur">Geografi och natur</h2>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=26" title="Redigera avsnitt: Geografi och natur" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=26" title="Redigera avsnitts källkod: Geografi och natur">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Balkhab_District.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Balkhab_District.JPG/250px-Balkhab_District.JPG" decoding="async" width="250" height="151" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Balkhab_District.JPG/375px-Balkhab_District.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Balkhab_District.JPG/500px-Balkhab_District.JPG 2x" data-file-width="3072" data-file-height="1855" /></a><figcaption>Balkhab District i det inre av Afghanistan. Människorna bor i trånga odlingsbara dalar mellan höga otillgängliga berg.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Afghanistan_from_across_the_river_-_panoramio.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9d/Afghanistan_from_across_the_river_-_panoramio.jpg/250px-Afghanistan_from_across_the_river_-_panoramio.jpg" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9d/Afghanistan_from_across_the_river_-_panoramio.jpg/500px-Afghanistan_from_across_the_river_-_panoramio.jpg 1.5x" data-file-width="1600" data-file-height="1200" /></a><figcaption>Nordöstra Afghanistan vid gränsen till Tadzjikistan.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:CIA_map_of_Afghanistan_in_2007.gif" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/08/CIA_map_of_Afghanistan_in_2007.gif/250px-CIA_map_of_Afghanistan_in_2007.gif" decoding="async" width="250" height="268" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/08/CIA_map_of_Afghanistan_in_2007.gif 1.5x" data-file-width="326" data-file-height="350" /></a><figcaption>Engelskspråkig karta över Afghanistan.</figcaption></figure> <dl><dd><div class="noprint hatnote">Detta avsnitt är en sammanfattning av <a href="/wiki/Afghanistans_geografi" title="Afghanistans geografi">Afghanistans geografi</a>.</div></dd></dl> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Gränser">Gränser</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=27" title="Redigera avsnitt: Gränser" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=27" title="Redigera avsnitts källkod: Gränser">redigera wikitext</a>]</div> Afghanistan saknar kust och gränsar till sex länder: <a href="/wiki/Iran" title="Iran">Iran</a> och <a href="/wiki/Turkmenistan" title="Turkmenistan">Turkmenistan</a> i väster, <a href="/wiki/Uzbekistan" title="Uzbekistan">Uzbekistan</a> och <a href="/wiki/Tadzjikistan" title="Tadzjikistan">Tadzjikistan</a> i norr, <a href="/wiki/Pakistan" title="Pakistan">Pakistan</a> i öster och söder samt <a href="/wiki/Kina" title="Kina">Kina</a> en kort gräns i nordost. De flesta gränserna fastslogs under 1800-talet genom fördrag mellan stormakterna Ryssland och Storbritannien och skär till stor del rakt igenom områden med enhetlig historia och befolkning. Gränsen i norr utgörs av floden <a href="/wiki/Amu-Darja" title="Amu-Darja">Amu Darja</a>, som delar den gamla provinsen Baktrien. Den smala <a href="/wiki/Wakhankorridoren" title="Wakhankorridoren">Wakhankorridoren</a> i nordöst har en kort gräns mot Kina och tilldelades Afghanistan för att Ryssland och Brittiska Indien inte skulle gränsa till varandra. Gränsen i öster innebär att de pashtunska områdena delas mellan Afghanistan och Pakistan och är fortfarande omstridd.<a href="#cite_note-:16-96">[96]</a> Gränsen mot Iran fastslogs slutligt först 1935. I dess södra del är frågan om fördelningen av <a href="/wiki/Helmandfloden" title="Helmandfloden">Helmandflodens</a> vatten ett problem i relationen mellan grannländerna.<a href="#cite_note-:16-96">[96]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Geografiska_huvuddrag">Geografiska huvuddrag</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=28" title="Redigera avsnitt: Geografiska huvuddrag" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=28" title="Redigera avsnitts källkod: Geografiska huvuddrag">redigera wikitext</a>]</div> Från bergsmassivet <a href="/wiki/Hindukush" title="Hindukush">Hindukush</a> i nordöstra delen av landet sträcker sig bergskedjor åt väst och sydväst. De utgör gränser mellan landets regioner och täcker en stor del av landets yta. Den högsta punkten är berget <a href="/wiki/Nowshak" title="Nowshak">Nowshak</a> som når 7 485 meter. Slättland täcker landets norra och sydvästra delar. Drygt 12,3 procent av landets yta, eller 8 miljoner <a href="/wiki/Hektar" title="Hektar">hektar</a>, består av odlingsbar mark, varav mer än hälften är konstbevattnad.<a href="#cite_note-97">[97]</a> Större delen av Afghanistan är fattigt på nederbörd. Avrinningen sker genom floderna <a href="/wiki/Amu-Darja" title="Amu-Darja">Amu-Darja</a> mot norr, <a href="/wiki/Hari_Rud" title="Hari Rud">Hari Rud</a> mot nordväst, <a href="/wiki/Helmandfloden" title="Helmandfloden">Helmand</a> mot sydväst och <a href="/wiki/Kabulfloden" title="Kabulfloden">Kabul</a> mot öster. Endast vattnet från Kabulfloden och dess bifloder når havet, via <a href="/wiki/Indus" title="Indus">Indus</a> i Pakistan. Många av Afghanistans vattendrag är endast periodvis vattenförande. De största städerna är huvudstaden <a href="/wiki/Kabul" title="Kabul">Kabul</a>, <a href="/wiki/Mazar-e_Sharif" title="Mazar-e Sharif">Mazar-e Sharif</a> och <a href="/wiki/Kunduz" title="Kunduz">Kunduz</a> i norr, <a href="/wiki/Herat" title="Herat">Herat</a> i väster, <a href="/wiki/Jalalabad" title="Jalalabad">Jalalabad</a> i öster och <a href="/wiki/Kandahar" title="Kandahar">Kandahar</a> i söder. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Klimat">Klimat</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=29" title="Redigera avsnitt: Klimat" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=29" title="Redigera avsnitts källkod: Klimat">redigera wikitext</a>]</div> Afghanistan har <a href="/wiki/Inlandsklimat" title="Inlandsklimat">inlandsklimat</a> med varma somrar och kalla vintrar. Torka råder i stora delar av landet, vilket gör att färskvattentillgången blir begränsad. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Luftföroreningar">Luftföroreningar</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=30" title="Redigera avsnitt: Luftföroreningar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=30" title="Redigera avsnitts källkod: Luftföroreningar">redigera wikitext</a>]</div> Kabul hör till de städer i världen som är värst drabbade av luftföroreningar, och forskningsgruppen State of Global Air beräknar att luftföroreningarna skördade 26 000 liv i Afghanistan under år 2017.<a href="#cite_note-98">[98]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Jordbävningar">Jordbävningar</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=31" title="Redigera avsnitt: Jordbävningar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=31" title="Redigera avsnitts källkod: Jordbävningar">redigera wikitext</a>]</div> Afghanistan ligger i ett geologiskt aktivt område i kanten av den <a href="/wiki/Eurasiska_kontinentalplattan" title="Eurasiska kontinentalplattan">Eurasiska kontinentalplattan</a>, och det är ständigt risk för <a href="/wiki/Jordb%C3%A4vning" title="Jordbävning">jordbävningar</a> som i sin tur kan förorsaka <a href="/wiki/Jordskred" title="Jordskred">jordskred</a> i den branta terrängen. <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Ekonomi">Ekonomi</h2>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=32" title="Redigera avsnitt: Ekonomi" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=32" title="Redigera avsnitts källkod: Ekonomi">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Fortified_rural_farmhouse_afghanistan.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2f/Fortified_rural_farmhouse_afghanistan.jpg/250px-Fortified_rural_farmhouse_afghanistan.jpg" decoding="async" width="250" height="166" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2f/Fortified_rural_farmhouse_afghanistan.jpg/500px-Fortified_rural_farmhouse_afghanistan.jpg 1.5x" data-file-width="1600" data-file-height="1061" /></a><figcaption>En afghansk bondgård med höga murar som skydd.</figcaption></figure> Afghanistan var 2017 Asiens fattigaste land och helt beroende av utländskt bistånd. Enligt <a href="/wiki/V%C3%A4rldsbanken" title="Världsbanken">Världsbanken</a> kom 96 procent av de offentliga utgifterna från utländska givare.<a href="#cite_note-:402-14">[14]</a> Det är också (2018) ett av världens mest korrupta länder.<a href="#cite_note-:39-99">[99]</a> Den totala ekonomi var år 2019 världens 108:e största, med en <a href="/wiki/Bruttonationalprodukt" title="Bruttonationalprodukt">BNP</a> på 201,167 miljarder <a href="/wiki/Svensk_krona" title="Svensk krona">SEK</a>.<a href="#cite_note-100">[100]</a> När det gäller BNP per capita (PPP) var placeringen mycket sämre, med rankningen 167 av 186 länder i en rapport från <a href="/wiki/Internationella_valutafonden" title="Internationella valutafonden">Internationella valutafonden</a> <a href="/wiki/2016" title="2016">2016</a>.<a href="#cite_note-101">[101]</a> Efter talibanernas maktövertagande augusti 2021 har ekonomin försämrats mycket kraftigt. Landet är ett outvecklat agrarland med låg medellivslängd. Decennier av krig har raserat en stor del av de tidigare reformerna och lamslagit näringslivet. Landet har stora, ännu outnyttjade naturresurser, bland annat kol och järnmalm och riklig tillgång på vattenkraft. I norr utvinns stora mängder naturgas; huvuddelen exporterades tidigare till <a href="/wiki/Sovjetunionen" title="Sovjetunionen">Sovjetunionen</a>. Industrin är svagt utvecklad och omfattar mest lätt produktion (livsmedel, textilier, byggnadsmaterial). Betydligt mer än hälften av befolkningen lever av jordbruk och boskapsskötsel. Konstbevattnade odlingar i floddalarna ger spannmål, grönsaker, sydfrukter och bomull. Karakulfåren ger pälsverk (persian) och ull, som används för tillverkning av de berömda afghanmattorna. Opiumodling och -export uppskattas motsvara 20-32 procent av BNP. Valutan är <a href="/wiki/Afghani" title="Afghani">afghani</a> (AFN) Växelkursen för 1 afghani var i februari 2020 cirka 13 öre.<a href="#cite_note-102">[102]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Jordbruk_och_boskapsskötsel">Jordbruk och boskapsskötsel</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=33" title="Redigera avsnitt: Jordbruk och boskapsskötsel" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=33" title="Redigera avsnitts källkod: Jordbruk och boskapsskötsel">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Afghan_farmer_in_Bamyan.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/46/Afghan_farmer_in_Bamyan.jpg/250px-Afghan_farmer_in_Bamyan.jpg" decoding="async" width="250" height="167" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/46/Afghan_farmer_in_Bamyan.jpg/500px-Afghan_farmer_in_Bamyan.jpg 1.5x" data-file-width="2700" data-file-height="1800" /></a><figcaption>En bonde nära <a href="/wiki/Bamiyan" title="Bamiyan">Bamiyan</a> skördar <a href="/wiki/Alfalfa" class="mw-redirect" title="Alfalfa">alfalfa</a> 2012.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Irrigation_canal_digging_Afghanistan.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/14/Irrigation_canal_digging_Afghanistan.JPG/250px-Irrigation_canal_digging_Afghanistan.JPG" decoding="async" width="250" height="268" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/14/Irrigation_canal_digging_Afghanistan.JPG/500px-Irrigation_canal_digging_Afghanistan.JPG 1.5x" data-file-width="1431" data-file-height="1536" /></a><figcaption>Bönder bygger bevattningskanal 2005.</figcaption></figure> Jordbrukssektorn är den största i landets ekonomi. Uppgifterna om hur stor del av befolkningen som lever på jordbruk varierar mellan 60 procent<a href="#cite_note-:18-103">[103]</a> och mer än 70 procent.<a href="#cite_note-:15-104">[104]</a> Endast 12–15 procent av landytan lämpar sig för jordbruk. Den ligger utspridd i dalarna och på slätterna runt de större städerna. Ungefär hälften av den tillgängliga jordbruksmarken utnyttjas, och av den är cirka 26 procent konstbevattnad. Jordbruksproduktionen är mycket lägre än vad den skulle kunna vara med mer utvecklade metoder och konstbevattning. Våren 2028 uppskattade <a href="/wiki/FN:s_livsmedels-_och_jordbruksorganisation" title="FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation">FAO</a> att nästan 2,2 miljoner människor lever i kronisk livsmedelsosäkerhet, och av dem riskerar 1,4 miljoner att drabbas av akut livsmedelsbrist på grund av torka.<a href="#cite_note-:15-104">[104]</a> För att bevattna de regnfattiga delarna av landet har man i mer än tvåtusen år använt underjordiska bevattningstunnlar (<a href="/wiki/Qanat" title="Qanat">kariz</a>) som fört vatten från bergen ut på de torra slätterna. Enligt en uppskattning fanns det i mitten av 1900-talet ungefär 20 000 sådana tunnlar i landet. De underhölls av de bybor som använde dem.<a href="#cite_note-105">[105]</a> Krig och samhällelig oro har senare lett till att många anläggningar har förfallit.<a href="#cite_note-106">[106]</a> Vintrarnas snöfall i bergen är livsviktigt för dalarnas bevattningssystem och förvaltningen av vattenresurserna spelar en avgörande roll i den utveckling av jordbruket som krävs för att försörja en växande befolkning.<a href="#cite_note-:15-104">[104]</a> Vete är den viktigaste grödan. Dessutom odlas korn, maj och ris. Bomull för avsalu odlas främst i norr och längs Helmandfloden. På konstbevattnad jordbruksmark odlas frukt och grönsaker för export och för de lokala marknaderna.<a href="#cite_note-:15-104">[104]</a> <a href="/wiki/Saffran" title="Saffran">Saffran</a> är världens dyraste krydda. Den saffran som odlas i Afghanistan bedöms ha mycket god kvalitet och regeringen uppmuntrar odling av <a href="/wiki/Saffranskrokus" title="Saffranskrokus">saffranskrokus</a> som ett alternativ till opievallmo. Exporten av saffran är fortfarande liten men har ökat kraftigt under de senaste åren (2018). Jorden i området kring Herat bedöms vara särskilt lämpad för odling av saffran.<a href="#cite_note-107">[107]</a> Boskap är en viktig källa till inkomster och livsmedel för Afghanistans jordbrukarfamiljer, som håller får, getter och nötboskap framför allt för husbehov. Yoghurt, hårdost och färskost tillverkas och säljs av småproducenter, men som helhet är mejeriproduktonen låg och dåligt koordinerad. För nomaderna (kuchi) är djuren den främsta inkomstkällan. I norra delarna av landet föder man upp <a href="/wiki/Karakul_(f%C3%A5rras)" title="Karakul (fårras)">karakulfår</a>, vars nyfödda lamm slaktas för sin tätlockiga päls som säljs under namnet <a href="/wiki/Persian" title="Persian">persian</a>. En rapport från <a href="/wiki/FN:s_livsmedels-_och_jordbruksorganisation" title="FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation">FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO</a> 2003 visar att antalet djur hade minskat kraftigt sedan 1995 och att 60 procent av kuchi-hushållen hade förlorat all sin boskap.<a href="#cite_note-:15-104">[104]</a><a href="#cite_note-108">[108]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Opiumframställning">Opiumframställning</h4>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=34" title="Redigera avsnitt: Opiumframställning" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=34" title="Redigera avsnitts källkod: Opiumframställning">redigera wikitext</a>]</div> I Afghanistan odlas 80–90 procent av all världens <a href="/wiki/Opium" title="Opium">opium</a>, vilket gör landet till världens största producent av denna råvara till bland annat <a href="/wiki/Heroin" title="Heroin">heroin</a>. 2017 är omkring 350 000 jordbrukarfamiljer i Afghanistan är helt eller delvis beroende av att odla <a href="/wiki/Opiumvallmo" class="mw-redirect" title="Opiumvallmo">opiumvallmo</a> för att kunna försörja sig, och <a href="/wiki/FN:s_kontor_f%C3%B6r_narkotikakontroll_och_f%C3%B6rebyggande_av_brott" title="FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott">UNODC</a> (FN:s drog- och brottsbekämpningsorgan) uppskattar att opiumodlingen genererar ytterligare cirka 350 000 årsarbeten för inhyrd arbetskraft. Opiumskörden 2017 var omkring 9 000 ton. Över hälften skördades i södra delen av landet, och hela 44 procent enbart i provinsen <a href="/wiki/Helmand_(provins)" title="Helmand (provins)">Helmand</a>. Uppskattningsvis odlas opium på 328 000 hektar jordbruksmark.<a href="#cite_note-109">[109]</a><a href="#cite_note-:0-110">[110]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Industri_och_hantverk">Industri och hantverk</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=35" title="Redigera avsnitt: Industri och hantverk" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=35" title="Redigera avsnitts källkod: Industri och hantverk">redigera wikitext</a>]</div> Tillverkningsindustrin i Afghanistan är mycket liten och framför allt inriktad på förädling av jordbruks- och boskapsprodukter. Viktigast är bomullsindustrin, som dock inte tillgodoser det inhemska behovet. Det finns också industriell tillverkning av konstgödsel, cement, socker, vegetabilisk olja och ylletyger.<a href="#cite_note-:18-103">[103]</a> En mängd konsumtionsprodukter tillverkas i hantverksbaserad småindustri. Afghanska mattor tillverkas hantverksmässigt för export, och andra hantverksprodukter är koppar-, läder och guldsmedsarbeten.<a href="#cite_note-:18-103">[103]</a> Industri, gruvdrift och byggverksamhet beräknas 2019 svara för en dryg femtedel av Afghanistans BNP.<a href="#cite_note-:19-111">[111]</a> Antalet industriarbetare anges av olika källor vara högst 10 procent av den totala arbetskraften<a href="#cite_note-:19-111">[111]</a> eller cirka 18 procent (inkluderar byggindustri) av de yrkesverksamma männen år 2017.<a href="#cite_note-:18-103">[103]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Naturtillgångar">Naturtillgångar</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=36" title="Redigera avsnitt: Naturtillgångar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=36" title="Redigera avsnitts källkod: Naturtillgångar">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Lapis_lazuli_(lazuritic_gneiss)_(Sar-e-Sang_Deposit,_Sakhi_Formation,_Precambrian,_2.4-2.7_Ga_(%3F);_Sar-e-Sang_Mining_District,_Hindu-Kush_Mountains,_Afghanistan)_2_(47087519601).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9e/Lapis_lazuli_%28lazuritic_gneiss%29_%28Sar-e-Sang_Deposit%2C_Sakhi_Formation%2C_Precambrian%2C_2.4-2.7_Ga_%28%3F%29%3B_Sar-e-Sang_Mining_District%2C_Hindu-Kush_Mountains%2C_Afghanistan%29_2_%2847087519601%29.jpg/250px-thumbnail.jpg" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9e/Lapis_lazuli_%28lazuritic_gneiss%29_%28Sar-e-Sang_Deposit%2C_Sakhi_Formation%2C_Precambrian%2C_2.4-2.7_Ga_%28%3F%29%3B_Sar-e-Sang_Mining_District%2C_Hindu-Kush_Mountains%2C_Afghanistan%29_2_%2847087519601%29.jpg/375px-thumbnail.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9e/Lapis_lazuli_%28lazuritic_gneiss%29_%28Sar-e-Sang_Deposit%2C_Sakhi_Formation%2C_Precambrian%2C_2.4-2.7_Ga_%28%3F%29%3B_Sar-e-Sang_Mining_District%2C_Hindu-Kush_Mountains%2C_Afghanistan%29_2_%2847087519601%29.jpg/500px-thumbnail.jpg 2x" data-file-width="2809" data-file-height="2115" /></a><figcaption>Badakhshan i norra Afghanistan är ett av de få ställen i världen där man kan bryta <a href="/wiki/Lapis_lazuli" title="Lapis lazuli">Lapis lazuli</a>.<a href="#cite_note-112">[112]</a><a href="#cite_note-113">[113]</a></figcaption></figure> Afghanistans främsta naturtillgångar är <a href="/wiki/Petroleum" title="Petroleum">olja</a> och <a href="/wiki/Naturgas" class="mw-redirect" title="Naturgas">naturgas</a>. Det finns också <a href="/wiki/Koppar" title="Koppar">koppar</a>, <a href="/wiki/J%C3%A4rn" title="Järn">järnmalm</a> och andra mineraler. Majoriteten av naturgasen används inom landet. Oljan finns främst i norr. Den får utvinnas genom ett avtal med ett kinesiskt bolag, men utvinningen försvåras av väpnad konflikt i de aktuella områdena (2017). Kopparfyndigheten i <a href="/wiki/Mes_Aynak" title="Mes Aynak">Aynak</a> antas vara världens näst största icke exploaterade fyndighet. Ett exploateringsavtal finns med ett kinesiskt bolag, men utvinningen har ännu (2019) inte påbörjats.<a href="#cite_note-114">[114]</a> Amerikanska forskare konstaterar efter en inventering 2006 att Afghanistan förutom koppar och järn har mycket rika fyndigheter av <a href="/wiki/Guld" title="Guld">guld</a>, <a href="/wiki/Silver" title="Silver">silver</a>, <a href="/wiki/Aluminium" title="Aluminium">aluminium</a> och andra metaller. Exempelvis finns i <a href="/wiki/Helmand_(provins)" title="Helmand (provins)">Helmandprovinsen</a> en enorm mängd värdefulla <a href="/wiki/S%C3%A4llsynta_jordartsmetaller" title="Sällsynta jordartsmetaller">sällsynta jordartsmetaller</a>.<a href="#cite_note-115">[115]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Export">Export</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=37" title="Redigera avsnitt: Export" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=37" title="Redigera avsnitts källkod: Export">redigera wikitext</a>]</div> Afghanistans lagliga export av varor och tjänster svarade år 2016 för endast sju procent av BNP. Den illegala ekonomin med opiumproduktion, smuggling och internationell handel med heroin beräknas motsvara 20-32 procent av BNP och skapar vinster som framför allt går till smugglare och deras kontakter inom politiken.<a href="#cite_note-:15-104">[104]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Energiförsörjning">Energiförsörjning</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=38" title="Redigera avsnitt: Energiförsörjning" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=38" title="Redigera avsnitts källkod: Energiförsörjning">redigera wikitext</a>]</div> Afghanistan har år 2020 kapacitet att generera 519 megawatt el, varav ungefär 49 procent vattenkraft, 39 procent gas- och oljeeldade kraftverk, och 12 procent ifrån mindre dieselgeneratorer. Tillgängligheten för vattenkraften är cirka 40 procent på grund av variationer i vattentillgången. Projektet CASA-1000 syftar till att bygga ett gemensamt elsystem i regionen. 80% av elen importeras ifrån grannländerna. 2018 förbrukades 6TWh el. Endast 30–34 procent av landets invånare har tillgång till elektricitet via elnäten. Integrity Watch Afghanistan kritiserar regeringen för att inte bygga ut resurserna som beslutat och menar att detta främjar korruption och är en viktig orsak till landets svaga ekonomi. Regeringen tillbakavisar kritiken.<a href="#cite_note-116">[116]</a> 2015 kom 85 procent av landets energibehov ifrån bioenergi, främst ved och dynga för uppvärmning. 97 procent av landsbygdsbefolkningen använder fastbränsle för matlagning. Naturgasreserverna har uppskattats till 140 miljarder kubikmeter och var tidigare en viktig exportprodukt, oljereserverna till 1,9 miljarder fat och kolfyndigheterna till 100-400 miljoner ton. I Hindu-Kush-området finns geotermiska källor. <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Demografi">Demografi</h2>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=39" title="Redigera avsnitt: Demografi" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=39" title="Redigera avsnitts källkod: Demografi">redigera wikitext</a>]</div> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56871725">.mw-parser-output .vectortoccolours{border:1px solid var(--border-color-base,#a2a9b1);background-color:var(--background-color-neutral-subtle,#f8f9fa);border-collapse:separate;padding:5px;font-size:95%}</style> <div class="floatright"> <table class="vectortoccolours" style="margin: .5em 0 .5em 1em; width:250px;"> <tbody><tr> <th style="background:#d3d3d3; padding: 3px 5px 3px 5px; font-size:larger;">Uppskattning av Afghanistans befolkning 1950-2020 </th></tr> <tr> <td style="font-size:100% !important; padding:0 5px 0 5px;"> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r47985584">@media all and (max-width:720px){body.skin-minerva .mw-parser-output div.mw-graph{min-width:auto!important;max-width:100%;overflow-x:auto;overflow-y:visible}}.mw-parser-output .mw-graph-img{width:inherit;height:inherit}</style><table style="border-top: 4px solid #608EC2;border-bottom: 1px solid #CCCCCC; border-left: 1px solid #CCCCCC; border-right: 1px solid #CCCCCC; width:80%; margin:0 10%;"> <tbody><tr> <td style="width:52px; padding: 2px 0 2px .5em; text-align: center; vertical-align: middle;"> <div style="width:52px;"><a href="/wiki/Fil:Commons-emblem-notice.svg" class="mw-file-description" title="Information"><img alt="Information" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/28/Commons-emblem-notice.svg/40px-Commons-emblem-notice.svg.png" decoding="async" width="40" height="40" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/28/Commons-emblem-notice.svg/60px-Commons-emblem-notice.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/28/Commons-emblem-notice.svg/80px-Commons-emblem-notice.svg.png 2x" data-file-width="48" data-file-height="48" /></a></div></td> <td style="text-align:left; padding: .25em .5em;">Diagrammet är tillfälligt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem. <a href="https://www.mediawiki.org/wiki/Extension:Chart/Project" class="extiw" title="mw:Extension:Chart/Project">Arbete pågår</a> för att ta fram ett nytt verktyg.</td> </tr> </tbody></table> Källa: UN Department of Economic and Social Affairs, femårsintervall. Ingen folkräkning har gjorts sedan 1979 och siffrorna bygger på uppskattningar.<a href="#cite_note-117">[117]</a> </td></tr></tbody></table></div> <div class="noprint" style="font-style:italic; ;"> <dl><dd>Se även: <a href="/wiki/Afghanistans_demografi" title="Afghanistans demografi">Afghanistans demografi</a></dd></dl></div> Då det saknas en aktuell och genomgripande folkräkning varierar uppgifter om folkmängden och folkgruppernas procentuella andel<a href="#cite_note-Hewad_Afghanistan-118">[118]</a> och all statistik om Afghanstan innebär mycket osäkra siffror.<a href="#cite_note-119">[119]</a> Den senaste officiella folkräkningen genomfördes 1979. Enligt <a href="/wiki/Svenska_Afghanistankommitt%C3%A9n" title="Svenska Afghanistankommittén">Svenska Afghanistankommittén</a> har Afghanistan år 2019 mellan 26 och 33 miljoner invånare, varav 45 procent är under 15 år och 1,5–2,5 miljoner nomader.<a href="#cite_note-:9-120">[120]</a> En annan uppskattning visas i diagrammet härintill. Befolkningen utgörs av fyra större och ett trettiotal mindre <a href="/wiki/Folkgrupp" class="mw-redirect" title="Folkgrupp">folkgrupper</a>. En källa från 1998 uppgav att <a href="/wiki/Pashtuner" title="Pashtuner">pashtuner</a> utgjorde 62,73 procent av befolkningen. De andra folkgrupperna som nämndes var <a href="/wiki/Tadzjiker" title="Tadzjiker">tadzjiker</a> (12,4 procent), <a href="/wiki/Hazarer" title="Hazarer">hazarer</a> (9 procent), <a href="/wiki/Uzbeker" title="Uzbeker">uzbeker</a> (6 procent), <a href="/wiki/Aimaker" title="Aimaker">aimaker</a> (2,68 procent) och <a href="/wiki/Turkmener" title="Turkmener">turkmener</a> (2,69 procent).<a href="#cite_note-Maley-121">[121]</a> En annan källa från 2019 uppger att 40–45 procent är pashtuner, 25 procent tadzjiker och 10–15 procent vardera hazarer och uzbeker.<a href="#cite_note-:9-120">[120]</a> Huvuddelen av befolkningen (år 2020 c.a 70%) lever i byar på landsbygden. Tätast befolkade är provinserna kring huvudstaden Kabul och <a href="/wiki/Jalalabad" title="Jalalabad">Jalalabad</a> i öster, slätten kring <a href="/wiki/Kunduz" title="Kunduz">Kunduz</a> i norr, området kring <a href="/wiki/Herat" title="Herat">Herat</a> i väster samt floddalarna i de sydliga provinserna Kandahar och Helmand. Urbaniseringstakten är stor med snabbt växande flyktingläger för internflyktingar.<a href="#cite_note-122">[122]</a><a href="#cite_note-123">[123]</a> I ett land med en sådan etniskt mångfald som Afghanistan har den gemensamma <a href="/wiki/Religion" title="Religion">religionen</a>, <a href="/wiki/Islam" title="Islam">islam</a>, spelat en viktig roll för att ena de olika folkgrupperna. Omkring 80 procent av befolkningen är <a href="/wiki/Sunni" title="Sunni">sunnimuslimer</a>, 19 procent är <a href="/wiki/Shia" title="Shia">shiamuslimer</a> och cirka 1 procent har annan trostillhörighet.<a href="#cite_note-CIA-124">[124]</a> Samhället är i hög grad organiserat som stammar och klaner med stark intern lojalitet. <a href="#cite_note-125">[125]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Sociala_förhållanden">Sociala förhållanden</h2>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=40" title="Redigera avsnitt: Sociala förhållanden" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=40" title="Redigera avsnitts källkod: Sociala förhållanden">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Utbildning">Utbildning</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=41" title="Redigera avsnitt: Utbildning" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=41" title="Redigera avsnitts källkod: Utbildning">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:UNESCO_Institute_of_Statistics_Afghanistan_Literacy_Rate_population_plus15_1980-2015.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/UNESCO_Institute_of_Statistics_Afghanistan_Literacy_Rate_population_plus15_1980-2015.png/250px-UNESCO_Institute_of_Statistics_Afghanistan_Literacy_Rate_population_plus15_1980-2015.png" decoding="async" width="250" height="201" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/UNESCO_Institute_of_Statistics_Afghanistan_Literacy_Rate_population_plus15_1980-2015.png/375px-UNESCO_Institute_of_Statistics_Afghanistan_Literacy_Rate_population_plus15_1980-2015.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f8/UNESCO_Institute_of_Statistics_Afghanistan_Literacy_Rate_population_plus15_1980-2015.png 2x" data-file-width="407" data-file-height="328" /></a><figcaption><a href="/wiki/UNESCO" class="mw-redirect" title="UNESCO">UNESCO</a> Institute of Statistics Afghanistan läskunnighet för befolkningen över 15 år 1980–2015.</figcaption></figure> Afghanistan har en av de högsta befolkningsandelarna i världen som varken kan <a href="/wiki/Analfabet" class="mw-redirect" title="Analfabet">läsa eller skriva</a>.<a href="#cite_note-:3-126">[126]</a> Siffror från 2006 visar att uppskattningsvis 28 procent av befolkningen kunde läsa och skriva, fördelat mellan könen så var cirka 43 procent av männen och 13 procent av kvinnorna läskunniga.<a href="#cite_note-127">[127]</a> Enligt en annan källa från 2015 kunde 31 procent av befolkningen över 15 år läsa och skriva, där andelen var 17 procent för kvinnor. Andelen läskunniga varierade mellan olika delar av landet. Vidstående diagram från UNESCO visar andra siffror. För män var läskunnigheten högst i Kabul med 68 procent och lägst i Helmand med 41 procent.<a href="#cite_note-:3-126">[126]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Islamsk_utbildning">Islamsk utbildning</h4>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=42" title="Redigera avsnitt: Islamsk utbildning" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=42" title="Redigera avsnitts källkod: Islamsk utbildning">redigera wikitext</a>]</div> Islamisk utbildning har funnits i Afghanistan lika läge som islam, alltså sedan 700-talet. Moskéskolor finns idag i varje by och stadskvarter och besöks av praktiskt taget alla barn i förskoleåldern, både pojkar och flickor. De får lära sig bokstäver och siffror och får en del grundinformation om Islam. Nästa steg är koranskolan, där eleverna lär sig recitera koranen. Dessa skolor drivs traditionellt av byrådet. Nästa steg av den islamska skolan, madrasan är på högstadie- och gymnasienivå och bedrivs idag (2018) av staten. Det finns också islamisk utbildning på universitetsnivå, som kan leda till arbete som domare eller advokat i islamisk lag (sharia). Den är öppen för både män och kvinnor.<a href="#cite_note-:7-128">[128]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Skola_enligt_västerländsk_modell">Skola enligt västerländsk modell</h4>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=43" title="Redigera avsnitt: Skola enligt västerländsk modell" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=43" title="Redigera avsnitts källkod: Skola enligt västerländsk modell">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:School_Bells_Ringing_(4496040069).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/School_Bells_Ringing_%284496040069%29.jpg/250px-School_Bells_Ringing_%284496040069%29.jpg" decoding="async" width="250" height="164" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/School_Bells_Ringing_%284496040069%29.jpg/500px-School_Bells_Ringing_%284496040069%29.jpg 1.5x" data-file-width="1024" data-file-height="672" /></a><figcaption>Byskola i västra Afghanistan 2010.</figcaption></figure> Sexårig skola enligt västerländsk modell startade i Kabul 1903 för pojkar och 1921 för flickor. 1950 fanns det bara ungefär 300 grundskolor i landet, med totalt cirka 90 000 elever. Bara ungefär 3 500 flickor i hel landet gick i skolan. 1980 gick ungefär 35 procent av alla barn i skolan och det fanns 3 000 skolor med totalt ungefär 1 miljon elever. Av dem var ungefär 350 000 flickor. Nästan alla flickskolor fanns i större städer.<a href="#cite_note-:7-128">[128]</a> 2006–2007 hade mer än fyra miljoner manliga och kvinnliga studenter påbörjat studier i skolor runt om i landet. På grund av bristande finansiering, osäkra skolbyggnader, kulturella normer och en stor mängd icke ackrediterade lärare återstod det dock ännu omfattande problem med utbildningen i Afghanistan. Bristen på kvinnliga lärare var ett problem för vissa afghanska föräldrar, framförallt i mer konservativa områden, då de inte ville att deras döttrar skulle undervisas av män.<a href="#cite_note-asmp-129">[129]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Universitet_och_högskolor">Universitet och högskolor</h4>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=44" title="Redigera avsnitt: Universitet och högskolor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=44" title="Redigera avsnitts källkod: Universitet och högskolor">redigera wikitext</a>]</div> Enligt Världsbanken fanns i slutet av 2016 över 120 privata och statliga universitet och högskolor med totalt över 300 000 studerande. Kvaliteten varierade mycket och de allra flesta av institutionerna var relativt nystartade. År 2001 fanns bara drygt tio motsvarande institutioner med uppskattningsvis 10 000 studenter.<a href="#cite_note-130">[130]</a> Efter talibanernas maktövertagande augusti 2021 har universitetens möjligheter att arbeta begänsats. I februari 2022 hade minst 229 universitetslärare lämnat landet.<a href="#cite_note-131">[131]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Hälso-_och_sjukvård">Hälso- och sjukvård</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=45" title="Redigera avsnitt: Hälso- och sjukvård" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=45" title="Redigera avsnitts källkod: Hälso- och sjukvård">redigera wikitext</a>]</div> Afghanistan är ett av de sista i världen där det fortfarande sprids polio, om än i liten omfattning. Malaria och tbc är vanliga, liksom diarrésjukdomar förorsakade av bristen på rent vatten.<a href="#cite_note-132">[132]</a> <a href="/wiki/Coronaviruspandemin_2019%E2%80%932021" class="mw-redirect" title="Coronaviruspandemin 2019–2021">Coronaviruspandemins</a> utbrott i Iran 2020 fick många tusen exilafghaner att återvända från Iran till Afghanistan. Internationella organisationen för migration (IOM) beräknade den 18 mars att det handlade om 100 000 människor sedan virusutbrottet.<a href="#cite_note-:43-133">[133]</a> 24 mars meddelade afghanska hälsovårdsministeriet att det enligt <a href="/wiki/V%C3%A4rldsh%C3%A4lsoorganisationen" title="Världshälsoorganisationen">WHO</a> fanns risk att 16 miljoner afghaner skulle smittas av viruset. Ministeriet befarade att 100 000 av dem skulle dö.<a href="#cite_note-134">[134]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Droganvändning">Droganvändning</h4>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=46" title="Redigera avsnitt: Droganvändning" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=46" title="Redigera avsnitts källkod: Droganvändning">redigera wikitext</a>]</div> En nationell undersökning 2015 indikerar att mellan 2,5 och 2,9 miljoner afghaner använder droger, vilket motsvarar cirka 11 procent av befolkningen. Mellan 1,9 och 2,3 miljoner brukar opioider, motsvarande 7 procent av befolkningen. Undersökningen fann droganvändning i 31 procent av alla hushåll.<a href="#cite_note-:21-135">[135]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Jämställdhet_och_kvinnors_rättigheter">Jämställdhet och kvinnors rättigheter</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=47" title="Redigera avsnitt: Jämställdhet och kvinnors rättigheter" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=47" title="Redigera avsnitts källkod: Jämställdhet och kvinnors rättigheter">redigera wikitext</a>]</div> Enligt FN är Afghanistan ett av världens mest ojämlika länder. Huvuddelen av alla kvinnor är förtryckta av patriarkala sedvänjor och kvinnor diskrimineras inom utbildning, politik och arbetsmarknad på grund av en utbredd kvinnodiskriminerande kultur.<a href="#cite_note-136">[136]</a><a href="#cite_note-:1-137">[137]</a> Nästan 9 av 10 kvinnor utsätts för fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld och vanligen utövas våldets av offrets egen familj.<a href="#cite_note-:2-138">[138]</a> Kvinnors levnadsvillkor bestäms till stor del av kvinnans far eller make.<a href="#cite_note-:1-137">[137]</a> När maken dör förlorar kvinnan sin identitet och ställning i samhället.<a href="#cite_note-139">[139]</a> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Burqa_clad_women_bying_at_a_market.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d2/Burqa_clad_women_bying_at_a_market.jpg/250px-Burqa_clad_women_bying_at_a_market.jpg" decoding="async" width="250" height="167" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d2/Burqa_clad_women_bying_at_a_market.jpg/375px-Burqa_clad_women_bying_at_a_market.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d2/Burqa_clad_women_bying_at_a_market.jpg/500px-Burqa_clad_women_bying_at_a_market.jpg 2x" data-file-width="1024" data-file-height="683" /></a><figcaption><a href="/wiki/Burka" title="Burka">Burkaklädda</a> kvinnor handlar mat, 2010.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Historik">Historik</h4>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=48" title="Redigera avsnitt: Historik" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=48" title="Redigera avsnitts källkod: Historik">redigera wikitext</a>]</div> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Soraya_Tarzi.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/Soraya_Tarzi.jpg/150px-Soraya_Tarzi.jpg" decoding="async" width="150" height="387" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f8/Soraya_Tarzi.jpg 1.5x" data-file-width="197" data-file-height="508" /></a><figcaption>Drottning <a href="/wiki/Soraya_Tarzi" title="Soraya Tarzi">Soraya Tarzi</a> i <a href="/wiki/Berlin" title="Berlin">Berlin</a> år 1928.</figcaption></figure> Afghanistan var tidigt ett starkt <a href="/wiki/Patriarkat_(sociologi)" title="Patriarkat (sociologi)">patriarkalt</a> samhälle, men kvinnors ställning har varierat beroende på tidsperiod, kultur, region och etnisk grupp. Från införandet av <a href="/wiki/Islam" title="Islam">islam</a>, som ägde rum gradvis från 652, präglades kvinnors ställning av en <a href="/wiki/Hederskultur" title="Hederskultur">hederskultur</a> influerad av såväl islam som av den förislamska <a href="/wiki/Pashtunwali" class="mw-redirect" title="Pashtunwali">pashtunwalikoden</a>. Hederskulturen krävde att kvinnor så långt möjligt levde i <a href="/wiki/Purdah" title="Purdah">purdah</a> isolerade från kontakt med män utanför familjen, antingen genom att täcka sig med slöja eller i ett faktiskt <a href="/wiki/Harem" title="Harem">harem</a>. Detta tillämpades dock olika strängt utifrån region och etnisk grupp. Nomadkvinnor kunde till exempel synas offentligt, och bar slöjor som inte dolde deras ansikten eller hela deras hår. Kvinnor spelade ingen offentlig roll i samhället. Liksom i andra muslimska riken fanns det dock kvinnor som blev kända som diktare, ett yrke som kunde utövas från inuti ett harem: bland dem <a href="/w/index.php?title=Ayesha_Durrani&action=edit&redlink=1" class="new" title="Ayesha Durrani [inte skriven än]">Ayesha Durrani</a>. Det fanns också kungliga hustrur och konkubiner som utövade inflytande över politiken inifrån det kungliga haremet, som <a href="/wiki/Zarghona_Anaa" title="Zarghona Anaa">Zarghona Anaa</a>, <a href="/wiki/Mirmon_Ayesha" title="Mirmon Ayesha">Mirmon Ayesha</a> och <a href="/wiki/Babo_Jan" title="Babo Jan">Babo Jan</a>. Afghanistans monarker hade enligt sed ett stort harem med fyra officiella hustrur samt många fler inofficiella bihustrur för att stärka stamdiplomatin, utöver slavinnor kallade kaniz och surati, övervakade ghulam bacha (<a href="/wiki/Eunuck" title="Eunuck">eunucker</a>). En viss begränsad förändring inleddes på 1920-talet av den då västvänlige monarken <a href="/wiki/Amanullah_Khan" title="Amanullah Khan">Amanullah Khan</a> lät sin drottning <a href="/wiki/Soraya_Tarzi" title="Soraya Tarzi">Soraya</a> och sina systrar visa sig offentligt utan slöja som ett sätt att uppmuntra kvinnors frigörelse.<a href="#cite_note-140">[140]</a> Kvinnors rättigheter förbättrades genom ett radikalt reformerings- och moderniseringsprogram som infördes av kung <a href="/wiki/Amanullah_Khan" title="Amanullah Khan">Amanullah Khan</a> och drottning <a href="/wiki/Soraya_Tarzi" title="Soraya Tarzi">Soraya Tarzi</a>: den första kvinnoorganisationen <a href="/wiki/Anjuman-i_Himayat-i-Niswan" title="Anjuman-i Himayat-i-Niswan">Anjuman-i Himayat-i-Niswan</a> grundades och kvinnor uppmanades att ta av sig slöjan, lämna könssegregeringen, utbilda sig och arbeta. Dessa reformer var dock tillfälliga eftersom alla återkallades när kungaparet avsattes 1929.<a href="#cite_note-141">[141]</a> Efter <a href="/wiki/Andra_v%C3%A4rldskriget" title="Andra världskriget">andra världskriget</a> såg den afghanska regeringen behov av en modernisering av samhället, och återupptog kvinnorörelsen genom grundandet av <a href="/wiki/Women%27s_Welfare_Association" title="Women's Welfare Association">Women's Welfare Association</a> 1946. En rad reformer infördes av premiärminister <a href="/wiki/Mohammed_Daoud_Khan" title="Mohammed Daoud Khan">Mohammed Daoud Khan</a> med stöd från kung <a href="/wiki/Zahir_Shah" title="Zahir Shah">Zahir Shah</a>: kvinnor tilläts gradvis studera och yrkesarbeta, fick tillstånd att studera vid Kabuls universitet (1950) och anställdes vid statliga företag.<a href="#cite_note-TA-142">[142]</a> En epokgörande förändring ägde rum år 1959, när slöjan gjordes frivillig. Fram till 1959 hade nästan inga kvinnor i Kabul eller övriga landet visat sina ansikten utanför hemmet. På självständighetsdagen i augusti 1959 närvarade drottning <a href="/wiki/Humaira_Begum" title="Humaira Begum">Humaira Begum</a>, prinsessan Bilqis och premiärministerns fru vid en militärparad utan slöjor.<a href="#cite_note-TA-142">[142]</a> När mullorna protesterade, uppmanades de att visa var i koranen det stod att kvinnor måste bära slöja, och när de misslyckades med detta, förklarade premiärministern att kvinnorna ur kungafamiljen inte längre skulle bära slöja eftersom islam inte krävde det. Detta innebar att slöjtvånget och könssegregeringen i praktiken upphävdes inom den urbana medel- och överklassen, där kvinnorna efter detta följde kungafamiljens exempel och började klä sig västerländskt. Kvinnlig rösträtt infördes i 1964 års konstitution och kvinnor valdes in i parlamentet. Under 1960- och 1970-talen var ett växande antal kvinnor verksamma på alla nivåer i samhället: inom politiken, militären och rättsväsendet, och klädde sig i moderna kläder. Alla dessa förändringar var dock i praktiken reserverade för en liten minoritet inom städernas bildade medel- och överklass, medan den överväldigande majoriteten afghanska kvinnor inte berördes av dem. Mellan 1978 och 1992 styrdes Afghanistan av en kommunistregim som i enlighet med kommunistisk ideologi stödde jämlikhet mellan könen. Kommunistregimen försökte genom sin kvinnoorganisation <a href="/wiki/Democratic_Women%27s_Organisation_of_Afghanistan" title="Democratic Women's Organisation of Afghanistan">Democratic Women's Organisation of Afghanistan</a> (DOAW) införa kvinnors rättigheter för kvinnor inom alla samhällsklasser, både inom staden och på landsbygden.<a href="#cite_note-ReferenceE-143">[143]</a> Detta var betydligt mer radikalt än vad som hade varit fallet tidigare, när reformerna inom kvinnors rättigheter hade varit reserverade för den urbana överklassen, och möttes med ett enormt motstånd från den konservativa klanbefolkningen på landsbygden.<a href="#cite_note-ReferenceE-143">[143]</a> Kommunisternas arbete för kvinnors rättigheter på landsbygden tog sig konkret uttryck i att tvinga även flickor att gå i skolan, och att lära vuxna kvinnor läsa och skriva. Detta mötte hårt motstånd i regioner där det ansågs vara oanständigt för en flicka eller en kvinna att ens visa sig utanför hemmet. Kommunistregimens tvångsåtgärder för kvinnors rättigheter var en av de faktorer som ledde till en islamistisk motståndsrörelse på landsbygden, <a href="/wiki/Mujaheddin" title="Mujaheddin">Mujaheddin</a>, som kraftig motsatte sig de rättigheter för kvinnor som stöddes av kommunisterna.<a href="#cite_note-ReferenceE-143">[143]</a> När kommunistregimen föll 1992 och ersattes av en regering med målet att islamisera samhället, resulterade detta i en kraftig reaktion mot kvinnors rättigheter i Afghanistan. Den nya regeringen utfärdade 1993 ett dekret som uppmanade myndigheter att avskeda kvinnliga anställda, påbjöd att kvinnor skulle bära slöja och inte borde visa sig utomhus utan sin makes tillstånd och närvaro.<a href="#cite_note-Emadi-144">[144]</a> I praktiken hade regeringen inte tillräcklig kontroll för att kunna tillämpa sin politik och kvinnor kvarblev därför på sina arbeten.<a href="#cite_note-Emadi-144">[144]</a> Under inbördeskriget mellan olika islamiska grupper blev många utbildade yrkeskvinnor kidnappade, våldtagna och dödade för att islamisterna ansåg att deras sinnen hade förgiftats av utbildning.<a href="#cite_note-Emadi-144">[144]</a> Under <a href="/wiki/Taliban" title="Taliban">Taliban</a>-regimens styre 1996-2001 förlorade kvinnor rätten till utbildning och arbete och var förbjudna att lämna hemmet utan en manlig släkting eller att vistas i offentliga miljöer utan en <a href="/wiki/Burka" title="Burka">heltäckande slöja</a>.<a href="#cite_note-:2-138">[138]</a> Efter att talibanerna ha återtagit makten i augusti 2021 har motsvarande regler återinförts.<a href="#cite_note-:24-145">[145]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Könssegregering">Könssegregering</h4>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=49" title="Redigera avsnitt: Könssegregering" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=49" title="Redigera avsnitts källkod: Könssegregering">redigera wikitext</a>]</div> I synnerhet på landsbygden i de södra och östra delarna av landet präglas livet enligt tradition av de normer och regler som kallas <a href="/wiki/Pashtuner#Pashtunwali" title="Pashtuner">pashtunwali</a>. Det innebär bland annat att mannen har ansvaret att försörja och skydda sina kvinnliga familjemedlemmar i syfte att försvara sin egen heder, ära och rykte.<a href="#cite_note-:11-146">[146]</a> En rad vardagliga levnadsregler (<a href="/wiki/Purdah" title="Purdah">purdah</a>) håller män och kvinnor skilda åt och innebär bland annat att kvinnor inte visar sina ansikten utanför hemmet.<a href="#cite_note-:12-39">[39]</a><a href="#cite_note-:23-46">[46]</a> Efter talibanernas maktövertagande 2021 har dessa regler formaliserats i namn av <a href="/wiki/Sharia" title="Sharia">sharialag</a> och gradvis skärpts.<a href="#cite_note-147">[147]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Äktenskap">Äktenskap</h4>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=50" title="Redigera avsnitt: Äktenskap" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=50" title="Redigera avsnitts källkod: Äktenskap">redigera wikitext</a>]</div> Afghanistan Independent Human Rights Commission rapporterar att upp emot 80 procent av alla äktenskap äger rum utan samtycke från bruden som i nästan hälften av fallen är under 18 år. Mellan 60 och 80 procent av alla äktenskap är <a href="/wiki/Tv%C3%A5ngs%C3%A4ktenskap" title="Tvångsäktenskap">tvångsäktenskap</a>. Enligt organisationens intervjuer med överlevande kvinnor som försökt begå självmord var den vanligaste orsaken att undslippa äktenskapet.<a href="#cite_note-148">[148]</a> I pashtunwali ingår hos vissa familjer att ett allvarligt brott kan sonas genom att förövarens familj kan ge bort en flicka eller kvinna för giftermål för att sluta fred och undvika <a href="/wiki/Blodsh%C3%A4mnd" title="Blodshämnd">blodshämnd</a>. Det finns också en tradition med bytesäktenskap, alltså att ett syskonpar (bror och syster) gifts bort med ett syskonpar från en annan familj, men detta är idag mindre vanligt förekommande.<a href="#cite_note-:11-146">[146]</a> Afghanistan har en hög andel äktenskap <a href="/wiki/Inavel" title="Inavel">mellan personer som är släkt</a>. En studie från 2012 i åtta provinser visade att äktenskap mellan kusiner i första led utgjorde 28 procent av alla äktenskap, äktenskap mellan <a href="/wiki/Dubbelkusin" class="mw-redirect" title="Dubbelkusin">dubbelkusiner</a> utgjorde 7 procent och äktenskap mellan <a href="/wiki/Syssling" title="Syssling">sysslingar</a> utgjorde 6 procent av alla äktenskap.<a href="#cite_note-149">[149]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Kvinnors_utbildning_och_politiska_inflytande">Kvinnors utbildning och politiska inflytande</h4>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=51" title="Redigera avsnitt: Kvinnors utbildning och politiska inflytande" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=51" title="Redigera avsnitts källkod: Kvinnors utbildning och politiska inflytande">redigera wikitext</a>]</div> Majoriteten av Afghanistans kvinnor bor på landsbygden och en stor del av dem är fattiga. Deras liv präglas av hårt arbete, låg utbildning och låg förväntad livslängd.<a href="#cite_note-:13-150">[150]</a> Kvinnors läs- och skrivkunnighet var 2015 i snitt 17 procent, högst i Kabul med 24,7 procent och i vissa områden på landsbygden så låg som 1,5 procent.<a href="#cite_note-:3-126">[126]</a> I Afghanistans historia nämns ett fåtal kvinnor som spelat en stor politisk roll och även kvinnliga makthavare: <a href="/wiki/Timurider" title="Timurider">Timuriddrottningen</a> <a href="/wiki/Gauhar_Shad" title="Gauhar Shad">Gauhar Shad</a> (c:a <a href="/wiki/1378" title="1378">1378</a>–<a href="/wiki/1459" title="1459">1459</a>) i Herat spelade en stor politisk roll.<a href="#cite_note-151">[151]</a> 1556–1564 regerade drottning Mah Cucak Begum i Kabul.<a href="#cite_note-152">[152]</a> Drottning <a href="/wiki/Soraya_Tarzi" title="Soraya Tarzi">Soraya</a>, som var gift med det självständiga landets första kung Amanullah, hade stort politiskt inflytande 1919–1929. Hon var utbildad i Damaskus och dotter till en journalist och författare som levt många år i Europa och Syrien. Soraya var sin mans enda fru, vilket bröt mot traditionen. Hon deltog aktivt i regeringsarbetet och var förmodligen Afghanistans mest inflytelserika kvinna någonsin. Hon var före sin tid. Andra kvinnor i den lilla urbana överklassen började utbildas först på 1950-talet.<a href="#cite_note-:12-39">[39]</a> 1964 års konstitution hänvisar till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och ger allmän och lika rösträtt åt både kvinnor och män.<a href="#cite_note-153">[153]</a> År 2001 antogs ett antal nationella dokument som ger kvinnor rätt att delta i den nationella utvecklingen.<a href="#cite_note-:13-150">[150]</a> I parlamentets underhus (Wolesi Jirga) med 249 ledamöter är 68 platser kvoterade för kvinnor.<a href="#cite_note-154">[154]</a> År 2018 fanns framgångsrika kvinnor inom olika delar av samhället, men både deras och andra kvinnors möjlighet till utbildning och förvärvsarbete är fortfarande beroende av tillåtelse och stöd från familjens manliga överhuvud.<a href="#cite_note-155">[155]</a> Efter talibanernas maktövertagande i augusti 2021 stängdes skolorna för flickor över årskurs sex, kvinnor i offentlig tjänst har avskedats och <a href="/wiki/Afghanistans_kvinnodepartement" title="Afghanistans kvinnodepartement">statens kvinnodepartement</a> stängdes och ersattes med ett departement för upprätthållandet av moral och dygder.<a href="#cite_note-156">[156]</a><a href="#cite_note-:24-145">[145]</a><a href="#cite_note-157">[157]</a> Kvinnor i Kabul har trots hoten protesterat öppet mot den nya lagarna.<a href="#cite_note-158">[158]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Barn_och_unga">Barn och unga</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=52" title="Redigera avsnitt: Barn och unga" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=52" title="Redigera avsnitts källkod: Barn och unga">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Hazara_of_Daykundi.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Hazara_of_Daykundi.jpg/250px-Hazara_of_Daykundi.jpg" decoding="async" width="250" height="377" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Hazara_of_Daykundi.jpg/500px-Hazara_of_Daykundi.jpg 1.5x" data-file-width="1848" data-file-height="2784" /></a><figcaption><a href="/wiki/Hazarer" title="Hazarer">Hazarapojkar</a> i provinsen <a href="/wiki/Daykondi" title="Daykondi">Daykondi</a> 2011.</figcaption></figure> Afghanistan är (2017) Asiens fattigaste land och 40 procent av barnen är kroniskt undernärda.<a href="#cite_note-:402-14">[14]</a> FN rapporterade i oktober 2019 att en tredjedel av alla civila offer för krigsvåld under 2015–2018 var barn, och att det under denna period gjorts 832 attacker mot skolor.<a href="#cite_note-159">[159]</a> Internationella <a href="/wiki/R%C3%A4dda_Barnen" title="Rädda Barnen">Rädda Barnen</a> rapporterade i november 2019 att två tredjedelar av barnen i Kabul har råkat ut för eller bevittnat explosioner och annat våld och att ungefär hälften av landets barn lider av sömnlöshet och nedstämdhet på grund av rädsla.<a href="#cite_note-160">[160]</a> UNICEF rapporterade i december 2019 att Afghanistan är det farligaste landet i världen för barn. Mellan 2009 och 2018 dödades nästan 6 500 barn av våld i väpnad konflikt, och ytterligare nästan 15 000 skadades. <ul><li>3,8 miljoner barn behövde humanitär hjälp</li> <li>3,7 miljoner barn i skolåldern gick inte i skolan</li> <li>600 000 barn under 5 år var undernärda</li> <li>30 procent av barnen användes för fysisk arbetskraft.<a href="#cite_note-161">[161]</a></li></ul> Det finns lagar mot utnyttjandet av barn som arbetskraft, men myndigheterna har mycket små möjligheter att kontrollera att de efterlevs.<a href="#cite_note-:26-88">[88]</a> Det rapporteras att både talibanerna och IS använder barn som soldater och självmordsbombare.<a href="#cite_note-162">[162]</a><a href="#cite_note-:17-163">[163]</a> Det finns också rapporter om att afghanska flyktingpojkar i Iran tvångsrekryterats till att strida i iranska förband på <a href="/wiki/Bashar_al-Assad" title="Bashar al-Assad">Assad</a>-regimens sida i <a href="/wiki/Syrien" title="Syrien">Syrien</a>, ofta med dödlig utgång.<a href="#cite_note-164">[164]</a><a href="#cite_note-165">[165]</a> FN uppskattade 2008 att cirka 70–80 procent av alla äktenskap var tvångsäktenskap, vilket inte ska förväxlas med arrangerade äktenskap.<a href="#cite_note-:38-166">[166]</a> Flickor men även pojkar tvingas till äktenskap och gifts bort medan de fortfarande är barn.<a href="#cite_note-167">[167]</a> Afghanistan Independent Human Rights Commission rapporterar att det är vanligt med självmord och självmordsförsök bland flickor och unga kvinnor som vill slippa giftas bort.<a href="#cite_note-168">[168]</a> Unga pojkar riskerar att utnyttjas som sexslavar genom den vanligt förekommande seden <a href="/wiki/Bacha_bazi" title="Bacha bazi">bacha bazi</a> som tillämpas av rika och inflytelserika män. Bacha bazi är formellt förbjuden men representanter från myndigheter inklusive polisen är delaktiga och endast ett fåtal personer har åtalats under 2019.<a href="#cite_note-:50-169">[169]</a><a href="#cite_note-170">[170]</a><a href="#cite_note-171">[171]</a><a href="#cite_note-:26-88">[88]</a> I en nationell studie testades 9 procent av deltagarna under 14 års ålder positivt för droganvändning, med en frekvens på 2 procent i städer och 11 procent på landsbygden. 90 procent av barnen som testade positivt antogs ej vara aktiva drogbrukare själva utan försågs med droger av sina föräldrar eller exponerades för rök ifrån drogpreparat.<a href="#cite_note-:21-135">[135]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Islams_roll_i_samhället">Islams roll i samhället</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=53" title="Redigera avsnitt: Islams roll i samhället" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=53" title="Redigera avsnitts källkod: Islams roll i samhället">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Herat_Blue_Mosque_Panorama_(5485554433).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3a/Herat_Blue_Mosque_Panorama_%285485554433%29.jpg/250px-Herat_Blue_Mosque_Panorama_%285485554433%29.jpg" decoding="async" width="250" height="191" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3a/Herat_Blue_Mosque_Panorama_%285485554433%29.jpg/500px-Herat_Blue_Mosque_Panorama_%285485554433%29.jpg 1.5x" data-file-width="1727" data-file-height="1316" /></a><figcaption>Den stora moskén i Herat.</figcaption></figure> Den stora majoriteten av Afghanistans befolkning är <a href="/wiki/Islam" title="Islam">muslimer</a>, varav 85-90 procent tillhör huvudriktningen <a href="/wiki/Sunni" title="Sunni">sunni</a> och 10–15 procent är <a href="/wiki/Shia" title="Shia">shia</a>.<a href="#cite_note-:14-172">[172]</a> Folkgruppen hazara är till största delen shiamuslimer, medan andra folkgrupper framför allt är sunni.<a href="#cite_note-173">[173]</a> Islam är statsreligion i Afghanistan och allmänt erkänns sharia som lagstiftning. Olydnad mot islamiska påbud har dödsstraff i straffskalan. År 2004 infördes en lag som förbjöd texter som kan uppfattas som anti-islamiska. Individer har blivit bestraffade för hädelse för sådana handlingar som att fördöma kvinnors behandling i islamiska samhällen, att fördöma brott som enligt förövaren begåtts i islams namn eller att publicera en inofficiell översättning av Koranen.<a href="#cite_note-174">[174]</a> Att lämna islam för en annan religion eller helt avsäga sig religion (apostasi) ses som en kränkning av islam, ett allvarligt brott som kan bestraffas med döden.<a href="#cite_note-175">[175]</a> Enligt <a href="/wiki/FN:s_kommitt%C3%A9_f%C3%B6r_m%C3%A4nskliga_r%C3%A4ttigheter" title="FN:s kommitté för mänskliga rättigheter">FN:s kommitté för mänskliga rättigheter</a>, löper individer som avsagt sig sin muslimska tro eller konverterat löper en verklig risk för förföljelse och dödsstraff i Afghanistan.<a href="#cite_note-176">[176]</a><a href="#cite_note-177">[177]</a> För de allra flesta, särskilt på landsbygden, är islam en obestridlig och självklar del av livet. Många traditionella sedvänjor, till exempel den hederskodex och de levnadsregler som sammanfattas med uttrycket pashtunwali, uppfattas som en del av islam utan att ha någon egentlig grund i <a href="/wiki/Koranen" title="Koranen">Koranen</a>.<a href="#cite_note-:14-172">[172]</a> I städerna finns en förhållandevis liten utbildad grupp som är sekulär och i mycket står för västerländska värderingar, men de uttrycker sällan sina åsikter offentligt för att inte betraktas som "fiender mot islam".<a href="#cite_note-:14-172">[172]</a> Ytligt sett är skillnaden mellan de både muslimska inriktningarna inte särskilt stor, men shiiternas historia som ofta undertryckt och förföljd grupp har bland annat lett till en offermystik, symboliserad av den tredje imamen <a href="/wiki/Husayn_ibn_Ali" title="Husayn ibn Ali">Husains</a> martyrdöd i <a href="/wiki/Karbala" title="Karbala">Karbala</a> år <a href="/wiki/680" title="680">680</a>.<a href="#cite_note-:14-172">[172]</a> Motsättningar mellan sunni- och shiamuslimer underblåstes och utnyttjades av "Järnemiren" Abdur Rahman, när han på 1890-talet svarade på ett hazariskt uppror med att mana sunnimuslimska landsbygdsbor till <a href="/wiki/Jihad" title="Jihad">jihad</a> mot de shiamuslimska hazarerna som betecknades som "otrogna". Resultatet blev vad många betecknar som ett folkmord på hazarer.<a href="#cite_note-:62-178">[178]</a> Under 1900-talet försvagades religionens betydelse i det politiska livet, men en vändpunkt kom med den kommunistiska statskuppen i april 1978. Den nya regimens iver att förändra landet i grunden ledde till en reaktion med starka religiösa förtecken, som förstärktes av regimens hårda repression. Sovjetunionens inmarsch 1979 förstärkte islam som en avgörande politisk kraft, till försvar för religionen och traditionella värden.<a href="#cite_note-:14-172">[172]</a> Talibanernas ideologi innefattar en antiimperialistisk version av islam, sunnitisk extremism med starka anti-shiitiska inslag och pashtunska folkliga föreställningar.<a href="#cite_note-:14-172">[172]</a> Deras mål är att bilda ett islamiskt emirat i Afghanistan, styrt av islamisk lag. En gren av IS, <a href="/wiki/Islamiska_staten" title="Islamiska staten">Islamiska staten</a> i Khorasanprovinsen - ISKP - bildades 2015 och vill upprätta ett internationellt islamiskt kalifat. Deras terrordåd har i hög grad riktat sig mot shiamuslimska hazarer.<a href="#cite_note-179">[179]</a> Enligt en studie av Pew Research från 2013 ville människor i Afghanistan enhälligt (99 procent av de 1500 intervjupersonerna) att sharia ska vara landets officiella lag. 67% uttryckte att det endast finns ett sätt att tolka sharia, medan 29% var öppna för olika tolkningar. <a href="#cite_note-180">[180]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Kultur">Kultur</h2>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=54" title="Redigera avsnitt: Kultur" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=54" title="Redigera avsnitts källkod: Kultur">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Språk">Språk</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=55" title="Redigera avsnitt: Språk" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=55" title="Redigera avsnitts källkod: Språk">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint" style="font-style:italic; ;"> <dl><dd>Se även: <a href="/wiki/Spr%C3%A5k_i_Afghanistan" title="Språk i Afghanistan">Språk i Afghanistan</a></dd></dl></div> Afghanistan har två officiella språk, <a href="/wiki/Dari" title="Dari">dari</a> och <a href="/wiki/Pashto" title="Pashto">pashto</a>, som båda tillhör den <a href="/wiki/Iranska_spr%C3%A5k" title="Iranska språk">iranska grenen</a> av den <a href="/wiki/Indoeuropeiska_spr%C3%A5k" title="Indoeuropeiska språk">indoeuropeiska språkfamiljen</a>. Dari fungerar som det gemensamma språket (<a href="/wiki/Lingua_franca" title="Lingua franca">lingua franca</a>). Vissa provinser har även andra officiella språk, både indoeuropeiska och tillhörande anda språkgrupper.<a href="#cite_note-:29-181">[181]</a> Tvåspråkighet är vanlig och sambandet mellan folkgrupp och språk är inte alltid exakt.<a href="#cite_note-182">[182]</a> En undersökning från 2017, där personer fick ange fler än ett språk, visar att de tre största språken är dari (77 procent), pashto (48 procent) och uzbekiska (11 procent).<a href="#cite_note-:29-181">[181]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Media">Media</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=56" title="Redigera avsnitt: Media" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=56" title="Redigera avsnitts källkod: Media">redigera wikitext</a>]</div> Medierna kontrollerades tätt under <a href="/wiki/Islamiska_emiratet_Afghanistan_(1996%E2%80%932001)" title="Islamiska emiratet Afghanistan (1996–2001)">talibanperioden</a> 1996-2001 och andra perioder i landets historia, och var relativt fria under andra. Under talibanperioden lades <a href="/wiki/Television" title="Television">televisionen</a> ned <a href="/wiki/1996" title="1996">1996</a> och tryckt media förbjöds att publicera kommentarer, fotografier eller läsarnas brev.<a href="#cite_note-dart-183">[183]</a> Den enda radiostationen sände religiösa program och <a href="/wiki/Propaganda" title="Propaganda">propaganda</a> och sände ingen musik.<a href="#cite_note-dart-183">[183]</a> Efter att talibanregimen störtades 2001, släpptes pressens begränsningar gradvis och privat media diversifierades. <a href="/wiki/Yttrandefrihet" title="Yttrandefrihet">Yttrandefriheten</a> och pressen främjas i 2004 års grundlag och <a href="/wiki/Censur" title="Censur">censur</a> bannlys, även om att <a href="/wiki/F%C3%B6rtal" title="Förtal">förtala</a> personer eller att producera material som motsätter sig <a href="/wiki/Islam" title="Islam">islams</a> principer är förbjudet. 2008 listade <a href="/wiki/Reportrar_utan_gr%C3%A4nser" title="Reportrar utan gränser">Reportrar utan gränser</a> mediamiljön som 156 av 173, den första som är någorlunda fritt.<a href="#cite_note-rwb-184">[184]</a> 400 publikationer och 60 radiostationer fanns registrerade, både inhemska och utländska som till exempel <a href="/wiki/BBC" title="BBC">BBC</a>.<a href="#cite_note-fh-185">[185]</a> Innan talibanernas maktövertagande augusti 2021 fanns 623 aktiva massmedia. I februari 2022 hade nästan hälften av dem tvingats att stänga på grund av landets ekonomiska kollaps, hot och hårda restriktioner. Antalet aktiva journalister hade minskat från 5100 till 2300. De flesta som förlorat sina arbeten var kvinnor. <a href="#cite_note-186">[186]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Litteratur">Litteratur</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=57" title="Redigera avsnitt: Litteratur" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=57" title="Redigera avsnitts källkod: Litteratur">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint" style="font-style:italic; ;"> <dl><dd>Se även: <a href="/wiki/Afghansk_litteratur" title="Afghansk litteratur">afghansk litteratur</a></dd></dl></div> <a href="/wiki/Afghansk_litteratur" title="Afghansk litteratur">Afghansk litteratur</a> skrivs på något av landets språk, främst <a href="/wiki/Persiska_spr%C3%A5k" class="mw-redirect" title="Persiska språk">persiska</a> (kallat <a href="/wiki/Dari" title="Dari">dari</a> i Afghanistan sedan 1964) men även <a href="/wiki/Pashto" title="Pashto">pashto</a>, <a href="/wiki/Uzbekiska" title="Uzbekiska">uzbekiska</a> och <a href="/wiki/Tadzjikiska" title="Tadzjikiska">tadzjikiska</a>. En stor del av den <a href="/wiki/Persiska_litteraturen" class="mw-redirect" title="Persiska litteraturen">persiska litteraturen</a> är <a href="/wiki/Poesi" title="Poesi">poesi</a>.<a href="#cite_note-187">[187]</a> Ända sedan medeltiden har litteratur och miniatyrmåleri i Afghanistan och <a href="/wiki/Iran" title="Iran">Iran</a> tillhört en gemensam kulturtradition. Många afghanska författare publiceras på förlag i Iran. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Byggnadskonst">Byggnadskonst</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=58" title="Redigera avsnitt: Byggnadskonst" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=58" title="Redigera avsnitts källkod: Byggnadskonst">redigera wikitext</a>]</div> Flera av landets historiska <a href="/wiki/Monument" class="mw-redirect" title="Monument">monument</a> har blivit skadade eller förstörda under krigen de senaste åren. Två kända statyer av <a href="/wiki/Buddha" title="Buddha">Buddha</a> i <a href="/wiki/Bamiyan_(provins)" title="Bamiyan (provins)">Bamiyanprovinsen</a> förstördes av talibanerna som ansåg och påstod att de kunde påverka folkets tro. Dessa två Buddhastatyer tillhör hazarafolkets kulturarv och har funnits mer än 1500 år. Andra kända orter är <a href="/wiki/Herat" title="Herat">Herat</a>, <a href="/wiki/Ghazni" title="Ghazni">Ghazni</a> och <a href="/wiki/Balkh" title="Balkh">Balkh</a>. Vid <a href="/wiki/Hari_Rud" title="Hari Rud">Hari Rud</a> finns ett av Afghanistans <a href="/wiki/V%C3%A4rldsarv" title="Världsarv">världsarv</a>, <a href="/wiki/Hari_Ruds_minaret_och_fornl%C3%A4mningarna_i_Jam" class="mw-redirect" title="Hari Ruds minaret och fornlämningarna i Jam">Hari Ruds minaret och fornlämningarna i Jam</a>. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Världsarv">Världsarv</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=59" title="Redigera avsnitt: Världsarv" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=59" title="Redigera avsnitts källkod: Världsarv">redigera wikitext</a>]</div> I Afghanistan finns det två <a href="/wiki/V%C3%A4rldsarv" title="Världsarv">världsarv</a>: <ul><li>2002 – <a href="/wiki/Hari_Ruds_minaret_och_fornl%C3%A4mningarna_i_Jam" class="mw-redirect" title="Hari Ruds minaret och fornlämningarna i Jam">Hari Ruds minaret och fornlämningarna i Jam</a><a href="#cite_note-188">[188]</a></li> <li>2003 – <a href="/wiki/Bamiyan-dalens_kulturlandskap_och_fornl%C3%A4mningar" class="mw-redirect" title="Bamiyan-dalens kulturlandskap och fornlämningar">Bamiyan-dalens kulturlandskap och fornlämningar</a><a href="#cite_note-189">[189]</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Sverige/Afghanistan-relationer">Sverige/Afghanistan-relationer</h2>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=60" title="Redigera avsnitt: Sverige/Afghanistan-relationer" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=60" title="Redigera avsnitts källkod: Sverige/Afghanistan-relationer">redigera wikitext</a>]</div> Sverige har haft diplomatiska relationer med Afghanistan sedan 1930-talet, och åren 2008 - 2021 fanns en svensk ambassad i Kabul.<a href="#cite_note-:8-190">[190]</a> I samband med talibanernas maktövertagande bröts de diplomatiska förbindelserna och Sveriges ambassad i Kabul bedrev sin verksamhet från Stockholm tills den stängdes helt i augusti 2024.<a href="#cite_note-191">[191]</a><a href="#cite_note-192">[192]</a> I Stockholm fanns till och med 2024 fortfarande en ambassad som representerade den störtade staten <a href="/wiki/Islamic_Republic_of_Afghanistan" class="mw-redirect" title="Islamic Republic of Afghanistan">Islamic Republic of Afghanistan</a> och en ambassör <a href="/wiki/Abbas_Noyan" title="Abbas Noyan">Abbas Noyan</a>. Hösten 2024 drog talibanerna in förordnandet för ambassadörer som inte accepterar deras regering och Abbas Noyans uppehållstillstånd i Sverige gick ut vid årsskiftet 2024/2025.<a href="#cite_note-193">[193]</a>.<a href="#cite_note-194">[194]</a> Åren 2002–2014 bidrog Sverige till den <a href="/wiki/Nato" title="Nato">Nato</a>-ledda internationella säkerhetsstyrkan <a href="/wiki/International_Security_Assistance_Force" title="International Security Assistance Force">ISAF</a> och under 2015-2021 till den Nato-ledda utbildnings- och rådgivningsinsatsen <a href="/wiki/Resolute_Support_Mission" title="Resolute Support Mission">Resolute Support Mission</a>. År 2019 bestod den <a href="/wiki/Svenska_insatsen_i_Afghanistan" title="Svenska insatsen i Afghanistan">svenska delen av insatsstyrkan</a> av cirka 30 personer.<a href="#cite_note-:8-190">[190]</a> Efter USA:s besked om att dra tillbaka sina trupper senaste 11 september 2021 har Nato avslutat sin insats. Den svenska militära personalen, som i april 2021 bestod av 16 personer, lämnade Afghanistan i maj 2021.<a href="#cite_note-195">[195]</a><a href="#cite_note-:34-196">[196]</a> Afghanistans president <a href="/wiki/Ashraf_Ghani" title="Ashraf Ghani">Ashraf Ghani</a> besökte Sverige 2015. Sveriges utrikesminister <a href="/wiki/Margot_Wallstr%C3%B6m" title="Margot Wallström">Margot Wallström</a> besökte Afghanistan 2017.<a href="#cite_note-:8-190">[190]</a> Under <a href="/wiki/Flyktingkrisen_2015" title="Flyktingkrisen 2015">flyktingkrisen 2015</a> sökte 41 600 afghanska medborgare asyl i Sverige. 23 000 av dem registrerades vid ankomsten som <a href="/wiki/Ensamkommande_barn" title="Ensamkommande barn">ensamkommande barn</a>.Ungefär hälften av afghanerna fick asyl i Sverige. <a href="/wiki/Afghanska_asyls%C3%B6kande_i_Sverige_2015%E2%80%932024" title="Afghanska asylsökande i Sverige 2015–2024">De övriga har utvisats</a>, flytt vidare till andra länder, fått uppehållstillstånd enligt <a href="/wiki/Gymnasielagen_2018" title="Gymnasielagen 2018">gymnasielagen 2018</a> eller stannat kvar i Sverige utan uppehållstillstånd.<a href="#cite_note-197">[197]</a> I oktober 2016 ingicks ett samförståndsavtal mellan Sverige och Afghanistan. Avtalet reglerar villkoren för hur och under vilka omständigheter Sverige kan verkställa <a href="/wiki/Sveriges_utvisningar_till_Afghanistan_fr%C3%A5n_2016" class="mw-redirect" title="Sveriges utvisningar till Afghanistan från 2016">utvisningar av afghanska medborgare</a> som sökt men nekats asyl i Sverige.<a href="#cite_note-198">[198]</a> Avtalet träffades på regeringsnivå och trädde i kraft trots att Afghanistans parlament röstade nej till det i november 2016.<a href="#cite_note-199">[199]</a> Sedan augusti 2021 finns (2024) inget motsvarande avtal med talibanregeringen. I april 2021 avrådde UD från alla resor till Afghanistan, med hänvisning till säkerhetsläget. UD uppmanade också svenska medborgare och personer med uppehälle i Sverige att överväga att lämna Afghanistan om deras närvaro där inte är strängt nödvändig.<a href="#cite_note-200">[200]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Sveriges_bistånd_till_Afghanistan">Sveriges bistånd till Afghanistan</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=61" title="Redigera avsnitt: Sveriges bistånd till Afghanistan" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=61" title="Redigera avsnitts källkod: Sveriges bistånd till Afghanistan">redigera wikitext</a>]</div> Afghanistan har 2001-21 mottagit 14,7 miljarder i bilateralt svenskt bistånd och var från 2013 det land som fick mest bistånd från Sverige. Insatsernas focus låg på demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet och på utbildning och ekonomisk utveckling. En del av biståndet bestod av humanitära insatser.<a href="#cite_note-:8-190">[190]</a><a href="#cite_note-:34-196">[196]</a><a href="#cite_note-201">[201]</a> I augusti 2021 omfördelades pengarna och mera anslogs till humanitärt stöd.<a href="#cite_note-202">[202]</a> En del av de svenska biståndspengarna har kanaliserats via Världsbankens fond för återuppbyggnad med den afghanska regeringen som samarbetspart. Efter talibanernas maktövertagande i augusti 2021 ställde Världsbanken in dessa betalningar.<a href="#cite_note-:31-68">[68]</a><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56871725" /> <div class="floatright"> <table class="vectortoccolours" style="margin: .5em 0 .5em 1em; width:250px;"> <tbody><tr> <th style="background:#d3d3d3; padding: 3px 5px 3px 5px; font-size:larger;">Sveriges bistånd till Afghanistan 1998-2019 </th></tr> <tr> <td style="font-size:100% !important; padding:0 5px 0 5px;"> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r47985584" /><table style="border-top: 4px solid #608EC2;border-bottom: 1px solid #CCCCCC; border-left: 1px solid #CCCCCC; border-right: 1px solid #CCCCCC; width:80%; margin:0 10%;"> <tbody><tr> <td style="width:52px; padding: 2px 0 2px .5em; text-align: center; vertical-align: middle;"> <div style="width:52px;"><a href="/wiki/Fil:Commons-emblem-notice.svg" class="mw-file-description" title="Information"><img alt="Information" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/28/Commons-emblem-notice.svg/40px-Commons-emblem-notice.svg.png" decoding="async" width="40" height="40" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/28/Commons-emblem-notice.svg/60px-Commons-emblem-notice.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/28/Commons-emblem-notice.svg/80px-Commons-emblem-notice.svg.png 2x" data-file-width="48" data-file-height="48" /></a></div></td> <td style="text-align:left; padding: .25em .5em;">Diagrammet är tillfälligt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem. <a href="https://www.mediawiki.org/wiki/Extension:Chart/Project" class="extiw" title="mw:Extension:Chart/Project">Arbete pågår</a> för att ta fram ett nytt verktyg.</td> </tr> </tbody></table> Källa: openaid.se<a href="#cite_note-203">[203]</a> </td></tr></tbody></table></div> Biståndet förmedlas av <a href="/wiki/Sida_(myndighet)" title="Sida (myndighet)">Sida</a> till olika organisationer som arbetar i Afghanstan. En fjärdedel har gått till <a href="/wiki/Svenska_Afghanistankommitt%C3%A9n" title="Svenska Afghanistankommittén">Svenska Afghanistankommittén</a> (SAK) som har arbetat i landet sedan 1982.<a href="#cite_note-:34-196">[196]</a> SAK är en medlemsbaserad bistånds- och solidaritetsorganisation som arbetar med kvinnor, barn, internflyktingar och personer med funktionsnedsättning i Afghanistan. Huvuddelen av finansieringen har kommit från Sida (193 miljoner år 2018) som en del av det statliga biståndet, och dessutom samlar man in pengar från medlemmar och andra i Sverige.<a href="#cite_note-204">[204]</a><a href="#cite_note-205">[205]</a> Efter koranbränningar i Sverige berordrade talibanregeringen sommaren 2023 att ”Sveriges aktiviteter” i Afghanistan skulle upphöra, och sedan mars 2024 har all SAK:s verksamhet i landet upphört. Under hösten 2024 lämnades stora delar av verksamheten över till norska Afghanistankommittén (NAC).<a href="#cite_note-206">[206]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Internationella_rankningar">Internationella rankningar</h2>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=62" title="Redigera avsnitt: Internationella rankningar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=62" title="Redigera avsnitts källkod: Internationella rankningar">redigera wikitext</a>]</div> Ett antal internationella organisationer gör varje år rankningar av alla världens länder vad gäller en rad förhållanden som kan ses som tecken på demokrati och mänskliga rättigheter. Rankningarna för 2018-2019, som avser den stat som leddes av Ashraf Ghanis regering, visar att Afghanistan då hörde till de allra sämst rankade vad gäller korruption (plats 172 av 180 undersökta länder). Även övriga rankningar gav liknande resultat, med undantag för pressfriheten som dock även den bedömdes som klart under det internationella genomsnittet. Rankningarna i tabellen nedan avser tiden före talibanernas maktövertagande 2021. Det rapporteras om kraftiga försämringar av pressfrihet och mänskliga rättigheter sedan dess.<a href="#cite_note-207">[207]</a> I november 2022 rapporterar Reportrar utan gränser att pressfrihetsindex sjunkit till plats 156 av 180 sedan talibanernas maktövertagande 2021, att säkerheten för journalister har försämrats radikalt, att många medier har stängt ned och att sex av tio journalister har tvingats sluta arbeta. Detta har speciellt drabbat kvinnliga journalister.<a href="#cite_note-208">[208]</a> I december 2022 rapporterade organisationen <a href="/wiki/Open_Doors" title="Open Doors">Open Doors</a> att Afghanistan under den nya talibanregimen är det land i världen där förföljelsen av kristna är hårdast.<a href="#cite_note-209">[209]</a> <table class="wikitable"> <tbody><tr> <th>Organisation </th> <th>Undersökning </th> <th>Rankning </th></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Heritage_Foundation" title="Heritage Foundation">Heritage Foundation</a>/<a href="/wiki/The_Wall_Street_Journal" title="The Wall Street Journal">The Wall Street Journal</a> </td> <td><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.heritage.org/index/country/afghanistan">Index of Economic Freedom 2019</a> </td> <td>152 av 180 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Reportrar_utan_gr%C3%A4nser" title="Reportrar utan gränser">Reportrar utan gränser</a> </td> <td><a rel="nofollow" class="external text" href="https://rsf.org/en/afghanistan">Pressfrihetsindex 2019</a> </td> <td>121 av 180 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/Transparency_International" title="Transparency International">Transparency International</a> </td> <td><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.transparency.org/cpi2018">Korruptionsindex 2018</a> </td> <td>172 av 180 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/FN:s_utvecklingsprogram" title="FN:s utvecklingsprogram">FN:s utvecklingsprogram</a> </td> <td><a rel="nofollow" class="external text" href="http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf">Human Development Index 2018</a> </td> <td>170 av 189 </td></tr> <tr> <td><a href="/wiki/The_Economist" title="The Economist">The Economist</a> </td> <td><a href="/wiki/Demokratiindex" title="Demokratiindex">Demokratiindex</a> 2019<a href="#cite_note-:25-210">[210]</a> </td> <td>141 av 167 </td></tr></tbody></table> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Se_även">Se även</h2>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=63" title="Redigera avsnitt: Se även" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=63" title="Redigera avsnitts källkod: Se även">redigera wikitext</a>]</div> <ul><li><a href="/wiki/Personer_i_Sverige_f%C3%B6dda_i_Afghanistan" title="Personer i Sverige födda i Afghanistan">Personer i Sverige födda i Afghanistan</a></li> <li><a href="/wiki/Svenska_insatsen_i_Afghanistan" title="Svenska insatsen i Afghanistan">Svenska insatsen i Afghanistan</a></li> <li><a href="/wiki/Afghanska_asyls%C3%B6kande_i_Sverige_2015%E2%80%932024" title="Afghanska asylsökande i Sverige 2015–2024">Afghanska asylsökande i Sverige 2015–2024</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Referenser">Referenser</h2>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=64" title="Redigera avsnitt: Referenser" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=64" title="Redigera avsnitts källkod: Referenser">redigera wikitext</a>]</div> För de avsnitt som hänvisar till andra svenskspråkiga wikipediasidor som fördjupning hänvisas till dessa för referenser. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Noter">Noter</h3>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=65" title="Redigera avsnitt: Noter" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=65" title="Redigera avsnitts källkod: Noter">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-data-1">^ [<a href="#cite_ref-data_1-0">a</a> <a href="#cite_ref-data_1-1">b</a>] <a rel="nofollow" class="external free" href="http://data.un.org/en/iso/af.html">http://data.un.org/en/iso/af.html</a> Läst 15 oktober 2020. (På engelska) </li> <li id="cite_note-AfghConst-2"><a href="#cite_ref-AfghConst_2-0">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.afghan-web.com/politics/current_constitution.html#preamble">The Constitution of Afghanistan</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20131028065437/http://www.afghan-web.com/politics/current_constitution.html#preamble">Arkiverad</a> 28 oktober 2013 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. Läst 20 januari 2013. </li> <li id="cite_note-Utrikesnamnbok2015-3">^ [<a href="#cite_ref-Utrikesnamnbok2015_3-0">a</a> <a href="#cite_ref-Utrikesnamnbok2015_3-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="book"> (<a href="/wiki/Fil:Noia_64_mimetypes_pdf.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/20px-Noia_64_mimetypes_pdf.png" decoding="async" width="14" height="14" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/40px-Noia_64_mimetypes_pdf.png 1.5x" data-file-width="64" data-file-height="64" /></a> <a href="/wiki/Portable_Document_Format" title="Portable Document Format">PDF</a>) <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20180127120617/http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf">Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska</a> (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 65. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf">originalet</a> den 27 januari 2018. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20180127120617/http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf">https://web.archive.org/web/20180127120617/http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf</a>. Läst 18 december 2016</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Utrikes+namnbok%3A+Svenska+myndigheter%2C+organisationer%2C+titlar%2C+EU-organ+och+l%C3%A4nder+p%C3%A5+engelska%2C+tyska%2C+franska%2C+spanska%2C+finska+och+ryska&rft.date=2015&rft.pages=sid.%26nbsp%3B65&rft.edition=10.%2C+rev.+uppl.&rft.pub=Utrikesdepartementet%2C+Regeringskansliet&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20180127120617%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.regeringen.se%2F4a3eb3%2Fcontentassets%2Fe27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540%2Futrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-4"><a href="#cite_ref-4">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20170920072213/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/af.html">”Afghanistan, Geography”</a>. The World Factbook. <a href="/wiki/Central_Intelligence_Agency" title="Central Intelligence Agency">CIA</a>. 10 juli 2013. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/af.html">originalet</a> den 20 september 2017. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20170920072213/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/af.html">https://web.archive.org/web/20170920072213/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/af.html</a>. Läst 21 juli 2013.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan%2C+Geography&rft.atitle=The+World+Factbook&rft.date=10+juli+2013&rft.pub=%5B%5BCentral+Intelligence+Agency%7CCIA%5D%5D&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20170920072213%2Fhttps%3A%2F%2Fwww.cia.gov%2Flibrary%2Fpublications%2Fthe-world-factbook%2Fgeos%2Faf.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-hdirapport2022-5"><a href="#cite_ref-hdirapport2022_5-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf">”Human Development Report 2021/2022”</a> (på engelska) (<a href="/wiki/Fil:Noia_64_mimetypes_pdf.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/20px-Noia_64_mimetypes_pdf.png" decoding="async" width="14" height="14" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Noia_64_mimetypes_pdf.png/40px-Noia_64_mimetypes_pdf.png 1.5x" data-file-width="64" data-file-height="64" /></a> <a href="/wiki/Portable_Document_Format" title="Portable Document Format">PDF</a>). United Nations Development Programme. sid. 284-287. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf">https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf</a>. Läst 3 december 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Human+Development+Report+2021%2F2022&rft.atitle=&rft.pages=sid.%26nbsp%3B284-287&rft.pub=United+Nations+Development+Programme&rft_id=https%3A%2F%2Fhdr.undp.org%2Fsystem%2Ffiles%2Fdocuments%2Fglobal-report-document%2Fhdr2021-22pdf_1.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-6"><a href="#cite_ref-6">^</a> <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.eniro.se/landsnummer">https://www.eniro.se/landsnummer</a> </li> <li id="cite_note-7"><a href="#cite_ref-7">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/afghanistan/">”Landguiden: Afghanistan”</a>. Utrikespolitiska institutet. 13 november 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/afghanistan/">https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/afghanistan/</a>. Läst 17 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Landguiden%3A+Afghanistan&rft.atitle=&rft.date=13+november+2019&rft.pub=Utrikespolitiska+institutet&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ui.se%2Flandguiden%2Flander-och-omraden%2Fasien%2Fafghanistan%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-8"><a href="#cite_ref-8">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://unstats.un.org/unsd/methodology/m49/">”Geographic Regions”</a>. United Nations Statistics Division. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://unstats.un.org/unsd/methodology/m49/">https://unstats.un.org/unsd/methodology/m49/</a>. Läst 17 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Geographic+Regions&rft.atitle=&rft.pub=United+Nations+Statistics+Division&rft_id=https%3A%2F%2Funstats.un.org%2Funsd%2Fmethodology%2Fm49%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-9"><a href="#cite_ref-9">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mellan%C3%B6stern">”Mellanöstern”</a>. Nationalencyklopedin. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mellan%C3%B6stern">https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mellan%C3%B6stern</a>. Läst 22 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Mellan%C3%B6stern&rft.atitle=&rft.pub=Nationalencyklopedin&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ne.se%2Fuppslagsverk%2Fencyklopedi%2Fl%25C3%25A5ng%2Fmellan%25C3%25B6stern&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-10"><a href="#cite_ref-10">^</a> Delar av gränslandet mot Pakistan ingår i den omstridda regionen <a href="/wiki/Kashmir" title="Kashmir">Kashmir</a> som Indien gör anspråk på. </li> <li id="cite_note-11"><a href="#cite_ref-11">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/afghanistan/">”Afghanistan”</a>. www.ui.se. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/afghanistan/">https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/afghanistan/</a>. Läst 16 oktober 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan&rft.atitle=www.ui.se&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ui.se%2Flandguiden%2Flander-och-omraden%2Fasien%2Fafghanistan%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-12"><a href="#cite_ref-12">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://sak.se/afghanistan/befolkning">”Afghanistans befolkning”</a>. Svenska Afghanistankommittén. 2019-01-17. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://sak.se/afghanistan/befolkning">https://sak.se/afghanistan/befolkning</a>. Läst 9 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistans+befolkning&rft.atitle=&rft.date=2019-01-17&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rft_id=https%3A%2F%2Fsak.se%2Fafghanistan%2Fbefolkning&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-13"><a href="#cite_ref-13">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://data.un.org/en/iso/af.html">”UN Data Afghanistan”</a>. FN. 1 april 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://data.un.org/en/iso/af.html">http://data.un.org/en/iso/af.html</a>. Läst 12 oktober 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=UN+Data+Afghanistan&rft.atitle=&rft.date=1+april+2019&rft.pub=FN&rft_id=http%3A%2F%2Fdata.un.org%2Fen%2Fiso%2Faf.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:402-14">^ [<a href="#cite_ref-:402_14-0">a</a> <a href="#cite_ref-:402_14-1">b</a> <a href="#cite_ref-:402_14-2">c</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://sak.se/afghanistan/sociala-forhallanden">”Sociala förhållanden”</a>. Svenska Afghanistankommittén. 22 maj 2018. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://sak.se/afghanistan/sociala-forhallanden">https://sak.se/afghanistan/sociala-forhallanden</a>. Läst 9 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Sociala+f%C3%B6rh%C3%A5llanden&rft.atitle=&rft.date=22+maj+2018&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rft_id=https%3A%2F%2Fsak.se%2Fafghanistan%2Fsociala-forhallanden&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-15"><a href="#cite_ref-15">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFSAK">SAK. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://sak.se/lar-kanna-afghanistan/befolkning/sociala-forhallanden/">”Sociala förhållanden”</a>. SAK. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://sak.se/lar-kanna-afghanistan/befolkning/sociala-forhallanden/">https://sak.se/lar-kanna-afghanistan/befolkning/sociala-forhallanden/</a>. Läst 18 oktober 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Sociala+f%C3%B6rh%C3%A5llanden&rft.atitle=SAK&rft.aulast=SAK&rft.au=SAK&rft_id=https%3A%2F%2Fsak.se%2Flar-kanna-afghanistan%2Fbefolkning%2Fsociala-forhallanden%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:5-16">^ [<a href="#cite_ref-:5_16-0">a</a> <a href="#cite_ref-:5_16-1">b</a> <a href="#cite_ref-:5_16-2">c</a> <a href="#cite_ref-:5_16-3">d</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20191108053610/https://pcr.uu.se/research/ucdp/publications/ucdp-bulletin/">”AFGHANISTAN in the first half of 2019”</a> (Pdf). Uppsala universitet: Department of Peace and Conflict Research. 5 september 2019. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://pcr.uu.se/research/ucdp/publications/ucdp-bulletin/">originalet</a> den 8 november 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20191108053610/https://pcr.uu.se/research/ucdp/publications/ucdp-bulletin/">https://web.archive.org/web/20191108053610/https://pcr.uu.se/research/ucdp/publications/ucdp-bulletin/</a>. Läst 8 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=AFGHANISTAN+in+the+first+half+of+2019&rft.atitle=&rft.date=5+september+2019&rft.pub=Uppsala+universitet%3A+Department+of+Peace+and+Conflict+Research&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20191108053610%2Fhttps%3A%2F%2Fpcr.uu.se%2Fresearch%2Fucdp%2Fpublications%2Fucdp-bulletin%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:6-17">^ [<a href="#cite_ref-:6_17-0">a</a> <a href="#cite_ref-:6_17-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20191124131944/http://visionofhumanity.org/indexes/terrorism-index/">”Global Terrorism Index”</a>. Vision of Humanity. 2019. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://visionofhumanity.org/indexes/terrorism-index/">originalet</a> den 24 november 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20191124131944/http://visionofhumanity.org/indexes/terrorism-index/">https://web.archive.org/web/20191124131944/http://visionofhumanity.org/indexes/terrorism-index/</a>. Läst 20 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Global+Terrorism+Index&rft.atitle=&rft.date=2019&rft.pub=Vision+of+Humanity&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20191124131944%2Fhttp%3A%2F%2Fvisionofhumanity.org%2Findexes%2Fterrorism-index%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-18"><a href="#cite_ref-18">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.homelandsecuritynewswire.com/dr20200710-2019-global-terrorism-overview?page=0%2C0&fbclid=IwAR0H_iF0rPayo-1E5OV2AKebB2CCK7EdQhqqBoehIn9YZVlPgi-VxJLdD9k">”2019: Global Terrorism Overview”</a>. Homeland Security USA. 10 juli 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.homelandsecuritynewswire.com/dr20200710-2019-global-terrorism-overview?page=0%2C0&fbclid=IwAR0H_iF0rPayo-1E5OV2AKebB2CCK7EdQhqqBoehIn9YZVlPgi-VxJLdD9k">http://www.homelandsecuritynewswire.com/dr20200710-2019-global-terrorism-overview?page=0%2C0&fbclid=IwAR0H_iF0rPayo-1E5OV2AKebB2CCK7EdQhqqBoehIn9YZVlPgi-VxJLdD9k</a>. Läst 12 juli 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=2019%3A+Global+Terrorism+Overview&rft.atitle=&rft.date=10+juli+2020&rft.pub=Homeland+Security+USA&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.homelandsecuritynewswire.com%2Fdr20200710-2019-global-terrorism-overview%3Fpage%3D0%252C0%26fbclid%3DIwAR0H_iF0rPayo-1E5OV2AKebB2CCK7EdQhqqBoehIn9YZVlPgi-VxJLdD9k&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:27-19">^ [<a href="#cite_ref-:27_19-0">a</a> <a href="#cite_ref-:27_19-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://tolonews.com/afghanistan-167686">”ICRC: Afghanistan Remains Deadliest Country for Civilians”</a>. Tolo News. 11 november 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://tolonews.com/afghanistan-167686">https://tolonews.com/afghanistan-167686</a>. Läst 21 november 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=ICRC%3A+Afghanistan+Remains+Deadliest+Country+for+Civilians&rft.atitle=&rft.date=11+november+2020&rft.pub=Tolo+News&rft_id=https%3A%2F%2Ftolonews.com%2Fafghanistan-167686&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:28-20">^ [<a href="#cite_ref-:28_20-0">a</a> <a href="#cite_ref-:28_20-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://ariananews.af/afghanistan-ranked-number-1-on-global-terrorism-index/">”Afghanistan ranked number 1 on Global Terrorism Index”</a>. Arinana News. 26 november 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://ariananews.af/afghanistan-ranked-number-1-on-global-terrorism-index/">https://ariananews.af/afghanistan-ranked-number-1-on-global-terrorism-index/</a>. Läst 27 november 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan+ranked+number+1+on+Global+Terrorism+Index&rft.atitle=&rft.date=26+november+2020&rft.pub=Arinana+News&rft_id=https%3A%2F%2Fariananews.af%2Fafghanistan-ranked-number-1-on-global-terrorism-index%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:30-21">^ [<a href="#cite_ref-:30_21-0">a</a> <a href="#cite_ref-:30_21-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.khaama.com/afghanistan-stays-first-india-13th-in-global-terrorism-index-ranking">”Afghanistan Stays First, India 13th in Global Terrorism Index Ranking”</a>. Khaama Press. 20 mars 2023. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.khaama.com/afghanistan-stays-first-india-13th-in-global-terrorism-index-ranking">https://www.khaama.com/afghanistan-stays-first-india-13th-in-global-terrorism-index-ranking</a>. Läst 25 mars 2023.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan+Stays+First%2C+India+13th+in+Global+Terrorism+Index+Ranking&rft.atitle=&rft.date=20+mars+2023&rft.pub=Khaama+Press&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.khaama.com%2Fafghanistan-stays-first-india-13th-in-global-terrorism-index-ranking&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:32-22">^ [<a href="#cite_ref-:32_22-0">a</a> <a href="#cite_ref-:32_22-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://thediplomat.com/2021/11/should-the-taliban-be-given-afghanistans-un-seat/">”Should the Taliban Be Given Afghanistan’s UN Seat?”</a>. The diplomat. 2 november 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://thediplomat.com/2021/11/should-the-taliban-be-given-afghanistans-un-seat/">https://thediplomat.com/2021/11/should-the-taliban-be-given-afghanistans-un-seat/</a>. Läst 25 november 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Should+the+Taliban+Be+Given+Afghanistan%E2%80%99s+UN+Seat%3F&rft.atitle=&rft.date=2+november+2021&rft.pub=The+diplomat&rft_id=https%3A%2F%2Fthediplomat.com%2F2021%2F11%2Fshould-the-taliban-be-given-afghanistans-un-seat%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:33-23">^ [<a href="#cite_ref-:33_23-0">a</a> <a href="#cite_ref-:33_23-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ndtv.com/world-news/un-establishes-formal-ties-with-taliban-governed-afghanistan-2828999">”UN Votes To Secure Formal Presence In Taliban-Ruled Afghanistan”</a>. NDTV. 17 mars 2022. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ndtv.com/world-news/un-establishes-formal-ties-with-taliban-governed-afghanistan-2828999">https://www.ndtv.com/world-news/un-establishes-formal-ties-with-taliban-governed-afghanistan-2828999</a>. Läst 18 mars 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=UN+Votes+To+Secure+Formal+Presence+In+Taliban-Ruled+Afghanistan&rft.atitle=&rft.date=17+mars+2022&rft.pub=NDTV&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ndtv.com%2Fworld-news%2Fun-establishes-formal-ties-with-taliban-governed-afghanistan-2828999&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-24"><a href="#cite_ref-24">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.britannica.com/eb/article-129450/Afghanistan">”Afghanistan History”</a>. Encyclopædia Britannica Online. Encyclopædia Britannica, Inc. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.britannica.com/eb/article-129450/Afghanistan">http://www.britannica.com/eb/article-129450/Afghanistan</a>. Läst 25 januari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan+History&rft.atitle=Encyclop%C3%A6dia+Britannica+Online&rft.pub=Encyclop%C3%A6dia+Britannica%2C+Inc.&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.britannica.com%2Feb%2Farticle-129450%2FAfghanistan&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:22-25">^ [<a href="#cite_ref-:22_25-0">a</a> <a href="#cite_ref-:22_25-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFCarl-Johan_Gardell2025">Carl-Johan Gardell (1 juli 2002). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://fof.se/tidning/2002/5/artikel/afghanistan">”Afghanistan”</a>. Forskning och Framsteg. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://fof.se/tidning/2002/5/artikel/afghanistan">https://fof.se/tidning/2002/5/artikel/afghanistan</a>. Läst 13 januari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan&rft.atitle=&rft.aulast=Carl-Johan+Gardell&rft.au=Carl-Johan+Gardell&rft.date=1+juli+2002&rft.pub=Forskning+och+Framsteg&rft_id=https%3A%2F%2Ffof.se%2Ftidning%2F2002%2F5%2Fartikel%2Fafghanistan&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:10-26">^ [<a href="#cite_ref-:10_26-0">a</a> <a href="#cite_ref-:10_26-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=seqRAAAAQBAJ&pg=PA10&lpg=PA10&dq=W.+K.+Frazier+Tyler&source=bl&ots=7yC7_Z6O7k&sig=ACfU3U0M7T2QdRw8TQyI1A6DNH30snpRHA&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiq4rian6LnAhWPl4sKHQ1UBcwQ6AEwAHoECAIQAQ#v=onepage&q=W.%20K.%20Frazier%20Tyler&f=false">”Afghanistan Business Law Handbook Volume 1 Strategic Information and Basic Laws”</a>. International Business Publications USA. 2013. sid. 10. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.se/books?id=seqRAAAAQBAJ&pg=PA10&lpg=PA10&dq=W.+K.+Frazier+Tyler&source=bl&ots=7yC7_Z6O7k&sig=ACfU3U0M7T2QdRw8TQyI1A6DNH30snpRHA&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiq4rian6LnAhWPl4sKHQ1UBcwQ6AEwAHoECAIQAQ#v=onepage&q=W.%20K.%20Frazier%20Tyler&f=false">https://books.google.se/books?id=seqRAAAAQBAJ&pg=PA10&lpg=PA10&dq=W.+K.+Frazier+Tyler&source=bl&ots=7yC7_Z6O7k&sig=ACfU3U0M7T2QdRw8TQyI1A6DNH30snpRHA&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiq4rian6LnAhWPl4sKHQ1UBcwQ6AEwAHoECAIQAQ#v=onepage&q=W.%20K.%20Frazier%20Tyler&f=false</a>. Läst 26 januari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan+Business+Law+Handbook+Volume+1+Strategic+Information+and+Basic+Laws&rft.atitle=&rft.date=2013&rft.pages=sid.%26nbsp%3B10&rft.pub=International+Business+Publications+USA&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.se%2Fbooks%3Fid%3DseqRAAAAQBAJ%26pg%3DPA10%26lpg%3DPA10%26dq%3DW.%2BK.%2BFrazier%2BTyler%26source%3Dbl%26ots%3D7yC7_Z6O7k%26sig%3DACfU3U0M7T2QdRw8TQyI1A6DNH30snpRHA%26hl%3Dsv%26sa%3DX%26ved%3D2ahUKEwiq4rian6LnAhWPl4sKHQ1UBcwQ6AEwAHoECAIQAQ%23v%3Donepage%26q%3DW.%2520K.%2520Frazier%2520Tyler%26f%3Dfalse&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-27"><a href="#cite_ref-27">^</a> Morgenstierne, G. (1999). "AFGHĀN". Encyclopaedia of Islam (CD-ROM-utgåva v. 1.0). Leiden, The Netherlands: Koninklijke Brill NV </li> <li id="cite_note-28"><a href="#cite_ref-28">^</a> "<a rel="nofollow" class="external text" href="http://persian.packhum.org/persian//main?url=pf%3Ffile%3D03501051%26ct%3D92">Transactions of the year 908</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20120111221224/http://persian.packhum.org/persian//main?url=pf%3Ffile%3D03501051%26ct%3D92">Arkiverad</a> 11 januari 2012 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>." av Zāhir ud-Dīn Mohammad Bābur i Bāburnāma, översatt av John Leyden, Oxford University Press: 1921. </li> <li id="cite_note-29"><a href="#cite_ref-29">^</a> <a href="/wiki/Mountstuart_Elphinstone" title="Mountstuart Elphinstone">Elphinstone, M.</a>, "Account of the Kingdom of Cabul and its Dependencies in Persia and India", <a href="/wiki/London" title="London">London</a> 1815; publicerad av Longman, Hurst, Rees, Orme & Brown </li> <li id="cite_note-Engels-30"><a href="#cite_ref-Engels_30-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFFriedrich_Engels1857"><a href="/wiki/Friedrich_Engels" title="Friedrich Engels">Friedrich Engels</a> (1857). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20140427034439/http://www.marxists.org/archive/marx/works/1857/afghanistan/index.htm">”Afghanistan”</a>. Andy Blunden. The New American Cyclopaedia, Vol. I. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.marxists.org/archive/marx/works/1857/afghanistan/index.htm">originalet</a> den 27 april 2014. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20140427034439/http://www.marxists.org/archive/marx/works/1857/afghanistan/index.htm">https://web.archive.org/web/20140427034439/http://www.marxists.org/archive/marx/works/1857/afghanistan/index.htm</a>. Läst 25 augusti 2010.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan&rft.atitle=Andy+Blunden&rft.aulast=%5B%5BFriedrich+Engels%5D%5D&rft.au=%5B%5BFriedrich+Engels%5D%5D&rft.date=1857&rft.pub=The+New+American+Cyclopaedia%2C+Vol.+I&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20140427034439%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.marxists.org%2Farchive%2Fmarx%2Fworks%2F1857%2Fafghanistan%2Findex.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-31"><a href="#cite_ref-31">^</a> M. Ali, "Afghanistan: The War of Independence, 1919", <a href="/wiki/Kabul" title="Kabul">Kabul</a> [s.n.], 1960 </li> <li id="cite_note-32"><a href="#cite_ref-32">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20131006075140/http://www.afghan-web.com/history/const/const1923.html">”Constitutions of the Past (1923)”</a>. Afghanistan Online. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.afghan-web.com/history/const/const1923.html">originalet</a> den 6 oktober 2013. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20131006075140/http://www.afghan-web.com/history/const/const1923.html">https://web.archive.org/web/20131006075140/http://www.afghan-web.com/history/const/const1923.html</a>. Läst 25 juni 2008.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Constitutions+of+the+Past+%281923%29&rft.atitle=&rft.pub=Afghanistan+Online&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20131006075140%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.afghan-web.com%2Fhistory%2Fconst%2Fconst1923.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-33"><a href="#cite_ref-33">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFSuzanne_Levi-Sanchez">Suzanne Levi-Sanchez (21 oktober 2018). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20200125213645/https://www.channelnewsasia.com/news/commentary/belt-road-initiative-afghanistan-china-military-base-10843336">”Commentary: Along the Silk Road, a corridor of power”</a>. CNA. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.channelnewsasia.com/news/commentary/belt-road-initiative-afghanistan-china-military-base-10843336">originalet</a> den 25 januari 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20200125213645/https://www.channelnewsasia.com/news/commentary/belt-road-initiative-afghanistan-china-military-base-10843336">https://web.archive.org/web/20200125213645/https://www.channelnewsasia.com/news/commentary/belt-road-initiative-afghanistan-china-military-base-10843336</a>. Läst 25 januari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Commentary%3A+Along+the+Silk+Road%2C+a+corridor+of+power&rft.atitle=&rft.aulast=Suzanne+Levi-Sanchez&rft.au=Suzanne+Levi-Sanchez&rft.date=21+oktober+2018&rft.pub=CNA&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20200125213645%2Fhttps%3A%2F%2Fwww.channelnewsasia.com%2Fnews%2Fcommentary%2Fbelt-road-initiative-afghanistan-china-military-base-10843336&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-34"><a href="#cite_ref-34">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://en.unesco.org/silkroad/countries-alongside-silk-road-routes/afghanistan">”Silk Roads: Dialogue, Diversity & Development”</a>. UNESCO. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://en.unesco.org/silkroad/countries-alongside-silk-road-routes/afghanistan">https://en.unesco.org/silkroad/countries-alongside-silk-road-routes/afghanistan</a>. Läst 25 januari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Silk+Roads%3A+Dialogue%2C+Diversity+%26+Development&rft.atitle=&rft.pub=UNESCO&rft_id=https%3A%2F%2Fen.unesco.org%2Fsilkroad%2Fcountries-alongside-silk-road-routes%2Fafghanistan&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-35"><a href="#cite_ref-35">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.britannica.com/eb/article-9004137/Ahmad-Shah-Durrani">”Ahmad Shah Durrani”</a>. Encyclopædia Britannica Online. Encyclopædia Britannica, Inc. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.britannica.com/eb/article-9004137/Ahmad-Shah-Durrani">http://www.britannica.com/eb/article-9004137/Ahmad-Shah-Durrani</a>. Läst 25 juni 2008.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Ahmad+Shah+Durrani&rft.atitle=Encyclop%C3%A6dia+Britannica+Online&rft.pub=Encyclop%C3%A6dia+Britannica%2C+Inc.&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.britannica.com%2Feb%2Farticle-9004137%2FAhmad-Shah-Durrani&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-36"><a href="#cite_ref-36">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFAnwar-ul-Haq_Ahady1995">Anwar-ul-Haq Ahady (1995). ”The Decline of the Pashtuns in Afghanistan”. Asian Survey (University of California Press) 35 (7): sid. 621–634.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+Decline+of+the+Pashtuns+in+Afghanistan&rft.jtitle=Asian+Survey&rft.aulast=Anwar-ul-Haq+Ahady&rft.au=Anwar-ul-Haq+Ahady&rft.date=1995&rft.volume=35&rft.issue=7&rft.pages=sid.%26nbsp%3B621%E2%80%93634&rft.pub=University+of+California+Press&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-37"><a href="#cite_ref-37">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFDalrymple2014">Dalrymple, William (9 mars 2014). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.bbc.com/news/magazine-26483320">”Is Afghanistan really impossible to conquer?”</a> (på brittisk engelska). <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.bbc.com/news/magazine-26483320">https://www.bbc.com/news/magazine-26483320</a>. Läst 27 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Is+Afghanistan+really+impossible+to+conquer%3F&rft.atitle=&rft.aulast=Dalrymple&rft.aufirst=William&rft.au=Dalrymple%2C+William&rft.date=9+mars+2014&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.bbc.com%2Fnews%2Fmagazine-26483320&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-38"><a href="#cite_ref-38">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFFeb_62010Ist">Feb 6, ADITYA MENON | Updated:; 2010; Ist, 13:07. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://timesofindia.indiatimes.com/world/south-asia/Afghanistan-Most-invaded-yet-unconquerable/articleshow/5542209.cms">”Afghanistan: Most invaded, yet unconquerable - Times of India”</a> (på engelska). The Times of India. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://timesofindia.indiatimes.com/world/south-asia/Afghanistan-Most-invaded-yet-unconquerable/articleshow/5542209.cms">https://timesofindia.indiatimes.com/world/south-asia/Afghanistan-Most-invaded-yet-unconquerable/articleshow/5542209.cms</a>. Läst 27 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan%3A+Most+invaded%2C+yet+unconquerable+-+Times+of+India&rft.atitle=The+Times+of+India&rft.aulast=Feb+6&rft.aufirst=ADITYA+MENON+%7C+Updated%3A&rft.au=Feb+6%2C+ADITYA+MENON+%7C+Updated%3A&rft.au=2010&rft.au=Ist%2C+13%3A07&rft_id=https%3A%2F%2Ftimesofindia.indiatimes.com%2Fworld%2Fsouth-asia%2FAfghanistan-Most-invaded-yet-unconquerable%2Farticleshow%2F5542209.cms&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:12-39">^ [<a href="#cite_ref-:12_39-0">a</a> <a href="#cite_ref-:12_39-1">b</a> <a href="#cite_ref-:12_39-2">c</a> <a href="#cite_ref-:12_39-3">d</a> <a href="#cite_ref-:12_39-4">e</a> <a href="#cite_ref-:12_39-5">f</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFAlmqvist2018">Almqvist, Börje (2018). ”Det moderna Afghanistan tar form”. i Markus Håkansson. Förstå Afghanistan. Svenska Afghanistankommittén. sid. 21–34</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Det+moderna+Afghanistan+tar+form&rft.atitle=F%C3%B6rst%C3%A5+Afghanistan&rft.aulast=Almqvist&rft.aufirst=B%C3%B6rje&rft.au=Almqvist%2C+B%C3%B6rje&rft.date=2018&rft.pages=sid.%26nbsp%3B21%E2%80%9334&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-40"><a href="#cite_ref-40">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://countrystudies.us/afghanistan/26.htm">”Afghanistan - Daoud as Prime Minister, 1953-63”</a>. countrystudies.us. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://countrystudies.us/afghanistan/26.htm">http://countrystudies.us/afghanistan/26.htm</a>. Läst 24 februari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan+-+Daoud+as+Prime+Minister%2C+1953-63&rft.atitle=countrystudies.us&rft_id=http%3A%2F%2Fcountrystudies.us%2Fafghanistan%2F26.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-cs-41"><a href="#cite_ref-cs_41-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFNewell1997">Newell, Richard S. (1997). ”The Constitutional Period, 1964-73”. Afghanistan : a country study / Federal Research Division, Library of Congress. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/1579807445" title="Special:Bokkällor/1579807445">ISBN 1579807445</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=The+Constitutional+Period%2C+1964-73&rft.atitle=Afghanistan+%3A+a+country+study+%2F+Federal+Research+Division%2C+Library+of+Congress&rft.aulast=Newell&rft.aufirst=Richard+S.&rft.au=Newell%2C+Richard+S.&rft.date=1997&rft.isbn=1579807445&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-Skovmand499-42">^ [<a href="#cite_ref-Skovmand499_42-0">a</a> <a href="#cite_ref-Skovmand499_42-1">b</a>] Skovmand, sidan 499 </li> <li id="cite_note-43"><a href="#cite_ref-43">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.theguardian.com/world/2003/sep/20/afghanistan.weekend7">”What good friends left behind”</a>. The Guardian. 20 september 2003. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.theguardian.com/world/2003/sep/20/afghanistan.weekend7">https://www.theguardian.com/world/2003/sep/20/afghanistan.weekend7</a>. Läst 29 augusti 2023.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=What+good+friends+left+behind&rft.atitle=&rft.date=20+september+2003&rft.pub=The+Guardian&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.theguardian.com%2Fworld%2F2003%2Fsep%2F20%2Fafghanistan.weekend7&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-44"><a href="#cite_ref-44">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.hrw.org/reports/2001/afghan2/Afghan0701-02.htm">”PAKISTAN'S SUPPORT OF THE TALIBAN”</a>. Human Rights Watch. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.hrw.org/reports/2001/afghan2/Afghan0701-02.htm">https://www.hrw.org/reports/2001/afghan2/Afghan0701-02.htm</a>. Läst 29 augusti 2023.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=PAKISTAN%27S+SUPPORT+OF+THE+TALIBAN&rft.atitle=&rft.pub=Human+Rights+Watch&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.hrw.org%2Freports%2F2001%2Fafghan2%2FAfghan0701-02.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-45"><a href="#cite_ref-45">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFAndrew_Hartman">Andrew Hartman. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://library.fes.de/libalt/journals/swetsfulltext/13640296.pdf">”'Teh red template': US policy in Soviet-occupied Afghanistan”</a>. Third World Quarterly, Vol 23, No 3, pp 467–489, 2002. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://library.fes.de/libalt/journals/swetsfulltext/13640296.pdf">https://library.fes.de/libalt/journals/swetsfulltext/13640296.pdf</a>. Läst 29 augusti 2023.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=%27Teh+red+template%27%3A+US+policy+in+Soviet-occupied+Afghanistan&rft.atitle=&rft.aulast=Andrew+Hartman&rft.au=Andrew+Hartman&rft.pub=Third+World+Quarterly%2C+Vol+23%2C+No+3%2C+pp+467%E2%80%93489%2C+2002&rft_id=https%3A%2F%2Flibrary.fes.de%2Flibalt%2Fjournals%2Fswetsfulltext%2F13640296.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:23-46">^ [<a href="#cite_ref-:23_46-0">a</a> <a href="#cite_ref-:23_46-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFKristiansson2018">Kristiansson, Bengt (2018). ”En tid av krig och konflikt. Och utveckling”. i Markus Håkansson. Förstå Afghanistan. Svenska Afghanistankommittén. sid. 35–61</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=En+tid+av+krig+och+konflikt.+Och+utveckling&rft.atitle=F%C3%B6rst%C3%A5+Afghanistan&rft.aulast=Kristiansson&rft.aufirst=Bengt&rft.au=Kristiansson%2C+Bengt&rft.date=2018&rft.pages=sid.%26nbsp%3B35%E2%80%9361&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:4-47"><a href="#cite_ref-:4_47-0">^</a> Uppgiften hämtad från artikeln Afghanistan i engelskspråkiga Wikipedia. <a class="external free" href="https://en.wikipedia.org/wiki/Afghanistan#Recent_history_.282002.E2.80.93present.29">https://en.wikipedia.org/wiki/Afghanistan#Recent_history_.282002.E2.80.93present.29</a> </li> <li id="cite_note-48"><a href="#cite_ref-48">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.theguardian.com/world/2020/may/16/afghan-rivals-power-sharing-deal-would-promote-official-accused-of-and-torture">”Afghan power deal hands top military post to man accused of torturing rival”</a>. The Guardian. 17 maj 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.theguardian.com/world/2020/may/16/afghan-rivals-power-sharing-deal-would-promote-official-accused-of-and-torture">https://www.theguardian.com/world/2020/may/16/afghan-rivals-power-sharing-deal-would-promote-official-accused-of-and-torture</a>. Läst 17 oktober 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghan+power+deal+hands+top+military+post+to+man+accused+of+torturing+rival&rft.atitle=&rft.date=17+maj+2020&rft.pub=The+Guardian&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.theguardian.com%2Fworld%2F2020%2Fmay%2F16%2Fafghan-rivals-power-sharing-deal-would-promote-official-accused-of-and-torture&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-49"><a href="#cite_ref-49">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFFänge,_Anders2025">Fänge, Anders (8 augusti 2021). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://onodigaflyktingkrisen.se/2021/08/12/afghanistan-fred-eller-fortsatt-krig/">”Afghanistan:Fred eller fortsatt krig”</a>. Den onödiga flyktingkrisen. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://onodigaflyktingkrisen.se/2021/08/12/afghanistan-fred-eller-fortsatt-krig/">https://onodigaflyktingkrisen.se/2021/08/12/afghanistan-fred-eller-fortsatt-krig/</a>. Läst 15 augusti 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan%3AFred+eller+fortsatt+krig&rft.atitle=&rft.aulast=F%C3%A4nge%2C+Anders&rft.au=F%C3%A4nge%2C+Anders&rft.date=8+augusti+2021&rft.pub=Den+on%C3%B6diga+flyktingkrisen&rft_id=https%3A%2F%2Fonodigaflyktingkrisen.se%2F2021%2F08%2F12%2Fafghanistan-fred-eller-fortsatt-krig%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-50"><a href="#cite_ref-50">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.bbc.com/news/world-asia-58219169">”Afghan conflict: Taliban control all keys cities except Kabul”</a>. BBC News. 15 augusti 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.bbc.com/news/world-asia-58219169">https://www.bbc.com/news/world-asia-58219169</a>. Läst 15 augusti 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghan+conflict%3A+Taliban+control+all+keys+cities+except+Kabul&rft.atitle=&rft.date=15+augusti+2021&rft.pub=BBC+News&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.bbc.com%2Fnews%2Fworld-asia-58219169&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-51"><a href="#cite_ref-51">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.facebook.com/aljazeera/videos/432935011286358">”Al Jazeera Live Kabul”</a>. 15 augusti 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.facebook.com/aljazeera/videos/432935011286358">https://www.facebook.com/aljazeera/videos/432935011286358</a>. Läst 15 augusti 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Al+Jazeera+Live+Kabul&rft.atitle=&rft.date=15+augusti+2021&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Faljazeera%2Fvideos%2F432935011286358&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-52"><a href="#cite_ref-52">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.nrk.no/urix/taliban-kontrollerer-stadig-flere-provinser-i-afghanistan-1.15610479">”Internasjonale medier: Myndighetene gir fra seg makten i Kabul til Taliban”</a>. NRK. 15 augusti 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.nrk.no/urix/taliban-kontrollerer-stadig-flere-provinser-i-afghanistan-1.15610479">https://www.nrk.no/urix/taliban-kontrollerer-stadig-flere-provinser-i-afghanistan-1.15610479</a>. Läst 15 augusti 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Internasjonale+medier%3A+Myndighetene+gir+fra+seg+makten+i+Kabul+til+Taliban&rft.atitle=&rft.date=15+augusti+2021&rft.pub=NRK&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.nrk.no%2Furix%2Ftaliban-kontrollerer-stadig-flere-provinser-i-afghanistan-1.15610479&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-53"><a href="#cite_ref-53">^</a> <cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.bbc.com/news/av/world-asia-58347759">”'Disgraceful' for Afghan president to flee country”</a> (på brittisk engelska). BBC News. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.bbc.com/news/av/world-asia-58347759">https://www.bbc.com/news/av/world-asia-58347759</a>. Läst 18 oktober 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=%27Disgraceful%27+for+Afghan+president+to+flee+country&rft.jtitle=BBC+News&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.bbc.com%2Fnews%2Fav%2Fworld-asia-58347759&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-jha-54">^ [<a href="#cite_ref-jha_54-0">a</a> <a href="#cite_ref-jha_54-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFJha2021">Jha, Mrityunjoy Kumar (30 september 2021). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.indianarrative.com/world-news/amrullah-saleh-heads-afghanistans-government-in-exile-in-tajikistan-25944.html">”Amrullah Saleh heads Afghanistan’s government-in-exile in Tajikistan”</a> (på engelska). Indianarrative. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.indianarrative.com/world-news/amrullah-saleh-heads-afghanistans-government-in-exile-in-tajikistan-25944.html">https://www.indianarrative.com/world-news/amrullah-saleh-heads-afghanistans-government-in-exile-in-tajikistan-25944.html</a>. Läst 18 oktober 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Amrullah+Saleh+heads+Afghanistan%E2%80%99s+government-in-exile+in+Tajikistan&rft.atitle=Indianarrative&rft.aulast=Jha&rft.aufirst=Mrityunjoy+Kumar&rft.au=Jha%2C+Mrityunjoy+Kumar&rft.date=30+september+2021&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.indianarrative.com%2Fworld-news%2Famrullah-saleh-heads-afghanistans-government-in-exile-in-tajikistan-25944.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-55"><a href="#cite_ref-55">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.news18.com/news/world/tajikistan-harbouring-ex-afghan-vp-amrullah-saleh-ahmad-massoud-turkey-mediator-4315523.html">”Tajikistan Harbouring Ex-Afghan VP Amrullah Saleh, Ahmad Massoud; Turkey Turns Mediator: Sources”</a> (på engelska). News18. 12 oktober 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.news18.com/news/world/tajikistan-harbouring-ex-afghan-vp-amrullah-saleh-ahmad-massoud-turkey-mediator-4315523.html">https://www.news18.com/news/world/tajikistan-harbouring-ex-afghan-vp-amrullah-saleh-ahmad-massoud-turkey-mediator-4315523.html</a>. Läst 18 oktober 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Tajikistan+Harbouring+Ex-Afghan+VP+Amrullah+Saleh%2C+Ahmad+Massoud%3B+Turkey+Turns+Mediator%3A+Sources&rft.atitle=News18&rft.date=12+oktober+2021&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.news18.com%2Fnews%2Fworld%2Ftajikistan-harbouring-ex-afghan-vp-amrullah-saleh-ahmad-massoud-turkey-mediator-4315523.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-56"><a href="#cite_ref-56">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/uppgifter-talibanerna-gar-in-i-kabul-fran-alla-sidor">”Protester mot talibanerna sprider sig – minst tre uppges ha dödats”</a>. <a href="/wiki/Sveriges_Television" title="Sveriges Television">Sveriges Television</a>. 18 augusti 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/uppgifter-talibanerna-gar-in-i-kabul-fran-alla-sidor">https://www.svt.se/nyheter/utrikes/uppgifter-talibanerna-gar-in-i-kabul-fran-alla-sidor</a>. Läst 18 augusti 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Protester+mot+talibanerna+sprider+sig+%E2%80%93+minst+tre+uppges+ha+d%C3%B6dats&rft.atitle=&rft.date=18+augusti+2021&rft.pub=%5B%5BSveriges+Television%5D%5D&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.svt.se%2Fnyheter%2Futrikes%2Fuppgifter-talibanerna-gar-in-i-kabul-fran-alla-sidor&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-57"><a href="#cite_ref-57">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4rlden/motst%C3%A5ndsr%C3%B6relse-utmanar-talibanerna-1.53100397">”Motståndsrörelse utmanar talibanerna”</a>. <a href="/wiki/G%C3%B6teborgs-Posten" title="Göteborgs-Posten">Göteborgs-Posten</a>. 18 augusti 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4rlden/motst%C3%A5ndsr%C3%B6relse-utmanar-talibanerna-1.53100397">https://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4rlden/motst%C3%A5ndsr%C3%B6relse-utmanar-talibanerna-1.53100397</a>. Läst 18 augusti 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Motst%C3%A5ndsr%C3%B6relse+utmanar+talibanerna&rft.atitle=&rft.date=18+augusti+2021&rft.pub=%5B%5BG%C3%B6teborgs-Posten%5D%5D&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.gp.se%2Fnyheter%2Fv%25C3%25A4rlden%2Fmotst%25C3%25A5ndsr%25C3%25B6relse-utmanar-talibanerna-1.53100397&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-58"><a href="#cite_ref-58">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/dodligt-vald-under-nationaldagsfirande-i-afghanistan">”Dödligt våld under nationaldagsfirande i Afghanistan”</a>. <a href="/wiki/Sveriges_Television" title="Sveriges Television">Sveriges Television</a>. 19 augusti 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/dodligt-vald-under-nationaldagsfirande-i-afghanistan">https://www.svt.se/nyheter/utrikes/dodligt-vald-under-nationaldagsfirande-i-afghanistan</a>. Läst 19 augusti 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=D%C3%B6dligt+v%C3%A5ld+under+nationaldagsfirande+i+Afghanistan&rft.atitle=&rft.date=19+augusti+2021&rft.pub=%5B%5BSveriges+Television%5D%5D&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.svt.se%2Fnyheter%2Futrikes%2Fdodligt-vald-under-nationaldagsfirande-i-afghanistan&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-59"><a href="#cite_ref-59">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.svt.se/nyheter/just-nu-explosion-vid-kabuls-flygplats">”Över 100 döda vid bombdåden i Kabul”</a>. SVT. 27 augusti 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.svt.se/nyheter/just-nu-explosion-vid-kabuls-flygplats">https://www.svt.se/nyheter/just-nu-explosion-vid-kabuls-flygplats</a>. Läst 27 augusti 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=%C3%96ver+100+d%C3%B6da+vid+bombd%C3%A5den+i+Kabul&rft.atitle=&rft.date=27+augusti+2021&rft.pub=SVT&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.svt.se%2Fnyheter%2Fjust-nu-explosion-vid-kabuls-flygplats&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-60"><a href="#cite_ref-60">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/uppgifter-talibanerna-gar-in-i-kabul-fran-alla-sidor">”Experten om IS-grenen: En grupp missnöjda talibaner”</a>. SVT. 27 augusti 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/uppgifter-talibanerna-gar-in-i-kabul-fran-alla-sidor">https://www.svt.se/nyheter/utrikes/uppgifter-talibanerna-gar-in-i-kabul-fran-alla-sidor</a>. Läst 27 augusti 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Experten+om+IS-grenen%3A+En+grupp+missn%C3%B6jda+talibaner&rft.atitle=&rft.date=27+augusti+2021&rft.pub=SVT&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.svt.se%2Fnyheter%2Futrikes%2Fuppgifter-talibanerna-gar-in-i-kabul-fran-alla-sidor&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-61"><a href="#cite_ref-61">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/talibanerna-de-ska-styra-afghanistan">”Talibanernas nya styre i Afghanistan presenterat”</a>. SVT. 7 september 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/talibanerna-de-ska-styra-afghanistan">https://www.svt.se/nyheter/utrikes/talibanerna-de-ska-styra-afghanistan</a>. Läst 25 november 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Talibanernas+nya+styre+i+Afghanistan+presenterat&rft.atitle=&rft.date=7+september+2021&rft.pub=SVT&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.svt.se%2Fnyheter%2Futrikes%2Ftalibanerna-de-ska-styra-afghanistan&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-62"><a href="#cite_ref-62">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.france24.com/en/live-news/20210828-where-is-the-taliban-s-supreme-leader">”Where is the Taliban's supreme leader?”</a>. France 24. 28 augusti 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.france24.com/en/live-news/20210828-where-is-the-taliban-s-supreme-leader">https://www.france24.com/en/live-news/20210828-where-is-the-taliban-s-supreme-leader</a>. Läst 25 november 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Where+is+the+Taliban%27s+supreme+leader%3F&rft.atitle=&rft.date=28+augusti+2021&rft.pub=France+24&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.france24.com%2Fen%2Flive-news%2F20210828-where-is-the-taliban-s-supreme-leader&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-63"><a href="#cite_ref-63">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.dn.se/varlden/talibanernas-motstandare-soker-stod-i-sverige-pa-sikt-hotas-aven-europa/">”Talibanernas motståndare söker stöd i Sverige - ”På sikt hotas även Europa””</a>. DN.SE. 12 januari 2022. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.dn.se/varlden/talibanernas-motstandare-soker-stod-i-sverige-pa-sikt-hotas-aven-europa/">https://www.dn.se/varlden/talibanernas-motstandare-soker-stod-i-sverige-pa-sikt-hotas-aven-europa/</a>. Läst 18 oktober 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Talibanernas+motst%C3%A5ndare+s%C3%B6ker+st%C3%B6d+i+Sverige+-+%E2%80%9DP%C3%A5+sikt+hotas+%C3%A4ven+Europa%E2%80%9D&rft.atitle=DN.SE&rft.date=12+januari+2022&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.dn.se%2Fvarlden%2Ftalibanernas-motstandare-soker-stod-i-sverige-pa-sikt-hotas-aven-europa%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-bbc-64">^ [<a href="#cite_ref-bbc_64-0">a</a> <a href="#cite_ref-bbc_64-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.bbc.com/news/av/world-asia-62506343">”Western governments owe Afghans, says Saleh”</a> (på brittisk engelska). BBC News. 11 augusti 2022. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.bbc.com/news/av/world-asia-62506343">https://www.bbc.com/news/av/world-asia-62506343</a>. Läst 18 oktober 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Western+governments+owe+Afghans%2C+says+Saleh&rft.jtitle=BBC+News&rft.date=11+augusti+2022&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.bbc.com%2Fnews%2Fav%2Fworld-asia-62506343&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-65"><a href="#cite_ref-65">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.khaama.com/us-it-is-too-early-to-recognize-the-talibans-government-47495/?fbclid=IwAR0I3Y-p4C9iLIhBTGHsPDY2RymKfPDFXBbkKQhAf8QLDHli28wXX0KlTR0">”US: It is “Too Early” to Recognize the Taliban’s Government”</a>. Khaama Press. 7 juli 2022. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.khaama.com/us-it-is-too-early-to-recognize-the-talibans-government-47495/?fbclid=IwAR0I3Y-p4C9iLIhBTGHsPDY2RymKfPDFXBbkKQhAf8QLDHli28wXX0KlTR0">https://www.khaama.com/us-it-is-too-early-to-recognize-the-talibans-government-47495/?fbclid=IwAR0I3Y-p4C9iLIhBTGHsPDY2RymKfPDFXBbkKQhAf8QLDHli28wXX0KlTR0</a>. Läst 16 juli 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=US%3A+It+is+%E2%80%9CToo+Early%E2%80%9D+to+Recognize+the+Taliban%E2%80%99s+Government&rft.atitle=&rft.date=7+juli+2022&rft.pub=Khaama+Press&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.khaama.com%2Fus-it-is-too-early-to-recognize-the-talibans-government-47495%2F%3Ffbclid%3DIwAR0I3Y-p4C9iLIhBTGHsPDY2RymKfPDFXBbkKQhAf8QLDHli28wXX0KlTR0&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-66"><a href="#cite_ref-66">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFSep_292021Ist">Sep 29, ANI /; 2021; Ist, 10:48. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://timesofindia.indiatimes.com/world/south-asia/former-afghanistan-officials-announce-govt-in-exile-saleh-to-lead/articleshow/86605068.cms">”Former Afghanistan officials announce govt in exile, Saleh to lead - Times of India”</a> (på engelska). The Times of India. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://timesofindia.indiatimes.com/world/south-asia/former-afghanistan-officials-announce-govt-in-exile-saleh-to-lead/articleshow/86605068.cms">https://timesofindia.indiatimes.com/world/south-asia/former-afghanistan-officials-announce-govt-in-exile-saleh-to-lead/articleshow/86605068.cms</a>. Läst 18 oktober 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Former+Afghanistan+officials+announce+govt+in+exile%2C+Saleh+to+lead+-+Times+of+India&rft.atitle=The+Times+of+India&rft.aulast=Sep+29&rft.aufirst=ANI+%2F&rft.au=Sep+29%2C+ANI+%2F&rft.au=2021&rft.au=Ist%2C+10%3A48&rft_id=https%3A%2F%2Ftimesofindia.indiatimes.com%2Fworld%2Fsouth-asia%2Fformer-afghanistan-officials-announce-govt-in-exile-saleh-to-lead%2Farticleshow%2F86605068.cms&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-67"><a href="#cite_ref-67">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ushmm.org/genocide-prevention/blog/urgent-action-needed-hazaras-in-afghanistan-under-attack">”Urgent Action Needed: Hazaras in Afghanistan Under Attack”</a>. United States Holocaust Memorial Museum. 10 augusti 2022. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ushmm.org/genocide-prevention/blog/urgent-action-needed-hazaras-in-afghanistan-under-attack">https://www.ushmm.org/genocide-prevention/blog/urgent-action-needed-hazaras-in-afghanistan-under-attack</a>. Läst 25 september 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Urgent+Action+Needed%3A+Hazaras+in+Afghanistan+Under+Attack&rft.atitle=&rft.date=10+augusti+2022&rft.pub=United+States+Holocaust+Memorial+Museum&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ushmm.org%2Fgenocide-prevention%2Fblog%2Furgent-action-needed-hazaras-in-afghanistan-under-attack&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:31-68">^ [<a href="#cite_ref-:31_68-0">a</a> <a href="#cite_ref-:31_68-1">b</a> <a href="#cite_ref-:31_68-2">c</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://earlywarningproject.ushmm.org/ranking-of-all-countries">”Ranking of All Countries 2021-22. Statistical Risk Assessment for Mass Killing”</a>. Early warning project. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://earlywarningproject.ushmm.org/ranking-of-all-countries">https://earlywarningproject.ushmm.org/ranking-of-all-countries</a>. Läst 25 september 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Ranking+of+All+Countries+2021-22.+Statistical+Risk+Assessment+for+Mass+Killing&rft.atitle=&rft.pub=Early+warning+project&rft_id=https%3A%2F%2Fearlywarningproject.ushmm.org%2Franking-of-all-countries&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-69"><a href="#cite_ref-69">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.theguardian.com/world/2022/nov/14/afghanistan-supreme-leader-orders-full-implementation-of-sharia-law-taliban">”Afghan supreme leader orders full implementation of sharia law”</a>. The Guardian. 14 november 2022. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.theguardian.com/world/2022/nov/14/afghanistan-supreme-leader-orders-full-implementation-of-sharia-law-taliban">https://www.theguardian.com/world/2022/nov/14/afghanistan-supreme-leader-orders-full-implementation-of-sharia-law-taliban</a>. Läst 14 november 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghan+supreme+leader+orders+full+implementation+of+sharia+law&rft.atitle=&rft.date=14+november+2022&rft.pub=The+Guardian&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.theguardian.com%2Fworld%2F2022%2Fnov%2F14%2Fafghanistan-supreme-leader-orders-full-implementation-of-sharia-law-taliban&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-70"><a href="#cite_ref-70">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://apnews.com/article/afghanistan-taliban-3cea615c4d5d6d5d7da68b593a7546f2?fbclid=IwAR3547W-1bzl6vEy9bhoVYLYag85JQCYDXSTZb5GULz9NybT0nZJDu09puI">”Taliban bar women from university education in Afghanistan”</a>. AP. 20 december 2022. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://apnews.com/article/afghanistan-taliban-3cea615c4d5d6d5d7da68b593a7546f2?fbclid=IwAR3547W-1bzl6vEy9bhoVYLYag85JQCYDXSTZb5GULz9NybT0nZJDu09puI">https://apnews.com/article/afghanistan-taliban-3cea615c4d5d6d5d7da68b593a7546f2?fbclid=IwAR3547W-1bzl6vEy9bhoVYLYag85JQCYDXSTZb5GULz9NybT0nZJDu09puI</a>. Läst 20 december 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Taliban+bar+women+from+university+education+in+Afghanistan&rft.atitle=&rft.date=20+december+2022&rft.pub=AP&rft_id=https%3A%2F%2Fapnews.com%2Farticle%2Fafghanistan-taliban-3cea615c4d5d6d5d7da68b593a7546f2%3Ffbclid%3DIwAR3547W-1bzl6vEy9bhoVYLYag85JQCYDXSTZb5GULz9NybT0nZJDu09puI&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-71"><a href="#cite_ref-71">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.bbc.com/news/world-asia-64045497">”Afghanistan: Taliban closes universities to women”</a>. BBC. 20 december 2022. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.bbc.com/news/world-asia-64045497">https://www.bbc.com/news/world-asia-64045497</a>. Läst 20 december 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan%3A+Taliban+closes+universities+to+women&rft.atitle=&rft.date=20+december+2022&rft.pub=BBC&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.bbc.com%2Fnews%2Fworld-asia-64045497&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-72"><a href="#cite_ref-72">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.voanews.com/a/fallen-afghan-government-s-un-envoy-leaves-post/6358615.html">”Fallen Afghan Government's UN Envoy Leaves Post”</a>. Voice of America. 17 december 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.voanews.com/a/fallen-afghan-government-s-un-envoy-leaves-post/6358615.html">https://www.voanews.com/a/fallen-afghan-government-s-un-envoy-leaves-post/6358615.html</a>. Läst 11 februari 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Fallen+Afghan+Government%27s+UN+Envoy+Leaves+Post&rft.atitle=&rft.date=17+december+2021&rft.pub=Voice+of+America&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.voanews.com%2Fa%2Ffallen-afghan-government-s-un-envoy-leaves-post%2F6358615.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-73"><a href="#cite_ref-73">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.oic-oci.org/home/?lan=en">”Organisation of Islamic Cooperation”</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.oic-oci.org/home/?lan=en">https://www.oic-oci.org/home/?lan=en</a>. Läst 12 januari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Organisation+of+Islamic+Cooperation&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.oic-oci.org%2Fhome%2F%3Flan%3Den&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-74"><a href="#cite_ref-74">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://eco.int/">”Economic Cooperation Organization ECO”</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://eco.int/">http://eco.int/</a>. Läst 12 januari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Economic+Cooperation+Organization+ECO&rft.atitle=&rft_id=http%3A%2F%2Feco.int%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-75"><a href="#cite_ref-75">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20190327085806/https://mnoal.org/nam-members/">”Non Aligned Movement”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://mnoal.org/nam-members/">originalet</a> den 27 mars 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20190327085806/https://mnoal.org/nam-members/">https://web.archive.org/web/20190327085806/https://mnoal.org/nam-members/</a>. Läst 12 januari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Non+Aligned+Movement&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20190327085806%2Fhttps%3A%2F%2Fmnoal.org%2Fnam-members%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-76"><a href="#cite_ref-76">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.eiu.com/n/campaigns/democracy-index-2020/">”Democracy Index Report 2020”</a>. The Economist. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.eiu.com/n/campaigns/democracy-index-2020/">https://www.eiu.com/n/campaigns/democracy-index-2020/</a>. Läst 3 februari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Democracy+Index+Report+2020&rft.atitle=&rft.pub=The+Economist&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.eiu.com%2Fn%2Fcampaigns%2Fdemocracy-index-2020%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:42-77"><a href="#cite_ref-:42_77-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=43135">”Temanotat Afghanistan: Tazkera, pass og andre ID-dokumenter”</a>. Landinfo (Norge). <a rel="nofollow" class="external free" href="https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=43135">https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=43135</a>. Läst 8 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Temanotat+Afghanistan%3A+Tazkera%2C+pass+og+andre+ID-dokumenter&rft.atitle=&rft.pub=Landinfo+%28Norge%29&rft_id=https%3A%2F%2Flifos.migrationsverket.se%2Fdokument%3FdocumentSummaryId%3D43135&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-78"><a href="#cite_ref-78">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://lifos.migrationsverket.se/lifos-aktuellt.html">”Landinformation: Afghanistan – Medborgarskap, folkbokföring och identitetshandlingar”</a> (pdf). Migrationsverket - Lifos. 25 februari 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://lifos.migrationsverket.se/lifos-aktuellt.html">https://lifos.migrationsverket.se/lifos-aktuellt.html</a>. Läst 26 februari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Landinformation%3A+Afghanistan+%E2%80%93+Medborgarskap%2C+folkbokf%C3%B6ring+och+identitetshandlingar&rft.atitle=&rft.date=25+februari+2020&rft.pub=Migrationsverket+-+Lifos&rft_id=https%3A%2F%2Flifos.migrationsverket.se%2Flifos-aktuellt.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:71-79"><a href="#cite_ref-:71_79-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://tolonews.com/afghanistan-167686">”ICRC: Afghanistan Remains Deadliest Country for Civilians”</a>. Tolo News. 11 november 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://tolonews.com/afghanistan-167686">https://tolonews.com/afghanistan-167686</a>. Läst 21 november 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=ICRC%3A+Afghanistan+Remains+Deadliest+Country+for+Civilians&rft.atitle=&rft.date=11+november+2020&rft.pub=Tolo+News&rft_id=https%3A%2F%2Ftolonews.com%2Fafghanistan-167686&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:72-80"><a href="#cite_ref-:72_80-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.dn.se/nyheter/varlden/michael-winiarski-okande-vald-nar-afghanistan-gar-till-val/">”Michael Winiarski: Ökande våld när Afghanistan går till val”</a>. Dagens Nyheter. 23 september 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.dn.se/nyheter/varlden/michael-winiarski-okande-vald-nar-afghanistan-gar-till-val/">https://www.dn.se/nyheter/varlden/michael-winiarski-okande-vald-nar-afghanistan-gar-till-val/</a>. Läst 8 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Michael+Winiarski%3A+%C3%96kande+v%C3%A5ld+n%C3%A4r+Afghanistan+g%C3%A5r+till+val&rft.atitle=&rft.date=23+september+2019&rft.pub=Dagens+Nyheter&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.dn.se%2Fnyheter%2Fvarlden%2Fmichael-winiarski-okande-vald-nar-afghanistan-gar-till-val%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:73-81"><a href="#cite_ref-:73_81-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.nytimes.com/2020/09/19/world/asia/afghanistan-peace-talks-doha.html">”Violent Attacks Plague Afghanistan as Peace Talks in Doha Slow”</a>. New York Times. 19 september 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.nytimes.com/2020/09/19/world/asia/afghanistan-peace-talks-doha.html">https://www.nytimes.com/2020/09/19/world/asia/afghanistan-peace-talks-doha.html</a>. Läst 21 september 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Violent+Attacks+Plague+Afghanistan+as+Peace+Talks+in+Doha+Slow&rft.atitle=&rft.date=19+september+2020&rft.pub=New+York+Times&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.nytimes.com%2F2020%2F09%2F19%2Fworld%2Fasia%2Fafghanistan-peace-talks-doha.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:74-82"><a href="#cite_ref-:74_82-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.dn.se/nyheter/varlden/fn-antalet-civila-dodsoffer-i-afghanistan-saknar-motstycke/">”FN: Antalet civila dödsoffer i Afghanistan saknar motstycke”</a>. Dagens Nyheter. 17 oktober 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.dn.se/nyheter/varlden/fn-antalet-civila-dodsoffer-i-afghanistan-saknar-motstycke/">https://www.dn.se/nyheter/varlden/fn-antalet-civila-dodsoffer-i-afghanistan-saknar-motstycke/</a>. Läst 8 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=FN%3A+Antalet+civila+d%C3%B6dsoffer+i+Afghanistan+saknar+motstycke&rft.atitle=&rft.date=17+oktober+2019&rft.pub=Dagens+Nyheter&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.dn.se%2Fnyheter%2Fvarlden%2Ffn-antalet-civila-dodsoffer-i-afghanistan-saknar-motstycke%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-83"><a href="#cite_ref-83">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.dn.se/nyheter/varlden/fn-antalet-civila-dodsoffer-i-afghanistan-saknar-motstycke/">”FN: Antalet civila dödsoffer i Afghanistan saknar motstycke”</a>. Dagens Nyheter. 17 oktober 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.dn.se/nyheter/varlden/fn-antalet-civila-dodsoffer-i-afghanistan-saknar-motstycke/">https://www.dn.se/nyheter/varlden/fn-antalet-civila-dodsoffer-i-afghanistan-saknar-motstycke/</a>. Läst 8 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=FN%3A+Antalet+civila+d%C3%B6dsoffer+i+Afghanistan+saknar+motstycke&rft.atitle=&rft.date=17+oktober+2019&rft.pub=Dagens+Nyheter&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.dn.se%2Fnyheter%2Fvarlden%2Ffn-antalet-civila-dodsoffer-i-afghanistan-saknar-motstycke%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-84"><a href="#cite_ref-84">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.hrw.org/world-report/2024/country-chapters/afghanistan">”Afghanistan. Events of 2023”</a>. Human Rights Watch. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.hrw.org/world-report/2024/country-chapters/afghanistan">https://www.hrw.org/world-report/2024/country-chapters/afghanistan</a>. Läst 2 januari 2025.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan.+Events+of+2023&rft.atitle=&rft.date=Human+Rights+Watch&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.hrw.org%2Fworld-report%2F2024%2Fcountry-chapters%2Fafghanistan&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-85"><a href="#cite_ref-85">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.regeringen.se/uds-reseinformation/ud-avrader/avradan-till-afghanistan/">”Afghanistan - avrådan”</a>. Regeringskansliet. 20 februari 2015. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.regeringen.se/uds-reseinformation/ud-avrader/avradan-till-afghanistan/">https://www.regeringen.se/uds-reseinformation/ud-avrader/avradan-till-afghanistan/</a>. Läst 8 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan+-+avr%C3%A5dan&rft.atitle=&rft.date=20+februari+2015&rft.pub=Regeringskansliet&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.regeringen.se%2Fuds-reseinformation%2Fud-avrader%2Favradan-till-afghanistan%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:41-86">^ [<a href="#cite_ref-:41_86-0">a</a> <a href="#cite_ref-:41_86-1">b</a> <a href="#cite_ref-:41_86-2">c</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20191108053814/https://lifos.migrationsverket.se/dokument%3FdocumentSummaryId%3D42414">”Lifosrapport: Säkerhetsläget i Afghanistan”</a> (Pdf). Migrationsverket. 4 december 2018. sid. 5–8, 83–108. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=42414">originalet</a> den 8 november 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20191108053814/https://lifos.migrationsverket.se/dokument%3FdocumentSummaryId%3D42414">https://web.archive.org/web/20191108053814/https://lifos.migrationsverket.se/dokument%3FdocumentSummaryId%3D42414</a>. Läst 8 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Lifosrapport%3A+S%C3%A4kerhetsl%C3%A4get+i+Afghanistan&rft.atitle=&rft.date=4+december+2018&rft.pages=sid.%26nbsp%3B5%E2%80%938%2C+83%E2%80%93108&rft.pub=Migrationsverket&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20191108053814%2Fhttps%3A%2F%2Flifos.migrationsverket.se%2Fdokument%253FdocumentSummaryId%253D42414&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-87"><a href="#cite_ref-87">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.amnesty.org/en/latest/news/2020/08/afghanistan-and-its-internally-displaced-people/">”Afghanistan's four million Internally Displaced People - a glance into their lives of poverty and displacement during the pandemic.”</a>. Amnesty International. 19 augusti 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.amnesty.org/en/latest/news/2020/08/afghanistan-and-its-internally-displaced-people/">https://www.amnesty.org/en/latest/news/2020/08/afghanistan-and-its-internally-displaced-people/</a>. Läst 8 januari 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan%27s+four+million+Internally+Displaced+People+-+a+glance+into+their+lives+of+poverty+and+displacement+during+the+pandemic.&rft.atitle=&rft.date=19+augusti+2020&rft.pub=Amnesty+International&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.amnesty.org%2Fen%2Flatest%2Fnews%2F2020%2F08%2Fafghanistan-and-its-internally-displaced-people%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:26-88">^ [<a href="#cite_ref-:26_88-0">a</a> <a href="#cite_ref-:26_88-1">b</a> <a href="#cite_ref-:26_88-2">c</a> <a href="#cite_ref-:26_88-3">d</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.dol.gov/agencies/ilab/resources/reports/child-labor/afghanistan">”2019 Findings on the Worst Forms of Child Labor: Afghanistan”</a> (PDF). U.S.Department of Labor. sid. 102ff. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.dol.gov/agencies/ilab/resources/reports/child-labor/afghanistan">https://www.dol.gov/agencies/ilab/resources/reports/child-labor/afghanistan</a>. Läst 18 november 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=2019+Findings+on+the+Worst+Forms+of+Child+Labor%3A+Afghanistan&rft.atitle=&rft.pages=sid.%26nbsp%3B102ff&rft.pub=U.S.Department+of+Labor&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.dol.gov%2Fagencies%2Filab%2Fresources%2Freports%2Fchild-labor%2Fafghanistan&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:20-89"><a href="#cite_ref-:20_89-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.regeringen.se/rapporter/2019/06/manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-principer-i-afghanistan-20152016/">”Afghanistan – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer: situationen per den 31 december 2018”</a> (Pdf). Regeringskansliet. 18 juni 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.regeringen.se/rapporter/2019/06/manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-principer-i-afghanistan-20152016/">https://www.regeringen.se/rapporter/2019/06/manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-principer-i-afghanistan-20152016/</a>. Läst 16 februari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan+%E2%80%93+M%C3%A4nskliga+r%C3%A4ttigheter%2C+demokrati+och+r%C3%A4ttsstatens+principer%3A+situationen+per+den+31+december+2018&rft.atitle=&rft.date=18+juni+2019&rft.pub=Regeringskansliet&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.regeringen.se%2Frapporter%2F2019%2F06%2Fmanskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-principer-i-afghanistan-20152016%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:210-90">^ [<a href="#cite_ref-:210_90-0">a</a> <a href="#cite_ref-:210_90-1">b</a> <a href="#cite_ref-:210_90-2">c</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=40983">”Lifosrapport: Afghanistan - Marktvister och konfliktlösningsmekanismer”</a>. Migrationsverket. 2 mars 2018. sid. 10ff. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=40983">https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=40983</a>. Läst 29 december 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Lifosrapport%3A+Afghanistan+-+Marktvister+och+konfliktl%C3%B6sningsmekanismer&rft.atitle=&rft.date=2+mars+2018&rft.pages=sid.%26nbsp%3B10ff&rft.pub=Migrationsverket&rft_id=https%3A%2F%2Flifos.migrationsverket.se%2Fdokument%3FdocumentSummaryId%3D40983&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:44-91">^ [<a href="#cite_ref-:44_91-0">a</a> <a href="#cite_ref-:44_91-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFAnders_Fänge2017">Anders Fänge (April 2017). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://stoppautvisningarna.blogspot.com/2018/06/kan-man-gomma-sig-i-afghanistan.html#more">”Sakkunnighetsutlåtande angående förekomst av klan/familjefejder, hedersfrågor, landtvister o. dyl. samt möjligheten att gömma sig i Afghanistan”</a>. Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://stoppautvisningarna.blogspot.com/2018/06/kan-man-gomma-sig-i-afghanistan.html#more">https://stoppautvisningarna.blogspot.com/2018/06/kan-man-gomma-sig-i-afghanistan.html#more</a>. Läst 29 december 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Sakkunnighetsutl%C3%A5tande+ang%C3%A5ende+f%C3%B6rekomst+av+klan%2Ffamiljefejder%2C+hedersfr%C3%A5gor%2C+landtvister+o.+dyl.+samt+m%C3%B6jligheten+att+g%C3%B6mma+sig+i+Afghanistan&rft.atitle=&rft.aulast=Anders+F%C3%A4nge&rft.au=Anders+F%C3%A4nge&rft.date=April+2017&rft.pub=Stoppa+utvisningarna+av+afghanska+ungdomar&rft_id=https%3A%2F%2Fstoppautvisningarna.blogspot.com%2F2018%2F06%2Fkan-man-gomma-sig-i-afghanistan.html%23more&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-92"><a href="#cite_ref-92">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://tolonews.com/afghanistan/watchdog-practical-steps-needed-reduce-violence?fbclid=IwAR0u_Z3F6UYXLJe54V45UDj_kKFb7sul_AWzmapzIZlPmuUaZdr2Az4tyxs">”Watchdog: ‘Practical Steps’ Needed to Reduce Violence”</a>. Tolo News. 10 juli 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://tolonews.com/afghanistan/watchdog-practical-steps-needed-reduce-violence?fbclid=IwAR0u_Z3F6UYXLJe54V45UDj_kKFb7sul_AWzmapzIZlPmuUaZdr2Az4tyxs">https://tolonews.com/afghanistan/watchdog-practical-steps-needed-reduce-violence?fbclid=IwAR0u_Z3F6UYXLJe54V45UDj_kKFb7sul_AWzmapzIZlPmuUaZdr2Az4tyxs</a>. Läst 12 juli 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Watchdog%3A+%E2%80%98Practical+Steps%E2%80%99+Needed+to+Reduce+Violence&rft.atitle=&rft.date=10+juli+2020&rft.pub=Tolo+News&rft_id=https%3A%2F%2Ftolonews.com%2Fafghanistan%2Fwatchdog-practical-steps-needed-reduce-violence%3Ffbclid%3DIwAR0u_Z3F6UYXLJe54V45UDj_kKFb7sul_AWzmapzIZlPmuUaZdr2Az4tyxs&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-93"><a href="#cite_ref-93">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.aljazeera.com/news/2020/07/concerned-afghan-violence-aimed-derailing-peace-talks-200702144156747.html">”UN concerned Afghan violence aimed at derailing peace talks”</a>. Aljazeera. 2 juli 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.aljazeera.com/news/2020/07/concerned-afghan-violence-aimed-derailing-peace-talks-200702144156747.html">https://www.aljazeera.com/news/2020/07/concerned-afghan-violence-aimed-derailing-peace-talks-200702144156747.html</a>. Läst 12 juli 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=UN+concerned+Afghan+violence+aimed+at+derailing+peace+talks&rft.atitle=&rft.date=2+juli+2020&rft.pub=Aljazeera&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.aljazeera.com%2Fnews%2F2020%2F07%2Fconcerned-afghan-violence-aimed-derailing-peace-talks-200702144156747.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-94"><a href="#cite_ref-94">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.theguardian.com/world/2020/dec/22/mexico-journalists-deadly-cpr-press-freedom">”Mexico world's deadliest country for journalists, new report finds”</a>. The Guardian. 22 december 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.theguardian.com/world/2020/dec/22/mexico-journalists-deadly-cpr-press-freedom">https://www.theguardian.com/world/2020/dec/22/mexico-journalists-deadly-cpr-press-freedom</a>. Läst 3 januari 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Mexico+world%27s+deadliest+country+for+journalists%2C+new+report+finds&rft.atitle=&rft.date=22+december+2020&rft.pub=The+Guardian&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.theguardian.com%2Fworld%2F2020%2Fdec%2F22%2Fmexico-journalists-deadly-cpr-press-freedom&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-95"><a href="#cite_ref-95">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.dn.se/sverige/migrationsverkets-chef-har-inte-viktigaste-komponenterna-for-att-klara-en-ny-flyktingvag/">”Migrationsverkets chef: Läget i Afghanistan kan få fler att söka sig till Sverige”</a>. Dagens Nyheter. 2 augusti 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.dn.se/sverige/migrationsverkets-chef-har-inte-viktigaste-komponenterna-for-att-klara-en-ny-flyktingvag/">https://www.dn.se/sverige/migrationsverkets-chef-har-inte-viktigaste-komponenterna-for-att-klara-en-ny-flyktingvag/</a>. Läst 3 augusti 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Migrationsverkets+chef%3A+L%C3%A4get+i+Afghanistan+kan+f%C3%A5+fler+att+s%C3%B6ka+sig+till+Sverige&rft.atitle=&rft.date=2+augusti+2021&rft.pub=Dagens+Nyheter&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.dn.se%2Fsverige%2Fmigrationsverkets-chef-har-inte-viktigaste-komponenterna-for-att-klara-en-ny-flyktingvag%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:16-96">^ [<a href="#cite_ref-:16_96-0">a</a> <a href="#cite_ref-:16_96-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFFänge2018">Fänge, Anders (2018). ”Afghanistans nationsgränser”. i Markus Håkansson. Förstå Afghanistan. Svenska Afghanistankommittén. sid. 68</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistans+nationsgr%C3%A4nser&rft.atitle=F%C3%B6rst%C3%A5+Afghanistan&rft.aulast=F%C3%A4nge&rft.aufirst=Anders&rft.au=F%C3%A4nge%2C+Anders&rft.date=2018&rft.pages=sid.%26nbsp%3B68&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-97"><a href="#cite_ref-97">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/afghanistan/n%C3%A4ringsliv/jordbruk">Nationalencyklopedin Afghanistans jordbruk</a>. Läst 2011-08-03. </li> <li id="cite_note-98"><a href="#cite_ref-98">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://apnews.com/1e566a9f6cd647d2998ec9c2582a6176">”Afghan capital's air pollution may be even deadlier than war”</a>. AP. 13 november 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://apnews.com/1e566a9f6cd647d2998ec9c2582a6176">https://apnews.com/1e566a9f6cd647d2998ec9c2582a6176</a>. Läst 1 januari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghan+capital%27s+air+pollution+may+be+even+deadlier+than+war&rft.atitle=&rft.date=13+november+2019&rft.pub=AP&rft_id=https%3A%2F%2Fapnews.com%2F1e566a9f6cd647d2998ec9c2582a6176&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:39-99"><a href="#cite_ref-:39_99-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20191228021007/https://www.transparency.org/cpi2018">”Corruption Perceptions Index 2018”</a>. Transparency International. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.transparency.org/cpi2018">originalet</a> den 28 december 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20191228021007/https://www.transparency.org/cpi2018">https://web.archive.org/web/20191228021007/https://www.transparency.org/cpi2018</a>. Läst 1 juli 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Corruption+Perceptions+Index+2018&rft.atitle=&rft.pub=Transparency+International&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20191228021007%2Fhttps%3A%2F%2Fwww.transparency.org%2Fcpi2018&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-100"><a href="#cite_ref-100">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://tradingeconomics.com/afghanistan/gdp">”Afghanistan GDP | 2019 | Data | Chart | Calendar | Forecast | News”</a>. tradingeconomics.com. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://tradingeconomics.com/afghanistan/gdp">https://tradingeconomics.com/afghanistan/gdp</a>. Läst 27 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan+GDP+%7C+2019+%7C+Data+%7C+Chart+%7C+Calendar+%7C+Forecast+%7C+News&rft.atitle=tradingeconomics.com&rft_id=https%3A%2F%2Ftradingeconomics.com%2Fafghanistan%2Fgdp&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-101"><a href="#cite_ref-101">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2017/01/weodata/weorept.aspx?pr.x=43&pr.y=5&sy=2016&ey=2016&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=512,672,914,946,612,137,614,546,311,962,213,674,911,676,193,548,122,556,912,678,313,181,419,867,513,682,316,684,913,273,124,868,339,921,638,948,514,943,218,686,963,688,616,518,223,728,516,836,918,558,748,138,618,196,624,278,522,692,622,694,156,142,626,449,628,564,228,565,924,283,233,853,632,288,636,293,634,566,238,964,662,182,960,359,423,453,935,968,128,922,611,714,321,862,243,135,248,716,469,456,253,722,642,942,643,718,939,724,644,576,819,936,172,961,132,813,646,199,648,733,915,184,134,524,652,361,174,362,328,364,258,732,656,366,654,734,336,144,263,146,268,463,532,528,944,923,176,738,534,578,536,537,429,742,433,866,178,369,436,744,136,186,343,925,158,869,439,746,916,926,664,466,826,112,542,111,967,298,443,927,917,846,544,299,941,582,446,474,666,754,668,698&s=PPPPC&grp=0&a=">”Report for Selected Countries and Subjects”</a>. www.imf.org. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2017/01/weodata/weorept.aspx?pr.x=43&pr.y=5&sy=2016&ey=2016&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=512,672,914,946,612,137,614,546,311,962,213,674,911,676,193,548,122,556,912,678,313,181,419,867,513,682,316,684,913,273,124,868,339,921,638,948,514,943,218,686,963,688,616,518,223,728,516,836,918,558,748,138,618,196,624,278,522,692,622,694,156,142,626,449,628,564,228,565,924,283,233,853,632,288,636,293,634,566,238,964,662,182,960,359,423,453,935,968,128,922,611,714,321,862,243,135,248,716,469,456,253,722,642,942,643,718,939,724,644,576,819,936,172,961,132,813,646,199,648,733,915,184,134,524,652,361,174,362,328,364,258,732,656,366,654,734,336,144,263,146,268,463,532,528,944,923,176,738,534,578,536,537,429,742,433,866,178,369,436,744,136,186,343,925,158,869,439,746,916,926,664,466,826,112,542,111,967,298,443,927,917,846,544,299,941,582,446,474,666,754,668,698&s=PPPPC&grp=0&a=">https://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2017/01/weodata/weorept.aspx?pr.x=43&pr.y=5&sy=2016&ey=2016&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=512,672,914,946,612,137,614,546,311,962,213,674,911,676,193,548,122,556,912,678,313,181,419,867,513,682,316,684,913,273,124,868,339,921,638,948,514,943,218,686,963,688,616,518,223,728,516,836,918,558,748,138,618,196,624,278,522,692,622,694,156,142,626,449,628,564,228,565,924,283,233,853,632,288,636,293,634,566,238,964,662,182,960,359,423,453,935,968,128,922,611,714,321,862,243,135,248,716,469,456,253,722,642,942,643,718,939,724,644,576,819,936,172,961,132,813,646,199,648,733,915,184,134,524,652,361,174,362,328,364,258,732,656,366,654,734,336,144,263,146,268,463,532,528,944,923,176,738,534,578,536,537,429,742,433,866,178,369,436,744,136,186,343,925,158,869,439,746,916,926,664,466,826,112,542,111,967,298,443,927,917,846,544,299,941,582,446,474,666,754,668,698&s=PPPPC&grp=0&a=</a>. Läst 27 augusti 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Report+for+Selected+Countries+and+Subjects&rft.atitle=www.imf.org&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.imf.org%2Fexternal%2Fpubs%2Fft%2Fweo%2F2017%2F01%2Fweodata%2Fweorept.aspx%3Fpr.x%3D43%26pr.y%3D5%26sy%3D2016%26ey%3D2016%26ssd%3D1%26sort%3Dcountry%26ds%3D.%26br%3D1%26c%3D512%2C672%2C914%2C946%2C612%2C137%2C614%2C546%2C311%2C962%2C213%2C674%2C911%2C676%2C193%2C548%2C122%2C556%2C912%2C678%2C313%2C181%2C419%2C867%2C513%2C682%2C316%2C684%2C913%2C273%2C124%2C868%2C339%2C921%2C638%2C948%2C514%2C943%2C218%2C686%2C963%2C688%2C616%2C518%2C223%2C728%2C516%2C836%2C918%2C558%2C748%2C138%2C618%2C196%2C624%2C278%2C522%2C692%2C622%2C694%2C156%2C142%2C626%2C449%2C628%2C564%2C228%2C565%2C924%2C283%2C233%2C853%2C632%2C288%2C636%2C293%2C634%2C566%2C238%2C964%2C662%2C182%2C960%2C359%2C423%2C453%2C935%2C968%2C128%2C922%2C611%2C714%2C321%2C862%2C243%2C135%2C248%2C716%2C469%2C456%2C253%2C722%2C642%2C942%2C643%2C718%2C939%2C724%2C644%2C576%2C819%2C936%2C172%2C961%2C132%2C813%2C646%2C199%2C648%2C733%2C915%2C184%2C134%2C524%2C652%2C361%2C174%2C362%2C328%2C364%2C258%2C732%2C656%2C366%2C654%2C734%2C336%2C144%2C263%2C146%2C268%2C463%2C532%2C528%2C944%2C923%2C176%2C738%2C534%2C578%2C536%2C537%2C429%2C742%2C433%2C866%2C178%2C369%2C436%2C744%2C136%2C186%2C343%2C925%2C158%2C869%2C439%2C746%2C916%2C926%2C664%2C466%2C826%2C112%2C542%2C111%2C967%2C298%2C443%2C927%2C917%2C846%2C544%2C299%2C941%2C582%2C446%2C474%2C666%2C754%2C668%2C698%26s%3DPPPPC%26grp%3D0%26a%3D&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-102"><a href="#cite_ref-102">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.xe.com/sv/currencyconverter/convert/?Amount=1&From=SEK&To=AFN">”XE Valutaomvandlare”</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.xe.com/sv/currencyconverter/convert/?Amount=1&From=SEK&To=AFN">https://www.xe.com/sv/currencyconverter/convert/?Amount=1&From=SEK&To=AFN</a>. Läst 28 februari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=XE+Valutaomvandlare&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.xe.com%2Fsv%2Fcurrencyconverter%2Fconvert%2F%3FAmount%3D1%26From%3DSEK%26To%3DAFN&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:18-103">^ [<a href="#cite_ref-:18_103-0">a</a> <a href="#cite_ref-:18_103-1">b</a> <a href="#cite_ref-:18_103-2">c</a> <a href="#cite_ref-:18_103-3">d</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/afghanistan/näringsliv/industri">”Afghanistan: Näringsliv”</a>. Nationalencyklopedin. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/afghanistan/näringsliv/industri">https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/afghanistan/näringsliv/industri</a>. Läst 15 februari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan%3A+N%C3%A4ringsliv&rft.atitle=&rft.pub=Nationalencyklopedin&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ne.se%2Fuppslagsverk%2Fencyklopedi%2Fl%C3%A5ng%2Fafghanistan%2Fn%C3%A4ringsliv%2Findustri&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:15-104">^ [<a href="#cite_ref-:15_104-0">a</a> <a href="#cite_ref-:15_104-1">b</a> <a href="#cite_ref-:15_104-2">c</a> <a href="#cite_ref-:15_104-3">d</a> <a href="#cite_ref-:15_104-4">e</a> <a href="#cite_ref-:15_104-5">f</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSaltmarshe2018">Saltmarshe, Douglas (2018). ”Landsbygden föder Afghanistans befolkning.”. i Markus Håkansson. Förstå Afghanistan. Svenska Afghanistankommittén. sid. 86–89</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Landsbygden+f%C3%B6der+Afghanistans+befolkning.&rft.atitle=F%C3%B6rst%C3%A5+Afghanistan&rft.aulast=Saltmarshe&rft.aufirst=Douglas&rft.au=Saltmarshe%2C+Douglas&rft.date=2018&rft.pages=sid.%26nbsp%3B86%E2%80%9389&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-105"><a href="#cite_ref-105">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20090307202938/http://www.adkn.org/EN/agriculture/article.asp?a=67">”Karez: Afghanistan’s Traditional Irrigation System”</a>. Alternative Developement Knowledge Network. 20 november 2007. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.adkn.org/EN/agriculture/article.asp?a=67">originalet</a> den 7 mars 2009. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20090307202938/http://www.adkn.org/EN/agriculture/article.asp?a=67">https://web.archive.org/web/20090307202938/http://www.adkn.org/EN/agriculture/article.asp?a=67</a>. Läst 7 december 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Karez%3A+Afghanistan%E2%80%99s+Traditional+Irrigation+System&rft.atitle=&rft.date=20+november+2007&rft.pub=Alternative+Developement+Knowledge+Network&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20090307202938%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.adkn.org%2FEN%2Fagriculture%2Farticle.asp%3Fa%3D67&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-106"><a href="#cite_ref-106">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web">[www.sida.se › 197rsrapport-afghanistan-2002---juli-2003_572 ”Årsrapport januari 2002–juli 2003 Afghanistan”] (PDF). SIDA. sid. 13. www.sida.se › 197rsrapport-afghanistan-2002---juli-2003_572. Läst 7 december 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=%C3%85rsrapport+januari+2002%E2%80%93juli+2003%0AAfghanistan&rft.atitle=&rft.pages=sid.%26nbsp%3B13&rft.pub=SIDA&rft_id=www.sida.se+%E2%80%BA+197rsrapport-afghanistan-2002---juli-2003_572&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-107"><a href="#cite_ref-107">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFMarkus_Håkansson2018">Markus Håkansson, red (2018). ”Saffran”. Förstå Afghanistan. Svenska Afghanistankommittén. sid. 96</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Saffran&rft.atitle=F%C3%B6rst%C3%A5+Afghanistan&rft.date=2018&rft.pages=sid.%26nbsp%3B96&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-108"><a href="#cite_ref-108">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/karakul">”Karakul”</a>. Nationalencyklopedien. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/karakul">https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/karakul</a>. Läst 9 februari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Karakul&rft.atitle=&rft.pub=Nationalencyklopedien&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ne.se%2Fuppslagsverk%2Fencyklopedi%2Fl%25C3%25A5ng%2Fkarakul&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-109"><a href="#cite_ref-109">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFAlmqvist2018">Almqvist, Börje (2018). ”Världens största producent av opium”. i Markus Håkansson. Förstå Afghanistan. Svenska Afghanistankommittén. sid. 94–95</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=V%C3%A4rldens+st%C3%B6rsta+producent+av+opium&rft.atitle=F%C3%B6rst%C3%A5+Afghanistan&rft.aulast=Almqvist&rft.aufirst=B%C3%B6rje&rft.au=Almqvist%2C+B%C3%B6rje&rft.date=2018&rft.pages=sid.%26nbsp%3B94%E2%80%9395&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:0-110"><a href="#cite_ref-:0_110-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://sak.se/afghanistan/ekonomi-och-naringsliv/opium">”Opiumproduktion i Afghanistan”</a>. Svenska Afghanistankommittén (SAK). <a rel="nofollow" class="external free" href="https://sak.se/afghanistan/ekonomi-och-naringsliv/opium">https://sak.se/afghanistan/ekonomi-och-naringsliv/opium</a>. Läst 13 juni 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Opiumproduktion+i+Afghanistan&rft.atitle=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n+%28SAK%29&rft_id=https%3A%2F%2Fsak.se%2Fafghanistan%2Fekonomi-och-naringsliv%2Fopium&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:19-111">^ [<a href="#cite_ref-:19_111-0">a</a> <a href="#cite_ref-:19_111-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20191117083101/https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/afghanistan/industri/">”Landguiden Afghanistan”</a>. Utrikespolitiska institutet. 18 januari 2019. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/afghanistan/industri/">originalet</a> den 17 november 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20191117083101/https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/afghanistan/industri/">https://web.archive.org/web/20191117083101/https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/afghanistan/industri/</a>. Läst 15 februari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Landguiden+Afghanistan&rft.atitle=&rft.date=18+januari+2019&rft.pub=Utrikespolitiska+institutet&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20191117083101%2Fhttps%3A%2F%2Fwww.ui.se%2Flandguiden%2Flander-och-omraden%2Fasien%2Fafghanistan%2Findustri%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-112"><a href="#cite_ref-112">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.mindat.org/min-2330.html">”Lapis lazuli”</a>. Mindat.org. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.mindat.org/min-2330.html">https://www.mindat.org/min-2330.html</a>. Läst 6 maj 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Lapis+lazuli&rft.atitle=&rft.pub=Mindat.org&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.mindat.org%2Fmin-2330.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-113"><a href="#cite_ref-113">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.mindat.org/min-2357.html">”Lazurite”</a>. Mindat.org. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.mindat.org/min-2357.html">https://www.mindat.org/min-2357.html</a>. Läst 6 maj 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Lazurite&rft.atitle=&rft.pub=Mindat.org&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.mindat.org%2Fmin-2357.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-114"><a href="#cite_ref-114">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://sak.se/afghanistan/ekonomi-och-naringsliv/naturresurser">”Naturresurser”</a>. Svenska Afghanistankommittén (SAK). <a rel="nofollow" class="external free" href="https://sak.se/afghanistan/ekonomi-och-naringsliv/naturresurser">https://sak.se/afghanistan/ekonomi-och-naringsliv/naturresurser</a>. Läst 22 maj 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Naturresurser&rft.atitle=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n+%28SAK%29&rft_id=https%3A%2F%2Fsak.se%2Fafghanistan%2Fekonomi-och-naringsliv%2Fnaturresurser&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-115"><a href="#cite_ref-115">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.nbcnews.com/science/science-news/rare-earth-afghanistan-sits-1-trillion-minerals-n196861?fbclid=IwAR0VWcbTaWtXgWxOERBEdbLcXQDyWgZHHy-_7MIRBneVI-CP0G97voANYCA">”Rare Earth: Afghanistan Sits on $1 Trillion in Minerals”</a>. NBC News. 5 september 2014. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.nbcnews.com/science/science-news/rare-earth-afghanistan-sits-1-trillion-minerals-n196861?fbclid=IwAR0VWcbTaWtXgWxOERBEdbLcXQDyWgZHHy-_7MIRBneVI-CP0G97voANYCA">https://www.nbcnews.com/science/science-news/rare-earth-afghanistan-sits-1-trillion-minerals-n196861?fbclid=IwAR0VWcbTaWtXgWxOERBEdbLcXQDyWgZHHy-_7MIRBneVI-CP0G97voANYCA</a>. Läst 18 januari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Rare+Earth%3A+Afghanistan+Sits+on+%241+Trillion+in+Minerals&rft.atitle=&rft.date=5+september+2014&rft.pub=NBC+News&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.nbcnews.com%2Fscience%2Fscience-news%2Frare-earth-afghanistan-sits-1-trillion-minerals-n196861%3Ffbclid%3DIwAR0VWcbTaWtXgWxOERBEdbLcXQDyWgZHHy-_7MIRBneVI-CP0G97voANYCA&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-116"><a href="#cite_ref-116">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://ariananews.af/65-afghans-have-no-access-to-electricity-integrity-watch-afghanistan/?fbclid=IwAR3yLAB6vzFW4gKbv-jBE4UYnSbHFSGZRDfI9awyZb8kr4otvYkXH17RpG0">”65% Afghans have no access to electricity – Integrity Watch Afghanistan”</a>. Ariana News. 8 februari 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://ariananews.af/65-afghans-have-no-access-to-electricity-integrity-watch-afghanistan/?fbclid=IwAR3yLAB6vzFW4gKbv-jBE4UYnSbHFSGZRDfI9awyZb8kr4otvYkXH17RpG0">https://ariananews.af/65-afghans-have-no-access-to-electricity-integrity-watch-afghanistan/?fbclid=IwAR3yLAB6vzFW4gKbv-jBE4UYnSbHFSGZRDfI9awyZb8kr4otvYkXH17RpG0</a>. Läst 9 februari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=65%25+Afghans+have+no+access+to+electricity+%E2%80%93+Integrity+Watch+Afghanistan&rft.atitle=&rft.date=8+februari+2020&rft.pub=Ariana+News&rft_id=https%3A%2F%2Fariananews.af%2F65-afghans-have-no-access-to-electricity-integrity-watch-afghanistan%2F%3Ffbclid%3DIwAR3yLAB6vzFW4gKbv-jBE4UYnSbHFSGZRDfI9awyZb8kr4otvYkXH17RpG0&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-117"><a href="#cite_ref-117">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://population.un.org/wpp/Graphs/DemographicProfiles/4">”UN Department of Economic and Social Affairs”</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://population.un.org/wpp/Graphs/DemographicProfiles/4">https://population.un.org/wpp/Graphs/DemographicProfiles/4</a>. Läst 28 augusti 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=UN+Department+of+Economic+and+Social+Affairs&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fpopulation.un.org%2Fwpp%2FGraphs%2FDemographicProfiles%2F4&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan"> <a href="/wiki/Wikipedia:D%C3%B6da_l%C3%A4nkar" title="Wikipedia:Döda länkar">[död länk]</a> </li> <li id="cite_note-Hewad_Afghanistan-118"><a href="#cite_ref-Hewad_Afghanistan_118-0">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.hewad.com/ethnic.htm">Hewad Afghanistan – The ethnic composition of afghanistan in different sources</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20120205235855/http://www.hewad.com/ethnic.htm">Arkiverad</a> 5 februari 2012 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., avläst 2012-01-12. </li> <li id="cite_note-119"><a href="#cite_ref-119">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFFänge2018">Fänge, Anders (2018). ”Afghanistan och statistik - ett kapitel för sig”. i Markus Håkansson. Förstå Afghanistan. Svenska Afghanistankommittén. sid. 11</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan+och+statistik+-+ett+kapitel+f%C3%B6r+sig&rft.atitle=F%C3%B6rst%C3%A5+Afghanistan&rft.aulast=F%C3%A4nge&rft.aufirst=Anders&rft.au=F%C3%A4nge%2C+Anders&rft.date=2018&rft.pages=sid.%26nbsp%3B11&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:9-120">^ [<a href="#cite_ref-:9_120-0">a</a> <a href="#cite_ref-:9_120-1">b</a>] <a rel="nofollow" class="external text" href="https://sak.se/aktuellt/ett-30-tal-folkgrupper-lever-i-afghanistan">Ett 30-tal folkgrupper lever i Afghanistan.</a> <a href="/wiki/Svenska_Afghanistankommitt%C3%A9n" title="Svenska Afghanistankommittén">Svenska Afghanistankommitténs</a> webbplats. Läst 11 september 2019. </li> <li id="cite_note-Maley-121"><a href="#cite_ref-Maley_121-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFMaley1998">Maley, ed. by William (1998). Fundamentalism reborn? : Afghanistan and the Taliban (3. impr., new preface.). New York: New York Univ. Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0814755852" title="Special:Bokkällor/0814755852">ISBN 0814755852</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Fundamentalism+reborn%3F+%3A+Afghanistan+and+the+Taliban&rft.aulast=Maley&rft.aufirst=ed.+by+William&rft.au=Maley%2C+ed.+by+William&rft.date=1998&rft.edition=3.+impr.%2C+new+preface.&rft.place=New+York&rft.pub=New+York+Univ.+Press&rft.isbn=0814755852&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-122"><a href="#cite_ref-122">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://sak.se/afghanistan/befolkning">”Afghanistans befolkning”</a>. Svenska Afghanistankommittén. 20 februari 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://sak.se/afghanistan/befolkning">https://sak.se/afghanistan/befolkning</a>. Läst 23 november 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistans+befolkning&rft.atitle=&rft.date=20+februari+2020&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rft_id=https%3A%2F%2Fsak.se%2Fafghanistan%2Fbefolkning&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-123"><a href="#cite_ref-123">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFParul_Sharma2025">Parul Sharma (27 augusti 2021). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20211123215235/https://sydasien.se/debatt/extrem-matbrist-en-akut-risk-for-miljontals-afghaner/">”Extrem matbrist en akut risk för miljontals afghaner”</a>. Syasien. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://sydasien.se/debatt/extrem-matbrist-en-akut-risk-for-miljontals-afghaner/">originalet</a> den 23 november 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20211123215235/https://sydasien.se/debatt/extrem-matbrist-en-akut-risk-for-miljontals-afghaner/">https://web.archive.org/web/20211123215235/https://sydasien.se/debatt/extrem-matbrist-en-akut-risk-for-miljontals-afghaner/</a>. Läst 23 november 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Extrem+matbrist+en+akut+risk+f%C3%B6r+miljontals+afghaner&rft.atitle=&rft.aulast=Parul+Sharma&rft.au=Parul+Sharma&rft.date=27+augusti+2021&rft.pub=Syasien&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20211123215235%2Fhttps%3A%2F%2Fsydasien.se%2Fdebatt%2Fextrem-matbrist-en-akut-risk-for-miljontals-afghaner%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-CIA-124"><a href="#cite_ref-CIA_124-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20170920072213/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/af.html">”Afghanistan”</a> (på engelska). <a href="/wiki/The_World_Factbook" title="The World Factbook">The World Factbook</a>. <a href="/wiki/CIA" class="mw-redirect" title="CIA">CIA</a>. 13 december 2007. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/af.html">originalet</a> den 20 september 2017. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20170920072213/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/af.html">https://web.archive.org/web/20170920072213/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/af.html</a>. Läst 18 augusti 2009.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan&rft.atitle=%5B%5BThe+World+Factbook%5D%5D&rft.date=13+december+2007&rft.pub=%5B%5BCIA%5D%5D&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20170920072213%2Fhttps%3A%2F%2Fwww.cia.gov%2Flibrary%2Fpublications%2Fthe-world-factbook%2Fgeos%2Faf.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-125"><a href="#cite_ref-125">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFAdam_Cwejman2025">Adam Cwejman (16 augusti 2021). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.gp.se/ledare/nederlaget-i-afghanistan-vittnar-om-v%C3%A4stv%C3%A4rldens-dumhet-1.53017630">”Nederlaget i Afghanistan vittnar om västvärldens dumhet”</a>. GP. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.gp.se/ledare/nederlaget-i-afghanistan-vittnar-om-v%C3%A4stv%C3%A4rldens-dumhet-1.53017630">https://www.gp.se/ledare/nederlaget-i-afghanistan-vittnar-om-v%C3%A4stv%C3%A4rldens-dumhet-1.53017630</a>. Läst 23 november 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Nederlaget+i+Afghanistan+vittnar+om+v%C3%A4stv%C3%A4rldens+dumhet&rft.atitle=&rft.aulast=Adam+Cwejman&rft.au=Adam+Cwejman&rft.date=16+augusti+2021&rft.pub=GP&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.gp.se%2Fledare%2Fnederlaget-i-afghanistan-vittnar-om-v%25C3%25A4stv%25C3%25A4rldens-dumhet-1.53017630&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:3-126">^ [<a href="#cite_ref-:3_126-0">a</a> <a href="#cite_ref-:3_126-1">b</a> <a href="#cite_ref-:3_126-2">c</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.unesco.org/new/en/kabul/education/youth-and-adult-education/enhancement-of-literacy-in-afghanistan-iii/">”Enhancement of Literacy in Afghanistan III | United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization”</a>. www.unesco.org. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.unesco.org/new/en/kabul/education/youth-and-adult-education/enhancement-of-literacy-in-afghanistan-iii/">http://www.unesco.org/new/en/kabul/education/youth-and-adult-education/enhancement-of-literacy-in-afghanistan-iii/</a>. Läst 27 oktober 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Enhancement+of+Literacy+in+Afghanistan+III+%7C+United+Nations+Educational%2C+Scientific+and+Cultural+Organization&rft.atitle=www.unesco.org&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.unesco.org%2Fnew%2Fen%2Fkabul%2Feducation%2Fyouth-and-adult-education%2Fenhancement-of-literacy-in-afghanistan-iii%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-127"><a href="#cite_ref-127">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFLandguiden_-_Länder_i_fickformat2007">Landguiden - Länder i fickformat (9 april 2007). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.landguiden.se/">”Afghanistan - Faktablad : Utbildning”</a>. Utrikespolitiska institutet. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.landguiden.se/">http://www.landguiden.se/</a>. Läst 7 augusti 2009.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan+-+Faktablad+%3A+Utbildning&rft.atitle=&rft.aulast=Landguiden+-+L%C3%A4nder+i+fickformat&rft.au=Landguiden+-+L%C3%A4nder+i+fickformat&rft.date=9+april+2007&rft.pub=Utrikespolitiska+institutet&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.landguiden.se%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:7-128">^ [<a href="#cite_ref-:7_128-0">a</a> <a href="#cite_ref-:7_128-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFKarlsson2018">Karlsson, Pia (2018). ”Framtiden kan inte vänta”. i Markus Håkansson. Förstå Afghanistan. Svenska Afghanistankommittén. sid. 69–74</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Framtiden+kan+inte+v%C3%A4nta&rft.atitle=F%C3%B6rst%C3%A5+Afghanistan&rft.aulast=Karlsson&rft.aufirst=Pia&rft.au=Karlsson%2C+Pia&rft.date=2018&rft.pages=sid.%26nbsp%3B69%E2%80%9374&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-asmp-129"><a href="#cite_ref-asmp_129-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFMojumdar,_Aunohita2007">Mojumdar, Aunohita (9 april 2007). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/south_asia/6533379.stm">”Afghan Schools' Money Problems”</a>. BBC News. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/south_asia/6533379.stm">http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/south_asia/6533379.stm</a>. Läst 7 augusti 2009.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghan+Schools%27+Money+Problems&rft.atitle=&rft.aulast=Mojumdar%2C+Aunohita&rft.au=Mojumdar%2C+Aunohita&rft.date=9+april+2007&rft.pub=BBC+News&rft_id=http%3A%2F%2Fnews.bbc.co.uk%2F1%2Fhi%2Fworld%2Fsouth_asia%2F6533379.stm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-130"><a href="#cite_ref-130">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://sak.se/afghanistan/utbildning/svensk-och-afghansk-skola">”Svensk och afghansk skola”</a>. Svenska Afghanistankommittén. 17 juni 2017. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://sak.se/afghanistan/utbildning/svensk-och-afghansk-skola">https://sak.se/afghanistan/utbildning/svensk-och-afghansk-skola</a>. Läst 24 december 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Svensk+och+afghansk+skola&rft.atitle=&rft.date=17+juni+2017&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rft_id=https%3A%2F%2Fsak.se%2Fafghanistan%2Futbildning%2Fsvensk-och-afghansk-skola&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-131"><a href="#cite_ref-131">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.khaama.com/educational-crisis-229-professors-left-afghanistan-since-taliban-takeover-85897">”Educational crisis, 229 professors left Afghanistan since Taliban takeover”</a>. Kha ama Press. 3 februari 2022. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.khaama.com/educational-crisis-229-professors-left-afghanistan-since-taliban-takeover-85897">https://www.khaama.com/educational-crisis-229-professors-left-afghanistan-since-taliban-takeover-85897</a>. Läst 6 februari 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Educational+crisis%2C+229+professors+left+Afghanistan+since+Taliban+takeover&rft.atitle=&rft.date=3+februari+2022&rft.pub=Kha+ama+Press&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.khaama.com%2Feducational-crisis-229-professors-left-afghanistan-since-taliban-takeover-85897&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-132"><a href="#cite_ref-132">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFRosbäck2018">Rosbäck, Jens (2018). ”Ökad medvetenhet och allas rätt till hälsovård”. i Markus Håkansson. Förstå Afghanistan. Svenska Afghanistankommittén. sid. 78–81</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=%C3%96kad+medvetenhet+och+allas+r%C3%A4tt+till+h%C3%A4lsov%C3%A5rd&rft.atitle=F%C3%B6rst%C3%A5+Afghanistan&rft.aulast=Rosb%C3%A4ck&rft.aufirst=Jens&rft.au=Rosb%C3%A4ck%2C+Jens&rft.date=2018&rft.pages=sid.%26nbsp%3B78%E2%80%9381&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:43-133"><a href="#cite_ref-:43_133-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFJohan_MIkaelsson2025">Johan MIkaelsson (21 mars 2020). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://sydasien.se/analys/tiotusentals-afghaner-strommar-ur-iran-till-afghanistan/?fbclid=IwAR02VjO6vaxDbKX2cJKXIlTNbtpkVoun_4U6QxkejXps4j3s7KjAbhIuYaU">”Tiotusentals afghaner strömmar ur Iran till Afghanistan”</a>. Sydasien. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://sydasien.se/analys/tiotusentals-afghaner-strommar-ur-iran-till-afghanistan/?fbclid=IwAR02VjO6vaxDbKX2cJKXIlTNbtpkVoun_4U6QxkejXps4j3s7KjAbhIuYaU">https://sydasien.se/analys/tiotusentals-afghaner-strommar-ur-iran-till-afghanistan/?fbclid=IwAR02VjO6vaxDbKX2cJKXIlTNbtpkVoun_4U6QxkejXps4j3s7KjAbhIuYaU</a>. Läst 22 mars 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Tiotusentals+afghaner+str%C3%B6mmar+ur+Iran+till+Afghanistan&rft.atitle=&rft.aulast=Johan+MIkaelsson&rft.au=Johan+MIkaelsson&rft.date=21+mars+2020&rft.pub=Sydasien&rft_id=https%3A%2F%2Fsydasien.se%2Fanalys%2Ftiotusentals-afghaner-strommar-ur-iran-till-afghanistan%2F%3Ffbclid%3DIwAR02VjO6vaxDbKX2cJKXIlTNbtpkVoun_4U6QxkejXps4j3s7KjAbhIuYaU&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-134"><a href="#cite_ref-134">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://tolonews.com/health/16m-might-become-infected-afghan-health-ministry?fbclid=IwAR2D81pz2syFZd7ApI6XslUfONRZA2Y84ygzdiJy0Vgt09FA78Cflv4VTpI">”'16M Might Become Infected': Afghan Health Ministry”</a>. Tolo News. 24 mars 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://tolonews.com/health/16m-might-become-infected-afghan-health-ministry?fbclid=IwAR2D81pz2syFZd7ApI6XslUfONRZA2Y84ygzdiJy0Vgt09FA78Cflv4VTpI">https://tolonews.com/health/16m-might-become-infected-afghan-health-ministry?fbclid=IwAR2D81pz2syFZd7ApI6XslUfONRZA2Y84ygzdiJy0Vgt09FA78Cflv4VTpI</a>. Läst 26 mars 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=%2716M+Might+Become+Infected%27%3A+Afghan+Health+Ministry&rft.atitle=&rft.date=24+mars+2020&rft.pub=Tolo+News&rft_id=https%3A%2F%2Ftolonews.com%2Fhealth%2F16m-might-become-infected-afghan-health-ministry%3Ffbclid%3DIwAR2D81pz2syFZd7ApI6XslUfONRZA2Y84ygzdiJy0Vgt09FA78Cflv4VTpI&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:21-135">^ [<a href="#cite_ref-:21_135-0">a</a> <a href="#cite_ref-:21_135-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.issup.net/knowledge-share/publications/2016-10/afghanistan-national-drug-use-survey-2015">”Afghanistan National Drug Use Survey 2015”</a> (på engelska). www.issup.net. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.issup.net/knowledge-share/publications/2016-10/afghanistan-national-drug-use-survey-2015">https://www.issup.net/knowledge-share/publications/2016-10/afghanistan-national-drug-use-survey-2015</a>. Läst 1 maj 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan+National+Drug+Use+Survey+2015&rft.atitle=www.issup.net&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.issup.net%2Fknowledge-share%2Fpublications%2F2016-10%2Fafghanistan-national-drug-use-survey-2015&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-136"><a href="#cite_ref-136">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20191019092657/https://www.sida.se/Svenska/har-arbetar-vi/Asien/Afghanistan/resultatexempel/Med-forebyggande-insatser-far-afghanska-kvinnor-del-av--manskliga-rattigheter/">”Med förebyggande insatser får afghanska kvinnor del av mänskliga rättigheter”</a>. www.sida.se. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.sida.se/Svenska/har-arbetar-vi/Asien/Afghanistan/resultatexempel/Med-forebyggande-insatser-far-afghanska-kvinnor-del-av--manskliga-rattigheter/">originalet</a> den 19 oktober 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20191019092657/https://www.sida.se/Svenska/har-arbetar-vi/Asien/Afghanistan/resultatexempel/Med-forebyggande-insatser-far-afghanska-kvinnor-del-av--manskliga-rattigheter/">https://web.archive.org/web/20191019092657/https://www.sida.se/Svenska/har-arbetar-vi/Asien/Afghanistan/resultatexempel/Med-forebyggande-insatser-far-afghanska-kvinnor-del-av--manskliga-rattigheter/</a>. Läst 19 oktober 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Med+f%C3%B6rebyggande+insatser+f%C3%A5r+afghanska+kvinnor+del+av+m%C3%A4nskliga+r%C3%A4ttigheter&rft.atitle=www.sida.se&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20191019092657%2Fhttps%3A%2F%2Fwww.sida.se%2FSvenska%2Fhar-arbetar-vi%2FAsien%2FAfghanistan%2Fresultatexempel%2FMed-forebyggande-insatser-far-afghanska-kvinnor-del-av--manskliga-rattigheter%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:1-137">^ [<a href="#cite_ref-:1_137-0">a</a> <a href="#cite_ref-:1_137-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFWelle_(www.dw.com)">Welle (www.dw.com), Deutsche. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.dw.com/de/frauenrechte-in-afghanistan/a-17504113">”Frauenrechte in Afghanistan | DW | 05.04.2014”</a> (på tyska). DW.COM. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.dw.com/de/frauenrechte-in-afghanistan/a-17504113">https://www.dw.com/de/frauenrechte-in-afghanistan/a-17504113</a>. Läst 19 oktober 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Frauenrechte+in+Afghanistan+%7C+DW+%7C+05.04.2014&rft.atitle=DW.COM&rft.aulast=Welle+%28www.dw.com%29&rft.aufirst=Deutsche&rft.au=Welle+%28www.dw.com%29%2C+Deutsche&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.dw.com%2Fde%2Ffrauenrechte-in-afghanistan%2Fa-17504113&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:2-138">^ [<a href="#cite_ref-:2_138-0">a</a> <a href="#cite_ref-:2_138-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20190105052634/https://www.aljazeera.com/programmes/101east/2015/06/afghanistan-country-women-150630115111987.html">”Afghanistan: No Country for Women”</a>. www.aljazeera.com. 3 juli 2015. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.aljazeera.com/programmes/101east/2015/06/afghanistan-country-women-150630115111987.html">originalet</a> den 5 januari 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20190105052634/https://www.aljazeera.com/programmes/101east/2015/06/afghanistan-country-women-150630115111987.html">https://web.archive.org/web/20190105052634/https://www.aljazeera.com/programmes/101east/2015/06/afghanistan-country-women-150630115111987.html</a>. Läst 26 oktober 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan%3A+No+Country+for+Women&rft.atitle=www.aljazeera.com&rft.date=3+juli+2015&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20190105052634%2Fhttps%3A%2F%2Fwww.aljazeera.com%2Fprogrammes%2F101east%2F2015%2F06%2Fafghanistan-country-women-150630115111987.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-139"><a href="#cite_ref-139">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFWelle_(www.dw.com)">Welle (www.dw.com), Deutsche. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.dw.com/en/afghan-widows-would-rather-die/a-16562576">”Afghan widows would 'rather die' | DW | 30.01.2013”</a> (på brittisk engelska). DW.COM. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.dw.com/en/afghan-widows-would-rather-die/a-16562576">https://www.dw.com/en/afghan-widows-would-rather-die/a-16562576</a>. Läst 19 oktober 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghan+widows+would+%27rather+die%27+%7C+DW+%7C+30.01.2013&rft.atitle=DW.COM&rft.aulast=Welle+%28www.dw.com%29&rft.aufirst=Deutsche&rft.au=Welle+%28www.dw.com%29%2C+Deutsche&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.dw.com%2Fen%2Fafghan-widows-would-rather-die%2Fa-16562576&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-140"><a href="#cite_ref-140">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.guide2womenleaders.com/womeninpower/Womeninpower1900.htm">”Women in power 1900–1940”</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.guide2womenleaders.com/womeninpower/Womeninpower1900.htm">http://www.guide2womenleaders.com/womeninpower/Womeninpower1900.htm</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Women+in+power+1900%E2%80%931940&rft.atitle=&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.guide2womenleaders.com%2Fwomeninpower%2FWomeninpower1900.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  Women in power 1900 </li> <li id="cite_note-141"><a href="#cite_ref-141">^</a> Julie Billaud: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=SiH3BgAAQBAJ&pg=PA31&dq=queen+afghanistan+veil&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjprbLo1MTtAhW6CRAIHZEPBmMQ6AEwAnoECAAQAg#v=onepage&q=queen%20afghanistan%20veil&f=false">Kabul Carnival: Gender Politics in Postwar Afghanistan</a> </li> <li id="cite_note-TA-142">^ [<a href="#cite_ref-TA_142-0">a</a> <a href="#cite_ref-TA_142-1">b</a>] Tamim Ansary (2012) <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.co.uk/books?id=VKg4DgAAQBAJ&lpg=PT147&pg=PT147#v=onepage&q&f=false">Games without Rules: The Often-Interrupted History of Afghanistan</a> </li> <li id="cite_note-ReferenceE-143">^ [<a href="#cite_ref-ReferenceE_143-0">a</a> <a href="#cite_ref-ReferenceE_143-1">b</a> <a href="#cite_ref-ReferenceE_143-2">c</a>] Timothy Nunan: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=IL8wCwAAQBAJ&pg=PA184&lpg=PA184&dq=Queen+Humaira+veil&source=bl&ots=2Qpb7FKSwL&sig=ACfU3U13tf5loV_85BEGYu8iHHAnS4ZdzA&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwj7u9mquqHyAhXPk4sKHRdABBA4FBDoAXoECBgQAw#v=onepage&q=Queen%20Humaira%20veil&f=false">Humanitarian Invasion: Global Development in Cold War Afghanistan</a> </li> <li id="cite_note-Emadi-144">^ [<a href="#cite_ref-Emadi_144-0">a</a> <a href="#cite_ref-Emadi_144-1">b</a> <a href="#cite_ref-Emadi_144-2">c</a>] Emadi, Hafizullah, Repression, resistance, and women in Afghanistan, Praeger, Westport, Conn., 2002 </li> <li id="cite_note-:24-145">^ [<a href="#cite_ref-:24_145-0">a</a> <a href="#cite_ref-:24_145-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sa-slar-talibanernas-styre-mot-afghanistans-kvinnor">”Så slår talibanernas styre mot Afghanistans kvinnor”</a>. SVT. 7 maj 2022. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sa-slar-talibanernas-styre-mot-afghanistans-kvinnor">https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sa-slar-talibanernas-styre-mot-afghanistans-kvinnor</a>. Läst 6 juni 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=S%C3%A5+sl%C3%A5r+talibanernas+styre+mot+Afghanistans+kvinnor&rft.atitle=&rft.date=7+maj+2022&rft.pub=SVT&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.svt.se%2Fnyheter%2Futrikes%2Fsa-slar-talibanernas-styre-mot-afghanistans-kvinnor&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:11-146">^ [<a href="#cite_ref-:11_146-0">a</a> <a href="#cite_ref-:11_146-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFAdel2018">Adel, Enayatullah (2010-02-01). ”Pashtunwali”. i Markus Håkansson. Förstå Afghanistan. Svenska Afghanistankommittén. sid. 110–111</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Pashtunwali&rft.atitle=F%C3%B6rst%C3%A5+Afghanistan&rft.aulast=Adel&rft.aufirst=Enayatullah&rft.au=Adel%2C+Enayatullah&rft.date=2010-02-01&rft.pages=sid.%26nbsp%3B110%E2%80%93111&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-147"><a href="#cite_ref-147">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.unwomen.se/konsfortrycket-i-afghanistan-nar-extremer/">”Könsförtrycket i Afghanistan når nya extremer”</a>. UN Women. 27 augusti 2024. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.unwomen.se/konsfortrycket-i-afghanistan-nar-extremer/">https://www.unwomen.se/konsfortrycket-i-afghanistan-nar-extremer/</a>. Läst 3 januari 2025.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=K%C3%B6nsf%C3%B6rtrycket+i+Afghanistan+n%C3%A5r+nya+extremer&rft.atitle=&rft.date=27+augusti+2024&rft.pub=UN+Women&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.unwomen.se%2Fkonsfortrycket-i-afghanistan-nar-extremer%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-148"><a href="#cite_ref-148">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFWelle_(www.dw.com)">Welle (www.dw.com), Deutsche. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.dw.com/en/afghan-women-escape-marriage-through-suicide/a-16750044">”Afghan women escape marriage through suicide | DW | 18.04.2013”</a> (på brittisk engelska). DW.COM. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.dw.com/en/afghan-women-escape-marriage-through-suicide/a-16750044">https://www.dw.com/en/afghan-women-escape-marriage-through-suicide/a-16750044</a>. Läst 19 oktober 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghan+women+escape+marriage+through+suicide+%7C+DW+%7C+18.04.2013&rft.atitle=DW.COM&rft.aulast=Welle+%28www.dw.com%29&rft.aufirst=Deutsche&rft.au=Welle+%28www.dw.com%29%2C+Deutsche&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.dw.com%2Fen%2Fafghan-women-escape-marriage-through-suicide%2Fa-16750044&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-149"><a href="#cite_ref-149">^</a> <cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFSaifySaadat2012-1">Saify, Khyber; Saadat, Mostafa (2012-1). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21729362">”Consanguineous marriages in Afghanistan”</a>. Journal of Biosocial Science 44 (1): sid. 73–81. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1017%2FS0021932011000253">10.1017/S0021932011000253</a>. <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/1469-7599">1469-7599</a>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21729362?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:21729362">PMID 21729362</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21729362">https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21729362</a>. Läst 18 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Consanguineous+marriages+in+Afghanistan&rft.jtitle=Journal+of+Biosocial+Science&rft.aulast=Saify&rft.aufirst=Khyber&rft.au=Saify%2C+Khyber&rft.au=Saadat%2C+Mostafa&rft.date=2012-1&rft.volume=44&rft.issue=1&rft.pages=sid.%26nbsp%3B73%E2%80%9381&rft_id=info:doi/10.1017%2FS0021932011000253&rft_id=info:pmid/21729362&rft.issn=1469-7599&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ncbi.nlm.nih.gov%2Fpubmed%2F21729362&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:13-150">^ [<a href="#cite_ref-:13_150-0">a</a> <a href="#cite_ref-:13_150-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFAzarbaijani-Moghaddam2018">Azarbaijani-Moghaddam, Sippi (2018). ”Det krävs en "revolution" för att lyfta Afghanistans kvinnor”. i Markus Håkansson. Förstå Afghanistan. Svenska Afghanistankommittén. sid. 123–127</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Det+kr%C3%A4vs+en+%22revolution%22+f%C3%B6r+att+lyfta+Afghanistans+kvinnor&rft.atitle=F%C3%B6rst%C3%A5+Afghanistan&rft.aulast=Azarbaijani-Moghaddam&rft.aufirst=Sippi&rft.au=Azarbaijani-Moghaddam%2C+Sippi&rft.date=2018&rft.pages=sid.%26nbsp%3B123%E2%80%93127&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-151"><a href="#cite_ref-151">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.encyclopedia.com/women/dictionaries-thesauruses-pictures-and-press-releases/gauhar-shad-c-1378-1459">”Gauhar Shad”</a>. Encyclopedia.com. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.encyclopedia.com/women/dictionaries-thesauruses-pictures-and-press-releases/gauhar-shad-c-1378-1459">https://www.encyclopedia.com/women/dictionaries-thesauruses-pictures-and-press-releases/gauhar-shad-c-1378-1459</a>. Läst 28 januari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Gauhar+Shad&rft.atitle=&rft.pub=Encyclopedia.com&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.encyclopedia.com%2Fwomen%2Fdictionaries-thesauruses-pictures-and-press-releases%2Fgauhar-shad-c-1378-1459&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-152"><a href="#cite_ref-152">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFPeter_Truhart1985">Peter Truhart (1985). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://books.google.se/books?id=r4pdDwAAQBAJ&pg=PA995&lpg=PA995&dq=1556-1564+kabul&source=bl&ots=EV-G9aOBR6&sig=ACfU3U2mtUHZokkSYXtIpsqbf95CzGARKg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjiy7G1iLPnAhWoxaYKHRJ8B3YQ6AEwAnoECAQQAQ#v=onepage&q=1556-1564%20kabul&f=false">”Regents of Nations Part 2. Asia, Australia-Oceania”</a>. K.G. Saur. sid. 995. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://books.google.se/books?id=r4pdDwAAQBAJ&pg=PA995&lpg=PA995&dq=1556-1564+kabul&source=bl&ots=EV-G9aOBR6&sig=ACfU3U2mtUHZokkSYXtIpsqbf95CzGARKg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjiy7G1iLPnAhWoxaYKHRJ8B3YQ6AEwAnoECAQQAQ#v=onepage&q=1556-1564%20kabul&f=false">https://books.google.se/books?id=r4pdDwAAQBAJ&pg=PA995&lpg=PA995&dq=1556-1564+kabul&source=bl&ots=EV-G9aOBR6&sig=ACfU3U2mtUHZokkSYXtIpsqbf95CzGARKg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjiy7G1iLPnAhWoxaYKHRJ8B3YQ6AEwAnoECAQQAQ#v=onepage&q=1556-1564%20kabul&f=false</a>. Läst 2 februari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Regents+of+Nations+Part+2.+Asia%2C+Australia-Oceania&rft.atitle=&rft.aulast=Peter+Truhart&rft.au=Peter+Truhart&rft.date=1985&rft.pages=sid.%26nbsp%3B995&rft.pub=K.G.+Saur&rft_id=https%3A%2F%2Fbooks.google.se%2Fbooks%3Fid%3Dr4pdDwAAQBAJ%26pg%3DPA995%26lpg%3DPA995%26dq%3D1556-1564%2Bkabul%26source%3Dbl%26ots%3DEV-G9aOBR6%26sig%3DACfU3U2mtUHZokkSYXtIpsqbf95CzGARKg%26hl%3Dsv%26sa%3DX%26ved%3D2ahUKEwjiy7G1iLPnAhWoxaYKHRJ8B3YQ6AEwAnoECAQQAQ%23v%3Donepage%26q%3D1556-1564%2520kabul%26f%3Dfalse&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-153"><a href="#cite_ref-153">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a class="external text" href="https://en.wikisource.org/wiki/Constitution_of_the_Kingdom_of_Afghanistan">”Constitution of the Kingdom of Afghanistan”</a>. Wikisource. 1964. <a class="external free" href="https://en.wikisource.org/wiki/Constitution_of_the_Kingdom_of_Afghanistan">https://en.wikisource.org/wiki/Constitution_of_the_Kingdom_of_Afghanistan</a>. Läst 2 februari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Constitution+of+the+Kingdom+of+Afghanistan&rft.atitle=&rft.date=1964&rft.pub=Wikisource&rft_id=https%3A%2F%2Fen.wikisource.org%2Fwiki%2FConstitution_of_the_Kingdom_of_Afghanistan&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-154"><a href="#cite_ref-154">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFMarkus_Håkansson2018">Markus Håkansson, red (2018). ”Det politiska systemet”. Förstå Afghanistan. Svenska Afghanistankommittén. sid. 156–157</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Det+politiska+systemet&rft.atitle=F%C3%B6rst%C3%A5+Afghanistan&rft.date=2018&rft.pages=sid.%26nbsp%3B156%E2%80%93157&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-155"><a href="#cite_ref-155">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFKouvo2018">Kouvo, Sari (2018). ”Fortfarande lång väg att vandra”. i Markus Håkansson. Förstå Afghanistan. Svenska Afghanistankommittén. sid. 118–122</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Fortfarande+l%C3%A5ng+v%C3%A4g+att+vandra&rft.atitle=F%C3%B6rst%C3%A5+Afghanistan&rft.aulast=Kouvo&rft.aufirst=Sari&rft.au=Kouvo%2C+Sari&rft.date=2018&rft.pages=sid.%26nbsp%3B118%E2%80%93122&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-156"><a href="#cite_ref-156">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.expressen.se/ledare/radda-de-kvinnliga-domarna-fran-talibanerna/">”Rädda de kvinnliga domarna från talibanerna”</a>. Expressen. 6 oktober 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.expressen.se/ledare/radda-de-kvinnliga-domarna-fran-talibanerna/">https://www.expressen.se/ledare/radda-de-kvinnliga-domarna-fran-talibanerna/</a>. Läst 6 maj 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=R%C3%A4dda+de+kvinnliga+domarna+fr%C3%A5n+talibanerna&rft.atitle=&rft.date=6+oktober+2021&rft.pub=Expressen&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.expressen.se%2Fledare%2Fradda-de-kvinnliga-domarna-fran-talibanerna%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-157"><a href="#cite_ref-157">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/eu-affairs/20220127STO22046/parlamentet-vill-uppmarksamma-de-afghanska-kvinnornas-situation">”Parlamentet vill uppmärksamma de afghanska kvinnornas situation”</a>. Europaparlamentet. 1 februari 2022. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/eu-affairs/20220127STO22046/parlamentet-vill-uppmarksamma-de-afghanska-kvinnornas-situation">https://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/eu-affairs/20220127STO22046/parlamentet-vill-uppmarksamma-de-afghanska-kvinnornas-situation</a>. Läst 6 juni 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Parlamentet+vill+uppm%C3%A4rksamma+de+afghanska+kvinnornas+situation&rft.atitle=&rft.date=1+februari+2022&rft.pub=Europaparlamentet&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.europarl.europa.eu%2Fnews%2Fsv%2Fheadlines%2Feu-affairs%2F20220127STO22046%2Fparlamentet-vill-uppmarksamma-de-afghanska-kvinnornas-situation&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-158"><a href="#cite_ref-158">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.opendemocracy.net/en/5050/afghanistan-taliban-burqa-women-protest/">”Afghan women activists protest against Taliban’s new burqa decree”</a>. Open Democracy. 13 maj 2022. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.opendemocracy.net/en/5050/afghanistan-taliban-burqa-women-protest/">https://www.opendemocracy.net/en/5050/afghanistan-taliban-burqa-women-protest/</a>. Läst 6 juni 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghan+women+activists+protest+against+Taliban%E2%80%99s+new+burqa+decree&rft.atitle=&rft.date=13+maj+2022&rft.pub=Open+Democracy&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.opendemocracy.net%2Fen%2F5050%2Fafghanistan-taliban-burqa-women-protest%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-159"><a href="#cite_ref-159">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/krigsvald-mot-barn-okar-i-afghanistan?cmpid=del%3Afb%3A20191005%3Akrigsvald-mot-barn-okar-i-afghanistan%3Anyh%3Alp&fbclid=IwAR2lohdxgFiEZtXxW1_eV-D2YQwUPSEuE4HLXshA5GsOk-Gg_nke4QIgEeY">”Krigsvåld mot barn ökar i Afghanistan”</a>. SVT. 5 oktober 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/krigsvald-mot-barn-okar-i-afghanistan?cmpid=del%3Afb%3A20191005%3Akrigsvald-mot-barn-okar-i-afghanistan%3Anyh%3Alp&fbclid=IwAR2lohdxgFiEZtXxW1_eV-D2YQwUPSEuE4HLXshA5GsOk-Gg_nke4QIgEeY">https://www.svt.se/nyheter/utrikes/krigsvald-mot-barn-okar-i-afghanistan?cmpid=del%3Afb%3A20191005%3Akrigsvald-mot-barn-okar-i-afghanistan%3Anyh%3Alp&fbclid=IwAR2lohdxgFiEZtXxW1_eV-D2YQwUPSEuE4HLXshA5GsOk-Gg_nke4QIgEeY</a>. Läst 8 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Krigsv%C3%A5ld+mot+barn+%C3%B6kar+i+Afghanistan&rft.atitle=&rft.date=5+oktober+2019&rft.pub=SVT&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.svt.se%2Fnyheter%2Futrikes%2Fkrigsvald-mot-barn-okar-i-afghanistan%3Fcmpid%3Ddel%253Afb%253A20191005%253Akrigsvald-mot-barn-okar-i-afghanistan%253Anyh%253Alp%26fbclid%3DIwAR2lohdxgFiEZtXxW1_eV-D2YQwUPSEuE4HLXshA5GsOk-Gg_nke4QIgEeY&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-160"><a href="#cite_ref-160">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.sbs.com.au/news/in-war-torn-afghanistan-these-children-are-too-scared-to-walk-to-and-from-school?fbclid=IwAR2sAh1Z1b743ZojtldVUWJ79MyIu_zNICbYnvbYunJ84O7dxrffXML3Lig">”In war-torn Afghanistan, these children are too scared to walk to and from school”</a>. SBS News Australia. 21 november 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.sbs.com.au/news/in-war-torn-afghanistan-these-children-are-too-scared-to-walk-to-and-from-school?fbclid=IwAR2sAh1Z1b743ZojtldVUWJ79MyIu_zNICbYnvbYunJ84O7dxrffXML3Lig">https://www.sbs.com.au/news/in-war-torn-afghanistan-these-children-are-too-scared-to-walk-to-and-from-school?fbclid=IwAR2sAh1Z1b743ZojtldVUWJ79MyIu_zNICbYnvbYunJ84O7dxrffXML3Lig</a>. Läst 22 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=In+war-torn+Afghanistan%2C+these+children+are+too+scared+to+walk+to+and+from+school&rft.atitle=&rft.date=21+november+2019&rft.pub=SBS+News+Australia&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.sbs.com.au%2Fnews%2Fin-war-torn-afghanistan-these-children-are-too-scared-to-walk-to-and-from-school%3Ffbclid%3DIwAR2sAh1Z1b743ZojtldVUWJ79MyIu_zNICbYnvbYunJ84O7dxrffXML3Lig&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-161"><a href="#cite_ref-161">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.unicef.org/reports/preserving-hope-afghanistan-2019">”Preserving hope in Afghanistan”</a>. UNICEF. December 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.unicef.org/reports/preserving-hope-afghanistan-2019">https://www.unicef.org/reports/preserving-hope-afghanistan-2019</a>. Läst 19 december 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Preserving+hope+in+Afghanistan&rft.atitle=&rft.date=December+2019&rft.pub=UNICEF&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.unicef.org%2Freports%2Fpreserving-hope-afghanistan-2019&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-162"><a href="#cite_ref-162">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.tolonews.com/afghanistan/blast-wedding-ceremony-nangarhar-leaves-five-dead?fbclid=IwAR3VeOrZC10QDzfU2AU7B8kAmMezStdcp0RHE1my5zC5eVhJh-I2wVrnq_w">”Blast At Wedding Ceremony In Nangarhar Leaves Six Dead”</a>. Tolo News. 12 juli 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.tolonews.com/afghanistan/blast-wedding-ceremony-nangarhar-leaves-five-dead?fbclid=IwAR3VeOrZC10QDzfU2AU7B8kAmMezStdcp0RHE1my5zC5eVhJh-I2wVrnq_w">https://www.tolonews.com/afghanistan/blast-wedding-ceremony-nangarhar-leaves-five-dead?fbclid=IwAR3VeOrZC10QDzfU2AU7B8kAmMezStdcp0RHE1my5zC5eVhJh-I2wVrnq_w</a>. Läst 15 juli 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Blast+At+Wedding+Ceremony+In+Nangarhar+Leaves+Six+Dead&rft.atitle=&rft.date=12+juli+2019&rft.pub=Tolo+News&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.tolonews.com%2Fafghanistan%2Fblast-wedding-ceremony-nangarhar-leaves-five-dead%3Ffbclid%3DIwAR3VeOrZC10QDzfU2AU7B8kAmMezStdcp0RHE1my5zC5eVhJh-I2wVrnq_w&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:17-163"><a href="#cite_ref-:17_163-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.nytimes.com/2019/01/13/world/asia/afghanistan-children-suicide-bombers.html">”‘The Taliban Made Me Fight’: What to Do With Child Recruits After They Serve Time?”</a>. New York Times. 13 januari 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.nytimes.com/2019/01/13/world/asia/afghanistan-children-suicide-bombers.html">https://www.nytimes.com/2019/01/13/world/asia/afghanistan-children-suicide-bombers.html</a>. Läst 15 juli 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=%E2%80%98The+Taliban+Made+Me+Fight%E2%80%99%3A+What+to+Do+With+Child+Recruits+After+They+Serve+Time%3F&rft.atitle=&rft.date=13+januari+2019&rft.pub=New+York+Times&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.nytimes.com%2F2019%2F01%2F13%2Fworld%2Fasia%2Fafghanistan-children-suicide-bombers.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-164"><a href="#cite_ref-164">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.hrw.org/news/2017/10/01/iran-afghan-children-recruited-fight-syria?fbclid=IwAR0avT3Dn8PTCB2ugPg3KSycZuX36YXWJfxmskHAtQdj3OmJKBlDsJQww3w">”Iran: Afghan Children Recruited to Fight in Syria”</a>. Human rights watch. 21 oktober 2017. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.hrw.org/news/2017/10/01/iran-afghan-children-recruited-fight-syria?fbclid=IwAR0avT3Dn8PTCB2ugPg3KSycZuX36YXWJfxmskHAtQdj3OmJKBlDsJQww3w">https://www.hrw.org/news/2017/10/01/iran-afghan-children-recruited-fight-syria?fbclid=IwAR0avT3Dn8PTCB2ugPg3KSycZuX36YXWJfxmskHAtQdj3OmJKBlDsJQww3w</a>. Läst 7 juli 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Iran%3A+Afghan+Children+Recruited+to+Fight+in+Syria&rft.atitle=&rft.date=21+oktober+2017&rft.pub=Human+rights+watch&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.hrw.org%2Fnews%2F2017%2F10%2F01%2Firan-afghan-children-recruited-fight-syria%3Ffbclid%3DIwAR0avT3Dn8PTCB2ugPg3KSycZuX36YXWJfxmskHAtQdj3OmJKBlDsJQww3w&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-165"><a href="#cite_ref-165">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.afghanistan-analysts.org/en/reports/regional-relations/the-two-faces-of-the-fatemiyun-i-revisiting-the-male-fighters/">”The Two Faces of the Fatemiyun (I): Revisiting the male fighters”</a>. Afghanistan Analysts Network. 8 juli 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.afghanistan-analysts.org/en/reports/regional-relations/the-two-faces-of-the-fatemiyun-i-revisiting-the-male-fighters/">https://www.afghanistan-analysts.org/en/reports/regional-relations/the-two-faces-of-the-fatemiyun-i-revisiting-the-male-fighters/</a>. Läst 4 oktober 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=The+Two+Faces+of+the+Fatemiyun+%28I%29%3A+Revisiting+the+male+fighters&rft.atitle=&rft.date=8+juli+2019&rft.pub=Afghanistan+Analysts+Network&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.afghanistan-analysts.org%2Fen%2Freports%2Fregional-relations%2Fthe-two-faces-of-the-fatemiyun-i-revisiting-the-male-fighters%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:38-166"><a href="#cite_ref-:38_166-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=40791">”LIfos temarapport Afghanistan: Hedersproblematik och moralbrott”</a> (Pdf). Migrationsverket. 19 januari 2018. sid. 10–11. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=40791">https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=40791</a>. Läst 8 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=LIfos+temarapport+Afghanistan%3A+Hedersproblematik+och+moralbrott&rft.atitle=&rft.date=19+januari+2018&rft.pages=sid.%26nbsp%3B10%E2%80%9311&rft.pub=Migrationsverket&rft_id=https%3A%2F%2Flifos.migrationsverket.se%2Fdokument%3FdocumentSummaryId%3D40791&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-167"><a href="#cite_ref-167">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.rawa.org/temp/runews/2019/08/13/boys-with-brides-afghanistan-s-untold-dilemma-of-underage-marriages.html?fbclid=IwAR2xgbrztBfnxdfnBb_2vwgDXxh1jOAECdcogJVOOVj8Yl7IyLtQnWb285U">”Boys With Brides: Afghanistan’s Untold Dilemma Of Underage Marriages”</a>. RAWA News. 13 augusti 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.rawa.org/temp/runews/2019/08/13/boys-with-brides-afghanistan-s-untold-dilemma-of-underage-marriages.html?fbclid=IwAR2xgbrztBfnxdfnBb_2vwgDXxh1jOAECdcogJVOOVj8Yl7IyLtQnWb285U">http://www.rawa.org/temp/runews/2019/08/13/boys-with-brides-afghanistan-s-untold-dilemma-of-underage-marriages.html?fbclid=IwAR2xgbrztBfnxdfnBb_2vwgDXxh1jOAECdcogJVOOVj8Yl7IyLtQnWb285U</a>. Läst 8 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Boys+With+Brides%3A+Afghanistan%E2%80%99s+Untold+Dilemma+Of+Underage+Marriages&rft.atitle=&rft.date=13+augusti+2019&rft.pub=RAWA+News&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.rawa.org%2Ftemp%2Frunews%2F2019%2F08%2F13%2Fboys-with-brides-afghanistan-s-untold-dilemma-of-underage-marriages.html%3Ffbclid%3DIwAR2xgbrztBfnxdfnBb_2vwgDXxh1jOAECdcogJVOOVj8Yl7IyLtQnWb285U&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-168"><a href="#cite_ref-168">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.dw.com/en/afghan-women-escape-marriage-through-suicide/a-16750044">”Afghan women escape marriage through suicide”</a>. DW. 18 april 2013. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.dw.com/en/afghan-women-escape-marriage-through-suicide/a-16750044">https://www.dw.com/en/afghan-women-escape-marriage-through-suicide/a-16750044</a>. Läst 13 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghan+women+escape+marriage+through+suicide&rft.atitle=&rft.date=18+april+2013&rft.pub=DW&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.dw.com%2Fen%2Fafghan-women-escape-marriage-through-suicide%2Fa-16750044&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:50-169"><a href="#cite_ref-:50_169-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/svt-granskar-overgrepp-bland-ensamkommande">”SVT granskar: Gruppvåldtäkter bland ensamkommande pojkar”</a>. SVT. 15 juni 2017. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/svt-granskar-overgrepp-bland-ensamkommande">https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/svt-granskar-overgrepp-bland-ensamkommande</a>. Läst 8 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=SVT+granskar%3A+Gruppv%C3%A5ldt%C3%A4kter+bland+ensamkommande+pojkar&rft.atitle=&rft.date=15+juni+2017&rft.pub=SVT&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.svt.se%2Fnyheter%2Flokalt%2Fvast%2Fsvt-granskar-overgrepp-bland-ensamkommande&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-170"><a href="#cite_ref-170">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://urskola.se/Produkter/202611-Barn-till-salu-Bacha-bazi-i-Afghanistan?fbclid=IwAR3sn3SiDU38H1XoxpUEvrC6ltsV1XQRylroPKblCtSmFD_dyttXZsyDaes">”Barn till salu: Bacha bazi i Afghanistan”</a> (TV-program). UR Skola. 2017. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://urskola.se/Produkter/202611-Barn-till-salu-Bacha-bazi-i-Afghanistan?fbclid=IwAR3sn3SiDU38H1XoxpUEvrC6ltsV1XQRylroPKblCtSmFD_dyttXZsyDaes">https://urskola.se/Produkter/202611-Barn-till-salu-Bacha-bazi-i-Afghanistan?fbclid=IwAR3sn3SiDU38H1XoxpUEvrC6ltsV1XQRylroPKblCtSmFD_dyttXZsyDaes</a>. Läst 9 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Barn+till+salu%3A+Bacha+bazi+i+Afghanistan&rft.atitle=&rft.date=2017&rft.pub=UR+Skola&rft_id=https%3A%2F%2Furskola.se%2FProdukter%2F202611-Barn-till-salu-Bacha-bazi-i-Afghanistan%3Ffbclid%3DIwAR3sn3SiDU38H1XoxpUEvrC6ltsV1XQRylroPKblCtSmFD_dyttXZsyDaes&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-171"><a href="#cite_ref-171">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFIvar_Arpi">Ivar Arpi (18 februari 2006). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.svd.se/flyktingpojkar-utnyttjas-sexuellt">”Flyktingpojkar utnyttjas sexuellt”</a>. Svenska Dagbladet. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.svd.se/flyktingpojkar-utnyttjas-sexuellt">https://www.svd.se/flyktingpojkar-utnyttjas-sexuellt</a>. Läst 9 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Flyktingpojkar+utnyttjas+sexuellt&rft.atitle=&rft.aulast=Ivar+Arpi&rft.au=Ivar+Arpi&rft.date=18+februari+2006&rft.pub=Svenska+Dagbladet&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.svd.se%2Fflyktingpojkar-utnyttjas-sexuellt&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:14-172">^ [<a href="#cite_ref-:14_172-0">a</a> <a href="#cite_ref-:14_172-1">b</a> <a href="#cite_ref-:14_172-2">c</a> <a href="#cite_ref-:14_172-3">d</a> <a href="#cite_ref-:14_172-4">e</a> <a href="#cite_ref-:14_172-5">f</a>] <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFUtasThomas_Ruttig,_Anders_Fänge2018">Utas, Bo; Thomas Ruttig, Anders Fänge (2018). ”Religion - en del av samhället”. i Markus Håkansson. Förstå Afghanistan. Svenska Afghanistankommittén. sid. 178–183</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Religion+-+en+del+av+samh%C3%A4llet&rft.atitle=F%C3%B6rst%C3%A5+Afghanistan&rft.aulast=Utas&rft.aufirst=Bo&rft.au=Utas%2C+Bo&rft.au=Thomas+Ruttig%2C+Anders+F%C3%A4nge&rft.date=2018&rft.pages=sid.%26nbsp%3B178%E2%80%93183&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-173"><a href="#cite_ref-173">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.aljazeera.com/indepth/features/2016/06/afghanistan-hazaras-160623093601127.html">”Afghanistan: Who are the Hazaras?”</a>. Aljazeera. 27 juni 2016. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.aljazeera.com/indepth/features/2016/06/afghanistan-hazaras-160623093601127.html">https://www.aljazeera.com/indepth/features/2016/06/afghanistan-hazaras-160623093601127.html</a>. Läst 2 februari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan%3A+Who+are+the+Hazaras%3F&rft.atitle=&rft.date=27+juni+2016&rft.pub=Aljazeera&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.aljazeera.com%2Findepth%2Ffeatures%2F2016%2F06%2Fafghanistan-hazaras-160623093601127.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-174"><a href="#cite_ref-174">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFUniversity">University, Berkley Center for Religion, Peace and World Affairs at Georgetown. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20191228135508/https://berkleycenter.georgetown.edu/essays/national-laws-on-blasphemy-afghanistan">”National Laws on Blasphemy: Afghanistan”</a> (på engelska). berkleycenter.georgetown.edu. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://berkleycenter.georgetown.edu/essays/national-laws-on-blasphemy-afghanistan">originalet</a> den 28 december 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20191228135508/https://berkleycenter.georgetown.edu/essays/national-laws-on-blasphemy-afghanistan">https://web.archive.org/web/20191228135508/https://berkleycenter.georgetown.edu/essays/national-laws-on-blasphemy-afghanistan</a>. Läst 28 december 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=National+Laws+on+Blasphemy%3A+Afghanistan&rft.atitle=berkleycenter.georgetown.edu&rft.aulast=University&rft.aufirst=Berkley+Center+for+Religion%2C+Peace+and+World+Affairs+at+Georgetown&rft.au=University%2C+Berkley+Center+for+Religion%2C+Peace+and+World+Affairs+at+Georgetown&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20191228135508%2Fhttps%3A%2F%2Fberkleycenter.georgetown.edu%2Fessays%2Fnational-laws-on-blasphemy-afghanistan&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-175"><a href="#cite_ref-175">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://lifos.migrationsverket.se/nyhetsarkiv/2018-01-08-temarapport-afghanistan---kristna-apostater-och-ateister-version-1.0.html">”Lifos temarapport Afghanistan. Kristna, apostater och ateister.”</a>. Migrationsverket. 21 december 2017. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://lifos.migrationsverket.se/nyhetsarkiv/2018-01-08-temarapport-afghanistan---kristna-apostater-och-ateister-version-1.0.html">https://lifos.migrationsverket.se/nyhetsarkiv/2018-01-08-temarapport-afghanistan---kristna-apostater-och-ateister-version-1.0.html</a>. Läst 28 december 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Lifos+temarapport+Afghanistan.+Kristna%2C+apostater+och+ateister.&rft.atitle=&rft.date=21+december+2017&rft.pub=Migrationsverket&rft_id=https%3A%2F%2Flifos.migrationsverket.se%2Fnyhetsarkiv%2F2018-01-08-temarapport-afghanistan---kristna-apostater-och-ateister-version-1.0.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-176"><a href="#cite_ref-176">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.dn.se/sthlm/sverige-kritiseras-av-fn-kommitte-for-utvisningsbeslut/?fbclid=IwAR0qNCG6OMCxOQUA-cogEt_RYDx7Rx0qgk5iacK-71o5H9u4MKC8m7wHsVg">”Sverige kritiseras av FN-kommitté för utvisningsbeslut”</a>. Dagens Nyheter. 26 januari 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.dn.se/sthlm/sverige-kritiseras-av-fn-kommitte-for-utvisningsbeslut/?fbclid=IwAR0qNCG6OMCxOQUA-cogEt_RYDx7Rx0qgk5iacK-71o5H9u4MKC8m7wHsVg">https://www.dn.se/sthlm/sverige-kritiseras-av-fn-kommitte-for-utvisningsbeslut/?fbclid=IwAR0qNCG6OMCxOQUA-cogEt_RYDx7Rx0qgk5iacK-71o5H9u4MKC8m7wHsVg</a>. Läst 27 januari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Sverige+kritiseras+av+FN-kommitt%C3%A9+f%C3%B6r+utvisningsbeslut&rft.atitle=&rft.date=26+januari+2020&rft.pub=Dagens+Nyheter&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.dn.se%2Fsthlm%2Fsverige-kritiseras-av-fn-kommitte-for-utvisningsbeslut%2F%3Ffbclid%3DIwAR0qNCG6OMCxOQUA-cogEt_RYDx7Rx0qgk5iacK-71o5H9u4MKC8m7wHsVg&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-177"><a href="#cite_ref-177">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://tbinternet.ohchr.org/_layouts/15/treatybodyexternal/Download.aspx?symbolno=CCPR%2fC%2f127%2fD%2f3070%2f2017&Lang=en">”UN Treaty Body Database: CCPR/C/127/D/3070/2017”</a> (Wordfil att ladda ned.). United Nations Humans Rights Office of the High Commissioner. 16 januari 2020. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://tbinternet.ohchr.org/_layouts/15/treatybodyexternal/Download.aspx?symbolno=CCPR%2fC%2f127%2fD%2f3070%2f2017&Lang=en">https://tbinternet.ohchr.org/_layouts/15/treatybodyexternal/Download.aspx?symbolno=CCPR%2fC%2f127%2fD%2f3070%2f2017&Lang=en</a>. Läst 31 januari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=UN+Treaty+Body+Database%3A+CCPR%2FC%2F127%2FD%2F3070%2F2017&rft.atitle=&rft.date=16+januari+2020&rft.pub=United+Nations+Humans+Rights+Office+of+the+High+Commissioner&rft_id=https%3A%2F%2Ftbinternet.ohchr.org%2F_layouts%2F15%2Ftreatybodyexternal%2FDownload.aspx%3Fsymbolno%3DCCPR%252fC%252f127%252fD%252f3070%252f2017%26Lang%3Den&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:62-178"><a href="#cite_ref-:62_178-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.iranicaonline.org/articles/hazara-2">”Hazara.ii History”</a>. Encyclopaedia Iranica. 20 mars 2012. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.iranicaonline.org/articles/hazara-2">http://www.iranicaonline.org/articles/hazara-2</a>. Läst 18 januari 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Hazara.ii+History&rft.atitle=&rft.date=20+mars+2012&rft.pub=Encyclopaedia+Iranica&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.iranicaonline.org%2Farticles%2Fhazara-2&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-179"><a href="#cite_ref-179">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFAlmqvist2018">Almqvist, Börje (2018). ”IS i Afghanistan”. i Markus Håkansson. Förstå Afghanistan. Svenska Afghanistankommittén. sid. 189</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=IS+i+Afghanistan&rft.atitle=F%C3%B6rst%C3%A5+Afghanistan&rft.aulast=Almqvist&rft.aufirst=B%C3%B6rje&rft.au=Almqvist%2C+B%C3%B6rje&rft.date=2018&rft.pages=sid.%26nbsp%3B189&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-180"><a href="#cite_ref-180">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.pewforum.org/2013/04/30/the-worlds-muslims-religion-politics-society-exec/">”The World’s Muslims: Religion, Politics and Society”</a> (på amerikansk engelska) (pdf). Pew Research Center. 30 april 2013. sid. 18, 39, 44. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.pewforum.org/2013/04/30/the-worlds-muslims-religion-politics-society-exec/">https://www.pewforum.org/2013/04/30/the-worlds-muslims-religion-politics-society-exec/</a>. Läst 14 februari 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=The+World%E2%80%99s+Muslims%3A+Religion%2C+Politics+and+Society&rft.atitle=&rft.au=I&rft.date=30+april+2013&rft.pages=sid.%26nbsp%3B18%2C+39%2C+44&rft.pub=Pew+Research+Center&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.pewforum.org%2F2013%2F04%2F30%2Fthe-worlds-muslims-religion-politics-society-exec%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:29-181">^ [<a href="#cite_ref-:29_181-0">a</a> <a href="#cite_ref-:29_181-1">b</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/afghanistan/#people-and-society">”Afghanistan:Languages”</a>. CIA: The world factbook. 1 mars 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/afghanistan/#people-and-society">https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/afghanistan/#people-and-society</a>. Läst 4 mars 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan%3ALanguages&rft.atitle=&rft.date=1+mars+2021&rft.pub=CIA%3A+The+world+factbook&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.cia.gov%2Fthe-world-factbook%2Fcountries%2Fafghanistan%2F%23people-and-society&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-182"><a href="#cite_ref-182">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.britannica.com/place/Afghanistan/Languages">”Afghanistan: Languages”</a>. Encyclopaedia Britannica. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.britannica.com/place/Afghanistan/Languages">https://www.britannica.com/place/Afghanistan/Languages</a>. Läst 18 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan%3A+Languages&rft.atitle=&rft.pub=Encyclopaedia+Britannica&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.britannica.com%2Fplace%2FAfghanistan%2FLanguages&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-dart-183">^ [<a href="#cite_ref-dart_183-0">a</a> <a href="#cite_ref-dart_183-1">b</a>] Dartnell, M. Y. Insurgency Online: Web Activism and Global Conflict. University of Toronto Press, 2006. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-8020-8553-5" title="Special:Bokkällor/978-0-8020-8553-5">ISBN 978-0-8020-8553-5</a>. </li> <li id="cite_note-rwb-184"><a href="#cite_ref-rwb_184-0">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20081022233825/http://www.rsf.org/article.php3?id_article=29031">Press Freedom 2008 Index</a>, Reporters Without Borders. </li> <li id="cite_note-fh-185"><a href="#cite_ref-fh_185-0">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.freedomhouse.org/template.cfm?page=251&year=2008">Afghanistan Press Report 2008</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20110623013644/http://www.freedomhouse.org/template.cfm?page=251&year=2008">Arkiverad</a> 23 juni 2011 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., Freedom House. </li> <li id="cite_note-186"><a href="#cite_ref-186">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ifj.org/media-centre/news/detail/category/press-releases/article/new-report-reveals-catastrophic-scale-of-media-collapse-in-afghanistan.html">”New report reveals catastrophic scale of media collapse in Afghanistan”</a>. International Federation of Journalists. 3 februari 2022. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ifj.org/media-centre/news/detail/category/press-releases/article/new-report-reveals-catastrophic-scale-of-media-collapse-in-afghanistan.html">https://www.ifj.org/media-centre/news/detail/category/press-releases/article/new-report-reveals-catastrophic-scale-of-media-collapse-in-afghanistan.html</a>. Läst 6 februari 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=New+report+reveals+catastrophic+scale+of+media+collapse+in+Afghanistan&rft.atitle=&rft.date=3+februari+2022&rft.pub=International+Federation+of+Journalists&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ifj.org%2Fmedia-centre%2Fnews%2Fdetail%2Fcategory%2Fpress-releases%2Farticle%2Fnew-report-reveals-catastrophic-scale-of-media-collapse-in-afghanistan.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-187"><a href="#cite_ref-187">^</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.afghanembassy.net/cultural/arts-and-culture">"Arts and Culture".</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20160217112755/http://www.afghanembassy.net/cultural/arts-and-culture">Arkiverad</a> 17 februari 2016 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. afghanembassy.net. Läst 10 november 2015. (engelska) </li> <li id="cite_note-188"><a href="#cite_ref-188">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFCentre">Centre, UNESCO World Heritage. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://whc.unesco.org/en/list/211/">”Minaret and Archaeological Remains of Jam”</a> (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://whc.unesco.org/en/list/211/">https://whc.unesco.org/en/list/211/</a>. Läst 13 juni 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Minaret+and+Archaeological+Remains+of+Jam&rft.atitle=UNESCO+World+Heritage+Centre&rft.aulast=Centre&rft.aufirst=UNESCO+World+Heritage&rft.au=Centre%2C+UNESCO+World+Heritage&rft_id=https%3A%2F%2Fwhc.unesco.org%2Fen%2Flist%2F211%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-189"><a href="#cite_ref-189">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFCentre">Centre, UNESCO World Heritage. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://whc.unesco.org/en/list/208/">”Cultural Landscape and Archaeological Remains of the Bamiyan Valley”</a> (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://whc.unesco.org/en/list/208/">https://whc.unesco.org/en/list/208/</a>. Läst 13 juni 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Cultural+Landscape+and+Archaeological+Remains+of+the+Bamiyan+Valley&rft.atitle=UNESCO+World+Heritage+Centre&rft.aulast=Centre&rft.aufirst=UNESCO+World+Heritage&rft.au=Centre%2C+UNESCO+World+Heritage&rft_id=https%3A%2F%2Fwhc.unesco.org%2Fen%2Flist%2F208%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:8-190">^ [<a href="#cite_ref-:8_190-0">a</a> <a href="#cite_ref-:8_190-1">b</a> <a href="#cite_ref-:8_190-2">c</a> <a href="#cite_ref-:8_190-3">d</a>] <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/sveriges-diplomatiska-forbindelser/asien-och-oceanien/afghanistan/?fbclid=IwAR1tW_iW1VwlkdK8XS9Zd9JJJzE3yrhibiU1xUWSzS5lFg9UY7ts9lv-L9A">”Regeringskansliet: Afghanistan”</a>. Regeringen.se. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/sveriges-diplomatiska-forbindelser/asien-och-oceanien/afghanistan/?fbclid=IwAR1tW_iW1VwlkdK8XS9Zd9JJJzE3yrhibiU1xUWSzS5lFg9UY7ts9lv-L9A">https://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/sveriges-diplomatiska-forbindelser/asien-och-oceanien/afghanistan/?fbclid=IwAR1tW_iW1VwlkdK8XS9Zd9JJJzE3yrhibiU1xUWSzS5lFg9UY7ts9lv-L9A</a>. Läst 28 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Regeringskansliet%3A+Afghanistan&rft.atitle=&rft.pub=Regeringen.se&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.regeringen.se%2Fsveriges-regering%2Futrikesdepartementet%2Fsveriges-diplomatiska-forbindelser%2Fasien-och-oceanien%2Fafghanistan%2F%3Ffbclid%3DIwAR1tW_iW1VwlkdK8XS9Zd9JJJzE3yrhibiU1xUWSzS5lFg9UY7ts9lv-L9A&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-191"><a href="#cite_ref-191">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.swedenabroad.se/sv/utlandsmyndigheter/afghanistan-kabul/">”Sveriges ambassad Kabul, Afghanistan”</a>. Embassy of Sweden. 3 maj 2023. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.swedenabroad.se/sv/utlandsmyndigheter/afghanistan-kabul/">https://www.swedenabroad.se/sv/utlandsmyndigheter/afghanistan-kabul/</a>. Läst 3 juli 2023.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Sveriges+ambassad+Kabul%2C+Afghanistan&rft.atitle=&rft.date=3+maj+2023&rft.pub=Embassy+of+Sweden&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.swedenabroad.se%2Fsv%2Futlandsmyndigheter%2Fafghanistan-kabul%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-192"><a href="#cite_ref-192">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.swedenabroad.se/sv/utlandsmyndigheter/afghanistan-kabul/">”Sveriges ambassad Kabul stängde 31 augusti 2024”</a>. Embassy of Sweden. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.swedenabroad.se/sv/utlandsmyndigheter/afghanistan-kabul/">https://www.swedenabroad.se/sv/utlandsmyndigheter/afghanistan-kabul/</a>. Läst 7 november 2024.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Sveriges+ambassad+Kabul+st%C3%A4ngde+31+augusti+2024&rft.atitle=&rft.pub=Embassy+of+Sweden&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.swedenabroad.se%2Fsv%2Futlandsmyndigheter%2Fafghanistan-kabul%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-193"><a href="#cite_ref-193">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.tv4.se/artikel/6O5IIj4jtyTWd13a2LMRmP/oviss-framtid-foer-afghanistans-ambassadoer-i-sverige">”Oviss framtid för Afghanistans ambassadör i Sverige”</a>. 21 december 2024. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.tv4.se/artikel/6O5IIj4jtyTWd13a2LMRmP/oviss-framtid-foer-afghanistans-ambassadoer-i-sverige">https://www.tv4.se/artikel/6O5IIj4jtyTWd13a2LMRmP/oviss-framtid-foer-afghanistans-ambassadoer-i-sverige</a>. Läst 21 december 2024.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Oviss+framtid+f%C3%B6r+Afghanistans+ambassad%C3%B6r+i+Sverige&rft.atitle=&rft.date=21+december+2024&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.tv4.se%2Fartikel%2F6O5IIj4jtyTWd13a2LMRmP%2Foviss-framtid-foer-afghanistans-ambassadoer-i-sverige&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-194"><a href="#cite_ref-194">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.afghanembassy.se/">”Embassy of the I.R of Afghanistan”</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.afghanembassy.se/">https://www.afghanembassy.se/</a>. Läst 3 juli 2023.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Embassy+of+the+I.R+of+Afghanistan&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.afghanembassy.se%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-195"><a href="#cite_ref-195">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2021/04/forsvarsmakten-avslutar-insatsen-i-afghanistan/">”Försvarsmakten avslutar insatsen i Afghanistan”</a>. Försvarsmakten. 1 maj 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2021/04/forsvarsmakten-avslutar-insatsen-i-afghanistan/">https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2021/04/forsvarsmakten-avslutar-insatsen-i-afghanistan/</a>. Läst 1 maj 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=F%C3%B6rsvarsmakten+avslutar+insatsen+i+Afghanistan&rft.atitle=&rft.date=1+maj+2021&rft.pub=F%C3%B6rsvarsmakten&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.forsvarsmakten.se%2Fsv%2Faktuellt%2F2021%2F04%2Fforsvarsmakten-avslutar-insatsen-i-afghanistan%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:34-196">^ [<a href="#cite_ref-:34_196-0">a</a> <a href="#cite_ref-:34_196-1">b</a> <a href="#cite_ref-:34_196-2">c</a>] <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFSOU_2024:922024">SOU 2024:92 (17 december 2024). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/12/sverige-i-afghanistan-20012021-erfarenheter-och-lardomar/">”Sverige i Afghanistan 2001–2021 - erfarenheter och lärdomar”</a>. Regeringskansliet. sid. 22-31. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/12/sverige-i-afghanistan-20012021-erfarenheter-och-lardomar/">https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/12/sverige-i-afghanistan-20012021-erfarenheter-och-lardomar/</a>. Läst 31 december 2024.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Sverige+i+Afghanistan+2001%E2%80%932021+-+erfarenheter+och+l%C3%A4rdomar&rft.atitle=&rft.aulast=SOU+2024%3A92&rft.au=SOU+2024%3A92&rft.date=17+december+2024&rft.pages=sid.%26nbsp%3B22-31&rft.pub=Regeringskansliet&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.regeringen.se%2Frattsliga-dokument%2Fstatens-offentliga-utredningar%2F2024%2F12%2Fsverige-i-afghanistan-20012021-erfarenheter-och-lardomar%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-197"><a href="#cite_ref-197">^</a> <cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFIngrid_Eckerman,_Karin_Fridell_Anter2021">Ingrid Eckerman, Karin Fridell Anter, red (2021). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://onodigaflyktingkrisen.se/2021/03/27/2015-ars-flyktingar-vilka-var-de-och-vad-hande-sedan/">”Vilka var 2015 års flyktingar - och hur gick det för dem?”</a>. Den onödiga flyktingkrisen. Rättssäkerheten, civilsamhället och flyktinarna 2015-2021. Migra, Stöttepelaren. sid. 50-58. Läst 25 juli 2022</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Vilka+var+2015+%C3%A5rs+flyktingar+-+och+hur+gick+det+f%C3%B6r+dem%3F&rft.atitle=Den+on%C3%B6diga+flyktingkrisen.+R%C3%A4ttss%C3%A4kerheten%2C+civilsamh%C3%A4llet+och+flyktinarna+2015-2021&rft.date=2021&rft.pages=sid.%26nbsp%3B50-58&rft.pub=Migra%2C+St%C3%B6ttepelaren&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-198"><a href="#cite_ref-198">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web">[<a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.regeringen.se/4ab5e0/contentassets/da1ae2805f5d41bd9782c1779d916e92/avtal-mellan-sverige-och-afghanistan.pdf">https://www.regeringen.se/4ab5e0/contentassets/da1ae2805f5d41bd9782c1779d916e92/avtal-mellan-sverige-och-afghanistan.pdf</a> ”Samförståndsavtal mellan Sveriges regering och Islamiska republiken Afghanistans regering om samarbete på migrationsområdet”] (pdf). Regeringen.se. 5 oktober 2016. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.regeringen.se/4ab5e0/contentassets/da1ae2805f5d41bd9782c1779d916e92/avtal-mellan-sverige-och-afghanistan.pdf">https://www.regeringen.se/4ab5e0/contentassets/da1ae2805f5d41bd9782c1779d916e92/avtal-mellan-sverige-och-afghanistan.pdf</a>. Läst 7 november 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Samf%C3%B6rst%C3%A5ndsavtal+mellan+Sveriges+regering+och+Islamiska+republiken+Afghanistans+regering+om%0Asamarbete+p%C3%A5+migrationsomr%C3%A5det&rft.atitle=&rft.date=5+oktober+2016&rft.pub=Regeringen.se&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.regeringen.se%2F4ab5e0%2Fcontentassets%2Fda1ae2805f5d41bd9782c1779d916e92%2Favtal-mellan-sverige-och-afghanistan.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-199"><a href="#cite_ref-199">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/afghanistan-nej-till-atertagande">”Afghanistan: Nej till återtagande”</a>. SVT. 30 november 2016. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/afghanistan-nej-till-atertagande">https://www.svt.se/nyheter/utrikes/afghanistan-nej-till-atertagande</a>. Läst 21 oktober 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Afghanistan%3A+Nej+till+%C3%A5tertagande&rft.atitle=&rft.date=30+november+2016&rft.pub=SVT&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.svt.se%2Fnyheter%2Futrikes%2Fafghanistan-nej-till-atertagande&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-200"><a href="#cite_ref-200">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.swedenabroad.se/sv/om-utlandet-f%C3%B6r-svenska-medborgare/afghanistan/reseinformation/ambassadens-reseinformation/">”Ambassadens reseinformation: Afghanistan”</a>. Embassy of Sweden. 14 april 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.swedenabroad.se/sv/om-utlandet-f%C3%B6r-svenska-medborgare/afghanistan/reseinformation/ambassadens-reseinformation/">https://www.swedenabroad.se/sv/om-utlandet-f%C3%B6r-svenska-medborgare/afghanistan/reseinformation/ambassadens-reseinformation/</a>. Läst 1 maj 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Ambassadens+reseinformation%3A+Afghanistan&rft.atitle=&rft.date=14+april+2021&rft.pub=Embassy+of+Sweden&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.swedenabroad.se%2Fsv%2Fom-utlandet-f%25C3%25B6r-svenska-medborgare%2Fafghanistan%2Freseinformation%2Fambassadens-reseinformation%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-201"><a href="#cite_ref-201">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://openaid.se/activities/overview?year=2020&recipient=AF">”Sverige bistånd till Afghanistan via alla samarbetspartner inom alla sektorkategorier år 2020”</a>. Openaid. 5 mars 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://openaid.se/activities/overview?year=2020&recipient=AF">https://openaid.se/activities/overview?year=2020&recipient=AF</a>. Läst 5 april 2021.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Sverige+bist%C3%A5nd+till+Afghanistan+via+alla+samarbetspartner+inom+alla+sektorkategorier+%C3%A5r+2020&rft.atitle=&rft.date=5+mars+2021&rft.pub=Openaid&rft_id=https%3A%2F%2Fopenaid.se%2Factivities%2Foverview%3Fyear%3D2020%26recipient%3DAF&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-202"><a href="#cite_ref-202">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.sida.se/om-sida/nyheter/vad-hander-med-bistandet-i-afghanistan">”Vad händer med biståndet till Afghanistan?”</a>. Sida. 20 augusti 2021. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.sida.se/om-sida/nyheter/vad-hander-med-bistandet-i-afghanistan">https://www.sida.se/om-sida/nyheter/vad-hander-med-bistandet-i-afghanistan</a>. Läst 3 juli 2023.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Vad+h%C3%A4nder+med+bist%C3%A5ndet+till+Afghanistan%3F&rft.atitle=&rft.date=20+augusti+2021&rft.pub=Sida&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.sida.se%2Fom-sida%2Fnyheter%2Fvad-hander-med-bistandet-i-afghanistan&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-203"><a href="#cite_ref-203">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20190722201237/https://openaid.se/sv/aid/2018/">”Sveriges bistånd till Afghanistan inom alla sektorer under 2018 / Table with total aid per year”</a>. Openaid.se. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://openaid.se/sv/aid/">originalet</a> den 22 juli 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20190722201237/https://openaid.se/sv/aid/2018/">https://web.archive.org/web/20190722201237/https://openaid.se/sv/aid/2018/</a>. Läst 29 december 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Sveriges+bist%C3%A5nd+till+Afghanistan+inom+alla+sektorer+under+2018+%2F+Table+with+total+aid+per+year&rft.atitle=Openaid.se&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20190722201237%2Fhttps%3A%2F%2Fopenaid.se%2Fsv%2Faid%2F2018%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-204"><a href="#cite_ref-204">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://sak.se/om-oss">”Om Svenska Afghanistankommittén”</a>. Svenska Afghanistankommittén. 29 maj 2019. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://sak.se/om-oss">https://sak.se/om-oss</a>. Läst 30 december 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Om+Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rft.atitle=&rft.date=29+maj+2019&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rft_id=https%3A%2F%2Fsak.se%2Fom-oss&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-205"><a href="#cite_ref-205">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://sak.se/om-oss/dokument">”Årsrapport 2018”</a>. Svenska Afghanistankommittén. Pdf. sid. 59. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://sak.se/om-oss/dokument">https://sak.se/om-oss/dokument</a>. Läst 30 december 2019.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=%C3%85rsrapport+2018&rft.atitle=&rft.date=Pdf&rft.pages=sid.%26nbsp%3B59&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rft_id=https%3A%2F%2Fsak.se%2Fom-oss%2Fdokument&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-206"><a href="#cite_ref-206">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://sak.se/vart-arbete/">”Vårt arbete för Afghanistans befolkning”</a>. Svenska Afghanistankommittén. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://sak.se/vart-arbete/">https://sak.se/vart-arbete/</a>. Läst 31 december 2024.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=V%C3%A5rt+arbete+f%C3%B6r+Afghanistans+befolkning&rft.atitle=&rft.pub=Svenska+Afghanistankommitt%C3%A9n&rft_id=https%3A%2F%2Fsak.se%2Fvart-arbete%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-207"><a href="#cite_ref-207">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://rsf.org/en/afghanistan">”RSF Afghanistan”</a>. Reporters without borders. 4 februari 2022. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://rsf.org/en/afghanistan">https://rsf.org/en/afghanistan</a>. Läst 2 april 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=RSF+Afghanistan&rft.atitle=&rft.date=4+februari+2022&rft.pub=Reporters+without+borders&rft_id=https%3A%2F%2Frsf.org%2Fen%2Fafghanistan&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-208"><a href="#cite_ref-208">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.youtube.com/watch?v=gh4bItgPIvk">”Reportrar utan gränser, pressfrihetsindex, Afghanistan”</a>. RSF Sverige. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.youtube.com/watch?v=gh4bItgPIvk">https://www.youtube.com/watch?v=gh4bItgPIvk</a>. Läst 30 november 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Reportrar+utan+gr%C3%A4nser%2C+pressfrihetsindex%2C+Afghanistan&rft.atitle=&rft.pub=RSF+Sverige&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.youtube.com%2Fwatch%3Fv%3Dgh4bItgPIvk&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-209"><a href="#cite_ref-209">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFSakine_Madon2022">Sakine Madon (23 december 2022). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://unt.se/ledare/kronika/artikel/blunda-inte-for-forfoljelserna-av-varldens-kristna/r5oeez1l">”Blunda inte för förföljelserna av världens kristna”</a>. UNT. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://unt.se/ledare/kronika/artikel/blunda-inte-for-forfoljelserna-av-varldens-kristna/r5oeez1l">https://unt.se/ledare/kronika/artikel/blunda-inte-for-forfoljelserna-av-varldens-kristna/r5oeez1l</a>. Läst 25 december 2022.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Blunda+inte+f%C3%B6r+f%C3%B6rf%C3%B6ljelserna+av+v%C3%A4rldens+kristna&rft.atitle=&rft.aulast=Sakine+Madon&rft.au=Sakine+Madon&rft.date=23+december+2022&rft.pub=UNT&rft_id=https%3A%2F%2Funt.se%2Fledare%2Fkronika%2Fartikel%2Fblunda-inte-for-forfoljelserna-av-varldens-kristna%2Fr5oeez1l&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> <li id="cite_note-:25-210"><a href="#cite_ref-:25_210-0">^</a> <cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.eiu.com/public/thankyou_download.aspx?activity=download&campaignid=democracyindex2019">”Democracy Index 2019 A year of democratic setbacks and popular protest”</a> (på engelska). EIU.com. sid. 5. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.eiu.com/public/thankyou_download.aspx?activity=download&campaignid=democracyindex2019">http://www.eiu.com/public/thankyou_download.aspx?activity=download&campaignid=democracyindex2019</a>. Läst 27 maj 2020.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Democracy+Index+2019+A+year+of+democratic+setbacks+and+popular+protest&rft.atitle=&rft.pages=sid.%26nbsp%3B5&rft.pub=EIU.com&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.eiu.com%2Fpublic%2Fthankyou_download.aspx%3Factivity%3Ddownload%26campaignid%3Ddemocracyindex2019&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan">  </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Vidare_läsning">Vidare läsning</h2>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=66" title="Redigera avsnitt: Vidare läsning" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=66" title="Redigera avsnitts källkod: Vidare läsning">redigera wikitext</a>]</div> <ul><li>Charpentier, C-J (1986). "Afghanistan våldtaget land".</li> <li><cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFFänge,_Anders2010">Fänge, Anders (2010). ”Afghanistan : konflikternas korsväg”. Populär historia (nr. 5): sid. 42–48.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Afghanistan+%3A+konflikternas+korsv%C3%A4g&rft.jtitle=Popul%C3%A4r+historia&rft.aulast=F%C3%A4nge%2C+Anders&rft.au=F%C3%A4nge%2C+Anders&rft.date=2010&rft.issue=nr.+5&rft.pages=sid.%26nbsp%3B42%E2%80%9348&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFHamid,_Urban,_text_&_Krogh,_Martin_von2009">Hamid, Urban, text & Krogh, Martin von (2009). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.fokus.se/2009/03/obamas-utmaning/">”Obamas utmaning”</a>. Fokus (nr. 12): sid. 18–33. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.fokus.se/2009/03/obamas-utmaning/">http://www.fokus.se/2009/03/obamas-utmaning/</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Obamas+utmaning&rft.jtitle=Fokus&rft.aulast=Hamid%2C+Urban%2C+text+%26+Krogh%2C+Martin+von&rft.au=Hamid%2C+Urban%2C+text+%26+Krogh%2C+Martin+von&rft.date=2009&rft.issue=nr.+12&rft.pages=sid.%26nbsp%3B18%E2%80%9333&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.fokus.se%2F2009%2F03%2Fobamas-utmaning%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSkovmand2009">Skovmand, Sven (2009). Bonniers världshistoria. Albert Bonniers förlag. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/11123417">11123417</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-91-0-012157-0" title="Special:Bokkällor/978-91-0-012157-0">ISBN 978-91-0-012157-0</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Bonniers+v%C3%A4rldshistoria&rft.aulast=Skovmand&rft.aufirst=Sven&rft.au=Skovmand%2C+Sven&rft.date=2009&rft.pub=Albert+Bonniers+f%C3%B6rlag&rft.isbn=978-91-0-012157-0&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Afghanistan"> </li> <li>Gopal, Anand (2015). No Good Men among the Living. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9780805091793" title="Special:Bokkällor/9780805091793">ISBN 9780805091793</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Externa_länkar">Externa länkar</h2>[<a href="/w/index.php?title=Afghanistan&veaction=edit&section=67" title="Redigera avsnitt: Externa länkar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Afghanistan&action=edit&section=67" title="Redigera avsnitts källkod: Externa länkar">redigera wikitext</a>]</div> <ul><li><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/20px-Commons-logo.svg.png" decoding="async" width="15" height="20" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/40px-Commons-logo.svg.png 1.5x" data-file-width="1024" data-file-height="1376" /> Wikimedia Commons har media som rör <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/%D8%A3%D9%81%D8%BA%D8%A7%D9%86%D8%B3%D8%AA%D8%A7%D9%86" class="extiw" title="commons:أفغانستان">Afghanistan</a>.<div class="interProject commons" style="display:none;"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/%D8%A3%D9%81%D8%BA%D8%A7%D9%86%D8%B3%D8%AA%D8%A7%D9%86" class="extiw" title="commons:أفغانستان">Bilder & media</a></div></li> <li><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f3/Gnome-globe.svg/15px-Gnome-globe.svg.png" decoding="async" width="15" height="15" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f3/Gnome-globe.svg/23px-Gnome-globe.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f3/Gnome-globe.svg/30px-Gnome-globe.svg.png 2x" data-file-width="48" data-file-height="48" /> <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Atlas_of_Afghanistan" class="extiw" title="commons:Atlas of Afghanistan">Kartor i Wikimedia Atlas relaterade till Afghanistan</a><div class="interProject commons" style="display:none;"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Atlas_of_Afghanistan" class="extiw" title="commons:Atlas of Afghanistan">Kartor</a></div></li></ul> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="navbox-inner collapsible autocollapse" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style=";" colspan="2" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Navigeringsmallar_Afghanistan" title="Mall:Navigeringsmallar Afghanistan">v</a> • <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Navigeringsmallar_Afghanistan&action=edit">r</a></div></div>Länkar till relaterade artiklar</th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td colspan="2" style="width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950" /></div><table class="navbox-inner navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td colspan="2" style="width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950" /></div><table class="navbox-inner collapsible autocollapse navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><th style=";background:#FFEFD5;" colspan="2" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Asien" title="Mall:Asien">v</a> • <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Asien&action=edit">r</a></div></div><a href="/wiki/Asien" title="Asien">Asien</a></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td colspan="2" style="width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a class="mw-selflink selflink">Afghanistan</a> · <a href="/wiki/Armenien" title="Armenien">Armenien</a>1 · <a href="/wiki/Azerbajdzjan" title="Azerbajdzjan">Azerbajdzjan</a>1 · <a href="/wiki/Bangladesh" title="Bangladesh">Bangladesh</a> · <a href="/wiki/Bahrain" title="Bahrain">Bahrain</a> · <a href="/wiki/Bhutan" title="Bhutan">Bhutan</a> · <a href="/wiki/Brunei" title="Brunei">Brunei</a> · <a href="/wiki/Cypern" title="Cypern">Cypern</a>1 · <a href="/wiki/Egypten" title="Egypten">Egypten</a>3 · <a href="/wiki/Filippinerna" title="Filippinerna">Filippinerna</a> · <a href="/wiki/F%C3%B6renade_arabemiraten" title="Förenade arabemiraten">Förenade arabemiraten</a> · <a href="/wiki/Georgien" title="Georgien">Georgien</a>1 · <a href="/wiki/Indien" title="Indien">Indien</a> · <a href="/wiki/Indonesien" title="Indonesien">Indonesien</a>4 · <a href="/wiki/Irak" title="Irak">Irak</a> · <a href="/wiki/Iran" title="Iran">Iran</a> · <a href="/wiki/Israel" title="Israel">Israel</a> · <a href="/wiki/Japan" title="Japan">Japan</a> · <a href="/wiki/Jemen" title="Jemen">Jemen</a>2 · <a href="/wiki/Jordanien" title="Jordanien">Jordanien</a> · <a href="/wiki/Kambodja" title="Kambodja">Kambodja</a> · <a href="/wiki/Kazakstan" title="Kazakstan">Kazakstan</a>1 · <a href="/wiki/Kina" title="Kina">Kina</a> · <a href="/wiki/Kirgizistan" title="Kirgizistan">Kirgizistan</a> · <a href="/wiki/Kuwait" title="Kuwait">Kuwait</a> · <a href="/wiki/Laos" title="Laos">Laos</a> · <a href="/wiki/Libanon" title="Libanon">Libanon</a> · <a href="/wiki/Malaysia" title="Malaysia">Malaysia</a> · <a href="/wiki/Maldiverna" title="Maldiverna">Maldiverna</a> · <a href="/wiki/Mongoliet" title="Mongoliet">Mongoliet</a> · <a href="/wiki/Myanmar" title="Myanmar">Myanmar</a> · <a href="/wiki/Nepal" title="Nepal">Nepal</a> · <a href="/wiki/Nordkorea" title="Nordkorea">Nordkorea</a> · <a href="/wiki/Oman" title="Oman">Oman</a> · <a href="/wiki/Pakistan" title="Pakistan">Pakistan</a> · <a href="/wiki/Palestinska_myndigheten" title="Palestinska myndigheten">Palestina</a> · <a href="/wiki/Qatar" title="Qatar">Qatar</a> · <a href="/wiki/Ryssland" title="Ryssland">Ryssland</a>1 · <a href="/wiki/Saudiarabien" title="Saudiarabien">Saudiarabien</a> · <a href="/wiki/Singapore" title="Singapore">Singapore</a> · <a href="/wiki/Sri_Lanka" title="Sri Lanka">Sri Lanka</a> · <a href="/wiki/Sydkorea" title="Sydkorea">Sydkorea</a> · <a href="/wiki/Syrien" title="Syrien">Syrien</a> · <a href="/wiki/Tadzjikistan" title="Tadzjikistan">Tadzjikistan</a> · <a href="/wiki/Taiwan" title="Taiwan">Taiwan</a> · <a href="/wiki/Thailand" title="Thailand">Thailand</a> · <a href="/wiki/Turkiet" title="Turkiet">Turkiet</a>1 · <a href="/wiki/Turkmenistan" title="Turkmenistan">Turkmenistan</a> · <a href="/wiki/Uzbekistan" title="Uzbekistan">Uzbekistan</a> · <a href="/wiki/Vietnam" title="Vietnam">Vietnam</a> · <a href="/wiki/%C3%96sttimor" title="Östtimor">Östtimor</a>2</div></td></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-abovebelow" style=";background:#FFEFD5;" colspan="2">Geografiska anmärkningar: (1) Delvis i <a href="/wiki/Europa" title="Europa">Europa</a>; (2) Delvis i <a href="/wiki/Afrika" title="Afrika">Afrika</a>; (3) Mestadels i Afrika; (4) Delvis i <a href="/wiki/Oceanien" title="Oceanien">Oceanien</a>.</td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td colspan="2" style="width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950" /></div><table class="navbox-inner collapsible autocollapse navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><th style=";" colspan="2" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Islamiska_konferensen" title="Mall:Islamiska konferensen">v</a> • <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Islamiska_konferensen&action=edit">r</a></div></div><a href="/wiki/Islamiska_konferensorganisationen" title="Islamiska konferensorganisationen">Islamiska konferensen</a></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td colspan="2" style="width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a class="mw-selflink selflink">Afghanistan</a> · <a href="/wiki/Albanien" title="Albanien">Albanien</a> · <a href="/wiki/Algeriet" title="Algeriet">Algeriet</a> · <a href="/wiki/Azerbajdzjan" title="Azerbajdzjan">Azerbajdzjan</a> · <a href="/wiki/Bahrain" title="Bahrain">Bahrain</a> · <a href="/wiki/Bangladesh" title="Bangladesh">Bangladesh</a> · <a href="/wiki/Benin" title="Benin">Benin</a> · <a href="/wiki/Brunei" title="Brunei">Brunei</a> · <a href="/wiki/Burkina_Faso" title="Burkina Faso">Burkina Faso</a> · <a href="/wiki/Djibouti" title="Djibouti">Djibouti</a> · <a href="/wiki/Egypten" title="Egypten">Egypten</a> · <a href="/wiki/Elfenbenskusten" title="Elfenbenskusten">Elfenbenskusten</a> · <a href="/wiki/F%C3%B6renade_arabemiraten" title="Förenade arabemiraten">Förenade arabemiraten</a> · <a href="/wiki/Gabon" title="Gabon">Gabon</a> · <a href="/wiki/Gambia" title="Gambia">Gambia</a> · <a href="/wiki/Guinea" title="Guinea">Guinea</a> · <a href="/wiki/Guinea-Bissau" title="Guinea-Bissau">Guinea-Bissau</a> · <a href="/wiki/Guyana" title="Guyana">Guyana</a> · <a href="/wiki/Indonesien" title="Indonesien">Indonesien</a> · <a href="/wiki/Irak" title="Irak">Irak</a> · <a href="/wiki/Iran" title="Iran">Iran</a> · <a href="/wiki/Jemen" title="Jemen">Jemen</a> · <a href="/wiki/Jordanien" title="Jordanien">Jordanien</a> · <a href="/wiki/Kamerun" title="Kamerun">Kamerun</a> · <a href="/wiki/Kazakstan" title="Kazakstan">Kazakstan</a> · <a href="/wiki/Kirgizistan" title="Kirgizistan">Kirgizistan</a> · <a href="/wiki/Komorerna" title="Komorerna">Komorerna</a> · <a href="/wiki/Kuwait" title="Kuwait">Kuwait</a> · <a href="/wiki/Libanon" title="Libanon">Libanon</a> · <a href="/wiki/Libyen" title="Libyen">Libyen</a> · <a href="/wiki/Malaysia" title="Malaysia">Malaysia</a> · <a href="/wiki/Maldiverna" title="Maldiverna">Maldiverna</a> · <a href="/wiki/Mali" title="Mali">Mali</a> · <a href="/wiki/Mauretanien" title="Mauretanien">Mauretanien</a> · <a href="/wiki/Marocko" title="Marocko">Marocko</a> · <a href="/wiki/Mo%C3%A7ambique" title="Moçambique">Moçambique</a> · <a href="/wiki/Niger" title="Niger">Niger</a> · <a href="/wiki/Nigeria" title="Nigeria">Nigeria</a> · <a href="/wiki/Oman" title="Oman">Oman</a> · <a href="/wiki/Pakistan" title="Pakistan">Pakistan</a> · <a href="/wiki/Palestina_(stat)" title="Palestina (stat)">Palestina</a> · <a href="/wiki/Qatar" title="Qatar">Qatar</a> · <a href="/wiki/Saudiarabien" title="Saudiarabien">Saudiarabien</a> · <a href="/wiki/Senegal" title="Senegal">Senegal</a> · <a href="/wiki/Sierra_Leone" title="Sierra Leone">Sierra Leone</a> · <a href="/wiki/Sudan" title="Sudan">Sudan</a> · <a href="/wiki/Somalia" title="Somalia">Somalia</a> · <a href="/wiki/Surinam" title="Surinam">Surinam</a> · <a href="/wiki/Syrien" title="Syrien">Syrien</a> · <a href="/wiki/Tadzjikistan" title="Tadzjikistan">Tadzjikistan</a> · <a href="/wiki/Togo" title="Togo">Togo</a> · <a href="/wiki/Tunisien" title="Tunisien">Tunisien</a> · <a href="/wiki/Turkiet" title="Turkiet">Turkiet</a> · <a href="/wiki/Turkmenistan" title="Turkmenistan">Turkmenistan</a> · <a href="/wiki/Uganda" title="Uganda">Uganda</a> · <a href="/wiki/Uzbekistan" title="Uzbekistan">Uzbekistan</a></div></td></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-abovebelow" style=";" colspan="2"><a href="/wiki/Islam" title="Islam">Islam</a></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950" /><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="navbox-inner collapsible autocollapse" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style=";" colspan="3" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Persisk_litteratur" title="Mall:Persisk litteratur">v</a> • <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Persisk_litteratur&action=edit">r</a></div></div><a href="/wiki/Persisk_litteratur" title="Persisk litteratur">Persisk litteratur</a></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Antiken</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Zarathustra" title="Zarathustra">Zarathustra</a> (<a href="/wiki/Gatha" title="Gatha">Gatha</a>, ca 1400 f.Kr.) • <a href="/wiki/Pahlavilitteraturen" title="Pahlavilitteraturen">Pahlavilitteraturen</a> (300- till 900-talet) • <a href="/wiki/Bozorgmehr_Bokhtagan" title="Bozorgmehr Bokhtagan">Bozorgmehr Bokhtagan</a> (500-talet) • <a href="/wiki/Barbad" title="Barbad">Barbad</a> (600-talet e.Kr.) </div></td><td style="width:0%;padding:0px 0px 0px 2px;" rowspan="9"><a href="/wiki/Fil:Divan_von_Hafiz.jpg" class="mw-file-description" title="Persisk miniatyr med verser av Hafez"><img alt="Persisk miniatyr med verser av Hafez" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d4/Divan_von_Hafiz.jpg/120px-Divan_von_Hafiz.jpg" decoding="async" width="100" height="189" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d4/Divan_von_Hafiz.jpg/250px-Divan_von_Hafiz.jpg 1.5x" data-file-width="500" data-file-height="943" /></a></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Medeltiden</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Ibn_al-Muqaffa" title="Ibn al-Muqaffa">Ruzbeh Pur Dāduē</a> (d. 756) • <a href="/wiki/Rudaki" title="Rudaki">Rudaki</a> (d. 941) • <a href="/wiki/Daqiqi" title="Daqiqi">Daqiqi</a> (d. 980) • <a href="/wiki/Ferdousi" title="Ferdousi">Ferdousi</a> (<a href="/wiki/Shahnameh" title="Shahnameh">Shahnameh</a>, d. 1020) • <a href="/wiki/Tusen_och_en_natt" title="Tusen och en natt">Tusen och en natt</a> (ca 900–1000-talet) • <a href="/wiki/Avicenna" title="Avicenna">Avicenna</a> (d. 1037) • <a href="/wiki/Manuchehri_Damghani" title="Manuchehri Damghani">Manuchehri Damghani</a> (d. 1040) • <a href="/wiki/Ali_Hujwiri" title="Ali Hujwiri">Hujwiri</a> (d. 1077) • <a href="/wiki/Nizam_al-Mulk" title="Nizam al-Mulk">Nizam al-Mulk</a> (d. 1092) • <a href="/wiki/Mohammad_Ghazali" title="Mohammad Ghazali">Mohammad Ghazali</a> (d. 1111) • <a href="/wiki/Omar_Khayyam" title="Omar Khayyam">Omar Khayyam</a> (d. 1122) • <a href="/wiki/Ahmad_Ghazali" title="Ahmad Ghazali">Ahmad Ghazali</a> (d. 1126) • <a href="/wiki/Ayn_al-Quzat_Hamadani" title="Ayn al-Quzat Hamadani">Hamadani</a> (d. 1131) • <a href="/wiki/Shihab_al-din_Suhrawardi" title="Shihab al-din Suhrawardi">Suhrawardi</a> (d. 1191) • <a href="/wiki/Sana%27i" title="Sana'i">Sana'i</a> (d. 1131) • <a href="/wiki/Nizami_Aruzi" title="Nizami Aruzi">Nizami Aruzi</a> (1100-talet) • <a href="/wiki/Nezami" title="Nezami">Nezami</a> (d. 1209) • <a href="/wiki/Farid_ad-din_Attar" title="Farid ad-din Attar">Attâr</a> (d. 1230) • <a href="/wiki/Shams_ad-din_Tabrizi" title="Shams ad-din Tabrizi">Shams ad-din Tabrizi</a> (d. 1248) • <a href="/wiki/Jalal_al-din_Rumi" title="Jalal al-din Rumi">Jalal al-din Rumi</a> (d. 1273) • <a href="/wiki/Fakhr_ad-din_Araqi" title="Fakhr ad-din Araqi">Fakhr ad-din Araqi</a> (d. 1289) • <a href="/wiki/Shaikh_Sa%27di" title="Shaikh Sa'di">Sa'di</a> (d. 1292) • <a href="/wiki/Khwaju_Kermani" title="Khwaju Kermani">Kermani</a> (d. 1352) • <a href="/wiki/Hafez" title="Hafez">Hafez</a> (d. 1390) • <a href="/wiki/Abd_al-Rahman_Jami" title="Abd al-Rahman Jami">Jami</a> (d. 1492) • <a href="/wiki/Mohammad_Fozuli" title="Mohammad Fozuli">Mohammad Fozuli</a> (d. 1556) </div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Modern tid</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Iraj_Mirza" title="Iraj Mirza">Iraj Mirza</a> (d. 1926) • <a href="/wiki/Mohammad_Iqbal" title="Mohammad Iqbal">Mohammad Iqbal</a> (d. 1938) • <a href="/wiki/Ahmad_Kasravi" title="Ahmad Kasravi">Ahmad Kasravi</a> (d. 1946) • <a href="/wiki/Mohammad_Taqi_Bahar" title="Mohammad Taqi Bahar">Mohammad Taqi Bahar</a> (d. 1951) • <a href="/wiki/Mohammad_Ali_Jamalzadeh" title="Mohammad Ali Jamalzadeh">Mohammad Ali Jamalzadeh</a> (d. 1997) • <a href="/wiki/Nima_Yushij" title="Nima Yushij">Nima Yushij</a> (d. 1959) • <a href="/wiki/Sadeq_Hedayat" title="Sadeq Hedayat">Sadeq Hedayat</a> (d. 1951) • <a href="/wiki/Bozorg_Alavi" title="Bozorg Alavi">Bozorg Alavi</a> (d. 1997) • <a href="/wiki/Ahmad_Shamlu" title="Ahmad Shamlu">Ahmad Shamlu</a> (d. 2000) • <a href="/wiki/Parvin_E%27tesami" title="Parvin E'tesami">Parvin E'tesami</a> (d. 1941) • <a href="/wiki/Sohrab_Sepehri" title="Sohrab Sepehri">Sohrab Sepehri</a> (d. 1980) • <a href="/wiki/Forough_Farrokhzad" title="Forough Farrokhzad">Forough Farrokhzad</a> (d. 1967) • <a href="/wiki/Simin_Daneshvar" title="Simin Daneshvar">Simin Daneshvar</a> (d. 2012) • <a href="/wiki/Bahram_Beyzai" title="Bahram Beyzai">Bahram Beyzai</a> (1938–) • <a href="/wiki/Goli_Taraghi" title="Goli Taraghi">Goli Taraghi</a> (1939–) • <a href="/wiki/Mina_Assadi" title="Mina Assadi">Mina Assadi</a> (1943–) • <a href="/wiki/Hushang_Moradi_Kermani" title="Hushang Moradi Kermani">Hushang Moradi Kermani</a> (1944–) • <a href="/wiki/Shahrnush_Parsipur" title="Shahrnush Parsipur">Shahrnush Parsipur</a> (1946–) • <a href="/wiki/Jila_Mossaed" title="Jila Mossaed">Jila Mossaed</a> (1948–) • <a href="/wiki/Robab_Moheb" title="Robab Moheb">Robab Moheb</a> (1953–) • <a href="/wiki/Mana_Aghaee" title="Mana Aghaee">Mana Aghaee</a> (1973–)</div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;"><a href="/wiki/Iranistik" title="Iranistik">Iranister</a>, översättare och litteraturvetare</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Iraj_Afshar" title="Iraj Afshar">Iraj Afshar</a> • <a href="/wiki/Shirzad_Aghaee" title="Shirzad Aghaee">Shirzad Aghaee</a> • <a href="/wiki/Arthur_John_Arberry" title="Arthur John Arberry">Arthur John Arberry</a> • <a href="/wiki/Peter_Avery" title="Peter Avery">Peter Avery</a> • <a href="/wiki/Fateme_Behros" title="Fateme Behros">Fateme Behros</a> • <a href="/wiki/Hans_Bethge" title="Hans Bethge">Hans Bethge</a> • <a href="/wiki/Mary_Boyce" title="Mary Boyce">Mary Boyce</a> • <a href="/wiki/Edward_Browne" title="Edward Browne">Edward Browne</a> • <a href="/wiki/Arthur_Christensen" title="Arthur Christensen">Arthur Christensen</a> • <a href="/wiki/Ashk_Dahl%C3%A9n" title="Ashk Dahlén">Ashk Dahlén</a> • <a href="/wiki/Ali_Akbar_Dehkhoda" title="Ali Akbar Dehkhoda">Ali Akbar Dehkhoda</a> • <a href="/wiki/Abbas_Eqbal_Ashtiani" title="Abbas Eqbal Ashtiani">Abbas Eqbal Ashtiani</a> • <a href="/wiki/Richard_Nelson_Frye" title="Richard Nelson Frye">Richard Nelson Frye</a> • <a href="/wiki/Roman_Ghirshman" title="Roman Ghirshman">Roman Ghirshman</a> • <a href="/wiki/Akbar_Golrang" title="Akbar Golrang">Akbar Golrang</a> • <a href="/wiki/Eric_Hermelin" title="Eric Hermelin">Eric Hermelin</a> • <a href="/wiki/Anders_Hultg%C3%A5rd" title="Anders Hultgård">Anders Hultgård</a> • <a href="/wiki/Mohammad_Moin" title="Mohammad Moin">Mohammad Moin</a> • <a href="/wiki/Davoud_Monchi-Zadeh" title="Davoud Monchi-Zadeh">Davoud Monchi-Zadeh</a> • <a href="/wiki/Georg_von_Munthe_af_Morgenstierne" title="Georg von Munthe af Morgenstierne">Georg von Munthe af Morgenstierne</a> • <a href="/wiki/Parviz_Natel-Khanlari" title="Parviz Natel-Khanlari">Parviz Natel-Khanlari</a> • <a href="/wiki/Reynold_A._Nicholson" title="Reynold A. Nicholson">Reynold A. Nicholson</a> • <a href="/wiki/H.S._Nyberg" title="H.S. Nyberg">H.S. Nyberg</a> • <a href="/wiki/Claus_V._Pedersen" title="Claus V. Pedersen">Claus V. Pedersen</a> • <a href="/wiki/Ebrahim_Pourdavoud" title="Ebrahim Pourdavoud">Ebrahim Pourdavoud</a> • <a href="/wiki/Zabihullah_Safa" title="Zabihullah Safa">Zabihullah Safa</a> • <a href="/wiki/Prods_Oktor_Skj%C3%A6rv%C3%B8" title="Prods Oktor Skjærvø">Prods Oktor Skjærvø</a> • <a href="/wiki/Ahmad_Tafazzoli" title="Ahmad Tafazzoli">Ahmad Tafazzoli</a> • <a href="/wiki/Finn_Thiesen" title="Finn Thiesen">Finn Thiesen</a> • <a href="/wiki/Bo_Utas" title="Bo Utas">Bo Utas</a> • <a href="/wiki/Geo_Widengren" title="Geo Widengren">Geo Widengren</a> • <a href="/wiki/Stig_Wikander" title="Stig Wikander">Stig Wikander</a> • <a href="/wiki/Ehsan_Yarshater" title="Ehsan Yarshater">Ehsan Yarshater</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Institutioner</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Dehkhoda_Lexicon_Institute_%26_International_Center_for_Persian_Studies" title="Dehkhoda Lexicon Institute & International Center for Persian Studies">Dehkhoda Lexicon Institute & International Center for Persian Studies</a> • <a href="/wiki/Akademien_f%C3%B6r_persiskt_spr%C3%A5k_och_litteratur" title="Akademien för persiskt språk och litteratur">Akademien för persiskt språk och litteratur</a></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950" /><table cellspacing="0" class="navbox" style="border-spacing:0;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table cellspacing="0" class="nowraplinks hlist auktoritetsdata navbox-inner" style="border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;"><tbody><tr><th scope="row" class="navbox-group"><a href="/wiki/Auktoritetsdata" title="Auktoritetsdata">Auktoritetsdata</a></th><td class="navbox-list navbox-odd" style="text-align:left;border-left-width:2px;border-left-style:solid;width:100%;padding:0px;"><div style="padding:0em 0.25em;"> • <a rel="nofollow" class="external text" href="//www.worldcat.org/identities/lccn-n79063030">WorldCat</a> • <a href="/wiki/Virtual_International_Authority_File" title="Virtual International Authority File">VIAF</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://viaf.org/viaf/253870196">253870196</a> • <a href="/wiki/Library_of_Congress_Control_Number" title="Library of Congress Control Number">LCCN</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.loc.gov/authorities/names/n79063030">n79063030</a> • <a href="/wiki/International_Standard_Name_Identifier" title="International Standard Name Identifier">ISNI</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://isni.org/0000000121677801">0000 0001 2167 7801</a> • <a href="/wiki/Gemeinsame_Normdatei" title="Gemeinsame Normdatei">GND</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://d-nb.info/gnd/4000687-6">4000687-6</a> • <a href="/wiki/Libris_XL" title="Libris XL">Libris XL</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="//libris.kb.se/hftwv5d13fdgp13">hftwv5d13fdgp13</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="//libris.kb.se/katalogisering/search/libris?_limit=20&o=https%3A%2F%2Flibris.kb.se%2Fhftwv5d13fdgp13%23it">Katalogiserade verk.</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="//libris.kb.se/katalogisering/search/libris?_limit=20&o=https%3A%2F%2Flibris.kb.se%2Fhftwv5d13fdgp13%23it&p=contribution.agent.%40id&p=instanceOf.contribution.agent.%40id">Andra katalogiserade bidrag.</a> • <a href="/wiki/Syst%C3%A8me_universitaire_de_documentation" title="Système universitaire de documentation">SUDOC</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.idref.fr/027944069">027944069</a> • <a href="/wiki/Biblioth%C3%A8que_nationale_de_France" title="Bibliothèque nationale de France">BNF</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb11987818g">cb11987818g</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://data.bnf.fr/ark:/12148/cb11987818g">(data)</a> • <a href="/wiki/Schweiz_historielexikon" title="Schweiz historielexikon">HDS</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.hls-dhs-dss.ch/textes/f/F003402.php">003402</a> • <a href="/wiki/National_Library_of_Australia" title="National Library of Australia">NLA</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="//nla.gov.au/anbd.aut-an35001590">35001590</a> • <a href="/wiki/Nationella_parlamentsbiblioteket" title="Nationella parlamentsbiblioteket">NDL</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.ndl.go.jp/auth/ndlna/00560077">00560077</a> • <a href="/wiki/Tjeckiska_nationalbiblioteket" title="Tjeckiska nationalbiblioteket">NKC</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleph.nkp.cz/F/?func=find-c&local_base=aut&ccl_term=ica=ge134003&CON_LNG=ENG">ge134003</a> • <a href="/wiki/Spaniens_nationalbibliotek" title="Spaniens nationalbibliotek">BNE</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogo.bne.es/uhtbin/authoritybrowse.cgi?action=display&authority_id=XX450563">XX450563</a> • <a href="/wiki/Kulturnav" title="Kulturnav">Kulturnav</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://kulturnav.org/a3608878-2ace-4381-8eec-1480b11b8ccc">a3608878-2ace-4381-8eec-1480b11b8ccc</a></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table>    </div><noscript><img src="https://auth.wikimedia.org/loginwiki/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?useformat=desktop&type=1x1&usesul3=1" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Afghanistan&oldid=57172121">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Afghanistan&oldid=57172121</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategorier</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Afghanistan" title="Kategori:Afghanistan">Afghanistan</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Asiens_l%C3%A4nder" title="Kategori:Asiens länder">Asiens länder</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Kustl%C3%B6sa_stater" title="Kategori:Kustlösa stater">Kustlösa stater</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Iranistik" title="Kategori:Iranistik">Iranistik</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Sidor_med_grafer" title="Kategori:Sidor med grafer">Sidor med grafer</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Sidor_med_inaktiverade_grafer" title="Kategori:Sidor med inaktiverade grafer">Sidor med inaktiverade grafer</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_med_d%C3%B6da_externa_l%C3%A4nkar_2025-02" title="Kategori:Artiklar med döda externa länkar 2025-02">Artiklar med döda externa länkar 2025-02</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_med_d%C3%B6da_externa_l%C3%A4nkar" title="Kategori:Alla artiklar med döda externa länkar">Alla artiklar med döda externa länkar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_VIAF" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF">Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LCCN" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN">Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_ISNI" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI">Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_GND" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från GND">Wikipediaartiklar med identifierare från GND</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LibrisXL" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL">Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNF" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNF">Wikipediaartiklar med identifierare från BNF</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_NLA" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från NLA">Wikipediaartiklar med identifierare från NLA</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNE" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNE">Wikipediaartiklar med identifierare från BNE</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_kulturnav" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från kulturnav">Wikipediaartiklar med identifierare från kulturnav</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Rekommenderade_artiklar" title="Kategori:Wikipedia:Rekommenderade artiklar">Wikipedia:Rekommenderade artiklar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Basartiklar" title="Kategori:Wikipedia:Basartiklar">Wikipedia:Basartiklar</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 20 mars 2025 kl. 23.39.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Afghanistan&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://www.wikimedia.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><picture><source media="(min-width: 500px)" srcset="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29"><img src="/static/images/footer/wikimedia.svg" width="25" height="25" alt="Wikimedia Foundation" lang="en" loading="lazy"></picture></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><picture><source media="(min-width: 500px)" srcset="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" width="88" height="31"><img src="/w/resources/assets/mediawiki_compact.svg" alt="Powered by MediaWiki" lang="en" width="25" height="25" loading="lazy"></picture></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-header-container vector-sticky-header-container"> <div id="vector-sticky-header" class="vector-sticky-header"> <div class="vector-sticky-header-start"> <div class="vector-sticky-header-icon-start vector-button-flush-left vector-button-flush-right" aria-hidden="true"> <button class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-sticky-header-search-toggle" tabindex="-1" data-event-name="ui.vector-sticky-search-form.icon"> Sök </button> </div> <div role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box"> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail"> <form action="/w/index.php" id="vector-sticky-search-form" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia"> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <div class="vector-sticky-header-context-bar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-sticky-header-toc" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-sticky-header-toc vector-sticky-header-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-sticky-header-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-sticky-header-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-sticky-header-toc-label" for="vector-sticky-header-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Växla innehållsförteckningen </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-sticky-header-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div class="vector-sticky-header-context-bar-primary" aria-hidden="true" >Afghanistan</div> </div> </div> <div class="vector-sticky-header-end" aria-hidden="true"> <div class="vector-sticky-header-icons"> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-talk-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="talk-sticky-header"> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-subject-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="subject-sticky-header"> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-history-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="history-sticky-header"> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only mw-watchlink" id="ca-watchstar-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="watch-sticky-header"> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-ve-edit-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="ve-edit-sticky-header"> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-edit-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="wikitext-edit-sticky-header"> </a> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only" id="ca-viewsource-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="ve-edit-protected-sticky-header"> </a> </div> <div class="vector-sticky-header-buttons"> <button class="cdx-button cdx-button--weight-quiet mw-interlanguage-selector" id="p-lang-btn-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn-sticky-header"> 280 språk </button> <a href="#" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive" id="ca-addsection-sticky-header" tabindex="-1" data-event-name="addsection-sticky-header"> Nytt ämne </a> </div> <div class="vector-sticky-header-icon-end"> <div class="vector-user-links"> </div> </div> </div> </div> </div> <div class="mw-portlet mw-portlet-dock-bottom emptyPortlet" id="p-dock-bottom"> <ul> </ul> </div> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-fb96cc848-p8tkx","wgBackendResponseTime":297,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"2.176","walltime":"2.356","ppvisitednodes":{"value":131118,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":1086886,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":506700,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":22,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":3,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":329944,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":1,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 2014.284 1 -total"," 58.55% 1179.428 165 Mall:Webbref"," 57.93% 1166.898 192 Mall:Citation/core"," 52.83% 1064.123 165 Mall:Cite_web"," 18.22% 367.088 462 Mall:Date"," 10.37% 208.800 1 Mall:Landsfakta"," 10.20% 205.545 1 Mall:Landsfakta/data"," 6.76% 136.106 20 Mall:Bokref"," 6.47% 130.253 20 Mall:Cite_book"," 5.10% 102.666 5 Mall:Navbox"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.495","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":11933526,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-web.eqiad.main-768b59b564-mj676","timestamp":"20250401160909","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Afghanistan","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Afghanistan","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q889","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q889","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2002-12-10T18:39:42Z","dateModified":"2025-03-20T21:39:03Z","image":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/9\/99\/Afghanistan_in_its_region.svg","headline":"land i s\u00f6dra Asien"}</script> </body> </html>