CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Tibetansk buddhism – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"db5e3586-5c5e-44c1-be98-c1d0c4cd08f6","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Tibetansk_buddhism","wgTitle":"Tibetansk buddhism","wgCurRevisionId":55977989,"wgRevisionId":55977989,"wgArticleId":134192,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Wikipediaartiklar med identifierare från GND","Wikipedia:Utmärkta artiklar","Tibetansk buddhism"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Tibetansk_buddhism","wgRelevantArticleId":134192,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true, "wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":60000,"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgCentralAuthMobileDomain":false,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q483889","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready", "ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp", "ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022","ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession","wikibase.sidebar.tracking"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.babel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.4"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="noindex,nofollow,max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Tibetansk buddhism – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Tibetansk_buddhism"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Tibetansk_buddhism"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="//login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Tibetansk_buddhism rootpage-Tibetansk_buddhism skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Huvudmeny </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z">Huvudsida</a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion">Introduktion</a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker">Deltagarportalen</a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen">Bybrunnen</a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r">Senaste ändringarna</a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x">Slumpartikel</a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons">Ladda upp filer</a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt">Kontakta Wikipedia</a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp">Hjälp</a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"> Sök </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Utseende </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv" class="">Stöd Wikipedia</a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Tibetansk+buddhism&returntoquery=veaction%3Dedit%26redirect%3Dno" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class="">Skapa konto</a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Tibetansk+buddhism&returntoquery=veaction%3Dedit%26redirect%3Dno" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class="">Logga in</a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Personliga verktyg </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv">Stöd Wikipedia</a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Tibetansk+buddhism&returntoquery=veaction%3Dedit%26redirect%3Dno" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"> Skapa konto</a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Tibetansk+buddhism&returntoquery=veaction%3Dedit%26redirect%3Dno" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"> Logga in</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering">läs mer</a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y">Bidrag</a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n">Diskussion</a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Historik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Historik"> <div class="vector-toc-text"> 1 Historik </div> </a> <button aria-controls="toc-Historik-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Historik </button> <ul id="toc-Historik-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Den_förste_tibetanske_kejsaren" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Den_förste_tibetanske_kejsaren"> <div class="vector-toc-text"> 1.1 Den förste tibetanske kejsaren </div> </a> <ul id="toc-Den_förste_tibetanske_kejsaren-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kejsar_Trisong_Detsen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kejsar_Trisong_Detsen"> <div class="vector-toc-text"> 1.2 Kejsar Trisong Detsen </div> </a> <ul id="toc-Kejsar_Trisong_Detsen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Senare_regenter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Senare_regenter"> <div class="vector-toc-text"> 1.3 Senare regenter </div> </a> <ul id="toc-Senare_regenter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Tibetansk_buddhism_i_västvärlden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Tibetansk_buddhism_i_västvärlden"> <div class="vector-toc-text"> 2 Tibetansk buddhism i västvärlden </div> </a> <ul id="toc-Tibetansk_buddhism_i_västvärlden-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Inriktningar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Inriktningar"> <div class="vector-toc-text"> 3 Inriktningar </div> </a> <button aria-controls="toc-Inriktningar-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Inriktningar </button> <ul id="toc-Inriktningar-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Nyingma" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Nyingma"> <div class="vector-toc-text"> 3.1 Nyingma </div> </a> <ul id="toc-Nyingma-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kagyu" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kagyu"> <div class="vector-toc-text"> 3.2 Kagyu </div> </a> <ul id="toc-Kagyu-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Gelug" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Gelug"> <div class="vector-toc-text"> 3.3 Gelug </div> </a> <ul id="toc-Gelug-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Sakya" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Sakya"> <div class="vector-toc-text"> 3.4 Sakya </div> </a> <ul id="toc-Sakya-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Jonang" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Jonang"> <div class="vector-toc-text"> 3.5 Jonang </div> </a> <ul id="toc-Jonang-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kadam" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kadam"> <div class="vector-toc-text"> 3.6 Kadam </div> </a> <ul id="toc-Kadam-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Rimé" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Rimé"> <div class="vector-toc-text"> 3.7 Rimé </div> </a> <ul id="toc-Rimé-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Lära" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Lära"> <div class="vector-toc-text"> 4 Lära </div> </a> <button aria-controls="toc-Lära-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Lära </button> <ul id="toc-Lära-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Madhyamaka" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Madhyamaka"> <div class="vector-toc-text"> 4.1 Madhyamaka </div> </a> <ul id="toc-Madhyamaka-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Yogacara" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Yogacara"> <div class="vector-toc-text"> 4.2 Yogacara </div> </a> <ul id="toc-Yogacara-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Tantra" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Tantra"> <div class="vector-toc-text"> 4.3 Tantra </div> </a> <ul id="toc-Tantra-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Förberedelse_inför_tantra" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Förberedelse_inför_tantra"> <div class="vector-toc-text"> 4.3.1 Förberedelse inför tantra </div> </a> <ul id="toc-Förberedelse_inför_tantra-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Tantrisk_initiering" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-4"> <a class="vector-toc-link" href="#Tantrisk_initiering"> <div class="vector-toc-text"> 4.3.1.1 Tantrisk initiering </div> </a> <ul id="toc-Tantrisk_initiering-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Den_fyrfaldiga_uppdelningen_av_tantra" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Den_fyrfaldiga_uppdelningen_av_tantra"> <div class="vector-toc-text"> 4.3.2 Den fyrfaldiga uppdelningen av tantra </div> </a> <ul id="toc-Den_fyrfaldiga_uppdelningen_av_tantra-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Gudsyoga" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Gudsyoga"> <div class="vector-toc-text"> 4.3.3 Gudsyoga </div> </a> <ul id="toc-Gudsyoga-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Guruyoga" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Guruyoga"> <div class="vector-toc-text"> 4.3.4 Guruyoga </div> </a> <ul id="toc-Guruyoga-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Utomkroppsliga_tillstånd" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Utomkroppsliga_tillstånd"> <div class="vector-toc-text"> 4.3.5 Utomkroppsliga tillstånd </div> </a> <ul id="toc-Utomkroppsliga_tillstånd-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Sukhavati" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Sukhavati"> <div class="vector-toc-text"> 4.4 Sukhavati </div> </a> <ul id="toc-Sukhavati-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Lärdomar_om_döden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Lärdomar_om_döden"> <div class="vector-toc-text"> 4.5 Lärdomar om döden </div> </a> <ul id="toc-Lärdomar_om_döden-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Bardo" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Bardo"> <div class="vector-toc-text"> 4.6 Bardo </div> </a> <ul id="toc-Bardo-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Phowa" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Phowa"> <div class="vector-toc-text"> 4.6.1 Phowa </div> </a> <ul id="toc-Phowa-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Tulku" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Tulku"> <div class="vector-toc-text"> 5 Tulku </div> </a> <ul id="toc-Tulku-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Skriftkanoner" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Skriftkanoner"> <div class="vector-toc-text"> 6 Skriftkanoner </div> </a> <button aria-controls="toc-Skriftkanoner-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Skriftkanoner </button> <ul id="toc-Skriftkanoner-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Nyingmas_samling_tantror" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Nyingmas_samling_tantror"> <div class="vector-toc-text"> 6.1 Nyingmas samling tantror </div> </a> <ul id="toc-Nyingmas_samling_tantror-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Munkar_och_nunnor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Munkar_och_nunnor"> <div class="vector-toc-text"> 7 Munkar och nunnor </div> </a> <button aria-controls="toc-Munkar_och_nunnor-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Munkar och nunnor </button> <ul id="toc-Munkar_och_nunnor-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Nunnor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Nunnor"> <div class="vector-toc-text"> 7.1 Nunnor </div> </a> <ul id="toc-Nunnor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Lekmän" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Lekmän"> <div class="vector-toc-text"> 8 Lekmän </div> </a> <ul id="toc-Lekmän-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Rituella_verktyg,_symboler_och_konst" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Rituella_verktyg,_symboler_och_konst"> <div class="vector-toc-text"> 9 Rituella verktyg, symboler och konst </div> </a> <ul id="toc-Rituella_verktyg,_symboler_och_konst-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Se_även" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Se_även"> <div class="vector-toc-text"> 10 Se även </div> </a> <ul id="toc-Se_även-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Anmärkningar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Anmärkningar"> <div class="vector-toc-text"> 11 Anmärkningar </div> </a> <ul id="toc-Anmärkningar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Referenser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Referenser"> <div class="vector-toc-text"> 12 Referenser </div> </a> <button aria-controls="toc-Referenser-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> Växla underavsnittet Referenser </button> <ul id="toc-Referenser-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Noter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Noter"> <div class="vector-toc-text"> 12.1 Noter </div> </a> <ul id="toc-Noter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Tryckta_källor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Tryckta_källor"> <div class="vector-toc-text"> 12.2 Tryckta källor </div> </a> <ul id="toc-Tryckta_källor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Webbkällor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Webbkällor"> <div class="vector-toc-text"> 12.3 Webbkällor </div> </a> <ul id="toc-Webbkällor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Externa_länkar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Externa_länkar"> <div class="vector-toc-text"> 13 Externa länkar </div> </a> <ul id="toc-Externa_länkar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" > Växla innehållsförteckningen </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading">Tibetansk buddhism</h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 79 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-79" aria-hidden="true" > 79 språk </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-af mw-list-item"><a href="https://af.wikipedia.org/wiki/Tibettaanse_Boeddhisme" title="Tibettaanse Boeddhisme – afrikaans" lang="af" hreflang="af" data-title="Tibettaanse Boeddhisme" data-language-autonym="Afrikaans" data-language-local-name="afrikaans" class="interlanguage-link-target">Afrikaans</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-als mw-list-item"><a href="https://als.wikipedia.org/wiki/Tibetischer_Buddhismus" title="Tibetischer Buddhismus – schweizertyska" lang="gsw" hreflang="gsw" data-title="Tibetischer Buddhismus" data-language-autonym="Alemannisch" data-language-local-name="schweizertyska" class="interlanguage-link-target">Alemannisch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ar mw-list-item"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D8%A8%D9%88%D8%B0%D9%8A%D8%A9_%D8%AA%D8%A8%D8%AA%D9%8A%D8%A9" title="بوذية تبتية – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="بوذية تبتية" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target">العربية</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ast mw-list-item"><a href="https://ast.wikipedia.org/wiki/Budismu_tibetanu" title="Budismu tibetanu – asturiska" lang="ast" hreflang="ast" data-title="Budismu tibetanu" data-language-autonym="Asturianu" data-language-local-name="asturiska" class="interlanguage-link-target">Asturianu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-az mw-list-item"><a href="https://az.wikipedia.org/wiki/Tibet_buddizmi" title="Tibet buddizmi – azerbajdzjanska" lang="az" hreflang="az" data-title="Tibet buddizmi" data-language-autonym="Azərbaycanca" data-language-local-name="azerbajdzjanska" class="interlanguage-link-target">Azərbaycanca</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bn mw-list-item"><a href="https://bn.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%A4%E0%A6%BF%E0%A6%AC%E0%A7%8D%E0%A6%AC%E0%A6%A4%E0%A6%BF_%E0%A6%AC%E0%A7%8C%E0%A6%A6%E0%A7%8D%E0%A6%A7%E0%A6%A7%E0%A6%B0%E0%A7%8D%E0%A6%AE" title="তিব্বতি বৌদ্ধধর্ম – bengali" lang="bn" hreflang="bn" data-title="তিব্বতি বৌদ্ধধর্ম" data-language-autonym="বাংলা" data-language-local-name="bengali" class="interlanguage-link-target">বাংলা</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-min-nan mw-list-item"><a href="https://zh-min-nan.wikipedia.org/wiki/Se-ch%C5%8Dng_Hu%CC%8Dt-k%C3%A0u" title="Se-chōng Hu̍t-kàu – min nan" lang="nan" hreflang="nan" data-title="Se-chōng Hu̍t-kàu" data-language-autonym="閩南語 / Bân-lâm-gú" data-language-local-name="min nan" class="interlanguage-link-target">閩南語 / Bân-lâm-gú</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ba mw-list-item"><a href="https://ba.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D0%B8%D0%B1%D0%B5%D1%82_%D0%B1%D1%83%D0%B4%D0%B4%D0%B8%D0%B7%D0%BC%D1%8B" title="Тибет буддизмы – basjkiriska" lang="ba" hreflang="ba" data-title="Тибет буддизмы" data-language-autonym="Башҡортса" data-language-local-name="basjkiriska" class="interlanguage-link-target">Башҡортса</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be mw-list-item"><a href="https://be.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D1%8B%D0%B1%D0%B5%D1%86%D0%BA%D1%96_%D0%B1%D1%83%D0%B4%D1%8B%D0%B7%D0%BC" title="Тыбецкі будызм – belarusiska" lang="be" hreflang="be" data-title="Тыбецкі будызм" data-language-autonym="Беларуская" data-language-local-name="belarusiska" class="interlanguage-link-target">Беларуская</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bg mw-list-item"><a href="https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D0%B8%D0%B1%D0%B5%D1%82%D1%81%D0%BA%D0%B8_%D0%B1%D1%83%D0%B4%D0%B8%D0%B7%D1%8A%D0%BC" title="Тибетски будизъм – bulgariska" lang="bg" hreflang="bg" data-title="Тибетски будизъм" data-language-autonym="Български" data-language-local-name="bulgariska" class="interlanguage-link-target">Български</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bo mw-list-item"><a href="https://bo.wikipedia.org/wiki/%E0%BD%96%E0%BD%BC%E0%BD%91%E0%BC%8B%E0%BD%96%E0%BD%A2%E0%BE%92%E0%BE%B1%E0%BD%B4%E0%BD%91%E0%BC%8B%E0%BD%93%E0%BD%84%E0%BC%8B%E0%BD%96%E0%BD%A6%E0%BE%9F%E0%BD%93%E0%BC%8D" title="བོད་བརྒྱུད་ནང་བསྟན། – tibetanska" lang="bo" hreflang="bo" data-title="བོད་བརྒྱུད་ནང་བསྟན།" data-language-autonym="བོད་ཡིག" data-language-local-name="tibetanska" class="interlanguage-link-target">བོད་ཡིག</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bs mw-list-item"><a href="https://bs.wikipedia.org/wiki/Tibetanski_budizam" title="Tibetanski budizam – bosniska" lang="bs" hreflang="bs" data-title="Tibetanski budizam" data-language-autonym="Bosanski" data-language-local-name="bosniska" class="interlanguage-link-target">Bosanski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca mw-list-item"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Budisme_tibet%C3%A0" title="Budisme tibetà – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="Budisme tibetà" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target">Català</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/Tibetsk%C3%BD_buddhismus" title="Tibetský buddhismus – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Tibetský buddhismus" data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target">Čeština</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-da mw-list-item"><a href="https://da.wikipedia.org/wiki/Tibetansk_buddhisme" title="Tibetansk buddhisme – danska" lang="da" hreflang="da" data-title="Tibetansk buddhisme" data-language-autonym="Dansk" data-language-local-name="danska" class="interlanguage-link-target">Dansk</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de mw-list-item"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/Buddhismus_in_Tibet" title="Buddhismus in Tibet – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Buddhismus in Tibet" data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target">Deutsch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/Tiibeti_budism" title="Tiibeti budism – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Tiibeti budism" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target">Eesti</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-el mw-list-item"><a href="https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%98%CE%B9%CE%B2%CE%B5%CF%84%CE%B9%CE%B1%CE%BD%CF%8C%CF%82_%CE%92%CE%BF%CF%85%CE%B4%CE%B9%CF%83%CE%BC%CF%8C%CF%82" title="Θιβετιανός Βουδισμός – grekiska" lang="el" hreflang="el" data-title="Θιβετιανός Βουδισμός" data-language-autonym="Ελληνικά" data-language-local-name="grekiska" class="interlanguage-link-target">Ελληνικά</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en mw-list-item"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Tibetan_Buddhism" title="Tibetan Buddhism – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="Tibetan Buddhism" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target">English</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es mw-list-item"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Budismo_tibetano" title="Budismo tibetano – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Budismo tibetano" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target">Español</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo mw-list-item"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Tibeta_budhismo" title="Tibeta budhismo – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Tibeta budhismo" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target">Esperanto</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu mw-list-item"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Tibetar_budismo" title="Tibetar budismo – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Tibetar budismo" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target">Euskara</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%D8%A8%D9%88%D8%AF%DB%8C%D8%B3%D9%85_%D8%AA%D8%A8%D8%AA%DB%8C" title="بودیسم تبتی – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="بودیسم تبتی" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target">فارسی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr mw-list-item"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/Bouddhisme_tib%C3%A9tain" title="Bouddhisme tibétain – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Bouddhisme tibétain" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target">Français</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gl mw-list-item"><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Budismo_tibetano" title="Budismo tibetano – galiciska" lang="gl" hreflang="gl" data-title="Budismo tibetano" data-language-autonym="Galego" data-language-local-name="galiciska" class="interlanguage-link-target">Galego</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%ED%8B%B0%EB%B2%A0%ED%8A%B8_%EB%B6%88%EA%B5%90" title="티베트 불교 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="티베트 불교" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target">한국어</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hy mw-list-item"><a href="https://hy.wikipedia.org/wiki/%D5%8F%D5%AB%D5%A2%D5%A5%D5%A9%D5%A1%D5%AF%D5%A1%D5%B6_%D5%A2%D5%B8%D6%82%D5%A4%D5%A4%D5%A1%D5%B5%D5%A1%D5%AF%D5%A1%D5%B6%D5%B8%D6%82%D5%A9%D5%B5%D5%B8%D6%82%D5%B6" title="Տիբեթական բուդդայականություն – armeniska" lang="hy" hreflang="hy" data-title="Տիբեթական բուդդայականություն" data-language-autonym="Հայերեն" data-language-local-name="armeniska" class="interlanguage-link-target">Հայերեն</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hi mw-list-item"><a href="https://hi.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%A4%E0%A4%BF%E0%A4%AC%E0%A5%8D%E0%A4%AC%E0%A4%A4%E0%A5%80_%E0%A4%AC%E0%A5%8C%E0%A4%A6%E0%A5%8D%E0%A4%A7_%E0%A4%A7%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%AE" title="तिब्बती बौद्ध धर्म – hindi" lang="hi" hreflang="hi" data-title="तिब्बती बौद्ध धर्म" data-language-autonym="हिन्दी" data-language-local-name="hindi" class="interlanguage-link-target">हिन्दी</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr mw-list-item"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Tibetanski_budizam" title="Tibetanski budizam – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Tibetanski budizam" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target">Hrvatski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-id mw-list-item"><a href="https://id.wikipedia.org/wiki/Buddhisme_Tibet" title="Buddhisme Tibet – indonesiska" lang="id" hreflang="id" data-title="Buddhisme Tibet" data-language-autonym="Bahasa Indonesia" data-language-local-name="indonesiska" class="interlanguage-link-target">Bahasa Indonesia</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-is mw-list-item"><a href="https://is.wikipedia.org/wiki/T%C3%ADbeskur_b%C3%BAddismi" title="Tíbeskur búddismi – isländska" lang="is" hreflang="is" data-title="Tíbeskur búddismi" data-language-autonym="Íslenska" data-language-local-name="isländska" class="interlanguage-link-target">Íslenska</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Buddismo_tibetano" title="Buddismo tibetano – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Buddismo tibetano" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target">Italiano</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-he mw-list-item"><a href="https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%91%D7%95%D7%93%D7%94%D7%99%D7%96%D7%9D_%D7%98%D7%99%D7%91%D7%98%D7%99" title="בודהיזם טיבטי – hebreiska" lang="he" hreflang="he" data-title="בודהיזם טיבטי" data-language-autonym="עברית" data-language-local-name="hebreiska" class="interlanguage-link-target">עברית</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ka mw-list-item"><a href="https://ka.wikipedia.org/wiki/%E1%83%A2%E1%83%98%E1%83%91%E1%83%94%E1%83%A2%E1%83%A3%E1%83%A0%E1%83%98_%E1%83%91%E1%83%A3%E1%83%93%E1%83%98%E1%83%96%E1%83%9B%E1%83%98" title="ტიბეტური ბუდიზმი – georgiska" lang="ka" hreflang="ka" data-title="ტიბეტური ბუდიზმი" data-language-autonym="ქართული" data-language-local-name="georgiska" class="interlanguage-link-target">ქართული</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sw mw-list-item"><a href="https://sw.wikipedia.org/wiki/Ubuddha_wa_kitibeti" title="Ubuddha wa kitibeti – swahili" lang="sw" hreflang="sw" data-title="Ubuddha wa kitibeti" data-language-autonym="Kiswahili" data-language-local-name="swahili" class="interlanguage-link-target">Kiswahili</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ky mw-list-item"><a href="https://ky.wikipedia.org/wiki/%D0%9B%D0%B0%D0%BC%D0%B0%D0%B8%D0%B7%D0%BC_(%D1%82%D0%B8%D0%B1%D0%B5%D1%82_%D0%B1%D1%83%D1%80%D0%BA%D0%B0%D0%BD%D1%87%D1%8B%D0%BB%D1%8B%D0%B3%D1%8B)" title="Ламаизм (тибет бурканчылыгы) – kirgiziska" lang="ky" hreflang="ky" data-title="Ламаизм (тибет бурканчылыгы)" data-language-autonym="Кыргызча" data-language-local-name="kirgiziska" class="interlanguage-link-target">Кыргызча</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lad mw-list-item"><a href="https://lad.wikipedia.org/wiki/Budizmo_tibetano" title="Budizmo tibetano – ladino" lang="lad" hreflang="lad" data-title="Budizmo tibetano" data-language-autonym="Ladino" data-language-local-name="ladino" class="interlanguage-link-target">Ladino</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-la mw-list-item"><a href="https://la.wikipedia.org/wiki/Buddhismus_Tibetanus" title="Buddhismus Tibetanus – latin" lang="la" hreflang="la" data-title="Buddhismus Tibetanus" data-language-autonym="Latina" data-language-local-name="latin" class="interlanguage-link-target">Latina</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lv mw-list-item"><a href="https://lv.wikipedia.org/wiki/Lamaisms" title="Lamaisms – lettiska" lang="lv" hreflang="lv" data-title="Lamaisms" data-language-autonym="Latviešu" data-language-local-name="lettiska" class="interlanguage-link-target">Latviešu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lt mw-list-item"><a href="https://lt.wikipedia.org/wiki/Tibeto_budizmas" title="Tibeto budizmas – litauiska" lang="lt" hreflang="lt" data-title="Tibeto budizmas" data-language-autonym="Lietuvių" data-language-local-name="litauiska" class="interlanguage-link-target">Lietuvių</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hu badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://hu.wikipedia.org/wiki/Tibeti_buddhizmus" title="Tibeti buddhizmus – ungerska" lang="hu" hreflang="hu" data-title="Tibeti buddhizmus" data-language-autonym="Magyar" data-language-local-name="ungerska" class="interlanguage-link-target">Magyar</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mg mw-list-item"><a href="https://mg.wikipedia.org/wiki/Bodisma_tibetana" title="Bodisma tibetana – malagassiska" lang="mg" hreflang="mg" data-title="Bodisma tibetana" data-language-autonym="Malagasy" data-language-local-name="malagassiska" class="interlanguage-link-target">Malagasy</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mr mw-list-item"><a href="https://mr.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%A4%E0%A4%BF%E0%A4%AC%E0%A5%87%E0%A4%9F%E0%A5%80_%E0%A4%AC%E0%A5%8C%E0%A4%A6%E0%A5%8D%E0%A4%A7_%E0%A4%A7%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%AE" title="तिबेटी बौद्ध धर्म – marathi" lang="mr" hreflang="mr" data-title="तिबेटी बौद्ध धर्म" data-language-autonym="मराठी" data-language-local-name="marathi" class="interlanguage-link-target">मराठी</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ms mw-list-item"><a href="https://ms.wikipedia.org/wiki/Buddhisme_Tibet" title="Buddhisme Tibet – malajiska" lang="ms" hreflang="ms" data-title="Buddhisme Tibet" data-language-autonym="Bahasa Melayu" data-language-local-name="malajiska" class="interlanguage-link-target">Bahasa Melayu</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mn mw-list-item"><a href="https://mn.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D3%A9%D0%B2%D3%A9%D0%B4%D0%B8%D0%B9%D0%BD_%D0%91%D1%83%D0%B4%D0%B4%D1%8B%D0%BD_%D1%88%D0%B0%D1%88%D0%B8%D0%BD" title="Төвөдийн Буддын шашин – mongoliska" lang="mn" hreflang="mn" data-title="Төвөдийн Буддын шашин" data-language-autonym="Монгол" data-language-local-name="mongoliska" class="interlanguage-link-target">Монгол</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-my mw-list-item"><a href="https://my.wikipedia.org/wiki/%E1%80%90%E1%80%AD%E1%80%97%E1%80%80%E1%80%BA%E1%80%97%E1%80%AF%E1%80%92%E1%80%B9%E1%80%93%E1%80%98%E1%80%AC%E1%80%9E%E1%80%AC" title="တိဗက်ဗုဒ္ဓဘာသာ – burmesiska" lang="my" hreflang="my" data-title="တိဗက်ဗုဒ္ဓဘာသာ" data-language-autonym="မြန်မာဘာသာ" data-language-local-name="burmesiska" class="interlanguage-link-target">မြန်မာဘာသာ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Tibetaans_boeddhisme" title="Tibetaans boeddhisme – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Tibetaans boeddhisme" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target">Nederlands</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ne mw-list-item"><a href="https://ne.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%A4%E0%A4%BF%E0%A4%AC%E0%A5%8D%E0%A4%AC%E0%A4%A4%E0%A5%80_%E0%A4%AC%E0%A5%8C%E0%A4%A6%E0%A5%8D%E0%A4%A7_%E0%A4%A7%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%AE" title="तिब्बती बौद्ध धर्म – nepalesiska" lang="ne" hreflang="ne" data-title="तिब्बती बौद्ध धर्म" data-language-autonym="नेपाली" data-language-local-name="nepalesiska" class="interlanguage-link-target">नेपाली</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-new mw-list-item"><a href="https://new.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%B8%E0%A4%81%E0%A4%A6%E0%A5%87%E0%A4%AF%E0%A5%8D%E2%80%8C%E0%A4%AF%E0%A4%BE_%E0%A4%AC%E0%A5%81%E0%A4%A6%E0%A5%8D%E0%A4%A7_%E0%A4%A7%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%AE" title="सँदेय्‌या बुद्ध धर्म – newariska" lang="new" hreflang="new" data-title="सँदेय्‌या बुद्ध धर्म" data-language-autonym="नेपाल भाषा" data-language-local-name="newariska" class="interlanguage-link-target">नेपाल भाषा</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E3%83%81%E3%83%99%E3%83%83%E3%83%88%E4%BB%8F%E6%95%99" title="チベット仏教 – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="チベット仏教" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target">日本語</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no mw-list-item"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Tibetansk_buddhisme" title="Tibetansk buddhisme – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Tibetansk buddhisme" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target">Norsk bokmål</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-or mw-list-item"><a href="https://or.wikipedia.org/wiki/%E0%AC%A4%E0%AC%BF%E0%AC%AC%E0%AD%8D%E0%AD%B1%E0%AC%A4%E0%AD%80_%E0%AC%AC%E0%AD%8C%E0%AC%A6%E0%AD%8D%E0%AC%A7%E0%AC%A7%E0%AC%B0%E0%AD%8D%E0%AC%AE" title="ତିବ୍ୱତୀ ବୌଦ୍ଧଧର୍ମ – oriya" lang="or" hreflang="or" data-title="ତିବ୍ୱତୀ ବୌଦ୍ଧଧର୍ମ" data-language-autonym="ଓଡ଼ିଆ" data-language-local-name="oriya" class="interlanguage-link-target">ଓଡ଼ିଆ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uz mw-list-item"><a href="https://uz.wikipedia.org/wiki/Tibet_buddizmi" title="Tibet buddizmi – uzbekiska" lang="uz" hreflang="uz" data-title="Tibet buddizmi" data-language-autonym="Oʻzbekcha / ўзбекча" data-language-local-name="uzbekiska" class="interlanguage-link-target">Oʻzbekcha / ўзбекча</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pa mw-list-item"><a href="https://pa.wikipedia.org/wiki/%E0%A8%A4%E0%A8%BF%E0%A8%AC%E0%A8%A4%E0%A9%80_%E0%A8%AC%E0%A9%81%E0%A9%B1%E0%A8%A7_%E0%A8%A7%E0%A8%B0%E0%A8%AE" title="ਤਿਬਤੀ ਬੁੱਧ ਧਰਮ – punjabi" lang="pa" hreflang="pa" data-title="ਤਿਬਤੀ ਬੁੱਧ ਧਰਮ" data-language-autonym="ਪੰਜਾਬੀ" data-language-local-name="punjabi" class="interlanguage-link-target">ਪੰਜਾਬੀ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pnb mw-list-item"><a href="https://pnb.wikipedia.org/wiki/%D8%AA%D8%A8%D8%AA%DB%8C_%D8%A8%D8%AF%DA%BE_%D8%AF%DA%BE%D8%B1%D9%85" title="تبتی بدھ دھرم – Western Punjabi" lang="pnb" hreflang="pnb" data-title="تبتی بدھ دھرم" data-language-autonym="پنجابی" data-language-local-name="Western Punjabi" class="interlanguage-link-target">پنجابی</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-km mw-list-item"><a href="https://km.wikipedia.org/wiki/%E1%9E%96%E1%9F%92%E1%9E%9A%E1%9F%87%E1%9E%96%E1%9E%BB%E1%9E%91%E1%9F%92%E1%9E%92%E1%9E%9F%E1%9E%B6%E1%9E%9F%E1%9E%93%E1%9E%B6%E2%80%8B%E1%9E%93%E1%9F%85%E2%80%8B%E1%9E%91%E1%9E%B8%E1%9E%94%E1%9F%81" title="ព្រះពុទ្ធសាសនានៅទីបេ – kambodjanska" lang="km" hreflang="km" data-title="ព្រះពុទ្ធសាសនានៅទីបេ" data-language-autonym="ភាសាខ្មែរ" data-language-local-name="kambodjanska" class="interlanguage-link-target">ភាសាខ្មែរ</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/Buddyzm_tybeta%C5%84ski" title="Buddyzm tybetański – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Buddyzm tybetański" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target">Polski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt mw-list-item"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/Budismo_tibetano" title="Budismo tibetano – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="Budismo tibetano" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target">Português</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ro mw-list-item"><a href="https://ro.wikipedia.org/wiki/Budism_tibetan" title="Budism tibetan – rumänska" lang="ro" hreflang="ro" data-title="Budism tibetan" data-language-autonym="Română" data-language-local-name="rumänska" class="interlanguage-link-target">Română</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rm mw-list-item"><a href="https://rm.wikipedia.org/wiki/Budissem_tibetan" title="Budissem tibetan – rätoromanska" lang="rm" hreflang="rm" data-title="Budissem tibetan" data-language-autonym="Rumantsch" data-language-local-name="rätoromanska" class="interlanguage-link-target">Rumantsch</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru mw-list-item"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D0%B8%D0%B1%D0%B5%D1%82%D1%81%D0%BA%D0%B8%D0%B9_%D0%B1%D1%83%D0%B4%D0%B4%D0%B8%D0%B7%D0%BC" title="Тибетский буддизм – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="Тибетский буддизм" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target">Русский</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sco mw-list-item"><a href="https://sco.wikipedia.org/wiki/Tibetan_Buddhism" title="Tibetan Buddhism – skotska" lang="sco" hreflang="sco" data-title="Tibetan Buddhism" data-language-autonym="Scots" data-language-local-name="skotska" class="interlanguage-link-target">Scots</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sq mw-list-item"><a href="https://sq.wikipedia.org/wiki/Budizmi_tibetian" title="Budizmi tibetian – albanska" lang="sq" hreflang="sq" data-title="Budizmi tibetian" data-language-autonym="Shqip" data-language-local-name="albanska" class="interlanguage-link-target">Shqip</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-simple mw-list-item"><a href="https://simple.wikipedia.org/wiki/Tibetan_Buddhism" title="Tibetan Buddhism – Simple English" lang="en-simple" hreflang="en-simple" data-title="Tibetan Buddhism" data-language-autonym="Simple English" data-language-local-name="Simple English" class="interlanguage-link-target">Simple English</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sk mw-list-item"><a href="https://sk.wikipedia.org/wiki/Tibetsk%C3%BD_budhizmus" title="Tibetský budhizmus – slovakiska" lang="sk" hreflang="sk" data-title="Tibetský budhizmus" data-language-autonym="Slovenčina" data-language-local-name="slovakiska" class="interlanguage-link-target">Slovenčina</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr mw-list-item"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D0%B8%D0%B1%D0%B5%D1%82%D0%B0%D0%BD%D1%81%D0%BA%D0%B8_%D0%B1%D1%83%D0%B4%D0%B8%D0%B7%D0%B0%D0%BC" title="Тибетански будизам – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Тибетански будизам" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target">Српски / srpski</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sh mw-list-item"><a href="https://sh.wikipedia.org/wiki/Tibetanski_budizam" title="Tibetanski budizam – serbokroatiska" lang="sh" hreflang="sh" data-title="Tibetanski budizam" data-language-autonym="Srpskohrvatski / српскохрватски" data-language-local-name="serbokroatiska" class="interlanguage-link-target">Srpskohrvatski / српскохрватски</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi mw-list-item"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Lamalaisuus" title="Lamalaisuus – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Lamalaisuus" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target">Suomi</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tl mw-list-item"><a href="https://tl.wikipedia.org/wiki/Budismong_Tibetano" title="Budismong Tibetano – tagalog" lang="tl" hreflang="tl" data-title="Budismong Tibetano" data-language-autonym="Tagalog" data-language-local-name="tagalog" class="interlanguage-link-target">Tagalog</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ta mw-list-item"><a href="https://ta.wikipedia.org/wiki/%E0%AE%A4%E0%AE%BF%E0%AE%AA%E0%AF%86%E0%AE%A4%E0%AF%8D%E0%AE%A4%E0%AE%BF%E0%AE%AF_%E0%AE%AA%E0%AF%8C%E0%AE%A4%E0%AF%8D%E0%AE%A4%E0%AE%AE%E0%AF%8D" title="திபெத்திய பௌத்தம் – tamil" lang="ta" hreflang="ta" data-title="திபெத்திய பௌத்தம்" data-language-autonym="தமிழ்" data-language-local-name="tamil" class="interlanguage-link-target">தமிழ்</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-th mw-list-item"><a href="https://th.wikipedia.org/wiki/%E0%B8%A8%E0%B8%B2%E0%B8%AA%E0%B8%99%E0%B8%B2%E0%B8%9E%E0%B8%B8%E0%B8%97%E0%B8%98%E0%B9%81%E0%B8%9A%E0%B8%9A%E0%B8%97%E0%B8%B4%E0%B9%80%E0%B8%9A%E0%B8%95" title="ศาสนาพุทธแบบทิเบต – thailändska" lang="th" hreflang="th" data-title="ศาสนาพุทธแบบทิเบต" data-language-autonym="ไทย" data-language-local-name="thailändska" class="interlanguage-link-target">ไทย</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/Tibet_Budizmi" title="Tibet Budizmi – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="Tibet Budizmi" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target">Türkçe</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%A2%D0%B8%D0%B1%D0%B5%D1%82%D1%81%D1%8C%D0%BA%D0%B8%D0%B9_%D0%B1%D1%83%D0%B4%D0%B4%D0%B8%D0%B7%D0%BC" title="Тибетський буддизм – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Тибетський буддизм" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target">Українська</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ur mw-list-item"><a href="https://ur.wikipedia.org/wiki/%D8%AA%D8%A8%D8%AA%DB%8C_%D8%A8%D8%AF%DA%BE_%D9%85%D8%AA" title="تبتی بدھ مت – urdu" lang="ur" hreflang="ur" data-title="تبتی بدھ مت" data-language-autonym="اردو" data-language-local-name="urdu" class="interlanguage-link-target">اردو</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vi mw-list-item"><a href="https://vi.wikipedia.org/wiki/Ph%E1%BA%ADt_gi%C3%A1o_T%C3%A2y_T%E1%BA%A1ng" title="Phật giáo Tây Tạng – vietnamesiska" lang="vi" hreflang="vi" data-title="Phật giáo Tây Tạng" data-language-autonym="Tiếng Việt" data-language-local-name="vietnamesiska" class="interlanguage-link-target">Tiếng Việt</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wuu mw-list-item"><a href="https://wuu.wikipedia.org/wiki/%E8%97%8F%E4%BC%A0%E4%BD%9B%E6%95%99" title="藏传佛教 – wu" lang="wuu" hreflang="wuu" data-title="藏传佛教" data-language-autonym="吴语" data-language-local-name="wu" class="interlanguage-link-target">吴语</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-yue mw-list-item"><a href="https://zh-yue.wikipedia.org/wiki/%E8%97%8F%E5%82%B3%E4%BD%9B%E6%95%99" title="藏傳佛教 – kantonesiska" lang="yue" hreflang="yue" data-title="藏傳佛教" data-language-autonym="粵語" data-language-local-name="kantonesiska" class="interlanguage-link-target">粵語</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-diq mw-list-item"><a href="https://diq.wikipedia.org/wiki/Budizm%C3%AA_Tibeti" title="Budizmê Tibeti – Zazaki" lang="diq" hreflang="diq" data-title="Budizmê Tibeti" data-language-autonym="Zazaki" data-language-local-name="Zazaki" class="interlanguage-link-target">Zazaki</a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E8%97%8F%E5%82%B3%E4%BD%9B%E6%95%99" title="藏傳佛教 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="藏傳佛教" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target">中文</a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q483889#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Tibetansk_buddhism" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c">Artikel</a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Tibetansk_buddhism" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t">Diskussion</a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" >svenska </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Tibetansk_buddhism">Läs</a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v">Redigera</a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e">Redigera wikitext</a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h">Visa historik</a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" >Verktyg </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Tibetansk_buddhism">Läs</a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v">Redigera</a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e">Redigera wikitext</a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=history">Visa historik</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Tibetansk_buddhism" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j">Sidor som länkar hit</a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Tibetansk_buddhism" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k">Relaterade ändringar</a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q">Specialsidor</a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&oldid=55977989" title="Permanent länk till den här versionen av sidan">Permanent länk</a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=info" title="Mer information om denna sida">Sidinformation</a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Tibetansk_buddhism&id=55977989&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens">Använd som referens</a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DTibetansk_buddhism%26veaction%3Dedit">Hämta förkortad url</a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DTibetansk_buddhism%26veaction%3Dedit">Ladda ner QR-kod</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Tibetansk+buddhism">Skapa en bok</a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Tibetansk_buddhism&action=show-download-screen">Ladda ned som PDF</a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p">Utskriftsvänlig version</a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Tibetan_Buddhism" hreflang="en">Commons</a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q483889" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g">Wikidata-objekt</a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> <div id="mw-indicator-featured-star" class="mw-indicator"><div class="mw-parser-output"><a href="/wiki/Wikipedia:Utm%C3%A4rkta_artiklar" title="Den här artikeln har av Wikipedias skribenter bedömts vara en utmärkt artikel."><img alt="Den här artikeln har av Wikipedias skribenter bedömts vara en utmärkt artikel." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Utmarkt_Guld.svg/19px-Utmarkt_Guld.svg.png" decoding="async" width="19" height="18" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Utmarkt_Guld.svg/29px-Utmarkt_Guld.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Utmarkt_Guld.svg/38px-Utmarkt_Guld.svg.png 2x" data-file-width="462" data-file-height="438" /></a></div></div> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r53696904">.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton button,.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}</style><table class="infobox" style="border-spacing:3px;"><tbody><tr><td colspan="2" class="" style="padding:2px; text-align:center; font-size: 125%; font-weight: bold;">Tibetansk buddhism</td></tr><tr><th style="text-align:left;">Ursprung</th><td class="" style=""><a href="/wiki/Indien" title="Indien"><img alt="Indien" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Flag_of_India.svg/22px-Flag_of_India.svg.png" decoding="async" width="22" height="15" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Flag_of_India.svg/33px-Flag_of_India.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Flag_of_India.svg/44px-Flag_of_India.svg.png 2x" data-file-width="900" data-file-height="600" /></a> <a href="/wiki/Indien" title="Indien">Indien</a></td></tr><tr><th style="text-align:left;">Växte fram</th><td class="" style="">Omkring år 650 i <a href="/wiki/Fil:Flag_of_Tibet.svg" class="mw-file-description" title="Tibet"><img alt="Tibet" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3c/Flag_of_Tibet.svg/20px-Flag_of_Tibet.svg.png" decoding="async" width="20" height="13" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3c/Flag_of_Tibet.svg/30px-Flag_of_Tibet.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3c/Flag_of_Tibet.svg/40px-Flag_of_Tibet.svg.png 2x" data-file-width="1152" data-file-height="720" /></a> <a href="/wiki/Tibet" title="Tibet">Tibet</a></td></tr><tr><th style="text-align:left;">Helig skrift</th><td class="" style=""><a href="/wiki/Tibetanska_buddhismens_skriftkanon" title="Tibetanska buddhismens skriftkanon">Tibetanska buddhismens skriftkanon</a></td></tr><tr><th style="text-align:left;">Riktningar</th><td class="" style=""><a href="/wiki/Nyingma" title="Nyingma">Nyingma</a>, <a href="/wiki/Kagyu" class="mw-redirect" title="Kagyu">kagyu</a>, <a href="/wiki/Gelug" title="Gelug">gelug</a>, <a href="/wiki/Sakya" title="Sakya">sakya</a>, <a href="/wiki/Jonang" title="Jonang">jonang</a></td></tr><tr><th style="text-align:left;">Utbredning</th><td class="" style="">Främst i: <a href="/wiki/Fil:Flag_of_Tibet.svg" class="mw-file-description" title="Tibet"><img alt="Tibet" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3c/Flag_of_Tibet.svg/20px-Flag_of_Tibet.svg.png" decoding="async" width="20" height="13" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3c/Flag_of_Tibet.svg/30px-Flag_of_Tibet.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3c/Flag_of_Tibet.svg/40px-Flag_of_Tibet.svg.png 2x" data-file-width="1152" data-file-height="720" /></a> <a href="/wiki/Tibet" title="Tibet">Tibet</a> <a href="/wiki/Mongoliet" title="Mongoliet"><img alt="Mongoliet" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Flag_of_Mongolia.svg/21px-Flag_of_Mongolia.svg.png" decoding="async" width="21" height="11" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Flag_of_Mongolia.svg/32px-Flag_of_Mongolia.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Flag_of_Mongolia.svg/42px-Flag_of_Mongolia.svg.png 2x" data-file-width="1200" data-file-height="600" /></a> <a href="/wiki/Mongoliet" title="Mongoliet">Mongoliet</a> <a href="/wiki/Tuva" title="Tuva"><img alt="Tuva" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/77/Flag_of_Tuva.svg/21px-Flag_of_Tuva.svg.png" decoding="async" width="21" height="14" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/77/Flag_of_Tuva.svg/32px-Flag_of_Tuva.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/77/Flag_of_Tuva.svg/42px-Flag_of_Tuva.svg.png 2x" data-file-width="900" data-file-height="600" /></a> <a href="/wiki/Tuva" title="Tuva">Tuva</a> <a href="/wiki/Bhutan" title="Bhutan"><img alt="Bhutan" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/91/Flag_of_Bhutan.svg/22px-Flag_of_Bhutan.svg.png" decoding="async" width="22" height="15" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/91/Flag_of_Bhutan.svg/33px-Flag_of_Bhutan.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/91/Flag_of_Bhutan.svg/44px-Flag_of_Bhutan.svg.png 2x" data-file-width="900" data-file-height="600" /></a> <a href="/wiki/Bhutan" title="Bhutan">Bhutan</a> <a href="/wiki/Kalmuckien" title="Kalmuckien"><img alt="Kalmuckien" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Flag_of_Kalmykia.svg/21px-Flag_of_Kalmykia.svg.png" decoding="async" width="21" height="11" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Flag_of_Kalmykia.svg/32px-Flag_of_Kalmykia.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Flag_of_Kalmykia.svg/42px-Flag_of_Kalmykia.svg.png 2x" data-file-width="640" data-file-height="320" /></a> <a href="/wiki/Kalmuckien" title="Kalmuckien">Kalmuckien</a> <a href="/wiki/Burjatien" title="Burjatien"><img alt="Burjatien" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/68/Flag_of_Buryatia.svg/21px-Flag_of_Buryatia.svg.png" decoding="async" width="21" height="11" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/68/Flag_of_Buryatia.svg/32px-Flag_of_Buryatia.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/68/Flag_of_Buryatia.svg/42px-Flag_of_Buryatia.svg.png 2x" data-file-width="600" data-file-height="300" /></a> <a href="/wiki/Burjatien" title="Burjatien">Burjatien</a> <a href="/wiki/Kina" title="Kina"><img alt="Kina" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg/22px-Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg.png" decoding="async" width="22" height="15" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg/33px-Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg/44px-Flag_of_the_People%27s_Republic_of_China.svg.png 2x" data-file-width="900" data-file-height="600" /></a> <a href="/wiki/Dongbei" class="mw-redirect" title="Dongbei">Dongbei</a> <a href="/wiki/Indien" title="Indien"><img alt="Indien" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Flag_of_India.svg/22px-Flag_of_India.svg.png" decoding="async" width="22" height="15" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Flag_of_India.svg/33px-Flag_of_India.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Flag_of_India.svg/44px-Flag_of_India.svg.png 2x" data-file-width="900" data-file-height="600" /></a> <a href="/wiki/Indien" title="Indien">Indien</a> (norra, samt utspridda tibetaner i exil) <a href="/wiki/Nepal" title="Nepal"><img alt="Nepal" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/Flag_of_Nepal.svg/21px-Flag_of_Nepal.svg.png" decoding="async" width="21" height="26" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/Flag_of_Nepal.svg/32px-Flag_of_Nepal.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/Flag_of_Nepal.svg/42px-Flag_of_Nepal.svg.png 2x" data-file-width="726" data-file-height="885" /></a> <a href="/wiki/Nepal" title="Nepal">Nepal</a> (norra)</td></tr></tbody></table> Tibetansk buddhism, lamaism, är en inriktning inom <a href="/wiki/Buddhismen" class="mw-redirect" title="Buddhismen">buddhismen</a> som har förankring inom alla de tre buddhistiska huvudinriktningarna <a href="/wiki/Hinayana" title="Hinayana">hinayana</a>, <a href="/wiki/Mahayana" title="Mahayana">mahayana</a> och <a href="/wiki/Vajrayana" title="Vajrayana">vajrayana</a>. Inriktningen har liksom all övrig buddhism sina rötter i Indien – även vajrayana har sina rötter där – men inriktningen i sig etablerades i Tibet omkring år 650. Tibetansk buddhism har i sin tur fyra huvudinriktningar: nyingma, kagyu, gelug och sakya. Det finns en femte inriktning som kallas jonang, men den har få utövare och anses vara kontroversiell. Nyingma är den tidigast etablerade, medan de övriga tillkom på 900-talet under den tidrymd som brukar kallas "den nya översättningsperioden". Inriktningarna är i grunden relativt lika. Det finns skillnader i vilka <a href="/wiki/Tantra" title="Tantra">tantriska</a> tekniker som används och hur dessa kategoriseras, vilka ätter av lärare de följer, och så vidare. Gelug är i dag den vanligaste tibetanska buddhistiska inriktningen. Tibetanska buddhister anser att tantriska utövningsformer (vajrayana) är det snabbaste sättet att nå <a href="/wiki/Samyaksambuddha" title="Samyaksambuddha">buddhaskap</a>, men också att det är farligt för den som inte är tillräckligt väl förberedd. Av den anledningen är tantra hemligt för utomstående, och för att få behörighet krävs omfattande förberedelser och slutligen tantriska initieringsriter under ledning av kvalificerade lärare, så kallade <a href="/wiki/Lama_(l%C3%A4rare)" title="Lama (lärare)">lamor</a>. De tantriska utövningsformerna varierar stort i komplexitet och utförande, och inkluderar tekniker som visualisering av gudar, buddhor, bodhisattvor, dödsprocessen, med mera. De tantriska teknikerna är även kopplade till flera komplicerade ritualer och till magi. Förutom tantra ingår även exoteriska utövningsformer inom tibetansk buddhism, det vill säga utövningsformer som inte är tantriska, exempelvis enkel meditation eller <a href="/wiki/Merit" title="Merit">meritansamling</a>. Inom den tibetanska buddhismen delas såväl livet som döden in i sex mellanstadier (bardo). Såväl den vakna tillvaron som drömtillvaron anses vara ett mellanstadium. Lärdomarna om bardo fokuserar i regel på mellanstadierna när en varelse dött. I dessa upplever och ser den döde en rad olika ting, såväl behagliga som skräckinjagande. Under de olika mellanstadierna i dödsriket kan personen nå upplysning om denne vet vad den skall göra, eller om någon utomstående hjälper den vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Tulkur är ännu en utmärkande faktor för tibetansk buddhism. Tulkur är tibetanska <a href="/wiki/Lama_(l%C3%A4rare)" title="Lama (lärare)">lamor</a> som själva kan välja var de ska återfödas på nytt. <a href="/wiki/Dalai_Lama" class="mw-redirect" title="Dalai Lama">Dalai Lama</a> och <a href="/wiki/Karmapa" title="Karmapa">Karmapa</a> är exempel på två linjer av tulkur. <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Historik">Historik</h2>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Historik" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Historik">redigera wikitext</a>]</div> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Songstengampo.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/35/Songstengampo.jpg/200px-Songstengampo.jpg" decoding="async" width="200" height="265" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/35/Songstengampo.jpg/300px-Songstengampo.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/35/Songstengampo.jpg 2x" data-file-width="318" data-file-height="422" /></a><figcaption>Staty föreställande den förste tibetanske kejsaren.</figcaption></figure> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Se även: <a href="/wiki/Tibets_historia" title="Tibets historia">Tibets historia</a></dd></dl></div> Buddhismen kom till Tibet under kung <a href="/wiki/Totori_Nyentsen" class="mw-redirect" title="Totori Nyentsen">Totori Nyentsens</a> tid (född omkring år 173). Kungen sägs ha fått tag på buddhistiska skrifter på sanskrit, som han dock inte förstod. Trots att många myter uppkommit kring Nyentsen och de skrifter han hittade, etablerade sig inte buddhismen i Tibet under hans tid.<a href="#cite_note-Powers144-1">[1]</a> Missionärer var verksamma under lång tid efter detta, och omkring år 609 skickade <a href="/wiki/Suidynastin" title="Suidynastin">Suidynastin</a> många missionärer till Tibet, vilket ledde till att buddhismen började få fäste i Tibet.<a href="#cite_note-Buswells851-2">[2]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Den_förste_tibetanske_kejsaren">Den förste tibetanske kejsaren</h3>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Den förste tibetanske kejsaren" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Den förste tibetanske kejsaren">redigera wikitext</a>]</div> Den specifika tibetanska buddhismen härstammar från det sista stadiet av nordlig indisk buddhism, och uppkom i Tibet omkring år 650<a href="#cite_note-Buswells851-2">[2]</a><a href="#cite_note-BerzinHistory-3">[3]</a><a href="#cite_note-Powers144-1">[1]</a><a href="#cite_note-Conze87-4">[4]</a><a href="#cite_note-Gethin266-5">[5]</a> under den förste tibetanske kejsaren, <a href="/wiki/Songts%C3%A4n_Gampo" title="Songtsän Gampo">Songtsän Gampos</a> (617–649) regeringstid. Kejsaren lyckades inte popularisera religionen hos allmänheten, men han såg till att omkring 13 tempel byggdes. Buddhismen var dock inte den enda religion som fick stöd av denne kejsare. Han fortsatte att stödja andra tibetanska religioner, och placerade avbildningar av traditionella tibetanska gudar bredvid buddhistiska avbildningar i de buddhistiska templen.<a href="#cite_note-BerzinHistory-3">[3]</a> Det fanns dock en grupp som var starkt emot kejsarens stöd till buddhismen.<a href="#cite_note-BerzinHistory-3">[3]</a><a href="#cite_note-Conze87-4">[4]</a> Enligt <a href="/wiki/Alexander_Berzin" title="Alexander Berzin">Alexander Berzin</a> var det troligen denna grupp som orsakade att kejsaren fortsatte stödja den för-buddhistiska religionen i Tibet.<a href="#cite_note-BerzinHistory-3">[3]</a> Gruppen motsatte sig alla kejsarens beslut som minskade gruppens politiska makt eller nedvärderade Tibets traditionella gudar. Även efter kejsarens död fortsatte denna grupp att vara verksam.<a href="#cite_note-BerzinHistory-3">[3]</a> I det tidiga skedet av buddhismens etablering i Tibet fanns det även ett antal andra buddhistiska grupper som skapade konflikter, eftersom de ville att deras buddhistiska inriktningar skulle växa sig starkare.<a href="#cite_note-Powers149-6">[6]</a><a href="#cite_note-7">[7]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kejsar_Trisong_Detsen">Kejsar Trisong Detsen</h3>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Kejsar Trisong Detsen" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Kejsar Trisong Detsen">redigera wikitext</a>]</div> 140 år efter Songtsen-gampo regerade kejsar <a href="/wiki/Trisong_Detsen" class="mw-redirect" title="Trisong Detsen">Trisong Detsen</a> (r. ca 756–796) i Tibet.<a href="#cite_note-BerzinDevelop-8">[8]</a> Under hans regeringstid byggdes det första tibetanska klostret, <a href="/wiki/Samye" title="Samye">Samye</a>,<a href="#cite_note-BerzinDevelop-8">[8]</a><a href="#cite_note-Gethin266-5">[5]</a> som färdigställdes år 766<a href="#cite_note-9">[9]</a>, 779<a href="#cite_note-10">[10]</a> eller 787.<a href="#cite_note-Conze87-4">[4]</a> Kort därefter utfördes de första tibetanska buddhistiska munkvigningarna, av <a href="/wiki/%C5%9A%C4%81ntarak%E1%B9%A3ita" title="Śāntarakṣita">Śāntarakṣita</a>.<a href="#cite_note-Conze87-4">[4]</a><a href="#cite_note-Heirman321-11">[11]</a> Under det första året efter Samyes färdigställande vigdes omkring 100 män och kvinnor till munkar respektive nunnor i Tibet.<a href="#cite_note-Heirman321-11">[11]</a> Detsen lät också med hjälp av översättare från <a href="/wiki/Kashmir" title="Kashmir">Kashmir</a>, <a href="/wiki/Indien" title="Indien">Indien</a> och <a href="/wiki/Kina" title="Kina">Kina</a> översätta många buddhistiska skrifter.<a href="#cite_note-Powers149-6">[6]</a> Under Detsens regeringstid kom många lärare från Indien till Tibet för att undervisa. En av dessa var <a href="/wiki/Padmasambhava" title="Padmasambhava">Padmasambhava</a>, som sägs ha gömt många avancerade tantriska skrifter i Samye. Padmasambhava anses vara grundaren av <a href="/wiki/Nyingma" title="Nyingma">nyingma</a>-traditionen.<a href="#cite_note-BerzinDevelop-8">[8]</a><a href="#cite_note-12">[12]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Senare_regenter">Senare regenter</h3>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Senare regenter" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Senare regenter">redigera wikitext</a>]</div> Under mitten av 800-talet regerade kejsar <a href="/wiki/Tri_Ralpachen" class="mw-redirect" title="Tri Ralpachen">Tri Ralpachen</a> i Tibet,<a href="#cite_note-BerzinDevelop-8">[8]</a> och han såg till att tibetansk buddhism blev mycket populär i Tibet.<a href="#cite_note-Conze87-4">[4]</a> Ralpachen försatte dock landet i ekonomisk kris, då alla skatteintäkter gick till de buddhistiska institutionerna istället för till staten. Munkar tillsattes i regeringen, och sålunda ökade de tibetanska klostrens politiska makt i landet.<a href="#cite_note-BerzinDevelop-8">[8]</a> Ralpachen bekostade byggandet av många tempel<a href="#cite_note-Conze87-4">[4]</a> och kloster.<a href="#cite_note-Powers153-13">[13]</a> Han såg dessutom till att ett översättningsprojekt av buddhistiska skrifter påbörjades,<a href="#cite_note-Powers153-13">[13]</a><a href="#cite_note-Conze87-4">[4]</a> och de översättningar som gjordes under denna period används fortfarande av dem som följer inriktningen <a href="/wiki/Nyingma" title="Nyingma">nyingma</a>.<a href="#cite_note-Powers153-13">[13]</a> Den regent som kom efter Ralpachen, kejsar <a href="/wiki/Langdarma" title="Langdarma">Langdarma</a>, var till skillnad från Ralpachen starkt emot tibetansk buddhism.<a href="#cite_note-Conze87-4">[4]</a> Bland annat lät han stänga han alla kloster och tvingade alla munkar att bli lekmän för att begränsa deras politiska makt. Detta ledde till att klostertraditionerna bröts, och många missförstånd uppstod gällande den tibetanska läran. Eftersom klostertraditionerna bröts var de tvungna att återupplivas vid ett senare tillfälle.<a href="#cite_note-BerzinDevelop-8">[8]</a> Buddhismen hade dock vuxit sig mycket stark i Tibet, och Langdarma blev till slut mördad av en munk.<a href="#cite_note-Powers154155-14">[14]</a> Som en följd av regentens död, försattes landet i politisk kris, och det tibetanska imperiet föll.<a href="#cite_note-Powers154155-14">[14]</a> Imperiets fall ledde också till att den huvudsakliga källan för ekonomiskt stöd till buddhismen försvann, och buddhismen blev allt mindre populär i Tibet. I västra Tibet fortsatte dock buddhismen att vara populär.<a href="#cite_note-Powers154155-14">[14]</a> Kungen av det västra kungadömet <a href="/wiki/Guge" title="Guge">Guge</a><a href="#cite_note-Powers154155-14">[14]</a> blev efter det tibetanska imperiets fall buddhistmunk. Han skickade 21 munkar till Indien och Kashmir för att studera,<a href="#cite_note-Powers154155-14">[14]</a><a href="#cite_note-Heirman351-15">[15]</a> och försökte återuppliva buddhismen i hela Tibet. Bara två av de munkar han skickade till Indien och Kashmir återvände levande, år 978,<a href="#cite_note-Powers154155-14">[14]</a> men dessa två blev å andra sidan mycket framgångsrika översättare och lärare inom tibetansk buddhism.<a href="#cite_note-Powers154155-14">[14]</a><a href="#cite_note-Heirman351-15">[15]</a> <a href="/wiki/Ati%C5%9Ba" title="Atiśa">Atiśa</a> var en munk från västra Tibet som var mycket viktig i denna återupplivning av tibetansk buddhism. Hans betydelse sägs vara större än de tibetanska munkar som hade skickats till Indien och sedan återvänt.<a href="#cite_note-16">[16]</a> Han bidrog indirekt till bildandet av inriktningarna <a href="/wiki/Kadam_(buddhism)" class="mw-redirect" title="Kadam (buddhism)">kadam</a>, <a href="/wiki/Kagy%C3%BC" title="Kagyü">kagyü</a> och <a href="/wiki/Sakya" title="Sakya">sakya</a>, eftersom de som grundade dessa inriktningar var lärjungar till honom.<a href="#cite_note-ref_1-17">[17]</a> Denna period, som inleddes under slutet av 900-talet, kallas för den "nya översättningsperioden".<a href="#cite_note-BerzinDevelop-8">[8]</a> De nya inriktningarna refereras till som gsar ma (tibetanska för "ny"), och syftar till inriktningarna kagyu, sakya, kadam (och gelug).<a href="#cite_note-18">[18]</a> Några av dessa har gemensamt ursprung.<a href="#cite_note-Berzinjämför-19">[19]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Tibetansk_buddhism_i_västvärlden">Tibetansk buddhism i västvärlden</h2>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Tibetansk buddhism i västvärlden" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Tibetansk buddhism i västvärlden">redigera wikitext</a>]</div> Efter Kinas invasion av Tibet 1949–1950 har allt fler tibetanska lamor sökt sig till västvärlden. Den tibetanska buddhismen har därefter växt sig stark i västvärlden och är numera en av de snabbast växande religionerna i västvärlden.<a href="#cite_note-20">[20]</a> I Sverige finns bland annat följande tibetanska buddhistiska samfund: <ul><li>"Diamantvägsbuddhism" (karma-kagyu), med center i Göteborg, Gävle och Stockholm</li> <li>"Sakya Changchub Chöling" (sakya), med center i Stockholm och Uppsala</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Inriktningar">Inriktningar</h2>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Inriktningar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Inriktningar">redigera wikitext</a>]</div> De fyra huvudsakliga inriktningarna av tibetansk buddhism som fortfarande följs är nyingma, kagyu, sakya och gelug.<a href="#cite_note-21">[21]</a> Inriktningen jonang är mindre spridd och förekommer främst i östra Tibet. <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Nyingma">Nyingma</h3>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Nyingma" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Nyingma">redigera wikitext</a>]</div> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Guru_Rinpoche_-_Padmasambhava_statue.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/13/Guru_Rinpoche_-_Padmasambhava_statue.jpg/200px-Guru_Rinpoche_-_Padmasambhava_statue.jpg" decoding="async" width="200" height="267" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/13/Guru_Rinpoche_-_Padmasambhava_statue.jpg 1.5x" data-file-width="230" data-file-height="307" /></a><figcaption>Staty föreställande <a href="/wiki/Padmasambhava" title="Padmasambhava">Padmasambhava</a>, som anses ha grundat nyingma.</figcaption></figure> <a href="/wiki/Nyingma" title="Nyingma">Nyingma</a> är den äldsta inriktningen, vars lärdomar baseras på de översättningar av buddhistiska skrifter som gjordes under kejsar <a href="/wiki/Trisong_Detsen" class="mw-redirect" title="Trisong Detsen">Trisong Detsens</a> regeringstid (ca 756–ca 796).<a href="#cite_note-22">[22]</a> Inriktningen anser att <a href="/wiki/Padmasambhava" title="Padmasambhava">Padmasambhava</a> – som troligen levde under 700-talet – grundade nyingma. Av nyingmas utövare anses Padmasambhava vara en emanation av <a href="/wiki/Amitabha" title="Amitabha">Amitabha</a>,<a href="#cite_note-23">[23]</a> och anses till viss del vara viktigare än <a href="/wiki/Shakyamuni" class="mw-redirect" title="Shakyamuni">Shakyamuni</a> Buddha.<a href="#cite_note-SangharakshitaKap2-24">[24]</a> En utmärkande faktor för nyingma är uppdelningen av de buddhistiska lärdomarna i nio vagnar, varav de första tre är <a href="/wiki/Sravaka" title="Sravaka">sravakavagnen</a>, <a href="/wiki/Pratyekabuddha" title="Pratyekabuddha">pratyekavagnen</a> och <a href="/wiki/Bodhisattva" title="Bodhisattva">bodhisattvavagnen</a>. De resterande sex vagnarna är tantriska vagnar, där den sista är <a href="/wiki/Dzogchen" class="mw-redirect" title="Dzogchen">dzogchen</a>.<a href="#cite_note-Powers375-25">[25]</a><a href="#cite_note-Gethin270-26">[26]</a><a href="#cite_note-SangharakshitaKap2-24">[24]</a> Sravakavagnen representerar <a href="/wiki/Hinayana" title="Hinayana">hinayana</a>, bodhisattvavagnen <a href="/wiki/Mahayana" title="Mahayana">mahayana</a> och de tantriska vagnarna <a href="/wiki/Vajrayana" title="Vajrayana">vajrayana</a>.<a href="#cite_note-SangharakshitaKap2-24">[24]</a> Dzogchen är en lära som är karaktäristisk för nyingma,<a href="#cite_note-Powers383-27">[27]</a> men andra inriktningar har också anammat dzogchen, i varierande utsträckning.<a href="#cite_note-28">[28]</a> Dzogchen innebär att utövaren strävar mot att direkt undersöka sinnet och dess natur. För att utöva dzogchen behöver utövaren dock vara relativt avancerad, samt ha en upplyst lärare som kan hjälpa utövaren att förstå och utöva dzogchen.<a href="#cite_note-29">[29]</a> Nyingmas tantriska läror har bevarats på två sätt: via muntlig tradition och via hemliga läror (<a href="/wiki/Gter_ma" title="Gter ma">gter mor</a>).<a href="#cite_note-Powers378-30">[30]</a><a href="#cite_note-Harvey205-31">[31]</a> Dessa gömda lärdomar sägs ha blivit undangömda av traditionens grundare Padmasambhava, för att sedan många århundraden därefter hittas av så kallade <a href="/wiki/Tert%C3%B6n" title="Tertön">tertöner</a>.<a href="#cite_note-Harvey205-31">[31]</a> Utöver drygt 300 tantriska verk och gter morna, accepterar nyingma den <a href="/wiki/Tibetanska_buddhismens_skriftkanon" title="Tibetanska buddhismens skriftkanon">tibetanska buddhismens skriftkanon</a> som kanonisk. Ett av de mest kända verken från nyingmas egen skriftsamling är <a href="/wiki/Den_tibetanska_d%C3%B6dsboken" class="mw-redirect" title="Den tibetanska dödsboken">den tibetanska dödsboken</a>.<a href="#cite_note-SangharakshitaKap2-24">[24]</a> Tantriska lärare som fortfarande är lekmän är vanliga inom nyingma.<a href="#cite_note-SangharakshitaKap2-24">[24]</a><a href="#cite_note-Gethin270-26">[26]</a> Sådana lärare förekommer också i andra inriktningar, men nyingma har flest av dem.<a href="#cite_note-Gethin270-26">[26]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kagyu">Kagyu</h3>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Kagyu" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Kagyu">redigera wikitext</a>]</div> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Marpa_painting_Holy_isle.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/Marpa_painting_Holy_isle.jpg/200px-Marpa_painting_Holy_isle.jpg" decoding="async" width="200" height="291" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/Marpa_painting_Holy_isle.jpg/300px-Marpa_painting_Holy_isle.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/Marpa_painting_Holy_isle.jpg/400px-Marpa_painting_Holy_isle.jpg 2x" data-file-width="650" data-file-height="945" /></a><figcaption>En väggmålning föreställande Marpa, en av de möjliga grundarna till kagyu.</figcaption></figure> Det finns ett flertal teorier om vem som grundade <a href="/wiki/Kagyu" class="mw-redirect" title="Kagyu">kagyu</a>. John Powers menar att det började med <a href="/wiki/Tilopa" title="Tilopa">Tilopa</a> (988–1069), som sedan var lärare åt <a href="/wiki/Naropa" title="Naropa">Naropa</a> (1016–1100), som i sin tur var lärare åt <a href="/wiki/Marpa_Lotsawa" title="Marpa Lotsawa">Marpa Lotsawa</a> (1012–1097)<a href="#cite_note-33">[a]</a><a href="#cite_note-34">[33]</a>; Rupert Gethin menar att kagyu grundades av Naropa, och inte Tilopa<a href="#cite_note-Gethin270-26">[26]</a>; och en del andra forskare anser att kagyu grundades av Marpa Lotsawa.<a href="#cite_note-BuswellLopezKagyu-32">[32]</a><a href="#cite_note-Heirman362-35">[34]</a><a href="#cite_note-ref_1-17">[17]</a> Marpa Lotsawas främste lärjunge var <a href="/wiki/Milarepa" title="Milarepa">Milarepa</a>, en av de mest kända personerna i hela den tibetanska buddhismens historia.<a href="#cite_note-36">[35]</a> Milarepa hade i sin tur en lärjunge vid namn <a href="/wiki/Gampopa" title="Gampopa">Gampopa</a>, vars lärjungar bildade många olika inriktningar inom kagyu.<a href="#cite_note-Heirman362-35">[34]</a> Kagyu har haft många förgreningar,<a href="#cite_note-Gethin270-26">[26]</a> vilket gör att Buswell och Lopez anser att kagyu som helhet är för splittrad för att benämnas som enbart en inriktning.<a href="#cite_note-BuswellLopezKagyu-32">[32]</a> Kagyu har haft uppemot 12 förgreningar samtidigt. Många av dessa har dött ut, men samtidigt har många nya inriktningar tillkommit genom historien.<a href="#cite_note-37">[36]</a> Alexander Berzin nämner fyra huvudinriktningar inom kagyu: <a href="/wiki/Shangpa-kagy%C3%BC" title="Shangpa-kagyü">shangpa-kagyü</a>, <a href="/w/index.php?title=Dagpo_kagyu&action=edit&redlink=1" class="new" title="Dagpo kagyu [inte skriven än]">dagpo kagyu</a>, <a href="/wiki/Drugpa-kagy%C3%BC" title="Drugpa-kagyü">drugpa-kagyü</a> och <a href="/w/index.php?title=Drigung_kagyu&action=edit&redlink=1" class="new" title="Drigung kagyu [inte skriven än]">drigung kagyu</a>. Från dagpo kagyu bildades också 12 inriktningar, av vilka den mest kända är <a href="/wiki/Karmakagy%C3%BC" title="Karmakagyü">karmakagyü</a>.<a href="#cite_note-BerzinDevelop-8">[8]</a> Bland de utmärkande utövningsformerna för följare av kagyu är <a href="/wiki/Naropas_sex_yogatyper" title="Naropas sex yogatyper">Naropas sex yogatyper</a>. En av dessa yogatyper är värmeyoga, som går ut på att utövaren använder avancerade meditativa tekniker vilka resulterar i att utövarens kroppstemperatur höjs markant. En annan yogatyp är "illusorisk kropp",<a href="#cite_note-SangharakshitaKap2-24">[24]</a><a href="#cite_note-Powers406407-38">[37]</a> som har till avsikt att få utövaren att inse att <a href="/wiki/Samsara" title="Samsara">samsara</a> är en mental konstruktion, för att sedan kunna skapa en illusorisk kropp i sinnet. Slutligen föreställer sig utövaren att denna illusoriska kropp blir upplyst. Enligt traditionen är detta en mycket effektiv teknik för att snabbt nå upplysning.<a href="#cite_note-Powers406407-38">[37]</a> Det mest avancerade utövandet i kagyu är mahamudra, som är snarlik nyningmas dzogchen.<a href="#cite_note-SangharakshitaKap2-24">[24]</a> Khenpo Köchong Gyaltsen beskriver mahamudra på följande vis: <blockquote>Mahamudra... är <a href="/wiki/Buddhanatur" title="Buddhanatur">buddhanaturen</a>, det basala sinnet inom alla medvetna varelser. Att känna till det är att känna till den sanna naturen hos alla fenomen, och att förverkliga det är att bli en buddha, att bli ett med kvalitéerna av en buddha.<a href="#cite_note-39">[38]</a></blockquote> Kagyu prioriterar praktiskt utövande framför teoretiska studier av lärdomarna, och inom traditionen har det varit vanligt med eremiter.<a href="#cite_note-SangharakshitaKap2-24">[24]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Gelug">Gelug</h3>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Gelug" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Gelug">redigera wikitext</a>]</div> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Ladakh_Horn_Players_0032_tiny.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Ladakh_Horn_Players_0032_tiny.jpg/200px-Ladakh_Horn_Players_0032_tiny.jpg" decoding="async" width="200" height="300" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Ladakh_Horn_Players_0032_tiny.jpg/300px-Ladakh_Horn_Players_0032_tiny.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/9f/Ladakh_Horn_Players_0032_tiny.jpg 2x" data-file-width="400" data-file-height="600" /></a><figcaption>Gelugmunkar som spelar traditionella blåsinstrument.</figcaption></figure> <a href="/wiki/Gelug" title="Gelug">Gelug</a> grundades av <a href="/wiki/Tsongkhapa" title="Tsongkhapa">Tsongkhapa</a>, när de olika inriktningarna inom Kadam slogs samman under 1300-talet och början av 1400-talet.<a href="#cite_note-BerzinDevelop-8">[8]</a> Tsongkhapa läste ett stort antal buddhistiska skrifter, och kom med omtolkningar av många buddhistiska koncept.<a href="#cite_note-40">[b]</a> En av hans lärjungar kom senare att benämnas den förste <a href="/wiki/Dalai_Lama" class="mw-redirect" title="Dalai Lama">Dalai Lama</a>.<a href="#cite_note-BerzinDevelop-8">[8]</a> Tsongkhapa skrev många egna verk, av vilka hans två huvudsakliga är Lam-rim chen-mo och Nga-rim chen-mo.<a href="#cite_note-SangharakshitaKap2-24">[24]</a><a href="#cite_note-Gethin271272-41">[39]</a> Lam-rim chen-mo är ett kommenterande verk till <a href="/wiki/Atisha" class="mw-redirect" title="Atisha">Atishas</a> verk <a href="/wiki/Lamrim" title="Lamrim">Lamrim</a>, och Nga-rim chen mo fokuserar på de tantriska skrifterna kālacakra tantra och guhyasamāja tantra.<a href="#cite_note-Gethin271272-41">[39]</a> Ett annat inflytelserikt verk som han skrev, diskuterar hur lärdomarna från de filosofiska inriktningarna <a href="/wiki/Madhyamaka" title="Madhyamaka">madhyamaka</a> och <a href="/wiki/Yogacara" title="Yogacara">yogacara</a> ska tolkas.<a href="#cite_note-42">[40]</a> Karaktäristiskt för gelug är att vägen mot upplysning delas upp i flera nivåer, där de första börjar från utgångspunkten att nybörjaren saknar dygd och förståelse. Stegen inkluderar både tantriska utövningsformer och icke-tantriska, och arrangeras i en hierarki där varje nivå först måste avklaras för att utövaren ska kvalificera sig för nästa. Detta system refereras till som <a href="/wiki/Lamrim" title="Lamrim">lamrim</a>, "nivåerna av vägen [mot upplysning]".<a href="#cite_note-43">[41]</a> Som i kagyu är utövande av <a href="/wiki/Naropas_sex_yogatyper" title="Naropas sex yogatyper">naropas sex yogatyper</a> och mahamudra vanligt. Även läran om <a href="/wiki/Dzogchen" class="mw-redirect" title="Dzogchen">dzogchen</a>, som främst förekommer inom <a href="/wiki/Nyingma" title="Nyingma">nyingma</a>, är vanlig inom gelug.<a href="#cite_note-Powers492-44">[42]</a> Den andliga ledaren för gelug är officiellt abboten för <a href="/wiki/Ganden" class="mw-redirect" title="Ganden">Gandenklostret</a>, det första gelug-klostret som grundades av Tsongkhapa. Dessa andliga ledares betydelse har dock minskat, som följd av att de som innehaft titeln Dalai Lama blivit allt mer inflytelserika.<a href="#cite_note-45">[43]</a> <a href="/wiki/Den_femte_Dalai_Lama" class="mw-redirect" title="Den femte Dalai Lama">Den femte Dalai Lama</a> gjorde att gelug blev den populäraste och inflytelserikaste buddhistiska traditionen i Tibet, och efter år 1642 regerade de som innehade titeln Dalai Lama över hela Tibet.<a href="#cite_note-PrincetonGelug-46">[44]</a> Gelug är också känt för att bedriva långa akademiska utbildningar som kulminerar i att studenterna erhåller titeln <a href="/wiki/Geshe" title="Geshe">geshe</a>. Dessa utbildningar gjorde det möjligt för gelug att ha en stadig tillgång på abbotar och lärare som kunde bidra till administrationen av landet och dess kloster.<a href="#cite_note-PrincetonGelug-46">[44]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Sakya">Sakya</h3>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Sakya" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Sakya">redigera wikitext</a>]</div> <a href="/wiki/K%C3%B6nchok_Gyelpo" class="mw-redirect" title="Könchok Gyelpo">Könchok Gyelpo</a> – som tillhörde khonklanen – anses ha grundat <a href="/wiki/Sakya" title="Sakya">sakya</a> år 1073.<a href="#cite_note-SangharakshitaKap2-24">[24]</a><a href="#cite_note-Heirman361-47">[45]</a><a href="#cite_note-Powers435436-48">[46]</a> De kloster som tidigt grundades i sakyatraditionen gick alltid i arv inom khonklanen.<a href="#cite_note-Heirman361-47">[45]</a> Sakya växte snabbt och fick stort politiskt inflytande i Tibet från 1100-talet fram till mitten av 1300-talet.<a href="#cite_note-Gethin271-49">[47]</a> Historiskt har sakya haft mycket starka kopplingar till <a href="/wiki/Mongoliet" title="Mongoliet">Mongoliets</a> regenter,<a href="#cite_note-SangharakshitaKap2-24">[24]</a><a href="#cite_note-50">[48]</a> vilket var vad som ledde till att Mongoliet blev buddhistiskt.<a href="#cite_note-SangharakshitaKap2-24">[24]</a> Många kända buddhistiska akademiker har följt sakya, däribland Butön, som under 1300-talet sammanställde ett stort antal texter i det som kom att bli den <a href="/wiki/Tibetanska_buddhismens_skriftkanon" title="Tibetanska buddhismens skriftkanon">tibetanska buddhismens skriftkanon</a>. Denna skriftkanon används fortfarande inom alla de tibetanska inriktningarna.<a href="#cite_note-SangharakshitaKap2-24">[24]</a> Ett karaktärsdrag för sakya är <a href="/wiki/Lamdr%C3%A9" title="Lamdré">lamdré</a>, som är baserat på <a href="/wiki/Hevajra" title="Hevajra">Hevajratantra</a>. Lamdré är en lära som säger att vägen mot upplysning och upplysningen i sig, är samma sak.<a href="#cite_note-Powers447448-51">[49]</a> Inte heller anses <a href="/wiki/Samsara" title="Samsara">samsara</a> vara avskilt från <a href="/wiki/Nirvana" title="Nirvana">nirvana</a>. Det enda som anses skilja nirvana från samsara är att det samsariska sinnet, till följd av diverse mentala hinder, inte inser att samsara och nirvana är samma sak. När dessa mentala hinder undanröjts, har målet för lamdré uppnåtts, och utövaren har blivit upplyst.<a href="#cite_note-52">[50]</a> Det sägs att utövaren har potential att nå upplysning och utöva lamdré om utövaren har en upplyst <a href="/wiki/Lama_(l%C3%A4rare)" title="Lama (lärare)">lärare</a>, har tillåtelse från sin lärare att utöva tantra, samt har viljan att göra vad som krävs för att nå upplysning. Traditionellt är läran om utövandet av lamdré en <a href="/wiki/Esoterism" title="Esoterism">esoterisk</a> lära som enbart spritts genom muntlig undervisning.<a href="#cite_note-Powers447448-51">[49]</a> De som ämnar påbörja utövande av lamdré deltar först i många avancerade ritualer – vilka sammantaget kan ta uppemot sex veckor att slutföra – innan utövaren kan påbörja sitt utövande av lamdré.<a href="#cite_note-53">[51]</a> Ett annat för sakya karaktäristiskt utövande är zhen-pa bzhi bral, som är baserat på fyra rader som anses ha sagts av <a href="/wiki/Manjusri" title="Manjusri">Manjusri</a>, bodhisattvan av visdom:<a href="#cite_note-Gethin271-49">[47]</a> <table style="margin:1em auto;border-collapse:collapse;" class="cquote"> <tbody><tr> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:top;">” </td> <td style="padding:.3em;">Om du håller fast vid denna tillvaro, är du inte en sann andlig utövare [av dharma]. Om du håller fast vid cykeln av liv [saṃsāra], har du inte i grunden förvandlats. Om du håller fast vid det som gagnar dig själv, är din strävan inte mot upplysning [bodhicitta]. Så länge där finns fasthållande, saknas den rätta insikten. </td> <td style="color:#b2b7f2; font-size:3em; line-height:0; font-family:serif; padding:.35em; vertical-align:bottom;">„ </td></tr> <tr> <td colspan="3" style="padding-right: 4em;text-align:right;font-size:smaller">– <a href="/wiki/Manjusri" title="Manjusri">Manjusri</a>, <a href="#cite_note-54">[c]</a> </td></tr></tbody></table> Det andliga överhuvudet för sakya bär titeln <a href="/wiki/Sakya_Tridzin" title="Sakya Tridzin">Sakya Tridzin</a> och tillhör fortfarande den historiska khonklanen.<a href="#cite_note-55">[52]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Jonang">Jonang</h3>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Jonang" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Jonang">redigera wikitext</a>]</div> <a href="/wiki/Jonang" title="Jonang">Jonang</a> sägs ha börjat med yogin Yumo Mikyö Dorje, Jonang är känt för att bland annat fokusera på kalacakratantrat och läran om <a href="/wiki/Gzhan_stong" class="mw-redirect" title="Gzhan stong">gzhan stong</a>. År 1650 tvångskonverterades det kloster som utgjorde jonangs huvudsakliga säte till gelug, men traditionen överlever ändå i mindre skala fram till i dag, huvudsakligen vid klostret <a href="/wiki/Dzam_thang" title="Dzam thang">Dzam thang</a> i östra Tibet.<a href="#cite_note-56">[53]</a> Jonang är känt för bland annat den kontroversiella läran gzhan stong, en lära som senare spridit sig också till några få lärare inom andra traditioner. Gzhan stong beskriver <a href="/wiki/Sunyata" title="Sunyata">sunyata</a> som att det finns en grundläggande natur som ligger till grund för allt som existerar, som är "tomt" på allt annat än sin egen existens. Det var på grund av denna lära som jonang kom i konflikt med andra tibetanska buddhistiska inriktningar, i synnerhet med gelug.<a href="#cite_note-buswell-57">[54]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kadam">Kadam</h3>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Kadam" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Kadam">redigera wikitext</a>]</div> Kadam grundades av <a href="/wiki/Atisha" class="mw-redirect" title="Atisha">Atisha</a>. Traditionen splittrades senare i tre olika inriktningar, men under 1300-talet och början av 1400-talet slogs dessa inriktningar ihop, och gelug bildades.<a href="#cite_note-BerzinDevelop-8">[8]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Rimé">Rimé</h3>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Rimé" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Rimé">redigera wikitext</a>]</div> Rimé är en rörelse inom den tibetanska buddhismen som tog sin början under det sena 1800-talet, som en reaktion mot det sätt på vilket gelugs akademiska system var upplagt. Rimé krävde att dess följare skulle studera indiska sutror och filosofiska texter. Denna rörelse är inte fokuserad på en specifik typ av lärdomar, utan fokuserar i stället på att tillgängliggöra många olika sorters lärdomar, så att utövaren fritt kan välja mellan dem. Rörelsen framhäver därför ingen fast lära om vad som måste följas av alla.<a href="#cite_note-58">[55]</a> Enligt Buswell och Lopez är det missvisande att benämna detta som en rörelse eller inriktning. De anser i stället att rimé snarare är ett ideal. De menar också att detta ideal till viss del blivit normaliserat, och nämner rimé som den huvudsakliga anledningen till att de tibetaner som nu lever i exil i Indien förenats såväl socialt som politiskt.<a href="#cite_note-59">[56]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Lära">Lära</h2>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Lära" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Lära">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Faith_Buddhism_Vajra.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9d/Faith_Buddhism_Vajra.svg/250px-Faith_Buddhism_Vajra.svg.png" decoding="async" width="250" height="250" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9d/Faith_Buddhism_Vajra.svg/375px-Faith_Buddhism_Vajra.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9d/Faith_Buddhism_Vajra.svg/500px-Faith_Buddhism_Vajra.svg.png 2x" data-file-width="300" data-file-height="300" /></a><figcaption>Den fyrdelade vajran är en vanlig symbol för vajrayana.</figcaption></figure> Tibetansk buddhism är förankrad i buddhismens alla tre hjul: <a href="/wiki/Hinayana" title="Hinayana">hinayana</a>, <a href="/wiki/Mahayana" title="Mahayana">mahayana</a> och <a href="/wiki/Vajrayana" title="Vajrayana">vajrayana</a>. De olika hjulen uttrycks ibland som olika steg i utövarens utveckling, där utövandet av vajrayana (tantra) är det sista och allra viktigaste.<a href="#cite_note-SangharakshitaKap2-24">[24]</a> Sedan kejsar Trisong Detsen regerade i Tibet har tibetansk buddhism använt <a href="/wiki/Sarvastivada" title="Sarvastivada">sarvastivada</a>-inriktningens <a href="/wiki/Vinaya" title="Vinaya">vinaya</a>, studerat de mahayanska filosofiska inriktningarna <a href="/wiki/Madhyamaka" title="Madhyamaka">madhyamaka</a> och <a href="/wiki/Yogacara" title="Yogacara">yogacara</a>, och utövat <a href="/wiki/Vajrayana" title="Vajrayana">tantra</a>.<a href="#cite_note-SangharakshitaKap1-60">[57]</a> Målet inom tibetansk buddhism är att bli en <a href="/wiki/Samyaksambuddha" title="Samyaksambuddha">samyaksambuddha</a>.<a href="#cite_note-61">[58]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Madhyamaka">Madhyamaka</h3>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Madhyamaka" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Madhyamaka">redigera wikitext</a>]</div> Tibetansk buddhism har följt <a href="/wiki/Madhyamaka" title="Madhyamaka">madhyamakas</a> filosofi sedan Trisong Detsen regerade i Tibet,<a href="#cite_note-SangharakshitaKap1-60">[57]</a> och anser att madhyamaka är den ultimata filosofiska läran.<a href="#cite_note-MadhayamakaArnoldDan-62">[59]</a><a href="#cite_note-64">[d]</a> Madhyamaka är en mahayansk filosofisk skola som beskriver allt som <a href="/wiki/Sunyata" title="Sunyata">tomt</a> (sunyata) från en fristående existens. I madhyamansk filosofi beskrivs allting som existerar som ett resultat av en lång kedja av orsak och verkan, vilket gör att allt saknar en fristående existens.<a href="#cite_note-PrincetonMadhyamaka-63">[60]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Yogacara">Yogacara</h3>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Yogacara" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Yogacara">redigera wikitext</a>]</div> Trots att tibetansk buddhism beskriver madhyamaka som överlägsen <a href="/wiki/Yogacara" title="Yogacara">yogacara</a> studeras även yogacaras filosofi inom tibetansk buddhism.<a href="#cite_note-65">[61]</a> Yogacara har dessutom haft stort inflytande över den tibetanska buddhistiska läran.<a href="#cite_note-PrincetonYogacara-66">[62]</a> Enligt den filosofiska idé som yogacara är mest känd för, existerar allt enbart som produkter av medvetna varelsers sinnen. Yogacara menar således att idén om att saker och ting existerar avskilt från sinnet är själva orsaken till att medvetna varelser lider.<a href="#cite_note-67">[63]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Tantra">Tantra</h3>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Tantra" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Tantra">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Ch%C3%B6d_practitioners_at_Boudhanath_stupa.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/44/Ch%C3%B6d_practitioners_at_Boudhanath_stupa.jpg/250px-Ch%C3%B6d_practitioners_at_Boudhanath_stupa.jpg" decoding="async" width="250" height="167" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/44/Ch%C3%B6d_practitioners_at_Boudhanath_stupa.jpg/375px-Ch%C3%B6d_practitioners_at_Boudhanath_stupa.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/44/Ch%C3%B6d_practitioners_at_Boudhanath_stupa.jpg/500px-Ch%C3%B6d_practitioners_at_Boudhanath_stupa.jpg 2x" data-file-width="7360" data-file-height="4912" /></a><figcaption>Två tibetanska buddhister som utövar den tantriska meditationsformen <a href="/wiki/Ch%C3%B6d" title="Chöd">chöd</a>.</figcaption></figure> Tantra är ett system av utövande som baserar sig på esoteriska lärdomar och skrifter, där avancerade visualiseringstekniker, symboler och ritualer utgör centrala delar.<a href="#cite_note-68">[64]</a> Enligt vajrayanska lärdomar är användandet av tantra ett sätt för utövaren att snabbt nå upplysning, mycket snabbare än om tantra inte används.<a href="#cite_note-69">[65]</a> Dalai Lama hävdar till och med att det inte går att bli en buddha utan att använda sig av tantra.<a href="#cite_note-70">[66]</a> Samtidigt anses det inte vara lämpligt för alla med tantriska tekniker. De som inte anses vara lämpade eller inte har genomgått de nödvändiga förberedelserna, anses kunna skada både sig själva och andra om de utövar tantra.<a href="#cite_note-Powers268-71">[67]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Förberedelse_inför_tantra">Förberedelse inför tantra</h4>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Förberedelse inför tantra" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Förberedelse inför tantra">redigera wikitext</a>]</div> De fyra huvudsakliga traditionerna lägger alla tonvikt på att förberedande studier krävs innan en utövare kan anses vara redo att använda sig av tantra. Hängivna tibetanska buddhister kan tillbringa flera år i förberedande studier, och många tibetanska <a href="/wiki/Lama_(l%C3%A4rare)" title="Lama (lärare)">lärare</a> har ägnat flera decennier till sådana förberedelser.<a href="#cite_note-Powers492-44">[42]</a> Ytterligare en förberedelse för utövaren är att ge ett antal löften. Dessa löften ska se till att utövaren inte gör, säger eller tänker något som kan utgöra hinder för utövandet. Vilka löften det är kan variera, men det är i regel självdisciplinära löften, bodhisattvalöften, och ibland tantriska löften. Dessa löften behåller utövaren även efter att initieringen skett, för att undvika problemet i utövandet.<a href="#cite_note-72">[68]</a> <div class="mw-heading mw-heading5"><h5 id="Tantrisk_initiering">Tantrisk initiering</h5>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: Tantrisk initiering" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: Tantrisk initiering">redigera wikitext</a>]</div> För att vara redo för att utöva tantra, krävs först en tantrisk initiering, som leds av en tantrisk lärare. Det tibetanska ordet för en sådan initieringsritual är wongkur; wong betyder kraft eller energi, och kur betyder överföring.<a href="#cite_note-SangharakshitaKap7-73">[69]</a><a href="#cite_note-74">[70]</a> Förutom att leda ritualerna försäkrar sig den tantriska läraren om att utövaren är lämpad för initieringen, för att förhindra att olämpliga personer initieras i tantriskt utövande, något som skulle kunna leda till skada både för utövaren och för andra.<a href="#cite_note-Powers268-71">[67]</a> Det finns många olika initieringsritualer. För de enklare tantriska teknikerna krävs grundläggande tantriska initieringsritualer. För mer avancerade tantriska tekniker, behövs alla initieringsritualer som behövdes för mer grundläggande tantriska tekniker, samt fler avancerade initieringsritualer. För kriyatantra – den mest grundläggande typen av tantra – behövs två initieringsritualer, medan det behövs elva initieringsritualer för yogatantra, den näst mest avancerade typen av tantra.<a href="#cite_note-75">[71]</a> De olika sorternas tantra kan dock delas upp på många fler sätt än i fyra delar. Ett sätt att dela upp dem, är att skilja mellan yttre tantra och inre tantra, och många fler sätt finns.<a href="#cite_note-76">[72]</a> Exempelvis delar den tibetanska inriktningen <a href="/wiki/Nyingma" title="Nyingma">nyingma</a> upp tantra i sex typer.<a href="#cite_note-Powers375-25">[25]</a><a href="#cite_note-Gethin270-26">[26]</a><a href="#cite_note-SangharakshitaKap2-24">[24]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Den_fyrfaldiga_uppdelningen_av_tantra">Den fyrfaldiga uppdelningen av tantra</h4>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Den fyrfaldiga uppdelningen av tantra" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Den fyrfaldiga uppdelningen av tantra">redigera wikitext</a>]</div> Följande är ett sätt att dela upp de tantriska teknikerna: <ol><li>Kriyatantra,<a href="#cite_note-77">[73]</a> bokstavligen "handlingstantra",<a href="#cite_note-78">[74]</a> inkluderar många sorters ritualer, såsom rituell rening av kroppen med en särskild sorts <a href="/wiki/Mudra" title="Mudra">mudra</a>.<a href="#cite_note-Berzin4Yoga-79">[75]</a> Även visualisering av gudar förekommer.<a href="#cite_note-Powers280-80">[76]</a> Generellt sett innehåller de olika typerna av handlingstantra 1/4 meditation och 3/4 ritual.<a href="#cite_note-SangharakshitaKap7-73">[69]</a></li> <li>Caryatantra<a href="#cite_note-BuswellCaryatantra-81">[77]</a> består till hälften av meditation och till hälften av ritual.<a href="#cite_note-SangharakshitaKap7-73">[69]</a> Inom caryatantra är det vanligt att utövaren visualiserar sig själv som upplyst,<a href="#cite_note-82">[e]</a> samt visualiserar gudar. Visualiseringar inom caryatantra kan till en början vara simpla, likt de i kriyatantra, men går sedan gradvis över till mer komplicerade.<a href="#cite_note-83">[78]</a></li> <li>Yogatantra består till 3/4 av meditation och 1/4 av ritual.<a href="#cite_note-SangharakshitaKap7-73">[69]</a> Inom yogatantra är det vanligt att utövaren visualiserar sig själv som en buddha, och använder avancerade meditationstekniker. En av dessa är att först visualisera sig själv och en gud som åtskilda, för att sedan visualisera en process där guden och utövaren förenas.<a href="#cite_note-84">[79]</a></li> <li>Högsta yogatantrat innehåller bland annat en visualiseringsteknik där utövaren visualiserar en komplex illusorisk gud i sinnet, för att sedan transformera sig själv till en sådan gud, som har en buddhas medvetande.<a href="#cite_note-85">[80]</a> Högsta yogatantrat delas in i två delar: utvecklingsstadiet – där tidigare nämnda visualiseringen ingår – och ett avslutningsstadium, där teknikerna bland annat berör <a href="/wiki/Chakra" title="Chakra">chakror</a> och "inre vindar". Genom att manipulera dessa inre krafter, sägs utövaren kunna meditera med full sinnesklarhet på <a href="/wiki/Sunyata" title="Sunyata">sunyata</a>.<a href="#cite_note-86">[81]</a></li></ol> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Gudsyoga">Gudsyoga</h4>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: Gudsyoga" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: Gudsyoga">redigera wikitext</a>]</div> <dl><dd><div class="noprint">Detta avsnitt är en sammanfattning av <a href="/wiki/Gudsyoga" title="Gudsyoga">Gudsyoga</a>.</div></dd></dl> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Hevajra.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a4/Hevajra.jpg/250px-Hevajra.jpg" decoding="async" width="250" height="351" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a4/Hevajra.jpg/375px-Hevajra.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/a4/Hevajra.jpg 2x" data-file-width="402" data-file-height="565" /></a><figcaption>Målning föreställande <a href="/wiki/Hevajra" title="Hevajra">Hevajra</a>, en vanlig meditationsgud (yidam).</figcaption></figure> Gudsyoga är en tantrisk utövningsform där gudar, buddhor eller bodhisattvor visualiseras och blir objekt för offergåvor, böner, och recitation av mantran. Syftet med detta är att utövaren ska få siddhor.<a href="#cite_note-87">[82]</a> Siddhor kommer främst i två former: sadharanasiddhi (magiska krafter, rikedom, etc.), samt uttamasiddhi (buddhaskap).<a href="#cite_note-88">[83]</a> Enligt Tsongkhapa och den fjortonde och nuvarande Dalai Lama, är gudsyoga den centrala utövningsformen inom all tantra. Dalai Lama menar att alla tantriska utövningssätt är baserad på gudsyoga.<a href="#cite_note-89">[84]</a> Gudsyoga kan i praktiken utövas på många olika sätt, i varierande komplexitet, där mer avancerade utövare utför mer komplex gudsyoga.<a href="#cite_note-90">[85]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Guruyoga">Guruyoga</h4>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Guruyoga" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Guruyoga">redigera wikitext</a>]</div> Inom guruyoga<a href="#cite_note-92">[f]</a> visualiserar utövaren sin lärare som en buddha.<a href="#cite_note-93">[87]</a><a href="#cite_note-94">[88]</a> Gurun anses ibland vara viktigare än andra buddhor och bodhisattvor, eftersom gurun är personligt tillgänglig på ett annat sätt än andra buddhor och bodhisattvor, samt att gurun personligen lär ut till utövaren. Att visualisera sin guru som en buddha, sägs kunna ersätta möjligheten att personligen möta en buddha. Guruyoga sägs dessutom leda till att utövaren ser på gurun som en reflektion av sitt eget sinne, eftersom alla brister och fel som betraktas i gurun i själva verket anses vara brister hos utövaren i dennes sinne. På så vis innebär visualiseringen av gurun som en buddha, att utövaren förstår att alla varelser har <a href="/wiki/Buddhanatur" title="Buddhanatur">buddhanatur</a>.<a href="#cite_note-95">[89]</a> Från och med utövarens initiering i tantriskt utövande, är kombinationen av gudsyoga och guruyoga vanligt. Ett typiskt sätt att göra detta på är att visualisera guden omringad av hela ätten av lärare inom utövarens tradition, och därefter utföra ytterligare en avancerad visualiseringsteknik som avslutas med meditation på <a href="/wiki/Sunyata" title="Sunyata">sunyata</a>.<a href="#cite_note-96">[90]</a> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Utomkroppsliga_tillstånd">Utomkroppsliga tillstånd</h4>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Utomkroppsliga tillstånd" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Utomkroppsliga tillstånd">redigera wikitext</a>]</div> Som en följd av meditationen sägs utövare kunna nå vissa utomkroppsliga tillstånd. När en utövare befinner sig i ett sådant tillstånd är utövarens enda koppling till sin fysiska kropp dennes egen <a href="/wiki/Karma" title="Karma">karma</a>. Två av dessa utomkroppsliga tillstånd benämns drömkropp och illusorisk kropp. Genom att utöva mycket avancerad meditation inom det högsta yogatantrats avslutningsstadium kan utövare uppgå i en illusorisk kropp. I detta tillstånd kan utövaren färdas fritt, bortom den fysiska kroppens begränsningar, för att komma längre på sin andliga väg och hjälpa andra medvetna varelser. I detta tillstånd är det även möjligt för en utövare att direkt uppleva <a href="/wiki/Sunyata" title="Sunyata">sunyata</a>.<a href="#cite_note-SerkongBodystates-97">[91]</a> Drömkropp är ett mer simpelt tillstånd jämfört med den illusoriska kroppen. Detta tillstånd gör det möjligt att uppnå mycket höga nivåer av <a href="/wiki/Samadhi" title="Samadhi">samadhi</a>, eftersom sinnet inte längre störs av känslor och upplevelser från kroppen.<a href="#cite_note-SerkongBodystates-97">[91]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Sukhavati">Sukhavati</h3>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=24" title="Redigera avsnitt: Sukhavati" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=24" title="Redigera avsnitts källkod: Sukhavati">redigera wikitext</a>]</div> <dl><dd><div class="noprint">Fördjupning: <a href="/wiki/Rena_land-buddhism" title="Rena land-buddhism">Rena land-buddhism</a> och <a href="/wiki/Amitabha" title="Amitabha">Amitabha</a></div></dd></dl> Inom samtliga tibetanska buddhistiska inriktningar har utövningsformer, vars mål är återfödelse i <a href="/wiki/Amitabha" title="Amitabha">Amitabha</a> Buddhas buddhafält <a href="/wiki/Sukhavati" title="Sukhavati">Sukhavati</a>, varit vanliga.<a href="#cite_note-98">[92]</a> Alla varelser som föds i Sukhavati är garanterade att uppnå nirvana, och alla de <a href="/wiki/Bodhisattva" title="Bodhisattva">bodhisattvor</a> som önskar uppnå buddhaskap, kommer att uppnå detta inom en livstid.<a href="#cite_note-99">[93]</a> När de sedan nått upplysning, återvänder de som <a href="/wiki/Bodhisattva" title="Bodhisattva">bodhisattvor</a> eller buddhor till andra världar – inklusive denna människovärld – för att hjälpa medvetna varelser att befria sig från lidandet.<a href="#cite_note-100">[94]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Lärdomar_om_döden">Lärdomar om döden</h3>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=25" title="Redigera avsnitt: Lärdomar om döden" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=25" title="Redigera avsnitts källkod: Lärdomar om döden">redigera wikitext</a>]</div> Tibetansk buddhism menar att medvetna varelser kan dö antingen för tidigt, eller när tiden är kommen. För tidig död definieras som när någon exempelvis dött till följd av en olycka, svält, etc.. Om en medveten varelse dör när tiden är kommen, dör varelsen till följd av sin karma. Ibland sägs döden kunna undvikas genom utövandet av särskilda ritualer och meditation, men oavsett hur länge en individ lyckas förlänga sitt liv med sådana ritualer, kommer personen i fråga till slut alltid att dö. Detta gör att förberedelse inför döden och meditation på döden starkt betonas av många tibetanska lärare.<a href="#cite_note-Powers330331-101">[95]</a> I <a href="/wiki/Bardo_thodol" title="Bardo thodol">Bardo thodol</a> (den tibetanska dödsboken) beskrivs flera kroppsliga tecken på att döden närmar sig, samt ett antal ritualer man i så fall kan utföra för att förhindra döden om någon av dessa tecken uppkommer. I vissa fall sägs dock döden vara oundviklig, och i så fall kan inga ritualer förlänga den döendes liv. Det är vanligare med allmänna ritualer för att förhindra en annalkande död, än specifika ritualer anpassade efter vilket eller vilka tecken som uppkommit och som tyder på att döden närmar sig.<a href="#cite_note-102">[96]</a> Inom många buddhistiska traditioner är det vanligt med olika former av meditation på döden. Även inom tibetansk buddhism är detta vanligt, och det förekommer där även i tantrisk form. I en särskild form av tantrisk dödsmeditation blandas meditation på döden med de tantriska utövningsformer som förekommer inom det högsta yogatantrats utvecklingsstadium.<a href="#cite_note-Powers330331-101">[95]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Bardo">Bardo</h3>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=26" title="Redigera avsnitt: Bardo" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=26" title="Redigera avsnitts källkod: Bardo">redigera wikitext</a>]</div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Bardo_(buddhism)" title="Bardo (buddhism)">bardo (buddhism)</a></dd></dl></div> Inom tibetansk buddhism sägs det finnas sex bardon (tibetanska för "mellanstadium"):<a href="#cite_note-LoduKap1-103">[97]</a> <ol><li>Livets bardo</li> <li>Drömmens bardo</li> <li>Meditationens bardo</li> <li>Dödsprocessens bardo</li> <li>Bardot efter döden</li> <li>Bardot för sökande efter en ny födelse</li></ol> Livets bardo är perioden mellan födelse och död, och drömmens bardo är upplevelserna som en varelse har i sömnen. Meditationens bardo inkluderar alla meditativa insikter och upplevelser.<a href="#cite_note-LoduKap1-103">[97]</a> När en person dör genomgår denne först dödsprocessens bardo, som bland annat innebär att kroppen gradvis förändras, samtidigt som den döde får genomgå flera hemska upplevelser. Sedan återuppstår den döde som en ande som kan vandra fritt i världen, men den döde är i detta stadium oftast fyllt av sorg och förtvivlan. Under bardot efter döden uppenbarar sig en rad buddhor, gudar, dakiner och så vidare, även i ilskna manifestationer. I bardot för sökande efter en återfödelse uppenbarar sig sex ljusfenomen, och den döde dras till något av dessa ljus, som leder den döde till en ny födelse. Under alla dödens bardor har den döde möjlighet att bli upplyst eller återfödas i ett rent buddhafält. Hur detta ska åstadkommas beror på vilket stadium den döde befinner sig i. <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Phowa">Phowa</h4>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=27" title="Redigera avsnitt: Phowa" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=27" title="Redigera avsnitts källkod: Phowa">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:%27Amitabha_in_Sukhavati_Paradise%27,_Tibetan,_circa_1700,_San_Antonio_Museum_of_Art.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/44/%27Amitabha_in_Sukhavati_Paradise%27%2C_Tibetan%2C_circa_1700%2C_San_Antonio_Museum_of_Art.jpg/250px-%27Amitabha_in_Sukhavati_Paradise%27%2C_Tibetan%2C_circa_1700%2C_San_Antonio_Museum_of_Art.jpg" decoding="async" width="250" height="297" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/44/%27Amitabha_in_Sukhavati_Paradise%27%2C_Tibetan%2C_circa_1700%2C_San_Antonio_Museum_of_Art.jpg/375px-%27Amitabha_in_Sukhavati_Paradise%27%2C_Tibetan%2C_circa_1700%2C_San_Antonio_Museum_of_Art.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/44/%27Amitabha_in_Sukhavati_Paradise%27%2C_Tibetan%2C_circa_1700%2C_San_Antonio_Museum_of_Art.jpg/500px-%27Amitabha_in_Sukhavati_Paradise%27%2C_Tibetan%2C_circa_1700%2C_San_Antonio_Museum_of_Art.jpg 2x" data-file-width="600" data-file-height="712" /></a><figcaption>Tibetansk målning av <a href="/wiki/Sukhavati" title="Sukhavati">Sukhavati</a>, <a href="/wiki/Amitabha" title="Amitabha">Amitabha</a> Buddhas rena buddhafält. Vid användande av medvetenhetsöverförande (phowa) är det vanligt att Sukhavati är målet.</figcaption></figure> Det är möjligt för varelser som inte utövat buddhism i livets bardo att nå upplysning i dödsprocessens bardo. Detta sker genom "medvetenhetsöverföring", <a href="/wiki/Phowa" class="mw-redirect" title="Phowa">phowa</a>. Phowa är en process där en <a href="/wiki/Lama_(l%C3%A4rare)" title="Lama (lärare)">lama</a> genom meditation och ritual sägs blockera 8 av de 9 utgångar som medvetandet kan ta när det lämnar kroppen efter döden. Beroende på vilken utgång medvetandet tar, sägs den döende varelsen få en viss typ av återfödelse. Om medvetandet exempelvis går ut genom könsorganet, kommer den döende individen att återfödas som ett djur. Den enda utgång som inte blockeras är toppen av huvudet, som leder till <a href="/wiki/Amitabha" title="Amitabha">Amitabhas</a> buddhafält <a href="/wiki/Sukhavati" title="Sukhavati">Sukhavati</a>.<a href="#cite_note-LoduKap1-103">[97]</a> För att en phowaritual ska vara effektiv, måste den döende individen med säkerhet vara i dödsprocessens bardo, annars kommer personen som berörs att lida av samma <a href="/wiki/Karma" title="Karma">karmiska</a> konsekvenser som vid självmord. Phowa kan även bedrivas av den döende, utan närvaro av en lama, men då krävs det att en lama har instruerat denna individ i hur phowa ska utföras korrekt.<a href="#cite_note-LoduKap1-103">[97]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Tulku">Tulku</h2>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=28" title="Redigera avsnitt: Tulku" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=28" title="Redigera avsnitts källkod: Tulku">redigera wikitext</a>]</div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Dalai_Lama_(14566605561).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/81/Dalai_Lama_%2814566605561%29.jpg/250px-Dalai_Lama_%2814566605561%29.jpg" decoding="async" width="250" height="250" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/81/Dalai_Lama_%2814566605561%29.jpg/375px-Dalai_Lama_%2814566605561%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/81/Dalai_Lama_%2814566605561%29.jpg/500px-Dalai_Lama_%2814566605561%29.jpg 2x" data-file-width="640" data-file-height="640" /></a><figcaption>Dalai Lama är en mycket känd tulku.</figcaption></figure> En tulku är i praktiken en <a href="/wiki/Nirmanakaya" class="mw-redirect" title="Nirmanakaya">nirmanakaya</a> – en kroppslig manifestation av en buddha. Det är dock möjligt för medvetna varelser som ännu inte uppnått buddhaskap att också bilda olika buddhakroppar, såsom niramanakaya. Varelser som inte är buddhor kan dock inte se skillnad på en vanlig varelse och en buddha, vilket gör att det inte är möjligt att veta om en särskild tulku är en buddha eller inte. Om tulkun inte är en buddha, har han eller hon blivit en tulku genom mycket avancerade tantriska utövningsformer som tillhör det högsta yogatantrat. En tulku får titeln rinpoche. Tibetanska lamor som är ledare för olika kloster får också denna titel, så alla tibetanska lamor som har titeln rinpoche är inte tulkur.<a href="#cite_note-BerzinTulku-104">[98]</a> En tulku sägs ha stor kontroll över sin återfödelse, vilket gör det möjligt för tulkun att själv välja vart denne ska återfödas. Oftast lämnar en tulku instruktioner till de efterlevande så att de kan hitta den på nytt återfödda. Det är även möjligt för en tulku att återfödas i flera kroppar samtidigt. Exempelvis kan en tulkus tal återfödas i en människa, och sinne i en annan människa.<a href="#cite_note-PrincetonDictionaryTulku-105">[99]</a> Över 3000 tulkur har identifierats, där de flesta har varit män.<a href="#cite_note-PrincetonDictionaryTulku-105">[99]</a> Några kända tulkur är: <ul><li><a href="/wiki/Dalai_Lama" class="mw-redirect" title="Dalai Lama">Dalai Lama</a>, andlig ledare inom <a href="/wiki/Gelug" title="Gelug">gelug</a></li> <li><a href="/wiki/Panchen_Lama" class="mw-redirect" title="Panchen Lama">Panchen Lama</a>, andlig ledare inom <a href="/wiki/Gelug" title="Gelug">gelug</a></li> <li><a href="/wiki/Karmapa" title="Karmapa">Karmapa</a>, andligt överhuvud för <a href="/wiki/Karmakagy%C3%BC" title="Karmakagyü">karmakagyü</a></li> <li><a href="/wiki/Gyalwang_Drugpa" title="Gyalwang Drugpa">Gyalwang Drugpa</a>, andligt överhuvud för <a href="/wiki/Drugpa-kagy%C3%BC" title="Drugpa-kagyü">drugpa-kagyü</a></li> <li><a href="/wiki/Samding_Dorje_Phagmo" title="Samding Dorje Phagmo">Samding Dorje Phagmo</a>, den högst rankande kvinnliga tulkun inom tibetansk buddhism.</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Skriftkanoner">Skriftkanoner</h2>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=29" title="Redigera avsnitt: Skriftkanoner" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=29" title="Redigera avsnitts källkod: Skriftkanoner">redigera wikitext</a>]</div> Den <a href="/wiki/Tibetanska_buddhismens_skriftkanon" title="Tibetanska buddhismens skriftkanon">tibetanska buddhismens skriftkanon</a> innehåller över 5000 olika texter. Samlingen är uppdelad i två delar: Kangyur och Tengyur. Kangyur innehåller skrifter som tillskrivs <a href="/wiki/Shakyamuni" class="mw-redirect" title="Shakyamuni">Shakyamuni</a> Buddha och andra buddhor, medan Tengyur innehåller kommenterande verk.<a href="#cite_note-CanonsTHL-106">[100]</a> Buddhistiska skrifter översattes till tibetanska främst under två perioder: från 700-talet fram till 842, samt mellan slutet av 900-talet och 1300-talet. Kategorisering av dessa översättningar skedde tidigt, men det var först mot slutet av 1300-talet och början av 1400-talet som uppdelningen mellan Kangyur och Tengyur skedde.<a href="#cite_note-CanonsTHL-106">[100]</a> Originalversionen av Kangyur och Tengyur finns inte bevarad. Narthangversionen (1700-tal) av Kangyur innehåller bland annat <a href="/wiki/Vinaya" title="Vinaya">vinayatexter</a>, över 200 <a href="/wiki/Mahayanasutror" class="mw-redirect" title="Mahayanasutror">mahayanasutror</a> och över 300 tantriska sutror. En version av Tengyur från Peking innehåller bland annat prisande hymner, kommentarer till de tantriska skrifterna i kangyur, kommentarer på andra sutror i kangyur, skrifter om <a href="/wiki/Madhyamika" class="mw-redirect" title="Madhyamika">madhyamika</a>, skrifter om <a href="/wiki/Yogacara" title="Yogacara">yogacara</a>, <a href="/wiki/Abhidharma" title="Abhidharma">abhidharma</a> och teaterpjäser.<a href="#cite_note-107">[101]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Nyingmas_samling_tantror">Nyingmas samling tantror</h3>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=30" title="Redigera avsnitt: Nyingmas samling tantror" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=30" title="Redigera avsnitts källkod: Nyingmas samling tantror">redigera wikitext</a>]</div> <a href="/wiki/Nyingma" title="Nyingma">Nyingma</a> har en egen skriftkanon, som kallas för nyingmas samling tantror. Denna skriftsamling är inte en ersättning till kangyur och tengyur, då nyingma även erkänner dessa skriftsamlingar som kanoniska. Nyingmas samling tantror består av olika tantriska skrifter som anses vara apokryfiska av de 3 nyare inriktningarna gelug, kagyu och sakya, men som anses vara kanoniska av nyingma. Skriftsamlingen består delvis av skrifter som anses ha varit undangömda i Tibet i en längre tid, samt en del skrifter som anses ha översatts till tibetanska utan att ha blivit undangömda.<a href="#cite_note-108">[102]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Munkar_och_nunnor">Munkar och nunnor</h2>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=31" title="Redigera avsnitt: Munkar och nunnor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=31" title="Redigera avsnitts källkod: Munkar och nunnor">redigera wikitext</a>]</div> <dl><dd><div class="noprint">Detta avsnitt är en sammanfattning av <a href="/wiki/Munkar_och_nunnor_inom_tibetansk_buddhism" title="Munkar och nunnor inom tibetansk buddhism">Munkar och nunnor inom tibetansk buddhism</a>.</div></dd></dl> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Kalachakra0045_tiny.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b4/Kalachakra0045_tiny.jpg/250px-Kalachakra0045_tiny.jpg" decoding="async" width="250" height="166" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b4/Kalachakra0045_tiny.jpg/375px-Kalachakra0045_tiny.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b4/Kalachakra0045_tiny.jpg/500px-Kalachakra0045_tiny.jpg 2x" data-file-width="1090" data-file-height="725" /></a><figcaption>En stor samling tibetanska munkar vid <a href="/wiki/Bodh_Gaya" title="Bodh Gaya">Bodh Gaya</a>, år 2003.</figcaption></figure> Ända sedan den <a href="/wiki/Femte_Dalai_Lama" class="mw-redirect" title="Femte Dalai Lama">femte Dalai Lama</a> styrt Tibet har landet haft ett mycket stort antal munkar. Sedan dess har det viktiga inte ansetts vara att ett fåtal talangfulla individer ska bli munkar, utan snarare att så många män som möjligt skulle ge upp sina världsliga liv för att bli munkar. Uppskattningsvis 24 procent av den manliga befolkningen i Tibet var munkar under 1950-talet.<a href="#cite_note-109">[103]</a> De flesta blir munkar när de är mellan 6 och 12 år gamla. Det är föräldrarna eller pojkarnas vårdnadshavare som tar beslutet om huruvida pojkarna ska bli munkar eller inte. Även om pojkarna normalt har möjlighet att säga om de vill bli munkar eller inte, har det förekommit att de tvingats bli munkar. Tibetanska munkar går varken organiserade allmoserundor eller får mat från klostren, utan måste i stället ordna sin egen mat. Munkar får dock lön från klostren, men detta är sällan tillräckligt mycket för att de ska kunna leva på den. Yngre munkar får ofta bo tillsammans med äldre munkar i deras hushåll, eftersom de yngre munkarna inte anses vara förmögna nog för att ta hand om sig själva vid så tidig ålder. Den äldre munken blir då ansvarig för att den yngre munken har mat, husrum, och så vidare.<a href="#cite_note-110">[104]</a> Det finns ett flertal typer av munkar. Novismunkarna studerar för att bli munkar och de har 36 levnadsregler att leva efter. Som färdig munk har de 253 levnadsregler att efterfölja. Utöver detta finns två akademiska steg där det första innebär att de genomgår en utbildning på över 15 år. Steget efter detta är ytterligare en utbildning, och därefter kommer det sista steget, nämligen att utnämnas till abbot vid ett kloster.<a href="#cite_note-Sangharakshitakap4-111">[105]</a> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Nunnor">Nunnor</h3>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=32" title="Redigera avsnitt: Nunnor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=32" title="Redigera avsnitts källkod: Nunnor">redigera wikitext</a>]</div> Det finns i praktiken inga faktiska nunnor inom tibetansk buddhism, eftersom traditionen av nunnevigning aldrig spred sig till Tibet. Däremot finns det ett flertal kloster för nunnenoviser, och ett antal nunnenoviser som följer färre levnadsregler än de 364 som fullvärdiga nunnor skulle ha följt.<a href="#cite_note-112">[106]</a> Dalai Lama har uttalat sitt stöd för att försöka återuppliva traditionen av nunnevigning.<a href="#cite_note-113">[107]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Lekmän">Lekmän</h2>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=33" title="Redigera avsnitt: Lekmän" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=33" title="Redigera avsnitts källkod: Lekmän">redigera wikitext</a>]</div> Hängivna tibetanska lekmän följer de fem <a href="/wiki/Buddhistiska_tr%C3%A4ningsregler" title="Buddhistiska träningsregler">träningsreglerna</a>, men de flesta följer enbart den första träningsregeln, att inte döda. Anledningen till att de flesta bara följer den första träningsregeln är att det betraktas som mycket syndigt att bryta träningsregler man har lovat att hålla – därför väljer de flesta att följa enbart den första, då de känner sig säkra på att de inte kommer att bryta den regeln. De flesta lekmän är initierade till utövandet av något mantra relaterat till någon buddha eller bodhisattva, och reciterar detta mantra så ofta de har möjlighet. Kopplingen mellan munkarna och lekmännen är stark – lekmännen besöker ofta tempel för att motta lärdomar, och munkarna lämnar ofta klostren för att exempelvis utföra ceremonier för lekmännen.<a href="#cite_note-Sangharakshitakap4-111">[105]</a> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Rituella_verktyg,_symboler_och_konst">Rituella verktyg, symboler och konst</h2>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=34" title="Redigera avsnitt: Rituella verktyg, symboler och konst" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=34" title="Redigera avsnitts källkod: Rituella verktyg, symboler och konst">redigera wikitext</a>]</div> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Ghanta_et_Vajra_(British_Museum)_(8697431158).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b5/Ghanta_et_Vajra_%28British_Museum%29_%288697431158%29.jpg/200px-Ghanta_et_Vajra_%28British_Museum%29_%288697431158%29.jpg" decoding="async" width="200" height="271" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b5/Ghanta_et_Vajra_%28British_Museum%29_%288697431158%29.jpg/300px-Ghanta_et_Vajra_%28British_Museum%29_%288697431158%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b5/Ghanta_et_Vajra_%28British_Museum%29_%288697431158%29.jpg/400px-Ghanta_et_Vajra_%28British_Museum%29_%288697431158%29.jpg 2x" data-file-width="744" data-file-height="1008" /></a><figcaption>En vajra och en ghanta.</figcaption></figure> Den tibetanska buddhistiska konsten hämtar sina religiösa motiv och religiösa symboler från Indien, och sin visuella stil från Kina. Enligt Sangharakshita är den tibetanska buddhistiska konsten visserligen tibetansk, men samtidigt inte särskilt nyskapande, då merparten av den tibetanska konsten baserar sig på antingen indisk eller kinesisk konst i olika former. Exempelvis är färgerna och övriga attribut som gudarna och buddhorna har i tibetanska avbildningar, för det mesta baserade på indisk ikonografi.<a href="#cite_note-114">[108]</a> De primära verktygen som används i tantriska ritualer inom tibetansk buddhism är följande:<a href="#cite_note-115">[109]</a> <ul><li><a href="/wiki/Vajra" title="Vajra">Vajran</a>, som kan symbolisera <a href="/wiki/Vajrayana" title="Vajrayana">vajrayana</a> eller buddhaskap. Vajran är även ett vapen som används av vissa gudar, där den främst symboliserar gudens <a href="/wiki/Upaya" title="Upaya">upaya</a>. Många varianter på vajran finns, och vajran kan beroende på variant anta en rad andra innebörder.<a href="#cite_note-116">[110]</a></li> <li><a href="/wiki/Ghanta" title="Ghanta">Ghanta</a>, en handklocka som symboliserar <a href="/wiki/Prajnaparamita" title="Prajnaparamita">prajnaparamita</a>, "perfektionen av visdom", och <a href="/wiki/Sunyata" title="Sunyata">sunyata</a>. Ghantan används tillsammans med vajran i olika ritualer, en kombination som symboliserar utövarens <a href="/wiki/Yidam" class="mw-redirect" title="Yidam">yidam</a> och dess <a href="/wiki/Mandala" title="Mandala">mandala</a>.<a href="#cite_note-117">[111]</a></li> <li><a href="/wiki/Svastika" title="Svastika">Svastikan</a>, som i vajrayana symboliserar jordelementet.<a href="#cite_note-ref_2-118">[112]</a></li> <li><a href="/wiki/Kila_(buddhism)" title="Kila (buddhism)">Kila</a>, en rituell kniv som symboliserar handlingarna hos buddhan <a href="/wiki/Vajrakilaya" title="Vajrakilaya">Vajrakilaya</a>.<a href="#cite_note-ref_2-118">[112]</a></li> <li><a href="/wiki/Damaru" title="Damaru">Damaru</a>, en handtrumma vars syfte är att locka till sig buddhor, <a href="/wiki/Bodhisattva" title="Bodhisattva">bodhisattvor</a> och <a href="/wiki/Dakini" title="Dakini">dakiner</a>. Det finns även handtrummor som förekommer i tibetansk konst, där de används av ilskna tantriska gudar. I dessa fall symboliserar damarun <a href="/wiki/Bodhicitta" title="Bodhicitta">bodhicitta</a>, strävan mot buddhaskap i syfte att hjälpa alla medvetna varelser att undkomma <a href="/wiki/Samsara" title="Samsara">samsara</a>.<a href="#cite_note-119">[113]</a></li> <li><a href="/wiki/Rkang-gling" title="Rkang-gling">Rkang-gling</a>, "lårbenstrumpet", är en trumpet som sägs skapa ett ljud som skrämmer bort onda andar och <a href="/wiki/Mara_(buddhism)" title="Mara (buddhism)">maror</a>, men som ilskna tantriska gudar tycker om. Dessa trumpeter används ofta av dem som utövar <a href="/wiki/Ch%C3%B6d" title="Chöd">chöd</a>, men används även av tibetanska ngagpor (lekmän inom nyingma som utövar avancerad tantra) i diverse ritualer. Ett fåtal gudar avbildas med en sådan trumpet, och symboliserar i dessa fall gudarnas makt i "de tre världarna" (världen av begär – där människovärlden ingår – världen av form, och världen av formlöshet).<a href="#cite_note-120">[114]</a></li> <li><a href="/wiki/Kapala_(buddhism)" class="mw-redirect" title="Kapala (buddhism)">Kapala</a>, en kopp tillverkad av ett mänskligt <a href="/wiki/Hj%C3%A4ssben" title="Hjässben">hjässben</a>. I tibetansk konst avbildas en del gudar, <a href="/wiki/Dakini" title="Dakini">dakiner</a> och andra figurer med en sådan i vänsterhanden. Koppens innehåll är i regel en offergåva till vredgade gudar i form av kroppsvätskor eller inälvor, alternativt alkoholdrycker som ett surrogat för dessa. Beroende på koppens innehåll och sammanhanget kan den ha varierande ikonografisk betydelse. Om koppen kombineras med en vajra eller en böjd kniv, kan den symbolisera visdom. Koppen används även i ett flertal ritualer, samt av asketer som tiggarskål eller matskål.<a href="#cite_note-121">[115]</a></li> <li><a href="/wiki/Kartri" title="Kartri">Kartri</a>, en rituell kniv med kurvad form och med en vajra på handtaget. Kniven förekommer i avbildningar av <a href="/wiki/Dakini" title="Dakini">dakiner</a>, som håller sådana knivar i högerhanden. Kniven symboliserar visdom och <a href="/wiki/Sunyata" title="Sunyata">sunyata</a>.<a href="#cite_note-122">[116]</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Se_även">Se även</h2>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=35" title="Redigera avsnitt: Se även" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=35" title="Redigera avsnitts källkod: Se även">redigera wikitext</a>]</div> <ul><li><a href="/wiki/Bon_(religion)" title="Bon (religion)">Bon (religion)</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Anmärkningar">Anmärkningar</h2>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=36" title="Redigera avsnitt: Anmärkningar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=36" title="Redigera avsnitts källkod: Anmärkningar">redigera wikitext</a>]</div> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r47958313">.mw-parser-output .fotnotslista .references{list-style-type:inherit}.mw-parser-output .skin-minerva .fotnotslista .references{list-style-type:lower-alpha}</style><div class="fotnotslista" style="list-style-type: lower-alpha;"><div class="mw-references-wrap"><ol class="references"> <li id="cite_note-33"><a href="#cite_ref-33">^</a> Även Robert E. Buswell och Donald S. Lopez anser att Tilopa var lärare åt Naropa som var lärare åt Marpa, men de anser inte att Tilopa kan benämnas som grundaren av traditionen, utan anser i stället att Marpa är grundaren.<a href="#cite_note-BuswellLopezKagyu-32">[32]</a> </li> <li id="cite_note-40"><a href="#cite_ref-40">^</a> För en lista av exempel på buddhistiska koncept där gelug särskiljer sig från de övriga tibetanska traditionerna, se <a rel="nofollow" class="external text" href="http://studybuddhism.com/web/en/archives/study/comparison_buddhist_traditions/tibetan_traditions/special_features_gelug_tradition.html">Special Features of the Gelug Tradition</a> av Alexander Berzin. (Läst 21 maj 2016) </li> <li id="cite_note-54"><a href="#cite_ref-54">^</a> “If you desire this life, you are not a religious person. If you desire the round of existence, you have not turned around with conviction. If you desire benefit for yourself, you do not have the thought of awakening. If grasping ensues, you do not have the view.”<a href="#cite_note-Gethin271-49">[47]</a> </li> <li id="cite_note-64"><a href="#cite_ref-64">^</a> Buswell och Lopez menar att tibetansk buddhism anser att madhayamaka är den ultimata av de fyra indiska filosofiska skolorna madhyamaka, <a href="/wiki/Yogacara" title="Yogacara">yogacara</a>, <a href="/wiki/Sautrantika" title="Sautrantika">sautrantika</a> och <a href="/w/index.php?title=Vaibhasika&action=edit&redlink=1" class="new" title="Vaibhasika [inte skriven än]">vaibhasika</a>.<a href="#cite_note-PrincetonMadhyamaka-63">[60]</a> </li> <li id="cite_note-82"><a href="#cite_ref-82">^</a> Detta avser dock inte visualisering av sig själv som en buddha, utan enbart som upplyst. Detta noteras vidare av Buswell och Lopez, som betonar att visualisering av sig själv som en buddha är ovanligt inom caryatantra.<a href="#cite_note-BuswellCaryatantra-81">[77]</a> </li> <li id="cite_note-92"><a href="#cite_ref-92">^</a> <a href="/wiki/Lama_(l%C3%A4rare)" title="Lama (lärare)">Lama</a> är det tibetanska ordet för guru.<a href="#cite_note-91">[86]</a> </li> </ol></div></div> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Referenser">Referenser</h2>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=37" title="Redigera avsnitt: Referenser" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=37" title="Redigera avsnitts källkod: Referenser">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Noter">Noter</h3>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=38" title="Redigera avsnitt: Noter" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=38" title="Redigera avsnitts källkod: Noter">redigera wikitext</a>]</div> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-Powers144-1">^ [<a href="#cite_ref-Powers144_1-0">a</a> <a href="#cite_ref-Powers144_1-1">b</a>] Powers (2007) s. 144 </li> <li id="cite_note-Buswells851-2">^ [<a href="#cite_ref-Buswells851_2-0">a</a> <a href="#cite_ref-Buswells851_2-1">b</a>] Buswell (2004) s. 851 </li> <li id="cite_note-BerzinHistory-3">^ [<a href="#cite_ref-BerzinHistory_3-0">a</a> <a href="#cite_ref-BerzinHistory_3-1">b</a> <a href="#cite_ref-BerzinHistory_3-2">c</a> <a href="#cite_ref-BerzinHistory_3-3">d</a> <a href="#cite_ref-BerzinHistory_3-4">e</a>] Berzin, Alexander (1996) <a rel="nofollow" class="external text" href="http://studybuddhism.com/web/en/archives/study/history_buddhism/buddhism_tibet/details_tibetan_history/history_early_period_buddhism_tibet/Part_1.html">The History of the Early Period of Buddhism and Bon in Tibet</a> Läst 19 maj 2016 </li> <li id="cite_note-Conze87-4">^ [<a href="#cite_ref-Conze87_4-0">a</a> <a href="#cite_ref-Conze87_4-1">b</a> <a href="#cite_ref-Conze87_4-2">c</a> <a href="#cite_ref-Conze87_4-3">d</a> <a href="#cite_ref-Conze87_4-4">e</a> <a href="#cite_ref-Conze87_4-5">f</a> <a href="#cite_ref-Conze87_4-6">g</a> <a href="#cite_ref-Conze87_4-7">h</a>] Conze (2008) s. 87 </li> <li id="cite_note-Gethin266-5">^ [<a href="#cite_ref-Gethin266_5-0">a</a> <a href="#cite_ref-Gethin266_5-1">b</a>] Gethin (1998) s. 266 </li> <li id="cite_note-Powers149-6">^ [<a href="#cite_ref-Powers149_6-0">a</a> <a href="#cite_ref-Powers149_6-1">b</a>] Powers (2007) s. 149 </li> <li id="cite_note-7"><a href="#cite_ref-7">^</a> Conze (2008) s. 89 </li> <li id="cite_note-BerzinDevelop-8">^ [<a href="#cite_ref-BerzinDevelop_8-0">a</a> <a href="#cite_ref-BerzinDevelop_8-1">b</a> <a href="#cite_ref-BerzinDevelop_8-2">c</a> <a href="#cite_ref-BerzinDevelop_8-3">d</a> <a href="#cite_ref-BerzinDevelop_8-4">e</a> <a href="#cite_ref-BerzinDevelop_8-5">f</a> <a href="#cite_ref-BerzinDevelop_8-6">g</a> <a href="#cite_ref-BerzinDevelop_8-7">h</a> <a href="#cite_ref-BerzinDevelop_8-8">i</a> <a href="#cite_ref-BerzinDevelop_8-9">j</a> <a href="#cite_ref-BerzinDevelop_8-10">k</a>] Dr. Alexander Berzin <a rel="nofollow" class="external text" href="http://studybuddhism.com/en/advanced-studies/history-culture/buddhism-in-tibet/how-did-tibetan-buddhism-develop">How Did Tibetan Buddhism Develop?</a> Läst 19 maj 2016 </li> <li id="cite_note-9"><a href="#cite_ref-9">^</a> Powers (2007) s. 148 </li> <li id="cite_note-10"><a href="#cite_ref-10">^</a> Heirman & Bumbacher (2007) s. 320 </li> <li id="cite_note-Heirman321-11">^ [<a href="#cite_ref-Heirman321_11-0">a</a> <a href="#cite_ref-Heirman321_11-1">b</a>] Heirman & Bumbacher (2007) s. 321 </li> <li id="cite_note-12"><a href="#cite_ref-12">^</a> Harvey (2013) s. 204 </li> <li id="cite_note-Powers153-13">^ [<a href="#cite_ref-Powers153_13-0">a</a> <a href="#cite_ref-Powers153_13-1">b</a> <a href="#cite_ref-Powers153_13-2">c</a>] Powers (2007) s. 153 </li> <li id="cite_note-Powers154155-14">^ [<a href="#cite_ref-Powers154155_14-0">a</a> <a href="#cite_ref-Powers154155_14-1">b</a> <a href="#cite_ref-Powers154155_14-2">c</a> <a href="#cite_ref-Powers154155_14-3">d</a> <a href="#cite_ref-Powers154155_14-4">e</a> <a href="#cite_ref-Powers154155_14-5">f</a> <a href="#cite_ref-Powers154155_14-6">g</a>] Powers (2007) s. 154–155 </li> <li id="cite_note-Heirman351-15">^ [<a href="#cite_ref-Heirman351_15-0">a</a> <a href="#cite_ref-Heirman351_15-1">b</a>] Heirman & Bumbacher (2007) s. 351 </li> <li id="cite_note-16"><a href="#cite_ref-16">^</a> Heirman & Bumbacher (2007) s. 356–357 </li> <li id="cite_note-ref_1-17">^ [<a href="#cite_ref-ref_1_17-0">a</a> <a href="#cite_ref-ref_1_17-1">b</a>] Harvey (2013) s. 206 </li> <li id="cite_note-18"><a href="#cite_ref-18">^</a> Buswell Jr. & Lopez Jr. (2014) uppslagsord: gsar ma. </li> <li id="cite_note-Berzinjämför-19"><a href="#cite_ref-Berzinjämför_19-0">^</a> Dr. Alexander Berzin <a rel="nofollow" class="external text" href="http://studybuddhism.com/web/en/archives/study/comparison_buddhist_traditions/tibetan_traditions/four_traditions_tibetan_buddhism/transcript_1.html">The Four Traditions of Tibetan Buddhism: Personal Experience, History and Comparisons</a> Läst 19 maj 2016 </li> <li id="cite_note-20"><a href="#cite_ref-20">^</a> Sangharakshita (2014) Editors preface </li> <li id="cite_note-21"><a href="#cite_ref-21">^</a> Powers (2007) s. 355 </li> <li id="cite_note-22"><a href="#cite_ref-22">^</a> Powers (2007) s. 367 </li> <li id="cite_note-23"><a href="#cite_ref-23">^</a> Powers (2007) s. 371 </li> <li id="cite_note-SangharakshitaKap2-24">^ [<a href="#cite_ref-SangharakshitaKap2_24-0">a</a> <a href="#cite_ref-SangharakshitaKap2_24-1">b</a> <a href="#cite_ref-SangharakshitaKap2_24-2">c</a> <a href="#cite_ref-SangharakshitaKap2_24-3">d</a> <a href="#cite_ref-SangharakshitaKap2_24-4">e</a> <a href="#cite_ref-SangharakshitaKap2_24-5">f</a> <a href="#cite_ref-SangharakshitaKap2_24-6">g</a> <a href="#cite_ref-SangharakshitaKap2_24-7">h</a> <a href="#cite_ref-SangharakshitaKap2_24-8">i</a> <a href="#cite_ref-SangharakshitaKap2_24-9">j</a> <a href="#cite_ref-SangharakshitaKap2_24-10">k</a> <a href="#cite_ref-SangharakshitaKap2_24-11">l</a> <a href="#cite_ref-SangharakshitaKap2_24-12">m</a> <a href="#cite_ref-SangharakshitaKap2_24-13">n</a> <a href="#cite_ref-SangharakshitaKap2_24-14">o</a>] Sangharakshita (2014) Kap. 2 </li> <li id="cite_note-Powers375-25">^ [<a href="#cite_ref-Powers375_25-0">a</a> <a href="#cite_ref-Powers375_25-1">b</a>] Powers (2007) s. 375 </li> <li id="cite_note-Gethin270-26">^ [<a href="#cite_ref-Gethin270_26-0">a</a> <a href="#cite_ref-Gethin270_26-1">b</a> <a href="#cite_ref-Gethin270_26-2">c</a> <a href="#cite_ref-Gethin270_26-3">d</a> <a href="#cite_ref-Gethin270_26-4">e</a> <a href="#cite_ref-Gethin270_26-5">f</a>] Gethin (1998) s. 270 </li> <li id="cite_note-Powers383-27"><a href="#cite_ref-Powers383_27-0">^</a> Powers (2007) s. 383 </li> <li id="cite_note-28"><a href="#cite_ref-28">^</a> Buswell Jr. & Lopez Jr. (2014) uppslagsord: rdzogs chen. </li> <li id="cite_note-29"><a href="#cite_ref-29">^</a> Powers (2007) s. 383–389 </li> <li id="cite_note-Powers378-30"><a href="#cite_ref-Powers378_30-0">^</a> Powers (2007) s. 378 </li> <li id="cite_note-Harvey205-31">^ [<a href="#cite_ref-Harvey205_31-0">a</a> <a href="#cite_ref-Harvey205_31-1">b</a>] Harvey (2013) s. 205 </li> <li id="cite_note-BuswellLopezKagyu-32">^ [<a href="#cite_ref-BuswellLopezKagyu_32-0">a</a> <a href="#cite_ref-BuswellLopezKagyu_32-1">b</a> <a href="#cite_ref-BuswellLopezKagyu_32-2">c</a>] Buswell Jr. & Lopez Jr. (2014) uppslagsord: Bka’ brgyud </li> <li id="cite_note-34"><a href="#cite_ref-34">^</a> Powers (2007) s. 399–401 </li> <li id="cite_note-Heirman362-35">^ [<a href="#cite_ref-Heirman362_35-0">a</a> <a href="#cite_ref-Heirman362_35-1">b</a>] Heirman & Bumbacher (2007) s. 362 </li> <li id="cite_note-36"><a href="#cite_ref-36">^</a> Powers (2007) s. 401 </li> <li id="cite_note-37"><a href="#cite_ref-37">^</a> Powers (2007) s. 402 </li> <li id="cite_note-Powers406407-38">^ [<a href="#cite_ref-Powers406407_38-0">a</a> <a href="#cite_ref-Powers406407_38-1">b</a>] Powers (2007) s. 406–407 </li> <li id="cite_note-39"><a href="#cite_ref-39">^</a> Powers (2007) s. 416 </li> <li id="cite_note-Gethin271272-41">^ [<a href="#cite_ref-Gethin271272_41-0">a</a> <a href="#cite_ref-Gethin271272_41-1">b</a>] Gethin (1998) s. 271–272 </li> <li id="cite_note-42"><a href="#cite_ref-42">^</a> Powers (2007) s. 473 </li> <li id="cite_note-43"><a href="#cite_ref-43">^</a> Powers (2007) s. 481–482 </li> <li id="cite_note-Powers492-44">^ [<a href="#cite_ref-Powers492_44-0">a</a> <a href="#cite_ref-Powers492_44-1">b</a>] Powers (2007) s. 492 </li> <li id="cite_note-45"><a href="#cite_ref-45">^</a> Gethin (1998) s. 272 </li> <li id="cite_note-PrincetonGelug-46">^ [<a href="#cite_ref-PrincetonGelug_46-0">a</a> <a href="#cite_ref-PrincetonGelug_46-1">b</a>] Buswell Jr. & Lopez Jr. (2014) uppslagsord: Dge lugs. </li> <li id="cite_note-Heirman361-47">^ [<a href="#cite_ref-Heirman361_47-0">a</a> <a href="#cite_ref-Heirman361_47-1">b</a>] Heirman & Bumbacher (2007) s. 361 </li> <li id="cite_note-Powers435436-48"><a href="#cite_ref-Powers435436_48-0">^</a> Powers (2007) s. 435–436 </li> <li id="cite_note-Gethin271-49">^ [<a href="#cite_ref-Gethin271_49-0">a</a> <a href="#cite_ref-Gethin271_49-1">b</a> <a href="#cite_ref-Gethin271_49-2">c</a>] Gethin (1998) s. 271 </li> <li id="cite_note-50"><a href="#cite_ref-50">^</a> Powers (2007) s. 442–444 </li> <li id="cite_note-Powers447448-51">^ [<a href="#cite_ref-Powers447448_51-0">a</a> <a href="#cite_ref-Powers447448_51-1">b</a>] Powers (2007) s. 447–448 </li> <li id="cite_note-52"><a href="#cite_ref-52">^</a> Powers (2007) s. 460 </li> <li id="cite_note-53"><a href="#cite_ref-53">^</a> Powers (2007) s. 452–554 </li> <li id="cite_note-55"><a href="#cite_ref-55">^</a> Buswell Jr. & Lopez Jr. (2014) uppslagsord: Sa skya khri ’dzin </li> <li id="cite_note-56"><a href="#cite_ref-56">^</a> Buswell Jr. & Lopez Jr. (2014) uppslagsord: Jo nang. </li> <li id="cite_note-buswell-57"><a href="#cite_ref-buswell_57-0">^</a> Buswell & Lopez (2014) uppslagsord: jonang </li> <li id="cite_note-58"><a href="#cite_ref-58">^</a> Powers (2007) s. 359–362 </li> <li id="cite_note-59"><a href="#cite_ref-59">^</a> Buswell Jr. & Lopez Jr. (2014) uppslagsord: ris med. </li> <li id="cite_note-SangharakshitaKap1-60">^ [<a href="#cite_ref-SangharakshitaKap1_60-0">a</a> <a href="#cite_ref-SangharakshitaKap1_60-1">b</a>] Sangharakshita (2014) Kap. 1 </li> <li id="cite_note-61"><a href="#cite_ref-61">^</a> Sangharakshita (2014) Kap. 3 </li> <li id="cite_note-MadhayamakaArnoldDan-62"><a href="#cite_ref-MadhayamakaArnoldDan_62-0">^</a> Dan, Madhyamaka Buddhist Philosophy </li> <li id="cite_note-PrincetonMadhyamaka-63">^ [<a href="#cite_ref-PrincetonMadhyamaka_63-0">a</a> <a href="#cite_ref-PrincetonMadhyamaka_63-1">b</a>] Buswell & Lopez (2014) uppslagsord: madhyamaka. </li> <li id="cite_note-65"><a href="#cite_ref-65">^</a> Bommarito, Tibetan Philosophy </li> <li id="cite_note-PrincetonYogacara-66"><a href="#cite_ref-PrincetonYogacara_66-0">^</a> Buswell & Lopez (2014) uppslagsord: yogācāra. </li> <li id="cite_note-67"><a href="#cite_ref-67">^</a> Buswell & Lopez (2014) uppslagsord: yogācāra. </li> <li id="cite_note-68"><a href="#cite_ref-68">^</a> Powers (2007) s. 249 </li> <li id="cite_note-69"><a href="#cite_ref-69">^</a> Buswell Jr. & Lopez Jr. (2014) uppslagsord: tantra. </li> <li id="cite_note-70"><a href="#cite_ref-70">^</a> Powers (2007) s. 257 </li> <li id="cite_note-Powers268-71">^ [<a href="#cite_ref-Powers268_71-0">a</a> <a href="#cite_ref-Powers268_71-1">b</a>] Powers (2007) s. 268 </li> <li id="cite_note-72"><a href="#cite_ref-72">^</a> Berzin, What is Tantra? </li> <li id="cite_note-SangharakshitaKap7-73">^ [<a href="#cite_ref-SangharakshitaKap7_73-0">a</a> <a href="#cite_ref-SangharakshitaKap7_73-1">b</a> <a href="#cite_ref-SangharakshitaKap7_73-2">c</a> <a href="#cite_ref-SangharakshitaKap7_73-3">d</a>] Sangharakshita (2014) Kap. 7 </li> <li id="cite_note-74"><a href="#cite_ref-74">^</a> Powers (2007) s. 267 </li> <li id="cite_note-75"><a href="#cite_ref-75">^</a> Kongtrul (2005) s. 100, 130 </li> <li id="cite_note-76"><a href="#cite_ref-76">^</a> Kongtrul (2005) s. 89 </li> <li id="cite_note-77"><a href="#cite_ref-77">^</a> Buswell Jr. & Lopez Jr. (2014) uppslagsord: kriyātantra. </li> <li id="cite_note-78"><a href="#cite_ref-78">^</a> Powers (2007) s. 279 </li> <li id="cite_note-Berzin4Yoga-79"><a href="#cite_ref-Berzin4Yoga_79-0">^</a> Berzin (2009) </li> <li id="cite_note-Powers280-80"><a href="#cite_ref-Powers280_80-0">^</a> Powers (2007) s. 280 </li> <li id="cite_note-BuswellCaryatantra-81">^ [<a href="#cite_ref-BuswellCaryatantra_81-0">a</a> <a href="#cite_ref-BuswellCaryatantra_81-1">b</a>] Buswell Jr. & Lopez Jr. (2014) uppslagsord: caryātantra. </li> <li id="cite_note-83"><a href="#cite_ref-83">^</a> Powers (2007) s. 281 </li> <li id="cite_note-84"><a href="#cite_ref-84">^</a> Powers (2007) s. 281–282 </li> <li id="cite_note-85"><a href="#cite_ref-85">^</a> Powers (2007) s. 282–283 </li> <li id="cite_note-86"><a href="#cite_ref-86">^</a> Zopa s. 19–20 </li> <li id="cite_note-87"><a href="#cite_ref-87">^</a> Buswell Jr. & Lopez Jr. (2014) uppslagsord: devatāyoga. </li> <li id="cite_note-88"><a href="#cite_ref-88">^</a> Buswell Jr. & Lopez Jr. (2014) uppslagsord: siddhi. </li> <li id="cite_note-89"><a href="#cite_ref-89">^</a> Powers (2007) s. 271 </li> <li id="cite_note-90"><a href="#cite_ref-90">^</a> Powers (2007) s. 279–285 </li> <li id="cite_note-91"><a href="#cite_ref-91">^</a> Buswell Jr. & Lopez Jr. (2014) uppslagsord: bla ma. </li> <li id="cite_note-93"><a href="#cite_ref-93">^</a> Buswell Jr. & Lopez Jr. (2014) uppslagsord: guruyoga. </li> <li id="cite_note-94"><a href="#cite_ref-94">^</a> Powers (2007) s. 310 </li> <li id="cite_note-95"><a href="#cite_ref-95">^</a> Powers (2007) s. 310–311 </li> <li id="cite_note-96"><a href="#cite_ref-96">^</a> Powers (2007) s. 313–314 </li> <li id="cite_note-SerkongBodystates-97">^ [<a href="#cite_ref-SerkongBodystates_97-0">a</a> <a href="#cite_ref-SerkongBodystates_97-1">b</a>] Serkong Rinpoche, Extra-bodily States in Buddhism </li> <li id="cite_note-98"><a href="#cite_ref-98">^</a> Halkias (2013) s. 102–113 </li> <li id="cite_note-99"><a href="#cite_ref-99">^</a> Inagaki (2003) s. 31 </li> <li id="cite_note-100"><a href="#cite_ref-100">^</a> Komjathy (2015) s. 410–412 </li> <li id="cite_note-Powers330331-101">^ [<a href="#cite_ref-Powers330331_101-0">a</a> <a href="#cite_ref-Powers330331_101-1">b</a>] Powers (2007) s. 330–331 </li> <li id="cite_note-102"><a href="#cite_ref-102">^</a> Dorje (2006) kapitel 8–9 </li> <li id="cite_note-LoduKap1-103">^ [<a href="#cite_ref-LoduKap1_103-0">a</a> <a href="#cite_ref-LoduKap1_103-1">b</a> <a href="#cite_ref-LoduKap1_103-2">c</a> <a href="#cite_ref-LoduKap1_103-3">d</a>] Lama Lodu (2011) Kap. 1 </li> <li id="cite_note-BerzinTulku-104"><a href="#cite_ref-BerzinTulku_104-0">^</a> Berzin, Directing Rebirth: The Tibetan Tulku System </li> <li id="cite_note-PrincetonDictionaryTulku-105">^ [<a href="#cite_ref-PrincetonDictionaryTulku_105-0">a</a> <a href="#cite_ref-PrincetonDictionaryTulku_105-1">b</a>] Buswell Jr. & Lopez Jr. (2014) uppslagsord: sprul sku. </li> <li id="cite_note-CanonsTHL-106">^ [<a href="#cite_ref-CanonsTHL_106-0">a</a> <a href="#cite_ref-CanonsTHL_106-1">b</a>] The Tibetan & Himalayan Library, Introduction to Tibetan Canons </li> <li id="cite_note-107"><a href="#cite_ref-107">^</a> Harvey (2013) s. 461–462 </li> <li id="cite_note-108"><a href="#cite_ref-108">^</a> Germano, History and Nature of The Collected Tantras of the Anicents </li> <li id="cite_note-109"><a href="#cite_ref-109">^</a> Goldstein (2010) s. 1–3 </li> <li id="cite_note-110"><a href="#cite_ref-110">^</a> Goldstein (2010) s.4–5 </li> <li id="cite_note-Sangharakshitakap4-111">^ [<a href="#cite_ref-Sangharakshitakap4_111-0">a</a> <a href="#cite_ref-Sangharakshitakap4_111-1">b</a>] Sangharakshita (2014) kap. 4 </li> <li id="cite_note-112"><a href="#cite_ref-112">^</a> Sangharakshita (2014) kapitel 4 </li> <li id="cite_note-113"><a href="#cite_ref-113">^</a> Tsedroen, Ordination of buddhist nuns: The ice seems to be broken </li> <li id="cite_note-114"><a href="#cite_ref-114">^</a> Sangharakshita (2014) kapitel 5 </li> <li id="cite_note-115"><a href="#cite_ref-115">^</a> Beer (2003) s. vi–vii </li> <li id="cite_note-116"><a href="#cite_ref-116">^</a> Beer (2003) s. 87–92 </li> <li id="cite_note-117"><a href="#cite_ref-117">^</a> Beer (2003) s. 92 </li> <li id="cite_note-ref_2-118">^ [<a href="#cite_ref-ref_2_118-0">a</a> <a href="#cite_ref-ref_2_118-1">b</a>] Beer (2003) s. 98 </li> <li id="cite_note-119"><a href="#cite_ref-119">^</a> Beer (2003) s. 107–108 </li> <li id="cite_note-120"><a href="#cite_ref-120">^</a> Beer (2003) s. 110 </li> <li id="cite_note-121"><a href="#cite_ref-121">^</a> Beer (2003) s. 111–112 </li> <li id="cite_note-122"><a href="#cite_ref-122">^</a> Beer (2003) s. 112–114 </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Tryckta_källor">Tryckta källor</h3>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=39" title="Redigera avsnitt: Tryckta källor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=39" title="Redigera avsnitts källkod: Tryckta källor">redigera wikitext</a>]</div> <ul><li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBeer2003">Beer, Robert (2003). The Handbook of Tibetan Buddhist Symbols. Shambhala Publications. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9781590301005" title="Special:Bokkällor/9781590301005">ISBN 9781590301005</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Handbook+of+Tibetan+Buddhist+Symbols&rft.aulast=Beer&rft.aufirst=Robert&rft.au=Beer%2C+Robert&rft.date=2003&rft.pub=Shambhala+Publications&rft.isbn=9781590301005&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBuswell_Jr.2004">Buswell Jr., Robert E. (2004). Encyclopedia of Buddhism. Macmillian Reference USA. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-02-865910-4" title="Special:Bokkällor/0-02-865910-4">ISBN 0-02-865910-4</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Encyclopedia+of+Buddhism&rft.aulast=Buswell+Jr.&rft.aufirst=Robert+E.&rft.au=Buswell+Jr.%2C+Robert+E.&rft.date=2004&rft.pub=Macmillian+Reference+USA&rft.isbn=0-02-865910-4&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFBuswell_Jr.Lopez_Jr.2014">Buswell Jr., Robert E.; Lopez Jr., Donald S. (2014). The Princeton Dictionary of Buddhism. Princeton University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-691-15786-3" title="Special:Bokkällor/978-0-691-15786-3">ISBN 978-0-691-15786-3</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Princeton+Dictionary+of+Buddhism&rft.aulast=Buswell+Jr.&rft.aufirst=Robert+E.&rft.au=Buswell+Jr.%2C+Robert+E.&rft.au=Lopez+Jr.%2C+Donald+S.&rft.date=2014&rft.pub=Princeton+University+Press&rft.isbn=978-0-691-15786-3&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFConze2008">Conze, Edward (2008). Buddhism: A Short History. Oneworld Publications. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-1-85168-568-4" title="Special:Bokkällor/978-1-85168-568-4">ISBN 978-1-85168-568-4</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Buddhism%3A+A+Short+History&rft.aulast=Conze&rft.aufirst=Edward&rft.au=Conze%2C+Edward&rft.date=2008&rft.pub=Oneworld+Publications&rft.isbn=978-1-85168-568-4&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFDorjeColemanJinpa2006">Dorje, Gyurme (översättning); Coleman, Graham (redigering); Jinpa, Thupten (redigering) (2006). The Tibetan Book of the Dead. Penguin Books. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0140455298" title="Special:Bokkällor/978-0140455298">ISBN 978-0140455298</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Tibetan+Book+of+the+Dead&rft.aulast=Dorje&rft.aufirst=Gyurme+%28%C3%B6vers%C3%A4ttning%29&rft.au=Dorje%2C+Gyurme+%28%C3%B6vers%C3%A4ttning%29&rft.au=Coleman%2C+Graham+%28redigering%29&rft.au=Jinpa%2C+Thupten+%28redigering%29&rft.date=2006&rft.pub=Penguin+Books&rft.isbn=978-0140455298&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFGethin1998">Gethin, Rupert (1998). The Foundations of Buddhism. Oxford University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-19-289223-1" title="Special:Bokkällor/0-19-289223-1">ISBN 0-19-289223-1</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Foundations+of+Buddhism&rft.aulast=Gethin&rft.aufirst=Rupert&rft.au=Gethin%2C+Rupert&rft.date=1998&rft.pub=Oxford+University+Press&rft.isbn=0-19-289223-1&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFGoldstein">Goldstein, Melvyn C (2010). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.case.edu/affil/tibet/tibetanMonks/documents/Tibetan_Buddhism_and_Mass_Monasticism.pdf">”Tibetan Buddhism and Mass Monasticism”</a>. Des moines et des moniales dans le monde. La vie monastique dans le miroir de la parenté. Presses Universitaires de Toulouse le Mirail. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.case.edu/affil/tibet/tibetanMonks/documents/Tibetan_Buddhism_and_Mass_Monasticism.pdf">https://www.case.edu/affil/tibet/tibetanMonks/documents/Tibetan_Buddhism_and_Mass_Monasticism.pdf</a>. Läst 23 juni 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Tibetan+Buddhism+and+Mass+Monasticism&rft.atitle=Des+moines+et+des+moniales+dans+le+monde.+La+vie+monastique+dans+le+miroir+de+la+parent%C3%A9&rft.aulast=Goldstein&rft.aufirst=Melvyn+C+%282010%29&rft.au=Goldstein%2C+Melvyn+C+%282010%29&rft.pub=Presses+Universitaires+de+Toulouse+le+Mirail&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.case.edu%2Faffil%2Ftibet%2FtibetanMonks%2Fdocuments%2FTibetan_Buddhism_and_Mass_Monasticism.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFHarvey2013">Harvey, Peter (2013). An Introduction to Buddhism. Cambridge University Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-521-85942-4" title="Special:Bokkällor/978-0-521-85942-4">ISBN 978-0-521-85942-4</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=An+Introduction+to+Buddhism&rft.aulast=Harvey&rft.aufirst=Peter&rft.au=Harvey%2C+Peter&rft.date=2013&rft.pub=Cambridge+University+Press&rft.isbn=978-0-521-85942-4&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFHeirmanBumbacher2007">Heirman, Ann (redigering); Bumbacher, Stephan Peter (redigering) (2007). The Spread of Buddhism. Brill. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-90-04-15830-6" title="Special:Bokkällor/978-90-04-15830-6">ISBN 978-90-04-15830-6</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Spread+of+Buddhism&rft.aulast=Heirman&rft.aufirst=Ann+%28redigering%29&rft.au=Heirman%2C+Ann+%28redigering%29&rft.au=Bumbacher%2C+Stephan+Peter+%28redigering%29&rft.date=2007&rft.pub=Brill&rft.isbn=978-90-04-15830-6&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFInagaki2003">Inagaki, Hisao (2003). The Three Pure Land Sutras. Numata Center for Buddhist Translation and Research, Bukkyō Dendō Kyōkai America. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/1-886439-18-4" title="Special:Bokkällor/1-886439-18-4">ISBN 1-886439-18-4</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Three+Pure+Land+Sutras&rft.aulast=Inagaki&rft.aufirst=Hisao&rft.au=Inagaki%2C+Hisao&rft.date=2003&rft.pub=Numata+Center+for+Buddhist+Translation+and+Research%2C+Bukky%C5%8D+Dend%C5%8D+Ky%C5%8Dkai+America&rft.isbn=1-886439-18-4&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism">  <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20160422162056/http://bdk.xsrv.jp/pdf/bdk/digitaldl/dBET_ThreePureLandSutras_2003.pdf">PDF</a></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFKomjathy2015">Komjathy, Louis (2015). Contemplative Literature: A Comparative Sourcebook on Meditation and Contemplative Prayer. State University of New York Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0895810922" title="Special:Bokkällor/978-0895810922">ISBN 978-0895810922</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Contemplative+Literature%3A+A+Comparative+Sourcebook+on+Meditation+and+Contemplative+Prayer&rft.aulast=Komjathy&rft.aufirst=Louis&rft.au=Komjathy%2C+Louis&rft.date=2015&rft.pub=State+University+of+New+York+Press&rft.isbn=978-0895810922&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFKongtrul2005">Kongtrul, Jamgön (2005). The Treasury of Knowledge: Systems of Buddhist Tantra. Snow Lion Publications. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-1-55939-210-5" title="Special:Bokkällor/978-1-55939-210-5">ISBN 978-1-55939-210-5</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Treasury+of+Knowledge%3A+Systems+of+Buddhist+Tantra&rft.aulast=Kongtrul&rft.aufirst=Jamg%C3%B6n&rft.au=Kongtrul%2C+Jamg%C3%B6n&rft.date=2005&rft.pub=Snow+Lion+Publications&rft.isbn=978-1-55939-210-5&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFLodö2010">Lodö, Lama (2010). Bardo Teachings: The Way of Death and Rebirth. Snow Lion Publications. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-1-55939-366-9" title="Special:Bokkällor/978-1-55939-366-9">ISBN 978-1-55939-366-9</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Bardo+Teachings%3A+The+Way+of+Death+and+Rebirth&rft.aulast=Lod%C3%B6&rft.aufirst=Lama&rft.au=Lod%C3%B6%2C+Lama&rft.date=2010&rft.pub=Snow+Lion+Publications&rft.isbn=978-1-55939-366-9&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFPowers2007">Powers, John (2007). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://selfdefinition.org/tibetan/Intro-Tibetan-Buddhism-John-Powers.pdf">Introduction to Tibetan Buddhism</a>. Snow Lion Publications. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-1-55939-282-2" title="Special:Bokkällor/978-1-55939-282-2">ISBN 978-1-55939-282-2</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://selfdefinition.org/tibetan/Intro-Tibetan-Buddhism-John-Powers.pdf">https://selfdefinition.org/tibetan/Intro-Tibetan-Buddhism-John-Powers.pdf</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Introduction+to+Tibetan+Buddhism&rft.aulast=Powers&rft.aufirst=John&rft.au=Powers%2C+John&rft.date=2007&rft.pub=Snow+Lion+Publications&rft.isbn=978-1-55939-282-2&rft_id=https%3A%2F%2Fselfdefinition.org%2Ftibetan%2FIntro-Tibetan-Buddhism-John-Powers.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSangharakshita2014">Sangharakshita (2014). Tibetan Buddhism: An Introduction. Windhorse Publications. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-1-909314-45-0" title="Special:Bokkällor/978-1-909314-45-0">ISBN 978-1-909314-45-0</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Tibetan+Buddhism%3A+An+Introduction&rft.aulast=Sangharakshita&rft.au=Sangharakshita&rft.date=2014&rft.pub=Windhorse+Publications&rft.isbn=978-1-909314-45-0&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFTenzin">Tenzin, Zopa. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.tenzinzopa.com/Ebooks/Buddhist_Tantra_Book.pdf">”Buddhist Tantra”</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.tenzinzopa.com/Ebooks/Buddhist_Tantra_Book.pdf">http://www.tenzinzopa.com/Ebooks/Buddhist_Tantra_Book.pdf</a>. Läst 23 juni 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Buddhist+Tantra&rft.atitle=&rft.aulast=Tenzin&rft.aufirst=Zopa&rft.au=Tenzin%2C+Zopa&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.tenzinzopa.com%2FEbooks%2FBuddhist_Tantra_Book.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li></ul> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Webbkällor">Webbkällor</h3>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=40" title="Redigera avsnitt: Webbkällor" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=40" title="Redigera avsnitts källkod: Webbkällor">redigera wikitext</a>]</div> <ul><li>Berzin, Alexander (1996) <a rel="nofollow" class="external text" href="http://studybuddhism.com/web/en/archives/study/history_buddhism/buddhism_tibet/details_tibetan_history/history_early_period_buddhism_tibet/Part_1.html">The History of the Early Period of Buddhism and Bon in Tibet</a> Läst 19 maj 2016.</li> <li>Berzin, Alexander (2009) <a rel="nofollow" class="external text" href="http://studybuddhism.com/web/en/archives/advanced/tantra/level1_getting_started/brief_explanation_differences_4_classes_tantra/brief_explanation_differences_4_classes_tantra.html">Brief Explanation of the Differences among the Four Classes of Tantra</a> Läst 19 maj 2016.</li> <li>Berzin, Alexander <a rel="nofollow" class="external text" href="http://studybuddhism.com/en/advanced-studies/history-culture/buddhism-in-tibet/how-did-tibetan-buddhism-develop">How Did Tibetan Buddhism Develop?</a> Läst 19 maj 2016.</li> <li>Berzin, Alexander <a rel="nofollow" class="external text" href="http://studybuddhism.com/en/tibetan-buddhism/tantra/buddhist-tantra/what-is-tantra">What is Tantra?</a> Läst 21 maj 2016.</li> <li>Berzin, Alexander <a rel="nofollow" class="external text" href="http://studybuddhism.com/web/en/archives/study/comparison_buddhist_traditions/tibetan_traditions/four_traditions_tibetan_buddhism/transcript_1.html">The Four Traditions of Tibetan Buddhism: Personal Experience, History and Comparisons</a> Läst 19 maj 2016.</li> <li><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFBerzin">Berzin, Alexander. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://studybuddhism.com/en/advanced-studies/vajrayana/tantra-advanced/directing-rebirth-the-tibetan-tulku-system">”Directing Rebirth: The Tibetan Tulku System”</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://studybuddhism.com/en/advanced-studies/vajrayana/tantra-advanced/directing-rebirth-the-tibetan-tulku-system">http://studybuddhism.com/en/advanced-studies/vajrayana/tantra-advanced/directing-rebirth-the-tibetan-tulku-system</a>. Läst 10 juni 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Directing+Rebirth%3A+The+Tibetan+Tulku+System&rft.atitle=&rft.aulast=Berzin&rft.aufirst=Alexander&rft.au=Berzin%2C+Alexander&rft_id=http%3A%2F%2Fstudybuddhism.com%2Fen%2Fadvanced-studies%2Fvajrayana%2Ftantra-advanced%2Fdirecting-rebirth-the-tibetan-tulku-system&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFBommarito">Bommarito, Nicolas. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.iep.utm.edu/tibetan/#SH2a">”Tibetan Philosophy”</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.iep.utm.edu/tibetan/#SH2a">http://www.iep.utm.edu/tibetan/#SH2a</a>. Läst 21 juni 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Tibetan+Philosophy&rft.atitle=&rft.aulast=Bommarito&rft.aufirst=Nicolas&rft.au=Bommarito%2C+Nicolas&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.iep.utm.edu%2Ftibetan%2F%23SH2a&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFArnold">Arnold, Dan. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.iep.utm.edu/b-madhya/">”Madhyamaka Buddhist Philosophy”</a>. Internet Encyclopedia of Philosophy. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.iep.utm.edu/b-madhya/">http://www.iep.utm.edu/b-madhya/</a>. Läst 21 juni 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Madhyamaka+Buddhist+Philosophy&rft.atitle=&rft.aulast=Arnold&rft.aufirst=Dan&rft.au=Arnold%2C+Dan&rft.pub=Internet+Encyclopedia+of+Philosophy&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.iep.utm.edu%2Fb-madhya%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFDen_14:e_Dalai_Lama2014">Den 14:e Dalai Lama (22 november 2014). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.dalailama.com/news/2014/corruption-is-one-form-of-violence-eroding-rich-value-system-of-india-dalai-lama/amp">”Corruption is one form of violence eroding rich value system of India: Dalai Lama”</a> (på amerikansk engelska). The 14th Dalai Lama. The Office of His Holiness The Dalai Lama. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.dalailama.com/news/2014/corruption-is-one-form-of-violence-eroding-rich-value-system-of-india-dalai-lama/amp">https://www.dalailama.com/news/2014/corruption-is-one-form-of-violence-eroding-rich-value-system-of-india-dalai-lama/amp</a>. Läst 25 juni 2017.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Corruption+is+one+form+of+violence+eroding+rich+value+system+of+India%3A+Dalai+Lama&rft.atitle=The+14th+Dalai+Lama&rft.aulast=Den+14%3Ae+Dalai+Lama&rft.au=Den+14%3Ae+Dalai+Lama&rft.date=22+november+2014&rft.pub=The+Office+of+His+Holiness+The+Dalai+Lama&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.dalailama.com%2Fnews%2F2014%2Fcorruption-is-one-form-of-violence-eroding-rich-value-system-of-india-dalai-lama%2Famp&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFGermano">Germano, David. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.thlib.org/encyclopedias/literary/wiki/history%20of%20ngb.html">”History and Nature of The Collected Tantras of the Ancients”</a>. University of Virginia; The Tibetan & Himalayan Library. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.thlib.org/encyclopedias/literary/wiki/history%20of%20ngb.html">http://www.thlib.org/encyclopedias/literary/wiki/history%20of%20ngb.html</a>. Läst 14 juni 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=History+and+Nature+of+The+Collected+Tantras+of+the+Ancients&rft.atitle=&rft.aulast=Germano&rft.aufirst=David&rft.au=Germano%2C+David&rft.pub=University+of+Virginia%3B+The+Tibetan+%26+Himalayan+Library&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.thlib.org%2Fencyclopedias%2Fliterary%2Fwiki%2Fhistory%2520of%2520ngb.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFSerkong_Rinpoche">Serkong Rinpoche, Tsenzhab. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://studybuddhism.com/en/advanced-studies/vajrayana/tantra-advanced/extra-bodily-states-in-buddhism">”Extra-bodily States in Buddhism”</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://studybuddhism.com/en/advanced-studies/vajrayana/tantra-advanced/extra-bodily-states-in-buddhism">http://studybuddhism.com/en/advanced-studies/vajrayana/tantra-advanced/extra-bodily-states-in-buddhism</a>. Läst 10 juni 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Extra-bodily+States+in+Buddhism&rft.atitle=&rft.aulast=Serkong+Rinpoche&rft.aufirst=Tsenzhab&rft.au=Serkong+Rinpoche%2C+Tsenzhab&rft_id=http%3A%2F%2Fstudybuddhism.com%2Fen%2Fadvanced-studies%2Fvajrayana%2Ftantra-advanced%2Fextra-bodily-states-in-buddhism&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFThe_Tibetan_&_Himalayan_Library">The Tibetan & Himalayan Library. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.thlib.org/encyclopedias/literary/canons/about/wiki/tibetan%20canons%20introduction.html">”Introduction to Tibetan Canons”</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.thlib.org/encyclopedias/literary/canons/about/wiki/tibetan%20canons%20introduction.html">http://www.thlib.org/encyclopedias/literary/canons/about/wiki/tibetan%20canons%20introduction.html</a>. Läst 13 juni 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Introduction+to+Tibetan+Canons&rft.atitle=&rft.aulast=The+Tibetan+%26+Himalayan+Library&rft.au=The+Tibetan+%26+Himalayan+Library&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.thlib.org%2Fencyclopedias%2Fliterary%2Fcanons%2Fabout%2Fwiki%2Ftibetan%2520canons%2520introduction.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li> <li><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFTsedroen">Tsedroen, Jampa. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://thubtenchodron.org/2013/05/bhikshuni-full-ordination/">”Ordination of buddhist nuns: The ice seems to be broken”</a>. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://thubtenchodron.org/2013/05/bhikshuni-full-ordination/">http://thubtenchodron.org/2013/05/bhikshuni-full-ordination/</a>. Läst 16 juni 2016.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Ordination+of+buddhist+nuns%3A+The+ice+seems+to+be+broken&rft.atitle=&rft.aulast=Tsedroen&rft.aufirst=Jampa&rft.au=Tsedroen%2C+Jampa&rft_id=http%3A%2F%2Fthubtenchodron.org%2F2013%2F05%2Fbhikshuni-full-ordination%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Tibetansk_buddhism"> </li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Externa_länkar">Externa länkar</h2>[<a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&section=41" title="Redigera avsnitt: Externa länkar" class="mw-editsection-visualeditor">redigera</a> | <a href="/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&action=edit&section=41" title="Redigera avsnitts källkod: Externa länkar">redigera wikitext</a>]</div> <ul><li><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/15px-Commons-logo.svg.png" decoding="async" width="15" height="20" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/23px-Commons-logo.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/30px-Commons-logo.svg.png 2x" data-file-width="1024" data-file-height="1376" /> Wikimedia Commons har media som rör <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Tibetan_Buddhism" class="extiw" title="commons:Category:Tibetan Buddhism">Tibetansk buddhism</a>.<div class="interProject commons" style="display:none;"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Tibetan_Buddhism" class="extiw" title="commons:Category:Tibetan Buddhism">Bilder & media</a></div></li></ul> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table cellspacing="0" class="navbox" style="border-spacing:0;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table cellspacing="0" class="nowraplinks hlist auktoritetsdata navbox-inner" style="border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;"><tbody><tr><th scope="row" class="navbox-group"><a href="/wiki/Auktoritetsdata" title="Auktoritetsdata">Auktoritetsdata</a></th><td class="navbox-list navbox-odd" style="text-align:left;border-left-width:2px;border-left-style:solid;width:100%;padding:0px;"><div style="padding:0em 0.25em;"> • <a href="/wiki/Gemeinsame_Normdatei" title="Gemeinsame Normdatei">GND</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://d-nb.info/gnd/4034157-4">4034157-4</a> • <a href="/wiki/Nationella_parlamentsbiblioteket" title="Nationella parlamentsbiblioteket">NDL</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.ndl.go.jp/auth/ndlna/00569271">00569271</a> • <a href="/wiki/Tjeckiska_nationalbiblioteket" title="Tjeckiska nationalbiblioteket">NKC</a>: <a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleph.nkp.cz/F/?func=find-c&local_base=aut&ccl_term=ica=ph116452&CON_LNG=ENG">ph116452</a></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table>    </div><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&oldid=55977989">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&oldid=55977989</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategori</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Tibetansk_buddhism" title="Kategori:Tibetansk buddhism">Tibetansk buddhism</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_GND" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från GND">Wikipediaartiklar med identifierare från GND</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Utm%C3%A4rkta_artiklar" title="Kategori:Wikipedia:Utmärkta artiklar">Wikipedia:Utmärkta artiklar</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 25 september 2024 kl. 17.46.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Tibetansk_buddhism&veaction=edit&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-f69cdc8f6-ktjkx","wgBackendResponseTime":164,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"0.811","walltime":"0.905","ppvisitednodes":{"value":23270,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":119105,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":39429,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":17,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":1,"limit":20},"unstrip-size":{"value":84798,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":1,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 697.169 1 -total"," 29.22% 203.691 24 Mall:Citation/core"," 19.37% 135.018 14 Mall:Bokref"," 18.44% 128.557 14 Mall:Cite_book"," 18.20% 126.899 1 Mall:Religiös_tro"," 17.85% 124.463 1 Mall:Faktamall"," 15.42% 107.479 10 Mall:Webbref"," 13.52% 94.287 10 Mall:Cite_web"," 5.73% 39.917 1 Mall:Auktoritetsdata"," 4.49% 31.278 1 Mall:Commonscat"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.071","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":1769647,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-api-int.codfw.main-849f99967d-9999b","timestamp":"20241122164425","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Tibetansk buddhism","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Tibetansk_buddhism","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q483889","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q483889","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2005-04-20T12:56:15Z","dateModified":"2024-09-25T16:46:01Z","headline":"inriktning inom buddhismen"}</script> </body> </html>