CINXE.COM

Jungfru Marias obefl盲ckade avlelse

<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01 Transitional//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/loose.dtd"> <html lang="sv"> <head> <meta name="Author" content="Daniel Adner"> <meta name="Description" content="Information om katolska kyrkans tro ang氓ende jungfru Marias utkorelse till n氓dens fullhet"> <meta name="keyWords" content="katolsk, katolska_kyrkan, Jungfru_Maria, Guds_moder, theothokos, madonna, synd, obefl盲ckad, utkorelse, fullkomlig_renhet"> <title>Jungfru Marias obefl盲ckade avlelse</title><meta charset="utf-8" /> <link rel="stylesheet" type="text/css" href="../css/katnu.css"> </head> <body> <div id="wrapper"> <div id="huvud"> <h1>Jungfru Marias Obefl盲ckade avlelse</h1> <hr> </div> <div class="text1"> <p>I undervisningen om Marias obefl盲ckade avlelse l盲r katolska kyrkan, att den Saliga Jungfrun Maria 盲nda fr氓n avlelsen var fri fr氓n varje fl盲ck av arvsynd. Det betyder helt enkelt, att hon fr氓n b枚rjan befann sig i n氓dens tillst氓nd och delade Guds liv och var fri fr氓n de syndiga beg盲r som ansatt den m盲nskliga naturen efter syndafallet.</p> <h5>L盲rosatsens historik</h5> <p>Det finns tv氓 avsnitt i Skriften, vilka pekar p氓 denna sanning. Vi betraktar f枚rst Genesis 3:15, d盲r vi ser parallellen mellan Maria och Eva, n氓got som redan de tidiga kyrkof盲derna talade om. &quot;Jag skall s盲tta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din s盲d och hennes s盲d. Denna skall trampa s枚nder ditt huvud och du skall stinga den i h盲len&quot;. Judarna s氓g detta avsnitt som n氓got som refererade till striden mellan Kristus och Satan. Kyrkan ser i kvinnan en profetisk f枚rebild till jungfru Maria (Vat II, Lumen gentium).</p> <p>Om det skall finnas fullst盲ndig fiendskap mellan kvinnan och ormen, kan hon aldrig p氓 n氓got s盲tt vara underkastad honom ens en kort stund. Detta inneb盲r en obefl盲ckad avlelse.</p> <p>Vi kan ocks氓 dra denna slutsats fr氓n Luk 1:28, d盲r 盲ngeln kallar henne &quot;full av n氓d&quot;. Om vi kan lita p氓 枚vers盲ttningen, vilket vi kan och vill g枚ra, kan vi kortfattat s盲ga, att vi i denna vers 盲nd氓 starkare kan se den fullst盲ndiga fiendskapen gentemot ormen - ty Guds n氓d st氓r i fullst盲ndig motsats till Satans herrav盲lde. Om Maria var &quot;full av n氓d&quot; f枚refaller det som om hon avlats obefl盲ckad.</p> <p>Vi v盲nder oss till de tidiga kyrkof盲derna. F枚r det f枚rsta kan vi s盲ga, att m氓nga av dem, men inte alla g枚r allm盲nna p氓st氓enden om Marias helighet. Det skulle kunna inneb盲ra en obefl盲ckad avlelse. F枚r det andra omn盲mner m氓nga henne som den nya Eva. De skulle kunna ha resonerat s氓 h盲r: den f枚rsta Eva hade en obefl盲ckad start i livet - n氓gon synd hade 盲nnu inte beg氓tts. S氓 den nya Eva, som delade lotten att sakna del i arvsyndens skada, skulle ocks氓 ha en obefl盲ckad start. Emellertid var det ingen av kyrkof盲derna, som f枚ljde detta resonemang. ( Ett f氓tal kyrkof盲der f枚rs枚kte t.o.m. finna synder hon skulle ha beg氓tt, s氓 var det t.ex. f枚r Johannes Chrysostomos i han predikningar 枚ver Joh.21.)</p> <p>Under medeltiden f枚rnekade f枚rfattare som Bernard av Clairvaux och Thomas av Aquino l盲rosatsen.<br> Vid denna tid var data fr氓n Skriften och kyrkof盲derna 盲nnu inte klara. Dessutom var f枚rst氓elsen av arvsynden inte s氓 klar den skulle kunna vara. Ofta hade man en f枚rest盲llning att det innebar ett positivt inslag och inte att bara sakna den n氓d Gud kallar oss till. Man trodde, att detta positiva inslag 枚verf枚rdes fr氓n f枚r盲ldrar till barn genom fortplantningsakten (som i sig ans氓gs vara syndig 盲ven om den blev f枚rl氓ten av Gud), och p氓 s氓 s盲tt var det sv氓rt att f枚rst氓 hur det kunde finnas en obefl盲ckad avlelse. Talet om avlelsen har hittats hos n氓gra, men l氓ngt ifr氓n alla, kyrkof盲der. Nu vet vi naturligtvis att detta var fel uppfattning. Slutligen kunde man vid denna tid i allm盲nhet inte f枚rst氓 hur en obefl盲ckad avlelse hos Maria skulle undg氓 att ta bort n氓got av f枚rsoningens universalitet genom Kristus.</p> <p>Efter en tid har emellertid det teologiska tidvattnet b枚rjat v盲nda, och inv盲ndningarna, som l盲nge f枚rdunklat inneb枚rden i den gudomliga uppenbarelsen, har b枚rjat 枚vervinnas. Detta har till stor del skett tack vare den v枚rdnadsv盲rde franciskanen John Duns Scotus och hans verk. Han visade, att det var en st枚rre f枚rsoning f枚r Gud att bevara Maria fr氓n arvsynd 盲n att till氓ta henne att falla och sedan r盲dda henne. Scotus skrev ( med citat fr氓n J.B.Carol, Mariologi I): &quot; Antingen var Gud i st氓nd att g枚ra detta och ville det inte, eller var det s氓 att han ville bevara henne och inte kunde det. Om han var i st氓nd och 盲nd氓 inte ville utf枚ra detta med henne, d氓 var Gud girig mot henne. Och om han ville utf枚ra det med henne, men inte var i st氓nd att g枚ra det, s氓 var han svag, ty ingen som 盲r i st氓nd att 盲ra sin mor skulle misslyckas att g枚ra s氓.&quot;</p> <p>Vi l盲gger ocks氓 氓ter m盲rke till, att bakom de flesta inv盲ndningarna fanns den ganska positiva uppfattningen om arvsynden. Om vi hoppar fram 氓tskilliga 氓rhundraden till den klarare f枚rst氓elsen av arvsynden vi nu har, kan vi avl盲gsna denna inv盲ndning. P氓ven Johannes Paulus II uttryckte denna uppfattning i en allm盲n audiens 1 okt 1986: &quot;I kontexten 盲r det uppenbart att arvsynd hos Adams avkomlingar inte karakt盲riseras av personlig skuld. Det 盲r brist p氓 heligg枚rande n氓d i en natur, som genom de f枚rsta f枚r盲ldrarnas fall har v盲nts fr氓n sitt 枚vernaturliga m氓l. Det 盲r en synd i naturen, analogt j盲mf枚rbar endast med personlig synd. &quot;Med andra ord: Det 盲r endast bristen eller avsaknaden av det Gud ville att vi skulle ha och som vi skulle ha 盲rvt fr氓n v氓ra f枚rsta f枚r盲ldrar.&quot;</p> <p>Nu 氓ter till historiken . Efter det att denna 盲ndring i det teologiska tidvattnet g氓tt l氓ngt ifr氓ga om att avl盲gsna inv盲ndningar, b枚rjade p氓varna g枚ra p氓st氓enden av varierande klarhet. Sixtus IV lovprisade 1477 det liturgiska firandet av den obefl盲ckade avlelsen. Samme p氓ve st枚dde ytterligare denna uppfattning 1483 och f枚rd枚mde dem som sade, att det var syndigt att predika och tro p氓 den obefl盲ckade avlelsen. Konciliet i Trient f枚rklarade tydligt i dekretet om arvsynden: &quot;det 盲r inte dess intention att i detta dekret inkludera&#133;den v盲lsignade och obefl盲ckade jungfrun Maria, Guds Moder. Snarare 盲r det s氓 att Sixtus IV:s konstitutioner om lycklig h氓gkomst b枚r iakttagas.&quot;</p> <p>Efter Trient mildrades attackerna mot den obefl盲ckade avlelsen mycket. Senare, 1567, f枚rd枚mde p氓ven Pius V det misstag Baius gjort, d氓 han sade, att v氓r fru var underkastad arvsynd. Och 氓r 1568 inf枚rde samme p氓ve den obefl盲ckade avlelsens fest i romerska breviariets kalender. Alexander VII uttryckte 1661 l盲rosatsen till stor del s氓 som Pius IX senare gjorde det. P氓ven Clemens XI gjorde den 8 december till en obligatorisk helgdag. Vidare f枚rklarade det 6:e provinsiella konciliet i Baltimore i USA 氓r 1846 den obefl盲ckade Maria som USA:s skyddspatron, och p氓ven Pius IX bekr盲ftade denna dedikation den 7 februari 1847.</p> <p>Resultatet var, att omkring ett och ett halvt 氓rhundrade innan 1854 氓rs definition trodde hela kyrkan p氓 den obefl盲ckade avlelsen. Slutligen definierade Pius IX denna l盲rosats i Ineffabilis Deus och tillade, att Maria avlats obefl盲ckad genom ett f枚regripande av Kristi f枚rtj盲nster. Detta 盲r inte n氓got underligt, ty f枚r<br> Guds 枚ga 盲r all tid n盲rvarande. </p> <p>Nu forts盲tter kyrkan att belysa grunden i Skriften f枚r l盲ran om den obefl盲ckade avlelsen. Pius XII skrev 1953 i Fulgens corona &quot; Grunden till denna l盲ra ses i den heliga Skriften sj盲lv, d盲r Gud efter det olyckliga fallet hos Adam, v盲nde sig till ormen med dessa ord&#133;'Jag skall s盲tta fiendskap&#133;'. Men om vid n氓gon tid den v盲lsignade jungfrun Maria befl盲ckats i sin avlelse med den 盲rftliga syndfl盲cken och hade varit utan gudomlig n氓d, d氓 skulle det, om det ocks氓 bara var f枚r ett kort 枚gonblick, inte ha funnits denna eviga fiendskap mellan henne och ormen&#133;utan det skulle ist盲llet ha funnits en viss underkastelse.&quot;</p> <h5>F枚regripande f枚rsoning</h5> <p>Vi har sagt, att Maria beh枚vde f枚rsoning, trots att hon aldrig var belastad med arvsynd. Inte heller hade hon n氓gon f枚rpliktelse att 氓dra sig den, vilket n氓gra l枚jligt sagt: Det kan inte finnas n氓gon f枚rpliktelse till n氓gon synd. Vi kan endast s盲ga, att hon skulle kunna ha haft arvsynd p氓 det s盲tt som just f枚rklarats. dvs hon skulle ha kunnat blivit f枚dd utan n氓d, om det inte hade funnits f枚regripande n氓d. Ordet f枚regripande betyder att det 盲r n氓got som sker i f枚rv盲g. N氓den hon fick vid sin avlelse gavs i f枚rv盲g (latin praevenire) i fr氓ga om Kristi meriter, vilka f枚rtj盲nade denna n氓d. </p> <h5>Naturen betr盲ffande Marias n氓d vid den obefl盲ckade avlelsen</h5> <p>I Luk 1:28 h盲lsar 盲rke盲ngeln Maria som &quot;full av n氓d&quot;. De flesta framst盲llningar idag anv盲nder inte den 氓tergivningen utan ett svagare uttryck. 盲nd氓 盲r det korrekt 枚vers盲ttning som vi kan se i Kyrkans l盲ro盲mbete (Pius XII, Fulgens Corona och i ett konstant bruk i kyrkan) och ocks氓 fr氓n spr氓kvetenskapen. Det grekiska ordet i evangeliet 盲r kecharitomene. Det 盲r perfekt particip i passiv form av verbet charitoo. En perfekt particip i passiv form 盲r mycket stark. Dessutom h枚r charitoo till en grupp verb som slutar med de grekiska bokst盲verna omicron och omega. Ett gemensamt drag 盲r att de avser att s盲tta en person eller ett ting i det tillst氓nd som anges av roten. S氓lunda betyder leukos vit, och leukoo betyder att g枚ra vit. D氓 skulle charitoo betyda att ge delaktighet i n氓den. Ordet charis kan betyda antingen fav枚r eller n氓d. Men om vi 枚vers盲tter det med fav枚r, m氓ste vi str盲ngt minnas att fav枚r inte bara betyder att Gud sitter d盲r och ler 氓t n氓gon utan att ge n氓got. Det skulle vara pelagianskt och fr盲lsning skulle vara m枚jlig utan n氓d. S氓 f枚rvisso 盲r det s氓, att Gud ger n氓got och detta n氓got 盲r n氓d, att han ger del av sitt eget liv. S氓 charitoo betyder att ge delaktighet av n氓den Men sedan anv盲nds kecharitomene ocks氓 i fr氓ga om namnet Maria. Det 盲r ungef盲r som n盲r vi s盲ger att n氓gon 盲r Mr. Tennis. Det betyder, att han 盲r full盲ndad ifr氓ga om tennis. S氓 d氓 skulle kecharitomene betyda Miss Grace, full盲ndad n氓d. F枚ljaktligen skulle vi kunna dra slutsatsen att full盲ndad n氓d inneb盲r en obefl盲ckad avlelse.</p> <p>枚verfl枚dande n氓d: Pius IX skrev 1854 i dokumentet Ineffabilis Deus, som definierar den obefl盲ckade avlelsen: &quot;Han (Gud) bevisade henne en s氓 stor k盲rlek, mer 盲n andra varelser, att han i henne ensam fann ett s盲llsamt v盲lbehag. D盲rf枚r fyllde han henne s氓 underbart, mer 盲n alla 盲nglalika andar och alla helgon, med ett 枚verfl枚d av himmelska g氓vor, som togs fr氓n treenighetens skattkammare. D盲rf枚r skulle hon fri fr氓n varje fl盲ck av synd och fullst盲ndigt sk枚n och perfekt visa en s氓dan fullhet i fr氓ga om oskuld och helighet att man inte kan t盲nka p氓 n氓gon st枚rre underst盲lld Gud, och att ingen annan 盲n Gud kan f枚rst氓 det.&quot;</p> <p>Vad skall man s盲ga om Jesu ord i Luk 11:27-28 (Matt 12:46-50 och Mark 3:35)? En kvinna i m盲ngden utropade: &quot;Saligt 盲r det moderliv som har burit dig.&quot; Han svarade: &quot;s盲g hellre saliga de som h枚r Guds ord och tar vara p氓 det&quot;.</p> <p>V盲rdigheten att vara Guds Moder 盲r en skenbart o盲ndlig v盲rdighet, n氓got vi sett i Pius XI:s ord. 盲nd氓 l盲r oss h盲r v氓r Herre, att den helighet som kommer fr氓n att h枚ra Guds ord och h氓lla det, fortfarande 盲r n氓got st枚rre. Hennes helighet m氓ste f枚rvisso vara stor - s氓 stor &quot;att man inte kan t盲nka p氓 n氓gon st枚rre underst盲lld Gud och ingen annan 盲n Gud kan f枚rst氓 det.&quot;</p> <p>Trots att Maria var full av n氓d vid b枚rjan av sitt liv, skulle hon 盲nd氓 v盲xa, dvs hennes kapacitet f枚r n氓d skulle 枚ka.</p> <p>I allm盲nhet v盲xer en sj盲l i proportion till f枚ljande orsaker: (1) Ju st枚rre v盲rdighet desto st枚rre f枚rtj盲nst. I hennes fall g盲ller, att v盲rdigheten att vara Guds Moder 盲r den h枚gsta m枚jliga f枚r en varelse. (2) Ju st枚rre arbete desto st枚rre f枚rtj盲nst. Hennes samarbete i f枚rsoningen innebar det st枚rsta verk m枚jliga f枚r n氓gon varelse. (3) Ju st枚rre k盲rlek desto st枚rre f枚rtj盲nst. Att 盲lska Gud betyder, tillgivenhet i v氓r vilja inf枚r hans vilja. Hennes vilja h枚ll full盲ndat fast vid hans, utan n氓got hinder alls, s氓 att hon t.o.m s氓g vanliga hush氓llsplikter som ytterst v盲rdefulla, och n氓got som hon betraktade som Guds vilja med henne.</p> <p><em>fr氓n Theology 523: &quot;Our Lady in Doctrine and Devotion&quot;, av Father William G. Most; 枚vers盲ttning av Gunilla Gren</em></p> </div> <div id="fot"> <img src="../img/gif/home.gif" width="32" height="32" border="0" alt="" onClick="history.back()" align="middle"> <hr> <a href="http://www.katoliknu.se/" target="_top"><img src="../img/gif/hem.gif" width="96" height="19" border="0" alt="Till KATOLIKnu"></a></div> </div> </body> </html>

Pages: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10