CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Sveriges historia 1968–1991 – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"48985bf6-1f23-4814-83e7-15f503513392","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Sveriges_historia_1968–1991","wgTitle":"Sveriges historia 1968–1991","wgCurRevisionId":55026250,"wgRevisionId":55026250,"wgArticleId":299709,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Sidor som använder tillägget EasyTimeline","Artiklar med successionsbox som bör uppdateras","Sverige under 1900-talet","Sverige under kalla kriget"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Sveriges_historia_1968–1991","wgRelevantArticleId":299709,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[ ],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":60000,"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q10686161","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready", "ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.gadget.WikidataDescriptionStyles":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","ext.timeline.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready", "jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.gadget.WikidataDescription","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022","ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.timeline.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.WikidataDescriptionStyles%2Cbabel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.6"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Sveriges historia 1968–1991 – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Sveriges_historia_1968%E2%80%931991"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_historia_1968%E2%80%931991"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Sveriges_historia_1968–1991 rootpage-Sveriges_historia_1968–1991 skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-menu mw-ui-icon-wikimedia-menu"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Huvudmeny</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z"><span>Huvudsida</span></a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion"><span>Introduktion</span></a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker"><span>Deltagarportalen</span></a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen"><span>Bybrunnen</span></a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r"><span>Senaste ändringarna</span></a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x"><span>Slumpartikel</span></a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons"><span>Ladda upp filer</span></a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt"><span>Kontakta Wikipedia</span></a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp"><span>Hjälp</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <span class="mw-logo-container skin-invert"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </span> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"><span class="vector-icon mw-ui-icon-search mw-ui-icon-wikimedia-search"></span> <span>Sök</span> </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > <span class="cdx-text-input__icon cdx-text-input__start-icon"></span> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-appearance mw-ui-icon-wikimedia-appearance"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Utseende</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="https://donate.wikimedia.org/?wmf_source=donate&wmf_medium=sidebar&wmf_campaign=sv.wikipedia.org&uselang=sv" class=""><span>Stöd Wikipedia</span></a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Sveriges+historia+1968%E2%80%931991" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class=""><span>Skapa konto</span></a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Sveriges+historia+1968%E2%80%931991" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class=""><span>Logga in</span></a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-ellipsis mw-ui-icon-wikimedia-ellipsis"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Personliga verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="https://donate.wikimedia.org/?wmf_source=donate&wmf_medium=sidebar&wmf_campaign=sv.wikipedia.org&uselang=sv"><span>Stöd Wikipedia</span></a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Sveriges+historia+1968%E2%80%931991" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"><span class="vector-icon mw-ui-icon-userAdd mw-ui-icon-wikimedia-userAdd"></span> <span>Skapa konto</span></a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Sveriges+historia+1968%E2%80%931991" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"><span class="vector-icon mw-ui-icon-logIn mw-ui-icon-wikimedia-logIn"></span> <span>Logga in</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering"><span>läs mer</span></a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y"><span>Bidrag</span></a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Vänstervågen_1968–1976" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Vänstervågen_1968–1976"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1</span> <span>Vänstervågen 1968–1976</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Vänstervågen_1968–1976-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Vänstervågen 1968–1976</span> </button> <ul id="toc-Vänstervågen_1968–1976-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Rekordåren" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Rekordåren"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.1</span> <span>Rekordåren</span> </div> </a> <ul id="toc-Rekordåren-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-"1968"" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#"1968""> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.2</span> <span>"1968"</span> </div> </a> <ul id="toc-"1968"-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Gruvstrejken_1969/70" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Gruvstrejken_1969/70"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.3</span> <span>Gruvstrejken 1969/70</span> </div> </a> <ul id="toc-Gruvstrejken_1969/70-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Registrering_av_vänstersympatisörer" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Registrering_av_vänstersympatisörer"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.4</span> <span>Registrering av vänstersympatisörer</span> </div> </a> <ul id="toc-Registrering_av_vänstersympatisörer-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Bordellhärvan/Geijeraffären" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Bordellhärvan/Geijeraffären"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.5</span> <span>Bordellhärvan/Geijeraffären</span> </div> </a> <ul id="toc-Bordellhärvan/Geijeraffären-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Författningsreformen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Författningsreformen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.6</span> <span>Författningsreformen</span> </div> </a> <ul id="toc-Författningsreformen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Miljövågen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Miljövågen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.7</span> <span>Miljövågen</span> </div> </a> <ul id="toc-Miljövågen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Regeringsskifte" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Regeringsskifte"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.8</span> <span>Regeringsskifte</span> </div> </a> <ul id="toc-Regeringsskifte-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kultur,_underhållning_och_massmedier" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Kultur,_underhållning_och_massmedier"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1.9</span> <span>Kultur, underhållning och massmedier</span> </div> </a> <ul id="toc-Kultur,_underhållning_och_massmedier-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Nyliberala_strömningar_(1976–1985)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Nyliberala_strömningar_(1976–1985)"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2</span> <span>Nyliberala strömningar (1976–1985)</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Nyliberala_strömningar_(1976–1985)-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Nyliberala strömningar (1976–1985)</span> </button> <ul id="toc-Nyliberala_strömningar_(1976–1985)-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Borgerlig_regering" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Borgerlig_regering"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1</span> <span>Borgerlig regering</span> </div> </a> <ul id="toc-Borgerlig_regering-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Blå_våg" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Blå_våg"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.2</span> <span>Blå våg</span> </div> </a> <ul id="toc-Blå_våg-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Ökande_spänningar_mellan_stormakterna" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Ökande_spänningar_mellan_stormakterna"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3</span> <span>Ökande spänningar mellan stormakterna</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Ökande_spänningar_mellan_stormakterna-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Ökande spänningar mellan stormakterna</span> </button> <ul id="toc-Ökande_spänningar_mellan_stormakterna-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Det_andra_kalla_kriget" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Det_andra_kalla_kriget"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.1</span> <span>Det andra kalla kriget</span> </div> </a> <ul id="toc-Det_andra_kalla_kriget-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Ubåtskränkningarna" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Ubåtskränkningarna"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3.2</span> <span>Ubåtskränkningarna</span> </div> </a> <ul id="toc-Ubåtskränkningarna-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Folkhemmets_omdaning_(1985-1991)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Folkhemmets_omdaning_(1985-1991)"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4</span> <span>Folkhemmets omdaning (1985-1991)</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Folkhemmets_omdaning_(1985-1991)-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Folkhemmets omdaning (1985-1991)</span> </button> <ul id="toc-Folkhemmets_omdaning_(1985-1991)-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Mordet_på_Olof_Palme" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Mordet_på_Olof_Palme"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.1</span> <span>Mordet på Olof Palme</span> </div> </a> <ul id="toc-Mordet_på_Olof_Palme-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Ebbe_Carlsson-affären" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Ebbe_Carlsson-affären"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.2</span> <span>Ebbe Carlsson-affären</span> </div> </a> <ul id="toc-Ebbe_Carlsson-affären-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Novemberrevolutionen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Novemberrevolutionen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.3</span> <span>Novemberrevolutionen</span> </div> </a> <ul id="toc-Novemberrevolutionen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-90-talskrisen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#90-talskrisen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.4</span> <span>90-talskrisen</span> </div> </a> <ul id="toc-90-talskrisen-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Sport" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Sport"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5</span> <span>Sport</span> </div> </a> <ul id="toc-Sport-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Se_även" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Se_även"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6</span> <span>Se även</span> </div> </a> <ul id="toc-Se_även-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Referenser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1 vector-toc-list-item-expanded"> <a class="vector-toc-link" href="#Referenser"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7</span> <span>Referenser</span> </div> </a> <ul id="toc-Referenser-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-listBullet mw-ui-icon-wikimedia-listBullet"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Växla innehållsförteckningen</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading"><span class="mw-page-title-main">Sveriges historia 1968–1991</span></h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 1 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-1" aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-language-progressive mw-ui-icon-wikimedia-language-progressive"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">1 språk</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-en mw-list-item"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Post-war_Sweden" title="Post-war Sweden – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="Post-war Sweden" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target"><span>English</span></a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><span class="wb-langlinks-edit wb-langlinks-link"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q10686161#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></span></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Sveriges_historia_1968%E2%80%931991" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c"><span>Artikel</span></a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Sveriges_historia_1968%E2%80%931991" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">svenska</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Sveriges_historia_1968%E2%80%931991"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">Verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Sveriges_historia_1968%E2%80%931991"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=history"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Sveriges_historia_1968%E2%80%931991" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j"><span>Sidor som länkar hit</span></a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Sveriges_historia_1968%E2%80%931991" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k"><span>Relaterade ändringar</span></a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q"><span>Specialsidor</span></a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&oldid=55026250" title="Permanent länk till den här versionen av sidan"><span>Permanent länk</span></a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=info" title="Mer information om denna sida"><span>Sidinformation</span></a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&id=55026250&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens"><span>Använd som referens</span></a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlQ%C4%B1sald%C4%B1c%C4%B1s%C4%B1&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FSveriges_historia_1968%25E2%2580%25931991"><span>Hämta förkortad url</span></a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrKodu&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FSveriges_historia_1968%25E2%2580%25931991"><span>Ladda ner QR-kod</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Sveriges+historia+1968%E2%80%931991"><span>Skapa en bok</span></a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=show-download-screen"><span>Ladda ned som PDF</span></a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p"><span>Utskriftsvänlig version</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q10686161" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g"><span>Wikidata-objekt</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r53696904">.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton button,.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}</style><table class="infobox" style="border-spacing:3px; border-collapse:collapse; padding:0; spacing:0; font-size:0.88em; background:white; width:20em;"><tbody><tr><td colspan="2" class="" style="padding:2px; text-align:center; font-size: 125%; font-weight: bold; background:#102059; padding:1em;"><a href="/wiki/Sveriges_historia" title="Sveriges historia"><span style="color:white;">Sveriges historia</span></a></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"> <span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Great_coat_of_arms_of_Sweden.svg" class="mw-file-description" title="Sveriges stora riksvapen"><img alt="Sveriges stora riksvapen" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e5/Great_coat_of_arms_of_Sweden.svg/80px-Great_coat_of_arms_of_Sweden.svg.png" decoding="async" width="80" height="88" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e5/Great_coat_of_arms_of_Sweden.svg/120px-Great_coat_of_arms_of_Sweden.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e5/Great_coat_of_arms_of_Sweden.svg/160px-Great_coat_of_arms_of_Sweden.svg.png 2x" data-file-width="900" data-file-height="985" /></a></span> <div style=""><small>Denna artikel ingår i en artikelserie</small></div></td></tr><tr><th colspan="2" style="text-align:center;background:#eeeeee; text-transform:uppercase; letter-spacing:1px; font-size:0.8em;"><a href="/wiki/Tidsaxel_%C3%B6ver_Sveriges_historia" title="Tidsaxel över Sveriges historia">Tidsaxel</a></th></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a href="/wiki/Sveriges_f%C3%B6rhistoria" title="Sveriges förhistoria">Förhistorien</a> <small>(c:a 12 000 f.Kr.–1050 e.Kr.)</small></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a href="/wiki/Sverige_under_%C3%A4ldre_medeltiden" title="Sverige under äldre medeltiden">Äldre medeltiden</a> <small>(1050–1250)</small></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a href="/wiki/Folkungatiden" title="Folkungatiden">Folkungatiden</a> <small>(1250–1389)</small></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a href="/wiki/Sverige_under_Kalmarunionens_tid" title="Sverige under Kalmarunionens tid">Kalmarunionen</a> <small>(1397–1520)</small></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a href="/wiki/%C3%84ldre_vasatiden" title="Äldre vasatiden">Äldre vasatiden</a> <small>(1521–1611)</small></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a href="/wiki/Stormaktstiden" title="Stormaktstiden">Stormaktstiden</a> <small>(1611–1721)</small></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a href="/wiki/Frihetstiden" title="Frihetstiden">Frihetstiden</a> <small>(1719–1772)</small></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a href="/wiki/Gustavianska_tiden" title="Gustavianska tiden">Gustavianska tiden</a> <small>(1772–1809)</small></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a href="/wiki/Sveriges_historia_1809%E2%80%931866" title="Sveriges historia 1809–1866">Ny konstitution och union</a> <small>(1809–1866)</small></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a href="/wiki/Sveriges_historia_1866%E2%80%931905" title="Sveriges historia 1866–1905">Industrialiseringen</a> <small>(1866–1905)</small></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a href="/wiki/Sveriges_historia_1905%E2%80%931914" title="Sveriges historia 1905–1914">1900-talets början</a> <small>(1905–1914)</small></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a href="/wiki/Sverige_under_f%C3%B6rsta_v%C3%A4rldskriget" title="Sverige under första världskriget">Första världskriget</a> <small>(1914–1918)</small></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a href="/wiki/Sverige_under_mellankrigstiden" title="Sverige under mellankrigstiden">Mellankrigstiden</a> <small>(1918–1939)</small></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a href="/wiki/Sverige_under_depressionen" title="Sverige under depressionen">Depressionen</a> <small>(1929–1939)</small></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a href="/wiki/Sverige_under_andra_v%C3%A4rldskriget" title="Sverige under andra världskriget">Andra världskriget</a> <small>(1939–1945)</small></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a href="/wiki/Sveriges_historia_1945%E2%80%931967" title="Sveriges historia 1945–1967">Efterkrigstiden</a> <small>(1945–1967)</small></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a class="mw-selflink selflink">Slutet av kalla kriget</a> <small>(1968–1991)</small></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a href="/wiki/Sveriges_historia_fr%C3%A5n_1991" title="Sveriges historia från 1991">Nutiden</a> <small>(1991–)</small></td></tr><tr><th colspan="2" style="text-align:center;background:#eeeeee; text-transform:uppercase; letter-spacing:1px; font-size:0.8em;">Ämnen</th></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_Sveriges_regenter" title="Lista över Sveriges regenter">Regenter</a> <span style="color:#c3c3c3;"><b>•</b></span> <a href="/wiki/Sveriges_statsminister" title="Sveriges statsminister">Statsministrar</a></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_svenska_krig" title="Lista över svenska krig">Krig</a> <span style="color:#c3c3c3;"><b>•</b></span> <a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_svenska_freder" title="Lista över svenska freder">Freder</a></td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"><a href="/wiki/Sveriges_milit%C3%A4rhistoria" title="Sveriges militärhistoria">Militärhistoria</a> <span style="color:#c3c3c3;"><b>•</b></span> <a href="/wiki/Sveriges_ekonomiska_historia" title="Sveriges ekonomiska historia">Ekonomisk historia</a> <span style="color:#c3c3c3;"><b>•</b></span> <a href="/wiki/Svensk_vetenskapshistoria" title="Svensk vetenskapshistoria">Vetenskapshistoria</a></td></tr></tbody></table> <p><b>Sveriges historia 1968–1991</b> är <a href="/wiki/Sveriges_historia" title="Sveriges historia">Sveriges historia</a> från början av 1968 till <a href="/wiki/Regeringen_Carl_Bildt" title="Regeringen Carl Bildt">Regeringen Carl Bildts</a> tillträde hösten 1991. Året 1968 (se <a href="/wiki/68-v%C3%A4nstern" title="68-vänstern">68-vänstern</a>) var ett tumultartat år där politiska övertygelser resulterade i uppkomsten av rörelser som FNL-rörelsen men även uppkomsten av nya partier som delvis övervakades från myndigheternas sida. Andra delar av samhället förändrades också kraftigt under slutet av 1960-talet – några exempel var gymnasiereformen <a href="/wiki/Lgy_70" title="Lgy 70">Lgy 70</a>, <a href="/wiki/H%C3%B6gertrafikoml%C3%A4ggningen" title="Högertrafikomläggningen">högertrafikomläggningen</a>, utbredningen av <a href="/wiki/Subkultur" title="Subkultur">subkulturer</a>, den <a href="/wiki/Sexuella_revolutionen" title="Sexuella revolutionen">sexuella revolutionen</a>, <a href="/wiki/Du-reformen" title="Du-reformen">du-reformen</a>, införandet av lediga <a href="/wiki/L%C3%B6rdag" title="Lördag">lördagar</a>, förberedandet av <a href="/wiki/Kommunreformen_1971" class="mw-redirect" title="Kommunreformen 1971">kommunreformen 1971</a> och slutet på <a href="/wiki/Tage_Erlander" title="Tage Erlander">Tage Erlanders</a> rekordlånga mandat som statsminister. 1970-talet präglades av en stagnerande ekonomi till följd av oljekrisen och den uppkommande miljöfrågan som rörde främst kärnkraftsfrågan. Den första borgerliga regeringen på 44 år under Thorbjörn Fälldin tillträdde 1976 men fortsatte i mångt och mycket socialdemokraternas idé om ett välfärdssamhälle. Den borgerliga samverkan kännetecknades av många regeringsbyten. Efter den borgerliga perioden 1976–1982 följde Socialdemokraternas återkomst till regeringsmakten under Olof Palme. Palmes död 1986 markerade slutet på en period där Sverige försökte höja sin röst i världen och stödde olika rörelser i världen såsom ANC i Sydafrika och där Palme engagerade sig för en kärnvapenfri zon i Nordeuropa. 1980-talet präglades dock också av en strid om vilken riktning socialdemokratin och hela samhället skulle välja. Socialdemokratin fick alltmer liberala drag och olika avregleringar som kreditavregleringen bidrog till spekulationsekonomin i slutet av 1980-talet som sedan övergick i 1990-talskrisen under vilken Carl Bildt blev statsminister för den borgerliga fyrklövern 1991–1994. </p> <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Vänstervågen_1968–1976"><span id="V.C3.A4nsterv.C3.A5gen_1968.E2.80.931976"></span>Vänstervågen 1968–1976</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Vänstervågen 1968–1976" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Vänstervågen 1968–1976"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Rekordåren"><span id="Rekord.C3.A5ren"></span>Rekordåren</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Rekordåren" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Rekordåren"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>1960-talet präglades av en rekordartad tillväxt där både vinster och löner steg snabbt. Genom kollektivavtal en liberal näringspolitik och en snabb förflyttning av arbetskraft från olönsamma branscher till lönsamma branscher (“flyttlasspolitik”) nåddes en stark ekonomisk tillväxt.<sup id="cite_ref-1" class="reference"><a href="#cite_note-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Även reallönerna steg år efter år.<sup id="cite_ref-2" class="reference"><a href="#cite_note-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Efter en tillbakagång 1966 gjorde SAP i valet 1968 sitt bästa val sedan 1940 som betydde att (S) fick 50,1% i Tage Erlanders sista val som partiledare. Ett år senare, 1969, skulle Olof Palme ta över som ledare för Socialdemokraterna.<sup id="cite_ref-3" class="reference"><a href="#cite_note-3"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id=""1968""><span id=".221968.22"></span>"1968"</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: "1968"" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: "1968""><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Olof_Palme_1974_(cropped).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bc/Olof_Palme_1974_%28cropped%29.jpg/250px-Olof_Palme_1974_%28cropped%29.jpg" decoding="async" width="250" height="345" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/bc/Olof_Palme_1974_%28cropped%29.jpg 1.5x" data-file-width="285" data-file-height="393" /></a><figcaption>Olof Palme (1974).</figcaption></figure> <p>Studenterna både politiserades och radikaliserades sedan mitten av 1960-talet som inom studentrörelsen nådde sin höjdpunkt med <a href="/wiki/K%C3%A5rhusockupationen" title="Kårhusockupationen">kårhusockupationen</a> 1968 i Stockholm. Karl Marx återupptäcktes och blev en viktig tänkare som många ungdomar tog till sig. Dessutom blev u-ländernas fattigdom och hotet från atombomben starkt bidragande orsaker till radikaliseringen. USA:s krig i Vietnam upplevdes som orättfärdigt och gjorde att många engagerade sig i “FNL-rörelsen” och snart bildades <i>De förenade FNL-grupperna (DFFG)</i> som dominerades av det stalinistiska <i><a href="/wiki/Kommunistiska_partiet" title="Kommunistiska partiet">KFML(r)</a></i>. Men bortom de politiska motsättningarna blev 60-talet även en period där gamla sätt att leva ifrågasattes och där man öppet började diskutera sexualitet, där man plötsligt duade varandra och där man utvecklade en ny syn på brottslighet.<sup id="cite_ref-4" class="reference"><a href="#cite_note-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Jan Guillou menar att viktiga orsaker bakom politiseringen var det som pågick i omvärlden på den tiden, bland annat Vietnamkriget samt diktaturerna i Spanien och Grekland.<sup id="cite_ref-5" class="reference"><a href="#cite_note-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> För studenterna som deltog i kårhusockupationen var ett viktigt skäl UKAS som kritiserades för den resulterade i fasta utbildningsprogram som begränsade studenternas frihet när det gällde utbildning.<sup id="cite_ref-6" class="reference"><a href="#cite_note-6"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>6<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Detta hängde ihop med att högskoleutbildningarna anpassades till det som företagen och andra arbetsplatser förväntade sig av framtida anställda.<sup id="cite_ref-7" class="reference"><a href="#cite_note-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>I och med vänstervågen ökade de anti-amerikanska stämningarna i Sverige som även påverkade socialdemokratin vilket kan ses i ett tal av kommunikationsminister Olof Palme i Gävle 1965 där han menade att social rättvisa inte kan tvingas fram genom våld vilket USA tolkade som ett stöd till Nordvietnamesiska FNL. <i><a href="/wiki/Svenska_kommitt%C3%A9n_f%C3%B6r_Vietnam" title="Svenska kommittén för Vietnam">Svenska kommittén för Vietnam</a></i> bildades i januari 1968 och socialdemokraten Gunnar Myrdahl blev dess ordförande. En månad senare organiserade kommittén en demonstration i Stockholm där Olof Palme (nu utbildningsminister) gick bredvid Nordvietnams Moskvaambassadör. Detta tillsammans med Palmes uttalande att FNL representerade demokratin i Vietnam mer än USA väckte starka reaktioner i Förenta staterna som drog tillbaka sin ambassadör i fem veckor, något som aldrig hade förekommit i de båda ländernas relationer hittills.<sup id="cite_ref-8" class="reference"><a href="#cite_note-8"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>8<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>En bottenpunkt i de dåliga relationerna mellan Sverige och USA bildade Olof Palmes jultal den 23 december 1972 där han fördömde USA:s bombningar i Vietnamkriget och jämförde dem med bland annat tyskarnas illdåd under andra världskriget ("<a href="/wiki/Guernica" title="Guernica">Guernica</a>", "<a href="/wiki/Oradour-sur-Glane" title="Oradour-sur-Glane">Oradour</a>", "<a href="/wiki/Babij_Jar" title="Babij Jar">Babij Jar</a>", "<a href="/wiki/Lidice" title="Lidice">Lidice</a>", "<a href="/wiki/Treblinka_(f%C3%B6rintelsel%C3%A4ger)" title="Treblinka (förintelseläger)">Treblinka</a>").<sup id="cite_ref-9" class="reference"><a href="#cite_note-9"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Bakgrunden till Palmes tal var <a href="/wiki/Vietnamkriget" title="Vietnamkriget">Vietnamkriget</a> där USA:s president <a href="/wiki/Richard_Nixon" title="Richard Nixon">Richard Nixon</a> hade inlett en bomboffensiv mot den nordvietnamesiska hamnstaden Hanoi där sjukhus och bostadshus bombades med tusentals civila offer som följd.<sup id="cite_ref-10" class="reference"><a href="#cite_note-10"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>10<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Fram till 1974 fanns det inga officiella diplomatiska förbindelserna. Särskilt USA:s senare president <a href="/wiki/Ronald_Reagan" title="Ronald Reagan">Ronald Reagan</a> fördömde Sverige som ett marxistiskt land.<sup id="cite_ref-11" class="reference"><a href="#cite_note-11"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>11<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Wilhem Agrell menar att Palme med sin officiella retorik lyckades att utnyttja stämningen till sin fördel vilket resulterade i det mycket goda valresultatet för SAP 1968.<sup id="cite_ref-12" class="reference"><a href="#cite_note-12"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>12<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Men även om jultalet ledde till en diplomatisk kris mellan länderna så var Palme väldigt angelägen att upprätthålla det goda militära samarbetet med USA som Sverige hade haft sedan kalla krigets början.<sup id="cite_ref-13" class="reference"><a href="#cite_note-13"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>13<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Inför sitt besök i USA 1970 sa Palme till ÖB Stig Synnergren: "Nu när jag bråkar med amerikanerna, se för guds skull till att vi har ett gott samarbete med amerikanerna på försvaret i alla fall." Det nära samarbetet som hade funnits mellan USA och Sverige sedan 1940-talet pågick precis som vanligt.<sup id="cite_ref-14" class="reference"><a href="#cite_note-14"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>14<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Även USA:s militära leveranser till svenska Viggenplanen pågick som vanligt, att stödja det svenska flygvapnet ansågs viktigare än symboliska handlingar. Därtill övertygade Palme Islands statsminister om att behålla den US-amerikanska basen i Keflavik.<sup id="cite_ref-15" class="reference"><a href="#cite_note-15"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>15<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Försvarsminister Sven Andersson verkade också för att förbättra relationerna med USA. Att Olof Palme utsåg honom till utrikesminister 1973 tolkades i USA som ett försök att förbättra förhållandet mellan båda länderna. Samtidigt skickade försvarsdepartementet svenska officerare till USA där de träffade sina US-amerikanska kollegor som precis hade deltagit i Vietnamkriget. Här fick de svenska officerarna ta del av lärdomar av USA:s bombräder i Vietnam och de hjälpte även att planlägga nya US-amerikanska flyganfall i Vietnam.<sup id="cite_ref-16" class="reference"><a href="#cite_note-16"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>16<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Gruvstrejken_1969/70"><span id="Gruvstrejken_1969.2F70"></span>Gruvstrejken 1969/70</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Gruvstrejken 1969/70" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Gruvstrejken 1969/70"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Stora_gruvstrejken_1969%E2%80%931970" title="Stora gruvstrejken 1969–1970">Stora gruvstrejken 1969–1970</a></dd></dl></div> <p>Men även utanför de politiska partierna och högskolorna formerades en protest mot samhället. Mest känd av dessa strejkar "på golvet" blev strejken som började i december 1969 i Kiruna, Svappavaara och Malmberget där så småningom 4 800 arbetare anslöt sig.<sup id="cite_ref-17" class="reference"><a href="#cite_note-17"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>17<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Strejken hade sin orsak i att den statliga koncernen LKAB hade gjort stora vinster på 1960-talet som på grund av LO:s solidariska lönepolitik konfronterades med att lönehöjningarna stannade av, även om gruvarbetarna under lång tid hade tillhört de bäst betalda i hela landet.<sup id="cite_ref-18" class="reference"><a href="#cite_note-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Att gruvarbetarna tillhörde de bäst betalda berodde på det farliga arbetet och den dåliga arbetsmiljön i gruvorna. Men hade gruvarbetarna i genomsnitt drygt 40% mer än en genomsnittlig industriarbetare i början av 1960-talet hade detta försprång krympt ihop till 20%. Dessutom försämrades arbetsmiljön på grund av ett ökat arbetstempo och en sämre luft i gruvorna på grund av användningen av nya maskiner.<sup id="cite_ref-19" class="reference"><a href="#cite_note-19"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>19<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Därtill började LKAB:s ledning att öka gruvornas effektivitet och lönsamhet genom att använda <i>Universal Maintenance Standard (UMS)</i> där det räknades ut hur lång tid ett arbetsmoment fick ta. Behövde en arbetare mer tid än vad UMS hade kommit fram till fick hen löneavdrag vilket i praktiken sänkte de anställdas löner.<sup id="cite_ref-20" class="reference"><a href="#cite_note-20"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>20<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Enligt Reino Niemi innebar <i>UMS</i> även att det saknades logik i lönesättningen, enligt honom kunde mer arbete resultera i mindre lön. Dessutom ledde <i>UMS</i> till en mycket stark kontroll av arbetarna, till exempel började man kontrollera hur länge arbetarna var på toaletten.<sup id="cite_ref-21" class="reference"><a href="#cite_note-21"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>21<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Även ledningens flytt från Kiruna till Stockholm upplevdes som att ledningen fjärmade sig från de anställda.<sup id="cite_ref-ref_1_22-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_1-22"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>22<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Därtill tyckte de anställda att LO inte längre företrädde deras intressen.<sup id="cite_ref-ref_2_23-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_2-23"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Olof_Palme_1968.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/de/Olof_Palme_1968.jpg/250px-Olof_Palme_1968.jpg" decoding="async" width="250" height="186" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/de/Olof_Palme_1968.jpg/375px-Olof_Palme_1968.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/de/Olof_Palme_1968.jpg/500px-Olof_Palme_1968.jpg 2x" data-file-width="2725" data-file-height="2023" /></a><figcaption><a href="/wiki/K%C3%A5rhusockupationen" title="Kårhusockupationen">Kårhusockupationen</a> 1968. Dåvarande utbildningsminister <a href="/wiki/Olof_Palme_(politiker)" class="mw-redirect" title="Olof Palme (politiker)">Olof Palme</a> talar till studenterna.</figcaption></figure> <p>Den utlösande orsaken för strejken blev införandet av ackordslöner som ledde till ytterligare lönesänkningar. Den 9 december 1969 började strejken i Svappavaara. Eftersom strejken skedde under gällande kollektivavtal räknades den som "vild" och fick inget stöd av facket.<sup id="cite_ref-24" class="reference"><a href="#cite_note-24"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Fackets främsta mål blev att se till att arbetarna skulle återgå till jobbet, vilket dock misslyckades.<sup id="cite_ref-25" class="reference"><a href="#cite_note-25"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>25<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Att strejken räknades som "vild" innebar även att de strejkande inte hade tillgång till fackets strejkkassa vilket ledde till insamlingar för de strejkande.<sup id="cite_ref-ref_2_23-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_2-23"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Genom insamlingarna kunde strejkkassan fyllas på med drygt fyra miljoner kronor enligt programmet <i>Svenska händelser</i>.<sup id="cite_ref-26" class="reference"><a href="#cite_note-26"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>26<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Enligt <i>P3 dokumentär. Den Stora Gruvstrejken</i> samlades det in till och med sex miljoner kronor.<sup id="cite_ref-27" class="reference"><a href="#cite_note-27"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Att det samlades in så mycket pengar till de strejkande berodde även på att två tredjedelar av svenska folket stödde de strejkande.<sup id="cite_ref-28" class="reference"><a href="#cite_note-28"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>28<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Men ju längre tiden pågick desto mjukare blev de strejkandes linje och i januari 1970 kom LKAB med ett förslag som arbetarna röstade ner med en knapp majoritet på 68 röster (av totalt över 3 000 röster) och därmed skulle strejken fortsättas. Men medlemmarna i strejkledningen var samtidigt medlemmar i olika politiska partier och förmodligen var det pressen från respektive parti som ledde till att ledningen trots omröstningsresultatet rekommenderade att strejken skulle avslutas.<sup id="cite_ref-29" class="reference"><a href="#cite_note-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Därmed lades strejken ner efter 57 dagar.<sup id="cite_ref-30" class="reference"><a href="#cite_note-30"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>30<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Som en effekt av gruvstrejken togs <i>UMS</i> och ackordslöner bort och på lång sikt förändrades även hela arbetsmarknaden eftersom det infördes nya lagar så som <i>medbestämmandelagen (MBL)</i>, <i>lagen om anställningsskydd (LAS)</i> och <i>arbetsmiljölagen (AML)</i>.<sup id="cite_ref-31" class="reference"><a href="#cite_note-31"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>31<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> MBL och LAS kan ses som en effekt av att politiska ledare så som Olof Palme insåg att strejken visade att det krävdes reformer på arbetsmarknaden för att undvika alltför negativa konsekvenser på arbetsplatsen.<sup id="cite_ref-32" class="reference"><a href="#cite_note-32"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Därmed ökade anställningstryggheten eftersom arbetsgivaren inte längre fick anställa och avskeda sina medarbetare efter godtycke.<sup id="cite_ref-33" class="reference"><a href="#cite_note-33"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>33<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Numera skulle det finnas objektiva grunder för uppsägning och med LAS infördes infördes turordningsregeln “först in, sist ut”.<sup id="cite_ref-34" class="reference"><a href="#cite_note-34"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>34<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Enligt professor Björn Horgby blev en effekt på längre sikt att samförståndslinjen bröts, att LO gick längre vänsterut och formulerade idén om löntagarfonder som skulle ge arbetarna större inflytande över företagen. Detta också med bakgrund mot att facket ansåg att MBL enbart var rådgivande och inte gav arbetarna någon verklig makt.<sup id="cite_ref-35" class="reference"><a href="#cite_note-35"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>35<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En annan konsekvens blev att även andra yrkesgrupper så som städerskor och hamnarbetare började använda sig av vilda strejkar.<sup id="cite_ref-ref_2_23-2" class="reference"><a href="#cite_note-ref_2-23"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Sammanfattningsvis kan man säga att de strejkandes ton påminde om de tal som hördes under Kårhusockupationen 1968.<sup id="cite_ref-ref_1_22-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_1-22"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>22<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Därmed kan man säga att protesterna bland studenterna och bland arbetarna bildade ett gemensamt mönster.<sup id="cite_ref-ref_2_23-3" class="reference"><a href="#cite_note-ref_2-23"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Registrering_av_vänstersympatisörer"><span id="Registrering_av_v.C3.A4nstersympatis.C3.B6rer"></span>Registrering av vänstersympatisörer</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Registrering av vänstersympatisörer" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Registrering av vänstersympatisörer"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Jan_Guillou_001.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a4/Jan_Guillou_001.jpg/250px-Jan_Guillou_001.jpg" decoding="async" width="250" height="263" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a4/Jan_Guillou_001.jpg/375px-Jan_Guillou_001.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a4/Jan_Guillou_001.jpg/500px-Jan_Guillou_001.jpg 2x" data-file-width="1353" data-file-height="1423" /></a><figcaption>Jan Guillou.</figcaption></figure> <p>Redan i slutet av 1930-talet spionerade det svenska försvaret på kommunister via Säpo; Socialdemokraterna i sin tur hade på 1940-talet skapat en egen underrättelsetjänst som via 20 000 arbetsplatsombud rapporterade om misstänkta kommunister inom facket, information som försvaret tog del av efter att de hade slutit ett avtal med Socialdemokraterna.<sup id="cite_ref-36" class="reference"><a href="#cite_note-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>36<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Socialdemokraterna använde sina listor över kommunister dessutom för att identifiera kommunister som hade förtroendeuppdrag inom facket och att se till att dessa inte fick några uppdrag. Genom denna strategi hade antalet kommunistledda fackföreningar minskat från 500 till 80 fram till 1952.<sup id="cite_ref-37" class="reference"><a href="#cite_note-37"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>37<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> 1965 bildades den så kallade <a href="/wiki/IB" title="IB">Informationsbyrån (IB)</a> eftersom USA ville vara säkra på att "kommunister" respektive "vänsteraktivister" inte fick tillgång till militär teknologi i Sverige. I gengäld fick Sverige köpa militär teknologi av USA.<sup id="cite_ref-:0_38-0" class="reference"><a href="#cite_note-:0-38"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>38<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:F%C3%B6rsvarsminister_Sven_Andersson.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3d/F%C3%B6rsvarsminister_Sven_Andersson.jpg/250px-F%C3%B6rsvarsminister_Sven_Andersson.jpg" decoding="async" width="250" height="362" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3d/F%C3%B6rsvarsminister_Sven_Andersson.jpg/375px-F%C3%B6rsvarsminister_Sven_Andersson.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/3d/F%C3%B6rsvarsminister_Sven_Andersson.jpg 2x" data-file-width="497" data-file-height="719" /></a><figcaption>Sven Andersson.</figcaption></figure> <p>Finansieringen av IB skedde via försvarsbudgeten, men utan att riksdagen kände till IB:s existens, därmed gav alltså ledamöterna pengar till Informationsbyrån utan att de visste om det. Med andra ord: det fanns ingen demokratisk kontroll över verksamheten.<sup id="cite_ref-:1_39-0" class="reference"><a href="#cite_note-:1-39"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>39<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> IB:s mål var att kartlägga militära säkerhetsrisker som även omfattade civila funktioner i samhället, vilket betyder att de allra flesta personerna kunde vara säkerhetsrisker. Allt som allt använde sig byrån av 800 personer för att övervaka personer som utgjorde "säkerhetsrisker", uppskattningsvis 15 000–30 000 personer.<sup id="cite_ref-:2_40-0" class="reference"><a href="#cite_note-:2-40"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>40<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I samarbete med västmakternas underrättelsetjänster registrerades folk på vänsterkanten via IB-medarbetare som fanns i alla stora svenska vänsterorganisationer som till exempel Palestinarörelsen.<sup id="cite_ref-:0_38-1" class="reference"><a href="#cite_note-:0-38"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>38<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det avgörande tipset om IB kom via journalisten <a href="/wiki/Peter_Bratt" title="Peter Bratt">Peter Bratts</a> gamla lumparkompis Håkan Isacson som precis hade fått sparken ifrån organisationen och som lämnade sina uppgifter under en "blöt kväll" till både Peter Bratt och <a href="/wiki/Jan_Guillou" title="Jan Guillou">Jan Guillou</a> som jobbade på den nybildade tidningen <i><a href="/wiki/FiB/Kulturfront" class="mw-redirect" title="FiB/Kulturfront">FiB/Kulturfront</a></i> där uppgifterna även publicerades till slut.<sup id="cite_ref-:2_40-1" class="reference"><a href="#cite_note-:2-40"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>40<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Uppgifterna förnekades till en början av försvarsminister Sven Andersson som hade följt IB på nära håll och mycket väl kände till organisationen och dess innehåll. När <i>FiB/Kulturfront</i> två veckor senare kom med konkreta avslöjanden om verksamma personer inom IB tvingades Andersson att förklara sig inför riksdagen där han delvis medgav att Guillous och Bratts efterforskningar var korrekta.<sup id="cite_ref-41" class="reference"><a href="#cite_note-41"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>41<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Men i stort sett förnekade både Andersson och statsminister Olof Palme IB:s verksamhet.<sup id="cite_ref-42" class="reference"><a href="#cite_note-42"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>42<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Många tidningar var skeptiska till uppgifterna och Svenska Dagbladet krävde till och med att Jan Guillou, som hade franskt medborgarskap, skulle landsförvisas. Guillou och Bratt dömdes för spioneri och fick ett års fängelse.<sup id="cite_ref-:0_38-2" class="reference"><a href="#cite_note-:0-38"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>38<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Som en konsekvens av affären omorganiserades IB 1974 och underställdes försvaret. 1982 bytte IB namn till <i>Sektionen för särskild inhämtning (SSI)</i>, 1989 blev den till <i>Kontoret för särskild inhämtning (KSI)</i>.<sup id="cite_ref-43" class="reference"><a href="#cite_note-43"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>43<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Sahlgrenska.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Sahlgrenska.jpg/250px-Sahlgrenska.jpg" decoding="async" width="250" height="141" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Sahlgrenska.jpg/375px-Sahlgrenska.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Sahlgrenska.jpg/500px-Sahlgrenska.jpg 2x" data-file-width="4000" data-file-height="2250" /></a><figcaption>Sahlgrenska sjukhuset.</figcaption></figure> <p>Men även på andra sätt försökte man att registrera kommunister som fanns exempelvis i <i>KFML(r)</i>. Hösten 1974 kontaktade SÄPO-medarbetaren Axel Eriksson socialdemokraten Leif Andersson och gav honom namn på personer som var "R:are" och som jobbade på <a href="/wiki/Sahlgrenska_Universitetssjukhuset" title="Sahlgrenska Universitetssjukhuset">Sahlgrenska sjukhuset</a> i Göteborg. Att just Andersson kontaktades berodde på att han var vice ordförande i sjukvårdsstyrelsen i Göteborg men han tyckte att han inte hade kunskap i frågan och rekryterade därför partikollegan Jan Lindkvist som hade varit reservofficer tidigare och därmed antogs ha kunskap om säkerhetsfrågor. Lindkvist anställdes på Sahlgrenska på ett jobb som hade skapats speciellt för honom, på ett sätt där facket åsidosattes och med en lön som var fem gånger högre än jämförbara yrken. Facket fattade därför snabbt misstanke om att något märkligt var på gång och började kartlägga vad Lindkvist egentligen sysslade med. Lindkvist själv hjälpte ofrivilligt till i avslöjandet eftersom hans tillvägagångssätt, exempelvis att fråga folk rakt ut vilken åsikt de hade, gjorde att folk förstod att det var något märkligt på gång. "<a href="/wiki/Sjukhusspionaff%C3%A4ren" title="Sjukhusspionaffären">Sjukhusspionen</a>" avslöjades hösten 1975, men Sahlgrenska var långtifrån den enda arbetsplats där man registrerade "R:arna", liknande verksamhet förekom även på exempelvis Arendalsvarvet och Volvo.<sup id="cite_ref-44" class="reference"><a href="#cite_note-44"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>44<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Enligt Lars Olof Lampers fanns det dock ingen större struktur på registreringen, utan det var mer enskilda individer som sysslade med registreringen och som skötte verksamheten ganska klantigt.<sup id="cite_ref-45" class="reference"><a href="#cite_note-45"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>45<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Övervakningen av politiska organisationer till vänster verkar ha fortsatt långt efter IB-affären och skandalen om sjukhusspionen. Hans-Erik Sjöholm berättar att han på uppdrag av Säpo smög sig in i vpk på 1980-talet för att få fram information om dem.<sup id="cite_ref-46" class="reference"><a href="#cite_note-46"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>46<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Bordellhärvan/Geijeraffären"><span id="Bordellh.C3.A4rvan.2FGeijeraff.C3.A4ren"></span>Bordellhärvan/Geijeraffären</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Bordellhärvan/Geijeraffären" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Bordellhärvan/Geijeraffären"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Lennart.Geijer.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/95/Lennart.Geijer.JPG/250px-Lennart.Geijer.JPG" decoding="async" width="250" height="306" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/95/Lennart.Geijer.JPG/375px-Lennart.Geijer.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/95/Lennart.Geijer.JPG/500px-Lennart.Geijer.JPG 2x" data-file-width="1567" data-file-height="1915" /></a><figcaption>Lennart Geijer.</figcaption></figure> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Geijeraff%C3%A4ren" title="Geijeraffären">Geijeraffären</a></dd></dl></div> <p>På 1960-talet inleddes en sexuell revolution i Sverige där sexualundervisning införs i skolorna samt tillgången på preventivmedel ökar vilket också leder till en frigörelse för kvinnor. Baksidan av denna revolution blev att antalet bordeller i Stockholm ökade explosionsartat där justitieministern Lennart Geijer var en drivande kraft som lättade på lagar om pornografi. Den ökade bordellverksamheten förknippades snabbt med kriminella verksamheter.<sup id="cite_ref-47" class="reference"><a href="#cite_note-47"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>47<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Mest uppmärksammad blev fallet Doris Hopp som drev en bordellverksamhet där hon förmedlade minderåriga flickor som till exempel den då 14-åriga Eva Bengtsson. Bland de kunder som köpte sex fanns justitieministern Lennart Geijer.<sup id="cite_ref-48" class="reference"><a href="#cite_note-48"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>48<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Eftersom sexköpen innebar att Geijer och de andra involverade politikerna kunde pressas ut informerade rikspolischefen Carl Persson statsminister Olof Palme om justitieministerns kontakter med prostituerade. Att just Geijer pekades ut riskerade att bli besvärande under den begynnande valrörelsen hösten 1976 vilket föranledde Olof Palme att hålla informationen hemligt, promemorian som informerade om Geijer låstes in i ett kassaskåp.<sup id="cite_ref-49" class="reference"><a href="#cite_note-49"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>49<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Att Persson hade informerat Palme om Geijer avslöjades av Dagens Nyheter i november 1977. Men artikeln innehöll vissa felaktigheter vilket Palme utnyttjade för att förneka alla uppgifter och som i sin tur ledde till att DN drog tillbaka artikeln och bad om ursäkt samt betalade skadestånd till Geijer. Ett år senare avslöjade <i>Studio S</i> dock att promemorian faktiskt existerade. Förutom Geijer angav de prostituerade andra högt uppsatta politiker och höga militärer. För polisen var det allvarliga inte så mycket att personerna hade köpt sex utan att det även fanns polskor bland de prostituerade som dessutom hade kontakt med en person på polska ambassaden vilket bedömdes som en risk för rikets säkerhet.<sup id="cite_ref-50" class="reference"><a href="#cite_note-50"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>50<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> 1991 offentliggjordes Carl Perssons promemoria vilket då visade att Palme hade ljugit i sitt angrepp mot DN. Lennart Geijer förnekade uppgifterna fram till sin död år 1999.<sup id="cite_ref-51" class="reference"><a href="#cite_note-51"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>51<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> 2007 försökte Eva Bengtsson att få skadestånd från svenska staten men begäran avslogs med motiveringen att brottet redan var preskriberat.<sup id="cite_ref-52" class="reference"><a href="#cite_note-52"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>52<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Författningsreformen"><span id="F.C3.B6rfattningsreformen"></span>Författningsreformen</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Författningsreformen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Författningsreformen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>1971 avskaffades den gamla riksdagen med två kammare och ersattes av en enkammarriksdag där ledamöterna valdes direkt och proportionellt. En spärr på fyra procent skulle förhindra en alltför stor splittring i riksdagen. Samtidigt skulle regionalt starka partier få en chans att få en representation i parlamentet. För det krävdes numera att ett parti fick minst 12% av rösterna i en av de 28 valkretsarna.<sup id="cite_ref-:4_53-0" class="reference"><a href="#cite_note-:4-53"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>53<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Ett parti behövde därmed ca 225 000 röster för att bli representerat i riksdagen.<sup id="cite_ref-54" class="reference"><a href="#cite_note-54"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>54<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Till skillnad från många andra länder infördes <i><a href="/wiki/Negativ_parlamentarism" class="mw-redirect" title="Negativ parlamentarism">negativ parlamentarism</a></i>, dvs. ett system där statsministern får se till att högst 174 ledamöter (av numera 349) röstar emot hen. Därmed kunde en statsminister som Ola Ullsten bli vald genom endast 39 ledamöter röstade på honom medan resten la ner sin röst eller röstade emot honom. Syftet med negativ parlamentarism var att det skulle bli enklare att bilda regering.<sup id="cite_ref-55" class="reference"><a href="#cite_note-55"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>55<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-56" class="reference"><a href="#cite_note-56"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>56<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> 1974 års författning begränsade kungens makt även officiellt till enbart representativa uppgifter.<sup id="cite_ref-57" class="reference"><a href="#cite_note-57"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>57<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Nu hade kungen även officiellt fått den symboliska status som i praktiken hade rått sedan 1900-talets början. Tronföljden blev könsneutral, dvs. nu kunde även en kvinna bli monark.<sup id="cite_ref-:4_53-1" class="reference"><a href="#cite_note-:4-53"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>53<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Miljövågen"><span id="Milj.C3.B6v.C3.A5gen"></span>Miljövågen</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Miljövågen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Miljövågen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Hallunda_2007.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f1/Hallunda_2007.jpg/250px-Hallunda_2007.jpg" decoding="async" width="250" height="165" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f1/Hallunda_2007.jpg/375px-Hallunda_2007.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f1/Hallunda_2007.jpg/500px-Hallunda_2007.jpg 2x" data-file-width="2548" data-file-height="1684" /></a><figcaption><a href="/wiki/Hallunda" class="mw-redirect" title="Hallunda">Hallunda</a> i <a href="/wiki/Botkyrka_kommun" title="Botkyrka kommun">Botkyrka kommun</a> sydväst om Stockholm byggdes som en av de sista etapperna i <a href="/wiki/Miljonprogrammet" title="Miljonprogrammet">miljonprogrammet</a> vid 1960-talets slut och 1970-talets början.</figcaption></figure> <p>Den starka utvecklings- och teknikoptimism som hade rått under 1950- och 1960-talet bröts på 1970-talet när en ny medvetenhet om jorden och dess begränsade resurser växte fram. Hade Rachel Carsons bok <i>Tyst vår</i> från 1962 lagt en idémässig grund för denna trend slog den igenom med full kraft efter oljekrisen 1973-74. Som en följd begränsade riksdagen den årliga ökningen av energiförbrukningen och kärnkraftens utbyggnad skulle göra Sverige oberoende av fossila bränslen som olja. Centerpartiets nye ledare Thorbjörn Fälldin blev rösten som kanaliserade farhågorna för kärnkraften. Därmed bidrog både olje- och kärnkraftsfrågan till en ny miljömedvetenhet som alla partier nu sade sig förespråka. Starkast var det Centerpartiet och VPK som förespråkade en avveckling av kärnkraften. Moderaterna och SAP ville sätta en bortre tidsgräns för kärnkraften. Miljömedvetenheten visade sig även i valet 1973 där Centern fick 25 % av rösterna. Samtidigt ledde resultatet 1973 till att båda blocken fick 175 mandat var vilket ledde till att en del viktiga frågor fick avgöras genom att dra lott.<sup id="cite_ref-ref_3_58-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_3-58"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>58<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Regeringsskifte">Regeringsskifte</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Regeringsskifte" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Regeringsskifte"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>1976 slutligen förlorade socialdemokraterna makten när de borgerliga nådde en majoritet på elva mandat över det socialistiska blocket. Flera orsaker kan anses ligga bakom regeringsskiftet. För det första kunde Fälldin och Centerpartiet även innan valet 1976 profilera sig som tuffa kärnkraftsmotståndare. För det andra besvärades socialdemokraterna av en rad affärer som till exempel den beryktade Pomperipossa-affären, där författaren Astrid Lindgren beklagade att hon betalade mer än 100% i skatt.<sup id="cite_ref-ref_3_58-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_3-58"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>58<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Andra affärer som sänkte socialdemokraterna var skandalen kring den bastante fackordföranden Hans Ericsson som fotades i badbyxor på en semester i det Francostyrda Spanien som officiellt bojkottades av LO.<sup id="cite_ref-59" class="reference"><a href="#cite_note-59"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>59<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Även den 1973 avslöjade “IB-affären” hade undergrävt trovärdigheten för socialdemokraterna.<sup id="cite_ref-60" class="reference"><a href="#cite_note-60"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>60<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Kultur,_underhållning_och_massmedier"><span id="Kultur.2C_underh.C3.A5llning_och_massmedier"></span>Kultur, underhållning och massmedier</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Kultur, underhållning och massmedier" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Kultur, underhållning och massmedier"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Abba_28011977_15_200.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/bb/Abba_28011977_15_200.jpg" decoding="async" width="200" height="264" class="mw-file-element" data-file-width="200" data-file-height="264" /></a><figcaption><a href="/wiki/Agnetha_F%C3%A4ltskog" title="Agnetha Fältskog">Agnetha Fältskog</a>.</figcaption></figure> <p>Den kulturella påverkan från <a href="/wiki/Storbritannien" title="Storbritannien">Storbritannien</a> och <a href="/wiki/USA" title="USA">USA</a> var påfallande. Den engelskspråkiga populärkulturen mottogs på skilda sätt – extremfallen var de överamerikaniserade <a href="/wiki/Raggarna" class="mw-redirect" title="Raggarna">raggarna</a> och <a href="/wiki/Progg" title="Progg">proggkulturen</a>. Andra betydelsefulla <a href="/wiki/Subkultur" title="Subkultur">subkulturer</a> var <a href="/wiki/Mods" class="mw-redirect" title="Mods">mods</a>, <a href="/wiki/Svensk_punk" class="mw-redirect" title="Svensk punk">punkare</a> och <a href="/wiki/Skinnskallar" class="mw-redirect" title="Skinnskallar">skinnskallar</a>, alla importerade från Storbritannien. Alternativa livsstilar, som <a href="/wiki/Bostadskollektiv" title="Bostadskollektiv">bostadskollektiv</a>, <a href="/wiki/Gr%C3%B6nav%C3%A5gare" class="mw-redirect" title="Grönavågare">grönavågare</a> och <a href="/wiki/Lesbisk_separatism" class="mw-redirect" title="Lesbisk separatism">lesbisk separatism</a> förekom. <a href="/wiki/Sveriges_Television" title="Sveriges Television">Sveriges Television</a> importerade bland annat barn-tv-program från Östeuropa, i synnerhet <a href="/wiki/Tjeckoslovakien" title="Tjeckoslovakien">Tjeckoslovakien</a>. </p><p>Under 1970- och 1980-talen uppstod "<a href="/wiki/Det_svenska_musikundret" class="mw-redirect" title="Det svenska musikundret">det svenska musikundret</a>" med världsnamn som <a href="/wiki/Abba" title="Abba">Abba</a>, som vann <a href="/wiki/Eurovision_Song_Contest_1974" title="Eurovision Song Contest 1974">Eurovision Song Contest 1974</a>. Andra världskända svenska grupper var <a href="/wiki/Europe" title="Europe">Europe</a> under mitten av 1980-talet och <a href="/wiki/Roxette" title="Roxette">Roxette</a> under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. </p><p>Även <a href="/wiki/Svensk_film" title="Svensk film">svensk film</a> nådde viss internationell publicitet med regissörer som <a href="/wiki/Ingmar_Bergman" title="Ingmar Bergman">Ingmar Bergman</a> och <a href="/wiki/Lasse_Hallstr%C3%B6m" title="Lasse Hallström">Lasse Hallström</a>. <a href="/wiki/Videobandspelare" title="Videobandspelare">Videobandspelare</a> blev vanliga under 1980-talet och gav först upphov till <a href="/wiki/Moralpanik" title="Moralpanik">moralpanik</a> och debatt om så kallat "<a href="/wiki/Underh%C3%A5llningsv%C3%A5ld" title="Underhållningsvåld">videovåld</a>". </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Nyliberala_strömningar_(1976–1985)"><span id="Nyliberala_str.C3.B6mningar_.281976.E2.80.931985.29"></span>Nyliberala strömningar (1976–1985)</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Nyliberala strömningar (1976–1985)" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Nyliberala strömningar (1976–1985)"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Falldin.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/Falldin.JPG/201px-Falldin.JPG" decoding="async" width="201" height="240" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/0a/Falldin.JPG 1.5x" data-file-width="268" data-file-height="320" /></a><figcaption>Thorbjörn Fälldin (1967).</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Borgerlig_regering">Borgerlig regering</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Borgerlig regering" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Borgerlig regering"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Att Sverige sedan 1976 styrdes av borgerlig regering innebar på intet sätt ett systemskifte utan den fortsatte att prioritera social- och arbetsmarknadspolitik. Den största krisen som de borgerliga konfronterades med var varvsindustrin som utmanades av utländsk konkurrens. Med statliga stödprogram kunde krisen avvärjas, de minskande inkomsterna balanserades genom att ta nya lån.<sup id="cite_ref-ref_4_61-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_4-61"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>61<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Ett annat problem som regeringen brottades med var den låga arbetslösheten som skapade problem för exportindustrin eftersom den låga arbetslösheten ledde till högre inflation vilket gjorde det svårt för de svenska företagen att konkurrera med företagen i andra länder. Regeringen kunde ha sänkt inflationen genom att låta arbetslösheten stiga men eftersom även de borgerliga fokuserade på att hålla arbetslösheten på låg nivå använde man sig av devalvering, det vill säga Riksbanken sänkte värdet på den svenska kronan vilket förbättrade exportföretagens konkurrenssituation.<sup id="cite_ref-62" class="reference"><a href="#cite_note-62"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>62<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Efter de borgerligas regeringstillträde devalverades kronan med tio procent. Konflikten inom koalitionen vållades dock av Centerpartiets kategoriska hållning i kärnkraftsfrågan som ledde till regeringens avgång hösten 1978. Den efterträddes av en folkpartistisk regering under Ola Ullsten.<sup id="cite_ref-ref_4_61-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_4-61"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>61<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Facit av den första borgerliga regeringen blev att den statliga inblandningen snarare ökade än minskade.<sup id="cite_ref-63" class="reference"><a href="#cite_note-63"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>63<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>I valet 1979 lyckades de borgerliga att behålla sin majoritet men bara med ett mandats övertag. Kärnkraftsolyckan i Harrisburg aktualiserade riskerna med energikällan och ledde till folkomröstningen våren 1980 där ca 40% röstade för att kärnkraften först skulle bygga ut och sedan avvecklas medan ytterligare ca 40% röstade för att avveckla kärnkraften med en gång.<sup id="cite_ref-64" class="reference"><a href="#cite_note-64"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>64<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Blå_våg"><span id="Bl.C3.A5_v.C3.A5g"></span>Blå våg</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Blå våg" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Blå våg"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Bortom kärnkraftsfrågan lyckades Centerpartiet och Folkpartiet uppnå en kompromiss med Socialdemokraterna om sänkta marginalskatter (“Den underbara natten”), vilket sedan länge hade varit en hjärtefråga för de borgerliga partierna. Eftersom Moderaterna tyckte sig bortglömda i kompromissen lämnade de regeringen vilket gjorde att Centerpartiet och Folkpartiet satt kvar mandatperioden ut. I valet 1982 återtog Socialdemokraterna makten med Olof Palme som statsminister. En första åtgärd blev att devalvera kronan med 16 procent.<sup id="cite_ref-65" class="reference"><a href="#cite_note-65"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>65<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I och med denna nedskrivning av kronans värde blev svenska produkterna billigare utomlands vilket gynnade de svenska exportföretagen som därmed sålde mer utomlands. Samtidigt bestämde sig Socialdemokraterna och LO att förorda sina medlemmar att kräva mindre lönehöjningar vilket i slutändan betydde att lönerna hölls tillbaka till förmån för vinsterna som steg kraftigt.<sup id="cite_ref-66" class="reference"><a href="#cite_note-66"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>66<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Socialdemokraterna ville därmed följa den tredje vägens politik vilket betydde en finansiell åtstramning utan nedskärningar. Regeringen brottades dock med ett förslag som LO och framförallt LO-ekonomen <a href="/wiki/Rudolf_Meidner" title="Rudolf Meidner">Rudolf Meidner</a> hade föreslagit: löntagarfonderna, som skulle leda till att de anställda så småningom skulle ta över ägandet av det privata näringslivet. Förslaget väckte så häftiga reaktioner bland de borgerliga att Socialdemokraterna mildrade sitt eget förslag så mycket att den proposition som lades fram i riksdagen hösten 1983 inte hade så mycket gemensamt med den ursprungliga idén. Men även detta urvattnade förslag ledde till att 75 000 människor protesterade utanför riksdagshuset.<sup id="cite_ref-67" class="reference"><a href="#cite_note-67"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>67<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Portrait_of_Milton_Friedman.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/20/Portrait_of_Milton_Friedman.jpg/250px-Portrait_of_Milton_Friedman.jpg" decoding="async" width="250" height="312" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/20/Portrait_of_Milton_Friedman.jpg/375px-Portrait_of_Milton_Friedman.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/20/Portrait_of_Milton_Friedman.jpg/500px-Portrait_of_Milton_Friedman.jpg 2x" data-file-width="2400" data-file-height="2994" /></a><figcaption>Milton Friedman.</figcaption></figure> <p>Protesterna mot löntagarfonderna kunde ses som en del i ett större mönster. Efter den röda vågen på 60-talet och den gröna vågen på 70-talet kunde 80-talet betecknas som en blå våg med en tydlig högertrend som hade internationella rötter men som underblåstes av Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF) som gav ut litteratur som lyfte fram nyliberala tankar på ett tydligare sätt.<sup id="cite_ref-68" class="reference"><a href="#cite_note-68"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>68<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De nya idéerna om nyliberalism uppstod i Chicago i USA på 70-talet under frontfiguren <a href="/wiki/Milton_Friedman" title="Milton Friedman">Milton Friedman</a> som ville “befria individen” genom att sänka skatter och minska den statliga inblandningen i näringslivet. Näringslivet i Sverige lockades av idéerna och startade kampanjer för att främja kapitalismen i Sverige. Även en del ledande socialdemokrater påverkades av nyliberalismen och blev mer positiva till sänkta skatter och privatiseringar.<sup id="cite_ref-69" class="reference"><a href="#cite_note-69"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>69<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Här var det främst den så kallade “kanslihushöger” med Kjell-Olof Feldt i spetsen som var öppen för sänkta skatter och att öppna upp den offentliga sektorn för privata alternativ. Socialministern Sten Andersson och LO däremot tillhörde de främsta förespråkarna för det rådande systemet.<sup id="cite_ref-70" class="reference"><a href="#cite_note-70"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>70<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En annan drivande kraft bakom Socialdemokraternas liberalisering var Ingvar Carlsson.<sup id="cite_ref-71" class="reference"><a href="#cite_note-71"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>71<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Han hade redan 1983 ingått i en grupp som arbetade med förslag på att öka valfrihet och minska byråkratin men fick inget gehör med sina förslag hos Olof Palme och även Lisbeth Palme motarbetade Carlssons förslag offentligt.<sup id="cite_ref-72" class="reference"><a href="#cite_note-72"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>72<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Frågan kring avregleringar accentuerades 1984 när några entreprenörer tillsammans med <a href="/wiki/Electrolux" title="Electrolux">Electrolux</a> bildade företaget <i><a href="/wiki/Pysslingen_F%C3%B6rskolor_och_Skolor_AB" class="mw-redirect" title="Pysslingen Förskolor och Skolor AB">Pysslingen</a></i> i syfte att driva privata förskolor. Medan Kjell-Olof Feldt menade att konkurrens skulle förbättra den offentliga sektorn, kallade Palme idén om privata daghem för "Kentucky Fried Children" och tog tydligt avstånd ifrån den. Som en konsekvens stiftades <i><a href="/wiki/Lex_Pysslingen" title="Lex Pysslingen">lex Pysslingen</a></i> som förbjöd statliga bidrag till förskolor som drevs i vinstsyfte.<sup id="cite_ref-73" class="reference"><a href="#cite_note-73"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>73<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Striden mellan höger- och vänsterfalangen inom socialdemokratiska partiet kallades även för “rosornas krig”.<sup id="cite_ref-ref_5_74-0" class="reference"><a href="#cite_note-ref_5-74"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>74<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Bland de andra partierna var det Moderaterna som tydligast tog ställning för sänkta skatter och en minskad offentlig sektor. I valet 1985 visade sig dock att socialdemokraterna och vpk fick en stabil majoritet vilket kan tolkas som att väljarna inte såg ett systemskifte som något alternativ även om välfärdsstaten ifrågasattes. Detta bekräftas genom att just moderaterna minskade från knappt 24% till drygt 21%.<sup id="cite_ref-75" class="reference"><a href="#cite_note-75"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>75<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Ökande_spänningar_mellan_stormakterna"><span id=".C3.96kande_sp.C3.A4nningar_mellan_stormakterna"></span>Ökande spänningar mellan stormakterna</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Ökande spänningar mellan stormakterna" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Ökande spänningar mellan stormakterna"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Det_andra_kalla_kriget">Det andra kalla kriget</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Det andra kalla kriget" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Det andra kalla kriget"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>När republikanen Ronald Reagan blev USA:s president i januari 1981 förbyttes landets utrikespolitik till en alltmer offensiv strategi som syftade till att tränga tillbaka Sovjetunionen på område efter område. Detta innbar en kraftig upprustning (även av kärnvapen), desinformationskampanjer via CIA, mm. I Sovjet ledde detta till en ökande rädsla för ett kärnvapenattack från USA:s sida. När den alkoholiserade Sovjetledaren Leonid Bresjnev avled 1981 tog Juri Andropov, chefen för säkerhetstjänsten, över vars första åtgärd var en global övervakningsoperation ("RJAN") som hade som syfte att upptäcka en möjlig kärnvapenattack från USA. Spänningarna ökade när ett koreanskt passagerarplan av misstag flög in i sovjetiskt luftrum och sköts ner av ryska flygplan eftersom det sovjetiska luftförsvaret hade förväxlat det civila planet med ett US-amerikanskt signalspaningsplan. Därtill hade både Sovjet och USA börjat att utplacera nya kärnvapen av typen SS-20 respektive Pershing II i Centraleuropa. Spänningarna nådde kulmen i november 1983 när NATO-övningen Able Archer genomfördes som i Sovjetunionen inte tolkades som en manöver utan som ett verkligt anfall med kärnvapen från NATO:s sida.<sup id="cite_ref-76" class="reference"><a href="#cite_note-76"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>76<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den växande konflikten mellan stormakterna påverkade även stämningarna i Norden: Danmark svängde in mot en mer kritisk linje där man i form av fotnoter kritiserade NATO:s politik ("fodenotspolitikk") och även i Norge fanns en stark fredsrörelse inom Arbeiderpartiet.<sup id="cite_ref-77" class="reference"><a href="#cite_note-77"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>77<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Och det var just i Norge som ett förslag för en kärnvapenfri zon väcktes på nytt av den socialdemokratiske politikern Jens Evensen, ett förslag som stöddes av Olof Palme. Förslaget initierade namninsamlingar i både Norge, Danmark och Sverige och den 15 maj 1982 samlades ca 100 000 människor i Göteborg för att visa sitt stöd för en kärnvapenfri zon. På mötet hölls tal av bland andra <a href="/wiki/Liv_Ullmann" title="Liv Ullmann">Liv Ullmann</a>, socialdemokraten <a href="/wiki/Maj_Britt_Theorin" title="Maj Britt Theorin">Maj Britt Theorin</a> och visselblåsaren från Vietnamkrigets dagar <a href="/wiki/Daniel_Ellsberg" title="Daniel Ellsberg">Daniel Ellsberg</a>. Efter den socialdemokratiska valsegern hösten 1982 lovade Palme att regeringen skulle arbeta för en kärnvapenfri zon.<sup id="cite_ref-78" class="reference"><a href="#cite_note-78"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>78<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Samtidigt försvagades samverkan med NATO.<sup id="cite_ref-79" class="reference"><a href="#cite_note-79"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>79<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Enligt Wilhelm Agrell verkade Palme för en minskad konfrontation mellan Sverige och Sovjetunionen.<sup id="cite_ref-80" class="reference"><a href="#cite_note-80"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>80<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Ubåtskränkningarna"><span id="Ub.C3.A5tskr.C3.A4nkningarna"></span>Ubåtskränkningarna</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Ubåtskränkningarna" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Ubåtskränkningarna"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:U_137_l%C3%B6psedel.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3b/U_137_l%C3%B6psedel.jpg/250px-U_137_l%C3%B6psedel.jpg" decoding="async" width="250" height="426" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/3b/U_137_l%C3%B6psedel.jpg 1.5x" data-file-width="350" data-file-height="597" /></a><figcaption>Löpsedel om U 137.</figcaption></figure> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Ub%C3%A5tskr%C3%A4nkningar_i_Sverige" title="Ubåtskränkningar i Sverige">Ubåtskränkningar i Sverige</a></dd></dl></div> <p>Utrikespolitiskt blev ubåtsfrågan den största frågan under första halvan av 1980-talet som tog sin början med grundstötningen av U137 utanför Karlskrona hösten 1981. Den sovjetiska ubåten anklagades för spioneri, även om det var svårförståeligt att en ubåt som ville spionera begav sig in i de trånga farvatten i skärgården.<sup id="cite_ref-81" class="reference"><a href="#cite_note-81"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>81<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den direkta effekten blev en skarp protestnot av regeringen Fälldin som stöddes av socialdemokraterna. Grundstötningen av U137 blev upptakten till en omfattande ubåtsjakt i svenska vatten.<sup id="cite_ref-82" class="reference"><a href="#cite_note-82"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>82<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> När Palme tillträdde som statsminister hösten 1982 var hans avsikt att minska konfrontationen mellan det kapitalistiska och det kommunistiska blocket.<sup id="cite_ref-83" class="reference"><a href="#cite_note-83"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>83<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Men redan omedelbart efter valsegern hösten 1982 berättade medier och allmänheten kontinuerligt om ubåtsupptäckter utanför den svenska kusten, vilket man trodde var sovjetiska ubåtar som spionerade på Sverige. Detta ledde till att regeringen om och igen skickade protestnoter till den sovjetiska regeringen vilket försvårade Palmes avspänningspolitik. Medierna förlitade sig på militärens uttalanden att inkräktarna kom från Ryssland och förstärkte därmed den gängse uppfattningen bland svenska folket, vilket resulterade i en mätbar effekt i opinionen gentemot Ryssland. Mellan 1981 och 1983 ökade andelen svenskar som kände sig hotade av Sovjetunionen från 27% till 83%. Men enligt företrädare för USA:s dåvarande regering under Ronald Reagan tillhörde de inträngande ubåtarna inte Sovjetunionen utan NATO. Även dåvarande vicechefen i US Navy, James “Ace” Lyons, säger att det fanns ett tätt samarbete mellan svenska amiraler och USA. Keith Speed, brittisk marinminister på 80-talet, bekräftar att det fanns övningar som syftade till att testa den svenska försvarsförmågan. Enligt <a href="/wiki/Caspar_Weinberger" title="Caspar Weinberger">Caspar Weinberger</a> hände ingenting utan den svenska marinens kännedom.<sup id="cite_ref-84" class="reference"><a href="#cite_note-84"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>84<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Misstankarna om att ubåtarna kom från NATO förstärks av en rad incidenter som inträffade under ubåtsjakten på 1980-talet. Exempelvis skadades en ubåt den 11 oktober 1982 genom en mina nära Mälsten vilket resulterade i att det dök upp en grön-gul fläck på vattenytan kort därefter, ett signalämne som användes av västliga ubåtar för att visa att man behövde hjälp. Före detta ubåtskaptenen Anders Hammare bedömer det som osannolikt att en sovjetisk ubåt hade lämnat en färgfläck eftersom man då hade gjort sig till måltavla. Ett annat exempel är den 13 oktober när kustbevakningen återigen fick tecken om ett ubåtsintrång vid Mälsten. Försvarsstabschefen Bror Stefenson förbjöd dock användning av minor vilket föranledde Sven Olof Kviman, befälhavare vid minstationen på Mälsten, att använda sjunkbomber. Men insatsen stördes av en order via radion som sa att man bara fick fälla <i>en</i> sjunkbomb. Sjunkbomben fälldes, men utan resultat och dessutom vid fel ställe. En timme efter det fick kustbevakningen eldtillstånd för minorna igen, men då hade ubåten försvunnit.<sup id="cite_ref-85" class="reference"><a href="#cite_note-85"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>85<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Stefenson menar att eldförbudet berodde på mörkret, vilket Kviman dock hävdar inte kan ha varit orsaken eftersom man hade eldtillstånd kvällen innan.<sup id="cite_ref-86" class="reference"><a href="#cite_note-86"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>86<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Kviman har senare även sagt att händelserna den 13 oktober får honom att tro att någon med avsikt villa släppa igenom ubåten.<sup id="cite_ref-87" class="reference"><a href="#cite_note-87"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>87<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Efter incidenterna i Hårsfjärden satte regeringen Palme till en kommission, <i><a href="/wiki/Ub%C3%A5tsskyddskommissionen" title="Ubåtsskyddskommissionen">Ubåtsskyddskommissionen</a></i> som så småningom presenterade en rapport 1983 där det fastslogs att ubåtarna kom från Sovjet.<sup id="cite_ref-:3_88-0" class="reference"><a href="#cite_note-:3-88"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>88<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Dessutom ökade den mediala pressen på regeringen när tolv höga sjöofficerare i Svenska Dagbladet anklagade Olof Palme för att vara opålitlig i försvarsfrågor.<sup id="cite_ref-89" class="reference"><a href="#cite_note-89"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>89<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Göran Hägg menar att det var försvarsminister Sven Anderssons goda kontakter till militären som ledde till att man ganska lätt accepterade marinens förklaringar på att ubåtarna var sovjetiska.<sup id="cite_ref-90" class="reference"><a href="#cite_note-90"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>90<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Ingvar Carlsson har senare uttryckt att regeringen fick ganska sent ett underlag ifrån Ubåtsskyddskommissionen och menar att ansvaret för det faller på Sven Andersson och säger även att det är märkligt att media har varit så eniga i ubåtsfrågan. Carlsson säger att om regeringen hade haft den kunskap man har idag om ubåtsfrågan hade regeringen inte lämnat in en sådan protestnot och att marinen förmodligen inte hade fått så mycket pengar.<sup id="cite_ref-91" class="reference"><a href="#cite_note-91"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>91<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En senare kommission från 1995 underkände rapporten från 1983, vilket ledde till stark kritik av Carl Bildt som själv hade suttit med i ubåtsskyddskommissionen.<sup id="cite_ref-:3_88-1" class="reference"><a href="#cite_note-:3-88"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>88<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Folkhemmets_omdaning_(1985-1991)"><span id="Folkhemmets_omdaning_.281985-1991.29"></span>Folkhemmets omdaning (1985-1991)</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Folkhemmets omdaning (1985-1991)" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Folkhemmets omdaning (1985-1991)"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Mordet_på_Olof_Palme"><span id="Mordet_p.C3.A5_Olof_Palme"></span>Mordet på Olof Palme</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Mordet på Olof Palme" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Mordet på Olof Palme"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Place_of_murder_of_Olof_Palme.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/Place_of_murder_of_Olof_Palme.jpg/250px-Place_of_murder_of_Olof_Palme.jpg" decoding="async" width="250" height="167" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/Place_of_murder_of_Olof_Palme.jpg/375px-Place_of_murder_of_Olof_Palme.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/Place_of_murder_of_Olof_Palme.jpg/500px-Place_of_murder_of_Olof_Palme.jpg 2x" data-file-width="3504" data-file-height="2336" /></a><figcaption>Mordplatsen på Sveavägen.</figcaption></figure> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Mordet_p%C3%A5_Olof_Palme" title="Mordet på Olof Palme">Mordet på Olof Palme</a></dd></dl></div> <p>Den 28 februari 1986 mördades statsminister Olof Palme vilket kom som en chock för många människor. Länspolismästaren <a href="/wiki/Hans_Holm%C3%A9r" title="Hans Holmér">Hans Holmér</a> tog över uppdraget att hitta Olof Palmes mördare, men utan att lyckas. Först misstänktes en 33-årig man som dock sattes på fri fot efter ett tag. Sedan misstänkte Holmér att den kurdiska organisationen PKK låg bakom mordet. Men trots att alla resurser satsades på PKK-spåret kunde aldrig bevisas att PKK hade någonting med mordet att göra. Senare granskningar riktade kritik mot Holmér som i stort sett hade ignorerat alla andra spår och enbart satsat på PKK-spåret. När Holmér lämnade uppdraget som spaningsledare i februari 1987 var det fortfarande oklart vem som hade mördat Olof Palme.<sup id="cite_ref-92" class="reference"><a href="#cite_note-92"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>92<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Mordet på Olof Palme betraktades som en brytpunkt på 80-talet där det blev tydligt vilken ljusstark politiker Sverige hade förlorat. Samtidigt lämnades svenska folket med ett nationellt trauma eftersom mördaren eller mördarna aldrig kunde gripas.<sup id="cite_ref-ref_5_74-1" class="reference"><a href="#cite_note-ref_5-74"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>74<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Genom åren har det dock förekommit olika teorier om vem som mördade Palme. Medan en del tror att det var den ensamma gärningsmannen Christer Pettersson som sköt Palme finns det andra teorier som går ut på att det skulle ha varit en sammansvärjning av till exempel poliser som dödade statsministern.<sup id="cite_ref-93" class="reference"><a href="#cite_note-93"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>93<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Leif GW Persson har blivit en populär kritiker av teorin att Christer Pettersson skulle ha mördat Palme.<sup id="cite_ref-94" class="reference"><a href="#cite_note-94"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>94<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Ytterligare andra menar att det finns ett samband mellan Palmes planerade besök i Moskva i april 1986 där han ville förhandla med Gorbatjov om möjligheterna att minska spänningarna i Östersjön. Gorbatjov själv har visat sig övertygad om att mordet på Olof Palme har haft en politisk bakgrund.<sup id="cite_ref-95" class="reference"><a href="#cite_note-95"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>95<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/Wilhelm_Agrell" title="Wilhelm Agrell">Wilhelm Agrell</a>, professor i underrättelseanalys, skriver i sin bok <i>Fred och fruktan</i> att Olof Palmes död fick långtgående konsekvenser för utrikespolitiken eftersom Palmes planerade Moskvaresa på våren 1986 inte blev av och att därmed även den planerade normaliseringen av de svensk-sovjetiska relationerna inte ägde rum. Agrell anser vidare att Palmes efterträdare Ingvar Carlsson visserligen försökte att driva den förre statsministerns linje i nedrustningsfrågan men att han saknade Palmes kontaktnät för att kunna uträtta något. Konsekvensen av detta blev, enligt Agrell, att Sverige blev en vanlig europeisk småstat som inte stack ut längre.<sup id="cite_ref-96" class="reference"><a href="#cite_note-96"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>96<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Daniel Suhonen, socialdemokrat och chef för tankesmedjan <i>Katalys</i>, menar att det finns tendenser att idealisera Palme i efterhand men han anser samtidigt att Palme stod för en konfliktbetonad linje i frågor om privatiseringar och utrikespolitik, vilket tydligast visades i "Systemskiftesvalet" 1985 där Socialdemokraterna och Palme inte gick högerut utan drev en linje för en stor offentlig sektor och mot privatiseringar, en linje som bröts efter Palmes död, enligt Suhonen.<sup id="cite_ref-97" class="reference"><a href="#cite_note-97"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>97<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Historikern <a href="/wiki/Peter_Englund" title="Peter Englund">Peter Englund</a> menar däremot att mordet på Palme inte hade någon avgörande betydelse för Sveriges historia och anser överlag att stora förändringar så som omdaningen av Folkhemmet eller en kursändring i utrikespolitiken inte kan förklaras med mordet av en enskild politiker.<sup id="cite_ref-98" class="reference"><a href="#cite_note-98"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>98<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Ebbe_Carlsson-affären"><span id="Ebbe_Carlsson-aff.C3.A4ren"></span>Ebbe Carlsson-affären</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: Ebbe Carlsson-affären" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: Ebbe Carlsson-affären"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Anna-Greta_Leijon.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ac/Anna-Greta_Leijon.JPG/250px-Anna-Greta_Leijon.JPG" decoding="async" width="250" height="291" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ac/Anna-Greta_Leijon.JPG/375px-Anna-Greta_Leijon.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ac/Anna-Greta_Leijon.JPG/500px-Anna-Greta_Leijon.JPG 2x" data-file-width="1796" data-file-height="2094" /></a><figcaption>Anna-Greta Leijon (2012).</figcaption></figure> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Ebbe_Carlsson-aff%C3%A4ren" title="Ebbe Carlsson-affären">Ebbe Carlsson-affären</a></dd></dl></div> <p>Efter Olof Palmes död fick länspolismästaren Hans Holmér i uppdrag att hitta den som hade mördat statsministern. Hans Holmérs huvudspår blev att den kurdiska organisationen PKK hade mördat Palme, men han lyckades aldrig bevisa det och avskedades den 5 mars 1987. Men även efter hans avgång höll han fast vid PKK-spåret och redan sommaren 1987 träffades Holmér och en grupp inom SÄPO som delade Holmérs hypotes. Den f.d. länspolismästaren kontaktade sin gamle vän, bokförläggaren <a href="/wiki/Ebbe_Carlsson" title="Ebbe Carlsson">Ebbe Carlsson</a>, som fick i uppdrag att undersöka PKK-spåret vidare. Vintern 1987/88 hade Holmér möten med bl a justitieministern <a href="/wiki/Anna-Greta_Leijon" title="Anna-Greta Leijon">Anna-Greta Leijon</a>. Holmérs hypotes var att Iran hade gett PKK i uppdrag att mörda Palme på grund av att han hade stoppat en vapenleverans till Iran under <a href="/wiki/Iran%E2%80%93Irak-kriget" title="Iran–Irak-kriget">Iran-Irak-kriget</a>. Anna-Greta Leijon blev regelbundet underrättad av Ebbe Carlssons förehavanden under sitt spaningsuppdrag som förde honom tvärs genom Europa. Finansieringen skedde genom <a href="/wiki/Tomas_Fischer" title="Tomas Fischer">Tomas Fischer</a>, miljardär och tillika tillhörande socialdemokratins innersta krets. I slutet av 1987 (senast i april 1988) hade även statsminister Ingvar Carlsson fått kännedom om Ebbe Carlssons privatspaning. Någon gång kring månadsskiftet mars/april 1988 bestämde Ebbe Carlsson i samråd med bl a Leijon att använda avlyssning i jakten på Palmes mördare. Slutet på spaningen skedde i början av juni 1988 när Ebbe Carlssons personliga livvakt Per-Ola Karlsson fastnade i Helsingborgstullen, bilen fullastad med illegal buggningsutrustning. Att bilen fastnade i tullen berodde förmodligen på att tullen hade fått ett tips ifrån en grupp SÄPO-poliser som inte trodde på PKK-spåret. Anna-Greta Leijon erkände att Ebbe Carlsson hade ansvaret för smugglingen men förnekade sin egen inblandning. <i>Expressen</i> kunde dock snabbt visa att Ebbe Carlsson hade jobbat på uppdrag av justitieminister Anna-Greta Leijon. Trots att det därmed var klarlagt att justitieministern både hade ljugit samt ägnat sig åt <a href="/wiki/Ministerstyre" title="Ministerstyre">ministerstyre</a> och därmed brutit mot grundlagen vägrade statsminister Ingvar Carlsson att avskeda Leijon. Även när det uppdagades att Leijon visste om att Ebbe Carlssons spaning hade finansierats med hjälp av miljardären Tomas Fischer, trots att hon först angav att hon inte hade vetat det, höll Carlsson fast vid Leijon ("Hon sitter kvar"). Först en hotande misstroendeförklaring av de borgerliga partierna samt vpk föranledde justitieministern att lämna sin post den 7 juni 1988. Exakt hur mycket Ingvar Carlsson visste om spaningen blev aldrig klarlagt.<sup id="cite_ref-99" class="reference"><a href="#cite_note-99"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>99<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Kjell-Olof_Feldt_2016.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/10/Kjell-Olof_Feldt_2016.jpg/208px-Kjell-Olof_Feldt_2016.jpg" decoding="async" width="208" height="266" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/10/Kjell-Olof_Feldt_2016.jpg/311px-Kjell-Olof_Feldt_2016.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/10/Kjell-Olof_Feldt_2016.jpg/415px-Kjell-Olof_Feldt_2016.jpg 2x" data-file-width="1171" data-file-height="1500" /></a><figcaption>Kjell-Olof Feldt (2016).</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Novemberrevolutionen">Novemberrevolutionen</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Novemberrevolutionen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Novemberrevolutionen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div><p> 1980-talet blev också årtiondet där det skapades en snabb spekulationsekonomi där vinster kunde skapas över en natt.<sup id="cite_ref-100" class="reference"><a href="#cite_note-100"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>100<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En viktig faktor bakom denna spekulationsekonomi var det som senare gick under benämningen “Novemberrevolutionen” som innebar att Riksbanken tog bort kreditregleringen hösten 1985 vilket betydde att det nu var fritt fram för bankerna att låna ut så mycket pengar de ville. Finansministern Kjell-Olof Feldt var en drivande kraft bakom denna avreglering, vilket visar hur socialdemokratin hade blivit påverkad av de nyliberala tankegångarna (se ovan). Genom att bankerna lånade ut allt mer pengar sattes det igång en väldig spekulationsekonomi som i sin tur ledde till allt högre fastighetspriser. Samtidigt ökade också inflationen kraftigt på grund av den allt högre konsumtionen som hade vållats av bankernas ökade utlåning. Den ökade utlåningen berodde även på att man kunde göra stora skatteavdrag när man lånade pengar. Med andra ord så minskade skatten ju mer man lånade vilket gjorde det väldigt attraktivt att låna pengar.<sup id="cite_ref-101" class="reference"><a href="#cite_note-101"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>101<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></p><div class="timeline-wrapper"><map name="timeline_nm03jstz31fwvwarfo53qyvjhyf8dbe"><area shape="rect" href="/wiki/Ingvar_Carlsson" coords="72,14,191,34" title="Ingvar Carlsson" alt="Ingvar Carlsson" /><area shape="rect" href="/wiki/Olof_Palme" coords="72,53,164,74" title="Olof Palme" alt="Olof Palme" /><area shape="rect" href="/wiki/Thorbj%C3%B6rn_F%C3%A4lldin" coords="72,93,214,114" title="Thorbjörn Fälldin" alt="Thorbjörn Fälldin" /><area shape="rect" href="/wiki/Ola_Ullsten" coords="72,116,169,137" title="Ola Ullsten" alt="Ola Ullsten" /><area shape="rect" href="/wiki/Thorbj%C3%B6rn_F%C3%A4lldin" coords="72,133,214,154" title="Thorbjörn Fälldin" alt="Thorbjörn Fälldin" /><area shape="rect" href="/wiki/Olof_Palme" coords="72,184,164,205" title="Olof Palme" alt="Olof Palme" /><area shape="rect" href="/wiki/Tage_Erlander" coords="72,355,180,375" title="Tage Erlander" alt="Tage Erlander" /><area shape="rect" href="/wiki/Per_Albin_Hansson" coords="72,496,203,517" title="Per Albin Hansson" alt="Per Albin Hansson" /></map><img usemap="#timeline_nm03jstz31fwvwarfo53qyvjhyf8dbe" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/sv/timeline/nm03jstz31fwvwarfo53qyvjhyf8dbe.png" /></div><p><i>Sveriges statministrar 1945-1989</i> </p><div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="90-talskrisen">90-talskrisen</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: 90-talskrisen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: 90-talskrisen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Finanskrisen_i_Sverige_1990%E2%80%931994" title="Finanskrisen i Sverige 1990–1994">Finanskrisen i Sverige 1990–1994</a></dd></dl></div> <p>Den stigande inflationen blev särskilt allvarlig runt 1990 när inflationen i Sverige ökade mer än i andra länder vilket ledde till att svenska företag tappade konkurrensfördelar gentemot företag från andra länder. Därför tog regeringen hösten 1990 beslutet att prioritera låg inflation före låg arbetslöshet vilket kan ses som ett trendbrott i den ekonomiska politiken eftersom politikerna inte längre prioriterade att hålla arbetslösheten nere.<sup id="cite_ref-102" class="reference"><a href="#cite_note-102"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>102<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I den följande 1990-talskrisen använde staten 100 miljarder kronor för att rädda bankerna, 250 000 människor blev arbetslösa och 90 000 företag gick i konkurs.<sup id="cite_ref-103" class="reference"><a href="#cite_note-103"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>103<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En effekt av den ekonomiska krisen var att det gjordes nedskärningar i trygghetssystemen. En annan effekt var att socialdemokraterna fick ett svårt utgångsläge under valrörelsen 1991. Samtidigt seglade det nybildade partiet Ny demokrati upp som blev en magnet för missnöjda grupper och som tydligt placerade sig till höger på den politiska skalan.<sup id="cite_ref-104" class="reference"><a href="#cite_note-104"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>104<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Partiets profilfrågor var sänkta skatter, en starkt minskad offentlig sektor samt minskad invandring.<sup id="cite_ref-105" class="reference"><a href="#cite_note-105"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>105<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Även på andra sätt märktes en förskjutning till höger. Kristdemokratiska samhällspartiet (KDS), som hade bildats 1964, kom in som ett nytt parti i riksdagen samtidigt som Miljöpartiet åkte ut vilket försvagade vänstersidan. Med Carl Bildt som statsminister bildades en borgerlig regering bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokratiska samhällspartiet som dock var en minoritetsregering som fick stöd av Ny demokrati. Den huvudsakliga agendan blev att sänka skatterna och avreglera samtidigt som valfrihet och individen skulle stå starkare i fokus, vilket uppfattades som ett "systemskifte".<sup id="cite_ref-106" class="reference"><a href="#cite_note-106"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>106<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Sport">Sport</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Sport" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Sport"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>På herrsidan hade <a href="/wiki/Sverige" title="Sverige">Sverige</a> stora framgångar genom <a href="/wiki/Bj%C3%B6rn_Borg" title="Björn Borg">Björn Borg</a> på <a href="/wiki/Tennis" title="Tennis">tennisbanorna</a> och <a href="/wiki/Ingemar_Stenmark" title="Ingemar Stenmark">Ingemar Stenmark</a> i <a href="/wiki/Utf%C3%B6rs%C3%A5kning" class="mw-redirect" title="Utförsåkning">utförsåkningspisterna</a>. <a href="/wiki/Sveriges_herrlandslag_i_bandy" title="Sveriges herrlandslag i bandy">Sveriges herrlandslag i bandy</a> lyckades 1981 för första gången vinna <a href="/wiki/V%C3%A4rldsm%C3%A4sterskapet_i_bandy_f%C3%B6r_herrar" title="Världsmästerskapet i bandy för herrar">VM-guld</a>, vilket skedde i det dåvarande <a href="/wiki/Sovjetunionen" title="Sovjetunionen">Sovjetunionen</a>. <a href="/wiki/Sveriges_herrlandslag_i_ishockey" title="Sveriges herrlandslag i ishockey">Svenska ishockeylandslaget</a> vann i och med <a href="/wiki/V%C3%A4rldsm%C3%A4sterskapet_i_ishockey_f%C3%B6r_herrar_1987" title="Världsmästerskapet i ishockey för herrar 1987">VM-segern 1987</a> i <a href="/wiki/Wien" title="Wien">Wien</a> sitt första VM-guld sedan 1962. </p><p>På damsidan hade Sverige bland annat <a href="/wiki/Ulrika_Knape" class="mw-redirect" title="Ulrika Knape">Ulrika Knape</a> i simhopp under 1970-talet. På <a href="/wiki/Simhopp" title="Simhopp">trampolinen</a> vann hon <a href="/wiki/Olympiska_sommarspelen_1972" title="Olympiska sommarspelen 1972">OS-guld 1972</a> i <a href="/wiki/M%C3%BCnchen" title="München">München</a>, <a href="/wiki/V%C3%A4rldsm%C3%A4sterskapen_i_simsport_1973" title="Världsmästerskapen i simsport 1973">VM-guld 1973</a> i <a href="/wiki/Belgrad" title="Belgrad">Belgrad</a> samt <a href="/w/index.php?title=Europam%C3%A4sterskapen_i_simsport_1974&action=edit&redlink=1" class="new" title="Europamästerskapen i simsport 1974 [inte skriven än]">EM-guld 1974</a> i Wien, och i <a href="/wiki/Svikthopp" class="mw-redirect" title="Svikthopp">svikthopp</a> vann hon EM-guld 1974. I <a href="/wiki/Orientering" title="Orientering">orientering</a> var <a href="/wiki/Annichen_Kringstad" title="Annichen Kringstad">Annichen Kringstad</a> en svenska i världseliten under 1980-talet. Brottaren <a href="/wiki/Frank_Andersson" title="Frank Andersson">Frank Andersson</a> hade också en del internationella framgångar med tre VM-guld (1977, 1979 och 1982). Skridskoåkaren <a href="/wiki/Tomas_Gustafson" title="Tomas Gustafson">Tomas Gustafson</a> tog guld både på 5 000 meter och silver 10 000 meter vid <a href="/wiki/Olympiska_vinterspelen_1984" title="Olympiska vinterspelen 1984">Olympiska vinterspelen 1984</a> i <a href="/wiki/Sarajevo" title="Sarajevo">Sarajevo</a>, samt guld på båda dessa distanser vid <a href="/wiki/Olympiska_vinterspelen_1988" title="Olympiska vinterspelen 1988">1988 års vinterspel</a> i <a href="/wiki/Calgary" title="Calgary">Calgary</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Se_även"><span id="Se_.C3.A4ven"></span>Se även</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Se även" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Se även"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/wiki/EFTA" class="mw-redirect" title="EFTA">EFTA</a></li> <li><a href="/wiki/Palmemordet" class="mw-redirect" title="Palmemordet">Palmemordet</a></li> <li><a href="/wiki/Storkonflikten_i_Sverige_1980" title="Storkonflikten i Sverige 1980">Storkonflikten i Sverige 1980</a></li> <li><a href="/wiki/Novemberrevolutionen_(Sverige)" title="Novemberrevolutionen (Sverige)">Novemberrevolutionen</a></li> <li><a href="/wiki/Boforsaff%C3%A4ren" title="Boforsaffären">Boforsaffären</a></li> <li><a href="/wiki/Svensk_nynazism" class="mw-redirect" title="Svensk nynazism">Svensk nynazism</a></li> <li><a href="/wiki/Norrmalmstorgsdramat" title="Norrmalmstorgsdramat">Norrmalmstorgsdramat</a></li> <li><a href="/wiki/Ub%C3%A5tskr%C3%A4nkningar_i_Sverige" title="Ubåtskränkningar i Sverige">Ubåtskränkningar i Sverige</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Referenser">Referenser</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&veaction=edit&section=24" title="Redigera avsnitt: Referenser" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&action=edit&section=24" title="Redigera avsnitts källkod: Referenser"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-1"><a href="#cite_ref-1">^</a> <span class="reference-text">Melin, Jan, Johansson, Alf W, Hedenborg, Susanna, <i>Sveriges historia</i>, Prisma 2006, sid. 386-387</span> </li> <li id="cite_note-2"><a href="#cite_ref-2">^</a> <span class="reference-text">Hadenius, Stig, Svensk politik under 1900-talet. Konflikt och samförstånd, Hjalmarson & Högberg 2002, sid. 149</span> </li> <li id="cite_note-3"><a href="#cite_ref-3">^</a> <span class="reference-text">Melin, Jan (m fl), sid. 389-390</span> </li> <li id="cite_note-4"><a href="#cite_ref-4">^</a> <span class="reference-text">Melin (m fl), sid. 384-386</span> </li> <li id="cite_note-5"><a href="#cite_ref-5">^</a> <span class="reference-text">Jonsson, Fredrik, P3 dokumentär. IB-affären, Sveriges Radio 2007, tid: 22:15, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/870358?programid=2519">https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/870358?programid=2519</a></span> </li> <li id="cite_note-6"><a href="#cite_ref-6">^</a> <span class="reference-text">Pettersson, Frida, Ett år som förändrade världen, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ett-ar-som-forandrade-varlden">https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ett-ar-som-forandrade-varlden</a>, publicerad: 3 maj 1968, hämtad: 14 juli 2018</span> </li> <li id="cite_note-7"><a href="#cite_ref-7">^</a> <span class="reference-text">Åren 1900-2000, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/den-svenska-hogskolans-historia/aren-1900-2000.html">https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/den-svenska-hogskolans-historia/aren-1900-2000.html</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20210215021054/https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/den-svenska-hogskolans-historia/aren-1900-2000.html">Arkiverad</a> 15 februari 2021 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. publicerad: 15 februari 2017, hämtad: 14 juli 2018</span> </li> <li id="cite_note-8"><a href="#cite_ref-8">^</a> <span class="reference-text">Holmström, Mikael, <i>Den dolda alliansen. Sveriges hemliga NATO-förbindelser</i>, Atlantis AB 2011, sid. 298-299</span> </li> <li id="cite_note-9"><a href="#cite_ref-9">^</a> <span class="reference-text"><i>Vågorna av bombningarna raserade kulisserna i Europa</i> i Dala-Demokraten, 25 december 2017</span> </li> <li id="cite_note-10"><a href="#cite_ref-10">^</a> <span class="reference-text">Rundkvist, Fredrik, <i>Jultalet som skakade USA</i> i Aftonbladet 23 december 2015</span> </li> <li id="cite_note-11"><a href="#cite_ref-11">^</a> <span class="reference-text">Henriksson, Karin, <i>Minnet av Palme suddigt i USA</i> i Svenska Dagbladet, 27 februari 2016</span> </li> <li id="cite_note-12"><a href="#cite_ref-12">^</a> <span class="reference-text">Holmström, sid. 300</span> </li> <li id="cite_note-13"><a href="#cite_ref-13">^</a> <span class="reference-text">Ismail, Bawar, <i>Olof Palme var inte neutral</i> i Göteborgs-Posten, 28 februari 2016</span> </li> <li id="cite_note-14"><a href="#cite_ref-14">^</a> <span class="reference-text">Holmström, sid. 299, 302</span> </li> <li id="cite_note-15"><a href="#cite_ref-15">^</a> <span class="reference-text">Holmström, sid. 304-306</span> </li> <li id="cite_note-16"><a href="#cite_ref-16">^</a> <span class="reference-text">Holmström, sid. 306-307</span> </li> <li id="cite_note-17"><a href="#cite_ref-17">^</a> <span class="reference-text">Berg, Anton, <i>Den stora gruvstrejken 1969/70</i>, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/462108?programid=2519">https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/462108?programid=2519</a>, publicerad: 23 november 2014, hämtad: 03 juli 2018</span> </li> <li id="cite_note-18"><a href="#cite_ref-18">^</a> <span class="reference-text">Dahlbäck, Vincent, <i>Svenska händelser. Den stora gruvstrejken</i>, SVT 2012, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.youtube.com/watch?v=lWz1P2H6Pgc">https://www.youtube.com/watch?v=lWz1P2H6Pgc</a>, tid: 02:50</span> </li> <li id="cite_note-19"><a href="#cite_ref-19">^</a> <span class="reference-text">Berg, Anton, <i>P3 dokumentär. Den Stora Gruvstrejken 1969/70</i>, Sveriges Radio 2014, tid: 12:00, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/462108?programid=2519">https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/462108?programid=2519</a></span> </li> <li id="cite_note-20"><a href="#cite_ref-20">^</a> <span class="reference-text">Dahlbäck, tid: 04:50</span> </li> <li id="cite_note-21"><a href="#cite_ref-21">^</a> <span class="reference-text">Berg, tid: 03:50</span> </li> <li id="cite_note-ref_1-22">^ [<a href="#cite_ref-ref_1_22-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_1_22-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Hadenius, sid. 149</span> </li> <li id="cite_note-ref_2-23">^ [<a href="#cite_ref-ref_2_23-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_2_23-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-ref_2_23-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-ref_2_23-3"><small>d</small></a>] <span class="reference-text">Hedenborg, Kvarnström, sid. 315</span> </li> <li id="cite_note-24"><a href="#cite_ref-24">^</a> <span class="reference-text">Dahlbäck, tid: 07:30</span> </li> <li id="cite_note-25"><a href="#cite_ref-25">^</a> <span class="reference-text">Berg, tid: 27:30</span> </li> <li id="cite_note-26"><a href="#cite_ref-26">^</a> <span class="reference-text">Dahlbäck, tid: 17:00</span> </li> <li id="cite_note-27"><a href="#cite_ref-27">^</a> <span class="reference-text">Berg, tid: 39:55</span> </li> <li id="cite_note-28"><a href="#cite_ref-28">^</a> <span class="reference-text">Berg, tid: 36:40</span> </li> <li id="cite_note-29"><a href="#cite_ref-29">^</a> <span class="reference-text">Berg, tid: 50:30</span> </li> <li id="cite_note-30"><a href="#cite_ref-30">^</a> <span class="reference-text">Berg, tid: 1:07:30</span> </li> <li id="cite_note-31"><a href="#cite_ref-31">^</a> <span class="reference-text">Dahlbäck, tid: 26:40</span> </li> <li id="cite_note-32"><a href="#cite_ref-32">^</a> <span class="reference-text">Berg, tid: 1:12:00</span> </li> <li id="cite_note-33"><a href="#cite_ref-33">^</a> <span class="reference-text">Melin, Jan (m fl), sid. 390</span> </li> <li id="cite_note-34"><a href="#cite_ref-34">^</a> <span class="reference-text">Hägg, sid. 304</span> </li> <li id="cite_note-35"><a href="#cite_ref-35">^</a> <span class="reference-text">Berg, tid: 1:14:00</span> </li> <li id="cite_note-36"><a href="#cite_ref-36">^</a> <span class="reference-text">Abdelzadeh, Hiwa, <i>Politiska skandaler vi minns. IB-affären</i>, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://nyheter24.se/nyheter/inrikes/634356-politiska-skandaler-vi-minns-ib-affaren">https://nyheter24.se/nyheter/inrikes/634356-politiska-skandaler-vi-minns-ib-affaren</a>, publicerad: 3 december 2011, hämtad: 4 juli 2018</span> </li> <li id="cite_note-37"><a href="#cite_ref-37">^</a> <span class="reference-text">Göransson, Mattias, <i>Björnen kommer. Om ryssrädsla, mönsterseende och militära misstag</i>, Offside Press AB 2017, sid. 60</span> </li> <li id="cite_note-:0-38">^ [<a href="#cite_ref-:0_38-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-:0_38-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-:0_38-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text">Hedlund, Ingvar, Så blev Jan Guillou dömd IB-affären, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.expressen.se/nyheter/expressen-avslojar/sa-blev-jan-guillou-domd-ib-affaren/">https://www.expressen.se/nyheter/expressen-avslojar/sa-blev-jan-guillou-domd-ib-affaren/</a>, publicerad: 24 oktober 2009, hämtad: 2 juli 2018</span> </li> <li id="cite_note-:1-39"><a href="#cite_ref-:1_39-0">^</a> <span class="reference-text">Göransson, sid. 125</span> </li> <li id="cite_note-:2-40">^ [<a href="#cite_ref-:2_40-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-:2_40-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Göransson, sid. 126</span> </li> <li id="cite_note-41"><a href="#cite_ref-41">^</a> <span class="reference-text">Göransson, sid. 129-132</span> </li> <li id="cite_note-42"><a href="#cite_ref-42">^</a> <span class="reference-text">Göransson, sid. 134</span> </li> <li id="cite_note-43"><a href="#cite_ref-43">^</a> <span class="reference-text">Holmén, Christian, 40 år efter affären som skakade makten, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.expressen.se/nyheter/inloggad/40-ar-efter-affaren-som-skakade-makten/">https://www.expressen.se/nyheter/inloggad/40-ar-efter-affaren-som-skakade-makten/</a>, publicerad: 3 maj 2013, hämtad: 16 juli 2018</span> </li> <li id="cite_note-44"><a href="#cite_ref-44">^</a> <span class="reference-text">Hansen Siilin, Love, Spionaffären som skakade Göteborg, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.expressen.se/gt/spionaffaren-som-skakade-goteborg/">https://www.expressen.se/gt/spionaffaren-som-skakade-goteborg/</a>, publicerad: 17 september 2017, hämtad: 2 juli 2018</span> </li> <li id="cite_note-45"><a href="#cite_ref-45">^</a> <span class="reference-text">Leffler, Tove, <i>P3 dokumentär. Sjukhusspionen</i>, Sveriges Radio 2013, tid: 01:07:20, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/111716?programid=2519">https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/111716?programid=2519</a></span> </li> <li id="cite_note-46"><a href="#cite_ref-46">^</a> <span class="reference-text">Aschberg, Richard, Wiman, Erik, Jag offrade hela mitt liv - för staten, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/1kRmde/jag-offrade-hela-mitt-liv-for-staten">https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/1kRmde/jag-offrade-hela-mitt-liv-for-staten</a>, 25 juni 2013, hämtad: 4 juli 2018</span> </li> <li id="cite_note-47"><a href="#cite_ref-47">^</a> <span class="reference-text">Dahlbäck, Vincent, <i>Svenska händelser. Bordellhärvan</i>, SVT 2012, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.youtube.com/watch?v=Nyr6rvvuMUM">https://www.youtube.com/watch?v=Nyr6rvvuMUM</a>, tid: 01:52</span> </li> <li id="cite_note-48"><a href="#cite_ref-48">^</a> <span class="reference-text">Asplid, Åsa, <i>Unga flickor blev sexutnyttjade av eliten i samhället</i>, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.expressen.se/nyheter/inloggad/unga-flickor-blev-sexutnyttjade-av-eliten-i-samhallet/">https://www.expressen.se/nyheter/inloggad/unga-flickor-blev-sexutnyttjade-av-eliten-i-samhallet/</a>, publicerad: 6 november 2012, hämtad: 4 juli 2018</span> </li> <li id="cite_note-49"><a href="#cite_ref-49">^</a> <span class="reference-text">Dahlbäck, tid: 13:30</span> </li> <li id="cite_note-50"><a href="#cite_ref-50">^</a> <span class="reference-text">Cantwell, Oisin, <i>Politikerna idag. Det var en total mörkläggning</i>, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/21B65q/poliserna-i-dag-det-var-en-total-morklaggning">https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/21B65q/poliserna-i-dag-det-var-en-total-morklaggning</a>, publicerad: 18 september 2004, hämtad: 7 juli 2018</span> </li> <li id="cite_note-51"><a href="#cite_ref-51">^</a> <span class="reference-text">Dahlbäck, tid: 23:15</span> </li> <li id="cite_note-52"><a href="#cite_ref-52">^</a> <span class="reference-text">Dahlbäck, tid: 24:05</span> </li> <li id="cite_note-:4-53">^ [<a href="#cite_ref-:4_53-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-:4_53-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Hedenborg, Susanna, Kvarnström, Lars, Det svenska samhället 1720-2000. Böndernas och arbetarnas tid, Studentlitteratur 2006, sid. 318</span> </li> <li id="cite_note-54"><a href="#cite_ref-54">^</a> <span class="reference-text">Hadenius, sid. 145</span> </li> <li id="cite_note-55"><a href="#cite_ref-55">^</a> <span class="reference-text">Hadenius, sid. 147</span> </li> <li id="cite_note-56"><a href="#cite_ref-56">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://fof.se/artikel/2019/7/ja-trots-att-fler-sager-nej/">”Ja trots att fler säger nej”</a>. <i><span>Forskning & Framsteg</span></i>. 15 augusti 2019<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://fof.se/artikel/2019/7/ja-trots-att-fler-sager-nej/">https://fof.se/artikel/2019/7/ja-trots-att-fler-sager-nej/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 20 februari 2022</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Ja+trots+att+fler+s%C3%A4ger+nej&rft.atitle=Forskning+%26+Framsteg&rft.date=15+augusti+2019&rft_id=https%3A%2F%2Ffof.se%2Fartikel%2F2019%2F7%2Fja-trots-att-fler-sager-nej%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Sveriges_historia_1968%E2%80%931991"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-57"><a href="#cite_ref-57">^</a> <span class="reference-text">Hadenius, sid. 146</span> </li> <li id="cite_note-ref_3-58">^ [<a href="#cite_ref-ref_3_58-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_3_58-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Melin, Jan (m fl), sid. 391-392</span> </li> <li id="cite_note-59"><a href="#cite_ref-59">^</a> <span class="reference-text">Hägg, Göran, Välfärdsåren. Svensk historia 1945-1986, Månpocket 2006, sid. 328 ff.</span> </li> <li id="cite_note-60"><a href="#cite_ref-60">^</a> <span class="reference-text">Hägg, sid. 302-303</span> </li> <li id="cite_note-ref_4-61">^ [<a href="#cite_ref-ref_4_61-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_4_61-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Melin, Jan (m fl), sid. 400</span> </li> <li id="cite_note-62"><a href="#cite_ref-62">^</a> <span class="reference-text">Josefsson, Dan, <i>Dokument inifrån. Novemberrevolutionen</i>, atmo 2004, tid: 05:25, länk:<a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.oppetarkiv.se/video/1600350/novemberrevolutionen">https://www.oppetarkiv.se/video/1600350/novemberrevolutionen</a></span> </li> <li id="cite_note-63"><a href="#cite_ref-63">^</a> <span class="reference-text">Hedenborg, Kvarnström, sid. 319</span> </li> <li id="cite_note-64"><a href="#cite_ref-64">^</a> <span class="reference-text">Melin, Jan (m fl), sid. 400-401</span> </li> <li id="cite_note-65"><a href="#cite_ref-65">^</a> <span class="reference-text">Melin, Jan (m fl), sid. 401-402</span> </li> <li id="cite_note-66"><a href="#cite_ref-66">^</a> <span class="reference-text">Sandberg, Erik, Dokument inifrån. Lönesänkarna, Laika Film & Television AB 2013, tid: 23:40, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.youtube.com/watch?v=VF__jA7GUhY">https://www.youtube.com/watch?v=VF__jA7GUhY</a></span> </li> <li id="cite_note-67"><a href="#cite_ref-67">^</a> <span class="reference-text">Melin, Jan (m fl), sid. 402-404</span> </li> <li id="cite_note-68"><a href="#cite_ref-68">^</a> <span class="reference-text">Melin, Jan (m fl), sid. 404-405</span> </li> <li id="cite_note-69"><a href="#cite_ref-69">^</a> <span class="reference-text">Josefsson, tid: 08:50</span> </li> <li id="cite_note-70"><a href="#cite_ref-70">^</a> <span class="reference-text">Hadenius, sid. 184</span> </li> <li id="cite_note-71"><a href="#cite_ref-71">^</a> <span class="reference-text">Larsson, Hans Albin i Larsson, Hans Albin (red.), Boken om Sveriges historia, Forum 2000, sid. 316-317</span> </li> <li id="cite_note-72"><a href="#cite_ref-72">^</a> <span class="reference-text">Lindblad, Hans, <i>Ingvar Carlsson. Förnyare</i>, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.gd.se/artikel/ingvar-carlsson-fornyare">https://www.gd.se/artikel/ingvar-carlsson-fornyare</a>, publicerad: 12 september 2010, hämtad: 19 juni 2018</span> </li> <li id="cite_note-73"><a href="#cite_ref-73">^</a> <span class="reference-text">Suhonen, Daniel, <i>Partiledaren som klev in i kylan. Berättelsen om Juholts fall och den nya politiken</i>, Leopard Förlag: Stockholm 2014, sid. 146-147</span> </li> <li id="cite_note-ref_5-74">^ [<a href="#cite_ref-ref_5_74-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-ref_5_74-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Melin, Jan (m fl), sid. 405</span> </li> <li id="cite_note-75"><a href="#cite_ref-75">^</a> <span class="reference-text">Hadenius, sid. 182-183</span> </li> <li id="cite_note-76"><a href="#cite_ref-76">^</a> <span class="reference-text">Agrell, Wilhelm, Fred och fruktan. Sveriges säkerhetspolitiska historia 1918-2000, Historiska media: Falun 2003, sid. 209-213</span> </li> <li id="cite_note-77"><a href="#cite_ref-77">^</a> <span class="reference-text">Agrell, sid. 213-214</span> </li> <li id="cite_note-78"><a href="#cite_ref-78">^</a> <span class="reference-text">Wall, Gunnar, <i>Konspiration Olof Palme</i>, uppläsare: Johan Svensson, Bonnier Audio 2016. Ljudbok. Tid: 00:43:55</span> </li> <li id="cite_note-79"><a href="#cite_ref-79">^</a> <span class="reference-text">Holmström, Mikael, <i>Palmes dubbelspel förblir en gåta</i>, Svenska Dagbladet 29 juli 2007, sid. 22</span> </li> <li id="cite_note-80"><a href="#cite_ref-80">^</a> <span class="reference-text">Agrell, sid. 248</span> </li> <li id="cite_note-81"><a href="#cite_ref-81">^</a> <span class="reference-text">Melin, Jan (m fl), sid. 407</span> </li> <li id="cite_note-82"><a href="#cite_ref-82">^</a> <span class="reference-text">Hadenius, sid. 171</span> </li> <li id="cite_note-83"><a href="#cite_ref-83">^</a> <span class="reference-text">Pohlmann, Dirk, Operation Täuschung. Die Methode Reagan, Februar Film/ARTE 2014, tid: 25:10, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.youtube.com/watch?v=rc0jThe2F4Q">https://www.youtube.com/watch?v=rc0jThe2F4Q</a></span> </li> <li id="cite_note-84"><a href="#cite_ref-84">^</a> <span class="reference-text">Operation Täuschung. Die Methode Reagan, tid: 35:55</span> </li> <li id="cite_note-85"><a href="#cite_ref-85">^</a> <span class="reference-text">Borgnäs, Lars, <i>Uppdrag Granskning. Ubåtar, lögner och ljudband</i>, SVT 2007, tid: 33:30, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.youtube.com/watch?v=94TNy3SjEA0">https://www.youtube.com/watch?v=94TNy3SjEA0</a></span> </li> <li id="cite_note-86"><a href="#cite_ref-86">^</a> <span class="reference-text">Bratt, Peter, <i>Ubåtsjakten. Eldförbudet förbryllar</i>, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.dn.se/arkiv/inrikes/ubatsjakten-eldforbudet-forbryllar/?forceScript=1&variantType=large">https://www.dn.se/arkiv/inrikes/ubatsjakten-eldforbudet-forbryllar/?forceScript=1&variantType=large</a>, publicerad: 23 november 2001, hämtad: 22 juni 2018</span> </li> <li id="cite_note-87"><a href="#cite_ref-87">^</a> <span class="reference-text">Kviman, Sven Olof, <i>Regeringen måste släppa ubåtsbandet</i>, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.expressen.se/debatt/regeringen-maste-slappa-ubatsbandet/">https://www.expressen.se/debatt/regeringen-maste-slappa-ubatsbandet/</a>, publicerad: 5 november 2007, hämtad: 22 juni 2018</span> </li> <li id="cite_note-:3-88">^ [<a href="#cite_ref-:3_88-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-:3_88-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Bodström, Lennart, <i>Ubåtskommissionen vilseledde regeringen</i>, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.expressen.se/debatt/ubatskommissionen-vilseledde-regeringen/">https://www.expressen.se/debatt/ubatskommissionen-vilseledde-regeringen/</a>, publicerad: 17 november 2007, hämtad: 1 juli 2018</span> </li> <li id="cite_note-89"><a href="#cite_ref-89">^</a> <span class="reference-text">Hägg, sid. 399</span> </li> <li id="cite_note-90"><a href="#cite_ref-90">^</a> <span class="reference-text">Hägg, sid. 394-396</span> </li> <li id="cite_note-91"><a href="#cite_ref-91">^</a> <span class="reference-text">Göransson, Mattias. <i>Ingvar Carlsson. Man vilseledde regeringen</i>, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://magasinetfilter.se/filterbubblan/ingvar-carlsson-man-vilseledde-regeringen/">https://magasinetfilter.se/filterbubblan/ingvar-carlsson-man-vilseledde-regeringen/</a>, publicerad: 29 mars 2018, hämtad: 19 juni 2018</span> </li> <li id="cite_note-92"><a href="#cite_ref-92">^</a> <span class="reference-text">Borgnäs, Lars, <i>En iskall vind drog genom Sverige. Mordet på Olof Palme</i>, Norstedts 2006, sid. 7-10</span> </li> <li id="cite_note-93"><a href="#cite_ref-93">^</a> <span class="reference-text">Vem mördade Olof Palme? Här är de mest kända teorierna, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://nyheter24.se/nyheter/politik/903760-vem-mordade-olof-palme-har-ar-de-kandaste-teorierna">https://nyheter24.se/nyheter/politik/903760-vem-mordade-olof-palme-har-ar-de-kandaste-teorierna</a>, publicerad: 21 februari 2018, hämtad: 22 juni 2018</span> </li> <li id="cite_note-94"><a href="#cite_ref-94">^</a> <span class="reference-text">Brask, Christofer, Polisprofessorn: Ingenting pekar på Christer Pettersson, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.expressen.se/nyheter/polisprofessorn-ingenting-pekar-pa-christer-pettersson/">https://www.expressen.se/nyheter/polisprofessorn-ingenting-pekar-pa-christer-pettersson/</a>, publicerad: 1 september 2007, hämtad: 22 juni 2018</span> </li> <li id="cite_note-95"><a href="#cite_ref-95">^</a> <span class="reference-text">Pohlmann, tid: 49:40</span> </li> <li id="cite_note-96"><a href="#cite_ref-96">^</a> <span class="reference-text">Agrell, sid. 248-249</span> </li> <li id="cite_note-97"><a href="#cite_ref-97">^</a> <span class="reference-text">Wall, Gunnar, <i>Konspiration Olof Palme</i>, uppläsning: Johan Svensson, Bonnier Audio 2016. Ljudbok. tid: 02:54:10</span> </li> <li id="cite_note-98"><a href="#cite_ref-98">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFEnglund2015">Englund, Peter (2 september 2015). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://peterenglundsnyawebb.wordpress.com/2015/09/02/ledde-mordet-pa-olof-palme-till-ett-epokskifte/">”Ledde mordet på Olof Palme till ett epokskifte?”</a>. <i><span>Peter Englund</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://peterenglundsnyawebb.wordpress.com/2015/09/02/ledde-mordet-pa-olof-palme-till-ett-epokskifte/">https://peterenglundsnyawebb.wordpress.com/2015/09/02/ledde-mordet-pa-olof-palme-till-ett-epokskifte/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 6 februari 2020</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Ledde+mordet+p%C3%A5+Olof+Palme+till+ett+epokskifte%3F&rft.atitle=Peter+Englund&rft.aulast=Englund&rft.aufirst=Peter&rft.au=Englund%2C+Peter&rft.date=2+september+2015&rft_id=https%3A%2F%2Fpeterenglundsnyawebb.wordpress.com%2F2015%2F09%2F02%2Fledde-mordet-pa-olof-palme-till-ett-epokskifte%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Sveriges_historia_1968%E2%80%931991"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-99"><a href="#cite_ref-99">^</a> <span class="reference-text">Olsson, sid. 959 ff.</span> </li> <li id="cite_note-100"><a href="#cite_ref-100">^</a> <span class="reference-text">Melin, Jan (m fl), sid. 405-406</span> </li> <li id="cite_note-101"><a href="#cite_ref-101">^</a> <span class="reference-text">Josefsson, tid: 12:45</span> </li> <li id="cite_note-102"><a href="#cite_ref-102">^</a> <span class="reference-text">Josefsson, tid: 44:15</span> </li> <li id="cite_note-103"><a href="#cite_ref-103">^</a> <span class="reference-text">Josefsson, tid: 46:15</span> </li> <li id="cite_note-104"><a href="#cite_ref-104">^</a> <span class="reference-text">Melin, Jan (m fl), sid. 406-407</span> </li> <li id="cite_note-105"><a href="#cite_ref-105">^</a> <span class="reference-text">Fellman, Ida, Ny demokratis uppgång och fall, länk: <a rel="nofollow" class="external free" href="https://svenska.yle.fi/artikel/2011/05/11/ny-demokratis-uppgang-och-fall">https://svenska.yle.fi/artikel/2011/05/11/ny-demokratis-uppgang-och-fall</a>, publicerad: 11 maj 2011, hämtad: 23 juni 2018</span> </li> <li id="cite_note-106"><a href="#cite_ref-106">^</a> <span class="reference-text">Melin, Jan (m fl), sid. 409-411</span> </li> </ol></div> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r48052139">.mw-parser-output .sbstyle{clear:both;margin-left:auto;margin-right:auto;border-collapse:collapse;text-align:center}.mw-parser-output .sbstyle,.mw-parser-output .sbstyle td,.mw-parser-output .sbstyle th{border:#aaa 1px solid;padding:4px}</style> <table class="wikitable sbstyle succession-box noprint"> <tbody><tr> <td width="30%" rowspan="1">Företrädare:<br /><a href="/wiki/Sveriges_historia_1945%E2%80%931967" title="Sveriges historia 1945–1967">Efterkrigstiden</a> </td> <td width="40%" rowspan="1"><a href="/wiki/Sveriges_historia" title="Sveriges historia">Sveriges historia</a><br />1968–1991 </td> <td width="30%" rowspan="1">Efterträdare:<br /><a href="/wiki/Sveriges_historia_fr%C3%A5n_1991" title="Sveriges historia från 1991">Nutiden</a> </td></tr></tbody></table>    </div><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?useformat=desktop&type=1x1&usesul3=0" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968–1991&oldid=55026250">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968–1991&oldid=55026250</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategorier</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Sverige_under_1900-talet" title="Kategori:Sverige under 1900-talet">Sverige under 1900-talet</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Sverige_under_kalla_kriget" title="Kategori:Sverige under kalla kriget">Sverige under kalla kriget</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Sidor_som_anv%C3%A4nder_till%C3%A4gget_EasyTimeline" title="Kategori:Sidor som använder tillägget EasyTimeline">Sidor som använder tillägget EasyTimeline</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_med_successionsbox_som_b%C3%B6r_uppdateras" title="Kategori:Artiklar med successionsbox som bör uppdateras">Artiklar med successionsbox som bör uppdateras</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 25 juni 2024 kl. 13.00.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Sveriges_historia_1968%E2%80%931991&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-746fb5b8df-p9v8q","wgBackendResponseTime":178,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"0.346","walltime":"0.508","ppvisitednodes":{"value":6092,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":32738,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":9256,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":18,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":58075,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":0,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 376.790 1 -total"," 22.62% 85.244 1 Mall:Sveriges_historia"," 21.22% 79.942 1 Mall:Faktamall"," 11.61% 43.752 2 Mall:Webbref"," 9.62% 36.236 2 Mall:Cite_web"," 8.68% 32.692 2 Mall:Citation/core"," 6.45% 24.292 6 Mall:Huvudartikel"," 3.34% 12.568 6 Mall:Date"," 3.15% 11.873 1 Mall:Successionsbox"," 1.44% 5.429 1 Mall:Wayback"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.009","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":970379,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-web.eqiad.main-7b457d66f4-ptwk7","timestamp":"20241126121058","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Sveriges historia 1968\u20131991","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Sveriges_historia_1968%E2%80%931991","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q10686161","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q10686161","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2006-03-02T18:39:06Z","dateModified":"2024-06-25T12:00:39Z"}</script> </body> </html>