CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Vatten – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"c3df824b-c6c3-43a2-a3ee-ce570051c8e7","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Vatten","wgTitle":"Vatten","wgCurRevisionId":56278847,"wgRevisionId":56278847,"wgArticleId":6633,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Sidor med källor som kräver inloggning","Alla artiklar som behöver källor","Alla artiklar som behöver enstaka källor","Artiklar som behöver enstaka källor 2010-03","Artiklar som behöver enstaka källor 2010-08","Artiklar som behöver enstaka källor 2011-03","Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN","Wikipediaartiklar med identifierare från GND","Wikipediaartiklar med identifierare från BNF","Wikipediaartiklar med identifierare från BNE", "Wikipedia:Basartiklar","Miljö","Syreföreningar","Väteföreningar","Drycker","Naturresurser","Lösningsmedel","Vatten"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Vatten","wgRelevantArticleId":6633,"wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":70000,"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgCentralAuthMobileDomain":false,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true, "wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q283","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true,"wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","ext.math.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready", "skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready","ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init", "ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022","ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession","wikibase.sidebar.tracking"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.math.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.babel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.4"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Iceberg_with_hole_near_Sandersons_Hope_2007-07-28_2.jpg/1200px-Iceberg_with_hole_near_Sandersons_Hope_2007-07-28_2.jpg"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="689"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Iceberg_with_hole_near_Sandersons_Hope_2007-07-28_2.jpg/800px-Iceberg_with_hole_near_Sandersons_Hope_2007-07-28_2.jpg"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="459"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Iceberg_with_hole_near_Sandersons_Hope_2007-07-28_2.jpg/640px-Iceberg_with_hole_near_Sandersons_Hope_2007-07-28_2.jpg"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="368"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Vatten – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Vatten"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Vatten"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="//login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Vatten rootpage-Vatten skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-menu mw-ui-icon-wikimedia-menu"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Huvudmeny</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z"><span>Huvudsida</span></a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion"><span>Introduktion</span></a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker"><span>Deltagarportalen</span></a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen"><span>Bybrunnen</span></a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r"><span>Senaste ändringarna</span></a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x"><span>Slumpartikel</span></a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons"><span>Ladda upp filer</span></a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt"><span>Kontakta Wikipedia</span></a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp"><span>Hjälp</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <span class="mw-logo-container skin-invert"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </span> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"><span class="vector-icon mw-ui-icon-search mw-ui-icon-wikimedia-search"></span> <span>Sök</span> </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > <span class="cdx-text-input__icon cdx-text-input__start-icon"></span> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-appearance mw-ui-icon-wikimedia-appearance"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Utseende</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv" class=""><span>Stöd Wikipedia</span></a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Vatten" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class=""><span>Skapa konto</span></a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Vatten" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class=""><span>Logga in</span></a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-ellipsis mw-ui-icon-wikimedia-ellipsis"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Personliga verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv"><span>Stöd Wikipedia</span></a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Vatten" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"><span class="vector-icon mw-ui-icon-userAdd mw-ui-icon-wikimedia-userAdd"></span> <span>Skapa konto</span></a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Vatten" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"><span class="vector-icon mw-ui-icon-logIn mw-ui-icon-wikimedia-logIn"></span> <span>Logga in</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering"><span>läs mer</span></a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y"><span>Bidrag</span></a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Kemiska_och_fysikaliska_egenskaper" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Kemiska_och_fysikaliska_egenskaper"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1</span> <span>Kemiska och fysikaliska egenskaper</span> </div> </a> <ul id="toc-Kemiska_och_fysikaliska_egenskaper-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Smak_och_lukt" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Smak_och_lukt"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2</span> <span>Smak och lukt</span> </div> </a> <ul id="toc-Smak_och_lukt-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Etymologi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Etymologi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3</span> <span>Etymologi</span> </div> </a> <ul id="toc-Etymologi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Vattnets_fördelning" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Vattnets_fördelning"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4</span> <span>Vattnets fördelning</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Vattnets_fördelning-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Vattnets fördelning</span> </button> <ul id="toc-Vattnets_fördelning-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Vatten_i_universum" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Vatten_i_universum"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.1</span> <span>Vatten i universum</span> </div> </a> <ul id="toc-Vatten_i_universum-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Vatten_och_beboeliga_områden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Vatten_och_beboeliga_områden"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.2</span> <span>Vatten och beboeliga områden</span> </div> </a> <ul id="toc-Vatten_och_beboeliga_områden-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Vatten_på_jorden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Vatten_på_jorden"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.3</span> <span>Vatten på jorden</span> </div> </a> <ul id="toc-Vatten_på_jorden-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Jordens_vatten_ur_ett_astronomiskt_perspektiv" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Jordens_vatten_ur_ett_astronomiskt_perspektiv"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.3.1</span> <span>Jordens vatten ur ett astronomiskt perspektiv</span> </div> </a> <ul id="toc-Jordens_vatten_ur_ett_astronomiskt_perspektiv-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Vattnets_kretslopp" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Vattnets_kretslopp"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.3.2</span> <span>Vattnets kretslopp</span> </div> </a> <ul id="toc-Vattnets_kretslopp-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Sötvattenslagring" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Sötvattenslagring"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.3.3</span> <span>Sötvattenslagring</span> </div> </a> <ul id="toc-Sötvattenslagring-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Havsvatten" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Havsvatten"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.3.4</span> <span>Havsvatten</span> </div> </a> <ul id="toc-Havsvatten-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Tidvatten" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Tidvatten"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4.3.5</span> <span>Tidvatten</span> </div> </a> <ul id="toc-Tidvatten-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Vattnets_biologiska_roll" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Vattnets_biologiska_roll"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5</span> <span>Vattnets biologiska roll</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Vattnets_biologiska_roll-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Vattnets biologiska roll</span> </button> <ul id="toc-Vattnets_biologiska_roll-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Akvatiska_livsformer" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Akvatiska_livsformer"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5.1</span> <span>Akvatiska livsformer</span> </div> </a> <ul id="toc-Akvatiska_livsformer-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Vatten_och_människan" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Vatten_och_människan"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6</span> <span>Vatten och människan</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Vatten_och_människan-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Vatten och människan</span> </button> <ul id="toc-Vatten_och_människan-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Hälsa_och_förorening" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Hälsa_och_förorening"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.1</span> <span>Hälsa och förorening</span> </div> </a> <ul id="toc-Hälsa_och_förorening-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Vatten_som_strategisk_och_ekonomisk_tillgång" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Vatten_som_strategisk_och_ekonomisk_tillgång"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.2</span> <span>Vatten som strategisk och ekonomisk tillgång</span> </div> </a> <ul id="toc-Vatten_som_strategisk_och_ekonomisk_tillgång-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Vatten_i_katastrofer" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Vatten_i_katastrofer"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.3</span> <span>Vatten i katastrofer</span> </div> </a> <ul id="toc-Vatten_i_katastrofer-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Mänskliga_användningsområden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Mänskliga_användningsområden"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.4</span> <span>Mänskliga användningsområden</span> </div> </a> <ul id="toc-Mänskliga_användningsområden-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Jordbruk" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Jordbruk"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.4.1</span> <span>Jordbruk</span> </div> </a> <ul id="toc-Jordbruk-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Vatten_som_en_vetenskaplig_standard" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Vatten_som_en_vetenskaplig_standard"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.4.2</span> <span>Vatten som en vetenskaplig standard</span> </div> </a> <ul id="toc-Vatten_som_en_vetenskaplig_standard-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Dricksvatten" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Dricksvatten"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.4.3</span> <span>Dricksvatten</span> </div> </a> <ul id="toc-Dricksvatten-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Hygien" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Hygien"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.4.4</span> <span>Hygien</span> </div> </a> <ul id="toc-Hygien-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Kemiska_användningsområden" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Kemiska_användningsområden"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.4.5</span> <span>Kemiska användningsområden</span> </div> </a> <ul id="toc-Kemiska_användningsområden-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Som_en_värmeutbytesvätska" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Som_en_värmeutbytesvätska"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.4.6</span> <span>Som en värmeutbytesvätska</span> </div> </a> <ul id="toc-Som_en_värmeutbytesvätska-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Vatten_som_konstnärlig_inspiration" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Vatten_som_konstnärlig_inspiration"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.5</span> <span>Vatten som konstnärlig inspiration</span> </div> </a> <ul id="toc-Vatten_som_konstnärlig_inspiration-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Färg_på_vatten" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Färg_på_vatten"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6.6</span> <span>Färg på vatten</span> </div> </a> <ul id="toc-Färg_på_vatten-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Vatten_i_kulturen" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Vatten_i_kulturen"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7</span> <span>Vatten i kulturen</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Vatten_i_kulturen-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Vatten i kulturen</span> </button> <ul id="toc-Vatten_i_kulturen-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Religion" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Religion"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.1</span> <span>Religion</span> </div> </a> <ul id="toc-Religion-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Filosofi" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Filosofi"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.2</span> <span>Filosofi</span> </div> </a> <ul id="toc-Filosofi-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Litteratur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Litteratur"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.3</span> <span>Litteratur</span> </div> </a> <ul id="toc-Litteratur-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Se_även" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Se_även"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8</span> <span>Se även</span> </div> </a> <ul id="toc-Se_även-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Referenser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Referenser"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9</span> <span>Referenser</span> </div> </a> <ul id="toc-Referenser-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Externa_länkar" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Externa_länkar"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">10</span> <span>Externa länkar</span> </div> </a> <ul id="toc-Externa_länkar-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-listBullet mw-ui-icon-wikimedia-listBullet"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Växla innehållsförteckningen</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading"><span class="mw-page-title-main">Vatten</span></h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 271 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-271" aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-language-progressive mw-ui-icon-wikimedia-language-progressive"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">271 språk</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-af mw-list-item"><a href="https://af.wikipedia.org/wiki/Water" title="Water – afrikaans" lang="af" hreflang="af" data-title="Water" data-language-autonym="Afrikaans" data-language-local-name="afrikaans" class="interlanguage-link-target"><span>Afrikaans</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-als mw-list-item"><a href="https://als.wikipedia.org/wiki/Wasser" title="Wasser – schweizertyska" lang="gsw" hreflang="gsw" data-title="Wasser" data-language-autonym="Alemannisch" data-language-local-name="schweizertyska" class="interlanguage-link-target"><span>Alemannisch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-am mw-list-item"><a href="https://am.wikipedia.org/wiki/%E1%8B%8D%E1%88%83" title="ውሃ – amhariska" lang="am" hreflang="am" data-title="ውሃ" data-language-autonym="አማርኛ" data-language-local-name="amhariska" class="interlanguage-link-target"><span>አማርኛ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ang mw-list-item"><a href="https://ang.wikipedia.org/wiki/W%C3%A6ter" title="Wæter – fornengelska" lang="ang" hreflang="ang" data-title="Wæter" data-language-autonym="Ænglisc" data-language-local-name="fornengelska" class="interlanguage-link-target"><span>Ænglisc</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ab mw-list-item"><a href="https://ab.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D3%A1%D1%8B" title="Аӡы – abchaziska" lang="ab" hreflang="ab" data-title="Аӡы" data-language-autonym="Аԥсшәа" data-language-local-name="abchaziska" class="interlanguage-link-target"><span>Аԥсшәа</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ar badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%A7%D8%A1" title="ماء – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="ماء" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>العربية</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-an mw-list-item"><a href="https://an.wikipedia.org/wiki/Augua" title="Augua – aragonesiska" lang="an" hreflang="an" data-title="Augua" data-language-autonym="Aragonés" data-language-local-name="aragonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Aragonés</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arc mw-list-item"><a href="https://arc.wikipedia.org/wiki/%DC%A1%DC%9D%DC%90" title="ܡܝܐ – arameiska" lang="arc" hreflang="arc" data-title="ܡܝܐ" data-language-autonym="ܐܪܡܝܐ" data-language-local-name="arameiska" class="interlanguage-link-target"><span>ܐܪܡܝܐ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hyw mw-list-item"><a href="https://hyw.wikipedia.org/wiki/%D5%8B%D5%B8%D6%82%D6%80" title="Ջուր – Western Armenian" lang="hyw" hreflang="hyw" data-title="Ջուր" data-language-autonym="Արեւմտահայերէն" data-language-local-name="Western Armenian" class="interlanguage-link-target"><span>Արեւմտահայերէն</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-roa-rup mw-list-item"><a href="https://roa-rup.wikipedia.org/wiki/Ap%C3%A2" title="Apâ – arumänska" lang="rup" hreflang="rup" data-title="Apâ" data-language-autonym="Armãneashti" data-language-local-name="arumänska" class="interlanguage-link-target"><span>Armãneashti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-as mw-list-item"><a href="https://as.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%AA%E0%A6%BE%E0%A6%A8%E0%A7%80" title="পানী – assamesiska" lang="as" hreflang="as" data-title="পানী" data-language-autonym="অসমীয়া" data-language-local-name="assamesiska" class="interlanguage-link-target"><span>অসমীয়া</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ast mw-list-item"><a href="https://ast.wikipedia.org/wiki/Agua" title="Agua – asturiska" lang="ast" hreflang="ast" data-title="Agua" data-language-autonym="Asturianu" data-language-local-name="asturiska" class="interlanguage-link-target"><span>Asturianu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-atj mw-list-item"><a href="https://atj.wikipedia.org/wiki/Nipi" title="Nipi – atikamekw" lang="atj" hreflang="atj" data-title="Nipi" data-language-autonym="Atikamekw" data-language-local-name="atikamekw" class="interlanguage-link-target"><span>Atikamekw</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-awa mw-list-item"><a href="https://awa.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AA%E0%A4%BE%E0%A4%A8%E0%A5%80" title="पानी – awadhi" lang="awa" hreflang="awa" data-title="पानी" data-language-autonym="अवधी" data-language-local-name="awadhi" class="interlanguage-link-target"><span>अवधी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gn mw-list-item"><a href="https://gn.wikipedia.org/wiki/Y" title="Y – guaraní" lang="gn" hreflang="gn" data-title="Y" data-language-autonym="Avañe'ẽ" data-language-local-name="guaraní" class="interlanguage-link-target"><span>Avañe'ẽ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-av mw-list-item"><a href="https://av.wikipedia.org/wiki/%D0%9B%D1%8A%D0%B8%D0%BC" title="Лъим – avariska" lang="av" hreflang="av" data-title="Лъим" data-language-autonym="Авар" data-language-local-name="avariska" class="interlanguage-link-target"><span>Авар</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ay mw-list-item"><a href="https://ay.wikipedia.org/wiki/Uma" title="Uma – aymara" lang="ay" hreflang="ay" data-title="Uma" data-language-autonym="Aymar aru" data-language-local-name="aymara" class="interlanguage-link-target"><span>Aymar aru</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-az mw-list-item"><a href="https://az.wikipedia.org/wiki/Su" title="Su – azerbajdzjanska" lang="az" hreflang="az" data-title="Su" data-language-autonym="Azərbaycanca" data-language-local-name="azerbajdzjanska" class="interlanguage-link-target"><span>Azərbaycanca</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-azb mw-list-item"><a href="https://azb.wikipedia.org/wiki/%D8%B3%D9%88" title="سو – South Azerbaijani" lang="azb" hreflang="azb" data-title="سو" data-language-autonym="تۆرکجه" data-language-local-name="South Azerbaijani" class="interlanguage-link-target"><span>تۆرکجه</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ban mw-list-item"><a href="https://ban.wikipedia.org/wiki/Toya" title="Toya – balinesiska" lang="ban" hreflang="ban" data-title="Toya" data-language-autonym="Basa Bali" data-language-local-name="balinesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Basa Bali</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bm mw-list-item"><a href="https://bm.wikipedia.org/wiki/Ji" title="Ji – bambara" lang="bm" hreflang="bm" data-title="Ji" data-language-autonym="Bamanankan" data-language-local-name="bambara" class="interlanguage-link-target"><span>Bamanankan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bn mw-list-item"><a href="https://bn.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%AA%E0%A6%BE%E0%A6%A8%E0%A6%BF" title="পানি – bengali" lang="bn" hreflang="bn" data-title="পানি" data-language-autonym="বাংলা" data-language-local-name="bengali" class="interlanguage-link-target"><span>বাংলা</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bjn badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://bjn.wikipedia.org/wiki/Banyu" title="Banyu – banjariska" lang="bjn" hreflang="bjn" data-title="Banyu" data-language-autonym="Banjar" data-language-local-name="banjariska" class="interlanguage-link-target"><span>Banjar</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-min-nan mw-list-item"><a href="https://zh-min-nan.wikipedia.org/wiki/Ch%C3%BAi" title="Chúi – min nan" lang="nan" hreflang="nan" data-title="Chúi" data-language-autonym="閩南語 / Bân-lâm-gú" data-language-local-name="min nan" class="interlanguage-link-target"><span>閩南語 / Bân-lâm-gú</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-map-bms mw-list-item"><a href="https://map-bms.wikipedia.org/wiki/Banyu" title="Banyu – Banyumasan" lang="jv-x-bms" hreflang="jv-x-bms" data-title="Banyu" data-language-autonym="Basa Banyumasan" data-language-local-name="Banyumasan" class="interlanguage-link-target"><span>Basa Banyumasan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ba badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://ba.wikipedia.org/wiki/%D2%BA%D1%8B%D1%83" title="Һыу – basjkiriska" lang="ba" hreflang="ba" data-title="Һыу" data-language-autonym="Башҡортса" data-language-local-name="basjkiriska" class="interlanguage-link-target"><span>Башҡортса</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be mw-list-item"><a href="https://be.wikipedia.org/wiki/%D0%92%D0%B0%D0%B4%D0%B0" title="Вада – belarusiska" lang="be" hreflang="be" data-title="Вада" data-language-autonym="Беларуская" data-language-local-name="belarusiska" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-be-x-old mw-list-item"><a href="https://be-tarask.wikipedia.org/wiki/%D0%92%D0%B0%D0%B4%D0%B0" title="Вада – belarusiska (tarasjkevitsa)" lang="be-tarask" hreflang="be-tarask" data-title="Вада" data-language-autonym="Беларуская (тарашкевіца)" data-language-local-name="belarusiska (tarasjkevitsa)" class="interlanguage-link-target"><span>Беларуская (тарашкевіца)</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bh mw-list-item"><a href="https://bh.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AA%E0%A4%BE%E0%A4%A8%E0%A5%80" title="पानी – Bhojpuri" lang="bh" hreflang="bh" data-title="पानी" data-language-autonym="भोजपुरी" data-language-local-name="Bhojpuri" class="interlanguage-link-target"><span>भोजपुरी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bcl mw-list-item"><a href="https://bcl.wikipedia.org/wiki/Tubig" title="Tubig – Central Bikol" lang="bcl" hreflang="bcl" data-title="Tubig" data-language-autonym="Bikol Central" data-language-local-name="Central Bikol" class="interlanguage-link-target"><span>Bikol Central</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bi mw-list-item"><a href="https://bi.wikipedia.org/wiki/Wota" title="Wota – bislama" lang="bi" hreflang="bi" data-title="Wota" data-language-autonym="Bislama" data-language-local-name="bislama" class="interlanguage-link-target"><span>Bislama</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bg mw-list-item"><a href="https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%92%D0%BE%D0%B4%D0%B0" title="Вода – bulgariska" lang="bg" hreflang="bg" data-title="Вода" data-language-autonym="Български" data-language-local-name="bulgariska" class="interlanguage-link-target"><span>Български</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bar mw-list-item"><a href="https://bar.wikipedia.org/wiki/Wossa" title="Wossa – bayerska" lang="bar" hreflang="bar" data-title="Wossa" data-language-autonym="Boarisch" data-language-local-name="bayerska" class="interlanguage-link-target"><span>Boarisch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bo mw-list-item"><a href="https://bo.wikipedia.org/wiki/%E0%BD%86%E0%BD%B4%E0%BC%8D" title="ཆུ། – tibetanska" lang="bo" hreflang="bo" data-title="ཆུ།" data-language-autonym="བོད་ཡིག" data-language-local-name="tibetanska" class="interlanguage-link-target"><span>བོད་ཡིག</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bs badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://bs.wikipedia.org/wiki/Voda" title="Voda – bosniska" lang="bs" hreflang="bs" data-title="Voda" data-language-autonym="Bosanski" data-language-local-name="bosniska" class="interlanguage-link-target"><span>Bosanski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-br mw-list-item"><a href="https://br.wikipedia.org/wiki/Dour" title="Dour – bretonska" lang="br" hreflang="br" data-title="Dour" data-language-autonym="Brezhoneg" data-language-local-name="bretonska" class="interlanguage-link-target"><span>Brezhoneg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bxr mw-list-item"><a href="https://bxr.wikipedia.org/wiki/%D0%A3%D2%BB%D0%B0%D0%BD" title="Уһан – Russia Buriat" lang="bxr" hreflang="bxr" data-title="Уһан" data-language-autonym="Буряад" data-language-local-name="Russia Buriat" class="interlanguage-link-target"><span>Буряад</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca mw-list-item"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Aigua" title="Aigua – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="Aigua" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target"><span>Català</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cv mw-list-item"><a href="https://cv.wikipedia.org/wiki/%D0%A8%D1%8B%D0%B2" title="Шыв – tjuvasjiska" lang="cv" hreflang="cv" data-title="Шыв" data-language-autonym="Чӑвашла" data-language-local-name="tjuvasjiska" class="interlanguage-link-target"><span>Чӑвашла</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ceb mw-list-item"><a href="https://ceb.wikipedia.org/wiki/Tubig" title="Tubig – cebuano" lang="ceb" hreflang="ceb" data-title="Tubig" data-language-autonym="Cebuano" data-language-local-name="cebuano" class="interlanguage-link-target"><span>Cebuano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/Voda" title="Voda – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Voda" data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target"><span>Čeština</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ch mw-list-item"><a href="https://ch.wikipedia.org/wiki/H%C3%A5nom" title="Hånom – chamorro" lang="ch" hreflang="ch" data-title="Hånom" data-language-autonym="Chamoru" data-language-local-name="chamorro" class="interlanguage-link-target"><span>Chamoru</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cbk-zam mw-list-item"><a href="https://cbk-zam.wikipedia.org/wiki/Agwa" title="Agwa – Chavacano" lang="cbk" hreflang="cbk" data-title="Agwa" data-language-autonym="Chavacano de Zamboanga" data-language-local-name="Chavacano" class="interlanguage-link-target"><span>Chavacano de Zamboanga</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sn mw-list-item"><a href="https://sn.wikipedia.org/wiki/Mvura" title="Mvura – shona" lang="sn" hreflang="sn" data-title="Mvura" data-language-autonym="ChiShona" data-language-local-name="shona" class="interlanguage-link-target"><span>ChiShona</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-co mw-list-item"><a href="https://co.wikipedia.org/wiki/Acqua" title="Acqua – korsikanska" lang="co" hreflang="co" data-title="Acqua" data-language-autonym="Corsu" data-language-local-name="korsikanska" class="interlanguage-link-target"><span>Corsu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cy mw-list-item"><a href="https://cy.wikipedia.org/wiki/D%C5%B5r" title="Dŵr – walesiska" lang="cy" hreflang="cy" data-title="Dŵr" data-language-autonym="Cymraeg" data-language-local-name="walesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Cymraeg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-da mw-list-item"><a href="https://da.wikipedia.org/wiki/Vand" title="Vand – danska" lang="da" hreflang="da" data-title="Vand" data-language-autonym="Dansk" data-language-local-name="danska" class="interlanguage-link-target"><span>Dansk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ary mw-list-item"><a href="https://ary.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%A7" title="ما – marockansk arabiska" lang="ary" hreflang="ary" data-title="ما" data-language-autonym="الدارجة" data-language-local-name="marockansk arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>الدارجة</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-se mw-list-item"><a href="https://se.wikipedia.org/wiki/%C4%8C%C3%A1hci" title="Čáhci – nordsamiska" lang="se" hreflang="se" data-title="Čáhci" data-language-autonym="Davvisámegiella" data-language-local-name="nordsamiska" class="interlanguage-link-target"><span>Davvisámegiella</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pdc mw-list-item"><a href="https://pdc.wikipedia.org/wiki/Wasser" title="Wasser – Pennsylvaniatyska" lang="pdc" hreflang="pdc" data-title="Wasser" data-language-autonym="Deitsch" data-language-local-name="Pennsylvaniatyska" class="interlanguage-link-target"><span>Deitsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de mw-list-item"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/Wasser" title="Wasser – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Wasser" data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target"><span>Deutsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dv mw-list-item"><a href="https://dv.wikipedia.org/wiki/%DE%8A%DE%AC%DE%82%DE%B0" title="ފެން – divehi" lang="dv" hreflang="dv" data-title="ފެން" data-language-autonym="ދިވެހިބަސް" data-language-local-name="divehi" class="interlanguage-link-target"><span>ދިވެހިބަސް</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nv mw-list-item"><a href="https://nv.wikipedia.org/wiki/T%C3%B3" title="Tó – navaho" lang="nv" hreflang="nv" data-title="Tó" data-language-autonym="Diné bizaad" data-language-local-name="navaho" class="interlanguage-link-target"><span>Diné bizaad</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dsb mw-list-item"><a href="https://dsb.wikipedia.org/wiki/W%C3%B3da" title="Wóda – lågsorbiska" lang="dsb" hreflang="dsb" data-title="Wóda" data-language-autonym="Dolnoserbski" data-language-local-name="lågsorbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Dolnoserbski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dty mw-list-item"><a href="https://dty.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AA%E0%A4%BE%E0%A4%A8%E0%A4%BF" title="पानि – Doteli" lang="dty" hreflang="dty" data-title="पानि" data-language-autonym="डोटेली" data-language-local-name="Doteli" class="interlanguage-link-target"><span>डोटेली</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/Vesi" title="Vesi – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Vesi" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target"><span>Eesti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-el mw-list-item"><a href="https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%9D%CE%B5%CF%81%CF%8C" title="Νερό – grekiska" lang="el" hreflang="el" data-title="Νερό" data-language-autonym="Ελληνικά" data-language-local-name="grekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ελληνικά</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eml mw-list-item"><a href="https://eml.wikipedia.org/wiki/Aqua" title="Aqua – Emiliano-Romagnolo" lang="egl" hreflang="egl" data-title="Aqua" data-language-autonym="Emiliàn e rumagnòl" data-language-local-name="Emiliano-Romagnolo" class="interlanguage-link-target"><span>Emiliàn e rumagnòl</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en mw-list-item"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Water" title="Water – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="Water" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target"><span>English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-myv mw-list-item"><a href="https://myv.wikipedia.org/wiki/%D0%92%D0%B5%D0%B4%D1%8C" title="Ведь – erjya" lang="myv" hreflang="myv" data-title="Ведь" data-language-autonym="Эрзянь" data-language-local-name="erjya" class="interlanguage-link-target"><span>Эрзянь</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Agua" title="Agua – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Agua" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target"><span>Español</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo badge-Q17437798 badge-goodarticle mw-list-item" title="bra artikel"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Akvo" title="Akvo – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Akvo" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target"><span>Esperanto</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ext mw-list-item"><a href="https://ext.wikipedia.org/wiki/Agua" title="Agua – extremaduriska" lang="ext" hreflang="ext" data-title="Agua" data-language-autonym="Estremeñu" data-language-local-name="extremaduriska" class="interlanguage-link-target"><span>Estremeñu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Ur" title="Ur – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Ur" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target"><span>Euskara</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%D8%A2%D8%A8" title="آب – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="آب" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target"><span>فارسی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hif mw-list-item"><a href="https://hif.wikipedia.org/wiki/Paani" title="Paani – Fiji-hindi" lang="hif" hreflang="hif" data-title="Paani" data-language-autonym="Fiji Hindi" data-language-local-name="Fiji-hindi" class="interlanguage-link-target"><span>Fiji Hindi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fo mw-list-item"><a href="https://fo.wikipedia.org/wiki/Vatn" title="Vatn – färöiska" lang="fo" hreflang="fo" data-title="Vatn" data-language-autonym="Føroyskt" data-language-local-name="färöiska" class="interlanguage-link-target"><span>Føroyskt</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr mw-list-item"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/Eau" title="Eau – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Eau" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target"><span>Français</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fy mw-list-item"><a href="https://fy.wikipedia.org/wiki/Wetter" title="Wetter – västfrisiska" lang="fy" hreflang="fy" data-title="Wetter" data-language-autonym="Frysk" data-language-local-name="västfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Frysk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ff mw-list-item"><a href="https://ff.wikipedia.org/wiki/Ndiyam" title="Ndiyam – fulani" lang="ff" hreflang="ff" data-title="Ndiyam" data-language-autonym="Fulfulde" data-language-local-name="fulani" class="interlanguage-link-target"><span>Fulfulde</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fur mw-list-item"><a href="https://fur.wikipedia.org/wiki/Aghe" title="Aghe – friulianska" lang="fur" hreflang="fur" data-title="Aghe" data-language-autonym="Furlan" data-language-local-name="friulianska" class="interlanguage-link-target"><span>Furlan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ga mw-list-item"><a href="https://ga.wikipedia.org/wiki/Uisce" title="Uisce – iriska" lang="ga" hreflang="ga" data-title="Uisce" data-language-autonym="Gaeilge" data-language-local-name="iriska" class="interlanguage-link-target"><span>Gaeilge</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gv mw-list-item"><a href="https://gv.wikipedia.org/wiki/Ushtey" title="Ushtey – manx" lang="gv" hreflang="gv" data-title="Ushtey" data-language-autonym="Gaelg" data-language-local-name="manx" class="interlanguage-link-target"><span>Gaelg</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gd mw-list-item"><a href="https://gd.wikipedia.org/wiki/Uisge" title="Uisge – skotsk gäliska" lang="gd" hreflang="gd" data-title="Uisge" data-language-autonym="Gàidhlig" data-language-local-name="skotsk gäliska" class="interlanguage-link-target"><span>Gàidhlig</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gl mw-list-item"><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Auga" title="Auga – galiciska" lang="gl" hreflang="gl" data-title="Auga" data-language-autonym="Galego" data-language-local-name="galiciska" class="interlanguage-link-target"><span>Galego</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-inh mw-list-item"><a href="https://inh.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B8%D0%B9" title="Хий – ingusjiska" lang="inh" hreflang="inh" data-title="Хий" data-language-autonym="ГӀалгӀай" data-language-local-name="ingusjiska" class="interlanguage-link-target"><span>ГӀалгӀай</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gan mw-list-item"><a href="https://gan.wikipedia.org/wiki/%E6%B0%B4" title="水 – gan" lang="gan" hreflang="gan" data-title="水" data-language-autonym="贛語" data-language-local-name="gan" class="interlanguage-link-target"><span>贛語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ki mw-list-item"><a href="https://ki.wikipedia.org/wiki/Maa%C4%A9" title="Maaĩ – kikuyu" lang="ki" hreflang="ki" data-title="Maaĩ" data-language-autonym="Gĩkũyũ" data-language-local-name="kikuyu" class="interlanguage-link-target"><span>Gĩkũyũ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-glk mw-list-item"><a href="https://glk.wikipedia.org/wiki/%D8%A2%D9%88" title="آو – gilaki" lang="glk" hreflang="glk" data-title="آو" data-language-autonym="گیلکی" data-language-local-name="gilaki" class="interlanguage-link-target"><span>گیلکی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gu mw-list-item"><a href="https://gu.wikipedia.org/wiki/%E0%AA%AA%E0%AA%BE%E0%AA%A3%E0%AB%80" title="પાણી – gujarati" lang="gu" hreflang="gu" data-title="પાણી" data-language-autonym="ગુજરાતી" data-language-local-name="gujarati" class="interlanguage-link-target"><span>ગુજરાતી</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-got mw-list-item"><a href="https://got.wikipedia.org/wiki/%F0%90%8D%85%F0%90%8C%B0%F0%90%8D%84%F0%90%8D%89" title="𐍅𐌰𐍄𐍉 – gotiska" lang="got" hreflang="got" data-title="𐍅𐌰𐍄𐍉" data-language-autonym="𐌲𐌿𐍄𐌹𐍃𐌺" data-language-local-name="gotiska" class="interlanguage-link-target"><span>𐌲𐌿𐍄𐌹𐍃𐌺</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gom mw-list-item"><a href="https://gom.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%89%E0%A4%A6%E0%A4%95" title="उदक – Goa-konkani" lang="gom" hreflang="gom" data-title="उदक" data-language-autonym="गोंयची कोंकणी / Gõychi Konknni" data-language-local-name="Goa-konkani" class="interlanguage-link-target"><span>गोंयची कोंकणी / Gõychi Konknni</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hak mw-list-item"><a href="https://hak.wikipedia.org/wiki/S%C3%BAi" title="Súi – hakka" lang="hak" hreflang="hak" data-title="Súi" data-language-autonym="客家語 / Hak-kâ-ngî" data-language-local-name="hakka" class="interlanguage-link-target"><span>客家語 / Hak-kâ-ngî</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%EB%AC%BC" title="물 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="물" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target"><span>한국어</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ha mw-list-item"><a href="https://ha.wikipedia.org/wiki/Ruwa" title="Ruwa – hausa" lang="ha" hreflang="ha" data-title="Ruwa" data-language-autonym="Hausa" data-language-local-name="hausa" class="interlanguage-link-target"><span>Hausa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hy mw-list-item"><a href="https://hy.wikipedia.org/wiki/%D5%8B%D5%B8%D6%82%D6%80" title="Ջուր – armeniska" lang="hy" hreflang="hy" data-title="Ջուր" data-language-autonym="Հայերեն" data-language-local-name="armeniska" class="interlanguage-link-target"><span>Հայերեն</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hi mw-list-item"><a href="https://hi.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%9C%E0%A4%B2" title="जल – hindi" lang="hi" hreflang="hi" data-title="जल" data-language-autonym="हिन्दी" data-language-local-name="hindi" class="interlanguage-link-target"><span>हिन्दी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hsb mw-list-item"><a href="https://hsb.wikipedia.org/wiki/Woda" title="Woda – högsorbiska" lang="hsb" hreflang="hsb" data-title="Woda" data-language-autonym="Hornjoserbsce" data-language-local-name="högsorbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hornjoserbsce</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr mw-list-item"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Voda" title="Voda – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Voda" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hrvatski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-io mw-list-item"><a href="https://io.wikipedia.org/wiki/Aquo" title="Aquo – ido" lang="io" hreflang="io" data-title="Aquo" data-language-autonym="Ido" data-language-local-name="ido" class="interlanguage-link-target"><span>Ido</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ig mw-list-item"><a href="https://ig.wikipedia.org/wiki/Mmiri" title="Mmiri – igbo" lang="ig" hreflang="ig" data-title="Mmiri" data-language-autonym="Igbo" data-language-local-name="igbo" class="interlanguage-link-target"><span>Igbo</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ilo mw-list-item"><a href="https://ilo.wikipedia.org/wiki/Danum" title="Danum – iloko" lang="ilo" hreflang="ilo" data-title="Danum" data-language-autonym="Ilokano" data-language-local-name="iloko" class="interlanguage-link-target"><span>Ilokano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-id mw-list-item"><a href="https://id.wikipedia.org/wiki/Air" title="Air – indonesiska" lang="id" hreflang="id" data-title="Air" data-language-autonym="Bahasa Indonesia" data-language-local-name="indonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Indonesia</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ia mw-list-item"><a href="https://ia.wikipedia.org/wiki/Aqua" title="Aqua – interlingua" lang="ia" hreflang="ia" data-title="Aqua" data-language-autonym="Interlingua" data-language-local-name="interlingua" class="interlanguage-link-target"><span>Interlingua</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ie mw-list-item"><a href="https://ie.wikipedia.org/wiki/Aqua" title="Aqua – interlingue" lang="ie" hreflang="ie" data-title="Aqua" data-language-autonym="Interlingue" data-language-local-name="interlingue" class="interlanguage-link-target"><span>Interlingue</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-iu mw-list-item"><a href="https://iu.wikipedia.org/wiki/%E1%90%83%E1%92%AA%E1%96%85" title="ᐃᒪᖅ – inuktitut" lang="iu" hreflang="iu" data-title="ᐃᒪᖅ" data-language-autonym="ᐃᓄᒃᑎᑐᑦ / inuktitut" data-language-local-name="inuktitut" class="interlanguage-link-target"><span>ᐃᓄᒃᑎᑐᑦ / inuktitut</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-os mw-list-item"><a href="https://os.wikipedia.org/wiki/%D0%94%D0%BE%D0%BD" title="Дон – ossetiska" lang="os" hreflang="os" data-title="Дон" data-language-autonym="Ирон" data-language-local-name="ossetiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ирон</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-xh mw-list-item"><a href="https://xh.wikipedia.org/wiki/Amanzi" title="Amanzi – xhosa" lang="xh" hreflang="xh" data-title="Amanzi" data-language-autonym="IsiXhosa" data-language-local-name="xhosa" class="interlanguage-link-target"><span>IsiXhosa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zu mw-list-item"><a href="https://zu.wikipedia.org/wiki/Amanzi" title="Amanzi – zulu" lang="zu" hreflang="zu" data-title="Amanzi" data-language-autonym="IsiZulu" data-language-local-name="zulu" class="interlanguage-link-target"><span>IsiZulu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-is mw-list-item"><a href="https://is.wikipedia.org/wiki/Vatn" title="Vatn – isländska" lang="is" hreflang="is" data-title="Vatn" data-language-autonym="Íslenska" data-language-local-name="isländska" class="interlanguage-link-target"><span>Íslenska</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Acqua" title="Acqua – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Acqua" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target"><span>Italiano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-he mw-list-item"><a href="https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%9E%D7%99%D7%9D" title="מים – hebreiska" lang="he" hreflang="he" data-title="מים" data-language-autonym="עברית" data-language-local-name="hebreiska" class="interlanguage-link-target"><span>עברית</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jv badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://jv.wikipedia.org/wiki/Banyu" title="Banyu – javanesiska" lang="jv" hreflang="jv" data-title="Banyu" data-language-autonym="Jawa" data-language-local-name="javanesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Jawa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kbp mw-list-item"><a href="https://kbp.wikipedia.org/wiki/L%C9%A9m" title="Lɩm – Kabiye" lang="kbp" hreflang="kbp" data-title="Lɩm" data-language-autonym="Kabɩyɛ" data-language-local-name="Kabiye" class="interlanguage-link-target"><span>Kabɩyɛ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kn mw-list-item"><a href="https://kn.wikipedia.org/wiki/%E0%B2%A8%E0%B3%80%E0%B2%B0%E0%B3%81" title="ನೀರು – kannada" lang="kn" hreflang="kn" data-title="ನೀರು" data-language-autonym="ಕನ್ನಡ" data-language-local-name="kannada" class="interlanguage-link-target"><span>ಕನ್ನಡ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pam mw-list-item"><a href="https://pam.wikipedia.org/wiki/Danum" title="Danum – pampanga" lang="pam" hreflang="pam" data-title="Danum" data-language-autonym="Kapampangan" data-language-local-name="pampanga" class="interlanguage-link-target"><span>Kapampangan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ka mw-list-item"><a href="https://ka.wikipedia.org/wiki/%E1%83%AC%E1%83%A7%E1%83%90%E1%83%9A%E1%83%98" title="წყალი – georgiska" lang="ka" hreflang="ka" data-title="წყალი" data-language-autonym="ქართული" data-language-local-name="georgiska" class="interlanguage-link-target"><span>ქართული</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ks mw-list-item"><a href="https://ks.wikipedia.org/wiki/%D9%BE%D9%88%D9%86%D8%A0_%DB%8C%D8%A7_%D8%A2%D8%A8" title="پونؠ یا آب – kashmiriska" lang="ks" hreflang="ks" data-title="پونؠ یا آب" data-language-autonym="कॉशुर / کٲشُر" data-language-local-name="kashmiriska" class="interlanguage-link-target"><span>कॉशुर / کٲشُر</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kk mw-list-item"><a href="https://kk.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D1%83" title="Су – kazakiska" lang="kk" hreflang="kk" data-title="Су" data-language-autonym="Қазақша" data-language-local-name="kazakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Қазақша</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kw mw-list-item"><a href="https://kw.wikipedia.org/wiki/Dowr" title="Dowr – korniska" lang="kw" hreflang="kw" data-title="Dowr" data-language-autonym="Kernowek" data-language-local-name="korniska" class="interlanguage-link-target"><span>Kernowek</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rw mw-list-item"><a href="https://rw.wikipedia.org/wiki/Amazi" title="Amazi – kinjarwanda" lang="rw" hreflang="rw" data-title="Amazi" data-language-autonym="Ikinyarwanda" data-language-local-name="kinjarwanda" class="interlanguage-link-target"><span>Ikinyarwanda</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sw mw-list-item"><a href="https://sw.wikipedia.org/wiki/Maji" title="Maji – swahili" lang="sw" hreflang="sw" data-title="Maji" data-language-autonym="Kiswahili" data-language-local-name="swahili" class="interlanguage-link-target"><span>Kiswahili</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kg mw-list-item"><a href="https://kg.wikipedia.org/wiki/Maza" title="Maza – kikongo" lang="kg" hreflang="kg" data-title="Maza" data-language-autonym="Kongo" data-language-local-name="kikongo" class="interlanguage-link-target"><span>Kongo</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ht mw-list-item"><a href="https://ht.wikipedia.org/wiki/Dlo" title="Dlo – haitiska" lang="ht" hreflang="ht" data-title="Dlo" data-language-autonym="Kreyòl ayisyen" data-language-local-name="haitiska" class="interlanguage-link-target"><span>Kreyòl ayisyen</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gcr mw-list-item"><a href="https://gcr.wikipedia.org/wiki/Dilo" title="Dilo – Guianan Creole" lang="gcr" hreflang="gcr" data-title="Dilo" data-language-autonym="Kriyòl gwiyannen" data-language-local-name="Guianan Creole" class="interlanguage-link-target"><span>Kriyòl gwiyannen</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ku mw-list-item"><a href="https://ku.wikipedia.org/wiki/Av" title="Av – kurdiska" lang="ku" hreflang="ku" data-title="Av" data-language-autonym="Kurdî" data-language-local-name="kurdiska" class="interlanguage-link-target"><span>Kurdî</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ky mw-list-item"><a href="https://ky.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D1%83%D1%83" title="Суу – kirgiziska" lang="ky" hreflang="ky" data-title="Суу" data-language-autonym="Кыргызча" data-language-local-name="kirgiziska" class="interlanguage-link-target"><span>Кыргызча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lld mw-list-item"><a href="https://lld.wikipedia.org/wiki/%C3%88ga" title="Èga – Ladin" lang="lld" hreflang="lld" data-title="Èga" data-language-autonym="Ladin" data-language-local-name="Ladin" class="interlanguage-link-target"><span>Ladin</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lad mw-list-item"><a href="https://lad.wikipedia.org/wiki/Agua" title="Agua – ladino" lang="lad" hreflang="lad" data-title="Agua" data-language-autonym="Ladino" data-language-local-name="ladino" class="interlanguage-link-target"><span>Ladino</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lo mw-list-item"><a href="https://lo.wikipedia.org/wiki/%E0%BA%99%E0%BB%89%E0%BB%8D%E0%BA%B2" title="ນ້ໍາ – laotiska" lang="lo" hreflang="lo" data-title="ນ້ໍາ" data-language-autonym="ລາວ" data-language-local-name="laotiska" class="interlanguage-link-target"><span>ລາວ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ltg mw-list-item"><a href="https://ltg.wikipedia.org/wiki/Iudi%C5%86s" title="Iudiņs – lettgalliska" lang="ltg" hreflang="ltg" data-title="Iudiņs" data-language-autonym="Latgaļu" data-language-local-name="lettgalliska" class="interlanguage-link-target"><span>Latgaļu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-la mw-list-item"><a href="https://la.wikipedia.org/wiki/Aqua" title="Aqua – latin" lang="la" hreflang="la" data-title="Aqua" data-language-autonym="Latina" data-language-local-name="latin" class="interlanguage-link-target"><span>Latina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lv mw-list-item"><a href="https://lv.wikipedia.org/wiki/%C5%AAdens" title="Ūdens – lettiska" lang="lv" hreflang="lv" data-title="Ūdens" data-language-autonym="Latviešu" data-language-local-name="lettiska" class="interlanguage-link-target"><span>Latviešu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lb mw-list-item"><a href="https://lb.wikipedia.org/wiki/Waasser" title="Waasser – luxemburgiska" lang="lb" hreflang="lb" data-title="Waasser" data-language-autonym="Lëtzebuergesch" data-language-local-name="luxemburgiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lëtzebuergesch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lez mw-list-item"><a href="https://lez.wikipedia.org/wiki/%D0%AF%D0%B4" title="Яд – lezghien" lang="lez" hreflang="lez" data-title="Яд" data-language-autonym="Лезги" data-language-local-name="lezghien" class="interlanguage-link-target"><span>Лезги</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lt mw-list-item"><a href="https://lt.wikipedia.org/wiki/Vanduo" title="Vanduo – litauiska" lang="lt" hreflang="lt" data-title="Vanduo" data-language-autonym="Lietuvių" data-language-local-name="litauiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lietuvių</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lij mw-list-item"><a href="https://lij.wikipedia.org/wiki/%C3%86goa" title="Ægoa – liguriska" lang="lij" hreflang="lij" data-title="Ægoa" data-language-autonym="Ligure" data-language-local-name="liguriska" class="interlanguage-link-target"><span>Ligure</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-li mw-list-item"><a href="https://li.wikipedia.org/wiki/Water" title="Water – limburgiska" lang="li" hreflang="li" data-title="Water" data-language-autonym="Limburgs" data-language-local-name="limburgiska" class="interlanguage-link-target"><span>Limburgs</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ln mw-list-item"><a href="https://ln.wikipedia.org/wiki/M%C3%A1i" title="Mái – lingala" lang="ln" hreflang="ln" data-title="Mái" data-language-autonym="Lingála" data-language-local-name="lingala" class="interlanguage-link-target"><span>Lingála</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lfn mw-list-item"><a href="https://lfn.wikipedia.org/wiki/Acua" title="Acua – lingua franca nova" lang="lfn" hreflang="lfn" data-title="Acua" data-language-autonym="Lingua Franca Nova" data-language-local-name="lingua franca nova" class="interlanguage-link-target"><span>Lingua Franca Nova</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-olo mw-list-item"><a href="https://olo.wikipedia.org/wiki/Vezi" title="Vezi – Livvi-Karelian" lang="olo" hreflang="olo" data-title="Vezi" data-language-autonym="Livvinkarjala" data-language-local-name="Livvi-Karelian" class="interlanguage-link-target"><span>Livvinkarjala</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jbo mw-list-item"><a href="https://jbo.wikipedia.org/wiki/djacu" title="djacu – lojban" lang="jbo" hreflang="jbo" data-title="djacu" data-language-autonym="La .lojban." data-language-local-name="lojban" class="interlanguage-link-target"><span>La .lojban.</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lg mw-list-item"><a href="https://lg.wikipedia.org/wiki/Amazzi" title="Amazzi – luganda" lang="lg" hreflang="lg" data-title="Amazzi" data-language-autonym="Luganda" data-language-local-name="luganda" class="interlanguage-link-target"><span>Luganda</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lmo mw-list-item"><a href="https://lmo.wikipedia.org/wiki/Aqua" title="Aqua – lombardiska" lang="lmo" hreflang="lmo" data-title="Aqua" data-language-autonym="Lombard" data-language-local-name="lombardiska" class="interlanguage-link-target"><span>Lombard</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hu mw-list-item"><a href="https://hu.wikipedia.org/wiki/V%C3%ADz" title="Víz – ungerska" lang="hu" hreflang="hu" data-title="Víz" data-language-autonym="Magyar" data-language-local-name="ungerska" class="interlanguage-link-target"><span>Magyar</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mai mw-list-item"><a href="https://mai.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AA%E0%A4%BE%E0%A4%A8%E0%A5%80" title="पानी – maithili" lang="mai" hreflang="mai" data-title="पानी" data-language-autonym="मैथिली" data-language-local-name="maithili" class="interlanguage-link-target"><span>मैथिली</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mk badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://mk.wikipedia.org/wiki/%D0%92%D0%BE%D0%B4%D0%B0" title="Вода – makedonska" lang="mk" hreflang="mk" data-title="Вода" data-language-autonym="Македонски" data-language-local-name="makedonska" class="interlanguage-link-target"><span>Македонски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mg mw-list-item"><a href="https://mg.wikipedia.org/wiki/Rano" title="Rano – malagassiska" lang="mg" hreflang="mg" data-title="Rano" data-language-autonym="Malagasy" data-language-local-name="malagassiska" class="interlanguage-link-target"><span>Malagasy</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ml mw-list-item"><a href="https://ml.wikipedia.org/wiki/%E0%B4%9C%E0%B4%B2%E0%B4%82" title="ജലം – malayalam" lang="ml" hreflang="ml" data-title="ജലം" data-language-autonym="മലയാളം" data-language-local-name="malayalam" class="interlanguage-link-target"><span>മലയാളം</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mi mw-list-item"><a href="https://mi.wikipedia.org/wiki/Wai" title="Wai – maori" lang="mi" hreflang="mi" data-title="Wai" data-language-autonym="Māori" data-language-local-name="maori" class="interlanguage-link-target"><span>Māori</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mr mw-list-item"><a href="https://mr.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AA%E0%A4%BE%E0%A4%A3%E0%A5%80" title="पाणी – marathi" lang="mr" hreflang="mr" data-title="पाणी" data-language-autonym="मराठी" data-language-local-name="marathi" class="interlanguage-link-target"><span>मराठी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-xmf mw-list-item"><a href="https://xmf.wikipedia.org/wiki/%E1%83%AC%E1%83%A7%E1%83%90%E1%83%A0%E1%83%98" title="წყარი – mingrelianska" lang="xmf" hreflang="xmf" data-title="წყარი" data-language-autonym="მარგალური" data-language-local-name="mingrelianska" class="interlanguage-link-target"><span>მარგალური</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-arz mw-list-item"><a href="https://arz.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D9%8A%D9%87" title="ميه – egyptisk arabiska" lang="arz" hreflang="arz" data-title="ميه" data-language-autonym="مصرى" data-language-local-name="egyptisk arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>مصرى</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mzn mw-list-item"><a href="https://mzn.wikipedia.org/wiki/%D8%A6%D9%88" title="ئو – mazanderani" lang="mzn" hreflang="mzn" data-title="ئو" data-language-autonym="مازِرونی" data-language-local-name="mazanderani" class="interlanguage-link-target"><span>مازِرونی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ms mw-list-item"><a href="https://ms.wikipedia.org/wiki/Air" title="Air – malajiska" lang="ms" hreflang="ms" data-title="Air" data-language-autonym="Bahasa Melayu" data-language-local-name="malajiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Melayu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mni mw-list-item"><a href="https://mni.wikipedia.org/wiki/%EA%AF%8F%EA%AF%81%EA%AF%A4%EA%AF%A1" title="ꯏꯁꯤꯡ – manipuri" lang="mni" hreflang="mni" data-title="ꯏꯁꯤꯡ" data-language-autonym="ꯃꯤꯇꯩ ꯂꯣꯟ" data-language-local-name="manipuri" class="interlanguage-link-target"><span>ꯃꯤꯇꯩ ꯂꯣꯟ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-min mw-list-item"><a href="https://min.wikipedia.org/wiki/Aia" title="Aia – minangkabau" lang="min" hreflang="min" data-title="Aia" data-language-autonym="Minangkabau" data-language-local-name="minangkabau" class="interlanguage-link-target"><span>Minangkabau</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cdo mw-list-item"><a href="https://cdo.wikipedia.org/wiki/C%C5%ABi" title="Cūi – Mindong" lang="cdo" hreflang="cdo" data-title="Cūi" data-language-autonym="閩東語 / Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄" data-language-local-name="Mindong" class="interlanguage-link-target"><span>閩東語 / Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mwl mw-list-item"><a href="https://mwl.wikipedia.org/wiki/Auga" title="Auga – mirandesiska" lang="mwl" hreflang="mwl" data-title="Auga" data-language-autonym="Mirandés" data-language-local-name="mirandesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Mirandés</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mdf mw-list-item"><a href="https://mdf.wikipedia.org/wiki/%D0%92%D0%B5%D0%B4%D1%8C" title="Ведь – moksja" lang="mdf" hreflang="mdf" data-title="Ведь" data-language-autonym="Мокшень" data-language-local-name="moksja" class="interlanguage-link-target"><span>Мокшень</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mn mw-list-item"><a href="https://mn.wikipedia.org/wiki/%D0%A3%D1%81" title="Ус – mongoliska" lang="mn" hreflang="mn" data-title="Ус" data-language-autonym="Монгол" data-language-local-name="mongoliska" class="interlanguage-link-target"><span>Монгол</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-my mw-list-item"><a href="https://my.wikipedia.org/wiki/%E1%80%9B%E1%80%B1" title="ရေ – burmesiska" lang="my" hreflang="my" data-title="ရေ" data-language-autonym="မြန်မာဘာသာ" data-language-local-name="burmesiska" class="interlanguage-link-target"><span>မြန်မာဘာသာ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nah mw-list-item"><a href="https://nah.wikipedia.org/wiki/Atl" title="Atl – Nahuatl" lang="nah" hreflang="nah" data-title="Atl" data-language-autonym="Nāhuatl" data-language-local-name="Nahuatl" class="interlanguage-link-target"><span>Nāhuatl</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fj mw-list-item"><a href="https://fj.wikipedia.org/wiki/Wai" title="Wai – fijianska" lang="fj" hreflang="fj" data-title="Wai" data-language-autonym="Na Vosa Vakaviti" data-language-local-name="fijianska" class="interlanguage-link-target"><span>Na Vosa Vakaviti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Water" title="Water – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Water" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target"><span>Nederlands</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds-nl mw-list-item"><a href="https://nds-nl.wikipedia.org/wiki/Woater" title="Woater – lågsaxiska" lang="nds-NL" hreflang="nds-NL" data-title="Woater" data-language-autonym="Nedersaksies" data-language-local-name="lågsaxiska" class="interlanguage-link-target"><span>Nedersaksies</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ne mw-list-item"><a href="https://ne.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AA%E0%A4%BE%E0%A4%A8%E0%A5%80" title="पानी – nepalesiska" lang="ne" hreflang="ne" data-title="पानी" data-language-autonym="नेपाली" data-language-local-name="nepalesiska" class="interlanguage-link-target"><span>नेपाली</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-new mw-list-item"><a href="https://new.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%B2%E0%A4%83" title="लः – newariska" lang="new" hreflang="new" data-title="लः" data-language-autonym="नेपाल भाषा" data-language-local-name="newariska" class="interlanguage-link-target"><span>नेपाल भाषा</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E6%B0%B4" title="水 – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="水" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target"><span>日本語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nap mw-list-item"><a href="https://nap.wikipedia.org/wiki/Acqua" title="Acqua – napolitanska" lang="nap" hreflang="nap" data-title="Acqua" data-language-autonym="Napulitano" data-language-local-name="napolitanska" class="interlanguage-link-target"><span>Napulitano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nqo mw-list-item"><a href="https://nqo.wikipedia.org/wiki/%DF%96%DF%8C" title="ߖߌ – n-kå" lang="nqo" hreflang="nqo" data-title="ߖߌ" data-language-autonym="ߒߞߏ" data-language-local-name="n-kå" class="interlanguage-link-target"><span>ߒߞߏ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ce mw-list-item"><a href="https://ce.wikipedia.org/wiki/%D0%A5%D0%B8" title="Хи – tjetjenska" lang="ce" hreflang="ce" data-title="Хи" data-language-autonym="Нохчийн" data-language-local-name="tjetjenska" class="interlanguage-link-target"><span>Нохчийн</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-frr mw-list-item"><a href="https://frr.wikipedia.org/wiki/Weeder" title="Weeder – nordfrisiska" lang="frr" hreflang="frr" data-title="Weeder" data-language-autonym="Nordfriisk" data-language-local-name="nordfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Nordfriisk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pih mw-list-item"><a href="https://pih.wikipedia.org/wiki/Worta" title="Worta – Norfuk / Pitkern" lang="pih" hreflang="pih" data-title="Worta" data-language-autonym="Norfuk / Pitkern" data-language-local-name="Norfuk / Pitkern" class="interlanguage-link-target"><span>Norfuk / Pitkern</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no mw-list-item"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Vann" title="Vann – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Vann" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk bokmål</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nn mw-list-item"><a href="https://nn.wikipedia.org/wiki/Vatn" title="Vatn – nynorska" lang="nn" hreflang="nn" data-title="Vatn" data-language-autonym="Norsk nynorsk" data-language-local-name="nynorska" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk nynorsk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nrm mw-list-item"><a href="https://nrm.wikipedia.org/wiki/Ieau" title="Ieau – Norman" lang="nrf" hreflang="nrf" data-title="Ieau" data-language-autonym="Nouormand" data-language-local-name="Norman" class="interlanguage-link-target"><span>Nouormand</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-oc mw-list-item"><a href="https://oc.wikipedia.org/wiki/Aiga" title="Aiga – occitanska" lang="oc" hreflang="oc" data-title="Aiga" data-language-autonym="Occitan" data-language-local-name="occitanska" class="interlanguage-link-target"><span>Occitan</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-or mw-list-item"><a href="https://or.wikipedia.org/wiki/%E0%AC%9C%E0%AC%B3" title="ଜଳ – oriya" lang="or" hreflang="or" data-title="ଜଳ" data-language-autonym="ଓଡ଼ିଆ" data-language-local-name="oriya" class="interlanguage-link-target"><span>ଓଡ଼ିଆ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-om mw-list-item"><a href="https://om.wikipedia.org/wiki/Bishaan" title="Bishaan – oromo" lang="om" hreflang="om" data-title="Bishaan" data-language-autonym="Oromoo" data-language-local-name="oromo" class="interlanguage-link-target"><span>Oromoo</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uz mw-list-item"><a href="https://uz.wikipedia.org/wiki/Suv" title="Suv – uzbekiska" lang="uz" hreflang="uz" data-title="Suv" data-language-autonym="Oʻzbekcha / ўзбекча" data-language-local-name="uzbekiska" class="interlanguage-link-target"><span>Oʻzbekcha / ўзбекча</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pa mw-list-item"><a href="https://pa.wikipedia.org/wiki/%E0%A8%AA%E0%A8%BE%E0%A8%A3%E0%A9%80" title="ਪਾਣੀ – punjabi" lang="pa" hreflang="pa" data-title="ਪਾਣੀ" data-language-autonym="ਪੰਜਾਬੀ" data-language-local-name="punjabi" class="interlanguage-link-target"><span>ਪੰਜਾਬੀ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pfl mw-list-item"><a href="https://pfl.wikipedia.org/wiki/Wasser" title="Wasser – Pfalz-tyska" lang="pfl" hreflang="pfl" data-title="Wasser" data-language-autonym="Pälzisch" data-language-local-name="Pfalz-tyska" class="interlanguage-link-target"><span>Pälzisch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ami mw-list-item"><a href="https://ami.wikipedia.org/wiki/Nanum" title="Nanum – Amis" lang="ami" hreflang="ami" data-title="Nanum" data-language-autonym="Pangcah" data-language-local-name="Amis" class="interlanguage-link-target"><span>Pangcah</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pnb mw-list-item"><a href="https://pnb.wikipedia.org/wiki/%D9%BE%D8%A7%DD%A8%DB%8C" title="پاݨی – Western Punjabi" lang="pnb" hreflang="pnb" data-title="پاݨی" data-language-autonym="پنجابی" data-language-local-name="Western Punjabi" class="interlanguage-link-target"><span>پنجابی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-blk mw-list-item"><a href="https://blk.wikipedia.org/wiki/%E1%80%91%E1%80%AE" title="ထီ – Pa'O" lang="blk" hreflang="blk" data-title="ထီ" data-language-autonym="ပအိုဝ်ႏဘာႏသာႏ" data-language-local-name="Pa'O" class="interlanguage-link-target"><span>ပအိုဝ်ႏဘာႏသာႏ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pap mw-list-item"><a href="https://pap.wikipedia.org/wiki/Awa" title="Awa – papiamento" lang="pap" hreflang="pap" data-title="Awa" data-language-autonym="Papiamentu" data-language-local-name="papiamento" class="interlanguage-link-target"><span>Papiamentu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ps mw-list-item"><a href="https://ps.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D9%88%D8%A8%D9%87" title="اوبه – pashto" lang="ps" hreflang="ps" data-title="اوبه" data-language-autonym="پښتو" data-language-local-name="pashto" class="interlanguage-link-target"><span>پښتو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jam mw-list-item"><a href="https://jam.wikipedia.org/wiki/Waata" title="Waata – jamaikansk engelsk kreol" lang="jam" hreflang="jam" data-title="Waata" data-language-autonym="Patois" data-language-local-name="jamaikansk engelsk kreol" class="interlanguage-link-target"><span>Patois</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-km mw-list-item"><a href="https://km.wikipedia.org/wiki/%E1%9E%91%E1%9E%B9%E1%9E%80" title="ទឹក – kambodjanska" lang="km" hreflang="km" data-title="ទឹក" data-language-autonym="ភាសាខ្មែរ" data-language-local-name="kambodjanska" class="interlanguage-link-target"><span>ភាសាខ្មែរ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pcd mw-list-item"><a href="https://pcd.wikipedia.org/wiki/Ieu" title="Ieu – pikardiska" lang="pcd" hreflang="pcd" data-title="Ieu" data-language-autonym="Picard" data-language-local-name="pikardiska" class="interlanguage-link-target"><span>Picard</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pms mw-list-item"><a href="https://pms.wikipedia.org/wiki/Eva" title="Eva – piemontesiska" lang="pms" hreflang="pms" data-title="Eva" data-language-autonym="Piemontèis" data-language-local-name="piemontesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Piemontèis</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tpi mw-list-item"><a href="https://tpi.wikipedia.org/wiki/Wara" title="Wara – tok pisin" lang="tpi" hreflang="tpi" data-title="Wara" data-language-autonym="Tok Pisin" data-language-local-name="tok pisin" class="interlanguage-link-target"><span>Tok Pisin</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nds mw-list-item"><a href="https://nds.wikipedia.org/wiki/Water" title="Water – lågtyska" lang="nds" hreflang="nds" data-title="Water" data-language-autonym="Plattdüütsch" data-language-local-name="lågtyska" class="interlanguage-link-target"><span>Plattdüütsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl mw-list-item"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/Woda" title="Woda – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Woda" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target"><span>Polski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/%C3%81gua" title="Água – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="Água" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Português</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kaa mw-list-item"><a href="https://kaa.wikipedia.org/wiki/Suw" title="Suw – karakalpakiska" lang="kaa" hreflang="kaa" data-title="Suw" data-language-autonym="Qaraqalpaqsha" data-language-local-name="karakalpakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Qaraqalpaqsha</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-crh mw-list-item"><a href="https://crh.wikipedia.org/wiki/Suv" title="Suv – krimtatariska" lang="crh" hreflang="crh" data-title="Suv" data-language-autonym="Qırımtatarca" data-language-local-name="krimtatariska" class="interlanguage-link-target"><span>Qırımtatarca</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ksh mw-list-item"><a href="https://ksh.wikipedia.org/wiki/Wasser" title="Wasser – kölniska" lang="ksh" hreflang="ksh" data-title="Wasser" data-language-autonym="Ripoarisch" data-language-local-name="kölniska" class="interlanguage-link-target"><span>Ripoarisch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ro mw-list-item"><a href="https://ro.wikipedia.org/wiki/Ap%C4%83" title="Apă – rumänska" lang="ro" hreflang="ro" data-title="Apă" data-language-autonym="Română" data-language-local-name="rumänska" class="interlanguage-link-target"><span>Română</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-qu mw-list-item"><a href="https://qu.wikipedia.org/wiki/Yaku" title="Yaku – quechua" lang="qu" hreflang="qu" data-title="Yaku" data-language-autonym="Runa Simi" data-language-local-name="quechua" class="interlanguage-link-target"><span>Runa Simi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-rue mw-list-item"><a href="https://rue.wikipedia.org/wiki/%D0%92%D0%BE%D0%B4%D0%B0" title="Вода – rusyn" lang="rue" hreflang="rue" data-title="Вода" data-language-autonym="Русиньскый" data-language-local-name="rusyn" class="interlanguage-link-target"><span>Русиньскый</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru mw-list-item"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%92%D0%BE%D0%B4%D0%B0" title="Вода – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="Вода" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target"><span>Русский</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sah mw-list-item"><a href="https://sah.wikipedia.org/wiki/%D0%A3%D1%83" title="Уу – jakutiska" lang="sah" hreflang="sah" data-title="Уу" data-language-autonym="Саха тыла" data-language-local-name="jakutiska" class="interlanguage-link-target"><span>Саха тыла</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-szy mw-list-item"><a href="https://szy.wikipedia.org/wiki/nanum" title="nanum – Sakizaya" lang="szy" hreflang="szy" data-title="nanum" data-language-autonym="Sakizaya" data-language-local-name="Sakizaya" class="interlanguage-link-target"><span>Sakizaya</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sm mw-list-item"><a href="https://sm.wikipedia.org/wiki/Vai" title="Vai – samoanska" lang="sm" hreflang="sm" data-title="Vai" data-language-autonym="Gagana Samoa" data-language-local-name="samoanska" class="interlanguage-link-target"><span>Gagana Samoa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sa mw-list-item"><a href="https://sa.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%9C%E0%A4%B2%E0%A4%AE%E0%A5%8D" title="जलम् – sanskrit" lang="sa" hreflang="sa" data-title="जलम्" data-language-autonym="संस्कृतम्" data-language-local-name="sanskrit" class="interlanguage-link-target"><span>संस्कृतम्</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sat mw-list-item"><a href="https://sat.wikipedia.org/wiki/%E1%B1%AB%E1%B1%9F%E1%B1%9C" title="ᱫᱟᱜ – santali" lang="sat" hreflang="sat" data-title="ᱫᱟᱜ" data-language-autonym="ᱥᱟᱱᱛᱟᱲᱤ" data-language-local-name="santali" class="interlanguage-link-target"><span>ᱥᱟᱱᱛᱟᱲᱤ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-skr mw-list-item"><a href="https://skr.wikipedia.org/wiki/%D9%BE%D8%A7%DD%A8%DB%8C" title="پاݨی – Saraiki" lang="skr" hreflang="skr" data-title="پاݨی" data-language-autonym="سرائیکی" data-language-local-name="Saraiki" class="interlanguage-link-target"><span>سرائیکی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sc mw-list-item"><a href="https://sc.wikipedia.org/wiki/Aba" title="Aba – sardinska" lang="sc" hreflang="sc" data-title="Aba" data-language-autonym="Sardu" data-language-local-name="sardinska" class="interlanguage-link-target"><span>Sardu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sco mw-list-item"><a href="https://sco.wikipedia.org/wiki/Watter" title="Watter – skotska" lang="sco" hreflang="sco" data-title="Watter" data-language-autonym="Scots" data-language-local-name="skotska" class="interlanguage-link-target"><span>Scots</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-trv mw-list-item"><a href="https://trv.wikipedia.org/wiki/Qsiya" title="Qsiya – taroko" lang="trv" hreflang="trv" data-title="Qsiya" data-language-autonym="Seediq" data-language-local-name="taroko" class="interlanguage-link-target"><span>Seediq</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-stq mw-list-item"><a href="https://stq.wikipedia.org/wiki/Woater" title="Woater – saterfrisiska" lang="stq" hreflang="stq" data-title="Woater" data-language-autonym="Seeltersk" data-language-local-name="saterfrisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Seeltersk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-st mw-list-item"><a href="https://st.wikipedia.org/wiki/Metsi" title="Metsi – sydsotho" lang="st" hreflang="st" data-title="Metsi" data-language-autonym="Sesotho" data-language-local-name="sydsotho" class="interlanguage-link-target"><span>Sesotho</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sq mw-list-item"><a href="https://sq.wikipedia.org/wiki/Uji" title="Uji – albanska" lang="sq" hreflang="sq" data-title="Uji" data-language-autonym="Shqip" data-language-local-name="albanska" class="interlanguage-link-target"><span>Shqip</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-scn badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://scn.wikipedia.org/wiki/Acqua_(v%C3%ACppita)" title="Acqua (vìppita) – sicilianska" lang="scn" hreflang="scn" data-title="Acqua (vìppita)" data-language-autonym="Sicilianu" data-language-local-name="sicilianska" class="interlanguage-link-target"><span>Sicilianu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-si mw-list-item"><a href="https://si.wikipedia.org/wiki/%E0%B6%A2%E0%B6%BD%E0%B6%BA" title="ජලය – singalesiska" lang="si" hreflang="si" data-title="ජලය" data-language-autonym="සිංහල" data-language-local-name="singalesiska" class="interlanguage-link-target"><span>සිංහල</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-simple mw-list-item"><a href="https://simple.wikipedia.org/wiki/Water" title="Water – Simple English" lang="en-simple" hreflang="en-simple" data-title="Water" data-language-autonym="Simple English" data-language-local-name="Simple English" class="interlanguage-link-target"><span>Simple English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sd mw-list-item"><a href="https://sd.wikipedia.org/wiki/%D9%BE%D8%A7%DA%BB%D9%8A" title="پاڻي – sindhi" lang="sd" hreflang="sd" data-title="پاڻي" data-language-autonym="سنڌي" data-language-local-name="sindhi" class="interlanguage-link-target"><span>سنڌي</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sk mw-list-item"><a href="https://sk.wikipedia.org/wiki/Voda" title="Voda – slovakiska" lang="sk" hreflang="sk" data-title="Voda" data-language-autonym="Slovenčina" data-language-local-name="slovakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenčina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sl badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://sl.wikipedia.org/wiki/Voda" title="Voda – slovenska" lang="sl" hreflang="sl" data-title="Voda" data-language-autonym="Slovenščina" data-language-local-name="slovenska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenščina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cu mw-list-item"><a href="https://cu.wikipedia.org/wiki/%D0%92%D0%BE%D0%B4%D0%B0" title="Вода – kyrkslaviska" lang="cu" hreflang="cu" data-title="Вода" data-language-autonym="Словѣньскъ / ⰔⰎⰑⰂⰡⰐⰠⰔⰍⰟ" data-language-local-name="kyrkslaviska" class="interlanguage-link-target"><span>Словѣньскъ / ⰔⰎⰑⰂⰡⰐⰠⰔⰍⰟ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-szl mw-list-item"><a href="https://szl.wikipedia.org/wiki/Woda" title="Woda – silesiska" lang="szl" hreflang="szl" data-title="Woda" data-language-autonym="Ślůnski" data-language-local-name="silesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Ślůnski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-so mw-list-item"><a href="https://so.wikipedia.org/wiki/Biyo" title="Biyo – somaliska" lang="so" hreflang="so" data-title="Biyo" data-language-autonym="Soomaaliga" data-language-local-name="somaliska" class="interlanguage-link-target"><span>Soomaaliga</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ckb mw-list-item"><a href="https://ckb.wikipedia.org/wiki/%D8%A6%D8%A7%D9%88" title="ئاو – centralkurdiska" lang="ckb" hreflang="ckb" data-title="ئاو" data-language-autonym="کوردی" data-language-local-name="centralkurdiska" class="interlanguage-link-target"><span>کوردی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr mw-list-item"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%92%D0%BE%D0%B4%D0%B0" title="Вода – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Вода" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Српски / srpski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sh mw-list-item"><a href="https://sh.wikipedia.org/wiki/Voda" title="Voda – serbokroatiska" lang="sh" hreflang="sh" data-title="Voda" data-language-autonym="Srpskohrvatski / српскохрватски" data-language-local-name="serbokroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Srpskohrvatski / српскохрватски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-su mw-list-item"><a href="https://su.wikipedia.org/wiki/Cai" title="Cai – sundanesiska" lang="su" hreflang="su" data-title="Cai" data-language-autonym="Sunda" data-language-local-name="sundanesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Sunda</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi mw-list-item"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Vesi" title="Vesi – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Vesi" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target"><span>Suomi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tl mw-list-item"><a href="https://tl.wikipedia.org/wiki/Tubig" title="Tubig – tagalog" lang="tl" hreflang="tl" data-title="Tubig" data-language-autonym="Tagalog" data-language-local-name="tagalog" class="interlanguage-link-target"><span>Tagalog</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ta mw-list-item"><a href="https://ta.wikipedia.org/wiki/%E0%AE%A8%E0%AF%80%E0%AE%B0%E0%AF%8D" title="நீர் – tamil" lang="ta" hreflang="ta" data-title="நீர்" data-language-autonym="தமிழ்" data-language-local-name="tamil" class="interlanguage-link-target"><span>தமிழ்</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-shi mw-list-item"><a href="https://shi.wikipedia.org/wiki/Aman" title="Aman – tachelhit" lang="shi" hreflang="shi" data-title="Aman" data-language-autonym="Taclḥit" data-language-local-name="tachelhit" class="interlanguage-link-target"><span>Taclḥit</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kab mw-list-item"><a href="https://kab.wikipedia.org/wiki/Aman" title="Aman – kabyliska" lang="kab" hreflang="kab" data-title="Aman" data-language-autonym="Taqbaylit" data-language-local-name="kabyliska" class="interlanguage-link-target"><span>Taqbaylit</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tt mw-list-item"><a href="https://tt.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D1%83" title="Су – tatariska" lang="tt" hreflang="tt" data-title="Су" data-language-autonym="Татарча / tatarça" data-language-local-name="tatariska" class="interlanguage-link-target"><span>Татарча / tatarça</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-shn mw-list-item"><a href="https://shn.wikipedia.org/wiki/%E1%81%BC%E1%80%99%E1%80%BA%E1%82%89" title="ၼမ်ႉ – shan" lang="shn" hreflang="shn" data-title="ၼမ်ႉ" data-language-autonym="ၽႃႇသႃႇတႆး " data-language-local-name="shan" class="interlanguage-link-target"><span>ၽႃႇသႃႇတႆး </span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tay mw-list-item"><a href="https://tay.wikipedia.org/wiki/%E2%80%99sya" title="’sya – Tayal" lang="tay" hreflang="tay" data-title="’sya" data-language-autonym="Tayal" data-language-local-name="Tayal" class="interlanguage-link-target"><span>Tayal</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-te mw-list-item"><a href="https://te.wikipedia.org/wiki/%E0%B0%A8%E0%B1%80%E0%B0%B0%E0%B1%81" title="నీరు – telugu" lang="te" hreflang="te" data-title="నీరు" data-language-autonym="తెలుగు" data-language-local-name="telugu" class="interlanguage-link-target"><span>తెలుగు</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-th mw-list-item"><a href="https://th.wikipedia.org/wiki/%E0%B8%99%E0%B9%89%E0%B8%B3" title="น้ำ – thailändska" lang="th" hreflang="th" data-title="น้ำ" data-language-autonym="ไทย" data-language-local-name="thailändska" class="interlanguage-link-target"><span>ไทย</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-din mw-list-item"><a href="https://din.wikipedia.org/wiki/Piu" title="Piu – dinka" lang="din" hreflang="din" data-title="Piu" data-language-autonym="Thuɔŋjäŋ" data-language-local-name="dinka" class="interlanguage-link-target"><span>Thuɔŋjäŋ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tg mw-list-item"><a href="https://tg.wikipedia.org/wiki/%D0%9E%D0%B1" title="Об – tadzjikiska" lang="tg" hreflang="tg" data-title="Об" data-language-autonym="Тоҷикӣ" data-language-local-name="tadzjikiska" class="interlanguage-link-target"><span>Тоҷикӣ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-to mw-list-item"><a href="https://to.wikipedia.org/wiki/Vai" title="Vai – tonganska" lang="to" hreflang="to" data-title="Vai" data-language-autonym="Lea faka-Tonga" data-language-local-name="tonganska" class="interlanguage-link-target"><span>Lea faka-Tonga</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-chr mw-list-item"><a href="https://chr.wikipedia.org/wiki/%E1%8E%A0%E1%8E%B9" title="ᎠᎹ – cherokesiska" lang="chr" hreflang="chr" data-title="ᎠᎹ" data-language-autonym="ᏣᎳᎩ" data-language-local-name="cherokesiska" class="interlanguage-link-target"><span>ᏣᎳᎩ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-chy mw-list-item"><a href="https://chy.wikipedia.org/wiki/Mahpe" title="Mahpe – cheyenne" lang="chy" hreflang="chy" data-title="Mahpe" data-language-autonym="Tsetsêhestâhese" data-language-local-name="cheyenne" class="interlanguage-link-target"><span>Tsetsêhestâhese</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tcy mw-list-item"><a href="https://tcy.wikipedia.org/wiki/%E0%B2%A8%E0%B3%80%E0%B2%B0%E0%B3%8D" title="ನೀರ್ – tulu" lang="tcy" hreflang="tcy" data-title="ನೀರ್" data-language-autonym="ತುಳು" data-language-local-name="tulu" class="interlanguage-link-target"><span>ತುಳು</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/Su" title="Su – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="Su" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target"><span>Türkçe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tk mw-list-item"><a href="https://tk.wikipedia.org/wiki/Suw" title="Suw – turkmeniska" lang="tk" hreflang="tk" data-title="Suw" data-language-autonym="Türkmençe" data-language-local-name="turkmeniska" class="interlanguage-link-target"><span>Türkmençe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tw mw-list-item"><a href="https://tw.wikipedia.org/wiki/Nsuo" title="Nsuo – twi" lang="tw" hreflang="tw" data-title="Nsuo" data-language-autonym="Twi" data-language-local-name="twi" class="interlanguage-link-target"><span>Twi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kcg mw-list-item"><a href="https://kcg.wikipedia.org/wiki/A%CC%B1sa%CC%B1khwot" title="A̱sa̱khwot – tyap" lang="kcg" hreflang="kcg" data-title="A̱sa̱khwot" data-language-autonym="Tyap" data-language-local-name="tyap" class="interlanguage-link-target"><span>Tyap</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-udm mw-list-item"><a href="https://udm.wikipedia.org/wiki/%D0%92%D1%83" title="Ву – udmurtiska" lang="udm" hreflang="udm" data-title="Ву" data-language-autonym="Удмурт" data-language-local-name="udmurtiska" class="interlanguage-link-target"><span>Удмурт</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%92%D0%BE%D0%B4%D0%B0" title="Вода – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Вода" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target"><span>Українська</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ur mw-list-item"><a href="https://ur.wikipedia.org/wiki/%D9%BE%D8%A7%D9%86%DB%8C" title="پانی – urdu" lang="ur" hreflang="ur" data-title="پانی" data-language-autonym="اردو" data-language-local-name="urdu" class="interlanguage-link-target"><span>اردو</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ug mw-list-item"><a href="https://ug.wikipedia.org/wiki/%D8%B3%DB%87" title="سۇ – uiguriska" lang="ug" hreflang="ug" data-title="سۇ" data-language-autonym="ئۇيغۇرچە / Uyghurche" data-language-local-name="uiguriska" class="interlanguage-link-target"><span>ئۇيغۇرچە / Uyghurche</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-za mw-list-item"><a href="https://za.wikipedia.org/wiki/Raemx" title="Raemx – zhuang" lang="za" hreflang="za" data-title="Raemx" data-language-autonym="Vahcuengh" data-language-local-name="zhuang" class="interlanguage-link-target"><span>Vahcuengh</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vec badge-Q17437796 badge-featuredarticle mw-list-item" title="utmärkt artikel"><a href="https://vec.wikipedia.org/wiki/%C3%80cua" title="Àcua – venetianska" lang="vec" hreflang="vec" data-title="Àcua" data-language-autonym="Vèneto" data-language-local-name="venetianska" class="interlanguage-link-target"><span>Vèneto</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vep mw-list-item"><a href="https://vep.wikipedia.org/wiki/Vezi" title="Vezi – veps" lang="vep" hreflang="vep" data-title="Vezi" data-language-autonym="Vepsän kel’" data-language-local-name="veps" class="interlanguage-link-target"><span>Vepsän kel’</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vi mw-list-item"><a href="https://vi.wikipedia.org/wiki/N%C6%B0%E1%BB%9Bc" title="Nước – vietnamesiska" lang="vi" hreflang="vi" data-title="Nước" data-language-autonym="Tiếng Việt" data-language-local-name="vietnamesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Tiếng Việt</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vo mw-list-item"><a href="https://vo.wikipedia.org/wiki/Vat" title="Vat – volapük" lang="vo" hreflang="vo" data-title="Vat" data-language-autonym="Volapük" data-language-local-name="volapük" class="interlanguage-link-target"><span>Volapük</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fiu-vro mw-list-item"><a href="https://fiu-vro.wikipedia.org/wiki/Vesi" title="Vesi – võru" lang="vro" hreflang="vro" data-title="Vesi" data-language-autonym="Võro" data-language-local-name="võru" class="interlanguage-link-target"><span>Võro</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wa mw-list-item"><a href="https://wa.wikipedia.org/wiki/Aiwe_(tchimeye)" title="Aiwe (tchimeye) – vallonska" lang="wa" hreflang="wa" data-title="Aiwe (tchimeye)" data-language-autonym="Walon" data-language-local-name="vallonska" class="interlanguage-link-target"><span>Walon</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-classical mw-list-item"><a href="https://zh-classical.wikipedia.org/wiki/%E6%B0%B4" title="水 – litterär kineiska" lang="lzh" hreflang="lzh" data-title="水" data-language-autonym="文言" data-language-local-name="litterär kineiska" class="interlanguage-link-target"><span>文言</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vls mw-list-item"><a href="https://vls.wikipedia.org/wiki/Woater" title="Woater – västflamländska" lang="vls" hreflang="vls" data-title="Woater" data-language-autonym="West-Vlams" data-language-local-name="västflamländska" class="interlanguage-link-target"><span>West-Vlams</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-war mw-list-item"><a href="https://war.wikipedia.org/wiki/Tubig" title="Tubig – waray" lang="war" hreflang="war" data-title="Tubig" data-language-autonym="Winaray" data-language-local-name="waray" class="interlanguage-link-target"><span>Winaray</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wo mw-list-item"><a href="https://wo.wikipedia.org/wiki/Ndox" title="Ndox – wolof" lang="wo" hreflang="wo" data-title="Ndox" data-language-autonym="Wolof" data-language-local-name="wolof" class="interlanguage-link-target"><span>Wolof</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-wuu mw-list-item"><a href="https://wuu.wikipedia.org/wiki/%E6%B0%B4" title="水 – wu" lang="wuu" hreflang="wuu" data-title="水" data-language-autonym="吴语" data-language-local-name="wu" class="interlanguage-link-target"><span>吴语</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ts mw-list-item"><a href="https://ts.wikipedia.org/wiki/Mati" title="Mati – tsonga" lang="ts" hreflang="ts" data-title="Mati" data-language-autonym="Xitsonga" data-language-local-name="tsonga" class="interlanguage-link-target"><span>Xitsonga</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-yi mw-list-item"><a href="https://yi.wikipedia.org/wiki/%D7%95%D7%95%D7%90%D7%A1%D7%A2%D7%A8" title="וואסער – jiddisch" lang="yi" hreflang="yi" data-title="וואסער" data-language-autonym="ייִדיש" data-language-local-name="jiddisch" class="interlanguage-link-target"><span>ייִדיש</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-yo mw-list-item"><a href="https://yo.wikipedia.org/wiki/Omi" title="Omi – yoruba" lang="yo" hreflang="yo" data-title="Omi" data-language-autonym="Yorùbá" data-language-local-name="yoruba" class="interlanguage-link-target"><span>Yorùbá</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-yue mw-list-item"><a href="https://zh-yue.wikipedia.org/wiki/%E6%B0%B4" title="水 – kantonesiska" lang="yue" hreflang="yue" data-title="水" data-language-autonym="粵語" data-language-local-name="kantonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>粵語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-diq mw-list-item"><a href="https://diq.wikipedia.org/wiki/Awe" title="Awe – Zazaki" lang="diq" hreflang="diq" data-title="Awe" data-language-autonym="Zazaki" data-language-local-name="Zazaki" class="interlanguage-link-target"><span>Zazaki</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bat-smg mw-list-item"><a href="https://bat-smg.wikipedia.org/wiki/Ondou" title="Ondou – samogitiska" lang="sgs" hreflang="sgs" data-title="Ondou" data-language-autonym="Žemaitėška" data-language-local-name="samogitiska" class="interlanguage-link-target"><span>Žemaitėška</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E6%B0%B4" title="水 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="水" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target"><span>中文</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ann mw-list-item"><a href="https://ann.wikipedia.org/wiki/Mun%CC%84" title="Mun̄ – obolo" lang="ann" hreflang="ann" data-title="Mun̄" data-language-autonym="Obolo" data-language-local-name="obolo" class="interlanguage-link-target"><span>Obolo</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bbc mw-list-item"><a href="https://bbc.wikipedia.org/wiki/Aek" title="Aek – batak-toba" lang="bbc" hreflang="bbc" data-title="Aek" data-language-autonym="Batak Toba" data-language-local-name="batak-toba" class="interlanguage-link-target"><span>Batak Toba</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bdr mw-list-item"><a href="https://bdr.wikipedia.org/wiki/Buek" title="Buek – West Coast Bajau" lang="bdr" hreflang="bdr" data-title="Buek" data-language-autonym="Bajau Sama" data-language-local-name="West Coast Bajau" class="interlanguage-link-target"><span>Bajau Sama</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bew mw-list-item"><a href="https://bew.wikipedia.org/wiki/A%C3%A8r" title="Aèr – betawiska" lang="bew" hreflang="bew" data-title="Aèr" data-language-autonym="Betawi" data-language-local-name="betawiska" class="interlanguage-link-target"><span>Betawi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dga mw-list-item"><a href="https://dga.wikipedia.org/wiki/Ko%C9%94" title="Koɔ – Dagaare" lang="dga" hreflang="dga" data-title="Koɔ" data-language-autonym="Dagaare" data-language-local-name="Dagaare" class="interlanguage-link-target"><span>Dagaare</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-dtp mw-list-item"><a href="https://dtp.wikipedia.org/wiki/Waig" title="Waig – centraldusun" lang="dtp" hreflang="dtp" data-title="Waig" data-language-autonym="Kadazandusun" data-language-local-name="centraldusun" class="interlanguage-link-target"><span>Kadazandusun</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fon mw-list-item"><a href="https://fon.wikipedia.org/wiki/S%C3%ACn" title="Sìn – fonspråket" lang="fon" hreflang="fon" data-title="Sìn" data-language-autonym="Fɔ̀ngbè" data-language-local-name="fonspråket" class="interlanguage-link-target"><span>Fɔ̀ngbè</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-iba mw-list-item"><a href="https://iba.wikipedia.org/wiki/Ai" title="Ai – ibanska" lang="iba" hreflang="iba" data-title="Ai" data-language-autonym="Jaku Iban" data-language-local-name="ibanska" class="interlanguage-link-target"><span>Jaku Iban</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-kge mw-list-item"><a href="https://kge.wikipedia.org/wiki/Uwai" title="Uwai – Komering" lang="kge" hreflang="kge" data-title="Uwai" data-language-autonym="Kumoring" data-language-local-name="Komering" class="interlanguage-link-target"><span>Kumoring</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zgh mw-list-item"><a href="https://zgh.wikipedia.org/wiki/%E2%B4%B0%E2%B5%8E%E2%B4%B0%E2%B5%8F" title="ⴰⵎⴰⵏ – marockansk standard-tamazight" lang="zgh" hreflang="zgh" data-title="ⴰⵎⴰⵏ" data-language-autonym="ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ ⵜⴰⵏⴰⵡⴰⵢⵜ" data-language-local-name="marockansk standard-tamazight" class="interlanguage-link-target"><span>ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ ⵜⴰⵏⴰⵡⴰⵢⵜ</span></a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><span class="wb-langlinks-edit wb-langlinks-link"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q283#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></span></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Vatten" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c"><span>Artikel</span></a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Vatten" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">svenska</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Vatten"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">Verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Vatten"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=history"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Vatten" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j"><span>Sidor som länkar hit</span></a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Vatten" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k"><span>Relaterade ändringar</span></a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q"><span>Specialsidor</span></a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Vatten&oldid=56278847" title="Permanent länk till den här versionen av sidan"><span>Permanent länk</span></a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=info" title="Mer information om denna sida"><span>Sidinformation</span></a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Vatten&id=56278847&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens"><span>Använd som referens</span></a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FVatten"><span>Hämta förkortad url</span></a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FVatten"><span>Ladda ner QR-kod</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Vatten"><span>Skapa en bok</span></a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Vatten&action=show-download-screen"><span>Ladda ned som PDF</span></a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Vatten&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p"><span>Utskriftsvänlig version</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Water" hreflang="en"><span>Commons</span></a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q283" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g"><span>Wikidata-objekt</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><dl class="noexcerpt dablink"><dd><i>För andra betydelser, se <a href="/wiki/Vatten_(olika_betydelser)" class="mw-disambig" title="Vatten (olika betydelser)">Vatten (olika betydelser)</a>.</i></dd></dl> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r53696904">.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton button,.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}</style><table class="infobox" style="border-spacing:3px; max-width:24em;"><tbody><tr><td colspan="2" class="" style="padding:2px; text-align:center; font-size: 125%; font-weight: bold; background:#F8EABA;">Vatten</td></tr><tr><td colspan="2" class="" style="text-align:center;"> <span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:H2O_-_2d.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b2/H2O_-_2d.svg/240px-H2O_-_2d.svg.png" decoding="async" width="240" height="103" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b2/H2O_-_2d.svg/360px-H2O_-_2d.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b2/H2O_-_2d.svg/480px-H2O_-_2d.svg.png 2x" data-file-width="700" data-file-height="300" /></a></span><hr /> </td></tr><tr><th style="text-align:left;"><a href="/wiki/Systematiskt_namn" title="Systematiskt namn">Systematiskt namn</a></th><td class="" style="">Diväteoxid</td></tr><tr><th style="text-align:left;">Övriga namn</th><td class="" style="">Väteoxid, vätemonoxid</td></tr><tr><th style="text-align:left;"><a href="/wiki/Kemisk_formel" title="Kemisk formel">Kemisk formel</a></th><td class="" style=""><a href="/wiki/V%C3%A4te" title="Väte">H</a><sub>2</sub><a href="/wiki/Syre" title="Syre">O</a></td></tr><tr><th style="text-align:left;"><a href="/wiki/Molmassa" title="Molmassa">Molmassa</a></th><td class="" style="">18,015 g/mol</td></tr><tr><th style="text-align:left;">Utseende</th><td class="" style="">Genomskinlig vätska</td></tr><tr><th style="text-align:left;"><a href="/wiki/CAS-nummer" title="CAS-nummer">CAS-nummer</a></th><td class="" style="">7732-18-5</td></tr><tr><th style="text-align:left;"><a href="/wiki/SMILES" class="mw-redirect" title="SMILES">SMILES</a></th><td class="" style=""><small>[OH2]</small></td></tr><tr><th colspan="2" style="text-align:center;background:#F8EABA;">Egenskaper</th></tr><tr><th style="text-align:left;"><a href="/wiki/Densitet" title="Densitet">Densitet</a></th><td class="" style="">0,9998396 g/cm³</td></tr><tr><th style="text-align:left;"><a href="/wiki/Sm%C3%A4ltpunkt" title="Smältpunkt">Smältpunkt</a></th><td class="" style="">0,00 °C</td></tr><tr><th style="text-align:left;"><a href="/wiki/Kokpunkt" title="Kokpunkt">Kokpunkt</a></th><td class="" style="">99,98 °C</td></tr><tr><th colspan="2" style="text-align:center;background:#F8EABA;">Faror</th></tr><tr><th style="text-align:left;"><a href="/wiki/NFPA_704" title="NFPA 704">NFPA 704</a></th><td class="" style=""><div style="position: relative; height: 85px; width: 75px;"> <div style="position: absolute; height: 75px; width: 75px;"> <p><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:NFPA_704.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6f/NFPA_704.svg/75px-NFPA_704.svg.png" decoding="async" width="75" height="75" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6f/NFPA_704.svg/113px-NFPA_704.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6f/NFPA_704.svg/150px-NFPA_704.svg.png 2x" data-file-width="512" data-file-height="512" /></a></span> </p> </div> <div title="Eldfarlighet" style="background: transparent; width: 75px; height: 2em; text-align: center; vertical-align: middle; position: absolute; top: 15px; font-size: large;">0</div> <div title="Hälsa" style="background: transparent; width: 37.5px; height: 2em; text-align: center; vertical-align: middle; position: absolute; top: 33px; font-size: large;">0</div> <div title="Reaktivitet" style="background: transparent; width: 37.5px; height: 2em; text-align: center; vertical-align: middle; position: absolute; top: 33px; left: 37.5px; font-size: large;">0</div> <div title="Andra faror" style="background: transparent; width: 75px; height: 2em; text-align: center; vertical-align: middle; position: absolute; top: 52px; font-size: small;"></div> </div></td></tr><tr><th style="text-align:left;"><a href="/wiki/LD50" title="LD50">LD<sub>50</sub></a></th><td class="" style="">>90 g/kg</td></tr><tr><td colspan="2" style="text-align:center; background:#F8EABA;" class=""><small><a href="/wiki/SI-enhet" title="SI-enhet">SI-enheter</a> & <a href="/wiki/Standardtryck_och_standardtemperatur" title="Standardtryck och standardtemperatur">STP</a> används om ej annat angivits</small></td></tr> </tbody></table> <p><b>Vatten</b> är en på <a href="/wiki/Jorden" title="Jorden">jorden</a> allmänt förekommande <a href="/wiki/Kemisk_f%C3%B6rening" title="Kemisk förening">kemisk förening</a>, bestående av <a href="/wiki/V%C3%A4te" title="Väte">väte</a> och <a href="/wiki/Syre" title="Syre">syre</a>, som är nödvändig för allt känt <a href="/wiki/Liv" title="Liv">liv</a>.<sup id="cite_ref-1" class="reference"><a href="#cite_note-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det <a href="/wiki/Vetenskapliga_namn" class="mw-redirect" title="Vetenskapliga namn">vetenskapliga namnet</a> är <i>divätemonoxid</i> eller <i>diväteoxid</i> (se även <a href="/wiki/Div%C3%A4teoxidbluffen" title="Diväteoxidbluffen">diväteoxidbluffen</a>). Det <a href="/wiki/Latin" title="Latin">latinska</a> namnet <i>aqua</i> används ofta i bland annat innehållsförteckningar till kemiska och kosmetiska produkter.<sup id="cite_ref-2" class="reference"><a href="#cite_note-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Iceberg_with_hole_near_Sandersons_Hope_2007-07-28_2.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Iceberg_with_hole_near_Sandersons_Hope_2007-07-28_2.jpg/300px-Iceberg_with_hole_near_Sandersons_Hope_2007-07-28_2.jpg" decoding="async" width="300" height="172" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Iceberg_with_hole_near_Sandersons_Hope_2007-07-28_2.jpg/450px-Iceberg_with_hole_near_Sandersons_Hope_2007-07-28_2.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Iceberg_with_hole_near_Sandersons_Hope_2007-07-28_2.jpg/600px-Iceberg_with_hole_near_Sandersons_Hope_2007-07-28_2.jpg 2x" data-file-width="2048" data-file-height="1176" /></a><figcaption>Vatten i tre <a href="/wiki/Aggregationstillst%C3%A5nd" title="Aggregationstillstånd">aggregationstillstånd</a>: Gas (osynlig vattenånga i luften), vätska (havsvatten och <a href="/wiki/Aerosol" title="Aerosol">aerosol</a> i molnen), fast form (i isberget).</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Water_molecule_3D.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Water_molecule_3D.svg/190px-Water_molecule_3D.svg.png" decoding="async" width="190" height="163" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Water_molecule_3D.svg/285px-Water_molecule_3D.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Water_molecule_3D.svg/380px-Water_molecule_3D.svg.png 2x" data-file-width="600" data-file-height="515" /></a><figcaption>Modell av en vattenmolekyl (H<sub>2</sub>O).</figcaption></figure> <p>Till vardags menar man med "vatten" bara dess <a href="/wiki/Flytande" class="mw-redirect" title="Flytande">flytande</a> <a href="/wiki/Aggregationstillst%C3%A5nd" title="Aggregationstillstånd">aggregationstillstånd</a>, men vatten förekommer även i <a href="/wiki/Fast_form" title="Fast form">fast form</a>, som <a href="/wiki/Is" title="Is">is</a>, och i <a href="/wiki/Gasform" class="mw-redirect" title="Gasform">gasform</a>, som <a href="/wiki/Vatten%C3%A5nga" title="Vattenånga">vattenånga</a>. Vatten täcker 70 % av <a href="/wiki/Jordytan" class="mw-redirect" title="Jordytan">jordytan</a><sup id="cite_ref-3" class="reference"><a href="#cite_note-3"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. På jorden återfinns den största delen i <a href="/wiki/Akvifer" title="Akvifer">akviferer</a> och 0,001 % i <a href="/wiki/Atmosf%C3%A4r" title="Atmosfär">atmosfären</a> som <a href="/wiki/%C3%85nga" title="Ånga">ånga</a>, <a href="/wiki/Moln" title="Moln">moln</a> (består av fasta och flytande vattenpartiklar), och <a href="/wiki/Nederb%C3%B6rd" title="Nederbörd">nederbörd</a>.<sup id="cite_ref-4" class="reference"><a href="#cite_note-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Ocean" title="Ocean">Oceanerna</a> innehåller 97 % av <a href="/wiki/Ytvatten" title="Ytvatten">ytvattnet</a>, <a href="/wiki/Glaci%C3%A4r" title="Glaciär">glaciärer</a> och <a href="/w/index.php?title=Polaris_(is)&action=edit&redlink=1" class="new" title="Polaris (is) [inte skriven än]">polarisar</a> 2,4 % och andra ytvattensamlingar, som <a href="/wiki/Flod" title="Flod">floder</a>, <a href="/wiki/Sj%C3%B6ar" class="mw-redirect" title="Sjöar">sjöar</a> och <a href="/wiki/Damm_(vattenansamling)" title="Damm (vattenansamling)">dammar</a> 0,6 %. </p><p>Vattnet på jorden rör sig kontinuerligt genom ett <a href="/wiki/Vattenkretslopp" class="mw-redirect" title="Vattenkretslopp">vattenkretslopp</a> som består av <a href="/wiki/Avdunstning" title="Avdunstning">avdunstning</a> eller <a href="/wiki/Transpiration" title="Transpiration">transpiration</a> (<a href="/wiki/Evapotranspiration" title="Evapotranspiration">evapotranspiration</a>), <a href="/wiki/Nederb%C3%B6rd" title="Nederbörd">nederbörd</a> och ytavrinning, som vanligtvis når <a href="/wiki/Hav" title="Hav">havet</a>. </p><p>Rent, färskt <a href="/wiki/Dricksvatten" title="Dricksvatten">dricksvatten</a> är nödvändigt för <a href="/wiki/M%C3%A4nniska" title="Människa">människan</a> och andra livsformer. Tillgången till säkert dricksvatten har ökat stadigt och avsevärt de senaste decennierna i nästan alla världens delar.<sup id="cite_ref-lomborg_5-0" class="reference"><a href="#cite_note-lomborg-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-UN_6-0" class="reference"><a href="#cite_note-UN-6"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>6<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det finns ett tydligt samband mellan tillgång till rent vatten och <a href="/wiki/Bruttonationalprodukt" title="Bruttonationalprodukt">BNP</a> per capita.<sup id="cite_ref-7" class="reference"><a href="#cite_note-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Några observatörer har dock beräknat att mer än hälften av <a href="/wiki/Jordens_folkm%C3%A4ngd" class="mw-redirect" title="Jordens folkmängd">jordens folkmängd</a> kommer att drabbas av vattenbaserad sårbarhet år <a href="/wiki/2025" title="2025">2025</a>.<sup id="cite_ref-8" class="reference"><a href="#cite_note-8"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>8<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En rapport från november 2009 menar att vattenbehovet kommer överstiga tillgången med 50 % i några utvecklingsregioner år 2030.<sup id="cite_ref-9" class="reference"><a href="#cite_note-9"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vatten spelar en viktig roll i <a href="/wiki/V%C3%A4rldsekonomin" class="mw-redirect" title="Världsekonomin">världsekonomin</a>. Det fungerar som ett <a href="/wiki/L%C3%B6sningsmedel" title="Lösningsmedel">lösningsmedel</a> för ett antal olika kemikalier och underlättar industriell nedkylning och transport. Omkring 70 procent av <a href="/wiki/F%C3%A4rskvatten" class="mw-redirect" title="Färskvatten">färskvattnet</a> går till <a href="/wiki/Jordbruk" title="Jordbruk">jordbruket</a>.<sup id="cite_ref-Baroni2007_10-0" class="reference"><a href="#cite_note-Baroni2007-10"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>10<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Kemiska_och_fysikaliska_egenskaper">Kemiska och fysikaliska egenskaper</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Kemiska och fysikaliska egenskaper" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Kemiska och fysikaliska egenskaper"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:3D_model_hydrogen_bonds_in_water.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c6/3D_model_hydrogen_bonds_in_water.svg/250px-3D_model_hydrogen_bonds_in_water.svg.png" decoding="async" width="250" height="248" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c6/3D_model_hydrogen_bonds_in_water.svg/375px-3D_model_hydrogen_bonds_in_water.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c6/3D_model_hydrogen_bonds_in_water.svg/500px-3D_model_hydrogen_bonds_in_water.svg.png 2x" data-file-width="400" data-file-height="397" /></a><figcaption>Modell som visar <a href="/wiki/V%C3%A4tebindning" title="Vätebindning">vätebindningar</a> (1) mellan <a href="/wiki/Vattenmolekyl" class="mw-redirect" title="Vattenmolekyl">vattenmolekyler</a>.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Water_droplet_blue_bg05.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fc/Water_droplet_blue_bg05.jpg/250px-Water_droplet_blue_bg05.jpg" decoding="async" width="250" height="167" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fc/Water_droplet_blue_bg05.jpg/375px-Water_droplet_blue_bg05.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fc/Water_droplet_blue_bg05.jpg/500px-Water_droplet_blue_bg05.jpg 2x" data-file-width="1600" data-file-height="1067" /></a><figcaption>Vattendroppens nedslag orsakar en uppåtgående studs som fortfarande omges av <a href="/wiki/Kapill%C3%A4rv%C3%A5gor" title="Kapillärvågor">kapillärvågor</a>.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Temperature_dependence_surface_tension_of_water.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d8/Temperature_dependence_surface_tension_of_water.svg/250px-Temperature_dependence_surface_tension_of_water.svg.png" decoding="async" width="250" height="179" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d8/Temperature_dependence_surface_tension_of_water.svg/375px-Temperature_dependence_surface_tension_of_water.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d8/Temperature_dependence_surface_tension_of_water.svg/500px-Temperature_dependence_surface_tension_of_water.svg.png 2x" data-file-width="589" data-file-height="421" /></a><figcaption>Ytspänning för vatten som funktion av temperaturen.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Spider_web_Luc_Viatour.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/43/Spider_web_Luc_Viatour.jpg/250px-Spider_web_Luc_Viatour.jpg" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/43/Spider_web_Luc_Viatour.jpg/375px-Spider_web_Luc_Viatour.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/43/Spider_web_Luc_Viatour.jpg/500px-Spider_web_Luc_Viatour.jpg 2x" data-file-width="3160" data-file-height="2373" /></a><figcaption><a href="/wiki/Dagg" title="Dagg">Daggdroppar</a> som ansluter sig till ett <a href="/wiki/Spindeln%C3%A4t" title="Spindelnät">spindelnät</a>.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Capillarity.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/64/Capillarity.svg/190px-Capillarity.svg.png" decoding="async" width="190" height="254" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/64/Capillarity.svg/285px-Capillarity.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/64/Capillarity.svg/380px-Capillarity.svg.png 2x" data-file-width="549" data-file-height="733" /></a><figcaption>Vattens <a href="/wiki/Kapill%C3%A4rkraft" title="Kapillärkraft">kapillärkraft</a> jämfört med <a href="/wiki/Kvicksilver" title="Kvicksilver">kvicksilver</a>.</figcaption></figure> <p>Vatten är en <a href="/wiki/Kemisk_f%C3%B6rening" title="Kemisk förening">kemisk förening</a> med den <a href="/wiki/Kemisk_formel" title="Kemisk formel">kemiska formeln</a> <b>H<sub>2</sub>O</b>. En <a href="/wiki/Vattenmolekyl" class="mw-redirect" title="Vattenmolekyl">vattenmolekyl</a> består sålunda av två <a href="/wiki/V%C3%A4te" title="Väte">väteatomer</a> i <a href="/wiki/Kovalent_bindning" title="Kovalent bindning">kovalent bindning</a> till en <a href="/wiki/Syre" title="Syre">syreatom</a>. Inom <a href="/wiki/K%C3%A4rnkraft" title="Kärnkraft">kärnkraftsindustrin</a> kallas vanligt vatten <b>lättvatten</b> för att skilja det från <a href="/wiki/Tungt_vatten" title="Tungt vatten">tungt</a> och <a href="/wiki/Halvtungt_vatten" class="mw-redirect" title="Halvtungt vatten">halvtungt vatten</a>. Vatten förekommer på jorden i alla de tre vanliga <a href="/wiki/Aggregationstillst%C3%A5nd" title="Aggregationstillstånd">aggregationstillstånden</a>: vattenånga och moln i himlen, <a href="/wiki/Havsvatten" class="mw-redirect" title="Havsvatten">havsvatten</a> och <a href="/wiki/Isberg" title="Isberg">isberg</a> i polarhaven, <a href="/wiki/Glaci%C3%A4r" title="Glaciär">glaciärer</a> och <a href="/wiki/Flod" title="Flod">floder</a> i bergen, och vätska i <a href="/wiki/Akvifer" title="Akvifer">akviferen</a> i marken. </p><p>De viktigaste kemiska och fysikaliska egenskaperna hos vatten är: </p> <ul><li>Vatten är en lukt- och smaklös vätska i <a href="/wiki/Standardtryck_och_-temperatur" class="mw-redirect" title="Standardtryck och -temperatur">standardtryck och -temperatur</a>. Is och vattens färg har i sig självt en mycket svagt blå färgton, även om vattnet verkar färglöst i små mängder. Is verkar också färglöst, och vattenånga är i huvudsak osynlig som gas.<sup id="cite_ref-11" class="reference"><a href="#cite_note-11"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>11<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li>Vatten är <a href="/wiki/Transparens_(optik)" title="Transparens (optik)">transparent</a> och således kan vattenväxter leva i vattnet eftersom <a href="/wiki/Solljus" title="Solljus">solljuset</a> kan nå dem. Bara starka <a href="/wiki/Ultravioletta_str%C3%A5lar" class="mw-redirect" title="Ultravioletta strålar">ultravioletta strålar</a> blir obetydligt absorberade.</li> <li>Då vattenmolekylen inte är linjär och syreatomen har en högre <a href="/wiki/Elektronegativitet" title="Elektronegativitet">elektronegativitet</a> än väteatomer har syreatomen något större negativ laddning, medan väteatomerna är något positiva. Som ett resultat av detta är vatten en <a href="/wiki/Pol%C3%A4r_molekyl" title="Polär molekyl">polär molekyl</a> med ett <a href="/wiki/Elektrisk_dipol" title="Elektrisk dipol">elektriskt</a> <a href="/wiki/Dipolmoment_(elektrisk)" class="mw-redirect" title="Dipolmoment (elektrisk)">dipolmoment</a>. Nätväxelverkan mellan dipolerna på varje molekyl kan orsaka en effektiv <a href="/wiki/Skineffekt" class="mw-redirect" title="Skineffekt">skineffekt</a> på vattnets yta med andra substanser, eller luft vid ytan, den senare har gett upphov till vattnets höga <a href="/wiki/Ytsp%C3%A4nning" title="Ytspänning">ytspänning</a>. Ytspänningen är temperaturberoende och minskar vid högre temperatur (se figur). Varmvatten väter bättre än kallvatten. Vattnets dipolära natur bidrar till vattenmolekylens tendens att forma vätebindningar, vilka bidrar till vattnets speciella egenskaper.<sup id="cite_ref-12" class="reference"><a href="#cite_note-12"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>12<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den polära naturen favoriserar även <a href="/wiki/Adhesion" title="Adhesion">adhesion</a> till andra material.</li> <li>Varje vätekärna är bunden till den centrala syreatomen genom ett elektronpar som delas mellan dem. Kemister kallar det delade elektronparet för en <a href="/wiki/Kovalent" class="mw-redirect" title="Kovalent">kovalent</a> kemisk bindning. I H<sub>2</sub>O används bara två av de sex elektronerna på det yttre skalet av syreatomen till det här syftet, vilket lämnar fyra elektroner organiserade i två obundna par. De fyra elektronparen som omger syret tenderar arrangera sig själva så långt bort från varandra som möjligt för att minimera bortstötningarna mellan dessa negativt laddade skaror. Det leder normalt till en tetraedrisk geometri i vilken vinkeln mellan elektronparen (och därför H-O-H-bindningsvinkeln) är 109,5°. Då de två obundna paren orienterar sig närmare syreatomen, har dessa en starkare bortstötning mot de två kovalent bundna paren, som effektivt trycker de två väteatomerna närmare varandra. Det leder till en förvrängd tetraedrisk disposition där H-O-H-vinkeln är 104,5°.<sup id="cite_ref-13" class="reference"><a href="#cite_note-13"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>13<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li>Som ett resultat av samspelet mellan dessa egenskaper avser <a href="/wiki/Kapill%C3%A4rkraft" title="Kapillärkraft">kapillärkraft</a> vattnets tendens att röra sig uppför ett smalt rör mot <a href="/wiki/Gravitationskraften" class="mw-redirect" title="Gravitationskraften">gravitationskraften</a>. Den egenskapen utnyttjar alla <a href="/wiki/K%C3%A4rlv%C3%A4xter" title="Kärlväxter">kärlväxter</a> såsom <a href="/wiki/Tr%C3%A4d" title="Träd">träd</a>.</li> <li>Vatten är ett bra <a href="/wiki/L%C3%B6sningsmedel" title="Lösningsmedel">lösningsmedel</a> och kallas ofta ”det universella lösningsmedlet”. Ämnen som löser sig i vatten, exempelvis <a href="/wiki/Salter" title="Salter">salter</a>, <a href="/wiki/Socker" title="Socker">sockerarter</a>, <a href="/wiki/Syror" class="mw-redirect" title="Syror">syror</a>, <a href="/wiki/Alkalimetaller" class="mw-redirect" title="Alkalimetaller">alkalimetaller</a> och några <a href="/wiki/Gas" title="Gas">gaser</a>, speciellt <a href="/wiki/Syre" title="Syre">syre</a> och <a href="/wiki/Koldioxid" title="Koldioxid">koldioxid</a>, är kända som <a href="/wiki/Hydrofil" title="Hydrofil">hydrofila</a> ämnen, medan de som inte löser upp sig i vatten, exempelvis fetter och oljor, är kända som <a href="/wiki/Hydrofob" title="Hydrofob">hydrofoba</a> ämnen. Inom kemin anger en förkortning <i>aq</i> att ett ämne är löst i vatten, till exempel <span class="mwe-math-element"><span class="mwe-math-mathml-inline mwe-math-mathml-a11y" style="display: none;"><math xmlns="http://www.w3.org/1998/Math/MathML" alttext="{\displaystyle \mathrm {NO} _{3}^{-}\mathrm {(aq)} }"> <semantics> <mrow class="MJX-TeXAtom-ORD"> <mstyle displaystyle="true" scriptlevel="0"> <msubsup> <mrow class="MJX-TeXAtom-ORD"> <mi mathvariant="normal">N</mi> <mi mathvariant="normal">O</mi> </mrow> <mrow class="MJX-TeXAtom-ORD"> <mn>3</mn> </mrow> <mrow class="MJX-TeXAtom-ORD"> <mo>−</mo> </mrow> </msubsup> <mrow class="MJX-TeXAtom-ORD"> <mo stretchy="false">(</mo> <mi mathvariant="normal">a</mi> <mi mathvariant="normal">q</mi> <mo stretchy="false">)</mo> </mrow> </mstyle> </mrow> <annotation encoding="application/x-tex">{\displaystyle \mathrm {NO} _{3}^{-}\mathrm {(aq)} }</annotation> </semantics> </math></span><img src="https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/5616b286da6a8152e8d90f69e3074cc68c9b1a92" class="mwe-math-fallback-image-inline mw-invert skin-invert" aria-hidden="true" style="vertical-align: -1.005ex; width:9.278ex; height:3.176ex;" alt="{\displaystyle \mathrm {NO} _{3}^{-}\mathrm {(aq)} }"></span></li> <li>Alla större komponenter i celler, <a href="/wiki/Protein" title="Protein">protein</a>, <a href="/wiki/DNA" title="DNA">DNA</a> och <a href="/wiki/Polysackarid" title="Polysackarid">polysackarider</a> löser sig också i vatten.</li> <li>Rent vatten har en låg <a href="/wiki/Konduktivitet" class="mw-redirect" title="Konduktivitet">konduktivitet</a>, vilken dock ökar påtagligt om man löser en liten mängd jonföreningar i vattnet, till exempel <a href="/wiki/Natriumklorid" title="Natriumklorid">natriumklorid</a>.</li> <li>Vattnets <a href="/wiki/Kokpunkt" title="Kokpunkt">kokpunkt</a> beror (likt alla andra vätskors) på <a href="/wiki/Lufttryck" title="Lufttryck">lufttrycket</a>. Exempelvis kokar vatten på <a href="/wiki/Mount_Everest" title="Mount Everest">Mount Everests</a> topp vid 68 °C, jämfört med 100 °C vid <a href="/wiki/Havsytan" class="mw-redirect" title="Havsytan">havsytan</a>. Omvänt kan vatten på stora djup i oceanerna, nära <a href="/wiki/Geotermisk_energi" title="Geotermisk energi">geotermiska</a> ventiler, uppnå temperaturer på flera hundra grader och ändå förbli flytande.</li> <li>Vattnets volym expanderar ungefär 1650 gånger när det övergår från vätskefas till ångfas vid normalt tryck. (Vattenånga har specifik volym 1,694 m<sup>3</sup>/kg vid 1 bar.<sup id="cite_ref-14" class="reference"><a href="#cite_note-14"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>14<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>)</li> <li>Vatten har den näst högsta <a href="/wiki/V%C3%A4rmekapacitivitet" class="mw-redirect" title="Värmekapacitivitet">värmekapacitiviteten</a> av alla kända ämnen, efter <a href="/wiki/Ammoniak" title="Ammoniak">ammoniak</a>, och också hög <a href="/wiki/%C3%85ngbildningsv%C3%A4rme" title="Ångbildningsvärme">ångbildningsvärme</a> (40,65 kJ·mol<sup>−1</sup>. Det är ett resultat av vätebindningarna mellan dess molekyler. Dessa två ovanliga egenskaper gör att vatten kan moderera jordens <a href="/wiki/Klimat" title="Klimat">klimat</a> genom att buffra stora temperaturskillnader.</li> <li>Vattnets maximala <a href="/wiki/Densitet" title="Densitet">densitet</a> uppnås vid 3,98 °C.<sup id="cite_ref-15" class="reference"><a href="#cite_note-15"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>15<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Vatten blir mindre tätt vid fryspunkten, och har då expanderat med 9 %. Det resulterar i ett ovanligt fenomen, nämligen att vattnets fasta form, is, flyter ovanpå vatten, vilket gör att varelser kan leva i en delvis fryst vattenkropp då vattnet på botten har en temperatur på runt 4 °C.</li></ul> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Label_for_dangerous_goods_-_class_4.3.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bc/Label_for_dangerous_goods_-_class_4.3.svg/190px-Label_for_dangerous_goods_-_class_4.3.svg.png" decoding="async" width="190" height="190" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bc/Label_for_dangerous_goods_-_class_4.3.svg/285px-Label_for_dangerous_goods_-_class_4.3.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bc/Label_for_dangerous_goods_-_class_4.3.svg/380px-Label_for_dangerous_goods_-_class_4.3.svg.png 2x" data-file-width="800" data-file-height="800" /></a><figcaption><a href="/wiki/ADR" title="ADR">ADRmärkning</a> för transporter av <a href="/wiki/Farligt_gods" title="Farligt gods">farligt gods</a> som reagerar med vatten.</figcaption></figure> <ul><li>Vatten är blandbart med många vätskor, såsom <a href="/wiki/Etanol" title="Etanol">etanol</a>, i alla proportioner vilket gör att det är en homogen vätska. Å andra sidan är vatten och de flesta oljor oblandbara, vilket gör att det vanligtvis skapas lager med en ökande densitet mot botten. Som gas är vattenångan blandbar med luften.</li> <li>Vatten bildar en <a href="/wiki/Azeotrop" title="Azeotrop">azeotrop</a> med många andra ämnen.</li> <li>Vatten kan genom <a href="/wiki/Elektrolys" title="Elektrolys">elektrolys</a> sönderdelas till väte och syre.</li> <li>Som en oxid av väte skapas vatten när väte eller väteinnehållande föreningar bränner eller reagerar med syre eller syreinnehållande föreningar. Vatten är inte ett <a href="/wiki/Br%C3%A4nsle" title="Bränsle">bränsle</a>, utan en slutprodukt av förbränningen av väte. Energin som krävs för att sönderdela vatten till väte och syre genom elektrolys är större än energin som släpps när väte och syre återförenas.<sup id="cite_ref-16" class="reference"><a href="#cite_note-16"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>16<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li>Ämnen som är mer <a href="/wiki/Elektropositivitet" title="Elektropositivitet">elektropositiva</a> än väte såsom <a href="/wiki/Litium" title="Litium">litium</a>, <a href="/wiki/Natrium" title="Natrium">natrium</a>, <a href="/wiki/Kalcium" title="Kalcium">kalcium</a>, <a href="/wiki/Kalium" title="Kalium">kalium</a> och <a href="/wiki/Cesium" title="Cesium">cesium</a> förskjuter väte från vattnet vilket skapar <a href="/wiki/Hydroxid" class="mw-redirect" title="Hydroxid">hydroxider</a> och vätgas. Vätgas är lättantändlig, så när vatten reagerar med mer elektropositiva ämnen kan reaktionen bli våldsamt explosiv.</li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Smak_och_lukt">Smak och lukt</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Smak och lukt" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Smak och lukt"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Vatten kan lösa många olika ämnen, som ger vattnet olika smaker och lukter. Människor och djur har utvecklat smak- och luktsinnen som gör det möjligt för dem att utvärdera <a href="/wiki/Dricksvatten" title="Dricksvatten">dricksvattnets</a> drickbarhet och undvika vatten som är alltför salt eller smutsigt. Människor har en tendens att föredra kallt vatten före ljummet vatten då kallt vatten förmodligen innehåller färre <a href="/wiki/Mikroorganism" title="Mikroorganism">mikroorganismer</a>.<sup><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[<span title="Denna uppgift behöver källa (2010-03-11)"><i>källa behövs</i></span>]</a></sup> Smaken som annonseras på <a href="/wiki/Vattenk%C3%A4lla" title="Vattenkälla">källvatten</a> eller <a href="/wiki/Mineralvatten" title="Mineralvatten">mineralvatten</a> kommer från de mineraler som är upplösta i det. Rent vatten är emellertid smak- och luktlöst.<sup id="cite_ref-NE_17-0" class="reference"><a href="#cite_note-NE-17"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>17<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den annonserade renheten på käll- och mineralvatten åsyftar frånvaron av <a href="/wiki/Toxin" title="Toxin">toxiner</a>, föroreningar och mikrober. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Etymologi">Etymologi</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Etymologi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Etymologi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Ordet 'vatten' är ett <a href="/wiki/Germanska_spr%C3%A5k" title="Germanska språk">urgemanskt</a> <a href="/wiki/Arvord" title="Arvord">arvord</a>, från roten *<i>wintru</i>, som ytterst kan komma från den <a href="/wiki/Urindoeuropeiska" title="Urindoeuropeiska">urindoeuropeiska</a> roten *<i>uendru</i>. Från denna rot kan möjligen <a href="/wiki/Svenska" title="Svenska">svenskans</a> <i>vinter</i> ha kommit (kunde ha betytt "regntid")<sup id="cite_ref-18" class="reference"><a href="#cite_note-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, <a href="/wiki/Engelska" title="Engelska">engelskans</a> <i>water</i>, <i>wash</i> med flera, <a href="/wiki/Tyska" title="Tyska">tyskans</a> <i>Wasser</i>, <a href="/wiki/Ryska" title="Ryska">ryskans</a> <i>voda</i> och <i><a href="/wiki/Vodka" title="Vodka">vodka</a></i> ("litet vatten"). Från den urindoeuropeiska avledningen *<i>wed</i> igenkänner man ord som <a href="/wiki/Grekiska" title="Grekiska">grekiskans</a> <i>hydro</i> (vatten) och <i>hydra</i><sup id="cite_ref-etymonline.com_19-0" class="reference"><a href="#cite_note-etymonline.com-19"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>19<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och svenskans <i>utter</i> (från urindoeuropeiska <i>*udroz</i>)<sup id="cite_ref-etymonline.com_19-1" class="reference"><a href="#cite_note-etymonline.com-19"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>19<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Från den urindoeuropeiska roten *<i>akwa-</i><sup id="cite_ref-20" class="reference"><a href="#cite_note-20"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>20<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> känner man igen <a href="/wiki/Latin" title="Latin">latinets</a> <i>aqua</i>, besläktat med svenskans <i>å</i><sup id="cite_ref-21" class="reference"><a href="#cite_note-21"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>21<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. </p> <ul><li><span typeof="mw:File"><span><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Wiktionary_small.svg/15px-Wiktionary_small.svg.png" decoding="async" width="15" height="15" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Wiktionary_small.svg/23px-Wiktionary_small.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Wiktionary_small.svg/30px-Wiktionary_small.svg.png 2x" data-file-width="350" data-file-height="350" /></span></span> Wiktionary har ett uppslag om <a href="https://sv.wiktionary.org/wiki/vatten" class="extiw" title="wikt:vatten">vatten</a>.<div class="interProject wiktionary" style="display:none;"><a href="https://sv.wiktionary.org/wiki/vatten" class="extiw" title="wikt:vatten">Ordbok</a></div></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Vattnets_fördelning"><span id="Vattnets_f.C3.B6rdelning"></span>Vattnets fördelning</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Vattnets fördelning" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Vattnets fördelning"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Vatten_i_universum">Vatten i universum</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Vatten i universum" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Vatten i universum"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>En stor del av <a href="/wiki/Universum" title="Universum">universums</a> vatten kan skapas som en biprodukt av <a href="/wiki/Stj%C3%A4rnbildning" title="Stjärnbildning">stjärnbildning</a>. När stjärnor föds ackompanjeras deras födsel av en stark utåtgående vind av gas och damm. När materialutflödet slutligen påverkar den omgivande gasen komprimeras chockvågorna som skapas och värmer gasen. Vattnet produceras snabbt i den varma, täta gasen.<sup id="cite_ref-22" class="reference"><a href="#cite_note-22"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>22<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Vatten har upptäckts i <a href="/wiki/Interstell%C3%A4rt_moln" title="Interstellärt moln">interstellära moln</a> i vår <a href="/wiki/Galax" title="Galax">galax</a>, <a href="/wiki/Vintergatan" title="Vintergatan">Vintergatan</a>. Vatten existerar förmodligen i andra galaxer med, då dess komponenter, väte och syre, är bland de mest förekommande ämnena i universum. Interstellära moln kondenseras slutligen till <a href="/wiki/Solsystemets_uppkomst_och_utveckling#Solnebulosan" title="Solsystemets uppkomst och utveckling">nebulosor</a> och <a href="/wiki/Solsystem" title="Solsystem">solsystem</a> såsom vårt. </p><p>Vattenånga finns i: </p> <ul><li><a href="/wiki/Merkurius" title="Merkurius">Merkurius</a> atmosfär: 3,4 %<sup id="cite_ref-planetary_society_23-0" class="reference"><a href="#cite_note-planetary_society-23"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> (dock är atmosfären extremt tunn varför den totala mängden vattenånga är liten)</li> <li><a href="/wiki/Venus" title="Venus">Venus</a> atmosfär: 0,002 %</li> <li><a href="/wiki/Jordens_atmosf%C3%A4r" title="Jordens atmosfär">Jordens atmosfär</a>: ~0,55 % i övre atmosfären, vanligtvis 1–4 % vid ytan</li> <li><a href="/wiki/Mars_(planet)" title="Mars (planet)">Mars</a> atmosfär: 0,03 %</li> <li><a href="/wiki/Jupiter" title="Jupiter">Jupiters</a> atmosfär: 0,0004 %</li> <li><a href="/wiki/Enceladus" title="Enceladus">Enceladus</a> atmosfär: 91 ±3 %<sup id="cite_ref-24" class="reference"><a href="#cite_note-24"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> (atmosfären är dock extremt tunn)</li> <li><a href="/wiki/Exoplanet" title="Exoplanet">Exoplaneterna</a> <a href="/w/index.php?title=HD_189733_b&action=edit&redlink=1" class="new" title="HD 189733 b [inte skriven än]">HD 189733 b</a><sup id="cite_ref-25" class="reference"><a href="#cite_note-25"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>25<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och <a href="/wiki/HD_209458_b" title="HD 209458 b">HD 209458 b</a>:s atmosfärer.<sup id="cite_ref-Space.com_water_26-0" class="reference"><a href="#cite_note-Space.com_water-26"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>26<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li></ul> <p>Flytande vatten finns i: </p> <ul><li>Jorden - 71 % av ytan</li> <li><a href="/wiki/M%C3%A5nen" title="Månen">Månen</a> – små mängder vatten påvisades 2008 inne i vulkaniska glaspärlor som togs från månen till jorden av <a href="/wiki/Apollo_15" title="Apollo 15">Apollo 15</a>-teamet <a href="/wiki/1971" title="1971">1971</a>.<sup id="cite_ref-27" class="reference"><a href="#cite_note-27"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-28" class="reference"><a href="#cite_note-28"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>28<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li></ul> <p>Vissa bevis talar för att flytande vatten finns precis under ytan på <a href="/wiki/Saturnus" title="Saturnus">Saturnus</a> måne <a href="/wiki/Enceladus" title="Enceladus">Enceladus</a><sup id="cite_ref-29" class="reference"><a href="#cite_note-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och på Jupiters måne <a href="/wiki/Europa_(m%C3%A5ne)" title="Europa (måne)">Europa</a><sup id="cite_ref-30" class="reference"><a href="#cite_note-30"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>30<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, där det kan finnas en 100 km djup ocean som täcker hela månen vilket skulle bli mer vatten än i alla jordens oceaner.<sup><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[<span title="Denna uppgift behöver källa (2010-08-11)"><i>källa behövs</i></span>]</a></sup> </p><p>Vattenis finns i: </p> <ul><li>Jorden - huvudsakligen som <a href="/wiki/Inlandsis" title="Inlandsis">inlandsisar</a></li> <li>Polarisar på Mars</li> <li>Månen</li> <li><a href="/wiki/Titan_(m%C3%A5ne)" title="Titan (måne)">Titan</a></li> <li><a href="/wiki/Europa_(m%C3%A5ne)" title="Europa (måne)">Europa</a></li> <li><a href="/wiki/Saturnus_ringar" title="Saturnus ringar">Saturnus ringar</a><sup id="cite_ref-Sparrow_31-0" class="reference"><a href="#cite_note-Sparrow-31"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>31<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li><a href="/wiki/Enceladus" title="Enceladus">Enceladus</a></li> <li><a href="/wiki/Pluto" title="Pluto">Pluto</a> och <a href="/wiki/Charon" title="Charon">Charon</a><sup id="cite_ref-Sparrow_31-1" class="reference"><a href="#cite_note-Sparrow-31"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>31<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup></li> <li><a href="/wiki/Komet" title="Komet">Kometer</a></li></ul> <p>Vattenis kan finnas på <a href="/wiki/Ceres_(dv%C3%A4rgplanet)" title="Ceres (dvärgplanet)">Ceres</a> och <a href="/wiki/Tethys_(m%C3%A5ne)" title="Tethys (måne)">Tethys</a>. </p> <dl><dd><div class="noprint"><i>Detta avsnitt är en sammanfattning av <a href="/wiki/Hydrologi" title="Hydrologi">Hydrologi</a>.</i></div></dd></dl> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Vatten_och_beboeliga_områden"><span id="Vatten_och_beboeliga_omr.C3.A5den"></span>Vatten och beboeliga områden</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Vatten och beboeliga områden" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Vatten och beboeliga områden"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Det flytande vattnets existens, och i mindre grad dess gas- och fasta former är på jorden vitala för allt jordens liv. Jorden ligger i <a href="/wiki/Solsystemet" title="Solsystemet">solsystemets</a> <a href="/wiki/Beboelig_zon" title="Beboelig zon">beboeliga zon</a>. Om den var något närmare eller längre bort från <a href="/wiki/Solen" title="Solen">solen</a> (runt 5 % eller runt 8 miljoner kilometer) skulle förhållandena som gör att alla tre formerna kan existera vara betydligt mindre gynnsamma.<sup id="cite_ref-32" class="reference"><a href="#cite_note-32"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-33" class="reference"><a href="#cite_note-33"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>33<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Jordens <a href="/wiki/Gravitation" title="Gravitation">gravitation</a> gör att den har en <a href="/wiki/Atmosf%C3%A4r" title="Atmosfär">atmosfär</a>. Vattenånga och koldioxid i atmosfären möjliggör tillsammans med ozonskiktet <a href="/wiki/V%C3%A4xthuseffekten" title="Växthuseffekten">växthuseffekten</a>, som hjälper att bibehålla en relativt stadig yttemperatur. Om jordens massa hade varit mindre skulle en tunnare atmosfär leda till stora temperaturskillnader mellan <a href="/wiki/Ekvatorn" class="mw-redirect" title="Ekvatorn">ekvatorn</a> och <a href="/wiki/Geografisk_pol" title="Geografisk pol">polerna</a> varpå vatten bara skulle existera i form av is vid polerna som på planeten <a href="/wiki/Mars_(planet)" title="Mars (planet)">Mars</a>. </p><p>Yttemperaturen på jorden har hållit sig relativt stadig genom <a href="/wiki/Geologisk_tidsskala" title="Geologisk tidsskala">de geologiska perioderna</a> trots olika nivåer av inkommande solstrålning (<a href="/wiki/Solinstr%C3%A5lning" title="Solinstrålning">solinstrålning</a>). Det kan indikera att en dynamisk process styr jordens temperatur via en kombination av växthusgaser och den atmosfäriska <a href="/wiki/Albedo" title="Albedo">albedons</a> yta. Teorin är känd som <a href="/wiki/Gaiateorin" class="mw-redirect" title="Gaiateorin">gaiateorin</a>. </p><p>Vattnets tillstånd på en planet beror på omgivningens tryck, som bestäms av planetens gravitation. Om en planet är tillräckligt stor kan vattnet på den vara fast även vid höga temperaturer, på grund av det höga trycket som orsakas av gravitationen. </p><p>Det finns olika teorier om vattnets ursprung på jorden. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Vatten_på_jorden"><span id="Vatten_p.C3.A5_jorden"></span>Vatten på jorden</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Vatten på jorden" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Vatten på jorden"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Earth%27s_water_distribution.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/62/Earth%27s_water_distribution.png/300px-Earth%27s_water_distribution.png" decoding="async" width="300" height="207" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/62/Earth%27s_water_distribution.png/450px-Earth%27s_water_distribution.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/62/Earth%27s_water_distribution.png 2x" data-file-width="518" data-file-height="358" /></a><figcaption>En grafisk fördelning av vattens placering på jorden.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:The_Earth_seen_from_Apollo_17.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/97/The_Earth_seen_from_Apollo_17.jpg/190px-The_Earth_seen_from_Apollo_17.jpg" decoding="async" width="190" height="190" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/97/The_Earth_seen_from_Apollo_17.jpg/285px-The_Earth_seen_from_Apollo_17.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/97/The_Earth_seen_from_Apollo_17.jpg/380px-The_Earth_seen_from_Apollo_17.jpg 2x" data-file-width="3000" data-file-height="3002" /></a><figcaption>Vatten täcker 71 % av jordens yta. Oceanerna innehåller 97,2 % av jordens vatten. <a href="/wiki/Antarktis" title="Antarktis">Antarktis</a> isar, som innehåller 70 % av all jordens färskvatten<sup id="cite_ref-34" class="reference"><a href="#cite_note-34"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>34<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, syns längst ned. Kondenserat atmosfäriskt vatten kan ses som <a href="/wiki/Moln" title="Moln">moln</a>, vilka är en del av jordens <a href="/wiki/Albedo" title="Albedo">albedo</a>.</figcaption></figure> <p>Läran om vattens rörelse, fördelning och kvalitet på jorden kallas <a href="/wiki/Hydrologi" title="Hydrologi">hydrologi</a>. Läran om vattnets fördelning kallas <a href="/wiki/Hydrografi" title="Hydrografi">hydrografi</a>. Läran om grundvattnets rörelse kallas <a href="/wiki/Hydrogeologi" title="Hydrogeologi">hydrogeologi</a>, läran om glaciärer heter <a href="/wiki/Glaciologi" title="Glaciologi">glaciologi</a>, om inlandsvatten <a href="/wiki/Limnologi" title="Limnologi">limnologi</a>, samt om fördelningen av oceaner <a href="/wiki/Oceanografi" title="Oceanografi">oceanografi</a>. Ekologiska processer med hydrologi studeras inom <a href="/w/index.php?title=Ekohydrologi&action=edit&redlink=1" class="new" title="Ekohydrologi [inte skriven än]">ekohydrologin</a>. </p><p>Vattnets kollektiva massa ovan, under och på en planets yta kallas <a href="/wiki/Hydrosf%C3%A4r" class="mw-redirect" title="Hydrosfär">hydrosfären</a>. Jordens ungefärliga vattenvolym, världens totala vattenmängd, är <span style="white-space:nowrap">1 360 000 000 km<sup>3</sup></span>. Grundvatten och färskvatten är användbara, eller potentiellt användbara, för människor som vattenresurser. Flytande vatten finns i vattensamlingar såsom oceaner, hav, sjöar, floder, strömmar, kanaler och dammar. Majoriteten av världens vatten är <a href="/wiki/Havsvatten" class="mw-redirect" title="Havsvatten">havsvatten</a>. Vatten finns även i atmosfären i fast, flytande och gasform. Det finns även grundvatten i <a href="/wiki/Akvifer" title="Akvifer">akviferer</a>. </p><p>Vatten är viktigt i många geologiska processer. Grundvatten är allestädes närvarande i jordskorpan, och trycket på detta grundvattnet påverkar <a href="/wiki/F%C3%B6rkastning" title="Förkastning">förkastningsmönster</a>. Vatten i <a href="/wiki/Manteln" title="Manteln">manteln</a> är ansvarigt för smältandet som skapar <a href="/wiki/Vulkan" title="Vulkan">vulkaner</a> på <a href="/wiki/Subduktionszon" title="Subduktionszon">subduktionszoner</a>. På jordens yta är vatten viktigt i både kemiska och fysikaliska <a href="/wiki/Vittring" title="Vittring">vittringsprocesser</a>. Vatten och – till en mindre men fortfarande märkbar grad – is är även ansvariga för en stor mängd sedimentförflyttning som sker på jordens yta. Avlagring av förflyttat <a href="/wiki/Sediment_(geologi)" title="Sediment (geologi)">sediment</a> formar många sorters <a href="/wiki/Sediment%C3%A4r_bergart" title="Sedimentär bergart">sedimentära bergarter</a>, som skapar det geologiska registrerandet av <a href="/wiki/Jordens_historia" title="Jordens historia">jordens historia</a>. </p><p>Under vissa ljusförhållanden kan regn ge upphov till en <a href="/wiki/Regnb%C3%A5ge" title="Regnbåge">regnbåge</a>.<sup id="cite_ref-35" class="reference"><a href="#cite_note-35"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>35<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Jordens_vatten_ur_ett_astronomiskt_perspektiv">Jordens vatten ur ett astronomiskt perspektiv</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Jordens vatten ur ett astronomiskt perspektiv" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Jordens vatten ur ett astronomiskt perspektiv"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Endast i det yttre <a href="/wiki/Planetsystem" class="mw-redirect" title="Planetsystem">planetsystemet</a>, där <a href="/wiki/Gasj%C3%A4tte" title="Gasjätte">jätteplaneterna</a> nu finns, var temperaturen och tätheten i <a href="/wiki/Solsystemets_uppkomst_och_utveckling#Solnebulosan" title="Solsystemets uppkomst och utveckling">solnebulosan</a> lämplig för att planeterna skulle få stora mängder vatten. Allt vatten samlades dock inte i dessa jätteplaneter, utan många mindre kroppar rika på is bildades också (se <a href="/wiki/Kuiperb%C3%A4ltet" title="Kuiperbältet">Kuiperbältet</a>). Jordens vatten har möjligtvis delvis ett ursprung från dessa små kroppar, och har tillförts jorden i form av nedslag av <a href="/wiki/Komet" title="Komet">kometer</a>. </p><p>Det har stor betydelse för livet på jorden att vatten finns i fast och flytande form och som gas. Jordens massa, som den största av <a href="/wiki/Stenplanet" title="Stenplanet">stenplaneterna</a> i det inre <a href="/wiki/Planetsystem" class="mw-redirect" title="Planetsystem">planetsystemet</a>, är här av stor betydelse. Jordens massa ger ett <a href="/wiki/Tyngdacceleration" title="Tyngdacceleration">tyngdkraftsfält</a> som är tillräckligt starkt för att hålla kvar en <a href="/wiki/Atmosf%C3%A4r" title="Atmosfär">atmosfär</a>, vilket är förutsättningen för en jämn yttemperatur. </p><p>Även avståndet mellan jorden och solen är lagom för att vatten ska kunna förekomma i flytande form. Om jorden skulle ligga längre bort från solen skulle den vara kallare och allt vatten skulle vara is. Om jorden låg närmare solen skulle dess högre yttemperatur förhindra isbildningen vid polerna eller orsaka att vatten bara existerade som <a href="/wiki/%C3%85nga" title="Ånga">ånga</a>. I det förra fallet skulle <a href="/wiki/Ocean" title="Ocean">oceanernas</a> låga <a href="/wiki/Albedo" title="Albedo">albedo</a> göra att jorden absorberade mer energi från solen. I båda fallen skulle jorden bli lika ogästvänlig som planeten <a href="/wiki/Venus_(planet)" class="mw-redirect" title="Venus (planet)">Venus</a>. (Se även <a href="/wiki/Antropiska_principen" title="Antropiska principen">antropiska principen</a>.) </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Vattnets_kretslopp">Vattnets kretslopp</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Vattnets kretslopp" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Vattnets kretslopp"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Vattnets_kretslopp" title="Vattnets kretslopp">Vattnets kretslopp</a></dd></dl></div> <figure typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Watercycleguess.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/36/Watercycleguess.jpg/300px-Watercycleguess.jpg" decoding="async" width="300" height="209" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/36/Watercycleguess.jpg/450px-Watercycleguess.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/36/Watercycleguess.jpg/600px-Watercycleguess.jpg 2x" data-file-width="647" data-file-height="450" /></a><figcaption><b>A</b>: Vattenlagringar i is och snö. <b>B</b>: Nederbörd. <b>C</b>: Smält snö rinner ner till strömmar. <b>D</b>: Infiltration.<br /><b>E</b>: Grundvattensutsläpp. <b>F</b>: Grundvattenslagring.<br /> <b>G</b>: Vattenlagring i oceaner. <b>H</b>: Avdunstning. <b>I</b>: Kondensering.<br /> <b>J</b>: Vattenlagring i atmosfären. <b>K</b>: <a href="/wiki/Evapotranspiration" title="Evapotranspiration">Evapotranspiration</a><br /> <b>L</b>: Sublimering <b>M</b>: Ytavrinning. <b>N</b>: Strömflöde. <b>O</b>: Källa.<br /> <b>P</b>: Färskvattenslagring.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Niagara_falls_-_Winter_-_Prospect_point_view_at_night.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3c/Niagara_falls_-_Winter_-_Prospect_point_view_at_night.jpg/250px-Niagara_falls_-_Winter_-_Prospect_point_view_at_night.jpg" decoding="async" width="250" height="314" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3c/Niagara_falls_-_Winter_-_Prospect_point_view_at_night.jpg/375px-Niagara_falls_-_Winter_-_Prospect_point_view_at_night.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3c/Niagara_falls_-_Winter_-_Prospect_point_view_at_night.jpg/500px-Niagara_falls_-_Winter_-_Prospect_point_view_at_night.jpg 2x" data-file-width="3835" data-file-height="4824" /></a><figcaption><a href="/wiki/Niagarafallen" title="Niagarafallen">Niagarafallen</a> </figcaption></figure> <p>Vattnet cirkulerar i ett ständigt utbyte mellan <a href="/wiki/Atmosf%C3%A4ren" class="mw-redirect" title="Atmosfären">atmosfär</a>, markvatten, <a href="/wiki/Dagvatten" title="Dagvatten">dagvatten</a>, grundvatten och växter. Alla områden som vattnet rör sig i kallas tillsammans för <a href="/wiki/Hydrosf%C3%A4r" class="mw-redirect" title="Hydrosfär">hydrosfären</a>. </p><p>Följande processer överför vatten mellan olika regioner: </p> <ul><li><a href="/wiki/Avdunstning" title="Avdunstning">avdunstning</a> från oceaner och andra vattensamlingar till luften och <a href="/wiki/Transpiration" title="Transpiration">transpiration</a> från landväxter och djur till luften.</li> <li><a href="/wiki/Nederb%C3%B6rd" title="Nederbörd">nederbörd</a>, från vattenånga som kondenseras från luften och som faller till marken eller havet.</li> <li><a href="/wiki/Ytavrinning" title="Ytavrinning">ytavrinning</a> från marken som vanligtvis når havet.</li></ul> <p>Den största delen av den vattenånga som befinner sig ovanför oceanerna återvänder till dessa, men vindar bär vattenånga över marken till samma grad som ytavrinning till havet, runt 10 biljoner ton om året. Ovan land bidrar avdunstning och transpiration med ytterligare 71 biljoner ton per år. Nederbörd, med 107 biljoner ton per år, har flera olika former: oftast <a href="/wiki/Regn" title="Regn">regn</a>, <a href="/wiki/Sn%C3%B6" title="Snö">snö</a> och <a href="/wiki/Hagel" title="Hagel">hagel</a>, samt i mindre mängder från <a href="/wiki/Dimma" title="Dimma">dimma</a> och <a href="/wiki/Dagg" title="Dagg">dagg</a>. Kondenserat vatten i luften kan även <a href="/wiki/Refraktion" title="Refraktion">bryta</a> <a href="/wiki/Solstr%C3%A5lar" class="mw-redirect" title="Solstrålar">solstrålar</a> för att bilda <a href="/wiki/Regnb%C3%A5ge" title="Regnbåge">regnbågar</a>. </p><p>Ytavrinning ansamlas i <a href="/wiki/Avrinningsomr%C3%A5de" title="Avrinningsområde">avrinningsområden</a> som flyter till ned i floder. En matematisk modell som används för att simulera vatten eller strömflöden och räkna ut parametrar på vattenkvalitet kallas på engelska <i>hydrological transport model</i>, fritt översatt "hydrologisk transportmodell". En del av vattnet används för konstbevattning i jordbruket. Floder och hav gör det möjligt att <a href="/wiki/Resa" title="Resa">resa</a> och handla. Genom <a href="/wiki/Erosion" title="Erosion">erosion</a> formar ytavrinningen omgivningen och skapar <a href="/wiki/Dal" title="Dal">dalar</a> och <a href="/wiki/Floddelta" title="Floddelta">floddeltan</a> som ger bördig jord och jämnt underlag för att etablera befolkningscentra. En <a href="/wiki/%C3%96versv%C3%A4mning" title="Översvämning">översvämning</a> inträffar när ett landområde som ofta ligger lågt täcks med vatten, när en flod översvämmar dess flodbankar eller översvämningar från havet. <a href="/wiki/Torka" title="Torka">Torka</a> är en förlängd period i månader eller år när en region får vattenbrist. Det inträffar när en region under en längre period får under genomsnittet i nederbörd. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Sötvattenslagring"><span id="S.C3.B6tvattenslagring"></span>Sötvattenslagring</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Sötvattenslagring" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Sötvattenslagring"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="thumb tright"><div class="thumbinner" style="width:242px;"><div class="thumbimage" style="width:240px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Bay_of_Fundy_High_Tide.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/76/Bay_of_Fundy_High_Tide.jpg/120px-Bay_of_Fundy_High_Tide.jpg" decoding="async" width="120" height="180" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/76/Bay_of_Fundy_High_Tide.jpg/180px-Bay_of_Fundy_High_Tide.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/76/Bay_of_Fundy_High_Tide.jpg/240px-Bay_of_Fundy_High_Tide.jpg 2x" data-file-width="300" data-file-height="450" /></a></span><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Bay_of_Fundy_Low_Tide.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/Bay_of_Fundy_Low_Tide.jpg/120px-Bay_of_Fundy_Low_Tide.jpg" decoding="async" width="120" height="180" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/Bay_of_Fundy_Low_Tide.jpg/180px-Bay_of_Fundy_Low_Tide.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/Bay_of_Fundy_Low_Tide.jpg/240px-Bay_of_Fundy_Low_Tide.jpg 2x" data-file-width="300" data-file-height="450" /></a></span></div><div class="thumbcaption">Högvatten (vänster) och ebb (höger).</div></div></div> <p>En del avrinningsvatten blir i perioder kvar, exempelvis i sjöar. På hög höjd, under vintern, och långt i norr och syd, samlas snö i isar, snötäcken och glaciärer. Vatten infiltrerar även marken och går in i akviferer. Grundvattnet flyter senare tillbaka till ytan i <a href="/wiki/Vattenk%C3%A4lla" title="Vattenkälla">vattenkällor</a>, eller mer spektakulärt i <a href="/wiki/Het_k%C3%A4lla" title="Het källa">heta källor</a> och <a href="/wiki/Gejser" title="Gejser">gejsrar</a>. Grundvatten extraheras även artificiellt i <a href="/wiki/Brunn" title="Brunn">brunnar</a>. Vattenförvaringen är viktig, eftersom rent, färskt vatten är nödvändigt för människor och annat landbaserat liv. I många delar av världen finns det ont om färskvatten. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Havsvatten">Havsvatten</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Havsvatten" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Havsvatten"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Havsvatten innehåller 3,51 % <a href="/wiki/Salt" title="Salt">salt</a> i genomsnitt, och mindre mängder av andra substanser. De fysikaliska egenskaperna hos havsvatten skiljer sig från färskvatten i några viktiga aspekter. Det fryser vid en lägre temperatur (runt −1,9 °C) och dess densitet ökar med minskande temperatur ner till fryspunkten, istället för att nå maximal densitet vid en temperatur ovan fryspunkten (3,9 °C). Salthalten i de större havens vatten varierar från nästan sötvatten i norra <a href="/wiki/%C3%96stersj%C3%B6n" title="Östersjön">Östersjön</a> till 4 % i <a href="/wiki/R%C3%B6da_havet" title="Röda havet">Röda havet</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Tidvatten">Tidvatten</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Tidvatten" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Tidvatten"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Tidvatten" title="Tidvatten">Tidvatten</a></dd></dl></div> <p><a href="/wiki/Tidvatten" title="Tidvatten">Tidvatten</a> är det cykliska stigandet och fallandet av jordens oceanytor som orsakas av <a href="/wiki/Tidvattenkrafter" title="Tidvattenkrafter">tidvattenkrafter</a> från <a href="/wiki/M%C3%A5nen" title="Månen">månen</a> och <a href="/wiki/Solen" title="Solen">solen</a>. Tidvatten orsakar förändringar i marina och <a href="/wiki/Estuarium" title="Estuarium">estuarierelaterade</a> vattensamlingars djup och orsakar oscillerande strömmar kända som tidvattensströmmar. Förändringarna i tidvattnet på en given plats är resultatet av månens och solens förändrade positioner i förhållande till jorden tillsammans med <a href="/wiki/Corioliseffekten" title="Corioliseffekten">effekterna av jordens rotation</a> och den lokala <a href="/wiki/Batymetri" title="Batymetri">batymetrin</a>. Havsstränder som hamnar under vatten vid högvatten och som åter kommer fram vid ebb, i <a href="/w/index.php?title=Tidvattenszon&action=edit&redlink=1" class="new" title="Tidvattenszon [inte skriven än]">tidvattenszonen</a>, är en viktig ekologisk miljö som tidvattnet skapat. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Vattnets_biologiska_roll">Vattnets biologiska roll</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Vattnets biologiska roll" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Vattnets biologiska roll"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Oasis_in_Libya.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f5/Oasis_in_Libya.jpg/250px-Oasis_in_Libya.jpg" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f5/Oasis_in_Libya.jpg/375px-Oasis_in_Libya.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f5/Oasis_in_Libya.jpg/500px-Oasis_in_Libya.jpg 2x" data-file-width="1600" data-file-height="1200" /></a><figcaption>En <a href="/wiki/Oas" title="Oas">oas</a> är en isolerad vattenkälla med <a href="/wiki/Vegetation" title="Vegetation">vegetation</a> i <a href="/wiki/%C3%96ken" title="Öken">öknen</a>.</figcaption></figure> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Auto-and_heterotrophs-sv.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c6/Auto-and_heterotrophs-sv.svg/250px-Auto-and_heterotrophs-sv.svg.png" decoding="async" width="250" height="291" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c6/Auto-and_heterotrophs-sv.svg/375px-Auto-and_heterotrophs-sv.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c6/Auto-and_heterotrophs-sv.svg/500px-Auto-and_heterotrophs-sv.svg.png 2x" data-file-width="1633" data-file-height="1900" /></a><figcaption>Översikt över <a href="/wiki/Fotosyntes" title="Fotosyntes">fotosyntesen</a> och cellandningen. Vatten (till höger), tillsammans med koldioxid (CO<sub>2</sub>), bildar syre och organiska föreningar (till vänster) som kan respireras till vatten och koldioxid.</figcaption></figure> <p>Från en <a href="/wiki/Biologi" title="Biologi">biologisk</a> synvinkel har vatten många speciella egenskaper som är nödvändiga för <a href="/wiki/Liv" title="Liv">liv</a> som särskiljer det från andra ämnen. Exempelvis tillåter vatten <a href="/wiki/Kolf%C3%B6reningar" title="Kolföreningar">kolföreningar</a> att reagera på sätt som gör reproducering möjligt, <a href="/wiki/L%C3%B6sningsmedel" title="Lösningsmedel">löser</a> lätt andra ämnen och har hög <a href="/wiki/Ytsp%C3%A4nning" title="Ytspänning">ytspänning</a>. Alla kända former av liv är beroende av vatten. Vatten är vitalt både som ett lösningsmedel i vilka många av kroppens ämnen löser sig och är en essentiell del av många <a href="/wiki/Metabolism" title="Metabolism">metaboliska</a> processer i kroppen. Metabolism är summan av <a href="/wiki/Anabolism" title="Anabolism">anabolism</a> och <a href="/wiki/Katabolism" title="Katabolism">katabolism</a>. I anabolism tas vatten bort från molekyler (genom energi som kräver kemiska enzymreaktioner) för att odla större molekyler (såsom stärkelse, triglycerider och proteiner för lagring av bränslen och information). I katabolism används vatten för att bryta band för att generera mindre molekyler (såsom glukos, fettsyror och aminosyror att använda som bränslen för energi eller andra syften). Vatten är essentiellt och centralt i dessa metaboliska processer. Dessa metaboliska processer skulle utan vatten inte kunna fungera. </p><p>Vatten är även centralt i <a href="/wiki/Fotosyntesen" class="mw-redirect" title="Fotosyntesen">fotosyntesen</a> och <a href="/w/index.php?title=Cellandningen&action=edit&redlink=1" class="new" title="Cellandningen [inte skriven än]">cellandningen</a>. Fotosyntetiska celler använder solens energi för att skilja vattnets väte från syre. Väte kombineras med koldioxid (absorberas från luft eller vatten) för att bilda glukos, varvid syre frigörs. Alla levande celler använder sådana bränslen och oxiderar vätet och kolet som innehåller fångad solenergi och ombildar vatten och koldioxid i processen (cellandning). </p> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Fasdiagram_vatten.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/01/Fasdiagram_vatten.svg/250px-Fasdiagram_vatten.svg.png" decoding="async" width="250" height="190" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/01/Fasdiagram_vatten.svg/375px-Fasdiagram_vatten.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/01/Fasdiagram_vatten.svg/500px-Fasdiagram_vatten.svg.png 2x" data-file-width="391" data-file-height="297" /></a><figcaption>Diagram som visar förhållandet mellan <a href="/wiki/Tryck" title="Tryck">tryck</a> och <a href="/wiki/Temperatur" title="Temperatur">temperatur</a> för vatten. Notera att bilden ej är skalenlig; <a href="/wiki/Trippelpunkt" title="Trippelpunkt">trippelpunkten</a> uppnås vid 273,16 K : 611,66 Pa (0,01 °C : 0,006 atm).</figcaption></figure> <p>Vatten är även centralt för syrabaserad neutralitet och enzymfunktioner. En syra, en vätejondonator (H<sup>+</sup>, som är en proton) kan neutraliseras av en bas, en protonacceptor såsom hydroxidjoner (OH<sup>−</sup>) och bilda vatten. Vatten anses vara neutralt, med ett <a href="/wiki/PH" title="PH">pH</a> på 7. Vattenlösningar av <a href="/wiki/Syra" title="Syra">syror</a> har pH-värden under 7 medan de med <a href="/wiki/Bas_(kemi)" title="Bas (kemi)">baser</a> har värden över 7. </p> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Blue_Linckia_Starfish.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/76/Blue_Linckia_Starfish.JPG/250px-Blue_Linckia_Starfish.JPG" decoding="async" width="250" height="333" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/76/Blue_Linckia_Starfish.JPG/375px-Blue_Linckia_Starfish.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/76/Blue_Linckia_Starfish.JPG/500px-Blue_Linckia_Starfish.JPG 2x" data-file-width="1200" data-file-height="1600" /></a><figcaption>En del av ett <a href="/wiki/Korallrev" title="Korallrev">korallrevs</a> <a href="/wiki/Biodiversitet" class="mw-redirect" title="Biodiversitet">biodiversitet</a>.</figcaption></figure> <p>Magsyra (HCl) används i matspjälkningen. Dess frätande effekter på <a href="/wiki/Matstrupe" title="Matstrupe">matstrupen</a> under återinflödet kan temporärt neutraliseras av intagandet av en bas såsom <a href="/wiki/Aluminiumhydroxid" title="Aluminiumhydroxid">aluminiumhydroxid</a> för att bilda de neutrala molekylerna vatten och saltet aluminiumklorid. </p><p>Exempelvis innehåller en <i><a href="/wiki/Escherichia_coli" title="Escherichia coli">escherichia coli</a></i>-cell 70 procent vatten, människokroppen 55–60 procent (kvinnor respektive män)<sup id="cite_ref-NE_17-1" class="reference"><a href="#cite_note-NE-17"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>17<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>, växter upp till 90 procent och en färdigbildad <a href="/wiki/Maneter" title="Maneter">manet</a> utgörs av 94–98 procent vatten. </p><p><a href="/wiki/Hydrofob" title="Hydrofob">Hydrofoba</a> ämnen, som till exempel <a href="/wiki/Oljor" class="mw-redirect" title="Oljor">oljor</a>, passar inte ihop med vatten. Detta, tillsammans med vattnets ytspänning, utnyttjas i <a href="/wiki/Cell" title="Cell">cellernas</a> <a href="/wiki/Membran" title="Membran">membran</a>, som består av <a href="/wiki/Lipid" title="Lipid">lipider</a> och <a href="/wiki/Protein" title="Protein">proteiner</a>, för att styra kemiska processer. Vattnets ytspänning gör små <a href="/wiki/Vattendroppe" class="mw-redirect" title="Vattendroppe">vattendroppar</a> stabila vilket är avgörande för växternas <a href="/wiki/Transpiration" title="Transpiration">transpiration</a>. </p><p>Livet på jorden har utvecklats med och anpassat sig till vattnets egenskaper. Lika överraskande som vattnets egenskaper kan tyckas vara är livets förmåga att anpassa sig till de ibland mycket extrema miljöer som vattnet ger upphov till. Djur och växter som endast lever i vatten kallas akvatiska. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Akvatiska_livsformer">Akvatiska livsformer</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Akvatiska livsformer" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Akvatiska livsformer"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Diatoms_through_the_microscope.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/31/Diatoms_through_the_microscope.jpg/250px-Diatoms_through_the_microscope.jpg" decoding="async" width="250" height="164" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/31/Diatoms_through_the_microscope.jpg/375px-Diatoms_through_the_microscope.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/31/Diatoms_through_the_microscope.jpg/500px-Diatoms_through_the_microscope.jpg 2x" data-file-width="1796" data-file-height="1180" /></a><figcaption>Några marina <a href="/wiki/Kiselalger" title="Kiselalger">kiselalger</a> – en viktig <a href="/wiki/Fytoplankton" title="Fytoplankton">fytoplanktongrupp</a>.</figcaption></figure> <p>Jordens vatten är fyllda av liv. De tidigaste livsformerna uppkom i vattnet. Nästan alla fiskar lever uteslutande i vatten, och det finns många sorters marina däggdjur, såsom <a href="/wiki/Delfiner" title="Delfiner">delfiner</a> och <a href="/wiki/Valar" title="Valar">valar</a> som också lever i vatten. Några sorters djur, såsom <a href="/wiki/Amfibier" class="mw-redirect" title="Amfibier">amfibier</a>, tillbringar delar av sina liv i vatten och delar på land. Växter såsom <a href="/wiki/Kelp" title="Kelp">kelp</a> och <a href="/wiki/Alger" title="Alger">alger</a> växer i vattnet och är bas för några viktiga undervattenbaserade ekosystem. <a href="/wiki/Plankton" title="Plankton">Plankton</a> är basen i oceaners <a href="/wiki/N%C3%A4ringskedja" title="Näringskedja">näringskedjor</a>. </p><p>Akvatiska djur måste få syrgas för att överleva, och det sker på olika sätt. Fiskar har <a href="/wiki/G%C3%A4lar" title="Gälar">gälar</a> istället för <a href="/wiki/Lungor" class="mw-redirect" title="Lungor">lungor</a>, även om några fiskarter, såsom <a href="/wiki/Lungfiskar" title="Lungfiskar">lungfiskar</a>, har både och. Marina däggdjur, såsom delfiner, valar, <a href="/wiki/Utter" title="Utter">uttrar</a> och <a href="/wiki/S%C3%A4lar" title="Sälar">sälar</a> har lungor och behöver därför gå upp till ytan emellanåt för att andas. Mindre livsformer kan absorbera syre genom skinnet. </p> <div style="clear:both;"></div> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Vatten_och_människan"><span id="Vatten_och_m.C3.A4nniskan"></span>Vatten och människan</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Vatten och människan" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Vatten och människan"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Trilliumlake.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/44/Trilliumlake.jpg/250px-Trilliumlake.jpg" decoding="async" width="250" height="167" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/44/Trilliumlake.jpg/375px-Trilliumlake.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/44/Trilliumlake.jpg/500px-Trilliumlake.jpg 2x" data-file-width="800" data-file-height="533" /></a><figcaption><i>Trillium Lake</i> i <a href="/wiki/Oregon" title="Oregon">Oregon</a>, <a href="/wiki/USA" title="USA">USA</a>.</figcaption></figure> <p>Civilisationen har historiskt sett blomstrat runt floder och större vattensamlingar; <a href="/wiki/Mesopotamien" title="Mesopotamien">Mesopotamien</a>, som kallats "civilisationens vagga", låg mellan de två större floderna <a href="/wiki/Tigris" title="Tigris">Tigris</a> och <a href="/wiki/Eufrat" title="Eufrat">Eufrat</a>. Det <a href="/wiki/Egypten" title="Egypten">egyptiska</a> antika samhället var helt beroende av <a href="/wiki/Nilen" title="Nilen">Nilen</a>. </p><p><br /> Stora <a href="/wiki/Storstad" title="Storstad">metropoler</a> som <a href="/wiki/Rotterdam" title="Rotterdam">Rotterdam</a>, <a href="/wiki/London" title="London">London</a>, <a href="/wiki/Montr%C3%A9al" title="Montréal">Montréal</a>, <a href="/wiki/Paris" title="Paris">Paris</a>, <a href="/wiki/New_York" title="New York">New York</a>, <a href="/wiki/Buenos_Aires" title="Buenos Aires">Buenos Aires</a>, <a href="/wiki/Shanghai" title="Shanghai">Shanghai</a>, <a href="/wiki/Tokyo" title="Tokyo">Tokyo</a>, <a href="/wiki/Chicago" title="Chicago">Chicago</a> och <a href="/wiki/Hongkong" title="Hongkong">Hongkong</a> har sin framgång i den nära tillgången till vatten och den av det resulterande handelsexpansionen. Öar med säkra vattenhamnar, som <a href="/wiki/Singapore" title="Singapore">Singapore</a>, har blomstrat av samma anledning. Ställen där vattentillgången är knappare, som <a href="/wiki/Nordafrika" title="Nordafrika">Nordafrika</a> och <a href="/wiki/Mellan%C3%B6stern" title="Mellanöstern">Mellanöstern</a>, är tillgången till rent dricksvatten en viktig faktor för utvecklingen. </p><p>Alla former av liv på jorden är beroende av vatten. Vatten har en viktig roll i kroppens <a href="/wiki/Metabolism" title="Metabolism">metabolism</a>. Stora mängder vatten går åt till <a href="/wiki/Matspj%C3%A4lkning" title="Matspjälkning">matspjälkningen</a>. Vissa <a href="/wiki/Bakterie" class="mw-redirect" title="Bakterie">bakterier</a> och <a href="/wiki/V%C3%A4xt" class="mw-redirect" title="Växt">växter</a> kan dock inta <a href="/w/index.php?title=Anabios&action=edit&redlink=1" class="new" title="Anabios [inte skriven än]">anabiotiska tillstånd</a> under mycket långa perioder då de helt torkar ut för att sedan leva upp igen när vatten åter finns att tillgå. </p><p>Till skillnad från många andra djur har människan låg tolerans mot uttorkning. Redan tio procents vätskebrist kan vara livshotande. Kamelen och dromedaren tål upp till 30 procents uttorkning, björndjur (phylum Tardigrada, knappt millimeterstora organismer) tål i ännu högre grad uttorkning.<br /> Det kan även vara farligt att dricka för mycket vatten. En överkonsumtion av vatten kan leda till <a href="/wiki/Hyponatremi" title="Hyponatremi">hyponatremi</a>. </p><p>All inlagring av <a href="/wiki/Energi" title="Energi">energi</a> i <a href="/wiki/Skelettmuskel" title="Skelettmuskel">musklerna</a> sker med vatten. 1 gram <a href="/wiki/Kolhydrat" title="Kolhydrat">kolhydrat</a>, eller <a href="/wiki/Glykogen" title="Glykogen">glykogen</a>, lagras med 2,7 gram vatten, som sedan frigörs då energin förbrukas. </p> <table class="wikitable"> <caption>Riktvärden för vattenbehov<sup id="cite_ref-36" class="reference"><a href="#cite_note-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>36<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </caption> <tbody><tr> <td><b>Mindre städer</b> </td> <td>300–500 liter per invånare och dygn </td></tr> <tr> <td><b>Större städer med industrier,<br /> simbassänger etc</b> </td> <td>400–600 liter per person och dygn </td></tr> <tr> <td><b><a href="/wiki/Hush%C3%A5ll" title="Hushåll">Hushåll</a></b> </td> <td>50-100 liter per person och dygn </td></tr> <tr> <td><b><a href="/wiki/Bevattning" class="mw-redirect" title="Bevattning">Bevattning</a></b> </td> <td>10 liter per m² motsvarar 10 mm regn. Bevattning är den mest vattenförbrukande verksamheten av alla. </td></tr> <tr> <td><b>Fossilt eldade <a href="/wiki/Kondenskraftverk" title="Kondenskraftverk">ångkraftverk</a></b> </td> <td>100–120 <a href="/wiki/Kubikmeter" title="Kubikmeter">m<sup>3</sup></a>/<a href="/wiki/MWh" class="mw-redirect" title="MWh">MWh</a> </td></tr> <tr> <td><b><a href="/wiki/K%C3%A4rnkraftverk" title="Kärnkraftverk">Kärnkraftverk</a></b> </td> <td>140–160 m<sup>3</sup>/MWh. För kylning, havsvatten går bra, vattnet pumpas tillbaka. </td></tr> <tr> <td><b><a href="/wiki/Mejeri" title="Mejeri">Mejeri</a></b> </td> <td>4–6 m<sup>3</sup>/m<sup>3</sup> mjölk </td></tr> <tr> <td><b><a href="/wiki/Bryggeri" title="Bryggeri">Bryggeri</a></b> </td> <td>5–20 m<sup>3</sup>/m<sup>3</sup> öl </td></tr> <tr> <td><b><a href="/wiki/Massa-_och_pappersindustri" title="Massa- och pappersindustri">Framställning av papper</a></b> </td> <td>100–125 m<sup>3</sup>/ton papper </td></tr> <tr> <td><b>Framställning av <a href="/wiki/Betong" title="Betong">betong</a></b> </td> <td>125–150 liter/m<sup>3</sup> betong </td></tr></tbody></table> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Hälsa_och_förorening"><span id="H.C3.A4lsa_och_f.C3.B6rorening"></span>Hälsa och förorening</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Hälsa och förorening" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Hälsa och förorening"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Mwamongu_water_source.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f4/Mwamongu_water_source.jpg/250px-Mwamongu_water_source.jpg" decoding="async" width="250" height="203" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f4/Mwamongu_water_source.jpg/375px-Mwamongu_water_source.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f4/Mwamongu_water_source.jpg/500px-Mwamongu_water_source.jpg 2x" data-file-width="946" data-file-height="768" /></a><figcaption>Vatten hämtas ur ett hål från en uttorkad flod i <a href="/wiki/Tanzania" title="Tanzania">Tanzania</a>. Det är alltid förorenat.</figcaption></figure> <p>Vatten som är lämpligt för mänsklig konsumtion kallas dricksvatten. Vatten som inte är drickbart kan bli det genom <a href="/wiki/Filtrering" class="mw-redirect mw-disambig" title="Filtrering">filtrering</a> eller <a href="/wiki/Destillering" class="mw-redirect" title="Destillering">destillering</a>, eller genom andra metoder (kemiska metoder eller värmebehandling som dödar bakterier). Emellanåt används termen "säkert vatten" för att beskriva dricksvatten med lägre kvalitetströskel (det vill säga, som kan användas av människor som har sämre tillgång till vattenreningsprocesser, och som gör mer nytta än skada). Vatten som inte är lämpligt för förtäring men som inte är direkt skadligt för människor för simning eller bad kallas emellanåt också säkert vatten, eller "badsäkert". <a href="/wiki/Klor" title="Klor">Klor</a> är ett hud- och slemhinneirriterande ämne som vanligtvis används för att göra vatten bad- och drickssäkert. Dess användning övervakas ofta av statliga förordningar. Vanligtvis används 1 del per miljon för dricksvatten, och 1–2 delar per miljon för badvatten. </p><p>Förekomsten av vatten som naturresurs är knapp i vissa områden på vår planet, och dess tillgänglighet blir då av stor social och ekonomisk angelägenhet. För närvarande dricker ungefär en miljard människor regelbundet ohälsosamt vatten. De flesta länder accepterade målet att halvera mängden personer över hela världen som inte har tillgång till säkert vatten och rening under <a href="/w/index.php?title=G8-m%C3%B6te&action=edit&redlink=1" class="new" title="G8-möte [inte skriven än]">G8-mötet</a> 2003 till <a href="/wiki/2015" title="2015">2015</a>.<sup id="cite_ref-37" class="reference"><a href="#cite_note-37"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>37<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Även om det svåra målet skulle uppnås, kommer det fortfarande att finnas drygt en halv miljard människor utan tillgång till säkert dricksvatten och över en miljard utan tillgång till adekvat rening. Dålig vattenkvalitet och dålig rening är dödlig; ungefär fem miljoner dödsfall om året orsakas av förorenat dricksvatten. <a href="/wiki/WHO" class="mw-redirect" title="WHO">WHO</a> uppskattar att säkert vatten skulle förebygga 1,4 miljoner barndödsfall från <a href="/wiki/Diarr%C3%A9" title="Diarré">diarré</a> varje år.<sup id="cite_ref-38" class="reference"><a href="#cite_note-38"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>38<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>I utvecklingsländerna går fortfarande 90 procent av allt <a href="/wiki/Avloppsvatten" title="Avloppsvatten">avloppsvatten</a> obehandlat ut i floder och andra vattendrag.<sup id="cite_ref-39" class="reference"><a href="#cite_note-39"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>39<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Runt 50 länder, med drygt en tredjedel av världens befolkning, har ont om vatten, vissa av dessa i hög grad, och 17 av dessa länder använder mer vatten årligen än vad som kommer tillbaka genom vattnets naturliga kretslopp.<sup id="cite_ref-40" class="reference"><a href="#cite_note-40"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>40<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Belastningen påverkar inte bara ytliga färskvattentäkter som floder och sjöar, utan bryter också ner grundvattensresurserna. </p><p><a href="/w/index.php?title=Organiska_mikrof%C3%B6roreningar&action=edit&redlink=1" class="new" title="Organiska mikroföroreningar [inte skriven än]">Organiska mikroföroreningar</a> är föroreningar som förekommer i den akvatiska miljön i låga halter, ofta i mikro- eller nanogram per liter. Utsläpp från <a href="/wiki/Reningsverk" title="Reningsverk">reningsverk</a> benämns ofta som en källa till förekomsten av dessa ämnen.<sup id="cite_ref-41" class="reference"><a href="#cite_note-41"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>41<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Organiska mikroföroreningar kan delas upp i olika kategorier baserat på deras ursprung. Till exempel <a href="/w/index.php?title=L%C3%A4kemedelsrester&action=edit&redlink=1" class="new" title="Läkemedelsrester [inte skriven än]">läkemedelsrester</a>,<sup id="cite_ref-42" class="reference"><a href="#cite_note-42"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>42<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> rester från hygien- och kosmetikaprodukter (bland andra <a href="/wiki/Mikroplast" title="Mikroplast">mikroplaster</a>),<sup id="cite_ref-43" class="reference"><a href="#cite_note-43"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>43<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Bek%C3%A4mpningsmedel" title="Bekämpningsmedel">pesticider</a>,<sup id="cite_ref-44" class="reference"><a href="#cite_note-44"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>44<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Flamskyddsmedel" title="Flamskyddsmedel">flamskyddsmedel</a><sup id="cite_ref-45" class="reference"><a href="#cite_note-45"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>45<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> (bland andra perfluorerade alkylsyror <a href="/wiki/Perfluoroktansulfonsyra" title="Perfluoroktansulfonsyra">PFAS</a>)<sup id="cite_ref-46" class="reference"><a href="#cite_note-46"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>46<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och <a href="/w/index.php?title=Industrikemikalier&action=edit&redlink=1" class="new" title="Industrikemikalier [inte skriven än]">industrikemikalier</a>.<sup id="cite_ref-47" class="reference"><a href="#cite_note-47"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>47<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Förekomsten av organiska mikroföroreningar i den akvatiska miljön kan få olika betydelse beroende på ämnesspecifika egenskaper, i vilken koncentration ämnet förekommer och vilken organism som exponeras för vattnet.<sup id="cite_ref-48" class="reference"><a href="#cite_note-48"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>48<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> För olika typer av vatten finns etablerade toleransnivåer eller gränsvärden för olika ämnen och vilka koncentrationer av dessa som kan accepteras som säkra<sup id="cite_ref-49" class="reference"><a href="#cite_note-49"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>49<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> i miljön eller i dricksvatten. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Vatten_som_strategisk_och_ekonomisk_tillgång"><span id="Vatten_som_strategisk_och_ekonomisk_tillg.C3.A5ng"></span>Vatten som strategisk och ekonomisk tillgång</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Vatten som strategisk och ekonomisk tillgång" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Vatten som strategisk och ekonomisk tillgång"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Access_to_drinking_water_in_third_world.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/34/Access_to_drinking_water_in_third_world.svg/250px-Access_to_drinking_water_in_third_world.svg.png" decoding="async" width="250" height="188" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/34/Access_to_drinking_water_in_third_world.svg/375px-Access_to_drinking_water_in_third_world.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/34/Access_to_drinking_water_in_third_world.svg/500px-Access_to_drinking_water_in_third_world.svg.png 2x" data-file-width="320" data-file-height="240" /></a><figcaption>Andel av människorna i utvecklingsländer som hade tillgång till säkert dricksvatten 1970–2000 – en sammanställning av flera olika undersökningar.</figcaption></figure> <p>Dricksvattentillgång är framför allt ett problem i torra och fattiga områden, men även i rikare och regnigare områden. I sistnämnda områden kan problemet lösas till höga kostnader. <a href="/wiki/Bolmentunneln" title="Bolmentunneln">Bolmentunneln</a>, en 82 km lång tunnel byggdes för att säkra Skånes tillgång till bra vatten. I Saudiarabien och Arabemiraten avsaltas havsvatten till dricksvatten, en mycket energikrävande och kostsam process. </p><p>Samtidigt har andelen människor med tillgång till vatten kraftigt ökat under 1900-talet och i industriländer finns ingen reell vattenbrist, vilken antyder att vattenproblemet framför allt är en fråga om ekonomi. En FN-rapport fastslog att det "finns tillräckligt med vatten för alla".<sup id="cite_ref-50" class="reference"><a href="#cite_note-50"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>50<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Generellt kan man säga att Amerika (speciellt Sydamerika) har mer dricksvatten per invånare än Eurasien.<sup id="cite_ref-51" class="reference"><a href="#cite_note-51"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>51<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> För specifika regioner gäller exempelvis: </p> <ul><li><a href="/wiki/Asien" title="Asien">Asien</a> har 60 procent av världens befolkning och 36 procent av världens vattentillgångar.</li> <li><a href="/wiki/Europa" title="Europa">Europa</a> har 13 procent av världens befolkning och 8 procent av världens vattentillgångar.</li> <li><a href="/wiki/Afrika" title="Afrika">Afrika</a> har 13 procent av världens befolkning och 11 procent av världens vattentillgångar.</li> <li><a href="/wiki/Nordamerika" title="Nordamerika">Nordamerika</a> har 8 procent av världens befolkning och 15 procent av världens vattentillgångar.</li> <li><a href="/wiki/Sydamerika" title="Sydamerika">Sydamerika</a> har 6 procent av världens befolkning och 26 procent av världens vattentillgångar.</li></ul> <p>Även inom turistindustrin är vatten en utomordentlig viktig tillgång , inte bara som vatten utan även som snö och is. En stor andel av turistresorna går till orter vid hav och sjöar eller till skidorter. I många kustländer och öriken utgör turismen en viktig inkomstkälla. Värdet på fritidsbostäder är betydligt högre om bostaden är sjö- eller havsnära. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Vatten_i_katastrofer">Vatten i katastrofer</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Vatten i katastrofer" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Vatten i katastrofer"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Humanitarian_aid_OCPA-2005-10-28-090517a.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/69/Humanitarian_aid_OCPA-2005-10-28-090517a.jpg/250px-Humanitarian_aid_OCPA-2005-10-28-090517a.jpg" decoding="async" width="250" height="181" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/69/Humanitarian_aid_OCPA-2005-10-28-090517a.jpg/375px-Humanitarian_aid_OCPA-2005-10-28-090517a.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/69/Humanitarian_aid_OCPA-2005-10-28-090517a.jpg/500px-Humanitarian_aid_OCPA-2005-10-28-090517a.jpg 2x" data-file-width="2344" data-file-height="1701" /></a><figcaption>Sgt. Kornelia Rachwal från <a href="/wiki/USA:s_arm%C3%A9" title="USA:s armé">USA:s armé</a> ger en ung pakistansk flicka vatten medan de flygs från Muzaffarabad till <a href="/wiki/Islamabad" title="Islamabad">Islamabad</a>, <a href="/wiki/Pakistan" title="Pakistan">Pakistan</a>, den <a href="/wiki/19_oktober" title="19 oktober">19 oktober</a>, i efterföljderna av <a href="/wiki/Jordb%C3%A4vningen_i_Kashmir_2005" title="Jordbävningen i Kashmir 2005">Jordbävningen i Kashmir 2005</a>.</figcaption></figure> <p>Vatten orsakar också många människors död, i <a href="/wiki/Flodv%C3%A5g" class="mw-redirect" title="Flodvåg">flodvågor</a> och <a href="/wiki/%C3%96versv%C3%A4mning" title="Översvämning">översvämningar</a>. Då vatten väller fram i stora mängder kan det krossa allt i sin väg och spola bort även grundfasta hus. Flodvågor och översvämningar orsakas ofta av <a href="/wiki/Orkan" class="mw-redirect" title="Orkan">orkaner</a>, <a href="/wiki/Jordb%C3%A4vning" title="Jordbävning">jordbävning</a>, eller i mindre skala av våldsamma <a href="/wiki/Skyfall" title="Skyfall">skyfall</a>. </p><p><a href="/wiki/Jordskred" title="Jordskred">Jordskred</a> är en annan typ av <a href="/wiki/Naturkatastrof" title="Naturkatastrof">naturkatastrof</a> som ofta uppstår genom att sluttande lager av lera eller annan finkornig jordart mättats med vatten och därefter genomgått en drastisk minskning av sin stabilitet. Jordskred kan även utlösas då sluttande mark fått sin växtlighet borttagen, så att växternas rötter inte längre förmår ”armera” jorden. </p><p>Poröst och vittrat berg kan utsättas för frostsprängning vintertid, så att stenblock lossnar och faller ner på vägar och hus. </p><p>Varje år sker många dödsolyckor vid <a href="/wiki/Lavin" title="Lavin">laviner</a>. Även hela byar har krossats och begravts vid sådana katastrofer vid ogynnsam väderlek som utlöst en lavin. </p><p>Vidare dör många genom <a href="/wiki/Drunkning" title="Drunkning">drunkning</a>, vilket naturligtvis inte är att räkna som en naturkatastrof. Vid båt- och fartygshaverier drunknar ofta människor; människor faller överbord; andra drunknar under bad och simning. </p><p>Av de 10 naturkatastroferna med flest antal döda spelade vatten en stor roll i 7 av dem<sup id="cite_ref-52" class="reference"><a href="#cite_note-52"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>52<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Mänskliga_användningsområden"><span id="M.C3.A4nskliga_anv.C3.A4ndningsomr.C3.A5den"></span>Mänskliga användningsområden</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: Mänskliga användningsområden" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: Mänskliga användningsområden"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <dl><dd><div class="noprint"><i>Detta avsnitt är en sammanfattning av <a href="/wiki/Vattenf%C3%B6rs%C3%B6rjning" title="Vattenförsörjning">Vattenförsörjning</a>.</i></div></dd></dl> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Jordbruk">Jordbruk</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Jordbruk" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Jordbruk"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:SiphonTubes.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/77/SiphonTubes.JPG/250px-SiphonTubes.JPG" decoding="async" width="250" height="179" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/77/SiphonTubes.JPG/375px-SiphonTubes.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/77/SiphonTubes.JPG/500px-SiphonTubes.JPG 2x" data-file-width="2100" data-file-height="1500" /></a><figcaption><a href="/wiki/Konstbevattning" title="Konstbevattning">Konstbevattning</a> av odling.</figcaption></figure> <p>Jordbrukets viktigaste användningsområde för vatten är <a href="/wiki/Konstbevattning" title="Konstbevattning">konstbevattning</a> som är viktigt för att producera tillräckligt med mat. Konstbevattning upptar 90 procent av det använda vattnet i flera utvecklingsländer<sup id="cite_ref-53" class="reference"><a href="#cite_note-53"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>53<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och en stor del även i mer ekonomiskt utvecklade länder (<a href="/wiki/USA" title="USA">USA</a>, 30 procent av färskvattenanvändandet är konstbevattning).<sup id="cite_ref-Water_Use_in_the_United_States_54-0" class="reference"><a href="#cite_note-Water_Use_in_the_United_States-54"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>54<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Vatten_som_en_vetenskaplig_standard">Vatten som en vetenskaplig standard</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: Vatten som en vetenskaplig standard" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: Vatten som en vetenskaplig standard"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Den <a href="/wiki/7_april" title="7 april">7 april</a> <a href="/wiki/1795" title="1795">1795</a> definierades 1 <a href="/wiki/Gram" title="Gram">gram</a> i <a href="/wiki/Frankrike" title="Frankrike">Frankrike</a> att vara samma som ”den absoluta vikten av en volym av rent vatten till samma mängd som en kub av en hundradels meter, och till temperaturen av smältande is.”<sup id="cite_ref-55" class="reference"><a href="#cite_note-55"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>55<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> För praktiska syften krävdes dock en metallisk referensstandard som var tusen gånger tyngre, det vill säga <a href="/wiki/Kilogram" title="Kilogram">kilogramet</a>. Ansträngningar gjordes därför att precist bestämma massan av en <a href="/wiki/Liter" title="Liter">liter</a> vatten. Trots den förordade definitionen av gramspecificerat vatten vid 0 °C – en väldigt reproducerbar <i>temperatur</i> – valde vetenskapsmännen att omdefiniera standarden och att göra mätningarna vid den temperatur då vatten har högst densitet, det vill säga 4 °C.<sup id="cite_ref-56" class="reference"><a href="#cite_note-56"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>56<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/Internationella_m%C3%A5ttenhetssystemet" title="Internationella måttenhetssystemet">Internationella måttenhetssystemets</a> <a href="/wiki/Kelvin" title="Kelvin">Kelvinskala</a> är baserad på vattnets <a href="/wiki/Trippelpunkt" title="Trippelpunkt">trippelpunkt</a>, definierat som exakt 273,16 K eller 0,01 °C. Skalan är en mer exakt utveckling av Celsius-skalan, som ursprungligen definierades enligt vattnets <a href="/wiki/Kokpunkt" title="Kokpunkt">kokpunkt</a> (100 °C) och <a href="/wiki/Sm%C3%A4ltpunkt" title="Smältpunkt">smältpunkt</a> (0 °C). </p><p>Naturligt vatten består huvudsakligen av <a href="/wiki/Isotop" title="Isotop">isotoperna</a> väte-1 och syre-16, men det finns även små mängder av tyngre isotoper såsom väte-2 (<a href="/wiki/Deuterium" title="Deuterium">deuterium</a>) och väte-3 (<a href="/wiki/Tritium" title="Tritium">tritium</a>). Mängden deuteriumoxid eller <a href="/wiki/Tungt_vatten" title="Tungt vatten">tungt vatten</a> är väldigt liten, men påverkar ändå vattnets egenskaper. Vatten från floder och sjöar tenderar innehålla mindre deuterium än havsvatten. Därför är standardvatten definierat enligt <a href="/w/index.php?title=Vienna_Standard_Mean_Ocean_Water&action=edit&redlink=1" class="new" title="Vienna Standard Mean Ocean Water [inte skriven än]">Vienna Standard Mean Ocean Water</a>-specifikationen. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Dricksvatten">Dricksvatten</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Dricksvatten" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Dricksvatten"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Dricksvatten" title="Dricksvatten">Dricksvatten</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:2006_Global_Water_Availability.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/80/2006_Global_Water_Availability.svg/250px-2006_Global_Water_Availability.svg.png" decoding="async" width="250" height="128" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/80/2006_Global_Water_Availability.svg/375px-2006_Global_Water_Availability.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/80/2006_Global_Water_Availability.svg/500px-2006_Global_Water_Availability.svg.png 2x" data-file-width="863" data-file-height="443" /></a><figcaption>Vattenkvalitet: Del av befolkningen som använder förbättrade vattenkällor efter land.</figcaption></figure> <p>Människokroppen består till mellan 55 och 78 procent av vatten, beroende på kroppsstorleken.<sup id="cite_ref-57" class="reference"><a href="#cite_note-57"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>57<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> För att fungera ordentligt behöver kroppen tillföras mellan en och sju liter vatten per dag för att undvika uttorkning (<a href="/wiki/Dehydrering" title="Dehydrering">dehydrering</a>). Den exakta mängden beror på hur aktiv man är, temperatur, luftfuktighet och andra faktorer. Mängden vatten i kroppen styrs av <a href="/wiki/Osmoreglering" title="Osmoreglering">osmoregleringen</a>. </p><p>Den största delen vatten får man i sig genom mat och dryck. Det går inte exakt att fastställa hur mycket vatten en välmående person behöver, även om en vanlig uppskattning är att sex till sju glas (runt 2 liter) dagligen är minimum för att hydreringen skall fungera ordentligt.<sup id="cite_ref-58" class="reference"><a href="#cite_note-58"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>58<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Medicinska skrifter förespråkar en mindre mängd, vanligtvis 1 liter vatten för en genomsnittlig man, oräknat extra behov beroende på vätskeförlust vid varmt väder eller träning.<sup id="cite_ref-Rhoades_2003_59-0" class="reference"><a href="#cite_note-Rhoades_2003-59"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>59<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>För den som har friska njurar är det svårt att dricka för mycket vatten, men speciellt i varmt fuktigt väder och vid träning är det farligt att dricka för lite. Personer kan dricka betydligt mer vatten än vad som behövs under träning vilket i förlängningen ger en viss risk för <a href="/wiki/Vattenf%C3%B6rgiftning" title="Vattenförgiftning">vattenförgiftning</a>, som kan vara dödligt. Rekommendationen att en person borde dricka åtta glas vatten om dagen saknar vetenskapligt stöd.<sup id="cite_ref-60" class="reference"><a href="#cite_note-60"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>60<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size mw-halign-right" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:DIN_4844-2_D-P005.svg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/89/DIN_4844-2_D-P005.svg/190px-DIN_4844-2_D-P005.svg.png" decoding="async" width="190" height="190" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/89/DIN_4844-2_D-P005.svg/285px-DIN_4844-2_D-P005.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/89/DIN_4844-2_D-P005.svg/380px-DIN_4844-2_D-P005.svg.png 2x" data-file-width="574" data-file-height="574" /></a><figcaption><a href="/wiki/Farosymbol" title="Farosymbol">Farosymbol</a> för <i>Inget dricksvatten</i>.</figcaption></figure> <p>En äldre rekommendation för vattenintag, från 1945 av "Food and Nutrition Board" av <a href="/wiki/United_States_National_Research_Council" title="United States National Research Council">United States National Research Council</a> säger: "An ordinary standard for diverse persons is 1 milliliter for each calorie of food. Most of this quantity is contained in prepared foods." (Fritt översatt: En vanlig standard för olika personer är en milliliter vatten för varje kalori mat. Den största delen av detta kommer från tillagad mat.)<sup id="cite_ref-61" class="reference"><a href="#cite_note-61"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>61<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> De senaste dietiska referenserna för intag av vatten av dem är allmänt rekommenderat (inklusive från mat): 2,7 liter vatten för kvinnor och 3,7 liter för män.<sup id="cite_ref-62" class="reference"><a href="#cite_note-62"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>62<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Speciellt <a href="/wiki/Gravid" class="mw-redirect" title="Gravid">gravida</a> och <a href="/wiki/Amning" title="Amning">ammande</a> kvinnor behöver mer vätska för att inte bli dehydrerade. Enligt <a href="/wiki/Institute_of_Medicine" title="Institute of Medicine">Institute of Medicine</a> - som rekommenderar att kvinnor i genomsnitt får i sig 2,2 liter och män 3 liter, rekommenderas det vara 2,4 liter för gravida kvinnor och 3 liter för ammande kvinnor då en speciellt stor mängd vätska förloras under amning.<sup id="cite_ref-63" class="reference"><a href="#cite_note-63"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>63<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Noterbart är att normalt sett kommer runt 20 procent av vattenintaget från mat, medan resten kommer från att dricka vatten och drycker. Vatten lämnar kroppen på flera sätt; genom <a href="/wiki/Urin" title="Urin">urin</a> och <a href="/wiki/Avf%C3%B6ring" title="Avföring">avföring</a>, <a href="/wiki/Svett" class="mw-redirect" title="Svett">svettning</a>, och utandning av vattenånga när man andas. Med fysisk ansträngning och värmeexponering ökar vätskeförlusten och det dagliga behovet av vätskeintag ökar. </p><p>Människor behöver relativt rent vatten. Vanliga orenheter är bland annat metallsalter och oxider (däribland <a href="/wiki/Koppar" title="Koppar">koppar</a>, <a href="/wiki/J%C3%A4rn" title="Järn">järn</a>, <a href="/wiki/Kalcium" title="Kalcium">kalcium</a> och <a href="/wiki/Bly" title="Bly">bly</a>)<sup id="cite_ref-64" class="reference"><a href="#cite_note-64"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>64<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och/eller skadliga <a href="/wiki/Bakterier" title="Bakterier">bakterier</a> såsom <i><a href="/wiki/Vibrio" title="Vibrio">Vibrio</a></i>. Några lösningar är accepterade och till och med önskade för att förhöja smaken och tillföra kroppen behövda <a href="/wiki/Elektrolyt" title="Elektrolyt">elektrolyter</a>.<sup id="cite_ref-65" class="reference"><a href="#cite_note-65"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>65<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Den enskilt största färskvattenkällan som innehåller drickbart vatten är <a href="/wiki/Bajkalsj%C3%B6n" title="Bajkalsjön">Bajkalsjön</a> i <a href="/wiki/Sibirien" title="Sibirien">Sibirien</a>, som har väldigt låg salt- och kalciumhalt och därför är väldigt ren. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Hygien">Hygien</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Hygien" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Hygien"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Vattnets förmåga att göra <a href="/wiki/Solvatisering" title="Solvatisering">solvatiseringar</a> och <a href="/wiki/Emulsion" title="Emulsion">emulsioner</a> används vid tvättning. Många industriella processer använder reaktioner där i vatten upplösta kemikalier används, suspension av fasta ämnen i vattenslam eller att använda vatten för att lösa upp och extrahera ämnen. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Kemiska_användningsområden"><span id="Kemiska_anv.C3.A4ndningsomr.C3.A5den"></span>Kemiska användningsområden</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=24" title="Redigera avsnitt: Kemiska användningsområden" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=24" title="Redigera avsnitts källkod: Kemiska användningsområden"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Vatten används ofta i kemiska reaktioner som ett lösningsmedel eller reaktant och mer sällan som löst ämne eller katalysator. I oorganiska reaktioner är vatten ett vanligt lösningsmedel, som löser upp många jonföreningar. I organiska reaktioner är vatten mindre vanligt som reagerande lösningsmedel, då det inte löser reaktanterna så bra och är <a href="/wiki/Amfolyt" title="Amfolyt">amfolytiskt</a> och <a href="/wiki/Nukleofil" title="Nukleofil">nukleofilt</a>. Icke desto mindre är dessa egenskaper emellanåt önskvärda. Likväl har en ökning av <a href="/wiki/Diels%E2%80%93Alderreaktion" title="Diels–Alderreaktion">Diels–Alderreaktioner</a> av vatten observerats. <a href="/wiki/Superkritisk_v%C3%A4tska" title="Superkritisk vätska">Superkritisk vätska</a> har nyligen blivit ett ämne att forska i. Syremättat superkritiskt vatten förbränner organiska föroreningar effektivt. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Som_en_värmeutbytesvätska"><span id="Som_en_v.C3.A4rmeutbytesv.C3.A4tska"></span>Som en värmeutbytesvätska</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=25" title="Redigera avsnitt: Som en värmeutbytesvätska" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=25" title="Redigera avsnitts källkod: Som en värmeutbytesvätska"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Vatten och ånga används som medel för värmeutbyte i olika värmeutbytessystem, på grund av tillgängligheten och den höga <a href="/wiki/Specifik_v%C3%A4rmekapacitet" title="Specifik värmekapacitet">värmekapaciteten</a>, både för nedkylning och upphettning. Kallt vatten kan även vara naturligt tillgängligt från en sjö eller från havet. Att kondensera <a href="/wiki/%C3%85nga" title="Ånga">ånga</a> är ett speciellt effektivt upphettningssystem på grund av den höga värmen vid förångning. En nackdel är att vatten och ånga är relativt frätande. I nästan alla elektriska <a href="/wiki/Kraftverk" title="Kraftverk">kraftverk</a> används vatten för nedkylning, vilket förångar och driver <a href="/wiki/Turbin" title="Turbin">ångturbiner</a>. I USA är nedkylande kraftverk ett stort användningsområde för vatten.<sup id="cite_ref-Water_Use_in_the_United_States_54-1" class="reference"><a href="#cite_note-Water_Use_in_the_United_States-54"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>54<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Inom kärnkraftsindustrin används vatten som <a href="/wiki/Moderator_(fysik)" title="Moderator (fysik)">moderator</a>. I en <a href="/wiki/Tryckvattenreaktor" title="Tryckvattenreaktor">tryckvattenreaktor</a> är vatten både nedkylare och moderator. Det ger ett passivt säkerhetsmått, eftersom borttagning av vatten från reaktorn även saktar ner kärnreaktionen. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Vatten_som_konstnärlig_inspiration"><span id="Vatten_som_konstn.C3.A4rlig_inspiration"></span>Vatten som konstnärlig inspiration</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=26" title="Redigera avsnitt: Vatten som konstnärlig inspiration" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=26" title="Redigera avsnitts källkod: Vatten som konstnärlig inspiration"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Människan har sannolikt alltid haft en stark dragning till vatten. För att ha god tillgång på dricksvatten, vatten till matlagning och rengöring, och för att få tag i fisk, har det varit bekvämt att bo nära vatten. Floder, sjöar och hav har dessutom erbjudit människan ett bekvämt sätt att transportera både sig själv och sina tillhörigheter. </p><p>Poeter har i alla tider skrivit och besjungit vatten, såväl källor, bäckar, sjöar och hav som regn, dimma, moln och regnbågar; konstnärer har målat vatten; musiker har komponerat med vatten som inspiration. I nutid är det dessutom exklusivt att bo strandnära, för att det är rofyllt att se ut över vatten och vågors spel.<sup><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[<span title="Denna uppgift behöver källa (2011-03-11)"><i>källa behövs</i></span>]</a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Färg_på_vatten"><span id="F.C3.A4rg_p.C3.A5_vatten"></span>Färg på vatten</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=27" title="Redigera avsnitt: Färg på vatten" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=27" title="Redigera avsnitts källkod: Färg på vatten"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Rent vatten ser färglöst ut i små mängder. Att havet ser blått ut har framförallt två orsaker, som bidrar i olika mån beroende på omständigheterna. Den ena faktorn är reflekterat ljus från en blå himmel. Den andra faktorn är vattnets egen färg, som är svagt blå. En liten mängd vatten ser färglös ut, men tittar man genom många meter vatten syns den blå färgen.<sup id="cite_ref-66" class="reference"><a href="#cite_note-66"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>66<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den blå färgen hos vattnet beror på att rött ljus absorberas av <a href="/wiki/Vibration" title="Vibration">vibrationer</a> i vatten<a href="/wiki/Molekyl" title="Molekyl">molekylerna</a>, till skillnad från de flesta andra färger vi ser som beror ljusets växelverkan med <a href="/wiki/Elektron" title="Elektron">elektroners</a> <a href="/wiki/Excitation" title="Excitation">excitation</a>.<sup id="cite_ref-67" class="reference"><a href="#cite_note-67"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>67<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I tropikerna där vattnet är klart syns vattnets färg speciellt tydligt på sandstränder där vattnet är grunt och sanden är vit. Anledningen till att havsvatten kan ha andra färger är att vattnet inte är rent eller att det är bemängt med plankton. Den grönbruna färg som havet har i till exempel Nordatlanten beror på att alger ger vattnet denna nyans. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Vatten_i_kulturen">Vatten i kulturen</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=28" title="Redigera avsnitt: Vatten i kulturen" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=28" title="Redigera avsnitts källkod: Vatten i kulturen"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Religion">Religion</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=29" title="Redigera avsnitt: Religion" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=29" title="Redigera avsnitts källkod: Religion"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:BaptismMoreheadMPostWolcottA.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/BaptismMoreheadMPostWolcottA.jpg/250px-BaptismMoreheadMPostWolcottA.jpg" decoding="async" width="250" height="185" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/BaptismMoreheadMPostWolcottA.jpg/375px-BaptismMoreheadMPostWolcottA.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/BaptismMoreheadMPostWolcottA.jpg/500px-BaptismMoreheadMPostWolcottA.jpg 2x" data-file-width="960" data-file-height="710" /></a><figcaption>Medlemmar av en <a href="/wiki/Baptism" title="Baptism">baptistkyrka</a> från <a href="/wiki/Kentucky" title="Kentucky">Kentucky</a> i USA döps i augusti 1940.</figcaption></figure> <p>Flera skapelsemyter låter själva skapelsen föregås av ett världshav, en "urocean", däribland den bibliska i <a href="/wiki/Moseboken" class="mw-redirect" title="Moseboken">Moseboken</a>. Även <a href="/wiki/Syndaflod" class="mw-redirect" title="Syndaflod">syndaflod</a> är ett i många föreställningar återkommande tema.<sup id="cite_ref-NE_17-2" class="reference"><a href="#cite_note-NE-17"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>17<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Vatten anses vara en renare i de flesta religioner. Större religioner som innehåller rituell tvagning är bland andra <a href="/wiki/Kristendom" title="Kristendom">kristendom</a>, <a href="/wiki/Hinduism" title="Hinduism">hinduism</a>, <a href="/wiki/Rastafari" title="Rastafari">rastafari</a>, <a href="/wiki/Islam" title="Islam">islam</a>, <a href="/wiki/Shinto" title="Shinto">shinto</a>, <a href="/wiki/Daoism" title="Daoism">daoism</a> och <a href="/wiki/Judendom" title="Judendom">judendom</a>. Nedsänkning av en person i vatten är ett centralt <a href="/wiki/Sakrament" title="Sakrament">sakrament</a> i kristendomen (där det kallas <a href="/wiki/Dop" title="Dop">dop</a>)<sup id="cite_ref-68" class="reference"><a href="#cite_note-68"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>68<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Det är det även i fler religioner, däribland judendomen (<i><a href="/wiki/Mikvah" class="mw-redirect" title="Mikvah">mikvah</a></i>)<sup id="cite_ref-69" class="reference"><a href="#cite_note-69"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>69<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och <a href="/wiki/Sikhism" title="Sikhism">sikhismen</a> (<i><a href="/w/index.php?title=Amrit_Sanskar&action=edit&redlink=1" class="new" title="Amrit Sanskar [inte skriven än]">Amrit Sanskar</a></i>)<sup id="cite_ref-70" class="reference"><a href="#cite_note-70"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>70<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup>. Dessutom förekommer rituella bad i rent vatten för de döda i flera religioner, till exempel i judendomen och islam. </p><p>I islam görs de fem dagliga bönerna i många fall efter att ha tvättat delar av kroppen med rent vatten (<i><a href="/wiki/Wudu_(islam)" title="Wudu (islam)">wudu</a></i>).<sup id="cite_ref-71" class="reference"><a href="#cite_note-71"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>71<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I shinto används vatten i nästan alla ritualer för att rengöra en person eller ett område (exempelvis i ritualen <i><a href="/w/index.php?title=Misogi&action=edit&redlink=1" class="new" title="Misogi [inte skriven än]">misogi</a></i>). Vatten omnämns 442 gånger i <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibeln</a> i <a href="/wiki/New_International_Version" title="New International Version">New International Version</a> och 363 gånger i <a href="/wiki/King_James_Bible" title="King James Bible">King James Bible</a>. I <a href="/wiki/Andra_Petrusbrevet" title="Andra Petrusbrevet">Andra Petrusbrevets</a> tredje kapitel vers 5 (2 Peter 3:5) står det "De bortser från att det för länge sedan fanns himlar och en jord som hade uppstått ur vatten och genom vatten i kraft av Guds ord." </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Filosofi">Filosofi</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=30" title="Redigera avsnitt: Filosofi" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=30" title="Redigera avsnitts källkod: Filosofi"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Den antike grekiske filosofen <a href="/wiki/Empedokles" title="Empedokles">Empedokles</a> menade att vatten är ett av de fyra <a href="/wiki/Klassiska_element" title="Klassiska element">klassiska elementen</a> tillsammans med eld, jord och luft, och ansåg det vara universums grundämne. Vatten ansågs vara kallt och fuktigt. Inom <a href="/wiki/Humoralpatologi" title="Humoralpatologi">humoralpatologin</a> associerades vatten med <a href="/wiki/Flegmatisk" class="mw-redirect" title="Flegmatisk">flegma</a>. Vatten var också ett av de <a href="/wiki/De_fem_elementen_(wu_xing)" title="De fem elementen (wu xing)">fem elementen</a> inom <a href="/wiki/Kinesisk_filosofi" title="Kinesisk filosofi">kinesisk filosofi</a>, tillsammans med jord, eld, trä och metall. </p><p>Vatten är även använt som en förebild i vissa delar av traditionell och populär asiatisk filosofi. James Legges översättning av <i><a href="/wiki/Tao_Te_Ching" class="mw-redirect" title="Tao Te Ching">Tao Te Ching</a></i> från <a href="/wiki/1891" title="1891">1891</a> fastslår att ”Den högsta förträffligheten är liksom vatten. Vattnets förträfflighet visar sig i att det gynnar alla ting, och att det intar, utan att sträva (efter motsatsen), den låga ställning som alla människor ogillar. Därför är dess väg nära <a href="/wiki/Tao" class="mw-redirect" title="Tao">Tao</a>”, och ”Det finns ingenting i världen mjukare och svagare än vatten, och ändå, när det kommer till att attackera saker som är fasta och starka finns det inget som kan överträffa det – för det finns inget (så verkningsfullt) som kan ersätta [vattnet]."<sup id="cite_ref-72" class="reference"><a href="#cite_note-72"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>72<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Litteratur">Litteratur</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=31" title="Redigera avsnitt: Litteratur" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=31" title="Redigera avsnitts källkod: Litteratur"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Vatten används inom litteraturen som en symbol för rening. Ett enkelt exempel är en flods avgörande betydelse i <a href="/w/index.php?title=As_I_Lay_Dying_(bok)&action=edit&redlink=1" class="new" title="As I Lay Dying (bok) [inte skriven än]">As I Lay Dying</a> av <a href="/wiki/William_Faulkner" title="William Faulkner">William Faulkner</a> och dränkandet av <a href="/wiki/Ofelia" title="Ofelia">Ofelia</a> i <i><a href="/wiki/Hamlet" title="Hamlet">Hamlet</a></i>. <a href="/wiki/Sherlock_Holmes" title="Sherlock Holmes">Sherlock Holmes</a> konstaterade att "från en droppe vatten kan en logiker dra slutsatsen om <a href="/wiki/Atlanten" title="Atlanten">Atlanten</a> eller <a href="/wiki/Niagarafallen" title="Niagarafallen">Niagarafallen</a>, utan att ha sett eller hört av den ena eller den andre."<sup id="cite_ref-73" class="reference"><a href="#cite_note-73"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>73<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>”Vattnet är ett farligt gift, vilket omger Visby stift” enligt boken <i><a href="/wiki/En_hvar_sin_egen_professor" title="En hvar sin egen professor">En hvar sin egen professor</a></i> av <a href="/wiki/Falstaff,_fakir" title="Falstaff, fakir">Falstaff, fakir</a> (<a href="/wiki/Axel_Wallengren" title="Axel Wallengren">Axel Wallengren</a>, 1865–1896). </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Se_även"><span id="Se_.C3.A4ven"></span>Se även</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=32" title="Redigera avsnitt: Se även" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=32" title="Redigera avsnitts källkod: Se även"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/wiki/Hav" title="Hav">Hav</a></li> <li><a href="/wiki/Is" title="Is">Is</a></li> <li><a href="/wiki/Sn%C3%B6" title="Snö">Snö</a></li> <li><a href="/wiki/Regn" title="Regn">Regn</a></li> <li><a href="/wiki/Sj%C3%B6" class="mw-redirect" title="Sjö">Sjö</a></li> <li><a href="/wiki/Tungt_vatten" title="Tungt vatten">Tungt vatten</a></li> <li><a href="/wiki/Vatten%C3%A5nga" title="Vattenånga">Vattenånga</a></li> <li><a href="/wiki/Vattenr%C3%A4tt" title="Vattenrätt">Vattenrätt</a></li> <li><a href="/wiki/Tritierat_vatten" title="Tritierat vatten">Tritierat vatten</a></li> <li><a href="/wiki/Fossilt_vatten" title="Fossilt vatten">Fossilt vatten</a></li> <li><a href="/wiki/Virtuellt_vatten" title="Virtuellt vatten">Virtuellt vatten</a></li> <li><a href="/wiki/Vattenkraft" title="Vattenkraft">Vattenkraft</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Referenser">Referenser</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=33" title="Redigera avsnitt: Referenser" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=33" title="Redigera avsnitts källkod: Referenser"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-1"><a href="#cite_ref-1">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.un.org/waterforlifedecade/background.html">United Nations</a></span> </li> <li id="cite_note-2"><a href="#cite_ref-2">^</a> <span class="reference-text">Enligt <i><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/International_Nomenclature_of_Cosmetic_Ingredients" class="extiw" title="en:International Nomenclature of Cosmetic Ingredients">INCI</a></i><a rel="nofollow" class="external autonumber" href="http://buyers.personalcarecouncil.org/jsp/BGSearchPage.jsp">[1]</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20090201134052/http://buyers.personalcarecouncil.org/jsp/BGSearchPage.jsp">Arkiverad</a> 1 februari 2009 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.)</span> </li> <li id="cite_note-3"><a href="#cite_ref-3">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20100105171656/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/xx.html#Geo">”CIA- The world fact book”</a>. <a href="/wiki/Central_Intelligence_Agency" title="Central Intelligence Agency">Central Intelligence Agency</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/xx.html#Geo">originalet</a> den 5 januari 2010<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20100105171656/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/xx.html#Geo">https://web.archive.org/web/20100105171656/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/xx.html#Geo</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 20 december 2008</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=CIA-+The+world+fact+book&rft.atitle=&rft.pub=%5B%5BCentral+Intelligence+Agency%5D%5D&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20100105171656%2Fhttps%3A%2F%2Fwww.cia.gov%2Flibrary%2Fpublications%2Fthe-world-factbook%2Fgeos%2Fxx.html%23Geo&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-4"><a href="#cite_ref-4">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.agu.org/sci_soc/mockler.html">Water Vapor in the Climate System</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070320034158/http://www.agu.org/sci_soc/mockler.html">Arkiverad</a> 20 mars 2007 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., Special Report, [AGU], December 1995. <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.unep.org/dewa/assessments/ecosystems/water/vitalwater/">Vital Water</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20080220070111/http://www.unep.org/dewa/assessments/ecosystems/water/vitalwater/">Arkiverad</a> 20 februari 2008 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. <a href="/wiki/UNEP" class="mw-redirect" title="UNEP">UNEP</a>.</span> </li> <li id="cite_note-lomborg-5"><a href="#cite_ref-lomborg_5-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFLomborg,_Björn2001">Lomborg, Björn (2001). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.lomborg.com/dyn/files/basic_items/69-file/skeptenvironChap1.pdf">The Skeptical Environmentalist</a></i>. <a href="/wiki/Cambridge_University_Press" title="Cambridge University Press">Cambridge University Press</a>. sid. 22. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0521010683" title="Special:Bokkällor/0521010683">ISBN 0521010683</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.lomborg.com/dyn/files/basic_items/69-file/skeptenvironChap1.pdf">http://www.lomborg.com/dyn/files/basic_items/69-file/skeptenvironChap1.pdf</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 4 mars 2010</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Skeptical+Environmentalist&rft.aulast=Lomborg%2C+Bj%C3%B6rn&rft.au=Lomborg%2C+Bj%C3%B6rn&rft.date=2001&rft.pages=sid.%26nbsp%3B22&rft.pub=%5B%5BCambridge+University+Press%5D%5D&rft.isbn=0521010683&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.lomborg.com%2Fdyn%2Ffiles%2Fbasic_items%2F69-file%2FskeptenvironChap1.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20130725173040/http://www.lomborg.com/dyn/files/basic_items/69-file/skeptenvironChap1.pdf">Arkiverad</a> 25 juli 2013 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.</span> </li> <li id="cite_note-UN-6"><a href="#cite_ref-UN_6-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20180701192752/http://mdgs.un.org/unsd/mdg/Resources/Static/Products/Progress2008/MDG_Report_2008_En.pdf#page=44">”MDG Report 2008”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://mdgs.un.org/unsd/mdg/Resources/Static/Products/Progress2008/MDG_Report_2008_En.pdf#page=44">originalet</a> den 1 juli 2018<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20180701192752/http://mdgs.un.org/unsd/mdg/Resources/Static/Products/Progress2008/MDG_Report_2008_En.pdf#page=44">https://web.archive.org/web/20180701192752/http://mdgs.un.org/unsd/mdg/Resources/Static/Products/Progress2008/MDG_Report_2008_En.pdf#page=44</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 4 mars 2010</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=MDG+Report+2008&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20180701192752%2Fhttp%3A%2F%2Fmdgs.un.org%2Funsd%2Fmdg%2FResources%2FStatic%2FProducts%2FProgress2008%2FMDG_Report_2008_En.pdf%23page%3D44&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-7"><a href="#cite_ref-7">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.gapminder.org/videos/gapcasts/gapcast-9-public-services/">"Public Services"</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20120407031727/http://www.gapminder.org/videos/gapcasts/gapcast-9-public-services/">Arkiverad</a> 7 april 2012 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., Gapminder video</span> </li> <li id="cite_note-8"><a href="#cite_ref-8">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFKulshreshtha,_S.N">Kulshreshtha, S.N (1998). <i><span>A Global Outlook for Water Resources to the Year 2025</span></i>. "12". sid. 167–184. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<span class="neverexpand"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1023%2FA%3A1007957229865">10.1023/A:1007957229865</a></span>. <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/0920-4741">0920-4741</a><span class="reference-accessdate">. Läst 9 juni 2008</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=A+Global+Outlook+for+Water+Resources+to+the+Year+2025&rft.aulast=Kulshreshtha%2C+S.N&rft.au=Kulshreshtha%2C+S.N&rft.date=1998&rft.volume=12&rft.issue=3&rft.pages=sid.%26nbsp%3B167%E2%80%93184&rft_id=info:doi/10.1023%2FA%3A1007957229865&rft.issn=0920-4741&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-9"><a href="#cite_ref-9">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.mckinsey.com/App_Media/Reports/Water/Charting_Our_Water_Future_Full_Report_001.pdf">"Charting Our Water Future: Economic frameworks to inform decision-making"</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20100705072816/http://www.mckinsey.com/App_Media/Reports/Water/Charting_Our_Water_Future_Full_Report_001.pdf">Arkiverad</a> 5 juli 2010 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.</span> </li> <li id="cite_note-Baroni2007-10"><a href="#cite_ref-Baroni2007_10-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFBaroni,_L.2007">Baroni, L. (22 november 2007). ”Evaluating the environmental impact of various dietary patterns combined with different food production systems”. <i>European Journal of Clinical Nutrition</i> "61" (2): ss. 279–286. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<span class="neverexpand"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1038%2Fsj.ejcn.1602522">10.1038/sj.ejcn.1602522</a></span>. <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17035955?dopt=Abstract" class="extiw" title="pmid:17035955">PMID 17035955</a>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Evaluating+the+environmental+impact+of+various+dietary+patterns+combined+with+different+food+production+systems&rft.jtitle=European+Journal+of+Clinical+Nutrition&rft.aulast=Baroni%2C+L.&rft.au=Baroni%2C+L.&rft.date=22+november+2007&rft.volume=%2261%22&rft.issue=2&rft.pages=ss.%26nbsp%3B279%E2%80%93286&rft_id=info:doi/10.1038%2Fsj.ejcn.1602522&rft_id=info:pmid/17035955&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-11"><a href="#cite_ref-11">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFBraun1993">Braun, Charles L. (22 november 1993). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.webcitation.org/66eKvCZUa?url=http://www.dartmouth.edu/~etrnsfer/water.htm">”Why is water blue?”</a>. <i>J. Chem. Educ.</i> "70" (8): ss. 612. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<span class="neverexpand"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1021%2Fed070p612">10.1021/ed070p612</a></span>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.dartmouth.edu/~etrnsfer/water.htm">originalet</a> den 3 april 2012<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.webcitation.org/66eKvCZUa?url=http://www.dartmouth.edu/~etrnsfer/water.htm">https://www.webcitation.org/66eKvCZUa?url=http://www.dartmouth.edu/~etrnsfer/water.htm</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 4 mars 2010</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Why+is+water+blue%3F&rft.jtitle=J.+Chem.+Educ.&rft.aulast=Braun&rft.aufirst=Charles+L.&rft.au=Braun%2C+Charles+L.&rft.date=22+november+1993&rft.volume=%2270%22&rft.issue=8&rft.pages=ss.%26nbsp%3B612&rft_id=info:doi/10.1021%2Fed070p612&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.webcitation.org%2F66eKvCZUa%3Furl%3Dhttp%3A%2F%2Fwww.dartmouth.edu%2F%7Eetrnsfer%2Fwater.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-12"><a href="#cite_ref-12">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFCampbellBrad_Williamson;_Robin_J._Heyden2006">Campbell, Neil A.; Brad Williamson; Robin J. Heyden (2006). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.phschool.com/el_marketing.html">Biology: Exploring Life</a></i>. Boston, Massachusetts: Pearson Prentice Hall. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-13-250882-6" title="Special:Bokkällor/0-13-250882-6">ISBN 0-13-250882-6</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.phschool.com/el_marketing.html">http://www.phschool.com/el_marketing.html</a></span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Biology%3A+Exploring+Life&rft.aulast=Campbell&rft.aufirst=Neil+A.&rft.au=Campbell%2C+Neil+A.&rft.au=Brad+Williamson%3B+Robin+J.+Heyden&rft.date=2006&rft.place=Boston%2C+Massachusetts&rft.pub=Pearson+Prentice+Hall&rft.isbn=0-13-250882-6&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.phschool.com%2Fel_marketing.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-13"><a href="#cite_ref-13">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFLower2009">Lower, Stephen (13 november 2009). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.chem1.com/acad/sci/aboutwater.html">”Water and its structure”</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.chem1.com/acad/sci/aboutwater.html">http://www.chem1.com/acad/sci/aboutwater.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 2 januari 2010</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Water+and+its+structure&rft.atitle=&rft.aulast=Lower&rft.aufirst=Stephen&rft.au=Lower%2C+Stephen&rft.date=13+november+2009&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.chem1.com%2Facad%2Fsci%2Faboutwater.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-14"><a href="#cite_ref-14">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20170919040952/http://www.euromekanik.se/wp-content/uploads/angtabell.pdf">”Euromekanik ångtabell”</a>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.euromekanik.se/wp-content/uploads/angtabell.pdf">originalet</a> den 19 september 2017<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20170919040952/http://www.euromekanik.se/wp-content/uploads/angtabell.pdf">https://web.archive.org/web/20170919040952/http://www.euromekanik.se/wp-content/uploads/angtabell.pdf</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 9 april 2019</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Euromekanik+%C3%A5ngtabell&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20170919040952%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.euromekanik.se%2Fwp-content%2Fuploads%2Fangtabell.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-15"><a href="#cite_ref-15">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFKotz,_J._C.,_Treichel,_P.,_&_Weaver,_G._C.2005">Kotz, J. C., Treichel, P., & Weaver, G. C. (2005). <i><span>Chemistry & Chemical Reactivity</span></i>. Thomson Brooks/Cole. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/053439597X" title="Special:Bokkällor/053439597X">ISBN 053439597X</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Chemistry+%26+Chemical+Reactivity&rft.aulast=Kotz%2C+J.+C.%2C+Treichel%2C+P.%2C+%26+Weaver%2C+G.+C.&rft.au=Kotz%2C+J.+C.%2C+Treichel%2C+P.%2C+%26+Weaver%2C+G.+C.&rft.date=2005&rft.pub=Thomson+Brooks%2FCole&rft.isbn=053439597X&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-16"><a href="#cite_ref-16">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web" id="CITEREFBall2007"><a href="/wiki/Philip_Ball" title="Philip Ball">Ball, Philip</a> (14 september 2007). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.nature.com/news/2007/070910/full/070910-13.html">”Burning water and other myths”</a>. <i><span><a href="/wiki/Nature" title="Nature">Nature</a> News</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.nature.com/news/2007/070910/full/070910-13.html">http://www.nature.com/news/2007/070910/full/070910-13.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 14 september 2007</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Burning+water+and+other+myths&rft.atitle=%5B%5BNature%5D%5D+News&rft.aulast=Ball&rft.aufirst=Philip&rft.au=Ball%2C+Philip&rft.date=14+september+2007&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.nature.com%2Fnews%2F2007%2F070910%2Ffull%2F070910-13.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-NE-17">^ [<a href="#cite_ref-NE_17-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-NE_17-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-NE_17-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vatten">”vatten - Uppslagsverk - NE.se”</a>. <i><span>www.ne.se</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vatten">https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vatten</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 14 mars 2022</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=vatten+-+Uppslagsverk+-+NE.se&rft.atitle=www.ne.se&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ne.se%2Fuppslagsverk%2Fencyklopedi%2Fl%25C3%25A5ng%2Fvatten&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span><sup class="noprint Inline-Template"> [<a href="/wiki/Wikipedia:K%C3%A4llh%C3%A4nvisningar#Källor_som_kräver_inloggning" title="Wikipedia:Källhänvisningar">inloggning kan krävas</a>]</sup></span> </li> <li id="cite_note-18"><a href="#cite_ref-18">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFElof_Hellquist1922">Elof Hellquist (1922). <i><span>Svensk etymologisk ordbok</span></i>. Lund: C. W. K. Gleerups förlag. sid. 1130</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Svensk+etymologisk+ordbok&rft.aulast=Elof+Hellquist&rft.au=Elof+Hellquist&rft.date=1922&rft.pages=sid.%26nbsp%3B1130&rft.place=Lund&rft.pub=C.+W.+K.+Gleerups+f%C3%B6rlag&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-etymonline.com-19">^ [<a href="#cite_ref-etymonline.com_19-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-etymonline.com_19-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.etymonline.com/search?q=hydro-">”Etymonline”</a> (på engelska)<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.etymonline.com/search?q=hydro-">https://www.etymonline.com/search?q=hydro-</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 21 oktober 2019</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Etymonline&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.etymonline.com%2Fsearch%3Fq%3Dhydro-&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-20"><a href="#cite_ref-20">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.etymonline.com/search?q=aqua">”Etymonline”</a> (på engelska)<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.etymonline.com/search?q=aqua">https://www.etymonline.com/search?q=aqua</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 21 oktober 2019</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Etymonline&rft.atitle=&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.etymonline.com%2Fsearch%3Fq%3Daqua&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-21"><a href="#cite_ref-21">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFElof_Hellquist1922">Elof Hellquist (1922). <i><span>Svensk etymologisk ordbok</span></i>. Lund: C. W. K. Gleerups förlag. sid. 1191</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Svensk+etymologisk+ordbok&rft.aulast=Elof+Hellquist&rft.au=Elof+Hellquist&rft.date=1922&rft.pages=sid.%26nbsp%3B1191&rft.place=Lund&rft.pub=C.+W.+K.+Gleerups+f%C3%B6rlag&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-22"><a href="#cite_ref-22">^</a> <span class="reference-text">Gary Melnick, <a href="/w/index.php?title=Harvard-Smithsonian_Center_for_Astrophysics&action=edit&redlink=1" class="new" title="Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics [inte skriven än]">Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics</a> och David Neufeld, <a href="/wiki/Johns_Hopkins_University" title="Johns Hopkins University">Johns Hopkins University</a> citerade i: <cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20000116054013/http://www.news.harvard.edu/gazette/1998/04.23/DiscoverofWater.html">”Discover of Water Vapor Near Orion Nebula Suggests Possible Origin of H20 in Solar System (sic)”</a>. The Harvard University Gazette. 23 april 1998. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.news.harvard.edu/gazette/1998/04.23/DiscoverofWater.html">originalet</a> den januari 16, 2000<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20000116054013/http://www.news.harvard.edu/gazette/1998/04.23/DiscoverofWater.html">https://web.archive.org/web/20000116054013/http://www.news.harvard.edu/gazette/1998/04.23/DiscoverofWater.html</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Discover+of+Water+Vapor+Near+Orion+Nebula+Suggests+Possible+Origin+of+H20+in+Solar+System+%28sic%29&rft.atitle=&rft.date=23+april+1998&rft.pub=The+Harvard+University+Gazette&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20000116054013%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.news.harvard.edu%2Fgazette%2F1998%2F04.23%2FDiscoverofWater.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span> <cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.jhu.edu/news_info/news/home98/apr98/clouds.html">”Space Cloud Holds Enough Water to Fill Earth's Oceans 1 Million Times”</a>. Headlines@Hopkins, JHU. 9 april 1998<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.jhu.edu/news_info/news/home98/apr98/clouds.html">http://www.jhu.edu/news_info/news/home98/apr98/clouds.html</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Space+Cloud+Holds+Enough+Water+to+Fill+Earth%27s+Oceans+1+Million+Times&rft.atitle=&rft.date=9+april+1998&rft.pub=Headlines%40Hopkins%2C+JHU&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.jhu.edu%2Fnews_info%2Fnews%2Fhome98%2Fapr98%2Fclouds.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span> <cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://news.harvard.edu/gazette/1999/02.25/telescope.html">”Water, Water Everywhere: Radio telescope finds water is common in universe”</a>. The Harvard University Gazette. 25 februari 1999<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://news.harvard.edu/gazette/1999/02.25/telescope.html">http://news.harvard.edu/gazette/1999/02.25/telescope.html</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Water%2C+Water+Everywhere%3A+Radio+telescope+finds+water+is+common+in+universe&rft.atitle=&rft.date=25+februari+1999&rft.pub=The+Harvard+University+Gazette&rft_id=http%3A%2F%2Fnews.harvard.edu%2Fgazette%2F1999%2F02.25%2Ftelescope.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span>(linked 4/2007)</span> </li> <li id="cite_note-planetary_society-23"><a href="#cite_ref-planetary_society_23-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20080707035106/http://www.planetary.org/news/2008/0703_MESSENGER_Scientists_Astonished_to.html">”MESSENGER Scientists 'Astonished' to Find Water in Mercury's Thin Atmosphere”</a>. Planetary Society. 3 juli 2008. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.planetary.org/news/2008/0703_MESSENGER_Scientists_Astonished_to.html">originalet</a> den 7 juli 2008<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20080707035106/http://www.planetary.org/news/2008/0703_MESSENGER_Scientists_Astonished_to.html">https://web.archive.org/web/20080707035106/http://www.planetary.org/news/2008/0703_MESSENGER_Scientists_Astonished_to.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 5 juli 2008</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=MESSENGER+Scientists+%27Astonished%27+to+Find+Water+in+Mercury%27s+Thin+Atmosphere&rft.atitle=&rft.date=3+juli+2008&rft.pub=Planetary+Society&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20080707035106%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.planetary.org%2Fnews%2F2008%2F0703_MESSENGER_Scientists_Astonished_to.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-24"><a href="#cite_ref-24">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFHunter_Waite,_J._et_al.2006">Hunter Waite, J. et al. (2006). <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.lpl.arizona.edu/~yelle/eprints/Waite06a.pdf">”Cassini Ion and Neutral Mass Spectrometer: Enceladus Plume Composition and Structure”</a>. <i><a href="/wiki/Science" title="Science">Science</a></i> 311 (5766): sid. 1419-1422. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<span class="neverexpand"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1126%2Fscience.1121290">10.1126/science.1121290</a></span><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.lpl.arizona.edu/~yelle/eprints/Waite06a.pdf">http://www.lpl.arizona.edu/~yelle/eprints/Waite06a.pdf</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Cassini+Ion+and+Neutral+Mass+Spectrometer%3A+Enceladus+Plume+Composition+and+Structure&rft.jtitle=%5B%5BScience%5D%5D&rft.aulast=Hunter+Waite%2C+J.+et+al.&rft.au=Hunter+Waite%2C+J.+et+al.&rft.date=2006&rft.volume=311&rft.issue=5766&rft.pages=sid.%26nbsp%3B1419-1422&rft_id=info:doi/10.1126%2Fscience.1121290&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.lpl.arizona.edu%2F%7Eyelle%2Feprints%2FWaite06a.pdf&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-25"><a href="#cite_ref-25">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.time.com/time/health/article/0,8599,1642811,00.html">Water Found on Distant Planet</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20070716081124/http://www.time.com/time/health/article/0,8599,1642811,00.html">Arkiverad</a> 16 juli 2007 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. July 12, 2007 By Laura Blue, <a href="/wiki/Time_(tidskrift)" title="Time (tidskrift)">Time</a></span> </li> <li id="cite_note-Space.com_water-26"><a href="#cite_ref-Space.com_water_26-0">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.space.com/scienceastronomy/070410_water_exoplanet.html">Water Found in Extrasolar Planet's Atmosphere</a> – Space.com</span> </li> <li id="cite_note-27"><a href="#cite_ref-27">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.spiegel.de/wissenschaft/weltall/0,1518,564911,00.html">Versteckt in Glasperlen: Auf dem Mond gibt es Wasser – Wissenschaft – </a><a href="/wiki/Der_Spiegel" title="Der Spiegel">Der Spiegel</a> – Nachrichten</span> </li> <li id="cite_note-28"><a href="#cite_ref-28">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://science.nasa.gov/headlines/y2009/24sep_moonwater.htm">Water Molecules Found on the Moon</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20090927092541/http://science.nasa.gov/headlines/y2009/24sep_moonwater.htm">Arkiverad</a> 27 september 2009 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., NASA, September 24, 2009</span> </li> <li id="cite_note-29"><a href="#cite_ref-29">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.jpl.nasa.gov/news/news.php?release=2014-103">”NASA Space Assets Detect Ocean inside Saturn Moon”</a> (på engelska). 3 april 2014<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.jpl.nasa.gov/news/news.php?release=2014-103">https://www.jpl.nasa.gov/news/news.php?release=2014-103</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 21 oktober 2019</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=NASA+Space+Assets+Detect+Ocean+inside+Saturn+Moon&rft.atitle=&rft.date=3+april+2014&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.jpl.nasa.gov%2Fnews%2Fnews.php%3Frelease%3D2014-103&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-30"><a href="#cite_ref-30">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.jpl.nasa.gov/news/news.php?release=2013-363">”Hubble Sees Evidence of Water Vapor at Jupiter Moon”</a> (på engelska). 12 december 2013<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.jpl.nasa.gov/news/news.php?release=2013-363">https://www.jpl.nasa.gov/news/news.php?release=2013-363</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 21 oktober 2019</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Hubble+Sees+Evidence+of+Water+Vapor+at+Jupiter+Moon&rft.atitle=&rft.date=12+december+2013&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.jpl.nasa.gov%2Fnews%2Fnews.php%3Frelease%3D2013-363&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-Sparrow-31">^ [<a href="#cite_ref-Sparrow_31-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Sparrow_31-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSparrow2006">Sparrow, Giles (2006). <i><span>The Solar System</span></i>. Thunder Bay Press. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/1592235794" title="Special:Bokkällor/1592235794">ISBN 1592235794</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Solar+System&rft.aulast=Sparrow&rft.aufirst=Giles&rft.au=Sparrow%2C+Giles&rft.date=2006&rft.pub=Thunder+Bay+Press&rft.isbn=1592235794&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-32"><a href="#cite_ref-32">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book">”J. C. I. Dooge. "Integrated Management of Water Resources"”. <i><span>Understanding the Earth System: compartments, processes, and interactions</span></i>. Springer. 2001. sid. 116</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=J.+C.+I.+Dooge.+%22Integrated+Management+of+Water+Resources%22&rft.atitle=Understanding+the+Earth+System%3A+compartments%2C+processes%2C+and+interactions&rft.date=2001&rft.pages=sid.%26nbsp%3B116&rft.pub=Springer&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-33"><a href="#cite_ref-33">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.daviddarling.info/encyclopedia/H/habzone.html">”Habitable Zone”</a>. The Encyclopedia of Astrobiology, Astronomy and Spaceflight<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.daviddarling.info/encyclopedia/H/habzone.html">http://www.daviddarling.info/encyclopedia/H/habzone.html</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Habitable+Zone&rft.atitle=&rft.pub=The+Encyclopedia+of+Astrobiology%2C+Astronomy+and+Spaceflight&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.daviddarling.info%2Fencyclopedia%2FH%2Fhabzone.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-34"><a href="#cite_ref-34">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://web.mit.edu/12.000/www/m2012/finalwebsite/solution/glaciers.shtml">”Glacial Icebergs: Sources of Freshwater”</a>. Massachusetts Institute of Technology<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://web.mit.edu/12.000/www/m2012/finalwebsite/solution/glaciers.shtml">http://web.mit.edu/12.000/www/m2012/finalwebsite/solution/glaciers.shtml</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 30 maj 2018</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Glacial+Icebergs%3A+Sources+of+Freshwater&rft.atitle=&rft.pub=Massachusetts+Institute+of+Technology&rft_id=http%3A%2F%2Fweb.mit.edu%2F12.000%2Fwww%2Fm2012%2Ffinalwebsite%2Fsolution%2Fglaciers.shtml&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-35"><a href="#cite_ref-35">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://ne.se/school/lang/regnb%C3%A5ge/291824">Regnbåge</a>, <a href="/wiki/Nationalencyklopedin" title="Nationalencyklopedin">Nationalencyklopedin</a>. Hämtat 4 mars 2010.</span> </li> <li id="cite_note-36"><a href="#cite_ref-36">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFHenrik_Alvarez2006">Henrik Alvarez (2006). <i><span>Energiteknik</span></i>. Lund: Studentlitteratur. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/91-44-04509-3" title="Special:Bokkällor/91-44-04509-3">ISBN 91-44-04509-3</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Energiteknik&rft.aulast=Henrik+Alvarez&rft.au=Henrik+Alvarez&rft.date=2006&rft.place=Lund&rft.pub=Studentlitteratur&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-37"><a href="#cite_ref-37">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.g8.fr/evian/english/navigation/2003_g8_summit/summit_documents/water_-_a_g8_action_plan.html">G8 "Action plan" decided upon at the 2003 Evian summit</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20030608042310/http://www.g8.fr/evian/english/navigation/2003_g8_summit/summit_documents/water_-_a_g8_action_plan.html">Arkiverad</a> 8 juni 2003 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.</span> </li> <li id="cite_note-38"><a href="#cite_ref-38">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.who.int/features/qa/70/en/">World Health Organization. Safe Water and Global Health.</a></span> </li> <li id="cite_note-39"><a href="#cite_ref-39">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFUNEP_International_Environment2002">UNEP International Environment (2002). <i><span>Environmentally Sound Technology for Wastewater and Stormwater Management: An International Source Book</span></i>. IWA Publishing. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/1843390086" title="Special:Bokkällor/1843390086">ISBN 1843390086</a>. <a href="/wiki/Online_Computer_Library_Center" title="Online Computer Library Center">OCLC</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/oclc/49204666">49204666</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Environmentally+Sound+Technology+for+Wastewater+and+Stormwater+Management%3A+An+International+Source+Book&rft.aulast=UNEP+International+Environment&rft.au=UNEP+International+Environment&rft.date=2002&rft.pub=IWA+Publishing&rft_id=info:oclcnum/49204666&rft.isbn=1843390086&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-40"><a href="#cite_ref-40">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFRavindranathJayant_A._Sathaye2002">Ravindranath, Nijavalli H.; Jayant A. Sathaye (2002). <i><span>Climate Change and Developing Countries</span></i>. Springer. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/1402001045" title="Special:Bokkällor/1402001045">ISBN 1402001045</a>. <a href="/wiki/Online_Computer_Library_Center" title="Online Computer Library Center">OCLC</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/oclc/231965991">231965991</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Climate+Change+and+Developing+Countries&rft.aulast=Ravindranath&rft.aufirst=Nijavalli+H.&rft.au=Ravindranath%2C+Nijavalli+H.&rft.au=Jayant+A.+Sathaye&rft.date=2002&rft.pub=Springer&rft_id=info:oclcnum/231965991&rft.isbn=1402001045&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-41"><a href="#cite_ref-41">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFLuoGuoNgoNghiem">Luo, Yunlong; Guo, Wenshan; Ngo, Huu Hao; Nghiem, Long Duc; Hai, Faisal Ibney; Zhang, Jian (1 mars 2014). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048969713015465">”A review on the occurrence of micropollutants in the aquatic environment and their fate and removal during wastewater treatment”</a> (på engelska). <i>Science of The Total Environment</i> 473-474: sid. 619–641. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<span class="neverexpand"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1016%2Fj.scitotenv.2013.12.065">10.1016/j.scitotenv.2013.12.065</a></span>. <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/0048-9697">0048-9697</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048969713015465">https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048969713015465</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 november 2022</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=A+review+on+the+occurrence+of+micropollutants+in+the+aquatic+environment+and+their+fate+and+removal+during+wastewater+treatment&rft.jtitle=Science+of+The+Total+Environment&rft.aulast=Luo&rft.aufirst=Yunlong&rft.au=Luo%2C+Yunlong&rft.au=Guo%2C+Wenshan&rft.au=Ngo%2C+Huu+Hao&rft.au=Nghiem%2C+Long+Duc&rft.au=Hai%2C+Faisal+Ibney&rft.au=Zhang%2C+Jian&rft.date=1+mars+2014&rft.volume=473-474&rft.pages=sid.%26nbsp%3B619%E2%80%93641&rft_id=info:doi/10.1016%2Fj.scitotenv.2013.12.065&rft.issn=0048-9697&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.sciencedirect.com%2Fscience%2Farticle%2Fpii%2FS0048969713015465&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-42"><a href="#cite_ref-42">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFMezzelaniGorbiRegoli">Mezzelani, Marica; Gorbi, Stefania; Regoli, Francesco (2018-09). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0141113618300722">”Pharmaceuticals in the aquatic environments: Evidence of emerged threat and future challenges for marine organisms”</a> (på engelska). <i>Marine Environmental Research</i> 140: sid. 41–60. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<span class="neverexpand"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1016%2Fj.marenvres.2018.05.001">10.1016/j.marenvres.2018.05.001</a></span><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0141113618300722">https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0141113618300722</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 november 2022</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Pharmaceuticals+in+the+aquatic+environments%3A+Evidence+of+emerged+threat+and+future+challenges+for+marine+organisms&rft.jtitle=Marine+Environmental+Research&rft.aulast=Mezzelani&rft.aufirst=Marica&rft.au=Mezzelani%2C+Marica&rft.au=Gorbi%2C+Stefania&rft.au=Regoli%2C+Francesco&rft.date=2018-09&rft.volume=140&rft.pages=sid.%26nbsp%3B41%E2%80%9360&rft_id=info:doi/10.1016%2Fj.marenvres.2018.05.001&rft_id=https%3A%2F%2Flinkinghub.elsevier.com%2Fretrieve%2Fpii%2FS0141113618300722&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-43"><a href="#cite_ref-43">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFMurphyEwinsCarbonnierQuinn">Murphy, Fionn; Ewins, Ciaran; Carbonnier, Frederic; Quinn, Brian (7 juni 2016). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acs.est.5b05416">”Wastewater Treatment Works (WwTW) as a Source of Microplastics in the Aquatic Environment”</a> (på engelska). <i>Environmental Science & Technology</i> 50 (11): sid. 5800–5808. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<span class="neverexpand"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1021%2Facs.est.5b05416">10.1021/acs.est.5b05416</a></span>. <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/0013-936X">0013-936X</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acs.est.5b05416">https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acs.est.5b05416</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 november 2022</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Wastewater+Treatment+Works+%28WwTW%29+as+a+Source+of+Microplastics+in+the+Aquatic+Environment&rft.jtitle=Environmental+Science+%26+Technology&rft.aulast=Murphy&rft.aufirst=Fionn&rft.au=Murphy%2C+Fionn&rft.au=Ewins%2C+Ciaran&rft.au=Carbonnier%2C+Frederic&rft.au=Quinn%2C+Brian&rft.date=7+juni+2016&rft.volume=50&rft.issue=11&rft.pages=sid.%26nbsp%3B5800%E2%80%935808&rft_id=info:doi/10.1021%2Facs.est.5b05416&rft.issn=0013-936X&rft_id=https%3A%2F%2Fpubs.acs.org%2Fdoi%2F10.1021%2Facs.est.5b05416&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-44"><a href="#cite_ref-44">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFCedergreen2017">Cedergreen, Nina (2017-01). Stephen O. Duke, Per Kudsk, Keith Solomon. red (på engelska). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="https://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/bk-2017-1249.ch012">Low Dose Effects of Pesticides in the Aquatic Environment</a></i>. "1249". American Chemical Society. sid. 167–187. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<span class="neverexpand"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1021%2Fbk-2017-1249.ch012">10.1021/bk-2017-1249.ch012</a></span>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-8412-3211-2" title="Special:Bokkällor/978-0-8412-3211-2">ISBN 978-0-8412-3211-2</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/bk-2017-1249.ch012">https://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/bk-2017-1249.ch012</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 november 2022</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Low+Dose+Effects+of+Pesticides+in+the+Aquatic+Environment&rft.aulast=Cedergreen&rft.aufirst=Nina&rft.au=Cedergreen%2C+Nina&rft.date=2017-01&rft.volume=1249&rft.pages=sid.%26nbsp%3B167%E2%80%93187&rft.pub=American+Chemical+Society&rft_id=info:doi/10.1021%2Fbk-2017-1249.ch012&rft.isbn=978-0-8412-3211-2&rft_id=https%3A%2F%2Fpubs.acs.org%2Fdoi%2Fabs%2F10.1021%2Fbk-2017-1249.ch012&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-45"><a href="#cite_ref-45">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFPantelakiVoutsa">Pantelaki, Ioanna; Voutsa, Dimitra (1 februari 2019). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048969718332558">”Organophosphate flame retardants (OPFRs): A review on analytical methods and occurrence in wastewater and aquatic environment”</a> (på engelska). <i>Science of The Total Environment</i> 649: sid. 247–263. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<span class="neverexpand"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1016%2Fj.scitotenv.2018.08.286">10.1016/j.scitotenv.2018.08.286</a></span>. <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/0048-9697">0048-9697</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048969718332558">https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048969718332558</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 november 2022</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Organophosphate+flame+retardants+%28OPFRs%29%3A+A+review+on+analytical+methods+and+occurrence+in+wastewater+and+aquatic+environment&rft.jtitle=Science+of+The+Total+Environment&rft.aulast=Pantelaki&rft.aufirst=Ioanna&rft.au=Pantelaki%2C+Ioanna&rft.au=Voutsa%2C+Dimitra&rft.date=1+februari+2019&rft.volume=649&rft.pages=sid.%26nbsp%3B247%E2%80%93263&rft_id=info:doi/10.1016%2Fj.scitotenv.2018.08.286&rft.issn=0048-9697&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.sciencedirect.com%2Fscience%2Farticle%2Fpii%2FS0048969718332558&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-46"><a href="#cite_ref-46">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFAhrensBundschuh">Ahrens, Lutz; Bundschuh, Mirco (2014-09). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/etc.2663">”Fate and effects of poly- and perfluoroalkyl substances in the aquatic environment: A review: Fate and effects of polyfluoroalkyl and perfluoroalkyl substances”</a> (på engelska). <i>Environmental Toxicology and Chemistry</i> 33 (9): sid. 1921–1929. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<span class="neverexpand"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1002%2Fetc.2663">10.1002/etc.2663</a></span><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/etc.2663">https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/etc.2663</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 november 2022</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Fate+and+effects+of+poly-+and+perfluoroalkyl+substances+in+the+aquatic+environment%3A+A+review%3A+Fate+and+effects+of+polyfluoroalkyl+and+perfluoroalkyl+substances&rft.jtitle=Environmental+Toxicology+and+Chemistry&rft.aulast=Ahrens&rft.aufirst=Lutz&rft.au=Ahrens%2C+Lutz&rft.au=Bundschuh%2C+Mirco&rft.date=2014-09&rft.volume=33&rft.issue=9&rft.pages=sid.%26nbsp%3B1921%E2%80%931929&rft_id=info:doi/10.1002%2Fetc.2663&rft_id=https%3A%2F%2Fonlinelibrary.wiley.com%2Fdoi%2F10.1002%2Fetc.2663&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-47"><a href="#cite_ref-47">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFHoltFoxGrießbachJohnsen">Holt, M. S; Fox, K; Grießbach, E; Johnsen, S; Kinnunen, J; Lecloux, A (1 december 2000). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0045653500000369">”Monitoring, modelling and environmental exposure assessment of industrial chemicals in the aquatic environment”</a> (på engelska). <i>Chemosphere</i> 41 (11): sid. 1799–1808. <a href="/wiki/Digital_object_identifier" title="Digital object identifier">doi</a>:<span class="neverexpand"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://dx.doi.org/10.1016%2FS0045-6535%2800%2900036-9">10.1016/S0045-6535(00)00036-9</a></span>. <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/0045-6535">0045-6535</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0045653500000369">https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0045653500000369</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 november 2022</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Monitoring%2C+modelling+and+environmental+exposure+assessment+of+industrial+chemicals+in+the+aquatic+environment&rft.jtitle=Chemosphere&rft.aulast=Holt&rft.aufirst=M.+S&rft.au=Holt%2C+M.+S&rft.au=Fox%2C+K&rft.au=Grie%C3%9Fbach%2C+E&rft.au=Johnsen%2C+S&rft.au=Kinnunen%2C+J&rft.au=Lecloux%2C+A&rft.date=1+december+2000&rft.volume=41&rft.issue=11&rft.pages=sid.%26nbsp%3B1799%E2%80%931808&rft_id=info:doi/10.1016%2FS0045-6535%2800%2900036-9&rft.issn=0045-6535&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.sciencedirect.com%2Fscience%2Farticle%2Fpii%2FS0045653500000369&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-48"><a href="#cite_ref-48">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book"> <i><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.worldcat.org/oclc/899727565">Casarett & Doull's essentials of toxicology</a></i> (Third edition). 2015. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-07-184708-7" title="Special:Bokkällor/978-0-07-184708-7">ISBN 978-0-07-184708-7</a>. <a href="/wiki/Online_Computer_Library_Center" title="Online Computer Library Center">OCLC</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/oclc/899727565">899727565</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.worldcat.org/oclc/899727565">https://www.worldcat.org/oclc/899727565</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 16 november 2022</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Casarett+%26+Doull%27s+essentials+of+toxicology&rft.date=2015&rft.edition=Third+edition&rft_id=info:oclcnum/899727565&rft.isbn=978-0-07-184708-7&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.worldcat.org%2Foclc%2F899727565&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-49"><a href="#cite_ref-49">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://echa.europa.eu/candidate-list-table">”Candidate List of substances of very high concern for Authorisation - ECHA”</a> (på brittisk engelska). <i><span>echa.europa.eu</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://echa.europa.eu/candidate-list-table">https://echa.europa.eu/candidate-list-table</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 16 november 2022</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Candidate+List+of+substances+of+very+high+concern+for+Authorisation+-+ECHA&rft.atitle=echa.europa.eu&rft_id=https%3A%2F%2Fecha.europa.eu%2Fcandidate-list-table&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-50"><a href="#cite_ref-50">^</a> <span class="reference-text">UNESCO (2006), <a rel="nofollow" class="external text" href="http://unesdoc.unesco.org/images/0014/001444/144409E.pdf">Water, a shared responsibility. The United Nations World Water Development Report 2</a></span> </li> <li id="cite_note-51"><a href="#cite_ref-51">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.princeton.edu/~ina/infographics/water.html">Informationsplansch om vattenbrist (Internation Networks Archive)</a></span> </li> <li id="cite_note-52"><a href="#cite_ref-52">^</a> <span class="reference-text"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_natural_disasters_by_death_toll#Ten_deadliest_natural_disasters" class="extiw" title="en:List of natural disasters by death toll">en:List of natural disasters by death toll#Ten deadliest natural disasters</a> på engelska Wikipedia</span> </li> <li id="cite_note-53"><a href="#cite_ref-53">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.wbcsd.org/includes/getTarget.asp?type=d&id=MTYyNTA">WBCSD Water Faacts & Trends</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20120301011840/http://www.wbcsd.org/includes/getTarget.asp?type=d&id=MTYyNTA">Arkiverad</a> 1 mars 2012 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>.</span> </li> <li id="cite_note-Water_Use_in_the_United_States-54">^ [<a href="#cite_ref-Water_Use_in_the_United_States_54-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-Water_Use_in_the_United_States_54-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://nationalatlas.gov/articles/water/a_wateruse.html">Water Use in the United States</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20090814045418/http://nationalatlas.gov/articles/water/a_wateruse.html">Arkiverad</a> 14 augusti 2009 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., National Atlas.gov</span> </li> <li id="cite_note-55"><a href="#cite_ref-55">^</a> <span class="reference-text"><i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://smdsi.quartier-rural.org/histoire/18germ_3.htm">Decree relating to the weights and measurements</a></i></span> </li> <li id="cite_note-56"><a href="#cite_ref-56">^</a> <span class="reference-text"><i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://histoire.du.metre.free.fr/fr/index.htm">here L'Histoire Du Mètre, La Détermination De L'Unité De Poids</a></i></span> </li> <li id="cite_note-57"><a href="#cite_ref-57">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.madsci.org/posts/archives/2000-05/958588306.An.r.html">Re: What percentage of the human body is composed of water?</a> Jeffrey Utz, M.D., The MadSci Network</span> </li> <li id="cite_note-58"><a href="#cite_ref-58">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://archive.is/20120524191657/http://www.bbc.co.uk/health/treatments/healthy_living/nutrition/index.shtml">”Healthy Water Living”</a>. BBC. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.bbc.co.uk/health/healthy_living/nutrition/drinks_water.shtml">originalet</a> den 24 maj 2012<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://archive.is/20120524191657/http://www.bbc.co.uk/health/treatments/healthy_living/nutrition/index.shtml">https://archive.is/20120524191657/http://www.bbc.co.uk/health/treatments/healthy_living/nutrition/index.shtml</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 1 februari 2007</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Healthy+Water+Living&rft.atitle=&rft.pub=BBC&rft_id=https%3A%2F%2Farchive.is%2F20120524191657%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.bbc.co.uk%2Fhealth%2Ftreatments%2Fhealthy_living%2Fnutrition%2Findex.shtml&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-Rhoades_2003-59"><a href="#cite_ref-Rhoades_2003_59-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFRhoades_RA,_Tanner_GA2003">Rhoades RA, Tanner GA (2003). <i><span>Medical Physiology</span></i> (2nd). Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0781719364" title="Special:Bokkällor/0781719364">ISBN 0781719364</a>. <a href="/wiki/Online_Computer_Library_Center" title="Online Computer Library Center">OCLC</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/oclc/50554808">50554808</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Medical+Physiology&rft.aulast=Rhoades+RA%2C+Tanner+GA&rft.au=Rhoades+RA%2C+Tanner+GA&rft.date=2003&rft.edition=2nd&rft.place=Baltimore&rft.pub=Lippincott+Williams+%26+Wilkins&rft_id=info:oclcnum/50554808&rft.isbn=0781719364&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-60"><a href="#cite_ref-60">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://ajpregu.physiology.org/cgi/content/full/283/5/R993">"Drink at least eight glasses of water a day." Really? Is there scientific evidence for "8 × 8"?</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20100420204226/http://ajpregu.physiology.org/cgi/content/full/283/5/R993">Arkiverad</a> 20 april 2010 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>. av Heinz Valdin, Department of Physiology, Dartmouth Medical School, Lebanon, <a href="/wiki/New_Hampshire" title="New Hampshire">New Hampshire</a></span> </li> <li id="cite_note-61"><a href="#cite_ref-61">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book"> <i><span>Food and Nutrition Board, National Academy of Sciences. Recommended Dietary Allowances.</span></i>. National Research Council, Reprint and Circular Series, No. 122. 1945. sid. 3–18</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Food+and+Nutrition+Board%2C+National+Academy+of+Sciences.+Recommended+Dietary+Allowances.&rft.date=1945&rft.pages=sid.%26nbsp%3B3%E2%80%9318&rft.pub=National+Research+Council%2C+Reprint+and+Circular+Series%2C+No.+122&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-62"><a href="#cite_ref-62">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.iom.edu/report.asp?id=18495">Dietary Reference Intakes: Water, Potassium, Sodium, Chloride, and Sulfate</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20051218142112/http://www.iom.edu/report.asp?id=18495">Arkiverad</a> 18 december 2005 hämtat från the <a href="/wiki/Internet_Archive#Wayback_Machine" title="Internet Archive">Wayback Machine</a>., Food and Nutrition Board</span> </li> <li id="cite_note-63"><a href="#cite_ref-63">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.mayoclinic.com/health/water/NU00283">Water: How much should you drink every day? – MayoClinic.com</a></span> </li> <li id="cite_note-64"><a href="#cite_ref-64">^</a> <span class="reference-text">"Conquering Chemistry" 4th Ed. Published 2008</span> </li> <li id="cite_note-65"><a href="#cite_ref-65">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFMatonJean_Hopkins,_Charles_William_McLaughlin,_Susan_Johnson,_Maryanna_Quon_Warner,_David_LaHart,_Jill_D._Wright1993">Maton, Anthea; Jean Hopkins, Charles William McLaughlin, Susan Johnson, Maryanna Quon Warner, David LaHart, Jill D. Wright (1993). <i><span>Human Biology and Health</span></i>. Englewood Cliffs, New Jersey, USA: Prentice Hall. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/0-13-981176-1" title="Special:Bokkällor/0-13-981176-1">ISBN 0-13-981176-1</a>. <a href="/wiki/Online_Computer_Library_Center" title="Online Computer Library Center">OCLC</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/oclc/32308337">32308337</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Human+Biology+and+Health&rft.aulast=Maton&rft.aufirst=Anthea&rft.au=Maton%2C+Anthea&rft.au=Jean+Hopkins%2C+Charles+William+McLaughlin%2C+Susan+Johnson%2C+Maryanna+Quon+Warner%2C+David+LaHart%2C+Jill+D.+Wright&rft.date=1993&rft.place=Englewood+Cliffs%2C+New+Jersey%2C+USA&rft.pub=Prentice+Hall&rft_id=info:oclcnum/32308337&rft.isbn=0-13-981176-1&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-66"><a href="#cite_ref-66">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://amasci.com/miscon/miscon4.html#watclr">BAD PHYSICS: Misconceptions spread by K-6 Grade School Textbooks</a></span> </li> <li id="cite_note-67"><a href="#cite_ref-67">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="journal"> <i><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.webcitation.org/66eKvCZUa?url=http://www.dartmouth.edu/~etrnsfer/water.htm">Why is water blue?</a></i>. "70". 1994. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.dartmouth.edu/~etrnsfer/water.htm">originalet</a> den 3 april 2012<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.webcitation.org/66eKvCZUa?url=http://www.dartmouth.edu/~etrnsfer/water.htm">https://www.webcitation.org/66eKvCZUa?url=http://www.dartmouth.edu/~etrnsfer/water.htm</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 4 mars 2010</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Why+is+water+blue%3F&rft.date=1994&rft.volume=70&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.webcitation.org%2F66eKvCZUa%3Furl%3Dhttp%3A%2F%2Fwww.dartmouth.edu%2F%7Eetrnsfer%2Fwater.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-68"><a href="#cite_ref-68">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/dop">”dop - Uppslagsverk - NE.se”</a>. <i><span>www.ne.se</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/dop">https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/dop</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 14 mars 2022</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=dop+-+Uppslagsverk+-+NE.se&rft.atitle=www.ne.se&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ne.se%2Fuppslagsverk%2Fencyklopedi%2Fenkel%2Fdop&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span><sup class="noprint Inline-Template"> [<a href="/wiki/Wikipedia:K%C3%A4llh%C3%A4nvisningar#Källor_som_kräver_inloggning" title="Wikipedia:Källhänvisningar">inloggning kan krävas</a>]</sup></span> </li> <li id="cite_note-69"><a href="#cite_ref-69">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.britannica.com/topic/mikvah">”mikvah | Judaism | Britannica”</a> (på engelska). <i><span>www.britannica.com</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.britannica.com/topic/mikvah">https://www.britannica.com/topic/mikvah</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 14 mars 2022</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=mikvah+%7C+Judaism+%7C+Britannica&rft.atitle=www.britannica.com&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.britannica.com%2Ftopic%2Fmikvah&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-70"><a href="#cite_ref-70">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.allaboutsikhs.com/sikh-way-of-life/sikh-ceremonies/amrit-sanskar-ceremony-of-khande-di-pahul/">”Amrit Sanskar (Ceremony of Khande di Pahul)”</a> (på amerikansk engelska). <i><span>Gateway to Sikhism</span></i>. 30 november 1999<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.allaboutsikhs.com/sikh-way-of-life/sikh-ceremonies/amrit-sanskar-ceremony-of-khande-di-pahul/">https://www.allaboutsikhs.com/sikh-way-of-life/sikh-ceremonies/amrit-sanskar-ceremony-of-khande-di-pahul/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 14 mars 2022</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Amrit+Sanskar+%28Ceremony+of+Khande+di+Pahul%29&rft.atitle=Gateway+to+Sikhism&rft.date=30+november+1999&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.allaboutsikhs.com%2Fsikh-way-of-life%2Fsikh-ceremonies%2Famrit-sanskar-ceremony-of-khande-di-pahul%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-71"><a href="#cite_ref-71">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/wudu">”wudu - Uppslagsverk - NE.se”</a>. <i><span>www.ne.se</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/wudu">https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/wudu</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 14 mars 2022</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=wudu+-+Uppslagsverk+-+NE.se&rft.atitle=www.ne.se&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.ne.se%2Fuppslagsverk%2Fencyklopedi%2Fl%25C3%25A5ng%2Fwudu&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Vatten"><span style="display: none;"> </span></span><sup class="noprint Inline-Template"> [<a href="/wiki/Wikipedia:K%C3%A4llh%C3%A4nvisningar#Källor_som_kräver_inloggning" title="Wikipedia:Källhänvisningar">inloggning kan krävas</a>]</sup></span> </li> <li id="cite_note-72"><a href="#cite_ref-72">^</a> <span class="reference-text"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.sacred-texts.com/tao/taote.htm">Internet Sacred Text Archive Home</a></span> </li> <li id="cite_note-73"><a href="#cite_ref-73">^</a> <span class="reference-text"><a href="/wiki/Arthur_Conan_Doyle" title="Arthur Conan Doyle">Arthur Conan Doyle</a>, <i><a href="/wiki/A_Study_in_Scarlet" class="mw-redirect" title="A Study in Scarlet">A Study in Scarlet</a></i>, Kapitel 2 2, "The Science of Deduction"</span> </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Externa_länkar"><span id="Externa_l.C3.A4nkar"></span>Externa länkar</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Vatten&veaction=edit&section=34" title="Redigera avsnitt: Externa länkar" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Vatten&action=edit&section=34" title="Redigera avsnitts källkod: Externa länkar"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><span typeof="mw:File"><span><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/15px-Commons-logo.svg.png" decoding="async" width="15" height="20" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/23px-Commons-logo.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/30px-Commons-logo.svg.png 2x" data-file-width="1024" data-file-height="1376" /></span></span> Wikimedia Commons har media som rör <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Water" class="extiw" title="commons:Category:Water">Vatten</a>.<div class="interProject commons" style="display:none;"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Water" class="extiw" title="commons:Category:Water">Bilder & media</a></div></li> <li>Fysikum om <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20130518060232/http://www.physto.se/forskning/nyheter/News090826.php">Vatten den märkligaste vätskan</a></li></ul> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table cellspacing="0" class="navbox" style="border-spacing:0;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table cellspacing="0" class="nowraplinks hlist auktoritetsdata navbox-inner" style="border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;"><tbody><tr><th scope="row" class="navbox-group"><a href="/wiki/Auktoritetsdata" title="Auktoritetsdata">Auktoritetsdata</a></th><td class="navbox-list navbox-odd" style="text-align:left;border-left-width:2px;border-left-style:solid;width:100%;padding:0px;"><div style="padding:0em 0.25em;"> • <a href="/wiki/Library_of_Congress_Control_Number" title="Library of Congress Control Number">LCCN</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.loc.gov/authorities/subjects/sh85145447">sh85145447</a></span> • <a href="/wiki/Gemeinsame_Normdatei" title="Gemeinsame Normdatei">GND</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://d-nb.info/gnd/4064689-0">4064689-0</a></span> • <a href="/wiki/Biblioth%C3%A8que_nationale_de_France" title="Bibliothèque nationale de France">BNF</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb11931913j">cb11931913j</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://data.bnf.fr/ark:/12148/cb11931913j">(data)</a></span> • <a href="/wiki/Nationella_parlamentsbiblioteket" title="Nationella parlamentsbiblioteket">NDL</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.ndl.go.jp/auth/ndlna/00567741">00567741</a></span> • <a href="/wiki/Tjeckiska_nationalbiblioteket" title="Tjeckiska nationalbiblioteket">NKC</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleph.nkp.cz/F/?func=find-c&local_base=aut&ccl_term=ica=ph116596&CON_LNG=ENG">ph116596</a></span> • <a href="/wiki/Spaniens_nationalbibliotek" title="Spaniens nationalbibliotek">BNE</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://catalogo.bne.es/uhtbin/authoritybrowse.cgi?action=display&authority_id=XX524789">XX524789</a></span></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table>    </div><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Vatten&oldid=56278847">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Vatten&oldid=56278847</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategorier</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Milj%C3%B6" title="Kategori:Miljö">Miljö</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Syref%C3%B6reningar" title="Kategori:Syreföreningar">Syreföreningar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:V%C3%A4tef%C3%B6reningar" title="Kategori:Väteföreningar">Väteföreningar</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Drycker" title="Kategori:Drycker">Drycker</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Naturresurser" title="Kategori:Naturresurser">Naturresurser</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:L%C3%B6sningsmedel" title="Kategori:Lösningsmedel">Lösningsmedel</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Vatten" title="Kategori:Vatten">Vatten</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Sidor_med_k%C3%A4llor_som_kr%C3%A4ver_inloggning" title="Kategori:Sidor med källor som kräver inloggning">Sidor med källor som kräver inloggning</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_som_beh%C3%B6ver_k%C3%A4llor" title="Kategori:Alla artiklar som behöver källor">Alla artiklar som behöver källor</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_som_beh%C3%B6ver_enstaka_k%C3%A4llor" title="Kategori:Alla artiklar som behöver enstaka källor">Alla artiklar som behöver enstaka källor</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_som_beh%C3%B6ver_enstaka_k%C3%A4llor_2010-03" title="Kategori:Artiklar som behöver enstaka källor 2010-03">Artiklar som behöver enstaka källor 2010-03</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_som_beh%C3%B6ver_enstaka_k%C3%A4llor_2010-08" title="Kategori:Artiklar som behöver enstaka källor 2010-08">Artiklar som behöver enstaka källor 2010-08</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_som_beh%C3%B6ver_enstaka_k%C3%A4llor_2011-03" title="Kategori:Artiklar som behöver enstaka källor 2011-03">Artiklar som behöver enstaka källor 2011-03</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LCCN" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN">Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_GND" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från GND">Wikipediaartiklar med identifierare från GND</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNF" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNF">Wikipediaartiklar med identifierare från BNF</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_BNE" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från BNE">Wikipediaartiklar med identifierare från BNE</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipedia:Basartiklar" title="Kategori:Wikipedia:Basartiklar">Wikipedia:Basartiklar</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 20 november 2024 kl. 19.43.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Vatten&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-f69cdc8f6-l24nk","wgBackendResponseTime":209,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"0.688","walltime":"0.851","ppvisitednodes":{"value":41075,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":271257,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":87939,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":18,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":94256,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":1,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 617.378 1 -total"," 45.61% 281.574 48 Mall:Citation/core"," 21.65% 133.682 19 Mall:Webbref"," 19.20% 118.547 19 Mall:Cite_web"," 15.57% 96.139 15 Mall:Bokref"," 14.95% 92.304 15 Mall:Cite_book"," 14.22% 87.814 1 Mall:Auktoritetsdata"," 11.46% 70.779 9 Mall:Tidskriftsref"," 10.87% 67.119 9 Mall:Cite_journal"," 10.38% 64.104 1 Mall:Kemibox"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.118","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":3438381,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-web.eqiad.main-5dc468848-q5cj8","timestamp":"20241122162531","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Vatten","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Vatten","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q283","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q283","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2003-02-05T00:18:01Z","dateModified":"2024-11-20T18:43:39Z","image":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/4\/41\/Iceberg_with_hole_near_Sandersons_Hope_2007-07-28_2.jpg","headline":"kemisk f\u00f6rening av v\u00e4te och syre"}</script> </body> </html>