CINXE.COM

<!DOCTYPE html> <html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available" lang="sv" dir="ltr"> <head> <meta charset="UTF-8"> <title>Litteraturhistoria – Wikipedia</title> <script>(function(){var className="client-js vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-sticky-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-1 vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-1 vector-feature-night-mode-disabled skin-theme-clientpref-day vector-toc-available";var cookie=document.cookie.match(/(?:^|; )svwikimwclientpreferences=([^;]+)/);if(cookie){cookie[1].split('%2C').forEach(function(pref){className=className.replace(new RegExp('(^| )'+pref.replace(/-clientpref-\w+$|[^\w-]+/g,'')+'-clientpref-\\w+( |$)'),'$1'+pref+'$2');});}document.documentElement.className=className;}());RLCONF={"wgBreakFrames":false,"wgSeparatorTransformTable":[",\t."," \t,"],"wgDigitTransformTable":["",""], "wgDefaultDateFormat":"dmy","wgMonthNames":["","januari","februari","mars","april","maj","juni","juli","augusti","september","oktober","november","december"],"wgRequestId":"c9519841-4480-4562-bac5-1cde0cd193f6","wgCanonicalNamespace":"","wgCanonicalSpecialPageName":false,"wgNamespaceNumber":0,"wgPageName":"Litteraturhistoria","wgTitle":"Litteraturhistoria","wgCurRevisionId":55976672,"wgRevisionId":55976672,"wgArticleId":689624,"wgIsArticle":true,"wgIsRedirect":false,"wgAction":"view","wgUserName":null,"wgUserGroups":["*"],"wgCategories":["Alla artiklar som behöver källor","Alla artiklar som behöver enstaka källor","Artiklar som behöver enstaka källor 2020-07","Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN","Wikipediaartiklar med identifierare från GND","Projekt Kvinnliga huvudpersoner","Litteraturhistoria"],"wgPageViewLanguage":"sv","wgPageContentLanguage":"sv","wgPageContentModel":"wikitext","wgRelevantPageName":"Litteraturhistoria","wgRelevantArticleId":689624, "wgIsProbablyEditable":true,"wgRelevantPageIsProbablyEditable":true,"wgRestrictionEdit":[],"wgRestrictionMove":[],"wgNoticeProject":"wikipedia","wgCiteReferencePreviewsActive":true,"wgMediaViewerOnClick":true,"wgMediaViewerEnabledByDefault":true,"wgPopupsFlags":0,"wgVisualEditor":{"pageLanguageCode":"sv","pageLanguageDir":"ltr","pageVariantFallbacks":"sv"},"wgMFDisplayWikibaseDescriptions":{"search":true,"watchlist":true,"tagline":true,"nearby":true},"wgWMESchemaEditAttemptStepOversample":false,"wgWMEPageLength":90000,"wgRelatedArticlesCompat":[],"wgCentralAuthMobileDomain":false,"wgEditSubmitButtonLabelPublish":true,"wgULSPosition":"interlanguage","wgULSisCompactLinksEnabled":false,"wgVector2022LanguageInHeader":true,"wgULSisLanguageSelectorEmpty":false,"wgWikibaseItemId":"Q6497044","wgCheckUserClientHintsHeadersJsApi":["brands","architecture","bitness","fullVersionList","mobile","model","platform","platformVersion"],"GEHomepageSuggestedEditsEnableTopics":true, "wgGETopicsMatchModeEnabled":false,"wgGEStructuredTaskRejectionReasonTextInputEnabled":false,"wgGELevelingUpEnabledForUser":false};RLSTATE={"ext.gadget.babel":"ready","ext.gadget.geo":"ready","ext.gadget.warnings":"ready","ext.gadget.tags":"ready","ext.gadget.error":"ready","ext.gadget.referenser":"ready","ext.gadget.printonly":"ready","ext.gadget.tables":"ready","ext.gadget.toccolours":"ready","ext.gadget.smallTagFontSize":"ready","ext.gadget.videoPlayButton":"ready","ext.globalCssJs.user.styles":"ready","site.styles":"ready","user.styles":"ready","ext.globalCssJs.user":"ready","user":"ready","user.options":"loading","ext.cite.styles":"ready","mediawiki.page.gallery.styles":"ready","skins.vector.search.codex.styles":"ready","skins.vector.styles":"ready","skins.vector.icons":"ready","jquery.makeCollapsible.styles":"ready","ext.wikimediamessages.styles":"ready","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript":"ready","ext.uls.interlanguage":"ready","wikibase.client.init":"ready", "ext.wikimediaBadges":"ready"};RLPAGEMODULES=["ext.cite.ux-enhancements","mediawiki.page.media","site","mediawiki.page.ready","jquery.makeCollapsible","mediawiki.toc","skins.vector.js","ext.centralNotice.geoIP","ext.centralNotice.startUp","ext.gadget.editsection0","ext.gadget.ProtectionIndicators","ext.gadget.GeoboxLocatorMulti","ext.gadget.InterwikiBadges","ext.gadget.collapsibleTables","ext.gadget.NewSection","ext.gadget.ExkluderaRobotskapadeSidor","ext.gadget.Nearby","ext.gadget.InterProjectLinks","ext.gadget.cgiircbox","ext.gadget.withJS","ext.gadget.CommonsFileLinks","ext.gadget.tableSorterCollation","ext.urlShortener.toolbar","ext.centralauth.centralautologin","mmv.bootstrap","ext.popups","ext.visualEditor.desktopArticleTarget.init","ext.visualEditor.targetLoader","ext.echo.centralauth","ext.eventLogging","ext.wikimediaEvents","ext.navigationTiming","ext.uls.interface","ext.cx.eventlogging.campaigns","ext.cx.uls.quick.actions","wikibase.client.vector-2022", "ext.checkUser.clientHints","ext.growthExperiments.SuggestedEditSession","wikibase.sidebar.tracking"];</script> <script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.loader.impl(function(){return["user.options@12s5i",function($,jQuery,require,module){mw.user.tokens.set({"patrolToken":"+\\","watchToken":"+\\","csrfToken":"+\\"}); }];});});</script> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.cite.styles%7Cext.uls.interlanguage%7Cext.visualEditor.desktopArticleTarget.noscript%7Cext.wikimediaBadges%7Cext.wikimediamessages.styles%7Cjquery.makeCollapsible.styles%7Cmediawiki.page.gallery.styles%7Cskins.vector.icons%2Cstyles%7Cskins.vector.search.codex.styles%7Cwikibase.client.init&only=styles&skin=vector-2022"> <script async="" src="/w/load.php?lang=sv&modules=startup&only=scripts&raw=1&skin=vector-2022"></script> <meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content=""> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=ext.gadget.babel%2Cerror%2Cgeo%2Cprintonly%2Creferenser%2CsmallTagFontSize%2Ctables%2Ctags%2Ctoccolours%2CvideoPlayButton%2Cwarnings&only=styles&skin=vector-2022"> <link rel="stylesheet" href="/w/load.php?lang=sv&modules=site.styles&only=styles&skin=vector-2022"> <meta name="generator" content="MediaWiki 1.44.0-wmf.4"> <meta name="referrer" content="origin"> <meta name="referrer" content="origin-when-cross-origin"> <meta name="robots" content="max-image-preview:standard"> <meta name="format-detection" content="telephone=no"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3a/Books_of_the_Past.jpg/1200px-Books_of_the_Past.jpg"> <meta property="og:image:width" content="1200"> <meta property="og:image:height" content="1621"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3a/Books_of_the_Past.jpg/800px-Books_of_the_Past.jpg"> <meta property="og:image:width" content="800"> <meta property="og:image:height" content="1081"> <meta property="og:image" content="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3a/Books_of_the_Past.jpg/640px-Books_of_the_Past.jpg"> <meta property="og:image:width" content="640"> <meta property="og:image:height" content="865"> <meta name="viewport" content="width=1120"> <meta property="og:title" content="Litteraturhistoria – Wikipedia"> <meta property="og:type" content="website"> <link rel="preconnect" href="//upload.wikimedia.org"> <link rel="alternate" media="only screen and (max-width: 640px)" href="//sv.m.wikipedia.org/wiki/Litteraturhistoria"> <link rel="alternate" type="application/x-wiki" title="Redigera" href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit"> <link rel="apple-touch-icon" href="/static/apple-touch/wikipedia.png"> <link rel="icon" href="/static/favicon/wikipedia.ico"> <link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="/w/rest.php/v1/search" title="Wikipedia (sv)"> <link rel="EditURI" type="application/rsd+xml" href="//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=rsd"> <link rel="canonical" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Litteraturhistoria"> <link rel="license" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv"> <link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Wikipedia Atom-flöde" href="/w/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&feed=atom"> <link rel="dns-prefetch" href="//meta.wikimedia.org" /> <link rel="dns-prefetch" href="//login.wikimedia.org"> </head> <body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject mw-editable page-Litteraturhistoria rootpage-Litteraturhistoria skin-vector-2022 action-view"><a class="mw-jump-link" href="#bodyContent">Hoppa till innehållet</a> <div class="vector-header-container"> <header class="vector-header mw-header"> <div class="vector-header-start"> <nav class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown vector-main-menu-dropdown vector-button-flush-left vector-button-flush-right" > <input type="checkbox" id="vector-main-menu-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-main-menu-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Huvudmeny" > <label id="vector-main-menu-dropdown-label" for="vector-main-menu-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-menu mw-ui-icon-wikimedia-menu"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Huvudmeny</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-main-menu-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-main-menu" class="vector-main-menu vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-main-menu-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="main-menu-pinned" data-pinnable-element-id="vector-main-menu" data-pinned-container-id="vector-main-menu-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-main-menu-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Huvudmeny</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-main-menu.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-navigation" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-navigation" > <div class="vector-menu-heading"> Navigering </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="n-mainpage-description" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Portal:Huvudsida" title="Besök huvudsidan [z]" accesskey="z"><span>Huvudsida</span></a></li><li id="n-Introduktion" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion"><span>Introduktion</span></a></li><li id="n-portal" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Deltagarportalen" title="Om projektet, vad du kan göra, var man kan hitta saker"><span>Deltagarportalen</span></a></li><li id="n-Bybrunnen" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen"><span>Bybrunnen</span></a></li><li id="n-recentchanges" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över de senaste ändringarna på wikin [r]" accesskey="r"><span>Senaste ändringarna</span></a></li><li id="n-randompage" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x"><span>Slumpartikel</span></a></li><li id="n-filuppladdning" class="mw-list-item"><a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard" title="Ladda upp filer till Wikimedia Commons"><span>Ladda upp filer</span></a></li><li id="n-Kontakta-Wikipedia" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Kontakt"><span>Kontakta Wikipedia</span></a></li><li id="n-help" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Platsen där du hittar hjälp"><span>Hjälp</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> <a href="/wiki/Portal:Huvudsida" class="mw-logo"> <img class="mw-logo-icon" src="/static/images/icons/wikipedia.png" alt="" aria-hidden="true" height="50" width="50"> <span class="mw-logo-container skin-invert"> <img class="mw-logo-wordmark" alt="Wikipedia" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-wordmark-en.svg" style="width: 7.5em; height: 1.125em;"> <img class="mw-logo-tagline" alt="" src="/static/images/mobile/copyright/wikipedia-tagline-sv.svg" width="120" height="13" style="width: 7.5em; height: 0.8125em;"> </span> </a> </div> <div class="vector-header-end"> <div id="p-search" role="search" class="vector-search-box-vue vector-search-box-collapses vector-search-box-show-thumbnail vector-search-box-auto-expand-width vector-search-box"> <a href="/wiki/Special:S%C3%B6k" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only search-toggle" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f"><span class="vector-icon mw-ui-icon-search mw-ui-icon-wikimedia-search"></span> <span>Sök</span> </a> <div class="vector-typeahead-search-container"> <div class="cdx-typeahead-search cdx-typeahead-search--show-thumbnail cdx-typeahead-search--auto-expand-width"> <form action="/w/index.php" id="searchform" class="cdx-search-input cdx-search-input--has-end-button"> <div id="simpleSearch" class="cdx-search-input__input-wrapper" data-search-loc="header-moved"> <div class="cdx-text-input cdx-text-input--has-start-icon"> <input class="cdx-text-input__input" type="search" name="search" placeholder="Sök på Wikipedia" aria-label="Sök på Wikipedia" autocapitalize="sentences" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" id="searchInput" > <span class="cdx-text-input__icon cdx-text-input__start-icon"></span> </div> <input type="hidden" name="title" value="Special:Sök"> </div> <button class="cdx-button cdx-search-input__end-button">Sök</button> </form> </div> </div> </div> <nav class="vector-user-links vector-user-links-wide" aria-label="Personliga verktyg"> <div class="vector-user-links-main"> <div id="p-vector-user-menu-preferences" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-userpage" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown " title="Ändra utseendet på sidans teckenstorlek, bredd och färg" > <input type="checkbox" id="vector-appearance-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-appearance-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Utseende" > <label id="vector-appearance-dropdown-label" for="vector-appearance-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-appearance mw-ui-icon-wikimedia-appearance"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Utseende</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-appearance-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <div id="p-vector-user-menu-notifications" class="vector-menu mw-portlet emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> <div id="p-vector-user-menu-overflow" class="vector-menu mw-portlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv" class=""><span>Stöd Wikipedia</span></a> </li> <li id="pt-createaccount-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Litteraturhistoria" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt" class=""><span>Skapa konto</span></a> </li> <li id="pt-login-2" class="user-links-collapsible-item mw-list-item user-links-collapsible-item"><a data-mw="interface" href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Litteraturhistoria" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o" class=""><span>Logga in</span></a> </li> </ul> </div> </div> </div> <div id="vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown vector-user-menu vector-button-flush-right vector-user-menu-logged-out" title="Fler alternativ" > <input type="checkbox" id="vector-user-links-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-user-links-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Personliga verktyg" > <label id="vector-user-links-dropdown-label" for="vector-user-links-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-ellipsis mw-ui-icon-wikimedia-ellipsis"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Personliga verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-personal" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-personal user-links-collapsible-item" title="Användarmeny" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-sitesupport" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="//donate.wikimedia.org/wiki/Special:FundraiserRedirector?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=C13_sv.wikipedia.org&uselang=sv"><span>Stöd Wikipedia</span></a></li><li id="pt-createaccount" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Skapa_konto&returnto=Litteraturhistoria" title="Du uppmuntras att skapa ett konto och logga in, men det är inte obligatoriskt"><span class="vector-icon mw-ui-icon-userAdd mw-ui-icon-wikimedia-userAdd"></span> <span>Skapa konto</span></a></li><li id="pt-login" class="user-links-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Litteraturhistoria" title="Inloggning ger tillgång till fler funktioner för den som vill skriva och redigera artiklar. [o]" accesskey="o"><span class="vector-icon mw-ui-icon-logIn mw-ui-icon-wikimedia-logIn"></span> <span>Logga in</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-user-menu-anon-editor" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-user-menu-anon-editor" > <div class="vector-menu-heading"> Sidor för utloggade redigerare <a href="/wiki/Hj%C3%A4lp:Introduktion" aria-label="Läs mer om redigering"><span>läs mer</span></a> </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="pt-anoncontribs" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Mina_bidrag" title="En lista över redigeringar från denna IP-adress [y]" accesskey="y"><span>Bidrag</span></a></li><li id="pt-anontalk" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Min_diskussion" title="Diskussion om redigeringar från det här IP-numret [n]" accesskey="n"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </header> </div> <div class="mw-page-container"> <div class="mw-page-container-inner"> <div class="vector-sitenotice-container"> <div id="siteNotice"></div> </div> <div class="vector-column-start"> <div class="vector-main-menu-container"> <div id="mw-navigation"> <nav id="mw-panel" class="vector-main-menu-landmark" aria-label="Webbplats"> <div id="vector-main-menu-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> </div> </div> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav id="mw-panel-toc" aria-label="Innehåll" data-event-name="ui.sidebar-toc" class="mw-table-of-contents-container vector-toc-landmark"> <div id="vector-toc-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-toc" class="vector-toc vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-toc-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="toc-pinned" data-pinnable-element-id="vector-toc" > <h2 class="vector-pinnable-header-label">Innehåll</h2> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-toc.unpin">dölj</button> </div> <ul class="vector-toc-contents" id="mw-panel-toc-list"> <li id="toc-mw-content-text" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a href="#" class="vector-toc-link"> <div class="vector-toc-text">Inledning</div> </a> </li> <li id="toc-Den_tidiga_litteraturhistorien" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Den_tidiga_litteraturhistorien"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">1</span> <span>Den tidiga litteraturhistorien</span> </div> </a> <ul id="toc-Den_tidiga_litteraturhistorien-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Antikens_litteratur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Antikens_litteratur"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2</span> <span>Antikens litteratur</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Antikens_litteratur-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Antikens litteratur</span> </button> <ul id="toc-Antikens_litteratur-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Latinsk_litteratur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Latinsk_litteratur"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">2.1</span> <span>Latinsk litteratur</span> </div> </a> <ul id="toc-Latinsk_litteratur-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Medeltidens_litteratur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Medeltidens_litteratur"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">3</span> <span>Medeltidens litteratur</span> </div> </a> <ul id="toc-Medeltidens_litteratur-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Renässansens_litteratur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Renässansens_litteratur"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">4</span> <span>Renässansens litteratur</span> </div> </a> <ul id="toc-Renässansens_litteratur-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Barockens_litteratur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Barockens_litteratur"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">5</span> <span>Barockens litteratur</span> </div> </a> <ul id="toc-Barockens_litteratur-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Upplysningens_litteratur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Upplysningens_litteratur"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">6</span> <span>Upplysningens litteratur</span> </div> </a> <ul id="toc-Upplysningens_litteratur-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Romantikens_litteratur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Romantikens_litteratur"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7</span> <span>Romantikens litteratur</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Romantikens_litteratur-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Romantikens litteratur</span> </button> <ul id="toc-Romantikens_litteratur-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Sturm_und_Drang" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Sturm_und_Drang"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.1</span> <span>Sturm und Drang</span> </div> </a> <ul id="toc-Sturm_und_Drang-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Burns_och_andra_brittiska_poeter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Burns_och_andra_brittiska_poeter"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.2</span> <span>Burns och andra brittiska poeter</span> </div> </a> <ul id="toc-Burns_och_andra_brittiska_poeter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Gotiken" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Gotiken"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">7.3</span> <span>Gotiken</span> </div> </a> <ul id="toc-Gotiken-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Realismen_och_naturalismens_litteratur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Realismen_och_naturalismens_litteratur"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8</span> <span>Realismen och naturalismens litteratur</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Realismen_och_naturalismens_litteratur-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Realismen och naturalismens litteratur</span> </button> <ul id="toc-Realismen_och_naturalismens_litteratur-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Vormärz" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Vormärz"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8.1</span> <span>Vormärz</span> </div> </a> <ul id="toc-Vormärz-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Naturalism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Naturalism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8.2</span> <span>Naturalism</span> </div> </a> <ul id="toc-Naturalism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Symbolism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Symbolism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8.3</span> <span>Symbolism</span> </div> </a> <ul id="toc-Symbolism-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Heimatkunst" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Heimatkunst"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8.4</span> <span>Heimatkunst</span> </div> </a> <ul id="toc-Heimatkunst-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Modernism" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Modernism"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8.5</span> <span>Modernism</span> </div> </a> <ul id="toc-Modernism-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Expressionism_(cirka_1910–1920)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Expressionism_(cirka_1910–1920)"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8.5.1</span> <span>Expressionism (cirka 1910–1920)</span> </div> </a> <ul id="toc-Expressionism_(cirka_1910–1920)-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Dadaism_(1916–mitten_av_1920-talet)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Dadaism_(1916–mitten_av_1920-talet)"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8.5.2</span> <span>Dadaism (1916–mitten av 1920-talet)</span> </div> </a> <ul id="toc-Dadaism_(1916–mitten_av_1920-talet)-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Modern_epik" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Modern_epik"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8.6</span> <span>Modern epik</span> </div> </a> <ul id="toc-Modern_epik-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Den_nya_sakligheten_(1920-_och_1930-talen)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Den_nya_sakligheten_(1920-_och_1930-talen)"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">8.7</span> <span>Den nya sakligheten (1920- och 1930-talen)</span> </div> </a> <ul id="toc-Den_nya_sakligheten_(1920-_och_1930-talen)-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Mellankrigslitteratur_i_Afrika" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Mellankrigslitteratur_i_Afrika"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9</span> <span>Mellankrigslitteratur i Afrika</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Mellankrigslitteratur_i_Afrika-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Mellankrigslitteratur i Afrika</span> </button> <ul id="toc-Mellankrigslitteratur_i_Afrika-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Négritude" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Négritude"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9.1</span> <span>Négritude</span> </div> </a> <ul id="toc-Négritude-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Portugisiskspråkig_litteratur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Portugisiskspråkig_litteratur"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">9.2</span> <span>Portugisiskspråkig litteratur</span> </div> </a> <ul id="toc-Portugisiskspråkig_litteratur-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Under_nazi-regimens_tid_(1933–1945)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Under_nazi-regimens_tid_(1933–1945)"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">10</span> <span>Under nazi-regimens tid (1933–1945)</span> </div> </a> <ul id="toc-Under_nazi-regimens_tid_(1933–1945)-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Efterkrigstidens_litteratur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Efterkrigstidens_litteratur"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11</span> <span>Efterkrigstidens litteratur</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Efterkrigstidens_litteratur-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Efterkrigstidens litteratur</span> </button> <ul id="toc-Efterkrigstidens_litteratur-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Trümmerliteratur_(1945–1950)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Trümmerliteratur_(1945–1950)"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11.1</span> <span>Trümmerliteratur (1945–1950)</span> </div> </a> <ul id="toc-Trümmerliteratur_(1945–1950)-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Förbundsrepubliken_Tyskland_(Västtyskland)" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Förbundsrepubliken_Tyskland_(Västtyskland)"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11.1.1</span> <span>Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland)</span> </div> </a> <ul id="toc-Förbundsrepubliken_Tyskland_(Västtyskland)-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Postkolonial_litteratur_i_Afrika" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Postkolonial_litteratur_i_Afrika"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11.2</span> <span>Postkolonial litteratur i Afrika</span> </div> </a> <ul id="toc-Postkolonial_litteratur_i_Afrika-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Östafrika" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Östafrika"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11.2.1</span> <span>Östafrika</span> </div> </a> <ul id="toc-Östafrika-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Sydafrika" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-3"> <a class="vector-toc-link" href="#Sydafrika"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11.2.2</span> <span>Sydafrika</span> </div> </a> <ul id="toc-Sydafrika-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Postmodernismens_litteratur" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Postmodernismens_litteratur"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">11.3</span> <span>Postmodernismens litteratur</span> </div> </a> <ul id="toc-Postmodernismens_litteratur-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> <li id="toc-Se_även" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Se_även"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">12</span> <span>Se även</span> </div> </a> <ul id="toc-Se_även-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Referenser" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-1"> <a class="vector-toc-link" href="#Referenser"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">13</span> <span>Referenser</span> </div> </a> <button aria-controls="toc-Referenser-sublist" class="cdx-button cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only vector-toc-toggle"> <span class="vector-icon mw-ui-icon-wikimedia-expand"></span> <span>Växla underavsnittet Referenser</span> </button> <ul id="toc-Referenser-sublist" class="vector-toc-list"> <li id="toc-Noter" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Noter"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">13.1</span> <span>Noter</span> </div> </a> <ul id="toc-Noter-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> <li id="toc-Tryckta_källor" class="vector-toc-list-item vector-toc-level-2"> <a class="vector-toc-link" href="#Tryckta_källor"> <div class="vector-toc-text"> <span class="vector-toc-numb">13.2</span> <span>Tryckta källor</span> </div> </a> <ul id="toc-Tryckta_källor-sublist" class="vector-toc-list"> </ul> </li> </ul> </li> </ul> </div> </div> </nav> </div> </div> <div class="mw-content-container"> <main id="content" class="mw-body"> <header class="mw-body-header vector-page-titlebar"> <nav aria-label="Innehåll" class="vector-toc-landmark"> <div id="vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown vector-page-titlebar-toc vector-button-flush-left" > <input type="checkbox" id="vector-page-titlebar-toc-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-titlebar-toc" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Växla innehållsförteckningen" > <label id="vector-page-titlebar-toc-label" for="vector-page-titlebar-toc-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--icon-only " aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-listBullet mw-ui-icon-wikimedia-listBullet"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">Växla innehållsförteckningen</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-titlebar-toc-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> </div> </div> </div> </nav> <h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading"><span class="mw-page-title-main">Litteraturhistoria</span></h1> <div id="p-lang-btn" class="vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang" > <input type="checkbox" id="p-lang-btn-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-p-lang-btn" class="vector-dropdown-checkbox mw-interlanguage-selector" aria-label="Gå till en artikel på ett annat språk. Tillgänglig på 55 språk" > <label id="p-lang-btn-label" for="p-lang-btn-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet cdx-button--action-progressive mw-portlet-lang-heading-55" aria-hidden="true" ><span class="vector-icon mw-ui-icon-language-progressive mw-ui-icon-wikimedia-language-progressive"></span> <span class="vector-dropdown-label-text">55 språk</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="interlanguage-link interwiki-ar mw-list-item"><a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D8%AA%D8%A7%D8%B1%D9%8A%D8%AE_%D8%A7%D9%84%D8%A3%D8%AF%D8%A8" title="تاريخ الأدب – arabiska" lang="ar" hreflang="ar" data-title="تاريخ الأدب" data-language-autonym="العربية" data-language-local-name="arabiska" class="interlanguage-link-target"><span>العربية</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ast mw-list-item"><a href="https://ast.wikipedia.org/wiki/Historia_de_la_lliteratura" title="Historia de la lliteratura – asturiska" lang="ast" hreflang="ast" data-title="Historia de la lliteratura" data-language-autonym="Asturianu" data-language-local-name="asturiska" class="interlanguage-link-target"><span>Asturianu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-az mw-list-item"><a href="https://az.wikipedia.org/wiki/%C6%8Fd%C9%99biyyat_tarixi" title="Ədəbiyyat tarixi – azerbajdzjanska" lang="az" hreflang="az" data-title="Ədəbiyyat tarixi" data-language-autonym="Azərbaycanca" data-language-local-name="azerbajdzjanska" class="interlanguage-link-target"><span>Azərbaycanca</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bn mw-list-item"><a href="https://bn.wikipedia.org/wiki/%E0%A6%B8%E0%A6%BE%E0%A6%B9%E0%A6%BF%E0%A6%A4%E0%A7%8D%E0%A6%AF%E0%A7%87%E0%A6%B0_%E0%A6%87%E0%A6%A4%E0%A6%BF%E0%A6%B9%E0%A6%BE%E0%A6%B8" title="সাহিত্যের ইতিহাস – bengali" lang="bn" hreflang="bn" data-title="সাহিত্যের ইতিহাস" data-language-autonym="বাংলা" data-language-local-name="bengali" class="interlanguage-link-target"><span>বাংলা</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-bg mw-list-item"><a href="https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%98%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%80%D0%B8%D1%8F_%D0%BD%D0%B0_%D0%BB%D0%B8%D1%82%D0%B5%D1%80%D0%B0%D1%82%D1%83%D1%80%D0%B0%D1%82%D0%B0" title="История на литературата – bulgariska" lang="bg" hreflang="bg" data-title="История на литературата" data-language-autonym="Български" data-language-local-name="bulgariska" class="interlanguage-link-target"><span>Български</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ca mw-list-item"><a href="https://ca.wikipedia.org/wiki/Hist%C3%B2ria_de_la_literatura" title="Història de la literatura – katalanska" lang="ca" hreflang="ca" data-title="Història de la literatura" data-language-autonym="Català" data-language-local-name="katalanska" class="interlanguage-link-target"><span>Català</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-cs mw-list-item"><a href="https://cs.wikipedia.org/wiki/Liter%C3%A1rn%C3%AD_historie" title="Literární historie – tjeckiska" lang="cs" hreflang="cs" data-title="Literární historie" data-language-autonym="Čeština" data-language-local-name="tjeckiska" class="interlanguage-link-target"><span>Čeština</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-da mw-list-item"><a href="https://da.wikipedia.org/wiki/Litteraturhistorie" title="Litteraturhistorie – danska" lang="da" hreflang="da" data-title="Litteraturhistorie" data-language-autonym="Dansk" data-language-local-name="danska" class="interlanguage-link-target"><span>Dansk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-de mw-list-item"><a href="https://de.wikipedia.org/wiki/Literaturgeschichte" title="Literaturgeschichte – tyska" lang="de" hreflang="de" data-title="Literaturgeschichte" data-language-autonym="Deutsch" data-language-local-name="tyska" class="interlanguage-link-target"><span>Deutsch</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-et mw-list-item"><a href="https://et.wikipedia.org/wiki/Kirjandusajalugu" title="Kirjandusajalugu – estniska" lang="et" hreflang="et" data-title="Kirjandusajalugu" data-language-autonym="Eesti" data-language-local-name="estniska" class="interlanguage-link-target"><span>Eesti</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-en mw-list-item"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_literature" title="History of literature – engelska" lang="en" hreflang="en" data-title="History of literature" data-language-autonym="English" data-language-local-name="engelska" class="interlanguage-link-target"><span>English</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-es mw-list-item"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Historia_de_la_literatura" title="Historia de la literatura – spanska" lang="es" hreflang="es" data-title="Historia de la literatura" data-language-autonym="Español" data-language-local-name="spanska" class="interlanguage-link-target"><span>Español</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eo mw-list-item"><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Historio_de_literaturo" title="Historio de literaturo – esperanto" lang="eo" hreflang="eo" data-title="Historio de literaturo" data-language-autonym="Esperanto" data-language-local-name="esperanto" class="interlanguage-link-target"><span>Esperanto</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-eu mw-list-item"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Literaturaren_historia" title="Literaturaren historia – baskiska" lang="eu" hreflang="eu" data-title="Literaturaren historia" data-language-autonym="Euskara" data-language-local-name="baskiska" class="interlanguage-link-target"><span>Euskara</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fa mw-list-item"><a href="https://fa.wikipedia.org/wiki/%D8%AA%D8%A7%D8%B1%DB%8C%D8%AE_%D8%A7%D8%AF%D8%A8%DB%8C%D8%A7%D8%AA" title="تاریخ ادبیات – persiska" lang="fa" hreflang="fa" data-title="تاریخ ادبیات" data-language-autonym="فارسی" data-language-local-name="persiska" class="interlanguage-link-target"><span>فارسی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fr mw-list-item"><a href="https://fr.wikipedia.org/wiki/Histoire_litt%C3%A9raire" title="Histoire littéraire – franska" lang="fr" hreflang="fr" data-title="Histoire littéraire" data-language-autonym="Français" data-language-local-name="franska" class="interlanguage-link-target"><span>Français</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gan mw-list-item"><a href="https://gan.wikipedia.org/wiki/%E6%96%87%E5%AD%B8%E5%8F%B2" title="文學史 – gan" lang="gan" hreflang="gan" data-title="文學史" data-language-autonym="贛語" data-language-local-name="gan" class="interlanguage-link-target"><span>贛語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ko mw-list-item"><a href="https://ko.wikipedia.org/wiki/%EB%AC%B8%ED%95%99%EC%82%AC" title="문학사 – koreanska" lang="ko" hreflang="ko" data-title="문학사" data-language-autonym="한국어" data-language-local-name="koreanska" class="interlanguage-link-target"><span>한국어</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ha mw-list-item"><a href="https://ha.wikipedia.org/wiki/Tarihin_adabi" title="Tarihin adabi – hausa" lang="ha" hreflang="ha" data-title="Tarihin adabi" data-language-autonym="Hausa" data-language-local-name="hausa" class="interlanguage-link-target"><span>Hausa</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hy mw-list-item"><a href="https://hy.wikipedia.org/wiki/%D4%B3%D6%80%D5%A1%D5%AF%D5%A1%D5%B6%D5%B8%D6%82%D5%A9%D5%B5%D5%A1%D5%B6_%D5%BA%D5%A1%D5%BF%D5%B4%D5%B8%D6%82%D5%A9%D5%B5%D5%B8%D6%82%D5%B6" title="Գրականության պատմություն – armeniska" lang="hy" hreflang="hy" data-title="Գրականության պատմություն" data-language-autonym="Հայերեն" data-language-local-name="armeniska" class="interlanguage-link-target"><span>Հայերեն</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hi mw-list-item"><a href="https://hi.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%B8%E0%A4%BE%E0%A4%B9%E0%A4%BF%E0%A4%A4%E0%A5%8D%E0%A4%AF%E0%A5%87%E0%A4%A4%E0%A4%BF%E0%A4%B9%E0%A4%BE%E0%A4%B8" title="साहित्येतिहास – hindi" lang="hi" hreflang="hi" data-title="साहित्येतिहास" data-language-autonym="हिन्दी" data-language-local-name="hindi" class="interlanguage-link-target"><span>हिन्दी</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hr mw-list-item"><a href="https://hr.wikipedia.org/wiki/Povijest_knji%C5%BEevnosti" title="Povijest književnosti – kroatiska" lang="hr" hreflang="hr" data-title="Povijest književnosti" data-language-autonym="Hrvatski" data-language-local-name="kroatiska" class="interlanguage-link-target"><span>Hrvatski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-id mw-list-item"><a href="https://id.wikipedia.org/wiki/Sejarah_sastra" title="Sejarah sastra – indonesiska" lang="id" hreflang="id" data-title="Sejarah sastra" data-language-autonym="Bahasa Indonesia" data-language-local-name="indonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Bahasa Indonesia</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ia mw-list-item"><a href="https://ia.wikipedia.org/wiki/Historia_del_litteratura" title="Historia del litteratura – interlingua" lang="ia" hreflang="ia" data-title="Historia del litteratura" data-language-autonym="Interlingua" data-language-local-name="interlingua" class="interlanguage-link-target"><span>Interlingua</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-it mw-list-item"><a href="https://it.wikipedia.org/wiki/Storia_della_letteratura" title="Storia della letteratura – italienska" lang="it" hreflang="it" data-title="Storia della letteratura" data-language-autonym="Italiano" data-language-local-name="italienska" class="interlanguage-link-target"><span>Italiano</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-gcr mw-list-item"><a href="https://gcr.wikipedia.org/wiki/Istw%C3%A8_lit%C3%A9r%C3%A8r" title="Istwè litérèr – Guianan Creole" lang="gcr" hreflang="gcr" data-title="Istwè litérèr" data-language-autonym="Kriyòl gwiyannen" data-language-local-name="Guianan Creole" class="interlanguage-link-target"><span>Kriyòl gwiyannen</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-lv mw-list-item"><a href="https://lv.wikipedia.org/wiki/Literat%C5%ABras_v%C4%93sture" title="Literatūras vēsture – lettiska" lang="lv" hreflang="lv" data-title="Literatūras vēsture" data-language-autonym="Latviešu" data-language-local-name="lettiska" class="interlanguage-link-target"><span>Latviešu</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-olo mw-list-item"><a href="https://olo.wikipedia.org/wiki/Kirjalli%C5%BEuon_histourii" title="Kirjalližuon histourii – Livvi-Karelian" lang="olo" hreflang="olo" data-title="Kirjalližuon histourii" data-language-autonym="Livvinkarjala" data-language-local-name="Livvi-Karelian" class="interlanguage-link-target"><span>Livvinkarjala</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-hu mw-list-item"><a href="https://hu.wikipedia.org/wiki/Irodalomt%C3%B6rt%C3%A9net" title="Irodalomtörténet – ungerska" lang="hu" hreflang="hu" data-title="Irodalomtörténet" data-language-autonym="Magyar" data-language-local-name="ungerska" class="interlanguage-link-target"><span>Magyar</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mk mw-list-item"><a href="https://mk.wikipedia.org/wiki/%D0%98%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%80%D0%B8%D1%98%D0%B0_%D0%BD%D0%B0_%D0%BA%D0%BD%D0%B8%D0%B6%D0%B5%D0%B2%D0%BD%D0%BE%D1%81%D1%82%D0%B0" title="Историја на книжевноста – makedonska" lang="mk" hreflang="mk" data-title="Историја на книжевноста" data-language-autonym="Македонски" data-language-local-name="makedonska" class="interlanguage-link-target"><span>Македонски</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ml mw-list-item"><a href="https://ml.wikipedia.org/wiki/%E0%B4%B8%E0%B4%BE%E0%B4%B9%E0%B4%BF%E0%B4%A4%E0%B5%8D%E0%B4%AF%E0%B4%9A%E0%B4%B0%E0%B4%BF%E0%B4%A4%E0%B5%8D%E0%B4%B0%E0%B4%82" title="സാഹിത്യചരിത്രം – malayalam" lang="ml" hreflang="ml" data-title="സാഹിത്യചരിത്രം" data-language-autonym="മലയാളം" data-language-local-name="malayalam" class="interlanguage-link-target"><span>മലയാളം</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-mwl mw-list-item"><a href="https://mwl.wikipedia.org/wiki/St%C3%B3ria_de_la_lhiteratura" title="Stória de la lhiteratura – mirandesiska" lang="mwl" hreflang="mwl" data-title="Stória de la lhiteratura" data-language-autonym="Mirandés" data-language-local-name="mirandesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Mirandés</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nl mw-list-item"><a href="https://nl.wikipedia.org/wiki/Literatuurgeschiedenis" title="Literatuurgeschiedenis – nederländska" lang="nl" hreflang="nl" data-title="Literatuurgeschiedenis" data-language-autonym="Nederlands" data-language-local-name="nederländska" class="interlanguage-link-target"><span>Nederlands</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ja mw-list-item"><a href="https://ja.wikipedia.org/wiki/%E6%96%87%E5%AD%A6%E5%8F%B2" title="文学史 – japanska" lang="ja" hreflang="ja" data-title="文学史" data-language-autonym="日本語" data-language-local-name="japanska" class="interlanguage-link-target"><span>日本語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-no mw-list-item"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Litteraturens_historie" title="Litteraturens historie – norskt bokmål" lang="nb" hreflang="nb" data-title="Litteraturens historie" data-language-autonym="Norsk bokmål" data-language-local-name="norskt bokmål" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk bokmål</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-nn mw-list-item"><a href="https://nn.wikipedia.org/wiki/Litteraturhistorie" title="Litteraturhistorie – nynorska" lang="nn" hreflang="nn" data-title="Litteraturhistorie" data-language-autonym="Norsk nynorsk" data-language-local-name="nynorska" class="interlanguage-link-target"><span>Norsk nynorsk</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pa mw-list-item"><a href="https://pa.wikipedia.org/wiki/%E0%A8%B8%E0%A8%BE%E0%A8%B9%E0%A8%BF%E0%A8%A4_%E0%A8%A6%E0%A8%BE_%E0%A8%87%E0%A8%A4%E0%A8%BF%E0%A8%B9%E0%A8%BE%E0%A8%B8" title="ਸਾਹਿਤ ਦਾ ਇਤਿਹਾਸ – punjabi" lang="pa" hreflang="pa" data-title="ਸਾਹਿਤ ਦਾ ਇਤਿਹਾਸ" data-language-autonym="ਪੰਜਾਬੀ" data-language-local-name="punjabi" class="interlanguage-link-target"><span>ਪੰਜਾਬੀ</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pnb mw-list-item"><a href="https://pnb.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D8%AF%D8%A8_%D8%AF%DB%8C_%D8%AA%D8%B1%DB%8C%D8%AE" title="ادب دی تریخ – Western Punjabi" lang="pnb" hreflang="pnb" data-title="ادب دی تریخ" data-language-autonym="پنجابی" data-language-local-name="Western Punjabi" class="interlanguage-link-target"><span>پنجابی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-jam mw-list-item"><a href="https://jam.wikipedia.org/wiki/Ischri_a_Lichicha" title="Ischri a Lichicha – jamaikansk engelsk kreol" lang="jam" hreflang="jam" data-title="Ischri a Lichicha" data-language-autonym="Patois" data-language-local-name="jamaikansk engelsk kreol" class="interlanguage-link-target"><span>Patois</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pl mw-list-item"><a href="https://pl.wikipedia.org/wiki/Historia_literatury" title="Historia literatury – polska" lang="pl" hreflang="pl" data-title="Historia literatury" data-language-autonym="Polski" data-language-local-name="polska" class="interlanguage-link-target"><span>Polski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-pt mw-list-item"><a href="https://pt.wikipedia.org/wiki/Hist%C3%B3ria_da_literatura" title="História da literatura – portugisiska" lang="pt" hreflang="pt" data-title="História da literatura" data-language-autonym="Português" data-language-local-name="portugisiska" class="interlanguage-link-target"><span>Português</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ro mw-list-item"><a href="https://ro.wikipedia.org/wiki/Istoria_literaturii" title="Istoria literaturii – rumänska" lang="ro" hreflang="ro" data-title="Istoria literaturii" data-language-autonym="Română" data-language-local-name="rumänska" class="interlanguage-link-target"><span>Română</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ru mw-list-item"><a href="https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%98%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%80%D0%B8%D1%8F_%D0%BB%D0%B8%D1%82%D0%B5%D1%80%D0%B0%D1%82%D1%83%D1%80%D1%8B" title="История литературы – ryska" lang="ru" hreflang="ru" data-title="История литературы" data-language-autonym="Русский" data-language-local-name="ryska" class="interlanguage-link-target"><span>Русский</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sq mw-list-item"><a href="https://sq.wikipedia.org/wiki/Histori_e_let%C3%ABrsis%C3%AB" title="Histori e letërsisë – albanska" lang="sq" hreflang="sq" data-title="Histori e letërsisë" data-language-autonym="Shqip" data-language-local-name="albanska" class="interlanguage-link-target"><span>Shqip</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sk mw-list-item"><a href="https://sk.wikipedia.org/wiki/Liter%C3%A1rna_hist%C3%B3ria" title="Literárna história – slovakiska" lang="sk" hreflang="sk" data-title="Literárna história" data-language-autonym="Slovenčina" data-language-local-name="slovakiska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenčina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sl mw-list-item"><a href="https://sl.wikipedia.org/wiki/Literarna_zgodovina" title="Literarna zgodovina – slovenska" lang="sl" hreflang="sl" data-title="Literarna zgodovina" data-language-autonym="Slovenščina" data-language-local-name="slovenska" class="interlanguage-link-target"><span>Slovenščina</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ckb mw-list-item"><a href="https://ckb.wikipedia.org/wiki/%D9%85%DB%8E%DA%98%D9%88%D9%88%DB%8C_%D9%88%DB%8E%DA%98%DB%95" title="مێژووی وێژە – centralkurdiska" lang="ckb" hreflang="ckb" data-title="مێژووی وێژە" data-language-autonym="کوردی" data-language-local-name="centralkurdiska" class="interlanguage-link-target"><span>کوردی</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-sr mw-list-item"><a href="https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%98%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%80%D0%B8%D1%98%D0%B0_%D0%BA%D1%9A%D0%B8%D0%B6%D0%B5%D0%B2%D0%BD%D0%BE%D1%81%D1%82%D0%B8" title="Историја књижевности – serbiska" lang="sr" hreflang="sr" data-title="Историја књижевности" data-language-autonym="Српски / srpski" data-language-local-name="serbiska" class="interlanguage-link-target"><span>Српски / srpski</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-fi mw-list-item"><a href="https://fi.wikipedia.org/wiki/Kirjallisuuden_historia" title="Kirjallisuuden historia – finska" lang="fi" hreflang="fi" data-title="Kirjallisuuden historia" data-language-autonym="Suomi" data-language-local-name="finska" class="interlanguage-link-target"><span>Suomi</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-ta mw-list-item"><a href="https://ta.wikipedia.org/wiki/%E0%AE%87%E0%AE%B2%E0%AE%95%E0%AF%8D%E0%AE%95%E0%AE%BF%E0%AE%AF_%E0%AE%B5%E0%AE%B0%E0%AE%B2%E0%AE%BE%E0%AE%B1%E0%AF%81" title="இலக்கிய வரலாறு – tamil" lang="ta" hreflang="ta" data-title="இலக்கிய வரலாறு" data-language-autonym="தமிழ்" data-language-local-name="tamil" class="interlanguage-link-target"><span>தமிழ்</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-tr mw-list-item"><a href="https://tr.wikipedia.org/wiki/Edebiyat_tarihi" title="Edebiyat tarihi – turkiska" lang="tr" hreflang="tr" data-title="Edebiyat tarihi" data-language-autonym="Türkçe" data-language-local-name="turkiska" class="interlanguage-link-target"><span>Türkçe</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-uk mw-list-item"><a href="https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%86%D1%81%D1%82%D0%BE%D1%80%D1%96%D1%8F_%D0%BB%D1%96%D1%82%D0%B5%D1%80%D0%B0%D1%82%D1%83%D1%80%D0%B8" title="Історія літератури – ukrainska" lang="uk" hreflang="uk" data-title="Історія літератури" data-language-autonym="Українська" data-language-local-name="ukrainska" class="interlanguage-link-target"><span>Українська</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-vi mw-list-item"><a href="https://vi.wikipedia.org/wiki/L%E1%BB%8Bch_s%E1%BB%AD_v%C4%83n_h%E1%BB%8Dc" title="Lịch sử văn học – vietnamesiska" lang="vi" hreflang="vi" data-title="Lịch sử văn học" data-language-autonym="Tiếng Việt" data-language-local-name="vietnamesiska" class="interlanguage-link-target"><span>Tiếng Việt</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh-yue mw-list-item"><a href="https://zh-yue.wikipedia.org/wiki/%E6%96%87%E5%AD%B8%E5%8F%B2" title="文學史 – kantonesiska" lang="yue" hreflang="yue" data-title="文學史" data-language-autonym="粵語" data-language-local-name="kantonesiska" class="interlanguage-link-target"><span>粵語</span></a></li><li class="interlanguage-link interwiki-zh mw-list-item"><a href="https://zh.wikipedia.org/wiki/%E6%96%87%E5%AD%A6%E5%8F%B2" title="文学史 – kinesiska" lang="zh" hreflang="zh" data-title="文学史" data-language-autonym="中文" data-language-local-name="kinesiska" class="interlanguage-link-target"><span>中文</span></a></li> </ul> <div class="after-portlet after-portlet-lang"><span class="wb-langlinks-edit wb-langlinks-link"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q6497044#sitelinks-wikipedia" title="Redigera interwikilänkar" class="wbc-editpage">Redigera länkar</a></span></div> </div> </div> </div> </header> <div class="vector-page-toolbar"> <div class="vector-page-toolbar-container"> <div id="left-navigation"> <nav aria-label="Namnrymder"> <div id="p-associated-pages" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-associated-pages" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-nstab-main" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Litteraturhistoria" title="Visa innehållssidan [c]" accesskey="c"><span>Artikel</span></a></li><li id="ca-talk" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Diskussion:Litteraturhistoria" rel="discussion" title="Diskussion om innehållssidan [t]" accesskey="t"><span>Diskussion</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown emptyPortlet" > <input type="checkbox" id="vector-variants-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-variants-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Ändra språkvariant" > <label id="vector-variants-dropdown-label" for="vector-variants-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">svenska</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="p-variants" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-variants emptyPortlet" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> </ul> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> <div id="right-navigation" class="vector-collapsible"> <nav aria-label="Visningar"> <div id="p-views" class="vector-menu vector-menu-tabs mw-portlet mw-portlet-views" > <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-view" class="selected vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/wiki/Litteraturhistoria"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-ve-edit" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-edit" class="collapsible vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-history" class="vector-tab-noicon mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> </nav> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown vector-page-tools-dropdown" > <input type="checkbox" id="vector-page-tools-dropdown-checkbox" role="button" aria-haspopup="true" data-event-name="ui.dropdown-vector-page-tools-dropdown" class="vector-dropdown-checkbox " aria-label="Verktyg" > <label id="vector-page-tools-dropdown-label" for="vector-page-tools-dropdown-checkbox" class="vector-dropdown-label cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled cdx-button--weight-quiet" aria-hidden="true" ><span class="vector-dropdown-label-text">Verktyg</span> </label> <div class="vector-dropdown-content"> <div id="vector-page-tools-unpinned-container" class="vector-unpinned-container"> <div id="vector-page-tools" class="vector-page-tools vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-page-tools-pinnable-header vector-pinnable-header-unpinned" data-feature-name="page-tools-pinned" data-pinnable-element-id="vector-page-tools" data-pinned-container-id="vector-page-tools-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-page-tools-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Verktyg</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-page-tools.unpin">dölj</button> </div> <div id="p-cactions" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-cactions emptyPortlet vector-has-collapsible-items" title="Fler alternativ" > <div class="vector-menu-heading"> Åtgärder </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="ca-more-view" class="selected vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/wiki/Litteraturhistoria"><span>Läs</span></a></li><li id="ca-more-ve-edit" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit" title="Redigera denna sida [v]" accesskey="v"><span>Redigera</span></a></li><li id="ca-more-edit" class="collapsible vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit" title="Redigera wikitexten för den här sidan [e]" accesskey="e"><span>Redigera wikitext</span></a></li><li id="ca-more-history" class="vector-more-collapsible-item mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=history"><span>Visa historik</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-tb" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-tb" > <div class="vector-menu-heading"> Allmänt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="t-whatlinkshere" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Litteraturhistoria" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j"><span>Sidor som länkar hit</span></a></li><li id="t-recentchangeslinked" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Litteraturhistoria" rel="nofollow" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k"><span>Relaterade ändringar</span></a></li><li id="t-specialpages" class="mw-list-item"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q"><span>Specialsidor</span></a></li><li id="t-permalink" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&oldid=55976672" title="Permanent länk till den här versionen av sidan"><span>Permanent länk</span></a></li><li id="t-info" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=info" title="Mer information om denna sida"><span>Sidinformation</span></a></li><li id="t-cite" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Citera&page=Litteraturhistoria&id=55976672&wpFormIdentifier=titleform" title="Information om hur den här artikeln kan användas som referens"><span>Använd som referens</span></a></li><li id="t-urlshortener" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:UrlShortener&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FLitteraturhistoria"><span>Hämta förkortad url</span></a></li><li id="t-urlshortener-qrcode" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:QrCode&url=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FLitteraturhistoria"><span>Ladda ner QR-kod</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-coll-print_export" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-coll-print_export" > <div class="vector-menu-heading"> Skriv ut/exportera </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li id="coll-create_a_book" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Litteraturhistoria"><span>Skapa en bok</span></a></li><li id="coll-download-as-rl" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Special:DownloadAsPdf&page=Litteraturhistoria&action=show-download-screen"><span>Ladda ned som PDF</span></a></li><li id="t-print" class="mw-list-item"><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&printable=yes" title="Utskriftsvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p"><span>Utskriftsvänlig version</span></a></li> </ul> </div> </div> <div id="p-wikibase-otherprojects" class="vector-menu mw-portlet mw-portlet-wikibase-otherprojects" > <div class="vector-menu-heading"> På andra projekt </div> <div class="vector-menu-content"> <ul class="vector-menu-content-list"> <li class="wb-otherproject-link wb-otherproject-commons mw-list-item"><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:History_of_literature" hreflang="en"><span>Commons</span></a></li><li id="t-wikibase" class="wb-otherproject-link wb-otherproject-wikibase-dataitem mw-list-item"><a href="https://www.wikidata.org/wiki/Special:EntityPage/Q6497044" title="Länk till anslutet databasobjekt [g]" accesskey="g"><span>Wikidata-objekt</span></a></li> </ul> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> </div> <div class="vector-column-end"> <div class="vector-sticky-pinned-container"> <nav class="vector-page-tools-landmark" aria-label="Sidverktyg"> <div id="vector-page-tools-pinned-container" class="vector-pinned-container"> </div> </nav> <nav class="vector-appearance-landmark" aria-label="Utseende"> <div id="vector-appearance-pinned-container" class="vector-pinned-container"> <div id="vector-appearance" class="vector-appearance vector-pinnable-element"> <div class="vector-pinnable-header vector-appearance-pinnable-header vector-pinnable-header-pinned" data-feature-name="appearance-pinned" data-pinnable-element-id="vector-appearance" data-pinned-container-id="vector-appearance-pinned-container" data-unpinned-container-id="vector-appearance-unpinned-container" > <div class="vector-pinnable-header-label">Utseende</div> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-pin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.pin">flytta till sidofältet</button> <button class="vector-pinnable-header-toggle-button vector-pinnable-header-unpin-button" data-event-name="pinnable-header.vector-appearance.unpin">dölj</button> </div> </div> </div> </nav> </div> </div> <div id="bodyContent" class="vector-body" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container> <div class="vector-body-before-content"> <div class="mw-indicators"> </div> <div id="siteSub" class="noprint">Från Wikipedia</div> </div> <div id="contentSub"><div id="mw-content-subtitle"></div></div> <div id="mw-content-text" class="mw-body-content"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="sv" dir="ltr"><style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r52055987">.mw-parser-output .vectortoccolours{border:1px solid #a2a9b1;background-color:#f8f9fa;border-collapse:separate;padding:5px;font-size:95%}</style> <div class="floatright"> <table class="vectortoccolours" style="margin: .5em 0 .5em 1em; width:225px;"> <tbody><tr> <th style="background:#F2E0CE; padding: 3px 5px 3px 5px; font-size:larger;">Litteraturhistoria </th></tr> <tr> <td style="font-size:100% !important; padding:0 5px 0 5px;"> <figure class="mw-halign-center" typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Books_of_the_Past.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3a/Books_of_the_Past.jpg/225px-Books_of_the_Past.jpg" decoding="async" width="225" height="304" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3a/Books_of_the_Past.jpg/338px-Books_of_the_Past.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3a/Books_of_the_Past.jpg/450px-Books_of_the_Past.jpg 2x" data-file-width="2460" data-file-height="3323" /></a><figcaption></figcaption></figure> <p>Slitna böcker, vanliga arbetsverktyg för litteraturhistoriker. </p> <hr /> <ul><li><b>Typ</b> – delområde inom <a href="/wiki/Litteraturvetenskap" title="Litteraturvetenskap">litteraturvetenskapen</a></li> <li><b>Betydelse</b> – studerar <a href="/wiki/Trop_(retorik)" title="Trop (retorik)">troper</a>, <a href="/wiki/Genre" title="Genre">genrer</a> och <a href="/wiki/F%C3%B6rfattare" title="Författare">författares</a> villkor</li> <li><b>Relaterade begrepp</b> – <a href="/wiki/Litteratur" title="Litteratur">litteratur</a> (dess utveckling), <a href="/wiki/Litteraturvetenskap" title="Litteraturvetenskap">litteraturvetenskap</a></li></ul> </td></tr></tbody></table></div> <p><b>Litteraturhistoria</b> är ett område inom <a href="/wiki/Litteraturvetenskap" title="Litteraturvetenskap">litteraturvetenskap</a> som studerar förändringar i litterära <a href="/wiki/Trop_(retorik)" title="Trop (retorik)">troper</a> och <a href="/wiki/Genre" title="Genre">genrer</a>, sätt att beskriva <a href="/wiki/Verklighet" title="Verklighet">verkligheten</a> och <a href="/wiki/Fiktivt_universum" title="Fiktivt universum">fiktiva världar</a>, samt de villkor under vilka <a href="/wiki/F%C3%B6rfattare" title="Författare">författare</a> arbetat.<sup id="cite_ref-:2_1-0" class="reference"><a href="#cite_note-:2-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Litteraturhistoria ligger därför nära såväl <a href="/wiki/Historisk_lingvistik" title="Historisk lingvistik">språkhistoria</a> som <a href="/wiki/Kulturhistoria" title="Kulturhistoria">kultur</a>- och <a href="/wiki/Id%C3%A9historia" title="Idéhistoria">idéhistoria</a>, men även storpolitiska händelser och personliga livsöden. Olika historiska perioder har därtill betonat olika delar hos litteraturen. Inom litteraturvetenskapen studeras framför allt historien för <a href="/wiki/Sk%C3%B6nlitteratur" title="Skönlitteratur">skönlitteratur</a>, men även <a href="/wiki/Sj%C3%A4lvbiografi" title="Självbiografi">memoarer</a> och <a href="/wiki/Reseskildring" title="Reseskildring">reseskildringar</a>.<sup id="cite_ref-:3_2-0" class="reference"><a href="#cite_note-:3-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I denna artikel nämns dock även vissa <a href="/wiki/Facklitteratur" title="Facklitteratur">facklitterära</a> historiska milstolpar.<sup id="cite_ref-:2_1-1" class="reference"><a href="#cite_note-:2-1"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-3" class="reference"><a href="#cite_note-3"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Litteraturvetenskap särskiljer olika litterära epoker, som ligger nära de epoker som finns inom övrig historieskrivning. Därför är gränserna flytande över olika geografiska områden. Några västerländska sådana är <a href="/wiki/Forntidens_litteratur" class="mw-redirect" title="Forntidens litteratur">forntiden</a> (fram till omkring 3000 f.Kr.), <a href="/wiki/Antikens_litteratur" title="Antikens litteratur">antiken</a> (cirka 500 f.Kr. till 500 e.Kr.), <a href="/wiki/Medeltidens_litteratur" title="Medeltidens litteratur">medeltiden</a> (cirka 500–1500-talen), <a href="/wiki/Ren%C3%A4ssansens_litteratur" title="Renässansens litteratur">renässansen</a> (1400–1500-talen), <a href="/wiki/Barockens_litteratur" title="Barockens litteratur">barocken</a> (1600-talet), <a href="/w/index.php?title=Klassicismens_litteratur&action=edit&redlink=1" class="new" title="Klassicismens litteratur [inte skriven än]">klassicismen</a> (mitten av 1600-talet till början av 1700-talet), <a href="/w/index.php?title=Upplysningstidens_litteratur&action=edit&redlink=1" class="new" title="Upplysningstidens litteratur [inte skriven än]">upplysningen</a> (1700-talet), <a href="/wiki/Romantikens_litteratur" title="Romantikens litteratur">romantiken</a> (slutet av 1700-talet till mitten av 1800-talet), <a href="/wiki/Realismens_litteratur" title="Realismens litteratur">realismen</a> och <a href="/wiki/Naturalismens_litteratur" title="Naturalismens litteratur">naturalismen</a> (mitten av 1800-talet), <a href="/wiki/Modernismens_litteratur" title="Modernismens litteratur">modernismen</a> (cirka 1900–1945) och <a href="/w/index.php?title=Postmodernismens_litteratur&action=edit&redlink=1" class="new" title="Postmodernismens litteratur [inte skriven än]">postmodernismen</a> (1945 och framåt). </p> <meta property="mw:PageProp/toc" /> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Den_tidiga_litteraturhistorien">Den tidiga litteraturhistorien</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=1" title="Redigera avsnitt: Den tidiga litteraturhistorien" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=1" title="Redigera avsnitts källkod: Den tidiga litteraturhistorien"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Litteraturens historia är jämngammal med människans förmåga att <a href="/wiki/Kommunikation" title="Kommunikation">kommunicera</a>. De första litterära verken var muntliga och fördes vidare via <a href="/w/index.php?title=Muntlig_tradering&action=edit&redlink=1" class="new" title="Muntlig tradering [inte skriven än]">muntlig tradering</a>.<sup id="cite_ref-:3_2-1" class="reference"><a href="#cite_note-:3-2"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den äldsta muntliga litteraturen, som vi fått den förmedlad, framfördes på <a href="/wiki/Versm%C3%A5tt" title="Versmått">vers</a>, där <a href="/wiki/Rytm" title="Rytm">rytm</a> och <a href="/wiki/Rim" title="Rim">rim</a> hjälpte berättare att minnas. Genom att jämföra berättelser som vandrat olika vägar fram till nedtecknandet kan man se, att berättelserna hållit sig förvånansvärt oförändrade genom många led av tradenter. Dock är det mycket svårt att <a href="/wiki/Datering" title="Datering">datera</a> många av de äldsta verken. </p><p>Muntlig berättartradition har spelat en stor roll i det subsahariska Afrika. Många språk saknade skriftspråk, och litteraturen, i form av myter, hjältesagor och sånger, fördes därför vidare muntligt av <a href="/wiki/Bard" title="Bard">barder</a>. I <a href="/wiki/V%C3%A4stafrika" title="Västafrika">Västafrika</a> kallas sådana barder <i><a href="/wiki/Griot" title="Griot">grioter</a>,</i> och i <a href="/wiki/S%C3%B6dra_Afrika" title="Södra Afrika">södra Afrika</a> <i>imbongi.</i> Den muntliga litteraturen är fortfarande levande på många ställen på kontinenten, speciellt i Västafrika. Barderna är framstående i samhällena, och yrket går ofta i arv. </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:GilgameshTablet.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/26/GilgameshTablet.jpg/250px-GilgameshTablet.jpg" decoding="async" width="250" height="281" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/26/GilgameshTablet.jpg/375px-GilgameshTablet.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/26/GilgameshTablet.jpg/500px-GilgameshTablet.jpg 2x" data-file-width="750" data-file-height="842" /></a><figcaption>En del av <i><a href="/wiki/Gilgamesheposet" title="Gilgamesheposet">Gilgamesheposet</a></i> på en <a href="/wiki/Lertavla" title="Lertavla">lertavla</a>.</figcaption></figure> <p>Den muntliga litteraturen tar flera olika former, allt från små underfundiga <a href="/wiki/Epigram" title="Epigram">epigram</a> till stora <a href="/wiki/Epos" title="Epos">epos</a>, och sträcker sig från det vardagliga till det mytologiska. Traditionen är förstås olika från samhälle till samhälle, beroende på hur man har levat i samhällena. I de före detta stora rikena i Västafrika handlar litteraturen om rikets historia, och hyllar hjältar och härskare. Diktaren var en centralgestalt i dessa riken, eftersom han tolkade historien åt härskarna och legitimerade deras styre. I mindre, <a href="/wiki/Kommunalism" title="Kommunalism">kommunalistiska</a> samhällen uttrycker diktningen snarare samhörigheten mellan samhället, individen och naturen. Det muntliga framförandet sker i samspel med åhörarna, varför litteraturen är i ständig förändring. Berättelserna framförs ofta i sång. Sagorna är sedelärande och uppfostrande, och deras funktion är att bevara folkets historia, men också att roa. </p><p><a href="/wiki/Kolonialism" title="Kolonialism">Kolonialismen</a> gjorde att den muntliga traditionen förlorade i betydelse, och god litteratur skulle skrivas på européernas språk. Den muntliga diktningen behandlades därför något styvmoderligt, och har inte på allvar nedtecknats och spridits till en bredare publik förrän på 1960-talet. </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Library_of_Alexandria_(sepia).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/37/Library_of_Alexandria_%28sepia%29.jpg/250px-Library_of_Alexandria_%28sepia%29.jpg" decoding="async" width="250" height="201" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/37/Library_of_Alexandria_%28sepia%29.jpg/375px-Library_of_Alexandria_%28sepia%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/37/Library_of_Alexandria_%28sepia%29.jpg/500px-Library_of_Alexandria_%28sepia%29.jpg 2x" data-file-width="1075" data-file-height="865" /></a><figcaption><a href="/wiki/Biblioteket_i_Alexandria" title="Biblioteket i Alexandria">Biblioteket i Alexandria</a>. Bilden skapad i efterhand.</figcaption></figure> <p>Omkring <a href="/wiki/2100_f.Kr." class="mw-redirect" title="2100 f.Kr.">2100 f.Kr.</a>–<a href="/wiki/2000_f.Kr." class="mw-redirect" title="2000 f.Kr.">2000 f.Kr.</a> uppstod <a href="/wiki/Skriftspr%C3%A5k" title="Skriftspråk">skriftspråket</a> och nedteckningar på <a href="/wiki/Lertavla" title="Lertavla">lertavlor</a> av till exempel <i><a href="/wiki/Gilgamesheposet" title="Gilgamesheposet">Gilgamesheposet</a></i> har bevarats, och senare även verk på <a href="/wiki/Papyrus" title="Papyrus">papyrus</a>.<sup id="cite_ref-:4_4-0" class="reference"><a href="#cite_note-:4-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <i>Gilgamesheposet</i> räknas ibland som världens äldsta nedskrivna verk och kretsar kring kung Gilgamesh som letar efter ett sätt att <a href="/wiki/%C3%85terupplevande" title="Återupplevande">återuppliva</a> sin vän och göra sig själv <a href="/wiki/Od%C3%B6dlighet" title="Odödlighet">odödlig</a>. Verken skrevs med <a href="/wiki/Kilskrift" title="Kilskrift">kilskrift</a>. Flera av de andra bevarade verken från samma område är <a href="/wiki/Hj%C3%A4lte" title="Hjälte">hjältehistorier</a>.<sup id="cite_ref-:4_4-1" class="reference"><a href="#cite_note-:4-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Länderna i Nordafrika utvecklade tidigt skriftspråk. Redan i forntiden skrevs i <a href="/wiki/Forntida_Egypten" title="Forntida Egypten">Egypten</a> <a href="/wiki/Den_egyptiska_antikens_litteratur" class="mw-redirect" title="Den egyptiska antikens litteratur">litteratur på egyptiska</a> med <a href="/wiki/Hieroglyfer" title="Hieroglyfer">hieroglyfer</a>. Litteraturen bestod framför allt av religiösa hymner till gudarna, men även världslig lyrik och berättelser.<sup id="cite_ref-:4_4-2" class="reference"><a href="#cite_note-:4-4"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>4<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Under århundradena före Kristi födelse uppstod i <a href="/wiki/Etiopien" title="Etiopien">Etiopien</a> språket <a href="/wiki/Ge%27ez" title="Ge'ez">ge'ez</a>, vars skriftspråk, även det kallat <a href="/wiki/Ge%27ez_(skrift)" title="Ge'ez (skrift)">ge'ez</a>, än i dag används för <a href="/wiki/Amhariska" title="Amhariska">amhariska</a>. Etiopien hade sin storhetstid under medeltiden, och från denna tid (slutet av 1200-talet till början av 1500-talet) härstammar landets berömda regentkrönikor. </p><p>Under 600-talet invaderade <a href="/wiki/Araber" title="Araber">arabiska</a> <a href="/wiki/Islam" title="Islam">muslimer</a> Nordafrika, och förde med sig sitt språk till regionen. Arabiseringsprocessen gick fort, och nordafrikanska författare skrev på arabiska dels poesi, dels vetenskaplig litteratur inom <a href="/wiki/Filosofi" title="Filosofi">filosofi</a>, <a href="/wiki/Teologi" title="Teologi">teologi</a> och <a href="/wiki/Naturvetenskap" title="Naturvetenskap">naturvetenskap</a>. Västafrika påverkades under medeltiden av araberna och övertog deras skriftspråk. Kejsaren Sundiata av <a href="/wiki/Mali" title="Mali">Mali</a> på 1200-talet var en stor vän av det arabiska språket, och uppmuntrade det vid sitt hov. Andra folk, som <a href="/wiki/Hausa" title="Hausa">hausa</a>, använde arabiskt alfabet till sitt eget språk, som dittills hade saknat skrift. </p><p><a href="/wiki/Bantuspr%C3%A5k" title="Bantuspråk">Bantuspråket</a> <a href="/wiki/Swahili" title="Swahili">swahili</a> vid den <a href="/wiki/%C3%96stafrika" title="Östafrika">östafrikanska</a> kusten skrevs även detta ursprungligen med arabisk skrift. Ett av de äldsta exemplen på swahililitteratur är Idarus bin Othmans dikt <i>Hamziya,</i> som skrevs 1652 på ön <a href="/wiki/Pate" title="Pate">Pate</a> utanför nuvarande <a href="/wiki/Kenya" title="Kenya">Kenyas</a> kust. Dikten är en översättning av en egyptisk hyllningsdikt från 1200-talet. </p><p>Redan från och med 1600-talet förekom det även att afrikaner skrev på europeiska språk, men mycket av denna litteratur har egentligen inget med Afrika att göra. Några exempel finns dock, som <a href="/wiki/Olaudah_Equiano" title="Olaudah Equiano">Olaudah Equianos</a> självbiografi <i>Equiano's Travels: His Autobiography. The Interesting Narrative of the Life of Olaudah Equiano or Gustavus Vassa the African</i> (1789), som skildrar slavhandeln i Afrika och livet som slav. </p><p>Exempel på forntida kända <a href="/wiki/Bibliotek" title="Bibliotek">bibliotek</a> är <a href="/wiki/Ashurbanipals_bibliotek" title="Ashurbanipals bibliotek">Ashurbanipals bibliotek</a> i <a href="/wiki/Nineve" title="Nineve">Nineve</a> och <a href="/wiki/Biblioteket_i_Alexandria" title="Biblioteket i Alexandria">biblioteket i Alexandria</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Antikens_litteratur">Antikens litteratur</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=2" title="Redigera avsnitt: Antikens litteratur" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=2" title="Redigera avsnitts källkod: Antikens litteratur"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Antikens_litteratur" title="Antikens litteratur">Antikens litteratur</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Homer_British_Museum.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Homer_British_Museum.jpg/250px-Homer_British_Museum.jpg" decoding="async" width="250" height="315" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Homer_British_Museum.jpg/375px-Homer_British_Museum.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Homer_British_Museum.jpg/500px-Homer_British_Museum.jpg 2x" data-file-width="635" data-file-height="800" /></a><figcaption>Byst av <a href="/wiki/Homeros" title="Homeros">Homeros</a>, som betraktas som en av de främsta författarna under antikens litteratur. Romersk kopia av förlorat grekiskt original.</figcaption></figure> <p>Den förste store författaren om <a href="/wiki/Strategi" title="Strategi">militära strategier</a> var <a href="/wiki/Sun_Tzu" class="mw-redirect" title="Sun Tzu">Sun Tzu</a> vars bok <i><a href="/wiki/Krigskonsten" title="Krigskonsten">Krigskonsten</a></i> fortfarande anses vara en del av <a href="/wiki/Litter%C3%A4r_kanon" class="mw-redirect" title="Litterär kanon">den litterära kanon</a>. Under 500–400-talen f.Kr. skrev <a href="/wiki/Konfucius" title="Konfucius">Konfucius</a> och <a href="/wiki/Lao_Zi" title="Lao Zi">Lao Zi</a> filosofiska verk som är väsensskilda från de västerländska motsvarigheterna. </p><p><a href="/wiki/Homeros" title="Homeros">Homeros</a> episka <i><a href="/wiki/Iliaden" title="Iliaden">Iliaden</a></i> och <i><a href="/wiki/Odysseen" class="mw-redirect" title="Odysseen">Odysseen</a></i> räknas ibland som inledningen på den grekiska <a href="/wiki/Antiken" title="Antiken">antiken</a>. Bland de övriga författare som lämnat spår under antiken finns pjäsförfattaren <a href="/wiki/Aiskylos" class="mw-redirect" title="Aiskylos">Aiskylos</a> som införde <a href="/wiki/Dialog" title="Dialog">dialogen</a> och därmed uppfann <a href="/wiki/Dramatik" title="Dramatik">dramat</a>, <a href="/wiki/Sofokles" title="Sofokles">Sofokles</a> som med sin pjäs <i><a href="/wiki/Kung_Oidipus" title="Kung Oidipus">Kung Oidipus</a></i> inlemmade <a href="/wiki/Ironi" title="Ironi">ironi</a> i berättandet, <a href="/wiki/Euripides" title="Euripides">Euripides</a> som använde sina pjäser för att föreslå samhällsförändringar, och <a href="/wiki/Sapfo" title="Sapfo">Sapfo</a> som kan sägas ha definierat den <a href="/wiki/Lyrik" title="Lyrik">lyriska poesin</a>. </p><p>I den antika grekiska kulturen fanns det ett förakt för skriften som gjorde att relativt få skrifter skrevs ned under den tiden, med några undantag (<a href="/wiki/Platon" title="Platon">Platon</a>, <a href="/wiki/Aristoteles" title="Aristoteles">Aristoteles</a>). "Författarna" var då muntliga berättare som återberättade andra berättares historier. <a href="/wiki/Homeros" title="Homeros">Homeros</a> var en av de första som skrev ned en traderad berättelse, men det tvistas i huruvida nedskrivare av traderade berättelser kan räknas som författare.<sup id="cite_ref-5" class="reference"><a href="#cite_note-5"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>5<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Litteraturen i form av <a href="/wiki/Codex" class="mw-redirect" title="Codex">codexboken</a> är en relativt ny företeelse. Tidig litteratur var till största delen <a href="/wiki/Muntlig_litteratur" class="mw-redirect" title="Muntlig litteratur">muntlig</a>, dels eftersom <a href="/wiki/Papyrus" title="Papyrus">papyrus</a> och <a href="/wiki/Pergament" title="Pergament">pergament</a> var svåråtkomligt och dyrt, dels eftersom framförallt de <a href="/wiki/Antikens_Grekland" title="Antikens Grekland">antika grekerna</a> såg ner på dels skrivandet men först och främst läsningen - vilket har framkommit bland annat genom <a href="/wiki/Platon" title="Platon">Platons</a> dialoger, såsom <i><a href="/wiki/Faidros_(dialog)" title="Faidros (dialog)">Faidros</a></i>. I <a href="/wiki/Jesper_Svenbro" title="Jesper Svenbro">Jesper Svenbros</a> <i>Vägra läsa, vägra skriva</i> redovisar Svenbro för hur studier av den <a href="/wiki/Klassisk_grekiska" title="Klassisk grekiska">klassiska grekiskans</a> verbvokabulär visar på aversionerna mot läsningen som sådan, till den grad att grekerna aktivt motverkade en utvecklad läsfärdighet. Läsningen var helt enkelt till för <a href="/wiki/Slav" class="mw-redirect" title="Slav">slavarna</a>, eftersom läsningen sågs som att underkasta sig det skrivna ordet, och därmed inte anstod en fri man. Detta gjorde även att greker som <a href="/wiki/Pythagoras" title="Pythagoras">Pythagoras</a> och <a href="/wiki/Sokrates" title="Sokrates">Sokrates</a> båda vägrade att skriva. Platon skrev endast med vetskapen att det enbart publicerades för hans utbildade akademi där ingen skulle kunna feltolka hans skrifter.<sup id="cite_ref-6" class="reference"><a href="#cite_note-6"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>6<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Ett av de tidigaste tryckta verken är den kinesiska <i><a href="/wiki/Diamantsutran" title="Diamantsutran">Diamantsutran</a></i>, en bokrulle från år <a href="/wiki/868" title="868">868</a>. </p><p>Inom den del av litteraturen som numera kallas facklitteratur (tidigare fanns inga större skillnader mellan påhittat och dokumentärt material) införde <a href="/wiki/Platon" title="Platon">Platon</a> element av <a href="/wiki/Filosofi" title="Filosofi">filosofi</a> i sina skildringar av sin mentor <a href="/wiki/Sokrates" title="Sokrates">Sokrates</a>. Platons lärjunge <a href="/wiki/Aristoteles" title="Aristoteles">Aristoteles</a> utvecklade senare det <a href="/wiki/Vetenskap" title="Vetenskap">vetenskapliga</a> forskandet i litterär form och med sin <i><a href="/wiki/Om_diktkonsten" title="Om diktkonsten">Om diktkonsten</a></i> utformade han en litterär teori som fortfarande används.<sup id="cite_ref-7" class="reference"><a href="#cite_note-7"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>7<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-8" class="reference"><a href="#cite_note-8"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>8<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Latinsk_litteratur">Latinsk litteratur</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=3" title="Redigera avsnitt: Latinsk litteratur" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=3" title="Redigera avsnitts källkod: Latinsk litteratur"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Latinsk_litteratur" title="Latinsk litteratur">Latinsk litteratur</a></dd></dl></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Ovid_Ars_Amatoria_1644_-_retouched.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/18/Ovid_Ars_Amatoria_1644_-_retouched.jpg/250px-Ovid_Ars_Amatoria_1644_-_retouched.jpg" decoding="async" width="250" height="420" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/18/Ovid_Ars_Amatoria_1644_-_retouched.jpg/375px-Ovid_Ars_Amatoria_1644_-_retouched.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/18/Ovid_Ars_Amatoria_1644_-_retouched.jpg/500px-Ovid_Ars_Amatoria_1644_-_retouched.jpg 2x" data-file-width="711" data-file-height="1194" /></a><figcaption>Poeten <a href="/wiki/Ovidius" title="Ovidius">Ovidius</a> <i><a href="/wiki/Ars_amatoria_(Ovidius)" title="Ars amatoria (Ovidius)">Konsten att älska</a></i>, här i en version från 1644.</figcaption></figure> <p>Mycket av den latinska litteraturen (omkring 100 f.Kr. till omkring 500 e.Kr.) var variationer på de teman som antikens greker utformade. Nytt var dock <a href="/wiki/Horatius" title="Horatius">Horatius</a> införande av <a href="/wiki/Satir" title="Satir">satiren</a> som retoriskt grepp och <a href="/wiki/Juvenalis" title="Juvenalis">Juvenalis</a> utvecklade satiren till att bli ett vapen. Under 100-talet e.Kr. kom <a href="/wiki/Nya_testamentet" title="Nya testamentet">Nya testamentet</a> som blev en mycket inflytelserik text under närmare 2 000 år. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Medeltidens_litteratur">Medeltidens litteratur</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=4" title="Redigera avsnitt: Medeltidens litteratur" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=4" title="Redigera avsnitts källkod: Medeltidens litteratur"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Mystery_play_001.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/19/Mystery_play_001.jpg/250px-Mystery_play_001.jpg" decoding="async" width="250" height="299" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/19/Mystery_play_001.jpg/375px-Mystery_play_001.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/19/Mystery_play_001.jpg/500px-Mystery_play_001.jpg 2x" data-file-width="1709" data-file-height="2047" /></a><figcaption><a href="/wiki/Mysteriespel" title="Mysteriespel">Mysteriespel</a> i <a href="/wiki/Flandern" title="Flandern">Flandern</a>.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Medeltidens_litteratur" title="Medeltidens litteratur">Medeltiden</a> som period motsvarar omkring tusen år (ca 500–1500-talen). Perioden innehåller därför många olika sorters litteratur. </p><p>Den litteratur som producerades i England under medeltiden inkluderar <a href="/wiki/Epos" title="Epos">episk poesi</a>, <a href="/wiki/Hagiografi" title="Hagiografi">hagiografi</a>, <a href="/wiki/Predikan" title="Predikan">predikningar</a>, <a href="/wiki/Bibeln" title="Bibeln">Bibelöversättningar</a>, juridiska verk, <a href="/wiki/Kr%C3%B6nika" title="Krönika">krönikor</a> och gåtor.<sup id="cite_ref-doma_9-0" class="reference"><a href="#cite_note-doma-9"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Allt som allt finns det cirka 400 <a href="/wiki/Handskrift" title="Handskrift">handskrifter</a> bevarade från perioden.<sup id="cite_ref-doma_9-1" class="reference"><a href="#cite_note-doma-9"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>9<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <i><a href="/wiki/Beowulf" title="Beowulf">Beowulf</a></i> är det mest kända verket i äldre engelska, och har uppnått status som <a href="/wiki/Nationalepos" title="Nationalepos">nationalepos</a> i England, trots att handlingen utspelar sig i <a href="/wiki/Skandinavien" title="Skandinavien">Skandinavien</a>. Den enda bevarade handskriften som innehåller verket är Nowellkodexen, vars exakta datering är oklar, men de flesta uppskattningar placerar den omkring år 1000. Verket anses ha skrivits någon gång mellan 700-talet<sup id="cite_ref-FOOTNOTETolkien1958127_10-0" class="reference"><a href="#cite_note-FOOTNOTETolkien1958127-10"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>10<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-Hieatt_11-0" class="reference"><a href="#cite_note-Hieatt-11"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>11<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och början av 1000-talet.<sup id="cite_ref-FOOTNOTEKiernan1996xix–xx,_3–4,_23–34,_60,_62,_90,_162,_171,_258,_257,_277–78,_footnote_69_12-0" class="reference"><a href="#cite_note-FOOTNOTEKiernan1996xix–xx,_3–4,_23–34,_60,_62,_90,_162,_171,_258,_257,_277–78,_footnote_69-12"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>12<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Under <a href="/wiki/800-talet" title="800-talet">800-talet</a> uppstod två separata författarkretslopp, där det skrivna kretsloppet dominerades av <a href="/wiki/Kloster" title="Kloster">klostervärlden</a> och <a href="/wiki/Hov_(uppvaktning)" title="Hov (uppvaktning)">hovkulturer</a> medan den muntliga berättartraditionen var stark. De nedskrivna verken från den här tiden är därmed först och främst religiösa, med undantag för <a href="/wiki/Beowulf" title="Beowulf">Beowulf</a> och <a href="/wiki/Rolandss%C3%A5ngen" title="Rolandssången">Rolandssången</a> av <a href="/wiki/Chr%C3%A9tien_de_Troyes" title="Chrétien de Troyes">Chrétien de Troyes</a>. </p><p>De äldsta bevarade tyskspråkiga skrifterna är <a href="/wiki/H%C3%B6gtyska" title="Högtyska">fornhögtysk</a> klosterlitteratur från denna tid. Verk med kristna såväl som <a href="/wiki/Germaner" title="Germaner">germanska</a> <a href="/wiki/F%C3%B6rkristna" class="mw-redirect" title="Förkristna">förkristna</a> influenser producerades. Exempel är <a href="/wiki/Hildebrandslied" title="Hildebrandslied">Hildebrandslied</a> och <a href="/wiki/Merseburgbesv%C3%A4rjelserna" title="Merseburgbesvärjelserna">Merseburgbesvärjelserna</a>. </p><p>Den äldsta bevarade tyskspråkiga boken är den så kallade <a href="/wiki/Codex_Sangallensis_911" title="Codex Sangallensis 911">Codex Sangallensis 911</a> från omkring år 790, innehållandes bland annat ett exemplar av den <a href="/wiki/Latin" title="Latin">latinsk</a>-fornhögtyska ordboken <a href="/wiki/Abrogans" title="Abrogans">Abrogans</a>. </p><p>År 1140 publicerade <a href="/wiki/Benediktinorden" title="Benediktinorden">benediktinermunken</a> <a href="/wiki/Geoffrey_av_Monmouth" title="Geoffrey av Monmouth">Geoffrey av Monmouth</a> en historieskildring av England, inklusive flera redan spridda myter. Mest livaktig av dessa var den redan då existerande historien om <a href="/wiki/Kung_Artur" title="Kung Artur">kung Arthur</a> som har omtolkats och återberättats i flera versioner.<sup id="cite_ref-:0_13-0" class="reference"><a href="#cite_note-:0-13"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>13<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/H%C3%B6gmedeltiden" title="Högmedeltiden">Högmedeltiden</a> betecknar en expansiv period i Europa, både befolkningsmässigt, ekonomiskt och kulturellt. Läskunnigheten hade börjat spridas och litteraturen uppvisade nu en allt större mångfald. Tyskan, vid den här tiden medelhögtyska, användes redan för religiösa texter, men med inspiration från <a href="/wiki/Frankrike" title="Frankrike">Frankrike</a> började man även skriva riddarlitteratur och episka verk på tyska. Från denna tid härstammar bland annat hjältediktning som <a href="/wiki/Nibelungenlied" title="Nibelungenlied">Nibelungenlied</a>. Dessförinnan hade <a href="/wiki/Rolandss%C3%A5ngen" title="Rolandssången">Rolandssången</a> översatts till tyskan, som <i>Rolandslied</i>. </p><p>Andra kända verk från denna tid är <a href="/wiki/Tristan_och_Isolde" title="Tristan och Isolde">Tristan och Isolde</a> av <a href="/wiki/Gottfrid_fr%C3%A5n_Strassburg" title="Gottfrid från Strassburg">Gottfrid från Strassburg</a> och inte minst verk som utspelar sig kring <a href="/wiki/Kung_Artur" title="Kung Artur">Kung Artur</a> och <a href="/wiki/Riddarna_av_Runda_Bordet" class="mw-redirect" title="Riddarna av Runda Bordet">Riddarna av Runda Bordet</a>, som <i><a href="/wiki/Parzival" class="mw-redirect" title="Parzival">Parzival</a></i> av <a href="/wiki/Wolfram_von_Eschenbach" title="Wolfram von Eschenbach">Wolfram von Eschenbach</a> och <a href="/wiki/Hartmann_von_Aue" title="Hartmann von Aue">Hartmann von Aues</a> båda verk <i>Erec</i> och <i>Iwein</i>. </p><p>Omkring år <a href="/wiki/1343" title="1343">1343</a> föddes <a href="/wiki/F%C3%B6rfattare" title="Författare">författaren</a>, <a href="/wiki/Filosof" title="Filosof">filosofen</a>, <a href="/wiki/Diplomat" title="Diplomat">diplomaten</a> och <a href="/wiki/Poet" title="Poet">poeten</a> <a href="/wiki/Geoffrey_Chaucer" title="Geoffrey Chaucer">Geoffrey Chaucer</a>. Han var inspirerad av italiensk diktning, såsom de av <a href="/wiki/Francesco_Petrarca" title="Francesco Petrarca">Petrarca</a> och <a href="/wiki/Giovanni_Boccaccio" title="Giovanni Boccaccio">Boccaccio</a>. Hans eget verk, <i><a href="/wiki/Canterburys%C3%A4gner" title="Canterburysägner">Canterburysägner</a></i>, var skrivet i samma stil och anses vara en milstolpe inom den engelskspråkiga litteraturen. I och med detta verk kom man att överge den tidigare förhärskande <a href="/wiki/Allitteration" title="Allitteration">allittererade</a> versen och övergå till <a href="/wiki/Rimmad_vers" class="mw-redirect" title="Rimmad vers">rimmad vers</a>. Vissa anser till och med att <i>Canterburysägner</i> var det första verket skrivet på engelska.<sup id="cite_ref-14" class="reference"><a href="#cite_note-14"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>14<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Under <a href="/wiki/Medeltiden" title="Medeltiden">medeltiden</a> kan dramer på de lokala språken i Europa ha kommit från iscensättningar av <a href="/wiki/Liturgi" title="Liturgi">liturgin</a>. <a href="/wiki/Mysteriespel" title="Mysteriespel">Mysteriespel</a> presenterades på trappor framför katedraler eller av kringvandrande skådespelare på <a href="/wiki/Helgonkalender" title="Helgonkalender">helgonfestdagar</a>. Mirakel- och mysteriespel, tillsammans med <a href="/wiki/Moralitet" title="Moralitet">moraliteter</a> (eller "interludier"), utvecklades senare till mer avancerade former av drama, sådana som man kunde se på de elisabetanska scenerna. </p><p>Under denna tid startade den process inom kyrkan där lärornas kärna alltmer började granskas och diskuteras och under 1500-talet utmynnade i reformationen. Under 1300-talet började pappersproduktionen ta fart i Tyskland, vilket gav betydligt billigare skrivmaterial än det annars använda <a href="/wiki/Pergament" title="Pergament">pergamentet</a>, och under 1400-talets första hälft började man trycka böcker med träblock, så kallade <a href="/wiki/Blockbok" title="Blockbok">blockböcker</a>. Utvecklingen av ytterligare nya tryckmetoder ledde till ett slags medierevolution i övergången till en ny och mer expansiv period. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Renässansens_litteratur"><span id="Ren.C3.A4ssansens_litteratur"></span>Renässansens litteratur</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=5" title="Redigera avsnitt: Renässansens litteratur" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=5" title="Redigera avsnitts källkod: Renässansens litteratur"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Ren%C3%A4ssansens_litteratur" title="Renässansens litteratur">Renässansen</a> brukar sägas omfatta perioden 1400–1500-tal. </p><p>Det råder stor osäkerhet om vilken som är den första <a href="/wiki/Roman" title="Roman">romanen</a>. Några av de verk som nämnts är <a href="/wiki/Don_Quijote" title="Don Quijote">Don Quijote</a> av <a href="/wiki/Miguel_Cervantes" title="Miguel Cervantes">Cervantes</a> (från <a href="/wiki/1605" title="1605">1605</a>) och <a href="/wiki/Genji_monogatari" class="mw-redirect" title="Genji monogatari">Genji monogatari</a> av <a href="/wiki/Murasaki_Shikibu" title="Murasaki Shikibu">Murasaki Shikibu</a> (från omkring <a href="/wiki/1010" title="1010">1010</a>). </p><p>Först under <a href="/wiki/Ren%C3%A4ssansen" title="Renässansen">Renässansen</a> i <a href="/wiki/Italien" title="Italien">Italien</a> blev författandet mer allmängiltigt, och det var också där de första författarna i mer egentlig mening uppstod, såsom <a href="/wiki/Dante_Alighieri" title="Dante Alighieri">Dante Alighieri</a> (1265–1321) och <a href="/wiki/Francesco_Petrarca" title="Francesco Petrarca">Francesco Petrarca</a> (1304–1374). Den stora förändringen kom dock med tryckkonsten under 1400-talet, och för första gången började författare nu framträda med sina namn på verken. Under <a href="/wiki/1400-talet" title="1400-talet">1400-talet</a> påbörjades en större omdaning av litteraturen i och med <a href="/wiki/Johannes_Gutenberg" title="Johannes Gutenberg">Gutenbergs</a> förbättring av <a href="/wiki/Tryckteknik" title="Tryckteknik">tryckpressen</a>.<sup id="cite_ref-15" class="reference"><a href="#cite_note-15"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>15<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Tillsammans med ett större intresse för den <a href="/wiki/Antikens_litteratur" title="Antikens litteratur">klassiska litteraturen</a>,<sup id="cite_ref-:12_16-0" class="reference"><a href="#cite_note-:12-16"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>16<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och ett minskat förakt för det engelska språket (de flesta vetenskapliga verk, såsom <a href="/wiki/Thomas_More" title="Thomas More">Thomas Mores</a> <i><a href="/wiki/Utopia" title="Utopia">Utopia</a></i>, <a href="/w/index.php?title=Litteratur%C3%A5ret_1560&action=edit&redlink=1" class="new" title="Litteraturåret 1560 [inte skriven än]">1560</a>, skrevs på latin), skulle det få avsevärd betydelse för det som senare har kallats <a href="/wiki/Ren%C3%A4ssans" class="mw-redirect" title="Renässans">renässansen</a>.<sup id="cite_ref-17" class="reference"><a href="#cite_note-17"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>17<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/Reformationen_i_England" title="Reformationen i England">Reformationen</a> inspirerade produktion av <a href="/wiki/Liturgi" title="Liturgi">liturgi</a> på folkspråket, något som ledde till <a href="/wiki/Den_allm%C3%A4nna_b%C3%B6nboken" title="Den allmänna bönboken">Den allmänna bönboken</a> (1549) som fick ett bestående inflytande på det litterära språket. Renässansen i England var en kulturell och <a href="/wiki/Konstr%C3%B6relse" title="Konströrelse">konstnärlig rörelse</a> som pågick från slutet av 1400-talet till 1600-talet, och som inleddes i Italien under 1300-talet. Som de flesta länder i norra Europa, såg England mycket lite av den utvecklingen förrän mer än ett sekel senare. Renässansens stil och idéer tog lång tid på sig att tränga in i England, och den <a href="/wiki/Elisabetansk_tid" title="Elisabetansk tid">elisabetanska eran</a> under den andra hälften av 1500-talet brukar ses som kulmen av den engelska renässansen.<sup id="cite_ref-18" class="reference"><a href="#cite_note-18"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>18<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Hw-shakespeare.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2a/Hw-shakespeare.png/250px-Hw-shakespeare.png" decoding="async" width="250" height="354" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2a/Hw-shakespeare.png/375px-Hw-shakespeare.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/2a/Hw-shakespeare.png 2x" data-file-width="391" data-file-height="553" /></a><figcaption><a href="/wiki/William_Shakespeare" title="William Shakespeare">William Shakespeare</a>, som skrev dramer och lyrik, betraktas alltjämt som en av världens främsta författare.</figcaption></figure> <p>Drottning <a href="/wiki/Elisabet_I_av_England" class="mw-redirect" title="Elisabet I av England">Elisabet I</a>:s <a href="/wiki/Elisabetansk_tid" title="Elisabetansk tid">tid som regent</a> präglades av en större ökning av antalet verk på engelska, inklusive <a href="/wiki/Dramatik" title="Dramatik">dramatik</a> och poesi. <a href="/wiki/Christopher_Marlowe" title="Christopher Marlowe">Christopher Marlowe</a> och hans samtida, <a href="/wiki/William_Shakespeare" title="William Shakespeare">William Shakespeare</a>, satte upp pjäser med brett publikt intresse. Av dem betraktas numera Shakespeare som den störste.<sup id="cite_ref-19" class="reference"><a href="#cite_note-19"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>19<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Av hans 38 dramer, inklusive <i><a href="/wiki/Hamlet" title="Hamlet">Hamlet</a></i>, <i><a href="/wiki/Romeo_och_Julia" title="Romeo och Julia">Romeo och Julia</a></i>, <i><a href="/wiki/Kung_Lear" title="Kung Lear">Kung Lear</a></i>, <i><a href="/wiki/Macbeth" title="Macbeth">Macbeth</a></i> och <i><a href="/wiki/Mycket_v%C3%A4sen_f%C3%B6r_ingenting" title="Mycket väsen för ingenting">Mycket väsen för ingenting</a>,</i> spelas flertalet fortfarande. Andra författare från den perioden är <a href="/wiki/John_Milton" title="John Milton">John Milton</a>, <a href="/wiki/John_Donne" title="John Donne">John Donne</a>, och <a href="/w/index.php?title=Katherine_Philips&action=edit&redlink=1" class="new" title="Katherine Philips [inte skriven än]">Katherine Philips</a>.<sup id="cite_ref-:12_16-1" class="reference"><a href="#cite_note-:12-16"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>16<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Bland de tidigaste elisabetanska pjäserna märks <i>Gorboduc</i> (1561) av <a href="/wiki/Thomas_Sackville,_1:e_earl_av_Dorset" title="Thomas Sackville, 1:e earl av Dorset">Sackville</a> och <a href="/wiki/Thomas_Norton" title="Thomas Norton">Norton</a> samt <a href="/wiki/Thomas_Kyd" title="Thomas Kyd">Thomas Kyds</a> (1558–1594) <i>Den spanska tragedin</i> (1592). <i>Gorboduc</i> är särskilt anmärkningsvärt eftersom det är det första <a href="/wiki/Versdrama" class="mw-redirect" title="Versdrama">versdramat</a> på <a href="/wiki/Engelska" title="Engelska">engelska</a> som använde <a href="/wiki/Blankvers" title="Blankvers">blankvers</a>, och eftersom det utvecklade element från tidigare <a href="/wiki/Moralitet" title="Moralitet">moraliteter</a> och tragedier i <a href="/wiki/Seneca_den_yngre" title="Seneca den yngre">Senecas</a> anda, i den riktning som skulle följas av senare dramatiker.<sup id="cite_ref-20" class="reference"><a href="#cite_note-20"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>20<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <i>Den spanska tragedin</i><sup id="cite_ref-21" class="reference"><a href="#cite_note-21"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>21<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> är en <a href="/wiki/Elisabetansk_tid" title="Elisabetansk tid">elisabetansk</a> <a href="/wiki/Tragedi" title="Tragedi">tragedi</a> skriven av <a href="/wiki/Thomas_Kyd" title="Thomas Kyd">Thomas Kyd</a> mellan 1582 och 1592; en tragedi som var populär och inflytelserik på sin tid, och skapade en ny <a href="/wiki/Genre" title="Genre">genre</a> i engelsk teater, hämnddramat.<sup id="cite_ref-22" class="reference"><a href="#cite_note-22"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>22<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>De flesta författare arbetade dock med stöd av <a href="/wiki/Mecenat" title="Mecenat">mecenater</a>, och hade då bland sina uppgifter att skriva hyllningsverk, födelsedagsmeddelanden eller <a href="/wiki/Epitaf" class="mw-redirect" title="Epitaf">epitafer</a> men var ganska begränsade. Under sena 1500-talet började författare kunna lösgöra sig från sina <a href="/wiki/Mecenat" title="Mecenat">mecenater</a> med bokhandlarnas framväxt, och marknadsorienteringen blev mer framträdande i författaryrket. Detta gjorde även yrket friare (även om censuren fortfarande var stark). Många var även statligt anställda och klarade sig därmed också utan en mecenat: exempel i Sverige är <a href="/wiki/Carl_Michael_Bellman" title="Carl Michael Bellman">Bellman</a> och <a href="/wiki/Olof_von_Dalin" title="Olof von Dalin">Olof von Dalin</a>.<sup id="cite_ref-s44_23-0" class="reference"><a href="#cite_note-s44-23"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Codexboken fick sitt inträdande bland annat med <a href="/wiki/Johannes_Gutenberg" title="Johannes Gutenberg">Gutenbergs</a> boktryckarkonst,<sup id="cite_ref-snickars2_24-0" class="reference"><a href="#cite_note-snickars2-24"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> med rörliga <a href="/wiki/Typ_(tryckningsprocess)" class="mw-redirect" title="Typ (tryckningsprocess)">typer</a> istället för fasta tryckplåtar. Från att ha varit en ganska dyr vara, sjönk priset. Därefter har boken fått olika former: olika inbindningar, format och papperskvalitet. <a href="/wiki/Halvfranska_band" class="mw-redirect" title="Halvfranska band">Halvfranska band</a> och andra skinninbindningar var vanliga ända fram till mitten av 1900-talet. </p><p>Med den nya tekniken kom en dramatisk ökning av litteraturens tillgänglighet. Det var stor efterfrågan på folkliga berättelser, som ofta trycktes i böcker utan namngiven författare, som så kallade <a href="/wiki/Folkbok" title="Folkbok">folkböcker</a>. Så kom 1510–1511 de första tryckta berättelserna om figuren <a href="/wiki/Till_Eulenspiegel" title="Till Eulenspiegel">Till Eulenspiegel</a>. En ny och populär mytisk figur under 1500-talet var <a href="/wiki/Faust_(sagogestalt)" title="Faust (sagogestalt)">Faust</a>, vars historia första gången kom i tryck i folkboken <i>Historia von D. Johann Fausten</i> 1587. </p><p>Tidens ifrågasättande inställning, tillsammans med det tryckta ordets ökade tillgänglighet, bidrog till att <a href="/wiki/Reformationen" title="Reformationen">reformationen</a> nu fick fart. Utgivningen av <a href="/wiki/Martin_Luther" title="Martin Luther">Martin Luthers</a> tyska översättning av Nya testamentet 1522 och av hela Bibeln, <a href="/wiki/Luther-Bibeln" class="mw-redirect" title="Luther-Bibeln">Luther-Bibeln</a>, 1534, fick stor spridning och samtidigt stort inflytande på tyska språket. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Barockens_litteratur">Barockens litteratur</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=6" title="Redigera avsnitt: Barockens litteratur" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=6" title="Redigera avsnitts källkod: Barockens litteratur"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Barockens_litteratur" title="Barockens litteratur">Barocken</a> brukar omfatta hela eller delar av 1600-talet. </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Aphra_Behn_by_Peter_Lely.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/fb/Aphra_Behn_by_Peter_Lely.jpg" decoding="async" width="215" height="260" class="mw-file-element" data-file-width="215" data-file-height="260" /></a><figcaption><a href="/wiki/Aphra_Behn" title="Aphra Behn">Aphra Behn</a>, en av de första yrkesförfattarna.</figcaption></figure> <p>Det viktigaste prosaverket i början av 1600-talet var <a href="/wiki/King_James_Bible" title="King James Bible">King James Bible</a>. Det var ett av de mest omfattande översättningsprojekten i engelsk historia fram till dess. Översättningen påbörjades 1604 och avslutades 1611. Det blev standardbibeln för den <a href="/wiki/Engelska_kyrkan" title="Engelska kyrkan">engelska kyrkan</a>.<sup id="cite_ref-FOOTNOTEDrabble1996100–1_25-0" class="reference"><a href="#cite_note-FOOTNOTEDrabble1996100–1-25"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>25<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/John_Dryden" title="John Dryden">John Dryden</a> (1631–1700) var en inflytelserik brittisk poet, litteraturkritiker, översättare och dramatiker som dominerade i det litterära livet under restaurationens England till en sådan grad att den perioden i litterära cirklar kom att bli känd som Drydens era. Han etablerade en särskild versform, den heroiska kupletten som blev vanlig i den engelska poesin. </p><p>Det är omöjligt att avgöra när <a href="/wiki/Roman" title="Roman">romanen</a> började skrivas på engelska. Men längre skönlitterära verk och fiktiva biografier började särskilja sig från andra former i England under restaurationseran. Traditionen med <a href="/wiki/K%C3%A4rleksroman" title="Kärleksroman">kärleksromaner</a> som redan fanns i <a href="/wiki/Frankrike" title="Frankrike">Frankrike</a> och <a href="/wiki/Spanien" title="Spanien">Spanien</a> blev populär i England. En av de viktigaste personerna för framväxten av romanen under restaurationen är <a href="/wiki/Aphra_Behn" title="Aphra Behn">Aphra Behn</a>, som skrev <i>Oroonoko</i> (1688), och som inte bara var den första professionella kvinnliga författaren, utan även kan ha varit en av de första professionella författarna i England oavsett kön. </p><p>Efter reformationens samhällsomvälvningar och <a href="/wiki/Motreformationen" title="Motreformationen">motreformation</a> med stridigheter som under 1600-talet kulminerade i <a href="/wiki/Trettio%C3%A5riga_kriget" title="Trettioåriga kriget">Trettioåriga kriget</a>, samtidigt som ny vetenskap rubbade tidigare grundläggande kunskaper, växte <a href="/wiki/Barockens_litteratur" title="Barockens litteratur">barockens litteratur</a> fram. Nu blev livets förgänglighet ett vanligt tema, förhöjd livskänsla stod bredvid dödsångest, <a href="/wiki/Carpe_diem" title="Carpe diem">carpe diem</a> bredvid <a href="/wiki/Memento_mori" title="Memento mori">memento mori</a>, antiteser och paradoxer användes flitigt, liksom långsökta metaforer. Språkmedvetenheten var stor och flera sällskap startades för att förädla tyskan och höja dess status till samma nivå som franskans och latinets. </p><p>Till barockens viktigaste författare kan räknas <a href="/wiki/Christian_Hofmann_von_Hofmannswaldau" class="mw-redirect" title="Christian Hofmann von Hofmannswaldau">Christian Hofmann von Hofmannswaldau</a> och <a href="/wiki/Daniel_Caspar_von_Lohenstein" class="mw-redirect" title="Daniel Caspar von Lohenstein">Daniel Caspar von Lohenstein</a>, liksom <a href="/wiki/Hans_Jakob_Christoffel_von_Grimmelshausen" title="Hans Jakob Christoffel von Grimmelshausen">Hans Jakob Christoffel von Grimmelshausen</a>, författaren till <a href="/wiki/Simplicissimus" title="Simplicissimus">Simplicissimus</a>. </p><p><a href="/wiki/Fabler" class="mw-redirect" title="Fabler">Fabler</a> blev under denna tid mer populära och den utomkyrkliga <a href="/wiki/Teater" title="Teater">teatern</a> (inspirerad av kyrkliga skådespel) växte fram som genre. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Upplysningens_litteratur">Upplysningens litteratur</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=7" title="Redigera avsnitt: Upplysningens litteratur" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=7" title="Redigera avsnitts källkod: Upplysningens litteratur"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Upplysningen" class="mw-redirect" title="Upplysningen">Upplysningen</a> och <a href="/w/index.php?title=Upplysningens_litteratur&action=edit&redlink=1" class="new" title="Upplysningens litteratur [inte skriven än]">dess litteratur</a> (1700-talet) innebar ett ökat antal <a href="/wiki/Nationalism" title="Nationalism">nationalistiska</a> episka verk och filosofiska traktat. </p><p>Under 1700-talet återspeglade litteraturen upplysningens världsbild: ett rationellt och vetenskapligt förhållningssätt till religiösa, sociala, politiska och ekonomiska frågor som förespråkade en sekulär uppfattning av världen och som gav en allmän känsla av framsteg. Utvecklingen leddes av filosofer, som hade inspirerats av upptäckter under det föregående seklet av forskare som <a href="/wiki/Isaac_Newton" title="Isaac Newton">Isaac Newton</a> och av texter av exempelvis <a href="/wiki/Ren%C3%A9_Descartes" title="René Descartes">René Descartes</a>, <a href="/wiki/John_Locke" title="John Locke">John Locke</a> och <a href="/wiki/Francis_Bacon" title="Francis Bacon">Francis Bacon</a>. Filosoferna strävade efter att upptäcka universellt giltiga principer för mänskligheten, naturen och samhället. De attackerade andliga men även vetenskapliga auktoriteter, dogmatism, intolerans, censur, och ekonomiska och sociala begränsningar. </p><p><a href="/wiki/Jonathan_Swift" title="Jonathan Swift">Jonathan Swift</a>, författare av satiren <i><a href="/wiki/Gullivers_resor" title="Gullivers resor">Gullivers Resor</a></i>, dominerade inom brittisk prosa. I <i><a href="/wiki/Ett_anspr%C3%A5ksl%C3%B6st_f%C3%B6rslag" title="Ett anspråkslöst förslag">Ett anspråkslöst förslag</a></i> och <i>Drapier-breven</i>, försvarade Swift motvilligt det irländska folket från <a href="/wiki/Kolonialism" title="Kolonialism">kolonialismens</a> rov. Detta ledde till kravaller och gripanden, men Swift, som inte hade mycket till övers för irländska <a href="/wiki/Romersk-katolska_kyrkan" title="Romersk-katolska kyrkan">katoliker</a>, var upprörd över de övergrepp han såg. </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Samuel_Johnson_by_Joshua_Reynolds_2.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/50/Samuel_Johnson_by_Joshua_Reynolds_2.png/250px-Samuel_Johnson_by_Joshua_Reynolds_2.png" decoding="async" width="250" height="336" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/50/Samuel_Johnson_by_Joshua_Reynolds_2.png/375px-Samuel_Johnson_by_Joshua_Reynolds_2.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/50/Samuel_Johnson_by_Joshua_Reynolds_2.png/500px-Samuel_Johnson_by_Joshua_Reynolds_2.png 2x" data-file-width="832" data-file-height="1119" /></a><figcaption><a href="/wiki/Samuel_Johnson" title="Samuel Johnson">Samuel Johnson</a>, en av de första yrkesförfattarna.</figcaption></figure> <p>Denna period beskrivs också ibland som "Johnsons era".<sup id="cite_ref-26" class="reference"><a href="#cite_note-26"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>26<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Samuel_Johnson" title="Samuel Johnson">Samuel Johnson</a> (1709–1784), ofta kallad Dr Johnson, var en engelsk författare som gjorde bestående bidrag till engelsk litteratur som poet, essäist, moralist, litteraturkritiker, biograf, redaktör och <a href="/wiki/Lexikografi" title="Lexikografi">lexikograf</a>. Johnson har beskrivits som "den utan tvekan mest framstående lärde i engelsk historia".<sup id="cite_ref-27" class="reference"><a href="#cite_note-27"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>27<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Efter nio års arbete publicerade Johnson <i><a href="/w/index.php?title=A_Dictionary_of_the_English_Language&action=edit&redlink=1" class="new" title="A Dictionary of the English Language [inte skriven än]">A Dictionary of the English Language</a></i> 1755, och boken fick en långtgående effekt på <a href="/wiki/Nyengelska" title="Nyengelska">modern engelska</a> och har beskrivits som "en av de största enskilda forskarbedrifterna någonsin."<sup id="cite_ref-Bate240_28-0" class="reference"><a href="#cite_note-Bate240-28"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>28<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Upplysningstidens litteratur var mer riktad till <a href="/wiki/Borgare" title="Borgare">borgarskapet</a>, på så vis att furstar och kyrkan inte längre stod lika mycket i centrum eller gavs samma auktoritet som under föregående period. Det handlade nu mycket om bildning och förnuft, litteraturen var gärna uppfostrande och samtidigt manande till självständighet. Medan humanismen under 1400- och 1500-talen intresserat sig huvudsakligen för den romerska antiken, fick nu den grekiska antiken en renässans. </p><p>En särskilt populär författare under den tidiga upplysningstiden var <a href="/wiki/Christian_F%C3%BCrchtegott_Gellert" title="Christian Fürchtegott Gellert">Christian Fürchtegott Gellert</a>. </p><p>Betydande utländska influenser kom från tyskarna <a href="/wiki/Johann_Wolfgang_von_Goethe" title="Johann Wolfgang von Goethe">Goethe</a>, <a href="/wiki/Friedrich_Schiller" title="Friedrich Schiller">Schiller</a> och <a href="/wiki/August_Wilhelm_Schlegel" title="August Wilhelm Schlegel">Schlegel</a> samt från den franske filosofen och författaren <a href="/wiki/Jean-Jacques_Rousseau" title="Jean-Jacques Rousseau">Jean-Jacques Rousseau</a> (1712–1778).<sup id="cite_ref-J._A._Cuddon,_p._588–9_29-0" class="reference"><a href="#cite_note-J._A._Cuddon,_p._588–9-29"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>29<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Edmund_Burke" title="Edmund Burke">Edmund Burkes</a> <i>Filosofisk undersökning av ursprunget till våra begrepp om det sublima och det sköna</i> (1757) utgjorde ett annat viktigt inflytande.<sup id="cite_ref-English_Literature,_pp._957–8_30-0" class="reference"><a href="#cite_note-English_Literature,_pp._957–8-30"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>30<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det förändrade landskapet, till följd av <a href="/wiki/Industriella_revolutionen" title="Industriella revolutionen">industri</a>- och <a href="/wiki/Agrara_revolutionen" title="Agrara revolutionen">jordbruksrevolutionerna</a>, påverkade ytterligare framväxten av den romantiska rörelsen i Storbritannien. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Romantikens_litteratur">Romantikens litteratur</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=8" title="Redigera avsnitt: Romantikens litteratur" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=8" title="Redigera avsnitts källkod: Romantikens litteratur"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Romantiken" title="Romantiken">Romantiken</a> och <a href="/wiki/Romantikens_litteratur" title="Romantikens litteratur">dess litteratur</a> (slutet 1700-tal–mitten 1800-tal) har använt sig av exotism och känslor som viktiga inslag. Den romantiska perioden sammanföll med stora sociala förändringar i England och Wales – <a href="/wiki/Avfolkning" title="Avfolkning">avfolkningen</a> av landsbygden och den snabba utvecklingen av överfulla industriella städer som ägde rum under perioden mellan ungefär 1750 och 1850. Förflyttningen av så många människor i England var resultatet av främst två omständigheter: den <a href="/wiki/Agrara_revolutionen" title="Agrara revolutionen">agrara revolutionen</a> (som innebar att mark inhägnades, den så kallade ”enclosure-rörelsen”) fördrev arbetarna från landsbygden, och den <a href="/wiki/Industriella_revolutionen" title="Industriella revolutionen">industriella revolutionen</a> som gav dem anställning.<sup id="cite_ref-31" class="reference"><a href="#cite_note-31"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>31<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Romantiken kan ses delvis som en reaktion på den Industriella revolutionen,<sup id="cite_ref-32" class="reference"><a href="#cite_note-32"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>32<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> men också som en revolt mot de aristokratiska, sociala och politiska normerna som upplysningen hade inneburit, likaväl som en reaktion mot den vetenskapliga rationaliseringen av naturen.<sup id="cite_ref-33" class="reference"><a href="#cite_note-33"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>33<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Den <a href="/wiki/Franska_revolutionen" title="Franska revolutionen">franska revolutionen</a> var en särskilt viktig influens på det politiska tänkandet hos många av de romantiska poeterna.<sup id="cite_ref-34" class="reference"><a href="#cite_note-34"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>34<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Sturm_und_Drang">Sturm und Drang</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=9" title="Redigera avsnitt: Sturm und Drang" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=9" title="Redigera avsnitts källkod: Sturm und Drang"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Johann_Wolfgang_Goethe_1811.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a6/Johann_Wolfgang_Goethe_1811.jpg/250px-Johann_Wolfgang_Goethe_1811.jpg" decoding="async" width="250" height="324" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a6/Johann_Wolfgang_Goethe_1811.jpg/375px-Johann_Wolfgang_Goethe_1811.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/a6/Johann_Wolfgang_Goethe_1811.jpg 2x" data-file-width="400" data-file-height="519" /></a><figcaption><a href="/wiki/Johann_Wolfgang_von_Goethe" title="Johann Wolfgang von Goethe">Johann Wolfgang von Goethe</a>, en av tyska språkets främsta författare.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Sturm_und_Drang" title="Sturm und Drang">Sturm und Drang</a> (<i>storm och trängtan</i>)-rörelsen hade sina rötter i <a href="/wiki/Rokoko" title="Rokoko">rokokon</a> och gjorde så småningom uppror mot upplysningens rationalitetsideal. Nu lades en mer radikal tyngdpunkt på individens känslor. Det växte fram en stark genikult, där hjälten var självförverkligande och satte sina egna regler. <a href="/wiki/Johann_Wolfgang_von_Goethe" title="Johann Wolfgang von Goethe">Johann Wolfgang von Goethe</a> och <a href="/wiki/Friedrich_von_Schiller" class="mw-redirect" title="Friedrich von Schiller">Friedrich von Schiller</a> var två viktiga författare vars första betydande verk var i Sturm und Drangs anda. Goethes <i><a href="/wiki/Den_unge_Werthers_lidanden" title="Den unge Werthers lidanden">Den unge Werthers lidanden</a></i> från 1774 är ett av de mest kända verken från denna period. </p><p>Sturm und Drang och inte minst Goethes verk, även från den Weimarklassicistiska perioden, blev betydande inspirationskälla för den tyska <a href="/wiki/Romantiken" title="Romantiken">romantiken</a>. </p><p>Exempel på författare under den tidiga romantiken är <a href="/wiki/August_Wilhelm_Schlegel" title="August Wilhelm Schlegel">August Wilhelm Schlegel</a>, <a href="/wiki/Friedrich_Schlegel" title="Friedrich Schlegel">Friedrich Schlegel</a>, <a href="/wiki/Wilhelm_Heinrich_Wackenroder" title="Wilhelm Heinrich Wackenroder">Wilhelm Heinrich Wackenroder</a>, <a href="/wiki/Ludwig_Tieck" title="Ludwig Tieck">Ludwig Tieck</a> och <a href="/wiki/Novalis" title="Novalis">Novalis</a>, pseudonym för Friedrich von Hardenberg. Under denna period bildade <a href="/wiki/Jena" title="Jena">Jena</a> och tidskriften <a href="/wiki/Athen%C3%A4um" title="Athenäum">Athenäum</a> centrum för romantiken. </p><p>Även bröderna <a href="/wiki/Jacob_Grimm" title="Jacob Grimm">Jacob</a> och <a href="/wiki/Wilhelm_Grimm" title="Wilhelm Grimm">Wilhelm Grimm</a> kan räknas hit. </p><p>Från omkring 1810 hamnade <a href="/wiki/Berlin" title="Berlin">Berlin</a> i senromantikens centrum, med författare som bland andra <a href="/wiki/E._T._A._Hoffmann" class="mw-redirect" title="E. T. A. Hoffmann">E. T. A. Hoffmann</a> och <a href="/wiki/Adelbert_von_Chamisso" title="Adelbert von Chamisso">Adelbert von Chamisso</a>. Andra namnkunniga författare under senromantiken var <a href="/wiki/Joseph_von_Eichendorff" title="Joseph von Eichendorff">Joseph von Eichendorff</a> och <a href="/wiki/Heinrich_Heine" title="Heinrich Heine">Heinrich Heine</a>. </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:RobertBurns.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/84/RobertBurns.jpg" decoding="async" width="140" height="184" class="mw-file-element" data-file-width="140" data-file-height="184" /></a><figcaption><a href="/wiki/Robert_Burns" title="Robert Burns">Robert Burns</a>.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Burns_och_andra_brittiska_poeter">Burns och andra brittiska poeter</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=10" title="Redigera avsnitt: Burns och andra brittiska poeter" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=10" title="Redigera avsnitts källkod: Burns och andra brittiska poeter"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Robert_Burns" title="Robert Burns">Robert Burns</a> (1759–1796) var en pionjär inom den romantiska rörelsen, och efter sin död blev han en kulturell ikon i Skottland. Poeten, målaren och gravören <a href="/wiki/William_Blake" title="William Blake">William Blake</a> (1757–1827) var en annan av de tidiga romantiska poeterna. Blake var i stort sett okänd under sin livstid, men anses numera vara en av portalgestalterna i den romantiska poesin och måleriets historia. Bland hans viktigaste verk är <i><a href="/wiki/Oskuldens_och_erfarenhetens_s%C3%A5nger" title="Oskuldens och erfarenhetens sånger">Songs of Innocence</a></i> och <i><a href="/wiki/Oskuldens_och_erfarenhetens_s%C3%A5nger" title="Oskuldens och erfarenhetens sånger">Songs of Experience</a></i> (1789 respektive 1794) "och djupgående och svåra ’profetior’" som exempelvis "<a href="/wiki/Jerusalem_(hymn)" title="Jerusalem (hymn)">Jerusalem</a>" (1804–ca 1820).<sup id="cite_ref-35" class="reference"><a href="#cite_note-35"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>35<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Efter Blake var några av de tidigaste romantiker de så kallade sjöpoeterna, däribland <a href="/wiki/William_Wordsworth" title="William Wordsworth">William Wordsworth</a> (1770–1850), <a href="/wiki/Samuel_Taylor_Coleridge" title="Samuel Taylor Coleridge">Samuel Taylor Coleridge</a> (1772–1834), <a href="/wiki/Robert_Southey" title="Robert Southey">Robert Southey</a> (1774–1843) och journalisten <a href="/wiki/Thomas_de_Quincey" title="Thomas de Quincey">Thomas de Quincey</a> (1785–1859). Men vid den tiden var <a href="/wiki/Walter_Scott" title="Walter Scott">Walter Scott</a> (1771–1832) den mest kände poeten.<sup id="cite_ref-36" class="reference"><a href="#cite_note-36"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>36<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Den andra generationen romantiska poeter omfattar bland andra <a href="/wiki/Lord_Byron" title="Lord Byron">Lord Byron</a> (1788–1824), <a href="/wiki/Percy_Bysshe_Shelley" title="Percy Bysshe Shelley">Percy Bysshe Shelley</a> (1792–1822) och <a href="/wiki/John_Keats" title="John Keats">John Keats</a> (1795–1821). Byron var dock fortfarande påverkad av 1700-talets satiriker och var kanske den minst ”romantiske” av de tre, och han föredrog "den briljanta kvickheten hos Pope framför det han kallade sina romantiska samtidas 'felaktiga poetiska system’”.<sup id="cite_ref-37" class="reference"><a href="#cite_note-37"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>37<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Byron uppnådde enorm berömmelse i och utövade stort inflytande på hela Europa. <a href="/wiki/Johann_Wolfgang_von_Goethe" title="Johann Wolfgang von Goethe">Goethe</a> kallade Byron för ”vårt århundrades otvivelaktigt största geni”.<sup id="cite_ref-38" class="reference"><a href="#cite_note-38"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>38<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:MaryShelley.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ce/MaryShelley.jpg/250px-MaryShelley.jpg" decoding="async" width="250" height="351" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ce/MaryShelley.jpg/375px-MaryShelley.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ce/MaryShelley.jpg/500px-MaryShelley.jpg 2x" data-file-width="782" data-file-height="1098" /></a><figcaption><a href="/wiki/Mary_Shelley" title="Mary Shelley">Mary Shelley</a>.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Gotiken">Gotiken</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=11" title="Redigera avsnitt: Gotiken" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=11" title="Redigera avsnitts källkod: Gotiken"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Mary_Shelley" title="Mary Shelley">Mary Shelley</a> (1797–1851) är ihågkommen främst som författare av <i><a href="/wiki/Frankenstein" title="Frankenstein">Frankenstein</a></i> (1818). </p><p><a href="/wiki/Jane_Austen" title="Jane Austen">Jane Austens</a> verk kritiserar de sentimentala romanerna som gavs ut under den andra hälften av 1700-talet och de utgör en del av övergången till 1800-talets realism.<sup id="cite_ref-39" class="reference"><a href="#cite_note-39"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>39<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Hennes intriger, i romaner som <i><a href="/wiki/Stolthet_och_f%C3%B6rdom" title="Stolthet och fördom">Stolthet och fördom</a></i> (1813) och <i><a href="/wiki/Emma_(roman)" title="Emma (roman)">Emma</a></i> (1815), är i grunden komiska, men belyser kvinnors beroende av <a href="/wiki/%C3%84ktenskap" title="Äktenskap">äktenskapet</a> för att kunna säkra sin <a href="/wiki/Social_status" title="Social status">sociala status</a> och ekonomiska trygghet.<sup id="cite_ref-40" class="reference"><a href="#cite_note-40"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>40<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Den romantiska <a href="/wiki/Gotisk_fiktion" title="Gotisk fiktion">gotiska litteraturen</a> gjorde sin entré i Amerika tidigt med <a href="/wiki/Washington_Irving" title="Washington Irving">Washington Irvings</a> <i><a href="/wiki/The_Legend_of_Sleepy_Hollow" title="The Legend of Sleepy Hollow">The Legend of Sleepy Hollow</a></i> (1820) och <i><a href="/wiki/Rip_Van_Winkle" title="Rip Van Winkle">Rip Van Winkle</a></i> (1819). Det finns pittoreska beståndsdelar i Washington Irvings essäer som är lokalfärgade och det gäller särskilt hans reseböcker. År 1823 utkom den produktive och populäre författaren <a href="/wiki/James_Fenimore_Cooper" title="James Fenimore Cooper">James Fenimore Cooper</a> (1789–1851) med den första av sina historiska romaner om livet i <a href="/wiki/Vilda_v%C3%A4stern" title="Vilda västern">Vilda västern</a> och bland de nordamerikanska indianerna. <a href="/wiki/Edgar_Allan_Poe" title="Edgar Allan Poe">Edgar Allan Poes</a> skräckberättelser som först utgavs i början av 1830-talet, och hans poesi, var mer inflytelserika i Frankrike än på hemmaplan.<sup id="cite_ref-41" class="reference"><a href="#cite_note-41"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>41<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-42" class="reference"><a href="#cite_note-42"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>42<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Yrket författare som vi ser det har inte existerat särskilt lång tid. Med några få undantag, såsom <a href="/wiki/Aphra_Behn" title="Aphra Behn">Aphra Behn</a> i mitten på 1600-talet är det på 1700- och 1800-talen som författare med ambitioner att skapa konstnärliga verk har kunnat försörja sig på sitt värv. Industrialismens övergång till en billigare och effektivare bokproduktion och den ökade läskunnigheten gjorde att fler böcker såldes, vilket ledde till ökad efterfrågan av olika typer av författare för att passa olika typer av läsare. Det i sin tur ledde till att det skrevs en oerhörd mångfald av böcker. Dessutom växte <a href="/wiki/Salong_(samling)" class="mw-redirect" title="Salong (samling)">salongerna</a> fram och akademier bildades runt om i världen, såsom <a href="/wiki/Kungliga_svenska_vitterhetsakademin" class="mw-redirect" title="Kungliga svenska vitterhetsakademin">Kungliga svenska vitterhetsakademin</a> 1753 och <a href="/wiki/Svenska_Akademien" title="Svenska Akademien">Svenska Akademien</a> 1786, som stödde författarna. Framväxten av den borgerliga medelklassen utökade efterfrågan på böcker, dels på grund av en ökad läskunnighet, dels på grund av ekonomiska möjligheter.<sup id="cite_ref-s44_23-1" class="reference"><a href="#cite_note-s44-23"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Som den första yrkesförfattaren brukar britten <a href="/wiki/Samuel_Johnson" title="Samuel Johnson">Samuel Johnson</a> nämnas, som avböjde ekonomiskt stöd 1755 då han trodde sig kunna försörja sig på sitt författande. Med kapitalismens framväxt under 1800-talet blev boken allt mer en kommersiell vara, och författare som <a href="/wiki/Carl_Jonas_Love_Almqvist" title="Carl Jonas Love Almqvist">Carl Jonas Love Almqvist</a> brukar därifrån kallas den första svenska yrkesförfattaren. De första kvinnliga marknadsförfattarna dök även upp under den här tiden - författare som skrev för en bred publik med texter som sålde i stora upplagor. De första uppträdde redan under 1700-talet, och i Sverige är bland andra <a href="/wiki/Hedvig_Charlotta_Nordenflycht" title="Hedvig Charlotta Nordenflycht">Hedvig Charlotta Nordenflycht</a> och <a href="/wiki/Anna_Maria_Lenngren" title="Anna Maria Lenngren">Anna Maria Lenngren</a> exempel på detta. Under 1800-talet blev de fler, och även om författarna i salongerna och akademierna var män framträdde ett gäng stora kvinnliga författare med <a href="/wiki/Sophie_von_Knorring" title="Sophie von Knorring">Sophie von Knorring</a>, <a href="/wiki/Fredrika_Bremer" title="Fredrika Bremer">Fredrika Bremer</a> och <a href="/wiki/Emilie_Flygare-Carl%C3%A9n" title="Emilie Flygare-Carlén">Emilie Flygare-Carlén</a> fram. De kvinnliga marknadsförfattarna har dock i olika hög grad glömts bort, mycket på grund av det marknadsinriktade i deras verk snarare än kvalitet. Situationen skilde sig dock något åt i <a href="/wiki/Frankrike" title="Frankrike">Frankrike</a>, där kvinnor hade en mer framträdande roll i salongskulturen.<sup id="cite_ref-s44_23-2" class="reference"><a href="#cite_note-s44-23"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Kommersialiseringen och kapitalismen till trots trädde myten om den unikt genialiske konstnärssjälen i samhällets utkant fram, och författaren förväntades stå utanför kraven från det konventionella samhället. Dessa krav kom ofta från salongerna, och är en bild som i mångt och mycket lever kvar av författaren. Det var dock svårt att klara sig ekonomiskt med ett leverne enligt myten – några få exempel är <a href="/wiki/Lord_Byron" title="Lord Byron">Lord Byron</a> och <a href="/wiki/Erik_Johan_Stagnelius" title="Erik Johan Stagnelius">Erik Johan Stagnelius</a>, men de andra stora samtida svenska författarna, däribland <a href="/wiki/Erik_Gustaf_Geijer" title="Erik Gustaf Geijer">Erik Gustaf Geijer</a> och <a href="/wiki/Esaias_Tegn%C3%A9r" title="Esaias Tegnér">Esaias Tegnér</a> var båda delar av den <a href="/w/index.php?title=Borgerlig_offentlighet&action=edit&redlink=1" class="new" title="Borgerlig offentlighet [inte skriven än]">borgerliga offentligheten</a>.<sup id="cite_ref-s44_23-3" class="reference"><a href="#cite_note-s44-23"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>23<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/1812" title="1812">1812</a> fick Sverige sin första författarrätt som erkände det litterära verket som konstverk, vilket etablerade termen "verkförfattare", vilket både medförde skillnader i inkomster och ekonomiska förutsättningar samt de estetiska idealen – <a href="/wiki/Romantiken" title="Romantiken">romantiken</a> började träda fram. Med <a href="/wiki/Sveriges_F%C3%B6rfattarf%C3%B6rbund" title="Sveriges Författarförbund">Sveriges Författarförbund</a> och andra starka krafter har professionaliseringen klargjort tydligare skillnad mellan "riktiga författare och de som inte ansågs vara det".<sup id="cite_ref-43" class="reference"><a href="#cite_note-43"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>43<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Realismen_och_naturalismens_litteratur">Realismen och naturalismens litteratur</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=12" title="Redigera avsnitt: Realismen och naturalismens litteratur" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=12" title="Redigera avsnitts källkod: Realismen och naturalismens litteratur"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Från omkring mitten av 1800-tal inleddes två nya -ismer, nämligen <a href="/wiki/Realismens_litteratur" title="Realismens litteratur">realismen</a> och <a href="/wiki/Naturalismens_litteratur" title="Naturalismens litteratur">naturalismen</a> med målet att undersöka vad som var verkligt. </p><p>Det var under den <a href="/wiki/Viktoriansk_tid" title="Viktoriansk tid">viktorianska eran</a> (1837–1901) som romanen blev den ledande <a href="/wiki/Genre" title="Genre">litterära genren</a> på engelska.<sup id="cite_ref-44" class="reference"><a href="#cite_note-44"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>44<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Kvinnor spelade en viktig roll för romanens stigande popularitet både som författare och som läsare.<sup id="cite_ref-45" class="reference"><a href="#cite_note-45"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>45<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Månatliga <a href="/wiki/F%C3%B6ljetong" title="Följetong">följetonger</a> av skönlitterära verk uppmuntrade också till romanens ökning i popularitet, ytterligare hjälpt av en kombination av ökad läs- och skrivkunnighet, tekniska framsteg i form av tryckpressar, och bättre förutsättningar för distribution.<sup id="cite_ref-46" class="reference"><a href="#cite_note-46"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>46<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Kringresande bibliotek som tillät personer att mot en årlig prenumerationsavgift låna böcker, var ytterligare en faktor som bidrog till romanens ökande popularitet. </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Charles_Dickens_-_Project_Gutenberg_eText_13103.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/22/Charles_Dickens_-_Project_Gutenberg_eText_13103.jpg/250px-Charles_Dickens_-_Project_Gutenberg_eText_13103.jpg" decoding="async" width="250" height="269" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/22/Charles_Dickens_-_Project_Gutenberg_eText_13103.jpg 1.5x" data-file-width="278" data-file-height="299" /></a><figcaption><a href="/wiki/Charles_Dickens" title="Charles Dickens">Charles Dickens</a>.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Charles_Dickens" title="Charles Dickens">Charles Dickens</a> (1812–1870), som gjorde debut på den litterära scenen i slutet av 1830-talet, blev sannolikt den mest kände romanförfattaren någonsin inom den engelska litteraturen. Dickens satiriserade våldsamt om olika aspekter av samhället, inklusive <a href="/wiki/Arbetshus" title="Arbetshus">fattighus</a> i <i><a href="/wiki/Oliver_Twist" title="Oliver Twist">Oliver Twist</a></i> och brister i det juridiska systemet i <i><a href="/wiki/Bleak_House" title="Bleak House">Bleak House</a></i>,<sup id="cite_ref-47" class="reference"><a href="#cite_note-47"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>47<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> En tidig rival till Dickens var <a href="/wiki/William_Thackeray" title="William Thackeray">William Makepeace Thackeray</a> (1811–1863), som under den viktorianska perioden var Dickens främste konkurrent, men Thackeray är nu nästan uteslutande känd för <i><a href="/wiki/F%C3%A5f%C3%A4ngans_marknad" title="Fåfängans marknad">Fåfängans marknad</a></i> (1847). <a href="/wiki/Bront%C3%AB" class="mw-redirect" title="Brontë">Brontë</a>-systrarna, Emily, Charlotte och Anne, var några andra betydande författare under 1840- och 1850-talen.<sup id="cite_ref-48" class="reference"><a href="#cite_note-48"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>48<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <a href="/wiki/Emily_Bront%C3%AB" title="Emily Brontë">Emily Brontës</a> (1818–1848) enda publicerade roman var <i><a href="/wiki/Svindlande_h%C3%B6jder" title="Svindlande höjder">Wuthering Heights</a></i>, och Julia Gardiner menade att "den livfulla sexuella passionen och kraften i dess språk och bildspråk imponerade, förvirrade och förskräckte kritikerna,"<sup id="cite_ref-49" class="reference"><a href="#cite_note-49"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>49<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och förledde den viktorianska allmänheten och många av de tidiga kritikerna att tro att den hade skrivits av en man.<sup id="cite_ref-50" class="reference"><a href="#cite_note-50"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>50<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> <i><a href="/wiki/Jane_Eyre" title="Jane Eyre">Jane Eyre</a></i> (1847) är <a href="/wiki/Charlotte_Bront%C3%AB" title="Charlotte Brontë">Charlotte Brontës</a> mest kända verk. </p><p>Trots att det första moderna fantasyverket kan vara <a href="/wiki/John_Ruskin" title="John Ruskin">John Ruskins</a> <i>King of The Golden River</i> (1841), anses historien om den moderna fantasygenren ofta börja med <a href="/wiki/George_MacDonald" title="George MacDonald">George MacDonald</a>, den inflytelserike författaren av <i>Prinsessan och de underjordiska</i> och <i>Phantastes</i> (1858). <a href="/wiki/Wilkie_Collins" title="Wilkie Collins">Wilkie Collins</a> <a href="/wiki/Brevroman" title="Brevroman">brevroman</a> <i><a href="/wiki/M%C3%A5nstenen" title="Månstenen">Månstenen</a></i> (1868), anses i allmänhet vara den första <a href="/wiki/Deckare" title="Deckare">deckaren</a> på engelska. </p><p><a href="/wiki/Robert_Louis_Stevenson" title="Robert Louis Stevenson">Robert Louis Stevenson</a> (1850–1894) var en viktig skotsk författare verksam i slutet av 1800-talet, och han skrev bland annat <i><a href="/wiki/Dr._Jekyll_och_Mr._Hyde" class="mw-redirect" title="Dr. Jekyll och Mr. Hyde">Dr Jekyll och Mr Hyde</a></i> (1886) och den historiska romanen <i><a href="/wiki/Kidnappad" title="Kidnappad">Kidnappad</a></i> (1886). <a href="/wiki/H.G._Wells" title="H.G. Wells">H. G. Wells</a> (1866–1946) författarkarriär började på 1890-talet med <a href="/wiki/Science_fiction" title="Science fiction">science fiction</a>-romaner som <i><a href="/wiki/Tidmaskinen" title="Tidmaskinen">Tidsmaskinen</a></i> (1895), och <i><a href="/wiki/V%C3%A4rldarnas_krig" title="Världarnas krig">Världarnas krig</a></i> (1898). Den senare beskriver en invasion av den sena viktorianska England av <a href="/wiki/Liv_p%C3%A5_Mars" title="Liv på Mars">marsmänniskor</a>, och Wells ses, tillsammans med fransmannen <a href="/wiki/Jules_Verne" title="Jules Verne">Jules Verne</a> (1828–1905), som en viktig person i utvecklingen av science fiction-genren. Han skrev också realistisk skönlitteratur om den lägre medelklassen i romaner som <i>Kipps</i> (1905). </p><p>Amerikansk realistisk litteratur tog sin början på 1870-talet med verk av <a href="/wiki/Mark_Twain" title="Mark Twain">Mark Twain</a>, <a href="/wiki/William_Dean_Howells" title="William Dean Howells">William Dean Howells</a> och <a href="/wiki/Henry_James" title="Henry James">Henry James</a>. Mark Twain (<a href="/wiki/Pseudonym" title="Pseudonym">pseudonym</a> för <a href="/wiki/Mark_Twain" title="Mark Twain">Samuel Langhorne Clemens</a>, 1835–1910) var den första stora amerikanska författare som var född någon annanstans än på östkusten – då på gränsen till delstaten <a href="/wiki/Missouri" title="Missouri">Missouri</a>. Hans mästerverk blev romanerna <i><a href="/wiki/Tom_Sawyers_%C3%A4ventyr" title="Tom Sawyers äventyr">Tom Sawyers äventyr</a></i> (1876) och <i><a href="/wiki/Huckleberry_Finns_%C3%A4ventyr" title="Huckleberry Finns äventyr">Huckleberry Finns äventyr</a></i> (1884). Twains stil kom att förändrade amerikanernas sätt att skriva. Hans rollfigurer talar som riktiga människor och producerar ljud som är typiskt amerikanska, genom att Twain låter dem tala lokala dialekter och bruka nyuppfunna ord. </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Emily_Dickinson_daguerreotype_(Restored_and_cropped).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f0/Emily_Dickinson_daguerreotype_%28Restored_and_cropped%29.jpg/250px-Emily_Dickinson_daguerreotype_%28Restored_and_cropped%29.jpg" decoding="async" width="250" height="318" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f0/Emily_Dickinson_daguerreotype_%28Restored_and_cropped%29.jpg 1.5x" data-file-width="296" data-file-height="376" /></a><figcaption><a href="/wiki/Emily_Dickinson" title="Emily Dickinson">Emily Dickinson</a>.</figcaption></figure> <p>Amerika har också producerat stora poeter under 1800-talet, som <a href="/wiki/Emily_Dickinson" title="Emily Dickinson">Emily Dickinson</a> (1830–1886) och <a href="/wiki/Walt_Whitman" title="Walt Whitman">Walt Whitman</a> (1819–1892). USA:s två största 1800-talspoeter kunde knappast ha varit mer olika i temperament och stil. <a href="/wiki/Walt_Whitman" title="Walt Whitman">Walt Whitman</a> (1819–1892) var arbetare, resenär, självutnämnd sjuksköterska under <a href="/wiki/Amerikanska_inb%C3%B6rdeskriget" title="Amerikanska inbördeskriget">amerikanska inbördeskriget</a> (1861–1865), och en poetisk nydanare. Hans stora arbete var <i><a href="/wiki/Leaves_of_Grass" title="Leaves of Grass">Leaves of Grass</a></i>, där han använder en fritt flödande vers och rader av oregelbunden längd för att skildra hur den allomfattande amerikanska demokratin. <a href="/wiki/Emily_Dickinson" title="Emily Dickinson">Emily Dickinson</a> (1830–1886), å andra sidan, levde ett skyddat liv som förnäm, ogift kvinna i den lilla staden <a href="/wiki/Amherst,_Massachusetts" title="Amherst, Massachusetts">Amherst, Massachusetts</a>. Inom en formell struktur rymmer hennes poesi klokheter, kvickheter i ett vackert språk med psykologiskt djup. Hennes verk var okonventionellt för samtidens läsare, och lite av det publicerades under hennes livstid. </p><p>1855 började <a href="/w/index.php?title=German_Reed_Entertainments&action=edit&redlink=1" class="new" title="German Reed Entertainments [inte skriven än]">German Reed Entertainments</a> en process för att höja nivån på den (tidigare vågade) musikalgenren i Storbritannien, som kulminerade i den berömda serie av komiska operor av <a href="/wiki/Gilbert_och_Sullivan" title="Gilbert och Sullivan">Gilbert och Sullivan</a> och följdes av 1890-talet då de första Edvardianska musikaliska komedierna kom. Teaterpjäserna började snabbt att gå längre under den viktorianska perioden. Eftersom transporterna förbättrades, fattigdomen i London minskade, och gatubelysningen gjorde det säkrare att resa på nätterna, ökade antalet potentiella kunder för det växande antal teatrar enormt. Pjäser kunde köra längre och fortfarande dra publiken, vilket leder till högre vinster och mer exklusiva produktioner. Den första pjäsen att spelas i över 500 föreställningar var komedin <i>Our Boys</i>, som hade premiär 1875. Dess häpnadsväckande rekord på 1 362 föreställningar besegrades 1892 av <i><a href="/wiki/Charleys_tant" title="Charleys tant">Charleys tant</a></i>.<sup id="cite_ref-51" class="reference"><a href="#cite_note-51"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>51<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Flera av <a href="/wiki/Gilbert_och_Sullivan" title="Gilbert och Sullivan">Gilbert och Sullivans</a> komiska operor bröt 500-föreställningsgränsen, som börjar med <i><a href="/wiki/H.M.S._Pinafore" title="H.M.S. Pinafore">H.M.S. Pinafore</a></i> 1878, och <a href="/wiki/Alfred_Cellier" title="Alfred Cellier">Alfred Cellier</a> och B. C. Stephensons succé från 1886, <i>Dorothy</i>, spelades i 931 föreställningar. Efter <a href="/wiki/W.S._Gilbert" title="W.S. Gilbert">W.S. Gilbert</a>, blev <a href="/wiki/Oscar_Wilde" title="Oscar Wilde">Oscar Wilde</a> den ledande poeten och dramatikern i slutet av den viktorianska perioden. Framför allt Wildes pjäser som fortfarande spelas, till skillnad från många bortglömda författare från den viktorianska eran, och har en mycket närmare relation till de <a href="/wiki/Edvardiansk_tid" title="Edvardiansk tid">edwardianska</a> dramatikerna som den irländske pjäsförfattaren <a href="/wiki/George_Bernard_Shaw" title="George Bernard Shaw">George Bernard Shaw</a> (1856–1950), vars karriär började under det sista decenniet av det 1800-talet. Wildes komiska mästerverk, <i><a href="/wiki/Mister_Earnest" class="mw-redirect" title="Mister Earnest">Mister Earnest</a></i> (1895), sätter upp en ironisk spegel mot aristokratin och visar hur Wilde behärskade både kvickhet och paradoxal vishet. </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Heinrich_Heine.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Heinrich_Heine.jpg/250px-Heinrich_Heine.jpg" decoding="async" width="250" height="302" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Heinrich_Heine.jpg/375px-Heinrich_Heine.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/7d/Heinrich_Heine.jpg 2x" data-file-width="450" data-file-height="543" /></a><figcaption><a href="/wiki/Heinrich_Heine" title="Heinrich Heine">Heinrich Heine</a>.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Vormärz"><span id="Vorm.C3.A4rz"></span>Vormärz</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=13" title="Redigera avsnitt: Vormärz" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=13" title="Redigera avsnitts källkod: Vormärz"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Vorm%C3%A4rz" title="Vormärz">Vormärz</a> (från tyskans <i>före mars</i>) betecknar i litteraturhistorien den tilltagande politiska, oppositionella diktningen i Tyskland i upptakten till marsrevolutionen, <a href="/wiki/Tyska_revolutionen_1848%E2%80%931849" title="Tyska revolutionen 1848–1849">Tyska revolutionen 1848–1849</a>, främst då åren från 1830.<sup id="cite_ref-52" class="reference"><a href="#cite_note-52"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>52<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Särskilt förknippad med begreppet Vormärz är en grupp liberalt sinnade författare som kom att kallas <i>Junges Deutschland</i> (Unga Tyskland). Deras diktning efter den franska Julirevolutionen 1830 ledde till att deras verk förbjöds genom ett riksdagsbeslut 1835. Dessa var <a href="/wiki/Heinrich_Heine" title="Heinrich Heine">Heinrich Heine</a>, <a href="/wiki/Karl_Gutzkow" title="Karl Gutzkow">Karl Gutzkow</a>, <a href="/wiki/Heinrich_Laube" title="Heinrich Laube">Heinrich Laube</a>, <a href="/wiki/Theodor_Mundt" title="Theodor Mundt">Theodor Mundt</a> och <a href="/wiki/Ludolf_Wienbarg" title="Ludolf Wienbarg">Ludolf Wienbarg</a>. Även <a href="/wiki/Ludwig_B%C3%B6rne" title="Ludwig Börne">Ludwig Börne</a> räknades till denna inofficiella gruppering. Också <a href="/wiki/Gustav_K%C3%BChne" title="Gustav Kühne">Gustav Kühne</a> stod dem nära. </p><p><a href="/wiki/Georg_B%C3%BCchner" title="Georg Büchner">Georg Büchner</a> räknade sig själv inte till Junges Deutschland, men det fanns vissa anknytningspunkter, varför han ändå ofta nämns tillsammans med dem. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Naturalism">Naturalism</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=14" title="Redigera avsnitt: Naturalism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=14" title="Redigera avsnitts källkod: Naturalism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Naturalismens_litteratur" title="Naturalismens litteratur">Naturalismens</a> genombrott kom under slutet av 1800-talet. Den företrädde en mer radikal stil än den poetiska realismen, som förebråddes för att vara alltför borgerlig och konservativ. <a href="/wiki/Socialrealism" title="Socialrealism">Socialrealismen</a> var ett betydande inslag, allt i samhället skulle granskas, alla skavanker lyftas fram på ett så verklighetstroget vis som möjligt. Med detta bröt man också med vad som traditionellt uppfattats som god smak och traditionell konstuppfattning. Nytt var också direkt återgivet talspråk och dialekt i verken. </p><p>Naturalismen växte inte till någon större litterär riktning i Tyskland, men mest betydande blev den inom dramatiken, där särskilt <a href="/wiki/Gerhart_Hauptmann" title="Gerhart Hauptmann">Gerhart Hauptmann</a> ska nämnas, med verk som <i><a href="/wiki/V%C3%A4varna" title="Vävarna">Vävarna</a></i>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Symbolism">Symbolism</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=15" title="Redigera avsnitt: Symbolism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=15" title="Redigera avsnitts källkod: Symbolism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Rainer_Maria_Rilke,_1900.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/79/Rainer_Maria_Rilke%2C_1900.jpg/250px-Rainer_Maria_Rilke%2C_1900.jpg" decoding="async" width="250" height="400" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/79/Rainer_Maria_Rilke%2C_1900.jpg 1.5x" data-file-width="300" data-file-height="480" /></a><figcaption><a href="/wiki/Rainer_Maria_Rilke" title="Rainer Maria Rilke">Rainer Maria Rilke</a>.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Symbolism" title="Symbolism">Symbolismen</a> utvecklades under slutet av 1800-talet som en reaktion mot naturalismens realistiska verklighetsskildring. Man sökte här en "renare" konst, som skulle tala direkt till känslan, till skillnad från naturalismens sakliga beskrivningar. Stor vikt lades vid skönhet och form. Symbolismen var influerad av <a href="/wiki/Fin_de_si%C3%A8cle" title="Fin de siècle">fin de siècle</a> och hade inom bildkonsten beröringspunkter med <a href="/wiki/Jugend" title="Jugend">Jugendstilen</a>, varför den ibland också kallas <i>litterär Jugendstil</i>. Exempel på tyskspråkiga författare här är <a href="/wiki/Stefan_George" title="Stefan George">Stefan George</a>, <a href="/wiki/Hugo_von_Hofmannsthal" title="Hugo von Hofmannsthal">Hugo von Hofmannsthal</a> och <a href="/wiki/Rainer_Maria_Rilke" title="Rainer Maria Rilke">Rainer Maria Rilke</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Heimatkunst">Heimatkunst</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=16" title="Redigera avsnitt: Heimatkunst" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=16" title="Redigera avsnitts källkod: Heimatkunst"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Heimatkunst" title="Heimatkunst">Heimatkunst</a></dd></dl></div> <p>Heimatkunst (<i>hembygdskonst</i>) var en litterär riktning, med höjdpunkt 1890–1910, inom den mer omfattande så kallade <a href="/wiki/V%C3%B6lkische_Bewegung" title="Völkische Bewegung">völkische Bewegung</a> (<i>folkliga rörelsen</i>). Den var starkt politisk, med en antimodernistisk, nationalistisk och etnocentrisk hållning. Heimatkunst uppstod som en litterär reaktion på naturalismen och vad man uppfattade som dekadent, intellektualiserande storstadslitteratur och man sökte en litteratur som uppfattades mer folklig och förankrad i hembygd och natur. Den kan ses som en föregångare till <a href="/wiki/Nazityskland" title="Nazityskland">Nazitysklands</a> <a href="/wiki/Blut_und_Boden" title="Blut und Boden">Blut und Boden</a>-litteratur. Två ledargestalter inom Heimatkunst var <a href="/wiki/Adolf_Bartels" title="Adolf Bartels">Adolf Bartels</a> och <a href="/wiki/Friedrich_Lienhard" title="Friedrich Lienhard">Friedrich Lienhard</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Modernism">Modernism</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=17" title="Redigera avsnitt: Modernism" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=17" title="Redigera avsnitts källkod: Modernism"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>1900-talet innebar större betoning på <a href="/wiki/Symbolism" title="Symbolism">symbolism</a> och <a href="/wiki/Psykologi" title="Psykologi">psykologiska</a> insikter i rollfigurerna. </p><p>Den engelska litterära modernismen utvecklades i början av 1800-talet ur en allmän känsla av missnöje med den <a href="/wiki/Viktoriansk_tid" title="Viktoriansk tid">viktorianska erans</a> inställningar kring visshet, konservatism, och tro på idén om en objektiv sanning.<sup id="cite_ref-53" class="reference"><a href="#cite_note-53"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>53<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Rörelsen påverkades av idéer av bland andra <a href="/wiki/Charles_Darwin" title="Charles Darwin">Charles Darwin</a> (1809–1882), <a href="/wiki/Ernst_Mach" title="Ernst Mach">Ernst Mach</a> (1838–1916), <a href="/wiki/Henri_Bergson" title="Henri Bergson">Henri Bergson</a> (1859–1941), <a href="/wiki/Friedrich_Nietzsche" title="Friedrich Nietzsche">Friedrich Nietzsche</a> (1844–1900), <a href="/wiki/James_George_Frazer" title="James George Frazer">James George Frazer</a> (1854–1941), <a href="/wiki/Karl_Marx" title="Karl Marx">Karl Marx</a> (1818–1883) (<i><a href="/wiki/Kapitalet" title="Kapitalet">Kapitalet</a></i>, 1867), och <a href="/wiki/Sigmund_Freud" title="Sigmund Freud">Sigmund Freuds</a> (1856–1939) psykoanalytiska teorier.<sup id="cite_ref-54" class="reference"><a href="#cite_note-54"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>54<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Kontinentens konstströmningar, <a href="/wiki/Impressionism_(m%C3%A5leri)" title="Impressionism (måleri)">impressionismen</a> och senare <a href="/wiki/Kubism" title="Kubism">kubismen</a> hade också en viktig roll.<sup id="cite_ref-55" class="reference"><a href="#cite_note-55"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>55<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Viktiga litterära föregångare till modernismen var: <a href="/wiki/Fjodor_Dostojevskij" title="Fjodor Dostojevskij">Fjodor Dostojevskij</a> (1821–1881), <a href="/wiki/Walt_Whitman" title="Walt Whitman">Walt Whitman</a> (1819–1892); <a href="/wiki/Charles_Baudelaire" title="Charles Baudelaire">Charles Baudelaire</a> (1821–1867); <a href="/wiki/Arthur_Rimbaud" title="Arthur Rimbaud">Rimbaud</a> (1854–1891) och <a href="/wiki/August_Strindberg" title="August Strindberg">August Strindberg</a> (1849–1912).<sup id="cite_ref-56" class="reference"><a href="#cite_note-56"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>56<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <ul class="gallery mw-gallery-traditional"> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Dostoevsky.jpg" class="mw-file-description" title="Fjodor Dostojevskij."><img alt="Fjodor Dostojevskij." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8f/Dostoevsky.jpg/113px-Dostoevsky.jpg" decoding="async" width="113" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8f/Dostoevsky.jpg/170px-Dostoevsky.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8f/Dostoevsky.jpg/226px-Dostoevsky.jpg 2x" data-file-width="1204" data-file-height="1597" /></a></span></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/Fjodor_Dostojevskij" title="Fjodor Dostojevskij">Fjodor Dostojevskij</a>.</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Walt_Whitman_edit_2.jpg" class="mw-file-description" title="Walt Whitman."><img alt="Walt Whitman." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a1/Walt_Whitman_edit_2.jpg/121px-Walt_Whitman_edit_2.jpg" decoding="async" width="121" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a1/Walt_Whitman_edit_2.jpg/182px-Walt_Whitman_edit_2.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a1/Walt_Whitman_edit_2.jpg/243px-Walt_Whitman_edit_2.jpg 2x" data-file-width="1985" data-file-height="2453" /></a></span></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/Walt_Whitman" title="Walt Whitman">Walt Whitman</a>.</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:%C3%89tienne_Carjat,_Portrait_of_Charles_Baudelaire,_circa_1862.jpg" class="mw-file-description" title="Charles Baudelaire."><img alt="Charles Baudelaire." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/%C3%89tienne_Carjat%2C_Portrait_of_Charles_Baudelaire%2C_circa_1862.jpg/119px-%C3%89tienne_Carjat%2C_Portrait_of_Charles_Baudelaire%2C_circa_1862.jpg" decoding="async" width="119" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/%C3%89tienne_Carjat%2C_Portrait_of_Charles_Baudelaire%2C_circa_1862.jpg/178px-%C3%89tienne_Carjat%2C_Portrait_of_Charles_Baudelaire%2C_circa_1862.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/%C3%89tienne_Carjat%2C_Portrait_of_Charles_Baudelaire%2C_circa_1862.jpg/237px-%C3%89tienne_Carjat%2C_Portrait_of_Charles_Baudelaire%2C_circa_1862.jpg 2x" data-file-width="2851" data-file-height="3600" /></a></span></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/Charles_Baudelaire" title="Charles Baudelaire">Charles Baudelaire</a>.</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:Arthur_Rimbaud,_1879.jpg" class="mw-file-description" title="Arthur Rimbaud."><img alt="Arthur Rimbaud." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/81/Arthur_Rimbaud%2C_1879.jpg/124px-Arthur_Rimbaud%2C_1879.jpg" decoding="async" width="124" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/81/Arthur_Rimbaud%2C_1879.jpg/185px-Arthur_Rimbaud%2C_1879.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/81/Arthur_Rimbaud%2C_1879.jpg/247px-Arthur_Rimbaud%2C_1879.jpg 2x" data-file-width="637" data-file-height="773" /></a></span></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/Arthur_Rimbaud" title="Arthur Rimbaud">Arthur Rimbaud</a>.</div> </li> <li class="gallerybox" style="width: 185px"> <div class="thumb" style="width: 180px; height: 180px;"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:August_Strindberg_by_Robert_Roesler_about_1881-2.jpg" class="mw-file-description" title="August Strindberg."><img alt="August Strindberg." src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/89/August_Strindberg_by_Robert_Roesler_about_1881-2.jpg/107px-August_Strindberg_by_Robert_Roesler_about_1881-2.jpg" decoding="async" width="107" height="150" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/89/August_Strindberg_by_Robert_Roesler_about_1881-2.jpg/160px-August_Strindberg_by_Robert_Roesler_about_1881-2.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/89/August_Strindberg_by_Robert_Roesler_about_1881-2.jpg/213px-August_Strindberg_by_Robert_Roesler_about_1881-2.jpg 2x" data-file-width="2812" data-file-height="3954" /></a></span></div> <div class="gallerytext"><a href="/wiki/August_Strindberg" title="August Strindberg">August Strindberg</a>.</div> </li> </ul> <p>Bland de författare som inte anses vara modernister under den här tiden finns <a href="/wiki/H.G._Wells" title="H.G. Wells">H.G. Wells</a> (1866–1946), <a href="/wiki/John_Galsworthy" title="John Galsworthy">John Galsworthy</a> (1867–1933), (<a href="/wiki/Nobelpriset_i_litteratur" title="Nobelpriset i litteratur">Nobelpris i litteratur</a> 1932), som skrev <i><a href="/wiki/Forsytesagan" title="Forsytesagan">Forsytesagan</a></i> (1906–1921), och <a href="/wiki/E.M._Forster" title="E.M. Forster">E.M. Forster</a> (1879–1970), men Forsters arbete "anses ofta ha både modernistiska och viktorianska inslag".<sup id="cite_ref-57" class="reference"><a href="#cite_note-57"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>57<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> I Forsters mest kända verk, <i><a href="/wiki/En_f%C3%A4rd_till_Indien" title="En färd till Indien">En färd till Indien</a></i>, 1924, presenteras flera utmaningar till <a href="/wiki/Imperialismen" class="mw-redirect" title="Imperialismen">imperialismen</a>, medan hans tidigare romaner undersökt begränsningar och hyckleri i det <a href="/wiki/Edvardiansk_tid" title="Edvardiansk tid">edvardianska</a> samhället i England. Den mest populäre brittiske författaren under de första åren av 1900-talet var utan tvekan <a href="/wiki/Rudyard_Kipling" title="Rudyard Kipling">Rudyard Kipling</a> (1865–1936), en mycket mångsidig författare av romaner, noveller och dikter. </p><p>Bland de författare som, tillsammans med <a href="/wiki/Joseph_Conrad" title="Joseph Conrad">Joseph Conrad</a>, räknas till de viktiga tidiga modernisterna, finns <a href="/wiki/Dorothy_Richardson" title="Dorothy Richardson">Dorothy Richardson</a> (1873–1957), vars roman <i>Pointed Roof</i> (1915) är ett av de tidigaste exemplen på tekniken <a href="/wiki/Inre_monolog" title="Inre monolog">inre monolog</a>, och <a href="/wiki/D.H._Lawrence" title="D.H. Lawrence">D.H. Lawrence</a> (1885–1930), som publicerade <i>Regnbågen</i> 1915, även om den omedelbart blev konfiskerad av polisen och <i>Kvinnor som älska</i> 1920.<sup id="cite_ref-58" class="reference"><a href="#cite_note-58"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>58<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> År 1922 kom irländaren <a href="/wiki/James_Joyce" title="James Joyce">James Joyces</a> viktiga modernistiska roman <i><a href="/wiki/Odysseus_(roman)" title="Odysseus (roman)">Ulysses</a></i>. <i>Ulysses</i> har kallats "en demonstration och summering av hela rörelsen".<sup id="cite_ref-59" class="reference"><a href="#cite_note-59"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>59<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p><a href="/wiki/Samuel_Beckett" title="Samuel Beckett">Samuel Beckett</a> (1906–1989) publicerade sitt första större verk, romanen <i>Murphy</i> 1938. Samma år publicerades <a href="/wiki/Graham_Greene" title="Graham Greene">Graham Greenes</a> (1904–1991) första stora roman <i><a href="/wiki/Brighton_Rock" title="Brighton Rock">Brighton Rock</a></i>. 1939 publicerade <a href="/wiki/James_Joyce" title="James Joyce">James Joyces</a> <i><a href="/wiki/Finnegans_Wake" title="Finnegans Wake">Finnegans Wake</a></i>, i vilken han skapade ett speciellt språk för att beskriva medvetandet hos en drömmande karaktär.<sup id="cite_ref-FOOTNOTEDavies1990644_60-0" class="reference"><a href="#cite_note-FOOTNOTEDavies1990644-60"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>60<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Det var också 1939 som en annan irländsk modernistisk poet, <a href="/wiki/William_Butler_Yeats" title="William Butler Yeats">W. B. Yeats</a>, dog. Den brittiske poeten <a href="/wiki/W.H._Auden" title="W.H. Auden">W.H. Auden</a> (1907–1973) var en annan betydande modernist på 1930-talet. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Expressionism_(cirka_1910–1920)"><span id="Expressionism_.28cirka_1910.E2.80.931920.29"></span>Expressionism (cirka 1910–1920)</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=18" title="Redigera avsnitt: Expressionism (cirka 1910–1920)" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=18" title="Redigera avsnitts källkod: Expressionism (cirka 1910–1920)"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Expressionism_(litteratur)" title="Expressionism (litteratur)">Expressionismen</a> uppstod kring 1910 som en antiborgerlig, antinationalistisk rörelse och vände sig mot industrialismens avhumanisering. </p><p>Exempel på författare med expressionistiska verk är <a href="/wiki/Johannes_R._Becher" title="Johannes R. Becher">Johannes R. Becher</a>, <a href="/wiki/Gottfried_Benn" title="Gottfried Benn">Gottfried Benn</a>, <a href="/wiki/Alfred_D%C3%B6blin" title="Alfred Döblin">Alfred Döblin</a>, <a href="/wiki/Albert_Ehrenstein" title="Albert Ehrenstein">Albert Ehrenstein</a>, <a href="/wiki/Walter_Hasenclever" title="Walter Hasenclever">Walter Hasenclever</a>, <a href="/wiki/Georg_Heym" title="Georg Heym">Georg Heym</a>, <a href="/wiki/Heinrich_Eduard_Jacob" title="Heinrich Eduard Jacob">Heinrich Eduard Jacob</a>, <a href="/wiki/Else_Lasker-Sch%C3%BCler" title="Else Lasker-Schüler">Else Lasker-Schüler</a>, <a href="/wiki/August_Stramm" title="August Stramm">August Stramm</a> och <a href="/wiki/Georg_Trakl" title="Georg Trakl">Georg Trakl</a>. Stilen är inte entydigt definierad och vissa fall räknas en del verk av <a href="/wiki/Heinrich_Mann" title="Heinrich Mann">Heinrich Mann</a>, <a href="/wiki/Franz_Kafka" title="Franz Kafka">Franz Kafka</a> eller <a href="/wiki/Arnolt_Bronnen" title="Arnolt Bronnen">Arnolt Bronnen</a> till expressionismen. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Dadaism_(1916–mitten_av_1920-talet)"><span id="Dadaism_.281916.E2.80.93mitten_av_1920-talet.29"></span>Dadaism (1916–mitten av 1920-talet)</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=19" title="Redigera avsnitt: Dadaism (1916–mitten av 1920-talet)" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=19" title="Redigera avsnitts källkod: Dadaism (1916–mitten av 1920-talet)"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Dadaism" title="Dadaism">Dadaismen</a> grundades 1916, mitt under <a href="/wiki/F%C3%B6rsta_v%C3%A4rldskriget" title="Första världskriget">första världskriget</a>, av författare och konstnärer på <a href="/wiki/Cabaret_Voltaire" title="Cabaret Voltaire">Cabaret Voltaire</a> i <a href="/wiki/Z%C3%BCrich" title="Zürich">Zürich</a>, i det neutrala Schweiz. I protest mot det samhälle som frambringat det förödande kriget, angrep man den borgerliga kultur som man menade låg bakom förödelsen. Det skedde i dadaisternas fall genom medveten destruktion av konstens ideal, till en <a href="/wiki/Antikonst" title="Antikonst">antikonst</a>. Bland tyskspråkiga författare som var verksamma inom dadaismen kan bland andra nämnas <a href="/wiki/Hugo_Ball" title="Hugo Ball">Hugo Ball</a>, <a href="/wiki/Jean_Arp" title="Jean Arp">Hans (Jean) Arp</a>, <a href="/wiki/Richard_Huelsenbeck" title="Richard Huelsenbeck">Richard Huelsenbeck</a> och <a href="/wiki/Emmy_Hennings" title="Emmy Hennings">Emmy Hennings</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Modern_epik">Modern epik</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=20" title="Redigera avsnitt: Modern epik" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=20" title="Redigera avsnitts källkod: Modern epik"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Parallellt med programmatiskt traditionsbrytande strömningar under förmodernism och <a href="/wiki/Modernism" title="Modernism">modernism</a>, kom också verk som inte var lika experimentella eller renodlade i sin riktning, utan mer var vidareutvecklingar med äldre former som bas. Här kan nämnas författare som <a href="/wiki/Rainer_Maria_Rilke" title="Rainer Maria Rilke">Rainer Maria Rilke</a>, <a href="/wiki/Heinrich_Mann" title="Heinrich Mann">Heinrich Mann</a>, <a href="/wiki/Thomas_Mann" title="Thomas Mann">Thomas Mann</a>, <a href="/wiki/Hermann_Broch" title="Hermann Broch">Hermann Broch</a>, <a href="/wiki/Robert_Musil" title="Robert Musil">Robert Musil</a>, <a href="/wiki/Franz_Kafka" title="Franz Kafka">Franz Kafka</a> och <a href="/wiki/Hermann_Hesse" title="Hermann Hesse">Hermann Hesse</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Den_nya_sakligheten_(1920-_och_1930-talen)"><span id="Den_nya_sakligheten_.281920-_och_1930-talen.29"></span>Den nya sakligheten (1920- och 1930-talen)</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=21" title="Redigera avsnitt: Den nya sakligheten (1920- och 1930-talen)" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=21" title="Redigera avsnitts källkod: Den nya sakligheten (1920- och 1930-talen)"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Efter första världskrigets förödelse, och som reaktion mot den tidigare expressionismen, kom en ny riktning, med en strävan efter en nyktrare samhällsskildring, med mer saklighet och illusionslöshet, den så kallade <a href="/wiki/Nya_sakligheten" title="Nya sakligheten">Nya sakligheten</a> (<i>Neue Sachlichkeit</i>). </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Sully-Prudhomme.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/39/Sully-Prudhomme.jpg/250px-Sully-Prudhomme.jpg" decoding="async" width="250" height="354" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/39/Sully-Prudhomme.jpg 1.5x" data-file-width="280" data-file-height="396" /></a><figcaption><a href="/wiki/Sully_Prudhomme" title="Sully Prudhomme">Sully Prudhomme</a>, som erhöll det första <a href="/wiki/Nobelpriset_i_litteratur" title="Nobelpriset i litteratur">nobelpriset i litteratur</a> 1901.</figcaption></figure> <p>I <a href="/wiki/P%C3%A5_v%C3%A4stfronten_intet_nytt" title="På västfronten intet nytt">På västfronten intet nytt</a> skildrade <a href="/wiki/Erich_Maria_Remarque" title="Erich Maria Remarque">Erich Maria Remarque</a> illusionslöst första världskrigets vardag. Andra viktiga författare under denna tid var <a href="/wiki/Alfred_D%C3%B6blin" title="Alfred Döblin">Alfred Döblin</a>, <a href="/wiki/Hans_Fallada" title="Hans Fallada">Hans Fallada</a>, <a href="/wiki/Erich_K%C3%A4stner" title="Erich Kästner">Erich Kästner</a>, <a href="/wiki/Bertolt_Brecht" title="Bertolt Brecht">Bertolt Brecht</a> (bland annat den berömda <a href="/wiki/Tolvskillingsoperan" title="Tolvskillingsoperan">Tolvskillingsoperan</a>) och <a href="/wiki/Carl_Zuckmayer" title="Carl Zuckmayer">Carl Zuckmayer</a>. Thomas Mann tog nu avstånd från sin tidigare nationalism och bekände sig till <a href="/wiki/Demokrati" title="Demokrati">demokratin</a> i romanen <a href="/wiki/Bergtagen_(roman)" title="Bergtagen (roman)">Bergtagen</a>. </p><p>Från och med 1901 delas <a href="/wiki/Nobelpriset_i_litteratur" title="Nobelpriset i litteratur">nobelpriset i litteratur</a> ut. </p><p><a href="/wiki/Arthur_Conan_Doyle" title="Arthur Conan Doyle">Arthur Conan Doyles</a> rollfigur <a href="/wiki/Sherlock_Holmes" title="Sherlock Holmes">Sherlock Holmes</a> är en lysande London-baserad "konsulterande detektiv", berömd för sin intellektuella förmåga. Conan Doyle skrev fyra romaner och 56 <a href="/wiki/Novell" title="Novell">noveller</a> med Holmes som huvudperson under åren 1880 till 1907, med ett sista fall 1914. Alla utom fyra Holmes-berättelser berättas av Holmes vän, assistent, och levnadstecknare, <a href="/wiki/Doktor_Watson" title="Doktor Watson">Dr. Watson</a>. Holmes tillhör de rollfigurer som har filmatiserats mest. </p><p>Under början av 1900-talet utvecklades <a href="/wiki/Pappersmassa" title="Pappersmassa">pappersmassa</a>-pappret som var grövre och därför billigare. Det här ledde till en ökning i utgivningen av framför allt billig litteratur för stora läsarskaror. Förlaget <a href="/wiki/Penguin_Books" title="Penguin Books">Penguin Books</a> var ett av de första att satsa på <a href="/wiki/Pocketbok" title="Pocketbok">pocketböcker</a>. </p><p><a href="/wiki/Barnlitteratur" title="Barnlitteratur">Barn</a>- och <a href="/wiki/Ungdomslitteratur" title="Ungdomslitteratur">ungdomslitteratur</a> utvecklades till en egen genre. Vissa verk blev internationellt kända, såsom <a href="/wiki/Lewis_Carroll" title="Lewis Carroll">Lewis Carrolls</a> <i><a href="/wiki/Alice_i_Underlandet" title="Alice i Underlandet">Alice i Underlandet</a></i> (1865) och dess uppföljare <i><a href="/wiki/Alice_i_Spegellandet" title="Alice i Spegellandet">Alice i Spegellandet</a></i>. <a href="/wiki/Robert_Louis_Stevenson" title="Robert Louis Stevenson">Robert Louis Stevensons</a> (1850–94) <i><a href="/wiki/Skattkammar%C3%B6n" title="Skattkammarön">Skattkammarön</a></i> (1883) är ett klassiskt <a href="/wiki/Sj%C3%B6r%C3%B6veri" title="Sjöröveri">piratäventyr</a>. Vid slutet av den viktorianska eran och i början av den <a href="/wiki/Edvardiansk_tid" title="Edvardiansk tid">edvardianska eran</a>, blev författaren och illustratören <a href="/wiki/Beatrix_Potter" title="Beatrix Potter">Beatrix Potter</a> känd för sina barnböcker med djur i huvudrollerna. Hon publicerade bland annat den mycket framgångsrika boken om <a href="/wiki/Pelle_Kanin" title="Pelle Kanin">Pelle Kanin</a> (1902). </p><p>Under det tidiga 1900-talet, när <a href="/wiki/Homosexualitet_i_Sverige" title="Homosexualitet i Sverige">homosexualitet var förbudet i Sverige</a>, använde författare som <a href="/wiki/Karin_Boye" title="Karin Boye">Karin Boye</a> olika former av <a href="/wiki/Eufemism" title="Eufemism">omskrivningar</a> för att skildra kärleksskildringar mellan personer av samma kön.<sup id="cite_ref-61" class="reference"><a href="#cite_note-61"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>61<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Mellankrigslitteratur_i_Afrika">Mellankrigslitteratur i Afrika</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=22" title="Redigera avsnitt: Mellankrigslitteratur i Afrika" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=22" title="Redigera avsnitts källkod: Mellankrigslitteratur i Afrika"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Négritude"><span id="N.C3.A9gritude"></span>Négritude</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=23" title="Redigera avsnitt: Négritude" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=23" title="Redigera avsnitts källkod: Négritude"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:L%C3%A9opold_S%C3%A9dar_Senghor.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a8/L%C3%A9opold_S%C3%A9dar_Senghor.jpg/250px-L%C3%A9opold_S%C3%A9dar_Senghor.jpg" decoding="async" width="250" height="306" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/a8/L%C3%A9opold_S%C3%A9dar_Senghor.jpg 1.5x" data-file-width="284" data-file-height="348" /></a><figcaption><a href="/wiki/L%C3%A9opold_Senghor" title="Léopold Senghor">Léopold Sédar Senghor</a>.</figcaption></figure> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/N%C3%A9grituder%C3%B6relsen" title="Négrituderörelsen">Négrituderörelsen</a></dd></dl></div> <p>Négrituderörelsen var den första och viktigaste av de moderna litteraturströmningarna i Afrika. Den uppstod i 1930-talets <a href="/wiki/Paris" title="Paris">Paris</a> bland studenter från <a href="/wiki/V%C3%A4stindien" title="Västindien">Karibien</a> och Västafrika, och tog inspiration bland annat från <i>negrismo</i>-rörelsen, som uppstått på <a href="/wiki/Kuba" title="Kuba">Kuba</a> <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1927" title="Litteraturåret 1927">1927</a>. Rörelsens mål var att återge afrikanerna deras självkänsla genom att göra dem stolta över sin kultur. Dessutom var den viktig för att ge afrikaner argument mot kolonialisternas anspråk på kulturell överlägsenhet. Framför allt motsatte man sig den franska assimileringspolitiken, där afrikaner uppmuntrades att ta avstånd från allt som var afrikanskt och i stället vända sig till den franska kulturen, och man ogillade även den äldre generationens villighet att göra detta. </p><p>I stället ville man återuppväcka den afrikanska kulturen, som ansågs vara något helt annat än materialismen och själlösheten i väst. Västerländska litterära värderingar som individualism, skepticism, materialism och förnuft byttes ut mot ”afrikanska” värden som rytm, känsla, andlighet och sinnlighet. Samtidigt hade många västerländska intellektuella efter <a href="/wiki/F%C3%B6rsta_v%C3%A4rldskriget" title="Första världskriget">första världskriget</a> vänt sig mot den europeiska kulturen, som orsakat så mycket lidande, och letade i stället inspiration hos främmande kulturer. Bland de europeiska författare som intresserade sig för det afrikanska fanns <a href="/wiki/D.H._Lawrence" title="D.H. Lawrence">D.H. Lawrence</a>, <a href="/wiki/Blaise_Cendrars" title="Blaise Cendrars">Blaise Cendrars</a> och <a href="/wiki/Andr%C3%A9_Breton" title="André Breton">André Breton</a>, och i konsten tog <a href="/wiki/Pablo_Picasso" title="Pablo Picasso">Pablo Picasso</a> och <a href="/wiki/Kubism" title="Kubism">kubisterna</a> stort intryck av den afrikanska konsten. </p><p>En förgrundsgestalt för négrituderörelsen var <a href="/wiki/Senegal" title="Senegal">senegalesen</a> <a href="/wiki/L%C3%A9opold_S%C3%A9dar_Senghor" class="mw-redirect" title="Léopold Sédar Senghor">Léopold Sédar Senghor</a>, som förutom att bli rörelsens främsta teoretiker även är en av Afrikas viktigaste poeter. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Portugisiskspråkig_litteratur"><span id="Portugisiskspr.C3.A5kig_litteratur"></span>Portugisiskspråkig litteratur</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=24" title="Redigera avsnitt: Portugisiskspråkig litteratur" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=24" title="Redigera avsnitts källkod: Portugisiskspråkig litteratur"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Portugisiska har som språk en lång historia i Afrika. Redan i slutet av 1400-talet hade portugiserna kontakt med Afrika, men först under mellankrigstiden började afrikansk litteratur på portugisiska ges ut. Denna utgivning skedde nästan enbart i <a href="/wiki/Portugal" title="Portugal">Portugal</a>. Négrituderörelsen var viktig för att stärka självkänslan i de portugisiska kolonierna, där kolonialmakten var mer brutal än i övriga Afrika. En litterär tradition fanns i det lusofona Afrika redan på 1950-talet. Villkoren var ofta lika dåliga för de portugisiska invandrarna som för de infödda afrikanerna, varför en sorts jämlikhet uppnåddes åtminstone i storstäderna, i vars slumområden vita, svarta och mulatter bodde sida vid sida. </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Under_nazi-regimens_tid_(1933–1945)"><span id="Under_nazi-regimens_tid_.281933.E2.80.931945.29"></span>Under nazi-regimens tid (1933–1945)</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=25" title="Redigera avsnitt: Under nazi-regimens tid (1933–1945)" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=25" title="Redigera avsnitts källkod: Under nazi-regimens tid (1933–1945)"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Thomas_Mann_early.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/20/Thomas_Mann_early.jpg/250px-Thomas_Mann_early.jpg" decoding="async" width="250" height="358" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/20/Thomas_Mann_early.jpg/375px-Thomas_Mann_early.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/20/Thomas_Mann_early.jpg/500px-Thomas_Mann_early.jpg 2x" data-file-width="562" data-file-height="804" /></a><figcaption><a href="/wiki/Thomas_Mann" title="Thomas Mann">Thomas Mann</a>.</figcaption></figure> <p>Åtminstone 1 500 författare tvingades fly från <a href="/wiki/Nazityskland" title="Nazityskland">Nazityskland</a>, andra mördades, vissa i <a href="/wiki/Koncentrationsl%C3%A4ger" title="Koncentrationsläger">koncentrationsläger</a>, och ett antal tog sitt eget liv. </p><p>Vissa exilförfattare fortsatte att vara produktiva, som bland andra bröderna <a href="/wiki/Thomas_Mann" title="Thomas Mann">Thomas</a> och <a href="/wiki/Heinrich_Mann" title="Heinrich Mann">Heinrich Mann</a>, <a href="/wiki/Bertolt_Brecht" title="Bertolt Brecht">Bertolt Brecht</a>, <a href="/wiki/Anna_Seghers" title="Anna Seghers">Anna Seghers</a>, <a href="/wiki/Franz_Werfel" title="Franz Werfel">Franz Werfel</a> och <a href="/wiki/Hermann_Broch" title="Hermann Broch">Hermann Broch</a>, men det var också många som aldrig lyckades återuppta sitt skrivande. </p><p>De författare som stannade kvar men inte sympatiserade med nazi-regimen, tvingades vara tysta; de hamnade i vad som kallas <i>die innere Emigration</i>, i inre exil. Det förekom dock förtäckt regimkritik, som Werner Bergengruens <i>Stortyrannen och rättvisan</i> och <a href="/wiki/Ernst_J%C3%BCnger" title="Ernst Jünger">Ernst Jüngers</a> <i><a href="/wiki/P%C3%A5_marmorklipporna" title="På marmorklipporna">På marmorklipporna</a>.</i> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Efterkrigstidens_litteratur">Efterkrigstidens litteratur</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=26" title="Redigera avsnitt: Efterkrigstidens litteratur" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=26" title="Redigera avsnitts källkod: Efterkrigstidens litteratur"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Hans_Fallada" title="Hans Fallada">Hans Fallada</a>, pseudonym för Rudolf Ditzen, skrev 1946 <a href="/wiki/Ensam_i_Berlin" title="Ensam i Berlin">Ensam i Berlin</a> (<i>Jeder stirbt für sich allein</i>). Det var den först utgivna boken om motstånd mot den nazistiska regimen, som skrivits av en författare som själv levt i Tyskland under andra världskriget. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Trümmerliteratur_(1945–1950)"><span id="Tr.C3.BCmmerliteratur_.281945.E2.80.931950.29"></span>Trümmerliteratur (1945–1950)</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=27" title="Redigera avsnitt: Trümmerliteratur (1945–1950)" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=27" title="Redigera avsnitts källkod: Trümmerliteratur (1945–1950)"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Tr%C3%BCmmerliteratur" title="Trümmerliteratur">Trümmerliteratur</a></dd></dl></div> <p>Den första tiden efter krigets slut präglades av så kallad Trümmerliteratur ("Trümmer" betyder "spillror" eller "ruiner"). I centrum stod ofta återvändande från krig eller fångläger, vars världsbild och tillvaro slagits i spillror, där rena överlevnaden samsas med frågor kring kollektiv skuld. </p><p>Dessutom upplevde man att nazi-tidens intensiva propaganda och utbredda språkbruk lämnat själva tyska språket i spillror. Flera verk kom därmed också att präglas av ett undvikande av ideologi och känslouttryck, av en sorts realism som trots sin saklighet ändå kunde tillåtas antyda en irrationell dimension av tillvaron. Denna litteratur definieras ibland som <i>Kahlschlagliteratur</i> (<i>kalhyggelitteratur</i>), som distinktion gentemot annan Trümmerliteratur. </p><p>Några av de främsta företrädarna för denna tidiga efterkrigslitteratur var <a href="/wiki/Heinrich_B%C3%B6ll" title="Heinrich Böll">Heinrich Böll</a>, <a href="/wiki/Wolfgang_Borchert" title="Wolfgang Borchert">Wolfgang Borchert</a>, Hermann Kasack, <a href="/wiki/Erich_K%C3%A4stner" title="Erich Kästner">Erich Kästner</a>, <a href="/wiki/G%C3%BCnter_Eich" title="Günter Eich">Günter Eich</a> och <a href="/wiki/Wolfdietrich_Schnurre" title="Wolfdietrich Schnurre">Wolfdietrich Schnurre</a>. </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Duitse_schrijver_G%C3%BCnter_Wallraff_in_Amsterdam_ivm_vertaling_Ganz_Unten_G%C3%BCnter,_Bestanddeelnr_933-4799.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/Duitse_schrijver_G%C3%BCnter_Wallraff_in_Amsterdam_ivm_vertaling_Ganz_Unten_G%C3%BCnter%2C_Bestanddeelnr_933-4799.jpg/250px-Duitse_schrijver_G%C3%BCnter_Wallraff_in_Amsterdam_ivm_vertaling_Ganz_Unten_G%C3%BCnter%2C_Bestanddeelnr_933-4799.jpg" decoding="async" width="250" height="377" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/Duitse_schrijver_G%C3%BCnter_Wallraff_in_Amsterdam_ivm_vertaling_Ganz_Unten_G%C3%BCnter%2C_Bestanddeelnr_933-4799.jpg/375px-Duitse_schrijver_G%C3%BCnter_Wallraff_in_Amsterdam_ivm_vertaling_Ganz_Unten_G%C3%BCnter%2C_Bestanddeelnr_933-4799.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/Duitse_schrijver_G%C3%BCnter_Wallraff_in_Amsterdam_ivm_vertaling_Ganz_Unten_G%C3%BCnter%2C_Bestanddeelnr_933-4799.jpg/500px-Duitse_schrijver_G%C3%BCnter_Wallraff_in_Amsterdam_ivm_vertaling_Ganz_Unten_G%C3%BCnter%2C_Bestanddeelnr_933-4799.jpg 2x" data-file-width="2419" data-file-height="3649" /></a><figcaption><a href="/wiki/G%C3%BCnter_Wallraff" title="Günter Wallraff">Günter Wallraff</a>, vars reportage under tagen identitet fått ge namn åt en särskild sorts <a href="/wiki/Journalistik" title="Journalistik">journalistik</a>.</figcaption></figure> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Förbundsrepubliken_Tyskland_(Västtyskland)"><span id="F.C3.B6rbundsrepubliken_Tyskland_.28V.C3.A4sttyskland.29"></span>Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland)</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=28" title="Redigera avsnitt: Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland)" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=28" title="Redigera avsnitts källkod: Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland)"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>I västra Tyskland bildades 1947 <a href="/wiki/Gruppe_47" title="Gruppe 47">Gruppe 47</a>. Gruppen kom att dominera <a href="/wiki/V%C3%A4sttyskland" title="Västtyskland">Västtysklands</a> litteraturvärld. Under tjugo års tid träffades tyskspråkiga författare under <a href="/wiki/Hans_Werner_Richter" title="Hans Werner Richter">Hans Werner Richters</a> ledning för att diskutera och kritisera varandras verk. </p><p>När de första åren efter kriget passerat riktades litteraturens uppmärksamhet åter mot samtiden. Under 1950-talet märktes detta hos författare som t.ex. Heinrich Böll, <a href="/wiki/Siegfried_Lenz" title="Siegfried Lenz">Siegfried Lenz</a>, Christine Brückner och <a href="/wiki/Martin_Walser" title="Martin Walser">Martin Walser</a>. </p><p>Under 1960-talet kom ett större engagemang för arbetarnas villkor. <a href="/wiki/Dortmunder_Gruppe_61" title="Dortmunder Gruppe 61">Dortmunder Gruppe 61</a> bildades 1961 för att främja arbetarlitteraturen. Här ingick bland andra <a href="/wiki/Max_von_der_Gr%C3%BCn" title="Max von der Grün">Max von der Grün</a> och journalisten <a href="/wiki/G%C3%BCnter_Wallraff" title="Günter Wallraff">Günter Wallraff</a> med sina berömda reportage. Kända författare började engagera sig i dagspolitiken, som t.ex. <a href="/wiki/G%C3%BCnter_Grass" title="Günter Grass">Günter Grass</a>. Bland andra politiskt engagerade författare vid den här tiden kan nämnas <a href="/wiki/Hans_Magnus_Enzensberger" title="Hans Magnus Enzensberger">Hans Magnus Enzensberger</a>, <a href="/wiki/Erich_Fried" title="Erich Fried">Erich Fried</a>, <a href="/wiki/Peter_Weiss" title="Peter Weiss">Peter Weiss</a> och <a href="/wiki/Rolf_Hochhuth" title="Rolf Hochhuth">Rolf Hochhuth</a>. </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Postkolonial_litteratur_i_Afrika">Postkolonial litteratur i Afrika</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=29" title="Redigera avsnitt: Postkolonial litteratur i Afrika" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=29" title="Redigera avsnitts källkod: Postkolonial litteratur i Afrika"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/wiki/Postkolonialism" title="Postkolonialism">Efter kolonialismens fall</a> spred sig en eufori över Afrikas kontinent. Man hade stora förväntningar på framtiden, och litteraturen, som fram till dess hade varit agiterande och vänt sig till utlänningar för att få över dem på självständighetsrörelsernas sida, vände sig nu i stället till afrikaner. Självständighetsyran kom emellertid snart att vändas i besvikelse när folk insåg att maktstrukturerna knappast förändrats efter självständigheten. Det ekonomiska herraväldet ägdes fortfarande av européerna. På 1970-talet blev litteraturen därför alltmer radikal, och romaner med <a href="/wiki/Socialism" title="Socialism">socialistisk</a> och <a href="/wiki/Kommunism" title="Kommunism">kommunistisk</a> syn på samhället övervägde långt in på 1980-talet. På 1980-talet gick många författare tillbaka till rötterna, och den historiska romanen blev alltmer populär. Författarna gick under denna tid tillbaka i historien för att rätta européernas felaktiga bild av kontinenten. Samtidigt återupptäcktes den traditionella muntliga litteraturen, och i slutet av årtiondet och början av 1990-talet kom flera yngre författare med verk som influerats av den inhemska litteraturtraditionen, bland annat nigerianske <a href="/wiki/Ben_Okri" title="Ben Okri">Ben Okri</a> från <a href="/wiki/Yoruba_(folk)" title="Yoruba (folk)">yorubafolket</a> och <a href="/wiki/Zimbabwe" title="Zimbabwe">zimbabwiske</a> <a href="/wiki/Chenjerai_Hove" title="Chenjerai Hove">Chenjerai Hove</a> från <a href="/wiki/Shona" title="Shona">shonafolket</a>. </p><p>Mot 1980-talets slut uppmärksammades även kvinnorna mer i litteraturen, då den <a href="/wiki/Sydafrika" title="Sydafrika">sydafrikanska</a> <a href="/wiki/Zo%C3%AB_Wicomb" title="Zoë Wicomb">Zoë Wicomb</a> och den zimbabwiska <a href="/wiki/Tsitsi_Dangarembga" title="Tsitsi Dangarembga">Tsitsi Dangarembga</a> gav ut sina debutromaner. Sedan dess har flera andra kvinnor, som nigerianska <a href="/wiki/Chimamanda_Ngozi_Adichie" title="Chimamanda Ngozi Adichie">Chimamanda Ngozi Adichie</a> och sydafrikanska <a href="/wiki/Marlene_van_Niekerk" title="Marlene van Niekerk">Marlene van Niekerk</a>, nått stora internationella framgångar. </p><p>Ofta hålls nigerianen <a href="/wiki/Amos_Tutuola" title="Amos Tutuola">Amos Tutuolas</a> <i><a href="/wiki/Palmvindrinkaren" title="Palmvindrinkaren">The Palm-Wine Drinkard and His Dead Palm-Wine Tapster in the Deads’ Town</a></i> (<a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1952" title="Litteraturåret 1952">1952</a>) som början av den västafrikanska romanvågen på engelska. Tutuola skrev med inspiration från yorubafolkets sagor omtumlande spökhistorier på en oortodox ”afrikansk engelska”, och hans yviga stil berömdes som banbrytande, men han fick få efterföljare och kan anses som en litterär återvändsgränd. <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1954" title="Litteraturåret 1954">1954</a> publicerades <a href="/wiki/Cyprian_Ekwensi" title="Cyprian Ekwensi">Cyprian Ekwensis</a> första roman, <i>People of the City.</i> Ekwensi skrev åtta romaner om livet i staden och nigeriansk politik, men väckte inte lika stor uppmärksamhet som en annan nigerian, <a href="/wiki/Chinua_Achebe" title="Chinua Achebe">Chinua Achebe</a>, vars första roman <i><a href="/wiki/Allt_g%C3%A5r_s%C3%B6nder" title="Allt går sönder">Things Fall Apart</a></i> (<a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1958" title="Litteraturåret 1958">1958</a>) skildrar kolonialismens intåg och det gamla samhällets nedgång. <i>Things Fall Apart</i> blev första delen i en romancykel om Nigerias historia, och följdes av <i>No Longer at Ease</i> (<a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1960" title="Litteraturåret 1960">1960</a>) om vägen till självständighet för Nigeria, <i>Arrow of God</i> (<a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1964" title="Litteraturåret 1964">1964</a>) om kolonialtiden på 1920-talet, och <i>A Man of the People</i> (<a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1966" title="Litteraturåret 1966">1966</a>) om tiden efter självständigheten. </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Soyinka,_Wole_(1934).jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/3d/Soyinka%2C_Wole_%281934%29.jpg" decoding="async" width="212" height="299" class="mw-file-element" data-file-width="212" data-file-height="299" /></a><figcaption><a href="/wiki/Wole_Soyinka" title="Wole Soyinka">Wole Soyinka</a>.</figcaption></figure> <p>Allra mest berömmelse av de nigerianska författarna har emellertid 1986 års nobelpristagare <a href="/wiki/Wole_Soyinka" title="Wole Soyinka">Wole Soyinka</a> fått. Soyinka har skrivit såväl romaner som dramatik och lyrik, och hämtar mycket stoff från yorubafolkets <a href="/wiki/Myt" title="Myt">myter</a> och <a href="/wiki/Saga" title="Saga">sagor</a>. Han ger en bild av ett Afrika där stamsamhället får ge vika för det koloniala samhället, vars livsstil även efter självständigheten utgör normen på kontinenten. Bland hans främsta verk finns romanerna <i>The Interpreters</i> (<a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1965" title="Litteraturåret 1965">1965</a>) och <i>Season of Anomy</i> (<a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1973" title="Litteraturåret 1973">1973</a>), samt dramerna <i>The Swamp Dwellers, The Lion and the Jewel</i> (båda från 1950-talet), <i>A Dance of the Forests</i> (<a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1961" title="Litteraturåret 1961">1961</a>), <i>The Road</i> (1965), <i>Kongi’s Harvest</i> (<a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1967" title="Litteraturåret 1967">1967</a>) och <i>Death and the King’s Horsemen</i> (<a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1975" title="Litteraturåret 1975">1975</a>). Soyinkas dramatik kan sägas kombinera afrikanska och västerländska traditioner, och han har även gjort en afrikansk version av <a href="/wiki/Euripides" title="Euripides">Euripides</a> <i><a href="/wiki/Backanterna" title="Backanterna">Backanterna</a>.</i> </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Östafrika"><span id=".C3.96stafrika"></span>Östafrika</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=30" title="Redigera avsnitt: Östafrika" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=30" title="Redigera avsnitts källkod: Östafrika"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p>Den <a href="/wiki/%C3%96stafrika" title="Östafrika">östafrikanska</a> litteraturen har inte fått lika mycket uppmärksamhet som den västafrikanska, och först på 1960-talet uppstod skönlitteratur på engelska i Östafrika. Att östafrikansk litteratur inte uppmärksammats i lika hög grad som övrig afrikansk litteratur kan till viss del ha att göra med att östafrikanerna ofta skrivit på inhemska afrikanska språk, bland annat swahili och kikuyu. </p><p><a href="/wiki/Makerereuniversitetet" title="Makerereuniversitetet">Makerereuniversitetet</a> i <a href="/wiki/Kampala" title="Kampala">Kampala</a> i <a href="/wiki/Uganda" title="Uganda">Uganda</a>, grundat redan 1939, var den tidiga östafrikanska litteraturens plantskola. Till universitetet kom studenter från hela <a href="/wiki/Brittiska_%C3%96stafrika" title="Brittiska Östafrika">Brittiska Östafrika</a>: Uganda, <a href="/wiki/Kenya" title="Kenya">Kenya</a>, <a href="/wiki/Tanganyika" title="Tanganyika">Tanganyika</a> och <a href="/wiki/Zanzibar" title="Zanzibar">Zanzibar</a>. Universitetet gav kurser i engelsk litteratur, och i studenttidningen <i>Penpoint</i> publicerade sig många aspirerande östafrikanska författare. <a href="/wiki/Ngugi_wa_Thiong%E2%80%99o" class="mw-redirect" title="Ngugi wa Thiong’o">Ngugi wa Thiong’o</a> från Kenya var bland de första redaktörerna för tidningen, och skrev själv bidrag till den. Vid andra universitet i Östafrika började allt fler litterära tidskrifter ges ut. Man hade dock svårt att komma förbi de strikta regler för det engelska språket som man lärt sig på universiteten. </p><p><a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1962" title="Litteraturåret 1962">1962</a> hölls en afrikansk författarkonferens i Kampala. Här träffade östafrikanerna författare och förläggare från det övriga Afrika, Karibien och USA, och tog inspiration från dessa. Två år senare gavs Ngugis roman <i>Weep Not, Child</i> (på svenska <i>Upp genom mörkret,</i> 1981) ut. Romanen var den första som publicerats på engelska av en östafrikansk författare. Grace Ogot debuterade <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1966" title="Litteraturåret 1966">1966</a> med romanen <i>The Promised Land,</i> och blev därigenom områdets första publicerade kvinnliga författare. </p><p>Man tröttnade allt mer på den ensidiga litteraturundervisningen på universiteten, och 1969 skedde en smärre revolution vid planeringskonferensen för universiteten i Makerere, <a href="/wiki/Nairobi" title="Nairobi">Nairobi</a> och <a href="/wiki/Dar_es-Salaam" title="Dar es-Salaam">Dar es-Salaam</a>. Man kastade ut undervisningen i brittisk litteratur, och satte i stället afrikansk litteratur i centrum. Några år senare gjorde man detsamma i Kenyas grundskolor. </p> <div class="mw-heading mw-heading4"><h4 id="Sydafrika">Sydafrika</h4><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=31" title="Redigera avsnitt: Sydafrika" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=31" title="Redigera avsnitts källkod: Sydafrika"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="noprint huvudartikel" style="font-style:italic;"> <dl><dd>Huvudartikel: <a href="/wiki/Sydafrikas_litteratur" title="Sydafrikas litteratur">Sydafrikas litteratur</a></dd></dl></div> <p>I <a href="/wiki/Sydafrika" title="Sydafrika">Sydafrika</a> skapade <a href="/wiki/Apartheid" title="Apartheid">apartheidsystemet</a> och spänningarna mellan de olika etniska grupperna en särskild utveckling av litteraturen. Den sydafrikanska litteraturen har på grund av detta varit full av ilska, protest och kampvilja, men också av hopp. </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Nadine_Gordimer_01.JPG" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/37/Nadine_Gordimer_01.JPG/250px-Nadine_Gordimer_01.JPG" decoding="async" width="250" height="333" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/37/Nadine_Gordimer_01.JPG/375px-Nadine_Gordimer_01.JPG 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/37/Nadine_Gordimer_01.JPG/500px-Nadine_Gordimer_01.JPG 2x" data-file-width="1104" data-file-height="1472" /></a><figcaption><a href="/wiki/Nadine_Gordimer" title="Nadine Gordimer">Nadine Gordimer</a>.</figcaption></figure> <p>Tidiga viktiga oppositionsförfattare var svarta författare som <a href="/wiki/Peter_Abrahams" title="Peter Abrahams">Peter Abrahams</a> och <a href="/wiki/Ezekiel_Mphahlele" title="Ezekiel Mphahlele">Ezekiel Mphahlele</a> och vita liberaler som <a href="/wiki/Alan_Paton" title="Alan Paton">Alan Paton</a> och <a href="/wiki/Nadine_Gordimer" title="Nadine Gordimer">Nadine Gordimer</a>. </p><p><a href="/wiki/Andr%C3%A9_Brink" title="André Brink">André Brink</a>, som förutom på engelska skriver på <a href="/wiki/Afrikaans" title="Afrikaans">afrikaans</a>, tillhör en yngre generation, och angriper raspolitiken med både raseri och elegans. En annan berömd afrikaansspråkig författare är <a href="/wiki/Breyten_Breytenbach" title="Breyten Breytenbach">Breyten Breytenbach</a>, som framför allt skrivit lyrik, men som ändå har fått mest uppmärksamhet för personligt hållna prosaverk som <i>Seisoen in die Paradys</i> (”En tid i paradiset”, <a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1976" title="Litteraturåret 1976">1976</a>) och <i>True Confessions of an Albino Terrorist</i> (<a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1984" title="Litteraturåret 1984">1984</a>) samt <i>End Papers</i> (<a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1985" title="Litteraturåret 1985">1985</a>). </p><p><a href="/wiki/J.M._Coetzee" title="J.M. Coetzee">J.M. Coetzee</a> har skrivit flera <a href="/wiki/Allegori" title="Allegori">allegorier</a> över <a href="/wiki/Sydafrikas_historia" title="Sydafrikas historia">Sydafrikas historia</a>, bland annat <i>Dusklands</i> (<a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1974" title="Litteraturåret 1974">1974</a>) om <a href="/wiki/Folkmord" title="Folkmord">folkmordet</a> på <a href="/wiki/Khoikhoi" title="Khoikhoi">khoikhoifolket</a> och <i>Waiting for the Barbarians</i> (<a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1980" title="Litteraturåret 1980">1980</a>). Coetzee tilldelades Nobelpriset i litteratur 2003. <a href="/wiki/African_National_Congress" title="African National Congress">ANC</a>-politikern <a href="/wiki/Alex_La_Guma" title="Alex La Guma">Alex La Guma</a> har skrivit flera verk som skildrar livet för svarta under apartheid-eran. Till de främsta hör <i>A Walk in the Night</i> (<a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1962" title="Litteraturåret 1962">1962</a>), <i>The Stone Country</i> (<a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1963" title="Litteraturåret 1963">1963</a>) och <i>In the Fog of the Season’s End</i> (<a href="/wiki/Litteratur%C3%A5ret_1972" title="Litteraturåret 1972">1972</a>). </p> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Postmodernismens_litteratur">Postmodernismens litteratur</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=32" title="Redigera avsnitt: Postmodernismens litteratur" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=32" title="Redigera avsnitts källkod: Postmodernismens litteratur"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <p><a href="/w/index.php?title=Postmodern_litteratur&action=edit&redlink=1" class="new" title="Postmodern litteratur [inte skriven än]">Postmodern litteratur</a> är både en fortsättning av det experiment som förespråkas av författarna i den modernistiska perioden (som i hög grad förlitar sig på till exempel fragmentering, paradoxer, tvivelaktiga berättare, etc.) och som en reaktion mot upplysningens idéer som fanns implicit i den modernistiska litteraturen. Den postmoderna litteraturen, som postmodernismen som helhet, är svår att definiera och det råder stor oenighet kring dess exakta egenskaper, omfattning och vikt. Bland postmoderna författare finns amerikanerna <a href="/wiki/Henry_Miller" title="Henry Miller">Henry Miller</a>, <a href="/wiki/William_S._Burroughs" title="William S. Burroughs">William S. Burroughs</a>, <a href="/wiki/Joseph_Heller" title="Joseph Heller">Joseph Heller</a>, <a href="/wiki/Kurt_Vonnegut" title="Kurt Vonnegut">Kurt Vonnegut</a>, <a href="/wiki/Hunter_S._Thompson" title="Hunter S. Thompson">Hunter S. Thompson</a>, <a href="/wiki/Truman_Capote" title="Truman Capote">Truman Capote</a> och <a href="/wiki/Thomas_Pynchon" title="Thomas Pynchon">Thomas Pynchon</a>. </p> <figure class="mw-halign-left" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:Carl_Van_Vechten_-_William_Faulkner.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6d/Carl_Van_Vechten_-_William_Faulkner.jpg/150px-Carl_Van_Vechten_-_William_Faulkner.jpg" decoding="async" width="150" height="211" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6d/Carl_Van_Vechten_-_William_Faulkner.jpg/225px-Carl_Van_Vechten_-_William_Faulkner.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6d/Carl_Van_Vechten_-_William_Faulkner.jpg/300px-Carl_Van_Vechten_-_William_Faulkner.jpg 2x" data-file-width="2507" data-file-height="3526" /></a><figcaption>William Faulkner</figcaption></figure> <p>I Nordamerika producerade <a href="/wiki/William_Faulkner" title="William Faulkner">William Faulkner</a> och <a href="/wiki/Ernest_Hemingway" title="Ernest Hemingway">Ernest Hemingway</a> romaner som inspirerat flera efterföljare. Faulker skrev i den modernistiska traditionen, medan Hemingway var en pionjär med sin så kallade <a href="/wiki/Isbergstekniken" class="mw-redirect" title="Isbergstekniken">isbergstekniken</a>, något som bland annat fick efterföljare inom det som har kallats den <a href="/wiki/H%C3%A5rdkokta_skolan" class="mw-redirect" title="Hårdkokta skolan">hårdkokta skolan</a>. Bägge fick nobelpriset i litteratur. </p><p>Det <a href="/wiki/Absurd_teater" title="Absurd teater">absurda</a> dramat <i><a href="/wiki/I_v%C3%A4ntan_p%C3%A5_Godot" title="I väntan på Godot">I väntan på Godot</a></i> (1955), av den irländska författaren <a href="/wiki/Samuel_Beckett" title="Samuel Beckett">Samuel Beckett</a> påverkade det brittiska dramat djupt. Bland annat påverkades <a href="/wiki/Harold_Pinter" title="Harold Pinter">Harold Pinter</a> (född 1930), (<i>Födelsedagskalaset</i>, 1958), vars verk ofta kännetecknas av hot eller klaustrofobi. Beckett har också påverkat <a href="/wiki/Tom_Stoppard" title="Tom Stoppard">Tom Stoppard</a> (född 1937) (<i><a href="/wiki/Rosencrantz_och_Gyllenstj%C3%A4rna_%C3%A4r_d%C3%B6da" title="Rosencrantz och Gyllenstjärna är döda">Rosencrantz och Gyllenstjärna är döda</a></i>, 1966). Stoppards verk är dock också kända för sin uppsluppna humor och stora utbud av intellektuella frågor som han behandlar i olika pjäser. </p><p>Bland de facklitterära författare som rönt mest uppmärksamhet med början under 1900-talets första del finns namn som <a href="/wiki/Napoleon_Hill" title="Napoleon Hill">Napoleon Hill</a>, vars bok <i>Tänk rätt, bli framgångsrik!</i> (1937)<sup id="cite_ref-62" class="reference"><a href="#cite_note-62"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>62<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-63" class="reference"><a href="#cite_note-63"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>63<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> var med och startade en våg av <a href="/wiki/Sj%C3%A4lvhj%C3%A4lpslitteratur" title="Självhjälpslitteratur">självhjälpslitteratur</a>, med efterföljare såsom <a href="/wiki/Stephen_Covey" title="Stephen Covey">Stephen Coveys</a> <i><a href="/wiki/7_goda_vanor" title="7 goda vanor">7 goda vanor</a></i> (1989)<sup id="cite_ref-64" class="reference"><a href="#cite_note-64"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>64<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och <a href="/wiki/Deepak_Chopra" title="Deepak Chopra">Deepak Chopras</a> <a href="/wiki/Transcendental_meditation" title="Transcendental meditation">Transcendental Meditation</a>-inspirerade böcker (1980-talet och framåt).<sup id="cite_ref-65" class="reference"><a href="#cite_note-65"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>65<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>En annan produktiv författare är <a href="/wiki/L._Ron_Hubbard" title="L. Ron Hubbard">L. Ron Hubbard</a>, vars böcker under rubriken <a href="/wiki/Dianetik" title="Dianetik">dianetik</a> (varav den första publicerades 1950) skapat den kontroversiella <a href="/wiki/Scientologi" title="Scientologi">Scientologirörelsen</a>, med drag från Hubbards bakgrund som kiosklitteraturförfattare.<sup id="cite_ref-66" class="reference"><a href="#cite_note-66"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>66<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:VS_Naipaul_2016_Dhaka.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ae/VS_Naipaul_2016_Dhaka.jpg/250px-VS_Naipaul_2016_Dhaka.jpg" decoding="async" width="250" height="167" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ae/VS_Naipaul_2016_Dhaka.jpg/375px-VS_Naipaul_2016_Dhaka.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ae/VS_Naipaul_2016_Dhaka.jpg/500px-VS_Naipaul_2016_Dhaka.jpg 2x" data-file-width="1920" data-file-height="1280" /></a><figcaption><a href="/wiki/V.S._Naipaul" title="V.S. Naipaul">V. S. Naipaul</a>.</figcaption></figure> <p><a href="/wiki/Salman_Rushdie" title="Salman Rushdie">Salman Rushdie</a> är en annan författare som framträdde efter andra världskriget från en forna brittiska koloni (Indien) som permanent bosatte sig i Storbritannien. Rushdie uppnådde berömmelse med <i>Midnattsbarnen</i> 1981. Hans mest kontroversiella roman <i><a href="/wiki/Satansverserna" title="Satansverserna">Satansverserna</a></i> 1989, var delvis inspirerad av <a href="/wiki/Muhammed" title="Muhammed">Muhammeds</a> liv. <a href="/wiki/V.S._Naipaul" title="V.S. Naipaul">V. S. Naipaul</a> (född 1932), född i <a href="/wiki/Trinidad" title="Trinidad">Trinidad</a>, var en annan invandrare, som bland annat skrev <i>Där floden flyter förbi</i> (1979). Naipaul vann Nobelpriset i Litteratur 2001.<sup id="cite_ref-nobelweb_67-0" class="reference"><a href="#cite_note-nobelweb-67"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>67<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Efter framgångarna med Sherlock Holmes har deckargenren utvecklats med författare som <a href="/wiki/Agatha_Christie" title="Agatha Christie">Agatha Christie</a> (1890–1976), som var en viktig författare av kriminalromaner, -noveller och -pjäser. Dels var hon produktiv med 80 detektivromaner såväl som framgångsrika pjäser för teatrarna i <a href="/wiki/West_End" title="West End">West End</a>, dels var hon innovativ vad gäller berättargrepp inom deckargenren. Hennes rollfigurer <a href="/wiki/Hercule_Poirot" title="Hercule Poirot">Hercule Poirot</a> och <a href="/wiki/Miss_Marple" title="Miss Marple">Miss Marple</a> förekommer fortfarande i mitten på 2010-talet i nya berättelser av andra författare. Andra författare inom genren är <a href="/wiki/Ellery_Queen" title="Ellery Queen">Ellery Queen</a>, <a href="/wiki/John_Dickson_Carr" title="John Dickson Carr">John Dickson Carr</a> och <a href="/wiki/Dorothy_L._Sayers" title="Dorothy L. Sayers">Dorothy Sayers</a> som mellan 1930- och 1970-talen (men i synnerhet fram till andra världskriget) betraktades som några av de främsta inom deckarens guldålder.<sup id="cite_ref-68" class="reference"><a href="#cite_note-68"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>68<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-69" class="reference"><a href="#cite_note-69"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>69<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-70" class="reference"><a href="#cite_note-70"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>70<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> Andra nyligen uppmärksammade författare i denna genre är <a href="/wiki/Ruth_Rendell" title="Ruth Rendell">Ruth Rendell</a>, <a href="/wiki/P.D._James" title="P.D. James">P. D. James</a> och skotten <a href="/wiki/Ian_Rankin" title="Ian Rankin">Ian Rankin</a>. Erskine Childers <i>Sandbankarnas gåta</i> (1903), är ett tidigt exempel på spionromaner. En annan framstående författare i spiongenren var <a href="/wiki/John_le_Carr%C3%A9" title="John le Carré">John le Carré</a>, och inom <a href="/wiki/Thriller" title="Thriller">thrillergenren</a> skapade <a href="/wiki/Ian_Fleming" title="Ian Fleming">Ian Fleming</a> 1953 rollfiguren <a href="/wiki/James_Bond" title="James Bond">James Bond</a>. </p><p>Bland de mest betydande författarna i genren <a href="/wiki/Fantasy" title="Fantasy">fantasy</a> var <a href="/wiki/J.R.R._Tolkien" title="J.R.R. Tolkien">J.R.R. Tolkien</a> som skrev <i><a href="/wiki/Bilbo_%E2%80%93_En_hobbits_%C3%A4ventyr" title="Bilbo – En hobbits äventyr">Bilbo</a></i> och <i><a href="/wiki/Sagan_om_ringen" title="Sagan om ringen">Sagan om ringen</a></i>. </p> <figure class="mw-default-size" typeof="mw:File/Thumb"><a href="/wiki/Fil:J._K._Rowling_at_the_White_House_2010-04-05_8.jpg" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bd/J._K._Rowling_at_the_White_House_2010-04-05_8.jpg/250px-J._K._Rowling_at_the_White_House_2010-04-05_8.jpg" decoding="async" width="250" height="141" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bd/J._K._Rowling_at_the_White_House_2010-04-05_8.jpg/375px-J._K._Rowling_at_the_White_House_2010-04-05_8.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bd/J._K._Rowling_at_the_White_House_2010-04-05_8.jpg/500px-J._K._Rowling_at_the_White_House_2010-04-05_8.jpg 2x" data-file-width="1280" data-file-height="720" /></a><figcaption><a href="/wiki/J.K._Rowling" title="J.K. Rowling">J. K. Rowling</a>, som skrev de populära böckerna om <a href="/wiki/Harry_Potter" title="Harry Potter">Harry Potter</a>.</figcaption></figure> <p>En av de bäst säljande engelskspråkiga författarna någonsin fick sin debut 1997 med ungdomsboken <i><a href="/wiki/Harry_Potter_och_de_vises_sten" title="Harry Potter och de vises sten">Harry Potter och de vises sten</a></i>. Boken blev början på <a href="/wiki/J.K._Rowling" title="J.K. Rowling">J.K. Rowlings</a> romanserie om den unge trollkarlen <a href="/wiki/Harry_Potter" title="Harry Potter">Harry Potter</a>. Böckerna har sålt mer än 300 miljoner exemplar världen över,<sup id="cite_ref-71" class="reference"><a href="#cite_note-71"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>71<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> och har bland annat erkänts för att skapa ett intresse för läsning hos unga.<sup id="cite_ref-72" class="reference"><a href="#cite_note-72"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>72<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Erkända författare inom området av <a href="/wiki/Serietidning" title="Serietidning">serietidningar</a> är <a href="/wiki/Neil_Gaiman" title="Neil Gaiman">Neil Gaiman</a> och <a href="/wiki/Alan_Moore" title="Alan Moore">Alan Moore</a>. Gaiman producerar också <a href="/wiki/Serieroman" title="Serieroman">grafiska romaner</a>. </p><p>Under <a href="/wiki/2000-talet" title="2000-talet">2000-talets</a> första decennium skedde en smärre revolution på det litterära mediaområdet. <a href="/wiki/Amazon.com" class="mw-redirect" title="Amazon.com">Amazon</a> lanserade 2007 sin <a href="/wiki/L%C3%A4splatta" title="Läsplatta">läsplatta</a> <a href="/wiki/Kindle" title="Kindle">Kindle</a>, som salufördes som bokens slutgiltiga substitut. Den kom i mångt och mycket att bana vägen för <a href="/wiki/E-bok" title="E-bok">e-bokens</a> intåg. <a href="/wiki/Surfplatta" title="Surfplatta">Surfplattor</a> som <a href="/wiki/Apple" class="mw-redirect" title="Apple">Apples</a> <a href="/wiki/Ipad" title="Ipad">Ipad</a> har fortsatt den trenden, och varje sekund beställs mer än 70 produkter online från Amazons internetbaserade bokhandel.<sup><a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_k%C3%A4llh%C3%A4nvisningar" title="Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar">[<span title="Denna uppgift behöver källa (2020-07)"><i>källa behövs</i></span>]</a></sup> <a href="/wiki/Internet" title="Internet">Internets</a> spridning har vidgat begreppet litteratur, när distributionen blir friare och fenomen som <a href="/wiki/Blogg" title="Blogg">bloggar</a> och <a href="/wiki/Best%C3%A4lltryck" title="Beställtryck">beställtryck</a> uppstår. Robotförfattaren <a href="/wiki/Philip_M._Parker" title="Philip M. Parker">Philip M. Parker</a> har författat fler än 100 000 böcker, baserat på redan tillgänglig information från internet. Den digitala texten är, till skillnad från den klassiska texten, dynamisk i det att även texten förändras. 2011 bildades den svenska e-bokhandeln <a href="/w/index.php?title=Dito.se&action=edit&redlink=1" class="new" title="Dito.se [inte skriven än]">dito.se</a>, och följdes upp av e-bokhandlar på bland annat <a href="/wiki/Adlibris" title="Adlibris">Adlibris</a>, och <a href="/wiki/Svenska_F%C3%B6rl%C3%A4ggaref%C3%B6reningen" title="Svenska Förläggareföreningen">Svenska Förläggareföreningen</a> räknar med att e-boken tar omkring 5 procent marknadsandelar från den tryckta boken. Den spanska hemsidan <a href="/w/index.php?title=24symbols&action=edit&redlink=1" class="new" title="24symbols [inte skriven än]">24symbols</a> publicerar böcker som strömmas baserat på samma idé som <a href="/wiki/Spotify" title="Spotify">Spotify</a> erbjuder musik. Dessutom har internets spridning givit upphov till begreppet <a href="/w/index.php?title=Social_reading&action=edit&redlink=1" class="new" title="Social reading [inte skriven än]">social reading</a>, där läsaren, författaren och distributören ingår i en gemensam diskussion. <a href="/w/index.php?title=Boksingel&action=edit&redlink=1" class="new" title="Boksingel [inte skriven än]">Boksingeln</a> har därutöver introducerats på marknaden.<sup id="cite_ref-snickars2_24-1" class="reference"><a href="#cite_note-snickars2-24"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>Denna utveckling har tolkats som "bokens död", vilket tillbakavisas av forskare. I USA har både codexboken och e-boken ökat i försäljning, samtidigt som läs- och surfplattor ökar i försäljning. Den senaste utvecklingen har beskrivits som först och främst "medialt gränsupplösande" – en form av "mediakonvergens". <a href="/wiki/Pelle_Snickars" title="Pelle Snickars">Pelle Snickars</a> konstaterar att "den digitala textens mediala natur […] uppenbarat att skriften (och boken) är en medieform bland andra", och kallar <a href="/wiki/Kungliga_biblioteket" title="Kungliga biblioteket">Kungliga biblioteket</a> för mediearkiv snarare än bibliotek.<sup id="cite_ref-snickars2_24-2" class="reference"><a href="#cite_note-snickars2-24"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>24<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p><p>I och med internets intåg har författare som begrepp ändrats. Litteraturvetaren <a href="/w/index.php?title=George_P._Landow&action=edit&redlink=1" class="new" title="George P. Landow [inte skriven än]">George P. Landow</a> menar att författaren har förlorat auktoritet i förhållande till <a href="/wiki/Hypertext" title="Hypertext">hypertexten</a>, i och med att författaren har förlorat kontroll över texten till förmån för läsaren. Han konstaterar att <a href="/wiki/Roland_Barthes" title="Roland Barthes">Roland Barthes</a> tes om författarens död och <a href="/wiki/Michel_Foucault" title="Michel Foucault">Michel Foucaults</a> vidarebyggande på den samma i essän <i><a href="/w/index.php?title=Vad_%C3%A4r_en_f%C3%B6rfattare%3F&action=edit&redlink=1" class="new" title="Vad är en författare? [inte skriven än]">Vad är en författare?</a></i> åter har blivit aktuell i och med hypertexten. Landow med flera menar också att nätet har visat att författarens död leder till läsarens födelse, och litteraturvetaren <a href="/w/index.php?title=Terence_Harpold&action=edit&redlink=1" class="new" title="Terence Harpold [inte skriven än]">Terence Harpold</a> menar vidare att i hypertextens värld är gränsen mellan författare och läsare inte möjlig att urskilja. Lisbeth Larsson menar dock att användningen av internet också har återskapat intresset för författaren, och att läsarens födelse snarare än författarens död har lett till författarens pånyttfödelse.<sup id="cite_ref-73" class="reference"><a href="#cite_note-73"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>73<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></a></sup> </p> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Se_även"><span id="Se_.C3.A4ven"></span>Se även</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=33" title="Redigera avsnitt: Se även" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=33" title="Redigera avsnitts källkod: Se även"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><a href="/wiki/Mall:V%C3%A4rldens_litteratur" title="Mall:Världens litteratur">mall:Världens litteratur</a> (olika språks och länders litteraturer)</li> <li><a href="/wiki/Filosofins_historia" title="Filosofins historia">Filosofins historia</a></li></ul> <div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Referenser">Referenser</h2><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=34" title="Redigera avsnitt: Referenser" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=34" title="Redigera avsnitts källkod: Referenser"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <dl><dd><span class="plainlinks"><i>Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från <a class="external text" href="https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=English_literature&oldid=735002600">engelskspråkiga Wikipedia</a>.</i></span></dd> <dd><span class="plainlinks"><i>Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från <a href="/wiki/Svenskspr%C3%A5kiga_Wikipedia" title="Svenskspråkiga Wikipedia">svenskspråkiga Wikipedia</a>, <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tyskspr%C3%A5kig_litteratur&oldid=39984707">Tyskspråkig litteratur</a>.</i></span></dd> <dd><span class="plainlinks"><i>Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från <a href="/wiki/Svenskspr%C3%A5kiga_Wikipedia" title="Svenskspråkiga Wikipedia">svenskspråkiga Wikipedia</a>, <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Afrikas_litteratur&oldid=36663514">Afrikas litteratur</a>.</i></span></dd></dl> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Noter">Noter</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=35" title="Redigera avsnitt: Noter" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=35" title="Redigera avsnitts källkod: Noter"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <div class="mw-references-wrap mw-references-columns"><ol class="references"> <li id="cite_note-:2-1">^ [<a href="#cite_ref-:2_1-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-:2_1-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20170831204707/http://larare.at/svenska/moment/litteraturhistoria/valkommen_litteraturhistoria.html">”Litteraturhistoria”</a>. <i><span>larare.at</span></i>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://larare.at/svenska/moment/litteraturhistoria/valkommen_litteraturhistoria.html">originalet</a> den 31 augusti 2017<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20170831204707/http://larare.at/svenska/moment/litteraturhistoria/valkommen_litteraturhistoria.html">https://web.archive.org/web/20170831204707/http://larare.at/svenska/moment/litteraturhistoria/valkommen_litteraturhistoria.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 3 september 2017</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Litteraturhistoria&rft.atitle=larare.at&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20170831204707%2Fhttp%3A%2F%2Flarare.at%2Fsvenska%2Fmoment%2Flitteraturhistoria%2Fvalkommen_litteraturhistoria.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-:3-2">^ [<a href="#cite_ref-:3_2-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-:3_2-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20170903021746/http://litteraturhistorien.se/">”Litteraturhistoria - skönlitteratur från då till nu”</a>. <i><span>litteraturhistorien.se</span></i>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://litteraturhistorien.se/">originalet</a> den 3 september 2017<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20170903021746/http://litteraturhistorien.se/">https://web.archive.org/web/20170903021746/http://litteraturhistorien.se/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 3 september 2017</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Litteraturhistoria+-+sk%C3%B6nlitteratur+fr%C3%A5n+d%C3%A5+till+nu&rft.atitle=litteraturhistorien.se&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20170903021746%2Fhttp%3A%2F%2Flitteraturhistorien.se%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-3"><a href="#cite_ref-3">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://sites.google.com/site/litteraturhistoriasvenska/tidslinje">”Tidslinje - Litteraturhistoria”</a>. <i><span>sites.google.com</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://sites.google.com/site/litteraturhistoriasvenska/tidslinje">https://sites.google.com/site/litteraturhistoriasvenska/tidslinje</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 3 september 2017</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Tidslinje+-+Litteraturhistoria&rft.atitle=sites.google.com&rft_id=https%3A%2F%2Fsites.google.com%2Fsite%2Flitteraturhistoriasvenska%2Ftidslinje&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-:4-4">^ [<a href="#cite_ref-:4_4-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-:4_4-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-:4_4-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20181128144419/https://larare.at/svenska/moment/litteraturhistoria/forntiden/forntiden_fakta.html">”Forntiden”</a>. <i><span>larare.at</span></i>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://larare.at/svenska/moment/litteraturhistoria/forntiden/forntiden_fakta.html">originalet</a> den 28 november 2018<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20181128144419/https://larare.at/svenska/moment/litteraturhistoria/forntiden/forntiden_fakta.html">https://web.archive.org/web/20181128144419/https://larare.at/svenska/moment/litteraturhistoria/forntiden/forntiden_fakta.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 6 augusti 2018</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Forntiden&rft.atitle=larare.at&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20181128144419%2Fhttps%3A%2F%2Flarare.at%2Fsvenska%2Fmoment%2Flitteraturhistoria%2Fforntiden%2Fforntiden_fakta.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-5"><a href="#cite_ref-5">^</a> <span class="reference-text">Steiner, s. 43</span> </li> <li id="cite_note-6"><a href="#cite_ref-6">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSvenbro1997">Svenbro, Jesper (1997). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-127132">Vägra läsa, vägra skriva : attityder till det skrivna ordet i antikens Grekland</a></i>. Skeptronhäften, 0284-0731 ; 12. Stockholm: HLS Förlag. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/11885384">11885384</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-127132">http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-127132</a></span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=V%C3%A4gra+l%C3%A4sa%2C+v%C3%A4gra+skriva+%3A+attityder+till+det+skrivna+ordet+i+antikens+Grekland&rft.aulast=Svenbro&rft.aufirst=Jesper&rft.au=Svenbro%2C+Jesper&rft.date=1997&rft.series=Skeptronh%C3%A4ften%2C+0284-0731+%3B+12&rft.place=Stockholm&rft.pub=HLS+F%C3%B6rlag&rft_id=http%3A%2F%2Furn.kb.se%2Fresolve%3Furn%3Durn%3Anbn%3Ase%3Auu%3Adiva-127132&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-7"><a href="#cite_ref-7">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20180804045935/http://www.scriptmag.com/features/why-spec-scripts-fail-aristotle-part-1">”WHY SPEC SCRIPTS FAIL: Aristotle - Part 1 - Script Magazine”</a> (på amerikansk engelska). <i>Script Magazine</i>. 18 februari 2016. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.scriptmag.com/features/why-spec-scripts-fail-aristotle-part-1">originalet</a> den 4 augusti 2018<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20180804045935/http://www.scriptmag.com/features/why-spec-scripts-fail-aristotle-part-1">https://web.archive.org/web/20180804045935/http://www.scriptmag.com/features/why-spec-scripts-fail-aristotle-part-1</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 3 augusti 2018</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=WHY+SPEC+SCRIPTS+FAIL%3A+Aristotle+-+Part+1+-+Script+Magazine&rft.jtitle=Script+Magazine&rft.date=18+februari+2016&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20180804045935%2Fhttp%3A%2F%2Fwww.scriptmag.com%2Ffeatures%2Fwhy-spec-scripts-fail-aristotle-part-1&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-8"><a href="#cite_ref-8">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20180804050235/https://www.filosofer.se/aristoteles2.html">”Aristoteles - Poetik eller Om diktkonsten”</a>. <i><span>www.filosofer.se</span></i>. Arkiverad från <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.filosofer.se/aristoteles2.html">originalet</a> den 4 augusti 2018<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://web.archive.org/web/20180804050235/https://www.filosofer.se/aristoteles2.html">https://web.archive.org/web/20180804050235/https://www.filosofer.se/aristoteles2.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 3 augusti 2018</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Aristoteles+-+Poetik+eller+Om+diktkonsten&rft.atitle=www.filosofer.se&rft_id=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20180804050235%2Fhttps%3A%2F%2Fwww.filosofer.se%2Faristoteles2.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-doma-9">^ [<a href="#cite_ref-doma_9-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-doma_9-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text">Angus Cameron (1983). (1983). "Anglo-Saxon literature" in <i><a href="/w/index.php?title=Dictionary_of_the_Middle_Ages&action=edit&redlink=1" class="new" title="Dictionary of the Middle Ages [inte skriven än]">Dictionary of the Middle Ages</a></i>, vol. 1, s. 274–88.</span> </li> <li id="cite_note-FOOTNOTETolkien1958127-10"><a href="#cite_ref-FOOTNOTETolkien1958127_10-0">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFTolkien1958">Tolkien 1958</a>, sid. 127.</span> </li> <li id="cite_note-Hieatt-11"><a href="#cite_ref-Hieatt_11-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFHieatt1983">Hieatt, A Kent (1983). <i><span>Beowulf and Other Old English Poems</span></i>. New York: Bantam Books. sid. xi–xiii</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Beowulf+and+Other+Old+English+Poems&rft.aulast=Hieatt&rft.aufirst=A+Kent&rft.au=Hieatt%2C+A+Kent&rft.date=1983&rft.pages=sid.%26nbsp%3Bxi%E2%80%93xiii&rft.place=New+York&rft.pub=Bantam+Books&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-FOOTNOTEKiernan1996xix–xx,_3–4,_23–34,_60,_62,_90,_162,_171,_258,_257,_277–78,_footnote_69-12"><a href="#cite_ref-FOOTNOTEKiernan1996xix–xx,_3–4,_23–34,_60,_62,_90,_162,_171,_258,_257,_277–78,_footnote_69_12-0">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFKiernan1996">Kiernan 1996</a>, sid. xix–xx, 3–4, 23–34, 60, 62, 90, 162, 171, 258, 257, 277–78, footnote 69.</span> </li> <li id="cite_note-:0-13"><a href="#cite_ref-:0_13-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.online-literature.com/henry-augustin-beers/from-chaucer-to-tennyson/1/">”From Chaucer to Tennyson by Henry Augustin Beers: From the Conquest to Chaucer 1066–1400”</a>. <i><span>www.online-literature.com</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.online-literature.com/henry-augustin-beers/from-chaucer-to-tennyson/1/">http://www.online-literature.com/henry-augustin-beers/from-chaucer-to-tennyson/1/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 31 augusti 2016</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=From+Chaucer+to+Tennyson+by+Henry+Augustin+Beers%3A+From+the+Conquest+to+Chaucer+1066%E2%80%931400&rft.atitle=www.online-literature.com&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.online-literature.com%2Fhenry-augustin-beers%2Ffrom-chaucer-to-tennyson%2F1%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-14"><a href="#cite_ref-14">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.encyclopedia.com/article-1G2-2692200013/canterbury-tales.html">”The Canterbury Tales – Poetry for Students | Encyclopedia.com”</a>. <i><span>www.encyclopedia.com</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.encyclopedia.com/article-1G2-2692200013/canterbury-tales.html">http://www.encyclopedia.com/article-1G2-2692200013/canterbury-tales.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 31 augusti 2016</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=The+Canterbury+Tales+%E2%80%93+Poetry+for+Students+%7C+Encyclopedia.com&rft.atitle=www.encyclopedia.com&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.encyclopedia.com%2Farticle-1G2-2692200013%2Fcanterbury-tales.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-15"><a href="#cite_ref-15">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.online-literature.com/periods/renaissance.php">”Renaissance Literature – Literature Periods & Movements”</a>. <i><span>www.online-literature.com</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.online-literature.com/periods/renaissance.php">http://www.online-literature.com/periods/renaissance.php</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 31 augusti 2016</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Renaissance+Literature+%E2%80%93+Literature+Periods+%26+Movements&rft.atitle=www.online-literature.com&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.online-literature.com%2Fperiods%2Frenaissance.php&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-:12-16">^ [<a href="#cite_ref-:12_16-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-:12_16-1"><small>b</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://people.umass.edu/eng2/per/renaissance.html">”Renaissance Period”</a>. <i><span>people.umass.edu</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://people.umass.edu/eng2/per/renaissance.html">http://people.umass.edu/eng2/per/renaissance.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 31 augusti 2016</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Renaissance+Period&rft.atitle=people.umass.edu&rft_id=http%3A%2F%2Fpeople.umass.edu%2Feng2%2Fper%2Frenaissance.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-17"><a href="#cite_ref-17">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.online-literature.com/more/utopia/">”Utopia by Thomas More. Search eText, Read Online, Study, Discuss.”</a>. <i><span>www.online-literature.com</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.online-literature.com/more/utopia/">http://www.online-literature.com/more/utopia/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 31 augusti 2016</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Utopia+by+Thomas+More.+Search+eText%2C+Read+Online%2C+Study%2C+Discuss.&rft.atitle=www.online-literature.com&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.online-literature.com%2Fmore%2Futopia%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-18"><a href="#cite_ref-18">^</a> <span class="reference-text"><i>A Companion to English Renaissance Literature and Culture</i>, ed. Michael Hattaway (2000.)</span> </li> <li id="cite_note-19"><a href="#cite_ref-19">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.online-literature.com/henry-augustin-beers/from-chaucer-to-tennyson/3/">”From Chaucer to Tennyson by Henry Augustin Beers: The Age of Shakespeare 1564–1616”</a>. <i><span>www.online-literature.com</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.online-literature.com/henry-augustin-beers/from-chaucer-to-tennyson/3/">http://www.online-literature.com/henry-augustin-beers/from-chaucer-to-tennyson/3/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 31 augusti 2016</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=From+Chaucer+to+Tennyson+by+Henry+Augustin+Beers%3A+The+Age+of+Shakespeare+1564%E2%80%931616&rft.atitle=www.online-literature.com&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.online-literature.com%2Fhenry-augustin-beers%2Ffrom-chaucer-to-tennyson%2F3%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-20"><a href="#cite_ref-20">^</a> <span class="reference-text">"<i>Gorboduc</i> and <i>Titus Andronicus</i>"; James D. Carroll, <i>Notes and Queries</i>, 2004, s. 51, 267–269.</span> </li> <li id="cite_note-21"><a href="#cite_ref-21">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFKyd1898">Kyd, Thomas (1898). <i><a rel="nofollow" class="external text" href="http://archive.org/details/spanishtragedya00kydgoog">The Spanish tragedy, a play</a></i>. London, J.M. Dent and co<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://archive.org/details/spanishtragedya00kydgoog">http://archive.org/details/spanishtragedya00kydgoog</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 18 juli 2017</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=The+Spanish+tragedy%2C+a+play&rft.aulast=Kyd&rft.aufirst=Thomas&rft.au=Kyd%2C+Thomas&rft.date=1898&rft.pub=London%2C+J.M.+Dent+and+co.&rft_id=http%3A%2F%2Farchive.org%2Fdetails%2Fspanishtragedya00kydgoog&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-22"><a href="#cite_ref-22">^</a> <span class="reference-text"><i>The Oxford Companion to English Literature</i>, s. 832, 935.</span> </li> <li id="cite_note-s44-23">^ [<a href="#cite_ref-s44_23-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-s44_23-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-s44_23-2"><small>c</small></a> <a href="#cite_ref-s44_23-3"><small>d</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSteiner2012">Steiner, Ann (2012). <i><span>Litteraturen i mediesamhället</span></i> (2., uppdaterade, rev. och något utök. uppl.). Lund: Studentlitteratur. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/12457587">12457587</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-91-44-07797-0" title="Special:Bokkällor/978-91-44-07797-0">ISBN 978-91-44-07797-0</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Litteraturen+i+mediesamh%C3%A4llet&rft.aulast=Steiner&rft.aufirst=Ann&rft.au=Steiner%2C+Ann&rft.date=2012&rft.edition=2.%2C+uppdaterade%2C+rev.+och+n%C3%A5got+ut%C3%B6k.+uppl.&rft.place=Lund&rft.pub=Studentlitteratur&rft.isbn=978-91-44-07797-0&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span>, s. 44-51</span> </li> <li id="cite_note-snickars2-24">^ [<a href="#cite_ref-snickars2_24-0"><small>a</small></a> <a href="#cite_ref-snickars2_24-1"><small>b</small></a> <a href="#cite_ref-snickars2_24-2"><small>c</small></a>] <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFSnickars,_Pelle2012">Snickars, Pelle (2012). ”Boken som medium”. <i>Läsarnas marknad, marknadens läsare : en forskningsantologi</i> (2012): sid. 247–259.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Boken+som+medium&rft.jtitle=L%C3%A4sarnas+marknad%2C+marknadens+l%C3%A4sare+%3A+en+forskningsantologi&rft.aulast=Snickars%2C+Pelle&rft.au=Snickars%2C+Pelle&rft.date=2012&rft.pages=sid.%26nbsp%3B247%E2%80%93259&rft.pub=2012&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span> <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/13040114">13040114</a></span> </li> <li id="cite_note-FOOTNOTEDrabble1996100–1-25"><a href="#cite_ref-FOOTNOTEDrabble1996100–1_25-0">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFDrabble1996">Drabble 1996</a>, sid. 100–1.</span> </li> <li id="cite_note-26"><a href="#cite_ref-26">^</a> <span class="reference-text"><i>A Handbook to English Literature</i> (7th edition), ed. Harmon & Holman. (Upper Saddle River, NJ: Prentice Hall), 1996), s. 575.</span> </li> <li id="cite_note-27"><a href="#cite_ref-27">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="" id="CITEREFRogers2006">Rogers, Pat (2006), <a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.oxforddnb.com/view/article/14918">”Johnson, Samuel (1709–1784)”</a>, <i><span>Oxford Dictionary of National Biography</span></i> (online), Oxford University Press<span class="printonly">, <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.oxforddnb.com/view/article/14918">http://www.oxforddnb.com/view/article/14918</a></span><span class="reference-accessdate">, läst 25 augusti 2008</span></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Johnson%2C+Samuel+%281709%E2%80%931784%29&rft.atitle=Oxford+Dictionary+of+National+Biography&rft.aulast=Rogers&rft.aufirst=Pat&rft.au=Rogers%2C+Pat&rft.date=2006&rft.edition=online&rft.pub=Oxford+University+Press&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.oxforddnb.com%2Fview%2Farticle%2F14918&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-Bate240-28"><a href="#cite_ref-Bate240_28-0">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFBate1977">Bate 1977</a>, s. 240.</span> </li> <li id="cite_note-J._A._Cuddon,_p._588–9-29"><a href="#cite_ref-J._A._Cuddon,_p._588–9_29-0">^</a> <span class="reference-text">J. A. Cuddon, s. 588–589.</span> </li> <li id="cite_note-English_Literature,_pp._957–8-30"><a href="#cite_ref-English_Literature,_pp._957–8_30-0">^</a> <span class="reference-text"><i>The Oxford Companion to English Literature</i>, s. 957–8.</span> </li> <li id="cite_note-31"><a href="#cite_ref-31">^</a> <span class="reference-text"><i>The Bloomsbury Guide to English Literature</i>, s. 21.</span> </li> <li id="cite_note-32"><a href="#cite_ref-32">^</a> <span class="reference-text">Encyclopædia Britannica. "Romanticism<i>. Läst 30 januari 2008, från Encyclopædia Britannica Online. Britannica.com. Läst 24 augusti 2010.</i></span> </li> <li id="cite_note-33"><a href="#cite_ref-33">^</a> <span class="reference-text">Christopher Casey, (30 oktober 2008). ""Grecian Grandeurs and the Rude Wasting of Old Time": Britain, the Elgin Marbles, och Post-Revolutionary Hellenism". <i>Foundations</i>. Volym III, Nummer 1. Läst 25 juni 2009</span> </li> <li id="cite_note-34"><a href="#cite_ref-34">^</a> <span class="reference-text"><i>The Norton Anthology of English Literature</i>, vol. 2 (2000), s. 2.</span> </li> <li id="cite_note-35"><a href="#cite_ref-35">^</a> <span class="reference-text">"William Blake." <i>Encyclopædia Britannica. Encyclopædia Britannica Online</i> Academic Edition. Encyclopædia Britannica Inc., 2012. Web. 2 oktober 2012. <<a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.britannica.com/EBchecked/topic/68793/William-Blake">http://www.britannica.com/EBchecked/topic/68793/William-Blake</a>>.</span> </li> <li id="cite_note-36"><a href="#cite_ref-36">^</a> <span class="reference-text"><i>The Bloomsbury Guide to English Literature</i>, s. 885.</span> </li> <li id="cite_note-37"><a href="#cite_ref-37">^</a> <span class="reference-text"><i>The Bloomsbury Guide to English Literature</i>, s. 379.</span> </li> <li id="cite_note-38"><a href="#cite_ref-38">^</a> <span class="reference-text">Rupert Christiansen. <i>Romantic Affinities: Portraits From an Age</i>, 1780–1830. (London: Bodley Head, 1988), s. 215</span> </li> <li id="cite_note-39"><a href="#cite_ref-39">^</a> <span class="reference-text">Litz, s. 3–14; Grundy, "Jane Austen and Literary Traditions", <i>The Cambridge Companion to Jane Austen</i>, s. 192–193; Waldron, "Critical Responses, Early", <i>Jane Austen in Context</i>, s. 83, 89–90; Duffy, "Criticism, 1814–1870", <i>The Jane Austen Companion</i>, s. 93–94.</span> </li> <li id="cite_note-40"><a href="#cite_ref-40">^</a> <span class="reference-text">A. Walton Litz, <i>Jane Austen: A Study of Her Development</i>. New York: Oxford University Press, 1965. p. 142; Oliver MacDonagh, <i>Jane Austen: Real and Imagined Worlds</i>. New Haven: Yale University Press, 1991. s. 66–75; Collins, 160–161.</span> </li> <li id="cite_note-41"><a href="#cite_ref-41">^</a> <span class="reference-text">Harner, Gary Wayne (1990). "Edgar Allan Poe in France: Baudelaire's Labor of Love". In Fisher, Benjamin Franklin IV. Poe and His Times: The Artist and His Milieu. Baltimore: The Edgar Allan Poe Society. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-0-9616449-2-5" title="Special:Bokkällor/978-0-9616449-2-5">ISBN 978-0-9616449-2-5</a>.</span> </li> <li id="cite_note-42"><a href="#cite_ref-42">^</a> <span class="reference-text">Ann Woodlief, "American Romanticism (or the American Renaissance): Introduction"<a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.vcu.edu/engweb/eng372/intro.htm">[1]</a></span> </li> <li id="cite_note-43"><a href="#cite_ref-43">^</a> <span class="reference-text">Steiner, s. 51</span> </li> <li id="cite_note-44"><a href="#cite_ref-44">^</a> <span class="reference-text"><i>The Bloomsbury Guide to English Literature</i>, s. 93.</span> </li> <li id="cite_note-45"><a href="#cite_ref-45">^</a> <span class="reference-text"><i>Bloomsbury Guide to English Literature</i>, s. 95.</span> </li> <li id="cite_note-46"><a href="#cite_ref-46">^</a> <span class="reference-text">Graham Law, <i>Serializing Fiction in the Victorian Press</i>.</span> </li> <li id="cite_note-47"><a href="#cite_ref-47">^</a> <span class="reference-text"><i>The Norton Anthology of English Literature</i>, (7th edition) vol. 2, s. 1335.</span> </li> <li id="cite_note-48"><a href="#cite_ref-48">^</a> <span class="reference-text">Lucasta Miller, <i>The Bronte Myth</i>. (NY: Anchor, 2005), s. 12–13</span> </li> <li id="cite_note-49"><a href="#cite_ref-49">^</a> <span class="reference-text">Juliet Gardiner, <i>The History today who's who in British history</i> (2000), s. 109</span> </li> <li id="cite_note-50"><a href="#cite_ref-50">^</a> <span class="reference-text">Carter, McRae, <i>The Routledge History of Literature in English: Britain and Ireland</i> (2001), s. 240</span> </li> <li id="cite_note-51"><a href="#cite_ref-51">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.stagebeauty.net/th-frames.html?http&&&www.stagebeauty.net/th-longr.html">”Stage Beauty”</a>. <i><span>www.stagebeauty.net</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.stagebeauty.net/th-frames.html?http&&&www.stagebeauty.net/th-longr.html">http://www.stagebeauty.net/th-frames.html?http&&&www.stagebeauty.net/th-longr.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 18 juli 2017</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Stage+Beauty&rft.atitle=www.stagebeauty.net&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.stagebeauty.net%2Fth-frames.html%3Fhttp%26%26%26www.stagebeauty.net%2Fth-longr.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-52"><a href="#cite_ref-52">^</a> <span class="reference-text">Ridley, Hugh (2009). ”Vormärz”. i Vogt, Jochen (på tyska). Einladung zur Literaturwissenschaft. Universität Duisburg-Essen. {{ISBN|3-8252-2072-9}}. Läst 17 januari 2016</span> </li> <li id="cite_note-53"><a href="#cite_ref-53">^</a> <span class="reference-text">M. H. Abrams, <i>A Glossary of literary Terms</i> (7th edition). (New York: Harcourt Brace), 1999), s. 167.</span> </li> <li id="cite_note-54"><a href="#cite_ref-54">^</a> <span class="reference-text">M. H. Abrams, s. 167.</span> </li> <li id="cite_note-55"><a href="#cite_ref-55">^</a> <span class="reference-text">M. H. Abrams, s. 168.</span> </li> <li id="cite_note-56"><a href="#cite_ref-56">^</a> <span class="reference-text">Marshall Berman, <i>All that is Solid Melts into Air</i>. (Harmsworth: Penguin, 1988), s. 23.</span> </li> <li id="cite_note-57"><a href="#cite_ref-57">^</a> <span class="reference-text"><i>The Bloomsbury Guide to English Literature</i>, s. 118.</span> </li> <li id="cite_note-58"><a href="#cite_ref-58">^</a> <span class="reference-text"><i>The Oxford Companion to English Literature</i>, ed., ed. Margaret Drabble, s. 562.</span> </li> <li id="cite_note-59"><a href="#cite_ref-59">^</a> <span class="reference-text">Beebe, Maurice (Fall 1972). "Ulysses and the Age of Modernism". <a href="/w/index.php?title=James_Joyce_Quarterly&action=edit&redlink=1" class="new" title="James Joyce Quarterly [inte skriven än]">James Joyce Quarterly</a> (University of Tulsa) 10 (1): s. 176.</span> </li> <li id="cite_note-FOOTNOTEDavies1990644-60"><a href="#cite_ref-FOOTNOTEDavies1990644_60-0">^</a> <span class="reference-text"><a href="#CITEREFDavies1990">Davies 1990</a>, sid. 644.</span> </li> <li id="cite_note-61"><a href="#cite_ref-61">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.svd.se/litteraturhistoria-om-lesbisk-karlek">”Litteraturhistoria om lesbisk kärlek”</a>. <i>Svenska Dagbladet/TT</i> (SvD.se)<span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.svd.se/litteraturhistoria-om-lesbisk-karlek">https://www.svd.se/litteraturhistoria-om-lesbisk-karlek</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 3 september 2017</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Litteraturhistoria+om+lesbisk+k%C3%A4rlek&rft.jtitle=Svenska+Dagbladet%2FTT&rft.pub=SvD.se&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.svd.se%2Flitteraturhistoria-om-lesbisk-karlek&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-62"><a href="#cite_ref-62">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/7753921">”LIBRIS - Tänk rätt, bli framgångsrik! ...”</a>. <i><span>libris.kb.se</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://libris.kb.se/bib/7753921">http://libris.kb.se/bib/7753921</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 juli 2017</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=LIBRIS+-+T%C3%A4nk+r%C3%A4tt%2C+bli+framg%C3%A5ngsrik%21+...&rft.atitle=libris.kb.se&rft_id=http%3A%2F%2Flibris.kb.se%2Fbib%2F7753921&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-63"><a href="#cite_ref-63">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/20898986?vw=full">”LIBRIS - Think and Grow Rich”</a>. <i><span>libris.kb.se</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://libris.kb.se/bib/20898986?vw=full">http://libris.kb.se/bib/20898986?vw=full</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 juli 2017</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=LIBRIS+-+Think+and+Grow+Rich&rft.atitle=libris.kb.se&rft_id=http%3A%2F%2Flibris.kb.se%2Fbib%2F20898986%3Fvw%3Dfull&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-64"><a href="#cite_ref-64">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFJackson">Jackson, Eric. <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.forbes.com/sites/ericjackson/2012/07/24/the-only-thing-you-need-to-remember-about-the-seven-habits-of-highly-effective-people/#7ead17867f72">”The Only Thing You Need To Remember About The Seven Habits of Highly Effective People”</a>. <i>Forbes</i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.forbes.com/sites/ericjackson/2012/07/24/the-only-thing-you-need-to-remember-about-the-seven-habits-of-highly-effective-people/#7ead17867f72">https://www.forbes.com/sites/ericjackson/2012/07/24/the-only-thing-you-need-to-remember-about-the-seven-habits-of-highly-effective-people/#7ead17867f72</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 juli 2017</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+Only+Thing+You+Need+To+Remember+About+The+Seven+Habits+of+Highly+Effective+People&rft.jtitle=Forbes&rft.aulast=Jackson&rft.aufirst=Eric&rft.au=Jackson%2C+Eric&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.forbes.com%2Fsites%2Fericjackson%2F2012%2F07%2F24%2Fthe-only-thing-you-need-to-remember-about-the-seven-habits-of-highly-effective-people%2F%237ead17867f72&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-65"><a href="#cite_ref-65">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.bookrags.com/biography/deepak-chopra/#gsc.tab=0">”Deepak Chopra Biography”</a> (på engelska). <i><span>www.bookrags.com</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.bookrags.com/biography/deepak-chopra/#gsc.tab=0">http://www.bookrags.com/biography/deepak-chopra/#gsc.tab=0</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 juli 2017</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Deepak+Chopra+Biography&rft.atitle=www.bookrags.com&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.bookrags.com%2Fbiography%2Fdeepak-chopra%2F%23gsc.tab%3D0&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-66"><a href="#cite_ref-66">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.cs.cmu.edu/~dst/Fishman/forbes-behar.html">”Forbes Article”</a>. <i><span>www.cs.cmu.edu</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.cs.cmu.edu/~dst/Fishman/forbes-behar.html">http://www.cs.cmu.edu/~dst/Fishman/forbes-behar.html</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 juli 2017</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Forbes+Article&rft.atitle=www.cs.cmu.edu&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.cs.cmu.edu%2F%7Edst%2FFishman%2Fforbes-behar.html&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-nobelweb-67"><a href="#cite_ref-nobelweb_67-0">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/2001/">”2001 Laureates”</a>. <i><span>Literature</span></i>. <a href="/wiki/Nobelpriset" title="Nobelpriset">Nobelpriset</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/2001/">http://nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/2001/</a></span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=2001+Laureates&rft.atitle=Literature&rft.pub=%5B%5BNobelpriset%5D%5D&rft_id=http%3A%2F%2Fnobelprize.org%2Fnobel_prizes%2Fliterature%2Flaureates%2F2001%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-68"><a href="#cite_ref-68">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news" id="CITEREFLawson2015">Lawson, Mark (28 maj 2015). <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.theguardian.com/books/2015/may/28/golden-age-of-murder-martin-edwards-review">”The Golden Age of Murder by Martin Edwards review – an excellent work of detection”</a> (på brittisk engelska). <i>The Guardian</i>. <a href="/wiki/International_Standard_Serial_Number" title="International Standard Serial Number">ISSN</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://worldcat.org/issn/0261-3077">0261-3077</a><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.theguardian.com/books/2015/may/28/golden-age-of-murder-martin-edwards-review">https://www.theguardian.com/books/2015/may/28/golden-age-of-murder-martin-edwards-review</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 juli 2017</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=The+Golden+Age+of+Murder+by+Martin+Edwards+review+%E2%80%93+an+excellent+work+of+detection&rft.jtitle=The+Guardian&rft.aulast=Lawson&rft.aufirst=Mark&rft.au=Lawson%2C+Mark&rft.date=28+maj+2015&rft.issn=0261-3077&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.theguardian.com%2Fbooks%2F2015%2Fmay%2F28%2Fgolden-age-of-murder-martin-edwards-review&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-69"><a href="#cite_ref-69">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.worlds-best-detective-crime-and-murder-mystery-books.com/">”World's Best Detective, Crime, and Murder Mystery Books”</a>. <i><span>www.worlds-best-detective-crime-and-murder-mystery-books.com</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.worlds-best-detective-crime-and-murder-mystery-books.com/">http://www.worlds-best-detective-crime-and-murder-mystery-books.com/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 juli 2017</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=World%27s+Best+Detective%2C+Crime%2C+and+Murder+Mystery+Books&rft.atitle=www.worlds-best-detective-crime-and-murder-mystery-books.com&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.worlds-best-detective-crime-and-murder-mystery-books.com%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-70"><a href="#cite_ref-70">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://www.classiccrimefiction.com/goldenage.htm">”The Golden Age of Crime Fiction”</a>. <i><span>www.classiccrimefiction.com</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://www.classiccrimefiction.com/goldenage.htm">http://www.classiccrimefiction.com/goldenage.htm</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 juli 2017</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=The+Golden+Age+of+Crime+Fiction&rft.atitle=www.classiccrimefiction.com&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.classiccrimefiction.com%2Fgoldenage.htm&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-71"><a href="#cite_ref-71">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="web"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://archive.boston.com/business/globe/articles/2007/06/29/final_harry_potter_is_expected_to_set_record/">”Final Harry Potter is expected to set record - The Boston Globe”</a> (på engelska). <i><span>archive.boston.com</span></i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="http://archive.boston.com/business/globe/articles/2007/06/29/final_harry_potter_is_expected_to_set_record/">http://archive.boston.com/business/globe/articles/2007/06/29/final_harry_potter_is_expected_to_set_record/</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 juli 2017</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Final+Harry+Potter+is+expected+to+set+record+-+The+Boston+Globe&rft.atitle=archive.boston.com&rft_id=http%3A%2F%2Farchive.boston.com%2Fbusiness%2Fglobe%2Farticles%2F2007%2F06%2F29%2Ffinal_harry_potter_is_expected_to_set_record%2F&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-72"><a href="#cite_ref-72">^</a> <span class="reference-text"><cite style="font-style:normal" class="news"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.svd.se/harry-potter-vackte-laslusten">”Harry Potter väckte läslusten”</a>. <i>SvD.se</i><span class="printonly">. <a rel="nofollow" class="external free" href="https://www.svd.se/harry-potter-vackte-laslusten">https://www.svd.se/harry-potter-vackte-laslusten</a></span><span class="reference-accessdate">. Läst 15 juli 2017</span>.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Harry+Potter+v%C3%A4ckte+l%C3%A4slusten&rft.jtitle=SvD.se&rft_id=https%3A%2F%2Fwww.svd.se%2Fharry-potter-vackte-laslusten&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></span> </li> <li id="cite_note-73"><a href="#cite_ref-73">^</a> <span class="reference-text">Larsson, s. 44-45.</span> </li> </ol></div> <div class="mw-heading mw-heading3"><h3 id="Tryckta_källor"><span id="Tryckta_k.C3.A4llor"></span>Tryckta källor</h3><span class="mw-editsection"><span class="mw-editsection-bracket">[</span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&veaction=edit&section=36" title="Redigera avsnitt: Tryckta källor" class="mw-editsection-visualeditor"><span>redigera</span></a><span class="mw-editsection-divider"> | </span><a href="/w/index.php?title=Litteraturhistoria&action=edit&section=36" title="Redigera avsnitts källkod: Tryckta källor"><span>redigera wikitext</span></a><span class="mw-editsection-bracket">]</span></span></div> <ul><li><cite style="font-style:normal" class="journal" id="CITEREFLarsson,_Lisbeth2012">Larsson, Lisbeth (2012). ”Virginia Woolfs hyperbiografi”. <i>Litteraturens nätverk : berättande på Internet /</i> (2012): sid. 35-47.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=article&rft.atitle=Virginia+Woolfs+hyperbiografi&rft.jtitle=Litteraturens+n%C3%A4tverk+%3A+ber%C3%A4ttande+p%C3%A5+Internet+%2F&rft.aulast=Larsson%2C+Lisbeth&rft.au=Larsson%2C+Lisbeth&rft.date=2012&rft.pages=sid.%26nbsp%3B35-47&rft.pub=2012&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span> <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/13519197">13519197</a></li> <li><cite style="font-style:normal" class="book" id="CITEREFSteiner2012">Steiner, Ann (2012). <i><span>Litteraturen i mediesamhället</span></i> (2., uppdaterade, rev. och något utök. uppl.). Lund: Studentlitteratur. <a href="/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)" title="Libris (bibliotekskatalog)">Libris</a> <a rel="nofollow" class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/12457587">12457587</a>. <a href="/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/978-91-44-07797-0" title="Special:Bokkällor/978-91-44-07797-0">ISBN 978-91-44-07797-0</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Litteraturen+i+mediesamh%C3%A4llet&rft.aulast=Steiner&rft.aufirst=Ann&rft.au=Steiner%2C+Ann&rft.date=2012&rft.edition=2.%2C+uppdaterade%2C+rev.+och+n%C3%A5got+ut%C3%B6k.+uppl.&rft.place=Lund&rft.pub=Studentlitteratur&rft.isbn=978-91-44-07797-0&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Litteraturhistoria"><span style="display: none;"> </span></span></li></ul> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r56287950">.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;margin-top:1em;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output link+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title button,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title .mw-collapsible-text,.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}</style><table class="navbox" style="border-spacing:0; ;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table class="collapsible autocollapse" style="width:100%;border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;;"><tbody><tr><th style=";" colspan="3" class="navbox-title"><div style="float:left; width:3em;text-align:left;"><div class="noprint plainlinks" style="background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:80%; border:none;; color: inherit;"><a href="/wiki/Mall:Litteratur" title="Mall:Litteratur"><span title="Visa denna mall" style="border:none;;">v</span></a> <span style="font-size:80%;">•</span> <a class="external text" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Litteratur&action=edit"><span style="border:none;;" title="Redigera den här mallen">r</span></a></div></div><span style="font-size:110%;"><a href="/wiki/Litteratur" title="Litteratur">Litteratur</a></span></th></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Format</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-odd"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Blogg" title="Blogg">Blogg</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Bokrulle" title="Bokrulle">Bokrulle</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Bok" title="Bok">Bok</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/E-bok" title="E-bok">E-bok</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/F%C3%B6ljetong" title="Följetong">Följetong</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Handskrift" title="Handskrift">Handskrift</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kompendium" title="Kompendium">Kompendium</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ljudbok" title="Ljudbok">Ljudbok</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Muntlig_tradition" title="Muntlig tradition">Muntlig tradition</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ostrakon" title="Ostrakon">Ostrakon</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Radio_(medium)" title="Radio (medium)">Radio</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sociala_medier" title="Sociala medier">Sociala medier</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Stele" title="Stele">Stele</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tidning" title="Tidning">Tidning</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tidskrift" title="Tidskrift">Tidskrift</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Webbplats" title="Webbplats">Webbplats</a></div></td><td style="width:0%;padding:0px 0px 0px 2px;" rowspan="17"><span typeof="mw:File"><a href="/wiki/Fil:A_pilgrimage_in_Europe_and_America_leading_to_the_discovery_of_the_sourches_of_the_Missisipi_and_Bloody_River.png" class="mw-file-description"><img src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/A_pilgrimage_in_Europe_and_America_leading_to_the_discovery_of_the_sourches_of_the_Missisipi_and_Bloody_River.png/150px-A_pilgrimage_in_Europe_and_America_leading_to_the_discovery_of_the_sourches_of_the_Missisipi_and_Bloody_River.png" decoding="async" width="150" height="155" class="mw-file-element" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/A_pilgrimage_in_Europe_and_America_leading_to_the_discovery_of_the_sourches_of_the_Missisipi_and_Bloody_River.png/225px-A_pilgrimage_in_Europe_and_America_leading_to_the_discovery_of_the_sourches_of_the_Missisipi_and_Bloody_River.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/1e/A_pilgrimage_in_Europe_and_America_leading_to_the_discovery_of_the_sourches_of_the_Missisipi_and_Bloody_River.png 2x" data-file-width="260" data-file-height="269" /></a></span></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Former</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-even"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Prosa" title="Prosa">Prosa</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Poesi" title="Poesi">Poesi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dialog" title="Dialog">Dialog</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Monolog" title="Monolog">Monolog</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> Förteckning<span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tecknad_serie" title="Tecknad serie">Serie</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Tekniker</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-odd"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Alfabet" title="Alfabet">Alfabet</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Skrift" class="mw-redirect" title="Skrift">Skrift</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ordbehandlare" title="Ordbehandlare">Ordbehandlare</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Boktryckarkonst" title="Boktryckarkonst">Boktryckarkonst</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Illumination" title="Illumination">Illumination</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kalligrafi" title="Kalligrafi">Kalligrafi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Best%C3%A4lltryck" title="Beställtryck">Beställtryck</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Litteraturstudier</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-even"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Litteraturvetenskap" title="Litteraturvetenskap">Litteraturvetenskap</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Retorik" title="Retorik">Retorik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Filologi" title="Filologi">Filologi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Lingvistik" class="mw-redirect" title="Lingvistik">Lingvistik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Poetik" title="Poetik">Poetik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Stilistik" title="Stilistik">Stilistik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Paleografi" title="Paleografi">Paleografi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Biblioteksvetenskap" class="mw-redirect" title="Biblioteksvetenskap">Biblioteksvetenskap</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Spr%C3%A5kfilosofi" title="Språkfilosofi">Språkfilosofi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Litteraturkritik" title="Litteraturkritik">Litteraturkritik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/%C3%96vers%C3%A4ttning" title="Översättning">Översättning</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Narratologi" title="Narratologi">Narratologi</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;"><a class="mw-selflink selflink">Litteraturhistoria</a></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-odd"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Antikens_litteratur" title="Antikens litteratur">Antiken</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Medeltidens_litteratur" title="Medeltidens litteratur">Medeltiden</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ren%C3%A4ssansens_litteratur" title="Renässansens litteratur">Renässansen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Barockens_litteratur" title="Barockens litteratur">Barocken</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Klassicism" title="Klassicism">Klassicism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Upplysningstiden" title="Upplysningstiden">Upplysningstiden</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Romantikens_litteratur" title="Romantikens litteratur">Romantiken</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Realismens_litteratur" title="Realismens litteratur">Realismen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Naturalismens_litteratur" title="Naturalismens litteratur">Naturalismen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Modernismens_litteratur" title="Modernismens litteratur">Modernismen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Postmodernism#Litteratur_och_litteraturkritik" title="Postmodernism">Postmodernismen</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Yrken</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-even"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/F%C3%B6rfattare" title="Författare">Författare</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Journalist" title="Journalist">Journalist</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Talskrivare" title="Talskrivare">Talskrivare</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Bibliotekarie" title="Bibliotekarie">Bibliotekarie</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/F%C3%B6rl%C3%A4ggare" title="Förläggare">Förläggare</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Redakt%C3%B6r" class="mw-redirect" title="Redaktör">Redaktör</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Skribent" title="Skribent">Skribent</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Encyklopedist" class="mw-redirect" title="Encyklopedist">Encyklopedist</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Informat%C3%B6r" title="Informatör">Informatör</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/S%C3%A4ttare" title="Sättare">Sättare</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Genrer</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-odd"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/Sk%C3%B6nlitteratur" title="Skönlitteratur">Skönlitteratur</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"></div><table class="navbox-subgroup" style="width:100%;border-spacing:0;;;;"><tbody><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/Epik" title="Epik">Epik</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Epos" title="Epos">Epos</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Roman" title="Roman">Roman</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kortroman" title="Kortroman">Kortroman</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Novell" title="Novell">Novell</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Novellett" title="Novellett">Novellett</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sagalitteratur" title="Sagalitteratur">Saga</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/Lyrik" title="Lyrik">Lyrik</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/K%C3%B6rlyrik" title="Körlyrik">Körlyrik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/S%C3%A5ngtext" title="Sångtext">Sånglyrik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Elegi_(poesi)" title="Elegi (poesi)">Elegi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Epigram" title="Epigram">Epigram</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ode" title="Ode">Ode</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Epitafium" title="Epitafium">Epitafium</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Sonett" title="Sonett">Sonett</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Panegyrik" class="mw-redirect" title="Panegyrik">Panegyrik</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Limerick_(diktform)" title="Limerick (diktform)">Limerick</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Tillf%C3%A4llesdikt" title="Tillfällesdikt">Tillfällesdikt</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Centrallyrik" title="Centrallyrik">Centrallyrik</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/Dramatik" title="Dramatik">Dramatik</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Tragedi" title="Tragedi">Tragedi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Komedi" title="Komedi">Komedi</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";padding-left:0em;padding-right:0em;;"><div style="padding:0em 0.75em;"><a href="/wiki/Sakprosa" title="Sakprosa">Sakprosa</a></div></td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Reportage" title="Reportage">Reportage</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Ess%C3%A4" title="Essä">Essä</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Historia" title="Historia">Historia</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Encyklopedi" class="mw-redirect" title="Encyklopedi">Encyklopedi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Recension" title="Recension">Recension</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Referat" title="Referat">Referat</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Biografi" title="Biografi">Biografi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Traktat_(skrift)" title="Traktat (skrift)">Traktat</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Dagbok" title="Dagbok">Dagbok</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Uppsats" title="Uppsats">Uppsats</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Avhandling" class="mw-redirect" title="Avhandling">Avhandling</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Legend" title="Legend">Legend</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Aforism" title="Aforism">Aforism</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Handbok" title="Handbok">Handbok</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Bibliografi" title="Bibliografi">Bibliografi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kr%C3%B6nika" title="Krönika">Krönika</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kalender" title="Kalender">Kalender</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Brevroman" title="Brevroman">Brevroman</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/F%C3%B6rfattningssamling" title="Författningssamling">Författning</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Myt" title="Myt">Myt</a></div></td></tr></tbody></table><div></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Egenskaper</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-even"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Fiktion" title="Fiktion">Fiktion</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Faktion" title="Faktion">Faktion</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Fakta" class="mw-redirect" title="Fakta">Fakta</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/S%C3%A4gen" title="Sägen">Sägen</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Poesi" title="Poesi">Poesi</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Symbolism" title="Symbolism">Symbolism</a></div></td></tr><tr style="height:2px"><td></td></tr><tr><td class="navbox-group" style=";;">Listor</td><td style="text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;padding:0px;;;" class="navbox-list navbox-odd"><div style="padding:0em 0.25em"><a href="/wiki/Kategori:F%C3%B6rfattare" title="Kategori:Författare">Författare</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kategori:Litteratur%C3%A5r" title="Kategori:Litteraturår">Litteraturår</a><span style="font-weight:bold;"> · </span> <a href="/wiki/Kategori:Litteraturpriser" title="Kategori:Litteraturpriser">Litteraturpriser</a></div></td></tr><tr style="height:2px;"><td></td></tr><tr><td class="navbox-abovebelow" style=";" colspan="3"><a href="/wiki/Kategori:Litter%C3%A4ra_termer" title="Kategori:Litterära termer">Litterära termer</a></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table> <link rel="mw-deduplicated-inline-style" href="mw-data:TemplateStyles:r56287950"><table cellspacing="0" class="navbox" style="border-spacing:0;"><tbody><tr><td style="padding:2px;"><table cellspacing="0" class="nowraplinks hlist auktoritetsdata navbox-inner" style="border-spacing:0;background:transparent;color:inherit;"><tbody><tr><th scope="row" class="navbox-group"><a href="/wiki/Auktoritetsdata" title="Auktoritetsdata">Auktoritetsdata</a></th><td class="navbox-list navbox-odd" style="text-align:left;border-left-width:2px;border-left-style:solid;width:100%;padding:0px;"><div style="padding:0em 0.25em;"> • <a href="/wiki/Library_of_Congress_Control_Number" title="Library of Congress Control Number">LCCN</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://id.loc.gov/authorities/subjects/sh85077519">sh85077519</a></span> • <a href="/wiki/Gemeinsame_Normdatei" title="Gemeinsame Normdatei">GND</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://d-nb.info/gnd/7503748-8">7503748-8</a></span> • <a href="/wiki/Tjeckiska_nationalbiblioteket" title="Tjeckiska nationalbiblioteket">NKC</a>: <span class="uid"><a rel="nofollow" class="external text" href="http://aleph.nkp.cz/F/?func=find-c&local_base=aut&ccl_term=ica=ph122385&CON_LNG=ENG">ph122385</a></span></div></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table>    </div><noscript><img src="https://login.wikimedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1" alt="" width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;"></noscript> <div class="printfooter" data-nosnippet="">Hämtad från ”<a dir="ltr" href="https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Litteraturhistoria&oldid=55976672">https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Litteraturhistoria&oldid=55976672</a>”</div></div> <div id="catlinks" class="catlinks" data-mw="interface"><div id="mw-normal-catlinks" class="mw-normal-catlinks"><a href="/wiki/Wikipedia:Kategorier" title="Wikipedia:Kategorier">Kategori</a>: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Litteraturhistoria" title="Kategori:Litteraturhistoria">Litteraturhistoria</a></li></ul></div><div id="mw-hidden-catlinks" class="mw-hidden-catlinks mw-hidden-cats-hidden">Dolda kategorier: <ul><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_som_beh%C3%B6ver_k%C3%A4llor" title="Kategori:Alla artiklar som behöver källor">Alla artiklar som behöver källor</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Alla_artiklar_som_beh%C3%B6ver_enstaka_k%C3%A4llor" title="Kategori:Alla artiklar som behöver enstaka källor">Alla artiklar som behöver enstaka källor</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Artiklar_som_beh%C3%B6ver_enstaka_k%C3%A4llor_2020-07" title="Kategori:Artiklar som behöver enstaka källor 2020-07">Artiklar som behöver enstaka källor 2020-07</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_LCCN" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN">Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_fr%C3%A5n_GND" title="Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från GND">Wikipediaartiklar med identifierare från GND</a></li><li><a href="/wiki/Kategori:Projekt_Kvinnliga_huvudpersoner" title="Kategori:Projekt Kvinnliga huvudpersoner">Projekt Kvinnliga huvudpersoner</a></li></ul></div></div> </div> </main> </div> <div class="mw-footer-container"> <footer id="footer" class="mw-footer" > <ul id="footer-info"> <li id="footer-info-lastmod"> Sidan redigerades senast den 25 september 2024 kl. 12.16.</li> <li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a rel="nofollow" class="external text" href="//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv">Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a class="external text" href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li> </ul> <ul id="footer-places"> <li id="footer-places-privacy"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Privacy_policy">Wikimedias integritetspolicy</a></li> <li id="footer-places-about"><a href="/wiki/Wikipedia:Om">Om Wikipedia</a></li> <li id="footer-places-disclaimers"><a href="/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll">Förbehåll</a></li> <li id="footer-places-wm-codeofconduct"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct">Uppförandekod</a></li> <li id="footer-places-developers"><a href="https://developer.wikimedia.org">Utvecklare</a></li> <li id="footer-places-statslink"><a href="https://stats.wikimedia.org/#/sv.wikipedia.org">Statistik</a></li> <li id="footer-places-cookiestatement"><a href="https://foundation.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Policy:Cookie_statement">Information om kakor</a></li> <li id="footer-places-mobileview"><a href="//sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Litteraturhistoria&mobileaction=toggle_view_mobile" class="noprint stopMobileRedirectToggle">Mobilvy</a></li> </ul> <ul id="footer-icons" class="noprint"> <li id="footer-copyrightico"><a href="https://wikimediafoundation.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/static/images/footer/wikimedia-button.svg" width="84" height="29" alt="Wikimedia Foundation" loading="lazy"></a></li> <li id="footer-poweredbyico"><a href="https://www.mediawiki.org/" class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--size-large cdx-button--fake-button--enabled"><img src="/w/resources/assets/poweredby_mediawiki.svg" alt="Powered by MediaWiki" width="88" height="31" loading="lazy"></a></li> </ul> </footer> </div> </div> </div> <div class="vector-settings" id="p-dock-bottom"> <ul></ul> </div><script>(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.config.set({"wgHostname":"mw-web.codfw.main-f69cdc8f6-fhqv7","wgBackendResponseTime":161,"wgPageParseReport":{"limitreport":{"cputime":"0.750","walltime":"0.899","ppvisitednodes":{"value":26913,"limit":1000000},"postexpandincludesize":{"value":213292,"limit":2097152},"templateargumentsize":{"value":114148,"limit":2097152},"expansiondepth":{"value":20,"limit":100},"expensivefunctioncount":{"value":0,"limit":500},"unstrip-depth":{"value":0,"limit":20},"unstrip-size":{"value":77493,"limit":5000000},"entityaccesscount":{"value":1,"limit":400},"timingprofile":["100.00% 589.665 1 -total"," 43.16% 254.499 33 Mall:Citation/core"," 32.43% 191.229 20 Mall:Webbref"," 28.60% 168.632 20 Mall:Cite_web"," 11.35% 66.905 57 Mall:Date"," 10.21% 60.180 3 Mall:Navbox"," 8.61% 50.796 5 Mall:Tidningsref"," 8.42% 49.677 1 Mall:Litteratur"," 8.13% 47.964 5 Mall:Bokref"," 8.10% 47.758 5 Mall:Cite_news"]},"scribunto":{"limitreport-timeusage":{"value":"0.074","limit":"10.000"},"limitreport-memusage":{"value":1347874,"limit":52428800}},"cachereport":{"origin":"mw-web.eqiad.main-5dc468848-7nj4b","timestamp":"20241122164222","ttl":2592000,"transientcontent":false}}});});</script> <script type="application/ld+json">{"@context":"https:\/\/schema.org","@type":"Article","name":"Litteraturhistoria","url":"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Litteraturhistoria","sameAs":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q6497044","mainEntity":"http:\/\/www.wikidata.org\/entity\/Q6497044","author":{"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/www.wikimedia.org\/static\/images\/wmf-hor-googpub.png"}},"datePublished":"2007-10-21T16:07:35Z","dateModified":"2024-09-25T11:16:22Z","image":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/3\/3a\/Books_of_the_Past.jpg","headline":"\u00f6versikt \u00f6ver litteraturens utveckling"}</script> </body> </html>